Sala gruvkyrkogård. Innanför och utanför vid Sala silvergruva. Etapp 3.

Sala gruvkyrkogård

Innanför och utanför vid Sala silvergruva. Etapp 3.

ForskningsgrävningSala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47,

fornlämning 51, Västmanlands län

sau rapport 2012:14

Ylva Bäckström & Anne I Sundström

tekniska och administrativa uppgifter

Länsstyrelsens diarienr och datum för tillstånd 431-1778-2011 (2011-06-22)

sau:s projektbeteckning 7006

Belägenhet landskap Västmanland län Västmanland kommun Sala socken Sala stadsförsamling fastighet Silvergruvan 1:47 raä 51:1 koordinater x 6643423, y 1543596 (RT90 2,5 gon V) 56-58 m ö h

Personal Ylva Bäckström, Jan-Henrik Fallgren, Anne I Sundström, Kristina Jonsson (Kulturmiljövård Mälardalen), Felicia Sund-ström, Love Sundström, Anna Öhlund (Upplandsmuseet), Arkeologigruppen vid Västmanlands fornminnes- och hem-bygdsförbund (Barbro Bagge, Gerd Bergqvist, Hans Eliasson, Maria Johannesson och Karin), Karolina Bohlin, Richard Meur-man (guide).

Grävmaskinist Leif Ekström

Undersökningen typ av undersökning Forskningsgrävning, etapp 3 utförandetid i fält 8-26 aug 2011 maskintid 57 timmar (inkl igenläggning av schakt) arkeologtid 636 timmar undersökt yta 190 m2 (varav ca 70 m2 extensivt) koordinatsystem RT90, 2,5 gon V höjdsystem RH00 inmätningssystem Digitalt

Fynd förvaras på SAU under bearbetning, rapportskrivning och avhandlingsarbete. Skeletten förvaras på Museum Gustavia-num, Uppsala. Fynden har tillförts Västmanlands läns museum 2012-03-22.

Arkivmaterial förvaras tillsvidare hos SAU.

omslagbild Karta med undersökta gravar, etapp 1-3.

baksidesbild Detalj höftben, grav 8107. Foto: Jan-Henrik Fallgren.

allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04080.

faktagranskare/lektör Anne I Sundström

redaktionell bearbetning/layout Ylva Bäckström

tryck SAU, Uppsala

SAU rapporter 2012:14ISSN 1652-9448 ISBN 978-91-979889-9-5©SAU 2014

utgivning och distribution Societas Archaeologica UpsaliensisThunbergsvägen 5B 752 38 [email protected] www.sau.se

InnehållInledning 5

Antikvarisk bakgrund 7Topografi och fornlämningsmiljö 7Historiska källor och arkiv 7Tidigare undersökningar 9

Målsättning och frågeställningar 11Forskningsprojektet 11Antikvariskt syfte 11

Undersökningsmetod 13Gravar och anläggningar 13Skeletten 13Fynd och konservering 14Kemiska analyser 14Efterarbete 14

Undersökningsresultat 15Gravarna 15Skeletten - preliminär osteologisk analys 18Fynd och konservering 19Övriga anläggningar 19Datering 20

Utvärdering 21Innanför och utanför 21 Planerat utnyttjande av forskningsresultaten 21Forskningsförmedling till allmänheten 22

Sammanfattning 23

Summary 24

Tillkännagivande 25

Referenser 26

Bilaga 1. Anläggningslista 28Bilaga 2. Fyndlista 31Bilaga 3. Skelettkatalog 32Bilaga 4. Konserveringsrapport 2008 års grävning 52Bilaga 5. Konserveringsrapport 2009 års grävning 60Bilaga 6. Myntbestämningar 2009 års grävning 76Bilaga 7. Finansiärer/Sponsorer 77

Figur 1. Utdrag ur Gröna kartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. © Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/04080.

b

0 1 2 km

� sau rapport 2012:1�

InledningUnder tre veckor i augusti 2011 genomfördes, med tillstånd från Västmanlands länsstyrelse (2011-06-22), den tredje och sista inplanerade etappen av forskningsundersök-ningen av Sala gruvkyrkogård (fig 1). Grävningen pågick mellan den 8/8 och den 26/8 2011.

Fornlämningsområdet omfattar enligt fornminnesre-gistret (FMIS) ca 4 800 m2. Ca 190 m2 undersöktes år 2011, varav ca 70 m2 extensivt. Forskningsprojektet, som star-tade 2007, går under arbetsnamnet ”Hälsotillstånd, arbets-skador och tungmetallförgiftningar i 1500–1600-talens Sverige med utgångspunkt från befolkningen i Sala gruv-by”. Undersökningen har finansierats med bidrag från ett flertal stiftelser och fonder (bilaga 7).

Projektets vetenskapliga ledare är FD Anne Ingvarsson Sundström. Ylva Bäckström har varit ansvarig projektle-dare i fält och är även rapportansvarig. Övriga arkeologer i fält var FD Jan-Henrik Fallgren, FD Kristina Jonsson från Kulturmiljövård Mälardalen och FM Anna Öhlund från Upplandsmuseet. Därtill deltog Felicia och Love Sund-ström, Karolina Bohlin och medlemmar i Arkeologigrup-pen vid Västmanlands fornminnes- och hembygdsförbund (fig 2-3). Grävmaskinförare var Leif Ekström. Kontinuerli-ga visningar för allmänheten, sponsrade av Riksens Cle-nodium, genomfördes av Richard Meurman.

Under perioden 11-17/8 fick grävningen celebert besök av två professorer från Yorks universitet; Don Brothwell och Brendan Keely. De driver ett forskningsprojekt (InterAr-Chive) i syfte att undersöka jordkemi och mikromorfolo-gi i jordprover från gravar daterade från stenålder till nu-tid. Under besöket tog de en mängd prover från gravarna i Sala.

Rapporten över årets undersökning innehåller doku-mentationsmaterial, en redovisning av undersöknings-resultat och en redogörelse för de mest betydelsefulla tolkningsaspekterna. Därtill lämnas en preliminär redo-visning av det osteologiska materialet. En fullständig ana-lys av skelettmaterialet kommer att presenteras i en dok-torsavhandling (som enligt planering ska publiceras 2015) och i separata artiklar (se vidare kapitlet ”Utvärdering”).

Rapporten innehåller även två konserveringsrapporter med fynd från 2008- och 2009 års grävningar. Isabel Men-doza konserverade bronsblecken och Gunnel Berggrén vid Domkyrkans textilateljé tygbandet till det lad som togs upp vid 2008 års grävning (bilaga 4). Sophie Nyström vid Acta Konserveringscentrum AB gjorde konservering-en av 2009 års fynd (bilaga 5), och Monica Golabiewski Lannby vid Kungliga Myntkabinettet myntbestämningar-na (bilaga 6).

Figur 2. Överst: Anna Öhlund och Kristina Jonsson. Nederst: Maria Johannesson och Gerd Bergqvist. Foto: Ylva Bäckström och Anne I Sundström.

Figur 3. Överst t v: Hasse Eliasson. Överst t h: Love Sund-ström, Felicia Sundström och Anne I Sundström. Nederst: Barbro Bagge och Gerd Bergqvist. Foto: Anna Öhlund och Ylva Bäckström.

sau rapport 2012:1� �

Figur 4. Fastighetskartan med ett urval av fornlämningar. Kyrkogården är markerad med rött på kartan. Skala 1:10 000. © Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/04080.

b

0 250 500 m

30:1

181:1


Antikvarisk bakgrund

Topografi och fornlämningsmiljöUndersökningsområdet, fornlämning 51:1 (Sala stad), är beläget väster om riksväg 67 (Västeråsvägen) vid infarten till Sala silvergruva (fig 4). Området ligger på en upphöjd yta, 56-58 m ö h, i övergången mellan kuperad morän-mark och slättområde med glaciallera i den nordöstra de-len av gruvområdet. Ytan är bevuxen med gräs. I området finns åtminstone två dagbrott för silverbrytning, varav ett ligger centralt i den förmodade kapell-/kyrkogrunden i den norra delen av kyrkogården. Under de senaste åren har stora stenhögar och ett flertal företagsskyltar placerats i den södra delen av kyrkogården. Centralt på kyrkogår-den finns även en låg jordkulle (6 m d och 0,5 m h) på vars krön ett träkors (3,8 m h) är rest. Invid korsets bas finns en liggande minnessten (FMIS). Berggrunden i området domineras av kalksten, dolomit, med malmförande stråk (Bergold & Öhnegård 1987:34).

Fornlämning nr 51 är enligt fornlämningsregistret en begravningsplats från medeltid och nyare tid och beteck-nas som en pest- eller kolerakyrkogård. 1646 gjordes för-sök att bränna efter malm på ”gamla kyrkogården”, men man fann då så många lik att arbetsinsatsen stoppades. Allt enligt gruvtingsprotokoll från 1686 (Bergold & Öh-negård 1987:36).

Sala gruvby (Sala stad 15:1-4), ligger ca 100 m sydväst om begravningsplatsen (fig 4). Gruvbyns ursprung har efter undersökningar på 1980-talet daterats till tiden efter 1450 (Bergold & Öhnegård 1987:111). Gruvhistoriska lämningar som finns i området är bl a gruvhål (20-22:1, 23:2, 25:1, 27:1, 31:1, 33:1-2, 34:1, 184:1, 212:1, 239:1), gråbergsvarp/slaggvarp (73:1), hyttlämningar (71:1), smidesanläggningar, uppfod-ringsanläggningar (23:2), bok- och vaskverk, dammbyggen och kanaler. Fornlämningarna 213:1 och 215:1-3 betecknas i FMIS som bergshistoriska lämningar. Sala gruvby är till-sammans med andra lämningar från gruvans verksamhetsamlade under fornlämning 214:1 (inte markerat på kar-tan). Att gruvnäringen på orten påverkat omgivningarna stort kan framför allt ses i det omfattande vattensystemmed dammar och kanaler som byggdes upp i gruvans närhet (se ex Jansson 1950:115; Bergold & Öhnegård 1987:26ff).

Ungefär samtida med kyrkogården och gruvbyn var Väsby kungsgård, belagd från Gustav Vasas tid och fram-åt, och de två sockenkyrkorna – Sala och Norrby, unge-färligen daterade till 1200-talets slut. De äldsta byggnader bland de hus som finns inom gruvområdet idag är huvud-sakligen från slutet av 1600-talet och framåt (Bergold & Öhnegård 1987:15ff, 30f).

Historiska källor och arkivDet första omnämnandet av Sala socken är från 1335 (Ber-gold & Öhnegård 1987:17). Möjligen hade brytningen av silver redan startat vid denna tid. De tidigaste skrift-liga källorna som berör Sala silvergruva är från 1500-ta-let (1510). Då var gruvan helt utbyggd och i drift (Norberg 1978:18). Enligt Richard Meurman började brytningen så tidigt som i mitten av 1200-talet (2000:111). Silverbrytning förekom även på andra platser i Sverige bl a i Norberg i Västmanland och Garpenberg och Glanshammar i Närke (Bergold & Öhnegård 1987:21).

År 1512 kommer de första privilegierna som reglerar verk-samheten i gruvan (Sten Sture d y privilegiebrev). Privile-giebrevet innehåller ett förbud mot nya delägare i gruvan. Bergsmännen fick bruka gruvan, men kronan hade ägan-derätt till fyndigheterna. Detta innebar att kronan hade rätt att köpa allt silver och att bergsmännen var tvung-na att betala tionde till kungen. Under Gustav Vasa stärks kronans makt betydligt. Bergsmännen organiserades under statlig ledning och kontrollen av arbetet skärptes (Norberg 1978:18ff, 30 ff). Förädlingen av malmen centra-liserades till hyttan vid Sala sockenkyrka under 1540-talet (Norberg 1978:419), för att säkerställa kronans inköpsmo-nopol på silver och för att underlätta indrivningen av skatt på nyproducerat silver – silvertiondet (Nordlund 1996:7).

Figur 5. Gruvarbete i Tyskland under 1600-talet. Frontespi-ce till M G Buchnerns Biblisk Real- och Werbal Konkordans, svensk översättning 1754.


Kapellet/kyrkanMichael Frankius har för Riksens Clenodiums räkning vid två tillfällen (2004, 2008) gjort en kartläggning av de viktigaste källmaterialen som framför allt rör gruvkapel-let/kyrkan.

I ett brev daterat 1516 omnämns en ”Herr Per”. Hand-lingarna är inte helt entydiga, men möjligen arbetade han som präst vid gruvan. I ”Herdaminnet” omnämns prästen Benedictus Canuti (Bengt Knutsson) i ett rättegångspro-tokoll från 1531 som den ”förre kyrkoprästen på Salberget” (Frankius 2008:13). Vidare förekommer de ”gamla gruv-pastorsägorna” i dokument från 1533 (Norberg 1978:280).

Från 1541 och fram till slutet av 1630-talet har det fun-nits en kyrkobyggnad vid Salberget. Administrativt verkar gruvbyn och kapellet/kyrkan ha hört till Väsby kungs-gård, d v s kronan. Kronan drev gruvan under åren 1540–1618. I Wäsby kungsgårds räkenskaper för år 1541 omtalas att sex timmermän gjorde 87 dagsverken på kungsgården samt på ”Wäsby gårdhs capell”. 1541 omnämns även ”capel-let wijd gruffuon”. Från och med samma år visar bevarade prästlängder att det funnits präster med placering vid gru-van, även om de administrativt hört till Sala sockenkyrka en knapp halvmil bort. Under denna period var Salbergets gruvby tidvis en självständig församling (Frankius 2008:8). Det finns även uppgifter i Grau, där ett kapell på Salberget omnämns redan 1500 (1754:bihang LIII).

Enligt skriftliga källor var kapellet/kyrkan i stort behov av reparation 1581 och från kungligt håll fanns planer på att en ny byggnad, en stenkyrka, skulle uppföras. I den Palmskiöldska samlingen vid Uppsala universitetsbibli-otek står följande: ”Sala gruvas kapell var mycket förla-mat, och begärdes fördenskull år 1581 hjälp av Kungl Maj:t till dess omlagning, att det icke måtte bliva öde”. Repa-rationsarbetet förväntades utföras på Väsby gårds be-kostnad. I Väsby gårds utgiftslängd för 1581 finns följande notis: ”Kyrkian til bygningh penningar 5 daler.” 1595 tillde-lades genom kungligt beslut ett pund spannmål till kapel-

lets ”tilbygningh” (Frankius 2008:9f). I domkapitlets protokoll den 4 december 1597 då bi-

skop Bellinus besökte Sala sockenkyrka står att ”de vid gruvan boendes, skola ock förhjälpa till kyrkobyggning, efter de ock sitt begravningsrum här hava” (Norberg 1978:281ff; Frankius 2008:16). Detta skulle kunna tolkas som att gruvkyrkogården inte användes under denna tid. Vidare finns en anteckning i Tjurbo härads dombok för år 1610 där det påpekas att de flesta som dött vid gruvan hade begravts vid sockenkyrkan. Frankius anser att gruv-kyrkogården huvudsakligen har använts under 1500-talet (Frankius 2008:16, 22).

Åren runt sekelskiftet 1600 sker en uppryckning av gruvverksamheten i och med att Karl IX tar över ledning-en av Salberget. I en skrivelse till fogden Anders Jonsson, daterad 3 augusti 1605, skriver han bl a att han vill ha en stenkyrka byggd vid ”Salegruvo by”, och att alla boende i gruvbyn skulle leverera ved till kalkbränning kommande vinter. 1607 utfärdades stadsprivilegier för Salberget men kungen stadfäste dem aldrig (Frankius 2008:10f, 16). Uti-från Väsby gårds räkenskaper 1608-09 kan man se att det sker betydande byggnadsarbeten på kungsgården, vilket även skulle kunna röra kyrkan/kapellet. Från 1613 och 1615 finns kungliga brev bevarade med noteringar om spann-målsanslag till ”kyrckians förbygningh” – d v s till under-håll av kyrkobyggnaden. Frankius tolkar detta som att det byggs en ny kyrka alternativt sker en utvidgning av det gamla kapellet mellan åren 1606–10 (Frankius 2008:11f).

Slutet för församlingen vid gruvan och dess kapell/kyr-ka var när Sala stad fick sina stadsprivilegier 1624. Gruv-byns innevånare anmodades att flytta in till staden. Detta tog dock sin tid och först 1628 fattades det beslut om att kyrkoherdetjänsten vid gruvan skulle dras in, då gruvför-samlingen slogs ihop med Sala socken och Sala stad (Fran-kius 2008:23). Under de år som byggnationen av kyrkan i Sala stad pågick, fungerade Sala sockenkyrka och gruvka-

Figur 6. Sala stad omkring år 1700. Ur ”Suecia antiqua et hodierna”.


pellet/kyrkan som gudstjänstlokaler åt Sala stads invåna-re. Stadens befolkning och de som fortfarande bodde kvar i gruvbyn (så sent som 1651 fanns fortfarande sju hushåll kvar i gruvbyn) fick genom beslut av Domkapitlet rätt till gravplats vid sockenkyrkan tills stadskyrkan var klar (Ves-terberg 1997:15; Frankius 2008:22). I staden fanns inled-ningsvis också ett provisoriskt kapell, eftersom det dröj-de ända till 1635 innan man påbörjade bygget av den nya stenkyrkan i staden (Norberg 1978:289 ff). Sala stadskyrka stod färdig 1641 (Frankius 2008:31).

Kapellet/kyrkan vid Salberget beskrivs i ett invente-ringsprotokoll från 1630 som en ”kyrka” byggd av trä och ”väggar goda korsvis”, något som Frankius tolkat som att kyrkan var byggd i korsform (Bergold & Öhnegård 1987:35; Frankius 2008:10, 32 ff). Planer på en stenkyrka under slutet av 1500-talet blev uppenbarligen aldrig ge-nomförda. Men kyrkan tycks trots allt ha varit i gott skick, vilket kan betyda att den äldre byggnaden verkligen blev restaurerad i början av 1600-talet alternativt nybyggd på en annan plats (Norberg 1978:282 ff; Frankius 2008:10). Frankius har noterat att byggnaden i de skriftliga källor-na från 1500-talet omnämns som ”capellet”, medan det i materialet från 1600-talet omnämns som ”kyrckian”. Bo-gårdsmuren var byggd av kalkverk, d v s bestod av murad sten. Inget kyrkohärbärge fanns på kyrkogården (Franki-us 2008: 11, 32 ff).

Enligt noteringar från tidigt 1800-tal ska gruvkapellet/kyrkan ha rivits år 1634, men enligt andra källor var kapel-let fortfarande i bruk under efterföljande år. 1638 omtalas att spån förts från kapellet/kyrkan till kyrkoherden (Nor-berg 1978:285; Frankius 2008:31).

Tidigare undersökningarArkeologiska undersökningar i forskningssyfte har ut-förts vid flera tillfällen i Sala gruvby både på 1950- och 80-talen (Nordahl 1958; Bergold & Öhnegård 1987). Vid utgrävningarna på 1950-talet gjorde dåvarande amanu-ens Else Nordahl (Uppsala universitet) fynd av skelett och rester av kistor på begravningsplatsen (FMIS och muntlig uppgift Else Nordahl).

Delar av gruvbyn har inventerats vid upprepade tillfäl-len; 1944 av Nils Lagerholm och Bengt Thulin, 1958-59 av G A Hellman, 1974 av Lennart Eriksson, 1985 av Bergold och Öhnegård och 2001 av Alström och Egebäck (Bergold & Öhnegård 1987:40; Alström & Egebäck 2002). Vid kar-teringen 1985 innefattade gruvbyn ett sammanhängande området av 140 000 m2 (14 hektar). Därtill konstaterades spridda lämningar norr om direktörsbostaden (Bergold & Öhnegård 1987:10). 1989 gjorde Lars Löthman en re-viderad inventering av gruvkyrkogården och gruvbyn (FMIS). Vid de arkeologiska undersökningarna av gruvbyn kun-de det äldsta skedet dateras till tiden efter 1450 (skikt III).

Botten av skikt II och toppen av skikt III daterades till 1510-1560 (fig 7). De yngsta huslämningarna i gruvbyn, källargrundshus (skikt I och toppen av skikt II daterade till 1560-1600/10), ligger på ett påfyllnadslager – ett kros-stenslager (Bergold & Öhnegård 1987:111f). Detta speglar sannolikt den nedgångsperiod som omtalas för Salberget under slutet av 1500-talet. Exempelvis var antalet fastig-heter i gruvbyn som erlade tomtöre på 1570-talet bara en tredjedel jämfört med 1540-talet (Bergold & Öhnegård 1987:28; Frankius 2008:9f).

Under 2000-talet har även en geofysisk prospektering av kyrkogården utförts av Kjell Persson vid Arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm på uppdrag av insam-lingsstiftelsen Riksens Clenodium (Persson 2003).

Med anledning av att Stiftelsen Riksens Clenodium strävar efter att öka kunskapen om Sala silvergruvas his-toria utfördes 2004 en förundersökning av begravnings-platsen vid Sala silvergruva (Onsten-Molander & Jonsson 2004). Förundersökningens syfte var att fastställa begrav-ningsplatsens omfattning, placering och utseende samt att undersöka om lämningar efter gruvbyns kapell/kyrka

Figur 7. Rekonstruktionsteckning av Sala gruvby (överst), och ett av syllstenshusen som undersöktes på 1980-talet. Ur: Bergold & Öhnegård 1987:115f.


fanns inom undersökningsområdet. Avsikten var också att klargöra gravtätheten och skelettens bevarandegrad.

Vid förundersökningen grävdes 23 schakt och i dem framkom rikligt med gravar. Totalt identifierades 103 gra-var varav flertalet var orienterade i öst-västlig riktning. Förutom gravarna påträffades rester efter stenrader. Des-sa var belägna på ett flertal platser inom undersöknings-området. Bland annat hittades i den norra delen av be-gravningsplatsen rester efter en syllstenskonstruktion, vilken tolkades som lämningar efter gruvans kapell/kyrka (Onsten-Molander & Jonsson 2004:6, 12ff).

Efter förundersökningen uppstod idén om att starta ett bioarkeologiskt forskningsprojekt. Projektets målsättning skulle vara att undersöka hälsotillstånd, levnadsförhål-landen och socioekonomisk sammansättning i gruvsam-hället via osteologiska och kemiska analyser av skeletten samt via arkeologiska undersökningar av gravskicket (se vidare kapitel ”Målsättning”).

Vid den första etappen av forskningsgrävningen 2008 undersöktes ett ca 400 m2 stort område i den nordväst-

ra delen av begravningsplatsen (schakt A), strax söder om kyrkogrunden. 43 gravar undersöktes, varav 39 visade sig innehålla kistor med skelett (Bäckström, I Sundström & Onsten-Molander 2009:17ff) (fig 8).

Under forskningsgrävningens andra etapp 2009 under-söktes ca 400 m2 av gruvkyrkogården (schakt B-C). Vid undersökningen hittades både kistgravar, liksom 2008, men även gravar utan kistor. De kistlösa gravarna åter-fanns huvudsakligen inom det undersökta områdets mel-lersta och sydvästra del. Sammanlagt undersöktes 33 gra-var; 25 kistgravar och åtta gravar utan kistor. 42 skelett analyserades.

I de kistlösa gravarna har framför allt yngre vuxna och huvudsakligen män begravts, i kistgravarna män, kvinnor och barn i olika åldrar. En annan skillnad är att kistgravar-na innehöll enstaka individer i samtliga fall utom ett där två barn begravts tillsammans. I gravarna utan kistor var för det mesta flera individer begravda (två-åtta).

Det finns även en skillnad i fyndfrekvens och fyndka-tegorier mellan kistgravar och kistlösa gravar. Endast ett

10 sau rapport 2012:1�

Figur 8. Översiktplan över kyrkogården med undersökta schakt 2008 (A) och 2009 (B-C) samt extensivt undersökt yta i schakt C. Skala 1:1000

b

Schakt A (2008)

Schakt B (2009)

Schakt C (2009)

Extensivt undersökt yta

Kapellets/kyrkans förmodade utbredning

Väst

erås

väge

n

Bron

äsga

tan

0 25m

fåtal av kistgravarna innehöll några föremål, och i före-kommande fall rör det sig om metaller som framför allt suttit i en svepning. Bland de kistlösa gravarna var fynd-frekvensen högre, och de gravlagda individerna verkar i större utsträckning ha begravts i de kläder de haft på sig när de avled. En av de gravlagda individerna i den syd-västra delen av undersökt område har begravts med ett halsjärn.

I den södra delen av undersökt yta (schakt C) hittades även rester efter en mur/grund (ca 9 x 8 m stor) (Bäck-ström & I Sundström 2010).

Målsättning och frågeställningar

ForskningsprojektetDen övergripande målsättningen för projektet är att un-dersöka hälsotillståndet hos gruvsamhällets befolkning via osteologiska analyser och genom analyser av tungme-taller i skeletten. Resultaten av dessa undersökningar ska relateras till hälsotillståndet hos befolkningen inom an-dra sociala miljöer, till den historiska bakgrunden i om-rådet och de övergripande historiska sammanhang som styrde gruvnäringens ekonomi och organisation i landet under 1500- och 1600-talen.

Vid arkeologiska undersökningar av förhistoriska bo-platser och gravar har osteologiska undersökningar länge haft en given plats eftersom de utgör en viktig grund för den arkeologiska tolkningen. Under senare år har man också uppmärksammat vikten av osteologiska analyser för att få bättre kunskap om människors liv och hälsa un-der historisk tid; dessa undersökningar har främst kon-centrerats på medeltida skelettmaterial (t ex från Lund och Sigtuna) (se ex Arcini 1999; Kjellström 2005).

Inom forskningen rörande den efterreformatoriska perioden råder däremot fortfarande stor brist på osteo-logiska och arkeologiska undersökningar som kan kom-plettera och modifiera bilden av olika samhällsgruppers levnadsvillkor och seder. Undersökningarna av männis-korna själva ger inte sällan en annan bild av t ex sociala villkor och hälsotillstånd än den som uttrycks i de sam-tida och sentida historiska källorna. Därför har de arke-ologiska undersökningar av begravningsplatsen vid Sala gruvby en avgörande betydelse för projektets genomför-barhet. Begravningsplatsen vid Sala silvergruva har även i flera andra avseenden en stor forskningspotential: det snäva tidsintervall som begravningsplatsen varit i bruk och skelettens relativt goda bevarandegrad gör att mate-rialet förefaller lämpligt för analyser av skelettskador (t ex belastningsskador) samt analyser av tungmetaller i skelet-ten.

I projektet kombineras etablerade historisk-arkeolo-

giska och osteologiska metoder med nyare kemiska och paleoepidemiologiska metoder för att bidra med ny kun-skap om människorna som bott och arbetat vid gruvan under 15-1600 talen. Teoretiskt kan man förlägga forsk-ningsprojektet till den bioarkeologiska sfären, där studiet av gravpopulationen i sin kulturella kontext, tillsammans med arkeologiska och historiska data, genererar ny kun-skap om sociala förhållanden (se ex Perry 2007).

De övergripande frågeställningarna i forskningsprojektet är: • Har gruvbyns människor haft generellt sämre hälsa och

levnadsförhållanden än människor i andra sociala mil-jöer i stad och på landsbygd?

• Kan olika sociala grupperingar inom gruvsamhället identifieras genom den bioarkeologiska analysen?

• Har kroppsarbetet som utfördes i gruvan och arbets-miljön där satt några spår i skelettmaterialet?

• Kan skillnader i diet spåras mellan kön, olika ålders- och ev sociala grupper på begravningsplatsen?

• Det är belagt att flera utländska gruvarbetare och bergs-män invandrat till Sala för att arbeta vid silvergruvan. Är det möjligt att via strontiumisotopanalyser identi-fiera vilka individer som är infödda och vilka som är inflyttade till Sala, och hur förhåller sig i så fall dessa data till fördelningen av skelettmorfologiska variatio-ner och sjukliga förändringar?

• I vilken grad har befolkningen i Sala gruvby utsatts för metallförgiftningar, och hur ser det ut bland dagens in-vånare i Sala?

Skelettanalyserna fokuserar på:• Förslitnings- och belastningsskador• Trauma• Metallförgiftningar (särskilt bly)• Diet (analyser av stabila kol- och kväveisotoper i ben)• Sjukdomar (särskilt tuberkulos, osteoporos och anemi)• Ursprung och släktskap (icke-metriska drag i skelettet

samt analyser av strontiumisotoper)

Antikvariskt syfteDet är av stort antikvariskt intresse att undersöka och dokumentera begravningsplatsens stratigrafiska utform-ning, utseende och innehåll, eftersom kunskapen om bl a gravritual och kyrkogårdars organisation under efter-reformatorisk tid är knapphändig på grund av få arkeo-logiska undersökningar i Skandinavien. Vi har betydligt bättre kunskap om de medeltida förhållandena än om de efterföljande perioderna (se ex Jonsson 2009:131). På det lokala planet bidrar resultaten till att ge en mer komplett bild av Sala silvergruvas historia, dess invånare och den dåtida fysiska miljön.

sau rapport 2012:1� 11


Figur 9. Översiktplan med undersökta schakt 2008-09 och 2011. Skala: 1:200.

2009 års schakt (B)

2009 års schakt (B)

2009 års schakt (C)

2009 års schakt (C)

2008 års schakt (A)

Schakt D

Schakt E

Schakt F

Bron

äsga

tan

b

Ej undersökta gravar

Undersökta gravar

Färgningar

Grop

Stolphål

15 m1050

sau rapport 2010:10 13

UndersökningsmetodVid 2011-års forskningsgrävning undersöktes tre schakt på sammanlagt ca 190 m2 i den norra och mellersta delen av kyrkogården (schakt D-F).

För att underlätta i beskrivningen nedan har en indel-ning av de undersökta ytorna delats in i schakt A-F, där A representerar den yta närmast kyrkan/kapellet som un-dersöktes 2008, B-C de schakt som undersöktes 2009. 2011 undersöktes schakt D-F (fig 9).

Schaktens placering har styrts av olika frågeställningar. Det nordligaste schaktet (schakt D) undersöktes med den huvudsakliga målsättningen att få ett bra bevarat skelett-material och ett större representativt urval till vår fortsatta skelettanalys inom projektet. Efter de tidigare undersök-ningarna 2008 och 2009 har vi sett att skeletten i den nor-ra delen av kyrkogården är bättre bevarade.

Det mellersta schaktet, schakt E, placerades mellan de två schakten som undersöktes 2009 (schakt B och C) med avsikten att undersöka om den mur i lagd dolomitsten som hittades 2009 fortsätter norrut.

Syftet med placeringen av det sydligaste schaktet, schakt F, var trefaldigt. Först och främst ville vi undersöka den grav där kraniet med halsjärn hittades 2009 (A5926), för det andra ville vi se om begravningarna utan kistor fort-sätter längre söderut på kyrkogården och för det tredje undersöka om den mur som hittades i schakt C 2009 fort-sätter söderut eller om den svänger av mot öster.

Undersökningsområdet spärrades av med markerings-band under fältperioden. Undersökningsytan schaktades stegvis ned till den nivå där synliga nedgrävningar för kis-torna hittades (fig 10). För att minimera nedbrytningen av lämningarna försökte vi i möjligaste mån att inte schakta fram större ytor än vad vi beräknade hinna med att un-dersöka under den avgränsade perioden. Dessutom täck-tes färgningar och kistor/skelett som preparerades fram under undersökningens gång kontinuerligt med täck-duk/presenningar. Kistor och anläggningar som påträf-fades i schaktväggarna täcktes omedelbart med täckduk

och jord.

Gravar och anläggningarFramkomna arkeologiska lämningar (i huvudsak gra-var) undersöktes, dokumenterades genom fotografering, plan- och/eller profilritningar och mättes in digitalt. Gra-varna fotograferades i lod med digital kamera och stege både när kistan grävts fram och när skelettet framprepare-rats (fig 11). Överföring av digitala foton och digitala mätfi-ler till Intrasis skedde dagligen. Härigenom kunde eventu-ellt felaktiga inmätningar eller dåliga foton åtgärdas under nästa dags arbete. Under fältsäsongen skedde kontinuer-lig backup av samtliga databaser och inmätningar.

Efter inmätning av jordfärgningarna efter kistornas nedgrävningar, schaktades fyllningen med maskin al-ternativt skottades för hand ned till kistnivån. Kistornas form mättes in med totalstation och fotograferades. Där-efter rensades skeletten fram i sin helhet med skärslev, svampkniv och borste och dokumenterades både genom fotografering av skelettet i lod (med inmätta fotokryss) och av intressanta detaljer.

För varje separat grav mättes nedgrävningen, ifall den var synlig, kistans topp och botten i kistgravarna eller gra-vens begränsning i gravar utan kista, samt skelettens rikt-ning genom ett kors (en linje från kraniet till fotbenen, en linje mellan axlarna). Därtill mättes minst tre fotokryss in för varje enskilt skelett.

Gravarna har fått sina identifikationsnummer genom det löpnummer som givits vid inmätningen av kistan al-ternativt graven på skelettnivå. I de fall gravarna har visat sig innehålla flera individer har varje skelett fått ett eget skelettnummer. Anläggningsnummer för gravarnas ned-grävningsfärgningar har således inte, i de fall graven har undersökts, använts som gravnummer.

SkelettenUnder fältarbetet användes en kombinerad grav- och skelettmall, där bl a bevarandegraden på skelett och kis-tor angavs, kistornas storlek, form och förekomst av lock, skelettens armställning och orientering efter väderstreck, beskrivning av grävmetod och lager, relationen mellan gravar, vilka prover och fotografier som tagits samt före-komst av fynd. På blanketten finns även möjligheter att vid behov göra längre beskrivningar i text. Till skelett- och gravblanketten fogades också en schematisk skiss av ske-lettets anatomiska position, placeringen av förekomman-de fynd och kistspikar samt var jordprover och ev träpro-ver tagits. Att göra en schematisk skiss av skeletten i stället för en skalenlig plan har sparat mycket värdefull tid vid upptagningen av skeletten.

Ett stort problem är att skeletten torkar ut och därmed

Figur 10. Jan-Henrik Fallgren schaktar tillsammans med Leif Ekström. Vy mot söder. Foto: Ylva Bäckström.

fragmenteras lättare om de utsätts för temperaturväxling-ar, längre perioder av torrt och varmt väder och framför allt när de utsätts för direkt solljus. Ett sätt att mildra ut-torkningen var att under arbetets gång och även i slutet av arbetsdagen fukta med blöta svampar och täcka skeletten väl samt att skynda på upptagningen av varje enskilt ske-lett. Vi använde även tält som skydd mot sol och regn.

Efter dokumentation lyftes skeletten upp, sorterades i vänster och höger sida, och packades i lådor för transport till den osteologiska avdelningen på SAU.

Fynd och konserveringSamtliga fynd av arkeologiskt intresse omhändertogs. I de flesta fall mättes fynden inte in utan samlades in per anläggning/grav och fyndplatsen markerades istället på skelettskissen (se ovan). Fynden förvaras under rapport-arbetet i SAU:s lokaler, men kommer att arkiveras och skickas till Västmanlands läns museum efter projektets avslutning.

För konserveringen av fynden har Acta konserverings-centrum AB i Stockholm anlitats samt konservatorerna Isabel Mendoza och Gunnel Berggrén i Uppsala. Mynten

Figur 11. Gerd Bergqvist blöter upp skelettet. Foto: Jan-Hen-rik Fallgren.

har bedömts av Monica Golabiewski Lannby vid Kung-liga Myntkabinettet, Stockholm.

Kemiska analyserJordprover samlades kontinuerligt in under fältarbetets gång, både jordreferensprover och prover från olika typer av färgningar i gravarna, exempelvis den svarta färgning som påträffades under skeletten i flera av gravarna. Jord-referensproverna togs utanför skelett, kista och nedgräv-ning, men på samma nivå som skelettet.

Under perioden 11-17/8 samlades även jordprover in av två professorer från Yorks universitet; Don Brothwell och Brendan Keely (fig 12-13), som driver ett forskningsprojekt (InterArChive) i syfte att undersöka jordkemi och mikro-morfologi i jordprover från gravar daterade från stenålder till nutid (och från världens alla hörn) (http://www.york.ac.uk/archaeology/research/current-projects/interarchi-ve/). Ett syfte är att undersöka om rester efter exempelvis tyg kan utläsas ur jorden fastän inga synliga rester finns bevarade. Förhoppningen är att deras analyser i framti-den även kan vara givande för vårt projekt.

EfterarbeteEfter avslutat fältarbete har anläggningar och fynd regist-rerats i Intrasis. Fynd har vid behov sekundärrelaterats till respektive anläggning, och de inmätta gravfyllningarna har relaterats till respektive grav.

Skelettmaterialet analyserades varvid en preliminär be-dömning av kön och ålder gjordes (se vidare kapitel ”Ske-letten - preliminär osteologisk analys”). En fullständig analys kommer att presenteras i artiklar och en avhand-ling (planerat publikationsdatum 2015, se vidare kapitlet ”Utvärdering”).

Den vidare bearbetningen av materialet och framställ-ningen av grundplaner har gjorts i GIS-miljö (Arc View

Figur 12. Professorerna Don Brothwell och Brendan Keely från universitetet i York tillsammans med några glada ar-keologer. Lägg märke till den fina SAU tröjan som Don har på sig! Foto: Kristina Jonsson.

1� sau rapport 2012:1�

och ArcGIS). Vid slutbearbetningen av planer, foton och bilder har Adobe programvaror använts (Illustrator och Photoshop).

UndersökningsresultatVid 2011-års undersökning (etapp 3) schaktades ca 190 m2 med maskin i den nordvästra och centrala delen av kyr-kogården (schakt D-F). Ca 70 m2 av denna yta undersök-tes extensivt (schakt E och F).

På den undersökta ytan mättes sammanlagt 54 anlägg-ningar in, varav 39 har med gravnedläggningarna att göra. Totalt undersöktes 20 skelettgravar, fyra stolphål, fyra gropar och en murrest. Utöver dessa anläggningar doku-menterades 13 färgningar som tolkades som gravfyllningar men som inte undersöktes. Se bilaga 1 (anläggningslist).

Schakt D, strax S om schakt A (2008) och direkt V om Bronäsgatan, undersöktes i sin helhet. Dessutom togs en del av schakt C upp återigen för att göra en fullständig undersökning av graven med halsjärnet från 2009 (grav 5926). I samband med detta undersöktes även en kistlös grav strax S om denna (grav 5914) (fig 9).

I det norra schaktets V del (schakt D) påträffades inga gravläggningar, men däremot en rad stolphål i dess nor-

ra del och en rännformad struktur (sannolikt en större eldgrop) i dess södra del. Här har vi således en tydlig av-gränsning av kyrkogården mot V. Även i schakt B (2009) var området närmast Bronäsgatan tom på gravar. I schak-tets (schakt D) östra del framkom en nord-sydlig rad av kistgravar lagda i öst-västlig riktning. Schaktet utvidgades något mot Ö, för att det skulle vara möjligt att undersöka gravarna fullständigt. I den norra delen av schaktets östra del har vid senare tidpunkt ingrepp gjorts i marken (ned till ca 0,5-0,7 m under markytan), då ett par av de ytligaste gravarna var förstörda (gravarna 7483 och 7499). Gravarna under denna nivå var däremot intakta.

Sammanlagt undersöktes 18 gravar i det norra schak-tet (fig 16). Två gravar (en i schaktets NO och en i dess SÖ hörn) fortsätter in i den Ö schaktväggen. Dessa gravar undersöktes inte utan täcktes med täckduk. Sammanlagt omfattade det norra schaktet en yta av ca 105 m2.

Schakt E, ca 23 m2 stort, undersöktes enbart extensivt; ytan torvades av med maskin, färgningar mättes in och schaktet lades igen. Schaktdjupet var ca 0,4-0,5 m. Syftet var att undersöka om den stenmur i N-S riktning som på-träffades 2009 i schakt C fortsatte norrut, men inga rester efter lagd dolomitsten påträffades (fig 15).

Det sydligaste schaktet, schakt F, var ca 55 m2 stort och undersöktes endast extensivt. Schaktdjupet var ca 0,4-0,5 m. Efter schaktning kunde vi bekräfta att muren s0m un-dersöktes 2009 går i en vinkel (N-S och Ö-V), vilket an-togs redan tidigare (2009) (fig 15). 11 färgningar efter gra-var mättes in, och i ett par fall konstaterades att gravarna fortsättningsvis saknar kistor i denna del av kyrkogården. Åtminstone en av gravarna är en dubbelgrav (grav 8152), då två kranier blev synliga vid schaktning.

GravarnaVid årets undersökning påträffades, liksom under etapp 2, gravar med kistor (schakt D) men även gravar utan kistor (schakt F). Inga nya kistlösa gravar undersöktes 2011, men undersökningen av två tidigare delvis undersökta gravar i schakt C (5914 och 5926) avslutades (fig 14-15).

Sammanlagt undersöktes 20 gravar fullständigt, 18 med kista och två utan (fig 16). En av kistgravarna saknade be-varade skelettdelar (grav 7499) och en innehöll endast spridda rester av ett barnskelett (grav 7483).

Under ett flertal av skeletten i de kistlösa gravarna (ex 5914 och 5926) noterades en svartaktig färgning, vilken kändes aningen fet i konsistensen och delvis fibrös. Ett förslag är att ett tyg lagts i botten på gravarna innan krop-parna placerades där. Prov på färgningarna samlades in för senare analys.

Vid undersökningens etapp 1 (2008) hittades rester efter träkors vid några av gravarna i den norra delen av schakt A. Även vid årets undersökning hittades träkors V om tre av kistorna; grav 7825, 7995 och mellan gravarna 8231 och

Figur 13. Provtagning. Anna Öhlund, Don Brothwell och Brendan Keely. Foto: Jan-Henrik Fallgren.

sau rapport 2012:1� 1�

7491 (fig 17).

Kistorna Kistorna fördelar sig på 14 rombiska och 2 trapetzoida (se även bilaga 1). Flertalet av kistorna har haft lock, och sam-manfogats med spik.

Den rombiska kistan anses vara en något senare typ av kista, vilken förekom under 1600–1700-tal. Denna typ har påträffats bl a vid utgrävningarna i Surahammar, Kristine-hamn och Linköping (Stibéus 1998; Jonsson & Nordström 2003; Tagesson & Westerlund 2004).

Enkel- och flerbegravningar Kistgravarna innehöll för det mesta enstaka individer, men tre av gravarna visade sig vara dubbelgravar; en inne-höll två barn, övriga två en vuxen man med barn (gravar-na 7548, 7861 och 7899 i schakt D).

I vissa gravschakt kan flera kistor ha sänkts ned vid un-gefär samma tidpunkt. Exempelvis har kistgravarna 7464 och 7908; 7825, 7988 och 8107; 7861 och 7879; samt 7899 och 8238 i schakt D relaterats till en och samma nedgräv-ningsfärgning (A7229, A7371, A7385 respektive A7395).

Figur 14. Detaljplan över schakt D. Skala 1:135.

b

Bron

äsga

tan

Schakt D

7491

8231

7548

77707555

74997519

74647908

7995

7825

79888107

7879

7861

8238

7899

5 m0

7278

73377290

7281

73037311

7295

7353


Undersökta gravar

Färgningar

Grop

Stolphål


Armställningar och kroppspositioner De döda begravdes med huvudena i väster, vända med ansiktet mot öster för att skåda Kristus på uppståndelse-dagen (Jonsson 2009:69). Armarna var i de flesta fall kor-sade över magen, armställning C enligt Redin (1976), vilket ger en relativ datering till senmedeltid eller senare (fig 18-19). I samtliga fall är de döda begravda i ryggläge.

SvepningSkicket att svepa de döda varierar över tid. Det var exem-pelvis vanligt med svepning under medeltid, medan det

efter reformationen 1536 blev mer allmänt med begrav-ning i kläder av olika slag. Under 1500-talet förekom be-gravning i nattkläder (pyjamas) och under början av 1600-talet i bröllopskläder (Jonsson 2009:141ff).

I ett arkeologiskt material kan ex förekomsten av tyg, svepnålar, och söljor (Jonsson 2009:141) vara tecken på att kropparna svepts. Därutöver har benens position använts för att försöka tolka vad som hänt innan, under och efter begravningen. Nyckelben som ligger i kroppens längd-riktning istället för horisontellt har tolkats som tecken på svepning (Duday 2006), men kan enligt vår åsikt även bero

Figur 15. Detaljplan över schakt E-F och den undersökta delen av schakt C. Skala 1:135.

bSchakt E

Schakt F

Schakt C 5926

5914

5 m0

8072

8080

8063


Undersökta gravar

Färgningar

Svart färgning


på att kistan varit för trång. Med tanke på den förmodade dateringen av kyrkogården i Sala så borde svepning inte förekomma i någon större utsträckning och materialet be-kräftar även detta. Endast ett fåtal av de begravda kroppar-na i gravarna visar, utifrån nyckelbenens position, tecken på att de svepts alternativt lagts i en för trång kista (skelett 7980 i grav 7899, skelett 8238 och ev även skelett 8238).

Skeletten – preliminär osteologisk analys

Material – skelettens bevarandegradSammanlagt undersöktes 20 gravar: 18 kistgravar och två

gravar utan kistor. En av kistgravarna innehöll inga ske-lettrester (grav 7499), men kan efter storleken på kistan an-tas vara en barngrav. En av gravarna (grav 7483) innehöll spridda skelettrester från ett barn men ingen intakt kista

Grav nr Skelettnr Belägenhet Armställning

5914 Schakt C C

5926 Schakt C C?

7464 Schakt D C

7483 Schakt D

7491 Schakt D ?

7499 Schakt D

7519 Schakt D C

7548 7665 Schakt D C

7548 7669 Schakt D ?

7555 Schakt D C

7770 Schakt D C

7825 Schakt D B


7861 7874 Schakt D C?

7879 Schakt D C



7908 Schakt D C

7988 Schakt D C

7995 Schakt D C

8107 Schakt D C

8231 Schakt D C

8238 Schakt D C

Figur 18. Armpositioner.

Figur 17. Träkors vid grav 7825. Foto: Kristina Jonsson.

Figur 19. Armställning C och knäppta händer, grav 7825. Foto: Kristina Jonsson.

Grav nr Skelettnr Kistgrav Belägenhet

5914 Schakt C

5926 Schakt C

7464 x Schakt D

7483 x Schakt D

7491 x Schakt D

7499 x Schakt D

7519 x Schakt D

7548 7665 x Schakt D

7548 7669 Schakt D

7555 x Schakt D

7770 x Schakt D

7825 x Schakt D


7861 7874 Schakt D

7879 x Schakt D


7899 7984 Schakt D

7908 x Schakt D

7988 x Schakt D

7995 x Schakt D

8107 x Schakt D

8231 x Schakt D

8238 x Schakt D

Figur 16. Undersökta gravar 2011.


utan enbart ett fåtal kistspikar. De undersökta gravarna innehöll sammanlagt 21 skelett (det skadade skelettet i graven ovan är ej inäknat).

Ungefär en fjärdedel av skeletten var i dåligt skick, en tredjedel medel och resten var riktigt bra bevarade. Lik-som skeletten som undersöktes vid etapp 2 (2009) är be-varandegraden för barnskeletten sämre än för vuxna/ungdomar.

Osteologisk metodBedömningen av kön och ålder följer i stort de riktlinjer som anges i ”Standards for data collection from human skele-tal remains” (Buikstra & Ubelaker 1994). Vid beräkningen av kroppslängd har Trotter & Glesers (1952, 1958 i Bass 1987:221) formler använts. Beräkningen av kön utifrån lår-benets ledkula utgår från formler från Pearson (1917-1919 i Bass 1987). De grupper som använts vid åldersbedöm-ningen är hämtade från Buikstra & Ubelaker (1994) och Arcini (1999).

ResultatSammanlagt analyserades 21 skelett. 19 av dessa låg i gra-var med kistor. Skeletten fördelar sig åldersmässigt på tio vuxna, en ungdom och 12 barn (gravarna 7483 och 7499 inräknade) (fig 20). Drygt hälften av kistgravarna innehöll barnskelett, de resterande ungdomar (ca 5 %) och vuxna (ca 38 %). De två kistlösa gravarna innehöll vardera en vuxen individ. Sju av de tio vuxna skeletten har kunnat könsbedömas. I samtliga fall är bedömningen ”man” el-ler ”man?”. För bestämningar se även skelettkatalog (bi-laga 3).

Det visade sig att ”mannen” med halsjärnet (grav 5926) har begravts med ett oläkt lårbensbrott. Även på skelet-tet i intilliggande grav (5914) kunde ett oläkt lårbensbrott konstateras (fig 21).

Fynd och konservering Vid årets grävning hittades inga föremål i gravarna, varken detaljer till klädedräkten eller nedlagda föremål. Samtliga kistgravar innehöll däremot kistspikar (se bilaga 2, fynd-lista). Som bilagor finns även bilaga 4, som innehåller en konserveringsrapport för det tygband med bronsbleck som grävdes upp vid 2008 års grävning och bilaga 5, kon-serveringsrapporten med 2009 års konserverade fynd.

Övriga anläggningar Övriga anläggningar inom undersökningsområdet är mycket få och består av fyra stolphål (A7278, A7281, A7290 och A7337) och fyra gropar (A7295, A7303, A7311 och A7353) i schakt D samt en ”murrest” (A8054) i schakt F. Se även bilaga 1. De fyra groparna har tolkats som lämningar efter en och samma aktivitet. Det skulle t ex kunna utgöra

resterna efter en eldningsgrop. Ett profilsnitt lades i Ö-V riktning över groparna 7303 och 7311 (fig 23).

Inom den ca 100 m2 extensivt undersökta ytan i schakt C påträffades vid undersökningen 2009 en stenmur (A6256) i vinkelform. Ett ben sträcker sig i nord-sydlig riktning

Figur 21. ”Halsjärnsmannen” med ett oläkt lårbensbrott (grav 5926). Foto: Ylva Bäckström.

Skelettnr Åldersgrupp Kön

5914 Medelålders adult (35-50 år) Man?

5926 Adult (>20 år) Odef.

7464 Äldre adult (>50 år) Odef.

7483 Barn (spridda skelettdelar) Odef.

7491 Infans I (1-7 år) Odef.

7499 Barn (bedömd utifrån kistans längd) Odef.

7519 Infans II (7-14 år) Odef.



7669 Infant (0-1 år) Odef.

7770 Juvenilis (14-20 år) Odef.

7825 Medelålders adult (35-50 år) Odef.

7866 Yngre adult (20-35 år) Man




7980 Medelålders adult (35-50 år) Man



7995 Yngre adult (20-35 år) Man?


8231 Äldre adult (>50 år) Man?


Figur 20. Preliminär ålders- och könsfördelning.


och är ca 8 meter långt och består av lagd dolomit. Det an-dra går i öst-västlig riktning och är ca 9 m långt, och av en betydligt mer osäker konstruktion (fig 24).

Den funna muren i schakt C och F kan möjligen vara rester efter bogårdsmuren, som enligt ett inventerings-protokoll från 1630 ska bestå av murad sten. I såfall ligger de kistlösa gravarna i schakt C och F, utanför denna. Dä-remot fortsätter bevisligen inte muren mot norr in i schakt B, men kan ha plockats bort vid senare aktiviteter på plat-sen. Stenarna kan även utgöra resterna efter en byggnad, men är i jämförelse med de syllstenar som det förmodade kapellet/kyrkan i norr har grundlagts på betydligt krafti-gare. Andra byggnader som man kan tänka sig på en kyr-kogård är en klockstapel. Men förutom att stenarna i mu-ren verkar vara för kraftiga för en syll till en klockstapel, så finns uppgifter på Ranies karta från 1710 att stapeln stod på Klockhöjden i gruvbyn (Norberg 1978:68). Det bör inte heller vara rester efter ett kyrkohärbärge eller tiondebod, då inventeringsprotokollet från 1630 specifikt omnämner att det inte finns en dylik byggnad på kyrkogården. Istället har Sala sockens kyrkohärbärge använts vid behov (Fran-kius 2008:13). I inventeringsprotokollet 1630 nämns det vidare att det finns ett ”särskilt vapenhus”. Om man med det menar att vapenhuset står ensamt så kanske murarna kan vara rester efter detta, eller alternativt ett gravkapell.

DateringUtifrån uppgifter från historiska källor har vi tidigare an-tagit att gruvkyrkogården använts under ca 100 år från ti-digt 1500-tal t o m tidigt 1600-tal. Vid forskningsgrävni-gens etapp två (2009) skickades två skelettprover in för 14C-datering: från en kistgrav respektive från en kistlös grav. Det resultat vi fick visade att de olika gravskicken inte skiljer sig åt tidsmässigt utan bägge proverna ham-nade med 74,5-75,7% säkerhet mellan 1430-1530 och med 19,7-20,9% säkerhet mellan 1570-1630 (angivet i 2 sigma, d v s med 95,4% säkerhet: Ua-38090: 404±33, Ua-38091: 402±33). Under 2013 har ytterligare 14C-dateringar gjorts.

Sammanfattningsvis har de flesta begravningarna, både med och utan kista (ca 75 respektive 67 procent), utifrån 14C-dateringarna, skett under en period från mitten av 1400-talet till slutet av 1500-talet. Detta resultat överens-stämmer väl med skriftliga uppgifter och resultatet av de arkeologiska undersökningarna av gruvbyn under 1950- och 80-talen.

Efter att 2009 års rapport färdigställts och tryckts skick-ade Kungliga myntkabinettet resultatet av bestämningar av de mynt som hittats i tre av de kistlösa gravarna i schakt B och C (gravarna 6826 (F382), 6975 (F395) och 7122 (F399)).

Figur 22. Henke snittar stolphål och Ylva schaktar. Foto: Anna Öhlund.

Figur 24. Den Ö-V delen av muren från O. Foto: Jan-Henrik Fallgren.

varvig lera

ÖV A7303 A7313

Mörk fuktig lera

BL

BL

BL

Grusblandad lera med kol och sotBL Bränd lera

BLBL

BL

Grusblandad lera med kol

20 cm

Figur 23. Profilritning över groparna A7303 och A7311. Skala 1:40.


Gravarnas terminus post quem ligger mellan 1535-1540 (Gus-tav I Vasa) och 1561-1568 (Erik XIV) för de första två gra-varna. Den sistnämnda graven, 7122 i schakt B, innehöll ett danskt mynt (Fredrik II) med årtalet 1564 (se bilaga 7, men även bilaga 6). Dessa gravar visar att kyrkogården an-vänts efter ca 1560.

UtvärderingI och med att forskningsgrävningens etapp 3 har avslu-tats går forskningsprojektet in i den sista fasen, vilken om-fattar en bioarkeologisk analys och publicering av forsk-ningsresultaten. Syftet med den bioarkeologiska analysen är att sammanfatta och integrera resultaten från de arkeo-logiska, osteologiska och kemiska analyserna och jämföra dessa med såväl skelettmaterial från andra sociala miljöer som med arkivmaterial och andra skriftliga källor. Sam-manlagt har 102 skelett från Sala gruvkyrkogård analyse-rats. Ben- och tandprover för analys av isotoperna kväve, kol (diet) och strontium, syre (proveniens) har plockats ut och skickats in för analys.

Eftersom projektets huvudsakliga målsättning är att spegla ”hälsotillstånd, arbetsskador och tungmetallför-giftningar” bland den begravda populationen på Sala gruvkyrkogård, har syftet med forskningsgrävningen i första hand varit att få ett tillräckligt stort och bra bevarat skelettmaterial som möjliggör denna typ av analys. Andra intressanta aspekter beträffande ex kyrkogårdens strati-grafi och rumslighet, har hamnat lite i skymundan, men förhoppningen är att fortsatta grävningar (med fokus på andra frågeställningar, och i annan regi) realiseras framö-ver.

Innanför och utanför Ett exempel på hur stratigrafin ungefärligen ser ut i schakt D finns i figur 25. Skissen visar att de stolphål som under-söktes i den västra delen av schaktet är mer ytliga än grav-färgningarna som blir synliga ca 0,4 meter under mark-nivå (grå ovaler), och att de översta kistorna hittas ca 0,5 meter under mark (streckad oval=en förstörd grav). På 0,7 meters djup hittades ytterligare en skadad grav, på 0,8 meters djup sex intakta gravar. Vid ca 1,2 m under mark-nivå påträffades tre rombiska kistor. De djupast liggande gravarna fanns på ca 1,4 m djup - en trapesoid kista och sex rombiska kistor.

Den geologiska stratigrafin består överst av ett torvla-ger som är ca 0,2 m tjockt, därefter vidtar uppblandad lera till ett djup av ca 0,5 m, varefter varvig lera tar vid. På skis-sen betecknar den högra sidan norr och den vänstra sö-der, så den visar således både en vertikal och horisontell stratigrafi. Gravfärgningarna (de grå ovalerna) visar även

var flera kistor verkar vara placerade i ett och samma grav-schakt. Den långa ovalen betecknar det gamla schakt som har grävts någon gång under senare tid och förstört två av gravarna i den norra delen av schakt D.

Även i schakt F hittas gravfärgningarna på ett djup av ca 0,4 m under markytan. Dolomitmuren verkar vara anlagd på denna nivå. Den ytligaste av gravarna hittades på ca 0,5 m djup. De två gravar som undersöktes i schakt C låg på ca 0,9 m djup.

Ytterligare en aspekt som vi inte har berört så mycket är de byggnadsrester (och eventuella rester efter kyrkogårds-muren) som finns på kyrkogården. I ärlighetens namn har vi i möjligaste mån försökt undvika dessa lämningar. Pro-jektets frågeställningar har fått styra, men också vetskapen om vår bristande kompetens inom byggnadsarkeologi.

Men utifrån den yta som har undersökts under de tre etapperna kan ändå några sammanfattande funderingar om kyrkogårdsmur och avgränsningar göras. Något som talar för att dolomitmuren i den södra delen av undersökt område är en del av kyrkogårdsmuren och inte en bygg-nadsrest är att de kistlösa gravarna ligger utanför. Mu-ren har då använts för att kvarhålla en social indelningen även efter döden. Något som grumlar denna bild är att det i schakt B som grävdes 2009 bevisligen finns kistgravar som skär de kistlösa gravarna och att det dessutom i detta parti av kyrkogården förekommer en blandning av grav-skick - så här verkar det inte ha funnits någon mur som avgränsat begravningarna av olika typ.

I övriga grävda delar av kyrkogården har vi inte träffat på några rester som kan tänkas ha något samband med en kyrkogårdsmur, men däremot områden i väster i schakt B och D som är helt tomma på begravningar, vilket tolkats som en avgränsning av kyrkogården mot väster (se rap-portens omslagsbild med samtliga gravar). Längre söde-rut i schakt B och schakt C finns inte detta tydliga brott mot väster, utan gravarna kan ha fortsatt under Bronäs-gatan.

Planerat utnyttjande av forskningsresultatenResultaten som har framkommit är av intresse för både allmänhet och forskare, och ingår i arbetet med bevaran-det och förmedlingen av platsens kulturvärden. Under-sökningsresultaten ska användas i framtida forskning, vil-ken tillför ny kunskap om Sala gruvbys historia.

Slutresultaten av undersökningarna kommer att publi-ceras i en vetenskaplig monografi (en doktorsavhandling i historisk osteologi med planerad tryckning 2015), fyra längre vetenskapliga artiklar samt i en populärvetenskap-lig monografi. I den vetenskapliga monografin kommer fokus att ligga på de arbetsrelaterade skadorna på skelet-ten, vilka kommer att jämföras med hälsotillståndet hos andra gravpopulationer från stad och landsbygd.


Artiklarna kommer att behandla följande områden:1) Förhållandet mellan förekomst av tungmetaller i ske-

lettet och ev. osteologiskt påvisbara spår av anemi och osteoporos (dvs. kända effekter av blyförgiftning) samt tuberkulos.

2) Gruvarbetarbefolkningens diet: Resultaten av stabi-la kol och kväveisotoper från skeletten jämförs med tandstatus och skriftliga källor rörande kosthållningen i gruvsamhället.

3) Gruvans barn: barnens hälsa och kost analyseras med fokus på amning/avvänjningsålder samt bristsjukdo-mar under barnaåren vilka kan spåras i tänder och ben. Barnadödligheten i gruvsamhället jämförs med andra sociala miljöer.

4) En bioarkeologisk tolkning av sociokulturella och so-cioekonomiska skillnader inom gruvsamhället. Hälso-tillståndet hos de sociala/kulturella grupperingar som ev. kan spåras på kyrkogården utifrån gravarnas rums-liga organisation och gravskick jämförs och relateras till skriftliga källors skildringar av gruvsamhällets so-ciala sammansättning och maktstruktur. Här analyse-ras även det tidigmoderna samhällets behandling av fy-siska funktionshinder (t ex frakturer) som kan spåras i skelettmaterialet.

Forskningsförmedling till allmänhetenInformation till allmänheten och övriga intresserade om projektet och årets utgrävningar har skett i form av: infor-

mation och inbjudan av sponsorer att besöka grävning-en, regelbundna visningar på utgrävningsplatsen (tisdagar och torsdagar under augusti månad), en poster med kort information om projektet och dess sponsorer (bilaga 7) samt informationsblad (placerade intill undersöknings-ytan), försäljning av rapport över förra årets undersök-ningar i receptionen till Sala silvergruva och löpande in-formation om undersökningen på SAU:s hemsida (www.sau.se).

De regelbundna visningarna av grävningen på tisda-gar och torsdagar, vilka sponsrats av Riksens Clenodium, sköttes av Richard Meurman. Större grupper som besökte grävningen kom från Sala kommun, från Geovetenska-

Figur 25. Schematisk skiss över stratigrafin i schakt D.

NORRA SCHAKTET

1

1,6

0,4

Uppblandad lera

Varvig lera 1

131

3

61

11

Figur 26. Barn på besök en regnig dag i augusti. Foto: Emma Sjöling.


pen vid Uppsala universitet (två busslaster med Master-studenter), och två skolklasser från Ekebyskolan i Sala. Projektet och den pågående undersökningen rönte också uppmärksamhet i Kyrkans Tidning, UNT, Sala Allehanda och Västeråstidningen. Dessutom har ett par vetenskap-liga och populärvetenskapliga föredrag hållits under hös-ten och vintern 2011 (24 november 2011, Institutionen för Arkeologi och antik historia, Lund universitet; 1 decem-ber 2011 Odense Occasional Osteology Seminar no. XX-VIIII, Odense, Danmark).

Under sommaren och hösten (5 maj-30 september) har utställningen, ”Silverspår. Sala silvergruva 1512-2012”, i Silvergruvans museum ägt rum, där föremål från gräv-ningen (halsjärnet och tygbandet med bronsbleck) ställ-des ut (fig 27).

SammanfattningUnder augusti månad 2011 påbörjades och avslutades den tredje och sista etappen av forskningsundersökningen av gruvkyrkogården. Tre schakt på sammanlagt ca 190 m2 togs upp i den norra och centrala delen av kyrkogården. Placeringen av schakten bestämdes utifrån frågeställning-arna.

Det nordligaste schaktet (schakt D) undersöktes med den huvudsakliga målsättningen att få ett bra bevarat ske-lettmaterial och ett större representativt urval till vår fort-satta skelettanalys inom projektet.

De två övriga schakten, schakt E och F, undersöktes endast extensivt och schaktades ner till ca 0,4-0,5 m un-der marknivå. Syftet var att undersöka riktning och even-tuell fortsättning på den dolomitmur som hittades 2009 i schakt C. Dessutom ville vi se om de kistlösa gravarna fortsatte söderut på kyrkgoråden.

Inga rester efter en dolomitmur hittades i schakt E. Ge-nom undersökningen av schakt F kunde vi bekräfta att muren svänger av vinkelrätt och går i en öst-västlig rikt-ning, vilket antogs redan vid 2009 års undersökning. Vi kunde även bekräfta att de kistlösa gravarna fortsätter sö-derut och att de i stort sett ligger utanför dolomitmuren, vilket talar för att muren är en kyrkogårdsmur och att de begravningar utan kistor skett utanför. Något som grum-lar denna bild är att det i schakt B som grävdes 2009 bevis-ligen finns kistgravar som skär de kistlösa gravarna och att det dessutom i detta parti av kyrkogården fins en bland-ning av gravskick - så här verkar det inte ha funnits någon mur som avgränsat begravningarna av olik a typ.

I samband med att det sydligaste schaktet, schakt F, öppnades schaktades även grav 5926 fram återigen, där ett kranium med halsjärn hittades 2009. Graven undersök-tes fullständigt, och även en av de intilliggande gravarna. Skeletten i bägge gravarna har oläkta frakturer på ett av

lårbenen.Den östra delen av schakt D innehöll gravar, men den

västra var tom på gravar. Även i den norra delen av schakt B (2009) direkt söder om schakt D var det tomt på gravar i den västra delen, vilket ger en tydlig avgränsing av kyrko-gården mot väster. Längre söderut i schakt B och C finns inte detta tydliga brott mot väster, utan gravarna kan ha fortsatt under Bronäsgatan.

Sammanlagt undersöktes 20 gravar: 18 kistgravar och två gravar utan kistor. De undersökta gravarna innehöll 21 skelett som togs in för analys, därav tio vuxna, en ung-

Figur 27. Montrar i Sala silvergruvas museum med utställda föremål från gruvkyrkogården. Foto: Annika Larsson.


dom och tio barn. Tre av gravarna var dubbelgravar. I två av gravarna var en vuxen man och ett barn begravda, i den tredje två barn.

Vid förra etappens undersökning 2009 skickades två benprover in för 14C-datering, ett från en kistgrav i schakt A (2008) och ett från en kistlös grav i schakt C (2009). De bägge dateringarna visade sig vara samstämmiga mellan 1430-1530 (74,5-75,7% säkerhet, 2 sigma). Dateringsinter-vallen med 19,7-20,9% säkerhet ligger mellan 1570-1630 (angivet i 2 sigma, d v s med 95,4% säkerhet). Enligt de skriftliga källorna finns belägg för att begravningsplatsen varit i bruk från omkring 1530. Under 2013 har ytterligare 14C-dateringar gjorts.

Sammanfattningsvis har de flesta begravningarna, både med och utan kista (ca 75 respektive 67 procent), utifrån 14C-dateringarna, skett under en period från mitten av 1400-talet till slutet av 1500-talet. Detta resultat överens-stämmer väl med skriftliga uppgifter och resultatet av de arkeologiska undersökningarna av gruvbyn under 1950- och 80-talen.

SummaryIn August 2011 began and ended the third and final stage of the research excavations of the cemetery of Sala silver mine in Västmanland, when three trenches of approxima-tely 190 m2 in the northern and central part of the ceme-tery were excavated.

Burials in wooden coffins as well as graves without cof-fins were found. In total 20 graves were excavated: 18 gra-ves with coffins and two without coffins. 21 skeletons were analyzed osteologically: ten adults, one juvenile and ten children.

Two bone samples from the excavation 2009 were sent for analysis of 14C. The samples have been taken from one of the graves without coffin in the western part of trench C and from a coffin grave in trench A (2008). The purpo-se was to investigate if there are any temporal differences between the two types of burials. Datings proved to be coherent between 1430-1530 (74,5-75,7%, 2 sigma). In 2013 additional bone samples were analyzed.

In conclusion, the 14C-datings show that most of the bu-rial activity took place between the mid 15th century to the end of the 16th century.

The 14C-datings can now also be supplemented by the dating of coins from the graves. At the excavation 2009 coins were found in three of the graves without coffins, but the assessment of the coins was not finished before the last report (2009) was printed. The dating of the coins show that the graves terminus post quem lies between 1535-1540 (Gustav I Vasa) and 1561-68 (Erik XIV) for two of the graves. The third grave, in trench B, contained a Danish

coin (Fredrik II) with the year 1564. These graves point to a dating after about 1560.


TillkännagivandenDen sista etappen av forskningsprojektets tre planerade undersökningar av Sala gruvkyrkogård är nu avslutad. Ett stort tack till alla som har deltagit i grävningarna eller hjälpt oss på annat sätt. Tack till alla Sala-bor och andra som besökt grävningarna och visat intresse och entusi-asm. Ett särskilt tack till konservator Isabel Mendoza och textilingenjör och FD Annika Larsson för deras engage-mang och arbete med föremålen inför utställningen i Sala silvergruvas museum.


Alström, U. & Egebäck, A. 2002. Gruvbyn. Kartering av Sala gruvby. Rapport 2002:A46, Kulturmiljöavdelningen, Väst-manlands läns museum.

Arcini, C. 1999. Health and disease in early Lund : osteo-patho-logic studies of 3,305 individuals buried in the first cemetery area in Lund 990-1536. Lund.

Bass, W. M. 1987. Human osteology. A Laboratory and Field Manual. 3rd ed. Missouri Archaeological Society, Colum-bia, Missouri.

Bergold, H. & Öhnegård, V. 1987. Sala gruvby. Ett industri-samhälle från 1500-talet.

Brothwell, D. R. 1981. Digging up Bones. Third edition. Bri-tish Museum (Natural History). Oxford University Press.

Buikstra, J. E. & Ubelaker, D. H. (eds.), 1994. Standards for data collection from human skeletal remains. Proceedings of a Seminar at The Field Museum of Natural History. Organ-ized by Jonathan Haas. Arkansaas Archaeologcial Survey Research Studies No. 44, 1994. Fayetteville, Arkansas.

Bäckström, Y., I. Sundström, A. & Onsten-Molander, A. 2009. Sala gruvkyrkogård. Liv och död vid Sala silvergruva. Etapp 1. Forskningsgrävning. Sala stadsförsamling, Silver-gruvan 1:47, Fornlämning nr 51, Västmanlands län. SAU Rapport 2009:2.

Bäckström, Y. & I. Sundström, A. 2010. Sala gruvkyrkogård. Arbete och straff vid Sala silvergruva. Etapp 2. Forskningsgräv-ning. Sala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47, Fornläm-ning nr 51, Västmanlands län. SAU Rapport 2010:10.

Duday, H. 2006. L’archéothanatologie ou l’archéologie de la mort (Archaeothanatology or the Archaeology of Death). In: Gowland, R. & Knüsel, C. (eds). Social Archaeo-logy of Funerary Remains. Oxford. S. 30-56.

Frankius, M. 2004. Kapellet vid Sala gruva. Historik samt in-ventering av arkivmaterial och bibliografiskt material angående gruvkapellets, gruvprästernas, prästgårdens och gruvkyrkogår-dens historia.

Frankius, M. 2008. Capellet wijd gruffuon. Vad arkiven berättar om kapellet vid Sala gruva.

Grau, O. 1754. Beskrifning öfver Wästmanland med sina städer, härader och socknar (nyutgåva 1904). Västerås.

Jansson, A. 1950. En bok om Sala socken. Sala.

Jonsson, K. & Nordström, A. 2003. En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning. Gravar och kyrkor i Sura 900-1800. Arkeologisk för- och slutundersökning. RAÄ140:1-3. Sura gamla kyrka, Sura socken, Västmanland. Västman-lands läns museum. Kulturmiljöavdelningen rapport A. 2003:16A.

Jonsson, K. 2009. Practices for the Living and the Dead. Med-ieval and Post-Reformation Burials in Scandinavia. Stockholm Studies in Archaeology 50. Stockholm University. Docto-ral Thesis in Archaeology at Stockholm University, Swe-den 2009.

Kjellström, A. 2005. The urban farmer: osteoarchaeological analysis of skeletons from medieval Sigtuna interpreted in a so-cio-economic perspective. Doctoral Thesis. Osteoarchaeolog-ical Research Laboratory, Stockholm University, Sweden 2005.

Meurman, R. 2000. Silverberg i Järnbärarland. Bergshante-ringens begynnelse i ljuset av Schmidt Testhammardateringar. In-stitutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala uni-versitet.

Moorees, C. F. A., Fanning, E. A. & Hunt, E. E. 1963a. For-mation and Resorption of Three Deciduous Teeth in Chil-dren. American Journal of Physical Anthropology 21:205-213.

Moorees, C. F. A., Fanning, E. A. & Hunt, E. E. 1963b. Age Formation by Stages for Ten Permanent Teeth. Journal of Dental Research 42:1490-1502.

Nordahl, E. 1958. Rapport rörande 1955-1957 års undersökning av Sala gruvby. Dnr 2878/58.

Norberg, P. 1978. Sala gruvas historia under 1500- och 1600-talen. Sala kommun, Västerås.

Nordlund, J. 1996. Gruvdrängar och sovrekvinnor. Sala gruvas arbetare och deras hushåll 1684 och 1774. Uppsats i histo-ria, Uppsala universitet.

Onsten-Molander, A. & Jonsson, K. 2004. Sala Gruvkyrko-gård. Arkeologisk förundersökning. SAU Skrifter 6.

Perry, M. A. 2007. Is bioarchaeology a handmaiden to his-tory? Developing a historical bioarchaeology. Journal of Anthropological Archaeology 26 (2007), 486-515.

Persson, K. 2003. Geofysisk prospektering Sala silvergruva. Rapport. Arkeologiska Forskningslaboratoriet.

Referenser


Redin, L. 1976. Lagmanshejdan. Lund.

Stibéus, M. 1998. En 1600-1700-tals kyrkogård i Kristinehamn. Arkeologisk undersökning i kv. Jupiter 2, Raä 43, Kristine-hamn, Värmland. Arkeologiskt resultat. UV Väst rapport 1998:16.

Tagesson, G. & Westerlund, J. 2004. Domkyrkoparken, Lin-köping. Gravar från 1100-talet till 1810. Östergötland, Lin-köpings stad och kommun. Dnr 423-2055-2002. RAÄ Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1. Arkeologisk slutundersökning.

Ubelaker, D. H. 1989. The Estimation of Age at Death from Immature Human Bone. In: Iscan, M. Y. (Ed). Age Mark-ers in the Human Skeleton. Pp. 55-70. Charles C. Thomas, Springfield, Illinois.

Vesterberg, Rickard, 1997. Med ord, hand Jern och hecktelse –ett och annat om brott och straff i Sala silvergruva 1653-1745. Uppsats, Uppsala universitet.

ArkivFornminnesregistret (FMIS), fornlämning nr 51, Sala stadsförsamling, Sala kommun, Västmanland

Muntliga uppgifterElse Nordahl, Uppsala universitet


Bilaga 1. AnläggningslistaAN

L NR

ANL T

YPBE

LÄG

ENH

ETLÄ

NG

D (m

)BR

EDD

(m)

DJU

P (m

) IN

RE K

ON

STRU

KTIO

NFO

RMÖ

VRIG

TÖ

VERL

IGG

AND

E RE

-LA

TIO

N

5914

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

1,8

0,5

fram

tage

n oc

h de

lvis

und

ersö

kt 2

009,

und

er-

sökt

201

1

5926

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

1,9

0,45

fram

tage

n oc

h de

lvis

und

ersö

kt 2

009,

und

er-

sökt

201

1

7229

Ned

gräv

ning

Scha

kt D

grav

7464

och

790

8

7244

Ned

gräv

ning

Scha

kt D

grav

751

9

7253

Mör

kfär

gnin

gSc

hakt

D4

2ga

mm

alt s

chak

t i N

O d

elen

av

scha

kt D

7278

Stol

phål

Scha

kt D

0,32

0,32

0,03

plan

bott

nad

unde

rsök

t

7281

Stol

phål

Scha

kt D

0,33

0,33

0,05

skål

form

ad

bott

enun

ders

ökt

7290

Stol

phål

Scha

kt D

0,25

0,25

0,05

plan

bott

nad

unde

rsök

t

7295

Gro

pSc

hakt

D2

0,4

-72

95, 7

303,

7311

, 735

3 ha

r tol

kats

som

en

kon-

text

7303

Gro

pSc

hakt

D1,7

0,4

0,5

kolla

s72

95, 7

303,

7311

, 735

3 ha

r tol

kats

som

en

kon-

text

7311

Gro

pSc

hakt

D2,1

0,75

0,3

kolla

s72

95, 7

303,

7311

, 735

3 ha

r tol

kats

som

en

kon-

text

7337

Stol

phål

Scha

kt D

0,33

0,33

0,04

plan

bott

nad

unde

rsök

t

7343

Mör

kfär

gnin

gSc

hakt

Dej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

i sch

aktk

ante

n

7353

Gro

pSc

hakt

D1,3

0,69

-72

95, 7

303,

7311

, 735

3 ha

r tol

kats

som

en

kon-

text

7361

Ned

gräv

ning

Scha

kt D

grav

799

5

7371

Ned

gräv

ning

Scha

kt D

grav

782

5, 79

88, 8

107

7385

Ned

gräv

ning

Scha

kt D

grav

786

1 och

787

9

7395

Ned

gräv

ning

Scha

kt D

grav

789

9 oc

h 82

38

7407

Gra

vSc

hakt

D1,26

0,62

ej u

nder

sökt

, for

tsät

ter i

n i s

chak

tkan

ten

7464

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,65

0,38

0,17

träk

ista

rom

bisk

7229

7483

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,36

0,54

förs

törd

gra

v, sp

ridda

skel

ettd

elar

7253

7491

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

0,78

0,24

0,13

träk

ista

rom

bisk

7499

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

0,5

0,17

träk

ista

förs

törd

gra

v, in

get s

kele

tt b

evar

at72

53

7519

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,55

0,44

0,1

träk

ista

rom

bisk

7244

7548

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

10,4

0,17

träk

ista

rom

bisk

dubb

elgr

av, s

kele

tt 7

665

och

7669

7253

7555

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,65

0,5

träk

ista

rom

bisk

7253


ANL N

RAN

L TYP

BELÄ

GEN

HET

LÄN

GD

(m)

BRED

D (m

)DJ

UP

(m)

INRE

KO

NST

RUKT

ION

FORM

ÖVR

IGT

ÖVE

RLIG

GAN

DE

RE-

LATI

ON

7582

Gra

vSc

hakt

F0,5

0,7

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta,

fort

sätt

er in

i sc

hakt

kant

en

7586

Gra

vSc

hakt

F0,5

0,9

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta,

fort

sätt

er in

i sc

hakt

kant

en

7591

Gra

vSc

hakt

F1,1

0,4

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

7595

Gra

vSc

hakt

F1,94

0,64

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

7631

Gra

vSc

hakt

F2,04

0,7

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

7643

Gra

vSc

hakt

F2,06

0,5

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

7665

Skel

ett

skel

ett i

dub

belg

rav

7548

7548

7669

Skel

ett

skel

ett i

dub

belg

rav

7548

7548

7770

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,7

0,47

0,16

träk

ista

rom

bisk

7253

7825

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,65

0,5

-tr

äkis

tatr

apet

soid

7371

7861

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,8

0,4

0,23

träk

ista

rom

bisk

dubb

elgr

av, s

kele

tt 7

866

och

7874

7385

7866

Skel

ett

Scha

kt D

skel

ett i

dub

belg

rav

7861

7861

7874

Skel

ett

Scha

kt D

skel

ett i

dub

belg

rav

7861

7861

7879

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,21

0,33

träk

ista

rom

bisk

7385

7899

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,8

0,5

0,2

träk

ista

rom

bisk

dubb

elgr

av, s

kele

tt 7

980

och

7984

7395

7908

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,17

0,28

0,12

träk

ista

trap

etso

id72

29

7980

Skel

ett

Scha

kt D

skel

ett i

dub

belg

rav

7899

7899

7984

Skel

ett

Scha

kt D

skel

ett i

dub

belg

rav

7899

7899

7988

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,52

0,37

0,16

träk

ista

rom

bisk

7371

7995

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,68

0,5

0,23

träk

ista

rom

bisk

7361

8054

Mur

rest

Scha

kt F

6,7

0,5

dolo

mitm

ur -

delv

is u

nder

sökt

äve

n 20

09

(A62

59)

8063

Mör

kfär

gnin

gSc

hakt

E0,63

0,53

ej u

nder

sökt

8072

Mör

kfär

gnin

gSc

hakt

E2,1

0,78

ej u

nder

sökt

8080

Mör

kfär

gnin

gSc

hakt

E0,52

0,38

ej u

nder

sökt

8107

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,75

0,47

0,22

träk

ista

rom

bisk

7371

8115

Gra

vSc

hakt

D0,4

0,3

ej u

nder

sökt

, for

tsät

ter i

n i s

chak

tkan

ten

8145

Gra

vSc

hakt

F1,6

0,5

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

8152

Gra

vSc

hakt

F1,9

0,6

ej u

nder

sökt

dub

belg

rav,

utan

kis

ta

8164

Gra

vSc

hakt

F1,65

0,5

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

8178

Gra

vSc

hakt

F2,07

0,5

ej u

nder

sökt

, uta

n ki

sta


ANL N

RAN

L TYP

BELÄ

GEN

HET

LÄN

GD

(m)

BRED

D (m

)DJ

UP

(m)

INRE

KO

NST

RUKT

ION

FORM

ÖVR

IGT

ÖVE

RLIG

GAN

DE

RE-

LATI

ON

8199

Gra

vSc

hakt

F1,66

0,46

ej u

nder

sökt

, tro

ligen

uta

n ki

sta

8231

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,76

0,45

0,2

träk

ista

rom

bisk

7253

8238

Skel

ettg

rav

Scha

kt D

1,9

0,42

0,15

träk

ista

rom

bisk

7395


Bilaga 2. FyndlistaFN

RSA

KORD

MAT

ERIA

LAN

TAL

ANTA

L FR

VIKT

FRAG

MEN

TERI

NG

ÖVR

IGT

ANL N

R

436

Kist

spik

Järn

916

83,4

Def

ekt

8238

437

Kist

spik

Järn

2026

198,6

Def

ekt

8107

438

Kist

spik

Järn

912

185,4

Def

ekt

7988

439

Kist

spik

Järn

812

105,0

Def

ekt

7995

440

Kist

spik

Järn

14

20,0

Def

ekt

7908

441

Kist

spik

Järn

58

34,5

Def

ekt

7879

442

Kist

spik

Järn

37

38,0

Def

ekt

7499

443

Kist

spik

Järn

1217

121,0

Def

ekt

7491

444

Kist

spik

Järn

1019

116,1

Def

ekt

7548

445

Kist

spik

Järn

1010

117,0

Def

ekt

7861

446

Kist

spik

Järn

1215

205,7

Def

ekt

7464

447

Kist

spik

Järn

1531

224,7

Def

ekt

7825

448

Kist

spik

Järn

1014

113,1

Def

ekt

7770

449

Kist

spik

Järn

810

73,1

Def

ekt

7899

450

Kist

spik

Järn

89

104,9

Def

ekt

7555

451

Kist

spik

Järn

1724

207,3

Def

ekt

8231

452

Kist

spik

Järn

1013

123,8

Def

ekt

7519

453

Dju

rO

brän

t ben

11

3,2

Frag

men

tlö

sfyn

d i f

ylln

ing,

nöt

bosk

ap72

53

454

Dju

rO

brän

t ben

12

6,0

Frag

men

tlö

sfyn

d i f

ylln

ing,

nöt

bosk

ap72

53

455

Dju

rO

brän

t ben

13

2,9

Frag

men

tlö

sfyn

d i f

ylln

ing

7371

456

Män

nisk

a (s

pädb

arn)

Obr

änt b

en1

12,1

Def

ekt

pars

pet

rosa

, lösf

ynd

i fyl

lnin

g, p

å sa

mm

a ni

vå so

m in

-m

ätt f

örst

örd

grav

7483

7253

(748

3)

457

Män

nisk

a (s

pädb

arn)

Obr

änt b

en1

10,7

Frag

men

tsk

allta

k oc

h lå

ngt r

örbe

n, lö

sfyn

d i f

ylln

ing,

stra

x ov

an-

för k

ista

n i g

rav

8231

7253

(748

3)

458

Dju

rO

brän

t ben

55

1Fr

agm

ent

fylln

ing

2581

(gra

v un

ders

ökt 2

008)

459

Dju

rO

brän

t ben

11

1Fr

agm

ent

fylln

ing

3093

(gra

v un

ders

ökt 2

008)

460

Dju

rO

brän

t ben

22

2Fr

agm

ent

fylln

ing,

bla

tand

från

gris

3818

(gra

v un

ders

ökt 2

008)

461

Dju

rO

brän

t ben

12

13,8

Frag

men

tfy

llnin

g, n

ötbo

skap

4086

(gra

v un

ders

ökt 2

008)


Bilaga 3. Skelettkatalog

Teckenförklaring, tänder (delvis efter Buikstra & ubelaker 1994):A abscess, d v s varansamling K kariesH emaljhypoplasierPD periodontitis, d v s infektion/inflammation i käkbenT tandsten1 erupterad utan slitage2 erupterad med slitage3 saknas, inget käkben bevarat4 antemortem tappad, tandförlust före döden 5 postmortem tappad, tandförlust efter döden6 ärftligt betingad frånvaro av tand7 tand närvarande men skadad, vissa observationer kan göras8 tand närvarande men icke-observerbar (ex mjölk-/ permanent tand i alveol)9 endast rot bevarad i käke10 tand närvarande, käkben saknas

Skelettgrav 5914Skelettet framkom redan vid 2009 års grävning (etapp 2) vid djupschaktning av den SV delen av schakt C. Endast delar av kraniet plockades upp (os occipitale) 2009. Res-ten av graven undersöktes 2011.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga delar av skelettet finns bevarade, förutom korsbenet, bröstbenet, handrots-ben och mellanhandsben.

Skelettets placering: V-Ö. Armställning: C.Kroppslängd in situ: Ca 170 cm.Prover: Asklager under och över skelettet.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: endast lösa tänder.

Underkäke:

Ålderskriterier: Bäcken: Facies auricularis sin+dx: 4, 35-39 år.Åldersgrupp: Medelålders adult (35-50 år)

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris -, margo supra-orbitalis 3, glabella -, processus mastoideus 4, nuchal crest/protube-rantia occipitalis externa 3, tuberculum mentale 3, angu-lus mandibulae 2. Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc -, angu-lus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis saknas, arc composé 3. Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur dx = 46,75 mm; femur sin=46,6 mm. Kön: Man?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Os occipitale, porositet exokranialt.Ryggrad/bröstkorg: Vertebrae thoracicus: ligamenta flava på sex arcus.Extremiteter: Femur, sin: periostitis på diafysen (P1/3 och M1/3), och dubbla frakturer (dorsal-ventral riktning), pe-rimortem.

Figur 1. Mjölktänder anges med gemener och permanenta tänder med versaler (modifierad från Bass, W M. Human os-teology. A laboratory and field manual, 1987:261, fig 170)


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 4 4 4

H H HDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 2 2 2 2 2 4 4H H H K K

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 4 4 4

K K KDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 2 2 2 2 4 4 4K K


Överst: 5914. Underst: 5926

Skelettgrav 5926 Graven framkom redan 2009 vid djupschaktning av schakt C. Endast kraniet, några tänder från överkäken, några rev-ben, halskotor samt nyckelben plockades upp tillsammans med ett halsjärn. Resten av graven undersöktes 2011.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Nyckelbenen, bröstbenet, korsbenet, knäskålar, vadben och samtliga ben från hand och fot (förutom fotrotsben) saknas.

Skelettets placering: V-Ö.Armställning: Ev C.Kroppslängd in situ: Ca 145 cm (exklusive kranium).Prover: Asklager under skelettet.Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Knapp i järn (F397), halsjärn (F410).

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: endast lösa tänder.

Underkäke: endast lösa tänder.

Nötning på tänderna: 25-35 år (Brothwell 1981).

Ålderskriterier: Kranium: Sagittalsuturen är delvis synosticerad.Åldersgrupp: Adult (> 20 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris -, margo supra-orbitalis 4, glabella -, processus mastoideus -, protuberantia occipi-talis externa -, tuberculum mentale -, angulus mandibu-lae -. Kön: Odef.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Os frontale, margo supra-orbitalis sin: porosi-tet exokranialt (grad 1).Ryggrad/bröstkorg: Atlas och axis: lipping (grad 1) på fa-cies articularis.Extremiteter: Femur sin: fraktur (på gränsen mellan M1/3-D1/3), perimortem.

Skelettgrav 7464Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar av skelet-tet finns bevarade förutom den nedre delen av ryggraden (bröst- och ländkotor samt korsbenet), bröstbenet och revbenen.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Armställning: C.Kroppslängd in situ: Ca 167 cm.Prover: Rester efter aska (?) synligt på skelettet. Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Underkäke: Tandlös.

Ålderskriterier: Kranium: Suturer: signifikant-helt synosticerade skall-sömmar: sutura coronalis, sutura lambdoidea och sutura sagittalis.Åldersgrupp: Äldre adult (>50 år)

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 4, margo supra-orbitalis 2, glabella 3, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 3, tuberculum mentale 3, angu-lus mandibulae 3. Kön: Odef.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: läkt cribra orbitalia (grad 2). Ryggrad/bröstkorg: Atlas, fovea dentis: eburnation (grad 2). Vertebrae cervicalis: osteofyter (grad 3-4) på tre corpi.Extremiteter: Fibula, dx: periostitis (grad 2) på diafysen (M1/3).Händer/fötter: Metatarsale I, sin: porositet (grad 2) och periartikulär benresorption (grad 2) på caput.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2T T

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M310 3 10 3 2 4 3 3

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M33 3 3 3 10 10 3 3

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2


Skelettgrav 7491Bevaringsgrad skelett: Dålig. Endast skalltaksfragment, pars petrosa och tänder finns bevarade.Skelettets placering: V-Ö. Armställning: ?Kroppslängd in situ: Ca 78 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: Lösa tänder.

Underkäke: Lösa tänder.

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: 1,3-1,8 år, Ubelaker: omkring 1,5 år.Åldersgrupp: Infans I (1-7 år)Specifik ålder: omkring 1,5 år

Sin: i1 i2 c I1 I2 C dm1 dm2 M12 2 2 8 8 8 2 2 8

Dx: i1 i2 c I1 I2 C dm1 dm2 M12 2 2 8 3 3 2 2 8

Sin: i1 i2 c I1 I2 C dm1 dm2 M13 2 2 3 3 3 2 2 8

Dx: i1 i2 c I1 I2 C dm1 dm2 M13 3 3 3 3 3 3 3 8


Skelettgrav 7519Bevaringsgrad: Medel. Samtliga delar av skelettet finns bevarade förutom bröstbenet, knäskålar, handrotsben och tåfalanger.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Armställning: C.Kroppslängd in situ: 140 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: 14-15 år, Ubelaker: omkring 15 år.Mått: Clavicula L sin=12-13 år.Epifyser: 12-16 år.Åldersgrupp: Infans II (7-14 år).Specifik ålder: 13,5-14,5 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale: Sin, orbita, aktiv cribra orbitalia (grad 2-3), dx orbita, både aktiv och läkt cribra orbitalia. Maxilla: nålfin porositet på insidan av processus frontalis. Sphe-noidale: Porositet (grad 3) på ala major posterior. Tempo-rale, sin och dx: porositet runt meatus (externus).


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 5 2 2 2 2 2 8

KDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 2 2 2 2 2 2 8K

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8

KDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 2 2 2 2 2 2 8K

Skelettgrav 7555Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar av skelettet finns representerade förutom tåfalangerna.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 158 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Tandframbrott enligt Ubelaker (1989), omkring 15 år.Mått: Femur L dx=11,5 år.Epifyser: 12-14 år.Åldersgrupp: Infans II (7-14 år).Specifik ålder: 12-14 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: både läkt och aktiv cribra orbitalia (grad 2). Sphenoidale: förbenad (?) crista galli.Ryggrad/bröstkorg: Costae, dx: periostits dorsalt på tre corpus costae.Händer/fötter: Pedis: ankylsosis mellan en phalanx II och III.


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8

T T T TDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 2 2 2 2 2 2 8T T T T

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8T T H? H?

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8T T

Dubbelgrav 7548 - Skelett 7665 Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar av skelet-tet finns representerade förutom bröstbenet, knäskålar, vadben och fingerfalanger.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: Ca 90 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Lösa tänder. Käke saknas.

Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Moorees et al: 1,9-2 år, Ubelaker: omkring 3 år.Mått: Humerus L sin=1,5-2 år.Epifyser: 3-6 år.Åldersgrupp: Infans I (1-7 år)Specifik ålder: Omkring 2 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 2-3).

Dubbelgrav 7548 - Skelett 7669Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga delar av skelettet finns representerade förutom bröst-, strål-, vad-och kors-ben knäskålar, samt ben från händer och fötter.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: ?Kroppslängd in situ: 68 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Lösa tänder.

Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Moorees et al: 9 månader, Ubelaker: omkring 9 månader.Epifyser: < 1-3 år.Åldersgrupp: Infant (0-1 år).Specifik ålder: Knappt 1 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: aktiv cribra orbita-lia (grad 1).

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 2 2 2 8

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 2 5 2 8

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 2 2 2 8

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 5 2 2 8

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M13 8 3 3 3 ?

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M12 5 5 5 8 8

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M12 8 8 8 8 8

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M12 8 8 8 8 8


Skelettgrav 7770Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 155 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: 13-14 år, Ubelaker: omkring 15 år.Mått: Femur L=10,5 år.Epifyser: 16-17 år.

Åldersgrupp: Juvenilis (14-20 år).Specifik ålder: 16-17 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 1). Temporale, sin och dx: lite porositet i fossa mandibula-ris samt ovanför meatus (externus). Mandibula: porositet på dx caput mandibulae. Extremiteter: Radius: periostitis på diafysen (M1/3). Tibia, dx: ett litet hål i distala epifysen 3-4 mm i diameter. Händer/fötter: Pedis: synovialgropar på Phalanx I:1 sin och dx.


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M22 2 2 2 2 2 2T T T T T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M22 2 2 2 2 2 2

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M22 2 2 2 2 2 2T T T T T K,T T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M22 2 2 2 2 2 2

T K K

Skelettgrav 7825Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns förutom bröstbenet.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: B.Kroppslängd in situ: 150 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Ålderskriterier: Bäcken: Facies auricularis sin+dx: 40-44 år.Åldersgrupp: Medelålders adult (35-50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 2, margo supra-orbitalis 3, glabella 3, processus mastoideus 1, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 2, tuberculum mentale 4, angu-

lus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 3, sulcus preauricularis finns, arc composé 1 eller 3. Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur sin=44,2 mm. Kön: Odef.

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lårbe-nets längd): 159,3-162,6 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 3), läkt. Zygomaticum, sin: porositet exokranialt och un-der ögonhålan. Porös hyperostos: frontale (glabella), sin och dx parietale (diploë förtjockad och porositet), occipi-tale, inkl. condylus occipitalis (diploë förtjockad och po-rositet).Skuldergördeln: Clavicula, dx: lipping och porositet på facies articularis acromialis. Clavicula, sin: lipping på ex-tremitas sternalis. Scapula-acromion, dx: porositet.Ryggrad/bröstkorg: Atlas: lipping på fovea dentis. Axis: lipping på dens axis och på sin processus articularis cau-dalis, hela ledytan är porös. Övriga vertebrae cervicalis: C3 porositet och lipping på processus articularis crania-lis. C5-C7 porositet och lipping på corpus. Vertebrae tho-racicus: lite ligamenta flava på ca hälften. Lipping på en corpus och porositet (grad 2) på två vertebrae articularis caudalis. Vertebrae lumbalis: lipping på två corpi. Costae, 2 sin och 3 dx: lipping och porositet på tuberositas. Extremiteter: Humerus, dx: kraftig lipping på proximala

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 4 5 5 2 2 2 4

PD PD T,PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 2 4 2 2 2 2 6PD PD PD PD A,PD T,PD

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M35 5 2 2 2 4 4 4

PD PD PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

5 2 2 2 2 4 4 4PD PD PD PD

�0 sau rapport 2012:1�

och distal epifysen (lateralt), porositet på diafysen (D 1/3), lateralt ovanför distal led. Humerus, sin: kraftig lipping på proximal epifys. Radius, dx: lipping på distal och proxi-mal epifys (grad 1). Radius, sin: lipping på distal epifys. Ulna, sin och dx: lipping (grad 1) på proximal epifys. Ulna, dx: lipping och eburnation på distal epifys. Femur, dx: porositet (grad 1) på caput femoris. Fibula, sin: porositet på diafysen. Tibia, sin: lipping på proximal och distal epi-fys, periostitis? (p.g.a. sår på mjukdelarna?) på diafysen (M 1/3). Tibia, dx: Synovialgrop på distal epifys samt pe-riostitis? (p.g.a. sår på mjukdelarna?) på diafysen (D 1/3). Patella, sin och dx: lipping och osteofyter ventralt. Korsbenet och bäckengördeln: Sacrum, facies: porositet. Coxae, sin och dx: lipping runt acetabulum. Händer/fötter: Carpus, sin och dx: lipping på i stort sett samtliga carpi. Trapezium, dx: lipping, porositet och ebur-nation. Metacarpus, sin och dx: på två Mc, lipping på proximal epifys. Mc I sin och dx: lipping på caput. Pha-lanx I:1, manus, sin: lipping på caput. Tarsus: lipping och porositet på sin och dx cuboideum samt på sin och dx cuneiforme III. Naviculare, dx: mycket kraftig lipping och porositet mot talus.Talus, dx: mycket kraftig lipping och porositet på caput tali. Metatarsus: MtI-II lipping och po-rositet på proximala epifyser. På Mt I, sin och dx även lip-ping på caput. Phalanges pedis: lipping på tre Ph I, proxi-mal epifys. Även på ph III:1, proximal epifys.

Dubbelgrav 7861 - Skelett 7866Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 160 cm.Prover: Svart lager under skelettet.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:


Ålderskriterier: Kranium: Suturer endokranialt - ung adult. Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: 19-40 år, medel: 23-25 år, Facies auricularis sin+dx: 35-39 år.Epifyser: 18-24 år.Åldersgrupp: Ung adult (20-35 år).Specifik ålder: Omkring 23-24 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 2, margo supra-orbitalis 3, glabella 2, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 4, tuberculum mentale 4, angu-lus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 5, ventral arc 3, angulus subpubicus 1, subpubic ramus 2, sulcus preauricularis sak-nas, arc composé 3, pubis bredd 2. Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur sin=49,92 mm. Kön: Man.

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lårbenets längd): 174,7 ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin orbita: cribra orbitalia, läkt. Occi-pitale och parietale, sin och dx: porös hypersotos med för-tjockad diploë. Parietale, sin: läkt kross-skada (blunt frac-ture) mot temporale.

sau rapport 2012:1� �1

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 5 2 2 5

T H,T H,T PD PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

5 2 5 5 5 2 2 2T T

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 2T T T T T T T T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 2T T T T T T T T

Skuldergördeln: Clavicula, sin och dx: porositet på facies articularis. Ryggrad/bröstkorg: Costae, sin (inkl. costa nr 11): porositet på caput costae. Vertebrae thoracicus: ligamenta flava på T3-T5 samt T7-T12. Schmorl’s noder på T10-T12. Vertebrae lumbalis: L3-4 porositet på corpus. Antydan till Schmorl’s noder på L1 och L5. Extremiteter: Humerus, radius, ulna, sin och dx: Porositet på de proximala epifyserna. Porositet även på humerus och radius distala epifyser. Tibia, dx: periostitis på diafy-sen (M1/3). Händer/fötter: Tarsus, sin och dx: porositet. Phalanx I:1, sin: synovialgrop.

Dubbelgrav 7861 - Skelett 7874 Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade förutom knäskålar.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Mellan benen på skelett 7866.Armställning: Ev C.Kroppslängd in situ: - Prover: Svart lager under skelettet.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Ålderskriterier:Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: 1,25 år, Ubelaker: omkring 1,5 år.Mått: Femur L=6 månader-1 år.Epifyser: 2-3,5 år.Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: ca 1-1,5 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 1-2), aktiv. Sphenoidale, ala major: porös hyperostos? Po-rositet (grad 1), aktiv.

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M15 2 1 2 8 8

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 1 2 8 8

Sin: i1 i2 c I1 dm1 dm2 M12 2 1 3 2 8 8

Dx: i1 i2 c I1 dm1 dm2 M12 2 1 8 2 8 8


Skelettgrav 7879Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade förutom korsben och knäskålar.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 115 cm.Prover: Svart lager under skelettet.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: 5-6 år, Ubelaker: 7-9 år.Mått: Femur L=6 år. Humerus L=7 år.Epifyser: 6-8 år.Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: 6-8 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 2-3), både aktiv och läkt. Maxilla, sin och dx: nålfin poro-sitet anterior, ovanför incisiver. Parietale, sin och dx: po-rös hyperostos?, Ectocranial porositet (grad 2-3) vid sutu-ra lambdoidea. Temporale, sin och dx: porös hyperostos? Porositet (grad 1-2) ovanför meatus. Extremiteter: Ulna, dx: sklerotisk benpålagring (?) på dia-fysen (M1/3).


Sin: I1 I2 c dm1 dm2 P2 M1 M22 2 2 5 8 2 8H

Dx: I1 I2 c dm1 dm2 P2 M1 M22 2 2 2 5 2 8H

Sin: I1 I2 c C dm1 dm2 M1 M22 2 5 8 2 2 2 8H H H

Dx: I1 I2 c C dm1 dm2 M1 M22 2 2 5 2 4 2 5H H

Skelettgrav 7908Bevaringsgrad skelett: Dålig. Endast kranium, tänder, underkäke, halskotor, lårben och skenben finns bevarade, men i dåligt skick.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C. Kroppslängd in situ: 105 cm.Inre gravskick: Trapetsoid kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Lösa tänder.

Underkäke: Lösa tänder.

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad för ålders-bedömning enligt Moorees et al. (1963a, b) och tandfram-brott enligt Ubelaker (1989). Moorees: 6-7,5 år, Ubelaker: 7 år.Epifyser: Omkring 4-6 år.Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: Omkring 6 år.

S: i1 c I1 I2 C dm1 dm2 P1 P2 M1 M22 2 2 2 2 2 2 8 3 2 8

D: i1 c I1 I2 C dm1 dm2 P1 P2 M1 M23 3 2 2 3 2 2 8 8 2 8

Sin: i1 c I1 I2 C dm2 P1 P2 M1 M22 2 2 2 2 2 8 8 2 8

H HDx: i1 c I1 I2 C dm2 P1 P2 M1 M2

2 2 2 2 2 2 8 8 2 8H H

�� sau rapport 2012:1�

Dubbelgrav 7899 - Skelett 7980Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Svepning: Ja – clavicula axialt.Kroppslängd in situ: 160 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Ålderskriterier: Kranium: Hjässuturer, medel ca 34 år. Bäcken: Symphysis pubis: 23-57 år, medel: omkring 35 år, Facies auricularis: 50-59 år.Åldersgrupp: Medelålders adult (35-50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 4, margo supra-orbitalis 4, glabella 5, processus mastoideus 5, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 3, tuberculum mentale 4, angu-lus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 5, ventral arc 3, angu-lus subpubicus 3, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé -3, pubis bredd 3.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur sin=49 mm. Kön: Man.

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lårbe-nets längd): 174 ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Mandibula, sin: porositet på caput på mandi-bula. Skuldergördeln: Clavicula, dx: porositet (grad 2) på akro-mioklavikularleden. Ryggrad/bröstkorg: Costae, sin: fyra med lipping (grad 1-2) på tuberculum costae , åtta med lipping (grad 1-2) på ca-put costae. Costae, dx: tre med lipping (grad 1-2) på tuber-culum costae , åtta med lipping (grad 1-2) på caput costae. Vertebrae thoracicae: Schmorl’s noder (grad 1-2) på fyra cranialt och på sex caudalt. Osteofyter (grad 2) på samtliga vertebrae thoracicae.Vertebrae lumbales: Schmorl’s noder (grad 1) cranialt och caudalt på tre.Osteofyter (grad 2) på en vertebra lumbalis.Extremiteter: Humerus, sin: eburnation (grad 2), lipping (grad 3) och porositet (grad 2) på distal epifys. Humerus, dx: lipping (grad 3) och porositet (capitulum) på distal epifys. Radius, sin: lipping (grad 2), porositet (grad 2) och eburnation (grad 2) på proximal epifys. Radius, dx: lip-ping (grad 1) på proximal epifys. Ulna, dx: lipping (grad 3) och porositet (grad 2) på proximal epifys. Ulna, sin: lip-ping (grad 3) på proximal epifys. Femur, sin och dx: lip-ping (grad 1-2) på proximal epifys. Fibula, dx: lipping (grad 2) på distal epifys. Patella, sin: lipping (grad 1).Korsbenet och bäckengördeln: Coxae, sin och dx: lipping (grad 2) på acetabulum.Händer/fötter: Carpus: missbildat carpalben (dx trapezo-ideum?) med eburnation (grad 1) och porositet (grad 1).

sau rapport 2012:1� ��

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 4 4 2

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M35 2 2 2 2 4 4 4

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 4 4 4 4K

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 4 4 4

A

Dubbelgrav 7899 - Skelett 7984Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade förutom mellanhandsben och tåfa-langer.

Skelettets placering: V-Ö. Armställning: C.Kroppslängd in situ: -Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Moorees et al: 2,5-3 år, Ubelaker: omkring 3 år.Mått: Femur L=2,5 år.Epifyser: 3-5 år.Åldersgrupp: Infans I (1-7 år)Specifik ålder: Omkring 2,5-3 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 2-3), aktiv. Parietale och temporale (ovanför meatus) sin och dx, occipitale (squama): aktiv porös hyperostos (grad 1-2).

Skelettgrav 7988Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade förutom knäskålar och korsbenet.



Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad för ål-dersbedömning enligt Moorees et al. (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees: 12 år, Ubela-ker: omkring 12 år.Mått: Femur L =11,5 år.Epifyser: 12-14 år.

Åldersgrupp: Infans II (7-14 år).Specifik ålder: 12-14 år.

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 2 2 2 8

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M15 2 2 2 2 8

Sin: i1 i2 c dm1 dm2 M15 2 2 2 2 8

Dx: i1 i2 c dm1 dm2 M12 2 2 2 10 8


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8H H H H H H

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8H H H H K,H H

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8H H H H H H

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8H H H H K,H H

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 3), läkt.Ryggrad/bröstkorg: Costae, sin: periostitis (grad 1) ven-tralt på samtliga costae utom nr 1.Extremiteter: Tibia, sin: onormal benbildning (grad 2) samt onormal benförlust på diafysen (D 1/3), troligen p.g.a. av en infekterad skada, sklerotisk reaktion. Diffus benresorption (grad 1) på den distala diafysen. Fibula, sin: onormal form (spolformig expansion) på diafysen (D1/3) och ovanligt smal proximalt (P1/3).




Underkäke:


Ålderskriterier: Kranium: Suturer, medel ca 34 år.Bäcken: Symphysis pubica, 21-53 år, medel omkring 30 år. Facies auricularis, 45-49 år. Åldersgrupp: Ung adult (20-35 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 2, margo supra-orbitalis 2, glabella 2, processus mastoideus 2, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 2, tuberculum mentale 2, angu-lus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc 3, angulus subpubicus 1, subpubic ramus -, sulcus preauricularis ?, arc composé 3, pubis bredd 3. Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur sin=45,6 mm. Kön: Man?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lårbe-nets längd): 174,7 cm ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Parietale(mot occipitale) och occipitale (mot parietale): porös hyperostos (grad 1), nålfin porositet exo-kranialt. Skuldergördeln: Clavicula, sin och dx: porositet på facies articularis acromialis.Ryggrad/bröstkorg: Costae, sin: nålfin porositet och rela-tivt kraftig lipping på facies articularis tuberculi costae,


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 2T T T T T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 2T T T T T T

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 2T T T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 6T T T

nr 9-10. Costae, dx: nålfin porositet och lite lipping på fa-cies articularis tuberculi costae på tre. Vertebrae lumbalis: Schmorl’s noder cranialt och caudalt (grad 2) på de flesta lumbalkotor.Extremiteter: Ulna: porositet på incisura radialis. Korsbenet och bäckengördeln: sacrum: ankylosis eller sa-kraliserad lumbalkota ? Händer/fötter: Pedis: ankylosis mellan en phalanx II-III, sin och dx. Osteofyter på proximal epifys phalanx III:1.


Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Svepning: Clavicula dx axialt.Kroppslängd in situ: 158 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:


Ålderskriterier: Kranium: Suturer, medel ca 39 år.Bäcken: Symphysis pubica, 34-86 år, medel omkring 60 år. Facies auricularis, 40-44 år. Åldersgrupp: Medelålders adult (35-50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 3, margo supra-orbitalis 5, glabella 3, processus mastoideus 4, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 3, tuberculum mentale 4, angu-lus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 5, ventral arc 3, angu-lus subpubicus 2, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé 3, pubis bredd 3. Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur=46,5 mm. Kön: Man.


Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 1 och 3), läkt.Skuldergördeln: Clavicula, dx: eburnation (grad 1), lip-ping (grad 2) och porositet (grad 2) på facies articularis acromialis. Clavicula, sin: porositet (grad 2) på facies arti-cularis acromialis, möjligen även på facies articularis (kan

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 5 9 2 2 2 2 2

PD T T PD,T PD,TDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

2 5 2 2 2 2 2 5T A,K,T

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 4 4T T T T T T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 2T T T T T T T


vara sekundärt). Scapula, dx: porositet (grad 2) och ebur-nation (grad 2) på facies articularis acromii. Scapula, sin: porositet (grad 1) på facies articularis acromii.Ryggrad/bröstkorg: Costae, sin: välläkt fraktur på nr 6-9 (troligen). Costa nr 1: förbenat revbensbrosk (även på ma-nubrium). Vertebrae cervicalis, C 3-4 och C 6-7, corpus: osteofyter (grad 2) och porositet. Vertebrae thoracicae, T3-12: osteofyter (grad 1-3) på corpus, T6-T12: Schmorl’s noder (grad 2). Vertebrae lumbales, L1-4: osteofyter och Schmorl’s noder på corpus. Extremiteter: Humerus, sin och dx: lipping på distal epifys (grad 1). Ulna, sin: porositet och lipping (grad 2) på inci-sura radialis. Ulna, dx: lipping (grad 2) på proximal epifys. Tibia, sin och dx: lipping (grad 1) på distal epifys. Fibula,


dx: porositet (grad 1) på proximal epifys. Patella, sin och dx: enthesofyter (grad 3) ventralt. Patella, sin: osteofyter (grad 1) runt facies articularis. Händer/fötter: Phalanx 1: tudelad caput på två. Benutväxt (grad 1) distalt på en phalanx 1.

Skelettgrav 8231Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga skelettdelar finns representerade förutom bröstbenet.



Underkäke:

Nötning på tänderna: +45 år.

Ålderskriterier: Bäcken: Facies auricularis, +60 år. Åldersgrupp: Äldre adult (>50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 2, margo supra-orbitalis 2, glabella 2, processus mastoideus 3-4, protuberantia oc-cipitalis externa/nuchal crest 4, tuberculum mentale 4, angulus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 3, ventral arc -, angulus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis -, arc composé 3, pubis bredd -. Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diameter, femur=47 mm. Kön: Man?.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin orbita: cribra orbitalia (grad 2), läkt. Temporale, sin och dx: porös hyperostos (grad 1-2).Skuldergördeln: Clavicula, sin: porositet och osteofyter (grad 1) på facies articularis acromialis. Scapula, sin: lip-ping (grad 1) på cavitas glenoidalis. Ryggrad/bröstkorg: Axis: eburnation (grad 2), porositet (grad 2) och lipping (grad 2) på dens. Vertebrae cervica-les: lipping (grad 2) och porositet (grad 2) på processus articularis cranialis och caudalis på två kotor. Osteofyter (grad 2-3) på corpi, porositet (grad 2) på en corpus. Ver-tebrae thoracales: ligamenta flava på tre kotor, osteofyter (grad 2) på åtta corpi. Vertebrae lumbales: lipping (grad 2),

porositet (grad 2) och eburnation (grad 2) på processus ar-ticularis cranialis och caudalis på två kotor.Extremiteter: Humerus, dx: porositet (grad 2) på proximal epifys och lipping (2) på distal epifys. Radius, sin: lipping på tuberositas radii och på incisura ulnaris, eburnation på incisura ulnaris. Den distala epifysen är ”utfluten”, nästan platt. Radius, dx: lipping (grad 2) på proximal och distal epifys. Ulna, sin: lipping och porositet (grad 1-2) på distal epifys. Ulna, dx: lipping (grad 2) på proximal epifys. Patel-la, sin och dx: lipping (grad 1-2) och osteofyter (grad 3).Korsbenet och bäckengördeln: Coxae, sin och dx: lipping (grad 2) på acetabulum. Händer/fötter: Tarsus: lipping (grad 2) på samtliga tarsi. Cuneiforme I, sin: porositet och onormal form.


Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M34 4 4 4 4 4 4 4

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M34 4 4 4 4 4 3 3

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M33 2 2 2 2 2 2 3

K,PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

3 2 3 10 10 4 4 2K

Skelettgrav 8238Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom knäskålar och ben från händer och fötter.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Svepning: Clavicula sin+dx axialt riktade.Kroppslängd in situ: 174 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.


Underkäke:


Ålderskriterier: Kranium: Suturer, endokranialt - ung adult.Bäcken: Symphysis pubica, 27-66 år, medel omkring 45 år. Facies auricularis, 30-34 år. Åldersgrupp: Medelålders adult (35-50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 5, margo supra-orbitalis 4, glabella 5, processus mastoideus 5, protuberantia occipi-talis externa/nuchal crest 3, tuberculum mentale 4, angu-lus mandibulae 3. Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc 3, angu-lus subpubicus 3, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé 3, pubis bredd 3. Kön: Man.


Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Frontale, sin och dx orbita: cribra orbitalia (grad 3), läkt. Occipitale, lipping och porositet på dx condylus occipitalis.Skuldergördeln: Clavicula, sin och dx: porositet på facies articularis acromialis. Clavicula, dx porositet och benpå-lagring på facies articularis sternalis. Scapula, dx: synovi-algrop på cavitas glenoidalis.


Ryggrad/bröstkorg: Atlas, porositet på fovea articularis superior. Vertebrae thoracicae: ligamenta flava på de fles-ta kotor. Costae, sin: lipping och porositet på facies arti-cularis tuberculi costae på två costae. Costae, dx: lipping och porositet på facies articularis tuberculi costae på tre costae. Periostitis (aktiv) ventralt på en costa.Extremiteter: Tibia, dx: periostitis på diafysen (P1/3 och M1/3, lateralt och medialt). Fibula, dx: periostitis på dia-fysen (M1/3, lateralt och medialt).Händer/fötter: Talus, sin: lipping på caput tali. Phalanx I:1 (pedis), sin: lipping på proximal epifys.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 5 2 2 2 2 2 8H H H K K

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 5 2 2 2 2 2 8H K,PD PD

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 6T T T,H T

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M32 2 2 2 2 2 2 8T T T

Bilaga 4. Konserveringsrapport (fynd från 2008 års grävning)Museum Gustavianum Konservering lab. Isabel Mendoza Uppsala Universitet Konservator Tel: (018) 471 21 00

Konserveringsrapport

Utgrävningsprojekt Sala gruvkyrkogård

Lst dnr 431-1383-08, Vs, Sala stadsförsamling Silvergruvan 1:47, RAÄ 51 A 2788 F79


Inledning

I en av gravarna (A2788) som undersöktes vid den arkeologiska utgrävning av Sala gruvkyrkogård (etapp 2, 2008) påträffades ett vävt tygband, ett sk lad, med 20 fastsydda små kvadratiska förgyllda bleck av kopparlegering. Ladet satt runt kraniet på ett 7-14 år gammalt barn (Infans II) som begravts i en trapetsoid träkista med lock

Konserveringen av föremålet är uppdelat i två delar. Textilkonserveringen har utförts av Gunnel Berggren och metallkonserveringen av Isabel Mendoza. Denna rapport omfattar metallblecken.

Föremålsbeskrivning

Diadem/hårband troligen tillverkat av lin1 med 20 påsydda metallbleck av mässing med hög zinkhalt. Blecken är präglade med ett blomstermotiv på ett förgyllt skikt. Föremålen är dokumenterade med kamera, både med normaloptik och med mikroskopfoto.

Foto av föremålet vid ankomst till laboratoriet. Ej rengjort från jord och liknande.

1 Muntlig uppgift 2010: FD Annika Larsson, arkeolog och textilingenjör.

1


Anne

Maskinskriven text

ull

Anne

Maskinskriven text

Anne

Maskinskriven text

Anne

Maskinskriven text

Anne

Överstruket

Bleck, helt täckt av jord med vit korrosion. Bleck med skadat hörnhål och klump med jord, trä och textil.

Korrosionsstatus

Vid första påseende tycks blecken vara välbevarade men metallstrukturen är mycket skör beroende på förhållandena i jorden. Korrosionen ser olika ut på framsida och baksida. Framsidans upphöjda relief är förgylld medan baksidan med präglingens konkavitet består av ren mässing. Framsidan saknar nästan helt korrosion på grund av förgyllningen även om metallen är korroderad. Korrosionens olika färger beror på hur metallens olika beståndsdelar reagerat i kontakt med olika ämnen i gravmiljön, trä, mänskliga kvarlevor, lera, jord etc. Metallen uppvisar flagningstendenser och i några fall är framsidans korrosion blå, vilket tyder på kopparkorrosion som trängt genom förgyllningen. I andra fall har zinkinnehållet förorsakat vit korrosion, där fanns även några fall av röd kopparkorrosion. Några exempel på kopparkorrosion med mjuk konsistens kan bero på möte med fett eller liknande material. De flesta baksidorna uppvisar patinering, jordrester och en del korrosion. Bleckens hörn är i många fall trasiga beroende på att hålen för fastsättning nötts tunna av tråden med vilka de sytts fast på bandet.

Bleck, jordtäckt med synlig förgyllning.

Bleck, jordtäckt med synlig förgyllning och vit korrosion.

Bleck, jordtäckt med synlig förgyllning och vit korrosion.

2


Mikroskopsbilder av föremålet med lera. Föremålet nästan heltäckt av lera.

Mikroskopsbild med vit korrosion. Detalj av baksida med korrosion.

Detalj av baksidan. Detalj av framsidan.

3


Behandling

Blecken har behandlats under en timme med 50 % avjoniserat vatten, 50 % etanol med 2 % antibakteriellt rengöringsmedel (Bulpex), för att ta bort allt organiskt material. Därefter påbörjades en mekanisk rengöring med naturhårborste och pincett. Sedan sköljdes blecken med etanol och borstades med mjuk borste. Blecken torkades under tre dagar. Efter behandlingen fotograferades blecken med mikroskopfoto och tillståndet analyserades. Den gröna oxideringen togs bort genom applicering av Biox Conservation Gel. Fem av bleckens baksidor uppvisade korrosion som behandlades med en lösning av 2 % citronsyra och destillerat vatten. Därefter det sköljdes först med destillerat vatten och sedan med etanol. Slutlig rengöring skedde med stor försiktighet under mikroskop med fina verktyg och sköljning med avjoniserat vatten och etanol.

Exempel på kopparkorrosion.

Föremål före behandling.

4


Föremål under rengöringsprocess.

Bleck efter rengöring

5


Montering av ladet efter rengöring och behandling av bleck och tygband.

Två av blecken påträffades tätt sammanpressade och liggande kant i kant med den förgyllda sidan utåt.

6


Uppsala domkyrkas textilateljé Gunnel Berggrén, textilkonservatorDomkyrkoplan 5-7, Telefon: 018-430 36 27 753 10 Uppsala e-post: [email protected]

Inledning

I en av gravarna (A2788) som undersöktes vid den arkeologiska utgrävning av Sala gruvkyrkogård (etapp 2, 2008) påträffades ett vävt tygband, ett sk lad, med 20 fastsydda små kvadratiska förgyllda bleck av kopparlegering. Ladet satt runt kraniet på ett 7-14 år gammalt barn (Infans II) som begravts i en trapetsoid träkista med lock.

Föremålsbeskrivning

Diadem/hårband (lad) troligen tillverkat av lin1 med 20 påsydda metallbleck av mässing med hög zinkhalt. Bandet är kypertvävt och dubbelvikt på längden.

Behandling

Metallblecken togs loss, de satt så gott som lösa. Bandet sköljdes sex gånger med destillerat vatten och torkade emellanåt. Bandet nålades rakt med insektsnålar.

Juni 2011, Gunnel Berggrén, konservator NKF.

1 Muntlig uppgift 2010: FD Annika Larsson, arkeolog och textilingenjör.


Anne

Maskinskriven text

Anne

Maskinskriven text

Anne

Maskinskriven text

Anne

Maskinskriven text

Anne

Maskinskriven text

ull

Anne

Överstruket

Bilaga 5. Konserveringsrapport (fynd från 2009 års grävning)

20101228

Konserveringsrapport

1. Fyndort: Sala GruvkyrkogŒrd RA€ 51

1.2 Antal fynd: 18 fyndnummer

1.3 Korrosionsstatus:

F383SilverpŠrla. Bra skick.

F384JŠrnfragment/ kistspik. DŒligt skick. Delvis genomkorroderad. Inslag av trŠrester pŒ ytan.

BesšksadressRiddargatan 13 (ArmŽmuseum), StockholmPostadressActa KonserveringsCentrum ABBox 867101 37 Stockholm

Telefon

073 360 74 73070 759 29 41

[email protected] [email protected] www.actakonservering.se

Bankgiro230-7155

Organisationsnummer556744-7395Fšretaget innehar F-skattsedel

Ovan: fšre konservering Ovan: efter konservering


F385TvŒ ihop korroderade silvermynt. Ena sida tŠcks av organiskt material, troligen ull (kypert bindning). Myntet strax under detta Šr i mycket dŒligt skick med kantskador. Tendenser till sšnderfallande. Det andra myntet Šr i bŠttre skick.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Detaljbild av organiskt material pŒ ytan.

Ovan: fšre konservering

Ovan: under pŒgŒende frampreparering


BestŠmning av de bŒda ihop korroderade mynten:

A: Sverige, Gustav I Vasa, prŠglad ca 1535-40 (ÓGammal šrtugÓ) (se bifogad bestŠmningslista)B: obestŠmbart fragment av mynt (silver). Mycket dŒligt skick med bortkorroderade kanter och otydlig prŠgling.

F386 Hyska, jŠrn. Extremt šmtŒligt och dŒligt skick (uppvisar tendenser till att vara genomkorroderad). Ytan tŠcks av delvis poršsa sandiga korrosionsprodukter.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Ovan: efter konservering, mynt A ,utan organsiskt material pŒ ytan

Ovan: efter konservering, mynt B, med ullrester pŒ ytan.



F387 6 st hŠktor varav 1 defekt av jŠrn. samma korrosionsstatus som f 386.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155



Ovan: efter konservering

Sprickor, kraftig tendens till sšnderfallande

Limmad


F388HŠkta, jŠrn. Samma korrosionsstatus som švriga hyskor.

F389EldstŒl, jŠrn. Samma korrosionsstatus som f 387.

F390NŒl, svepnŒl, kopparlegering. 3 cm lŒng. SmŒ skrovlig korrosion med inslag av lera tŠcker ytan. Rester av hŒl i ena Šnden. Tendens tll sprickbildningar.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155




Ovan:fšre konservering Ovan: efter konservering



F391 Litet fragment, kopparlegering, 5 mm lŒng. Ytan har delvis patina. Rester av jŠrnkorrosions flŠckar pŒ ytan.

F392TvŒ ihop korroderade silvermynt; varav ena myntet Šr i tvŒ delar (uppvisar passform). Ytorna tŠcks av hŒrda skrovliga korrosionsprodukter med inslag av lera,grus och jŠrnkorrosion. Ingen antydan till prŠgling innan rengšring. Mycket dŒligt skick.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Passform

Ovan: BŒda mynten ihop korroderade

Ovan: PŒgŒende frampreparering


BestŠmning av mynt:

A Sverige, Erik XIV, 1/2 šre, 1561- 1568B Sverige, Erik XIV, 1/2 šre, 1561- 1568 (se bifogad bestŠmningslista)

F393PŠrla av bŠrnsten. Bra skick. 1.1 cm diam.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


A B

Ovan: efter konservering Ovan: efter konservering


F394Hyska, jŠrn. Samma skick som švriga hyskor.

F395JŠrnfragment/ kistspik. Ytan tŠcks av en delvis poršs korrosionsbildning med inslag av lera och grus. TrŠrester pŒ ytan.

F396Ett litet bronsfragment. Rester av liten del av lŠnk/ virad trŒd?


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Ovan: fšrekonservering Ovan: efter konservering



F397Fragment, jŠrn. Knapp, skŒlla? DŒligt skick. Tendens till sprickbildningar och sšnderfallande (verkar vara genomkorroderad). 11 mm i diameter.

F398Band av metalltrŒd, som lagts i ÓbŒgformÓ och sedan sytts fast. Tre fragment sitter fast pŒ mindre trŠstycken. Antingen har de medvetet satts fast pŒ en del av kistan eller, troligare har de lossnat frŒn klŠderna och korroderat fast pŒ kistans trŠ. TvŒ fyndpŒsar med fragment av liknande band, fanns fšrutom de tre trŠfragmenten. PŒ ytan syns Šven smŒ skalbaggsvingar (under mikroskop).Om materialet fšrvarats fuktigt och inte fŒtt torka, sŒ hade det varit fšrdelaktigare och škat mšjligheterna att preparera fram fragmenten pŒ ett bŠttre sŠtt.Nedan: bilder pŒ de tre fragmenten.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155




Ca 0.7 cm brett band av metalltrŒd, troligen metall lan av silver eller fšrgyllt silver.

Fragmenten Šr kraftigt uttorkade och smuliga md tendenser till sšnderfallande.MŠngder med mindre fragment finns tillhšrande fyndet. Dessa fšrvaras i separata fyndpŒsar.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Metall lan spunnet runt textilkŠrna

TvŒ st dubbla varptrŒdar, z-spunnet

Ca 0.7 cm brett band av metalltrŒd, troligen metall lan av silver eller fšrgyllt silver.

Ovan: exempel pŒ likartad teknik i modern tappning (frŒn Thailand).


Nedan fšljer ett urval av lšsa smŒ fragment tillhšrande fyndet.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Ovan: hudrester?


F399JŠrnfragment. TvŒ delar av kedja eller fjŠdrande fŠstanordning med krokar, som hakar i varandra. Ytan tŠckt av ett tjockt lager med korrosion med hŒrt sittande gruskorn och lera. FšremŒlen uppvisar tendenser till sprickbildningar.

F399 (samma fyndnummer som ovan)1 kniv, bruten i flera delar. TvŒ delar har inbšrdes passning. JŠrnet uppvisar sprickbildnngar, korrosionsblŒsor och en tendens till avflagnande av ytskiktet. Skaftet av trŠ Šr ocksŒ brutet i flera fragment. TrŠet Šr torrt och sprštt, jŠrnkniven uppvisar aktiv korrosion.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155



Ovan: efter konservering


F410 Halsring, jŠrn. Tendens till avflagnande av korrosionsskiktet och inslag av sprickbildningar. …versta korrosionskiktet delvis poršst. Inslag av hŒrt sittande gruspartiklar. PŒ halsringens utsida vid nit syns rester/ avttryck av mineraliserad textil (tuskaft vŠv).


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Passform

Ovan: knivblad fšre konservering

Ovan: Knivblad efter konservering, 10.7 cm lŒng



Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155


Ovan: halsring fšre konservering

Hšger: pŒ halsringens utsida vid nit, syns rester/ avtryck av mineraliserad textil (tuskaft vŠv,

Bredd: 3.8 cm fšre konservering

Ovan: halsring efter konservering


Nr. 7122 Mynt av silver med hŒl (fyrkantigt). Svag antydan till prŠgling pŒ ytan. Ett hŒrt sittande korrosionsskikt tŠcker ytan med inslag av grus och jŠrnkorrosion. Ytan ojŠmnt korroderad. Perforerad.

BestŠmning:Danmark, Fredrik II, 2 skilling, 1564, klipping,

2. Konservering

FšremŒlens utseende och skick dokumenterades genom mikroskopiering, ršntgen och fotografering. Fšrsiktig mekanisk bearbetning under mikroskop med syfte att avlŠgsna šverflšdig korrosionsbildning samt fšrtydliga eventuell dekor eller prŠgling.JŠrnfšremŒl som inte var genomkorroderade mikroblŠstrades med glaspulver och dessa urlakades efter den mekaniska bearbetningen i avjoniserat vatten.Vattnet byttes regelbundet tills dess att de olika baden visade sig vara kloridfria.JŠrnet dehydrerades dŠrefter i tvŒ olika etanolbad (1 vecka vardera), fšr att sedan torkas i ugn (1 vecka).All jŠrn ytskyddsbehandlades avslutningsvis med dinitrol och mikrokristalint vax.De trŠrester som fšrekom (f 394 och 398) hade torkat ut och Šr alldeles fšr spršda fšr att rengšras, varfšr enstaka rester av lera fortfarande fšrekommer pŒ ytan.


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155




BronsfšremŒlen bearbetades mekaniskt under mikroskop med hjŠlp av pensel och skalpell. Efter avslutad mekanisk bearbetning putsades och polerades med en mjuk gethŒrstrissa. Som ytskydd anvŠndes lite mikrokristallint vax som ytskydd.BŠrnstens pŠrlan tvŠttades fšrsiktigt av med lite avjoniserat vatten.FšremŒl som uppvisade passform eller fallit sšnder, limmades ihop med Paraloid B72(f 399, f 385, f 392 och en av hyskorna - f 387).MetalltrŒdarna/textilresterna - f398 konsoliderades med 7% Paraloid i etanol fšr att fšrsška fšrhindra ytterligare sšnderfallande.

2.1 Identifiering av mynt och textil

Mynten bestŠmdes av Monica Golabiewski (numismatiker) pŒ Kungl. Myntkabinettet

Textilrester identifierades av Susanna Hšgberg (textilkonservator), Acta KonserveringsCentrum AB

Sophie NystršmKonservator


Telefon

073 360 74 73070 759 29 41


Bankgiro230-7155



Bilaga 6. Myntbestämningar (2009 års grävning) N

rFn

rVi

ktLa

ndM

yntu

tgiv

are

Perio

dM

ynto

rtVa

lör

Årta

lBe

skriv

ning

/Met

all

Refe

rens

Präg

lad

caAn

mär

knin

g

138

51,26

Sver

ige

Gus

tav

I Vas

a15

23-1

560

Stoc

khol

mÖ

rtug

”Gam

mal

ört

ug”,

silv

erSM

typ

III15

35-4

0Si

tter

ihop

med

nr 2

238

5O

best

ämba

rt fr

gm, s

ilver

Sitt

er ih

op m

ed n

r 1

339

21,24

Sver

ige

Erik

XIV

1560

-68

Stoc

khol

m1/

2 ör

esi

lver

1561

-68

439

21

Sver

ige

Erik

XIV

1560

-68

Stoc

khol

m1/

2 ör

esi

lver

1561

-68

539

91,37

Dan

mar

kFr

edrik

II15

59-1

588

2 sk

illin

g15

64si

lver

, klip

ping

perf

orer

ad

December 2010. Monica Golabiewski Lannby. KMK 711-1156-2010.


Nr

Fnr

Vikt

Land

Myn

tutg

ivar

ePe

riod

Myn

tort

Valö

rÅr

tal

Besk

rivni

ng/M

etal

lRe

fere

nsPr

ägla

d ca

Anm

ärkn

ing

138

51,26

Sver

ige

Gus

tav

I Vas

a15

23-1

560

Stoc

khol

mÖ

rtug

”Gam

mal

ört

ug”,

silv

erSM

typ

III15

35-4

0Si

tter

ihop

med

nr 2

238

5O

best

ämba

rt fr

gm, s

ilver

Sitt

er ih

op m

ed n

r 1

339

21,24

Sver

ige

Erik

XIV

1560

-68

Stoc

khol

m1/

2 ör

esi

lver

1561

-68

439

21

Sver

ige

Erik

XIV

1560

-68

Stoc

khol

m1/

2 ör

esi

lver

1561

-68

539

91,37

Dan

mar

kFr

edrik

II15

59-1

588

2 sk

illin

g15

64si

lver

, klip

ping

perf

orer

ad

Projektet har finansierats av: Riksens ClenodiumJernkontoretBirgit och Gad Rausings stiftelseSAU:s forskningsrådTornblads fond Berit Wallenbergs stiftelseÅke Wibergs stiftelseLars Hiertas MinneHelge Ax:son JohnsonKungliga Vetenskapsakademien

Projektet har sponsrats av:Ekströms entreprenadSala silvergruvaSofielunds vandrarhemRamirent, SalaGunilla Åkesson Trimtec, www.trimtec.se

Bilaga 7. Finansiärer/Sponsorer


Sala gruvkyrkogård. Innanför och utanför vid Sala silvergruva. Etapp 3.

Documents

Transcript of Sala gruvkyrkogård. Innanför och utanför vid Sala silvergruva. Etapp 3.