Sjöledning för

naturgaS längS

den SvenSka väStkuSten

Särskild marinarkeologisk utredning, etapp 2Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs,Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och Varbergs kommunerVästra Götalands och Hallands län

Staffan von Arbin

Rapport 2008:40

Sjö

led

nin

g f

ör n

atu

rg

aS

län

gS

den

Sv

enSk

a v

äSt

ku

Sten

Staf

fan

vo

n A

rbin

Rap

po

rt 2

008:

40

Sjö

led

nin

g f

ör n

atu

rg

aS

län

gS

den

Sv

enSk

a v

äSt

ku

Sten

Staf

fan

vo

n A

rbin

Rap

po

rt 2

008:

40

AU AU

Sjöledning för

naturgaS längS

den SvenSk a väStkuStenSärsk ild marinarkeologisk utredning, etapp 2

Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs,

Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och Varbergs kommuner

Västra Götalands och Hallands län

BohuSlänS muSeum

RappoR t 2008:40

ISSN 1650-3368

Författare Staffan von Arbin

Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar

Omslagsbild Lucas Janszoon Waghenaers sjökort över Västkusten, daterat 1583. Bilden är något beskuren i det

mellersta partiet.

Illustration Nina Balknäs

Tryck Grafisk Precision AB, Uddevalla 2008

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192

Rapporten godkänd från sekretessynpunkt för spridning Sjöfartsverket 2008-08-26. Dnr 010305-07-15580 Lpnr 7

BOHUSLÄNS MUSEUM

Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla

tel 0522-656500, fax 0522-656505

www.bohuslansmuseum.se

innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Syf te . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

landSk ap, topografi Samt k ända fornlämningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

redoviSning av utför t arkeologiSkt arBete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Moment 1 – Inomskärs i Bohuslän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Tekniska och adminstrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

Moment 2 – Hallandsdelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15

Tekniska och adminstrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16

Moment 3 – ROV-besiktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19

Tekniska och adminstrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21

reSultat gentemot underSök ningSplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

Sammanfattande SlutSatS Samt rekommendation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

referenSer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24

Otryckta källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25

figur för teck ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

4 Bohusläns museum 2008:40

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan som visar gasledningens planerade sträckning på svenskt vatten. Den streckade röda linjen norr om den markerade sträckningen in mot Vallby kile visar föreslagen sträckningsjustering. Både det södra och det norra alternati-vet har granskats inom ramen för föreliggande utredning.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 5

Sammanfattning

Inför planerad byggnation av gasledning (Skanled/NGAS) längs den svenska västkusten har Bohusläns museum under perioden januari–juni 2008 utfört en marinarkeologisk utredning, etapp 2, enligt beslut av läns­styrelserna i Västra Götalands och Hallands län. Fältarbetet under utred­ningen var uppdelat i tre fältmoment, där moment 1 och 2 innefattade dyk­besiktningar vid ledningens planerade landanslutningar och moment 3 in­spektion med fjärrstyrd undervattensfarkost av djupt liggande utrednings­objekt. Utredningen resulterade i ett flertal nya forn­ och kulturlämningar. Fyra av fornlämningarna bedöms även fortsättningsvis komma i konflikt med den tilltänkta exploateringen och bör enligt Bohusläns museums upp­fattning därför förundersökas. Det gäller Ny 5, Ny 15 och Ny 16 i Varbergs kommun, vilka alla är förmodade submarina stenåldersboplatser, samt Ny 21 (F127) i Tjörns kommun, vilken utgör lämningen efter det norska last­ångfartyget Bris, förlist 1904. De oidentifierade fartygslämningarna Ny 18 (F113), Ny 20 (F08­10) samt Ny 22 (F08­85) utgör med största sannolikhet inte fornlämningar, men eftersom de ändå kan ha ett antikvariskt värde uppmanas exploatören att beakta dem i den fortsatta projekteringen.

Bakgrund

Norska Gassco A/S planerar att i samarbete med Swedegas AB bygga en naturgasledning som skall förbinda det norska ledningsnätet med det svens­ka (Skanled/NGAS). Ledningen kommer att utgå från Telemark i Norge och är tänkt att ansluta till den svenska västkusten på tre platser: vid Preemraff i Lysekils kommun, vid Vallby kile i Kungälvs kommun samt vid Värö i Varbergs kommun. Dessutom planeras för en fortsättning av ledningen västerut, till Jylland (figur 1).

Bohusläns museum utförde i början av 2007 en kulturhistorisk förstudie av de olika stråkalternativ som då var aktuella på svenskt område, såväl till havs som på land (von Arbin & Ytterberg 2007). Förstudien gav vid handen att okända forn­ och kulturlämningar kunde förväntas, i större eller mindre omfattning, i samtliga föreslagna stråk. Slutsatsen var att ytterligare arkeo­logiska utredningsinsatser var nödvändiga, i syfte att fördjupa det antikva­riska kunskapsunderlaget. Det fortsatta arkeologiska utredningsarbetet har av praktiska skäl delats upp i två fristående etapper. Av samma anledning har det ansetts befogat att dela upp arbetet i en landarkeologisk respektive en marinarkeologisk del.

Den första marinarkeologiska utredningsetappen utfördes av Bohusläns museum under perioden september–oktober 2007 (von Arbin 2008). Till grund för arbetet låg en detaljerad geofysisk och batymetrisk kartering, vil­ken utfördes av Marin Mätteknik AB under augusti månad 2007 (Svensson

6 Bohusläns museum 2008:40

2007). Utredningen resulterade i sammanlagt 63 sonar­ och magnetometer­kontakter av potentiellt antikvariskt intresse. I tillägg till dessa valdes ytter­ligare sju lokaliteter, så kallade utredningsområden (UO), ut mot bakgrund av tidigare fynd och historiskt källmaterial. Efter att ledningssträckningen preliminärt hade fastställts hösten 2007 kunde antalet utredningsobjekt reduceras till 46. Dessa har efter kompletterande geofysiska karteringsin­satser samt en justering av ledningssträckningen vid Vallby kile sedermera utökats med ytterligare nio sonarkontakter, vilket ger totalt 55 utrednings­objekt. Av dessa är sex belägna i Hallands län och återstoden inom Västra Götalands län (bilaga 1, karta 2–9).

Av metodiska och logistiska skäl delades det fortsatta utredningsarbetet upp i tre separata moment. Moment 1 innefattade dykbesiktningar ned till maximalt 30 meters djup inomskärs i Bohuslän och utfördes under januari månad 2008. Moment 2, som innefattade dykbesiktning i Halland, genom­fördes under maj och juni 2008. Moment 3 slutligen, innefattade inspektion med fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV) av djupt liggande objekt utmed hela ledningssträckningen och utfördes i början av maj 2008. Beslut om fortsatt utredning fattades av länsstyrelserna i Hallands respektive Västra Götalands län.

I fältarbetet under moment 1 och 3 medverkade förutom Bohusläns museums egna arkeologer också arkeologer från Norsk Sjøfartsmuseum. Norsk Sjøfartsmuseum har det antikvariska ansvaret för den norska delen av gasledningen, och ett samarbete över nationsgränsen föll sig därför naturligt. Förhoppningen är att detta samarbete, som hittills har visat sig vara mycket lyckat, skall kunna fortsätta under kommande faser i gasledningsprojektet. Ansvarig för utredningen var Staffan von Arbin som också har författat före­liggande rapport. Beställare av arbetet var FB Engineering AB.

Syf te

Syftet med den marinarkeologiska etapp 2­utredningen var dels att fast­ställa vilka av de utvalda sonar­ och magnetometerkontakterna som ut­gör fasta fornlämningar, dels att klarlägga om det inom de tre utrednings­områdena UO1, UO3 och UO4 förekommer fornlämningar. Utredningen är ett led i Gasscos/Swedegas arbete med att ta fram en miljökonsekvens­beskrivning inför kommande miljöprövning av arbetsföretaget. Resultatet skall dessutom ligga till grund för respektive länsstyrelses vidare ställnings­taganden i ärendet.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 7

landSk ap, topografi

Samt k ända fornlämningar

Den planerade gasledningen är tänkt att angöra svensk ekonomisk zon i höjd med Väderöarna, varefter den fortsätter in över den svenska territorial­vattengränsen. Ledningen löper sedan mer eller mindre parallellt med denna, hela vägen ned till Onsalahalvön, sydväst om Kungsbacka, där den viker av mot kusten söder om Nidingen. Den passerar därefter söder om Ustö och Vendelsö och ansluter till land vid Värö, Värö socken, Varbergs kommun. Landanslutningar planeras som nämnts också norr om Lysekil, in mot Preemraff, samt mellan Marstrand och Tjörnekalv. I det senare fal­let är ledningen tänkt att angöra den långgrunda Vallby kile i Solberga socken, Kungälvs kommun. Förgreningen mot Danmark börjar i höjd med Göteborgs skärgård och passerar norr om Läsö.

Kuststräckan mellan Varberg och Strömstad hör till de mest förlisnings­drabbade i landet. Inom ramen för den kulturhistoriska förstudie som ut­fördes av Bohusläns museum våren 2007 gjordes en omfattande genomgång av förlisningsuppgifter, vilken visade att ett mycket stort antal fartyg kan ha förolyckats inom de aktuella ledningsstråken (von Arbin & Ytterberg 2007). Att det trots detta saknas registrerade fornlämningar inom utred­ningsområdet är inte förvånande då någon systematisk fornminnesinven­tering aldrig har utförts till havs.

Inom området finns däremot två kända fartygslämningar, S/S Oldenburg och S/S Wigbert, vilka är yngre än 100 år och således inte omfattas av kultur­minneslagen. Det rör sig i båda fallen om tyska lastfartyg vilka föll offer för brittiska torpeder under andra världskriget (von Arbin 2008). Från vatten­området sydost om Vendelsö finns vidare flera fynd av stenåldersartefakter (Alin 1941, se vidare nedan). På två platser, i Lysekils respektive Kungälvs skärgårdar, kommer ledningen att passera tätt förbi öar med historiska be­lägg för trankokeri­ och sillsalteriverksamhet.

redoviSning av utför t arkeologiSkt arBete

Moment 1 – Inomsk ärs i Bohuslän

I n l e d n i n g

Moment 1 av den marinarkeologiska etapp 2­utredningen omfattade fort­satt utredning av sammanlagt tretton objekt, belägna i gasledningens land­föringsstråk vid Preemraff i Lysekils kommun och Vallby kile i Kungälvs kommun. De objekt som berördes var sonarkontakterna P8, P14, P15,

8 Bohusläns museum 2008:40

P16, P19, P21, P22, P23, P25 och P26, magnetometerkontakten MP2 samt utredningsområdena UO3 och UO4 (bilaga 1, karta 6–8). Fältarbetet ut­fördes under januari månad 2008 och tog sammanlagt sju dagar i anspråk. Väderleken under fältperioden präglades av hårda vindar vilket fick till följd att arbetet kom att ta något längre tid än beräknat. Att utredningen ändå kunde utföras inom den stipulerade fältarbetstiden berodde på att ett av utredningsområdena, UO3 beläget norr om Lövön i Kungälvs kommun, utgick efter bedömning i fält (se vidare nedan). Som dykplattform under fältarbetet användes Färjenäs dykarskolas dykerifartyg M/S Anna (figur 2), med Patrick Wennebäck och Per Almbratt som skeppare.

M e t o d

De aktuella utredningsobjekten besiktigades okulärt genom dykning. Ett av objekten, magnetometerkontakten MP2, undersöktes dessutom med metallsökare. All dykning utfördes med livlina och dyktelefon i enlighet med Arbetsmiljöverkets riktlinjer för yrkesmässig dykning (AFS 1993:57) samt den dykpraxis som utarbetats och sedan flera år tillbaka tillämpas vid Bohusläns museum.

Figur 2. Som undersökningsfartyg under moment 1 användes dykerifartyget M/S Anna. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 9

R e s u l t a t

Fem av de besiktigade sonarkontakterna, P15, P19, P21, P23 och P25, vi­sade sig vara naturformationer i form av större stenblock och exponerade bergsryggar, medan objekten P8, P14 och P16 utgjordes av moderna an­läggningar eller föremål. Två av kontakterna, P22 och P26, kunde inte med säkerhet identifieras i fält. Eftersom det vid dykningarna inte gjordes några observationer som tyder på att fartygslämningar eller andra lämningar av antikvariskt intresse förekommer i området, anser dock Bohusläns museum att de båda objekten kan lämnas utan vidare åtgärd.

En besiktning gjordes, som nämnts, även av magnetometerkontakten MP2 belägen norr om Lövön, Kungälvs kommun. Kontakten hade tidiga­re valts ut med hänvisning till en lokal traditionsuppgift knuten till vatten­området kring Vallby kile. Enligt denna tradition, vilken bland annat återges av prosten Johan Oedman på 1700­talet, skall en slädtransport med ”silver­penningar” ha gått genom isen någonstans i eller i närheten av Vallby kile. Händelsen uppges ha inträffat under den dansk–norska tiden, det vill säga före 1658 (Holmberg 1867). Trots att metallsökare användes vid besiktning­en påträffades inget som förklarar det magnetiska utslaget på platsen.

Figur 3. Thomas Bergstrand vid en av de grunder som ingår i trankokerilämningen Lyse 372. Skäret Brödsäcken syns i bakgrunden. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

10 Bohusläns museum 2008:40

UO3 var föreslaget som utredningsområde mot bakgrund av uppgifter om trankokeri­ och sillsalteriverksamhet på den norra delen av Lövön under 1700­talets senare del. Genom inventering till fots och från båt utmed Lövöns norra strand lokaliserades lämningen efter ett sillsalteri och trankokeri på öns nordöstspets (Ny 24). Lämningen, som alltså inte var registrerad sedan tidigare, är ovanligt välbevarad och omfattar bland annat grumsdamm, ett flertal husgrunder samt en stenskodd brunn (bilaga 1, karta 8). Med stor sannolikhet finns även anläggningar i det angränsande vattenområdet, men eftersom lämningen ligger utanför det aktuella exploateringsområdet, och därmed också utanför det av länsstyrelsen fastställda utredningsområdet, utfördes ingen dykande inventering på platsen.

Utredningsområdet UO4 ansluter till en registrerad trankokerilämning, Lyse 372, vilken är belägen på den lilla holmen Fröjdendal sydost om Lindholmen i Lysekils kommun (bilaga 1, karta 6). Lämningen består en­ligt Fornsök av två delvis övertorvade husgrunder (figur 3). Vattendjupet inom utredningsområdet uppgår som mest till fem meter, och botten­beskaffenheten utgörs av mjuka, sandiga sediment samt exponerade bergs­partier. Vid utredningen observerades ett ytligt kulturlager på bottnen med träflis, stora mängder stenkol eller antracit samt enstaka tegelfragment (fi­gur 4). Kulturlagret är topografiskt väl avgränsat och omfattar ett drygt 5 000 kvadratmeter stort område mellan den nämnda holmen och skäret Brödsäcken i nordost. Utanför denna linje sluttar bottnen brant mot djupa­re vatten. Kulturlagret bör ses som en del av fornlämningen Lyse 372. Mot bakgrund av de topografiska förhållandena på platsen gör dock Bohusläns museum bedömningen att det inte kommer att beröras av det planerade arbetsföretaget.

S l u t s a t s

Genom utredningen kunde det konstateras att den sedan tidigare registre­rade trankokerilämningen Lyse 372 i Lysekils kommun även omfattar delar av det intilliggande vattenområdet. I tillägg till ovanstående lokaliserades en oregistrerad trankokeri­ och sillsalterilämning på Lövön i Solberga socken, Kungälvs kommun (Ny 24). Ingen av dessa fornlämningar bedöms emeller­tid komma i konflikt med den planerade exploateringen, och några ytter­ligare antikvariska åtgärder är därför inte nödvändiga.

Figur 4. Taktegel och stenkol eller antracit. Ex-empel på fynd från vattenområdet i anslut-ning till Lyse 372. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 11

Te k n i s k a o c h a d m i n i s t ra t i va u p p g i f t e r

Lst dnr: 431­91311­2007Västarvet dnr: NOK 1419­2006Västarvet pnr: B417

Län: Västra Götalands länKommun: Kungälv, Tjörn, LysekilLäge: X 64321, Y 12540 respektive X 64749, Y 12412Koordinatsystem: RT90 (2,5 gon V)

Uppdragsgivare: FB Engineering ABAnsvarig institution: Bohusläns museumFältarbetsledare: Staffan von ArbinFältpersonal: Staffan von Arbin och Thomas Bergstrand (Bohusläns museum), Ivar Aarrestad (Norsk Sjøfartsmuseum)Konsulter: Färjenäs dykarskola, Göteborg

Fältarbetstid: 2008­01­15–2008­01­23Arkeologtimmar i fält: 192Undersökt yta: Cirka 25 000 m2

Arkiv: Bohusläns museums arkivFynd: Inga omhändertagna fynd

12 Bohusläns museum 2008:40

Moment 2 – Hallandsdelen

I n l e d n i n g

Moment 2 omfattade vidare utredning av sonarkontakterna F30 och P3 samt utredningsområdet UO1. De tre utredningsobjekten är alla belägna i gasledningens landföringsstråk vid Värö i Varbergs kommun (bilaga 1, karta 5 och 9).

Utredningsområdet UO1 valdes ut mot bakgrund av tidigare fynd av stenåldersartefakter i Vendelsöfjorden, som är namnet på det berörda vatten­området. Fynden gjordes 1939 av arkeologen Johan Alin och insamlades genom bottenskrapning. I en uppsats från 1941 diskuterar Alin möjligheten att fynden härrör från dränkta stenåldersboplatser. Det är ett känt faktum att delar av stenålderns kustlinje i Halland genom transgression idag be­finner sig under vatten. Att havsbottnarna kring Väröhalvön skulle ha varit helt eller delvis torrlagda vid någon tidpunkt under förhistorien motsägs emellertid av tillgängliga strandlinjekurvor (se t.ex. Persson 2005:4f). Lik­väl bedömdes det som angeläget att försöka klarlägga om stenåldersfynd förekommer även på andra platser i fjorden, liksom vad de i så fall kan tänkas representera.

Fältarbetet utfördes i slutet av maj och början av juni 2008 och pågick un­der nio dagar. Under hela fältarbetsperioden var väderleken exceptionellt gynnsam, vilket medförde att arbetet kunde utföras utan några avbrott. Som dykplattform användes dyk­ och havsfiskefartyget M/S Linter (figur 5) med Johan Wendpaap och Rikard Bengtsson som skeppare.

Figur 5. Som undersökningsfartyg under moment 2 användes dyk- och havsfiskefartyget M/S Linter. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 13

M e t o d

De båda sonarkontakterna F30 och P3 besiktigades okulärt genom dykning (figur 6). Inom UO1 utfördes dykbesiktning samt provgropsgrävning med ungefär 50 meters intervall utmed en sträcka av knappt 2 000 meter, från cirka tolv meters djup och in mot land (bilaga 1, karta 9). Som grävhjälp­medel användes en ejektorsug. Sammantaget grävdes 36 provgropar un­der utredningen. Två av dessa kom genom ett positioneringsfel att hamna omkring 150 meter söder om fastställd ledningsmitt. Dessa gropar har i rapporten benämnts ”stickprov 1” respektive ”stickprov 2”, för att särskilja dem från de övriga som betecknas ”PG”, följt av ett löpnummer.

Storleken på provgroparna varierade mellan 1 och 3,5 kvadratmeter. Trots variationen i storlek var mängden bottenmaterial som insamlades från varje grop ungefär densamma, omkring 30 liter. Materialet samlades i finmaskiga nätsäckar på bottnen som sedan togs ombord och sållades på undersökningsfartyget. Groparna grävdes i så gott som samtliga fall ned till den underliggande glacialleran. De sista 350 meterna närmast land var vattendjupet så begränsat (<0,5 meter) att provgropsgrävning inte var prak­tiskt genomförbar. Denna sträcka delades i stället upp i 50 meter långa del­sträckor som inventerades okulärt genom snorkling. I likhet med tidigare moment utfördes all apparatdykning med livlina och dyktelefon.

R e s u l t a t

Sonarkontakten F30 visade sig vid besiktningen utgöra ett större stenblock medan P3 inte var möjlig att identifiera i fält. Eftersom det vid dykning­en inte gjordes några övriga observationer av arkeologiskt intresse anser Bohusläns museum att objektet kan lämnas utan vidare åtgärd.

Bottnen inom UO1 karakteriseras överlag av ett grusigt moränlager av 0,05–0,2 meters tjocklek. Moränen ligger delvis frilagd, men överlagras i synnerhet på djupare vatten av ett sandlager av varierande mäktighet. Un­der moränen vidtar en opåverkad glaciallera. Utifrån bottenbeskaffenheten kan bottnen i området karakteriseras som en erosionsbotten. Erosionsbottnar bildas i områden med kraftiga vattenrörelser, exempelvis vid exponerade stränder och strömsatta sund. Genom vattenrörelserna sköljs det finkorniga materialet bort medan grövre bottenmaterial som sand, grus och skalgrus lämnas kvar.

De beskrivna bottenförhållandena till trots påträffades slagen och even­tuellt slagen flinta i såväl provgropar som inom det område som okulärin­venterades (bilaga 1, karta 10). Flintan framkom främst i morängruset, men till en del även i sandlagret. Fyndens distribution ger ingen entydig sprid­ningsbild, utan flintan förekommer sporadiskt hela vägen från land och ned till cirka tio meters djup. Tre platser, PG 13 (Ny 5), stickprov 2 (Ny 15) samt sträckorna 34–40 (Ny 16), utmärker sig med ett litet större antal flintor

Figur 6. Pål Nymoen förbereder sig för ännu en dykning. Han assisteras av Simon Bengtsson. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

14 Bohusläns museum 2008:40

än de övriga (sex fynd eller fler). Ställt i relation till de mycket begränsade ytor och volymer som undersökts vid utredningen ger mängden fynd, åt­minstone enligt Bohusläns museums uppfattning, anledning att förmoda att dessa tre platser verkligen representerar transgrederade boplatslokaler. Är tolkningen riktig får den givetvis konsekvenser både för geovetenskaperna och för den halländska stenåldersforskningen. Vattendjupet på de aktuella platserna uppgår till 8, 5,7, respektive 0,5 meter.

Figur 7. Ett urval bearbetade flintor från UO1. 1) Fnr 7 Avslag, 2) Fnr 10 Spån, 3) Fnr 14 Avslag, 4) Fnr 22 Spånkärna, 5) Fnr 24 Spån (stickel?), 6) Fnr 25 Avslag. Samtliga illustrationer av Nina Balknäs, Bohusläns museum.

1) 3)2)

4) 6)5)

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 15

Det insamlade flintmaterialet omfattar ett femtiotal enskilda fynd och består främst av avslag och möjliga sådana, men även enstaka spån och kärnor finns representerade, liksom en del övrig slagen flinta och splitter (figur 7, bilaga 5). Ett av spånen (fnr 24) kan möjligen utgöra ett redskap i form av en stickel. Dessvärre förekommer inga säkert daterbara fynd i ma­terialet. Flintan är i allmänhet patinerad men med tanke på den utsatta mil­jön förvånansvärt lite svallad. Detta förhållande bör rimligen indikera att flintorna inte har transporterats omkring i någon nämnvärd utsträckning. Flintmaterialet har i sin helhet bedömts av arkeologerna Per Falkenström och Robert Hernek vid Bohusläns museum. Delar av materialet har även studerats av Johan Wigforss, tidigare arkeolog vid Göteborgs stadsmuse­um (figur 8).

I anslutning till en av provgroparna, PG22 (Ny 9), påträffades även ett hårt eroderat, sannolikt bearbetat benfragment. Fragmentet har studerats av osteologen Maria Vretemark, som kunnat artbestämma det till svin (Vretemark, muntlig uppgift). För att klargöra om det härrörde från en stenålderskontext eller om det var av yngre datum skickades ett mindre preparat av benet på 14C­analys. Analysen gav emellertid en datering till 1100­ eller 1200­tal (bilaga 7).

S l u t s a t s

Även om fyndmaterialet inom UO1 som helhet är förhållandevis begrän­sat anser Bohusläns museum, som framgått, att tre av fyndlokalerna (Ny 5, Ny 15 och Ny 16) kan karakteriseras som boplatser och därför bör betrak­tas som fasta fornlämningar. Eftersom de kommer att beröras av den plane­rade exploateringen anser museet att de bör förundersökas, i syfte att bland annat klargöra fyndsammanhang, datering, utbredning och vetenskaplig potential (Bilaga 1, karta 10). Om en förundersökning blir aktuell bör nöd­vändiga resurser även avsättas till en geologisk undersökning, med mål­sättningen att mer i detalj försöka klarlägga vilka havsnivåförändringar och andra geologiska processer som format området.

Figur 8. Arkeologen Johan Wigforss på studie-besök under moment 2. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

16 Bohusläns museum 2008:40

Te k n i s k a o c h a d m i n i s t ra t i va u p p g i f t e r

Lst dnr: 431­494­08Västarvet dnr: NOK 1419­2006Västarvet pnr: C192

Län: Hallands länKommun: VarbergLäge: X 63563, Y 12760 Koordinatsystem: RT90 (2,5 gon V)

Uppdragsgivare: FB Engineering ABAnsvarig institution: Bohusläns museumFältarbetsledare: Staffan von ArbinFältpersonal: Staffan von Arbin, Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand (Bohusläns museum), Pål Nymoen (Norsk Sjøfartsmuseum)Konsulter: Ocean Engineering Sweden HB

Fältarbetstid: 2008­05­26–2008­06­05Arkeologtimmar i fält: 216Undersökt yta: Cirka 10 000 m2

Arkiv: Bohusläns museums arkivFynd: Insamlat fyndmaterial (fnr 1, 2, 5, 7–34) kommer att överlämnas till Hallands länsmuseer

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 17

Moment 3 – ROV-besiktningar

I n l e d n i n g

Moment 3 omfattade besiktning av djupt liggande sonarkontakter utmed ledningens hela planerade sträckning (bilaga 1, karta 2–7). Sammantaget besiktigades 39 kontakter under momentet, varav tre i Hallands län och återstoden i Västra Götalands län. De inspekterade objekten ligger på ett vattendjup av omkring 30 till 120 meter.

Länsstyrelsens beslut omfattade besiktning av kontakterna F14, F18, F50, F51, F57, F62, F68, F81, F85, F92, F99, F106, F107, F112, F113, F114, F122, F123, F129, F132, F133, F139, F141, P10, P27, P28, P29, P33, P34, samt P52. Eftersom det geofysiska och batymetriska underlagsmaterialet hade vis­sa mindre geografiska luckor gjorde Marin Mätteknik AB i början av maj kompletterande karteringar av delar av ledningssträckningen. Vid den efter­följande arkeologiska granskning som utfördes av arkeologer från Bohusläns museum valdes ytterligare åtta kontakter ut för inspektion (F08­5, F08­10, F08­54, F08­69, F08­76, F08­80, F08­85 samt F08­100).

På grund av en justering av ledningssträckningen vid Vallby kile, från ett sydligt till ett nordligt landföringsalternativ, gjordes även en besiktning av sonarkontakten F127. Kontakten hade redan under utredningens första etapp preliminärt identifierats som lämningen efter Bris, ett norskt last­ångfartyg. Bris sjönk den 17 april 1904 sydväst om Pater Noster efter att i svår tjocka ha kolliderat med den svenska ångaren Emma Hammar. Fartyget, som var av järn och mätte 996 bruttoregisterton, byggdes 1874 av E. Withy & Co. i Hartlepool, England. Vid förlisningstillfället var det på resa mellan

Figur 9. Undersökningsfartyg under moment 3 var sjömätningsfartyget Franklin. Foto © Marin Mätteknik AB.

18 Bohusläns museum 2008:40

Swansea i Wales och Stettin i Polen med en last av kol (uppgifter genom Norsk Sjøfartsmuseum samt Fornsök).

Fältarbetet ägde rum i början av maj 2008 och tog sju dagar i anspråk. Undersökningen utfördes i samarbete med Marin Mätteknik AB, och som undersökningsfartyg användes sjömätningsfartyget M/V Franklin (figur 9). I likhet med moment 2 präglades fältarbetsperioden av synnerligen goda väderförhållanden.

M e t o d

Samtliga utredningsobjekt besiktigades med hjälp av en fjärrstyrd under­vattensfarkost, en ROV (Remotely Operated Underwater Vehicle, se figur 10). Farkosten var utrustad med filmkamera och manipulatorarm och ma­növrerades från undersökningsfartyget.

R e s u l t a t

Merparten av de inspekterade sonarkontakterna kunde konstateras vara antingen naturformationer såsom berggrund och större stenblock eller mo­dernt skräp (F14, F18, F50, F51, F57, F62, F68, F81, F85, F92, F99, F107, F112, F114, F122, F123, F132, F139, F141, P10, P27, P28, P29, P34, P52, F08­5, F08­54, F08­69, F08­76, F08­80 samt F08­100).

F127 (Ny 21) är som tidi­gare framgått lämningen efter ett ångfartyg, Bris, vilket för­liste för mer än 100 år sedan och därmed uppfyller kriteri­et för fast fornlämning. Trots att en del plåtar från skrovet släppt och fallit ned på bott­nen är intrycket att fartyget är relativt välbevarat. Vid besikt­ningen observerades en del löst liggande fynd av husgeråds­karaktär i anslutning till ka­byssens gjutjärnsspis (figur 11). Observationen av en jungfru in situ visar att fartyget, i likhet med många av de tidiga ångfartygen, varit försett med hjälprigg (figur 12).

Förutom F127 visade sig ytterligare fyra sonarkontakter vara fartygs­lämningar: F113, P33, F08­10 och F08­85. F113 (Ny 18), som är belägen syd­väst om Marstrand, är en till synes skrovhel fartygslämning av järn eller stål, och med en längd av cirka 30 meter (figur 13). Lämningen är till stora delar insnärjd i trålar och nät, vilket begränsade utbytet av besiktningen.

Figur 10. Den ROV som användes vid besiktningarna. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 11. En krabba har tagit skeppsspisen i Bris i besitt-ning. Foto © Marin Mätteknik AB.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 19

Även om inga säkert daterande fynd eller konstruktioner kunde observeras är bedömningen att lämningen är yngre än 100 år, vilket innebär att den för närvarande inte utgör fornlämning.

Kontakten P33 (Ny 19), som ligger norr om Kornöarna i Lysekils skär­gård, visade sig vara en mindre sportbåt av plast. Den är av modernt da­tum och utgör således inte fornlämning (figur 14). F08­10 (Ny 20), väster om Tjörn, utgör sannolikt en förlist pontonkran. Konstruktionen är av järn eller stål, och mäter cirka 25 × 15 meter. I likhet med F113 är den i stor ut­sträckning täckt av nät och trålar. Lämningen är med största sannolikhet yngre än 100 år. F08­85 (Ny 22), som ligger rakt väster om Öckerö, är av allt att döma lämningen efter en fiskebåt byggd i trä. Fartygslämningen är nästan helt draperad i trålar och nät och kraftigt nedbruten genom angrepp av träborrande organismer. Fartyget skall enligt obekräftade uppgifter vara Stella Nova, en trålare som sänktes 1985. Eftersom flera andra fiskebåtar har förlist i det aktuella området från 1940­talet och framåt kan identifikationen emellertid inte sägas vara helt säkerställd. Det står under alla omständig­heter klart att lämningen är yngre än 100 år.

Sonarkontakterna F106, F129 och F133 utgör inte fornlämningar men kan ändå anses ha ett visst kulturhistoriskt intresse. Kontakten F106 (Ny 17), belägen sydväst om Väderöarna, visade sig vid inspektionen vara en intakt mina. Enligt expertis rör det sig om en brittisk akustisk/magnetisk mina av typen MK1 från andra världskriget (figur 15). Fyndet har anmälts till berörda myndigheter för eventuell åtgärd. F129 (Ny 23), söder om Pater Noster, är ett mindre ankare av draggtyp. Sannolikt är det en nätdragg som använts för förankring av fiskeredskap. Åldern på objektet bedöms som ringa. Kontakten F133 (Ny 1) slutligen är med stor sannolikhet last­luckan från det norska fartyget Altnes. Fartyget förliste i januari 1998 utan­för Falkenberg, medan lastluckan slet sig och sjönk söder om Nidingen (Göteborgs-Posten 16/1 1998).

S l u t s a t s

Av de besiktigade sonarkontakterna är det endast F127 (Ny 21) som i dags­läget bedöms vara fast fornlämning. Objektet utgör lämningen efter det år 1904 förlista ångfartyget Bris, belägen i Tjörns kommun. Genom nämnda sträckningsjustering riskerar fartygslämningen att beröras vid den kom­mande exploateringen. Ur ett kulturmiljövårdsperspektiv kan detta land­föringsalternativ således anses vara sämre än det tidigare aktuella. Om al­ternativet står fast är Bohusläns museum av åsikten att en arkeologisk för­undersökning bör utföras, i syfte att klarlägga hur stort skyddsavstånd som krävs för att säkerställa ett fortsatt bevarande av fornlämningen.

Även om fartygslämningarna F113 (Ny 18), F08­10 (Ny 20) och F08­85 (Ny 22), samtliga belägna inom Västra Götalands län, inte har bedömts

Figur 12. Jungfrun från Bris visar att far-tyget varit utrustat med hjälprigg. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 13. Bild från fartygslämningen F113 (Ny 18), vilken troligen visar en av far-tygets toaletter. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 14. P33 (Ny 19) visade sig vara en recent sportbåt av plast med ratten och kompassen fortfarande på plats. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 15. Sonarkontakten F106 – en mina från andra världskriget (Ny 17). Foto © Marin Mätteknik AB.

20 Bohusläns museum 2008:40

vara fornlämningar kan det inte uteslutas att de, beroende på faktorer som ålder, identitet, typ och historisk bakgrund, kan ha ett antikvariskt värde. Exploatören uppmanas därför att beakta även dessa lämningar i den fort­satta projekteringen av gasledningen. Beträffande objekten P33 (Ny 19), F106 (Ny 17), F129 (Ny 23) i Västra Götalands län och F133 (Ny 1) i Hallands län gör museet bedömningen att det antikvariska värdet är mycket be­gränsat, och någon särskild hänsyn behöver således inte visas från kultur­miljövårdssynpunkt.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 21

Te k n i s k a o c h a d m i n i s t ra t i va u p p g i f t e r

Lst dnr: 431­91311­2007 (Västra Götalands län), 431­494­08 (Hallands län)Västarvet dnr: NOK 1419­2006Västarvet pnr: C191, C193

Län: Västra Götalands län, Hallands länKommun: Tanum, Sotenäs, Lysekil, Orust, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Göteborg, Kungsbacka och VarbergLäge: X 65193, Y 11893–X 63564, Y 12649Koordinatsystem: RT90 (2,5 gon V)

Uppdragsgivare: FB Engineering ABAnsvarig institution: Bohusläns museumFältarbetsledare: Staffan von ArbinFältpersonal: Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand och Matthew Gainsford (Bohusläns museum)Konsulter: Marin Mätteknik AB

Fältarbetstid: 2008­05­08—2008­05­13Arkeologtimmar i fält: 168Undersökt yta: Cirka 25 000 m2

Arkiv: Bohusläns museums arkivFynd: Inga omhändertagna fynd

22 Bohusläns museum 2008:40

reSultat gentemot underSök ningSplanen

Den andra utredningsetappen inför det planerade gasledningsbygget längs Västkusten har kunnat slutföras i enlighet med den på förhand uppställda tidplanen. Utredningens syfte var att fastställa vilka av de tidigare utvalda sonar­ och magnetometerkontakterna som utgör fasta fornlämningar, samt att klarlägga fornlämningsbilden inom de tre utredningsområdena UO1, UO3 och UO4. Ett av områdena, UO3, utgick emellertid efter bedömning i fält. I tillägg till de av länsstyrelsen beslutade utredningsobjekten kom ut­redningen att beröra ytterligare nio objekt. Dessa objekt var ett resultat av kompletterande geofysiska karteringsinsatser våren 2008 samt en justering av ledningssträckningen vid Vallby kile. Den arkeologiska granskningen av insamlad sonardata från den kompletterande karteringen, liksom det efterföljande besiktningsarbetet, utfördes inom ramen för en frivillig över­enskommelse mellan exploatör och undersökare och omfattades således inte av länsstyrelsens beslut. Som förväntat kunde utredningen påvisa fle­ra tidigare okända forn­ och kulturlämningar, varav några kommer att be­röras av den tilltänkta exploateringen. Utredningen får därmed sägas ha uppfyllt sitt syfte.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 23

Sammanfattande

SlutSatS Samt rekommendation

I bilaga 6 redovisas samtliga forn­ och kulturlämningar som framkom i sam­band med utredningen. Fyra av de nyupptäckta fornlämningarna bedöms även fortsättningsvis komma i konflikt med den tilltänkta exploateringen. Det gäller Ny 5, Ny 15 och Ny 16 i Varbergs kommun, samtliga förmodade submarina stenåldersboplatser, samt F127 i Tjörns kommun, vilken utgör lämningen efter det norska lastångfartyget Bris (Ny 21), förlist 1904. Enligt Bohusläns museums uppfattning bör dessa fyra lämningar bli föremål för en arkeologisk förundersökning.

En förundersökning av Ny 5, Ny 15 och Ny 16 bör i första hand ta fasta på fornlämningarnas sammanhang, datering, utbredning och vetenskapli­ga potential, samt försöka klarlägga vilka havsnivåförändringar och andra geologiska processer som format det aktuella området. Förslag till förun­dersökningsområden presenteras i bilaga 1 (karta 10). En förundersökning av Ny 21 bör primärt inriktas på att klarlägga hur stort skyddsavstånd som krävs för att säkerställa ett fortsatt bevarande av fartygslämningen. Ur ett kulturmiljövårdsperspektiv är dock det sydliga landföringsalternativet vid Vallby kile att föredra, eftersom fornlämningen då kan undvikas helt.

Bohusläns museum vill avslutningsvis understryka att också de nyupp­täckta fartygslämningarna F113 (Ny 18), F08­10 (Ny 20) och F08­85 (Ny 22) kan ha ett antikvariskt värde, även om de i dagsläget inte utgör fornläm­ningar. Exploatören uppmanas därför att beakta även dessa lämningar i den fortsatta projekteringen av gasledningen. Detsamma gäller de tidigare i rapporten omnämnda lämningarna efter ångfartygen Oldenburg (F59) och Wigbert (F79), vilka i egenskap av historiska krigsminnesmärken kan till­skrivas ett betydande kulturhistoriskt värde (se von Arbin 2008). Samtliga här uppräknade fartygslämningar är belägna inom Västra Götalands län.

24 Bohusläns museum 2008:40

referenSer

Litteratur

Alin, J. 1941. Submarina stenåldersboplatser utmed norra Hallandskusten. I: Vår Bygd 1941. Hallands hembygdsförbunds års-skrift. Halmstad.

von Arbin, S. & Ytterberg, N. ( red. ). 2007. Ledningar för natur-gas från Norge till den svenska västkusten. Kulturhistorisk förstudie. Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs, Stenungsunds, Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och Varbergs kommuner, Västra Götalands och Hallands län. Rapport 2007:18. Bohusläns museum. Uddevalla.

von Arbin, S. 2008. Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten. Marinarkeologisk utredning, etapp 1. Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs, Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och Varbergs kommuner. Rapport 2007:56. Bohusläns museum. Uddevalla.

Dykeriarbete. AFS 1993:57. Arbetarskyddsstyrelsen. Stockholm 1994.

Göteborgs­Posten. Lastluckan sjönk vid Nidingen. 16/1 1998.

Holmberg, A. E. 1867. Bohusläns historia och beskrifning. Andra upplagan, efter författarens död genomsedd och rättad af G. Brusewitz. Tredje delen: Tjörn, Inland och Hisingen. Örebro.

Persson, P. 2005. Fortsatta arkeologiska undersökningar vid Olas, Värö socken Raä nr 202, i juni 2002. Kust till kust­projektet. Gotarc serie D, Arkeologiska rapporter, No 54. Göteborg.

Sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten 25

Otr yckta k äl lor

Fornsök, Riksantikvarieämbetet [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html.

Norsk Sjøfartsmuseum, Oslo.

Skandinaviskt Vrakarkiv (SVA), Kungsbacka.

Svensson, O. 2007. Skanled. Targets report. Report ID 100334. Marin Mätteknik AB. Göteborg.

Vretemark, M. Osteolog. Västergötlands museum. 2008. Muntlig uppgift.

26 Bohusläns museum 2008:40

figur för teck ning

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan som visar gasledningens planerade sträck-ning på svenskt vatten. Den streckade röda linjen norr om den markerade sträckningen in mot Vall-by kile visar föreslagen sträckningsjustering. Både det södra och det norra alternativet har granskats inom ramen för föreliggande utredning.

Figur 2. Som undersökningsfartyg under moment 1 användes dykerifartyget M/S Anna. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 3. Thomas Bergstrand vid en av de grunder som ingår i trankokerilämningen Lyse 372. Skäret Brödsäcken syns i bakgrunden. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 4. Taktegel och stenkol eller antracit. Exempel på fynd från vattenområdet i anslutning till Lyse 372. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 5. Som undersökningsfartyg under moment 2 användes dyk- och havsfiskefartyget M/S Linter. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 6. Pål Nymoen förbereder sig för ännu en dykning. Han assisteras av Simon Bengtsson. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 7. Ett urval bearbetade flintor från UO1. Samtliga illustrationer av Nina Balknäs, Bohusläns museum.

Figur 8. Arkeologen Johan Wigforss på studiebesök under moment 2. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 9. Undersökningsfartyg under moment 3 var sjömätningsfartyget Franklin. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 10. Den ROV som användes vid besiktningarna. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Figur 11. En krabba har tagit skeppsspisen i Bris i besittning. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 12. Jungfrun från Bris visar att fartyget varit utrustat med hjälprigg. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 13. Bild från fartygslämningen F113 (Ny 18), vilken troligen visar en av fartygets toaletter. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 14. P33 (Ny 19) visade sig vara en recent sportbåt av plast med ratten och kompassen fortfa-rande på plats. Foto © Marin Mätteknik AB.

Figur 15. Sonarkontakten F106 – en mina från andra världskriget (Ny 17). Foto © Marin Mätteknik AB.

Bilagor

Bilaga 1. Kartor

Bilaga 2. Besiktigade sonar- och magnetometerkontakter

Bilaga 3. Sonarbilder

Bilaga 4. Provgropar och ytplockade sträckor inom UO1

Bilaga 5. Fyndlista

Bilaga 6. Nyupptäckta forn- och kulturlämningar

Bilaga 7. Resultat av 14C-datering

Bilaga 1. Kartor

Karta 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med aktuella ledningsstråk markerade. Den röda streckade linjen visar ledningens föreslagna sträckning. Rutorna hänvisar till kartor i denna bilaga. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 2. Besiktigade sonarkontakter i den norra delen av ledningssträckningen med den planerade landföringen norr om Lysekil. De kontakter som visat sig vara forn- eller kulturlämningar har markerats med gröna punkter, övriga objekt är markerade med röda punkter. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 3. Besiktigade sonar- och magnetometerkontakter i den mellersta delen av ledningssträckningen med den planerade landföringen in mot Vallby kile. De kontakter som visat sig vara forn- eller kulturlämningar har markerats med gröna punkter, övriga objekt är markerade med röda punkter. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 4. Besiktigade sonarkontakter i den mellersta delen av ledningssträckningen med den planerade landföringen in mot Vallby kile samt förgreningen mot Danmark. De kontakter som visat sig vara forn- eller kulturlämningar har markerats med gröna punkter, övriga objekt är markerade med röda punkter. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 5. Besiktigade sonarkontakter i den södra delen av ledningssträckningen in mot Värö, norr om Varberg. De kontakter som visat sig vara forn- eller kulturlämningar har markerats med gröna punkter, övriga objekt är markerade med röda punkter. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 6. Landföringen norr om Lysekil med besiktigade sonarkontakter och utredningsområdet UO4. De kontakter som visat sig vara forn- eller kulturlämningar har markerats med gröna punkter, övriga objekt är markerade med röda punkter. Infällt visas de båda husgrunder som utgör fornlämningen Lyse 372 samt utbredningen av det kulturlager som påträffades vid utredningen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 7. Den mellersta landföringen vid Vallby kile (yttre delen, passagen mellan Tjörnekalv och Åstol) med besiktigade sonarkontakter. De kontakter som visat sig vara forn- eller kulturlämningar har markerats med gröna punkter, övriga objekt är markerade med röda punkter. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 8. Den mellersta landföringen vid Vallby kile (inre delen), med utredningsområdet UO3, sonarkontakten MP2 samt den nyupptäckta trankokeri-/sillsalterilämningen Ny 24. Den infällda kartan visar inmätta anläggningar inom Ny 24. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 9. Landföringen vid Värö med sonarkontakten P3 samt utredningsområdet UO1. Infällt visas provgropar och ytplockade sträckor inom UO1. Den röda streckade linjen avser föreslagen ledningsmitt. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Karta 10. Nyupptäckta objekt (blåmarkerade) inom UO1, samt föreslagna förundersökningsområden (grönmarkerade). Objekten Ny 5, 15 och 16 har bedömts vara boplatser och utgör därmed fornlämningar, övriga objekt är fyndplatser för slagen flinta. Den röda streckade linjen visar föreslagen ledningsmitt. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-28. Dnr 601-2008/2192.

Objekt Djup Län Bes. metod

Tolkning Antikvarisk bedömning

Tillfällig Arbetsid.

F14 47,6 O ROV Ingen observation, eventuellt spår i bottnen - -

F18 57 N ROV Stenblock - -

F30 25 N Dyk Stenblock - -

F50 89 O ROV Berggrund och stenblock - -

F51 88 O ROV Stenblock - -

F57 106 O ROV Berggrund - -

F62 110 O ROV Stenblock - -

F68 116 O ROV Stenblock - -

F81 57,5 O ROV Ingen observation, eventuellt spår i bottnen - -

F85 116 O ROV Stenblock - -

F92 108 O ROV Stenblock - -

F99 57 O ROV Stenblock, 2 st. - -

F106 118 O ROV Mina Övrig kulturhistorisk lämning

Ny 17

F107 120 O ROV Stenblock - -

F112 114 O ROV Stenblock - -

F113 90 O ROV Fartygslämning Övrig kulturhistorisk lämning

Ny 18

F114 85 O ROV Berggrund - -

F122 39 O ROV Förlorat fiskeredskap (kräftbur) - -

F123 91 O ROV Berggrund, trålspår - -

F127 44 O ROV Fartygslämning (S/S Bris) Fast fornlämning Ny 21

F129 37 O ROV Ankare av draggtyp (nätdragg?) Övrig kulturhistorisk lämning

Ny 23

F132 55 N ROV Område med blocksten - -

F133 38 N ROV Del av fartygslämning (lastlucka från M/V Altnes)

Övrig kulturhistorisk lämning

Ny 1

F139 90 O ROV Berggrund - -

F141 37 O ROV Tross - -

F08-5 119 O ROV Stenblock - -

F08-10 105 O ROV Fartygslämning (pontonkran) Övrig kulturhistorisk lämning

Ny 20

F08-54 40 O ROV Recent föremål - -

F08-69 69 O ROV Stenblock - -

F08-76 65 O ROV Berggrund - -

F08-80 88 O ROV Stenblock, 3 st. på rad - -

F08-85 89,5 O ROV Fartygslämning (fiskebåt?) Övrig kulturhistisk lämning

Ny 22

F08-100 32 O ROV Berggrund eller stenblock - -

MP2 11,7 O Dyk Ingen observation - -

P3 12 N Dyk Ingen observation - -

P8 20 O Dyk Recent järnrör - -

P10 31 O ROV Betongryttare alternativt stenblock - -

P14 25 O Dyk Förlorat fiskegarn - -

P15 29 O Dyk Berggrund - -

P16 30 O Dyk Betongryttare samt bildäck - -

P19 14 O Dyk Stenblock - -

P21 14 O Dyk Stenblock - -

P22 27 O Dyk Ingen observation, eventuellt ansamlingar av musselskal

- -

P23 12 O Dyk Stenblock och berggrund - -

Bilaga 2. Besiktigade sonar- och magnetometerkontakter

Objekt Djup Län Bes. metod

Tolkning Antikvarisk bedömning

Tillfällig Arbetsid.

P25 16 O Dyk Berggrund - -

P26 28 O Dyk Ingen observation - -

P27 32 O ROV Ingen observation - -

P28 34 O ROV Tunnliknande föremål - -

P29 37 O ROV Oljetank eller motsvarande - -

P33 35 O ROV Fartygslämning (recent sportbåt av plast) Övrig kulturhistorisk lämning

Ny 19

P34 35 O ROV Ingen observation, eventuellt spår i bottnen - -

P52 33 O ROV Ingen observation, eventuellt spår i bottnen - -

F14 F18 F30

F50 F51 F57

F62 F68 F81

F85 F92 F99

Bilaga 3. Sonarbilder

F106 F107 F112

F113 F114 F122

F123 F127 F129

F132 F133 F139

F141 F08 5 F08 10

F08 54 F08 69 F08 76

F08 80 F08 85 F08 100

P3 P8 P10

P14 P15 P16

P19 P21 P22

P23 P25 P26

P27 P28 P29

P33 P34 P52

PG1

Datum: 2008 05 27Dykare: PNVattendjup: 12,0 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–2 mudder2–15 sand15–28 morängrus28– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG2

Datum: 2008 05 27Dykare: MGVattendjup: 11,0 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–2 mudder2–15 sand15–30 morängrus30– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG3

Datum: 2008 05 27Dykare: SvAVattendjup: 10,0 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–1 mudder1–10 sand10–15 morängrus15– glacialleraFynd: Avslagsfragment? (1)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet: Ny 2

Bilaga 4. Provgropar och ytplockade sträckor inom UO1

PG4

Datum: 2008 05 27Dykare: SvAVattendjup: 10,5 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–1 mudder1–20 sand20–30 morängrus30– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG5

Datum: 2008 05 27Dykare: PNVattendjup: 10,0 mStorlek: 3,5 m2

Stratigrafi (cm):0–8 sand8–15 morängrus15– glacialleraFynd:Anmärkning: Morängruset innehåller en del större stenar som

sticker upp ovan bottnenTillfällig arbetsidentitet:

PG6

Datum: 2008 05 27Dykare: MGVattendjup: 9,8 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–10 sand10–15 morängrus15– glacialleraFynd: Övrig slagen flinta? (2), fiskkota (1)Anmärkning: Morängruset innehåller en del större stenar som

sticker upp ovan bottnenTillfällig arbetsidentitet: Ny 3

m

PG7

Datum: 2008 05 28Dykare: SvAVattendjup: 8,7 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–10 grov sand10–30 fin sand30–40 morängrus40– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG8

Datum: 2008 05 28Dykare: MGVattendjup: 8,4 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–20 grov sand20–40 fin sand40–50 morängrus50– glacialleraFynd: Fiskkota (1)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG9

Datum: 2008 05 28Dykare: PNVattendjup: 8,4 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–15 grov sand15–35 fin sand35–50 morängrus50– glacialleraFynd: Avslag (1), flöte till fiskeredskap, ”flå” (1)Anmärkning: Gropen förlades i anslutning till ett större

stenblockTillfällig arbetsidentitet: Ny 4

PG10

Datum: 2008 05 28Dykare: SvAVattendjup: 8,0 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–10 grov sand10–40 fin sand40–50 morängrus50– glacialleraFynd:Anmärkning: Gropen förlades i anslutning till ett större

stenblockTillfällig arbetsidentitet:

PG11

Datum: 2008 05 28Dykare: MGVattendjup: 7,3 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–20 grov sand20–40 fin sand40–50 morängrus50– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG12

Datum: 2008 05 29Dykare: PNVattendjup: 7,0 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–3 sand (sandfickor)3–25 morängrus25– glacialleraFynd:Anmärkning: Morängruset innehåller en del större stenar som

sticker upp ovan bottnenTillfällig arbetsidentitet:

PG13

Datum: 2008 05 29Dykare: SvAVattendjup: 6,9 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–10 grov sand10–15 fin sand15–25 morängrus25– glacialleraFynd: Avslag (1), avslagsfragment? (4), splitter? (1)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet: Ny 5

PG14

Datum: 2008 05 29Dykare: MGVattendjup: 6,4 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–20 morängrus med sandfickor20– glacialleraFynd:Anmärkning: En del synliga större stenar i bottnenTillfällig arbetsidentitet:

PG15

Datum: 2008 05 29Dykare: PNVattendjup: 5,8 mStorlek: 3,5 m2

Stratigrafi (cm):0–1 mudder1–5 sand5–15 morängrus15– glacialleraFynd:Anmärkning: Morängruset innehåller en del större stenar som

sticker upp ovan bottnenTillfällig arbetsidentitet:

PG16

Datum: 2008 05 29Dykare: MGVattendjup: 5,6 mStorlek: 3,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 sand5–10 morängrus10– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG17

Datum: 2008 05 29Dykare: SvAVattendjup: 5,2 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus och fin sand5–20 fin sand med inblandning av stenar20– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG18

Datum: 2008 05 29Dykare: PNVattendjup: 5,0 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–15 morängrus15– glacialleraFynd: Spån (1)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet: Ny 6

PG19

Datum: 2008 05 29Dykare: MGVattendjup: 4,8 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus och fin sand5– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG20

Datum: 2008 05 29Dykare: SvAVattendjup: 4,6 mStorlek: 3 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus5– glacialleraFynd: Avslag? (1), övrigt slagen flinta? (1)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet: Ny 7

PG21

Datum: 2008 05 30Dykare: PNVattendjup: 4,2 mStorlek: 2,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus och fin sand5– glacialleraFynd: Avslag? (2)Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet: Ny 8

PG22

Datum: 2008 05 30Dykare: SvAVattendjup: 3,8 mStorlek: 3,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus och fin sand5– glaciallera med nedpressade stenar i ytanFynd: Avslag (1), svinben, ev. bearbetat (1)Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet: Ny 9

PG23

Datum: 2008 05 30Dykare: MGVattendjup: 3,7 mStorlek: 2,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus och fin sand5– glaciallera med nedpressade stenar i ytanFynd:Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet:

PG24

Datum: 2008 06 02Dykare: TBVattendjup: 3,5 mStorlek: 3 m2

Stratigrafi (cm):0–10 morängrus och fin sand10– glacialleraFynd: Avslag? (1)Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet: Ny 10

PG25

Datum: 2008 06 02Dykare: TBVattendjup: 3,0 mStorlek: 2,5 m2

Stratigrafi (cm):0–10 morängrus och fin sand10– glacialleraFynd: Avslagsfragment? (2)Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet: Ny 11

PG26

Datum: 2008 06 02Dykare: SvAVattendjup: 2,9 mStorlek: 2 m2

Stratigrafi (cm):0–10 morängrus och fin sand10– glacialleraFynd:Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet:

PG27

Datum: 2008 06 02Dykare: SvAVattendjup: 2,6 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–10 morängrus och fin sand10– glacialleraFynd:Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet:

PG28

Datum: 2008 06 02Dykare: TBVattendjup: 2,4 mStorlek: 3 m2

Stratigrafi (cm):0–10 morängrus och fin sand10– glacialleraFynd: Övrig slagen flinta? (2)Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet: Ny 12

PG29

Datum: 2008 06 02Dykare: TBVattendjup: 2,0 mStorlek: 2 m2

Stratigrafi (cm):0–10 fin sand med inslag av sten/grus10– glacialleraFynd: Avslag? (1), fragment av spets? med ev. retusch

(1)Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet: Ny 13

PG30

Datum: 2008 06 03Dykare: TBVattendjup: 1,9 mStorlek: 2 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus5– glacialleraFynd:Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet:

PG31

Datum: 2008 06 03Dykare: TBVattendjup: 1,7 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–5 morängrus5– glacialleraFynd:Anmärkning: Blockig bottenTillfällig arbetsidentitet:

PG32

Datum: 2008 06 03Dykare: SvAVattendjup: 0,8 mStorlek: 2,5 m2

Stratigrafi (cm):0–1 mudder1 5 morängrus och fin sand5– glacialleraFynd: Avslag? (1)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet: Ny 14

PG33

Datum: 2008 06 03Dykare: TBVattendjup: 0,5 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–30 sand30– morängrus (ej genomgrävt)Fynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

PG34

Datum: 2008 06 03Dykare: TBVattendjup: 0,5 mStorlek: 1,5 m2

Stratigrafi (cm):0–10 sand10–20 morängrus20– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

Stickprov 1

Datum: 2008 05 28Dykare: MGVattendjup: 8,8 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–25 fin sand25–45 morängrus45– glacialleraFynd:Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet:

Stickprov 2

Datum: 2008 05 28Dykare: PNVattendjup: 8,5 mStorlek: 1 m2

Stratigrafi (cm):0–30 fin sand30–50 morängrus50– glacialleraFynd: Spånkärna (1), avslagsfragment? (6)Anmärkning:Tillfällig arbetsidentitet: Ny 15

Sträcka 34–35

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd: Spån (stickel?) (1), avslag (1), avslag? (4),

avslagsfragment? (1)Tillfällig arbetsidentitet: Ny 16

Sträcka 35–36

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd: Avslag? (1), övrig slagen flinta? (3)Tillfällig arbetsidentitet: Ny 16

Sträcka 36–37

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd: Avslag? (spån?) (1)Tillfällig arbetsidentitet: Ny 16

Sträcka 37–38

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd: Kärna (1)Tillfällig arbetsidentitet: Ny 16

Sträcka 38–39

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd: Övrig slagen flinta? (1)Tillfällig arbetsidentitet: Ny 16

Sträcka 39–40

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd: Övrig slagen flinta? (2)Tillfällig arbetsidentitet: Ny 16

Sträcka 40–41

Datum: 2008 06 04Dykare: SvA, TB, MGVattendjup: < 0,5 mFynd:Tillfällig arbetsidentitet:

Fnr

Sako

rd

Und

erty

p

Ant

al

Mat

eria

l Vi

kt i

gram

En

het

Ob

jekt

id.

Anm

ärkn

ing

1 Sl

agen

flin

ta?

Avs

lags

fragm

ent

1 Fl

inta

0,

7 PG

3 N

y 2

2

Slag

en fl

inta

? Ö

vrig

t sla

gen

2 Fl

inta

3,

7 PG

6 N

y 3

3

Ben

Fisk

kota

1

Ben

- PG

6 N

y 3

Kass

erat

4

Ben

Fisk

kota

1

Ben

- PG

8 -

Kass

erat

5

Slag

en fl

inta

A

vsla

g 1

Flin

ta

3,0

PG9

Ny

4

6 Fi

sker

edsk

ap

Flå

(flöt

e)

1 Tr

ä -

PG9

Ny

4 Tr

olig

en fr

ån n

yare

tid.

Kas

sera

t. 7

Slag

en fl

inta

A

vsla

g 1

Flin

ta

1,3

PG13

N

y 5

8

Slag

en fl

inta

? A

vsla

gsfra

gmen

t 4

Flin

ta

2,4

PG13

N

y 5

9

Slag

en fl

inta

? Sp

litte

r 1

Flin

ta

0,3

PG13

N

y 5

10

Sl

agen

flin

ta

Spån

1

Flin

ta

1,2

PG18

N

y 6

11

Sl

agen

flin

ta?

Avs

lag

1 Fl

inta

2,

5 PG

20

Ny

7

12

Slag

en fl

inta

? Ö

vrig

t sla

gen

1 Fl

inta

0,

8 PG

20

Ny

7

13

Slag

en fl

inta

? A

vsla

g 2

Flin

ta

4,3

PG21

N

y 8

14

Sl

agen

flin

ta

Avs

lag

1 Fl

inta

1,

3 PG

22

Ny

9

15

Ben

Dju

rben

1

Ben

- PG

22

Ny

9 Be

stäm

t till

svi

n. E

v. b

earb

etat

/pol

erat

. 14C

-dat

erat

till

1100

---120

0-ta

l. 16

Sl

agen

flin

ta?

Avs

lag

1 Fl

inta

2,

3 PG

24

Ny

10

17

Sl

agen

flin

ta?

Avs

lags

fragm

ent

2 Fl

inta

0,

3 PG

25

Ny

11

18

Sl

agen

flin

ta?

Övr

igt s

lage

n 2

Flin

ta

1,0

PG28

N

y 12

19

Slag

en fl

inta

? A

vsla

g 1

Flin

ta

0,6

PG29

N

y 13

20

Slag

en fl

inta

? Sp

ets

1 Fl

inta

0,

3 PG

29

Ny

13

Frag

men

t med

ev.

retu

sch

21

Slag

en fl

inta

? A

vsla

g 1

Flin

ta

7,3

PG32

N

y 14

22

Slag

en fl

inta

Kä

rna

1 Fl

inta

13

,0

Stic

kpro

v 2

Ny

15

Spån

kärn

a 23

Sl

agen

flin

ta?

Avs

lags

fragm

ent

6 Fl

inta

2,

8 St

ickp

rov

2 N

y 15

24

Slag

en fl

inta

Sp

ån

1 Fl

inta

2,

3 St

räck

a 34

---35

Ny

16

Möj

lig s

ticke

l 25

Sl

agen

flin

ta

Avs

lag

1 Fl

inta

5,

3 St

räck

a 34

---35

Ny

16

26

Sl

agen

flin

ta?

Avs

lag

4 Fl

inta

33

,4

Strä

cka

34---3

5 N

y 16

27

Slag

en fl

inta

? A

vsla

gsfra

gmen

t 1

Flin

ta

1,2

Strä

cka

34---3

5 N

y 16

28

Slag

en fl

inta

? A

vsla

g 1

Flin

ta

36,4

St

räck

a 35

---36

Ny

16

29

Sl

agen

flin

ta?

Övr

igt s

lage

n 3

Flin

ta

2,2

Strä

cka

35---3

6 N

y 16

30

Slag

en fl

inta

? A

vsla

g 1

Flin

ta

0,7

Strä

cka

36---3

7 N

y 16

Ev

. spå

n 31

Sl

agen

flin

ta

Kärn

a 1

Flin

ta

113,

3 St

räck

a 37

---38

Ny

16

32

Sl

agen

flin

ta?

Övr

igt s

lage

n 1

Flin

ta

0,8

Strä

cka

38---3

9 N

y 16

33

Slag

en fl

inta

? Ö

vrig

t sla

gen

2 Fl

inta

9,

6 St

räck

a 39

---40

Ny

16

34

Sl

agen

flin

ta?

Övr

igt s

lage

n 4

Flin

ta

36,6

-

- Yt

ploc

kat f

rån

4,5

m d

jup

Bilaga 5. Fyndlista

Tillfällig arbetsid.

Utrednings- objekt

Län Typ av lämning Antikvarisk bedömning Åtgärdsförslag

Ny 1 F133 N Del av fartygslämning (lastlucka från M/V Altnes)

Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 2 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG3) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 3 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG6) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 4 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG9) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 5 UO1 N Boplats (PG13) Fast fornlämning Förundersökning

Ny 6 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG18) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 7 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG20) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 8 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG21) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 9 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG22) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 10 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG24) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 11 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG25) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 12 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG28) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 13 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG29) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 14 UO1 N Fyndplats för slagen flinta (PG32) Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 15 UO1 N Boplats (Stickprov 2) Fast fornlämning Förundersökning

Ny 16 UO1 N Boplats (sträcka 34---40) Fast fornlämning Förundersökning

Ny 17 F106 O Mina Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 18 F113 O Fartygslämning Övrig kulturhistorisk lämning

Bör beaktas i den fortsatta projekteringen

Ny 19 P33 O Fartygslämning (recent sportbåt av plast)

Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 20 F08-10 O Fartygslämning (pontonkran) Övrig kulturhistorisk lämning

Bör beaktas i den fortsatta projekteringen

Ny 21 F127 O Fartygslämning (S/S Bris) Fast fornlämning Förundersökning

Ny 22 F08-85 O Fartygslämning (fiskebåt?) Övrig kulturhistorisk lämning

Bör beaktas i den fortsatta projekteringen

Ny 23 F129 O Fyndplats för ankare av draggtyp (nätdragg?)

Övrig kulturhistorisk lämning

-

Ny 24 (UO3) O Sillsalteri-/trankokerilämning Fast fornlämning Berörs ej av exploateringen

Lyse 372 UO4 O Kulturlager påträffat på bottnen i anslutning till tidigare registrerad trankokerilämning

Fast fornlämning Berörs ej av exploateringen

Bilaga 6. Nyupptäckta forn- och kulturlämningar

Bilaga 7. Resultat av 14C-datering

Sjöledning för

naturgaS längS

den SvenSka väStkuSten

Särskild marinarkeologisk utredning, etapp 2Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs,Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och Varbergs kommunerVästra Götalands och Hallands län

Staffan von Arbin

Rapport 2008:40

Sjö

led

nin

g f

ör n

atu

rg

aS

län

gS

den

Sv

enSk

a v

äSt

ku

Sten

Staf

fan

vo

n A

rbin

Rap

po

rt 2

008:

40

Sjö

led

nin

g f

ör n

atu

rg

aS

län

gS

den

Sv

enSk

a v

äSt

ku

Sten

Staf

fan

vo

n A

rbin

Rap

po

rt 2

008:

40

AU AU