Kallelse/Underrättelse

Sammanträde med UtbildningsnämndenTid: Onsdag den 18 oktober 2017, kl. 17.00Plats: OBS: Östra Ringgatan 16, sal 305

Politiska förmöten från kl. 16.00.

12.45–16.00 – Dialogdag mellan huvudman och rektorer, sal 305 Utbildningens hus

Information och överläggningar

A/ Förvaltningens information

B/ GR

C/ Ledamöter

Ärendelista

Val av justerare och tid för justering

1. Riktlinjer för studiestartstöd i Alingsås kommun

2. Prioriteringsordning antagning vuxenutbildning

3. Remiss gällande motion om en jämlik skola där alla lyckas - Leif Hansson (S)

4. Motion angående program för integrationsfrämjande åtgärder - Maria B Nilsson (S), Simon Waern (S) och Laila Freiholtz (S)

5. Remiss gällande ungdomsfullmäktiges reglemente och organisation

6. Riktlinje och rutiner för utbildningsförvaltningens arbete med att främja likabehandling, förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

7. Revidering av utbildningsförvaltningens krishanteringsplan

8. Förlängning av hyresavtal med AB Alingsåshem avseende lägenheter att hyra ut i andra till nyanlända flyktingar

9. Ekonomisk månadsuppföljning

10. Meddelande 2017

11. Delegerade beslut 2017

Kent Perciwall (KD) Pär HellstenOrdförande Sekreterare

Tel: 0322-61 64 93E-post:par.hellsten@alingsas.se

Ärende 1

Riktlinjer för studiestartstöd i Alingsås kommun

Riktlinjer för studiestartsstöd för Alingsås kommun Aktuella personer för studiestartsstödet - Personer mellan 25 och 56 år - Kort utbildningsnivå, högst gymnasienivå - Stort behov av utbildning - Arbetssökande och anmäld hos Arbetsförmedlingen under minst 6 månader - Inte studerat med studiemedel från CSN under de tre senaste åren - Svenska medborgare samt individer som lever i Sverige under medborgarliknande

former - Personer som inte på eget initiativ söker sig till studier - Den som är nyanländ kan få stödet när etableringstiden är över, om hen uppfyller

övriga kriterier

Aktuella åtgärder - Utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå - Utbildning inom kommunal vuxenutbildning eller på folkhögskola - Studier på minst 50% av heltid. Stödet kan fås för 50%, 75% eller 100% - Stödet kan utbetalas under längst 50 veckor på heltid eller 100 veckor på 50%. Kommunens ansvar - Kommunen ska tillsammans med Arbetsförmedlingen skapa lokala riktlinjer för

arbetet. Även Försäkringskassan, arbetsmarknadens parter och folkbildningen ska ges utrymme att yttra sig kring riktlinjerna.

- Kommunen ska aktivt rekrytera personer som är aktuella för studiestartsstödet, rekryteringen ska ske i samarbete med Arbetsförmedlingen.

- Kommunen prövar och fattar beslut i individens ansökan om studiestartsstöd. Kommunen ska pröva om individen tillhör målgruppen samt om hen har ett stort behov av studier. Kommunen ska avslå en ansökan där individen inte ingår i målgruppen eller om individen gjort en ansökan utan att bli uppmanad att ansöka om studiestartsstöd.

Kort tidigare utbildning I gruppen ”kort tidigare utbildning” ingår personer som saknar grundläggande behörighet för högre studier. Exempel på individer som ingår i gruppen - Enbart grundskoleutbildning - Avgångsbetyg från gymnasieskolan som inte ger grundläggande behörighet - Samlat betygsdokument från gymnasieskolan/vuxenutbildningen - Utdrag ur betygskatalog från gymnasieskolan/vuxenutbildningen - Studiebevis - Utbildning från folkhögskola som inte ger grundläggande behörighet

Utifrån prioriteringsordning för vuxenutbildningen i Alingsås kommun innebär det att personer som hör till prio-grupperna C1 och D1 kan uppmanas att söka studiestartsstödet. Detta motsvaras av gruppen ZB1 i prioriteringsordningen för yrkesutbildning. Rutin för studiestartsärenden När en individ identifierats som en tänkbar sökande av studiestartsstödet ska hen bjudas in till ett samtal med en studie- och yrkesvägledare inom Vuxenutbildningen. Den samarbetspartner som identifierat individen, t ex arbetsförmedlare, handläggare på försäkringskassan eller socialförvaltningen, tar kontakt med Vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare för att boka in ett vägledningssamtal. Under samtalet kommer fokus att ligga på individens önskemål, mål och behov. En planering för hur individen skulle kunna nå sitt mål upprättas. Samtidigt görs en kontroll mot CSN:s databas om individen hör till målgruppen för studiestartsstöd. Om studie- och yrkesvägledaren bedömer att individen hör till målgruppen och individen dessutom enligt CSN:s databas kan få stödet, uppmanas individen att ansöka om stödet. Det är enbart studie- och yrkesvägledarna vid Vuxenutbildningen som kan uppmana individen att söka stödet. Om det är möjligt att göra en ansökan till utbildningen i samband med planeringssamtalet görs både ansökan till utbildningen och studiestartsstödet samtidigt. Om det inte är möjligt att göra ansökan sparar studie- och yrkesvägledare planeringen i en särskild pärm, där det görs en notering om att individen är aktuell för studiestartsstöd. En reservering av medel görs, för att säkra upp att medel finns för den aktuella perioden. Studie- och yrkesvägledaren bokar en ny tid med individen, där ansökan görs.

Ärende 2

Prioriteringsordning antagning vuxenutbildning

Bilaga 1

PRIORITERINGSORDNING FÖR UTBILDNINGAR INOM RAMEN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I ALINGSÅS KOMMUN

Teoretisk utbildning på grundläggande och gymnasial nivå

AA1 Rättighet (studiebevis, läser för grundläggande eller särskild behörighet)A2 Studier på grundläggande nivå

BB1 Fortsätta redan påbörjade studier enligt studieplan

Har tidigare avbrutit på grund av sjukdom, graviditet el dylB2 StudiestartsstödB3 Sökande med utländsk gymnasie- eller högskoleutbildning som söker svenska som

andraspråk

CC1 Sökande med högst grundskoleutbildning som har en svag ställning på

arbetsmarknadenC2 Sökande med högst grundskoleutbildning med anställning, som behöver

komplettera för pågående yrkesverksamhet eller för planerat yrkesvalC3 Övriga sökande med högst grundskoleutbildning

DD1 Sökande med utbildning på gymnasial nivå som ej ger grundläggande behörighet

och som har en svag ställning på arbetsmarknadenD2 Sökande med anställning och utbildning på gymnasial nivå som behöver

komplettera för pågående yrkesverksamhet eller för planerat yrkesvalD3 Övriga sökande med studier på gymnasial nivå som ej ger grundläggande

behörighet

EE1 Sökande med utbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet och

som har en svag ställning på arbetsmarknadenE2 Sökande med anställning och utbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande

behörighet, som behöver komplettera för pågående yrkesverksamhet eller för planerat yrkesval

E3 Övriga sökande med utbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet

FF1 Sökande med eftergymnasial utbildning som har en svag ställning på

arbetsmarknadenF2 Sökande med eftergymnasial utbildning som behöver komplettera för pågående

yrkesverksamhet eller för planerat yrkesval

F3 Övriga sökande med eftergymnasial utbildning

GG1 Sökande som inte har förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningenG2 Sökande som redan har de kunskaper som utbildningen förväntas geG3 Sökande som läst sökt kurs under föregående termin och fått ett F eller gjort

avbrott

Yrkesutbildning på gymnasial nivå

ZAZA1 Rättighet (studiebevis, läser för grundläggande eller särskild behörighet)ZA2 Fortsätta redan påbörjade studier enligt studieplan

Har tidigare avbrutit på grund av sjukdom, graviditet el dylZA3 Studiestartsstöd

ZBZB1 Arbetslös med grundskoleutbildning

Arbetslös med samlat betygsdokument/utdrag ur betygskatalog från gymnasium eller vuxenutbildning med färre än 2400 godkända poängArbetslös med slutbetyg som inte ger grundläggande behörighetArbetslös med avgångsbetyg som inte ger grundläggande behörighetArbetslös med studier på folkhögskola som inte ger grundläggande behörighetArbetslös med utländsk gymnasieutbildning som inte ger grundläggande behörighet

ZB2 Arbetslös med tvåårig gymnasieutbildning som ger grundläggande behörighet till högskolestudierArbetslös med högskoleförberedande gymnasieexamen eller yrkesexamen Arbetslös med slutbetyg som ger grundläggande behörighetArbetslös med avgångsbetyg från 3 årig linje som ger grundläggande behörighetArbetslös med folkhögskoleutbildning som ger grundläggande behörighetArbetslös med samlat betygsdokument/utdrag urbetygskatalog med mer än 2400 godkända poängArbetslös med utländsk gymnasieutbildning som efter komplettering ger grundläggande behörighet

ZB3 Arbetslös med svensk eller utländsk högskoleutbildning (mer än 30 hp)Arbetslös med yrkeshögskoleutbildning

ZCZC1 Tillsvidareanställd med grundskoleutbildning

Tillsvidareanställd med samlat betygsdokument eller utdrag urbetygskatalog från gymnasium eller vuxenutbildning med färre än 2400 poängTillsvidareanställd med slutbetyg som inte ger grundläggande behörighetTillsvidareanställd med avgångsbetyg som inte ger grundläggande behörighetTillsvidareanställd med studier på folkhögskola som inte ger grundläggande behörighetTillsvidareanställd med utländsk gymnasieutbildning som inte ger grundläggande behörighet

ZC2 Tillsvidareanställd med tvåårig gymnasieutbildning som ger grundläggande behörighet till högskolestudierTillsvidareanställd med högskoleförberedande gymnasieexamen eller yrkesexamen Tillsvidareanställd med slutbetyg som ger grundläggande behörighet

Tillsvidareanställd med avgångsbetyg från 3 årig linje som ger grundläggande behörighetTillsvidareanställd med folkhögskoleutbildning som ger grundläggande behörighetTillsvidareanställd med samlat betygsdokument/utdrag ur betygskatalog med mer än 2400 godkända poängTillsvidareanställd med utländsk gymnasieutbildning som efter komplettering ger grundläggande behörighet

ZC3 Tillsvidareanställd med svensk eller utländsk högskoleutbildning (mer än 30 hp)Tillsvidareanställd med yrkeshögskoleutbildning

ZDZD Sökande som inte har förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen

Sökande som redan har de kunskaper som utbildningen förväntas geSökande som läst kursen under föregående termin och fått ett F eller gjort avbrott

Ärende 3

Remiss gällande motion om en jämlik skola där alla lyckas - Leif

Hansson (S)

!

KOMMUNFULLMÄKTIGEMotion

Datum: 2017-05-18

En jämlik skola där alla lyckas

Motivering till ärendet Alla barn har samma rätt till god utbildning, men ojämlikheten har ökat i den svenska skolan.

Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat i flera år. 2016 lämnade 7,9 procent av Alingsås elever grundskolan utan gymnasiebehörighet, totalt 37 elever. Bland elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning är det generellt 44 procent som inte får behörighet till gymnasieskolans nationella program. Skolan klarar alltså inte sitt uppdrag att kompensera för elevers bakgrund.

Nedgången i de svenska skolresultaten kan totalt sett inte mer än marginellt hänföras till gruppen elever med utländsk bakgrund. Det konstaterar Skolverket i sin slutsats om resultatutvecklingen i PISA.

Resurser efter behov Genom att rikta resurser till de skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar skapar vi mer jämlika förutsättningar för barn oavsett bakgrund att lyckas i skolan.

Det sker redan idag en löpande uppföljning av elevers frånvaro, det är önskvärt att denna datan följs upp av en analys av orsakerna till frånvaron så att verkningsfulla åtgärder kan vidtas och skolans arbete med ökad närvaro kan förbättras.

De bästa lärarna till skolor med störst behov För att attrahera de bästa lärarna till skolorna med låga studieresultat och svåra förutsättningar bör extra resurser avsättas till högre löner för dessa lärare, förutom de statliga och lokala insatser som görs i detta området, bör den fortsatta lönepolitisk strategin i den lokala lönebildningen stödja en sådan utveckling.

Stärka stödjande verksamhet i skolan Bra fritidshem bidrar till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser för alla elever. Det är viktigt att fortsätta jobba med barngruppernas storlek framförallt i de yngre åldrarna.

Skolbibliotek Skolbiblioteken utgör en viktig resurs i arbetet med elevernas lärande. Bemannade skolbibliotek har enligt såväl internationell som svensk forskning positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet. Arbetet med att erbjuda alla elever tillgång till skolbibliotek med akademiskt utbildad personal bör vara fortsatt prioriterat.

Asylsökandes och nyanländas skolgång I skollagen och läroplanerna finns bestämmelser som syftar till att garantera barns och elevers tillgång till utbildning.

Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp när det gäller ursprungsland, språk och föräldrarnas utbildningsnivå, men har som grupp inte tillräckligt goda förutsättningar för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Kommuner som tar emot asylsökande elever har fått ett utökat ekonomiskt stöd för att bättre kunna stötta dessa elever genom statens höjning av schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång. Det är viktigt att kommunen försäkrar sig om att denna ersättning faktiskt går till de asylsökande barnen.

Förslag till beslut i kommunfullmäktige Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en rapport med analyser kring orsakerna bakom de ojämlika resultaten i skolan.

Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram ett förslag på åtgärdsprogram för en jämlik skola där alla lyckas.

Leif Hansson(S) Karin Johansson(S)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-06-14

Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag

AU § 114 Dnr 2017.399 KS 600

Motion angående en jämlik skola där alla lyckas - Leif Hansson (S)

Ärendebeskrivning

Leif Hansson (S) och Karin Johansson (S) har till kommunfullmäktige den 31 maj 2017,

§ 135 lämnat en motion om att alla barn har samma rätt till god utbildning, men ojämlikheten

har ökat i den svenska skolan.

Motionärerna föreslår att:

Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samråd med

kommunstyrelsen ta fram en rapport med analyser kring orsakerna bakom de ojämlika

resultaten i skolan.

Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samråd med

kommunstyrelsen ta fram ett förslag på åtgärdsprogram för en jämlik skola där alla lyckas.

Kommunfullmäktige beslutade att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

Arbetsutskottets beslut:

Ärendet remitteras till barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden för yttrande.

Exp. BUN, UN

Ärende 4

Motion angående program för integrationsfrämjande åtgärder -

Maria B Nilsson (S), Simon Waern (S) och Laila Freiholtz (S )

!

KOMMUNFULLMÄKTIGEMotion

Datum: 2017-06-08

Program för integrationsfrämjande åtgärder

Motivering till ärendet Segregation skapar spänningar i samhället och riskerar att lämna människor i utanförskap. När människor tappar framtidstro och förtroendet för det gemensamma samhällsbygget växer stödet för missnöjespartiet och ökar tillströmningen till alternativa strukturer som kriminella nätverk och annan organiserad brottslighet.

Egen bostad och egen försörjning är de främsta nycklarna till frihet och framtidstro. Ur ett samhälleligt perspektiv är åtgärder som ökar människors sysselsättning och skapar förutsättningar för en effektiv bostadsförsörjning kanske de mest avgörande för att minska utanförskap och motverka segregation och motsättningar.

Sverige och Alingsås har de senaste åren tagit emot många människor som beviljats asyl då de har flytt från krig och förföljelse. Språkliga och kulturella skillnader gör att dessa människor löper större risk än inrikes födda att hamna i utanförskap.

Samtidigt är svensk arbetsmarknad i stort behov av människor i arbetsför ålder, det finns många lediga jobb, men ofta motsvaras inte utbildningsnivå och kompetens de krav som finns för de lediga jobben.

Sysselsättning ökar generellt i Sverige och arbetslösheten sjunker, men för gruppen utrikes födda är situationen inte lika gynnsam och vi ser där ökande arbetslöshet.

Alingsås kommun har gjort och gör många bra insatser för att klara bosättningen av nyanlända och öka bostadsförsörjningen i stort. Men det saknas kunskap och en gemensam åtgärdsplan för hela kommunen.

Även om det formella ansvaret ligger på integrationsavdelningen och utbildningsnämnden så krävs det att hela den samlade kommunala förvaltningen bidrar och drar åt samma håll.

Ett gemensamt grepp kring att inrätta extratjänster inom samtliga kommunens verksamheter är ett område som är särskilt viktigt.

Förslag till beslut i kommunfullmäktige Utbildningsnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram ett program med konkreta åtgärder för att främja integrationen och

Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för inrättande av extratjänster inom samtliga kommunen verksamheter.

Maria B Nilsson(S) Simon Waern(S) Laila Freiholtz(S)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-08-16

Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag

AU § 134 Dnr 2017.446 KS 670

Motion angående program for integrationsframjande åtgarder - Maria B Nilsson (S), Simon Waern (S) och Laila Freiholtz (S)

Ärendebeskrivning Maria B Nilsson (S), Simon Waern (S) och Laila Freiholtz (S) har till kommunfullmäktige den 14 juni 2017, § 158 lämnat en motion om framtagande av ett program för integrationsfrämjande åtgärder. Motionärerna föreslår följande: -Utbildningsnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram ett program med konkreta åtgärder för att främja integrationen. -Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för inrättande av extratjänster inom samtliga kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har den 14 juni 2017 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Arbetsutskottets beslut: Motionen remitteras till utbildningsnämnden.

Exp. UN

Ärende 5

Remiss gällande ungdomsfullmäktiges reglemente

och organisation

Alingsås kommuns författningssamling

Reglemente för UngdomsfullmäktigeAntaget av kommunfullmäktige den XX XX 201X, § XX.

Ungdomsfullmäktiges uppgifterUngdomsfullmäktiges främsta uppgift är att möjliggöra för unga människor i kommunen att påverka sin vardag och sin framtid i kort- och långsiktiga frågor.

Ungdomsfullmäktige skall vara en länk mellan politiker och unga människor från årskurs 7 till 18 års ålder.

Ungdomsfullmäktige ska ge unga verktyg till att delta och få insikt i demokratiska processer.

UngdomsrådUngdomsråd väljs av ungdomsfullmäktige i november oktober för ett år. Syftet med rådet är att förbereda möten till ungdomsfullmäktige, träffa politiker och kunna vara remissinstans och intressepart i frågor från nämnderna mellan ungdomsfullmäktiges möte. Rådets uppgift är också att informera nämnderna om beslut som gäller deras verksamhet.

Ungdomsrådet har nio ledamöter och representeras med två stycken från G2 (ungdomar som slutat grundskolan upp till 18 år) samt en elev/skola med 7 – 9 verksamhet. Varje ledamot från årskurs 7 – 9 har en suppleant ersättare som inte har påbörjat årskurs 9.

Ordförande och vice ordförande är samma personer som i ungdomsfullmäktige. Sekreterarskapet sköts av personal från EUC kultur- och fritidsförvaltningen. Kallelse och utskick av handlingar sker från Kultur- och fritidsförvaltningen i samråd med kommunledningskontoret.

Ungdomsrådet har möte ca minst 10 gånger / år. Mötena är inte offentliga och sker på kvällstid fritiden. Ersättare har rätt att närvara. Ledamöter/ersättare boende utanför tätorten erbjuds hjälp med hemtransport. En studieresa kan genomförs en gång / mandatperiod.

Ungdomsfullmäktiges sammansättning

G1 Ordinarie ErsättareÖstlyckeskolan 6 3

Nolhagaskolan 6 3

Sollebrunns skola 6 3

Gustav Adolfsskolan 6 3

Vittra vid Gerdsken 6 3

Montessoriskolan Globen 6 3

Linnéskolan 1 1

G2 10 4

Totalt 47 23

Det är önskvärt att ungdomsfullmäktige har en så bred representation som möjligt, utifrån kön, bakgrund, intresse, och geografisk spridning i kommunen.

Ledamöter och ersättare ska vara folkbokförda eller studera i Alingsås kommun.

Ordförande och vice ordförande väljs ur G2 på novemberhöstmötet. Omval max en gång.

G1, elever i årskurs 7 - 9Två ordinarie ledamöter och en suppleant ersättare per årskurs 7 – 9 och skola.(Förutom Linnéskolan som på grund av elevunderlaget har en ordinarie ledamot och en suppleant ersättare).Val sker en gång per år till novemberhöstmötet, omval är möjligt. Val sker på respektive skola.

G2, ungdomar som slutat grundskolan upp till 18 år.Urvalsprocessen för gruppen som slutat grundskolan upp till 18 år, sker av intresserade individer ungdomar genom skriftlig ansökan på särskild blankett till EUC anmälan till ansvarig tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen. Blanketten skall finnas tillgänglig på flera sätt. Urvalet görs av ungdomsrådet i samråd med förvaltningarnas samordningsgrupp och personal på EUC vid kultur- och fritidsförvaltningen.

Ungdomsfullmäktiges organisation arbetsformerHuvudansvaret för ungdomsfullmäktige ligger på kultur- och fritidsnämnden i nära samarbete med kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden.

Mötena leds av ungdomsordförande i samråd med kommunfullmäktiges presidium och protokollförs av kommunfullmäktiges sekreterare tjänsteman vid kommunledningskontoret.

Möten hålls på samma plats som kommunfullmäktige och sker på dag- och skoltid.Kallelse skickas 3 två veckor i förväg. 2 möte/år i slutet av mars och slutet av november. Ungdomsfullmäktige sammanträder två gånger per år i mars och oktober.Ärenden lämnas skickas in via hemsidan senast två veckor innan kallelse ska skickas ut. 28 februari respektive 15 oktober till ungdomsrådet (registrator kommunledningskontoret).

Ungdomsfullmäktiges möten är offentliga.

UtbildningBarn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen ansvarar för att genomföra utbildning av ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare före första sammanträdet.

Utbildningen ska innehålla: Mötesteknik Talteknik/retorik Hur fungerar Alingsås kommun Vad är ungdomsfullmäktige och dess syfte Hur förankra frågor och beslut Mediaträning

Ungdomsfullmäktiges organisation

Antagen av kommunfullmäktige

2017-XX-XX

Uppgifter

Ungdomsfullmäktiges främsta uppgift är att möjliggöra för unga människor i kommunen att påverka sin vardag och sin framtid i både kort- och långsiktiga frågor.

Ungdomsfullmäktige ska vara en länk mellan politiker och unga människor från årskurs 7 upp till 18 års ålder.

Ungdomsfullmäktige ska ge unga verktyg till att delta och få insikt i demokratiska processer.

UngdomsrådUngdomsråd väljs av ungdomsfullmäktige i oktober för ett år. Syftet med rådet är att förbereda mötena till ungdomsfullmäktige, träffa politiker och kunna vara remissinstans och intressepart i frågor från nämnderna mellan ungdomsfullmäktiges möte. Rådets uppgift är också att informera nämnderna om beslut som gäller deras verksamhet.

Ungdomsrådet har nio ledamöter och representeras av två stycken från G2 (ungdomar som slutat grundskolan upp till 18 år) samt 1 elev/skola med 7 – 9 verksamhet. Varje ledamot från årskurs 7 – 9 har en suppleant ersättare som inte har påbörjat årskurs 9.

Ordförande och vice ordförande är samma personer som i ungdomsfullmäktige. Sekreterarskapet sköts av personal från EUC vid kultur- och fritidsförvaltningen. Kallelse och utskick av handlingar sker från EUC i samråd med kommunledningskontoret. Ungdomsrådet har möten ca minst 10 gånger / år. Mötena är inte offentliga och sker på kvällstid fritiden. Ersättare har rätt att närvara. Ledamöter/ersättare boende utanför tätorten erbjuds hjälp med hemtransport.

En studieresa kan genomförs en gång / mandatperiod.

Ungdomsfullmäktiges representationG1 Ordinarie Ersättare Östlyckeskolan 6 3 Nolhagaskolan 6 3 Sollebrunns skola 6 3 Gustav Adolfsskolan 6 3 Vittra vid Gerdsken 6 3 Montessoriskolan Globen 6 3 Linnéskolan 1 1 G2 10 4 Totalt 47 23

Det är önskvärt att ungdomsfullmäktige har en så bred representation som möjligt, utifrån kön, bakgrund, intresse, och geografisk spridning i kommunen.

Ledamöter och ersättare ska vara folkbokförd eller studera i Alingsås kommun.

Ordförande och vice ordförande väljs ur G2 på novemberhöstmötet. Omval max en gång.

G1, elever i årskurs 7 - 9Två ordinarie ledamöter och en suppleant ersättare / årskurs 7 – 9 och skola.(Förutom Linnéskolan som på grund av elevunderlaget har en ordinarie ledamot och en suppleant ersättare).Val sker en gång per år till novemberhöstmötet, omval är möjligt. Val sker på respektive skola.

G2, ungdomar som slutat grundskolan upp till 18 år.Urvalsprocessen för gruppen som slutat grundskolan upp till 18 år, sker av intresserade individer genom skriftlig ansökan på särskild blankett till EUC anmälan till ansvarig tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen. Blanketten skall finnas tillgänglig på flera sätt. Urvalet görs av ungdomsrådet i samråd med förvaltningarnas samordningsgrupp och personal på EUC vid kultur- och fritidsförvaltningen.

Ungdomsfullmäktiges mötenMötena leds av ungdomsordförande i samråd med kommunfullmäktiges presidium och protokollförs av kommunfullmäktiges sekreterare tjänsteman vid kommunledningskontoret.

Möten hålls på samma plats som kommunfullmäktige och sker på dag- och skoltid. Kallelse skickas 3 två veckor i förväg. 2 möte/år i slutet av mars och slutet av november. Ungdomsfullmäktige sammanträder två gånger per år i mars och oktober.Ärende lämnas skickas in via hemsidan senast två veckor innan kallelse ska skickas ut. 28 februari respektive 15 oktober till ungdomsrådet (registrator kommunledningskontoret).

Ungdomsfullmäktiges möten är offentliga.

UtbildningBarn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen ansvarar för att genomföra utbildning av ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare före första sammanträdet.

Utbildningen ska innehålla: Mötesteknik Talteknik/ retorik Hur fungerar Alingsås kommun Vad är ungdomsfullmäktige och dess syfte Hur förankras frågor och beslut Mediaträning

All personal som arbetar med ungdomar ska veta hur man gör en ärendeskrivning och var mallen finns hur man hittar till förslagsinlämningen på Alingsås hemsida. Elever i årskurs 7 ska under förhösten få kunskap i var mallen finns och ha gjort ett "låtsasärende" i klassen.

ÄrendeflödeÄrende kan väckas av alla led i ärendeflödet.

G1Enskild individ – Klass – Elevråd – Ungdomsråd - Ungdomsfullmäktige

G2Enskild individ – Enskild representant – G2 – Ungdomsråd – Ungdomsfullmäktige

Typ av frågor som behandlas av ungdomsfullmäktige Generella skolfrågor Fritid Aktiviteter/arrangemang Trygghet Internationella kontakter Frågor till och från nämnder Material Aktivitetsplats

Ansvarsfördelning mellan förvaltningarnaEn samordningsgrupp mellan förvaltningarna är en nödvändighet för att arbetet ska fungera. Det ska på respektive förvaltning finnas en funktion med ansvar för ungdomsfullmäktige.

Kommunledingskontoret Registrering Kallelse Protokoll Meddela beslut till berörda

Kultur- och fritidsförvaltningen Samordning Ekonomi Praktiskt genomförande Förankring – verkställighet Ungdomsrådet

Skolorna Val av representanter till G1 Utbildning (i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen) Ärendeskrivning Samordning av skolrepresentanterna inför ungdomsfullmäktige

Utbildningsförvaltningen G2 (i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen) Utbildning (i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen)

Ärende 6

Riktlinje och rutiner för utbildningsförvaltningens arbete

med att främja likabehandling, förebygga samt motverka

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Riktlinjer och rutin för utbildningsförvaltningens arbete med att främja likabehandling och förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingUtbildningsnämnden har antagit nedanstående riktlinjer 2014-11-18, § 56. Utbildningsnämnden har reviderat nedanstående riktlinjer 2017-10-18, § XX.

Ett framgångsrikt arbete för att främja likabehandling, motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker genom förebyggande åtgärder. Utbildningsförvaltningens verksamheter arbetar kontinuerligt förebyggande genom gruppstärkande insatser, diskussioner kring mänskliga rättigheter m.m. För att kunna utveckla och förbättra arbetet krävs utbildning och uppföljning.

DefinitionKränkande behandling anges i lagen på följande sätt (SFS 2010:800): ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Bakgrund Bestämmelserna om arbetet mot kränkande behandling finns i skollagens 6:e kapitel och gäller oavsett skolform. Skollagen har sedan 2010 skärpt kraven på arbetet mot kränkande behandling till nolltolerans. Om elevombudet väcker åtal för att man inte kommit till rätta med kränkande behandling, är det bland annat huvudmannens ansvar att visa att kränkande behandling inte har förekommit (6 kap. 14 § skollagen). Det visar det allvar som lagstiftaren har gett arbetet mot kränkande behandling. Huvudman i skollagens mening är Utbildningsnämnden och ärendena handläggs för dess räkning av Utbildningsförvaltningen. Genomgående används begreppet ”elever” som enligt skollagens mening omfattar de som studerande inom skolväsendet reglerat av skollagens 4:e kapitel oavsett skolform

Personalen är skyldig att anmäla till rektor om den känner till att kränkande behandling förekommer. Rektor ska i sin tur anmäla till huvudmannen som är skyldig att se till att ärendet utreds skyndsamt. Detta gäller samtliga diskriminerginsgrunder enligt diskrimineringslagen. Huvudmannen har också ansvar för att hålla sig underrättad om anmälningarna mot kränkande behandling och se till att de åtgärder som ”skäligen kan krävas” vidtas (6 kap. 10 § Sl). Enligt Skolverkets allmänna råd om arbete mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) kan huvudmannen delegera utredningsansvaret till rektor.

Ny lagstiftning

Sedan 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts gällande de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) så att utbildningsanordnare omfattas av lagens föreskrivna aktiva åtgärder. Med aktiva åtgärder menas:

Fortlöpande arbete i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, följa upp och utvärdera)

Ta fram, följa upp och utvärdera riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier

Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet Samverka med dem som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten

I januari varje år upprättas därför ett för verksamheten övergripande årshjul för skolverksamheterna innehållande:

Undersökning av risk- och hinder Orsaksanalys Åtgärdslista och genomförande Uppföljning och utvärdering

Årshjulet ska också innehålla verksamheternas likabehandlingsplaner och blir därmed ett heltäckande dokument. Årshjulet revideras årligen i januari och avrapporteras till huvudman i februari. I det samlade dokumentet ska föregående års förebyggande arbete beskrivas tillsammans med en sammanställning av anmälda kränkande behandlingar. Rektor ansvarar för att elevinflytande vid framtagande och revidering av ovan nämnda dokument säkerställs bland annat genom att elevskyddsombud deltar i skydds- och arbetsmiljörondering, diskussionspunkt på programråd samt skolkonferens. Arbetet ska tydligt dokumenteras och ligga till grund för avrapporteringen till huvudman.

För utredning och dokumentation gäller följande rutin I utbildningsförvaltningen tillämpas följande rutin för ett första utredningssamtal och för information till vårdnadshavare (sistnämnda gäller ej myndiga elever):

När skolpersonal får information om att en elev känt sig utsatt för kränkande behandling genomför skolan ett utredningssamtal inom 24 timmar. De tar också kontakt med vårdnadshavarna, både till den som blivit utsatt för kränkande behandling och den som utsatt någon för kränkande behandling.

Rektor som fått information om att diskriminering och kränkande behandling skett ska genomföra en utredning och dokumentera under utredningens gång enligt en i förvaltningen gemensam mall. Då dessa ärenden omfattas av sekretess ska ärendet

registreras i kommunens gemensamma ärendehanteringssystem. Rektorns administration upprättar ett diarienummer som sedan skrivs in i utredningsdokumentationen i elevhälsosystemet ProReNata. Ärendet i ärendehanteringssystemet döps till ”Anmälan om kränkande behandling och/eller trakasserier” och sekretessmarkeras enligt 23 kap 2§ OSL. Rektorn ansvarar för att utredningen genomförs skyndsamt. Dokumentationen bör innehålla uppgifter om vad som föregått anmälningen, redogörelse av förlopp, inblandade samt vidtagna åtgärder. Rektorn ansvarar tillsammans med utredande handläggare att samtlig dokumentation är tillfylles.

För rapportering till huvudmannen gäller följande rutinRektor ska anmäla diskriminering/kränkning/trakasserier till huvudmannen vid de förutbestämda kvartalsuppföljningarna, bedöms kränkningen vara av en allvarlig art ska anmälan till huvudman ske omedelbart. Kvartalsuppföljningarna ska innehålla uppgifter kring antalet inkomna kränkande behandlingar, öppna och avslutade ärenden, beskrivning av det förebyggande arbetet under perioden samt kommentarer till anmälda kränkande behandlingar.

Ärende 7

Revidering av utbildningsförvaltningens

krishanteringsplan

Krishanteringsplan för utbildningsförvaltningen

Antagen av utbildningsnämnden2017-10-18, § XX

1.1 Allmänt Denna plan gäller för utbildningsförvaltningen i Alingsås kommun vid extraordinära händelser, svår påfrestning och krig. Exempel på extraordinära händelser kan t ex vara allvarliga trafik-, brand- och gasolyckor med elever/personal drabbade eller allvarligt sabotage/terror (eller hot om) mot förvaltningens verksamheter. Utgångspunkt för planen är den risk- och sårbarhetsanalys som utarbetats vid förvaltningens chefsgrupp tillsammans med Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund (ALIVAR).

Lagen om extraordinära händelser – genomföra verksamhet så nära det normala som möjligt.

1.1.2 DefinitionMed extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (SFS 2006:544).

1.2 Planens syfteHandlingsplanen skall vara ett underlag och stöd för förvaltningen vid extraordinära händelser och säkerställa att verksamheten så likt som möjligt följer det normala.

1.3 Riktlinjer

1.3.1 LedningsorganisationKommunens krisledningsnämndEnligt likhetsprincipen så ska verksamhetens organisation och lokalisering så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. Enligt Lagen om extraordinära händelser (2006:544), kan emellertid Krisledningsnämnden i kommunen enligt upprättat reglemente överta rätten att fatta beslut inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Övertagandet av beslutanderätten ska ske i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till just den extraordinära händelsen. Kommunstyrelsens presidium med ordinarie ledamöter och ersättare utgör krisledningsnämnd. En stab med tjänstemän under ledning av kommundirektören fungerar som stöd till nämnden. De förvaltningschefer som vid varje tillfälle kan vara aktuella kan adjungeras till ledningsfunktionen.

När kommunen sätter Krisledningsnämnden i funktion vid extraordinär händelse skall Länsstyrelsen meddelas.

Förvaltningens krisledningsgrupp (se bilaga för funktionsbeskrivning); Inställelse

Förvaltningens krisledningsgrupp ska inkallas vid extraordinär händelse och det är förvaltningschefen som fattar beslut och sammankallar om så ska ske. Förslag om att inkalla krisledningsgruppen kan vid behov väckas av medlem i krisledningsgruppen. Om

kommunens krisledningsnämnd aktiverats ska anmälan ske till denna så snart som förvaltningens ledningsgrupp inkallats. Utbildningsförvaltningens krisledningsgrupp består av förvaltningschef, sekreterare, verksamhetschefer och controller. Vid behov utökas alternativ bistår reserver med avlastning till krisledningsgruppen.

Förvaltningens ledningsgrupp; Organisation

Tidigare krissituationer ute i landet visar på vikten av att ha en hållbar organisation över tid. Därmed måste krisledningsgruppen vid längre påfrestningar delas i två grupper. Förvaltningschefen och övriga medlemmar ska kunna avlastas och detta ansvar har krisledningsgruppen gemensamt. Krisledningsgruppen ska i princip vara den samma som under normala förhållanden. Varje medlem har en förutbestämd grunduppgift som beskrivs i medlemmens befattningskort. Utefter händelseutveckling kan uppgifterna att förändras, om detta beslutar förvaltningschef.

Förvaltningens ledningsgrupp; Avveckling

När förutsättningarna är sådana ska organisationen återgå till det normala och beslut om detta tas av förvaltningschefen. Ledningsarbetet är över när allt har följts upp och utvärderats. Analysen skall ligga till grund för eventuella ändringar i delegation och planer. Utvärderingen ska behandlas av utbildningsnämnden vid nästkommande ordinarie sammanträde.

1.3.2 Befogenheter och delegationsordningVerksamheten ska så långt möjligt likna den vid normala förhållanden och det gäller även befogenheter och delegationsordning. Det kan därvid påpekas att nämndens ordförande har rätt att fatta beslut i frågor som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas, detta i enlighet med kommunallagens bestämmelser och av nämnden beslutad delegationsordning. I övrigt gäller vanlig beslutanderätt i enlighet med vanlig tjänstgöring.

1.3.3 InformationInom utbildningsförvaltningen finns flera tillvägagångsätt för att nå ut med information till elever, personal, vårdnadshavare samt övriga intressenter. Viktiga och lämpliga kanaler för informationsspridning är kommunportalen (främst personal och förtroendevalda), lärplattformerna Vklass och Arenan samt via alingsas.se. I syfte att minimera ryktesspridning och felaktig information är det viktigt att informationen som kommer från krisledningsgruppen kommer snabbt och är tillräckligt utförlig.

För att säkerställa att korrekt information når ut ska nedanstående följas.

Extraordinär händelse som i huvudsak berör enskild verksamhetVid extraordinär händelse som i huvudsak berör en enskild verksamhet inom

utbildningsförvaltningen, ansvarar respektive chef/rektor för både intern och extern information. Den interna/externa informationen ska ha stämts av med förvaltningschef samt kommunledningskontorets kommunikationsavdelning. Detta för att få en enhetlig hantering av information och att tillbörliga informationskanaler används. Det innebär inte att meddelarfriheten för offentliganställda kringskärs.

Vid extraordinär händelse som berör hela förvaltningen gäller följande:Utbildningsförvaltningens utvecklingschef är ansvarig för den interna informationen. Informationsansvarig ansvarar för att kommunikationsflöden inom förvaltningen upprättas och upprätthålls. Informationsansvarig distribuerar och mottager information för krisledningsgruppens räkning. Intern information av betydelse för att klara uppgiften skall fortlöpande lämnas från enheterna till ledningsgruppen och omvänt från ledningsgruppen till enheterna.

I de fall kommunens krisledningsnämnd aktiverats ska förvaltningens information samordnas med den centrala informationscentralen i Rådhuset. I Rådhuset finns i sådana fall en upplysningscentral som besvarar och tar emot uppgifter.

För information till media ansvarar förvaltningschefen. När det gäller publicering av information på hemsidan, samarbetar informationsansvarig ihop med kommunledningskontorets pressansvarige. I de fall kommunens krisledningsnämnd aktiverats ska informationen gå vidare till den centrala informationscentralen. Grupper med särskilda behov nås via upparbetade kanaler inom kommunen såsom integrationsavdelningen och dess tolkförmedling, kanaler för personer med funktionsvariationer samt föreningar som finns för dessa.

Vid en kris bör händelsen beskrivas i följande ordning:

1. Händelsens karaktär2. Platsen för händelsen3. Detaljer om drabbade människor, eventuellt skadade och döda4. Detaljer om påverkan på det område som berörs5. Detaljer om påverkan på miljön6. Detaljer om åtgärder som individer bör vidtaga7. Detaljer om utredningar mm som ska startas för att klarlägga orsaken

1.3.4 Upprättande av kontaktlistaRespektive enhet inom utbildningsförvaltningen ska upprätta och hålla en uppdaterad elev- och personalförteckning. Dessutom ska närmast anhörig anges. Syftet är att rätt information snabbt ska kunna lämnas. Ansvar för upprättande av nämnda förteckningar vilar på respektive chef.

1.3.5 Checklista och ansvarÅtgärd Ansvar

- Förvaltningschefen larmas Chefer i verksamheten- Utbildningsnämndens ordförande informeras Förvaltningschef- Kommunledningskontoret informeras Förvaltningschef- Ledningsgruppen aktiveras efter beslut från Förvaltningschef - Informationscentralen upprättas i samarbete med Informationsansvarig kommunikationsenheten- Utbildningsnämnden informeras/sammankallas Utbildningsnämndens

ordförande- Chefer/nyckelpersoner informeras Förvaltningschef och

informationsansvarig- Ledningsorganisation avvecklas Förvaltningschef- Berörda informeras om avvecklingen Informationsansvarig

1.3.6 POSOM-gruppKommunens POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer) har tillgång till ett antal stödpersoner. Socialnämnden ansvarar för att samordna POSOM:s arbete i Alingsås kommun. Kontakt med POSOM-gruppen tas via förvaltningens ledningsgrupp.

1.3.7 ÖvningUtbildningsförvaltningen åtar sig att tillsammans med ansvarig säkerhetssamordnare på räddningstjänstförbundet att minst en gång vartannat år, om inte annat behov föreligger, öva krisberedskap, utföra stabsmetodikutbildning och på annat sätt delta i övningsverksamhet som syftar till att öka krisledningsgruppens beredskap och kunskap kring frågorna.

1.4 Verksamheternas krishanteringsplanerVarje verksamhet inom förvaltningen har egna krishanteringsplaner som är anpassade för verksamhetens specifika förutsättningar. Dessa planer revideras vid behov.

* Integrationsavdelningens plan för extraordinära händelser* Alströmergymnasiets krishanteringsplan* Campus Alingsås krishanteringsplan

1.5 Risk- och sårbarhetsanalysUtbildningsförvaltningen har tjänstepersoner som deltar i den kommunövergripande riskhanteringsgruppen (RHG). Varje år genomför utbildningsförvaltningen tillsammans med ansvariga från räddningstjänsten en risk- och sårbarhetsanalys som ligger till grund förvaltningens fortsatta förebyggande arbete.

Bilaga: Vem gör vad i kris?Bilaga: Kommunens krisledningsnämnd Bilaga: Om anställd avlider

Ärende 8

Förlängning av hyresavtal med AB Alingsåshem avseende lägenheter

att hyra ut i andra till nyanlända flyktingar

Ärende 9

Ekonomisk månadsuppföljning

Ärende 10

Meddelande 2017

Datum: 2017-10-12 UtbildningsnämndenHandläggare: Pär HellstenDirektnr: 0322-616493Beteckning: 2017.011 UN

Meddelande 2017

Dessa meddelanden har inkommit till nämnden.

FSG protokoll 2017-10-11

Månadsrapport kring mottagna vuxna och familjer med uppehållstillstånd, dnr 2017.060 UN

Protokollsutdrag – Socialnämnden: Månadsrapport kring ensamkommande barn 2017, dnr 2017.004 SN

Protokollsutdrag Kommunfullmäktige – kompletteringsval efter Inger Andersson (M) – Robin Almanakis (M) dnr: 2017.609 KS

Förslag till beslut i UtbildningsnämndenUtbildningsnämnden lägger meddelanden till handlingarna.

Utbildningsförvaltningen

Anneli Schwartz Pär HellstenFörvaltningschef Förvaltningssekreterare

Godkänd av: approverNameTitel: approverTitleDatum: approverDate

Ärende 11

Delegerade beslut 2017

Datum: 2017-10-12 UtbildningsnämndenHandläggare: Pär HellstenDirektnr: 0322-616493Beteckning: 2017.012 UN

Delegerade beslut 2017

Delegering av ärenden inom en nämnd regleras i Kommunallagen 6 kap 33-38 §. Utbildningsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till arbetsutskott, ordförande och tjänstemän enligt nämndens delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att Utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering.

Anmälan av delegationsbeslut – Integrationsavdelningen, dnr: 2017.038 UN Anmälan av delegationsbeslut – Campus Alingsås, dnr: 2017.039 UN Anmälan av delegationsbeslut – Alströmergymnasiet, dnr: 2017.013 UN Förvaltningschefens delegation, dnr 2017.007 UN

Förslag till beslut i Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden lägger de delegerade ärendena till handlingarna.

Anneli Schwartz Pär HellstenFörvaltningschef Förvaltningssekreterare

Godkänd av: approverNameTitel: approverTitleDatum: approverDate