Motioner - Socialdemokraterna i Skåne

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ARBETE ................................................................................................................................................. 11

MOTION NR 1 .................................................................................................................................... 11

Ang. Ett hållbart arbetsliv .............................................................................................................. 11

MOTION NR 2 .................................................................................................................................... 11

Ang. Anställningsformer ................................................................................................................ 11

MOTION NR 3 .................................................................................................................................... 12

Ang. LAS företrädesrätten ............................................................................................................. 12

MOTION NR 4 .................................................................................................................................... 13

Ang. Man ska inte förlora på sitt politiska engagemang ............................................................... 13

MOTION NR 5 .................................................................................................................................... 13

Ang. Arbetstidsförkortning ............................................................................................................ 13

MOTION NR 6 .................................................................................................................................... 14

Ang. Avskaffa AVA och sänk övertidstaket .................................................................................... 14

MOTION NR 7 .................................................................................................................................... 15

Ang. Införande av sex timmars arbetsdag ..................................................................................... 15

MOTION NR 8 .................................................................................................................................... 16

Ang. Inhyrd arbetskraft ................................................................................................................. 16

MOTION NR 9 .................................................................................................................................... 16

Ang. Otillräcklig bemanning .......................................................................................................... 16

MOTION NR 10 .................................................................................................................................. 17

Ang. Stärk rätten till högre sysselsättning ..................................................................................... 17

MOTION NR 11 .................................................................................................................................. 18

Ang. Vår tids arbetsmarknadsreform ............................................................................................ 18

MOTION NR 12 .................................................................................................................................. 20

Ang. Ändrat heltidsmått ................................................................................................................ 20

MOTION NR 13 .................................................................................................................................. 20

Ang. Semesterlagen ....................................................................................................................... 20

MOTION NR 14 .................................................................................................................................. 21

Ang. Huvudansvar.......................................................................................................................... 21

MOTION NR 15 .................................................................................................................................. 21

Ang. Internationell solidaritet ....................................................................................................... 21

MOTION NR 16 .................................................................................................................................. 22

Ang. Vi ifrågasätter arbetslinjen .................................................................................................... 22

MOTION NR 17 .................................................................................................................................. 23

Ang. Etablering för flyktingar ........................................................................................................ 23

2

MOTION NR 18 .................................................................................................................................. 24

Ang. Etablering för flyktingar ........................................................................................................ 24

MOTION NR 19 .................................................................................................................................. 25

Ang. Organiserat och solidariskt flyktingmottagande ................................................................... 25

MOTION NR 20 .................................................................................................................................. 25

Ang. Medborgarskap dras i långbänk – men bara för somalier och afghaner .............................. 25

MOTION NR 21 .................................................................................................................................. 26

Ang. Vad vill socialdemokratin ...................................................................................................... 26

UTBILDNING, FÖRSKOLA ................................................................................................................... 28

MOTION NR 22 .................................................................................................................................. 28

Ang. Provtermin på gymnasiet ...................................................................................................... 28

MOTION NR 23 .................................................................................................................................. 28

Ang. För ökad samverkan mellan de kommunala gymnasieskolorna ........................................... 28

MOTION NR 24 .................................................................................................................................. 29

Ang. Mäns våld mot kvinnor.......................................................................................................... 29

MOTION NR 25 .................................................................................................................................. 30

Ang. Förstelärare skall vara Utvecklingslärare .............................................................................. 30

MOTION NR 26 .................................................................................................................................. 32

Ang. Vad har kommunaliseringen av skolan och friskolereformen fått för konsekvenser för

elever och lärare, samt studierultat? ............................................................................................ 32

MOTION NR 27 .................................................................................................................................. 33

Ang. Ett stort misstag att kommunalisera skolan! Förstatliga den kommunala skolan.

Friskolereformen framtvingades av skol-väsendet ....................................................................... 33

MOTION NR 28 .................................................................................................................................. 35

Ang. Utbildningen måste bli mycket bättre för att möta företagens behov (Framtidens jobb) ... 35

MOTION NR 29 .................................................................................................................................. 36

Ang. Avgiftsfri skola ....................................................................................................................... 36

MOTION NR 30 .................................................................................................................................. 37

Ang. Naturkunskap som kurs på samtliga gymnasieprogram ....................................................... 37

MOTION NR 31 .................................................................................................................................. 38

Ang. Ökat fokus på specialpedagogik i lärar- och rektorsutbildningen ......................................... 38

MOTION NR 32 .................................................................................................................................. 38

Ang. Visstidsanställningar inom högre utbildning ......................................................................... 38

MOTION NR 33 .................................................................................................................................. 40

Ang. Satsa på våra ungdomars fritid! ............................................................................................ 40

SJUKVÅRD ............................................................................................................................................ 41

MOTION NR 34 .................................................................................................................................. 41

3

Ang. Mer resurser mot läkarbrist .................................................................................................. 41

MOTION NR 35 .................................................................................................................................. 41

Ang. Förebygg psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ............................................................. 41

MOTION NR 36 .................................................................................................................................. 42

Ang. Kunskapscentrum för jämlik vård i Region Skåne ................................................................. 42

MOTION NR 37 .................................................................................................................................. 43

Ang. Valfrihet i livets slutskede ..................................................................................................... 43

MOTION NR 38 .................................................................................................................................. 44

Ang. Subventionering av alla receptbelagda preventivmedel för kvinnor upp till 25 år inom

Region Skåne ................................................................................................................................. 44

MOTION NR 39 .................................................................................................................................. 46

Ang. Förbättra sjukhusvården för äldre patienter ........................................................................ 46

MOTION NR 40 .................................................................................................................................. 47

Ang. Prioritera behandlingsmetoder för permanent (bestående) viktminskning......................... 47

MOTION NR 41 .................................................................................................................................. 48

Ang. Sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska ...................................................... 48

MOTION NR 42 .................................................................................................................................. 50

Ang. Hälsovård ............................................................................................................................... 50

MOTION NR 43 .................................................................................................................................. 50

Ang. Hållbara problemlösningar för rekryteringsbehovet, sett ur ett genusperspektiv ............... 50

MOTION NR 44 .................................................................................................................................. 51

Ang. Minska nyttjandet av bemanningsföretag genom att utvidga och effektivisera resursteamet

....................................................................................................................................................... 51

MOTION NR 45 .................................................................................................................................. 52

Ang. Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex med kondom! ......................................................... 52

EU OCH INTERNATIONELLT ............................................................................................................... 54

MOTION NR 46 .................................................................................................................................. 54

Ang. Assembly of European Regions ............................................................................................. 54

MOTION NR 47 .................................................................................................................................. 54

Ang. Hungerkatastrofer är preliminärt en ekonomisk fråga, inte en fråga om hur mycket

odlingsmark det finns .................................................................................................................... 54

MOTION NR 48 .................................................................................................................................. 55

Ang. Avskaffa enprocentmålet i biståndet, biståndet, Sida och biståndsindustrin ...................... 55

MOTION NR 49 .................................................................................................................................. 59

Ang. Hur fungerar Sveriges bistånd och hur kan de göras i stället gen om hjälp till självhjälp med

konkreta resultat? ......................................................................................................................... 59

MOTION NR 50 .................................................................................................................................. 61

4

Ang. Stoppa inskränkningarna på den svenska välfärden ............................................................. 61

MOTION NR 51 .................................................................................................................................. 61

Ang. Stoppa ISDS ........................................................................................................................... 61

SOCIAL/SOCIALFÖRSÄKRINGAR ...................................................................................................... 63

MOTION NR 52 .................................................................................................................................. 63

Ang. Höj inte pensionsåldern ........................................................................................................ 63

MOTION NR 53 .................................................................................................................................. 63

Ang. Jämnställda pensioner! ......................................................................................................... 63

MOTION NR 54 .................................................................................................................................. 64

Ang. Värna om de svagaste i samhället och arbetslöshetens historia, ideologiska teorier, orsaker

och lösningar till den ..................................................................................................................... 64

MOTION NR 55 .................................................................................................................................. 66

Ang. Barnens bästa i centrum i vårdnadstvister ........................................................................... 66

MOTION NR 56 .................................................................................................................................. 67

Ang. Den svenska sjukvården är bevisligen ojämlik och odemokratisk ända in i döden .............. 67

MOTION NR 57 .................................................................................................................................. 68

Ang. Barns rättigheter ................................................................................................................... 68

MOTION NR 58 .................................................................................................................................. 69

Ang. Kontaktdagar ......................................................................................................................... 69

OMSORG OCH FOLKHÄLSA ............................................................................................................... 70

MOTION NR 59 .................................................................................................................................. 70

Ang. Kvinno- och barns rättsskydd (jourhem) ............................................................................... 70

MOTION NR 60 .................................................................................................................................. 70

Ang. Samhällets styvbarn .............................................................................................................. 70

MOTION NR 61 .................................................................................................................................. 71

Ang. Ett modernare nattis ............................................................................................................. 71

MOTION NR 62 .................................................................................................................................. 71

Ang. Arbetsmiljölagen i förskola och fritidshem ........................................................................... 71

MOTION NR 63 .................................................................................................................................. 72

Ang. Barns kost och hälsa .............................................................................................................. 72

MOTION NR 64 .................................................................................................................................. 74

Ang. Samordnad vårdplanering för Dig som bor i Skåne .............................................................. 74

SKATTER/EKONOMI ........................................................................................................................... 75

MOTION NR 65 .................................................................................................................................. 75

Ang. Införande av båtskatt ............................................................................................................ 75

MOTION NR 66 .................................................................................................................................. 75

5

Ang. Förbättringsförslag ska inte beskattas .................................................................................. 75

MOTION NR 67 .................................................................................................................................. 75

Ang. Avdrag på deklarationen ....................................................................................................... 75

MOTION NR 68 .................................................................................................................................. 76

Ang. Avskaffa finanspolitiska rådet ............................................................................................... 76

MOTION NR 69 .................................................................................................................................. 76

Ang. Ett grönt båtliv - Återinför båtregister och inför Båtskatt .................................................... 76

MOTION NR 70 .................................................................................................................................. 77

Ang. Modell för att möjliggöra progressiv kommunal- och lands-tingsskatt ................................ 77

MOTION NR 71 .................................................................................................................................. 78

Ang. Ta bort effektskatten på kärnkraft ........................................................................................ 78

MOTION NR 72 .................................................................................................................................. 79

Ang. Öresundsskatterna måste göras om ..................................................................................... 79

MOTION NR 73 .................................................................................................................................. 80

Ang. Ökade skattefria traktamenten ............................................................................................. 80

MOTION NR 74 .................................................................................................................................. 81

Ang. Dagens globalisering ............................................................................................................. 81

MOTION NR 75 .................................................................................................................................. 81

Ang. Översyn av SMS/Snabblån .................................................................................................... 81

MOTION NR 76 .................................................................................................................................. 82

Ang. Hyresrätter ............................................................................................................................ 82

BOSTÄDER ........................................................................................................................................... 83

MOTION NR 77 .................................................................................................................................. 83

Ang. Allas rätt till en bostad .......................................................................................................... 83

MOTION NR 78 .................................................................................................................................. 83

Ang. Bygg fler bostäder ................................................................................................................. 83

MOTION NR 79 .................................................................................................................................. 84

Ang. Vi behöver en bostadspolitik för ett ökat bostadsbyggande ................................................ 84

JÄMSTÄLLDHET ................................................................................................................................... 86

MOTION NR 80 .................................................................................................................................. 86

Ang. Jämställdhet och kroppsräkning eller jämlikhet och lika möjligheter oavsett kön ............... 86

MILJÖ, JORDBRUK OCH ENERGI ...................................................................................................... 88

MOTION NR 81 .................................................................................................................................. 88

Ang. Skogsbruket måste klara miljömålet - Levande skogar ......................................................... 88

MOTION NR 82 .................................................................................................................................. 89

Ang. Inventering av tak för solcellsuppbyggnad ........................................................................... 89

6

MOTION NR 83 .................................................................................................................................. 90

Ang. EU: s energisäkerhet är ett energiproblem som är mycket nära .......................................... 90

MOTION NR 84 .................................................................................................................................. 92

Ang. Inga onödiga tillsatser i maten .............................................................................................. 92

MOTION NR 85 .................................................................................................................................. 93

Ang. Konstgödning och konstgödsel ............................................................................................. 93

MOTION NR 86 .................................................................................................................................. 94

Ang. Långsiktigt hållbar tillväxt ...................................................................................................... 94

MOTION NR 87 .................................................................................................................................. 96

Ang. Miljö- och klimatåtgärder ska utgå från vad människor sannolikt gör och inte vad de borde

göra och globalt snarare än lokalt ................................................................................................. 96

MOTION NR 88 .................................................................................................................................. 96

Ang. Myten om biogas och osmarta vägval i trafiken ................................................................... 96

MOTION NR 89 .................................................................................................................................. 97

Ang. Pesticider (bekämpningsmedel) ............................................................................................ 97

MOTION NR 90 .................................................................................................................................. 98

Ang. Varför satsa på ett av de ineffektivaste sätten att hjälpa och på en hjälp som få önskar? .. 98

MOTION NR 91 .................................................................................................................................. 98

Ang. Varför ska vi inte odla ekologiskt? ........................................................................................ 98

MOTION NR 92 .................................................................................................................................. 99

Ang. Värna om jordbruksmarken! Bygg inte på den goda jorden. Tänk på ett hållbart samhälle.99

MOTION NR 93 ................................................................................................................................ 100

Ang. Den naturliga vilda skogen måste bevaras .......................................................................... 100

MOTION NR 94 ................................................................................................................................ 100

Ang. Etanol är en politisk bubbla, en hälsofara som orsakar ner död, cancer, smog, marknära

ozon och mer växthusgaser än bensin och diesel ....................................................................... 100

MOTION NR 95 ................................................................................................................................ 102

Ang. Ett uthålligt samhälle som värnar om miljön? .................................................................... 102

MOTION NR 96 ................................................................................................................................ 103

Ang. Höj panten för miljön och inför pant på alla vardagsför-packningar .................................. 103

MOTION NR 97 ................................................................................................................................ 103

Ang. Ökad pant på förpackningar ................................................................................................ 103

MOTION NR 98 ................................................................................................................................ 104

Ang. Vindkraft är rena snurren .................................................................................................... 104

TRAFIK OCH KOMMUNIKATION .................................................................................................... 106

MOTION NR 99 ................................................................................................................................ 106

Ang. Satsa på Simrishamnsbanan – en viktig del i ett hållbart Skåne ......................................... 106

7

MOTION NR 100 .............................................................................................................................. 107


MOTION NR 101 .............................................................................................................................. 109


MOTION NR 102 .............................................................................................................................. 111


MOTION NR 103 .............................................................................................................................. 112


MOTION NR 104 .............................................................................................................................. 114

Ang. Biljetter till Skånetrafiken .................................................................................................... 114

MOTION NR 105 .............................................................................................................................. 114

Ang. Reglering av järnvägen ........................................................................................................ 114

MOTION NR 106 .............................................................................................................................. 115

Ang. Förbättra kollektivtrafiken .................................................................................................. 115

MOTION NR 107 .............................................................................................................................. 116

Ang. Utöka kollektivtrafikens resegaranti ................................................................................... 116

MOTION NR 108 .............................................................................................................................. 116

Ang. Gratis kollektivtrafik för pensionärer .................................................................................. 116

NÄRINGSLIV OCH REGIONAL UTVECKLING .................................................................................. 117

MOTION NR 109 .............................................................................................................................. 117

Ang. Angående framtiden för statligt ägda PostNord ................................................................. 117

MOTION NR 110 .............................................................................................................................. 118

Ang. Stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera

(Framtidens jobb) ........................................................................................................................ 118

MOTION NR 111 .............................................................................................................................. 119

Ang. IT och Bredband på landsbygden ........................................................................................ 119

MOTION NR 112 .............................................................................................................................. 119

Ang. Mätande av Skånes utveckling ............................................................................................ 119

MOTION NR 113 .............................................................................................................................. 120

Ang. "Brobyggande” också österut ............................................................................................. 120

BROTT OCH STRAFF.......................................................................................................................... 121

MOTION NR 114 .............................................................................................................................. 121

Ang. Lag och rätt är inte en fråga om skuld och ansvar i Sverige, vilket är unikt i Europa ......... 121

MOTION NR 115 .............................................................................................................................. 122

Ang. Nämndemän i Sverige speglar ej befolkningen, inför en pool med sakkunniga eller

medborgarplikt ............................................................................................................................ 122

MOTION NR 116 .............................................................................................................................. 123

8

Ang. Advokater ska dömas som alla andra, lika inför lagen ........................................................ 123

MOTION NR 117 .............................................................................................................................. 127

Ang. Blank fastställelse och motivering av avslag ....................................................................... 127

MOTION NR 118 .............................................................................................................................. 128

Ang. Översyn av 3 kap. 5 och 6 §§ skadeståndslagen (1972:207) ............................................... 128

MOTION NR 119 .............................................................................................................................. 129

Ang. Deltagande i terrorhandlingar och i krig utomlands ........................................................... 129

MOTION NR 120 .............................................................................................................................. 130

Ang. Sexuellt utnyttjande av barn utomlands ............................................................................. 130

FÖRSVAR ............................................................................................................................................ 131

MOTION NR 121 .............................................................................................................................. 131

Ang. Mönstring och värnplikt ...................................................................................................... 131

MOTION NR 122 .............................................................................................................................. 131

Ang. Nej till svenskt NATO-medlemskap! .................................................................................... 131

MOTION NR 123 .............................................................................................................................. 133

Ang. Prioritera rätt när det gäller Sveriges framtid ..................................................................... 133

KULTUR .............................................................................................................................................. 135

MOTION NR 124 .............................................................................................................................. 135

Ang. Kultur – en skånsk framtidsinvestering ! ............................................................................. 135

MOTION NR 125 .............................................................................................................................. 136

Ang. Kultur är framtidsinvestering – Skåne kan gå före! ............................................................ 136

MOTION NR 126 .............................................................................................................................. 138

Ang. Kultur – en skånsk framtidsinvestering ! ............................................................................. 138

MOTION NR 127 .............................................................................................................................. 140

Ang. Avgiftsfri musik-och kulturskola .......................................................................................... 140

ORGANISATION ................................................................................................................................ 141

MOTION NR 128 .............................................................................................................................. 141

Ang. Representation av framgångsrika arbetarekommuner....................................................... 141

MOTION NR 129 .............................................................................................................................. 141

Ang. Solidarisk resefördelning ..................................................................................................... 141

MOTION NR 130 .............................................................................................................................. 142

Ang. Har vi några förpliktelser? ................................................................................................... 142

MOTION NR 131 .............................................................................................................................. 143

Ang. Möjlighet att nominera kandidater till EP – vallistan .......................................................... 143

MOTION NR 132 .............................................................................................................................. 143

Ang. Partivård .............................................................................................................................. 143

9

MOTION NR 133 .............................................................................................................................. 144

Ang. Politisk organisation ............................................................................................................ 144

MOTION NR 134 .............................................................................................................................. 144

Ang. Jämställdhetsansvarig i partiorganisationen ....................................................................... 144

MOTION NR 135 .............................................................................................................................. 145

Ang. Partiskatt ............................................................................................................................. 145

MOTION NR 136 .............................................................................................................................. 146

Ang. Rådslag om politisk handlingslinje ...................................................................................... 146

MOTION NR 137 .............................................................................................................................. 147

Ang. Nu måste vi diskutera Fritt Sök Skåne! ............................................................................... 147

MOTION NR 138 .............................................................................................................................. 149

Ang. Politiska diskussioner kräver näring! ................................................................................... 149

MOTION NR 139 .............................................................................................................................. 150

Ang. Strategi för ökad jämlikhet .................................................................................................. 150

MOTION NR 140 .............................................................................................................................. 151

Ang. Den röda Fanan ................................................................................................................... 151

ÖVRIGT ............................................................................................................................................... 152

MOTION NR 141 .............................................................................................................................. 152

Ang. Ändrad valkretsindelning för riksdagsvalet ......................................................................... 152

MOTION NR 142 .............................................................................................................................. 152

Ang. Den personal som arbetar i serviceavdelningar att vara mer humant med människor som

ber om hjälp ................................................................................................................................ 152

MOTION NR 143 .............................................................................................................................. 153

Ang. Förbud mot att publicera opinionsundersökningar när vallokalerna är öppna .................. 153

MOTION NR 144 .............................................................................................................................. 153

Ang. Grundlagsskydda den offentliga sektorn! ........................................................................... 153

MOTION NR 145 .............................................................................................................................. 154

Ang. Låt apoteken övergå i gemensam ägo ................................................................................ 154

MOTION NR 146 .............................................................................................................................. 155

Ang. Socialdemokratisk politik är att vilja något och vilja förändra. (Framtidens folkrörelse) ... 155

MOTION NR 147 .............................................................................................................................. 156

Ang. Är ersättningen till de förtroendevalda politikerna i EU, Riksdagen, Landstingen och

kommunerna för höga? ............................................................................................................... 156

MOTION NR 148 .............................................................................................................................. 156

Ang. Bättre demokrati genom beslutande folkomröstningar ..................................................... 156

MOTION NR 149 .............................................................................................................................. 157

Ang. Den svenska utnämningsmakten ........................................................................................ 157

10

MOTION NR 150 .............................................................................................................................. 158

Ang. Endast de personer som nyligen har flyttat till Sverige bör betecknas som invandrare .... 158

MOTION NR 151 .............................................................................................................................. 159

Ang. Konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt, vetenskapligt, och objektivt ....................... 159

MOTION NR 152 .............................................................................................................................. 160

Ang. Stärk den ideella sektorn ..................................................................................................... 160

MOTION NR 153 .............................................................................................................................. 161

Ang. Den kommunala revisionen ................................................................................................ 161

MOTION NR 154 .............................................................................................................................. 161

Ang. Monarkins avskaffande ....................................................................................................... 161

MOTION NR 155 .............................................................................................................................. 162

Ang. Det demokratiska övertagandet ......................................................................................... 162

MOTION NR 156 .............................................................................................................................. 163

Ang. EU- migranter ...................................................................................................................... 163

MOTION NR 157 .............................................................................................................................. 163

Ang. EU- migranter ...................................................................................................................... 163

Ang. Mänskliga rättigheter .......................................................................................................... 164

MOTION NR 159 .............................................................................................................................. 165

Ang. Mänskliga rättigheter .......................................................................................................... 165

MOTION NR 160 .............................................................................................................................. 166

Ang. Brev från migrationsverket ................................................................................................. 166

MOTION NR 161 .............................................................................................................................. 166

Ang. Information på rätt språk från Migrationsverket ................................................................ 166

11

Sedan 1970 har vi i Sverige haft 40 timmars arbetsvecka och 5 veckors semester. Fram tills dess var arbetstidsförkortning en naturlig del av arbetarrörelsens strävan efter ett drägligt arbetsliv. Efter det har många röster tystnat i kampen för kortare arbetstid. Det ses som politiskt svårt att genomföra, särskilt i en tid av kriser. Men faktum kvarstår att just en förkortad arbetstid hade kunnat vara en del av lösningen på de problem vi har i samhället idag. Vi kan konstatera att sedan 70-talet har produktivitetstakten ökat i takt med att företagsägarnas vinster har ökat. Det har blivit mer press på arbetarna medan vi har fått lite tillbaka. Produktivitetstakten och konsum-tionstakten har dessutom lett fram till en av vår tids värsta kriser – klimatförändringarna. Istället för att alltid kämpa för materiell utveckling hade vi kunnat satsa på fritidssektorn, att människor skulle ha mer tid att lägga på mänskliga relationer och på de fritidssysselsättningar de tycker är givande. På så sätt hade vi kunnat få höjd levnadsstandard utan att slita på jordens resurser. För kvinnor, i synnerhet arbetarkvinnor hade en arbetstidsförkortning spelat stor roll. Många kvinnor jobbar idag ofrivillig deltid, dels på grund av att det i många kvinnodominerade yrken är svårt att få ihop scheman men också på grund av att jobben ofta är så tunga att en inte orkar med att arbeta 40 timmar i veckan. Ett lägre heltidsmått med bibehållen lön skulle göra arbetssituationen långt mycket mer rimlig för kvinnor i denna situation. Den ekonomiska självständigheten skulle dessutom öka för dessa personer, såväl som när man arbetar som under föräldraledighet eller pension.

Vi har i skånska partidistriktet antagit en motion om att sträva mot 30 timmars arbetsvecka. Vi tycker det är viktigt att ha en strategi och vill nu sätta upp milstolpar för när vi ska nå dit. Vi finner att första målet är en arbetsvecka på 36 timmar.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi:

att Socialdemokraterna ska verka för, en på sikt, 30 timmars arbetsvecka,

att Socialdemokraterna ska, i första steget verka för 36 timmars arbetsvecka,

att Socialdemokraterna ska, sätta en tidsram för när en arbetsvecka på 36 timmar ska vara norm,

att Socialdemokraterna ska, sätta en tidsram för när en arbetsvecka på 30 timmar ska vara genomförd.

Laila Olsen

Staffanstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Rikard Larsson Ordförande

Grunden för vår svenska modell ligger i att arbetsmarknadens parter träffar överenskommelse vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden genom rikstäckande kollektivavtal. Detta har under en lång period varit en modell som har fört Sverige framåt till en respekterad position i hela världen. Den hanteringen av arbetsmarknaden har medfört en långsiktig trygghet för de anställda och företagen har kunnat långsiktigt bygga upp en bra och lönsam verksamhet. Denna trygghet,

12

för både anställda och företagen, har gjort att en hög välfärd har skapats och klyftorna i samhället har utjämnats.

Som komplement till kollektivavtalen har det stiftats arbetsrättslagar som utgör ett ramverk. Tidigare fanns det, i lagen, fler otrygga och flexibla anställningsformer men idag är de bort-plockade. Detta har gjort att tryggheten för anställda har ökat och välfärden fortsatt utvecklats starkt. Idag är tendensen att historien återkommit och fler otrygga anställningsförhållande har skapats. Företagen utnyttjar oftare de tidsbegränsande anställningsformerna med syfte att lättare omsätta personal. Vissa yrkesgrupper och individer blir hårt drabbade av detta och det är något som socialdemokraterna bör motverka. Som sades inledningsvis har den svenska modellen med kollektivavtal varit grunden till Sveriges goda välfärdssamhälle, som vi idag fortfarande har kvar.

Att parterna på arbetsmarknaden, i samförstånd, träffar överenskommelser om vilka förhållande som ska gälla på arbetsmarknaden skapar både bäst förutsättningar för företagen att utvecklas och de anställda att vara delaktiga och känna trygghet. Alla branscher har olika förutsättningar och lagen ger en grund som passar alla branscher och som sedan varje bransch anpassar genom kollektivavtal. Anställningsformerna är idag reglerat i LAS med en rad olika alternativ att tillgå. Vilka anställningsformer som tillämpas avgörs av arbetsgivaren utifrån vilket behov som finns. Tyvärr kan vi konstatera att numera utnyttjas de anställningsformerna som regleras i LAS för att lättare omsätta personalen med en otrygghet som följd för den enskilde. För att stärka de anställ-das trygghet som medför en positiv utveckling för företagen bör endast tillsvidare anställningen vara reglerad i LAS. De branscher som har ett behov av fler anställningsformer ska självklar ha den möjligheten men det borde vara upp till parterna att träffa överenskommelse om vilka som ska gälla, i kollektivavtalen.

Därför yrkar jag följande:

att Byggfackens S-förening, Skurup, antar motionen och översänder den till arbetarekommunen,

att Skurups Arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till distriktskongressen,

att tillsvidareanställning och när arbetstagare fyllt 67år ska vara de anställningsformer som regleras i LAS.

Magnus Alm

Skurups arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Maria Nyman-Stjärnskog Ordförande

Lagen om anställningsskydd är till för att skydda den enskilde och ge en trygghet vi ett arbete och en rättsäker prövning vid ev uppsägningar. Den syftar även till att ge de fackliga organisationerna möjligheten att ha synpunkter vid uppsägningar och därmed slå vakt om löntagarnas intresse. I LAS finns där en företrädesrätt som ger den uppsagda medarbetaren rätten till sitt arbete om fö-retaget skulle behöva anställa inom 9månader. Denna rätt är mycket positiv för den som varit föremål för uppsägning och stärker även företagen och dess kompetensförsörjning.

På svensk arbetsmarknad har det blivit mer regel än undantag att företag tar in bemanningsföre-tag istället för att återanställa, innan uppsagd personal. Allt för att komma runt LAS. Lagar och regler på den svenska arbetsmarknaden ska följas och respekteras, men tyvärr har företagen tagit sig friheten att helt bortse från den arbetsrättsliga lagstiftning som stärker den svenska arbets-marknaden. Detta gör att företrädesrätten är urholkad och måste åter bli tillämplig, i praktiken. Det fanns hopp om att arbetsmarknadens parter skulle träffa överrenskommelse i kollektivav-

13

talen som förhindrade att företrädesrätten urholkas, under avtalsrörelsen 2010. Avtal träffades och nu 4år senare kan vi se att dessa avtal inte fått den önskvärda effekt för att skydda arbets-tagarna och stärka kompetensen hos företagen.

Jag föreslår följande:

att Byggfacken s-förening i Skurup antar motionen och översänder den till arbetarekommunen,

att Skurups Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och översänder den till distrikts-kongressen,

att Skåne partidistrikt aktivt verkar för att företrädesrätten inte ska kunna bortses,

att Skåne partidistrikt översänder motionen till riksdagsgruppen för handläggning.

Magnus Alm

Skurup arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Maria Nyman-Stjärnskog Ordförande

Som det är idag så är inte ersättning för politiskt arbete , varken arvoden eller förlorad arbetsförtjänst, A-kassegrundande. Det gör kanske att vi har svårt att få yngre aktiva politiker.

Jag föreslår:

att socialdemokratiska partiet jobba för att ändra reglerna så att ersättningar för politiskt arbete blir A-kassegrundande.

Irena Alm

Bjuvs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Martin Fridehjelm Ordförande

Arbetstiden i Sverige är 40 timmar per vecka dvs 2080 timmar om året. Men när man räknar bort semester, lov och ledighet blir arbetstiden kortare. 2009 arbetade vi faktiskt 1610 timmar enligt OECD:s statistik. Den faktiska arbetstiden visar att vi arbetar ungefär 40 veckor om året.

Motsvarade siffror i några Europeiska länder är:

Arbetslösheten är nästan 8 % i Sverige medan arbetslösheten i ovanstående länder, med undantag Frankrike, är lägre än Sverige:

För att höja arbetets kvalité, minska arbetslösheten, ha gladare medarbetare och friskare pensionärer, använda bättre medarbetarnas kompetens och förstärka landets ekonomi yrkar vi:

14

att Socialdemokraterna verkar för en arbetstidsförkortning.

S-förening för skola och utbildning

Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Joakim Sandell Ordförande

Arbetslivet är för många en källa till glädje, gemenskap och personlig utveckling. Dessvärre är det ofta organiserat på ett sådant sätt att det också är en källa till frustration, själslig utarmning och ohälsa. Sjukskrivningarna på grund av psykiska diagnoser ökar och värst drabbade är kvinnor. Det är hög tid att gå till botten med vad som orsakar denna ohälsa. Något är grundläggande fel i ett arbetsliv som gör människor sjuka. Arbetslivet, inte bara i Sverige utan i hela världen, har genomgått några grundläggande förändringar de senaste decennierna. Den kvinnodominerade tjänstesektorn används ofta som murbräcka för att introducera nya, för löntagarna ofördelaktiga, normer som sedan sprider sig på resten av arbetsmarknaden.

Samtidigt som den ordinarie personalen lever under ständig stress över att hinna med sina arbets-uppgifter hänvisas människor till olika tillfälliga anställningsformer. Tidsbegränsade anställningar får ett allt större utrymme. Bland arbetare i detaljhandeln och den kommunala sektorn ligger de tidsbegränsade anställningarna runt 30 procent. För arbetare i hotell- och restaurangbranschen är motsvarande siffra 44 procent. Detta kan inte helt förklaras av tillfälliga och oförutsedda behov av personal. På många arbetsplatser skulle en vanlig arbetsdag inte fungera om det inte vore för den tillfälliga personalen.

Konsekvenserna av denna nyordning är allvarliga och kan bland annat utläsas i sjukfrånvaro-statistiken. De som hänvisas till otrygga jobb, vare sig det är tidsbegränsade anställningar eller korta deltider, döms både till ekonomisk otrygghet och också en svag anknytning till arbets-platsen.

Även de som själva har tillsvidareanställningar på hög sysselsättningsgrad drabbas av de tillfälliga anställningarna. Undersökningar visar att fast anställda på arbetsplatser med hög grad av tillfällig bemanning upplever att det saknas personal och kommer hem utmattade från jobbet i betydligt större utsträckning än anställda på arbetsplatser med låg grad av tillfällig bemanning. Det är helt enkelt ett arbetsmiljöproblem. Ett annat problem som vi märker av är att samtidigt som arbets-lösheten är stor och låga deltider oerhört vanligt så jobbar heltidspersonal ofta övertid.

Tidsbegränsade anställningar behövs. Därom råder inget tvivel. Lagstiftningen bör tillåta tids-begränsade anställningar under ett antal tydligt definierade omständigheter, som är relevanta för alla branscher (till exempel provanställning, vikariat, projekt, säsongsanställning). I övrigt varierar det från bransch till bransch under vilka omständigheter det är motiverat att ta in tillfällig perso-nal. Det bör därför regleras i avtal mellan fack och arbetsgivare, i enlighet med den svenska mo-dellen. Den nuvarande ordningen, där lagen ger arbetsgivarna mycket större friheter än något fackförbund någonsin skulle sluta avtal om, håller dock effektivt arbetsgivarna borta från för-handlingsbordet. Varför sluta avtal som innebär en konkurrensnackdel gentemot dem som står utanför kollektivavtalsmodellen? Allmän visstidsanställning måste tas bort ur LAS så att parterna får incitament att sluta överenskommelser med varandra. Att begränsa tiderna för hur länge en person får vara tidsbegränsat anställd är nödvändigt men inte tillräckligt. I värsta fall får det endast till konsekvens att den tillfälliga personalen byts ut i snabbare takt. Det är möjligheten att ta in tillfällig personal trots att den behövs tillsvidare som är problemet.

Vi föreslår:

15

att Socialdemokraterna ska verka för att allmän visstidsanställning tas bort ur LAS. idsbegränsade anställningar ska behöva motiveras,

att Socialdemokraterna ska verka för att sänka övertidstaket i arbetstidslagen,

att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar över den till Skånes socialdemokratiska partidistrikts årskongress 2015,

att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till socialdemokratiska distriktskongressen 2015 och till partikongressen 2015,

att partikongressen 2015 bifaller motionen.

Maria Bergqvist

Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Joakim Sandell Ordförande

”Om målet med samhällsutvecklingen var att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Laga mat. Ja, vad ni vill. Frihet.”

Citatet ovan kommer från Ernst Wigforss. Under åren har arbetstiden successivt förkortats, och för 95 år sedan infördes åtta timmars arbetsdag i Sverige. 1971 infördes även fem dagars arbetsvecka. Sedan dess har det stått stilla.

Arbetslösheten i Sverige är hög samtidigt som de som har heltidsarbete har svårt att få tiden att räcka till. En normal arbetsdag är idag åtta timmar lång. Samtidigt slutar inte arbetet när man går hem från sitt förvärvsarbete. Efter arbetet väntar ytterligare hemarbete. Barn som ska hämtas från förskola eller fritids, mat som ska lagas så snabbt som möjligt, tvätt, handlande, ja, vi är nog alla medvetna om hur sådana måsten tar upp det som vi kallar för vår fritid. När dessa måsten är över ska vi, om tiden räcker till, hinna med eventuella fritidsaktiviteter, föreningsverksamhet, umgås med familj och vänner eller vad man nu vill fylla sin fria tid med.

Istället för att människan ska frigöras till att skapa maximalt, som Wigforss talade om, tyckts det idag råda en norm där människan ska frigöras från en meningslös fritid för att istället kunna förverkliga sig själv genom att arbeta maximalt. Man tillskrivs ett människovärde genom att ha ett arbete; ett människovärde som tyckts minska om man står utan arbete. Från socialdemokratiska företrädare har vi på senare tid hört utspel som ”Socialdemokratisk politik ger dig en något jobbigare morgon men ett betydligt bättre liv”.

Inom den offentliga sektorn; vård, skola och omsorg, efterlyses ständigt mer händer för att arbetet ska kunna utföras på ett bra sätt. De som idag arbetar där slits ofta ut i förtid och orkar inte arbeta fram till pensionen. Samtidigt har vi en hög ungdomsarbetslöshet. Införandet av sex timmars arbetsdag skulle innebära att fler skulle komma i arbete, fler skulle orka arbeta fram till pensionen, och man skulle även få den tid som man behöver för att hinna med att få en menings-full fritid.

S-studenter Malmö föreslår:

att ge partistyrelsen i uppdrag att arbeta för ett införande av sex timmars arbetsdag med bibehållen lön,

16

att Malmö Arbetarkommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den socialdemokratiska distriktskongressen 2015 och till partikongressen 2015.

Frida Michelsen


Ett stort problem som vi har på vår arbetsmarknad är att arbetsgivare säger upp sin befintliga personal för att sen hyra in. På det viset kringgår de även reglerna om återanställning. Det ska inte vara okej att säga upp sin personal för att anställa nya via bemanningsföretag. Det är inte heller bara vid uppsägningar som detta är ett problem. När arbetsgivare idag behöver få in personal är det vanligt att ett bemanningsföretag används med hänvisningen att ”vi vet inte hur ofta arbetet kommer behövas”. Vi som finns ute på arbetsplatserna däremot ser ju att det hyrs in arbetskraft trots att behovet för personalen ständigt finns där.

På en arbetsplats där en viss del av de anställda är anställda av den ”riktiga” arbetsgivaren och en annan del är anställd via bemanningsföretag så uppstår det olika läger. Det blir ett vi och dem tänk då det inte alltid är säkert att alla får delta vid personalmöten, personalaktiviteter osv. Anställda behöver känna en trygghet och en vi känsla för att orka vara starka tillsammans.

Därför föreslår vi:

att Socialdemokraterna ska verka för att LAS inte ska kunna sättas åt sidan genom att företaget säger upp personal för att sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma arbets-uppgifter,

att Socialdemokraterna ska verka för att Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov,

att Socialdemokraterna ska verka för att rätten till företräde till återanställning ska utökas till tolv månader från det att anställningen upphörde,


att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar över den till social-demokratiska distriktskongressen 2015 och till partikongressen 2015,


Maria Bergqvist


Idag jobbar människor med en oerhört hög arbetsbelastning och ingen möjlighet till åter-hämtning. Samtidigt som vi tittar på att pensionssystemet kommer urholkas p.g.a. att vi lever längre så ser vi också att många snart inte kommer orka jobba till den nuvarande pensionsåldern

17

på 65 år. Arbetsgivare slimmar sina organisationer in i den sista sekunden på ett sådant sätt att arbetstiden inte räcker till. Det är oerhört vanligt att vid sjukdom/semester och liknande att den ordinarie personalen också ska utföra den ledigas arbete. Arbetsgivare ser alla möjligheter de kan att öka vinsten och få ner kostnaderna, det är ingen hemlighet att personalen är det som kostar mest. Vi ser alarmerade rapporter om unga som gamla som lider av utmattningssyndrom. Vi befarar att detta är endast början på en oerhört farlig resa som Sverige är på väg på. När arbets-marknaden är så osäker som den är idag så vågar få sätta ner foten och säga ifrån, istället utför arbetstagarna de arbetsuppgifter som arbetsgivaren lägger fram. Risken är annars att du inom en snar framtid inte har något jobb.

När det gäller att till exempel lyfta tunga föremål kan ett skyddsombud begära att man på förhand ska beräkna hur många personer, alternativt vilka hjälpmedel, som krävs för att lyfta föremålet på ett säkert sätt. När det kommer till arbetsskador som uppstår på grund av stress finns inte samma verktyg. Det är ofta lätt att på förhand se att om dessa arbetsuppgifter ska utföras på ett säkert sätt så krävs en högre bemanning. Likväl är det svårt att tvinga arbetsgivaren att anpassa sin be-manning till de förekommande arbetsuppgifterna.

Vi måste därför hitta en lösning för att sätta stopp för arbetsgivarnas ovilja att anpassa sin bemanning till det behovet som finns.

Vi föreslår:

att Socialdemokraterna ska initiera en utredning i syfte att arbetsmiljölagen ska tillämpas på ett sådant sätt att en bemanning som är otillräcklig för att utföra förekommande arbetsuppgifter på ett hälsosamt sätt kan förebyggas,


att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till socialdemokratisk distriktskongress 2015 och till partikongress 2015,


Maria Bergqvist


Utnyttjandet utav deltidsanställningar ökar för varje år och många arbetsgivare väljer att anställa många till låga deltider istället för få med högre deltider eller rent av heltidstjänster. Allt för att öka arbetsgivarens flexibilitet. För den anställde innebär detta att du måste ha flera olika jobb för att få din ekonomi att gå ihop. De olika arbetenas scheman krockar ofta och för många innebär det även att aldrig ha lediga dagar. Inom hotell- och restaurangbranschen är den genomsnittliga arbetstiden 53 %.

Det är inte bara ett problem att arbetarna har låga deltider utan de jobbar även betydligt mer än vad som står på sitt kontrakt utan att få en högre sysselsättningsgrad. De som arbetar inom detaljhandeln och som är anställda på 5 timmar per vecka har en faktisk arbetstid på 12,7 timmar per vecka. De som har 10 timmar på sitt kontrakt arbetar i själva verket 14,1 timmar. Deltids-anställda används alltså, precis som tidsbegränsat och bemanningsanställda, som en buffertarbets-kraft som varje månad – varje vecka – jagar extratimmar.

18

Idag finns det en trygghet i LAS som säger att du kan begära en högre sysselsättningsgrad om sådan finns. Tyvärr så ser vi brister även i den, t.ex. att arbetsgivaren väljer att anställa fler deltider eller helt enkelt inte tillsätta den högre tjänsten. LAS måste stärkas så den enskilda arbetstagarens rätt ökar.

Ett annat problem vi ser är att arbetsgivare ofta hänvisar till omorganisationer där de anställda helt plötsligt får lägre sysselsättningsgrader. Anledningen kan vara allt till att slimma organisa-tionen till att öka flexibiliteten.

Vi föreslår:

att Socialdemokraterna ska verka för att LAS formuleras så att den enskilde individens rätt att utöka sin tjänstgöringsgrad i samband med att någon med högre tjänstgöringsgrad slutar stärks,

att Socialdemokraterna ska verka för att LAS turordningsregler kompletteras så att den enskilde individens rätt att bibehålla sin tidigare tjänstgöringsgrad vid en omorganisering stärks,


att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till socialdemokratiska distriktskongressen 2015 och till partikongress 2015,

att partikongressen bifaller motionen.

Maria Bergqvist


Många reformer som arbetarrörelsen drivit fram har handlat om allas rätt till ett arbete, ett arbete som möjliggör ekonomisk trygghet och frihet. Detta är fortfarande vår tids stora fråga trots att arbetsmarknaden ser väldigt annorlunda ut. Idag kan man grovt dela upp arbetstagarna i tre grup-per. De med fast heltidsarbete där övertidstimmarna skjuter i höjden. De (främst unga kvinnor) som har otrygga timanställningar, visstidsanställningar och ofrivillig deltid. Och till slut den stora grupp människor som idag är arbetslösa och utlämnade till haltande trygghetssystem (Anställ-ningsformer 2014, LO).

Behoven av att omfördela arbetstiden mer rättvist är stort. Att prata om att vi behöver fler arbetade timmar kanske snarare bör omformuleras till hur vi kan fördela arbetade timmar mer rättvist. En bra utformad arbetstidsförkortning kan ge både fler jobb och ökad livskvalitet. I Frankrike sänktes normalarbetstiden vid millennieskiftet från 39 till 35 timmar. Den franska arbetstidsreformen var utformad så att företag som nyanställde till följd av arbetstidsför-kortningen fick sänkt arbetsgivaravgift under infasningen av 35-timmarsveckan, vilket delvis finansierades genom minskade utgifter för arbetslöshet.

Sveriges senaste stora arbetsmarknadsreform var när 40 timmars arbetsvecka infördes 1973. Sedan dess har vi haft en enorm produktivitetsökning inom de flesta sektorer, främst industri och näringsliv. En produktivitetsökning som varken följts av en proportionerlig reallöneökning eller arbetstidsförkortning. Produktiviteten har fördubblats i Sverige sedan 1970-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit kraftigt (Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2010: 1914 ). Det ekonomiska utrymmet för arbetstidsförkortning med bibehållen lön är alltså fullt möjligt inom ramen för ekonomin som helhet men för att utrymmet ska komma alla

19

till del krävs en lagstadgad arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningen kan till viss del finansieras genom att företagen sänker sin vinstandel med någon procentenhet och till viss del genom skatter. På så sätt tar både arbetsgivare och arbetstagare ansvar för en hållbar och rättvis arbetsmarknad.

Tiden som politiskt begrepp har under alliansens tid vid makten reducerats till att handla om vilka tjänster du som individ kan köpa för att underlätta din vardag. Men inte är det väl RUT vi har be-hov av, det är väl tiden vi saknar? Det är därför högst relevant och nödvändigt för socialdemo-kratin att skapa en politik för att utjämna den ojämlika fördelningen av tid, makt och pengar.

Organiseringsgraden i partierna har haft en negativ utveckling över tid, likaså delaktighet i föreningslivet. När tid ses som hårdvaluta tvingas människor prioritera det som anses allra mest nödvändigt. På sikt riskerar det att skapa ett demokratiskt underskott då arbetstagare inte har tid att prioritera partimöte, fackmöte, studiecirklar eller föreläsningar. Då skapas en makthierarki som går långt utanför arbetets ramar kring vilka som kan ta del av bildande och kulturella värden och de som inte kan det.

Många av de idag missbrukade arbetsformerna (timanställning och allmän visstid) omöjliggör planering av tid, såväl som privatliv och ekonomi. Att det finns en hel grupp på arbetsmarknaden som inte har möjlighet att äga sin egen tid är oacceptabelt. Denna grupp utgörs till största del av unga kvinnor.

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti som strävar efter jämställdhet och jämlikhet. Idag är det främst de kvinnodominerade yrkesgrupperna som dubbelbestraffas med låga löner, oregel-bundna tider och hårt kroppsarbete. Att förkorta arbetstiden är en feministisk reform lika mycket som det är en reform som tjänar ett större samhällsekonomiskt värde.

Det finns flera studier och pilotprojekt som visat på flera positiva effekter av en generell arbets-tidsförkortning såsom:

Lägre sjukskrivningstal

Bättre upplevd hälsa

Fler skulle orka arbeta till pension

Lägre arbetslöshet genom fler arbetstillfällen

Rättvisare fördelning av arbetade timmar

Kvinnor och män får samma möjligheter och villkor i arbetslivet vilket ger större möjlighet till jämställdhet även utanför arbetet

Fler får ork och tid att kunna välja att delta i samhälle och eller föreningar

Arbetarrörelsen måste återföra tid som ett maktbegrepp, både i förhållande till vårt arbete och i en vidare demokratisk mening. Att förändra samhällets reproducerande och orättvisa strukturer kräver en omfördelningspolitik som tar hänsyn till både makt, tid och kapital. Det finns således flera perspektiv utifrån vilka vi kan hävda att tiden för ytterligare en arbetstidsförkortningsreform är både nödvändig och fullt möjlig.

Mot bakgrund av ovanstående yrkas:

att Socialdemokraterna verkar för att till år 2020 införa 35 timmars arbetsvecka med bibehållen lön,

att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2015 och till partikongressen 2015.

Malmö arbetarekommuns styrelse

Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Joakim Sandell, Ordförande

20

För att nå målet med 6 timmars arbetsdag, kan det vara bra att ta det i etapper. Börja med att införa 7 timmars arbetsdag.

Arbetslivet idag på flertalet arbetsplatser är stressigt och med hög arbetsbelastning. Även de som är arbetslösa upplever en otillfredsställande situation med utanförskap och sämre ekonomi. Där-för är en arbetsförkortning en viktig reform för ett hållbart samhälle.

När båda föräldrarna arbetar 40 timmarsvecka och även har resväg är inte 50 timmars vistelse på förskolan ovanligt. Det är påfrestande för barnen, med högt tempo och många intryck under en lång dag. Att få mer tid tillsammans med sina föräldrar som då är mindre trötta är en vinst för hela familjen.

Med bakgrund av ovanstående föreslår jag att Socialdemokraterna i Skåne verkar för:

att heltidsmåttet skall vara 35 timmars arbetsvecka i ett första steg,

att heltidsmåttet skall vara 30 timmars arbetsvecka i ett andra steg,

att motionen översänds till riksdagsgruppen för handläggning.

Ingela Stefansson

Båstads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Göran Klang Ordförande

Semesterlag (1977:480)

4 § En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar.

Under semesterledighet ska arbetstagaren ha semesterlön, om sådan har tjänats in enligt 7 §. Lag (2009:1439).

Enligt nuvarande semesterlag, så har arbetstagare rätt till 25 dagars semester.

Då kraven har ökat på arbetstagarna på arbetsplatserna, borde en sjätte semestervecka införas dvs. samman lagd semester på 30 dagar om året. Utökade semesterdagar i lag skulle även kunna generera i fler arbetstillfällen.

Jag yrkar på:

att antalet semester dagar utökas med 5 dagar dvs till 30 dagar/år,

att Båstads arbetarkommun antar motionen som sin egen,

att distriktkongressen ställer sig bakom motionen,

att Skånes partidistrikt översänder motionen till riksdagsgruppen för handläggning.

Niclas Svanberg

21


Byggnadsarbetareförbundet har sedan en tid drivit Huvudentreprenörs ansvar som fråga i sina olika kollektivavtal och detta är absolut till en stor del en avtalsfråga men att lagstifta om ett huvudansvar är ett måste för att få rätt på det missbruk som i dag används av oseriösa arbets-givare som med hjälp av att ta in svart arbetskraft eller företag utan kollektivavtal pressar ner lönerna. Det bildas också en socialdumpning efter som att det bildas en negativ spiral för arbetstagarna när företagare måste konturerar mot företag som inte bryr sig om humana arbets-villkor och de villkor som i stort används på den svenska arbetsmarknaden.

Huvudansvaret fungerar på det sätt att det företag som är ansvarig och har hand produktionen också ansvara för alla de företag som de har under sig i samma produktion alltså. Om jag har en fabrik som tillverkar tändstickor och jag behöver extra personal och väljer att ta in x antal per-soner så ska jag också som ägare av produktionen ha ansvar för att dessa personer jobbar för samma villkor som alla andra anställda på företaget.

Det görs möjlig genom att uppfölja upp huvudentreprenören på så sätt att den lokala fack-klubben ska kunna begära in uppgifter om att detta följs görs det inte. Så ska ärendet lyftas och företaget blir ersättningsskyldigt.

Yrkande:

att SAP i Skåne antar motionen och arbetar för en lagstiftning av huvudentreprenörs ansvaret,

att motionen skickas vidare till socialdemokraternas riksdagsgrupp för behandling.

Filip Rahim Hansson

Ängelholms arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Christer Hansson Ordförande

På följande sida http://www.lo.se/start/politiska_sakfragor/politiska_krav_i_korthet/internationell_solidaritet

finns detta att läsa

LO arbetar för en värld med fria, demokratiska och starka fackföreningar där nationella och internationella regelverk garanterar arbetstagarnas grundläggande fackliga, och andra mänskliga rättigheter, såväl i arbetslivet som i samhället i övrigt. Inom Internationella Fackliga Samorga-nisationen, IFS, samarbetar LO med andra fackliga organisationer i hela världen för att minska risken att arbetare ställs mot varandra. IFS första prioritet är att bygga löntagarnas styrka genom facklig organisering.

Arbetet med att ge globaliseringen en social dimension, som innefattar respekten för mänskliga rättigheter i arbetslivet, är prioriterat. Det fackliga utvecklingssamarbetet, där LO och LO-förbunden stödjer uppbyggnad av fria fackföreningar i andra länder, är en viktig del i det arbetet. Andra viktiga delar är att sluta internationella ramavtal med svenska företag och att påverka

22

politiker i alla länder att stå upp för mänskliga rättigheter i arbetslivet. LO arbetar också med att påverka företag att respektera de mänskliga rättigheterna i arbetslivet genom att använda löntagarnas eget pensionskapital som påtryckningsmedel.

Yrkande:

att Socialdemokraterna i Skåne ställer sig bakom Los förslag och verkar för driva frågorna i Socialdemokraterna,

att Socialdemokraterna driver följande frågor.

De grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet, så som de uttrycks i kärnkonventionerna från FNs arbetsmarknadsorganisation ILO måste undertecknas, respekteras och främjas i alla länder.

Fackliga organisationer måste få rätt att vid en konflikt kunna stödja arbetskamrater i andra länder genom att vidta sympatiåtgärder över nationsgränserna.

Sverige och andra länder måste skriva på ILOs konvention nummer 189 om hushållsanställdas rättigheter samt konvention nummer 94 om rätten att kräva att varor och tjänster som köps av stat, kommun och landsting är producerade på ett sätt som inte kränker mänskliga rättigheter i arbetslivet.

att SAP i Skåne skickar motionen vidare till partikongressen,

att SAP utreder om möjlighet till internationella kollektivavtal för att kunna stärka arbetare i andra länder med sämre rättigheter än Sverige.

Filip Rahim Hansson


Arbetslösheten är skyhög. Unga växer upp med arbetslösa föräldrar. Unga som inte har en endaste bekant som är inne i arbetsmarknaden. Kroppar slits ut före 50 i vårdyrken. Och så talar de om att höja pensionsåldern? Lönen sätts av arbetsgivaren, för unga är det ofta provisions-baserat. Arbetstiden inte alltid reglerad. Kollektivavtalet blir alltmer okänt, obetald SMS-jour är vardagsmat. Längre provanställningar, staplade visstider hindrar människor ifrån att planera sina liv. Många medmänniskor står vid sidan av arbetsmarknaden redo att ta ett jobb för sämre villkor. Sjuka får inte vara konvalescenter utan ska ut och söka jobb som inte finns. Arbetslösa får göra obetalda skitjobb men förbli arbetslösa. Det facklig löftet är undergrävt. En spiral nedåt på löner och villkor. Men vem vill och vågar, ta tag i arbetslivets fel och brister när ingen vet om någon är kvar på jobbet om en vecka?

Vi lever i ett samhälle som konstitueras av dess marknader. Bostadsmarknad, arbetsmarknad, finansmarknad, varumarknad och så vidare. Saker flödar inte dit de ska om det inte vore för värdet de betingar. Arbetsgivarna köper vårt arbete därför att det genererar vinst åt dem – i form av arbete vi utför men inte får ta del av. Detta nyss nämnda faktum är grundrelationen i ekonomin – vårt arbete å ena sidan och kapitalet å andra. Denna relation, vi kallar klassamhället, är så pass distinkt att den skapar sig ett helt samhälle som passar den. Och en ideologi som berät-tigar den. Denna ideologin, som rått sen industriella revolutionen, kan benämnas arbetslinjen.

23

1919 strejkade vi oss till rätten till åtta timmars arbetsdag. Sedan dess har produktiviteten ökat mångdubbelt. Har arbetsdagen blivit kortare eller mer skonsam? Åttatimmarsdagen är idag kraf-tigt undergrävd och följs till stor del inte. En del arbetsuppgifter har mekaniserats och gjorts säkrare – men i gengäld är arbetena mer stressfyllda och arbetsuppgifterna enformiga. Och våra krav på arbetstidsförkortning hörsammas inte. När välfärdsstaten planade ut och sjönk ihop som samhällsbygge – vad tog vi ut vår ökade produktivitet i? Vi måste fråga oss, vart hamnade det värde vi producerade? I ökade vinster och klassklyftor såklart. Dessutom ska vi hålla skutan flyt-ande genom att konsumera allt det som fabrikerna spottar ut. Allt annat än konsumtionssamhället vore ofint. Att detta ekonomiska styrelseskick fortlöper, det står arbetslinjen som förklaring till.

Tänk om vi kunde organisera samhället utifrån våra gemensamma behov. Då upptäcker vi att även de mest grundläggande behoven kvarstår att uppfylla till och med i Sverige. Tak över huvudet. Mat på bordet. En gemenskap. Möjligheten att få skapa det en vill skapa och förkovra sig i det en vill förkovra sig i.

Vi fråga sätter arbetslinjen. Vi ifrågasätter hamsterhjulet. Vi ifrågasätter den karusell som vi driver med våra utslitna kroppar, söndertrasade psyken och undertryckta drömmar. Den karusellen som genererar vinst åt någon annan. Därför måste en arbetstidsförkortning till för att vi ska kunna avskaffa arbetslösheten. För att skjuta arbetslinjen i sank, för att vi ska orka leva och leva gott.

Undertecknade yrkar på:

att SAP verkar för införandet av 6 timmars arbetsdag,

att SAP driver en kampanj för 6 timmars arbetsdag,

att SAP verkar för 6 veckors semester,

att SAP verkar för ett starkare LAS,

att SAP i Skåne antar motionen som sin egen och skickar den till partikongressen,

att SAP verkar för att tillsvidareanställning ska vara den ända typ av anställnings form som ska existera,

att SAP verkar för att stärka studieledighetslagen och att den uppfylls.

Daniel Löfblad och Filip Rahim Hansson


Innan sommaren 2014 kunde man som flykting som fått permanent uppehållstillstånd ansöka om etableringsersättning och börja på Svenska För Invandrare (SFI) samt få en etableringslots sig tilldelad.

Under 2014 ändrade Migrationsverket på detta förfarande och kastade om i ansökningsförfaran-det. Nu måste man först ha fått tilldelat sig en bostad och därefter ansöka om etableringsersätt-ning, få en etableringslots tilldelad samt få möjlighet att studera svenska via SFI. Som det är nu så har vi gått in i en moment 22 situation som gör att vistelsen på flyktingförlägg-ningarna förlängs med en avsevärd tid.

Man kan med svårighet få en bostad om man inte kan uppvisa ett etableringsintyg från Arbets-förmedlingen och ett sådant kan man inte få om man inte har någon bostad. Man kan inte heller

24

få en etableringslots tilldelad och man kan inte påbörja sina studier i svenska som krävs för att man skall kunna komma ur bidragsberoendet och skaffa sig en egen existens i Sverige.

Ovanstående gör att personer som är klara för en etablering i samhället förblir passiva mottagare av stöd från Migrationsverket under en avsevärd längre tid än nödvändigt. Därför så hemställer vi att en återgång till tidigare ordning verkställes.

Därför yrkar jag att partidistriktet verkar för:

att när man har fått sitt permanenta uppehållstillstånd få möjlighet att få ett intyg om etableringsersättning så att man kan söka bostad med detta underlag,

att man kan få möjlighet att få tilldelat sig en etableringslots som då skall vara behjälplig med de problem och svårigheter som kan uppkomma när man som en ny medborgare skall bosätta sig,

att man snarast kan få möjlighet att påbörja sina studier på Svenska för invandrare – SFI.

Inger Wennhall


Innan sommaren 2014 kunde man som flykting som fått permanent uppehållstillstånd ansöka om etableringsersättning och börja på Svenska För Invandrare (SFI) samt få en etableringslots sig tilldelad. Under 2014 ändrade Migrationsverket på detta förfarande och kastade om i ansökningsförfaran-det. Nu måste man först ha fått tilldelat sig en bostad och därefter ansöka om etableringsersätt-ning, få en etableringslots tilldelad samt få möjlighet att studera svenska via SFI. Som det är nu så har vi gått in i en moment 22 situation som gör att vistelsen på flyktingförlägg-ningarna förlängs med en avsevärd tid. Man kan med svårighet få en bostad om man inte kan uppvisa ett etableringsintyg från Arbetsförmedlingen och ett sådant kan man inte få om man inte har någon bostad. Man kan inte heller få en etableringslots tilldelad och man kan inte påbörja sina studier i svenska som krävs för att man skall kunna komma ur bidragsberoendet och skaffa sig en egen existens i Sverige.

Ovanstående gör att personer som är klara för en etablering i samhället förblir passiva mottagare av stöd från Migrationsverket under en avsevärd längre tid än nödvändigt

Därför så hemställer vi att en återgång till tidigare ordning verkställes.

Vi yrkar:

att när man har fått sitt permanenta uppehållstillstånd få möjlighet att få ett intyg om etableringsersättning så att man kan söka bostad med detta underlag,

att man kan få möjlighet att få tilldelat sig en etableringslots som då skall vara behjälplig med de problem och svårigheter som kan uppkomma när man som en ny medborgare skall bosätta sig,

att man snarast kan få möjlighet att påbörja sina studier på Svenska för invandrare – SFI.

Ingalill Bjartén

Simrishamns arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Karl-Erik Olsson Ordförande

25

Sverige tar idag emot många flyktingar som bland annat ger vårt land en kulturell förnyelse.

Därför föreslår jag:

att alla kommuner skall ta emot flyktingar,

att vi solidariskt tar ansvar för dessa människor som flyr för sina liv.

Arvo Hellman

Bjuvs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Martin Fridehjelm, Ordförande

Vart fjärde år väljer vi vem som ska representera oss i de olika beslutande organen. Det är en möjlighet och en rättighet som många människor i världen saknar och som många tar för given. Under valet 2010 arbetade jag som valarbetare och röstmottagare. Jag kunde iaktta på nära håll hur människor upplevde det som närmast festivalliknande att kunna få lämna sin röst. Man kunde känna både vikten och glädjen av att kunna få rösta och påverka. Men många i Sverige saknar den här fantastiska möjligheten. Anledningen är diskriminering.

De flesta med invandrarbakgrund kan söka medborgarskap efter fem år, medan de med somalisk eller afghansk måste vänta i mer än åtta år för att bli medborgare. Vad många inte förstår är vad medborgarskapet betyder för nysvenskar. För många är det första gången man känner sig accepterad – på riktigt. Nästan alla som har invandrat och blivit medborgare minns exakt vilken dag man blev medborgare och exakt vad man gjorde just den dagen då man fick beskedet – att man blivit medborgare.

Medborgarskap är enskilt det viktigaste redskapet för integration, efter språkkunskap och syssel-sättning. Varför ska man då beskära denna rättighet för alla som kommer från två specifika länder?

Migrationsverkets förklaring är att dessa människor inte kan "bevisa sin identitet" och därigenom saknar trovärdighet – trots att verket är den myndighet som är ansvarig för alla asylutredningar. Även om verkets kompetens om asylsökande har ökat, menar man att man egentligen inte tror på de beslut man själva har fattat. Finns det någon annan myndighet som skulle kunna agera på det sättet – att ifrågasätta sina egna beslut? Det är skandalöst – och dessutom hyckleri när svenska staten inför andra länder skryter om hur man hjälper somaliska och afghanska flyktingar, sam-tidigt som man inte vill erkänna dessa människors identiteter.

Sverige har en bra relation till den nya regeringen i Somalia. I april 2013 utsåg Sverige, som ett av de första EU-länderna, en ambassadör i Somalia, något vi inte haft sedan 1992. Varför accepterar man då inte dokument från denna regering?

Till och med i kärlek blir man diskriminerad. Man kan bli kär och gifta sig med vilken partner som helst utanför Sverige – utom någon från Somalia eller Afghanistan.

Medborgarskap är viktigt för integration, hälsa och självkänsla – och det är dessutom grundläggande för demokratin. När majoriteten kan bli svensk medborgare efter fem år, får en

26

person från Somalia eller Afghanistan vänta i hela åtta år. Det är orättvist och exkluderande, det är hög tid att den här särbehandlingen upphör. Vi måste behandla människor lika oavsett varifrån de kommer.

Därför kräver vi:

att principen fem års väntetid för att bli svensk medborgare ska gälla samtliga,

att Möllevångens S-förening tar motionen som sin egen och skickar den till Malmö arbetarekommuns representantskap,

att Malmö arbetarekommuns representantskap tar motionen som sin egen och skickar den till SAP Skånes distriktskongress,

att SAP Skånes distriktskongress tar motionen som sin egen och skickar den till den socialdemokratiska partistyrelsen och riksdagsgruppen.

Abdulkhadir Mohamed och Peter Johansson


I dagens globaliserade värld är den fria rörligheten inte alltid så självklar. Särskilt inte när Sverige varje dag utvisar människor och säger nej till att de ska få leva i och ta del av den fristad som vi i dag lever i när andra delar av världen brinner. Samtidigt kan vi själva i stort sätt åka till alla andra länder och vistas där och har inte alls lika svårt för att få arbetstillstånd och uppehållstillstånd i ett flertal länder.

Självklart är det inte bara att öppna allt och låta det urarta utan att möjliggöra en fri invandring kräver också att vårt samhälle har det sociala skyddsnät som krävs för att upprätthålla t.ex. de svenska arbetsmarknadsvillkoren.

Detta är självklart något som är möjligt att ha. Fri invandring leder till att inte bara krigsskadade och förtryckta får vår hjälp utan det bildas en större mångfald och på så vis en högre grad av variation av utbildning och kompetens som Sverige som samhälle har nytta av för att kunna fortsätta växa som välfärdsstat.

Det kommer också att frigöra resurser som vi i dag lägger på att utreda och tvista om i ärenden om uppehållstillstånd. Ärenden som vi i dag tar väldigt lång tid och gör att nyanlända direkt sätts i utanförskap i väntan på att få veta om de får stanna eller inte. Processen bör vara human och rättvis vilket den inte är idag! Det kan inte annat än att bli mycket dyrt för det svenska samhället att gång på gång vara tvungna att driva dessa ärenden och överklaganden.

Argumenten är många för fri invandring vi måste bara våga göra det och göra verklighet av drömmen om fri rörlighet. En rörlighet som inte bygger på utnyttjande av andras livssituationer som i dag eftersom politiken är borgerligt och liberalt präglat. Vi måste säkerställa den lägsta levnadsnivån i vårt samhälle och låta andra människor ta del av vårt välstånd. Dessutom, glöm inte att välstånd och köpkraft skapas främst av att människor som har råd att handla och att det finns gott om personer med pengar i fickan för att handla!

Vi ser också hur högern går längre och längre åt höger och visar sitt verkliga ansikte som inte är så vackert. De sätter både problemformuleringen med varför Sverige går åt en negativ riktig se bl.a. skolresultaten växande klyftor mellan rika och fattiga osv och dom sätter lösningen, invand-

27

ringens fel. På så viss kan man fortsätta med nedskärningar och samtidigt vinna röster på populism. Men när en politisk riktning glider i väg så startas mot reaktioner. Vi måste ta vara på de som vill och tror på en politik för underklassen och lyssna på dem. Vi behöver våga sätta agendan och lösningen på den värld som vi tror är möjlig den värld som skiljer sig från borgerlig-heten. Vi vill ha frihet i från förtryck och utsugning!

Därför yrkar jag:

att SAP i Skåne antar motionen,

att SAP skickar vidare motionen till parti kongressen,

att SAP verkar för fri invandring,

att alla som bor i Sverige får ta del av Sveriges välfärdssystem,

att alla som vill och bor i Sverige får lov att bli svenska medborgare.

Filip Rahim Hansson


28

Det finns de ungdomar som har svårt att välja rätt utbildning då de lämnar grundskolan för att gå sin gymnasieutbildning! Det borde därför finnas en möjlighet, för de som känner en osäkerhet, att under en termin prova på de program som är av intresse innan de blivande studenterna gör sitt definitiva val! På så sätt kan skolorna lättare fånga upp de studenter som behöver länge tid att göra ett programval som känns tillfredsställande.

Därför föreslår jag att vi socialdemokrater verkar för:

att det på varje gymnasieprogram i landet finns ett antal "prova-på platser", som är öppna under första terminen, för de studenter som känner en osäkerhet inför gymnasievalet,

att det i sökprocessen hos studie- och yrkesvägledaren kompletteras med denna valmöjlighet om behovet framkommer i samtal med elev.

Ann-Sofie Fridehjelm


Åtgärder som kan resultera i att färre elever byter linje under gymnasietiden krävs. Gymnasie-elever får välja gymnasieprogram i årskurs nio och ibland kan det val som gjordes under grund-skoletiden inte passa en enskild elev i ett senare skede under skolgången. Ofta måste elever gå om det första året i gymnasiet om elever känner att de valt fel program på ett gymnasium. Det resulterar i att elever avslutar sin gymnasieutbildning efter mer än tre års studier. Det innebär i sin tur att unga människor kommer ut i arbetslivet senare. Om en elev exempelvis valt ett samhälls-inriktat program och under gymnasietiden känner att denne vill bli läkare istället för samhälls-vetare, ska möjligheter kunna ges till den elev som är i behov av ytterligare kurser för att tillgodose sig den kunskap som behövs för att komma in på ett universitets läkarlinje eller motsvarande den kunskap som krävs för en högskoleutbildning. Om elever under den första terminen på sitt gymnasieprogram får möjlighet till att kunna samråda med skolan, via studie-vägledare, om att exempelvis kunna läsa fysik A på samma kommunala gymnasieskola eller en annan kommunal gymnasieskola som har denna kurs i sitt program, ska möjligheten ges för eleven att kunna läsa denna kurs. Då ska eleven kunna få läsa denna kurs under den kommande terminen, det vill säga efter det att samrådan har skett på skolan som kan erbjuda eleven den kurs som denne efterfrågar. För att bli läkare krävs ytterligare ämnen än de som exempelvis ges på ett samhällsvetenskapligt program. Därför bör vi möjliggöra för elever att kunna läsa högst 2 kurser per termin under gymnasietiden på en annan kommunal gymnasieskola(i kommunen) för att vissa gymnasieprogram exempelvis inte har en viss fysik- eller språkkurs. Det kräver då att de kommu-nala gymnasieskolorna samverkar mer för elevens bästa.


29

att kommunala gymnasieskolor i Skåne ska samverka för att ge gymnasieelever den kunskap som krävs för att kunna studera på högre lärosäten utifrån elevers behov för att minska linjebyten mel-lan gymnasieprogram,

att gymnasieelever ska kunna få möjligheten till att studera högst 2 kurser per termin på annat gymnasieprogram än det som eleven är inskriven på,

att Socialdemokraterna aktivt ska arbeta för att alla arbetarekommuner i Skåne ska verka för att sina kommunala gymnasieskolor ska ge gymnasieelever den kunskap som krävs för att kunna studera på högre lärosäten utifrån elevers behov för att minska linjebyten mellan gymnasie-program,

att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Skånes Socialdemokratiska partidistrikts årskongress.

Kvinnoklubben Avantgarde


Enligt mig så förefaller hon ha vissa psykiska problem, kvinnan är mytoman, det förefaller snarare som det är han som är offret. Yttranden kommer från ett polisregister som polisen i Södertörn har upprättat. Polisen säger själva att syftet med registeret var att samla in fakta för att skydda de våldsutsatta kvinnorna och att de har haft tillstånd för att upprätta registret. Under SVT granskning visar det sig dock att något tillstånd för att upprätta ett register över miss-handlade kvinnor aldrig funnits, däremot har ett tillstånd utfärdas för att kartlägga män som misshandlar kvinnor, ett tillstånd som dessutom hade mist sin giltighet.

Tyvärr är det ingen nyhet att det är kvinnan som misstänkliggörs när hon gör en polisanmälan mot sin misshandlande partner, som oftast är en man. Attityder om vem som är trovärdig följer en sorglig ideologi som tycks bygga på att den som är mest samlad och upplevs mest rationell är även den part som närmast representerar sanningen. Inget kunde vara mer missledande. Vi vet både genom forskning och genom erfarenhet att kvinnor som misshandlas sällan visar sig samlade och rationella när de tagit modet till sig för att anmäla det brott som begåtts mot dem. Med andra ord förbises kvinnors hälsa eftersom de normgivande förväntningar som finns sällan representerar verkligenheten. De yrkesgrupper som möter våldsutsatta har också dåligt med förkunskaper när de tillträder sitt yrke vilket också bidrar till kvinnors ohälsa och att våld i nära relationer inte upptäcks eller avfärdas.

År 2012 anmäldes 27 100 fall av misshandel av kvinnor enligt brottsförebyggande rådet. Mörker-talet vad det beträffar våld i nära relationer är dock stort och Socialstyrelsen uppskattar att minst 75 000 kvinnor per år utsätt för partnervåld. Idag ser vi att benägenheten till att anmäla har höjts generellt och en av de regioner där flest anmälningar görs är Skåne. Det är positiva nyheter. Tyvärr finns det fortfarande ett utbrett misstroende bland de kvinnor som utsätts för våld gentemot auktoriteter och de myndigheter som har uppdraget att hjälpa dem. Vi behöver därför satsa på att komplettera utbildningen inom en rad områden så även kunskapen om hur våld manifesteras hos den enskilda kvinnan nås. De utbildningar vi tänker oss i ett inledningsskede är socionomutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och polis högskolan. Självklart behöver även den personal som redan arbetar inom nämnda verksamheter få möjlighet till att öka sin kunskap om mäns våld mot kvinnor.

30

Vi yrkar på:

att arbetarekommunen i Helsingborg antar motionen som sin egen och vidarebefordrar den till vår riksdagsgrupp,

att Distriktkongressen verkar för att komplettera socionomutbildningen, sjuksköterskeut-bildningen och polis högskolan med kunskaper om våld i nära relationer så det blir ett obligatoriskt ämne i grundutbildningen,

att personal som möter våldsutsatta och våldsutövare inom socialtjänsten, vården och polis-myndigheten fortbildas inom området.

Ingela Andersson, Inger Nilsson, Tonka Frodlund och Åsa Holmqvist

Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Tonka Frodlund Ordförande

Sedan något år har vi genom en karriärreform (SFS 2013:70) fått Förstelärare och Lektorer i svensk skola. Vikten av att ge lärare möjlighet till karriär kan - för yrkets framtida attraktivitet och status - inte underskattas. Tyvärr var denna reform ytterligare en i raden av björklundska reformer som genomfördes alldeles för fort. På grund av detta finns det en del saker som inom snar framtid bör ses över. Denna motion fokuserar på Förstelärarna.

För det första upplever jag att staten har lämnat över alldeles för mycket ansvar till huvudmännen. Många huvudmän har sedan lämnat över alldeles för mycket ansvar till enskilda rektorer.

För att bli Förstelärare krävs följande:

”• är legitimerad lärare

• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet

• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen

• även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.” (http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/karriartjanster-for-larare)

Processen med att välja ut Förstelärare ser väldigt olika ut hos olika huvudmän. Vissa använder sig av meriteringsföretag som får stort inflytande medan andra låter enskilda rektorer få det största inflytandet. Hur skall rekryteringsprocessen se ut så att resultatet blir så bra som möjligt? Dags för en analys och eventuellt nya riktlinjer!

För det andra är uppgifterna som en Förstelärare kan få är väldigt skiftande, men i promemorian U2012/4904/S lämnades en rad förslag på arbetsuppgifter:

”• ansvara för introduktionen av nyanställda lärare

• coacha andra lärare

• initiera pedagogiska samtal

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/karriartjanster-for-larare


31

• initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen

• vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen

• ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU)

• vara huvudansvarig för ett ämne” (1 http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/karriartjanster-for-larare)

Det är många viktiga och bra arbetsuppgifter, men jag anser att man måste trycka extra på den fjärde punkten ” initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen”. Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är mycket viktigt för den svenska skolans utveckling. Det borde givetvis vara så att Förstelärarnas främsta fokus, genom sin bedömda kompetens och förmåga, skall vara att gå i bräschen för att leda utvecklingsarbetet på skolorna och i kommuner-na. Allt för många Förstelärare har av olika anledningar inte fått detta uppdrag (http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/05/21/okad-arbetsborda-tva-tre-forstelarare) alternativt inte velat ta det på sig.

För det tredje så måste Förstelärarna ges en chans att bidra till utveckling av verksamheten. Då måste de ges goda förutsättningar till detta. Att bli utnämnd till Förstelärare skall inte per automatik innebära en ökad arbetsbelastning. Det skall givetvis innebära att Försteläraren ges tillräckligt med tid samt att en omfördelning av arbetsuppgifter inom respektive skola och/eller huvudman sker. Så är inte alltid fallet. Dags att se över förutsättningarna för Förstelärarna.

Med anledning av mitt resonemang kring vad jag anser att en Förstelärares huvudsakliga arbetsuppgifter (förutom undervisning) skall riktas in på, föreslår jag att ”titeln” Förstelärare ersätts med Utvecklingslärare. Dessutom är det en markering att det inte handlar om att rangordna lärare utan att fokus skall ligga på att bidra till utveckling genom god kompetens och förmåga. Såväl SKL som Lärarförbundet har förordat titeln Utvecklingslärare.

Som ett led i att förbättra läraryrkets attraktivitet och status samt förbättra resultaten i svensk skola yrkar jag därför:

att rekryteringsprocessen av Förstelärare (Utvecklingslärare) analyseras och kvalitetssäkras,

att Förstelärarnas (Utvecklingslärarnas) uppdrag förtydligas och att fokus (förutom undervisning) ligger mer på att initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen,

att Förstelärarna (Utvecklingslärarna) ges goda förutsättningar till sitt uppdrag,

att titeln Förstelärare ersätts med titeln Utvecklingslärare,

att Adolfsbergs Socialdemokratiska förening antar motionen som sin egen och översänder den till Helsingborgs Arbetarekommun,

att Helsingborgs arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till de skånska socialdemokraternas distriktskongress,

att Socialdemokraterna i Skåne sänder motionen vidare till den skånska socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Björn Hartsmar




http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/05/21/okad-arbetsborda-tva-tre-forstelarare

32

Var någonstans i världen förutom i Sverige setts barn och ungdomarnas framtid på spel på ett motsvarande sett som i den svenska skolan?

Det är inte konstigt att friskolereformen har sina avarter! "Barnsjukdomar" hör alltid till nya branscher och verksamheter. Därför har samhällen infört regler för hur näringslivet ska fungera. Statliga regleringar är inget ont i sig. Västvärlden har mycket att tacka statliga regleringar för sitt välstånd. Vi ser nu en ny och kapitalstark bransch får breda ut sig ohämmat i Sverige. Det svenska skolväsendet riskerar raseras i grunden.

Marknadsföringen av de olika skolorna är ett resursslöseri. Det ökade och ibland främmande erbjudandena som gymnasieelever numera får välja bland leder inte till bättre studieresultat. Forskningen inom pedagogisk håller inte jämna steg med marknadsföringen. För inte så länge sedan kom den första utförliga utvärderingen av IT i nordiska skolor. Slutsatsen är att IT som i sig inneburit en samhällsrevolution i storlek med industrirevolutionen fram tills nu gett få kon-kreta resultat (förutom lärarnas positiva uppfattning).

Gymnasieskolorna försöker överträffa varandra i kampen att locka till sig eleverna i sin marknadsföring trots bristande forskning. Vi bör fråga oss varifrån pengarna tas för att erbjuda en bärbar dator till varje elev. Skulle inte de miljarder som går till reklambranschen inte kunna tas tillvara bättre i undervisningen och i lärarutbildningen.

Friskolorna riskerar att fortsatt försämra lärarnas arbetsvillkor. Lärarnas yrkesstatus sjunker ständigt i Sverige. Det hotar i längden elevernas studieresultat. Sveriges konkurrenskraft i världen kommer at försämras.

De ekonomiska nedskärningar på skolor där inte klasstorleken eller skollokalerna kan utökas är att gradvis öka lärarnas undervisningsskyldighet i förhållande till den arbetstid som ägnas åt planering, utvärdering, samarbete och ledighet. De stora friskoleföretagen vaga hängavtal med fackförbunden är förebilden. Arbetsvillkoren för lärarna har därmed orsakat radikala för-ändringar.

Det finns vanligtvis ingen avtalsreglerad uppdelning av lärarnas arbetstid i undervisningstid och tid för planering/bedömning. Teoretiskt kan en lärare tillbringa 42,5 timmar i veckan i direkt kontakt med eleverna. Lunch- och kafferaster har lärarna oftast tillsammans med eleverna eftersom det inte finns några personalrum. Ofta är lärarna tillsammans med eleverna över 30 timmar och ytterligare några timmar i konferenser med kolleger. Drygt en timme om dagen blir över till planering. Viss tid måste även ägnas åt övrig administration. Lärare på friskolor arbetar i många fall flera veckor mer per år i jämförelse med kommunalanställda lärare med ferietjänst.

Friskolföretag har därmed en betydande ekonomisk fördel i konkurrens med det kommunala skolväsendet. Personalnedskärningar är det enda egentliga sättet att sänka kostnader inom skolan. Personalkostnader kan hållas nere genom betydligt mindre administrativ personal på friskolor. Viktiga funktioner sköts istället av friskoleföretagens huvudkontor.

Hur ser affärsmodellen ut för ett friskoleföretag? De tänker långsiktigt. Ett stort friskolföretag behöver inte ha stora vinstmarginaler som mål. Skolan är Sveriges största samhällsinrättning. En liten andel kan på lång sikt innebära stora intäkter.

De borgerliga politikerna ser hos friskoleföretagen möjligheten att långsiktigt sänka personal-kostnader i kommunala skolor. I konkurrensen kommer skolor i ytterområden att fortsätta förlora elever till friskolorna och i värsta fall stängas eller tas över av friskolor. De attraktiva innerstadsskolorna, vars mycket kvalificerade personal och positiva urval av elever garanterar en

33

kraftig konkurrens mot friskolorna, blir arenan där lärarnas framtida arbetsvillkor kommer att avgöras.

Borgerliga skolpolitikers långsiktiga tänkande gäller hur man kan jämna ut arbetsvillkoren mellan kommunalanställda och friskolornas personal. Lärarfackens inflytande kommer att minska. Lärarna kommer att arbeta flera timmar i veckan i klassrummet.

Friskoleföretagens höga personalomsättning ignoreras i det långsiktiga tänkandet. Risken för utbrändhet hos en lärarkår vars uppfostransansvar bara växer för varje generation av barn som anländer till skolan tar de inte hänsyn till. Hänsyn tar man inte till att vissa kommunala innerstadsskolor är inrymda i över hundra år gammal byggnader. Rent fysiskt begränsas de pedagogiska innovationer som kan införas i skollokalerna.

Barn och ungdomar behöver en långt mer kvalitativ utbildning än exempelvis 50-talisterna någonsin fått. Framtida utmaningar förutsätter en intensiv pedagogisk utveckling hos det kommunala skolväsendet. Det är något som friskolereformen var tänkt att påbörja.

Skolpolitikernas långsiktighet begränsar sig till ekonomi och ideologi. Offentliga kostnaderna ska minskas och skattemedel ska gå till privata friskoleföretag. Löftet om att stimulera pedagogisk utveckling och kraftigt förbättra Sveriges skolor genom friskolereformen har gått förlorad.

Vi ser en ny bransch i näringslivet växa fram. Den granskas inte tillräckligt. Kommer de stora friskolornas affärskoncept att hålla långsiktigt? Hur kommer en fortsatt försämring av lärarnas arbetsvillkor att påverka elevernas studieresultat. Var någonstans i världen förutom i Sverige setts barn och ungdomarnas framtid på spel på ett motsvarande sett som i den svenska skolan.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:

att marknadsföringen av skolor ska regleras i andel av skolpengen och utformning,

att lärarnas yrkesstatus ska höjas med likvärdiga löner och arbetsvillkor, som i våra konkurrent-länder,

att Sveriges skolor ska stimuleras i sin pedagogiska utveckling, som det var meningen att fri-skolereformen skulle förbättra,

att skolan ska kvalitetssäkras med behöriga lärare,

att skolans verksamhet och kvalitet ska kontrolleras genom ett statligt huvudmannaskap.

Stefan A. Johansson

Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Tonka Frodlund Ordförande

För att garantera en nationell likvärdighet bör det tillsättas en utredning med uppdrag att granska vilka effekter som kommunaliseringen och friskolereformen fört med sig. Förslag bör läggas på ett återförande av huvudmannaskapet över den kommunala skolan till staten. Ett nytt statligt finansieringssystem för de fristående skolorna bör även presenteras.

34

Idag ges alla elever inte samma chans till en likvärdig utbildning. Kvaliteten inom utbildnings-systemet skulle förbättras om statens ansvar för skolan skulle öka. Det finns ett starkt stöd för ett ändrat huvudmannaskap för skolan bland elever, föräldrar och lärare.

Den dåvarande skolministern Göran Persson hävdade inför kommunaliseringen av skolan att "framtiden ligger i kommunerna". Reformen drevs igenom trots hårt motstånd. I Göran Perssons bok "Min väg, mina val", skriver han att "Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem en högre status i förhållande till andra kommunanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt." 17 år senare kan vi konstatera att både lärarna och eleverna har drabbats negativt av det kommunala huvudmannaskapet.

Skolan är en offentligt finansierad verksamhet. Används våra skattemedel verkligen på ett an-svarsfullt sätt i den kommunala skolan. Den kommunala skolan utvecklas inte. Kommunerna verkar i sin iver att vara huvudmän ha kommit till insikt om skolans komplexa uppdrag. Kommunerna verkar själva ifrågasätta sitt huvudmannaskap. Det är med anledning av väl motiverat med en utvärdering.

Jag har försökt att finna fördelar med det kommunala huvudmannaskapet. Jag tvingas tyvärr konstatera att skolan är mindre likvärdig nu än före kommunaliseringen. Eleverna är de som har förlorat mest på kommunaliseringen. Den svenska staten behöver ha en tydligare kontroll över skolan utan att gå via ett flertal "mellanhänder".Lärarnas och skolans uppdrag försköts vid kommunaliseringen Fokus flyttades från undervisning till betoning på omsorg och fostran. Tv-serien "Klass 9A" visar på ett tydligt och bra sätt betydelsen av en skola med fokus på kunskap och där lärarna Har tid och engagemang för varje elev.

De skolor som lyckas med sitt kunskapsuppdrag lyckas även i stor utsträckning med sitt sociala uppdrag. Prioritera kunskapsuppdraget i skolan. Det bör få stor betydelse när ny lärarutbildning, ny skollag, nya läroplaner och kursplaner utformas.

Organisatoriskt har kommunaliseringen tillsammans med friskolereformen fått flera oönskade konsekvenser. Delar av skolverksamheten i många kommuner har lagts ut på privata huvudmän av skäl som kan hänföras till ideologi, ointresse och ekonomiska besparingar. Ofta har det varit en kombination av dem. Det har skett genom entreprenader, avknoppningar eller regelrätta friskolebildningar. Olika typer av hybridverksamheter förekommer dessutom.

Lärartätheten är på samma nivå i dag som 1993 trots ett omfattande resurstillskott från staten. Elever med särskilda behov har fått svårare att få stöd. Det har skett en kraftig försämring av arbetsmiljön för både lärare och elever har kraftigt försämrats. Tillgången på kvalitativ fort-bildning har kraftigt försämrats. Arbetsbelastningen har ökat.

Andelen obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan har ökat mycket sedan kommun-aliseringen och friskolereformen. Det är nu mindre än 50 procent av lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan som har tillräcklig utbildning i de ämnen och för de årskurser de bedriver undervisning. Någonting måste göras för att förbättra förutsättningarna för både lärare och elever. Svenska elever måste garanteras en likvärdig skola av allra högsta kvalitet. Det måste löna sig för en lärare att vara akademiskt högutbildad. Lärare ska inte jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning. En lärares utbildning och arbets-uppgifter ska värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke. Lärarutbildningen kan inte konkurrera om studenterna med de bästa betygen.

Det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bör vara statens uppgift. Det finns ingen annan väg att gå för att förbättra likvärdigheten för eleverna och arbetsvillkoren för lärarna.

35


att obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan ska förbjudas,

att lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan ska ha tillräcklig utbildning i de ämnen och för de årskurser de bedriver undervisning,

att elever ska garanteras en likvärdig skola av allra högsta kvalitet,

att det ska löna sig för en lärare att vara akademiskt högutbildad,

att lärare ska inte jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning,

att en lärares utbildning och arbetsuppgifter ska värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke,

att Lärarutbildningen ska kunna konkurrera om studenterna med de bästa betygen,

att det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bör vara statens uppgift,

att likvärdigheten för eleverna ska förbättras och arbetsvillkoren för lärarna.

Stefan A. Johansson


Välfärd och välstånd tas för givet i Sverige. Utan tillväxt finns inget utrymme för välstånd. Till-växten är i sin tur beroende av att svenskt näringsliv har tillgång till rätt kompetens. Här spelar utbildningssystemet en viktig roll.

Gymnasieskolan måste lyckas väsentligt mycket bättre än i dag med att förbereda eleverna för den framtida arbetsmarknaden. Det gäller både de elever som skall fortsätta sina studier i hög-skolan och de elever som går till ett arbete efter gymnasieskolan. Tonvikt måste läggas på kunskap och kvalitet. Goda intentioner räcker inte. Det krävs också handling och resultat. Gymnasieskolan måste satsa på yrkesutbildningen, göra det lönsamt för eleverna att läsa mer krävande kurser och höja statusen på utbildningar som leder till jobb.

Mer tid för yrkesämnen i gymnasieskolan behövs om yrkesutbildningen skall kunna möta före-tagens behov. Eleverna måste få en utbildning som kan mäta sig med den i andra länder. Det måste "löna sig" för eleverna att satsa på mer krävande kurser i till exempel språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Då skulle fler elever välja att fördjupa sina kunskaper i ämnen de är intresserade av i stället för att välja enklare kurser för att förbättra sitt genomsnittsbetyg.

Vi måste höja statusen på utbildningar som leder till jobb. Utvecklingsprojekt för att stimulera kvalitet och status i gymnasieskolans program behöver snarast komma igång. Det handlar om program, som har svårigheter att rekrytera elever, men som är efterfrågade av näringslivet. Viktigt är också att utveckla nya utbildningar, till exempel inom tjänstesektorn.

36

En viktig fråga för företagen är yrkesutbildningens kvalitet. Eleverna måste få sådana kunskaper att de blir intressanta att anställa och satsa på i företagen. Många elever kommer också att välja att bli entreprenörer och företagare.

Vi måste skapa attraktiva lärlingsutbildningar. Företag kan inte medverka i lärlingsutbildning utan att få betalt för sin insats. Utbildning kostar, oavsett om den äger rum i skola eller på en arbetsplats.

Varje utbildningsnivå måste ta ansvar för att elever klarar sin utbildning. Behörighetsregler är en viktig signal till både grundskolan och eleverna. Kravlöshet vinner ingen på. Kvaliteten och relevansen i utbildningen behöver förbättras. Många av skolans personal tycker sig jobba i mot-vind. Förbättrad politisk insikt och beslutskraft kan förändra förutsättningarna för skolan. En offensiv utbildningspolitik är nödvändig för ett växande Sverige.


att Gymnasieskolan måste satsa mer på yrkesutbildning,

att det ska göras lönsamt för eleverna att läsa mer krävande kurser och höja statusen på utbildningar som leder till jobb,

att lärlingsutbildningar ska finansieras av staten och inte på bekostnad av företagen,

att varje utbildningsnivå måste ta ansvar för att elever klarar sin utbildning,

att behörighetsregler ska införas, det är en viktig signal till både grundskolan och eleverna.

Stefan A. Johansson


Den obligatoriska skolan (grundskolan) ska vara avgiftsfri och tillgänglig utan kostnad för de elever som går där. Vi kan konstatera att det idag ställs krav på föräldrarna att ställa upp med frukt och liknande varje dag då eleverna är i skolan. Detta gäller även barn i förskoleklasserna. Det finns flera exempel på tillfällen då föräldrar inte ser sig att ha råd att bidra med detta. Vi anser att detta är angeläget att justera så att skolan verkligen blir avgiftsfri och att det inte kan förväntas att föräldrarna ska ha råd att skicka med till exempel frukt med barnen varje dag.

Vi yrkar därför följande:

att distriktsstyrelsen för upp frågan om avgiftsfri skola till partistyrelsen,

att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att undersöka hur spritt detta krav på föräldrarna är i de Skånska kommunerna,

att distriktsstyrelsen uppmanar de socialdemokratiska arbetarekommunerna att lokalt verka för en avgiftsfri skola i samtliga Skånska kommuner.

Anette Hallberg och Claes Hallberg

Svalövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Anders Svärd Ordförande

37

År 2011 klubbades den nya läroplanen för gymnasieskolan igenom utav dåvarande högerregering. Själva läroplanen, samt högerns skol- och utbildningspolitik i stort, har därefter ständigt kriti-serats av såväl elever och lärare som politiker och andra personer med någon som helst erfaren-het av skolans värld. En förändring bland många i den nya läroplanen är utformandet av gymna-sieskolans olika program. Kurser i ämnet naturkunskap, som tidigare har ingått i samtliga gymnasieprogram, har nu i och med den nya läroplanen strukits från det naturvetenskapliga programmet (NA) och från teknikprogrammet (TE).

Kurser i ämnet naturkunskap syftar bland annat till att väva samman teori och kunskap från ämnena Kemi, Fysik och Biologi. Tillsammans med inslag från samhällsvetenskapen och elevernas egna erfarenheter kan en tydlig vardagsanknytning skapas, vilket enligt forskning underlättar inlärande av dessa, av eleverna ofta uppfattade som, komplexa naturorienterande ämne. Naturkunskapen syftar till att ge eleverna möjlighet att genom förvärvade kunskaper ta ställning i aktuella samhällsfrågor med anknytning till naturvetenskapen, att stärka elevernas förmåga till kritiskt tänkande med handlingskompetenta val till följd och inte minst att öka elevernas medvetenhet och förståelse för en av vår tids största utmaningar i miljöfrågorna.

Skolverket skriver följande i ämnesplanen för Naturkunskap:

”Utifrån aktuella frågeställningar och företeelser ska undervisningen ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga kunskaper och arbetsmetoder. Det betyder att samtidigt som undervisningen ska behandla olika innehåll som till exempel miljö- och klimatfrågor, jordens resursfördelning, kretslopp, hälsa eller genmodifiering ska den också påvisa hur dessa frågor kan hanteras utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid.”

På naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ska ovanstående, enligt läroplanen, vävas in i övrigt naturorienterande undervisning. Dock, risken finns att samhällsaspekten och fokus på förbättrande av handlingskompetens och medvetenhet kommer i skuggan av de tre ämnenas massiva teoristoff. Därför ställer sig motionären sig frågan vilka konsekvenser ovan beskriven förändring har för elevers inlärande och förståelse för de naturorienterande gymnasieämnena, dels kortsiktigt men framför allt långsiktigt.

Med anledning av ovanstående yrkas:

att Skånedistriktet verkar för att en utredning initieras beträffande både kort- och långsiktiga konsekvenser för borttagande av kurser i Naturkunskap på de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen,

att distriktskongressen bifaller motionen och sänder den jämte distriktsstyrelsens utlåtande till riksdagsgruppen för vidare hantering.

Henrik Andersson

Hörby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Lena Rosvall Ordförande

38

I dagens skola finns det en stor andel barn och ungdomar med olika slags funktionsnedsättningar. Det kan vara allt från rent fysiska nedsättningar till exempelvis dyslexi och dyskalkyli. Bland de elever som av olika anledningar inte når upp till av läroplanen dikterade lärandemål finns en stor del barn och unga med funktionsnedsättningar, ungdomar med olika bokstavsdiagnoser och behov av särskilt stöd representerade. Samtidigt som andelen i behov av särskilt stöd fortfarande ökar i de högre årskurserna så ökar inte anslagen till de skolor som har störst behov, än mindre nu efter att vår budget röstades ned.

Läget i den svenska skolan är stundtals att betrakta som alarmerande. Nyexaminerade lärare, som avslutat en lärarutbildning, ställs inför en skola som de i ovanstående anseende har svårt att klara av. Dagens lärarstudenter läser enbart 7,5 högskolepoäng specialpedagogik av de totalt mellan 240 och 330 möjligt läsbara. Även landets rektorer har, under rektorsutbildningen, nästintill inget fokus alls på denna fråga. Det torde även vara av vikt för rektorer och skolledare att få ökade kunskaper om funktionsnedsättningar och specialpedagogik då deras arbete inte enbart innebär ledningsansvar. Rektorer ska exempelvis kunna motivera resursfördelning och se till att den fördelningen sätter varje enskild elevs behov i centrum. Likaså vid lokalanpassningar och dylikt är det av stor vikt att skolledaren innehar de kunskaper som krävs för att kunna fatta ett handlings-kompetent och välavvägt beslut som är alla till gagn.

Sammanfattningsvis anser motionärerna att ett större fokus på funktionsnedsättningar bör ingå i lärar- och rektorsutbildningarna på de olika lärosätena. Då vi alltid säger oss ämna skapa en skola som inkluderar alla elever så torde denna intention vara ett steg i rätt riktning och en bra passning mot de handikappförbund som under föregående valrörelse lyfte dessa viktiga frågor. Det är oerhört viktigt att skolans personal får ökade kunskaper om olika sorters funktionsnedsättningar om de ska ha möjlighet att möta varje elev utifrån deras individuella behov.

Med anledning av ovanstående yrkas:

att Skånedistriktet verkar för att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda möjligheterna till ökat fokus på specialpedagogik på landets lärar- och rektorsutbildningar,

att Hörby arbetarekommun antar motionen som egen,

att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och sänder den jämte distriktsstyrelsens utlåtande vidare till riksdagsgruppen för vidare hantering.

Henrik Andersson & Tommy Neubert


Vi socialdemokrater vet att utbildningssystemet spelar en central roll i kampen mot arbetslöshet och klassklyftor. Vi vet också att utbildningssystemet som helhet i Sverige har stora problem.

Ett av problemen är att svenska staten som huvudman för det stora flertalet universitet och högskolor i Sverige konsekvent bryter mot EU:s anställningslagstiftning. För närvarande håller EU-kommissionen håller på att fatta beslut om huruvida Sveriges universitetslärarförbunds

39

(SULF) anmälan av den svenska staten avseende brott mot EU:s visstidsdirektiv (1999/70/EG) ska tas upp av EU-domstolen. Den anmälan gjordes 2012. TCO lämnade in en sådan anmälan redan 2007. I båda fallen misstänks alltså Sverige för brott mot EU:s direktiv om visstidsanställ-ningar.

En konsekvens av dessa brott är att andelen tidsbegränsade anställningar bland forskande och undervisande personal på landets universitet och lärosäten ligger skyhögt över flertalet andra yrken. I genomsnitt är en av tre universitetslärare tidsbegränsat anställd. Andelen med tids-begränsad anställning för respektive lärosäten i Skåne och Halland är: Lunds universitet 34%, Malmö högskola 21%, Högskolan i Kristianstad 16%, Högskolan i Halmstad 19% (enligt Universitetskanslersämbetets statistiska analys 2014-10-14/8).

Den forskningsgenomgång som gjorts i SULF:s rapport (Almedalen 2013) visar att det också finns skäl att oroa sig för hur högskolans kvalitet påverkas av anställningsformen. Många tidsbegränsade anställningar efter varandra med ovisshet om framtiden riskerar att leda till lägre engagemang, sämre mående, och att kompetenta medarbetare ser sig om efter ett annat jobb. Det leder till en lägre produktivitet och sämre kvalitet. Rapporten framhåller att vi på sikt riskerar en ”brain drain” där de som är mest framgångsrika lämnar akademin för andra arbeten. Förutom risken för kvalitetsbrister i forskning och undervisning orsakar många och/eller långa tidsbegränsade anställningar sociala komplikationer för den forskande och undervisande personalen vid lärosätena.

Allt som ovan anförts är illa nog. Ytterst är det också vår övertygelse att rådande anställ-ningsförhållanden särskilt missgynnar kvinnor, personer från studieovana miljöer och personer utan omfattande privatsocialt skyddsnät. De tvivelaktiga anställningsförhållandena förstärker således troligen en redan existerande social snedrekrytering till högre studier avseende såväl kön som social bakgrund.

SULF:s ovan nämnda rapport innehåller ett antal förslag till att bättre kunna hantera anställningsförhållandena vid svenska universitet och lärosäten. Särskilt två förslag kan här framhävas:

Halvera andelen tidsbegränsade anställningar för forskande och undervisande personal

Regeringen bör sätta upp mål för varje lärosäte för hur andelen tidsbegränsat anställda i olika kategorier av personal ska kunna minska, på liknande sätt som man idag gör för andelen kvinnliga professorer

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen:

att verka för att den svenska staten som huvudman i högre utsträckning efterlever EU:s direktiv avseende visstidsanställningar,

att verka för att, i enlighet med SULF:s rekommendationer, halvera andelen tidsbegränsade an-ställningar för forskande och undervisande personal,

att motionen översänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Gunnar Jönsson och Jon Helgason

Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Björn Abelson Ordförande

40

I dagens Sverige ser vi en utveckling där många vuxna arbetar allt längre dagar och detta resulterar exempelvis i att alltfler barn och ungdomar får allt mindre tid med sina föräldrar. Den sociala kontakten i hemmet mellan ungdomar och föräldrar tenderar alltså i många fall att minska väsentligt. I samband med detta, ser vi i Sverige hur antalet fritidsgårdar blivit färre, en av an-ledningarna är de kraftiga nedskärningar som Sveriges kommuner genomförde i början på 1990-talet. Besparingar som främst drabbade de icke lagstadgade verksamheterna som t.ex. fritids-gårdsverksamhet och den öppna verksamheten.

Vi hävdar att det behövs en väl utarbetad strategi och satsning på fritidsgårdsverksamhet på så vis att fritidsgårdarnas verksamhet får en viktig plats i kommunernas satsningar på ungdomars fritid.

Fritidsgårdar är en arena för socialt umgänge där barn och ungdomar även träffar vuxna före-bilder. Här utvecklas relationer och umgänget med andra människor. Detta är vidare centralt för att främja integrationen och skapa naturliga mötesplatser för våra ungdomar.

Fritidsgårdarnas roll har ytterligare en viktig dimension och den kan kopplas till olika möjligheter att prova på nya idrotter för att främja hälsa och skapa nyfikenhet hos ungdomar.

Ovanstående kräver även att befintliga fritidsgårdar ges utökade öppettider samt högre personaltäthet.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi:

att våra skånska riksdagsledamöter verkar för att särskilda stimulansbidrag skall ges till kommunerna för att stödja fritidsgårdarnas arbete och utveckling,

att verka för att befintliga fritidsgårdar ges utökade öppettider, samt en strävan efter att personal anställs i större utsträckning.

Fredrik Winberg och Therese Sturesseon

Kristianstads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Fredrik Winberg Ordförande

41

Som alla vet idag efter åtta år i borgerligt styre i region och landet har läkarbristen visat sig på alarmerande låga nivåer i flertalet regioner och landsting.


att landstingen ges ekonomiska resurser att anställa läkare,

att alla får sjukvård efter behov,

att vi socialdemokrater arbetar för att alla skall ha den sjukvård de behöver.

Arvo Hellman


Människor som drabbats av psykisk ohälsa ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Det är en viktig princip. En lika viktig princip måste vara ett jämlikt och effektivt förebyggande arbete.

Idag ökar den psykiska ohälsan. Framförallt ökar den psykiska ohälsan lavinartat bland unga 16-24 år (Psykisk ohälsa bland unga, Socialstyrelsen 2013). Det är en allvarlig signal som politik och samhälle måste ta på allvar. Att drabbas av psykisk ohälsa, att omslutas av mörker och inte ha förmågan att ta kontroll över sin hälsa och sin kropp är fruktansvärt för den som råkar ut för det. Psykisk ohälsa kan innebära att det blir svårt att tillgodogöra sig skolarbete, etablera sig på arbetsmarknaden eller att knyta relationer. Det måste därför snabbt finnas tillgång till hjälp och vård. Det är därför av yttersta vikt att stärka det förebyggande arbetet i de skånska kommunerna genom en ökad regional samordning av kunskapshöjande insatser gentemot skolor och skol-personal. Att tidigt börja prata psykisk ohälsa, stress och krav är ett viktigt arbete för att bryta tabu och skamkänslor.

De senaste åren har vi sett en trend med ökad ojämlikhet i hälsa, detta gäller även förutsättningar för psykisk hälsa (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2012). Det har i flera forsknings-rapporter visat att det finns ett stort underutnyttjande av psykiatrisk vård bland barn och unga. Detta tros bero på att det idag kräver både envishet och ”tjat” för att få rätt vård. Med sådana förutsättningar blir det ännu svårare för de riskgrupper som redan från början står längre ifrån vården. Många saknar kunskap om vad man har rätt till och var man söker hjälp. Med tanke på att det är de tidiga insatserna som har bäst effekt är det viktigt att sänka trösklarna till barn- och ungdomspsykiatrin. Tidig kontakt och god tillgänglighet är avgörande för att korta sjukdoms-förloppet och minska risken för svårare diagnoser. Det kräver att samarbetet mellan primär-vården och psykiatrin fungerar och att det är tydligt var man vänder sig när man behöver hjälp. Att arbeta för kompetenshöjande åtgärder för personal i primärvården samt ha en bättre samordning mellan primärvård och psykiatri borde också kunna ge bättre förutsättningar för att underlätta vårdkedjan.

42

Tidigare stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö startade framgångsrikt Soctanter på nätet, som nu har implementerats över hela staden. Syftet var att underlätta kontakt med socialtjänst och att kontakten kunde göras från brukarnas villkor. En liknande tjänst bör inrättas i relation till barn och ungdomspsykiatrin för att möjliggöra digital kontakt med utbildad personal. På så sätt skapas förutsättningar för fler att ta första steget, våga prata och – om så behövs- få information och rätt hjälp.


att aktivt arbeta för att öka tillgängligheten till vård, framförallt inom barn och ungdoms-psykiatrin,

att vårdcentraler ska kunna erbjuda psykiatrisk rådgivning för patienter med akuta behov,

att inrätta en samordnande funktion inom psykiatrin med uppdrag att koordinera det före-byggande och kunskapshöjande arbetet i de skånska kommunerna och i deras skolor,

att inrätta en samordnande funktion inom psykiatrin med uppdrag att säkerställa rätt sjukvårds-insatser i psykiatrin respektive primärvården,

att till barn- och ungdomspsykiatrin koppla en online-tjänst i syfte att öka tillgängligheten för barn och unga som behöver rådgivning och stöd,

att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Skånes Socialdemokratiska partidistrikts årskongress.

Charlotte Malmborg


Människor har olika förutsättningar och får olika bemötande i samhället beroende på klass, kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. I förlängningen bidrar den sociala ojämlikheten till ojämlikhet i hälsa. Det påverkar dels vilka sjukdomar som drabbar patienter och dels vilket bemötande och vilken behandling som erbjuds patienten.

Vården ska vara jämlik. Hälso- och sjukvårdslagen 2 § slås fast att målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska bedrivas utifrån principen om alla människors lika värde. Men sjukvården i Sverige idag sker inte alltid på lika villkor. Kvinnor och män får ofta olika diagnoser, behandling och bemötande Inte beroende på behov utan kön. Olika frågor ställs vid läkarsamtal beroende på förutfattade meningar som präglar vårdpersonalens syn på patienten. Socioekonomiska skillnader styr val av behandling. Kunskapsnivån mellan olika patientgrupper varierar beroende på utbildning och socioekonomisk grupp.

2010 inrättade Västra Götalandsregionen ett kunskapscentrum för jämställd vård. Under 2012 ändrades omfattningen av kunskapscentrumet till jämlik vård och blev därmed inkluderande god vård på lika villkor oberoende av ålder, bostadsort, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet samt sexuell läggning. Kunskapscentrets uppdrag är att initiera och samverka inom forskning som rör människors lika villkor som brukare inom hälso - och sjukvården.

43

För att nå en jämlik vård krävs en genomlysning av jämlikhetsperspektivet inom forskning, lednings, styrning, uppföljning, utbildning och kunskapsspridning, verksamhetsutveckling, kompetensutbildning. Innovationer, forskning och utveckling bör ses som en integrerad del i en jämställd och jämlik vård.

Socialdemokraterna ska verka för ett samhälle där människor ges förutsättningar för ett gott liv oberoende av klass, kön, ålder, etnicitet eller annan diskrimineringsbakgrund. Samhällets diskrimineringsgrunder påverkar vilken sjukvård en patient erbjuds, patientens möjlighet att själv påverka sin vård men också vilka sjukdomar som drabbar patienten. För att kunna erbjuda en jämlik och jämställd vård måste Region Skåne arbete med utbildning av personal, informations-spridning till allmänheten, forskning och nya metoder. På detta sätt kan Region Skåne förhindra hälsoeffekterna av ojämlika strukturer i samhället.

Avantgarde yrkar:

att jämlik vård ska prioriteras i Region Skånes arbete med hälso- och sjukvård,

att tydliga mål för att uppnå jämlik vård antas för arbetet med hälso- och sjukvård,

att Region Skåne tar lärdom av Västra Götalandsregionen i dess organisering av arbetet inom ramen för Kunskapscentrum för jämlik vård för att se över förutsättningarna att etablera ett liknande kunskapscentrum i Skåne,

att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen,

att Malmö arbetarekommun sänder motionen till distriktskongressen 2015,

att Socialdemokratiska Arbetarepartiets distriktskongress 2015 antar motionen som sin egen.

Kvinnoklubben Avantgarde


Ett stort antal människor i vårt land önskar att få avsluta sitt liv i sitt eget hem.

Detta kräver flexibilitet och en sjukvårdsorganisation som kan bistå i hemmet.I dag finns det på sina ställen en sjukvårdsansluten hemsjukvård som inte klarar av att möta de olika behov som kan finnas. Samma sak gäller möjligheten att få medicinsk teknisk utrustning.

Vi föreslår:

att uppgradera vårdcentralens status så att de kan få möjlighet att följa sina patienter hela vägen,

att organisera vården till gagn för vård i livets slutskede i det egna hemmet.

Bodil Arnsberger


44

Bakgrund FN:s generalförsamling deklarerade på 1960 talet att det är en grundläggande mänsklig rättighet att själv bestämma ifall man vill föda barn eller inte, hur många barn man vill ha samt hur tätt de ska komma. Generalförsamlingen deklarerade även att det är samhällets ansvar att förse män-niskor med kunskap och medel för att utöva denna reproduktiva rättighet. Sverige har aktivt jobbat med denna fråga och vårt samhälle har lyckats med att garantera att det finns fri tillgång till receptfria och receptbelagda preventivmedel samt att kvinnan har enligt abortlagen från 1975 rätt att själv fatta beslut om fri abort till och med graviditetsvecka 18. Att behöva genomgå en abort, oavsett graviditetsvecka är oftast ett svårt ställningstagande för kvinnan, ingreppet i sig förenas även med emotionellt och fysiskt lidande. För att förhindra oönskade och oplanerade graviditeter har det sedan en längre tid tillbaka funnits ett begränsat antal subventionerade preventivmedel för unga kvinnor upp till 21 år och från och med 1 januari 2014 gäller denna subvention för alla unga kvinnor upp till 25 år inom Region Skåne. Detta är ett stort men absolut nödvändigt steg i rätt riktning för att motverka att fler kvinnor slipper genomgå aborter. Dessvärre ser man att abortantalet ökar, 2013 utfördes 659 aborter i på Centralsjukhuset i Kristianstad. Aborterna i sig utförs på Kvinnokliniken i Kristianstad men patienterna kommer från hela Skåne och det finns även patienter övriga Sverige relaterat till det fria vårdsökandet (var god se tabell 1). Den största åldersgruppen bland kvinnorna som genomgick abort 2013 var kvinnor mellan 20-24 år (193 st) och antalet tonåringar var 63 st. Abortantalet för 2013 på Centralsjukhuset i Kristianstad är det högsta under hela 2000-talet. Bara från 2012 -2013 har man sett en ökning med ca 70 aborter och den största ökningen såg man genomgående i åldersgruppen 20-24 år (från 23,8% år 2000, till 30,1% år 2012), (var god se tabell 2).

Tabell 1.

Hemkommun för kvinnor som genomgick inducerade aborter i Kristianstad 2013

HEMKOMMUN ANTAL

ÖVRIGA

SKÅNE

BLEKINGE

Kristianstad 315

Örkelljunga 2

Olofström 1

Bromölla 39

Skurup 2

Karlskrona 2

Östra Göinge 54

Sjöbo 4

Karlshamn 1

Osby 41

Hörby 14

Sölvesborg 10

Hässleholm 115

Höör 5

TOTALT 14

Perstorp 13

Tomelilla 5

ÖVRIGA

SVERIGE

TOTALT 577

Klippan 1

Saltsjöbaden 1

UTLAND+SEKR

Malmö 6

Älmhult 1

Bulgarien 1

Lund 2

Markaryd 1

Kosovo 1

Landskrona 1

Nol 1

Ukraina 1

Helsingborg 1

Göteborg 1

Norge 1

Eslöv 1

Norberg 1

Sekretess 1

Simrishamn 11

Storuman 1

TOTALT 5

TOTALT 55

Sundsvall 1

TOTALT 8

källa: Gynekologisk mottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad

45

Tabell 2.

Källa: Gynekologisk mottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad

Argumentation Socialdemokraterna sägs vara är ett feministiskt parti som förespråkar att kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Vi förespråkar även att vår frihet utgår från jämlikhet viket i sin tur innebär att alla människor, oavsett vad, ska ges samma möjlighet att forma sitt eget liv och genom det påverka samhället.

Att ha tillgång till preventivmedel gör att kvinnor kan bestämma över sin egen kropp, hälsa, liv och framtid. Att själva kunna bestämma om och när man vill bli gravid är en grundläggande förutsättning för att kvinnan ska kunna planera sitt liv och ta tillvara på sina rättigheter således själva grunden för jämlikhet som i sin tur är även grunden i vår politik. Men även om rätten till familjeplanering är en reproduktiv rätighet och självklarhet i Sverige idag, vill jag ändå påstå att ämnet är fortsatt högt kontroversiell i frågan om tillgänglighet för Sveriges unga kvinnor i Sverige och således även diskutabelt även ur jämlikhetsperspektivet.

Alla unga kvinnor, tonåringar som äldre, studerande, yrkesverksamma, arbetslösa som sjuka, har inte samma förutsättningar att kunna köpa just det bästa preventivmedlet till sig själv, om det över huvud taget är möjligt för vissa att köpa preventivmedel. Även om kvinnans egen erfarenhet säger att hon mår bäst av preventivmedel X, även om barnmorskans kunskaper och kompetens säger att hon borde ta preventivmedel X så får hon köpa preventivmedel Y för att hon har helt enkelt inte råd med preventivmedel X eftersom det inte omfattas av läkemedelsförmånen. Genom att låta alla receptbelagda preventivmedel omfattas av subventionen för unga kvinnor upp till 25 år, skulle barnmorskor få större möjligheter att hitta ett preventivmedel som passar just för den enskilda kvinnan. Som det är idag har barnmorskor i Skåne ett mycket smalt utbud inom läkemedelsförmånen. Mår kvinnan inte bra på sitt preventivmedel så slutar hon att ta det och riskerar på så sätt att bli oönskat gravid istället, vilket strider mot kvinnans rätt att utöva sin reproduktiva rättighet och genom det uppnå jämlikhet i samhällets och livets olika delar.

De synliga och osynliga kostnaderna är också viktiga att nämna och ta hänsyn till! Kostnaderna som faktiskt kan räknas i kronor och ören men också kostanden för det osynliga lidandet som kvinnorna utsätts för, något vi egentligen bara kan spekulera i, något som tyvärr passerar obemärkt förbi för oss som står bredvid, men som är en smärtsam påminnelse för den som behöver gå genom en abort.

Om vi ska prata exakta kronor och ören så kostar en kirurgisk abort skattebetalarna 4942 kr och en medicinsk abort kostar 1903 kr, dessa siffror är endast korrekta ifall patienten vårdas i öppenvården och utan komplikationer. Den totala kostnaden för aborterna enbart i Kristianstad 2013 uppgick till 4871880 kr (denna kostnad inkluderar alla besök som gjordes hos läkare och

46

barnmorska med koppling till medicinsk eller kirurgisk abort, inklusive besök och slutenvård pga komplikationer). Kostnaderna för abortvården inom hela Region Skåne låg mellan kring 35000000 kr - 40000000 kr 2013, pengar som säkert kan användas bättre inom sjukvården, för att inte prata om all den smärta vi kan bespara den enskilda kvinnan.

Det finns exempel i andra delar av Sverige som visar på vinsterna med att låta alla preventivmedel ingå i läkemedelsförmånen. Norrbottens läns landsting till exempel beslutade 2012 att subventio-neringen skulle omfatta alla receptbelagda preventivmedel, första året sjönk aborttalet med hela 7 %. Bara den siffran ensam talar starkt för varför vi ska låta alla preventivmedel omfattas av sub-ventionen för unga kvinnor upp till 25 år.

Syftet med att subventionera preventivmedel för unga kvinnor är att i så stor utsträckning som möjligt förebygga oönskade graviditeter och genom det ge kvinnor verktyg i att bestämma över sin egen kropp, hälsa, liv och framtid således planera sitt liv och ta tillvara på sina rättigheter för en jämlikhet i livet och samhället. Genom att subventionera preventivmedel för unga kvinnor hjälper vi barnmorskor att utföra sitt arbete då en av deras viktigaste arbetsuppgifter är att ”Hjälpa till att förebygga oönskade graviditeter”. I nuläget saknar barnmorskorna verktyg till att de ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på bästa sätt, låt oss hjälpa de göra det!

Jag föreslår för vår disktrikts kongress:

att Socialdemokraterna ska jobba för att subventionera alla receptbelagda preventivmedel för unga kvinnor upp till 25 år och således omfattas av ungdomsrabatten i läkemedelsförmånen.

Orsolya Fabian


Ortopeder är bra på att operera. Geriatriker är bra på att ta hand om äldre patienter under resten av sjukhusvistelsen. Inom geriatrisk (läran om åldrandets sjukdomar) ortopedi fokuserar man på att anpassa operationen efter patientens förutsättningar, eftersom många äldre blir förvirrade och till och med kan få hjärnskador till följd av omfattande kroppslig stress i samband med ett höft-ledsbrott.

Patienter med olika sviktsjukdomar och patienter som behöver palliativ (lindrande) vård, det vill säga vård som ges vid sjukdomar som inte går att bota ska ges lika till alla oavsett var man bor. Bostadsort avgör hur tryggt och smärtfritt man kan räkna med att lämna det jordiska livet och dö.

Enligt Europarådet behövs fem hospisplatser per 100 000 invånare, vilket förutsätter att det finns en väl utbyggd och väl fungerande specialiserad palliativ öppenvård. Lund har 2,7 och Ystad har 6,6 platser i palliativ slutenvård (hospis) för döende patienter. Varken Lund eller Ystad med omgivande kommuner har specialiserad öppenvård för döende patienter. Det är inte en god-tagbar europeisk standard. Övriga delar av Skåne har fler hospisplatser. En förklaring till de stora skillnaderna är historisk. De tidigare fem sjukvårdsdistrikten har haft olika uppfattningar om vad de velat satsa på. Ingen gemensam syn på vården av döende har utvecklats i Skåne.

I palliativ vård och i all geriatrisk vård handlar det om att skapa förutsättningar för god livskvali-tet livet ut. Vi kan inte förhindra att vi alla dör en dag, men vi kan göra så att få livet blir så bra som möjligt ända fram till den dagen.

47


att den geriatriska vården ska byggas ut,

att geriatrisk vår ska ges lika oavsett bostadsort,

att palliativ vård ska ges lika oavsett bostadsort,

att specialiserad palliativ öppenvården ska byggas ut,

att fler hospisplatser ska inrättas,

att det ska råda samsyn om vården av döende i Skåne och Sverige,

att det ska skapas förutsättningar för god livskvalitet livet ut.

Stefan A. Johansson


Fetma (obesitas) och övervikt har en stark relation till ökad sjuklighet och ökad dödlighet, där dödsrisken för feta personer är 50-100 % större än för normalviktiga. Fetma är nära relaterat till ett flertal allvarliga sjukdomar, som diabetes, diabetes typ II, stroke, hjärt-kärlsjukdom, vissa former av cancer, depression, högt blodtryck och det metabola syndromet. Det är även associerat till hälsorisker som socialt handikapp, stress och sömnlöshet.

WHO klassificerar fetma (BMI > 30) som en sjukdom och den kraftiga ökningen i världen som en epidemi. I Sverige är över hälften av männen och 37 % av kvinnorna överviktiga eller feta varav 11 % av männen och 9 % av kvinnorna är feta. Det betyder att cirka 2,7 miljoner svenskar i åldern 16-84 år är överviktiga och av dem är cirka 630 000 feta. Andelen vuxna med fetma har fördubblats sedan 1980 och andelen överviktiga har ökat med 30 % bland män och 20 % bland kvinnor. Vikten har ökat i alla åldersgrupper. Särskilt anmärkningsvärt är att fetma och övervikt även ökar bland yngre. Störst ökning av övervikt kan utläsas i åldrarna under 45 år. Bland yngre kvinnor, 16-34 år, har andelen med fetma sexdubblats sedan 1980/1981.

Det finns ett otal olika viktminskningsmetoder som har det gemensamt att de lovar viktnedgång. Det gör de nog även i det korta loppet. Det är inte särskilt svårt att under några veckor gå ner några kilon i vikt. Svårigheten är att behålla viktnedgången. Det gör att de flesta kvinnor och män som jojobantar. Det vill säga går upp och ner i vikt och för varje gång försvårar en ny viktned-gång. Den hopplösa cirkeln beror på att det inte är kosten i sig som är problemet för de flesta som vill gå ner i vikt. Resultaten av studier världen över visar nämligen att majoriteten av alla bantare återtar ca 70 % av sin viktnedgång inom ett år.

Varför räcker det inte med kunskap om mat och motion för att hjälpa människor att gå ner i vikt? Varför kan inte överviktiga personer ta sig samman och börja äta bättre när de vet vilka hälso-risker de tar?

Övervikt handlar inte om mat i första hand utan om att lära sig att se sina egna tanke-, känslo- och beteendemönster, och därefter försöka förändra dessa. Överviktiga personer ser mat som tröst och i stället för näring. Att äta ger näring men också trygghet, värme och en känsla av

48

tillfredsställelse. Personer med överviktanvänder ofta ätandet som problemlösning. Maten blir kompensation för något som inte fungerar som det ska, i privatlivet eller på arbetet.

Det finns ett tydligt samband mellan känslor, tankar och ätbeteende. Det handlar om en män-niska i relation till andra, om självkänsla och självförtroende. Ett okontrollerat ätbeteende är ofta förknippat med känslor som stress, ångest, brist på kontroll eller otillfredsställelse. Det gäller att ta reda på vad det är som utlöser suget, som får en person att stoppa något i munnen.

Det finns en del likheter mellan jojobantaren och rökaren som aldrig lyckas fimpa. Trots insikten om riskerna är det svårt att bryta beteendet. Det första som krävs är att acceptera att man faktiskt har ett problem. Sedan måste man ha tålamod, det tar tid att skaffa nya livsvanor. Det finns nu metoder som gör en viktminskning permanent (bestående).


att behandlingsmetoder för permanent (bestående)viktminskning ska prioriteras.

Stefan A. Johansson


Vår livsstil påverkar vår hälsa. Genom att ge Sveriges befolkning en möjlighet att få koll på sin livsstil kan de ändra sin livsstil och hålla sig friska. Det gäller att nå människor innan någonting har hänt. Det handlar om att förebygga sjukdom och ta vara på det friska.

Vi vet att med en förändrad livsstil minskar riskerna väsentligt att drabbas av till exempel diabetes, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar.

Alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentraler i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter att delta i en inventering av sin hälsa genom att fylla i en hälsoenkät om sina levnadsvanor. De som vill kan sedan göra en mer omfattande hälsoprofil och därefter komma till ett hälsosamtal där även blodtryck och blodsocker kollas. Man får då fram en hälsoprofil för patienten. I hälsoprofilen kartlägger man rökning, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden, stress, midja/stussmått och livssyn. Det gör genom att man fyller i frågeformulär med själv-instruerande frågor. När man svarat på frågorna gör man själv en enkel beräkning. Beräkningarna överförs till en hälsokurva som talar om var man befinner sig på hälsokurvan. Efter det att patienten lämnat in sin hälsoprofil kontaktas patienten och erbjuds en tid för ett hälsosamtal tillsammans med en hälsopedagog eller en distriktsköterska. I hälsosamtalet utgår man från resultatet från den hälsoprofil man själv fyllt i och räknat ut.

Med samtalet som stöd planerar man därefter gemensamt eventuella förändringar när det gäller levnadsvanor. Personen kan därefter, antingen ta tag i det hela på egen hand efter ett program som man lägger upp tillsammans, eller så kan han/hon ta hjälp av olika aktiviteter som vård-centralen tillhandahåller. Här har man ett batteri av möjligheter till exempel erbjudande om gåstavar och stegräknare. Man ska få individuell hjälp men man ska även ha grupper för till exempel rökavvänjning, alkohol relaterade problem eller övervikt. Det är ej bara vårdcentralen som ska tillhandahålla möjligheter här spelar även kommunen en viktig roll med alla sina möjligheter i form av till exempel träningsanläggningar.

Uppföljning är en viktig del i en förändrad livsstil. Sex månader efter att man startat upp sitt program ska man bli kontaktad av sin distriktssköterska eller sin hälsopedagog som frågar hur det har gått. Efter ett år fyller man återigen i de frågeformulär som det hela inleddes med. När de

49

båda resultaten jämförs får man fram ett svar som ger besked om man lyckats i sin ambition att ändra sina levnadsvanor. Det handlar om att stödja en person i sin förändringsprocess mot en hälsosammare livsstil, man måste klara att locka fram det friska hos alla.

Det här är ingen vision utan något som faktiskt görs på de åtta vårdcentralerna på Hisingen i Göteborg. När Hälsolyftet är helt utbyggt kommer alla besökare på vårdcentralerna på Hisingen och på mödravårds- och barnavårdscentralerna att erbjudas hälsoenkäten, den större hälsopro-filen och hälsosamtalet. Studier visar att på tre år når man alla stadsdelens 125 000 invånare. Det blir en enorm befolkningsstudie som kan visa samhällets hälsovinster. Friska får hjälp att förbli friska. Kroniskt sjuka får stöd för att bromsa sjukdomen och hantera den med mindre mediciner och mer livskvalitet.

Det är ingen hemlighet att välorganiserat, förebyggande arbete skulle spara stora pengar i den enorma och växande sjukvårdsapparaten.

Här är några exempel på möjliga besparingar inom sjukvården:

Västra Götalandsregionen kunde spara över 150 miljoner per år om alla förebyggde höftledsbrott lika bra som Lidköping.

Psykolog eller kurator på vårdcentral för att hjälpa med livsproblem hindrar sjukdom.

Ett enda samtal med gamla som brutit höften gav halverad vårdtid på sjukhuset och fyra gånger bättre livskvalitet efteråt.

För tjugo år sedan visade professor Cecilia Björkelund professor allmänmedicin i ett försök i Strömstad att kvinnor i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom väsentligt förbättrade sina livschanser - efter en kurs för några hundralappar.

De lyckade försök som gjorts har byggt på entusiaster och de finns på Hisingen i Göteborg. Man kan ändå undra varför alla dessa fakta inte slagit igenom.


att Sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter att delta i en inventering av sin hälsa genom att fylla i en hälsoenkät om sina levnadsvanor,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter att göra en mer omfattande hälsoprofil,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter ett hälsosamtal där man tar fram en hälsoprofil för patienten där man kartlägger rökning, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden, stress, midja/stussmått och livssyn,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige med hälsosamtalet som stöd ska planera eventuella förändringar när det gäller levnadsvanor tillsammans med patienterna för at förebygga sjukdom och ta vara på det friska.

Stefan A. Johansson


50

Det finns idag ett stort antal pensionärer och andra ekonomisk svaga grupper i vårt samhälle som har stora problem att införskaffa den vård och de hjälpmedel som skulle kunna förbättra deras livssituation avsevärt. Främst syftar jag på medicin, tandvård, hörselhjälpmedel och glasögon som idag till stora delar ligger utanför de ekonomiska ersättningar som finns att tillgå.


att distriktsstyrelsen för upp frågan om införandet av fri medicin, tandvård, hörselhjälpmedel och glasögon för de som har låg inkomst till partistyrelsen,

att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att undersöka de ekonomiska möjligheterna för införandet av fri medicin, tandvård, hörselhjälpmedel och glasögon till de som har låg inkomst i Skåne.

Claes Hallberg


I vårt samhälle finns det ett genusmönster som råder som är till fördel för män. Detta mönster återfinns tyvärr även i arbetslivet, dvs. att mannen är normen och att kvinnors arbete värderas lägre. Genusmönstret påverkar på ett negativt sätt förutsättningarna för en bra arbetsmiljö för både chefer och medarbetare. I praktiken tenderar Hälso- och sjukvårdslagen att ges företräde i förhållande till arbetsmiljölagen i sjukvården. De båda lagarna gäller parallellt och ingen av dem har företräde framför den andra, vilket inte nog kan betonas.

Region Skåne har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön det är därför viktigt att skapa bättre förutsättningar för en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för lika lön ur ett genusperspektiv inom regionens olika verksamheter. Lika lön utifrån utbildningslängd, ansvar och arbetsuppgifter, för både chefer och medarbetare.

En jämförelse 2013 som gjordes av Arbetsmiljöverket, på uppdrag av regeringen, mellan hem-tjänsten och de tekniska verksamheterna visade att det i kommunal verksamhet fanns skillnader i förutsättningar för hemtjänsten där: cheferna hade ansvar för betydligt fler medarbetare, arbets-situationen för både chefer och medarbetare var mer pressad, möjligheterna att påverka den egna arbetssituationen var mindre, resurserna var mindre.

Likheterna mellan verksamheterna var att det systematiska arbetsmiljöarbetet hade brister, att arbetsmiljökunskaperna var otillräckliga och att tillbudsrapporteringen behövde förbättras. Vi finner det troligt att situationen kan vara motsvarande inom Region Skåne. De senaste årens problem med vårdplatsbrister på grund av rekryteringsproblem, det ökade behovet av att anlita bemanningspersonal, problemen att befintlig personal tvingas arbeta mycket övertid, dubbelpass, nyrekryterad personal som ej fått den bredvidgång de enligt enheternas rutiner har rätt till eller en nyutexaminerad personal som förväntas kunna göra samma jobb som en erfaren, har bidragit till det dåliga rykte som Region Skåne fått som arbetsgivare. Problemen med patientsäkerhetsrisker ökar markant och kostnaderna för stressrelaterad ohälsa samt annan sjukskrivning bland personal tenderar även de att öka, främst inom de kvinnodominerade yrkena.

51

En undersökning som gjorts i Sveriges kommuner och landsting 2013, visar att patientskador inom svensk slutenvård för vuxna kostar mellan sex och åtta miljarder kronor per år.

Det krävs satsningar för att göra Region Skåne till en attraktiv arbetsgivare för att skapa förutsättningar att kunna bedriva vård av världsklass med hög patientsäkerhet och bra arbetsmiljö. Det är viktigt att skapa förutsättningar för Region Skånes anställda att stanna kvar för att säkerställa kompetensen på olika enheter, det är även viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv, varje ny rekrytering kostar mycket pengar inom vissa enheter så mycket som 1 500 000.

Vi yrkar därför med anledning av ovanstående:

att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Skånes partidistriktskongress,

att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att se över de kvinnodominerade och mansdominerade verksamheternas förutsättningar och villkor inom Region Skåne,

att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att anställningsvillkoren blir lika för alla oavsett kvinno-dominerad bransch eller mansdominerad bransch,

att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att skapa förutsättningar för att Region Skåne ska kunna organisera och leda arbetet så att kvinnor och män får en likvärdig och bra arbetsmiljö – oavsett om uppdraget är att ta hand om människor eller materiella objekt,

att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att säkra bra utvecklingsmöjligheter och bättre arbets-tider för personalen inom Region Skåne.

S-kvinnor i Lund


Vi ser med oro en allt ökad personalflykt och med den ett kompetenssvinn inom Region Skåne och SUS. Fler antal anställda slutar än vad som söker tjänster och anställs. Det uttrycks en frustration bland de anställda i organisationen, att arbetsgivaren Region Skåne inte inser vilken kompetensförlust som uppstår när personal med lång erfarenhet slutar. De anställda upplever ej heller att tillräcklig hänsyn tas till kostnaderna för övertid, mertid, nyrekrytering samt arbets-relaterad ohälsa.

Bemanningskrisen har lett till att dyra bemanningsföretag har anlitats flitigt. Kostnaderna för detta ökar oroväckande. 2013 slutade summan på 20 395 450 kr, för 2014 blev totalsumman 30 983 178 kr. Vi ser här en mellanskillnad på så mycket som 10 587 728 kr och utöver det har Region Skåne även kostnader för övertid, mertid, samt stressrelaterad ohälsa – vilket även innebär betydande kostnader för den enskilde individen. En medarbetare som drabbas av utmattningssyndrom eller annan arbetsrelaterad psykisk ohälsa kostar lågt räknat 392 000 kr. En korttidssjukfrånvaro kostar ca 32 000kr, två veckor utan vikarie med förlorad produktion: 60 000 kr. Förlorad produktion under en månad: 100 000 kr. Kostnader för rekrytering och inskolning av ersättare: 200 000 kr. Därtill kommer inkomstförlusten för den enskilde individen som drabbats, samt att ny forskning visar på bestående förändringar i hjärnan vilket gör att många drabbade inte återfår den kapacitet som de haft tidigare.

52

Det känns inte rimligt att regionen ska behöva betala dessa summor för att få sjukvården att gå runt. Region Skåne skulle behöva satsa på att förbättra lönenivåer och anställningsvillkor för de anställda för att säkra patientsäkerheten, arbetsmiljön samt för att kunna vidareutveckla vården. För att minska de alltmer stigande kostnaderna, borde Region Skåne bland annat satsa på en utvidgning av det redan existerande resursteamet.

Idag består resursteamet av ca 100 stycken anställda inom olika yrkeskategorier. De anlitas flitigt men räcker inte till som det idag är. Befintlig personal måste i allt för stor utsträckning täcka upp sina luckor i form av extra pass, dubbelpass och i värsta fall beordringar, detta har lett till en sämre återhämtning som gjort att många drabbats av stressrelaterad ohälsa, detta är också något som ökar. Psykisk ohälsa är den näst vanligaste sjukskrivningsorsaken där 30% utgörs av kvinnor och 16% av män.

Yrkande:

att motionen antas som Arbetarekommunens egen och skickas vidare till partidistriktskongressen i Skåne,

att Socialdemokraterna i Skåne ska driva att Region Skåne och SUS bör satsa på en utvidgning av resursteamet med ökat budgetanslag,

att Socialdemokraterna i Skåne ska driva att en utredning görs av behovet av olika yrkeskategorier inom resursteamet i samarbete med de fackliga organisationerna, via denna översyn fastställa behovet av att anställa fler av alla personalkategorier till resursteamet,

att Socialdemokraterna i Skåne ska driva frågan så att resursteamet blir mer attraktivt genom ökade förmåner som högre lön, kompetensutveckling,

att Socialdemokraterna i Skåne genom dessa yrkanden säkrar arbetsmiljön för personal och patienter genom att möjliggöra återhämtning samt en tryggad bemanning efter behov för befintlig personal,

att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att Region Skåne och SUS säkrar sitt varumärke samt attraktionskraft som arbetsgivare för att motverka ett kompetenssvinn av personal.

S-kvinnor i Lund


En utav de värsta sakerna med klamydia är att man inte alltid känner det. Man kan gå upp till två år utan att märka att man är sjuk. Trots att sexualundervisning ingår i den svenska läroplanen, har könssjukdomar ökat kraftigt, särskilt bland unga. Här tror vi att tillgängheten och priset på kon-domer spelar en stor roll. Därför vill vi att kondomer bli mer lättillgängliga överallt i samhället.

Idag behöver du ofta gå till särskilda mottagningar som ofta har begränsade öppettider, eller köpa själv och då är paketen ofta placerade bakom disk eller i maskiner. Detta tror vi skapar onödiga trösklar till kondomanvändande.

Det ligger en stor trygghet i att vara frisk och ha god hälsa, sjukdomar som varken syns eller hörs ska inte få förhindra människor att leva sina liv. Därför behöver kondomanvändningen i Sverige öka eftersom att det är det enda sättet att skydda sig mot könssjukdomar.

53

Vi tror också att en stor bidragande orsak är att sex fortfarande är ett tabubelagt ämne som är svårt att prata om hemma, i skolan och i vardagen. Här behöver samhället ta ett större ansvar. Om kondomer blir en naturlig del av samhällsbilden tror vi att detta kommer leda till att det också blir lättare att prata om. Som en positiv effekt av detta tror vi att sjukdomarna kommer minska och kondomanvändandet öka.

Med hänvisning till ovanstående yrkar LSSK:

att Region Skåne ska tillhandahålla gratis kondomer som kan beställas via nätet till alla,

att Lunds arbetarekommun ska ta motionen som sin egen,

att motionen skickas vidare till Socialdemokraterna i Skånes partidistriktskongress.

LSSK

Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Björn Abelson Ordförande

54

EU spelar idag en allt viktigare roll inte bara på riksnivå utan även på den lokala och regionala nivån. En undersökning 2010 på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting visar att i genomsnitt ca 60 procent av punkterna på en dagordning i kommunfullmäktige och ca 50 procent av punkterna på en dagordning i landstingsfullmäktige/regionfullmäktige påverkas av EU. Det finns sålunda all anledning för den lokala och regionala nivån att aktivera sig mer i det EU-relaterade arbetet. Detta kan ske på olika sätt bl.a. genom deltagande i nätverk med mot-svarande politiska församlingar i andra EU-länder. Ett sådant nätverk är Assembly of European Regions (AER). Det är en politisk organisation för Europas alla regioner, både inom och utom EU. Syftet är att driva det regionala perspektivet, utveckla samarbetet mellan regionerna och främja en positiv utveckling av t ex regional demokrati, innovationer och tillväxt.

Det är bara direkt folkvalda församlingar närmast under den nationella nivån som kan bli medlemmar i AER (men inte regionförbund). Nätverket består i dag av ca 250 regioner från 32 länder. Svenska medlemmar är landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg, Örebro, Värmland, Uppsala, Sörmland, Kronoberg, Jönköping och Öster-götland samt regionen Västra Götaland men däremot inte bl.a. region Skåne. För dessa landsting (inkl region Västra Götaland) finns dessutom ett särskilt nätverk, nämligen AER Sverige. I detta svenska nätverk finns även regionförbund företrädda.

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag:

att partidistriktet verkar för att även region Skåne blir medlem i Assembly of European Regions och även i AER Sverige,

att Malmö arbetarekommun tar motionen som egen och skickar den till distriktskongressen 2015,

att distriktskongressen bifaller motionen och verkar i dess anda.

Peder Kristiansson


Svält är en följd av allt dyrare livsmedel. Det är i sin tur är en följd av ökad efterfrågan. Den beror i första hand beror på förändrade kostvanor i världen, höga oljepriser och urbanisering. Hunger-katastrofer är preliminärt en ekonomisk fråga, inte en fråga om hur mycket odlingsmark det finns. När en hungerkatastrof inträffar i Afrika betyder det inte att maten har tagit slut. Skörden kanske slår fel i en region, men det finns ingen brist på livsmedelsmarknaden i grannregionen. Svält beror inte på att det inte finns mat. Den är bara orättvist fördelad. När maten blir dyrare har de fattiga inte råd att äta. En stor del av marken i utvecklingsländer utnyttjas för att föda rika länders boskap.

Afrika borde genomgå en grön revolution för att förbättra sin livsmedelsförsörjning enligt FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. Odlarna behöver mer produktiva arter, en förbättrad

55

jordmån och mer gödsel. Det finns mycket riktigt en hel del att göra i Afrikas livsmedelsproduk-tion, som inte har sett många nyinvesteringar. Det absurda är att västvärlden i sin hjälpiver bidrar till att försvaga Afrikas egna resurser. Genom att flyga in mat utifrån förvrängs marknaden på många håll så att existerande livsmedelsproduktion slås ut – vilket i sin tur ökar risken för nya hungerkatastrofer samt beroendet av yttre hjälp. Vad hjälper det att afrikanska länder ökar sin livsmedelsproduktion, om den ändå högst sannolikt bara leder till en ökad export till rikare länder?

Vid FAO:s konferens om matkrisen i Rom lovade ledarna från 183 länder att antalet undernärda i världen ska halveras inom sju år. De ska "gemensamt bekämpa de negativa följder som mat-prisernas snabba stegring på världsmarknaden fått för de mest sårbara länderna och folkgrup-perna". Toppmötet skrev även i sitt slutdokument att mat inte får användas som "ekonomiskt eller politiskt vapen".

FAO, FN:s jordbruksorganisation har fått löften om 6,5 miljarder dollar fast det inte var en givarkonferens. De ska användas till att hjälpa hårt drabbade länder att själva odla tillräckligt till nästa säsong och nå livsmedelssäkerhet genom investeringar i lantbruket enligt FAO.

Efter tre dagars diskussioner skulle världens ledare ge en tydlig deklaration om hur hungern i världen ska försvinna. Geopolitiska tvister och osämja om handelshinder tycktes omöjliggöra en enad linje. I texten om biobränslen och etanol från sockerrör i Brasilien och majs i USA skriver man att biobränsle medför "både utmaningar och möjligheter" och att fortsatt forskning är nödvändig.

FAO löser inte matkrisen utan förvärrar den ytterligare.

Är det någon som är förvånad?


att svält är en följd av allt dyrare livsmedel,

att hungerkatastrofer är preliminärt en ekonomisk fråga, inte en fråga om hur mycket odlings-mark det finns,

att odlingsmarken i utvecklingsländer inte ska utnyttjas för att föda rika länders boskap,

att västvärlden i sin hjälpiver inte ska försvaga Afrikas egna resurser,

att mat inte ska flygas in utifrån och förvränga marknaden så att existerande livsmedelsproduk-tion slås ut,

att odlingsmarken inte ska användas till så kallade biobränslen som till exempel etanol från sockerrör i Brasilien och majs i USA med ett negativt energinetto som är beroende av fossil energi.

Stefan A. Johansson


Det är inte behoven som styr biståndspolitiken, utan procenten. Så kan vi inte ha det. Sida har blivit en utbetalningscentral som tvingas hantera allt större biståndsvolymer med samma per-

56

sonalstyrka. En effekt av det är att Sverige ofta är uselt på det småskaliga, men livsviktiga stödet till demokratigrupper och civilsamhället i utvecklingsländer. I stället prioriteras det storskaliga utvecklingsbiståndet som går direkt in i regimernas statskassa.

Ju närmare budgetårets slut man kommer desto fler utbetalningar för att uppfylla biståndsmålet, enligt mina källor. Det är ungefär som de gamla öststatstmålen om 25 ton spik, med eller utan huvud. Huvudsaken är att kvantitetsmålet uppnås. Biståndet håller nu på att koncentreras till färre länder. ”Landkoncentration” heter det nya modeordet på UD. Det är vettigt och klokt när man betänker att Sida har betalat ut bistånd till långt över 100 länder, däribland Ryssland som har stora olje- och gasintäkter.

Hur ska vi kunna stödja de dynamiska och demokratiska krafterna i utvecklingsländerna om vi satsar på färre länder och ännu större biståndsvolymer? Det är behoven som bör styra bistånds-politiken och ej tvärtom. Enprocentmålet står i vägen för en balanserad svensk utrikespolitik, eftersom vi är en stormakt på bistånd, men små på jorden när det gäller antalet fredssoldater och UD-närvaro i världens konflikthärdar.

Enprocentmålet står i vägen för en sund biståndspolitik, eftersom de stora volymerna styr pengarna alltför ensidigt mot traditionellt utvecklingsbistånd på bekostnad av sådant som demokratibistånd. Biståndets vänner borde bry sig mer om innehållet och mindre om storleken. Det är dags att slopa enprocentmålet. Det handlar inte i första hand om dem som behöver hjälp. Det svenska biståndsetablissemanget verkar i en egen värld, ofta driven av egenintresse och där man upprätthåller myter, och döljer sanningar.

Runt 10 000 personer inom UD och Sida, enskilda organisationer och näringslivet ingår i biståndsindustrin. De har alla personliga, ekonomiska eller ideologiska skäl till att vilja behålla eller öka biståndet. Det är en industri som måste brytas upp. Även om den extrema fattigdomen minskar i rasande takt är det en stor skam att nästan en miljard människor fortfarande lever på motsvarande en dollar om dagen. Det finns ingen mer angelägen uppgift än att sprida välståndet också till dem. Men den rika världen har lagt 16 biljoner kronor på bistånd sedan 1950, med huvudsakligen obefintliga resultat. Bevisbördan måste därför ligga hos dem som vill fortsätta miljardrullningen.

Det svenska biståndsetablissemanget verkar i en egen värld med egna koder och uppfattningar om verkligheten, som ofta är drivna av egenintresse eller av ideologisk övertygelse. Det bistånds-industriella komplexet består av runt 10 000 personer. Det handlar om utrikespolitiker och tjänstemän på UD och Sida, om anställda eller engagerade i enskilda organisationer och om näringslivet i form av biståndskonsulter och stora industriföretag som får uppdrag av Sida. De har alla personliga, ekonomiska eller ideologiska skäl till att vilja behålla eller öka biståndet. Målet är att spendera en viss mängd pengar, inte att hjälpa fattiga människor. Biståndsindustrin har varit framgångsrik. Propaganda för hundratals miljoner kronor årligen upprätthåller stödet för bi-ståndet, trots bristande uppföljning och effektivitet. Enligt en ny rapport från UNDP har vietnameser en mer realistisk uppfattning om världens utveckling än svenskar.

Människorna som arbetar i denna industri tenderar att göra det länge. De börjar ofta på en enskild organisation, (Forum Syd är en enligt dess personalchef en viktig plantskola för Sida), arbetar sedan på Sida resten av yrkeslivet (myndigheten har liten personalomsättning och hög medelålder) eller går vidare till ett konsultföretag eller en internationell organisation. De präglas och formas i en tillsluten miljö full av myter och missuppfattningar. De hävdar att national-ekonomisk forskning visar att bistånd leder till ekonomisk utveckling. Påståendet är inte sant. Det finns en lång rad studier som kommer till motsatt resultat. Så här sammanfattade några bistånds-entusiastiska men hederliga forskare vid det ansedda Kiel-institutet diskussionen hösten 2006: The controversy on whether foreign aid promotes economic growth in developing countries is far from resolved. Sida och övriga organisationer refererar ofta till en i akademiska kretsar föga uppmärksammad uppsats av Mark Mc Gillivray. Det är ganska vanligt att forskare i branschen

57

påverkas av sina uppdrags- och arbetsgivare. Studien i fråga är delfinansierad av Sida och Mc Gillivray arbetar på United Nations University, vars syfte är att vara språkrör för FN:s politik.

Det påstås att bistånd leder till demokrati. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta påstå-ende. Det har inte gått att bygga goda institutioner utifrån. Ett undantag är den lockelse som medlemskapet i EU var för de nya medlemsländerna, men i detta fall var politiska och ekono-miska incitament den viktigaste faktorn, snarare än resursöverföringar.

Det är inte bistånd från oss som gör att barnen går i skolan i Väst Sahara, som tagit hundratals miljoner människor ur fattigdomen i Asien och som gjort att demokratin fått starkt fotfäste i det forna Östeuropa, utan det är inrikespolitiska reformer och integration i den globala marknadseko-nomin. I stället för att bejaka den utvecklingen så uttrycker Sida och biståndsorganisationer en skepsis mot en ökad fokusering på den privata sektorn i utvecklingsländerna. De menar att bi-ståndsskeptikerna inte bryr sig om fattiga människor och att de har andra drivkrafter för kritiken. Det är tvärtom. Det är biståndsindustrins naiva ideologer som upprätthåller en politik som i bästa fall inte har någon effekt alls, och som i värsta fall är skadlig för världens fattiga.

Att hjälpa är en svår konst, att vilja väl räcker inte. Bryt upp det svenska biståndsindustriella komplexet.

FN hade som millenniemål om att halvera fattigdomen till 2015. I Europa och globalt handlar debatten om att biståndet måste öka. Enligt FN måste biståndet fördubblas om FN: s millennie-mål ska uppnås. Afrika är Jordens rikaste kontinent. Men biståndet bromsar samhällsutveck-lingen, och därmed även den ekonomiska tillväxten. Röster som nu höjs om att Sida bör läggas ned är ett efterlängtat nytänkande. Att kritisera bistånd är känsligt och vanskligt. Men debatten måste upp på dagordningen. Internationella valutafonden IMF publicerar i sin årsrapport om tillståndet för världens ekonomier. Mest överraskande där är kanske att Afrika har en tillväxt på över fem procent. Många vill säkert tro att det är ett resultat av bistånd. Men det är det inte. Tvärtom så bromsar biståndet samhällsutvecklingen i Afrika, och därmed även den ekonomiska tillväxten.

Om man ser till mängden exploaterbara naturresurser så är Afrika jordens rikaste kontinent, men med den fattigaste befolkningen. Fattigdomen i Afrika handlar alltså inte om resursbrist, den har sin förklaring i extremt dåliga politiska system. Det kan inget traditionellt bistånd i världen av-hjälpa.

Det är stigande världsmarknadspriser på framför allt olja, timmer och mineraler som skapar förbättringen i den afrikanska statistiken, inte bistånd. Tillväxten leder inte till någon märkbar fattigdomsminskning i länder som saknar såväl genuin demokrati som en seriös ekonomisk fördelningspolitik. Regeringarna där ser inte till landets bästa, de för i stället en politik som gynnar en liten elit. Det är den eliten som också gynnas av det svenska biståndet.

Sverige har under decennier betalat ut miljarder och åter miljarder i afrikanska länder, utan att något reellt resultat har kunnat redovisas. Inget afrikanskt land kan visa upp en påtaglig standard-förbättring för det stora flertalet som kan sägas vara en direkt följd av biståndet. Totalt sett har fattigdomen förvärrats i Afrika under den period då Sverige har ägnat sig åt bistånd. Uganda är kanske det mest belysande exemplet. Där består statskassan till cirka 50 procent av utländska biståndspengar, bland annat svenska. Ändå minskar inte fattigdomen.

Det Afrika behöver mest av allt är politisk reform. Dagens utvecklingsbistånd förhindrar det. Biståndets primära funktion i Afrika är att konservera rådande politiska strukturer och omöjlig-göra livsviktiga reformprocesser. Detta innebär ett gigantiskt svek mot kontinentens befolkning som tvingas uthärda i toppstyrda statsbildningar som på ytan må förefalla demokratiska, men som vid närmare granskning är rena diktaturer. Regeringarna i dessa länder genomför i allmänhet parlamentsval med någorlunda regelbundenhet, men valen präglas alltid av oegentligheter. Allt från trakasserier av väljare till totalt valfusk där oppositionspartierna förhindras att delta på sam-ma villkor som det styrande partiet.

58

I flertalet afrikanska stater har statsapparaten en övergripande och primär uppgift, och det är att slå vakt om den sittande statschefens makt. Allt annat är underordnat detta. Det betyder att alla befintliga resurser kommer att tas i bruk för att uppnå detta mål. I det sammanhanget har bi-ståndet en mycket viktig roll. De pengar som Sverige bidrar med används för att stärka president-gardet, säkerhetspolisen och alla andra institutioner som behövs för att värna den rådande ord-ningen. Val riggas, politiker köps, väljare mutas och utmanarkandidater hotas. Oppositionen göre sig icke besvär.

Den som önskar konkreta exempel på det jag beskriver kan titta på några av de största mottagar-na av svenskt bistånd genom tiderna i Afrika, nämligen Etiopien, Tanzania, Moçambique och Uganda. Inget av dessa länder har upplevt demokratiska regimskiften. I Uganda var till och med oppositionspartier förbjudna ända tills helt nyligen. Dessa länder styrs av ledare som alla har betraktat Sovjetunionen som ett politiskt föredöme. (Utom Etiopien, de som styr där idag såg tidigare Albanien som det stora föregångslandet, stalinisten Enver Hoxha var hjälten) I dag är ledarnas uniformer utbytta mot civila kostymer, men under ytan har inte mycket ändrats. Oppositionspolitiker betraktas fortfarande som dissidenter som ska förföljas och helst fängslas.

En följd av det är att Sverige får ta emot politiska flyktingar från samma länder som vi betalat ut bistånd till. Människor flyr från regeringar som tar emot kontantstöd från Sverige. Detta är en skandal som borde uppröra alla som tittar närmare på frågan. Ändå förblir biståndet en helig ko i svensk politik som alltid särbehandlas och aldrig granskas på allvar. Debatten om biståndet handlar bara om kvantitet, nästan aldrig om kvalitet. Idag är trettionio av världens länder i akut behov av livsmedelshjälp, dubbelt så många som för två årtionden sedan.

820 miljoner människor i världens utvecklingsländer är undernärda, en siffra som knappt ändrats sedan 1990 trots FN: s löften att halvera antalet till 2015. Hur effektivt är livsmedelsbiståndet i kampen mot hunger? Många människor ifrågasätter livsmedelsbiståndet. De hävdar att det gör mer skada än nytta genom att överösa fattiga länders marknader med billigt spannmål. Kritiker säger att livsmedelsbistånd konkurrerar ut lokala lantbrukare och köpmän för att göra dem beroende av allmosor. Andra menar att livsmedelsbistånd är en förklädd exportsubvention, och att det borde vara förbjudet i annat än nödfall. The State of Food and Agriculture 2006 granskade vilka belägg som finns i denna omtvistade fråga. Rapporten konstaterar att livsmedelsbistånd kan ha negativa indirekta effekter på lokala marknader och handel, i synnerhet om det kommer vid fel tidpunkt då lokala grödor skördas eller då det når människor som egentligen inte behöver det.

Två vanliga omständigheter kopplade till livsmedelsbiståndet medför att det ofta kommer vid fel tidpunkt och till fel människor.Den övervägande delen av livsmedelsbiståndet doneras under villkoret att det skall köpas och bearbetas i, samt skeppas från, givarländer även om tillräckliga förråd är tillgängliga i den behövande regionen. Sådant ”bundet” bistånd är dyrt och långsamt. Det kostar ungefär en tredjedel mer än nödvändigt och tar ofta sex månader eller längre tid för att nå sitt mål. Ungefär en fjärdedel av allt livsmedelsbistånd säljs på mottagarländernas öppna marknader, utan att man satsar på att nå behövande människor. Detta sänker och destabiliserar lokala priser, och slösar resurser. Ett mer grundläggande problem är att man ofta väntar sig för mycket av livsmedelsbiståndet. Det tenderar att dominera program för tryggad tillgång till mat och katastrofinsatser, även då livs-medelsförråden på plats är rika. Livsmedelsbistånd används ofta för att det är den enda till-gängliga resursen, inte för att det är det bästa verktyget. När tillräckliga livsmedelsförråd finns i ett område och problemet är människors tillgång till mat, skulle det till exempel vara mer effektivt och mindre skadligt att ge sårbara människor pengar eller matkuponger istället för livsmedel. I det långa loppet bör fokus ligga på att bygga upp motståndskraften hos lokala livsmedelssystem. De lokala producenter och köpmän som en hållbar tryggad tillgång till mat vilar på.

Den biståndsform som nu prioriteras av Sida kallas budgetstöd och innebär att Sverige skänker kontanta medel till afrikanska länder. Detta är först och främst en politisk handling. Vi stöder alltså regeringar som saknar folkligt mandat, förföljer oppositionella, begränsar pressfriheten och hånar demokratin genom valfusk och livslånga presidentämbeten. Ska detta verkligen vara

59

officiell svensk politik? Biståndet bör successivt avvecklas och Sida läggas ned. Att kritisera bistånd är känsligt och vanskligt. Man löper alltid risk att buntas ihop med dem som ogillar stöd till Afrika av rasistiska skäl. Men debatten måste upp på dagordningen. I de afrikanska länder som tar emot svenskt bistånd finns det hängivna människor som dagligen riskerar livet för att arbeta för en annan, mer demokratisk samhällsordning. Det är dem vi ska stödja, inte politrukerna och diktatorerna som har utvecklat biståndsmjölkandet till en avancerad konstart.


att enprocentmålet i biståndet ska avskaffas,

att småskaligt stöd ska ges till demokratigrupper,

att biståndet ska behovsanpassas,

att antalet fredssoldater och UD-närvaro i världens konflikthärdar ska främjas,

att biståndsindustrins personliga, ekonomiska, ideologiska skäl till att behålla eller öka biståndet ska brytas upp,

att biståndets effektivitet ska följas upp genom forskning och utredningar,

att initiativ till inrikespolitiska reformer i biståndsländerna ska stödjas,

att biståndsländernas integration i den globala marknadsekonomin ska underlättas,

att Sida ska läggas ned,

att livsmedelsbistånd ska vara förbjudet i annat än nödfall,

att bistånd ska ges till att bygga upp motståndskraften hos lokala livsmedelssystem,

att biståndet successivt ska avvecklas och ersättas med enbart UD insatser och katastrofhjälp.

Stefan A. Johansson


Den zambiska ekonomen Dabisa Moyo har i sin bok Dead Aid uttryckt att bilateralt och multi-lateralt bistånd till Afrika har uppmuntrat till korruption och konflikt. Det har motverkat fritt företagande och därmed gjort de fattiga fattigare.

Organisationer med små medel och effektiv användning av medlen syns inte på radarskärmen i diskussionen. Hungerprojektets årsbudget globalt är 12 miljoner US dollar, vilket motsvarar cirka 93 miljoner kronor. Det är samma summa som Sidas dagliga budget för bistånd. Hungerprojektet uppnår resultat som syns.

Kärnan i hungerprojektet framgång och det som skiljer det från andra organisationer är enligt rapporten ett antal ”magiska ingredienser”. Utvärderingen beskriver Hungerprojektets metoder och visar exempel på verklig förändring och påverkan utifrån metoden. Den ger även förslag på kommande steg för att nå målet att avskaffa hunger. Rapporten heter "Change to believe in: The Hunger Project-Uganda Impact Assessment".

60

http://www.hungerprojektet.se/images/news/THP-Uganda.pdf

En av de magiska ingredienserna är arbetet med VCA –Vision Commitment Action – workshops som får deltagarna, lokalbefolkningen att se egna möjligheter att förändra och för-bättra. Ytterligare framgångsfaktorer är att lokala ledare och volontärer utbildas för att driva projekt utifrån mål som byarna sätter upp själva. Fördelen med det är enligt rapporten att byarna själva äger projekten och tar ansvar för utvecklingen. Det finns även ett starkt fokus på kvinnors självständighet och möjlighet till försörjning. Lokalbefolkningens projekt blir successivt självstän-diga och oberoende av stöd.

Hungerprojektet har enligt rapporten viktiga långsiktiga tillgångar i Uganda. En av dem är att ungefär 20 000 volontärer som hjälper till att skapa vilja till förändring hos lokalbefolkningen. Epicentren, som rymmer bland annat sjukvård, möteslokaler, lager för mat och förskola är unika för att de byggs upp, ägs och drivs av befolkningen. Mikrokreditbankernas drivs helt och hållet av kvinnor och ägs av de lokala samhällena.

Hungerprojektet har även mycket goda relationer med myndigheter och ledare i samhällena. I intervjuer med dem liksom med representanter för andra organisationer som konsultgruppen utfört får hungerprojektet mycket positiva omdömen för att arbetet verkligen leder till konkreta resultat. Hur många rapporter finns det om Sidas biståndsprojekt och bevis för att arbetet leder till konkreta resultat?

Erfarenheter från hungerprojektet har bevisat att det krävs att tre kriterier ska vara uppfyllda för att hunger och fattigdom ska avskaffas en gång för alla: människor måste engageras i sin egen utveckling, kvinnor måste ses som jämställda och ha rätt att påverka sin framtid och människor måste ha ett fungerande samarbete med lokala beslutsfattare.


att svenskt bistånd ska bygga på Vision Commitment Action workshops,

att lokala ledare och volontärer utbildas för att driva projekt utifrån mål som sätter upp själva,

att det fokuseras på kvinnors självständighet och möjlighet till försörjning,

att volontärer ska hjälpa till att skapa vilja till förändring hos lokalbefolkningen,

att motsvarigheter till hungerprojektet epicenter ska etableras,

att mikrokreditbanker ska etableras och drivs helt och hållet av kvinnor och ägs av de lokala samhällena, människor måste engageras i sin egen utveckling,

att kvinnor ska ses som jämställda och ha rätt att påverka sin framtid,

att lokalbefolkningen ska ha ett fungerande samarbete med lokala beslutsfattare.

Stefan A. Johansson


61

När vi gick med i EU så blev vi lovade att det inte skulle inskränka på våra lagar och regler på alla områden arbete miljö jordbruk osv resultatet har vi alla sett och det är inte det som vi blev lovade. Vi har under de senaste åren inte bara haft det tufft med en borgerlig regering vi har också fått tampas med ett borgerligt EU.

Vi måste verka för att detta tar stopp! Inga fler lagar eller avtal får påverka oss så kraftigt som tex LAVAL.

Vi måste våga ta ideologiska ställningstagande och strida för de idéer som vi behöver. Referenser

https://stop-ttip.org/

Yrkande:

att SAP i Skåne säger nej till TTIP och CETA,

att SAP i Skåne verkar för att socialdemokraterna tar en tydligare ställning i frågor som rör oss och verkar för att socialisera EU,

att SAP i Skåne skickar vidare motionen till Socialdemokraternas kongress,

att SAP säger nej till TTIP och CETA,

att SAP tar en tydlig ställning emot liberaliseringen av EU,

att det SAP arbetar för att stärka arbetarrörelser/fackförbund i samtliga EU länder.

Filip Rahim Hansson

Ängelholms arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Christer Hansson Ordförande

Det transatlantiska handelsavtalet, TTIP, förhandlas just nu fram mellan EU och USA.

Målet med avtalet är att göra det lättare för företag att etablera sig på nya marknader och leda till en ökning av arbetstillfällen. Avtalet för dock med sig stora risker för demokratin, välfärden och miljön.

ISDS-klausulen i avtalet ger rätten till investerare att stämma en stat där de investerat för att de exempelvis inför nya regleringar som negativt påverkar investeringsvärdet. Detta betyder att företag i framtiden kan stämma staten för politiska beslut som exempelvis vinstbegränsning i välfärden och strängare miljökrav.

TTIP gör det även lättare för företag göra vinst på bekostnad av miljön och vår hälsa.

De restriktioner för genetiskt modifierade livsmedel, bekämpningsmedel, hormonbehandlat kött som finns idag kan komma att avskaffas i samband med avtalet. TTIP hotar att underminera de viktiga miljöregler vi har inom EU, för att harmonisera dem med amerikanska reglerna som håller mycket lägre standard. Det tillsammans med ISDS kan komma att öppna upp för den extremt farliga utvinningsmetoden av fossila bränslen känd som hydralisk spräckning eller “fracking”.

62

TTIP syftar även till att öppna offentliga tjänster såsom skola, sjukvård och vattenförsörjning för privata företag. Företag skulle därefter kunna stämma den svenska staten för att de hindrar dem från att ta ut vinst ur verksamheterna.

Handelsavtalet skulle också innebära en högre grad av övervakning av internetanvändare och en underminering av det skydd avpersonuppgifter vi har idag, genom att låta företag gå tillgång till personuppgifter för att användas i kommersiella ändamål.

Vi yrkar därför:

att Socialdemokraterna ska verka för att stoppa ISDS-klausulen i TTIP-avtalet,

att Socialdemokraterna ska verka för att inte låta TTIP-avtalet undermindera den nuvarande regleringen för djurhållning och gifthalter i maten,

att Socialdemokraterna ska verka för att inte låta viktiga undantag från upphovsrätten för skolor, bibliotek samt personer med funktionsnedsättning gå förlorade,

att Socialdemokraterna ska verka för att inte liberalisera EU:s miljölagstiftning för att matcha den med amerikanska regler, som idag håller en lägre standard.

Filip Rahim Hansson


63

I debatten förekommer ofta att vi i Sverige behöver arbeta längre för att vi ska få någon pension. Jag anser detta vara ett stort hån gentemot våra medlemsgrupper som arbetar t ex inom restaurangbranschen. Det höga arbetstempot, arbetstiderna och den magra bemanningen sliter ut branschens anställda och våra medlemmar i förtid. Resonemanget om högre pensionsålder upplevs som ytterligare ett slag i ansiktet.

Dagens pensionssystem möjliggör att ta ut den allmänna pensionen från 61 års ålder till 67 år. Detta är fullt tillräckligt. Naturligtvis är det jättepositivt för de som kan och orkar arbeta efter 65 år.

Jag föreslår:

att socialdemokratiska partiet jobbar för bibehållande av dagens "normala" pensionsålder på 65 år, med uttagsmöjlighet från 61 till 67 år.

Irena Alm


Vi har idag 2014 ett samhälle som långt ifrån är jämnställt både på det ekonomiska planet men även fördelningen vem som ska sköta Familjen i form att att gå ner i arbetstid, vård av barn och sköta hemmet osv.

Det är alldeles för många kvinnor som går ut från ett äktenskap och samboförhållande med väldigt dåliga pensioner. Mycket av det beror på sämre löner i kvinnodominerande yrken, kvinnan generellt går ner i arbetstid, kvinnan tar mer föräldraledighet och vård av barn. Det är ingen korrekt lösning på hela jämnställdhetsområdet mellan kvinna och man, men en god väg.

Det människan förstår och rättar sig efter är det ekonomiska incitament.

Förslaget ska gälla alla som är vigda och har gemensamma barn eller enbart vigda/ingått äktenskap.

Exempel 1.

2 vuxna gifta separerar efter 10 år äktenskap, då ska pensionerna i inkomstpension och premiepension delas lika av det som är intjänat med ev. avkastning.

Exempel 2.

2 vuxna sammanboende med barn ska delas i samma tappning.

Med andra ord är det ingångsvärdet av inkomstpensioner och premiepension vid barns födelse eller datum för vigsel och sedermera utgångsvärdet den dag då äktenskapsskillnad inlämnas till tingsrätt.

64

Med andra ord, finns det 100 pengar i burken som är intjänat under perioden så ska varje individ ha vars 50 pengar, svårare är det inte.

Förslag till beslut:

att vid bodelning eller förhållande upphörande, i form av samboskap med gemensamma barn eller äktenskap med eller utan gemensamma barn, så ska pensioner fördelas enligt ovan,

adderas och divideras med två, så båda två får exakt lika antal kronor som samlas upp under totala tiden som sammanboendet/äktenskapet gällande den allmänna pensionen.

Göran Malmberg

Svedala arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Leif Göthed Ordförande

Under antikens slavsamhälle och medeltidens feodalism så fanns inte arbetslöshet. Slavar och livegna kunde vara undersysselsatta men inte arbetslösa. I de kommunistiska ekonomierna så fanns det inte heller någon arbetslöshet. Alla hade ett arbete även om de inte hade något att göra på sin arbetsplats. Det är främst inom en fri marknadsekonomi som lönearbetare kan vara arbetslösa. Denna typ av arbetslöshet blir först ett problem i städerna under senmedeltiden. Arbetslöshetsuppror börjar förekomma under 1300-talet.

Arbetslöshet förklarades med att de arbetslösa själva var orsaken till den och bekämpades med arbetsplikt, tvångsarbete, lagar mot tiggeri etc. Först på 1700-talet började synen på arbetslöshet att förändras. Klassiska liberaler ansåg arbetslöshet bero på statlig inblandning. Det är först under 1900-talet som mera vetenskapliga undersökningar av arbetslöshet och politiska åtgärder mot den har ägt rum. Man har identifierat fem olika orsaker till arbetslöshet. Säsongsarbetslöshet var till exempel förr vanligt i byggsektorn där arbetslösheten var större på vintern.

Friktionsarbetslöshet innebär att det tar en viss tid för arbetsgivare och arbetssökande att finna varandra och informera sig om varandra. Ju större omsättningen och förändringarna är på arbets-marknaderna, desto större friktionsarbetslöshet.

Strukturarbetslöshet innebär att de potentiella arbetarna saknar nödvändig utbildning eller bor på fel ställe eller liknande hinder. Den klassiska arbetslöshetsteorin säger att om reallönenivån är för hög så rubbas balansen mellan total arbetskraftefterfrågan och det totala arbetskraftsutbudet. Enkelt uttryckt så har arbetsgivarna inte råd att anställa alla om lönerna hos de som redan har arbete är för höga.

Den keynesianska arbetslöshetsteorin säger tvärtom att arbetslöshet beror på sänkta löner eller ökat sparande. Om lönerna sänks eller om sparandet ökar så minskar den totala efterfrågan i ekonomin och därmed också den totala arbetskraftefterfrågan. Detta är inte en självkorrigerande mekanism utan lönerna måste höjas och/eller sparandet minskas med demokratiska och/eller fackliga åtgärder. Annars förblir det en hög arbetslöshet.

Både klassisk arbetslöshet och keynesiansk arbetslöshet kan vara verkande orsaker till arbets-löshet men givetvis inte samtidigt. Att teorierna verkar vara varandras motsatser innebär bara att de inte kan gälla samtidigt, vilket de övriga orsakerna kan. I praktiken förekommer nästan aldrig klassisk arbetslöshet medan keynesiansk arbetslöshet däremot är den allra vanligaste orsaken till arbetslöshet.

65

Det finns dessutom en socialistisk teori om arbetslösheten enligt vilken arbetslöshet är en med-veten strategi för att splittra arbetarklassen, försvaga facket och hålla lönerna nere och vinst-nivåerna uppe. Detta är inte samma sak som den keynesianska teorin. Enligt den keynesianska förklaringen så orsakar lägre löner och högre vinster arbetslöshet medan den socialistiska för-klaringen tvärtom säger att arbetslöshet orsakar lägre löner och högre vinster. Den socialistiska förklaringen är egentligen inte en ekonomisk teori utan en politisk konspirationsteori.

Den borgerliga motsvarigheten är de ekonomiska teorier som säger att arbetslösheten genom politiska metoder måste hållas på en viss nivå till exempel för att inflationen inte ska skena iväg. Arbetslösheten anses då hålla lönerna nere vilket ska motverka inflation. Ett problem med sådana teorier är att löneökningar är en av de minst viktiga orsakerna till inflation. Intressant är dock att teorierna säger att arbetslöshet delvis är något som orsakas av en medvetet förd politik.

Hur hög är då arbetslösheten? Enkelt uttryckt så är drygt 20 % eller drygt en miljon människor icke-sysselsatta i Sverige. Det finns dock flera aspekter av detta. Vad som är arbete definieras olika liksom även vad som är arbetslöshet. Alla människor är nyttiga såväl för sig själva som för andra. Sitter du i fängelse så ger du till exempel fångvaktarna arbete. Långt ifrån allt av detta kallas dock arbete. Detta gör det även svårt att jämföra statistik från olika länder. Av Sveriges 9 miljoner medborgare är knappt hälften, 4,4 miljoner, löneanställda eller egenföretagare. 3,8 miljoner är barn, studerande eller ålderspensionärer. Sedan återstår drygt en miljon människor som är ams-sysselsatta, sjuka, förtidspensionerade eller öppet arbetslösa. Den öppna arbetslösheten har minskat under slutet av 1990-talet och 2000-talet dock i hög grad beroende på att de arbetslösa istället har blivit långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Att arbetslösheten ökade i början av 90-talet berodde dels på en internationell lågkonjunktur men också på att många offentliganställda avskedades. Vi har 2007 lägre sysselsättningsgrad än vi hade 1975.

I arbetslöshetspolitiken idag ingår att vidareutbilda och omskola den arbetslösa arbetskraften, men även att hålla bidragen låga, kräva beredvillighet att ta vilka jobb som helst och att flytta långt.

Åtgärder skulle bara fungera tillfredställande om arbetslösheten i hög grad berodde på de arbets-lösa själva, och det tror jag inte att den gör. Tvärtom tror jag inte att vi harvarken medeltida eller klassisk arbetslöshet i Sverige idag, utan troligen keynesiansk arbetslöshet.

Vidareutbildning och omskolning är bra, men minst lika bra vore att återanställa lika många som har avskedats från offentliga sektorn. Att höja existensminimum, socialbidragen etc. vore också åtgärder som skulle främja inte bara lägre arbetslöshet, utan även lägre inflation och högre tillväxt.


att minst lika många som har avskedats från den offentliga sektorn ska återanställas inom den eller inom entreprenadföretag som verkar inom området,

att existensminimum ska höjas,

att normen för socialbidragen ska höjas.

Stefan A. Johansson


66

I Sverige separerar drygt 30000 föräldrapar årligen och de har sammanlagt cirka 55000 barn. I samband med att familjerna splittras ska frågor om barnens vårdnad, boende och umgänge lösas. I tio procent av familjerna klarar man ej denna uppgift utan måste vända sig till domstol för att få hjälp. Det innebär att cirka 6000 barn årligen upplever att föräldrarna strider om deras vård, boende och umgängesrätt i tingsrätten. Av dagens sjuttonåringar i Sverige har en fjärdedel (25 %) upplevt en separation. För 20 år sedan uppskattades andelen vara 15 procent och går man tillbaka till 1930-talet så var andelen sjuttonåringar som upplevt en separation cirka en procent.

Att befinna sig i en vårdnadstvist innebär stora påfrestningar både för föräldrar och för barn. Annika Rejmer doktor i rättsociologi vid Lunds universitet menar att merparten av föräldrarna befinner sig i minst två parallella krisförlopp. Dels separationen från partnern och dels vårdnads-striden som innebär en oro att helt eller delvis förlora vårdnaden om de egna barnen. Rejmers forskningsresultat visar även att föräldraparen också har sociala/eller psykiska problem. Det är något som lagstiftningen ej visar någon uppmärksamhet.

Ett av skälen till att en pappa förlorar en vårdnadstvist kan vara att de som utreder vårdnads-frågor på socialtjänsten till övervägande del är kvinnor (åtta av tio socialsekreterare i Sveriges kommuner är kvinnor). Vårdnadsutredningarna utgör en stor del i det underlag som domstolar använder för att fatta beslut i vårdnadstvister.

Det är ej i första hand domstolarna som dömer till moderns fördel. Det svåraste är att få en könsneutral utredning från socialtjänsten eftersom det nästan uteslutande är kvinnor som gör utredningarna. Rejmers forskning visar att pappor diskrimineras i kontakt med socialtjänsten. ”Pappor får inte komma till tals och de känner att deras syn på barnets bästa inte tas på allvar.” I merparten av de tvister som hamnar i länsrätten tilldöms modern enskild vårdnad. Endast en pappa av tio vinner en vårdnadstvist, enligt Socialstyrelsens senaste mätning från år 2002. Trots att de fäder som orkar driva en rättsprocess för att få leva med sina barn förmodligen är minst lika engagerade i barnens dagliga omvårdnad som barnens mödrar.

I rättsväsendet lever bilden av modern som naturligt omvårdande kvar. En man som tilldöms enskild vårdnad om sitt barn måste därför vara inte lika bra, utan bättre än modern. Han måste inte även ha varit lika närvarande utan mer närvarande i barnens vardag än modern. Det innebär att fäder i princip enbar vinner vårdnadstvister i de fall där modern är uppenbart olämplig på grund av eget allvarligt missbruk eller på grund av psykisk sjukdom.

En utredning bör göras som ser över rättspraxis i vårdnadsärenden och som därefter lägger fram förslag till ändringar i familjebalken. I det sammanhanget bör även rätten att föra talan samt överklaga beslut enligt LVU för den förälder som ej har vårdnaden om barnet införas. Gemen-sam vårdnad ska vara en självklarhet vid såväl separationer som i de fall modern vid barnets födsel är ensamstående. Vid alla samarbetsavtal ska finnas tillgång till personal av båda könen. För att komma till rätta med mannens idag rådande underläge i form av att det alltför ofta saknas någon av hans kön som kan i samtalet kan uttolka och spegla hans känslor.

Sociala/eller psykiska problem ska uppmärksammas i lagstiftningen om vårdnadstvister. Det är nöd-vändigt att det utvecklas metoder för att anlägga ett barnperspektiv och tillämpa barnets bästa på ett föreskrivet sätt. Det bör göras undersökningar om barnen och föräldrarnas livssitua-tion när vårdnadstvister genomförs. Vilka föräldrar är det som utvecklar en vårdnadstvist och orsakerna till den?

Om man accepterar den barnpsykologiska utgångspunkten att bäst för barn är två samarbetande föräldrar. Bör man utveckla en metod för att särskilja de vårdnadskonflikter som primärt kan definieras som en värdekonflikt från de konflikter som främst kan definieras som en intresse-

67

konflikt. De olika typerna av konflikt bör handläggas olika. Intressekonflikter lämpar sig för förhandlingar som syftar till kompromisslösningar medan genuina värdekonflikter hanteras genom en extern normativ struktur, som exempelvis domstol.


att barnens bästa ska vara i centrum vid vårdnadstvister i handling och ej bara i ord enligt lag-stiftningen,

att en utredning ska göras som ser över rättspraxis i vårdnadsärenden och som därefter lägger fram förslag till ändringar i familjebalken,

att rätten att föra talan samt överklaga beslut enligt LVU för den förälder som ej har vårdnaden ska föras in i familjebalken,

att gemensam vårdnad ska gälla vid såväl separationer som i de fall modern vid barnets födsel är ensamstående,

att vid alla samarbetsavtal ska finnas tillgång till personal av båda könen,

att sociala/eller psykiska problem ska uppmärksammas i lagstiftningen om vårdnadstvister,

att det ska utvecklas metoder för att anlägga ett barnperspektiv och tillämpa barnets bästa på ett föreskrivet sätt,

att det ska göras undersökningar om barnen och föräldrarnas livssituation när vårdnadstvister genomförs,

att det ska forskas om vilka föräldrar det är som utvecklar en vårdnadstvist och orsakerna till den,

att den barnpsykologiska utgångspunkten att bäst för barn är två samarbetande föräldrar ska accepteras,

att en metod ska utvecklas för att särskilja de vårdnadskonflikter som primärt kan definieras som en värdekonflikt från de konflikter som främst kan definieras som en intressekonflikt,

att de olika typerna av konflikt ska handläggas olika,

att intressekonflikter ska hanteras genom förhandlingar som syftar till kompromisslösningar,

att genuina värdekonflikter ska hanteras genom en extern normativ struktur, som exempelvis domstol.

Stefan A. Johansson


Den Svenska sjukvården använder nästan dubbelt så mycket pengar på en höginkomsttagare under det sista levnadsåret än på en låginkomsttagare. Ålder, kön, civilstånd, cancersjuklighet, antal vårdagar eller född utomlands, inga av faktorerna påverkar hur mycket resurser den svenska sjukvården lägger ner under patientens sista levnadsår. Inkomsten, däremot, har stor betydelse.

68

Om du tjänar mer lägger sjukvården ner nästan dubbelt så mycket resurser, jämfört med om du tjänar mindre. Det visar en publicerad svensk-brittisk studie.

Resultatet förvånar oss mycket. Egentligen borde det vara tvärtom, eftersom man vet att sjuk-ligheten är högre hos människor som tjänar mindre, med lägre socioekonomisk status, säger Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet i Solna. Tillsammans med kollegor vid University of Liverpool i Storbritannien har han samkört olika registerdata från Stockholms läns landsting. Forskarna jämförde sedan värdet av de resurser landstinget lade ner under det sista levnadsåret med hur mycket personerna hade tjänat året dessförinnan. Det visade sig att sjuk-vården i Stockholm i genomsnitt spenderade 55 417 kronor på den femtedel av stockholmarna som tjänade minst. Motsvarande siffra för den femtedel som tjänade mest var 94 678 kronor. Det är en rätt stor skillnad för ett land som påstås ha världens mest generösa och jämlika sjukvårds-system, säger Bo Burström.

Sambandet mellan vårdinsats och inkomst var starkt och kvarstod även efter att forskarna justerat för faktorer som ålder, kön, civilstånd och cancersjuklighet. Men någon förklaring till varför den svenska sjukvården är så ojämlik ända in i döden har inte forskarna. En förklaring kan vara att personer i lägre socioekonomiska grupper söker vård senare i sjukdomsförloppet, enligt Bo Burström. Någon förklaring till varför den svenska sjukvården är så ojämlik ända in i döden har inte forskarna. En förklaring som forskarna har missat är att alla i Sverige blir skickade till sin specifika vårdcentral. Det innebär att en vårdcentral tar hand om rikt folk och en annan kan ta hand om fattigt folk, för de bor olika geografiska områden.


att en vetenskaplig undersökning ska ta reda på varför den svenska sjukvården är så ojämlik ända in i döden och med förslag för till en jämlik sjukvård.

Stefan A. Johansson


I år fyller barnkonventionen 25 år och det finns fortfarande mycket vi kan göra för att fullfölja den.

Många kommuner genomför inte barnutredningar som lagen kräver. Enligt Humanas Barnbarometer 2014 misslyckas mer än hälften av kommunerna att uppfylla lagkravet på snabba utredningar.

Undersökning pekar på att det främsta skälet till att barnutredningar drar ut på tiden är brister i samverkan mellan socialtjänst och andra aktörer. Förutom bristande samverkan visar rapporten att väntetiderna beror på hög arbetsbelastning och hög personalomsättning. Detta innebära att utsatta barn far än mer illa och kan ge mer kostnadskrävande insatser.

Rapporten visar vidare att det ovanligt att kommuner erbjuder barnombud -Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Endast 3 procent av kommunerna gör detta i de flesta fall och 71 procent gör det aldrig.

69


att det bör lagstiftas att statligt anställda barnombud ska erbjudas till alla barn och ungdomar i kontakt med socialtjänsten -barnombud ska ha kunskap om barnkonventionen samt social-tjänstlagen,

att det tillförs statligt riktade medel till socialtjänsten i kommunerna så att barnen får den hjälp i tid som de lagligen har rätt till,

att-barnkonventionen blir lag i Sverige.

Annelie Cederberg

Hässleholms arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Rolf Delcomyn Ordförande

Kontaktdagar var en gång en möjlighet för föräldrar/vårdnadshavare att få statligt stöd för att närvara och umgås med sina barn på skola/dagis/fritids. Dessutom var det ett utmärkt tillfälle att träffa lärare/pedagoger/övrig personal två dagar per läsår och gällde för barn 4-12 år. Ersättning utgick med 90 % av lönen. Dessa upphörde 1995 men återkom 1:e juli 2001, för att åter tas bort 1:e juli 2003. Däremot finns det fortfarande möjlighet för föräldrar/vårdnadshavare som har barn med funktionsnedsättning och som omfattas av LSS att ta ut tio extra VAB-dagar.

Forskning om skolan har kommit till att engagerade föräldrar och dialogen föräldrar – skola är mycket viktiga förutsättningar för en väl fungerande skola. Dessutom skulle det underlätta för informationen till föräldrarna om hur det går för deras barn i skolan. Informationen kan då ges muntligen, men även skriftligt om så önskas. Poängen är att det inte skall vara en plånboksfråga att vara intresserad och kunna ta del av sitt barns skolgång.

Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad:

att kontaktdagar återinförs,

att antal dagar och ersättning bibehålls men att åldern utökas till 3-16 år.

Jan Wallgren

Klippans arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Johan Pettersson Ordförande

70

Samhället har problem med att skydda kvinnor och barn från våld och kränkande handlingar. Ofta sker våld och kränkande i nära relationer. Rättstaten och dess institutioner har stora svårig-heter att skydda de utsatta individerna från förövarna även om dessa är dömda och lagförda i sak.

Offrens (kvinnorna och barnen) enda möjligt skydd är Kvinnojouren.

De flesta kvinnojourerna är frivilliga och ”privata” i olika organisationer med små ekonomiska tillgångar. Detta är inte värdigt ett samhälle som skall garantera sina invånare ett rättssäkert liv.

Därför menar vi:

att samtliga Kvinnojourer i ska stå under kommunalt ansvar även ekonomiskt,

att en statlig utredning tillsätts skyndsamt för att förverkliga detta mål,

att Malmö arbetarekommun tar motionen som egen och skickar den till distriktskongressen 2015,

att distriktskongressen 2015 bifaller motionen och arbetar i dess anda.

Thommy Kronqvist


I vårt moderna land finns en grupp som tillåts arbeta dygnet runt utan arbetstidslagstiftning, utan semester, utan ersättning, osv.

Gruppen består av äldre, ibland mycket gamla, människor som vårdar sin livskamrat i hemmet. De lämnas ofta utan adekvat stöd och avlastning. Samhället profiterar hämningslöst på dessa människors pliktkänsla och kärlek för varandra, och tillåter att den som vårdar slits ner och själv blir sjuk, utan att på något sätt se till att de får rätt till egen tid eller sömn på nätterna.

Vi föreslår:

att Stat, Landsting och Kommun omedelbart ges i uppdrag att formulera riktlinjer med rättigheter för denna grupp av kvinnor och män.

Bodil Arnsberger


71

Förutsättningarna i det moderna arbetslivet skiljer sig avsevärt från föregående generationers. Arbete utförs på dygnets alla tider och allt fler branscher arbetar dygnet runt. Detta ställer helt nya krav på vår välfärd. Likaså är reglerna för att tacka nej till ett arbete mycket hårda idag. I kraven ingår att en arbetssökande måste vara beredd att flytta vid erbjudande om arbete.

Med tanke på att arbetslivet ser ut som det gör är det rimligt att samhället gemensamt tar ansvar för att underlätta och möjliggöra för människor att arbeta. Det är inte rimligt att familj och vän-ner ska vara den enda lösningen för att lösa t ex barnpassning. Det kräver att välfärden är väl utbyggd och att den fungerar. Utbyggd förskola på kväller, nätter och helger är ett krav som vi socialdemokrater redan driver. Men arbetet går långsamt och många kommuner klarar inte av sitt uppdrag. Därför behöver reglerna skärpas. Det måste bli tydligt att alla kommuner måste erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger inom skälig tid.

Med ovanstående yrkar jag att:

att Kommuner ska erbjuda barnomsorg inom skälig tid även på kvällar, nätter och helger.

Angelica Gustafsson


Arbetsmiljölagen gäller för både elever och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan, från och med förskoleklass. Arbetsmiljölagen gäller dock inte för barn i förskolan och på fritidshem, där-emot gäller den för personal som arbetar där. (http://www.av.se/teman/skola/)

På grund av att arbetsmiljölagen inte täcker all verksamhet innebär det att elever och föräldrar tappar ett visst skydd. Lärarnas rätt att påtala brister är begränsat, även om tillsynsansvaret är lika stort.

Exempelvis:

” Att arbetsmiljölagen gäller barn i skolan men inte i fritidshem framstår som särskilt märkligt, eftersom de båda verksamheterna ofta pågår i samma lokaler. Om en hylla faller ner på ett barn på skoltid kan olyckan anmälas till Arbetsmiljöverket, men om det sker när fritids har börjat kan verket inte agera. Det man då kan göra från Arbetsmiljöverkets sida – om man inte kan se det skedda som ett problem ur vuxenperspektiv – är att be skolan att själv undersöka vad som hänt. Rektorn får i sin tur vända sig till sin förvaltning för åtgärder.” (1 http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2011/10/08/lagens-korta-arm)

Frågan har tidigare varit upp i Riksdagen genom åtminstone två motioner (1 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/_H102Ub254/?text=true) (1 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Arbetsmiljon-i-forskola-friti_GY02Ub285/?text=true) och en utredning (SOU 2006:44). Utredningen har ännu ej lett till någon förändring när det gäller barn i förskola och i fritidshem. (http://lararnasnyheter.nod1.se/fritidspedagogik/2014/10/03/otydliga-lagar-pa-fritidshem)

Nu, under en socialdemokratisk regering, har vi chansen att visa att vi ser skolan ur ett helhets-perspektiv – även när det gäller arbetsmiljöfrågor. En bättre skola. För alla. På alla sätt.

http://www.av.se/teman/skola/

http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2011/10/08/lagens-korta-arm

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/_H102Ub254/?text=true

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Arbetsmiljon-i-forskola-friti_GY02Ub285/?text=true

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Arbetsmiljon-i-forskola-friti_GY02Ub285/?text=true

http://lararnasnyheter.nod1.se/fritidspedagogik/2014/10/03/otydliga-lagar-pa-fritidshem

72

Med anledning av ovanstående resonemang yrkar jag därför:

att Arbetsmiljölagen skall gälla även för barn i förskola,

att Arbetsmiljölagen skall gälla även för barn i fritidshem,

att Adolfsbergs Socialdemokratiska förening antar motionen som sin egen och översänder den till Helsingborgs Arbetarekommun,

att Helsingborgs arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till de skånska socialdemokraternas distriktskongress,

att Socialdemokraterna i Skåne sänder motionen vidare till den skånska socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Björn Hartsmar


Föräldrar behöver bättre information om näringslära och hälsosam kost för sina barn. Det behövs kraftfulla insatser för att bryta utvecklingen.

Åtta av tio föräldrar anser att ungas ökande konsumtion av sötsaker beror på att dagens föräldrar i alltför hög utsträckning låter barnen själva bestämma vad de ska äta och dricka. En lika stor majoritet av föräldrarna vill förbjuda läsk och godis i skolan. Många föräldrar frånsäger sig alltså sin auktoritet som vuxna. Sjuksköterskor, läkare och tandläkare är allvarligt oroade över våra barns framtid. Det bör alla vara. De ser i sina yrkesprofessioner i de dagliga mötena med barn vad vår moderna livsstil har åstadkommit. Felaktig kost och för lite motion är bakgrundsfaktorer till de senaste 20-30 årens kraftiga ökning av övervikt bland barn, med allvarliga sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som följd. Fler barn med karies och en ökande andel barn med frätskador på tänderna av läsk och andra sura drycker är en annan följdverkan. Nio av tio föräldrar anser att mat och dryck har stor eller mycket stor betydelse för barnets nuvarande och framtida hälsa. Föräldrarna tror att följderna av en felaktig kost framför allt kan bli övervikt och diabetes, men även skador på tänderna, hjärt- och lungsjukdomar och mobbning. Var tredje förälder till barn i åldern 11-15 år är inte nöjd med den kost barnet får i skolan eller på fritids. Drygt varannan av föräldrarna i denna grupp har vid något tillfälle aktivt försökt påverka barnets miljö; en lika stor andel anser att de inte kan påverka sitt barns kostvanor tillräckligt. Drygt 80 procent av samtliga föräldrar vill ha mer information om näringslära och hälsosam mat. Knappt hälften av föräldrarna söker aktivt information och kunskap om vad barnet bör äta och dricka för att ha en god hälsa. De påverkas av ett brett spektrum informationsgivare från familj, vänner och bekanta till förskola, skola, myndigheter och massmedier. Störst påverkan har infor-mation från myndigheter och från barnavårdscentralen, BVC, uppger föräldrarna - 49 procent respektive 42 procent säger sig påverkas starkt av dessa. Påverkan från dagstidningar, radio/tv är mindre - 18 procent uppger att de påverkas i hög utsträckning av dagstidningar och 27 procent av radio/tv. Önskemålen om mer information om näringslära och hälsosam mat i kombination med upp-levelsen av att inte kunna påverka tillräckligt kan vara ett utryck för att föräldrarna inte riktigt vet hur de ska handskas med den mängd information, med ibland motsägelsefulla budskap, som de i dag påverkas av. De som deltagit i undersökningen anser att dagens föräldrar i alltför hög ut-sträckning låter barnen själva bestämma vad de ska äta och dricka. Att barnen får bestämma mer

73

anser hälften av föräldrarna har stor eller mycket stor betydelse för den ökade konsumtionen av sött, och tre av tio föräldrar anser att det har ganska stor betydelse. Benägenheten att frånsäga sig sin auktoritet som vuxen har också tidigare framskymtat i Tandläkarförbundets kartläggningar av läsk- och godisförsäljningen i våra skolor, där eleverna, med hänvisning till elevdemokratin, fått bestämma över sortimentet i skolkafeterian. Undersökning visar även att det är vanligt att barnen själva får bestämma över sina fickpengar. Bland de barn, drygt 60 procent, som har egna fickpengar har bara tre av tio regler för hur mycket pengar de får använda till läsk, godis och andra sötsaker. En majoritet av föräldrarna oroar sig samtidigt över den ökade konsumtionen av onyttiga livsmedel. De anser att barn i dag konsumerar mer läsk, godis och sötsaker än när de själva var barn. Den främsta orsaken till förändringen anser de är livsstilsförändringar. Andra orsaker föräldrarna nämner är att tidsbrist gör det lättare att ge efter för barnens tjat, att barnen i dag får bestämma mer själva, bättre ekonomi samt påverkan från marknadsföring och reklam. I de flesta familjer äter barnen vanligtvis kvällsmålet tillsammans med någon vuxen i familjen. Däremot är det inte lika vanligt att man äter frukost tillsammans. I en av tio familjer äter man aldrig eller sällan frukost tillsammans och i tre av tio familjer äter barnet frukost tillsammans med någon vuxen högst några gånger per vecka. En hälsosam frukost är en viktig grundplåt för hur barnet mår och presterar i skolan. Försöksverksamhet med frukost i skolan har givit mycket goda resultat, enligt vår erfarenhet. Om vi jämför kost och fysisk aktivitet. Vad tycker föräldrarna är viktigast? En uttalad uppfattning är att de är lika viktiga för barnens hälsa. De föräldrar som anser att barnen i dag rör sig för lite anger bland annat för mycket inomhusaktiviteter vid tv och dator, föräldrars tidsbrist och för lite gymnasik i skolan som orsaker. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto högre betydelse tillmäts kosten och fysisk aktivitet. Högutbildade söker också mer information och försöker påverka mer aktivt än de med kortare utbildning. Forskare i Stockholm och Göteborg ser nu en liten tendens att fetmaepidemin kan ha bromsats. Men fortfarande är dubbelt så många barn överviktiga och feta jämfört med för 20 år sedan och skillnaderna ser ut att öka mellan olika socioekonomiska grupper.


att initiativ tas till samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog mellan olika yrkeskategorier som arbetar med barns kost och hälsa,

att erfarenheter om metoder och verktyg ska spridas för att förebygga ohälsa och främja en god hälsa bland barn,

att det ska initieras en bred och samordnad information om hälsosam kost och fysisk aktivitet till föräldrar, förskollärare, lärare och andra som arbetar nära barnen,

att genomföra åtgärder för att barnen ska få en hälsosam och näringsriktig kost i förskola och skola,

att genomföra åtgärder för att få bort läsk och godis från skolan, sötade drycker och mellanmål från förskolan,

att eleverna ska få daglig fysisk aktivitet i skolan,

att marknadsföringen till barn om onyttig kost regleras.

Stefan A. Johansson


74

Sverige fick en ny patientlag 2014:821 som ger mig som patient mer delaktighet i min vård. När det gäller äldre med tidigt förvärvad funktionsnedsättning bidrar funktionsnedsättningen till större svårigheter i den dagliga livsföringen än vad som kan hänföras till insatser som enligt gällande lagstiftning kan ges idag. En doktorsavhandling från Karolinska Institutet (Lena Swed-berg CeFAM) ger en bild av avancerad vård och teknik i hemmet.

”Allt fler svårt sjuka i behov av avancerad vård och teknik får det i hemmet. Men över 80 procent av deras anställda vårdare saknar formell vårdutbildning samt upplever brister i stödet från chefer och sjukvård. Vårdarna försöker lära av varandra. Patienterna instruerar oerfarna vårdare.”

Denna hemsjukvård sköts till stor del av kommunalt eller privat anställda vårdare – hemtjänst-personal och personliga assistenter som förutom omsorgs-arbete även utför viktiga sjukvårdsupp-gifter på delegation av sjukvården.

Doktorsavhandlingen (Lena Swedberg, CeFAM) ger en uppmaning när det gäller Vårdplanering. Samordnad vårdplanering gäller vid utskrivning och det är kommunens och primärvårdens upp-drag att erbjuda en välfungerande service och god social omsorg och medicinsk omvårdnad när Du skrivs ut från sjukhuset.

Med hänvisning till ovanstående hemställer jag:

att Socialdemokratiska partiet inom Skånes 33 kommuner gör en kartläggning när det gäller Samordnad vårdplanering avseende på:

Hur ser situationen ut för kommunerna är suveräna? Det är ett stort ansvar att vårda sjuka i behov av avancerad vård och teknik.

att Lunds arbetarekommun antar motionen och översänder den till distriktskongressen.

Thyra Andersson


75

I vårt land har vi väldigt många båtar upplagda i småkommunerna. Dessa är dessvärre helt skatte-befriade i motsats till exempelvis personbilar. Båda fordonen tär på miljön och kräver ofta polis-ingripande med mera.

Jag föreslår:

att politikerna omedelbart inför båtskatt.

Olle Lundgren


Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och därför är det allt mer viktigt att alla som arbetar kommer med förbättringsförslag. Vi behöver alla dra vårt strå till stacken för att förenkla och förbilliga det vi producerar. Därför måste de anställda uppmuntras att visa ännu mer kreativitet i sitt dagliga arbete . De allra flesta arbetsplatser vill att folk ska tänka till och då få en belöning för detta. Den store vinnaren är alltid företaget på lång sikt. Ett av problemen idag att inte fler tänker ut nya lösningar är att förbättringspengarna läggs på befintlig lön och då märks inte den extra belöningen så mycket.

Jag föreslår:

att det stiftas en lag som säger att de förslag som företagen premierar, ska betalas ut separat och vara skattebefriat.

Olle Lundgren


De som är med i facket och A-kassan i dag betala rätt så höga avgifter.

Förr fick vi göra avdrag för fackliga avgifter på deklarationen.

Jag föreslår:

att socialdemokratiska partiet jobbar för att återställa avdrag på deklarationen för fackliga avgifter.

Irena Alm


76

Anders Borg skapade finanspolitiska rådet 2007. Dess uppgift är enligt rådets hemsida:

”Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser samt de budgetpolitiska målen, i synnerhet överskottsmålet och utgiftstaket. Rådet ska även be-döma om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Det är också rådets uppgift att granska tydligheten i de ekono-miska propositionerna samt kvaliteten i de underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Slutligen ska rådet verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.”

De uppgifter som Borg lade på denna myndighet ska enligt min mening skötas av riksdagen och övriga fristående debattörer och institut. Regeringen ansvarar inför riksdagen som i sin tur ansvarar inför väljarna.

Regeringen har dessutom andra stödfunktioner. Ekonomistyrningsverkets uppgift är bland annat att ”ge Regeringskansliet och myndigheterna expertstöd att utveckla en ändamålsenlig ekonomisk styrning”.

Konjunkturinstitutet gör ”prognoser används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, samt forskar inom nationalekonomi.”

Finanspolitiska rådet är en onödig kostsam blindtarm i den svenska myndighetsfloran.

Därför kräver jag:

att Sverige avskaffar finanspolitiska rådet,

att Möllevångens S-förening tar motionen som sin egen och skickar den till Malmö arbetarekommuns representantskap,

att Representantskapet antar motionen som sin egen och skickar den till SAP Skånes distriktskongress 2015,

att SAP Skånes distriktskongress tar motionen som sin egen och skickar den till den socialdemokratiska partistyrelsen och riksdagsgruppen.

Peter Johansson


Sverige är fantastiskt med vår fina natur, våra skärgårdar och otroliga kustband, sina sjöar och kanaler som inbjuder till ett rikt båtliv. Vi har allemansrätten och strandskyddet som gör Sveriges natur tillgänglig för alla. Inte minst under sommarmånaderna märks det särskilt då våra kustvatten är välbesökta. Så det är inte för inte som Sverige räknas som ett av världens bästa länder för fri-tidsbåtar som ger oss en fin möjlighet att uppleva naturen på nära håll.

77

Fritidsbåtarna har under åren ökat kraftigt, med nära en miljon båtar. Samtidigt som sköna naturupplevelser ges så frestar det på vår natur, och sätter spår miljömässigt i våra farvatten. Sjölivets miljö påverkas, och vi behöver alla ta ansvar och bidra.

Vi behöver införa en skatt för fritidsbåtarnas ägare som precis som bilägarna betalar skatt. Bilägarnas skatt bidrar till re- och nyinvesteringar i syfte för transportsäkra vägar. En båtskatt ökar möjligheten att hålla våra svenska vattenfarvägar så miljövänliga det går.

Vi föreslår därför:

att ett båtregister återinförs,

att båtskatt införs,

att Malmö arbetarekommun tar motionen som sin egen,

att motionen sänds vidare till Partidistriktet Skåne,

att motionen sänds vidare till Partikongressen.

Sylvia Björk och Anki Bergström


Staten har länge tagit ut en progressiv inkomstskatt. Syftet är att öka den omfördelande effekten i skattesystemet, så att de med höga inkomster avvarar en större andel av sin inkomst till det gemensamma än de med låga inkomster. Kostnaderna för en acceptabel levnadsstandard är ungefär desamma för alla människor. Därför är det rimligt att de som har mycket pengar kvar efter att dessa kostnader betalats bidrar mer till det offentliga.

Eftersom vi bestämt oss för progressivitet i skattesystemet bör det gälla från statlig till kommunal nivå. Det är bra för att motverka till exempel en borgerlig regerings försök att genom statliga skatteförändringar forma ett plattare skattesystem. Men det är också önskvärt för att få ett jämlikt Sverige, både lokalt och nationellt. Samtidigt ska vi måna om det kommunala självstyret - det ska spela roll vilka partier invånarna röstar på lokalt. Därför vill vi möjliggöra för kommuner och landsting att tillämpa progressivitet i den egna inkomstbeskattningen.

En enhetlig modell, vilken kommunerna och landstingen måste följa, ska införas för var bryt-punkterna för varje progressionssteg går. Inom dessa steg ska det vara upp till kommunen eller landstinget att ta ut den skattesats som är önskvärd. På detta sätt måste alla kommuner tillämpa progressivitet i inkomstbeskattningen, och risken för att höginkomsttagare flyr från kommuner som tar ut progressiv inkomstskatt till lågskattekommuner utan progressiv skatt minskar. Sam-tidigt bevaras stora delar av det kommunala självstyret, då det kommer vara upp till varje kom-mun vilken progressivitet de önskar tillämpa för varje progressionssteg inom skattemodellen.

Vi yrkar därför:

att en enhetlig modell för progressiv inkomstskatt på kommun- och landstingsnivå införs, där brytpunkterna för varje progressionssteg är densamma för alla landets kommuner och landsting,

78

att det kommunala självstyret värnas så att det inom denna modell blir upp till varje kommun och landsting vilken progressivitet på skattesatsen som ska tillämpas för varje steg i skattemodellen, men med minst 0,1 procentenhets ökad skattesats för varje progressionssteg,

att Malmö arbetarekommun ställer sig bakom motionen,

att motionen vidaresänds till Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress,

att motionen bifalles av distriktskongressen 2015 och skickar den till socialdemokratiska riksdags-gruppen,

att motionen vidaresänds till Socialdemokratiska partikongressen 2015,

att partikongressen 2015 bifaller motionen och skickar den till socialdemokratiska riks-dagsgruppen.

SSU Flamman


Till skillnad från alla andra energikällor är kärnkraften belagd med en skatt – inte på den el som produceras, utan på den el som skulle kunna produceras. Skatten är formulerad som en skatt på den termiska effekten i en kärnreaktor, kallas vanligtvis för effektskatt men är en produktions-skatt på kärnkraft.

Den termiska effekten är något helt annat än den elektricitet som faktiskt produceras. Termisk effekt är den totala värmeeffekt som måste till för att åstadkomma elektricitet. Verkningsgraden i ett kärnkraftverk är cirka 35 procent, det vill säga för att generera en enhet elektricitet behövs tre enheter värme.

Från början var effektskatten utformad som en produktionsskatt på kärnkraftsproducerad el och uppgick till 0,2 öre per kWh. Redan tidigare hade man infört en motsvarande skatt på vattenkraft. Efter 1970-talets oljekriser såg man detta som ett sätt att finansiera investeringar för att komma bort ifrån oljeberoendet.

Under åren har skatten successivt höjts och förstärker nu statens budget med nästan 2 miljarder kronor om året.

I mitten av nittiotalet kom man från regeringens sida fram till att skatten var till skada för svensk konkurrenskraft och förberedde därför dess avvecklande. Man började med att avskaffa pro-duktionsskatten på vattenkraft. Istället för att gå vidare och slopa även skatten på kärnkraften blev den delen kvar, höjdes kraftigt och omvandlades till effektskatt. Det innebar att den inte längre var en rörlig skatt, baserad på elproduktionen, utan en fast skatt på termisk effekt.

Rent hypotetiskt skulle produktionen kunna ligga nere helt och inte en kWh komma ut på nätet. Producenten skulle ändå vara tvungen att betala skatten. Varje år betalar Forsmark och Ringhals över en miljard kronor vardera i skatter och avgifter. Nära 30 procent av produktionskostnaden för elen utgörs av effektskatt. De svenska kärnkraftsföretagen betalar effektskatt oavsett om el produceras eller ej. Undantag från regeln är när en reaktor är ur drift i mer än 90 dagar, då skatten reduceras. Skatten beräknas på reaktorernas effekt och inte på hur mycket el som produceras. Någon liknande skatt finns inte i andra länder, vilket gör att el från svensk kärnkraft inte kon-kurrerar på lika villkor.

79

Det kanske mest skadliga med skatten är att dess konstruktion är sådan att incitamenten för att nyinvestera minskar. Underhålls- och servicearbeten, både vid planerade och oplanerade av-ställningar, bestraffas med andra ord ekonomiskt.

En ytterligare underminerande effekt är att elproducenternas konkurrenssituation snedvrids. I ett skede där den europeiska konkurrensen ökar som en följd av avregleringar skulle det behövas en harmonisering av energiskatterna över gränserna för att få en fungerande energimarknad till stånd. Istället utsätts de svenska aktörerna för en aggressiv inhemsk skatt som saknar motstycke i andra länder.


att produktionsskatten (effektskatten) på kärnkraft ska tas bort,

att konstruktionen av skatten ska göras om eftersom incitamenten för nyinvesteringar minskar,

att konstruktionen av skatten ska göras om eftersom underhålls- och servicearbeten, både vid planerade och oplanerade avställningar, bestraffas ekonomiskt,

att konstruktionen av skatten ska göras om eftersom elproducenternas konkurrenssituation snedvrids,

att produktionskatten för kärnkraft ska harmoniseras till kärnkraft i övriga EU-länder,

att energiskatterna ska harmoniseras till övriga EU-länders och EES-länders för att få en fungerande energimarknad till stånd.

Stefan A. Johansson


Öresundspendlingen kan på bara några år komma att kosta Sverige flera miljarder i minskade skatteintäkter. Problematiken med beskattning vid gränsöverskridanden är vare sig ny eller unik för Sverige och Danmark. Integrationen i Öresund är politiskt prioriterad. Pendlarna har från en förhållandevis låg nivå ökat snabbt på några få år till cirka 30000 och väntas öka. Utjämnas inte den nuvarande differensen mellan faktisk och rimlig skatteutjämning, riskerar legitimiteten för integrationen att avta bland medborgarna. Pendlarna utnyttjar offentlig service i bostadslandet, men betalar skatt i arbetslandet. För att kompensera att bostadslandet och bostadskommunen står för merparten av de skatte-finansierade offentliga utgifterna, som barnomsorg, vård, skola etc. finns det i skatteavtalet en formel för att räkna ut hur mycket skattepengar som ska betalas tillbaka till det land där arbets-pendlarna bor. Om pendlingen fortsätter att öka, om än i långsammare takt beräknar Öresunds-institutet att en kompensation beräknad enligt nuvarande avtal skulle ge en differens på uppemot flera miljarder kronor. Det ökande antalet pendlare accelererar problemen av skatteteknisk och administrativ art för berörda skattebetalare och myndigheter. Även ur ett fiskalt växer problemen genom att det överförda beloppet räknas fram på ett ogynnsamt sätt. Sverige måste driva på fortsatta förhandlingar om avtalet med Danmark. Det går knappast att uppnå en långvarig tillfredställande skatte- och avgiftssituation enbart genom kompletterande avtalsförhandlingar, även om det brådskar ur ett svenskt perspektiv. Ur ett regionalt perspektiv är det långsiktiga målet en harmonisering av skattereglerna. På vägen dit efterlyses en ökad insikt om

80

integrationens nuvarande omfattning och framtida potential på regeringsnivå i de båda länderna och att medel avsätts för att nå ökad komparativ kunskap om de båda skattesystemen.


att det ska uppnås en långvarig tillfredställande skatte- och avgiftssituation i Öresundsregionen,

att medel avsätts för att nå ökad komparativ kunskap om de båda skattesystemen i Sverige och Danmark,

att en harmonisering av skatterna ska eftersträvas,

att Öresundsskatterna ska göras om.

Stefan A. Johansson


Traktamente är en ersättning som anställd kan få av sin arbetsgivare när man reser och arbetar i tjänsten. Traktamentet ska täcka de ökade levnadskostnaderna under tjänsteresan, det vill säga utgifter för logi, högre måltidskostnader än vanligt och diverse småutgifter.

Ett traktamente som inte är högre än vissa avdragsgilla schablonbelopp brukar kallas "skattefritt traktamente". Den anställde måste alltid övernatta minst en natt för att arbetsgivaren ska kunna betala ut ett skattefritt traktamente. Det krävs också att den anställde reser till en plats som ligger mer än 50 kilometer från den vanliga arbetsplatsen och mer än 50 kilometer från bostaden.

Arbetsgivaren ska markera det skattefria traktamentet med ett kryss på kontrolluppgiften. Den anställde behöver inte deklarera det skattefria traktamentet och får inte heller göra något avdrag.

Schablonbelopp Vid tjänsteresa I Sverige inkomståren 2014 och 2015 Utomlands inkomståren 2014 och 2015 Hel dag: 220 kr Ett helt normalbelopp Halv dag: 110 kr Ett halvt normalbelopp Efter tre månader: 154 kr per hel dag. (70 % av normalbeloppet per hel dag) Nattschablon: 110 kr (halvt normalbelopp)

Kostnaderna har under många år ökat utan att det så kallade skattefria traktamentet ökat i samma takt. Socialdemokraterna bör arbeta för att traktamentet följer kostnadsutvecklingen i samhället. Ingen skall behöva förlora pengar på att ta ett så kallat traktaments arbete.

Jag yrkar på:

att Socialdemokraterna arbetar för att det skattefria traktamentet skall följa kostnadsutvecklingen,

att Båstads Arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till distrikts-kongressen,


Niclas Svanberg

Båstads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Göran Klang, Ordförande

81

I vårt Sverige i dag så är arbetsmarknad hårt utsatt av den internationella marknaden som kon-kurrerar med oss om våra löner och teknologi. Detta är ett hinder som vi måste komma förbi. Det finns olika sätt att lösa det på och vissa saker som t.ex. Thomas Piketty tar upp anser jag vara väldigt relevanta och intressanta för att produktionen i Sverige ska ligga i framkant för att både kunna producera och exportera hög kvalitet samtidigt som det inte inskränker på sämre arbets-villkor. Därför vill jag att man inte bara läser Thomas Piketty och hans bok Capital in the Twenty-First Century utan också vågar tillämpa hans idéer på bl.a. beskattning. Som t.ex. högre beskattning på högre löner och mer anpassade fastighets skatter.

Vi kunde bland annat se att man under Almedalsveckan bjöd in Thomas Piketty och gjorde hans föreläsning till sitt egna största dragplåster. Det finns en hel del gamla skatter som man tagit bort för att man ansåg att de hämmade Sveriges utveckling. I dag ser samhället annorlunda ut och man kan i stället för att åter införa dom rakt av som det en gång var tex med förmögenhetsskatt och fastighetsskatt också vidare. Så hade man kunnat införa dessa på ett nytt och effektivare sätt för att beskatta det faktiska kapitalet tex beskattning på det som man har betalat av på hus lånet och inte på hela husets värde utan bara på den del som man har betalat. Detta behövs i samband med en förmögenhets skatt. Olika varianter på hur man kan göra går att diskuteras. Men det viktiga som jag ser det är att dessa diskuteras och tas i kraft. Det är också min mening med denna motion att man ska börja driva en progressiv skattepolitik på faktiskt kapital.

Yrkande:

att SAP utreder hur man kan på ett effektivitet sätt kan tillämpa högre skatt på högre kapital,

att SAP i Skåne verkar föra att driva dessa frågor,

att motionen skickas till partikongressen.

Filip Rahim Hansson


Det som många tar som en lösning på ett ekonomiskt problem blir istället en port in i djupare skuldsättning. Under första halvåret 2014 var det 29.314 människor som inte klarade av att betala sina snabblån. Statistiken visar även att under samma period har 160 människor om dagen ham-nat hos kronofogden på grund av obetalda sms/snabblån.

Inför denna julen var det flera av dessa bolag som tillhandahåller denna typen av lån som gick ut med erbjudanden till människor som redan satt med stora skulder, allt för att locka fler allt djupare in i skuldträsket.

Detta är djupt oroande då skuldberget växer och överbelåningen i hushållen är högre än någon-sin. Likaså ser vi att detta påverkar de svagare grupperna i en allt större utsträckning och flera reportage har visat på detsamma. Att det slår hårt mot unga samt ensamstående och att man till och med kopplat samman ökningen av självmord med den ökade problematiken kring skuld-berget. Det är även oroande hur man kan få lån hos så många av dessa samtidigt och i vissa fall kunna sitta med upp mot 15 lån sammanlagt från olika aktörer. Vi ser även att andra grupper med beroende så som tex spelmissbrukare drabbas av denna typen av lån då det är allt för lätt idag att

82

sitta uppkopplad mot en spelsida och snabbt kan få ett eller flera lån. Även kan man tänka sig att detta är snabba pengar för att kunna införskaffa droger och liknande, något som förekommer i en stor utsträckning.

Därför föreslår vi:

att en utredning kring fördröjd utbetalning av dessa lån görs, möjligheten att man har pengarna på sitt konto först 3-5 bankdagar efter genomförd och beviljad kreditprövning istället för som idag efter någon timme,

att man skärper till hur marknadsföring från dessa bolag bedrivs så att inte redan skulddrabbade lockas till nya lån, att man skärper kraven än mer kring kreditprövningen så möjligheten att få lån hos flera bolag minskar,

att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och sänder den jämte distriktsstyrelsens ut-låtande vidare till riksdagsgruppen för vidare hantering.

Björn Strömqvist & Henrik Andersson


Alla har inte råd att äga en bostad. Alla får inte lån till att köpa bostad pga. timanställningar och visstidsanställningar. Alla vill inte äga sin egen bostad. Det är så bostadsmarknaden ser ut idag. Vi ser ett behov av Hyresrätter på bostadsmarknaden, men få bygger. Vi efterfrågar rimliga hyror, men hyrorna stiger snabbare än mångas löner.

Att äga och förvalta hyresrätter, är idag ett högt beskattat företagande. Man betalar förutom skatt för vinsten också skatt för sitt ägande av fastigheten. Detta ger en dubbelbeskattning som ingen annan verksamhet utsätts för. Ett städföretag betalar skatt för vinsten och inte för dammsugaren, så varför ska ägaren av hyresfastigheten göra det? Ägaren av en hyresfastighet måste förutom att betala fastighetsskatt också betala moms för i princip alla tjänster och varor. Detta leder till höga hyror och högre produktionskostnader. Lägre kostnader genererar lägre hyror och skulle troligtvis få fler att vilja bygga hyresrätter.

Därför yrkar jag:

att Socialdemokraterna i Helsingborg antar motionen som sin egen. att den kommunala fastig-hetsskatten slopas. att ROT-avdrag för hyresrätter införs.

Sara Eliasson


83

Bygg fler Bostäder Att ha ett riktigt boende dvs ett första kontrakt, borde vara en rättighet i Sverige.Det är en rätt-visefråga att kunna hyra bostad till rimliga kostnader. Tyvärr har rätten till ett första kontrakt till ett boende blivit en klassfråga.

Bostadsbristen i Sverige bromsar arbetsmarknadens flexibilitet, därmed bidrar det till en negativ samhälsutveckling, där individen får ta de största negativa konsekvenserna av att ej kunna få bo-stad nära arbete eller studier. Har man ej tillgång till bostad, minskar chansen till arbete och studier.

Börja bygga hyresrätter, det skapar arbeten Ge allmännyttan/kommunala bostadsföretagen de statliga finansiella resurser, så att allmännyttan kan börja bygga bostäder. Låt allmännyttan/kom-munala bostadsföretag visa vägen för bostadsbyggandet.

Inför en statlig bostadsfinansiering som är värt namnet. En bostad till alla borde vara en rättighet i dagens Sverige. En bostad till alla bygger välfärd i Sverige.

Jag yrkar följande:

att Båstads arbetarkommun antar motionen som sin egen och översänder den till distriks-kongressen,

att Skånes partidistrikt översänder motionen till riksdagsgruppen för handläggning,

att Socialdemokraterna verkar för ökad bostadsbyggande,

att Socialdemokraterna verkar för en statlig finansiering för ett ökat bostadsbyggande vad det gäller hyresrätter.

Niclas Svanberg


Segregation ökar så att det knackar men det gör inte bostadsbyggande. Vi behöver fler bostäder som motsvara behovet. Idag så är det svårt att få tag på ett förstahandskontrakt om man inte har pengar i fickan och kan köpa sin lägenhet så blir man utan. Detta gör att det bli låsningar i arbets-marknaden och möjligheterna till utbildning för alla inskränks. Det medför också till att segrega-tionen ökar och lönsamheten för privata bostad bolag att bygga billigt tex student lägenheter för summas och i stället bygger man dyra bostads rätter och det gör att utsatta områden i Sverige lider och priserna sticker i väg där det egentligen hade behövts fler hyresrätter. När kommunala bolag dessutom säljer ut sina hyresrätter så blir det inte mycket över till den som vill flytta hemifrån till sin första lägenhet.

84

Därför yrkar jag på:

att utförsäljningen av kommunala bostadshyresrätter stoppas,

att man ser till att ge kommunala bostadsbolag resurser och mandat att bygga hyresrätter till ett ej profit syfte utan att medborgarnas behov sätts i centrum,

att Ängelholms arbetare kommun ställer sig bakom motionen,

att partidistriktet antar motionen och skickar den till partikongressen.

Filip Rahim Hansson


Skåne har ca 1,3 milj. invånare och befolkningen som är relativt ung ökar med ca 15 000 per år. Arbetslösheten är hög, men alla prognoser pekar på att det blir en fortsatt tillväxt av arbets-tillfällena. Det finns en stigande efterfrågan på bostäder, vilket bl.a. innebär att priserna stiger och bostadsköerna ökar. Den stora bostadsbristen i stora delar av Skåne slår hårt mot redan svaga grupper, som ungdomar, arbetslösa och invandrare. Därför behövs det kraftfulla insatser för att öka bostadsbyggandet. Vi närmar oss allt mer en gemensam bostads- och arbetsmarknad i Skåne vilket kräver samverkan av olika slag.

I den regionala utvecklingsstrategi som antogs av regionfullmäktige i juni 2014 finns bl.a. en målsättning att möjligheten att bo och verka i hela Skåne:

Genom att samverka, nyttja och skapa regional variation kring utbildning, kultur, idrott, vård, offentlig och kommersiell service, arbetsplatser och boende kan Skåne erbjuda ett brett utbud av attraktiva miljöer. Vi behöver agera för ett ökat bostadsbyggande med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer.

Som mål för 2030 anges bl.a.: ”6 000 bostäder har byggts per år, med en allsidig sammansättning vad gäller upplåtelseformer, storlek och hustyper”.

Det är viktigt att kommunerna har en god plan- och markberedskap och man planerar för ett långsiktigt hållbart samhälle i alla avseenden, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Många kommu-ner har god planberedskap, men trots detta så är det svårt att få igång den nödvändiga ökningen av bostadsbyggandet. Det beror bl. a på byggföretagens mål om en mycket hög avkastning, vilket också visar sig i deras vinster. I vissa fall är det också brist på arbetskraft. Här måste staten agera.

En god bostad skall vara en social rättighet. Det är viktigt att bygga för alla människors behov, i olika storlekar, i olika upplåtelseformer etc. Många hyresbostäder har under det senaste decenniet omvandlats till bostadsrätter samtidigt som en del borgerligt styrda kommuner har sålt ut sina allmännyttiga bostadsföretag helt. Det utestänger en del människor från bostadsmarknaden. Det bör därför finnas ett krav att varje kommun ska tillhandahålla ett visst antal hyresbostäder i ett allmännyttigt bostadsföretag. Förslagsvis 10 % av det totala antalet bostäder i kommunen, ev. med undantag för de allra minsta kommunerna i glesbygden. Det kan ske antingen genom att resp. kommun äger bostadsföretaget själv eller genom att man samverkar med grannkommuner eller på något annat sätt långsiktigt garanterar att det finns hyresbostäder där inte vinstintresset styr.

85

Det är också viktigt att det ställs krav på ett resurssnålt och miljömässigt hållbart byggande. Den borgerliga regeringen försvårade tyvärr möjligheterna för kommunerna att ställa krav på ett lång-siktigt hållbart byggande. Sedan är det också självklart svenska avtal ska gälla på arbetsplatser i Sverige.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen verka för:

att staten skapar ekonomiska förutsättningar samt vidtar andra nödvändiga åtgärder i syfte att kraftfullt öka bostadsbyggandet i allmänhet och hyres- och studentbostäder i synnerhet,

att staten i lag eller på annat sätt reglerar att varje kommun, ev. med vissa undantag, ska tillgodose att minst 10 % av det totala antalet bostäder i kommunen ska utgöras av hyresbostäder i ett allmännyttigt företag eller motsvarande,

att det skapas tillräckligt antal utbildningsplatser för byggbranschens behov,

att svenska avtal ska gälla på arbetsplatser i Sverige,

att motionen sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Gunnar Jönsson, Jon Helgason, Akram Heidari, Ola Christiansson och Ronny Hansson


86

Att sortera människor eller låta dem sortera sig själva efter kön och låta män få företräde till vissa tjänster på högre poster anses förlegat och ett slöseri med kvinnors förmågor. Att man inte tar vara kvinnors erfarenheter och intressen är direkt orättvist anser praktiskt taget alla.

Jämställdhet definieras ibland som en fråga om lika möjligheter oavsett kön. I praktiken omdefinieras detta till ofta till att könen skall fördelas hälften var i olika sammanhang.

Jämställdhet blir en fråga om kroppsräkning när man räknar antalet män och kvinnor i olika sammanhang och löner jämförs även.

Den statistiska bilden förmedlar ofta ett intryck av ett systemfel råder. Representanter för könen har helt enkelt placerats fel beroende på maktförhållanden. Idealet blir då en omplacering. Karaktären av nollsummespelet är tydlig. Fler kvinnor i topptjänster och högre kvinnolöner innebär färre män och lägre löner för män relativt sätt. Man intresserar sig mest för de attraktiva delarna av samhällspyramiden och könsfördelningen på högstatusposter. Här heter det ofta att män väljer män. Man föredrar det bekanta.

Meningen med jämställdhet är väl att frigöra människor från att definieras utifrån sina kroppar och att inte dömas utifrån att ha i ett visst sammanhang rätt eller fel kön. I ett statistikför-bättringsperspektiv blir rätt eller fel kön det ända av intresse. Jämställdhet blir en fråga om kroppsräkning. Framgång blir en fråga om siffror. Om sedan en jämställd man som tar sin halva av ansvar för barn och familj får stryka på foten för en karriärorienterad kvinna utan barn inför en befordran är detta en seger i den statistiska jämställdheten.

Det förekommer samtidigt mycket könskonstruktion även före inträdet och vid sidan av arbets-livet. Utbildningsval har traditionellt varit och är fortfarande i hög grad könsuppdelade. En hel del sker under uppväxten, i och utanför skolan. Kvinnor väljer i mycket högre grad yrken som försvårar tillträde till välbetalda topptjänster. De väljer socialt arbete, barn- och äldreomsorg, skola och vård. Man kan givetvis ifrågasätta varför just dessa arbeten sällan är högbetalda. Tecken på en mer eller mindre frivillig underordning i förhållande till mannen är fortfarande normen. Kulturella könsdisciplinerande mekanismer lever fortfarande kvar. Kvinnor byter fortfarande ofta efternamn vid giftemål och tar mannens. Kvinnan är i genomsnitt tre år yngre än mannen vid giftemål. Åldersskillnaden betyder ofta en hel del vid 25-35 års åldern. Det ger mannen en ökad erfarenhet och auktoritet, högre lön, i karriäryrken något mer kvalificerade och krävande arbetsuppgifter och bidrar således till att skapa en symmetri som lätt förstärks när barnen kommer och såväl arbetsförhållanden som ekonomi gör det rationellt och legitimt att hans arbete ges förtur. Många kvinnor drar sig för att göra de uppoffringar som krävs att göra karriär och det är annat än karriären som är viktigt.

Det finns inget naturligt i könsstereotypa förhållanden. Kö n bör i första hand ses som en social skapelse. Det är viktigt att vi inte stänger inne oss i könsidentiteter och andra könsroller. Det finns ingen anledning att kvinnor ska ställa karriären mot att barnen ska ha det bra. Det är angeläget att utveckla kritisk medvetenhet i könsfrågor och undgå att låta könsmallar diktera tankesätt, självbild, känslor och livsval i arbetslivet och i övrigt.

Jämställdhet handlar om att undgå könsfällor. Det är ett kvalitativt, långsiktigt och svårt projekt. Det har mycket lite att göra med officiell jämställdhetspolitik som syftar till att ha minst 40 procent av underrepresenterat kön i olika kategorier och än mindre med fokus på statistisk

87

fördelning av högstatusposter. Det kan se bra ut massmedialt men är negativt i förhållande till lika möjligheter. Förbättrade könsandelar ger sken av lika möjligheter om det bottnar i företräde för kvinnor. Det är kvotering. Det vill säga olika möjligheter och ojämlikhet.


att jämställdhet inte ska bestå av kroppsräkning utan jämlikhet och lika möjligheter oavsett kön.

Stefan A. Johansson


88

Halva Sverige är täckt av skog och det virke som den producerar har stor betydelse för jobben och ekonomin i Sverige. Men skogen betyder så mer än så. Skogens ekosystem förser oss en rad ekologiska tjänster som är viktiga för luft, vatten och klimat och spelar stor roll för avkoppling, rekreation, friluftsliv och naturupplevelser. Skogens träd lever tillsammans med och ingår i komplicerade samspel med tusentals svampar, mossor, fåglar, insekter och allt annat levande som brukar sammanfattas i begreppet ”biologisk mångfald”.

Den skogspolitik som beslutades av riksdagen 1993 kännetecknas av två jämställda mål - ett miljömål och ett produktionsmål. I regeringens proposition 1992/93:226 beskrivs de båda målen enligt följande.

Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

Produktionsmålet Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

I skogsvårdslagen, SVL, som antogs av riksdagen 1993 stadgas i1:a §:

”Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.”

Och i 30:e § SVL anges:

”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog,”

Regeringen har förordnat att de föreskrifter som avses i 30 § skogsvårdslagen ska meddelas av Skogsstyrelsen efter samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och annan central förvaltningsmyndighet som kan beröras. Skogsstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd. Skogsvårdslagen är i stort sett oförändrad sedan riksdagen antog den 1993. Man kan konstatera att även om det skett vissa förbättringar sedan lagen infördes så är det inte tillräckligt för att nå miljömålen.

Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av målen benämns ”Levande skogar” och följs upp av Naturvårdsverket på det nationella planet, som i sin uppföljning för 2014 konstaterar att: ”Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.”

Länsstyrelsen i Skåne konstaterar i sin uppföljning: ”Skogsbruket bedrivs intensivt och konkurrensen om skogen ökar”. … ”Tillståndet i Skånes skogar är inte stabilt och det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Utveck-

89

lingen i miljön är negativ. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.”

Det är uppenbart att det behövs krafttag för att vända utvecklingen om det ska vara möjligt att nå de mål som riksdagen beslutat och som Sverige även internationellt åtagit sig. Bara cirka 4 pro-cent av den produktiva skogen i Sverige har idag ett långsiktigt skydd i form av reservat, national-parker och biotopskydd.

Flera åtgärder behöver genomföras. Fler skogsområden - inte minst i Skåne med unika ädel-lövskogsmiljöer - behöver skyddas som naturreservat eller motsvarande, Men det räcker inte för att klara de miljömål som riksdagen beslutat om, eftersom det trots allt är begränsade områden som kan skyddas på det sättet. Om skogsbruket ska leva upp till målsättningarna i skogsvårds-lagen om att miljömål och produktionsmål är jämställda måste hänsynen till miljön uppmärk-sammas betydligt mer vid alla åtgärder inom skogsbruket.

Många skogsägare har ett djupt engagemang för skogen och allt som lever i den och har säkert ambitionen ett mer varsamt skogsbruk. Eftersom många skogsägare inte själva arbetar i skogen och många dessutom bor långt ifrån sin skogsfastighet, så utförs arbetet ofta av entreprenörer och virkesköpare. Man har ofta också dålig kunskap om de lokala förhållandena på fastigheten. Ett växande problem är de markskador som uppstår vid uttransport av virket.

Det behövs mer kunskap vilket kräver mer information, rådgivning och uppföljning för att klara de mål som stadgas i den nuvarande skogsvårdslagen. I det korta perspektivet har den skogliga myndigheten, Skogsstyrelsen, ett stort ansvar, och man bör inom ramen för sin verksamhet prioritera arbetet med att säkerställa större miljöhänsyn i skogsbruket.

Skogsvårdslagen är nu över 20 år gammal och den behöver ses över. Därför bör regeringen tillsätta en utredning med målsättningen att revidera skogsvårdslagen och speciellt analysera vilka åtgärder som krävs i lagen och genom ekonomiska styrmedel m m för att målet levande skogar ska uppnås i hela landet.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen att verka för:

att regeringen ger Skogsstyrelsen i uppdrag att inom ramen för sin verksamhet prioritera informa-tion, rådgivning och uppföljning av miljöhänsynen inom skogsbruket,

att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att revidera skogsvårdslagen i syfte att bl. a nå riksdagens mål om Levande skogar,

att resurser avsätts i statens budget så att fler skogsområden kan få ett långsiktigt skydd som naturreservat, bl. a i Skåne,

att motionen sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.



En satsning på den förnybara energiproduktionen i form av solcellsutveckling är en viktig del av omställningen till ett hållbart samhälle. Mot bakgrund av detta, bör Sverige ha ett långsiktigt mål för att få ner kostnaderna och på samma gång förbättra miljön. Initialt bör stat, kommuner och

90

landsting/regioner verka för en solcellspåbyggnad av offentligt ägda byggnader och identifiera vilka som är lämpliga för solceller, samt hur prioriteringen skall ske.

Att bygga på taken med solceller för att generera förnybar el kommer att stärka Sveriges miljö-profil samt framhäva vikten av lokalt producerad el. Dessutom undgår man överföringsförluster om elen produceras där den används.

En annan väsentlig del i sammanhanget, är att staten bedriver sina egna verksamheter och för-valtar sina egna fastigheter på ett sådant sätt att den negativa klimatpåverkan begränsas. De är även av yttersta vikt att satsa vidare på LCC (Life cycle Cost), gällande nybyggnation.

Tillgång till ny teknik har resulterat i att kostnaden för att bygga solceller reducerats väsentligt. Priserna för både enskilda moduler och kompletta system fortsatte att sjunka under 2013. Den främsta orsaken till att systempriserna i Sverige gått ner, är att priserna för moduler har sjunkit på den internationella marknaden.

Ytterligare en viktig aspekt är att genom en satsning på förnyelsebar energi möjliggörs också fler arbetstillfällen, exempelvis gällande forskning samt installation.

Att investera i solceller är positivt för klimatet och även för Sveriges ekonomi i ett långsiktigt perspektiv. Vi blir mindre känsliga för stigande elpriser och på sikt kommer investeringarna att återbetala sig.

I Sverige växer intresset för solceller mycket snabbt. Under 2013 installerades det 19 MW solceller i Sverige. Det är nästan dubbelt så mycket som installerades 2012. Det visar siffror från Energimyndigheten.

Solcellsutveckling är en central pusselbit i klimatarbetet och bidrar till såväl miljömässiga som ekonomiska fördelar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att distriktskongressen beslutar:

att uppdra till de skånska riksdagsledamöterna att ta initiativ till en nationell strategi för att stödja och stimulera utvecklingen av solcellsutbyggnad,

att partidistriktet samlar socialdemokratiska politiker i Skåne med koppling till klimatutveckling till en temadag för att öka kunskaperna inom området.

Fredrik Winberg


EU kommissionen har lagt fram ett omfattande dokument ”An Energy Policy for Europe”. Datadelen "EU Energy Policy Data" är speciellt intressant. För basinformation kan man läsa pressreleasen "Energy for a Changing World".

EU: s 27 medlemsländer importerar 82 procent av oljan och 57 procent av gasen, samt 50 procent av sin totala energi. Utan förändringar kommer importandelen att öka till 65 procent innan 2030. Energisäkerhet är ett genomgående tema. Begreppet "energisäkerhet" har inget med det påstådda så kallade klimathotet att göra. Det är maktens mest använda kodord för energi-problem.

91

Förslagen till lösningar är fulla av ideologisk propaganda, teknisk svindel och innehållslös svada som bara bekräftar desperationen. I en värld som vill bedras är det säkrast att ljuga. En avreg-lering av den inre energimarknaden anses som viktigt. Hur många kubikmeter olja och gas extra kommer det att medföra?

Dokumentet innehåller trots allt hårda fakta och alla energi- och miljöintresserade kan dra sina egna slutsatser. På sidan 6 i datadelen finner vi en tabell som säger en hel del. EU importer som nämnts tidigare 50 procent av den energi som man förbrukar. Det är mycket mer än USA som knappt har en importandel på 39 procent.

77 procent av EU: s energiförbrukning kommer från fossila energikällorna olja, gas och kol. Bara 7 procent är ”förnyelsebara” i form av vattenkraft, avfallsförbränning (hur förnyelsebart är det?), jordvärme, sol- och vindenergi. EU importerar redan 82 procent av oljan (USA knappt 50 pro-cent) och 57 procent av gasen (USA cirka 20 procent). Om utvecklingen fortsätter som idag kommer EU: s importandel för år 2030 öka till 93 procent för olja och 84 procent för gas. Även om EU: s alla energileverantörer i Afrika, Central Asien, Mellanöstern hålls ner i permanent fattigdom och diktatur och tas ifrån sina energiresurser som planen verkar vara kommer EU ej att kunna täcka sitt importbehov. Energi är i likhet med säkerhet för viktigt för att överlåtas till politiker.

Den huvudsakliga svagheten i EU kommissionens dokument är frånvaron av en beräkning av nettoenergin för de förnyelsebara alternativen. Energibärarna räknas som energiproduktion. Det är en felaktig värdering eller rättare sagt en lögn.

Oljekommissionens rapport i Sverige innehåller samma felaktiga värderingar och lögner. Idag kommer 77 procent av energin som används i EU länderna för att bygga och driva vindkraftverk från fossila energikällor. Vad händer med produktionen av vindkraftverk när energitillförseln stryps?

Det är viktigt att notera att el, olja, gas, RME/DME, etanol, fast ved, raps och vete är olika produkter med mycket olika karaktär och kvalitet. Förutom skillnaden i förnybara/icke förnybara har energibärarna olika energidensitet (J/kg och J/m3). De har olika förmåga att omvandla sitt energiinnehåll till mekaniskt arbete (exergi). De är olika energikrävande att konvertera exempelvis från fast till flytande, har olika egenskaper vid lagring och transport (jämför t.ex. pipelines för gas, elledningar och timmerbilar), är olika rena och är olika riskfyllda att framställa och använda.

Studera rapporten "Energikvalitet och nettoenergi - hur värderar vi olika former av energi" av Torbjörn Rydberg och Andrew Haden, Centrum för uthålligt lantbruk och Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU (Sveriges Lantbruks Universitet).


att EU: s energisäkerhet är ett energiproblem som är mycket nära,

att en plan för att hantera EU: s energiproblem ska tas fram,

att det ska utredas vad en avreglering av den inre energimarknaden skulle inbära för ökad tillgång på energi,

att avfallsförbränning ej är förnyelsebar energi,

att EU: s alla energileverantörer i Afrika, Central Asien, Mellanöstern ej ska hålls ner i permanent fattigdom och diktatur för att EU ska ta ifrån dem sina energiresurser för att täcka EU: s impor-tbehov av energi,

att EU ska beräkna av nettoenergin för de förnyelsebara alternativen,

92

att EU ska utreda vad som kommer att hända med produktionen av vindkraftverk och från vindkraftverk när den fossila energitillförseln stryps.

Stefan A. Johansson


Tag bort alla tillsatser i maten och dess råvaror, t.ex. nitrit, nitrat, ferrocyanid använt som klumpförebyggande medel i bl.a. salt, färger, konserveringsmedel, gelatin, tillfört vatten med salt och socker i djupfryst kyckling, renskav eller annat kött, tillsatser av salt och/eller socker i djupfrysta råvaror av fisk eller grönsaker, eller andra kemikalier. Dessa tillsatser fyller ingen funktion i rena hälsosamma matvaror.

Vatten används att fusk öka köttets vikt, druvsocker smyg ökar vår risk för viktökning och av övriga kemikalier bland det djupfrysta finns t.o.m. skadliga och/eller giftiga ämnen, som inte behöver redovisas och som livsmedelsverk mm… verk inte bryr sig om!

Ett flertal tillsatser räknas som gift, t.ex. nitrit, som anses som synnerligen farligt och cancer-framkallande i svenskt snus, där det inte längre finns. Dock tycks det räknas som betydelselöst i alla köttvaror, där det finns! Dessutom har det utökats till i stort sett alla köttvaror av olika sorter och all korv, således i alla charkuterivaror. Det finns t.o.m. i torkat renkött, som man tycker skulle vara en ursprunglig produkt. Nitriter blir snabbt de cancerframkallande nitrosaminerna tillsam-mans med just proteiner. Nitriter och nitrosaminer anses så giftiga att kemistuderande vid universitet inte får handha dem.

Nu tycks t.o.m. ansvariga för Kravmärkningen börja svikta inför nitriternas frammarsch. Nitrit anses som giftigt i samband med drogen nikotin, borde väl nitrit anses giftigt i våra köttvaror och genast tas bort därifrån?

Dessutom finns det restprodukter av stor mängd olika giftiga, erkänt cancerframkallande lös-ningsmedel i alla dessa processade livsmedel (främst fetter och t.o.m. kravmärkt smör). De är -okända för konsumenten och synbarligen icke intressanta för livsmedelsverket, regeringen, kemikalieinspektionen, socialstyrelsen, Statens lantbruksuniversitet och EU. Dessa lösningsmedel, som är så giftiga att de inte ens får användas av universitetsstuderande i kemi, de finns i vår mat och framför allt i alla fetter inklusive kravmärkt smör. Se WHO:s Codex Alimentarius Commission 1989 och EU:s skrivelse från 1988.

Jag yrkar att socialdemokratiska distriktskongressen beslutar:

att vatten inte ska få används att med fusk öka köttets vikt,

att skadliga och/eller giftiga ämnen som nitrit förbjuds som tillsatser i vår föda.

Stefan A. Johansson


93

En stor del av det moderna jordbruket framgång beror på användningen av konstgödsel. Det existerar tre huvudsakliga sorter av konstgödsel, kväve- fosfor- och kaliumgödsel. Dessa används för att återföra näring till åkerjordar och är ett måste i det moderna jordbruket. Utan gödsling skulle jordarna snabbt bli obrukbara. Dagens intensiva jordbruksmetoder suger nämligen snabbt ut all näring ur jordarna. Ny näring måste ständigt tillföras. Konstgödsel är väldigt effektivt, med gamla metoder når man långt ifrån upp till den avkastning som dagens intensiva jordbruk har. Det ekologiska jordbruket kan exempelvis endast generera cirka 65 procent av vad det hög-effektiva klarar.

”Manufacturing 1 ton of anhydrous ammonia fertilizer requires 33,500 cubic feet of natural gas”.

Det finns en mängd negativa bieffekter. Konstgödsel kräver stora energiinsatser för att tillverkas. En procent av världens energiproduktion går åt till att tillfredställa tillverkningen. För att produ-cera kvävegödsel används idag den så kallade Haber Bosch processen. Med höga temperaturer och ett högt tryck kombineras kväve och väte till ammoniak, huvudingrediensen i konstgödsel. Processen kräver stora mängder fossil energi, främst i form av naturgas.

Naturgasen används på två sätt i tillverkningsprocessen. Den reagerar med atmosfären och bidrar med väte till reaktionen samt skapar temperatur och tryck som är högt nog för att processen ska kunna genomföras. I USA har prisstegringar på naturgasen fått flera tillverkare att upphöra med sin konstgödselproduktion eftersom det inte längre går att uppbringa någon lönsamhet. Tillverk-ningen har istället flyttats till naturgasrika länder som Qatar. Förutom naturgas används främst olja och kol till framställningen.

Fosfatbaserat konstgödsel bär även på ett annat bekymmer. Fosfor är en ändlig resurs och de samlade tillgångarna har börjat minska. Inom några decennier riskerar det att bli problem med produktionsunderskott och prisstegringar. Det stora användandet av konstgödsel har även resulterat i en mängd andra negativa konsekvenser, främst i form av övergödning (eutrofiering), algblomning, syrefattiga sjöar och hav mm. En kraftigt minskad tillgång på fossila bränslen skulle fördyra produktionen av konstgödsel och därmed höja livsmedels- och biobränslepriserna.


att en plan för ett jordbruk med minskad tillgång till konstgödsel ska utarbetas,

att en plan arbetas fram för ett jordbruk med minskad tillgång till fosforbaserat konstgödsel,

att övergödningen av åkrarna i Sverige ska upphöra,

att en plan ska utarbetas för en anpassning till höjda livsmedelspriser,

att en plan ska utarbetas för en anpassning till höjda biobränslepriser.

Stefan A. Johansson


94

Den viktigaste maten, fisken och skaldjuren kommer från havet. Vi människor mår bäst av ren obehandlad och endast lätt uppvärmd mat från havet, fisk och skaldjur. De absolut känsligaste ämnena, de animaliska fleromättade fettsyrorna är rikligast förekommande här och behövs till nästan alla våra livsprocesser och organ. Haven innehåller vår bästa mat. Haven är grunden för allt liv. Där danades vi.

Haven får inte förstöras med gifter och utfiske. Mindre än 10 % av fisken återstår. Industrifisket förstör också de havslevande däggdjuren. Krill, planktonräkan, som föder stor del av fiskmäng-den och inte bara bardvalarna, håller nu på att utfiskas, troligen till ”fiskfoder” eftersom fisken är nära nog slut.

Man skall inte tro att "fiskmjöl" som fiskmat är likvärdigt den ursprungliga fisken eller krillen. Den kan betraktas som förstörd och de odlade djuren som får detta foder får sekunda foder och blir därigenom själva sekunda föda till oss. Krillutfiskningen är minst lika viktigt att få stopp på, för tar man helt bort en näringsgren i havet, tar vi död på den nuvarande och kvarvarande näringscykeln i haven för både oss och de flesta stora havsdjuren.

Vi har till stor del utvecklats i det varma havet troligen intill Afrikas stränder och vår mat-smältning är anpassat i hög grad till detta. Det finns fortfarande människogrupper, som endast lever på, i och av havet intill kusten i Indonesien och bara går i land för att hämta färskvatten. Långt efter, sedan vi danats i havet, har vi på land kunnat hitta föda som efterliknar fiskars och skaldjurs innehåll och anpassat oss och mått bra av det. Det hindrar inte att havet måste bevaras och restaureras å det snaraste.

Även skogen håller nu på att förstöras i allt snabbare takt. Skogen borde egentligen betraktas som "en enda mycket stor individ", eller kalla det "en stor sammanväxt organism", och inte som en samling enskilda träd. Allting hänger samman, de mindre växterna med de stora träden. Örter och allt blåbärs- och lingonris med gran, tall, björk och al är sammanbundna med mykorrhiza mellan varje individ och dessa svamphyfer kan nå kilometervis.

I mykorrhiza sker framför allt ett utbyte av näring mellan svamp och växt, men den spelar även en aktiv roll som ett skogens immunförsvar emot parasiter. Man har t.o.m. visat att växthormo-ner kan transporteras via mykorrhizan mellan olika växtindivider.

Men stora kalavverkningar och speciellt den s.k. markberedningen, vi nu ser vida omkring, skadar just detta skogens markskikt med svampen och de viktiga blåbären, som vi ännu inte till fullo har insett betydelsen av. Blåbär verkar vara de mest nyttiga bär man kan hitta jämfört med de flesta bären, både vilda och odlade. Dessutom är bär bra mycket nyttigare än frukt.

Det vilda förefaller alltid vara nyttigare än det odlade. Det stora hänger ihop med det lilla, mykorrhiza – blåbärsris – träd - skog. Allting tycks ha ett samband.

I England och Skottland med ett klimat liknande vårt, förstörde man för länge sedan sina skogar genom kalavverkning och det blev hedar, stora artfattiga, näringsfattiga trädlösa områden, där skog aldrig mera har kunnat växa upp igen. Likartat åstadkoms här och var också i södra Sverige. Vi riskerar nu att stora delar av norra hälften av Sverige går samma väg.

Vi måste betrakta skogen som ett levande väsen. All nödvändig avverkning måste ske skonsamt utifrån biologiskt hänsynstagande. Ett alltför kortsiktigt handlande genom att meja ner och bryta sönder skog och mark, kan leda till oöverstigliga förändringar. Kanske kan det t.o.m. leda till klimatförändringar som påtagligt kan minska våra möjligheter till matframställning. Stora för-ändringar kan dessutom komma snabbt utan särskilt tydliga varningstecken.

95

Honnörsordet "tillväxt" får inte innebära förödelse av våra skogar, vårt land och haven omkring.

På1950-talet prövade vi på en "tillväxt" med nedläggning av närmast samtliga väl fungerande små energisnåla familjejordbruk. Det straffar sig nu, när vi ser hur våra producerade matvaror har för-sämrats och till stor del förstörts å det allvarligaste.

Vi kan fortfarande ändra saker och ting i rätt riktning och på det sättet få fram en långsiktigt hållbar "tillväxt" här. Jag tror att gemene man skulle bli stimulerad att hjälpa till och inte som nu, där en allt större nedstämdhet utbreder sig i befolkningen, med utbrändhet och sjukskrivningar. Vi kan givetvis utnyttja avancerad teknologi, men det utesluter inte att vi måste hålla land och vatten omkring oss friska, för livet ä det viktigaste förvår "tillväxt".

Ansvariga för företag av alla de slag måste ta sitt ansvar! Vi måste inrätta oss efter det faktum att hav och land skall skyddas för att uppnå och kvarhålla en god mathållning och bra levnadsvillkor. Vi måste bort från dagens system, där företagen i många fall verkar styras av kortsiktiga vinster och destruktivt handlande.

Vi alla, framför allt ni i ledande ställning, företagsledare och politiker, måste förstå och handla efter biologiskt kunnande och biologiska regler, innan det är för sent. Om vi inte följer dessa levnadsregler, kan man annars tänka sig ett mera skrämmande framtida scenario, där skog, mark och hav har utarmats så till den grad att haven endast innehåller giftiga blågröna alger och de enda vilda djuren finns på land och huvudsakligen bestående av kackerlackor, syrsor (de är säkert riktigt nyttiga med de fleromättade animaliska fetterna) och råttor. Nyligen har man funnit en rundmask C.elegans, med en gen (fat-1) som kan omvandla omega6-fettsyror till omega3-fettsyror och den har redan genmanipulerats in i kyckling, råtta, mus och mänskliga celler. Med den genen förefaller det vara avsett att ersätta fisken, så att kyckling och råtta kan omvandla omega6- till omega3-fettsyror och inbillningsvis bli kanske nästan lika bra mat som fisk, trots att kycklingen och råttan bara får säd som föda.

Kan vi verkligen då vara säkra på att det inte finns andra viktiga ämnen i fisken? Kan vi vara säkra på att det inte finns ännu fler ämnen, som även de kräver att djuren får leva ett naturligt liv? Vi har redan sett att fettsyrorna beror på hur djuren har fått leva och vi vet sedan tidigare att stressade djur får förhöjda stresshormoner i kroppen, vilket förs över i vår kropp. Vi vet att miljögifter lagras i djur och vi vet att prionsjukdomar kan spridas genom djurens foder. Kan vi verkligen genmanipulera bort alla dessa problem? Vore det inte mera praktiskt att bevara naturen som den är?


att "tillväxt" inte får innebära förödelse av våra skogar, vårt land och haven omkring,

att Sverige ska eftersträva så långt det är möjligt en långsiktigt hållbar tillväxt.

Stefan A. Johansson


96

Miljö- och klimatåtgärder bör utgå från vad människor sannolikt gör och inte vad de borde göra. Att kräva mindre bilkörning är fåfängt när vägen borde vara en snabb teknikutveckling avseende bilar.

Ledarna för de rika länderna har lagt sina fokus på hur utsläppen minskas lokalt snarare än globalt. Pengarna som vi bygger vindkraftverk för i Sverige skulle ha gjort så mycket mer nytta för arr minska utsläppen i kolkraftsberoende länder.

Nuvarande politik kommer att göra så att utsläppen i Europa delvis kommer att minska genom att utsläppsintensiva industrier flyttar till länder med andra regler.

I framtiden kommer vi att undra varför koldioxidutsläppen inte minskade trots att vi var så duktiga.


att miljö- och klimatåtgärder ska utgå från vad människor sannolikt gör och inte vad de borde göra,

att pengarna som vi i Sverige bygger vindkraftverk etc. gör mycket mer nytta för minska ut-släppen i kolkraftsberoende länder,

att utsläppen i Sverige inte ska få minska genom att utsläppsintensiva industrier flyttar till länder med andra regler.

Stefan A. Johansson


Dagens biobränslen i till exempel Helsingborg används till stor del i stadsbusstrafik och till en del i personbilar. Man bör skilja på biobränslen som exempelvis etanol och biodiesel som används i energieffektiva dieselmotorer och på bio/naturgasbränsle som används i ineffektiva ottogas-motorer. Gasmotorer har så låg verkningsgrad som ca 16 procent i stadsbusstrafik, hela 30 procent sämre än dieselmotorer med 23 procent (genomsnittssiffror i Göteborgs stadstrafik).

Energieffektivitet är en mycket viktig parameter som ofta glöms bort. Miljöpolitiska slagord som ”fossilfritt” styr ofta utvecklingen och det skymmer sikten. Biogas är en utmärkt energikälla med bra klimatnytta men som fordonsbränsle är den en teknisk återvändsgränd eftersom gasmotorer är så ineffektiva. Gasmotorer ger dessutom utsläpp av oförbränd metan och än värre av lustgas, båda aggressiva växthusgaser 30 respektive 300 gånger starkare än koldioxid. Gasmotorer borde därför mycket snart förpassas till historien.

Nuvarande batteri av statssubventioner till biogas som fordonsbränsle är därför missriktat och har snedvridit användandet av biobränslen. ”Tekniska inlåsningseffekter” i form av bussflottor och bränsleproduktion av biogas har redan skapats. Statssubventioner borde snarare gå till

97

biobränslen som kan användas i dieselmotorer och till att stödja ny, energibesparande fordons-teknik, bland annat elhybrider.

Mot den bakgrunden är det oroande om inhemsk etanol- och biodieselproduktion hotar att strypas av ny EU-reglering. Det är också oroväckande att oinformerade politiker vurmar för biogas som fordonsbränsle.

Biogasens klimatnytta måste förstås tas till vara. Lämpligen sker det genom att ersätta fossil naturgas i kraftvärmeproduktion (i till exempel Öresundsverket o Ryaverket) där biogasen omvandlas till el o värme med hög verkningsgrad och med god avgasrening. Nuvarande missriktade skattesubvention av biogas som fordonsbränsle bör då slopas och omformas till annan användning.

Det som tydligt kommer, och som många tycks ha missat, är elektrifiering av busstrafiken i form av el-biodieselhybrider.

Så här ser det ut; För att ersätta 1 kWh biodiesel krävs 1,3 kWh biogas i en ottogasmotor (30 procent lägre verkningsgrad). I en el-dieselhybrid (ingen extern el) åtgår 0,6 kWh diesel. I en laddhybrid åtgår 0,4 kWh diesel. Helt elektrisk drift är möjlig på linjer upp till ca 10 km. I ett tankeexperiment använder vi 1 kWh biogas och ”elomvandlar” den i ett kraftvärmeverk. I en laddhybridbuss (kommersiell från 2014) ger den elen, på grund av hög verkningsgrad, broms-energiåtervinning, elektrifiering av hjälpfunktioner med mera, femfaldigad energieffektivitet/ körsträcka jämfört med 1 kWh biogas i en gasbuss. Dessutom sker det rent, tyst och med lägre kostnad. Motsvarande utveckling med laddhybrider ser vi även i personbilar, men där med långsammare genomslag.


att det är dags att sluta elda för kråkorna med biogas och utforma politiken därefter,

att förnybar elproduktion passar mycket väl in i framtida alltmer elektrifierade fordonsflottor.

Stefan A. Johansson


För att skydda grödor mot skadeangrepp använder det moderna jordbruket stora mängder bekämpningsmedel. I världen används cirka 3 miljoner ton bekämpningsmedel per år. Dessa tillverkas i stor del av petroleumprodukter. Det vanligaste bekämpningsmedlet, Monsantos Roundup, är dock baserat på kväve och fosfat. I USA har användningen trettitredubblats de senaste 30 åren. Trots detta så ökar skadeangreppen för varje år som går. Detta beror på att traditionella metoder där olika grödor odlas växelvis har övergetts till förmån för monokulturer. Monokulturen är känsligare för angrepp och kräver mer pesticider år från år. Förutom att produkten riskerar att bli både dyr och produceras i otillräckliga mängder bidrar den till en mängd miljönegativa konsekvenser. Bekämpningsmedel sprids bland annat i vattendrag och bidrar till att skapa hälsoproblem hos både människor och djur.


att växelvis odling ska stimuleras istället för monokultur,

98

att bekämpningsmedel ska undvikas i den mån det är möjligt.

Stefan A. Johansson


Miljöminister Åsa Romson (MP) vill satsa 4 miljarder för att hjälpa världens 2,5 miljarder fattiga att minska sina koldioxidutsläpp. Varför satsa på ett av de ineffektivaste sätten att hjälpa? Och på en hjälp som få önskar.

Den globala uppvärmningen kom sist, på plats 17, i prioriteringen då FN frågade 5 miljoner fattiga. Bättre skolor och sjukvård, minskad korruption, fler jobb, billig mat går före.

Vart femte dödsfall på jorden orsakas av sjukdomar som kan förebyggas: malaria, hiv, TBC, diarréer. Världens fattiga behöver medicin, mat, rent vatten och funktionella avloppssystem.

WHO beräknade 2009 att global uppvärmning orsakar 141 000 dödsfall per år. WHO säger också att cirka 7 miljoner dör varje år av luftföroreningar huvudsakligen på grund av inomhusluft som förorenats av att kvistar och kodynga eldas inomhus. Studier visar att om de 4 miljarderna istället använts till gasdrivna elverk hade 5 miljoner kunnat lyftas ur mörker och fattigdom.

Enligt professor Bjørn Lomborg i Köpenhamn kunde de ha räddat nära 6 miljoner barn från undernäring, en halv miljon från att dö i malaria eller 300 miljoner barn att bli av med inälvs-

parasiter – med pengar över för att behandla hepatit B och hindra 120 000 dödsfall globalt. Det tveklöst största problemet är fattigdomen i sig. Är miljöpengar till för att förverkliga egna ideologiska drömmar? Var finns rim och reson, Romson?


att pengar till miljö ej är för att förverkliga egna ideologiska drömmar,

att pengar till klimat ej är för att förverkliga egna ideologiska drömmar.

Stefan A. Johansson


I början av 1900-talet odlade vi i Sverige ekologiskt. Bristen på fosfor var allmän på våra åkrar. Vid låg kalciumhalt tog rötterna i stället upp strontium och kadmium i de områden där det var tillgängligt. Stallgödseln lagrades ofta i kanten av de fält där den vid tjäle skulle spridas, humusen blev kvar och harvades ner i jorden.

99

1850 lärde oss tysken Jutus Liebig att växtrötterna inte suger upp någon humus utan enbart i markvätskan befintliga joner. Om nitratjonerna härstammade från stallgödsel, kompost, Chile-saltpeter, urea eller annan form av pågödsel var helt utan betydelse.

Det är viktigt att växtnäringen är disponibel för rötterna under rätt tid. Kväve från kompost eller liknande är frigjord och tillgänglig för växterna först under hösten och hamnar till mycket stor del i våra vattendrag. Flertalet svenska åkrar är i dag i ett betydligt bättre tillstånd än på Liebigs tid tack vare pågödsel och kalkning. Veteodling helt utan någon gödslingsåtgärd skulle på en väl upp-gödslad åker första året ge 50 till 75 procent av en normalskörd och med svag bakningsduglighet. Om baljväxtgröda odlas vart annat år kan en halv normalskörd upprätthållas fem till tio veteår framåt, men med avtagande bakningskvalitet. Den tiondevetegrödan skulle även ha en lägre fosforhalt.

Lantbrukare är i ekonomiskt hänseende sig själva närmast. De avsätter därför 10 till 30 procent av sin åkerareal till ekologisk odling. Lantbrukarens resterande åkerareal får extra riklig tillförsel av pågödsel. Ofta försvinner dagmasken från dessa svämgödslade fält. Dräneringsvattnet från sådana fält har alltid mycket förhöjd nitrithalt. Ska vi ändå odla ekologiskt? Det tycker inte jag utifrån ovanstående vetenskapliga fakta.


att ekologisk odling inte ska stimuleras,

att allmänheten ska informeras om konsekvenserna av ekologisk odling,

att ekologisk odling inte ska ses som något eftersträvansvärt.

Stefan A. Johansson


Den goda jorden, den som är värdefullast, den värnar ingen om. Samhällets behov av mark för bostäder och industrier går före, tätorterna växer på den omkringliggande åkermarken. Den blir oanvändbar för jordbruk för all framtid. Varje dag förvandlas tio hektar åker till motorväg i Europa. Ingen större opinion finns emot det.

Ska svenskproducerad etanol öka från 1 till målet 4 procent av bensinförbrukningen i landet krävs att 25 procent av vår totala veteproduktion går till etanolfabriker. Ska vi köpa etanol från Brasilien? Kom ihåg att hela Brasiliens produktion räcker bara till att ersätta bensinen i "två" Sverige. Eller från Sveriges skogar? Det kan ge 4 procent. Ska rapsbaserad biodiesel (RME) nå EU:s mål om 5,75 procents andel krävs 180 000 hektar rapsodling i Sverige, och vi kan långsiktigt odla bara 200 000 om vi ska undvika sjukdomar i marken. Blir oljan så dyr att vi inte kan köpa soja från Sydamerika måste vi odla 125 000 hektar oljeväxter bara för att ersätta den.

Slutsatsen är att åkermarken inte räcker. Inte om vi med produkter från den ska ersätta oljan i fordonen och värma hus samt, naturligtvis, mätta munnar. Sluta tänka på hur det är i dag. Bygg inte på åkermark, bygg på mark som är sämre lämpad för jordbruk. I dag slår många kommuner fast att det går bra att bygga bostäder, industrier, etc. på åkermark eftersom "i dagsläget är åker-mark inte en bristvara"., men hur är det i morgon? Bygger vi hus, industrier, vägar etc, på åkermark försvinner den för evigt. Bygg på annan mark, inte åkermark. Det finns gott om sådan

100

mark. Se åkermark som en viktig samhällsresurs. Världens befolkning växer och odlingsmarken räcker inte till. För kommande generationers skull, tänk på ett hållbart samhälle.

Så här enkelt kan det vara: 1 kg vete = 8 hg mjöl = 2 st. bröd. 1 bröd = 1 500 kalorier som livnär 1 person/dag. En villatomt på 1 000 m2 ger 1 600 bröd/år = 4,4 bröd dagligen. Det livnär 4 personer i all framtid.


att vi ska värna om den goda åkermarken,

att samhällets behov av mark för bostäder och industrier etc. inte ska går före det framtida behovet av den omkringliggande åkermarken,

att vi inte ska bygga på åkermark,

att vi ska bygg på mark som är sämre lämpad för jordbruk,

att vi för kommande generationers skull ska tänka och verka i handling för ett hållbart samhälle.

Stefan A. Johansson


Skogen i naturligt skick måste bevaras i mycket högre grad än nu och användas mer i den rena och naturliga matproduktionen med bär, svamp, vilt och som bete för ren och tamboskap. Skogen måste bevaras så att bl.a. bärrikedomen snarare ökar igen och att bären garanteras giftfria. Färska och djupfrysta vilda blåbär, skogshallon, mm är t.ex. bra mycket rikare på vitaminer och andra antioxidanter än odlad frukt.


att skogen i naturligt skick ska bevaras,

att naturlig matproduktion med bär, svamp, vilt och bete för ren och tamboskap stimuleras.

Stefan A. Johansson


Nobelpristagaren Paul J. Crutzen visar i en rapport att biobränslen ger i många fall upphov till mer växthusgaser än traditionell bensin och diesel. Rapporten finns publicerad i tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics Discussions. Methane emissions from boreal and tropical

101

forest ecosystems derived from in-situ measurements. Förklaringen till det är det industriella jordbruk, med mycket gödslande, som används för att få fram biobränslena. Enligt Crutzens beräkningar ger biodiesel framställd av raps upphov till upp till 1,7 gånger så mycket växthusgaser som vanlig diesel. Etanol från sockerrör, en brasiliansk exportsuccé som går till bland andra Sverige, är bättre, med 0,5 till 0,9 gånger så stora utsläpp som bensin. Den i USA ofta använda majsen resulterar i 0,9-1,5 gånger så mycket utsläpp som bensin. Rapportens medförfattare Keith Smith säger att: "Så som det används nu verkar bioetanol av majs vara en ganska meningslös aktivitet". Jag Stefan A. Johansson har sagt och skrivit att: "Etanol som biobränsle är ingen vinst för miljön" Paul J.Crutzen är född 1933 och är nederländsk atmosfärkemist. Han fick sin utbildning vid Stockholms universitet, där han blev docent i meteorologi 1973. Han är sedan 1980 professor och föreståndare för Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, Tyskland. Crutzen har gett många fundamentala bidrag till kunskapen om atmosfärens kemi och fysik, bland annat när det gäller stratosfärens ozonskikt och effekterna på atmosfären av ett kärnvapenkrig. Paul J. Crutzen fick, tillsammans med Mario Molina och Sherwood Rowland, 1995 års nobelpris i kemi för klargörandet av mekanismerna för ozonets bildning och nedbrytning i atmosfären. Den växande produktionen av etanol är ej så positiv som många tror. Efterfrågan på mark för grödor som sockerrör, majs, vete för etanolproduktion ökar. Naturvårdare är rädda för att man ska börja odla energigrödor i hittills orörda områden som regnskogar, vilket skulle drabba växt- och djur-livet. Amerikanska jordbruksekonomer har kommit fram till slutsatsen att jakten på etanol riskerar att driva upp priset på mat i världen. Vilket även en studie från Chalmers visar. Etanol har även negativa effekter för risken att drabbas av cancer och luftvägssjukdomar. Övergången till etanol leder till ökade utsläpp av hälsofarligt marknära ozon. Det orsakar och fler dödsfall i luftvägs-sjukdomar än om man kör på bensin. Slutsatsen dras av atmosfärforskaren Mark Z. Jacobson vid Stanforduniversitet i Kalifornien. I avancerade datormodeller har han beräknat hur luftkvaliteten kommer att se ut 2020. Då det antagligen kommer att finnas betydligt fler etanoldrivna bilar än i dag. I en modell kördes bilarna på bensin, i en annan på E 85, som är en blandning med 85 procent etanol och 15 procent bensin. Han har kommit fram till att om alla bilar i USA skulle gå över från bensin till etanol skulle ozonhalterna öka märkbart i tätbefolkade regioner med mycket trafik, och orsaka 200 fler dödsfall per år i landet, varav 120 i Los Angeles. Det motsvarar en ökning med fyra respektive nio procent av de förväntade ozonrelaterade dödstalen för bensindrivna bilar år 2020. E 85-fordonen kommer att ge minskade halter av två cancerframkallande ämnen, bensen och butadien, men öka två andra, formaldehyd och acetaldehyd. Enligt honom är "cancerrisken för E 85 är jämförbar med den hos bensin. Men i vissa delar av landet innebär E 85 markant ökade ozonhalter, det främsta beståndsdelen i smog". Enligt beräkningarna kommer det att leda till 770 extra akutbesök och ytterligare 990 sjukhusinläggningar för astma eller andra luftvägsinfektioner. Etanol är ej miljövänligt, om man ser till dess utsläpp av luftföroreningar enligt Mark Z. Jacob-son. - E 85-utsläppen orsakar minst lika stora hälsoskador som bensin, som årligen vållar runt 10.000 för tidiga dödsfall på grund av markozon och partiklar, säger han.

- Så om du ska tanka etanol, gör det inte utifrån hälsomässiga grunder. Det är inte bättre än bensin, utan uppenbarligen något sämre. Källa: Stanfor University, Mark Z. Jacobson Effects of ethanol (E85) versus gasoline vehicles on cancer and mortality in the United States http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085v.pdf Supplementary Material http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085vsi20070219_033614.Pdf

102


att etanol är en politisk bubbla,

att subventionerna av etanol ska upphöra,

att krav på tillhandahållande av biobränsle på bensinstationer i lagstiftningen ska upphöra.

Stefan A. Johansson


Nybyggda flerfamiljshus är sämre isolerade än de var för 20 år sedan. 40 procent av all energi i Sverige går till fastighetssektorn. 70 procent av denna energi går till uppvärmning. Debatten måste därför i mycket högre grad handla om att spara energi. Det finns fortfarande en mycket stor potential för energisparande inom den svenska fastighetssektorn. I Sverige uppmuntrar dessvärre ett beteende som innebär att valet av energislag blir det viktigaste för fastighetsägaren. Övriga åtgärder försummas därmed. I värsta fall sitter vi fast i ett nytt beroende av energislag som vi måste ompröva och välja bort inom en mycket snar framtid. All energi måste användas effektivt. Renast och bäst är den energi som aldrig produceras. Småskalig vedeldning kan ge upphov till relativt stora utsläpp av bland annat kolväten. Miljö-rörelsen ifrågasätter det riktiga i stora energiplantager. Det medför problem med kemikaliean-vändningen och mångfalden i jordbrukslandskapet. Skogsindustrin är med all rätt orolig för verkan av en ensidig satsning av skogen som råvara till biobränslen. Redan nu befarar man brist på pappersmassa. Det kommer att på sikt leda till högre priser. Tillgången till biobränslen kom-mer inte att räcka för att ersätta de fossila bränslena, olja, gas och kol.Vi kommer därför under överskådlig tid att vara beroende av fossila bränslen på marginalen vid praktiskt taget all energi-användning. Vi använder på ett eller annat sätt fossila bränslen vid produktion av våra bio-bränslen. Fortfarande kommer cirka 80 procent av världens energi från fossila bränslen. De är ändliga. Det bästa sättet att värna om miljön och skapa ett uthålligt samhälle, där det finns en möjlighet för välfärd även i de fattiga länderna är; att börja med effektiv energibesparing, en omställning av vårt samhälle och sätt att leva här och nu!


att besparingar av energi ska ske i fastighetssektorn,

att valet av energislag inte ska styras av styrmedel från staten,

att renast och bäst är den energi som aldrig produceras,

att vi ska ställa om vårt samhälle och sätt att leva här och nu.

Stefan A. Johansson


103

Sedan pantsystemet infördes 1984 hat panten endast höjts en gång, medan inflationen fortsätter år efter år. I somras försvann dessutom fyrakronorspanten, vilket knappast får fler att uppsöka pantmaskinerna. Retursystemet bör utvidgas så att vi får pant på samtliga vardagsförpackningar. Panten ska höjas minst lika mycket som inflationen.


att panten ska följa inflationen,

att retursystemet ska utvidgas,

att samtliga vardagsförpackningar ska omfattas av retursystem med pant.

Stefan A. Johansson


Idag ser vi att den hårdare lagen mot nedskräpning i naturen som väntat blev en ren pappersprodukt. Denna motion omfattar enbart nedskräpning av förpackningsmaterial i form av burkar och flaskor tillverkat av plåt, glas eller plast.

Idag får man tillbaka en liten summa vid återlämnande av förpackningen, men summan är alldeles för liten för att många ska bry sig om att lämna tillbaka tombuteljen och få pant. Klokt vore att istället erhålla en krona skulle det kunna vara fem kronor per burk. Garanterat kommer vi ej att hitta flaskor och burkar i naturen då. Om inte ägaren orkar ta med sig den kommer andra att göra det.

Det som händer är att vid köp av ölburk blir ölen fem kronor dyrare första gången. Vi lånar alltså naturen fem kronor och slipper se denna form av nedskräpning. De produkter som inhandlas i andra EU-länder och saknar pantåterbäring i Sverige blir ett fortsatt naturproblem men här är det lämpligt att våra EU-representanter visar intresse inför förslaget i Danmark och Tyskland.

Mitt förslag är följande:

att öka panten till ett betydligt högre belopp.

Olle Lundgren


104

Vindkraft är mycket svår att ekonomiskt försvara i nuläget, trots det gör mycket stora satsningar. Vän av ordning frågar sig varför? Vad är förklaringen? Är det klokt och ekonomiskt försvarbart? Är det bra för miljön? Är det bra för klimatet?

Fakta om vindkraft:

Den samlade elkonsumtion i Sverige är cirka 140 TWh, terawattimmar, per år.

Vindkraften producerade cirka 6,1 TWh el 2011.

För att producera 30 TWh med vinkraft krävs det att ett nytt vindkraftverk sättas upp varje dag fram till år 2020.

Vindkraftverk som placeras på land kostar mellan 20 och 26 miljoner kronor att sätta upp. Vindraftverk till havs kostar mellan 40 och 60 miljoner kronor att sätta upp. Drift och underhåll kostar 10–16 öre/kWh respektive 15–25 öre/kWh. Livslängden är cirka 12 år för ett vindkraftverk.

Ett vindkraftverk kan inte starta utav sig själv utan hjälp. El produceras först vid 3–4 sekundmeter och maximalt vid 12–14. När det blåser 30 sekundmeter stängs verken av säkerhetsskäl. Verkningsgraden på vindkraftverk är lägre i skogslandskap.

Energimyndigheten har under drygt 10 år från 2003 lämnat cirka 800 miljoner kronor i bidrag till utbyggnad av vinkraft i Sverige. Det vill säga pengar som kommer från skattemedel.

För varje kWh från landbaserade vindkraftverk betalade varje skattebetalare ett tillägg på 26 öre och från vattenbaserat 46 öre 2012. Huvudsakligen gagnas utländsk industri.

Sverige nettoexporterar varje år mer el än Danmarks årsförbrukning. El producerad med vinkraft säljs med förlust i Tyskland och Danmark.

I England ifrågasätts landets vindkraftsatsning.

Under 2012 betalade konsumenterna 12 miljarder kronor till vindkraftsindustrin i förhöjda

avgifter. 12 000 arbetade i branschen som inte är särskilt personalintensiv. Varje anställd kostade 1 miljon kronor i subvention.

Svensk vindkraft kostar samhället 3,6 miljarder per år enligt Svensk energi.

Norge säger nej till vindkraft.

Danmark sågar vindkraften via Miljöekonomiska rådet och föreslår omprövning av parkerna Horns Rev 3 och Kriegers Flak samt reducerat stöd. Det anses ge en besparing till företag och hushåll på 3,5 miljarder danska kronor.

Tyskland brukar föras fram som ett exempel på ett land som satsar på vindkraft. Chefen för Copenhagen Consensus Center, Bjørn Lomborg, säger att Tyskland sviker de fattiga och inte skapar en tillförlitlig energiförsörjning och inte skyddar klimatet.

I år beräknas tyska konsumenter subventionera grön energi med 209 miljarder kronor utöver den ordinarie elräkningen. Grön energi kan inte täcka Tysklands behov. Konsumtionen av brunkol steg i fjol till den högsta nivån sedan 1990. Sakkunniga menar att Tysklands energipolitik är ett mycket dyrbart sätt att åstadkomma ingenting. Rätt sätt är en dramatisk ökning av investeringar i grön forskning och utveckling för att ta fram en ny generation av effektiv förnyelsebar energi, lagringsteknologi och intelligenta elnät.

105

Kungliga vetenskapsakademins energiutskott har slagit fast att Sveriges vindkraftsatsning är överdriven, forcerad och omotiverad och har föreslagit en oberoende kommission med uppgift att studera elens och elprisets samhällsbetydelse.

Sveriges elproduktion är i stort fossilfri. Varför har vi ej det utgångspunkt i stället för att försöka vara politiskt korrekta för stunden?

Malmö kommun skatteplanerar med vinkraft. Den som tillverkar egen vindkraftsel slipper betala energiskatten om 29,3 öre per kWh och moms på den mängd kWhs som annars hade behövt köpas. Malmö Kommun utnyttjar på det sättet statliga subventioner: Det vill säga skatteskattemedel. Det är en mycket bräcklig konstruktion. Vindkraften står och faller med understöd från skattebetalarna.


att vindkraft är rena snurren,

att Sverige bör öka investeringarna i grön forskning och utveckling,

att Sverige ska verka för att få fram en ny generation av effektiv förnyelsebar energi,

att Sverige ska verka för ny lagringsteknologi och intelligenta elnät,

att utbyggnaden av vindkraft i Sverige med statliga subventioner ska stoppas omgående.

Stefan A. Johansson


106

Goda kommunikationer är en viktig faktor för utvecklingen i Skåne, det framgår i flera politiska program och planer. I Skåneprogrammet uttrycker vi socialdemokrater våra målsättningar för utvecklingen i Skåne:

”Skåne är en flerkärning region. Det för med sig höga krav på transportinfrastrukturen i städerna och på landsbygden. Vi vill att Skåne växer samman till en naturlig region för arbete, studier, handel, rekreation, nöjen och kultur. Den utvecklingen kräver utökade investeringar i infra-strukturen – och då framförallt i järnvägen. Detta för att förbättringar i kollektivtrafiken och godstrafiken ska kunna genomföras. En viktig faktor för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är att vi ser till helheten i Skåne.” (sid 25)

I Skåneprogrammet understryks också att: ”Frågan om finansiering av både infrastruktur och kollektivtrafik är viktig och komplex. För att bygga ut infrastrukturen krävs långsiktiga former för finansiering.” (sid 25)

Under rubriken utbyggda järnvägar nämns bl. a att Socialdemokraterna i Skåne vill att:

”Projektering och utbyggnad (för både gods- och persontrafik) av Söderåsbanan, Lommabanan, Simrishamnsbanan, Marieholmsbanan, Trelleborgsbanan och Skånebanan ska påbörjas.”

I den Regionala utvecklingsstrategi n, RUS som antogs av regionfullmäktige i juni 2014, i stor enighet, finns bl. a följande målsättningar: ”Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne. Att säkerställa ett ökat bostadsbyggande och en långsiktig bostadsför-sörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att flerkärnighetens mångfald ska kunna användas optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framförallt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutralt och energisnålt sätt – oavsett var de bor.”(sid 29)

Vidare i RUS: ”Det handlar om att agera för ökade satsningar på fler spår, nya stationer och utvecklade kollektivtrafikkoncept”. (sid 30)

I det s.k. Skånepaket som Region Skåne utarbetade tillsammans med de skånska kommunerna inför planperioden 2014 – 2025 fanns flera viktiga satsningar på infrastrukturen bl. a. Simris-hamnsbanan med.

I den nationella infrastrukturplan för perioden 2014 – 2025, som antogs av den borgerliga rege-ringen under 2014 finns följande regionala järnvägsobjekt med: Söderåsbanan, Lommabanan, Marieholmsbanan, Trelleborgsbanan och Skånebanan.

Av nämnda regionala järnvägsobjekt i Skåneprogrammet saknas Simrishamnsbanan. Detta trots att den varit med tidigare i infrastrukturplanen. I Skåne anser vi att en utbyggnad av Simris-hamnsbanan är en oerhört viktig satsning. Planeringen fortsätter och under 2014 har Trafikverket tillsammans med berörda kommuner och Region Skåne tagit fram en Järnvägsplan inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för sträckan Malmö – Tomelilla.

Det är av flera skäl mycket viktigt att utveckla ett hållbart transportsystem i Skåne. Den absolut viktigaste för det stora flertalet människor är den kollektivtrafik som man använder dagligen. Den bärande delen i detta är ett utbyggt regionalt järnvägsnät. Pendeltåg i form av pågatåg och Öre-

107

sundståg har betydligt större förutsättningar än bussar att öka det dagliga resandet med kollektiv-trafiken.

I Skåne bor ca 1,3 milj. människor, vilket motsvarar 13,2 % av Sveriges befolkning. Befolknings-ökningen har de senaste åren varit ca 15 000 personer/år. Den har huvudsakligen skett i kommunerna längs Öresundskusten. Det är dock viktigt att det skapas förutsättningar för att tillväxten och den positiva befolkningsutvecklingen sprids till alla delar av Skåne. I det samman-hanget är goda kommunikationer en nyckelfråga.

Den plan för infrastruktur som antagits för perioden fram till 2025, har alldeles för låga ambi-tioner i förhållande till de behov som finns i Skåne. Det är viktigt att vara medveten om att uteblivna satsningar också innebär förluster, i utebliven tillväxt, i kostnader för försämrad miljö bl. a genom utsläpp av växthusgaser, som kan skapa svåröverskådliga konsekvenser.

Vi socialdemokrater har nu det politiska ansvaret i Region Skåne och även i fler skånska kom-muner än tidigare. Detta tillsammans med att vi dessutom har regeringsmakten innebär möj-ligheter som vi måste utnyttja när det gäller utbyggnad av infrastrukturen i allmänhet och det regionala järnvägsnätet i synnerhet.

Vi måste arbeta målmedvetet med frågorna så att när nya beslut tas det finns goda förutsättningar för att fler järnvägsatsningar i Skåne kommer med i den nationella planen, bl. a Simrishamns-banan. I detta arbete är det också viktigt att man i enlighet med målsättningarna i Skåneprogram-met ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” inklusive ekonomiska styrmedel. Utöver behovet av bättre infrastruktur så skapar utbyggnaden också arbetstillfällen.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen och den socialdemokratiska regionfullmäktigegruppen:

att verka för kraftfullt ökade järnvägsinvesteringar i Skåne som har betydelse för utveckling av den regionala järnvägstrafiken,

att agera kraftfullt för att Simrishamnsbanan snarast möjligt kommer med i den nationella planen för järnvägsutbyggnad i Skåne,

att ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” av järnvägsutbyggnaden,


Pia Jönsson

Staffanstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Rikard Larsson Ordförande



108




I den Regionala utvecklingsstrategi n, RUS som antogs av regionfullmäktige i juni 2014, i stor enighet, finns bl. a följande målsättningar: ”Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne. Att säkerställa ett ökat bostadsbyggande och en långsiktig bostads-försörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att flerkärnighetens mångfald ska kunna användas optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framförallt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutralt och energisnålt sätt – oavsett var de bor.”(sid 29)



I den nationella infrastrukturplan för perioden 2014 – 2025, som antogs av den borgerliga regeringen under 2014 finns följande regionala järnvägsobjekt med: Söderåsbanan, Lommabanan, Marieholmsbanan, Trelleborgsbanan och Skånebanan.

Av nämnda regionala järnvägsobjekt i Skåneprogrammet saknas Simrishamnsbanan. Detta trots att den varit med tidigare i infrastrukturplanen. I Skåne anser vi att en utbyggnad av Simris-hamnsbanan är en oerhört viktig satsning. Planeringen fortsätter och under 2014 har Trafik-verket tillsammans med berörda kommuner och Region Skåne tagit fram en Järnvägsplan inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för sträckan Malmö – Tomelilla.

Det är av flera skäl mycket viktigt att utveckla ett hållbart transportsystem i Skåne. Den absolut viktigaste för det stora flertalet människor är den kollektivtrafik som man använder dagligen. Den bärande delen i detta är ett utbyggt regionalt järnvägsnät. Pendeltåg i form av pågatåg och Öre-sundståg har betydligt större förutsättningar än bussar att öka det dagliga resandet med kollektiv-trafiken.

I Skåne bor ca 1,3 milj. människor, vilket motsvarar 13,2 % av Sveriges befolkning. Befolknings-ökningen har de senaste åren varit ca 15 000 personer/år. Den har huvudsakligen skett i kommunerna längs Öresundskusten. Det är dock viktigt att det skapas förutsättningar för att tillväxten och den positiva befolkningsutvecklingen sprids till alla delar av Skåne. I det samman-hanget är goda kommunikationer en nyckelfråga.

Den plan för infrastruktur som antagits för perioden fram till 2025, har alldeles för låga ambitioner i förhållande till de behov som finns i Skåne. Det är viktigt att vara medveten om att uteblivna satsningar också innebär förluster, i utebliven tillväxt, i kostnader för försämrad miljö bl. a genom utsläpp av växthusgaser, som kan skapa svåröverskådliga konsekvenser.

Vi socialdemokrater har nu det politiska ansvaret i Region Skåne och även i fler skånska kom-muner än tidigare. Detta tillsammans med att vi dessutom har regeringsmakten innebär möj-ligheter som vi måste utnyttja när det gäller utbyggnad av infrastrukturen i allmänhet och det regionala järnvägsnätet i synnerhet.

109

Vi måste arbeta målmedvetet med frågorna så att när nya beslut tas det finns goda förutsättningar för att fler järnvägsatsningar i Skåne kommer med i den nationella planen, bl. a Simrishamns-banan. I detta arbete är det också viktigt att man i enlighet med målsättningarna i Skåneprogram-met, ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” inklusive ekonomiska styrmedel. Utöver behovet av bättre infrastruktur så skapar utbyggnaden också arbetstillfällen.




att ur ett brett perspektiv pröva ”frågan om finansiering” av järnvägsutbyggnaden,

att motionen översänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen,

att Tomelilla Arbetarekommun antar motionen som sin egen.

Jan-Erik Andersson

Tomelilla arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Inger Åbonde Ordförande

Goda kommunikationer är en viktig faktor för utvecklingen i Skåne, det framgår i flera politiska program och planer. I Skåneprogrammet uttrycker vi socialdemokrater våra målsättningar för utvecklingen i Skåne: ”Skåne är en flerkärning region. Det för med sig höga krav på transportinfrastrukturen i städerna och på landsbygden. Vi vill att Skåne växer samman till en naturlig region för arbete, studier, handel, rekreation, nöjen och kultur. Den utvecklingen kräver utökade investeringar i infra-strukturen – och då framförallt i järnvägen. Detta för att förbättringar i kollektivtrafiken och godstrafiken ska kunna genomföras. En viktig faktor för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är att vi ser till helheten i Skåne.” (sid 25) I Skåneprogrammet understryks också att: ”Frågan om finansiering av både infrastruktur och kollektivtrafik är viktig och komplex. För att bygga ut infrastrukturen krävs långsiktiga former för finansiering.” (sid 25) Under rubriken utbyggda järnvägar nämns bl. a att Socialdemokraterna i Skåne vill att: ”Projektering och utbyggnad (för både gods- och persontrafik) av Söderåsbanan, Lommabanan, Simrishamnsbanan, Marieholmsbanan, Trelleborgsbanan och Skånebanan ska påbörjas.” I den Regionala utvecklingsstrategi n, RUS som antogs av regionfullmäktige i juni 2014, i stor enighet, finns bl. a följande målsättningar: ”Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne. Att säkerställa ett ökat bostadsbyggande och en långsiktig bostads-försörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att flerkärnighetens mångfald ska kunna användas optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framförallt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutralt och energisnålt sätt – oavsett var de bor.”(sid 29) Vidare i RUS: ”Det handlar om att agera för ökade satsningar på fler spår, nya stationer och utvecklade kollektivtrafikkoncept”. (sid 30)

110

I det s.k. Skånepaket som Region Skåne utarbetade tillsammans med de skånska kommunerna inför planperioden 2014 – 2025 fanns flera viktiga satsningar på infrastrukturen bl. a. Simris-hamnsbanan med. I den nationella infrastrukturplan för perioden 2014 – 2025, som antogs av den borgerliga regeringen under 2014 finns följande regionala järnvägsobjekt med: Söderåsbanan, Lommabanan, Marieholmsbanan, Trelleborgsbanan och Skånebanan. Av nämnda regionala järnvägsobjekt i Skåneprogrammet saknas Simrishamnsbanan. Detta trots att den varit med tidigare i infrastrukturplanen. I Skåne anser vi att en utbyggnad av Simrishamns-banan är en oerhört viktig satsning. Planeringen fortsätter och under 2014 har Trafikverket tillsammans med berörda kommuner och Region Skåne tagit fram en Järnvägsplan inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för sträckan Malmö – Tomelilla. Det är av flera skäl mycket viktigt att utveckla ett hållbart transportsystem i Skåne. Den absolut viktigaste för det stora flertalet människor är den kollektivtrafik som man använder dagligen. Den bärande delen i detta är ett utbyggt regionalt järnvägsnät. Pendeltåg i form av pågatåg och Öre-sundståg har betydligt större förutsättningar än bussar att öka det dagliga resandet med kollek-tivtrafiken. I Skåne bor ca 1,3 milj. människor, vilket motsvarar 13,2 % av Sveriges befolkning. Befolkningsökningen har de senaste åren varit ca 15 000 personer/år. Den har huvudsakligen skett i kommunerna längs Öresundskusten. Det är dock viktigt att det skapas förutsättningar för att tillväxten och den positiva befolkningsutvecklingen sprids till alla delar av Skåne. I det sammanhanget är goda kommunikationer en nyckelfråga. Den plan för infrastruktur som antagits för perioden fram till 2025, har alldeles för låga ambitioner i förhållande till de behov som finns i Skåne. Det är viktigt att vara medveten om att uteblivna satsningar också innebär förluster, i utebliven tillväxt, i kostnader för försämrad miljö bl. a genom utsläpp av växthusgaser, som kan skapa svåröverskådliga konsekvenser.

Vi socialdemokrater har nu det politiska ansvaret i Region Skåne och även i fler skånska kommuner än tidigare. Detta tillsammans med att vi dessutom har regeringsmakten innebär möjligheter som vi måste utnyttja när det gäller utbyggnad av infrastrukturen i allmänhet och det regionala järnvägsnätet i synnerhet. Vi måste arbeta målmedvetet med frågorna så att när nya beslut tas det finns goda förutsättningar för att fler järnvägsatsningar i Skåne kommer med i den nationella planen, bl. a Simrishamns-banan. I detta arbete är det också viktigt att man i enlighet med målsättningarna i Skåneprogram-met ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” inklusive ekonomiska styrmedel. Utöver behovet av bättre infrastruktur så skapar utbyggnaden också arbetstillfällen.




att ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” av järnvägsutbyggnaden,


Simrishamns arbetarekommun


111










Av nämnda regionala järnvägsobjekt i Skåneprogrammet saknas Simrishamnsbanan. Detta trots att den varit med tidigare i infrastrukturplanen. I Skåne anser vi att en utbyggnad av Simrishamnsbanan är en oerhört viktig satsning. Planeringen fortsätter och under 2014 har Trafikverket tillsammans med berörda kommuner och Region Skåne tagit fram en Järnvägsplan inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för sträckan Malmö – Tomelilla.

Det är av flera skäl mycket viktigt att utveckla ett hållbart transportsystem i Skåne. Den absolut viktigaste för det stora flertalet människor är den kollektivtrafik som man använder dagligen. Den bärande delen i detta är ett utbyggt regionalt järnvägsnät. Pendeltåg i form av pågatåg och Öre-sundståg har betydligt större förutsättningar än bussar att öka det dagliga resandet med kollektivtrafiken.

112

I Skåne bor ca 1,3 milj. människor, vilket motsvarar 13,2 % av Sveriges befolkning. Befolkningsökningen har de senaste åren varit ca 15 000 personer/år. Den har huvudsakligen skett i kommunerna längs Öresundskusten. Det är dock viktigt att det skapas förutsättningar för att tillväxten och den positiva befolkningsutvecklingen sprids till alla delar av Skåne. I det sam-manhanget är goda kommunikationer en nyckelfråga.


Vi socialdemokrater har nu det politiska ansvaret i Region Skåne och även i fler skånska kommu-ner än tidigare. Detta tillsammans med att vi dessutom har regeringsmakten innebär möjligheter som vi måste utnyttja när det gäller utbyggnad av infrastrukturen i allmänhet och det regionala järnvägsnätet i synnerhet.

Vi måste arbeta målmedvetet med frågorna så att när nya beslut tas det finns goda förutsättningar för att fler järnvägsatsningar i Skåne kommer med i den nationella planen, bl. a Simrishamns-banan. I detta arbete är det också viktigt att man i enlighet med målsättningarna i Skåneprogram-met ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” inklusive ekonomiska styrmedel. Utöver behovet av bättre infrastruktur så skapar utbyggnaden också arbetstillfällen.






Sjöbo arbetarekommun

Sjöbo arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Roland Wiking Ordförande



113








Av nämnda regionala järnvägsobjekt i Skåneprogrammet, saknas Simrishamnsbanan. Detta trots att den varit med tidigare i infrastrukturplanen. I Skåne anser vi att en utbyggnad av Simrishamns-banan är en oerhört viktig satsning. Planeringen fortsätter och under 2014 har Trafikverket till-sammans med berörda kommuner och Region Skåne tagit fram en Järnvägsplan, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för sträckan Malmö – Tomelilla.

Det är av flera skäl mycket viktigt att utveckla ett hållbart transportsystem i Skåne. Den absolut viktigaste för det stora flertalet människor är den kollektivtrafik som man använder dagligen. Den bärande delen i detta är ett utbyggt regionalt järnvägsnät. Pendeltåg i form av pågatåg och Öre-sundståg har betydligt större förutsättningar än bussar att öka det dagliga resandet med kollek-tivtrafiken.

I Skåne bor ca 1,3 milj. människor, vilket motsvarar 13,2 % av Sveriges befolkning. Befolk-ningsökningen har de senaste åren varit ca 15 000 personer/år. Den har huvudsakligen skett i kommunerna längs Öresundskusten. Det är dock viktigt att det skapas förutsättningar för att tillväxten och den positiva befolkningsutvecklingen sprids till alla delar av Skåne. I det sam-manhanget är goda kommunikationer en nyckelfråga.


Vi socialdemokrater har nu det politiska ansvaret i Region Skåne och även i fler skånska kom-muner än tidigare. Detta, tillsammans med att vi dessutom har regeringsmakten, innebär möj-ligheter som vi måste utnyttja när det gäller utbyggnad av infrastrukturen i allmänhet och det regionala järnvägsnätet i synnerhet.

114

Vi måste arbeta målmedvetet med frågorna, så att när nya beslut tas det finns goda förut-sättningar för att fler järnvägsatsningar i Skåne kommer med i den nationella planen, bl. a Simrishamnsbanan. I detta arbete är det också viktigt att man i enlighet med målsättningarna i Skåneprogrammet, ur ett brett perspektiv prövar ”frågan om finansiering” inklusive ekonomiska styrmedel. Utöver behovet av bättre infrastruktur så skapar utbyggnaden också arbetstillfällen.






Gunnar Jönsson, Björn Abelson, Akram Heidari, Kenth Andersson, Jon Helgason och Ola Christiansson


Det är inte helt lätt att lösa biljett från en stor ort till en liten ort. Det är många val man måste göra och kön växer bakom en. Man borde kunna lösa biljetter i förhand på Skånetrafikens kontor, så man hade några biljetter hemma till de orter man ofta reser till.

Därför föreslår jag Skånes Socialdemokratiska partidistrikt besluta:

att man man gör det möjligt att kunna lösa biljetter i förtid till Skånetrafikens linjer.

Lennart Andersson


Med vintern i färskt minne kan vi konstatera att tågtrafiken i år igen, inte har fungerat på ett tillfredsställande sätt. Det är helt oacceptabelt att viktiga samhällsbärare inte kommer fram till sitt arbete och att många tvingas göra negativ påverkan på miljön, då vi varit tvungna att välja bilen när tågen står stilla. Att problem kan uppstå och att plötsliga väderomslag kan påverka tågtrafiken får man räkna med. Men att det påverkat så mycket och under så lång tid är inte acceptabelt.

Hela tågsystemet; allt från service och underhåll av rälsen, till tågen som går på rälsen bottnar i ett system som totalt har havererat. Detta instämmer till och med våra politiska motståndare i. Vad som behöver göras har vi dessvärre inte samsyn kring och det är därför extra viktigt att vi tydligt visar vart vi står.

115

Tågtrafiken är och kommer för lång tid framöver att ett mycket viktigt samhällsinstrument.

Det fungerar uppenbarligen inte att låta ett statligt verk ansvara för något som någon annan aktör har i uppdrag att genomföra. Det faktum att det finns flera olika aktörer som kör linjerna på banan gör också saken än mer komplicerad.

Underhåll och service sköts av någon som inte ska köra tågen på banan, vilket bäddar för mer framtida problem. Får vi verkligen ut bästa möjliga tågservice för varje skattekrona? Hur vill vi att det ska fungera i framtiden? Dessa frågor måste vi ta ställning till. Vi tycker svaret ligger i att återreglera hela tågsystemet.

Jag föreslår följande:

att Byggfacken s-förening i Skurup antar motionen och översänder den till arbetarekommunen,

att Skurups Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och översänder den till distrikts-kongressen,

att Skånes partidistrikt aktivt verkar internt i partiet för att återreglera tågtrafiken,

att Skåne partidistrikt översänder motionen till riksdagsgruppen för handläggning.

Magnus Alm


Många åker kollektivt med buss och/eller tåg. Det är mycket bra ur samhälls-och miljöhänsyn. Det finns möjlighet att förbättra kollektrafiken i hela Skåne, så att fler åker kollektivtrafik.

I många mindre tätorter och ute på landsbygden fungerar det bra med kollektivtrafiken med täta avgångar. Det gör att dessa mindre tätorter hålls levande. Exempelvis Munka-Ljungby, Smedstorp med flera.

Men det finns andra tätorter som har hyfsade avgångar under vardagarna men under helgerna finns det knappt eller inga avgångar. Det gör det svårt för dem som vill åka kollekttrafik under helgerna.

Det finns andra tätorter som inte har kollekttrafik. Om man hade byggt ut kollektivtrafiken så skulle dessa tätorter bli attraktivare för pendlare och barnfamiljer med flera.

Jag föreslår:

att Skånetrafiken arbetar med att förbättra kollektivtrafiken med fler busslinjer och fler avgångar mellan städerna och mindre tätorter.

Kjell-Arne Nilsson


116

Varje år, sommar som vinter, dras tågen i Skåne med förseningar i olika grad på grund av diverse orsaker. Likväl som resenären förutsätts vara på sekunden i tid till förutbestämda avgångar ska bussar och tåg vara detsamma. Under sommaren 2012 förändrades Skånetrafikens resegaranti. Från att få ekonomisk kompen-sation med avgångar som var tjugo minuter sena ändrades tidsgränsen till minst trettio minuter. Dessutom krävs numera att enkelbiljetten ska vara värd minst femtio kronor. Det är inte bara besvärligt ur planeringssynpunkt, utan uppfattas även av flertalet resenärer som ett hån att spen-dera stora delar av morgnar och kvällar på stationer i väntan på uteblivna bussar och tåg med vetskapen att den aktuella förseningen inte är värd kompensation, och med det inte en reell ur-säkt. För att vara symboliskt ursäktande, försöka återvinna ett sargat förtroende, samt ersätta en resenärs förlorade tid på bästa sätt, vore det klädsamt om resegarantin levde upp till namnet att på ekonomisk väg återbetala biljettpriser vid avgångsförseningar.


att Skånetrafikens resegaranti blir mer tillgänglig för resenärer som drabbats av försening i form av återbetalda biljettpriser utan hänsyn till det ursprungliga biljettpriset,

att Skånetrafikens resegaranti blir mer tillgänglig för resenärer som drabbats av försening i form av återbetalda biljettpriser utan hänsyn till resans längd.

Johan Ahlberg


Nu finns det stora skillnader i landets kommuner när det gäller kollektivtrafik för pensionärer.

I Skåne finns sex kommuner som erbjuder gratis kollektivtrafik för pensionärer och varje kommun har ett särskilt avtal med Skånetrafiken. Vi tycker att alla pensionärer bör ha tillgång till en gratis kollektivtrafik var de än befinner sig i Sverige. Att kunna röra sig fritt i samhället och delta i olika aktiviteter utan att tänka på vad plånboken säger, är en rättighet som gagnar hela samhället.

Därför yrkar vi:

att Socialdemokraterna verkar för att pensionärer ska ha tillgång till gratis kollektivtrafik,

att motionen skickas till distriktskongressen 2015,

att Malmö arbetarekommun tar motionen som egen och skickar den till partikongressen 2015,

att partikongressen bifaller motionen.

S-förening för skola och utbildning


117

Svenska staten är majoritetsägare (60%) av PostNord (f.d. Posten AB), ett brev- och logistik-företag där förändringarna går i allt snabbare takt. Vi förväntar oss att Socialdemokraterna, som i regeringsställning ansvarar för bolaget, vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå en god personalpolitik och en bra lönsamhet i bolaget.

Efter åtta år med en borgerlig och vinstutmjölkande regering går våra medlemmar på knäna och vi står inför stora sjukskrivningstal om inte förbättringar snarast verkställs. Dagens ledning på PostNord verkar inte se personalen som en tillgång, utan enbart som en ekonomisk belastning. Detta är inte hållbart, varken personalpolitiskt eller kvalitetsmässigt. På postterminalerna har man stora problem med bl.a. delade vakter och deltid på obekväm arbetstid m.m. Detta skapar prob-lem med återhämtning och för familjelivet. Det är även svårt att kombinera postjobbet med annat jobb, så man kan få en heltidslön att försörja sig på. Vi anser att all logistikverksamhet inom PostNord ska ske med företag som tillämpar löner som är kollektivavtalade i Sverige och förare ska omfattas av svensk arbetstidslagstiftning.

Fordon som används i postverksamhet ska omfattas av svenska miljö- och säkerhetslagar om de ska köra på svenska vägar. Samtidigt som vi arbetar under ständiga besparingshot brottas vi även med en snedvriden konkurrens där enskilda postföretag kan bedriva postverksamhet i valfria geografiska delar där det är mest lönsamt, och om de misslyckas får PostNord göra jobbet istället.

För att säkra en bra arbetsmiljö och heltid bland brevbärarna, måste kravet på fastighetsboxar i flerfamiljshus återinföras. Annars finns det en stor risk att vi får fler arbetsskadade brevbärare. Det räcker inte med en frivillighet för fastighetsägarna, det har tiden hittills utvisat.

Sverige kan bättre! För ett levande Sverige krävs att vi har en postutdelning som fungerar i hela landet, varje dag och året runt.

Därför yrkar vi:

att allt arbete i PostNord ska genomföras i egen regi och inte genom outsourcing,

att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö i PostNord som möjliggör jobb fram till pension,

att utdelning i hela Sverige ska vara ett krav för att få bedriva postverksamhet i Sverige,

att all postverksamhet i Sverige sker under svenska lagar och med svenska kollektivavtal,

att förändra arbetstidslagen, så att den tvingar arbetsgivare att erbjuda sammanhållen arbetstid,

att kravet på fastighetsboxar i flerfamiljshus återinförs,

att PostNord som helhet ska kvarstå i statlig ägo,

att PostNord i så stor utsträckning som möjligt motverkar olaglig cabotage och osund konkurrens.

Seko S-förening i Helsingborg


118

Nya arbetstillfällen står högt upp på prioriteringslistan. Lösningsförslagen är många gånger präglade av tro och tyckande. Ett exempel är minskad arbetsgivareavgift och bolagskatt för att småföretagen ska generera tusentals nya arbetstillfällen. Småföretag har sedan 1970-talet setts som en drivkraft bakom den ekonomiska tillväxten. När omsättningen ökade skulle det bli nya arbetstillfällen.

Dagens politik syftar främst till att skapa nya företag. Följden blir att de redan existerande småföretagen som behöver stöttas och stimuleras till att växa och expandera får klara sig själva. Fokus på nyföretagande är en tveksam strategi. De små företagen väver i allmänhet inte per automatik. Det är en myt att små företag skulle vara tillväxtorienterade. Entreprenörsföretagen har under en mycket lång tid utgjort 74 procent av samtliga företag i Sverige. Företag med en till nio anställda utgör 21 procent, samt de mellan 10 och 49 anställda cirka 3 procent. De små före-tagen utgör 99 procent av samtliga företag och det sker ingen betydande förskjutning mellan olika storleksgrupper.

Tillväxt i storlek skulle ha inneburit att de två sista företagsgrupperna ökat i relativa andelar. Det har inte skett. Små företag skapar förhållandevis få nya arbetstillfällen. För de minsta företagen med upp till nio anställda är tillväxten i antalet anställda till och med något lägre än tillväxten i antal företag. Det medför att antalet anställda per småföretag har minskat något. För företagen med fler än 200 anställda är däremot tillväxten i antalet anställda betydligt högre än antalet före-tag. Det betyder att tillväxten av anställda per företag bland de större företagen är högre än för de mindre. Önskemålet är att antalet anställda ska växa snabbare även för de mindre företagen. Allt-för mycket resurser för att skapa nya företag minskar utrymmet för alternativa åtgärder av större strategiskt värde.

Antalet nystartade företag är ett tveksamt mått på expansiv ekonomisk politik. Omkring en tredjedel försvinner inom en treårsperiod. De som överlever förblir små under överskådlig tid med en anställningstäthet i genomsnitt av 1,7 personer per företag.

Det kan förefalla lockande att verka för fler småföretag. För att främja tillväxten gäller det att få de redan existerande småföretagen att växa. Minskad arbetsgivareavgift och bolagsskatt för de minsta företagen motsvarar några tusenlappar. Det räcker inte till många tillväxtfrämjande in-vesteringar.


att inte stimulera start av nya företag,

att stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera.

Stefan A. Johansson


119

Dagen samhälle är uppbyggd på internet och tillgången till detta när det gäller kontakter med myndigheter, kommuner, företag etc. Utbyggnaden av fibernätet i Skåne går väldigt långsamt och behovet av snabba och säkra förbindelser ökar. Som ett led i att behålla befolkningen på lands-bygden och utvecklingen av nya företag så krävs ett effektivt fibernät med kapacitet som mot-svarar det som finns i storstadsregionerna (100Mbit).


att distriktsstyrelsen verkar för en snabb utbyggnad av fibernät i regionens samtliga kommuner,

att distriktsstyrelsen undersöker de ekonomiska möjligheter som finns för att utbyggnad av fiber-nät på landsbygden,

att distriktsstyrelsen uppmanar Arbetarekommunerna i de Skånska kommunerna att verka för utbyggnad av fibernät på landsbygden.

Claes Hallberg


Inom nationalekonomin används BNP som indikator för landets utveckling. På regional nivå finns det respektive nyckeltalet bruttoregionprodukt, förkortat BRP. Sammanlagt blir summan för samtliga Sveriges regioners BRP vårt nationella BNP.

Det finns berättigad tvekan om en positiv utveckling av BNP/BRP samtidigt och per automatik innebär ökad välbefinnande av människor och bättre tillstånd i miljön. Därför behöver vi se till att även mäta faktorer utöver ekonomin. Det finns olika forskningsprojekt inom detta område, inte minst på EU-nivå (Beyond GDP. Measuring progress, true wealth, and the well-being of nations) där man försöker ta fram alternativa mätvärden till BNP.

På senaste tiden har en indikator som kallas Genuine Progress Indicator (GPI) visat sig vara ett mätvärde som förutom ekonomin beaktar både social och ekologisk hållbarhet. Förenklad sagt beräknas GPI genom att positiva och negativa komponenter räknas upp emot varandra. GPI-faktorerna är inte förbestämda utan varje användare, land eller region, bestämmer sig för sin metodik.

Till exempel är kostnader för arbetslöshet och ojämlik inkomstfördelning negativa ekonomiska faktorer, medan värdet av hushållens värdegods är positiva. På miljöområdet är ekosystem-tjänsterna av stor betydelse. Här blir exempelvis förlorade våtmarker och åkermarker ett negativt värde, medan en ökad andel förnybar energi är positiv. Inom det sociala beräknas bland annat mindre fritid och ökad kriminalitet negativt och en hög utbildningsnivå positivt.

Finlands motsvarighet till SCB har beräknat sitt GPI-värde för tiden mellan 1945 och 2011 och kommit fram till en rad slutsatser som kanske inte förvånar, men som tydliggör att GPI-systemet fungerar i praktiken: Medan man på 70- och 80-talet har både stigande BNP och GPI fortsätter BNP att stiga efter den ekonomiska krisen på början av 90-talet samtidigt som GPI stannar på en lägre nivå. Gapet mellan värdena har ökat och människorna i Finland har uppenbart inte profi-terat av det förbättrade ekonomiska tillståndet.

120

Östergötland har beräknat sin värden för åren 2000 - 2006 och konstaterar att båda värden har stigit, men GPI i betydligt lägre takt än BNP.

Om vi sätter nuvarande och framtida befolkningens väl i centrum för vår politiska handling, kan vi inte undvika att skapa en mätbarhet av det som ibland felaktigt kallas för mjuka värden. Samspelet mellan det sociala, ekologiska och ekonomiska behöver utvärderas och förstås för att få till stånd en fungerande, jämlik och hållbar samhällsplanering enligt den socialdemokratiska ideologin.

Därför yrkas:

att Socialdemokraterna i Region Skåne verkar för införandet av ett alternativt system i be-räkningen av Skånes ekonomiska, ekologiska och sociala tillstånd som kompletterar BRP,

att det undersöks om GPI är det bäst lämpade mätsystemet,

att om så är fallet GPI implementeras i Skåne inom överskådlig tid,

att Skånes riksdagsledamöter hålls uppdaterade över utredningen och delar med sig av resultaten till riksdagsgruppen och regeringen,

att Hörby arbetarekommun antar motionen som sin egen.

Anita Ullmann Kradjian


Sverige är ett av de länder som gjorde väsentliga insatser för att stödja de baltiska ländernas väg mot medlemskap i EU. EU:s utvidgning har varit och är viktigt för fred och hållbar utveckling i Europa. Vi har ett ansvar att stödja alla våra grannländers rätt att fatta egna beslut och välja sin egen framtid. Vi har också ett ansvar att stödja dessa länder så att de kan utveckla en tillväxt, som är hållbar. Stabila och välmående grannar (socialt, ekonomiskt och miljömässigt) utan konflikter med andra är också viktigt för vårt välbefinnande och vår utveckling. För socialdemokratin är solidaritet en viktig grundpelare och därför är det viktigt att vi medverkar till att sprida socialt och ekonomiskt välstånd till människor inom hela EU (men också utanför). EU, Sverige och Öresundsregionen får inte bli ”fästningar”, utan ska bidra till att skapa utveckling också i omvärlden.

Vi föreslår Skånes partidistrikt:

att genom Region Skåne påbörja ett arbete för att främja social utveckling och näringslivs-kontakter i första hand med de baltiska staterna,

att genom Region Skåne ta initiativ till en konferens om ett hållbart Östersjön med samtliga östersjöstater – på temat ett fredens och ett miljö-skyddat Östersjön.

Fredrik Fexner


121

Vi rör oss obekymrat i stora delar av den civiliserade världen i trygg förvisning om att lagarna kan variera i stränghet och form, men inte till innehåll. Sverige, Storbritannien och Albanien är en-samma i Europa om att sakna en kodifierad strafflag, om att tolerera en obegränsad likgiltighet inför nästan. Vad betyder det att ett beteende som i Sverige är rättsneutralt kan ge oss ett år i tyskt fängelse, tre i ett polskt eller fem i ett franskt fängelse? I flertalet länder förväntas dessutom medborgarna skynda till hjälp också med risk för egen hälsa eller egendom. I 21 kapitlet 15 § finska strafflagen:

Den som vet att någon befinner sig i livsfara eller allvarlig fara för hälsa, men underlåter att ge eller att skaffa denne sådan hjälp som skäligen kan krävas av honom med beaktande av möjligheter och situationens art, skall försummelse av räddningsåtgärd dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

I Frankrike har man motsvarande lag (Code penal 222-3) enligt vilken man ska skynda till hjälp även om utsikterna är små och underlåtenhet betraktas lika strängt oavsett utgången. Att den ohjälpte inte lidit skada är ingen förmildrande omständighet. Det väsentliga är att han såg ut att behöva hjälp. Rätten fordrar med andra ord en spontan akt av medmänsklighet som inte kalky-lerar med framgång och vars värde är oberoende av utgång. I en kommentar hävdar professor Philippe Salvage att lagen återspeglar opinionens och ”det sociala samvetets” krav varför det bör ses som en civilsationens framsteg. Charité som på svenska översätts med både barmhärtighet och hjälpsamhet är med andra ord en rättsplikt. Alla medborgare är skyldiga att i nöd bistå var-andra, om än i skiftande grad. Att kalla på hjälp befriar inte från plikten att ingripa själv: ”Man bör inte be andra göra vad man kan utföra” skriver domstolen i Aix i en dom från 1947.

Utanför Sverige vilar en del av ansvaret för medborgarnas hälsa och säkerhet på medborgarna själva i form av positiv plikt, le devouir de secour. Philippe Salvage förklarar för övrigt avsaknaden av motsvarande ansvar i 1810 års Code penal med att denna var ”individualistisk”, det vill säga värnade om det personliga oberoendet på samhällsmoralens bekostnad, samt att kejsaren bävade för medborgarnas fria tolkning av positiva plikter.

Hur mycket solidaritet är vi skyldiga varandra? Hur ska man veta att det är ens plikt att gripa in? Fransk praxis lutar sig härvidlag mot ett klassiskt begrepp (som även förekommer i den svenska civilrätten): bonus et diligens pater familias, den gode och ansvarsfulle familjefadern.

Verklighet och värde. En kortare definition av själva fundamentet för vad vi kallar rättskänsla går knappast att få. Det hänvisar till att de flesta, om inte alla människor (verklighet) i sina handlingar vägleds av principer, tabun, plikter, kort sagt värden och att de anser att andra är även bundna av samma påbud. När en kränkning av värdena sammanfaller med en skada ska förövaren återföras till ordningen på det att värde och ömsesidiga förtroende som vi kallar samhällsordning åter-ställts. Det skall ske rättvist och inte godtyckligt utan lagbundet och i någon sorts proportion till brottet.

Att lagen och rättskipningen överensstämmer med rättskänslan är i själva verket det första krav som folk ställer på rättsystemet. Det betyder inte att rättskänslan fordrar att alla omoral skall bestraffas. Däremot kräver den att en omoral som äventyrar vitala intressen och tungt vägande värden vidkänns tydliga bakslag. Ingen kräver att den som ljuger om sina bragder skall ställas inför rätta. Det är först när hans osanningar kränker andra som moralen ropar på rättvisans lag.

122

Det spontana rättsmedvetandet hyllar likhetsprincipen. Rättsväsendet anseende och förtroende sjunker. Rättsväsen och rättskänsla talar inte längre samma språk. Medborgarna tror att domsto-len resonerar och värderar ungefär som de själva.

Juridikens objekt är rätten och människans tillkortakommanden. Medborgarna tror fel. Hur märkligt det än låter resonerar inte svenska domare, i motsats till medborgare, alltmer sällan juridiskt. De tänker betydligt enklare. De tänker tekniskt. De har frigjort sig från själva idén om skuld och ansvar. Inte heller skipar de rättvisa, ty de har inte längre sådana ambitioner. De utportionerar påföljder. Det är inte bara min slutsats utan kan även bekräftas av varje aktiv lagskrivare och rättslärd. I det avseendet är vårt rättsystem unikt i Europa.


att lag och rätt är en fråga om skuld och ansvar,

att vi inte ska tolerera en obegränsad likgiltighet inför nästan i svensk lagstiftning,

att lagstiftningen och rättskipningen ska överensstämma med rättskänslan (verklighet och värde).

Stefan A. Johansson


Vi har i Sverige politiskt tillsatta nämndemän. De är lekmannadomare vars röster väger lika tungt som den lagfarne domarens. De är ofta gamla trotjänare i de politiska partierna.

Partierna får även nominera medborgare utan medlemskap i något parti, men politiker som ges chansen att belöna sina egna låter sällan tillfället glida dem ur händerna.

Nämndemän har i flera fall relevanta erfarenheter kring brott och straff. Det har själva gjort sig skyldiga till brott. En har anhållits för våldsamt upplopp, en har förgripit sig på barn, en har dömts för rån och en har varit utpressare. En nämndeman dömdes för brott mot tystnadsplikten i sin tjänsteutövning. Ett brott som i normalfallet ger fängelse, men här endast böter.

Något som är ännu värre är att Sverigedemokrater, varav ett flertal dömts för brott, tagit plats i våra domstolar. Några av dem avgör asylärenden i migrationsdomstolarna. Tanken med lek-mannadomarna är att de ska representera allmänheten i domstolarna. Det är då mycket konstigt att nästan alla tillhör partipolitiken, vår snabbast krympande folkrörelse. Det är även konstigt att varannan är över 60 år och att medelåldern knappt sänkts alls trots att riksdagen fattat beslut om större representativitet. Åldriga nämndemän har vid ett flertal tillfällen rapporterats somna under pågående förhandling. Bara sju procent hade utländska namn.

Enligt en undersökning av Christian Diesen, professor i processrätt, ansåg var tredje nämndeman i mitten av 1990-talet att de bedrev partipolitik i rätten.

En fjärdedel tyckte att de kunde fälla trots att bevisningen inte var övertygande. Den som suktar efter skrämselhicka kan kolla in filmen Rätten och Rättvisan på www.bubblare.se.

Våra parlamentariska lagstiftare, som i varje demokrati med självaktning torde hålla armlängds avstånd till den dömande makten, tar utan att blinka plats i våra svenska ”folkdomstolar”.

123

Christian Diesen förordar ett system med helt opolitiska nämndemän som hämtas ur en pool av sakkunniga inom områden som barn, psykologi, ekonomi, teknik och så vidare.

Om den håller rättvisan kär borde Sveriges riksdag göra allvar av detta.

I rätten borde det sitta framför allt fler unga och människor med invandrarbakgrund. Många har svårt att känna igen sig i dagens nämndemän. Det är ett problem och måste diskuteras, både internt i partierna och i samhället. Bara sex procent av landets cirka 8 000 nämndemän är födda utomlands. De borde utgöra minst tolv procent för att motsvara andelen utlandsfödda. Det är de politiska partierna som nominerar nämndemännen. Sedan utser kommunfullmäktige nämnde-männen enligt mandatfördelningen.

Nämndemäns verksamhet ska vara absolut opolitisk. Det är viktigt att ha med representanter från alla delar av samhället. De ska spegla samhället i övrigt. Det ska vara en jämn könsfördelning och fördelning mellan åldrar. Det finns kulturella sidor som kan vara bra att få belysta. Det är inte bara invandrare som är underrepresenterade bland nämndemännen. Det stora problemet är ej tillräckligt varierande åldrar på nämndemän.

Det är svårt att rekrytera nämndemän, med undantag för äldre på många håll. Det hänger delvis ihop med att det kan bli väldigt betungande. Vore det en medborgerlig plikt skulle vi alla troligen någon eller några gånger i livet ställa upp, men det skulle inte bli så betungande. Medborgerlig plikt vore också ett sätt att få en blandning på nämndemännens bakgrunder.


att det ska startas en utredning om införande av ett system med helt opolitiska nämndemän som hämtas ur en pool av sakkunniga inom områden som barn, psykologi, ekonomi, teknik och så vidare eller om ett system som gör nämndemansarbetet till en medborgerlig plikt.

Stefan A. Johansson


Ett rättvist rättsystem som syftar till att vi är lika inför lagen. Domstolarnas särbehandling av advokater ska upphöra. Hundratals ”advokatmål” i svenska tingsrätter och hovrätter påvisar kränkningar av domarreglerna och grundlagen RF 1:9 liksom Europakonventionens Artikel 6:1.

En åklagare får inte åtala en advokat utan Advokatsamfundets hörande när advokat misstänks ha lämnat råd som främjar straffbelagda gärningar (SFS 1985:354). Klagomål mot advokater avgörs i Advokatsamfundets disciplinnämnd. Denna består av ordförande, vice ordförande och nio andra ledamöter. Ordförande, vice ordförande och sex övriga ledamöter väljs av Advokatsamfundet och är advokater. Nämndens återstående tre ledamöter (offentliga representanter) utses av regeringen, vilka endast delges ett sammandrag av klagomålet. Ingen kan väl bestrida att den är kraftigt partisk med sitt styrkeförhållande 8:3 (9:3 om generalsekreteraren medräknas). Huruvida sammanfattningen är korrekt får klaganden inte veta. Resultat: Advokaten frias i nio fall av tio.

I våra grannländer får klienterna rätt i nära fyrtio procent av fallen mot en advokat. Förklaringen är att dessa har nämnder som har en neutral sammansättning som sköter tillsynen över advokater.

Det finns anledning misstänka att rättstjänare döljer kollegornas felsteg. Då faller ingen skugga på rättsapparaten är väl tanken. Det kollegiala beskyddet synes vara en oskriven lag. Granskning av avgjorda ”advokatmål” visar att advokatkunder förgäves har vädjat om korrekt rättvisa. De som

124

går till domstol har ofta starka skäl. Men advokater synes inte behöva ta ansvar i domstol för dåliga jobb eller trolös handläggning – om de inte vill. Vid genomgång av NJA:s register över domar i Högsta domstolen har jag endast funnit en från 1949 där en advokat varit ombud och ansågs ha slarvat. Prejudikaten i HD lyser med sin frånvaro! I hovrätterna finns två fall: 1982 resp 1995. Dessa undantag bekräftar tesen att ingen vanlig klient får rätt mot advokat. Till skillnad från andra jurister, har ju advokaten karaktär av myndighet – om än privat, utan insyn.

Domstolarnas särbehandling av advokater är dock det mest anmärkningsvärda. Eftersom advokatkåren utför en halv miljon uppdrag årligen, är det naturligt att något blir fel. Vem inbillar sig att bara andra, men inte advokater har kunskapsluckor och kan slarva, låta sig bestickas av klientens motpart och hamna i ett beroendeförhållande? Granskar man ett antal tvister där advokater varit föremål för skadeståndstalan framträder ett tydligt mönster: Klienter får aldrig rätt mot advokat i domstol. Det spelar ingen roll om klienten har flera sakkunnigutlåtanden i ryggen. Den försumlige advokaten slipper likväl ta sitt ansvar trots starka bevis. Att det rättsliga utfallet faktiskt är sådant kan inte vederläggas av vare sig advokater eller oberoende jurister trots efter-lysningar.

Den juridiska forskningen undviker att undersöka den märkliga företeelsen. Hundratals personer skadas årligen ekonomiskt och psykiskt av kollegial särbehandling i de tvister som ständigt pågår mot advokater i svenska domstolar. Utfallet att klientens talan alltid och regelmässigt lämnas utan avseende framstår som så osannolikt att det är svårt att ta till sig och därför lever absurditeten vidare. Tvist föreligger när två parter har olika uppfattning i en relevant rättsfråga. En bygg-mästare, hyresgäst, mäklare, bilköpare et cetera anser sig ha rätt och motparten fel – och vice versa. Parterna har rådfrågat expertis och tänker sig noga för på grund av kostnaden. Statistiska utfallet blir därför ungefärligen fifty-fifty på lång sikt. Är det då inte förbryllande att advokater har hundraprocentig framgång i tvister mot klienter, trots att klienterna tagit hjälp av andra advokater eller kanske just därför. Utländsk forskning visar att klienter till ifrågasatta advokater i Danmark får domstolarnas bifall i över hälften av fallen. I Sverige de facto aldrig. Ska det så förbli med tanke på rättsstatens krav på ”enhetlig rättstillämpning”? Andra länder har åtskilliga vägledande prejudikat om advokatansvaret mot enskild klient. Sverige endast NJA 1949:54. Högsta dom-stolen vägrar envist pröva tvister om göranden och ansvar, trots en uppenbar brist på prejudikat. HD står inför valet att formulera en för advokaten ”friande” dom som svårligen håller för den juridiska forskningen, eller avstå att lyfta fram hur tingsrätt och hovrätt på orättfärdiga grunder negligerat klientens argument. Här döljer sig en exempellös rättsskandal och åtskilliga justitiemord som undergräver demokratin och respekten för landets rättsväsende. Kan det vara så att advokat-kåren skyddats av rättsväsendet för att deras trovärdighet skulle etableras och därefter bibehållas? Tror man fortfarande att effekten då blir positiv för hela rättsapparatens anseende? För det var ju så att Sveriges Advokatsamfund bildades 1887 på initiativ av riksdagen och ett 40-tal jurister, sedan en statlig utredning tre år dessförinnan konstaterat: ”Det svenska advokatväsendet erbjuder en verkligt sorglig anblick.”. Före 1887 hade alltså sakförare och advokater låg status.

Granskning av avgjorda ”advokatmål” visar att det inte spelar någon roll om klienten visar att advokaten varit illojal eller grovt vårdslös och okunnig. Domstolarna i Sverige friar likväl advokaten. Den skadedrabbade kunden lämnas åt sitt öde, hur hederligt denne än har uppträtt.

Sveriges uråldriga lag om ombud och sysslomän (HB 18:1-10) är inte betryggande för kunden (4 §: ”Haver någon fått fullmakt, att för annan göra och låta, och tager den skada därav, som fullmakt gav, skylle sig själv som sig ej bättre föresåg”). Och inte är stödet mycket bättre för kunden i Sveriges torftiga lag om advokater.

(RB 8:1-8).

Min konklusion är obekväm och svår att ta till sig för den som inte vill störas i sin barnatro. Sanningen kan vara illa tåld. Den som däremot kan hålla förutfattade meningar ifrån sig och studerar rättshistorien i jämförelse med övriga skandinaviska länder, börjar undra. Hundratals

125

”advokatmål” i svenska tingsrätter och hovrätter påvisar kränkningar av domarreglerna och grundlagen RF 1:9 liksom Europakonventionens Artikel 6:1.

”Jag hoppas att jag själv aldrig behöver möta det svenska rättsväsendet i en rättegång. Det känns nästan som att bli lämnad åt slumpen ”, säger juristdocenten Minna Gräns angående de svenska domstolarnas bevisbedömning i framförallt brottmål. Mot bakgrund av sin juridiska specialitet och med erfarenheter även från Finland och Tyskland tillägger hon: ”Om tyska domstolar skulle lämna ifrån sig sådana domskäl, som de svenska i otaligt många fall gör, skulle de utan tvekan återförvisas bl a på grund av att de skulle anses strida mot grundlagen...”

”Ni har en märklig rättskultur i Sverige”, säger den danske juristdoktorn Lars Bo Langsted. I Danmark och Norge döms nämligen advokater efter samma lag som alla andra.

Jag har inga illusioner om att en stämningsansökan mot en känd rättstjänare och myndighets-person behandlas utan ovidkommande hänsyn. Rättshistorien ger vid handen att domstolsjurister inte lyckas undvika partiskhet.

när kollegor ifrågasätts av enskilda. Hur en advokat skött sitt klientuppdrag vill man inte anlägga kritiska synpunkter på.

I min motion E314 Lika inför lagen, grundlagen RF 1:9 och Europakonventionens artikel 6:1 till partikongressen 2005. framgår följande i partistyrelsen utlåtande:

”Partistyrelsen anser inte att några större ändringar av det befintliga systemet är nödvändiga. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd utövar tillsyn över advokatväsendet. Dessa organ har att se till att en advokat vid utförande av talan inför domstol och i sin övriga verk-samhet fyller de plikter som åvilar honom eller henne. Tillsyn utövas också av Justitiekanslern.

Disciplinnämnden består av ordförande, vice ordförande och nio andra ledamöter. Ordförande, vice ordförande och sex övriga ledamöter väljs av Advokatsamfundet. Nämndens återstående tre ledamöter (offentliga representanter) utses av regeringen. Disciplinnämndens beslut i mera ingripande frågor kan dessutom överklagas av Justitiekanslern till Högsta domstolen. Det finns alltså redan i dag ett betydande offentligt inslag i tillsynsverksamheten.”

Vän av demokrati frågar sig då, hur kommer det sig i så fall att i våra grannländer får klienterna rätt i nära fyrtio procent av fallen och i Sverige aldrig,

att i våra grannländer har man nämnder med en neutral sammansättning och i Sverige har man Advokatsamfundets styrelse och disciplin nämnd som utövar tillsyn över advokater att andra länder har åtskilliga vägledande prejudikat om advokatansvaret mot enskild klient. Sverige endast NJA 1949:54. Högsta domstolen vägrar envist pröva tvister om göranden och ansvar, trots en uppenbar brist på prejudikat. I hovrätterna finns två fall: 1982 respektive 1995. Dessa undantag bekräftar tesen att ingen vanlig klient får rätt mot advokat.

Läs och begrunda ovanstående fakta och statistik och gör sedan ett försök att besvara mina frågor nedan var för sig. Det är bevis för att Sverige bryter mot grundlagen RF 1:9 och Europa-konventionens artikel 6:1, eller hur?

1. Är vi lika inför lagen i Sverige?

2. Tycker ni att vi ska vara lika inför lagen, följa grundlagen RF 1:9 och Europakonventionens artikel 6:1?

3. Ska Sverige ha ett rättvist rättsystem som syftar till att vi är lika inför lagen?

4.Vad anser ni om domstolarnas särbehandling av advokater?

126

5.Hundratals ”advokatmål” i svenska tingsrätter och hovrätter påvisar kränkningar av domarreglerna och grundlagen RF 1:9 liksom Europakonventionens Artikel 6:1 ska det få fortsätta så här?

6. Ska åklagare få åtala utan Advokatsamfundets hörande när advokat misstänks ha lämnat råd som främjar straffbelagda gärningar?

7. Ska en advokatskund kunna gå till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN)?

Håller du med om att tillsynen av advokatkåren inte ska utföras av Advokatsamfundet utan av en nämnd som har en neutral sammansättning som i våra grannländer eller Revisorsnämnden?

8. Anser ni att den uråldriga lagen om sysslomannens plikter och ansvar bör ses över och moderniseras?

9. Tycker ni att nämndemän och ”fristående domare” bör kunna inkallas av enskild part i tvistemål mot domstolsanknutna tjänstemän och konsulter m fl.?

10. Tycker ni att rättegångsbalken behöver kompletteras och omstruktureras med en tydligare uppdelning mellan brottsärenden och tvistemål?

11. Tycker ni Svenska Advokatsamfundet har en bra balans i jämförelse med våra grannländer och Revisorsnämnden?

12. Beror skillnaden på anmälningarna mot advokater som till påföljd, i Norge och i Danmark på att svenska advokater sköter sig bättre? Eller på att svenskar klagar mer i onödan?

13. Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) ger kunden rätt i ungefär hälften av fallen. Gör advokater så mycket mindre fel än alla andra yrkesgrupper?

14. Varför är det fyra gånger vanligare att advokater prickas i Danmark än i Sverige?

15. Varför har Högsta domstolen och hovrätterna endast i två fall på över sextio (60) år gett någon ledamot av Sveriges advokatsamfund bakläxa på talan från missnöjd kund?

16. Andra länder har åtskilliga vägledande prejudikat om advokatansvaret mot enskild klient. Sverige endast NJA 1949:54. Kan ni förklara varför?


att åklagare ska få åtala utan Advokatsamfundets hörande när advokat misstänks ha lämnat råd som främjar straffbelagda gärningar,

att tillsynen av advokatkåren inte ska utföras av Advokatsamfundet utan av en nämnd som har en neutral sammansättning som i våra grannländer,

att den uråldriga lagen om sysslomannens plikter och ansvar bör ses över och moderniseras,

att lag om advokater (RB 8:1-8) bör ses över,

att vi ska vara lika inför lagen i Sverige,

att grundlagen RF 1:9 och Europakonventionens artikel 6:1ska följas,

att Sverige ska ha ett rättvist rättsystem som syftar till att vi är lika inför lagen,

att domstolar ej ska särbehandla advokater,

att en advokatskund ska kunna gå till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN),

att lagen om sysslomannens plikter och ansvar ska ses över och moderniseras,

127

att nämndemän och ”fristående domare” ska kunna inkallas av enskild part i tvistemål mot domstolsanknutna tjänstemän och konsulter m fl.,

att rättegångsbalken ska kompletteras och omstruktureras med en tydligare uppdelning mellan brottsärenden och tvistemål.

Stefan A. Johansson


Hovrätten ska inte tillåtas avge ”blank fastställelse” utan egna motiv även då klagandens argu-ment förstärkts. Högsta Domstolen ska motivera sina avslag. Nämndemän ska få vara bisittare när en tvist rör någon rättstjänare. Sveriges uråldriga jävs- och domarregler är ingen garanti för att grundlagen efterlevs med korrekt likabehandling av parterna. Att Hovrätten tillåts avge ”blank fastställelse” utan egna motiv även då klagandens argument förstärkts samt att HD inte behöver motivera sina avslag trots välgrundade prejudikatspropåer urholkar rättskvalitén, liksom att nämndemän inte får vara bisittare när en tvist rör någon rättstjänare.

Docenten Minna Gräns, Juridicum i Uppsala skriver: ”Alltför många människor drabbas av felaktiga domar och beslut på grund av de rättsliga aktörernas obefogade övertro på sin egen och andra rättsliga aktörers förmåga att vara objektiva, noggranna och ofelbara.”

En förklaring till att många svenskar vädjar till Europadomstolen i Strasbourg är att Sverige har en ansvarsbefriande rättskultur och ett myndighetsbeskyddande rättsväsen - i strid med Europeiska konventionen om skydd för individens rättigheter. Huruvida objektiviteten i Strasbourg gäller även de mest känsliga förhållandena kan man ifrågasätta sedan en talan mot Sveriges favorisering av advokatkåren nyligen avvisats av förra advokaten och ordföranden i Advokatsamfundet Elisabet Fura-Sandström i egenskap av nyutnämnd domare i Europadom-stolen (mål 11071/03). Avgörandet går ej att överklaga trots det uppenbara jävet!

Domstolarna har anammat advokatkårens ogrundade påståenden om att ett ansvarsgenombrott mot försumlig advokat skulle medföra svåra följdverkningar. Trots att det vore vida bättre om advokaterna genom adekvata påföljder förmåddes att städse vara så ansvarsfulla att Sveriges medborgare och näringsliv kunde lita på dem.

Det finns anledning lämna några åtgärdsförslag för att Sverige skall leva upp till Europakom-missionens Artikel 6 om samtliga medborgares rättssäkerhet: Huvudproblemet är den bristfälliga kvalitetskontrollen av domstolarnas rättsskipning:

• Forskningen visar att tingsrätterna i vissa lägen kan avge materiellt oriktiga ”lämplighetsdomar” på grund av en ”känslig” partsställning eller lokala förhållanden.

• Forskning visar också att många domslut tar sin utgångspunkt i ledamöternas känsla, varför viktning och bevisvärdering kommer i andra hand. Domskälen motiveras i efterhand och formuleras efter hur domstolen önskar döma.

• Svensk rättsordning tillåter att Hovrätterna får avge så kallade ”blanka domar” när man påstår sig ha exakt samma bedömning som tingsrätten. Den klagande riskerar därför uppleva att nya argument, bevis och omständigheter inte ens diskuteras och bedöms.

• Högsta domstolen behöver som sista rättsinstans inte ange något skäl till vägrad överprövning. Inte ens i de fall prejudicerande domar bevisligen saknas i frågan.

128

Jag yrkar att socialdemokratiska partikongressen beslutar:

att ställa sig bakom principen om ett rättvist rättsystem som syftar till att vi är lika inför lagen,

att Hovrätten inte ska tillåtas avge ”blank fastställelse” utan egna motiv även då klagandens argument förstärkt,

att Högsta domstolen ska motivera sina avslag,

att domstolarna måste ha förklaringsskyldighet vid skriftlig förfrågan från part vid utebliven bevisvärdering eller diffusa resonemang,

att JK och JO måste få utökade befogenheter för granskning av domstolarnas domslutskvalitet i materiellt avseende och inte endast i formellt hänseende,

att preskriptionstiden för bedrägeri borde räknas från när verkningarna upptäcks - inte förr! Samhällets värn måste gälla offret, inte bedragaren,

att preskriptionstiden för bedrägeribrott måste förlängas genom ett annat beräkningssätt. Idag är det lika kort preskriptionstid för bedrägeri som på andra brott med samma straffvärde,

att föredragningsmaterialet bör i förväg redovisas för den klagande parten, som även bör tillåtas välja offentlighet.

Stefan A. Johansson


I 3 kap. 5 § Skadeståndslagen (1972:207), hädanefter benämnd SkL, anges det att ”en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ersätta 1. personskada eller sakskada som barnet vållar genom brott och 2. skada på grund av att barnet kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 §. Förälderns ansvar enligt första stycket är för varje skadehändelse begränsat till en femtedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller för det år då skade-händelsen inträffade. Står barnet under vårdnad av två föräldrar, gäller begränsningen av dem gemensamt.” En jämkningsklausul finns sedan i 3 kap. 6 § SkL där beloppet kan jämkas om det är ”uppenbart oskäligt” med hänsyn till en rad omständigheter som anges i paragrafen. En femte-del av prisbasbeloppet uppgår idag till cirka 8 800 kr. Detta är alltså vad föräldrar kan utdömas att betala för varje enskilt skadetillfälle som deras barn orsakar genom brott. För jämkningen krävs ”uppenbar oskälighet”. Termen ”uppenbar” är inom juridiken mycket sträng och någon grund för jämkning borde med hänsyn till detta uttryck mycket sällan föreligga, vilket också uttrycks i förarbetena.

Bestämmelsen genomfördes 2010 av den dåvarande borgerliga regeringen. Det främsta argument bakom införandet var att bestämmelsen skulle minska ungdomsarbetslösheten genom att ha en preventiv verkan på denna. Lagrådet yttrade i sitt remissvar att så kanske kunde ske på sikt medan andra remissinstanser, såsom advokatsamfundet och åklagarmyndigheten var öppet skeptiska till att så skulle bli fallet.

Bestämmelsens konsekvenser borde i min mening utvärderas. Hur effektiv bestämmelsen har varit, alltså dess preventiva verkan, och dess konsekvenser i form av t.ex. påverkan på integration och utanförskap borde stå i fokus för en sådan utvärdering. Även bestämmelsen angående det takbelopp som föräldrar kan dömas att utbetala och den mycket stränga jämkningsgrunden borde

129

ses över. Det är inte säkert att det finns något bättre än bestämmelsen i sin nuvarande utformning men det är min mening att en översyn borde göras för att fastslå det i sådant fall. Bestämmelsen i sin nuvarande form har i min mening troligtvis mycket liten preventiv verkan (för prevention krävs åtminstone kännedom och kännedomen är troligtvis mycket begränsad) och den riskerar att slå hårt mot redan utsatta hushåll. Konsekvenserna av bestämmelsen om det visar sig att den skapar utanförskap och har mycket liten preventiv verkan är svåröverskådliga men kan i min mening ha en synnerligen skadefull verkan på samhället. Då dessa effekter inte är klarlagda bör dock först en utvärdering/översyn genomföras för att därefter kunna dra konkreta slutsatser, oavsett utfallet av denna översyn.

Jag föreslår därför med anledning av ovanstående:

att Skånes socialdemokratiska partidistrikt ska arbeta för att en översyn av effekterna av 3 kap. 5 och 6 §§ skadeståndslagen (1972:207) ska göras,

att beslut om formerna för en sådan översyn ska överlämnas till regeringen,

att motionen översänds till den skånska socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Adrian Magnusson

Ystads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Roger Jönsson Ordförande

Många yngre människor ansluter sig till olika stridande förband utomlands, som ej är sanktio-nerade av vår Riksdag eller Regering.

Då Sverige verkar för fred i världen, behövs ett nytt lagförslag angående deltagande i terror-handlingar och krig.

I dag är det endast riksdagen som kan besluta om att sända en väpnad styrka till internationella insatser. Även enskilda medborgare borde underställas denna lag.

Grundprincipen som borde råda är att det ska vara förbjudet att strida för annan stats eller grupperings räkning om insatsen inte sanktionerats av riksdagen eller regeringen.

Jag yrkar följande:

att Båstads arbetarkommun antar motionen som sin egen,

att distriktkongressen ställer sig bakom motionen,

att Skånes partidistrikt översände rmotionen till riksdagsgruppen för handläggning.

Niclas Svanberg


130

Det finns ett antal människor som begår sexövergrepp på barn utomlands.

Många länder, då främst fattigare länder har inte resurser för att bekämpa sexuella övergrepp på barn.

De medborgare som utnyttjar barn sexuellt i andra länder (enligt svensk lagstiftning), skall ej kunna gå fria.

De medborgare som begår sexualbrott mot barn i andra länder, skall kunna åtalas och fällas för sina brottsligahandlingar här i Sverige och dömas till straff.

Jag yrkar på:

att individer som begår sexualbrott enligt svensklagstiftning på barn utomlands, skall kunna bli åtalade i Sverige och bli till dömda till straff för dessa brott,

att Båstads arbetarkommun antar motionen som sin egen och översänder den till distrikskongressen,


Niclas Svanberg


131

Vi ser förändringar runt om vi världen och i vårt närområde som får oss att omvärdera vår syn på Sveriges försvarsmakt. Vi får signaler om att Försvarsmakten har problem med personalför-sörjningen, hemvärnet och våra frivilliga försvarsorganisationer har svårt att rekrytera nya medlemmar/personal till olika krigsbefattningar.

Hoten mot vårt land är numera inte bara militära. Vi har de senaste tio åren upplevt stora skogsbränder, översvämningar, oljeutsläpp mm.

Det finns anledning att omvärdera beslutet om en så kallad ”vilande värnplikt”. Behovet idag är delvis ett annat, det finns behov av militär grundutbildning och olika former av civilförsvars-utbildning. Ett system skulle kunna vara en allmän försvarsutbildning där man kan välja olika inriktningar. Detta förutsätter att den allmänna mönstringen återinförs. Vad som än beslutas så bör ett första steg vara ett införande av någon form av allmän mönstring med varje åldersklass, män som kvinnor.

Kongressen föreslås besluta:

att arbeta för att allmän mönstring införs och att någon form av värnplikt alternativt eller civil-plikt genomförs.

Johan Pettersson


Sveriges långa fredsperiod 2014 är det 200 år sedan Sverige som nation var indraget i ett krig. Denna långa fredsperiod är en av de viktigaste förutsättningarna för den positiva utveckling som Sverige genomgått ekonomiskt, socialt och kulturellt. Knappast någon upplevelse är så frustrerande för en nation som ett föröd-ande krig. De krig som mänskligheten genomlevt under de senaste hundra åren drabbar i allt högre grad civilbefolkningen. Kvinnor och barn berörs i allt högre grad av krigets vidrigheter.

Efter andra världskriget Under efterkrigstiden var ledmotivet för vår säkerhets- och försvars-politik länge alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i händelse av krig. Denna militära alliansfrihet kombinerade vi med ett mycket aktivt deltagande inom framförallt Förenta Nationerna inte minst kring frågor kring inter-nationell fred och nedrustning. Vi har varit en aktiv partner i nedrustningsarbete och gjort betyd-ande insatser som medlare i internationella konflikter. Denna politik har tjänat oss väl. Vi har kunnat stå utanför de stora militärblocken utan att därför vara tysta i viktiga internationella frågor och samtidigt kunnat betona vår samhörighet med den demokratiska världen.

Efter 1989 Med Berlinmurens fall, inledningen på en process som slutade med såväl Sovjetunionens fall som Warszawapaktens upplösning och det kalla krigets slut för 25 år sedan, började en ny epok i världshistorien.

132

De första årens eufori har efterhand dock gått över i en tillnyktring då vi tyvärr fått uppleva nya krig och konflikter ofta på etnisk grund även i vår egen världsdel. Efterhand växer sig en känsla allt starkare av att mycket som då fram-stod som så hoppingivande tyvärr visat sig vila på osäker grund.

I vårt eget närområde har stora förändringar påverkat förutsättningarna för vår säkerhets- och försvarspolitik:- Våra Östersjögrannar - Estland, Lettland och Litauen – har frigjort sig från sin tidigare sovjetiska tillhörighet.

- Polen och f.d. DDR har förvandlats från kommunistiska enpartistater till demokratier med respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Samtliga dessa stater har blivit medlemmar av såväl EU som, i detta sammanhang än viktigare, NATO.

Hur förändrar detta de säkerhetspolitiska förutsättningarna i vårt närområde?

Under det kalla kriget möttes NATO och Warszawapaktens intressen i Östersjöregionen. Efter den period av relativ nedrustning och avspänning som följde på händelserna 1989 är Östersjö-regionen på nytt ett område där de båda supermakternas intressen möts. Skillnaden är att NATO flyttat fram sina positioner medan Ryssland trängts undan jämfört med under kalla krigets tid. De tidigare Sovjetiska intresseområdena har övergått till NATO-medlemskap. Utanför NATO står av Östersjöns kustländer idag endast Sverige och Finland.

Från invasions- till insatsförsvar Av den svenska försvarsmakt som under det kalla kriget hade till uppgift att, genom sin relativa storlek och styrka, verka så avskräckande på en eventuell angripare att denne skulle välja att avstå från att angripa oss, återstår idag en mycket liten del. Under intryck av den minskade risken för krig och konflikter som tycktes stunda efter det kalla krigets slut valde vi - i bred partipolitisk enighet - att i rekordfart rusta ned vårt totalförsvar inklusive det militära försvaret.

Militär utrustning har systematiskt slumpats bort och förstörts i en omfattning som är nästan ofattbar. Det gamla invasionsförsvaret ansågs inte längre behövas och ersattes med ett s.k. insatsförsvar.

Ryssland under Putin Ryssland utvecklas under Putins ledarskap till en alltmer aggressiv och oberäknelig supermakt och Östersjögranne. Efter de långa konflikterna i Kaukasus kring Tjetjenien och Georgien har Rysslands intresse kommit att i hög grad riktas mot den - efter Ryssland - näst viktigaste av de gamla sovjetrepublikerna, Ukraina.

Annekteringen av Krimhalvön och det ryska stödet till de rebellrörelser som vill bryta ut delar av östra Ukraina för att förena sig med Ryssland är helt oacceptabla och av hela världen kraftigt fördömda övergrepp mot folkrätten. I förlängningen av denna process ökar det ryska intresset för Östersjöregionen. Ryskt militärflyg har medvetet flugit över svenskt territorium. Undervattens-verksamhet, icke nationalitetsbestämd, har konstaterats i Stockholms skärgård.

Sveriges säkerhetspolitiska läge idag/slutet av 2014 Från den högsta svenska försvarsledningen kommer tydliga signaler om att vi inte skulle kunna stå emot en rysk aggression mer än några dagar. Sveriges säkerhetspolitiska läge riskerar att allvarligt försämras. I detta läge kommer, från såväl politiskt som militärt håll, allt tydligare signaler från dem som önskar ett svenskt NATO-medlemskap. Under det kalla krigets tid lyckades vi undvika medlemskap i någon militärallians. Trots att de militära hoten mot Sverige då var ojämförligt mycket större än idag var denna alliansfrihet en framgångsrik politik kring vilken det rådde bred politisk enighet. I vilket avseende skulle Sveriges säkerhetspolitiska läge idag förbättras genom ett medlemskap i NATO? Vilka risker skulle det utsätta oss för? Hur skulle Finlands säkerhetspolitiska situation förändras av ett svenskt medlemskap i NATO?

133

Vilka restriktioner skulle ett medlemskap sätta för våra möjligheter att föra en egen säkerhets- och utrikespolitik som avviker från NATO:s? Hade ett svenskt erkännande av Palestina varit möjligt? Vi har, genom en säkerhetspolitik som grundats på för mycket önsketänkande, tvingats in i en situation där de som förespråkar NATO-medlemskap får framgång i opinionen.

Vad bör göras? Ska vi kunna hålla fast vid den alliansfria säkerhetspolitik som varit så framgångsrik och hållit oss utanför de största konflikterna i vår världsdel under det senaste århundradet måste en kraftig upprustning ske av det svenska totalförsvaret inklusive det militära försvaret.

Att inte göra det är att försätta vår nation i ett läge som vi redan är hotfullt nära - att inte ha något annat val än att gå med i NATO. Det finns starka politiska krafter som inget hellre önskar än att göra Sverige till en fullvärdig NATO-medlem. Vår granne Finland, med sina särskilda historiska erfarenheter, valde inte vår väg efter 1989. De höll kvar ett värnpliktsförsvar av betydande om-fattning och har idag ett mycket starkare utgångsläge än vad vi har. Finland kan mobilisera en försvarsmakt som i dagsläget är c:a fem gånger så stor till numerären som den svenska, c:a 230 000 soldater mot c:a 40 000 inklusive hemvärn i vårt eget försvar. Detta sett i relation till befolk-ningar som uppgår till c:a 5,4 miljoner gentemot 9,4 miljoner!

Med hänvisning till ovanstående kräver vi att den Socialdemokratiska distriktskongressen uttalar som sin uppfattning:

att säga nej till svenskt NATO-medlemskap,

att Sverige inte ska utöka sina förbindelser med NATO,

att säga ja till en höjning av försvarsanslagen såväl i absoluta tal som i andel av BNP. Från dagens nivå till den nivå som krävs för att Sverige ska framstå som en trovärdig alliansfri nation,

att som en möjlig inledning på ett återtaget värnpliktssystem införa obligatorisk mönstring av såväl kvinnor som män vid 18 års ålder,

att stärka de säkerhets- och försvarspolitiska kontakterna med våra nordiska grannländer, framförallt med det alliansfria Finland,

att den Socialdemokratiska partidistriktskongressen skickar motionen vidare till nästa ordinarie partikongress,

att Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen.

Per Almén


Under det senaste året har det förts en ganska intensiv debatt om det svenska försvaret. Rysslands upprustning och krisen i Ukraina har anförts som skäl till varför Sverige bör rusta upp. Ibland låter det som att Sverige är helt försvarslösa trots att vi i dagsläget satsar 44 miljarder kr per år på vårt försvar. Det har också framförts krav på att Sverige ska ansluta sig till NATO.

Det finns anledning att fundera och analysera skälen och påståendena bakom dessa krav. Ryss-lands agerande i Ukraina ska självklart fördömas. Ukraina är en självständig stat som naturligtvis själv ska bestämma över sitt territorium.

134

Ryssland har större resurser än Sverige, eftersom det är ett större land, där det bor ca 144 milj. invånare och det är dessutom världen största land, som till ytan är närmare 40 gånger större än Sverige. När Sovjetunionen fanns och de baltiska staterna ingick i detta land så hade man gräns mot Östersjön och var på det sättet granne med Sverige. De baltiska staterna är nu självständiga stater och dessutom medlemmar i NATO och Sverige är inte granne med Ryssland.

Att Rysslands upprustning från en mycket låg nivå och deras aggressiva politik när det gäller Ukraina är ett hot mot Sverige finns det inga belägg för. Är det över huvud taget sannolikt att Ryssland skulle anfalla och ockupera Sverige? Det skulle kräva mycket stora resurser.

När det gäller Sveriges försvar så kan man ifrågasätta om det var ett riktigt beslut att helt avveckla värnpliktsförsvaret. Det fanns och finns sannolikt en del fördelar med det. Om det inte finns något hot finns det heller ingen anledning för Sverige att rusta upp och lägga flera miljarder på nya JAS-plan, ubåtar m m. Motivet till upprustningen får aldrig vara att det är viktigt för svensk industri?

Det finns andra hot som är verkliga, det är miljöförstöringen, resursslöseriet och framförallt klimatförändringarna. Det behövs stora insatser för att ställa om samhället med bl.a. en övergång till förnyelsebar energi och ett modernt uthålligt system av kollektiva transporter. Det ger be-tydligt fler jobb och skulle också bli en framtidssatsning som har helt annan betydelse för både industrins och vårt samhälles framtid. Om vi inte lyckas stoppa klimatförändringarna så får kommande generationer mycket stora problem.

Världen behöver inte mer vapen. Sverige bör också i framtiden vara alliansfritt och inte ansluta sig till NATO.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen verkar för:

att man noggrant analyserar hoten mot Sverige och svenska medborgare så att man gör rätt prioriteringar mellan satsningar på försvaret och satsningar på omställning av vårt land så att det blir långsiktigt hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt,

att Sverige också i framtiden är alliansfritt och inte ansluter sig till NATO.



135

Det är dags att en gång för alla göra upp med föreställningen att kultur enbart är nöje för de invigda eller ett slags lyxkonsumtion. Tyvärr finns det en tendens på många håll i dagens Europa att dra ned på kulturen och bara satsa på de s.k offentliga kärnverksamheterna.

För att få ihop budgetar, efter den privata sektorns offensiv mot det offentliga, krävs nedskär-ningar. Allt som inte kortsiktigt är lönsamt eller tvingande utsätts för både osthyvel och motor-sågsmassaker. Kulturen drabbas ofta hårt.

Sverige borde i detta läge ta chansen att medvetet och strategiskt ändra synsätt på kultur till att bli den viktigaste framtidsinvesteringen. Att kultur betyder odling är ingen tillfällighet utan bygger på sekler långa erfarenheter om kulturens effekter. I takt med den industrialiserade och kommersiella kulturens framväxt, med karaktären av lätt underhållning, har gradvis odlingsperspektivet, eller om man så vill folkbildningsperspektivet, förpassats till det fördolda.

Med start i de positiva effekter som ekonomer har sett på investeringsklimat efter kultursats-ningar har en växande nyfikenhet kring kulturens effekter på människan och samhället som helhet börjat växa sig starkare.

Skåne har goda förutsättningar med ett rikt kulturliv och ett deltagande i kulturaktivitetet som ligger högre än Sverige som helhet. Men genom bland annat Malmökommissionen vet vi att skillnaderna i hälsa och delaktighet är stora och att förbättringspotentialen är hög.

Det är numera en etablerad sanning att kultur i vården och kultur på recept kan påskynda läkning och förkorta rehabilitering efter sjukdomar.

De största effekterna på hälsoområdet ligger med största sannolikhet inom folkhälsoområdet och i det förebyggande hälsoarbetet. Detta är ett område, som hittills i stor utsträckning huvudsak-ligen lämnats utanför vetenskapens granskande ögon. Det finns emellertid starka indikationer på att de hälsofrämjande och socialt positiva effekterna av kulturella investeringar gör att de kanske tillhör de mest lönsamma investeringarna som ett samhälle kan göra.

Inom ramen för skapande skola har t.ex Malmö stadsteater bedrivit något man kallat Stora teaterkursen för elever i årskurs 3. Alla elever får här träna upp sina kommunikativa färdigheter. Men minst lika viktigt är att ett antal elever, som haft svårt att finns sig till rätta inom den ordinarie skolverksamheten, via teaterkursen kunnat finna sin roll i gruppen och klassen.

Att musik positivt påverkar välmående och hälsa tycks ha varit känt i årtusenden. Den samlade kunskapen rör sig av naturliga skäl mest i kontrollerade behandlings- eller pedagogiska situationer där de positiva effekterna på psykisk hälsa varit mycket tydliga.

I dessa tider av diskussion kring integration och utanförskap, är det ett sorgligt försummat kunskapsområde, att musiken kan skapa kontakt, överbrygga barriärer, tillföra samhörighet och delaktighet.

Alla tycks vara överens om att den minskande läskunnigheten är ett hot mot annan kunskaps-inhämtning och förmågan att kommunicera med det skrivna ordet. De flesta tycks nöja sig med att vara moraliskt indignerade. Satsningar på arbetsplatsbibliotek har nästan försvunnit. Var hittar vi företag som idag gör lika framsynta krafttag som när cigarrarbetarna i Havanna regelbundet besöktes av författare och fick uppläsningar under arbetet?

136

I många sammanhang har det diskuterats hur stor påverkan den svenska musik- och kultur-skolorna haft på den svenska musikexporten.

I Sverige är det mindre känt, att satsningen på de brittiska konstskolorna var ett sätt att ta tillvara begåvningsreserven bland arbetarbarnen i efterkrigstidens Storbritannien. De fick här tillgång till kreativ och tillåtande utbildning. Bara genom att nämna elever som John Lennon, Brian Ferry och Pete Townsend förstår inte bara de mest invigda, konstskolornas fantastiska betydelse. Det gammeldags och kreativt efterblivna 50-talets England exploderade under några få år på sextio-talet i ett skapande inom musik, konst, design, mode som saknar motstycke.

Genom skicklig gestaltning av kulturarvet inom konst, teater, musik och museer kan vi lära oss av mänskliga tillkortakommanden under tusentals år. Vi kan också lära oss av hur mera näraliggande positiva erfarenheter av satsningar på konst och kultur kan skapa framtidstro och ett skapande kreativt och inkluderande samhällsklimat.

Hur stor symbolisk betydelse hade inte byggandet av Malmö Stadsteater mitt under brinnande världskrig?

På samma sätt insåg man, i det sönderbombade Wien efter andra världskriget, betydelsen av att som första större byggnad i centrum återuppbygga operan!

Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för att få friska, kreativa, skapande och delaktiga medborgare. Då kan vi få ett samhällsklimat som präglas av tolerans, framtidstro och framåt-skridande. Utvecklingen av ett hållbart samhälle och gröna jobb kräver en satsning på hela människan.

Vi föreslår därför att den socialdemokratiska distriktskongressen ger distriktstyrelsen i uppdrag:

att arbeta in kulturen som en central del i strategin för framtidens jobb,

att verka för fördjupad forskning kring kulturens påverkan på människor och samhället som helhet, speciellt med tanke på att tillvarata våra dagars begåvningsreserv, för att stärka Sveriges konkurrenskraft,

att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra kulturorganisationer, kring möjlig-heterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet,

att Skurups Arbetarekommun antar motionen som Arbetarekommunens egen.

Maria Nyman-Stjärnskog



För att få ihop budgetar, efter den privata sektorns offensiv mot det offentliga, krävs ned-skärningar. Allt som inte kortsiktigt är lönsamt eller tvingande utsätts för både osthyvel och motorsågsmassaker. Kulturen drabbas ofta hårt.

Sverige borde i detta läge ta chansen att medvetet och strategiskt ändra synsätt på kultur till att bli den viktigaste framtidsinvesteringen. Att kultur betyder odling är ingen tillfällighet utan bygger på

137

sekler långa erfarenheter om kulturens effekter. I takt med den industrialiserade och kommersiella kulturens framväxt, med karaktären av lätt underhållning, har gradvis odlingsperspektivet, eller om man så vill folkbildningsperspektivet, förpassats till det fördolda.

Med start i de positiva effekter som ekonomer har sett på investeringsklimat efter kultur-satsningar har en växande nyfikenhet kring kulturens effekter på människan och samhället som helhet börjat växa sig starkare.

Skåne har goda förutsättningar med ett rikt kulturliv och ett deltagande i kulturaktiviteter som ligger högre än Sverige som helhet. Men genom bland annat Malmökommissionen vet vi att skillnaderna i hälsa och delaktighet är stora och att förbättringspotentialen är hög.


De största effekterna på hälsoområdet ligger med största sannolikhet inom folkhälsoområdet och i det förebyggande hälsoarbetet. Detta är ett område, som hittills i stor utsträckning huvud-sakligen lämnats utanför vetenskapens granskande ögon. Det finns emellertid starka indikationer på att de hälsofrämjande och socialt positiva effekterna av kulturella investeringar gör att de kanske tillhör de mest lönsamma investeringarna som ett samhälle kan göra.

Inom ramen för skapande skola har t.ex Malmö stadsteater bedrivit något man kallat Stora teaterkursen för elever i årskurs 3. Alla elever får här träna upp sina kommunikativa färdigheter. Men minst lika viktigt är att ett antal elever, som haft svårt att finns sig till rätta inom den ordinarie skolverksamheten, via teaterkursen kunnat finna sin roll i gruppen och klassen.








138


Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för att få friska, kreativa, skapande och delaktiga med-borgare. Då kan vi få ett samhällsklimat som präglas av tolerans, framtidstro och framåt-skridande. Utvecklingen av ett hållbart samhälle och gröna jobb kräver en satsning på hela människan.

Jag föreslår därför:

att den socialdemokratiska distriktskongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag,

att partikongressen ger den socialdemokratiska partistyrelsen i uppdrag,


att verka för fördjupad forskning kring kulturens påverkan på människor och samhället som helhet, speciellt med tanke på att tillvarata våra dagars begåvningsreserv för att stärka Sveriges konkurrenskraft,

att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra kulturorganisationer, kring möjlig-heterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet.

Sten Svensson



För att få ihop budgetar, efter den privata sektorns offensiv mot det offentliga, krävs nedskärningar. Allt som inte kortsiktigt är lönsamt eller tvingande utsätts för både osthyvel och motorsågsmassaker. Kulturen drabbas ofta hårt.

Sverige borde i detta läge ta chansen att medvetet och strategiskt ändra synsätt på kultur till att bli den viktigaste framtidsinvesteringen. Att kultur betyder odling är ingen tillfällighet utan bygger på sekler långa erfarenheter om kulturens effekter. I takt med den industrialiserade och kommersiella kulturens framväxt, med karaktären av lätt underhållning, har gradvis odlingsperspektivet, eller om man så vill folkbildningsperspektivet, förpassats till det fördolda.

Med start i de positiva effekter som ekonomer har sett på investeringsklimat efter kultur-satsningar har en växande nyfikenhet kring kulturens effekter på människan och samhället som helhet börjat växa sig starkare.

Skåne har goda förutsättningar med ett rikt kulturliv och ett deltagande i kulturaktivitetet som ligger högre än Sverige som helhet. Men genom bland annat Malmökommissionen vet vi att skillnaderna i hälsa och delaktighet är stora och att förbättringspotentialen är hög.


139

De största effekterna på hälsoområdet ligger med största sannolikhet inom folkhälsoområdet och i det förebyggande hälsoarbetet. Detta är ett område, som hittills i stor utsträckning huvudsak-ligen lämnats utanför vetenskapens granskande ögon. Det finns emellertid starka indikationer på att de hälsofrämjande och socialt positiva effekterna av kulturella investeringar gör att de kanske tillhör de mest lönsamma investeringarna som ett samhälle kan göra.

Inom ramen för skapande skola har t.ex Malmö stadsteater bedrivit något man kallat Stora teaterkursen för elever i årskurs 3. Alla elever får här träna upp sina kommunikativa färdigheter. Men minst lika viktigt är att ett antal elever, som haft svårt att finns sig till rätta inom den ordi-narie skolverksamheten, via teaterkursen kunnat finna sin roll i gruppen och klassen.









Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för att få friska, kreativa, skapande och delaktiga med-borgare. Då kan vi få ett samhällsklimat som präglas av tolerans, framtidstro och framåtskrid-ande. Utvecklingen av ett hållbart samhälle och gröna jobb kräver en satsning på hela människan.

Vi föreslår därför att den socialdemokratiska distriktskongressen ger distriktstyrelsen i uppdrag:


att verka för fördjupad forskning kring kulturens påverkan på människor och samhället som helhet, speciellt med tanke på att tillvarata våra dagars begåvningsreserv för att stärka Sveriges konkurrenskraft,

140

att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet.

Ulf-Peter Honoré


De kommunala musik-och kulturskolorna i de Skånska kommunerna tar som regel ut en avgift för sin verksamhet och denna avgift varierar starkt mellan kommunerna. Kultur i alla dess former och om den utövas av barn, ungdomar eller vuxna är viktigt för ett samhälles välmående och fungerar som en samlande kraft. Att avgifterna som finns är väldigt begränsande för de som har viljan att pröva på en konstform som bedrivs i musik och kulturskolorna runtom i kommunerna.


att distriktsstyrelsen för upp frågan om avgiftsfria musik- och kulturskolor till partistyrelsen,

att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att undersöka hur avgiftsnivåerna för musik- och kultur-skolornas verksamhet är i de Skånska kommunerna,

att distriktsstyrelsen tar fram ett förslag till regionalt finansierat bidrag till kommunerna som syftar till att täcka hela eller delar av de avgifter kommunen idag tar ut för verksamheten,

att distriktsstyrelsen uppmanar de socialdemokratiska arbetarekommunerna att lokalt verka för avgiftsfria musik- och kulturskola i samtliga Skånska kommuner.

Anette Hallberg och Claes Hallberg


141

Det socialdemokratiska partiet är en folkrörelse med en bred förankring i samhället. Det är partiets medlemmar som i demokratisk anda utser vilka företrädarna ska vara för den socialdemo-kratiska politiken på olika nivåer. Än har dock inte socialdemokratin nått fulländad demokrati i de egna leden – de mindre arbetarekommunerna är ständigt underrepresenterade vid utnämningar till politiska uppdrag på regional- och riksnivå trots generellt goda valresultat. Ofta är det de mindre arbetarekommunerna som lyckas förmedla budskapet om socialdemokratins möjligheter på ett sådant sätt att medborgarna känner ett förtroende för partiet och röstar rött. I det interna partiarbetet får dock dessa kommuner stå tillbaka för de större.

I tider då främlingsfientliga åsikter frodas i brukskommunerna som ett av resultaten i att Sverige delas upp mellan stad och landsbygd är det av stor vikt att lyfta och sätta fokus på de mindre inlandskommunerna. Socialdemokrater som bor och känner till de vardagliga utmaningarna i dessa kommuner är på förhand goda ambassadörer för ett sådant arbete. Dessutom är det värdefullt ur demokratisynpunkt att alla medborgare, inte minst de socialdemokratiska väljarna, finns representerade i församlingar som stöps efter socialdemokratiska valframgångar. Det ska således premieras i nomineringsförfaranden att vara en arbetarekommun med framgångsrika socialdemokratiska valutgångar, oavsett befolkningsantal eller tradition av att finnas repre-senterade.


att det uttalat tas hänsyn även till boendeort vid nomineringar till uppdrag i regionfullmäktige,

att det uttalat tas hänsyn till boendeort vid nomineringar till uppdrag till riksdagen,

att partiets valberedningar är skyldiga att värna även de mindre arbetarekommunernas rättigheter att finnas på valbara platser till regionfullmäktige och riksdagen.

Johan Ahlberg


Distriktskongresser, valkonferenser o. dyl. hålls i regel i större städer. Det innebär att små arbetarekommuner, med begränsad ekonomi, alltid tvingas betala reseersättning, mat och ibland övernattning för sina konferens- och kongressdeltagare.

Mer rimligt är att alla arbetarekommuner betalar lika mycket per deltagare. För att det ska gå att administrera bör partidistriktet ta in deltagaravgifterna och sedan betala mat, eventuell över-nattning och reseersättning. Deltagare med ekonomiska anspråk ska skicka reseräkning till partidistriktet.

Ett sådant system innebär att vi fördelar kostnader på ett solidariskt sätt. Kostnaden per deltagare blir lika låg oavsett var i Skåne man bor.

142


att en deltagaravgift tas ut för deltagare i konferenser och kongresser i partidistriktets regi,

att deltagaravgiften är lika för alla deltagare,

att deltagaravgiften finansierar resor, mat och övriga kostnader som arbetarekommunerna idag får betala, i samband med konferenser och kongresser,

att deltagare skickar reseräkning till partidistriktet som administrerar deltagaravgiften,

att Osby arbetarekommun antar motionen som sin egen.

Tommy Augustsson

Osby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Sten Andersson Ordförande

Organisationslivet är i kris. Det finns många förklaringar, alla lika korrekta och sanna.

En sak kan vi i alla fall göra själva, och det är att känna ansvar för den förening som man är medlem i. Inte sällan hör man att vi har demokrati och därmed får vi göra vad vi vill. Självfallet kan vi gå på möten eller delta i program när någon annan i föreningen ordnar det, utan att vi behöver delta i förberedelserna och ännu mindre i efterarbetet. Vi kan kritisera styrelsen för att inte göra tillräckligt utan att vi behöver engagera oss. Vi kan kritisera dem som gör det praktiska arbetet, eftersom de tycks tro att föreningen är deras egen, medan vi själva drar oss undan och låter verksamheten förfalla. Är det verkligen demokrati?

För mig innebär demokratin att alla som är med i föreningen deltar både i besluten och i genomförandet. Att sitta hemma och vänta på att andra beslutar är inte särskilt demokratiskt. Att vara med enbart i besluten och sedan sitta och vänta på genomförandet är inte heller särskilt mycket demokrati.

Vi måste också arbeta för ökad föreningskunskap. Mycket kan göras om alla vet de olika roller som ordföranden, sekreteraren och övriga förtroendevalda har. Man bör kunna vara formell utan att känna att formaliteterna är en tvångströja som kväver initiativen. Man bör kunna vara infor-mell utan att missa vissa grundläggande regler man bör följa för att besluten ska bli fattade i demokratisk anda.

Samhället är också en stor förening. Vart fjärde år väljer vi representanter till kommun, landsting och riksdag. Förvisso tycker vi att politikerna inte är trovärdiga med sina brutna löften. Å andra sidan, via val finns det alltid möjligheter att påverka, både politikens innehåll och vilka som ska föra den. Även en liten påverkan kan ge stora resultat. Den som inte har ställt upp själv har heller inga politiker att ställa krav på!

En del personer tycks tro att allt i samhället har kommit av sig självt, att vi har "rättigheter", att vi kan kräva dessa rättigheter för oss själva utan någon motprestation. Så är det inte. Alla stora reformer har genomförts genom att människorna har engagerat sig. Ingenting har givits gratis. Framför allt ingen rättighet varar för evigt om man inte underhåller den. Ständigt måste man bevaka sina rättigheter och detta gör man genom att delta i det politiska livet och rösta, genom att delta i föreningslivet och samverka med sina medmänniskor och med församling, kommun, landsting, partier, andra föreningar och andra institutioner.

143

Var med i föreningslivet. Var med både vid besluten och vid genomförandet av dem. Var med om att bygga ett bättre samhälle för oss alla att leva i.


att medlemmar i Socialdemokraterna ska vara aktiva vid med både vid besluten och vid genom-förandet av dem.

Stefan A. Johansson


I dagsläget är det inte inskrivet i våra stadgar hur Partiet eller Partidistrikten ska hantera denna fråga.

Det är ju lite speciellt när vi ska enas om en nationell lista. Var på denna fråga hanteras olika mellan våra Partidistrikt. En del distrikt låter Arbetarekommunerna vara delaktiga och det är bra. Men vi har också motsatta förhållandet där Partidistriktet omyndigförklarar Arbetarekommu-nerna i denna fråga helt och hållet. Ur ett likabehandlingsperspektiv borde Partiet och alla Partidistrikt göra lika och för att säker-ställa det måste det skrivas in i Partiets stadgar hur detta förfarande ska gå till.

Jag föreslår:

att Socialdemokraterna på nästa ordinarie Partikongress skriver in i stadgarna hur nominerings-förfarandet av kandidater till Europaparlamentsvalets lista i parti ska gå till så att alla medlemmar behandlas lika.

Joachim Fors

Hässleholms arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Rolf Delcomyn Ordförande

Som ett led i att vårda och stödja det Socialdemokratiska partiet och dess medlemmar inför kommande prövningar som vi står inför menar jag att vi måste samla oss och föra partiet närmare medlemmarna för det finns en vilsenhet i vart partiet är på väg och man känner inte igen sitt parti längre.


att distriktsstyrelsen inför regelbundna besök i de Skånska Arbetarekommunerna,

att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att föra fram detta till partistyrelsen som ett förslag för införande i partiets grundstadgar.

Claes Hallberg

Svalövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Anders Svärd, Ordförande

144

Det råder en trend i Sverige att på Region/Landstings och Kommunalnivå organisera den politiska organisationen så den liknar ett företag eller koncern där medborgarna förvandlats till kunder och därmed ses som brukare av tjänster som den politiska organisationen via sin produktionsenhet (den offentligt skattefinansierade verksamheten) tillhandahåller. Den makt-koncentration som spritt sig medför stort avstånd mellan de som fattar besluten och de dessa berör. Medborgarna i ett öppet, demokratiskt samhälle ska beredas inflytande över den offentliga verksamheten och då måste den politiska makten spridas på flera personer och därmed bredda det demokratiska underlaget för de beslut som fattas.


att distriktsstyrelsen för upp frågan om den politiska organisationen i de Svenska offentliga verksamheterna till partistyrelsen för utredning av de demokratiska konsekvenserna av den maktkoncentration som idag råder på många håll,

att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att undersöka de politiska organisationerna i de Skånska kommunerna och utreda de demokratiska konsekvenserna av den maktkoncentration som finns,

att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att föra frågan vidare till de Skånska Arbetarekommunerna att se över den politiska organisationen i den egna kommunen och verka för ett bredare demokratisk underlag i de beslut som fattas.

Claes Hallberg


Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Vi vill se ett land där vår samhällsmodell utvecklas. Kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och är därför fria att göra sina egna livsval. I vårt samhälle ska kvinnor och män ha lika rätt och lika ansvar för familjeliv, arbetsliv och samhällsliv.

När Stefan Löfven medverkade på Nordiskt Forum i Malmö sa han att Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen. Därför måste den socialdemokratiska regeringen nu göra en rivstart för jämställdheten inom alla politikområden. Att socialdemokraterna tar fram och genom-för ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är naturligtvis mycket bra.

Socialdemokraterna är ingen isolerad ö i samhället. De strukturer vi ser och vill bekämpa i sam-hället finns till viss del även i vår egen organisation. Jämställdheten genomsyrar inte vårt partiar-bete i alla led även om vi kommit en bra bit på väg. Principen om varvade listor finns men efter-levs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, som ordförande-platser och gruppledare, är inte i nivå med männens . Därigenom får kvinnor mindre inflytande och att normen om att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemo-kratin har både förmågan och förutsättningarna att vara ännu mer föregångare på det här områ-det.

Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och ska finnas i organisationens alla led. För att det ska förverkligas krävs att en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller tillbakagång i jämställdhetsarbetet behöver följas

145

upp och kunna mätas. Klagomål ska kunna kanaliseras och goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i samhället utifrån sina förutsättningar.

För att leda arbetet bör socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati.

Vi förslår därför:

att en jämställdhetsansvarig inom socialdemokratin utses,

att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig tas fram,

att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram,

att en jämställdhetsplanmed mätbara mål tas fram,

att kongressen antar som sin viljeinriktning att socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022,

att medlemsmötet för Ängelholms socialdemokrater antar motionen som sin egen och sänder den till distriktskongressen.

S-kvinnor i Ängelholm


Den senaste tiden har partiet skakats av situationer där det uppstår oklarheter kring huruvida politiker drivit partiets linje eller privata affärsintressen och utnyttjat sin position i partiet för att kunna göra detta. Det måste anses som högt olämpligt och åtgärder mot detta måste vidtas. Att införa en partiskatt gör att enskilda inte till lika stor del har nytta av att driva frågor mot betal-ning. Naturligtvis måste gränsen vara relevant jämte mot utfört arbete och ansvar men det bör täckas av alla som på något sätt har ett förtroendeuppdrag i det socialdemokratiska partiet. Att äga aktier och annat sorts kapital bör också ses över så att man inte emot t.ex. andelar i ett företag driver företagets idéer om samhällsutveckling, Om detta inte följs blir fallet ett ärende för ute-slutningskommittén.

Det viktigaste är att det ägande som finns blir synligt för allmänheten och i synnerhet partiet för att man ska kunna ta ställning till hur vida det ägande som hen har är relevant för de förtroende uppdrag hen har. För att sedan uteslutningskommittén ska kunna ta ställning för eller emot och för att debatten och yttrandefriheten i partiet ska kunna yttra sig. Hen ska naturligt vis kunna försvara sig och kompromissa för att inte bli utesluten. Men då hen inte själv anser att det är problem men majoritet eller övriga anser det så ska det vara en anledning för uteslutnings-kommittén att se över ärendet och offentliggöra det.

Det är också viktigt att man som förtroendevald inte sitter på så kallade dubbla stolar det är också något som måste ses över.

146

Yrkande:

att Socialdemokraterna antar motionen,

att SAP utreder lämplig nivå för partiskatt,

att SAP utreder tillvägagångssätt för att det uppföljs,

att SAP i Skåne antar motionen och skickar vidare den till partikongress,

att SAP verkar för att stoppa all lobbyism,

att SAP verkar för att synliggöra av all form av lobbyism,

att SAP möjliggör för uteslutning av lobbyism osv som ligger i strid mot partiets linje och ideologi.

Filip Rahim Hansson


Vårt partis värderingar har under decennier präglat vårt land. Våra idéer har gjort att människor omfattats av uppfattningen om alla människors lika värde. Socialdemokratin har varit den kraft som byggt ett välfärdssamhälle som vår omvärld med beundran i många fall försökt efterlikna. Internationellt har Sverige varit en nation man lyssnat till.

Dessvärre har en förändring av värderingar successivt skett, vårt parti har inte orkat stå emot kapitalet och alla dess organisationer. De har lyckats genomdriva privatiseringar och utförsälj-ningar av gemensamma tillgångar. Medlemskapet i EU och internationella organisationer som vi av rationella skäl tvingats bli medlemmar i, har i många fall inneburit ett hinder för att driva vår egen politik. Vi har fått en egentligen icke reglerbar kapitalmarknad. Vi är på väg att få ett näringsliv som endast bygger på kortsiktiga satsningar. Våra arbetsmarknadslagar som ger löntagarna ett visst skydd, har redan stegvis tunnats ut. Starka krafter vill göra arbetstagarna helt rättslösa. Denna utveckling kommer sannolikt endast eskalera. Detta möter vi även i vårt politiska arbete i våra kommuner och landsting.

Under det senaste decenniet har den politiska kartan ytterligare skrivits om. Vi har fått en växande fascism i vårt land. Vårt partis grundläggande värderingar har fått en motståndare som har sina idéer hämtade från trettio-fyrtiotalets nazism – fascism. Även här måste Arbetarrörelsen ta striden. Strategin hur denna politiska strid skall föras är oklart. Klart är däremot att vi inte har en uttalad strategi i vårt parti. Exempel på detta är att vi har en partiledare som tydligt gått ut och konstaterat att partiet Sverigedemokraterna är ett fascistiskt parti. Mot den bakgrunden var det chockerande att Socialdemokraterna i Region Skåne samtidigt röstar ja till detta partis budget-förslag. Enligt undertecknad motionär är detta handlande djupt olyckligt och obetänksamt. Vi vet alla att det var en taktisk manöver. Men politisk makt får inte vinnas till vilket pris som helst, i detta fall kommer agerandet, för decennier fram betecknas som en politisk skamfläck i vår historia.

Partidistriktet bör agera för att nå en samstämmighet och en gemensam handlingslinje i våra politiska organ. Samtal som måste komma till stånd. Arbetarekommunerna skulle kunna genomföra ett samråd inom distriktets verksamhetsområde. Med våra grundläggande värderingar, vår ideologi som ledstjärna bör vi kunna skapa en plattform för vårt framtida politiska arbete.

147

Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad:

att Partidistriktet tillsammans med våra Arbetarekommuner genomför ett samråd/rådslag inom sitt verksamhetsområde med syfte att skapa en gemensam handlingslinje grundad på vår ideologi,

att Arbetarekommunen beslutar bifalla motionen och översända den som sin egen,

att om motionen inte vinner bifall den översänds som enskild.

Tord Persson


Bakgrund Fram till 2009 hade vi i Skåne ett antagningssystem till gymnasiet som innebar att elever hade rätt att söka till alla nationella program inom gymnasieskolan.

Fanns dessa program i den egna kommunen sökte man dit. Fanns de inte där hade eleven rätt att söka till dessa program i någon annan kommun på samma villkor som eleverna i denna kommun. Eleverna hade rätt att söka till vilken friskola man ville.

Vad hände 2009? Då infördes det som kallas Fritt Sök Skåne. Vilken blev skillnaden? Jo, att elever nu kunde söka vilket program de ville i vilken kommunal gymnasieskola som helst i hela Skåne - även om pro-grammet fanns i den egna kommunens gymnasieskola som tidigare kunde eleverna också söka till friskolor.

Vilken var tanken bakom detta Fria Sök som är ett frivilligt avtal mellan kommunerna i Skåne? I första hand att tillgodose elevernas förstahandsval av program och skola. Det är en behjärtans-värd ambition. Frågan är dock om man ute i kommunerna fullt ut insåg vilka konsekvenserna av det Fria Söket skulle bli.

Läget idag Vi har nu sex års erfarenhet av det Fria Söket. Den enda utvärdering som görs är om elever får sina förstahandsval tillgodosedda. Andra förändringar studeras inte. Det kan gälla:

* elevströmmar mellan skolor inom kommunen och mellan kommuner * skolor som tvingas lägga ned ett eller flera program eller skolor som helt läggs ned

Sådana förändringar riskerar att leda till: - uppsägningar av personal - elever som inte vet om program kommer att starta - stora investeringar i lokaler och utrustning riskerar att stå outnyttjade - ”mottagande” kommuner tvingas göra nyinvesteringar som motsvarar nedläggningar på andra orter för att svara mot den kraftiga ökningen av antalet elever som det fria söket medfört

Regionala konsekvenser Ett mönster framträder tydligt: de stora kommunerna - framförallt Lund - men även Malmö, Helsingborg och Kristianstad framstår som ”vinnare” i det elevrace som frisöket möjliggjort. Mindre kommuner med egen gymnasieskola t.ex. Eslöv, Simrishamn, Klippan och Landskrona är ”förlorarna”. De tappar elever, tvingas lägga ned program och i något fall har en hel skola tvingats slå igen.

148

Det är framförallt till de stora kommunernas studieförberedande program med många studie-motiverade elever som elevströmmarna går. Detta leder samtidigt till en utarmning av den studiesociala miljön för elever och personal i de mindre kommunernas gymnasieskolor. I dessa blir ofta mindre studiemotiverade elever kvar. Den s.k. kamrateffekten, dvs att mer studie-motiverade elever drar mindre motiverade kamrater med sig, försvagas.

I Lund och de kommunala gymnasieskolorna runt omkring Lund är förändringarna särskilt stora. Nästan 60 % av eleverna i Lunds kommunala gymnasieskolor kommer från andra kommuner.

Förutom de gamla samverkanskommunerna: Staffanstorp, Lomma, Kävlinge och Burlöv - vilka inte har någon egen gymnasieskola kommer nu allt stridare strömmar av elever till Lund från andra kommuner. Från Eslöv-Höör-Hörby, Landskrona, Malmö, Sjöbo och Svalöv sökte inför läsåret 2014/15 473 elever till ett förstahandsval i något kommunalt program i Lund. Härigenom riskerar kringliggande kommuners gymnasieskolor att dräneras på elever.

Viktig fråga: Vilka blir de regionalpolitiska konsekvenserna av en utveckling där de största kommunerna blir än mer attraktiva för ungdomar och familjer med barn som ser valet av ort för framtida gymnasiestudier som en viktig faktor vid valet av bostadsort?

Problem Att som kommunal huvudman planera för en gymnasieskola där eleverna sam-tidigt fritt får välja program - en självklar rättighet!

- fritt får välja friskola - vilka hittills kunnat etablera sig nästan obehindrat och ibland plötsligt läggas ned

- fritt får välja program i annan kommunal gymnasieskola även om programmet finns i den egna kommunens skola är mycket svårt.

Den kommunala osäkerheten växer med ett planeringsunderlag där man - förutom de vanliga svängningarna i olika programs popularitet - också måste ha i beaktande att skolor kan tillkomma, skolor stängas helt eller program läggas ned. Detta gör att planeringen mer liknar ett lotteri än seriös framförhållning och riskerar att leda till felinvesteringar.

Vad tycker vi som Socialdemokrater om detta? Hitintills har debatten inom vårt parti kring konsekvenserna av Fritt Sök Skåne varit mycket begränsad. Den ses mest som en fråga för tjänstemännen i våra utbildningsförvaltningar. Det är dags att föra upp gymnasiefrågorna dit de hör hemma, dvs till en bred debatt på den politiska nivån. De mindre kommunernas utarmning av tidigare välfungerande gymnasieskolor får dessutom regional-politiska konsekvenser.

Slutsats Vi måste få igång en diskussion om Fritt Sök Skåne där vi bland annat kan ta upp frågor som

- vilken inverkan det haft på gymnasieutbudet i olika kommunala gymnasieskolor inom sökområdet?

- vilken effekt det kan ha på segregationen inom gymnasieskolan, såväl mellan skolor som mellan större och mindre kommuner?

- vilken blir följden om elever vilka inte är starkt studiemotiverade inte hittar något program de vill gå på i sin egen kommun utan tvingas pendla och gruppen elever utan en fullständig gym-nasieexamen därför riskerat att växa?

- vilka följderna blir när elever med olika socioekonomisk bakgrund riskerar att mötas allt mindre?

149

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag:

att Skånes Socialdemokratiska partidistrikt ger distriktsstyrelsen i uppdrag att arrangera en utbild-ningspolitisk konferens där bl.a. ovanstående frågeställningar diskuteras,

att Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen.

Per Almén


Socialdemokraterna ska vara inkluderande. Vår egen organisation ska vara baserad strukturer som gör det möjligt för de som vill att delta. En av de strukturer som vi måste förändra är den som gäller vad vi äter när vi träffas.

I Skånes socialdemokratiska partidistrikt är kött uttalat det normala och de personer som av olika skäl väljer att äta vegetariskt förpassas till kategorin 'specialkost'. Vegetarisk kost är idag inte det minsta speciell, och personer som äter vegetariskt ska inte ses och behandlas som om de är normbrytande. I Sverige idag är 10% av befolkningen vegetarianer, vilket är en ökning med 4% på fem år, det är vanligare bland personer som är under 30 att vara vegetarianer (17%). I Skåne är det 15% av invånarna som väljer att inte äta kött, mest av alla i landet!. Även människor som inte är vegetarianer äter också allt oftare vegetariska måltider.

Det finns många anledningar till att inte äta kött, med det är inte dessa som är viktiga. Vi har en stor andel personer i vår organisation som pekas ut som normbrytande vid varje gemesam aktivitet, för att våra strukturer bygger på att det finns ett matalternativ och det alternativet alltid är baserat på kött. Vi måste ändra hur vi organiserar våra sammankomster så att normen blir att vegetarianism är inkluderat och inte något som behöver anmälas som avvikande.

Det finns många sätt att lösa detta på, all mat kan vara vegetarisk (som den är i SSU Skåne och nationellt i S-studenter), att det finns två alternativ och att alla får välja på plats eller att alla deltagare innan en sammankomst får anmäla om de vill ha kött eller vegetariskt, och att eventu-ella andra kostbehov tillfredsställs separat.

.Med anledning av ovanstående yrkar LSSK:

att alla sammankomster i Skånes socialdemokratiska partidistrikt ska organiseras så att mat med och utan kött likställs,

att Lunds arbetarekommun tar motionen som sin egen,

att motionen skickas vidare till Socialdemokraterna i Skånes partidistriktskongress.

LSSK


150

De fattiga blir fattigare, de rikare och rikare, klassamhället har kommit tillbaka. Det har pågått under lång tid, ända sedan 90-talskrisen, även om skillnaderna blivit än större under borgerligt styre. Opinionsundersökningar som gjorts tyder på att det finns ett starkt stöd för en politik som minskar klyftorna.

Detta tillsammans med effekterna av den borgerliga politiken borde resultera i ett betydligt ökat stöd för socialdemokraterna, men det har inte skett. I valet 2014 ökade socialdemokraternas röstandel marginellt, i riksdagsvalet med 0,35 %, i valet till regionfullmäktige något mer, 1,84 %. I inget av valen efter 1994 då vi hade 45.3 % av rösterna i riksdagsvalet har vi haft över 40 %.

Det är tydligt att medborgarna inte har tillräcklig tillit och förtroende för att vi socialdemokrater i grunden ska kunna förändra samhället. Nu har vi regeringsmakten både i Sverige och i Region Skåne, även om vi inte har majoritet riksdagen och i regionfullmäktige, vilket naturligtvis innebär en del begränsningar i möjligheterna att bedriva en mer socialdemokratisk politik.

Den stora utmaningen är att göra ett bättre val 2018 än senaste valet. Det behövs en strategi kring visioner och hur vi ska kunna tydliggöra vad vill göra för att uppnå målsättningen i partiprogram-met om Frihet, jämlikhet och solidaritet:

”Socialdemokratin är en frihetsrörelse som utgår ifrån att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet för social-demokratin är att utjämna dessa maktskillnader, för att på så sätt öka friheten i samhället”. (sid 7)

Vi bör föra upp jämlikhetsfrågorna högt upp dagordningen och återta det s.k. problemformule-ringsprivilegiet. Hur är det möjligt att en bankdirektör kan tjäna 29.5 milj. kr/år? Det är ju ytterst märkligt att det kan ske utan en stor politisk debatt om detta. Det är inte rimligt. En person kan inte – oavsett hur duktig den personen är – vara värd en lön, arvode eller andra förmåner som uppgår till 1 milj. kr eller mer per månad. Det är inte skäligt, det är girighet. Jmf med många van-liga jobb innebär det en oerhörd stor skillnad både i levnadsförhållanden och makt och därmed också en fråga om demokrati.

Vi bör synliggöra jämlikhetsfrågan och jobba med den på alla plan i partiet. Ofta göms frågorna kring löneökning m m i att man redovisar dessa i procent. När bankdirektörer och andra högt avlönade personer för fram, att man endast fått lönelyft som motsvarar löntagarkollektivet i stort, så låter det naturligtvis inte så mycket. Man behöver dock inte ha några särskilda kvalifikationer i matematik för att inse att 3 % på en miljon kr är betydligt mer än 3 % på 20 000 kr. Det innebär att bara löneökningen per månad för en direktör oftast är betydligt större än en normalinkomst-tagares månadslön. När dessa procentuella påslag sker år från år så ökar klyftorna.

I alla sammanhang bör vi tydliggöra detta. Löner, arvoden, bonusar och höjningar av dessa bör alltid redovisas i reala termer, i kronor och inte procent. När vi på 70-talet hade särskilda låg-lönepåslag så skedde de i kronor och ören. Då minskade skillnaderna.

Vårt mål enligt partiprogrammet är bl. a:

”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.”

Vi måste vara tydligare och arbeta mer aktivt med frågor rörande jämlikhet, demokrati och solidaritet och därmed också visa att det finns tydliga ideologiska skillnader mellan oss och de borgerliga partierna. Detta tillsammans med en politik i det stora folkflertalets intresse bör

151

innebära, en större tillit och förtroende för vårt parti och också resultera i att medlemsantalet ökar och att vi som folkrörelse växer i betydelse.

Detta politiska arbete måste föras målmedvetet och kontinuerligt och bör bl.a. framgå i rikt-linjerna för kommande verksamhet. Arbetet och resultatet av detta bör när det gäller Skånes partidistrikt, redovisas löpande på kommande distriktskongresser.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen:

att en strategi för partiets arbete med ökad jämlikhet tas upp i partidistriktets riktlinjer för kommande verksamhet samt att arbetet redovisas årligen på distriktskongresserna,

att verka för att löner, arvoden, bonusar etc, och höjningar av dessa, alltid redovisas i reala termer, i kronor och inte bara i procent,

att motionen sänds till partistyrelsen, den socialdemokratiska riksdagsgruppen och arbetarekommunerna i Skåne.

Gunnar Jönsson, Akram Heidari, Jon Helgason ochOla Christiansson


Vi har länge ansett oss stå med de röda. I världen runt om så bär andra systerparti röda fanor och deras och vår politik anses ha röda värderingar.

Så vad är det då att ha röda värderingar. För mig är det de fyra grundpelarna frihet, solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Även om dessa pelare kan komma i mindre konflikt med varandra i enskilda frågor så är vi oskrivet överens att vi och alla andra Socialdemokrater världen över går i hand och hand med oss i dessa värderingar. Våra fanor har avbildats på tavlor, statyer och i så enkelt som text. Men de har alltid ansetts röda. Nu fruktar jag att vår röda fana och färg är i fara, för nu tycks den nya partifärgen vara vit. Alla, med få undantag, uppvisning av partifärgen är nu vita med röda inslag. Ibland är det enbart parti-symbolen som är rött. Så nu ska vi vara de vita Socialdemokraterna, något sådant beslut har inte jag varit med och tagit eller lyckats hitta var och när ett sådant beslut har tagits. Vad är nästa steg, vita fanor?

Med denna motion vill jag:

att vi såsom innan och fortsättningsvis anser att våra ideal är röda,

att partiets färg beslutas att den ska vara röd med så mycket rättighet som distriktskongressen har rätt att besluta,

att Skånes partidistrikt, internt och externt, arbetar för att partiets färg ska åter igen etableras som röd inåt och utåt.

Daniel Barteg

Kävlinge arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Jan Svensson, Ordförande

152

Skåne är idag indelat i fyra valkretsar, Malmö, Skåne län södra, Skåne län västra och Skåne län norra och östra. Indelningen är en gammal rest från tiden när Skåne bestod av två län och dessutom ett landstingsdistrikt, Malmö. Sedan 1997 är vi nu ett län och det är dags att skippa de gamla länsgränserna och därmed valkretsindelningen för riksdagsvalkretsarna. Särskilt valkretsen Norra och Östra Skåne har en märklig indelning. Den utgår från gamla Kristianstads län och stämmer inte överens med dagens samarbetsområden. Det behövs en ny indelning av riksdags-valkretsarna som bättre stämmer överens med dagens samarbetsområden.

Jag föreslår att distriktsstyrelsen får i uppdrag:

att föreslå en ny indelning för riksdagsvalkretsarna i Skåne som bättre stämmer överens med samarbetsregionerna,

att distriktsstyrelsen redovisar sitt förslag på distriktskongressen 2016,

att Tomelilla Arbetarekommun antar motionen som sin egen.

Jan-Erik Andersson

Tomelilla arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Inger Åbonde Ordförande

Alla vi har märkt under de senaste åren dåligt service som tillhandahålls av personal i tjänst hos statliga institutioner (socialförvaltningen, skatteverket, vårdcentral) som är syftar medborgar-service genom direkt svar eller per telefon. Tänker ofta får detta på grund av bristande erfarenhet eller personerna är inte lämplig för detta arbete, Här återvänder vi till den felaktiga rekryterings-process som har sitt ursprung i att rekrytera hos bekanta och vänner, även om de inte är behöriga eller inte har akademiska prestationer som skulle kvalificera dem för detta här arbete.

Med anledning av ovanstående förslår jag:

att vi måste rehabilitera befintlig personal genom utbildning eller hjälpa dem att få en examen som skulle kvalificera dem att fortsätta sitt arbete om de vill fortsätta eller lämna ett jobb för dem som är mer kvalificerade,

att intresset för medborgarnas klagomål om ineffektivitet personalen och deras rehabilitering och utvisa alla som inte vill rehabilitering,

att anställa människor som bry sig om människors problem eller de som har behov till svar på sina frågor, det innebär att vara leende och redo för att hjälpa dem direkt, för att bli kundtjänsten tiden är speciell, heliga och är respektfullt, och låt alla de känslor som förde hem från utanför arbetsplatsen.

Saladdin Saudi

Bjuvs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild. Martin Fridehjelm, Ordförande

153

På valdagen 14 september 2014 publicerade opinionsinstitutet Yougov i samarbete med tidningen Metro två sk exit-polls eller vallokalsundersökningar medan vallokalerna fortfarande var öppna.

Den första publicerades 16:00, den andra 19:30. TV4 publicerade sin vallokalsundersökning c:a 19:45.

Det finns en risk att dessa undersökningar påverkar hur och om folk röstar och de kan följ-aktligen även påverka valresultatet. Det är ur ett principiellt demokratiskt perspektiv inte acceptabelt.

Därför kräver jag:

att det blir förbjudet att publicera opinionsundersökningar under den tid vallokalerna är öppna på valdagen,

att Möllevångens S-förening tar motionen som sin egen och skickar den till Malmö arbetare-kommuns representantskap,

att Representantskapet antar motionen som sin egen och skickar den till SAP Skånes distrikts-kongress 2015,

att SAP Skånes distriktskongress tar motionen som sin egen och skickar den till den social-demokratiska partistyrelsen och riksdagsgruppen.

Peter Johansson


Att vårt samhälle är i förändring är det ingen tvekan om. Vi kan också se hur det påverkar oss som lever i samhället, och vem det är som styr utvecklingen. Många familjer i Sverige står med ena foten i fattigdom. I vissa kommuner går bara hälften av eleverna ut gymnasieskolan med godkänt betyg. Hälften av landets kommuner har också bostadsbrist. 400 000 svenskar går arbetslösa. Problemen är inte de privata skolornas, de privata bostads- och byggbolagens, eller arbetsgivarnas. Det har aldrig gått bättre för de som vill tjäna pengar i det här landet. Men det är vanligt folk som får stå ut med en ojämlik skola, bostadsbrist och arbetslöshet. Lösningarna ligger i vårt gemensamma ägande. Allteftersom skolor, apotek, alkoholförsäljning, bostäder och vård görs om från marknader till en del av vår gemensamma sektor löser vi många av de samhällsprob-lem vi står inför. Arbetarrörelsen kämpade sig till detta under 1900-talet, men har nu på 30 år gjorts ogjort. Särskilt fort har privatiseringsvågen rullat in sen 2006. Därför måste den offentliga sektorn på kommunal, regional och nationell nivå grundlagsskyddas. Innan det kommunala bo-stadsbeståndet, vårdcentralen, eller SOS Alarm kan säljas ut föreslår vi att minst 60 % i kommun-fullmäktige, regionfullmäktige eller riksdagen ställer sig bakom det, eller att det klubbas två gånger med ett val emellan. Alltså i praktiken en grundlagsskyddad offentlig sektor.

154

Vi yrkar:

att Malmö arbetarekommun verkar för att grundlagsskydda den offentliga sektorn, alltså att för att en gemensamt ägd instans i kommunen/region/riksdag inte får säljas ut med mindre än 60 % av rösterna, eller att beslutet tas med två val emellan,

att Malmö arbetarekommun sänder vidare motionen till partidistriktets årskongress,

att Malmö arbetarekommun sänder motionen vidare till partikongressen,

att partikongressen 2015 bifaller motionen och skickar den vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

SSU Flamman


När regeringen avskaffade det svenska apoteksmonopolet 2009 blundade den för de problem som vi ser idag. Privatiseringen genomfördes av rent ideologiska skäl. Detta har inneburit problem. Tillgängligheten på vissa mediciner har försämrats. Det tas ut stora vinster på vår läkemedelskonsumtion. Apoteken blir aktörer på en marknad som måste marknadsföra sig med reklam, ovärdigt en bärande del vår gemensamma välfärd. Det har även resulterat i en skev fördelning av apotek i landet. Privata apotek poppar upp på slentrian efter lönsamhet och stängs ned i arbetarklassområden och i landsbygd. Patienter tvingas åka mellan flera apotek för att hitta den medicin som förr fanns i varje apotek. Apoteksbolagen har också mycket stora problem med att rekrytera utbildad personal vilket dessutom försvårar öppnandet av de nya apoteken. Dess-utom säljs receptfria läkemedel som vilken matvara som helst i andra butiker. Patientsäkerheten är därmed hotad. En utveckling vi socialdemokrater inte kan tillåta. Vi måste säkra ett svenskt apoteksbestånd där apoteken är planerade och placerade så att de maximerar samhällsnyttan istället för vinsten, där all personal är utbildad och där medborgarnas behov är i fokus.

Därför yrkar vi:

att Malmö Arbetarekommun verkar för att samtliga apotek övergår i offentlig ägo,

att Malmö arbetarekommun sänder motionen som egen till distriktskongressen 2015,

att Malmö arbetarekommun skickar motionen som egen till partikongressen 2015,

att partikongressen bifaller motionen och sänder motionen vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

SSU Flamman


155

Socialdemokratisk politik är att vilja något och vilja förändra. Därför att förändringen ger löften om förbättring. Näring åt fantasi och handlingskraft. Stimulans åt drömmar och visioner. Viljan måste ha en inriktning och förändringen ett mål. Vi vill något för att idén är viljans drivkraft. Vi är djärva nog att önska förändring. Därför att förändringen kan göra utopier till verklighet. Detta är fundamentalt. Vårt arbete är dagens problem och framtidens möjligheter. Lärdomar och er-farenheter får vi inte glömma. Socialdemokraterna har haft framgång för att vissa grundläggande idéer och värderingar drivit rörelsen framåt. Socialism handlar om frihet, jämlikhet och broder-skap. Vi strävar för ett friare och rikare liv. Vårt mål är frihet så långt som möjligt från de yttre förhållandenas tryck. Frihet för den enskilda individen att utveckla sin egenart. Valfrihet att forma sin tillvaro efter egna önskningar. Den friheten når vi inte på det hänsynslösa egenintressets väg. Individualism är inte liktydigt med förmågan att hävda sig mot andra. Vi hör tillsammans, söker gemenskap och behöver broderskap. Ensamma förmår vi föga, går vi samman kan vi uträtta storverk. Kampen för idéerna är mer lockande än någonsin. Vi känner problemens svårigheter men vi är medvetna om dess möjligheter. Vi går mot framtiden med kunskapen som instrument och övertygelsen som drivkraft. Uppgiften kan aldrig bli för stor.

Politik kamrater det är vilja något. Socialdemokratiska förtroendevalda politiker ska inte företräda egennytta.

Inspirerat av ett tal hållet av Olof Palme om, ”Vad är politik?”


att Socialdemokratisk politik är att vilja något och vilja förändra,

att viljan måste ha en inriktning och förändringen ett mål,

att vi är djärva nog att önska förändring,

att lärdomar och erfarenheter får vi inte glömma,

att Socialism handlar om frihet, jämlikhet och broderskap,

att vi strävar för ett friare och rikare liv,

att vårt mål är frihet så långt som möjligt från de yttre förhållandenas tryck,

att frihet är för den enskilda individen att utveckla sin egenart,

att vi ska ha valfrihet att forma vår tillvaro efter egna önskningar,

att Individualism inte är liktydigt med förmågan att hävda sig mot andra,

att politik kamrater det är vilja något,

att socialdemokratiska förtroendevalda politiker ska inte företräda egennytta.

Stefan A. Johansson


156

Politikers ersättning har ökat kraftigt sedan 1990-talets början. 1991 hade riksdagsledamöterna ett grundarvode på 259 500 kr per år. Riksdagsarvodena har fördubblats sedan dess. Det är en extrem löneutveckling utan motstycke på den svenska arbetsmarknaden.

Politiker i Landsting och kommuner relaterar sina arvoden till riksdagsmän. Riksdagen skall enligt Regeringsformen företräda folket. Riksdagens främsta uppgift äventyras om riksdagsmännen lever under förhållanden som helt skiljer sig från folkets.

Riksdagslönerna befäster idén om en tydlig karriärsgång inom politiken, där det finaste är att vara statsråd eller riksdagsman. Karriärstänkandet borde istället ses som en hämsko för demokratin. Ett politiskt uppdrag är inte som vilket arbete som helst. Det är ett förtroendeuppdrag och en möjlighet att företräda folket. Politiker påverkar andras livssituation. Det förtroendet ska ej för-minskas till den egna karriären.

Riksdagsledamöterna beslutar sedan år 1994 formellt sett inte om sina egna arvoden. Den uppgift har överlämnats till Riksdagens arvodesnämnd, som är en myndighet under riksdagen. Leda-möterna i nämnden utses av riksdagens förvaltningsstyrelse. I praktiken bestämmer riksdags-ledamöterna fortfarande nivån på sina egna arvoden, även om de delegerat själva beslutsfattandet till ett annat organ.

Arvodet bör knytas till prisbasbeloppet. En nämnd som justerar ersättningarna skulle bli över-flödig. De arvoden som olika uppdrag i riksdagens utskott genererar, de traktamenten som hör uppdraget hamnar på en rimligare nivå. Arvodet är beräknat efter grundarvodets storlek. Grund-riksdagsarvodet bör sänkas och kopplas till prisbasbeloppet, eller vad tycker du?

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2010 beslutar:

att arvodet ska knytas till prisbasbeloppet,

att den nämnd som justerar ersättningarna ska avskaffas eftersom den blir överflödig,

att de arvoden som olika uppdrag i riksdagens utskott genererar, de traktamenten som hör till uppdraget ska hamna på en rimligare nivå,

att arvodet är beräknat efter grundarvodets storlek.

Stefan A. Johansson


I Sverige finns det två sätt att få till en folkomröstning. En riksdagsminoritet på en tredjedel kan få till stånd en folkomröstning i aktuella grundlagsfrågor. Det har ännu inte ägt rum någon sådan folkomröstning. Riksdagen kan även i vilken fråga de vill utlysa rådgivande folkomröstningar. Det är det som hittills har genomförts. Varför ska vi folkomrösta?

157

Direktdemokrati genom folkomröstning kan ses som en högre, naturligare och bättre form av demokrati än representativ demokrati. Representativ demokrati är ett substitut för direkt-demokrati av praktiska skäl. Vi borde anordna folkomröstningar i så många viktiga frågor vi kan.

Folkets direkt uttryckta vilja i en isolerad fråga är en bättre form av demokrati. Förutsatt att omröstningen uppfyller vissa krav i form av ja och nej frågor och tillfredsställande högt valdel-tagande när det gäller en isolerad fråga. Varför har vi anordnat folkomröstningar i Sverige?

Folket konsulteras mer sällan om ett förslag har en stabil och enig majoritet än om partierna är internt splittrade. Det positiva med denna sorts säkerhetsventil är att man kan komma till beslut. Det är tyvärr något beklämmande i att vi folkomröstar för att våra valda representanter inte klarar av att ta sitt ansvar utan hellre skickar frågan vidare. Varför ska riksdagen besluta om vi ska folk-omrösta?

Det finns starka skäl för att ifrågasätta varför riksdagen ska besluta om när vi ska folkomrösta. En bättre princip är att folket självt bestämmer när vi tillfälligt vill ta tillbaka den makt vi delegerat till riksdagen. Grundtanken med folkomröstningar är ju maktkontroll. För att se till att de valda inte tar beslut tvärsemot majoritetens vilja. Vad för sorts maktkontroll är det om bara riksdagen kan sätta dagordningen? Vilka brister har folkomröstningar i Sverige idag?

Om vi ska använda oss av folkomröstning bör automatiskt utlösta folkomröstnignar i vissa typer av frågor diskuteras. Förslag av den typen är principiellt mycket vettigare än dagens ad hoc folk-omröstningar.

Den möjlighet till folkomröstningar som används idag är egentligen inte mycket mer än en stor opinionsundersökning beställd av riksdagen. Den instiftades på 1920-talet av främst social-demokraterna och högern. På den tiden var det svårt att läsa av den allmänna opinionen. Den enskilde individen hade få praktiska möjligheter till insyn i riskdagens arbete. Det var då befogat att kunna ta reda på vad majoriteten av befolkningen ville i de viktigaste frågorna genom en folkomröstning.

Det finns en stark vilja idag att använda folkomröstning som ett maktkontrollinstrument. Är det ett uttryck för missnöje över hur det rådande representativa systemet fungerar? Hur kan vi stärka den representativa demokratin? Beslutande folkomröstningar istället för rådgivande folkomröst-ningar som kontrollinstrument bör införas. En utökning av personvalet genom att införa person-valsvalkretsar. Jag ser en brist på politiker som agerar som ledare med klara idéer och långsiktiga visioner. Våra förtroendevalda politiker följer den senaste opinionsundersökningen och partipiskan.


att det ska införas beslutande folkomröstningar för en bättre demokrati.

Stefan A. Johansson


Enligt grundlagen skall ”Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet". Över 500 domare, ambassadörer, generaldirektörer och andra utses direkt av regeringen. Det kan naturligtvis handla om att man ärligt söker den med de bästa meriterna.

158

Det som gör utnämningsmakten kontroversiell i svensk tappning är att den även är mycket annat. Det kan vara ett sätt att slussa den vidare i systemet som gjort bort sig. Ett sätt om man vill belöna en partivän för lång och trogen tjänst. En utnämning av en politisk motståndare kan vara ett tack för gjorda tjänster av parti eller person.

Det har förekommit uppseendeväckande haverier när inkompetenta personer har utsetts till Rikets högsta ämbeten. Hur stort haveriet än är sitter de kvar på lönelistan som ambassadörer utan land eller generaldirektörer till förfogande.

Det finns självfallet utvägar ur detta sjuka system. I Norge annonseras alla höga tjänster ut och politiker har ingen förtur. I Storbritannien granskas utnämningarna av en fristående kommission. Ett annat alternativ är utskottsförhör enligt amerikansk modell som obönhörligen avslöjar in-kompetens. Det finns ett politiskt frälse vars väg i karriären är utstakad om de är lojala mot den yttersta makten.

Vad som idag står i fokus på alla poster är kvaliteten på ledarskapet. Hur viktigt detta är kan vi i dessa dagar begrunda i Katastrofkommissionens rapport. Det säger sig självt att dessa frågor inte står i förgrunden i ett belöningssystem.

Enda möjligheten till sanering ligger i att minska det politiska inflytandet över toppjobben. Det måste in en mycket större offentlighet i processen och någon form av oberoende organ måste få meritvärdera den som ska få ett uppdrag av nationell betydelse. Grundlagens ord om sakliga grunder, förtjänst och skicklighet måste ges ett innehåll.

Jag yrkar på att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:

att alla uppdrag och tjänster av nationell betydelse skall annonseras ut,

att politiker inte ska ha någon förtur,

att vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet,

att oberoende organ meritvärderar den som ska få ett uppdrag av nationell betydelse.

Stefan A. Johansson


Dela inte upp Sveriges befolkning i svenskar och invandrare! Många så kallade "invandrare" har uppehållstillstånd och har svenskt medborgarskap. Termen invandrare används för att beteckna antingen utrikes födda personer eller utländska medborgare, som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat, antingen permanent eller temporärt. Enligt denna definition räknas som invandrare alla personer som är folkbokförda i Sverige och som är antingen utrikes födda eller utländska medborgare. Begreppet invandrare började användas i mitten på sextiotalet, som då ersatte termen utlänning. Ordet utlänning ansågs på den tiden ha en negativ laddning. Idag används ordet utlänning framför allt i juridiska sammanhang, t.ex. i Utlänningslagen.

Begreppet invandrare innefattar personer som flyttat till Sverige av en rad olika skäl – gäst-studerande, politiska flyktingar, arbetsemigranter och familjeanknytningar. För att betraktas som

159

invandrare, enligt Departementsskrivelse (Ds 1999:48), skall en person ha invandrat och varit bosatt i Sverige under en längre tid.

Enlig folkbokföringen skall denna person ha varit i Sverige minst ett år. Gäststuderande, turister eller människor som tillfälligt bor i Sverige uppfattas oftast inte som invandrare i vardagligt tal. Barn till personer som invandrat eller barn som själva har invandrat kallas i folkligt och vardagligt tal invandrarungdomar eller andra generationens invandrare. I administrativa och statistiska sammanhang brukade ungdomar och barn som själva är födda i ett annat land, eller som har en eller båda föräldrar som är utrikes födda, räknas som invandrarungdomar.

I vissa offentliga debatter talas ibland till och med om "tredje generationens invandrare", det vill säga barnbarn till första generationens invandrare. Endast de personer som nyligen har flyttat till Sverige bör betecknas som invandrare, enligt förslag från en arbetsgrupp inom regeringen (1999:48).

För det första sätts det ofta ett likhetstecken mellan invandrare och problem.

För det andra har begreppet invandrare laddats med en innebörd av skillnad och annorlundaskap.

För det tredje är det inte alla utrikes födda personer som i vardagligt tal uppfattas som in-vandrare.

För det fjärde är inte gruppen "invandrare" - och inte heller gruppen "svenskar" - en enhetlig grupp.

Sammantaget kan man poängtera att termerna invandrare, invandrarkvinnor och invandrar-ungdomar inte är neutrala benämningar. De är ofta ett centralt inslag i den utestängning och diskriminering som drabbar människor som har invandrat i Sverige.

En utlänning som vistas i landet mer än tre månader skall ha uppehållstillstånd om han inte är medborgare i annat nordiskt land. Uppehållstillstånd får ges personer till utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som annars har särskild anknytning hit, har fått arbetstillstånd eller har sin försörjning ordnad på annat sätt eller av humanitära skäl. Huvudregeln är att en ansökan om uppehållstillstånd inte kan bifallas om utlänningen redan befinner sig i landet. Beslut meddelas av Migrationsverket eller Utrikesdepartementet.

Uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen (1989:529). Särskilda regler gäller för EU-med-borgare.


att endast de personer som nyligen har flyttat till Sverige bör betecknas som invandrare.

Stefan A. Johansson


Demokratin kan ej räddas genom att uppmärksamheten koncentreras på olika medel att omsätta i politisk handling, alla politikers handlingar, misstag och missuppfattningar. Det är ej angelägnast att med mekanisk noggrannhet inregistrera folket åsikter utan folket i ett sådant förhållande till sina problem, att det finns en möjlighet åsikterna har något förnuft och att de beslut som gör så

160

ofta som möjligt är riktiga. I själva verket har vi förväxlat rätten att fälla omdömen med medlen att gör det. Vi har försummat att tillhandahålla de erforderliga medlen och gjort rätten till en fars.

Vår uppfostran måste bli mer inriktad på att ej göra oss till självutnämnda experter i olika ämnen utan att bruka de riktiga experternas vetande. Den måste ha som syfte att ej ge fakta om olika problem utan att förmedla en viss teknik att främst klargöra vad problemet är, vad vill vi, en för-måga som ska sätta oss i stånd att lättare urskilja det väsentliga i frågor där experterna är oense. Att använda experter och specialister för att få fram fakta som vi ej själva har tid att ta reda på.

Den teknik eller förmåga som jag talar om är konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt, veten-skapligt och objektivt. Det är ett livsvillkor för att demokratin ej ska urarta och kunna hävda sig samt utveckla sig sunt. Konsten att tänka måste läras. Det är ingen medfödd konst.


att socialdemokratiska förtroendevalda politiker ska lära sig att tänka fritt, självständigt, kritiskt, vetenskapligt och objektivt,

att socialdemokratiska förtroendevalda politiker ej ska ägna sig åt tro och tyckande utan att in-hämta vetenskapliga fakta för det,

att folket, medlemmar och väljare ska sättas i ett sådant förhållande till sina problem, att det finns en möjlighet att åsikterna har något förnuft och att de beslut som gör så ofta som möjligt är riktiga,

att alla förtroendevalda socialdemokrater måste lära sig att tänka eftersom det ej är en medfödd konst.

Stefan A. Johansson


I Sverige finns det cirka 200 000 ideella organisationer med 25 miljoner medlemmar (SCB). Mer än 60 000 personer har sin anställning inom den ideella sektorn och nära en miljon personer arbetar ideellt inom sektorn.

Nyttan av det ideella arbetet är stort, de positiva hälsoeffekterna kan inte underskattas. Denna form av organisationer (folkrörelser) år unikt för Sverige. Och är viktigt att bevara och förstärka.

En uppenbar åtgärd är naturligtvis att öka det statliga (och kommunala mm) ekonomiska stödet till den ideella sektorn. Men det finns flera andra sätt som vi nationellt kan bidra till att stärka föreningsrörelsen.

Kongressen föreslås besluta:

att en nationell handlingsplan tas fram för att stärka och utveckla den ideella sektorn.

Johan Pettersson


161

Bakgrund: I kommunallagens kapitel tre, § 8, m fl paragrafer, samt kapitel nio, regleras den kom-munala revisionen. Revisors ställning regleras i kap nio, paragraf sju där den fristående och oberoende ställningen fastställs i tillämpningen av paragrafen. Under min tid som revisor i Simrishamns kommun har jag lagt märke till att det är svårt med att vara fristående och oberoende. Se ex i bil ett.

Då en stor del av den kommunala verksamheten finansieras med statliga medel är det svårt för mig som enskild skattebetalare att förstå att just den verksamheten skall granska sig själv och vara undantagen den fristående granskning som övrig statligt finansierade verksamhet är genom Riksrevisionen.

Riksrevisionens f d generaldirektör Inga-Britt Ahlenius har i Uppdrag granskning, maj 2013, sagt ”politiker ska inte granska politiker”. Vidare har hon i en debattrtikelserie i DN, juli 2013, skrivit om korruption i kommuner och svårigheten för den kommunala revisionen att hitta den. Vidare har hon påtalat den lojalitet, som finns mellan kommunfullmäktigeledamöter och nämnd-ledamöter då endast i 60% av fall där revision gjort anmärkningar, eller yrkat på icke ansvars-frihet, har kommunfullmäktige antagit revisorernas ställningstagande och yrkande.

Därför bör Kommunallagen ändras så att kommunal revision ska utföras av en, lagstiftad, fristående organisation, t ex Länsstyrelsen. Granskningen blir då mer enhetlig och kanske mer rationell. Kommunerna ska betala för tjänsten. Kommunfullmäktige ska anta de förslag den oberoende organisationen lägger fram. Om man finner att det föreligger fel i rapporten ska kommunfullmäktige avstå från beslut i ansvarsfrågan och låta Förvaltningsdomstol överpröva bedömningen före det att Kommunfullmäktige fastställer årsbokslut och revisionsberättelser."

Mot bakgrund av detta så föreslår jag Distriktskongressen besluta:

att Kommunallagen ändras så att kommunal revision ska utföras av en, lagstiftad, fristående organisation.

Froste Persson


Vi måste som ett arbetare parti också driva de frågor som ligger oss nära om hjärtat. Har då en LO kongress klubbat igenom en sån här motion så tycker jag att även vi i Skåne kan göra det och driva dessa frågor i partiet. Följande motion antogs och bifölls av Los kongress 2012. Den nu-varande regeringsformen gällande statsskicket utformades i början av 1970-talet efter en kompro-miss mellan partier som sinsemellan hade helt olika uppfattningar i den principiella frågan om vi borde ha monarki eller republik. Det var en uppgörelse som innebar att Sverige ska vara en mo-narki men att monarken inte ska ha några politiska utan enbart representativa och ceremoniella funktioner. Livsmedelsarbetareförbundet har ett flertal gånger vid sina kongresser bifallit krav på att verka för att monarkin avskaffas. Ur demokratisk synvinkel råder det ingen tvekan om att avskaffandet av ärftlig monarki är ett berättigat krav. Monarkin är ur ett principiellt perspektiv oförenlig med demokratin. Vi föreslår att LO verkar för att monarkin avskaffas och att Sverige därmed blir en republik där statschefen väljs av medborgarna.”

162

Den här motionen lyfter det som behövs lyftas och göras för demokratin i Sverige. Jag anser också att det inte är ett modernt samhälle att ha en statschefen ”kung” som går i arv det är en gammal och förlegad tradition som jag inte ser något behov för i dagens moderna Sverige.

Därför yrkar jag:

att SAP i Skåne antar motionen och skickar vidare den till Socialdemokraternas kongress,

att SAP verkar för att en plan upprättas för att avskaffa monarkin i Sverige,

att SAP går till val på detta i nästa riksdagsval.

Filip Rahim Hansson


Det tog lång tid att bygga upp ett demokratiskt ägt landskap av verksamhet i vår välfärd. Vi skapade skolor sjukhus och äldreboenden men vi nöjde inte oss med det. Vi byggde upp verk-samheter som bidrog till att sätta press på den rådande marknadsekonomins tendens till monopol och profit istället för en samhällsvinst i form av ett mer socioekonomiskt perspektiv. Vi byggde upp verksamheter som Bilbesiktningen och Vattenfall. Listan kan göras lång på verksamheter som skapats utifrån folkets strävan efter att ta makt och inflytande i vardagen. Att ha makt i och över dessa företag medför fördelar som insyn och möjlighet att på demokratiskt vis kunna på-verka deras verksamhet. Sedan en tid tillbaka har verksamheter efter verksamheter sålts ut eller delvis sålts ut till privata intressen. Man har också öppnat verksamhetsområden som tidigare varit stängda för endast offentlig verksamhet t.ex. skolor, vårdcentraler och ambulansdrift osv. för möjlighet till profit. Detta har slitit hårt på det som vi en gång hade. Men har vi ingen idé eller vilja att bygga upp detta igen och nu på ett ännu starkare vis så ser jag det som att arbetarrörelsen tappat tron på grunden till vår existens. Att föra en sund fördelningspolitik och låta det som tillhör allmännyttan ägas av folket är till en del vår grundsyn på våra framtidsvisioner. Vi behöver dessa visioner för att kunna förändra. Jag ser ett stort bekymmer i dagens politiska debatt att vi gång på gång saknar mål och visioner i debatten. Men det kan vi lätt ordna till.

Till en början ser jag att boende för asylboende och LVU (HVB) hem skall vara de första om-rådena som man ser över om de verkligen bör vara privat ägda.

Jag yrkar på följande:

att SAP i Skåne verkar för en plan för demokratiskt övertagande,

att SAP i Skåne utreder hur man göra ägandet av verksamheten så demokratisk och öppen för insyn som möjligt,

att man driver dessa frågor i det socialdemokratiska partiet,

att motionen skickas vidare till partikongressen.

Filip Rahim Hansson


163

Fattiga EU-migranter, tiggare, är något som vi ser dagligen runt om på svenska städers och mindre orters gator och har blivit ett vanligt inslag i gatubilden. Många av människorna som tigger på gatorna är romer som lever i extrem fattigdom i sitt hemland. De är Europas största minoritetsgrupp som har diskriminerats och marginaliserats i hela Europa sedan medeltiden. Många lever under omänskliga förhållande i sina hemländer och i Rumänien har man som rom väldigt liten chans att få ett jobb. I Sverige och säkert också i andra länder finns lite kunskap om romer och varför deras situation ser ut som den gör. Här krävs kunskaper och utbildning.

Den farhåga som fanns inför EU:s utvidgning 2004 att migranter från Östeuropa skulle komma hit för att utnyttja vårt sociala välfärdssystem har inte skett. Istället har dessa fattiga och diskri-minerade människor kommit för att vädja till vår privata givmildhet.

Under vintern har många tiggare farit mycket illa. De har bott i tält, skjul och bilar och har utsatts för kränkningar, hot, trakasserier och även brandattentat har inträffat.

Genom frivilligorgansationer som gör ett värdefullt arbete och genom privata initiativ har många fått en något drägligare tillvaro. Omfattningen av problemen är dock alltför stora för att de ska kunna klara av att ta hela ansvaret.

Rapporter om att EU- migranter som bor på parkeringsplatser och andra ställen ska avhysas kommer med jämna mellanrum. Även om staten och kommunerna menar att de inte har något ansvar i denna fråga utan det är hemländernas huvudbry så borde ändå allt ansvar för perso-nernas väl och ve ligga på kommunerna. Kan en person på något sätt inte på egen hand försörja sig måste kommunen okritiskt rycka in och hjälpa till med mat, tak över huvudet och eventuellt en biljett hem. Lagen måste göras tydlig i vad som ska gälla. Staten har också ett ansvar att trycka på i EU så att hemländerna som är med i EU tar sitt ansvar. Om inte måste EU kräva att de gör det och vidta sanktioner.

Jag yrkar därför att partidistriktet verkar för:

att partiet verkar för att svenska folket får mer utbildning i hur romer lever och har behandlats,

att lagen görs tydlig i vad gäller kommunernas ansvar,

att Sverige med kraft påverkar EU till att hemländerna måste ta sitt ansvar, om inte kräva sanktioner.

Inger Wennhall


Fattiga EU-migranter, tiggare, är något som vi ser dagligen runt om på svenska städers och mindre orters gator och har blivit ett vanligt inslag i gatubilden. Många av människorna som tigger på gatorna är romer som lever i extrem fattigdom i sitt hemland. De är Europas största minoritetsgrupp som har diskriminerats och marginaliserats i hela Europa sedan medeltiden. Många lever under omänskliga förhållande i sina hemländer och i Rumänien har man som rom väldigt liten chans att få ett jobb. I Sverige och säkert också i andra länder finns lite kunskap om romer och varför deras situation ser ut som den gör. Här krävs kunskaper och utbildning.

164

Den farhåga som fanns inför EU:s utvidgning 2004 att migranter från Östeuropa skulle komma hit för att utnyttja vårt sociala välfärdssystem har inte skett. Istället har dessa fattiga och diskri-minerade människor kommit för att vädja till vår privata givmildhet.

Under vintern har många tiggare farit mycket illa. De har bott i tält, skjul och bilar och har utsatts för kränkningar, hot, trakasserier och även brandattentat har inträffat.

Genom frivilligorgansationer som gör ett värdefullt arbete och genom privata initiativ har många fått en något drägligare tillvaro. Omfattningen av problemen är dock alltför stora för att de ska kunna klara av att ta hela ansvaret.

Rapporter om att EU- migranter som bor på parkeringsplatser och andra ställen ska avhysas kommer med jämna mellanrum. Även om staten och kommunerna menar att de inte har något ansvar i denna fråga utan det är hemländernas huvudbry så borde ändå allt ansvar för personer-nas väl och ve ligga på kommunerna. Kan en person på något sätt inte på egen hand försörja sig måste kommunen okritiskt rycka in och hjälpa till med mat, tak över huvudet och eventuellt en biljett hem. Lagen måste göras tydlig i vad som ska gälla. Staten har också ett ansvar att trycka på i EU så att hemländerna som är med i EU tar sitt ansvar. Om inte måste EU kräva att de gör det och vidta sanktioner.

Jag yrkar därför:

att partiet verkar för att svenska folket får mer utbildning i hur romer lever och har behandlats,

att Sverige med kraft påverkar EU till att hemländerna måste ta sitt ansvar, om inte kräva sank-tioner.

Ingalill Bjartén


På Österlen finns flera flyktingförläggningar där människor vistas i avvaktan på eget boende. En del har fått permanent uppehållstillstånd andra på viss tid. Vi har sett många uppslitande scener när dessa människor, familjer med barn som hunnit rota sig utvisas. Även i Migrationsdomstolen utvisas barnfamiljer efter överklagande av Migrationsverkets beslut. Besluten utgår ifrån utlän-ningslagen som måste följas. Enligt utlänningslagens kapitel 1 paragraf 10 ska i ärenden som rör barn särskilt beaktas barnets bästa och barnets hälsa. I FN:s barnkonvention som innehåller 54 artiklar anges i artikel 3 också att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet "barnets bästa" är konventionens grundpelare och måste avgöras i varje enskilt fall.

Utlänningslagen ändrades den 1 juli 2014 för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. Syftet med lagändringarna var att lyfta fram barnrättsperspektivet. Syftet var också att se till barnets bästa. Det skulle nu räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna ges till barn upp till 18 år. Lagreglerna om verkställighetshinder ändrades också vilket innebär att utvisnings eller avvisningsbeslut kan omprövas om nya omständigheter kommer fram.

Ändringen av lagen verkar dock inte i nämnvärd omfattning påverkat besluten. Det ser ut som att det är en liten gradskillnad mellan "särskilt ömmande" och "synnerligen ömmande omständlig-heter" och används restriktivt.

165

Redan 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen vilket innebär att Sverige har förbundit sig folkrättsligt att genomföra och förverkliga den.

Trots att Sverige har ratificerat barnkonventionen efterlevs den inte. En ny översyn av utlän-ningslagen behöver göras där konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen ges uttryck i lagen.


att en ny översyn och revidering av utlänningslagen göres så att den harmonierar med barn-konventionen,

att verka för att våra nämndemän får utbildning.

Inger Wennhall


På Österlen finns flera flyktingförläggningar där människor vistas i avvaktan på eget boende. En del har fått permanent uppehållstillstånd andra på viss tid. Vi har sett många uppslitande scener när dessa människor, familjer med barn som hunnit rota sig utvisas. Även i Migrationsdomstolen utvisas barnfamiljer efter överklagande av Migrationsverkets beslut. Besluten utgår ifrån utlän-ningslagen som måste följas. Enligt utlänningslagens kapitel 1 paragraf 10 ska i ärenden som rör barn särskilt beaktas barnets bästa och barnets hälsa. I FN:s barnkonvention som innehåller 54 artiklar anges i artikel 3 också att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet "barnets bästa" är konventionens grundpelare och måste avgöras i varje enskilt fall.

Utlänningslagen ändrades den 1 juli 2014 för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. Syftet med lagändringarna var att lyfta fram barnrättsperspektivet. Syftet var också att se till barnets bästa. Det skulle nu räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna ges till barn upp till 18 år. Lagreglerna om verkställighetshinder ändrades också vilket innebär att utvisnings eller avvisningsbeslut kan omprövas om nya omständigheter kommer fram.

Ändringen av lagen verkar dock inte i nämnvärd omfattning påverkat besluten. Det ser ut som att det är en liten gradskillnad mellan "särskilt ömmande" och "synnerligen ömmande omständlig-heter" och används restriktivt.

Redan 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen vilket innebär att Sverige har förbundit sig folkrättsligt att genomföra och förverkliga den. Trots att Sverige har ratificerat barnkonventionen efterlevs den inte. En ny översyn av utlänningslagen behöver göras där konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen ges uttryck i lagen.

Därför yrkar vi:

att en ny översyn och revidering av utlänningslagen göres så att den harmonierar med barn-konventionen.

Ingalill Bjartén

Simrishamns arbetarekommun har beslutat att insända motionen som egen. Karl-Erik Olsson, Ordförande

166

När en asylsökande kommer till Sverige så är det oftast att han/hon bara talar sitt eget hemspråk. Att komma till ett nytt land innebär en förändring av hela livssituationen. Ingen bostad, ingen försörjning, utan familj, utan allt som vi upplever som livets nödtorft. Oftast placeras man i en förläggning med en mängd människor som har samma traumatiska upplevelser i bagaget.

De får sitt första brev från Migrationsverket. Detta är skrivet på ett språk som kan vara svårtolkat även för en som har svenska som hemspråk. Ibland är det skrivet med ett alfabet som de aldrig har sett förut.

I bästa fall är det någon som kan översätta detta brev till mottagaren. Detta är i den bästa av världar. Ibland finns ingen sådan tillgänglig.

Detta brev kan innehålla viktig information för den asylsökande. Det kan vara kallelse till ett möte med Migrationsverket. Det kan vara en kallelse till polisen. Det kan i princip vara informa-tion som är livsviktig för den asylsökande.

Migrationsverket har personal som har varje språkgrupp som sitt hemspråk. Man kan på ett enkelt sätt underlätta för den asylsökande genom att skicka ut viktiga standardbrev på ett språk som är förståeligt för den sökande.


att skrivelser som skickas från Migrationsverket och andra myndigheter skall i görligaste mån vara skrivna på ett språk som mottagaren förstår.

Inger Wennhall


När en asylsökande kommer till Sverige så är det oftast att han/hon bara talar sitt eget hemspråk. Att komma till ett nytt land innebär en förändring av hela livssituationen. Ingen bostad, ingen försörjning, utan familj, utan allt som vi upplever som livets nödtorft. Oftast placeras man i en förläggning med en mängd människor som har samma traumatiska upplevelser i bagaget.

De får sitt första brev från Migrationsverket. Detta är skrivet på ett språk som kan vara svårtolkat även för en som har svenska som hemspråk. Ibland är det skrivet med ett alfabet som de aldrig har sett förut.

I bästa fall är det någon som kan översätta detta brev till mottagaren. Detta är i den bästa av världar. Ibland finns ingen sådan tillgänglig.

Detta brev kan innehålla viktig information för den asylsökande. Det kan vara kallelse till ett möte med Migrationsverket. Det kan vara en kallelse till polisen. Det kan i princip vara in-formation som är livsviktig för den asylsökande.

Migrationsverket har personal som har varje språkgrupp som sitt hemspråk. Man kan på ett enkelt sätt underlätta för den asylsökande genom att skicka ut viktiga standardbrev på ett språk som är förståeligt för den sökande.

167

Därför yrkar vi:

att skrivelser som skickas från Migrationsverket och andra myndigheter skall i görligaste mån vara skrivna på ett språk som mottagaren förstår.

Ingalill Bjartén


Motioner - Socialdemokraterna i Skåne

Documents

Transcript of Motioner - Socialdemokraterna i Skåne