Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och Hammarö

Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och Hammarö

Marinarkeologisk utredning Karlstads och Hammarö socknar, Karlstads och Hammarö kommunerMatthew Gainsford, Delia Ní Chiobhaín, Staffan von Arbin och Björn WallbomBohusläns museumRapport 2012: 11

Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och HammaröMarinarkeologisk utredning

Karlstads och Hammarö socknar, Karlstad och Hammarös kommuner

Bohusläns museum Rapport 2012:11

CKulturmiljöentrum

www.kulturmiljocentrum.se

ISSN 1650-3368

Författare Matthew Gainsford, Delia Ní Chíobháin, Staffan von Arbin & Björn Wallbom

Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar

Omslagsbild Foto taget av Matthew Gainsford. Fotot visar landföringen vid Hammarö

Tryck Cela Grafiska AB, Vänersborg 2012

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet medgivande 90.8012

Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet 2012-02-08. Dnr 601-2012/686.

Bohusläns museum

Museigatan 1

Box 403

451 19 Uddevalla

tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73

www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

InnehållSammanfattning ....................................................................................................................................5

Bakgrund .............................................................................................................................................................5

Syfte ..............................................................................................................................................................................5

Landskapsbild ..............................................................................................................................................7Naturlandskap ............................................................................................................................................7Kulturlandskap och fornlämningsmiljö ....................................................................7

Historiskt källmaterial .................................................................................................................7Sjöfart och bebyggelse ...................................................................................................................7Något om flottning på Klarälven ......................................................................................8

Metod och genomförande ...............................................................................................9Etapp 1 .................................................................................................................................................................9Etapp 2 .................................................................................................................................................................9

Slutsatser samt åtgärdsförslag ................................................................................. 12

Tekniska och administrativa uppgifter ....................................................... 14

Referenser ...................................................................................................................................................... 15Litteratur ........................................................................................................................................................ 15Arkiv ..................................................................................................................................................................... 15Elektroniska källor ............................................................................................................................. 15

Bilagor ...................................................................................................................................................................16

4 Bohusläns museum Rapport 2012:11

Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och Hammarö 5

SammanfattningPå uppdrag av Hammarö kommun har Bohusläns museum, i samarbe-te med Värmlands museum och Kulturmiljöcentrum Värmland, utfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför planerad sjöförläggning av vattenledning mellan Hammarö och Karlstad. Utredningens etapp 1 innefattade kart-, arkiv- och litteraturstudier samt kartering av exploa-teringsområdet med side scan sonar. Etapp 2-utredningen innefattade schaktningsövervakning vid landfästet på Hammarö, en dykande besikt-ning vid landanslutningen på Hammarö samt besiktningar av uttagna sonarindikationer. Gården Bärstad, på vars mark ledningen är tänkt att dras fram, finns omnämnd redan på 1570-talet. På en karta över Bärstad från 1873 finns en väg markerad vilken leder ned till vad som förefal-ler att vara en hamn- eller lastageplats vid Vänerns strand. Det kan inte uteslutas att detta hamnläge har gamla anor. Vid utredningen framkom inga lämningar av arkeologiskt intresse. De flesta av sonarindikationerna visade sig vara sjunktimmer från flottningen på Klarälven som pågick ända fram till början av 1990-talet.

BakgrundHammarö kommun avser att förlägga en vattenledning på sjöbottnen mellan Karlstad och Hammarö. Ledningen är tänkt att sträcka sig från Kalvholmen via Örsholmen och söderut mot Bärstad på Hammarö. Bo-husläns museum fick uppdraget att, i samarbete med Värmlands museum och Kulturmiljöcentrum Värmland, utföra en arkeologisk utredning av den planerade ledningssträckningen. I enlighet med Länsstyrelsens be-slut (dnr 431-1422-2010) delades utredningen upp i två separata etap-per. Projektledare för utredningens etapp 1 var Staffan von Arbin och för etapp 2 Matthew Gainsford. Föreliggande rapport har författats ge-mensamt av Matthew Gainsford, Delia Ní Chíobháin och Staffan von Arbin, med bidrag av Björn Wallbom, Kulturmiljöcentrum Värmland. Allt dykeriarbete under utredningen utfördes med navelsträng och kommunikation i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1993:57) samt den dykpraxis som sedan flera år tillbaka tillämpas vid Bohusläns museum.

SyfteSyftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om tidigare okända forn- och kulturlämningar förekommer inom området för den planerade vattenledningen. Resultatet av utredningen är tänkt att fung-era som ett planeringsunderlag för såväl länsstyrelse som exploatör, i syfte att begränsa arbetsföretagets påverkan på kulturmiljön.


Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessyn-punkt för spridning. Lantmäteriet 2012-02-08. Dnr 601-2012/686.


LandskapsbildNaturlandskap

Vänern är Europas tredje största sötvattenssjö. Området som ska exploa-teras ligger i norra delen av Vänern, mellan Kalvholmen i Karlstad och den västra sidan av Tyehalvön på Hammarö. Inom området varierar vat-tendjupet mellan två och maximalt nio meter. Vid landanslutningen på Hammarö är området vassbevuxet i ett 20–30 meter brett bälte närmast land. Bottensubstratet består huvudsakligen av lera täckt med en tjockt lager dyiga sediment. Vattnet är grumligt eftersom Klarälven mynnar i området. Detta påverkar siktförhållandena som kan variera från några centimeter till en meter.

Kulturlandskap och fornlämningsmiljö

Hammaröbygden är rik på fornlämningar. På den södra delen av Tye-halvön, cirka 500 meter öster om den plats där ledningen skall dras upp på land, finns två gravhögar (Hammarö 21:1 och 21:2). Här har också påträffats boplatsindikerande fynd i form av en sländtrissa och en eld-slagningssten (Hammarö 35:1). På den östra sidan av Hammarsudden finns bland annat en boplats från yngre järnålder (Hammarö 76:1) och gravar i form av högar och stensättningar (Hammarö 18:2, 18:3, 18:4 och 19:1). Utanför Hammarö skärgårdsmuseum, väster om utrednings-området, har lämningen efter en förmodad fiskeanläggning bestående av fem störar påträffats utanför Skärgårdsmuseet, Lövnäs. I övrigt sak-nas kända undervattenslämningar i närområdet.

Historiskt källmaterial Sjöfart och bebyggelse

Dagens farled in mot Karlstad, vilken gör en bukt innanför Tyehalv-ön, har gamla anor. Den redovisas första gången år 1765 på en ”Spe-cialcharta öfwer inloppen till Skattkärr, Alster och Carlstad, jemwäl skärgården mellan Hammarö och Arnö, med alla tänkbara segelleder därigenom”(bilaga 2). Kartan är en av flera hydrografiska kartor över Vänern som förvaras på Krigsarkivet (Sjökarteverkets hydrografiska kartor XXI). Gården Bärstad där den planerade vattenledningen skall ha ett landfäste nämns år 1577 som Bergstadh och beskrivs då som ett frälsetorp (Ortnamnen i Värmlands län 1926). På laga skifteskartan över Bärstad från 1873 finns en markering för en väg ned mot vad som förefaller vara en aktivitetsyta nere vid vattnet (Lantmäteristyrelsens arkiv, aktbeteckning R32-6:2). Troligen är detta ett hamnläge eller en lastageplats, men tyvärr finns det ingen förklarande text till kartan. Området ligger strax väster om den plats där ledningen skall ansluta land. På en storskifteskarta från år 1798 över Bärstad anges samma


område som ”odelt ängsmark” (Lantmäteristyrelsens arkiv, aktbeteck-ning R32-6:1).

Något om flottning på Klarälven

Enligt jordeboken från 1695 upptas för Värmlands del 300 vattendrivna sågar. Förutom sågarna så var troligtvis utförseln av mastvirke en möjlig anledning till flottning i länet under detta århundrade. Under 1700-ta-let ökar produktionen och exporten av virke och år 1739 utfärdades privilegiebrev rörande dessa. I Klarälven omnämns sågen vid Dejefors år 1755 vilken hade en kapacitet på 5600 brädor per år (Klarälvdalens folkhögskola 1995).

I samband med den större sågverksindustrins utveckling från mitten av 1800-talet och framåt följde även en kraftig expansion av flottningen. Från slutet av 1800-talet började även flottningen ske i mer organise-rade former och flottningsföreningar bildades. I Klarälven bildades år 1833 föreningen Herrar Timmerhandlare på Clara Elf. År 1880 utfärda-des en förordning om allmän flottled samt flottningsstadga. En allmän flottled var ett vattendrag där det stod ”envar fritt att låta flottgods löst framflyta”. De som ägde flottgodset var emellertid tvungna att bilda en flottningsförening med flottningsstyrelse och flottningschef. Ägarna fick betala en avgift för de tjänster som utfördes av föreningen. Flottnings-föreningarna organiserade själva flottningen och såg till att flottlederna och dess anläggningar underhölls. År 1893 bildades Klarälvens flott-ningsförening och den ersatte då den tidigare omnämnda föreningen (Klarälvdalens folkhögskola 1995).

Under senare delen av 1800-talet togs ångan i anspråk för driften av sågverken och de nya sågarna var inte beroende av vattnet som driv-kraft varför sågarna kom att placeras i anslutning till utskeppningsham-narna. De första ångdrivna sågarna i Värmland anlades vid Orrholmen i Karlstad och vid Skoghall på Hammarö i anslutning till Klarälvens utlopp i Vänern. Flottningen av sågtimmer upphörde helt i slutet av 1960-talet och därefter flottades det enbart massaved (Klarälvdalens folkhögskola 1995).

Från Norge flöt varje stock för sig, i så kallad lösflottning. Så var det även på svenska sidan ned till de södra delarna. Skiljeställena i Lusten och Löved, båda i Forshaga kommun, utgjorde efter 1915 Klarälvens gemensamma skiljeställe. Vid skiljestället sorterades de olika ägarnas virke ut, liksom de olika sortimenten, massaved, sågtimmer och så vi-dare. Efter detta buntades allt virke med samma märke ihop och lades i långa släp för att bogseras med båt. All skiljning och buntning upp-hörde 1982, eftersom det sedan 1980 endast fanns en flottgodsägare.

Kring 1900-talets början svarade träindustrin för 43 procent av lan-dets totala export och Sverige var det största träexportlandet. År 1937 nådde flottningen i Sverige en topp och 18 miljoner m3 virke flottades detta år. Värmland betecknades i början av 1900-talet som ”flottningens


hemland” och värmlänningarna blev enligt samtida författare ”det övriga Sveriges läromästare” (Ahlbäck & Albertsson 2006). Klarälven var den sista flottade älven i Norden och flottningen på älven upphörde år 1991.

Metod och genomförande Etapp 1

Utredningens etapp 1 innefattade kart-, arkiv- och litteraturstudier samt kartering av exploateringsområdet med side scan sonar. Side scan sonar-karteringen utfördes av HydroGIS AB, Stenungsund, den 10 juni 2010. Vid karteringstillfället medverkade en arkeolog från Bohusläns museum. Sonaren var en Starfish 450F CHIRP side scan sonar towfish (450 kHz). Det karterade området var fyra kilometer långt och 100 meter brett. Son-armaterialet granskades både i fält och på Bohusläns museum. Gransk-ningen, som utfördes av Delia Ní Chíobháin, resulterade i sammanlagt elva indikationer vilka bedömdes kunna vara av arkeologiskt intresse. Ett stort antal indikationer bortprioriterades vid granskningen då de bedömdes utgöra sjunktimmer efter flottningen (tabell 1 och bilaga 1).

Etapp 2

Den andra utredningsetappen omfattade dykbesiktningar av utvalda sonarindikationer, dykbesiktning av landföringen vid Hammarö samt schaktning med maskin på land vid den nämnda landföringen. Vid schaktningen, som utfördes den 26 november 2010, grävdes två schakt i ledningens planerade sträckning. Schakten var 14 respektive 22 meter långa, 1,6 meter breda och intill 1,7 meter djupa. Vid undersökningen kunde det konstateras att området, som idag är ängsmark, tidigare har utgjort sjöbotten. Området har någon gång, troligen under 1900-talet, vallats in och den tidigare sjöbotten fyllts ut vilket förklarar det stora

Tabell 1. Uttagna sonarindika-tioner med preliminär tolkning samt resultat efter besiktning.

Indikation nr Longitud E Latitud N1 13,544 59,340

2 13,545 59,341

3 13,546 59,345

4 13,546 59,346

5 13,548 59,348

6 13,548 59,349

7 13,550 59,351

8 13,552 59,352

9 13,562 59,366

10 13,561 59,367

11 13,562 59,366

Kartdatum WGS 84


Figur 3. Karta över ledningssträckning med utvalda indikationer. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-02-08. Dnr 601-2012/686.


Figur 4. Karta över landschaktning vid landanslutning på Hammarö. Skala 1:1000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-02-08. Dnr 601-2012/686.


schaktdjupet. Den tidigare sjöbottnen framkom i botten av schakten och syntes som mattor av vass och vassrötter blandade med sand. Bott-nen av schakten bestod av lera och sand. Inga fynd eller iakttagelser av arkeologiskt intresse gjordes inom området.

Dykbesiktningarna ägde rum den 2–6 maj 2011. Dykningen utför-des från Bohusläns museums arbetsbåt med Vänertjänsts båt Rödluvan som supportfartyg. Runt varje indikation avsöktes ett område med cir-ka 10–15 meters radie. Vid landanslutningen på Hammarö besiktiga-des ett cirka 100 meter långt och 40 meter brett stråk från vasskanten och norrut. Inte heller dykningarna resulterade i några fynd eller iakt-tagelser av arkeologiskt intresse. De flesta indikationerna visade sig vara antingen sjunktimmer eller lerklackar på annars plan bottnen. Flertalet av de påträffade timmerstockarna kan sannolikt knytas till flottnings-verksamheten på Klarälven, vilken pågick fram till början av 1990-talet.

Slutsatser samt åtgärdsförslagVid den arkeologiska utredningen framkom inga lämningar av arkeolo-giskt intresse. Flertalet av de besiktigade sonarindikationerna visade sig vara sjunktimmer härrörande från den tidigare timmerflottningen på Klarälven. Efter genomförd utredning anser därför Bohusläns museum att ytterligare antikvariska insatser ej är nödvändiga.

Figur 5. Landanslutningen vid Hammarö. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.


Figur 6. Ledningssträckningen från Hammarösidan. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.

Figur 7. Landanslutningen på Kalvholmen. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.


Tekniska och administrativa uppgifterLst dnr: 431-1422-2010Västarvet dnr: NOK 882-2010

Län: VärmlandKommun: Hammarö och KarlstadSocken: Hammarö och Karlstad

Ek. karta: 10D6e, 10D7eKoordinatsystem: RT90, 2,5 gon V

Uppdragsgivare: Hammarö kommunAnsvarig institution: Bohusläns museum

Etapp 1

Västarvet pnr: 10011Projektledare: Staffan von ArbinFältpersonal: Delia Ní ChíobháinKonsulter: Värmlands museum, HydroGIS AB

Fältarbetstid: 10 juni 2010Arkeologtimmar: 36Undersökt yta: 600 000 m2

Arkiv: Bohusläns museums arkivFynd: Inga fynd omhändertogs

Etapp 2

Västarvet pnr: 10269Projektledare: Matthew GainsfordFältpersonal: Staffan von Arbin, Matthew Gainsford, Björn Wallbom Konsulter: Värmlands museum, Kulturmiljöcentrum Värmland och Vänertjänst

Fältarbetstid: 26 november 2010, 2–6 maj 2011Arkeologitimmar: 136Undersökt yta: 15 000 m2

Arkiv: Bohusläns museums arkivFynd: Inga fynd omhändertogs


ReferenserLitteratur

Ahlbäck, A. & Albertsson, R. 2006. Flottning och flottningsleder i södra Sverige. Jönköping.

Klarälvdalens folkhögskola 1995. Klarälvdalen–Trysilområdet. Skogen, dess näringar och virkestransporter. Hagfors.

Kulturmiljöutredning i Vattnet vid Skärgårdsmuseet. Hammarö socken, Hammarö kommun, Värmlands län. Värmlands museum rapport 2011:4.

Ortnamnen i Värmlands län. Del VII. Uppsala 1926.

Arkiv

Krigsarkivet, Sjökarteverkets hydrografiska kartor XXI:

Elias, A.P. 1798. Specialcharta öfwer inloppen till Skattkärr, Alster och Carlstad, jemwäl skärgården mellan Hammarö och Arnö, med alla tänk-bara segelleder därigenom.

Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv:

Storskifteskarta över gården Bärstad från år 1798. Aktbeteckning R32-6:1.

Laga skifteskarta över gården Bärstad från år 1873. Aktbeteckning R32-6:2.

Elektroniska källor

Informationssystemet om fornminnen (FMIS), Riksantikvarieämbetet [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fmis.raa.se/fmis/.


BilagorBilaga 1. Bilder på uttagna sonarindikationer. Alla bilder © HydroGIS AB.

Bilaga 2. Utsnitt ur: Specialcharta öfwer inloppen till Skattkärr, Alster och Carlstad, jemwäl skärgården mellan Hammarö och Arnö, med alla tänkbara se-gelleder därigenom.

7 8 9

10 11

Bilaga 2. Utsnitt ur: Specialcharta öfwer inloppen till Skattkärr, Alster och Carlstad, jemwäl skär gården mellan Hammarö och Arnö, med alla tänkbara segelleder därigenom.

Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och Hammarö

Marinarkeologisk utredning Karlstads och Hammarö socknar, Karlstads och Hammarö kommunerMatthew Gainsford, Delia Ní Chiobhaín, Staffan von Arbin och Björn WallbomBohusläns museumRapport 2012: 11

Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och Hammarö

Documents

Transcript of Etapp 1- och 2-utredningar mellan Karlstad och Hammarö