Kungörelse Studiebesök på Individ - Högsby kommun

Kungörelsevid sammanträde med Kommunfullmäktige

Tid: Måndagen den 8 maj 2017 kl. 18.30

Lokal: Tingssalen

Justerare:

Tid för justering: Måndagen den 15 maj 2017 kl 16.00

Studiebesök på Individ- och familjeomsorgens nya lokaler påVerkstadsgatan5, fr o m kl 17.30

Nr Ärendemening Beslut Info1 Val av justerare

2 Upprop

3 Godkännande av dagordning

4 Fråga om sammanträdet blivit i laga ordning kungjort

5 Allmänhetens frågestund

6 Information om investeringsbudget 2018 (Martin Nilsson) X

7 Revisionsberättelse 2016 X

8 Årsredovisning ÖSK 2016 X

9 Årsredovisning Högsby Energi AB (HEAB) 2016 X

10 Årsredovisning Högsby Bostads AB (HBAB) 2016 X

Anders Ekordförande

11 Årsredovisning Högsby kommun 2016 (Anna Emrin) X

12 Frågor rörande ansvarsfrihet för nämnder och styrelserangående 2016 års räkenskaper och förvaltning

X

13 Årsredovisning 2016 Samordningsförbundet X

14 Meddelande om ny sammanräkning från länsstyrelsen efterLars Axetun

X

15 Ansökan om driftsbidrag, Hanåsa-Blankan Vägsamfällighet X

16 Medborgarförslag angående Svenska Kraftnäts planeradebyggnation av ny kraftledning

X

17 Medborgarförslag

18 Besvarande av enkel fråga om arbetsmiljö

19 Enkla frågor, motioner och interpellationer

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Kommunfullmäktige 2017-05-08

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

(1) DNR: KU.2017.2

Val av justerare

Kommunfullmäktiges beslut

Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(2) DNR: KU.2017.5

Upprop


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(3) DNR: KU.2017.3

Godkännande av dagordning


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(4) DNR: KU.2017.4

Fråga om sammanträdet blivit i laga ordning kungjort


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(5) DNR: KU.2017.6

Allmänhetens frågestund


BeslutsunderlagProtokoll 2017-04-03 - KF § 33

Beslutsmottagare




KF § 33 DNR: KU.2017.6

Allmänhetens frågestundHelene Eriksson, Ruda, upplever problem med rök och lukt frånvedeldande fastigheter och frågar vilka krav kommunen ställer på vad somfår elda och vad kommunen gör för att kontrollera om det som eldas ärtillåtet?

Kommunstyrelsens ordförande Stihna Johansson Evertsson (C) besvararfrågan vid nästa sammanträde.

BeslutsmottagareKSOKF




(6) DNR: KU.2017.106

Information om investeringsbudget 2018 (Martin Nilsson)


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(7) DNR: KU.2017.25

Revisionsberättelse 2016


BeslutsunderlagRevisionsberättelse 2016

Beslutsmottagare




(8) DNR: KU.2017.84

Årsredovisning ÖSK 2016


Beslutsunderlag170227 Årsredovisning 2016.pdfRevisionsberättelse 2016 ÖSK.pdfRevisionsrapport granskning av årsredovisning 2016 ÖSKBeslut FD 2017-02-27Årsredovisn.docxKF § 35/2017 Hultsfreds kommun. Årsredovisning för ÖSK 2016Protokoll 2017-04-11 - KS § 57

Beslutsmottagare

Årsredovisning 2016

En höstbild tagen vid Virserumssjön, Fotograf: Jan Robertsson

Årsredovisning 2016 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Org nr 222000-2899

1

Förbundsdirektionen och förbundschefen för Östra Smålands Kommunalteknikförbund, org.

nr. 222000-2899, får härmed avge årsredovisning för verksamheten under tiden 1 januari –

31 december 2016.

Förbundets ledning Förbundsdirektionen Direktionen, utsedd av Hultsfreds och Högsby

kommuner, har haft följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter Åke Nilsson, ordförande Anders Svensson, vice ordförande

Per-Inge Pettersson

Åke Bergh

Rosie Folkesson

Magnus Gabrielsson

Gunilla Schollin-Borg

Lennart Persson

Ersättare Jonas Erlandsson

Lars Rosander

Jonny Bengtsson

Mikael Lång

Tomas Söreling

Sabina Bergeskans-Skogh

Stihna Johansson-Evertsson

Lina Danlid-Burke

Ordinarie revisorer Gilbert Carlsson

Lars Axetun

Margareta Lundgren-Johansson

Ersättare Staffan Leijon

Tore Carlsson

Mats Persson

Förbundschef Helena Grybäck-Svensson

Verksamhet Under 2010 beslutade kommunfullmäktige i

Hultsfreds och Högsby kommuner att de tek-

niska kontoren i de båda kommunerna ska

bilda ett kommunalförbund med namn Östra

Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK).

Det nya förbundet övertar ansvaret för teknisk

verksamhet inom nämnda kommuner från och

med 2011-01-01. Förbundet har sitt säte i

Hultsfreds kommun.

Förbundets syfte är att bedriva en ekonomiskt

effektiv verksamhet inom området kommunal-

teknik i enlighet med vad som åvilar var och

en av kommunerna enligt gällande författ-

ningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja

och säkra kompetens inom dessa områden.

Förbundet har sedan 1 januari 2011 driftan-

svaret för medlemskommunernas

verksamhetsfastigheter

gator och vägar

parker och lekplatser

vatten- och avloppsanläggningar

och svarar för medlemskommunernas

om- och nybyggnadsverksamhet inom de

områden man har driftansvar för

renhållningsverksamhet

energirådgivning

energieffektivisering

samt administrerar och verkställer uppgifter

avseende

markförsörjning och markförvärv

Förbundet handlägger bostadsanpassningar åt

Hultsfreds kommun och förvaltar kommuner-

nas skogar.


Östra Smålands Kommunalteknikförbund Org nr 222000-2899

2

Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed - i överensstämmelse med den

Kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Tillägg och avdrag på lön som avser redovis-

ningsåret, men utbetalas senare har skuldbok-

förts.

Leverantörsfakturor inkomna efter årsskif-

tet, som tillhör redovisningsåret har skuldbok-

förts.

Semesterersättningar och övertidsersätt-

ningar har för de delar som avser redovis-

ningsåret, men utbetalas senare, skuldbokförts.

Kostnadsräntor som avser redovisningsåret

har skuldbokförts.

Sociala avgifter har bokförts i form av pro-

centuella personalomkostnadspålägg i sam-

band med löneredovisningen. Skulden för

december har periodiserats.

Personalomkostnadspålägg har interndebite-

rats med följande procentsatser:

- anställda med kommunal

kompletteringspension 38,46

- förtroendevalda och

uppdragstagare 31,42

Utställda fakturor efter årsskiftet, som tillhör

redovisningsåret har fordringsförts.

Statsbidrag som tillhör årets verksamhet har

periodiserats.

Anläggningstillgångar upptas till anskaff-

ningskostnaden. Investeringsbidrag, anslut-

ningsavgifter, och gatukostnadsersättningar tas

från och med 2010 upp som en förutbetald

intäkt och redovisas bland långfristiga skulder

och periodiseras över anläggningens nyttjan-

deperiod.

Kapitalkostnader beräknas efter nominell

metod.

Avskrivningarna ingår tillsammans med in-

tern ränta i de totala kapitalkostnaderna. Av-

skrivningar beräknas som regel på till

gångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och sker

efter plan med följande huvudsakliga avskrivnings-

tider:

3 år - datautrustning. För kommunen kostnadsförs

persondatorer direkt.

5 och 10 år – maskiner, inventarier och bilar med

vissa undantag.

För ÖSK kostnadsförs direkt, utöver persondatorer

ovan, alla anskaffningar till ett värde lägre än ett

prisbasbelopp.

Leasingavtal maskiner och inventarier. Enligt

RKR 13:1 skall hänsyn tas till aktuella leasingavtal

vid upprättande av bokslut. Indelas i finansiell lea-

sing, vilken redovisas som tillgång/skuld i balans-

räkningen, samt operationell leasing vilken tas upp

som ansvarsförbindelse.

Hyresåtaganden. Betraktas som en typ av operat-

ionell leasing och tas upp som en ansvarsför-

bindelse. (Se mer under avsnittet ”leasingavtal ma-

skiner och inventarier”.)

Anläggningstillgångar är fast och lös egendom

avsedda att stadigvarande innehas.

Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av

anläggningstillgångar och avser även erforderliga

nedskrivningar då bokfört värde väsentligt under-

stiger verkligt värde och man kan anta att värde-

nedgången är bestående.

Balansräkning är en översiktlig sammanfattning

av tillgångar, skulder och eget kapital. Den visar

den ekonomiska ställningen och hur den förändrats

under året. Tillgångarna visar hur kommunen har

använt sitt kapital (i anläggnings- och omsätt-

ningstillgångar) resp. hur kapitalet har anskaffats

(lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).

Eget kapital. ÖSK:s totala kapital består av an-

läggningskapital (bundet kapital i anläggningar

m m) samt rörelsekapital (fritt kapital för framtida

drift- och investeringsändamål).



3

Kassaflödesanalys är en översiktlig samman-

fattning av hur årets drift-, investerings- och

låneverksamhet m.m. har bidragit till föränd-

ring av likvida medel

Kortfristiga skulder omfattar kortfristiga lån,

skulder, och checkräkningskrediter hänförliga

till den löpande verksamheten.

Likviditet betyder betalningsberedskap på

kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid).

Långfristiga skulder omfattar skulder över-

stigande 1 år.

Nettoinvesteringar. Investeringsutgifter efter

avdrag för investeringsbidrag m.m.

Nettokostnader. Driftkostnader efter avdrag

för driftbidrag, avgifter och ersättningar.

Nyckeltal mäter förhållandet mellan två stor-

heter, t.ex. likvida medel i % av kortfristiga

skulder (likviditet).

Omsättningstillgångar. Lös egendom som

inte är anläggningstillgång.

Periodisering är en fördelning av kostnader

och intäkter på de redovisningsperioder till

vilka de hör.

Resultaträkning är en översiktlig samman-

ställning av årets driftverksamhet och hur den

påverkat eget kapital. Den visar hur föränd-

ringen av det egna kapitalet under året har

uppkommit. Det egna kapitalets förändring

kan även utläsas av balansräkningen.

Rörelsekapital är skillnaden mellan omsätt-

ningstillgångar och kortfristiga skulder.

Soliditet är andelen eget kapital av de totala

tillgångarna.

Jämförelsestörande poster särredovisas när

dessa förekommer i not till respektive post i

resultaträkningen och/eller i kassaflödesrap-

porten.

Finansiella tillgångar omfattar bankmedel.

Finansiella skulder omfattar en skuldrevers till

Hultsfreds kommun. Reversens förfallodag är 2020-

12-31. Räntan är rörlig och ca 1,37 % per år.

Pensioner

De anställdas tjänstepensioner betalas via försäk-

ringspremier vilka kostnadsförs i takt med intjänan-

det. Intjänade pensionsavgifter med inklusive lö-

neskatt redovisas som kortfristig skuld. Avgiften

betalas under mars 2017. Löneskatten är 24,26 %.

ÖSK har inga visstidsförordnanden.



4

Ekonomi ÖSK Hultsfred ÖSK Hultsfred redovisar ett positivt resultat

jämfört med budget med 15 645,2 tkr per

2016-12-31.

Avvikelse mot budget tkr 2016 2015

Fastighet 8 198,4 -383,9

Gator och vägar 980,6 1 971,2

Parker och lekplatser -435,0 -1 565,2

Vatten och avlopp 7 920,4 6 005,5

Renhållning 61,3 -2 984,1

Bostadsanpassning -1 261,1 -1 196,6

Administration -445,9 1 215,3

Skogsbruk 112,2 392,1

Finans 514,3 183,2

Summa 15 645,2 3 637,5

Överskottet för ÖSK Hultsfred har återförts till

Hultsfreds kommun genom ett minskat driftbi-

drag.

Ekonomi ÖSK Högsby ÖSK Högsby redovisar ett positivt resultat

jämfört med budget med 4 411,3 tkr per 2016-

12-31.

Avvikelse mot budget tkr 2016 2015

Fastighet 96,0 414,0

Gator och vägar 1 170,4 1 759,5

Parker och lekplatser -186,2 -456,8

Vatten och avlopp 3 567,2 3 078,0

Renhållning -718,8 -2 072,8

Administration 303,2 820,2

Finans 179,5 -70,5

Summa 4 411,3 3 471,6

Överskottet för ÖSK Högsby har återförts till

Högsby kommun genom ett minskat driftbi-

drag.

Investeringar Från och med 2015 hanteras investeringar i fast

egendom direkt i respektive kommuns redovis-

ning. ÖSK fungerar liksom tidigare som kom-

munernas ombud i investeringsprocessen.

I ÖSKs verksamhet har under året investeringar i

form av inköp av fordon och diverse redskap

gjorts för 0,9 mnkr.

Fastigheter Med anledning av ökat lokalbehov inom förskola

och skola har ett antal moduler etablerats. I Virse-

rum pågår nyproduktion av förskolan Evahagen.

Tak och fönsterbyte har genomförts på skolorna i

Silverdalen, Vena och Målilla. I samband med detta

har markiser och mörkläggningsgardiner delvis

monterats.

I Målilla skola har två våningsplan renoverats avse-

ende ytskikt och belysning. Ombyggnationen är

påbörjad för ett tillagningskök på Lindgården. Även

lokaler under Lindblomsskolans matsal har byggts

om.

Mycket har kunnat göras med de ”extra” miljoner

som avsattes för underhåll i Hultsfreds kommun.

Bl.a. har renovering av toaletter på Mörlunda och

Vena skola samt ommålningar i förskolor och vissa

äldreboenden skett.

Takbyte på Valhall har genomförts. Vid Hagadal

har tält etablerats, som ska användas för inomhus-

fotboll. De två SBO-projekten i f.d. Mimerhuset

och fd Strandskolan har slutbesiktats under somma-

ren och är inflyttade. Ombyggnationen för Maker-

space på Gymnasiet har utförts med lyckat resultat.

Planering för ombyggnad för Arbetsförmedlingen

är påbörjad.

Tillbyggnad och renovering av Lillebo förskola är

avslutad och verksamheten har flyttat in, och reno-

vering pågår i den ”gamla” delen. En ny service-

byggnad har etablerats på Gösjöns camping. Takre-

novering och fönsterbyte har genomförts på Ruda

och Fågelfors sporthallar.

Tillgänglighetsanpassningar har genomförts på

Fröviskolan. Ombyggnad/renovering för att etablera

fritids i byggnad H på Fröviskolan har påbörjats.

Nästan alla åtgärder är klara för att kunna ta in fler

besökare i sporthallen på Fröviskolan, endast ut-

rymningsvägen återstår. Nya spisar har installerats i

hemkunskapen på Fröviskolan.

Både Fågelfors och Ruda sporthallar har fått nya

fönster och yttertak.

Utbyte av kvicksilverarmaturer pågår i båda kom-

munerna.



5

Upphandling av nya ramavtal för hantverks-

tjänster pågår och nya avtal ska tecknas fr.o.m.

april 2017.

I Hultsfred redovisas ett överskott beroende på

ett antal mycket lyckade upphandlingar där

kostnaderna blivit betydligt lägre än kalkylerat,

samt att kostnader för den utökade underhålls-

budgeten har överförts till investeringar.

I Högsby redovisas ett litet överskott i övrigt

följer man budget.

Gator och parker De två etapperna med fiberprojekt som Telia

genomförde under 2015 i Hultsfreds kommun

har påverkat även under 2016 med asfalts-

återställningar i framförallt ytterorterna.

För båda kommunerna har en stor upphandling

av ramavtal för entreprenadtjänster genomförts

liksom för vinterväghållning.

I Hultsfreds kommun har många investerings-

entreprenader genomförts under 2016. Bland

annat GC-väg Silverslätten, Strandlyckan

etapp 2 med bäcken och parkeringsfickor,

gångväg i Virserum, fotbollstält vid Hagadal

samt belysning på strandpromenaden i Hults-

fred.

E.ON har haft rekordmånga projekt på gång i

kommunen gällande nedgrävning av luft-

ledningar vilket inneburit att ÖSK deltagit i

rekordmånga samförläggningsprojekt gällande

gatubelysning.

I Högsby kommun har de flesta av kommunens

privata utfartsvägar fått sig en rejäl standard-

höjning för de 300 tkr extra som tillkom i årets

budget för dessa vägar.

I Högsby kommun har även arbetena med tra-

fiklösningen vid Fröviskolan påbörjats. Det har

även påbörjats en hel del projekteringar för

kommande års investeringar som t.ex. ny väg

till Mogården och GC-väg till konstgräsplanen.

Även i Högsby har en del samförläggnings-

projekt med E.ON genomförts men inte lika

många som 2015.

Behovet av vinterväghållning efter årsskiftet blev

återigen något mindre än normalt men entreprenörs-

fakturor från fjoråret inkom långt in på våren, för-

modligen på grund av den nya upphandlingen. Där-

för kan det ekonomiska resultatet för vinterväghåll-

ningen efter årsskiftet skilja en del mot faktiskt

utfall under den delen av året.

I Hultsfred har den långsiktiga projekteringen av

VA-sanering fortsatt och det finns nu ännu bättre

underlag för kommande projekt 2017. Då investe-

ringsbudgeten för detta utökats från 3 mnkr till 9

mnkr innebär det att det kommer genomföras re-

kordstora VA-saneringsprojekt under 2017. Under

året har saneringen på Bangatan i Silverdalen fär-

digställts.

Många modulprojekt där andra förvaltningar beslu-

tat om genomförande, i framförallt Hultsfreds

kommun, har ökat arbetsbelastningen väldigt myck-

et för all personal. Det har även påverkat genomfö-

randet av årets investeringsprojekt och att ordinarie

driftåtaganden har fått nedprioriteras.

I Hultsfred redovisas ett resultat som är något bättre

än budget beroende på lägre elkostnader och att

verksamheten inte hunnit med att beställa alla arbe-

ten på gatubelysningsdriften som varit planerade.

Andra orsaker är överskott på gator och yttre sköt-

sel som beror på omprioriteringar på grund av fiber

och skolmodulprojekt som tillkommit under året.

I Högsby redovisas ett överskott som även där

kommer från lägre elkostnader och att verksamhet-

en inte hunnit med att beställa alla arbeten på gatu-

belysningsdriften som varit planerade. Andra orsa-

ker är överskott på gator och yttre skötsel som beror

på omprioriteringar på grund av fiber och skolmo-

dulprojekt som tillkommit under året.

Vatten- och avloppsanläggningar Arbetet med att ta fram VA-planer för Hultsfreds

och Högsby kommuner pågår. I dessa ska även ingå

nödvattensplaner samt saneringsplaner för led-

ningsnätet.

Arbete med projektering av överföringsledning

mellan Ruda och Högsby pågår. Beräknad byggstart

är hösten 2017. Innan dess ska geologiska under-

sökningar göras på den mark som vi tidigare (före

lagakraftvunnen dom) inte haft tillträde till samt på



6

den del av sträckan som klassas som forn-

minne och på sträckningen för befintlig råvat-

tenledning mellan Ruda Gård och Ruda vat-

tenverk.

Utbyggnation av Fågelfors vattenverk är nu

klar och omfattar ett Dynasandfilter som tar

bort humuspartiklar med mera ur råvattnet. En

ny djupborrad råvattentäkt har också anlagts

inom vattenverksområdet. Allt med ett gott

resultat och en bra investering med tanke på

rådande torrperiod med låg grundvattennivå.

Även i Långemåla har en ny djupborrad råvat-

tentäkt anlagts och underökningar av vatten-

tillgång och vattenkvalitet pågår.

Den omfattande ombyggnationen av luftningen

i det biologiska reningssteget vid Hultsfreds

avloppsreningsverk har färdigställts med gott

resultat. Upphandling har skett av nytt el- och

styrsystem vid verket, tilldelningsbeslutet har

dock överklagats. Den fortsatta tidplanen för

projektet beror på utfallet av överprövningen.

Vi har nu nått ett resultat i vårt gemensamma

uppströmsarbete med Mönsterås, Oskarshamn

och Vimmerby kommuner; en första sändning

har skett av kommunalt avloppsslam från

Mörlunda avloppsreningsverk för spridning på

åkermark tillhörande ett jordbruk i Växjö.

Projektering har påbörjats av ny sodasilo på

Målilla vattenverk, på grund av problem med

otäthet i nuvarande silo.

Färdigställande pågår av vattendom och vat-

tenskyddsföreskrifter för råvattentäkten i Sil-

verdalen samt reservvattentäkten för Hultsfreds

samhälle. Projektering är påbörjad av överfö-

ringsledning av råvatten mellan Silverdalens

och Hultsfreds vattenverk.

En stor del av året har ägnats åt att lösa den

akuta råvattenbristen som på grund av flera

nederbördsfattiga år uppstått i båda kommu-

nerna.

Både i Högsby och Hultsfred redovisar VA-

verksamheten ett stort överskott. Respektive

Kommuns VA-verksamhet och VA-bokslut

kommer dock att redovisa resultat nära noll då

en avsättning för framtida investeringar görs i re-

spektive kommuns redovisning.

Avfallshantering 2016-07-01 tog den nya entreprenören RenoNorden

över avfallshämtning och transport i Hultsfreds,

Högsby och Vimmerby kommuner. Vi skickade

information i förväg till kunder om nya hämtnings-

dagar och bad om förståelse för eventuella stör-

ningar i samband med övergången. Under de första

veckorna förekom det driftstörningar och missade

hämtningar vilket ledde till en hög belastning på

kontaktcenter och övrig personal. Efter den första

månaden förbättrades läget betydligt. Regelbundna

samordningsmöten med entreprenören har genom-

förts sedan övertagandet. Under hösten har entre-

prenören arbetat fram nya rutiner för latrinhämtning

för att detta ska fungera bättre under kommande

säsong.

Införandet av fastighetsnära insamling av förpack-

ningar, tidningar, matavfall och restavfall från hus-

håll planeras påbörja våren 2017. Under 2016 har

upphandlingar skett av byggande av omlastningsan-

läggning på Kejsarkullens avfallsanläggning samt

leverans och utsättning av avfallskärl med mera.

Byggnationen av omlastningsanläggningen, som

kommer att användas för avfall från Hultsfred,

Högsby och Vimmerby kommuner, pågår, liksom

upphandling av behandling av avfall. Under okto-

ber-november har en stor informationsinsats ge-

nomförts och samtliga ägare till villor och fritidshus

har fått välja vilket abonnemang man vill ha i det

nya insamlingssystemet. Information har skett via

utskick av broschyren Snåland, webbsidan snål-

and.com, annonsering, skyltning på sopbilar, in-

formationsmöten samt en omfattande information

och rådgivning via telefon. Under oktober-

december har en extra kommunvägledare varit an-

ställd på ÖSK och arbetat med rådgivning samt

registrering av kundernas abonnemangsval. Belast-

ningen har varit hög både på ÖSK och Kontaktcen-

ter under denna period.

Utredningen av olika metoder för tömning av slam

från enskilda avloppsanläggningar har resulterat i

att upphandling skett av slamtömning med metoden

deltömning med återföring av delar av vattenfasen

till respektive slamavskiljare samt avvattning av

slammet i anslutning till avloppsreningsverken.

Upphandlingen vanns av GDL Transport AB som



7

därmed kommer sköta slamtömningen i både

Hultsfreds och Högsby kommun från 2017-01-

01. Under hösten har flera samordningsmöten

med entreprenören skett för att planera den nya

entreprenaden. Enligt det nya avtalet ska ÖSK

svara för kundtjänst gällande beställning av

slamtömningar med mera som tidigare legat på

entreprenören. En ny administratör har an-

ställts från 2017-01-01 för att ansvara för

denna kundtjänst samt förstärka Kontaktcenter

och ÖSK under införandet av insamlingssy-

stemet för avfall.

Sorteringsrampen på Kejsarkullens återvin-

ningscentral har försetts med fallskydd för att

öka säkerheten för både personal och besökare.

Asfalt har lagts om på sorteringsrampen med

mera.

På Kolsrums återvinningscentral har belysning

anordnats vid planen för träavfall.

Länsstyrelsen har nu gett skriftlig acceptans på

den tidigare inlämnade rapporten med förslag

till alternativa material att använda i sluttäck-

ningen av den avslutade deponin på Kejsarkul-

len.

Länsstyrelsen har också varit på ett tillsynsbe-

sök på Kolsrum och gått igenom aktuella ären-

den. En ny prognos över sättningar i

Kolsrumsdeponin ska göras 2019 och sluttäck-

ning kan påbörjas tidigast 2020. Efter besöket

har vi lämnat in kompletterande uppgifter om

lakvattenrening och lagringsytor för material

till sluttäckning. Länsstyrelsen har därefter

avslutat ärendet om lakvattenrening utan ytter-

ligare åtgärd. När det gäller lagringsytor för

material till sluttäckning väntar vi fortfarande

på beslut från länsstyrelsen.

I Hultsfred redovisas ett litet överskott och i

Högsby redovisas ett underskott jämfört med

budget. Detta hänger ihop med att en skuld till

avgiftskollektivet i respektive kommun i form

av förutbetalda intäkter har bokförts, (3,5 mkr i

Hultsfred och 2,5 mkr i Högsby). Beloppet

motsvarar det överskott av intäkter som upp-

stått under 2016 utöver vad som krävts för att

täcka de nödvändiga kostnaderna för avfalls-

hanteringen. Skulden kommer att återföras till av-

giftskollektivet under de närmaste åren.

Bostadsanpassning Hultsfred Antalet ansökningar har ökat under 2016, från 120

ansökningar 2015 till 126 ansökningar 2016. Bostads-

anpassningen redovisar ett underskott under året.

Administration och finans ÖSK har för Hultsfreds kommuns räkning deltagit i

Sveriges Kommuner och Landstings återkommande

enkätundersökning ”Kritik på teknik", Denna enkät

ger svar på kommuninvånarnas uppfattning om hur

den kommunala tekniken på gata, park, VA respek-

tive hantering av hushållsavfall fungerar. Delar av

resultatet redovisas i styrmodellen.

I finansen redovisas avskrivningar och pensions-

kostnader.

Administration och finans visar ett mindre överskott

i Hultsfred.

I Högsby visar administration och finans ett över-

skott. I Högsby ingår även skogs- och jaktarrenden i

denna post. Resultatet från skogen har överförts till

Högsby kommun.

Skogsbruk Avverkning av tätortsnära skog har skett runt vat-

tentornet i Hultsfred, vid södra infarten och runt

Knektagården. Stora träd har planterats vid infarten

till Knektagården och efter Målilla rondellen mot

Mörlunda. Länsmansängen är genomhuggen av

länsstyrelsen (avverkningen genomfördes av oss)

och tätortsnära avverkning runt Regementsvägen.

Avverkning av tätortsnära skog har skett i Ruda

samhälle och påbörjats i Berga. Gallringarna runt

konstgräsplanen och betesmarkerna bakom Odensvi

är klara. Rotposterna och avverkningsuppdraget är

utförda. En ny bilväg är anlagd innan kraftledning-

en på utfarten från Högsby mot Växjö. Avverkning

av kommande VA ledning har påbörjats runt Re-

ningsverket i Ruda och avverkning på skolgården i

Ruda. Nyplantering av träd har gjort i Ruda sam-

hälle.



8

Högre intäkter efter avverkning runt vattentor-

net gör att verksamheten redovisar ett över-

skott i Hultsfred. Resultatet för skogsförvalt-

ningen i Högsby har förts över till Högsby

kommun.

Måluppfyllelse I merparten av ÖSK:s verksamheter har målen

uppfyllts. Målet för perspektivet ekonomi är

totalt sett uppfyllt. För perspektivet invånare

och brukare är det förseningar av investerings-

projekt som vi inte har kunnat påverka som drar

ner resultatet för målet kvalitetssäkrade verk-

samheter i båda kommunerna. Målet för perspek-

tivet verksamhet och medarbetare är i stort sett

uppfyllt. Målet för perspektivet utveckling är

delvis uppfyllt men målet för förbrukad mängd

fordonsbränsle uppnås inte.

Stickprov Stickprov har genomförts under året. Kontroll av

att kostnaderna och intäkterna har förts på rätt

kommun alternativt gemensam verksamhet har

utförts framför allt i samband med bokslut. Fel-

aktigheter som hittats har rättats.



9

Personal Antal anställda i olika kategorier 2016 Kvinnor/män

TillsvidareVisstid Summa

Kvinnor 9 0 9

Män 59 0 59

Totalt 68 0 68

Avdelning

Tillsvidare Visstid Summa

Stab 8 0 8

Gata/park 25 0 25

Fastighet 19 0 19

VA/renh. 16 0 16

Totalt 68 0 68

Antal årsarbetare i förbundet

Antalet årsarbetare var 66,5 vid utgången av

2016.

Åldersfördelning, antal per femårsklass

0

5

10

15

20

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Med tanke på de stora pensionsavgångar som

svensk arbetsmarknad står inför de kommande

10 åren visar diagrammet ovan, för förbundets

del, att de som fyllde 55 år eller mer under

2016 utgör 34 % av de anställda. Alltså kom-

mer 23 av förbundets anställda de närmaste tio

åren att lämna sina anställningar förutsatt att

alla avgår vid 65 år fyllda.

Önskad sysselsättningsgrad Inga önskemål om förändrad tjänstgöringsgrad

har inkommit under året.

Mertid och tillgänglig tid 2016

Timmar tkr

Fyllnadstid 14 2,2

Enkel öt 709 211,9

Kval öt 2 092 894,7

Fördelning av tillgänglig tid

2016 2015

Sjukdom 2,2 % 1,1 %

Semester 8,7 % 6,5 %

Föa 1,0 % 2,6 %

Övrigt 2,2 % 2,6 %

Närvaro 85,9 % 87,2 %

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbets-tid

2016 2015

60 dagar eller mer 29,31 0,00

Kvinnor 4,47 0,92

Män 2,23 1,99

29 år och yngre 1,36 2,02

30-49 3,13 2,15

50 år och äldre 2,40 1,66

Totalt 2,54 1,86

Sedan 1 juli 2003 ska redovisning av sjukfrånvaro

ske på ett sådant sätt att jämförbarhet ska uppnås

mellan arbetsmarknadens sektorer samt att inform-

ationen förtydligas och förbättras. Sveriges kom-

muner och landsting (SKL) rekommenderar sju

olika mått (se ovan). Notera att måttet ”60 dagar

eller mer” sätts i relation till den totala sjukfrånva-

ron. Övriga mått sätts i relation till ordinarie arbetad

tid. Den totala sjukfrånvaron för 2016 i procent av

ordinarie arbetstid är 2,54 %.



10

ÖSK:s ekonomi i framtiden 1 januari 2011 bildades Östra Smålands Kom-

munalteknikförbund för att samordna och

driftoptimera Hultsfreds och Högsbys tekniska

verksamheter.

Underhållet av fastigheter, gator och VA-

ledningar är eftersatt i båda kommunerna. Det

eftersatta underhållet på VA-ledningsnätet

kommer att medföra behov av att höja VA-

taxan.

Arbetet med att optimera lokalanvändningen i

respektive medlemskommun har prioriterats

under flera år. Det finns mer att göra främst

genom en konsekvent långsiktig lokalplane-

ring. Internhyressystemet uppmuntrar kommu-

nens verksamheter till prövning av standard-

krav och lokalytor.

Nya myndighetskrav kommer hela tiden. Ut-

rymme saknas i det korta perspektivet att fi-

nansiera dessa åtgärder på annat sätt än att

skjuta på planerat underhåll vilket kommer

leda till stora kostnadsökningar i framtiden.

Inom VA-verksamheten kan inte planerat un-

derhåll skjutas upp då lagar och förordningar

med kvalité samt utsläppsvillkor styr verksam-

heten.

Trafikverket har aviserat att de vill ta bort vissa

vägar och broar ur allmänt underhåll. Trafik-

verket ser gärna att kommunen tar över driften.

Detta kan innebära stora ökade driftkostnader

för kommunerna om inte samfällighetslösning-

ar kan göras.

Generellt ökade krav på tillgänglighet och service

från våra kunder kan innebära ökade personalkost-

nader och beredskapsersättningar i framtiden.

För ÖSK:s ekonomiska framtid är fortsatt den vik-

tigaste faktorn förmågan att planera och genomföra

förändringar vars syfte är att anpassa kostnaderna

till invånarantalet.



11

Resultaträkning Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Kronor

Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015

Verksamhetens intäkter

265 509 430,09 260 691 081,00 190 751 074,44

Avgår interna poster

-70 962 904,61 -53 389 710,00 -5 079 854,53

Verksamhetens intäkter exkl interna

poster m m

Not

1 194 546 525,48 207 301 371,00 185 671 219,91

Verksamhetens kostnader

-263 532 660,77 -259 051 081,00 -188 801 821,63

Varav: pensionskostnader

-2 117 320,00 -1 990 100,00 -1 920 330,63

Avskrivningar

-2 017 647,42 -1 640 000,00 -2 009 728,00


70 962 904,61 53 389 710,00 5 079 854,53

Verksamhetens kostnader exkl in-

terna

poster m m

Not

2 -194 587 403,58 -207 301 371,00 -185 731 695,10

Verksamhetens nettokostnader

-40 878,10 0,00 -60 475,19

Skatteintäkter

0,00 0,00 0,00

Generella statsbidrag och utjämning

0,00 0,00 0,00

Finansiella intäkter Not

3 74 798,90 0,00 83 574,19


0,00 0,00 0,00

Värdeökning/minskning pensionsmedel

0,00 0,00 0,00

Finansiella kostnader

Räntekostnader lån m m Not

4 -33 920,80 0,00 -23 099,00

Uppräkning pensionsskuld

0,00 0,00 0,00

Årets resultat

0,00 0,00 0,00

Resultat exkl jämförelsetörande poster

0,00 0,00 0,00



12

Kassaflödesanalys Östra Smålands Kommunalteknikförbund

2016-01-01

2015-01-01

- 2016-12-31

- 2015-12-31

Den löpande verksamheten

Årets resultat

0,00

0,00

Justering för av- och nedskrivningar Not 5 2 017 647,42

2 009 728,00

Justering för övriga ej likviditetspåverkande

poster

0,00

50 000,00

Medel från verksamheten före förändring av

rörelsekapitalet

2 017 647,42

2 059 728,00

Ökn(-)minskn(+) varulager

0,00

174 709,96

Ökn(-)minskn(+)korta fordr

-9 756 473,24

5 204 729,95

Ökn(+)minskn(-) korta skulder

6 460 484,19

2 950 616,01

Medel från den löpande verksamheten

-1 278 341,63

10 389 783,92

Investeringsverksamheten

Inköp av immateriella anläggningstillgångar

0,00

0,00

Inköp av materiella anläggningstillgångar Not 6 -894 705,00

-2 850 816,00

Finansiell leasing maskiner och inventarier

0,00

0,00

Avyttring av materiella anläggningstillgångar

0,00

0,00

Förvärv aktier, andelar m m

0,00

0,00

Medel från investeringsverksamheten

-894 705,00

-2 850 816,00

Finansieringsverksamheten

Ökning av långfristiga fordringar

0,00

0,00

Återbetald utlåning

0,00

0,00

Upptagna lån Not 9 0,00

0,00

Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag

0,00

0,00

Ökning/minskning långfristig skuld leasing

maskiner och inventarier

0,00

0,00

Amortering av låneskulder

0,00

0,00

Medel från finansieringsverksamheten

0,00

0,00

Direktbokning mot eget kapital

Årets kassaflöde

-2 173 046,63

7 538 967,92

Likvida medel vid årets början

19 044 786,35

11 505 818,43

Likvida medel vid årets slut

16 871 739,72

19 044 786,35

Rörelsekapitalets förändring

-5 469 035,68

15 869 023,84

Förändring likvida medel

-2 173 046,63

7 538 967,92



13

Balansräkning Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Tillgångar

Bokslut 2016

Bokslut 2015

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

0,00

0,00

Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter och anläggningar

0,00

0,00

Maskiner och inventarier Not 6 7 232 848,58

8 355 791,00

Leasing av maskiner och inventarier

0,00

0,00

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar m m

0,00

0,00

Långfristiga fordringar

0,00

0,00

Summa anläggningstillgångar

7 232 848,58

8 355 791,00

Förråd

0,00

0,00

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Not 7 40 809 483,56

31 053 010,32

Placering pensionsmedel

0,00

0,00

Kassa och bank Not 8 16 871 739,72

19 044 786,35

Summa omsättningstillgångar

57 681 223,28

50 097 796,67

Summa tillgångar

64 914 071,86

58 453 587,67

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Ingående eget kapital

2 643 063,71

2 643 063,71

Årets resultat

0,00

0,00

Summa eget kapital

2 643 063,71

2 643 063,71

Avsättningar

Avsättning för pensioner

0,00

0,00

Skulder

Långfristiga skulder Not 9 4 859 600,00

4 859 600,00

Långfristiga skulder leasing maskiner m m

Långfristiga skulder, statliga invest bidrag

0,00

0,00

Semester och övertidsskuld

3 001 099,48

2 857 596,78

Kortfristiga skulder leasing maskiner m m

0,00

0,00

Övriga kortfristiga skulder Not 10 54 410 308,67

48 093 327,18

Summa skulder

62 271 008,15

55 810 523,96

Summa Eget kapital, avsättningar

och skulder

64 914 071,86

58 453 587,67



14

Panter och ansvarsförbindelser

Bokslut 2016

Bokslut 2015

Ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser

0,00

0,00

Särskild löneskatt på pensionskostnader

0,00

0,00

Privata medel

0,00

0,00

Borgensförbindelser och övriga an-

svars-

förbindelser

Borgen gentemot kommunens företag

0,00

0,00

Kommunalt borgens- och förlustansvar

för egnahem

0,00

0,00

Övriga förpliktelser

0,00

0,00

Operationell leasing inventarier m m

1 129 029,00

1 131 214,00

Hyra av lokaler och bostäder

383 184,00

395 064,00



15

Not 1 Verksamhetens intäkter

ÖSK ÖSK

2016 2015

Försäljningsmedel

7 017 772,22 4 537 167,50

Taxor och avgifter

69 480 054,49 60 664 422,83

Hyror och arrenden

67 640 185,82 64 104 945,68

Bidrag

3 668 906,00 2 142 825,54

Försäljning av verksamheter och entreprenader

46 739 606,95 54 221 858,36

Summa

194 546 525,48 185 671 219,91

Verksamhetens intäkter är justerade med kommun-

interna resp koncerninterna poster.

Not 2 Verksamhetens kostnader

ÖSK ÖSK

2016 2015

Pensioner inkl löneskatt

2 117 320,00 1 920 330,63

Personalkostnader

36 602 074,83 33 880 827,89

Övriga verksamhetskostnader

155 868 008,75 149 930 536,58

Summa

194 587 403,58 185 731 695,10

Verksamhetens kostnader är justerade med kom-

mun-

interna resp koncerninterna poster.

Not 3 Finansiella intäkter

ÖSK ÖSK

2016 2015

Räntor på likvida medel m m

74 798,90 83 574,19

Summa

74 798,90 83 574,19

Värdeminskning pensionsmedel

Not 4 Finansiella kostnader

ÖSK ÖSK

2016 2015

Låneräntor m m

33 920,80 23 099,00

Summa

33 920,80 23 099,00

Not 5 Just för ej likviditetspåverkande pos-ter

ÖSK ÖSK

2016 2015

Just för avskrivningar

2 017 647,42 2 009 728,00

Just för nedskrivning/återföring

0,00 50 000,00

Summa just för av- och nedskrivningar

2 017 647,42 2 059 728,00

Ökning/minskn pensionsskuld

0,00 0,00

Ökning/minskn övr avsättningar

Resultat av sålda anläggningstillgångar

0,00 0,00

Uppskjuten skatt

Summa just för övriga ej likviditetspåverk poster

0,00 0,00

Summa

2 017 647,42 2 059 728,00



16

Not 6 Maskiner och inventarier

ÖSK

ÖSK

2016 2015

Ackumulerade anskaffningsvärden

16 919 918,00 14 069 102,00

Nyanskaffningar

894 705,00 2 850 816,00

Årets försäljningar/utrangering

0,00 0,00

Ackumulerade avskrivningar

-8 564 127,00 -6 504 399,00

Årets avskrivningar enl plan

-2 017 647,42 -2 009 728,00

Årets upp/nedskrivningar

0,00 -50 000,00

Leasing av maskiner och inventarier

0,00 0,00

Summa

7 232 848,58 8 355 791,00

Not 7 Kortfristiga fordringar

ÖSK ÖSK

2016 2015

Interimsfordringar

26 824 354,15 8 769 753,35

Fakturafordringar

8 980 125,48 21 198 040,38

Övrigt

5 005 003,93 1 085 216,59

Summa

40 809 483,56 31 053 010,32

Not 8 Kassa, bank m m

ÖSK ÖSK

2016 2015

Transaktionskonto, Swedbank

16 871 739,72 19 044 786,35

Transaktionskonto, Handelsbanken

0,00 0,00

Postgiro

0,00 0,00

Övriga

0,00 0,00

Summa

16 871 739,72 19 044 786,35

Not 9 Långfristiga skulder

ÖSK ÖSK

2016 2015

Lån i kreditinstitut

0,00 0,00

Lån Hultsfeds kommun

4 859 600,00 4 859 600,00

Summa

4 859 600,00 4 859 600,00

Not 10 Kortfristiga skulder

ÖSK ÖSK

2016 2015

Interimsskulder

34 929 573,94 29 766 131,36

Leverantörsskulder

16 928 609,73 15 622 572,10

Skuld leasing av maskiner och inventarier

0,00 0,00

Övrigt

681 460,00 907 900,72

Pensionavgifter individuell del PFA98

1 266 089,00 1 213 039,00

löneskatt på individuell del

604 576,00 583 684,00

Summa

54 410 308,67 48 093 327,18



17

Viktiga händelser under året

Projektering av överföringsledning mellan Ruda

och Högsby pågår. Beräknad byggstart är hös-

ten 2017.

Tillbyggnad och renovering av Lillebo förskola

är avslutad och verksamheten har flyttat in.

Utbyggnation av Fågelfors vattenverk.

I Långemåla har en ny djupborrad råvattentäkt

anlagts.

Planering för införandet av fastighetsnära in-

samling av förpackningar, tidningar, matavfall

och restavfall från hushåll.

De två SBO-projekten i f.d. Mimerhuset och

f.d.Strandskolan har slutbesiktats under somma-

ren och är inflyttade.

Beslut att bygga om biblioteket i Hultsfred till

nya lokaler för Arbetsförmedlingen.

Byggnation av gång- och cykelväg Silver-

slätten.

Byggnation av fotbollstält vid Hagadal.

Nyckeltal ÖSK

2016 2015

Bostadsanpassningsbidrag

- kostnader (tkr) 3 504 3 377

- beviljade bidrag (st) 98 98

- avslag (st) 8 7

- delvis avslag (st) 9 0

Debiterat dricks-

vatten, tkbm 1 137 1 078

Hämtade sopkärl, st 246 878 242 012

Avfall till förbränning, ton 6 318 6 316

Ljuspunkter för väg-

och gatubelysning, st 8 577 8 485

Kostnadstäcknings-

grad, va %

- enligt budget 99,0 120,4

- enligt bokslut1 121,5 146,5

Kostnadstäcknings-

grad, avfall %

- enligt budget 101,1 113,6

- enligt bokslut2 100,0 85,5

1 I kommunernas respektive VA-bokslut redovisas

en kostnadstäckningsgrad nära 100 % då man gör

avsättningar för framtida investeringar i kommu-

nernas redovisning.

2 En skuld till avgiftskollektivet har tagits upp i

redovisningen som motsvarar det överskott av in-

täkter som uppstått under 2016 utöver vad som

krävts för att täcka de nödvändiga kostnaderna för

avfallshanteringen. Det innebär att kostnadstäck-

ningsgraden för 2016 är 100 %.

Strategikarta2016

ÖSK - Hultsfred - Fastighet

Ekonomi i balansEkonomi

God kommunal service i en trygg och säker kommunInvånare och brukare

Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivareVerksamhet och medarbetare

Lite bättre varje dag - Hållbart samhälleUtveckling

Verksamheten bedrivs inom budget

Kvalitetssäkrade verksamheter

Stolthet Gott samarbeteMöjlighet till utveckling

och rörlighetGod arbetsmiljö God delaktighet

Rätt kompetensutveckling

God miljömedvetenhet

14:392017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Högsby - Fastighet











14:542017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Hultsfred - Gata Park











14:512017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Högsby - Gata Park











14:552017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Hultsfred - Renhållning










14:522017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Högsby - Renhållning










14:562017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Hultsfred - Va










God miljömedvetenhetReningseffekt i

avloppsreningsverk

15:572017-02-20

Strategikarta2016

ÖSK - Högsby - Va










God miljömedvetenhetReningseffekt i

avloppsreningsverk %

15:552017-02-20

Förklaring till styrmodellen

I styrmodellen används så kallade hastighetsmätare.

Dessa har fem lägen, varav tre är gröna (=uppnått mål eller bättre).

Gult

Rött Grönt

Nedastående tabell visar intervallen för de olika lägena:

Nivå Beskrivning Min Max

Rött Målnivå ej uppnådd 0 95,5

Gult Målnivå nästan

uppnådd

95,6 99,9

Ljusgrönt Målnivå uppnådd 100 100,9

Mellangrönt Bättre än målnivå 101 104,5

Mörkgrönt Mycket bättre än

målnivå

104,6

I styrmodellen används även så kallade trendpilar som visar utvecklingen av måluppfyllelsen jämfört med

föregående år. Dessa pilar finns i tre varianter: grönt (förbättring), gult (oförändrat) och rött (försämring).

Hastighetsmätare och trendpilar visas i styrmodellen för både de enskilda målen, för perspektiven (fastställda av

KF i Hultsfred) samt för enheten/förvaltningen som helhet. Mätarna och pilarna för enheten som helhet är en

sammanvägning av de fyra perspektiven vilka i sin tur är en sammanvägning av de fastställda målen för

respektive perspektiv.

Till kommuntullmiiktige i Hiigsby ochHultsfreds kommuner

Revisionsberiittelse ir zo 16

Vi har granskat Ostra Smilands Kommunalteknikf<irbunds verksamhet under Ar zo16.Granskningen har utfcirts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunalverksamhet.

Direktionen ansvarar fcir att verksamheten bedrivs i enlighet med gillande mil, beslut ochriktlinjer samt de foreskrifter som gdller f<ir verksamheten. Den ansvarar ocksi for att detfinns en tillrricklig intern kontroll.

Granskningen har utforts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunalverksamhet. Granskningen har genomf<jrts med den inriktning och omfattning som behdvsfcir att ge rimlig grund for bed<imning och ansvarsprcirrning.

Under iret har en fdrdjupad granskning genomforts av renhillningsverksamheten.

Utifrin genomford granskning gor vi foljande bedcimningar:

Vi bedomer att direktionen har bedrivit verksamheten pi ett dndamilsenligt och fr&nekonomisk synpunkt tillfredsstdllande sdtt.

Vi bedomer rdkenskaperna i allt vdsentligt vara rhttvisande.

Vi bedcimer att den interna kontrollen varit tillrdcklig.

Vi bed<jmer att det redovisade resultatet innebdr att fcirbundet lever upp till kommunallagenskrav pi en ekonomi i balans.

Vi instdmmer i direktionens bed6mning av miluppfyllelsen f<ir det finansiella milet. Pfl enovergripande nivl drivs verksamheten inom budget i bide Hultsfreds och Hdgsby kommun.

Vi instdmmer i direktionens bedcimning av miluppfyllelsen for verksamhetsmfllen.

Vi tillstyrker att direktionen for 6stra Smilands Kommunalteknikiorbund beviljasansvarsfrihet fcir verksamhetsiret zot 6 och att forbundets flrsredovisning godkdnns.

Hultsfred den r4 mars 2017

,/'/ /,/ /- /I l.* l*,t=Qilbert Carlsson IAv Hultsfreds kommunutsedd revisor

/////9Zq=-'waryffi!rtanssonAv Hiigsby kommunutsedd revisor

M^ l'e'L/^Lars AxetunAv Hcigsby kommunutsedd revisor

www.pwc.se

Revisionsrapport

Caroline Liljebjörn

Certifierad kommunal

revisor

Elin Petersson

Revisionskonsult

Mars 2017

Granskning av årsredovisning 2016 Östra Smålands Kommunal-teknikförbund

http://www.pwc.se/

Granskning av årsredovisning

Mars 2017 1 av 9 Östra Smålands Kommunalteknikförbund PwC

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ......................................................................... 2

2. Inledning .................................................................................... 3

2.1. Syfte och revisionsfrågor ................................................................................ 3

2.2. Revisionskriterier ........................................................................................... 4

3. Granskningsresultat ................................................................... 5

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ...................... 5

3.1.1. Iakttagelser ..................................................................................................................... 5

3.1.2. Revisionell bedömning .................................................................................................. 6

3.2. God ekonomisk hushållning ........................................................................... 6


3.3. Rättvisande räkenskaper ................................................................................ 7

3.3.1. Iakttagelser ..................................................................................................................... 7

3.3.2. Revisionell bedömning ................................................................................................. 8



1. Sammanfattning

PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer granskat förbundets årsre-

dovisning för 2016. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2016.

Syftet med granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av

om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed

samt om resultatet är förenligt med de mål direktionen beslutat. Med utgångspunkt från

ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning:

Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finan-

siering och ekonomiska ställning?

Vi bedömer att årsredovisningen i stort sett redogör för utfallet av verksamheten, verk-

samhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att

förvaltningsberättelsen delvis innehåller den information som ska ingå enligt lag om

kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer att förtydliganden bör ske

avseende avstämning av balanskravet, driftredovisningen och utvärdering av förbundets

ekonomiska ställning.

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god

ekonomisk hushållning?

Vi bedömer att årets resultat är förenligt med direktionens mål för god ekonomisk hus-

hållning i det finansiella perspektivet. Det finansiella målet för år 2016 är uppfyllt.

Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall delvis är

förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. De verksamhetsmässiga

målen för 2016 är delvis uppfyllda.

Vi bedömer vidare att direktionen lämnar en sammanfattande bedömning avseende den

samlade måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.

Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprät-

tade enligt god redovisningssed.

Till kommande år rekommenderar vi att principerna för värdering av fordringar och skul-

der beskrivs under avsnittet redovisningsprinciper (KRL 6:12).



2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner, landsting

och kommunalförbund. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras

den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i

tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.

Revisionsobjekt är direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisning-

ens upprättande.

2.1. Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen

för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kom-

munal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge

en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål

fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen

för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande

revisionsfrågor:



Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god



Granskningen av årsredovisningen omfattar:

förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)

resultaträkning

kassaflödesanalys

balansräkning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av

balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekono-

misk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning

för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning.

Under år 2016 har de förtroendevalda revisorerna i förbundet beslutat genomföra en för-

djupad granskning av renhållningsverksamheten. Revisionsrapporten har överlämnats till

direktionen den 17 februari 2017 tillsammans med missiv.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner, landsting och kom-

munalförbund. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlig-

hets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt



väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte

innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som

kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett

urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning

av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda

brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den

interna kontrollen är tillräcklig.

Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med ekonomikon-

toret i Hultsfreds kommun. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med ut-

gångspunkt i SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och

landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som

framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt

eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan.

Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räken-

skapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.

Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presen-

terades 2017-02-22. Direktionen fastställer årsredovisningen 2017-02-27 och fullmäktige

i respektive medlemskommun behandlar därefter årsredovisningen.

Rapportens innehåll har sakgranskats av förbundschef, controller, ekonomichef Hults-

freds kommun och redovisningschef Hultsfreds kommun.

2.2. Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:

Kommunallagen (KL)

Lag om kommunal redovisning (KRL)

Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR)

Direktionens beslutade mål om god ekonomisk hushållning



3. Granskningsresultat

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekono-miska ställning

3.1.1. Iakttagelser

Utveckling av förbundets verksamhet

I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser för varje avdelning samt under

särskild rubrik. Den förväntade utvecklingen beskrivs. Det ses som viktigast att planera

och genomföra förändringar i verksamheten för att anpassa kostnaderna till det framtida

invånarantalet.

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specifi-

ceras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron

under år 2016 var 2,54 % (1,86 %) av ordinarie arbetstid. I övrigt lämnar den personal-

ekonomiska redovisningen uppgifter om personalen i form av diagram och verbal inform-

ation. Antalet årsarbetare har under året ökat med 4,0 till 66,5 vid utgången av år 2016.

Av förbundets anställda är 34 % (34 %) 55 år eller äldre.

Utöver ekonomiska nyckeltal redovisas verksamhetsanknutna nyckeltal inom bostadsan-

passning, vatten- och avlopp samt renhållning. Hur direktionen arbetar med styrning och

uppföljning bör även beskrivas i förvaltningsberättelsen. Det kan till exempel omfatta en

beskrivning hur direktionen arbetar med verksamhetsplaner och budget samt vilken rap-

portering som direktionen har begärt och får om ekonomi och verksamhet.

Investeringsredovisning

Årets investeringar uppgår till 0,9 mnkr och avser inköp av fordon och diverse redskap

som används i verksamheten.

Driftredovisning

Utfallet av förbundets driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Redo-

visningen saknar uppgifter om budgetnivåer och periodens utfall. Kortfattade upplysning-

ar om orsaker till avdelningarnas budgetavvikelser lämnas. Driftsredovisningen summe-

rar till den totala budgetavvikelsen för verksamheten som respektive kommun bedriver

inom ÖSK. Avvikelserna regleras mot respektive kommun utom när det gäller renhåll-

ningen där 2016 års överskott överförts till balansräkningen inom ÖSK med 3,5 mnkr för

Hultsfreds kommun och 2,5 mnkr för Högsby kommun.

Balanskravsresultat

Förvaltningsberättelsen saknar en balanskravsutredning i enlighet med KRL. Resultatet

uppgår till 0 tkr vilket innebär att balanskravet är uppfyllt.

Utvärdering av ekonomisk ställning

Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av

förbundets ekonomiska ställning. Utvärderingen kan med fördel utgå från nyckeltal för de

olika verksamheterna som jämförs med genomsnitt för branschen som helhet och lik-

nande kommuner.



3.1.2. Revisionell bedömning

Vi bedömer att årsredovisningen i stort sett redogör för utfallet av verksamheten, verk-

samhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.


förvaltningsberättelsen delvis innehåller den information som ska ingå enligt lag om

kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer att förtydliganden bör ske

avseende driftredovisningen och utvärdering av förbundets ekonomiska ställning.

3.2. God ekonomisk hushållning Direktionen har fastställt ett måldokument för budgetåret 2016 innehållande antal verk-

samhetsmål, sorterade utifrån perspektiven ekonomi, invånare och brukare, verksamhet

och medarbetare samt utveckling enligt nedan.

Ekonomi

- Ekonomi i balans

Invånare och brukare

- God kommunal verksamhet i en trygg och säker kommun

Verksamhet och medarbetare

- Ordning och reda - attraktiv arbetsgivare

Utveckling

- Lite bättre varje dag - hållbart samhälle

De övergripande målen har brutits ned till mål för respektive verksamhet. För varje mål

fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse. I årsredovisningen

görs en avstämning av målen genom att visa utfallet på en femgradig skala (rött-gult-

ljusgrönt-grönt-mörkgrönt). Det finns en beskrivning i årsredovisning av hur styrmo-

dellen är uppbyggd och hur utvärderingen av måluppfyllelsen görs.

Hultsfreds kommun

En sammanfattning per avdelning visar att för det finansiella målet, verksamhet bedrivs

inom budget, är måluppfyllelsen hög inom samtliga avdelningar. För avdelningen fastig-

het mäts avvikelsen i relation till bruttobudgeten.

För de verksamhetsmässiga målen är måluppfyllelsen hög för området verksamhet och

medarbetare för fastighet medan den är lite lägre inom övriga avdelningar. Inom området

utveckling är måluppfyllelsen hög inom VA och renhållning medan den är lägre inom fas-

tighet och gata/park. Området invånare och brukare har mätts avseende kvalitetssäkrade

verksamheter. Här är måluppfyllelsen hög inom VA och renhållning medan den är lägre

inom fastighet till följd av ej genomförda investeringsprojekt.

Högsby kommun

En sammanfattning per avdelning visar att för det finansiella målet, verksamhet bedrivs

inom budget, är måluppfyllelsen hög inom samtliga avdelningar utom för renhållningen.

För de verksamhetsmässiga målen är måluppfyllelsen hög området inom verksamhet och

medarbetare och inom målområdet utveckling för avdelningarna fastighet och gata/park

medan den är lite lägre inom VA och renhållning. Området invånare och brukare har



mätts avseende kvalitetssäkrade verksamheter. Utfallet visar att måluppfyllelsen hög

inom VA medan den är lägre inom renhållning och gata/park. Inom renhållningen har

inte målet för återvinning av hushållsavfall nåtts medan andelen nylagd asfalt inte nåtts i

förhållande till asfaltsplanen inom gata/park.


Vi bedömer att årets resultat är förenligt med direktionens mål för god ekonomisk hus-

hållning i det finansiella perspektivet. Det finansiella målen för 2016 är uppfyllt.


förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. De verksamhetsmässiga

målen för 2016 är delvis uppfyllda.

Vi bedömer vidare att direktionen lämnar en sammanfattande bedömning avseende den

samlade måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.

3.3. Rättvisande räkenskaper 3.3.1. Iakttagelser

Resultaträkning

Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter.

Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga förbundets intäkter och kostnader

för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med

föregående år lämnas för varje delpost.

Årets resultat uppgår till 0 mnkr (0 mnkr). Resultat medför en positiv avvikelse mot bud-

get med 15,6 mnkr för Hultsfreds kommun och 4,4 mnkr för Högsby kommun. Överskot-

ten har överförts till respektive kommun genom ett minskat driftbidrag.

Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och budget.

Resultaträkning, mnkrUtfall

2016

Utfall

2015Avvikelse

Budget

2016

Verksamhetens intäkter 194,5 185,7 8,8 207,3

Verksamhetens kostnader -192,5 -183,7 -8,8 -205,8

Avskrivningar -2,0 -2,0 0,0 -1,6

Verksamhetens nettokostnader 0,0 0,0 0,0 -0,1

Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0 0,1

Finansiella kostnader -0,1 -0,1 0,0 0,0

Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0

Vid granskningen av resultaträkningen har bland annat följande väsentliga avvikelser no-

terats:

Verksamhetens intäkter har ökat med ca +8,8 mnkr bland annat beroende på in-

täkter från skogsförvaltningen i Högsby med ca +2,6 mnkr medan lokalhyror har

ökat med ca +3,2 mnkr. Omföringen av renhållningens resultat till balansräkning-

en har inte minskat intäkterna i samma utsträckning som föregående år

(+ 2,5 mnkr).



Verksamhetens kostnader har ökat med motsvarande belopp som intäkterna

(-8,8 mnkr). Identifierade ökningar avser skogsförvaltningen i Högsby

med -1,0 mnkr, personalkostnader med -2,7 mnkr samt övriga verksamhetskost-

nader (-5,1 mnkr).

Balansräkning

Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter.

Balansräkningen redovisar i allt väsentligt förbundets tillgångar, avsättningar och skulder

per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade

samt har värderats enligt principerna i KRL.

Följande poster kommenteras:

Förbundet leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer att en genomgång

bör göras av avtalen för att avgöra om de ska klassificeras som finansiell leasing i enlighet

med RKR 13.2.

Inom avfallshanteringen har överskottet för år 2016 i likhet med år 2014 och 2015 klassi-

ficerats som en skuld till avgiftskollektivet. Skulden uppgår till 8,3 mnkr avseende Hults-

fred kommun och 6,4 mnkr avseende Högsby kommun. Överskotten sparas för att ut-

jämna resultatet i renhållningen inom de kommande tre åren, det vill säga år 2017, 2018

och 2019.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är uppställd gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga

noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns.

Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper

Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade re-

dovisningsprinciper i tillräcklig omfattning.




Till kommande år rekommenderar vi att principerna för värdering av fordringar och skul-

der beskrivs under avsnittet redovisningsprinciper (KRL 6:12).



2017-03-14


Caroline Liljebjörn Uppdragsledare

Östra Smålands KommunalteknikförbundHultsfred – Högsby

Sammanträdesprotokoll 1(1)

Sammanträdesdatum

2017-02-27

Förbundsdirektionen

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

FD § 1/2017 Dnr 2017/1


BeslutFörbundsdirektionen beslutar godkänna årsredovisningen för 2016 ochöverlämnar handlingarna till kommunfullmäktige i Hultsfred respektiveHögsby.

ÄrendebeskrivningÅrsredovisning 2016 för ÖSK redovisas för förbundsdirektionen.

BeslutsunderlagÅrsredovisning 2016

Skickas tillKommunfullmäktige Hultsfreds kommunKommunfullmäktige Högsby kommun

SammanträdesprotokollSammanträdesdatum2017-03-20

1(1)

Kommunfullmäktige

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

KF § 35/2017 Dnr 2017/33 042

Årsredovisning för Östra Smålands Kommunalteknikförbund 2016BeslutKommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen för Östra Smålands Kommunalteknikförbund för år 2016 samt att bevilja ansvarsfrihet för Hultsfreds kommuns del för verksamhetsåret 2016.

SammanfattningÅrsredovisning för Östra Smålands Kommunalteknikförbund 2016.

ÄrendebeskrivningFörbundsdirektionen har överlämnat årsredovisning för kommunalförbundet ÖSK för verksamhetsåret 2016 till kommunfullmäktige för fastställande.

JävMed anledning av jäv deltar inte följande i ärendets handläggning eller beslut:

Åke Nilsson, KD, Per-Inge Pettersson, C, Åke Bergh, M, Rosie Folkesson, S, Lars Rosander, C, Mikael Lång, S, Jonny Bengtsson, S, Tomas Söreling, S, Lars Lundgren, C och Alexander Steinvall, C.

BeslutsunderlagKommunstyrelsen § 11/2017Förbundsdirektionen § 1/2017

Skickas tillÖstra Smålands KommunalteknikförbundRevisionenEkonomikontoretHögsby kommun


Kommunstyrelsen 2017-04-11


KS § 57 DNR: KU.2017.84

Årsredovisning ÖSK 2016Förbundsdirektionen har överlämnat årsredovisning för Östra SmålandsKommunalteknikförbund avseende verksamhetsåret 2016.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeÅrsredovisningen för Östra Smålands Kommunalteknikförbund 2016godkännes.

Beslutsunderlag170227 Årsredovisning 2016.pdfRevisionsberättelse 2016 ÖSK.pdfRevisionsrapport granskning av årsredovisning 2016 ÖSKBeslut FD 2017-02-27Årsredovisn.docxKF § 35/2017 Hultsfreds kommun. Årsredovisning för ÖSK 2016




(9) DNR: KU.2017.119

Årsredovisning Högsby Energi AB (HEAB) 2016


BeslutsunderlagHEAB ÅR 2016.pdfProtokoll 2017-04-11 - KS § 59

Beslutsmottagare




KS § 59 DNR: KU.2017.119

Årsredovisning Högsby Energi AB 2016Högsby Energi AB har överlämnat årsredovisning för 2016. Bolagetredovisar ett negativt resultat om 953 tkr, vilket kan jämföras med förraårets resultat som var negativt med 1,5 mkr.

Under året har en begagnad oljepanna köpts in och installerats. Pannanklarar att leverera till hela fjärrvärmenätet vid haveri i flispannan.Panncentralen på Mogården har rivits och ersatts med en fjärrvärmecentral.Även panncentralen på Fröviskolan är tagen ur drift och kommer att rivasunder 2017.

Bolaget har också köpt kulverten vid Ringvägen av Högsby Bostads AB,vilket innebär att de nu äger samtliga kulvertar i fjärrvärmenätet.

Flis från kommunens egen skog har eldats till viss del under året. Flisenkommer från de tätortsnära gallringarna i området.

Den totala försäljningen uppgick under 2016 till 9 757 MWh. Avförbrukningen avser 94 % flis, 5 % pellets och 1 % olja.

Högsby Energi AB redovisar en förlust på -953 tkr. Budgeterat resultat var-233 tkr. Även 2016 har varit varmare än ett normalår, vilket slår hårt motbolaget. Jämfört med ett normalår har bolaget haft 2 % mindreenergiförsäljning. Utrangeringskostnad av nedmonterade pannor ochviteskostnad har också påverkat resultatet negativt.

Omsättningen för bolaget var under 2016 8,5 mkr. Bolaget har amorterat2,0 mkr av sin låneskuld vilket gör att den totala kvarvarande skulden är71,0 mkr. Bolagets genomsnittliga ränta uppgick vid årsskiftet till 1,3%.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeÅrsredovisning för Högsby Energi AB godkännes.

BeslutsunderlagTjänsteutlåtande KSHEAB ÅR 2016.pdf




(10) DNR: KU.2017.120

Årsredovisning Högsby Bostads AB (HBAB) 2016


BeslutsunderlagHBAB ÅR 2016 slutlig inkl revisionsberättelser.pdfProtokoll 2017-04-11 - KS § 60

Beslutsmottagare




KS § 60 DNR: KU.2017.120

Årsredovisning Högsby Bostads AB 2016Högsby Bostads AB har överlämnat årsredovisning för 2016. Bolagetredovisar ett positivt resultat om 294 tkr, vilket kan jämföras med förraårets resultat som var 61 tkr.

Även under 2016 har efterfrågan på lägenheter varit stor i Högsby.Samtliga lägenheter är uthyrda. Nyproduktion av två lägenheter vidgruppbostaden Konvaljegränd har färdigställts under året. Beslut har ocksåfattats i styrelsen om att bygga om lokaler till bostäder, vilket kommer attpåbörjas under 2017.

Under året har samtal förts med Migrationsverket om permanenta bostäderför nyanlända enligt konceptet Migraflexhus. Migrationsverket avstod docktill slut att skriva kontrakt.

Statens Bostads Omvandling (SBO) har utrett möjligheten att teckna avtalmed Högsby kommun för att bygga om hyreshus till seniorbostäder.Förstudie pågår för att hitta lämpliga fastigheter.

Bolagets omsättning var under 2016 22,1 mkr. Bolaget har lånat uppytterligare 2 mkr under 2016 och den totala låneskulden var perbokslutsdatum 105,5 mkr. Den genomsnittliga räntan för låneskulden var1,5 %.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeÅrsredovisning för Högsby Bostads AB godkännes.

BeslutsunderlagTjänsteutlåtande KSHBAB ÅR 2016 slutlig ej revisorsunderskrift.pdf




(11) DNR: KU.2017.25

Årsredovisning Högsby kommun 2016 (Anna Emrin)


BeslutsunderlagProtokoll 2017-04-11 - KS § 58Årsredovisning 2016 KF.pdfRevisionsrapport granskning av årsredovisning 2016 Högsby kommun.pdf

Beslutsmottagare




KS § 58 DNR: KU.2017.25

Årsredovisning Högsby kommun 2016Bokslutet för Högsby kommun visar att årets resultat för kommunen blir14,9 mkr, vilket motsvarar en avvikelse på 5,9 mkr jämfört med budgeteratresultat. För hela kommunkoncernen blev resultat 14,2 mkr.

Verksamheternauppvisar en positiv avvikelse på totalt 4,9 mkr.

Utbildningsutskottet är det utskott som redovisar en negativ avvikelse.Övriga utskott och nämnder redovisar positiva avvikelser.Utbildningsutskottets negativa avvikelse beror på att antalet barn inomverksamheterna ökat mer än vad som kompenserats för i budget. Socialautskottets positiva avvikelse beror dels på att budgeterade medel föroförutsedda händelser ej behövt nyttjas samt att LSS-verksamhetenredovisar överskott pga avgående ärenden. ÖSK’s positiva avvikelse berorpå lägre kostnader för vinterväghållning samt lägre elkostnader.Myndighetsnämndens överskott beror på ökade intäkter förbygglovsärenden.

Finansbudgeten redovisar en positiv avvikelse om 937 tkr.Semesterlöneskulden har ökat med 2,4 mkr under 2016, vilket var 2,0 mkrmer än budgeterat. Ökningen beror på en ökning av antalet anställda ikommunen. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt4,2 mkr. KLP har gett högre avkastning än budgeterat vilket ger en positivavvikelse om 6,6 mkr. Finansiella kostnader har ett underskott om 1,5 mkrberoende på att förlusttäckning till Högsby Energi AB och EmåbygdensVind AB har behövt göras under 2016.




KS § 58 DNR: KU.2017.25

Nedskrivningar har gjorts av kommunens anläggningstillgångar ochinventarier vilket gör att posten för avskrivningar totalt uppgår till 12,2mkr.

Posten under övrigt visar ett underskott som beror på ökade kostnader i ochmed ökad personalstyrka, att pensionsskulden har ökat, samt att enavsättning för framtida saneringar har gjorts under 2016.

Måluppfyllelsen för kommunen ser bättre ut än föregående år. Av definansiella målen uppfylls 5 av 6. Det är målet gällande skattefinansieradeinvesteringar som inte uppnås, men detta har tillfälligt frångåtts pga högainvesteringsbehov.

Vadgäller verksamhetsperspektivet uppnås 4 av 5 mål. Målet gällandemedarbetare är det som inte uppnås där. Frisknärvaron har dock ökat undersenaste året.

För verksamhetsmålen är 25 av 28 mål uppfyllda. Detta motsvarar 89%uppfyllda mål vilket är en förbättring gentemot förra året.

Den totala måluppfyllelsen för 2016 hamnar på 87% vilket är en förbättringmot 74% uppfyllda mål under 2015.




KS § 58 DNR: KU.2017.25

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeÅrsredovisning för Högsby Kommun godkännes.

478 000 kr avsätts till RUR.

BeslutsunderlagTjänsteutlåtande KSÅrsredovisning 2016.pdf

ÅRSREDOVISNING 2016

INLEDNING

Högsby kommun Årsredovisning 2016

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FFEEMMÅÅRRSSÖÖVVEERRSSIIKKTT 22

FFÖÖRRDDEELLNNIINNGG AAVV SSKKAATTTTEEPPEENNGGAARRNNAA 33

KKOOMMMMUUNNSSTTYYRREELLSSEENNSS OORRDDFFÖÖRRAANNDDEE 44

OOMMVVÄÄRRLLDDSSAANNAALLYYSS 55

HHUUSSHHÅÅLLLLNNIINNGG OOCCHH MMÅÅLLUUPPPPFFYYLLLLEELLSSEE 99

EEKKOONNOOMMIISSKK ÖÖVVEERRSSIIKKTT OOCCHH AANNAALLYYSS 1122

RREEDDOOVVIISSNNIINNGGSSPPRRIINNCCIIPPEERR 1166

DDRRIIFFTTRREEDDOOVVIISSNNIINNGG 1199

IINNVVEESSTTEERRIINNGGSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG 1199

RREESSUULLTTAATTRRÄÄKKNNIINNGG 2200

KKAASSSSAAFFLLÖÖDDEESSAANNAALLYYSS 2200

BBAALLAANNSSRRÄÄKKNNIINNGG 2211

NNOOTTEERR 2233

RREEDDOOVVIISSNNIINNGG AAVV AAFFFFÄÄRRSSVVEERRKKSSAAMMHHEETT –– VVAA 2299

PPEERRSSOONNAALLRREEDDOOVVIISSNNIINNGG 3311

SSAAMMMMAANNSSTTÄÄLLLLDD RREEDDOOVVIISSNNIINNGG 3355

KKOOMMMMUUNNEENNSS OORRGGAANNIISSAATTIIOONN 3377

KKOOMMMMUUNNSSTTYYRREELLSSEENN 3399

KKOOMMMMUUNNLLEEDDNNIINNGGSSUUTTSSKKOOTTTT 4411

UUTTBBIILLDDNNIINNGGUUTTSSKKOOTTTT 4444

SSOOCCIIAALLTT UUTTSSKKOOTTTT 5522

MMYYNNDDIIGGHHEETTSSNNÄÄMMNNDD 5588

RREEVVIISSIIOONN 6600

ÖÖVVEERRFFÖÖRRMMYYNNDDAARREE II SSAAMMVVEERRKKAANN 6611

LLÖÖNNEESSAAMMVVEERRKKAANN -- HHUULL 6666

BBIILLAAGGAA –– ÅÅRRSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG ÖÖSSKK 6688

INLEDNING


2

FEMÅRSÖVERSIKT

2016 2015 2014 2013 2012

Folkmängd, per den 31/12 6080 5857 5782 5 718 5 730

Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) 5951 5803 5742 5 696 5 721

Antal anställda med månadslön Högsby kommun 614 595 558 576 601

Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 33,47 33,47 33,47 32:97 32:58

varav kommunen* 21:71 21:71 21:71 21:71 21:71

Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 344,2 333,0 319,9 302,8 293,3

Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) 56 608 56 853 55 326 52 952 51 189

Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97,3% 97,1% 97,1% 96,5% 97,7%

Nettokostnader per kommuninvånare (kr) 55 073 53 028 53 716 51 109 50 018

Årets resultat (mkr) 14,9 11,3 13,2 12,9 7,1

Årets resultat per kommuninvånare (kr) 2 453 2 252 2 281 2 258 1 241

Driftbudgetutfall (mkr) 5,0 0,2 7,5 -3,5 -0,8

Nettoinvesteringar (mkr) 22,9 6,3 9,5 20,7 9,0

Låneskuld (mkr) 89,6 89,6 127,6 131,6 131,6

Låneskuld per kommuninvånare (kr) 14 737 17 518 22 068 23 015 22 967

Borgensåtagande (mkr)

inom koncernen 183,1 183,1 183,6 153,0 145,5

pensionsskuld inklusive löneskatt 158,2 165,8 176,6 185,9 177,4

Emådalens Trygga Hem 75,0 40,0 40,0 0,0 0,0

övrigt 1,0 3,4 4,5 3,0 3,9

Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) 68 637 66 974 69 993 59 790 57 041

Totala tillgångar (mkr) 567,6 543,3 525,0 475,9 456,5

Finansnetto (mkr) 5,6 1,6 3,9 2,4 0,4

varav pensionsförvaltning (mkr) 8,0 8,6 7,6 6,3 4,4

Eget kapital (mkr) 147,0 132,1 120,8 107,6 94,7

Soliditet 25,9% 24,3% 23,0% 22,6% 20,7%

Likviditet 162% 156% 201% 168% 105%

INLEDNING


3

FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA

Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner, riktade bidrag från staten samt finansiella intäkter.

HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR…

…OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER 2016

Ungefär 80 % av Högsby kommuns totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation.

43%

28%

25%

2%2%

Skatteintäkter Statsbidrag

Ersättningar och övriga bidrag Finansiella intäkter

Avgifter från enskilda

Vård & omsorg 29,9%

Förskola & grundskola 27,4%

Gymnasie- och vuxenutbildning 9,9%

LSS-verksamhet 7,5%

Individ - och familjeomsorg 7,3%

Kommunövergripande verksamhet 7,3%

Kultur, fritid & turism 3,5%

Teknisk verksamhet 3,5%

Räddningstjänst 2,1%

Politisk verksamhet 1,2%

Plan- och bygglovsverksamhet 0,3%

Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 0,2%

INLEDNING


4

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Högsby kommun har nu under ett antal år visat på goda ekonomiska resultat. En orsak till detta är att kommunen erhållit extra statliga bidrag bland annat för Integration. I december 2015 fick vi 29,3 miljoner som vi valde att fördela på tre år i en avtagande trappa. Vi hade under året också bra avkastning på placerade pensionsmedel. Trots detta krävs det en god ekonomisk hushållning över tid. Då vi dras med en för hög upplåning sen tidigare. Vi har en ny vision – Högsby kommun 2025 Högsby kommun är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner sig välkomna. En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling. Vi fick också hjälp av Tillväxtverket att testa ett pilotprojekt i svets och svenska. Lärare, elever och företag har tillsammans gjort att projektet varit lyckosamt och att flera deltagare redan kommit i arbete. Vi har tillskapat motsvarande två nya förskoleavdelningar genom nybyggnation på Lillebo. Där renoveras nu också de tre befintliga avdelningarna. Det har under året också tillkommit en privat aktör i centralorten. I januari 2016 var ändå läget sådant att det inte fanns platser, utan man öppnade upp en asylförskola i Berga Skyttebo för att kunna erbjuda alla plats. I skrivande stund har läget lättat så pass att man också kan erbjuda förskola till de som fått permanent uppehållstillstånd. Vi blir fler i kommunen för tredje året i rad. Under 2016 passerade vi 6000 invånare. 2016 var första året energibolaget hade sin nya flispanna i helårsdrift. Det eldas med en mindre panna på sommaren men för vinterdriften är vi nu oberoende av olja så länge vi inte får ett haveri på pannan. Den nya reservpannan som också kommit på plats är en oljepanna men denna ersätter ett antal gamla pannor som vi tagit bort från värmesystemet. Mogårdens pannor är borta och lokalen är sanerad och vi har i bokslutet också tagit höjd för kommande arbeten på Fröviområdet. Den ekonomiska föreningen Emådalens trygga hem bygger vidare och under 2016 invigdes två avdelningar med demensboende. Högsby kommun bygger och renoverar nu för att få ett bättre boende för alla kategorier äldre. Rondellen vid Frövi har fått ett ansiktslyft under höstens senare del. Under 2016 är inga större amorteringar gjorda men vi har gjort betydande investeringar med egna medel. KOMMUNENS MEDARBETARE har i en enkätundersökning själva tyckt till och vi har därefter utsetts till en av Sveriges 50 mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor. Motiveringen handlar om att vi är bra på att tackla utmaningar och löser gärna dessa i gemenskap med våra grannkommuner. Vi är alla en del av vår kommun på ett eller annat sätt. Det kan vara som invånare, anställd, besökare eller företagare. Alla är viktiga i sin funktion. Vi hoppas att du trivs och känner dig välkommen det är en del av vår vision. Stihna Johansson Evertsson Kommunstyrelsens Ordförande

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


5

OMVÄRLDSANALYS

Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Det kan vara förändringar internationellt när det gäller det ekonomiska läget, konjunkturläget i Sverige, arbetsmarknadens utveckling samt utvecklingen för Sveriges viktiga exportmarknader runt om i världen. Bedömningar av ekonomiska nyckeltal nedan är hämtade från SKL:s cirkulär 16:65 och 17:6, samt SKL’s ekonomirapport från oktober 2016.

BEGRÄNSAD INTERNATIONELL TILLVÄXT Ekonomin i omvärlden har under ett flertal år utvecklats relativt svagt. I de länder som har störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP de senaste fyra åren endast ökat med i genomsnitt 1,5 %. Det är enligt SKL en procentenhet lägre än normalt. 2016 och 2017 räknar SKL med något bättre tillväxtsiffror, men ökningen av BNP bedöms stanna vid 2 %. Anledningen till att tillväxten inte ökar mer beror enligt SKL på låga råvarupriser som pressar tillväxtmarknaderna och osäkerheten om framtiden för de mer utvecklade ekonomierna. SKL bedömer att utvecklingen kommer att bli fortsatt dämpad inte bara inom EU-området utan även i USA och Storbritannien. När det gäller svensk ekonomi så har våra grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av vår export. När det gäller den finska och den norska ekonomin så har de omfattande problem till följd av låga olje- och råvarupriser. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld leder till att även utvecklingen av svensk export blir dämpad. Enligt SKL så växte den svenska exporten 1,2 % i genomsnitt per år mellan 2011-2014. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 5,6 % mellan 1990 och 2011. Mellan åren 2013-2015 försvagades den svenska kronan med mer än 10 %. Under slutet av 2015 och början av 2016 har kronan återhämtat sig något och SKL bedömer att återhämtningen fortsätter framöver. Den tidigare kronförsvagningen bedöms dock ha en fortsatt positiv effekt på svensk export 2016 och i viss mån 2017. SKL räknar med att den svenska exporten ökar med 5,2 % 2016 och med 4,0 % 2017.

FORTSATT STARK INHEMSK EFTERFRÅGAN Den inhemska efterfrågan utgörs av konsumtion och investeringar. Konsumtion delas vanligtvis upp i en del som betalas med egna pengar – den privata konsumtionen – och en del som betalas med skatter – den offentliga konsumtionen (stat och kommun). Inhemsk efterfrågan har under perioden 1990-2015 ökat i genomsnitt med 1,7 % per år. Åren 2014 och

2015 var tillväxten enligt SKL dubbelt så stor till följd av en mycket stark utveckling av investeringar i framförallt i byggnader och anläggningar. Även det låga ränteläget har varit en bidragande orsak till den här utvecklingen. I år räknar SKL med att tillväxten i investeringarna, totalt sett, mattas något trots att kommunsektorns investeringar väntas växa snabbt. Det omfattande flyktingmottagandet under slutet av 2015 bidrog till att den statliga och kommunala konsumtionen växte mycket snabbt. SKL gjorde i sin ekonomirapport från april 2016 bedömningen att den offentliga konsumtionen skulle öka med 4,6 % jämfört med 2015. Enligt cirkulär 16:45 från augusti 2016 gör nu SKL bedömningen att den offentliga konsumtionen inte kommer att bli lika stor framöver. Orsaken är den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn. En starkt bidragande orsak till att den inhemska efterfrågan fortsätter växa 2016 och 2017 är den kraftiga befolkningstillväxten. Befolkningstillväxten påverkar investeringar och offentlig konsumtion men även hushållens konsumtionsutgifter. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar även i år. De snabbt växande kraven på kommunernas och landstingens verksamheter och därmed kraftigt ökade kostnader i kommunsektorn i kombination med en på sikt svagare utveckling av sysselsättning och skatteunderlag kommer enligt SKL leda till betydande finansieringsproblem för kommunsektorn. Förmodade skattehöjningar i kombination med stigande räntor och en svagare sysselsättningsutveckling kommer innebära att hushållens disponibla inkomster 2018-2019 utvecklas betydligt svagare än normalt. Sveriges BNP ökade med 3,2 % 2016 och beräknas hamna på 2,8 % 2017 respektive 2,2 % 2018.

2015 2016 2017 2018 2019

BNP 3,9% 3,2% 2,8% 2,2% 1,5%

Sysselsättning 1,0% 1,9% 1,5% 0,3% 0,0%

Arbetslöshet 7,4% 6,9% 6,5% 6,4% 6,5%

KPI 0,0% 1,0% 1,6% 2,3% 2,7%

Reporänta -0,35% -0,50% -0,50% 0,25% 1,00%

Källa: SKL samt Konjunkturinstitutet

Prognos indikatorer



6

SYSSELSÄTTNING

SKL gör bedömningen att omkring 2018-2019 kommer potentiella arbetade timmar att påverkas alltmer av den stora invandringen. Det blir fler människor som står till arbetsmarknadens förfogande, men de har jämförelsevis betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär en större arbetskraft och en relativt sett större ökning av antalet arbetslösa som följd. SKL gör bedömningen att arbetslösheten kommer att sjunka något de närmaste åren, från 6,9 % 2016 till att ytterligare sjunka under 2017. Därefter ökar den något igen.

INFLATION OCH RÄNTA Konsumentpriserna har de senaste åren utvecklats väldigt svagt vilket har inneburit att även förväntningarna om den framtida prisutvecklingen har skruvats ner. Trots en relativt snabb tillväxt i svensk ekonomi och ett allt högre resursutnyttjande gör SKL bedömningen att på kort sikt (2016) kommer inflationen inte att öka nämnvärt. Det beror delvis på en gradvis starkare krona och fortsatt begränsade löneökningar. Till detta kan läggas en relativt snabb produktivitetsutveckling. Enligt SKL:s prognos så kommer inflationen att gå från 1,0 % 2016 till 2,7 % 2019.

Räntorna är för närvarande väldigt låga i Europa och i Nordamerika. I flertalet länder är de korta marknadsräntorna på extremt låga nivåer och i vissa fall negativa. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer sedan början av 2015 varit under en procent samtidigt som räntan på femåriga statsobligationer i nuläget är negativ. SKL:s bedömning är att räntorna i närtid förblir väldigt låga. En vändning uppåt är att vänta i samband med att den internationella konjunkturen förbättras och tidpunkten för centralbankernas höjning av styrräntan närmar sig. Den svenska riksbanken förväntas inte höja styrräntan förrän tidigast mitten av nästa år. SKL:s bedömning när det gäller reporäntan är att den kommer att gå från -0,5 % 2016 till 1,0 % under 2019.

SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen och den högre tillväxten innebär en fortsatt ökad sysselsättning. Enligt SKL så är det sjätte året med relativt stark skatteunderlagstillväxt och även för 2017 ser utvecklingen positiv ut. Att skatteunderlaget växer nu beror delvis på att den pågående konjunkturåterhämtningen ger extra fart åt antalet arbetade timmar samt att både löne- och pensionskostnader utvecklas relativt starkt.

SKL gör bedömningen att skatteunderlaget i reala termer växer med ca 2,3 % 2016 och med ca 2,0 % under 2017.

I takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. För 2016 beräknas löneökningstakten hamna runt 2,3 % och 2017 beräknas lönerna i genomsnitt att stiga med 3,0 %. För 2018 och 2019 beräknas löneökningstakten till 3,1 % respektive 3,4 %.

KOMMUNSEKTORN Under de senaste åren har kommunernas resultat varit goda, vilket till stor del berott på tillfälliga intäkter såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring samt tillfälliga konjunkturstöd. Under 2015 fick kommunsektorn även intäkter från staten i form av en engångsersättning för att underlätta och förbättra integrationen i kommunerna. Kommande år ser SKL att kommunerna kommer att ha svårigheter med att få ekonomin att gå ihop. Det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och då med anledning av ökat andel äldre. Pga. den stora befolkningsökningen de senaste åren tidigareläggs denna demografiska förändring. Befolkningsökningen beror på de senaste årens stora invandring, men även på ett ökat barnafödande. Detta leder också till att det inte längre är äldreomsorg som drabbas i första skedet, snarare skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, bostadsförsörjning, räddnings-tjänst, kulturverksamheter och tekniska verksamheter. Antalet äldre förväntas öka en bit in på 2020-talet, vilket då kommer att leda till ytterligare problematik för kommunerna. Kostnadsutvecklingen kommer att öka kraftigt för kommunerna inom kommande år. Dels så beror det på att asylsökande får uppehållstillstånd och att ansvaret då övergår till att bli helt kommunalt, men även att många kommuner nu måste göra stora investeringar i bl.a. bostäder och verksamhetslokaler vilket också leder till ökade avskrivningskostnader. SKL ser att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget. Framgångsfaktorer för att få ekonomin i balans är då att få ut nya invånare i arbete vilket leder till en ökad skattekraft, samt effektiviseringar inom den kommunala verksamheten, främst genom införandet av ny teknik, för att dämpa kostnadsutvecklingen. SKL tror också att skattehöjningar kommer att bli nödvändiga.



7

KOMMUNALSKATT Inför 2016 har den kommunala skatten behållits oförändrad i nio av tolv kommuner i Kalmar län i förhållande till föregående års utdebitering. Vimmerby och Nybro har höjt skatten med 50 öre medan Oskarshamn har höjt skatten med 75 öre.

Den genomsnittliga kommunalskatten i riket har ökat något, från 20,70 % för 2015 till 20,75 % för 2016. Den genomsnittliga kommunalskatten i Kalmar län uppgår till 21,76 % (21,61 %) för 2016.

KÄNSLIGHETSANALYS

Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. Högsby kommun är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen.

Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för Högsby kommun i händelse av olika tänkbara förändringar.

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Arbetsmarknaden i Högsby kommun kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till Högsby kommun. De arbetstillfällen i Högsby kommun som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård, socialtjänst samt utbildning.

Av de registrerade arbetsställena i Högsby kommun är 43 % verksamma inom jord- och skogsbruks-näringarna samt till dessa relaterade verksamheter, 20 % inom tjänstesektorn, samt 11 % inom handel- och restaurangnäringen. Arbetslösheten i Högsby kommun uppgår till 13,8 % av befolkningen mellan 16-64 år. Detta är en ökning sedan förra året då arbetslösheten var 11,6 %. Ungefär hälften av de arbetslösa är utrikesfödda. Högsby, Hultsfred, Nybro och Torsås är de kommuner som har den största arbetslösheten i länet och även här är stor del av de arbetslösa utrikesfödda. Den lägsta arbetslösheten finns i Vimmerby och Mörbylånga. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 8,3 % och för riket till 7,8 %, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.

BEFOLKNING En av de viktigaste planeringsförutsättningarna för kommunens ekonomi är befolkningsutvecklingen samt hur fördelningen mellan olika åldersgrupper ser ut, det vill säga kommunens demografi. Befolkningsfördelningen i Högsby kommun utmärker sig jämfört med andra kommuner framför allt när det gäller den stora andel personer som är över 60 år samt att det är förhållandevis få personer inom åldersgrupperna 25-39 år.

Den negativa befolkningsutvecklingen har avstannat och under 2016 ökade befolkningen för tredje året i rad. Vid årsskiftet uppgick befolkningen till 6 080 personer, vilket var en ökning med 223 personer.

Kommun Kommun

Västervik 21,16 Högsby 21,71

Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81

Mörbylånga 21,41 Hultsfred 21,91

Torsås 21,43 Oskarshamn 22,26

Borgholm 21,58 Nybro 22,33

Emmaboda 21,71 Vimmerby 22,36

Kommunalskatt 2016, Kalmar län

Händelse

1% 3,2 mkr

1% 2,4 mkr

1% 0,4 mkr

1% 2,2 mkr

10 öre 1,0 mkr

Påverkan +/-

Befolkningsförändring

Förändrad kommunalskatt

Förändrade skatteintäkter

Känslighetsanalys

Löneförändring

Ränteförändring



8

Under året har det fötts 68 (40) barn i Högsby kommun medan 98 (84) personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 30 (44) personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har under 2016 varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Medelåldern i Högsby kommun är 45,6 (45,9) år, vilket är något högre än medelåldern i Kalmar län 44,0 (45,1 år) samt i riket som helhet 41,2 (43,3 år) år. Detta speglar det att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning.

BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fort-löpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Högsby kommun har uppvisat positiva resultat sedan 2009, och så även 2016, vilket innebär att det inte finns något negativt balanskravsresultat att hantera.

BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I november 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2016, plan 2017-2018. Resultatnivåerna budgeterades till 9,0 mkr för 2016, 9,1 mkr för 2017 och 8,9 mkr för 2018. Under året har prognostiserat resultat varierat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetöverskott på totalt 0,1 mkr, där verksamheterna visade ett underskott på -7,0 mkr medan finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 7,1 mkr. I delårsbokslutet för augusti prognostiserades ett resultat på 13,8 mkr, vilket motsvarade en positiv

budgetavvikelse om ca 4,8 mkr. Verksamheterna visade då ett prognostiserat överskott på 0,1 mkr. Alla verksamheter hade då förbättrat sina prognoser, främst pga. finansiering av kostnader via ändringsbudgeten samt erhållna bidrag. Finansredovisningen beräknades i augustiuppföljningen ge ett överskott på 4,7 mkr, vilket var en försämring jämfört med aprilprognosen. Försämringen berodde på reviderade skatteintäkter och statsbidrag. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har varierat under året. I april var prognosen +5,6 mkr jämfört med budget, i augusti +3,2 mkr och vid bokslutet hamnade resultatet till sist på +4,2 mkr.

SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Det stora antalet asylsökande i slutet av förra året har lett till att skolan startat upp en asylverksamhet, vilket innebär att asylsökande elever placeras i förberedelseklasser innan de slussas ut i ordinarie verksamhet. En rektor har rekryterats till denna enhet. Även under 2016 har lokalbristen för skolans verksamheter var påtaglig. Detta har lett till att hemtjänsten, biståndshandläggare, samt enhetschefer för LSS och hemtjänst har flyttat till andra kontorslokaler i Ruda, vilket har frigjort ytor för både grundskolan och gymnasiet. Ett projekt som delfinansieras av Tillväxtverket där svetsutbildning kombineras med SFI har fått goda resultat. Liknande utbildning inom vård och omsorg har startats under året. Kommunens resultat gällande vård och omsorg om äldre har fått goda resultat i Öppna jämförelser. Ombyggnationen av äldreboenden i kommunen fortskrider enligt plan. Nybyggnadsdelen av Mogården blev färdig under senhösten och flytt av brukare påbörjades på nyåret. Även nyproduktionen av två förskoleavdelningar har färdigställts under 2016 och dessa avdelningar togs i bruk under hösten. Ett nytt personalsystem har införts under året som driftsattes i maj. HUL, personalkontoret, chefer och administratörer inom kommunen har påverkats av detta och arbetsbelastning vid övergången var hög. Högsby kommun har blivit utsedd till en av de 50 mest spännande arbetsgivarna inom offentlig sektor.

Balanskravsavstämning (mkr) 2016 2015 2014 2013

Årets resultat 14,9 11,3 13,2 12,9

Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0



9

HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE

STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning.

Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga Högsby kommuns vision.

Högsby kommuns övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling.

Högsby kommun tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling.

Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål.

Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen;

Underkänt Varning OK Bra Utmärkt

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion.

God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv.

Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning.

FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för Högsby kommun;

Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5% skatteintäkter och statsbidrag

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8% Utfall

Finansiellt mål



10

Under 2016 har 97,3 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag har därmed uppnåtts.

Inflationssäkrad förmögenhet

Högsby kommuns resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till ca 1,0 % under 2016, vilket innebär att en ökning av det egna kapitalet med ca 1,3 mkr krävs för att nå målet. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 14,9 mkr och kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för 2016.

Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 4,7 % per år

För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har Högsby kommun placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2016 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 9,3 %, vilket innebär att målet på 4,7 % avkastning uppnåtts för 2016.

Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag

Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag

Högsby kommuns investeringsbudget beräknas i normalfallet utifrån ovanstående två mål, men med anledning av beslutade investeringar samt kommande årens stora investeringar frångås målen tillfälligt vid beslut om volymer på investeringarna. Vid uppföljningar gör vi ändå en bedömning av målnivåerna. Skattefinansierade investeringar uppgick i 2016 års budget till 9,2 % av skatteintäkter och statsbidrag och avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 2,9 % av skatteintäkter och statsbidrag. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 6,2 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,5 %

av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att kommunen uppnår ett av de uppsatta investeringsmålen, trots att budgeterade investeringsnivåer låg mycket högre än målnivåerna.

Högsby kommun ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet Högsby kommuns soliditet uppgår i bokslutet 2016 till 25,9 %. I bokslut 2015 uppgick soliditeten till 24,3 %. Målet får därmed anses som uppnått för 2016. Fem av sex finansiella mål uppnås därmed under 2016, vilket innebär 83 % måluppfyllelse. Måluppfyllelsen under 2016 är därmed lika hög som under 2015.

VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

▪ Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt

▪ De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen

Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 40. Fyra av fem, eller 80 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda.



11

Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 28 inriktningsmål har 25 av målen eller 89 % uppfyllts under året, vilket innebär en förbättring jämfört med 2015. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 42-68) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I tabellen till höger sammanfattas samtliga mål.

Den totala måluppfyllelsen för 2016 är bättre jämfört med 2015. Det är både verksamhetsperspektivet och verksamhetsmålen som har förbättrats. För verksamhetsperspektivet är det den frisknärvaron som ligger under målnivån, men positivt är att den under 2016 har förbättrats jämfört med tidigare år. Verksamhetsmålen visar en förbättring av måluppfyllelsen jämfört med föregående år, där utbildningsutskottet förbättrat sig avsevärt.

Målet är

uppfyllt

Målet är ej

uppfyllt

5 0

4 1

4 1

Myndighetsnämnden 4 1

Revision 1 0

5 0

2 0

Utbildningsutskottet

Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål

Kommunledningsutskottet

Sociala utskottet

Överförmyndare i samverkan

HUL Lönesamverkan

(2015)

Finansiella perspektivet 5 av 6 83% (83%)

Verksamhetsperspektivet 4 av 5 80% (60%)

Verksamhetsmål 25 av 28 89% (75%)

Total måluppfyllelse 32 av 39 87% (74% )

Måluppfyllelse

Sammanfattning av måluppfyllelse



12

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS

ÅRETS RESULTAT Högsby kommun uppvisar ett positivt resultat på 14,9 mkr för 2016. Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 9,0 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 5,9 mkr. Verksamheterna redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 5,0 mkr medan finansverksamheten redovisar ett budgetöverskott på 937 tkr.

Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för Högsby kommun varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De senaste åtta åren har resultaten varit positiva. För att klara kraven kring god ekonomisk hushållning har kommunen den senaste tiden budgeterat med resultat runt 8-10 mkr, vilket också har lyckats uppnås.

Orsakerna till kommunens starka resultat de senaste åren har berott på saker som inte har kunnat påverkas. AFA har återbetalat premier flertalet år som förbättrat kommunens resultat kraftigt. Avkastningen på KLP-placeringarna är också en orsak till de goda resultaten. De tre senaste åren har befolkningen i kommunen ökat vilket leder till ökade skatteintäkter och statsbidrag som i sin tur förbättrat resultaten. En ökad befolkning leder dock också till högre kostnader. Under året har nettokostnaderna ökat med 3,5 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 3,4 %. För att behålla goda resultat behöver kommunen se till att skatteintäkter och statsbidrag. ökar i större utsträckning än netto-kostnaderna.

Utskottens och nämndernas verksamheter uppvisar ett överskott på 5,0 mkr, enligt sammanställning ovan.

En negativ budgetavvikelse finns i år och den finns hos utbildningsutskottet. Resterande utskott/nämnder redovisar inga eller positiva avvikelser.

Finansbudgeten för 2016 visar ett överskott på 0,9 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 0,6 mkr. Semesterlöneskulden har ökat kraftigt under året vilket ger ett underskott på ca 2,0 mkr jämfört med budget. Underskottet beror på att antalet anställda i kommunen har ökat. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 4,2 mkr.

De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 6,6 mkr. Totalt sett beror budgetavvikelsen på högre avkastning på KLP-placeringarna än budgeterat. Finansiella kostnader visar en negativ avvikelse om 1,5 mkr. Avvikelsen beror till allra största delen av att förlusttäckning har behövt göras för Emåbygdens Vind AB samt Högsby Energi AB, som båda har gjort förlustår.

Avskrivningarna visar ett underskott vilket beror på att nedskrivningar av anläggningar och inventarier gjorts under året. Kommunen har gått över till komponentredovisning på gata-/parkanläggningar vilket ledde till lägre avskrivningskostnader för 2016. Posten övrigt visar ett underskott jämfört mot budget, vilket beror på ökade kostnader i och med ökad personalstyrka, bl.a. pensionskostnader. Pensions-avsättningen har ökat istället för minskat som Skandias prognos inför 2016 tydde på. Orsaken till detta är ett nytt pensionsavtal för politiker samt att gamla pensionsavtal för politiker nu också ingår i denna. En avsättning för framtida saneringar har gjorts under 2016 vilket påverkar denna post negativt.

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige i Högsby kommun fattade i januari 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att

-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0 Årets resultat (mkr)

2016 2015 2014 2013 2012

0,0 -0,3 2,1 0,3 0,6

-1,5 -1,8 0,8 -4,3 -1,2

4,3 0,1 -0,4 -0,3 0,6

1,4 1,0 4,2 0,5 -1,0

0,8 1,2 0,5 0,4 0,2

0,0 0,0 0,1 0,0 0,0

0,0 0,0 0,2 0,0 0,0

5,0 0,2 7,5 -3,5 -0,8

Revision

Summa

Valnämnden

Driftsavvikelser (mkr)

Kommunledningsutskottet

Utbildningsutskottet

Sociala utskottet

ÖSK (fd. tekniska utskottet)

Myndighetsnämnden

Budget Bokslut

2016 2016

Löneökningsmedel -601 0 601

Förändring semesterlöneskuld -425 -2 394 -1 969

Skatteintäkter 212 412 209 435 -2 977

Statsbidrag 127 537 134 743 7 206

Finansiella intäkter 4 800 11 403 6 603

Finansiella kostnader -4 350 -5 818 -1 468

Avskrivningar -7 800 -12 202 -4 402

Kapitaltjänst 10 368 12 607 2 240

Övrigt -3 416 -8 312 -4 896

Summa 338 525 339 462 937

FINANSREDOVISNING (tkr) Avvikelse



13

täcka underskott i samband med framtida lågkonjunkturer. Hittills under åren 2012-2015 har Högsby kommun avsatt ca 15,4 mkr till RUR. Dessa redovisas som en delpost under kommunens egna kapital. Årets resultat, som uppgår till 4,3 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning efter balanskravsjusteringar, innebär att det även för 2016 finns möjlighet att göra en avsättning till resultatutjämningsreserven. Enligt riktlinjerna får den del av årets resultat som överstiger 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag reserveras till RUR. Den totala avsättningen får dock maximalt uppgå till 5 % av fem års genomsnittliga skatteintäkter och statsbidrag. Detta gör att vi för 2016 maximalt kan göra en avsättning om ytterligare 0,5 mkr. Den totala avsättningen till RUR uppgår i och med denna avsättning till 15,9 mkr, vilket motsvarar maxtaket efter beräkning av åren 2012-2016.

BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret.

Sedan 2010 har balanskravsresultaten varit positiva och Högsby kommun har inte haft några krav på återställning under perioden 2011-2016. Årets positiva resultat innebär att det inte heller finns något krav inför budgetåret 2017.

FINANSNETTO Högsby kommuns finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till 5,6 mkr. Budgeterat finansnetto är 450 tkr vilket betyder en positiv avvikelse om 5,1 mkr. Den positiva avvikelsen beror på att KLP-placeringarna genererar större avkastning än budgeterat.

EGET KAPITAL De senaste årens positiva resultat har stärkt kommunens egna kapital avsevärt. I och med årets resultat så har det egna kapitalet sedan 2008 ökat med 96,7 mkr, vilket är en ökning med 192 %. Kommunens egna kapital behöver dock fortsatt stärkas för att stärka kommunens ekonomiska ställning.

LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalnings-förmåga genom att jämföra omsättningstillgångar exklusive varulager med kortfristiga skulder.

Högsby kommuns likviditet uppgår till 162 % vilket innebär en liten förbättring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 156 %. Att likviditeten har förbättrats beror på att kommunens skatteintäkter och statsbidrag ökat.

SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalnings-förmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt.

Vid bokslutet 2016 uppgick Högsby kommuns soliditet till 25,9 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 24,3 % vid bokslutet 2015. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger dock fortfarande långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 48,4 %.

Balanskravsutredning (mkr) 2016 2015 2014 2013 2012

Årets resultat 14,9 11,3 13,2 12,9 7,1

Realisationsvinster (-) 0,0 -0,2 -2,5 0,0 -0,1

Rea.vinster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Rea.förluster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Återf. orealiserade förluster i värdepapper (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,9 11,1 10,7 12,9 7,0

Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) -0,5 -3,6 -2,7 -9,1 0,0

Balanskravsresultat 14,4 7,5 8,0 3,8 7,0

0

5

10

15Finansnetto (mkr)

Finansiella intäkter




14

SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 74,1 %. Jämfört med 2015, då skuldsättningsgraden uppgick till 75,7 %, har kommunens skuld-sättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna. Det är dock fortfarande en stor andel av tillgångarna som är finansierade genom lån.

LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick Högsby kommuns låneskuld till 89,6 mkr, vilket innebar samma låneskuld som föregående år. Då kommunen även lånar upp åt bolagen står Högsby kommun som låntagare för hela koncernens lån. Dessa uppgår totalt till 266,1 mkr. Per 2016-12-31 låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 1,48 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 1,92 %.

Enligt Högsby kommuns finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan 35 - 60 %. Per 2016-12-31 har kommunen 41 % av lånen med kortfristig räntebindning. För koncernen är andelen 44 %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 14,5 % medan 85,5 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 21,2 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 78,8 %.

Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande:

INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån Högsby kommuns finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten utifrån de finansiella målen för 2016 skulle uppgått till 9,0 mkr. Pga. stora behov i verksamheterna och i kommunen för övrigt har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget som överstiger detta mål. Investeringsbudgeten för 2016 uppgick därför till 24,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har investeringsmedel gällande ej utförda investeringar tidigare år överförts till 2016, vilket ger en total investeringsbudget om 41,6 mkr.

Bruttoinvesteringarna för 2016 uppgår till 22,9 mkr, vilket innebär att 55,1 % av beslutad investerings-budget har förbrukats. De enskilt största investeringarna under året avser investeringar i fastigheter, där tillbyggnationen av Lillebo förskola och en ny servicebyggnad vid Gösjön är de största posterna gällande fastighetssidan. En ny brandbil och inventarieinköp i samband med inflytt på om- och tillbyggda Mogården är de största posterna gällande inventarier. En mer omfattande investerings-redovisning finns på sida 19.

BORGENSÅTAGANDEN Borgensåtaganden innefattar pensionsskuld inklusive löneskatt, leasingåtaganden, samt att kommunen beslutat att såsom för egen skuld ingå borgen för Emådalens Trygga Hem och Emåbygdens Vind AB. Kommunens totala borgensåtaganden under 2016 uppgår till 240,8 mkr. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 25,2 mkr och beror på att Emådalens Trygga hem har ökat på sin låneskuld vilket innebär ett högre borgensåtagande för kommunen. Det totala borgensåtagandet för Emådalens Trygga Hem är 240 mkr, men den del som tas upp som borgensåtagande i årsredovisningen är den faktiskt upplånade summan, i bokslutet 2016 motsvarar det 75 mkr. I takt med att byggnationerna ökar, så kommer detta åtagande att växa. De lån som Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB har, ses inte här som ett borgensåtagande då det är kommunen som lånar upp dessa och i sin tur lånar ut till bolagen. För Emåbygdens Vind AB borgar Högsby kommun för 6,6 mkr av deras totala låneskuld. Utöver detta har Högsby kommun genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande

Förfall av låneskuld Kommun Koncern

Inom ett år 41% 44%

1 - 4 år 42% 35%

5 - 10 år 17% 21%



15

borgensförbindelser. Högsby kommuns ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,10 %.

RISKANALYS Enligt Högsby kommuns finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge.

Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Högsby kommun har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle för Högsby kommun innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med Högsby kommuns situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen Högsby kommun består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. I den sammanställda redovisningen ingår även Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund.

Årets resultat för koncernen Högsby kommun uppgår till 14,2 mkr, vilket är något bättre än föregående års resultat på 12,1 mkr. För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna 35-36.

SAMMANFATTNING/FRAMTID Högsby kommun gör även i år ett bättre resultat än budgeterat. Detta är glädjande då resultat-förbättringarna de senaste åren även berott på att befolkningen ökat och att vi därmed fått ökade skatteintäkter och statsbidrag. Det är främst pga. invandringen som kommunen har ökat invånarantalet de senaste åren. För första gången på tio år så är befolkningssiffrorna återigen över 6 000 personer. Detta genererar mer intäkter åt kommunen, men det gör också att verksamheterna växer och kräver mer resurser. Inför 2017 så får kommunen ett rejält tillskott i och med välfärdsmiljarderna som regeringen delar ut. Intäkterna kommer att komma kommunerna till del under en femårsperiod, men beräkningsgrunderna förändras över tid, vilket gör att kommunen redan nu behöver ha med i planeringen att dessa intäkter troligtvis minskar. I och med den ökade befolkningen har demografin justerats något. Antal elever i förskola, grundskola och gymnasieskola har ökat. Tidigare har vi nästan uteslutet sett minskningar inom dessa verksamheter vilket ställer verksamheterna på prov. Kommunen har också sett att antalet äldre ökar inom en snar framtid. I och med invandringen så ser det ut som om denna förändring förskjuts något, men även denna kommer att bli verklighet. Det finns då risk för ett demografiskt tryck inom alla åldersspann, vilket kommer att fresta på kommunens ekonomi. Investeringsbehoven är fortsatt stora i kommunen. Om alla investeringar genomförs leder detta till ökade avskrivningar. Om finansiering sker via nyupplåning ökar även räntekostnaderna. Kommunens ränte-kostnader kommer att stiga framöver oavsett nyupplåning eller ej, då det gynnsamma ränteläget som varit de senaste åren nu väntas förändras. Med ökade avskrivnings- och räntekostnader minskar det ekonomiska utrymmet för att göra kommunal verksamhet. För att klara en kostnadsökande verksamhet framöver behöver vi fortsatt skapa effektiva och flexibla verksamheter. Detta för att inte skattehöjningar eller kvalitetsförsämringar i verksamheten ska bli verklighet. Utmaningen ligger också i att få våra nya invånare att stanna kvar i kommunen och att få dem i sysselsättning. Goda resultat är en nödvändighet för att stärka kommunens ekonomi över tid, vilket kräver budgetföljsamhet i verksamheterna. Anna Emrin Ekonomichef

Budgetavvikelse, drift (mkr) 5,0 0,2 7,5 -3,5 -0,8

Borgensåtagande (mkr)

inom koncernen 6,6 6,6 6,6 0,0 0,0

pensionsskuld inkl. löneskatt 158,2 165,8 176,6 185,9 177,4

Emådalens Trygga Hem ek.för. 75,0 40,0 40,0 0,0 0,0

övrigt 1,0 3,2 4,5 3,0 3,9

Låneskuld kommun (mkr) 89,6 89,6 127,6 131,6 131,6

Låneskuld inkl bolag (mkr) 266,1 266,1 304,6 284,6 239,1

Soliditet 26% 24% 23% 23% 21%

2012201320142015Risk och kontroll 2016



16

REDOVISNINGSPRINCIPER

Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. Högsby kommuns årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka Högsby kommun har ett betydande inflytande. Vidare upptas Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. REDOVISNING AV KOMMUNALSKATT

I enlighet med RKR: s rekommendation nr 4.2 ”Redovisning av skatteintäkter” har kommunalskatten

periodiserats. Detta innebär att Högsby kommun i bokslutet för 2016 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2015 samt en preliminär slutavräkning för 2016. Slutavräkningen för 2015 uppgår till 85 kr per invånare 2014-11-01. Vid bokslutet 2015 bokfördes en preliminär slutavräkning på 43 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 42 kr per invånare har påverkat resultatet för 2016. Den preliminära slutavräkningen för år 2016 uppgår till - 206 kr per invånare 2015-11-01. Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2017 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2016 till – 165 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 41 kr per invånare. Enligt RKR: s rekommendation nr 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december 2016. AVSÄTTNING DEPONI

Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år 2008. Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen. 2015 gjordes en ny beräkning av kostnaden vilket visade att avsättningen inte skulle täcka hela kostnaden, varför ytterligare medel avsattes till detta. Under 2016 har ingen del av avsättningen tagits i anspråk men per 2016-12-31 har en uppdaterad nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats upp med 329 tkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. PENSIONSSKULD

RKR: s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar per 2016-12-31 samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse.



17

AVTALS- OCH VISSTIDSPENSION

För ett fåtal av de förtroendevalda följer Högsby kommun PBF, som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Hela detta åtagande finns sedan 2016 med i pensionsavsättningen. I juni 2014 antog Kommunfullmäktige bestämmelserna i OPF-KL att gälla från förtroendevalda som nytillträdde efter valet 2014. Dessa specificeras i separat avsättning i balansräkningen. PLACERADE PENSIONSMEDEL (KLP)

Högsby kommuns finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. TILLGÅNGAR

Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättnings-tillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. AVSKRIVNINGSMETOD

Sedan 2015 har kommunen komponentredovisning på fastigheterna. Under 2016 har även anläggningar som rör gata/park övergått till komponentredovisning. Anläggningar vi tagit med i denna redovisning är anläggningar med ett bokfört värde per 2015-12-31 på över 1,0 mkr. Nyinvesteringar gällande fastigheter har under 2016 fördelats enligt komponentredovisning. På övriga anläggningstillgångar görs avskrivningar med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker årsvis.

KOMPONENTREDOVISNING

I komponentredovisningen har följande komponenter och avskrivningstider valts på fastigheter: Stomme inkl. grund 75 år Fasad 60 år Fönster, dörrar 40 år Tak 35 år Våtutrymmen 20 år Värme och sanitet 20 år Ventilation 20 år El 25 år Transportsystem, hiss 33 år Ytskikt, lokaler 10 år Övrigt 10 år Följande komponenter och avskrivningstider har valts på gata/park-anläggningar: Vägkropp (mark) Ingen avskrivning Slitlager/topp 15-40 år Grundläggning (belysning) Ingen avskrivning Stolpe (belysning) 20 år Armatur 10 år Övrig konstruktion 10 år AVSKRIVNINGSTIDER

På övriga anläggningar tillämpas följande avskrivningstider inom Högsby kommun:

Markanläggningar 10-33 år Tekniska anläggningar 10-50 år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år

I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen: Högsby Energi AB

Fjärrvärmeledning 25 år Byggnader 20 år

Högsby Bostad AB

Byggnadsinventarier 10 år UER-investeringar 10 år Maskiner och inventarier 5 år

Samtliga fastigheter i Högsby Bostads bestånd skrivs från och med 2012 av med 2,0 % per år. KAPITALKOSTNADER

I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med internränta i den totala kapital-kostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde.



18

SEMESTERLÖNESKULD Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivar-avgifter på 38,46 %. Semesterlöneskulden uppgår till 16,5 mkr. LEASINGAVTAL Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR: s rekommendation nr. 13.1. Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Kommunen blockförhyr två äldreboenden av en ekonomisk förening. Detta är enligt vår tolkning en form av operationell leasing då Emådalens Trygga hem ek.för. har ansvar för byggnaden under leasing-perioden. Förvaltning och kostnader som hör direkt till byggnaden finansieras av föreningen och kommunen betalar en fastställd hyra. LÅNEKOSTNADER Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR: s rekommendation nr. 15.1. Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. LÖNEKOSTNADER

Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. FORDRINGAR

Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. ÅTERBÄRING KOMMUNINVEST

Återbäring från Kommuninvest har tidigare behandlats enligt RKR: s yttrande (december, 2012) och har inte påverkat kommunens resultaträkning. I och med att nya krav angående bankers kapitalbehov kommit så har Kommuninvest gjort en plan för kapitalförstärkning. Detta innebär att Kommuninvest har olika nivåer för medlemsinsats. När man kommit upp i maximal medlemsinsats så behöver medlemmarna inte längre återbetala den årliga återbäringen utan kan istället resultatföra denna. Under 2015 betalade Högsby kommun in resterande medlemsinsats för att komma upp i den högsta nivån och under 2016 har återbäringen därmed förbättrat årets resultat med 573 tkr.

REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH

SKULDER

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt RKR:s rekommendation nr 20. Långfristiga skulder som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas i bokslutet som långfristig skuld då den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och denna avsikt stöds av en överenskommelse som träffats innan årsredovisningen avlämnats.



19

DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING

Utskott och nämnder uppvisar ett överskott på 5,0 mkr för 2016. Detta kan jämföras med utfallet för 2015 då verksamheterna redovisade ett överskott på 0,2 mkr. Under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa bättre balans i budgeten, trots att det varierar mellan de olika utskotten.

Utbildningsutskottet är det utskott som har en negativ avvikelse i år. Anledningen till underskottet är att antalet barn inom dessa verksamheter har ökat mer än vad som kompenserats för i budget. Sociala utskottet uppvisar den största positiva avvikelsen, med 4,3 mkr, vilket beror på att oförutsedda budgeterade medel ej behövt nyttjas, samt att LSS-verksamheten lämnar överskott pga. avgående ärenden. ÖSK och Myndighetsnämnden lämnar också överskott, där ÖSK’s överskott till största delen förklaras med en mild vinter och lägre elkostnader för gatubelysning. Myndighetsnämnden har haft ökade intäkter för bygglovsärenden.

De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2016 kan sammanfattas i följande punkter;

▪ Integration, + 2721 tkr ▪ Gemensam administration, -1 867 tkr ▪ Institutionsvård vuxna, -3 268 tkr ▪ Enskilt bistånd, +1 991 tkr ▪ LSS, +2 247 tkr ▪ Förskola, + 853 tkr ▪ Adm ÖSK, + 833 tkr ▪ Fysisk planering, - 598 tkr.

För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2016, se sidorna 42-68.

Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån Högsby kommuns finansiella mål avseende volymerna på avgiftsfinansierade investeringar respektive skattefinansierade investeringar. Omslutningen för 2016 uppgick till totalt 9,0 mkr. Pga. stora behov inom verksamheterna har det beslutats om större investeringar än inom ramarna för de finansiella målen. Investeringsbudgeten uppgick för 2016 till 24,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen beslutat om en överföring av investeringsmedel avseende ej genomförda investeringar under 2015. Summan av överförda investeringsmedel uppgick till 17,5 mkr, vilket gav en total investeringsbudget för 2016 på 41,6 mkr.

Under 2016 har investeringar på 22,9 mkr genomförts, vilket innebär att 55 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats under året. De största investeringarna under året har varit tillbyggnaden av två nya avdelningar på förskolan Lillebo, nyinköp av en släckbil till räddningstjänsten, samt upprustning av Gösjöns badplats.

Förbrukad investeringsvolym för 2016 innebär att Högsby kommun trots de höga investeringsnivåerna klarar det finansiella målet gällande avgiftsfinansierade investeringar.

-9

-6

-3

0

3

6

9 Driftbudgetutfall (mkr)

Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff

2016 2016 2016 2015 2015 2015

31,9 31,8 0,1 33,1 33,4 -0,3

132,5 134,0 -1,5 123,8 125,6 -1,8

149,4 145,1 4,3 145,7 145,6 0,1

313,8 310,9 2,9 302,6 304,6 -2,0

12,7 11,3 1,4 10,9 9,9 1,0

2,6 1,9 0,7 2,6 1,4 1,2

0,4 0,3 0,0 0,4 0,3 0,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

329,5 324,4 5,0 316,5 316,3 0,2

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

329,5 324,4 5,0 316,5 316,3 0,2

Driftsammandrag (mkr)

Socialt utskott

Totalt

Kommunledningsutskott

ÖSK (fd. tekniskt utskott)

Utbildningsutskott


Revision

Valnämnd

M yndighetsnämnden

Driftresultat

Finansiella poster

Budget Bokslut

2016 2016

Avgiftsfinansierade investeringar 10 029 1 661 8 368

ÖSK - VA 9 179 1 645 7 535

ÖSK - Renhållning 850 16 834

Skattefinansierade investeringar 31 596 21 257 10 339

Maskiner och inventarier

Kommunledningsutskott 3 967 4 262 -295

Socialt utskott 1 876 1 260 616

Utbildningsutskott 1 154 1 041 113

ÖSK 898 0 898

Bygg & anläggningar

Kommunledningsutskott 0 0 0

Socialt utskott 0 0 0

Utbildningsutskott 2 000 2 879 -879

ÖSK 21 001 11 414 9 587

Lönsamma investeringar

ÖSK 700 401 299

Total investeringsbudget 41 625 22 917 18 7080Varav överförda investeringsmedel från 2015 17 520 12 275 5 245

Totalt 41 625 22 917 18 708

INVESTERINGSBUDGET (tkr) Avvikelse

Budget Bokslut Budget Bokslut

2016 2016 2015 2015Avgiftsfinansierade investeringar 10 029 1 661 27 120 804

Skattefinansierade investeringar 31 596 21 257 17 906 5 495

varav löpande investeringar 7 895 6 563 2 357 1 667

varav byggnader & anläggningar 23 701 14 694 15 549 3 828

Summa 41 625 22 917 45 026 6 299

Investeringssammandrag (tkr)



20

RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

(tkr) Not Budget 2016 2016 2016 2015 2015

Verksamhetens intäkter 1 88 391 154 570 235 084 128 589 178 561

varav jämförelsestörande intäkt 3 0 0 0 3 118 3 118

Verksamhetens kostnader 2 -411 986 -477 137 -547 923 -443 115 -485 568

varav jämförelsestörande kostnad 3 0 0 0 0 0

Avskrivningar -7 800 -12 276 -20 154 -8 797 -17 223

Verksamhetens nettokostnader -331 395 -334 842 -332 993 -323 322 -324 230

Skatteintäkter 4 212 412 209 435 209 435 199 651 199 651

Generella statsbidrag 4 127 537 134 743 134 743 133 337 133 337

Finansiella intäkter 5 4 800 11 403 9 020 12 052 9 116

Finansiella kostnader 5 -4 350 -5 827 -6 010 -10 406 -6 287

Resultat efter finansnetto 9 004 14 912 14 195 11 312 11 587

Skattekostnad 0 0 0 0 550

Årets resultat 6 9 004 14 912 14 195 11 312 12 138

KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

(tkr) Not 2016 2016 2015 2015

Löpande verksamhetÅrets resultat efter finansnetto 6 14 912 14 195 11 312 12 138

Justering av eget kapital 0 -22 0 273

Avskrivningar 12 276 20 154 8 797 17 223

Förändring pensionsavsättning 7 221 221 1 684 1 638

Förändring övriga avsättningar 8 4 949 4 962 7 659 7 110

Reaförlust / reavinst -10 -10 -213 -1 208

Förändring kortfr. fordringar 9 -18 577 -21 632 -19 311 4 980

Förändring förråd mm. 10 11 -939 7 250

Förändring kortfristiga skulder 11 4 198 3 492 36 127 15 360

Löpande verksamhet 17 980 20 421 46 062 57 764

InvesteringsverksamhetBruttoinvesteringar 14, 15 -23 167 -25 891 -6 299 -19 089

Omföring exploateringsmark 0 0 0 0

Försäljning anläggningstillgångar 14, 15 21 399 1 234 2 083

Erhållna investeringsbidrag 14, 15 250 250 0 0

Investeringsverksamhet -22 897 -25 242 -5 065 -17 006

FinansieringsverksamhetNyupptagande/omsättning av lån 12 2 000 0 3 000 -42 500

Amortering av lån 12 -2 000 0 -41 500 0

Förändring av långfr. fordringar 16 682 193 -3 385 2 442

Finansieringsverksamhet 682 193 -41 886 -40 058

Summa årets kassaflöde 13 -4 235 -4 628 -889 700



21

BALANSRÄKNING Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

Not 2016 2016 2015 2015

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad 0 0 0 0

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader & anläggningar 14 151 951 346 896 146 742 343 723

Pågående nyanläggningar & förskott 0 1 662 0 4 486

Maskiner & inventarier 15 14 509 17 856 9 086 12 729

166 460 366 414 155 829 360 938

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper mm 16, 17 20 320 2 065 20 318 2 063

Övriga långfristiga fordringar 16 177 768 1 779 178 452 2 352

198 088 3 844 198 770 4 415

Summa anläggningstillgångar 364 548 370 258 354 599 365 353


Förråd, exploateringsfastigheter mm 10 1 870 3 054 1 881 2 115

Kortfristiga fordringar 9 41 602 28 332 31 002 14 676

Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pension. 9 94 147 94 147 86 171 86 171

Likvida medel 13 65 436 69 116 69 670 73 744

203 055 194 649 188 724 176 706

Summa omsättningstillgångar 203 055 194 649 188 724 176 706

SUMMA TILLGÅNGAR 567 603 564 907 543 323 542 059

Eget kapital 18 147 010 152 733 132 098 138 560

Avsättningar

Avsättningar till pensioner 7 5 792 5 792 5 571 5 571

Övriga avsättningar 8 24 690 24 704 19 742 19 742

30 483 30 496 25 313 25 313

Skulder

Långfristiga skulder 12 266 080 272 700 266 080 272 700

Kortfristiga skulder 11 124 030 108 978 119 832 105 486

390 110 381 678 385 912 378 186

Summa skulder 420 593 412 174 411 225 403 499

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 567 603 564 907 543 323 542 059

EGET KAPITAL & SKULDER (TKR)

TILLGÅNGAR (TKR)

Borgens- och ansvarsförbindelser (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

2016 2016 2015 2015

Egna hem och statligt reglerade bostadslån 16 16 20 20

Borgensåtagande inom koncernen 19 6 620 0 6 620 0

Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 20 127 323 127 323 133 443 133 443

Löneskatt på pensionsskuld 20 30 889 30 889 32 373 32 373

Emådalens Trygga Hem Ek. för. 75 000 75 000 40 000 40 000

Avgångsersättning enl. PBF 21 0 0 1 233 1 233

Leasingavtal 22 963 963 2 120 2 120

Summa borgens- och ansvarsförbindelse 240 811 234 191 215 809 209 189



22

BORGENSFÖRBINDELSE – KOMMUNINVEST

Sedan januari 1997 har Högsby kommun ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten för Högsby kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB: s totala förpliktelse till 346 091 mkr och totala tillgångar till 338 153 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 338 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 330 mkr.



23

NOTER Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen

2016 2016 2015 2015

1. Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter 176 984 265 241 150 637 207 144

Interna poster -22 414 -30 157 -22 048 -28 583

Summa 154 570 235 084 128 589 178 561

2. Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader -519 137 -578 191 -483 199 -534 769

Interna kostnader 22 414 30 157 22 048 33 083

Personalförsäkring & pension -66 903 -86 489 -59 292 -61 212

Kalkylerade kapitalkostnader 12 607 12 607 10 389 10 389

Kalkylerade personalkostnader 73 882 73 882 66 941 66 941

Summa -477 137 -548 034 -443 115 -485 568

3. Jämförelsestörande poster

AFA Försäkring, återbetalning för 2004 0 0 3 118 3 118

Summa 0 0 3 118 3 118

4. Skatteintäkter & generella statsbidrag

Kommunalskatt 210 390 210 390 199 843 199 843

Slutavräkning föregående år 241 241 -593 -593

Prel. slutavräkning innevarande år -1 195 -1 195 400 400

Summa skatteintäkter 209 435 209 435 199 651 199 651

Inkomstutjämning 91 763 91 763 86 342 86 342

Kostnadsutjämning 28 905 28 905 30 542 30 542

Utjämningsbidrag/avgift LSS 5 176 5 176 4 379 4 379

Regleringsavgift -199 -199 -222 -222

Fastighetsavgift 9 095 9 095 9 028 9 028

Slutavräkn. fastighetsavg, föregående år 3 3 -17 -17

Strukturbidrag 0 0 597 597

Kompensation höjda soc. avg. 0 0 433 433

Generella statsbidrag (ändringsbudget) 0 0 2 256 2 256

Summa generella statsbidrag 134 743 134 743 133 337 133 337

5. Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning kommunala bolag 0 0 0 0

Ränta på likvida medel inkl. oblig. 0 0 0 0

Ränta/inkasso på fordringar 19 19 22 22

Ränta från koncernbolag 2 377 2 377 3 003 0

Värdeökn. avsatta pensionsmedel 7 977 5 486 8 572 8 572

Övriga finansiella intäkter 1 031 1 138 455 522

Summa finansiella intäkter 11 403 9 020 12 052 9 116

Ränta på långfristiga lån -4 104 -4 317 -5 496 -5877

Värdesänkn. avsatta pensionsmedel -54 -54 -32 -31

Övriga finansiella kostnader -1 669 -1 669 -4 879 -379

Summa finansiella kostnader -5 827 -6 040 -10 406 -6 287

Summa finansnetto 5 576 2 980 1 646 2 829

(tkr)



24

Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen2016 2016 2015 2015

6. Årets resultat

Budgeterat resultat 9 004 0 10 722 0

Budgetmässig avvikelse 5 908 0 590 0

Finansiellt resultat 14 912 14 195 11 312 12 138

7. Pensionsavsättningar

IB Pensionsavsättning 4 134 4 134 3 129 3 129

Årets pensionsavsättning -1 908 -1 908 1 005 1 005

Försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Ingående löneskatt 1 003 1 003 759 759

Årets löneskatt -463 -463 244 244

Summa pensionsavsättning -2 371 2 766 2 766 5 137 5 137

IB Pensionsavsättning till politiker 350 350 0 0

Årets pensionsavsättning 138 138 130 130

Visstidspension 1 947 1 947 220 220

Ingående löneskatt 85 85 0 0

Årets löneskatt 506 506 85 85

Summa pensionsavsättning 2 592 3 027 3 027 435 435

Specifikation - avsatt till pensioner

Särskild avtals/ålderspension 0 0 0 0

Förmånsbestämd/kompl.pension -3 869 -3 869 -3 309 -3 309

Ålderspension -754 -754 -671 -671

Visstidspension -39 -39 -154 -154

Pension till efterlevande 0 0 0 0

Summa pensioner -4 661 -4 661 -4 134 -4 134

Löneskatt -1 131 -1 131 -1 003 -1 003

Summa avsatt till pensioner -5 792 -5 792 -5 137 -5 137

Antal visstidsförordnanden

Politiker 1 1 1 1

Tjänstemän 0 0 0 0

8. Övriga avsättningar

IB Sluttäckning deponi 17 312 17 312 12 082 12 082

Årets avsättning 0 0 4 900 4 900

Årets ianspråktagande 0 0 0 0

Nuvärdesjustering 468 468 330 330

Summa avsättning deponi 17 780 17 780 17 312 17 312

IB Avsättning VA 2 430 2 430 0 0

Årets avsättning 2 980 2 980 2 430 2 430

Summa avsättning VA 5 410 5 410 2 430 2 430

IB Avsättning div. saneringar 0 0 0 0

Årets avsättning 1 500 1 514 0 0

Summa avsättning div. saneringar 1 500 1 514 0 0

IB avsättning uppskjuten skatt 0 0 0 550

Årets avsättning 0 0 0 -550

Effekt förändrad skattesats 0 0 0 0

Summa avsättning uppskj. skatt 0 0 0 0

Summa övriga avsättningar 4 949 24 690 24 704 19 742 19 742

Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 4,3 mkr under respektive år 2017-2020, för att avsättningen ska vara helt återställd 2020.



25


9. Kortfristiga fordringar & placeringar

Kundfordringar 3 145 6 005 4 601 9 852

Interimsfordringar 36 277 18 772 23 255 1 176

Mervärdesskatt 2 165 3 466 3 145 3 145

Övrigt (avräkningskonto) 14 88 0 503

41 602 28 331 31 002 14 676

Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB 94 147 94 147 86 171 86 171

Summa 18 577 135 749 122 478 117 173 100 847

Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB

Bokfört värde 94 147 94 147 86 171 86 171

Marknadsvärde 105 727 105 727 94 963 94 963

10. Förråd, exploateringsfastigheter

Exploateringsfastigheter 1 669 1 669 1 669 1 669

Råvaror & förnödenheter 0 0 0 233

Gatukontoret, förråd 0 0 0 0

Centralförrådet 202 1 385 213 213

Summa -11 1 870 3 054 1 881 2 115

11. Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 12 579 20 834 12 758 2 456

Anställdas skatter 4 588 4 813 3 647 3 647

Arbetsgivaravgifter 5 571 5 571 4 451 4 451

Semesterlöneskuld 16 514 17 504 14 120 15 102

Amorteringar nästa år, Högsby kommun 0 0 13 000 13 000

Skulder till kommunala bolag 503 0 503 0

Interimsskulder (kto 2991-2993) 59 372 48 960 51 399 55 653

Upplupen pensionskostnad 8 577 8 995 7 807 8 223

Upplupen särskild löneskatt 5 372 5 572 1 894 2 094

Mervärdesskatt 181 195 0 0

Avstämning internbank 14 555 0 10 160 0

Övrigt -3 782 -3 466 93 860

Summa 4 198 124 030 108 978 119 832 105 486

12. Långfristiga skulder

Högsby kommun 89 600 89 600 89 600 89 600

Högsby Bostad AB 105 480 105 480 103 480 103 480

Högsby Energi AB 71 000 71 000 73 000 73 000

Östra Smålands Kommunalteknikförbund 0 0 0 0

Emådalens Vind AB 0 6 620 0 6 620

Summa 0 266 080 272 700 266 080 272 700



26


13. Likvida medel

Postgiro, kassa 0 0 0 0

Handkassor 2 2 0 0

Bank 65 434 69116 69 670 73 744

Summa -4 235 65 436 69 118 69 670 73 744

14. Mark, byggnader och anläggning

Markreserv

Ingående anskaffningsvärde 25 567 25 567 25 557 25 557

Årets anskaffningar 1 1 10 10

Årets försäljningar -11 -11 0 0

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 25 557 25 557 25 567 25 567

Utgående bokfört värde 25 557 25 557 25 567 25 567

Verksamhetsfastigheter

Ingående anskaffningsvärde 116 344 116 344 114 158 114158

Årets anskaffningar 12 561 12 561 2 186 2186

Årets försäljningar 0 0 0 0

Årets utrangeringar -101 -101 0 0


Ingående avskrivningar -59 634 -59 634 -56 182 -56 182Årets avskrivningar -3 459 -3 459 -3 452 -3 452

Årets återförda avskrivningar 0 0 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -63 093 -63 093 -59 634 -59 634


Fastigheter för affärsverksamhet


Årets anskaffningar 1 661 1 661 804 804


Årets utrangeringar -3 816 -3 816 0 0


Ingående avskrivningar -61 130 -61 130 -58 285 -58 285

Årets avskrivningar -2 873 -2873 -2 845 -2 845

Årets återförda avskrivningar 1 309 1309 0 0



Publika fastigheter


Årets omföring till exploatering 0 0 0 0

Årets anskaffningar 1 701 1 701 881 881


Årets utrangeringar -1 923 -1 923 0 0


Ingående avskrivningar -18 580 -18 580 -17 555 -17 555

Årets avskrivningar -378 -378 -1 025 -1 025

Årets återförda avskrivningar 0 0 0 0

Årets nedskrivningar 1 834 1 834 0 0





27

Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen 2016 2016 2015 2015

14, forts. Mark, byggnader och anläggning

Fastigheter för annan verksamhet


Årets anskaffningar 0 824 0 5 081

Årets försäljningar 0 -931 -3 158 -3 158

Årets omklassificeringar 0 5 562 0 31 475

Årets utrangeringar 0 -1 851 0 -1 471


Ackumulerade av- och nedskrivningar -6 311 -77 859 -8 326 -73 746

Årets avskrivningar -1 297 -8 182 -122 -6 659

Årets nedskrivningar 0 0 0 0

Årets återförda avskrivningar 0 1 246 2 137 2 546


Utgående bokfört värde 829 195 774 2 126 199 106

Summa Mark, byggnader & anläggning 151 951 346 896 146 742 343 722

15. Maskiner & inventarier


Årets anskaffningar 6 993 7 401 2 418 2 949

Årets försäljningar 0 0 0 -531

Årets utrangeringar -14 243 -14 243 0 -50


Ackumulerade avskrivningar -37 848 -40 963 -36 496 -39 398

Årets avskrivningar -1 557 -2 260 -1 353 -2 097

Årets återförda avskrivningar 14 229 14 229 0 532



16. Långfristiga fordringar

Högsby Bostad AB 105 480 0 103 480 0

Högsby Energi AB 71 000 0 73 000 0

Andelar i Högsbynät AB 0 491 0 380

Förlagsbevis Kommuninvest 1 288 1288 1 288 1288

Förskottering Trafikverket 0 0 0 0

Förskottering Stångådalsbanan 0 0 684 684

177 768 1 779 178 452 2 352

Värdepapper, spec i not 17. 20 320 2 065 20 318 2 063

Summa -682 198 088 3 844 198 770 4 415

17. Värdepapper

Högsby Bostad AB 13 500 0 13 500 0

Högsby Energi AB 4 600 0 4 600 0

Högsbynät AB 73 73 73 73

Emådalens Vind AB 200 0 200 0

Kommuninvest ek.förening 1 450 1450 1 450 1451

Övrigt 496 542 494 539

Summa 20 320 2 065 20 318 2 063



28


18. Eget kapital

Ingående eget kapital 132 098 138 561 120 786 126 149

Andel i Högsbynät AB 0 -22 0 273

Årets resultat 14 912 14195 11 312 12 138

Utgående eget kapital 11 311 147 010 152 733 132 098 138 561

varav resultatutjämningsreserv 15 868 15 868 15 390 15 390

varav övrigt eget kapital 131 142 136 865 116 708 123 171

19. Borgensåtagande inom koncernen

Emådalens Vind AB 6 620 0 6 620 0

Summa 6 620 0 6 620 0

20. Pensionsförpliktelser, intjänade tom. 1997-12-31

KAP-KL och PFA aktiva 55 744 55 744 63 730 63 730

KAP-KL och PFA pensionärer 56 239 56 239 54 640 54 640

PA-KL aktiva 1 272 1 272 1 252 1 252

PA-KL pensionärer 12 066 12 066 13 820 13 820

PBF aktiva 599 599 0 0

PBF pensionärer 1 402 1 402 0 0

127 323 127 323 133 443 133 443

Särskild löneskatt på pensioner 30 889 30 889 32 373 32 373

Summa 158 211 158 212 165 816 165 816

20. Förändring av pensionsförpliktelser, tom. 1997-12-31

Ingående ansvarsförbindelse 133 443 133 443 142 127 142 127

Årets utbetalningar -5 245 -5 245 -5 567 -5 567

Ränte- och basbeloppsuppräkning -55 804 -55 804 -1 381 -1 381

Personalförändringar 3 462 3 462 1 408 1 408

Nyintjänande -780 -780 -1 884 -1 884

Försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Ändrad status -1 064 -1 064 -860 -860

Övrig förändring 53 311 53 311 -401 -401

127 323 127 323 133 443 133 443

Särskild löneskatt på pensioner 30 889 30 889 32 373 32 373

Utgående ansvarsförbindelse 158 212 158 212 165 816 165 816

Andel av pensionsförpliktelsens som tryggats genom försäkring

Ansvarsförbindelse (intjänad före 1998) 0 0 0 0

Pensionsavsättning (intjänad from 1998) 6 029 6 029 4 712 0

Totalt

Utredningsgrad (aktualiseringsgrad) 98% 97%

21. Avgångsersättning förtroendevalda

Avgångsersättning enligt PBF 0 0 1 233 1 233

0 0 1 233 1 233

22. Leasingavgifter

Inventarier - framtida leasingavgifter 582 582 814 814

varav förfall inom ett år 60 60 55 55

varav förfall inom 1-3 år 323 323 340 340


Bilar - framtida leasingavgifter 381 381 1 306 1 306

varav förfall inom ett år 198 198 96 96


Totala framtida leasingavgifter 963 963 2 120 2 120



29

Redovisning av affärsverksamhet – VA

RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET

Verksamhetens intäkter 2016 2015

VA-avgifter 17 826 17 871

varav brukningsavgifter 17 826 17 871

varav anslutningsavgifter 0 0

Övriga intäkter 83 186

Avsättning till framtida investeringar -2 981 -2 430

Summa verksamhetens intäkter 14 928 15 627

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader -11 087 -11 784

varav interna kostnader -1 478 -595

Summa verksamhetens kostnader -11 087 -11 784

Avskrivningar -2 899 -2 849

Nedskrivningar 0 0

Verksamhetens nettokostnader 942 994

Finansiella poster 0 0

Internränta -913 -1 028

Resultat efter finansnetto 29 -34

Extraordinära poster 0 0

Resultat efter extraordinära poster 29 -34

Skattefinansiering enligt budget 0 34

Årets resultat 29 0

Det negativa resultatet för VA-verksamheten tidigare år är skattefinansierade till 100 %.

BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET

TILLGÅNGAR 2016 Förändring 2015 Förändring 2014

Materiella anläggningstillgångarFastigheter och inventarier 28 544 -3 719 32 263 -2 014 34 277

Övriga materiella anläggningstillg. 0 -26 26 -31 57Summa anläggningstillgångar 28 544 -3 745 32 289 -2 045 34 334

OmsättningstillgångarFörråd m.m. 0 0 0 -31 31Kortfristiga fordringar 1 412 -2 465 3 877 344 3 533

1 412 -2 465 3 877 313 3 564

Summa omsättningstillgångar 1 412 -2 465 3 877 313 3 564

SUMMA TILLGÅNGAR 29 956 -6 210 36 166 -1 732 37 898

EGET KAPITAL & SKULDER

Eget kapital 0 0 0 6 243 -6 243

Avsättningar Övriga avsättningar 5 410 2 981 2 430 2 430 0

SkulderLångfristiga skulder 22 389 -8 962 31 351 -10 828 42 179Kortfristiga skulder 435 -585 1 020 352 668Leverantörsskulder 1 100 235 865 -31 895

Utgiftsrester 623 122 501 102 39924 546 -9 191 33 737 -10 405 44 142

Summa skulder 29 956 -6 210 36 166 -10 405 44 142

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 29 956 -6 210 36 166 -4 162 37 898

Ytterligare information om VA-verksamheten i Högsby kommun finns i särskild VA-redovisning som presenteras av ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund.



30

PENSIONSREDOVISNING

För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har Högsby kommun placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning.

KLP-placeringarna har stigit i värde under 2016 och avkastningen för året uppgår till 8,0 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 9,3 %. Kommunens finansiella mål avseende avkastning på pensionsplaceringarna uppgår till 4,7 % per år. Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 84,8 mkr till 69,9 mkr, vilket innebär att pensionsplaceringarna ökat mer i värde än pensionsförpliktelserna.

Högsby kommuns marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per 2016-12-31 till 105,7 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 95,0 mkr. En värdeökning av marknadsvärdet på 10,7 mkr eller 11,3% har skett under året. Marknadsvärdet ligger betydligt högre än det bokförda värdet på kommunens KLP-placeringar.

Per 2015-12-31 uppgick den räntebärande delen av Högsby kommuns KLP-portfölj till 40,4 %, medan aktiedelen uppgick till 59,6 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 3,0 mkr medan aktiedelen ökat med 2,7 mkr. Den räntebärande delen av Högsby kommuns portfölj har ökat och uppgick per 2016-12-31 till 42,4 %, medan aktiedelen minskat och uppgick till 57,6 %. KLP: s totala portföljvärde uppgår per 2016-12-31 till 3 433 mkr, vilket innebär en ökning med 1 021 mkr sedan 2012. Insättning under året har skett på totalt 50 mkr. Det är Landstinget i Kalmar län som satt in 50 mkr. Det innebär att den verkliga värdeökningen uppgår till 856 mkr. Aktieandelen uppgår till 57,6 % av de totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan 20-60 % av de totala tillgångarna. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. Högsby kommuns andel i KLP uppgår till 3,10 % per 2016-12-31.

Avsättning för pensioner 4 661 4 134

Löneskatt på avsättning 1 131 1003

5 792 5 137

Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 127 323 133 443

Löneskatt på pensionsskuld 30 889 32 373

158 211 165 816

Totala förpliktelser 164 004 170 953

Finansiell placering (bokfört värde) 94 147 86 171

varav aktiedel 49 332 47 795

varav räntebärande del 44 815 38 375

Finansiell placering (marknadsvärde) 105 727 94 963

Marknadsvärde -Bokfört värde 11 580 8 792

2016Pensionsmedelsförvaltning (tkr) 2015

-1 000

1 000

3 000

5 000

7 000

9 000KLP-portföljstatistik

2012

2013

2014

2015

2016

Mål 2016



31

PERSONALREDOVISNING

Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen. Med anledning av lönesystembytet 1 maj 2016 är det inte möjligt att få fram samtliga rapporter som tidigare år. Det medför att det finns jämförelsetal som uteblir i årets personalekonomiska redovisning. När det gäller de siffror som framkommit genom rapporterna kan vi inte garantera att dessa är helt tillförlitliga, också det med anledning av systembytet då vi detta år får hämta en del uppgifter i två system.

PERSONALSTRUKTUR

I tabellen nedan redovisas antalet anställda per anställningsform i Högsby kommun 31 december 2016 samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan.

Högsby kommun har ökat antalet tillsvidareanställda under 2016 med 31 medarbetare medan antalet visstidsanställda under året har minskat med 10 medarbetare. Ökningen av antalet tillsvidareanställda har främst skett på barn- och utbildningsförvaltningen (23 medarbetare). 60,7 % av de tillsvidare- och visstidsanställda har heltid. Av de tillsvidareanställda är 86,6 % kvinnor. Vilket är en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året arbetat i kommunen. Med anledning av lönesystembytet under året går det inte att få fram statistik på totala antalet timmar för timavlönade under året. Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 48,9 år, en marginell höjning i jämförelse med föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 49 år (ökning) och för män 47,7 år, höjning för kvinnor och en minskning för män. Av kommunens tillsvidareanställda är 55 % av kvinnorna och 51 % av männen över 50 år.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda anställda 2016-12-31 är 90 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidare-anställda skiljer sig åt mellan könen där kvinnor i genomsnitt har en sysselsättningsgrad på 89 % och män 97 %. För 2015 var motsvarande siffror 89,5 % för kvinnor och 97 % för män. Av kommunens tillsvidareanställda medarbetare är det 60,9 % som har tjänst motsvarande heltid. Detta är en mindre ökning i jämförelse med 2015 då andelen var 60,7 %. Att arbeta med höjda sysselsättningsgrader är en strategiskt viktig fråga för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt.

LÖN

Medellönen för tillsvidareanställda har vid årsskiftet ökat med totalt 4,09 % jämfört med medellönen vid samma period 2015. Tillsvidareanställda kvinnors medellön har ökat med 4 % och männens med 4,09 %.

PERSONALKOSTNADER

Lönekostnaderna för 2016 uppgår till 282,9 mkr. I detta ingår löner och arvoden på 199,9 mkr, pensioner på 15,4 mkr samt arbetsgivaravgifter på 60,8 mkr. Semesterlöneskulden har ökat sedan föregående år med ca 2,4 mkr och uppgår till 16,5 mkr. I semesterlöneskulden ingår innestående komptid, semesterdagar samt arbetsgivaravgifter. Kostnaderna för timavlönade uppgick till 17,9 mkr exklusive personalomkostnader under 2015 (motsvarande kostnad för 2015 var 16,4 mkr). Mertid (fyllnadslön) är den tid som en deltidsanställd medarbetare arbetar utöver sin ordinarie arbetstid upp till heltid. Ersättningsnivån för mertid uppgår till 120 %. Övertid är den tid en hel- eller deltidsanställd medarbetare arbetar utöver heltid. Ersättningsnivån för enkel övertid uppgår till 180 % och för kvalificerad övertid till 240 %. Delar av denna tid redovisas inte som mertid eller övertid utan registreras som flexibel arbetstid, vilket tillämpas inom främst administrationen. Antalet övertidstimmar samt antalet mertidstimmar för 2016 går inte att få fram då vi bytt lönesystem mitt under perioden. Däremot kan vi i ekonomisystemet se att kostnaderna för övertiden uppgick till drygt 2,2 mkr exklusive personalomkostnader. Det är en ökning med en miljon i jämförelse med 2015. Kostnaderna för mertiden uppgick till drygt 1,6 mkr exklusive personalomkostnader. Personalomkostnader, det vill säga arbetsgivaravgifter, är 38,46% och innefattar exempelvis försäkringar och pension.

Tillsvidareanställda 507 476 481

Visstidsanställda m månadslön 79 89 45

Deltidsanställda brandmän 28 30 32

Anställda i arbetsmarknads-

politiska åtgärder0 0 0

Anställningsform 2015 20142016



32

PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO

I början av 2016 beslutades i kommunstyrelsen att från och med år 2016 mäta sjukfrånvaron omvänt, det vill säga, vi mäter istället den totala närvarotiden och använder då termen frisknärvaro. I samband med det beslutades om ett nytt resultatmål för medarbetar-perspektivet, att till 2019 nå en frisknärvaro på 95 %. Den totala frisknärvaron för 2016 är nu uppe i 92,6 %. Det är en förbättring av frisknärvaron med 1,7 procentenheter i jämförelse med 2015 som då låg på 90,8 %.

Personalavdelningen har under året arbetat mycket med att följa upp hur kommunens riktlinjer och rutiner för rehabilitering efterlevs. Under 2016 hade 55 medarbetare fler än sex sjuk-frånvarotillfällen. Det är en ökning jämfört med år 2015 då det var 49 medarbetare Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då den kan vara ingången till en längre sjukskrivning. För att vi snabbare ska kunna uppmärksamma dessa och förhindra att de övergår i en längre sjukskrivning har rutinerna för hur vi ska hantera och arbeta med medarbetare som har mycket upprepad korttidsfrånvaro ändrats. Arbetsgivaren ska numera ha ett samtal med medarbetaren redan efter tre frånvarotillfällen under sex månader istället för som idag efter sex tillfällen på en tolvmånaders period. Företagshälsovården kontaktar även de chefer som enligt uppgift från personalavdelningen har medarbetare med mycket upprepad korttidsfrånvaro. Vid den kontakten erbjuder företagshälsovården råd och stöd till chefen om hur chefen kan agera för att minska på korttidsfrånvaron för medarbetaren. Av kommunens medarbetare har 33,2 % inte varit sjuka någon gång under 2016. Motsvarande siffra för 2015 var drygt 30 %. Kostnaderna för sjuklön uppgår till 3,2 mkr exklusive personalomkostnader. En ökning med drygt 200 000 i

jämförelse med 2015. Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14 och 10 % under dag 15-90. Arbetsgivaren betalar också utfyllnad enligt kollektivavtal till medarbetare som tjänar över 62,5% av prisbasbeloppet.

PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING

Under 2015 har 18 medarbetare avgått med pension. Av Högsby kommuns anställda medarbetare beräknas 79 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren (2017-2021). Med pensionsavgångar menas i detta sammanhang det år arbetstagaren fyller 65 år. En medarbetare har dock möjlighet att kvarstå i anställning till 67 års ålder. Det innebär att 15,6 % av kommunens tillsvidareanställda medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Under året har 162 annonser publicerats för lediga tjänster, 96 av dessa är tillsvidaretjänster. Detta är exklusive annonser där kommunen annonserar semestervikariat. 13 av dessa tjänster har bara annonserats internt. Det är fler vakanser som blivit annonserade under 2016 jämfört med 2015 och 2014.

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

2016 är andra året med de nya friskvårdsreglerna. De nya reglerna innebär att friskvårdskorten har tagits bort och istället ersatts med ett bidrag som följer skatteverkets regler för skattefri motion. Syftet med regeländringen är att underlätta användandet av friskvård då det inte längre begränsar sig till något specifikt företag eller någon specifik ort. Dessutom är utbudet av tillåtna aktiviteter avsevärt större än tidigare. Förmånen inkluderar även massage. Målet är att öka nyttjandet av friskvård. Första halvåret (våren 2016) var det 80 medarbetare som nyttjade förmånen och andra halvåret (hösten 2016) var det 96 medarbetare som nyttjade förmånen. Det är i stort sett lika många som under 2015.

UPPFÖLJNING AV HÖGSBY KOMMUNS

SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETE Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. I Högsby kommuns årsplan för planering av det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske fortlöpande under året utefter en fastställd plan. Planen ska sedan överlämnas till närmaste chef tillsammans med de arbetsmiljöproblem som inte kan åtgärdas i verksamheten. Årsplanen kan med fördel användas för planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Alla medarbetare ska delta i arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i

Total ordinarie arbetstid i timmar 987 662 858 902

Total frisknärvaro i timmar 914 229 779 691

Total frisknärvaro 92,6% 90,8%

Frisknärvaro 1-59 dgr av total frisknärvaro 44,5% 61,6%

Frisknärvaro över 60 dgr av total frisknärvaro 55,4% 38,4%

Kvinnors andel av frisknärvaron 12,5% 11,8%

Mäns andel av frisknärvaron 87,5% 88,2%

Frisknärvaro i åldersgruppen 1-29 år 94,3% 92,6%



Frisknärvaro 20152016



33

verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 § 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personal-avdelningen från respektive förvaltning. Socialförvaltningen På socialförvaltningen uppges det systematiska arbetsmiljöarbetet vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det pågår ständiga förändringar i verksamheten och det systematiska arbetsmiljöarbetet kan inte alltid hanteras så formellt som lagen anger. Rutiner och arbetsmiljömål är skriftligt dokumenterade men förvaltningen önskar en uppföljning på en chefsdag av de skriftligt dokumenterade rutinerna. Alla har klart för sig vad som gäller om befogenheter och arbetsuppgifter men delegationen är inte uppdaterad. I fråga om rätt fördelade resurser så har medel för systematiskt arbetsmiljöarbete inte funnits med i budget för respektive enhet förrän i 2017 års budget. Det har inte funnits rätt fördelade resurser när stora förändringar som till exempel införandet av ett nytt personalsystem genomförs, vilket har medfört en stor arbetsbelastning för enhetschefer. Arbete pågår med en översyn av enhetscheferna arbetsbelastning. Arbetsmiljö finns med som punkt på alla arbetsplatsträffar. Genomförda skyddsronder, riskbedömningar och handlingsplaner dokumenteras och följs upp på arbetsplatsträffar. Barn- och utbildningsförvaltningen Föregående år saknades en del rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Under 2016 är nya rutiner och uppföljningar beslutade och under införande.

Tillbud Totalt 47 tillbud rapporterades under 2016, vilket är dubbelt så många mot 2015. 16 av dessa är inom äldreomsorg; 4 inom LSS; 21 inom utbildning och 1 inom kommunrehab. Det kan tolkas som att medvetenheten och benägenheten att anmäla har ökat.

Arbetsskador Under 2016 har 18 arbetsskador rapporterats. Av dessa 18 är de flesta inom äldreomsorg och LSS. 16 av dessa arbetsskador har även rapporterats till AFA. Inga arbetsskadeanmälningar har inkommit från utbildningsförvaltningen.

ÅRETS VERKSAMHET 2016 har mestadels ägnats åt införandet av det nya HR-systemet och då i första hand lönesystemet som är den största modulen i systemet och som också är det system som försörjer många andra system i kommunen med information. Personalavdelningen har haft en utökad resurs på 50 %, ett halvår under 2016, för införandet av lönesystemet samt för utbildningar i densamma för chefer och administratörer samt för skapande av manualer utifrån de olika rollerna i systemet. Den effektiva utbildningstiden i april var 55 timmar. Därutöver tillkommer tid för förberedelser och skapande av manualer för olika användare i systemet. Därefter har repetitionsutbildningar genomförts i maj månad. Första löneutbetalningen i det nya lönesystemet gjordes i maj. Implementeringen av det nya lönesystemets har kantats av flera motgångar som personalavdelningen inte har haft möjlighet att påverka men som har medfört mycket merarbete och tagit mycket oväntade resurser i anspråk. Utöver lönesystemet har förhandlingsmodulen och det nya rapportsystemet, Utdata implementerats, personalavdelningen har också deltagit vid utbildningar i desamma. Införandet av Time Care Planering, ett behovs- och bemannings-planeringsverktyg som också är en del i nya HR-systemet, har påbörjats som ett pilotprojekt vid Välengården. Under hösten genomförde personalavdelningen utbildningar i förhandlings-modulen för en stor del av kommunens chefer. Projektavslut för införandet av det nya HR-systemet var planerat till september 2016 men har inte varit möjligt att göra då det fortfarande finns flera delar i avtalet med leverantören som ännu ej är uppfyllda. Personalavdelningen har arbetat fram övergripande riktlinjer för introduktion av nya medarbetare i kommunen som numera ska användas vid alla nyrekryteringar. Förslag på en ny Jämställdhets- och mångfaldsplan, nya rutiner för kränkande



34

särbehandling samt en ny telefonpolicy har också skapats. Personalavdelningen har under året även haft en praktikant på avdelningen under tio veckor. Förslag på måltal för frisknärvaron samt förslag på åtgärder för en högre frisknärvaro i kommunen har tagits fram och beslut har tagits utifrån förslaget i kommunstyrelsen. Under året har kommunledningskontoret för första gången genomfört kommungemensam introduktion för alla medarbetare som anställts under de senaste tolv månaderna, en introduktion i april och en i oktober. Kommunledningskontoret har även haft en uppvaktning av de som fått 25-års gåvor samt avtackning av kommunens pensionärer. Tillsammans med 6 andra kommuner genomför Högsby kommun ett ledarutvecklingsprogram för framtida chefer, två medarbetare från Högsby kommun deltar. Implementeringen av de nya riktlinjerna för rehabilitering fortsätter. Dessutom genomför nu personalavdelningen också kontinuerliga kontroller av efterlevnaden av kommunens policy och riktlinjer för rehabilitering. Dessa i kombination med fortsatt låga frisknärvarotal har gjort att en stor del av personalavdelningens resurser använts till råd och stöd till chefer i verksamheterna i just rehabiliteringsarbetet. I oktober genomfördes en repetitionsutbildning i kommunens rehabiliteringsrutiner för nya chefer och chefer som ej deltog i utbildningen föregående år. 2016-års löner har utbetalats under året, merparten av dessa tillhörande Kommunals avtalsområde utbetalades i december. Som ett led i fortsättningen på ledarskapsutbildningen i kommunen genomfördes i augusti en tvådagars konflikthanteringsutbildning för kommunens alla chefer. Personalutskottet har utsett och uppmärksammat ”Årets arbetsplats”. För 2015 utsågs Fröviskolans arbetslag klass 1-3 som ”årets arbetsplats”.

Rutinerna för posthanteringen har skärpts för att minska risken för att post inte tas om hand vid någon av kommunens verksamheter vid exempelvis längre ledigheter.

Telefoniupphandlingen som genomförts tillsammans med länets övriga kommuner i länet och Landstinget blev klar i maj. Telia fortsätter här som leverantör av telefoni- och datakommunikationstjänster. Implementeringen av det nya telefoniavtalet påbörjades hösten 2016. I samband med detta har en total inventering av alla telefoni- och larmtjänster genomförts i kommunen. Högsby kommuns

telefoniansvarige har här en nyckelroll för länets kommuner i samband med implementeringen av det nya avtalet.

Rekryteringen av en ny medarbetare i växel/reception är klar, den nya receptionisten började sin anställning i augusti. I samband med denna rekrytering utökades tjänsten också till en heltid.

Under hösten genomfördes medarbetarenkäten bland samtliga medarbetare. Resultaten kommer varje arbetsplats att arbeta vidare med under 2017.

En rekrytering av en HR-samordnare på visstid har också genomförts senhösten 2016. Personal-avdelningen har tillsammans med övriga kommuner i länet påbörjat ett arbete kring SKL:s avsiktsförklaring kring hälsosamma arbetsplatser.

Samverkansavtalet med Försäkringskassan har förlängts ytterligare två år till oktober 2018. Avtalet med Previa, företagshälsovården, har förlängts ett år till 2017-12-31.

I vissa delar av kommunen har det varit stor omsättning av personal under perioden. Implementeringen av HR-systemet, rekryteringar och personalomsättning samt sjukfrånvaro tar tid och påverkar utvecklingstakten i organisationen.

MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål ▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete

och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

▪ Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål

▪ Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i Högsby kommun och vara goda ambassadörer för kommunen

Resultatmål ▪ 95 % frisknärvaro år 2019 ▪ De anställda i kommunen ska uppleva en god

arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål

▪ Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten

▪ Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen.

Det är nu en positiv utveckling av frisknärvaron. Mikael Jonnerby(c), Ordförande i personalutskottet Christina O. Axelsson, Personalchef

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING


35


Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen Högsby kommun består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. Se även organisationsschema, sida 39.

Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar Högsby kommun, de bolag i vilka Högsby kommun har ett bestämmande inflytande samt Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund.

Årets resultat för koncernen Högsby kommun uppgår till 14,9 mkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat för koncernen, 11,1 mkr.

HÖGSBY BOSTAD AB Högsby Bostad AB är ett bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i Högsby kommun. Bolaget ägs i sin helhet av Högsby kommun. Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort och totala antalet bostäder i bolagets ägo är 294 stycken.

Bolaget har två personer anställda på totalt 1,2 tjänst och en VD som arbetar på konsultbasis. Skötsel av bolagets fastigheter utförs av Östra Smålands kommunalteknikförbund.

Även under 2016 har efterfrågan på lägenheter varit stor i Högsby. Samtliga lägenheter är uthyrda. Undersökning av möjlig nyproduktion på Storgatan har påbörjats. Nyproduktion av två lägenheter vid gruppbostaden Konvaljegränd har färdigställts under året. Beslut har också fattats i styrelsen om att bygga om lokaler till bostäder, vilket kommer att påbörjas under 2017. Under året har samtal förts med Migrationsverket om permanenta bostäder för nyanlända enligt konceptet Migraflexhus. Migrationsverket avstod dock till slut att skriva kontrakt. Statens Bostads Omvandling (SBO) har utrett möjligheten att teckna avtal med Högsby kommun för att bygga om hyreshus till seniorbostäder. Förstudie pågår för att hitta lämpliga fastigheter.

Av den totala lånestocken har 68 % lång räntebindning och resterande del av lånen är bundna till kort ränta. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Under året har ett nytt lån om 2,0 mkr upptagits. Den genomsnittliga räntan var vid årsskiftet 1,5 %, vilken var samma vid föregående års slut.

Resultatet för verksamhetsåret uppgår till 294 tkr.

HÖGSBY ENERGI AB Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar.

Högsby Energi AB startade sin verksamhet under 2008 och under de första verksamhetsåren har fokus legat på utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Under året är en begagnad oljepanna inköpt och installerad. Pannan klarar att leverera till hela fjärrvärmenätet vid haveri i flispannan. Panncentralen på Mogården är riven och ersatt med en fjärrvärmecentral och även panncentralen på Fröviskolan är tagen ur drift. Denna kommer att rivas under 2017. Dock har utrangeringskostnaden för dessa två panncentraler belastat årets resultat med ca 653 tkr. Bolaget har också köpt kulverten vid Ringvägen av Högsby Bostads AB, vilket innebär att de nu äger samtliga kulvertar i fjärrvärmenätet. Ingen utbyggnad av fjärrvärmenätet är genomförd under 2016, men utbyggnadsalternativ undersöks. Flis från kommunens egna skog har eldats till viss del under året. Flisen kommer från de tätortsnära gallringarna i området. Produktionskapaciteten är idag 6,6 MW flis, 1 MW pellets och 7 MW olja. Nuvarande energiproduktion av trädbränsle håller mycket hög standard och kapaciteten räcker för en stor utbyggnad av nätet. Den totala försäljningen uppgick under 2016 till 9 757 MWh. Av förbrukningen avser 94 % flis, 5 % pellets och 1 % olja. Detta kan jämföras med föregående år då förbrukningen var 95 % flis, 4 % pellets och 1 % olja. En verkställande direktör är anställd på deltid. Ingen övrig personal finns i bolaget. Driftsorganisation och jourverksamhet har under 2016 köpts från ÖSK.

Högsby Energi AB redovisar en förlust på -953 tkr. Budgeterat resultat var -233 tkr. Även 2016 har varit

Högsby Bostad AB 294 61 180 85

Högsby Energi AB -953 -1 496 -2 019 -1 983

ÖSK - - - -

Högsbynät AB 111 186 74 -Emåbygdens Vind AB -169 354 0 -

Kommunala bolag

Årets resultat (tkr)2014 20132016 2015



36

varmare än ett normalår, vilket slår hårt mot bolaget. Jämfört med ett normalår har bolaget haft 2 % mindre energiförsäljning. Utrangeringskostnad av pannor och viteskostnad har påverkat resultatet negativt.

Högsby Energis totala lånestock uppgår till 71,0 mkr. 33,8 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 66,2 % har lång räntebindning. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Under året har bolaget amorterat totalt 2,0 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 1,3 %, vilken kan jämföras med 1,4 % som genomsnittliga räntan uppgick till 2015.

HÖGSBYNÄT AB HögsbyNät AB är en heltäckande operatör av Internet, nät- och telefonitjänster och kan tillhandahålla dessa tjänster till nästintill 100 % av Högsby kommuns invånare. HögsbyNät AB är öppet för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har även driftsansvaret för Högsby kommuns IT-verksamhet.

Bolaget är ett dotterföretag till Bergelmer AB, som äger 71 % av aktierna. Resterande aktier, 29 %, ägs av Högsby kommun.

HögsbyNät AB har brutet räkenskapsår, och resultatet för räkenskapsåret 2015/2016 uppgick till 379 tkr. Den totala omsättningen för bolaget var 18,0 mkr.

ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna, fastigheter, VA-verksamhet, avfallshantering, gator, vägar och parker.

Ytterligare redovisning om ÖSK finns i Bilaga i årsredovisningen.

EMÅBYGDENS VIND AB Under 2014 bildades ett gemensamt bolag tillsammans med Mönsterås kommun och Hultsfreds kommun, vars syfte är att äga och producera vindkraftsel. Högsby kommun äger 20 %, och Mönsterås och Hultsfreds kommun äger 40 % vardera. Finansieringen av vindkraftverket sköts i bolaget genom upptaget lån. Högsby kommun har gått i borgen för lånet motsvarande kommunens ägarandel. Lånets räntor och amortering betalas via elproduktionen. Omsättning för bolaget under 2016 var 1,6 mkr och resultatet blev -844 tkr.

NYCKELTAL KONCERNEN

Koncernens investeringsvolym för 2016 uppgår till 23,6 mkr jämfört med 11,9 mkr föregående år. Högsby Energi AB och Östra Smålands Kommunal-

teknikförbund är de bolag som gjort investeringar under 2016. Detta med 0,8 mkr respektive 0,5 mkr.

Koncernens soliditet uppgår till 27,0 %, vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten uppgick till 25,5 %. Förbättringen beroer på att koncernens egna kapital ökat i större utsträckning än skulderna, vilket gör att det egna kapitalet utgör en större andel i förhållande till totala tillgångar.

Koncernens långfristiga skulder uppgår till 272,7 mkr vilket motsvarar föregående års låneskuld. Den interna fördelningen ser dock annorlunda ut då Högsby Bostads AB utökat sin låneskuld med 2,0 mkr medan Högsby Energi AB minskat sin låneskuld med 2,0 mkr.

Högsby kommun fungerar som internbank inom kommunkoncernen och 176,5 mkr avser egenfinansierad utlåning till koncernbolagen. Anledningen till den egenfinansierade utlåningen är att minska den finansiella risken i koncernen.

Särskilda upplysningar avseende koncerninterna engagemang under 2016:

De koncerninterna inköpen och försäljningarna (kommunens handel med koncernbolagen) uppgår under 2016 till 27 118 tkr och de koncerninterna räntorna uppgår under året till 2 051 tkr.

Ägar- Koncern-

Bolag tillskott bidrag UtdelningHögsby kommun 0 0 0

Högsby Bostad AB 0 0 0

Högsby Energi AB 950 0 0

ÖSK 0 0 0

Högsbynät AB 0 0 0

Emådalens Vind AB 200 0 0

Tillskott, bidrag & utdelningar (tkr)

Bolag Lån BorgenHögsby kommun 176 480 0

Högsby Bostad AB 105 480 0

Högsby Energi AB 71 000 0

ÖSK 0 0

Högsbynät AB 0 0

Emådalens Vind AB 0 6 620

Lån & borgen (tkr)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE


37

KOMMUNENS ORGANISATION

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunfullmäktige i Högsby kommun består av 35 ledamöter. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt eller av principiell beskaffenhet samt ansvarar för och fastställer reglemente för kommunstyrelsens och utskottens uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer budget, inriktningsmål och riktlinjer för kommunens verksamheter samt beslutar om bland annat den kommunala utdebiteringen och om folkomröstningar.

REVISION Revisorerna prövar årligen om kommunens verksamheter sköts ändamålsenligt, om verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen inom nämnder och utskott är tillräcklig.

VALBEREDNING Valberedningen lämnar förslag till kommun-fullmäktige på ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och utskott.

KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens verkställande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ansvarar för Högsby kommuns utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter.

Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens samtliga verksamheter och angelägenheter med

undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen.

ÖVRIGA NÄMNDER

Gemensam nämnd HUL ansvarar för lönehantering. Myndighetsnämndens uppgifter omfattar bland annat miljö- och hälsoskyddsfrågor, bygglovsverksamhet, livsmedelsfrågor, avfall och renhållning samt natur-vård. Valnämndens uppgift är att administrera valen.

UTSKOTT Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott; personalutskott, kommunledningsutskott, socialt utskott, samt utbildningsutskott. Respektive utskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Från och med 2011 ingår kommunens tekniska verksamheter tillsammans med Hultsfreds kommuns tekniska verksamheter i Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK.

Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ till utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter samt beslutar i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till respektive utskott.

FÖRVALTNING Högsby kommuns förvaltning har tidigare bestått av två sektorer; en mjuk sektor som omfattar skola och omsorg samt en hård sektor som omfattat teknisk verksamhet. Utöver mjuk sektor finns ett

Kommunfullmäktige

35 ledamöter

Revision

5 ledamöterNämnder

Gemensam nämnd HUL

3 ledamöter

Myndighetsnämnd

3 ledamöter

Kommunstyrelse

11 ledamöter

Personalutskott

3 ledamöter

Kommunlednings-utskott

3 ledamöter

Socialt utskott

3 ledamöter

Utbildningsutskott

3 ledamöter

Överförmyndare

1 ledamot

Valnämnd

5 ledamöter

ÖSKKommunala

bolag

Högsby Bostads AB

100 % ägande

Högsby Energi AB

100 % ägande

Högsby Nät AB

29 % ägande

Emåbygdens Vind AB

20 % ägande

Valberedning



38

kommunledningskontor som bedrivs under ledning av kommunchefen.

BOLAG Högsby kommun har två helägda bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, Högsbynät AB och Emåbygdens Vind AB.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE I nedanstående verksamhetsberättelse presenteras inledningsvis en totalbedömning av kommunens verksamhet enligt modellen för balanserad styrning baserade på respektive utskotts egen bedömning av sin verksamhet. Av de fem perspektiv som ingår i den balanserade styrningen; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling väger alltid ekonomi och service tyngst i helhetsomdömet.



39

KOMMUNSTYRELSEN

Stihna J Evertsson (C) Jonas Erlandsson (S) Ordförande Vice ordförande

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktiges antagna vision för Högsby kommun lyder:

Vi vill bevara och utveckla den lilla kommunens fördelar såsom närhet, engagemang, trygghet och småskalighet

Vi vill att alla skall känna Högsby kommun som mycket trivsam, där medborgarna bryr sig om sin bygd och sina medmänniskor och där invånarna och den kommunala servicen står i fokus.

Vi vill bli den gröna miljökommunen som brukar utan att förbruka.

Visionen utgör ett fundament för vad kommunen strävar mot att uppnå. Konkretiseringar har gjorts i visionen och kommunfullmäktige har fastställt övergripande inriktningsmål för den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen gör en övergripande sammanvägning av hur utskotten och verksamheterna klarar respektive inriktningsmål och lämnar bedömning till kommunfullmäktige huruvida kommunen uppnår fastställda mål eller inte under budgetåret. Kommunens slogan är ”Högsby kommun – kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet”.

BALANSERAD STYRNING För att öka tydligheten i mål- och uppföljningsarbetet används den balanserade styrningens fokusperspektiv. Högsby kommun har valt perspektiven ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer samt utveckling/framtid för att gruppera fastställda inriktningsmål och därtill hörande resultatmål från verksamheterna. För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med god ekonomisk hushållning och övriga fokusperspektiv görs sålunda en helhetsvärdering och en gradering av måluppfyllelsen av de olika inriktningsmålen. Som grund för bedömningen används en femgradig skala där gult som visas i grafen

är ett godkänt resultat. Slutligen görs en totalbedömningen av kommunens måluppfyllelse där KF:s balanserade styrkort, det vill säga fullmäktiges inriktningsmål grupperade enligt de fem perspektiven; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling, vägts

samman i en övergripande helhetsbedömning kallad måluppfyllelse. Verksamheternas resultatmål som beskrivs under respektive utskott är de politiska inriktningsmålen omsatta i konkreta uppföljningsbara mål.

MÅLUPPFYLLELSE

Genom att väga samman målen i de fem olika perspektiven enligt modellen för balanserad styrning blir ekonomimålet en del av helheten tillsammans med de övriga fyra perspektiven. När den totala resultatredovisningen för kommunens verksamheter summeras visar denna på ett överskott på 5,0 mkr. Resultatet för Högsby kommun som helhet uppgår till 14,9 mkr. Den balanserade styrningens perspektivområden och resultatmål uppvisar överlag positiva målbilder som innebär att den övergripande måluppfyllelsen för KS blir godkänd.

EKONOMI

▪ Hållbar budget ▪ Effektivt resursutnyttjande ▪ God förvaltning av kommunens

anläggningstillgångar

Det samlade resultatet för 2016 visar att utskottens verksamheter gör ett överskott om 2,8 mkr. Utbildningsutskottet redovisar en negativ avvikelse medan kommunledningsutskottet och sociala utskottet redovisar positiva budgetavvikelser.

Budget Prognos

2016 2016

Kommunstyrelsen

Kommunledningsutskottet31 919 31 895 24

Utbildningsutskottet 132 529 134 036 -1 507

Sociala utskottet 149 394 145 142 4 252

Totalt 313 842 311 073 2 769

DRIFTBUDGET (tkr) Avvikelse



40

FINANSIELLA MÅL

▪ Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag

▪ Inflationssäkrad förmögenhet ▪ Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning

på 4,7 % per år ▪ Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt

till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag ▪ Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt

till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag ▪ Soliditeten ska stärkas De finansiella målen följs upp i kapitlet ”Ekonomisk översikt och analys” i början av årsredovisningen.

SERVICE/MEDBORGARE

▪ Kommunens kärnverksamheter skall hålla en god kvalitet

▪ Infrastrukturen och kommunikationerna måste utvecklas för att möjliggöra flexibilitet kring arbetsliv och utbildning och bättre möjligheter till in- och utpendling och där hänsyn tas till miljö- och säkerhetsaspekter samt äldres behov

▪ Kommunen skall stimulera och öka rörligheten på bostadsmarknaden och inflyttningen till kommunen genom att satsa på olika boendeformer

▪ Kommunen skall bedriva en aktiv näringspolitik Den samlade bedömningen av utskottens verksamheter under året är att service- och kvalitetsmålen uppnås. Äldreomsorgen får mycket bra betyg i brukarundersökningar, men resultaten i grundskolan är fortfarande svaga.

MEDARBETARE

▪ Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö ▪ Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje

medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten

Ett nytt nyckeltal för att mäta frisknärvaro är framtaget under året. För 2016 hamnar detta nyckeltal på 92,6 %. I jämförelse med 2015 är detta en förbättring, men målnivån på 95 % uppnår vi ännu inte. Arbetet med hantering av korttidsfrånvaro och rehabilitering har ytterligare arbetats in i organisationen under 2016.

PROCESSER ▪ Kommunen skall ha en effektiv organisation med

klara och tydligt interna och externa rutiner för sin politiska beredning och för sina verksamheter

Som helhet är processarbetet stadd i utveckling och nytänkande på flera nivåer pågår som kan leda till bättre service och effektivare verksamheter.

FRAMTID/UTVECKLING

▪ Säkra servicen i kärnverksamheterna utifrån en förändrad kund- och behovsutveckling

Bedömningen är att målen kring utveckling/framtid uppnås. Fokusering på att utveckla verksamheterna med hjälp av IT har blivit tydligare under året.



41

KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT

Stihna J Evertsson (C) Anders Johansson Ordförande Kommunchef

VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunledningsutskottet har ansvar för kommun-övergripande frågor och policy, ska planera kommun-styrelsens verksamhet samt har ansvar för ekonomiska ramar, budget och bokslut. Utöver detta arbetar utskottet med näringslivsfrågor och kommunikationer, EU-frågor, fysisk planering och samhällsbyggnad, byutveckling och lokal service, miljö- och naturvård, räddningstjänst, köp och försäljning av fastigheter, arkivfrågor samt egna lokalers hantering. Kansli, IT, ekonomi, personal, växel, vaktmästeri, miljö, bygg, räddningstjänst, ÖIS, integration och arbetsmarknadsfrågor.

SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Nio nyrekryteringar har genomförts vid

kommunledningskontoret. Högsby kommun har utsetts till en av Sveriges 50

mest spännande arbetsgivarna i offentlig sektor. En samverkan om gemensam e-tjänsteplattform i

länet har inletts. Införande av nytt HR-system har inneburit stort

engagemang vid personalkontoret.

EKONOMI

Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är att följa budget, alternativt att redovisa ett budgetöverskott. Rambudgetering gäller fortfarande för kommunledningsutskottets verksamhet.

Den stora andelen nyanlända medborgare ställer krav på den ekonomiska redovisningen. Åtgärder för förbättrad uppföljning har vidtagits. En omarbetad fördelning av schablonbidragen som stämmer överens med verkligheten har genomförts.

Kommunledningsutskottet lämnar ett överskott på ca 25 tkr. Då har 3,3 mkr av den extra ändringsbudgeten för flyktingmottagning inräknats i KLU’s ordinarie budget. 1,7 mkr av den extra ändringsbudgeten har överförts till 2017. Av detta avser 1,0 mkr utökning av tjänster, 1,2 mkr sanering av panncentraler, 1,3 mkr fysisk planering, företagshälsovård och näringslivsfrämjande åtgärder. Ca.1,0 mkr kommer att ha långsiktig påverkan i form av tjänster som controller, IT-säkerhetsamordnare och servicekontorspersonal.

Budget Bokslut

2016 2016

Nämnds- & styrelseverksamhet

Nämnds- & styrelseverksamhet 2 293 419 2 140 706 152 713

Stöd till politiska partier 135 750 135 750 0

Övrig verksamhet 882 000 895 683 -13 683

Överförmynderiverksamhet 831 666 810 829 20 837

Medlemsavgifter 0 0 0

Konsumentvägledning 40 000 40 794 -794

Totalt Nämnds- & styrelseverksamhet 4 182 835 4 023 762 159 073

Strategiskt arbete

Fysisk planering 0 598 052 -598 052

Bostadsförbättring 0 55 063 -55 063

Näringslivsfrämjande åtgärder 262 176 629 156 -366 980

Gator och vägar. Övrigt 0 738 -738

Markförsörjning 22 243 22 243 0

Krisberedskap 0 -161 584 161 584

Övrig gemensam verksamhet 0 73 775 -73 775

Totalt Strategiskt arbete 284 419 1 217 443 -933 024

Kommunikation, skog

Skogsverksamhet -688 768 -925 490 236 722

Exploatering bostadsområde 37 499 37 499 0

Buss-, bil- & spårbunden trafik 80 000 79 085 915

Fjärrvärmeförsörjning 0 0 0

Totalt Kommunikation, skog -571 269 -808 906 237 637

Räddningstjänst

Räddningstjänst 6 474 413 6 749 227 -274 814

Totalt Räddningstjänst 6 474 413 6 749 227 -274 814

Arbetsmarknad och integration

Integration 0 -2 721 013 2 721 013

Totalt Arbetsmarknad och integration 0 -2 721 013 2 721 013

Gemensamma administration

Ändringsbudget 0 0 0

Arbetsområde och lokaler 0 0 0

Övrig fastighetsförvaltning 878 779 972 935 -94 156

Ekonomiavdelningen 3 055 036 3 207 440 -152 404

Personalavdelningen 3 176 890 3 040 236 136 654

Växel 1 101 202 1 129 334 -28 132

ADB 7 061 910 6 941 640 120 270

Övrig gemensam verksamhet 6 275 081 8 142 543 -1 867 462

Totalt Gemensamma administration 21 548 898 23 434 128 -1 885 230

Totalt KLU 31 919 296 31 894 641 24 655

AvvikelseKommunledningsutskottet (kr)



42

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Förbättra och utveckla kommunens näringslivs-

politik ▪ Utveckla boendefrågor och inflyttarverksamhet för en

positiv befolkningsutveckling ▪ Förbättra och utveckla kommunikationer och

infrastruktur ▪ Förbättrad medborgardialog ▪ Utveckla de centrala stödfunktionerna, såsom

ekonomi, personal, IT med flera att bättre matcha verksamheternas behov av styrning och verktyg för verksamhetsutveckling

▪ Fortsatt samverkan med andra kommuner för att minska sårbarhet och säkerställa kompetensförsörjning

Resultatmål NÄRINGSLIV

▪ Utveckla och konkretisera Högsby kommuns nya näringslivsstrategi med målet att förbättra den kommunala servicen till näringslivet

Näringsliv Högsby med en väg in till kontaktpersoner i kommunen har startat. Steg för ökad samverkan med Företagarna och LRF har tagits. Trinova Akademi har utökats med Hultsfreds kommun. Mittpunkt har avvecklats. Integration i landsbygdsföretag är ett projekt tillsammans med LRF och Mönsterås kommun. Tio företagsbesök har genomförts. BOENDE

▪ Tillskapa attraktiva boendemiljöer och boende-förutsättningar för nybyggnation både för permanentboende och fritidsboende.

Migrationsverket har pausat arbetet med att bygga Migraflexhus för asylmottagande med 120 personer. Kommunen har begärt ersättning för nedlagda kostnader i projektet. Planering med anledning av avsiktsförklaringen med SBO för renovering av lägenheter fortsätter. Uppförande av servicebyggnad, tillgänglighetsanpassning och lekplats vid Gösjön har genomförts. ▪ Konkretisera strategier för nettoinflyttning

I januari var folkmängden 6 067 invånare, en ökning med 225 sedan årsskiftet. Ökningen beror på ett invandringsöverskott på 324 personer. Födelsenetto och inrikes flyttnetto är negativa. I augusti hade kommunen 376 personer boende i Migrationsverkets boenden och 402 invånare i etableringen (mottagna enligt ersättningsförordningen den senaste 24 månaderna)

INFRASTRUKTUR

▪ Bevaka och bidra till genomförandet av den övergripande regionala infrastrukturstrategi som finns för Kalmar län, ur Högsby kommuns perspektiv

Nuvarande avtal om infrastrukturkansliet gäller tom 2017. Beslut om förlängning bör tas då det är viktigt att ha en kunskapsbas och enighet mellan kommunerna för att kunna utgöra en påverkande part. Analys av den åtgärdsvalsstudie gällande Stångådalsbanan som är framtagen. Följa upp den regionala transportplanen för Kalmar län 2014-2025. Kommunen har beslutat om bredbandsstrategi 2016-2020. KOMMUNIKATIONER

▪ Ökade möjligheter till arbetspendling samt förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen

Information om möjlighet till anropsstyrd närtrafik har genomförts. MEDBORGARDIALOG

▪ Genomföra ett antal åtgärder för förbättrad dialog och kommunikation med kommunens medborgare

Kommunfullmäktige har antagit en vision – Högsby kommun 2025. Visionen har utarbetats i dialog med kommunens medborgare i form av samhällsföreningar och andra föreningar, samt anställda i olika konstellationer. Kommunbygderåd, Kommunalt pensionärsråd, Funktionshinderråd och näringslivsråd har hållits. Ungdomsråd är under bildande. VERKSAMHETSSTÖD

▪ Utveckla de centrala stödfunktionerna, såsom ekonomi, personal, IT med flera att bättre matcha verksamheternas behov av styrning och verktyg för verksamhetsutveckling

Samarbetet i H2O tillsammans med Hultsfred och Oskarshamns kommuner har bl.a. mynnat ut i en länsövergripande samverkan kring e-tjänsteplattform. Även ett förslag till gemensam upphandling av licenser i länet har tagits fram. Införande av nytt HR-system har genomförts. Nytt ekonomisystem är under införande. Utbildning för införande av e-Arkiv är genomförd länsövergripande. Bas IT, ett tvåårigt arbete med att höja den grundläggande IT-nivån är genomfört. RÄDDNINGSTJÄNST

En operativ ledningssamverkan mellan Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuns räddningstjänster har inrättats. Det innebär att de tre kommunerna gemensamt svarar för funktionerna räddningschef/tjänsteman i beredskap, inre befäl och yttre befäl.



43

SAMVERKAN

▪ Fortsatt samverkan med andra kommuner för att minska sårbarhet och säkerställa kompetensförsörjning

Samverkan med Mönsterås inom Räddningstjänst, miljö- och bygg har omförhandlas och utökats. Samverkan med Hultsfreds kommun gällande Kultur, Fritid och Turism har beslutats. Detta innebär att verksamheten flyttas från Utbildningsutskottet till Kommunledningsutskottet.

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪ Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% ▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete

och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

Resultatmål ▪ Frisknärvaron ska öka. ▪ De anställda i kommunen ska uppleva en god



Kommunledningskontoret har haft en stor omsättning av personal under perioden. En del sjukskrivningar har också påverkat verksamheten. Kommunledningsutskottets verksamhet inkl. Miljö- och Bygg har haft en frisknärvaro på 95,87% Rekrytering och byten av arbetsuppgifter i samband med sjukskrivningar tar tid och påverkar utvecklingstakten. Ledarskapet blir allt viktigare för att skapa god arbetsmiljö, inflytande och ökat ansvar för utveckling mot satta mål.

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Effektivt resursutnyttjande, bedriva ändamålsenlig

verksamhet

Resultatmål ▪ Kvalitetssäkra kommunens rutiner för intern-kontroll

i samtliga kommunala verksamheter Ledningsgruppen har arbetet fram årscykler för chefer i organisationen. Rutiner för Kommunledningsutskottet

innebär att verksamheterna redovisar sina verksamhetsplaner och handlingsplaner vid två sammanträden per år. Detta gäller planmöte, ekonomi, folkhälsa, näringsliv, IT, infrastruktur och lokal service. Framtagande av ny VA-plan har påbörjats. Den höga andelen nyanlända i kommunen har medfört att en ny arbetsmarknad- och integrationsenhet har bildats. Verksamheten flyttas från Sociala utskottet till kommunledningsutskottet. Syftet är att vidta arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen. Ökad samverkan med Hultsfreds kommun har planerats för Kultur, fritid och turism. Två chefstjänster delas mellan kommunerna och en organisationsöverföring till Kommunledningsutskottet planeras. ÖSK har övertagit förvaltningen av kommunens skogar. Framför allt i tätortsnära skogsområden har detta varit synligt.

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål ▪ Säkra ett effektivt resursutnyttjande samt en god

kvalitet i kärnverksamheten över tid

Resultatmål VERKSAMHETERNA

▪ Skapa en helhetssyn för utvecklingen av kommunens respektive verksamheter

SKL har redovisat en genomlysning av kommunens ekonomi. En ny vision har antagits av Kommunfullmäktige. Arbete med att Landstinget ska överta det regionala utvecklingsansvaret från Regionförbundet 2019 har genomförts. Ledarskapsutbildningen har fortsatt med en konflikthanteringsutbildning för chefer. Ledarutvecklingsprogram har genomförts tillsammans med sex andra kommuner. En kommungemensam introduktion för nyanställda har genomförts.

▪ Arbeta med ständiga förbättringar i dialog och

samverkan och där kommunens medarbetare ges möjligheter till aktivt deltagande

En utvecklad insyn i budgetprocessen i samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts, bl.a. genom uppdelning av budgetprocessen i investeringar och drift.



44

UTBILDNINGUTSKOTT

Tuva Bojstedt (kd) Bengt Bobeck Ordförande Skolchef VERKSAMHETSOMRÅDE

Utbildningsutskottet ansvarar för barnomsorg, fritidshem, utbildning av barn och ungdom, utbildning av vuxna och invandrare, kulturskola, kultur och turism, biblioteksverksamhet, fritidsfrågor, simskola samt stöd till studieförbund och ideella föreningar. SÄRSKILDA HÄNDELSER

Året har präglats av fortsatt hög ankomst av asylsökande. Idag tillhör 25-30% av eleverna i kommunen gruppen nyanlända. Den uppkomna situationen har inneburit och innebär stora organisatoriska och strukturella utmaningar för alla verksamheter inom utbildningsutskottet. Kön av asylsökande skol- och förskolebarn hade blivit stor vid årsskiftet 2015/16 och de lösningar som förberetts under hösten 2015 startades. Vi har nu åter fullt på i stort sett alla ställen och kön var vid årets slut ca 40 barn in till skolan.

▪ I januari kunde två förberedelseklasser sättas igång i tomma klassrum på Berga skola 0 – 6 med totalt ca 35 elever. Rektor rekryterades under våren och mottagningsenhet/förberedelseklasser har varit expanderande under hela året. Personal- och lokalbrist har varit och är stora utmaningar. Utslussning av elever till ordinarie skola/klass kan nu ske mer förberett och planerat.

▪ I januari startade även allmän förskola för asylbarn i Berga i den återöppnade förskolan Skyttebo. Mellan 15 – 20 nyttjar verksamheten. Barnen har företrädesvis kommit ifrån asylförläggningen på Solhöjden i Berga och asylboendet i Fågelfors. Barnen slussas ut i ordinarie förskolor efter en termin.

▪ Ungdomsgymnasiets språkintroduktionsprogram och speciellt SFI har expanderat kraftigt under året. Kön är nu lång in till SFI (110 personer i kö). Lokal- och personalbrist är flaskhalsar som det arbetats och arbetas med.

▪ I slutet på april godkändes den privata förskolan Prästkragen i centrala Högsby på Kyrkogatan. Prästkragen är en filial till Juvelernas Hus i Ruda, och Prästkragen är ett bra tillskott på förskoleplatser i kommunen. Kommunen har genomfört tillsyn och kompletterande information har lämnats in. Förskolan har kunnat bereda plats till alla barn i enlighet med behov och regelverk.

▪ Etiska riktlinjer har framtagits för förhållandet skola-vårdnadshavare och även mellan personal. Framtagandet har inneburit bra och djupa diskussioner om våra förhållningssätt gentemot varandra.

▪ Under 2015 var utbildningsutskottet föremål för en omfattande granskning ifrån Skolinspektionen. Man har även i år visat sitt intresse för skolan i Högsby. Hittills

har man tittat på hur det pedagogiska arbetet bedrivs i förskolan samt har en pågående kvalitetsgranskning av hur vi hanterar språkintroduktionen på gymnasieskolan. Denna granskning är nu avslutad och brister åtgärdade.

▪ På HUC har projektet med SFI och yrkesutbildning, svets, kommit igång språngartat. Projektet har varit framgångsrikt. Finansiering via Tillväxtverket. Finansieringsmöjligheten kvarstår inte 2017.

▪ HUC har nu startat en liknande utbildning inom vård- och omsorg. Intresset har varit stort. Det är för tidigt att uttala sig om resultaten men kostnaden för projektet finns inte i budget.

▪ På grund av de stora utökningarna i kommunens alla skolverksamheter under förra hösten, har även ledning och administration förstärkts. En ny rektor för asylverksamheten tillträdde i maj månad. Elevhälsan har också förstärkts med en kurator. Hela rektorsgruppen (utom HUC) har också fått ändrade ansvarsområden.

▪ Lärarsituationen har inte förändrats utan fortfarande besätts ofta lärar- och förskollärartjänster med obehöriga. Kommunen har i årets lönerörelse prioriterat lärare och förskollärare och tillskjutit extra medel för dessa grupper. Vid läsårsstart fanns personal på plats för att verksamheten skulle starta, men fortsatt rekrytering pågår fortfarande på vissa områden.

▪ Misteln har fortsatt varit en plats som attraherat allt fler personer. Verksamheten erbjuder idag möjlighet att ta del av nyheter mm på många språk. Det stora antalet besökare i lokalerna har medfört en betydligt mer ansträngd arbetsmiljö för personalen, men bedöms nu fungera väl. Det är dock fullt upp hela tiden.

▪ Utbildning i hot och våld har hållits för olika personalgrupper under våren.

▪ Utbildning i konflikthantering har hållits för chefer. ▪ Sedan årsskiftet delar vi bibliotekschefstjänst med

Hultsfred. Biblioteket har nyanställt en medarbetare på 60 % för att täcka upp för detta. Från 1 januari 2017 har denna samverkan med Hultsfred fördjupats och en gemensam chef för Kultur och Fritid i Högsby och motsvarande verksamhet i Hultsfred är tillsatt.

▪ Fritidsgården, som är i tillfälliga lokaler, har fått anslag för att göra en förprojektering för nya lokaler.

▪ Ny skolchef är anställd sedan augusti.

EKONOMI

Inriktningsmål ▪ God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser ▪ Kommunens ska höja verkningsgraden genom ett

optimalt nyttjande av tillgängliga resurser



45

Resultatmål ▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som

uppföljningsmått

Verksamheterna ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. ▪ Jämförande prestationsvolymer Förändrade kundunderlag ska kunna följas upp månadsvis. Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. görs i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner.

Uppföljning Sammantaget så ligger alla verksamheter på budget eller på överskott, men den negativa avvikelse om 2,8 mkr som fanns i budget utifrån demografimodell och ett oförutsett underskott i projektet kring Gösjön om 0,5 mkr gör att UU samlat hamnar på ett underskott om 1,5 mkr. Den positiva avvikelsen är betydligt större när det gäller barn.- och elevantalsökningen än den negativa avvikelsen i förhållande till budget. (ökning med 50 elever bara inom F-åk9) Detta gör att man bör kunna

anse att verksamheten har bedrivits med nollresultat eller överskott i förhållande till tilldelad budgetram eftersom den positiva avvikelsen gentemot prognostiserad volym är större än det ekonomiska underskottet sett till UU:s verksamhet. Budgetering och budgetuppföljningssystemet inom UU har utvecklingspotential. Idag finns inte en tydlig koppling mellan barn/elevantal och budget. Förändringar i barn/elevantal under året slår inte igenom i budget och inte heller i budgetuppföljningar. Ett ändrat system för budgetering och budgetuppföljning kommer att tas fram under 2017 för att implementeras under 2018. Under 2016 har vi haft en stor ökning av barn/elevantalet, huvudsakligen på grund av ökningen av nyanlända. Under den första tiden som nyanländ och asylsökande kan skolan söka bidrag direkt till skolkostnaderna. Detta bidrag täcker väl kostnaden som uppstår. När en elev beviljas uppehållstillstånd försvinner detta bidrag. Elevens skolgång skall då finansieras av etablerings-ersättningen som betalas ut till kommunen. Kostnaderna för mottagningsenhet, asylmottagande av barn och ungdomar inom skola och förskola har finansierats av riktat statsbidrag till kommunen, sökta bidrag från Migrationsverket och andel av etableringsersättningen som betalas ut till kommunen. Dessa kostnader budgeterades inte i UU:s budget och syns därför heller inte i UU:s bokslut. På likartat sätt är det med SFI. Kostnaderna här har finansierats med hjälp av riktat statligt bidrag och med etableringsersättningsmedel. Andelen som gått till skolan av etableringsmedlen har varit liten och kommer att justeras uppåt under 2017. Kostnader för SFI för personer som inte kommit via asylsökning finansieras inte via dessa medel. Utbildningsutskottet gick in i budgetåret 2016 med en negativ avvikelse pga. demografimodellen med 2,8 mkr. Denna avvikelse fördelades inte ut i budget utan har legat utanför. Detta medförde att alla verksamheter behövde visa ett samlat positivt resultat om 2,8 mkr för att budget skulle gå jämt ut. Den samlade befolkningsminskning som demografimodellen prognostiserar blev inte av under 2016 utan det blev en befolkningsökning och en kraftig ökning av barn och elevantalet. Ett antal besparingsåtgärder vidtogs under 2016 för att ändå hämta hem avvikelsen på 2,8 mkr. Det samlade bokslutet för utbildningsutskottet hamnade på -1,5 mkr. Prognosen från augusti 2016 pekade mot ett underskott på 1,0 Mkr, men reviderades till en prognos på ett underskott med 300 tkr i oktober.

Budget Bokslut

2016 2016

Anpassning till budget -2 841 000 0 -2 841 000

Kultur, fritid, turism

Turistverksamhet 626 477 661 527 -35 050

Besöks- och inflyttarservice 20 000 13 925 6 075

Allmän fritidsverksamhet 2 540 449 2 326 733 213 716

Stöd till föreningar 1 942 100 1 856 601 85 499

Allmän kulturverksamhet 811 700 134 100 677 600

Stöd till kulturella för. 87 400 87 200 200

Utställningar, teater 16 900 18 251 -1 351

Stöd till studieorg. 237 000 237 000 0

Bibliotek 3 202 910 3 094 621 108 289

Sporthallar 683 883 706 984 -23 101

Friluftsanläggningar 534 494 454 455 80 039

Fritidsgårdar 517 535 454 164 63 371

Badplatser 698 982 1 240 153 -541 171

Totalt Kultur, fritid, turism 11 919 830 11 285 714 634 116

Barnomsorg

Förskola 23 167 545 22 314 001 853 544

Familjedaghem 741 472 704 871 36 601

Totalt Barnomsorg 23 909 017 23 018 872 890 145

Skolbarnomsorg

Skolbarnomsorg 10 348 945 10 638 313 -289 368

Totalt Skolbarnomsorg 10 348 945 10 638 313 -289 368

Grundskola

Grundskola 54 917 609 54 380 200 537 409

Obligatorisk särskola 1 909 791 2 298 417 -388 626

Totalt Grundskola 56 827 400 56 678 617 148 783

Kostnader för Asyl BO & Grundsk. 229 000 229 000 0

Gymnasieskola

Gymnasieskola 28 771 959 29 199 518 -427 559

Gymnasiesärskola 0 0 0

Grundläggande vuxenutbildn 1 101 711 1 290 138 -188 427

Gymnasial vuxenutbildning 1 605 390 1 082 437 522 953

Särvux 463 053 420 026 43 027

Svenska för invandrare 193 736 193 736 0

Totalt Gymnasieskola 32 135 849 32 185 855 -50 006

Totalt UU 132 529 041 134 036 371 -1 507 330

AvvikelseUtbildningsutskottet (kr)



46

Sedan dess har läget förändrats på en del punkter. Den återbetalning från ÖSK som då skulle vara 940 tkr blev 268 tkr lägre. Oförutsedda extra kostnader i samband med arbeten vid Gösjön resulterade i ett underskott på 541 tkr som inte förutsågs i augusti. Denna kostnad togs som en direktinvestering via driftsbudget. Bidragsbeloppet från Tillväxtverket till projekt svets/svenska blev 250 tkr lägre än beräknat. Resterande 150 tkr i jämförelse med prognos förklaras huvudsakligen med ett ökat antal elever som beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket och då försvinner det riktade bidraget från Migrationsverket. Samlat gör Kultur, Fritid och Turism ett överskott på 634 tkr jämfört med budget. Åtgärder om att inte besätta planerad tjänst till kulturskola och inte genomföra planerad ökning på fritidsgård har bidragit till överskottet. Förskolan/familjedaghem gör ett överskott på 890 tkr. Bidragande orsaker är ökade intäkter pga. fler barn än budgeterat, statsbidrag och beslutad besparing om att inte genomföra simskola för 5-åringar. Förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg gör sammanlagt ett underskott på 140 tkr. En ökad mängd elever jämfört med prognos har gjort att kostnaderna för personal ökat. Enskilt elevärende i särskolan gör att ett underskott om 389 tkr uppstått här. Samlat gör HUC ett underskott på 50 tkr. HUC har behövt öka personalmängden för att möta det ökande elevantalet på både ungdomsgymnasiet, vuxenutbildningen och SFI. Prognosen pekade mot ett överskott, men lägre bidrag än beräknat från Tillväxtverket vände prognosticerat överskott till ett litet underskott. Asylkostnaderna för barnomsorg och grundskola ligger på budget.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Det dagliga mötet i skolan skall präglas av glädje,

respekt, empati, ansvar och samhörighet. Förutsättning för detta är att det finns ett levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen

▪ Elevernas kunskap skall kontinuerligt förbättras och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov

▪ Ett rikt kultur- och fritidsliv ger människor möjlighet till personlig utveckling, skapar god hälsa och goda livsvillkor för kommunens invånare samt främjar

lokal service. Detta oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning

▪ Verksamheten ska präglas av ett kreativt och hälsofrämjande perspektiv

Resultatmål

UTBILDNING ▪ Barns och elevers hälsa såväl fysiskt som mentalt ska

förbättras ▪ Normer och värden mäts bl.a. genom

trygghetsaspekter och möjlighet till arbetsro i skolan samt om åtgärderna för att motverka mobbning ger resultat

▪ Ansvar och inflytande beskriver elevernas delaktighet och ansvarstagande

▪ Alla elever ska få den hjälp och det stöd de behöver utifrån sina behov

▪ Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar.

Jämförelsevärde för kunskapsmålen är att elevernas kunskaper ligger som lägst på samma nivå som genomsnittet av landets landsbygdskommuner. Mätningar presenteras varje höst av Skolverket. Uppföljning FÖRSKOLA Förskolan har genom att använda kartläggnings-materialet från BRUK kommit fram till att ett prioriterat område är barnens språkutveckling. Med tanke på att så många förskolebarn har annat språk än svenska som modersmål är detta fokus än mer viktigt. Man använder etablerade modeller för detta. Likartade arbetsmetoder används i förskolorna för att sträva mot läroplansmålet ”att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”. En framgångsfaktor har varit att tidvis dela upp barngruppen i smågrupper och använda rekvisita som handdockor eller liknande. Att pedagogerna har ett förhållningssätt som uppmuntrar barnen att använda sitt modersmål även i förskolan och visar för dem att deras modersmål är betydelsefullt och att pedagogerna är intresserade av deras språk är också av betydelse för hur väl förskolan ger barnen möjlighet att sträva mot målen. En utveckling av att arbeta med Tecken som stöd har funnit det gynnsamt för barnens språkutveckling. Genom att skapa fler alternativa kommunikationssätt så ökar barnens delaktighet och inflytande. Samtliga förskolor lägger också stor vikt vid att medvetet arbeta med matematik i vardagen. Barnens taluppfattning, uppfattningen av storleksrelationer, lägesrelationer, former, mönster mm stimuleras och genom skattningar via BRUK kan vi se att det



47

stimulerar barnen i sin begynnande förståelse för matematik. GRUNDSKOLA En sammanfattning av resultaten i förhållande till inriktningsmål och resultatmål. Alla mål som handlar om det dagliga mötets kvalitet, trygghet, delaktighet och upplevelsen att få hjälp nås med gott resultat. Där jämförelsevärden finns med andra kommuner så hävdar vi oss väl. Målet när det gäller kunskaper är lite mer tvetydigt. Vi har en svag resultatförbättring men ligger fortfarande lågt när det gäller kunskapsresultaten. Tas de av SKL använda viktningsvärdena med, så presteras det mycket väl i förhållande till förväntade resultat. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning: Eleverna i åk 5 och 8 har deltagit i nationell elevenkät. När det gäller upplevd trygghet så hamnar åk 5 i Högsby som 2:a av 215 deltagande kommuner, åk 8 som 85:a av 215 deltagande kommuner. På frågan om skolarbetet ger nyfikenhet och lust att lära placeras Högsby på plats 2 och 58 för åk 5 respektive åk 8. När det gäller om lärarna lyssnar och tar hänsyn elevernas åsikter så är det placeringarna 18 och 48 för åk 5 respektive åk 8. När det gäller elevernas upplevelse av att veta vad som krävs gällande kunskapsmålen så blir resultaten 173 för åk 5 och 37 för åk 8. När det gäller elevernas upplevelse av få hjälp när de behöver det så blir det placering 1 och 39 för åk 5 respektive åk8. Elevernas upplevelse av återkoppling från lärare når placering 37 respektive 135 för åk 5 resp. åk 8. Gällande elevernas upplevelse av att lärarna förväntar sig att de skall nå målen så nås placering 81 (åk5) och 142 (åk8). Sammanvägt hamnar Högsby på ranking 17 när det gäller åk 5 och 72 när det gäller åk 8. Generellt nås placeringar över eller klart över genomsnittet. Enligt forskning så är trygghet, delaktighet, att veta vad man förväntas lära sig, återkoppling om hur det går, och höga förväntningar på eleverna viktiga framgångsfaktorer. Vi placerar oss bra i dessa mätningar, men kan öka våra förväntningar på eleverna lite. Ett byte av uppföljning har gjort att siffrorna inte är helt jämförbara. I vår uppföljning så har vi siffror för hela elevgruppen, delgrupperna flickor och pojkar samt siffror där vi tar hänsyn till resultaten i förhållande till nyanlända elever. Tidigare uppdelning gick mellan svenskfödda och inte svenskfödda. Vi har nu justerat siffrorna så att de mer stämmer med nationella begrepp. Våren 2015 var merittalet för alla elever åk 9 193,5 och våren 2016 var merittalet 193,7. En till synes mycket svag uppgång, men dock uppgång. I realiteten är det troligen en starkare resultatförbättring eftersom en

betydligt större andel nyanlända fanns med i underlagen våren 2016 jämfört med våren 2015. (Snittmerittalet för nyanlända i åk 9 var 2016 14 vilket kan jämföras med hela gruppens snitt på 193,7.) Samma jämförelsetal finns inte för 2015. Jämfört med de nationella värdena på 220 för kommunala skolor så ligger resultaten sämre. Det placerar oss på plats 269 av 290 kommuner. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar fram jämförelsematerial och försöker även väga in hänsyn till andelen nyanlända, andel pojkar, föräldrars utbildningsnivå. När de väger in dessa faktorer så rankar de våra resultat som nummer 29 av Sveriges 290 kommuner. Detta visar att resultaten är svårvärderade. Andelen elever som slutade grundskolan med behörighet till gymnasieskolan var 2016 81 % och 2015 var den siffran 75 %. Jämfört med nationell nivå där snittet är 86 % så ligger vi under. När SKL väger in samma faktorer så hamnar vi dock på plats 3 av Sveriges kommuner. En viktig förklaring till de skilda värderingarna är att Högsby har en mycket stor andel nyanlända elever som påverkar resultatnivån. Detta gör självfallet att arbetet på HUC för att hjälpa våra nyanlända elever till behörighet och avklarad gymnasieutbildning blir både svårt och viktigt. Sambandet mellan tid i Sverige och resultaten är mycket påtagligt. En del i arbetet framåt är en högskolekurs för personal ”Nyanländas lärande, mottagande och inkludering”, fokus på språkutvecklande arbetssätt, struktur för fortsatt och fördjupat kollegialt lärande. Utifrån resultaten på den nationella elevenkäten och nationella jämförelsetal så indikerar det att mycket bra arbete görs och utifrån förutsättningar så nås goda resultat. För att nå längre med fler så behöver resurser finnas, rekrytering av behöriga lärare kunna göras och fortsatt utvecklingsarbete ske framförallt inom läs- och språkutveckling samt användandet av digitala hjälpmedel. HUC På HUC visar elevenkäten att man trivs på sin skola men att det är för trångt och högljutt och det därför blir svårt med studieron. Diskussion har förts om att kunna lokalisera SFI undervisningen på annan plats. Ett förslag till lösning finns på KS bord. Resultatmässigt så når 100% av de elever på HUC som är antagna till ett nationellt program examen. HUC har dock en stor mängd elever på IM och SFI. FRITID, KULTUR OCH TURISM ▪ Kommunen ska stödja föreningar så att deras

verksamheter leder till god hälsa, goda livsvillkor och lokal service

▪ Skapa arenor/mötesplatser för besöksnäringen ▪ Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt

funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter



48

Detta görs genom att bl.a. erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. ▪ Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn

och unga genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning

Uppföljning Biblioteket har genomfört ett antal välbesökta kulturarrangemang både för barn (sagostunder och teater) och för vuxna (kulturmåndagar och musikarrangemang). Aktiviteter under skolloven och träffar i bok- och filmklubben är andra evenemang som genomförts under perioden. Under Get-on-line Week och dyslexiveckan genomfördes ett flertal arrangemang med fokus på nyanlända personer och elever som läser svenska för invandrare samt för personer med läshandikapp. Biblioteket har fått förstärkning i budgeten för inköp av medier på mångspråk och lättläst svenska. Det är mycket stor efterfrågan på medier inom dessa områden. En språkpraktikant har under en period hjälpt nyanlända med olika praktiska problem. Idrottskul är en sammanslutning av 7 olika föreningar i kommunen i samarbete med Smålandsidrotten SISU och Högsby kommun som vänder sig till barn i åk 1 – 4. Målsättningen är att ge barnen ett varierat utbud av olika idrotter samt möjlighet att prova sig fram. Biblioteket har tillsammans med regionbiblioteket genomfört två projekt med inriktning läsfrämjande. Ett projekt har arbetat med estetiska lärprocesser (tillsammans med skolan) och ett projekt har planerat och genomfört Festival A-Ö (tillsammans med Mönsterås bibliotek och studieförbund). Ett antal föreningsträffar i samarbete med SISU har genomförts med fokus på integration och idrott online.

Personalen på Gården har tillsammans med ett antal ungdomar planerat och genomfört en resa till Paris under våren. Planering och genomförandet kan följas på Gårdens Facebook-sida.

Under lov har Gården genomfört ett antal aktiviteter som riktade sig till ungdomar. Ett hälsoprojekt som avslutade med en parisresa genomfördes i somras.

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪ Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95 % ▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete


Resultatmål ▪ Frisknärvaron ska öka ▪ De anställda i kommunen ska uppleva en god



▪ Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen

Frisknärvaron har ökat med 1 % jämfört med 2015 och med 1,7% sedan årets början. Frisknärvaron för 2016 ligger på 94,31%. Vi ligger nu nära uppsatt mål och förändringen är positiv. För att fortsätta denna positiva utveckling är det viktigt med möjligheten till ett ledarskap som gör det möjligt för ansvarig chef att förebygga långtidsfrånvaro. Samverkansprocessen ventilerades med personalorganisationerna under förra hösten och förhoppningen är att samverkansklimatet har förbättrats. Rutiner för samverkan har utarbetats under hösten. Förra året konstaterades att som en viktig del i arbetsmiljöarbetet är att det pedagogiska ledarskapet behöver utvecklas. Stor administration, en kraftig elevantalsökning och rekrytering medförde att tiden till pedagogiskt ledarskap blev alltför liten. Arbetsmiljöverket har efter inspektioner under våren och gjorda påpekanden gjort återbesök och avslutade alla ärenden utom ett under hösten. Arbetsmiljö och medarbetarenkät genomfördes under hösten. Resultaten kommer att utgöra underlag för kommande handlingsplaner. Klart är att organisationens fortsatta elevökning har medfört och medför fortsatt en hög arbetsbelastning på ledningsfunktioner. Kommande arbete med att digitalisera och utveckla verksamheten gör att fortsatta insatser kommer att behöva göras. I detta ingår det kollegiala lärandet som också behöver utvecklas. Vi behöver också arbeta vidare med våra strukturer och processer för att utveckla de pedagogiska formerna, så att de ger bästa effekt för lärandet och därmed öka motivation och arbetsglädje.



49

PROCESSER

Inriktningsmål UTBILDNING ▪ Vara en ”lärande organisation”, vilket innebär en vilja

att hela tiden utvecklas, att pröva nya tankemodeller, att föra kontinuerliga diskussioner om skolans gemensamma visioner, utvecklas tillsammans och att arbetet präglas av en helhetssyn på individen och lärandet

▪ Arbetet ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt FRITID, KULTUR OCH TURISM ▪ Utveckla plattformar för samverkan för att skapa

gynnsamma förutsättningar för hur kommun-övergripande frågor kan hanteras inom ramen för kultur-, fritids- och turismfrågorna

▪ Att ge föreningar mål och medel är en framgångsfaktor för en positiv utveckling

Resultatmål UTBILDNING ▪ Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för

utbildningen. Andelen elever som når målen ska öka. ▪ Resultat som elever uppnår ska analyseras, åtgärder

ska vidtas och resultaten ska mätas Det första resultatmålet för utbildningen finns med under rubriken service/medborgare och upprepas inte här. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortsätta att utvecklas och det kommer att vara en stödjande struktur för arbetet med uppföljning och resultatutveckling. Det löpande arbetet utvärderas i förhållande till erhållet resultat. Analyseras och behov av justering, kompetensutveckling tas fram. Ev. justerat arbetssätt tas fram och genomförs, följs upp analyseras osv. Stödjande uppföljningssamtal sker flera gånger per år mellan skolchef och ansvarig chef. Fokus kommer att vara på långsiktigt systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete med målen i fokus. Detta arbetssätt kräver att forum för pedagogiska samtal finns med reflektionsmöjlighet över såväl det egna som det gemensamma arbetet. Fortsatt fokus på ett formativt förhållningssätt och kollegialt lärande. På ytterskolorna har tillfällen för gemensamma träffar med förskola, fritidshem och skola ökat efter önskemål från personalen på några av skolorna. Detta för att öka samsyn och pedagogiska diskussioner som ska utveckla verksamheterna. På förskolorna har man sett betydelsen av att gemensamma APT: er genomförs. FÖRSKOLA Förskolans arbete har handlat mycket om språk och matematik och vi arbetar till stor del tematiskt och strävar mot att synliggöra barnens lärprocesser. Vi har i temat vävt in barns delaktighet och reflekterat över pedagogernas roll för en bra måluppfyllelse. Våra

pedagogiska dokumentationer samt reflektioner i arbetslagen pekar på att vi på många håll har en hög måluppfyllelse. Angelägna utvecklingsområden kommer att tydliggöras framöver. Negativt är dock att flera av förskolorna inte har miljöer som är anpassade till den verksamhet som bedrivs. Förskolorna är inrymda i före detta klassrum utan att anpassningar har gjorts. Även toaletter och handfat behöver anpassas till små barn. Den stora tillströmningen av flyktingar under året medförde att ytterligare en förskola har startats. Denna förskola finns i Berga och barn från Fågelfors och Berga erbjuds plats där. Tanken är att dessa barn efter cirka en termin ska börja i ordinarie förskoleverksamhet och det når vi generellt idag. Förskolan håller på att planera att involvera all personal i olika utvecklingsgrupper med målet att stimulera barnens lärande och utveckling i ännu högre grad. GRUNDSKOLA I grundskolan står kommunen inför stora utmaningar framöver dels på grund av den stora ökningen av asylsökande med stora skillnader i kunskapsbakgrund och dels att vi traditionellt legat lågt i de kunskapsmätningar som görs i landet. Även om de sammanställningar som vi gjort kring meritvärde i årskurs nio visar att kommunens meritvärde ökat samt att det framförallt är flickornas meritvärden som ökat. Vi ligger fortfarande under såväl ett rikssnitt som under, enligt SCB, jämförbara kommuner. Samlat meritvärde har ökat från 193,5 till 193,7. Antalet nyanlända i gruppen har ökat och snittet för gruppen nyanlända är 14. Arbetet med att förbättra elevresultaten har lett till positiva resultat, men de ”döljs” genom att snittresultatet påverkas negativt av resultaten inom gruppen nyanlända. 19 % av eleverna i åk 9 slutade dock utan behörighet till gymnasieskolan. Flera av dessa tillhör gruppen nyanlända. Vägar att höja resultaten och utveckla bra vägar framåt för gruppen nyanlända måste till. Vi är på rätt väg men behöver hitta olika sätt att motivera och stödja eleverna mot de högre kunskapskraven. Vi behöver även bli bättre på att hjälpa elever i behov av stöd, vilket är en grupp som ökar i takt med ökat antal nyanlända. Vi behöver generellt bli bättre att hantera situationen med många elever som har svårigheter med svenska och svenska som andra språk. Här arbetar vi intensivt med att snabbt kunna fortbilda alla lärare. (Se även avsnittet under service/medborgare och resultatmål) HUC De senaste kunskapsmätningarna för gymnasieelever från Högsby kommun visar att vi ligger bättre till jämfört med riket när det gäller andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning såväl inom tre år som inom fyra år med introduktionsprogrammet inräknat.



50

Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till högskolan samt elevernas genomsnittliga betygsvärden ligger på ett rikssnitt. Betygsvärdena för de gymnasieelever som går på HUC ligger dock under ett rikssnitt.

Avslutningsvis kan konstateras att grundskolan har en alltför hög andel elever som inte når målen i alla ämnen och nyanlända elever utgör en stor andel av dessa. Men det finns också en tendens att andelen elever i behov av särskilt stöd, både av sociala orsaker och av mer skol- och inlärningsrelaterade orsaker. Dessa förstärker ibland varandra på ett icke önskvärt sätt om negativa mönster inte bryts. Vardagligt klassrumsnära skolutvecklingsarbete kombinerat med ett nära samarbete med elevhälsa är vårt sätt att motverka detta. Elevens tro på att de har möjligheten att nå framgång genom idogt arbete är central. Eleverna behöver mötas av anpassade utmaningar, höga förväntningar och ett gott stöd. Fokus för skolorna behöver få ligga på detta och mängden sidoprocesser begränsas till ett minimum. Rätt användning av IKT skulle kunna vara ett kraftfullt verktyg i arbetet med att utveckla arbetsformer och därmed nå ökad måluppfyllelse. FRITID, KULTUR OCH TURISM ▪ Bygga upp nätverk av olika intressenter i kommunen

för samverkan kring kultur-, fritid- och turismfrågorna. Resultat från föreningars aktiviteter ska redovisas.

▪ Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder

▪ Stödja såväl självstudier som formell utbildning ▪ Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig

utveckling ▪ Stimulera barn och ungas fantasi och kreativitet ▪ Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera

en kulturell mångfald Utbyggda nätverk finns som vi regelbundet arbetar i: Lokala nätverk; grundskola–gymnasieskola, barnomsorg, miljö/bygg, äldreomsorg, socialtjänst, förenings- och näringsliv, studieförbund, kyrka och polis. Externa nätverk; Regionförbund, Regionbibliotek, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Landsting, Länsstyrelse, länets kulturinstitutioner, Kungliga biblioteket, Kulturrådet, Folkhälsocentrum, Emåförbundet, Smålandsidrotten, föreningen Astrid Lindgrens Hembygd samt länets kommuner Biblioteket har installerat ett datoriserat utlåningssystem som i ett led för att förbättra servicen för våra besökare.

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål Kommunens utveckling kommer framöver att ställa stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden. Teknik och IT ska utveckla pedagogiken så att bättre resultat uppnås. UTBILDNING ▪ Verksamheterna skall präglas av en entreprenörsanda ▪ Ett hälsoperspektiv ska finnas i verksamheterna där

hänsyn tas till hela människan FRITID, KULTUR OCH TURISM ▪ Mistelns roll som kunskapsnav för information och

utveckling ska stärkas ▪ Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och

förbättra kunskaperna om dess användning Resultatmål UTBILDNING ▪ Förmågan att kommunicera krav och förväntningar

på teknik och IT ska utvecklas En IKT-pedagog har försökts rekryteras under våren dock utan att lyckas. Bedömningen idag är att vi har den kompetens inom skolledargruppen som behövs för att kunna lägga grunderna i en IKT-strategi och för att stödja och driva arbetet med IKT-arbetet. Arbetsbelastningen på dessa personer är idag väldigt hög och en avlastning av en del av nuvarande arbetsuppgifter behöver göras. En hållbar och realistisk IKT-strategi behöver tas fram. En genomförandeplan med tidplan och avsatta resurser anpassat till planen behöver finnas. Nätverken har och håller på att uppdateras och få ökad kapacitet. Planerings- och förberedelsearbete för att kunna köra igång pilotprojekt gällande en till en lösningar 7-9 under 2017 är igång.



51

FRITID, KULTUR OCH TURISM ▪ Lyfta fram de strategiska frågorna för kunskaps-

utveckling och som kan gynna bygden Det pågår ett arbete att se över nuvarande riktlinjer för hur föreningsbidragens skall fördelas. Integrationsmedel till föreningarna är nu fördelade. En tydligare och tidsatt plan för hanteringen behöver finnas om detta skall ske även nästa år. En utveckling av Kulturbruket är avhängigt tilldelning av extra medel. I år fick planerad satsning strykas p.g.a. budgetläget.

Den planerade satsningen på simundervisning för förskolebarn ströks p.g.a. budgetläget. En satsning nästa år kräver extra medel och kommer troligen att stöta på svårigheter med tidsbrist i simhallarna i Oskarshamn och Mönsterås då behovet av simundervisning för skolbarn ökat kraftigt. Samverkansdiskussioner med grannkommunen Hultsfred kring samverkan mellan kultur- fritid och turism har resulterat i en gemensam chef från 2017-01-01. En anpassning av verksamheten för nyanlända skall utvecklas.



52

SOCIALT UTSKOTT

Marcus Schön (M) Teresa Tolic´ Trossmo Ordförande Verksamhetschef VERKSAMHETSOMRÅDE

Sociala utskottet ansvarar för äldreomsorg, LSS-verksamhet, hemsjukvård och bostadsanpassningar, individ- och familjeomsorg, flyktingverksamhet, arbetsmarknadsverksamhet, serveringstillstånd för alkoholutskänkning, städ- och måltidsverksamheterna samt egna lokalers hantering. SÄRSKILDA HÄNDELSER

Bra resultat i Öppna jämförelser gällande vård och omsorg om äldre. Helhet hemtjänst 95 % och helhet särskilt boende 86% är över snittet för både länet och riket.

Projekt Värdig Äldreomsorg i Högsby kommun har genomförts och handlar om värdegrunden inom äldreomsorgen.

Två nya lägenheter på gruppbostad inom LSS-verksamheten har färdigställts.

Utveckling har skett inom LSS-verksamhetens dagliga verksamhet genom att införande av arbetscoach som stöd till individer och externa arbetsgivare samt genom nya alternativa sysselsättningsuppdrag.

Socialutskottet har beslutat om införande av Äldres Behov I Centrum (ÄBIC). ÄBIC bidrar till behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, gemensamt språk och strukturerad dokumentation samt bättre underlag för planering och uppföljning. Processledare har utbildats.

Projekt har startat på Välengården har som inkluderar både resursfördelning och önskad sysselsättningsgrad.

Hemtjänst och enhetschef samt enhetschefer för LSS och biståndshandläggare har flyttat till nya lokaler i Ruda.

God ordning vad gäller myndighetsutövning inom IFO-området, vilket bl.a. visat sig vid inspektion av IVO.

Hyresavtal har tecknats för öppnande av stödboende för ensamkommande flyktingbarn.

Hyresavtal har tecknats gällande nya kontorslokaler för IFO.

Kompetensförsörjningen inom merparten av socialutskottets område är ansträngd med anledning av rekryteringssvårigheter till lediga tjänster.

Utredning om gemensam socialjour i norra länet har genomförts. Avtal har slutits mellan kommunerna Oskarshamn, Västervik, Hultsfred, Vimmerby och Högsby.

Förberedelse och införande av nytt personalsystem har tagit mycket tid i anspråk för

enhetschefer och administrativ personal inom hela verksamhetsområdet. Det har påverkat det systematiska kvalitetsarbetet negativt.

Nybyggnation av äldreboende fortskrider och går enligt plan.

EKONOMI Inriktningsmål ▪ God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett

överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser

▪ Höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser

Resultatmål ▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som

uppföljningsmått Verksamheten ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. ▪ Jämförande nyckeltal Kostnaden för kommunens verksamhet ska ligga i paritet eller bättre vid jämförelse med liknande kommuner som Högsby kommun. Socialutskottet visar ett stort överskott, 4,3 mkr. Det beror på att centralt konterade medel för oförutsedda händelser inom Socialutskottet inte har behövt användas samt att Måltids- och städverksamheterna har lämnat ett visst överskott. Den största delen av överskottet härrör från LSS-verksamheten, varav medel från avgående ärenden står för merparten.



53

ÄLDREOMSORG

Äldreomsorgen totalt går med ett visst underskott. Merparten av underskottet står särskilt boende för. Det handlar om ökad vårdtyngd, höga sjuklönekostnader samt behov av förstärkning och planering inför flytt till den nya delen av äldreboendet. Hemtjänsten lämnar ett överskott som framför allt beror på att medel för LOV återstår. Det väger till viss del upp underskottet för särskilt boende. Nyckeltal

Kostnad per brukare 2015 2014 Medel, riket Särskilt boende (kr/dygn) 1 595 1 613 1 752 Hemtjänst (kr/tim) 441 461 440

LSS-VERKSAMHET

LSS-verksamheten visar ett stort överskott, 2,6 mkr. Det beror på avgående ärenden, lägre lokalkostnader, beviljat återsökningsärende samt vakant tjänst inom verksamhetens vikariepool.

BOSTADSANPASSNING

Kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget är högre än budgeterade medel. Det kan variera stort från år till år beroende på behovet.

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Individ- och familjeomsorgen lämnar ett litet underskott om 300 tkr. Kostnaderna för institutionsvård för vuxna är mycket höga och det finns behov av ett långsiktigt och kommunövergripande

förebyggande arbete i ANDT-frågor. Underskottet vägs nästan upp av överskott inom verksamheten för ensamkommande barn och unga samt enskilt bistånd. FLYKTINGMOTTAGANDE OCH ARBETSMARKNADS-

INSATSER

Arbetsmarknadsenheten inklusive flykting-mottagandet lämnar ett överskott närmare 380 tkr. Det beror på att del av en tjänst under året har varit vakant samt på högre intäkter än budgeterat. MÅLTIDS- OCH STÄDVERKSAMHETEN

Måltidsverksamheten lämnar ett överskott närmare 200 000 kronor och städverksamheten 250 000 kronor, totalt 450 000. Nyckeltal måltidsverksamheten:

2016 2015 Livsmedelskostnad/port (skola) 11,08 10,12 Livsmedelskostnad/port (ÄO) 22,47 21,19

Andel ekologiska varor (skola) 28,14% Andel ekologiska varor (ÄO) 20,34%

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Brukaren är en nöjd kund och som har en kompetent

och flexibel socialtjänst ▪ Arbetar förebyggande och målinriktat utifrån en

gemensam värdegrund och ett helhetsperspektiv ▪ Verksamheten skall präglas av god kvalitet där den

enskilde garanteras en individuellt utformad vård och omsorg

▪ Personer med funktionsnedsättning ska genom stöd, hjälp och service ges möjlighet att leva som andra

▪ Med respekt för självbestämmanderätt och integritet ska ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet främjas

▪ Städ- och måltidsverksamheterna ska ha nöjda kunder

▪ Främja patientsäkerheten Resultatmål ÖVERGRIPANDE

▪ Kommunens servicegarantier ska leda till ökad kvalitet och tydlighet för medborgare

▪ Redovisa förbättringsåtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamheterna arbetar kontinuerligt med kommunens servicegarantier. En workshop om systematiskt kvalitetsarbete genomfördes i maj för verksamhetens chefer för att arbeta vidare med verksamhetsförbättringar.

Budget Bokslut

2016 2016

LSS, omsorgerna

Personlig service LSS 7 371 117 5 123 781 2 247 336

Omsorg gruppbostäder 19 646 982 19 234 339 412 643

Totalt LSS, omsorgerna 27 018 099 24 358 120 2 659 979

Bostadsanpassning

Bostadsanpassningsbidrag 523 000 938 353 -415 353

Totalt Bostadsanpassning 523 000 938 353 -415 353

Vård, behandling & service

Vård & Omsorg, gemensam 4 020 864 4 038 626 -17 762

Vård, behandling & service 57 144 149 57 788 857 -644 709

Hemtjänst 19 120 705 18 565 855 554 851

Hemsjukvård 12 133 339 12 381 798 -248 459

Dagverksamhet 1 261 070 1 253 681 7 389

Totalt Vård, behandling & service 93 680 126 94 028 816 -348 690

Administration SU 4 276 427 2 447 222 1 829 205

Totalt gemensamma kostnader SU 4 276 427 2 447 222 1 829 205

Individ- och Familjeomsorg

Institutionsvård, vuxna 1 300 000 4 568 236 -3 268 236

Institutionsvård, barn & ungdom 380 000 624 830 -244 830

Familjehemsvård, barn 2 394 000 2 927 236 -533 236

Öppen vård & behandling 8 863 014 9 635 373 -772 359

Ensamkommande barn 871 200 -1 673 891 2 545 091

Rådgivning 65 000 86 420 -21 420

Flyktingmottagande admin 45 399 45 399 0

Enskilt bistånd 6 247 116 4 256 320 1 990 797

Totalt Individ- och Familjeomsorg 20 165 730 20 469 922 -304 192

Arbetsmarknad

Beredskapsarbeten 380 000 361 436 18 564

Lönebidrag 1 682 413 1 602 588 79 824

Sysselsättn.befrämjande åtgärder 1 668 118 1 388 311 279 807

Totalt Arbetsmarknad 3 730 530 3 352 335 378 195

Måltid- och städverksamhet

Måltidsverksamhet 0 -195 004 195 004

Städverksamhet 0 -257 460 257 460

Totalt Måltid- och städverksamhet 0 -452 464 452 464

Totalt SU 149 393 912 145 142 304 4 251 608

AvvikelseSociala utskottet (kr)



54

Verksamhetsgemensam rutin för klagomålshantering har införts. Beslut har fattats om ny redovisningsmall för det systematiska kvalitetsarbetet inom äldreomsorg och LSS, som ska provas i två år. ÄLDREOMSORG

▪ Den kvalitet som Högsby kommun vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner

▪ Brukaren ska garanteras inflytande över hur beslutade insatser görs. Genomförandeplaner ska bidra till att uppnå detta

▪ Brukare ska ges ökade möjligheter till egna val, exempelvis genom LOV

Bra resultat visas i Öppna jämförelser gällande vård och omsorg om äldre. Helhet hemtjänst 95% och helhet särskilt boende 86% är över snittet för både länet och riket. Alla individer som har beslut om särskilt boende har fått beslut om insatser i boendet. Arbetet med att upprätta genomförandeplaner för respektive individ pågår. Arbetet med senior alert har inte tagit den fart som önskats under 2016 men finns med som ett realistiskt mål under 2017. Ett projekt har genomförts som handlar om värdegrunden inom äldreomsorgen. Alla medarbetare inom äldreomsorgen har haft möjlighet att medverka och tagit del av resultatet av genomförd enkätundersökning. Varje arbetsplats har också fått återkoppling och material att arbeta vidare med.

LSS-VERKSAMHETEN

▪ Handikapplanen ska leda till bättre förutsättningar för medborgarna

Två nya lägenheter inom en gruppbostad har färdigställts. Utveckling har skett inom LSS-verksamhetens dagliga verksamhet genom att införande av arbetscoach som stöd till individer och externa arbetsgivare samt genom nya alternativa sysselsättningsuppdrag. Delaktighetsmodellen, som avser ökat inflytande för brukare, har implementeras i verksamheten. Alla brukare har fått sina genomförandeplaner uppdaterade. Stora svårigheter att verkställa vissa insatser och att starta ny verksamhet, vilket IVO har granskat och varit mycket kritiska till. Svårigheterna att verkställa insatser beror till stor del på att fokus har legat på andra utvecklingsprocesser inom kommunen, processer som inte varit bemannade på rätt sätt och som ligger utanför

Socialutskottets ansvarsområde men som verksamheten har varit tvungna att hantera.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSENHETEN

▪ Ett system för systematisk kvalitetsledning ska upprättas.

Har ännu inte färdigställts p.g.a. vakanser under stora delar av året. Tjänsterna är nu tillsatta och arbetet kan återupptas.


▪ Enskilda medborgares förmåga till självförsörjning ska öka

▪ Ensamkommande barn ska ges goda möjligheter till gynnsam utveckling

▪ Sårbarheten ska minska. Samverkan ska vara ett sätt att bidra till det

▪ Insatser ska vara evidensbaserade ▪ Ett system för systematisk kvalitetsledning ska

upprättas Andelen nyanlända som har gått ur etableringen ökar, de har svårigheter att hitta jobb vilket bidrar till ansökan om försörjningsstöd. Det har varit svårt att få rätt kontakter med arbetsförmedlingen för att se vilket stöd de ger de nyanlända som är arbetssökande i kommunen. I kommunens HVB-verksamhet för ensamkommande flyktingbarn står barnets bästa i fokus. Stödet ska vara individuellt utformat och genomförandeplanen ska vara personlig. Sedan start har IVO genomfört tre inspektioner som inte resulterat i några påpekanden om åtgärder. Ett stödboende för ensamkommande unga har också upprättats. Personalomsättning är ett ord som väl beskriver IFO under året. Omsättning av personal kan påverka arbetstakt och kvalitet. De senaste rekryteringarna har varit lyckosamma. Vid årets slut är verksamheten i fas när det gäller arbetsmängd kontra bemanning inom alla områden utom arbetsmarknad och familjerätt. De extra administrativa resurser som satts in har även kunnat fasas ut. Enheten har även arbetat med omstrukturering för att möta kommande behov och motverka sårbarhet. Beslut om gemensam socialjour i norra länet har fattats. Arbete pågår med att starta upp verksamheten. IVO har granskat familjehemsutredningar gällande ensamkommande barn och unga som visade att utredningarna över lag är bra. Arbete pågår för att kartlägga och ta fram processer och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete.



55

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪ Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% ▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete


Resultatmål ▪ Frisknärvaron ska öka ▪ Kommunen skall ha en framsynt personalpolitik och

en god arbetsmiljö ▪ Verksamhetens mål skall vara väl kända och varje

medarbetare skall förstå sin roll och uppgift för helheten

▪ Personalens kompetens skall öka Resultat av frisknärvaro för socialutskottets verksamheter 2016 är 91%. Frisknärvaron har ökat något i jämförelse med 2015. Kompetensförsörjningen inom merparten av socialutskottets område är ansträngd mot bakgrund av svårigheter att rekrytera till lediga tjänster. En förebyggande åtgärd som genomförts är konflikthanteringsutbildning för alla chefer. Hemtjänst inklusive enhetschef, enhetschefer för LSS samt biståndshandläggare har flyttat till ny och fin lokal i Ruda. ÄLDREOMSORG

Förebyggande insatser som har genomförts under perioden är medarbetarsamtal, handledning inom vissa arbetsgrupper, utbildning i HLR, regelbundna APT där arbetsmiljöfrågor diskuteras, deltagande i mässan ”Funka för livet” samt kompetensutveckling inom några verksamheter gällande omhändertagande av avlidna samt Psykisk ohälsa hos äldre. Hemtjänsten arbetar aktivt med att utveckla rutiner för att förbättra arbetsmiljön i verksamheten. Kompetensutvecklingsplan är upprättad utifrån behov i varje enskild enhet. LSS-VERKSAMHETEN

Förebyggande insatser som genomförts är medarbetarsamtal, arbete med årsplan med planerade aktiviteter som bidrar till kontinuitet, delaktighet och uppföljning, handledning inom vissa arbetsgrupper, utbildning i HLR, regelbundna APT där arbetsmiljöfrågor diskuteras, deltagande i mässan ”Funka för livet”. Kompetensutvecklingsplan är upprättad.


Medarbetare erbjuds kontakt med företagshälsovård vid behov och som förebyggande åtgärd. Handledning till medarbetare ses som en viktig förebyggande åtgärd. Diskussioner förs kontinuerligt om arbetsbelastning och stress. Ökat samarbete med säkerhetssamordnaren har inletts som konsult i vissa tillbudsärenden. Bemanningen har inte varit tillräcklig inom alla enheter under året. Arbetstyngdsmätning genomfördes i början av året inom gruppen för barn och familj som visade på en allt för tung arbetsbelastning. Vid avstämning i december hade arbetsbördan lättat och en viss överkapacitet kan väntas inom ensamkommande gruppen. Resurser kan då läggas på andra områden vid behov. Prioriteringar av ärenden genomförs som åtgärd. Satsning på studenter ger resultat och två kommer att tillträda tjänster i januari. Enheten har arbetat med den nya föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö. Ett frågeformulär har besvarats och en arbetsgrupp har utsetts för att arbeta vidare med resultatet. Uppföljning av resultatet har skett och arbetet fortsätter. Framöver kommer man att arbeta med att tydliggöra arbetsområden samt kompetensutvecklingsbehov. Introduktionen för nyanställda har förbättrats. Regional översyn pågår gällande gemensamma introduktionsutbildningar för socialsekreterare. Hyresavtal har tecknats för nya kontorslokaler. Inflyttning beräknas ske våren 2017. Ses som mycket positivt i verksamheten eftersom trångboddheten i dagsläget är stor. STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET

I början på året anordnades en föreläsning för alla medarbetare om kost, sömn och stress som en hälsofrämjande insats. Förebyggande åtgärder som genomförts är medarbetarsamtal, regelbundna APT, enkät Blomman om problemlösande samarbetskultur som man arbetat med i respektive arbetsgrupp samt upprättat rutiner där behov funnits.



56

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Utskottets verksamheter ska ha en ändamålsenlig

och kostnadseffektiv organisation med klara och tydliga interna och externa rutiner men samtidigt kunna tillgodose kraven på kvalitet och integritet

▪ Utveckla ett flexibelt arbetssätt utifrån varierande behov hos brukare och bemanning

▪ I samband med förändrade förutsättningar för enskilda ska samverkan ske för att ge stöd av god kvalitet på mest kostnadseffektivt sätt

▪ Rutiner kring försörjningsstödet samt åtgärder för att öka människors förutsättningar till självförsörjning genom arbetsmarknadsåtgärder ska utvecklas

▪ Upprätta en handlingsplan i enlighet med Strategin för Integration i Högsby kommun

Resultatmål ÖVERGRIPANDE

▪ Kundens behov ska vara i centrum. Samverkan ska vara ett sätt att nå bästa effekt. Samordnad individuell plan ska utveckla denna förmåga

▪ Tillgången av lokaler ska utvecklas i takt med förändrade förutsättningar i verksamheten

SOCIALTJÄNST OCH LSS

▪ Bemanningsenheten ska öka bemanningens flexibilitet

▪ Resultaten från kvalitetsregistren ska analyseras och leda till förbättringsåtgärder

▪ Utveckla redovisningen av arbetsmarknadsåtgärder och vad de leder till

▪ Utveckla en boendekedja för ensamkommande flyktingbarn

▪ Redovisa minst tre genomförda aktiviteter för förbättrade basala hygienrutiner

▪ Redovisa genomförda aktiviteter för förbättra läkemedelshantering

ÄLDREOMSORG

Om- och nybyggnationen av kommunens äldreboende kommer att pågå under några år och ligger något före plan. En nybyggd del står klar. Extra resurser sattes in för att förbereda och planera flytt. Ett projekt har startat för att ta fram ett beslutsunderlag angående bemanningspool. Det förebyggande arbetet med Senior alert, t.ex. att minska antalet fallolyckor, har inte tagit den fart som varit önskvärt men kommer fortgå under 2017. Arbete med att förbättra läkemedelshanteringen har inte genomförts p.g.a. rekryteringssvårigheter och vakanser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Arbete med att förbättra basala hygienrutiner pågår. Vissa delar inom äldreomsorgen har tagit del av en webbutbildning i ämnet. En processkartläggning och riskanalys är genomförd när det gäller mobila trygghetslarm. Hemtjänst samt enhetschef, enhetschefer LSS och biståndshandläggare har flyttat till nya kontorslokaler i Ruda. Utbildning av processledare för införande av ÄBIC genomfört. LSS-VERKSAMHETEN

Inom LSS-verksamheten fortsätter arbetet med årsplan och uppföljning. Fokus på processer för att öka frisknärvaron. Implementering av Delaktighetsmodellen har genomförts.


Avtal har tecknats rörande ett hus som ska fungera som stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Avtal har tecknats i fråga om nya kontorslokaler för IFO. Inflyttning planeras kunna ske i mars 2017. Medarbetare inom IFO deltar i förekommande regionala processarbeten som t.ex. fortsättningen av PRIO – samverkan inom psykisk hälsa, missbruks- och beroendevården samt den social barn- och ungdomsvården. Lokala processarbeten som pågår är Psynk, missbruks- och beroendesamverkan och Case Manager med Mönsterås och Oskarshamn, samverkan med elevhälsan, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, LSS. FLYKTINGMOTTAGANDE OCH ARBETSMARKNADS-

INSATSER

Organisationsförändringsprocess startade under hösten med målet att bilda en ny enhet för arbetsmarknad och integration i början av 2017. Förändringen innebär även att området flyttas från socialutskottet till kommunledningsutskottet.



57

STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET

▪▪ Utveckla verksamheten med stöd av kundundersökningar

Städverksamheten rapporterar avvikelser på daglig basis som sedan tas upp på arbetsplatsträffar och som sammanställs i slutet av året. Arbete med att minska matsvinnet fortgår genom att jobba med frånvarohanteringen i Infomentor samt planera antalet portioner.

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål ▪ Anpassa resurser efter nya förutsättningar med

anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer

▪ Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål ÖVERGRIPANDE

▪ Samverkan ska leda till ökad kvalitet för kunden och minskad sårbarhet för verksamheten

ÄLDREOMSORG

▪ Teknik och IT ska öka kundernas möjlighet och förmåga till självständighet

▪ Lokaler ska utvecklas så att de understöder moderna arbetssätt

En översyn av grundbemanningen inom äldreomsorgen behöver genomföras. Den bemanning som finns inom vissa boenden i dagsläget stämmer inte överens med behovet av insatser hos de boende. Även scheman behöver ses över. Detta kommer ske i samband med implementering Time Care planering som ingår som del i det nya personalsystemet. Pilotprojekt på Välengården har startas som inkluderar resursfördelning, önskad sysselsättningsgrad och flexibla scheman och fortsätter under 2017. Olika utvecklingsgrupper har startas med anledning av ny- och ombyggnation av Mogården.

Implementering av ÄBIC ska påbörjas. Ny verksamhetsmodul ska införas vilket även inkluderar mobilt arbetssätt, bl.a. dokumentation för medarbetare. Projektet med att ta fram beslutsunderlag gällande en personalpool har påbörjats och kommer att fortsätta under våren 2017. LSS-VERKSAMHET

Personer med funktionsnedsättningar ska på ett naturligt sätt delta i samhällslivet i högre utsträckning

Fortsätta det inledda arbetet med arbetscoach som inventerar och utvecklar sysselsättningen för brukare som har beslut om daglig verksamhet. Arbeta med Delaktighetsmodellen. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Utveckla en boendekedja för ensamkommande flyktingbarn

Nytt avtal har tecknats för start av stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Regeringen föreslår ändringar i lagen som gäller mottagande av ensamkommande flyktingbarn och ändringar i tillhörande ersättningssystem. Ändringarna innebär att kommunen behöver upprätta en helt ny planering av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Arbete pågår. Övriga utvecklings- och framtidsfrågor för IFO: Arbete pågår med att starta en gemensam socialjour i norra länet. Utredning pågår om länsgemensam familjerätt. Kontakter har upprättats gällande utveckling av insatser för barn som anhöriga samt öppenvårdsinsatser för ungdomar i missbruk och deras familjer i samverkan med närliggande kommuner. En regional handlingsplan för den sociala barnavården har tagits fram. Arbetet med den lokal planen fortsätter 2017.



58

MYNDIGHETSNÄMND

Lars Elmborg (KD) Anneli Nielsen Ordförande Miljö-, plan- och byggchef

MYNDIGHETSNÄMNDENS UPPGIFTER

Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande enligt vad som i särskild lagstiftning anges för miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken, livsmedelsfrågor enligt livsmedelslagen, avfall och renhållning enligt miljöbalken och renhållningsordningen, naturvård enligt miljöbalken, plan- och bygglovsverksamheten enligt plan- och bygglagen samt räddningstjänsten enligt lag om skydd mot olyckor. Myndighetsnämnden har dessutom ansvar för tillsyn av detaljhandelns tobaks-, folköls- och läkemedelsförsäljning.

Myndighetsnämnden beslutar, med stöd av lagar och förordningar i ärenden som utgör myndighetsutövning såväl gentemot enskilda som gentemot kommunens verksamheter. Verksamheten som miljö- och byggkontoret bedriver har fastställts i myndighetsnämndens reglemente som har antagits av kommunfullmäktige. Myndighetsnämnden har det övergripande ansvaret för att ett konsekvent miljöarbete bedrivs i kommunen. I detta ingår att se till att kommunens övriga verksamheter fullföljer de uppgifter som åläggs dem i dessa hänseenden.

SÄRSKILDA HÄNDELSER

▪ Ärendeflödet beträffande miljö och bygg är på samma nivå som tidigare år.

▪ Detaljplanearbetet fortgår med att omarbeta och förnya gamla inaktuella planer för att tillskapa ytterligare byggrätter samt skapa nya.

▪ Avtalet med Mönsterås kommun fortlöper och omfattar chefstjänst, GIS-ingenjör, miljöinspektör och räddningstjänstens myndighetsutövning.

▪ Stadsarkitekt på konsultbasis har under ca fyra månader utökats till 2 dagar per vecka för att stärka upp bygglovsverksamheten. Avtalet har sedan 1/9 återgått till 1 dag/vecka.

▪ Kontoret har under sommaren bemannats av tillfälligt anställd personal på administration och miljösidan.

▪ Sedan augusti har kontoret förstärkts med utökad tjänst för administration och med en byggnadsinspektör på 100% tjänst.

EKONOMI

Inriktningsmål ▪ Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort

och lång sikt ▪ Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett

effektivt sätt

Resultatmål

▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått.

Myndighetsnämnden resultat ligger inom ramen med ett överskott. Resultatet beror på personalsituationen med vakanser under första halvåret och att intäkterna ligger över budgeterad nivå.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Servicen ska hålla hög kvalitet och där den enskilde

eller näringsidkaren ska få ett positivt bemötande och känna sig delaktig.

▪ Kvalitetsmålen utgår från den servicegaranti som kommunstyrelsen beslutat om.

Resultatmål ▪ Miljö- och byggkontorets förhållande gentemot

kunderna präglas av kompetens och professionalism. All handläggning sker med utgångspunkt från att kunderna ska känna att man blivit bra bemött och fått en god vägledning i sitt ärende samt en god förståelse för de eventuella beslut som fattats av myndighetsnämnden

▪ Miljö- och byggkontoret eftersträvar hög tillgänglighet för sina kunder och korta handläggningstider. Kunduppföljning görs två gånger per år genom att enkäter delas ut i samband med ärendehandläggning eller att kunden via enkät på hemsidan lämnar synpunkter. Enkätsvaren ska redovisas halvårsvis. Verksamhetsuppföljning av

Budget Bokslut

2016 2016

Plan & Bygg

ADB 791 899 389 846 402 053

Bygglovsverksamhet 501 116 567 108 -65 992

Fysisk planering 392 906 178 820 214 086

Totalt Plan & Bygg 1 685 921 1 135 774 550 147

Miljö & hälsoskydd

Miljöskydd 317 851 211 338 106 513

Kalkning 41 166 106 166 -65 000

Hållbar utveckling, Miljö & Hälsa 0 -24 960 24 960

Tobak, alkohol & livsmedel 21 740 10 172 11 568

Hälsoskydd 257 193 183 335 73 858

Livsmedel mm 84 003 13 343 70 660

Gemensamt Miljö & Byggnad 212 029 220 073 -8 044

Totalt Miljö & hälsoskydd 933 982 719 467 214 515

Totalt Miljö- och byggverksamhet 2 619 903 1 855 241 764 662

AvvikelseMiljö- och byggverksamhet (kr)



59

antal ärenden och uppgifter lämnas i verksamhetsplanen en gång per år.

I kommunens servicegarantier beskrivs en minimigräns för den service som ska tillhandahållas gentemot medborgare beträffande bygg-, miljö- och hälsoskyddsfrågor. Genom förstärkning av personalen på miljö- och byggkontoret finns bättre förutsättningar att uppfylla uppsatta mål.

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪ Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95 % ▪ Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete

och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

▪ Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål

▪ Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i Högsby kommun och vara goda ambassadörer för kommunen

Resultatmål ▪ Frisknärvaron ska öka ▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska uppleva

en god arbetsmiljö ▪ 90 % av de anställda i Högsby kommun ska känna

sig delaktiga i antagna mål Korttidssjukfrånvaron ligger lågt och det generella målet är att bibehålla denna nivå. Personalen på miljö- och byggkontoret är delaktiga i att ta fram verksamhetsplanen och arbetsmiljö-förbättrande åtgärder pågår.

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Utveckla det förebyggande arbetssättet inom

nämnden ▪ Förtydliga preciseringar av nämndens verksamhet

mot bakgrund av given resurstillgång Resultatmål ▪ Utarbeta en plan för hur miljöarbetet skall utvecklas ▪ Se över sina huvudprocesser och svara på frågan,

vad är avdelningens kapacitet?

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål ▪ Anpassa resurser efter nya förutsättningar med

anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer

▪ Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål ▪ Utvärderingen av samarbetsavtal med Mönsterås

kommun för avdelningens utveckling kring ledning, kompetens och samverkan kommer att granskas.

Utvärdering av samarbetet pågår. Service och kärnverksamheten fungerar bra efter nyanställningarna på miljö- och byggkontoret.



60

REVISION

Margareta Lundgren-Johansson (S) Ordförande

REVISIONENS UPPGIFTER

Revisionen granskar, på uppdrag av kommunfullmäktige, styrelsens verksamheter samt genom utsedda lekmannarevisorer i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. Granskningen utgår från bestämmelserna i kommunallagen, revisorernas reglemente samt god revisionssed. Revisionen har fem ledamöter.

ÅRETS VERKSAMHET

Under år 2016 har två fördjupande granskningar genomförts, som visade följande resultat: Granskning av renhållningsverksamheten Granskningen gjordes gemensamt med de förtroendevalda revisorerna i Hultsfreds kommun. Bedömningen var att förbundsdirektionen i ÖSK i huvudsak säkerställer att renhållningsverksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen. Vi bedömer vidare att redovisningen i huvudsak sker med tillräcklig intern kontroll, men att det finns utrymme att stärka den interna kontrollen ytterligare. Det baserar vi på att uppbyggnaden av redovisningen för renhållningsverksamheten delvis är ändamålsenlig, att redovisningen omfattar nödvändiga kostnader, att överskott från verksamheten sedan år 2014 behandlas på ett ändamålsenligt sätt samt att det finns tydliga underlag vid höjning av renhållningstaxan. Inom följande områden gör vi bedömningen att den interna kontrollen bör stärkas ytterligare:

I budgeten inkluderas poster som avser framtida kostnader i syfte att skapa överskott som ska nyttjas kommande perioder. Vi anser att hantering medför att det finns en risk att redovisningen inte sker enligt god redovisningssed.

I samband med budgeteringen inför år 2015 har detaljeringsgraden minskat avseende kostnadssidan. Vi anser att budgeten bör ha samma detaljeringsgrad som det förväntade utfallet för att underlätta uppföljning.

Det genomförs kontroller av hur stor andel som hanteringen av industriavfallet utgör i relation till den totala andelen avfall. Vi anser att kontrollen bör utföras årligen för att fastställa hur stort över-/underskott som tillhör taxekollektivet samt att kontrollen bör dokumenteras.

Budgeteringen av renhållningsverksamheten och kalkyleringen av taxan är till viss del gjord enligt skilda principer. Vi anser att rutinerna bör ses över för att få en samsyn och inte skapa obefogade över-/underskott i verksamheten.

Granskningen visar att vissa mindre poster har aktiverats som materiell anläggningstillgång avseende åtgärder för att återställa deponier i respektive kommun. Vi anser att utgifter för återställning av deponierna ska redovisas mot den avsättning som finns för ändamålet i respektive kommun.

Granskning av räddningstjänsten Bedömningen är att kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende räddningstjänsten är endast till delar ändamålsenlig. Vi bedömer vidare att kommunstyrelsens interna kontroll är otillräcklig. Vi grundar vår bedömning på att det saknas en systematik i att upprätta uppföljningsbara mål och att följa upp dem. Vidare saknas beslut om ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för mandatperioden, samt att det saknas en systematik i att följa upp tidigare beslutat handlingsprogram.

Vi anser att det är en brist att ett nytt samverkansavtal ej undertecknats för den samverkan som enligt beslut ska ske från och med år 2017.

Ovanstående bedömning avser kommunstyrelsens styrning och uppföljning.

Samtidigt får vi i granskningen en tydlig bild av att verksamhetens ändamålsenlighet har ökat i såväl förebyggande som operativ verksamhet genom den samverkan som sker förträdevis med Mönsterås kommun, men även med andra närliggande kommuner. Att tidigare beslutat handlingsprogram och samverkansavtal utgör riktlinjer för hur arbetet bedrivs. Vidare att avsikten är att i ett nytt handlingsprogram tydliggöra prestationsmålen.

EKONOMI

Inriktningsmål

▪ Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått

Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse

Revisionen lämnar i år ett överskott på ca 6,7 tkr.

Budget Bokslut

2016 2016

Revision 350 000 343 281 6 719

Totalt 350 000 343 281 6 719

Revision (kr) Avvikelse



61

ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN

Anita Holm Susanne Ohlsson Överförmyndare Ersättare ANSVARSOMRÅDE Överförmyndaren är en kommunal förvaltnings-myndighet som utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare (ställföreträdare med ett gemensamt namn). Lagar och förordningar som styr verksamheten I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Bestämmelserna är tvingande och verksamheten kan inte läggas under annan nämnd.

Kommunfullmäktige beslutar om reglemente för överförmyndaren. Utöver vad som föreskrivs i reglementet lyder överförmyndaren som alla myndigheter under förvaltningslagen. Verksamheten regleras i första hand i föräldrabalken (FB) 19 kap.

Överförmyndaren ansvarar för att överförmyndar-verksamheten i kommunen bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i föräldrabalkens 19 kap, förmynderskapsförordningen (1995:379) samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarens tillsynsverksamhet. Överförmyndaren är också ansvarig för att underlag för kommande budget lämnas till kommunfullmäktige och att information om överförmyndarens verksamhet sprids till allmänheten. Överförmyndaren är registeransvarig för de personregister som myndigheten för i sin verksamhet. Överförmyndaren är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde. Omfattning på verksamheten Kommunerna Högsby, Hultsfred, Oskarshamn och Mönsterås samverkar kring överförmyndar-verksamheten. Verksamheten drivs från ett gemensamt kansli i Högsby. Var och en av de samverkande kommunerna har fort-farande en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kansliet. Tjänstemännen är anställda av Högsby kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor.

Namnet på samverkansorganisationen är Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås.

SAMVERKANSMÅL

Målen med samverkan är framför allt att säkerställa att kommunerna lever upp till nuvarande och framtida lagkrav, minska sårbarheten för den enskilda kommunen, säkerställa tillgången till erforderlig kompetens, renodla och tydliggöra överförmyndarens uppgift och verksamhet, underlätta rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av medarbetare och ställföreträdare samt minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd, vård/omsorg samt andra samhälleliga kostnader. Benämningen överförmyndaren avser myndigheten, dvs i texten nedan avses överförmyndarkansliet. ÅRETS VERKSAMHET Organisationen omfattar 5,5 heltidstjänster för samtlig handläggning, administration och arbetsledning. Antal ärenden 2016-12-31 1.109 2015-12-31 1.126 2014-12-31 822 2013-12-31 764 2012-12-31 734 2011-12-31 725 2010-12-31 653 SÄRSKILDA HÄNDELSER Ställföreträdarna lämnar redovisning över det gångna årets förvaltning senast 1 mars varje år. Detta innebär hög arbetsbelastning med granskning av redovisningarna under våren. Inför den årliga granskningen har informationskvällar genomförts i samtliga kommuner. Antalet ensamkommande barn har minskat med drygt sextio ärenden under året. Till skillnad mot övriga ärenden så granskas och arvoderas ärenden avseende ensamkommande barn månadsvis. Ärendeökningen under de sista åren har inneburit hög arbetsbelastning och ständiga omprioriteringar av arbetsuppgifter i arbetsgruppen. Överförmyndaren är, till skillnad, mot socialtjänsten, ansvarig för de barn som vistas i kommunen, vilket innebär tillsyn även för barn som placeras av andra kommuner. Vid årsskiftet fanns placeringar gjorda av sju andra kommuner, vilket innebär kontakt med sammanlagt elva olika kommuner. Vid årsskiftet uppgick antalet ärenden till 258.



62

EKONOMI

Inriktningsmål ▪ God ekonomisk hushållning med budget i balans är

ett överordnat mål samt att verksamheten ska anpassas efter givna ekonomiska resurser.

▪ Höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser.

Resultatmål ▪ Verksamheten skall bedrivas så att ett nollresultat i

förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Måluppfyllelse ▪ Hållbar budget, budget i balans. Överförmyndaren och tjänstemannaorganisationen följer sina budgetar. Tjänstemannaorganisationens budget omfattar personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader. Överförmyndarens budget består av arvoden till gode män och förvaltare.

SERVICE/MEDBORGARE

Inriktningsmål ▪ Tillsynen ska skydda underåriga och vuxna som helt

eller delvis saknar beslutskompetens från rättsförluster. Väl utarbetade rutiner som kontinuerligt utvecklas av tjänstemännen gemensamt, ska ge en lika och rättssäker handläggning av ärenden.

▪ Kvaliteten vi vill uppnå är att ligga på en högre nivå än medelvärdet för landets kommuner.

Resultatmål ▪ Genom ett flexibelt arbetssätt verka för god service

och tillgänglighet. Utöver uppfyllande av förvaltningslagens krav på två timmars öppettid vara tillgängliga för ställföreträdare och myndigheter på direktnummer, via mail och fax. Återkommande planering av bemanningsschema efter fasta besöksdagar i samverkanskommunerna.

▪ Information om verksamheten ska tillhandahållas genom framtaget, kontinuerligt uppdaterat, material (broschyrer, handbok) och via hemsidan.

▪ Tillförsäkra allmänheten en för hela landet så enhetlig och aktuell rättstillämpning som möjligt inom området, genom dels, prenumeration på aktuell lagstiftning och aktuella rättsfall, samt genom medlemskap i Föreningen Sveriges Överförmyndare.

▪ Grundutbildning av gode män och förvaltare ska ske årligen, helst genom länssamarbete. Gode män för ensamkommande barn utbildas kontinuerligt.

▪ Vår framtagna handbok för gode män och förvaltare ska hållas uppdaterad och ligga till grund för en

enskild genomgång med ny ställföreträdare inför första uppdraget. Handboken ska kommuniceras med deltagande kommuner och även tillsändas berörda personalgrupper inom omsorgen.

▪ Genomföra återkommande informations- och diskussionsträffar med gode män, förvaltare och deras förening.

▪ Samverka med föreningen för ställföreträdare kring utbildningsinsatser och mentorskap för att säkra kunskapsnivån och rekryteringen av nya ställföreträdare.

▪ Verka för att fler ställföreträdare deltager på utbildningarna.

▪ Då lagändring gör det möjligt att återkommande kontrollera ställföreträdarna även ur belastnings-registret, utökas den årliga kontrollen till att omfatta både kontroll ur kronofogdens och belastningsregistret. Kontrollerna ska genomföras under hösten.

▪ Under hösten påbörja framtagande av enkät för mätning av ställföreträdarnas uppfattning av organisationen.

▪ Arbeta för att goda relationer med andra enheter i och utanför kommunen upprätthålls genom kontinuerligt informationsutbyte med personal inom främst socialförvaltningen, migrationsverket och banker.

▪ Våra beställare dvs samverkanskommunerna ska genom sina representanter kontinuerligt uppdateras angående verksamheten. Statistik lämnas halvårsvis.

▪ Tillsättande av god man för ensamkommande barn ska ske inom 24 timmar från det att anmälan inkommit.

▪ Granskning av redogörelse och utbetalning av arvode avseende utfört uppdrag i ärende rörande ensamkommande barn ska ske månadsvis.

▪ Registrering av ett ärende eller skrivelse ska ske omgående och handläggning ska ha påbörjats inom tre arbetsdagar från det ärendet eller skrivelsen kom in.

▪ Blanketter och information inför årsredovisning ska vara utskickade senast den 31 januari varje år. Första påminnelsen ska skickas ut andra veckan i mars och den andra påminnelsen 14 dagar därefter. Begärda kompletteringar ska vara utsända innan semesterperioden startar.

▪ Samtliga nya ställföreträdare och minst tio procent av övriga årsredovisningar ska djupgranskas.

▪ Komplett inlämnade årsredovisningar ska vara färdiggranskade och arvodesbeslut tagna innan sommarsemestern börjar. Inkomna års-redovisningar ska vara åtgärdade senast den 1 september varje år.

Måluppfyllelse Kvaliteten vi vill uppnå är att ligga på en högre nivå än medelvärdet för landets kommuner. För att mäta nivån använder vi oss av länsstyrelsens årliga tillsyn. Tillsyn för 2016 har inte ägt rum.



63

För att överförmyndarens tillsyn ska skydda underåriga och vuxna från rättsförluster utvecklar vi kontinuerligt våra rutiner vid återkommande arbetsplatsträffar. Vi upprätthåller tillgängligheten genom att medarbetarna självständigt och flexibelt fördelar telefon- och expeditionstider sig emellan mot bakgrund av aktuell dags bemanning. Fördelning av större åtaganden sker återkommande vid arbetsplatsträffar. Under perioden har tolv träffar genomförts. Vi tillförsäkrar allmänheten en för hela landet så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom området genom medlemskapet i Föreningen Sveriges Överförmyndare och genom att vid behov uppdatera vår framtagna handbok för gode män och förvaltare. Vi verkar för att fler och fler kommuner ska ställa sig bakom handboken. Det har inte gjorts någon uppdatering under året. Det är tjugoen kommuner som står bakom informationen i handboken vilket stärker en enhetlig rättstillämpning. Uppdateringar distribuerades till samtliga gode män och förvaltare i samband med årligt utskick inför redovisning. Den tillsänds även berörda personalgrupper inom omsorgen. Vi har under året tagit fram en introduktionsmapp som ett komplement till handboken. Den används vid genomgång/introduktion av de som anmält intresse för att bli god man/förvaltare. Mappen överlämnas efter genomgången. Den årliga utbildningen för gode män och förvaltare, genomfördes i samverkan med länet i oktober. Utbildningen var förlagd till Högsby och samordnades av oss. Det totala deltagarantalet uppgick till 48. Samtliga deltagare erhöll kursintyg. Gode män för ensamkommande barn utbildas genom personliga möten så snart vi får en intresseanmälan. Varje ny god man för ensamkommande barn får tillgång till en mentor som introducerar dem i uppdraget. Vi har genomfört våra årliga informationsträffar, med särskild genomgång inför årsredovisning, för gode män och förvaltare, i kommun-, stadshusen i samtliga samverkanskommuner under vecka 5. Överförmyndaren har deltagit vid ställföreträdar-föreningens årsmöte. Under året har två utbildningsdagar anordnats i samverkan med föreningen. Överförmyndaren har även deltagit vid föreningens träffar för erfarenhetsutbyte. Överförmyndaren har under året besökt och informerat personal vid svenska kyrkan, psykmottagning, bankpersonal, socialnämnd och Rotary. Vid två tillfällen har överförmyndaren träffat revisorer. Träff har genomförts med ställföreträdarenheterna i våra samverkanskommuner. Samverkan med personal vid individ och familjeomsorgen har skett genom deltagande vid arbetsplatsträff.

Under året har informationsutbyte skett vid tre tillfällen med Migrationsverket och boende för ensamkommande barn. För gode män för ensamkommande barn har under året anordnats två informations- utbildningsträffar och i samverkan med socialtjänsten en utbildningsdag med inhyrd föreläsare. Överförmyndaren har vid besök, informerat olika personalgrupper på boenden för ensamkommande barn vid fem tillfällen. Vid nio tillfällen har överförmyndaren deltagit på boendemöten med personal och berörda gode män. Årlig kontroll av samtliga ställföreträdare mot Kronofogdens register genomfördes i oktober. Vi inför kontroll av samtliga ställföreträdare mot belastningsregistret 2017. Arbetet med framtagande av enkät pågår. Avstämning med samverkanskommunerna sker i samband med fastställande av verksamhetsberättelse. Vårt mål att ensamkommande barn ska få en god man utsedd inom 24 timmar överensstämmer med FN:s barnrättskommittés rekommendation till Sverige. Målet att ensamkommande barn ska få en god man inom 24 timmar (en arbetsdag) har uppfyllts. Granskning och arvodering av gode män för ensamkommande barn har skett månadsvis. Omgående registrering av ärende har skett och handläggningen har påbörjats inom tre arbetsdagar från det ärendet eller skrivelsen har inkommit. Målen för utskick av material inför redovisning och påminnelser är uppfyllda. Granskningen är slutförd och målet, att granskningen ska vara slutförd senast den 1 september, uppfylldes till 99 procent. Urvalet till djupgranskning motsvarade drygt nio procent av redovisningarna. Urvalet görs på samtliga ärenden med redovisningsskyldighet. Ärenden med förenklad redovisning är inte möjliga att djupgranska varför utfallet slutade på drygt åtta procent.



64

MEDARBETARE

Inriktningsmål ▪ Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% ▪ Medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna

utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap

Resultatmål ▪ Fortsatt bra hälsa ▪ Medarbetarna ska uppleva en god arbetsmiljö och

känna gemensamt ansvar för antagna mål. ▪ Medarbetarna ska känna delaktighet och ansvar för

förbättringar i hela organisationen. ▪ Kompetensutvecklingen ska leda till utveckling av

verksamheten. Den ska vara planerad, strukturerad och följas upp årligen.

▪ Medarbetarna ska inom givna ramar kunna styra sin arbetstid.

Måluppfyllelse Sjukfrånvaron ligger redan lågt inom verksamheten och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå. Sjukfrånvaron ligger under en procent och medarbetarsamtalen visar att medarbetarna upplever sig friska. Medarbetarsamtalen genomfördes i december. Arbetsplatsträffar genomförs vid behov men minst en gång per månad. Under året har tolv arbetsplatsträffar genomförts. En stående punkt på agendan är rapportering av tillbud och riskanalys. Arbetsmiljöarbetet följs upp enligt vår verksamhetsplan. Social och organisatorisk arbetsmiljörond har genomförts, följts upp och avslutats under hösten. Varje medarbetare har en individuell utvecklingsplan. Vi har under året tagit fram en gemensam utvecklingsplan för hela arbetsgruppen som ett komplement till den individuella. Medarbetarna har deltagit i den årliga kursdagen om överförmyndarnyheter och i Föreningens Sveriges Överförmyndare (FSÖ)s studiedagar. Under hösten har medarbetarna gemensamt, påbörjat e-learningkurs i MS Office. För att tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljölagstiftningen efterlevs har vi under året genomfört en arbetsmiljöscreening genom företagshälsovården, Previa. Bedömningen visar att ett bra och fungerande arbetsmiljöarbete finns enligt gällande lagstiftning och fördelningen av arbetsmiljöuppgifterna. I rapporten framgår att det finns ett genuint engagemang kring arbetsmiljöfrågor och ett nära samarbete i arbetsgruppen.

PROCESSER

Inriktningsmål ▪ Vara en organisation under ständig utveckling,

inriktad på att ligga steget före med syfte att kunna påverka verksamhetens förutsättningar även nationellt.

▪ Verksamheten ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt.

▪ Organisationen ska ha klara och tydliga interna och externa rutiner.

▪ Förutsättningarna för befintlig och utökad samverkan med andra kommuner inom verksamhetsområdet ska utvecklas kontinuerligt.

Resultatmål ▪ Kontinuerlig uppdatering av aktuell rätts-

tillämpning inom området, genom dels, prenumeration på aktuell lagstiftning och aktuella rättsfall, samt genom medlemskap i Föreningen Sveriges Överförmyndare.

▪ Verksamhetssystemen fungerar inte tillfreds-ställande på grund av ökad mängd data, vilket beror på jämförelsevis stor ökning av antalet ärenden. Detta samt väntetider till folkbokföringens register, påverkar handläggningstiden negativt. Genomföra effektivisering genom överläggning av organisationens databaser till Högsby och i samband med detta tillse att systemen har tillgång till direkt koppling till Skatteverkets folkbokföringsregister.

▪ Utveckla samverkan genom fortsatt ansvarstagande för gemensam information från länet och övriga intresserade kommuner för att stärka synen på en enhetlig och rättssäker verksamhet.

▪ Så långt det är möjligt, enligt gällande lagstiftning, korrenspendera via mail.

Måluppfyllelse Överläggning av organisationens databaser till Högsby har genomförts under perioden. I samband med detta har systemen utrustats med direktkoppling till Skatteverkets folkbokföringsregister. Vi har sammanställt våra framtagna rutiner för ärendehantering. Vid arbetsplatsträffarna arbetar vi med förändring av processer, information eller ett flöde. Överförmyndaren har, på inbjudan av region-förbundet, varit och informerat länets kommunchefer och kommunstyrelseordföranden om verksamheten. Överförmyndaren har under perioden haft överförmyndarhandläggare från två andra kommuner på studiebesök då även handläggningsrutiner diskuterades. Tjänster har sålts till två av länets kommuner. Det har under året genomförts två länsträffar, varav en förlagd till Högsby. Det är tjugoen kommuner som står bakom vår egenframtagna handbok vilket stärker en enhetlig rättstillämpning.



65

FRAMTID/UTVECKLING

Inriktningsmål ▪ Planera för att säkra servicen och trygga

rättssäkerheten i verksamheten utifrån ökningen av mängden ärenden. Utvecklingen ställer stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden.

Resultatmål ▪ Rekrytering och utbildning av en stab av nya

ställföreträdare, främst för ensamkommande barn, i syfte att skapa beredskap för ökad ärendemängd.

Måluppfyllelse Vi har en grupp på drygt tio ställföreträdare som är kontrollerade, utbildade och redo att ta uppdrag. Vi har även flera erfarna gode män som kan ta uppdrag. Antalet ärenden avseende ensamkommande barn har minskat under året. Trots detta, viktat mot antalet ärenden, borde utökning av handläggartjänst ske men då en utökning dels är kortsiktig och under inlärningsperioden kräver resurser har vi valt att avvakta. Ordinarie personal arbetar extra under vissa perioder. Månadsvis granskning och arvodering av dessa ärenden ger en hög arbetsbelastning vid månadsskiften. Månadsvis arvodering ger i sin tur, dels omfattande återsökningar av utbetalda medel men även möjlighet till en snabbare uppföljning av ekonomin. Vårt arbetssätt innebär återkommande omprioriteringar i gruppen/teamet. Arbetssättet ger ett gemensamt ansvarstagande kring uppdraget och en beredskap för förändringar i verksamheten. Vi korresponderar via mail när det är möjligt. Under året har vi färdigställt och använder oss av mail-distributionslista vid allmän kommunikation med gode män för ensamkommande barn.



66

LÖNESAMVERKAN - HUL

Ingrid Hugosson (C) Cecilia Karlsson Ordförande Verksamhetsledare

Högsby, Uppvidinge och Lessebo kommuner har gått samman i en gemensam nämnd kallad Lönesamverkan HUL. Uppvidinge kommun är värdkommun. HUL ska ansvara för lön, pensions- och försäkringsadministration.

ÅRETS VERKSAMHET Lönesamverkan HUL administrerar ca 3 500 löner per månad för de tre kommunerna och för Räddningstjänsten Östra Kronoberg, UppCom AB och AB LesseboHus. Verksamheten är placerad i Åseda och består av fem ordinarie medarbetare. Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge kommun är ordförande och övriga ledamöter är Ingemar Svanström (C) Högsby kommun samt Monica Widnemark (S) Lessebo kommun. Lönesamverkan HUL har deltagit i en gemensam upphandling av personalsystem tillsammans med övriga kommuner i Kronobergs län. 2015 kom tilldelningsbeslut i upphandlingen, som gick till Visma Enterprise AB (tidigare Aditro Public AB) med personalsystemet Personec P. Tredje-partsleverantörer var Time Care AB och Winlas AB. Time Care Planering är ett avancerat behovs- och bemanningssystem som kan integreras med andra system. Time Care Pool är ett vikarie-hanteringssystem som underlättar administrationen vid vakanser. WinLas integrerar till övriga system. Rekryteringsmodulen Visma Recruit ingår också i avtalet. Detta innebar byte av personalsystem fr o m den 1 maj 2016. Införandeprojektet med Visma startade i september 2015. Projektorganisationen har bestått av en styrgrupp med personalcheferna i kommunerna samt representanter från Visma. Projektledare för införandet av det nya personalsystemet har varit lönechefen. Projektgruppen har bestått av delprojektledare från kommunerna inom områdena Lön, Teknik, Las, Resurshantering, Ekonomi/ Utdata, Schema, Förhandling, Rekrytering samt Utbildning. Förstudier av arbetssätt inom olika områden har genomförts och konverteringsarbetet har spelat en stor roll för det fortsatta projektarbetet. Avstämningsmöten med delprojektledarna har skett varannan vecka.

Testkonverteringen från Visma drog ut på tiden,

vilket medförde att det blev väldigt hög

arbetsbelastning inför produktionsstart. Första

leveransen av testkonverteringen var planerad till

mitten av december 2015. Leveransen försenades till

den 9 februari 2016 och den innehöll inte samtliga

kommuner och bolag. 1 april 2016 levererades

ytterligare en försenad testkonvertering från Visma,

som innehöll alla kommuner och bolag, men som

saknade en del uppgifter, vilket ledde till att

teskonverteringen inte kunde godkännas. Produktionskonverteringen levererades av Visma den 25 april 2016. Den innebar en stor mängd manuella registreringar av Lönesamverkan HUL och resurspersoner i kommunerna. Det nya personalsystemet har inneburit ett mycket högt arbetsklimat för både Lönesamverkan HUL såsom för chefer, administratörer och personalavdelningarna i kommunerna. Systemförvaltningen av Personec P är omfattande och kräver mycket av HUL:s organisation. Den största skillnaden jämfört med tidigare personalsystem är att alla moment inom systemförvaltningen måste utföras individuellt per juridisk person. 1 maj 2016 startade det nya personalsystemet inom Lönesamverkan HUL. Veckan innan produktionsstarten genomförde Visma 15 medarbetarvisningar i Högsby, Åseda och Hovmantorp. Manualer till Självservice (Visma Window) delades ut vid visningarna och fanns även tillgängliga på kommunernas intranät. Utbildning till chefer och administratörer genomfördes av kommunernas resurspersoner under april månad. Vid driftsstarten av Personec P fanns det en stor mängd rapporter som skulle kontrolleras efter produktionskonverteringen. Varje medarbetares användaruppgifter till kommunens datanät skulle kopplas samman med behörighetssystemet till Personec P. Kommunernas resurspersoner och dess schemagrupper skulle koppla scheman, utvärderingsuppgifter och tidsregistrering till samtliga anställningar. Lönesamverkan HUL har en decentraliserad lönehantering och i och med att samtliga inblandade aktörer hjälptes åt, blev driftsstarten av Personec P lyckad. I juni utbildades Lönesamverkan HUL och kommunernas personalavdelningar av Visma i modulen Personec P Förhandling. Ett nytt arbetssätt för löneöversyn introducerades för cheferna under hösten, då förhandlingen ägde rum i webbgränssnittet Visma Window. Under slutet av augusti påbörjades utbildningen av Visma i modulen Personec P Utdata för Lönesamverkan HUL och kommunernas personalavdelningar. Varje chef kommer att få



67

tillgång till ett antal utvalda rapporter för sin organisation i Visma Window. Arbetsbelastningen ökade avsevärt under införandet av det nya personalsystemet, vilket har lett till att Lönesamverkan HUL förstärkte sin organisation t o m maj med en heltidsanställning. På grund av längre tids sjukfrånvaro i ordinarie personalstyrka, har även en vikarie blivit tillsvidareanställd fr o m december 2016. Internkontrollplanen för 2016 innebar granskning av manuella underlag och behörigheter. Dessa har utförts av lönekonsulterna/systemförvaltaren och rapportering har skett till lönechefen.

EKONOMI

Lönenämnden genererar ett underskott på 400 tkr 2016. Underskottet finansieras av tidigare års upparbetade överskott, vilket innebär att nämnden redovisar ett nollresultat. Det upparbetade överskottet per sista december 2016 uppgår till 594 tkr och kommer att användas för fortsatta kostnader till följd av införande av det nya personalsystemet, bland annat återstår en del utbildningsinsatser. Organisationen har också förstärkts med en medarbetare under en period 2017. Det är lönenämnden som beslutar hur över- eller underskott

hanteras. Underskottet 2016 beror på införandekostnader, såsom utbildning och förstärkt bemanning. Kostnaden per lönespecifikation har minskat med 6,3 procent i jämförelse med föregående år. Antalet lönespecifikationer har ökat med cirka sju procent i jämförelse med föregående år.

FRAMTID

HUL kommer att arbeta vidare med olika processer för att effektivisera och säkerställa personalsystemet. HUL kommer att arbeta vidare mot målet att samla all kunskap och bygga upp en spetskompetens inom verksamheten.

Driftredovisning, tkr Budget Bokslut Avvikelse

Intäkter -4 455 -4 567 112

Personalkostnader 2 619 3 140 -521

Lokalkostnader 88 88 0

Kapitalkostnader 324 42 282

Övriga kostnader 1 424 1 297 127

Totalt 0 0 0

2014 2015 2016

110,70 107,51 100,60

Kronor per lönespecifikation



68

BBIILLAAGGAA –– ÅÅRRSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG ÖÖSSTTRRAA SSMMÅÅLLAANNDDSS KKOOMMMMUUNNAALL--TTEEKKNNIIKKFFÖÖRRBBUUNNDD ((ÖÖSSKK))


69

Förbundsdirektionen och förbundschefen för Östra Smålands Kommunalteknikförbund, org. nr. 222000-2899, får härmed avge årsredovisning för verksamheten under tiden 1 januari –31 december 2016.

Förbundets ledning Förbundsdirektionen Direktionen, utsedd av Hultsfreds och Högsby kommuner, har haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Åke Nilsson, ordförande Anders Svensson, vice ordförande Per-Inge Pettersson Åke Bergh Rosie Folkesson Magnus Gabrielsson Gunilla Schollin-Borg Lennart Persson Ersättare Jonas Erlandsson Lars Rosander Jonny Bengtsson Mikael Lång Tomas Söreling Sabina Bergeskans-Skogh Stihna Johansson-Evertsson Lina Danlid-Burke Ordinarie revisorer Gilbert Carlsson Lars Axetun Margareta Lundgren-Johansson Ersättare Staffan Leijon Tore Carlsson Mats Persson Förbundschef Helena Grybäck-Svensson

Verksamhet Under 2010 beslutade kommunfullmäktige i Hultsfreds och Högsby kommuner att de tekniska kontoren i de båda kommunerna ska bilda ett kommunalförbund med namn Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). Det nya förbundet övertar ansvaret för teknisk verksamhet inom nämnda kommuner från och med 2011-01-01. Förbundet har sitt säte i Hultsfreds kommun. Förbundets syfte är att bedriva en ekonomiskt effektiv verksamhet inom området kommunalteknik i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens inom dessa områden. Förbundet har sedan 1 januari 2011 driftansvaret för medlemskommunernas verksamhetsfastigheter gator och vägar parker och lekplatser vatten- och avloppsanläggningar och svarar för medlemskommunernas om- och nybyggnadsverksamhet inom de

områden man har driftansvar för renhållningsverksamhet energirådgivning energieffektivisering samt administrerar och verkställer uppgifter avseende markförsörjning och markförvärv Förbundet handlägger bostadsanpassningar åt Hultsfreds kommun och förvaltar kommunernas skogar.


70

Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed - i överensstämmelse med den Kommunala redo-visningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning Tillägg och avdrag på lön som avser redovis-ningsåret, men utbetalas senare har skuldbokförts. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har skuldbokförts. Semesterersättningar och övertidsersättningar har för de delar som avser redovisningsåret, men utbetalas senare, skuldbokförts. Kostnadsräntor som avser redovisningsåret har skuldbokförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Skulden för december har periodiserats. Personalomkostnadspålägg har interndebiterats med följande procentsatser: - anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 - förtroendevalda och uppdragstagare 31,42 Utställda fakturor efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har fordringsförts. Statsbidrag som tillhör årets verksamhet har periodiserats. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter, och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kapitalkostnader beräknas efter nominell metod.

Avskrivningarna ingår tillsammans med intern ränta i de totala kapitalkostnaderna. Avskrivningar beräknas som regel på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och sker efter plan med följande huvudsakliga avskrivningstider: 3 år - datautrustning. För kommunen kostnadsförs persondatorer direkt. 5 och 10 år – maskiner, inventarier och bilar med vissa undantag. För ÖSK kostnadsförs direkt, utöver persondatorer ovan, alla anskaffningar till ett värde lägre än ett prisbasbelopp. Leasingavtal maskiner och inventarier. Enligt RKR 13:1 skall hänsyn tas till aktuella leasingavtal vid upprättande av bokslut. Indelas i finansiell leasing, vilken redovisas som tillgång/skuld i balansräkningen, samt operationell leasing vilken tas upp som ansvarsförbindelse. Hyresåtaganden. Betraktas som en typ av operationell leasing och tas upp som en ansvarsför-bindelse. (Se mer under avsnittet ”leasingavtal maskiner och inventarier”.) Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar och avser även erforderliga nedskrivningar då bokfört värde väsentligt understiger verkligt värde och man kan anta att värdenedgången är bestående. Balansräkning är en översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Den visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsätt-ningstillgångar) resp. hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Eget kapital. ÖSK:s totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m) samt rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål).


Kassaflödesanalys är en översiktlig samman-fattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till förändring av likvida medel Kortfristiga skulder omfattar kortfristiga lån, skulder, och checkräkningskrediter hänförliga till den löpande verksamheten. Likviditet betyder betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder omfattar skulder överstigande 1 år. Nettoinvesteringar. Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Nettokostnader. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i % av kortfristiga skulder (likviditet). Omsättningstillgångar. Lös egendom som inte är anläggningstillgång.

Periodisering är en fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning är en översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat eget kapital. Den visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Finansiella tillgångar omfattar bankmedel. Finansiella skulder omfattar en skuldrevers till Hultsfreds kommun. Reversens förfallodag är 2020-12-31. Räntan är rörlig och ca 1,37 % per år.


72

Pensioner De anställdas tjänstepensioner betalas via försäkringspremier vilka kostnadsförs i takt med intjänandet. Intjänade pensionsavgifter med inklusive löneskatt redovisas som kortfristig skuld. Avgiften betalas under mars 2017. Löneskatten är 24,26 %. ÖSK har inga visstidsförordnanden. Ekonomi ÖSK Hultsfred ÖSK Hultsfred redovisar ett positivt resultat jämfört med budget med 15 645,2 tkr per 2016-12-31. Avvikelse mot budget tkr 2016 2015 Fastighet 8 198,4 -383,9 Gator och vägar 980,6 1 971,2 Parker och lekplatser -435,0 -1 565,2 Vatten och avlopp 7 920,4 6 005,5 Renhållning 61,3 -2 984,1 Bostadsanpassning -1 261,1 -1 196,6 Administration -445,9 1 215,3 Skogsbruk 112,2 392,1 Finans 514,3 183,2 Summa 15 645,2 3 637,5 Överskottet för ÖSK Hultsfred har återförts till Hultsfreds kommun genom ett minskat driftbidrag.

Ekonomi ÖSK Högsby ÖSK Högsby redovisar ett positivt resultat jämfört med budget med 4 411,3 tkr per 2016-12-31. Avvikelse mot budget tkr 2016 2015 Fastighet 96,0 414,0 Gator och vägar 1 170,4 1 759,5 Parker och lekplatser -186,2 -456,8 Vatten och avlopp 3 567,2 3 078,0 Renhållning -718,8 -2 072,8 Administration 303,2 820,2 Finans 179,5 -70,5 Summa 4 411,3 3 471,6 Överskottet för ÖSK Högsby har återförts till Högsby kommun genom ett minskat driftbidrag.

Investeringar Från och med 2015 hanteras investeringar i fast egendom direkt i respektive kommuns redovisning. ÖSK fungerar liksom tidigare som kommunernas ombud i investeringsprocessen. I ÖSKs verksamhet har under året investeringar i form av inköp av fordon och diverse redskap gjorts för 0,9 mnkr.

Fastigheter Med anledning av ökat lokalbehov inom förskola och skola har ett antal moduler etablerats. I Virserum pågår nyproduktion av förskolan Evahagen. Tak och fönsterbyte har genomförts på skolorna i Silverdalen, Vena och Målilla. I samband med detta har markiser och mörkläggningsgardiner delvis monterats. I Målilla skola har två våningsplan renoverats avseende ytskikt och belysning. Ombyggnationen är påbörjad för ett tillagningskök på Lindgården. Även lokaler under Lindblomsskolans matsal har byggts om. Mycket har kunnat göras med de ”extra” miljoner som avsattes för underhåll i Hultsfreds kommun. Bl.a. har renovering av toaletter på Mörlunda och Vena skola samt ommålningar i förskolor och vissa äldreboenden skett. Takbyte på Valhall har genomförts. Vid Hagadal har tält etablerats, som ska användas för inomhusfotboll. De två SBO-projekten i f.d. Mimerhuset och f.d. Strandskolan har slutbesiktats under sommaren och är inflyttade. Ombyggnationen för Makerspace på Gymnasiet har utförts med lyckat resultat. Planering för ombyggnad för Arbetsförmedlingen är påbörjad. Tillbyggnad och renovering av Lillebo förskola är avslutad och verksamheten har flyttat in, och renovering pågår i den ”gamla” delen. En ny servicebyggnad har etablerats på Gösjöns camping. Takrenovering och fönsterbyte har genomförts på Ruda och Fågelfors sporthallar. Tillgänglighetsanpassningar har genomförts på Fröviskolan. Ombyggnad/renovering för att etablera fritids i byggnad H på Fröviskolan har påbörjats. Nästan alla åtgärder är klara för att kunna ta in fler besökare i sporthallen på Fröviskolan, endast utrymningsvägen återstår. Nya spisar har installerats i hemkunskapen på Fröviskolan. Både Fågelfors och Ruda sporthallar har fått nya fönster och yttertak. Utbyte av kvicksilverarmaturer pågår i båda kommunerna.


Upphandling av nya ramavtal för hantverkstjänster pågår och nya avtal ska tecknas fr.o.m. april 2017. I Hultsfred redovisas ett överskott beroende på ett antal mycket lyckade upphandlingar där kostnaderna blivit betydligt lägre än kalkylerat, samt att kostnader för den utökade underhållsbudgeten har överförts till investeringar. I Högsby redovisas ett litet överskott i övrigt följer man budget.

Gator och parker De två etapperna med fiberprojekt som Telia genomförde under 2015 i Hultsfreds kommun har påverkat även under 2016 med asfalts-återställningar i framförallt ytterorterna. För båda kommunerna har en stor upphandling av ramavtal för entreprenadtjänster genomförts liksom för vinterväghållning. I Hultsfreds kommun har många investeringsentreprenader genomförts under 2016. Bland annat GC-väg Silverslätten, Strandlyckan etapp 2 med bäcken och parkeringsfickor, gångväg i Virserum, fotbollstält vid Hagadal samt belysning på strandpromenaden i Hultsfred. E.ON har haft rekordmånga projekt på gång i kommunen gällande nedgrävning av luft-ledningar vilket inneburit att ÖSK deltagit i rekordmånga samförläggningsprojekt gällande gatubelysning. I Högsby kommun har de flesta av kommunens privata utfartsvägar fått sig en rejäl standardhöjning för de 300 tkr extra som tillkom i årets budget för dessa vägar. I Högsby kommun har även arbetena med trafiklösningen vid Fröviskolan påbörjats. Det har även påbörjats en hel del projekteringar för kommande års investeringar som t.ex. ny väg till Mogården och GC-väg till konstgräsplanen. Även i Högsby har en del samförläggnings-projekt med E.ON genomförts men inte lika många som 2015. Behovet av vinterväghållning efter årsskiftet blev återigen något mindre än normalt men entreprenörsfakturor från fjoråret inkom långt in på våren, förmodligen på grund av den nya upphandlingen. Därför kan det ekonomiska resultatet för vinterväghållningen efter årsskiftet skilja en del mot faktiskt utfall under den delen av året.

I Hultsfred har den långsiktiga projekteringen av VA-sanering fortsatt och det finns nu ännu bättre underlag för kommande projekt 2017. Då investeringsbudgeten för detta utökats från 3 mnkr till 9 mnkr innebär det att det kommer genomföras rekordstora VA-saneringsprojekt under 2017. Under året har saneringen på Bangatan i Silverdalen färdigställts. Många modulprojekt där andra förvaltningar beslutat om genomförande, i framförallt Hultsfreds kommun, har ökat arbetsbelastningen väldigt mycket för all personal. Det har även påverkat genomförandet av årets investeringsprojekt och att ordinarie driftåtaganden har fått nedprioriteras. I Hultsfred redovisas ett resultat som är något bättre än budget beroende på lägre elkostnader och att verksamheten inte hunnit med att beställa alla arbeten på gatubelysningsdriften som varit planerade. Andra orsaker är överskott på gator och yttre skötsel som beror på omprioriteringar på grund av fiber och skolmodulprojekt som tillkommit under året. I Högsby redovisas ett överskott som även där kommer från lägre elkostnader och att verksamheten inte hunnit med att beställa alla arbeten på gatubelysningsdriften som varit planerade. Andra orsaker är överskott på gator och yttre skötsel som beror på omprioriteringar på grund av fiber och skolmodulprojekt som tillkommit under året.

Vatten- och avloppsanläggningar Arbetet med att ta fram VA-planer för Hultsfreds och Högsby kommuner pågår. I dessa ska även ingå nödvattensplaner samt saneringsplaner för ledningsnätet. Arbete med projektering av överföringsledning mellan Ruda och Högsby pågår. Beräknad byggstart är hösten 2017. Innan dess ska geologiska undersökningar göras på den mark som vi tidigare (före lagakraftvunnen dom) inte haft tillträde till samt på den del av sträckan som klassas som fornminne och på sträckningen för befintlig råvattenledning mellan Ruda Gård och Ruda vattenverk. Utbyggnation av Fågelfors vattenverk är nu klar och omfattar ett Dynasandfilter som tar bort humuspartiklar med mera ur råvattnet. En ny djupborrad råvattentäkt har också anlagts inom vattenverksområdet. Allt med ett gott resultat och en bra investering med tanke på rådande torrperiod med låg grundvattennivå.


74

Även i Långemåla har en ny djupborrad råvattentäkt anlagts och underökningar av vattentillgång och vattenkvalitet pågår. Den omfattande ombyggnationen av luftningen i det biologiska reningssteget vid Hultsfreds avloppsreningsverk har färdigställts med gott resultat. Upphandling har skett av nytt el- och styrsystem vid verket, tilldelningsbeslutet har dock överklagats. Den fortsatta tidplanen för projektet beror på utfallet av överprövningen. Vi har nu nått ett resultat i vårt gemensamma uppströmsarbete med Mönsterås, Oskarshamn och Vimmerby kommuner; en första sändning har skett av kommunalt avloppsslam från Mörlunda avloppsreningsverk för spridning på åkermark tillhörande ett jordbruk i Växjö. Projektering har påbörjats av ny sodasilo på Målilla vattenverk, på grund av problem med otäthet i nuvarande silo. Färdigställande pågår av vattendom och vattenskyddsföreskrifter för råvattentäkten i Silverdalen samt reservvattentäkten för Hultsfreds samhälle. Projektering är påbörjad av överföringsledning av råvatten mellan Silverdalens och Hultsfreds vattenverk. En stor del av året har ägnats åt att lösa den akuta råvattenbristen som på grund av flera nederbördsfattiga år uppstått i båda kommunerna. Både i Högsby och Hultsfred redovisar VA-verksamheten ett stort överskott. Respektive Kommuns VA-verksamhet och VA-bokslut kommer dock att redovisa resultat nära noll då en avsättning för framtida investeringar görs i respektive kommuns redovisning.

Avfallshantering 2016-07-01 tog den nya entreprenören RenoNorden över avfallshämtning och transport i Hultsfreds, Högsby och Vimmerby kommuner. Vi skickade information i förväg till kunder om nya hämtningsdagar och bad om förståelse för eventuella störningar i samband med övergången. Under de första veckorna förekom det driftstörningar och missade hämtningar vilket ledde till en hög belastning på kontaktcenter och övrig personal. Efter den första månaden förbättrades läget betydligt. Regelbundna samordningsmöten med entreprenören har genomförts sedan övertagandet. Under hösten har entreprenören arbetat fram nya rutiner för latrinhämtning för att detta ska fungera bättre under kommande säsong.

Införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall från hushåll planeras påbörja våren 2017. Under 2016 har upphandlingar skett av byggande av omlastningsanläggning på Kejsarkullens avfallsanläggning samt leverans och utsättning av avfallskärl med mera. Byggnationen av omlastningsanläggningen, som kommer att användas för avfall från Hultsfred, Högsby och Vimmerby kommuner, pågår, liksom upphandling av behandling av avfall. Under oktober-november har en stor informationsinsats genomförts och samtliga ägare till villor och fritidshus har fått välja vilket abonnemang man vill ha i det nya insamlingssystemet. Information har skett via utskick av broschyren Snåland, webbsidan snåland.com, annonsering, skyltning på sopbilar, informationsmöten samt en omfattande information och rådgivning via telefon. Under oktober-december har en extra kommunvägledare varit anställd på ÖSK och arbetat med rådgivning samt registrering av kundernas abonnemangsval. Belastningen har varit hög både på ÖSK och Kontaktcenter under denna period. Utredningen av olika metoder för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar har resulterat i att upphandling skett av slamtömning med metoden deltömning med återföring av delar av vattenfasen till respektive slamavskiljare samt avvattning av slammet i anslutning till avloppsreningsverken. Upphandlingen vanns av GDL Transport AB som därmed kommer sköta slamtömningen i både Hultsfreds och Högsby kommun från 2017-01-01. Under hösten har flera samordningsmöten med entreprenören skett för att planera den nya entreprenaden. Enligt det nya avtalet ska ÖSK svara för kundtjänst gällande beställning av slamtömningar med mera som tidigare legat på entreprenören. En ny administratör har anställts från 2017-01-01 för att ansvara för denna kundtjänst samt förstärka Kontaktcenter och ÖSK under införandet av insamlingssystemet för avfall. Sorteringsrampen på Kejsarkullens återvinningscentral har försetts med fallskydd för att öka säkerheten för både personal och besökare. Asfalt har lagts om på sorteringsrampen med mera. På Kolsrums återvinningscentral har belysning anordnats vid planen för träavfall. Länsstyrelsen har nu gett skriftlig acceptans på den tidigare inlämnade rapporten med förslag till alternativa material att använda i sluttäckningen av den avslutade deponin på Kejsarkullen.


Länsstyrelsen har också varit på ett tillsynsbesök på Kolsrum och gått igenom aktuella ärenden. En ny prognos över sättningar i Kolsrumsdeponin ska göras 2019 och sluttäckning kan påbörjas tidigast 2020. Efter besöket har vi lämnat in kompletterande uppgifter om lakvattenrening och lagringsytor för material till sluttäckning. Länsstyrelsen har därefter avslutat ärendet om lakvattenrening utan ytterligare åtgärd. När det gäller lagringsytor för material till sluttäckning väntar vi fortfarande på beslut från länsstyrelsen. I Hultsfred redovisas ett litet överskott och i Högsby redovisas ett underskott jämfört med budget. Detta hänger ihop med att en skuld till avgiftskollektivet i respektive kommun i form av förutbetalda intäkter har bokförts, (3,5 mkr i Hultsfred och 2,5 mkr i Högsby). Beloppet motsvarar det överskott av intäkter som uppstått under 2016 utöver vad som krävts för att täcka de nödvändiga kostnaderna för avfallshanteringen. Skulden kommer att återföras till avgiftskollektivet under de närmaste åren.

Bostadsanpassning Hultsfred Antalet ansökningar har ökat under 2016, från 120 ansökningar 2015 till 126 ansökningar 2016. Bostads-anpassningen redovisar ett underskott under året.

Administration och finans ÖSK har för Hultsfreds kommuns räkning deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings återkommande enkätundersökning ”Kritik på teknik", Denna enkät ger svar på kommuninvånarnas uppfattning om hur den kommunala tekniken på gata, park, VA respektive hantering av hushållsavfall fungerar. Delar av resultatet redovisas i styrmodellen. I finansen redovisas avskrivningar och pensionskostnader. Administration och finans visar ett mindre överskott i Hultsfred.

I Högsby visar administration och finans ett överskott. I Högsby ingår även skogs- och jaktarrenden i denna post. Resultatet från skogen har överförts till Högsby kommun.

Skogsbruk Avverkning av tätortsnära skog har skett runt vattentornet i Hultsfred, vid södra infarten och runt Knektagården. Stora träd har planterats vid infarten till Knektagården och efter Målilla rondellen mot Mörlunda. Länsmansängen är genomhuggen av

länsstyrelsen (avverkningen genomfördes av oss) och tätortsnära avverkning runt Regementsvägen. Avverkning av tätortsnära skog har skett i Ruda samhälle och påbörjats i Berga. Gallringarna runt konstgräsplanen och betesmarkerna bakom Odensvi är klara. Rotposterna och avverkningsuppdraget är utförda. En ny bilväg är anlagd innan kraftledningen på utfarten från Högsby mot Växjö. Avverkning av kommande VA ledning har påbörjats runt Reningsverket i Ruda och avverkning på skolgården i Ruda. Nyplantering av träd har gjort i Ruda samhälle. Högre intäkter efter avverkning runt vattentornet gör att verksamheten redovisar ett överskott i Hultsfred. Resultatet för skogsförvaltningen i Högsby har förts över till Högsby kommun.

Måluppfyllelse I merparten av ÖSK:s verksamheter har målen uppfyllts. Målet för perspektivet ekonomi är totalt sett uppfyllt. För perspektivet invånare och brukare är det förseningar av investeringsprojekt som vi inte har kunnat påverka som drar ner resultatet för målet kvalitetssäkrade verksamheter i båda kommunerna. Målet för perspektivet verksamhet och medarbetare är i stort sett uppfyllt. Målet för perspektivet utveckling är delvis uppfyllt men målet för förbrukad mängd fordonsbränsle uppnås inte.

Stickprov Stickprov har genomförts under året. Kontroll av att kostnaderna och intäkterna har förts på rätt kommun alternativt gemensam verksamhet har utförts framför allt i samband med bokslut. Felaktigheter som hittats har rättats.


76

Personal Antal anställda i olika kategorier 2016 Kvinnor/män

TillsvidareVisstid Summa

Kvinnor 9 0 9

Män 59 0 59

Totalt 68 0 68

Avdelning

Tillsvidare Visstid Summa

Stab 8 0 8

Gata/park 25 0 25

Fastighet 19 0 19

VA/renh. 16 0 16

Totalt 68 0 68

Antal årsarbetare i förbundet

Antalet årsarbetare var 66,5 vid utgången av 2016.

Åldersfördelning, antal per femårsklass

Med tanke på de stora pensionsavgångar som svensk arbetsmarknad står inför de kommande 10 åren visar diagrammet ovan, för förbundets del, att de som fyllde 55 år eller mer under 2016 utgör 34 % av de anställda. Alltså kommer 23 av förbundets anställda de närmaste tio åren att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda.

Önskad sysselsättningsgrad Inga önskemål om förändrad tjänstgöringsgrad har inkommit under året.

Mertid och tillgänglig tid 2016

Timmar tkr

Fyllnadstid 14 2,2

Enkel öt 709 211,9

Kval öt 2 092 894,7

Fördelning av tillgänglig tid

2016 2015

Sjukdom 2,2 % 1,1 %

Semester 8,7 % 6,5 %

Föa 1,0 % 2,6 %

Övrigt 2,2 % 2,6 %

Närvaro 85,9 % 87,2 %

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid

2016 2015

60 dagar eller mer 29,31 0,00

Kvinnor 4,47 0,92

Män 2,23 1,99

29 år och yngre 1,36 2,02

30-49 3,13 2,15

50 år och äldre 2,40 1,66

Totalt 2,54 1,86 Sedan 1 juli 2003 ska redovisning av sjukfrånvaro ske på ett sådant sätt att jämförbarhet ska uppnås mellan arbetsmarknadens sektorer samt att informationen förtydligas och förbättras. Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar sju olika mått (se ovan). Notera att måttet ”60 dagar eller mer” sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. Övriga mått sätts i relation till ordinarie arbetad tid. Den totala sjukfrånvaron för 2016 i procent av ordinarie arbetstid är 2,54 %.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64


ÖSK:s ekonomi i framtiden 1 januari 2011 bildades Östra Smålands Kommunalteknikförbund för att samordna och driftoptimera Hultsfreds och Högsbys tekniska verksamheter. Underhållet av fastigheter, gator och VA-ledningar är eftersatt i båda kommunerna. Det eftersatta underhållet på VA-ledningsnätet kommer att medföra behov av att höja VA-taxan. Arbetet med att optimera lokalanvändningen i respektive medlemskommun har prioriterats under flera år. Det finns mer att göra främst genom en konsekvent långsiktig lokalplanering. Internhyressystemet uppmuntrar kommunens verksamheter till prövning av standardkrav och lokalytor. Nya myndighetskrav kommer hela tiden. Utrymme saknas i det korta perspektivet att finansiera dessa åtgärder på annat sätt än att skjuta på planerat underhåll vilket kommer leda till stora

kostnadsökningar i framtiden. Inom VA-verksamheten kan inte planerat underhåll skjutas upp då lagar och förordningar med kvalité samt utsläppsvillkor styr verksamheten. Trafikverket har aviserat att de vill ta bort vissa vägar och broar ur allmänt underhåll. Trafikverket ser gärna att kommunen tar över driften. Detta kan innebära stora ökade driftkostnader för kommunerna om inte samfällighetslösningar kan göras. Generellt ökade krav på tillgänglighet och service från våra kunder kan innebära ökade personalkostnader och beredskapsersättningar i framtiden. För ÖSK:s ekonomiska framtid är fortsatt den viktigaste faktorn förmågan att planera och genomföra förändringar vars syfte är att anpassa kostnaderna till invånarantalet.


78

Resultaträkning Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Kronor Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015

Verksamhetens intäkter 265 509 430,09 260 691 081,00 190 751 074,44

Avgår interna poster -70 962 904,61 -53 389 710,00 -5 079 854,53

Verksamhetens intäkter exkl. interna

poster m m Not

1 194 546 525,48 207 301 371,00 185 671 219,91

Verksamhetens kostnader -263 532 660,77 -259 051 081,00 -188 801 821,63 Varav: pensionskostnader -2 117 320,00 -1 990 100,00 -1 920 330,63 Avskrivningar -2 017 647,42 -1 640 000,00 -2 009 728,00

Avgår interna poster 70 962 904,61 53 389 710,00 5 079 854,53

Verksamhetens kostnader exkl. interna

poster m m

Not 2 -194 587 403,58 -207 301 371,00 -185 731 695,10

Verksamhetens nettokostnader -40 878,10 0,00 -60 475,19

Skatteintäkter 0,00 0,00 0,00 Generella statsbidrag och utjämning 0,00 0,00 0,00

Finansiella intäkter

Not 3 74 798,90 0,00 83 574,19

Avgår interna poster 0,00 0,00 0,00

Värdeökning/minskning pensionsmedel 0,00 0,00 0,00


Räntekostnader lån m m

Not 4 -33 920,80 0,00 -23 099,00

Uppräkning pensionsskuld 0,00 0,00 0,00

Årets resultat 0,00 0,00 0,00

Resultat exkl. jämförelsestörande poster 0,00 0,00 0,00


Kassaflödesanalys Östra Smålands Kommunalteknikförbund

2016-01-01 2015-01-01

- 2016-12-31 - 2015-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 0,00 0,00

Justering för av- och nedskrivningar Not 5 2 017 647,42 2 009 728,00

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,00 50 000,00 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 2 017 647,42 2 059 728,00

Ökn(-)minskn(+) varulager 0,00 174 709,96 Ökn(-)minskn(+)korta fordr -9 756 473,24 5 204 729,95 Ökn(+)minskn(-) korta skulder 6 460 484,19 2 950 616,01

Medel från den löpande verksamheten -1 278 341,63 10 389 783,92

Investeringsverksamheten Inköp av immateriella anläggningstillgångar 0,00 0,00

Inköp av materiella anläggningstillgångar Not 6 -894 705,00 -2 850 816,00

Finansiell leasing maskiner och inventarier 0,00 0,00 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 Förvärv aktier, andelar m m 0,00 0,00

Medel från investeringsverksamheten -894 705,00 -2 850 816,00

Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga fordringar 0,00 0,00 Återbetald utlåning 0,00 0,00

Upptagna lån Not 9 0,00 0,00

Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag 0,00 0,00 Ökning/minskning långfristig skuld leasing maskiner och inventarier 0,00 0,00 Amortering av låneskulder 0,00 0,00

Medel från finansieringsverksamheten 0,00 0,00

Direktbokning mot eget kapital Årets kassaflöde -2 173 046,63 7 538 967,92

Likvida medel vid årets början 19 044 786,35 11 505 818,43 Likvida medel vid årets slut 16 871 739,72 19 044 786,35

Rörelsekapitalets förändring -5 469 035,68 15 869 023,84

Förändring likvida medel -2 173 046,63 7 538 967,92


80

Balansräkning Östra Smålands Kommunalteknikförbund

Tillgångar Bokslut 2016 Bokslut 2015

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 0,00 0,00 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 0,00 0,00 Maskiner och inventarier Not 6 7 232 848,58 8 355 791,00 Leasing av maskiner och inventarier 0,00 0,00

Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar m m 0,00 0,00 Långfristiga fordringar 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 7 232 848,58 8 355 791,00

Förråd 0,00 0,00

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Not 7 40 809 483,56 31 053 010,32 Placering pensionsmedel 0,00 0,00 Kassa och bank Not 8 16 871 739,72 19 044 786,35 Summa omsättningstillgångar 57 681 223,28 50 097 796,67

Summa tillgångar 64 914 071,86 58 453 587,67

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital 2 643 063,71 2 643 063,71 Årets resultat 0,00 0,00 Summa eget kapital 2 643 063,71 2 643 063,71

Avsättningar Avsättning för pensioner 0,00 0,00

Skulder Långfristiga skulder Not 9 4 859 600,00 4 859 600,00 Långfristiga skulder leasing maskiner m m Långfristiga skulder, statliga invest. bidrag 0,00 0,00 Semester och övertidsskuld 3 001 099,48 2 857 596,78 Kortfristiga skulder leasing maskiner m m 0,00 0,00

Övriga kortfristiga skulder Not 10 54 410 308,67 48 093 327,18

Summa skulder 62 271 008,15 55 810 523,96

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 64 914 071,86 58 453 587,67


Panter och ansvarsförbindelser

Not 1 Verksamhetens intäkter ÖSK ÖSK 2016 2015 Försäljningsmedel 7 017 772,22 4 537 167,50 Taxor och avgifter 69 480 054,49 60 664 422,83 Hyror och arrenden 67 640 185,82 64 104 945,68 Bidrag 3 668 906,00 2 142 825,54 Försäljning av verksamheter och entreprenader 46 739 606,95 54 221 858,36 Summa 194 546 525,48 185 671 219,91

Verksamhetens intäkter är justerade med kommun- interna resp. koncerninterna poster. Not 2 Verksamhetens kostnader ÖSK ÖSK 2016 2015 Pensioner inkl. löneskatt 2 117 320,00 1 920 330,63 Personalkostnader 36 602 074,83 33 880 827,89 Övriga verksamhetskostnader 155 868 008,75 149 930 536,58 Summa 194 587 403,58 185 731 695,10

Verksamhetens kostnader är justerade med kommun- interna resp. koncerninterna poster. Not 3 Finansiella intäkter ÖSK ÖSK 2016 2015 Räntor på likvida medel m m 74 798,90 83 574,19 Summa 74 798,90 83 574,19 Värdeminskning pensionsmedel

Bokslut 2016 Bokslut 2015 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 0,00 0,00 Särskild löneskatt på pensionskostnader 0,00 0,00 Privata medel 0,00 0,00

Borgensförbindelser och övriga ansvars- förbindelser Borgen gentemot kommunens företag 0,00 0,00 Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem 0,00 0,00 Övriga förpliktelser 0,00 0,00

Operationell leasing inventarier m m 1 129 029,00 1 131 214,00

Hyra av lokaler och bostäder 383 184,00 395 064,00


82

Not 4 Finansiella kostnader ÖSK ÖSK 2016 2015 Låneräntor m m 33 920,80 23 099,00 Summa 33 920,80 23 099,00

Not 5 Just för ej likviditetspåverkande poster ÖSK ÖSK 2016 2015 Just för avskrivningar 2 017 647,42 2 009 728,00 Just för nedskrivning/återföring 0,00 50 000,00 Summa just för av- och nedskrivningar 2 017 647,42 2 059 728,00

Ökning/minskn pensionsskuld 0,00 0,00 Ökning/minskn övr. avsättningar Resultat av sålda anläggningstillgångar 0,00 0,00 Uppskjuten skatt Summa just för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,00 0,00

Summa 2 017 647,42 2 059 728,00

Not 6 Maskiner och inventarier ÖSK

ÖSK 2016 2015 Ackumulerade anskaffningsvärden 16 919 918,00 14 069 102,00 Nyanskaffningar 894 705,00 2 850 816,00 Årets försäljningar/utrangering 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar -8 564 127,00 -6 504 399,00 Årets avskrivningar enl. plan -2 017 647,42 -2 009 728,00 Årets upp/nedskrivningar 0,00 -50 000,00 Leasing av maskiner och inventarier 0,00 0,00 Summa 7 232 848,58 8 355 791,00

Not 7 Kortfristiga fordringar ÖSK ÖSK 2016 2015 Interimsfordringar 26 824 354,15 8 769 753,35 Fakturafordringar 8 980 125,48 21 198 040,38 Övrigt 5 005 003,93 1 085 216,59 Summa 40 809 483,56 31 053 010,32

Not 8 Kassa, bank m m ÖSK ÖSK 2016 2015 Transaktionskonto, Swedbank 16 871 739,72 19 044 786,35 Transaktionskonto, Handelsbanken 0,00 0,00 Postgiro 0,00 0,00 Övriga 0,00 0,00 Summa 16 871 739,72 19 044 786,35


Not 9 Långfristiga skulder ÖSK ÖSK 2016 2015 Lån i kreditinstitut 0,00 0,00 Lån Hultsfeds kommun 4 859 600,00 4 859 600,00 Summa 4 859 600,00 4 859 600,00

Not 10 Kortfristiga skulder ÖSK ÖSK 2016 2015 Interimsskulder 34 929 573,94 29 766 131,36 Leverantörsskulder 16 928 609,73 15 622 572,10 Skuld leasing av maskiner och inventarier 0,00 0,00 Övrigt 681 460,00 907 900,72 Pensionsavgifter individuell del PFA98 1 266 089,00 1 213 039,00 löneskatt på individuell del 604 576,00 583 684,00 Summa 54 410 308,67 48 093 327,18


84

Viktiga händelser under året Projektering av överföringsledning mellan

Ruda och Högsby pågår. Beräknad byggstart är hösten 2017.

Tillbyggnad och renovering av Lillebo förskola är avslutad och verksamheten har flyttat in.

Utbyggnation av Fågelfors vattenverk.

I Långemåla har en ny djupborrad råvattentäkt anlagts.

Planering för införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall från hushåll.

De två SBO-projekten i f.d. Mimerhuset och f.d. Strandskolan har slutbesiktats under sommaren och är inflyttade.

Beslut att bygga om biblioteket i Hultsfred till nya lokaler för Arbetsförmedlingen.

Byggnation av gång- och cykelväg Silverslätten.

Byggnation av fotbollstält vid Hagadal.

Nyckeltal ÖSK 2016 2015 Bostadsanpassningsbidrag

- kostnader (tkr) 3 504 3 377 - beviljade bidrag (st.) 98 98 - avslag (st.) 8 7 - delvis avslag (st.) 9 0

Debiterat dricks- vatten, tkbm 1 137 1 078 Hämtade sopkärl, st. 246 878 242 012 Avfall till förbränning, ton 6 318 6 316 Ljuspunkter för väg- och gatubelysning, st. 8 577 8 485

Kostnadstäcknings- grad, va %

- enligt budget 99,0 120,4 - enligt bokslut1 121,5 146,5

Kostnadstäcknings- grad, avfall %

- enligt budget 101,1 113,6 - enligt bokslut2 100,0 85,5

1 I kommunernas respektive VA-bokslut redovisas en kostnadstäckningsgrad nära 100 % då man gör avsättningar för framtida investeringar i kommunernas redovisning. 2 En skuld till avgiftskollektivet har tagits upp i redovisningen som motsvarar det överskott av intäkter som uppstått under 2016 utöver vad som krävts för att täcka de nödvändiga kostnaderna för avfallshanteringen. Det innebär att kostnadstäckningsgraden för 2016 är 100

PRODUKTION: EKONOMIENHETEN, HÖGSBY KOMMUN

TRYCK: GRAFISKT TRYCK AB

www.pwc.se

Revisionsrapport

Rebecca Lindström


revisor



revisor

Alexander Arbman

Revisionskonsult

April 2017

Granskning av årsredovisning 2016 Högsby Kommun


April 2017 1 av 12 Högsby kommun PwC


1. Sammanfattning ......................................................................... 2

2. Inledning .................................................................................... 4





3.1.1. Iakttagelser ..................................................................................................................... 6



3.2.1. Iakttagelser .................................................................................................................... 8


3.3. Rättvisande räkenskaper .............................................................................. 10

3.3.1. Iakttagelser ................................................................................................................... 10

3.3.2. Revisionell bedömning ................................................................................................ 12



1. Sammanfattning

PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens års-

redovisning för 2016. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2016.

Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning

av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed

samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från




Vi bedömer att årsredovisningen inte på ett rättvisande sätt redogör för utfallet av verk-

samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen för år 2016. Vi

baserar det på att granskningen visar att räkenskaperna inte är rättvisande avseende det

generella statsbidrag som erhölls i december 2015 samt schablonersättning från Migrat-

ionsverket avseende introduktion och etablering av nyanlända. Enligt god redovisnings-

sed ska generella statsbidrag och schablonersättningen redovisas som en intäkt vid utbe-

talningstillfället1. Avvikelserna från god redovisningssed bidrar till att den finansiella ana-

lysen inte är rättvisande avseende år 2016.

Om hänsyn tas till ovan beskrivna avvikelser påverkar det exempelvis nyckeltalen; verk-

samhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och statsbidrag från 97,3 % till

89,7 % (förändring på 7,7 %) samt soliditeten från 25,9 % till 32 %.

Beaktas ovan beskrivna avvikelser från god redovisningssed uppgår årets resultat till 43,9

mnkr och kommunens årsredovisning skulle kunna bedömas som rättvisande.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att

förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal

redovisning och god redovisningssed.



Vi bedömer att årets resultat delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk

hushållning i det finansiella perspektivet. Av de finansiella målen för år 2016 bedöms fem

av sex (83 %) mål som uppfyllda. Ett finansiellt mål bedöms som Varning, medan vi stäl-

ler oss tveksamma till bedömningen då det snarare kan ses som Underkänt.

Resultatet av det finansiella målet ”verksamhetens nettokostnader av skatteintäkter och

statsbidrag” hade varit 89,7 % istället för 97,3 % och resultatet för soliditetsmålet hade i

sin tur varit 32 % istället för 25,9% om kommunen följt god redovisningssed. Avvikelsen

från god redovisningssed påverkar inte måluppfyllelsen.

1 RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar.




förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Av de verksamhetsmäss-

iga målen för år 2016 bedöms 16 av 28 mål (57 %) ha en måluppfyllelse som god eller

godkänd. I årsredovisningen lämnar kommunstyrelsen för varje verksamhetsmål en sam-

lad kommentar med grund i måttsatta indikatorer eller aktiviteter. Det är i flera fall svårt

att härleda utfallet för enskilda inriktningsmål till den samlade kommentaren och be-

dömningsgrunden. I jämförelse med föregående år är en större andel av målen uppfyllda.

Det är dock angeläget att åtgärder vidtas för de mål som inte uppnås.


Vi bedömer att räkenskaperna inte är rättvisande. Årsredovisningen är inte upprättad

enligt god redovisningssed. Väsentliga avvikelser mot god redovisningssed har påträffats

avseende periodisering av det statsbidrag som kommunen i december 2015 erhöll för att

hantera den rådande flyktingsituationen samt av schablonersättningen från Migrations-

verket avseende introduktion och etablering av nyanlända. I balansräkningen medför av-

vikelserna att kortfristiga skulder är för högt värderade med 34,7 mnkr samtidigt som eget

kapital är 34,7 mnkr för lågt värderat. I resultaträkningen är årets resultat för lågt värde-

rat med 28,9 mnkr.

Vi rekommenderar att kommunfullmäktige beslutar att återremittera årsredovisningen

till kommunstyrelsen för att anpassa räkenskaperna till god redovisningssed avseende de

poster som beskrivits ovan.



2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och lands-

ting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala

redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar

av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.

Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens

upprättande.





fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen



revisionsfrågor:








resultaträkning

kassaflödesanalys

balansräkning

sammanställd redovisning


Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av


misk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning

för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning.

Nämndernas rapportering till fullmäktige har granskats såsom den presenteras i årsredo-

visningen.



Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det inne-

bär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för

att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande

bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar

resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt

beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den

information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte

varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.

Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som

görs inom nämnderna är tillräcklig.

Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens

ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i

SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Väg-

ledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägled-

ningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har

följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har

skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i

förekommande fall registeranalys.

Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presen-

terades 2017-03-21. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2017-04-11 och full-

mäktige behandlar årsredovisningen 2017-05-05.

Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef.


Kommunallagen (KL)



Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning





3.1.1. Iakttagelser

Utveckling av kommunens verksamhet

I förvaltningsberättelsen ingår en ekonomisk översikt och analys.

I granskningen av räkenskaperna för år 2016 har vi påträffat väsentliga avvikelser mot

god redovisningssed avseende redovisning av det generella statsbidrag som erhölls i de-

cember 2015 samt av schablonersättningen från Migrationsverket avseende introduktion

och etablering av nyanlända. Det medför att följande poster i resultaträkningen är för lågt

värderade; verksamhetens nettokostnader med 11,5 mnkr, posten skatteintäkter och gene-

rella statsbidrag med 17,4 mnkr, vilket totalt innebär att årets resultat skulle varit 28,9

mnkr högre. I balansräkningen är posten kortfristiga skulder övervärderade med 34,7

mnkr samtidigt som eget kapital är undervärderat med samma belopp. Avvikelserna på-

verkar nyckeltal som används i den finansiella analysen av kommunens ekonomi år 2016.

I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis

efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i tillräcklig omfattning den förväntade

utvecklingen inom olika verksamheter.

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specifi-

ceras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I årsredovis-

ningen sker redovisning utifrån frisknärvaro. I övrigt lämnar den personalekonomiska

redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och övrig informat-

ion.

Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har be-

tydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas

och även nyckeltal för verksamheten.

Gemensam förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning och organisationsschema över den sam-

lade kommunala verksamhetens organisation och verksamhet.

Investeringsredovisning

Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om budget-

avvikelser för större investeringar lämnas inte. Överensstämmelse med övriga delar i års-

redovisningen finns.

Årets investeringar uppgår till 22,9 mnkr (budget 41,6 mnkr varav 17,5 mnkr är överförda

från 2015). Totalt har 55 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats.

Driftredovisning

Utfallet av kommunens driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upp-



lysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas. Överensstämmelse med

övriga delar i årsredovisningen finns.

Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan:

Driftredovisning per nämnd, mnkr

Utfall 2016

Budget Utfall 2015

Budget avvikelse 2016

Kommunledningsutskott 31,8 31,9 33,4 0,1

Utbildningsutskott 134,0 132,5 125,6 -1,5

Socialt utskott 145,1 149,4 145,6 4,3

Totalt 310,9 313,8 304,6 2,9

ÖSK 11,3 12,7 10,0 1,4

Myndighetsnämnd 1,9 2,6 1,4 0,7

Revision 0,3 0,4 0,3 0,1

Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa nämnderna 324,4 329,5 316,3 5,0

Finansförvaltningen 0,9 0,0 -8,5 0,9

Totalt 325,3 329,5 307,8 5,9

De främsta avvikelserna mot budget är integration (+2,7 mnkr), Enskilt bistånd (+2,0

mnkr), LSS (+2,2 mnkr), Förskola (+0,9 mnkr), Administration ÖSK (+0,8), Institutions-

vård vuxna (-3,3 mnkr), Gemensam administration (-1,9 mnkr) och fysisk planering (-0,6

mnkr). Vidare lämnas information under respektive verksamhetsberättelse i årsredovis-

ningen.

Balanskravsresultat

I förvaltningsberättelsen finns en balanskravsutredning där det framgår att balanskravet

uppfylls för år 2016. Balanskravsresultatet är likvärdigt årets resultat på 14,9 mnkr vilket

medger en avsättning till resultatutjämningsreserven med 0,5 mnkr.


Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av ekonomisk ställning.


Vi bedömer att årsredovisningen inte på ett rättvisande sätt redogör för utfallet av verk-

samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen för år 2016. Vi

baserar det på att granskningen visar att räkenskaperna inte är rättvisande avseende det

generella statsbidrag som erhölls i december 2015 samt schablonersättning från Migrat-

ionsverket avseende introduktion och etablering av nyanlända. Enligt god redovisnings-

sed ska generella statsbidrag och schablonersättningen redovisas som en intäkt vid utbe-

talningstillfället2. Avvikelserna från god redovisningssed bidrar till att den finansiella ana-

lysen inte är rättvisande avseende år 2016.

Om hänsyn tas till ovan beskrivna avvikelser påverkar det exempelvis nyckeltalen verk-

samhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och statsbidrag med 7,7 % från

97,4 % till 89,7 %. Vidare påverkas Soliditeten som ökar från 25,9 % till 32 %.

2 RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar.



Beaktas ovan beskrivna avvikelser från god redovisningssed uppgår årets resultat till 43,9

mnkr och kommunens årsredovisning skulle kunna bedömas som rättvisande.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att


redovisning och god redovisningssed.

3.2. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt en budget 2016 med verksamhetsplan 2017-2018 inne-

hållande en vision med underliggande plattform och ett antal verksamhetsmål, sorterade

utifrån fem perspektiv. Samtliga inriktningsmål beskrivs och utvärderas i årsredovisning-

en. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån följande bilder:

3.2.1. Iakttagelser

Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål för god ekono-

misk hushållning som fastställts i budget 2016:

Finansiella mål Kommunstyrelsens bedömning

Verksamhetens netto-

kostnader uppgår maxi-

malt till 97,5 % av skat-

teintäkter och statsbi-

drag

Målet når måluppfyllelsen ”Bra”

Under 2016 har 97,3 % av skatteintäkter och statsbidrag an-

vänts för att finansiera kommunens löpande verksamhet.

Inflationssäkrad förmö-

genhet


Inflationstakten i Sverige uppgick till ca 1,0 % under 2016.

Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 14,9 mnkr och

kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella

målet om inflationssäkrad förmögenhet för 2016.

Pensionsplaceringarna

ska generera en avkast-

ning som täcker de fram-

tida pensionsutbetal-

ningarna


Under 2016 har pensionsplaceringarna genererat en avkast-

ning på 9,3 %, vilket innebär att målet på 4,7 % avkastning

uppnåtts för 2016.

Skattefinansierade inve-

steringar uppgår maxi-



drag

Målet når måluppfyllelsen ”Varning”

Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till

6,2 %.



Avgiftsfinansierade inve-

steringar uppgår maxi-



drag


Utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till

0,5 % av totala skatteintäkter och statsbidrag.

Högsby kommun ska

arbeta för att långsiktigt

stärka kommunens soli-

ditet

Målet når måluppfyllelsen ”OK”

Högsby kommuns soliditet uppgår i bokslutet 2016 till 25,9 %.

I bokslut 2015 uppgick soliditeten till 24,3 %.

Av redovisningen framgår att fem av sex mål uppfylls (83 %).

Om kommunen hade följt god redovisningssed hade resultatet av det finansiella målet

”verksamhetens nettokostnader av skatteintäkter och statsbidrag” hade varit 89,7 % istäl-

let för 97,3 % och resultatet för soliditetsmålet hade varit 32 % istället för 25,9%. Vidare

hade utfallet för de skattefinansierade investeringarna uppgått till 5,7 % och utfallet för de

avgiftsfinansierade investeringarna uppgått till 0,4 %. Avvikelsen från god redovisnings-

sed påverkar inte måluppfyllelsen.

Mål för verksamheten

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens verksamhetsmål som fastställts i

budget 2016. I tabellen nedan sammanställts de bedömningar som görs i årsredovisning-

en för respektive verksamhetsområde.

Ekonomi Service/ medborgare Medarbetare Processer

Framtid/ Utveckling

Kommunledningsutskottet Bra Bra Bra Bra Bra

Utbildningsutskottet Varning OK OK OK OK

Sociala utskottet OK OK Varning Bra Bra

Myndighetsnämnden Bra Bra OK Varning OK

Revision Bra

Överförmyndare i sam-verkan Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt

Lönesamverkan- HUL OK OK

Antal uppfyllda mål 4 4 2 3 3

Av ovan tabell framställs att 16 av 28 (57 %) verksamhetsmål bedöms antingen som ”God”

eller ”Godkänd” nivå. Inget verksamhetsmål bedöms som ”Underkänt”, men det finns tre

mål som bedöms som ”Varning”.

I årsredovisningen lämnar kommunstyrelsen för varje verksamhetsmål en samlad kom-

mentar med grund i måttsatta indikatorer eller aktiviteter. Det är i flera fall svårt att här-

leda utfallet för enskilda inriktningsmål till den samlade kommentaren och bedömnings-

grunden.


Vi bedömer att årets resultat delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk

hushållning i det finansiella perspektivet. Av de finansiella målen för år 2016 är fyra av



fem mål uppfyllda. Ett finansiellt mål bedöms som Varning, medan vi ställer oss tvek-

samma till bedömningen då det snarare kan ses som Underkänt.

Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är till

viss del förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. De verksamhets-

mässiga målen för år 2016 är delvis uppfyllda. I årsredovisningen lämnar kommunstyrel-

sen för varje verksamhetsmål en samlad kommentar med grund i måttsatta indikatorer

eller aktiviteter. Det är dock i flera fall svårt att härleda utfallet för enskilda inriktnings-

mål till den samlade kommentaren och bedömningsgrunden. I jämförelse med föregående

år är en större andel av målen uppfyllda. Det är dock angeläget att åtgärder vidtas för de

mål som inte uppnås.


Resultaträkning

Vid granskningen av resultaträkningen har bland annat följande väsentliga avvikelser no-

terats:

I december 2015 erhöll kommunen ett statsbidrag som tillfälligt stöd för att han-

tera den rådande flyktingsituationen. RKR lämnade i december 2015 ett yttrande

om hur bidraget ska redovisas och periodiseras. Enligt rådets ställningstagande

bör inkomsten antingen periodiseras med en jämn fördelning fr.o.m. december

2015 eller från den månad 2015 då kostnaderna för flyktingsituationen började

öka t.o.m. år 2016. Statsbidraget har inte redovisat i enlighet med god sed. Intäk-

ter motsvarande 17,4 mnkr har ej redovisats under år 2016, totalt erhöll kommu-

nen 29,3 mnkr.

Högsby kommun har under år 2016 erhållit schablonersättning (2010:1122) för in-

troduktion och etablering av nyanlända. Av beloppet har 11,5 mnkr bokförts som

en förutbetald intäkt bland kortfristiga skulder. Enligt rekommendation 18 samt

information om redovisning av statsbidrag från Rådet för Kommunal Redovisning

(RKR) ska schablonersättningen redovisas som en intäkt samma år som utbetal-

ningen sker. Det innebär att årets resultat är ytterligare 11,5 mnkr för lågt.

Högsby kommun har redovisat 9,6 mnkr av det tillfälliga statsbidraget som erhölls

i december 2015 för den rådande flyktingsituationen under verksamhetens intäk-

ter och inte som ett generellt statsbidrag3 under år 2016.

Totalt uppgår resultatfelen, enligt god redovisningssed, till 28,9 mnkr.

För övrigt redovisar resultaträkningen i allt väsentligt samtliga kommunens intäkter och

kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jäm-

förelse med föregående år lämnas för varje delpost.


3 Yttrande från Rådet för kommunal redovisning



Resultaträkning, mnkr

Utfall 2016

Utfall 2016 enligt god sed

Differens Budget 2016

Budget-avvikelse

Utfall 2015

Verksamhetens intäk-ter

154,6 156,4 1,8 85,2 69,4 128,6

Verksamhetens kost-nader

-477,1 -477,1 0 -408,8 -68,3 -443,1

Jämförelsestörande post

0 0 0 0 0 0

Avskrivningar -12,3 -12,3 0 -7,8 -4,5 -8,8


-334,8 -333,0 1,8 -331,4 -3,4 -323,3

Skatteintäkter 209,4 209,4 0 212,4 -3 199,7

Generella statsbidrag och utjämning

134,7 161,8 27,1 127,5 7,2 133,3

Finansiella intäkter 11,4 11,4 0 4,8 6,6 12,1

Finansiella kostnader -5,8 -5,8 0 -4,4 -1,5 -10,4

Årets resultat 14,9 43,8 28,9 9 5,9 11,3

Årets resultat är positivt och uppgår till 14,9 mnkr (11,3 mnkr). Resultatet medför en posi-

tiv avvikelse mot budget med ca 5,9 mnkr. Av lämnade resultatkommentarer redogörs för

budgetavvikelserna.

I jämförelse med föregående år har verksamhetens nettokostnader ökat med 11,5 mnkr.

Av lämnade upplysningar framgår orsakerna till ökningen.

Balansräkning


Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skul-

der per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, i huvudsak rätt

periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL.

Vid granskningen av balansräkningen har följande väsentliga avvikelser noterats:

Kortfristiga skulder är för högt redovisade med 17,4 mnkr. Generellt statsbidrag

erhållet december 2015 har inte redovisat i enlighet med god sed.

Kortfristiga skulder är för högt redovisade med 17,2 mnkr. Schablonersättning

från Migrationsverket avseende introduktion och etablering av nyanlända har ba-

lanserats och ej intäktsredovisats. Av beloppet avser 5,7 mnkr tidigare år.

Eget kapital är 34,6 mnkr för lågt redovisat på grund av ovanstående avvikelser

mot god redovisningssed.

Felen ovan bedöms som materiella och påverkar räkenskaperna för år 2016 i väsentlig

omfattning.

Avsättning för återställning av deponi redovisas om 17,8 mnkr (17,3 mnkr). Beräkningen

har uppdaterats per balansdagen. Vidare har avsättning för VA ökat från 2,4 mnkr år 2015

till 5,4 mnkr år 2016. Diverse avsättningar för saneringar har också gjorts under året med

1,5 mnkr. Totalt har övriga avsättningar ökat med cirka 5 mnkr jämfört med föregående

år.



Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräck-

liga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns.

Sammanställda räkenskaper

De sammanställda räkenskaperna är uppställda jämte kommunens räkenskaper och om-

fattar motsvarande noter. Uppställningen följer god redovisningssed.

Konsolideringen omfattar samtliga företag som enligt kraven i RKR:s rekommendation

8.2 Sammanställd redovisning ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har i allt

väsentligt utförts.




Följande väsentliga avvikelser från god redovisningssed har noterats:

Kommunen följer inte rekommendationen RKR 13:2, Redovisning av hy-

res/leasingavtal. Kommunen klassificerar samtliga leasingavtal som operationella.


Vi bedömer att räkenskaperna inte är rättvisande då de inte är upprättade enligt god re-

dovisningssed. Väsentliga avvikelser mot god redovisningssed har påträffats avseende

redovisning av det generella statsbidrag som erhölls i december 2015 samt av schabloner-

sättningen från Migrationsverket avseende introduktion och etablering av nyanlända. I

balansräkningen medför avvikelserna att kortfristiga skulder är för högt värderade med

34,7 mnkr samtidigt som det egna kapitalet är för lågt värderat med samma belopp. I re-

sultaträkningen är årets resultat för lågt värderat med 28,9 mnkr.

Vi rekommenderar att kommunfullmäktige beslutar att återremittera årsredovisningen

till kommunstyrelsen för att anpassa räkenskaperna till god redovisningssed avseende de

poster som beskrivits ovan.

2017-04-26


Uppdragsledare




(12) DNR: KU.2017.25

Frågor rörande ansvarsfrihet för nämnder och styrelser angående2016 års räkenskaper och förvaltning


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(13) DNR: KU.2017.127

Årsredovisning 2016 Samordningsförbundet


BeslutsunderlagBrev till medlemmar om årsredovisning och revisionsberättelse 2016.docxÅrsredovisning 2016revisionsberättelse 2016Revisionsrapport Samordningsförbundet i Kalmar län.pdf

Beslutsmottagare

Samordningsförbundet i Kalmar Län [email protected]ädgårdsgatan 12 www.samkalmarlan.se39235 Kalmar

Datum: 2017-04-03

Till Samordningsförbundets medlemmar

Årsredovisning och revisionsberättelse för 2016 för Samordningsförbundet iKalmar län

I enlighet med Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser(FinsamL) översändes till förbundsmedlemmarna:

Årsredovisning för 2016 Granskning av årsredovisning 2016 Revisionsberättelsen för 2016

Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om årsredovisningenkan godkännas och om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet.

När frågan om ansvarsfrihet har prövats av medlemmarna önskarsamordningsförbundet få besked om detta.

För Samordningsförbundet i Kalmar län

Joakim IvarssonFörbundschef

1(34)

_____________________________________________________________________________________________________ Postadress: Tel. 072-526 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr 222000-1859 Lögstadsgatan 5 598 39 Vimmerby

Årsredovisning

2016

Beslutad av styrelsen 2017-03-09

2(34)


Ordförande har ordet

Samordningsförbundet i Kalmar Län bedriver finansiell samordning inom

rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar

län och länets tolv kommuner. Målet är en ökad samverkan mellan medlemmarna kring

personer som är i behov av ett samordnat stöd för att komma i arbete eller studier.

Samordningsförbundet har under 2016 finansierat arbetslivsinriktade insatser i elva av länets

kommuner och i Borgholm genomfördes ett förberedande projekt för att kunna påbörja ett

individinriktat rehabiliteringsprojekt i januari 2017. Sammanlagt har 50 av 133 utskrivna

deltagare från projekten kommit till arbete eller studier. Det är 38% av deltagarna vilket är ett

positivt resultat som visar på att många av projekten av väldigt framgångsrika. Enkäter visar

dessutom att många deltagare har gjort en positionsförflyttning och befinner sig närmare ett

jobb eller studier efter genomfört projekt. Det är också mycket positivt, både för den enskilde

och för samhället.

Förutom de individinriktade projekten arbetar förbundet med att generellt främja samverkan

mellan medlemmarna genom exempelvis konferenser, utbildningar och föreläsningar. Det finns

också lokala samverkansgrupper i hela länet som är ett naturligt forum för utveckling av

samverkan mellan medlemmarna.

Förbundet fick under 2016 en förstärkning av personalen i en processtödjare och en

administratör. Det har inneburit ett lyft för kvalitén i verksamheten. Processtödjaren påbörjade

exempelvis ett viktigt arbete i att stödja de olika projekten på nära håll och att jobba för

erfarenhetsutbyte mellan projekten, något som förbundschefen inte haft möjlighet att jobba med

aktivt på grund av komplexiteten i hans tjänst.

Under hösten arbetade styrelsens presidium tillsammans med förbundschefen med att rekrytera

en ny förbundschef. Det var många erfarna och kompetenta personer som sökte tjänsten. En

enig styrelse beslutade i november att erbjuda Joakim Ivarsson tjänsten. Joakim tackade ja och

tillträder tjänsten den 1:a mars 2017.

Sist men inte minst vill jag tacka förbundets personal för ett mycket väl genomfört arbetsår

samt alla hårt arbetande personer i projekten som bidrar till de positiva resultaten!

Varje medmänniska som samordnad rehabilitering kan hjälpa till arbete eller studier är en

oerhörd vinst för alla parter! Tack för i år!

Maria Ixcot Nilsson, ordförande

3(34)


Innehåll 1. Förvaltningsberättelse .....................................................................................................4

1.2 Om förbundet ...................................................................................................................5

1.2.1 Organisation .............................................................................................................5

1.2.2 Historik ......................................................................................................................5

1.2.3 Lagrum .......................................................................................................................5

1.2.4 Uppdrag .....................................................................................................................5

1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter .............................................................................5

1.2.6 Verksamhetsidé och vision ....................................................................................5

1.3 Beskrivning av verksamheten......................................................................................6

1.3.1 Målgrupper ...............................................................................................................6

1.3.2 Insatser ......................................................................................................................9

1.4 Måluppfyllelse och resultat ....................................................................................12

1.4.1. Uppföljning och resultat för individinriktade insatser ................................14

1.4.2. Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser ......................16

1.5 Styrelsearbetet mm ......................................................................................................16

1.5.1 Styrelsens arbete under året ...............................................................................16

1.5.2 Revisorer .................................................................................................................17

1.5.3 Kansli .......................................................................................................................17

1.5.4 Beredningsgrupp ...................................................................................................18

1.5.5 Medlemssamråd.....................................................................................................18

1.6 Ekonomiskt utfall ..........................................................................................................18

1.6.1 Ekonomisk sammanfattning ...............................................................................18

2 Resultaträkning ...............................................................................................................19

3 Balansräkning ..................................................................................................................19

4 Finansieringsanalys ........................................................................................................20

5 Redovisningsprinciper ...................................................................................................20

6 Balanskrav ........................................................................................................................20

7 Noter ..................................................................................................................................20

8 Sammanställning av utfall och budget 2016 ..............................................................21

9 Styrelsens beslut ..............................................................................................................23

Bilaga med beskrivning av finansierade insatser 24

4(34)


1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhets-utveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret 2016.

Till redovisningen hör bilagor som närmare beskriver de olika projekt som finansierats.

1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret Samordningsförbundet i Kalmar län bedriver sedan 1 oktober 2005 finansiell samordning

mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv

kommuner. Målet med verksamheten är att förbättra samverkan mellan dessa myndigheter och

att den enskilde som är i behov av samordnade insatser därigenom ska förbättra sin förmåga till

förvärvsarbete och få en förbättrad livskvalitet. Därigenom ska samhällets resurser användas

optimalt för målgruppen.

Förbundet har en styrelse med 17 ledamöter. Ordförande är Maria Ixcot Nilsson, 1:v ordf

Anders Andersson och 2:e v ordf Andreas Erlandsson. Närvaron vid styrelsesammanträden och

engagemanget från ledamöterna i styrelsen har varit gott under det gångna året. Styrelsen anser

att samtliga mål som uppställdes i verksamhetsplanen för 2016 har uppnåtts. Finansiering har

skett av tio individinriktade projekt, tre kartläggningsprojekt samt några utbildningar. Under året har 220 personer deltagit i de olika arbetsrehabiliterande projekt som bedrivits. 50

av 133 utskrivna deltagare var i arbete och/eller studier vid utskrivning vilket är lika med 38

procent. Det är betydligt större andel än de senaste åren som har nått egenförsörjning.

Dessutom bekriver många deltagare i enkätsvar att de vuxit mentalt genom att de lärt sig

mycket, fått en ökad självkännedom och en högre livskvalitet. En framgångsfaktor som

beskrivs av i stort sett alla projekt är den samverkan som sker kring individerna mellan de olika

myndigheterna och det engagemang som många handläggare visar.

Förbundet är även aktivt med och stimulerar samverkan genom att delta i samtliga sex lokala

samverkansgrupper i länet och genom att planera samverkansmöten som en följd av det så

kallade KUR 2-projektet. Därutöver har två konferensdagar för arbetsgivare, tre utbildningar i

Supported Employment och en länskonferens finansierats.

En process har under året pågått för att förtydliga förbundets syfte och målsättningar som

arbetats in i den nya verksamhetsplanen.

Förbundets personalstyrka utökades 1 maj genom att en processtödjare anställdes vilket medfört att förbundet kunnat utveckla sin verksamhet, framförallt vad gäller stödet till projektledarna i de projekt som finansierats under året. Det blev även möjligt att anställa en administratör på halvtid som tagit över den ekonomihantering som landstinget tidigare har

skött. Utöver tidigare förhyrda kontorslokaler i Vimmerby så har lokaler hyrts i Kalmar för den

nyanställda personalen.

Under 2016 hade Samordningsförbundet i Kalmar län intäkter i form av medlemsavgifter på

12 378 720 kr. Årets resultat är 513 907 vilket gör att det egna kapitalet ökat från 1 016 391

kronor till 1 530 298 kronor.

5(34)


1.2 Om förbundet

1.2.1 Organisation

Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kalmar läns landsting och länets tolv kommuner som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli bestående av en förbundschef och från och med 1 maj 2016 en processtödjare samt en halvtidsanställd administratör.

1.2.2 Historik

Samordningsförbundet bildades den 1 oktober 2005.

1.2.3 Lagrum

Samordningsförbundet verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliterings-insatser (2003:1210) och förbundsordningen som beslutats av samordningsförbundets medlemmar. Lagens syfte är att ge lokala aktörer möjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet och samordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering och därigenom åstadkomma en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar.

1.2.4 Uppdrag

De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundets uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska

få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet

genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna.

Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella

förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om

kompetensutveckling och kunskapsutbyte.

1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter

2016 års tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgick till 12 279 720 kronor där staten bidrog med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel och kommunerna tillsammans med resterande fjärdedel, fördelat efter befolkningens storlek. Därutöver fanns vid årets början 1 016 391 kronor i eget kapital.

1.2.6 Verksamhetsidé och vision Samordningsförbunden har enligt lagstiftningen till uppgift att:

besluta om mål och riktlinjer

stödja samverkan mellan parterna

finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser

besluta hur tillgängliga medel för finansiell samordning skall användas

ansvara för uppföljning och utvärdering av insatserna

ansvara för upprättande av budget och årsredovisning

6(34)


Det övergripande syftet med finansiell samordning är att den enskilde skall uppnå eller

förbättra sin förmåga till förvärvsarbete samt att underlätta en effektiv resursanvändning.

Samordningsförbundet i Kalmar har under 2016 formulerat följande syfte för verksamheten:

Att möjliggöra flexibel, långsiktig samverkan för individer med behov av stöd från

flera myndigheter.

1.3 Beskrivning av verksamheten Först presenteras de målgrupper som deltagit i de individinriktade insatser som förbundet

finansierat under 2016 och därefter utfallet av dessa insatser samt en beskrivning av de insatser

som finansierats för att stödja samverkan på ett strukturellt plan.

1.3.1 Målgrupper i individinriktade insatser Målgruppen är personer som är i behov av samordnade insatser. En prioritet har varit på

personer med lång arbetslöshet och utanförskap, unga personer, personer med utländsk

bakgrund samt andra grupper som de lokala samverkansgrupperna anser är angelägna.

Åldersfördelning, utbildningsnivå, tid i offentlig försörjning, typ av försörjning vid inskrivning

samt huvudinremittent för de personer som skrivits in under året beskrivs med hjälp av

uppgifter ur SUS1.

Ålder

Diagram 1, nyinskrivna deltagares ålder under 2016.

Nyinskrivna deltagares medelålder under 2016 var 34,2 år vilket är samma genomsnittliga ålder

som 2015. Det har skrivits in 53 kvinnor och 46 män, vilket möjligen återspeglar att kvinnorna

har en högre sjukskrivningsgrad än männen. De kvinnliga deltagarna är även något äldre i

genomsnitt, 35,5 år jämfört med 32,8 år bland männen.

1 SUS är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och

finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet dit alla insatser rapporterar sina deltagare vid in- och

utskrivning.

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år

Kvinna

Man

7(34)


Utbildningsnivå

Diagram 2, nyinskrivna deltagares utbildningsnivå fördelat på kön under 2016.

Utbildningsnivån bland deltagarna är relativt låg. Av de deltagare som man känner till

utbildningsnivån på så har 33 procent enbart grundskola och 37 procent har även fullföljt

gymnasieutbildning. Männen har en lägre utbildningsnivå än kvinnorna. 37 procent av männen

har enbart grundskoleutbildning jämfört med 30 procent bland kvinnorna.

I Kalmar län var det 11 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i åldern 25 – 64 år som

saknade gymnasial utbildning 2014, enligt SCB.

Tid i offentlig försörjning

Diagram 3, nyinskrivna deltagares tid offentlig 2016 uppdelat på män och kvinnor.

Under 2016 hade 22 procent av nyinskrivna deltagare fått offentlig försörjning i mer än fem år,

vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 2013 var motsvarande andel 18 procent, 2014 - 15

procent och 2015 13 procent.

Kvinna

Grundskola

Gymnasium

Högskola/universitet upp till 1 år

Högskola/Universitet upp till 3 år

Högskola/Universitet mer än 3 år

Saknas/okänd

Annan eftergymnasial utbildning

Man Grundskola

Gymnasium

Högskola/universitet upp till 1 år

Högskola/Universitet upp till 3 år

Högskola/Universitet mer än 3 år

Saknas/okänd

Annan eftergymnasial utbildning

2

4

6

8

10

12

14

16

Kvinna

Man

8(34)


Försörjning vid inskrivning

Diagram 4 Under 2016 avslutade deltagares försörjning vid inskrivning fördelat på kön.

När man studerar orsaker till inskrivning för de 133 deltagare som skrevs ut under 2016, 67

kvinnor och 66 män, så framgår att kvinnorna har tre ungefär lika stora försörjningskällor vid

inskrivning: sjuk-/rehabiliteringspenning, försörjningsstöd och aktivitetsstöd. Bland männen

däremot hade nästan hälften försörjningsstöd. Aktivitetsstöd var också en stor försörjningskälla

medan ganska få män varit sjukskrivna. Huvudinremittent

Diagram 5, nyinskrivna deltagares huvudinremittent 2014-2016

2, andelar av inrapporterade remittenter.

Arbetsförmedlingen har under 2016 varit den huvudsakliga inremittenten med 42 % av

inskrivna deltagare. Därnäst kommer kommunerna med 33 %. Kommunernas andel har varit i

stort sett oförändrad under perioden medan det har varit stor variation i remisser från övriga

myndigheter. Troligtvis finns det flera olika orsaker till detta, men antagligen spelar

2 Avser 76 av 99 nyinskrivna deltagare 2016, 86 av 122under 2015 och 59 av 90 nyinskrivna deltagare 2014

Andel kvinnliga deltagare före insats Sjukpenning/Rehabpenni

ng

Aktivitetsersättning

Sjukersättning

A-kassa

Aktivitetsstöd

Försörjningsstöd

Studiestöd/Studiemedel

Annan offentlig försörjning

Ingen offentlig försörjning

Andel manliga deltagare före insats Sjukpenning/Rehabpen

ning Aktivitetsersättning

Sjukersättning

A-kassa

Aktivitetsstöd

Försörjningsstöd

Studiestöd/Studiemedel Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning Uppgift saknas

0

5

10

15

20

25

30

35

2014

2015

2016

9(34)


personalomsättning och hög arbetsbelastning hos de olika myndigheterna in för hur alert man

varit under olika år med remisser till olika insatser.

1.3.2 Insatser

1.3.2.1 Individinriktade insatser

Här görs en sammanfattande beskrivning av individinriktade insatser som bedrivits under året.

För en närmare beskrivning av varje projekt hänvisas till bilaga.

Arbetslivsinriktade insatser

Av nedanstående tabell framgår hur många deltagare de olika arbetslivsinriktade insatserna har

haft under det gångna året.

Budget

antal

delt

Antal

delt

Antal

nya

delt

Antal

avslut

delt

Pågåen

de

delt

Antal

nya

anonyma

Globen, Nybro 50

13

Innergården, Mörbylånga 15 10 5 3 6 3

KRUS, Kalmar 10 7 7 7

Plattformen, Hultsfred/Vimmerby 30 36 13 13 22

SAMBA, Nybro/Emmaboda 30 44 30 26 18

Spåret, Västervik 25 38 13 23 15

Tia, Kalmar 10 37 10 37

Vägen till självförsörjning, Torsås 14 12 4 9 3

Vägknuten 2, Oskarshamn/

Mönsterås/Högsby 30 36 17 22 14 1

SUMMA 214 220 99 133 85 17 Tabell 1 Antal deltagare i arbetslivsinriktade insatser i Kalmar län under 2016

Som framgår så har det funnits arbetslivsinriktade insatser i samtliga kommuner med undantag

av Borgholm. Där har istället en kartläggning gjorts inför ett projekt som inleds 1 januari 2017.

Uppbyggnaden av projekten är till stor del densamma, även om målgrupperna kan variera lite.

Några projekt prioriterar yngre personer (KRUS och Vägknuten 2) och det finns projekt som

fokuserar på personer med intellektuella funktionshinder (TIA) eller utrikesfödda (en del av

SAMBA). Målgruppen är i övrigt alla personer i förvärvsaktiv ålder som behöver en

samordnad insats.

Projektens mål kan vara att stödja personer mot en egen försörjning, att undvika rundgång

mellan myndigheterna, att deltagarna mår bättre och behöver mindre vård samt att säkerställa

att de kommer rätt i systemen och får rätt ersättning.

I samtliga projekt finns en arbetsgrupp med personal från de samverkande myndigheterna som

träffas regelbundet för att gemensamt diskutera personer i behov av samordnat stöd. Ibland

löser gruppen vid sittande bord hur inblandade parter gemensamt ska gå vidare för att ge

individen bästa möjliga stöd. Om arbetsgruppen kommer fram till att personen ifråga behöver

extra stöd så tillsätts en person ur projektet som extra stöd. Dessa personer har lite olika titlar

som koordinator, vägledare eller handledare. Det är lönerna till den personalen och övriga

http://gate1.forsakringskassan.se/sus_apps/WFServlet?IBIF_webapp=/sus_apps&IBIC_server=EDASERVE&IBIWF_msgviewer=OFF&IBIAPP_app=sus&IBIF_ex=insats_rapp&CLICKED_ON=&SORTERING=BUDGETANT_DELT&SORTERING_LAST=SAMORGNAMN&SORTORDER=HIGHEST&BUDGETAR=2016&BUDGETAR_FR=2016&MANAD_FR=201601&MANAD_TO=201612&FINANSFORM=FINSAM%20&LAN=Kalmar%20l%E4n&VISA_FALT=SAMORGNAMN%20OR%20BUDGETANTAL%20OR%20ANTALDELT%20OR%20ANONYMAIN%20OR%20ANTALIN%20OR%20ANTALUT%20OR%20PAGAENDE%20OR%20BUDANTVOL%20OR%20ANTALVOL%20OR%20BELOPP%20OR%20UTFALL%20OR%20VOLYMINS%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20&ESF=9Samtliga&WFFMT=EXL2K



http://gate1.forsakringskassan.se/sus_apps/WFServlet?IBIF_webapp=/sus_apps&IBIC_server=EDASERVE&IBIWF_msgviewer=OFF&IBIAPP_app=sus&IBIF_ex=insats_rapp&CLICKED_ON=&SORTERING=ANT_DELT&SORTERING_LAST=SAMORGNAMN&SORTORDER=HIGHEST&BUDGETAR=2016&BUDGETAR_FR=2016&MANAD_FR=201601&MANAD_TO=201612&FINANSFORM=FINSAM%20&LAN=Kalmar%20l%E4n&VISA_FALT=SAMORGNAMN%20OR%20BUDGETANTAL%20OR%20ANTALDELT%20OR%20ANONYMAIN%20OR%20ANTALIN%20OR%20ANTALUT%20OR%20PAGAENDE%20OR%20BUDANTVOL%20OR%20ANTALVOL%20OR%20BELOPP%20OR%20UTFALL%20OR%20VOLYMINS%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20&ESF=9Samtliga&WFFMT=EXL2K



http://gate1.forsakringskassan.se/sus_apps/WFServlet?IBIF_webapp=/sus_apps&IBIC_server=EDASERVE&IBIWF_msgviewer=OFF&IBIAPP_app=sus&IBIF_ex=insats_rapp&CLICKED_ON=&SORTERING=M1&SORTERING_LAST=SAMORGNAMN&SORTORDER=HIGHEST&BUDGETAR=2016&BUDGETAR_FR=2016&MANAD_FR=201601&MANAD_TO=201612&FINANSFORM=FINSAM%20&LAN=Kalmar%20l%E4n&VISA_FALT=SAMORGNAMN%20OR%20BUDGETANTAL%20OR%20ANTALDELT%20OR%20ANONYMAIN%20OR%20ANTALIN%20OR%20ANTALUT%20OR%20PAGAENDE%20OR%20BUDANTVOL%20OR%20ANTALVOL%20OR%20BELOPP%20OR%20UTFALL%20OR%20VOLYMINS%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20&ESF=9Samtliga&WFFMT=EXL2K






http://gate1.forsakringskassan.se/sus_apps/WFServlet?IBIF_webapp=/sus_apps&IBIC_server=EDASERVE&IBIWF_msgviewer=OFF&IBIAPP_app=sus&IBIF_ex=insats_rapp&CLICKED_ON=&SORTERING=PAGAENDE&SORTERING_LAST=SAMORGNAMN&SORTORDER=HIGHEST&BUDGETAR=2016&BUDGETAR_FR=2016&MANAD_FR=201601&MANAD_TO=201612&FINANSFORM=FINSAM%20&LAN=Kalmar%20l%E4n&VISA_FALT=SAMORGNAMN%20OR%20BUDGETANTAL%20OR%20ANTALDELT%20OR%20ANONYMAIN%20OR%20ANTALIN%20OR%20ANTALUT%20OR%20PAGAENDE%20OR%20BUDANTVOL%20OR%20ANTALVOL%20OR%20BELOPP%20OR%20UTFALL%20OR%20VOLYMINS%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20&ESF=9Samtliga&WFFMT=EXL2K




http://gate1.forsakringskassan.se/sus_apps/WFServlet?IBIF_webapp=/sus_apps&IBIC_server=EDASERVE&IBIWF_msgviewer=OFF&IBIAPP_app=sus&IBIF_ex=insats_rapp&CLICKED_ON=&SORTERING=M1ANONYM&SORTERING_LAST=SAMORGNAMN&SORTORDER=HIGHEST&BUDGETAR=2016&BUDGETAR_FR=2016&MANAD_FR=201601&MANAD_TO=201612&FINANSFORM=FINSAM%20&LAN=Kalmar%20l%E4n&VISA_FALT=SAMORGNAMN%20OR%20BUDGETANTAL%20OR%20ANTALDELT%20OR%20ANONYMAIN%20OR%20ANTALIN%20OR%20ANTALUT%20OR%20PAGAENDE%20OR%20BUDANTVOL%20OR%20ANTALVOL%20OR%20BELOPP%20OR%20UTFALL%20OR%20VOLYMINS%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20&ESF=9Samtliga&WFFMT=EXL2K



10(34)


kringkostnader som samordningsförbundet står för. Projekten är två- eller treåriga och i

samtliga nu pågående projekt är det kommunerna som anställningsmyndighet för personalen.

Varje projekt har en styrgrupp kopplad till sig som huvudsakligen består av chefer i de olika

myndigheterna. De träffas några gånger per år och dit kan arbetsgrupperna lyfta problem som

uppmärksammats vid samverkan för åtgärd.

Nedan finns en jämförelse med tidigare år av antal deltagare i arbetsrehabiliterande insatser.

Budget antal

deltagare

Antal

deltagare

Antal nya

deltagare

Antal avslut

deltagare

Pågående

deltagare

2011 128 178 122 82 50

2012 208 264 176 104 57

2013 195 275 120 195 71

2014 167 167 90 87 82

2015 167 199 122 78 121

2016 214 220 99 133 85 Tabell 2, jämförelse av insatsredovisning i SUS för 2011 - 2016.

Den variation som finns över tid i antal inskrivna och utskrivna deltagare beror främst på när

olika projekt har startat respektive avslutats.

Förberedande insats

Kalmar läns landsting har varit huvudman för ett projekt där Kalmar museum varit utförare

som kategoriserats som ett förberedande projekt. Projektet, som avslutades 30 september,

kallades Konst och hemslöjd i Emmaboda kommun. Två studiecirklar, den ena inriktad på

konstaktiviteter och den andra inriktad på tovning, bedrevs under vardera 10 veckor. Målet med

insatsen var att undersöka om kulturinsatser i form av studiecirklar har effekt på upplevd hälsa

och rehabilitering hos personer med psykisk ohälsa.

1.3.2.2 Stödjande av samverkan

Lokala samverkansgrupper (LSG)

I länet finns det sex lokala samverkansgrupper som fungerar som ett forum för utveckling av

samverkan mellan parterna. De omfattar Kalmar/Torsås, Nybro/Emmaboda, Borgholm/

Mörbylånga, Oskarshamn/Mönsterås/Högsby, Hultsfred/Vimmerby respektive Västerviks

kommuner. Försäkringskassan är sammankallande i en av dessa grupper och samordnings-

förbundet i de resterande fem. Vidare deltar representanter, vanligtvis chefer, från de fyra

samverkande parterna. Samverkansmöten

Med avstamp i den kartläggning, benämnd KUR 2, som gjordes 2015 av hur samverkan

fungerar i länet kring gruppen unga med psykisk ohälsa så har samverkansmöten börjat hållas

under hösten. Varje LSG ansvarar för dessa samverkansmöten i sitt område och under hösten

kom tre stycken LSG igång med sådana möten där mindre grupper av chefer och medarbetare

från de ingående organisationerna samtalade om vad som fungerar bra och vad som kan

förbättras för att få till stånd en effektiv samverkan. Dessa möten kommer att fortsätta

utvecklas under 2017.













11(34)


Kartläggningar

Förbundet har under året finansierat några kartläggningar gällande behov av insatser. En

kartläggning i Kalmar påbörjades under 2015 och avslutades under början av 2016.

Kartläggningen ledde fram till en ansökan om ett projekt som startade i september och kom att

kallas KRUS. Det har unga med psykisk ohälsa som sin huvudsakliga målgrupp.

En kartläggning i Borgholm ledde fram till en ansökan om ett projekt med huvudsakligt syfte

att förkorta sjukskrivningsprocessen för långtidssjukskrivna samt de som befaras bli

långtidssjukskrivna. Projektet heter Pontibus och inleds 1 januari 2017.

I Oskarshamn, Mönsterås och Högsby har en projektledare under tio månader gjort en

kartläggning av hur myndigheterna arbetar med personer som saknar sjukpenninggrundande

inkomst, så kallat nollplacerade, med syfte att skapa hållbara rutiner och samverkansformer för

gruppen för att de ska få bättre stöd att närma sig arbetsmarknaden.

Utbildningar och konferenser

Försäkringskassan och landstinget beviljades medel och ordnade två uppskattade och

välbesökta konferensdagar för arbetsgivare i länet, en i Kalmar och en i Oskarshamn. Syftet var

att utöka samverkan mellan Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivare samt ge

ökad kunskap om förebyggande arbete och psykisk ohälsa för att förebygga och förkorta

sjukskrivningar.

Tre stycken uppskattade fyradagars utbildningar i Supported Employment, en metod för att

stötta personer med en funktionsnedsättning till en plats på arbetsmarknaden, har hållits i länet

med totalt 43 deltagare, främst från kommunala arbetsmarknadsenheter.

Under hösten hölls förbundets årliga länskonferens för styrelseledamöter, deltagare i de olika

lokala samverkansgrupperna och projektledarna. Den hölls lunch till lunch 13 – 14 oktober på

Fredensborgs herrgård. Den första halvdagen ägnades åt olika inslag med temat

arbetsintegrerande socialt företagande och den andra halvdagen ägnades huvudsakligen åt ett

samtal om förbundets syfte, mål och målgrupper. Ett underlag till denna diskussion hade

tidigare under året tagits fram av styrelsens arbetsutskott och beredningsgruppen i samarbete.

Samtliga projektledare i länet träffades under hösten under en lunch till lunch för att dels få

kompetensutveckling kring personlighet, bemötande och ledarskap samt dels för att samtala om

andra gemensamma och angelägna frågor.

Ledamöter och personal från kansliet deltog i den stora Finsam-konferensen som hölls i

Eskilstuna under två dagar i april. Då valdes förbundets ordförande in som ledamot i Nationella

nätverket för samordningsförbund (NNS) och har deltagit i deras styrelsemöten. Vid ett tillfälle

kombinerades NNS styrelsemöte med en hearing med riksdagens socialförsäkringsutskott och

då deltog även förbundschefen. Ordförande och vice ordförande samt förbundschef deltog i

NNS ordförandekonferens i januari.

Förbundschefen har även deltagit i Nationella rådets förbundschefskonferens samt vid ett

nätverksmöte med andra förbundschefer som arbetar i länsförbund.

12(34)


1.4 Måluppfyllelse och resultat Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen för 2016. Redovisning av bedömd

måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde.

Resultatmål Mål Aktivitet Måluppnåelse

Mål för

individ-

inriktade

aktiviteter

Ett antal deltagare i olika

individinriktade insatser

ska uppnå

egenförsörjning genom

arbete eller utbildning.

Andelen som väntas nå

detta mål kan variera

efter målgrupp.

Det stora flertalet

deltagare ska uppleva att

de har fått ökad hälsa,

bättre självkännedom

och förbättrad livskvalité

genom att delta i olika

samverkansaktiviteter.

Sju arbetsrehabiliterande

projekt har hel- eller

delfinansierats av

förbundet. 50 av 133

deltagare (=38%) arbetade

eller studerade när insats

avslutades och 48 (=36%)

var arbetssökande.

Det stora flertalet deltagare

uppger i enkäter att de fått

ökad hälsa, bättre

självkännedom och

förbättrad livskvalité genom

deltagande i projekt.

Målet bedöms

ha uppnåtts.

Mål för

kompetens-

utveckling och

förbättrad

samverkans-

kultur

Att stödja och

medarrangera

gemensamma metod-

och kompetens-

utvecklingsinsatser för

personal i de olika

myndigheterna.

Att stödja arbetet i de

Lokala samverkans-

grupperna, ex. med att ta

fram förslag till nya

insatser.

Att stimulera samverkan

med andra goda krafter i

samhället.

Tre utbildningar i

Supported Employment.

En gemensam

länskonferens för styrelse,

lokala samverkansgrupper

och projektledare.

Förbundschefen och/eller

processtödjare har deltagit i

samtliga sammanträden

med de lokala

samverkansgrupperna.

Aktivt samarbete har främst

med Regionförbundet i

Kalmar län, Coompanion

och Ölands folkhögskola.

Projekten samarbetar med olika myndigheter, organisationer och föreningar.

Målet bedöms

ha uppnåtts.

Mål för

information Att informera politiker

och tjänstemän i länet så

de skall känna till

förbundets uppgift och

veta vilken verksamhet

som bedrivs.

Att på olika sätt informera allmänheten i länet genom att sprida

Förbundschefen har

informerat om förbundets

aktiviteter i de lokala

samverkansgrupperna.

Representanter för

förbundsstyrelsen har haft

gemensam ägardialog och

egna dialoger med

ledningen för Landstinget i

Målet bedöms

ha uppnåtts.

13(34)


kunskap om samordningsförbundet och den verksamhet som förbundet finansierar.

Kalmar län och olika

kommunledningar.

Hemsida och Facebook

uppdateras fortlöpande och

ett antal tidningsartiklar har

beskrivit arbetet i olika

projekt.

Mål för

jämställdhet Att förbundet aktivt

arbetar med

jämställdhets-

integrering.

Statistik i årsredovisningen

upprättas i större

utsträckning utifrån kön.

Personalen har deltagit i en

jämställdhetsgrupp

tillsammans med andra

myndigheter i länet.

Utbildning planeras för

projektledarna under våren

2017.

Målet bedöms

ha uppnåtts i

tillräcklig

omfattning.

Mål för

uppföljning/

utvärdering

Alla insatser som

finansieras av

Samordningsförbundet

ska följas upp och så

långt det är möjligt ska

resultat i form av

minskat bidrags-

beroende, sysselsättning

och upplevd hälsa

beskrivas.

Utvärderingar ska göras

av aktiviteter där det är

särskilt intressant att

undersöka resultat,

orsaker och effekter.

Samtliga projekt rapporterar

samtliga in- och

utskrivningar i SUS3 och

lämnar varje halvår in

rapporter om utvecklingen i

projekten. Uppföljningen

visar på minskat bidrags-

beroende och ökad

sysselsättning.

Förbundet följer projekten

genom att delta i

styrgruppsmöten och i

övrigt följa utvecklingen i

projekten.

En enkät delas ut till

deltagarna vid utskrivning

från projekten och skickas

in till kansliet för

sammanställning. Många

deltagare beskriver en ökad

hälsa.

Extern utvärdering har

gjorts av ett projekt.

Målet bedöms

ha uppnåtts.

Finansiella

mål Samordningsförbundet i

Kalmar län ska bedriva

en verksamhet med god

ekonomisk hushållning

inom ramen för tilldelade

ekonomiska medel.

Under 2016 har

Samordningsförbundet i

Kalmar län beräknade

medlemsavgifter på totalt

12 379 724. Därutöver

fanns vid årsskiftet 1 016

Målet bedöms

ha uppnåtts.

3 Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom

rehabiliteringsområdet som administreras av Försäkringskassan

14(34)


Likviditeten ska göra det

möjligt att fullgöra

ingångna åtaganden och

finansiera utbetalningar

till projekt som beslutats

under förutsättning att

budgetnivån bibehålls

under de kommande

åren.

391 kr i sparat kapital.

Årets resultat är 513 907

kronor vilket gör att

förbundets kapital vid årets

slut uppgick till 1 530 298

kronor.

1.4.1. Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Resultat och måluppfyllelse redovisas på aggregerad nivå för samtliga finansierade insatser.

Mer detaljerad redovisning för varje enskild verksamhet finns i bilaga.

Arbetslivsinriktade insatser

Av nedanstående diagram framgår något om resultaten i de olika arbetslivsinriktade insatserna

under det gångna året.

Sysselsättning efter insats

Diagram 6, Sysselsättning vid inskrivning och avslut för 133 deltagare i arbetsrehabiliterande insatser som

avslutats under 2016.

Diagrammet illustrerar vad de deltagare som avslutades under 2016 hade för sysselsättning vid

inskrivning och avslut. 50 av de 133 utskrivna deltagarna, eller 38 procent, hade arbete eller

studier vid utskrivning och 48 (=36 procent) var inskrivna som arbetssökande. Totalt

betraktades således 74 procent som rehabiliterade och redo för arbetsmarknaden när de

avslutades.

Det är fler män än kvinnor som fått ett arbete utan lönesubventioner och något fler kvinnor än

män som hade börjat studera. Det var ungefär lika stor andel män som kvinnor som fått

subventionerat arbete eller var arbetssökande.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Ej sub arbete Sub arbete Antal deltagare i studier

Arbetssökande deltagare

Övrigt

Kvinnor Före insats

Kvinnor Efter insats

Män Före insats

Män Efter insats

15(34)


Antal avslut till

arbete eller

studier

Andel avslut till

arbete eller

studier

2011 31 37,8 %

2012 44 42,3 %

2013 47 24,1 %

2014 23 26,4 %

2015 21 26,9 %

2016 50 37,6 %

Tabell 2, jämförelse av insatsredovisning i SUS för 2011 - 2015.

Efter att det under några år varit mindre än 30 procent av deltagarna som haft arbete eller börjat

studera så har andelen ökat till 38 procent under 2016. Med tanke på att deltagarna oftast stått

mycket långt ifrån arbetsmarknaden så får detta anses som ett mycket gott resultat.

Försörjning efter insats

Diagram 7, Försörjning vid inskrivning och utskrivning för 133 utskrivna deltagare i arbetsrehabiliterande

insatser under 2016

Av diagrammet framgår att det skett störst minskning av personer som har försörjningsstöd

som försörjningskälla men även en stor minskning av personer som erhållit aktivitetsstöd från

Arbetsförmedlingen.

De försörjningskällor som har ökat är framförallt deltagare som inte har någon offentlig

försörjning vid avslut. Ökning är det även av personer som har studiestöd eller annan offentlig

försörjning (ex föräldrapenning) och av personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning.

Förberedande insats

Pilotprojektet Konst och hemslöjd i Emmaboda har varit föremål för utvärdering av docent

Christel Erlingsson vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Tio personer har medverkat i

utvärderingen genom att låta sig intervjuas om sina upplevelser. Resultatet är entydigt att

0

10

20

30

40

50

60

Antal deltagare före insats

Antal deltagare efter insats

16(34)


projektet har erfarits som hälsofrämjande och som ett forum för personlig utveckling och

återhämtning. Flera av deltagarna har också börjat praktisera, arbeta eller studera.

1.4.2. Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Att värdera effekterna av strukturövergripande insatser är mycket svårare eftersom det här inte finns någon statistik från SUS eller andra källor att hämta data ur. Det som kan konstateras är dock att det finns en väl utbyggd struktur för samverkan mellan myndigheterna genom de olika lokala samverkansgrupperna, de samverkansmöten som börjat komma igång för att utveckla samverkan och projektens styr- och arbetsgrupper. Däremot så varierar såväl närvaron som engagemanget både mellan olika grupper och över tid. Det märks av när arbetsbelastningen är hög inom de olika myndigheterna att deltagare ofta prioriterar den egna verksamheten framför samverkansmöten även om det också finns exempel på motsatsen. Vi vet också att de utbildningar i Supported Employment som finansierats varit mycket uppskattade och används i olika verksamheter för att stödja individer mot arbetsmarknaden. De konferenser som finansierades för arbetsgivare gällande psykisk ohälsa var välbesökta och uppskattade liksom den länskonferens för förbundets eget nätverk som arrangerades i oktober.

1.5 Styrelsearbetet mm

1.5.1 Styrelsens arbete under året Styrelsen har bestått av dessa ledamöter:

Medlemsorganisation Ordinarie ledamot Ersättare

Borgholm Mikael Palmqvist (S) Bengt Jonsson (FÖL)

Emmaboda Stig-Ove Andersson (S) Stefan Nyström (M)

Hultsfred Conny Daag (M) Lizette Wästerlund (S)

Högsby Marcus Schön (M) Diana Bergskans (S)

Kalmar Dzenita Abaza (S) Roger Holmberg (S)

Mönsterås Emma Magnusson (C) Agneta Landberg (C)

Mörbylånga Göran Backrot (C) Eva Folkesdotter-Paradis (M)

Nybro Jimmy Loord (KD) Ann-Christine Quist-Karlsson (S)

Oskarshamn Andreas Erlandsson (S) Lennart Hellström (M)

Torsås Christina Lönnqvist (S) Linda Eriksson (C)

Vimmerby Eva Berglund (S) Marie Nicholson (M)

Västervik Gunnar Jansson (S) Conny Tyrberg (C)

Landstinget i Kalmar län Maria Ixcot Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S)

Landstinget i Kalmar län Anders Andersson (KD) Bill Björklund (L)

Landstinget i Kalmar län Ylva Bengtsson (V) Eva-Karin Holgersson (MP)

Arbetsförmedlingen Hans Fritz/Carina Lindgren Lars Borgemo

Försäkringskassan Petter Grönwall Susanne Möller

Styrelsen har under året haft fyra välbesökta sammanträden på olika orter i länet.

Sammanträdena har kombinerats med besök i olika kommuner och presentation av olika

aktuella insatser. Protokoll från sammanträden publiceras på förbundets hemsida och finns

därmed tillgängliga för såväl ledamöter, samverkansaktörer som övriga intresserade.

Arbetsutskottet har bestått av Maria Ixcot Nilsson, ordförande, Anders Andersson, 1:e v. ordf,

Andreas Erlandsson, 2:e v ordf, samt ledamöterna Göran Backrot, Petter Grönwall och Hans

Fritz/Carina Lindgren. Arbetsutskottet har under året haft sju sammanträden varav 2 varit

telefonsammanträden.

17(34)


Under året har en process pågått för att förtydliga syfte och mål med förbundets arbete.

Procerssen inleddes med att arbetsutskottet och beredningsgruppen under två heldagar arbetade

fram ett underlag som bearbetades och förankrades med övriga styrelsen, lokala

samverkansgrupperna och projektledarna under höstens konferens. Därefter fattade styrelsen

beslut om inriktningen i den verksamhetsplan som antogs i november.

Vid varje styrelsesammanträde redovisas de delegationsbeslut som fattats av arbetsutskottet och

förbundschefen. Förbundschefen redogör även muntligt för utvecklingen i förbundet både

ekonomiskt och verksamhetsmässigt. I oktober presenterades en skriftlig delårsredovisning av

det första halvåret där bland annat projekten redovisar sin verksamhet.

Kansliets personal medverkar i de sex lokala samverkansgrupperna i länet och följer de olika

projekten bland annat genom att delta i projektens styrgruppssammanträden. Ett projekt som

avslutades under året, Konst och hemslöjd i Emmaboda, har varit föremål för en utvärdering

från Linnéuniversitetet som även presenterats för styrelsen.

Minnesanteckningar från beredningsgruppen och de lokala samverkansgrupperna delges

styrelsen. Vidare informerar Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans representanter

styrelsen om utvecklingen i sina respektive verksamheter vid styrelsens sammanträden.

Samtliga rutiner och riktlinjer har under året varit föremål för översyn och smärre justeringar

har gjorts i några av dessa.

Styrelsen har medfinansierat, och kansliets personal har medverkat, i det så kallade

Indikatorprojektet, som drivs av Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS), med

syfte att utveckla indikatorer som ska vara ett stöd i utvärdering och utveckling av

samordningsförbundens verksamheter.

Representanter ur styrelsens presidium har under året, tillsammans med förbundschefen, fört en

dialog med representanter för ägarna dels gemensamt vid två tillfällen och dels vid besök i de

högsta politiska ledningarna för såväl kommuner som landsting. Dialogen har handlat både om

resultaten i förbundets verksamhet och om ekonomi.

1.5.2 Revisorer Landstinget har utsett Bo Jonsson, Västervik, och kommunerna Jan Bengtsson, Kalmar, som

revisorer. Staten har handlat upp revision av Deloitte som i Kalmar län företräds av Berth

Larsson. Bo Jonsson är revisionens ordförande. Räkenskapsgranskning har handlats upp av

PWC i Kalmar. Sakkunnigt biträde har varit Tomas Sandberg som är revisionschef på

Landstinget i Kalmar län.

Revisionen har haft två sammanträden under året och ett av dessa kombinerades med en

överläggning med samordningsförbundets arbetsutskott.

1.5.3 Kansli Styrelsen har tillgång till ett kansli med en heltidsanställd förbundschef. Tjänsten innehas av

Hans Eriksson och köps av Vimmerby kommun. Den 1 maj utökades personalstyrkan med en

processtödjare på heltid och en administratör på halvtid. Anställningen av en administratör blev

följden av att Landstinget i Kalmar län sa upp avtalet om köp av ekonomitjänster från dem.

Processtödjare är Malin Gruvhagen och administratör Athraa Ahmed. Kansliet biträder

18(34)


styrelsen, ansvarar för förbundets administration och utåtriktade information samt stöttar de

olika insatser som finansieras av förbundet och ger övrigt stöd till utveckling av samverkan

inom länet. Förbundschefen har sitt kontor på Lögstadsgatan 5 i Vimmerby medan resten av

personalen sitter på Trädgårdsgatan 12 i Kalmar.

Kalmar kommun ansvarar för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter

enligt arkivlagen.

1.5.4 Beredningsgrupp En beredningsgrupp bestående av en tjänsteman från vardera Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och landstinget samt sex kommunala tjänstemän har haft fyra sammanträden

under året. Beredningsgruppen har en kvalitetssäkrande roll i beredningen av ärenden till

styrelsen, är ett stöd till förbundschefen och kan lyfta upp behov av åtgärder i länet.

1.5.5 Medlemssamråd Det har hållits två stycken dialoger med förbundets ägare under året. Sammankallande är

primärkommunala nämndens ordförande, Tomas Kronståhl, Västervik. Vid dessa tillfällen har

ägarrepresentanter, representanter för samordningsförbundets presidie samt förbundschef

deltagit. Förbundet har presenterat sin verksamhet och haft dialog om resultaten och om

finansieringen av förbundets verksamhet.

1.6 Ekonomiskt utfall

1.6.1 Ekonomisk sammanfattning

Belopp tkr

Aktuell budget

jan-dec 2016

Utfall jan-dec

2016

Avvikelse utfall –

budget

Bokslut helår

2015

Nettokostnad

13 234 0004 11 951 502 1 282 498 14 626 014

Bidrag/intäkt

12 379 724 12 465 409 85 685 12 763 491

Resultat

945 724 513 907 431 817 -1 862 523

Utgående eget

kapital

1 530 298 1 016 391

Likvida medel

5 073 162 1 322 135

4 Vi har en uppenbart felaktig rekvisition från Hultsfreds kommun vilket påverkar kostnaderna negativt med ca

250 000 kr. Rättning kommer att ske under 2017.

19(34)


1 Resultaträkning

Resultaträkning Not 2016-01-01- 2016-12-31

2015-01-01- 2015-12-31

Intäkter 12 465 409 5 830 004

Intäktsjustering 6 904 451

Rörelsens Kostnader 12 465 409 12 734 455

Övriga externa kostnader 1 -1 731 090 -1 824 276

Personalkostnader -516 872

Lämnade bidrag -9 703 540 -12 801 738

Rörelseresultat 513 907 -1 891 559

Resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter och liknande resultatposter 29 036

resultat efter finansiella poster 513 907 -1 862 523

Årets resultat 513 907 -1 862 523

2 Balansräkning

Balansräkning Not 2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGAR


Kortfristiga fordringar

Kunfordringar

Fordran moms 218 849 214 988

Övriga interimsfordringar

218 849 214 988

Kassa och Bank 5 073 162 1 322 135

Summa omsättningstillgångar 5 292 011 1 537 123

Summa tillgångar 5 292 011 1 537 123

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget Kapital

Balanserat resultat 1 016 391 2 878 914

Årets Resultat 513 907 -1 862 523

Summa Eget Kapital 1 530 298 1 016 391

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 2 3 695 160 468 841

Int skuldar förutbet Bidrag

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 66 553 51 891

3 761 713 520 732

Summa eget Kapital och skulder 5 292 011 1 537 123

20(34)


3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalys 2016-12-31 2015-12-31

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets Resultat 513 907 -1 862 523 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar -3 861 112 029 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 3 240 981 -8 097 374

Medel från den löpande verksamheten 3 751 027 -9 847 868

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån

ÅRETS KASSAFLÖDE 3 751 027 -9 847 868

Likvida medel vid årets början 1 322 135 11 170 003

Likvida medel vid årets slut 5 073 162 1 322 135

4 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning i tillämpliga

delar och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare.

Sammantaget innebär det att Samordningsförbundet i Kalmar läns redovisning i allt väsentligt

överensstämmer med god redovisningssed. De redovisningsprinciper som ligger till grund för denna är

fortlevnad, konsekvens, försiktighet, kontinuitet, periodisering och öppenhet.

5 Balanskrav Resultatet av verksamheten är positivt och således balanserat.

6 Noter Not 1 Övriga externa kostnader 2016-12-31 2015-12-31

Adm-tjänster

1 038 170 1 071 675

Kompetens i samverkan

278 234 142 104

Kurs o konferensavgift

124 160 142 035

Rese/ hotellkostnader

50 477 32 255

Revisionsarvode

39 727

Leasingavg Personbilar+Bränsle

33 447

Kontorsmaterial

32 100

Konsultarvoden

32 000 284 889

Övrigt

102 775 151 318

1 731 090 1 824 276

21(34)


Not 2 Leverantörsskulder 2016-12-31 2015-12-31

Projekt Kv4 3 381 043

Kalmar Kommun/ leasing& bränsle 9 960

Vimmerby Kommun/ Adm.tjänster kv4 283 579

Vimmerby Kommun/ lokal hyran, cafe 3 850

Big Travel 6 468

Landstinget/löne kostnader, konferens 5 313

Visma 3 606

Itsam 813

Jenny Dekoration 528

Vimmerby Kommun 295 916

Utvärdering Navigatorskolan 158 950

Landstinget i Kalmar, arvode 10 046

Nationella nätverket NNS 4 500

KUR- kostnader -571

3 695 160 468 841

Not 3 Upplupna Kostnader 2016-12-31 2015-12-31

Revisionsarvode 25 000 20 000

Kompetens i samverkan 3 607

Övr avdr gill kost. 450

Leasing avg. & person bilar 38

Övriga främmande tjänster 4 083

Styrelse kostnader 600

Personalskatt 15 192

Avräkna sociala avgifter 17 583

Navigatorskolan Kalmar 25 491

KUR-Kostnader

6 400

66 553 51 891

7 Sammanställning av utfall och budget 2016

Intäkter Budget

2016

Utfall Differens Kommentarer

Medlemsbidrag 12 379 724 12 378 720 -1 004

Anställningsstöd 0 86 685 86 685 Ersättn. från Af

Eget kapital 2015-12-31 900 000 1 016 391 116 391

Ränteintäkter 0 0 0

Summa eget kapital och intäkter 13 279 724 13 481 796 202 072

Kostnader Budget

2016


Styrelsen 100 000 38 313 61 687

Personal 1 200 000 1 385 556 -185 556 Kompenseras

av andra

överskott

22(34)


Lokal, dator, telefon mm 80 000 102 061 -2 2061

Resor, hotell 80 000 83 924 -3 924

Redovisning och sakkunnigt biträde 194 000 137 286 56 714

Revision 35 000 39 727 -4 727

Utbildning, konferenser 370 000 414 138 -44 138

Utvärdering 50 000 5 950 44 050

Avgift NNS5 25 000 24 957 43

Övrigt 50 000 16 051 33 949

Delsumma, administration mm 2 184 000 2 247 963 -63 963

Individinsatser 11 050 000 9 703 540 1 346 460

SUMMA 13 234 000 11 951 503 1 282 497

Beslutade insatser 2016 Budget

2016


TIA i Kalmar kommun 900 000 900 000 0

Innergården i Mörbylånga kommun 500 000 500 000 0

Spåret i Västervik 1 526 000 1 500 194 25 806

Vägen till självförsörjning i Torsås

kommun

525 000 484 828 40 172

SAMBA i Nybro och Emmaboda

kommuner

1 280 000 1 203 263 76 737

Vägknuten 2 i Oskarshamn, Mönsterås

och Högsby kommuner

1 856 000 1 720 773 135 227 Inte utnyttjat

allt tidigare år

Plattform Hultsfred/Vimmerby 1 505 000 1 249 7406 255 260

Kultur och hälsa – en framtida

rehabiliteringsmodell?

250 000 405 503 -155 503 Inte utnyttjat

allt tidigare år

Projekt för nollplacerade i

Oskarshamn, Mönsterås och Högsby

540 000 422 003 117 997 Projekttiden

kortades

Kartläggningsprojekt i Kalmar 50 000 26 441 23 559

Globen i Nybro 290 000 311 729 -21 729

Kartläggningsprojekt i Borgholm 105 000 80 600 24 400

Marginal för nya projekt 1 723 000 800 697 922 303 KRUS, Kalmar

startade 1 sept.

5 NNS = Nationella Nätverket för Samordningsförbund

6 Rekvisitionerna från Hultsfreds kommun för projekt Plattformen är uppenbart felaktiga och kostnaden bedöms

komma att att minska med ca 250 000 kr när riktiga uppgifter inkommit.

23(34)


Arbetsgivarkonferenser 87 769 -87 769

Indikatorprojektet 10 000 -10 000

SUMMA 11 050 000 9 703 540 1 346 460

8 Styrelsens beslut Styrelsen intygar genom ett protokollfört beslut den 9 mars 2017 att årsredovisningen ger en

rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska

ställning.

24(34)


Bilaga Insatser och måluppfyllelse

Projekt Globen, Nybro

Syfte och mål

Syftet att lära nyanlända kvinnor det svenska språket och restaurangrutiner. Målet att de ska

närma sig arbetsmarknaden.

Målgrupp

Nyanlända kvinnor primärt. Utrikesfödda och funktionsnedsatt svensk.

Tid för insats

2016-01-01 till 2017-12-31

Personalresurser

En handledartjänst 80% - 100%, projektledare 30% - 100%. Har varit variationer under året.

Metod

Svenska inlärning i mer praktisk form och matlagning tillsammans, för att lära sig

yrkeskunskap och viktiga begrepp i restaurangkök. 2 dagar i veckan ägnas åt mer teoretisk

språkinlärning, t ex tipspromenader, korsord mm.

Förändringar under året

Projektet hade en del problem vid uppstarten, mycket p g a yttre faktorer såsom bristfälliga

köksmaskiner och problem med elinstallationer i lokalerna. Efter augusti genomfördes en

mängd positiva förändringar och under hösten påbörjades även catering som blivit en stor

framgång.

Framgångsfaktorer

Framsteg i språkutvecklingen för deltagarna. Tillika stora framsteg i köksrutiner i restaurang

och tillagningsprocesserna samt samarbete. Det har varit framgångsrikt att blanda olika

nationaliteter och åldrar. Se deltagares enkätundersökning.

2-3 personer kommer att övergå till anställning.

Deltagarresultat (SUS)

Budgeterat antal deltagare – var ej budgeterat

Antal nya deltagare – 13 (under 2016)

Fördelning på remitterande myndighet – 7 SFI/AF, 4 kommunen/AF, 1 AF, 1 AF/FK

Totalt antal deltagare under året - 13

Antal avslutade deltagare 4

Antal till arbete eller studier 2 (2017)

Resultat för samverkan

Mycket bra samverkan mellan SFI, kommunens olika avdelningar och Arbetsförmedlingen.

Samverkan med Samordningsförbundet har också varit mycket bra och projektledarträffarna

varit mycket givande.

Clas Olsson, projetkledare

25(34)


Projekt Innergården Mörbylånga kommun

Syfte och mål

Förstärkt samverkan kring den enskilde med en handlingsplan utifrån framtagna indikatorer av NNS

(Nationella nätverket för samordningsförbund). Mål är att 30% är i arbete/studier 3 månader efter avslut

i projektet. Alla deltagare har efter projekttidens slut stöd från rätt instans. Avsikten är att undvika

rundgång för deltagare hos de inblandade myndigheterna.

Målgrupp

Personer i förvärvsaktiv ålder, 18-64 år som är i behov av samverkande insatser och som är aktuella hos

minst två samverkande parter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, Mörbylånga

kommun). Särskilt fokus på ungdomar 18 – 24 år.

Tid för insats

2016-2017

Personalresurser

1 handledare 80 %, 1 projektledare/vägledare 80%

Metod

Grön rehabilitering används som metod och arbetssättet gynnar personer med ett omfattande behov av

stöd och som står långt från den reguljära arbetsmarknaden. Arbetssättet bidrar till att klargöra personers

förmåga, resurser och hinder. Arbetsträning med anpassade uppgifter i en odling. Kombineras med

vägledning, coaching, samverkan med arbetsgivare, besök på företag/skolor mm.


Flytt till Vickleby, Capellagården.

Projektledare/ vägledare 80 % jan-mars- ff

Handledare 1, 80 % från mars- ff

Handledare 2, 80 % maj-september.

Framgångsfaktorer

Att mötas kring individen utifrån olika kompetenser från samverkansmyndigheterna. Vi blir ett team

som stödjer individen i en process där målet blir tydligare varefter processen fortgår. Aktiva insatser i

samverkan.


Budgeterat antal deltagare 15

Antal nya deltagare 4

Fördelning på remitterande myndighet LT 5/AF 6/ IFO 3

Totalt antal deltagare under året 14

Antal avslutade deltagare 7

Antal till arbete eller studier 3


Strategisk: KUR 2 projektet för implementering av samverkansmodell, ärenderådet på handläggarnivå

som fortsätter med träffar 4 ggr per år.

Operativt: Meningsfull aktivitet där individer kan pröva sin förmåga och få stöd i samverkan.

Eija Vartiainen, projektledare

26(34)


Projekt KRUS, Kalmar

Syfte och mål

KRUS är en arbetsförberedande insats där målet är att en deltagare ska utveckla sina egna

förmågor och förutsättningar för att närma sig arbetsmarknaden, studier och en ökad grad av

självförsörjning.

Målgrupp

Unga vuxna mellan 19 – 29 år med psykisk ohälsa boende i Kalmar kommun.

Tid för insats

Projektet ska löpa under perioden 2016-09-01—2019-08-31.

Personalresurser

3 st årsarbetare (3 st koordinatorer varav 1 även är projektledare)

Metod

7TJUGO (inkl friskvård) och Supported Employment.


Uppstartsperiod med utbildning och i ordningsställande av lokaler, skapa dokument, logga,

rutiner, bilda arbetsgrupp (Samverkansteam) och styrgrupp samt informera om projektet till

berörda aktörer. Första deltagarna var på individuella intro.samtal under v 48.

Framgångsfaktorer

Att koordinatorerna är från 3 olika myndigheter med kunskap om rehabilitering mot

arbete från resp. myndighet.

Samverkansteamet har representanter från Samordningsförbundets alla medlemar.

Samtliga medlemmar i teamet är mycket engagerade i att hitta rätt deltagare till KRUS

alternativt att hitta annan lämplig lösning till personer som anmält sitt intresse.


30 personer första året (budgeterat antal deltagare).

Vid årsskiftet 2016/2017 är 9 inskrivna + 2 är under utredning – beslut är inte klart om

de ska skrivas in eller inte(antal nya deltagare).

Totalt har 18 intresseanmälningar (+ 2 utan samtycke) kommit in under 2016, av dem

har 14 st hunnits med i Samverkansteamet.

Inremitterande myndigheter: 6 från Kalmar kommun, 10 från Landstinget, 1 från

Arbetsförmedlingen och 1 st från Försäkringskassan.


Inget som går att presentera eller mäta för närvarande mer än det som står under

”Framgångsfaktorer”.

Laila Ruchatz Andersson, projektledare

27(34)


Projekt Plattformen, Hultsfred och Vimmerby

Syfte och mål:

Effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens.Stärka personer

som står en bit ifrån arbetsmarknaden, så att de kan närma sig den reguljära arbetsmarknaden

eller påbörja studier för att öka möjligheterna till egen försörjning.Tidigt identifiera och

kartlägga behov av insatser från andra samverkande myndigheter.

Cirka 30 personer per år deltar i verksamheten. 30 % av dessa ska inom 90 dagar efter avslutad

aktivitet ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier.Målet är också att plattformen

ska påverka organisationernas arbetssätt på ett strukturellt plan. Ett ökat lärande kring

behovsgruppen ska på sikt leda till att personer med behov av samverkan inom plattformen

identifieras tidigare. Samverkan ska också leda till ett positivare arbetsklimat mellan

organisationerna till gagn för andra grupper som inte ingår i behovsgruppen.

Målgrupp

Personer mellan 16-64 år med fysisk, psykisk eller social ohälsa och är aktuella på minst en av

samverkansmyndigheterna.

Tid för insats

Projektet påbörjades 141201 och ska pågå till 171130.

Personalresurser

Två koordinatorer med 100 % tjänst vardera i grunden. Under vårterminen jobbade båda 80 %.

Metod

Projektet har ett samverkansteam, IST, som består av personal från Af, Fk, öppenpsykiatriska

mottagningen, socialförvaltningen i Hultsfreds och Vimmerby kommuner samt Vimmerby

hälsocentral. Teamet träffas var tredje vecka och konsulterar ärenden. Om man ser att personen

skulle vara hjälpt av en koordinator så blir individen inskriven i Plattformen.

Koordinatorernas uppdrag är att samordna och nätverka med myndigheterna kring deltagarna.

En handlingsplan upprättas med mål och delmål där fokus kan ligga på att starta och fullfölja

en förändringsprocess, skapa struktur, hitta vägar ut mot praktik, arbete eller studier.


Under året har det inte varit någon gruppverksamhet. Det har varit ett personalskifte då en

föräldraledighet tog slut.

Framgångsfaktorer

IST har upplevts som ett mycket bra forum med olika erfarenheter och bred kompetens.

Mycket tid för varje deltagare och att utgå från individens möjligheter och intressen är också en

stor framgångsfaktor. En samverkansdag, var lyckad, då tydliggjordes arbetsuppgifterna för

koordinatorerna och man fick en samsyn på samverkan.

Deltagarresultat SUS

Budgeterat antal deltagare per år är 30 deltagare. 24 ärenden har konsulterats i IST och de har

varit remitterade enligt följande: Försäkringskassan 4, Arbetsförmedlingen 7,

Socialförvaltningen i Vimmerby 9, Öppenpsykiatriska mottagningen 1, Socialförvaltningen i

Hultsfred 3, Hälsocentralerna 0.

28(34)


Av de 24 konsulterade ärendena i IST 2016 har 9 fått beslut om koordinator och därmed

registrerats i SUS. Det har också kommit in 5 deltagare som stått i kö från 2015.

Remissfördelningen av de 14 deltagarna är Fk 4, Af 5, Socialförvaltningen i Vimmerby 4 och

Öppenpsykiatriska mottagningen 1.

13 deltagare har avslutats. 1 har flyttat, 3 drabbats av sjukdom, 2 blivit gravida, 2 har gått till

jobb, 1 till studier, 1 har gått i pension, 2 har återgått till remittenten och 1 gått till Af.


Myndigheter har fått relevant information om deltagaren som inte tidigare varit känt genom ett

samtycke och vårt forum i IST. Det har tydliggjorts och skapats en samsyn kring allas uppdrag,

och resultatet har blivit ett gemensamt förhållningssätt som spridits till övriga myndigheter.

29(34)


Projekt SAMBA, Nybro/Emmaboda

Syfte och mål

Syftet med rehabspåret är att motverka utanförskap och låsningar i systemen genom att föra de

inskrivna i projektet närmare arbetsmarknaden, återföra individerna i målgruppen till rätt

ersättning och skapa förutsättningar för personlig utveckling.

Syftet med integrationsspåret är att fånga individer som behöver extra stöd där ordinarie

etableringsinsatser inte är tillräckliga för att individer ska få rätt förutsättningar för att bli

integrerade.

Målgrupp

Rehabspårets målgrupp är kvinnor och män mellan 20 - 60 år som haft lång arbetslöshet eller

sjukskrivning vilket medfört ett utanförskap och har sin ersättning och/eller stöd från någon av

samverkansmyndigheterna. Även personer med lång arbetslöshet beroende på språkliga hinder.

Integrationsspåret riktar sig mot tre målgrupper.

Iindivider som är på väg att avsluta etableringen men inte behärskar det svenska språket

tillräckligt.

Personer som är i JOB:en men som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig dessa

arbetsmarknadsåtgärder och riskerar att bli beroende av försörjningsstöd.

Individer som är beroende av försörjningsstöd och behöver särskilt stöd och driv för att

komma in på arbetsmarknaden.

Tid för insats

Projektet startade den 1 februari 2016 och den pågår till den 31 januari 2018.

Personalresurser

2 projektledare på 100 %.

Metod

Metoden för rehabspåret är uppdelat på kartläggning, process och verkställighet. Individer som

har längst väg att gå genomgår alla tre stegen medan de som står närmast arbetsmarknaden går

direkt in i process och verkställighet. Med hjälp av utvecklingstrappans fem steg kan individens

behov matchas mot arbetsgivarens behov för att säkerställa en utveckling. Även om man i vissa

fall inte kan tillämpa arbetslinjen behövs utvecklingstrappan som underlag för aktivitets- eller

sjukersättning.

Metoden för integrationsspåret är uppdelad i block, där man alltid börjar med kartläggning av

deltagarnas utbildningsnivå, hälsa, arbetslivserfarenhet, fritidsintresse och sociala förhållande.

Gruppsamtal, enskilda samtal samt fysisk aktivitet genomförs regelbundet.

Samhällsorienteringsundervisning genomförs där man diskuterar allt som handlar om det

svenska samhället, regler, normer, kultur, rättigheter och skyldigheter, demokrati, arbete osv.


Styrgrupp har varit intakt under året. Arbetsgruppen har däremot bytt ut representanten från

psykiatrin då den ordinarie gick på. I arbetsgruppen har AF och IFF valt att byta sin

representant när vi diskuterar integrationsspåret, detta för att kompetensen ska bli optimal.

30(34)


Integrationsspåret tar in en grupp bestående av ca12 deltagare och dessa är inskrivna i 14

veckor.

Framgångsfaktorer

Den grundliga kartläggningen som bidrar till att handlingsplanen blir relevant, där

resurser och eventuella hinder upptäcks.

Projektledarens kunskaper om olika samhällsfunktioner som kan öka deltagarens

livskvalité och ge en trygghet vid avslut från projektet.

Den trygghet och motivation som projektledare kan förmedla till deltagarna.

En arbetsgrupp där alla drar åt samma håll och hela tiden sätter individen i fokus samt

använder sitt handlingsutrymme. Täta uppföljningar som sker med samverkanspartners.

Integrationsspårets framgångsfaktorer

Dagliga kontakter i gruppen och enskilda samtal med deltagarna utformade en djup och

god relation mellan deltagarna och projektledaren.

Goda relationer ledde till en miljö där deltagarna kände sig sedda och trygga. Detta

ökade deras motivation till att vara med i projektet samt gav en klarare bild av deras

egna mål och förutsättningar i livet. Goda relationer underlättade även för

projektledaren att kunna stötta och coacha deltagarna på bästa sätt för att närma sig en

egen försörjning eller utbildning.

Att projektledaren kom från samma eller liknande kulturer och hens goda kännedom om

deltagarnas bakgrund och kulturer har varit en avgörande faktor i projektets framgångar.

Gott samarbete mellan inblandade aktörer, arbetsgruppen, projektledarens mentor från

Nybro kommun, AF Nybro/Emmaboda, IFF Emmaboda/Nybro och Nybro kommuns

praktiksamordnare.


Budgeterat antal deltagare 30st. Det har registrerats in 10 nya deltagare i rehabspåret under

2016. Dessutom kvarstod det 5 deltagare som registrerats in under 2015 men ännu inte blivit

avslutade. Det är 10 deltagare som avslutats. 5 till jobb, 2 till sjukersättning, 1 till

aktivitetsersättning och 2 till fortsatt rehabilitering.

Integrationsspåret har registrerat in 19 deltagare, 7 män och 12 kvinnor.

5 har gått till jobb, 2 till studier, 7 till praktik, 2 till föräldraledighet och 3 till fortsatt

rehabilitering. 3 av deltagarna får fortsätta till nästa grupp som startar 2017-01-09. Anledning

var att arbetsgruppen bedömde att dessa behövde extra hjälp och stöd.


Arbetsgruppens olika kompetenser ger ett stort kunskapsutbyte som gynnar alla myndigheter

och ökar förståelsen för de olika myndigheternas agerande. Samverkan gör att vissa ärenden

kan behandlas skyndsamt och att ärenden som fastnat på en myndighet kommit vidare till

avslut. Samverkan har ökat förståelsen hos myndigheterna för hur komplexa

integrationsärendena kan vara. Projektet har varit till nytta och till stor hjälp för att deltagarna

lärt sig att orientera sig i det svenska samhället, fått mer insyn i jobbsökning samt stärkt

självkänsla och självförtroende. Projektet har fått ett väldigt gott renommé som gjort att

myndigheterna och arbetssökande själva tagit kontakt med projektledarna för att få medverka i

projektet.

Ulf Arvidsson och Ronja Ismail, Projektledare

31(34)


Projekt Spåret, Västervik

Syfte och mål

Att korta vägen för den enskilde mot ökad egenförsörjning, effektivisera och öka

myndigheternas samverkan, effektivisera genom tidig identifiering och kartläggning av insats-

och rehabiliteringsbehov. Projektets mål är att: erbjuda en samverkande insats där 30% går

vidare mot egen självförsörjning inom 90 dagar efter avslutad insats genom arbete, studier eller

rätt till rätt insats.

Målgrupp

Personer i yrkesverksam ålder från 16 år. Deltagaren ska bedömas vara i behov av

stöd från 2 eller flera av samverkansmyndigheterna. Deltagarna ska inte ha ett

pågående missbruk.

Tid för insats

Insatstiden är individuell men överstiger generellt inte 12 månader.

Personalresurser

En projektledare/handledare samt 1.5 handledare finansieras via projektmedel. Vidare finns det

ytterligare 5 handledare som arbetar i Knutpunktens verksamhet och därmed finns tillgängliga

för projektets deltagare. En SAM-grupp bestående av handläggare från respektive myndigheter

samt styrgrupp med representation från respektive myndigheter lägger också tid i projektet.

Metod

Spåret är integrerat i Knutpunktens ordinarie verksamhet. Vi erbjuder verksamhet i egna

lokaler där man arbetar såväl i grupp som individuellt. Vi har goda möjligheter att erbjuda

praktik, såväl intern som extern..


Vi har fått beviljat en ansökan om förlängning av projektet under 2017. SAM-gruppen har fått

utökad tid och har under hösten träffats ca 2 gånger/månad. En omfördelning av resurser gav

oss möjlighet till en halvtidstjänst i en praktisk verksamhet i våra egna lokaler.

Framgångsfaktorer

Information, genomarbetade rutiner, att projektet är integrerat i Knutpunkten ger ytterligare

samordningsvinster. Konsultativa remisser, vår SAM-grupp samt Styrgrupp är ytterligare

viktiga framgångsfaktorer i projektet.

Deltagarresultat

Budgeterat antal deltagare var 25 personer. Vi har under året arbetat med 40 ärenden, varav 13

har börjat under 2016. Av dessa kommer 5 från AF, 15 från FK, 18 från kommunen och 2 från

landstinget. Vi har avslutat 25 individer, varav 4 mot anställning, 2 mot studier och 13 mot rätt

till rätt ersättning. Övriga 6 har avstått insats, flyttat eller avlidit. Sammanlagt cirka 76% av de

som avslutats uppfyller målen. SAM-gruppen har arbetat med 9 konsultativa remisser.


Samverkan mellan myndigheterna går i en fortsatt positiv riktning. Behovet av samverkan och

samverkande insatser är fortsatt stort.

Anja Coe, Projektledare

32(34)


Sammanfattning till årsredovisning för TIA 2016

Syfte och mål

Syftet och mål med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med

intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och

sysselsättningssituation. Extra fokus skall läggas på gruppen unga kvinnor.

Målgrupp

Målgruppen för TIAs insatser är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar

som är i behov av extra stöd för att finna, få och behålla lämpligt arbete eller sysselsättning.

Tid för insats

Ambitionen är att 70% av deltagarna på inom 12 månader från aktualisering ska ha kommit i

arbete alternativt påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete eller sysselsättning.

Personalresurser

På TIA arbetar 1 projektledare om 100%, 2 handledare om 100% och 3 handledare om vardera

50 %. TIA har också tillgång till en administratör om 25%.

Metod

TIAs arbetsmetod består i kartläggning av deltagarens resurser för att i samverkan med andra

myndigheter kunna undanröja hinder och i förlängningen kunna arbetsträna mot rätt mål.


Då inflödet till TIA har varit lågt under 2015 så beslutade styrgruppen att även öppna upp för

personer med andra funktionsnedsättningar och för personer boende i kringkommunerna.

Åtgärden hade önskad effekt och 10 deltagare aktualiserades tom augusti, därefter har inga nya

deltagare aktualiserats till TIA pga av att projektet tar slut 20161231.

Framgångsfaktorer

Den största enskilda faktorn för framgång i projektet är den samverkan som sker mellan

myndigheter på individnivå.


Budgeterat antal deltagare: 10

Antal nya deltagare: 10, varav Arbetsförmedlingen: 7, socialförvaltningen: 1

socialförvaltningen i samverkan med landstinget: 2

Totalt antal deltagare under året: 37

Antal avslutade deltagare: 37 varav 13 Antal till arbete eller studier.

Resultat för samverkan Under 2016 har TIAs Arbetsgrupp, med representanter från Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan, Landstingets vuxenhabilitering, Kalmar kommuns Socialförvaltning och

Omsorgsförvaltning, haft 10 möten. I styrgruppen finns representanter för de olika

myndigheterna och här fattas mer övergripande beslut om verksamheten. Styrgruppen för TIA

har hittills i år haft 4 möten. Referensgruppen har haft 1 möte.´I övrigt har TIA under året även

samverkat med Polismyndigheten, Kommunens Samhällsbyggnadskontor, IT- avdelning och

Serviceförvaltning. Samverkan sker också med lokala företag och stiftelser.

Stina Randevall Hjärtstam, Projektledare

33(34)


Projekt Vägen till självförsörjning, Torsås

Syfte och mål:

Är att stärka och öka livskvalitén hos personer med behov av särskilt stöd utifrån projektets

arbetsmodell stärka individen, till att nå arbete eller studie.

Målgrupp :

19-45 Projektet riktar sig till arbetslösa personer som är i behov av myndigheternas

gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad eller studier

Tid för insats:

2016-2017

Personalresurser:

1 projekt/vägledare 100%

Metod

Metod: Torsåsmodellen 1-5 är framarbetad att förbättra samverkan mellan berörda myndigheter

för individer med funktionsnedsättning.


Det har varit dåligt med flöde av deltagare hösten 2016. En förändring kommer att ske för

projektet 2017 som skickats in (ny ansökan). Åldern ändrad till 16 - istället för

19 – 45 år.

Framgångsfaktorer

40% har gått ut på arbete/studier.


Budgeterat antal deltagare 14

Antal nya deltagare 3

Fördelning på remitterande myndighet 4 IFO 6 AF 2 LT

Totalt antal deltagare under året: 12 deltagare

Antal avslutade deltagare: 9 deltagare

Antal till arbete eller studier: 2 studie 4 arbete


Ny arbetsgrupp och styrgrupp tillsatt för bättre flöde med deltagare in i projektet.

Arbetsgruppen träffas regelbundet var 3:e vecka där samtliga deltagare tas upp. Styrgruppen

träffas var 9:e vecka. Viktigt med ersättare finns vid eventuell bortfall för både styrgrupp samt

arbetsgrupp.

Lisbeth Segerdahl

Projekt/vägledare

34(34)


Projekt Vägknuten 2, Oskarshamn, Mönsterås, Högsby

Syfte och mål

Projekt Vägknuten syftar till att effektivisera och fördjupa samverkan mellan huvudmännen i

projektet för att stärka enskilda individers möjligheter till egen försörjning.

Målgrupp

Projektet vänder sig till personer med någon form av psykisk, fysisk eller social

funktionsnedsättning i åldersgruppen 18-50 år, med en prioritering av unga, som är i behov av

myndigheternas gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad och/eller studier.

Tid för insats

1 februari 2014 – 31 januari 2017.

Personalresurser

1,75 vägledare, 0,25 projektledare och administrativt stöd ca 0,40 tjänst.

Metod

TUBA-kartläggning (Tidig Utredning och Bedömning av Arbetsförmåga), självskattningsskala

” psykisk hälsa”, individuell handlingsplan/genomförandeplan, gruppverksamhet 12v,

Individuell vägledning med MI–samtal, lösningsfokuserat arbete och Supported Employment

(ett individanpassat stöd till arbete). Även 7Tjugo övningar under hösten.


Magdalena och Lill har genomgått en empowerment-utbildning i metoden 7Tjugo. Vägknuten

2 har också flyttat till nya lokaler och omorganiserats i Oskarshamns kommun från

socialtjänsten till arbetsmarknadsenheten.

Framgångsfaktorer

En av framgångsfaktorerna är att tillhörigheten till en grupp kan göra att deltagarna lyfter och

stöttar varandra och på så sätt ökar sin motivation att ta sig vidare och vågar utsätta sig för

situationer som tidigare hindrat dem. Hälsa och friskvård samt recept på fysisk aktivitet genom

LT:s samverkan. Kreativitet, att få ge sig hän med färger och skapa sin egen målbild till egen

tavla.


Budgeterat antal deltagare per år är 30st, nya deltagare för året är 16st, fördelningen på

remitterande myndigheter är Oskarshamn 13 st, Högsby 0 st, 3 st tillhör Mönsterås kommun

men remitterats från andra myndigheter. Från Landstinget 7st, Socialtjänsten; 5st,

Arbetsförmedlingen; 0st och Försäkringskassan; 4st. Totalt under året har vi arbetat med 32st

varav 22st är avslutade. Av dessa har 4st gått till studier, 7st gått tillbaka till inremmitent, 1st

flyttat, 1st gått vidare till annan samverkanspartner, 9st har gått till arbete.

Resultat för samverkan;

I samverkan under detta år har vi till stor del saknat Landstinget – primärvården både i Lokal

remissgrupp och styrgrupp, vuxenpsykiatrin i styrgrupp detta kan kanske bero på personalbyte

och hög arbetsbelastning på de olika myndigheterna. Inflödet från Högsby och Mönsterås

kommuner har varit lågt det senaste året.

Magdalena Ågren, Projektledare

www.pwc.se

Revisionsrapport



revisor

Pär Sturesson


revisor

April 2017

Granskning av årsredovisning 2016 Samordningsförbundet i Kalmar län

http://www.pwc.se/


April 2017 1 av 9 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC


1. Sammanfattning ......................................................................... 2

2. Inledning .................................................................................... 3





3.1.1. Iakttagelser ..................................................................................................................... 5



3.2.1. Iakttagelser ..................................................................................................................... 6


3.3. Rättvisande räkenskaper ................................................................................ 8

3.3.1. Iakttagelser .................................................................................................................... 8




1. Sammanfattning

PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer granskat förbundets årsre-

dovisning för 2016. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2016.

Syftet med granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av

om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed

samt om resultatet är förenligt med de mål förbundet beslutat. Med utgångspunkt från




Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten,

verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.



redovisning och god redovisningssed. Beskrivningen av den förväntade utvecklingen för

förbundet bör förtydligas.

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål förbundet beslutat avseende god


Vi bedömer att årets resultat är förenligt med styrelsens mål för god ekonomisk hushåll-

ning i det finansiella perspektivet. De finansiella målen för år 2016 är uppfyllda.

Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är för-

enligt med styrelsens mål för verksamheten. De verksamhetsmässiga målen för år 2016 är

uppfyllda.






2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner, landsting

och kommunalförbund. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras

den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i

tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.

Revisionsobjekt är förbundsstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredo-

visningens upprättande.





förbundet beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen



revisionsfrågor:



Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål förbundet beslutat avseende god





resultaträkning

kassaflödesanalys

balansräkning


Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av


misk hushållning som förbundet beslutat om.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det inne-

bär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för

att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande

bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar

resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt

beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den

information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte



varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.

Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som

görs inom förbundet är tillräcklig.

Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med förbundet.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast

”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Vägledningen baseras

på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan imple-

menteringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på

om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom inter-

vjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial.

Rapportens innehåll har sakgranskats av förbundschefen.


Kommunallagen (KL)



Förbundets beslutade mål om god ekonomisk hushållning





3.1.1. Iakttagelser

Utveckling av förbundets verksamhet

I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis

efter räkenskapsåret. Verksamheten beskrivs utifrån vilka målgrupper som insatserna

riktats mot och utfallet av dessa insatser. Insatser har även gjorts för att stödja samverkan

på ett strukturellt plan.

I bilaga beskrivs varje projekt bland annat utifrån rubrikerna:

- Syfte och mål

- Målgrupp

- Tid för insats

- Personalresurser

- Metod

- Förändring under året

- Framgångsfaktorer

- Deltagarresultat

- Resultat för samverkan

Av årsredovisningen framgår inte i tillräcklig omfattning den förväntade utvecklingen

inom verksamheten.

Förvaltningsberättelsen ska även beskriva andra förhållanden som har betydelse för styr-

ning och uppföljning av verksamheten. I avsnittet ”Styrning och ledning” beskrivs hur

styrelsen arbetar med styrning och uppföljning. För projekten redovisas nyckeltal i form

av totalt antal deltagare samt hur många deltagare som gått till arbete eller studier.

Driftredovisning

Av driftredovisningen som redovisas under rubriken 1.6 Ekonomiskt utfall punkt 7 fram-

går att årets kostnader för projekt och utbildningar uppgår till 9,7 mnkr mot totalt budge-

terade 11,0 mnkr. Medlemsintäkterna uppgick till 12,4 mnkr.

Balanskravsresultat

Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet

i kommunal redovisningslag. Årets resultat innebär att balanskravet uppfyllts för år 2016.


Under avsnittet ”Ekonomiskt utfall” beskrivs de allmänna redovisningsprinciperna samt

utvecklingen av årets resultat.




Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten,

verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.



redovisning och god redovisningssed. Beskrivningen av den förväntade utvecklingen för

förbundet bör förtydligas.

3.2. God ekonomisk hushållning 3.2.1. Iakttagelser

Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot förbundets finansiella mål som fastställts i

budget 2016. Styrelsen har beslutat att:

1. Samordningsförbundet i Kalmar län ska bedriva en verksamhet med god ekonomisk

hushållning inom ramen för tilldelade ekonomiska medel.

2. Likviditeten ska göra det möjligt att fullgöra ingångna åtaganden och finansiera ut-

betalningar till projekt som beslutats under förutsättning att budgetnivån bibehålls

under de kommande åren.

Styrelsen bedömer målen som uppfyllda.

Mål för verksamheten

Styrelsen har antagit fem verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning:

Mål Aktivitet Mål-uppfyllelse

Individinriktade insatser

Ett antal deltagare i olika individ-inriktade insatser ska uppnå egenförsörjning genom arbete el-ler utbildning. Andelen som vän-tas nå detta mål kan variera efter målgrupp.

Det stora flertalet deltagare ska uppleva att de har fått ökad hälsa, bättre självkännedom och förbättrad livskvalité genom att delta i olika samverkansaktivite-ter.

Sju arbetsrehabiliterande projekt har hel- eller delfi-nansierats av förbundet. 50 av 133 deltagare (38 %) ar-betade eller studerade när insats avslutades och 48 (36 %) var arbetssökande.

Det stora flertalet deltagare uppger i enkäter att de fått ökad hälsa, bättre självkän-nedom och förbättrad livs-kvalité genom deltagande i projekt.

Målet bedöms som uppnått.



Mål Aktiviteter Mål-uppfyllelse

Mål för kompe-tensutveckling och förbättrad samverkans-kultur

Att stödja och medarrangera gemensamma metod- och kom-petensutvecklingsinsatser för personal i de olika myndigheter-na.

Att stödja arbetet i de lokala samverkansgrupperna.

Att stimulera samverkan med andra goda krafter i samhället.

Tre utbildningar i Suppor-ted Employment.

En gemensam länskonfe-rens för styrelse, lokala samverkansgrupper och projektledare har arrange-rats.

Förbundschefen och eller processtödjare har deltagit i samtliga sammanträden med de lokala samverkans-grupperna.

Aktivt samarbete har främst förekommit med Region-förbundet i Kalmar län, Coompanion och Ölands Folkhögskola. Projekten samarbetar med olika myn-digheter, organisationer och föreningar.


Mål för inform-ation

Att informera politiker och tjäns-temän i länet så de skall känna till förbundets uppgift och veta vilken verksamhet som bedrivs.

Att på olika sätt informera all-mänheten i länet genom att sprida kunskap om samordnings-förbundet och den verksamhet som förbundet finansierar.

Förbundschefen har infor-merat om förbundets aktivi-teter i de lokala samverkans-grupperna.

Representanter för styrelsen har haft gemensam ägardia-log och egna dialoger med ledningen för Landstinget i Kalmar län och olika kom-munledningar.

Hemsida och Facebook upp-dateras löpande och ett antal tidningsartiklar har beskrivit arbetet i olika projekt.


Mål rörande jämställdhet

Att förbundet aktivt arbetar med jämställdhetsintegrering.

Statistik i årsredovisningen upprättas i större utsträck-ning utifrån kön.

Personalen har deltagit i en jämställdhetsgrupp till-sammans med andra myn-digheter i länet.

Utbildning planeras för projektledare under våren 2017.


Mål för uppfölj-ning och utvär-dering

Alla insatser som finansieras av Samordningsförbundet ska följas upp och så långt det är möjligt ska resultat i form av minskat bi-dragsberoende, sysselsättning och upplevd hälsa beskrivas.

Utvärderingar ska göras av akti-viteter där det är särskilt intres-sant att undersöka resultat, orsa-ker och effekter.

Samtliga projekt rapporte-rar samtliga in- och ut-skrivningar i SUS1 och läm-nar varje halvår in rappor-ter om utvecklingen i pro-jekten. Uppföljningen visar på minskat bidragsbero-ende och ökad sysselsätt-ning.

Förbundet följer projekten genom att delta i styrgrupp-smöten och i övrigt följa ut-vecklingen i projekten.

En enkät delas ut till delta-garna vid utskrivning från projekten och skickas in till kansliet för sammanställ-


1 SUS: Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet som administreras av Försäkringskassan.



ning. Många deltagare be-skriver en ökad hälsa.

Extern utvärdering har gjorts av ett projekt.


Vi bedömer att årets resultat är förenligt med styrelsens mål för god ekonomisk hushåll-

ning i det finansiella perspektivet. De finansiella målen för år 2016 är uppfyllda.

Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är för-

enligt med styrelsens mål för verksamheten. De verksamhetsmässiga målen för år 2016 är

uppfyllda.


Resultaträkning


Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga förbundets intäkter och kostnader

för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med

föregående år lämnas för varje post i resultaträkningen.

Årets resultat uppgick till 0,5 mnkr jämfört med -1,9 mnkr föregående år. Inga sparade

projektmedel har behövt användas.

Personalkostnaderna uppgår till 0,5 mnkr till följd av två nyinrättade tjänster inom för-

bundet. Övriga externa kostnader är i stort sett oförändrade.

Balansräkning


Balansräkningen redovisar i allt väsentligt förbundets tillgångar, avsättningar och skulder

per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade

samt har värderats enligt principerna i KRL.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är uppställd gällande rekommendation. Överensstämmelse med öv-

riga delar av årsredovisningen finns.









2017-04-03


Caroline Liljebjörn Uppdragsledare




(14) DNR: KU.2017.107

Meddelande om ny sammanräkning från länsstyrelsen efter LarsAxetun


BeslutsunderlagNy sammanräkning efter Lars Axetun: ny ersättare Alf Adolfsson

Beslutsmottagare




(15) DNR: KU.2015.233

Ansökan om driftsbidrag, Hanåsa-Blankan Vägsamfällighet


BeslutsunderlagProtokoll Hanåsa-Blankan Vägsamfällighet 170410KF § 113, 2012-09-03.pdfTjänsteutlåtande KS

Beslutsmottagare

KU.2015.233

Anders Johansson Kommunchef

Beläggning av väg 18775 Hanåsa - Drageryd - Blankan

ÄrendebeskrivningHögsby kommun genom ÖSK, ansvarar för driften och är bidragsmottagaregentemot Trafikverket för väg 18775.

Styrelsen för Hanåsa - Blankans Samfällighetsförening är villig att övertaansvaret för drift och underhåll av vägen och bli bidragsmottagare. Enligtregelverk för upprustnings- /nybyggnadsbidrag till friståendevägsamfälligheter i Högsby kommun KF 2012-09-03 ska det kommunalabidraget uppgå till 17,5% av Trafikverkets godkända bidragsgrundandekostnad. Beslut fattas av ÖSK. Hanåsa - Blankans Samfällighetsföreninghävdar att Högsby kommun ska stå för 30% av Trafikverkets godkändabidragsgrundande kostnad med hänvisning till en anteckning i enanläggningsförrättning från 1978.

ÖSK har tagit fram ett nytt förslag till regelverk för enskilda vägar iHögsby kommun. Förslaget lyder "uppgår till kvarstående procentsats avTrafikverkets bidragsgrundande kostnad inkl. Moms, dock max 200 tkr."

Förslag till beslutKommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att under förutsättning attHanåsa - Blankan Samfällighetsförening övertar ansvaret för drift ochunderhåll av vägen och blir bidragsmottagare, göra avsteg från KF beslut2012-09-03 och bidra med kvarstående procentsats av Trafikverketsgodkända bidragsgrundande kostnad.




(16) DNR: KU.2017.27

Medborgarförslag angående Svenska Kraftnäts planerade byggnationav ny kraftledning


BeslutsunderlagMedborgarförslag - Kraftledning av Svenska NätSamhällsekonomisk_analys_Ekhyddan -Hemsjö.pdfGemensamma slutsatser Pöyry rapport 20160317 Slutversion.docxBilaga_1_SocialBaselineStudy.pdfBilaga_2_CarbonFootprintReport.pdfProtokoll 2017-04-11 - KS § 49

Beslutsmottagare

Copyright © Pöyry Sweden AB

SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS EKHYDDAN-NYBRO-HEMSJÖ

Mars, 2016

SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV KRAFTLEDNINGSPROJEKT

EKHYDDAN-NYBRO-HEMSJÖ

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund ................................................................................................................................ 3 2 Sammanfattning ..................................................................................................................... 4 3 Ordlista .................................................................................................................................. 5 4 Behovet av ny kraftöverföring ................................................................................................ 6 5 Urval av tekniska utformningar .............................................................................................. 7 5.1 Portalstolpe ............................................................................................................................ 7 5.2 Julgransstolpe ......................................................................................................................... 7 5.3 Markkabel ............................................................................................................................ 10 5.4 Markkabel i befintlig ledningsgata ........................................................................................ 10 5.5 Parallellgång portalstolpar .................................................................................................... 11 5.5.1 Underhåll ........................................................................................................................ 12 6 Analys av förutsättningar ...................................................................................................... 14 6.1 Markintrång.......................................................................................................................... 14 6.1.1 Luftledning ...................................................................................................................... 14 6.1.2 Markkabel ....................................................................................................................... 14 6.1.3 Upprepade intrång ........................................................................................................... 15 6.2 Ersättningar .......................................................................................................................... 15 6.2.1 Bestående skador ............................................................................................................. 15 6.2.2 Tillfälliga skador ............................................................................................................. 15 6.2.3 Ersättningsnormer ........................................................................................................... 16 6.2.4 Konsekvenser av ersättningssystemet .............................................................................. 17 6.3 Planförutsättningar ............................................................................................................... 17 6.3.1 Kommunal översiktsplan (öp) – ej bindande .................................................................... 17 6.3.2 Detaljplan (dp) – bindande .............................................................................................. 18 6.3.3 Områdesbestämmelser (ob) – bindande ........................................................................... 18 6.3.4 Försvårande omständigheter ............................................................................................ 18 6.4 Magnetfält ............................................................................................................................ 19 6.5 Koldioxidavtryck .................................................................................................................. 20 6.6 Samhällsekonomiska värden ................................................................................................. 21 6.6.1 Svenska kraftnäts kostnader ............................................................................................. 21 6.6.2 Samhällsekonomiskt värde för skog................................................................................. 23 6.6.3 Samlad bild av samhällsekonomiska värden .................................................................... 24 7 Samrådet .............................................................................................................................. 26 7.1 Svenska kraftnäts samrådsprocess ........................................................................................ 26 7.2 Kommentarer till SvK:s samrådsprocess ............................................................................... 27 7.3 Samrådsredogörelser för Ekhyddan-Nybro-Hemsjö .............................................................. 28 7.4 Beslut om betydande miljöpåverkan ..................................................................................... 28 8 Bedömning av social påverkan ............................................................................................. 30 8.1 Metoder för att bedöma social påverkan ............................................................................... 30 8.2 Rekommendationer för kraftledningsprojekt ......................................................................... 31 9 Diskussion ............................................................................................................................ 33 10 Slutsatser .............................................................................................................................. 36 11 Referenser ............................................................................................................................ 38

Pöyry Sweden AB Box 24015 (Valhallavägen 211) 104 50 Stockholm Säte Stockholm Org.nr: 556850-0515 Tel 010-474 00 00 www.poyry.se Sida 1 (38) Pöyry Sweden AB

MSc Peter SvantessonMSc Ludvig Lindström

FE 724107 76 Stockholm+46 10 474 00 00 (vx)Epost: [email protected]

Bild på framsidan: Fotograf David Thyberg, 2016. Föreställer långfärdsskridskoåkare på Bruksdammen sydväst om Forsmarks kärnkraftverk.

Copyright © Pöyry Sweden AB

Sida 1 (40)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund .......................................................................................................................3 2 Sammanfattning ............................................................................................................4 3 Ordlista .........................................................................................................................5 4 Behovet av ny kraftöverföring .......................................................................................6 5 Urval av tekniska utformningar .....................................................................................7 5.1 Portalstolpe ...................................................................................................................7 5.2 Julgransstolpe ................................................................................................................7 5.3 Markkabel .....................................................................................................................9 5.4 Markkabel i befintlig ledningsgata ............................................................................... 10 5.5 Parallellgång portalstolpar ........................................................................................... 11 5.5.1 Underhåll ............................................................................................................... 13 6 Analys av förutsättningar ............................................................................................. 14 6.1 Markintrång................................................................................................................. 14 6.1.1 Luftledning ............................................................................................................. 14 6.1.2 Markkabel .............................................................................................................. 15 6.1.3 Upprepade intrång .................................................................................................. 15 6.2 Ersättningar ................................................................................................................. 15 6.2.1 Bestående skador .................................................................................................... 15 6.2.2 Tillfälliga skador .................................................................................................... 16 6.2.3 Ersättningsnormer .................................................................................................. 16 6.2.4 Konsekvenser av ersättningssystemet ..................................................................... 17 6.3 Planförutsättningar ...................................................................................................... 18 6.3.1 Kommunal översiktsplan ........................................................................................ 18 6.3.2 Detaljplan ............................................................................................................... 18 6.3.3 Områdesbestämmelser ............................................................................................ 18 6.3.4 Försvårande omständigheter ................................................................................... 19 6.4 Magnetfält ................................................................................................................... 19 6.5 Koldioxidavtryck ......................................................................................................... 20 6.6 Samhällsekonomiska värden ........................................................................................ 21 6.6.1 Svenska kraftnäts kostnader .................................................................................... 22 6.6.2 Samhällsekonomiskt värde för skog........................................................................ 24 6.6.3 Samlad bild av samhällsekonomiska värden ........................................................... 26 7 Samrådet ..................................................................................................................... 28 7.1 Svenska kraftnäts samrådsprocess ............................................................................... 28 7.2 Kommentarer till Svenska kraftnäts samrådsprocess .................................................... 30 7.3 Samrådsredogörelser för Ekhyddan-Nybro-Hemsjö ..................................................... 30 7.4 Beslut om betydande miljöpåverkan ............................................................................ 31 8 Bedömning av social påverkan .................................................................................... 32 8.1 Metoder för att bedöma social påverkan ...................................................................... 32 8.2 Rekommendationer för kraftledningsprojekt ................................................................ 33 9 Diskussion ................................................................................................................... 35 10 Slutsatser ..................................................................................................................... 38 11 Referenser ................................................................................................................... 40

Analys 2

BILAGOR Bilaga 1 – Social Baseline Study Bilaga 2 – Carbon Footprint Report

Analys 3

1 BAKGRUND Två stora kraftledningsprojekt genomförs mellan Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö. Stamnätsägaren Svenska kraftnät har föreslagit att dessa sträckor skall uppföras som luftledningar med 400 kV växelström.

I projekten Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö har flera berörda parter framfört kritik till Svenska kraftnät när det gäller framförallt val av överföringsteknik, ledningssträckning samt hur samråden har genomförts. Valet av luftledning har ifrågasatts och under samrådsmöten har markkabel lyfts fram som ett önskvärt alternativ. En intressegrupp bestående av representanter från länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg och Blekinge; kommunerna Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Nybro, Emmaboda, Tingsryd, Karlshamn, Ronneby och Olofström samt LRF och Södra Skogsägarna har gett Pöyry Sweden AB i uppdrag att analysera mänskliga och samhällsekonomiska värden inom ramen för ett kraftledningsprojekt och presentera förbättringsmöjligheter och förslag på förändringar.

Pöyry är ett internationellt konsult- och ingenjörsföretag som betjänar kunder globalt inom energi- och industrisektorn. Pöyry levererar tjänster bland annat inom projektledning, ingenjörstjänster och miljörådgivning. Pöyrys fokussektorer är kraftgenerering, transmission och distribution, skogsindustrin, kemikalier och bioraffinaderi, gruv- och metall, transport och vatten. Pöyry har ett omfattande lokalt kontorsnät och sysselsätter ca 6000 experter globalt. Pöyry och Svenska kraftnät arbetar tillsammans i många projekt och däribland Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö. Pöyrys uppdrag omfattar förprojektering och teknisk utredning av ny 400 kV-ledning från Ekhyddan till Hemsjö. Pöyry genomför bland annat preliminär stolpplacering av ledningen, byggbarhetsanalyser för inledningssträckningar till berörda stationer, magnetfältsberäkningar samt teknisk utredning av byggnation inom områden med restriktioner på grund av militär flygverksamhet. Denna samhällsekonomiska analys har genomförts med särskild hänsyn till att Pöyry även är involverad i projektet på uppdrag av Svenska kraftnät. Ingen personal på Pöyry som arbetar med Ekhyddan-Nybro-Hemsjö på uppdrag av Svenska kraftnät har bidragit till innehållet i denna analys. Pöyry i Finland har bidragit med analyser inom social konsekvensbedömning samt skogligt koldioxidavtryck. Pöyry är en av de ledande miljökonsulterna i Finland och har omfattande erfarenhet av olika typer av uppdrag inom energisektorn även internationellt. Pöyry har över 200 referensuppdrag inom social konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar och har över 80 miljöexperter. Pöyry i Finland har gedigen erfarenhet inom området med flera kraftledningsrelaterade projekt i Finland under de senaste åren.

Figur 1 – Ledningssträckning Ekhyddan-Hemsjö

Analys 4

2 SAMMANFATTNING Detta är en övergripande samhällsekonomisk analys av kraftledningsprojekt i allmänhet och Svenska kraftnäts projekt Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö i synnerhet. Syftet med analysen är att klarlägga förutsättningarna för byggnation av kraftledningar och redogöra för de samhällsekonomiska effekter en kraftledning medför. Vad är det samhällsekonomiska värdet för den yta som tas i anspråk under 50-100 års tid och vilken påverkan har kraftledningen i stort?

Analysen behandlar bland annat:

samrådsprocessen

ersättningssystemens uppbyggnad/expropriationslagens praktiska tillämpning

betydelse och omfattning av markintrång

tekniska utformningar för elkraftöverföring

samhällsekonomisk påverkan I det svenska stamnätet överförs majoriteten av energin i luftledningar. En luftledning kan designas och byggas på flera olika sätt och dess påverkan på omgivningen kan anpassas efter rådande förhållanden. T.ex. kan luftledningar konstrueras på ett sätt som minimerar markintrånget och tar hänsyn till boende, skogsbruk, kommunal verksamhet och lantbruk. Utformningen av en kraftledning styrs idag till stor del av tekniska förutsättningar. När en teknisk utformning har föreslagits påbörjas arbetet med att hitta en lämplig sträckning för aktuell utformning utifrån begränsningar i omgivningen.

Att tidigt involvera berörda av kraftledningen i arbetet med val av stråk och korridorer är nödvändigt för att minimera risker med projektet och säkerställa effektivt genomförande. Valet av teknisk utformning sker idag helt utan inblandning av utomstående. Är det rimligt att även involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utformning? Kan flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande under hela projektets gång? Kan kompromisser mellan olika kraftledningsutformningar innebära mindre intrång, bibehållen leveranssäkerhet och större acceptans från berörda? Den ersättning som markägare, husägare och skogsägare idag erhåller för kraftledningsetableringar är låg jämfört med den ersättning som betalas ut vid vindkraft- och mobilmastetableringar. Kan intrångsersättningen anpassas eller kompletteras för att bättre motsvara den upplevda påverkan från kraftledningar? Analysen pekar på att ersättningssystemet behöver ses över där faktorer som årlig ersättning och högre värdering av mark och skog beaktas. Upprepade intrång på samma fastighet ger en större påverkan än intrången vart och ett för sig. Privata markägare drabbas extra hårt eftersom möjligheten att uppföra byggnader nära kraftledningen starkt begränsas eller helt omöjliggörs. Finns det ömsesidiga fördelar med att kommuner och ledningsägare har en närmare dialog angående de kommande årens kraftledningssatsningar? Idag finns myndighetsföreträdare som bevakar inverkan på miljö- och kulturvärden. Vem kan företräda, bevaka och säkerställa att även sociala värden ges tillräckligt utrymme?

Analys 5

3 ORDLISTA

Bonitet Markens virkesproducerande förmåga i skogskubikmeter per hektar och år ( sk/ha).

Byggnadsfri zon Område med minimibredd om ca 10 m från ledningens yttersta faslina samt ca 5 m från kabelschakt där inga byggnader får uppföras. Zonens syfte är att skydda kraftledningen.

Expropriationslagen Lagstiftning som reglerar intrångsersättning. Faslina Strömbärande ledare för en av tre faser i ett trefassystem. HVAC Högspänd växelström. HVDC Högspänd likström. Kantzon Område utanför skogsgatan där kantträd, s.k. "farliga" träd, kan

avverkas. Se även "Sidoområde". kV Spänning mäts i enheten volt. 1 kV = 1000 volt. Ledningsgata Område längs en ledning där vissa krav enligt starkströms-

föreskrifterna måste uppfyllas. Utgörs i skogsmark av skogsgata plus kantzon/sidoområde.

Ledningsrätt Rättighet att bygga och bibehålla ledning på berörda fastigheter för all framtid. Beslut fattas av lantmäteriet.

Luftledning Ledning för elkraft upphängd mellan kraftledningsstolpar. Magnetisk flödestäthet Storleken på det magnetiska fältet från en kraftledning vilken är

beroende av strömstyrkan, avståndet till ledningen, faslinornas höjd och inbördes placering. Mäts i enheten Tesla.

Markkabel Ledning för elkraft som grävs ner i marken. MKB Miljökonsekvensbeskrivning. En process och ett dokument som

beskriver en verksamhets inverkan på människors hälsa och miljö. Sidoområde Område utanför skogsgatan där kantträd, s.k. "farliga" träd, kan

avverkas. Se även "Kantzon". Skogsgata Område vid kraftledning där inga träd som kan utgöra fara för

ledningen får finnas. Stamnät Omfattar ledningar för 220 och 400 kV inklusive stationer samt

utlandsförbindelser vilka förvaltas av Svenska kraftnät.

Analys 6

4 BEHOVET AV NY KRAFTÖVERFÖRING Behovet av ny kraftöverföring mellan Ekhyddan-Hemsjö beskrivs i samrådsredogörelser (Samrådsredogörelse Ekhyddan-Nybro, 2015) (Samrådsredogörelse Nybro-Hemsjö, 2015) från Svenska kraftnät och kan sammanfattas i följande huvudpunkter:

Förbättrar överföringskapaciteten i regionen och ökar driftsäkerheten i stam- och regionnätet efter att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen tagits i drift

Ingår i det internationella ”klustret” NordBalt som ökar effekttransporten genom regionen med 700 MW

Eliminerar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kV-nätet som kan överbelastas om befintliga 400 kV ledningar kopplas bort

Minimerar risken för omfattande strömavbrott i området till följd av fel i 130 kV-nätet Eftersom ledningen Ekhyddan-Nybro-Hemsjö föreslås löpa principiellt parallellt med andra 400 kV ledningar i området kommer ledningarna att utgöra reserv för varandra om någon av ledningarna skulle kopplas från. Detta eliminerar även problemet med överlaster i 130 kV-nätet på grund av fel i 400 kV-nätet.

Vidare sägs i ovan nämnda samrådsredogörelser att beträffande effektflödena genom elöverföringssystemet så styrs dessa av var förbrukningen sker vilket i detta fall är söder om Oskarshamn. Samtliga kärnkraftreaktorer och planerad anslutning av vindkraft från Gotland är belägna norr om nu aktuella kraftöverföringar och en eventuell avveckling av dessa produktionskällor påverkar inte effektflödet genom projektområdet. I samrådsredogörelserna för respektive projekt från 2015-12-04 (avsnitt 3.4.2) framgår att den tekniska förstudien, som görs innan projekten startas officiellt, har tagit ställning till att ledningen skall byggas som en luftledning. Att detta ställningstagande skett innan samråd har påbörjats kan uppfattas som ett beslut som inte går att påverka vilket föranleder många synpunkter och även ifrågasättande av behovet av ledningarna.

Under avsnitt 3.2.2 i samrådsredogörelserna rörande behovet av en ny ledning nämns att ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Även detta kan skapa en osäkerhet kring behovet av ledningarna och väcka frågor om hur dessa i praktiken kommer att nyttjas under normaldrift.

Det är således av stor vikt att så tidigt som möjligt inför starten av ledningsprojekt förklara behovet av förbindelsen på ett tydligt sätt och till en bred krets av intressenter samt till allmänheten.

Analys 7

5 URVAL AV TEKNISKA UTFORMNINGAR Det vanligaste sättet att överföra energi i det svenska stamnätet är med växelström via luftledningar. I projekten Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö har Svenska kraftnät föreslagit att kraftledningen ska uppföras som luftledning med 400 kV växelström. Nedan presenteras exempel på tekniska utformningar för att överföra energi med växelström och/eller likström. Se kapitel 6 för närmare analys av utformningarna.

5.1 Portalstolpe I stamnätet på spänningsnivån 400 kV är portalstolpen den vanligast förekommande typen av kraftledningsstolpe. Portalstolpen är lämplig att använda där kraftledningar byggs i förhållandevis rät linje. När det krävs att kraftledningen byter riktning behövs andra typer av stolpar, som klarar större krafter i sidled.

Figur 2 – Portalstolpe med tillhörande zonbeskrivningar

5.2 Julgransstolpe Tornstolpen eller julgransstolpen som den också kallas (Figur 3) kan bland annat användas för sambyggnad av två olika ledningar med olika spänning, exempelvis 400 kV och 130 kV. I detta fall sätts 400 kV-ledningen på ena sidan av stolpen och 130 kV-ledningen på andra sidan av stolpen.

I Svenska kraftnäts allmänna riktlinjer finns beskrivet att stamnätsledningar inte får sambyggas (Riktlinjer för luftledningar, 2012). Denna policy har dock inte alltid gällt utan tidigare så förekom det att två 400 kV-ledningar sambyggdes. Man kan fortfarande göra undantag från denna regel, till exempel då ledningar behöver gå parallellt in till stationer eller vid kanaliserande terräng där det är brist på utrymme. Sambyggnation av stamnätsledningar med regionnätsledningar får dock förekomma enligt Svenska kraftnäts riktlinjer.

Julgransstolpen kan användas för att sambygga ledningar från olika ledningsägare på platser där markintrånget behöver minskas.

Analys 8

Figur 3 – Julgransstolpe med tillhörande zonbeskrivningar

Figur 4 visar exempel på sambyggnation i julgransstolpar i stamnätet av två 400 kV-ledningar. Parallellt med stamnätsledningarna går två stycken sambyggda 130 kV-ledningar. Figur 5 visar ett exempel på sambyggnation i julgransstolpar i regionnätet med ca 10 km 130 kV luftledningar tillhörande Vattenfall och E.on.

Figur 4 – Till höger sambyggnation av två stycken 400 kV-ledningar i Svenska kraftnäts nät på en delsträcka mellan Alvesta-Hemsjö. Till vänster sambyggnad av två stycken 130 kV-ledningar i E.on:s nät.

Analys 9

Figur 5 – Sambyggnation av 130 kV luftledningar mellan Nässjö och Barkeryd, E.on och Vattenfall.

5.3 Markkabel Inom det svenska stamnätet på spänningsnivån 400 kV är det ovanligt med markkabelförläggning (ca 2 % av stamnätet). På regionnätsnivå1 har användningen av markkabel ökat, men luftledningsutförande är fortfarande dominerande. Nyetablerade lokalnätsledningar2 byggs idag till stor del som markkabel. Både växelström och likström kan överföras i markkablar, men endast likström kan överföras över långa sträckor utan nämnbara effektförluster. Exempel på användning av markkabel för växelström i Sverige är paraplyprojektet Stockholms Ström där flera ledningsägare byter ut befintliga luftledningar mot markkablar. Syftet med Stockholms Ström är främst att frigöra mark för exploatering.

Exempel på projekt där man valt likströmsförbindelser är Svenska kraftnäts projekt Sydvästlänken och NordBalt.

1 30 kV-130 kV enligt den svenska ellagen. 2 Lägre spänning än 30 kV

Analys 10

I Sydvästlänken sker överföringen med både likström och växelström. Likströmsförbindelsen består av ca 60 km luftledning och ca 190 km markkabel. Växelströmsförbindelsen består av ca 180 km luftledning.

Markkabeln i projektet NordBalt är en förlängning av den sjöförlagda likströmsförbindelsen mellan Sverige och Litauen. Ursprungligen var tanken att sjökablarna skulle ledas in i en terminalstation och likströmmen överföras i luftledning från Sandvik till Nybro. Svenska kraftnät gjorde en bedömning utifrån tekniska förutsättningar och påverkan på landskapsbild, bebyggelse och boendemiljö och valde att markförlägga likströmskabel från Sandvik till Nybro.

Figur 6 – Markkabel med tillhörande zonbeskrivningar (kablarna på bilden föreställer växelströmskablar)

5.4 Markkabel i befintlig ledningsgata För att minska markintrånget vid förläggning av markkabel kan samförläggning ske med befintliga luftledningar. T.ex. i Svenska kraftnäts projekt Sydvästlänken ligger de två systemen med likströmskablar på vissa sträckor i samma ledningsgata som luftledningar.

Analys 11

Figur 7 – Samförläggning, Markkabel i befintlig ledningsgata

5.5 Parallellgång portalstolpar Riktlinjer för parallellgång av kraftledningar finns beskrivna av Svenska kraftnät (Parallellavstånd mellan parallella ledningar, 2010) och visar att avståndet mellan två 400 kV system måste vara minst 39 m (centrum till centrum). Avståndet mellan ledningarna är det minsta avstånd som krävs för att under alla omständigheter garantera respektive systems integritet. Parallellgång utnyttjas av olika anledningar, men tre situationer kan nämnas speciellt.

När kraftledningar leds in i stationer finns tydliga begränsningar för hur och var ledningen ska samsas/anpassas med övriga kraftledningar. Kraven på inkopplingsriktning och stolpplacering gör att parallellgång är en av få möjliga lösningar nära stationer.

Brist på byggbar mark kan innebära att parallellgång kan vara ett rimligt alternativ till två separata kraftledningar. Om den befintliga ledningen är byggd på den enda plats där intrång är acceptabelt kan den nya ledningen behöva byggas parallellt med den befintliga.

Parallellgång med befintliga kraftledningar kan minska intrånget på obebyggd mark. Viktigt att tänka på är att parallellgång också innebär ett mindre markintrång än för två separata system. Detta beror på att den gemensamma skogsgatan är cirka 10 m smalare (enligt exempel i Figur 8) och att den gemensamma ledningsgatan har två sidoområden istället för fyra som de separata systemen skulle ha.

Analys 12

Figur 8 – Parallellgång portalstolpar

Figur 9 – Parallellgång i Nässjö av bland annat 400 kV, 130 kV och 50 kV. Ledningsägare E.on, Vattenfall och Svenska kraftnät. I förgrunden ligger Sydvästlänkens markkabel parallellt med luftledningarna.

Analys 13

5.5.1 Underhåll Livslängden på en ledning eller kabel bestäms dels utifrån erfarenhet, dels med hjälp av matematiska modeller och dels utifrån antaganden baserade på så kallad påskyndad föråldring. Vid påskyndad föråldring utsätts material för större påfrestningar än vid normal användning, t.ex. högre temperatur och högre ström, och förväntas därigenom påvisa snarlika förändringar som naturlig föråldring ger. Både luftledningar och markkablar kan förenklat sägas bestå av två huvuddelar där luftledningar består av strömbärande ledare samt kraftledningsstolpar. En markkabel består av strömbärande ledare samt kabelskarvar. Livslängden på en kraftledning beror bland annat på tillverkningskvalitet, kvalitet på installationsarbete samt omfattning på tekniskt underhåll. Svenska kraftnät bedömer livslängden för en luftledning i stamnätet till ca 85 år. I dagsläget genomför Svenska kraftnät tester för att utreda den förväntade livslängden hos markförlagd likströmskabel. Hittills har inga slutsatser dragits i utredningen, men enligt Svenska kraftnät finns indikationer som pekar på cirka 45-50 års livslängd. För att garantera leveranssäkerhet och livslängd krävs underhåll på kraftledningar. Detta underhåll kan delas upp i skogligt underhåll och tekniskt underhåll. Enligt Svenska kraftnät kan kostnaderna för det skogliga och tekniska underhållet på 400 kV-ledningar endast presenteras generellt som ett genomsnitt för alla typer av luftledningar. Detta innebär att det inte går att särskilja kostnaderna för t.ex. kraftledningar byggda i parallellgång, sambyggnad med annan ledning eller om den är byggd som enskild ledning. Genomsnittlig kostnad för tekniskt och skogligt underhåll på 400 kV luftledningar3:

Kostnad för skogligt underhåll: 5986 kr/km

Kostnad för tekniskt underhåll: 3447 kr/km

För markförlagd kabel i Sverige vid spänningen 400 kV finns idag ingen statistik för det tekniska och skogliga underhållet. Projekten NordBalt och Sydvästlänken kommer efterhand ge information om kostnaden för både tekniskt och skogligt underhåll på markförlagd kabel. Enligt slutsatserna i kapitel 6.6.1 blir det skogliga underhållet billigare och mindre omfattande för markkabel än för luftledning.

3 Rikard Persson, Svenska kraftnät, 2016-01-31

Analys 14

6 ANALYS AV FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan presenteras de områden som analyserats inom respektive teknisk utformning. Områden som har analyserats:

Markintrång Ersättningar

Planförutsättningar Magnetfält

Koldioxidavtryck Samhällsekonomiska värden

6.1 Markintrång Det markintrång som olika typer av ledningsutformning innebär kan översiktligt beskrivas enligt nedan.

6.1.1 Luftledning I skogsmark omfattas markintrånget av en ledningsgata som i sin tur består av en skogsgata samt sidoområden (se Figur 2). För att ledningen skall vara trädsäker krävs en skogsgata (ca 50 m bred för en 400 kV ledning med portalstolpar), som enligt nuvarande praxis har en fast bredd, vilken hålls fri från vegetation. Inom sidoområdena avverkas kantträd som kan falla på ledningen. Bredden på sidoområdena varierar (vanligen minst 10 m på varje sida) beroende på vilken typ av skog som finns (trädslag, ålder, bonitet etc.).

I åkermark utgörs markintrånget av den yta som tas i anspråk av stolpar, stag och andra anordningar som utgör hinder för jordbruket.

Generellt gäller att fastighetsägaren inte får fälla träd, spränga, gräva, ändra markanvändningen, uppföra byggnad eller annan anläggning, anordna upplag eller liknande, schakta eller på annat sätt ändra marknivån, så att ledningens säkerhet äventyras. Enligt reglerna i starkströmsföreskrifterna (vilka är avsedda att skydda ledningarna) finns restriktioner för byggnader, exempelvis ekonomibyggnader, friggebodar (ej bostadshus) vilka motsvaras av området under ledningen samt ett skyddsområde för ledningen utanför de yttersta faslinorna, en så kallad byggnadsfri zon. Skyddsområdet utanför de yttersta faslinorna är beroende av ledningens spänning och kan som mest vara 10 meter brett inom detaljplanelagt område. För en 400 kV ledning (portalstolpe i Figur 2) är den totala bredden på den byggnadsfria zonen ca 38 meter.

Observera att den byggnadsfria zonen är till för att skydda ledningen vilken inte är densamma som den zon där magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla (ca 200 m bred, se Figur 2) som finns beskriven i kapitel 6.4. Zonen till följd av det förhöjda magnetfältsvärdet från luftledningen utgör ett markintrång såtillvida att inga bostadshus eller byggnader där människor varaktigt vistas får uppföras inom denna.

Analys 15

6.1.2 Markkabel I skogsmark utgörs markintrånget av en skogsgata som hålls fri från större buskar och träd. Under anläggningstiden fordras ett bredare område än skogsgatan för att en transportväg och ytor för uppläggning av schaktmassor skall kunna inrymmas.

Markkablar i åkermark medför ingen begränsning i brukandet eftersom de förläggs på sådant djup att jordbruksmaskiner kan användas ovanför kablarna.

Den byggnadsfria zonen för markkabel är huvudsakligen till för att skydda kablarna från yttre påverkan i form av exempelvis grävning, schaktning eller sprängning. Skyddsområdet sträcker sig vanligen ca 5 meter ut i sidled från kanten på kabelschaktet.

6.1.3 Upprepade intrång Vid upprepade intrång i skogsmark såsom parallellgång med befintliga ledningar eller vägar kan nya och utökade storm- och torkskador uppstå i den befintliga skogsgatans kanter. Placeringen av nya kraftledningsstolpar parallellt med befintliga stolpar i åkermark innebär utökat intrång oavsett om de placeras jämsides eller om avstånden mellan gamla och nya stolpplatser är olika och stolpplatserna hamnar i otakt (annan storlek på parallellgående ledning). I båda fall blir effekten att brukning av marken ytterligare försvåras.

Upprepade ledningsintrång innebär ett utökat markanspråk vilket ytterligare begränsar möjligheterna att uppföra byggnader samt att bedriva verksamheter som kan äventyra ledningarnas säkerhet, ex. parkeringsplatser, virkesupplag etc. Upprepade intrång ersätts på samma sätt som vid det första intrångstillfället och någon ersättning för ytterligare skador till följd av det utökade intrånget, i form av exempelvis ökade storm- eller torkskador i den befintliga skogsgatan, regleras inte i expropriationslagen.

6.2 Ersättningar Svensk Energi har tagit fram en policy för markåtkomst (Policy - Markåtkomst, 2014) som man rekommenderar att medlemsföretagen använder. Delar av Svensk Energis policydokument finns i den översiktliga beskrivning som görs nedan av de skadetyper och ersättningsprinciper som förekommer i samband med intrång från kraftledningsbyggnation samt de normer som används vid beräkning av ersättningarnas storlek.

6.2.1 Bestående skador Den bestående skadan är det intrång som görs på fastigheten vilket engångsersätts för all framtid. Intrånget avser vanligen skogsgatans bredd för luftledningar eller markkablar, schaktbredden för markkablar i övrig mark eller stolparnas utbredning i åkermark. Intrång i tomtmark utgör också en bestående skada. Ersättningsprinciperna för kraftledningsintrång grundas på reglerna i Expropriationslagen. Ersättning betalas för fastighetens minskade marknadsvärde och för övrig skada. Övrig skada avser skada på fastighetsägarens ekonomi utöver det minskade marknadsvärdet. Ett

Analys 16

påslag om 25 procent tillkommer på ersättningen för det minskade marknadsvärdet. Något påslag på ersättningen för övrig skada görs inte. Därutöver betalas ersättning för så kallad företagsskada där fastighetens marknadsvärde minskar på grund av ledningens förekomst i sig och inte till följd av intrånget från markupplåtelsen. Påslag görs inte heller på denna typ av skada.

6.2.2 Tillfälliga skador Tillfälliga skador kan uppkomma före byggnation i samband med fältarbeten i form av stakning av ledningssträckning och markundersökningar för fundament m.m.. Under byggnation uppstår tillfälliga skador oftast vid anläggande av transportvägar och som körskador vid skogsavverkning eller i form av kör- eller grödskador på åkermark. Vid markkabelförläggning ersätts arbetsområden utanför ledningsgatan som tillfälliga skador. Skadorna ersätts vid skadetillfället. Under ledningens drifttid genomförs besiktningar av skogsgatan ungefär vart 8:e år. I samband med det skogliga underhållet tas även kantträd utanför skogsgatan vilka ersätts som tillfällig skada. För markkablar i skogsmark görs skogligt underhåll ca vart 6:e år. Kantträd tas inte ned vid skogsgator för markkablar.

Ersättningar för tillfälliga skador regleras inte i expropriationslagen. Dessa skador ersätts särskilt (vid skadetillfället) och påslag om 25 procent görs ej.

6.2.3 Ersättningsnormer För att varje fastighetsägare skall behandlas likvärdigt ur ersättningssynpunkt och efter för ersättningen relevant omständighet kunna prövas i enlighet med expropriationslagens regler har särskilda ersättningsnormer tagits fram. Gällande normer för skogsmark är 2009 års skogsnorm och för jordbruksmark 1974 års åkernorm. Skogsmark

För beräkning av ersättning vid intrång i skogsmark används 2009 års skogsnorm vilken är framtagen av Lantmäteriet. Normen är en uppdatering av 1950 års skogsnorm. Intrångsersättning för bestående skada (för all framtid) betalas för ett antal delposter där följande ersätts med ett påslag om 25 procent: Markvärde, förtidig avverkning, storm- och torkskador samt kantträd vid byggnation. För resterande delposter, kantträd vid ledningsunderhåll och fördyrad avverkning, vilka inte berättigar till intrångsersättning för bestående skada, görs inte ett påslag med 25 procent. Beträffande virket är träden som fälls fastighetsägarens egendom och skall ersättas separat. Om ledningsägaren köper träden görs ett påslag om 25 procent på trädens värde. Om fastighetsägaren avverkar själv betalas en ersättning med 25 procent av trädens värde. Tillfälliga skador som uppkommer i samband med eller till följd av anläggningsarbetena såsom körskador hanteras inte av skogsnormen och påslag med 25 procent görs inte på dessa ersättningar.

Analys 17

Jordbruksmark

För beräkning av ersättning vid intrång i jordbruksmark används 1974 års åkernorm. För luftledningar med stolpar och stag i åker- och betesmark finns geografiskt anpassade tabeller där värdena uppräknas med Konsumentprisindex (KPI). Ett påslag om 25 procent skall göras på 66 procent av ersättningsbeloppet vilket utgör intrångsersättning för bestående skada. Resterande 34 procent utgör ersättning för övrig skada. För markkablar i jordbruksmark (åkermark, betsmark och impediment) betalas en ersättning med ett belopp per löpmeter schakt. På beloppet som uppräknas med KPI görs ett påslag med 25 procent. Tillfälliga skador i samband med eller till följd av anläggningsarbeten såsom gröd- och körskador ersätts separat utan påslag med 25 procent. Om arrendator till åkermarken finns ersätts arrendatorn för sin del av totalskadan, vanligtvis skada på växande gröda. Något påslag med 25 % görs inte på denna ersättning.

Tomtmark

Inga särskilda normer finns för beräkning av intrångsersättning i tomtmark utan särskild värdering fordras där hänsyn tas till de specifika förhållandena på platsen.

Särskild ersättning vid överenskommelse

Om överenskommelse kan träffas mellan ledningsägare och fastighetsägare beträffande intrångsersättningen betalas ett tillägg om 20 procent ut (dock högst 20 % (8860 kr, år 2016) av prisbasbeloppet som är 44 300 kr för år 2016). Detta gäller inte ersättning för virkesvärdet. Den lägsta ersättningen är 3 procent (1329 kr, år 2016) av prisbasbeloppet.

6.2.4 Konsekvenser av ersättningssystemet Ersättning för bestående skador ersätts med engångsbelopp för all framtid enligt reglerna i Expropriationslagen. Tillfälliga skador ersätts vid skadetillfället. Ersättning för markintrånget inom det område längs luftledningar (ca 200 m brett för 400 kV) som påverkas av magnetfält över 0,4 mikrotesla regleras heller inte i expropriationslagen. Restriktionen till följd av intrånget innebär att bostadshus eller byggnader där människor varaktigt vistas inte kan uppföras inom området. Om beviljade bygglov finns kan dock ersättning betalas för att dessa inte kan nyttjas. En jämförelse med exempelvis markintrång till följd av vindkraftetablering och mobilmaster är att årliga ersättningar utbetalas i dessa fall. Ersättningen regleras då genom det arrendeavtal som tecknas mellan vindparks-, respektive mastägaren och fastighetsägaren vilket inte styrs av reglerna i Expropriationslagen. Ersättningen för markintrång är dessutom högre för vindkraft- och mobilmastetableringar än för kraftledningsetableringar.

Analys 18

Frågorna om årliga ersättningar och vinstdelning för att bättre kompensera för intrång och produktionsbortfall på grund av kraftledningar har sedan lång tid tillbaka drivits av fastighetsägare och organisationer som företräder dem.

6.3 Planförutsättningar

En viktig förutsättning för att så tidigt som möjligt få med nya ledningar och stationer i den fysiska planeringen inklusive de kommunala planerna är att elnätsägare informerar om sina planer till berörda länsstyrelser och kommuner. Denna analys omfattar inte någon utredning om hur länge planerna på nu aktuella ledningssträckor mellan Ekhyddan och Hemsjö varit kända för berörda länsstyrelser och kommuner eller om de diskuterats i den fysiska planeringen.

Förutom den kommuntäckande översiktsplanen där den övergripande icke bindande planeringen görs finns även detaljplaner och områdesbestämmelser där planbestämmelserna är bindande.

6.3.1 Kommunal översiktsplan (öp) – ej bindande Inför framtagande av förslag till översiktsplan är ett tidigt informationsutbyte mellan kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag viktig för att klara ut förutsättningarna. Elnätsföretagen bör stämma av sina planer på nya ledningar och stationer mot samhällsplaneringen och hushållningen med naturresurser vilket innebär kontakter med både länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelsen tar även fram annat underlag som stöd för översiktsplanearbetet. Kommunerna rekommenderas att i sin översiktliga planering beakta behovet av mark och vatten för nya och befintliga ledningar (Elnät i fysisk planering, 2014). För att kommunerna ska ha möjlighet att inkludera elnätsföretagens utbyggnadsplaner i sina översiktsplaner bör elnätsföretagen medverka under plansamrådet och utgöra remissinstanser under översiktsplanearbetet.

6.3.2 Detaljplan (dp) – bindande Ledningar och stationer får inte strida mot gällande detaljplaner. Om syftet med planen inte motverkas finns dock möjlighet att göra en liten avvikelse från planen. Även under arbetet med framtagande av detaljplaner bör samtliga elnätsföretag som kan tänkas ha utbyggnadsplaner inom kommunen utgöra remissinstanser. Att göra ändringar av befintliga detaljplaner för att nya ledningar skall kunna byggas är ofta tids- och kostnadskrävande vilket medför att andra sträckningar eller utföranden måste studeras. En tidig kontakt med berörda kommuner för att klara ut vilka områden som är detaljplanelagda eller kan vara föremål för kommande detaljplaneläggning är därför viktig.

6.3.3 Områdesbestämmelser (ob) – bindande Samma regler som för detaljplan gäller. Områdesbestämmelser används t.ex. för att reservera mark för ett viktigt allmänt ändamål såsom elledningar. Buffertzoner kan läggas ut runt elledningar och utökning av bygglovplikten kan göras runt elanläggningar.

Analys 19

6.3.4 Försvårande omständigheter Planeringsmöjligheter för bebyggelse och verksamheter (handel, parkeringsplatser, industriområden etc) begränsas av såväl luftledningar som markkablar. Hänsyn måste tas till såväl befintliga som planerade kraftledningskorridorer. Beträffande bebyggelse skall påverkan från elektromagnetiska fält beaktas. För 400 kV luftledningar är området som påverkas ca 200 m brett. Bebyggelse får inte heller förekomma ovanför markkablar om inte speciella åtgärder vidtas (tunnelförläggning etc.). En komplikation är att ledningsdragningar för VA, el, bredbandsfiber mm måste förlängas, med ökade kostnader som följd, om de planerade bebyggelse- eller verksamhetsområdena hamnar längre bort än planerat och på andra sidan av kraftledningskorridoren. Det finns idag inga ersättningsnormer som reglerar kompensation för förlust av byggbar mark om inte marken är detaljplanelagd eller om bygglov redan är beviljade på den aktuella marken. Om (framtida) ledningskorridorer tas med i översiktsplaneringen finns dock möjlighet att undvika konflikter med planerade ledningar.

6.4 Magnetfält Den forskning som gjorts för magnetfält runt kraftledningar har påvisat en något ökad risk för barnleukemi för boende invid kraftledningar. Det finns dock ingen forskning som funnit någon biologisk mekanism som kan förklara hur magnetfält skulle kunna orsaka leukemi.

Detsamma gäller även så kallad elkänslighet som medför olika former av besvär för de personer som drabbas. Forskningen har inte kunnat påvisa några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning.

Referensvärden i form av rekommenderade maxvärden för allmänhetens exponering för magnetfält, som bygger på riktlinjer från EU, har funnits sedan år 2002. De utgör en femtiondel av de värden där negativa hälsorisker har konstaterats. Referensvärdet är 100 mikrotesla (Magnetfält och hälsorisker, 2009) för magnetfält i det svenska elsystemet där frekvensen är 50 Hz. Magnetfältet rakt under stamnätsledningar med spänningen 400 kV ligger på i storleksordningen 10-20 mikrotesla. Beträffande markförlagda kablar är magnetfältet som störst rakt ovanför kablarna och avklingar därefter snabbt i sidled. På ett avstånd om ca 10 meter från kablarnas centrum understiger magnetfältsvärdet 0,4 mikrotesla.

Svenska kraftnät har utifrån en tolkning av fem svenska myndigheters rekommendationer antagit en policy där man vid planering av nya ledningar ska se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt. Det innebär bland annat att byggnader såsom bostäder, stall/ladugårdar, kontor m.m. inte får förekomma inom ett avstånd om ca 100 meter från en portalstolpe i standardutförande. Utbredningen av magnetfältet kan minskas om andra stolptyper, såsom kompaktstolpar med en annan placering av faslinorna, används. Inlösen av bostadshus erbjuds om inte avstånd kan hållas så att magnetfältsvärdet understiger 0,4 mikrotesla. Motsvarande erbjudande för andra typer av byggnader, såsom ekonomibyggnader i form av ladugårdar m.m. där människor varaktigt vistas, omnämns inte Svenska kraftnäts samrådsunderlag eller samrådsredogörelser för nu aktuella projekt.

Analys 20

Bild 1 – Område (ca 200 m brett) med magnetfält över 0,4 mikrotesla

I olika typer av informationsmaterial, samrådsunderlag samt i miljökonsekvensbeskrivningar används ofta jämförelser mellan magnetfält från kraftledningar och elapparater i hemmet. Detta kan upplevas som missvisande då exponeringen från elapparaterna är kortvarig till skillnad från kraftledningarna där exponeringen är långvarig. Att hitta källor som medför långvarig exponering är svårare men så kallade vagabonderande strömmar kan vara en sådan. Dessa strömmar kan förekomma i bostäder genom att strömmen i de vanliga elledningarna tar ”smitvägar” på vägen tillbaks till elproducenten oftast genom vattenledningsrör och fjärrvärmesystem. Magnetfälten från vagabonderande strömmar är av samma storleksordning som de som kan uppmätas i bostäder nära kraftledningar (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Strålsäkerhetsmyndigheten betraktar årsmedelvärden upp till 0,2 mikrotesla i boendemiljö som normala. I stadsmiljöer förekommer värden upp till 0,4 mikrotesla längs trottoarer på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar. På tåg och pendeltåg förekommer medelvärden mellan 2 och 27 mikrotesla.

6.5 Koldioxidavtryck När en kraftledning byggs avverkas skog för att anlägga skogsgatan. Skogsgatan skiljer sig i bredd beroende på kraftledningens utformning. I bilagan ”Carbon Footprint” åskådliggörs hur koldioxidavtrycket skiljer sig mellan de olika exemplen på utformningar. Koldioxidavtrycket består av två delar:

Utsläpp som uppstår vid avverkning och virkeshantering.

Förlust av bruttoupptag av som uppstår på grund av att skog tas ur produktion. Skogsgatornas bredd vid luftledningsutformning är i koldioxidberäkningarna angivna utifrån antagandet att halva bredden av sidoområdena avverkas (20/2 = 10 m) inom några år.

Analys 21

”Tannenbaum” i OPT2 i Figur 10 är detsamma som julgransstolpe. OPT3 beskriver ett scenario där hälften av sträckan består av markförlagd kabel och den andra hälften av luftledning (likt Sydvästlänken).

Då skogsgatan med markkabel är smalast visar också analysen att denna utformning ger minst koldioxidavtryck per km.

För att avgöra hur stort det totala koldioxidavtrycket är för de tekniska utformningarna måste även data för tillverkning och installation inkluderas i beräkningarna. Analysen i Bilaga 2 inkluderar inte dessa delar.

Figur 10 – Utsläpp i samband med avverkning av kraftledningsgata. Utdrag från Bilaga 2.

6.6 Samhällsekonomiska värden

Under samrådsprocessen för ett ledningsprojekt framförs ofta synpunkter från såväl myndigheter som kommuner och fastighetsägare på att en mer fullständig samhällsekonomisk analys bör redovisas. En sådan analys kan innefatta många olika parametrar och jämförelser göras mellan olika alternativ och tekniska utföranden. En aspekt som är viktig är den tidsperiod som jämförelsen avser vilken för kraftledningar är förhållandevis lång, minst 70 år för luftledningar. Även omloppstiden för skogsbruket brukar sättas till ca 70 år (i södra Sverige). Förutom de parametrar som tas med i den ekonomiska kalkylen hos ledningsägaren såsom kostnader för material (luftledning/markkabel/stationer) inklusive byggnation samt ersättningar till fastighetsägare finns andra parametrar att beakta i en samhällsekonomisk analys. Några av dessa är:

- Förädlingsvärdet på skogen - Skogens koldioxidbindande förmåga

Analys 22

- Kostnader för skogligt underhåll - Hinder för markutnyttjande på grund av elektromagnetiska fält - Barriäreffekter - Landskapspåverkan

6.6.1 Svenska kraftnäts kostnader De grundläggande kostnadsparametrar för investeringen som redovisas i Svenska kraftnäts samrådsredogörelser för ledningarna Ekhyddan-Nybro-Hemsjö avser kostnaderna för två olika utföranden: 400 kV luftledning (växelström) och 400 kV markkabel (likström). Kostnadsposterna är lednings- respektive kabelmaterial inklusive entreprenader, mark och tillstånd samt stationsåtgärder. Det framgår inte av posten mark och tillstånd hur stor andel som avser intrångsersättning till fastighetsägare. Beträffande kostnaden för ersättning till fastighetsägare så kan förutsättningarna skilja sig åt rent geografiskt eftersom en markkabelsträckning normalt följer befintlig infrastruktur, såsom vägar och kraftledningar, och kabelsträckningen kan därigenom bli längre än för en luftledning. I Svenska kraftnäts kalkyl har ett antagande om en förlängning av markkabellängden med 15 % gjorts mot bakgrund av erfarenheterna från SydVästlänken och NordBalt. På sträckan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö bedöms dock förutsättningarna som goda att till övervägande del förlägga en markkabel parallellt med befintliga kraftledningar. Möjligheterna att förlägga en markkabel parallellt med befintliga luftledningar är av utrymmesskäl bättre än för ytterligare en parallell luftledning. Markkabellängden för nu aktuell ledningssträcka bedöms därför inte överstiga längden på en ny luftledning (189 km) (Översiktskarta Ekhyddan-Nybro, 2015) (Översiktskarta Nybro-Hemsjö, 2015). Vid parallellgång med befintliga luftledningar minskar det nya skogsintrånget för portalstolpar med ca 10 meter för parallellgång med 400 kV respektive ca 20 meter för 130 kV. Den totala andelen parallellgång med andra ledningar på sträckan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö uppskattas utifrån Svenska kraftnäts kartor och samrådsunderlag (januari 2015) till ca 150 km (av totalt 189 km). Om sambyggnation med befintliga ledningar sker i julgransstolpar kan det totala skogsintrånget minskas till ca 40 meter när den befintliga ledningen tas bort. Kostnaden för framtida tekniskt och skogligt underhåll tas inte med i Svenska kraftnäts kalkyl. Vid en samhällsekonomisk bedömning bör denna parameter finnas med åtminstone avseende de skogliga underhållskostnaderna som på grund av den betydligt smalare skogsgatan för markkabel kommer att skilja sig åt markant. Enligt uppgifter från Svenska kraftnät är den genomsnittliga kostnaden för skogligt ledningsunderhåll i stamnätet 5986 kr/km (se kapitel 5.5.1). Bredden på skötselområdet för en 400 kV luftledning med portalstolpar uppskattas, för en skogsgata om 50 meter samt sidoområden på 2 x 10 meter, till totalt 70 meter. Skogsgatan för en markkabel är ca 10 meter och några sidoområden finns inte eftersom kantträd inte behöver tas ned. Kostnaden för det skogliga underhållet för markkabel uppskattas härigenom bli ca 1/7 av kostnaden för en luftledning, ca 855 kr/km. Om markkabel förläggs parallellt med befintliga luftledningar inom befintlig skogsgata tillkommer dock ingen kostnad för skogligt underhåll.

Analys 23

Några kostnadsuppgifter rörande det tekniska underhållet för markkabel finns inte tillgängliga hos Svenska kraftnät på grund av att sådana uppgifter från motsvarande markkabelprojekt ännu inte dokumenterats. Nedanstående Tabell 1 visar uppskattade kostnader för skogligt underhåll samt engångsersättning till fastighetsägare avseende skogsintrång för följande tekniska utföranden:

- Portalstolpe parallellt med befintliga 130 kV och 400 kV ledningar samt i ny sträckning där parallellgång ej är möjlig.

- Julgransstolpe för sambyggnation med befintliga 130 kV och 400 kV ledningar samt portalstolpe i ny sträckning där sambyggnation ej är möjlig.

- Markkabel parallellt med befintliga 130 kV och 400 kV ledningar i befintliga ledningsgator.

Det tekniska utförandet där markkabel med spänningen 400 kV används på hela sträckan är förenat med tekniska komplikationer om växelströmsöverföring används. Om kabellängden överstiger ca 20 km behövs så kallade kompenseringsstationer för att korrigera dessa komplikationer. Däremot kan markkabel användas på vissa delsträckor och luftledning på resterande delar för att undvika komplikationerna. Ett sådant tekniskt utförande fordrar en fördjupad diskussion med berörda intressenter vid samråd för att kunna definiera hur fördelningen mellan dessa utföranden kan se ut. Några bedömningar av fördelningen mellan markkabel och luftledning görs därför inte i denna analys utan markkabelutförandet beskrivs som markkabel i sin helhet. Ett ytterligare skäl till att markkabel redovisas i sin helhet är att en överföring med likströmsteknik möjliggör markkabelutförande på hela sträckan. Några gemensamma förutsättningar för de olika utförandena i tabellen är att andelen skogsmark uppskattas till ca 65 % och att engångsersättningen för skogsintrång baseras på ett exempel med ett virkesförråd om 185 sk/ha och en medelålder på skogen om 63 år.

Analys 24

Tabell 1 – Exempel: Svenska kraftnäts kostnader för projektet Ekhyddan-Hemsjö

Portalstolpe (Ca 150 km parallellgång med befintliga 130 kV resp. 400 kV ledningar samt ca 39 km ny sträckning)

Julgransstolpe samt portalstolpe (Ca 150 km sambyggnation med befintliga 130 kV resp. 400 kV ledningar samt ca 39 km ny sträckning i portalstolpe)

Markkabel (i befintliga ledningsgator, ca 189 km)

Skogligt underhåll (70 år)

51,5 milj. kr

51,5 milj. kr

Ingen tillkommande kostnad vid förläggning i befintliga skogsgator *

Engångs- ersättning till fastighetsägare (skogsintrång)

31,3 milj. kr

32,2 milj. kr

9,8 milj. kr

Förutsättningar

Ledningslängd parallellgång: 150 km Skogsgata: Breddning 30 m (parallellgång med 130 kV - 17 km, 33,1 ha) Breddning 40 m (parallellgång med 400 kV - 133 km, 345,8 ha) Sidoområde: 10 m Ledningslängd ny sträckning: 39 km Skogsgata: 50 m (12,7 ha) Sidoområden:10 + 10 m

Ledningslängd sambyggnation: 150 km Skogsgata: 40 m (390 ha) Sidoområden: 10 + 10 m Ledningslängd ny sträckning: 39 km Skogsgata: 50 m (12,7 ha) Sidoområden: 10 + 10 m

Ledningslängd: 189 km Skogsgata: 10 m (122,8 ha)

*) 7,4 milj. kr om ny skogsgata för markkabel tillkommer

6.6.2 Samhällsekonomiskt värde för skog För att kunna jämföra de samhällsekonomiska värdena för parametrar relaterade till skog för olika tekniska utföranden har tillväxtvolymen som försvinner under omloppstiden 70 år beräknats. Avverkningsområdet för en luftledning med 50 meters skogsgata samt sidområden om ca 10 + 10 meter kan uppskattas till en total bredd på skogsgatan av 60 meter eftersom inte all skog avverkas i sidoområdena. Vid parallellgång med 130 kV ledningar görs en breddning av skogsgatan med ca 30 meter och för 400 kV med ca 40 meter. Ett sidoområde om ca 10 meter i båda fallen ger en totalbredd om ca 35 respektive 45 meter. I fallet med sambyggnation i julgransstolpar är skogsgatan ca 40 meter plus sidoområden på 10 + 10 meter vilket ger totalbredden ca 50 meter.

Analys 25

Tillväxtvolymen som uteblir under en tidsperiod på 70 år för respektive utförande: × ä × × × 70 å = den

totala virkesvolym som ”försvinner”. Andelen skogsmark för respektive ledningslängd uppskattas till ca 65 procent och medelboniteten (tillväxten) i denna del av landet är ca 9,3 skogskubikmeter per hektar. Utifrån detta värde kan ett förädlingsvärde på skogen räknas ut. Förädlingsvärdet är värdet av de tjänster och produkter som en bransch producerar när värdet av de tjänster, råvaror och halvfabrikat som används i produktionen räknats bort. I rapporten ”Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med ledningsintrång i skogsmark” framtagen av Skogsstyrelsen och Energimarknadsinspektionen framgår att förädlingsvärdet av en hektar skogsmark är ca 6000 kr per hektar och år för nu aktuell del av Sverige (Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med ledningsintrång i skogsmark, 2009). Den totala virkesvolymen kan även användas för att räkna ut skogens koldioxidbindande förmåga. En skogskubikmeter binder i genomsnitt 1400 kg koldioxid under en omloppstid. Det genomsnittliga virkesförrådet är ca 185 sk per hektar. Beräkningar av utebliven tillväxtvolym, förädlingsvärde som bortfaller samt minskning av koldioxidupptag framgår av Tabell 2 nedan.

Analys 26

Tabell 2 – Samhällsekonomiskt värde skog

Portalstolpe (Ca 150 km parallellgång med befintliga 130 kV resp. 400 kV ledningar samt ca 39 km ny sträckning)

Julgransstolpe samt portalstolpe (Ca 150 km sambyggnation med befintliga 130 kV resp. 400 kV ledningar samt ca 39 km ny sträckning i portalstolpe)

Markkabel (i befintliga ledningsgator, ca 189 km)

Utebliven tillväxtvolym under 70 år

288 000 sk

327 000 sk

Ingen ytterligare avverkning vid förläggning i befintliga skogsgator *

Förädlingsvärde som bortfaller under 70 år

186 miljoner kr

211 miljoner kr

Inget förädlingsvärde bortfaller vid förläggning i befintliga skogsgator **

Minskning av koldioxidupptag (CO2) under 70 år

115 000 ton

130 000 ton

Ingen ytterligare minskning av koldioxidupptag vid förläggning i befintliga skogsgator ***

Förutsättningar

Ledningslängd parallellgång: ca 150 km Skogsgata: Breddning 35 m (parallellgång med 130 kV - 17 km, 38,7 ha) Breddning 45 m (parallellgång med 400 kV - 133 km, 389 ha) Sidoområde:10 m Ledningslängd ny sträckning: ca 39 km Skogsgata: 60 m (15,2 ha) Sidoområden: 10 + 10 m

Ledningslängd sambyggnation: ca 150 km Skogsgata: 50 m (487,5 ha) Sidoområden: 10 + 10 m Ledningslängd ny sträckning: ca 39 km Skogsgata: 60 m (15,2 ha) Sidoområden: 10 + 10 m

Ledningslängd: 189 km Skogsgata: 10 m (122,8 ha)

*) 79 900 sk om ny skogsgata för markkabel tillkommer **) 51,6 milj. kr bortfaller i förädlingsvärde om ny skogsgata för markkabel tillkommer ***) 32 000 ton i minskat koldioxidupptag om ny skogsgata för markkabel tillkommer

6.6.3 Samlad bild av samhällsekonomiska värden Vid en jämförelse av värdena för olika tekniska utföranden i ovanstående tabeller kan de samhällsekonomiska vinster som görs på grund av olika omfattningar på markanspråk visas.

Analys 27

Skillnaden i samhällsekonomiska värden kan uttryckas i den ”markvinst” som uppstår vid sambyggnation i julgransstolpar jämfört med parallellgående portalstolpar respektive markkabelutförande jämfört med parallellgående portalstolpar. I fallet med sambyggnation i julgransstolpar uppkommer markvinsten på grund av den skogsmark som frigörs och återgår till fastighetsägaren då befintliga ledningar rivs efter sambyggnationen. Beträffande markkablar i befintliga skogsgator utgörs markvinsten av att ingen ny skogsmark behöver tas i anspråk.

Tabell 3 – Samhällsekonomisk vinst

Samhällsekonomisk vinst vid sambyggnation i julgransstolpar jämfört med parallellgående portalstolpsledning

Samhällsekonomisk vinst vid markkabelutförande i befintliga ledningsgator jämfört med parallellgående portalstolpsledning

Ökat förädlingsvärde för skog under 70 år

(A)

180 miljoner kr Ca 186 miljoner kr

Ökat koldioxidupptag (CO2) under 70 år

111 000 ton

Ca 15,4 miljoner kr*

115 000 ton

Ca 16 miljoner kr*

Minskade kostnader för skogligt underhåll under 70 år

(B)

Likvärdiga 51,5 miljoner kr

Lägre intrångsersättning i skogsmark

(C)

Likvärdiga 22 miljoner kr

Minskat markanspråk till följd av elektromagnetiska fält

Ca 600 hektar (40 m x 150 km)

1480 hektar (200 m x 39 km + 100 m x 17 km + 40 m x 133 km)

Summa (A + B + C) 180 miljoner kr

260 miljoner kr

*) Baserat på ett snittpris på utsläppsrätter sedan starten 2005 om ca 15 euro/ton = 139 kr/ton (1 euro = 9,27 SEK, 15 mars 2016)

Analys 28

7 SAMRÅDET Vid samråd organiserade av ledningsägaren kan projektet förankras hos intresserade och berörda som ges möjlighet att framföra åsikter och frågor till projektledningen. Under samrådet har även ledningsägaren möjlighet att ta till sig ny information som saknats (Samråd för Miljökonsekvensbeskrivningar, 2015). Ledningsägaren har möjlighet att svara direkt eller vidarebefordra frågorna till lämplig expert. Svar publiceras sedan via projektets informationskanaler (hemsida, nyhetsbrev, brev, etc.).

Samrådet kan leda till att berörda markägare, kommuner, boende med flera känner delaktighet och får en större förståelse för projektets syfte och utformning. Ledningsägaren kan också mötas av kritik för teknikval, ledningssträckning, ersättningsregler eller andra delar av projektet.

7.1 Svenska kraftnäts samrådsprocess Svenska kraftnät har utarbetat en samrådsprocess enligt nedanstående figur.

Figur 11 – Svenska kraftnäts samrådsprocess (Bild: www.svk.se)

Inför ett nytt projekt tar Svenska kraftnät fram en så kallad teknisk förstudie där ett ställningstagande görs om vilket utförande ledningen skall ha. Den tekniska förstudien blir således vägledande för det fortsatta arbetet i projektet.

Analys 29

Därefter startar arbetet med framtagande av en förstudie bestående av flera utredningskorridorer med utgångspunkt från tillgängligt underlag hos myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Den beskriver projektets syfte och redovisar föreslagen lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan. Förstudien utgör samrådsunderlag för kommande samråd.

1) Samråd 1

Samrådsprocessen startar med en skriftlig inbjudan till samråd och öppet hus samt önskemål om synpunkter som skickas till länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer, sektorsintressen och berörda fastighetsägare. Allmänheten och övriga samrådsparter informeras genom annonsering i lokalpressen. Samrådsunderlaget läggs upp på Svenska kraftnäts hemsida och finns tillgängligt på biblioteken inom projektområdet. Det skickas även ut i pappersform vid förfrågan.

Samrådet kompletteras med informationsmöten i form av så kallat ”öppet hus” där en presentation av projektet görs genom en föredragning samt via skärmutställningar. Vid mötena ges möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Mötesdeltagarna uppmanas att lämna skriftliga synpunkter. Minnesanteckningar förs inte vid informationsmötena men frågor som tas upp dokumenteras. Genomfört samråd dokumenteras i en samrådsredogörelse vilken görs tillgänglig på Svenska kraftnäts hemsida och skickas i pappersform vid förfrågan. Information om att samrådsredogörelsen upprättats skickas till de som yttrat sig samt via annonsering till övriga.

2) Val av utredningskorridor

När samråd 1 avslutats görs en fördjupad analys av de olika utredningskorridorerna och de synpunkter som lämnats. Baserat på dessa tas en ny utredning fram i form av ett underlag för samråd om utredningskorridor. Utredningen visar vilken utredningskorridor som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Det nya samrådsunderlaget innehåller även ett förslag till sträckning.

3) Samråd 2

På samma sätt som i samråd 1 skickas inbjudan till samråd och öppet hus via brev till länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer, sektorsintressen och berörda fastighetsägare inom utredningskorridoren. Annonsering, presentation på hemsida och i pappersform på bibliotek samt vid förfrågan görs enligt samråd 1. Informationsmöten i form av öppet hus genomförs enligt samråd 1 och en ny samrådsredogörelse upprättas för samråd 2. Brev skickas till berörda med information om att samrådsredogörelsen är klar samt med Svenska kraftnäts kommentarer till de som yttrat sig under samråd 2.

Analys 30

4) Val av sträckning

Efter samråd 2 och med beaktande av inkomna synpunkter startar arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag till koncessionsansökan. Inventeringar av teknisk byggbarhet och natur- och kulturvärden m.m. samt kompletterande skriftliga samråd med berörda fastighetsägare genomförs. Därefter tar Svenska kraftnät fram det sträckningsförslag som koncession söks för.

7.2 Kommentarer till Svenska kraftnäts samrådsprocess Den första reflektionen handlar om det inledande ställningstagande som görs redan i den tekniska förstudien där val av tekniskt utförande (luftledning/markkabel) samt överföringsform (växelström/likström) görs. För att kunna få acceptans för detta ställningstagande krävs en tidig och tydlig kommunikation med en vid krets av intressenter. Om projektet inte varit känt sedan tidigare eller tagits med i den fysiska planeringen och därmed inarbetats i kommunala översiktsplaner m.m. uppstår många frågor när det offentliggörs. Speciellt frågor rörande behovet av ledningen eller vilken teknik som är möjlig behöver klargöras på ett mycket tydligt och för alla människor begripligt sätt.

När sedan förstudiearbetet startar och samrådsunderlaget tas fram kan flera aktiviteter som involverar potentiellt berörda intressenter sättas igång. Förslag på tillvägagångssätt ges i kapitel 8 som behandlar social påverkan. Genom att redan från början samla in information från de intressenter som känner projektområdet bäst och börja ställa frågor om vad som har betydelse för dem skapas en relation som främjar en fortsatt dialog. Även tidiga kontakter med kommuner och länsstyrelser för att informera om projektet och erhålla uppgifter om vilka intressenter som kan vara lämpliga att kontakta är viktigt för att få igång dialogen och identifiera vilka frågeställningar som finns.

Om projektet är känt innan samrådsunderlaget presenteras och dessutom innehåller information som inhämtats från berörda intressenter borde möjligheterna att få till en konstruktiv samrådsprocess vara goda. Acceptansen för arbetssättet att samråda kring olika utredningskorridorer bygger på att samrådsdeltagarna känner att det finns möjlighet att göra förändringar. Genom att vara tydlig i skrifter och vid presentationer på samrådsmöten/öppna hus samt vara lyhörd för vad som är svårt att förstå rent tekniskt eller på annat sätt kan frågor förhoppningsvis klaras ut på ett tidigt stadium. Om förtroende kring förutsättningarna kan skapas så ökar möjligheten till förståelse och acceptans även fast man är emot projektet för egen del. En jämförelse kan göras med samrådsprocessen för en vindkraftpark där tidiga kontakter med berörda intressenter och kommuner alltid tas. Även för vindkraftsparker sker samråd ofta i två steg men dessutom med återkommande kontakter med olika intressegrupper under hela processen. En nära dialog med berörda kommuner är också en förutsättning för att få acceptans.

7.3 Samrådsredogörelser för Ekhyddan-Nybro-Hemsjö I de samrådsredogörelser som tagits fram för aktuella ledningsprojekt finns inga uppgifter om att samrådsmöten hållits med berörda kommuner, länsstyrelser, myndigheter eller organisationer. Dessa samrådsparter har endast bjudits in till möten i form av ”öppet hus”. Det finns inga protokoll eller minnesanteckningar från samrådsmöten eller öppet hus-möten.

Analys 31

Den dokumentation som finns från öppet hus-mötena är Svenska kraftnäts presentationsmaterial och en lista med frågor som ställts på mötena i den första samrådsomgången. Något samlat svar på frågorna finns dock inte.

Ett förfarande utan samrådsmöten med åtminstone kommuner och län får betraktas som ovanligt för projekt av denna storlek och vid en jämförelse med projekten NordBalt och Sydvästlänken kan konstateras att sådana möten genomförts. I Sydvästlänken bildades även en referensgrupp för att åstadkomma en bättre samverkan. Ett exempel där Svenska kraftnät genomfört ett tidigt informationsmöte med kommuner och län innan det formella samrådet startat är den planerade ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen i Västra Götalands län. Mötet hölls för att informera om behovet av ledningen och varför den bör byggas som luftledning.

7.4 Beslut om betydande miljöpåverkan Tidigare (före 2015-08-01) skickades samrådsredogörelsen till berörda länsstyrelser med begäran om beslut rörande betydande miljöpåverkan men från och med nämnda datum, då förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (3 §) ändrades, behövs inte detta för ledningar med en spänning över 220 kV samt en längd på minst 15 km. Ändringen av förordningen innebär att sådana ledningar alltid medför betydande miljöpåverkan och något beslut behöver således inte fattas av länsstyrelsen. För Svenska kraftnät medför detta att steg 3 och 4 i samrådsprocessen kan tas bort för 220 och 400 kV ledningar som är längre än 15 km.

Analys 32

8 BEDÖMNING AV SOCIAL PÅVERKAN I Sverige hanteras tillståndsprövningen för nya kraftledningar via bestämmelserna i Ellagen och Miljöbalken. Miljöbalken innehåller bland annat regler om att samråd skall genomföras och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförande av en ny ledning kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.

I flera andra länder, däribland Finland, görs även en bedömning av den sociala påverkan, som exempelvis ett kraftledningsprojekt kan medföra, inom ramen för MKB-arbetet. Detta förfarande benämns Social Impact Analysis (SIA) vilket kan översättas till ”social konsekvensbedömning” vilket idag inte är något krav i den svenska tillståndsprövningen.

Huvudsyftet med en SIA är att genom att inkludera de sociala aspekterna tidigt i projektplaneringen kunna åstadkomma en bättre acceptans och förståelse för de sociala risker och påverkan som projektet kan medföra samt i ett tidigt skede möjliggöra projektförändringar utifrån dessa.

En översiktlig beskrivning av principerna för genomförande av en SIA, med nu aktuella kraftledningsprojekt Ekhyddan-Nybro-Hemsjö som bakgrund, har tagits fram av Pöyry Finland i en separat analys, se Bilaga 1. Syftet med analysen är att visa på vilka aspekter som är viktiga och vilka verktyg som skulle kunna användas från SIA-processen vid ledningsprojekt i Sverige.

Nedan följer kommentarer på innehållet i Bilaga 1 – Social Baseline Study.

8.1 Metoder för att bedöma social påverkan Generellt sett är flera av metoderna användbara i olika typer av projekt. I nu aktuell studie presenteras metoder som ofta används inom energisektorn. Begreppet social påverkan innebär den icke-tekniska påverkan för människor som på något sätt påverkas av projektet. Social påverkan omfattar även uttryck som förutfattade meningar och rädsla.

För att systematisera bedömningen av olika alternativ finns flera metoder för beslutsfattande såsom t.ex. multikriterieanalys (MCDA). När alla kriterier av betydelse görs tillgängliga för allmänheten så har människor större möjligheter att kritisera analyser av experter rörande lokal påverkan. En viktig förutsättning för att förstå expertanalyserna är dock att allmänheten får stöd från neutrala analytiker (myndigheter, konsulter) som kan förklara och analysera dessa.

En övergripande uppskattning av betydelsen av en påverkan härleds från känsligheten hos mottagaren och storleken på förändringen vilka kan värderas systematiskt på basis av mer detaljerade delkriterier. En intressentanalys görs för att definiera de viktigaste grupperna av intressenter. Det är viktigt att påbörja intressentanalysen i ett tidigt skede för att olika åsikter skall kunna presenteras redan i förstudiefasen. Omfattande intressentanalyser visar också skälen till att vissa intressentgrupper bör engageras mer än andra. Exempel på intressentgrupper som är

Analys 33

berörda av kraftledningsprojekt är fastighetsägare, allmänhet, turister, föreningar och organisationer, entreprenörer, kommuner m.fl. För att kunna förutse vad som skall informeras om, när, till vilka och på vilka sätt görs en plan för intressentaktiviteter. Planen organiserar dialogen med intressentgrupperna och ser till att det inte saknas någon information i någon av grupperna. Planen skall redovisa när det är viktigt att få koncentrerad medverkan från allmänheten och vilka metoder som skall användas vid medverkan från olika intressentgrupper.

Det finns flera typer av metoder för medverkan som kan användas för att samla information om social påverkan samt för själva utförandet. Nedanstående exempel används i Finland idag:

Internet-baserade tillämpningar där allmänheten kan ge feed-back och ställa frågor om projektet

Internet-undersökningar angående projektområdet är ett billigt och enkelt sätt att hämta in synpunkter på alternativ

Digitala kartor kan användas vid internet-undersökningar där frågor om exempelvis känsliga platser eller hur området används för friluftsliv ställs

Sociala medier

Att bjuda in till gruppmöten vid flera tillfällen skapar ofta tillit mellan olika deltagare. Grupperna skall inte vara för stora och det är bättre att ha fler små grupper än en stor eftersom jämlikheten och deltagandet ofta blir bättre när gruppen är mindre (10-15 personer)

Arrangören skall vara så objektiv som möjligt och kan t.ex. vara en myndighet eller ett konsultföretag

Det bör betonas att intressenternas engagemang och deltagande skall introduceras så tidigt som möjligt i processen eftersom även saker som kan tyckas vara av mindre betydelse kan bli stora om man får reda på dem i sena projektfaser. Kontinuerligt deltagande är viktigt för att skapa förtroende mellan aktörer och aktiviteter bör därför fortsätta även under byggnations- och driftfaserna. Det är också viktigt att ta upp positiv påverkan vid olika tillfällen eftersom förståelsen för dessa kan förändras under projektets gång vilket kan leda till ändrade attityder i positiv riktning.

8.2 Rekommendationer för kraftledningsprojekt För att öka möjligheterna att få social acceptans för nya ledningsprojekt och för att tillståndsprocessen ska löpa så smidigt som möjligt kan följande förslag till åtgärder rörande sociala aspekter listas.

Identifiera berörda intressenter och dela in dem i olika grupper beroende på deras ”intressen” och påverkansfaktorer som berör dem

Planera och organisera åtgärder för att skapa delaktighet så tidigt som möjligt Ompröva, genom metoder för delaktighet, påverkan som kan bedömas som medelstor

till stor för områdena ”rekreation och friluftsliv”, ”boendemiljö”, ”naturresurser” och ”infrastruktur”.

Analys 34

Erfarenheter från området boendemiljö (exempelvis likheter och förhållanden) kan också inkludera förändringar av landskapsbilden samt av natur- och kulturmiljön.

Ta med jämförelsen av alternativ i bedömningen av betydelsen av påverkan. Undersök möjliga åtgärder för att begränsa påverkan och kompensationsåtgärder. Dokumentera bedömd social påverkan systematiskt och transparent.

Tidplanen för att få intressenterna delaktiga hänger ihop med projektets framdrift och det är viktigt att arbeta på ett sätt som nyttjar intressenternas och allmänhetens kunskap så mycket som möjligt vid rätt tidpunkt. Internationella rekommendationer och erfarenheter visar att tidiga kontakter med intressenter är det mest effektiva sättet att ge allmänheten möjligheter till deltagande. För att erhålla synpunkter från människor/allmänheten bör deltagande från intressenter inkluderas redan i datainsamlingsfasen (förstudien) eller ännu tidigare. Det finns många olika sorters aktiviteter för deltagande som skulle kunna inkluderas, exempelvis internetbaserade undersökningar (kartbaserade) och möten med samarbetsgrupper. Efter de formella samrådsmötena kan nära samarbeten med intressentgrupper genomföras. Valet av alternativ är viktigt att göra transparent och genom att diskutera skälen till beslutet. Även om alla intressenter och representanter för allmänheten inte håller med om beslutet kan de ändå ha förtroende för processen och förstå skälen till valet av den slutliga utformningen. Om ett kraftledningsprojekt skall utvecklas på ett hållbart sätt måste de miljörelaterade, ekonomiska och sociala frågorna inkluderas i planeringen. De ekonomiska frågorna kräver god hantering av affärsmässiga skäl och miljölagstiftningen reglerar miljöfrågorna. Hur de sociala frågorna hanteras idag avgörs utifrån ledningsägares goda vilja och väger sällan lika tungt som miljö-, teknik- eller ekonomifrågor.

Analys 35

9 DISKUSSION

Tekniska utformningar

I denna analys har fem olika exempel på kraftledningsutformningar presenterats. De olika utformningarna visar hur en kraftledning kan byggas med olika tekniker och därmed med olika påverkan på omgivningen. Respektive utformning har olika för- och nackdelar och denna analys lyfter några av dessa.

Tekniskt går det att kombinera utformningarna ovan på flera sätt och möjliggöra att både tekniska, kostnadsmässiga och samhälleliga krav kan uppfyllas. T.ex. kan luftledning för växelström kombineras med markförlagd växelströmskabel vid känsliga områden och därmed minska markintrånget och sannolikt öka acceptansen för luftledningen generellt.

Om hela sträckan bedöms som känslig kan markkabel för likström vara aktuellt på grund av dess marksnåla utformning.

Det är viktigt att redan under den tekniska förstudien sätta sig in i förutsättningarna för området som ska bebyggas för att kunna avgöra vilka kombinationer av utformningar som är rimliga. Det finns goda möjligheter för kompromisser mellan olika utformningar och även samhällsekonomiska faktorer ska ingå i bedömningen för att avgöra den tekniska utformningen, inte bara tekniska och investeringsekonomiska faktorer.

Markintrång Den påverkan från kraftledningar som ofta anses ha störst konsekvenser är ianspråktagandet av skogsmark. En skogsgata om ca 50 meter engångsersätts, men i sidoområdena tas även kantträd och ytterligare påverkan sker i form av storm- och torkskador. Det faktiska markintrånget är alltså betydligt bredare än den inlösta skogsgatan, totalt uppåt 70 till 80 meter. Kompensation för att rationellt skogsbruk inte kan bedrivas inom sidoområdena hanteras inte av skogsnormerna. Även det område som påverkas av restriktionerna för byggande till följd av elektromagnetiska fält är föremål för diskussion. Ett område med ca 200 meters bredd undantas för bostäder och byggnader där människor varaktigt vistas eftersom möjligheten att få bygglov är begränsad.

Ersättningar

Högre ersättningar skapar sannolikt en större acceptans för ”samhällsnyttiga” markintrång”. (”Rätt ersättning löser många problem”). Årliga ersättningar som tillämpas vid vindkraft- och mastetableringar kan vara ett sätt att kompensera för produktionsbortfall under ledningens livslängd.

Principer rörande ersättningar för upprepade intrång vilka medför ytterligare skador som inte regleras av skogs- och åkernormerna behöver fastställas. I dagsläget är det upp till ledningsägarens goda vilja om allt ska ersättas. Markägare är medvetna om att luftledning innebär mer ersättning än markkabel, men vill hellre att så små arealer som möjligt tas i anspråk.

Analys 36

Planförutsättningar Intentionerna med skriften Elnät i fysisk planering är bland annat att informera om hur planerade ledningar och stationer skall tas med i den fysiska planeringen. För att skriften skall kunna efterlevas måste ett samarbete mellan nätägare, kommuner och länsstyrelser ske. Det finns dock inga fastställda regler eller former för hur detta skall göras. Länsstyrelsen borde dock kunna ha ett övergripande samordningsansvar i denna fråga.

Dessutom borde samarbete ske med andra aktörer såsom Trafikverket och teleoperatörer för att samordna planering av exempelvis nya vägar tillsammans luftledningar, markkablar och fibernät.

Magnetfält Det är väsentligt att ta människors rädsla och oro för magnetfält på allvar. Finns det förbättringar att göra i informationen som sprids angående magnetfälts effekter på människan? Istället för att jämföra kraftledningars magnetfält med magnetfältsvärden från elektriska apparater i hemmet (kortvarig exponering) kan jämförelser göras med ”naturliga” källor till långvarig exponering från magnetfält i samhället såsom vagabonderande strömmar i vatten- och värmerör, transformatorstationer nära eller i byggnader. EU:s referensvärden för allmänhetens exponering är 100 mikrotesla och för yrkesmässig exponering på exempelvis kontor är 500 mikrotesla. Dessa värden bör ställas i relation till värdet 0,4 mikrotesla som används i flera svenska nätägares magnetfältspolicies vid etablering av nya kraftledningar. Området där magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla vid en 400 kV luftledning är stort (ca 200 meter brett) och fastighetsägare begränsas i användandet av marken. Inga bostäder eller byggnader där människor varaktigt vistas får uppföras inom detta område. Det finns idag inga ersättningsregler som kompenserar för denna förlust av byggbar mark.

Samråd Kontakt bör tas med berörda kommuner i ett mycket tidigt skede innan den formella samrådsprocessen startar. Här kan en bred diskussion kring behovet av ledningen föras och ledningsägaren kan sätta sig in i den berörda kommunens planer, funderingar och önskemål.

Kontakt bör även tas med berörda länsstyrelser i ett tidigt skede såväl för att informera om framtida planer på nya ledningar som för nära förestående projekt.

Rekommendationerna i skriften ”Elnät i fysisk planering” angående ett tidigt informationsutbyte efterföljs inte alltid vilket ytterligare förstärker vikten av att ta en tidig kontakt med kommuner och länsstyrelser inför nära förestående projekt. Behovet av tidiga kontakter gäller även övriga intressenter och de som kan påverkas av projektet för att kunna involvera dem i processen och informera om förutsättningarna, däribland behovet av de planerade ledningarna. Formerna för de tidiga kontakterna behöver fastställas och en utgångspunkt kan vara de erfarenheter som finns från ledningsprojekt i exempelvis Finland.

Analys 37

Sociala värden Vid bedömningar av vilken påverkan ett ledningsprojekt får på olika typer av intressen (naturvård, kulturminnesvård etc.) finns företrädare för dessa intressen hos myndigheter eller organisationer. Det är inte ovanligt att sociala värden kommer i andra hand i sådana situationer. Förutom de organisationer som företräder fastighetsägare huvudsakligen ur ett ekonomiskt perspektiv finns behov av att skydda även sociala värden. Vilken roll har exempelvis länsstyrelserna i detta sammanhang och hur kan ett ombud för mänskliga värden utses?

Erfarenheter från Finland

Det finns flera positiva lärdomar att fånga upp från arbetssättet man använder sig av i Finland. En viktig slutsats är dock att en fullskalig SIA4 inte är ett alternativ att föreslå i Sverige. Snarare en MKB med utökning av väl valda delar ur en SIA. MKB-processen skiljer sig åt mellan Finland och Sverige (Svenska kraftnäts förfarande) där man i Finland gör en uppdelning i en ”undersöknings-” och en ”bedömningsfas”. Under hela processen jämförs olika alternativ och utformningar. Den officiella MKB-processen startar när ”undersökningsrapporten” lämnas till myndigheterna men aktiviteterna rörande kontakter med allmänheten, fastighetsägare, organisationer m.fl. (SIA-processen) startar tidigare i samband med faktainsamlingen under undersökningsfasen. I Sverige tas olika stråkalternativ fram i den första fasen (förstudien) och efter att samrådsprocessen startats fattas beslut av ledningsägaren i två steg (val av stråk samt sträckning) om vilket alternativ man går vidare med. MKB-arbetet startar under samrådsfasen och inför koncessionsansökan görs en MKB för det valda alternativet. I Finland görs mer i bedömningsfasen eftersom det fortfarande är öppet för olika alternativ.

Rekommendationen för den svenska MKB-processen är att komplettera förstudiearbetet med intressentkontakter och aktiviteter för att involvera berörda så tidigt som möjligt innan några alternativ presenteras. Därefter bör kontinuerliga kontakter i olika former hållas med berörda under samrådsprocessen och inför eventuella beslut som påverkar projektets utformning.

4 Social Impact Assessment

Analys 38

10 SLUTSATSER I. Teknisk utformning och ledningssträckning

Att låsa valet av teknisk utformning i ett tidigt skede ger felaktigt signaler att projektets innehåll är svårt att påverka. Är det rimligt att involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utformning? Låt flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande under större delen av projektets gång och öka därmed påverkansmöjligheterna.

Är det möjligt att presentera kompromisser där parallellgång och/eller sambyggnad kombineras med markförlagd växelström på särskilt skyddsvärda sträckor?

II. Markintrång I kraftledningsprojekt tas stor hänsyn till miljö- och kulturvärden. Man borde sträva efter att anpassa teknikval och ledningssträckning på ett sådant sätt att även intrånget på samhällsekonomiska värden såsom bostäder, eget företagande, rekreationsytor, etc. minimeras. Hur kan boende och berörda delta i processen att bedöma vilka värden som är samhällsekonomiskt viktiga?

Idag finns företrädare för naturvärden hos Länsstyrelserna och Naturvårdsverket och för kulturminnesvärden hos Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Vem är lämplig att företräda de samhällsekonomiska värdena?

III. Ekonomisk ersättning

En översyn av systemet för ekonomisk ersättning baserat på expropriationslagen måste genomföras. Kan ersättningen anpassas eller kompletteras för att bättre motsvara den upplevda påverkan av kraftledningar?

IV. Samrådsprocessen

Ledningsägaren måste ta kontakt med berörda så tidigt möjligt. Kommuner och länsstyrelser bör kontaktas så snart den tekniska förstudien är genomförd. Boende och andra berörda bör informeras och involveras när den tekniska förstudien är genomförd, men senast i början av förstudiefasen.

Förtydliga riktlinjer för hur samråd genomförs. Det är ledningsägarens ansvar att säkerställa att samråd genomförs enligt lagen och på ett bra sätt. Det är rimligt att kräva av ledningsägaren att göra sitt yttersta för att involvera berörda på ett sådant sätt att de känner delaktighet i aktuellt projekt. Detta kräver mer av ledningsägaren än vad Naturvårdsverkets vägledning ger stöd för. För att säkerställa att samtliga berörda kommer till tals bör grupperna som man träffar vara små. Vilka dessa grupper är och hur de identifieras är olika mellan projekten, men det är ledningsägarens ansvar att säkerställa att rätt grupper involveras.

V. Kommunikation För att förmedla behovet av ledningen samt även sträckning och utformning måste kommunikationskanalerna väljas med hänsyn till berörda parter. Att lägga informationen på en hemsida kan ge många människor tillgång, men det är viktigt att även inkludera dem som nås via andra kanaler såsom telefon, möten eller brev.

Analys 39

Att tidigt kommunicera ledningsplaner till berörda kommuner och länsstyrelser underlättar samrådsprocessen då boende och andra intressenter snabbt kan få informationen direkt från exempelvis kommunen. Kommun och länsstyrelse kan återkoppla information om framtida investeringar och bebyggelser i närområdet och underlätta för ledningsägarens fortsatta planering.

Närmare samarbete mellan ledningsägare och intresseorganisationer kan ge värdefull kunskap för respektive part. Ledningsägaren får en samlad bild av generella önskemål och övergripande farhågor. Intresseorganisationerna får möjlighet att förtydliga sina ståndpunkter och ställa frågor och kan därmed hjälpa ledningsägaren att sprida rätt information till intresseorganisationernas medlemmar och andra berörda.

VI. Fysisk planering

Kommuner och länsstyrelser bör minst en gång vart fjärde år (vid aktualitetsprövning av kommunernas översiktsplaner varje ny mandatperiod) träffa ledningsägare av region- och stamnät. Mötet bör vara fysiskt där både ledningsägare och kommun har möjlighet att förmedla information till varandra om planerad utbyggnad.

VII. Seminarium Anordna seminarium med tema infrastrukturell samhällspåverkan i Sverige och Norden. Seminariets mål ska bland annat vara att förbättra arbetet med mänskliga och samhällsekonomiska värden genom erfarenhetsutbyte och startpunkt för samarbeten över lands- och organisationsgränser. Förslag på deltagare: Energimarknadsinspektionen, kommuner, länsstyrelser, markägare, intresseorganisationer, Trafikverket, Svenska kraftnät, Vattenfall, E.on, Ellevio, Naturvårdsverket, konsultbolag med intressen inom området, representanter inom infrastruktur för Finland, Norge, Danmark och Island. Kan organiseras gemensamt av ledningsägare i region- och stamnät alternativt i samarbete med LRF och skogsägarföreningar.

Analys 40

11 REFERENSER

Naturvårdsverket. (2015). Samråd för Miljökonsekvensbeskrivningar. Skogsstyrelsen. (2009). Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med

ledningsintrång i skogsmark. Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket.

(2009). Magnetfält och hälsorisker. Svensk Energi. (2014). Elnät i fysisk planering. Svensk Energi. (2014). Policy - Markåtkomst. Svenska kraftnät. (2012). Riktlinjer för luftledningar. Svenska kraftnät. (den 01 02 2015). Hämtat från www.svk.se:

http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/oeversiktskarta-samradskartor-ekhyddan-nybro.pdf

Svenska kraftnät. (den 26 01 2015). Hämtat från www.svk.se: http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybro-hemsjo/dokument/oeversiktskarta-samradskartor-nybro-hemsjo.pdf

Svenska Kraftnät. (den 04 12 2015). Ekhyddan-Nybro. Hämtat från www.svk.se: http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsredogorelse-2/samradsredogorelse-2-ekhyddan---nybro.pdf

Svenska kraftnät. (den 05 01 2015). Nybro-Hemsjö. Hämtat från www.svk.se: http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybro-hemsjo/dokument/samradsredogorelse-2/samradsredogorelse-2-nybro---hemsjo.pdf

Thunberg, E. (2010). Parallellavstånd mellan parallella ledningar. Svenska kraftnät.

2016-03-17

Gör om och gör rätt – slutsats efter Pöyrys rapport omkonsekvenser vid en ny 400 kV-kraftledning i bygden!

Konsultföretaget Pöyry har på uppdrag av LRF, Södra och berörda kommuner genomfört en analys av

konsekvenser för människor och företag vid en ny 20 mil lång 400 kV-ledning i sydöstra Sverige.

Det är första gången en analys av det här slaget genomförs. Frågor har ställts under processen: Hur

hanteras sociala- och ekonomiska värden för markägare, boende och kommuner som påverkas av

ledningen? Hur jämförs traditionell luftledning med stora markintrång med marksnål teknik?

Pöyrys rapport ger förklaringar, så långt det är möjligt, över vilka ekonomiska konsekvenser som blir

följden när mark tas ur produktion och människors vardag förändras. Det finns parametrar som inte

går att värdera samtidigt som analysen är beroende av ett beräkningsunderlag – Svenska Kraftnäts.

Från vår horisont, bygdens, kommer vi till samma slutsats som Pöyry: det finns stora brister i hur

processen hanterats med samråd och utebliven dialog. Avsaknad av analys och diskussion kring

tekniska och marksnåla alternativ innebär att man utestänger människors möjligheter till påverkan.

Samhällsvinsten vid markkabel jämfört med parallellgående luftledning är betydande, 260 miljoner

kronor och då är inte minskat koldioxidupptag och begränsningar på grund av strålning medräknad.

Det finns tekniska begränsningar för markkabel med likström utmed denna sträcka. Däremot finns

fullt realistiska möjligheter att kombinera tekniska alternativ som begränsar markintrång, till exempel

markkabel växelström utmed särskilt skyddsvärda områden, julgransstolpar och parallell förläggning.

Vi ställer krav på att göra om processen och presentera en plan för hur ett sådant kombinations-

alternativ kan se ut som totalt sett ger mindre markintrång med bibehållen kapacitet och säkerhet.

Markvinsten är fundamental mellan en 70 meter bred luftledningsgata och en 10 meter kabelgata.

Över tid kommer den tekniska utvecklingen att bidra med möjligheter till fler marksnåla alternativ.

Det är ett minimikrav att statliga och privata aktörer som bygger ny infrastruktur ska ha en skyldighet

att samverka och presentera alternativ som minimerar markintrång. Här behövs ny lagstiftning.

Ersättningen till markägarna ger idag inte kompensation för markförlust, upprepade intrång och

än mindre för en 200 meter bred zon där människor inte varaktigt bör vistas på grund av elektro-

magnetisk strålning, vilket omöjliggör byggande av bostäder, stallar och kommunal expansion.

Det är orimligt att t ex detta ”strålningsintrång” i verksamheten idag värderas till noll kronor.

Hela ersättningssystemet måste reformeras för att möta framtidens markanspråk för infrastruktur.

Slutsatser och förslag på åtgärder i punktform

Fler tekniska alternativ måste presenteras och följa hela processen fram till lagakraftvunna

beslut. Kompromisser och kombinationer av olika tekniska lösningar med marksnåla

alternativ måste redovisas och berörda människor, organisationer och företag bli delaktiga

Samhällsekonomiska nyttigheter och sociala värden måste tas med vid beräkningar och

projektering av ny infrastruktur.Det måste klargöras hur t ex länsstyrelsen ska ta hänsyn till

dessa värden vid avvägningar mellan olika alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningar måste

utvidgas till att omfatta även vilka effekter intrång får på människors vardag

Genomförd samrådsprocess från Svenska Kraftnät uppvisar mycket stora brister.Det måste

ställas helt andra krav på information, delaktighet och möjligheter att påverka än vad som nu

varit fallet. Det ska vara möjligt att genom neutrala konsulter kunna analysera och värdera de

beräkningsunderlag som läggs fram från ledningsägaren. Den finska modellen ska prövas.

I den aktuella ledningen har endast ett alternativ presenterats och alla framförda alternativ

har effektivt motarbetats. Därför har en hel bygd känt sig överkörda och dumförklarade!

Länsstyrelser och kommuner måste involveras i planeringsprocessen mycket tidigt för att det

ska vara möjligt att lägga fram alternativa sträckningar, teknikval och kostnadsjämförelser.

Varken länsstyrelser eller kommuner visste om att ledningen Ekhyddan-Hemsjö var på gång.

Då kan man inte på ett effektivt och demokratiskt sätt kan vara bygdens företrädare

Bristen på planering och tidiga samråd visar på en förlegad attityd som inte passar i dagens

moderna samhälle där information och dialog är honnörsord. Respekten för människors

egendom och äganderätt är grundlagsfäst och måste vara utgångspunkten när mark ska tas i

anspråk för allmänna intressen. Vid avvägning mellan det enskilda och allmänna måste

den s k proportionalitetsprincipen användas i betydligt högre grad där alternativa teknik-

lösningar ska användas om det är till gagn för den enskilde och minskar negativ påverkan

Det måste till styrmedel som tvingar ledningsägare och andra exploatörer till samarbete när

de vill ta mark i anspråk, vilket begränsar intrånget och innebär hushållning med

naturresurser.Hänsyn ska tas till människor/företagande. Samhället ska stimulera innovation

och nytänkande kring utveckling av marksnål överföringsteknik. Myndigheter och statliga

affärsverk ska vara pådrivande och goda exempel för att införa den tekniken

Det krävs ett nytt och reformerat ersättningssystem som fullt ut kompenserar markägare för

den markförlust och starka påverkan på brukandet som nya ledningar medför. Ersättningen

för mark vid intrång måste bli betydligt högre. Ersättning ska utgå även för sidoområden vid

ledningsgator, upprepade intrång och elektromagnetiska fält, som skapar barriäreffekter.

Jämför med ersättningsmodeller vid anläggandet av mobilmaster och vindkraftparker.

En årlig och högre ersättning för markintrång har länge varit ett krav från markägare.

Nu måste något hända. Det är dags att se över expropriationslagstiftningens ersättningsregler

och att ta fram en modell för att årliga ersättningar ska vara standard

Svenska Kraftnät, liksom andra ledningsägare och aktörer som tar produktionsmark i anspråk,

ska alltid avkrävas en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Pöyrys analys och beräkningar

visar att stora värden går till spillo och inte ersätts då markägare, kommuner och boende får

betydande kostnader vid samhällets infrastruktursatsningar typ kraftledningar

Vi har kommit till vägs ände när det gäller att planera, projektera, ersätta och bygga ny infrastruktur.

Infrastruktur behövs men ska byggas med förnuft och med marksnåla lösningar och full ersättning.

Så är det inte idag. Analysen från Pöyry har stärkt våra argument. Det måste till en förändring som ger

människor möjlighet att vara med och påverka. Mänskliga värden måste ges ökad tyngd annars

kommer det vara svårt, om inte omöjligt, att komma fram med ny infrastruktur.Med dialog och

samverkan kan byggtider och processer förkortas. Vi inbjuder Svenska Kraftnät till omstart där en

kombination av teknikval och lokal kunskap ger möjligheter.

Gör om och gör rätt, det tjänar alla på!

LRF Södra Skogsägarna Emmaboda, Högsby, Karlshamn, Mönsterås, Nybro,

Olofström, Oskarshamn, Ronneby, Tingsryd kommuner

SOCIAL BASELINE STUDY

February 2016

SOCIAL BASELINE STUDY AND STAKEHOLDER ENGAGEMENT IN POWER LINE PROJECTS

CASE EKHYDDAN-HEMSJÖ POWER LINE PROJECTS

1

Copyright © Pöyry Finland Oy

Pöyry Finland Oy MSc (PhD Student) Jenni Neste MSc Ville Koskimäki Contact information PL 20 90571 OULU tel. +358 10 3311 Email [email protected] www.poyry.fi Cover photo: Jari Laitakari (Rovaniemi), Pöyry Finland Oy Copyright © Pöyry Finland Oy

All rights are reserved. This document or any part thereof may not be copied or reproduced without permission in writing from Pöyry Finland Oy

2


Contents

SOCIAL BASELINE STUDY AND STAKEHOLDER ENGAGEMENT IN POWER LINE PROJECTS ........................................................................................................................1

CASE EKHYDDAN-HEMSJÖ POWER LINE PROJECTS ........................................................1

1 INTRODUCTION ..............................................................................................................3

2 METHODS OF THE STUDY ............................................................................................3

3 SOCIAL IMPACTS OF THE POWER LINES ................................................................4

4 METHODS TO ASSESS SOCIAL IMPACTS..................................................................6

4.1 Stakeholder analysis .............................................................................................................6 4.2 Impact significance assessment .............................................................................................8 4.3 Stakeholder engagement and participation ............................................................................8 4.4 Material and methods for the SIA .........................................................................................9 4.5 Ecosystem services ............................................................................................................. 10

5 CASE: EKHYDDAN-HEMSJÖ POWERLINE .............................................................. 12

5.1 Example of the social impact significance assessment......................................................... 12 5.2 Recommendations for the stakeholder engagement and social impact assessment ............... 14

CONCLUSIONS ............................................................................................................................ 16

REFERENCES ............................................................................................................................... 17

3


1 INTRODUCTION Social impact assessment (SIA) means analysing, monitoring and managing the social consequences of development (IAIA 2015, Vancley 2003). To include the social impact assessment to the project planning, often guarantees better social acceptance as well as understanding of the possible social risks and impacts. In many countries (e.g. in Finland) SIA is a crucial part of the environmental impact assessment (EIA), even though it is not necessarily requirement according to the legislation.

Information change has to happen two-way, from the proponent to the public and from the public to the proponent. In a social impact assessment different views and opinions should be handled systematically and perceived in planning. Social impacts can be understood as impacts, which can be aimed to individuals, community or society. These impacts are connected to other impacts directly or indirectly. (THL 2015) This study is a part of the socio-economic analyses concerning Ekhyddan-Hemsjö power line project. There are several social aspects that should be taken into account when making decisions concerning the project. These aspects are slightly introduced in the earlier studies (samrådsunderlag) of the project area and in the assessment of predicted impacts of the different alternatives. This study will develop further the social circumstances on the area and explain the benefits of utilising local knowledge in the project planning. The main objectives of the study are: - explain the common social impacts of the power line construction

- introduce methods for the social impact assessment and stakeholder engagement - summarise the possible role of the local information and stakeholder engagement in

Ekhyddan-Hemsjö power line project.

2 METHODS OF THE STUDY This work is based on expert analysis, earlier material and literature of the subject, as well as former experiences of the power line SIAs (e.g. Finland). Socio-economic baseline data from the planned power line route has been collected of the existing material (such as Samrådsunderlag 2014 & 2015). This study researches general social impacts of the power lines (Chapter 3). Then methods to assess social impacts are described (Chapter 4). In Chapter 5, the recommendations for the stakeholder engagement and use of the SIA results are presented for the Case Ekhyddan-Hemsjö power line project

4


3 SOCIAL IMPACTS OF THE POWER LINES Potential social impacts of the power lines vary greatly depending on the social environment and circumstances of the project area. Social impact is understood as a change in the (social) receptor / object of the affected area or social circumstances. Changes can be positive or negative, and can be experienced in different ways by different people and stakeholder groups. Below listed receptors are often related to social impacts of the power lines (Table 1.).

Table 1. Receptors, which are often affected by the social impacts of the power lines’ (construction or operation) (modified of the Energiateollisuus 2015).

Social impacts Equality, communality and identity Experience of impacts on living environment and area

- community spirit - social cohesion - equal treatment - area identity and image

Circumstances of living environment Impacts on recreational use

- fishing - hunting - berry picking - nature hiking and hobbies - sense of nature - restrictions

Impacts on landscape - construction - other changes in the landscape

Impacts on living conditions and housing - landowning - noise, dust - experience of landscape - health impacts - fears of safety

Socio-economical circumstances and ecosystem services Local economy impacts

- employment - taxes - services - livelihood (etc. agriculture and forestry) - industry - utilising natural sources - value of properties

Impacts on travelling - business - nature travelling

Attainable services

5


Impacts on traffic - increase of traffic - traffic safety - noise from the traffic - changes in the road network - road conditions and maintenance

Impacts on livelihood and services - supply of services - changes in the entrepreneurship

To understand the social impacts, it is important to evaluate the changes that are possibly induced by this specific power line. Also affected people and stakeholders should be evaluated, and understand what actions are related to them (Vancley 2003, Aas et.al. 2014). When there is knowledge of the possible changes, the social impacts of the project can be assessed for different alternatives and for different stakeholder groups.

Early stakeholder engagement is important in order to get the social acceptance already in the early phase of the project. People usually feel that their opinions have been heard and the decision making process has been fair, if there has been participation in the early stages of the project planning. Early stakeholder engagement also guarantees better understanding of the social impacts of the project, and forms base for continuous participation. There are several ways to utilise the social impact assessment in the project planning:

Set common goals

Start a two-way communication process Plan the methods of future interaction and collaboration

Modify the technical plans of the project (e.g. location of the power lines) based on feedback from the stakeholders

Identify potential sensitive issues and risks Get social acceptance for the project.

6


4 METHODS TO ASSESS SOCIAL IMPACTS Social Impact Assessment (SIA) is now conceived as being the process of identifying and managing the social issues of project development, and includes the effective engagement of affected communities in participatory processes of identification, assessment and management of social impacts. Although SIA is still used as an impact prediction mechanism and decision-making tool in regulatory processes to consider the social impacts in advance of a permitting or licensing decision, equally important is the role of SIA in contributing to the ongoing management of social issues throughout the whole project development cycle, from conception to post-closure. (IAIA, 2015)

Social impacts are impacts for people, who are somehow influenced by the project. When assessing social impacts, also the areas and people who are affected are identified. At the same time the significance of the impacts as well as potential mitigation and prevention measures are assessed.

Often social impacts concerns preconceptions, fears or prejudices. A proper SIA systematises and explains the needs of the participation and guarantees better social acceptance of the project. Through social impact assessment the continuous stakeholder engagement can be planned. In general, many of the participation methods are usable in various types of projects. In this study we present the methods that are typically used in the energy sector, and often related to the SIA and EIA.

4.1 Stakeholder analysis Stakeholder analysis helps to find out the most important stakeholder groups. It is important to start stakeholder analysis in an early phase of the process to make sure that already in the scoping phase different views are well presented (Neste et.al. 2016). Often in the EIA process consults identifies the key stakeholders and acts as a facilitator in different stakeholder meetings. Comprehensively made stakeholder analysis shows also the judgments to engage some stakeholder groups more than others.

Stakeholder analyses can be done in various ways. One example of the analyses is stakeholder mapping (Figure 1.), where project related stakeholders are divided into four main groups.

7


Table 2. Examples of stakeholders related to the social impacts of the power lines.

Examples of the stakeholders Equality, communality and identity Inhabitants Landowners Vacation inhabitants Property owners Recreational users Travelers and travelling companies Associations and organisations Entrepreneurs Municipality Local media

Circumstances of living environment and area Inhabitants Landowners Vacation inhabitants Property owners Recreational users Travelers and travelling companies Associations and organisations Entrepreneurs Municipality Socio-economical circumstances and ecosystem services

PARTICIPATION (e.g. entrepreneurs, associations)

INTENSIVE PARTICIPATION (e.g. landowners,

inhabitants, municipalities)

INFORMING (e.g. road users, local media)

CONSULTATION (e.g. travelers, travelling

companies, recreational users)

Direct or indirect impact for the stakeholder

Inte

rest

in th

e pr

ojec

t

Figure 1. Example of stakeholder mapping (modified of IMPERIA 2015). Chosen group designates the methods and the intensity of the engagement.

8


Municipality Landowners Entrepreneurs Inhabitants Property owners Attainable services

Road users: inhabitant, vacation inhabitants, recreational users Municipality

4.2 Impact significance assessment To systematically assess the impacts of different project alternatives, there are different decision making methods available (SYKE 2015). As an example of the multi-criteria decision analyses (MCDA), can be used an assessment framework (Figure 2.).

MCDA also emphasises the role of the public and different stakeholder groups. It clarifies the EIA/SIA procedure and opens the mindset behind the impact assessment. When all criterias for significance assessment are available for the public, people have better possibilities to understand expert analyses of the local impacts.

An overall estimate of the significance of an impact is derived from the judgments of the sensitivity of the target receptor and the magnitude of the change. Both the sensitivity of the target receptor and the magnitude of the change are evaluated systematically based on more detailed sub-criteria. (IMPERIA 2015).

Figure 2. Assessment framework (IMPERIA 2015). For further assessment see Chapter

5.1.

4.3 Stakeholder engagement and participation A stakeholder engagement plan is made to foresee what to inform about, when, to whom and in which ways. The stakeholder engagement plan systemises dialogue with

9


stakeholders and the public. It also guarantees that there is no lack of information in any essential parties. The stakeholder engagement plan should include the following information:

when it is important to get intensive participation of the public (schedule) which methods are implemented for the participation of different stakeholders.

In general, it is important to notice that stakeholder engagement and participation should be started as early as possible. Even very small things can become big, if people get to know of those in late phases of the project. Also continuous participation is important to get trust between different actors. Stakeholder engagement should continue during the construction and operation phases of the project. It is essential to maintain active engagement with different stakeholders in order to identify possible flaws and conflicts caused by the power line. Also the positive impacts are important to take up in different occasions, there might be something positive for different stakeholders that they didn’t understand earlier, and it might change many attitudes more positive towards the project. If conflicts appear during the participation, it is also good to discuss the compensation principles.

4.4 Material and methods for the SIA There are several types of participation methods which can be used to gather information of the social impacts as well as accomplish stakeholder engagement. Below are listed some examples of the references for the Finnish social impact assessment:

assessment of the other impacts of the project results of the internet or posted survey public meetings small group meetings (collaboration groups), memos and other data interviews, memos and other data maps and statistical data statements (authorities) and opinions (stakeholders and public) collected during

the EIA process newspaper articles and other media.

For example internet surveys concerning the project area are quite cheap and easy way to collect opinions of the project alternatives. It is possible to add electronic maps to the internet surveys and ask also e.g. sensitive targets or current use of the project area.

The use of social media has increased remarkably under the latest years. There are good experiences for example of the use of blog during the EIA and SIA procedure. Blogging has proved to be an efficient method to provide topical information for different interest groups.

Meaning of the collaboration groups is to gather information of the different views, and discuss with different stakeholder representatives in open-minded atmosphere. Continuously gathering group meetings often improve the trust between different actors. The size of the collaboration group should not be very large, it is better to have many small groups than one big group, because the equality and participation is usually better when the group is smaller (e.g. 10-15 persons). The facilitator has to be as objective as possible, and might be e.g. an authority or a consultant company. Public meetings are often organized as events, where all people are free to come for discussions with the proponent, authorities and consultant’s experts. The objective of

10


this kind of occasions is to give possibilities for local people to get information about the project and to be heard. It is important to observe what kinds of questions are most common, and what the bases for the common opinions are. This will then be a part of the social impact assessment, where all the relevant social questions should be handled. Relevance or significance of the issue depends, among other attributes, of the social values of the affected people.

4.5 Ecosystem services Ecosystem services are the benefits people obtain from ecosystems. "These include provisioning services such as food and water; regulating services such as flood and disease control; cultural services such as spiritual, recreational, and cultural benefits; and supporting services, such as nutrient cycling, that maintain the conditions for life on Earth” (UNEP 2005). Biodiversity is the basis for the ecosystem services: The changes in the biodiversity effects on the ecosystem services as well as the benefits that business gets of it (FIBS 2015). An ecosystem approach recognizes that humans, with their cultural diversity, are an integral component of many ecosystems. Assessment of the ecosystem services requires integrated approach. In the assessment, it needs to be determined which service is valued most highly, and how to develop approach to maintain services by managing the system sustainably (UNEP 2005). Because the ecosystem services are connected to people, and their evaluation of the different nature experiences or natural materials or e.g. organic food, the participation of and communication with people is needed. Ecosystem services include the social part of the sustainability, and therefore it is also connected to the social impact assessment in this report. The SIA is usually connected to the EIA, but the information that is collected during the SIA, can be utilised also in an ecosystem service approach. Ecosystem services could bring added value to the environmental impact assessment process by: 1) enabling the framing and valuing especially of provisioning services — final ecosystem services, such as salmon catch in a more understandable way for the stakeholders, and 2) taking into account ecosystem processes and supporting services more precisely (Karjalainen et.al. 2013).

Power lines may have many impacts on nature and e.g. recreational use. For example the bird collision risk is higher for the power line than for the ground cable. This impact can affect changes also for the recreational use of the area, e.g. hunting, photographing or nature travelling. If the area is very sensitive or there are special potential e.g. for bird-watching, the loss of natural environment can cause a significant decrease of ecosystem service values.

11


Figure 3. Ecosystem services included to the EIA process (Sales Rosa J. and L. E.

Sánchez, 2015).

For example in Finland the ecosystem services is not common part of the EIA process but there are lot of references internationally that ecosystem service analysis can result in e.g. additional or improved mitigation of the negative impacts (Figure 3.). Still there are also numerous challenges including this approach to the EIA, one of them is how to integrate analyses in such way that it does not duplicate other analyses (Sales Rosa J. and L. E. Sánchez, 2015).

12


5 CASE: EKHYDDAN-HEMSJÖ POWERLINE In this chapter we explain shortly how a social impact assessment could be made in an actual power line case and what a SIA could bring furthermore for the impact assessment phase. We explain how baseline information of the social circumstances and atmosphere could be utilised in the project development and which recommendations we propose for the further actions to ensure social acceptance and sustainable planning.

5.1 Example of the social impact significance assessment Technical alternatives vary in socio-economical attributes. For example technical requirements for the width of the forest corridor depends on the chosen alternative. To get the public to understand the differences between project alternatives, it is important to meet people and discuss of the technical requirements as well as benefits and challenges within alternatives. There should be photos and pictures of the alternatives available as well as e.g. landscape analyses from different areas. In Table 3. we introduce receptors of the social impacts of the power line projects. In this short social baseline study we have chosen to take preliminary impact significance assessment on closer look.

One possibility is to ask stakeholder representatives their opinions of the impact significance already in the early phase of the project planning (same time when starting to collect the data for the first phase of the EIA). There might be different conceptions of the impact significance. In Ekhyddan-Hemsjö power line project, there is lot of newspaper articles available, which considers concerns of the local people and stakeholders. This is a signal of project environment’s high values for local people. In the following example (Table 3.) we have illustrated how these values could appear in preliminary impact significance assessment.

Table 3. Example of the preliminary impact significance assessment in the scoping phase. Significance assessment

Criteria Experts Stakeholders

Experience of impacts on living environment and area

Moderate Moderate

Impacts on recreational use

Low/Moderate Moderate

Impacts on landscape

Moderate/Large Moderate/Large

Impacts on living conditions and housing

Moderate/Large Very large

Local economy impacts

Moderate Very large

Impacts on travelling

Low/Moderate Low/Moderate

…

… …

13


After the preliminary impact significance assessment, it is important to analyse the impacts which are assessed as significant by the stakeholders. The justifications of the stakeholders should be observed, and reasoning of the expert judgement explained and written in to the EIA report.

Figure 4. The sensitivity of the receptor in the impact significance assessment (IMPERIA

2015).

To get information about the sensitivity of the areas (Figure 4.), the local stakeholders and e.g. national nature organisations should be contacted and interviewed. It would also be good to organise face-to-face meetings for different stakeholder groups to discuss this together. These meetings often include map exercises, where local people can point out important places for the recreational use of the area. That will be followed by discussion of the opinions of the power line impacts. In some cases there can be very opposite opinions. These discussions should be noted and written down to the SIA report. The magnitude of the change depends on the intensity and direction, spatial extent as well as duration of the change (Figure 5). Also the duration of the changes should be assessed, because in addition to the construction phase (e.g. noise and traffic impacts) even in the operational phase there might be direct or indirect impacts.

Figure 5. The magnitude of the change in the impact significance assessment (IMPERIA

2015).

SIA does not have to conclude which alternative is the best for the public; it is more important to present different views from the different stakeholder groups. Then authorities, proponent and stakeholders can better understand the complexity of the

14


social impacts, and make the decision while understanding other opinions of the alternatives.

5.2 Recommendations for the stakeholder engagement and social impact assessment As stated in this report, SIA is the process of managing the social issues of the project and can be applied in all phases of the project cycle (Figure 6).

Figure 6. Social impact assessment in all phases of the project (IAIA 2015).

In Sweden there are no legal requirements or traditions to include social impact assessment to the EIA. Public awareness might put strain on the SIA-procedure also in Sweden. The social acceptance is needed to get the construction permissions and social license to operate. Time schedule for the stakeholder engagement depends on the project progress. It is important to work well-timed to utilise the stakeholder/public knowledge as much as possible in the project development.

15


Figure 7. The consultation process according to Svenska kraftnät of the swedish

environmental decision-making (Samrådsunderlag 2015).

International recommendations and experiences show that early stakeholder engagement is the most effective way to give participation possibilities for the public. In the consultation process of the Svenska Kraftnät the main stakeholder engagement phases are during the alternative comparisons (phases 2 and 7., Figure 7.). In order to receive opinions from people the stakeholder engagement should be included already in the data collection phase (phase 1) or even before the data collection phase. There are many different participatory actions that could be included, e.g. internet surveys (map based) and collaboration group meetings. After the formal hearing processes (phases 2 and 7) close collaboration, with the affected stakeholders, should be active. Choosing the alternative for realisation is important to make transparently and by discussing the reasons for the decision. Even though all stakeholders and public representatives might not agree with the decision, they might trust on the procedure and understand the reasons for the choosing of the final alternative.

If the power line project is developed in a sustainable way; the environmental, economic and social issues have to be included in the planning. Often the economic issues are handled well because of the business goals. Environmental issues are handled according to the environmental legislation, but social dimensions are as important as the other aspects. Nowadays ecosystem services have become a common way of thinking and can be also used as an explanation for the proper social impact assessment in power line projects. Before we can use the nature for our own purposes, we have to understand what other aspects of the natural resources as well as services are included in this

16


specific area. Then the values of the aspects should be objectively assessed, to guarantee equal and sustainable land use and environmental development.

CONCLUSIONS According to this study some recommendations for future actions concerning social impact assessment in Power line projects are presented below:

Study affected stakeholders, and divide them to different groups (divided by their interests and impacts that affects them)

Plan and organise participatory actions as early as possible Re-examine, with help of the participatory methods, the impacts that are

assessed to be moderate-large for the recreation (“Rekreation och friluftsliv”), living environment (“Boendemiljö och bebyggelse”), nature resources (“Naturresurser”) and infrastructure (“Infrastruktur”). To assess social impacts, see example in Chapter 5.

Include the memos and other material (comments, maps etc.) of the stakeholder engagement to the SIA or EIA report

Experiences from the living environment (i.e. identity and circumstances) may also include changes in the landscape (“Landskapsbild”), nature (“Naturmiljö”) as well as cultural environment (“Kulturmiljö”). Include these to the social impact assessment when necessary.

Include the comparison of the alternatives to the impact significance assessment

Examine also possible mitigation measures and compensation Report assessed social impacts systematically and transparently.

17


REFERENCES Aas O., Devine-Wright P., Tangeland T., Batel S. and A. Ruud, 2014. Public beliefs about high-voltage powerlines in Norway, Sweden and the United Kingdom: A comparative survey. Energy Research & Social Science 2, 30–37. Energiateollisuus ry, 2015. Toimiva sidosryhmäyhteistyö energiantuotannossa – sosiaaliset vaikutukset ja vastuullinen toiminta (Effective stakeholder engagement in energy production – social impacts and responsible actions). Neste J. & Reinikainen K. 2015. Will be published during 2016 in http://energia.fi/en/statistics-and-publications FIBS, 2015. Corporate responsibility network, Finland. http://www.fibsry.fi/fi/english/home IAIA, 2015. Social Impact assessment: Guidance for assessing and managing the social impacts of projects. International Association for Impact Assessment. Available: http://www.iaia.org/uploads/pdf/SIA_Guidance_Document_IAIA.pdf

IMPERIA, 2015. Manual For The Systematic Impact Significance Assessment – The ARVI Approach. Finnish Environmental Institute. Draft 1.4.2015. Karjalainen T. P., Marttunen M., Sarkki S. and Rytkönen A.-M., 2013. Integrating ecosystem services into environmental impact assessment: An analytic–deliberative approach. Environmental Impact Assessment Review Vol. 40, April 2013, Pages 54–64.

Neste J., Karjalainen T.P., Mustajoki M., Vallius E., Jääskeläinen T. and M. Marttunen, 2016. Manuscript for the article: Towards more deliberative EIA – A structured and participatory approach in a large scale wind farm project (unpublished). University of Oulu, Finland.

Samrådsunderlag, 2014. Svenska Kraftnät. Samrådsunderlag för planerad 400kV-ledning Nybro-Hemsjö. Förstudie över flera alternativa sträckningar, 5/2014.

Samrådsunderlag, 2015. Svenska Kraftnät. Underlag för samråd om utredningskorridor – 400kv-ledning Ekhyddan-Nybro. 1/2015. DNR:2014/1120.

SYKE, 2015. Hyviä käytäntöjä ympäristövaikutusten arvioinnissa, IMPERIA-hankkeen yhteenveto. (Good practises in environmental impact assessemtn, conclusions of the IMPERIA-project). Finnish Environmental Institute. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 39/2015.

THL, 2015. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (National institute for health and welfare). Human Impact Assessment. https://www.thl.fi/en/web/health-promotion/human-impact-assessment UNEP, 2005. Ecosystems and Human Well-Being: A Framework for Assessment. Millennium Ecosystem Assessment. Available: http://www.unep.org/maweb/en/Framework.aspx#download

Vanclay F., 2003. International Principles for Social Impact Assessment. Impact Assessment & Project Appraisal 21(1), 5-11. http://dx.doi.org/10.3152/147154603781766491 Sales Rosa J. and L. E. Sánchez, 2015. Is the ecosystem service concept improving impact assessment? Evidence from recent international practice. Environmental Impact Assessment Review Vol. 50, Pages 134–142.

CARBON FOOTPRINT REPORT

February 18, 2016

CARBON FOOTPRINT REPORTPOWER LINE FOREST CORRIDOR

1



All rights are reserved. This document or any part thereof may not be copied orreproduced without permission in writing from Pöyry Finland Oy

Susanna Kiviniemi (+358 10 332 8329)Environmental Expert, Environmental services,Pöyry Finland Oy

Tutkijantie 2 AFI-90590 OULUFinlandTel. +358 10 33 33280Fax +358 10 33 28250www.poyry.fi

1


Contents

1 INTRODUCTION 2

2 POWER LINE OPTIONS 2

3 CALCULATION BASIS AND ASSUMPTIONS 3

3.1 Scope of the calculation 33.2 Initial data and emission factors 33.3 Uncertainties 4

4 RESULTS 4

SOURCES 6

AnnexesAnnex 1 Calculation sheets

2


1 INTRODUCTIONThis document presents the carbon footprint of four different power line options forEkhyddan-Hemsjö power line project. This carbon footprint report concentrates ongiving a general idea of the carbon footprint of different options when power line isbuilt mostly on forest land. The aim of these calculations was to find out the differencesbetween the carbon footprints of different power line options. The carbon footprintdemonstrates the amount of greenhouse gases generated in the construction of the powerline. This carbon footprint report assesses only the effects of the power line corridorclearance.

2 POWER LINE OPTIONSThe carbon footprint calculations were made for the following four power line options:

OPT1: overhead line portal towerOPT2: overhead line Tannenbaum tower

OPT3: 50 %/50 % overhead line (portal tower) and underground cableOPT4: underground cable

Figure 1. Portal tower is presented on top left and top right is tannenbaum tower(Julgransstolpe) and below underground cable (Markkabel).

In the options 1, 2 and 4 the whole line is done as either overhead or underground line,in the third option the two techniques are combined so that half of the length is donewith overhead line and half underground.

3


All power line options are designed to have the same route and the only variable in theoptions is the technical solution.The Power line construction can be roughly divided into steps presented in figure 2.

figure 2 Power line construcion process

This carbon footprint report assesses only the effects of the power line corridorclearance.

3 CALCULATION BASIS AND ASSUMPTIONSGreenhouse gases consist of Carbon dioxide (CO2), Methane (CH4), Nitrous oxide(N2O), Ozone (O3), and Chlorofluorocarbons (CFCs). To facilitate the expression of thegreenhouse gas effects, each component’s global warming potential has been estimated.The Global warming potential is expressed in CO2-equivalents and each component hasbeen given a coefficient which considers the lifetime of the component as well as theradioactive forcing. The unit of the carbon footprint is expressed in kilograms of CO2-eqivalents generated per kilometre of power line (kg CO2e/ km). The calculations aredone following the basic principles of the ISO 14067:fi standard and the sources for thedata used in the calculations are presented at the end of this document.

3.1 Scope of the calculationThe scope of the calculations is to find out impacts of the power line corridor clearancewith different power line options. This report is concentrated in the emissions that aregenerated in the logging and also in the loss of carbon sink due to the logging.

3.2 Initial data and emission factorsThe power line is built mostly in forest terrain. After logging the wood is assumed to beused as material so the carbon is stored in the wood. If the wood was used as energy thecarbon stored in the wood would be released.In general it is assumed that logging of one cubic meter of wood generates 5,3 kg CO2equivalent emissions. The average forest density in southern Sweden is assumed to be190 m3/ha.

This document also presents the loss of the carbon sink on yearly basis because of thewood cutting. It is assumed that an average tree captures 1400 kg CO2 per m3 of growth.It is further assumed that the average growing speed in southern Sweden is 9,3 m3/haper year. The forest corridors for different options are as follows:

· Portal tower: 60 m

· Tannebaum tower: 50 m

· Underground cable: 10 mAll the initial data and calculations are detailed in annex 1.

Production ofthe power line

materials

Power linecorridor

clearance

Materialtransportation

Constructionof the power

line

4


3.3 UncertaintiesThese calculations do not take into consideration the local differences of the density ofthe forest and the growing speed of the forest as these are matters that depend on thesoil conditions, the forestry and climate conditions.

4 RESULTSThe carbon footprint calculations result that the Underground cable has clearly thelowest carbon footprint. It generates the lowest amount of greenhouse gases in thelogging of the forest corridor (1007 kgCO2e/km) and the loss of carbon sink is also thesmallest (6700 kgCO2e/km/year). The second lowest carbon footprint has the 50/50alternative with 50 % underground cable and 50 % overhead conductor with portaltower (3525 kgCO2e/km). The Tannenbaum tower comes third in the comparison (5035kgCO2e/km) and the Portal tower has the highest carbon footprint (6042 kgCO2e/km)because it needs the widest clearance area. The results of the forest corridor clearanceare presented in figure 3.The loss of carbon sink is lowest with the underground cable option and the loss ofcarbon sink is 46500 kg/km/year less than the portal tower which has the widest forestcorridor. The loss of carbon sink at one to ten years period is presented in figure 4.

figure 3. Emissions of power line corridor clearance

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

OPT1: Portal tower OPT2: Tannenbaumdouble system triplex

OPT3: 50% Portal tower /50% Underground

OPT4: Undergroundcable

kgCO

2e/k

mof

pow

erlin

e

5


figure 4. Loss of carbon sink in 1 to 10 years time.

In summary the emissions are presented in the following table 1.Table 1. Sum of emissions

FOREST CORRIDORCut down Loss of carbon sinkkgCO2/km kgCO2/

km/vOPT1: Portal tower 6042 -55800OPT2: Tannenbaum 5035 -46500

OPT3: 50% Portal tower / 50% Underground 3525 -27900OPT4: Underground cable 1007 -9300

When the aspect of the logging and the loss of carbon sink are taken into considerationit can be concluded that the underground cable has the smallest greenhouse gasemissions.

-600000

-500000

-400000

-300000

-200000

-100000

01 2 3 4 5 6 7 8 9 10

kgCO

2e/k

m

Years

Loss of carbon sink

OPT1: Portal tower

OPT2: Tannenbaum doublesystem triplex

OPT3: 50% Portal tower / 50%Underground

OPT4: Underground cable

6


SOURCES

L-K. Tanttu, J-Tenhunen, P.Eskola, T.Häkkinen, M-r. Hiltunen, A.Tuominen(2006), Väylärakentamisen ympäristövaikutukset ja ekoindikaattorit; ehdotusarviointijärjestelmäksi, Tiehallinnon selvityksiä 22/2006, Helsinki 2006, ISBN 951-803-713-2

IPCC (2015) Climate change 2014 synthesis report; A report of the intergovernmentalpanel on climate change, ISBN 978-92-9169-143-2

Carbon footprint calculationsFOREST CORRIDOR

Width offorest

corridor

Forestarea

Forestdensity

Cut downemissions Carbon sink Emissions

per km

Loss ofcarbon sink

per yearm km2/km m3/km2 kg CO2 /m3 kgCO2/km2/v kgCO2/km kgCO2/km/v

OPT1: Portal towerCarbon storage 60 0,06 -930000 -55800Cut down 60 0,06 19000 5,3 6042

OPT2: TannenbaumCarbon storage 50 0,05 -930000 -46500Cut down 50 0,05 19000 5,3 5035

OPT3: 50% Portal tower / 50% UndergroundCarbon storage 60/10 0,04 -930000 -32550Cut down 60/10 0,04 19000 5,3 3524,5

OPT4: Underground cableCarbon storage 10 0,01 -930000 -9300Cut down 10 0,01 19000 5,3 1007

Annex 1




KS § 49 DNR: KU.2017.27

Medborgarförslag angående Svenska Kraftnäts planerade byggnationav ny kraftledningMarianne Ek, Högsby, lämnar i ett medborgarförslag synpunkter på attHögsby kommun borde ta avstånd från den stora luftburna kraftledningsom Svenska Kraftnäts planerar att bygga mellan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö.

SPF Seniorerna har vänt sig emot detta att överhuvudtaget bygga. Ska detbyggas ledningar ska de grävas ned i jorden.

Kommunfullmäktige gav 2017-02-06 kommunstyrelsen i uppdrag attbereda ärendet. Kommunledningsutskottet anger följande ställningstagandefrån Högsby kommuns sida:

· Tillsammans med nio andra kommuner finansierat ensamhällsekonomisk analys

· Ej givit medgivande till byggandet· Ej givit medgivande till tillträde att undersöka kommunens mark för

kraftledningsstolpar· Svarat nekande, i samråd med Mönsterås kommun, på de

samrådshandlingar som skickats ut· Kommunstyrelsens ordförande och kommunfullmäktiges

ordförande har deltagit på ett antal träffar med Svenska Kraftnätoch framfört att Högsby kommun ställer sig negativ till att enluftledning går över kommunen

· Högsby kommun tänker hålla trycket uppe i denna fråga!

Kommunledningsutskottets förslagKommunledningsutskottet föreslår Kommunstyrelsen att ställa sig bakomställningstagandet mot Svenska Kraftnäts planerade luftledning mellanEkhyddan-Nybro-Hemsjö.

Medborgarförslaget är därmed besvarat._____

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige vidhåller kommunens tidigare ställningstagandet motSvenska Kraftnäts planerade luftledning mellan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö.




KS § 49 DNR: KU.2017.27

Medborgarförslaget är därmed besvarat.

BeslutsunderlagMedborgarförslag - Kraftledning av Svenska NätProtokoll 2017-03-06 - KU § 27Samhällsekonomisk_analys_Ekhyddan -Hemsjö.pdfGemensamma slutsatser Pöyry rapport 20160317 Slutversion.docxBilaga_1_SocialBaselineStudy.pdfBilaga_2_CarbonFootprintReport.pdf




(17) DNR: KU.2017.7

Medborgarförslag


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare




(18) DNR: KU.2017.140

Besvarande av enkel fråga om arbetsmiljö


BeslutsunderlagProtokoll 2017-04-03 - KF § 46

Beslutsmottagare




KF § 46 DNR: KU.2017.140

Enkel fråga om arbetsmiljöLeif Gustavsson (SD) vänder sig till vice ordföranden i Östra SmålandsKommunalteknikförbund (ÖSK) Anders Svensson (M) och efterhör varförinte ÖSK:s personal använder munskydd vid gatusopning?

Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) Anders Svensson (M)svarar vid nästa sammanträde.

BeslutsmottagareAnders SvenssonKF




(19) DNR: KU.2017.8

Enkla frågor,motioner och interpellationer


Beslutsunderlag

Beslutsmottagare

Kungörelse Studiebesök på Individ - Högsby kommun

Documents

Transcript of Kungörelse Studiebesök på Individ - Högsby kommun