Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen

Yrkesexamen inom plåtslagar-och svetsningsbranschen

Yrkesexamen inom plåtslagar- ochsvetsningsbranschenDen som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan följaarbetssäkerhetsbestämmelser och ser till att ha individuell skyddsutrustning och skyddar miljön.Hen har god kännedom om material. Hen använder sparsamt material och städar undan avfall.Hen kan avläsa arbetsritningar och utföra behövliga mätningar. Hen använder den utrustningoch olika maskiner som behövs i arbetet på ett säkert och professionellt sätt. Hen arbetar enligtyrkespraxis och kvalitetskrav och kan slutföra arbetet och vidta skyddsåtgärder. Hen kan handskasmed tunga stycken. Hen främjar genom sitt arbete uppnåendet av målen och lönsamheten avarbetsgivarens verksamhet. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen finns tvåkompetensområden, svetsning eller plåtarbete.

Den som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan arbeta i uppgifterinom svetsning och plåtarbeten bl.a. på maskinverkstad, skeppsvarv och byggplatser.

Namn på grunderna Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschenFöreskriftens diarienummer 50/011/2016[sv Muutosmääräykset]Korvattavat määräykset 20/011/2007

46/011/2005Koulutuskoodit Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen

(354116)Osaamisalat (2251)

(2252)Träder i kraft 01.01.2017

Innehållsförteckning

1. [sv Tutkinnon muodostuminen]. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

2. Examensdelar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.1. Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141. . . . . . . . 42.2. Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141. . . . . . . 142.3. Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141. . . . . . . . . . 192.4. Pulverbågsvetsning med tråd (121). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242.5. Plasmasvetsning (15). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262.6. Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23. . . . . . . . . . . 272.7. Svetsning och fogning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282.8. Beredning och efterbehandling av fogar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 392.9. Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten. . . . . . . . . . . . . 532.10. Tunnplåtsarbeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 622.11. Grovplåtsarbeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 662.12. Stålkonstruktionsarbeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 722.13. Monteringssvetsning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 742.14. Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten. . . . . . . . . . . . . . . . 782.15. Aluminiummaterial i plåtarbeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 842.16. Laserskärning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 902.17. Vattenskärning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 952.18. Plåtbearbetning med kombimaskin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1012.19. Kantpressning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1052.20. Pressning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

3. Krav på yrkesskicklighet och bedömning av kunnandet. . . . . . . . . . . . 113

4. Bilaga 1. Beskrivning av yrkesexamen inom plåtslagar- ochsvetsningsbranschen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

4.1. Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen. . . . . . . . 1144.2. Uppbyggnaden av examen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1144.3. Examinandernas kunnande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1144.4. Arbetsuppgifter som examinanden kan arbeta med. . . . . . . . . . . . 1144.5. Namn och status på den inrättning som utfärdat slutbetyget. . . . . . 1144.6. Namn och status på den nationella/regionala myndighet som godkänt/

erkänt slutbetyget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1154.7. Betygets nivå (nationell eller internationell). . . . . . . . . . . . . . . . . 1154.8. Betygsskala/krav för godkännande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1154.9. Tillträde till nästföljande undervisnings-/utbildningsnivå. . . . . . . . . 1154.10. Rättslig grund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

4.11. Officiellt erkända sätt för erhållande av slutbetyget. . . . . . . . . . . 1154.12. Krav på grundutbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

5. Bilaga 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

6. Bilaga 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

7. Bilaga 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

1. [sv Tutkinnon muodostuminen]När examinanden visar sin yrkesskicklighet i examensdelarna KÄLSVETSNING,PLÅTSVETSNING och RÖRSVETSNING används IIW:s (International Institute of Welding)examina och utbildningsprogram. Dessa prov kan ordnas endast av utbildningsanordnare somhar godkänts av Finlands Svetstekniska Förening rf.

De internationella svetsarexamina (IW=International Welder) består av tre kompetensnivåer:den lägsta nivån ger kompetens för kälsvetsare (IFW=International Fillet Welder), följande nivåför plåtsvetsare (IPW=International Plate Welder) och den högsta nivån för rörsvetsare (ITW=International Tube Welder). För att kunna avlägga den högsta nivån krävs att examinanden haravlagt svetsproven för de lägre nivåerna enligt Finlands Svetstekniska Förening rf:s anvisningaroch regler för tillgodoräknande av examensprestationer. Proven för den lägre nivån behöver inteavläggas om svetsaren har ett giltigt intyg över kvalificering enligt standarden SFS-EN ISO 9606-1eller SFS-EN ISO 9606-2 (om examinanden inte önskar få ett intyg över den lägre nivån). Depraktiska övningarna och svetsproven för den högsta eftersträvade kompetensnivån ska alltidutföras och svetsproven granskas i den omfattning som standarden SFS-EN 9606-1 eller SFS-ENISO 9606-2 kräver (t.ex. på plåtsvetsarnivå med svetsmetod 111 övningarna E4 och svetsprovenE3 och E4).

I delen KÄLSVETSNING ingår också grundläggande kunskaper och färdigheter i svetsning somär specifika för de olika svetsmetoderna.

I MIG/MAG-svetsning kan examinanden välja MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136) eller MIG-svetsning (131).

I delarna KÄLSVETSNING, PLÅTSVETSNING och RÖRSVETSNING ska examinandendessutom med godkänt vitsord genomföra det teoretiska prov som IIW kräver. TeorimodulernaA, B, C, SA, SM, ST, PSS och PAL i utbildningsprogrammet för internationell svetsare ingårsom bilaga 4 i dessa examensgrunder. De teoretiska kunskaperna påvisas i ett teoretiskt provsom Finlands Svetstekniska Förening rf gjort upp och som består av flervalsuppgifter. För att bligodkänd i provet krävs att examinanden får minst 60 procent av det maximala poängtalet.

När examinanderna visa sin yrkesskicklighet bör man beakta följande:

För svetsproven är det bra att välja ett grundmaterial som ger ett brett giltighetsområde iarbetsuppgifterna. Se Bilaga 3, Giltighetsområden för material i provstycken i svetsproven.

I proven är det inte tillåtet att byta grundmaterial eller svetsmetod då man övergår från enkompetensnivå till följande inom en viss svetsmetod.

Svetsproven i modulerna 2, 4 och 6 (MMA-svetsning, MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning)övervakas av en examinator som är auktoriserad av Finlands Svetstekniska Förening rf och sominte är involverad i undervisningen. Svetsproven i modulerna 1, 3 och 5, där bara visuell kontrollkrävs, får granskas också av svetsläraren eller av en motsvarande person.

[sv

Tutk

inno

n m

uodo

stum

inen

]

1

[sv

Tutk

inno

n m

uodo

stum

inen

]

KOMPETENSOMRÅDET FÖR SVETSNING

Obligatoriska examensdelar

Beredning och efterbehandling av fogar, [sv P]

Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141, [sv P]

Valbara examensdelar | 1 [sv kpl]

Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141

Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141


Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141


Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141

Pulverbågsvetsning med tråd (121)

Plasmasvetsning (15)

Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23

Svetsning och fogning

Tunnplåtsarbeten

Grovplåtsarbeten

Stålkonstruktionsarbeten

Monteringssvetsning

Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten

Aluminiummaterial i plåtarbeten

Laserskärning

Vattenskärning

Plåtbearbetning med kombimaskin

Kantpressning

Pressning

En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen.

I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarnaväljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över dennaexamensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga.

KOMPETENSOMRÅDET FÖR PLÅTARBETEN

Alternativ 1


Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, [sv P]

Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141, [sv P]



Pulverbågsvetsning med tråd (121)

Plasmasvetsning (15)2

Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23

Tunnplåtsarbeten

Grovplåtsarbeten

Stålkonstruktionsarbeten

Monteringssvetsning



Laserskärning

Vattenskärning


Kantpressning

Pressning



Alternativ 2


Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, [sv P]


Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141

Svetsning och fogning

Tunnplåtsarbeten

Grovplåtsarbeten



Laserskärning

Vattenskärning


Kantpressning

Pressning



[sv

Tutk

inno

n m

uodo

stum

inen

]

3

Exa

men

sdel

ar

2. Examensdelar

2.1. Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136eller 141

[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• är insatt i kvalificeringen av svetsare• kan läsa svetsdatablad• är insatt i användningen av elektricitet vid svetsning• behärskar användningen av värme vid svetsning• är insatt i formförändringarna och kan påverka dem• är insatt i svetsfixturer och kan använda dem• kan utföra häftning• kan utföra flersträngssvetsning• är insatt i svetsdiskontinuiteter och kvalitetskrav och kan sörja för kvaliteten

och

• är insatt i MMA-svetsmetoden (111) och kan svetsa med denna metod i svetsproven förinternationell kälsvetsare

eller

• är insatt i en MIG/MAG-svetsmetod (131 eller 135/138 eller 136) och kan svetsa med någonav dem i svetsproven för internationell kälsvetsare

eller

• är insatt i TIG-svetsmetod 141 och kan svetsa med denna metod i svetsproven förinternationell kälsvetsare.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN ÄR INSATT I KVALIFICERINGEN AV SVETSARE.

[Hyväksytynsuorituksen kriteerit]

• känner i huvuddrag till de kompetens- och kvalitetskrav somallmänt har fastställts för svetsare och svetsade produkter

• känner i huvuddrag till innehållet i standarderna SFS-ENISO 9606-1 och SFS-EN ISO 9606-2 för svetsarprövningar,förstår benämningarna som används i dem och samt kan tolkabeteckningarna i dem

• känner till de åtgärder som krävs för att svetsarprövningar enligtstandarderna SFS-EN ISO 9606-1 och SFS-EN ISO 9606-2 skakunna genomföras och godkännas samt känner till avgränsning,giltighetstid och villkor för kvalificeringen

• känner till nivåerna på IIW:s (International Institute of Welding)svetsningsexamina

• känner till villkoren för att få ett IW-intyg (International Welder)samt hur de beviljas.

4

EXAMINANDEN KAN LÄSA SVETSDATABLAD.


• kan läsa svetsdatablad enligt standarden SFS-EN ISO 15609-1(WPS) och med hjälp av dessa klarlägga vilka förberedelser,krav och åtgärder som ska beaktas i svetsarbetet

• känner till de åtgärder som krävs för uppgörande ochgodkännande av svetsdatablad.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I ANVÄNDNINGEN AV ELEKTRICITET VID SVETSNING.


• känner i huvuddrag till principerna för hur elektricitet bildas ochhur elektrisk energi produceras

• känner till de begrepp, enheter och måttenheter som användsvid svetsningsarbeten samt känner till hur de är beroende avvarandra

• känner till eldistributionsnäten, elcentralerna,kopplingsanordningarna och stickkontakterna samt de rättasätten att använda dem i den utsträckning som är nödvändig föranvändare av elektricitet

• känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelströmsamt sätt att producera svetsström

• känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelströmoch vet hur dessa lämpligast används i olika svetsarbeten

• känner till grunderna för de vanligaste svetsströmkällornasamt användningsegenskaperna för den svetsström som deproducerar

• vet vad polaritet betyder och vet vilka principer man följer dåman väljer polaritet i olika svetsarbeten samt kan fatta beslut ien eventuell valsituation då hen ansluter svetsströmkretsen

• känner till elektricitetens fysikaliska för- och nackdelar vidsvetsarbeten och beaktar dem i sina arbetsuppgifter

• känner till elektricitetens fysiologiska skadeverkningar samt kanbeakta dem i sina skydds- och andra åtgärder

• kan undvika onödiga övergångsmotstånd, skadlig magnetiskinverkan och skadlig strömgång i konstruktioner då hen ansluteren svetsströmkrets

• vet i huvuddrag hur en ljusbåge bildas och hur den användsför uppsmältning av grundmaterial och tillsatsmaterial samthar kunskap om materialövergången i ljusbågen vid olikasvetsmetoder.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ANVÄNDNINGEN AV VÄRME VID SVETSNING.


• känner till de viktigaste faktorerna som begränsargrundmaterialets svetsbarhet samt specialåtgärderna vidsvetsning, såsom svetsning i förhöjd arbetstemperatur ochbegränsad värmetillförsel

• tar med hjälp av svetsdatablad (WPS) reda på vilka anvisningarsom finns om värmebehandling och användningen av värme vidsvetsning

• förvärmer arbetsstycket före svetsningen och kontrolleraruppnådd temperaturen genom mätning

• utför svetsningen så att arbetsstyckets temperatur håller siginom ett givet intervall under svetsförloppet.

Exa

men

sdel

ar

5

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN ÄR INSATT I FORMFÖRÄNDRINGARNA OCH KAN PÅVERKA DEM.


• känner till hur uppvärmning och avkylning inverkar på mått- ochformförändringar, materialstruktur samt spänningar som uppståri arbetsstycket som ska svetsas

• beaktar vid förmontering av delar som ska svetsas hursvetsningen inverkar på konstruktionens mått och delarnasslutliga läge

• känner till hur svetsföljden inverkar på mått- ochformförändringar samt spänningar som uppstår och väljer rättsvetsföljd

• känner till fördelarna med motsvetsning och använder metodendå den behövs

• kan beakta svetsriktningens inverkan på arbetsstyckets mått-och formförändringar

• känner till fördelarna med dubbelsidig svetsning och intermittentsvetsning och använder i lämpliga fall

• uppskattar med hjälp av förbockning hur mycket krympning itvärled inverkar på arbetets slutresultat

• beaktar den första svetsens inverkan på formförändringar ochkonstruktionens geometri

• utnyttjar den formförändring som orsakas av krympning vidsvetsning när avsikten är att ändra arbetsstyckets form ellerkonstruktionens geometri

• beaktar att styvheten i det material som svetsas ökar närsvetsningen framskrider

• vet i huvuddrag hur restspänningar inverkar på en svetsadkonstruktion och hur spänningar elimineras.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I SVETSFIXTURER OCH KAN ANVÄNDA DEM.


• känner till de styrnings-, monterings- och fixeringsbehov somförekommer i svetsarbeten samt de metoder för styrning ochfixering som används vid svetsning

• känner till de fixturer som används vid fixering, hur de lämparsig för olika fixeringsobjekt och använder dem i sitt arbete

• planerar, tillverkar och använder styranordningar och fixturersom behövs vid svetsning samt övriga hjälpmedel som behövsför fixering och stöd

• använder svetsfixturer så att hen beaktar begränsning avdeformation, kontroll av måttnoggrannhet, separation ochjordning av arbetsstycket, svetsbegränsningar och svetsstänk.

EXAMINANDEN UTFÖR HÄFTNING.


• väljer häftningspunkterna så att häftningen ger ett bra stöd förde delar som ska svetsas ihop, men ser till att de olägenhetersom orsakas av häftningen är så små som möjligt

• bedömer häftningstätheten och den hållfasthet som krävs avhäftningen, så att häftningen klarar av den belastning denutsätts för och de spänningar som uppstår

• svetsar häftsvetsar som en del av en färdig svets• utför häftning med hjälp av olika stödbitar• svetsar häftsvetsar som efteråt slipas bort.

6

EXAMINANDEN UTFÖR FLERSTRÄNGSSVETSNING.


• bedömer utifrån svetsens genomskärningsmått, detgrundmaterial som ska svetsas, krävd hållfasthet och svetslägehur många strängar som ska svetsas

• svetsar vid flersträngssvetsning delsvetsarna så atttvärsnittsmåttet och antalet delsvetsar som angetts isvetsdatabladet (WPS) förverkligas

• placerar vid flersträngssvetsning delsvetsarna så attövergången mellan strängarna blir jämn

• använder flersträngssvetsning vid lägessvetsning genom attvälja delsvetsarnas svetsföljd så att de stöder svetssmältan

• väljer i enkel- och dubbelsidig flersträngssvetsning svetsriktningoch -följd så att formförändringarna är under kontroll

• känner till flersträngssvetsningens värmebehandlande inverkanpå ställen som redan är svetsade och utnyttjar denna kunskap isitt arbete (minskning av spänningar, hållfasthetsegenskaper).

EXAMINANDEN ÄR INSATT I SVETSDISKONTINUITETER OCH KVALITETSKRAV OCHSÖRJER FÖR KVALITETETEN.


• känner till olika typer av svetsdiskontinuiteter och deras orsakersamt kan undvika dem i sitt arbete

• kan ta reda på kvalitetskraven i kvalitetsnivåerna B, C och D vidsvetsning av stål med hjälp av standarden SFS-EN ISO 5817och vid svetsning av aluminium med hjälp av standarden SFS-EN ISO 10042

• kan visuellt bedöma om en svets kan uppfylla givnakvalitetskrav

• känner till måttsättningen för svetsar och kan läsa svetsarnasmåttbeteckningar

• kan utföra kontrollmätning av svetsar, såsom mätning av a-, z-,s- och l-måttet

• kan under svetsförloppet eller efter svetsningen identifierade svetsdiskontinuiteter som går att observera visuellt, t.ex.häftningsfel, ofullständig inträngning, kantfel, hög svetsråge, förstort eller för litet a-mått, symmetrifel och fogfel samt korrigerasvetsen så att den uppfyller givna kvalitetskrav

• vet i huvuddrag hur svetsdiskontinuiteter inverkar på produktensbelastningskapacitet

• känner i huvuddrag till principerna i de kontrollmetoder somanvänds vid granskning av svetsens homogenitet och täthetoch de typiska användningsområdena för dessa

• känner till de typiska användningsområdena för mekaniskmaterialprovning och åtgärderna vid provning av svetsarsmekaniska egenskaper.

Exa

men

sdel

ar

7

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN ÄR INSATT I MMA-SVETSMETODEN (111) OCH KAN SVETSA MEDDENNA METOD I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE.


• känner till MMA-svetsmetoden och dess typiskaanvändningsområden

• känner till de strömkällor som används, derasanvändningsegenskaper och -områden och grunderna för hurde väljs för olika ändamål

• kan välja svetskablar, jordningsklämma och elektrodhållareenligt svetssituation och bågtid (ED)

• kan montera svetsutrustningen för användning och utföradriftservice

• kan välja polaritet för strömkällan enligt elektrodtyp• förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan

koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålladem i användbart skick

• känner till kontroll- och reglerutrustningen för strömkällorna ochkan reglera strömmen också med fjärrstyrning

• känner till de olika elektrodtyperna och derasstandardbeteckningar samt kriterierna för hur de väljs för olikaanvändningsobjekt

• kan med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller väljaelektrodmaterial enligt svetssituation eller svetsdatablad

• känner till de rätta metoderna för förvaring, torkning ochhantering av svetselektroder

• känner till de fogtyper som används vid MMA-svetsning och kanutföra fogberedning

• kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vidMMA-svetsning

• kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C

• kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att denutförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav.

Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11


E 1


• 111 P FW t > 3 PB (MMA-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, stående horisontal),T-förband

• 111 P FW t > 8 PF (MMA-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigandesvets), T-förband.

E 2


• 111 T/P FW t > 3 D ≥ 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40mm, underupp)

• 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40mm, horisontellt inspänt, stigande svets).

8

EXAMINANDEN ÄR INSATT I EN MIG/MAG-SVETSMETOD (131 ELLER 135/138 ELLER136) OCH KAN SVETSA MED NÅGON AV DEM I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELLKÄLSVETSARE.

MAG-svetsning (135/138 och 136)


• känner till metoderna för MAG-svetsning med trådelektrodoch MAG-svetsning med rörelektrod och deras typiskaanvändningsområden med olika trådtyper

• känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen,dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav somsvetssituationen ställer

• kan montera svetsutrustningen inför användning och utföradriftservice

• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som användsvid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsningmed rörelektrod och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligtsvetsobjekt eller svetsdatablad

• kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valdatråden och kan montera och ställa in dem

• känner till de skyddsgaser som används vid MAG-svetsningmed trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod samtderas beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjektoch svetsdatablad

• vet hur bågområdet som används vid svetsningen inverkar påvalet av skyddsgas

• kan montera ihop skyddsgasutrustningen medsvetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektetoch kontrollerar flödet

• känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällornaoch kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning,spänning, induktans, puls samt parametrarna för start ochavslutning

• kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällanenligt de krav som svetsmetoden ställer

• förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kankoppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålladem i användbart skick

• känner till fogtyperna som används vid MAG-svetsning medtrådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och kan utförafogberedning

• kan utföra häftning med de häftningsmetoder som användsvid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning medrörelektrod

• känner till svetsegenskaperna och användningsområdena förolika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär bågeoch pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ettbågområde som lämpar sig för arbetsobjektet

• kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbågeenligt svetsobjektets krav

• kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning (135/138) genomatt utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge,globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringarav parametrarna under svetsförloppet

• känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet förparametrar i svetsarbetet

• kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med enregistreringsenhet för parametrar som vanligen används


Exa

men

sdel

ar

9

Exa

men

sdel

ar



• kan MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning medrörelektrod enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets ochkälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilkakravet är kvalitetsnivå C

M 1


• 135 P FW t > 1 PB (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt,kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal),T-förband, svetsning med en sträng, kort båge 135-D

• 136 P FW t > 8 PB ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt,kälsvets, materialtjocklek större än 8mm, stående horisontal,svetsning uppåt), T-förband, flersträngssvetsning

• 135 P FW t > 1 PF (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt,kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal,stigande svets), T-förband, svetsning med en sträng, kort båge135-D

• 136 P FW t > 8 PF ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt,kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal,stigande svets), T-förband, flersträngssvetsning.

M 2


• 135 T/P FW t > 3 D ≥ 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, underupp)

• 136 T/P FW t > 3 D ≥ 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, underupp)

• 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets)

• 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets).

10

MIG-svetsning (131)


• känner till metoden för MIG-svetsning och dess typiskaanvändningsområden med olika trådtyper

• känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen,dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav somsvetssituationen ställer

• kan montera svetsutrustningen inför användning och utföradriftservice

• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vidMIG-svetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligtsvetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valdatråden och kan montera och ställa in dem

• känner till de skyddsgaser som används vid MIG-svetsningsamt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligtsvetsobjekt och svetsdatablad (WPS)

• kan montera ihop skyddsgasutrustningen medsvetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektetoch kontrollerar flödet

• känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällornaoch kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning,spänning, induktans, puls samt parametrarna för start ochavslutning

• kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällanenligt de krav som svetsmetoden ställer


• känner till fogtyperna som används vid MIG-svetsning och kanutföra fogberedning

• kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vidMIG-svetsning

• känner till svetsegenskaperna och användningsområdena förolika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär bågeoch pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ettbågområde som lämpar sig för arbetsobjektet


• kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning genom att utnyttjaolika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulärbåge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar avparametrarna under svetsförloppet


• kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med enregistreringsenhet för parametrar som vanligen används


Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23


• kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C

Exa

men

sdel

ar

11

Exa

men

sdel

ar

MAl 1


• 131 P FW t > 8 PB ml (MIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 8 mm, stående horisontal), T-förband,flersträngssvetsning

• 131 P FW t > 3 PF sl (MIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, stående vertikal, stigandesvets), T-förband, svetsning med en sträng.

MAl 2


• 131 T/P FW t > 3 D ≥ 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60mm, underupp), rör mot plåt

• 131 T/P FW t > 3 D ≥ 60 PH (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60mm, horisontellt inspänt, stigande svets), rör mot plåt.

12

EXAMINANDEN ÄR INSATT I TIG-SVETSMETOD 141 OCH KAN SVETSA MED DENNAMETOD I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE.


• känner till metoden för TIG-svetsning och dess typiskaanvändningsområden

• känner till de strömkällor och den utrustning som används vidTIG-svetsning samt kan välja rätt utrustning enligt grundmaterialoch arbetsobjekt

• kan välja rätt strömkälla och polaritet enligt material ochsvetsobjekt

• kan välja rätt elektrodtyp och elektroddimension enligt materialoch svetsobjekt och kan skärpa elektroden

• kan välja kontaktmunstycke av rätt typ och storlek enligtsvetsobjekt och svetsförhållanden

• känner till de skyddsgaser som används vid TIG-svetsning samtderas beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekteller svetsdatablad (WPS)

• kan montera utrustningen för TIG-svetsning inför användningoch utföra driftservice


• kan reglera gasflödet samt ställa in tiderna för förgas ocheftergas enligt svetsobjekt

• känner till olika metoder för att skydda svetsens rot, kan väljarätt metod och utföra skyddsåtgärderna

• känner till de tillsatsmaterial som används vid TIG-svetsningsamt deras beteckningar, och kan välja tillsatsmaterial ochtrådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• känner till kontroll- och regleranordningarna i TIG-svetsutrustningens styrenhet och kan välja och ställa insvetsparametrar

• känner till principen för pulsbågssvetsning, dessanvändningsområden och fördelar vid svetsning


• kan utföra svetsarbeten genom att använda pulsbågssvetsningoch utföra behövliga korrigeringar av parametrarna

• känner till de fogtyper som används vid TIG-svetsning och kanutföra fogberedning

• kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vidTIG-svetsning




• kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C

T 1


• 141 P FW t > 1 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), T-förband

• 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigandesvets), T-förband.

Exa

men

sdel

ar

13

Exa

men

sdel

ar

T 2


• 141 T/P FW t > 1 D 40–80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40–80mm, underupp)

• 141 T/P FW t > 1 D 40–80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40–80mm, horisontellt inspänt, stigande svets).

Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23


• kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C

TAl 1



• 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigandesvets), T-förband.

TAl 2


• 141 T/P FW t > 1 D 40-80 PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40–80mm, underupp)


[sv Ammattitaidon osoittamistavat]

Yrkesskickligheten och behärskandet av de kunskaper och principer som yrkesskicklighetenbaserar sig på samt färdigheten att använda dessa påvisas i huvudsak med svetsprov. Allasvetsprov ska genomföras med godkänt resultat. Att examinanden behärskar den kunskap somligger till grund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställa kompletterande tilläggsfrågortill hen.

2.2. Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135,136 eller 141


Examinanden kan

• genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med MMA-svetsmetoden (111)

eller

• genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med svetsmetoden MIG-svetsning(131), MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136)

eller

14

• genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med svetsmetoden TIG-svetsning(141).

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSAREMED MMA-SVETSMETODEN (111).

Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11


• kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

E 2




E 3


• 111 P BW t > 3 PA ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 3 mm, horisontalläge, svetsning frånen sida, utan rotstöd)

• 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsningfrån en sida, utan rotstöd).

E 4


• 111 P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från ensida, utan rotstöd)


EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSAREMED SVETSMETODEN MIG-SVETSNING (131), MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD(135) ELLER MAG-SVETSNING MED RÖRELEKTROD (136).



• kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

Exa

men

sdel

ar

15

Exa

men

sdel

ar

M 2


• 135 T/P FW t > 3 D ≥ 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, underupp)

• 136 T/P FW t > 3 D ≥ 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, underupp)



M 3


• 135 P BW t > 1 PA ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge,svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejslingeller slipning av svets i roten) svetsning av rotsträngen ikortbågsområdet

• 136 P BW t > 8 PA ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt,stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, horisontalläge,svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling ellerslipning av svets i roten), för slaggande rörelektroder tillåtsssmb (svetsning från en sida, med rotstöd)

• 135 P BW t > 1 PC ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggandevertikalt, svetsning från en sida, utan rotstöd), förmaterialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från bådasidor, mejsling eller slipning av svets i roten) svetsning avrotsträngen i kortbågsområdet

• 136 P BW t > 8 PC ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt,stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, liggande vertikal,svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejslingeller slipning av svets i roten), för slaggande rörelektrodertillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) eller så fårrotsträngen svetsas med metallpulverfylld elektrod (138).

16

M 4


• 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, ståendevertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd),för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från bådasidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning avrotsträngen i kortbågsområdet

• 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, ståendevertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd),för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från bådasidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen fårsvetsas med metallpulverfylld elektrod (138)

• 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp,svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejslingeller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen ikortvågsområdet

• 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp,svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejslingeller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas medmetallpulverfylld elektrod (138).

Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23


• kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

MAl 2


• 131 T/P FW t > 3 D ≥ 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60mm, underupp), rör mot plåt

• 131 T/P FW t > 3 D ≥ 60 PH (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60mm, horisontellt inspänt, stigande svets), rör mot plåt.

MAl 3


• 131 P BW t > 6 PA ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 6 mm, horisontalläge, svetsning frånen sida, med rotstöd), vid svetsning av provstycken är detförbjudet att använda pulsad ström

• 131 P BW t > 6 PF bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, stigandesvets, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning avsvets i roten), vid svetsning av provstycken är det förbjudet attanvända pulsad ström.

Exa

men

sdel

ar

17

Exa

men

sdel

ar

MAl 4


• 131 P BW t < 3 PC ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek max. 3 mm, liggande vertikal, svetsning från ensida, med rotstöd)

• 131 P BW t > 6 PE bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 6 mm, underupp, svetsning från bådasidor, mejsling eller slipning av svets i roten).

EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSAREMED SVETSMETODEN TIG-SVETSNING (141).



• kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

T 2




T 3


• 141 P BW t > 1 PA ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning frånen sida, utan rotstöd)

• 141 P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsningfrån en sida, utan rotstöd).

T 4


• 141 P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsningfrån en sida, utan rotstöd)

• 141 P BW t > 1 PF ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigandesvets, svetsning från en sida, utan rotstöd).

Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23


• kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042 (aluminiumoch svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag av högsvetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

18

TAl 2



• 141 T/P FW t > 1 D 40–80 PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets,materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter 40–80mm, horisontellt inspänt, stigande svets)

TAl 3


• 141 P BW t < 3 PA bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek max. 3 mm, horisontalläge, svetsning från bådasidor, utan slipning eller mejsling av roten)

• 141 P BW t > 6 PF bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, stigandesvets, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling avroten).

TAl 4



• 141 P BW t < 3 PE ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek max. 3 mm, underupp, svetsning från en sida,utan rotstöd).


Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom svetsarprövning. Alla svetsprov skagenomföras med godkänt resultat.

2.3. Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136eller 141


Examinanden kan

• genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med MMA-svetsmetoden (111)

eller

• genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med svetsmetoden MAG-svetsningmed trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136

eller

• genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med svetsmetoden TIG-svetsning(141).

Exa

men

sdel

ar

19

Exa

men

sdel

ar

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSAREMED MMA-SVETSMETODEN (111).

Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11


• kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

E 2




E 4


• 111 P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från ensida, utan rotstöd)


E 5


• 111 T BW t > 3 D > 40 PC ssnb (MMA-svetsning, rör,stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiametermin. 40 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utanrotstöd)

• 111 T BW t > 3 D > 40 PH ssnb (MMA-svetsning, rör,stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiametermin. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning frånen sida, utan rotstöd).

E 6


• 111 T BW t > 3 D 40–80 H-L045 ssnb (MMA-svetsning, rör,stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter40–80 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45°, svetsning frånen sida, utan rotstöd)

• 111 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MMA-svetsning, rör,stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiametermin. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45°, svetsning frånen sida, utan rotstöd).

20

EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSAREMED SVETSMETODEN MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD (135) ELLER MAG-SVETSNING MED RÖRELEKTROD (136).



• kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.

M 2


• 135 T/P FW t > 3 D > 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, underupp)

• 136 T/P FW t > 3 D > 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod,rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, röretsytterdiameter min. 40 mm, underupp)



M 4


• 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, ståendevertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd),för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från bådasidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning avrotsträngen i kortbågsområdet

• 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, ståendevertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd),för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från bådasidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen fårsvetsas med metallpulverfylld elektrod (138)

• 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp,svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejslingeller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen ikortvågsområdet

• 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp,svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejslingeller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas medmetallpulverfylld elektrod (138).

Exa

men

sdel

ar

21

Exa

men

sdel

ar

M 5


• 135 T BW t > 3 D > 100 PC ssnb (MAG-svetsning medtrådelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm,rörets ytterdiameter min. 100 mm, liggande vertikal, svetsningfrån en sida, utan rotstöd)

• 136 T BW t > 3 D > 100 PC ssnb (MAG-svetsning medrörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm,rörets ytterdiameter min. 100 mm, liggande vertikal, svetsningfrån en sida, utan rotstöd), rotsträngen kan svetsas medmetallpulverfylld rörelektrod (138)

• 135 T BW t > 3 D > 100 PH ssnb (MAG-svetsning medtrådelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm,rörets ytterdiameter min. 100 mm, horisontellt inspänt, stigandesvets, svetsning från en sida, utan rotstöd)

• 136 T BW t > 3 D > 100 PH ssnb (MAG-svetsning medrörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm,rörets ytterdiameter min. 100 mm, horisontellt inspänt, stigandesvets, svetsning från en sida, utan rotstöd), rotsträngen fårsvetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138).

M 6


• 138 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MAG-svetsning medmetallpulverfylld rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklekstörre än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsninguppåt, rörets lutning 45°, svetsning från en sida, utan rotstöd)

• 136 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MAG-svetsning medrörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm,rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, röretslutning 45°, svetsning från en sida, utan rotstöd); rotsträngen fårsvetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138).

EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSAREMED SVETSMETODEN TIG-SVETSNING (141).




T 2




22

T 4



• 141 P BW t > 1 PF ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigandesvets, svetsning från en sida, utan rotstöd).

T 5


• 141 T BW t > 1 D > 0 PC ssnb (TIG-svetsning, rör, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter fritt val,liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd)

• 141 T BW t > 1 D > 0 PH ssnb (TIG-svetsning, rör, stumsvets,materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter fritt val,horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utanrotstöd).

T 6


• 141 T BW t > 1 D > 0 H-L045 ssnb (TIG-svetsning, rör,stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameterfritt val, svetsning uppåt, rörets lutning 45°, svetsning från ensida, utan rotstöd).

Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23



TAl 2




TAl 4



• 141 P BW t < 3 PE ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek max. 3 mm, underupp, svetsning från en sida,utan rotstöd).

Exa

men

sdel

ar

23

Exa

men

sdel

ar

TAl 5


• 141 T BW t > 6 D > 0 PH ssnb (TIG-svetsning, rör, stumsvets,materialtjocklek större än 6 mm, rörets ytterdiameter fritt val,horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utanrotstöd)

• 141 T BW t > 6 D > 0 H-L045 ssnb (TIG-svetsning, rör,stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, rörets ytterdiameterfritt val, svetsning uppåt, rörets lutning 45°, svetsning från ensida, utan rotstöd).

TAl 6


• 141 T BW t < 3 D > 0 PC ssnb (TIG-svetsning, rör, stumsvets,materialtjocklek max 3 mm, rörets ytterdiameter fritt val,liggande vertikalt, svetsning från en sida, utan rotstöd)

• 141 T BW t < 3 D > 0 PH ssnb (TIG-svetsning, rör, stumsvets,materialtjocklek max. 3 mm, rörets ytterdiameter fritt val,horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utanrotstöd).


Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom svetsarprövning. Alla svetsprov skagenomföras med godkänt resultat.

2.4. Pulverbågsvetsning med tråd (121)[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden kan utföra pulverbågsvetsning.

24

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN UTFÖR PULVERBÅGSVETSNING.


• känner till metoden för pulverbågsvetsning och dess typiskaanvändningsområden

• känner till hur pulverbågsvetsutrustningen är konstruerad,dess tillbehör och väljer rätt utrustning enligt de krav somsvetsningen ställer

• monterar pulverbågsvetsutrustningen inför användning och utfördriftservice

• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vidpulverbågsvetsning och väljer rätt tråd och trådtjocklek enligtsvetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• känner till de svetspulver som används vid pulverbågsvetsningoch kriterierna för hur de väljs samt väljer svetspulvret enligtsvetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• känner till de rätta metoderna för förvaring, torkning ochhantering av svetspulver och åtgärderna för återvinning avpulvret

• väljer matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden ochmonterar och ställer in och reglerar dem

• känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällornaoch ställer in svetsparametrarna, såsom svetsström, spänningoch trådmatarhastighet, svetshastighet och pulvermängd sommatas

• känner till fogtyperna som används vid pulverbågsvetsning• utför fixering och häftning av arbetsstycken som ska svetsas

med de metoder som lämpar sig för pulverbågsvetsning• utför pulverbågsvetsningar enligt kraven för kvalitetsnivå B i

standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge(stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och högrot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C

• bedömer visuellt och kontrollerar genom mätning att den utfördasvetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav.

Kälsvetsprov med pulverbågsvetsning


• 121 P FW t = 10-15 PB (pulverbågsvetsning, plåt, kälsvets,plåttjocklek 10–15 mm, stående horisontal).

Plåtsvetsprov med pulverbågsvetsning


• 121 P BW t > 15 PA ss mb ml (pulverbågsvetsning, plåt,stumsvets, plåttjocklek min. 15 mm, horisontalläge, svetsningfrån en sida, med rotstöd, flersträngssvetsning), (V-fog medminst tre strängar).


Yrkesskickligheten och behärskandet av de kunskaper och principer som yrkesskicklighetenbaserar sig på samt färdigheten att använda dessa påvisas i huvudsak med svetsprov. Provenska genomföras med godkänt resultat.

Att examinanden behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid behovkontrolleras genom att ställa kompletterande tilläggsfrågor till hen.

Exa

men

sdel

ar

25

Exa

men

sdel

ar

2.5. Plasmasvetsning (15)[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden kan utföra plasmasvetsning.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN UTFÖR PLASMASVETSNING.


• känner till begreppet plasma och tillämpningar avplasmasvetsning, såsom mikroplasma, mellanplasma ochgenomträngande plasma

• känner till konstruktionen för plasmasvetsutrustningen,dess tillbehör och väljer rätt utrustning enligt de krav somsvetsningen ställer

• monterar svetsutrustningen inför användning och utfördriftservice

• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som kan användasvid plasmasvetsning och väljer rätt tråd och trådtjocklek enligtsvetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• känner till de gaser som används vid plasmasvetsning, d.v.s.plasma-, skydds- och rotgaser och deras beteckningar, ochväljer gas enligt svetssituation eller svetsdatablad (WPS)

• reglerar gasflödet och arbetstrycket för de gaser som användsvid plasmasvetsning

• väljer rätt svetsmunstycke, rätt avstånd mellan munstycke ocharbetsstycke samt rätt hastighet enligt svetsmetod och materialsom ska svetsas

• känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällornaoch svetsutrustningen samt ställer in svetsparametrarna

• känner till de material som lämpar sig för plasmasvetsningoch de materialtjocklekar och fogtyper som används vidplasmasvetsning

• utför fixering och eventuell häftning av arbetsstycken som skasvetsas med metoder som lämpar sig för plasmasvetsning

• utför plasmasvetsningar enligt kraven för kvalitetsnivå B istandarden SFS-EN ISO 5817 (stål) eller standarden SFS-EN 10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar),med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets),brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet ärkvalitetsnivå C


Plåtsvetsprov med plasmasvetsning


• 15 P BW t = 4-6 PA wm ss nb gb (plasmasvetsning, plåt,stumsvets, plåttjocklek 4-6 mm, horisontalläge, medtillsatsmaterial, svetsning från en sida, utan rotstöd, medrotgas).


Yrkesskickligheten och behärskandet av de kunskaper och principer som yrkesskicklighetenbaserar sig på samt färdigheten att använda dessa påvisas i huvudsak med svetsprov. Provenska genomföras med godkänt resultat. Att examinanden behärskar den kunskap som ligger tillgrund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställa kompletterande tilläggsfrågor till hen.

26

2.6. Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22eller 23


Examinanden kan utföra motståndssvetsning.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN UTFÖR MOTSTÅNDSSVETSNING.



• känner till funktionsprincipen för punktsvetsning, sömsvetsningoch pressvetsning, principen för hur de utförs samt derastypiska användningsområden

• känner till de svetsmaskiner och den svetsutrustning somanvänds vid motståndssvetsning och vet hur de lämpar sig förolika svetsobjekt

• vet vilka plåtmaterial som lämpar sig för motståndssvetsningoch hur plåttjockleken inverkar på den svetseffekt som krävs

• vet hur olika ytbehandlingsmaterial inverkar på svetsningen ochvalet av svetsparametrar

• känner till de typiska begränsningar som konstruktionen somska svetsas ställer på motståndssvetsning

• väljer svetselektroder som lämpar sig för svetsobjektet, formarsvetselektroder, utför driftservice på dem och monterar dem isvetsutrustningen

• använder tilläggs- och hjälputrustning som hör till svetsningen• ställer in de rätta svetsparametrarna och gör justeringar

under beaktande av det material som ska svetsas ochmaterialtjockleken

• utför eventuell programmering av svetsparametrarna,t.ex. initialspänning, ökning av strömmen, spänningskraft,svetsströmmen/-tid och efterspänning

• vet hur man gör de uppskjutande partierna för pressvetsning• utför motståndssvetsningar som uppfyller givna kvalitetskrav

med metoden för punktsvetsning, sömsvetsning ellerpressvetsning

• känner till de kvalitetskrav som ställs på motståndssvetsning• känner till metoderna för kvalitetskontroll och testning vid

punktsvets-, sömsvets- och pressvetsning samt kan bedömaoch testa svetsarnas kvalitet.


Yrkesskickligheten och behärskandet av de kunskaper och principer som yrkesskicklighetenbaserar sig på samt färdigheten att använda dessa påvisas i huvudsak med svetsprov. Provenska genomföras med godkänt resultat. Att examinanden behärskar den kunskap som ligger tillgrund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställa kompletterande tilläggsfrågor till hen.

Exa

men

sdel

ar

27

Exa

men

sdel

ar

2.7. Svetsning och fogning[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• an utföra svetsarbeten• kan göra mekaniska pressförband• kan förbinda tunnplåt med nitförband• kan förbinda tunnplåt med limförband• är förtrogen med tunnplåtsmaterialen och behärskar användningen av dem.

Svetsproven utförs med tre svetsmetoder enligt följande:

• TIG-svetsning (141) och• MAG-svetsning (135) eller MIG-svetsning (131) samt• Punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23).

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN UTFÖR SVETSARBETEN.

Läsning av svetsdatablad


• kan läsa svetsdatablad enligt standarden SFS-EN ISO 15609-1(WPS = Welding Procedure Specification) och med hjälp avdessa klarlägga vilka förberedelser, krav och åtgärder som skabeaktas i svetsarbetet

• känner till de åtgärder som krävs för uppgörande ochgodkännande av svetsdatablad.

Grundmaterialets svetsbarhet och användningen av värme vid svetsning


• känner till de viktigaste faktorerna som begränsargrundmaterialets svetsbarhet samt specialåtgärderna, såsombegränsad värmetillförsel vid svetsning av tunna material.

28

Svetsföljd och formförändringar


• känner till hur uppvärmning och avkylning inverkar på mått- ochformförändringar, materialstruktur samt spänningar som uppståri arbetsstycket som ska svetsas

• beaktar vid förmontering av delar som ska svetsas hursvetsningen inverkar på konstruktionens mått och delarnasslutliga läge

• känner till hur svetsföljden inverkar på mått- ochformförändringar samt spänningar som uppstår och väljer rättsvetsföljd

• känner till fördelarna med motsvetsning och använder metodendå den behövs

• beaktar svetsriktningens inverkan på arbetsstyckets mått- ochformförändringar

• känner till fördelarna med dubbelsidig svetsning och intermittentsvetsning och använder dem ändamålsenligt

• uppskattar med hjälp av förbockning hur mycket krympning itvärled inverkar på arbetets slutresultat

• beaktar den första svetsens inverkan på formförändringar ochkonstruktionens geometri

• utnyttjar den formförändring som orsakas av krympning vidsvetsning när avsikten är att ändra arbetsstyckets form ellerkonstruktionens geometri

• beaktar att styvheten i det material som svetsas ökar närsvetsningen framskrider

• vet i huvuddrag hur restspänningar inverkar på en svetsadkonstruktion och hur spänningar elimineras.

Svetsfixturer


• känner till de styrnings-, monterings- och fixeringsbehov somförekommer i svetsarbeten samt de metoder för styrning ochfixering som används vid svetsning

• känner till de fixturer som används vid fixering, hur de lämparsig för olika fixeringsobjekt och använder dem i sitt arbete

• planerar, tillverkar och använder styranordningar och fixturersom behövs vid svetsning samt övriga hjälpmedel som behövsför fixering och stöd

• använder svetsfixturer genom att beakta begränsning avdeformation, arbetsstyckets jordning, svetsbegränsningar,svetsstänk samt säkerställer måttnoggrannhet och attarbetsstycket kan lösgöras.

Häftning


• väljer häftningspunkterna så att häftningen ger ett bra stöd förde delar som ska svetsas ihop, men ser till att de olägenhetersom orsakas av häftningen är så små som möjligt

• bedömer häftningstätheten och den hållfasthet som krävs avhäftningen, så att häftningen klarar av den belastning denutsätts för och de spänningar som uppstår

• kan svetsa häftningssvetsar som en del av en färdig svets• kan utföra häftning med hjälp av olika stödbitar• kan svetsa häftningssvetsar som efteråt slipas bort.

Exa

men

sdel

ar

29

Exa

men

sdel

ar

Svetsdiskontinuiteter, kännedom om kvalitetskrav och kvalitetskontroll


• känner till olika typer av svetsdiskontinuiteter och deras orsakersamt undviker dem i sitt arbete

• kan ta reda på kvalitetskraven i kvalitetsnivåerna B, C och D vidsvetsning av stål med hjälp av standarden SFS-EN ISO 5817och vid svetsning av aluminium med hjälp av standarden SFS-EN ISO 10042

• kan visuellt bedöma om en svets kan uppfylla givnakvalitetskrav

• känner till måttsättningen för svetsar och kan läsa svetsarnasmåttbeteckningar

• utför kontrollmätning av svetsar, såsom mätning av a-, z-, s- ochl-måttet

• identifierar under svetsförloppet eller efter svetsningen desvetsdiskontinuiteter som går att observera visuellt, t.ex.häftningsfel, ofullständig inträngning, kantfel, hög svetsråge, förstort eller för litet a-mått, symmetrifel och fogfel samt korrigerarsvetsen så att den uppfyller kraven

• vet i huvuddrag hur svetsdiskontinuiteter inverkar på produktensbelastningskapacitet

• känner i huvuddrag till principerna för kontrollmetoderna somanvänds vid granskning av svetsens homogenitet och täthetoch typiska användningsområden för dessa

• känner till de typiska användningsområdena och åtgärderna förmekanisk materialprovning vid testning av svetsens mekaniskaegenskaper.

30

MAG-svetsning med trådelektrod (135)


• känner till metoden för MAG-svetsning med trådelektrod ochdess typiska användningsområden

• känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen,dess tillbehör och väljer rätt utrustning enligt de krav somsvetssituationen ställer

• monterar MIG/MAG-svetsutrustningen inför användning ochutför driftservice

• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som användsvid MAG-svetsning med trådelektrod och väljer rätt tråd ochtrådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• väljer styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valdatråden och monterar och ställer in dem

• känner till de skyddsgaser som används vid MAG-svetsningmed trådelektrod samt deras beteckningar och väljer skyddsgasenligt svetssobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• monterar ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen,ställer in gasflödet enligt svetsobjekt och kontrollerar flödet

• känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällornaoch ställer in svetsparametrarna, såsom trådinmatning,spänning, induktans, puls samt parametrarna för start ochavslutning

• kontrollerar och vid behov byter polaritet för strömkällan enligtde krav som svetsmetoden ställer

• förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kopplaroch placerar jordningsklämmorna på rätt sätt samt håller dem ianvändbart skick

• utför häftning med de häftningsmetoder som används vid MAG-svetsning med trådelektrod


• ställer in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligtsvetsobjektets krav

• utför pulsbågssvetsningar och behövliga korrigeringar avparametrarna under svetsförloppet


• lagrar och tar i bruk lagrade svetsparametrar med enregistreringsenhet för parametrar som vanligen används

• utför svetsarbeten med MAG-svetsning med trådelektrod enligtkraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, medundantag av hög svetsråge, brant vinkel, överstort a-mått ochhög rot, för vilka kravet är kvalitets- nivå C


Kälsvetsning enligt standarden SFS-EN 9606-1 förmaterial i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 (ISO/TR 15608)


• 135 P FWT-förband t1-3 PB (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, kälsvets, materialtjocklek 1–3 mm, stående horisontal), T-förband.

Exa

men

sdel

ar

31

Exa

men

sdel

ar

Plåtsvetsning enligt standarden SFS-EN 9606-1 förmaterial i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 (ISO/TR 15608)


• 135 P BW t1-3 PA ss nb (MAG-svetsning med trådelektrod,plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1-3 mm,horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materiali grupperna 8 och 10 tillåts (vid behov) bs gg (svetsning frånbåda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten)

MIG-svetsning (131)


• känner till metoden för MIG-svetsning och dess typiskaanvändningsområden med olika trådtyper

• känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen,dess tillbehör och väljer rätt utrustning enligt de krav somsvetssituationen ställer


• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som användsvid MIG-svetsning och väljer rätt tråd och trådtjocklek enligtsvetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)


• känner till de skyddsgaser som används vid MIG-svetsningsamt deras beteckningar och väljer skyddsgas enligtsvetsobjekt och svetsdatablad (WPS)

• monterar ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen,ställer in gasflödet enligt svetsobjekt och kontrollerar flödet


• kontrollerar och vid behov byter polaritet för strömkällan enligtde krav som svetsmetoden ställer


• utför häftning med de häftningsmetoder som används vid MIG-svetsning





• lagrar och tar i bruk lagrade svetsparametrar med enregistreringsenhet för parametrar som vanligen används

• utför svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven förkvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantagav hög svetsråge, brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, förvilka kravet är kvalitetsnivå C


32

Kälsvetsning enligt standarden SFS-EN ISO 9606-2för material i grupperna 21, 22 eller 23 (ISO/TR 15608)


• 131 P FW t1−3 PB (MIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek 1−3 mm, stående horisontal), T-förband.

Plåtsvetsning enligt standarden SFS-EN ISO 9606-2för material i grupperna 21, 22 eller 23 (ISO/TR 15608)


• 131 P BW t1−3 PA ss nb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek 1−3 mm, horisontalläge, svetsning från en sida,utan rotstöd).

TIG-svetsning (141)


• känner till metoden för TIG-svetsning och dess typiskaanvändningsområden

• känner till de strömkällor och den utrustning som används vidTIG-svetsning samt väljer rätt utrustning enligt grundmaterialoch arbetsobjekt

• väljer rätt strömkälla och polaritet enligt material och svetsobjekt• väljer rätt elektrodtyp och elektroddimension enligt material och

svetsobjekt och skärper elektroden• väljer kontaktmunstycke av rätt typ och storlek enligt

svetsobjekt och svetsförhållanden• känner till de skyddsgaser som används vid TIG-svetsning samt

deras beteckningar och väljer skyddsgas enligt svetsobjekt ellersvetsdatablad (WPS)

• monterar utrustningen för TIG-svetsning inför användning ochutför driftservice


• reglerar gasflödet samt ställer in tiderna för förgas och eftergasenligt svetsobjekt

• känner till olika metoder för att skydda svetsens rot, väljer rättmetod och utför skyddsåtgärderna

• känner till de tillsatsmaterial som används vid TIG-svetsningsamt deras beteckningar och väljer tillsatsmaterial ochtrådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS)

• känner till kontroll- och regleranordningarna i TIG-svetsutrustningens styrenhet och väljer och ställer insvetsparametrar



• utför svetsarbeten genom att använda pulsbågssvetsning ochutför behövliga korrigeringar av parametrarna

• känner till de fogtyper som används vid TIG-svetsning och utförfogberedning

• utför häftning med de häftningsmetoder som används vid TIG-svetsning

• utför TIG-svetsningar enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivåB, i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål) eller standarden SFS-EN ISO 10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar),med undantag av hög svetsråge, brant vinkel, överstort a-måttoch hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C


Exa

men

sdel

ar

33

Exa

men

sdel

ar

Kälsvetsning enligt standarden SFS-EN ISO 9606-1 för materiali grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11eller enligt standarden SFS-EN

ISO 9606-2 för material i grupperna 21, 22 eller 23 (ISO/TR 15608)


• 141 P FW t1−3 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets,materialtjocklek 1−3 mm, stående horisontal), T-förband.

Plåtsvetsning enligt standarden SFS-EN ISO 9606-1 för materiali grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 eller enligt standarden SFS-EN

ISO 9606-2 för material i grupperna 21, 22 eller 23 (ISO/TR 15608)


• 141 P BW t1-3 PA ss nb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets,materialtjocklek 1−3 mm, horisontalläge, svetsning från en sida,utan rotstöd).

Motståndssvetsning: punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23)


• känner till funktionsprincipen för punktsvetsning, sömsvetsningoch pressvetsning, principen för hur de utförs samt derastypiska användningsområden

• känner till de svetsmaskiner och den svetsutrustning somanvänds vid motståndssvetsning och vet hur de lämpar sig förolika svetsobjekt

• vet vilka plåtmaterial som lämpar sig för motståndssvetsningoch hur plåttjockleken inverkar på den svetseffekt som krävs

• vet hur olika yrbehandlingsmaterial inverkar på svetsningen ochvalet av svetsparametrar

• känner till de typiska begränsningar som konstruktionen somska svetsas ställer på motståndssvetsning

• väljer svetselektroder som lämpar sig för svetsobjektet, formarsvetselektroder, utför driftservice på dem och monterar dem isvetsutrustningen

• kan använda tilläggs- och hjälputrustning som hör tillsvetsningen

• ställer in de rätta svetsparametrarna och gör justeringarunder beaktande av det material som ska svetsas ochmaterialtjockleken

• utför eventuell programmering av svetsparametrarna,t.ex. initialspänning, ökning av strömmen, spänningskraft,svetsströmmen/-tid och efterspänning

• vet hur man gör de uppskjutande partierna för pressvetsning• utför motståndssvetsningar som uppfyller givna kvalitetskrav

med metoden för punktsvetsning, sömsvetsning ellerpressvetsning

• känner till de kvalitetskrav som ställs på motståndssvetsning• känner till metoderna för kvalitetskontroll och testning vid

punktsvets-, sömsvets- och pressvetsning samt kan bedömaoch testa svetsarnas kvalitet.

34

Lasersvetsning


• känner i huvuddrag till hur laserstrålen bildas och dessegenskaper

• känner i huvuddrag till hur en typisk laserarbetsstation ärkonstruerad och de olika komponenternas uppgifter

• känner till viktigaste användningsområdena för laserbearbetningoch -svetsning inom industrin

• känner i huvuddrag till hur olika material lämpar sig förlasersvetsning

• känner till de skyddsgaser som används vid lasersvetsning ochkan använda dem

• känner till hälso- och olycksfallsriskerna i samband medlasersvetsning samt skyddsåtgärderna för att förebygga dessa.

Exa

men

sdel

ar

35

Exa

men

sdel

ar

Båglödning


• känner till möjligheterna och fördelarna med båglödning (såsomfogens korrosionsskydd och utseende) vid sammanfogning avförzinkade tunnplåtar

• känner till funktionsprincipen för båglödning och hur den utförsmed MIG/MAG-svetsutrustning

• känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen,dess tillbehör och väljer rätt utrustning enligt de krav sombåglödningssituationen ställer


• känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som användsvid båglödning och väljer rätt tråd och trådtjocklek enligtbåglödningsobjektet


• känner till de skyddsgaser som används vid båglödningsamt deras beteckningar och väljer skyddsgas enligtbåglödningsobjektet

• monterar ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningensamt ställer in gasflödet enligt båglödningsobjektet ochkontrollerar flödet


• väljer polaritet för strömkällan enligt trådtyp och svetsobjekt• förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid båglödning, kopplar

och placerar jordningsklämmorna på rätt sätt samt håller dem ianvändbart skick

• känner till de fogtyper som används vid båglödning och utförfogberedning

• placerar de delar som ska sammanfogas på rätt sätt och utförsammanfogningen med båglödning enligt arbetssituationen ochpå ett sätt som säkerställer rätt slutläge

• känner till fördelarna med pulsad ström vid båglödning ochställer in pulsparametrarna enligt lödningsobjektets krav

• utför båglödningsuppgifter genom att använda pulsad strömsamt utför behövliga korrigeringar av parametrarna underlödningen

• känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet förparametrar i lödningsarbetet

• lagrar och tar fram lagrade svets- och lödningsparametrar meden registreringsenhet för parametrar som vanligen används

• utför båglödning av förzinkade stålplåtar så att givnakvalitetskrav uppfylls

• bedömer visuellt, kontrollerar genom mätning och vid behovmed tätningsprov att den utförda båglödningen uppfyller givnakvalitetskrav

• utför efterbehandling av fogar efter båglödning• känner till de hälsorisker som förekommer vid båglödning av

förzinkade stålplåtar, såsom zinkångor, och skyddar sig motdem.

36

EXAMINANDEN GÖR MEKANISKA PRESSFÖRBAND.


• känner till principerna för hur mekaniska pressförband förtunnplåtar bildas, fördelarna med deras konstruktion ochframställningsteknik samt typiska användningområden

• känner till de krav som mekaniska pressförband ställer påformbarheten hos de material som ska sammanfogas

• känner till olika sätt för framställning av mekaniskapressförband samt verktygen och pressarna som används iarbetet

• känner till de krav som ställs på material och rätt användningav verktyg som används vid framställning av mekaniskapressförband i syfte att säkerställa verktygens långa livslängd

• kan montera en vanlig anläggning som gör mekaniskapressförband för användning samt göra mekaniskapressförband i tunnplåtsprodukter

• känner till typiska fel som förekommer i mekaniskapressförband och de kvalitetskrav som ställs på pressförband

• kan på basis av resultat från provpressning kontrolleraförbandens kvalitet och utföra eventuella justerings- eller andrakorrigerande åtgärder

• känner till olycksfallsriskerna i samband medpressförbandsarbeten och kan undvika dem i sitt arbete.

EXAMINANDEN FÖRBINDER TUNNPLÅT MED NITFÖRBAND.


• känner till nit- och nitförbandstyper som vanligen används vidsammanfogning och fastsättning av tunnplåtar samt derastypiska användningsområden och -egenskaper

• känner till typerna för popnitar och kriterierna för hur de väljs förarbetsobjektet samt kan utföra popnitningar

• känner till självstansande nittyper samt de rätta sätten att göranitförband med självstansande nitning och kan utföra nitningmed en vanlig nittyp.

EXAMINANDEN FÖRBINDER TUNNPLÅT MED LIMFÖRBAND.

Baskunskaper om limförband


• känner till fördelarna och nackdelarna med limförband samtderas typiska användningsobjekt i tunnplåtskonstruktioner

• känner till de viktigaste limtyperna som lämpar sigför metallförband och hur dessa lämpar sig för olikaanvändningsobjekt

• känner till de faktorer som inverkar på förbandetslångtidsbeständighet

• beaktar inverkan av temperatur, kemikalier och fuktighet samtspänningar som förekommer i förbandet då han eller hon görlimförband för metallplåtar

• känner till principen för hur hållfasthetsprovning av förbandutförs med kilprov (DIN 65448) eller annan motsvarande metodsom mäter mekanisk hållfasthet (t.ex. upprivning)

• känner till betydelsen av förbandets utformning med tanke påyttre krafter och olika spänningar som omgivningen orsakar ochkan förebygga eventuell avflagning och sprickning.

Exa

men

sdel

ar

37

Exa

men

sdel

ar

Framställning av limförband


• känner till de krav som ställs på arbetsmiljön ocharbetsförhållandena för att limningen ska vara hållfast

• känner till de olika arbetsmomenten och de rätta arbetssättenvid framställning av limförband

• känner till betydelsen av renlighet i arbetsmiljön ocharbetsförhållandena för att limningen ska vara hållfast enligt dekrav som ställs på slutprodukten

• känner till kraven på förbehandling av ytor som ska limmassamt sätten att utför förbehandlingen och väljer och utförbehövliga förberedande åtgärder

• känner till betydelsen av limmets förberedelse ilimningsprocessen och förbereder de lim som ska användasenligt givna anvisningar

• beaktar i planeringen och utförandet av limningen brukstid,öppentid samt pressnings- och härdningstid för limmet somanvänds

• känner till de vanligaste sätten och verktygen för strykning avlim samt stryker lim på rätt sätt med beaktande av noggrannhetoch rätt dosering

• använder på rätt sätt de ämnen och verktyg som behövs vidlimning och håller dem i användbart skick

• planerar och förbereder på förhand passningen av fogytornamot varandra och utför passningen på rätt sätt

• planerar, förbereder och utför rätt den pressning som fogytornakräver när ett limförband sätts ihop

• känner till och identifierar felmöjligheterna i samband medlimförband samt försäkrar sig under arbetsförloppet och efterarbetet om att arbetets kvalitet och resultat uppfyller givna krav.

Säkerhet i arbete med limförband


• känner de hälso- och olycksfallsrisker som kan orsakas av detilläggsämnen och lim som används i limförbandsarbeten samtvet hur de förvaras och hanteras på rätt sätt

• vet hur man ska handla i situationer där det finns risk för skadoroch olycksfall och kan handla rätt både då en skada inträffatoch då det gäller att förebygga en skada.

38

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED TUNNPLÅTSMATERIALEN OCH BEHÄRSKARANVÄNDNINGEN AV DEM.


• känner till och kan med hjälp av material- ochproduktbeteckningarna identifiera tunnplåtsmaterialsom vanligen används, såsom kallvalsade stål, varm-och elförzinkade stål, rostfria och syrafasta stål, olikaaluminiumkvaliteter samt målade och plastbelagda metallplåtar

• kan med hjälp av produktbeteckningarna ta reda påmetallplåtarnas mekaniska egenskaper, såsom hållfasthets- ochseghetsvärden, och förstår deras betydelse vid bearbetning avplåtar

• känner till och kan med hjälp av produktbeteckningarna ta redapå metallplåtarnas ytkvalitet

• känner till användningsegenskaperna hos de material somanvänds samt deras typiska användningsobjekt

• känner till de ytbeläggningar som vanligen används påmetallplåtar samt deras användningsegenskaper och typiskaanvändningsobjekt

• känner till och beaktar i sitt arbete de rätta sätten för hanteringav ytbelagda tunnplåtar och tunnplåtsprodukter i alla olikaskeden av tillverkning, transport och lagring

• känner till bearbetningsegenskaperna hos de material somanvänds samt de specialkrav som ska beaktas vid derasbearbetning

• känner till olycksfallsriskerna i samband med hantering avtunnplåtar och beaktar dem i sitt arbete

• känner till olycksfallsriskerna i samband med efterbehandlingav tunnplåtsprodukter (t.ex. slipning, polering och kemiskabehandlingar) och beaktar dem i sitt arbete.


Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i regel genom att utföra arbetena i fråga på enarbetsplats som uppfyller villkoren och kännetecknen för produktion som är typisk i yrket ellervid behov med separata arbetsuppgifter i en omfattning som är tillräcklig för att man tillförlitligtska kunna konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet i fråga om bådedet praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom yrkesområdet. Att examinandenbehärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställakompletterande tilläggsfrågor till hen.

Ifall arbetet/arbetsuppgifterna inte täcker kraven i examensgrunderna så väl att man tillförlitligtkan konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet är examensarrangören skyldigatt med olika tilläggsuppgifter och andra bedömningsmetoder försäkra sig om att examinandenhar den kompetens som krävs.

Färdigheterna i svetsning, behärskandet av de kunskaper och principer som svetsningen baserarsig på samt färdigheten att använda dessa påvisas med svetsprov. Proven ska genomföras medgodkänt resultat.

2.8. Beredning och efterbehandling av fogar[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• kan arbeta ekonomiskt, med hög kvalitet och säkert i en arbetsmiljö• kan läsa arbetsritningar• är förtrogen med materialen E

xam

ensd

elar

39

Exa

men

sdel

ar

• kan utföra nödvändiga mätningar• kan sköta lyft- och förflyttningsarbeten• kan utföra sågning, kapning och slipning• kan förbereda arbetsstyckena inför fogning• kan utföra fogberedning• kan planera montering av konstruktioner genom svetsning• kan utföra efterbehandling och betning av konstruktioner• känner till särdragen inom svetsning av rostfritt stål (obligatoriskt krav för dem som väljer

att svetsa rostfritt stål)• känner till särdragen inom svetsning av aluminium (obligatoriskt krav för dem som väljer

att svetsa aluminium).

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN ARBETAR EKONOMISKT, MED HÖG KVALITET OCH SÄKERT I ENARBETSMILJÖ.

Färdigheter relaterade till arbetsmiljön


• känner till de olycksfalls- och hälsorisker som är specifikaför arbetsmiljön och vidtar behövliga säkerhets- ochskyddsåtgärder

• känner till de på arbetsplatsen överenskomna rutinerna i frågaom förvaringsplatser för och transport av verktyg, råmaterial ochhalvfabrikat samt ser för egen del till att ordningen är god påarbetsplatsen

• vet vilka krav på renhet som gäller på arbetsplatsen, hurde ämnen som används påverkar miljön och hur avfall skahanteras

• känner till miljöprogrammet och verksamhetsprinciperna för detföretag som han eller hon representerar i den utsträckning somarbetsuppgifterna kräver det

• vet var säkerhetsdatabladen förvaras och känner i huvuddragtill innehållet i säkerhetsdatabladen för de kemikalier som haneller hon använder

• beaktar arbetets inverkan på arbetsmiljön, t.ex. heta arbeten,slipgnistor och -damm, och vidtar behövliga skyddsåtgärder

• vet vilka åtgärder som ska vidtas i nöd- och störningssituationer.

40

Förmåga att arbeta ekonomiskt


• kan använda råmaterial och tillbehör ekonomiskt och beaktari sin arbetsplanering att materialen ska användas på etttotalekonomiskt förnuftigt sätt

• använder verktyg, maskiner och utrustning på ett godtagbartsätt och håller dem i användbart skick i enlighet med sinarbetsbeskrivning

• behärskar sina arbetsuppgifter så väl att han eller hon uppnården kvalitet och snabbhet som krävs i arbetet

• känner i huvuddrag till de faktorer som påverkar helhetsprisetoch hur dessa påverkar totalkostnaderna

• kan i sitt arbete och sina beslut beakta arbetsmetodensinverkan på totalkostnaderna

• kan planera och genomföra sina arbetsuppgifter så att onödigaväntetider undviks

• förbinder sig att utföra de arbetsuppgifter han eller hon tagitemot och tar för sin del ansvar för resultatet

• känner till betydelsen av produktivt och effektivt arbete i enföretagsekonomisk verksamhet samt kan bedöma hur effektivthen själv arbetar

• kan bedöma arbetsprocesserna inom sitt uppgiftsområde ochge förslag på hur man kan utveckla arbetsmetoderna, kvalitetenpå arbetet samt lönsamheten

• sörjer för sin arbetsförmåga.

Kvalitetskrav och kvalitetskontroll


• känner till kraven i de kvalitetssystem som används påarbetsplatsen och handlar i enlighet med dessa

• kan med hjälp av arbetsritningar och instruktioner ta reda påvilken kvalitet som krävs av arbetet och produkten samt uppnåden kvalitetsnivå som krävs

• förstår hur kvaliteten på arbetet och kostnaderna är beroendeav varandra samt kan undvika de tilläggskostnader somorsakas av att man överskrider kvalitetskraven

• förstår hur viktig arbetets kvalitet är med tanke på produktensanvändbarhet och möjligheterna att marknadsför den

• förstår hur viktigt det är med tanke på företagets kvalitetssystematt hålla sin yrkesskicklighet uppdaterad och upprätthåller aktivtsin egen yrkesskicklighet.

Exa

men

sdel

ar

41

Exa

men

sdel

ar

Personlig säkerhet i arbetet


• är förtrogen med personlig skyddsutrustning och vet när denska användas och vilka krav som då gäller samt förstår sittansvar när det gäller användning av personlig skyddsutrustning

• använder enligt behov ögonskydd, hörselskydd, skyddshjälm,ansiktsskydd, skyddshandskar, fotskydd, arbets- ochskyddskläder samt fallskydd

• känner till den ultravioletta strålningens skadliga inverkan påhuden och ögonen och skyddar sig mot strålningen

• använder rätt olika andningsskydd och väljer filtreringsmetodoch -effekt i enlighet med de krav som arbetsförhållandenaställer

• känner till hälsoriskerna förknippade med svetsångor och kanskydda sig själv och sin arbetsmiljö mot dem

• känner till de viktigaste allergiframkallande källorna, såsomglödskal, kromater, ytbeläggningar, svetsdamm, svetsgaser ochlösningsmedel, och kan skydda sig mot dessa

• beaktar i sitt arbete säkerheten för andra som befinner sig påarbetsplatsen.

Kännedom om säkerhetsföreskrifter och handlingsberedskap


• känner till de säkerhetsanvisningar och -föreskrifter somanvänds

• känner till de krav som ställs på heta arbeten, desäkerhetsföreskrifter som gäller dessa arbeten och innehar ettgiltigt certifikat för dem

• känner till olycksfallsriskerna vid användning av elektriskutrustning och åtgärderna för att undvika riskerna samtkontrollerar elutrustningens skick och ser till att den är ianvändbart skick

• känner till säkerhetsföreskrifterna om arbete i cisterner• känner till riskerna förknippade med gaser och hur riskerna ska

förebyggas• beaktar i förväg vilka skyddsåtgärder som krävs i

arbetsuppgifterna• kan handla rätt vid olycksfall• kan ge första hjälpen enligt Fhj1.

42

EXAMINANDEN KAN LÄSA ARBETSRITNINGAR.


• vet hur helheten av arbetsritningar är uppbyggd avhuvudmonteringsritningen och detaljritningar

• kan med hjälp av stycklistor ta reda på uppgifter omkonstruktionsdelar som behövs i arbetet

• kan genom att läsa skisser bilda sig en uppfattning omde arbetsstycken och konstruktioner som beskrivs iarbetsritningarna samt om arbetsstyckets detaljer i olika lägen

• kan genom att läsa måttsättningar eller tolka skalor få enuppfattning om arbetsstyckets och dess detaljers verkligastorlek

• kan tolka måttsättning och symboler som gjorts medmaskinritning

• känner till principerna för olika dimensioneringsmetoder och kanbeakta dem i sitt arbete

• kan avläsa mättoleranser som angetts som differenser ochbestämma tillåtna måttavvikelser

• känner till grunderna för hur man bestämmer toleransen för deolika arbetsmetoderna och kan med hjälp av tabeller ta reda påtoleransstorleken

• vet hur ISO-toleranssystemet är uppbyggt och kan tolkatoleransbeteckningarna

• kan genom kontrollmätningar avgöra om det uppmätta värdethåller sig inom toleransen

• kan läsa måttbeteckningar för geometrisk tolerans ochbilda sig en uppfattning om det definierade toleransområdetoch dess läge i den utsträckning som behövs i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten

• kan i sitt arbete, t.ex. vid fixering av arbetsstycken, beaktagrundelementen i fastspännings- och monteringsobjekten

• kan utföra de kontrollmätningar som de geometriskatoleranskraven förutsätter

• kan tolka gängbeteckningarna i arbetsritningar• kan tolka de svetsbeteckningar som förekommer i ritningar och

som överensstämmer med gällande standard (SFS-EN ISO2553)

• kan med hjälp av monterings- och tillverkningsritningar samtstycklistor bilda sig en uppfattning om hur en anordning ärkonstruerad

• kan göra upp en arbetsplan med beaktande av de krav somanläggningens konstruktion ställer när det gäller i vilken ordningde olika arbetsmomenten utförs.

Exa

men

sdel

ar

43

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED MATERIALEN.


• vet i huvuddrag hur olegerade stål är sammansatta och kännertill deras egenskaper samt vet vilken inverkan legering ochlegeringsämnen i stål har på ståltypernas egenskaper

• känner till definitionerna för stålets hållfasthetsegenskaper,såsom sträck- och brotthållfasthet, slagseghet ochutmattningshållfasthet och vet hur dessa inverkar påkonstruktionens hållfasthet

• känner till konstruktionsstålens grupperingar, derasanvändningsegenskaper, typiska användningsområden och devanligaste handelskvaliteterna

• känner i huvuddrag till hur formande bearbetning ochvärmebehandling inverkar på stålets egenskaper

• känner i huvuddrag till hur svetsning inverkar pågrundmaterialet som ska svetsas samt de faktorer ochbegränsningar som inverkar på stålets svetsbarhet

• känner i huvuddrag till behoven, målsättningarna och de rättametoderna för för- och eftervärmning samt avlägsnande avspänningar vid svetsning av stålprodukter

• känner till grupperna av grundmaterial inklusive beteckningarför metalliska råmaterial som används i arbetsuppgifterna ochsom anges i standarden ISO/TR 15608, t.ex. materialgrupp 1,samt de allmänna användnings- och svetsbarhetsegenskapernahos material som hör till dessa materialgrupper

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för stålplåtar

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för valsat formstål (U-balk, T-balk osv.)

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för rörbalkar

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för stålrör

• kan utgående från materialbeteckningar, utseende ochandra observationer identifiera övriga metaller som använts ikonstruktioner samt känner till deras användningsegenskaper.

EXAMINANDEN UTFÖR NÖDVÄNDIGA MÄTNINGAR.


• känner till typiska användningsområden för mätning medbandmått, vet vilken mätnoggrannhet man uppnår med dem,känner till typiska mätfel vid mätning med dem samt utförmätningarna rätt

• känner till typiska användningsområden för skjutmått, vet vilkenmätnoggrannhet man uppnår med dem, känner till typiskamätfel vid mätning med dem samt utför mätningarna rätt

• kontrollerar med en vinkelhake att delarna uppfyller kravet ifråga om räta vinklar

• bestämmer med hjälp av ett justerbart vinkelmått vinkeln mellansidorna på arbetsstycken

• kontrollerar med hjälp av ett vattenpass om konstruktionerna ärvertikala eller horisontala

• kontrollerar arbetsstyckets lutning med ett för ändamålet avsettvattenpass eller genom beräkning

• kontrollerar med linjal om en yta eller sida är rak• kontrollerar med formtolkar hur väl ett föremål uppfyller kraven

på en given form• känner till de geometriska metoderna för kontrollmätning av

konstruktioner, såsom korsmätning och kontroll vinkelräthet.

44

EXAMINANDEN SKÖTER LYFT- OCH FÖRFLYTTNINGSARBETEN.


• känner till olycksfallsriskerna vid lyft- och förflyttningsarbetenoch de säkerhetsföreskrifter som gäller lyftarbeten

• uppskattar massan av det arbetsstycke som ska lyftas,bestämmer tyngdpunktscentrum och lämpliga lyftpunktersamt väljer lämpliga redskap för lyft eller förflyttning, såsomgripkrokar, linor, rep, kedjor, bommar, stöd och skydd

• utför nödvändiga fastsättningar vid lyft- eller förflyttningsarbetenmed beaktande av säkerhet och arbetsstyckets konstruktion

• använder bom- och traverskranar som allmänt används iplåtverkstäder

• planerar och utför svängning och normal lyftning avarbetsstycken

• kan leda lyftarbete med de handsignaler som ska användas• vidtar behövliga skyddsåtgärder vid all hantering och förvaring

av arbetsstycket.

EXAMINANDEN UTFÖR SÅGNING, KAPNING OCH SLIPNING.

Sågning


• utför kapning av råmaterial med maskinsåg, bandsåg ellercirkelsåg på ett säkert sätt och med rätta arbetsmetoder

• väljer och monterar lämplig sågklinga på sågen genom attbeakta materialets egenskaper och tjocklek

• utför driftservice på sågen.

Slipning


• känner till olycksfallsriskerna vid användning avvinkelslipmaskin, bänkslipmaskin och slipmaskin med slipstiftsamt säkerhetsföreskrifterna om dem

• använder en vinkelslipmaskin vid slipnings- ochkapningsarbeten på rätt sätt samt väljer och byter slipskivan ien vinkelslipmaskin enligt givna säkerhetsbestämmelser

• använder en bänkslipmaskin på rätt sätt samt väljer och byterslipskivan i den

• använder en slipmaskin med slipstift på rätt sätt t.ex. vidförberedelse av rör som ska fogas samman samt väljer ochbyter slipskivan i den enligt givna säkerhetsföreskrifter

• känner till användningsområdet för en bandslipmaskin, kananvända den vid behandling av arbetsstycken efter svetsningoch kan välja och byta bandet i en bandslipmaskin

• utför driftservice på en vinkel-, bänk- och bandslipmaskin samten slipmaskin med slipstift.

Exa

men

sdel

ar

45

Exa

men

sdel

ar

Klippning med gradsax


• känner i huvuddrag till konstruktionen för en gradsax samt dessfunktionsprincip, användningsområden och -begränsningar

• känner till och kan utföra de justeringar av gradsaxen som hörtill en arbetsuppgift, såsom spelet mellan skären, klippvinkel,anslagets längd och bakhållets läge

• känner till olycksfallsriskerna vid användning av gradsax ochkan undvika dessa risker i sina arbetsuppgifter

• utför klippningen med hjälp av måttskala, märkning, ljusstråleoch bakre anslag

• kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vidklippning och städar sin arbetsplats.

EXAMINANDEN FÖRBEREDER ARBETSSTYCKENA INFÖR FOGNING.

Förberedelse av plåtdelar som ska fogas samman


• känner till de vanligaste formerna för svetsförband i plåt, derasbenämningar och typiska användningsområden

• utför fogberedning, förmontering samt fixering och häftning avplåtförband inför svetsning.

Förberedelse av profilstålsdelar som ska fogas samman


• kapar profilstål med vinkelslipmaskin och kapningsskiva samtmed gasskärning

• känner till formerna för svetsförband för olika profilstål somvanligen används i stålkonstruktioner samt deras typiskaanvändningsområden

• avgör hur stor arbetsmån som behövs vid framställning avsvetsförband i profilstål och gör inskärningar i fogdelarnasändar samt fixerar och häftar delarna inför svetsning.

Förberedelse av rördelar som ska fogas samman


• känner till de vanligaste formerna av svetsförband i rör, derasbenämningar och typiska användningsområden

• formar och passar in rörförband samt utför fogberedning ochhäftning av rörförband inför svetsning.

EXAMINANDEN UTFÖR FOGBEREDNING.

Kännedom om fogberedning


• känner till de fogtyper som används vid plåt- och rörsvetsningsamt deras benämningar, beteckningar, dimensionering ochtypiska användningsområden

• tar reda på vilka slags fogar som ska svetsas, var fogarna skaplaceras samt hur de ska vara formade och dimensioneradegenom att läsa svetsbeteckningar i arbetsritningarna

• känner till de speciella krav som de olika svetsmetodernaställer på fogberedningen och beaktar dem vid behov vidfogberedningen

• känner till de vanliga metoderna och redskapen förfogberedning och väljer en metod som är lämplig förarbetsobjektet.

46

Fogberedning med gasskärning


• känner till principen för gasskärning, dess typiskaanvändningsområden och hur den lämpar sig för olikagrundmaterial

• känner till gasskärningens inverkan på arbetsmiljön och beaktardenna vid val av arbetsmetod och skydd av miljön

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för syre-acetylen-gasskärningsutrustning och kan välja utrustning ochtillbehör enligt arbetsobjekt och materialtjocklek

• känner till de explosionsskydd och bakslagsspärrarsom används vid syre-acetylen-gasskärning, derasfunktionsprinciper och kan placera dem rätt samt utföradriftservice på dem

• känner till identifikationsfärgerna och beteckningarna förgaserna som används vid gasskärning, kan på basis avflaskans beteckningar avläsa fyllningstrycket för gasflaskornasamt kan förvara och transportera gasflaskor på rätt sätt

• känner till olycksfallsriskerna i samband med användningoch hantering av gasflaskor, kan undvika dessa risker i sinaarbetsuppgifter samt handla rätt i risksituationer

• monterar syre-acetylen-gasskärningsutrustning för användning,utför behövliga inställningar och driftservice av utrustningen

• kontrollerar och bedömer om gasskärningsutrustningen är säkeratt använda

• utför fogberedning med manuell gasskärning med hjälp avstödtrissor

• utför fogberedning med motoriserade brännare• använder rotationsapparat för rör vid fasning av rörändor• bedömer under gasskärningen kvaliteten på

gasskärningsresultatet (SFS-EN ISO 9013) och orsaker tilleventuella gasskärningsfel samt utför behövliga korrigerandeåtgärder

• bedömer utgående från gasskärningsspåret orsakerna tillgasskärningsfelen och gör behövliga ändringar för att förbättrakvaliteten på arbetsprocessen

• vet hur smuts, rost, målfärg, flagor eller grundmaterialetslegering inverkar på skärningen och beaktar detta i sinaarbetsuppgifter

• rengör och behandlar arbetsstyckena efter gasskärning.

Exa

men

sdel

ar

47

Exa

men

sdel

ar

Fogberedning med plasmaskärning


• känner till begreppet plasma, principerna för plasmaskärning,plasmaskärningens olika tillämpningar och deras typiskaanvändningsområden

• kan med hjälp av bruksanvisningar eller utrustningenseffektbeteckningar avgöra om plasmaskärning kan tillämpas pådet aktuella skärningsobjektet

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för denplasmaskärningsutrustning som han eller hon använder samtkan montera den för användning samt utföra driftservice på den

• är förtrogen med de gaser [argon (Ar), kväve (N2), väte (H2),syre (O2) och tryckluft] som används vid skärning och kan väljalämpliga gaser för utrustningen

• känner till de tillbehör som hör till plasmaskärningsutrustningen• känner till plasmabrännarens konstruktion och kan utföra

driftservice på brännaren• väljer kontaktmunstycke av rätt storlek och effektområde

utgående från det material som ska skäras ochmaterialtjockleken samt ställer in skärningsgasernas arbetstryckoch skärningsströmmen

• känner till den rätta tekniken för hur man påbörjar och utförplasmaskärning samt utför fogberedning med plasmaskärning

• utför plasmaskärning manuellt eller med maskinell styrning• kan ur skärningsspåren upptäcka fel och kan korrigera det som

orsakat felet• känner till hälso- och olycksfallsriskerna vid skärning och

använder behövlig skyddsutrustning• beaktar vid plasmaskärning olägenheter som skärningen

orsakar, såsom svetsstänk i omgivningen eller på självaarbetsstycket, och utför behövliga skyddsåtgärder.

Fogberedning med spånskärande bearbetning


• kan utföra fogberedning med hand- och bänkslipmaskiner,nibblingssaxar och manuella fräsmaskiner

• underhåller fogberedningsutrustningen.

Fogberedning med laserskärning


• känner i huvuddrag till funktionsprincipen för laserskärning ochvet när den kan användas vid fogberedning.

48

Kolbågsmejsling eller syrgasmejsling


• känner till funktionsprincipen för kolbågsmejsling och hur denutförs, dess typiska användningsområden och hur den lämparsig för olika grundmaterial

• känner till kolbågsmejslingens inverkan på arbetsmiljön samtbeaktar den vid val av arbetsmetod och skydd av miljön samt ifrågor som gäller brandsäkerheten

• väljer lämplig strömkälla för kolbågsmejslingen• känner till utrustningen för kolbågsmejsling och väljer

ändamålsenlig mejselelektrod samt utför behövligaförberedande åtgärder

• ställer in rätta värden för tryckluft och mejslingsström• väljer mejselelektrodens utstick, lutning och hastighet• utför de bågmejslingsuppgifter som hör till arbetet, t.ex. mejsling

av svets i roten• kan utgående från spåren fastställa orsakerna till mejslingsfel

och utföra korrigerande åtgärder.• känner till funktionsprincipen för syrgasmejsling och hur den

utförs, dess typiska användningsområden och hur den lämparsig för olika grundmaterial

• känner till syrgasmejslingens inverkan på arbetsmiljön samtbeaktar den vid val av arbetsmetod och skydd av miljön samt ifrågor som gäller brandsäkerheten

• vet hur en brännare för syrgasmejsling är konstruerad samtväljer och monterar ett kontaktmunstycke som är lämpligt förarbetsobjektet

• utför de syrgasmejslingsuppgifter som förekommer i arbetet,t.ex. mejsling av svets i roten

• kan utgående från spåren fastställa orsakerna till mejslingsfeloch utföra korrigerande åtgärder.

EXAMINANDEN PLANERAR MONTERING AV KONSTRUKTIONER GENOM SVETSNING.


• planerar en korrekt monteringsordning för en konstruktion medbeaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd och fixturer

• kontrollerar vid förmontering och fixering avkonstruktionsdelarna att delarna är rätt placerade och attmåtten är de rätta med beaktande av svetsspänningar ochformförändringar som uppstår

• placerar vid häftning av konstruktionsdelar häftningssvetsarnapå lämpliga ställen och utför häftningen så att man uppnårtillräcklig konstruktionshållfasthet

• säkerställer genom kontrollmätningar föremonteringssvetsningen att den monterade plåtkonstruktionenuppfyller de mått- och kvalitetskrav som anges i ritningarna.

EXAMINANDEN UTFÖR EFTERBEHANDLING OCH BETNING AV KONSTRUKTIONER.

Efterbehandling av konstruktioner


• känner till kvalitetskraven på arbetet så att han eller honkan bedöma behovet av efterbehandling och utföra behövligefterbehandling, t.ex. avlägsnande av svetsstänk och vassakanter

• slipar svetsar i enlighet med kvalitetskraven efter svetsning,t.ex. slipar svetsen till den övriga ytans nivå och utjämnarkälsvetsar.

Exa

men

sdel

ar

49

Exa

men

sdel

ar

Betning


• känner till betydelsen och inverkan av betningsbehandlingsamt dess användningsändamål vid efterbehandling av rostfriastålprodukter

• känner till olycksfallsriskerna i samband med hantering avbetningsmedel och använder behövlig skyddsutrustning

• känner till miljöriskerna med betningsmedel, vet hurbetningsmedel ska förvaras och hanterar betningsmedel ienlighet med miljökrav och -direktiv

• utför betningsarbeten på ett säkert sätt med debetningsmetoder som används.

50

EXAMINANDEN KÄNNER TILL SÄRDRAGEN INOM SVETSNING AV ROSTFRITT STÅL.

Obligatorisk endast för de examinander somväljer rostfritt stål som material som ska svetsas.


• känner till hur den stora längdutvidgningskoefficienten förrostfria stål inverkar på de formförändringar som uppstår dåarbetsstycket uppvärms och avkyls

• placerar svetsfogarna i arbetsobjekt där det är möjligt attvälja svetsens plats så att de formförändringar som svetsenåstadkommer är så små som möjligt

• är så noggrann vid fogberedning och tillverkning avinpassningsbitar att skadliga formförändringar inte uppstår

• använder svetsfixturer, styranordningar och övrigahjälpanordningar så att de formförändringar som uppstår är såsmå som möjligt

• kan med hjälp av massiva och mycket värmeledandefixturer och styranordningar begränsa värmeledningen frånsvetspunkten in i arbetsstycket

• kan använda förböjningar och förspänningar samt välja rättsvetsföljd och -riktning för att minska de formförändringar somuppstår i objektet

• känner till den värmepåverkan som är specifik för de olikasvetsmetoderna, tidsåtgången för arbetet och kvalitetskravenpå produkten så att han eller hon väljer den svetsmetod sombäst lämpar sig för arbetsobjektet

• utför häftning genom att beakta materialetsformförändringsegenskaper och så att en tillräckligbindningshållfasthet uppnås och så att häftningen inte försvårarsvetsningen

• förhindrar med hjälp av rotgas, rotstöd, rotpasta och rottejp attsvetsen oxiderar

• känner till de begränsningar som gäller användningen avvärme och som ska beaktas vid svetsning av rostfria stålsamt svetsvärmens skadliga inverkan på materialstruktur ochutseende

• känner till de trådstyrningsrör som används vid MAG-trådelektrodsvetsning och MAG-rörelektrodsvetsning av rostfriastål och kan välja och installera dem

• känner till principen och användningsområdena förpulsbågsvetsning samt dess fördelar vid svetsning av rostfrittstål



• beaktar vid val av svetsmetod och under svetsningen debegränsningar som gäller slipning av produkten

• utför svetsning utan tillsatsmaterial.

Exa

men

sdel

ar

51

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN KÄNNER TILL SÄRDRAGEN INOM SVETSNING AV ALUMINIUM.

Examinanden känner till särdragen inom svetsning av aluminium.


• känner till hur den stora längdutvidgningskoefficienten föraluminium inverkar på de formförändringar som uppstår dåarbetsstycket uppvärms och avkyls



• väljer och framställer fogtyper som är lämpliga förarbetsobjektet samt bedömer behovet av luftspalt och rotstöd

• använder svetsfixturer, styranordningar och övrigahjälpanordningar så att de formförändringar som uppstår blir såsmå som möjligt

• använder förböjningar och förspänningar samt väljer rättsvetsföljd och -riktning för att minska de formförändringar somuppstår i objektet

• känner till den värmepåverkan som är specifik för de olikasvetsmetoderna, tidsåtgång- en för arbetet och kvalitetskravenpå produkten så att han eller hon kan välja den svetsmetod sombäst lämpar sig för arbetsobjektet

• beaktar vid svetsning av aluminium och avlägsnar oxidskiktetstrax före svetsningen

• känner till hur den låga smälttemperaturen för aluminiumpåverkar svetsningen och vet hur man har kontroll översvetssmältan

• beaktar materialets formförändringsegenskaper vidhäftningssvetsning så att en tillräcklig bindningshållfasthetuppnås och så att häftningen inte försvårar svetsningen

• känner till de begränsningar som gäller användningen avvärme och som ska beaktas vid svetsning av aluminium samtsvetsvärmens skadliga inverkan på materialets hållfasthet

• utför vid behov svetsning utan tillsatsmaterial• känner till svetspistolens specialtillbehör som används vid MIG-

svetsning av aluminium samt väljer rätt utrustning och monterarden

• känner till de speciella krav som ställs på trådinmatning,skyddsgasens fukthalt och trådhantering vid MIG-svetsning avaluminium så att uppkomsten av porer undviks

• reglerar slutströmmen vid MIG-svetsning av aluminium• väljer vid TIG-svetsning av aluminium rätt slag av ström samt

rätt tjocklek på elektroden och rätt form på stiftet• vet hur man genom förvärmning och med olika

skyddsgasblandningar kan inverka på svetsens inträngning• känner till principen och användningsområdet för

pulsbågsvetsning samt dess fördelar vid aluminiumsvetsning• ställer in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt

svetsobjektets krav• utför pulsbågssvetsningar och behövliga korrigeringar av

parametrarna under svetsförloppet.


Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i regel genom att utföra arbetena i fråga på enarbetsplats som uppfyller villkoren och kännetecknen för produktion som är typisk i yrket ellervid behov med separata arbetsuppgifter i en omfattning som är tillräcklig för att man tillförlitligtska kunna konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet i fråga om både

52

det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom yrkesområdet. Att examinandenbehärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställakompletterande tilläggsfrågor till hen under arbetets gång.


2.9. Baskunnande i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten


Examinanden

• kan arbeta ekonomiskt, med hög kvalitet och säkert i en arbetsmiljö• kan läsa arbetsritningar• är förtrogen med materialen• kan utföra de mätningar som behövs• kan beräkna ämnesdimensioner och utföra ritsningar och utbredningar• kan sköta lyft- och förflyttningsarbeten• kan utföra basarbeten inom plåtbranschen.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN ARBETAR EKONOMISKT, MED HÖG KVALITET OCH SÄKERT I ENARBETSMILJÖ.

Färdigheter relaterade till arbetsmiljön


• känner till de olycksfalls- och arbetshälsorisker som ärspecifika i arbetsmiljön och vidtar behövliga säkerhets- ochskyddsåtgärder

• känner till de på arbetsplatsen överenskomna rutinerna i frågaom förvaringsplatser för och transport av verktyg, råmaterial ochhalvfabrikat samt ser för egen del till att ordningen är god påarbetsplatsen

• vet vilka krav på renhet som gäller på arbetsplatsen, hurde ämnen som används påverkar miljön och hur avfall skahanteras

• känner till miljöprogrammet och verksamhetsprinciperna fördet företag som hen representerar i den utsträckning somarbetsuppgifterna kräver det

• vet var säkerhetsdatabladen förvaras och känner i huvuddragtill innehållet i säkerhetsdatabladen för de kemikalier som henanvänder

• beaktar arbetets inverkan på arbetsmiljön, t.ex. heta arbeten,slipgnistor och -damm, och vidtar behövliga skyddsåtgärder

• vet vilka åtgärder som ska vidtas i nöd- och störningssituationer.

Exa

men

sdel

ar

53

Exa

men

sdel

ar

Förmåga att arbeta ekonomiskt


• kan använda råmaterial och tillbehör ekonomiskt och beaktari sin arbetsplanering att materialen ska användas på etttotalekonomiskt förnuftigt sätt

• använder verktyg, maskiner och utrustning på ett godtagbartsätt och håller dem i användbart skick i enlighet med sinarbetsbeskrivning

• behärskar sina arbetsuppgifter så väl att hen uppnår denkvalitet och snabbhet som krävs i arbetet

• vet vilka faktorer som påverkar helhetspriset och hur dessapåverkar totalkostnaderna

• kan i sitt arbete och sina beslut beakta arbetsmetodensinverkan på totalkostnaderna

• kan planera och genomföra sina arbetsuppgifter så att onödigaväntetider undviks

• förbinder sig att utföra de arbetsuppgifter hen tagit emot och tarför sin del ansvar för resultatet

• känner till betydelsen av produktivt och effektivt arbete i enföretagsekonomisk verksamhet samt kan bedöma hur effektivthen själv arbetar

• kan bedöma arbetsprocesserna inom sitt uppgiftsområde ochge förslag på hur man kan utveckla arbetsmetoderna, kvalitetenpå arbetet samt lönsamheten

• sörjer för sin arbetsförmåga.

Kvalitetskrav och kvalitetskontroll


• känner till kraven i de kvalitetssystem som används påarbetsplatsen och handlar i enlighet med dessa

• kan med hjälp av arbetsritningar och instruktioner ta reda påvilken kvalitet som krävs av arbetet och produkten samt uppnåden kvalitetsnivå som krävs

• förstår hur kvaliteten på arbetet och kostnaderna är beroendeav varandra samt kan undvika de tilläggskostnader somorsakas av att man överskrider kvalitetskraven

• förstår betydelsen av kvaliteten på arbetet med tanke påproduktens användbarhet och möjligheterna att marknadsförden

• förstår hur viktigt det är med tanke på företagets kvalitetssystematt hålla sin yrkesskicklighet uppdaterad och upprätthåller aktivtsin egen yrkesskicklighet.

54

Personlig säkerhet i arbetet


• är förtrogen med personlig skyddsutrustning och vet när denska användas och vilka krav som då gäller samt förstår sittansvar när det gäller användning av personlig skyddsutrustning

• använder enligt behov ögonskydd, hörselskydd, skyddshjälm,ansiktsskydd, skyddshandskar, fotskydd, arbets- ochskyddskläder samt fallskydd

• känner till den ultravioletta strålningens skadliga inverkan påhuden och ögonen och skyddar sig mot strålningen

• använder rätt olika andningsskydd och väljer filtreringsmetodoch -effekt i enlighet med de krav som arbetsförhållandenaställer

• känner till hälsoriskerna förknippade med svetsångor och kanskydda sig själv och sin arbetsmiljö mot dem

• känner till de viktigaste allergiframkallande källorna, såsomglödskal, kromater, ytbeläggningar, svetsdamm, svetsgaser ochlösningsmedel, och kan skydda sig mot dessa

• beaktar i sitt arbete säkerheten för andra som befinner sig påarbetsplatsen.

Kännedom om säkerhetsföreskrifter och handlingsberedskap


• vet vem som är ansvarig för organiserandet av arbetarskyddetpå arbetsplatsen och känner till sitt eget ansvar när det gälleratt följa säkerhetsföreskrifterna

• känner till de säkerhetsanvisningar och -föreskrifter somföretaget använder

• känner till bestämmelserna om arbete på stegar och ställningar• känner i huvuddrag till säkerhetsföreskrifterna om arbete i

cisterner• kan förutse de säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen som

arbetsuppgifterna kräver• kan handla rätt vid olycksfall• kan ge första hjälpen enligt Fhj1 och har intyg över godkänd

Fhj1-kurs.

Exa

men

sdel

ar

55

Exa

men

sdel

ar



• vet hur helheten av arbetsritningar är uppbyggd avhuvudmonteringsritningen, detaljmonteringsritningar,svetsmonteringsritningar, detaljritningar och stycklistor

• kan med hjälp av stycklistor ta reda på uppgifter omkonstruktionsdelar som behövs i arbetet

• kan genom att läsa skisser bilda sig en uppfattning omde arbetsstycken och konstruktioner som beskrivs iarbetsritningarna samt om arbetsstyckets detaljer i olika lägen

• kan genom att läsa måttsättningar eller tolka skalor få enuppfattning om arbetsstyckets och dess detaljers verkligastorlek

• kan tolka måttsättning och symboler som gjorts medmaskinritning

• känner till principerna för olika dimensioneringsmetoder ochkan beakta dem i sina arbetsuppgifter (ritsningar, mätningar,fixeringar)

• kan avläsa mättoleranser som angetts som differenser ochbestämma tillåtna måttavvikelser

• känner till grunderna för hur man bestämmer toleransen för deolika arbetsmetoderna och kan med hjälp av tabeller ta reda påtoleransstorleken

• vet hur ISO-toleranssystemet är uppbyggt och kan tolkatoleransbeteckningarna

• kan genom kontrollmätningar avgöra om det uppmätta värdethåller sig inom toleransen

• kan läsa måttbeteckningar för geometrisk tolerans ochbilda sig en uppfattning om det definierade toleransområdetoch dess läge i den utsträckning som behövs i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten

• kan i sitt arbete, t.ex. vid fixering av arbetsstycken, beaktagrundelementen i fastspännings- och monteringsobjekten

• kan utföra de kontrollmätningar som de geometriskatoleranskraven förutsätter

• kan tolka de gängbeteckningar som förekommer iarbetsritningarna samt toleransbeteckningarna för gängningen

• kan tolka de svetsbeteckningar som förekommer i ritningar ochsom överensstämmer med gällande standard (SFS-EN ISO2553)

• kan med hjälp av monterings- och tillverkningsritningar samtstycklistor bilda sig en uppfattning om hur en anordning ärkonstruerad

• kan göra upp en arbetsplan med beaktande av de krav somanläggningens konstruktion ställer på arbetsordningen för deolika arbetsmomenten

• kan med hjälp av stycklistor och ritningar reservera behövligadelar och tillbehör för arbetet

• kan med hjälp av monteringsritningar och stycklistor reserverabehövliga verktyg för arbetet.

56

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED MATERIALEN.


• känner till definitionerna för stålets hållfasthetsegenskaper,såsom sträck- och brotthållfasthet, slagseghet ochutmattningshållfasthet och vet hur dessa inverkar påkonstruktionens hållfasthet

• känner till konstruktionsstålens grupperingar, derasanvändningsegenskaper, typiska användningsområden och devanligaste handelskvaliteterna

• känner i huvuddrag till hur formande bearbetning ochvärmebehandling inverkar på stålets egenskaper

• känner i huvuddrag till hur svetsning inverkar pågrundmaterialet som ska svetsas samt de faktorer ochbegränsningar som inverkar på stålets svetsbarhet

• känner till grupperna av grundmaterial inklusive beteckningarför metalliska råmaterial som används i arbetsuppgifterna ochsom anges i standarden ISO/TR 15608, t.ex. materialgrupp 1,samt de allmänna användnings- och svetsbarhetsegenskapernahos material som hör till dessa materialgrupper

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för stålplåtar

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för valsat formstål (U-balk, T-balk osv.)

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för rörbalkar

• kan i arbetsritningar och stycklistor läsa material- ochmåttbeteckningar för stålrör

• kan utgående från materialbeteckningar, utseende ochandra observationer identifiera övriga metaller som använts ikonstruktioner samt känner till deras användningsegenskaper.

EXAMINANDEN UTFÖR DE MÄTNINGAR SOM BEHÖVS.


• känner till typiska användningsområden för mätning medbandmått, vet vilken mätnoggrannhet man uppnår med dem,känner till typiska mätfel vid mätning med dem samt utförmätningarna rätt

• känner till typiska användningsområden för skjutmått, vet vilkenmätnoggrannhet man uppnår med dem, känner till typiskamätfel vid mätning med dem samt utför mätningarna rätt

• kan med en vinkelhake kontrollera att delarna uppfyller kravet ifråga om räta vinklar

• kan med hjälp av ett justerbart vinkelmått bestämma vinkelnmellan sidorna på arbetsstycken

• kan med hjälp av ett vattenpass kontrollera om sidorna ärvertikala eller horisontala

• kan med ett för ändamålet avsett vattenpass eller medberäkningar kontrollera arbetsstyckets lutning

• kan med linjal kontrollera om en yta eller sida är rak• kan med formtolkar kontrollera hur väl ett föremål uppfyller

kraven på en given form• känner till geometriska metoder för kontrollmätning av

konstruktioner, såsom korsmätning och kontroll av rät vinkelosv.

Exa

men

sdel

ar

57

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN BERÄKNAR ÄMNESDIMENSIONER OCH UTFÖR RITSNINGAR OCHUTBREDNINGAR.

Beräkning av ämnesdimensioner och ritsning


• kan på basis av radien beräkna längden på ett ämne somska rundbockas med beaktande av rundbockningssätt,materialtjocklek och sättet att foga samman ämnets ändar

• kan beräkna längden på ett ämne som ska böjas ochrundbockas samt punkterna där böjningen eller rundbockningenbörjar och slutar med beaktande av materialtjocklek och givnatillverkningsmått

• gör upp en kaplista för stångmaterial och en skärningsplan förplåtar så att det uppkommer så lite materialspill som möjligt

• bedömer med beaktande av kvalitetskraven på produkten somska tillverkas vilka ritsningar som kan göras på ämnena

• känner till de ritsningsmetoder som används i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten samt märkningssätten ochritsverktygen och använder dem på rätt sätt

• känner till de geometriska metoder som kan användas vidritsning, t.ex. håldelningar, korsmätningar och kontroll av rätvinkel.

Utbredningsarbeten


• känner till de mättekniska grundbegrepp som används inomutbredningstekniken samt de ritningstekniska lösningarna, t.ex.halvering av en sträcka, ritning av en rät vinkel, samt hur mandelar en vinkel eller en cirkel i delar

• känner till tillämpningsprinciperna för parallell-, radie- ochtriangelmetoderna och deras typiska användningsområden iutbredningsarbeten

• ritsar på plåt datorkalkylerade utbredningsmått som anges iritningar eller tabeller

• utför utbredning av en stympad kon med geometriska verktygeller genom att använda de utbredningsmått som anges iritningarna

• utför utbredning av ett rör med T-förgrening med geometriskaverktyg eller genom att använda de utbredningsmått som angesi ritningarna

• utför utbredning en rörkrok med geometriska verktyg ellergenom att använda de utbredningsmått som anges i ritningarna.

58

EXAMINANDEN SKÖTER LYFT- OCH FÖRFLYTTNINGSARBETEN.


• känner till olycksfallsriskerna vid lyft- och förflyttningsarbetenoch de säkerhetsföreskrifter som gäller lyftarbeten

• kan beräkna massan av det föremål som ska lyftas, bestämmatyngdpunktscentrum och lämpliga lyftpunkter

• väljer lämpliga redskap för lyft eller förflyttningar, såsomgripkrokar, linor, rep, kedjor, bommar, stöd och skydd

• utför nödvändiga fastsättningar vid lyft- eller förflyttningsarbetenmed beaktande av säkerhet och arbetsstyckets konstruktion

• använder bom- och traverskranar som är allmänna iplåtverkstäder

• planerar och utför svängning och normal lyftning avarbetsstycken

• kan leda lyftarbetet med givna handsignaler• vidtar behövliga skyddsåtgärder vid all hantering och förvaring

av arbetsstycket• beaktar i lyft- och förflyttningsarbetena säkerheten för andra

personer som befinner sig på arbetsplatsen.

EXAMINANDEN UTFÖR BASARBETEN INOM PLÅTBRANSCHEN.

Sågning


• utföra kapning av råmaterial med maskinsåg, bandsåg ellercirkelsåg på ett säkert sätt och med rätta arbetsmetoder

• väljer och monterar lämplig sågklinga på sågen genom attbeakta materialets egenskaper och tjocklek

• utför driftservice på sågen och kontrollerar att sågensskyddsanordningar fungerar.

Bockning av rör


• känner till de olika metoderna för rörbockning, derastypiska användningsområden och inverkan på röretsgenomskärningsmått samt eventuella bockningsradier

• kan beräkna längden av ämnet för det rör som ska bockas• bestämmer rörets rätta bockningspunkter vid tillverkning av

delar för rörsystem• beaktar vid tillverkning av delar för rörsystem de krav som

rörförbanden och sammanfogningen ställer på rörändarnasform och dimensioner

• utför bockning av rör med tunna och mellantjocka väggar medbockningsverktyg (Wirax, Big Bend osv.)

• utför bockning av rör med tunna och mellantjocka väggar medhydrauliska bockningsverktyg.

Exa

men

sdel

ar

59

Exa

men

sdel

ar

Slipning


• kan tolka slipskivornas beteckningar och ta reda på omslipskivan lämpar sig för den slipmaskin som ska användas ochför arbetsobjektet

• känner till olycksfallsriskerna vid användning avvinkelslipmaskin och använder en vinkelslipmaskin på rätt sätt islipnings- och kapningsarbeten

• väljer och byter slipskiva i vinkelslipmaskinen samt utförbehövlig driftservice

• känner till olycksfallsriskerna vid och säkerhetsföreskrifterna föranvändning av bänkslipmaskin och använder bänkslipmaskinenpå rätt sätt i slipningsarbeten

• väljer och byter slipskiva i bänkslipmaskinen samt utför behövligdriftservice

• känner till användningsområdet för en bandslipmaskin ochanvänder den på rätt sätt vid efterbehandling av olika delar

• väljer och byter band i bandslipmaskinen och utför behövligdriftservice.

Borrning


• är insatt i tekniken för spånskärande bearbetning medborrar och vet vilken inverkan borrens skärvinkel har påborrningsförloppet och slutresultatet

• känner till värdena på skärvinklar i spiralborrar som används förolika material och kan visuellt eller med en tolk kontrollera attskäret är i användbart skick

• kan välja slipskiva enligt den borr som ska skärpas och skärpaspiralborren manuellt med beaktande av skärets avkylning

• kan genom beräkningar eller tabeller bestämma rätt varvtal ochinmatning i enlighet med skäret, bearbetningssättet och detråmaterial som bearbetas

• känner till olika fixeringssätt, -metoder och verktyg somanvänds vid borrning

• fixerar arbetsstycket med beaktande av rätt läge, behövligfastspänningskraft och stöd samt undviker formförändringar avarbetsstycket

• känner till olika sätt att spänna fast borrarna och spänner fastoch lösgör borren på rätt sätt

• känner till kylvätskors betydelse vid spånskärande bearbetningoch vet vilka kylvätskor som lämpar sig för olika råmaterial

• känner till olycksfallsriskerna i samband med borrningsarbeten,kan undvika dem i sitt arbete och använder behövligskyddsutrustning

• borrar med handborrmaskin med beaktande av kravenpå hålens mått, form och riktning, skärens hållbarhet ocholycksfallsriskerna

• borrar med grova handborrmaskiner och med borrmaskinersom fästs vid arbetsstycket

• borrar med bänk- och pelarborrmaskiner genom att utnyttja demöjligheter till inställning av bearbetningsvärden och mätskalasom maskinen ger

• borrar med radialborrmaskiner genom att utnyttja de möjlighetertill inställning av bearbetningsvärden och mätskala sommaskinen ger

• vet hur man hanterar spånen som uppstår vid borrningen ochstädar sin arbetsplats

• utför driftservice på borrmaskiner.

60

Gängningsarbeten


• känner till principerna för hur man bestämmertillverkningsmåtten för skruvförband och kan med hjälp av mått-tabeller bestämma borrningsmåtten

• känner till gängverktygen och väljer rätt verktyg för varjegängningsarbete

• känner till betydelsen av gängoljor och -pastor vidspånskärande bearbetning och väljer för olika råmaterial rättagängoljor och -pastor

• utför borrning och gängning av små hål med handborrmaskineroch gängchuckar

• utför borrning och gängning av hål med pelarborrmaskiner ochgängchuckar (och gängningsautomatik)

• utför borrning och gängning av hål med hjälp avradialborrmaskiner och gängchuckar

• utför med hjälp av gängback gängning och reparation avutvändiga gängor

• utför gängning av rör med hjälp av manuella gängverktyg• utför gängning av rör med hjälp av gängmaskiner.

Skruvförbandsarbeten


• kan identifiera fästgängor med hjälp av gängtabeller,gängmätare och skjutmått

• känner till skruvförbandstillbehören, deras måttsättning ochhållfasthetsklasser samt kan läsa deras standardbeteckningar

• känner till fördelarna och nackdelarna med användning avtrycklufts- och eldrivna skruvspännare vid skruvförbandsarbetenoch använder dem på rätt sätt i sina arbetsuppgifter

• känner till principerna för i vilken ordning man spännerskruvförbandet

• känner till förspänningsmetoderna och verktygen förskruvförband så att hen kan förspänna skruvförband på rätt sätt

• känner till låsningssätten och -tillbehören för skruvförband samtderas lämplighet för olika användningsobjekt så att hen kanutföra låsning av skruvförband.

Förhindrande av korrosion


• känner till korrosionens inverkan och betydelsen av att förhindrakorrosion samt de viktigaste sätten att skydda mot korrosion

• känner till typiska konstruktionsfel som orsakar korrosion ochundviker dessa i den mån hen har befogenheter att fatta beslutvid tillverkning av stålkonstruktioner

• utför korrosionsförhindrande efterbehandlings- ochskyddsåtgärder som ingår i arbetsuppgifterna.


Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i regel genom att utföra arbetena i fråga på enarbetsplats som uppfyller villkoren och kännetecknen för produktion som är typisk i yrket ellervid behov med separata arbetsuppgifter i en omfattning som är tillräcklig för att man tillförlitligtska kunna konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet i fråga om bådedet praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom yrkesområdet. Att examinandenbehärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställakompletterande tilläggsfrågor till hen under arbetets gång.

Ifall arbetet/arbetsuppgifterna inte täcker kraven i examensgrunderna så väl att man tillförlitligtkan konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet är examensarrangören skyldig E

xam

ensd

elar

61

Exa

men

sdel

ar

att med olika tilläggsuppgifter och andra bedömningsmetoder försäkra sig om att examinandenhar den kompetens som krävs.

2.10. Tunnplåtsarbeten[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden kan

• klippa tunnplåt med handgradsax• klippa tunnplåt med gradsax• klippa tunnplåt med figursax och nibblingssax• klippa tunnplåt med plåtsax• bocka tunnplåt med rundbockningsmaskin• bocka tunnplåt med kantbockningsmaskin• bocka tunnplåt med kantpress• utföra räffling• utföra falsning• montera tunnplåtskonstruktioner• rikta plåt och plåtkonstruktioner• utföra efterbearbetning av plåtkonstruktioner.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KLIPPER TUNNPLÅT MED HANDGRADSAX.


• känner till funktionsprincipen för en handgradsax samt dessanvändningsområde och begränsningar vid klippning av plåt

• använder hjälpmedel vid montering och fastsättning av plåtar• utför klippningen på rätt sätt med beaktande av

olycksfallsriskerna• kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vid

klippning och städar sin arbetsplats• utför service på en handgradsax.

EXAMINANDEN KLIPPER TUNNPLÅT MED GRADSAX.



• känner till gradsaxens inställningar och kan utföra dem enligtarbetsuppgift (spelet mellan skären, skärvinkeln, anslagetslängd och det bakre anslagets läge)


• utför klippningen med hjälp av måttskala, ritsning, ljusstråle ochbakre anslag

• kontrollerar att klippningen motsvarar kraven påmåttnoggrannhet och kvalitet och utför behövliga korrigerandeåtgärder

• matar vid användning av NC-styrd gradsax in parametrarna förklippningen med programmeringsenheten och korrigerar demvid behov

• använder på rätt sätt lyftanordningar då hen hanterar och stöderupp stora plåtar

• kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vidklippning och städar sin arbetsplats

• utför service på de gradsaxar som används.

62

EXAMINANDEN KLIPPER TUNNPLÅT MED FIGURSAX OCH NIBBLINGSSAX.


• känner i huvuddrag till funktionsprincipen för el- ellertryckluftsdrivna figursaxar och nibblingssaxar samt derastypiska användningsområden

• väljer figursax eller nibblingssax som lämpar sig för arbetet medbeaktande av plåttjocklek och övriga krav som arbetsobjektetställer

• ställer in skären och spelet mellan skären enligt det materialsom ska skäras

• skärper skären• utför klippningsarbetet med figursax eller nibblingssax på rätt

sätt och säkert• utför driftservice på figursaxen och nibblingssaxen.

EXAMINANDEN KLIPPER TUNNPLÅT MED PLÅTSAX.


• känner till de olika typerna av plåtsaxar samt derasanvändningsområden och väljer en lämplig sax förarbetsobjektet

• använder en plåtsax på rätt sätt och säkert• skärper en plåtsax och utför driftservice på den.

EXAMINANDEN BOCKAR TUNNPLÅT MED RUNDBOCKNINGSMASKIN.


• känner till den inverkan rundbockningen har på metallen iarbetsstycket samt kan bedöma och på förhand beakta dessbetydelse

• känner till den typiska konstruktionen för små manuellarundbockningsmaskiner, deras funktionsprinciper,användningsområde samt -begränsningar

• känner till den typiska konstruktionen för elmotordrivnarundbockningsmaskiner, deras funktionsprinciper och styrsättsamt användningsområden och - begränsningar

• tillverkar schabloner för att kontrollera formen på de bockadeplåtarna

• förstår betydelsen av att förbocka ämnets ändar, utförförbockningen och kontrollerar deras form

• kan bedöma hur mycket rundbockningsradien kan ändras påen gång med beaktande av plåtens material och tjocklek samtämnets bredd

• reglerar läget på rundbockningsmaskinens valsar så att demotsvarar önskad rundbockningsradie

• ställer in rundbockningsradien i den sista bockningsfasen medbeaktande av ämnets elasticitetsegenskaper så att produktenuppfyller givna form- och måttkrav

• skapar genom rundbockning cylindriska och koniska formersamt utför delvisa rundbockningar

• använder lyftanordningar, plåtgripare, stöd och stödanordningarsom hjälpmedel vid rundbockning

• känner till svetsbegränsningarna och de rättatillvägagångssätten vid svetsning i samband med rundbockningav plåt

• känner till olycksfallsriskerna vid användning avrundbockningsmaskiner och beaktar dessa risker i sitt arbete

• utför driftservice på rundbockningsmaskiner.

Exa

men

sdel

ar

63

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN BOCKAR TUNNPLÅT MED KANTBOCKNINGSMASKIN.


• känner till konstruktionen för en kantbockningsmaskin, dessfunktionsprincip, användningsområde och -begränsningar

• känner till inställningarna för en kantbockningsmaskin ochprinciperna för dessa samt gör de inställningar som behövs vidanvändning av och service på maskinen

• känner till den inverkan kantbockning har på den metall somska kantbockas och beaktar inverkan i sina arbetsuppgifter

• beaktar betydelsen av materialtjocklek och -egenskaper vidfastsättning av arbetsstycket så att bockens läge motsvararmåtten i ritningen

• kan tack vare kännedom om hur kantbockningsmaskinenanvänds göra upp en arbetsordning som fungerar i praktikensamt en bockningsplan som beaktar de måttkrav som ställs påprodukten

• monterar vid kantbockning av arbetsstycken med kompliceradform profilerade bockningslinjaler som lämpar sig för arbetetoch använder hjälpstycken

• utnyttjar bakre anslag i kantbockningsarbeten vidserieproduktion

• använder i sitt arbete måttstocken i vridbalkens hörn vidformning av en plåt till önskad vinkel och beaktar hurmaterialets elasticitet inverkar på bockningsresultatet

• utför driftservice på kantbockningsmaskinen.

EXAMINANDEN BOCKAR TUNNPLÅT MED KANTPRESS.


• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för enkantpress samt dess användningsområden och -begränsningar

• känner till principerna för hur kantpressning utförs samtgrundmodellerna av de över- och underverktyg som användsinklusive deras användningsområden

• väljer de kantverktyg som behövs i arbetet och monterar dempå plats samt utför behövliga inställningar och kontroller

• känner till styrfunktionerna hos den kantpress som äri användning och behärskar styrfunktionerna både dåinställningarna görs och under drift

• bestämmer minimiavståndet till kanten och minimiavståndetmellan två kantningspunkter

• kan med kännedom om hur en kantpress används göra upp enarbetsordning som fungerar i praktiken samt en bockningsplansom beaktar givna måttkrav

• känner till de olycksfallsrisker som är typiska vid användning aven kantpress och utför kantpressningen på ett säkert sätt

• kan bocka plåt med kantpress enligt märkningar genom attanvända både främre och bakre anslag

• kan programmera vanliga kantpressningar med en NC- ellerCNC-kantpress som är försedd med ett vanligt styrsystem

• utför daglig service och driftservice på kantpressen.

64

EXAMINANDEN UTFÖR RÄFFLING.


• känner till ändamålet med räffling av plåt och principerna för hurräffling utförs

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för enplåträfflingsmaskin och använder den på rätt sätt

• väljer trissor som lämpar sig för räffling, monterar dem på platsoch utför behövliga inställningar

• kan använda en centreringsapparat vid räffling av cirklar• utför driftservice på räfflingsmaskinen.

EXAMINANDEN UTFÖR FALSNING.


• känner till de olika falstyperna och kan välja den falstyp somlämpar sig för arbetsobjektet, t.ex. stånd-, hak- eller hörnfalseller falsad låst hörnskarv

• kan bestämma hur stor falsmån falsningsmetoden och falstypenkräver

• känner till falsningsverktygen och väljer rätt verktyg förrespektive falsningsarbete

• utför nödvändiga mätningar och ritsningar• gör behövliga avtunningar i falsarnas kontaktpunkter

(snippningar av hörn)• kan efter klippningen bocka plåten med handverktyg,

kantbockningsmaskin, kantpress och falsmaskin• slår ihop falsen så att den blir tät och uppfyller kvalitetskraven

på utseendet.

EXAMINANDEN MONTERAR TUNNPLÅTSKONSTRUKTIONER.


• planerar en korrekt monteringsordning för en plåtkonstruktionmed beaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd ochfixturer

• känner till de styr- och fixeringsanordningar som används vidmontering av tunnplåtskonstruktioner och använder dem på rättsätt

• säkerställer genom kontrollmätningar föremonteringssvetsningen att plåtkonstruktionen uppfyller de mått-och kvalitetskrav som anges i ritningarna

• utför monteringssvetsning av plåtkonstruktioner genom attanvända de svetsmetoder som beskrivs i svetsmodulen

• utför monteringssvetsning av plåtkonstruktioner genom attanvända de svetsmetoder som beskrivs i svetsmodulen

• känner till popnitstyperna och kriterierna för valet av dem förarbetsobjektet samt utför popnitningar

• känner till de metoder som används när man görtunnplåtsförband som låses genom pressning eller klippningoch gör sådana förband.

Exa

men

sdel

ar

65

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN RIKTAR PLÅT OCH PLÅTKONSTRUKTIONER.


• känner till de metoder som används för att riktatunnplåtskonstruktioner och väljer av dessa en metod somlämpar sig för arbetsobjektet

• känner till hur kallriktning inverkar på arbetsstycket ochprinciperna för hur kallriktning utförs samt riktar stänger ochplåtar med hammare

• använder hydrauliska pressar för att rikta stålstänger• känner till principerna för hur varmriktning utförs, vet hur

varmriktning inverkar på arbetsstycket och utför varmriktning pårätt sätt.

EXAMINANDEN UTFÖR EFTERBEARBETNING AV PLÅTKONSTRUKTIONER.


• känner till kvalitetskraven på arbetet så att hen kanbedöma behovet av efterbearbetning och utför behövligefterbearbetning, t.ex. avlägsnar svetsstänk och vassa kanter.




2.11. Grovplåtsarbeten[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden kan

• klippa grovplåt med gradsaxutföra gasskärning manuellt• utföra gasskärning maskinellt• bocka grovplåt med rundbockningsmaskin• bocka grovplåt med kantpress• forma plåtkonstruktionsdelar med hydraulisk press• utföra profilstålsarbeten• utföra fogberedning• rikta plåt och plåtkonstruktioner• montera plåtkonstruktioner genom svetsning• göra efterbearbetning av plåtkonstruktioner.

66

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KLIPPER GROVPLÅT MED GRADSAX.



• känner till gradsaxens inställningar och kan utföra dem enligtarbetsuppgift (spelet mellan skären, skärvinkeln, anslagetslängd och det bakre anslagets läge)


• utför klippningen med hjälp av måttskala, ritsning, ljusstråle ochbakre anslag

• kontrollerar att klippningen motsvarar kraven påmåttnoggrannhet och kvalitet och utför behövliga korrigerandeåtgärder

• matar vid användning av NC-styrd gradsax in parametrarna förklippningen med programmeringsenheten och korrigerar demvid behov

• använder på rätt sätt lyftanordningar då hen hanterar och stöderupp stora plåtar

• kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vidklippning och städar sin arbetsplats

• utför driftservice på de gradsaxar som används.

Exa

men

sdel

ar

67

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN UTFÖR GASSKÄRNING MANUELLT.


• känner till principen för gasskärning, dess typiskaanvändningsområden och hur den lämpar sig för olikagrundmaterial

• känner till gasskärningens inverkan på arbetsmiljön och beaktardenna vid val av arbetsmetod och skydd av miljön

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för syre-acetylen-gasskärningsutrustning och väljer utrustning ochtillbehör enligt arbetsobjekt och tjocklek på det material som skaskäras

• känner till identifikationsfärgerna och beteckningarna förgaserna som används vid gasskärning, kan på basis avflaskans beteckningar avläsa fyllningstrycket för gasflaskornasamt kan förvara och transportera gasflaskor på rätt sätt

• känner till olycksfallsriskerna i samband med användningoch hantering av gasflaskor, undviker dessa risker i sinaarbetsuppgifter samt handlar rätt i risksituationer

• monterar syre-acetylen-gasskärningsutrustningen införanvändning och utför behövliga inställningar och driftservice påutrustningen

• kontrollerar och bedömer gasskärningsutrustningensdriftsäkerhet

• utför enligt märkningar gasskärning manuellt eller med hjälp avstödtrissor och passare enligt kraven i SFS-EN ISO 9013

• bedömer under gasskärningen kvaliteten pågasskärningsresultatet och orsakerna till eventuellagasskärningsfel samt utför behövliga korrigerande åtgärder

• bedömer på basis av skärsnittet orsakerna till skärdefekteroch utför behövliga korrigeringar för att förbättra kvaliteten påarbetsprocessen

• vet hur smuts, rost, färg, flagor eller grundmaterialetslegering inverkar på skärningen och beaktar inverkan i sinaarbetsuppgifter

• rengör och bearbetar arbetsstyckena efter gasskärning.

EXAMINANDEN UTFÖR GASSKÄRNING MASKINELLT.


• känner till fördelarna med maskinell gasskärning i jämförelsemed manuell skärning

• använder vid skärning motoriserade brännare, t.ex. HandyAuto,vagnar för transport av brännare samt rotationsapparater för rör

• kan skära med hjälp av schabloner• känner till principen för optisk kontroll och de krav som ställs på

schablonerna• utför gasskärning med gasskärningsutrustning som är utrustad

med optisk kontroll• känner till programmeringsprincipen för CNC-styrd

gasskärningsutrustning• gör enkla program för CNC-gasskärning med en allmänt

använd programmeringsmetod• utför gasskärning med CNC-styrd utrustning enligt standarden

SFS- EN ISO 9013• utför daglig service och driftservice på gasskärningsmaskiner.

68

EXAMINANDEN BOCKAR GROVPLÅT MED RUNDBOCKNINGSMASKIN.


• känner till den inverkan rundbockningen har på metallen iarbetsstycket samt kan bedöma och på förhand beakta dessbetydelse

• känner till den typiska konstruktionen för elmotordrivna ochhydrauliskt drivna rundbockningsmaskiner för plåtar, derasfunktionsprinciper och styrsätt samt användningsområden och -begränsningar

• tillverkar schabloner för att kontrollera formen på de bockadeplåtarna

• förstår betydelsen av att förbocka ämnets ändar, utförförbockningen och kontrollerar deras form

• kan bedöma hur mycket rundbockningsradien kan ändras påen gång med beaktande av plåtens material och tjocklek samtämnets bredd

• reglerar läget på rundbockningsmaskinens valsar så att demotsvarar önskad rundbockningsradie

• ställer in rundbockningsradien i den sista bockningsfasen medbeaktande av ämnets elasticitetsegenskaper så att produktenuppfyller givna form- och måttkrav

• skapar genom rundbockning cylindriska och koniska formersamt utför delvisa rundbockningar

• använder lyftanordningar, plåtgripare, stöd och stödanordningarsom hjälpmedel vid rundbockning

• känner till svetsbegränsningarna och de rättatillvägagångssätten vid svetsning i samband med rundbockningav plåtar

• känner till olycksfallsriskerna vid användning avrundbockningsmaskiner och beaktar dessa risker i sitt arbete

• utför driftservice på rundbockningsmaskiner.

EXAMINANDEN BOCKAR GROVPLÅT MED KANTPRESS.



• känner till principerna för hur kantpressning utförs samtgrundmodellerna av de över- och underverktyg som användsinklusive deras användningsområden


• känner till styrfunktionerna hos den kantpress som äri användning och behärskar styrfunktionerna både dåinställningarna görs och under drift


• kan med kännedom om hur en kantpress används göra upp enarbetsordning som fungerar i praktiken samt en bockningsplansom beaktar givna måttkrav

• känner till de olycksfallsrisker som är typiska vid användning aven kantpress och utför kantpressningen på ett säkert sätt

• kan vid kantpressning, hantering och stöd av plåtar användalyftanordningar och plåtgripare på ett säkert sätt

• kan bocka med kantpress enligt märkningar och genom attanvända både främre och bakre anslag

• kan programmera vanliga kantpressningar med en NC- ellerCNC-kantpress som är försedd med ett vanligt styrsystem

• utför daglig service och driftservice på en kantpress.

Exa

men

sdel

ar

69

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN FORMAR PLÅTKONSTRUKTIONSDELAR MED HYDRAULISK PRESS.


• känner till grundkonstruktionen, funktionsprincipen ochstyrsätten för en hydraulisk press som lämpar sig förformning av delar till en plåtkonstruktion och känner till dessanvändningsområde och -begränsningar

• känner till hur det material som ska formas beter sig vidformande bearbetning och känner till de faktorer som begränsarformbarheten

• känner till principen för hur de dynor och stansar som användsvid formning är konstruerade, väljer formverktyg som lämpar sigför arbetsobjektet och monterar dem

• använder på ett säkert sätt lyftanordningar för att bära upparbetsstycket under arbetet

• utför på ett säkert sätt formnings-, böjnings- ochriktningsarbeten med en hydraulisk press så att givna mått- ochformkrav uppfylls

• utför driftservice på en hydraulisk press.

EXAMINANDEN GÖR PROFILSTÅLSARBETEN.


• utför kapning av profilstål med kapmaskin, vinkelslipmaskin,genom sågning och genom gasskärning

• utför bockning och riktning av profilstål med rullbockmaskin• bockar profilstål genom att använda mekaniska hjälpmedel för

bockning• utför varmbockning av profilstål• känner till principen för hur förband för olika profilstål är

konstruerade och utför formning av förbandsdelarna• förutser vid dimensionering och formning av delar hur

svetsningen påverkar mått- och formförändringarna.

EXAMINANDEN UTFÖR FOGBEREDNING.


• kan genom att läsa svetsbeteckningar i arbetsritningarna tareda på hur fogberedningen ska utföras och fogarnas placering,utformning och dimension

• känner till de specialkrav som olika svetsmetoder ställer ochbeaktar dem vid behov vid fogberedningen

• känner till de metoder och redskap som vanligen användsvid fogberedning och väljer en metod som lämpar sig förarbetsobjektet

• utför fogberedning med hand- och bänkslipmaskiner,gasskärningsutrustning, nibblingssaxar och fräsmaskiner

• utför driftservice på utrustning för fogberedning.

70

EXAMINANDEN RIKTAR PLÅT OCH PLÅTKONSTRUKTIONER.


• känner till de metoder som används för att riktagrovplåtskonstruktioner och väljer av dessa en metod somlämpar sig för arbetsobjektet

• känner till hur kallriktning inverkar på arbetsstycket ochprinciperna för hur kallriktning ska utföras samt riktar stängeroch plåtar med hammare

• använder hydrauliska pressar för att rikta stålstänger ochhydrauliska arbetscylindrar för att rikta stålkonstruktioner

• känner till principerna för hur varmriktning utförs, vet hurvarmriktning inverkar på arbetsstycket och utför varmriktning pårätt sätt.

EXAMINANDEN MONTERAR PLÅTKONSTRUKTIONER GENOM SVETSNING.


• planerar en korrekt monteringsordning för en plåtkonstruktionmed beaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd ochfixturer

• känner till de fixturer och den hjälputrustning som används vidmontering av plåtkonstruktioner, t. ex taljor, domkrafter, kilar,vantskruvar och hörnbitar och använder dem på rätt sätt.

• kan vid förmontering och fixering av konstruktionsdelarnakontrollera att delarna är rätt placerade och att måtten är derätta med beaktande av svetsspänningar och formförändringarsom uppstår

• kan vid häftning av konstruktionsdelar placerahäftningssvetsarna på lämpliga ställen och utföra häftningen såatt man uppnår tillräcklig konstruktionshållfasthet

• säkerställer genom kontrollmätningar föremonteringssvetsningen att plåtkonstruktionen uppfyller de mått-och kvalitetskrav som anges i ritningarna

• utför monteringssvetsning av plåtkonstruktionen genom attanvända de svetsmetoder som beskrivs i svetsmodulen.

EXAMINANDEN UTFÖR EFTERBEARBETNING AV PLÅTKONSTRUKTIONER.


• känner till kvalitetskraven på arbetet så att hen kanbedöma behovet av efterbearbetning och utför behövligefterbearbetning, t.ex. avlägsnar svetsstänk och vassa kanter

• slipar svetsar i enlighet med kvalitetskraven efter svetsning,t.ex. slipar svetsen till den övriga ytans nivå och utjämnarkälsvetsar.




Exa

men

sdel

ar

71

Exa

men

sdel

ar

2.12. Stålkonstruktionsarbeten[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• har baskunskaper om stålkonstruktioners hållfasthet• är insatt i material och materialdimensionering• är insatt i förbandstyperna för stålkonstruktioner• kan planera arbeten• kan kapa och forma profilstål• kan utföra fogberedning i profilstålsarbeten• kan framställa förbandsdelar för stålkonstruktioner• kan montera och installera stålkonstruktioner• kan göra efterbearbetning av stålkonstruktioner.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN HAR BASKUNSKAPER OM STÅLKONSTRUKTIONERS HÅLLFASTHET.


• känner till principerna för hur belastning orsakar spänningari konstruktionen, de olika formerna av spänning och derasinverkan på konstruktionen

• känner till de faktorer som påverkar styvheten, hållfasthetenoch belastningsförmågan hos arbetsstycken och konstruktionersamt deras inverkan på konstruktionens massa.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I MATERIAL OCH MATERIALDIMENSIONERING.


• känner till de stålkvaliteter som används i stålkonstruktionersamt deras användningsegenskaper och kan läsa derasbeteckningar i ritningar och stycklistor

• känner till dimensioneringsmetoderna för profilstål, rör och plåtoch kan läsa deras dimensioneringsbeteckningar i ritningar ochstycklistor.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I FÖRBANDSTYPERNA FÖR STÅLKONSTRUKTIONER.


• känner till olika sätt att foga ihop de profilstål som används istålkonstruktioner och kan bestämma hur stor arbetsmån dessabehöver samt kan utföra avfasning av fogdelarnas ändar.

EXAMINANDEN PLANERAR ARBETEN.


• gör genom att läsa arbetsritningar upp en kapningslista förde stålstänger som behövs i arbetet och en skärningsplan förplåtarna

• planerar arbetet genom att läsa arbetsritningar så att arbetetutförs i rätt ordning och med beaktande av rätt arbetsgång

• bedömer genom att läsa arbetsritningar om det är möjligtatt bygga med element i serieproduktion och bildar sig enuppfattning om hur man på ett fördelaktigt sätt kan dela uppkonstruktionen i element

• planerar svetsjiggar som behövs vid hopsvetsning av element isyfte att förbättra arbetskvaliteten och smidigheten i arbetet

• bedömer hur lång tid som behövs för olika arbetsfaser och görupp en ungefärlig tidtabell för hela arbetet.

72

EXAMINANDEN KAPAR OCH FORMAR PROFILSTÅL.


• väljer en kapningsmetod som är lämplig med beaktande avprofilens form och materialtjocklek

• kapar profilstål med en kapmaskin för profilstål• kapar profilstål i rak vinkel och utför girningsuppgifter med

band- och cirkelsåg• kapar profilstål med vinkelslipmaskin och kapskiva• kapar profilstål genom gasskärning• rundar stålprofiler genom att använda för ändamålet avsedda

rundbockningsmaskiner• bockar profilstål genom varmbockning och genom att använda

formstöd eller jiggar.

EXAMINANDEN UTFÖR FOGBEREDNING I PROFILSTÅLSARBETEN.


• tar på basis av svetsbeteckningarna i arbetsritningarna reda påvilka fasningar som ska göras i fogarna för profilstålen

• bedömer fasningsbehovet i fogen på basis av den hållfasthetsom krävs av fogen och på basis av kraven på genomsvetsning

• känner till de fogtyper som används i svetsfogar och kanframställa dessa genom slipning, gasskärning och maskinersom används för fogberedning.

EXAMINANDEN FRAMSTÄLLER FÖRBANDSDELAR FÖR STÅLKONSTRUKTIONER.


• framställer de förbandsdelar som behövs i stålkonstruktioner,t.ex. flänsar i skruvförband.

EXAMINANDEN MONTERAR OCH INSTALLERAR STÅLKONSTRUKTIONER.


• planerar en korrekt monteringsordning för en stålkonstruktionmed beaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd ochfixturer

• känner till och använder på ett säkert sätt de lyft-, fixerings- ochhjälpanordningar som används vid hopfogning och monteringav stålkonstruktioner

• kontrollerar vid förmontering och fixering att delarna är rättplacerade och att de har korrekta konstruktionsmått

• placerar vid häftning av konstruktionsdelar häftningssvetsarnapå lämpliga ställen och utför häftningen så att man uppnårtillräcklig konstruktionshållfasthet

• säkerställer före monteringssvetsningen med kontrollmätningatt den monterade konstruktionen motsvarar givna mått- ochformkrav i ritningen

• utför monteringssvetsning av stålkonstruktioner genom attanvända de svetsmetoder som beskrivs i svetsmodulen

• monterar skruvförband i de stålkonstruktioner där dessaanvänds

• känner till hur kallriktning påverkar arbetsstycket, känner tillprinciperna för hur kallriktning utförs och riktar stänger ochplåtar med hammare

• använder hydrauliska pressar för att rikta stålstänger• använder hydrauliska arbetscylindrar för att rikta

stålkonstruktioner• känner till principerna för hur varmriktning utförs, vet hur

varmriktning inverkar på arbetsstycket och utför varmriktning pårätt sätt.

Exa

men

sdel

ar

73

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN GÖR EFTERBEARBETNING AV STÅLKONSTRUKTIONER.


• känner till kvalitetskraven på arbetet så att hen kanbedöma behovet av efterbearbetning och utför behövligefterbearbetning, t.ex. avlägsnar svetsstänk och vassa kanter.




2.13. Monteringssvetsning[sv Ammattitaitovaatimukset]

Svetsningarna utförs som robotsvetsning och /eller manuell svetsning

Examinanden (manuell svetsning)

• kan planera monteringssvetsning• är insatt i fixeringsteknik och fixturer och kan använda dem• kan utföra monteringssvetsning manuellt• kan använda mekaniseringsutrustning vid svetsning• kan sörja för kvaliteten.

Examinanden (robotsvetsning)

• kan använda automatiserade svetssystem• kan utföra robotsvetsning• kan använda mekaniseringsutrustning vid svetsning• kan sörja för kvaliteten.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KAN PLANERA MONTERINGSSVETSNING.


• bedömer och planerar arbetsprocesserna och dehjälpanordningar som behövs på basis av de produkter som skatillverkas, kvalitetskraven på dessa och tillverkningsmängdensamt på ekonomiska och tekniska grunder

• väljer den svetsmetod och det tillsatsmaterial som ska användsvid svetsningen

• väljer de hjälpanordningar som behövs i svetsarbetet, t.ex.rundbockningsbord och vridanordningar

• planerar och ordnar sin arbetsmiljö med beaktande avprocessens gång och ergonomiska krav.

74

EXAMINANDEN ÄR INSATT I FIXERINGSTEKNIK OCH FIXTURER OCH KAN ANVÄNDADEM.


• känner till mekaniska svetsfixturer, t.ex. kil-, skruv-, spak-,excenter- och fjäderklämmare och använder dem i sinaarbetsuppgifter

• känner till pneumatiska metoder för fixering av arbetsstyckenvid svetsning och använder dem i sina arbetsuppgifter

• känner till hydrauliska metoder för fixering av arbetsstycken vidsvetsning och använder dem i sina arbetsuppgifter

• känner till permanentmagnetiska och elmagnetiska svetsfixtureroch använder dem i sina arbetsuppgifter

• tillverkar enkla svetsfixturer och styranordningar som behövs ide situationer som uppstår i arbetet

• beaktar vid användning av svetsfixturer deformation ochmåttnoggrannhet

• beaktar jordning och löstagning av arbetsstycket vidanvändning av svetsfixturer

• beaktar vid användning av svetsfixturer svetsbegränsningarnaoch olägenheterna med svetsstänk.

EXAMINANDEN KAN UTFÖRA MONTERINGSSVETSNING MANUELLT.


• kan bedöma när det på basis av ekonomiska och tekniskagrunder är fördelaktigast att utföra svetsningen manuellt

• behärskar två av följande punkter (1-4) 1) kan utföra manuellmonteringssvetsning med MAG-svetsning (135) enligt kravenför svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO5817 (stål), med undantag av hög svetsråge (stumsvetsoch kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot,för vilka kravet är kvalitetsnivå C 2) kan utföra manuellmonteringssvetsning med TIG-svetsning (141) enligt kravenför svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO5817 (stål), med undantag av hög svetsråge (stumsvetsoch kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot,för vilka kravet är kvalitetsnivå C 3) kan utföra manuellmonteringssvetsning med MIG-svetsning (131) enligt kravenför svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO10042(aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantagav hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel,överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivåC 4) kan utföra manuell monteringssvetsning med TIG-svetsning (141) enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B,i standarden SFS- EN ISO10042 (aluminium och svetsbaraaluminiumlegeringar), med undantag av hög svetsråge(stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och högrot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C

• kan utföra monteringssvetsning med punktsvetsning(21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23) enligt dekvalitetskrav som ställs på arbetsobjektet.

Exa

men

sdel

ar

75

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN KAN ANVÄNDA MEKANISERINGSUTRUSTNING VID SVETSNING.


• känner till fördelarna med mekaniseringen med tanke påproduktiviteten och kvaliteten på produkterna

• känner till användningsområdena och funktionsprinciperna förvändbord, rotationsbord och lätta transportörer som användsvid lättmekanisering och kan använda dem på rätt sätt

• fäster arbetsstycken och svetspistoler vidmekaniseringsutrustningen

• känner till hur mekaniseringsutrustning styrs och ställer inparametrarna (t.ex. varvtal och hastighet)

• ställer in svetsparametrarna för svetsutrustningen enligtsvetsdatabladet

• bedömer under svetsförloppet visuellt om kvaliteten på svetsenmotsvarar uppställda krav och utför behövliga korrigeringar avparametrarna

• kontrollerar kvaliteten på de produkter som svetsats• utför driftservice på den svetsutrustning som används• utför driftservice på den mekaniseringsutrustning som används.

EXAMINANDEN KAN ANVÄNDA AUTOMATISERADE SVETSSYSTEM.


• känner till fördelarna med automatiserade svetssystem vidmonteringssvetsning av större serier

• är insatt i de anordningar som används vid förvaringoch inmatning av ämnen som ska svetsas samt derasfunktionsprinciper och vet hur de lämpar sig för olikaanvändningsområden

• känner till de godshanteringsanordningar och -metodersom finns tillgängliga för hantering av ämnen som skasvetsas och svetsat gods och vet hur de lämpar sig för olikaanvändningsområden

• känner till de svetsmetoder som används vid automatiseradmonteringssvetsning och behärskar den metod som användssom en del av det automatiserade svetssystemet

• känner till styrsystemet och funktionsprinciperna fördet automatiserade svetssystem som används samtförutsättningarna för störningsfri funktion

• kan i störningssituationer ta reda på orsaken till störningenenligt det egna ansvarsområdet och sätta svetssystemet ianvändbart skick

• kan visuellt bedöma om kvaliteten på svetsen motsvararuppställda krav samt utför behövliga korrigeringar avparametrarna

• utför effektivt och på ett säkert sätt monteringssvetsningsom uppfyller givna kvalitetskrav med det automatiseradesvetssystem som han eller hon använder

• kontrollerar kvaliteten på de produkter som svetsats• utför driftservice på det automatiserade svetssystem som

används.

76

EXAMINANDEN UTFÖR ROBOTSVETSNING.


• känner till fördelarna med robotsvetsning samt deanvändningsområden där robotsvetsning är tekniskt möjligoch ekonomiskt lönsam och kan bedöma när svetsarbetet kanutföras med robotsvetsning

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen förrobotsvetsningsutrustningen samt de hjälpanordningarsom vanligen används vid robotsvetsning, t.ex. vänd- ochrotationsbord

• känner till olycksfallsriskerna vid robotsvetsning, kraven påsäkerhet som ställs på arbetsobjektet samt funktionsprincipernaför skyddssystem

• utför robotsvetsarbeten på ett säkert sätt• känner till styranordningarna, signallamporna och

responsmeddelandena i den robot som används och utförmanuell körning av roboten

• sätter robotsvetsutrustningen i användbart skick och utför dendriftservice som hör till arbetet

• känner till programmeringsanordningarna,programuppbyggnaden och instruktionsuppsättningen förden robot som används samt kan i programutskrifter eller pådatorskärm avläsa hur programmet fungerar

• matar in ett program i robotens primärminne och kontrolleraratt programmet fungerar med både manuell körning ochautomatkörning

• utför behövliga korrigeringar av programmet och lagrar dem iminnesutrustningen

• kontrollerar och programmerar verktygsspetsens position• är insatt i robotens koordinatsystem och kriterierna för valet av

dem samt väljer och sätter in ett koordinatsystem som lämparsig för arbetsfasen vid programmeringen

• beaktar vid programmering av arbetshastighet de massakraftersom uppkommer samt säkerhetssynpunkter

• kör svetspistolen i rätt läge ur svetsteknisk synvinkel genom attanvända lämplig körhastighet

• definierar de svetsparametrar som svetsobjektet kräver ochmatar in dem i programmet

• identifierar svetsdiskontinuiteter och utför behövligakorrigeringar av parametrarna i programmet

• utför på basis av felmeddelanden de korrigeringar som hör tilloperatörens ansvar

• använder en robotsvetsningsstation med färdiga program• gör med en programmeringsenhet ett program för ett nytt

svetsobjekt; programmet är ändamålsenligt uppbyggt ochfungerar på ett tillförlitligt och säkert sätt

• beaktar då hen gör svetsprogrammet att svetsriktningen och-följden är korrekt med tanke på den konstruktion som skasvetsas.

EXAMINANDEN SÖRJER FÖR KVALITETEN.


• tar reda på vilka kvalitetskrav som ställts på produktenmed hjälp av arbetsritningar, arbetsanvisningar eller detillverkningsanvisningar som beställaren levererat

• behärskar arbetsprocesserna så väl att den kvalitet som krävskan uppnås

• behärskar de mät- och kontrollmetoder som används vidkvalitetskontroll av produkterna.

Exa

men

sdel

ar

77

Exa

men

sdel

ar




2.14. Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• känner till specialkraven på arbetsmiljön och materialhanteringen• känner till arbetshälsoriskerna vid användning av material i grupperna 8 och 10• är insatt i materialen i grupperna 8 och 10• kan utföra mekanisk skärning av material• kan utföra plasmaskärning• behärskar spånskärande bearbetning av material i grupperna 8 och 10• känner till särdragen inom svetsning av rostfria stål• kan rikta rostfria stål• kan utföra rengöring och efterbehandling• kan utföra betning• kan utföra slipning och polering.

78

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KÄNNER TILL SPECIALKRAVEN PÅ ARBETSMILJÖN OCHMATERIALHANTERINGEN.


• känner till de specialkrav som tillverkning av rostfria ochsyrafasta stålprodukter ställer på arbetsmiljön, såsombegränsningar som gäller användning av övriga järnmetaller

• känner till och beaktar i sitt arbete hur renheten och skicketpå de arbetsbord, rundbockningsvalsar, plåthållare mm.som kommer i kontakt med plåtarna påverkar ytkvaliteten påprodukterna

• använder vid lyft och förflyttning av plåtar och arbetsstyckensådana redskap som inte skadar plåtens yta, t.ex.lyftanordningar med sugkoppar

• förstår betydelsen av de skyddsfilmer som skyddar materialetmed tanke på produkternas ytkvalitet och kan förvara demoskadade under hanteringen av materialet och avlägsna demfrån svetsområdet

• skyddar arbetsstyckets yta i situationer som kan leda till sämrekvalitet på produkten

• känner till betydelsen av att märka restmaterial och utförbehövliga märkningar

• förvarar, hanterar och bearbetar material samt vid behovskyddar dem så att kvalitetskraven på slutprodukten kanuppfyllas under tillverkningen.

EXAMINANDEN KÄNNER TILL ARBETSHÄLSORISKERNA VID ANVÄNDNING AVMATERIAL I GRUPPERNA 8 OCH 10.


• känner till de negativa effekter som krom- och nickeldimmasamt ozon har på hälsan och skyddar sig mot dem

• känner också till att ultraviolett strålning skadar huden ochögonen och skyddar sig mot strålningen.

Exa

men

sdel

ar

79

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN ÄR INSATT I MATERIALEN I GRUPPERNA 8 OCH 10.


• känner till huvudprinciperna i fråga om hur legering påverkarstålets egenskaper

• kan definiera förutsättningarna för att stål inte rostar och kännertill passiveringsprocessen som en faktor som leder till att stålinte rostar

• känner i huvuddrag till sammansättningen och egenskapernahos austenitiska, ferritiska och martensitiska rostfriastål och kombinationer av dessa samt deras typiskaanvändningsområden

• kan definiera rostfritt och syrafast stål samt känner i huvuddragtill deras legeringsämnen och -mängder

• kan identifiera olika rostfria och syrafasta stål genom provningav deras kemiska och fysikaliska egenskaper

• kan identifiera olika rostfria och syrafasta stål på basis av dematerialbeteckningar som gjorts på materialen

• kan på basis av materialbeteckningar avläsa beteckningar somgäller leveranstillstånd, ytkvalitet, slipning, skyddsfilm mm.

• kan med hjälp av jämförelsetabeller jämföra råmaterial som ärmärkta enligt olika standarder

• känner till specialkrav och begränsningar som olikastålkvaliteter ställer med tanke på svetsning ochvärmeanvändning

• känner till hur gaserna i luften påverkar materialet undersvetsning och uppvärmning.

EXAMINANDEN UTFÖR MEKANISK SKÄRNING AV MATERIAL.


• kan i skärningsarbeten beakta hur hårdheten hos det materialsom skärs påverkar skärbarheten samt de begränsningar somgäller skärningen

• kan då hen ställer in skärvinkeln beakta förutom tjockleken avdet material som ska skäras även materialets hårdhet

• kan enligt materialtjocklek beakta hur materialets seghetpåverkar spelet när hen ställer in spelet för skären

• använder i skärningsuppgifter en skyddsskiva som skyddarplåtens yta så att trycket på ytan fördelas jämnt när plåten sättsfast.

80



• är insatt i begreppet plasma, principerna för plasmaskärningsamt olika tillämpningar och typiska användningsområden förplasmaskärning

• kan med hjälp av bruksanvisningar och utrustningenseffektbeteckningar ta reda på om plasmaskärning kan tillämpaspå skärningsobjektet

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för denplasmaskärningsutrustning som används, monterar den föranvändning och utför driftservice på den

• känner till de gaser [argon (Ar), kväve (N2), väte (H2), syre(O2) och tryckluft] som används vid plasmaskärning och väljerlämpliga gaser för utrustningen

• känner till de tillbehör som hör till plasmaskärningsutrustningen• känner till plasmabrännarens konstruktion och utför driftservice

på den• väljer kontaktmunstycke av rätt storlek och effektområde


• känner till den rätta tekniken för hur man påbörjarplasmaskärning, utför genomborrning och skärning samt utförplasmaskärningsarbeten som uppfyller givna kvalitetskrav

• utför plasmaskärning manuellt eller med maskinell styrning• upptäcker defekter i skärsnittet och korrigerar det som orsakat

defekten• känner till hälso- och olycksfallsriskerna vid plasmaskärning och

använder behövlig skyddsutrustning• beaktar i plasmaskärningsarbeten de olägenheter som

skärningen orsakar, såsom svetsstänk i omgivningen och självaarbetsstycket samt utför behövliga skyddsåtgärder.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR SPÅNSKÄRANDE BEARBETNING AV MATERIAL IGRUPPERNA 8 OCH 10.


• väljer skär som lämpar sig för sågning av rostfria stål ochmonterar dem inför användning

• känner till de specialkrav som hållfastheten och seghetenhos rostfritt stål ställer med tanke på skärpning ochbearbetningsvärden för borrarna samt väljer rätta borrar ochbearbetningsvärden

• kan skärpa en spiralborr för borrning av rostfria stål antingenmanuellt eller genom att använda styrande hjälpanordningar

• beaktar vid gängning av rostfria stål hur materialets hållfasthetoch seghet inverkar på arbetet.

Exa

men

sdel

ar

81

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN KÄNNER TILL SÄRDRAGEN INOM SVETSNING AV ROSTFRITT STÅL.


• känner till hur den höga längdutvidgningskoefficienten förrostfria stål inverkar på de formförändringar som uppstår dåarbetsstycket uppvärms och avkyls



• använder svetsfixturer, styranordningar och övrigahjälpanordningar så att de formförändringar som uppstår är såsmå som möjligt

• kan med hjälp av massiva fixturer och styranordningar somleder värme bra begränsa värmeledningen från svetspunkten ini arbetsobjektet

• kan använda förböjningar och förspänningar samt välja rättsvetsföljd och -riktning för att minska de formförändringar somuppstår i objektet

• känner till den värmepåverkan som är specifik för de olikasvetsmetoderna, tidsåtgången för arbetet och kvalitetskravenpå produkten så att hen väljer den svetsmetod som bäst lämparsig för arbetsobjektet

• utför häftning genom att beakta materialetsformförändringsegenskaper och så att en tillräckligbindningshållfasthet uppnås och så att häftningen inte försvårarsvetsningen

• förhindrar med hjälp av rotgas, rotstöd, rotpasta och rottejp attsvetsen oxiderar

• känner till de begränsningar som gäller användningen avvärme och som ska beaktas vid svetsning av rostfria stålsamt svetsvärmens skadliga effekter på materialstruktur ochutseende

• känner till de trådstyrningsrör som används vid MAG-trådelektrodsvetsning och MAG-rörelektrodsvetsning av rostfriastål samt väljer och installerar dem

• känner till principen och användningsområdena förpulsbågsvetsning samt dess fördelar vid svetsning av rostfrittstål



• beaktar vid val av svetsmetod och under svetsningen debegränsningar som gäller slipning av produkten

• utför svetsning utan tillsatsmaterial.

EXAMINANDEN RIKTAR ROSTFRIA STÅL.


• beaktar i kallriktningsuppgifter och i uppgifter som gällerutdragning av svetsfogar de begränsningar som materialetsdeformationshårdnande orsakar

• känner till hur användningen av värme påverkar egenskapernahos rostfria och syrafasta stål samt begränsningarna föranvändning av varmriktning

• beaktar vid varmriktningar värmedeformationen samt behärskaruppvärmningstekniken i riktningsarbeten.

82

EXAMINANDEN UTFÖR RENGÖRING OCH EFTERBEHANDLING.


• utför slaggning av svetsfogarna utan att lämna spår efterslaggen

• kan välja en borste, rengöringstrissa eller -skiva som lämparsig för rengöring av produkten samt utför rengöringsarbetetmanuellt eller maskinellt

• känner till de arbetsmetoder och verktyg som användsvid avgradning och avlägsnande av kanter och utförefterbehandling av produkten enligt givna kvalitetskrav

• vet när man använder blästring med sand, korn och glaskuloreller andra motsvarande abrasiver samt trumling när manrengör rostfria stålprodukter

• använder tillgängliga blästringsapparater i den utsträckning somanges i uppgiftsbeskrivningen.

EXAMINANDEN UTFÖR BETSNING.


• känner till betydelsen och inverkan av betningsbehandlingsamt dess användningsändamål vid efterbehandling av rostfriastålprodukter

• är förtrogen med de olika betningsmetoderna, såsomdoppning i betkar, sprutning, betning med pasta, samt medpassiveringsbehandlingen och känner till kriterierna för valet avdem för olika användningsobjekt

• kan välja betningsmetod på basis av produktens storlek, form,användningsändamål, antal eller yta

• känner till olycksfallsriskerna i samband med hantering avbetningsmedel och använder behövlig skyddsutrustning

• känner till miljöriskerna förknippade med betningsmedel och vethur dessa ska förvaras och hanterar betningsmedel i enlighetmed miljökrav och -direktiv

• använder på rätt sätt de verktyg och anordningar som behövsvid olika betningsmetoder och utföra driftservice på dem

• utför betningsarbeten på ett säkert sätt med de tillgängligabetningsmetoderna enligt givna kvalitetskrav.

Exa

men

sdel

ar

83

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN UTFÖR SLIPNING OCH POLERING.


• känner till de maskiner, apparater och verktyg som användsvid slipning och känner till kriterierna för valet av dem för olikaslipningsarbeten

• känner till hur man definierar sliprepor och ytans grovhetoch kan läsa kraven på ytkvaliteten i arbetsritningar och -anvisningar

• kan bedöma om kvaliteten på arbetsobjektets yta uppfyllergivna kvalitetskrav

• känner till slipskivor, slipband, slipark och andra motsvarandesliptillbehör samt kriterierna för valet av dem för olika ändamålmed beaktande av kraven på ytkvalitet

• väljer och monterar slipskivor, slipband eller andra tillbehör iarbetsmaskinerna

• känner till den rätta slipningstekniken och de olycksfallsriskersom finns i arbetet så väl att hen kan utföra slipningen på rättsätt

• beaktar i slipningsarbeten hur slipningsvärmen som bildaspåverkar arbetsstycket

• skyddar omgivningen och arbetsstycket mot slipgnistor• känner till sätten och principerna för hur ytor poleras samt vilka

krav som ställs på grundarbetet• känner till de maskiner, apparater och verktyg som används i

poleringsarbetet samt vet kriterierna för valet av dem för olikapoleringsarbeten

• känner till de tillbehör som används vid polering, såsomslipskivor, borstar, vaxer och pastor samt kriterierna för valet avdem för olika arbetsobjekt och arbetsskeden

• känner till poleringstekniken och olycksfallsriskerna förknippademed poleringsarbetet så väl att hen klanderfritt utför sinaarbetsuppgifter.




2.15. Aluminiummaterial i plåtarbeten[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• känner till specialkraven på arbetsmiljön och materialhanteringen• känner till hälso- och säkerhetsriskerna vid tillverkning av aluminiumprodukter• är insatt i materialen i grupperna 21, 22 och 23• kan utföra mekanisk skärning av material

84

• kan utföra plasmaskärning• behärskar spånskärande bearbetning av aluminium och dess legeringar• behärskar formande bearbetning av aluminium och dess legeringar• känner till särdragen i svetsning av aluminium• kan rikta aluminiumprodukter• kan utföra rengöring och efterbehandling.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KÄNNER TILL SPECIALKRAVEN PÅ ARBETSMILJÖN OCHMATERIALHANTERINGEN.


• vet hur aluminiummaterial ska förvaras och vilka krav som ställspå förvaringsförhållandena samt utför de åtgärder som behövsför att säkerställa materialets användbarhet

• känner till vilka specialkrav som tillverkning avaluminiumprodukter ställer på arbetsmiljön, såsombegränsningar i användning av järnmetaller, damm frånomgivningen och luftströmmar

• känner till och beaktar i sitt arbete vikten av att de arbetsbord,rundbockningsmaskiner, plåthållare mm. som kommer i kontaktmed plåtarna är rena och i gott skick för att produkternasytkvalitet ska bli bra

• använder vid lyft och förflyttning av plåtar och arbetsstyckensådana redskap som inte skadar plåtens yta, t.ex.lyftanordningar med sugkoppar

• skyddar arbetsstyckets yta i situationer som kan leda till sämrekvalitet på produkten

• känner till betydelsen av att märka restmaterial och utförbehövliga märkningar

• förvarar, hanterar och bearbetar material och skyddar dem vidbehov så att kvalitetskraven på slutprodukten kan uppfyllasunder tillverkningen

• känner till kraven på materialets temperatur, renhet ochtorrhet innan det börjar användas samt utför behövligadrifttagningsåtgärder (kalla lagerutrymmen).

EXAMINANDEN KÄNNER TILL HÄLSO- OCH SÄKERHETSRISKERNA VID TILLVERKNINGAV ALUMINIUMPRODUKTER.


• känner till hälsoriskerna förknippade med aluminiumoxid,aluminiumdamm och ozon och skyddar sig mot dem

• känner till den ultravioletta strålningens skadliga effekter påhuden och ögonen och skyddar sig mot strålningen

• känner till olycksfallsriskerna vid bearbetning av aluminium medsågar och skärverktyg samt utför arbetena på ett säkert sätt ochgenom att använda behövlig skyddsutrustning.

Exa

men

sdel

ar

85

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN ÄR INSATT I MATERIALEN I GRUPPERNA 21, 22 OCH 23.


• kan läsa materialbeteckningarna för aluminium ochdess legeringar och på basis av dem skilja mellan olikaaluminiumkvaliteter

• känner till beteckningarna för leveranstillståndet föraluminium och dess legeringar, åtgärder som leder till olikaleveranstillstånd samt leveranstillståndets inverkan påanvändningsegenskaperna

• förstår skillnaderna mellan plåtmaterial och extruderatmaterial i fråga om råmaterialets sammansättning,användningsändamålet och tillverkningstekniken

• känner i huvuddrag till extruderingstekniken samt detextruderade materialets användningsmöjligheter ochbegränsningar

• känner till grunderna för hur aluminiumkvaliteterna indelas igrupper och kan ta reda på till vilken grupp av grundmaterial(21, 22 och 23) de olika aluminiumlegeringarna hör.

EXAMINANDEN UTFÖR MEKANISK SKÄRNING AV MATERIAL.


• väljer rätt skärmetod för mekanisk skärning av aluminium medbeaktande av materialets kvalitet och tjocklek

• skär med handdrivna maskiner aluminium med hårdmetallskäravsedda för skärning av aluminium eller med kapskivor

• utför kapnings- och skärningsarbeten av aluminiummaterialmed cirkel- eller bandsåg och väljer de rätta skären.

86



• är insatt i begreppet plasma, principerna för plasmaskärningsamt olika tillämpningar och typiska användningsområden förplasmaskärning

• tar med hjälp av bruksanvisningar och utrustningenseffektbeteckningar reda på om plasmaskärning kan tillämpas påskärningsobjektet

• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för denplasmaskärningsutrustning som används och monterar den föranvändning och utför driftservice på den

• känner till de gaser [argon (Ar), kväve (N2), väte (H2), syre(O2) och tryckluft] som används vid plasmaskärning och väljerlämpliga gaser för utrustningen

• känner till de tillbehör som hör till plasmaskärningsutrustningen• känner till plasmabrännarens konstruktion och utför driftservice

på den• väljer kontaktmunstycke av rätt storlek och effektområde


• känner till den rätta tekniken för hur man påbörjarplasmaskärning, utför genomborrning och skärning samt utförplasmaskärningsarbeten som uppfyller givna kvalitetskrav

• utför plasmaskärning manuellt och vid behov med maskinellstyrning

• upptäcker defekter i skärsnittet och korrigerar det som orsakatdefekten

• känner till hälso- och olycksfallsriskerna vid plasmaskärning ochanvänder behövlig skyddsutrustning

• beaktar i plasmaskärningsarbeten de olägenheter somskärningen orsakar, såsom svetsstänk i omgivningen och självaarbetsstycket samt utför behövliga skyddsåtgärder

• känner till plasmaskärningens inverkan på aluminiets skärytaoch beaktar den vid val av svetsmetod eller vid efterbehandlingav skärytan.

EXAMINANDERNA BEHÄRSKAR SPÅNSKÄRANDE BEARBETNING AV ALUMINIUM OCHDESS LEGERINGAR.


• känner till bearbetningsegenskaperna hos aluminiumoch dess legeringar så väl att hen kan välja skär ochskärvätska som lämpar sig för borrningsuppgifter samt utförborrningsuppgifterna så att givna kvalitetskrav uppfylls

• väljer gängverktyg och skärvätska som lämpar sig förgängningsarbeten i aluminium och dess legeringar samt utförgängningarna så att givna kvalitetskrav uppfylls.

Exa

men

sdel

ar

87

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDERNA BEHÄRSKAR FORMANDE BEARBETNING AV ALUMINIUM OCH DESSLEGERINGAR.


• kan på basis av materialets kvalitet och leveranstillståndbedöma om det är formbart utan förbehandling

• känner till metoderna för den värmebehandling av aluminiumoch dess legeringar som utförs inför formande bearbetning ochkan ta reda på vilken värmebehandlingsmetod som lämpar sigför materialet och kan utföra värmebehandlingen på rätt sätt

• kan vid kantning av aluminium och dess legeringar ta reda påden minsta tillåtna bockningsradien på basis av det materialsom bearbetas, dess leveranstillstånd och materialtjocklek.

88

EXAMINANDEN KÄNNER TILL SÄRDRAGEN I SVETSNING AV ALUMINIUM.


• känner till hur den höga längdutvidgningskoefficienten föraluminium och dess legeringar inverkar på de formförändringarsom uppstår då arbetsstycket uppvärms och avkyls

• i arbetsobjekt där det är möjligt att välja svetsens plats placerarhen svetsarna så att de formförändringar som de åstadkommerär så små som möjligt


• väljer och framställer fogtyper som är lämpliga förarbetsobjektet samt bedömer behovet av luftspalt och rotstöd

• använder svetsfixturer, styranordningar och övrigahjälpanordningar så att de formförändringar som uppstår blir såsmå som möjligt

• använder förböjningar och förspänningar samt väljer rättsvetsföljd och -riktning för att minska de formförändringar somuppstår i objektet

• känner till den värmepåverkan som är specifik för de olikasvetsmetoderna, tidsåtgången för arbetet och kvalitetskravenpå produkten så att hen kan välja den svetsmetod som bästlämpar sig för arbetsobjektet

• beaktar och avlägsnar oxidskiktet strax före svetsningen avaluminium och dess legeringar

• känner till hur den låga smälttemperaturen för aluminiumpåverkar svetsningen och vet hur man har kontroll översvetssmältan

• beaktar materialets formförändringsegenskaper vidhäftningssvetsning så att en tillräcklig bindningshållfasthetuppnås och så att häftningen inte försvårar svetsningen

• känner till de begränsningar som gäller användningen av värmeoch som ska beaktas vid svetsning av aluminium och desslegeringar samt svetsvärmens skadliga inverkan på materialetshållfasthet

• utför vid behov svetsning utan tillsatsmaterial• känner till svetspistolens specialtillbehör som används vid MIG-

svetsning av aluminium samt väljer rätt utrustning och monterarden

• känner till de speciella krav som ställs på trådinmatning,skyddsgasens fukthalt och trådhantering vid MIG-svetsning avaluminium så att uppkomsten av porer undviks

• reglerar slutströmmen vid MIG-svetsning av aluminium• väljer vid TIG-svetsning av aluminium rätt slag av ström samt

rätt tjocklek på elektroden och rätt form på stiftet• vet hur man genom förvärmning och med olika

skyddsgasblandningar kan inverka på svetsens inträngning• känner till principen och användningsområdet för

pulsbågsvetsning samt dess fördelar vid aluminiumsvetsning• ställer in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt

svetsobjektets krav• utför pulsbågssvetsning och behövliga korrigeringar av

parametrarna under svetsförloppet.

Exa

men

sdel

ar

89

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN KAN RIKTA ALUMINIUMPRODUKTER.


• känner till hur användningen av värme påverkar egenskapernahos aluminium och dess legeringar samt begränsningarna föranvändning av varmriktning

• beaktar vid varmriktningar värmedeformationen samt behärskaruppvärmningstekniken i riktningsarbeten.

EXAMINANDEN UTFÖR RENGÖRING OCH EFTERBEHANDLING.


• väljer en borste, rengöringstrissa eller -skiva som lämpar sig förrengöring av produkten samt utför rengöringsarbetet manuellteller maskinellt

• känner till de arbetsmetoder och verktyg som användsvid avgradning och avlägsnande av kanter och utförefterbehandling av produkten enligt givna kvalitetskrav.




2.16. Laserskärning[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• har baskunskaper i laserteknik och känner till funktionsprinciperna ochanvändningsområdena för laserskärning

• behärskar arbetarskyddet vid laserskärning och arbetar på ett säkert sätt• kan läsa arbetsritningar• förstår skärprogrammens funktion• är förtrogen med de material som skärs och kan hantera material ekonomiskt och på rätt sätt• är förtrogen med utrustningen för laserskärning och kan göra de förberedande arbeten som

behövs före skärning• kan utföra laserskärning• kan sörja för kvaliteten• kan utföra lasermärkning• kan ta hand om produkter och avfallsmaterial• kan övervaka utrustningens kondition och utföra driftservice på den.

90

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN HAR BASKUNSKAPER I LASERTEKNIK OCH KÄNNER TILLFUNKTIONSPRINCIPERNA OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDENA FÖR LASERSKÄRNING.


• känner i huvuddrag till hur laserstrålen bildas, de tekniskametoder som används och strålens egenskaper

• känner i huvuddrag till de tekniska egenskaperna och typiskaanvändningsområdena för den laser som hen använder

• känner till laserbearbetningens viktigaste användningsområdeninom industrin

• känner i huvuddrag till principen för hur en typisklaserarbetsstation är konstruerad och de olika komponenternasuppgifter och funktionsprinciper

• känner till fördelarna och begränsningarna i fråga omlaserskärning i jämförelse med gasskärning och vattenskärning

• känner i huvuddrag till hur olika material lämpar sig förlaserbearbetning samt de viktigaste egenskaperna som inverkarpå laserbearbetning av material

• kan de begrepp som anknyter till laserbearbetning i denomfattning som förutsätts av en person som använder enlaserarbetsstation

• känner till laser-, strålformnings- och metodparametrarnaför laserbearbetning samt deras betydelse och inverkan vidlaserbearbetning i den utsträckning som förutsätts av en personsom använder en laserarbetsstation.

• känner i huvuddrag till laserstrålningens fysikaliska verkningarpå materialet som ska skäras och kan utnyttja dem vidsublimations-, smält- och gasskärning

• känner i huvuddrag till funktionsprincipen försublimations-, smält- och gasskärning samt deras typiskaanvändningsegenskaper och -områden

• känner till sätten att använda processgaser och behovet avdessa vid laserskärning.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ARBETARSKYDDET VID LASERSKÄRNING OCH ARBETARPÅ ETT SÄKERT SÄTT.


• vet vad som kan orsaka skador på hälsan och olycksfall isamband med bearbetning med laserskärningsutrustning ochkänner till skyddsåtgärderna för att förebygga dessa

• känner till eller kan ta reda på laserklassen för den laser somanvänds samt de riskfaktorer och säkerhetskrav som gäller iden aktuella laserklassen

• känner till kraven på användning av personlig skyddsutrustningoch använder skyddsutrustning i situationer där sådan krävs

• har deltagit i säkerhetsutbildning avsedd för operatörer somsköter laserarbetsstationer och tillägnat sig de kunskaper ochde färdigheter att agera som förutsätts av en person som sköteren arbetsstationen

• vet vilka åtgärder som ska vidtas i risksituationer och vidolycksfall och kan handla rätt enligt situationen och givnaanvisningar

• kontrollerar att utrustningen är i användbart skick ochundersöker om åtgärder behöver vidtas för att upprätthållasäkerheten i arbetet

• känner till de arbetarskyddskrav som ställs på arbetsmiljön ochupprätthåller arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö.

Exa

men

sdel

ar

91

Exa

men

sdel

ar



• kan läsa arbetsritningar i den omfattning somanges i examensdelen ”Baskunnande i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten”

• kan i arbetsritningar och styckelistor söka de delar som skaskäras enligt arbetsorder eller -specifikation samt uppgifter omdelarna.

EXAMINANDEN FÖRSTÅR SKÄRPROGRAMMENS FUNKTION.


• förstår olika filformat, såsom dxf, dwg osv.• vet hur programmet som används vid programmeringen

fungerar• tar reda på de olika arbetsmomenten i skärningen och i vilken

ordning de ska utföras genom att läsa skärprogrammet• känner till och kan på förhand beakta hur olika material och

arbetsstycken av olika form beter sig vid skärningen• vet när det är skäl att fixera arbetsstycket under skärningen

med hjälp av mikrofixering för att förhindra att det välterpå arbetsbordet och kan programmera placeringen avmikrofixeringen

• känner till skärmaskinens möjligheter och begränsningar.

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED DE MATERIAL SOM SKÄRS OCH HANTERARMATERIAL EKONOMISKT OCH PÅ RÄTT SÄTT.


• har grundläggande kunskaper om de material som ska skärasi den omfattning som anges i examensdelen ”Baskunnande iplåt- och stålkonstruktionsarbeten”

• kan på basis av materialbeteckningarna identifiera material somska skäras

• känner till materialparametrarna för de material som ska skäras,d.v.s. materialens egenskaper vid laserskärning samt derasinverkan på skärningen

• känner till hur ytegenskaperna hos de material som ska skäras,såsom valsoxid eller reflektion, inverkar på skärningen och kanvid behov utföra korrigerande åtgärder.

• tar reda på och väljer plåtstorlek för skärningsarbetet så attmaterialspillet som uppkommer är så litet som möjligt

• kan använda restplåtar från tidigare skärningar i sitt arbete• utför lyft eller förflyttning av material som ska skäras, färdigt

skurna produkter och restmaterial enligt kraven i examensdelen”Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten”

• beaktar vid förvaring och hantering av rostfria och syrafastamaterial kraven i examensdelen ”Rostfria och syrafasta materiali plåtarbeten”

• beaktar vid förvaring och hantering av aluminiummaterialkraven i examensdelen ”Aluminiummaterial i plåtarbeten”

• förvarar och hanterar andra material med ömtålig yta ellerstruktur enligt kvalitetskraven på slutprodukten.

92

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED UTRUSTNINGEN FÖR LASERSKÄRNING OCHGÖR DE FÖRBEREDANDE ARBETEN SOM BEHÖVS FÖRE SKÄRNING.


• känner till konstruktionen, funktionsprincipen ochstyranordningarna hos den laserskärningsutrustning som henanvänder i den omfattning som förutsätts av operatören

• väljer, förflyttar och spänner fast plåten/materialet som behövsför skärningen på skärbordet

• vet vilka olägenheter materialytan kan orsaka vid skärningenoch kontrollerar ytan som ska skäras och vid behov avlägsnarolägenheterna

• känner till de drifts-, spolnings- och processgaser som användsi anläggningen samt övervakar den gasmängd som finns tillförfogande och byter gasflaska i systemet

• väljer skärgas enligt skärmaterial eller skäranvisningar• väljer brännvidd för det skärhuvud som används• är insatt i de linser som används i skärhuvudet och kriterierna

för valet av dem samt rengör och monterar linser• är insatt i de munstycken som används vid skärning samt

väljer munstycke som används i arbetet, kontrollerar att det är ianvändbart skick och monterar det för användning

• fokuserar strålen mitt i munstycket• väljer och ställer in skärparametrarna• ställer vid behov manuellt in fokalpunkten eller gör

grundinställningen för automatisk reglering• överför och matar in det skärprogram som är i körtur i

utrustningens primärminne med hjälp av ett dataöverföringsnäteller ett externt datalagringsmedium

• gör vid behov ändringar i körningsordningen i skärprogrammetsom finns i skärutrustningens minne.

Exa

men

sdel

ar

93

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN UTFÖR LASERSKÄRNING.


• utför de åtgärder som behövs vid positionering av plåten, ocksåvid skärning av plåtämnen med varierande kantform

• utför körning av det första arbetsstycket för att kontrolleraskärresultatet och för eventuell korrigering av parametrarna

• kontrollerar skärparametrarna på basis av den första skurnaplåten och korrigerar dem så att den skärkvalitet som krävs kanuppnås

• reglerar måttnoggrannheten för arbetsstycket eller hålet i detgenom att korrigera fogparametrarna

• bedömer på basis av skärningsförloppet hur ofta munstycketbehöver köras för rengöring och hur ofta höjdkalibreringbehöver utföras för att spara maskintid och för att säkerställa ettbra skärresultat

• utför i störnings- och ändringssituationer körning avbrännhuvudet som simuleringskörning till körningens nollpunkt,till önskad punkt eller för att spara tid från slutet av programmettillbaka mot början till önskad punkt

• styr skärutrustningen så att den utför skärning av det förstaplåtarket

• avgör om körningen kan göras obemannat eller om skärningenkräver kontinuerlig övervakning

• avbryter vid behov skärningen, flyttar vid behov skärhuvudetbakåt från skärstället, avlägsnar orsaken till störningen ochfortsätter körningen så att skärstället passeras

• utnyttjar maskintiden genom att plocka bort och sortera deskurna detaljerna från föregående körning eller förberedamaterial för följande körning

• utför de avslutande åtgärder som hör till skärningsarbetet,såsom nedkörning av spänningar, avstängning av gaser ochtryckluft, rengöring av utrustningen osv.



• känner till de allmänna kvalitetskraven vid laserskärning och tarreda på vilka kvalitetskrav som ställs på de skärprodukter somtillverkas

• kontrollerar med hjälp av provskärning eller skärning avprovstycke att skärningen uppfyller kvalitetskraven.

• tar reda på och korrigerar problem som orsakar kvalitetsfeli den omfattning som förutsätts av en operatör som utförlaserskärning

• förstår skillnaden mellan pulsad och kontinuerlig skärning samtderas inverkan på skärkvalitet och kostnader.

EXAMINANDEN UTFÖR LASERMÄRKNING.


• känner till fördelarna med att i samband med laserskärningmärka de delar som ska skäras eller t.ex. görapositionsmärkningar för installationer

• kontrollerar t.ex. med hjälp av ett provstycke kvaliteten på denförsta märkningen och reglera märkningseffekten så att denmotsvarar önskad märkningsstyrka

• rengör vid behov märkningsområdet på arbetsstycket så att detär fritt från stänk.

94

EXAMINANDEN TAR HAND OM PRODUKTER OCH AVFALLSMATERIAL.


• kan identifiera skurna arbetsstycken, kontrollera deras kvalitetoch se till att godkända arbetsstycken är leveransdugliga

• rengör, märker och lagrar restmaterial före fortsatt användning• vet hur man ska hantera skärrester och rengör skärbordet före

fortsatt användning.

EXAMINANDEN ÖVERVAKAR UTRUSTNINGENS KONDITION OCH UTFÖRDRIFTSERVICE PÅ DEN.


• utför driftservice på utrustningen• utför de återkommande underhåll som hör till operatörens

uppgifter• känner till utrustningens konstruktion och funktion så väl att hen

kan observera förändringar i funktionen och reparationsbehov• antecknar i loggboken störningar som uppkommit, erhållna

felmeddelanden och de åtgärder som vidtagits för att avlägsnafel samt gör anteckningar som behövs för att underlättaservicemannens arbete

• drar på basis av erhållna felmeddelanden slutsatser om vilkaåtgärder som krävs för att avlägsna felen

• utför små reparationer som hör till operatörens uppgifter samtmeddelar i tillräckligt god tid om övriga reparationsbehov

• hjälper reparatören i reparationssituationer i sin egenskap avoperatör.




2.17. Vattenskärning[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• känner till vattenskärningens funktionsprinciper och användningsområden• behärskar arbetarskyddet vid vattenskärning och arbetar på ett säkert sätt• kan läsa arbetsritningar• är förtrogen med de material som skärs och kan hantera material på rätt sätt• förstår skärprogrammens funktion• är förtrogen med utrustningen för vattenskärning och kan göra de förberedande arbeten

som behövs före skärning• kan utföra vattenskärning• kan sörja för kvaliteten• kan ta hand om produkter och avfallsmaterial E

xam

ensd

elar

95

Exa

men

sdel

ar

• kan övervaka utrustningens kondition och utföra driftservice på den.

[sv Arviointi]

EXAMINANDERNA KÄNNER TILL VATTENSKÄRNINGENS FUNKTIONSPRINCIPER OCHANVÄNDNINGSOMRÅDEN.


• förstår funktionsprincipen för vattenskärningen, som baserar sigpå en vattenstråle och abrasion

• känner till principen för hur en typisk arbetsstation förvattenskärning är uppbyggd i huvuddrag, likaså de olikakomponenternas uppgifter och funktionsprinciper

• vet hur vattenskärning lämpar sig för skärning av olika materialvid användning av endast vattenstråle och även abrasiv

• känner till de vanligaste abrasivkvaliteterna, känner tillprinciperna för val av abrasiv för det material som ska skärasoch medlets inverkan på skärparametrarna

• känner till fördelarna med att använda vattenskärning ochmetodens begränsningar jämfört med gas- och laserskärning

• bedömer om vattenskärning är det bästa alternativet iden aktuella skärningen, och baserar bedömningen påsina kunskaper om fördelarna med vattenskärning, dessbegränsningar, kostnaderna och kvalitetskraven

• känner till vattenskärningens typiska användningsområdeninom industrin.

96

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ARBETARSKYDDET VID VATTENSKÄRNING OCHARBETAR PÅ ETT SÄKERT SÄTT.


• vet vad i vattenskärningsutrustningens funktion och dessanvändning som kan orsaka olyckor och hälsoproblem samtvilka skyddsåtgärder som kan användas för att förhindra dem

• vet vilka olycksfallsrisker vatten under högt tryck kan orsakaom strålen riktas fel eller om det blir något fel på utrustningensamt vilka skyddsavstånd och skyddsmetoder som behövs föratt undvika olyckor

• förstår att det höga driftstrycket belastar utrustningen,övervakar utrustningens kondition och deltar i enlighet med sinarbetsbeskrivning i kontroller av konditionen

• vet orsakerna till stänk vid vattenskärning samt vilkaskyddsavstånd och skyddsmetoder som behövs för att undvikaolyckor och hälsoskador

• förstår riskerna med skärljudet och skyddar sin hörsel medbehövliga skydd

• känner till de hälsoproblem som bakterier och svampar somförökar sig i skärvätskan orsakar, använder skyddshandskar vidhantering av arbetsstycken och vattnet i behållaren samt bytervattnet och rengör behållaren enligt instruktionerna

• känner till olycksfallsriskerna förknippade med det väte sombildas vid vattenskärning av aluminium och beaktar dem i sinaarbetsuppgifter

• har deltagit i säkerhetsutbildning riktad till operatörer av enarbetsstation för vattenskärning och har fått de kunskaper ochde färdigheter att handla som förutsätts av operatören

• vet hur man ska agera i faro- och olycksfallssituationeroch agerar rätt med tanke på situationen och de erhållnaanvisningarna

• känner till vilka krav på arbetsmiljön som arbetarskyddet ställeroch sörjer för arbetarskyddet i sin arbetsmiljö.



• kan läsa arbetsritningar i den omfattning somkrävs i examensdelen ”Baskunnande i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten”

• kan i arbetsritningar och stycklistor söka fram de delar somska skäras enligt arbetsbeställningen eller -ordern och hittaruppgifterna om dem.

Exa

men

sdel

ar

97

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED DE MATERIAL SOM SKÄRS OCH HANTERARMATERIAL PÅ RÄTT SÄTT.


• har grundläggande kunskaper om de material som ska skärasi den omfattning som anges i examensdelen ”Baskunnande iplåt- och stålkonstruktionsarbeten”

• kan på basis av materialbeteckningarna identifiera material somska skäras

• känner till parametrarna för de material som ska skäras, d.v.s.materialens egenskaper vid vattenskärning samt deras inverkanpå skärningen

• utför lyft eller förflyttning av material som ska skäras, färdigtskurna produkter och restmaterial enligt kraven i examensdelen”Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten”




EXAMINANDEN FÖRSTÅR SKÄRPROGRAMMENS FUNKTION.


• förstår olika filformat, såsom dxf, dwg osv.• vet hur programmet som används i programmeringen fungerar• kan genom att läsa skärprogrammet ta reda på de olika

arbetsmomenten och den rätta arbetsordningen vid skärningen• känner till och kan på förhand beakta hur olika material och

arbetsstycken av olika form beter sig vid skärningen• vet när det är skäl att fixera arbetsstycket under skärningen

med hjälp av mikrofixering för att förhindra att det välterpå arbetsbordet och kan programmera placeringen avmikrofixeringen

• känner till skärmaskinens möjligheter och begränsningar.

98

EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED UTRUSTNINGEN FÖR VATTENSKÄRNING OCHGÖR DE FÖRBEREDANDE ARBETEN SOM BEHÖVS FÖRE SKÄRNING.


• känner till konstruktionen, funktionsprincipen ochstyranordningarna hos den vattenskärningsutrustning som henanvänder i den omfattning som förutsätts av operatören

• känner till specialegenskaperna hos den utrustning somanvänds, såsom storleken på minnet, axelns konstruktion samtmaximitryck

• väljer, förflyttar och spänner fast plåten/materialet som behövsför skärningen på skärbordet

• överför och matar in det skärprogram som är i körtur iutrustningens primärminne med hjälp av ett dataöverföringsnäteller ett externt datalagringsmedium

• gör vid behov ändringar i körordningen i skärprogrammet somfinns i skärutrustningens minne

• känner till signallamporna och responsmeddelandena i denutrustning som används samt kan på basis av felmeddelandenta reda på och avlägsna de vanligaste störningssituationerna iden utrustning som används

• bedömer hur många munstycken som kan användas förskärning samtidigt för att utnyttja maskintiden

• kontrollerar innan skärningen påbörjas att abrasivet i behållarenräcker till, fyller på vid behov samt bedömer hur långt det räcker

• byter vid behov det abrasiv som används i skärutrustningeneller leder abrasivflödet från en annan behållare

• känner till de munstycken och munstycksmaterial som användsvid vattenskärning

• känner till priset på munstycken av olika material och derasnormala livslängd samt beaktar dessa i sitt arbete

• känner till kriterierna för val av abrasivmunstyckets storlekoch dess inverkan på skärningen samt väljer och byter till ettmunstycke av lämplig storlek för det aktuella arbetet

• känner till hur förändringar i abrasivmunstyckets storlek somorsakas av munstyckets slitage inverkar på skärningen,kontrollerar att munstycket är i användbart skick och beaktarspeciellt att vid körning med flera munstycken krävs att dessa ärav samma storlek

• kontrollerar i problemsituationer att vattenmunstycket är ianvändbart skick och rengör eller byter det vid behov medbeaktande av de krav på renhet som arbetet förutsätter

• känner till skärparametrarnas inverkan på kvalitet ochproduktivitet

• väljer och ställer in skärparametrarna• reglerar beroende på utrustningen manuellt eller med

automatreglering munstyckets höjdläge.

Exa

men

sdel

ar

99

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN UTFÖR VATTENSKÄRNING.


• utför de åtgärder som behövs vid positionering av plåten, ocksåvid skärning av plåtämnen med varierande kantform

• utför körning av det första arbetsstycket för att kontrolleraskärresultatet och för eventuell korrigering av parametrarna

• kontrollerar skärparametrarna på basis av den första skurnaplåten och korrigerar dem så att den skärkvalitet som krävs kanuppnås

• vet vilken inverkan munstyckets vinkel och skärhastigheten harpå den skurna kanten och reglerar munstyckets vinkel därefter

• reglerar måttnoggrannheten för arbetsstycket eller hålet i detgenom att korrigera fogparametrarna

• utför i störnings- och ändringssituationer körning avbrännhuvudet som simuleringskörning till körningens nollpunkt,till önskad punkt eller för att spara tid från slutet av programmettillbaka mot början till önskad punkt

• styr skärutrustningen så att den utför skärning av det förstaplåtarket

• avgör om körningen kan göras obemannat eller om skärningenkräver kontinuerlig övervakning

• avbryter vid behov skärningen, flyttar vid behov skärhuvudetbakåt från skärstället, avlägsnar orsaken till störningen ochfortsätter körningen så att skärstället passeras

• utnyttjar maskintiden genom att plocka bort och sortera deskurna detaljerna från föregående körning eller förberedamaterial för följande körning

• utför de avslutande åtgärder som hör till skärningsarbetet,såsom avstängning av vattenkranen och tryckluften, rengöringav anläggningen osv.

• förstår behovet att kyla högtryckspumpen innan vattenkranenstängs och reserverar tillräcklig med tid för avkylning förearbetspassets slut.



• känner till de allmänna kvalitetskraven vid vattenskärning ochkan ta reda på vilka kvalitetskrav som ställs på de skärproduktersom tillverkas

• kontrollerar med hjälp av provskärning eller skärning avprovstycke att skärningen uppfyller givna kvalitetskrav

• tar reda på och åtgärdar problem som orsakar kvalitetsfel i denomfattning som förutsätts av operatören.



• identifierar skurna arbetsstycken, kontrollerar deras kvalitet ochser till att godkända arbetsstycken kan levereras

• rengör, märker och lagrar restmaterial före fortsatt användning• vet hur man ska hantera skärrester och rengör skärbordet före

fortsatt användning.

100



• utför driftservice på utrustningen och vet vad som skakontrolleras

• känner till utrustningens konstruktion och funktion så väl att henkan observera förändringar i funktionen och reparationsbehov

• antecknar i loggboken störningar som uppkommit, erhållnafelmeddelanden och de åtgärder som vidtagits för att avlägsnafel samt gör anteckningar som behövs för att underlättaservicemannens arbete



• känner till de förbandsmetoder som används ihögtrycksrörsystem och utför på ett säkert sätt service påkomponenter i systemet och byter dem

• känner till hur högtryckspumpen är konstruerad och utför på ettsäkert sätt vanliga serviceåtgärder





2.18. Plåtbearbetning med kombimaskin[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• känner till konstruktionen, funktionsprinciperna och användningsområden förkombimaskiner för plåtbearbetning

• behärskar arbetarskyddet vid användning av en kombimaskin för plåtbearbetning• kan programmera en kombimaskin för plåtbearbetning• kan använda en kombimaskin för plåtbearbetning• kan sörja för kvaliteten• kan välja, montera och underhålla verktyg• kan hantera material rätt• kan ta hand om produkter och avfallsmaterial• kan övervaka utrustningens kondition och utföra driftservice på den.

Exa

men

sdel

ar

101

Exa

men

sdel

ar

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KÄNNER TILL KONSTRUKTIONEN, FUNKTIONSPRINCIPERNA OCHANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR KOMBIMASKINER FÖR PLÅTBEARBETNING.


• känner till kombimaskinens konstruktion och funktionsprincipersamt verktygens funktion i den omfattning somarbetsuppgifterna kräver

• känner i huvuddrag till fördelarna med plåtbearbetning med enkombimaskin samt vilket användningsområde som är teknisktmöjligt och ekonomiskt lönsamt.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ARBETARSKYDDET VID ANVÄNDNING AV ENKOMBIMASKIN FÖR PLÅTBEARBETNING.


• känner till olycksfallsriskerna i arbete med en kombimaskin,kraven på säkerhet som ställs på arbetsobjektet samtfunktionsprinciperna för skyddssystemen

• hanterar plåtar och arbetsstycken på ett säkert sätt ochanvänder den skyddsutrustning som behövs i arbetet

• beaktar de bullerolägenheter som orsakas av plåtbearbetningmed en kombimaskin och skyddar sin hörsel med behövligahörselskydd

• beaktar plåtens och/eller arbetsbordets snabba rörelser då henbefinner sig inom kombimaskinens verksamhetsområde ochutsätter sig inte för olycksfallsrisker.

EXAMINANDEN PROGRAMMERAR EN KOMBIMASKIN FÖR PLÅTBEARBETNING.


• känner till funktionsmöjligheterna och begränsningarna för denkombimaskin som används

• gör med det programmeringsprogram som används ett programför ett nytt arbetsstycke som ska bearbetas med beaktande avatt programuppbyggnaden är den mest ändamålsenliga och attprogrammet fungerar på ett tillförlitligt och säkert sätt

• söker bland ritningsfilerna i programbiblioteket formparametrarför de arbetsstycken som ska skäras och matar in dem iprogrammeringsprogrammet

• kontrollerar att de stansverktyg som programmet valt är desom bäst lämpar sig för arbetsobjektet och utför behövligaverktygsändringar

• kontrollerar om plåtfixturens läge eller nestingen behöverändras för att undvika kollision på grund av att stansen underbearbetningen kommer inom fixturens skyddsområde

• utför vid behov en simuleringskörning avbearbetningsprogrammet samt tolkar och kontrollerarprogrammets funktion en sats åt gången.

102

EXAMINANDEN ANVÄNDER EN KOMBIMASKIN FÖR PLÅTBEARBETNING.


• känner till styranordningarna och signallamporna i denkombimaskin som används samt de responsmeddelanden sommaskinen ger

• startar en kombimaskin så att den är klar för användning ochkör arbetsbordet och verktygsmagasinet till revolverändansnollpunkter

• känner till de kontroll- och serviceåtgärder som dagligen skautföras på kombimaskinen och utför den driftservice som ingår iarbetet

• söker och väljer bearbetningsprogram för följande arbetei programbiblioteket och matar in det i kombimaskinensprimärminne

• känner till kombimaskinens programmeringsutrustning,programuppbyggnad och instruktionsmängd samt kan medhjälp av programutskrifter eller på en datorskärm avläsa hurprogrammet fungerar

• kontrollerar i det bearbetningsprogram som används om t.ex.den verktygsinställning som används är korrekt och utförbehövliga korrigeringar

• tolkar de felmeddelanden som programmeringsenheten ger ochutför behövliga kontroll- och korrigeringsåtgärder

• kontrollerar om plåtfixturernas läge behöver ändras för attundvika kollision på grund av att stansen under bearbetningenkommer inom fixturens skyddsområde

• kör kombimaskinen med färdiga program• gör vid behov ändringar eller korrigeringar i

bearbetningsprogrammet och sparar dem• övervakar kvaliteten på bearbetningsresultatet och

stansverktygens skick och fattar rätta beslut om verktygensreparationsbehov

• utför de åtgärder som behövs efter arbetet vid kombimaskinen.



• känner till och kan ta reda på vilka kvalitetskrav som ställs påde produkterna som ska tillverkas

• kontrollerar genom mätning och på basis av skärsnittet attarbetet uppfyller givna kvalitetskrav

• tar vid behov reda på orsaken till defekter och åtgärdar deproblem som orsakar kvalitetsfelen.

Exa

men

sdel

ar

103

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN VÄLJER, MONTERAR OCH UNDERHÅLLER VERKTYG.


• känner till de stansverktyg (stansar och dynor) som används ien kombimaskin för plåtbearbetning och kriterierna för valet avdem för de arbeten som ska utföras

• känner till verktygsplatserna (A, B, C, D, E) i en kombimaskinoch kan välja verktygens läge (vinklar) så att verktygen intekolliderar

• känner till hur verktygskropparna (A, B, C osv.) är konstrueradeoch monterar dem på plats på rätt sätt och ställer in anslagetslängd

• väljer lämpliga verktyg för arbetet som ska utföras samtbestämmer rätt storlek på spelet mellan verktygen enligtmaterial och materialtjocklek

• känner till de krav som ställs på stansverktygens användbarhetoch identifierar alltför slitna eller på annat sätt defekta verktyg

• utför service och underhåll på de verktyg som används (stansaroch dynor), t.ex. skärpning

• känner till principerna för hur stansverktyg ska monterasoch monterar de stansverktyg som används på plats ochkontrollerar att spelet mellan verktygen är rätt.

EXAMINANDEN HANTERAR MATERIAL PÅ RÄTT SÄTT.


• utför lyft eller förflyttning av material som ska skäras, färdigtskurna produkter och restmaterial enligt kraven i examensdelen”Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten”






• kontrollerar kvaliteten på skurna arbetsstycken samt rengör ochser till att godkända arbetsstycken är levereransdugliga

• programmerar skärprogrammet så att skärresterna lösgörs fråndet restmaterial som duger före fortsatt användning och skärbort skärresterna

• sorterar och hanterar restmaterial efter skärning och stansningpå rätt sätt och rengör skärbordet före fortsatt bearbetning.

104



• utför driftservice på utrustningen och vet vad som skakontrolleras

• känner till utrustningens konstruktion och funktion så väl att henkan observera förändringar i funktionen och reparationsbehov

• antecknar i loggboken störningar som uppkommit, erhållnafelmeddelanden och de åtgärder som vidtagits för att avlägsnafel samt gör anteckningar som behövs för att underlättaservicemannens arbete







2.19. Kantpressning[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• känner till kantpressens användningsområden, principen för hur kantpressning utförs ochkantpressarna

• kan läsa arbetsritningar• behärskar arbetarskyddet vid kantpressning och arbetar på ett säkert sätt• känner till de material som ska kantpressas och behärskar lyft och förflyttningar• kan utföra de förberedande arbetena inför kantpressning• kan utföra kantpressning• kan sörja för kvaliteten• kan hantera produkterna• kan övervaka utrustningens kondition och utföra driftservice på den.

Exa

men

sdel

ar

105

Exa

men

sdel

ar

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN KÄNNER TILL KANTPRESSENS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN, PRINCIPENFÖR HUR KANTPRESSNING UTFÖRS, HUR ÄMNET UPPFÖR SIG VID KANTNING OCHKANTPRESSARNA.


• känner till kantpressens användningsområden vid tillverkningav plåtdelar och identifierar i tillverkningsritningar de objekt somska kantas

• känner till principen för hur kantning utförs och vet vilkenbetydelse kantverktygen och deras utformning har vid bockningav plåtar

• känner till hur material och materialtjocklek begränsar formenvid kantning

• känner till hur kantningsresultaten påverkas av materialetshållfasthet och elasticitet samt valsningsriktningen


• känner till grundmodellerna av de över- och underverktyg somanvänds samt deras användningsområden

• känner till och behärskar styrfunktionerna hos den kantpresssom används samt kan styra kantpressen både dåinställningarna görs och under drift

• vet hur kantpressen ska användas och använder den på rättsätt i kantningsuppgifter.



• kan läsa arbetsritningar i den omfattning somanges i examensdelen ”Baskunnande i plåt- ochstålkonstruktionsarbeten”

• kan med hjälp av arbetsritningen bilda sig en uppfattning omdet arbetsstycke som ska kantas så att han eller hon kanbestämma bockningsriktningen för kantningspunkterna ochrätt ordning på arbetsmomenten då arbetsstycket kräver flerakantningspunkter.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ARBETARSKYDDET VID KANTPRESSNING OCH ARBETARPÅ ETT SÄKERT SÄTT.


• känner till skyddsutrustningen i den kantpress som används, vethur den fungerar och kan använda den på rätt sätt

• känner till de typiska olycksfallsriskerna vid användning avkantpress och beaktar dem i sina arbetsuppgifter

• förstår hur plåten som ska kantas beter sig ikantningssituationen och beaktar det på förhand

• hanterar plåtar och arbetsstycken i alla arbetsmoment vidkantpressning och använder den skyddsutrustning som behövsi arbetet.

106

EXAMINANDEN KÄNNER TILL DE MATERIAL SOM SKA KANTPRESSAS OCHBEHÄRSKAR LYFT OCH FÖRFLYTTNINGAR.


• har grundläggande kunskaper om de material som skakantpressas i den omfattning som anges i examensdelen”Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten”

• identifierar på basis av materialbeteckningarna de material somska kantpressas

• känner till eller kan ta reda på materialparametrarna, d.v.s.materialets egenskaper vid kantning och hur dessa inverkar påkantpressförloppet

• lyfter eller förflyttar ämnen som ska kantpressas och färdigtkantade produkter enligt kraven i examensdelen ”Baskunnandei plåt- och stålkonstruktionsarbeten”

• använder vid kantpressning, hantering och stöd av plåtarlyftanordningar och plåtgripare på ett säkert sätt




EXAMINANDEN UTFÖR DE FÖRBEREDANDE ARBETENA INFÖR KANTPRESSNING.



• håller kantverktygen i användbart skick genom att utföra servicepå dem, reparera dem och förvara dem på rätt sätt


• gör en bockningsplan för de ämnen som ska kantas så att allakantningsskeden kan utföras obehindrat och så att produktensmått uppfyller givna krav

• programmerar vanliga kantpressningar med en NC- eller CNC-kantpress som är försedd med ett vanligt styrsystem.

EXAMINANDEN UTFÖR KANTPRESSNING.


• utför kantpressning enligt märkningar genom att använda bådefrämre och bakre anslag

• programmerar, förbereder och utför vanligakantpressningsuppgifter

• förbockar genom kantpressning ändar av plåtar som skarundbockas

• formar genom kantpressning böjda plåtdelar också medvarierande bockningsradie

• formar genom kantpressning skarvdelar av ämnen förrörsystem av plåt

• utför vid behov riktning av plåt med kantpress.

Exa

men

sdel

ar

107

Exa

men

sdel

ar



• kontrollerar att de kantade arbetsstyckena uppfyller mått- ochformkraven i ritningarna genom att läsa ritningarna och genomatt utföra mätningar

• kontrollerar med hjälp av schabloner att de kantadearbetsstyckena uppfyller givna mått- och formkrav

• känner till typiska orsaker till avvikelser i kantningsresultatet,t.ex. avvikelser i tjocklek och hållfasthetsegenskaper hosmaterialet

• tar reda på orsaken till mått- och formfel och utför behövligakorrigerande åtgärder

• korrigerar kantningsfel i arbetsstycken då det är möjligt• rapporterar felaktiga arbetsstycken i syfte att förhindra

leveransunderskott i den fortsatta produktionsprocessen.

EXAMINANDEN HANTERAR PRODUKTER.


• lagrar eller staplar de kantade produkterna så att de ärleveransdugliga

• vet hur man hanterar avvikande produkter på rätt sätt.



• utför daglig service och driftservice på utrustningen• utför det återkommande underhåll som hör till operatörens

ansvar• känner till utrustningens konstruktion och funktion så väl att

han eller hon kan observera förändringar i funktionen ochreparationsbehov






2.20. Pressning[sv Ammattitaitovaatimukset]

Examinanden

• kan använda mekaniska pressar för plåtbearbetning på ett säkert sätt108

• kan använda hydrauliska pressar för plåtbearbetning på ett säkert sätt• behärskar skärning och stansning samt skär- och stansverktyg• behärskar bockning och bockningsverktyg• är insatt i utrustning för materialmatning som behövs vid pressning• behärskar djupdragning och djupdragningsverktyg• kan sörja för arbetarskyddet vid pressning• kan montera pressverktyg och utföra pressningsarbeten• behärskar materialhanteringen• kan sörja för utrustningens kondition och utföra underhåll.

[sv Arviointi]

EXAMINANDEN ANVÄNDER MEKANISKA PRESSAR FÖR PLÅTBEARBETNING PÅ ETTSÄKERT SÄTT.


• känner till grundkonstruktionen för mekaniska pressar förplåtbearbetning, deras funktionsprinciper och lämplighet förolika plåtbearbetningsarbeten

• förstår principen för hur energin som behövs för anslaget bildasoch dess lämplighet för olika plåtbearbetningsarbeten

• är förtrogen med manöveranordningarna hos de pressar somanvänds samt kan använda dem på ett säkert sätt.

EXAMINANDEN ANVÄNDER HYDRAULISKA PRESSAR FÖR PLÅTBEARBETNING PÅ ETTSÄKERT SÄTT.


• känner till grundkonstruktionen för hydrauliska pressar förplåtbearbetning, deras funktionsprinciper och lämplighet förolika plåtbearbetningsarbeten

• förstår grunderna i hydraulik i den utsträckning som förutsättsav personer som använder pressar samt på basis avdetta förstår principerna för inställning av presskraft ochrörelsehastighet

• förstår funktionsprincipen för överbelastningsskyddet ihydrauliska pressar och ställer in överbelastningsskyddet

• är förtrogen med manöver- och regleringsutrustningen hoshydrauliska pressar för plåtbearbetning samt kan använda dempå ett säkert sätt.

Exa

men

sdel

ar

109

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR SKÄRNING OCH STANSNING SAMT SKÄR- OCHSTANSVERKTYG.


• förstår hur plåtmaterialet påverkas av skärens och motskärenssamt stansarnas och dynornas motkrafter

• förstår skärspelets betydelse i skärförloppet, hur det ärberoende av materialet och materialtjockleken samt tar reda påhur stort skärspelet ska vara i det aktuella skärarbetet

• känner till den typiska grundkonstruktionen för skär- ochstansverktyg som används i pressmaskiner samt derasfunktionsprinciper

• vet vilka fördelar som kan uppnås med stegvis skärning(klippning) och känner till metodens typiska tillämpningar

• känner till typiska sätt att i skärverktyget styra och positioneramaterial som ska skäras eller stansas och hur styr- ochpositioneringsfunktionen inverkar på produktkvaliteten

• förstår betydelsen av att skär- och stansverktyg styrs ochpositioneras noggrant vid skärning och känner till deras typiskastyrsätt i olika skärpressar och -verktyg

• känner till kvalitetskraven för skär- och stansprocessen och deprodukter som tillverkas så väl att han eller hon kan bedömaom skär- och stansverktyget är i användbart skick och om detbehöver repareras.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR BOCKNING OCH BOCKNINGSVERKTYG.


• känner till hur material och materialtjocklek begränsarmöjligheterna att välja form vid bockning

• känner till hur bockningsresultatet påverkas av materialetshållfasthet och elasticitet samt valsningsriktningen

• känner till den typiska grundkonstruktionen förbockningsverktyg som används i pressar samt derasfunktionsprinciper

• förstår hur över- och underverktyg, hållare, frånskiljare ochandra delar i bockningsverktyg fungerar och till vad dessabehövs i bockningsprocessen

• känner till typiska sätt att i bockningsverktyget styra ochpositionera material som ska bockas och hur styr- ochpositioneringsfunktionen inverkar på produktkvaliteten

• känner till kvalitetskraven för en väl fungerandebockningsprocess och de produkter som tillverkas så väl att haneller hon kan bedöma om bockningsverktyget är i användbartskick och om det behöver repareras.

EXAMINANDEN ÄR INSATT I UTRUSTNING FÖR MATERIALMATNING SOM BEHÖVS VIDPRESSNING.


• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för denmatningsutrustning som används (inte robotar) och kan ställa inoch använda dem vid pressning

• förstår vilka fördelar som kan uppnås med automatiskatilläggsanordningar vid produktion av pressade produkter

• känner till grundprinciperna för användning av robotbaseradelägesställare i anslutning till pressar för plåtbearbetning.

110

EXAMINANDERNA BEHÄRSKAR DJUPDRAGNING OCH DJUPDRAGNINGSVERKTYG.


• känner till funktionsprincipen för djupdragning samt funktions-,formnings- och måttsättningsprinciperna för de verktyg somanvänds vid djupdragning

• förstår orsakerna till och följderna av de formförändringar,spänningar och förändringar i strukturen som uppstår i materialsom formas genom djupdragning

• känner till de grundläggande kraven i fråga om materialetslämplighet för djupdragning och betydelsen av materialetsleveranstillstånd med tanke på djupdragningen

• känner till betydelsen av den skyddsfilm som skyddarplåten och stansen samt de krav som ställs på filmen idjupdragningsprocessen

• förstår friktionens betydelse vid fasthållning och formningav material som ska djupdragas samt betydelsen av ytanssläthet i dragverktygen och av de smörjmedel som användsvid djupdragning med tanke på den kraft som behövs viddjupdragning, de spänningar som bildas i materialet ochproduktens ytkvalitet

• kan av provdragningsdetaljen bedöma djupdragningsresultatetoch dra slutsatser om vilka korrigeringar eller justeringar sombehövs i verktygen för att förbättra arbetsresultaten

• förstår orsakerna till att materialtjockleken varierar hosdjupdragna mångformiga produkter och betydelsen avplåthållarens presskraft vid styrning av plåtmaterialets ”flöde”

• kan avgöra hur plåthållarens presskraft måste ändras iverktygets olika punkter med hjälp av presscylindrar ellermonteringsplåtar för att kunna styra plåtmaterialets ”flöde” ochutför behövliga inställningar eller monteringar

• förstår begrepp som hänför sig till djupdragningsprocessen,t.ex. maximalt dragförhållande, och känner till de typiska stegenvid djupdragning från formning av kopp till färdig produkt samtförstår orsakerna till att djupdragningen genomförs stegvis ochde behövliga åtgärderna mellan stegen

• vet hur sträckformning skiljer sig från djupdragning och kännertill dess typiska olika användningsområden

• känner till typiska verktygskonstruktioner för stegvisdjupdragning samt verktygens funktionsprinciper.

EXAMINANDEN SÖRJER FÖR ARBETARSKYDDET VID PRESSNING.


• är insatt i pressar för plåtbearbetning, verktyg som används idessa samt säkerhetsföreskrifterna om deras användning

• känner till olycksfallsriskerna vid användning av pressar förplåtbearbetning och beaktar dem i sina arbetsuppgifter

• känner till konstruktions- och funktionsprinciperna förpressarnas säkerhetssystem samt kontrollerar deras funktionpå ett säkert sätt

• använder på ett säkert sätt de pressar för plåtbearbetning somhan eller hon använder

• observerar säkerhetsrisker förknippade med de pressar somanvänds, deras tilläggsutrustning och verktyg samt agerar påett sätt som främjar säkerheten i arbetet

• använder i sitt arbete behövlig skyddsutrustning, såsomhörselskydd och skyddshandskar.

Exa

men

sdel

ar

111

Exa

men

sdel

ar

EXAMINANDEN MONTERAR PRESSVERKTYG OCH UTFÖR PRESSNINGSARBETEN.


• känner till konstruktionen och funktionsprincipen för pressenoch det pressverktyg som monteras i den samt vet vilka kravsom ställs på verktygets montering för att verktyget ska fungerafelfritt

• monterar verktyg på plats, utför behövliga mätningar ochinställningar samt kontrollerar att verktyget fungerar felfritt ochatt produktkvaliteten uppfyller givna krav

• säkerställer att det monterade verktyget och utrustningen ärsäkra att använda

• utför pressning som hör till arbetsuppgifterna heltäckande ochpå ett säkert sätt.

EXAMINANDEN BEHÄRSKAR MATERIALHANTERINGEN.


• kan vid behov identifiera material eller ämnen som skabearbetas och förflyttar dem till arbetsstället

• kan hantera material och ämnen, t.ex. sådana med ömtålig yta,på rätt sätt i alla steg av arbetsprocessen

• placerar plåtbanden i bandmatningsenheten och säkerställer attmatningen fungerar felfritt

• vet hur man hanterar färdiga produkter och restmaterial på rättsätt och städar sin arbetsplats.

EXAMINANDEN SÖRJER FÖR UTRUSTNINGENS KONDITION OCH UTFÖR UNDERHÅLL.


• utför daglig service och driftservice på utrustningen• utför det återkommande underhåll som hör till operatörens

ansvar• känner till utrustningens konstruktion och funktion så väl att

han eller hon kan observera förändringar i funktionen ochreparationsbehov






112

3. Krav på yrkesskicklighet ochbedömning av kunnandet

Kraven på yrkesskicklighet anger vad examinanden ska kunna vid avläggande av examensdeleni fråga. Under punkten Påvisande av yrkesskicklighet anges hur examinanderna ska påvisasin yrkesskicklighet. Den yrkesskicklighet som ska visas vid ett examenstillfälle bedöms enligtkriterierna för en godkänd prestation. Examinandens yrkesskicklighet bedöms av personer somrepresenterar arbetsgivarna, arbetstagarna och undervisningsbranschen och som har tillräckligyrkesskicklighet i det område som examen gäller och är tillräckligt insatta i bedömning och igrunderna för den examen som avläggs.

Kra

v på

yrk

essk

ickl

ighe

t och

bed

ömni

ng a

v ku

nnan

det

113

Bila

ga 1

. Bes

kriv

ning

av

yrke

sexa

men

inom

plå

tsla

gar-

och

sve

tsni

ngsb

rans

chen

4. Bilaga 1. Beskrivning avyrkesexamen inom plåtslagar- ochsvetsningsbranschen

4.1. Yrkesexamen inom plåtslagar- ochsvetsningsbranschen

Examensgrunderna träder i kraft 1.1.2017.

4.2. Uppbyggnaden av examenFör att få yrkesexamen för förgyllare ska examinanden avlägga de två obligatoriskaexamensdelarna och en valbar examensdel. Examen är avlagd när alla tre examensdelar haravlagts med godkänt betyg. De obligatoriska delarna är Planering av ett förgyllningsarbeteoch grundarbeten samt Utförande av ett förgyllningsarbete. De valbara examensdelarnaär Skadekartläggning och dokumentering, samt en examensdel från yrkesexamen förrestaureringsgesäll: Stuckarbeten eller Dekorationsmålning eller från yrkesexamen inomsnickeribranschen: Inramning av konst eller Träsnideri.

4.3. Examinandernas kunnandeDen som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan följaarbetssäkerhetsbestämmelser och ser till att ha individuell skyddsutrustning och skyddar miljön.Hen har god kännedom om material. Hen använder sparsamt material och städar undan avfall.Hen kan avläsa arbetsritningar och utföra behövliga mätningar. Hen använder den utrustningoch olika maskiner som behövs i arbetet på ett säkert och professionellt sätt. Hen arbetar enligtyrkespraxis och kvalitetskrav och kan slutföra arbetet och vidta skyddsåtgärder. Hen kan handskasmed tunga stycken. Hen främjar genom sitt arbete uppnåendet av målen och lönsamheten avarbetsgivarens verksamhet. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen finns tvåkompetensområden, svetsning eller plåtarbete.

4.4. Arbetsuppgifter som examinanden kan arbetamed

Den som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan arbeta i uppgifterinom svetsning och plåtarbeten bl.a. på maskinverkstad, skeppsvarv och byggplatser.

4.5. Namn och status på den inrättning som utfärdatslutbetyget

Slutbetyget utfärdas av en examenskommission som utsetts av Utbildningsstyrelsen.

114

4.6. Namn och status på den nationella/regionalamyndighet som godkänt/erkänt slutbetyget

Undervisnings- och kulturministeriet

Utbildningsstyrelsen, centralt ämbetsverk som är underställt undervisnings- och kulturministeriet

4.7. Betygets nivå (nationell eller internationell)ISCED 3

4.8. Betygsskala/krav för godkännandeGodkänd/underkänd

4.9. Tillträde till nästföljande undervisnings-/utbildningsnivå

Denna examen ger tillträde till högskolestudier.

4.10. Rättslig grundLagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998, förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning812/1998

4.11. Officiellt erkända sätt för erhållande avslutbetyget

Examen avläggs vid examenstillfällen där examinanden visar sin yrkesskicklighet. De nationellaexamensfordringarna har definierats i examensgrunder som fastställts av Utbildningsstyrelsen.Vid behov anordnas utbildning som förbereder för examen. Utbildningsanordnaren sörjer förindividualiseringen när det gäller ansökan till fristående examen och till utbildning som förberederför examen, avläggande av examen och förvärvande av behövlig yrkesskicklighet.

4.12. Krav på grundutbildningExamen kan avläggas oavsett hur den påvisade yrkesskickligheten har förvärvats. På dem somdeltar i examen ställs inga formella utbildningskrav.

Bila

ga 1

. Bes

kriv

ning

av

yrke

sexa

men

inom

plå

tsla

gar-

och

sve

tsni

ngsb

rans

chen

115

Bila

ga 2

5. Bilaga 2Svetsprov och praktiska övningar i tabellform för internationella svetsarexamina för följandesvetsmetoder och materialgrupper:

• MMA-svetsning (111), för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11• MAG-svetsning med trådelektrod, med rörelektrod och med metallpulverfylld elektrod (135,

136 och 138), för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11• MIG-svetsning (131), för materialgrupperna 21, 22 och 23• TIG-svetsning (141), för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10, 11, 21, 22 och 23.

116

Bila

ga 2

117

Bila

ga 2

118

Bila

ga 2

119

Bila

ga 2

120

Bila

ga 2

121

Bila

ga 2

122

Bila

ga 2

123

Bila

ga 2

124

Bila

ga 2

125

Bila

ga 2

126

Bila

ga 2

127

Bila

ga 2

128

Bila

ga 2

129

Bila

ga 2

130

Bila

ga 2

131

Bila

ga 2

132

Bila

ga 2

133

Bila

ga 2

134

Bila

ga 2

135

Bila

ga 2

136

Bila

ga 2

137

Bila

ga 2

138

Bila

ga 2

139

Bila

ga 2

140

Bila

ga 2

141

Bila

ga 2

142

Bila

ga 2

143

Bila

ga 3

6. Bilaga 3

144

Bila

ga 3

145

Bila

ga 4

7. Bilaga 4Teorimoduler A, B, C, SA, SM, ST, PSS och PAL i utbildningsprogrammet för internationellsvetsare.

Modul A

Modul A omfattar teoretisk utbildning till nivån för internationell kälsvetsare. Innehållet i form avämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

A.1 Användning av elektricitet vid bågsvetsning (2 h)

Examinanden kan principen för bågsvetsning.

Centralt innehåll:

• Grundläggande om elektricitet• Den elektriska ljusbågen• Ljusbågen som värmekälla• Ljusbågens effekt• Grundläggande terminologi för svetsar• Svetsmetoder (MMA-svetsning, MIG/MAG-svetsning, TIG-svetsning)• Tillsatsmaterial för svetsning• Materialöverföring i ljusbågen, svetsgods• Bildandet av smältbadet

Kunnande som bedöms:

Examinanden

• kan beskriva principen för bågsvetsning• förstår grundläggande svetstermer• kan i korthet förklara värmeutvecklingen i ljusbågen• kan i korthet förklara materialöverföringen i ljusbågen• kan i korthet förklara bildandet av svetsbadet.

A.2 Svetsutrustning (2 h)

Examinanden känner till funktionssättet för bågsvetsutrustning.

Centralt innehåll:

• Distribution av elektricitet, uttag från nätet• Omvandling av nätspänning och ström till svetsenergi, svetsströmkällan• Transformatorer, användning av växelström• Likriktare för likström• Typ av svetsström och polaritet• Tomgångs- och bågspänning, svetsström• Intermittensfaktor• Skyddsgasförsörjning• Svetsparametrar


Examinanden

• beskriva de viktigaste delarna i en svetsutrustning och deras funktion• beskriva polaritet och byte av polaritet• räkna upp de viktigaste parametrarna för bågsvetsning.

146

A.3 Hälsa och säkerhet (2 h)

Examinanden känner till och förstår risker och grundläggande säkerhetskrav vid svetsning.

Centralt innehåll:

• Elchock• Ultraviolett strålning och värmestrålning• Skydd av ögonen• Bränder, brännskador och förhindrande av dem• Svetsrök• Skydd av andningsorganen• Personlig skyddsutrustning och skyddskläder• Risk för hörselskador• Regler och föreskrifter


Examinanden

• känner igen farliga situationer med hänsyn till elektricitet, fuktighet, växelström och likström• känner till hälsoriskerna med svetsrök• känner igen skyltar för nödutrymningsvägar• kan räkna upp lämpliga åtgärder/hjälpmedel för personligt skydd• känner till åtgärder för att förebygga bränder• känner till åtgärder för att förebygga risker för hörselskador• känner till regler och föreskrifter.

A.4 Säkert arbete i verkstaden (2 h)

Examinanden känner till hur man svetsar i verkstaden på ett säkert sätt.

Centralt innehåll:

• Arbetsmiljön i verkstaden• Svetsning i verkstaden• Allmänventilation för att minimera luftföroreningar förorsakade av svetsning• Kontroll av svetsarens miljö; svetsrök vid svetsstället, punktutsug av svetsrök• Säkerhetsåtgärder vid olycksfall• Arbete i cisterner och trånga utrymmen• Hantering av gasflaskor


Examinanden

• känner till allmänna risker i en verkstad• känner till behovet av ventilation• känner till explosionsriskerna• känner till säker hantering av gasflaskor.

A.5 Tillsatsmaterial för svetsning (2 h)

Examinanden förstår de grundläggande principerna för användning av tillsatsmaterial försvetsning.

Centralt innehåll:

• Principer för tillsatsmaterial för svetsning och funktioner för varje typ av tillsatsmaterial(elektroder, stavar/trådar och gaser)

• Skyddsgaser• Rotgaser

Bila

ga 4

147

Bila

ga 4

• Indelning av tillsatsmaterial för svetsning• Förvaring, torkning och hantering av tillsatsmaterial för svetsning


Examinanden

• känner till användning, typer och funktioner för tillsatsmaterial för svetsning• känner till varför och hur man torkar, förvarar och hanterar tillsatsmaterial för svetsning• känner till beteckningar för tillsatsmaterial för svetsning som används för svetsdatablad

(WPS) i övningsprogrammet (t.ex. enligt ISO 636, ISO 2560, ISO 14175, ISO 14341, ISO17632, ASME-normerna, etc.).

A.6 Svetsningens utförande 1 (4 h)

Examinanden känner till hur man arbetar enligt ett svetsdatablad (WPS) med kunskap omsvetsparametrar.

Centralt innehåll:

• Svetsdatablad (WPS) (ISO 15609-1)• Svetsparametrar, svetslägen (ISO 6947)• Svets- och förbandstyper: egenskaper, storlek, ytbeskaffenhet• Svetsbeteckningar enligt ISO 2553


Examinanden

• kan läsa svetsade detaljer på en ritning och tyda svetsbeteckningen (ISO 2553)• känner till svetslägen enligt ISO 6947• känner igen förbandstyperna: T-förband, överlappsförband, hörnförband, etc.• känner till kälsvetsen: dimensioner, form, häftsvets och svetsråge• känner till användningen av svetsdatablad (WPS) i tillverkningen• kan beskriva hur man når (ställer in) de krävda parametrarna.

A.7 Svetsningens utförande 2 (2 h)

Examinanden känner till inverkan av svetsparametrarna på svetsningen och deras inverkan påsvetsens yta.

Centralt innehåll:

• Introduktion till svetsdiskontinuiteter och formavvikelser, ISO 6520-1 och ISO 5817• Styrning av svetsparametrar• Inverkan av svetsparametrar på svetsgeometrin• Inverkan av magnetisk blåsverkan• Visuell kontroll (syning)


Examinanden

• kan beskriva inverkan av svetsparametrarna på svetsens yta• kan beskriva inverkan av felaktiga svetsparametrar• känner till de olika typerna av diskontinuiteter och formavvikelser enligt ISO 6520-1• syna en kälsvets och därefter utvärdera enligt ISO 5817• kan i korthet förklara magnetisk blåsverkan• kan beskriva sätt att undvika magnetisk blåsverkan.

A.8 Inledning till stål (2h)

148

Examinanden kan grunderna om stål för svetsning.

Centralt innehåll:

• De olegerade stålens natur• Inverkan av svetsning på stål• Materialgruppering enligt tillämpliga delar av ISO/TR 15608, ISO/TR 20172, ISO/TR 20173

och ISO/TR 20174


Examinanden

• kan förklara inverkan av svetsning på stål• förstår skillnaden mellan olegerade, rostfria och andra legerade stål• bestämmer material enligt CEN/TR 15608

A.9 Svetsarprövning (2 h)

Examinanden kan grunderna för svetsarprövning enligt ISO 9606.

Centralt innehåll:

• Syftet med svetsarprövningen• Kvalificering av svetsdatablad (WPS)• Svetsarprövningsstandard SFS-EN ISO 9606-1• Huvudvariabler; giltighetsområde, giltighet; provstycken och bedömning av svetsaren.


Examinanden

• känner till giltighetsområdet i ett intyg över svetsarprövning• kan ange huvudvariablerna för en svetsarprövning.

Totalt antal rekommenderade timmar för A är 20 h.

Modul B

Modul B ger i tillägg till modul A, teoretisk undervisning till nivån för internationell plåt- svetsare.Innehållet i form av ämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

B.1 Metoder för fogberedning (2 h)

Examinanden kan tillgängliga metoder för fogberedning för svetsning.

Centralt innehåll:

• Lämpliga skärmetoder för olika ståltyper för att erhålla lämpliga fogytor• Gasskärning: principer och parametrar, skärbrännare, skärmaskiner, kvalitet hos skärytor

(t.ex. ISO 9013)• Principer för bågmejsling och gasmejsling• Andra skärmetoder som plasmaskärning, laserskärning, mekanisk skärning


Examinanden

• kan ange huvuddragen av metoder som används för fogberedning och när de används• känner till huvudparametrar och resultaten av termisk skärning (plasma- och gasskärning)• känner till lämpliga skär- och mejslingsmetoder för huvudtyperna av stål.

Bila

ga 4

149

Bila

ga 4

B.2 Svetsförband i plåt (2 h)

Examinanden kan grunden för svetsförband och deras terminologi.

Centralt innehåll:

• Typer av svetsar: stumsvets och kälsvets• Förbandstyper: stumförband, T-förband, överlapps- och hörnförband• Egenskaper hos kälsvetsar: a-mått, benlängd, inträngning, antal strängar, ytbeskaffenhet• Egenskaper hos stumsvetsar: olika typer av svetsfogar, ensträngs- och flersträngssvetsar,

svetsråge, profil, inträngning, ytbeskaffenhet, fast och löst rotstöd• Exempel på typiska svetsade plåtkonstruktioner (t.ex. byggnadskonstruktioner, tankar och

tryckkärl).


Examinanden

• känner till stumsvetsar, kälsvetsar, stumförband, T-förband, överlapps- och hörnförband• känner till a-mått, benlängd, inträngning och strängantal• känna till ensträngs- och flersträngssvetsar, svetsråge, profil• kan räkna upp olika typer av svetsfogar och deras huvudmått.

B.3 Ståls svetsbarhet (2 h)

Examinanden känner till inverkan av svetsvärmen på stål.

Centralt innehåll:

• Begreppet svetsbarhet• Inverkan av sammansättning, godstjocklek och temperatur (förhöjd arbetstemperatur och

mellansträngstemperatur)• Sträckenergi


Examinanden

• kan ange inverkan av legeringsämnen på svetsbara ståls egenskaper• kan beskriva inverkan av godstjocklek på svetsbara ståls egenskaper• kan redogöra för kolekvivalenten och dess användning• kan beräkna sträckenergin och berätta om dess användning.

B.4 Krympning, restspänningar och formförändringar (2 h)

Examinanden känner till inverkan av svetsning på krympning, restspänningar ochformförändringar och vet hur man minimerar formförändringar före, under och efter svetsning.

Centralt innehåll:

• Värmecykeln vid svetsning• Bildande av restspänningar på grund av stelning, svalning och krympning• Inverkan av inspänning på restspänningar• Betydelsen av restspänningar• Förhöjd arbetstemperatur och efterföljande värmebehandling (väteutdrivning)• Samband mellan värmetillförsel och krympning, restspänningar och formförändringar• Uppkomst av formförändringar: inverkan av värmetillförsel, svetsens storlek, inträngning

och antal strängar i ensidiga och dubbelsidiga kälsvetsförband och i stumsvetsförband• Korrigerande åtgärder: procedur, teknik, svetsföljd, fogberedning och förbockning• Korrigering av formförändringar efter svetsning.


150

Examinanden

• beskriva det termiska förloppet under svetsning• beskriva formförändringar på grund av krympning• beskriva restspänningar• ange åtgärder för att minimera formförändringar• beskriva de viktigaste orsakerna till krympning vid svetsning• ange den viktigaste inverkan på en svets från restspänningar.

B.5 Diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar (2 h)

Examinanden har kännedom om diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar.

Centralt innehåll:

• Ursprung till diskontinuiteter och formavvikelser: grundmaterial, svetsmetod, svetsaren,fogberedning

• Översikt över diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar och deras orsaker• Inverkan av diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar på svetsade produkters prestanda• Inverkan av svetsens geometri på livslängden vid utmattning


Examinanden

• känner till och kan beskriva orsakerna till porer, ofullständig inträngning, bindfel och sprickor.

B.6 Översikt över smältsvetsmetoder (2 h)

Examinanden har en överblick över de mest använda smältsvetsmetoderna.

Centralt innehåll:

• Repetition av ljusbågen som värmekälla (A.1)• Funktionssätt för bågsvetsutrustning (A.2)• Repetition av MMA-svetsning (111)• Repetition av MIG/MAG-svetsning (13)• Principen för metallbågsvetsning med rörelektrod utan gasskydd (114)• Repetition av TIG-svetsning (141)• Principen för gassvetsning (311)• Principen för plasmasvetsning (151)• Principen för pulverbågsvetsning (121)


Examinanden

• kan beskriva olika svetsmetoder: 311, 111, 13, 114, 141, 151 och 121.

B.7 Säkert arbete på byggarbetsplatser (2 h)

Examinanden vet hur man svetsar säkert på byggarbetsplatser.

Centralt innehåll:

• Miljön på platsen: särskilda problem vid utomhusarbete: arbete på hög höjd, t.ex. traverseroch fasta byggnadsställningar, arbete vid dåliga markförhållanden, extrem värme och kyla,blåst eller regn

• Åtgärder för svetsningens genomförande i den rådande miljön• Jordning• Skydd av andra arbetare mot svetsningens risker

Bila

ga 4

151

Bila

ga 4


Examinanden

• känner till riskerna vid svetsning vid arbete på en byggarbetsplats• kan ange grundläggande försiktighetsåtgärder som ska vidtas.

B.8 Kontroll och provning (2 h)

Examinanden känner till principerna för de grundläggande metoderna för oförstörande provningsom används vid svetsning.

Centralt innehåll:

• Genomgång av diskontinuiteter och formavvikelser vid svetsning (ISO 6520-1)• Genomgång av kvalitetsnivåer (ISO 5817)• Kontroll av mått, ytor och formförändringar• Undersökning av ytan med avseende på sprickor och andra ytliga diskontinuiteter och

formavvikelser med visuell kontroll (syning), penetrantprovning och magnetpulverprovning• Möjligheten att upptäcka inre diskontinuiteter i svetsar med radiografering och

ultraljudprovning• Mekanisk provning för att mäta svetsens mekaniska egenskaper


Examinanden

• kan utföra enkel visuell kontroll (syning) av svetsar enligt EN 17637 och därefter utvärderamot ISO 5817

• känner till följande mekaniska och oförstörande metoder: bockprovning, hårdhetsprovning,dragprovning och slagprovning, visuell kontroll (syning), magnetpulverprovning,penetrantprovning, radiografering och ultraljudprovning.

B.9 Kvalitetssäkring vid svetsning (2 h)

Examinanden har kunskap om kvalitetssäkringens betydelse vid svetsning.

Centralt innehåll:

• Betydelsen av kontroll och kvalitetsstyrning• Svetsarens nyckelroll för att säkerställa svetskvalitet• Nyckelrollen för kontroll och oförstörande provning för att upptäcka eventuellt farliga

svetsdiskontinuiteter• Översikt av standarden av ISO 3834: Kvalitetskrav för svetsning• Översikt av standarden av ISO 14731: Tillsyn vid svetsning och sambandet med IIW-

kvalificeringarna


Examinanden

• kan förklara behovet av kvalitetssäkring vid svetsning• känner till hur ISO 3834 hänger ihop med standarderna för svetsande personal och

svetsprocedurer.

Totalt antal rekommenderade timmar för B är 18 h.

Modul C

Modul C ger i tillägg till modulerna A och B teoretisk undervisning till nivån för internationellrörsvetsare. Innehållet i form av ämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

152

C.1 Svetsförband i rör (2 h)

Examinanden känner till de olika förbanden vid svetsning av rör.

Centralt innehåll:

• Stumsvetsförband i rör, i linje och i vinkel; betydelsen av gasskydd• Svetsar för rör mot plåt• Stutsar (utanpåställda, insticks- och genomsticksstutsar)• Anpassning av fogberedningsmetoder för rör


Examinanden

• känner till följande fogtyper: I-, V-, X-, och U-fogar• känner till och kan föreslå svetsar för rör mot plåt och stutsar• kan beskriva de olika fogberedningsmetoderna för rör.

C.2 Andra material än olegerat stål (2 h)

Examinanden känner till de viktigaste andra materialen och deras beteende.

Centralt innehåll:

• Rostfria stål och andra legerade stål• Aluminiumlegeringar• Kopparlegeringar• Nickellegeringar• Titan och andra speciella material• Typiska problem vid svetsning av ovanstående material


Examinanden

• känner till material som rostfria stål, andra legerade stål och aluminium• kan ange typiska problem vid svetsning av rostfria stål, andra legerade stål och aluminium.

C.3 Översikt och konsekvenser av haverier (2 h)

Examinanden vet varför svetsar kan brista, vilka konsekvenserna kan bli och vilken betydelsesvetsaren kan ha.

Centralt innehåll:

• Repetition av säkerhetskraven för svetsade produkter• Genomgång av haverier av produkter på grund av bristfälliga svetsförband• Konsekvenser av haverier, produktansvar


Examinanden

• kan ge exempel på haverier och deras konsekvenser• känner till svetsarens nyckelroll för att undvika haverier.

C.4 Internationella svetsstandarder (1 h)

Examinanden har grundkunskaper om det harmoniserade systemet med internationellastandarder.

Centralt innehåll:

Bila

ga 4

153

Bila

ga 4

• CEN:s och ISO:s roller och verksamheter samt förhållande till nationellastandardiseringsorgan

• Standarder för svetsutrustning och tillsatsmaterial för svetsning• Standarder för svetsningens utförande• Produktstandarder som innehåller svetskrav• Standarder för kvalitet och tillsyn vid svetsning


Examinanden

• kan ange de viktigaste internationella, europeiska och nationella standarderna försvetsning.

Totalt antal rekommenderade timmar för C är 7 h.

Modulerna SA, SM och ST (de särskilda kraven för MMA-, MIG/MAG- och TIG- svetsning

Modul SA

Modul SA omfattar kompletterande teoretisk utbildning för MMA-svetsning (111). Innehållet i formav ämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

SA 1 Utrustningens uppbyggnad och underhåll samt typiska parametrar (3 h)

Examinanden kan grunderna för en strömkälla för MMA-svetsning och hur typiska MMA-svetsparametar inverkar på svetsens slutliga kvalitet.

Centralt innehåll:

• Växelström och likström• Studium av ljusbågen och dess karakteristik• Växelströmstransformatorn: lindningar, kärna, temperaturstegring och reglering• Primär- och sekundärkretsar, säkring av nätet• Förhållandet bågspänning/svetsström, strömkällekarakteristik• Reglering av svetsströmmen, instrument som ska användas och validering av

mätinstrument• Strömkällor för svetsning med likström• Hjälpmedel för tändning av ljusbågen• Anordningar för återledning, kablar och elektrodhållare• Underhåll av utrustning: kablars och anslutningars skick, kontaktytors och komponenters

renhet• Kontroll för säker funktion• Typiska svetsparametrar och val av elektrodtyp och dimension• Diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar speciellt för MMA-svetsning


Examinanden

• kan beskriva grunden för en strömkälla för MMA- svetsning• känner till transformator, elektrodhållare, återledare, återledarklämma• känner till tomgångsspänning, växelström, likström, polaritet• känner till de vanligaste diskontinuiteterna och formavvikelserna för MMA-svetsning och

vet hur man undviker dem• känner till hur man väljer rätt typ och diameter för en belagd elektrod• känner till de viktigaste säkerhetskraven för MMA-svetsning.

SA.2 Belagda elektroder (1 h)

154

Examinanden har grundläggande kunskaper om belagda elektroder.

Centralt innehåll:

• Indelning av belagda elektroder enligt tillämpliga standarder• Användning av olika typer av belagda elektroder


Examinanden

• kan välja rätt typ av belagd elektrod för ett bestämt arbete (t.ex. enligt tillämplig WPS).

SA 3 Hälsa och säkerhet (1 h)

Examinanden har grundläggande kunskaper om de särskilda säkerhets- och skyddsåtgärdernasom behövs vid MMA-svetsning.

Centralt innehåll:

• Skydd vid slaggning• Svetsrök• Elsäkerhet (tomgångsspänning (OCV), bågspänning etc.)


Examinanden

• vet hur man skyddar svetsaren mot möjliga risker vid MMA-svetsning.

Totalt antal rekommenderade timmar för SA är 5 h.

Modul SM

Modul SM är kompletterande teoretisk utbildning för MIG/MAG-svetsning (13). Innehållet i formav ämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

SM.1 Utrustningens uppbyggnad och underhåll samt typiska parametrar för MIG/MAG- svetsning(3 h)

Examinanden kan grunderna för en strömkälla för MIG/MAG-svetsning och vet hur typiska MMA-svetsparametar inverkar på svetsens slutliga kvalitet.

Centralt innehåll:

• Växelströmstransformatorn: lindningar, kärna, temperaturstegring och reglering• Strömkällor för MIG/MAG-svetsning• Primär- och sekundärkretsar, säkring av nätet• Reglering av svetsströmmen, instrument som ska användas och validering av

mätinstrument• Anordning för jordning, kablar, svetspistoler• Underhåll av utrustning: kablars och kopplingars tillstånd, kontaktytors och komponenters

renhet, gastillförsel och kontroll av denna• Trådmatarverket och dess rätta funktion• Kontroll för säker funktion• Val av typ av tråd- eller rörelektrod och dimension


Examinanden

• kan beskriva grunderna för en strömkälla för MIG/MAG- svetsning

Bila

ga 4

155

Bila

ga 4

• känner till likriktare, pistol, återledare och återledarklämma• kan förklara hur svetsströmmen regleras• känner till de viktigaste säkerhetskraven vid MIG/MAG-svetsning• känner till hur man väljer rätt typ och diameter för en tråd- eller rörelektrod.

SM 2 Tillsatsmaterial för svetsning (1 h)

Examinanden har grundläggande kunskaper om de tillsatsmaterial som används vid MIG/MAG-svetsning.

Centralt innehåll:

• Indelning av tillsatsmaterial för svetsning (tråd- och rörelektroder och skyddsgaser)• Trådelektroders kemiska sammansättning• Användning av olika typer och dimensioner av tråd- och rörelektroder• Val av skyddsgaser


Examinanden

• kan kan välja rätt typ av tillsatsmaterial för svetsning för ett bestämt arbete (t.ex. enligttillämplig WPS).

SM 3 Hälsa och säkerhet (1 h)

Examinanden har grundläggande kunskaper om de särskilda säkerhets- och skyddsåtgärdernasom behövs vid MIG/MAG-svetsning.

Centralt innehåll:

• Svetsrök• Ultraviolett strålning


Examinanden

• vet hur man skyddar svetsaren mot möjliga risker vid MIG/MAG-svetsning.

SM 4 Svetsningsegenskaper och typiska parametrar för MIG/MAG-svetsning (2 h)

Examinanden känner till de olika formerna för materialövergång och inverkan på svetsens slutligakvalitet.

Centralt innehåll:

• Kortbåge, spraybåge, globulär båge, etc.• En strömkällas typiska elektriska egenskaper• Typiska svetsparametrar som t.ex. avståndet kontaktrör/arbetsstycke, svetshastighet,

gasflöde, etc.• Diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar speciellt för MIG/MAG-svetsning (t.ex. bindfel

vid svetsning med trådelektrod)• Pistolvinkel och teknik (frånsvets och motsvets)• Användning av så kallad synergisk utrustning


Examinanden

• kan beskriva de olika typerna av materialövergång• känner till vilken typ en strömkälla är

156

• känner till de vanligaste diskontinuiteterna och formavvikelserna för MIG/MAG- svetsningoch vet hur man undviker dem

• känner till skillnaden mellan frånsvets och motsvets• kan ställa in och kontrollera parametrarna (t.ex. enligt svetsdatabladet).

Totalt antal rekommenderade timmar för modul SM är 7 h.

Modul ST

Modul ST: Kompletterande teoretisk utbildning för TIG-svetsning (141). Innehållet i form av ämnenoch hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

ST.1 TIG-utrustningens uppbyggnad och underhåll (3 h)

Examinanden kan grunderna för en strömkälla för TIG- svetsning och hur typiska TIG-svetsparametar inverkar på svetsens slutliga kvalitet.

Centralt innehåll:

• Växelströmstransformatorn: lindningar, kärna, temperaturstegring och reglering• Primär- och sekundärkretsar, säkring av nätet• Reglering av svetsströmmen, instrument som ska användas och validering av

mätinstrument• Likriktare• Hjälpmedel för tändning av ljusbågen• Anordningar för återledning, kablar, svetspistoler• Underhåll av utrustning: kablars och kopplingars tillstånd, kontaktytors och komponenters

renhet, gastillförsel och kontroll av denna• Kontroll för säker funktion• Slipning av TIG-elektroder• Diskontinuiteter och formavvikelser i svetsar speciellt för TIG-svetsning.


Examinanden

• kan beskriva grunderna för en strömkälla för TIG-svetsning• känner till transformator, brännare, återledare och HF-generator för tändspänning• känner till tomgångsspänning (OVC), växelström, likström och högfrekvens• kan beskriva hur man slipar en TIG-elektrod• känner till de vanligaste diskontinuiteterna och formavvikelserna för TIG-svetsning.

ST.2 TIG-elektroder och tillsatsmaterial för svetsning (1h)

Examinanden har grundläggande kunskaper om TIG-elektroder och de speciella tillsatsmaterialsom används vid TIG-svetsning.

Centralt innehåll:

• Indelning av TIG-elektroder (ISO 6848)• Indelning av svetsstavar eller trådar som används vid TIG-svetsning• Indelning av skyddsgaser och rotgaser (ISO 14175)• Dimensioner på stavar eller tråd som används


Examinanden

• kan välja rätt typ av TIG-elektrod, svetsstav eller tråd och skyddsgas för ett bestämt arbete(t.ex. enligt tillämplig WPS).

Bila

ga 4

157

Bila

ga 4

ST.3 Hälsa och säkerhet (1 h)

Examinanden har grundläggande kunskaper om de särskilda säkerhets- och skyddsåtgärdernasom behövs vid TIG-svetsning.

Centralt innehåll:

• Slipning och hantering av TIG-elektroder• Rätt användning av rotgaser


Examinanden

• vet hur man skyddar svetsaren mot möjliga risker vid TIG-svetsning.

Totalt antal rekommenderade timmar för ST är 5 h.

Moduler PSS och PAL (avsedda för en bestämd materialgrupp)

Modul PSS

Modul PSS innehåller kompletterande teoretisk utbildning för rostfritt stål. Innehållet i form avämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

PSS 1 Grunderna om rostfritt stål, svetsmetoder och hälsosynpunkter (2 h)

Examinanden kan grunderna om rostfritt stål, lämpliga svetsmetoder och hälsosynpunkteravseende svetsning av rostfritt stål.

Centralt innehåll:

• Definition av rostfritt stål• Identifiering av rostfritt stål• Skyddande oxidskikt• Svetsmetoder• Jämförelse mellan rostfritt stål och olegerat stål och aluminiumlegeringar• Typer av rostfritt stål och deras egenskaper: austenitiska, ferritiska, martensitiska, duplexa

(austenit-ferritiska)• Hälsosynpunkter vid svetsning av rostfritt stål, legeringsämnen i rostfritt stål och deras

inverkan på hälsan• Sätt att förebygga hälsorisker vid svetsning av rostfritt stål, andningszon, friskluftsmask,

hygien• Försiktighetsåtgärder vid skärning


Examinanden

• kan definiera rostfritt stål och i korthet förklara skyddande oxidskikt• förstår skillnaden mellan att svetsa rostfritt stål, olegerat stål och aluminiumlegeringar• känner till typerna av rostfritt stål och deras egenskaper: austenitiska, ferritiska,

martensitiska, duplexa (austenit-ferritiska)• kan ge exempel på vanliga svetsmetoder för rostfritt stål• känner till sätt att förebygga hälsorisker vid svetsning av rostfritt stål.

PSS 2 Svetsbarhet, svetsförband och formförändringar av rostfritt stål (2 h)

Examinanden känner till den teoretiska grunden för svetsning av rostfritt stål, de vanliga

158

Centralt innehåll:

• Svetsförband för rostfritt stål• Metoder för fogberedning av rostfritt stål• Svetsbarhet för rostfritt stål, sträckenergi och mellansträngstemperatur• Inverkan av kemisk sammansättning, temperatur och värmetillförsel• Svetsning av olika metaller och kompoundplåt (rostfritt stål-olegerat stål) och kontroll av

uppsmältning• Formförändringar orsakade av svetsning av rostfritt stål och skillnaden jämfört med olegerat

stål• Hantering av rostfritt stål i verkstaden och användning av verktyg för rostfritt stål


Examinanden

• kan ange de vanligen använda svetsförbanden och metoderna för fogberedning av rostfrittstål

• känner till betydelsen av att styra sträckenergi och mellansträngstemperatur• kan ange inverkan av legeringsämnen på svetsegenskaper• känner till inverkan av sträckenergi på materialegenskaper• kan beskriva sätt för svetsning av olika material och kompoundplåt• känner till sätt att begränsa formförändring hos rostfritt stål orsakad av svetsning• känner till hur man styr uppsmältning.

PSS 3 Tillsatsmaterial för svetsning av rostfritt stål (2 h)

Examinanden kan grunderna om tillsatsmaterial för svetsning och rotskyddsgas.

Centralt innehåll:

• Tillsatsmaterial för svetsning (tillsatsmaterial och skyddsgaser) lämpliga för rostfritt stål,standarder

• Oxygeninnehåll (ppm) i rotskyddsgas, olika krav för olika typer av rostfritt stål• Besluta om krävd rotskyddsgas, gasers täthet jämfört med luftens täthet• Utrustning för rotskyddsgas


Examinanden

• känner till de viktigaste typerna och indelningen av tillsatsmaterial för svetsning av rostfrittstål

• förstår hur man arbetar med standarder och tillverkarnas rekommendationer• kan besluta om och mäta krävd rotskyddsgas• känner till utrustning för rotskyddsgas.

PSS.4 Korrosion och behandling efter svetsning (2 h)

Examinanden kan grunderna för korrosion och behandling efter svetsning av rostfritt stål.

Centralt innehåll:

• Användning av skyddsåtgärder• Korrosionstyper i rostfritt stål (punktfrätning, interkristallin korrosion, spaltkorrosion)• Inverkan på korrosion av rostfritt stål orsakad av svetsning och miljö• Behandling efter svetsning: betning, blästring, borstning och slipning• Värmebehandling efter svetsning: austenitiska, ferritiska, martensitiska, austenit- ferritiska

(duplexa)

Kunnande som bedöms: Bila

ga 4

159

Bila

ga 4

Examinanden

• kan ange korrosionstyperna i rostfritt stål• känner till svetsningens nyckelroll för rostfritt ståls korrosion• kan beskriva behandling efter svetsning: betning, blästring, borstning och slipning• kan i korthet förklara efterföljande värmebehandling av rostfritt stål.

Totalt antal rekommenderade timmar för PSS är 8 h

Modul PAL

Modul PAL innehåller kompletterande teoretisk utbildning för aluminium. Innehållet i form avämnen och hur mycket tid som ska ägnas varje rubrik ges nedan.

PAL 1 Grunderna om aluminium, svetsmetoder och hälsosynpunkter (2 h)

Examinanden kan grunderna om aluminium och dess legeringar, svetsmetoder ochhälsosynpunkter avseende svetsning av aluminium och dess legeringar.

Centralt innehåll:

• Typer av aluminium och dess legeringar och deras egenskaper och indelning• Aluminium och dess legeringars egenskaper jämfört med olegerat stål och rostfritt stål• Är skyddande oxidskikt en fördel för svetsning?• Svetsmetoder för aluminium och dess legeringar• Hälsosynpunkter vid svetsning av aluminium och dess legeringar och deras inverkan på

hälsan• Sätt att förebygga hälsorisker vid svetsning och fogberedning av aluminium och dess

legeringar, andningszon, friskluftsmask, hygien


Examinanden

• kan i korthet förklara det skyddande oxidskiktet• känner till typerna av aluminium och dess legeringar och deras egenskaper och indelning• förstår skillnaden mellan att svetsa aluminium och dess legeringar och att svetsa olegerat

stål och rostfritt stål• kan ge exempel på vanliga svetsmetoder för aluminium och dess legeringar• känner till sätt att förebygga hälsorisker vid svetsning och fogberedning av aluminium och

dess legeringar.

PAL 2 Svetsbarhet och svetsteknik (2 h)

Examinanden kan den teoretiska grunden för svetsning av aluminium och dess legeringar ochallmänt använd svetsteknik. Examinanden känner till svetsdiskontinuiteter som är typiska försvetsning av aluminium och dess legeringar.

Centralt innehåll:

• Aluminium och dess legeringars svetsbarhet, sträckenergi, förhöjd arbetstemperatur• Behandling efter svetsning• Svetsteknik: TIG- och MIG-svetsning• Hantering av aluminium och dess legeringar i verkstaden• Översikt över speciella diskontinuiteter och deras orsaker (porer, varmsprickor, bindfel).


Examinanden

• kan ange det viktigaste om aluminium och dess legeringars svetsbarhet, sträckenergi,förhöjd arbetstemperatur, efterföljande värmebehandling

160

• känner till svetsteknik: TIG- och MIG-svetsning• kan beskriva den rätta hanteringen av aluminium och dess legeringar i verkstaden• känner till hur man undviker de diskontinuiteter som är typiska för aluminium och dess

legeringar.

PAL 3 Tillsatsmaterial för svetsning av aluminium och dess legeringar (2 h)

Examinanden kan grunderna för att välja tillsatsmaterial och skyddsgaser för svetsning avaluminium och dess legeringar.

Centralt innehåll:

• Tillsatsmaterial för aluminium och dess legeringar, standarder, rekommendationer fråntillsatsmaterialtillverkarna

• Skyddsgaser för svetsning av aluminium och dess legeringar, standarder,rekommendationer från tillsatsmaterialtillverkarna

• Hantering av tillsatsmaterial för svetsning• Val av tillsatsmaterial grundat på krävda egenskaper för svetsen (hållfasthet, svetsbarhet,

korrosionsegenskaper och lämplighet för anodisering)


Examinanden

• känner till de viktigaste typerna och indelningen av tillsatsmaterial för aluminium och desslegeringar

• förstår hur man använder standarder• känner till typerna av tillsatsmaterial med hänsyn till krävda egenskaper.

PAL 4 Svetsförband och formförändringar i aluminium och dess legeringar (2 h)

Examinanden känner till olika typer av svetsförband och formförändringar orsakade av svetsning.

Centralt innehåll:

• Svetsförband för aluminium och dess legeringar• Metoder för fogberedning av aluminium och dess legeringar• Rengöring före svetsning• Formförändring orsakad av svetsning av aluminium och dess legeringar jämfört med stål


Examinanden

• kan ange de vanligen använda svetsförbanden och metoderna för fogberedning avaluminium och dess legeringar

• känner till sätt att begränsa formförändring hos aluminium och dess legeringar orsakad avsvetsning.

Totalt antal rekommenderade timmar för PAL är 8 h.

Bila

ga 4

161

Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen

Documents

Transcript of Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen