Brandgravar från yngre järnålder samt en och annan medeltida och efterreformatorisk grop på...

Den skyddande logen Brandgravar från yngre järnålder samt en och annan medeltida

och efterreformatorisk grop på Ultuna

Arkeologisk för- och slutundersökning

Fornlämningarna Uppsala 401 & 653, Ultuna 2:23Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland

SAU rapport 2014:1

Helena Hulth Med bidrag av Ylva Bäckström, Emma Sjöling, John Ljungkvist & Elisabeth Pettersson

SAU rapporter 2014:1ISSN 1652-9448ISBN 978-91-981768-0-3©SAU 2014

Utgivning och distribution:Societas Archaeologica UpsaliensisThunbergsvägen 5B752 [email protected]

Tekniska och administrativa uppgifterGemensamma uppgifter Länsstyrelsen dnr och datum för beslut: 431-8699-09 (2009-10-12) 431-397-10 (2010-02-08)Ansvarig institution: Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU)Uppdragsgivare: Akademiska hus i Uppsala ABSAU projekt nr: 2129 och 3124Län: Uppsala län Landskap: UpplandKommun: Uppsala kommun Socken: Uppsala stad, f d Bondkyrko snFastighet: Ultuna 2:23Fornlämning: Uppsala 401 & 653Typ av undersökningar: Arkeologisk för- och slutundersökningLäge: Fastighetskartan: 11I 6a UltunaKoordinatsystem: RT90 2,5 gon VKoordinater: X 6634340 Y 1604300Höjdsystem: RH70Höjd över havet: 14–17 mInmätningssystem: Manuellt, samt digitalt med totalstation/RTK-GPS Arkeologisk förundersökning 2009–2010. SAU projekt Ultuna 2129 Länsstyrelsen dnr och datum för beslut: 431-8699-09 (2009-10-12)Förundersökningen: Projekt 2129Utförandetid i fält: 2009-10-26–2010-11-13 samt 2009-12-07–2009-12-30 Tidsåtgång i fält: 590 arkeologtimmarUndersökt yta: 384 m2

Personal: Helena Hulth (projektledare) Fredrik Thölin (fältledare) Mia Englund och Jennie Andersson. Praktikant: Erik Zansén. Grävmaskinist: Arvid Örde

Arkeologisk slutundersökning 2010: SAU Projekt 3124 Länsstyrelsen dnr och datum för beslut: 431-397-10 (2010-02-08)Utförandetid i fält: 2010-01-29–2010-03-26Tidsåtgång i fält: 888 arkeologtimmarUndersökt yta: 464 m2

Personal: Helena Hulth (projektledare) Fredrik Thölin (fältledare) Mia Englund, Jennie Andersson, Marcus Säll och Elin Säll

Bearbetning Fynd, fotografier, planer, profiler och digitala inmätningsfiler: Fynd nr 1–382 förvaras i väntan på fyndfördelning på SAU Digitala planer: Helena Hulth och Ann LindkvistVetenskaplig referens/faktagranskning: John LjungkvistSpråkgranskning/lektör: Åsa M LarssonOmslagsbild: Stora logen med omnejd i början av 1940-talet. Foto mot väster,

tillhandahållet av Lennart HulthLayout: ord & form, Gudbrand KlæstadTryck: KPH Trycksaksbolaget AB Uppsala

Innehållsförteckning

Tekniska och administrativa uppgifter 2

Inledning 4Undersökningarna och deltagarna 4Utåtriktad verksamhet 5Topografi 5Fornlämningsmiljö 6Stora Logen 7Kulturhistorisk bakgrund och tidigare undersökningar 10

Förundersökning 12De arkeologiska förutsättningarna 12Målsättning och frågeställningar inför förundersökningen 12Genomförande och resultat av den arkeologiska förundersökningen 12Kunskapsläge efter förundersökningen 15

Slutundersökning 17Forskningsläge 17Målsättning och frågeställningar inför slutundersökningen 17Genomförande av den arkeologiska slutundersökningen 18Metod och dokumentation 19

Undersökningsresultat 22Förundersökningsschakten i och runt logen 22Schakt utan indikation 22Schakt med indikation 23Slutundersökningsområdena A, B och C 31Anläggningar och lager 32Vedarts- och 14C-analys 37

Fynd 39Benmaterial 39Pärlor 39Övriga dräkt- och smyckesdetaljer samt personlig utrustning 41Kammar 42Järn 43Nitar 44Keramik 44Brandgravarnas keramik 45Övriga fynd 47

Osteologisk analys 48Resultat 51

Gravbeskrivningar 58A4018 60A4060 66A4206 68A4350 73A4375 (A4388) 76A4410 77A4425 79A4430 82A10485 83A10583 85A10647 86A100019 89A100493 91A100516 93A100537 95

Gravdateringar och jämförelser 97

Utvärdering 100Måluppfyllelse och diskussion 100Gravskick, gåvor, kön och ålder 100Djurbenen 102Gravarna i förhållande till bebyggelsespåren 102Medeltid och nyare tid 103

Sammanfattning 104

Referenser 105Arkivhandlingar 106Muntliga referenser 106

Bilagor 1071. Förundersökningsschakt 1082. Anläggningar 1093. Fynd 1144. Benlista 1265. Sammanställning över tidigare undersökta gravar i Ultuna 1506a. Konserveringsrapport, Acta 2010-06-11 1516b. Konserveringsrapport, Acta 2010-07-01 1566c. Konserveringsrapport, Acta 2011-04-11 1626d. Konserveringsrapport, Acta 2011-11-07 1777. Vedartsanalys, Vedlab rapport 1998. 14C-protokoll 202

4 sau rapport 2014:1

Inledning

Undersökningarna och deltagarnaDenna rapport omfattar resultaten från en arkeologisk för- och slutundersökning i och i anslutning till den Stora logen på Ultuna. Undersökningarna utfördes av SAU på uppdrag av Akademiska Hus i Uppsala AB då logen skulle byggas om till driftscentral i samband med den pågående utbyggnaden av Campus Ultuna. Förundersökningen som genomfördes 2009-10-26–11-13 ledde till en utökad

förundersökning som pågick 2009-12-07–12-30. Slut-undersökningen i sin tur skedde under perioden 2010-01-29–2010-03-26.

För att vara en utgrävning av delar av ett gravfält från yngre järnålder var omständigheterna mycket speciella. Stora delar av undersökningarna skedde inomhus, eller delvis inomhus i vad som en gång varit en sädesloge, byggd på 1860-talet. Medverkande arkeologer var Fredrik

0 1 2 km

Figur 1. Utsnitt ur terrängkartan 11INV med undersökningsområdet markerat. Skala: 1:50 000. Ur Terrängkarta ©Lantmäteri-verket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080.

sau rapport 2014:1 5

Thölin (fältarbetsledare), Jennie Andersson, Mia Englund och Helena Hulth (projektledare). Under förundersök-ningarna deltog även Mattias Landelius och praktikant Erik Zansén. Under slutundersökningen utökades arbets-styrkan med Elin Säll och Marcus Säll.

Utåtriktad verksamhetFörutsättningarna för att kunna ta emot besökare vid un-dersökningen var i princip obefintliga eftersom arbets-området var en byggarbetsplats. Dessutom pågick gräv-ningarna under sen höst och vinter. Information om un-dersökningarna och resultaten har därför i första hand skett via SAUs hemsida. Under rapportarbetet har infor-mation skett via SAUs blogg. Ett fåtal visningar genomför-des dock, om än i begränsad omfattning. Dessa riktades i första hand till kollegor vid andra undersökande institu-tioner samt till Länsstyrelsen. En visning anordnades för uppdragsgivaren Akademiska Hus AB. Lokalnyheterna (SVT ABC) gjorde även ett längre reportage från slut-undersökningen.

TopografiUltuna ligger vid Uppsalaåsen strax söder om Uppsala. Höjden över havet varierar inom området mellan 1 och 45 meter. I de norra delarna av Ultuna består jordarten av finsilt och lerhaltig sand. Mot söder övergår den till lätt-, mellan- och styv lera med partier av postglaciala sjösedi-ment. Närmast Fyrisån finns mullrik gyttja. Vid åsen do-minerar isälvsgrus med skikt av finare grus och sand. I dessa lager förekommer dessutom en och annan lerlins.

Ultunas nuvarande bebyggelse sträcker sig från Fyrisån, upp och förbi Uppsalaåsen mot åkermarken och de mer sammanhängande impedimenten i väster.

För- och slutundersökningsområdet utgjordes av om-rådet runt Stora logen, samt på delar av marken inne i byggnaden. Logen är belägen i åsslänten och dess grund vilar på ett sandlager. Detta överlagrades av fyllnadsmas-sor av varierande slag vilka var tjockast i östra delen av byggnaden för att successivt tunnas ut mot väster. Forn-lämningarna identifierades under fyllnadsmassorna på nivåer mellan 13,5 och 15,9 m ö h. Höjdskillnaden i anlägg-ningsförande nivå varierade mellan 0,8 till 2,2 meters djup räknat från logens golv.

Figur 2. Marcus Säll förbereder upptag av gravurna (F326) i preparat, samtidigt som SVT ABC gör ett reportage. Foto: Jennie Andersson, SAU.


FornlämningsmiljöDe hittills kända fornlämningarna i Ultuna består av grav-ar och boplatser från mellersta bronsålder fram till och med vikingatid (ca 1100 f Kr till 1000/1100-talet e Kr). En-staka medeltida spår har påträffats i centrala och norra Ultuna (Uppsala 679 och Uppsala 565). Dessutom finns broar och minnesstenar av senare datum. Spåren efter Ul-tunas förhistoriska bebyggelse är spridda med drygt en och en halv km mellan den nordligaste och den sydligaste fyndplatsen (Uppsala 565:1 respektive 555:2). De tidiga fornlämningarna från bronsålder består främst av spridda boplatsspår i norra Ultuna (Uppsala 565 och 652). I södra Ultuna finns även flatmarksgravar som sannolikt är från äldre järnålder (Uppsala 426).

Mest omtalat är dock Ultuna för sina gravfält från yngre järnålder. De vendeltida båtgravsfynden (Uppsala 474, SHM inv nr 2194) som gjordes i mitten av 1800-talet har följts av flera andra fynd av högstatuskaraktär, både i form av fasta fornlämningar och som lösfynd, framförallt i an-slutning till gravfältet Uppsala 401. Till vendeltid hör även gravfältet på Fågelbackskullen, (Uppsala 407) som består av ett 20-tal gravar. Fyra av dessa gravar undersöktes 1997

och konstaterades då vara brandgravar. Bland fyndmate-rialet märks smycken och dräktdetaljer, vapen- och kam-fragment. Förutom en grav med 128 pärlor ger de under-sökta gravarna sammantaget ett intryck av att rymma ett ordinärt vendeltida gravmaterial (Ljungkvist manus a).

Strax väster om gravfältet Uppsala 407 hittades ett ven-deltida hus år 2009 (Hulth 2013b). Fler bebyggelsespår från folkvandrings- och vendeltid har konstaterats i åker-marken söder om gravfältet (Uppsala 555). Omkring 500 meter rakt öster om Uppsala 407, centralt i Ultuna i när-heten av nämnda gravfält Uppsala 401, påträffades år 2008 en rituell yta, samt vendel- och vikingatida boplats-lämningar (Uppsala:653). Ytterligare undersökningar under åren 2009 till 2011 har lett till ännu fler fynd av såväl boplats- som rituell karaktär (Hulth & Sjöling 2010; Hulth 2013a; Hulth & Andersson 2013; Hulth 2013 b). Som helhet täcker de förhistoriska boplatsindikationerna vidsträckta ytor och utgör tillsammans med det en gång mycket omfattande gravfältet (Uppsala 401) starka belägg för en ansenlig bebyggelse under yngre järnålder. Att aktiviteterna på olika håll varit rätt intensiva styrks dess-utom av höga fosfatvärden från den agrogeologiska kar-

648500 649000 649500 650000

6634000

6634500

1:10 000

407:1653

662426

565:2

402:3

652

474:1-3

402:1-2

401

560

565:1

555:1

Teckenförklaring

Fornlämning punkt

Fornlämning linje

Fornlämning yta

665

667

654 664

663

666473:1

470

404

559

471:1-3

406

472

405

488

679

561

348

Ultunaallén

Veterinärvägen

0 100 200 m

707

Figur 3. Utdrag ur fastighetskartan 11I6a med fornlämningar numrerade och markerade med lila fält och punkter samt undersökningsområdet markerat med en röd cirkel. Skala 1:10 000. Ur Fastighetskarta ©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. Koordinaterna är angivna i Sweref 99.


tering som utfördes på 1930-talet (Torstensson & Eriks-son 1941).

Som en av de största byarna i trakten bör även Ultunas medeltida bebyggelse ha varit tämligen omfattande, men bortsett från spridda boplatsspår (vid Uppsala 679 och Uppsala 565) samt någon enstaka bendepå inom Uppsala 653, har medeltida lämningar varit svåra att belägga arkeo-logiskt (Hulth 2010 b). Ett par lamelldelar från en pansar-handske som hittades i en medeltida grop inom fornläm-ning Uppsala 565 utgör ett undantag. Fyndet har nära pa-ralleller till Korsbetningen på Gotland och kan därigenom dateras till 1300-talet (Thordeman 1939). Från samma an-läggning finns även en väl överensstämmande 14C-date-ring av träkol (Hulth 2010 c).

Gravfälten Uppsala 401/402 ligger strax öster och norr om Stora logen. Förutom ett antal gravar som undersök-tes av Oscar Almgren år 1900 (se Kulturhistorisk bakgrund nedan) har ett antal brandlager dokumenterats vid olika räddningsgrävningar på 1930- och 1940-talet. Ett av lag-ren har via föremålen daterats till vikingatid (SHM 20701). Under samma period undersöktes en vendeltida stensätt-ning som låg ca 20 m norr om logen (Uppsala 473:1, SHM 22673). Längre ned i slänten åt öster vid den gamla institu-tionslokalen för växtfysiologi (Hus C4:17) och byggnaden ”Onödan” (Hus C4:14) har skelettgravar framkommit (Uppsala 472:1). Även i samband med bygget av Onödan påträffades skelettgravar. De var 12 till antalet och med ut-gångspunkt i deras öst-västliga orientering förmodas de

vara tidigkristna (UMF Arkiv, SHM 21624, se figur 4 och 5). Uppgifter finns även om ytterligare tre skelettgravar i om-rådet som undersökts av Hjalmar Stolpe, men dokument-ation av dessa saknas. Fyndplatsen kan möjligen vara vid huset närmast norr om C4:14, den s k ”Bangvillan” (C4:16), som byggdes runt år 1899 (Lennart Hulth, muntligen). Sannolikt har dock alla dessa skelettgravar en gång varit en del av det stora gravfältet Uppsala 401.

Stora LogenStora logen uppfördes i åssluttningen under åren 1862–1864 för att användas som sädesloge i samband med trösk-ning. Så var det fram till dess Lantbruksskolan upphörde 1963. I samband med bygget av SLUs undervisningshus på 1970-talet skulle logen rivas, men planerna ändrades och byggnaden fick istället fungera som maskinhall och red-skapsförråd fram till början av 2000-talet. Därefter har den stått tom. Inför de omfattande byggnadsinvestering-arna i lantbruksuniversitetets nya campusområde föddes idén att i ett framåtblickande miljöprojekt åter ta logen i bruk. Nu som försörjningscentral för hela Campus Ul-tuna med uppgift att administrera framför allt värme och komfortkyla till bland annat nya Biocentrum och de nya institutionsbyggnaderna för mark, vatten och miljö (MVM), samt det nya djursjukhuset (VHC), se figur 9. I praktiken innebar detta att en tredjedel av logen (östra delen) skulle tömmas för att ge plats åt en kylmaskin och

649200 649300 649400 649500 649600

6633800

6633900

6634000

1:3 000

653

402:3

474:1-3

402:1-2

401

Teckenförklaring

Skelettgravfält

Fornlämning punkt

Fornlämning linje

Fornlämning yta

665

667

666 473:1

406

472

679

0 100 m

707

SHM20701

Onödan

C4:14

C4:16

C4:17

Figur 4. Miljön kring Stora Logen med fornlämningarna Uppsala 401, 402, 473:1, 472:1 och platsen för båtgravsfynden, Uppsala 474. Det ljusröda fältet visar den dokumenterade omfattningen av det tidigkristna gravfältet, till vilket fornlämning Uppsala 472 hör. Skala 1:3000. Koordinaterna är angivna i Sweref 99.


ett kyltorn. Till detta kom omfattande ledningsdragningar till och från samt inuti byggnaden. Omvandlingen av logen var en central del i hela campusprocessen. Att om-byggnaden inklusive alla kabelnedläggningar och om-dragningar av ledningar kunnat ske vid rätt tidpunkt i för-

hållande till övriga byggnadsprojekt har varit en för utsättning för att alla de invecklade försörjningsfunk-tionerna till campusprojektet skulle kunna realiseras. Uppdragsgivarens genomförandebeslut fanns emellertid tillhanda först i september–oktober 2009. Av byggnads-

Figur 5. Gravfältsplan kring hus C4:14 (Onödan). Vid byggandet av C4:14, f d Hydrotekniska institutionen, hittades 12 skelett-gravar placerade i öst-västlig riktning. En sällan sedd professor fick studenterna att börja kalla byggnaden för ”Onödan”.

Figur 6. Ombyggnaden av Stora Logen våren 2010. Foto mot S, Fredrik Thölin, SAU.


tekniska skäl fick följaktligen även de arkeologiska under-sökningarna anpassas till rådande omständigheter.

Vid ombyggnadens början i januari 2010 bars logens stomme och tak av stolpar på stenfot med tvärgående bal-kar mellan fundamenten. Avståndet mellan stolparna var

ca 4 meter i både längs- och tvärled. Väggarna vilade på en ca 1 m bred kallmurad stengrund. Någon gång under 1970-talet eller tidigare har merparten av det ursprunglig-en träbeklädda golvet ersatts med singel som täckts med ett 0,15 m tjockt betonggolv. Byggnaden hade två källarut-rymmen. Den ena låg längst i öster och hade en golvbe-läggning som delvis utgjordes av tätt kantställda tegelsten-ar som lagts direkt på marken. Det andra låg ungefär på mitten av logens södra långsida, men utrymmet hade fyllts igen med byggrester vid en tidigare renovering. Dessutom förekom uppgifter om en kulvert i öst-västlig riktning längs logens norra långsida. Att marken var täm-ligen påverkad av sentida grävningar stod därför klart. Logens relativt tidiga byggår innebar dock att all mark un-der och intill byggnaden inte nödvändigtvis behövde vara fullständigt genomgrävd och förstörd ur arkeologiskt hänseende.

Uppdragsgivaren angav inför förundersökningen att hela logen med en yta på ca 1200 m2 så småningom skulle tas i anspråk. För- och slutundersökningsområdet omfat-tade både logen, vars yttermått är ca 80 x 16 m, samt mark-ytorna längs logens norra, östra liksom södra utsida (ca 300 m2).

Figur 7. Skiss över Stora logens placering i åsslänten, sett från logens östra gavel. Bildbearbetning: Ann Lindkvist, SAU.

Figur 8. Interiör från förundersökningen av Stora logens västra del med förundersökningsschakt VII som just har börjat öppnats. Foto mot Ö, Helena Hulth SAU.


Kulturhistorisk bakgrund och tidigare undersökningarUppgifterna om den ursprungliga omfattningen av Ul-tunas gravfält grundas på Olof Rudbeck den äldres möjlig-en generösa iakttagelse av 700 ättebackar på 1670-talet. Resultaten från 2009 års arkeologiska förundersökning stärker intrycket av att gravfältet en gång varit ovanligt stort och innehållsrikt. Andra exempel på omfattande och tidigt dokumenterade gravfält är de i Gamla Uppsala, återgivna på Truls Arnvidssons karta från 1709. Efter kar-tans tillkomst suddas sedan flera av gravfälten successivt ut. Samma skeende drabbar även Ultuna, men här verkar

1080

2050

2125

2144

3105

3118

3139

2129/3124

4074

4083

4085_10

4106

BioC

Fyndpl

Gravhög

MVM

BioC

Undervisningshuset

Damm

0 50 100

m

Uppsala 401

Uppsala 402

Figur 9. Utförda undersökningar i närområdet med Bio-centrum och MVM markerade. Gravhögarna på gravfälten Uppsala 401 och 402 är markerade med ljusrött. Numren i teckenförklaringen avser olika SAU-projekt i form av arkeologiska utredningar, för- och slutundersökningar. Skala 1:2 500.

Projektnr Arkeologiskt projekt Lst diarienr

1080 Utredning Ultuna by 431-12195-07

2050 FU Kunskapsträdgården 220-13094-02

2125 FU Undervisningsplan 431-3489-09

2129 FU Stora Logen 431-8699-09

2144 FU Kunskapsparken 431-4617-10

3105 SU Ultuna by 431-4212-08

3139 SU Kunskapsparken 431-4172-11

3124 SU Stora Logen 431-397-10

4074 Hus C4:29, ”Ullbo”, schaktkontr 431-6811-05

4083 Ultuna 2:23, VA 431-1964-09

4085 Ultuna kabelschakt mm 431-10486-09

4106 Hus C4:115, schaktkontroll 431-3570-12


processen ha gått mycket snabbare. Nedbrytningen av gravfälten började sannolikt i samband med utbyggnaden av kungsgårdens ekonomibyggnader och planerandet av ytor under slutet av 1600- och 1700-talen, innan upprät-tandet av de geometriska kartorna. Den största förstörel-sen av Ultunas gravfält förefaller dock ske under en rela-tivt kort tid, troligen i samband med utbyggnaderna vid lantbruksinstitutets tillkomst i mitten av 1800-talet och därefter i allt snabbare takt. Resultatet har blivit att de icke monumentala lämningarna har försvunnit, vilket har fått konsekvenser för vår uppfattning om platsens topografi och för kunskapen om områdets fornlämningar.

Stora logen ligger drygt 20 meter väster om den rådande gränsen för Ultunas största gravfält, Uppsala 401 och om-kring 100 meter nordväst om platsen för båtgravsfynden från 1854 och 1855, Uppsala 474 (SHM 2194). Oscar Alm-gren undersökte ett antal gravar på gravfältet år 1900, då bland annat en guldgubbe och en till synes sönderslagen

båt påträffades (SHM 11107). Några uppgifter om att forn-lämningar skulle ha framkommit i samband med att logen uppfördes på 1860-talet finns inte. Däremot finns flera uppgifter från 1800-talet och framåt om lösfynd i sam-band med grustäkt. I grustagskanten ca 30 meter sydost om logen noterade Greta Arvidsson år 1934 fyra brandla-ger varav ett blev undersökt och daterat till vikingatid (Dnr 2231, SHM 20701, Floderus nr 31–35). År 1940 undersökte Nils Sundquist en skadad vendeltida stensättning som låg dryga 20 m norr om logen (SHM 22673, Floderus nr 36). Vidare finns uppgifter om en skadad hög mindre än 15 m från byggnadens östra gavel (nr 29, Floderus). Till detta kommer de boplats- och kultindikerande fynd som gjord-es dels vid slutundersökning inför nya Biocentrum 2008, dels vid schaktkontroll för VA-ledning i mars 2009, då bl a ett grophus och flera kulturlager påträffades i parkeringen och vägen mitt för logens norra sida (Hulth & Sjöling 2010).


Förundersökning

De arkeologiska förutsättningarnaInför den arkeologiska förundersökningen rådde stor oklar-het ifråga om hur omfattande markingreppen hade varit när både när logen byggdes och efter dess tillkomst. I samband med projekteringen inför ombyggnaden av logen lät dock Akademiska Hus genomföra en markundersökning. Denna utfördes av Bjerkings ingenjörsbyrå som borrade på tio plat-ser i den östra halvan av logen, inklusive i källarutrymmet längst i öster. Borrpunkterna visade att mängden fyllmassor varierade mellan 0,25 till uppemot 2 meter. Någon arkeolo-gisk bedömning av fyllnadsmassornas karaktär gjordes inte i samband med markundersökningen, däremot ingick en bedömning av jordarter. Logens plats på Uppsalaåsen gjor-de att det naturliga markslaget antogs vara isälvsgrus och dito sand samt lera. Nivåskillnaden mellan in- och utsida i källarens nordöstra del var ca 1,5 m vilket innebar att mate-rial kunde ha tillförts på norra utsidan. Det antogs att viss urschaktning skett på norra insidan. Beträffande den sydös-tra delen var bedömningen att omkring halva byggnaden vilade på ursprunglig marknivå, vilket ifråga om det syd-östra hörnet visade sig stämma bra. När det gällde den västra delen var markomständigheterna mer oklara. En sedan tidi-gare genomförd förundersökning på Undervisningsplan sommaren 2009 hade visat att området precis väster om lo-gen var urschaktat (Hulth 2010). Slutsatsen blev därför att logen bryter genom ursprunglig mark någonstans i mitten av byggnaden, som en suterrängkonstruktion.

Områdets ursprungliga topografi och omfattningen av markingreppen i samband med uppförandet av logen var som framgår svårbedömd. En avgörande fråga inför för-undersökningen var därför att utreda bevarandeförhål-landena och undersöka om det över huvud taget gick att identifiera ursprungliga lager och anläggningar inne un-der huskroppen.

Målsättning och frågeställningar inför förundersökningen Resultaten från förundersökningen skulle på sedvanligt sätt utgöra underlag för en bedömning av eventuella forn-lämningars kunskapsvärde. Förundersökningen syftade sålunda till att besvara följande:• Eventuella fornlämningars avgränsning inom under-

sökningsområdet.• Lämningarnas preliminära datering.• Bedömning av eventuella kulturlager och anläggningar

ifråga om karaktär, mängd och bevarandegrad.• Bedömning av eventuella fynd beträffande karaktär,

mängd och bevarandegrad.• Preliminär tolkning och vetenskaplig potential.

Genomförande och resultat av den arkeologiska förundersökningenI följande avsnitt presenteras genomförandet av den ar-keologiska förundersökningen och den utökade för-undersökningen. Resultatet av de aktuella undersök-ningsstegen, liksom föreslagna undersökningssteg redo-visas översiktligt i tabellform. Mer detaljerad information om förundersökningsschakt, lager och anläggningar pre-senteras under respektive kategori i kapitlet om under-sökningsresultaten, samt i fyndavsnittet. Se även bilagor-na 1 och 3.

Förundersökningen inleddes sista veckan i oktober 2009. Sammanlagt grävdes 16 schakt (I - XVI, varav ett vid den utökade förundersökningen (schakt XVI). Tre mindre schakt i den östra källardelen grävdes för hand (schakt I-III), då maskingrävning inte var möjlig p g a den låga tak-höjden. Schakten i källardelen varierade mellan 2 till 3,7 meter i längd och mellan 1 till 2,2 meter på bredden. För-undersökningen i källardelen visade att lös sandblandad jord överlagrade kantställd tegelsten som i sin tur var lagd i åsens naturliga sandlager. Under tegelstenen fanns ett fåtal recenta nedgrävningar, alternativt varvig opåverkad sand. Slutsatsen blev att källarutrymmet längst i öster hade schaktats ur då logen byggdes.

På utsidan av logen grävdes totalt fyra schakt med en 20 tons grävmaskin: schakt IV, V och VI, samt schakt XVI. De angivna arbetsytorna utanför logen var förhållandevis smala och dessutom påtagligt störda av sentida grävning. Därför omfattade schakten utanför logen så gott som hela arbetsområdet, då detta bedömdes vara mer rationellt för en god överblick. Samtliga schakt på utsidan av logen innehöll indikationer i varierande omfattning, men som sagt även störningar. Söder om logen var mängden påfört material liten. Närmast intill huskroppen påträffades ett brandlager endast 0,15 m under grästorven. Norr om lo-gen steg den naturliga marknivån från öster till väster. Schakt IV och V låg precis intill logens norra vägg där schaktdjupet som mest var 1,2 till 1,4 meter. Schakt IV innehöll framförallt diverse raseringslager och delvis om-rörda kulturlager, men mot botten fanns även anlägg-ningar av varierande karaktär. Lagren i merparten av schakt V var påtagligt omrörda av recenta kabelschakt. Den västra delen av schaktet kunde inte grävas ned till eventuell anläggningsnivå eller orörd mark p g a elkablar som var nedlagda i påfört material omkring en meter un-der aktuell markyta. På motsatt sida av vägen, i höjd med samma schakt, påträffades kulturlager och delar av ett grophus i samband med den arkeologiska schaktnings-övervakningen för VA under mars/april 2009. Vid schakt-


ningsövervakningen hade området precis norr om logen dock även då konstaterats vara mycket stört (Hulth 2010).

De resterande nio schakten inne i logen togs upp med en 1,5 tons grävmaskin. Schaktens läge och bredd anpas-sades efter logens stolpkonstruktion och kännedomen om igenfyllda källarutrymmen och kulvertar. Placeringen var helt avhängig av hur nära stolparna grävning kunde ske utan att stenfundamenten under stolparna skulle rub-bas, vilket innebar stor risk för att hela byggnaden skulle kunna undermineras. De maskingrävda schakten inne i logen varierade mellan 3 till 7 meter i längd och mellan 1,5 till 2 meter i bredd, se schakttabell bilaga 1.

Förundersökningen visade att logen vilade i åsens sandlager. Detta överlagrades i sin tur av fyllnadsmassor av varierande slag. Sökschaktningen bekräftade vidare att mängden påförda massor på sina håll var omfattande. Särskilt kraftiga var de påförda lagren inuti logen, framför-allt i den östra delen. Nivåskillnaden i anläggningsföre-komst varierade mellan 0,6 till 2 meter, från den nuvaran-de markytan räknat, vilket stämde relativt väl med de tidig are markundersökningarna. Sammanlagt förunder-söktes 86 m2 inuti byggnaden, vilket motsvarade ca 7 % av logens area. Vid förundersökningen konstaterades för-hållandevis välbevarade gravindikationer ned till 1,6 me-ters djup, d v s runt 14 m ö h. Dessutom gjordes lösfynd med hjälp av metalldetektor på 2 meters djup. I nivå med gravindikationerna utgjordes den naturliga undergrund-en av sand, vilket innebar att schaktningen fick ske med stor försiktighet, p g a nämnda risk för underminering av byggnaden. Lagerföljden i schakten bestod, under ett

lager av betong och singel, omväxlande av fyllmassor av lera, samt silt- och sandblandad jord. Närmast över an-läggningarna fanns flera tydligt urskiljbara lager. Särskilt framträdande var bl a ett 0,15 till 0,2 meter tjockt siltigt matjordsliknande lager som återkom i merparten av schakten inne i logen, samt i schakt IV precis norr om lo-gen. På flera håll i lagren noterades även sotbemängd silt och lera.

Vid förundersökningen konstaterades fornlämningar och/eller fynd i nio av de totalt sexton schakten; merpart-en av förundersökningsschakt XVI var dock tomt. Sex av de tolv schakten inuti logen innehöll förhistoriska grav- och/eller boplatsindikationer. Den sammanlagda arean av schakten med indikation inuti logen uppgick till 53,5 m2. Indikationerna fanns framför allt i och utanför logens öst-ra halva, med undantag för de tre tomma schakten i käl-laren längst i öster. I den västra delen av förundersök-ningsområdet var marken kraftigt störd och nerschaktad (schakt V, VII, VIII och XV, samt merparten av schakt XVI). Anläggningsmängden och lagerkomplexiteten i förunder-sökningsschakten innebar att flera anläggningar och lager inte kunde kategoriseras i önskad omfattning. En starkt bidragande orsak var att förundersökningsschakten inne i logen inte kunde utvidgas av byggnadstekniska skäl, vilket begränsade möjligheten att avgränsa fornlämningarna. Resultatet av förundersökningen och föreslagna vidare åtgärder framgår av tabell 1.

Projekteringen av byggnaden pågick momentant med förundersökningen, vilket innebar att konsekvenserna av ombyggnaden klargjordes efter hand. För att få fram ett

1604250 1604300

66

34

35

0

0 10 20 m

Vägar

Byggnader

Förundersökningsschakt

IV

V

VI

VII VIII

IXXXIXII

XIII

XIVXV

XVI

IIIII

I

Figur 10. Förundersökningsschakten i och kring Stora logen. Skala 1:500.


bättre underlag inför en eventuell arkeologisk slutunder-sökning ansåg Länsstyrelsen därför att det var lämpligt att utöka insatsen med undersökning av anläggningar och la-ger i valda schakt. Ett antal ytor inuti och i anslutning till logen hade dessutom tillkommit. Dessa redovisas nedan i tabell 2, tillsammans med de föreslagna undersöknings-åtgärderna.

Ombyggnaden av logen innebar i korthet att den östra delen av logen skulle grävas ur helt. Sammanlagt planer-ade man schakta fyllnadslagren inuti logen 2,2 meter ned för att ge plats åt kyltornet. Längre västerut skulle två ”bassänger” gjutas på 1,2 respektive 0,9 meters djup. Öv-riga partier skulle schaktas ned 0,5 meter för att sedan för-ses med ny fyllning och golvbeklädnad. Under slutskedet av förundersökningen stod det klart att vissa av gravarna låg så pass djupt att de troligen inte skulle grävas sönder i samband med den planerade exploateringen, däremot skulle de täckas över och kapslas in. Att inte undersöka de gravar som påträffats uppfattades dock som mindre bra för kunskapsuppbyggnaden kring Ultunas gravfält.

Tabell 1. Förslag till fortsatta åtgärder: utökad förundersökning och i förekommande fall slutundersökning.

Schakt Not Anläggningar Fynd Djup Exploatering Föreslagen åtgärd

I Recent Indikation

– Recent järn 0,65 Schaktas bort, rivning

–

II Recent Indikation

– Tegel, obr djurben 0,60 Schaktas bort, rivning

–

III Recent Indikation

– Tegel, obr djurben 0,60 Schaktas bort, rivning

–

IV Indikation Kulturlager, gropar

Tegel, rödgods, br lera, keramik, slagg, nål till spänne?

1,20 Schaktas delvis bort

Strukturer metallkarteras och undersöks vid utökad fu, maskinellt och manuellt.

V Stört Lager, delvis rec Efterreform. mynt 1,20 Schaktas bort –

VI Indikation Brandlager Br ben, keramik 0,25 Schaktas bort Schaktet utvidgas vid utökad fu. Lagret metallkarteras. Strukturer avgränsas och undersöks om möjligt.

VII Recent Indikation

Rec stolpe Tegel 0,40 Oförändrad golvnivå

–

VIII Recent Indikation

Rec pinnhål Tegel 0,38 Oförändrad golvnivå

–

IX Indikation Kulturlager Tegel, keramik, bronsbeslag

1,90 Schaktas bort Schaktningsövervakning, under-sökning och dokumentation vid rivning. Ev metallkartering.

X Indikation Brandlager? Br ben, keramik 1,80 Oförändrad golvnivå

Lager/anl metallkarteras och undersöks. Schaktet utvdigas ej.

XI Indikation Stensättning, brandlager

Br ben, keramik 1,50 Golv sänks 0,90 m Schaktet utvidgas vid ombyggnad. Lagret metallkarteras. Stensättning och lager undersöks.

XII Indikation Brandlager? Br ben, keramik 1,20 Oförändrad golvnivå

Lager/anläggningar metallkarteras och undersöks. Schaktet utvidgas ej.

XIII Indikation Brandlager Br ben, keramik, kniv, järn 0,80 Golv sänks 1,20 m Schaktet utvidgas, metallkartering, anläggningar och undersöks.

XIV Indikation Grophus? Br lera, br ben, keramik, järn, nit

0,80 Oförändrad golvnivå

Schaktet utvidgas, anläggningar metallkarteras och undersöks

XV Ej indikation – – 0,60 Oförändrad golvnivå

–

Figur 11. Fredrik Thölin rensar förundersökningsschakt XI i samband med den stegvisa frambaningen. Foto Helena Hulth, SAU.


Samordningen av ombyggnaden med de arkeologiska undersökningsstegen var en grannlaga uppgift. Eftersom undersökning av framförallt gravarna inte kunde ske utan omfattande åtgärder för att säkra byggnaden och dess grund avgjordes undersökningsinsatserna stegvis för vart och ett av schakten. Av hänsyn till det kommande om-byggnadsprojektets krav på framkomlighet var det extra angeläget att undersökningen av vissa schakt kunde av-slutas så fort som möjligt. Situationen var som ett 15-spel, där en bricka i taget flyttas för att lämna plats åt en annan. Den arkeologiska ambitionen var dock att samtliga fram-tagna anläggningar i möjligaste mån skulle undersökas. Den utökade förundersökningen omfattade därför slut-undersökning av anläggningarna i förundersöknings-schakten utanför logen, bl a delar av en brandgrav (A10647). Denna hade påträffats ytligt i schakt VI vid lo-gens sydöstra gavel, se avsnittet Undersökningsresultat. När brandgraven undersöktes hade det hunnit bli vinter med snö och köldgrader. De aktuella åtgärderna vid den utö-kade förundersökningen framgår av tabell 2.

Kunskapsläge efter förundersökningenEfter förundersökningen och den utökade förundersök-ningen i och kring Stora logen var det känt att gravindika-tionerna bestod av en stensättning och totalt sex identifie-rade brandlager/benkoncentrationer, varav fyra påträffats i schakten inne i logen (Schakt IX, X, XI, XIII och XIV). Ett skadat brandlager med två begravningar hade även kons-taterats utanför logen. Detta slutundersöktes vid den ut-

ökade förundersökningen. Däremot hade brandlagren inuti logen av byggnadstekniska skäl inte kunnat under-sökas. Från förundersökningen inuti logen fanns även ett par metalldetektorfynd av ett troligt plåtbeslag från ett svärdshjalt (F322). Utanför logen i schakt IV gjordes fynd av baltisk AIII-keramik samt en koncentration av brända ben. Samtliga dessa fynd uppfattades som gravindikeran-de och behandlas mer detaljerat i samband med genom-gången av slutundersökningen nedan.

Bortsett från de urschaktade partierna i det östra käl-larutrymmet visade förundersökningsinsatserna att de arkeologiskt intressanta lämningarna i huvudsak fanns i logens östra och mellersta del, d v s i de delar av byggnad-en som skulle komma att beröras mest av den planerade ombyggnaden. Stora logens placering i åsslänten försvår-ade bedömningen av områdets ursprungliga topografi. Såväl markplanering med fyllmassor som urschaktning har skett vid logens uppförande år 1862, men troligen även dessförinnan. Uppgifter om tidigare bebyggelse på platsen fanns, men dess exakta läge var oklart.

Arbetsföretaget rörde hela logen såtillvida att golvytan skulle sänkas med mellan 0,5 till 2,2 meter och förses med nytt golv. Att undersöka hela ytan skulle dock kräva att logen mer eller mindre revs. Därför gjordes en bedöm-ning av arbetsföretagets påverkan på fornlämningarna i förhållande till den ursprungliga topografin, tidigare markplanering och planerade golvsänkningar. Både det varierande djupet som anläggningarna påträffades på och logens konstruktion och framtida användning gjorde att Länsstyrelsen gemensamt med SAU kom fram till att det

Tabell 2. Fördjupad förundersökning med tillkommande ytor.

Plats Väntade anläggningar Exploatering Omfattning Föreslagen åtgärd Metod

Sydöst om logen, schakt VI, utökat.

Gravar, lager Schaktas bort Ca 40 kvm Fördjupad fu Metalldetektering, maskin, manuell grävning.

Söder om logen, schakt XVI.

Gravar, lager Framtida exploatering

Ca 130 kvm Fördjupad fu Metalldetektering, maskin, manuell grävning.

Logen, insida. Område för sänkning av golv. Schakt XI, XIII, XIV

Gravar, lager Golvsänkning Ca 22 kvm Fördjupad fu Maskin, metalldetektering, manuell grävning.

Antagen källareS långsidan

Gravar, lager Fylls igen Ca 20 kvm Schaktnings-övervakning

Maskin, metalldetektering, manuell grävning.

Logens Ö del, kulvert Gravar, lager Schaktas bort Ca 370 kvm Schaktnings-övervakning

Maskin, metalldetektering, manuell grävning.

Tabell 3. Föreslagna slutundersökningsåtgärder.

Område Area Schakt-djup

Berörda FU-schakt

Anläggningar/indikationer Åtgärd Kommentar

A 250 m2 2,2 m IX, X Brandlager, stolphål, lösfynd Schaktövervakning, kartering

B 50 m2 1,6 m XI Stensättning, brandlager, benkoncentrationer

Slutundersökning, kartering Utvidgning av schakt

C 65 m2 0,8 m XIII, XIV Brandlager Slutundersökning, kartering Utvidgning av schakt


var orealistiskt att undersöka hela ytan inuti logen, även om alternativet innebar att vissa gravar skulle bli över-täckta. Tre områden inuti logen, A, B och C, valdes därför som slutundersökningsområden med en total yta om ca

450 m2 (fig 11). Med utgångspunkt i anläggningstätheten uppskattades det totala antalet begravningar inom explo-ateringsytan till omkring 20 stycken. Den totala mängden brända ben uppskattades till ca 20 kg.

1604250 1604300

66

34

35

0

0 10 20 m

SU-områden

FU sch VI

Byggnader

Vägar

FU-schakt

AB

C

A10647

Figur 12. Slutundersökningsområdena A, B och C, samt brandlagret A10647 i FU-schakt VI markerade. Skala 1:500.


Slutundersökning

ForskningslägeFrågan om eventuella lämningars bevarandegrad stod som nämnts i fokus inför förundersökningen. Markförhållan-dena var svårbedömda, bl a med anledning av logens läge i åsslänten. Genomförda markundersökningar hade visat att logen vilade på fyllnadsmassor som varierade mellan ca 0,2–2,0 meter i tjocklek. Omfattningen av markingreppen i samband med byggnadens uppförande var dock inte känd. Att gravar skulle kunna påträffas fullt så djupt och vara så pass välbevarade var dock aningen förvånande, särskilt då yttre gravkonstruktioner i de flesta fall tycktes saknas. Till de yttre gravkonstruktionerna hörde dock tunna förslut-ningslager av siltig lera, här benämnda “jordlock”. Dessa höljen noterades så småningom över brandlagren i ett par av förundersökningsschakten i samband med rensning. På grund av nivåskillnaderna och fyllnadslagrens komplexitet framträdde de dock allra tydligast i schaktprofilerna.

Vid förundersökningen tillvaratogs drygt 40 pärlor från brandlagren, varav flera kan dateras till Petrés pärl-horisont P5, d v s till 700-tal (Petré 1984). I och med detta fylls en kronologisk lucka i Ultunas gravmaterial. Flera av de tidigare uppmärksammade gravfynden från Ultuna är av det mer spektakulära slaget som vapen- och båtgravar. De nu funna gravarna verkar däremot härröra från ett bredare befolkningsskikt, d v s från den stora mängd gra-var som försvunnit utan att lämna några andra avtryck än i diverse antikvariska fältanteckningar och korta omnäm-nanden i resebrev (Dybeck 1863 m fl). Det kunde dock inte att uteslutas att även s k högstatusgravar fanns inom det aktuella undersökningsområdet. Jämförelser med bl a Valsgärde och Tuna i Alsike visar att gravar ibland före-kommer i grupper i vilka skilda sociala skikt kan urskiljas. Därför har även de ”vanliga” gravarna en given plats för en bättre förståelse. Det är mycket sannolikt att många gravar av detta slag sällan blev noterade. Inrapporteringen ver-kar främst ha skett när iögonenfallande smycken och sto-ra fynd som svärd och spjutspetsar hittades.

Generellt betyder det kunskapsmässiga tomrum som orsakats av bortgrävningen av gravfälten och övriga forn-lämningar på Ultuna att all ny information blir extra värde-full för förståelsen av platsen. De senaste årens undersök-ningar har också på flera sätt tillfört ny kunskap om områ-dets komplexitet, både ifråga om förutsättningarna för arkeologiska undersökningar av platsen och om arkeolo-gin i sig. Undersökningsytan ligger centralt i ett intensivt nyttjat område som rymmer många olika beståndsdelar från bebyggelse med hantverksindikationer till inslag av kult och gravar.

Beträffande forskningsläget i ett vidare perspektiv har synen på döden med hanteringen av kroppar och hur

dessa tas omhand vid gravläggningen varit ett ämne som intresserat flera forskare (Artelius 2000 mfl). Skillnaden i benmängd är betydlig mellan äldre och yngre järnålder. Delvis beror detta på att djurben blir vanligare bland kvarlevorna, men det är inte hela orsaken. Trots den ökande benmängden under yngre järnålder rymmer inte brandlagren och gravarna de i genomsnitt ca 3 kg ben som återstår efter en kremerad människa (McKinley 1989). Med osteologins hjälp har man ibland kunnat spåra pass-ningar mellan ben, där t ex delar av en kropp medvetet kan ha placerats på flera olika platser, både inom en grav och i flera olika gravar inom ett gravfält. Det finns även exem-pel på att ben har avlägsnats sekundärt från gravarna. Till frågan hör också bruket av gemensamma eller enskilda bålplatser, vilket bl a Arcini har berört (Arcini 2005). Sed-vänjan att använda djur vid begravningsritualen är ett an-nat fenomen som belysts i olika sammanhang, där djuren antas ha haft olika funktion, antingen som medföljare (sa-krala offer) eller som rester efter en måltid (Sigvallius 1994; Andersson 2005; Norberg 2003).

Målsättning och frågeställningar inför slutundersökningenVid sidan av gängse parametrar såsom datering, yttre och inre gravskick, gravarnas olika relationer och sekundär-begravningar betonades det osteologiska materialets po-tential vid undersökningen. Genom en kombination av studier av gravgåvorna och osteologiska analyser förvän-tades gravmaterialet kunna användas för att t ex belysa de gravlagdas sociala status uttryckt i gravarnas inbördes placering på gravfältet. Detta antogs också kunna erbjuda möjligheter till jämförelser med andra gravfält för att un-dersöka eventuella anomalier och mönster. Intressant var även att se om gravarna i logen uppvisade rumsliga skill-nader exempelvis ifråga om gravgåvor och i förhållande till de utmärkande fynd som tidigare gjorts på gravfält 40l.

Då bevarandeförhållandena för brandlagren i logen skiftade och förutsättningarna för att kunna undersöka gravarna varierade skulle frågeställningarna och metodi-ken av nödvändighet få anpassas till rådande situation. Ett mål är dock att ringa in handlingar och aktiviteter kring gravbålet. Har lagren lämnats som de var efter bränningen eller har man rört i dem? Hur mycket har benen flyttats? Finns skillnader i benmaterialet över och under de jord-lock som konstaterats över själva kärnan i några av brand-lagren vid förundersökningen? En annan central fråga är också vilka djur och vilka djurdelar som är representerade i benmaterialet och vilken roll djuren spelat.


Frågor som undersökningen väntades kunna belysa var:• Gravarnas datering.• Om gravarnas form varierade beträffande konstruktion

och inre gravskick i förhållande till variablerna date-ring, gravgåvor, kön, ålder och status?

• Om kremeringsplatser kunde beläggas på platsen? Hur har i så fall de kremerade kvarlevorna hanterats efter bränningen?

• Vilka arter förutom människa som fanns representera-de i gravarna.

• Om hela eller delar av djurkroppar har kremerats?• Om det fanns boplatslämningar eller övriga lämningar

inom gravfältet? Hur omfattande var de i så fall och vil-ken tid tillhörde de?

• Om det fanns ett kronologiskt samband till övriga läm-ningar på platsen?

• Om det förekom överlagringar mellan gravar och andra lämningar av rituell art eller av boplatskaraktär?

• Om det fanns likheter mellan gravarna på Ultuna och andra samtida lämningar i regionen, t ex Söderby-gravfältet och Valsgärde?

Ytterligare frågor om gravritual som SAU intresserat sig för och som endast kan besvaras genom fler undersök-ningar där samma metod används, är huruvida det finns någon skillnad i ritualerna under äldre och yngre järn-ålder beträffande hanteringen och manipuleringen av människokroppar. Kan passningar av ben mellan och inom gravar visa att man gjort en medveten fördelning av kremerade kroppar inom ett gravfält? Kan vi vidare finna belägg för att ”gravar” med ytterst få ben egentligen inte är gravar utan bålrester? Utgör även de vanligt förekomman-de brandlagren med ben under yngre järnålder rester efter bålplatser? Om förutsättningarna medger det kommer därför även frågan om de mänskliga kvarlevorna i brand-lagren ligger anatomiskt korrekt att undersökas. Av intres-se är att utvärdera vad spridda förekomster av brända ben i brandlagren betyder, d v s att detaljstudera om brand-lagren egentligen utgjort bålplatser eller om de är resulta-tet av en medveten manipulering och uppdelning av kre-merade kroppar.

Förutom ovanstående planerades även arkivstudier ske i samband med bearbetningen. Detta innebar en genom-gång av insamlat material från främst ATA för att relatera undersökningsresultaten till tidigare genomförda grav-fältsundersökningar på Ultuna och Valsgärde, samt Söder by.

Genomförande av den arkeologiska slutundersökningenDen första byggåtgärden var att avlägsna taktegel och bära om taktyngden, vilket påbörjades direkt efter nyår. Att ombyggnaden var komplicerad var alla inblandade med-

vetna om. Ställda inför verkligheten uppkom dessutom hela tiden nya utmaningar då delar av konstruktionen inte såg ut som förväntat, eller för att planerade insatser inte var genomförbara. Exakt vilka åtgärder och markingrepp som krävdes för att fullfölja ombyggnaden fick klargöras under arbetets gång. Detta förutsatte en flexibel hållning hos alla inblandade, såväl arkeologer som entreprenörer och byggare. Med hänsyn till hela campusbygget och an-talet engagerade underentreprenörer rådde dessutom stor brådska. Den takbärande konstruktionen var delvis om-byggd när den arkeologiska slutundersökningen började med schaktkontroll (i område A) i slutet av januari 2010. Tak och väggar i logens östra del var då rivna så grävning-en kunde ske med normalstor maskin. Därefter följde un-dersökning med utvidgning och schaktning i område C och slutligen även schaktning och undersökning i område B, efter att förundersökningsschakt XI fått återfyllas och en innervägg mellan schaktet och område A fått gjutas.

Vid schaktningen kring slutundersökningsområde C stod det klart att detta var objektets mest fynd- och an-läggningstäta område. Ett par brandlager påträffades i för-undersökningsschakt XIII respektive XIV. Gravgömmor-nas utbredning sträckte sig på ömse sidor om en av bal-karna som förband de stolpar som fortfarande ingick i den takbärande konstruktionen. Gravarna grävdes inled-ningsvis från två håll med balken, underliggande lager och en rasbuffert som profilbank. Enligt byggplanen skul-le golvet inte sänkas till gravarnas nivå väster om den ak-tuella balken, varför denna heller inte skulle tas bort, men eftersom undersökningen var påbörjad och gravarna an-nars skulle bli övertäckta klargjorde Länsstyrelsen att så mycket som möjligt av dem skulle undersökas. Balken bars därför av med stämp och avlägsnades så att gravarna kunde undersökas i sin helhet, vilket kunde ske till fullo i undersökningens absoluta slutskede. Precis norr om plan-erat undersökningsområde C visade den samtidigt pågå-ende schaktningen för golvsänkningen att ursprunglig marknivå låg betydligt grundare än vad förundersökning-en visat. Här framkom ett av undersökningens benrikaste brandlager (A4425) med ca 6,7 kg brända ben på 0,3 meters djup istället för på antagna 0,8 meters djup. Ytterligare en grav (A4410) påträffades och undersöktes strax öster om nämnda brandlager. Graven var skadad av logens norra yttervägg men ändå fyndrik med ett stort antal pärlor. Undersökningen av gravarna i område C var fylld av av-brott och brandlagren kunde därför inte dokumenteras i ett sammanhängande skede. Att undersökningen gjordes i stark kyla försvårade arbetet ytterligare, då det inte alltid fanns tid att helt tina upp marken.

Undersökningen av område B inleddes med att det igenfyllda schaktet tömdes ned till anläggningsnivå. För-undersökningsschakt XI i område B utvidgades därefter för att frilägga den stensättning som iakttagits vid för-undersökningen. Dessförinnan hade en innervägg gjutits


strax öster om schaktet och balkar och stolpar samt sten-fundament hade avlägsnats. Grävningen visade att sten-sättningen var skadad, däremot kunde ytterligare en grav-gömma i schaktet undersökas (A4350). De omgivande lag-ren bestod huvudsakligen av sand, vilket innebar betydligt lösare schaktkanter än inom övriga delområden. Detta i kombination med schaktets djup gjorde att schaktväggen hela tiden hade en raskant. Område B var som helhet dock betydligt mer stört än vad förundersökningen låtit ana.

Metod och dokumentationBåde för- och slutundersökningen förutsatte som nämnts stor flexibilitet av alla som på ett eller annat sätt var invol-verade. Förundersökningsschakten grävdes för hand, med liten eller med stor maskin, beroende på situation och förutsättningar. Innan förundersökningsschakten in-uti logen kunde grävas skars schaktens lägen ut i det 0,15 m tjocka betonggolvet, som sedan lyftes ut. För-undersökningsschaktens placeringar blev därigenom i större utsträckning än vanligt bestämda på förhand. Efter att betongkappan avlägsnats från de blivande schakten

Figur 13. Entreprenören schaktar i SU-område A med en fjärrstyrd Brokk. Foto mot V. Fredrik Thölin, SAU.

Figur 14. Elin Säll och Marcus Säll. Foto mot Ö. Karl-Johan Lindholm, Uppsala universitet.

Figur 15. Mia Englund och Jennie Andersson. Foto mot N. Elin Säll, SAU.


grävdes singellager och omrörda, sentida lager (som bär-lager och utjämningslager) bort. Grävningen genom de underliggande nivåerna skedde sedan successivt och var-vades med metallkartering av varje kulturpåverkat lager. Schaktningen fortgick ned till kulturlager och anlägg-ningsförande, alternativt orörd nivå. I de kulturlagertäta förundersökningsschakten IV utanför logen och XIV inne i logen grävdes dessutom ett par sondage för att utreda la-gerföljd och lagerdjup. Lagerföljder dokumenterades i schaktprofiler och anläggningarna mättes och ritades in manuellt i plan och sektion. I de fall upptining av marken var aktuell användes eluppvärmda mattor samt värme-fläktar. Plusgraderna i marken upprätthölls sedan med hjälp av isoleringsmattor.

I den östra delen av logen, område A, skulle endast den kallmurade grunden stå kvar, medan resten av byggna-den, d v s väggar och tak skulle rivas och ersättas med en ny konstruktion. Här användes som nämnts traditionell grävmaskin. Den arkeologiska slutundersökningen i den-na del av logen genomfördes i form av en schaktnings-övervakning, som var mycket brådskande, eftersom den skedde i samband med rivnings- och förstärkningsarbe-tet av grunden. Påträffade brandlager i område A avlägs-nades lagervis. Med hänsyn till årstiden och för att på-skynda fältinsatsen torrsållades fyllningen först i 4 mm såll utomhus. Därefter eftersållades den med vatten i 2 mm såll inomhus. Område A avsöktes även med metall-

detektor. Bebyggelselämningar som stolphål och gropar grävdes ut till hälften och dokumenterades i profil.

Slutundersökningsområde B och C schaktades med en Brokk, d v s en fjärrstyrd mindre grävmaskin. Schaktning-en innebar att gravarna och ytorna mellan dessa togs fram maskinellt, därefter rensades gravarna för hand. Där det med hänsyn till ombyggnadsarbetet var möjligt, under-söktes gravarna i sin helhet. Undersökningen skedde i hu-vudsak stratigrafiskt, men utgrävningen försvårades av arbetssituationen och den stränga kylan. Korsprofiler kunde i flertalet fall inte upprättas p g a gravarnas läge i förhållande till kritiska punkter i byggnaden. Av den an-ledningen undersöktes de istället sektionsvis i enkla pro-filer. Insamlingen av ben skedde lagervis. Även här skedde torrsållning med efterföljande vattensållning. Det inre gravskicket (huvudsakligen brandlager och brandgropar) behandlades som fyndenheter, vilket innebar att dessa mättes in digitalt och benen samlades sedan in från dessa enheter. Ben och fynd från grop eller kärl insamlades se-parat. Välavgränsade koncentrationer av ben samlades in för sig och mättes in. Relationerna mellan gravarna doku-menterades genom upprättande av digitala planer och manuellt framställda sektionsritningar. Enskilda stenar mättes inte in.

Övriga anläggningar som påträffades under slutunder-sökningsskedet frilades och mättes in. Anläggningarna undersöktes till hälften i sektion och profilritningar upp-

Figur 16. Fredrik Thölin metallkarterar i slutundersökningsområde C. Foto mot S. Jennie Andersson, SAU.


rättades. Kulturlager rensades fram och avsöktes med metalldetektor varefter djup och innehåll fastställdes.

Alla anläggningar mättes in i plan. På utsidan av logen genomfördes inmätningarna i huvudsak med RTK-GPS. Närheten till byggnaden innebar dock att satellitkontak-ten inte alltid var optimal, vilket kunde ge försämrad pre-cision, alternativt omöjliggöra digital mätning. Detta medförde att vissa lager och anläggningar fått mätas in manuellt. Inuti logen skedde även mätningarna manuellt under förundersökningsfasen. Under slutundersöknings-fasen kunde dock totalstation användas under merparten av tiden, då sikten inne i byggnaden inte stördes av tak-bärande stolpar i samma utsträckning som tidigare. In-mätningarna skedde dock tidvis under svåra förhållanden med t ex köld (som snabbt drog ur batterierna) och saker i vägen för siktlinjen. Övrig dokumentation av gravar och

övriga anläggningar skedde med digitalt foto och anlägg-ningsbeskrivningar. Gravarna lodfotograferades om möj-ligt, samt detaljfotograferades för dokumentation av sär-skilda konstruktionsdetaljer och uppbyggnad. Fotodoku-mentation av anläggningar, fynd och fältarbetet gjordes kontinuerligt.

Samtliga fynd, med undantag för tegelfragment, tillva-ratogs för registrering. Lösfynd mättes in digitalt. Fynd som påträffades i en anläggning eller i ett lager relatera-des till sin kontext, om inte särskilda skäl fanns för att göra en inmätning av fyndplatsen. Vid urvalet inför kon-servering av fynd från gravarna prioriterades daterande föremål. I några fall har föremål vars kategori inte kunde avgöras genom röntgen konserverats. Konserveringen har skett i Stockholm vid Acta konserveringscentrum AB.


Undersökningsresultat

Detta avsnitt omfattar resultaten från både förundersök-ningen och slutundersökningen. Av totalt 90 funna an-läggningar och lager har sammanlagt 13 brandbegravning-ar identifierats. Brandgravarna varierade i omfattning från större, med brända ben i kraftiga kollager, till mindre med benkoncentrationer i små gravgömmor och enstaka sprid-da brända ben. Vid förundersökningen framkom dess-utom en stensättning (A4375). Utanför stensättningen i ett skadat brandlager (A4350) hittades keramik och brända ben m m. Mest anmärkningsvärt var dock ett ovanligt före-mål i brons med en infattad granat i s k cloisonnéteknik (F341). Föremålet som föreställer en liten fågel har ur-sprungligen troligen tillhört ett ryggknappsspänne. Även från förundersökningsschakt IX strax öster om stensätt-ningen gjordes gravindikerande lösfynd i form av en svärdsdetalj (F322) se figur 43 och 45.

Bevarandegraden var mycket skiftande, med områden som var i det närmaste helt bortschaktade i öster och längst i väster. Däremellan fanns dock flera fickor med bevarade lämningar. Komplexiteten var särskilt tydlig i SU-område C, med ett par tätt anlagda gravar (A4018 och 4206), varav den ena (4206) överlagrades av andra gravgömmor. I A4018 och A4206 hittades även ett antal gravurnor som var i det närmaste kompletta. De yttre konstruktionerna, i den mån gravarna haft några, konstaterades i samtliga fall vara mer eller mindre skadade. I några fall bestod gravöverbyggna-derna endast av tunna förslutningslager/lock av siltig lera, vars bevarandestatus skiftade. Denna typ av gravöver-byggnad är känd från samtida gravar i Valsgärde norr om Uppsala, samt har även konstaterats på nyligen undersökta Inhåleskullen (Ljungkvist 2008; Seiler 2012).

Stensättning A4375 hade den tydligaste yttre konstruk-tionen och förväntades därmed vara den bäst bevarade graven. Vid undersökningen uppenbarades dock att sten-sättningen var kraftigt skadad och att den saknade grav-gömma. Variationen ifråga om gravöverbyggnader ger, tillsammans med fyndbilden och komplexiteten i övrigt, emellertid en inblick i gravfältets forna omfattning och rikedom. Att ytan bär spår efter olika i sammanhanget nedbrytande aktiviteter från en lång tidsperiod är dock uppenbart. Markförhållandena i och runt logen präglas inte bara av diverse raserings- och påfyllnads- och utjäm-ningslager, utan också av en del äldre kulturlager. Resul-tatredovisningen börjar därför med en genomgång av vad som uppenbarade sig i de olika schakten i och runt logen.

Förundersökningsschakten i och runt logenBevarandeförhållandena både inuti och utanför logen var som framgår mycket varierande. Utanför logen var stora

partier antingen nedschaktade eller genomgrävda av di-verse kanalisationer och andra markarbeten. Förhållan-dena inuti logen präglades av den stora mängden påförda massor, som var särskilt påtaglig i byggnadens mitt. Be-träffande förhållandena utanför byggnaden var schakt IV längs logens norra långsida särskilt lager- och anlägg-ningstätt med en sammansatt stratigrafi. Undergrundens beskaffenhet gjorde att lagren hade en sandig karaktär, med varierade inslag av sot, kol och skörbränd sten. Lag-ren var i olika omfattning påverkade och omrörda och be-stod i ytan till stor del av störningar och nedgrävningar. Tack vare det högre läget vid krönet av åsen, utgjorde dock inte jordmassorna i schakt IV i samma utsträckning som lagren i schakten inuti logen av utfyllnad, där flera nivåer uppfattades som raserings- och utfyllnadslager. Lagren i schakt IV bestod i högre grad av avsatta kulturlager, vilka liksom anläggningarna var av varierad karaktär med ett stort tidsdjup. Här fanns bl a ett skadat brandlager. På lo-gens norra sida låg även schakt V där marken, bortsett från ett kulturlager av yngre datum, i huvudsak var störd. Söder om logen i schakt VI fanns ett par ytligt liggande brand-gravar. Även i det tillkommande schakt XVI var merparten av marken kraftigt störd. Ett mindre brandlager med brän-da ben från en yngre individ påträffades dock i ett hörn av schaktet närmast logväggen.

Schakt utan indikationSchakt I, II och III Den östra delen av logen bestod av ett källarutrymme. Ef-tersom utrymmet hade låg takhöjd fick all grävning i den-na del av logen ske för hand. Tre mindre förundersök-ningsschakt öppnades i utrymmet. Golvet var huvudsak-ligen belagt med kantställd tegelsten och undergrunden bestod av sand. Schakt I var 8 m2 och 0,65 meter djupt. Under det 0,16 meter tjocka tegellagret utgjordes lager-följden av ett 0,4–0,5 meter lager mörk, humös matjord; därefter sand.

Schakt II var 2,4 m2 stort och 0,60 meter djupt. Här täck-tes inte golvytan av tegel, utan av ett 0,1 meter tjockt skräp- och fyllnadslager. Under detta fanns ett utjämningslager av 0,2 meter grusblandad sand, följt av ett omrört rase-ringslager med inslag av tegel, obrända ben och kol. I bot-ten fanns kalkbruk, tegel samt fragment av trä, ovanpå den rostfläckade sanden.

Schakt III var 2,25 m2 och grävdes till ett djup på 0,60 meter. Ovanpå teglet fanns ett hårt 0,02 meter tjockt lager kalkbruk, som utgjort golvets putsade yta. Under teglet fanns samma utjämningslager av grusblandad sand som i schakt II. Avvek gjorde dock ett jämnt 0,04 meter tjockt


lager kalkbruk, som noterades 0,4 meter under golvytan. Under kalkbruket fanns den naturliga sanden.

I schakt I påträffades recent järn och i schakt II en re-cent nedgrävning med obrända, recenta djurben tillsam-mans med fragment av en gammal jutesäck. Enstaka re-centa djurben fanns även i schakt III, tillsammans med bitar av kalkbruk och järnfragment. De recenta fynden tillvaratogs inte. Några förhistoriska indikationer notera-des inte schakten. Med tanke på att brandlager påträffades precis utanför muren i anslutning till denna del av logen, tyder allt på att källardelen delvis grävts ur från insidan, alternativt att anläggandet av loggrunden skett med mini-mal grävning utanför själva grunden.

Schakt VII, VIII och XVTomma var även schakten i den del av logen som låg längst i väster. Schakt VII och VIII var vardera 10 m2 och 0,40 res-pektive 0,38 meter djupa. Någon lagerföljd i egentlig me-ning fanns inte, då fyllningen bestod av homogen grus-blandad sand. Även här bestod undergrunden av sand. Detta förhållande gällde även för schakt XV, som skiljdes från de övriga tomma schakten i västra delen av byggna-den av en mellanvägg. Schakt XV var 9,3 m2 stort samt 0,60 meter djupt och helt tomt på anläggningar. Att marken i västra delen av logen schaktats ned till steril sand är där-med ett faktum. Detta bekräftar även den förundersök-ning som gjordes på den tidigare s k Undervisningsplan år 2009. Förundersökningsområdet sträckte sig då från Ulls väg i väster till logens gavel i öster. Samtliga schakt i den västra delen av undersökningsområdet var tomma och undergrunden bestod även då av sand (Hulth 2010 b).

Schakt med indikation Schakt IVSchakt IV placerades intill logens norra mur där marken var gräsbevuxen och delvis över en mindre grusväg som löpte ett par meter ut från väggen. I vägen var bl a en tryck-spillsledning nedgrävd (d v s avlopp), vilket i princip för-hindrade eventuella utvidgningar. Schaktet omfattade 98 m2 och banades ned skiktvis i omgångar, vilket skedde både under förundersökningen och vid den fördjupade förundersökningen. Den översta lagerförande nivån låg omkring 16 m ö h. Schaktningsdjupet i första omgången var ca 0,5 meter, vilket omfattade bärlager och fyllnadsla-ger. Under dessa konstaterades olika lager och anlägg-ningar som har delats in i fyra stratigrafiska grupper (N1–N4). Vilka dessa är framgår av tabell 4, nedan.

Den översta nivån N1 Kulturlager och anläggningar framträdde på 0,5 meters djup, räknat från markytan, under grästorv och matjord samt under bärlagret för vägen. Merparten av schaktet i denna nivå täcktes av ett siltigt och humöst kulturlager

Figur 17. Fredrik Thölin i förundersökningsschakt I i källar-utrymmet i logens östra del. Foto mot N. Helena Hulth, SAU.

Figur 18. Schakt IV under frambaning. Foto mot V. Helena Hulth, SAU.


(A1798). I sanden i den östra delen av schaktet noterades friliggande sotfläckar och gropar (A1707, A1717, A1728). Lager och anläggningar dokumenterades och ytan söktes av med metalldetektor innan schaktningen fortsatte. Ett 0,4 meter brett sondage (S1861) handgrävdes genom kul-turlager A1798 från lagrets översta nivå och underliggande lager ned till orörd mark. Sondaget visade att olika lager från övre markyta ned till åtminstone 1,20 meters djup var att vänta. Schaktets botten nåddes på ca 1,4 meter. Fynden i den översta nivån bestod uteslutande av recenta rens-fynd i form av diverse metaller såsom spikar och sprintar, glaserat rödgods och tegel.

Den andra nivån N2 Under den övre nivån, ca 15,6–15 m ö h, fanns ett omfat-tande svartgrått flammigt, sotigt och siltigt kulturlager (A2459). Till samma stratigrafiska grupp hör gropen A2439, som var nedgrävd i kulturlagret och som bestod av grå sil-tig sand med inslag av enstaka skörbränd sten. Här fanns även stolphålen A2486, A2492 och A2498 med fragment av obränt trä. Eftersom förutsättningarna för att obränt trä ska bevaras i så pass väldränerad mark är mindre goda, bedömdes stolphålen vara förhållandevis sentida.

I den östra delen av schakt IV påträffades A2408, en flerskiktad, svårkategoriserad nedgrävning som inte kun-nat klassificeras närmare än till kategorin gropar, se av-snittet om gropar nedan. A2408 skar ett brandlager (A100516) med brända ben av bl a människa, se nedanstå-ende stycke N4. Det skadade brandlagret förklarar förut-om förekomsten av brända och obrända ben, även närva-ron av olika förhistoriska föremål, som t ex AIII-keramik (F39), en järnnit (F161) och annan keramik (F34, 35, 36, 37, 38, 41, 42, 43) som låg utspridda i merparten av anlägg-ningens olika lager.

Till de mer utmärkande fynden som däremot tillhör denna stratigrafiska nivå hör F46, änden av en trefotsgry-ta, som hittades i lager A10172. Från samma lager finns även en handsmidd spik (F125), Vid metallkarteringen påträffades vidare en knapp till en dolk (F324) som för-modligen är medeltida. Dessa ger tillsammans med en 14C-datering av träkol från björk från lager 3 i A2408, en god fingervisning om tidsställningen beträffande nivå N2. Kol provets BP-ålder blev 387±30, d v s 1400-tal (se tabell 7). Dateringen betyder också att gravfältet började skadas redan på 1400-talet.

Den tredje nivån N3 Till denna stratigrafiska grupp, vars höjd-värden låg mel-lan ca 15,6 till 14,4 m ö h, hör merparten av anläggningarna och lagren i schakt IV. Detta innebär ytterligare kulturla-ger, stolp- och pinnhål, en härd och en härdgrop, samt den brandgrav som skars av A2408 (A100516 - se avsnittet om gravarna). Här fanns även A10133, en delvis förstörd härd med mycket skärvig sten och fragment av brända

16

04

26

016

04

28

016

04

30

0

6634360

05

10

15

20

mV

äg

g, lo

ge

n

FU

-sch

akt

Re

c s

törn

ing

An

läg

gnin

ga

r/la

ge

r

Figur 19. Schakt IV och V, översikt, skala 1:300. Infälld karta skala 1:2000.


och obrända ben. Från härden finns ett fynd av trolig eld-slagningsflinta (F53). Samma typ av fynd (F47) har gjorts i gropen A10309. På denna nivå fanns även ett sotbemängt lager A2383, som möjligen kan vara rester efter brandaktiv-iteter i anslutning till gravfältet. Några brända ben eller andra indikationer som skulle kunna styrka detta antag-ande än närheten till gravarna har dock inte kunnat fast-ställas. Till fynden hör förutom gravfynden delar av nitar, sintrad lera, keramik mm. Fynden och anläggningarnas karaktär, med bl a brandlagret, visar att nivån tillhör den yngre järnåldersfasen, d v s från samma period resten av gravfältet och intilliggande boplats- samt rituella läm-ningar (Hulth 2013).

Tabell 4. Gruppering av anläggningar och lager i stratigrafiska nivåer i schakt IV.

Grupp Anl Objekt Notering Dateringar Z max

N1 A1707, A1728, A1798 sotfläck, kulturlager, grop

1798=1802 i sch V 16,01-15,72

N2 A10005, A1742, A2408, A2439, A2459, A2486, A2498, A2492, A2396, A10096, A10172

stolphål, grop, kulturlager, lager

A10005 överlagrar A2492

A2408, BP 387±30

15,68-15,08

N3 A2383, A10220, A10233, A10295, A10017, A10244, A10133, A10309, A10333, A10346, A10027, A10053, A10113, A10208, A10340, A10667, A10679, A10694, A100516

kulturlager, härd, sotfläck, grop, pinnhål, stolphål, brandlager

A100516 utgör ett skadat brandlager, stört av A2408. Rester av brandlagret påträffades även i N2

15,64-14,41

N4 A2368, A2377, A10045 sotfläck, grop A2368, BP 1744±30

14,99-14,94

IV

V IV sondage

A1798

A1707A1728

1604280 1604290 1604300 1604310

66

34

35

066

34

36

0

0 5 10 m

Anl_lager_N1

Störning

Vägg, logen

FU-schakt

9

8

7

6

5

4

32

1

13

12

10

11

V Ö

15,6 m ö h

1, Ljust grovt grus. Bärlager.

2. Mörkgrå silt, grus och packad lera.

Fyllnadslager.

3. Ljusbrun lins av sand.

4. Mörkgrå sandig silt, tegel, träkol,

träfragment.

5. Sand, grus, sandig silt, tegel.

6. Gråbrun sandig silt, träkol.

7. Ljusbrun sand, grå sandig silt.

8. Gråbrun sandig silt, träkol, br lera.

9. Ljust gråbrun sandig silt, kalkfragm.

10. Mörkgrå sandig silt, träkol, br lera.

11. Gråbrun sandig silt, träkol.

12. Mellangrå sandig silt, träkol.

13. Mellanbrun sand, träkolsfragment.

Figur 20 Schakt IV, lagernivå N1. Skala 1:200. Infälld karta skala 1:1000.

Figur 21. Profil av sondage 1861 i Schakt IV.


Den fjärde nivån N4På den nedersta nivån i den östra kanten av schaktet fanns A2368, en sotfläck som syntes i plan som en ganska tydlig, men till formen oregelbunden mörkfärgning. Även profil-ens form var oregelbunden Anläggningen utgjordes i hu-vudsak av ett tunt sotlager. Mot botten fanns en tunn, men tydlig kollins. Kolprov från sotfläcken har daterats till 1744±30BP, d v s 247 till 336 e Kr (1 σ), eller 229–389 e Kr (2 σ). A2377 påminde i utseende och fyllning om nämnda sotfläck och tolkas som en rest alternativt utrakat lager från densamma. Att dessa skulle ha något att göra med

gravfältet är rimligen uteslutet, då koldateringen från A2368 till romersk järnålder är äldre än gravfältets (Upp-sala 401) användningstid, som framförallt är vendel- och vikingatida, med vissa inslag av folkvandringstid. Värt att notera är att dateringar från romersk järnålder är mycket sällsynta inom Ultunaområdet. Hittills finns endast ytter-ligare en 14C-datering från äldre romersk järnålder i Ul-tuna. Provet ifråga är taget i en kokgrop som framkom i samband med schaktningsövervakningar i södra Ultuna och som kunde dateras till BP 1810±30, d v s 130–250 e Kr (1 σ), eller 120–260 e Kr (2 σ) (Hulth & Andersson, 2013).

A2459A2459

A1742

A2408A10172

A2396

A2439

A2486 A10096

A2492

A2498

1604280 1604290 1604300 1604310

66

34

35

066

34

36

0

0 5 10 m

Anl_lager_N2

Vägg, logen

FU-schakt

S1861

Figur 22. Schakt IV, lagernivå N2. Skala 1:200. Infälld karta skala 1:1000.

A10346

A10027

A2383

A10113

A10309A10017

A10233A10694

A10679

A10244

A10667

A10208

A10295

A10340 A10053

A2368

A2377A100516

1604280 1604290 1604300 1604310

66

34

35

066

34

36

0

0 5 10 m

Anl_lager_N3

Anl_lager_N4

Brandlagerrester

Vägg, logen

FU-schakt

Figur 23. Schakt IV, lagernivå N3 och N4. Skala 1:200. Infälld karta skala 1:1000.


Schakt VSchakt V norr om logen omfattade 164 m2. Under det 0,4 till 0,5 meter tjocka grus-/bärlagret för väg fanns siltig och sandig lera. Ett kulturlager bestående av brunsvart mycket humös lera påträffades i schaktets östra del på 16,2–15,9 m ö h (A1802). Lagret var av samma karaktär som det översta kulturlagret i schakt IV (A1798) och bedöms därför vara samma sentida lager, se nedan. Mot väster var kultur-lagret genomgrävt av omfattande kabelschakt, vilka täckte en stor del av schakt V. Inom störningen noterades en grop (A1808) vars fyllning till stor del påminde om den i förhistoriska anläggningar. Eftersom gropen låg helt inom störningen är det dock rimligtvis fråga om ett stenlyft, som återfyllts med jord från något närliggande kulturlag-er och inte en anläggning. Några ytterligare åtgärder efter för undersökningen var inte aktuella ifråga om schakt V.

Schakt VISchakt VI var ca 35 m2 och omslöt logens sydöstra hörn. Söder om logen var mängden påförd jord liten. Anlägg-ningar och lager framträdde redan vid 0,2 meters djup i

den gräsbevuxna ytan. Vid avbaningen noterades spridda brända ben och små fragment av keramik i renslagret. Här var inblandningen av recent material påtaglig. Till rens-fynden hör ett mynt (F158), troligen från 1714 och ett bry-ne (F249) samt tegelfragment. Under matjorden konstate-rades ett 6 x 5 meter stort och omrört kulturlager (A1878) som skars av logens stengrund. Utspritt i detta lager fanns enstaka fragment av brända ben blandat med en större mängd recent material, bestående av tegel, spik, kalkbruk och glas. I lagret grävdes en ruta (R10483). Den recenta in-blandningen konstaterades då sträcka sig ned till 0,30 meters djup.

Endast 0,20 m under markytan och störningarna till trots påträffades delar av ett ben- och fyndrikt brandlager (A10647) precis intill grundmuren, som skar minst hälften av benkoncentrationen. Kring denna koncentration, som var starkt kolbemängd fanns ett sotigt lager med enstaka brända ben, vilket uppfattas som en indikation på gravens egentliga utbredning (A10760). Runt hörnet i schaktets östra del var marken djupt genomgrävd i sen tid, men även här fanns en del spridda brända ben i ett mycket

A10485

A10583 A10647

1604310

66

34

33

066

34

35

0

0 2 4 6 8 10 m

Brandlager

Kolfläck

Lager

Störning

FU-schakt

Vägg, logen

I

IIIII

XVI VI

Figur 24. Schakt I, II, III, VI och XVI, skala 1:200. Infälld karta skala 1:1000.


stört lager (A10485). Det tydliga och väl avgränsade brand-lagret A10647, talar för att det rör sig om två olika gravar. Den osteologiska analysen har visat att båda innehöll

människoben. I fråga om A10647 var det en vuxen individ (adultus). I resterna efter det andra brandlagret, en yngre vuxen (juvenilis/adultus), se gravbeskrivningarna.

Figur 25. Förundersökningsschakt VI. Foto mot NNV av Helena Hulth.

1604280 1604300

66

34

35

0

0 2 4 6 8 10 m

Härd

Lager

Stolphål

Sotfläck

Brandlager

Stensättning

Fyndförande lager

Störning

Vägg, logen

FU-schakt

A100509

A100508

A4379

A4350

A4375

A3035A100458

A100510

IX

X

XI

XII

Figur 26. Schakt IX, X, XI och XII, skala 1:200. Infälld karta skala 1:1000.


Schakt IXSchakt IX låg inuti själva logen och var 10 m2. Schaktet maskingrävdes genom påförda jordmassor och kultur-lager ned till mer entydiga förhistoriska indikationer på 1,9 meters djup, räknat från golvytan. Lagerföljden under betong och singellager bestod av ett 0,4–0,45 meter tjockt lager matjord. Därunder fanns ett tunt lager spån/torv, följt av 0,12 meter mörkt gråbrun sandig kulturpåverkad silt. Under detta fanns flera tunna lager av siltig eller sand-ig lera i olika grå nyanser. Dessa fortsatte ned till 1 meters djup, där större sjok av kulturpåverkad sand tog vid. Lik-som i de övriga schakten med kulturlager metallkarterad-es de framrensade nivåerna successivt i samband med schaktningen. Genom karteringen identifierades recenta saker som större korroderade järnföremål, t ex delar av hästskor, en knapp i Cu-legering (F165) och förhistoriska föremål, bl a i form av en järnnit (F122) och keramik (F12, 282). Fyndomständigheterna bekräftar att lagren var om-rörda. Även en smyckedetalj i form av en pärlspridare av järn (F316) hittades i omrörda lager. Nere på 1,6 meters djup, där jordlagren konstaterades bestå av mörkt grå-brun sandig silt, påträffades träkol och tegel. Denna kron-ologiska blandning fortsatte ned till 1,8 meters djup där marken bestod av gråbrun sand. I botten av schaktet hit-tades ett metallbeslag (F128).

Schakt XSchakt X låg sex meter väster om schakt IX och var 4 m2 stort och 2 meter djupt. Lagerföljden från betonggolvet och nedåt bestod av ett tunt sandlager, följt av ett lager omrörd matjord. Under detta på 0,4–0,7 meters djup fanns ett brunsvart humöst lerlager med inblandning av kol. Lagret var av samma karaktär som lager A1798 i schakt IV och A1802 i schakt V. Under detta fanns ett 0,1 meter tjockt lager sand, efterföljt av 0,26 meter omrörd lera och träkol. Detta lerlager låg ovanpå ytterligare ett 0,4 meter tjockt lager kol- och sandblandad lera som i sin tur över-

lagrade ett 0,22 meter tjockt lager siltig kulturpåverkad sand. Mot schaktets botten blev marken sandigare och på 1,9–2 meters djup noterades ett sotigt sandlager med en-staka brända ben och kol. Undergrunden bestod av röd-brun, något sotig sand. På 1,8 meters djup påträffades magnetisk slagg (F11) och mindre keramikfragment.

Schakt XIYtterligare tre meter västerut placerades schakt XI som var 11,8 m2 stort och 1,5 meter djupt. Liksom vid de övriga schakten inne i logen fanns ett tunt lager singel under be-tonggolvet. Därunder vidtog ett gråbrunt lerblandat lager grus, följt av ett lager sandig silt. På 0,55–0,65 meters djup fanns siltig sand med inslag av tegel och träkol. Detta lager följdes av ett tunt lager gråvit sand, ovanpå ytterligare ett sandlager med inslag av träkol. På 0,90–1,05 meters djup bestod marken av mörkt gråbrun sandig silt, följt av brun sand och ett tunt lager gulbeige lera. Samtliga nämnda la-ger, förutom betonggolvet, tolkas som raserings- och ut-jämningslager. Några fynd förutom teglet gjordes inte i de bortschaktade lagren. Under ytterligare ett 0,1 meter tjockt lager sand, på 1,3–1,5 meters djup fanns ett lager gråbrun sandig silt med viss förekomst av träkol, keramik och frag-ment av brända ben. Värt att notera är att lagret är av sam-ma typ avseende färg och konsistens som det lager som noterades vid schaktningen för VA år 2009. Bland annat var den då funna stenraden (A20) anlagd i detta lager, vil-ket i sin tur överlagrade de förhistoriska, anläggnings-förande kulturlagren (Hulth 2010 a). Under detta sandiga siltlager och i nivå med anläggningarna iakttogs dessutom ett 0,05–0,08 meter tjockt fyndförande lager av svartbrun sand med inslag av kol (A100458), som täckte hela för-undersökningsschakt XI. Från lagret tillvaratogs pärlor i glas och Cu-legering, keramik och ett par järnnitar. I lag-ret fanns kantkedjan till en stenpackning (A4375) som stack ut ur den östra schaktkanten. Mittemot stenpack-ningen, i profilen i den västra schaktkanten, identifierades

Figur 27. Östra profilen i schakt X. Foto Fredrik Thölin. Figur 28. Helena Hulth på botten av förundersökningsschakt X. Foto mot S, Fredrik Thölin.


ett brandlager (A4350) som skars av ett 0,78 x 0,65 meter stort och 0,35 meter djupt stolphål (A4379). Från brand-lagret och stolphålet finns förutom brända djur- och människoben flera fynd som tillhör gravföremålen, bl a keramik och metaller. Schaktet kom senare att utvidgas och blev då slutundersökningens område B.

Schakt XIISchakt XII placerades drygt sex meter väster om schakt XI. Schaktet var 4,5 m2 stort och 1,2 meter djupt. Lagerföljden under betonggolv och singel bestod av ett 0,2 meter lager ljus sand följt av ett tunt lager matjord, som i sin tur över-lagrade ett 0,2 meter tjockt omrört lerlager. Under detta fanns siltig sand och därefter ett kompakt, siltigt 0,15 me-ter tjockt lerlager. Från 0,9–1,10 meters djup konstaterad-es ett mellanbrunt lager kulturpåverkad sand med bränd lera och kalksten. Under grävningen påträffades en hand-smidd spik (F110). Det kulturpåverkade sandlagret över-lagrade ett lager rödbrun sand, som utgjorde undergrund-

en. På denna nivå påträffades dels en kvadrant av ett till synes rundat sotlager (A100509), dels en härd (A100508). Härden var 1,3 x 0,9 meter vid och 0,18 meter djup. Fyll-ningen bestod av siltig sand med sot, kol och skörbränd sten. Från härden daterades ett kolprov till BP 1272±30, d v s sen vendeltid/tidigaste vikingatid (686–727 och 737–771 e Kr, 1 σ).

Schakt XIIIMed samma avståndsintervall åt väster (d v s drygt sex meter) placerades Schakt XIII. Schaktet var 4 m2 stort. Den ursprungliga marken låg i denna del av logen betydligt grundare i förhållande till logens golvnivå, än i den östra delen. Lagerföljden under betonggolvet och singellagret bestod av ett 0,12 meter tjockt lager ljus sand med inslag av lera. Därefter följde ett 0,12 meter tjockt lager matjord, vil-ket överlagrade ett 0,10 meter lager ljus lera. Under dessa lager fanns ett 0,20–0,22 meter mäktigt lager gråbrun sand-ig silt. Lagret ifråga är av samma karaktär som ett lager över anläggningsförande nivå i schakt XI. Samma typ av lager noterades i flera av förundersökningsschakten och i schakt utanför logen. Under det sandigt, siltiga lagret fanns ett 0,05–0,10 meter tjockt lager av ljusgrå sandig och siltig lera (A4077). På drygt 0,8 meters djup påträffades ett brandlager (A4018) med rikliga inslag av träkol, keramik, brända ben och kamfragment. Delar av brandlagret fort-satte in under den västra schaktkanten. När lagret rensa-des fram i plan hittades ett närmast intakt keramikkärl (F334) som placerats i lagret. Dessutom påträffades ett par pärlor, bl a en stor kalkstenspärla (F202) och en kniv (F276). Vid den fortsatta undersökningen framkom ytter-ligare fynd, se gravbeskrivning nedan.

Schakt XIVÄven i schakt XIV konstaterades arkeologiska indikation-er på den förhållandevis grunda nivån 0,8 meter. Schaktet var 9,5 m2 stort och placerades direkt väster om schakt XIII och linjen av takbärande stolpar. Detta innebar ett avstånd mellan schakten på lite drygt tre meter. Liksom i schakt XIII kunde lagerföljden i profilen, under betong och singel, konstateras bestå av ett lager matjord, följt av ljus kulturpåverkad sand (A4240). Lagrets avlånga, ovala form i plan ledde först till hypotesen att det var fråga om ett grophus. Ett 1 x 0,45 meter stort sondage lades därför i öst–västlig riktning genom A4240 för att undersöka detta. Vid sondagegrävningen, som skedde för hand, konstater-ades inledningsvis enstaka förekomster av träkol, bränd lera och brända ben från fyllningen. Vid den fortsatta grävningen perforerades ett 0,05 meter tjockt och mer kompakt lager av siltig lera (A4124). Under detta lager, som i efterhand konstaterades utgöra ett förslutningslager, på-träffades i mörkgrå, sotig, sandig silt rikliga mängder trä-kol och brända ben. Detta bekräftade att anläggningen skulle föras till kategorin brandlager (A4206). Den långa

Figur 29. Stensättningen i schakt XI under förunder-sökningen. Foto mot N, Fredrik Thölin.

Figur 30. Dokumentation av förundersökningsschakt. Foto Fredrik Thölin.


ovalen i sin tur konstaterades vara en kantränna (A4240). Profilen avslöjade också att anläggningen som helhet hade en flack, något välvd form och att förslutningslagret överlagrade en fyllning bestående av 0,14 meter sandig silt som tunnades ut mot kanterna.

Schakt XVILängs logens södra utsida grävdes så långt det var möjligt ett förundersökningsschakt på en tillkommande yta. Ut-rymmet mellan huskropparna var dock smalt, vilket be-gränsade maskingrävningen. Merparten av marken i schakt XVI som totalt omfattade 199 m2 var söndergrävd, vilket sannolikt skedde då Undervisningshuset och biblio teket byggdes. Längst i öster påträffades dock ett par mindre sotiga lager (A10550 och A10583) vilka innehöll enstaka brända ben. Den ena anläggningen (A10583) vi-sade sig innehålla brända människoben från en yngre vuxen individ (juvenilis/adultus). Lagret innehöll inte några andra fynd men benen härrör sannolikt från ännu ett för-stört brandlager. I det andra lagret påträffades däremot en bit stenkol (F361), vilket tyder på en sentida datering.

Slutundersökningsområdena A, B och CSlutundersökningsåtgärderna koncentrerades till tre om-råden inuti logen, A, B och C, se tabell 3. Som nämndes i avsnittet om slutundersökningens genomförande skulle hela logens golvyta på ett eller annat sätt beröras av om-byggnaden. De valda ytorna skulle dock påverkas mer än resten av ytan. Slutundersökningen inleddes med schakt-ningsövervakning i område A längst i öster. Såväl förhis-toriska, som historiska lämningar kunde då identifieras mellan förundersökningsschakten IX och X. Dessa be-stod av nio relativt recenta stolphål, en grop och ett

brandlager (A100019). Sökschaktningen bekräftade resul-taten från förundersökningen som visade att källardelen längst i öster var urschaktad. Öster om schakt IX gjordes inga fynd över huvud taget innanför logens grundmur.

Område B bestod huvudsakligen av en utvidgning av förundersökningsschakt XI. På grund av rasrisk fick schaktet läggas igen efter förundersökningen, för att se-dan åter schaktas fram efter att en förstärkningsvägg mel-lan område A och B hade gjutits. Förväntningarna på stensättningen (A4375) som påträffades i den östra schakt-kanten vid förundersökningen var höga. Kantkedjan var vällagd och graven verkade med sin tydliga yttre kon-struktion vara en av undersökningens bäst bevarade. Som nämnts visade undersökningen att merparten av stensätt-ningen och underliggande lager var borta. Några brända ben påträffades inte innanför stensättningen, däremot kom flera fynd i lagret utanför stensättningen (lager A100458). Detta fyndförande lager täckte hela förunder-sökningsschakt XI på ca 1,5 meters djup. Till fynden från lagret hör flera pärlor i glas (F173, 190, 192, 193) och en i Cu-legering (F314). Dessutom påträffades ett möjligt de-gelfragment (F26), keramik och bränd lera. Som framgår av genomgången av förundersökningsschakten fanns även ett brandlager i den västra schaktväggen (A4350). Här påträffades ett tiotal pärlor, nitar och smältor i Cu-leger-ing och järn, fragment av en kam, keramik och lite slagg. Det mest utmärkande föremålet är dock smyckedetaljen i form av ett litet fågelhuvud i Cu-legering och cloisonné (F341). Brandlagret A4350 skars av ett stolphål (A4379), i vilket en del fynd från brandlagret uppenbarligen hade hamnat, exempelvis ett kamfragment (F378) och keramik (F245). Strax väster om nämnda brandlager och stolphål fanns ytterligare ett något mindre stolphål (A4393). Båda stolphålen uppfattas vara av det mer recenta slaget.

0 1 2 3 4 5 m

Brandlager

Störning

FU-schakt

XIV

XIII

XV

Figur 31. Schakt XIII och XIV, skala 1:100. Infälld karta skala 1:1000.


Område C tillhörde den undersökta del av logen som rymde flest bevarade gravar. Totalt identifierades fem oli-ka gravkontexter, varav en (A4206) rymde sekundära ben-depositioner. Den undersökta ytan i område C blev större än planerat på grund av att ett par av brandlagren i den norra delen av schaktet låg mycket grunt, endast 0,3 meter under golvytan (A4410 och A4425). Dessa upptäcktes vid schaktningen för den allmänna sänkningen av golvnivån. Förutom brandlagren noterades ett lager (A4005) och ett par nyare stolphål, samt ett par mindre, recenta nedgräv-ningar. Minst en tredjedel av område C var dessutom stört; sannolikt av den igenfyllda källare som verkar ha utgått från logens mittaxel ut till den södra sidan.

Anläggningar och lagerTotalt dokumenterades 85 anläggningar och lager vid för- och slutundersökningen, raserings- och utjämningslager oräknade. Den mest framträdande anläggningskategorin utgjordes som väntat av gravarna i form av brandlager med tillhörande konstruktionsdetaljer. Även delar av en, möjligen två stensättningar påträffades. Några inre grav-detaljer fanns dock inte kvar innanför det som återstod av den bäst bevarade stensättningen (A4375), som var anlagd i väldränerad sand. Förutom dessa gravar identifierades lager av olika karaktär, stolp- och pinnhål, härdar och sot-fläckar, samt gropar. Dateringarna spänner från romersk järnålder till historisk tid, men huvuddelen av lämning-arna tillkom under yngre järnålder, dit brandlagren räk-nas.

Lager Som framgår av schaktbeskrivningarna ovan var lager av olika karaktär ett återkommande inslag både inuti och ut-anför logen. Dessa lager var i allmänhet tydligt urskiljbara och innehållet varierat, oftast med djupgående omrörda förekomster av tegel, trä och kol samt en del recent skräp av järn. Sett till volym utgjorde merparten av lagren ut-jämnings- och raseringslager som planerats ut i samband med uppförandet av logen. Mängden påförda massor innebar att åtskilliga nivåer fick schaktas undan, fram för-allt inne i logen, innan mindre störda lager kunde identi-fieras.

Den allmänna bristen på medeltida arkeologiska be-lägg i Ultuna innebar en förhoppning om att eventuella medeltida lämningar skulle kunna identifieras vid under-sökningen. Störst potential beträffande medeltid fanns i schakt IV, där ett par lager (A2396 samt A10172) och kul-turlager (A1742 och A2459) identifierades på samma nivå (N2) som en gropanläggning (A2408) med medeltida date-ring. På denna nivå hittades som lösfynd även knappen till en kniv eller dolk (F324) och ett möjligt blästermun-stycke (F46). Båda föremålen dateras till medeltid. Bort-sett från de medeltida lämningarna på den andra nivån i förundersökningsschakt IV kunde några medeltida kon-texter dock inte identifieras. Samma schakt rymde även ett par kulturlager som förknippas med den förhistoriska nivån (A10027 och A10346) samt tre lager som tillhör brandlagret i den skadade gravkontexten A100516 (10667, 10679 och 10694).

Figur 32. Slutundersökningsområde C. Foto mot V, Jennie Andersson.


Förutom nämnda lager och de som tillhör gravarna (vilka beskrivs i respektive kontext) fanns ett kulturlager som tilldrog sig särskilt intresse. Lagret noterades i för-undersökningsschakten (IX, X, XI, XIII och XIV) och slut-undersökningsschakt A och C i samband med dokumen-

tationen av gravarna. Under arbetets gång kom det att be-nämnas ”det allmänna lagret”. Eftersom lagret följde markens naturliga topografi, identifierades det på varie-rande djup: från ca 0,80 meter ned till 1,8 meter, räknat från markytan. Lagret var omkring 0,15–0,25 meter tjockt

16

04

28

016

04

32

0

6634360

05

10

15

20

m

La

ge

r

Gro

p

Sto

lph

ål

Sotf

läck

Bra

ndg

rav

Kan

trä

nn

a

Ste

nsä

ttnin

g

Kulturl

ag

er

Hä

rd

Stö

rnin

g

FU

o S

U-s

cha

kt

Hö

g r

eg

19

36

Figur 33. Översiktsplan över anläggningar, lager och störningar i och runt logen. Skala 1:400.


och bestod av gråbrun kulturpåverkad silt. Denna kultur-påverkan innebar framförallt förekomst av träkol. Ställvis fanns även fnyk av brända och obrända ben samt frag-mentarisk keramik. I schakt X påträffades dessutom mag-netisk slagg (F11) på 1,8 meters djup. I schakt XI (som se-nare utvidgades till slutundersökningsschakt B) fanns fynd av gravindikerande karaktär i lagret, bl a pärlor, vilka rimligtvis ska förknippas med de störda gravarna i schakt-et. Endast i schakt IX, X och XI har lagret (A100506, 100510 respektive A100458) dokumenterats i plan. Lagret täckte hela eller närmast hela schakt IX och XI, medan det konstaterades täcka ungefär hälften av schakt X. I övrigt identifierades lagret i schaktprofiler och vid dokumenta-tionen av olika gravkontexter.

Beträffande de stratigrafiska relationerna noterades lag-ret under gravarna, bl a under A4018 i slutundersöknings-schakt C. Däremot överlagrades stensättningen A4375 och brandlagret A4350 längre österut i slutundersöknings-schakt B. Detta förhållande är kronologiskt rimligt sett till gravarnas datering. Värt att notera är att lagret hade samma färg och konsistens som ett yttäckande lager som notera-des vid schaktningen för VA år 2009. Bland annat var den då funna stenraden (A20) anlagd i samma typ av lager (Hulth 2010 a). Vid undersökningen i samband med VA-schaktningen antogs lagret inte vara förhistoriskt, men denna tolkning bör omvärderas i ljuset av dessa resultat. Lagret är troligen ett tramplager som kan ha bildats i sam-band med omfattande aktiviteter i och runt gravfältet.

Stolp- och pinnhålTotalt identifierades 22 stolphål och tre pinnhål. Knappt hälften av dessa anläggningar påträffades i förundersök-ningsschakt IV, fördelade på två nivåer: N2, den historiska nivån och N3, den yngre järnåldersnivån. Stolphålens fyllning och karaktär på den stratigrafiskt yngre nivån tydde på att anläggningarna var sentida, då trä hade beva-rats i merparten av dem trots att marken var väldränerad. Anläggningarna hade plantbottnade eller skålformade profiler. Omfånget låg mellan 0,32 till 0,66 meter i diame-ter och djupen varierade från 0,20 till 0,60 meter. Till stolphålens generella karakteristika på den stratigrafiskt äldre nivån hörde fyllningar av humös siltig sand eller lera, samt huvudsakligen skålformade profiler. Stolphå-lens omfång låg mellan 0,19 och 0,42 meter i diameter och djupen var mellan 0,14 till 0,42 meter. Pinnhålen som alla identifierades på N3 hade olika profilform: spetsig, skålad eller u-formad. Omfånget varierade från 0,09 till 0,14 me-ter i diameter och djupen från 0,12 till 0,15 meter. Stolphå-len kan ha ingått i någon form av konstruktion, vilken dock inte kunde utläsas då anläggningarna inte bildade några uttydbara mönster.

Nästa större kluster av stolphål identifierades inom slutundersökningsområde A. Ett par recenta stolphål på-träffades även i slutundersökningsområde B samt i om-

råde C. Merparten av anläggningarna var omfångsrika med diametrar mellan 0,70–1,20 meter och djup från 0,50–1,20 meter. Tre av anläggningarna hade diametrar mellan 0,23–0,45 meter. Samtliga dessa stolphål var dock av recent/historisk karaktär med tegel och trä i fyllningen. Stolphålen relateras därför till en förhållandevis sen byggfas, som dock inföll före 1862, då logen började byg-gas. Ett par av stolphålen var delvis nedgrävda i brandla-ger: A3014 i område A skar A100019 och A4379 i område B skar A4350. Från A4379 finns gravindikerande fynd som sannolikt tillhör brandlager A4350, bl a keramik (F245) och ett kamfragment (F378).

Även från stolphålet A3035 i slutundersökningsområde A har gravindikerande fynd tillvaratagits, bl a en järnnit och en järnring (F140, F226) och en silverpärla (F315).

Ytterligare ett möjligt stolphål dokumenterades i för-undersökningsschakt VI. Av anläggningen, som mätte 0,23 meter i diameter med 0,08 meters djup, hade endast bott-nen bevarats. Dess karakteristika kännetecknades av en rundad form i plan och en skålformad profil. Fyllningen utgjordes av svart sand. Placeringen centralt i brandlager A10647 kan dock innebära att det inte är fråga om ett stolphål utan om en mindre rest sten alternativt klump-sten som markerat graven.

Figur 34. Stolphål A4379 i schakt XI. Foto mot VSV, Fredrik Thölin.


Härdar, sotfläckar och sotlager samt groparTre härdar och fyra sotfläckar konstaterades i samband med undersökningen. Fem av dem fanns i förundersök-ningsschakt IV, varav en på N1 och två på nivå N3 respek-tive N4. En härd och en sotfläck påträffades även i schakt XII. Anläggningarna som var fyndtomma innehöll i samt-liga fall sot och i de flesta fall kol, däremot fanns skärvsten endast i två av dem. Från härden (A100508) i schakt XII finns en 14C-datering. Denna är gjord på träkol av ek och härrör från vendeltid/tidigaste vikingatid (686–727 re-spektive 737–771 e Kr, 1 σ).

På nivå N3 i östra delen av schakt IV fanns ett större sot-lager (A2383), som var 3,00 x 2,40 meter i omfång. Det flacka lagret var 0,10 meter djupt och fyllningen bestod av humös siltig lera. Lagret bedöms utifrån stratigrafin till-höra platsens yngre järnåldersfas, d v s vara samtida med gravfältet. Att de flacka, fyndtomma sotfläckarna A2377 och A2368 på nivå N4 däremot inte tycks tillhöra grav-fältsfasen visar en 14C-datering av träkol från salix, som daterades till senare delen av romersk järnålder (247–336 e Kr, 1 σ). Sotfläckarna kan jämföras med de enorma sotiga kulturlager som framkom i Västra Via vid sidan av järn-framställningsugnarna och grophuset, där lagren ifråga täckte en stor yta (Pettersson 2010). Värt att notera är ock-så att man i Valsgärde påträffade en sotig kulturlagerhori-sont som var äldre än de folkvandringstida kammargrav-arna (Ljungkvist manus b).

Totalt åtta anläggningar som räknas till kategorin gro-par har dokumenterats vid undersökningen. Alla påträf-fades i förundersökningsschakt IV utom en, som hittades

inom slutundersökningsområde A (100020). Denna 0,9 x 0,9 meter stora och 0,2 meter djupa grop påträffades i an-slutning till recenta stolphål och är förmodligen också sentida. Av de övriga groparna i schakt IV framkom en på nivå N1, två på nivå N2 och tre på nivå N3, samt en på nivå N4. Groparna varierade i omfång från 0,95–3,13 meter och djupen från 0,1–0,65 meter. Dessa gropar var i allmänhet fyndtomma med ett par undantag. En bit eldslagnings-flinta (F47) påträffades ytligt i A10309 på N3.

Ännu fler fynd gjordes i den något svårtolkade anlägg-ningen A2408. Denna identifierades på nivå N2 (se schakt-beskrivning) och avtecknade sig i plan mot den omgivan-de brunröda sanden som en oregelbunden, kraftig mörk-färgning. Anläggningen mätte 3,13 x 2,84 meter och var 0,65 meter djup. Profilformen var skålad med oregelbund-en botten. De övre lagren innehöll ben och tegel. På 0,25 meters djup (lager 4) fanns ett smalt stråk av obränt trä och i den intilliggande fyllningen fanns fragment av djurben, sot och kol. Centralt i anläggningen, direkt under träet, påträffades en mindre koncentration decimeterstora sten ar samt tegel. Under dessa fanns en kollins (A100516) som omgavs av kolfläckiga sandlager. Kollinsen (lager 8) innehöll brända ben. I omgivande lager framkom mindre mängder keramik av tunnväggig gravgodskaraktär (F34-F38, F174), varav den mest signifikanta av AIII-typ (F39). Lagerföljden och innehållet i anläggningen visar att A2408 bland annat bestod av ett brandlager (A100516 m fl) som kan vara återfyllnadsmaterial. I brandlagerresterna fanns brända ben av människa, häst, hund mm, se gravbeskriv-ningarna. Till fynden hör även en defekt järnnit (F161),

1 2

3

4

85

6

7

9

11

11

11

10

10

NNV SSÖ

15,07 m ö h

0 10,5 m

Figur 35. A2408 i profil, skala 1:20.1. Mörkbrun sandig silt. Brända och obrända ben, tegel,

keramik (F41) och bränd lera (F40).2. Beige sand.3. Grå silt. Brända, obrända ben, keramik (F39 baltisk

keramik)4. Längsgående trä, inslag av tegel, djurben, sot och kol i

rostfärgad sand.

5. Ljusbrun sandig silt med inslag av kol.6. Sand med bruna och gula stråk, kol, keramik (F38).7. Mörkbrun sand.8. Kollins med brända ben. Huvudsakligen brandlager

A100516.9. Brun sand med sotfläckar, ben, keramik (F42).10. Infiltrationslager, mörkgrå sand.11. Undergrund, grå sand, ojämna fördjupningar.


samt bly (F7) och ett udda fragment flinta (F32), liksom bränd lera. Vad gropen har haft för funktion är oklart. Från övergången mellan lager 7 och 8 i finns en 14C-datering av björk vars mest sannolika träff är 1400-talets senare del, se avsnittet nedan om vedarts- och 14C-analys. Tidigare har en något mindre medeltida grop med blandat innehåll på-träffats i Gälbo i norra Ultuna, vilken definierades som en sopgrop (Hulth 2010 c). Möjligen kan även A2408 räknas till denna anläggningskategori.

GravarSammanlagt identifierades 13 brandgravar, samt en osäker grav och en stensättning. Samtliga gravkontexter var i nå-gon utsträckning skadade, vilket har inneburit att grav-form erna inte alltid har kunnat bestämmas. När den yttre konstruktionen har varit tveksam har förutsättningen för att anläggningarna klassificerats som gravar varit att män-niskoben har identifierats i brandlagren.

Brandgravarna utgjordes av anläggningarna A4018, A4060, A4206, A4350, A4410, A4425, A10485, A10583, A10647, A100019, A100493, samt A100516 och A100537. Stensättningen A4375 var skadad och hade varken någon bevarad inre gravgömma eller några gravfynd. Av den ur-sprungligen vällagda stensättningen återstod endast en stenfylld yta av anläggningens västra ytterkant. Diame-tern beräknas utifrån denna ha varit ca 2,50 meter. Adde-rat till dessa brandgravar kommer A4430, som var ett ska-dat brandlager med rest av överbyggnad. En möjlig rest av en stensättning fanns även i A4060. Den yttre överbygg-naden konstaterades i åtminstone tre fall bestå av ett tunt förslutningslager av ljus lera eller siltig lera, här även kall-lade ”jordlock” (A4206, A4018 och A4425). Ytterligare ett par gravkontexter kan ha haft denna typ av förslutningsla-ger (A4410 och 4430). En annan konstruktionsdetalj som noterades i ett eller ett par fall var kantränna (A4206 och möjligen i A4018).

Brandlagren var i allmänhet rundade i formen med storlekar mellan 1,0 och 2,64 meter. Lagrens djup varie-rade mellan 0,10 och 0,22 meter. I tre av gravarna (A4018, A4206, A4425) fanns en eller flera mer eller mindre beva-rade benbehållare av keramik, vilka rymde delar av ben-materialet. Spridda brända ben fanns även runt benbe-hållarna. De gravskick som identifierades vid förunder-sökningen bestod förutom av brandlager sålunda även av urnebrandlager och spridda brända ben.

På flera platser inom den undersökta ytan fanns an-läggningar som var eller kunde vara förstörda gravar. Även förekomster av brända ben och gravindikerande fynd i olika lager och anläggningar tyder på detta. Det mest up-penbara exemplet var resterna efter den stensättning som framkom i förundersökningsschakt XI/slutundersök-ningsområde B (A4375/A4388). Från det fyndförande lag-ret (A100458) som täckte förundersökningsschaktet till-vara togs flera gravindikerande fynd. Lagret har avhand-

Figur 36. A2408 under utgrävning. Foto mot S, Mattias Landelius.

Figur 37. Kokäke i A2408 under utgrävning. Foto Mattias Landelius.

Figur 38. A4208 efter utgrävning. Foto mot NNV, Fredrik Thölin.


A43

75

A40

47

A43

75

A42

06

A40

18

A40

60

A44

25

A10

00

19

A10

48

5

A44

30

A10

58

3A

10

64

7

A43

50

A44

10

A10

05

16

A10

69

4

A10

67

9

16

04

28

016

04

32

0

05

10

15

m

Sto

lph

ål

Inte

rfe

ren

s

La

ge

r

Bra

ndg

rav

Gro

p

Sotf

läck

FU

o S

U-s

cha

kt

Ste

nsä

ttnin

g

Kan

trä

nn

a

Hä

rd

Hö

g r

eg

19

36

Figur 39. Brandlager och stensättningar i och kring Stora logen. Skala 1:300.

lats ovan. Dessutom gjordes gravfynd i stolphålet A4379. Föremålen från stolp-hålet kan med största sannolikhet här-ledas till A4350. Fynden i lager A100458 skulle däremot kunna kopplas till anting-en A4375 eller A4350, alternativt bägge an-läggningarna.

Ett annat område med spridda grav-fynd utan tydliga kontexter fanns i och omedelbart väster om schakt IX inne i lo-gen, i slutundersökningsområde A. Här var markytan som nämnts kraftigt ur-schaktad. Ett antal gravindikerande fynd tyder dock på att det har funnits flera grav-ar inom denna yta. Vid metallkarteringen i förundersökningsschakt IX påträffades ett bronsbeslag som utgör en parerplåt till ett svärd (F322). Föremålet kan sannolikt dateras till sen folkvandringstid/tidig vendeltid och skulle därmed kunna här-röra från den tidigaste fasen av gravfält Uppsala 401. Dessutom hittade en pärl-spridare av järn (F316) en järnnit (F118), samt keramik (F12). Från stolphålet A3035 som schaktet tangerade har bl a ett par järnnitar (F140), en järnring (F226) och en ovanligt fin silverpärla (F315) tillvaratagits. Vilken eller vilka gravkontexter dessa fynd ska härledas till är oklart. Det närmsta bevarade brandlagret A100019 låg 3,5 me-ter sydväst om förundersökningsschakt IX.

Vedarts- och 14C-analysDen rikliga mängden pärlor och övriga signifikanta föremål som framkom vid undersökningen har inneburit goda date-ringsmöjligheter. Ett antal kolprover från härdar, en sotfläck och en svårtolkad grop har dock analyserats och i tre fall av fyra kunnat dateras. Det hade även varit önsk-värt att få en datering från härden A10133 i schakt IV. Provet löstes dock upp fullstän-digt under förbehandlingen och kunde därför inte dateras. För att få kontextuellt relevanta och i någon mån källkritiskt be-dömningsbara prover för 14C-analysen har träkolet först vedartsanalyserats av Erik Danielsson, Vedlab. De utvalda kolprov-erna har därefter analyserats vid Ång-strömlaboratoriet, Uppsala universitet.


Tabell 5. Analyserade ved- och kolprover från undersökningen. Vedartsanalysen är utförd av Erik Danielsson, Vedlab. Datering: Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Kalibreringarna har utförts med OxCal v4.1.7 Bronk Ramsey (2010); r:5 Atmospheric data from Reimer et al (2009).

Anl-nr Id-nr A-typ Prov mgd Analys mgd Art Material Kommentar

2368 100467 Sotfläck 1,2 g 0,2 g Salix, 3 bitar Träkol

3 bitar

2408 100468 Grop 10,1 g 2,8 g Björk, 7 bitar Träkol Björk utvalt för C14-analys

12 bitar Gran, 1 bit Träkol

Tall, 3 bitar Trä Obränt trä

10133 100466 Härd 4,5 g 0,1 g Björk, 4 bitar Träkol

4 bitar

100508 100517 Härd 22,0 g 17,2 g Ek, 30 bitar Träkol

30 bitar

100508 100518 Härd 5,4 g 2,6 g Ek, 30 bitar Träkol

30 bitar

Tabell 6. 14C-dateringar med kalibreringar. Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Kalibreringarna har utförts med OxCal v4.1.7 Bronk Ramsey (2010); r:5 Atmospheric data from Reimer et al (2009).

Anl-nr Id-nr A-typ Material Art 14C-år BP Kal 1 σ (68,2%) Kal 2 σ (95,4%) Lab nr

2368 100467 Sotfläck Träkol Salix 1744±30 247–336 (68,2) 229–389 (95,4) Ua-42040

2408 100468 Grop Träkol Björk 387±30 1448–1498 (51,5) 1442–1524 (67,1) Ua-42041

1506–1511 (3,7) 1558–1564 (1,2)

1601–1616 (12,9) 1570–1631 (27,2)

100508 100518 Härd Träkol Ek 1272±30 686–727 (37,6) 663–783 (91,9) Ua-42042

737–771 (30,6) 789–810 (3,2)

849–852 (0,2)

Figur 40. A2408, A2368 och A100508. Kalibrerade 14C-värden med OxCal v4.1.7 Bronk Ramsey (2010); r:5 Atmospheric data from Reimer et al (2009).


Fynd

Fynden från undersökningen kommer huvudsakligen från gravarna, vilket innebär att merparten av förmålen har brunnit på gravbålet. Detta har fått till följd att beva-randegraden varierar. Antalet registrerade fyndposter uppgår till 866. Av dessa utgör benmaterialet 504 poster. Samtliga föremål med daterande element har analyserats av docent John Ljungkvist och keramiken har behandlats av Elisabet Pettersson. Det osteologiska materialet har analyserats av Emma Sjöling och Ylva Bäckström. Då samtliga fynd inte var registrerade då de skickades för konservering, omnämns föremålen i konserveringsrap-porterna med tillfälliga fyndnummer. Vilka dessa är fram-går av noteringarna i fyndtabellen, se bilaga 3.

Utöver benen tillhör pärlorna den mest utmärkande fyndkategorin; sammanlagt påträffades drygt 100 pärlor av glas och en av bergskristall (F203) som var ovanligt väl-bevarad. Dessutom påträffades ett antal pärlor av brons, samt en av silver, liksom två kalkstenspärlor och en frag-mentarisk ametistpärla. Från brandlagren tillvaratogs även små bronsnitar (F59, F296, F313) som kan ha suttit på mindre skrin eller askar.

Ur de brända kamfragmenten har elva olika kammar kunnat urskiljas. Ytterligare ett föremål av dekorerat horn påträffades, vilket möjligen kan ha utgjort skaftet till en kniv (F357). Bland järnföremålen finns två pilspetsar, någ-ra knivar och ett stort antal nitar av varierande storlek. Även diverse mindre järnföremål påträffades, som t ex nå-lar till spännen och en dräktnål, samt några enstaka tenar och broddar, bleck och beslag. Eftersom undersöknings-ytorna metallkarterades finns även recenta saker bland järnföremålen som sprintar, skosömmar och spikar.

Flera pärlor och andra föremål understryker platsens högstatuskaraktär. Ett av dem är beslaget från ett svärds-hjalt (F322). Det främsta består dock av ett litet föremål i cloisonnéteknik i form av ett fågelhuvud (F341), som kan ha suttit på ett ryggknappsspänne. Fynd som dessa som var i behov av konservering och rengöring har successivt lämnats till Acta konserveringscentrum. Beträffande ke-ramiken har förutom gravurnorna flera skärvor och frag-ment tillvaratagits, bl a AIII-keramik (F39). Även denna keramik kommer troligen från ett gravkärl.

Fynden representerar flera kronologiska faser. Mer-parten av pärlorna har preliminärt daterats till 700-tal (Petré, pärlhorisont P5), vilket tidigare varit en kronologisk lucka i Ultunas gravmaterial. Granatinfattningen i cloisonnéföremålet tyder på att det rör sig om ett mellan- eller senvendeltida arbete (John Ljungkvist, muntligen). Även hjaltbeslaget är vendeltida. Kammarna i sin tur re-presenterar både vendel- och vikingatida gravar.

BenmaterialBrandgravarna i och runt Stora logen innehöll, i enlighet med den yngre järnålderns gravskick, oftast ben från både människa och djur. Den totala ben mängden uppgår till knappt 20 kg brända ben, samt en mindre mängd obrända ben. Merparten har tillvaratagits i gravkontexterna, men brända djurben påträffades även i andra anläggningar såsom lager, stolphål och härdar (se Osteologiavsnittet, nedan).

Från samtliga gravkontexter har även brända djurben kunnat identifieras. Antalet identifierade arter i varje brandlager varierade i huvudsak mellan en till åtta. Den mest förekommande djurarten i brandlagren är ben från hund, följt av häst, får/get och svin. Även fågel och fisk före kom, liksom nöt. I två brandlager (A4060 och A4425) påträffades även resterna efter små gnagare, sannolikt ekorrar. I det ena fallet var benen brända, i det andra inte.

Benmaterialet från logen faller väl in i den generella bil-den av gravmaterial från yngre järnålder. Här liksom på andra håll är det benen från de traditionella boskapsdjur-en som är obrända och i huvudsak endast består av skall-fragment. Bruksdjuren häst och hund är däremot brända. Dessa arter representeras i det tillvaratagna materialet av delar efter hela individer, vilket innebär att hela djuret fanns med på gravbålet. Däremot fanns inte hela mäng-den ben som blir kvar efter kremeringen i gravarna, vilket också är ett välkänt mönster. De enskilt benrikaste kon-texterna i logen innehåller knappt 7 kg ben (A4206 och A4425). Gravarna i logen har ytterligare ett gemensamt drag med andra gravfält från yngre järnålder: ju fler djur-arter och ju större mängd ben, desto rikare föremåls-inventarium.

PärlorBrandgravarna i logens hägn innehöll som framgått ovan ett stort antal pärlor. Sammanlagt hittades 100 pärlor av glas, två av kalksten (F201 och F202), fem av brons (F135, F187, F314, F319 och F320), en av silver (F315), en av berg-kristall (F203) och en ametistpärla (F365).

Den övervägande delen av pärlorna fanns i gravar, men ett fåtal framkom i andra anläggningar eller i lager. I lager A100458 påträffades fem pärlor vilka troligen har tillhört graven A4350. Utspritt i lagret fanns även keramik som hade passning med keramik som fanns i graven. Åtta av brandgravarna innehöll pärlor i varierande mängd. Flest pärlor, 32 stycken, fanns i A4425, som sett till mängd också var en av de benrikaste gravarna. Den osteologiskt förhål-landevis artrika A4018 innehöll däremot endast fyra pär-lor. Bland de fynd- och särskilt benrika gravarna var det


bara A4206 som helt saknade pärlor. I samtliga brandgra-var framkom pärlorna i brandlagret och i anslutning till benkoncentrationer. Där benbehållare fanns, som i A4018 och A4425, låg pärlorna koncentrerade runt keramikkärl-en. Ett urval av pärlorna visas i detta avsnitt, men flertalet presenteras i anslutning till gravbeskrivningarna, nedan. (Se även konserveringsrapporterna, bilaga 6a-d.)

Glaspärlor Merparten av glaspärlorna är eldpåverkade efter att ha le-gat på gravbålet vilket kan ha påverkat både form och färg. I vissa fall återstår endast en oformlig glassmälta från vil-ken endast pärlans ursprungliga färg går att bestämma. Folierade pärlor fanns endast i en grav, A4425. Sex av pär-lorna är segmenterade och en är rund (t ex F181, 182, 183). Sannolikt rör det sig om falska guldfoliepärlor med vitt kärnglas samt tennfolie och ett yttre gult glashölje.

I A10647 återfanns fyra av de fem facetterade pärlorna (F209, 217, 220, 223). En är kraftigt deformerad men den ursprungliga formen är möjlig att urskilja. Samtliga är blå. Även i lagret A100485 framkom en del av en facetterad pärla. Också denna pärla är blå och har vita snörmönst-rade trådar utmed kanterna (F192).

Sju stycken melonformade pärlor fanns i A4425. Av dessa är fem turkosa, en vit och en blå (F83, 181–183). Yt-terligare en blå melonpärla fanns i brandgraven A10647 (F206).

Pärluppsättningen i A10647 består av 23 pärlor av glas, varav 22 blå, och en av bergkristall. Även i A4410 fanns övervägande blå pärlor. Pärlorna i övriga anläggningar har blandade färger.

Mönstrade pärlorFlertalet pärlor är enfärgade men hos 22 stycken finns ur-skiljbara rester av mönster.

Fyra pärlor har ett likartat mönster av längsgående rän-der med ett sicksackband i mitten (F175, 190, 193, 225). Två av pärlorna är brandskadade så färgerna är svåra att se, men en pärla har varit vit med röda/bruna streck och ett blått sicksackband (Arbman Taf 120 6e; Callmer 2007, Fig 4:33, 34, 72, 73).

Några av de vita opaka pärlorna har ett mönster av röda eller mörka linjer som bildar sammanhängande cirklar runt pärlan (F182, 196, 327 och tre stycken i F181). Motsva-rande mönster finns hos pärlor från Birka (Arbman Taf. 121 5d, Taf. 123 12c).

Bland pärlorna i F184 finns en oskadad vit opak pärla med liknande mönster, men här bildar de röda linjerna istället romber med en svart prick i var och en. F184 inne-håller också hälften av en stor tunnformad pärla med svart grundfärg som dekorerats med gula och röda ränder och sicksackband.

Den enda påträffade ögonpärlan framkom i A4350 (F191). Pärlan är något brandskadad och har blågrön

grundfärg och tre gula prickar med röd kantlinje och svart prick i mitten (Arbman Taf 123 31d).

Två av pärlorna är mörkblå med linjemönster i rött och vitt. Den ena (F215) är cylinderformad med mönster där linjerna bildar rundade oregelbundna fält. Den andra (F204) är rund med mjuka flytande linjer. I övriga fall är pärlorna svårt brända eller återstår endast som flerfärgade fragment eller med spår av mönster (F177, 181, 182, 185, 189, 218, 225, samt F261).

Pärlor i övriga materialI A10647 påträffades en pärla av bergkristall (F203). Pärlan är jämnt slipad och tunnformad, 21 x 11 mm. Ytan har någ-ra mindre spår av eldpåverkan. Till samma materialkate-gori hör ett mindre fragment av en droppformad ametist-pärla (F365) som framkom i A4350. Vidare påträffades två pärlor av slipad kalksten i A4018. Den större (F202) mätte 22 x 12 mm och den mindre 12 x 4 mm (F201).

Beträffande pärlor av metall påträffades två bronsspi-ralpärlor i A4350 (F319 och F320), samt en slät, möjligen defekt liten pärla (F135). Från A4350 finns även en rund bronssmälta, som kan ha varit ytterligare en pärla (F295). Även i lagret A100458, som hör till stensättningen A4375, hittades en bronsspiralpärla (F314). Tre bronsspiralpärlor (F298, 199 och 303) påträffades även i A100019. I brandlag-er A4425 framkom däremot en typ av bronspärla som är rund och slät (F187). Dessutom hittades en rörformad järnpärla (F282) bestående av ett hopvikt bleck i A4018. I stolphålet A3035 framkom vidare en pärla tillverkad av ihoprullad räfflad silvertråd (F315), en s k silverspiralpärla, som med största sannolikhet kommer från en förstörd grav.

Figur 41. Bergskristallpärlan F203 i Mia Englunds hand, direkt efter framtagning. Foto Mia Englund.


Övriga dräkt- och smyckesdetaljer samt personlig utrustning CloisonnéFrån graven A4350 finns ett litet fynd av en liten fågel till-verkad i cloisonnéteknik, F341. Föremålet som mäter knappt 1 cm är mycket skört. Enligt konserveringsrappor-ten består det av ett cellverk av kopparlegering, alternativt låghaltigt silver med tre, tunna infattade granatskivor. Före målet har spår efter förgyllning och rester av guldfolie fanns på undersidan av en av granaterna (se konserve-ringsrapport, bilaga 6c). Det är möjligt att fyndet är en del av ett ryggknappsspänne. Från Ultuna finns sedan tidigare ett fynd av ett halvt ryggknappsspänne med cloisonné (SHM 7078). Det ryggknappsspännet kan dateras till Ner-mans period VII:1–2, d v s från 550 till 600-talet e Kr. Fö-remålet beskrivs i handlingarna som “främre delen af ett bågspänne af brons från början af den yngre jernåldern, likt Svfs. 445 (Gotländsk by). Funnen år 1881 under pågå-ende grustägt, (der förr undersökning pågått)”. Det sist-

nämda syftar sannolikt på undersökningarna för båtgra-varna vid fornlämning Uppsala:474.

Dräktnålar Från A4060 påträffades ett fragment av en förmodad dräktnål i brons (F284). Endast huvudet och nålfästet återstår. A4018 innehöll dock en betydligt bättre bevarad dräktnål (F274) i järn med en vidsittande Cu-legerad ring (se konserveringsrapport bilaga 6d). Nålen är från mitten eller senare delen av vendeltid.

Övriga smyckesdetaljer Den fyndrika kvinnograven A10647 innehöll även en upphängningsanordning (F213, bilaga 6b) för pärlor, i form av en bronsögla. Föremålet var fragmentariskt och i tre delar. Från samma grav hittades ett ornerat fragmenta-riskt beslag som utgör en del av ett smycke (F291, bilaga 6d), liksom en annan smyckesdetalj, i form av en kantlist (F286, bilaga 6d). Ett annat litet, men speciellt fynd utgörs

Figur 43. Cloisonnédetalj, va 1 cm lång, troligen från ett ryggknapps spänne. Foto Lars Hulth.

Figur 44. Fragment av en eller två armringar, F188. Foto Lars Hulth.

Figur 42. Bronspärlan F314 och silverpärlan F315. Foto Markus Andersson.


av F172 (bilaga 6b) som troligen är kronan till ett nithuvud från ett senvendeltida ryggknappsspänne (se t.ex. SHM 11887:1). Föremålet påträffades i förslutningslagret (jord-locket) A4047, d v s i överbyggnaden till A4060 och kan dateras till 700-tal, d v s sen vendeltid.

Två fragment av en eller två armringar (F188, bilaga 6b) påträffades i barngraven A4410. Ornamentiken indikerar en vendeltida datering, närmare bestämt sent 600- eller 700-tal.

Svärdshjaltbeslag Under förundersökningsfasen hittades en bit av parerplåt-en från ett svärdshjaltbeslag (F322, bilaga 6c), vid metall-karteringen som skedde i samband med nedschaktningen av de olika nivåerna. Föremålet påträffades mot botten av förundersökningsschakt IX, d v s 1,9 meter från markytan. Beslaget är en Cu-legering och kan dateras från sen folk-vandringstid till tidig vendeltid. Ett liknande beslag hitta-des 2011 i Runsa fornborg (Michael Olausson, muntligen).

KammarFragment från omkring tolv kammar tillvaratogs i tio oli-ka gravkontexter. Antalet bevarade fragment per grav va-rierade kraftigt. Kammarna från de olika gravarna utgörs av modellen sammansatt enkelkam. Fragmenten har ana-lyserats och typindelats av John Ljungkvist enligt Ambro-siani 1981 och Petré 1984.

Från brandlager A100516 som skadats av anläggning A2408 tillvaratogs tre små fragment av tand- samt stöd-skena (F366). Ett av stödskenefragmenten har två tätt sam-mansatta punktcirklar, men är ändå svårdaterat.

Brandlager A4018 med sina tre gravkärl (F334/Kärl 1, 335/Kärl 3, 336/Kärl 2) hade tillsammans med överbyggnad-en, förslutningslager A4077, flera olika koncentrationer av kamfragment från samma kam. Fyndomständigheterna för vissa av kamfragmenten var dock något osäker då brandlagret A4018 hade störts av rännan till den överlag-rande graven A4206. Till A4018 räknas 41 tandskene- och

stödskenefragment (F367) som låg centralt i själva brand-lagret. Fyra av kamfragmenten påträffades i ett av grav-kärlen (Kärl 1, F334). Kammens stödskena hade kantföl-jande linjeornering med tre ränder. Dekoren bestod dess-utom av enkla punktcirklar med linjer som troligen förbundit grupper av fyra rombiskt placerade punktcirk-lar (Petré L9). Kammen är troligen senvendeltida. En stor mängd fragment av samma kam framkom även i utkanten av lagret (F369). Ett fragment av tandskena (F368) från för-slutningslager A4077 avvek ifråga om bränning och har eventuellt en något annorlunda skärning av tänder, vilket möjligen tyder på att det rör sig om ytterligare en kam.

Intill kärl 2/F336 i A4018 kom även ett kamfragment från stödskenan till en möjlig vikingatida B1-kam (F370). Fragmentet är försett med en enkel kantlinje och har spår av kryssornamentik, samt spår efter niten. Det är inte sam-ma kam som övriga fragment från A4018 och inte heller ett fragment från den B1-kam som påträffades i den över-lagrande graven A4206. Fragmentet är mycket smalt varför det är osäkert om det överhuvudtaget ska definieras som kam. Det kan möjligen vara en annan typ av föremål.

A4060 innehöll 28 fragment från stöd- och tandskena, samt ett fragment där järnniten satt kvar (F301). Kammen (F371) är en mycket fragmenterad sammansatt enkelkam med dubbla punktcirklar (dekorationselement S6, C2 och L3). Typen utgör stilmässigt en blandning med både ålder-domliga och yngre drag: de dubbla punktcirklarna, till-sammans med L3-ornamentik. Denna kam kan dateras till mitten av vendeltid.

Gravgömman i A4206 bestod av ett brandlager med fle-ra olika mindre benkoncentrationer i vilka kamfragment-en låg utspridda. Sammanlagt tillvaratogs tolv fragment med delar av stöd- och tandskena samt tänder. Alla de 12 fragmenten tillhör en och samma kam (F372). Kammens ornering består av tät kryssornamentik vilket innebär att den tillhör typen Ambrosiani B1:2. Dess datering är så-lunda vikingatida.

Från A4350 tillvaratogs 16 fragment (F373) av huvud-sakligen tandskenor, varav två fragment med enstaka punktcirklar från änden (Petré C1s). Till kammen räknas fyra säkra fragment av stödskena, varav ett med dubbla kantlinjer (Petré L2). Till kammens karakteristika hör även Petrés element M3. Kammen är troligen senvendeltida (period 3–4). Ytterligare ett fragment av en stödskena (F378) som troligen tillhör kammen påträffades i det delvis överlagrande stolphålet A4379.

Från brandlager A4425 tillvaratogs en kraftig A-kam (F374). Samtliga delar av kammen var brända. En bevarad kamnit fanns i ett av fragmenten (F382, bilaga 6c). Sam-manlagt identifierades 45 fragment på olika nivåer och i olika delar av graven. Vissa fragment låg i gravurnan, and-ra hittades i samband med rensning. Detta bekräftar i en-lighet med de osteologiska resultaten att brandlagret var omrört. Kammen är dekorerad med två parallella kantlin-

Figur 45. Fragment av ett svärdshjaltbeslag F322. Foto Lars Hulth.


jer och har vertikala streck på stödsken i tre grupper, vilka ramar in vertikala rader av punktcirklar. Dekorationsele-menten utgörs av Petrés M3, L2, L10, S6. Kammen är ty-pisk för sen vendeltid och tidigaste vikingatid.

A10485 innehöll ett ändfragment från en tandskena som var ornerad med tre vertikala streck (Petré C1s). Kam-men (F375) kan troligen dateras till sen folkvandringstid eller vendeltid.

Från brandlager A10647 tillvaratogs 22 fragment av stöd- och tandskena från en A-kam (F376). Stödskenorna hade enkla kantlinjer av en variant av L9-ornamentik, med två par av horisontellt placerade punktcirklar, sam-manbundna av liggande V-ställda linjer. Dessutom fanns ett litet fragment med troligt L9-element. Tandskenefrag-mentet är försett med linjeplacerade punktcirklar. Ele-ment M3, L1 (L9). Troligen rör det sig om en senvendeltida typ.

I grav A100019 tillvaratogs sju fragment av stöd- och tandskena (F377). Dekoren består av tre parallella kantlin-jer (Petré L3) med spår av mittlinje (L6). Fragmenten utgör tydliga delar av en kam från mitten av vendeltid.

Slutligen tillvaratogs ett par små fragment av en kam (F379) från brandlager A100493, d v s bengömman precis norr om A4206. Fragmentet består av mellanskivan och har därför för dateringen ingen vägledande ornering.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kammateria-let daterar gravkontexterna från sen folkvandringstid till vendel- och vikingatid. Av detta material att döma verkar de äldre kontexterna framförallt ha legat i den östra delen av undersökningsytan och de yngre i den västra.

JärnAv det totala antalet fyndposter uppgår andelen järnföre-mål till 125 stycken. Merparten av posterna utgörs av nitar av olika storlek och bevarandegrad, men även andra före-mål förekommer.

Knivar och en synål Från brandlagret A4018 tillvaratogs en järnkniv (F276, bi-laga 6d) med lång tånge och ett mycket kort upphöjt blad. Modellen är typiskt vikingatida och förekommer i både grav- och boplatsmaterial. Ytterligare en kniv (F121) på-träffades i A10172 i schakt IV. F324 (bilaga 6c) består av en massiv knapp i kopparlegering till en kniv med vidsittan-de fragment av en kraftig tånge i järn. Fyndet som är ett lösfynd från förundersökningsschakt IV kan möjligen vara medeltida. Ett annat litet, vasst fragment av en synål (F342, bilaga 6c) påträffades i brandlager A4060.

Figur 48. F276, järnkniv från A4018. Foto Lars Hulth.

Figur 46. Kamfragment från A4425. Foto Susanna Eklund, SAU.

Figur 47. Kamfragment från A4206. Foto Susanna Eklund, SAU.

Miniatyr Från barngraven A4410 tillvaratogs en spjut- eller pil-spetsminiatyr (F280, bilaga 6d). Föremåletär undersök-ningens enda påträffade i sitt slag. I graven fanns även en pärluppsättning och nämnda armring (F188, bilaga 6b), som daterar kontexten till sent 600- eller 700-tal.

Figur 49. Spjut- eller pilspetsminiatyr, F280. Foto Lars Hulth.


Broddar och beslagEtt något udda järnföremål med triangulärt blad och en tångeliknande del påträffades i benkoncentrationen i brandlager A100493. På ena sidan av bladet syns en mind-re nit varför föremålet uppfattas som en del av ett beslag (F275, bilaga 6d).

NitarBland benresterna hittades i flera gravar ytterst små nitar. Vissa var av järn, andra av Cu-legering. Dessa små nitar har sannolikt fogat samman mindre askar eller skrin.

Nitar av Cu-legering (F59, F296, F313)Till de mycket små bronsnitarna som kan ha suttit på as-kar eller skrin hör F59 och F313 (bilaga 6c) från A4350 och F296 (bilaga 6d) från A100458.

Små järnnitarMerparten av järnnitarna i de olika kontexterna var av den grövre sorten, dock med vissa undantag, bl a F297 (bi-laga 6d) som bestod av två olika nitar; dels en spetsig liten nit, dels en kort nit med stort platt huvud. Den senare har troligen suttit på någon läderdetalj och är typisk för sen vendeltid. F297 är ett lösfynd från den svårt störda ytan strax väster om brandlager A100019, men kommer sanno-likt från en gravkontext. Några andra små nitar utgörs av fynden F290, F347, F349 och F350 (bilaga 6d) som tillvara-togs i brandlager A10647. Även från A4060 finns några ni-tar av det mindre slaget, lämpliga till ett kärl eller skrin av trä (F317, F318, bilaga 6c och F343, bilaga 6d). Dessutom kom två små nitar från A4425 (F312).

Större järnnitarTotalt påträffades uppemot 146 större nitar fördelade på 78 fyndposter. Då järn inte tillhör de mer beständiga ma-terialen kan man dock räkna med att det verkliga antalet nitar varit betydligt större. Merparten kommer från olika gravkontexter.

Fördelningen av nitar i de olika gravarna var dock långt ifrån jämn. I antalet har endast säkert konstaterade nitar medräknats, inte fragment eller lösa nitbrickor. Den ur-sprungliga mängden har sålunda varit större. Klart nitri-kast var A4425 med 52 nitar och i A4206 fanns 19 stycken. A10647 hade16 nitar av varierande storlek. De övriga inne-höll endast mellan en och sex nitar (A4350, A4060, A4018, A100019, A100458 samt A100493). Inga nitar påträffades i barngraven A4410. Värt att notera är att endast ett fåtal ni-tar framkom i andra kontexter än i gravarna, eller i lager tillsammans med andra gravindikerande fynd.

På grund av fyndomständigheterna och den lättdräne-rade marken var merparten av nitarna i dåligt skick. Nio nitar är dock så pass välbevarade att deras längd har kun-nat mätas. Dessa varierade mellan 32 och 63 mm och

klinkmåtten varierade mellan 13 och 52 mm. På ett par av nitarna fanns rester av trä och kol (F88, 111). En större nit är konserverad, F309 (bilaga 6c). En påfallande stor andel av nitarna hade benrester fastbrända i godset, vilket un-derstryker att nitarna legat i gravbålen.

Nitar som påträffats i brandgravar tolkas ofta som rester efter båtar, eller delar av dessa, som bränts på gravbålet. Mängden nitar varierar i hög grad, vilket troligen beror på hur stor del av bålresterna som samlats in för att depone-ras i graven. Båtens/båtdelarnas storlek har förstås också haft betydelse. Det kan dock heller inte uteslutas att ni-tarna kan komma från vagnskorgar, slädar eller kanske t o m sängramar.

KeramikVid för- och slutundersökningen av Stora Logen påträffa-des sammanlagt 3916 gram keramik. Ett utmärkande drag beträffande keramiken är att den generellt är av god kvalitet (Torbjörn Brorsson, muntligen). Merparten av keramiken framkom i brandgravarna, men enstaka skärvor påträffad-es även i några stolphål (A2486, A4379, A10208), samt i en grop (A10172) och i en kulturlagerrest (A1878). Några skär-vor påträffades även som rensfynd från schakten.

Från anläggning A2408 tillvaratogs 90 gram keramik. Bland skärvorna fanns mynningsbitar från minst tre kärl. En skärva (F36) skiljer sig från de övriga. Godset har en glättad yta, svagt utåtböjd mynning med plan mynnings-rand. Strax under mynningsranden och två cm längre ned finns dekor av tätt intryckta fördjupningar som påminner om snörintryck. Även F36,

två bottenbitar, är i förhållande till övrig keramik av en avvikande godskvalitet: tunt hårt gods med glättad yta. Dessa båda bottenbitar kan ha hört ihop med mynnings-biten F39. Keramiken är baltisk av typen AIII, även kallad Östersjökeramik. En stilmässigt nära parallell har påträf-fats i Ultuna vid gravfältet Uppsala 402 (SHM inv nr 21393, Selling Taf 41:2,) (Selling, Taf 34: 3–4). Från en annan grav-

Figur 50. F39, typ AIII-keramik. Foto Susanna Eklund, SAU.


kontext i Ultuna finns ytterligare ett fynd av AIII-liknande keramik, dock med en delvis annorlunda dekor (Taf 36:5, SHM inv nr 20701). Ett intressant faktum är att inga lik-nande kärl hittills har hittats inom vare sig Gamla Upp-salas eller Valsgärdes gravfält, där man på vardera platsen undersökt minst det dubbla antalet gravar. Kärltypen är mycket ovanlig utanför Birka (Selling 1955).

Vidare tillvaratogs ett rörformat föremål med en vulst vid mynningen (F46) i ett kulturlager (A2459) utanför logen. Det kan röra sig om ett blästermunstycke alternativt en del av ett rörskaft till en trefotsgryta med datering till 1600- 1700-tal. Endast en liten del av keramiken (8,4 gram) bestod av efterreformatoriskt eller medeltida gods (F6, 9, 41).

Brandgravarnas keramikElisabet Petterson

I flera av brandgravarna fanns hela eller stora delar av kärl. Dessutom påträffades delar av ytterligare kärl i gravarna, oftast i form av endast några få skärvor. Främst utmärker sig A4018 där tre keramikkärl fyllda av brända ben hade ställts ovanpå brandlagret när gravöverbyggnaden kon-struerades. I gravens mitt stod två kärl intill varandra. Av det större (F336) finns botten och en stor del av buken be-varad. Bottendiametern är 10 cm och kärlets befintliga höjd är 8,5 cm. Kärlväggarna lutar utåt och har troligen varit raka. Godset är 8 mm tjockt och mellanmagrat. Det mindre kärlet (F335) består av sprött, spjälkat och grov-magrat gods. Av mängden skärvor att döma bör kärlet ha varit helt då det placerades i graven. Kärlet är tunnformat med rundade väggar och inåtböjd mynning med rundad mynningsrand. Bottendiametern är 7 cm och kärlet har varit 6,5 cm högt. I östra delen av brandlagret stod ett tredje kärl (F334) som är bevarat i sin helhet. Godset är mörkt, mellanmagrat och tunt, 4 mm. Kärlet är tunnfor-mat och mynningen inåtböjd. Mynningsranden är run-dad och något avsmalnande. Bottendiametern är 10 cm, mynningsdiametern 12 cm och höjden 10 cm. I graven A4018 påträffades dessutom mynningsskärvor från två olika kärl; ett med plan (F338) och ett med rundad (F337) mynningsrand. Någon av dem kan ha hört samman med F336. Därutöver fanns fragmenterade skärvor (F333) varav några var bottenbitar vilket innebär att det rör sig om res-ter från ett fjärde kärl.

Figur 51. Kärl F334 från A4018. Bottendiametern är 10 cm, höjden 12 cm. Foto Susanna Eklund, SAU.


Strax väster om A4018 låg brandgraven A4206 vilken delvis överlagrade sin granne. Centralt i A4206, nedgrävd i brandlagret men vilande på det siltlager som täckte A4018, påträffades ett till största delen bevarat keramik-kärl (F326) som var fyllt av brända ben (se figur 2). Botten och kärlväggar var hela men mynningspartiet saknades. Godset var mycket sprött och smuligt och föll sönder då innehållet togs ut. Kärlet har varit minst 11 cm högt med en bottendiameter som uppskattas till 12 cm. Kärlet var spannformat med väggar som var 10 mm tjocka. Utspritt i graven påträffades även delar av ett mindre kärl (F72, 77, 78, 251, 252). Troligen även F82, 84). En del av botten plus en mynningsbit påträffades i den intilliggande A4018. Av kärlet återstår ungefär hälften. Kärlet är 8 cm högt, botten-diametern är ca 9 cm och kärlväggarna 6 till 10 mm tjocka. Kärlväggarna var raka och jämnt avsmalnande upp till den svagt inåtböjda mynningen. Mynningsranden är run-dad och något avsmalnande. På ett par ställen syns spår av att ytan har haft en yttre beläggning som spjälkats av. Vid mynningen är detta yttre skikt avbrutet jäms med myn-ningsranden som om det ursprungligen skulle ha varit högre än själva mynningen (F78). I brandgraven fanns även några rundade mynningsbitar (F69) vilka eventuellt kan ha hört till kärlet F326. Några mindre skärvor (F257, 258) framkom i det förslutningslager (A4124) som täckte brandlagret. Några av dem är bottenbitar med sotig insida som inte kan ha hört ihop med de två tidigare nämnda kärlen.

En dryg meter norr om A4018 och A4206 påträffades brandgraven A4425. Även i denna grav fanns ett delvis be-

varat keramikkärl i brandlagret (F234). Av kärlet återstår botten, merparten av buken samt ett par mynningsbitar. Kärlet är situlaformat med en svagt markerad skuldra. Mynningsranden är utåtböjd och tillplattad med dekor av tvärställda intryckta streck. Kärlets bottendiameter är 10 cm, höjden är 12 cm och mynningsdiametern uppskattas till 16 cm. Kärlväggarna är 5 till 7 mm tjocka. Också detta kärl har använts som benbehållare. I samma grav fram-kom utspridda skärvor från ytterligare ett kärl (F232, 233). Detta kärl har haft raka, 7 mm tjocka, väggar. Här påträf-fades även några mindre skärvor som var magrade med växtmaterial (F329). Två av skärvorna har en rundad ytter-sida. Det går ej att avgöra om skärvorna kommer från ett kärl eller något annat föremål. Den rundade formen anty-der att det kan röra sig om en sländtrissa eller vävtyngd.

I Schakt XI fanns brandgraven A4350. I graven och det intilliggande stolphålet A4379 samt utspridda i schaktet, påträffades skärvor från från mynning och buk från ett kärl med tunt hårdbränt gods (F60, 61, 245). Kärlväggarna har troligen lutat utåt och har en svagt markerad skuldra. Mynningen är utåtböjd med rundad avsmalnande myn-ningsrand. Nedanför mynningen finns dekor i form av en rad av glesa nagelintryck; på en av skärvorna finns dubbla rader av intryck. Godset är mellanmagrat och tunt ända ned till botten, 5 mm tjockt, och delvis svartbränt eller se-kundärbränt. Kärlet har varit minst 11 cm högt. I A4350 framkom även skärvor av ett grövre sprödare gods (F68).

F270–272 består av ett mindre antal skärvor av tunt hårdbränt mellanmagrat gods, vilka påträffades i brand-graven A4060. Skärvorna har tillhört ett kärl med rundade

Figur 52. Kärl F336 från A4018. Botten-diametern är 10 cm och den befintliga höjden 8,5 cm. Foto Susanna Eklund, SAU.


väggar och inåtböjd mynning med rundad mynningsrand. Godset är 6 mm tjockt och har en ljus slammad yta både på in- och utsidan. Några skärvor är sekundärbrända. I sam-ma grav framkom också skärvor från ett grövre gods (F268) och två mynningsskärvor från olika kärl (F267, 269).

Från A10647 finns endast fragmenterade skärvor (F236–238) vilka troligen kommer från ett och samma kärl. Vid ett av fragmenten sitter en bit av ett bränt ben, vilket antyder att kärlet har använts som benbehållare.

I A100019 påträffades ett fåtal skärvor från vardera två kärl. Det ena av något grövre gods (F263) och det andra tunt, 5 mm, av tät grovmagrad lera (F264). En liknande skärva (F265) hittades väster om graven.

Brandlagret A10485 innehöll en mindre mängd keramik som troligen tillhör samma kärl (F55–57). Mynningsskär-van har en facetterad mynningsrand.

Keramikmaterialet består i sin helhet av relativt tunt gods; merparten är mellan 5 och 8 mm tjockt. Den över-vägande delen av skärvorna är mellanmagrade med obe-handlad yta. Endast två kärl har spår av dekor. Spår av se-kundärbränning förekommer i mindre utsträckning. Bland mynningsskärvorna är de med rundad mynnings-kant vanligast förekommande och de flesta av dem är inåt-böjda. Enstaka kärl med spetsig, plan eller facetterad mynning har också använts på platsen. Storleken på de bevarade kärlen är ganska likartad med undantag för det lilla kärlet i A4018. I de fall då det går att fastställa höjden varierar den mellan 9 och 12 cm. Bottendiameterns mått är 8 till 12 cm. Både tunnformade och spannformade kärl finns representerade och ett kärl (F234) är situlaformat.

Övriga FyndBränd lera och slaggMängden bränd lera uppgick totalt till 180,3 g varav 93,2 g bestod av smält lera. Till största delen påträffades bränd lera i Schakt IV, VI och XI, i anläggningar eller vid rens-ning. Mindre mängder framkom även i några av brandgrav-arna. Ett fragment från schakt VI har en form som antyder att den kan ha varit en del av en vävtyngd. Lerbiten är dock ganska nött och svår att bedöma (F4). En bit smält lera (F50) som framkom i Schakt VI omsluter ett bränt ben. I nedgrävningen A2408 fanns några bitar av lerklining med trä- och gräsavtryck (F33, 40).

Endast ett fåtal slaggbitar framkom vid undersökning-en, totalt 93,5 g. Av de tio fyndposterna förekom mer än hälften i eller intill gravar.

Bergart och flinta Bergartsfynden inskränker sig till delar av två brynen. Det ena påträffades som lösfynd i Schakt VI (F249). Det andra fanns i brandgraven A4410 (F247). Tre fynd av flinta på-träffades och samtliga gjordes i Schakt IV, där eldslag-ningsflinta framkom i gropen A10309 (F47) och i härden A10133 (F53). Dessutom påträffades ett avslagsliknande fragment i anläggning A2408 (F32). Sistnämnda represen-terar dock någon form av störning då det inte är normalt tillslaget.

Figur 53. Kärl F234 från A4425. Botten dia-metern är 10 cm, höjden 12 cm. Foto Susanna Eklund, SAU.


Osteologisk analysEmma Sjöling och Ylva Bäckström

Benmaterialet omfattade framför allt brända ben från människa och medföljande djur. Utöver de brända benen har en mindre mängd obrända djurben identifierats.

SyfteDet grundläggande syftet med den osteologiska analysen var att undersöka gravritualen och handlingar och aktivi-teter kring bålplats och begravningsplats. Detta kan bely-sas bl a genom hanteringen av kroppen och representa-tionen av djurben ifråga om förhållandet art och benslag. En ambition var att uppmärksamma eventuella passning-ar/överensstämmelser mellan ben i separata benkoncen-trationer, d v s från olika delar av graven, vilket skulle kun-na bidra till tolkningen av hanteringen av kropparna efter kremeringen.

De huvudsakliga frågeställningar när det gäller benmate-rialet var bl a: • Vilka arter förutom människa är representerade i grav-

arna?• Har hela eller delar av djurkroppar kremerats?• Hur kan det osteologiska materialet bidra till tolkning-

en av hanteringen och aktiviteter efter kremeringen och kring deponeringen i gravar? Kan man hitta pass-ningar mellan benfragment från olika delar av brand-lagret samt mellan benbehållare och det omgivande brandlagret?

Vid själva undersökningen visade det sig att merparten av gravarna var störda av senare aktiviteter vilket har lett till att flera av frågeställningarna kring hanterandet av kre-merade kvarlevor inte har gått att besvara (se vidare i ka-pitlet Utvärdering).

Metod Den osteologiska analysen av de brända benen omfattade flera moment: grovsortering av benmaterialet, identifie-ring av art, benslag, bendel och sida, bedömning av för-brännings-, fragmenteringsgrad, ålders- och könsbe-dömning, kvantifiering enligt antal fragment (NISP), vikt (g) och minsta individantal (MNI), registrering av material-et i en databas (Microsoft Access) samt skriftlig rapporte-ring. Det obestämda materialet i gravarna har enbart vägts. Dessutom har sjukliga, genetiska eller andra för-ändringar på benen noterats. För identifiering användes referenssamlingen på SAU i Uppsala och vid Statens Historiska Museum (SHM) i Stockholm.

Bedömningen av djurarternas ålder har baserats på de olika benslagens utvecklingsstadium, framför allt graden av epifyssammanväxning och käkarnas tanduppsättning.

Uppgifterna om de olika åldersfaserna har tagits ur Silver (1969) och Habermehl (1975).

Ålders- och könsbedömningen av människobenen har försvårats betydligt p g a den höga fragmenteringsgraden. Det är främst de morfologiska iakttagelserna (form och storlek) på bäckenet och kraniet som könsbedömning grundar sig på. Höftbenen har fragmenterats så pass mycket i det aktuella benmaterialet att de inte har gått att använda för könsbedömning.

De könsindikerande benfragment som identifierats kommer alla från kraniet och består av övre ögonhåls-rand en, ögonbrynsbågen, yttre nackknölen.

Endast en individ har gått att könsbedöma och då en-dast till ”eventuell kvinna”. Bland resterande individer har endast enstaka könsindikerande fragment identifierats el-ler inga alls.

Vissa källkritiska aspekter bör tas upp när det gäller den osteologiska köns- och åldersbedömningen av männis-kobenen. Eftersom metoderna för osteologisk bedöm-ning bygger på ett normativt system kan individer med avvikelser från ålders- och könsnormen bli felbedömda. För tidigt åldrade skelett, män med ”feminina” drag och kvinnor med ”maskulina”, kan alltså feltolkas. Det har vi-sat sig att en överrepresentation av män i vissa material kan bero på att en del äldre kvinnor har könsbedömts som män p.g.a. kraniets robusticitet (Cox & Mays 2000:125). Skelettets utseende beror på en kombination av många olika faktorer som inte direkt är ålder- och könsre-laterade. Människans sociala, genetiska, hormonella och patologiska förhållanden påverkar skeletten och försvårar bedömningen (Kjellström 2003:62).

Vid bedömningen av de gravlagda individernas ålder har en indelning i åtta åldersgrupper efter Arcini (1999) och Buikstra & Ubelaker (1994) använts (tabell 8). Vuxna individer som inte har kunnat placeras i någon specifik åldersgrupp har samlats under gruppen adult (> 20 år).

Det är alltid den biologiska åldern och inte skelettets kronologiska ålder som bedömts och de åldrarna behöver inte sammanfalla. Helst bör man använda sig av ålderskri-terier som i minsta möjliga mån påverkas av människans livshistoria och olika kroppsaktiviteter. Sådana kriterier som baseras på morfologiska iakttagelser är t ex utseendet på höftens symfysfog, höftbenets led mot korsbenet, ledytor, graden av sammanväxning av epifyser på ledän-dar, revbenens artikulation mot bröstbenet, skalltakets tjocklek och utseende samt kraniesömmarnas samman-växningsgrad (Işcan & Loth 1989). Den sistnämnda meto-den har visat sig mindre tillförlitlig (se ex Cox 2000:66ff). Individuella skillnader och könsskillnader finns och me-


toden bör helst inte användas som enda ålderskriterium (Iregren & Jaanusson 1973; Roumelis 2000:2).

Skalltakets (calvarium) utseende förändras även det med åldern. Det består av ett inre och yttre kompakt skikt (ta-bula interna och tabula externa) plus ett mellanskikt som är mer spongiöst (diploë). Barn har generellt sett släta och tunna tabulae och ett tunt, finporigt mellanskikt. Tjocka ta-bulae i förhållande till diploë ser man hos vuxna individer medan tjock diploë mellan tunnare tabulae finns hos gamla individer. Ytter- och innerskikten blir även skrovligare och muskelfästen mer markanta med åldern (Gejvall 1948:151ff). Tandslitage kan också vara svårt att iaktta ef-tersom emaljen ofta spricker och lossnar p.g.a. hettan vid kremeringen. Tandrötterna bevaras dock ofta hela, vilket Gejvall har använt sig av vid åldersbedömningar. Han me-nar att rot- eller pulpakanalerna blir trängre ju äldre en individ är (cementpålagring) för att till slut fyllas upp och helt försvinna. Tänder som ännu inte har brutit fram bru-kar mer sällan sprängas sönder, formförändras eller krympa. Den nybildade emaljen tål höga temperaturer bättre och ligger skyddade i över- och underkäken (Gej-vall 1948:159f).

Referenser som använts för ålders- och könsbedöm-ningen är framför allt ”Standards for data collection from hu-man skeletal remains” av Buikstra & Ubelaker från 1994, ”Guidelines to the Standards for Recording Human Remains” av IFA (The Institute of Field Archaeologists) och BABAO (British Association for Biological Anthropology and Osteo archaeology) med redaktörerna Brickley & McKin-ley 2004, men även Gejvall (1948), Krogman & Işcan (1962), Acsádi & Nemeskéri (1970), Ferembach et al. (1980), Brot-hwell (1981) och Bass (1987).

TafonomiAtt benmängden (se kapitel nedan) i vissa gravar är så pass liten kan till stor del bero på att gravarna störts av senare aktiviteter. Nedbrytningsprocesser, både orsakade av na-turliga och mänskliga aktiviteter, har också påverkat det osteologiska materialet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Tafonomi kan kortfattat beskrivas som de fak-torer och processer som påverkar organiska lämningar ef-ter döden, på sin väg från biosfären till litosfären (Gifford 1981:366; Noe-Nygaard 1987:7f; Ubelaker 1997:77). Dessa inkluderar även diagenesen, d v s de kemiska, fysiska och biologiska förändringar som äger rum i ett sediment efter dess avsättning samt under och efter dess litifiering (för-stening) (Nationalencyklopedin; Sjöling 2007:124). När det gäller benmaterial är det allmänt känt att obrända ske-lett påverkas av tafonomin. Det som ökat nedbrytningen är sannolikt mekanisk vittring, tjäle, vattengenomsläpp-lighet och surt pH-värde, vilket ofta lett till att man endast hittar rester efter ett skelett och ibland inga rester alls eller bara en mörkfärgning eller förhöjda fosfatvärden. Även brända ben har visat sig ha påverkats av de ovan nämnda

tafonomiska faktorerna. Föreställningen om de ”oförän-derliga” och ”opåverkade” brända benen stämmer inte och bör ifrågasättas (Sjöling 2007:136f, 141).

De mänskliga eller kulturella aktiviteterna har störst in-verkan på materialet. Det gäller både de som sker efter dö-den och före den slutgiltiga deponeringen/begravningen. Kremeringen av den döde utgör den största påverkan på benen. Arkeologer och osteologer påverkar också slut-resultatet genom utgrävningsteknik vid upptagandet och genom efterhanteringen av benen. En stor del av fragment-eringen sker i detta skede. Utgrävningsmetoden kan ha stor betydelse för benmaterialets sammansättning och omfattning.

Benen bevaras även olika beroende på benens storlek, form, densitet och ålder. Olika benslag i kroppen och oli-ka delar av benet varierar i densitet, från spongiösa ben i exempelvis ledändarna till kompakt benstruktur på skaft-en tillhörande de långa rörbenen. En spongiös benstruk-tur bevaras sämre vid en kremering än en kompakt ben-struktur (Henderson 1987:44f.). Diafysen (benskaften) på långa rörben bevaras därför bättre än ben från bålen, ex. revben och kotor. Tänder bevaras bättre än övriga ben på grund av dess hårda emalj. Ofta påträffas obrända tand-fragment i ett för övrigt bränt benmaterial – resterande obrända ben har sannolikt inte bevarats. Bevaringsgraden är även högre för större arter. ex nötboskap, än mindre ar-ter, som ex. fågel och fisk, men även mellanstora dägg-djursarter som ex. får/get och svin.

MaterialDen osteologiska analysen omfattar benmaterialet från både förundersökningen och slutundersökningen. Sam-manlagt analyserades drygt 20,5 kg ben, varav ca 2,6 kg (ca 13 %) eller nästan 4000 fragment identifierades till män-niska (tabell 9 och 10). Drygt 10,2 kg (ca 50 %) ben har identifierats till djur och resterande ca 7,7 kg (ca 37 %) har klassats som oidentifierat (till art/artgrupp). Merparten av benfragmenten var brända (97 %). Sammanlagt har ben framkommit i ett 20-tal anläggningar. Av dessa har 13 tol-kats som brandgravar. I brandgravarna tillvaratogs drygt 20 kg ben, i övriga åtta anläggningar (utan människoben) framkom ca 144 gram ben (tabell 10). Ytterligare drygt 160 gram ben har analyserats vilka inte kan knytas till några tydliga anläggningar.

Människoben har identifierats i 13 undersökta anlägg-ningar som har tolkats som gravar. Benfragment av even-tuell människa har identifierats i schakt VI (i närheten av brandgrav A10647). Alla dessa brandgravar innehöll även djurben där antalet djurarter varierade mellan 1–8/grav.

Merparten av benen i gravarna var sotiga (tabell 11). De sotigaste benen framkom i A4060, A4350 och A100019. De flesta av gravarna hade medelsotiga ben medan benen i kärl 1–3 (F334–336) i A4018 var helt fria från kol- och sot (till skillnad från de sotiga benen i brandlagret runt om-


kring). De sotfria benen i keramikkärlen tyder på att de inte legat tillsammans med kol efter deponeringen.

Benens färg kan hjälpa oss att tolka förbränningsgra-den på bålet. Förbränningsgraden har angivits utifrån be-nens färg och följer Wahls sammanställning från 1982 (fi-gur 53). Den dominerande färgen på benfragmenten i grav-arna var gråvit eller gulvit (under den sotiga ytan) men det fanns även ben som blå, blåvita, svartgrå, brunsvarta, svarta och grå/gråblå (tabell 11). De flesta av benen hade en hård ytstruktur (”porslinsartade”) men det fanns även en del ben med en ”mjölig” eller ”kritig” konsistens. Den

gråvita/gulvita färgen antyder att förbränningsgraden har varit hög, vilket motsvarar förbränningsgrad 4, och den blå, blåvita, svartgrå, brunsvarta, svarta och grå/gråblå ty-der på att förbränningsgraden har varit medelhög (för-bränningsgrad 3) enligt Wahl (1982). Gravar med hög för-bränningsgrad var A4060, A4350, A4410, A10647 och A100493. Ett antal gravar hade mer varierad färg på benen (A4018, A4206, A4425 och A100019). Färgen på benen var grå, svartgrå, svart, gråvit och gulvit vilket tyder på att för-bränningsgraden var medelhög, d v s förbränningsgrad 3 enligt Wahl.

Tabell 8. Brända, obrända samt obrända/svedda ben. Totalvikt, människa vikt, djur vikt, oidentifierat vikt och antal bestämda fragment.

Status Totalvikt (g) Människa (g) Djur (g) Oidentifierat (g)

Brända ben 19 900,66 2 590,22* 9 988,45 7 321,99

Obrända ben 627,79 627,31 0,48

Obrända/Svedda ben 8,6 8,6

Totalt 20 537,05 2 590,22* 10 624,36 7 322,47

* inkl. människa?

Tabell 9. Fördelning av människo- och djurben mellan brandgravar, övriga anläggningar och övriga benposter.

Kontext Totalt (g) Människa (g) Människa, antal fragm Djur (g)

Brandgravar 20230,25 2588,92 4010 9911,48

Övr. anl, ej grav 144,3 144,3

Övr. benposter 162,5 1,3* 1* 158,5

Totalt 20537,05 2588,92 4011 10 214,28

*människa?

Tabell 10. Färg- och förbränningsgrad, sotighet samt fragmenteringsgrad med max- och medelfragment.

Anr Färg Förbränningsgrad (Wahl 1982)

Förbrännings-grad(Wahl 1982)

Sotighet Medel-fragm (mm)

Maxfragm (mm)

Fragm. grad

4018 gråvit/gulvit (fåtal blå, blåvita) Medelhög 3 medel 10 till 15 80 medel

4018, urna 1 gulvit (fåtal blå/blåvita) Medelhög 3 nej 20 50 låg

4018, urna 2 gråvit/gulvit (fåtal blåvita) Medelhög 3 nej 15 45 relativt låg

4018, urna 3 gråvit/gulvit (fåtal blå/blåvita) Medelhög 3 nej 8 30 relativt hög

4060 gråvita Hög 4 mycket 5 40 hög

4206 varierande färg Medelhög 3 medel 15 70 relativt låg

4350 gråvita Hög 4 mycket 5 50 hög

4410 grå, gråvit, gulvit Hög 4 medel 5 till 10 35 relativt hög

4425 varierande färg (grå, svartgrå, svart, gråvit, gulvit)

Medelhög 3 medel 5 till 10 80 relativt hög

10647 grå, gråvit, vit (enstaka vita, brunsvarta, gråblå)

Hög 4 medel 3 till 5 30 hög

100019 varierande färg Medelhög 3 mycket 10 40 medel

100493 gråvit Hög 4 medel 8 30 relativt hög

100537 gråvit/gulvit (fåtal blåvita) Medelhög 3 medel 10 till 15 relativt låg


Benmaterialet bestod av små benfragment, vilket mot-svarar fragmenteringsgrad 1 enligt Wahl, d v s fragment mindre än 15 mm (figur 54 och tabell 11). Benen hade såle-des en medel-hög fragmenteringsgrad. De största ben-fragmenten var mellan 30–80 mm stora. I flertalet av grav-arna var benen mellan 5–10 mm i genomsnitt. I gravurna 1 (F334) i A4018 var de något större, ca 20 mm. Även grav-urna 2 (F336) i A4018 och urnan i A4206 (F326) hade större benfragment i genomsnitt.

Den höga fragmenteringsgraden kan till viss del bero på att fyllningen i gravarna först torrsållades i 4 mm såll för att sedan vattensållas inomhus i 2 mm såll. Vattensåll-ningen har inneburit att fler fragment har kunnat tillvara-tas samt att mindre fragment och därmed även mindre djurarter har kunnat identifieras. Detta har resulterat i att ben från exempelvis fisk och fågel har återfunnits.

Materialet redovisas i tabell 8–17 och i anläggnings-beskrivningarna (med totalvikt, oidentifierad vikt, män-niskovikt, djurvikt, minsta individantal (MNI), eventuell ålder- och könsbedömning, artbestämningar fördelat på bränt och obränt material, färg/förbränningsgrad, sotig-het och fragmenteringsgrad).

ResultatÅlders- och könsfördelningI materialet från de 13 analyserade brandgravarna kunde sammanlagt 14 individer konstateras genom beräkning av MNI (minsta individantal). I grav A4018 kunde två individ-er identifieras. Sammanlagt innehöll gravarna ben från åtta vuxna, fem ungdomar/vuxna (d v s ej barn) och ett barn (tabell 12). I A4018 har en ungdom/vuxen och en medelålders vuxen/äldre vuxen identifierats. Den yngre har identifierats i kärl 3 (F335) och brandlagret, den äldre i brandlagret. Åldersbedömningarna i tabell 12 visar dels en grövre indelning – vuxen, ungdom/vuxen och barn, samt en finare där åldersbedömningen har delats in efter Arci-nis och Buikstra & Ubelakers indelning (se tabell 8). Den finare indelningen har gett en ungdom/yngre vuxen, två yngre vuxna, en yngre vuxen/medelålders vuxen, en medelåders vuxen, en medelåders/äldre vuxen samt två vuxna och fyra ungdom/vuxna (ej barn) och ett barn. De gravlagdas ålder var därmed relativt jämnt fördelad bland de vuxna, både yngre och äldre vuxna har begravts. Däre-mot har endast ett barn identifierats. Man bör dock ha i åtanke att ben från barn bevaras sämre vid kremeringen och förstörs lättare och blir därmed svårare att identifiera vid analysen.

Endast en individ har kunnat könsbedömas osteolog-iskt och då något osäkert. Den gravlagda, som var en yngre vuxen, har bedömts till eventuell kvinna (A10647) utifrån kraniefragment. I ytterligare tre gravar (A4018, A4206 och A4425) identifierades könsindikerande benfragment men dessa har inte räckt för en könsbedömning.

I anläggningsbeskrivningarna redovisas bedömnings-grunder för ålder och kön.

Benmängd Uppgifter om den mängd ben som en vuxen människas kropp genererar efter kremering varierar mellan olika för-fattare (se vidare Bäckström 2009). Generellt kan man säga att benvikten efter en modern kremering ligger mellan 2–3 kg (Gejvall 1948, Wahl 1982, McKinley 1989, Sigvallius 1994:28, Mays 1998:220). Storleksmässigt motsvarar det cirka 2–3,5 liter ben (Gejvall 1948:157). Enligt exempelvis McKinley ligger vikten mellan 1,6–3,6 kg beroende på in-divid och kön, med ett genomsnitt på 3 kg (1989:66). Ma-linowski och Porawski uppger siffran 1969–2004 gram, med 1540 gram som ett medelvärde (Mays 1998:220). Trot-ter och Hixon (1974) uppger vikten 1550 g för en kvinna (eller mellan 952–2278 g) och 2288 g för en man (eller mel-lan 1534–3605 g) vilket ger en medelvikt på 1919 g. Den brända benviken för ett barn i åldern 3–13 år ligger enligt Trotter & Hixon på ca 660 g (Mays 1998:220).

Benmängden i de undersökta gravarna låg mellan ca 1,7 g–6 700 g med ett medelvärde på ca 1556 g/grav och ett medianvärde på ca 410 g/grav. De med en större mängd ben låg mellan ca 400 g–6 700 g och bestod av sju gravar.

1. Ofullständig förbränning (endast delar av skelettet är förbränt).

2. Dålig förbränning (benen är endast litet spruckna och förvridna).

3. Medelhög förbränning (benen är i större omfattning spruckna och förvridna; gulgrå färg, tidvis svart eller mörkblå).

4. Hög förbränning (benen är mycket spruckna och förvridna; nästa kritvita till färgen).

5. Mycket hög förbränning (benen är mycket bräckliga, spruckna och deformerade; den organiska substan-sen är fullständigt förbränd, kritvit färg) (Wahl 1982:28f).

1. Mycket små fragment. Fragment mindre än 15 mm genomsnittlig lineär storlek.

2. Små fragment. Fragment mellan 16–25 mm i genomsnittlig lineär storlek.

3. Medelstora fragment. Fragment mellan 26–35 mm i genomsnittlig lineär storlek.

4. Stora fragment. Fragment mellan 36–45 mm i genomsnittlig lineär storlek.

5. Mycket stora fragment. Fragment större än 45 mm i genomsnittlig lineär storlek.

Figur 54. Indelning i färg och förbränningsgrad (Malinowski u. Porawski från 1969 i Wahl 1982).

Figur 55. Fragmenteringsschema (modifikation efter Chochol 1961, Wahl 1982).


De med mindre mängd ben låg mellan 1,7 g till drygt 275 g ben och bestod av sex gravar (tabell 6). I en yngre järn-åldersgrav är 400 g ben inte speciellt mycket.

De ben som bestämts till människa uppgick till mellan 0,3–1070 g/grav, med en medelvikt på drygt 200 g/grav el-ler ett medianvärde på 73 g/grav. En varierande mängd människoben döljs i gruppen ”oidentifierat” där artkarak-täristiska drag har saknats och benen därför inte kunnat bestämmas till människa. Det är därmed svårt att avgöra den ursprungliga mängden deponerade människoben i gravarna. Ser man till den totala mängden ben i gravarna är det endast två gravar som har en stor mängd ben. Res-ten ligger alla under 1,9 kg ben och då är även djurbenen inkluderade. Således består gravarna av en varierande mängd människoben men man kan ändå konstatera att majoriteten av dem innehöll en mindre mängd männis-koben än vad som blir kvar efter en kremering även om man inkluderar ”oidentifierat”. Räknar man även med att tafonomiska, naturliga processer kan ha gjort att ben-mängden minskat efter själva bålet (se avsnittet Tafonomi), saknas det fortfarande en mängd människoben. Skillna-der i benmängd och den ringa mängden människoben kan till stor del förklaras med att merparten av gravarna är störda av senare aktiviteter. Man kan även tänka sig att man gjort ett urval bland benen vilka sedan deponerats i graven, och där resten av benen låg någon annanstans (se vidare i avsnittet Utvärdering).

FragmenteringsgradBenen i gravurnorna/benbehållarna var överlag mindre fragmenterade än benen i omgivande brandlager. Benbe-hållarna har således haft en bevarande effekt på de brända benen, vilket gjort att de legat mer skyddade och inte ut-satts för nedbrytningsprocesser (bl a mekanisk vittring) i samma omfattning som de spridda brända benen i brand-lagren. Intressant är att de gravar med s k jordlock över sig alla hade intakta gravurnor med stora benfragment i. Öv-riga gravar med keramikskärvor/fragment i hade inga jordlock eller andra skyddande konstruktioner över sig, ej heller stenkonstruktioner. Kan jordlocken ha gjort att kärlen bevarats intakta och benen bevarats bättre, medan kärlen och benen i andra gravar utan förslutningslager har krossats p g a tafonomiska (bl a mekaniska) processer och endast lämnat kvar keramiken och benen i mindre skär-vor/fragment? Eller har det skett ett medvetet krossande av keramiken och även benen innan deponeringen av människor? Den osteologiska analysen kan belysa frag-menteringsgraden men det är svårare att besvara frågor kring om det är naturliga processer som ligger bakom fragmenteringsgraden eller om det är aktiva, av männi-skan utförda handlingar som ligger bakom.

Tabe

ll 12

. Art

förd

elni

ngen

i gra

varn

a. In

re g

ravs

kick

, tot

alvi

kt (g

), m

änni

ska

(g),

män

nisk

a –

anta

l fra

gm., d

jurv

ikt (

g), M

änni

ska

– M

NI, M

änni

ska

– ål

der, a

ntal

dju

rart

er, M

NI (

Min

sta

Indi

vida

ntal

) (in

kl. m

änni

ska)

och

kom

men

tar.

Anr

Inre

gra

vski

ck

Tota

lvik

t (g)

Män

nisk

a,

vikt

(g)

Män

nisk

a,

anta

l fra

gm.

Djur

, vik

t (g)

Män

nisk

a:

MN

IM

änni

ska:

Ål

der

Anta

l dju

rart

erM

NI (

inkl

. m

änni

ska)

Kom

men

tar

4018

Urn

ebra

ndla

ger

(bra

ndla

ger m

ed tr

e be

nbeh

ålla

re)

1784

,110

68,8

1723

258,

102

1 M

at/S

en,

1 Ju

v/Ad

ult

7 (ta

msv

in (B

B+O

B), h

äst

(BB)

, hun

d (B

B), f

år/g

et

(BB+

OB)

, fisk

(OB)

, nöt

(OB,

ta

nd), l

iten

gnag

are

(OB)

)

11En

och

sam

ma

indi

vid

(Juve

nilis

/Adu

lt) i ”

kärl

3” o

ch

bran

dlag

ret;

ytte

rliga

re e

n in

divi

d (M

atur

us/S

enili

s) i

bran

dlag

ret.

4060

Bran

dlag

er41

0,3

2961

165,

501

Adul

tus

7 (h

und

(BB)

, tam

svin

(BB

+ O

B), f

år/g

et (B

B +

OB)

, häs

t (B

B), fi

sk (O

B), f

ågel

(BB)

, lit

en g

naga

re, s

anno

likt

ekor

re (O

B))

10En

och

sam

ma

indi

vid

(Adu

ltus)

i b

en- o

ch ke

ram

ikko

nc. A

4047

(F

4196

) och

rest

en a

v bra

ndla

-gr

et (p

assn

inga

r av m

änni

-sk

oska

lltak

).

4206

Urn

ebra

ndla

ger

(bra

ndla

ger m

ed

benb

ehål

lare

)

6588

,57

504,

774

243

27,1

11

Adul

t 8

(häs

t (BB

), hun

d (B

B),

tam

svin

(BB

+ O

B), f

år/g

et

(BB+

OB)

, nöt

(OB)

, fisk

(OB)

, få

gel (

BB+O

B) o

ch e

v yt

terli

gare

lite

n dä

ggdj

ur-

sart

(BB)

)

17En

och

sam

ma

indi

vid

(Adu

lt) i

benb

ehål

lare

och

bra

ndla

ger.


4350

Bran

dlag

er13

63,8

819

9,95

*14

3*53

7,76

1M

at5

(hun

d (B

B), h

äst (

BB), f

år/

get (

BB +

OB)

, fåg

el (B

B),

tam

svin

(BB)

)

8Pa

ssni

ngar

av b

enfr

agm

ent

mel

lan

bran

dlag

rets

olik

a de

lar.

4410

Bran

dlag

er15

6,1

90,1

300

25,4

1In

fans

I-II

4 (h

und

(BB)

, svi

n (B

B), f

år/

get (

BB), d

äggd

jurs

art (

OB)

)4

4425

Urn

ebra

ndla

ger

(bra

ndla

ger m

ed

benb

ehål

lare

)

6696

,91

476,

8*60

6*38

92,0

11

Adul

tus/

Mat

8 (h

äst (

BB), h

und

(BB)

, får

/ge

t (BB

), fisk

(BB)

, fåg

el (O

B +B

B), n

öt (O

B), li

ten

gnag

are,

ev sk

ogsm

us (B

B)

sam

t en

sann

olik

eko

rre

(BB)

)

13En

och

sam

ma

indi

vid

(Adu

ltus/

Mat

urus

) i u

rnan

, i br

andl

agre

t oc

h i b

rand

lagr

ets a

lla

kvad

rant

er. (p

assn

inga

r mel

lan

benf

ragm

.) D

etsa

mm

a gä

ller

även

för h

äst o

ch h

und.

1048

5N

edgr

ävni

ng m

ed

sprid

da b

ränd

a be

n i

förs

tört

lage

r A10

0520

31,6

12,1

1115

,11

Juv/

Adul

t (ej

ba

rn)

1 (d

äggd

jurs

art (

BB))

2

1058

3Sp

ridda

brä

nda

ben

i fö

rstö

rd g

rav

1,7

0,3

11,

41

Juv/

Adul

t (ej

ba

rn)

1 (d

äggd

jurs

art (

BB))

2

1064

7Br

andl

ager

18

82,6

992

,07

134

410,

08

1Ad

ultu

s4

(hun

d (B

B), h

äst (

BB) (

OB,

ta

nd), f

år/g

et (B

B), t

amsv

in

(BB)

)

6

1000

19Br

andl

ager

82

7,5

7321

536

0,1

1Ad

ult

5 (h

äst (

BB), h

und

(BB)

, får

/ge

t (BB

+OB)

, tam

svin

(BB)

, få

gel (

BB))

9

1004

93Be

nkon

cent

ratio

n 48

,72,

214

281

Juv/

Adul

t (ej

ba

rn)

3 (h

äst (

BB), f

ågel

(BB)

, dä

ggdj

ursa

rt (O

B))

4

1005

16Fö

rstö

rt b

rand

lage

r (g

rop

A240

8 gr

ävd

geno

m a

nl)

163,

214

,228

113,

31

Juv/

Adul

t (ej

ba

rn)

4 (h

äst (

BB), h

und

(BB)

, får

/ge

t (BB

+ O

B), fi

sk (B

B))

6

1005

37Se

kund

ärgr

av o

vanp

å 42

06/4

018,

rens

fynd

275

25,7

3218

7,7

1Ad

ult

4 (h

äst (

BB), h

und

(BB)

, får

/ge

t (BB

+ O

B), t

amsv

in (B

B +

OB)

7

Tota

lt,

bran

d-gr

avar

2023

0,25

2588

,92

4010

9911

,48

* ink

l. m

änni

ska?

(1,8

g e

l. 1 f

ragm

. i A

4350

och

1,7

g e

l. 1 f

ragm

. i A

4425

)


Minsta individantal och rumslig fördelning av individen inom en gravHur kan det osteologiska materialet bidra till tolkningen av hanteringen och aktiviteter efter kremeringen och kring deponeringen i gravar?

Kan man hitta passningar mellan benfragment från oli-ka delar av brandlagret samt mellan benbehållare och det omgivande brandlagret?

När det gäller antalet individer eller arter i gravarna är det viktigt att tänka på att det alltid är det minsta antalet indivi-der som anges. Det ursprungliga antalet som kremerats och deponerats kan ha varit högre. A4018 innehöll som nämn-des två individer (MNI 2). Det är den enda osteologiskt konstaterade dubbelbegravningen från undersökningen i logen. Om en och samma individ finns begravd i flera ”grav-ar” har vi tyvärr inte kunnat studera vidare i denna analys, däremot har vi aktivt letat efter passningar inom en och samma grav och dess olika delar, ex mellan benbehållare och brandlager (tabell 13). Resultatet av analysen visar att passningar mellan olika delar av graven fanns i flera grav ar. I A4018 fanns benfragment från en och samma individ (en yngre vuxen) i ett av kärlen (kärl 3/F335) och brandlagret. Dessutom fanns rester efter ytterligare en individ (en med-elålders/en äldre vuxen) i brandlagret. I A4060 hittades passningar av människoskalltak från en ben- och keramik-koncentration (A4047, F4196) och resten av brandlagret, vil-ket tyder på att benen inte påträffats i ursprungligt läge efter kremeringen, d v s att lagret har rörts om eller att vissa benen har flyttats efter kremeringen. I A4206 fanns pass-ningar mellan benfragment från en och samma individ i gravurnan (F326) och i brandlagret. Samma förhållande gäller A4425, där även passningar fanns mellan benfrag-ment från alla kvadranter. Även rester efter samma häst och hund fanns både i gravurnan och i brandlagret. Slutligen kunde vi konstatera att passningar av benfragment även fanns mellan brandlagrets olika delar i A4350.

Sammanfattningsvis kan sägas att analysen av pass-ningar mellan benfragment inom graven visat att man i

åtminstone fem gravar inte har hållit ihop kvarlevorna ef-ter individen vid begravningen. Samma benslag fanns både i gravurnan och i det omkringliggande brandlagret och i flera delar av brandlagret. Detsamma gäller för häst och hund i enstaka gravar.

Djurben i gravarVilka arter förutom människa är representerade i gravarna?Djurben har identifierats i samtliga 13 brandgravar samt i ytterligare ett tiotal anläggningar. Den mest frekventa djurarten i gravarna var hund, följt av häst, får/get, tam-svin, fågel, nöt, fisk och gnagare såsom eventuell ekorre och skogsmus (räknat på MNI) (tabell 13 och 17). Just skogsmusen har sannolikt hamnat bland benmaterialet av egen förskyllan. I de övriga åtta anläggningarna som inte tolkats som gravar men innehöll djurben har tamsvin, får/get, nöt, häst och fisk identifierats (tabell 14). Tabell 13, 14, 15 och 10 visar sammanställningar av gravarnas och de öv-riga anläggningarnas artsammansättning. I tabell 16 redo-visas den totala artfördelningen på hela benmaterialet i vikt och antal fragment, inklusive människa.

Flest antal djurarter identifierades i A4206 där åtta arter bestående av häst, hund, får/get, tamsvin, nöt, fågel och fisk kunde konstateras (tabell 13 och 17). A4206 innehöll även flest identifierade individer (MNI), hela 17 stycken (inklusive människa). Även A4425, A4018 och A4060 inne-höll mellan 7–8 djurarter och mellan 10–13 individer. När det gäller det brända benmaterialet finns häst, hund och får/get i tio gravar, tamsvin i åtta gravar, fågel i fem gravar och fisk i två gravar tabell 13 och 17). Intressant är att häst inte har identifierats i barngraven, A4410, och att brända ben från nöt saknas helt i materialet. Tre gravar innehäll dubbel uppsättning av en och samma djurart: Två hundar har konstaterats i A4206 och i A4350, två får och/eller get-ter finns representerade i A4425 och två tamsvin i A4206.

I brandgravar från Mälardalen är slaktdjuren nöt, svin, får och get oftast representerade av ungdjur, vilket Sten

Tabell 13. Artfördelningen i övriga anläggningar med ben, ej gravar. Anl typ, totalvikt (g), människa (g), människa – antal fragm., djurvikt (g), Människa – MNI, Människa – ålder, antal djurarter, MNI (Minsta Individantal) (inkl. människa) och kommentar.

Anr Anl typ Totalvikt (g) Djur, vikt (g) Människa: MNI Antal djurarter MNI

1878 Kulturlager omkring A10647 2,2 2,2 Inga människoben 1 (däggdjursart (OB)) 1

2408 Grop grävd genom A100516 87,6 87,6 Inga människoben 4 (tamsvin (OB), nöt (OB), får/get OB), däggdjursart (BB))

4

2459 Kulturlager 0,3 0,3 Inga människoben 1 (däggdjursart (BB)) 1

3026 Stolphål 28,9 28,9 Inga människoben 1 (häst (OB)) 1

4240 Kantränna till A4206 20,8 20,8 Inga människoben 2 (får/get (OB), däggdjursart (BB)) 2

10133 Härd 1,1 1,1 Inga människoben 1 (däggdjursart (BB)) 1

10233 Stolphål 0,1 0,1 Inga människoben 1 (fisk (gädda) (BB)) 1

10550 Kolfläck 3,3 3,3 Inga människoben 1 (däggdjursart (BB)) 1

Totalt, anl m ben, ej grav

144,3 144,3


och Vretemark tolkar som att man hade god tillgång till köttproducerande djur. Hästar är oftast äldre och höns och gäss är också vanliga, både som ungfågel och som fullvuxna (Sten & Vretemark 1988:151). Mönstret kan även ses i benmaterialet från Stora Logen där flertalet av de off-rade köttproducerande djuren var juvenila, både bland de kremerade och obrända, medan bruksdjuren var fullvux-na (se tabell 16). Häst och hund är i samtliga fall represen-terade av fullvuxna djur medan får/get representeras av 6–7 fullvuxna och 4–5 ungdjur. Svinbenen kommer mes-tadels från ungsvin men det finns även ett fåtal fullvuxna.

När det gäller det obrända benmaterialet finns varken häst eller hund representerade (förutom en obränd häst-tand i A10647). Däremot finns obrända ben från får/get i hela åtta gravar, obrända svinben i fyra gravar, obrända nötben i 3 gravar, obrända fågelben i två gravar och obrän-da fiskben i tre gravar. Gravar med större mängd ben (mel-lan 400 g–6700 g) innehåller alla obrända djurben. I de gravar med mindre mängd ben (upp till 275 g ben) inne-höll endast två stycken obrända djurben (A100516 och A100357).

Fisk har identifierats i fyra gravar varav tre hade obrän-da fiskben. Identifierade fiskarter är gädda i A100516 och strömming i A4206. Fågel har identifierats i fem gravar. Intressant är att en hel obränd fågel har lagts överst i grav-kärlet tillhörande grav A4425. Fågeln var juvenil och har därför inte gått att artbestämma. I ytterligare en grav, A4206, låg delar av en obränd fågel överst i gravkärlet. Ben från gnagare har bestämts till eventuell ekorre i två av gra-varna och möjligen skogsmus i en av gravarna.

Har hela eller delar av djurkroppar kremerats?Djuren kan delas in i två grupper: dels de som brukats och dels de som man ätit. De främsta bruksdjuren är häst, hund men även katt och rovfågel kan räknas med i grup-pen (häst kan dock även ha ingått i gruppen slaktdjur). Bruksdjuren tolkas som medföljare, en personlig tillhör-ighet, och kan betraktas som sakrala djuroffer. Den andra djurgruppen består av nöt, får/get, tamsvin samt tamfågel (höns och gäss) är slaktdjur/födodjur och har tolkats som färdkost eller matoffer till den döde. De kan även vara res-ter efter en rituell måltid i samband med kremeringen. Slaktdjuren i brandgravar består oftast av skallfragment eller extremiteter medan de sakrala djuroffren oftast före-kommer som hela individer (Iregren 1972:110 med där an-förd litteratur; Sten & Vretemark 1988:149ff; Andersson 2005:85). När alla kroppsdelar från ett djur finns represen-terade från en brandgrav tolkas det som att hela individer offrades. En alternativ tolkning är att man slaktade djuret före bränningen, kanske utförde en rituell måltid för att sedan lägga både mat- och slaktavfall på bålet. Det är så-ledes svårt att tolka om djurkroppen har varit intakt vid kremeringen eller om kroppen har styckats i flera delar (se vidare Sten & Vretemark 1988). Ta

bell

14. A

rtfö

rdel

ning

en h

os ö

vrig

a be

npos

ter. K

onte

xt, t

otal

vikt

(g),

män

nisk

a (g

), m

änni

ska

– an

tal f

ragm

., dju

rvik

t (g)

, Män

nisk

a –

MN

I, Män

nisk

a –

ålde

r, ant

al d

jura

rter

, MN

I (M

inst

a In

divi

dant

al) (

inkl

. män

nisk

a) o

ch ko

mm

enta

r.

Fnr

Kont

ext

Tota

lvik

t (g)

Män

nisk

a, v

ikt (

g)M

änni

ska,

an

tal f

ragm

.Dj

ur, v

ikt (

g)M

änni

ska:

MN

IM

änni

ska:

Åld

erAn

tal d

jura

rter

MN

I (in

kl.

män

nisk

a)

F615

–617

Sand

lage

r und

er A

4206

41,5

41,5

Inga

män

nisk

oben

2 (n

öt (O

B), d

äggd

jurs

art (

BB))

2

F618

Lage

r väs

ter o

m

A100

019

(F61

8)2,

32,

3In

ga m

änni

skob

en1

(häs

t (BB

))1

F674

–676

Scha

kt V

I5,

41,

3*1*

1,4

1?1

(däg

gdju

rsar

t (BB

))1,

ev 2

(med

m

änni

ska?

)

F677

Scha

kt V

I, ren

sf. F

1044

710

9,5

109,

5In

ga m

änni

skob

en1

(häs

t (O

B))

1

F679

Scha

kt X

IV0,

50,

5In

ga m

änni

skob

en1

(däg

gdju

rsar

t (BB

))1

F680

Scha

kt X

3,3

3,3

Inga

män

nisk

oben

1 (d

äggd

jurs

art (

BB))

1

Tota

lt, ö

vr. b

enpo

ster

162,

51,

3*1*

158,

5

* män

nisk

a?


För att undersöka om hela eller delar av kroppar har kremerats eller deponerats i gravarna delades de artbe-stämda benen in i fyra anatomiska grupper (kranium, bål, ben från händer/fötter alt övre/undre extremiteter och obestämt). Resultatet av analysen visas i tabell 17 där de brända benen visas till vänster och de obrända till höger i tabellen. I alla gravar utom fyra finns rester efter hela män-niskokroppar representerade (d v s ben från alla kroppsre-gioner). Två av de fyra gravarna med endast delar av krop-pen ligger strax utanför logen och kan vara skadade med endast rester efter bålet finns bevarat. De andra två ligger invid grav A4206 och ovanför A4206 och A4018. När det gäller djurbenen visar materialet att hästar och hundar fick följa med hela på bålet i gravar med större benmängd (grav-ar med mellan 400 g– 6700 g ben) med undantag av grav A100357 där det är osäkert om graven kan ha blivit skadad. I ett fåtal av de mindre gravarna finns endast delar av häst och hund representerade vilket kan ha med hanteringen efter bålet att göra eller om gravarna blivit störda vid se-nare tillfälle (d v s av tafonomiska processer).

Några av djurarterna får/get och tamsvin har delar från hela kroppen representerade, exempelvis får/get i A4425 och tamsvin i A4206 och A4018, medan andra endast re-presenteras av vissa utvalda delar, d v s köttstycken. Som Sten & Vretemark poängterar kan de efterlevande ha slak-tat kroppen före kremeringen där köttet kan ha använts vid en rituell måltid för att sedan tillsammans med slakt-avfallet slängts på bålet. Dessa kan uppfattas som hela kremerade kroppar vid den osteologiska analysen (Sten & Vretemark 1988:151). Majoriteten av får/get och tamsvin hade dock endast delar av kroppen representerade.

Mönstret överensstämmer med andra material från yngre järnålder bl a från Storgravsprojeketet i Mälardalen (Sten & Vretemark 1988) och i andra brandgravar från Mälarda-len (Iregren 1972; Andersson 2005; Sigvallius 1984).

I brandgravarna har man även deponerat obrända djurkroppar eller delar av kroppar. Obränt djurbensmate-rial har identifierats i alla gravar utom två (A10485 och A10583). Som nämnts finns varken häst eller hund repre-senterade i det obrända benmaterialet förutom en obränd hästtand i A10647. Endast ett obränt djur finns represente-rat med delar från hela kroppen. Detta var en ungfågel (av obestämd art) i A4425 som lagts ned hel i gravurnan. An-dra obrända fågelben identifierades i gravurnan tillhö-rande A4206. Obrända fiskben hittades även i grav A4206 men också i A4018 och A4060.

Räknar man minsta individantal (MNI) har får/get högst antal bland de obrända benen. Offrade delar av får/get finns i åtta av gravarna, tamsvin finns i fyra av dem och nöt i tre av dem. Delar från två obrända individer av får och/eller get har konstaterats i A4206 och A100019, likaså delar från två tamsvin i A4206.

Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikro-skopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslit-teratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edi-tion och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen re-ferenssamling av förkolnade och färska vedprover.

Tabell 15. Artfördelning. Antal fragment och vikt (g) fördelat på brända och obrända ben.

Bränt Obränt (inkl. svedda) Totalt

Art Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Människa (Homo sapiens sapiens) 4011 2 590,22 4011 2 590,22

Häst (Equus caballus) 1674 1 526,37 3 143,6 1677 1 669,97

Hund (Canis familiaris) 802 392,7 802 392,7

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 211 174,51 51 35 262 209,51

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 221 70,77 33 76,1 254 146,87

Fågel (Aves sp.) 27 2,51 99 3,5 126 6,01

Nöt (Bos taurus) 21 124,2 1 1,3 22 125,5

Fisk (Pisces sp.) 8 0,3 11 0,81 19 1,11

Slidhornsdjur (Bovidae sp.) tänder, hornkvicke

4 3,16 16 6,6 20 9,76

Stor gräsätare (Stor herbivor) främst tänder 184 209,97 2 7,65 186 217,62

Gnagare/Liten gnagare 5 0,21 1 0,1 6 0,31

Däggdjur 10567(delvis räknade)

7 607,95 535 237,05 11102 (delvis räknade)

7845

Oidentifierat ej räkn 7 321,99 ej räkn 0,48 ej räkn 7 322,47

Totalt 17 735 20 024,86 752 512,19 18487 20 537,05

* varav ca 1000 tandfragment.


Tabe

ll 16

. Art

sam

man

sätt

ning

. För

deln

inge

n m

ella

n he

la o

ch d

elar

av

krop

par, b

ränd

a oc

h ob

ränd

a be

n, M

NI (

min

sta

indi

vida

ntal

).

Män

nisk

aH

äst

Hun

dFå

r/ge

tTa

ms-

vin

Nöt

Fåge

lFi

skGn

a-ga

reSt

or

gräs

-ät

are

Slid

-ho

rns-

djur

Dägg

-dj

urH

äst

Hun

dFå

r/ge

tTa

ms-

vin

Nöt

Fåge

lFi

skGn

a-ga

reSt

or

gräs

-ät

are

Slid

-ho

rns-

djur

Anta

l dj

ur-

arte

r

MN

I (in

kl.

män

-ni

ska)

A nr

BBBB

BBBB

BBBB

BBBB

BBBB

BBBB

OB

OB

OB

OB

OB

OB

OB

OB

OB

OB

4206

1 AD

1

AD2

AD1

JUV

2 (INF/

JUV,

JU

V)

12

(INF,

JUV)

2 (INF/

JUV,

JU

V/AD

)

12

, va

rav

1 JU

V

28

17

4425

1 Ad

ultu

s/M

AT1

AD1

AD2

AD1

12

1 AD

1 JU

V1

JUV

813

4018

2 (JU

V/AD

, M

AT/S

EN)

11

AD1

AD1

INF/

JUV

1 JU

V1

AD1

*1

11

711

4060

1 Ad

ultu

s 1

AD1

AD1

AD1

AD1

11

AD1

JUV

11

710

1000

191

AD1

AD1A

D2

(INF,

JUV/

AD)

11

AD1

2 (A

D,

JUV)

59

4350

1 M

AT1

AD2

AD1

AD1

JUV

11

15

8

1005

371

AD

1 AD

1

AD

1 IN

F/JU

V 1

INF/

JUV

11

11

AD1

47

1064

71

Adul

tus

1 AD

1 AD

1 JU

V1

INF

1 de

l*4

6

1005

161

JUV/

AD1

AD1

11

14

6

4410

1 IN

F 1

AD1

AD1

AD1

44

1004

931

JUV/

AD1

AD3

4

1048

51

JUV/

AD1

12

1058

31

JUV/

AD1

12

Tota

lt10

hel

a6

hela

9 he

la3

hela

3 he

l1

hel

92

Tota

lt4

del

4 de

l3

del

9 de

l6

del

5 de

l2

del

3 de

l4

del

1 de

l*10

del

5 de

l3

del

2 de

l4

del

1 de

l1

del

2 de

l

Tota

lt9

AD11

AD

6, e

v 7

AD2

AD1

AD3

AD2,

ev 3

AD

Inga

IN

F/JU

V

Inga

IN

F/JU

V

4, e

v 5

INF/

JUV

6 IN

F/JU

V4

INF/

JUV

2, e

v 3

INF/

JUV

1 JU

V2

JUV

* tan

d■

hel

krop

p (fr

ån a

lla kr

opps

regi

oner

)■

del

av k

ropp


Gravbeskrivningar

Antalet gravar som identifierades i och kring Stora logen uppgick till 14 brandgravar (varav en osäker) och en sten-sättning utan bevarade spår efter någon begravning. I föl-jande avsnitt presenteras de olika gravarna avseende all-män karakteristika såsom yttre och inre konstruktion, osteo logi och föremålsinventarium. Datering anges där det är möjligt. Djup och lagerbeskrivningar utgår från an-läggningens översta nivå. Varje beskrivning avslutas med en kort sammanfattning. Två typer av överbyggnader no-terades: stensättningar, vilket två eller möjligen tre av grav-arna hade (4375, 4060 och kanske 100019), eller förslut-ningslager i form av jordlock, vilket kunde identifieras på tre, eventuellt fem av gravarna (4018, 4206, 4425 och möj-ligen 4410 och 4430). Förslutningslagren låg som ett hölje över brandlagren. På grund av yttre omständigheter iden-tifierades denna konstruktionsdetalj först efter en tids grävning. Detta innebar att delar av de diffusa förslut-ningslagren inledningsvis blev genomgrävda ned till brandlagret, innan anläggningarnas karaktär och utbred-ning hade kunnat bestämmas. Jordlock som yttre förslut-ningslager har tidigare identifierats i Valsgärde (UMF Vals-gärde 47, 64, 85, 97, 98; Ljungkvist manus b). Konstruk-tionsdetaljen konstaterades även vid undersökningen av Inhåleskulle utanför Uppsala, vilken skedde ungefär sam-tidigt som Ultunagrävningen pågick (Seiler 2012).

En annan utmärkande konstruktionsdetalj var kanträn-nor. Dessa noterades på en eller ett par av brandgravarna (A4206 och möjligen A4018) som i olika utsträckning om-gavs av en ränna. Kantrännor runt högar har tolkats dels som ett sätt att förstärka intrycket av höjd, dels som ett resultat av att omkringliggande jord använts för att bygga högen. Liknande anläggningar har påträffats i Kyrsta där man fann rester av grunda, böjda kantrännor vid två sön-derplöjda högar (Engström & Wikborg 2006:79f, 82). Även i Sunnersta har en hög med en möjlig kantränna under-sökts. I detta fall var rännan dock endast synlig på anlägg-ningens norra sida (Gräslund manus).

Som framgår i rapportens inledande avsnitt var förut-sättningarna vid undersökningen inte optimala. Gräv-ningen skedde vintertid och till stor del inuti byggnaden, vilket innebar fler begränsande faktorer än normalt. För-undersökningens schaktning medgav inga möjligheter till utvidgning. Schaktningen kompletterades dock med ma-nuell sondagegrävning, vilket kunde ske så länge grävan-det inte underminerade själva byggnaden. Gravarna inuti logen överlagrades av diverse raserings- och utfyllnadsla-ger, som på sina håll var omfattande. Olika spår efter ur-schaktning samt spridda stolphål visar dessutom att på-verkan på gravfältet skett även innan marken iordning-ställdes för logen, bl a skars ett par av brandlagren av dessa

stolphål. Bevarandegraden varierade och samtliga kon-texter var på ett eller annat sätt skadade, samtidigt som de inbördes stratigrafierna ställvis kunde vara tämligen kom-plexa. Möjligheterna att utreda samtliga stratigrafiska för-hållanden på ett fullt tillfredsställande sätt var därför be-gränsade, främst av byggnadstekniska skäl, men även vin-terkyla med djup tjäle i kombination med tidspress inverkade.

Av den osteologiska analysen ovan framgår att benma-terialet endast i undantagsfall tillät könsbedömningar. De bedömningar av kön som görs i gravbeskrivningarna nedan utgår därför från fynden och baseras i huvudsak på Bo Petrés analys av Lovömaterialet (Petré 1984). Fram-förallt uppfattas pärlor, fibulor, dräktnålar och nycklar som kvinnoindikerande, medan vapen och brynen ses som mansindikerande. Pärlor kan även förekomma i mansgravar, men sällan i samma mängd som i kvinnograv-ar. Petré drar en gräns vid tre, men är medveten om mo-dets växlingar och konstaterar att antalet möjligen är väl lågt. Likaså har Anne-Sofie Gräslund noterat skillnader i föremålsinventariet, att förknippa med den gravlagdes kön. Till de kvinnoindikerande föremålen föreslår hon exempelvis örslevar och tungskrapor (Gräslund 1980). Några sådana har dock inte påträffats i det aktuella mate-rialet.

Figur 56. Jennie Andersson vid sållet i början av februari 2010. Foto mot NO, Mia Englund.


16

04

28

016

04

32

0

Kvin

na

Ob

est

Gra

v

Stö

rnin

g

FU

o S

U-s

ch

akt

A4

410

Ba

rn

BB

Hu

nd

BB

Får/

get

BB

Övr

A4

018

Ung

do

m/Y

vuxen

M/Ä

vuxen

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

/OB

Svin

OB

Övr

A4

206

Vuxen

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

Fåg

el

BB

/OB

Svin

OB

Övr

A4

060

Y v

uxe

n

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

/OB

Svin

BB

Fåg

el

BB

/OB

Övr

A4

425

Y/M

vuxen

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

/OB

Fåg

el

BB

/OB

Övr

A1

000

19

Vuxen

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

Svin

BB

Fåg

el

BB

Övr

A4

350

M v

uxe

n

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

Svin

BB

Fåg

el

BB

Övr

A4

375

Ej be

n

A1

005

37

Vuxen

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

/OB

Svin

BB

/OB

Övr

A1

064

7

Y v

uxe

n

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

Får/

get

BB

Svin

OB

Hä

stt

and

A1

005

16

Ung

do

m/v

uxe

n

BB

Hä

st

BB

Hu

nd

BB

/OB

Får/

ge

t

BB

Övr

A1

004

93

Und

go

m/v

uxe

n

BB

Hä

st

A4

430

Ej un

ders

ökt

A1

058

3

Ung

do

m/v

uxe

n

BB

Övr

A1

048

5

Ung

do

m/v

uxe

n

BB

Övr

010

m

Figur 57. Spridningskarta över gravarna och de gravlagdas kön och ålder, samt en översiktlig sammansättning över förekom-mande djur. Könsbestämningen grundas huvudsakligen på arkeologiska bedömningar av fyndmaterialet. Osteologisk könsbedömning har endast varit möjlig ifråga om A10647. Analysen visar troligen en kvinna. Bedöm-ningen stärks av fyndmaterialet. BB=brända ben, OB= obrända ben. I vissa fall förekom både obrända och brända ben av samma art. Y=yngre vuxen, M=medelålders/maturus, Ä=äldre/senilis.


A4018Tolkning Brandgrav

BeskrivningAnläggningens östra del undersöktes vid förundersökningen (schakt XIII) och resterande delar vid slutundersökningen. En mindre del av anläggningens västra sida låg under en av logens bärande delar och kunde därför inte undersökas förrän i undersökningens absoluta slutskede. Vid grävningen i förundersökningsschaktet uppmärksammades anläggningen först när en tydlig rundad mörkfärgning med brända ben och keramik framträdde. Under grävningens gång konstaterades att gravens överbyggnad bestod av ett välvt förslutningsla-ger av avvikande material än underliggande lager. Anläggningens utbredning fick därför delvis rekonstrueras i efterhand. Lagret som täckte brandlagret utgjordes av ett lager san-dig, siltig lera (A4077, lager 1 och 2) vilket mätte 2,75 x 2,66 meter och som mest var 0,25 me-ter djupt. Siltlagret var svagt välvt och något kraftigare på mitten över gravens centrala del. I sydöst var överbyggnaden störd av sentida aktiviteter och i väster hade rännan kring intil-liggande A4206 delvis grävts ned i förslutningslagret. Under överbyggnaden fanns fyllning av brungrå sand (Lager 3) med det 2,20 x 2,14 meter stora brandlagret (Lager 4) i botten. I dessa lager som sammanlagt var 0,22 m djupa, framkom merparten av fynd och brända ben. När balken med takbärande stolpar som överlagrade den västra delen av brandlagret hade burits av kunde de sista delarna av brandlagrets begränsning åt väster dokumenteras. Denna konstaterades utgöras av ett par parallella rännor med avvikande fyllning på 0,1–0,2 meters bredd vardera, som omslöt brandlagret. Under anläggningen fanns ett sandlager som med enstaka brända ben. Detta sandlager noterades i hela schaktet och uppfattades därför som den naturliga undergrunden.

Placerat ovanpå brandlagret stod i anläggningens östra del ett närmast intakt keramik-kärl (Kärl 1/F334) fyllt av brända ben. Koncentrationer av brända ben fanns omkring och under keramikkärlet, samt spritt i brandlagret. I brandlagrets mitt fanns ytterligare två ke-ramikkärl (Kärl 3/F335 och Kärl 2/F336) stående intill varandra. Även dessa innehöll brända ben och var omgivna av benkoncentrationer.

Invid kärl 2 låg en större kalkstenspärla (F202) och en glaspärla (F230). I lagret påträffades ytterligare en kalk- (F201), en glas- (F287) samt en järnpärla (282). Till järnföremålen hör även en dräktnål (F274), en kniv som brukar dateras till vikingatid (F276), samt fyra nitar (F107, 119 och två stycken i F149). Intill kärl 2/F336 fanns även kamfragment från senare de-len av vendeltid (F367). Fyra fragment av kammen hittades även i kärlet. En stor mängd fragment från samma kam påträffades dessutom i utkanten av brandlagret (F369). Vid Kärl 2 hittades även ett smalt ornerat föremål i horn (F370). Det är dock väl smalt för att vara en kam.

Utanför brandlagrets nordvästra begränsning i lagret som tillhörde överbyggnaden (A4077) framkom en bronsring (F321). Här hittades även en i förhållande till övriga kam-fragment avvikande del från en tandskena, som kan vara rester efter en annan kam (F368)

Yttre gravskick Förslutningslager/jordlock.

Inre gravskick Brandlager med benbehållare.

Daterande föremålHorn: F367. Kam. Petré L9-element. Ornering: enkla punktcirklar i rombiskt möns-

ter med förbindande linjer och linjer som går ut mot ändarna. Sen vendeltida typ.

F370. Föremål med kryssornamentik.


Pärla: F305. En blå avlång. F230. En vit avlång. F287. En ljusblå rund med vertikala pålagda vita trådar.Metall: F274. Dräktnål (Waller 1996, mitten-sen vendeltida typ). F276. Kniv, kort upphöjt blad, vikingatida. Påträffad vid metallkartering i

schaktkanten.

Datering: Sannolikt VET 3–4, d v s från år 660 till år 750 e Kr. Notera dock att knivar av samma typ som F276 brukar dateras till vikingatid.

LagerLager 1: A4077. Mörkgrå kompakt siltig/sandig lera. Förslutningslager/jordlock.Lager 2: Gulgrå siltig sand. FyllningLager 3: Brungrå sand med inslag av kol och br ben, 0,15 meter kraftigt.Lager 4: Brandlager, 0,2–0,10 meter djupt bestående av homogen gråsvart sand. Cen-

tralt i lagret fanns en 0,02 meter tjock kollins med kolbitar och brända ben. I koncentrationen av brända ben var ett keramikkärl (F334) placerat. Vid kär-let hittades även pärlor och kamfragment.

Undergrund: Ljusbrun sand.

Noterat: Under brandlagret iakttogs ett mörkbrunt, något sotigt 0,15–0,25 meter kraftigt sandlager (A100458). Lagret var fyndtomt, sånär som på ett fåtal fragment av brända ben och keramik. Detta sandlager konstaterades i hela schaktet och har även iakttagits i flera andra av schakten inne i logen.

Figur 58. Profilbank mellan A4018 och 4206. Merparten av brandlagret A4018 är bortgrävt. I profilen framträder bl a det ljusa förslutningslagret till A4018. Foto mot V, Jennie Andersson.


Fynd Järnnit (F107, 119, 149), kalkstenspärlor (F201, 202), glaspärlor (F230, 287, 305), dräktnål (F274), kniv (F276), järnpärla (F282), bronsring (F321), bronssmälta (F299 i lager 4077), kam (F367–369), hornföremål (F370), bränd lera (F331), keramik (F333–338), slagg (F235, 332).

Prover14C: P100473, P100474, P100475, P100476

Osteologi (F438–516)En och samma individ (Juvenilis/Adult) i Kärl 3/F335 och i brandlagret; ytterligare en indi-vid (Maturus/Senilis) i brandlagret. (Samma bensammansättning i Kärl 1/F334: kotor, höft, kranium, som i Kärl 2/F336: kranium, vertebrae och långa rörben bl a femur och tibia. Kran-ium, vertebrae, humerus, tänder från liten gris (Kärl 3). I samtliga kärl från 4018 finns även brända däggdjursben.

Vikt och MNITotalvikt (g): 1 784,1Oidentifierat, vikt (g): 457,2Människa, vikt (g): 1 068,8MNI: 2

KönEj osteologiskt bestämt – för få könsindikerande benfragment.F488: Kranium: pannbenet (os frontale): margo supra-orbitalis (övre ögonhålsranden) dx, be-dömning 3 av 5 =obestämt, manligt/kvinnligt drag (Buikstra & Ubelaker 1994).F514: Kranium: pannbenet (os frontale): margo supra-orbitalis (övre ögonhålsranden) dx, be-dömning: 1 av 5 = kvinnligt drag (Buikstra & Ubelaker 1994).

Ålder: 1 Medelålders adult/äldre adult (Maturus/Senilis) (identifierat i brandlager, 1 Juveni-lis/yngre adult (Juvenilis/Adult) (identifierat i brandlager och Kärl 3/F335). Åldersbedömning: Fusioneringsrad: os coxae (höftben): crista iliaca fastvuxen, basi sphenoc-cipitalis fusionerad; metapodium med fusionerad caput. Maturus/Senilis: Skalltak (calvarium): lätt ruggade tabulae, tunna tabulae, tjock diploë (diploë 1/3 eller mer), småporig diploë, sutursammaväxning (sammanväxning av trol sut sagittalis (helt), 1 fragm med sammanväxning av sutur endokranialt, synlig ectokranialt). Juvenilis/Adult: Skall-tak (calvarium): släta tabulae, tunna tabulae, tunn-medeltjock diploë, små-medelporig diploë, inga sammanväxningar av suturer.

Patologi: osteoarthrit på vert cerv, vert thor, phal manus; mandibula/maxilla: sammanväxningar av alveoler. Verkar vara samma typ av patologier på kotor i Kärl 1/F334 och 2/F336, samt invid och under Kärl 2 och 3/F335 som i brandlagret.

Djur, vikt (g): 258,1


Art Bränt Obränt Hel Del av Ålder MNI

Fragm Vikt (g) Fragm Vikt (g)

Människa (Homo sapiens sapiens) 1 723 1 068,8 X MAT/SENJUV/AD

2

Häst (Equus caballus) 9 11,3 X 1

Hund (Canis familiaris) 8 5,0 X AD 1

Nöt (Bos taurus) 1 2,7 X (tand) 1

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 2 0,6 X AD 1

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 13 7,3 X JUV 1

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 108 23,4 X INF/JUV 1

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 2 0,8 X AD 1

Liten gnagare (Rodentia sp.) 1 0,1 X 1

Fisk (Pisces sp.) 2* 0,2 X 1

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 157,0 49,7

Oidentifierat ej räkn 457,2

Totalt >1 850 1 723,3 19 60,8 11

* ett svett fragment, ev karpfisk

Sotighet: medel Förbränningsgrad (färg): gråvit/gulvit (fåtal blå, blåvita), medelhög förbränningsgrad (för-bränningsgrad 3). Fragmenteringsgrad: 80 mm (maxfragment), 10–15 mm (medelfragment).

Kärl 1/F334Totalvikt (g): 45,1Oidentifierat, vikt (g): 0Människa, vikt (g): 45Djur, vikt (g): 0,1

Art Bränt Obränt


Människa (Homo sapiens sapiens) 69 45

Däggdjur (Mammalia sp.) 0,1

Totalt >69 45,1

Sotighet: nej Färg: gulvit (ett fåtal blå/blåvita)Maxfragment: 50Medelfragment: 20


Kärl 2/F336Totalvikt (g): 80,9Oidentifierat, vikt (g): 12,9Människa, vikt (g): 67,5Djur, vikt (g): 0,5

Art Bränt Obränt


Människa (Homo sapiens sapiens) 121 67,5

Däggdjur (Mammalia sp.) 7 0,5

Oidentifierat 12,9

Totalt >128 80,9

Sotighet: nejFärg: gråvit/gulvit (fåtal blåvita)Maxfragment: 45Medelfragment: 15

Kärl 3/F335Totalvikt (g): 12,3Oidentifierat, vikt (g): 5,3Människa, vikt (g): 6,1Djur, vikt (g): 0,9

Art Bränt Obränt


Människa (Homo sapiens sapiens) 33 6,1

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 5 0,3


Oidentifierat 5,3

Totalt >38 11,7 1 0,6

Sotighet: nejFärg: gråvit/gulvit (fåtal blå/blåvita)Maxfragment: 30Medelfragment: 8

Sammanfattning A4018A4018 bestod av ett brandlager med förslutningslager, samt rännor. Graven innehöll brända ben efter två människor, en medelålders/äldre vuxen(Maturus/Senilis) som identifierades i brandlagret och en yngre vuxen (Juvenilis/Adult) från brandlagret och Kärl 3/F335. Det är troligt att individer-na i A4018 brändes där graven anlades. I samband med kremeringen bildades ett sotigt tramplager där även vissa brända ben hamnade. Brandlagret förseglades med ett förslutningslager. Förutom människobenen konstaterades ben från åtta olika djurarter. De brända bestod av en häst, en hund, en får/get, ett tamsvin och de obrända av en får/get, ett tamsvin, nöt (endast en tand), fisk (varav ett ev karpfisk), gnagare och stor gräsätare. Det totala antalet individer, människorna medräknade, uppgår till elva stycken. Gnagaren som utgjordes av obrända ben kan dock vara recent. Till fynden hör ett par kalkstenspärlor, bronssmältor, en dräktnål, samt en kniv. Fynden daterar gravkontexten till vendeltid period 3–4, d v s från år 680 till år 750 e Kr. Noteras bör dock att kniven (F276) med kort upphöjt blad tillhör en typ av knivar som brukar dateras till vikingatid. De tidstypiska särdra-gen bland övriga daterande fynden är dock säkrare indikatorer, varför det mest sannolika är att graven ska dateras till sen vendeltid. Graven har inte kunnat könsbestämmas osteologiskt. Före-målsinventariet med dräktnålen och pärlorna innebär dock att graven bör ha tillhört en kvinna.


Figur 59. Kalkstenspärlorna F 201 och F202 från A4018. Foto Markus Andersson.

Figur 60. Pärluppsättningen från A4060. Foto Markus Andersson.


A4060TolkningBrandgrav

BeskrivningI plan syntes anläggningen som en något oregelbunden, oval och sotig mörkfärgning, 2,0 x 1,78 meter, vilken delvis täcktes av en 0,98 x 0,88 meter stor gles, enskiktad stenpackning (A4047). Stenpackningen bestod av rundade 0,25–0,10 meter stora stenar som var ytligt nedgrävda i det sotiga lagret. Vissa stenar var lätt brända, men inte skörbrända. Att en sten-packning ursprungligen täckt hela brandlagret är sannolikt. Fynden, ett par koncentratio-ner av brända ben, ett antal kamfragment (F371) och keramik (F262, 267–272) påträffades huvudsakligen i anläggningens mitt, strax sydöst om återstoden av stenpackningen. Profi-len visade en oregelbundet skålformad 0,16 meter djup nedgrävning, som bestod av det so-tiga och fyndbemängda lager 1, samt det underliggande lager 2, ett ljusare siltlager med en-staka brända ben. Anläggningen var nedgrävd i ett 0,1–0,2 meter tjockt lager av gråbrun silt som noterats i flera av schakten i Stora logen. Vid vattensållningen av material från lager 1 påträffades gröna och blå pärlor (F166–170), ett fragment av en trolig polyedernål i Cu-le-gering (F284), samt öglor för upphängning av en pärluppsättning i Cu-legering (F213).

Yttre gravskickStensättning

Inre gravskickBrandlager

DateringKam: F371, kam, Petré element S6, C2, L3, vendeltid. Pärla: F166, 167, 168, gröna F169 Avlång, blå F170 Pärla, blå. Summering, en blå pärla, tre gröna. Metall: F 284, Cu-leg fragment, skadat, fragment av, troligen huvud till polyedernål. F213, Cu-leg, två öglor för upphängning av pärluppsättning. F172, möjlig nitkrona till senare typ av ryggknappspänne. Datering: VET period 3 el 4, d v s 660 till 750 e Kr. Kammen har dock lite ålderdomliga

drag.

LagerLager 1: Mörkgrå sandig silt med sot och kol. Lagret innehöll brända ben och fynd.Lager 2: Ljus gråbrun sandig silt. Förekomst av enstaka brända ben. Undergrund: Gråbrun sand.

Fynd Järnnitar (F142, 148, 152, 229, 288, 317, 318, 359), en järnten (F250, 289), glaspärlor (F167–171), keramik (F262, 267–272), föremål i Cu-leg (F284), kam (F301, 371). Från lager 4047 tillvara-togs en glaspärla (F166), en glassmälta (F261), en järnnål (F342), en järnnit (F343), ett nit-huvud till ett ryggknappsspänne i Cu-leg (F172) samt ett annat Cu-föremål (F344).

Prover14C: P4295


Osteologi En och samma individ (Adultus) i ben- och keramikkoncentration, samt överbyggnad A4047 (F4196) och resten av brandlagret (passningar av människoskalltak). F693–701 (A4047 i A4060), F702–713 (A4060)

Vikt och MNITotalvikt (g): 410,3Oidentifierat, vikt (g): 215,8Människa, vikt (g): 29MNI: 1

Kön: Osteologisk könsbedömning har ej varit möjlig att genomföra.

Ålder: Yngre adult (Adultus)Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): relativt släta tabulae, medeltjocka tabulae, tunna-medeltjock diploë, medelporig diploë, sammanväxta suturer endocranialt, öppna suturer ecto-cranialt.




Människa (Homo sapiens sapiens) 61 29 X Adultus 1

Hund (Canis familiaris) 16 5 X AD 1


Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 5 2,7 X JUV 1

Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 1 1,6 X AD 1


Häst (Equus caballus) 2 0,5 X AD 1

Fisk (Pisces sp.) 2 0,2 X 1

Liten gnagare, sannolikt ekorre (Sciurus vulgaris)

1 0,1 X 1

Fågel (Aves sp.) 1 0,1 X 1

Stor gräsätare (stor herbivor) 1 7,1 X

Däggdjur (Mammalia sp.) 388 128,3 72 16,4


Totalt >472 381,6 84 28,7 10

Sotighet: mycketFörbränningsgrad (färg): gråvita, hög förbränningsgrad (förbränningsgrad 4). Fragmente-ringsgrad: 40 mm (maxfragment), 5 mm (medelfragment)

Sammanfattning A4060Brandgrav A4060 bestod av en mindre, skadad, enskiktad stensättning med ett brandlager. Graven innehöll brända ben efter en yngre vuxen människa (Adultus). Dessutom identifie-rades sju olika arter djurben bestående av en häst, en hund, en får/get, ett tamsvin, en fågel och en gnagare, vilka alla var brända. Förutom dessa ben fanns obrända ben efter en får/get, ett tamsvin, en fisk och ett slidhornsdjur. Det totala antalet individer, inklusive män-niskan uppgår till 10 stycken. Fynden daterar gravkontexten senare delen av vendeltid, pe-riod 3–4, omkring 660 till 750 e Kr. Benmaterialet kunde inte könsbestämmas osteologiskt. Fynden talar dock för att det rör sig om en kvinna.


A4206 TolkningBrandgrav

BeskrivningAnläggningen framträdde i förundersökningsschakt XIV som en bågformad mörkfärgning av mörkgrå sandig silt, med inslag av ljus lera, träkol, bränd lera och fragment av brända och obrända ben. Mörkfärgningen omgav ett lager ljusbrun silt. Marken runt anläggningen ut-gjordes av ett diffust lager sotig silt med inslag av träkol och brända ben. För att bestämma lagrens karaktär handgrävdes ett 0,45 meter brett sondage (S4158) diagonalt i förundersök-ningsschaktet, varvid förhållandevis rikligt med brända ben och kamfragment påträffades under ett tunt, men distinkt lager siltig lera. Därmed stod det klart att det med största san-nolikhet rörde sig om ytterligare en grav. Det tunna lagret siltig lera konstaterades vid fort-satt undersökning utgöra gravens förslutningslager och den bågformade mörkfärgningen dess kantränna.

Anläggningen kom att tillhöra undersökningens mest svårundersökta kontext, med en tämligen komplex stratigrafi. Undersökningssituationen och läget under en rad av logens takbärande stolpar (se figur 60) innebar att kontexten inte kunde rensas fram i sin helhet och därefter och undersökas renodlat stratigrafiskt. Stark kyla och djup tjäle bidrog också till att grävningen istället fick ske i etapper. Vissa stratigrafiska förhållanden har därför fått rekonstruerats i efterhand.

Graven bestod av en 4,10 x 3,25 meter stor och flack hög med lätt välvda sidor och häst-skoformad kantränna (AL4240). Rännan kunde följas runt drygt hälften av brandlagret, med öppningen på anläggningens östra sida mot den överlagrade graven A4018. Den ur-sprungliga höjden uppskattas till ca 0,60 meter. Anläggningens stratigrafi var flerskiktad med ett brandlager delvis anlagt ovanpå ett jordlock/förslutningslager som i sin tur över-lagrade ett äldre benförande lager av brun sand. Själva brandlagret var 2,61 x 2,30 m stort och svagt välvt; mellan 0,10 till 0,20 meter mäktigt. I lagret fanns uppemot åtta mer eller mindre tydliga benansamlingar i (A-H), där tre var särskilt framträdande (A-C). I anläggningens östra del överlagrade brandlagret A4206 den överbyggnad (A4077) som hörde till A4018. Placerad i påförd sand tillika i brandlagret, samt ovanpå den yttre kanten av förslutnings-lagret till A4018, fanns ett keramikkärl (F326) som innehöll brända ben. Vid den osteolo-giska analysen identifierades passningar mellan benen, vilka visade att det var samma indi-vid både i lagret och i urnan. Över brandlagret fanns ett ca 0,05–0,15 meter tjockt förslut-ningslager (AL4124) vilket följde brandlagrets välvda form. I överbyggnaderna mellan gravarna A4206 och A4018 fanns dessutom en sekundär begravning (A100537). Den norra delen av A4206 överlagrades vidare av brandlagret A4430, synligt i schaktprofilen, men av byggnadstekniska skäl inte möjligt att undersöka.

Yttre gravskickHög med förslutningslager/jordlock samt kantränna.

Inre gravskickBrandlager, benbehållare

DateringKam: F372. Dekor av tät kryssornamentik. Ambrosiani typ B1:2. Vikingatid. Notera

passning av kamfragment från lager 8, 10, samt intill gravurnan.


0 1 2 m

Sektion

Kantränna

Lager

Brandlager

Urna

Benkoncentration

Sondage

FU-schakt

A100493

A4206

A100537

A4018

F334/K1F336/K2

F335/K3

B

A

C

F326

DE

FG

H

S4158

4240

4077

4124

4185

4005

Figur 61. Plan över A4018 och A4206 med kantränna, brandlager och benkoncentrationerna A–H, samt keramikkärlen markerade. De lodräta sektionslinjerna markerar profilbanken under logens takbärande stolpar. Stolparna bars av med stämp mot slutet av undersökningen och hela brandgraven kunde därmed undersökas. Skala 1:40.


Lagerbeskrivning till profil A4206, figur 62. 1. Grov singel. 2. Kompakt lerlager. Utfyllnad.3. Grusblandad ljust gråbrun lera. Utfyllnad.4. Mörkbrun siltig lera. Infiltrationslager.5. Brunsvart silt med visst inslag av sot.6. Ljus siltig lera, förslutningslager A4124.7. Kantränna A4240. Grå sandig silt med inslag av ljus lera, träkol och bränd lera, samt

brända och obrända ben.8. Brandlager A4206. Svart och sotigt lager siltig sand. Rikligt inslag av brända ben, sprid-

da och i koncentrationer. Gravurna F326.9. Grå siltig lera med inslag av sot.10. Bränd sand med inslag av brända ben. 11. Sandig kolhorisont med inslag av brända ben 12. Störningar/sorkbon.Undergrund: sand.

Fynd Järnnit (F76, 80, 81, 85, 89, 101, 105, 106, 108, 111, 113, 116, 120, 123, 141, 145, 146, 151), järnfrag-ment (F131, 139, 358), brodd (F115), slagg (F134), kam (F372), bränd lera (F75, 242, 362), keramik (F69, 72, 77, 78, 82, 84, 86, 251, 252, 326, 360).

Prover14C: P100476, P100479

5

1

9

8

7

7

6

6 4 3

2

12

1112

12

11

10

0 21 m

N S

17,5 m

Figur 62. Profil A4206. Skala 1:50.


Osteologi En och samma individ (Adult) i benbehållare och i brandlager (passningsbitar). En och sam-ma hund i benkoncentration A och i brandlagret (passningsbitar). F529–617 (A4206).

Vikt och MNITotalvikt (g): 6 630,1Oidentifierat, vikt (g): 1 758,86Människa, vikt (g): 504,7MNI: 1

KönKön: - (Inte tillräckligt med könsindikerande benfragment).Könsindikerande fragment: Kranium: pannbenet (os frontale): kraftig glabella (frambuktning på ögonbrynsbågen), grad 4–5 av 5 = manligt drag (Buikstra & Ubelaker 1994).

ÅlderÅlder: Adult Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): rätt släta och rätt ruggade tabulae, tunna tabulae, tunn diploë, tunna tabulae, medel-storporig diploë. Fusioneringsgrad: höftben (os coxae): crista iliaca fusionerad, lårben: femur caput - fusionerad.

Djur, vikt (g): 4 366,51Anmärkning: Fisk: 1 strömmingskota i benkoncentration B. Ev en lax-/sikfiskart (kota) i brandlagret.Hund: stor storlek.Fågel: obränd ungfågel i gravurnan.



Människa (Homo sapiens sapiens) 742 504,7 X AD 1



Nöt (Bos taurus) 18* 112,2 X AD 1

Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 10 5,3 X 0

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 27 19,4 X JUV 1

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 17* 10,6 X INF, JUV 2

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 95 41,7 X INF/JUV, JUV

2

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 20 32,2 X INF/JUV, JUV/AD

2



Fågel (Aves sp.) 6 0,1 X JUV 1

Fågel (Aves sp.) 4* 0,4 X 1

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 3 240,8 ej räkn 121,5

Oidentifierat ej räkn 1 756,76 2,1

Totalt 1 497 6 345,3 80 284,8 17

* även svedda fragment

Sotighet: medelFörbränningsgrad (färg): varierande färg, medelhög förbränningsgrad (förbränningsgrad 3).Fragmenteringsgrad: 70 mm (maxfragment), 15 mm (medelfragment).


Gravurna, fyndenhet 100037Vikt och MNITotalvikt (g): 377,5Oidentifierat, vikt (g): 62,4Människa, vikt (g): 88


Art Bränt Obränt


Människa (Homo sapiens sapiens) 77 88

Häst (Equus caballus) 42 124,9

Hund (Canis familiaris)

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 1 0,3

Fågel (Aves sp.) 6 0,1

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 101,8


Totalt >129 377,4 6 0,1

Sotighet: nej Färg: gul, gulvit (fåtal blåvita). Många spongiösa fragment.Maxfragment: 65Medelfragment: 30

Sammanfattning 4206Grav 4206 bestod i princip av ett brandlager med flera benkoncentrationer som täckts av ett förslutningslager. Området runt A4206 präglades emellertid av spår efter många händelser, både före och efter gravens tillkomst. Konsekvensen av detta var en rätt invecklad lagerföljd. Dels påträffades en mindre grav under brandlagret A4206 (A100493), dels fanns en sekun-därbegravning i överbyggnaden mellan A4206 och A4018 (A100593). Till detta kommer händelserna i samband med anläggandet av själva A4206. Graven anlades på västra delen av förslutningslagret till A4018 genom att och marken jämnades ut med ett par decimeter tjockt lager sand. Sanden var bränd varför kremeringen av individen i A4206 och dess med-följande menageri bör ha skett delvis på och i nära anslutning till grav A4018. Av passnings-bitarna mellan urna och lager att döma, samlades en del av benen ihop i en urna (F326) som grävdes ned genom den sotiga och därunder brända sanden. Urnan placerades så att den stod med bottnen på överbyggnaden till A4018. Brandlagret från A4206 makades sedan ihop över urnan och täcktes med ett förslutande jordlock. Totalt påträffades ca 6,6 kg ben i graven, varav knappt 5 kg kunde identifieras. De identifierade brända benen utgörs av en vuxen (adult) individ och sammanlagt sex olika djurslag, bestående av en häst, två hundar (varav en stor), en får/get och ett tamsvin, samt en fågel. Dessutom identifierades obrända ben från nöt, slidhornsdjur, får/get, tamsvin, fisk och fågel. Det totala antalet individer upp-gick till 17 stycken, vilket gör graven till den rikaste i den bemärkelsen. Fynden utgjordes av ett flertal nitar, en brodd, keramik och kamfragment. De senare daterar graven till vikinga tid (Ambrosiani B1:2). Det bör noteras att de 12 tillvaratagna kamfragmenten tillhör samma kam och kommer från såväl benkoncentrationer som brandlager. Att de olika benkoncen-trationerna i brandlagret tillhör samma grav borde därmed kunna bekräftas. Graven har inte kunnat könsbestämmas, vare sig på osteologisk väg eller med hjälp av fynden.



BeskrivningAnläggningens östra del framkom och undersöktes i samband med förundersökningen, medan resterande delar undersöktes vid slutundersökningen. Däremellan fick fu-schaktet dock återfyllas av byggnadstekniska skäl. Vid avbaning framkom en i ytan rundad mörk-färgning, 1,37 x 1,24 meter, som i norra kanten skars av stolphålet A4379. Anläggningens pro-fil var flack och 0,16 meter djup. Fynd och brända ben påträffades i brandlagret (lager 2). Anläggningen var nedgrävd genom ett gråbrunt kulturlager som täckte merparten av schakt et (A100458). Även detta lager innehöll brända ben och keramikskärvor. Skärvorna hörde samman med dem som påträffades i anläggningen.

Yttre gravskickOkänt


DateringKam: F373 och sannolikt F378 (funnen i A4379). Fragmenten tillhör en kam, orne-

rad med Petré dekorelement M3, L2, Cls, d v s en sen vendeltida typ. Pärla: F319, Cu-leg, bronsspiralpärla. 173, 175, vit med röda rundgående tråd och rundgående grönblå vågig tråd 189, en svart mottled, en stor svart med röd och gula raka och vågiga trådar. 231, röd stympad kon. 365, fragment av droppformig ametistpärla. 241 oformlig pärla.Metall: F341, granater infattade i Cu-leg (cloisonné). Troligen del av ryggknappspän-

ne. Järn, Cu-leg; samling av ganska små nitar.Datering: Största sannolikhet VET 3, d v s år 680–720 e Kr. Bland pärlorna finns en rad

paralleller från Bornholm (Jørgensen & Nørgård; Jørgensen 1997).

LagerLager 1: Svartbrun sotig sand.Lager 2: Brunsvart brandlager i sand, rikligt med brända ben. Fynd av keramik, pär-

lor samt fragment av järn- och bronsföremål.Lager 3: Brunröd sand, enstaka ben. Tramplager.Undergrund: Sand.

Fynd Bronsnitar (F59, 313), cloisonnéfragment (F341), bronspärlor (F135, 319, 320), bronssmälta (F295), ametistpärla (F365), glaspärlor (F67, 175, 184, 191, 231, 241, 364), glasfragment (F67, 185), kam (F373), järnnitar (F64, 71, 74, 156, 163, 186), järnspik (F70), järnfragment (F66, 363), slagg (F65), keramik (F60, 61, 63, 68), stenkol? (F240). Från intilliggande stolphål A4379 finns dess-utom ett kamfragment (F378) och keramik (F245) som sannolikt hör till brandlagret.

Prover14C: P100472, P100480, P100481


Osteologi A4350 Passningar av benfragment mellan brandlagrets olika delar. (Rensfynd, lager 1 benkonc, un-der lager 1, i botten, utvidgning norra sidan, utvidgning södra sidan). Benfragment från A4379; A4350 (brandlager): rensfynd, lager 1 benkonc, under lager 1 (i botten), utvidgning norra sidan, utvidgning södra sidan, schakt 11, lager (=A100458) över stensättning A4375, schakt 11, schakt 11 lager 3, Schakt 11, lager 4= A100458. F749–787

Vikt och MNITotalvikt (g): 1363,9Oidentifierat, vikt (g): 625,7Människa, vikt (g): 198,15MNI: 1

Kön: –

Ålder: Medelålders adult (Maturus)Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): ruggad yta på tabulae, medeltjocka-tjocka tabulae, tunn-medeltjock diploë (majoriteten tunna), småporig diploë, sammanväxta suturer endo- och ectocranialt, Tänder (dentes): sluten tandrot, spetsig tandrot, smal rotkanal.




Människa (Homo sapiens sapiens) 142 198,15 X MAT 1




Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 2 1 X 1


Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 4 1,44 X JUV 1

Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 2 2,96

Människa? (Homo sapiens sapiens?) 1 1,8

Stor gräsätare (Stor herbivor) 1 0,55


Oidentifierat ej räkn 625,69 7 0,48

Totalt >1285 1357,6 23 6,28 8

Sotighet: mycket Förbränningsgrad (färg): gråvita, hög förbränningsgrad (förbränningsgrad 4).Fragmenteringsgrad: 50 mm (maxfragment), 5 mm (medelfragment) Medelfragment: 30

Sammanfattning A4350Delar av brandlager A4350 påträffades vid förundersökningen. Brandlagret överlagrades av lager A100458, som återkommer på flera ställen inuti och utanför logen (se avsnittet om la-ger). Brandlagrets överbyggnad var skadad och kunde inte identifieras överhuvud taget. Den norra delen av lagret skars av ett stolphål (A4379). Lagret innehöll rester efter en vuxen, medelålders individ (Maturus) och djurben efter sammanlagt fem olika djurarter bestående av två hundar, en häst, en får/get, ett tamsvin, en fågel; samtliga brända. Dessutom identi-fierades ben efter en obränd får/get. Det totala antalet individer uppgick till minst åtta, in-


klusive människan. Någon osteologisk könsbestämning av individen gick inte att göra, men fynden tyder på att det rör sig om en kvinna. Fynden från brandlagret består av en uppsätt-ning pärlor av brons och glas i varierande mönster och färger, samt ett fragment av en ame-tistpärla. Ett litet fågelhuvud i cloisonnéteknik som troligen suttit på ett ryggknappsspänne tillhör ett av undersökningens mest exceptionella fynd. Föremålen daterar kontexten till vendeltid, period 3, d v s år 680–720 Kr.

Figur 63. Pärluppsättningen från brandlager 4350. Foto Markus Andersson.


A4375 (A4388) TolkningStensättning (A4375 och A4388)

BeskrivningI förundersökningsschakt XI framkom delar av en enskiktad stenpackning, 1,75 x 1,13 meter i omfång. Anläggningen låg 1,6 meter under markytan och identifierades under då en rund-ad kant som visade sig vara stenpackningens västra och bästa begränsning framträdde. Före slutundersökningen återfylldes schaktet under en period av ombyggnadstekniska skäl, men öppnades igen och utvidgades i samband med slutundersökningen. Stenpackningen visade sig då vara kraftigt störd. Vid undersökningen framkom A4388, ytterligare en sten-packning, som har utgjort en del av samma konstruktion. Graven har ursprungligen varit rund och uppskattas ha haft en diameter på ca 2,5 meter. Stenarna var 0,10 till 0,30 meter stora. Varken fynd eller kol påträffades i anläggningen, men vid framrensningen av sten-packningen noterades förekomst av enstaka benfnyk och kolstänk i ovanliggande lager. Stenpackningen överlagrades av ett sandigt siltigt ca 0,2 meter kraftigt lager (A100458) som kunde iakttas i flera av schakten.

Yttre gravskickStensättning

Inre gravskickOkänt, troligen brandlager.

Datering

LagerLager 1: Ljusgrå sandig silt. Stenarna låg i detta lager.Undergrund: Gul sand.

Fynd – Från lager 100458 som överlagrade stensättning A4375 och A4350 finns dock glaspärlor (F173, 190, 192, 193), en pärla i Cu-leg (314), en nit i Cu-leg (F296), järnnitar (F143, 164), järnföremål (F16), keramik (F19), bränd lera (F15, 19).

Prover –

Datering –

Osteologi –

Sammanfattning A4375 och A4388Stensättningen bestod av A4375 och A4388, men var kraftigt skadad och innehöll därför var-ken brandlager, ben eller övriga fynd. Den generella kontexten gör dock att anläggningarna tolkas som en grav.


A4410 Tolkning Brandgrav

BeskrivningVid avlägsnandet av logens betonggolv framkom i schaktkanten på 0,8 meter djup ett sotigt lager sandig silt. Lagret innehöll rikligt med brända ben, sot, kol och pärlor. Brandlagret var 0,82 x 0,8 meter i omfång och hade en tjocklek på mellan 0,05 och 0,10 meter. Ovanför brandlagret fanns ett lager kompakt ljus lerig silt som möjligen kan ha utgjort brandlagrets överbyggnad. Under brandlagret fanns sand utan några indikationer. Marken under be-tonggolvet var frusen vid utgrävningstillfället. Då ingen ytterligare utvidgning av schaktet kunde ske, togs mörkfärgningen in som preparat och fyllningen sållades inomhus.

Yttre gravskickOkänt, möjligen förslutningslager/jordlock.


DateringPärla: F189, 13 stycken, blå, duvblå, gröna, en röd, en mottled (d v s svart/blå med

stänk av andra färger), en mosaikpärla, samt en med vita inläggningar (ska-dad och svårtolkad).

Metall: F280, miniatyrspjut/pilspets. Holkförsedd. F188, Cu-leg, troligt fragment av armring av typ Q2b, försett med ansikts-

mask, se t.ex. Nørre Sandegård Vest. Finns liknande mask från Q2c-armring funnen i Gamla Uppsala (Ljungkvist 2009).

Keramik: F245, 246, enstaka bitar av kärl.

Datering: VET 3, d v s 660 till 700/10 e Kr. Ovanlig pärlkombination med paralleller till Gotland och Bornholm, period VII:III-IV.

Lager Lager 1: Kompakt lerig silt. Hypotetisk rest efter förslutningslager.Lager 2: Brandlager, rikligt med brända ben och föremål.Undergrund: Gråbrun något sotig sand.

FyndCu-leg, del av armring (F188), 13 glaspärlor (F189), pilspetsminiatyr i järn (F280), järnsmälta (F380) smidesslagg (F279)keramik (F246), bryne (F247), bränd lera (F248).

Prover –

Osteologi F684–692


Kön: –


Ålder: Barn 1–14 år (Infans I-II)Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): slät yta på tabuale, tunna tabulae, tunn diploë, stor-porig diploë, öppna suturer endo- och ectocranialt, spretiga suturer. Tänder (dentes): Anlag för en bakre kindtand (permanent tand), smal rotkanal. Fusioneringsgrad: öppna epifysytor på halskotor (vert cerv) och långa rörben (os longum).




Människa (Homo sapiens sapiens) 300 90,1 X INF I-II 1


Hund (Canis familiaris) 1 0,5 X 1

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 1 0,1 X 1

Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 1 0,1 X



Totalt >374 154,9 12 1,2 4

Sotighet: medel Förbränningsgrad (färg): grå, gråvit, gulvit, hög förbränningsgrad (förbränningsgrad 4).Fragmenteringsgrad: 35 mm (maxfragment), 5–10 mm (medelfragment)

Sammanfattning A4410 Brandlagret identifierades vid utvidgning av slutundersökningsområde C i samband med borttagandet av logens betonggolv. Spår efter ett lager kompakt siltig lera noterades över brandlagret, vilket kan ha utgjort rester efter gravens överbyggnad. Då marken var frusen och några ytterligare utvidgningar för att fastställa den eventuella överbyggnadens utbred-ning inte var möjliga, togs fyllningen in som preparat och sållades inomhus. Brandlagret innehöll ben efter ett barn (Infans) och fyra olika djurarter: hund, får/get, tamsvin och ett slidhornsdjur. Samtliga djurben var brända. Fynden utgörs av en pärluppsättning bestå-ende av 13 pärlor, samt en armring och en miniatyr i järn (pil-/eller spjutspets). Människo-benen har inte kunnat bestämmas osteologiskt, men utifrån föremålens sammansättning har brandlagret sannolikt tillhört en ung flicka begravd under vendeltid, period 3, d v s 680–720 e Kr.



A4425Tolkning Brandgrav

BeskrivningAnläggningen som påträffades endast 0,3 meter under betonggolvet utgjordes av ett mörkt sotigt lager som mätte 1,70 x 1,70 meter i omfång och var 0,16 meter djupt. Lagret innehöll sot och rikligt med stora kolstycken samt brända ben och fynd. Bränt trä låg i ytan runt mörkfärgningen. Ett helt keramikkärl och delar av ytterligare ett framkom. Gravens översta lager kunde inte undersökas i sin helhet då den frusna marken måste bilas bort. Det sotiga lagret har täcks av ett förslutningslager vars utbredning inte gick att undersöka (100541). Lagret är schematiskt inlagt på gravfältsplanen. Brandlagret skars i nordöst av ett recent stolphål (A4437).

Yttre gravskickFörslutningslager/jordlock

Inre gravskickBrandlager med benbehållare

DateringKam: F374, en A-kam försett med vertikala linjer av punkt-cirklar inramade av

dubbla alternativt vertikala linjer i tre rader. Kamskena försedd med två pa-rallella linjer uppe och nere.

Pärla: F83, 176, 177, 179–183, pärluppsättning, typexempel på Callmer 1997, Plate 16B-gruppen. F187, pärla i Cu-leg.

Järn: F91, 312, 356, samling av små nitar och spikar med runda huvuden, som tro-ligen härrör från ett skrin.

F232–234, keramik bestående av tre kärl varav det mesta av två och delar av ett tredje.

Datering: VIT 2, d v s 800 till 850 e Kr, baserat på främst pärlor samt kam.

LagerLager 1: Gulgrå lera, förslutningslager/jordlock (A100541)Lager 2: Svart siltig sand med kol och sot. Brända ben och fynd fanns i lager 2.Underlag: Rödbrun sand.

FyndJärnnit (F88, 90–100, 102, 103, 144, 312, 356), järnfragment (F355), bronsten (F323), smälta i Cu-leg (F132), pärla i Cu-leg (F187), ring i Cu-leg (F323), glaspärlor (F83, 176, 177, 179–183, 307, 327), keramik (F232–234, 329, 352), ben/hornföremål (F273, 357), bränd lera (F328, 330, 354), kam (F374), samt ett nötskal (F178).

Prover –

Osteologi F714–748, F788En och samma individ (Adultus/Maturus) i urnan, i brandlagret och i brandlagrets alla kvadranter (passningar mellan benfragm). Detsamma gäller även för häst och hund.

Vikt och MNITotalvikt (g): 6696,9Oidentifierat, vikt (g): 2328,1 Människa, vikt (g): 475,1MNI: 1


Kön: - (Inte tillräckligt med könsindikerande benfragment)Könsindikerande fragment: Kranium: nackbenet (os occipitale): protuberantia occipitale externa (yttre nackknölen) grad 3 av 5 = mellan (Buikstra & Ubelaker 1994).

Ålder: Yngre adult/medelålders adult (Adultus/Maturus)Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): något skrovliga tabulae, medeltjocka tabulae, medeltjock-tjock, vissa mycket tjocka diploë, medelporig-finporig diploë, sammanväxta suturer endocranialt, på-gående sammanväxning eller sammanväxta suturer ectocranialt. Tänder (dentes): slutna rötter, trub-biga rötter, smala rotkanaler.

Patologi: Os longum (långa rörben): 8 fragment med benpålagring, tyder på benhinne-/benmärgs-inflammation (periostitis/osteomyelitis).

Djur, vikt (g): 3 892,01




Människa (Homo sapiens sapiens) 600 475,1 X Adultus/Mat

1

Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 144 134,6 X 2 AD 2



Människa? (Homo sapiens sapiens?) 6 1,7

Nöt (Bos taurus) 1 0,5 X JUV 1


Fågel (Aves sp.) 89 3 X JUV 1

Liten gnagare (Rodentia sp.), ev skogsmus (Apodemus sylvaticus)

3 0,01 X 1

Liten gnagare (Rodentia sp.), sannolikt ekorre (Sciurus vulgaris)

1 0,1 X 1


Mellanstort däggdjur 25 7,4

Stor gräsätare (Stor herbivor) 13 15,6


Oidentifierat ej räkn. 2328,1

Totalt >9460 6683,1 129 13,8

Sotighet: medel Förbränningsgrad (färg): Varierande färg (grå, svartgrå, svart, gråvit, gulvit), medelhög förbrän-ningsgrad (förbränningsgrad 3). Fragmenteringsgrad: 80 mm (maxfragment), 5–10 mm (medelfragment)

Sammanfattning A4425Brandlagret A4425 låg grundare än någon annan grav inuti logen. Anläggningen påträffades längst bort i den nordvästra delen av undersökningsområdet, där förundersökningsschakten visat en hög grad av nedschaktning. Likväl fanns en rest efter överbyggnaden, som indikerade att även denna bestått av ett förslutningslager/jordlock. Brandlagret tillhörde en av undersökningens ben-rikaste med identifierade ben efter en vuxen individ (Adultus/Maturus). Dessutom tillvaratogs ben efter åtta olika djur. De brända benen utgjordes av en häst, en hund, två får/getter, fågel, fisk, samt två gnagare. De obrända benen bestod av får/get, nöt och fågel. Det minsta antalet individer inklu-sive människa uppgick till 13 stycken. Graven har inte kunnat könsbestämmans osteologiskt, men



gravföremålen pekar mot en kvinna. Fynden vittnar om hög och kvalitet består av 27 pärlor i glas och en i Cu-legering. Dessutom tillvaratogs järnnitar, keramik, en kam och ytterligare ett ornerat föremål i horn. Tillsammans daterar dessa kontexten till vikingatid, period 2, d v s 800 till 850 e Kr.


A4430TolkningBrandgrav?

BeskrivningA4430 framträdde i schaktkanten norr om A4206 och bestod av ett kol- och benbemängt något oregelbundet och sannolikt skadat brandlager. Lagret kunde inte undersökas på grund av resursbrist, men lagrets fyllning och uppbyggnad var snarlik den i närliggande brandlager. Ovanpå kollagret iakttogs ett ljusare lager siltig lera, som kan ha utgjort rester efter en möjlig överbyggnad. En järnnit (F114) från lagret tillvaratogs i schaktkanten.

Yttre gravskickOkänt, troligen förslutningslager i form av jordlock.

Inre gravskickFörmodat brandlager

DateringJärnålder

LagerLager 1: Något sotig siltig lera. Troligen rester efter ett förslutningslager/jordlock.Lager 2: Brandlager.

FyndJärnnit (F114).

Prover Makro

Osteologi –

Sammanfattning A4430A4430 framträdde i schaktkanten vid utvidgningen av slutundersökningsschakt C, men kunde inte undersökas på grund av stark tidspress och tjäle. Lagret var kol- och benbe-mängt. Några ben har inte insamlats, däremot tillvaratogs en järnnit från lagret. A4430 över-lagrar A4206.



BeskrivningGraven påträffades precis utanför logens östra gavel och bestod av enstaka brända ben i ett diffust, brunsvart, flammigt lager av siltig sand, som avtecknade sig mot den omgivande un-dergrunden av sand. Lagret mätte 5,3 x 3,7 meter och var 0,1 meter djupt. I lagret fanns sprid-da stänk av kol och skörbränd sten, samt brända ben och keramik från ett kärl (F55–57). Centralt i lagret intill logens vägg fanns en något tätare koncentration av brända ben. Om-rådet och brandlagret var mycket svårt skadat av grävningen för logens grundmur och an-dra aktiviteter utanför logen. Omkring anläggningen kunde ytterligare ett lager urskiljas (A100520). Detta tunna lager utgjordes av sotig sand och innehöll skärvsten, kol och en-staka små fragment av brända ben.


Inre gravskickSpridda brända ben

DateringKam: F375, kam, ändplatta till tandskena med tre strierade vertikala linjer (Ele-

ment: Cls Petré 1984).Keramik: F55–57, små delar av ett till två kärl.Datering: Järnåldersgrav, svår att datera närmare, från FVT-VIT

Lager –

FyndKeramik (F55, 56, 57).

Prover –



Kön: –

Ålder: Juvenilis/Adult (ej barn)Åldersbedömning: Endast två skalltaksfragment.



Art Bränt Hel Del av Ålder MNI

Fragm Vikt (g)

Människa (Homo sapiens sapiens) 11 12,1 X JUV/AD 1

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 15,1 X 1


Totalt >11 31,6 2

Sotighet: medelFörbränningsgrad (färg): grå, gråvit, mellan (förbränningsgrad 3) Fragmenteringsgrad: 25 mm (maxfragment), 10 mm (medelfragment)

Sammanfattning A10485Brandlagret påträffades vid muren intill logens östra gavel och var svårt skadat både av grunden och av schaktning utanför logen. Från lagret tillvaratogs brända ben efter en yngre vuxen individ (Juvenilis/Adult) och ett oidentifierat däggdjur. Till fynden hör keramik efter ett eller två kärl. Graven är svår att datera närmare än till yngre järnålder (folkvandringstid – vikingatid).


A10583Tolkning: Brandgrav

BeskrivningMycket skadad brandgrav. Anläggningen identifierades söder om logen i förundersök-ningsschakt XVI. Det som var kvar av anläggningens förmodade brandlager låg mycket grunt under grästorven och hade inblandning av recent material.

Yttre gravskick –

Inre gravskickTroligen brandlager

Datering –

Lager –

Fynd –

Prover –


Vikt och MNITotalvikt (g): 1,7Oidentifierat, vikt (g): 0Människa, vikt (g): 0,3MNI: 1

Kön –

Ålder: Juvenilis/Adult (ej barn) Åldersbedömning: Endast ett skalltaksfragment.

Djur, vikt (g): 1,4

Art Bränt Hel Del av Ålder MNI

Fragm Vikt (g)


Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 1,4 X 1

Totalt >1 1,7 2

Sotighet: medel Förbränningsgrad (färg): grå, gråvit, mellan (förbränningsgrad 3)Fragmenteringsgrad: 18 mm (maxfragment), 10 mm (medelfragment)

Sammanfattning A10583Graven har förmodligen bestått av ett brandlager som dock var svårt skadat. Åldersbestäm-ningen vid den osteologiska analysen visade att benmaterialet utgjorde människoben efter en ung individ (Juvenilis/Adult). Därmed skiljer det sig från den närmast liggande graven A10647 och bedöms därför utgöra rester efter en egen gravkontext. Även ben efter ett oidentifierat däggdjur tillvaratogs.



BeskrivningGraven påträffades 0,2 meter under markytan i förundersökningsschakt VI, invid logens grundmur som skar anläggningen. Denna syntes vid avbaning som en distinkt mörkfärg-ning. Vid rensning framträdde en 1,22 x 0,86 meter stort brandlager omgivet av ett något ljusare mörkbrunt, sotigt lager (A10760), vilket mätte 3,20 x 0,86 meter i omfång. Detta lager omgavs i sin tur av ett omrört silt- och sandblandat lager (A1878), som täckte ca 24 m2 av schakt VI. Lagret ifråga var sotigt med fragment av brända ben. I lagret fanns även recenta föremål som tegel, glas, spik och kalkbruk.

Själva brandlagret A10647 var 0,15 meter djupt. I dess centrala del, lager 1, framkom ben-koncentrationer, spridda brända ben och keramikskärvor. Anläggningen undersöktes med ett östvästligt profilsnitt i linje med logens grundmur. På grund av rasrisk kunde inte de de-lar av anläggningen som sträckte sig in under logen undersökas. Snöfall och tjäle medförde att delar av fyllningen sållades inomhus.



DateringKam: F376, Petré, element M3, L1 (L9), d v s sen vendeltid.Pärla: F203 (bergskristall) F204–212, 214–227, en uppsättning av pärlor typisk för

VET 4. Metall: F213, Cu-legering, smyckedetalj, upphängningsanordning. F346, ornerat

före mål i Cu-leg. Keramik: Delar av ett kärl.Järn: Diverse små nitar och spikar, troligen från skrin eller liknande. Datering: VET 4 baserat på pärlkombinationen, d v s 710 till 750 e Kr.

LagerLager 1: Svart grusig silt med stort inslag av kol. Lagret innehöll brända ben, pärlor,

metallföremål och kamfragment. Lager 2: Gråbrun något siltig sand med urlakningsränder. Enstaka brända ben. Undergrund: Ljusbrun sand.

FyndNit (F109, 154, 290, 293, 294), järnföremål och nitar (F292, 347–350 ), smyckedetaljer, tenar och föremål i Cu-leg (F213, 283, 286, 291, 346), glaspärlor (F204–212, 214–225, 227, 304, 306, 308), bränd lera (F239), bergkristallpärla (F203), keramik (F236, 237, 238), kam (F376).

Prover –




Kön: Kvinna? Könsindikerande fragment: Kranium, pannbenet (os frontale): arcus superciliaris (ögonbryns-bågen) relativt slät, grad 1–2 av 5 = kvinnligt drag; margo supra-orbitalis (övre ögonhålsrand-en) relativt skarp, grad 1–2 av 5 = kvinnligt drag (Buikstra & Ubelaker 1994).

Ålder: AdultusÅldersbedömning: Skalltak (calvarium): rel. slät yta på tabulae, tunna tabulae, medeltjock diploë, medelporig diploë, pågående sammanväxning av sömmar (sammanväxta endocranialt, öppna sömmar ectocrani-alt).

Djur, vikt (g): 410,08 (inkl. 5,2 g obränd hästtand)



Människa (Homo sapiens sapiens) 134 92,07 X Adultus 1



Häst (Equus caballus) 1* 5,2* X 1

Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 5 1,26 X JUV 1

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 5 1,03 X INF 1

Stor gräsätare 128 144,67

Mellanstort däggdjur 435 119,98


Oidentifierat 10499 1380,54

Totalt 11579 1877,49 1 5,2 6

* tand

Sotighet: medelFörbränningsgrad (färg): grå, gråvit, vit, medelhög-hög förbränningsgrad (förbrännings-grad 3–4). Fragmenteringsgrad: 30 mm (maxfragment), 3–5 mm (medelfragment)

Sammanfattning A10647Brandgraven 10647 påträffades ytligt vid schaktning utanför logens sydöstra gavel. Graven var skadad och någon överbyggnad kunde inte identifieras. Brandlagret som fortsatte in under muren innehöll brända ben efter en vuxen individ (Adultus). Dessutom fanns brända ben efter en häst, en hund, en får/get och ett tamsvin, samt oidentifierade ben efter dägg-djur av olika storlek. Det obrända benmaterialet bestod av en hästtand. Det minsta antalet individer, människan medräknad, uppgick till sex. Pärluppsättningen bestod av 17 glaspär-lor och en bergskristallpärla. Föremålen i övrigt bestod av smyckedetaljer i Cu-legering, järnnitar, keramik och en kam. Både den osteologiska och den föremålsbaserade köns-bedömningen tyder på att den gravlagda var en kvinna. Graven kan dateras till vendeltid, period 4, d v s 710–750 e Kr.


A100019Tolkning: Brandgrav

BeskrivningAnläggningen utgjordes av ett 2,5 x 1,78 meter stort, oregelbundet sotigt lager. Ett fåtal stenar låg ovanpå lagret, vilka kan ha hört till anläggningen. Brandlagret skars av ett stenskott stolphål med stenar av likartat slag (A3014). Det sotiga lagrets yta innehöll kol och brända ben. Profilen visade att brandlagret var 0,10 meter djupt. De brända benen framkom främst i två benkoncentrationer i den centrala respektive nordvästra delen. I lagrets nederkant fanns en tydlig ca 0,02–0,10 meter djup kollins. Under detta lager fanns ett 0,25 m tjockt la-ger av brungrå siltig sand, vilket hade samma karakteristika som det lager som identifierats i anslutning till övriga gravar i slutundersökningsområde B och C (lager A100458, A100506, 100510 respektive vid A4018 och 4060). Brandlagret metallkarterades och fyllningen sålla-des. De påträffade fynden bestod av keramik, glas- och bronspärlor, en bronssmälta, järn-nitar och andra järnföremål, samt kamfragment. En hästskosöm tyder på viss recent in-blandning.

Yttre gravskickTroligen stensättning


DateringKam: Dekorelement L3, (L6).Pärla: F197, en liten röd opak. F194 och F200, skogsgröna, transluscenta pärlor (Callmer 2000, fig. 61). F192, ett fragment av åttakantig blå pärla med rödvita reticellakablar längs

kanterna. (Callmer 2000, fig. 4:91). F196, vit opak pärla med vinrött kryssmönster av pålagda trådar. Atypiskt för

Mälardalen, se Bornholm. F195, stor grönblå svårbestämd pärla. F298, 303, två bandspiralpärlor av Cu-leg.Järn: F150, 157,159, nitplattor.Datering: Pärluppsättning och kam daterar graven till VET period 4, d v s 710 till 750

e Kr.

Lager Lager 1: Svart sotig sand med en 0,06–0,10 meter kollins i botten.Lager 2: Brunröd siltig sand, sannolikt lager A100485. Hör ej till anläggningen. Under-

grund: Ljusbrun sand.

FyndJärnnit (F150, 157, 159), hästskosöm (F160), järnfragment (F138, 198, 285, 353), pärlor i Cu-leg (F199, 298, 303), en smälta i Cu-leg (F345) glaspärlor (F194–197, 200, 266), slagg (F260), kera-mik (F263, 264) och en kam (F377).

Prover 14C: P100463, P100464



Vikt och MNITotalvikt (g): 827,5Oidentifierat, vikt (g): 394,5Människa, vikt (g): 73MNI: 1

Kön: –

Ålder: Adult Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): ruggad yta på tabulae, medel-tjock tabulae, tunn dip-loë, små-medel porig diploë, sutursammanväxning (öppen sutur och delvis sammanvuxen sutur (sut coronalis?); Tänder (dentes): PM 1–2 mandibula med ihopvuxen apex.




Människa (Homo sapiens sapiens) 215 73 X AD 1

Häst (Equus caballus) 33 29 X AD 1


Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 1 0,1 X 0

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 7 1,8 X INF, JUV/AD

2

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 3 0,9 X AD, JUV 2

Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 1 1,2 X 1

Fågel (Aves sp.) 11 1,1 X AD 1

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 317,6 ej räkn 1,5


Totalt >295 825,1 4 2,4 9

Sotighet: mycket Förbränningsgrad (färg): varierande färg, medelhög förbränningsgrad (förbränningsgrad 3). Fragmenteringsgrad: 40 mm (maxfragment), 10 mm (medelfragment)

Sammanfattning A100019Brandlager A100019 har möjligen haft en stenpackning som överbyggnad. Brandlagret innehöll brända ben efter en vuxen (Adult) individ, samt brända ben efter sex olika djur-arter: häst, hund, slidhornsdjur, får/get, tamsvin och fågel. Dessutom fanns obrända ben från får/get. Det totala antalet individer i graven inklusive människa uppgick till minst nio. Gravföremålen bestod av glas- och bronspärlor, järnnitar, keramik och en kam. Kontexten kan dateras till vendeltid period 4, d v s 710–750 e Kr. Någon osteologisk könsbedömning var inte möjlig. Fyndmaterialet tyder dock på att graven tillhört en kvinna.

Figur 67. Pärlorna från A100019. Foto Markus Andersson.



BeskrivningVid undersökning av A4206 framkom en benkoncentration i sanden under denna anlägg-ning. Benkoncentrationen A100493 framträdde som en 0,45 meter stor mörkfärgning med brända ben och järnnitar.

Yttre gravskick –

Inre gravskick – Brandgrop?

Datering – Endast mellanskiva, diagnostiska element saknas.

Lager –

FyndKam (F379), järnnit (F124, 162, F162), slagg (F155).

Prover –



Kön: –

Ålder: Juvenilis/Adult (ej barn)Åldersbedömning: Endast 6 skalltaksfragm.






Fågel (Aves sp.) 1 0,5 X AD 1

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 22,2 ej räkn 1,5 INF/JUV 1


Totalt >19 47,2 1 1,5 4

Sotighet: medel Förbränningsgrad (färg): gråvit (förbränningsgrad 4)Fragmenteringsgrad: 30 mm (maxfragment), 8 mm (medelfragment)


Sammanfattning A100493Kontexten bedöms på stratigrafisk grund utgöra en egen gravkontext. Åldersbestämningen av benmaterialet visar att det är fråga om en ung vuxen individ (Juvenilis/Adult), vilket är yngre än individen i A4206. Någon könsbedömning var inte möjlig att utföra, vare sig ut-ifrån osteologi eller föremål.



BeskrivningGraven utgörs av en omrörd brandlagerrest som framkom i förundersökningsschakt IV, vid undersökning av gropen A2408 (daterad till sen medeltid). Gravresterna konstaterades framförallt i sydöstra änden av A2408 och bestod av omrörda lager med kol och brända ben. Det huvudsakliga lagret mätte 0,86 x 0,45 meter och var ca 0,08 meter djupt. Till brandlagret räknas även lagerresterna A10667, 10679 och 10694. Se även avsnittet om A2408 i kapitlet Undersökningsresultat, stycket: Härdar, sotfläckar och sotlager samt gropar.


Inre gravskickBrandlager, förstört.

DateringKam: F366, två små fragment ej bestämbara.Keramik: F39, Kärl 1, AIII-gods, från Baltikum, fint snörornerat med hög hals, svagt

utåtböjd mynning med fin snörornering. F43, Kärl 2, AIV-gods med vanlig inåtböjd mynning.Datering: Vikingatid.

LagerBrandlagret låg i en svag försänkning över ett sandlager med sotfläckar. Undergrunden be-stod av homogen mörkgrå/grå sand.

Fynd Keramik (F38, 43).

Prover –



Kön: –

Ålder: Juvenilis/Adult (ej barn) Åldersbedömning: Endast 18 skalltaksfragment







Hund (Canis familiaris) 4 0,8 X 1

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 3 1,1 X 1



Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 86,5 ej räkn 4,8


Totalt >41 151,3 1 11,9 6

Sotighet: lågFörbränningsgrad (färg): grå, gråvit, mellan (förbränningsgrad 3)Fragmenteringsgrad: 45 mm (maxfragment), 5–10 mm (medelfragment)

Sammanfattning 100516Gravkontexten består av ett skadat brandlager som innehöll rester efter en yngre vuxen (Juvenilis/Adult) samt brända ben efter tre olika djurarter, bestående av en häst, en hund och en får/get, samt en fisk. Brandlagret innehöll även obrända ben efter en får/get. Totalt iden-tifierades minst sex olika individer, inkluderat människan. Någon könsbedömning var inte möjlig. Till de få fynden räknas en skärva keramik av AIII-typ som dateras till vikingatid.



BeskrivningSekundärbegravning mellan A4018 och 4206. Påträffades i linjen där logens takbärande stolpar bildat en profilbank.



Datering –

Lager –

Fynd –

Prover –


Vikt och MNITotalvikt (g): 275Oidentifierat, vikt (g): 61,6Människa, vikt (g): 25,7MNI: 1

Kön: –

Ålder: AdultÅldersbedömning: Skalltak




Människa (Homo sapiens sapiens) 32 25,7 X AD 1

Häst (Equus caballus) 17 20 X AD 1


Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 3 0,7 X INF/JUV 1


Tamsvin (Sus scrofa f. domesticus) 5 0,7 X INF/JUV 1


Slidhornsdjur (Bovidae) 6* 1,3*

Däggdjur (Mammalia sp.) ej räkn 151,5 15 7,9


Totalt >72 262,8 18 10,9 7

*svedd


Sotighet: medelFörbränningsgrad (färg): gråvit/gulvit (fåtal svarta och blåvita), mellan (förbränningsgrad 3)Fragmenteringsgrad: 43 mm (maxfragment), 10–15 mm (medelfragment)

Sammanfattning A100537Brandlagret var en sekundärbegravning i överbyggnaden mellan A4018 och A4206. Graven innehöll rester efter en vuxen (Adult) samt brända ben efter fem olika djurarter, bestående av delar från en häst, en hund och en får/get, samt nötboskap och ett slidhornsdjur. Brand-lagret innehöll även obrända ben efter en får/get och ett tamsvin. Totalt identifierades minst sju olika individer, inkluderat människan.


Gravdateringar och jämförelserJohn Ljungkvist

Gravarna från Stora logen dateras genom klassificering av daterande fynd och fyndkombinationer, främst kammar och pärlor. Som grund används Ljungkvists fasindelning, se tabell 18 (Ljungkvist 2008). Denna tjänar som modell för att illustrera den kronologiska spridningen av gravar i Ultuna och för att underlätta jämförelser med exempelvis Valsgärde.

Flera av gravarna var skadade men kombinationerna av pärlor var ändå tillräckligt stora för att i flera fall göra till-förlitliga bestämningar. Även kammaterialet var i ett antal fall bra bevarat med tillräckligt många fragment av identi-fierbara detaljer och formelement. De närmare daterabara föremålen som inte utgjordes av pärlor var inte många. Detta är inte särskilt förvånande då dessa föremål ofta är få eller mycket fragmentariska när det rör sig om gravar från vendeltid, som i detta fall är den dominerande period-en. Det finns dock ett urval intressanta föremål i koppar-legering såsom armringen (F188) i A4410, polyedernålen (F274) i A4018 och det granatinfattade fragmentet (F341) i A4350.

Pärluppsättningarna från logen kännetecknas av en va-rierad färgskala som domineras av blått, vitt, grönt och turkost. Endast tre av pärlorna är av rött opakt glas. Om-kring en fjärdedel av pärlorna är mönstrade. En av grav-arna innehöll en pärla av bergkristall. Sammansättningen överensstämmer med Petrés horisont P5 som motsvar ar 700-talet, vilket fyller en kronologisk lucka i Ultunas gravmaterial. Basfärgerna går i blått, vitt och grönt, med en större andel mönstrade och flerfärgade pärlor, jämfört med den tidigare perioden. Horisont P5 skiljer sig mar-kant från P4, då pärluppsättningarna under 600-talet

innehöll stora mängder av framför allt röda opaka pärlor (Arrhenius; Petré 1984 del 4). Under 700-talet förekommer även enstaka pärlor av bergkristall. Traditionen med blå och vita pärlor som startade vid 700-talets början upp-hörde kring 760 e Kr (Callmer 2007). Senare pärlkombina-tioner kännetecknas av segmenterade guld- och silverfo-lierade pärlor, små glaspärlor, samt pärlor i karneol och bergkristall (Petré 1984). Bronspärlorna av rullad tråd är vanligare inom horisont P4, men förekom här i grav A4350 tillsammans med en varierad uppsättning glaspärlor. Bland just dessa glaspärlor finns ovanligt många parallel-ler till Bornholm, vilka sannolikt ska dateras till VET 3, d v s år 680–720 e Kr (Jørgensen & Nørgård Jørgensen 1997). I grav A4425 fanns sju folierade pärlor, vilka är van-ligare i vikingatida gravar. Samma grav innehöll också fem vita opaka, mönstrade pärlor.

Kammaterialet i gravarna är påfallande varierat, vilket nog beror på att vissa gravar är skadade, men troligen ock-så på skiftande deponeringsmönster. För bestämingen av enskilda dekor- och formelement har Petrés klassifice-ringsschema (Petré 1984) visat sig vara mycket användbart ifråga om de vendeltida kammarna. Ett motsvarande schema för vikingatida kammar och särskilt för den över-bryggande perioden mellan vendeltid och vikingatid sak-nas fortfarande. Ambrosianis typindelning fungerar emellertid tillfredsställande för denna undersökning då antalet gravar från vikingatid var tämligen få.

Dateringarna av gravarna från äldre undersökningar i Ultuna (se bilaga 5) är av flera skäl mer problematiska. Ett antal var skadade när de undersöktes och inget benmate-rial från brandgravarna har blivit analyserat, vilket antag-

Tabell 17. Ljungkvists fasindelning med korresponderande skandinaviska paralleller (Ljungkvist 2008). (VET = vendeltid, VIT = vikingatid)

Fas År Skandinaviska paralleller

VET 1 560/70–620/30 Petré pärlhorisont P3, Jørgensen (Høilund Nielsen) fas 1B1, 1B2; Nørgård Jørgensen 1999, fas I–II.

VET 2 620/30 –700/10 Petré pärlhorisont P4, Jørgensen (Høilund Nielsen) fas 1C, 1D1; Nørgård Jørgensen 1999, fas III.

VET 3 660–700/10 Petré pärlhorisont (sen) P4, Jørgensen (Høilund Nielsen) fas 1D12; Nørgård Jørgensen 1999, fas III–IV.

VET 4 710–750 Jørgensen (Høilund Nielsen) fas 1D2-2A, Petré pärlhorisont P5, Callmer 1997, PI 15A; Nørgård Jørgensen 1999, fas IV.

VIT 1 750–800 Callmer 1997, PI 16A, Skibsted Klæsoe 1999, per 1; Nørgård Jørgensen 1999, fas V; Skibsted Klæsoe 1999, per I.

VIT 2 800–850 Callmer 1997, PI 16B-C, Skibsten Klæsoe 1999, per 2a-1-2b; Nørgård Jørgensen 1999, fas VI–VII; Skibsted Klæsoe 1999, per I.

VIT 3 850–900 Callmer 1997, P1 17A, Skibsten Klæsoe 1999, per 2a-1-2a2; Pedersen 1996, - 900

VIT 4 900–950 Callmer 1997, PI 17B, skibsten Klæsoe 1999, per 2a1-2b; Pedersen 1996, 900–950.

VIT 5 950–1000 Callmer 1997, PI 18A-B; Pedersen 1996, 925–975.

VIT 6 1000–1050 Callmer 1997, PI 18C; Pedersen 1996, 975 -.


ligen är orsaken till att kammarna saknas i några fall. Bland befintliga fragment skulle sannolikt fler kamfrag-ment identifieras ifall benmaterialen söktes igenom. När det gäller skelettgravarna som hittats i Ultuna har bara tre av dem undersökts sakkunnigt. Ifråga om de tidigkristna gravarna vid Onödan (Hus C4:14 i närheten av Uppsala 472) har endast en av tolv undersökts fackmannamässigt. Beträffande övriga gravar dokumenterades i några fall en-dast skelettens position innan de grävdes bort. I resteran-de fall gjordes kortfattade beskrivningar av redan rubbade

skelett (redogörelse av Oscar Almgren, UMF arkiv). Grav-arnas datering till tidigkristen tid grundar sig därför fram-förallt på skelettens öst-västliga orientering.

Till gravkronologin räknas även den brandgrav som påträffades vintern 2013 vid en schaktövervakning mellan Uppsala 401 och 402. Anläggningen (A1022) var 0,30 x 0,24 meter stor och oval till formen. Från fyllningen tillvara-togs brända ben och keramik, samt ett kamfragment vilket daterar graven till vendeltid, fas 2–3. (Andersson 2013).

Tabell 18. Ultunas gravkronologi. För äldre gravar, se även bilaga 5. De tidigare kända gravarna benämns Gr 1–36, Ljungkvist, manus. Stora logens gravar är markerade med ett ”A”. Till kronologin räknas även en nyfunnen brandgrop (P4106/1022) efter Andersson 2013. FVT = folkvandringstid, VET = vendeltid, VIK = vikingatid, MET = medeltid, F = kvinna, M = man, O = obest, Könsbedömning genomgående utifrån föremålsuppsättning.

Fas Brandgrav Båtgrav Skelettgrav Totalt antal

FVT-VET Gr 13 (O) 1

VET

VET 1

VET 1–3 Gr 36* 1

VET 2 Gr 6 (F) 1

VET 2–3 P4106/1022 (O) 1

VET 3 A4350 (F) A4410 (F) Gr 1 (M), Gr 2 (M) 4

VET 3–4 A4018 (F, O), A4060 (F), Gr 15 (O) 3

VET 4 A100019 (F), A10647 (F) 2

VIT 1

VIT 2 A4425 (F) 1

VIT 2–4 A16 (M) 1

VIT 4 A3 (M), A4 (M) 2

VIT 4–5 A4206 (O), Gr 9 (F) 2

VIT 4–6 Gr 5, Gr 7, Gr 11, Gr 12 (O) 4

VIT 6

VIT 6–7

VIT 7-MET Gr 17–33 (O) 17

VET-VIT Gr 8, Gr 14, Gr 35 (O) 3

VIT Gr 43 (M), A100516 (O) 2

Odaterade Gr 10 (O), A4375 (O), A4430 (O), A10485 (O), A10583 (O), 100493 (O), 100537 (O)

7

Totalt antal: 52


1604240 1604320 1604400

66

34

32

066

34

40

066

34

48

0

0 20 4010

m

Gravfynd

Brandlager

Fynd av kol & brända ben

Grustag, störning

Hög, oklar utbredning

Stensättning

Brandgrav

Hög, otydlig

Hög

Figur 68. Plan över gravfält Uppsala 401 och 402, gravarna i och omkring logen samt övriga gravfynd i närområdet. Skala 1:1000. Rektifiering och digital bearbetning Ann Lindkvist.


Utvärdering

För att vara en utgrävning av en i huvudsak förhistorisk lämning skedde undersökningen av Stora Logen under mycket speciella förhållanden. Situationen beskrevs in-ledningsvis som ett 15-spel, där ingen åtgärd kunde ske utan att föregås av någon annan. Ombyggnaden av logen till försörjningscentral var nära förbunden med projekte-ringen av nya campus och absolut nödvändig för dess komplexa infrastruktur. Detta medförde osedvanligt stor tidspress vilket i sin tur betydde att undersökningen mås-te genomföras under höst och vinter. En mycket kall vinter dessutom. Som alltid när gamla hus ska byggas om före-kom en del överraskningar ifråga om byggnadens skick och förutsättningar. Detta påverkade även arkeologin. Logen skulle inte rivas; grunden och väggarna skulle i princip stå kvar. Av nödvändighet blev även de takbäran-de stolparna kvar ända till undersökningens slutskede. Det gjorde att förundersökningsschakten fick anpassas till de ytor inuti och runt logen som var tillgängliga. Resul-tatet värderades sen mot exploateringens påverkan på respektive yta och därefter bestämdes vilka ytor som skul-le omfattas av slutundersökningen. Några förutsättningar för att undersöka samtliga ytor fanns inte. Hela logens in-neryta är därför inte undersökt, vilket betyder att det fort-farande med stor sannolikhet finns en eller annan grav kvar under logens golv.

Måluppfyllelse och diskussionFörundersökningens primära syfte var att ta reda på om det över huvud taget fanns någon arkeologi bevarad i lo-gen, vilket det snart visade sig. Enligt en uppskattning in-för slutundersökningen skulle uppemot 20 gravar kunna rymmas i de utvalda ytorna. Antalet identifierade gravar slutade på 15 stycken och av dessa har en inte kunnat un-dersökas alls (A4430). Av en annan grav återstod endast delar av stensättningen, men ingen gravgömma (A4375). De övriga gravarna innebär dock ett gott tillskott till Ul-tunas gravinventarium och till kunskaperna om platsen. Även om samtliga kontexter i olika grad var skadade, vi-sade undersökningen att bevarandegraden på många håll ändå var bättre än väntat. Platsen utgör inte bara kärnan i Ultunas fornlämningsområde utan har även varit en cen-tral yta under senare tider, vilket innebär att den varit mycket utsatt för omfattande exploatering både tidigt och sent. Om inte fyllnadsmassor överlagrat vissa partier av logen skulle bevarandesituationen sannolikt ha varit be-tydligt sämre. Detta blir särskilt tydligt i relation till omgi-vande ytor, där störningarna är betydande.

Stratigrafin i brandlagren med täta överlagringar och sekundärbegravningar vittnar om gravfältets intensiva

användning. På det hela taget stärks intrycken från tidi-gare undersökningar av fornlämning 401. Däremot tycks vi nu kunna jämna ut gravfältets könsfördelning. Flera av de nyfunna gravarna har framförallt av fynden att döma tillhört kvinnor (se nedan), vilka tidigare varit underrepre-senterade.

Till frågorna som undersökningen väntades kunna be-svara hörde naturligtvis gravarnas datering. Den främsta källan till detta är fynden, vilka daterar gravarna från mit-ten av vendeltid (600-tal) till sen vikingatid (900-tal). Svärdshjaltbeslaget (F322) som var ett lösfynd är troligen från 500-talet och har sannolikt också tillhört en grav-kontext. En av de största förtjänsterna med undersök-ningen är framförallt att den kronologiska lucka som fun-nits kring 700-talet i Ultunas gravmaterial har blivit fylld och att gravfältets struktur, kronologi och relation till be-byggelsen nu kan diskuteras närmare. Ett annat genom-brott är att ett gravmaterial från Ultuna nu för första gång-en har blivit osteologiskt analyserat.

Materialet erbjuder ett flertal intressanta infallsvinklar. Förhoppningen var bl a att studera rituella aktiviteter kring bålplatser som hantering av kroppar och depone-ringar av olika djur och föremål. Samtidigt är antalet grav-ar förhållandevis litet och flera är skadade, varför even-tuella slutsatser kring ritual får hänvisas till vidare analys-er, där gravarna kan sättas i ett större socialt och kronologiskt sammanhang. Trots detta är förutsättning-arna för att diskutera gravfältets innehåll bättre än på mycket länge. Sett till omfattningen av den undersökta bebyggelsen och antalet undersökta gravar står Ultuna nu närmast i paritet med Vendel (jfr. Seiler 2001). Därmed har möjligheterna att placera in Ultuna i en större regional kontext avsevärt förbättrats.

Gravskick, gåvor, kön och ålderEtt annat spörsmål inför undersökningen var huruvida gravarnas form varierade beträffande konstruktion och inre gravskick i förhållande till variablerna datering, kön, ålder och gravgåvor samt status. Bevarandegraden gör att frågor om gravarnas konstruktion i relation till datering inte är fruktbar att diskutera.

Bland de gravlagda fanns en ungdom/yngre vuxen, två yngre vuxna, en yngre vuxen/medelålders vuxen, en medelåders vuxen, en medelåders/äldre vuxen, samt två vuxna och fyra ungdomar/vuxna (ej barn) och ett barn. Den osteologiska analysen visade att de gravlagdas ålder var relativt jämnt fördelad bland de vuxna; både yngre och äldre vuxna har begravts. Däremot har endast ett barn identifierats. Emellertid förstörs ben från barn lättare vid


kremeringen, vilket gör dem svårare att identifiera vid analysen. Beträffande könsbestämningar har några såda-na inte kunnat göras utom möjligen ifråga om benen från A10647, vilka troligtvis tillhört en kvinna. Könsbestäm-ningarna grundas därför huvudsakligen på föremålen.

Sex av gravarna var mycket skadade med ett ytterst sparsamt fyndmaterial, vilket innebär vissa svårigheter att besvara de inledande frågorna utifrån dessa kontexter. Från resten av gravarna fanns dock ett rikt föremålsinven-tarium av framförallt pärlor och andra smyckesdetaljer, vilket tillsammans med det djurbensmaterialet tyder på att de gravlagda tillhört ett välbeställt samhällsskikt. En av gravarna, som var förhållandevis välbyggd och någorlun-da välförsedd ifråga om gravgåvor innehöll inga pärlor över huvud taget (A4206). Däremot fanns ett flertal nitar och en kam tillsammans med ett art- och omfångsrikt osteo logiskt material. Graven ifråga var till skillnad från sin välbyggda granne A4018 ur ett könsperspektiv tämli-gen anonym. Den senare innehöll flera pärlor, varav ett par av kalksten och en dräktnål samt en kniv. Denna kan dock inte anses som könsindikerande. Från A4018 och de resterande sex gravarna har vidare närmare 120 pärlor av glas, Cu-legering och silver tillvaratagits.

Flera pärlor av Cu-legering påträffades i A4350. Här fanns även undersökningens mest utmärkande föremål, cloisonnédetaljen som sannolikt tillhört ett ryggknapps-spänne. Den rikaste graven tycks därmed ha legat i mitten av undersökningsområdet (A4350). Även graven (A10647) med en intakt bergskristallpärla och andra smyckesdetal-jer i östra delen av undersökningsområdet kan lyftas fram i sammanhanget, liksom brandlagret med den unga flick-an (A4410) i den västra delen av undersökningsområdet. Gravgåvorna flickan fått bestod av flera pärlor och en bronsarmring samt en miniatyrpilspets. Dessutom iden-tifierades brända ben efter en hund, en får/get, ett tamsvin samt ett slidhornsdjur i brandlagret. Slutsaten är att någon tydlig koppling mellan status och placering inte kan ut-läsas, då samtliga ben- och fyndförande gravar tyder på förhållandevis hög status. Det går inte heller att se någon tydlig kronologisk spridning i horisontellt led.

Ytterligare en fråga rörde huruvida kremeringsplatser kunde beläggas och hur hanteringen av de kremerade kvarlevorna sett ut. Återigen är det aktuella materialet inte optimalt för att besvara denna frågeställning. Kreme-rings-/bålplatsen har med stor sannolikhet dock kunnat identifieras i ett fall. Under brandlagret i A4206 var sanden hårt rödbränd. Det fanns även stora kolbitar i brandlagret. Intressant i sammanhanget är den hänsyn man vid anläg-gandet tagit till den intilliggande graven A4018, vars jord-lock verkar ha förlängts och delvis planats av med sand, så att A4206 med sin gravurna har kunnat placeras ovanpå den äldre gravens ytterhölje. Det rumsliga sambandet mellan gravarna förstärktes dessutom av att rännan om-slöt den västra delen av A4206, men var öppen mot A4018,

likt en omfamning. I överbyggnaden i mellan de båda grav arna påträffades dessutom sekundärgraven A100537.

Även ifråga om A10647 är det möjligt att brandlagret lig-ger kvar på bålplatsen då omgivande lager är mycket soti-ga. Kremeringsplatser som gravplatser är i övriga fall svåra att styrka i logen. Nyligen genomförda kremeringsexperi-ment i Gamla Uppsala visar dock att bålplatser generellt är ytterst svåra att belägga, om inte marken under bålet upp-visar några tecken på bränning. Experimentet visade även att undergrundens beskaffenhet är av stor betydelse. I ex-perimentet placerades bålet på ett siltigt sandlager vars yt-skikt blev rödfärgat. Ett underlag av sand underlättar med andra ord tolkningen av bålplatsers vara eller icke vara, eftersom sanden lätt färgar in. På ett underlag av lera/grässvål är bedömningarna dock betydligt svårare att göra (Sjöling, muntligen).

Passningar mellan olika gravar har inte kunnat beläg-gas. Däremot fanns passningar inom olika delar av brand-lagret i A4206 med ben från samtliga representerade arter spridda i hela lagret. Brandlagret med sina benkoncentra-tioner har en välvd form och har makats ihop runt urnan. En frågeställning på samma tema var huruvida benmate-rialet skilde sig över och under jordlocken, alternativt över eller under gravarna. I lagret längst ned i A4206 note-rats inga människoben, endast djurben. De brända benen tolkas som rester efter ett äldre lager, vars karaktär inte nödvändigtvis behöver vara gravrelaterad. Gravläggning-arna i området är dock många och det är högst sannolikt att inte bara vissa gravar skadats är yngre gravläggningar utan även att vissa brända ben från många begravningar spritts ut och tappats. En mindre mängd spridda brända ben som ligger i andra gravars förslutningslager, brand-lager och stensättningar är logiskt med tanke på de inten-siva aktiviteterna på platsen.

När bevarandeförhållandena var bra i logen var även stratigrafierna tämligen komplexa. Förhållandet mellan A4206 och 4018 och sekundärbegravningen 100537 är det andra kända fallet av komplicerade överlagringar som konstaterats i Ultunas gravmaterial. År 1900 undersökte Oscar Almgren flera gravar knappt 50 meter från de nu undersökta gravarna (Almgren 1905; SHM 11107, huvud-katalog). Almgren fann att en deponerad båt från vendel-tid, troligen 600-talet, överlagrades av en äldre flack hög. I toppen av jordfyllningen över båten påträffades dels en mycket liten grav mellan en mindre stenring, dels hade två vikingatida gravar placerats över eller i ytterkanten av den begravda båtens jordmantel. Båten i sin tur var obränd och möjligen sönderslagen. Beskrivningen av denna om-diskuterade kontext rymmer förutom ett 1000-tal järn-nitar, en rad exempel på fynd och spridda ben som kan tyda på rituella handlingar, t ex de 15-tal pilspetsar som skjutits in i en planka från två håll. Tillsammans under-stryker dessa två fall av överlagrande gravar att gravfältet utnyttjats mycket intensivt och att gravar från skilda tids-


horisonter placerats direkt på varandra. Dessa överlag-ringar mellan gravar och närheten till andra lämningar väcker ytterligare frågor om vilka aktiviteter som skett på och omkring gravfältet.

DjurbenenEtt av de rituella uttrycken i gravseden under yngre järn-ålder är den tidvis rikliga förekomsten av djurben, både brända och obrända. Att djuren haft starka symbolvärden bekräftas av djurornamentik och djursymboler i olika sammanhang, framförallt på smycken och bildstenar. Sti-lar och konstutryck har alltid varierat. Vendeltida stilar kännetecknas ofta av sin naturalism; symbolerna blir mer konkreta, vilket tycks sammanfalla med traditionen att begrava människorna tillsammans med alltfler djur. Bland de brända benen i logens gravmaterial var hund vanligast, följt av häst, får/get och tamsvin. Samtliga dessa djur fanns representerade som hela individer. Dessutom förekom delar av brända fåglar, gnagare (sannolikt ekorrar) och fisk-ar, samt stora gräsätare, slidhornsdjur och ospecificerade däggdjur. I de fall benen är brända och delar efter hela djur har kunnat identifieras uppfattas de som följeslagare, medan obrända ben, ofta får/get svin och nöt, däremot anses vara slaktdjur som kan ha ingått i rituella måltider vid begravningen (Andersson 2005, s 78 ff). De arter som förekom i egenskap av obrända ben utgjordes av får/get, tamsvin, nöt, fågel, fisk, gnagare, stor gräsätare och slid-hornsdjur. Dessa ben bestod i samtliga fall av delar av djur. Det minsta totala antalet djurindivider uppgick en-ligt den osteologiska beräkningen till 78 stycken. Till dessa räknas även den obrända hästtand som fanns i brand-lagret A10647. Noteras bör även de obrända ben från en fågel som fanns högst upp i gravurnan F326 i A4206. Fe-nomenet med obrända fågelben i toppen av en gravurna är känt från andra platser, bl a i Valsgärde där urnan i grav 94 toppats med en obränd kyckling (Gräslund 2008, s 72).

Djurben anses indikera hög social status och har gene-rellt uppfattats vara vanligast i mansgravar. I logenmate-rialet förekommer dock djurben i riklig mängd även i kvinnogravar. Sett över tid ökar förekomsten av häst och hund under yngre järnålder. Värt att notera att hunden i A4206 var stor och att både hästar och hundar som legat på bålet varit fullvuxna, inte juvenila. Hästarna i gravma-terialet har tidigare konstaterats vara hingstar i åldern 6–7 år (Gejvall 1948). Orsaken till att hingstar är överrepresen-terade är sannolikt att det fanns ett överskott av hingstar och att det är vid 6–7 års ålder som man kan avgöra om hästen håller för ridning eller inte. Många offrade hästar verkar ha haft någon skada (Sundkvist, muntligen). Det är dock inte orimligt att tänka sig att framförallt de vuxna hundar och hästar som följt med på gravbålet även har va-rit den dödes följeslagare i livet.

Gravarna i förhållande till bebyggelsespårenUltunas stora gravfält (Uppsala 401) kan med utgångs-punkt i kända gravar och gravindikerande fynd ha omfat-tat uppemot fyra hektar. Till detta hör troligen ett gravfält vid vattentornet där en vapengrav hittades när tornet byggdes. I de undersökta delarna av Ultuna är gravtäthe-ten fullt jämförbar med Valsgärdes, med många gravar som inte var synliga före undersökningen. Även gravfäl-tets kontinuitet är i hög grad likartad. På Valsgärdes ca 3000 m2 stora gravfält har uppskattningsvis ca 100 gravar funnits, vilket innebär en grav per 30 m2. Räknar man med att gravarna har legat lika tätt på Ultuna har det funnits omkring drygt 1300 gravar där, vilket gör Rudbecks upp-gift om700 synliga ättebackar fullt rimliga.

Att gravar och gravfält kan uppfattas som monumen-tala markeringar är välkänt. Vi vet inte om Ultunas gravfält 401 har haft några monumentala gravar. Det finns dock en möjlig 20 metershög några hundra meter norrut (RAÄ 348:1). Närheten mellan bebyggelse och gravar ger dock intryck av att de gravlagda alltid har varit närvarande bland de levande.

Gravfältets kronologiska ursprung är möjligen från sen folkvandringstid, eller åtminstone från tidig vendeltid. Den tidigaste begravningen är antagligen grav 13 under den deponerade båten (SHM 11107). Till indikationerna på tidiga gravar hör även lösfyndet av ett ormöglespänne, samt svärdshjaltfragmentet från logen (F322). Efter denna fas finns det tack vare undersökningen av logen en i detta hänseende närmast obruten sekvens av gravar från hela vendel- och vikingatiden. De yngsta gravarna på gravfält-et som helhet är skelettgravarna som påträffats i gravfält-ets sydöstligaste del (öster om och inklusive fornlämning 472). I jämförelse med andra gravfält med vendeltida båt-gravar som Vendel och Valsgärde (Seiler 2001; Ljungkvist 2008), saknar Ultuna ännu säkra folkvandringstida och äldre begravningar. Detta skiljer gravfältet i hög grad från det stora Nåntunagravfältet som är beläget på ungefär samma nivå på andra sidan Fyrisån. Nåntunagravfältet har även gravar från yngre järnålder men de yttre grav-form erna domineras helt av äldre järnåldersformer.

Avståndet mellan de nu påträffade gravarna och de se-dan tidigare kända delarna av gravfält 401 är knappt 10 m åt norr och öster. De senast identifierade gravarna kan därför räknas till detta gravfält, vars utbredning söderut raderats av långvarig och intensiv grustäkt. Att den åsrygg som gravfältet vilat och fortfarande vilar på, har gått ända ned till det vendel- och vikingatida hamnläget vid 5-me-terskurvan är dock högst sannolikt. Frågan om hur pass omfattande utbredningen västerut en gång varit är något oklar, eftersom ytorna strax väster om grav A4206 är ned-schaktade. Tidigare undersökningar har dock visat att and ra aktiviteter ganska snart tagit vid i norr och väster, vilket tyder på att gravarna vid Stora logen ligger i den västligaste delen av gravfältet. Inom denna del av gravfält-


et finns gravar från första hälften av vendeltid till mitten eller senare delen av vikingatid. Den aktuella undersök-ningen i kombination med andra nyligen utförda utgräv-ningar i närområdet har visat att en tät bebyggelse låg i direkt anslutning till gravarna (Hulth manus). Från förun-dersökningsschakt IV strax norr om logen finns boplats-spår. Något längre norrut har boplatslämningar samtida med gravfältet konstaterats och i nordväst påträffades den rituella ytan vid fornlämning 653. Anläggningstäthet-en i området har varit mycket hög. Boplats- och rituella ytor verkar övergå i gravfältet utan någon egentlig buffert-zon.

Att det inte fanns någon tydlig zon mellan bebyggelse och gravar är mycket intressant, eftersom ett liknande mönster återkommer vid flera gravfält i Uppsalatrakten. I Gamla Uppsala kan man konstatera att den utgrävda be-byggelsen på Matsgården (Ljungkvist et al 2000) bara lig-ger högst 30 meter från Tingshögen. Avståndet mellan konstaterad bebyggelse inom Kungsgårdsområdet från Prästgårdens gravfält och kungshögarna är ännu mindre. I Valsgärde är avståndet mellan känd bebyggelse och grav-arna omkring 60 meter och i Vendel är avståndet mellan samtida gravar och bebyggelse i princip obefintlig. Ett an-nat exempel från närområdet är Fågelbackens vendeltida gravfält (Uppsala 426), knappt 100 meter från det samtida huset (Hulth 2013 b). I samtliga dessa fall är det tydligt att gravar och bebyggelse tycks ingå i en enhet. Till skillnad från vissa gravfält, som t ex det yngsta Kyrstagravfältet, är detta inga gravfält som markerat gränslinjer för exempel-vis inägomarken.

Som jämförelse med gravarnas datering kan man be-trakta de existerande boplatsindikationerna. Bebyggelse-spåren från romersk järnålder och folkvandringstid i om-rådet är vaga i jämförelse med de rikliga spåren av vendel-tida och vikingatida anläggningar och fynd (Hulth 2013 a; Hulth manus). En tydlig tendens är att området utnyttjas betydligt mer intensivt från vendeltidens början, vilket i sig tyder på en betydande omstrukturering av området under denna tid. Det finns spår efter aktiviteter under äld-re järnålder, men såväl bebyggelsen som gravarna förtätas under tidig vendeltid med en kontinuitet in i tidig medel-tid. En motsvarande process sker under samma tid i Gam-la Uppsala där det finns en del bebyggelse och enstaka

gravar från äldre järnålder, med en klar ökning och förtät-ning av såväl gravar som bebyggelse under tidig vendeltid. Denna förtätning korresponderar med ett allt tydligare och monumentaliserande maktuttryck i Uppsalaområdet där båtgravsbruk och storhögar sammanfaller med bety-dande omstruktureringar av bebyggelsen. I Valsgärde finns ett distinkt inslag av äldre gravar men antalet ökar markant under tidig vendeltid (Ljungkvist 2008, manus b). Ultuna verkar vara ytterligare ett exempel på att förtät-ningen av bebyggelse och gravar, liksom i Gamla Uppsala under den aktuella perioden, inte är en enskild företeelse. Ytterligare ett gemensamt drag mellan platserna är att gravfälten placeras i direkt anslutning till, eller mindre än 100 meter från samtida bebyggelse. Sammantaget erbju-der Ultunamaterialet ett tydligt bidrag till bilden av över-gripande, generella förändringar i Uppsalaområdet under folkvandringstid och framförallt tidig vendeltid.

Medeltid och nyare tidUltunas medeltida spår fortsätter att gäcka. Byn var en av de större i trakten av Uppsala, men arkeologiskt är den fortfarande tämligen anonym. Bortsett från spridda stolp-hål som kan knytas till den förhistoriska nivån i förun-dersökningsschakt IV är så gott som samtliga stolphål av det mer recenta slaget och tydliga lager saknas. Från un-dersökningen finns dock enstaka fynd som kan vara med-eltida, bl a fragmentet av en trefotsgryta, liksom en date-ring från den svårtolkade gropen A2408 (BP 387±30, d v s runt 1448–1498, 1 σ). I resten av området finns annars en-dast enstaka medeltida nedslag. Dessa utgörs framförallt av den högmedeltida gropen med fynden av handskla-meller från Gälbo (Hulth 2010 c). Från undervisningsplan väster om logen och i VA-schaktet norr om logen finns dessutom ett par tidigmedeltida dateringar, dels från en boplatsrelaterad grop, dels från en bendepå, tolkad som ett matoffer (Hulth 2010 a). Runt omkring och inuti delar av logen är raseringslager och sentida stolphål vittnesbörd om bebyggelse från historisk tid. Denna senare bebyggel-sefas tycks ha varit särskilt negativ för de eventuella med-eltida spåren. För det är slående att så få medeltida spår har hittats, men desto fler efterreformatoriska.


Sammanfattning

Stora Logen är en gammal sädesloge från 1860-talet. Bygg-naden ligger mycket centralt i den sedan länge bebyggda kvartersmarken, tillika kärnan av Ultunas fornlämnings-område. Framförallt är närheten till gravfältet Uppsala:401 påtaglig. I samband med utbyggnaden av nytt universi-tetscampus omdanades logen till drift- och försörjnings-central för hela området. Läget i åsslänten vid gravfältet kombination med det faktum att byggnaden skulle stå kvar gjorde att omständigheterna för de arkeologiska un-dersökningarna blev mycket speciella. Grävningarna vi-sade att flera brandlager, begravningar från yngre järn-ålder fanns kvar under och intill logen. Totalt identifiera-des 15 gravar, varav en stensättning utan bevarad gravgömma. Samtliga gravar var mer eller mindre skadade, men undersökningen visade också att bevarandeförhål-landena trots den intensiva markanvändningen var ovän-tat goda. Inuti och utanför logen påträffades dessutom anläggningar och kulturlager av varierande ålder.

De nu funna gravarna kan räknas till gravfältet Uppsala 401. De äldsta uppgifterna om gravfältets omfattning kommer från Johan Rudbeck d ä på 1670-talet som om-nämner 700 ättebackar. Uppgifter finns även från Hampus von Post som under en föreläsning på 1800-talet nämner att Ultunas gravfält täckte mellan sju till åtta tunnland. Genom dessa uppgifter samt olika räddningsgrävningar som skedde i grustäkten intill logen under 1900-talets förs ta årtionden får vi en fingervisning om gravområdets ursprungliga omfattning. Den senaste undersökningen bekräftar att Rudbecks iakttagelser på 1670-talet inte kan avfärdas som överdrifter. En lång tid av grävarbeten och byggande utan arkeologers medverkan har emellertid inneburit att stora delar av gravfältet och andra fornläm-ningar har försvunnit. Sedan början av 2000-talet är med-vetandet om platsens arkeologi radikalt förändrad, men att området trots århundranden av söndring hade så pass stor potential hade nog ingen räknat med. Detta gäller i

allra högsta grad för- och slutundersökningen av Stora Logen. Den närmast unika inkapslingen av gravarna un-der logen har därför inneburit ett bra tillfälle att komplet-tera bilden av ett av Upplands större gravfält.

Av de femton konstaterade gravarna kunde en inte un-dersökas alls och av en återstod endast resterna efter den yttre konstruktionen, en skadad stensättning. Från reste-rande 13 brandgravar har ca 20 kg brända ben tillvara-tagits. Analysen av dessa är den första som har utförts på ett gravmaterial från Ultuna. Den osteologiska analysen visade att brandlagren utöver människoben även innehöll djurben från uppemot åtta olika arter i en och samma grav. Vanligast var hund och häst, men även får/get, svin och nöt förekom, liksom fåglar, fiskar och gnagare. För-utom ben tillvaratogs även en mängd fynd. Bland dessa finns keramik, nitar och kammar, samt närmare 120 pärlor och andra smyckesdetaljer. Fynden kan dateras från sent 500-tal till 900-tal, d v s från vendel- till vikingatid, med tyngdpunkten under sen vendeltid. Detta gör att en kro-nologisk lucka i Utunas gravmaterial kring 700 e Kr nu kan fyllas.

De arkeologiska resultaten stärker uppfattningen att undersökningsområdet och dess närmaste omgivning är en del av en förtätad fornlämningsmiljö, som för Ultunas del kan uppfattas som ett nav med många olika aktiviteter, framförallt under yngre järnålder, med alltifrån bebyggel-se och hantverksområden till gravar och platser för ut-övande av kult. Resultaten möjliggör även jämförelser med liknande platser på andra håll i Mälarområdet och i övriga Skandinavien. Hög aktivitet under lång tid har dock gått hårt åt fornlämningarna på Ultuna. Därför är det svårt att avgöra hur omfattande gravfälten varit och hur många människor som levt på platsen under den aktuella perioden. En sak är dock säker: det som återstod av grav-arna i undersökningsområdet fanns där tack vare skyddet från logen.


Referenser

Acsádi, G. & Nemeskéri, J. 1970. History of Human Life Span and Mortality. Akadémiai Kiadó, Budapest.

Ambrosiani, K. 1981. Viking age combs, comb making, and comb makers. Stockholm.

Andersson, F. 2013. Med bidrag av Sjöling, E. En undersökt brandgrav i Ultuna. Arkeologisk schaktningsövervakning intill hus C4:115, Ultuna. Fornlämning Uppsala 402:1–2, Ultuna 2:23, Uppsala kommun, Uppland. SAU rapport 2013:2.

Andersson, G. 2005. Gravspråk som religiös strategi. Valsta och Skälby I Attundaland under vikingatid och tidig medeltid. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 61. Stockholm.

Arbman, H. 1940. Birka 1. Die gräber 1–2. (KVHAA.) Stock-holm.

Arcini, C. 1999. Health and disease in early Lund: osteo-patho-logic studies of 3,305 individuals buried in the firstcemetery area in Lund 990–1536. Lund.

Arcini. C. 2005. Pyre sites before your eyes (s 63–72). Deal-ing with the dead. Stockholm.

Arrhenius, B. 1960. En vendeltida smyckeuppsättning. Fornvännen 55, s. 65–91.

Artelius, T. 2000. Bortglömda föreställningar. Begravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder. Riksantikva-rieämbetet, Arkeologiska undersökningar. Skrifter 36 & Go-tarc series B, Gothenburg archaeological theses 15. Stockholm & Göteborg.

Bass, W. M. 1987. Human Osteology: a Laboratory and Field Manual. Missouri Archaeological Society, Columbus, Missouri.

Brickley, M. & McKinley, J. (red.) 2004. Guidelines to the Standards for Recording Human Remains. IFA Paper No. 7. IFA (The Institute of Field Archaeologists) och BABAO (British Association for Biological Anthropology and Osteoarchaeology).

Brothwell, D. R. 1981. Digging up Bones. The excavation, treat-ment and study of human skeletal remains. British Museum National History. Cornell University Press, Ithaca, New York.

Buikstra, J. E. & Ubelaker, D. H. (red.). 1994. Standards for data collection from human skeletal remains. Archaeological Survey Research Studies No. 44. Arkansas.

Cox, M. 2000. Ageing Adults from the Skeleton. I: Human Osteology in Archaeology and Forensic Science. s. 61–81. London.

Cox, M. & Mays, S. 2000. Sex determination in Skeletal Remains. I: Human Osteology in Archaeology and Forensic Science. s. 117–130. London.

Engström, T. & Wikborg, J. 2006. Kyrsta. Gravar från järn-ålder och medeltid. Undersökningar för E4. RAÄ 328 & RAÄ 329, Ärentuna Socken, Uppland. SAU Skrifter 16.

Ferembach, D., Schwidetsky, I. & Stloukal, M. von, 1980. Recommendations for Age and Sex Diagnoses on Ske-letons. Workshop of European Anthropologists. I: Jour-nal of Human Evolution (9). No. 7. s. 517–538.

Gejvall, N.-G. 1948. Bestämningar av de brända benen från gravarna i Horn. I: Sahlström, K.E. & Gejvall, N-G. Gravfältet på Kyrkbacken i Horns socken, Västergötland. KV-HAAs handlingar. Del 60:2. Stockholm. s. 153–199.

Gräslund, A-S. 1980. Vikingarnas örslevar – ursprung och funktion. Tor 18. Uppsala.

Gräslund, A-S. Manus. Gravar i Sunnersta. Institutionen för arkeologi, Uppsala universitet.

Gräslund, A-S. 2008. Some Powerful Women at Valsgärde, s 65–82. I: Norr, S., (ed). Valsgärde studies: the Place and its People, Past and Present. Opia 42. Uppsala universtitet.

Habermehl, K-H. 1975. Die Altersbestimmung bei Haus- und Labortieren. Verlag Paul Parey. Berlin.

Hulth, H. 2008. Med bidrag av K. Martinelle. Ultuna by, för-djupad arkeologisk utredning. SAU Rapport 2008:6. SAU, Uppsala.

Hulth, H. 2010 a. Med bidrag av E Sjöling. Ultuna – observa-tioner i händelsernas centrum. Boplatslämningar från brons-ålder till tidig medeltid tid. Arkeologisk schaktningsövervakning för VA-ledning. Fornlämning 653 och 663–667, Ultuna 2:23, Uppsala stad, f d Bondkyrko sn, Uppland. SAU Rapport 2010:12.

Hulth, H. 2010 b. Ultuna, tidig medeltid vid Undervisningsplan. Arkeologisk förundersökning vid boplatslämning Uppsala 679. Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland. SAU rapport 2010:14.

Hulth, H. 2010 c. Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna. Arkeologisk slutundersökning. Gälbo, Ultuna 2:2, RAÄ 565:1, F d Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2010:3.

Hulth, H. 2013 a. Med bidrag av Sjöling, E & Ljungkvist, J. Ultuna – i händelsernas centrum. Boplats och rit. Bronsålder, yngre järnålder och efterreformatorisk tid i Ultuna. Arkeolo-giska slutundersökningar. Fornlämningarna Uppsala 652 och 653, Ultuna 2:23, Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland. SAU Rapport 2013:5.

Hulth, H. 2013 b. Att återvända. Arkeologi i olika skeden från Södra Gärdet i Ultuna. Arkeologiska för- och slutundersök-ningar. Fornlämning Uppsala 555, Ultuna 2:1, Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland. SAU Rapport 2013: 6.

Hulth, H. Manus. Ultuna kunskapspark. Arkeologisk slutunder-sökning. Fornlämning 653, 665, 667, Ultuna 2:23, Uppsala stad. SAU rapport

Hulth, H. & Andersson, F. 2013. Förhistoriska utsnitt i Ultuna. Arkeologiska schaktningskontroller i samband med utbygg-naden av Campus Ultuna under åren 2009–2011. Ultuna 2:23. Uppsala stad /f d Bondkyrko sn. SAU rapport 2013:9.


Iregren, E. 1972. Vårby och Vårberg. 2, Studie av kremerat män-nisko- och djurbensmaterial från järnåldern. Theses and Pa-pers in North-European archaeology. Diss. Stock-holm.

Iregren, E. & Janusson, H. 1987. Ett obeaktat bronsålders-fynd från Viarp i Skåne. I: Fornvännen 2. Stockholm.

Işcan, M. Y. & Loth, S. R. 1989. Osteological Manifesta-tions of Age in the Adult. I: Işcan, M.Y. & K.A.R. Ken-nedy (red.), Reconstruction of life from a skeleton. New York. s. 23–40.

Jørgensen, L. & Nørgård Jørgensen, A. 1997. Nørre Sande-gård Vest: a cemetery from the 6th?8th centuries on Bornholm. Köpenhamn.

Kjellström, A. 2003. Människorna i slaget- vad benen be-rättar. I: Syse, B. (red.), Långfredagsslaget, en arkeologisk historia. Uppsala.

Krogman, W. M. & Işcan, M. Y. 1962. The Human Skeleton in Forensic Medicine. Springfield, Illinois.

Ljungkvist, J. 2000. Med bidrag av Fredrik Hallgren, Lars Sundström, Clas Tollin och Anneli Wallgren. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. Rapport 2000:4. Otryckt rapport.

Ljungkvist, J. 2008. Valsgärde – Development and Change om a Burial Ground över 1300 Years, s 13–56. I: Norr, S., (ed). Valsgärde studies: the Place and its People, Past and Pre-sent. Opia 42. Uppsala universtitet.

Ljungkvist, J. (manus a). Undersökning av fyra vendeltida gra-var i Ultuna, Uppsala:407, Bondkyrko socken, Uppland.

Ljungkvist, J. (manus b). Valsgärde – Cremation and Chamber Graves. Uppsala universitet.

McKinley, J. I. 1989. Cremations: expectations, methodo-logies and realities. Burial Archaeology Current Research, Methods and Developments. Oxford: BAR British Series 211, 65–76.*

Norberg, A. 2003. Krigarna i Odins sal. Dödsföreställ-ningar och krigarkult i fornnordisk religion. Stock-holms universitet. Stockholm.

Petrén, T. 1984. Lärobok i anatomi. Del 1, Rörelseapparaten. Stockholm.

Petré, B. 1984. Arkeologiska undersökningar på Lovö, del 4. Be-byggelsearkeologisk analys. Acta Universitatis Stock-holmiensis. Studies in North-European Archaeology 10. Stockholm.

Petterson, E. (red). 2010. Med bidrag av Eklund, S. Sjöling, E. & Sundkvist, A. Västra Via vid vägen. Boplatslämningar och järnframställningsplats från järnåldern samt brandgravar från sennolitikum – äldre bronsålder. Särskild arkeologisk un-dersökning. Undersökningar för E18 Örebro – Lekhyttan. SAU rapport 2010:2.

Roumelis, N. 2000. Kremeringar från vikingatida Lovö, Upp-land. En metodstudie. C/D-uppsats, Arkeoosteologiska forsk-ningslaboratoriet, Stockholms Universitet. Stockholm.

Seiler, A. 2001. I skuggan av båtgravarna: landskap och sam-hälle i Vendels socken under yngre järnålder. Theses and pa-pers in archaeology. Arkeologiska forskningslaborato-riet, Stockholms universitet.

Seiler, A. & Appelgren, K. 2012. Inhåleskullen – ett mångtydigt gravfält från yngre bronsålder – äldre vikingatid. Uppland, Vaksala socken, Fyrislund 6:1, Vaksala-Norrby 1:2 och 1:3, Vaksala 155:1.Arkeologisk undersökning. Riksantikva-rieämbetet UV Rapport 2012:158. Hägersten.

Selling, D.1955. Wikingerzeitliche und Frümittelalterliche Kera-mik in Schweden. Stockholm.

Sigvallius, B. 1994. Funeral pyres. Iron age cremations in north Spånga. Theses and papers in osteology 1. Stockholms universitet.

Sigvallius, B. 1994. Söderby. Osteologisk undersökning av ben-materialet från fornlämning 98, Söderby, Danmark socken, Uppland. Dnr 4892/70. Rapportserie från osteologiska enheten, Statens historiska museum. Osteologisk rap-port 1994:16.

Silver, I. A. 1969. The Ageing of Domestic Animals. I: Brot-hwell, D. R. & Higgs, E. (red.). Science in Archaeology. London.

Sten, S. & Vretemark, M. 1988. Storgravsprojektet – osteo-logiska analyser av yngre järnålderns benrika brand-gravar. I: Fornvännen 1988.

Thordeman, B. 1939–40. Armour from the battle of Wisby 1361. Volume 1–2. KVHAA. Stockholm.

Torstensson, G. & Eriksson, S., 1941. Agronomiska kartor över Ultuna egendom. Jemta beskrivning. Lantbrukshögsko-lans institution för allmän jordbrukslära. Uppsala.

Ubelaker, D.H. 1997. Taphonomic Applications in Foren-sic Anthropology. I: Haglund D. & Sorg M.H. (eds.), Fo-rensic Taphonomy. The Postmortem Fate of Human Remains. Boca, Raton & Florida: 77–90.

Wahl, von J. 1982. Abhandlungen. Leichenbranduntersuchung-en. Ein Überblick über die Bearbeitungs- und Aussagemöglich-keiten von Brandgräbern. Praehistorische Zeitschrift 57/1. Berlin, New York. s. 2–125.

Waller, J. 1996. Dräktnålar och dräktskick i östra Mälar-dalen, kontinuitet och förändring under folkvandringstid och vendeltid. Aun 8. Uppsala universitet. Uppsala.

ArkivhandlingarUMF = Uppsala universitets museum för nordiska forn-saker

Muntliga referenserJohn Ljungkvist, 2010-09-08Michael Olausson 2011Torbjörn Brorsson, 2013-04-09Emma Sjöling 2013-06-27Anneli Sundkvist 2013-07-09


Bilagor

1. Förundersökningsschakt2. Anläggningar3. Fynd4. Benlista5. Sammanställning över tidigare dokumenterade gravar på Ultuna6a. Konserveringsrapport, Acta 2010-06-11 6b. Konserveringsrapport, Acta 2010-07-016c. Konserveringsrapport, Acta 2011-04-116d. Konserveringsrapport, Acta 2011-11-077. Vedartsanalys, Vedlab rapport 8. 14C-protokoll


Bila

ga 1

Föru

nder

sökn

ings

scha

kt

Scha

ktN

oter

ing

Met

odAn

lägg

ning

arFy

ndBr

edd

Läng

dDj

upAr

eaX

YZ

Iej

indi

katio

nm

anue

ll–

rec j

ärn

2,2

3,7

0,65

8,1

6634

345,

5116

0431

8,39

-

IIej

indi

katio

nm

anue

ll–

tege

l1,

02,

00,

602,

566

3433

6,76

1604

311,

22-

IIIej

indi

katio

nm

anue

ll–

tege

l1,

12,

00,

602,

366

3433

7,13

1604

317,

73-

IVin

dika

tion

mas

kin,

man

uell

lage

rte

, br l

era,

ker

4,4

22,7

1,20

98,1

6634

353,

0616

0430

0,29

15,8

8

Vst

ört

mas

kin,

man

uell

lage

re.

ref. m

ynt

4,4

37,1

1,20

164,

466

3435

4,80

1604

263,

6216

,48

VIin

dika

tion

mas

kin,

man

uell

bran

dlag

erbr

ben

, ker

6,5

6,1

0,25

34,8

6634

330,

0116

0431

6,89

14,0

9

VII

rece

nt in

dika

tion

mas

kin

rec s

tolp

ete

gel

1,6

6,7

0,40

10,1

6634

342,

2616

0424

6,38

-

VIII

rece

nt in

dika

tion

mas

kin

rec p

innh

ålte

gel

1,8

5,5

0,38

10,0

6634

342,

4216

0426

0,26

-

IXm

ed in

dika

tion

mas

kin,

man

uell

lage

rte

, ker

, cu-

besl

ag1,

66,

81,

9010

,266

3434

1,18

1604

306,

09-

Xin

dika

tion

mas

kin,

man

uell

lage

rbr

ben

, ker

2,8

1,4

1,80

4,2

6634

342,

3916

0429

7,89

-

XIin

dika

tion

mas

kin,

man

uell

sten

sätt

n, la

ger

br b

en, k

er5,

51,

81,

5011

,866

3434

1,74

1604

293,

24-

XII

indi

katio

nm

aski

n, m

anue

llla

ger

br b

en, k

er1,

53,

01,

204,

566

3434

2,51

1604

285,

37-

XIII

indi

katio

nm

aski

n, m

anue

llbr

andg

rav

br b

en, k

er, k

niv

1,6

2,6

0,80

4,0

6634

343,

1916

0427

8,54

-

XIV

indi

katio

nm

aski

ngr

ophu

s?br

lera

, br b

en, k

er1,

65,

70,

809,

566

3434

2,05

1604

272,

95-

XVej

indi

katio

nm

aski

n-

-1,

44,

10,

609,

366

3434

2,24

1604

264,

49-

Tota

l38

3,7


Bila

ga 2

Anlä

ggni

ngar

A-nr

Obj

ekt

Fylln

ing

Sot

Kol

Skst

Form

Profi

lform

Ld m

Br m

Dj m

Färg

Niv

åN

oter

ing

XY

Z

A170

7So

tfläc

khu

mös

silti

g le

raJa

JaO

reg

Plan

bott

nad

1,38

0,88

0,05

Grå

svar

tN

1Ö

verla

grar

A17

4266

3435

1,79

1604

309,

7315

,47

A172

8So

tfläc

khu

mös

sa

ndig

lera

JaO

reg

Plan

bott

nad

1,15

0,55

0,10

Brun

svar

tN

166

3435

1,30

1604

306,

9215

,52

A174

2Ku

lturla

ger

hum

ös

sand

ig le

raJa

JaO

reg

4,06

1,80

0,20

svar

tbru

nN

266

3435

1,60

1604

309,

4715

,54

A179

8Ku

lturla

ger

hum

ös si

ltig

lera

JaJa

Ore

g20

,00

6,00

0,20

Grå

svar

tN

1Sa

mm

a so

m A

1802

6634

353,

8516

0429

7,45

15,6

7

A180

2Ku

lturla

ger

hum

ös si

ltig

lera

JaJa

Ore

g10

,00

4,40

0,20

Brun

svar

tSa

mm

a so

m A

1798

6634

354,

0916

0428

0,98

15,9

2

A180

8U

tgår

sand

JaRu

ndad

Flac

k1,

340,

450,

10Sv

art

Scha

kt V

6634

355,

7016

0427

3,50

16,3

5

A187

8La

ger

hum

ös si

ltig

sand

JaJa

Rund

ad4,

716,

190,

32Sv

artb

run

Se fr

itext

6634

330,

8816

0431

6,97

13,6

5

A236

8So

tfläc

ksa

ndJa

Ore

gFl

ack n

gt o

reg

2,70

0,60

0,14

Svar

tbru

nN

5Sc

h IV

6634

352,

9716

0431

1,12

14,9

3

A237

7So

tfläc

ksa

ndRu

ndad

Flac

k ngt

ore

g0,

620,

700,

09Sv

arts

otig

N4

Ev. u

trak

ning

från

A2

368.

6634

353,

5916

0431

0,08

14,9

1

A238

3So

tfläc

khu

mös

silti

g le

raJa

Ore

gPl

anbo

ttna

d3,

002,

400,

10Sv

artb

run

N4

6634

352,

2616

0430

7,02

14,9

6

A239

6La

ger

hum

ös si

ltig

lera

Ore

gPl

anbo

ttna

d2,

882,

160,

05Br

ungr

åN

2Sc

h IV

6634

352,

4916

0430

4,67

14,9

9

A240

8G

rop

hum

ös

sand

ig si

ltJa

JaO

reg

Skål

f ngt

ore

g3,

132,

840,

65M

örkg

råN

4Sc

h IV

6634

355,

1816

0430

5,39

15,0

7

A243

9G

rop

hum

ös si

ltig

sand

JaO

val

Skål

form

ad0,

000,

700,

35G

råN

2Ö

verla

grar

A24

5966

3435

3,04

1604

298,

1015

,05

A245

9Ku

lturla

ger

hum

ös si

ltig

sand

JaO

reg

9,48

4,29

0,10

Svar

tgrå

N3

flam

mig

t sot

lage

r66

3435

3,54

1604

295,

6614

,99

A248

6St

olph

ålhu

mös

silti

g sa

ndRu

ndad

Plan

bott

nad

0,66

0,60

0,45

N4

Frag

men

t av o

br. t

rä66

3435

2,02

1604

293,

4115

,04

A249

2St

olph

ålsa

ndJa

Rund

adSk

ålfo

rmad

0,45

0,42

0,24

N4

Öve

rlagr

as a

v A10

005

6634

352,

2516

0429

2,87

15,0

4

A249

8St

olph

ålhu

mös

silti

g sa

ndJa

JaRu

ndad

Skål

f ngt

ore

g0,

380,

360,

20N

3O

br tr

ä i s

tolp

håle

t66

3435

1,99

1604

292,

3615

,03

A300

0St

olph

ålle

raJa

JaRu

ndad

Skål

form

ad0,

830,

700,

40U

ppdr

agen

stol

pe,

igen

fylld

m le

ra?

6634

338,

7316

0430

3,46

14,5

0


A-nr

Obj

ekt

Fylln

ing

Sot

Kol

Skst

Form

Profi

lform

Ld m

Br m

Dj m

Färg

Niv

åN

oter

ing

XY

Z

A301

4St

olph

ålsa

ndJa

Rund

adSk

ålf n

gt o

reg

0,90

0,90

0,56

Brun

Tege

l kom

0,3

0m n

ed,

del a

v sko

ning

. Obr

änt

trä

6634

336,

4516

0430

1,57

14,1

6

A302

6St

olph

ålhu

mös

sa

ndig

silt

Rund

adPl

anb

m ra

ka

sido

r1,

201,

201,

02G

råbr

unG

lest

sten

skot

t, re

cent

tege

l i fy

lln.

6634

340,

5416

0430

1,62

14,5

4

A303

5St

olph

ålhu

mös

sa

ndig

silt

Rund

adPl

anb

m ra

ka

sido

r1,

000,

901,

20G

råbr

unRe

cent

6634

339,

7616

0430

3,89

14,0

3

A400

5La

ger

hum

ös si

ltig

sand

Ore

g3,

193,

000,

20Lj

us g

råbr

A406

0 an

lagd

i lag

ret

6634

345,

1116

0427

8,65

15,9

8

A401

8Br

andg

rav

sand

JaJa

Rund

adSk

ålf n

gt o

reg

2,14

1,71

0,40

Svar

tbru

n66

3434

3,98

1604

275,

3715

,66

A403

4Re

c ned

gräv

nhu

mös

sa

ndig

silt

Rund

adPl

anb

m lu

t si

dor

1,00

1,10

0,40

Ljus

grå

Stör

ning

elle

r gro

p66

3434

4,09

1604

280,

5316

,18

A404

7St

ensä

ttni

ngsa

ndJa

Rund

adSk

ålf n

gt o

reg

0,98

0,88

0,02

Svar

tbru

nYt

lig st

enko

nstr

uktio

n i A

4060

6634

345,

9916

0427

9,27

16,3

6

A406

0Br

andg

rav

hum

ös

sand

ig si

ltJa

JaO

val

Skål

f ngt

ore

g2,

001,

780,

22M

örkg

rå66

3434

5,83

1604

279,

6616

,27

A407

7La

ger

silt

Tria

ng5,

832,

360,

25G

rågu

lJo

rdlo

ck, k

ompa

kt

silti

g le

ra, t

äckt

e A4

018

6634

344,

0416

0427

5,04

16,2

3

A412

4La

ger

silt

JaO

reg

3,67

2,60

0,05

Ljus

grå

Silti

g le

ra, lo

ck66

3434

4,32

1604

273,

1316

,44

A418

5La

ger

hum

ös si

ltig

lera

JaO

reg

Flac

k ngt

ore

g2,

641,

480,

00Lj

usgr

åÖ

verb

yggn

ad A

4206

6634

344,

4116

0427

2,84

15,8

0

A420

6Br

andg

rav

sand

JaJa

Rund

ad2,

612,

290,

1266

3434

4,46

1604

273,

0915

,84

A424

0Ka

nträ

nna

6,50

0,57

0,00

Ränn

a i A

4206

6634

344,

3716

0427

1,62

15,7

9

A428

8St

olph

ålhu

mös

silti

g sa

ndRu

ndad

Skål

f ngt

ore

g0,

730,

600,

50Fr

agm

ente

rat o

br. t

rä66

3434

7,72

1604

278,

4715

,84

A435

0Br

andg

rav

JaJa

Rund

adFl

ack

1,37

1,24

0,16

Scha

kt X

I66

3434

2,70

1604

291,

4215

,25

A437

5St

ensä

ttni

nghu

mös

sa

ndig

silt

JaRu

ndad

Flac

k1,

751,

130,

10Lj

usgr

åIn

gen

mör

kfär

gnin

g,

otyd

lig n

edgr

. i pr

ofil

6634

342,

6516

0429

3,06

15,1

8

A437

9St

olph

ål0,

780,

650,

3566

3434

3,55

1604

291,

8015

,24

A437

5St

ensä

ttni

ng0,

880,

510,

00In

går i

A43

7566

3434

3,42

1604

294,

1714

,98

A439

3St

olph

ålhu

mös

sa

ndig

silt

Rund

ad0,

230,

230,

00O

BRe

cent

6634

343,

3116

0429

0,69

15,2

5

A441

0Br

andg

rav

Ja1,

000,

730,

0566

3434

9,60

1604

276,

4115

,90

A442

5Br

andg

rav

hum

ös si

ltig

sand

JaJa

Rund

adFl

ack n

gt o

reg

2,00

1,80

0,16

Svar

t66

3434

8,17

1604

274,

0916

,30

A443

0Br

andg

rav

hum

ös

sand

ig si

ltJa

JaFl

ack n

gt o

reg

1,20

0,00

0,15

Grå

svar

tSa

nnol

ikt r

est e

fter

br

andl

ager

6634

346,

2916

0427

2,20

16,2

1


A-nr

Obj

ekt

Fylln

ing

Sot

Kol

Skst

Form

Profi

lform

Ld m

Br m

Dj m

Färg

Niv

åN

oter

ing

XY

Z

A443

7St

olph

ålhu

mös

sand

Rund

adPl

anb

m ra

ka

sido

r0,

380,

660,

52Re

cent

, inne

hålle

r sp

räng

sten

, teg

el66

3434

8,84

1604

274,

6916

,30

A100

05St

olph

ålhu

mös

silti

g sa

ndO

val

Slut

tand

e pl

an

bott

0,32

0,20

0,12

N3

Öve

rlagr

ar A

2492

6634

352,

2616

0429

2,64

14,9

9

A100

17G

rop

sand

JaRu

ndad

Flac

k ngt

ore

g1,

021,

400,

34Sv

artg

råN

4Sc

h IV

6634

352,

1616

0430

2,82

14,9

9

A100

27Ku

lturla

ger

sand

JaJa

Ore

gFl

ack

3,30

2,40

0,22

Mör

kbru

nN

466

3435

2,83

1604

306,

8814

,89

A100

45G

rop

sand

JaO

val

Flac

k ngt

ore

g0,

950,

600,

10M

örkb

run

N4

Öve

rlagr

as a

v A1

0002

766

3435

2,12

1604

307,

2514

,81

A100

53Pi

nnhå

lsa

ndJa

Ova

lSp

etsi

g0,

120,

110,

15M

örkb

run

N4

6634

351,

6616

0430

7,20

14,8

2

A100

96St

olph

ålsa

ndJa

JaRu

ndad

Skål

f ngt

ore

g0,

460,

600,

22Sv

art

N4

Stol

phål

skär

gro

p/br

andl

ager

6634

352,

0616

0430

3,15

14,9

2

A101

13G

rop

sand

Rund

adFl

ack n

gt o

reg

1,22

2,00

0,17

Svar

tbru

nN

4G

rop/

utra

knin

gs-

grop

?66

3435

3,27

1604

301,

9015

,02

A101

33H

ärd

hum

ös si

ltig

lera

JaJa

Rund

adSk

ålf n

gt o

reg

0,90

0,85

0,22

Grå

N4

Sch

IV66

3435

2,71

1604

295,

0315

,06

A101

72La

ger

hum

ös si

ltig

lera

JaJa

Plan

bott

nad

4,27

0,00

0,22

Ljus

grå

N4

Sch

IV66

3435

4,86

1604

296,

0714

,98

A102

08St

olph

ålhu

mös

silti

g sa

ndJa

Ova

lSk

ålfo

rmad

0,32

0,26

0,05

Grå

svar

tN

466

3435

3,23

1604

294,

4915

,00

A102

20Pi

nnhå

lhu

mös

silti

g sa

ndRu

ndad

U-fo

rmad

0,09

0,09

0,12

Grå

svar

tN

366

3435

2,29

1604

295,

0815

,33

A102

33St

olph

ålle

raRu

ndad

Skål

form

ad0,

420,

420,

30G

råbr

unN

3Sk

är g

enom

A10

172

6634

354,

6016

0429

6,99

15,0

6

A 102

44U

tgår

0,00

0,00

0,00

6634

354,

0616

0429

6,71

15,0

3

A102

95St

olph

ålhu

mös

sa

ndig

silt

Fals

eJa

Ore

gPl

anb

m ra

ka

sido

r0,

190,

140,

12M

örkg

råN

366

3435

2,35

1604

295,

7214

,92

A103

09G

rop

sand

Ore

gSk

ålf n

gt o

reg

2,76

1,60

0,34

Brun

svar

tN

4Yt

fynd

av fl

inta

, F1

0332

. Tyd

lig i y

ta

och

profi

l

6634

351,

8816

0429

9,04

14,9

3

A103

33H

ärd

sand

Rund

adSk

ålf n

gt o

reg

0,23

0,26

0,10

Brun

N2

Rödb

run

sand

i un

derg

rund

6634

352,

0516

0429

8,13

15,0

9

A103

40Pi

nnhå

lsa

ndJa

Rund

adSk

ålfo

rmad

0,14

0,14

0,06

Svar

tN

466

3435

1,24

1604

298,

8815

,02

A103

46Ku

lturla

ger

hum

ös

sand

ig si

ltJa

Ore

gpl

anbo

ttna

d4,

602,

600,

10Br

ungr

åN

466

3435

3,15

1604

299,

9514

,89

A104

85Br

andg

rav

hum

ös si

ltig

sand

JaJa

JaO

reg

5,30

3,70

0,10

Brun

svar

tSk

adad

6634

335,

8116

0432

1,55

14,3

0

A105

50Ko

lfläc

k0,

000,

000,

00Sc

hakt

XVI

6634

329,

6416

0430

7,30

13,3

3

A105

83Br

andg

rav

JaO

reg

Flac

k0,

000,

000,

0066

3433

2,73

1604

311,

3013

,73


A-nr

Obj

ekt

Fylln

ing

Sot

Kol

Skst

Form

Profi

lform

Ld m

Br m

Dj m

Färg

Niv

åN

oter

ing

XY

Z

A106

47Br

andg

rav

grus

JaJa

Ova

lSk

ålf n

gt o

reg

0,86

1,22

0,34

Svar

tG

rusi

g si

lt66

3433

2,89

1604

317,

6213

,51

A106

67Br

andg

rav

0,00

0,00

0,00

N4

Bran

dlag

er ti

llh

A100

516

6634

356,

3316

0430

4,98

14,5

2

A106

79Br

andg

rav

0,00

0,00

0,00

N4

Bran

dlag

er ti

lllh

A100

516

6634

355,

7616

0430

5,43

14,3

1

A106

94Br

andg

rav

sand

Ore

g0,

460,

290,

00N

4Br

andl

ager

tillh

A1

0051

666

3435

5,04

1604

305,

0614

,40

A107

17St

olph

ålsa

ndJa

Rund

adSk

ålfo

rmad

0,23

0,22

0,08

Svar

t66

3433

3,20

1604

316,

9813

,88

A107

43Re

c ned

gräv

nhu

mös

silti

g sa

ndJa

Ova

lFl

ack

1,93

0,91

0,20

Svar

tbru

nSt

örni

ng66

3432

9,54

1604

317,

8413

,31

A107

60La

ger

sand

JaJa

Ova

l3,

190,

860,

00Br

unsv

art

Tillh

ör A

1064

766

3433

2,85

1604

318,

0913

,78

A100

019

Bran

dgra

vsa

ndJa

JaO

reg

Flac

k ngt

ore

g2,

641,

580,

10Sv

art

A304

4. B

rand

lage

r, O

mr A

6634

336,

9816

0429

9,81

14,5

0

A100

020

Gro

ple

raJa

Rund

adFl

ack n

gt o

reg

0,90

0,90

0,20

Ljus

grå

A306

0. g

rund

gro

p, e

v. re

cent

6634

340,

8716

0429

9,66

14,6

0

A100

021

Stol

phål

lera

Rund

adPl

anb

m ra

ka

sido

r0,

410,

450,

36G

råA3

065.

und

er

mitt

stol

pe i l

ogen

, st

örd

6634

341,

8516

0429

9,46

14,6

0

A100

022

Stol

phål

sand

JaRu

ndad

Skål

form

ad0,

800,

800,

50Lj

usbr

unA3

070,

A40

86, t

egel

i fy

lln. R

ecen

t66

3434

2,03

1604

301,

2714

,60

A100

023

Stol

phål

hum

ös

sand

ig si

ltRu

ndad

Plan

b m

lut

sido

r0,

500,

500,

50Lj

usgr

åA3

080,

A11

, Ev.

rece

nt

stol

phål

6634

338,

0616

0429

7,22

14,5

0

A100

024

Stol

phål

sand

Rund

adPl

anb

m lu

t si

dor

0,70

0,70

0,60

Ljus

grå-

mö

A308

8, A

12, R

ecen

t st

olph

ål66

3434

0,26

1604

297,

0214

,60

A100

025

Stol

phål

hum

ös si

ltig

sand

Rund

adPl

anb

ngt o

reg

0,90

0,90

0,20

Grå

A309

5, R

ecen

t gro

p,

stol

phål

6634

347,

1516

0429

9,60

14,5

0

A100

458

Kultu

rlage

rO

best

5,46

1,99

0,00

Öve

r A43

7566

3434

1,90

1604

292,

6015

,30

A100

493

Bran

dgra

vO

reg

0,45

0,45

0,00

Benk

once

ntra

tion

6634

345,

5916

0427

2,68

15,7

0

A100

506

Lage

rhu

mös

sa

ndig

silt

Obe

st5,

301,

550,

00G

råbr

unTä

ckte

stör

re d

elen

av

Sch

IX66

3434

0,99

1604

304,

8614

,70

A100

508

Här

dhu

mös

silti

g sa

ndJa

JaJa

1,30

0,90

0,18

Svar

tO

brän

da b

en,

skör

brän

d st

en66

3434

2,92

1604

284,

2515

,60

A100

509

Sotfl

äck

hum

ös si

ltig

sand

Ja1,

080,

600,

00Br

un66

3434

3,67

1604

284,

5315

,60

A100

510

Kultu

rlage

rhu

mös

sa

ndig

silt

Ja0,

950,

700,

00I k

ante

n av

scha

ktet

6634

342,

5016

0429

6,62

14,5

0


A-nr

Obj

ekt

Fylln

ing

Sot

Kol

Skst

Form

Profi

lform

Ld m

Br m

Dj m

Färg

Niv

åN

oter

ing

XY

Z

A100

516

Bran

dgra

vhu

mös

silti

g sa

ndJa

Ore

g0,

860,

450,

06M

örkg

råSe

gra

vbes

kriv

ning

6634

354,

1116

0430

5,90

15,0

0

A100

520

Lage

rhu

mös

sand

JaO

reg

Flac

k4,

743,

490,

00G

råsv

art

Om

ger 1

0485

, stö

rt66

3433

6,28

1604

323,

0514

,40

A100

537

Bran

dgra

vhu

mös

silti

g le

raJa

Ja0,

500,

400,

15På

träf

fad

vid

biln

ing

mel

lan

A401

8 oc

h 42

06

6634

344,

1016

0427

4,12

16,1

0

A100

541

Lage

rhu

mös

silti

g le

raO

reg

1,72

0,97

0,00

6634

347,

9916

0427

4,33

16,4

0

A100

542

Rec n

edgr

ävn

Rekt

Skål

form

ad2,

750,

550,

1566

3434

4,46

1604

272,

8816

,10


Bilaga 3FyndFU: Lst dnr: 431-8699-09SU: Lst dnr: 431-397-10

F-nr Material Sakord Vikt Antal Fragm Notering A-nr Sch/omr FU/SU Gallrat

1 Keramik Fragment 0,90 1 Fragment 1878 VI FU

2 Bränd lera Obestämt 17,10 11 Komplett 1878 VI FU X

3 Bränd lera Obestämt 2,50 1 Fragment 0 VI FU X

4 Bränd lera Bränd lera 12,30 2 Fragment 0 VI FU X

5 Bränd lera Bränd lera 16,60 2 Fragment Tegel, hög värme 0 VI FU

6 Keramik Skärva 4,80 1 Fragment S1861 IV FU

7 Bly Fragment 5,50 1 Fragment 2408 IV FU

8 Bränd lera Bränd lera 1,30 2 Fragment Ljusgrått lager innan bränd sand

0 IV FU X

9 Keramik Skärva 2,70 1 Fragment Glacerat rödgods 0 IV FU

10 Keramik Skärva 3,70 1 Fragment S1861 IV FU

11 Slagg Slagg 32,90 1 Fragment Magnetisk 0 X FU X

12 Keramik Skärva 2,60 1 Fragment 0 IX FU

15 Bränd lera Bränd lera 3,10 1 Fragment 100458 SU B SU

16 Järn Föremål 20,70 1 Fragment Bandform m klump

100458 SU B SU X

18 Slagg Slagg 10,40 1 Fragment Magnetisk. 0 SU B SU X

19 Keramik Skärva 7,50 18 Fragment Fragment från benpåse

100458 SU B SU

20 Glas Fönsterglas 0,30 1 Fragment 0 SU B SU

23 Bränd lera Bränd lera 3,10 1 Fragment 100458 SU B SU X

25 Bränd lera Bränd lera 0,10 1 Fragment Sintrad 0 SU B SU X

26 Bränd lera Degelfragment? 3,70 1 Fragment Degelfragment? 0 SU B SU

29 Bränd lera Bränd lera 3,30 3 Fragment Röd 0 SU B SU X

32 Flinta Övrigt/Avfall 0,90 1 Defekt Ev störning. Ej normalt tillslaget

2408 IV FU

33 Bränd lera Bränd lera 16,40 3 Fragment Tunn vägg, orange

2408 IV FU

34 Keramik Skärva 3,10 2 Fragment 2408 IV FU





39 Keramik Skärva 11,20 1 Fragment F10611 o 10619 100516 IV FU

40 Bränd lera Lerklining 24,30 7 Fragment 2408 IV FU X




44 Keramik Skärva 2,20 2 Fragment Stenlik yta, svart insida, magring. Keramik?

1878 VI FU

45 Bränd lera Bränd lera 1,50 2 Fragment 0 XIV FU X

46 Keramik Trefotsgryta 2,70 1 Fragment Rörskaft, vulst vid mynning lätt deformerad

10172 IV FU



47 Flinta Eldslagnings-flinta

5,10 1 Intakt 10309 IV FU

48 Keramik Skärva 1,60 1 Fragment 1878 VI FU

49 Keramik Skärva 5,10 1 Fragment Nött och oformlig 1878 VI FU

50 Bränd lera Bränd lera 11,60 4 Fragment En bit med bränt ben, funnen i recent störning

0 VI FU X


52 Bränd lera Bränd lera 1,60 1 Fragment Röd 2492 IV FU X

53 Flinta Eldslagnings-flinta

1,70 1 Fragment Eldslagnings-flinta?

10133 IV FU

54 Bränd lera Bränd lera 5,40 1 Fragment Rödgrå 10172 IV FU X

55 Keramik Skärva 22,80 12 Fragment F55–57 samma kärl

10485 VI FU


10485 VI FU


10485 VI FU

58 Bränd lera Bränd lera 6,00 3 Fragment 10208 IV FU X

59 Cu-leg Nit 0,10 1 Defekt Bilag 6c, kons 29 4350 SU B SU

60 Keramik Skärva 76,90 8 Fragment 4350 SU B SU

61 Keramik Skärva 199,10 37 Fragment Några skärvor funna i Sch XI

4350 SU B SU

63 Keramik Skärva 141,00 0 Fragment Små frag fr benpåsar

4350 SU B SU

64 Järn Nit 9,40 1 Defekt 4350 SU B SU X

65 Slagg Slagg 1,90 2 Fragment Magnetisk 4350 SU B SU X

66 Järn Fragment 4,60 4 Fragment 4350 SU B SU X

67 Glas Pärla? 2,80 1 Fragment Smält gult glas, pärla?

4350 SU B SU


69 Keramik Skärva 1,50 3 Fragment 4206 SU C SU

70 Järn Spik 4,60 2 Fragment Spik el söm? 4350 SU B SU X

71 Järn Nit 5,10 1 Fragment Nithuvud 4350 SU B SU X

72 Keramik Skärva 10,00 10 Fragment Tillhör F77, F78 4206 SU C SU

74 Järn Nit 5,30 3 Fragment Ett nithuvud, 2 fragm, 1 nit

4350 SU B SU X

75 Bränd lera Bränd lera 13,70 1 Fragment Röd 4206 SU C SU X

76 Järn Nit 26,90 10 Fragment Tre nitar 4206 SU C SU X

77 Keramik Skärva 97,10 2 Fragment Botten + mynningsbit. Tillhör F78, 252, ev F251

4206 SU C SU

78 Keramik Skärva 70,60 4 Fragment Delvis sekundär-bränd. Troligen slammad

4206 SU C SU

80 Järn Nit 3,70 1 Fragment Nithuvud 4206 SU C SU X

81 Järn Nit 65,10 16 Fragment Fastrostat br ben, 5 nitar

4206 SU C SU X


83 Glas Pärla 0,40 1 Fragment Se text. Vit melonpärla

4425 SU C SU




85 Järn Nit 18,50 11 Fragment Minst en nit 4206 SU C SU X


88 Järn Nit 87,00 16 Fragment Fastrostat br ben. Trärester. 9 nitar

4425 SU C SU

89 Järn Nit 5,00 1 Fragment Fastrostat br ben 4206 SU C SU X

90 Järn Nit 70,00 12 Fragment Med benrester. 4 nitar

4425 SU C SU

91 Järn Nit 100,00 15 Fragment 10 st okonserv. + 2 små, se F382

4425 SU C SU

92 Järn Nit 52,00 8 Fragment Fastrostat br ben. 5 nitar

4425 SU C SU X

93 Järn Nit 41,00 13 Fragment Fastrostade br ben. 4 nitar

4425 SU C SU X


4425 SU C SU X

95 Järn Nit 22,00 15 Fragment 1 nit, 6 små nitar 4425 SU C SU X

96 Järn Nit 25,00 11 Fragment 5 små nitar 4425 SU C SU X

97 Järn Nit 10,00 2 Fragment 1 nit 4425 SU C SU X

98 Järn Nitplatta 17,00 3 Fragment 1 nit 4425 SU C SU X

99 Järn Nit 60,00 10 Fragment Fastrostat br ben o pärla. 6 nitar. 1 hel 40 mm

4425 SU C SU X

100 Järn Nit 14,00 5 Fragment Sållfynd. Fastrostat br ben. 1 nit

4425 SU C SU X



103 Järn Nit 14,00 5 Fragment Rensfynd. 1 nit 4425 SU C SU X

104 Järn Hästskosöm 7,00 1 Rensfynd sondage 4158

0 XIV FU X

105 Järn Nitplatta 1,00 1 Fragment 4206 SU C SU X

106 Järn Nit 3,00 1 Fragment 4206 SU C SU X

107 Järn Nit 6,60 1 Defekt Intakt huvud,-defekt kropp

4018 XIII FU X

108 Järn Nit 6,30 3 Defekt Fastrostat br ben. 1 nit

4206 SU C SU X

109 Järn Nit 4,90 5 Defekt Detektorfynd 10647 VI FU X

110 Järn Spik 59,00 1 Intakt Handsmidd, se fritext

0 XII FU X

111 Järn Nit 12,60 1 Intakt S4158. Fastrostat kol/trä. 40,5 mm

4206 SU C SU X

112 Järn Nål 4,50 1 Intakt Ev nål, spetsig 0 IV FU

113 Järn Nit 2,50 1 Fragment Brandlager 4206 SU C SU X

114 Järn Nit 9,30 1 Defekt 4430 SU C SU X

115 Järn Brodd 2,30 2 Fragment Ev. del av brodd 4206 SU C SU X

116 Järn Nit 13,90 2 Defekt 1 nit 4206 SU C SU X


0 SU C SU X

118 Järn Nit 3,70 1 Defekt Detektorfynd, schakt IX

0 IX FU X



119 Järn Nit 4,60 5 Fragment Rensfynd efter bilning mellan 4018, 4206. 1 nit

4018 SU C SU X

120 Järn Nit 10,70 1 Intakt hel, 37,5 mm 4206 XIV FU X

121 Järn Kniv 13,90 1 Defekt Detektorfynd 10172 IV FU X

122 Järn Spik 49,90 1 Intakt Rikl fastrostad jord. Detek-torfynd

0 IX FU X

123 Järn Nit 17,80 8 Fragment Östra delen av sondage,ben-lager. 1–2 nitar

4206 SU C SU X

124 Järn Nit 8,40 1 Defekt Benkonc i brandlager

100493 SU C SU X

125 Järn Spik 12,10 1 Intakt Handsmidd. Framkom tills m en bit slagg

10172 IV FU X

126 Slagg Slagg 5,70 1 Framkom tillsammans med F125

10172 IV FU X

127 Järn Spik 25,50 1 Intakt Lösfynd fr schaktkant. Handsmidd

0 IV FU X

128 Järn Spik/beslag 83,00 1 Defekt Detektorfynd. Kraftig

0 IX FU X

129 Järn Spik 15,40 1 Intakt Detalldetek-torfynd

10172 IV FU X

130 Järn Nit? 0,10 1 Fragment S4158, nitspets el likn

0 XIV FU X

131 Järn Föremål 1,20 1 Fragment Fastrostat br ben 4206 SU C SU

132 Cu-leg Smälta 0,20 1 Intakt Cu-legkula, ev smält

4425 SU C SU

133 Järn Hästskosöm 37,30 5 Defekt 4 söm, 1 spik 0 VI FU X

134 Järn Slagg 13,60 1 Magnetisk 4206 SU C SU X

135 Cu-leg Pärla 0,30 1 Defekt 4350 SU B SU

136 Järn Nit 4,90 1 Defekt Endast nitkropp 2459 IV FU X

137 Järn Beslag 151,70 1 Defekt Troligen tunnband, beslag

4124 SU C SU X

138 Järn Fragment 0,50 1 Fragment 100019 SU A SU X

139 Järn Fragment 19,40 33 Fragment Små järnfrag-ment samt en bit slagg

4206 SU C SU X

140 Järn Nit 33,40 4 Defekt 1 nit, 3 spikar 3035 SU A SU X

141 Järn Nit 6,60 3 Defekt 4206 SU C SU X

142 Järn Nit 11,90 2 Defekt 1 nit 4060 SU C SU X


144 Järn Nit 1,70 1 Fragment Sållfynd 4425 SU C SU X

145 Järn Nitplatta 2,10 1 Fragment 4206 SU C SU X


147 Järn Spik 2,90 1 Intakt Rensfynd 0 VI FU X

148 Järn Nit 6,30 1 Defekt Fastrostat br ben. 32 mm

4060 SU C SU X

149 Järn Nit 7,40 4 Defekt Schaktvägg mellan sch XIII, XIV. 2 nitar

4018 SU C SU X

150 Järn Nitplatta 2,70 1 Defekt Sållfynd 100019 SU A SU X




152 Järn Nit 5,00 1 Defekt Rensfynd 4060 SU C SU X

153 Järn Föremål 0,70 3 Fragment Sondage S4158 0 XIV FU X

154 Järn Nit 4,80 9 Fragment Fastrostat br ben. Små ihåliga nitar t skrin e dyl

10647 VI FU X

155 Järn Slagg 3,90 1 Ej magnetisk, sintrad lera?

100493 SU C SU X


157 Järn Nitplatta 1,10 1 Fragment Sållfynd 100019 SU A SU X

158 Cu-leg Mynt 3,90 0 Intakt Detektorfynd. Mynt, årtal 1714?

0 VI FU

159 Järn Nitplatta 2,00 3 Fragment 1 nit 100019 SU A SU X

160 Järn Hästskosöm 4,10 1 Intakt Detektorfynd 100019 SU A SU X

161 Järn Nit 5,30 1 Defekt 2408 IV FU X

162 Järn Nitplatta 11,80 2 Defekt 1 nit 100493 SU C SU X

163 Järn Nit 1,80 1 Fragment Sch XI, lager 1 4350 SU B SU X

164 Järn Nit 8,30 1 Fragment Sch XI, lager 4 100458 SU B SU X

165 Cu-leg Knapp 2,20 1 Defekt Detektorfynd.Platt knapp,”tråd-fäste”, rec

0 IX FU

166 Glas Pärla 0,40 1 Defekt A4060, grön ngt smält, eldpå-verkad pärla

4047/4060 SU C SU

167 Glas Pärla 0,40 1 Defekt Grön/grönblå, sprucken i två bitar

4060 SU C SU

168 Glas Pärla 0,80 1 Intakt Grönt glas, ytan eldpåverkad

4060 SU C SU

169 Glas Pärla 2,40 1 Fragment Mörkblå pärla, eldpåverkad/sprucken i 3 frgm

4060 SU C SU

170 Glas Pärla 0,70 1 Intakt Svart-mörkblå, hel pärla

4060 SU C SU

171 Glas Pärla 0,70 1 Fragment Färgförändrad, mkt eldpåv. Sprucken/sintrad

4060 SU C SU

172 Cu-leg Smyckedetalj 0,10 1 Intakt Nithuvud till rygg-knappsspänne. Bil 6b

4047/4060 SU C SU

173 Glas Pärla 0,90 1 Defekt 100458 XI FU

174 Keramik Skärva 0,90 1 Fragment Troligen samma som F36

2408 IV FU

175 Glas Pärla 0,80 1 Fragment 4350 SU B SU

176 Glas Pärla 1,20 1 Defekt Sållfynd. Bilaga 6a

4425 SU C SU

177 Glas Pärla 1,00 1 Fragment Bilaga 6a 4425 SU C SU

178 Organiskt Nötskal 0,00 11 Fragment Framkom tillsammans med pärla F177

4425 SU C SU

179 Glas Pärla 1,70 2 Defekt Bilaga 6a 4425 SU C SU


181 Glas Pärla 12,90 12 Intakt Bilaga 6a 4425 SU C SU




183 Glas Pärla 1,80 2 Sållfynd, preparat. Bilaga 6a

4425 SU C SU

184 Glas Pärla 6,10 4 Intakt Bilaga 6a 4350 SU B SU

185 Glas Skärva 0,01 1 Fragment Glasfragment. Bilaga 6a

4350 SU B SU

186 Järn Nit 3,20 2 Fragment Nithuvud/platta/beslag samt annan del. 1 nit

4350 SU B SU X

187 Cu-leg Pärla 2,00 1 Intakt Konserverad. Bilaga 6b

4425 SU C SU

188 Cu-leg Armring 1,70 2 Fragment Konserverad. Bilaga 6b

4410 SU C SU

189 Glas Pärla 10,70 13 Intakt 13 hela+4 fragm = 15 st.

4410 SU C SU

190 Glas Pärla 0,60 1 Defekt Mkt eldpåverkad 100458 XI FU

191 Glas Pärla 1,10 1 Defekt 4350 XI FU

192 Glas Pärla 0,40 1 Fragment Blå facetterad 100458 XI FU

193 Glas Pärla 0,70 1 Defekt Opak 100458 XI FU

194 Glas Pärla 0,20 1 Fragment Ljusgrönt glas 100019 SU A SU

195 Glas Pärla 2,80 1 Defekt Grön transparent 100019 SU A SU

196 Glas Pärla 1,00 1 Defekt Opak pärla 100019 SU A SU

197 Glas Pärla 0,10 1 Fragment Röd pärla 100019 SU A SU

198 Järn Sprint? 0,20 1 Fragment Konserverad 100019 SU A SU

199 Cu-leg Pärla 0,90 3 Fragment Bronsspiralpärla. Bilaga 6b

100019 SU A SU

200 Glas Pärla 0,90 3 Fragment En grön pärla, ett gult fragm

100019 SU A SU

201 Kalksten Pärla 0,90 1 Intakt Liten kalksten-spärla

4018 XIII FU

202 Kalksten Pärla 8,70 1 Intakt Bilaga 6a 4018 XIII FU

203 Kvarts Pärla 9,20 1 Intakt Bergkristallpärla. Bilaga 6a

10647 VI FU

204 Glas Pärla 2,50 1 Intakt Bilaga 6a. Pärla + 1 fragment

10647 VI FU

205 Glas Pärla 0,70 1 Defekt Bilaga 6a 10647 VI FU

206 Glas Pärla 0,80 1 Intakt Konserverad. Blå melonpärla

10647 VI FU



209 Glas Pärla 1,10 1 Intakt Blå fasetterad 10647 VI FU

210 Glas Pärla 1,90 1 Defekt 10647 VI FU

211 Glas Pärla 0,50 1 Defekt 10647 VI FU

212 Glas Pärla 1,10 1 Defekt Ev. opak pärla 10647 VI FU

213 Cu-leg Smyckedetalj 1,30 3 Fragment Upphängnings-anordning för smycke. Bil 6b

10647 VI FU

214 Glas Pärla 1,60 1 Defekt Ev opak pärla 10647 VI FU

215 Glas Pärla 3,20 1 Intakt Opak pärla 10647 VI FU

216 Glas Pärla 0,60 2 Fragment Transparent blå 10647 VI FU

217 Glas Pärla 1,70 1 Defekt Ev.fasetterad blå pärla

10647 VI FU

218 Glas Pärla 0,20 1 Fragment Opak pärla 10647 VI FU



219 Glas Pärla 2,60 1 Defekt Glassmälta 10647 VI FU

220 Glas Pärla 3,20 1 Intakt Blå fasetterad pärla

10647 VI FU

221 Glas Skärva 0,30 2 Fragment Två blå fragment 10647 VI FU

222 Glas Föremål 1,80 1 Defekt Glasföremål 10647 VI FU

223 Glas Pärla 3,10 1 Defekt Smält pärla 10647 VI FU

224 Glas Pärla 1,00 1 Intakt Blå bandformad pärla

10647 VI FU

225 Glas Pärla 3,10 1 Fragment Blå smält pärla 10647 VI FU

226 Järn Ring 1,50 1 Defekt 18,5 mm diameter. Bil 6d, kons nr 127

3035 SU A SU

227 Glas Pärla 1,20 1 Intakt Blå transparent pärla

10647 VI FU

228 Glas Pärla 1,20 1 Intakt S4158, Rödbrun opak pärla

0 XIV FU

229 Järn Nit 0,70 1 Fragment Nitbricka. Bilaga 6d, kons nr 150 b

4060 SU C SU

230 Glas Pärla 0,70 1 Defekt Vit opak pärla 4018 SU C SU

231 Glas Pärla 1,80 1 Defekt Rödbrun pärla 4350 SU B SU

232 Keramik Kärl 136,20 25 Fragment Gulbrunt gods, glimmermagrat

4425 SU C SU

233 Keramik Skärva 97,00 33 Fragment Hårt mellanmagr gods. Grå till gulbrun utsida.

4425 SU C SU

234 Keramik Kärl 635,80 1 Defekt Mörkt ngt smuligt gods, mellanmagr. Dekor

4425 SU C SU

235 Slagg Slagg 5,20 1 Fragment Magnetisk 4018 SU C SU X



238 Keramik Skärva 81,70 0 Fragment Smulor, delvis från sållning av bengömma

10647 VI FU

239 Bränd lera Bränd lera 1,70 1 Fragment Speciell form 10647 VI FU

240 Övrigt Stenkol 1,10 2 Fragment Stenkol 4350 SU B SU

241 Glas Pärla 0,50 1 Defekt Smält. Blå. 4350 SU B SU

242 Bränd lera Bränd lera 2,20 2 Fragment 4206 SU C SU X

244 Slagg Slagg 9,70 1 Fragment Järnslagg. Svagt magnetisk

4005 SU C SU X

245 Keramik Skärva 14,00 2 Fragment Trol fyllning fr A4350

4379 SU B SU

246 Keramik Skärva 8,50 8 Fragment Utvidg mot N 4410 SU C SU

247 Bergart Bryne 21,70 1 Fragment 4410 SU C SU

248 Bränd lera Bränd lera 5,30 4 Fragment En bit svagt magnetisk

4410 SU C SU

249 Bergart Bryne 68,60 1 Defekt Lösfynd S om logen

0 VI FU

250 Järn Ten 0,20 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 150 c

4060 SU C SU




252 Keramik Skärva 47,80 2 Fragment Mynningsbitar + vägg. Passning F77 (botten)

4206 SU C SU


257 Keramik Skärva 40,20 32 Fragment 7–10 mm tjock 4124 SU C SU


259 Bränd lera Bränd lera 3,00 2 Fragment Röd 3035 SU A SU X

260 Slagg Slagg 6,00 1 Fragment Svagt magnetisk 100019 SU A SU X

261 Glas Smälta 0,80 1 Fragment Smälta med röda lager

4047 SU C SU

262 Keramik Skärva 1,30 1 Fragment 0,2 m Ö om stensättning

4060 SU C SU

263 Keramik Skärva 17,00 7 Fragment Se text 100019 SU A SU

264 Keramik Skärva 11,40 11 Fragment Se text 100019 SU A SU

265 Keramik Skärva 2,20 1 Fragment Strax V om A100019

0 SU A SU

266 Glas Smälta 0,10 1 Fragment Smält rött glas, ev med keramik?

100019 SU A SU


268 Keramik Skärva 23,80 6 Fragment Rens/sållfynd 4060 SU C SU

269 Keramik Skärva 9,40 1 Fragment Rens/sållfynd 4060 SU C SU

270 Keramik Skärva 13,00 2 Fragment Se text 4060 SU C SU



273 Ben Föremål 5,20 1 Defekt Bearbetat ben, knivskaft?

4425 SU C SU

274 Järn Dräktnål 0,00 1 Bilaga 6d, kons nr 123

4018 SU C SU

275 Järn Beslag 0,00 1 Bilaga 6d, kons nr 124

0 IV FU

276 Järn Kniv 0,00 1 Vikingatida. Bilaga 6d, kons nr 125

4018 XIII FU

277 Järn Beslag 0,00 1 Bilaga 6d, kons nr 126

SU A SU

278 Järn Ring 0,00 1 Lösfynd 5 m V om A3026. Bil 6d, kons nr 127

0 SU A SU

279 Järn Slagg 41,90 2 Fragment Trärester. Bilaga 6d, Kons nr 128

4410 SU C SU X

280 Järn Miniatyr 0,00 1 Pilspets. Bilaga 6d, kons nr 129

4410 SU C SU

281 Järn Plåt 0,00 1 Med nithål. Bilaga 6d, kons nr 130

0 XIII FU

282 Järn Pärla 0,50 2 Defekt Rörformat, ihopvikt bleck. Bil 6d, kons nr 131

4018 SU C SU

283 Cu-leg Ten 1,70 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 132

10647 VI FU

284 Cu-leg Föremål 3,40 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 133, 149

4060 SU C SU

285 Järn Sprint 0,00 1 Sprint. Bilaga 6d, kons nr 134

100019 SU A SU

286 Cu-leg Föremål 0,50 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 135a

10647 VI FU



287 Glas Pärla 0,70 1 Intakt Kons nr 136 4018 SU C SU

288 Järn Nit 0,20 3 Bilaga 6d, kons nr 137

4060 SU C SU

289 Järn Ten 1,10 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 138

4060 SU C SU

290 Järn Nit 0,40 1 Defekt Bilaga 6d, kons nr 139

10647 VI FU

291 Cu-leg Smyckedetalj 1,00 1 Ornerat föremål. Bilaga 6d, kons 140

10647 VI FU

292 Övrigt Rottråd 0,00 0 Bilaga 6d, kons nr 141 - rottråd

0 SU A SU

293 Järn Nit 0,30 1 Fragment Nit/spikhuvud. Bilaga 6d, kons nr 142 a

10647 VI FU

294 Järn Nit 0,60 2 Fragment Bilaga 6d, kons nr 143

10647 VI FU

295 Cu-leg Smälta 0,40 2 Fragment Sch XI, lager 1. Bilaga 6d, kons nr 144

4350 SU B SU

296 Cu-leg Nit 0,10 1 Sch XI, lager 4. Bilaga 6d, kons nr 145

100458 SU B SU

297 Järn Nit 0,00 2 2 små. Lösf V om A100019. Bil 6d, kons nr 146

0 SU A SU

298 Cu-leg Pärla 0,20 1 Defekt Bilaga 6d, kons nr 147

100019 SU A SU

299 Cu-leg Smälta 0,30 1 Cu-legkula. Bilaga 6d, kons nr 148

4018 SU C SU

300 Övrigt Utgår 0,00 0 Sammanslagen med F284

0 SU A SU

301 Horn Kam 0,50 1 Fragment Med järnnit. Bil 6d, kons nr 150 a

4060 SU C SU

302 Järn Spik 1,10 2 Defekt Bilaga 6d, kons nr 151

4047 SU C SU

303 Cu-leg Pärla 0,30 1 Fragment Bronsspiralpärla. Bilaga 6d, kons 152

100019 SU A SU

304 Glas Pärla 2,10 1 Defekt Bilaga 6d, kons nr 153

10647 VI FU

305 Glas Pärla 1,30 1 Defekt Bilaga 6d, kons nr 154

4018 SU C SU

306 Glas Pärla 1,10 1 Bilaga 6d, kons nr 155

10647 VI FU

307 Glas Pärla 4,10 4 Bilaga 6d, kons nr 156

4425 SU C SU

308 Glas Pärla 1,40 1 Blå fasettform. Bilaga 6d, kons nr 157

10647 VI FU

309 Järn Nit 29,10 1 Defekt Utanför A100019. Bilaga 6c, kons nr 107. 40mm

0 SU A SU

310 Järn Hästsko 25,70 1 Fragment Bilaga 6c, kons nr 108

0 FU



311 Cu-leg Band 1,00 2 Fragment Bilaga 6c, kons 109

0 FU

312 Järn Nit 0,30 2 Defekt Bilaga 6c, kons 110

4425 SU C SU

313 Cu-leg Nit 0,10 1 Defekt Bilaga 6c, kons 111

4350 SU B SU

314 Cu-leg Pärla 1,50 1 Intakt Sch XI, L4. Bilaga 6 c, kons 112

100458 SU B SU

315 Ädelmetall Pärla 2,40 1 Defekt Silverpärla. Bilaga 6c, kons 113

3035 SU A SU

316 Järn Smyckedetalj 0,00 1 Pärlspridare. Bilaga 6c, kons nr 114

0 IX FU

317 Järn Nit 0,20 1 Defekt Liten nit. Bilaga 6c, kons 115

4060 SU C SU

318 Järn Nit 1,00 1 Defekt Liten nit. Bilaga 6c, kons 116

4060 SU C SU

319 Cu-leg Pärla 1,00 1 Defekt Konserverad 4350 SU B SU

320 Cu-leg Pärla 1,40 1 Intakt Sch XI, L1. Bilaga 6c, kons 118

4350 SU B SU

321 Cu-leg Ring 0,20 1 Intakt Ej sluten. Bilaga 6c, kons 119

4018 SU C SU

322 Cu-leg Svärdshjaltbeslag 2,40 1 Fragment Detektorfynd. Bilaga 6c, kons 120

IX FU

323 Cu-leg Ring 1,20 1 Intakt Ej sluten. Bilaga 6c, kons 121

4425 SU C SU

324 Järn Kniv 12,10 1 Fragment IV FU


326 Keramik Kärl 485,20 0 Defekt Större delen av kärl

4206 SU C SU

327 Glas Pärla 0,90 1 Intakt 4425 SU C SU

328 Bränd lera Bränd lera 3,00 4 Fragment 4425 SU C SU X

329 Keramik Fragment 19,20 37 Fragment 4425 SU C SU

330 Bränd lera Bränd lera 1,10 1 Fragment Ev sländtrissa 4425 SU C SU

331 Bränd lera Bränd lera 8,60 2 Fragment Sållfynd, sintrad 4018 SU C SU X

332 Slagg Slagg 4,80 3 Fragment Magnetisk 4018 SU C SU X

333 Keramik Kärl 53,50 45 Fragment Sållfynd 4018 SU C SU

334 Keramik Kärl 446,90 1 Defekt Närmast intakt. Kärl 1

4018 intakt SU

335 Keramik Kärl 133,10 1 Defekt Kärl 3 4018 SU C SU

336 Keramik Kärl 401,60 1 Defekt Kärl 2 4018 SU C SU

337 Keramik Skärva 1,00 2 Fragment Sållfynd 4018 SU C SU

338 Keramik Skärva 1,30 1 Fragment Sållfynd 4018 SU C SU

339 Bränd lera Bränd lera 6,80 1 Fragment Sintrad 2408 IV FU

340 Bränd lera Bränd lera 9,90 13 Fragment Röd 2408 IV FU X

341 Cu-leg Smyckedetalj 0,20 1 Fragment Cloisonné. Kons nr 117, bilaga 6c

4350 SU B SU

342 Järn Nål 0,10 1 Fragment Huvud. Bilaga 6d, kons nr 150 d

4047/4060 SU C SU

343 Järn Nit 0,30 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 150 e

4047/4060 SU C SU

344 Cu-leg Föremål 0,10 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 150 f

4047/4060 SU C SU



345 Cu-leg Smälta 0,50 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 152 b

100019 SU A SU

346 Cu-leg Föremål 0,10 1 Fragment Bilaga 6d, kons nr 135 b

10647 VI FU

347 Järn Nit 0,30 3 Fragment Liten järnnit. Bilaga 6d, kons nr 135 c

10647 VI FU

348 Järn Föremål 0,40 3 Fragment Bilaga 6d, kons nr 142 b

10647 VI FU

349 Järn Nit 0,40 2 Fragment Bilaga 6d, kons nr 142 c

10647 VI FU

350 Järn Nit 0,40 2 Fragment Bilaga 6d, kons nr 142 d

10647 VI FU

351 Övrigt Utgår 0,00 0 0 X

352 Keramik Skärva 82,80 0 Fragment Keramiksmulor. Funna bland br ben

4425 SU C SU

353 Järn Fragment 2,50 2 Fragment Funna bland br ben

100019 SU A SU X

354 Bränd lera Bränd lera 4,50 3 Fragment Funna bland br ben, sintrad

4425 SU C SU X

355 Järn Fragment 3,60 8 Fragment Funna bland br ben

4425 SU C SU X

356 Järn Nit 4,10 6 Defekt En intakt. Funna bland br ben. 3 små nitar

4425 SU C SU X

357 Horn Föremål 7,90 6 Fragment Funnet bland br ben

4425 SU C SU X

358 Järn Fragment 13,60 6 Fragment Funnet bland brända ben. 1 nit

4206 SU C SU X

359 Järn Nit 7,20 1 Defekt 4060 SU C SU

360 Keramik Skärva 1,40 1 Fragment Bland brända ben 4206 SU C SU

361 Övrigt Stenkol 0,20 1 Fragment Stenkol 10550 XVI FU X

362 Bränd lera Bränd lera 0,30 1 Fragment Bland brända ben 4206 SU C SU X

363 Järn Fragment 3,30 9 Fragment Från benpåse. Ett nithuvud

4350 SU B SU X

364 Glas Pärla 0,20 1 Fragment Mörkblå 4350 SU B SU

365 Kvarts Pärla 0,50 1 Fragment Ametist 4350 SU B SU

366 Horn Kam 0,10 3 Fragment Svårdaterad 100516 IV FU

367 Horn Kam 6,20 41 Fragment Punktcirklar, linjer, sen vet

4018 SU C SU

368 Horn Kam 0,40 Fragment Mellanskiva 4018 SU C SU

369 Horn Kam 12,10 37 Fragment Samma som F367, punktcirklar

4018 SU C SU

370 Horn Föremål 0,50 1 Fragment Ornerat föremål 4018 SU C SU

371 Horn Kam 3,20 38 Fragment Punktcirklar, S6, C2, L3, VET

4060 SU C SU

372 Horn Kam 6,00 27 Fragment Kryssornamentik, Ambrosiani B1:2, VIT

4206 SU C SU

373 Horn Kam 2,60 16 Fragment Petré M3, L2, Cls, sen VET

4350 SU B SU

374 Horn Kam 15,90 47 Fragment Petré M3, L2, L10, sen VET, tidig VIT

4425 SU C SU



375 Horn Kam 0,30 1 Fragment Petré Cls 10485 VI FU

376 Horn Kam 2,80 21 Fragment Petré M3, L1, (L9), A-kam

10647 VI FU

377 Horn Kam 1,70 7 Fragment Petré L3, (L6), VET 100019 SU A SU

378 Horn Kam 0,40 1 Fragment Punktcirklar, VET. Tillhör trol A4350

4379 SU B SU

379 Horn Kam 0,20 2 Fragment 100493 SU C SU

380 Järn Smälta 1,00 1 Fragment 4410 SU C SU

381 Horn Kam 0,40 1 Fragment Mellanskiva 4018 SU C SU

382 Järn Nit 0,10 2 Fragment Delat upp F91: 2 små. Bilaga 6c, kons nr 91

4425 SU C SU


Bila

ga 4

Benl

ista

F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

400

1000

19BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Vert

ebra

caud

alis

1, e

pify

s, m

andi

bula

alv

eol 1

, epi

fyse

r 4 fr

agm

ent.

0,4

401

1000

19BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Kran

ium

: cal

variu

m u

ppsp

jälk

ade

41, c

alva

rium

10,

calv

ariu

m m

ed su

tur 2

, cal

variu

m m

ed su

tur

upps

pjäl

kad

1, o

s sph

enoi

dale

1, m

andi

bula

/max

illa

alve

ol 7

, PM

1–2

ape

x m

andi

bula

1, I1

–2

apex

man

dibu

la 1

, mol

ar a

pex

1; B

ål: v

erte

brae

pro

cess

i 2, v

erte

brae

cerv

ikal

is p

roce

ssus

1,

vert

ebra

thor

acic

us p

roc a

rt 1

, ver

tebr

a 1,

ster

num

1, c

osta

17;

Ext

rem

itete

r: sc

apul

a 1,

Han

d/fo

t: ph

alan

x I-I

I cor

pus 1

, pha

lanx

I cap

ut 1

, MP

corp

us 1

, oid

ent 1

1 fr

agm

ent (

0,7

gram

).

103

29,4

402

1000

19BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

20,4

403

1000

19BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

76,9

404

1000

19BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Talu

s sin

3 (1

), pha

lanx

II p

roxi

mal

epi

fys 2

(1), p

hala

nx II

I 4 fr

agm

ent.

98,

3

405

1000

19BB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)O

s tem

pora

le p

roc z

yg d

x 1,

den

s ape

x 1,

den

s inc

ape

x 1,

vert

ebra

lum

balis

corp

us lö

s epi

fys-

plat

ta 1

, tal

us d

x 4

(1), M

P di

stal

epi

fys 1

, MP

prox

imal

epi

fys 1

, PH

I-II

capu

t 1 fr

agm

ent.

112,

3

406

1000

19BB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Mol

ar 1

, MP

corp

us 1

frag

men

t.2

0,6

407

1000

19BB

Fåge

l (Av

es sp

.)Ta

rsom

etat

arsu

s dis

tal e

pify

s 1 fr

agm

ent.

10,

1

408

1000

19O

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)?D

ens 1

frag

men

t.1

0,1

409

1000

19Br

andl

ager

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

med

sutu

r (os

occ

/os p

arie

tale

) 1, c

alva

rium

upp

spjä

lkad

med

sutu

r 1, m

axill

a al

veol

1,

scap

ula

1, o

ssa

long

a 8,

oid

ent 1

frag

men

t (0,

2 gr

am).

1310

,7

410

1000

19Br

andl

ager

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Pd3

man

dibu

la d

x 1

frag

men

t.1

0,4

411

1000

19Br

andl

ager

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,5

412

1000

19Br

andl

ager

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)D

ens 1

, tib

ia d

iafy

s 1, T

c dx

1 fr

agm

ent.

33,

1

413

1000

19Br

andl

ager

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.54

414

1000

19Br

andl

ager

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.1,

2

415

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

3, c

alva

rium

upp

spjä

lkad

e 24

, os t

empo

rale

pro

c mas

toid

eus d

x 1,

max

illa

proc

fr

onta

lis d

x 1,

max

illa

pala

tinum

1, m

axill

a al

veol

1, m

andi

bula

sin

1, m

andi

bula

corp

us

man

dibu

lae

1, C

-PM

man

dibu

la a

pex

1, co

sta

6, ve

rt th

or p

roc a

rt 2

, oss

a lo

nga

12, o

iden

t 2

frag

men

t (0,

2 gr

am).

5617

,1

416

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.38

417

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)O

s tem

pora

le 1

, pha

lanx

I cap

ut 2

(1), p

hala

nx I-

II pr

oxim

al e

pify

s 1 fr

agm

ent.

43,

9

418

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.10

1

419

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBFå

gel (

Aves

sp.)

Tars

omet

arsu

s pro

x ep

i 1, M

P di

stal

epi

fys 3

, pha

lanx

hel

1, c

osta

1 fr

agm

ent.

60,

6


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

420

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Os t

empo

rale

pro

c zyg

sin

1, P

1 m

and/

max

coro

na+a

pex

1, I-

C m

and/

max

ape

x 1,

man

dibu

la

corp

us m

andi

bula

e al

veol

1, m

andi

bula

corp

us m

andi

bula

e 2,

vert

lum

b pr

oc la

t 1, t

alus

sin

1,

MT

IV IV

sin

prox

imal

epi

fys 1

, pha

lanx

corp

us 2

frag

men

t.

113,

8

421

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBSl

idho

rnsd

jur (

Bovi

dae

sp.)

Den

s 1 fr

agm

ent.

10,

1

422

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.8,

2

423

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

andi

bula

alv

eol 1

, fem

ur d

ista

l epi

fys 2

(1), C

2+3

sin

1 fr

agm

ent.

41,

1

424

1000

1910

0189

Benk

onc 1

BBFå

gel (

Aves

sp.)?

Oid

ent.

10,

1

425

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

m su

tur 1

, cal

variu

m 3

, cal

variu

m u

ppsp

j 25,

os z

yg d

x 1,

max

illa

alve

ol 1

, cos

ta 2

, ve

rteb

ra 1

, ver

t cer

v pro

c art

1, v

ert c

erv c

orpu

s 1, o

ssa

long

a 6,

fem

ur d

ista

l epi

fys 1

frag

men

t.43

15,8

426

1000

1910

0190

Benk

onc 2

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,7

427

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.19

0,1

428

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)O

s tem

pora

le p

ars p

etro

sa 2

, os t

empo

rale

1, d

ens 6

, man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

med

al

veol

er 3

, sca

pula

1, p

hala

nx II

I 4 fr

agm

ent.

1713

,7

429

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBFå

gel (

Aves

sp.)

Carp

omet

acar

pus p

roxi

mal

epi

fys 1

, cos

ta 1

, tar

som

etat

arsu

s dis

tal e

pify

s 1, t

arso

met

atar

sus

prox

imal

epi

fys 1

frag

men

t.4

0,3

430

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.), Li

tet d

äggd

jur

Oid

ent.

0,1

431

1000

1910

0190

Benk

onc 2

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

I/C m

andi

bula

hel

1 fr

agm

ent.

10,

4

432

1000

1910

0190

Benk

onc 2

OB/

SD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

3

433

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Den

s ape

x 2,

man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

med

alv

eole

r 1, v

ert c

aud

1, M

P di

stal

epi

fys 1

fr

agm

ent.

50,

8

434

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

P co

rpus

1 fr

agm

ent.

10,

1

435

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Ci

dx

1 fr

agm

ent.

11,

2

436

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.21

6,5

437

1000

1910

0190

Benk

onc 2

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.5,

2

438

4018

Rens

fynd

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

2, c

alva

rium

upp

spj 7

, os l

ongu

m 1

, hum

erus

dia

fys 1

, spo

ngiö

sa 5

frag

men

t.16

10,4

439

4018

Rens

fynd

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Vert

ebra

lum

balis

2 (1

), ver

tebr

a co

rpus

1, t

alus

sin

1 fr

agm

ent.

42,

2

440

4018

Rens

fynd

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)D

ens 2

, ver

t cau

d 1,

carp

i 1 fr

agm

ent.

40,

9

441

4018

Rens

fynd

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

2,6

442

4018

Rens

fynd

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.26

,9

443

4018

Rens

fynd

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.5 ,

2


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

444

4018

Rens

fynd

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)D

ens i

nc m

and

1, a

nlag

mol

ar 8

, cra

nium

2, P

H I c

aput

1, P

H I p

rox

epi 1

frag

men

t.13

1,9

445

4018

Rens

fynd

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

P di

st m

eta

1 fr

agm

ent.

10,

3

446

4018

Kärl

1/F3

34BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Oid

ent.

9

447

4018

Kärl

1/F3

34BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Oid

ent.

1,6

448

4018

Kärl

1/F3

34BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,1

449

4018

Kärl

1/F3

34BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Kran

ium

7, c

ondy

lus o

ccip

italis

dx

1, b

asi s

phen

occi

pita

lis 1

, ver

tebr

a co

rpus

(fra

gm) 2

2, ve

rt

proc

6, v

ert 1

7, a

xis c

orpu

s 1, a

xis p

roc a

rt 1

, atla

s pro

c 1, v

ert c

erv c

orpu

s 1, v

ert c

erv p

roc 1

, ver

t lu

mba

lis co

rpus

4, v

ert l

umb

proc

art

cran

1, v

ert l

umb

proc

art

caud

2, s

acru

m (n

ästa

eft

er

basi

s?) 1

, os c

oxa

os il

ium

faci

es a

uric

ular

is d

x 2

(1) f

ragm

ent.

6934

,4

450

4018

Und

er kä

rl 1/

F334

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 1

, uln

a/ra

dius

dia

fys 1

frag

men

t.2

2,6

451

4018

Und

er kä

rl 1/

F334

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)O

iden

t.25

2,6

452

4018

Und

er kä

rl 1/

F334

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.4,

3

453

4018

Kärl

3/F3

35BB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Den

s mol

ar a

nlag

2, o

iden

t. 3

frag

men

t (0,

2 gr

am).

50,

3

454

4018

Kärl

3/F3

35O

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

6

455

4018

Kärl

3/F3

35BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

5,3

456

4018

Kärl

3/F3

35BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m u

ppsp

j 8 (s

läta

), cal

variu

m 1

(slä

ta), c

osta

6, v

ert c

erv c

orpu

s 4, v

ert c

erv p

roc 1

, ver

t 3,

MP

capu

t och

corp

us 4

(2), h

umer

us d

ista

l epi

fys 2

, epi

fyse

r 4 fr

agm

ent.

336,

1

457

4018

Fylln

ing

runt

kä

rl 2/

F336

och

3/

F335

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 2

, os z

ygom

atic

um? 1

, atla

s 2, a

xis 1

, v ce

rv p

roc s

pin

1, ve

rt p

roc l

at? 1

, ep

ifyse

r 2, o

ssa

long

a 14

, os s

caph

oide

um d

x 1,

os c

apita

tum

dx

1, o

s cun

eifo

rme

II dx

? 1

frag

men

t.

2711

,8

458

4018

Fylln

ing

runt

kä

rl 2/

F336

och

3/

F335

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)U

lna

hel s

in 1

.1

0,5

459

4018

Fylln

ing

runt

kä

rl 2/

F336

och

3/

F335

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.2,

2

460

4018

Kärl

2/F3

36BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Kran

ium

3, c

alva

rium

upp

pj 1

2, o

s tem

pora

le ö

ronö

ppni

ng d

x 1,

os t

empo

rale

1, o

s sph

enoi

dale

dx

1, v

ert c

orpu

s 6, v

ert t

hor c

orpu

s 6, v

ert t

hor/

lum

b co

rpus

6, v

ert p

roc 1

0, ve

rt 8

, fem

ur li

nea

aspe

ra d

x 1,

tibi

a di

afys

dx

1, o

ssa

long

a 29

, epi

fyse

r 4, o

iden

t. 32

frag

men

t (12

,6 g

ram

).

121

67,5

461

4018

Kärl

2/F3

36BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

0,5


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

462

4018

Kärl

2/F3

36BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

12,9

463

4018

Bran

dlag

er

krin

g kä

rl 2/

F336

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Kr

aniu

m 1

, cal

variu

m u

ppsp

j 51,

calv

ariu

m 2

, os t

empo

rale

pro

c mas

t fra

gm 2

, os t

empo

rale

1,

os fr

onta

le u

ppsp

j 1, d

ens C

/PM

ape

x 1,

max

illa

m a

lveo

ler (

lång

t bak

) dx

1, m

andi

bula

med

al

veol

2, v

erte

bra

thor

/lum

b co

rpus

1, v

ert p

roc 7

, ver

tebr

a 1,

cost

a 16

, fem

ur d

iafy

s dx

1, fe

mur

di

afys

1, o

ssa

long

a 16

, tib

ia d

ista

l eip

fys d

x 1,

hum

erus

dis

tal e

pify

s dx

1, ra

dius

pro

xim

al e

pify

s 1,

os c

oxa

1, e

pify

ser 7

, MP

epify

ser 2

, oid

ent.

13 fr

agm

ent (

5,2

gram

).

131

59,9

464

4018

Bran

dlag

er

krin

g kä

rl 2/

F336

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

1,2

465

4018

Bran

dlag

er

krin

g kä

rl 2/

F336

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.19

,8

466

4018

Bran

dlag

er

krin

g kä

rl 2/

F336

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Kr

aniu

m 2

, inc m

andi

bula

ape

x 1,

P/M

ape

x 1,

man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

med

alv

eol f

ör M

2 oc

h M

3 (n

ere

i alv

eol)

dx 2

(1), P

H I p

roxi

mal

epi

fys (

lös)

1 fr

agm

ent.

74,

4

467

4018

Bran

dlag

er

krin

g kä

rl 2/

F336

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

PM/M

9 fr

agm

ent.

90,

5

468

4018

Bran

dlag

er

krin

g kä

rl 2/

F336

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.6,

8

469

4018

Ytre

snin

g kä

rl 2/

F336

OB

Lite

n gn

agar

e (R

oden

tia sp

.)Ve

rteb

ra 1

.1

0,1

470

4018

Ytre

snin

g kä

rl 2/

F336

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Kr

aniu

m 4

, cal

variu

m u

ppsp

j. 14,

calv

ariu

m 3

, cal

variu

m u

ppsp

j med

sutu

r 3. c

alva

rium

sutu

r 1,

cost

a 4,

vert

ebra

1, o

ssa

long

a 28

, MP

capu

t 1, o

iden

t 8 fr

agm

ent (

2,6

gram

).67

38,2

471

4018

Ytre

snin

g kä

rl 2/

F336

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.11

,1

472

4018

Ytre

snin

g kä

rl 2/

F336

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)M

andi

bula

/max

illa

alve

oler

6, d

ens a

nlag

mol

ar 2

, den

s ape

x m

olar

1 fr

agm

ent.

92,

7

473

4018

Ytre

snin

g kä

rl 2/

F336

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,1

474

4018

Ytre

snin

g kä

rl 2/

F336

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.6,

1

475

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.32

,6

476

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 1

3, ca

lvar

ium

med

sutu

r 1, c

alva

rium

upp

spj m

ed su

tur 1

, cal

variu

m 1

, m

andi

bula

ling

ula

man

dibu

lae

dx 1

, axi

s cor

pus o

ch fa

cies

1, v

erte

bra

2, co

stae

6, o

ssa

long

a 14

, os

scap

hoid

eum

sin

1, M

P co

rpus

1, o

iden

t 4 fr

agm

ent (

2,2

gram

).

4636

,2

477

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.51

,5


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

478

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

5,1

479

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Hum

erus

dia

fys n

ära

dist

sin

1 fr

agm

ent.

11,

6

480

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)PH

I pro

xim

al e

pify

s (lö

s) 1

frag

men

t.1

0,3

481

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)M

andi

bula

med

alv

eole

r 1, d

ens 2

, ver

tebr

a 1,

radi

us+u

lna

diaf

ys 1

frag

men

t.5

10,4

482

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Den

s ape

x 2,

vert

ebra

cerv

ical

is co

rpus

1, v

erte

bra

corp

us 1

frag

men

t.4

2,8

483

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.), St

örre

grä

säta

reO

iden

t.49

,7

484

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)M

andi

bula

pro

c cor

1, fi

bula

dia

fys n

ära

epify

s 2 (1

), den

s mol

ar a

nlag

1, in

c man

d an

lag

1, o

s zy

gom

atic

um d

x m

ed su

tur 2

(1), m

andi

bula

med

alv

eol 1

frag

men

t.8

2

485

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.8

486

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.2,

4

487

4018

Bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

6,5


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

488

4018

Bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

KRAN

IUM

: Cal

variu

m 5

6, ca

lvar

ium

upp

spj 1

17, c

alva

rium

upp

spj (

mer

slät

a) 2

9, ca

lvar

ium

up

pspj

med

sam

man

vuxe

n sa

gitt

alsu

tur (

synl

ig i d

iplo

ë) 1

, os o

ccip

itale

em

inen

tia cr

ucifo

rmis

up

pspj

2 (1

), os t

empo

rale

par

s pet

rosa

sin+

dx 3

(2), o

s par

ieta

le m

ed su

tura

squa

mos

a 5,

os

tem

pora

le m

ed su

tura

squa

mos

a 3,

os t

empo

ralis

foss

a m

andi

bula

ris o

ch fä

ste

proc

zyg

dx 1

, os

tem

pora

le p

roc m

ast s

in 1

, os t

empo

rale

m su

tura

squa

mos

a oc

h lin

ea te

mpo

ralis

inf 1

, os

tem

pora

le p

roc z

yg si

n 1,

os t

empo

rale

por

us e

t mea

tus a

cc e

xt d

x 2,

os t

empo

rale

pro

c mas

t 1,

os te

mpo

rale

par

s tym

pani

ca si

n 1,

os t

empo

rale

pro

c zyg

dx

1 (m

indr

e?) 1

, cal

v med

sutu

r m

ella

n os

tem

p oc

h os

occ

(bas

en) 4

, os f

ront

ale

mar

go su

pra-

orbi

talis

m fo

ram

en su

pra-

orbi

ta-

lis si

n 1,

os f

ront

ale

med

line

a te

mp?

2, o

s fro

ntal

e cr

ista

fron

talis

upp

spj 1

, os f

ront

ale

orbi

ta d

x (s

vart

) med

mar

go su

pra-

orbi

talis

1, v

omer

1, o

s zyg

dx

1, m

axill

a pr

oc fr

ont d

x 1,

max

illa

med

al

veol

er fö

r I-P

2 si

n 1,

max

illa

gom

men

3, m

and/

max

alv

eol 1

, man

dibu

la ca

put m

andi

bula

e si

n 1,

man

d pr

oc co

r sin

1, m

andi

bula

corp

us m

and

sin+

dx m

ed a

lveo

l för

(I-P

1 dx

, I1–2

dx)

1, c

orpu

s m

andi

bula

läng

st b

ak si

n+dx

3 (2

), man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

6, m

andi

bula

vert

ikal

ram

us

3, m

andi

bula

ling

ula

man

dibu

lae

sin

1, kr

aniu

m 3

, M2

max

illa?

Sin

+dx

2, m

olar

max

illa

1, m

olar

ap

ex 3

, inc/

can

7, P

1-–2

2, B

ÅL: a

xis d

ens a

xis 1

, ver

t cer

v cor

pus 3

, ver

t cer

v pro

c spi

n 1,

vert

cerv

pr

oc a

rt 4

, ver

t tho

r cor

pus 3

, ver

t tho

r pro

c lat

2, v

ert t

hor p

roc a

rt 2

, ver

t lum

b pr

oc a

rt 7

, ver

t lu

mb

proc

lat 2

, ver

t lum

b pr

oc sp

in 1

, ver

tebr

a co

rpus

40,

vert

23,

cost

a 60

, EXT

R: sc

apul

a ac

rom

ion

2 (1

) sin

, sca

pula

acr

omio

n 2,

scap

ula

proc

cor s

in 1

, sca

pula

3, s

capu

la ca

vita

s gle

n? 1

, sc

apul

a/co

xa 8

1, o

s cox

a 7,

os c

oxa

cris

ta il

iaca

/os i

schi

i? 3,

os c

oxa

os p

ubis

? 1, p

atel

la 2

, uln

a di

stal

epi

fys s

in 1

, fem

ur d

ista

l eip

fys 1

, oss

a lo

nga

133,

hum

erus

dia

fys t

uber

osita

s sin

1, f

emur

lin

ea a

sper

a 4

(3), f

emur

dia

fys 8

, tib

ia d

iafy

s 19

(12)

, fibu

la d

iafy

s 6, u

lna

diaf

ys si

n 1,

radi

us

diaf

ys 1

, uln

a di

afys

1, h

umer

us d

iafy

s 3, h

umer

us d

iafy

s med

fora

men

sin

1, h

umer

us d

iafy

s nä

ra d

ista

l epi

fys d

x 2

(1) f

ragm

ent.

HAN

D/F

OT: o

s lun

atum

1, o

s sca

phoi

deum

3, o

s sca

phoi

de-

um si

n 1,

os s

caph

oide

um d

x 1,

os c

unei

form

e m

ed d

x 1,

os c

unei

form

e la

t 1, t

alus

sin

3 (2

), os

navi

cula

re si

n+dx

2, M

T III

sin

prox

1, M

C II

dx p

rox

1, M

C I c

aput

1, M

T I s

in ca

put 1

, MP

dist

8,

MP

corp

us 8

, MP

prox

10,

MC

IV d

x 1,

PH

III p

es I s

in+d

x (1

tub,

1 ”h

el”)

2, P

H II

I pes

II-V

2,P

H II

I m

anus

I tub

1, P

H II

I man

us II

-V ”h

ela”

6 (5

), os s

esam

oide

us 2

, PH

I pes

I cap

ut 2

, PH

I pes

I pro

x 1,

PH

I pes

I cor

pus 1

, PH

I-II

corp

us 1

5, P

H I-

II ca

put 1

7, P

H I-

II pr

ox 1

3, P

H II

pes

2 fr

agm

ent.

818

521,

2

489

4018

Bran

dlag

erO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.38

490

4018

Bran

dlag

erBB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

304,

5

491

4018

Bran

dlag

erBB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Bulla

tym

pani

ca si

n 1,

par

s pet

rosa

2 (1

), den

tes 1

4, fe

mur

dx

2, fe

mur

sin

1, h

umer

us d

x 1,

hu

mer

us d

ista

l epi

fys (

lös)

1, r

adiu

s 1, u

lna

dx 1

, tib

ia d

x 1,

MP

3, P

H I 2

, PH

2 fr

agm

ent.

325,

2

492

4018

Bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Oid

ent.

34,7

493

4018

Bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,8

494

4018

Bran

dlag

erO

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

capr

a hi

r-cu

s)M

1-M

2 m

axill

a dx

2 (1

) fra

gmen

t.2

2,3

495

4018

Bran

dlag

erO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.), Li

tet d

äggd

jur

Oid

ent.

0,6

496

4018

Bran

dlag

erO

BTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Fi

bula

dia

fys 1

frag

men

t.1

0,5

497

4018

Bran

dlag

erO

BN

öt (B

os ta

urus

)P3

–4 m

axill

a 1

frag

men

t.1

2,7


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

498

4018

Bran

dlag

erS

Fisk

(Pis

ces s

p.)

Vert

ebra

11

0,1

499

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,6

500

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.1,

1

501

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVBB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Den

s mol

ar a

nlag

1, P

H II

capu

t 1 fr

agm

ent.

20,

2

502

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVO

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

1/M

2 m

axill

a dx

1 fr

agm

ent.

12,

9

503

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVO

BFi

sk (P

isce

s sp.

), kar

pfisk

art?

Vert

ebra

.1

0,1

504

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.),

Stör

re g

räsä

tare

Oid

ent.

6,9

505

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

MT

dist

al e

pify

s och

corp

us 2

(1), o

ssa

long

a 3

frag

men

t.5

2,4

506

4018

Bran

dlag

er, S

Ö

KVBB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

4

507

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.3,

4

508

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 1

1, ca

lvar

ium

2, c

alva

rium

upp

spj m

ed su

tur 1

, den

s PM

1, s

capu

la 2

, cos

tae

8,

ossa

long

a di

afys

2 (1

), PH

2, o

iden

t 7 (2

gra

m).

3612

,3

509

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,4

510

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

OB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

PM 2

–3 m

andi

bula

1 fr

agm

ent.

10,

3

511

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)O

s fro

ntal

e or

bita

dx

1, d

ens m

olar

anl

ag 1

, den

s ape

x 1,

calc

aneu

s dx

1 fr

agm

ent.

42,

6

512

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.1,

4

513

4018

Bran

dlag

er, S

V de

len

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.12

,7


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

514

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)KR

ANIU

M: K

rani

um 1

4, ca

lvar

ium

upp

spj 9

8, ca

lvar

ium

upp

spj (

mer

slät

a) 1

3, ca

lvar

ium

34,

ca

lvar

ium

med

sutu

r 2, c

alva

rium

upp

spj m

ed su

tur 3

, os t

empo

rale

med

sutu

ra sq

uam

osa

2, o

s te

mpo

rale

med

sutu

r mot

os o

ccip

itale

2, o

s tem

pora

le m

ed su

tur 1

, os t

empo

rale

pro

c mas

t dx

(hel

) 1, o

s tem

pora

le in

vid

proc

mas

t 2, o

s tem

p pr

oc m

ast f

ragm

ent 3

, os t

empo

rale

pro

c zyg

dx

1, o

s zyg

omat

icum

pro

c fro

ntal

is si

n 1,

os z

ygom

atic

um p

roc f

ront

alis

sin

1, o

s zyg

mat

icum

pro

c fr

onta

lis d

x 1,

os f

ront

ale

med

mar

go su

pra-

orbi

talis

med

sutu

r sin

(3) 1

, os f

ront

ale

mar

go

supr

a-or

bita

lis d

x (in

cisu

ra) 1

, os o

ccip

itale

2, b

asi s

phen

occi

pita

lis 4

, max

illa

1, m

axill

a m

ed

alve

oler

för I

-P1

dx 1

, max

illa

proc

fron

talis

sin

1, m

andi

bula

ling

ula

man

dibu

lae

sin+

dx 2

, m

andi

bula

vert

ikal

ram

us d

x 1,

man

dibu

la p

roc c

or si

n 1,

man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

sin

(alv

eole

r för

C-P

2, sa

mm

anvä

xnin

g al

veol

för M

1) 1

(pas

snin

g m

ed m

andi

bula

sin+

dx i

bran

dlag

er sc

h XI

II), d

en a

pex

PM m

andi

bula

1, d

ens a

pex

mol

ar 1

, BÅL

: ver

t pro

c art

5, v

ert p

roc

spin

2, v

ert 1

, ver

t cer

v cor

pus 3

(3), v

ert c

erv p

roc a

rt 2

, ver

t tho

r cor

pus 2

, ver

t cor

pus 4

, cos

tae

30, E

XTRE

MIT

ETER

: cla

vicu

la e

xtre

mita

s acr

omia

lis 1

, cla

vicu

la 1

, sca

pula

(?) 7

, os c

oxa

acet

abu-

lum

1, o

s cox

a (?

) 5, r

adiu

s dia

fys s

in 1

, rad

ius p

roxi

mal

epi

fys 1

, hum

erus

dis

tal e

pify

s 2,

hum

erus

dia

fys 2

, uln

a pr

oxim

al le

d 1,

uln

a di

afys

dx

1, p

atel

la 1

, oss

a lo

nga

50, H

AND

/FOT

: os

navi

cula

re si

n 1,

MP

corp

us 1

, pha

lanx

3 fr

agm

ent.

327

217,

9

515

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.28

516

4018

Bran

dlag

er, V

de

len

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)D

ens 1

, oid

ent 2

6 fr

agm

ent (

3,4

gram

).27

3,6

517

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 6

, cal

variu

m u

ppsp

m su

tur 2

, den

s ape

x 3,

max

illa

proc

fron

t sin

1, m

axill

a 1,

os

nas

ale

sin1

, PH

I pro

x 1,

oss

a lo

nga

11, o

iden

t 6 fr

agm

ent (

0,8

gram

).32

25,7

518

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)D

ens 6

, man

dibu

la 3

, ver

t cau

d 1,

T4+

5 si

n 2

(1), t

alus

2, M

P II

elle

r IV

corp

us 1

, PH

II ca

put 1

, PH

I-I

I pro

x ep

i 1 fr

agm

ent.

1720

519

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Vert

ebra

6, c

osta

1, M

T II

prox

epi

s sin

1, p

hala

nx I c

aput

1 fr

agm

ent.

92,

6

520

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

7,9

521

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

OB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Inc m

andi

bula

1, m

olar

1 fr

agm

ent.

20,

7

522

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

MC

corp

us 1

frag

men

t.1

2,3

523

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

SSl

idho

rnsd

jur (

Bovi

dae

sp.)

Den

s 6 fr

agm

ent.

61,

3


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

524

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.8,

7

525

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

P co

rpus

2, P

H II

capu

t 1 fr

agm

ent.

30,

7

526

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)D

ens m

olar

4, a

pex

mol

ar 1

frag

men

t.5

0,7

527

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.61

,6

528

1005

37Ö

verla

grar

A4

018

och

4206

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.14

2,8

529

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

OB/

SD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.2,

3

530

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

OB/

SFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

1–2

man

dibu

la d

efek

t 1.

11,

6

531

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj. 7

, os p

arie

tale

med

sutu

ra sq

uam

osa

3, ve

rt ce

rv p

roc a

rt cr

an e

t cau

d 1,

vert

co

rpus

3, v

ert t

hor p

roc a

rt cr

an 1

, ver

t lum

b pr

oc sp

in 1

, tib

ia fo

ram

en n

utric

ium

sin

3 (2

), oss

a lo

nga

23 (1

9), p

hala

nx co

rpus

2, o

iden

t. 5

frag

men

t (1,

5 gr

am).

4953

,2

532

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.69

,4

533

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Cr

aniu

m 3

, os l

acrim

ale

dx 1

, orb

ita 1

, mol

ar fr

agm

ent 7

, ape

x m

olar

1, M

T IV

pro

x ep

i sin

1,

phal

anx

I cap

ut 1

frag

men

t.15

3,5

534

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Max

illa

med

alv

eol f

ör M

1-M

2 si

n 1,

den

s ape

x 2,

MP

dist

epi

1, p

hala

nx I h

el 1

, pha

lanx

III k

lode

l 1

frag

men

t.6

2,8

535

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

SN

öt (B

os ta

urus

)Ve

rt lu

mb

proc

art

caud

1 fr

agm

ent.

11,

3

536

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)Cr

aniu

m 1

, man

dibu

la 6

, max

illa

1, M

C II

prox

epi

dx

1 fr

agm

ent.

99

537

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBFå

gel (

Aves

sp.)

PH I,

Dig

I ant

erio

r 1 fr

agm

ent.

10,

1


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

538

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.6,

8

539

4206

Bran

dlag

er

krin

g ur

nan

F326

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.62

,6

540

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m u

ppsp

jällk

ade

4, ca

lvar

ium

2, o

s tem

pora

le su

tura

squa

mos

a 1,

os t

empo

rale

1, o

ssa

long

a? 2

, oid

ent 9

frag

men

t (1,

7 gr

am).

198,

9

541

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)M

axill

a m

ed a

lveo

l för

P3

och

P4 (r

ovta

nden

) dx

1, ve

rt th

or co

rpus

1, v

ert 2

, fem

ur p

rox

epi d

x 1,

tib

ia d

ist e

pi si

n 1,

os s

esam

oide

us 1

, PH

II ko

mpl

ett 3

(2), P

H II

kom

plet

t 1, P

H II

I 1 fr

agm

ent.

128,

2

542

4206

1000

27Be

nkon

c AO

B/S

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,9

543

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Den

s 11,

os t

empo

rale

fäst

e dx

1, o

s tem

pora

le d

x 1,

man

dibu

la/m

axill

a al

veol

1, c

osta

capu

t co

stae

3, v

erte

bra

corp

us (m

etaf

ys) 1

, epi

fysp

latt

a lö

s ver

t tho

r 1, v

erte

bra

proc

spin

1, a

tlas 2

(1),

MC

corp

us 2

(1), o

s ses

amoi

deus

def

ekt 1

frag

men

t.

2544

,7

544

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

124,

8

545

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

8,6

546

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Fåge

l (Av

es sp

.)/Li

ten

djur

art (

Anim

alia

sp.)

Oid

ent.

40,

4

547

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Os t

empo

rale

pro

c zyg

dx

1, m

andi

bula

corp

us m

andi

bula

e 4,

man

dibu

la ca

put m

and

dx 1

, den

s ap

ex 2

, anl

ag m

olar

1, a

nlag

cani

nus (

galt?

) 1, k

rani

um 1

, cal

cane

us p

rox

met

a si

n 1,

talu

s 1

frag

men

t.

133,

6

548

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/ca

pra

hir-

cus)

Calc

aneu

s pro

x m

eta

sin

1 fr

agm

ent.

11,

3

549

4206

1000

27Be

nkon

c ABB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

110,

2

550

4206

4267

Benk

onc B

SFå

gel (

Aves

sp.)?

Cost

ae 1

frag

men

t. 1

0,2

551

4206

4267

Benk

onc B

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Ba

si sp

heno

ccip

italis

(juv

) 1, c

rani

um 3

, MT

IV p

roxi

mal

epi

fys d

x 1,

PH

III h

el 2

(1) f

ragm

ent

71,

7

552

4206

4267

Benk

onc B

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

C pr

oxim

al e

pify

s 2 (1

) fra

gmen

t.2

1

553

4206

4267

Benk

onc B

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

MC

dist

al e

pify

s 1 fr

agm

ent.

10,

3

554

4206

4267

Benk

onc B

OB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Max

illa

med

M1

och

M2

sin

4 (1

) fra

gmen

t.4

5,4

555

4206

4267

Benk

onc B

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

2,9

556

4206

4267

Benk

onc B

OB

Fisk

(Pis

ces s

p.), S

tröm

min

g (C

lupe

a ha

reng

us)

Vert

ebra

1 fr

agm

ent.

10,

01

557

4206

4267

Benk

onc B

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.4,

5


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

558

4206

4267

Benk

onc B

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)D

ens 1

, ver

t pro

c art

1, c

osta

capu

t 1, M

P II

elle

r IV

corp

us 2

, PH

II n

ära

capu

t 1 fr

agm

ent.

68,

7

559

4206

4267

Benk

onc B

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Den

s ape

x 2,

axi

s pro

c spi

n 1,

vert

corp

us 1

, ver

t cau

d 1,

MP

dist

epi

och

corp

us 2

(1), P

H I c

aput

1,

PH II

I 1 fr

agm

ent.

96,

1

560

4206

4267

Benk

onc B

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.60

,96

561

4206

4267

Benk

onc B

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.94

,2

562

4206

4267

Benk

onc B

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 5

, cal

variu

m 1

, den

s ape

x 1,

os t

empo

rale

1, o

s tem

pora

le m

ed su

tura

sq

uam

osa

1, o

s sph

enoi

dale

dx

1, o

s sph

enoi

dale

2 (1

), ver

t pro

c spi

n 1,

oss

a lo

nga

6, o

s se

sam

oide

us 1

, PH

3, o

iden

t 11

frag

men

t (1,

4 g)

.

3414

,9

563

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m u

ppsp

j med

sutu

r 1, c

alva

rium

upp

spj 1

, den

s ape

x 1,

vert

ebra

thor

acic

us co

rpus

5,

vert

ebra

lum

balis

corp

us 2

, ver

tebr

a co

rpus

frag

men

t 17,

vert

ebra

4, s

acru

m co

rpus

2, o

s cox

a ac

etab

ulum

och

cris

ta il

iaca

8, f

emur

capu

t fem

oris

dx

2 (1

), PH

I pes

I cap

ut 1

, oid

ent 3

3 fr

agm

ent (

6 gr

am).

7788

564

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Vert

ebra

lum

balis

corp

us 3

, ver

tebr

a 17

, os c

oxa

acet

abul

um si

n 1,

os c

oxa

acet

abul

um d

x 2

(1)

(blå

), os c

oxa

1 (b

lå), o

s cox

a 4,

fem

ur ca

put f

emor

is d

x 2

(1), s

capu

la ca

vita

s gle

noid

alis

1,

scap

ula

1, P

H II

def

ekt 9

(1), P

H II

I 1 fr

agm

ent.

4212

4,9

565

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26BB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

T2+3

dx

hel 1

.1

0,3

566

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,5

567

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

101,

3

568

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

62,4

569

4206

1000

37G

ravu

rnan

F3

26O

BFå

gel (

Aves

sp.)

Os o

ccip

itale

1, t

ibio

tars

us d

iafy

s 2, o

s lon

gum

dia

fys 3

(fem

ur?)

frag

men

t.6

0,1

570

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m u

ppsp

j med

sutu

r 1, o

s fro

ntal

e m

argo

supr

a-or

bita

lis 1

, os l

ongu

m 1

, oid

ent 2

fr

agm

ent (

0,8

gram

.5

8,4

571

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Den

s 1 fr

agm

ent.

10,

2

572

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)O

s occ

ipita

le, p

roc s

in 1

frag

men

t.1

0,4

573

4206

1000

28Be

nkon

c CO

BTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Ti

bia

dist

al m

etaf

ys d

x 1

frag

men

t.1

0,6

574

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Os t

empo

rale

dx

1 fr

agm

ent.

11,

6

575

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

17,8

576

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

7,6

577

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

MP

dist

al e

pify

s (lö

s) 1

frag

men

t.1

0,2


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

578

4206

1000

28Be

nkon

c CO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

6

579

4206

1000

28Be

nkon

c CBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

2,3

580

4206

Lage

r 11

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.),

Mel

lans

tort

däg

gdju

rO

iden

t.1,

2

581

4206

Lage

r 11

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

3

582

4206

Lage

r 11

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Vert

lum

b pr

oc a

rt 3

(1) f

ragm

ent.

30,

9

583

4206

Rens

fynd

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.),

Stör

re g

räsä

tare

Oid

ent.

2,8

584

4206

Rens

fynd

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

5

585

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.15

,8

586

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BN

öt (B

os ta

urus

)M

1/M

2 m

axill

a dx

def

ekt 1

, pha

lanx

I cap

ut 1

frag

men

t2

17,8

587

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)Pd

4 m

andi

bula

sin

hel 1

, axi

s den

s axi

s 1, c

alca

neus

sin

1, C

u si

n 1,

MC

prox

imal

epi

fys 1

fr

agm

ent.

54,

6

588

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BFi

sk (P

isce

s sp.

)Co

sta

1.1

0,1

589

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Den

s 5, p

rem

axill

are

sin

1, m

axill

a m

ed a

lveo

ler 2

(1), m

andi

bula

/max

illa

1, ve

rt th

or co

rpus

1,

hum

erus

dia

fys d

x (d

ålig

t brä

nd) 1

, fem

ur d

iafy

s 1, M

P II

elle

r IV

corp

us 1

, tal

us 1

, os s

esam

oide

-us

1, C

2 si

n 1,

pha

lanx

I cap

ut 1

, pha

lanx

II p

roxi

mal

epi

fys 1

, pha

lanx

III 1

frag

men

t.

1929

,4

590

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Den

s 3, o

s occ

ipita

le co

ndyl

us o

ccip

italis

dx

1, o

s occ

ipita

lis co

ndyl

us o

ccip

italis

dx

(juv/

inf)

1,

calc

aneu

s - e

pify

s 1, M

P co

rpus

1 (j

uv/in

f) fr

agm

ent.

73,

9

591

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erS

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

4,1

592

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m 2

, cal

variu

m u

ppsp

j. 23,

calv

ariu

m u

ppsj

med

sutu

r 11,

den

s ape

x 2,

man

dibu

la p

roc

cor s

in 1

, max

illa

med

alv

eole

r 2, m

andi

bula

med

alv

eol 1

, os z

ygom

atic

um p

roc z

yg si

n 2

(1),

sacr

um fa

cies

1, v

ert t

hor c

orpu

s 2, v

ert 8

, cos

ta 1

, sca

pula

3, o

ssa

long

a 7,

tibi

a di

afys

1, P

H II

I m

anus

tube

rosi

tas 1

frag

men

t.

6846

,4

593

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

B/S

Fåge

l (Av

es sp

.)O

iden

t.2

0,3

594

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

B/S

Fåge

l (Av

es sp

.)O

iden

t.2

0,1

595

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)O

s occ

ipita

le o

ch o

s par

ieta

le si

n 1,

os z

ygom

atic

um p

roc z

ygom

atic

um d

x 1,

den

s ape

x 2,

cost

a 1,

vert

ebra

cerv

ikal

is p

roc a

rt 1

, rad

ius d

iafy

s 1 fr

agm

ent.

75

596

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.),

Mel

lans

tort

däg

gdju

rO

iden

t.4,

6

597

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

MP

dist

al e

pify

s 2 (1

), PH

III 1

frag

men

t.3

0,4


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

598

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

222,

6

599

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

93,7

600

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

1359

,3

601

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

2538

,8

602

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.90

,7

603

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

41,7

604

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BFi

sk (P

isce

s sp.

)Cr

aniu

m 3

, ver

tebr

a 2

frag

men

t (1

ev la

x- e

ller s

ikfis

kart

).5

0,3

605

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)M

andi

bula

corp

us 1

, Pd4

max

illa

dx 1

, hum

erus

dis

tal d

iafy

s dx

(inf)

1, t

ibia

dis

t epi

dx

1,

calc

aneu

s pro

x ep

i lös

1, M

P di

st e

pi 1

, PH

I cap

ut 1

, PH

I cap

ut (i

nf) 1

, PH

II ca

put 1

, PH

III 1

fr

agm

ent.

104,

1

606

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Corn

u 1,

den

s 1, p

ars p

etro

sa d

x 1,

capu

t man

dibu

lae

dx 1

, tib

ia d

ist m

eta

dx 1

, Cu

sin

1, C

2+3

dx

1, C

4 dx

1, M

C di

stal

met

a (s

vart

)+ lö

s dis

t epi

3 (1

), MC

prox

epi

och

corp

us si

n 3

(1), M

C di

st

met

a 1,

MP

corp

us 1

, MP

dist

epi

1, P

H II

pro

x ep

i 1, P

H I p

rox

epi l

ös 1

frag

men

t.

1916

,2

607

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)Bu

lla ty

mpa

nica

dx+

sin

2, o

s tem

pora

le fl

ärp

dx+s

in 2

, max

illa

med

alv

eol f

ör P

4-M

2 dx

1,

max

illa

med

alv

eol f

ör P

3-P4

sin

1, m

axill

a m

ed a

lveo

l för

M1-

M2

sin

1, m

axill

a m

ed a

lveo

l 1,

man

dibu

la m

ed a

lveo

ler 6

, den

s 12,

vert

ebra

corp

us 2

5, ve

rteb

ra p

roc 1

15, a

tlas 1

, axi

s 2, v

cerv

1,

v cau

d 11

, hum

erus

dis

t epi

dx

1, fe

mur

capu

t dx

1, p

atel

la 1

, uln

a pr

ox e

pi d

x+si

n 4

(2), u

lna

sin

1, u

lna

dist

epi

dx

1, ra

dius

pro

x ep

i dx

1, ra

dius

dis

t epi

dx

1, fe

mur

dis

t epi

2, t

ibia

dis

t epi

dx

2 (1

), tib

ia p

rox

epi s

in 1

, tib

ia p

rox

epi d

x 1,

tibi

a di

st e

pi d

x 1,

fibu

la e

pi 1

, hum

erus

pro

x ep

i 1,

ulna

dia

fys s

in 1

, hum

erus

dia

fys s

in 1

, hum

erus

dia

fys 3

, rad

ius d

iafy

s 1, o

ss lo

nga

2, o

s se

sam

oide

us 4

, Cr+

Ci d

x 1,

T3

dx 1

, Cu

1, C

u dx

1, T

3 dx

1, C

a si

n 1,

T4

dx 1

, Tc 1

, cal

cane

us si

n 2,

C4

1, M

P di

st e

pi 1

0, M

P/PH

corp

us 1

5, M

C III

pro

x ep

i dx

1, M

C I p

rox

epi 1

, MC

V pr

ox e

pi d

x 1,

M

T III

pro

x ep

i dx

1, M

T IV

pro

x ep

i dx

1, P

H I c

aput

9, P

H I c

aput

och

pro

x ep

i 2, P

H I p

rox

epi 8

, PH

II

capu

t+pr

ox e

pi 1

1, P

H II

I 6 fr

agm

ent.

192

111,

5

608

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Os o

ccip

itale

cond

occ

sin

1, o

s fro

ntal

e or

bita

1, o

s tem

pora

le p

ars p

etro

sa si

n 1,

os te

mpo

rale

ör

onöp

pnin

g 1,

man

dibu

la co

rpus

man

dibu

la 1

3, m

andi

bula

pro

c cor

sin

1, m

axill

a 10

, den

s pm

/m 1

15, d

ens i

nc 4

6, ve

rt co

rpus

12,

vert

pro

c 15,

vert

epi

pla

ttor

lösa

3, c

osta

capu

t 3, v

ert

caud

6, ,u

lna

prox

led

sin

1, ra

dius

pro

x ep

i 1, h

umer

us d

iafy

s dx

1, h

umer

us d

iafy

s 3 (1

), rad

ius/

ulna

dia

fys 1

, MP

II el

ler I

V co

rpus

15,

MP

III co

rpus

1, M

C pr

ox e

pi si

n 1,

MT

prox

1, M

C pr

ox 1

,os

sesa

moi

deus

8 (7

), Cr s

in 1

, C3

dx 2

, C3

sin

1, T

3 dx

1, T

c sin

2 (1

), cal

cane

us si

n 1,

talu

s 3, t

alus

dx

2, ta

lus s

in 2

, PH

I-II

capu

t 1, P

H I c

aput

4, P

H II

2, P

H II

capu

t 1, P

H II

I 15

frag

men

t.

300

430

609

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Fåge

l (Av

es sp

.)/Li

ten

djur

art (

Anim

alia

sp.)

Oid

ent.

171,

7


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

610

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Os f

ront

ale

med

sutu

r mot

os n

asal

e si

n+dx

1, o

s fro

ntal

e m

argo

supr

a-or

bita

lis 1

, os f

ront

ale

mar

go su

pra-

orbi

talis

dx

1, o

s fro

ntal

e cr

ista

fron

talis

1, o

s nas

ale

dx 1

, os z

ygom

atic

um p

roc z

yg

dx 2

(1), o

s par

ieta

le m

sut s

quam

osa

och

sut c

oron

alis

1, o

s occ

ipita

le m

ed su

t lam

bdoi

dea

1, o

s te

mpo

rale

sut s

quam

osa

3, o

s tem

pora

le p

ars p

etro

sa d

x 2,

os t

empo

rale

när

a pr

oc m

ast m

ed

sut d

x 1,

os t

empo

rale

när

a pr

oc m

ast 4

, os t

empo

rale

pro

c spi

n 1,

calv

ariu

m u

ppsp

j 129

, ca

lvar

ium

14,

calv

ariu

m m

sutu

r 10,

calv

ariu

m u

ppsp

j m su

tur 3

6, m

andi

bula

sin

med

alv

eol f

ör

M2

och

M3

1, m

andi

bula

dx

med

M2

och

M3

1, m

andi

bula

corp

us m

andi

bula

e m

ed a

lveo

l 5,

man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

1, m

andi

bula

capu

t man

dibu

lae

sin+

dx 2

(sam

ma

ind)

, max

illa

med

alv

eol 1

, den

s ape

x 6,

M3

hel 1

, axi

s den

s axi

s 1, v

ert c

orpu

s 7, v

ert c

erv c

orpu

s 6 (4

), ver

t th

or 7

(5), v

ert p

roc s

pin

4, ve

rt lu

mb

proc

art

2, v

thor

pro

c art

3, v

cerv

pro

c art

2, v

ert 7

, ver

t pro

c 11

, cos

ta co

rpus

88,

capu

t cos

tae

5, o

s cox

a os

pub

is d

x 1,

tibi

a di

afys

6, u

lna

prox

imal

led

1,

fibul

a pr

ox e

pi 1

, oss

a lo

nga

(fibu

la, u

lna

radi

us) 1

1, fe

mur

dia

fys 1

, oss

a lo

nga

18, c

alca

neus

si

n+dx

3 (2

), os n

avic

ular

e 1,

MP

corp

us 6

, MT

V co

rpus

1, M

P ca

put 5

, MP

prox

imal

epi

fys 3

, MT

I ca

put s

in 1

, PH

I-II

capu

t 6, P

H I-

II pr

oxim

al e

pify

s 7, P

H I-

II co

rpus

4, P

H II

pes

2, P

H II

I pes

1 1

, PH

III

man

us 5

, PH

III p

es 1

frag

men

t, oi

dent

35

frag

men

t (15

,4 g

ram

).

490

284,

9

611

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BN

öt (B

os ta

urus

)O

s tem

pora

le p

ars p

etro

sa si

n 1,

M1/

M2

man

dibu

la d

x 1,

radi

us lö

s dis

t epi

sin

1, ti

bia

lös p

rox

epi s

in 1

, Ci d

x 1,

MP

dist

epi

2, M

C pr

ox e

pi si

n 1,

PH

I cap

ut 4

, PH

I pro

x ep

i 1 fr

agm

ent.

1353

,7

612

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BSl

lidho

rnsd

jur (

Bovi

dae

sp.)

Den

s mol

ar 1

0 fr

agm

ent.

105,

3

613

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erO

BTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)O

s lac

rimal

e dx

1, in

c man

dibu

la 1

, man

dibu

la m

ed M

1 (u

tan

nötn

) sin

3 (1

), max

illa

med

mol

ar

3 (1

), anl

ag m

olar

1, o

s cox

a ac

etab

ulum

sin

1, fi

bula

dis

t epi

sin

1, h

umer

us d

ist e

pi d

x 1,

fem

ur

prox

epi

lös 1

, tib

ia d

ist e

pi lö

s 1, M

C IV

sin

prox

1 fr

agm

ent.

1526

,2

614

4206

Lage

r 8/

bran

dlag

erBB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Orb

ita si

n 2

(1), o

rbita

dx

1, o

s lac

rimal

e dx

1, c

rani

um 4

, max

illa

alve

ol 1

, man

dibu

la co

rpus

m

andi

bula

e m

ed a

lveo

ler d

x 2,

man

dibu

la co

rpus

man

d m

ed a

lveo

ler s

in 1

, den

s 17,

den

s ape

x 7,

tibi

a pr

ox m

eta+

prox

epi

+dis

t met

a si

n 8

(1) (

sved

d), f

emur

dis

t epi

dx

1, Tc

sin

2, M

T III

pro

x si

n 1,

MT

IV p

rox

sin

1, M

T III

pro

x ep

i dx

1, M

P di

st e

pi lö

s 4, M

P di

st m

eta

1, P

H II

capu

t 1, P

H II

-p

rox

epi 2

, PH

I -pr

ox e

pi 1

, PH

I def

ekt m

lös p

rox

epi 2

(1), P

H I c

aput

6, P

H I d

efek

t - p

rox

epi 2

, PH

II d

efek

t - p

roxi

epi

3, P

H II

pro

x ep

i 1, P

H II

I 4 (t

re sm

å) fr

agm

ent.

5227

,4

615

4206

Lage

r 10

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

1,9

616

4206

Lage

r 10

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

2

617

4206

Lage

r 10

OB

Nöt

(Bos

taur

us)

M1-

M2

max

illa

sin

1, sc

apul

a ca

vita

s gle

noid

alis

dx

1 fr

agm

ent.

239

,4

618

V om

A10

0019

(s

ot)

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)Ti

bia

diaf

ys 1

frag

men

t.1

2,3

619

4240

A420

6, La

ger

10, k

antr

änna

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

10,7

620

4240

A420

6, La

ger

10, k

antr

änna

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.9,

6

621

4240

A420

6, La

ger

10, k

antr

änna

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Den

s mol

ar 6

frag

men

t.6

0,5


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

622

1055

010

567

V om

A10

647

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.3,

3

623

1004

9342

75O

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.1,

5

624

1004

9342

75BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

21,6

625

1004

9342

75BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,6

626

1004

9342

75BB

Fåge

l (Av

es sp

.)Ca

rpom

etac

arpu

s pro

x ep

i dx

1 fr

agm

ent.

10,

5

627

1004

9342

75BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Den

s 2, M

T pr

ox e

pi si

n 1,

PH

I 1 fr

agm

ent.

43,

8

628

1004

9342

75BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m u

ppsp

j 6, o

iden

t. 8

frag

men

t (1

gram

).14

2,2

629

1004

9342

75BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

18,5

630

1005

1610

065

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.11

,2

631

1005

1610

065

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

6, c

alva

rium

m su

tur 1

, ver

tebr

a pr

oc 1

, cos

ta 2

, uln

a pr

oxim

al le

d 1,

os l

ongu

m 2

fr

agm

ent.

137

632

1005

1610

065

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.8,

1

633

1005

1610

065

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Phal

anx

II 2

frag

men

t.2

0,3

634

1005

1610

626

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.37

,8

635

1005

1610

626

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.6,

8

636

1005

1610

626

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)M

andi

bula

med

alv

eole

r 1, o

s lon

gum

2 fr

agm

ent.

32,

6

637

1005

1610

626

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)Ve

rteb

ra co

rpus

1, v

ert p

roc 1

, cal

cane

us si

n 1

frag

men

t.3

9,6

638

1005

1610

626

BBFi

sk (P

isce

s sp.

), Gäd

da (E

sox

luci

us)

Den

tale

20,

1

639

1005

1610

626

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

capr

a hi

r-cu

s)Co

rnu

1, co

sta

1 fr

agm

ent.

20,

8

640

1005

1610

626

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Capu

t man

dibu

lae

sin

1 fr

agm

ent

10,

3

641

1005

1624

08La

ger 9

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.2

642

1005

1624

08La

ger 3

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 1

, os l

ongu

m d

iafy

s 1 fr

agm

ent.

21,

4

643

1005

1624

08La

ger 3

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.1

644

1005

1624

08La

ger 3

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.2,

4

645

1005

1624

08La

ger 3

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Phal

anx

I cap

ut 1

frag

men

t.1

0,2

646

1005

1624

08La

ger 8

OB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/ca

pra

hir-

cus)

Tibi

a di

afys

1 fr

agm

ent.

17,

1

647

1005

1624

08La

ger 8

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,1


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

648

1005

1624

08La

ger 8

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.31

,2

649

1005

1624

08La

ger 8

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

2, c

alca

rium

upp

spj 5

frag

men

t.7

2,8

650

1005

1624

08La

ger 8

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.14

,8

651

1005

1624

08La

ger 8

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)Ve

rt ce

rv p

roc a

rt 1

frag

men

t.1

3,3

652

1005

1624

08La

ger 8

BBFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

capr

a hi

r-cu

s)M

P pr

oxim

al e

pify

s 1 fr

agm

ent.

10,

3

653

1005

1624

08La

ger 1

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.5

654

1005

1624

08La

ger 1

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.1,

9

655

1005

1624

08La

ger 1

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ca

lvar

ium

upp

spj 3

frag

men

t.3

0,4

656

1005

1624

08La

ger 1

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

4,7

657

2408

1062

7O

BTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)M

andi

bula

sin

med

P3-

M3

4 (1

) fra

gmen

t.4

39,7

658

2408

1062

7O

BN

ötbo

skap

(Bos

taur

us)

Os f

ront

ale

dx 2

(1) f

ragm

ent.

210

,1

659

2408

1062

2BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

7,4

660

2408

1062

2O

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

capr

a hi

r-cu

s)Pd

4 m

axill

a dx

1.

10,

6

661

2408

1062

2O

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.), St

örre

grä

säta

reO

iden

t. 2,

4

662

2408

1064

0BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

12,1

663

2408

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

3,2

664

2408

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.12

,1

665

2459

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

3

666

1013

3BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

1,1

667

1023

3BB

Fisk

(Pis

ces s

p.), G

ädda

(Eso

x lu

cius

)D

enta

le 5

(1) f

ragm

ent.

50,

1

668

1048

510

501

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)O

s fro

ntal

e, su

tur m

ot o

s nas

ale

1, o

s occ

ipita

le 1

, os l

ongu

m 4

frag

men

t.6

8,4

669

1048

510

501

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.2,

1

670

1048

510

612

Rens

fynd

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.15

671

1048

510

613

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)O

s lon

gum

3 , o

iden

t 2 fr

agm

ent (

0,8

gram

).5

3,7

672

1048

510

613

BBO

iden

tifier

atO

iden

t.2,

3

673

1048

510

618

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.0,

1


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

684

4410

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ex

trem

itete

r: ra

dius

/uln

a 2,

tibi

a 5,

radi

us/u

lna/

fibul

a 9,

os l

ongu

m (m

ed tv

å öp

pna

epify

syto

r) 42

, sca

pula

/cox

ae 1

; bål

: cos

ta 1

8, ve

rteb

ra ce

rvic

alis

(1 o

fusi

oner

ad ko

tkro

pp) 2

, ver

tebr

a 10

, ha

nd/f

ot: m

etap

odiu

m 6

, pha

lang

es 4

; kra

nium

: cal

variu

m 1

56, m

axill

a/m

andi

bula

4, t

empo

-ra

le: p

ars p

etro

safr.

2, d

ens (

rot)

1, o

best

. cra

nium

19.

281

84,9

685

4410

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)O

best

ämt b

ensl

ag 1

9.19

5,2

686

4410

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Kran

ium

: den

s (ro

t) 1.

10,

5

687

4410

BBFå

r/G

et (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)Ex

trem

itete

r: co

xae:

ace

tabu

lum

-iliu

m 2

, rad

ius d

ista

l epi

fys (

Ö) s

in 2

fr. f

rån

sam

ma

ben,

radi

us

dist

al-la

tera

l epi

fys (

Ö) d

xt 1

.5

2,8

688

4410

BBSl

idho

rnsd

jur (

Bovi

dae

sp.)

Kran

ium

: den

s 1.

10,

1

689

4410

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

best

ämt b

ensl

ag 6

6.66

20,7

690

4410

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

(bl a

den

s 6) 1

2.12

1,2

691

4410

BBO

iden

tifier

atO

best

ämt b

ensl

ag (e

j räk

nade

).40

,6

692

4410

BBTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)Kr

aniu

m: d

ens (

emal

j) 1.

10,

1

693

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ex

trem

itetr

: os l

ongu

m 1

4, co

stae

2, c

arpi

/tar

si 1

; kra

nium

: cal

variu

m 4

(var

av 1

pas

sbit

calv

ariu

mfr

(pro

tub.

occ

. inte

rna)

uta

nför

ben

konc

. dvs

bra

ndla

ger A

4060

, man

dibu

la 1

, fac

. m

and.

på

tem

pora

le si

n 1,

cran

ium

fr. ö

vr. 3

.

2613

,4

F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

674

Scha

kt V

IBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

1,4

675

Scha

kt V

IBB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

2,7

676

Scha

kt V

IBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

?O

iden

t.1,

3

677

1044

7Re

nsfy

ndO

BH

äst (

Equu

s cab

allu

s)M

andi

bula

dx

med

P3-

P4, M

1.1

109,

5

678

1878

1867

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

2,2

679

Scha

kt X

IVBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,5

680

Scha

kt X

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.3,

3

681

3026

OB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Mol

ar d

efek

t.1

28,9

682

1058

3V

om A

1064

7BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m 1

frag

men

t.1

0,3

683

1058

3V

om A

1064

7BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

1,4


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

694

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Han

d/fo

t: ph

alan

x 2,

dis

tal l

ed 1

.1

0,1

695

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

BBFå

r/G

et (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)Ex

trem

itete

r: tib

ia d

iafy

s 1.

11,

6

696

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

best

ämt b

ensl

ag 1

17.

117

35,7

697

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

BBO

iden

tifier

atO

best

ämt b

ensl

ag (e

j räk

nade

).73

,8

698

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

OB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Kran

ium

: den

s (em

alj)

1.1

0,1

699

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

OB

Fisk

(Pis

ces s

p.)

Obe

stäm

t ben

slag

1.

10,

1

700

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

OB

Stor

grä

säta

re (s

tor

herb

ivor

)Ex

trem

itete

r: os

long

um 1

17,

1

701

4060

4196

Fylln

ing

i st

enpa

ckni

ng

A404

7

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

17.

171,

5

702

4060

Bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

12;

bål

: cos

tae

2; h

and/

fot:

met

apod

ium

3; k

rani

um: c

alva

rium

17

(var

av 1

pas

sbit

calv

ariu

mfr

(pro

tub.

occ

. inte

rna)

från

F419

6.), c

rani

umfr.

övr

1.

3515

,6

703

4060

Bran

dlag

erBB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Kran

ium

: den

s inc

isiv

i man

dibu

la 1

, max

illa

1.2

1,2

704

4060

Bran

dlag

erBB

Fåge

l (Av

es sp

.)Ex

trem

itete

r: sc

apul

a pr

oxim

al si

n 1.

10,

1

705

4060

Bran

dlag

erBB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Kran

ium

: den

s 2.

20,

5

706

4060

Bran

dlag

erBB

Gna

gare

, san

nolik

t eko

rre

(Sci

urus

vulg

aris)

Extr

emite

ter:

tibia

dis

tal d

xt 1

.1

0,1

707

4060

Bran

dlag

erBB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)Ex

trem

itete

r: co

xae:

isch

ii-ac

etab

ulum

fr. (F

) dxt

1, a

tlas 1

, ver

t. ce

rv. 1

, ver

t. co

cc. 1

; han

d/fo

t: ta

rsi: T

3 si

n 1,

met

apod

ium

dis

tal 2

, pha

lanx

1: 1

, pha

lanx

2: 4

, pha

lang

es 1

; kra

nium

: den

s 1,

man

dibu

la fo

ssa

man

d si

n 1.

154,

9

708

4060

Bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

271

.27

192

,6

709

4060

Bran

dlag

erBB

Oid

entifi

erat

Obe

stäm

t ben

slag

(ej r

äkna

de).

142


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

710

4060

Bran

dlag

erO

BTa

msv

in (S

us sc

rofa

f. do

mes

ticus

)H

and/

fot:

phal

anx

3: 1

, pha

lanx

2 d

ista

l: 1; k

rani

um: d

ens:

inci

siv i

man

dibu

la 1

, pd4

dxt

i max

illa

1.4

2,6

711

4060

Bran

dlag

erO

BFå

r/G

et (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)H

and/

fot:

phal

anx

1 di

stal

: 1; k

rani

um: d

ens 2

.4

2,3

712

4060

Bran

dlag

erO

BFi

sk (P

isce

s sp.

)Bå

l: ver

tebr

a 1.

10,

1

713

4060

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

55.

5514

,9

714

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ex

trem

itete

r: fe

mur

dis

tal e

pify

sfr. (

F) 1

, os l

ongu

m 2

; han

d/fo

t: ph

alan

x 2:

1.

411

,6

715

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)?

Obe

stäm

t ben

slag

6.

61,

7

716

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Kran

ium

: max

illa

m a

lveo

l 1.

10,

3

717

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBFå

r/G

et (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)Bå

l: ver

t. co

cc. 1

; Kra

nium

: tem

pora

le fa

cies

man

d si

n 1.

20,

7

718

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

OB

Nöt

(Bos

taur

us)

Han

d/fo

t: se

sam

oide

us 1

.1

0,5

719

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)Ex

trem

itete

r: fe

mur

troc

hant

er te

rtiu

s dxt

1, T

2 si

n 1;

han

d/fo

t: ph

alan

x 2:

1, m

etap

odiu

m II

/V 1

; kr

aniu

m: d

ens 1

0.14

8,5

720

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBLi

ten

gnag

are,

sann

olik

t ek

orre

(Sci

urus

vulg

aris)

Han

d/fo

t: ta

lus 1

.1

0,1

721

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBSt

or g

räsä

tare

(Sto

r he

rbiv

or)

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

3; b

ål: v

erte

brae

6, c

osta

3; k

rani

um 1

.13

15,6

722

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBM

ella

nsto

rt d

äggd

jur

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

4; b

ål: c

osta

10,

vert

ebra

7; h

and/

fot:

carp

i/tar

si 2

, met

apod

ium

1.

247

723

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)Ex

trem

itete

r: os

long

um (1

ofu

sion

erad

epi

fysy

ta) 1

2; b

ål: v

erte

bra

8, co

sta

(m ca

rtil.

) 8; h

and/

fot:

carp

i/tar

si 8

, obe

stäm

t ben

slag

31;

kran

ium

: den

s 53,

cran

ium

19.

139

18,8

724

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

OB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Extr

emite

tr: o

s lon

gum

1; b

ål: v

erte

bra

2; h

and/

fot:

carp

i/tar

si 1

; obe

stäm

t ben

slag

6 (0

,7 g

).4

2,3


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

725

4425

Bran

dlag

er

unde

r och

krin

g ur

na F2

34

BBO

iden

tifier

atO

best

ämt b

ensl

ag (e

j räk

nade

).23

,2

726

4425

Bran

dlag

erBB

Mel

lans

tort

däg

gdju

rEx

trem

itete

r: os

long

um 1

.1

0,4

727

4425

Bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

3; b

ål: v

erte

bra

1.4

1,8

728

4425

Bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Extr

emite

tr: o

s lon

gum

1; b

ål: c

osta

1, v

erte

bra

5, K

rani

um 1

; obe

stäm

t ben

slag

6 (1

,4 g

).14

3,4

729

4425

Bran

dlag

erBB

Oid

entifi

erat

Obe

stäm

t ben

slag

(ej r

äkna

de).

6,5

730

4425

Urn

an (F

234)

BBM

änni

ska

(Hom

o sa

pien

s sa

pien

s)Ex

trem

itete

r: ra

dius

pro

x (fu

sion

erad

) 1, o

s lon

gum

12,

coxa

e 7;

bål

: cos

tae

5, ve

rteb

rae

6; h

and/

fot:m

etap

odiu

m 5

, pha

lanx

1: 1

; kra

nium

: cal

variu

m 1

1, zy

gom

atic

um vi

d or

bita

sin

1, te

mpo

-ra

le: p

ars p

etro

sa si

n 1,

man

dibu

la 1

, max

illa

2, cr

aniu

m o

best

. 2; o

best

ämt b

ensl

ag 7

(2,6

g).

6264

,3

731

4425

Urn

an (F

234)

BBH

und

(Can

is fa

mili

aris)

Extr

emite

ter:

hum

erus

pro

x dx

t (F)

1, u

lna

diaf

ys 2

, fem

ur p

rox

(F) s

in 1

, fem

ur p

rox

(hal

v kul

a)

dxt 1

; bål

: ver

t cer

v 1; h

and/

fot:

calc

aneu

s dxt

1, s

esam

oide

us 1

, met

apod

ium

dis

t 1, p

hala

nx 1

: 5

fr; k

rani

um: t

empo

rale

sin

1, d

ens 4

.

1921

,6

732

4425

Urn

an (F

234)

BBH

äst (

Equu

s cab

allu

s)Ex

trem

itete

r : co

xae

ilium

1, c

oxae

ace

tabu

lum

-isch

ii (F

) dxt

1; b

ål: c

osta

e 4,

vert

cocc

1; h

and/

fot:

calc

aneu

s dxt

1, c

alca

neus

sin

1, p

hala

nx 3

(näs

tan

kom

plet

t): 1

; kra

nium

: den

s 7.

1746

,9

733

4425

Urn

an (F

234)

BBFå

r/G

et (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)H

and/

fot:

phal

anx

2: 1

.1

0,5

734

4425

Urn

an (F

234)

BBD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

best

ämt b

ensl

ag 2

19.

219

104

735

4425

Urn

an (F

234)

BBO

iden

tifier

atO

best

ämt b

ensl

ag 8

10.

67,7

736

4425

Urn

an (F

234)

OB

Fåge

l (Av

es sp

.)D

elar

från

en

hel f

ågel

(juv

enil,

ofus

ione

rade

ben

slag

): co

raco

ideu

m: d

xt 1

, sca

pula

sin

1 dx

t 1,

hum

erus

: sin

1 p

rox

dxt 1

, rad

ius:

sin

1 dx

t 1, u

lna:

sin

1, d

xt 2

frag

m, c

arpo

met

acar

pus s

in 1

dxt

1,

fem

ur: d

xt 1

, sin

dis

t 1, fi

bula

1, t

ibio

tars

us: s

in 1

dxt

1, t

arso

met

atar

sus:

sin

1 dx

t 1, f

urcu

la 1

, ve

rteb

ra 1

7, p

hala

nges

13,

coxa

e 1,

cost

ae 1

3, cr

aniu

m 2

, obe

stäm

t ben

slag

17.

831,

6

737

4425

Bran

dlag

erBB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Extr

emite

ter:

hum

erus

2, u

lna

2, u

lna

prox

led

dxt 1

, rad

ius 3

, rad

ius/

ulna

16,

fem

ur 4

, tib

ia 4

, tib

ia p

rox

sin

(F) 1

, fibu

la 1

, os l

ongu

m m

ed p

atol

ogi 8

, os l

ongu

m 2

34; b

ål: c

osta

e 11

, ver

t cer

v 7,

vert

thor

5, v

ert l

umb

2, ve

rteb

rae

38; h

and/

fot:

met

apod

ium

4, t

alus

1, c

arpi

/tar

si 7

, sca

phoi

de-

um si

n 1,

pha

lanx

1: 1

, pha

lanx

2: 3

, pha

lanx

3: 3

; Kra

nium

: cal

variu

m 1

26, z

ygom

atic

um vi

d or

bi-

ta si

n 1,

zygo

mat

icum

pro

c fro

nt d

xt 1

, tem

pora

le p

roc z

ygom

atic

um 1

, max

illa

proc

fron

t sin

1,

pars

pet

rosa

por

us e

t mea

tus a

cc e

xt d

xt 1

; par

s pet

rosa

por

us e

t mea

tus a

c ext

sin

1, m

andi

bu-

la 1

0, m

andi

bula

med

alv

eole

r dxt

1, d

ens:

mol

ar i m

andi

bula

1, d

ens 4

, cra

nium

obe

st. 4

, oc

cipi

tale

: pro

tub

occ e

xt o

ch in

tern

a 1;

obe

stäm

t ben

slag

18

(7,8

g).

530

397,

4


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

738

4425

Bran

dlag

erBB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)Ex

trem

itete

r: tib

ia d

ist-

dors

al d

xt (F

) 1, r

adiu

s pro

x si

n 1,

fem

ur tr

och

min

or si

n 1,

fem

ur

dist

al-m

edia

l (F)

sin

1, fe

mur

dis

t-la

tera

l (F)

sin

1, co

xae:

ace

tabu

lum

-isch

ii si

n (F

) 1, a

ceta

bu-

lum

-pub

is (F

) sin

1, t

ibia

dia

f 1, u

lna

prox

led

dxt 1

, uln

a pr

ox-la

tera

l led

dxt

1, r

adiu

s pro

x (F

) dxt

1,

hum

erus

dis

t (F)

dxt

1, c

oxae

: ace

tabu

lum

-pub

is (F

) dxt

1; b

ål: a

tlas 1

, ver

t cer

v 7, v

ert t

hor 2

, ve

rt lu

mb

2, ve

rt co

cc 1

1, co

stae

1; h

and/

fot:

calc

aneu

s fr. s

in 1

, met

atar

sale

II p

rox

sin

1,

met

atar

sale

III p

rox

in 1

, met

atar

sale

IV p

rox

sin

1, m

etat

arsa

le II

I pro

x dx

t 1, m

etat

arsa

le IV

pr

ox d

xt 1

; met

atar

sale

V p

rox

dxt 1

, tal

us d

xt 2

fr. (f

rån

en h

el), T

3 dx

t 1, p

hala

nx 1

: 14,

pha

lanx

2:

21,

pha

lanx

3: 1

6, se

sam

oide

us 1

3, m

etap

odiu

m d

iafy

s 1, m

etap

odiu

m d

ista

l 20,

T4

dxt 1

; kr

aniu

m: o

ccip

itale

: con

d oc

c sin

1, c

ond

occ d

xt 1

, max

illa

sin

2, m

axill

a 3,

man

dibu

la vi

d C1

sin

1, m

andi

bula

vid

C1 d

xt 1

, man

dibu

la 2

, max

illa/

man

dibu

la 2

, tem

pora

le: p

ars p

etro

sa si

n 1,

te

mpo

rale

: par

s pet

rosa

dxt

1, p

rem

axill

are

dxt 1

, zyg

omat

icum

dxt

1, d

ens 9

0.

240

84,8

739

4425

Bran

dlag

erBB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Extr

emite

ter:

ulna

pro

x le

d si

n 1,

uln

a pr

ox le

d dx

t 1, s

capu

la si

n 2,

tibi

a di

af 2

, cox

ae: il

ium

1,

acet

abul

um 1

, ace

tabu

lum

-pub

is d

xt 1

, cox

ae 1

, fem

ur d

ist (

F) 1

; bål

: atla

s 1, a

xis:

dens

axi

s 1,

vert

cerv

5, v

ert t

hor 1

5, ve

rt lu

mb

6, ve

rt co

cc 5

, ver

tbra

e 4,

cost

ae 8

; han

d/fo

t: m

etac

arpa

le II

pr

ox d

xt 1

, met

acar

pale

IV p

rox

sin

1, m

etat

arsa

le II

pro

x +

diaf

ys si

n 2,

met

atar

sale

III p

rox

sin

fr.

3, m

etat

arsa

le IV

pro

x dx

t 1, m

etat

arsa

le II

I dis

t 2, m

etap

odiu

m II

/IV: 7

, met

apod

ium

dia

f 15,

Ci

dxt f

r 2, C

u si

n fr

1, C

a si

n fr

1, C

3 dx

t fr 3

, C4

dxt f

r 1, c

alca

neus

sin

fr 3

, tal

us si

n fr

3, t

alus

dxt

fr

3, Tc

sin

fr 3

, Tc d

xt fr

2, T

3 dx

t fr 1

, T3

sin

fr 1

, Tc/

T3 fr

1, T

4 dx

t fr 2

, T4

sin

fr 1

, Car

pi/t

arsi

2,

sesa

moi

deus

tillh

pha

lanx

1: 6

, ses

amoi

deus

4, p

hala

nx 1

: 10,

pha

lanx

2: 6

; pha

lanx

3: 1

6 (v

arav

en

med

pas

snin

g m

ed fr

agm

. frå

n ur

nan)

, kra

nium

: man

ibul

a ra

mus

sin

2, m

axill

a/m

andi

bula

11

, fro

ntal

e vi

d or

bita

dxt

1, o

ccip

itale

pro

c jug

ular

is d

xt 1

, con

d oc

c sin

1, c

ond

occ d

xt 1

, te

mpo

rale

par

s pet

rosa

dxt

3 fr

. frå

n en

indi

vid,

par

s pet

rosa

sin

3 fr.

från

en

indi

vid,

par

s pet

rosa

13

, cra

nium

övr

. 3, d

ens 9

00.

1099

651,

3

740

4425

Bran

dlag

erBB

Får/

Get

(Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Extr

emite

ter:

hum

erus

pro

x-m

edia

l (F)

dxt

1, h

umer

us d

ist (

F) d

xt 1

, rad

ius p

rox-

late

ral (

F) d

xt 1

, ra

dius

dis

t-lat

eral

epi

fys (

Ö) s

in 1

, rad

ius d

ist (

F) m

edia

l + la

tera

l dxt

2, r

adiu

s dis

t (F)

med

ial +

la

tera

l dxt

2, u

lna

prox

dia

fys m

ed le

d si

n fr

2, u

lna

dist

dxt

hel

2, u

lna

prox

led

dxt 1

, fem

ur p

rox

epify

s (Ö

) 1, f

emur

pro

x ep

ifys (

Ö) d

xt 1

, fem

ur p

rox

(F) d

xt 1

, fem

ur d

ist (

F) si

n 1,

fem

ur d

ist

late

ral (

F) si

n 1,

fem

ur d

ist l

edru

lle si

n 1,

tibi

a pr

ox la

tera

l epi

fys (

Ö) s

in 1

, tib

ia p

rox

(F) s

in la

t +

med

2, t

ibia

pro

x m

edia

l dia

f dxt

1, t

ibia

pro

x ep

ifys (

Ö) d

xt 1

, tib

ia d

ist-

late

ral (

F) d

xt 1

, tib

ia

dist

al d

iafy

s (F)

sin

2 he

la, t

ibia

dia

f 1, m

alle

olus

sin

hela

2, c

oxae

: ace

tabu

lum

-iliu

m (F

) sin

1,

acet

abul

um-is

chii

(F) s

in 1

, pat

ella

hel

1, p

atel

la fr

. 1, f

emur

dia

f 2; b

ål: v

ert c

occ 2

, cos

tae

8;

hand

/fot

: met

acar

pale

III &

IV: 4

fr. (f

rån

2 m

t) dx

t, m

etat

arsa

le II

& IV

sin:

5 (f

rån

ett k

ompl

ett

ben)

, met

apod

ium

dis

t led

rulle

1, m

etap

odiu

m d

ist e

pify

s 2, C

t hel

sin

1, ca

lcan

eus s

in h

el 1

,. Ca

lcan

eus d

ist s

in 1

, cal

cane

us lö

sa e

pify

ser 2

, tal

us h

ela

sin

2, T

2+T3

sin

1, ca

lcan

eus d

ist d

xt 1

, Cr

dxt

hel

a 2,

Ci h

ela

dxt 2

, Cu

hela

dxt

2, C

a he

l dxt

1, C

2+C3

hel

a dx

t 2, C

4 he

la d

xt 2

, ses

a-m

oide

us ti

ll ph

alan

x 2:

5, s

esam

oide

us 5

, pha

lanx

1: 9

, pha

lanx

2: 7

, pha

lanx

3: 7

; kra

nium

: den

s 21

, tem

pora

le fo

ssa

man

d si

n 1,

man

dibu

la co

n m

and

sin

1, te

mpo

rale

par

s pet

rosa

sin

1,

man

dibu

la 5

, occ

ipita

le co

nd o

cc si

n 1.

141

133,

4

741

4425

Bran

dlag

erBB

Fåge

l (Av

es sp

.)Ex

trem

itete

r: ul

na p

rox

1, o

s lon

gum

dia

fys 1

; bål

: ver

tebr

ae 2

.4

0,2

742

4425

Bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

618

3; kr

aniu

m: d

ens 7

17.

6900

2780

,3

743

4425

Bran

dlag

erBB

Oid

entifi

erat

Obe

stäm

t ben

slag

(ej r

äkna

de).

2230

,7

744

4425

Bran

dlag

erO

BFå

r/G

et (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)Ex

trem

itete

r: ul

na p

rox

epify

s (Ö

) 1, f

emur

dis

t-m

edia

l sin

(F) 1

; han

d/fo

t: m

etat

arsa

le II

I & IV

pr

ox 1

.3

2,4


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

745

4425

Bran

dlag

erBB

Fisk

(Pis

ces s

p.)

Obe

stäm

t ben

slag

1.

10,

1

746

4425

Bran

dlag

erBB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

med

snitt

spår

.1

0,3

747

4425

Bran

dlag

erO

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

best

ämt b

ensl

ag 3

2 (v

arav

2 d

ens)

.32

5,6

748

4425

Bran

dlag

erO

BFå

gel (

Aves

sp.)

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

2; o

best

ben

slag

4.

61,

4

749

4350

Stör

ning

A43

79BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Extr

emite

ter. O

s lon

gum

7.

75,

75

750

4350

Stör

ning

A43

79BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Han

d/fo

t: C3

sin

1.1

0,82

751

4350

Stör

ning

A43

79BB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)Bå

l: ver

tebr

a th

orac

icae

1; h

and/

fot:

phal

anx

1: 1

.2

1,1

752

4350

Stör

ning

A43

79BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

11.

114,

09

753

4350

Stör

ning

A43

79BB

Oid

entifi

erat

Obe

stäm

t ben

slag

28.

284,

88

754

4350

Stör

ning

A43

79BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

5.

514

,77

755

4350

Stör

ning

A43

79BB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)H

and/

fot:

phal

anx

2.2

0,32

756

4350

Stör

ning

A43

79BB

Oid

entifi

erat

Obe

stäm

t ben

slag

6.

61,

89

757

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Extr

emite

ter:

os lo

ngum

3; b

ål: c

osta

e 7,

vert

. cer

v. 3,

vert

. tho

r. 5, v

ert.

lum

b 6,

vert

ebra

e 10

; kr

aniu

m: c

alva

rium

45,

tem

pora

le fo

ssa

man

d si

n 1,

par

s pet

rosa

fr. S

in 1

, par

spet

rosa

dxt

1,

fron

tale

pro

c zyg

omat

icum

sin

1, fr

onta

le p

roc z

ygom

atic

um d

xt 1

(pas

snin

g m

ed p

roc f

ront

alis

på

zygo

mat

icum

från

”sch

akt X

I, lag

er 3

”, man

dibu

la 5

, par

s mas

toid

eus s

in 3

fr., d

ens 1

, cra

nium

ob

est.

3.

9614

9,43

758

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Extr

emite

ter:

tibia

2; b

ål: c

osta

2, v

erte

bra

lum

b. 2

, ver

tebr

a 1;

han

d/fo

t: ca

lcan

eus s

in 1

, tal

us 2

, ph

alan

x 1:

1, p

hala

nx 2

: 1, T

c/T3

1, T

4 si

n 1,

Ca

dxt 1

, C2

sin

1, C

3 dx

t 1, s

esam

oide

us 1

, met

acar

-pa

le II

I med

ial d

xt 1

; kra

nium

: fos

sa m

and.

1, p

ars p

etro

sa si

n 1,

par

s pet

rosa

fr. 5

, den

s 6.

3233

,05

759

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)Ex

trem

itete

r: fe

mur

capu

t sin

1, f

emur

troc

hant

er m

inor

dxt

1, t

ibia

dis

t dxt

1, s

capu

la ca

vita

s gl

enoi

d. ö

ppen

sin

1, co

xae:

ace

t-is

chii

dxt 2

, cox

ae: a

cet-

isch

ii dx

t 1; b

ål: v

ert.

cerv

. 1, v

ert.

thor

. 2,

vert

. lum

b. 4

, ver

t. Lu

mb.

4; h

and/

fot:

Cr +

Ci s

in 2

(MN

I: 2), t

alus

dxt

1, T

4 dx

t 1, c

a dx

t 1,

met

apod

ium

13,

pha

lanx

1: 3

, pha

lanx

2. 5

; kra

nium

: max

illa

dxt m

ed a

lveo

ler f

ör P

4, M

1, M

2: 1

, m

andi

bula

3, m

andi

bula

sin

vid

alve

ol fö

r C1:

1, m

andi

bula

sin

vid

alve

ol fö

r I1-

I3: 1

, man

dibu

la

proc

mus

cula

ris 1

, max

illa

1, m

axill

a/m

andi

bula

3, z

ygom

atic

um d

xt 1

, occ

ipita

le p

roc

styl

oide

us si

n 1,

tem

pora

le p

orus

et m

eatu

s acc

ext

dxt

1, p

ars p

etro

sa si

n 1,

tem

pora

le p

roc

zygo

dxt

1, d

ens 1

2, o

ccip

itale

con

occ l

at d

xt 2

(MN

I: 2), o

ccip

itale

con

occ l

at si

n 2

(MN

I: 2).

7671

,85

760

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Får/

Get

(Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Extr

emite

ter:

hum

erus

dis

t-lat

dxt

1, r

adiu

s dis

t-m

ed si

n 1,

tibi

a di

st-la

t sin

1, f

emur

dia

fys 1

, tib

ia d

ist-m

ed d

xt, c

oxae

: ace

t-isc

hii d

xt 1

, cox

ae: a

cet-

isch

ii si

n 1;

bål

: ver

t coc

c. 1;

han

d/fo

t: ta

lus d

xt 1

, kra

nium

: den

s 3, f

ront

ale

mot

occ

dxt

1.

139,

45

761

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Slid

horn

sdju

r (Bo

vida

e sp

.)Co

rnu

(hor

nkvi

cke)

2.

22,

96

762

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Tam

svin

(Sus

scro

fa f.

dom

estic

us)

Bål: d

ens a

xis (

Ö) (

juv)

1; h

and/

fot:

C3 si

n 1,

; kra

nium

: den

s 2.

41,

44


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

763

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Fåge

l (Av

es sp

.)O

best

ämt b

ensl

ag 9

.9

0,61

764

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Obe

stäm

t ben

slag

(den

s 56)

.98

135

5,87

765

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Oid

entifi

erat

Obe

stäm

t ben

slag

(ej r

äkna

de).

513,

32

766

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)O

BSt

or g

räsä

tare

(sto

r he

rbiv

or)

Kran

ium

: den

s 1.

10,

55

767

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)O

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

best

ämt b

ensl

ag 9

.10

1,85

768

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)O

BO

iden

tifier

atO

best

ämt b

ensl

ag 7

.7

0,48

769

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

?Ca

lvar

ium

med

sutu

r 1 fr

agm

ent.

11,

8

770

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

31,

3

771

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

6,5

772

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)O

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)D

ens f

ragm

ent

10,

1

773

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)O

BFå

r/ge

t (O

vis a

ries/

Capr

a hi

rcus

)D

ens 2

(1) f

ragm

ent.

21

774

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

8,3

775

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

0,6

776

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

2 fr

agm

ent.

24,

2

777

4350

Bran

dlag

er (l

gr

2)BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m 1

frag

men

t.1

2,8

778

4350

Tram

plag

er (l

gr

3)BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Os z

ygom

atic

um p

roc f

ront

dx

1, ca

lvar

ium

8, v

erte

bra

corp

us 1

, epi

fys 1

, os l

ongu

m 2

frag

men

t.13

8,2

779

4350

Tram

plag

er (l

gr

3)BB

Får/

get (

Ovi

s arie

s/Ca

pra

hirc

us)

Os c

oxa

acet

abul

um d

x 1

frag

men

t.1

1,2

780

4350

Tram

plag

er (l

gr

3)BB

Hun

d (C

anis

fam

iliar

is)Ve

rteb

ra co

rpus

1, C

a si

n 1

frag

men

t.2

0,6

781

4350

Tram

plag

er (l

gr

3)BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

21,2


F nr

A nr

F enh

etAn

l del

Stat

usAr

tBe

nsla

gAn

tal

Vikt

(g)

782

4350

Tram

plag

er (l

gr

3)BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

42,9

783

4350

A100

458

(lgr 4

)BB

Män

nisk

a (H

omo

sapi

ens

sapi

ens)

Calv

ariu

m 6

, cos

ta 1

, os l

ongu

m 1

3, o

iden

t. 1

frag

men

t (0,

1 gr

am).

2017

,2

784

4350

A100

458

(lgr 4

)O

BD

äggd

jur (

Mam

mal

ia sp

.)O

iden

t.2

2,3

785

4350

A100

458

(lgr 4

)BB

Häs

t (Eq

uus c

abal

lus)

Man

dibu

la co

rpus

man

dibu

lae

1 fr

agm

ent.

11,

7

786

4350

A100

458

(lgr 4

)BB

Oid

entifi

erat

Oid

ent.

47,9

787

4350

A100

458

(lgr 4

)BB

Däg

gdju

r (M

amm

alia

sp.)

Oid

ent.

19,6

788

4425

Bran

dlag

erBB

Lite

n gn

agar

e, ev

skog

smus

(A

pode

mus

sylv

atic

us)

Han

d/fo

t: ca

lcan

eus 1

, tal

us 2

.3

0,01


Bilaga 5Tidigare dokumenterade gravar på Ultuna

Grav Huvudperiod Fas Referens Kommentar

1 VET VET 3–4 SHM 2194

2 VET VET 3–4 SHM 2194

3 VIT VIT (3-)4 SHM 10448

4 VIT VIT (3-)4 SHM 20701

5 VIT VIT 4–6 SHM 21393:1 B-kam (se 34000 Bj 431)

6 VET VET 2 SHM 22673

7 VIT VIT 4–6 SHM 11107 graf 1(A) B-kam

8 VET-VIT VET 2 SHM 11107 grav 1(B) Statigrafi osäker

9 VIT VIT 4–5 SHM 11107 graf 2(A) Pärlor plus kam

10 JÄÅ JÄÅ SHM 11107 graf 2(B) Endast br ben o bit keramik

11 VIT VIT 4–6 SHM 11107 graf 3C Identisk form m grav 12

12 VIT VIT 4–6 SHM 11107 graf 3D B-kam

13 FVT-VET FVT-VET SHM 11107 Under båtdeponeringen

14 VET-VIT VET-VIT SHM 11107 På toppen av båtdeponeringen

15 VET VET 3–4 SHM 21393:5A Kam

16 VIT VIT 2–4 SHM 26339 Svärd typ H

17 VIT-MET VIT 7-MET Almgren 1912 (UMF arkiv) Undersökt

18 VIT-MET VIT 7-MET Almgren 1912 (UMF arkiv) Inmätt, ej undersökt











29 VIT-MET VIT 7-MET Fridell 1936 (UMF arkiv), SHM 21624

30 VIT-MET VIT 7-MET Fridell 1936 (UMF arkiv), SHM 21624

31 VIT-MET VIT 7-MET Almgren 1912 (UMF arkiv Dokumentation ej funnen. Utgr Hj Stolpe

32 VIT-MET VIT 7-MET Almgren 1912 (UMF arkiv) Dokumentation ej funnen. Utgr Hj Stolpe

33 VIT-MET VIT 7-MET Almgren 1912 (UMF arkiv) Dokumentation ej funnen. Utgr Hj Stolpe

34 VIT VIT SHM 20959 Svärd o beslag

35 VET-VIT VET-VIT SHM 5163; 32306 Järnspiral. Hildebrand 1873

(36) VET VET 1–3 SHM 11107:3 Båtdeponeringen


Bilaga 6a

Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Box 867 101 37 Stockholm Besöksadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) 114 51 Stockholm

Telefon 073-972 5525 073-360 7473

E-post [email protected] [email protected] Hemsida www.actakonservering.se

Bankgiro 230-7155

Organisationsnummer 556744-7395 Företaget innehar F-skattsedel

Datum 2010-06-11

KONSERVERINGSRAPPORT Uppdrag Konservering av 14 poster pärlor av glas, bergkristall, sten från arkeologisk undersökning av Up. Ultuna, RAÄ 401, SAU projektnr 2129 och 3124. Sammanlagt 47 st pärlor. Proj 2129 Beskrivning A 10647 5 st pärlor av glas och 1 bergkristall (F 10711). Tre pärlor är av djupt blå, klart glas, varav två fasettformade och en cylindrisk, räfflad. De två övriga glaspärlorna är opaka med röda och vita trådar på mörkt blå botten - en rund, en oval. Bergskristallpärlan är jämnt slipad, tunnformad. (Fig 1 a & b) Schakt 13, A 1 Pärla av slipad kalksten (Fig 2 a & b, vänster). Den har en liten snäckfossil syns under mikroskop eller lupp. Tillstånd Dessa pärlor var i allmänhet välbevarade, men täckta av ett tunt skikt finkornig, sotig jord som även satt kvar inne i de genomgående trädhålen. De två flerfärgade pärlorna var dock mer nedbrutna med poriga, spröda glasmassor. Bergskristallpärlan hade ett par naggar. Behandling Pärlorna undersöktes i mikroskop. De rengjordes med mjuk pensel och mellanrumstandborstar i vatten tillsatt några droppar nonjonisk tensid (Berol 185), sköljdes i avjoniserat vatten och lufttorkade. Behandling med ultraljud testades, men hade ingen ytterligare effekt utöver den manuella rengöringen.


2

Fig 2 a & b. Kalkstenspärlan t.v. Före och efter rengöring. Folierad segmentpärla konsoliderad.

St 2 P 3124

St 2 P 3124

Fig 1 a & b. A 106 47. Före och efter rengöring

F 10711

F 10711


3

Proj 3124 Beskrivning A 4425 21 st glaspärlor (Fig 2, höger och 3 a & b) – en homogen grupp av tre typer: Sju pärlor är ljust turkos (akvamarin), klart glas, runda eller räfflade (melonform). En mörkare turkos, opak, melonform. Sju stycken är folierade segmentpärlor (en enkelpärla), mer eller mindre välbevarade. Dessa är sannolikt s k ”falska guldfoliepärlor”, med ett vitt kärnglas med tennfolie (eller tennlegering) och ett yttre hölje av klart, gult glas. Fem pärlor är opaka, vita med röda och svarta(?) trådar – dessa förefaller ha fått färgförändringar vid sekundär upphettning. En pärla är så svårt brandskadad att den blivit svår att identifiera – undersökning i mikroskop tyder på att det eventuellt kan ha varit en ljus turkos pärla. A 4350 4 pärlor, varav 2 fragmentariska (Fig 4 a & b). En opak, vit pärla dekorerad med röda trådar och svarta prickar. En klar, turkos räfflad pärla. En halv, tunnformad pärla med gula och röda trådar på svart botten. En halv svårt brandskadad och mycket fragmentarisk pärla, rund med rester av röda och vita trådar/prickar på svart eller mörkt blå botten. A 4410 14 st glaspärlor + 1 (2?) fragmentarisk (Fig 5 a & b). Tio stycken blå pärlor, såväl klart som opakt glas, några värmeskadade – deformerade eller missfärgade. Två gröna pärlor, den ena med röda, gula, blå och vita(?) inslag. En röd, opak, cylindrisk. Två (tre?) svårt brandskadade pärlor – oidentifierbara, den ena närmast slaggartad. Tillstånd Många av dessa pärlor var mer eller mindre kraftigt värmeskadade, färgförändrade, söndersprängda och/eller deformerade. Vissa var oidentifierbara. De folierade segmentpärlorna är därtill kraftigt nedbrutna, även då de inte varit påtagligt brandutsatta. De var i allmänhet täckta av ett tunt skikt finkornig, sotig jord som även satt kvar inne i de genomgående trädhålen. De två flerfärgade pärlorna var dock mer nedbrutna med poriga, spröda glasmassor. Behandling Pärlorna undersöktes i mikroskop. De rengjordes med mjuk pensel och mellanrumstandborstar i vatten tillsatt några droppar nonjonisk tensid (Berol 185), sköljdes i avjoniserat vatten och lufttorkade. Två (möjligen tre?) pärlor som var fragmenterade sammanfogades med ”B72” akrylatlim (sampolymer av etylmetakrylat och metylakrylat). De folierade pärlorna konsoliderades med akrylatharts ”Paraloid B72”, 5%-ig lösning i etanol/aceton. Föremålen har fotograferats digitalt före och efter konserveringen. Carola Bohm Konservator


4

Fig 3 a & b. Före och efter rengöring. Alla folierade pärlor 7 st konsoliderades (markerade med röd pil)


5

Fig 4 a & b. Före och efter rengöring och limning av fragmentarisk pärla (markerad med gul pil)

Fig 5 a & b. Före och efter rengöring, konsolidering (röda pilar) och limning (gula pilar)


Bilaga 6b

Adress Acta KonserveringsCentrum AB Box 867 101 37 Stockholm www.actakonservering.se

Telefon 070- 759 29 41

E-post [email protected] [email protected]

Bankgiro 230-7155


Datum 2010-07-01 KONSERVERINGSRAPPORT Uppdrag Konservering av 5 fyndposter av kopparlegering från arkeologisk undersökning av Up. Ultuna, RAÄ 401, SAU projektnr. 2129 och 3124. Proj. 2129 Beskrivning A5 B1 tre fragment av kopparlegering och ett järnfragment. 1. Spiral av bronstråd. Diameter; 8 mm. 2. Fragment av kopparlegering, ev. spetsen av en torne. Längd; 10 mm. 3. Fragment av kopparlegering, ”ten” med triangulärt tvärsnitt, del av spänne el. dyl.? Längd; 12 mm. 4. Fragment av järn. Vriden ten. Längd; 13 mm.

Tillstånd Fragmenten av kopparlegering är relativt välbevarade, men små fläckar av kopparkorrosion är synliga på spiralen. På järnfragmentet sitter en bit fastkorroderat ben. Fragmenten var täckta av jord.


Efter konservering A 10647 Vriden tråd, 3 fragment. Tre bitar av bronstråd; en med en tråd virad runt om, längd; 16 mm, på en sitter en ögla, virad av trådarna, längd; 18 mm, den tredje är endast ett böjt stycke tråd, längd, 8 mm. Det fjärde fragmentet består av korrosionsprodukter.

Tillstånd Bronstråden är nedbruten och smulig, originalytan saknas på några ställen. Fragmenten var täckta av jord.


Besöksadress Riddargatan 13 (Armémuseum), Stockholm Postdress Acta KonserveringsCentrum AB Box 867 101 37 Stockholm

Telefon 070- 731 89 69


Bankgiro 230-7155


Proj. 3124 Röret B Pärla Rund, slät bronspärla. Diameter; 12 mm.

Tillstånd Pärlan har varit bränd och ytan är ojämn och täckt av gröna kopparkorrosionsprodukter. Pärlan var dessutom täckt av jord och sot.


A 4410 Rörgraven, 2 bronsfragment Två fragment med ornamentik. Fragmenten är svagt kupade. Ornamentiken består av slingor och figurer. Ev. fragment av en spännbuckla. Mått; längd; 20mm, bredd; 10 mm, resp. längd; 20 mm, bredd; 12 mm.

Tillstånd Metallen är i relativt gott skick. Fragmenten var täckta av korrosionsprodukter och fastkorroderad jord och mineralkorn.


Besöksadress Riddargatan 13 (Armémuseum), Stockholm Postdress Acta KonserveringsCentrum AB Box 867 101 37 Stockholm

Telefon 070- 731 89 69


Bankgiro 230-7155


Efter konservering A 4047 Bronsfragment Fragment av knapp/skålla? Nederkanten har en uddkantsdekor, ovankanten trasig. Diameter; 7 mm, höjd; 4 mm.


Tillstånd Fragmentet var täckt av en del korrosionsprodukter och jord.

Behandling Föremålen preparerades fram med skalpell, bambusticka och pensel. Järnfragmentet preparerades fram med glaspulver i mikrobläster. Föremålen rengjordes med etanol/vatten och ytan konsoliderades sedan med Paraloid B 72 (sampolymer av etylmetakrylat/ metylakrylat, 10% -ig lösning i etanol /aceton. Katarina Lampel / Annmarie Christensson Konservator Konservator


Bilaga 6c

Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D 114 51 Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) 114 51 Stockholm

Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F 59. Före konservering.

F 59. Efter konservering.

Datum 2011-04-11 SAU

Att: Helena Hult Vår referens: Kyrkogårdsgatan 8A Karin Lindahl 753 12 Uppsala KONSERVERINGSRAPPORT -delrapport 1. Lst dnr: 431-397-10 Fyndort: Up. Uppsala Ultuna 2:23, RAÄ 401 Projekt nr: 3124/2129 F 59 Nit Beskrivning Nit av kopparlegering. Förefaller vara nitbricka med skaft. Skaftet är i tvärsnitt fyrkantigt med svagt rundade hörn. Längd: 0,6 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Nitbrickan hade skador med materialförlust längs

kanten så att dess ursprungliga form inte går att bestämma. Skaftet var avbrutet (färskt brott), spetsen saknades. Niten var täckt av svarta beläggningar (sot?) samt en hård grön ojämn kristallin korrosionsprodukt. Åtgärder Niten frampreparerades med hjälp av skalpell. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen konsoliderades den med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x10).



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F91 Före konservering.


F91 Efter konservering.

F 91 2 spikar

Beskrivning Två stycken järnspikar som var hopkorroderade. Brända. Runda spikhuvuden. Längd spik 1: 1,8 cm. Längd spik 2: 1,5 cm.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Spikarna var täckta av rostfärgad sand och jord som var blandad med mörk järnkorrosion. I krustan fanns träkolspartiklar samt brända benfragment. Spikarna var genomkorroderade och mycket spröda. Små rester av bränt ben satt på ett av spikskaften vilket visar att spiken eventuellt kan ha suttit genom ben.

Åtgärder Spikarna preparerades fram med hjälp av mikrobläster (aluminiumoxidpulver, lågt tryck och lågt flöde). De konsoliderades med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Slutligen ytbehandlades de med en tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta. Ett fragment som lossnade

under arbetets gång limmades åter med cyanoakrylatlim (Mega Plus Pen). Benfragmenten på ena spiken avlägsnades inte.

F 107 Nit

Beskrivning Nit av järn. Längd: 5,0 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Niten var skadad i kanten både på nitbrickan och på nithuvudet. Den var täckt av en tunn sandblandad rostfärgad korrosionskrusta. Den hade en metallisk kärna av järn bevarad.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Åtgärder Niten preparerades fram med hjälp av mikrobläster (aluminiumoxidpulver och glaspulver). Därefter urlakades den från klorider i bad med avjoniserat vatten under 20 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F 108 Hästsko Beskrivning Del av hästsko (c.a 1/3), av järn, med två hål. Gammal brottyta i ena änden. Längd: 8,5 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Den var täckt av en tunn sandblandad rostfärgad korrosionskrusta med vita pulvriga fläckar. Den hade en metallisk kärna av järn bevarad.


F 107 Efter konservering



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155



Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av mikrobläster (aluminiumoxidpulver och glaspulver). Därefter urlakades den från klorider i bad med avjoniserat vatten under 20 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F 109 Två bandformiga föremål Beskrivning a.) Del av föremål. Kopparlegering. I två delar som hör ihop. Ev. är föremålet resterna

av kant/mynning. Recent? Föremålet har rester av vitmetall på insidan som förefaller vara lod. Där sitter ett mindre rektangulärt fragment fastlött. Föremålet har färska brottytor i båda kortändarna. Hela ena långkanten är också en brottyta.

b.) Ringformat föremål av metalltråd, kopparlegering. Ornerat med tvärgående parallella streck i ytan. I ena änden fanns en färsk brottyta.

F109 Före konservering. b.) a.)



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F109 a.) + b.) Efter konservering.

a.) b.)

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. a.) Täckt av jord och enstaka sandkorn. Utsidan var dessutom täckt av

mörkgrönt/svart oxidskikt. Insidan bestod av vitmetall (ej analyserad, sannolikt lod, ev. tennlod).

b.) Täckt ytterst av ett tunt jordskikt. Metallens underliggande originalyta bestod av ett mörkt oxidskikt med enstaka hårda gröna korrosionsblåsor. Föremålet var knäckt/brutet och deformerat nära ena änden.

Åtgärder a.) Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell och glasfiberborste. Därefter

avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Det lösa fragmentet limmades med Paraloid B72-lim. Arbetet utfördes under mikroskop (x10-30).

b.) Föremålet preparerades fram med hjälp av glasfiberborste. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x10-30).

F110 Spik, 2 stycken. Beskrivning Två stycken små järnspikar, typ nubb, med runda huvuden. Längd spik 1: 1,0 cm. Längd spik 2: 1,4 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. En av spikarna hade avbrutet skaft som saknades samt skadat huvud. De var täckta av svarta korrosionsprodukter samt jord. Genomkorroderade och spröda.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155




Åtgärder Spikarna preparerades fram med hjälp av mikrobläster (glaspulver). De ytbehandlades med en tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta. F xxx xxx F 111 Nit

Beskrivning Nit av kopparlegering. Nitbricka med skaft. Längd: 0,54 cm. Nitbrickan är endast delvis bevarad men förefaller ha varit rombisk. Tvärsnittet på nitskaftet är runt. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Täckt av jord och svart hård kristallint grön korrosionsprodukt. Kanten på nitbrickan var mycket skör. Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10).

F110 Efter konservering. F110 Före konservering.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155



F 112 Pärla Beskrivning Pärla av lindad tråd, kopparlegering. Tråden har slät yta och runt tvärsnitt. Max ytterdiameter: 0,9 cm; höjd: 0,9 cm. Pärlan består av sju varv lindad tråd.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Pärlan var trasig i fyra delar, två större och två mindre. Den hade tvärgående sprickor i godset. Täckt ytterst av tunt jordskikt med sandinblandning. Underliggande originalyta var mörkt

gröngrå. Intill ena hålet låg en hård beläggning av järnkorrosion.

Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell, pensel och glasfiberborste. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Tvärgående sprickor i godset gjorde att ytterligare två fragment lossnade under arbetets gång. Delarna limmades med Paraloid B72 lim. Arbetet utfördes under mikroskop (x 10).




Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F 113 Pärla Beskrivning Lindad pärla av silvertråd. Tillverkad av sk. pärltråd med släta ändar. Max ytterdiameter: 1,3 cm; höjd: 0,9 cm. Pärlan består av 6 varv lindad silvertråd. Rester av nedbrutna fibrer låg inuti pärlan som fortsatte ut ur pärlans ena hål. Dessa är sannolikt rester av delvis upptrasslad tråd. Tråden undersöktes av textilkonservator Susanna Högberg. Den var s-spunnen och föreföll vara av vegetabiliska fibrer (såg dock ej ut som lin, men svåridentifierad pga. att den var nedbruten). Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Pärlan var trasig i två delar. Den var kraftigt korroderad, speciellt pärlans utsida, och skör. Godset hade riktligt med tvärgående sprickor varav vissa var i det närmaste genomgående. Ytterst var den täckt av jord. Därunder låg en seg krusta av grå vaxartad korrosionsprodukt (förmodligen silverklorid). Under detta låg ett ljust pulvrigt skikt direkt på den återstående metallkärnan (silvret). Pärlans insida hade en bättre bevarad originalyta än utsidan. Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell, pensel och nål. Flera av de tvärgående sprickorna gick upp under framprepareringen. Trasiga delar limmades med Paraloid B72 lim alternativt med cyanoakrylatlim (Mega Plus Pen). Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1) följt av ett tunt skikt mikrokristallint vax löst i lacknafta (för att dämpa glansen från lacket). Arbetet utfördes under mikroskop (x 30). Trådresterna sparades i separat provburk tillsammans med pärlan.





Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155




F 114 Ring Beskrivning Ring av järn. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Täckt av tjock krusta fastkorroderade sandkorn. En stor korrosionsutväxt satt på utsidan. Föremålet hade metallkärna bevarad.

Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av mikrobläster (glaspulver). Därefter urlakades den från klorider i bad med avjoniserat vatten under 20 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol

(99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F115 Före (t.v.) och efter (t.h.) konservering.

F116 Före (t.v.) och efter (t.h.) konservering.

F 115 Spik Beskrivning Spik av järn. Platt ojämnt spikhuvud. Skaftet var avbrutet längst ute på spetsen, gammalt brott. Längd: 1,1 cm.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Genomkorroderad och täckt av jordblandat svart och rostfärgat tunt korrosionsskikt. Åtgärder Spiken preparerades fram med hjälp av mikrobläster (glaspulver). Den ytbehandlades först 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1) följt av ett tunt skikt mikrokristallint vax löst i lacknafta.

F 116 Nit Beskrivning Nitbricka med del av nitskaft, av järn. Nitskaftet var avbrutet, gammalt brott. Längd nitskaft: 1,1 cm; nitbrickan 1,1 x 1,2 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Täckt av tunt kolsvart sotlager med enstaka orangefärgade pulvriga korrosionsfläckar. Genomkorroderad.

Åtgärder Niten preparerades fram med hjälp av mikrobläster (glaspulver). Den ytbehandlades först 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1) följt av ett tunt skikt mikrokristallint vax löst i lacknafta F 117 a.) Cloisonneé och b.) Pärla Beskrivning a.) Del av cloisonneéarbete, i form av fågelhuvud i profil. Av kopparlegering, med

rester av förgyllning, samt tre stycken granater. Dimensioner: ~1,0 x 0,6 cm. Föremålet består av ett cellverk av kopparlegering, alternativt av genomkorroderat låghaltigt silver (kemisk analys ej utförd). Cellverket utgör tre celler där tre tunna skivor av granat är infattade. Resterna av förgyllning fanns som flagor i korrosionsskikten vilket indikerar att metallen varit förgylld. Vidare fanns rester av guldfolie på undersidan av en av granaterna.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F117 a.) och b.) Före konservering.

F117 a.) Under konservering, med runda granaten på högkant, se pil .

b.) Pärla av lindad tråd, kopparlegering. Skadad, ej komplett. Deformerad till följd av brand, ett parti smält. Max ytterdiameter: 1,3 cm; höjd:~0,9 cm.

Tillstånd a.) Undersöktes under mikroskop. Föremålet var ytterst

täckt av jord/sand skikt. Metallen (utom guldet) var genomkorroderad och bestod av svarta, mörk- och ljusgröna, och bitvis röda, korrosionsprodukter. Mycket skör. En av granaterna, den runda mittersta, stod på högkant i den runda cellen, vid konserveringens början.

b.) Undersöktes under mikroskop. Täckt av rikligt med svart sot och små kolpartiklar. Ytan var mycket ojämn med ljusgröna pulvriga samt hårda mörkgröna kristallina korrosionsprodukter. Förefaller vara genomkorroderad.

Åtgärder a.) Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell och pensel. Den runda

granaten som stod på högkant lossnade under arbetets gång och limmades på plats plant med Paraloid B 72 lim. Ytterligare ett mindre fragment lossnade och limmades åter med cyanoakrylatlim (Mega Plus Pen). Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10-30).

b.) Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell och pensel. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 15).

F117 a.) Efter konservering, mikroskopbild.

F117 b.) till vänster och a.) till höger efter konservering.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F118 Före konservering. F118 Efter konservering.

F119 Efter konservering, båda sidorna. F119 Före konservering.

F 118 Pärla Beskrivning Pärla av lindad slät tråd, kopparlegering. Tråden har runt tvärsnitt. Max ytterdiameter: 1,0 cm; höjd:~0,7 cm. Består av sex varv lindad tråd. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Pärlan var hel och välbevarad. Inuti pärlan låg träkolsfragment samt små avlånga förkolnade frön (ca 3 st). Dessa frön lades i separat provburk tillsammans med pärlan. Ytterst var pärlan täckt av ett tunt jordskikt. Underliggande originalyta bestod av ett tätt mörkgrönt korrosionsskikt.

Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell och glasfiberborste. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1) följt av ett tunt skikt mikrokristallint vax löst i lacknafta. Arbetet utfördes under mikroskop (x 10).

F 119 Ring Beskrivning Ring av kopparlegering. Gjord av tråd, ändarna korsar varandra något. Ytterdiameter: ~0,9 cm. I tvärsnitt är tråden plan på en sida och svagt rundad på den andra sidan.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Täckt av mjölig grön korrosionsprodukt med inblandning av träkolspartiklar och vita pulvriga fläckar.

Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10).



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F120 Före konservering, båda sidorna.

F120 Efter konservering, båda sidorna.



F 120 Parerstång (?) Beskrivning Eventuell parerstång till kniv/dolk el. dyl. Förgylld kopparlegering. Spetsoval form med rester av ett runt hål i ena änden som förefaller vara borrat. Rester av förgyllning finns runt det borrade hålet. Dessutom finns i mitten rester av ett långsmalt hål med spetsiga ändar, där tången gått igenom. Knappt halva föremålet återstår. Det har en gammal brottyta. Ovansidan är slät medan undersidan är grov och ojämn. Längd: 2,4 cm, höjd: 1,7 cm.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Täckt ytterst av tätt lager fet, hårt sittande lera. Under detta låg originalytan på kopparytorna bitvis bevarad som ett tätt slätt mörkgrönt korrosionsskikt. Övriga partier var ljusgröna och pulvriga. Förgyllningen var stabil.

Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell, glasfiberborste och pensel. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10).

F 121 Ring Beskrivning Ring av kopparlegering med runt tvärsnitt. Ändarna går något omlott. Ytterdiameter: 1,3 cm.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Täckt av tunt skikt jord med underliggande ojämna mörkgröna korrosionsutväxter. Underliggande originalyta bestod av ett mörkgrönt jämnt skikt. Detta hade dock flagnat bitvis och under framträdde ljusgrön pulvrig korrosion.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155




Åtgärder Föremålet preparerades fram med hjälp av skalpell, glasfiberborste och pensel. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10). F 122 Knapp (till kniv) Beskrivning Knapp till kniv/dolk el. dyl. Tången består av järn och knappen av kopparlegering. Knappen har båtform och är gjuten. Den har ornamentik i form av linjer på sidorna och ovanpå, längst ut mot ändarna. Dessutom sitter två tunna plattor av kopparlegering under knappen närmast greppet, vilka delvis är deformerade och ojämna i formen. Tången har platt tvärsnitt.

Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Knappen var täckt av tunt jordskikt som även satt mellan plattorna. Underliggande yta var ojämn och bestod av pulvriga ljusgröna korrosionsprodukter, samt ett tätt rödbrunt oxidskikt. Originalytan var dåligt bevarad. Järnet i tången var täckt av tjock rostfärgad korrosionskruta med inblandning av sand och jord. Järnet hade metallkärna bevarad.

Åtgärder

Kopparlegeringen preparerades fram med hjälp av skalpell, liten nål (mellan plattorna), glasfiberborste och pensel. Därefter avfettades ytan med aceton och slutligen ytbehandlades den med 10% (w/v) Paraloid B72 i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10). Järnet preparerades fram med hjälp av mikrobläster (glaspulver). Därefter urlakades det från klorider i bad med avjoniserat vatten under 20 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades järnet med mikrokristallint vax.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Rekommendationer för hantering och förvaring Hantera föremålen med handskar. Järnföremålen bör förvaras i ett stabilt torrt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på max 18 % och kopparlegeringarna i ett stabilt torrt klimat med (RF) max 30 % RF, förslagsvis i torrbox med ambragel eller i klimatiserat magasin. Annars riskerar aktiv korrosion att bryta ut. / Konservering och fotografering utfört under 2010 och 2011 av Karin Lindahl, arkeologisk konservator, Acta Konserveringscentrum AB.


Bilaga 6d


Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Datum 2011-11-07 SAU

Att: Helena Hulth Vår referens: Kyrkogårdsgatan 8A Karin Lindahl 753 12 Uppsala KONSERVERINGSRAPPORT -delrapport 2. Fyndort: Up. Uppsala Ultuna 2:23, RAÄ 401 Projekt nr: 3124/2129 FÖREMÅL AV METALL F 123 Nål Beskrivning Järnnål med ansats och två ringar. Den inre ringen är av kopparlegering och den yttre ringen av järn. Längd exklusive ringar: 8,0 cm. Längd inklusive ringar: 8,9 cm. Den yttre ringen återstår endast delvis (ca hälften finns kvar). Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Trasig i tre delar med dålig passning. Förefaller ha något järn bevarat, men till största delen genomkorroderad och spröd. Täckt av fastkorroderade sandkorn i hård mörk korrosionskrusta med inslag av träkolspartiklar. Dåligt bevarad originalyta, ojämn och skrovlig. Åtgärder Delarna limmade med Loctite 480 svart gummiförstärkt cyanoakrylatlim. Fram-preparerades med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Urlakades därefter från klorider i bad med avjoniserat vatten under 9 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det med mikrokristallint vax.

F123, Före konservering.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155



F124 Föremål Beskrivning Järnföremål med nit, ev. del av lås? Tjocklek: 0,8 cm; längd: 6,8 cm; höjd: 2,8 cm.

Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10) och röntgad. Täckt av tjock sandblandad hård korrosionskrusta. Originalytan bestod av en tät, skiktad hård korrosionsprodukt. Bevarad järnkärna. Sannolikt finns ett gammalt brott i ena änden men det är svårt att avgöra eftersom ytan är korroderad och ojämn.

Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (aluminiumoxidpulver). Urlakades därefter från klorider i bad med 1% (aq. w/v) NaOH, pH 12, under 14 veckor med byte av bad en gång/vecka. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning i NaOH urlakades det ytterligare i avjoniserat vatten till pH-värdet var neutralt och dehydrerades därefter i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax.

F123, Efter konservering.




Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F125 Kniv Beskrivning Järnkniv med kort blad och lång tånge samt svagt välvd rygg. Längd: 9,6 cm; tångens längd: 7,3 cm; bladets längd: 2,3 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Bevarad järnkärna. Täckt av lera och sandblandade järnkorrosionsprodukter. En stor korrosionsutväxt fanns på tången nära bladet. Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Ett fragment på tången lossnade, som limmades åter med Loctite 480 svart gummiförstärkt cyanoakrylatlim. Urlakades därefter från klorider i bad med avjoniserat vatten under 15 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F126 Beslag Beskrivning Platt beslag av järn med ett hål. Brottyta i ena änden intill ett troligt ytterligare hål. Längd: 9,2 cm; höjd: 2,8 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10) och med röntgen. Bevarad järnkärna. Täckt av lera och sandblandade järnkorrosionsprodukter.





Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (aluminiumoxidpulver). Urlakades därefter från klorider i bad med 1% (aq. w/v) NaOH, pH 12, under 14 veckor med byte av bad en gång/vecka. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning i NaOH urlakades de ytterligare i avjoniserat vatten till pH var neutralt. Dehydrerades därefter i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F127 Ring Beskrivning Ring av järn. Yttre diameter ca 3 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10) och röntgad. Förefaller ha järnkärna bevarad. Täckt av tjockt brunt rostblandat lerskikt.






Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Urlakades därefter från klorider i bad med 1% (aq. w/v) NaOH, pH 12, under 14 veckor med byte av bad en gång/vecka. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning i NaOH urlakades de ytterligare i avjoniserat vatten till pH var neutralt. Dehydrerades därefter i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F129 Pilspets Beskrivning Liten pilspets av järn med holk. I holken sitter rester av mineraliserat trä. Längd: exklusive trä: 4 cm; inklusive trä: 4,2 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10) och röntgad. I det närmaste genomkorroderad och mycket spröd. Täckt av tjock krusta bestående av svart sot, sand och kolpartiklar blandat med järnkorrosion. Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (glaspulver). Urlakades därefter från klorider i bad med avjoniserat vatten under 15 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad





Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F130, före konservering.

urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F130 Beslag Beskrivning Platt beslag av järn med ett hål. Kanterna förefaller vara skadade och har utstått materialförlust vilket gör att ursprunglig form ej är känd. Dimensioner: 3,6 x 2,7 cm.

Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10) och med röntgen. Förefaller ha järnkärna bevarad. Täckt av tjockt brunt rostblandat jordskikt. Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Urlakades därefter från klorider i bad med 1% (aq. w/v) NaOH, pH 12, under 14 veckor med byte av bad en gång/vecka. Kloridmätning utfördes med

silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning i NaOH urlakades de ytterligare i avjoniserat vatten till pH var neutralt. Dehydrerades därefter i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax.

F129, Efter konservering, båda sidor.




Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F131 Rör Beskrivning Rörformat bandjärn. Rörets yttre diameter: 0,84 cm; längd: 0,76 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Föremålet var trasigt i fyra delar med passning. Genomkorroderat och mycket skört. Träfragment satt fastkorroderade på utsidan. Träfibrerna var orienterade i olika riktningar vilket tyder på att träet inte varit del av föremålet utan kommer från omgivande kulturlager. Åtgärder Delarna limmades ihop med Paraloid B72 lim. Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta. F132 Ten Beskrivning Ten av kopparlegering, gammal brottyta i ena änden. Till sin karaktär liknar korrosion och yta ett låghaltigt silver med hög kopparhalt (kemisk analys är dock ej utförd). Längd: 1,8 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Ytan var belagd med tunt jordskikt. Den underliggande originalytan var till största delen mycket välbevarad och bestod av ett tätt jämnt svart skikt. På en av långsidorna fanns ett grönvitt pulvrigt område. Åtgärder Frampreparerad vått med etanol på bomullstopz och torrt med hjälp av pensel och skalpell. Det gröna pulvriga partiet konsoliderades med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 20).

F131, före konservering, t.v. och efter konservering, t.h.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F133 Del av smält föremål som är del av F 149 (se F 149) F134 Sprint Beskrivning Sprint av järn. Längd: 2,5 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). I det närmaste genomkorroderad. Täckt av sand/jord, kolpartiklar samt svarta korrosionsutväxter. Åtgärder Frampreparerades försiktigt med mikrobläster (glaspulver). Urlakades därefter från klorider i bad med avjoniserat vatten under 15 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax.

F132, före konservering, övre, och efter konservering båda sidorna, t.h.

F134, före konservering.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F135 Sex fragment metall Beskrivning a) Tenformat föremål av kopparlegering. Förefaller vara bränt och deformerat. Troligen samma typ av föremål som F140. Längd: 1,6 cm. b) Två små fragment av kopparlegering, med passning. Troligen smälta. Längd: ca 0,8 cm. c) Tre små fragment av järnnitar. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). a) Täckt av jord ytterst. Underliggande yta var sprucken och ojämn och bestod av en mörkgrön korrosionsprodukt. b) Täckta av jord och ljusgröna korrosionsprodukter. c) Genomkorroderade och delvis ihåliga. Täckta av svart sotblandad korrosionskrusta. Åtgärder a och b) b) Hoplimmad med Paroloid B72 lim. c) Frampreparerades försiktigt med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta.

a

b

c

F135, före konservering, t.v. och efter konservering, t.h.




Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F138, före konservering, överst och efter konservering, nederst.

F137, före konservering, t.v. och efter konservering, spikhuvudet, t.h.

F137 Nit/spik Beskrivning Nit/spikhuvud av järn, med del av skaft, samt två benfragment. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Föremålet var genomkorroderat, ihåligt, och mycket sprött. Åtgärder Konsoliderades i håligheter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glaspulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta. F138 Ten/nitskaft

Beskrivning Ten av järn. Längd: 2,4 cm. Färsk brottyta i ena änden. Rester av eventuell nitbricka i ena änden. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Genomkorroderad och delvis ihålig. Täckt av svart sotblandad korrosionskrusta. Åtgärder Konsoliderades i håligheter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F140, före konservering, överst, och efter konservering, nederst.

F139 Nit/spik Beskrivning Nit-/spikhuvud med del av nitskaft, av järn. Längd: 2,0 cm. Diameter huvud: 1,3 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Genomkorroderad, skaftet är ihåligt. Täckt av sand/jord, kolpartiklar samt svarta korrosionsutväxter. Åtgärder Konsoliderades i håligheter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glaspulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta. F140 Föremål

Beskrivning Holk/beslag? Omvikt bleck av kopparlegering. Rester av ornamentik i form av två parallella linjer löper längs ena långsidans kant. Föremålet verkar vara deformerat till följ av eld, ena kanten och änden är delvis smält. Längd: 2,2 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Kanten var skadad med sprickor i godset. Täckt av brun jord. Åtgärder Preparerades fram med hjälp av skalpell och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 15).

F139, före konservering, t.v., och efter konservering, t.h.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F143, före konservering, överst och efter konservering, nederst.

F142 Fragment av järnföremål Beskrivning a) Fragment? Påminner om liten brodd med spets. Längd: 0,9 cm. b) Tre stycken järnfragment, delar av nitbrickor. c) Två stycken nit/spikhuvuden av järn. d) Två stycken nit/spikskaft av järn. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Fragment var genomkorroderade, ihåliga, mycket spröda och sköra. Det fanns ingen passning mellan några av fragmenten. Åtgärder Håligheter konsoliderades med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta.

F143 Nitdelar Beskrivning Tre nitfragment av järn. En del av nitbricka, ett skaft och ett mindre fragment. Dimensioner -nitbrickan:1,7 x 2,5 cm; skaftets längd: 1,5 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Det minsta fragmentet hade passning mot nitbrickan. Övriga delar saknade passning. Alla delarna var genomkorroderade och ihåliga. De bestod endast av ett sprött och skört glödskal. Åtgärder Håligheter konsoliderades med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Fragmentet med passning limmades med Loctite 480 svart gummiförstärkt

cyanoakrylatlim. Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glaspulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta.

F142, före konservering, t.v., och efter konservering, t.h. a) – d).



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F144 a) Ten b) Droppe Beskrivning a) Liten ten av kopparlegering. Runt tvärsnitt. Längd. 0,5 cm. b) Smälta/droppe av kopparlegering. Ena änden var en färsk glänsande brottyta. Det föreföll som lite glas fanns i brottytan som smält ihop med metallen. Längd: 0,9 cm. Tillstånd Undersökta under mikroskop (x10). Båda var täckta av ljusgröna korrosionsprodukter med inblandning av jord och träkolspartiklar. a) Fragmentet var ihåligt och bestod endast av ett korrosionsskal. Mycket skört. Åtgärder Preparerades fram med hjälp av skalpell och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 15).

a)

a)

b)

b)




Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F145, före konservering, övre, och efter konservering, nedre.

F146, Före konservering. a) nederst, b) överst

F145 Nit

Beskrivning Liten nit av kopparlegering där nitbricka och del av skaft återstår. Längd:0,5 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Nitskaftet avbrutet, gammalt brott. Mycket nedbruten och skadad. Materialförlust längs kanten på nitbrickan så att dess ursprungliga form ej går att fastställa. Genomkorroderad och spröd. Täckt av jord. Bestod av ljusgröna pulvriga och omväxlande gröna kristallina korrosionsprodukter. Åtgärder Preparerades fram med hjälp av skalpell och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 15).

F146 a) Nit, b) Spik Beskrivning a) Kort nit av järn med runt huvud och rektangulär nitbricka. Huvudet förefaller ha rester av förtenning. Längd: 0,7 cm; diameter nithuvud: 1,5 cm; nitbrickan: 0,9 x 0,7 cm. b) Spik av järn. Längd: 3,0 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). a) Nithuvudet skadat och en del saknas. Båda hade järnkärna bevarad. Båda täckat av rostfärgad korrosionskrusta med inblandning av jord/sot.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155




Åtgärder Frampreparerades med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Urlakades därefter från klorider i bad med avjoniserat vatten under 9 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax.

F147 Pärla

Beskrivning Spiralpärla av kopparlegering. Tillverkad av platt metalltråd med svagt triangulärt tvärsnitt som bildar en ås på pärlans utsida. Längd: 1,2 cm, antal varv tråd: 5 varv Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Brottyta i ena änden. Pärlan var täckt av jord på ut- och insida. Originalytan bestod av svarta korrosionsskikt som hade sprickbildningar och flagnade. Pärlan var genomkorroderad och skör. Åtgärder Originalytan preparerades fram med hjälp av skalpell och liten glasfiberborste och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10).



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155



F148 Smälta

Beskrivning Smälta/droppe av kopparlegering. Diameter: 0,48 cm. Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Täckt av tjockt skikt ljusgrön pulvrig korrosionsprodukt. Underliggande originalyta bestod av ett mörkgrönt jömnt skikt. Åtgärder Originalytan preparerades fram med hjälp av skalpell och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 15).

F149 Del av smält föremål, passning med F 133 Beskrivning F 133 och F 149 är två delar med passning som hör till samma föremål. Det förefaller vara ett smält deformerat föremål bestående av ten med två knoppar. Dimensioner: 1,6 x 1,5 cm (båda fragmenten hoplimmade). Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Fragmenten var täckta av jord med rikligt inblandning av sot och små träkolspartiklar. Underliggande originalyta var omväxlande mörkgrön och svart samt hård. Båda fragmenten hade brottytor i båda ändarna.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Åtgärder Båda fragmenten preparerades fram med hjälp av skalpell och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10). Delarna limmades med Paraloid B72-lim. F150 a) Kamfragment b) Nitbricka c) Ten d) Nålsöga? e) Spikhuvud f) Fragment Beskrivning a) Tandskiva av kam med järnnit. Nitens längd: 1,0 cm. b) Nitbricka av järn. Dimensioner: 1,6 x 1,3 cm. c) Ten av järn, troligen nitskaft. Längd: 1,5 cm. d) Tenformat föremål med avlångt hål, av järn. Nålsöga? Brottyta ena änden. Längd: 1,0 cm. e) Spikhuvud av järn. Skadat, ca 1/3 av spikhuvudet återstår. Avbrutet skaft. f) Ej artefakt. Naturligt mineral, rörformigt.

F149

F133 F133 + 149, före konservering, längst t.v., och efter konservering hoplimmade, båda sidorna, ovan.

F133 + 149, efter frampreparering, före hoplimning.

a b c d e f

150, Före konservering, t.v., och efter konservering t.h.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


b)

a)

b)


Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Järnet var genomkorroderat, bitvis ihåligt och skört. Inga fragment hade passning mot varandra. Alla fragmenten var jordiga. Åtgärder a) Rengjord med torr pensel samt fuktigt med 50% etanol på bomullstops. Niten frampreparerad med skalpell under mikroskop (x10) och ytbehandlad med mikrokristallint vax i lacknafta. b) till e) Järnföremålen konsoliderades i håligheter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glas- och aluminiumoxidpulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta. F151 a) Benfragment, b) två nitskaft/tenar

Beskrivning a) Bränt fragment av ben. b) Två stycken tenar/nitskaft av järn, varav den ena har

rest av nit-/spikhuvud bevarad. Längd nitskaft: 2,3 cm; längd ten: 1,9 cm.

Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). a) benet var täckt av svart sot. b) Förefaller vara genomkorroderade. Täckta av jord/sotblandat mörkt korrosionsskikt. Delvis ihåliga. Åtgärder a) Benet rengjordes med 50% etanol i vatten på

bommullstopz. b) Järnföremålen konsoliderades i håligheter med 10%

(w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Frampreparerades sedan försiktigt med mikrobläster (glaspulver). Ytbehandlades med tunn lösning mikrokristallint vax löst i lacknafta.

F152 a) Pärla b) Smälta/droppe Beskrivning a) Spiralpärla av kopparlegering. Tillverkad av platt metalltråd med något rundad utsida. Längd: 1,1 cm, antal varv tråd: 4 varv. b) Droppe/smälta av kopparlegering. Längd: 0,8 cm. Tillsammans med föremålen låg fragment av träkol och korrosionsprodukt.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155



a) b)

Tillstånd Undersökt under mikroskop (x10). Metallen var genomkorroderad och mycket spröd. Täckta av jord. a) pärlan var trasig i två delar med passning samt hade sprickbildningar. Åtgärder Båda föremålen preparerades fram med hjälp av skalpell och ytan konsoliderades därefter med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Arbetet utfördes under mikroskop (x 10). Pärlan limmades med Paraloid B72-lim.

FÖREMÅL AV GLAS F136 Pärla Beskrivning och tillstånd Turkos pärla med vita trådar som löper parallellt runt pärlan. Intakt form. Ej sotig, lite jord fanns på ytan och i hålet. Iriserande vittrat skikt på det turkos glaset. F153 Pärla Beskrivning och tillstånd Pärla i mörkblått klart glas med trådar av rött och vitt opakt glas som löper runt pärlan. Delvis smält och deformerad. Avtryck i ytan, räffelmärken, i den smälta delen, som kan vara spår efter verktyg (typ tång) när pärlan hanterats i smält tillstånd. Pärlan var täckt med, och hålet fyllt med, fin sotblandad jord. F154 En pärla och en smälta Beskrivning och tillstånd a). Blå opak melonformad pärla med rester av räfflor. Delvis smält och deformerad. Ytan mestadels ojämn, porig och skrovlig troligen pga. att den bränts. b) Glassmälta (smält pärla eller slagg?). Ljusblå, opak med rikligt med luftbubblor och brottytor. De var täckta med, och hålen fyllda med, fin sotblandad jord.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F155 Pärla Beskrivning och tillstånd Rund mörkblå pärla med intakt form. Något porig på ena sidan. Pärlan var täckt med, och hålet fyllt med, fin sotblandad jord. F156 Fyra stycken pärlor Beskrivning och tillstånd a) Två segmenterade folierade pärlor. Två stycken segment per pärla. En av pärlorna är deformerad, hoptryckt, till följd av värmepåverkan. Hos den andra har överfångsglaset bitvis spjälkat loss och saknas. I övrigt är de fysiskt stabila. a och b) är sannolikt s.k. ”falska guldfoliepärlor”, med ett vitt kärnglas med tennfolie (eller tennlegering) i mitten och ett yttre hölje av klart, gult glas. b) En folierad enkelpärla. Vittrad yta, något deformerad. c) En rund ljusgul pärla med vita, blå och röda trådar lindade runt pärlan. Något deformerad, ena sidan förefaller vara färgförändrad, den har en mörkare färg. Samtliga pärlor var täckta med, och hålet fyllt med, fin sotblandad jord. F157 Pärla Beskrivning och tillstånd Fasettformad pärla. Djupt blått klart glas. Delvis skrovlig/porig yta till följd av eldpåverkan. Pärlan var täckt med, och hålet fyllt med, fin sotblandad jord. Åtgärder Pärlorna undersöktes under mikroskop (x10). De rengjordes med mjuk pensel och mellanrumstandborstar i vatten tillsatt några droppar nonjonisk tensid (Berol 185), sköljdes i avjoniserat vatten och lufttorkade. Endel av de skrovliga poriga ytorna ser smutsiga ut även efter rengöring. Går ej att åtgärda eftersom det beror på glasets ytstruktur.




Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F154, före konservering, t.v., efter konservering, i mitten och t.h.

F155, före konservering, t.v., blöt under rengöring genom mikroskop, de två mittersta, och efter konservering, t.h.

F153, Före konservering, t.v. Blöt under rengöring genom mikroskop, i mitten. Observera avtryck i ytan av ev. verktyg (små parallella gula streck). Efter konservering, t.h.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Rekommendationer för hantering och förvaring Hantera föremålen alltid med handskar. Järnföremålen bör förvaras i ett stabilt torrt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på max 18 %, förslagsvis i torrbox med ambragel eller i klimatiserat magasin. Arkelogiskt järn är mycket känsligt för fukt och annars riskerar aktiv korrosion att bryta ut på föremålen. Föremål av kopparlegering bör förvaras i ett stabilt torrt klimat på högst 35 % RF. Glas bör förvaras i ett stabilt klimat kring 40 % RF. / Konservering och fotografering utfört under 2010 och 2011 av Karin Lindahl, arkeologisk konservator, Acta Konserveringscentrum AB.


F156 a-c), före konservering, t.v. De två mittersta bilderna- Överst: 156 a) blöt under rengöring genom mikroskop, Nederst: 156 c) blöt under rengöring genom mikroskop. F 156 a-c) efter konservering, t.h.

a.

b. c.

a. b. c.


Bilaga 7

VEDLAB Vedanatomilabbet

Vedlab rapport 1123

Vedartsanalyser på material från Uppland, Ultuna 2:23 Uppland 401 Projekt 3124 (2129).

_________________________________________________________________________________________Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr:

Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255

670 20 GLAVA E-post: [email protected] www.vedlab.se


VEDLAB Vedanatomilabbet

Vedlab rapport 1123 2011-04-18

Vedartsanalyser på material från Uppland, Ultuna 2:23 Uppland 401 Projekt 3124 (2129).

Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU

Arbetet omfattar fem kolprover från en undersökning av ett gravfält mm i centrala Ultuna.Proverna innehåller kol från björk, ek, gran, salix och tall. I provet från gropen A 2408 fanns både kol (björk och gran) och obränt trä (tall).

Analysresultat

Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockatför 14C-dat.

Övrigt

2368 100467 Sotfläck 1.2g 0.2g 3 bitar Salix 3 bitar Salix 15mg

2408 100468 Grop 10.1g 2.8g 12 bitar Björk 7 bitarGran 1 bitTall 3 bitar

Björk 30mg Tall som obränt trä

10133 100466 Härd 4.5g 0.1g 4 bitar Björk 4 bitar Björk 15mg

100508 100517 Härd 22.0g 17.2g 30 bitar Ek 30 bitar Ek 240mg

100508 100518 Härd 5.4g 2.6g 30 bitar Ek 30 bitar Ek 268mg

Hoppas ni är nöjda med arbetet!

Erik Danielsson/VEDLABKattås670 20 GLAVATfn: 0570/420 29E-post: [email protected]


De här trädslagen förekom i materialet

Art Latin Max ålder Växtmiljö Egenskaper och användning

Övrigt

BjörkGlasbjörk

Vårtbjörk

Betula sp.Betula pubescensBetula pendula

300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande.

Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd.

Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk.Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd.

Ek Quercus robur 500–1000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel.

Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat.Energirik ved ger mycket glöd.

Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år.

Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter

Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar

Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder

SalixStort släkte med sälgar, pilar och viden

Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande

Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke.

Barken har använts till garvning.

Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom

Stark och hållbar. Konstruk-tionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning

Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C-vitaminerna. Även som kreatursfoder

Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.

Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och

stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur

för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods

1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.


Bilaga 814C-protokoll

Brandgravar från yngre järnålder samt en och annan medeltida och efterreformatorisk grop på...

Documents

Transcript of Brandgravar från yngre järnålder samt en och annan medeltida och efterreformatorisk grop på...