ks kall 30 maj 2016 del 1.pdf - Härryda kommun

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

2016-05-19

Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen

Plats och tid för Rådasjön kommunhuset, Mölnlycke

sammanträde måndagen den 30 maj 2016, kl 16.00

Ärenden

1. Antagande av leverantör för livsmedel och hushållsartiklar i konsumentförpackning.

2. Upphandling av konstgräsplan i Mölnlycke.

3. Antagande av entreprenör för drift och underhåll av gatubelysning.

4. Förändring av verksamhetsmål för fastighetsfunktionen.

5. Rutin för flaggning vid kommunhuset.

6. Antagande av detaljplan för Mölnlycke 1:55 m.fl., Alhagen i Mölnlycke.

7. Utredning om gatukostnad inom förslag till detaljplan för Mölnlycke 1:55 m fl.

Alhagen.

8. Antagande av detaljplan för Landvetter 4:45 m.fl. Landvetters-Backa, Västra.

9. Utredning om gatukostnad inom förslag till detaljplan för del av Landvetters-Backa

4:45 m.fl., Landvetters-Backa Västra.

10. Antagande av detaljplan för Rävlanda 4:145 m.fl., utvidgning av byggrätter för

radhus.

11. Antagande av detaljplan för Hulebäck 1:491, avstyckning av fastighet i Mölnlycke.

12. Yttrande över Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035.

13. Utredning avseende Härryda kommuns delägarskap i Renova AB.

14. Medborgarförslag om gratis busskort till förtidspensionärer.

15. Reviderade läsårstider för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och ung-

domsgymnasium 2016/2017.

16. Förändrad timplan för grundskola och grundsärskola.

17. Politiska verksamhetsmål för grundskola, grundsärskola samt fritidshem.

18. Hulebäcksgymnasiets organisation för läsåret 2016/2017.

19. Ansökan om rätt till bidrag för enskild huvudman för pedagogisk omsorg,

Ekolek barnomsorg AB.

20. Ansökan om godkännande för att bedriva fristående förskola, Solberga förskolor

AB.

21. Yttrande över kommunrevisionens granskning av betyg och bedömning inom grund-

skolan i Härryda kommun.

22. Yttrande över kommunrevisionens granskning av diskriminering och kränkande

behandling inom grundskolan.

23. Yttrande över kommunrevisionens granskning av rektors roll som pedagogisk

ledare.

24. Återremitterat ärende: Motion om översyn av skolorganisationen.

25. Ansökan om serveringstillstånd enligt alkohollagen på förändrad och utökad serve-

ringsyta, Råda Rum Restaurang och Konferens.

26. Riktlinje för Annan särskilt anpassad bostad enligt lag om stöd och service åt vissa

funktionshindrade.

27. Politiska verksamhetsmål för Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder.

28. Politiska verksamhetsmål för Hälsa och bistånd.

29. Politiska verksamhetsmål för Vård och omsorg.

30. Yttrande avseende kommunrevisionens rapport ”Granskning av kommunens insatser

för arbetslösa ungdomar och övriga arbetsmarknadsåtgärder”.

31. Motion om att återinföra personligt ombud för människor med psykiska funktions-

nedsättningar i Härryda kommun.

32. Konkurrensutsättningsprogram för Härryda kommun.

33. Rapport från personuppgiftsombudet.

34. Utdelning av Härryda kommuns tillgänglighetspris 2016.

35. Uppföljning av intern kontrollplan 2015.

36. Motion om varför har vi ett oppositionsråd i Härryda kommun.

37. Ekonomisk månadsuppföljning per mars 2016.

38. Tillfällig ändring av firmatecknare.

39. Utveckling av kommundelsstämmor.

40. Lägesrapport avseende utredningsuppdrag med anledning av besvarade motioner.

41. Delgivning av protokoll från råd.

42. Anmälan av delegationsbeslut.

43. Delgivningar.

HARRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen

SAM MANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-05-30

S¡da

Dnr 2016KS97 050

ANTAGANDE AV LEVERANTÖRER FÖR LIVSMEDEL OCH HUS-H.ALLSARTIKLAR I KoNSUMENTFÖRPACKNING

Sektorn lor administrativt stöd har genomfort en upphandling av livsmedel ochhushållsartiklar i konsumentfürpackning. Avtalet ska omfatta leverantörenstotala sortiment av livsmedel samt hushållsartiklar i konsumentforpackning.

Hänyda kommuns behov av mindre forpackningsstorlekar ligger till grundftir upphandlingen. Avtalsanvändare är verksamheter som till éxempeìgruppboende inom handikapp/äldreomsorg, fritidsgårdar och florskolor. Detkan också vara kompletteringsköp till de större köken eller till övrig personali kommunen.

Avtalet får inte ersätta eller inskränka på Härryda kommuns befintliga ramavtalftir likvärdiga varor. Avtalet ska ses som ett komplement och inkludera köpsom uppgår till max 1500 sEK inklusive mervärdesskatt, per köp- och/ellerbeställningstillfülle.

Från sektorn ftir administrativt stöd floreligger skrivelse av den 4 maj 2016

Ordfürandens fìirslag till beslut

Kommunstyrelsen utser ftilj ande leverantör-/er:

(x)

Paragrafen forklaras omedelbart justerad.

HANDLINGAR I ÄRENDET SKICKAS TILL KOMMUNSTYRELSENSLEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE UNDER VECKA 21

Signatur j

4

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 1

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Nv HARRYDAKOMMUN

2015-05-04

| (2)

Dnr 2016KS97 050Sektorn für administrativt stödMarlene Sahibzada

Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV LEVERANTÖRER FÖR LIVSMEDEL OCHHUSHÅLLSARTIKLAR I KONSUMENTFÖRPACKNING

Uppdrag och bakgrund

Sektorn ftir administrativt stöd har genomftirt en upphandling av livsmedel och hus-hållsartiklar i konsumentftirpackning.

Avtalet ska omfatta Leverantörens totala sortiment av livsmedel samt hushållsartiklar ikonsumentforpackning. Härryda kommuns behov av mindre forpackningsstorlekar lig-ger till grund ftir upphandlingen.

Avtalsanvändare är verksamheter som till exempel gruppboende inom handi-kapp/äldreomsorg, fritidsgårdar och forskolor. Det kan också vara kompletteringsköptill de större köken eller till övrig personal i Kommunen.

Avtalet får inte ersätta eller inskränka på Härryda kommuns befintliga ramavtal fiir lik-värdiga varor. Avtalet ska ses som ett komplement och inkludera köp som uppgår tillmax 1500 SEK inklusive mervärdesskatt, per köp- och/eller beställningstillfüIle.

Mål och måluppffllelse

I Projekþlan Upphandling var prioriterat mål att nå ut till alla kända Leverantörer lorökad dialog. Målet har uppnåtts genom personliga besök, mailutskick samt telefonkon-takt.

Ett annat mål i Projekþlan Upphandlingvar att inte skriva lor snäva och begränsandekrav avseende produktsortiment vilket inte heller gjordes, detta har bidragit till en for-enklad process ftir respektive anbudsgivare. Syftet med målet var att så långt det varmöjligt underlätta ft)r anbudsgivaren vid anbudsgivning.

Vad gäller priser i upphandlingen har vårt mål varit tillgänglighet till ramavtal snarareän lägsta pris. Leverantörens ordinarie priser inklusive mervärdesskatt kommer därforatt gälla under avtalsperioden. Priserna inkluderar all eventuell lagerhållning. Vid flor-säljningskampanjer eller liknande rabatter ska alltid lägsta pris erbjudas. Med forsälj-ningskampanjer etc. avses inte sådana som kräver medlemskap eller speciellt kortinne-hav. För lägsta pris på livsmedel mm. ska avrop ske från det samverkansavtal vi har pålikvärdiga produkter med Upphandlingsbolaget, forutsatt att tillämpliga forpacknings-storlekar finns.

Anbudsinbjudan har skett och (x) stycken har hämtat ut forfrågningsunderlaget. Anbudhar inkommit från loljande Leverantör-/er:

5

2 (2)X'örslag till beslut

Kommunstyrelsen utser loljande leverantör-/er:

(x)

Per-Ame LarssonTf. Kommundirektör

Bilagor:ProjektrapportUnderrättelse om tilldelningUpphandlingsprotokol IProj ektrapport upphandling

Bo EkströmEkonomichef

6

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-0s-30

Sida

Dnr 2016K5217 052

UPPHANDLING AV KONSTGRASPLAN I MOLNLYCKE

Kommunfullmäktige beslutade i ç 16612015 att byta ut konstgräsmattan på enkonstgräsplan i Djupedalsäng i Mölnlycke. Totalt budgeterades 5000 tkr.Arbetena beräknas starta i juni 2016. Byggtiden planeras till cirka tre månader.

Från sektorn for teknik och forsörjningsstöd loreligger skrivelse av den 25 apnl2016.

Ordfärandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen utser xxx till entreprenör ftir bye av konstgräsmatta iDjupedalsäng i Mölnlycke.

Paragrafen lorklaras omedelbart j usterad.

HANDLINGAR I ÄRENDET SKICKAS TILL KOMMUNSTYRELSENSLEDAMÖTER OCH ERSIiTTARE UNDER VECKA 21

Signatur justerande bestyrkande

7

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 2

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Nv HÄRRYDAKOMMUN

2016-04-25

1 (1)

Dnr 2016K5217 052Sektorn for teknik och färvaltningsstödHans Ljungberg

Kommunstyrelsen

UPPHANDLING AV KONSTGRÄSPLAN MÖLNLYCKE


Kommunfullmäktige beslutade i $ 166/2015 attbyla ut konstgräsmattan på en konst-gräsplan i Djupedalsäng, Mölnlycke. Totalt budgeterades 5000 tkr.

Anbudsvärdering

Anbudsinfordran har skett och entreprenör ska utses. Vid anbudstidens utgång hade xxxanbud inkommit. Anbud med lägst pris har lämnats av xxx.

Planering och projektering

Sektom for teknik och fürvaltningsstöd har med extern konsult tagit fram handlingar ftiranläggningen som legat till grund flor forfrågningsunderlag.

Samråd har skett med fotbollsftireningarna i Mölnlycke.

Arbetena beräknas starta i juni 2016. Byggtiden planeras till cirka 3 månader.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen utser xxx till entreprenör for byte av konstgräsmatta i Djupedalsäng,Mölnlycke.

Paragrafen ftirklaras omedelbart justerad.

SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD

Tf. Sektorsche

8

HÄRRYDA KOMMI.JN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 2016KS193 317

ANTAGANDE AV ENTREPRENÖR FÖR DRIFT OCH UNDERHÄLL AVGATUBELYSNING

Sektom for samhällsbyggnad har upprättat ftirfrågningsunderlag for drift ochunderhåll av gatubelysning i Härryda kommun. Nuvarande avtal löper ut den30juni 2016.

Avtalstiden är þa år med ensidig rätt ftir kommunen att forlänga avtalet medtvå år. Avtalets ekonomiska omfattning bedöms vara cirka 3,5 miljoner kronorper år.

Från sektorn ftir samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 2l apnl2016.


Kommunstyrelsen utser x som entreprenör for drift och underhåll av gatu-belysning i Hänyda kommun.

P aragrafaren fiirklaras omedelbart justerad.

HANDLINGAR I ÄRENDET SKICKAS TILL KOMMUNSTYRELSENSLEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE UNDER VECKA 21

Signatur j Utdragsbestyrkande

9

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 3

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Nv HÄRRYDAKOMMUN I (1)

Dnr 2016KS193 31720t6-04-21

Björn SundénVerksamhetschef trafik

Sektorn for samhällsbyggnadHenrik Yngve

Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV ENTRE,PRE,NÖN FOR DRIFT OCH UNDERIIÅT,T, ¿.VGATUBELYSNING


Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat lorfrågningsunderlag for drift och underhåIlav gatubelysning i Hänyda kommun. Nuvarande avtal löper ut den 30 juni 2016.

Anbudsinbjudan har skett och entreprenör ska utses. Vid anbudstidens utgång hade xanbud inkommit. Utvärdering har skett och framgår av bifogad sammanställning.Lägsta pris har lämnats av x.

Avtalstiden ar fyra år med ensidig rätt für kommunen att förlänga avtalet med två år.Avtalets ekonomiska omfattning bedöms vara cirka 3.5 miljoner kronor per år.


Kommunstyrelsen utser x som entreprenör for drift och underhåll av gatubelysning iHärryda kommun.

Paragrafaren lorklaras omedelbart justerad.

SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Håkan JacobssonSamhällsbyggnadschef

Bilagor:Protokoll från anbudsöppningUtvärdering av anbud

10

HARRYDA KOMMLIN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 2016KS98 078

FÖRÄNDRING AV VERKSAMHETSMÅL FÖR FASTIGHETS-FUNKTIONEN

Kommunstyrelsen ska fastställa och lolja upp politiska verksamhetsmål utifrånde av kommunfullmäktige fastställda politiska inriktningsmålen. De politiskaverksamhetsmålen ska stödj a de politiska inriktningsmålen.

Kommunfullmäktige antog i $ 109/2014 politiska inriktningsmål ftir fastig-hetsfunktionen. Därefter antog kommunstyrelsen i S 6412015 politiska verk-samhetsmål for fastighetsfunktionen.

Från sektorn for teknik och forvaltningsstöd floreligger florslag till justering avverksamhetsmål ftir fastighetsfunktionen av den 22 mars 2016.

Ordfärandens färslag till beslut

Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsmål enligt foreligganden fiirslag.

justerande Utdragsbestyrkande

11

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 4

I

Nv uÄnnyonKOMMUN

2016-03-22

I (1)

Dnr 2016KS98 078Sektorn for teknik och florvaltningsstödTherese Wångblad

Kommunstyrelsen

rÖnÄNIRING Av VERKSAMHETSMÅL FÖR FASTIGHETSFUNKTIoNEN


Kommunfullmäktige antog i $ 109/2014 politiska inriktringsmål for fastighetsfunktion-en. Därefter antog kommunstyrelsen i $ 64i2015 politiska verksamhetsmål for fastig-hetsfunktionen.

Följande verksamhetsmål behöver justeras eftersom den certifiering som används avfastighetsfunktionen inte kan tillämpas på om- och tillbyggnation.

"Ny-, till- och ombyggnationer byggs enligt certifiering som srikerstciller att miljö ochhälsolcrav uppfylls."

Förändring av verksamhetsmål

Förändring av verksamhetsmål foreslås enligt füljande.


Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsmål enligt foreliggande forslag.


AndersF f

Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmålKommunens lokaler är långsiktigt säkra,trygga och hälsosamma.

Nybyggnationer byggs enligt certifieringsom säkerställer att miljö och hälsokravuppfylls.

Tf

12

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-0s-30

Sida

Dnr 2015KS143 008

RUTIN FÖR FLAGGNING VID KOMMUNHUSET

Kommunfullmäktige behandlade i ç 712016 motion om kommunens flagg-instruktioner. Utifrån motionen har forvaltningen tagit fram ny rutin ftirfl aggning vid kommunhuset.

Från sektorn for teknik och fürvaltningsstöd ftireligger rutin lor flaggning vidkommunhuset av den 4 apnl20I6 samt skrivelse av den 20 apnl20l6.

Ordfìirandens fürslag till beslut

Kommunstyrelsen antar rutin for flaggning vid kommunhuset, från sektorn forteknik och ftirvaltningsstöd, av den 4 februari 2016.

Signatur justerande

13

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 5

ANNJA

Maskinskriven text

Nv HÄRRYDAKOMMUN I (1)

Dnr 2015KS143 0082016-04-20

Lasse JönssonFunktionschef

Sektorn ftir teknik och färvaltningsstödLasse Jönsson

Kommunstyrelsen

RUTIN TÖR TT,AGGNING VID KOMMUNHUSET


Kommunfullmäktige behandlade i ç 712016 motion om kommunens flagginstruktioner.Utifrån motionen har ftirvaltningen tagit fram ny rutin for flaggning vid kommunhuset.Rutinen gäller de tre flaggstänger som är placerade på Råda torg utanftir kommunhuset.


Kommunstyrelsen antar rutin for flaggning vid kommunhuset, från sektorn ftir teknikoch forvaltningsstöd, av den 4 februari 2016 enligt foreliggande forslag.


ñ

Sektorschef

BilagorRutin for flaggning vid kommunhuset

14

Nv HÄRRYDAKOMMUN

L (2)

Lars Jönsson

2016-02-04Sektorn for teknik och ftirvaltningsstöd

RUTIN TöR TT,¡,GGNING VID KOMMUNHUSET

Rutinen gäller frir kommunens tre officiella flaggstänger med placering utanftir kom-munhuset på Råda torg. Flaggstängerna är cirka 12 meter höga och ska enligt Riksarki-vet ha en flaggstorlek på ungefär 3 x 1,8 meter. De tre flaggstängerna ska vara frirseddamed varsin Härryda kommunflagga som ständigt är hissade.

Kontorsservice, sektorn flor teknik och florvaltningsstöd ansvarar lor flaggningen. Efterkontorstid eller på helgdagar ansvarar kommunens fastighetsjour för flaggning.

Svenska flaggan är en nationalsymbol och ska därflor skötas med omsorg och handhasmed respekt. Flaggan ska hissas lugnt och stilla i jämn takt. Flaggan ska dessutom varaprydlig och für inte släpas i marken.

Vid flaggning ska svenska flaggan hissas på alla tre stänger om inte annat framgår avflaggdagarna nedan. Vid flaggning på halv stång ska endast mittstången användas ochövriga två stänger stå nakna.

I enlighet med Riksarkivet ska den svenska flaggan från I mars till 3l oktober hissaskl' 08.00. Under övrig del av året hissas flaggan kl. 09.00. Flaggan ska halas vid sol-nedgång, dock senast kl. 21.00.

Flaggning vid internationella besök

Vid internationella besök bör det flaggas med den eller dessa nationers flaggor i enlig-het med Riksarkivets riktlinjer lor tre flaggstänger. Beslut fattas av kommundirektör-

Flaggning vid dödsfall

Då någon anställd eller fortroendevald avlider sker flaggning på begravningsdagen.Flaggan hissas lorst i topp och halas därefter omedelb art ll3 av stångens längd. Beslutfattas av kommundirektör.

15

2 (2)

Flaggdagar

Flaggning ska ske på de allmänna flaggdagarna samt på foljande dagar:

I Dagar som tillkommit i rutinen for flaggning vid kommunhuset, justerad i februari 2016

Datum Syfte Ovriq information1 ianuari Nyårsdagen28 ianuari Konungens namnsdag6 februari Samernas nationaldagl Flaggar även med samernas flagga24 februan Sverigefinnarnas dagl Flaggar även med sverigefinnarnas

flagga8 mars Internationella kvinnodagenl12 mars Kronprinsessans namnsdagMars-april Påskdagen8 april Romernas internationella

dagtFlaggar även med romernas flagga

30 april Konungens fodelsedagI mai9 mai Europadagen Flaggar även med Europaflaggan17 mai Pridedagen Flaggar även med regnbåesflaggan

Dag flor val till Europaparla-mentet

Flaggar även med Europaflaggan

Mai-iuni Pingstdagen6 juni Sveriges nationaldag och

svenska flaggans dagJuni Skolavslutning 1

Juni Midsommardagenl4 iuli Kronprinsessans fiidel sedagl5 juli Tornedalingarnas dagr Flaggar även med tornedalingarnas

flagga8 augusti Drottningens namnsdagAuzusti SkolstartrSeptember Dag for riksdagsval24 oktober FN-dagen Flaggar även med FN-flaggan6 november Gustav Adolfsdagen10 december Nobeldagen23 december Drottningens fodelsedag25 december Juldagen

16

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 2012K5387 214

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR MÖLNLYCKE 1:55 M FL,ALHAGEN I MÖLNLYCKE

Kommunstyrelsen beslutade i ç 20112012 attuppdra åt forvaltningen att upp-rätta detaljplan flor Alhagen i Mölnlycke.

Sektorn ftir samhällsbyggnad har upprättat färslag till detaljplan. Planens syfteär att kommunen ska kunna ta över huvudmannaskapet lor vägarna i området.Detta är en loljd av kommunens strategi für övertagande av enskilda vägarinom tätorter.

Förslaget har varit utställt for granskning i enlighet med 5 kap I I g plan- ochbygglagen vid två tillfiillen, 26 augusti - 17 september 2015 samt underperioden 25 februari - 17 mars 2016.

Antagandehandlingarna stämmer överens med granskningshandlingarna. För-slaget är ftirenligt med gällande översiktsplan och med en från allmän synpunktlämplig användning av markoch vattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap. För-slaget medfor inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kapöverträds.

Från sekforn for samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 20 ap1rl2016.

OrdfÌirandens färslag till beslut

o Kommunfullmäktige antar detaljplan ftir Mölnlycke 1:55 m fl, ALHAGEN iMölnlycke, Härryda kommun enligt floreliggande ftirslag.

o Kommunfullmäktige upphäver gällande strandskydd i enlighet medskraffering redovisad på plankarta flor Mölnlycke 1:55 m.fl. Alvägen.

ignatur justerande Utdrags

17

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 6

HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn for samhällsbyggnadAnders Lidén

20t6-04-20

| (2)

Dnr 2012K5387 214

Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR MÖLNLYCKE 1:55 M FL, ALHAGENI MÖLNLYCKE


Kommunstyrelsen beslutade i ç 20112012 att uppdra åt ft)rvaltningen att upprätta detalj-plan für Alhagen i Mölnlycke. Sektorn har upprättat lorslag till detaljplan. Planens syfteär att kommunen ska kunna ta över huvudmannaskapet for vägarna i området. Detta ären foljd av kommunens strategi for övertagande av enskilda vägar inom tätorter. Plan-forslaget innebär även att planbestämmelserna blir mer ändamålsenliga flor dagens for-hållanden. Framforallt anpassas byggrättema så att de överensstämmer med befintligabostadshus. Planen innebär inga större ändringar i markanvändning eller exploaterings-grad.

Förslaget har varit utställt lor granskning i enlighet med 5 kap 11 $ planoch bygglagen(2010:900) vid två tillfiillen, 26 augusti - 17 september 2015 och 25 februari - 17 mars2016. Antagandehandlingama stämmer överens med granskningshandlingarna, medundantag av mindre redaktionella ändringar. Förslaget är forenligt med gällande över-siktsplan, OP 2\l2,och med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- ochvattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap. Förslaget medlor inte att någon miljökvalitets-norrn enligt Miljöbalken 5 kap överträds.

För planområdet är strandskyddet upphävt genom gällande detaljplan. Strandskyddetsyftar till att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevaragoda livsvillkor flor djur- och växtlivet. Redan upphävt strandskydd återinträder om nydetaljplan upprättas eller ersätts. För aktuellt område inträder därlor strandskyddet runtArketjärn lor delar av behntlig bebyggelse och gata. Upphävandet av strandskydd inomdessa delar ftireslås i linje med Miljöbalken 7 kap.18 c g p 1. Området har tagits i an-språk på ett sätt så att det saknar betydelse lor strandskyddets syften eftersom tomternaoch gatorna är helt utbyggda. De områden som är aktuella for upphävande av strand-skydd är skrafferade på plankartan.


Kommunfullmäktige antar detaljplan for Mölnlycke 1:55 m fl, ALHAGEN i Möln-lycke, Härryda kommun enligt ftireliggande florslag.

Kommunfullmäktige upphäver gällande strandskydd i enlighet med skraffering redovi-sad på plankarta for Mölnlycke 1:55 m.fl. Alhagen.

18

2 (2)

SEKTO FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

Bilagor:Antagandehandlingar

KlemanVerksamhetschef plan och bygglov

19

MIwHÄRRYDAKOMMUN

Antagandehandling

April2016

Detaljplan för Mölnlycke l:55 m flALHAGEN

i Mölnlycke, Härryda kommun1.'t>2 Y. 'l:1>10ì.

l;\ ':ir \,

t :;\\,{.+ r!\j.:-l rjj\J rt/-. ':5

'iv

1:27

en1 :1>6

,r'

ii.

1:1>8',usff"s

1:20

¡t å$'

;

II¡_

ã

s

>1

aHl¡

.1:251!.'

1..328>1

:17>4 ù

.q'; Iä

å ..!,/l

G RANSKN I NGSHAN DLI NGAR:

Plankarta med bestämmelserPlanbeskrivning

GranskningsutlåtandeFastighetsförteckn i ng

BILAGOR

a

a

a

a

a

O

a

DagvattenutredningBullerutredning för Mölnlycke fabrikerGeoteknisk utredningStabilitetsutred ni ng

t{

I ¿¡¡

20

Nv HARRYDAKOMMUN

Antagandehandling

April2016

Detaljplan för Mölnlycke l:55 m flALHAGENi Mölnlycke, Härryda kommun

PLANBESKRIVNINGPlanbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd

samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen

har ingen rättsverkan.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAGAlhagen är ett befintligt villaområde med knappt 50 villor, en strandremsa och en

yta för bollspel och lek. Planens huvudsyfte är att möjliggöra för kommunalt hu-

vudmannaskap för allmän platsmark. Planförslaget innebär även att planbestäm-

melserna blir mer ändamålsenliga för dagens förutsättningar jämfört med den

äldre plan som gäller där idag. Planen innebär inga större ändringar i markanvänd-

ning och exploateringsgrad.

PLANDATALäge och avgränsning

Planområdet ligger nordost om

Mölnlycke fabriker och vid Landvet-

tersjöns västra spets. Området av-

gränsas sydost av sjön och åt övriga

håll av skog. Angöring till området

är från sydväst på Strandvägen som

ansluter till Långenäsvägen. Fot-

gängare och cyklister kan även ta

vägen norr om Mölnlycke fabriker.

21

ArealPlanområdets areal är cirka 8 hektar

Markägare

Kommunen äger den mark där vägar och grönområden ligger. Den på kvarters-

mark belägna lekplatsen vid Strandvägen är också i kommunal ägo. All övrig

kvartersmark ägs av privatpersoner.

TI D IGARE STÁLLN I NGSTAGAN DEN

Översiktsplan för Härryda kommun - Öp ZOIZ

Alhagen är markerat som befintligt bostadsområde i ÖP 2012.

Gällande detaljplanerFör området gäller detaljplan B 1 från 1947. I den tillåts tomter om minst 1000

kvadratmeter och en femtedel av tomtens yta får bebyggas. Huvudbyggnad får

vara en våning. Området gränsar till detaljplan S 38 som gäller för Mölnlycke fabr-

ker och som vann laga kraft 1982. S 38 överlappar det aktuella planområdet på en

mindre yta i söder.

Strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorterKommunfullmäktige fattade 2012-01-30 beslut om att ta över huvudmannaskapet

för enskilda vägar som ligger inom tätorterna. Eftersom detaljplaner reglerar

huvudmannaskapet för vägar behöver de ändras för att ett formellt övertagande

ska vara möjligt. Detta ska enligt strategin göras genom modernisering av detalj-planer och beaktande av helhetssyn. Alhagen ingår i de områden där kommunen

ska ta över enskilda vägar.

UtredningarEn dagvattenutredning (Ramböll, 2013-10-28) har tagits fram som visar att det på

ett par ställen är problem med att dagvattnet på gatorna rinner in på tomteristället för ner i diket eller blir stående. Därför föreslås vissa åtgärder för att förbättra

avvattningen av gatorna. Längs Höjdvägen föreslås även större lednings-

dimensioner för att systemet ska klara av ett 1O-årsregn.

2

22

En bedömning av gatornas standard har genomförts av kommunen. Förutom

vägavvattningen som beskrivs ovan är gatorna i gott skick.

FÖRUTSATTN INGAR ocH TÖnÄNoRINGAR

Bostadsbebyggelse

Området är ett befintligt bostadsområde med knappt femtio friliggande villor.

Gällande plan tillåter en tomtstorlek på 1000 kvadratmeter och under särskilda

omständigheter ned till 800. Planförslaget medger en minsta tomtstorlek på 800

kvadratmeter vilket inte medför några ytterligare avstyckningar eftersom ingen

tomt är större än 1600 kvadratmeter. Förslaget är även att tillåta två våningar,

istället för en som det är i gällande plan, eftersom många byggnader redan idag är

två våningar. Byggnader får uppföras med en högsta tillåtna byggnadsarea om 225

kvadratmeter. Högsta tillåtna byggnadsarea för en frilíggande komplementbygg-

nad är 40 kvadratmeter.

Karaktären i områdetAlhagen ligger i en sluttning ner mot sjön och med skogen i ryggen. Många tomter

sluttar kraftigt och flera av husen är suterränghus. Bebyggelsen är varierande och

från många olika tídsepoker. Många av husen är från 19O0-talets första hälft.

Naturmiljö och topografiSkogen som omger Alhagen hänger ihop med Wendelsbergsparken som är ettvärdefullt naturområde i Mölnlycke med många stora gamla träd.

Offentlig serviceNärmaste skola för elever i årskurs 1-5 är Högadalsskolan som ligger cirka en och en

halv kilometer söderut, medan närmast belägna skola för årskurs 6-9 är Ekdala-

skolan en kilometer västerut. Förskola finns en knapp kilometer västerut.

Kommersiell serviceEtt komplett serviceutbud finns i Mölnlycke centrum som ligger en knapp kilome-

ter väster om planområdet.

3

23

FornlämningarPå riksantikvarieämbetets fornminneskarta finns inga markeringar i området

MARK

Geoteknik/bergteknik

Geotekníska undersökningar har utförts iområdet (Åf, ZOtS-OS-22,rev 2015-12-08)

Uppmätt jorddjup varierar enligt gjorda sonderingar mellan ca 3{8,5 m. Utförda

undersökningar visar att berget överlagras av ett ca 1-2 m mäktigt mull- och sand-

lager i sydvästra delen av området. I övriga delar av området utgörs jordlagren

generellt av fyllning med en mäktighet av ca 0,5 - 1,5 m. Under fyllningen finns i

vissa undersökningspunkter mulljord med ringa mäktighet. Fyllningen respektive

mulljorden underlagras av siltig lera som överst bildats som torrskorpa. Torr-

skorpans mäktighet varierar mellan ca 1-2 m. Leran innehåller ställvis finsandsskikt.

På djupet varvas lerlagret med siltlager. I norra delen av området återfinns ett ca en

meter mäktigt sandskikt under fyllningen. Närmare Arketjärn återfinns ett upp tillca två meter mäktigt skalsandskikt på ca 4,5-6,5 m djup. Leran underlagras av ettlager friktionsjord på berg. Friktionsjordslagrets mäktighet är relativt tunt i om-

rådets norra del men ökar åt sydost och uppgår till ca 3,5-5 meter nämare Arkejärn.

Stabilitet

Totalstabiliten bedöms vara tillfredsställande med hänsyn till marklutning, djup tillfast botten samt jordlagerföljd.

Den nordvästra till nordöstra sidan av planområdet utgörs av en mycket brant tillflack bergsslänt som sluttar ned mot fastigheterna. Slänten är skogsbevuxen och

utgörs av växelvis blottade hällar, block och ett tunt jordlager. Dominerande bergs-

art är granitisk gnejs, ställvis genombruten av gabbroida/amfibolítiska stråk. Den

granitiska gnejsen karaktäriseras som storblockig samt skivig och gabbron/amfibo-

liten som medelblockig.

Bergslänten har besiktigats med avseende på de bergstekniska förutättningarna.

Sprickriktningen i slänten är gynnsam och blocken vilar stabilt. lnga stabilitets-

problem så som blockfall och bergras förväntas. Skulle dock området komma attbli aktuellt för nybyggnation eller om sprängarbeten skulle företas i anslutning till

4

24

slänten, finns två block som bör förankras genom t.ex bultning, alternativt tas bort.

Aven besiktning av slänten efter utfört arbete rekommenderas.

.'"rnãt¡ry" r\

tl

t, ':

1r liIì.

i' ', ,

't. ,t:t't;rit,tr1,,I :'

i li

2

_i.

Karta över besiktigad bergslänt med platserna för stenblock utmärkta.

Radon

Radonmätning har inte gjorts. Enligt kommunens radonriskkarta utgör den del av

planområdet där det finns postglacial mellansand-grovsand normalriskområde förradon. Ny bebyggelse skall ha radonskyddande grundkonstruktion såvida inte

mätningar visar att det inte behövs. Detta regleras i Boverkets byggregler, BBR.

Övriga området är lågriskområde för radon.

Risk för skred och höga vattenståndDet finns inga kända problem med vare sig skred eller översvämning i Alhagen.

Däremot har det funnits problem söder om området. I december 2006 uppstod

så stora vattenflöden att Mölnlycke fabriker översvämmades och vattenmassorna

trängde in i lokalerna. Efter denna händelse har en rad åtgärder genomförts för att

minska risken för översvämning.

Bebyggelsen längs Strandvägen ligger flera meter högre än vattennivån i sjön med

undantag av Strandvägen 10{1 som ligger någon meter över. Det finns ett dämme

vid Mölnlycke fabriker och överkanten på det dämmet ligger cirka en meter under

nivån på Strandvägen. lnnan vattnet når vägen rinner det alltså vidare.

5

25

Strandskydd

Strandskyddets syfte är att bevara allmänhetens friluftsliv samt att bevara land- och

vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Det generella strandskyddet är

100 meter från strandkanten både på land och ivattenområdet och inkluderar även

undervattenmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och

vattendrag oavsett storlek. Det är förbjudet att inom strandskyddsområden vidta

vissa åtgärder, som t.ex. att anlägga, gräva eller bygga något.

lnom aktuellt planområde är strandskyddet upphävt. Redan upphävt strandskydd

återinträder om ny detaljplan upprättas eller ersätts.l samband med att nu

gällande plan upphävs inträder strandskyddet runt Arketjärn om inte särskilt beslut

tas att upphäva strandskyddet. Ny prövning av strandskyddets upphävande ska

göras i samband med att denna detaljplan antas. Upphävandet av strandskydd

vid befintlig bebyggelse och gator görs i linje med Miljöbalken kap Z 18 c S p 1.

Området har tagits i anspråk på ett sätt att det saknar betydelse för strandskyddets

syften då tomterna och gatorna är helt utbyggda.

De områden (kvartersmark och lokalgata) som är aktuella för upphävande av

strandskydd är markerade på plankartan under rubriken ,Administrativa bestäm-

melser".

I de vattenområden som på plankartan anges som W1 finns idag redan bryggor.

Vid eventuellförlängning, ersättning eller nybyggnation av brygga krävs dispens

från strandskyddet.

GATOR OCH TRAFIK

GatorFrån väster har planområdet tillfart via Strandvägen från Långenäsvägen. Härryda

kommun avser ta över ansvaret för gatorna inom planområdet, vilket innebär

ansvar för framtida drift och underhåll. I samband med övertagandet planerar

kommunen att på erforderliga ställen inom området förbättra vägavvattningen.

Alla gator i planområdet föreslås får benämningen "lokalgata". För att säkra väg-

överbygg naden föreslås att dagvatten utred n i n gen (Ra m böll) efterföljs.

6

Till planen hör även en separat gatukostnadsutredning.

26

Gång- cykeloch mopedtrafìkDet finns inga separata gång- och cykelvägar i området men det bedöms inte

heller nödvändigt då trafikmängderna är små. Gång- och cykelmöjlighet finns

genom Mölnlycke fabriker och det finns även en gångväg genom skogen från

Höjdvägens södra ände till Parkvägen i Wendelsbergsparken.

Parkering

Alla hus i området är friliggande villor och parkering ska anordnas inom den egna

fastigheten.

TEKNTSK FORSORJNTNG

Vatten och avlopp

Hela området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Så långt det är möjligt

ligger ledningar i gatan med en servis tillvarje fastighet. På några ställen gör höjd-

skillnaderna i området att ledningar är dragna över privata tomter istället. På dessa

ställen föreslås u-område i detaljplanen.

Dagvatten

Området har traditionella dagvattenledningar och det ställs inga krav på att an-

lägga fördröjningsmagasin inom varje tomt. Fastighetsägare får dock inte koppla

förbí befintliga fördröjningsmagasin, t ex stenkistor, för att koppla direkt till

kommunal dagvattenledning. Vid nybyggnation eller återuppförande av huvud-

byggnad skall kommunens policy om lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

tillämpas.

Framtida väghållare, det vill säga kommunen, ansvarar för att dagvatten inom

vägområdet omhändertas. Därför planerar kommunen att utföra vissa åtgärder i

samband med att vägarna tas över för att förbättra avvattningen.

Värme och el

Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området. Alhagen är inte anslutet till

färrvärmenätet.

7

27

Avfall

Plats för kärl för insamling av brännbart samt matavfall ska anordnas inom fastig-

heterna. Dessa skall vara i direkt anslutning till uppställningsplats för hämtningsfor-

don. Alternativt ska gemensam uppställningsplats anordnas. Mer information om

vad som gäller för hämtning av hushållsavfall finns på kommunens hemsida

www harryda.se.

Tele och bredband

Ledningar för tele finns längs alla gator. Fiber läggs ned inom kort.

KONSEKVENSER

Avvägningar enligt MiljöbalkenDen planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller

andra allmänna íntressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken

kapitel 3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitets-

norm enligt Miljöbalken kapitel5 överskrids.

Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKB-förordningen

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas

"om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hus-

hållningen med mark och vatten och andra resurser". Detaljplanen omfattar ettbefintligt område centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator,

vattenoch avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. Planen innebär ingen

betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför

inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i

MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter

enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen

behövs därför inte. Länsstyrelsen instämde i kommunens bedömning vid samråd

4 dec2012.

I

28

HÄLsA ocH sÄKERHET

Buller

Området är befintligt med befintliga vägar och bebyggelse och planen medför

inga ändringar itrafikmängd. lnga mätningar på trafikmängder har gjorts i området

men de bedöms som låga. Bron som utgör enda tillfart till området har en bedömd

trafikmängd om mindre än 300 fordon per dygn (räknat med sex fordonsrörelser

per fastighet per dygn). Skyltad hastighet är 30 km/tim.

Buller kommer framför allt från järnvägen som ligger 130 meter från den byggnad

som ligger närmast. Mellan Alhagen och järnvägen ligger Lanvettersjön vilket ger

låg bullerdämpning. Mölnlycke fabriker som ligger strax sydväst om Alhagen håller

på att planläggas för 600 nya bostäder och i samband med det planarbetet har en

bullerutredning tagits fram (ÄF, 2014-09-08). Där syns även de sydvästra delar av

Alhagen som ligger närmast järnvägen och man kan se att för ekvivalent ljudnivå

ligger hela området under 55 dBA, vilket understiger de riktvärden som riksdagen

har fastslagit.

Större delen av området har dock en maximal bullernivå som överskrider riktvärdet(70dBA) även på den sida som är vänd från järnvägen, men vid nybyggnation eller

tillbyggnad av bostadshus bör detta kunna klaras med hjälp av lokala skärmar i

anslutning till uteplatsen. Kommunen bedömer därför att det för samtliga befint-

liga bostadshus finns möjlighet att anordna en uteplats i anslutning till huset där

riktvärdet för maximalt buller inte överskrids.

BrandförsvarVägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för brandfordon.

MiljömålExploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om

begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets relativt

centrala läge í ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för många att utnyttja

kol lektivtrafi ken för m i ljöan passade och resu rssnåla transporter.

9

29

O RGAN I SATORI S KA FRÅGOR

Tidplan

Samråd genomfördes under hösten 2014. Granskning skedde under sommaren

2015. Planen ställs ut för ytterligare granskning under vintern/våren 2016 varefter

kommunfullmäktige kan anta detaljplanen under andra kvartalet 2016. Om detalj-

planen inte överklagas vinner den laga kraft.

HuvudmänKommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Ansvaret för planens

genomförande är fördelat enligt nedan:

Härryda kommun - dricks- och spillvatten ínom planområdet

- gator och gång- och cykelvägar inom allmän platsmark

- park samt lekplats på Strandvägen

- vattenområden

Fastighetsägarnainom -kvartersmark

planområdet

Härryda EnergiAB - elförsörjning. Kommunen är huvudman för allmänna

platser.

FASTIG H ETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Övertagande av vägar

Härryda kommun står som huvudman för allmänna platser i detaljplanen och ska

därmed ta över vägarna inom planområdet. En lantmäteriförrättning behöver

göras för omprövning av Mölnlycke ga:8. lförrättningen ska Höjdvägen, Sjöliden,

Snäckvägen samt Strandvägen utgå ur Mölnlycke ga:8 och Mölnlycke vägförenings

väghållningsansvar. Kommunen svarar därefter för drift och underhåll av dessa ga-

tor efter att de övertagits. Kommunen ansvarar för att denna lantmäteriförrättning

begärs.

GatorHärryda kommun är ansvarig för drift och underhåll av gatorna inom detaljplanen.

t0

30

Fastighetsbildning

Del av Härryda kommuns fastighet Mölnlycke 1:6 används idag som infart till Möln-

lycke 1:24. Detaljplanen möjliggör att den marken fastighetsregleras till Mölnlycke

1:24. Kommunen avser att träffa överenskommelse med fastighetsägaren angående

fasti g hetsreg leringen.

MarkintrångSamtlig mark utlagd som allmän platsmark, kvartersmark för teknisk anläggning

samt vattenområde ägs idag av Härryda kommun. Del av Mölnlycke 1:1, ca 310 kvm

är utlagd så som allmän platsmark gata. Härryda kommun har en skyldighet och en

rättighet att lösa in marken. Härryda kommun avser att träffa en överenskommelse

med fastighetsägaren av Mölnlycke 1:1

I övrigt är samtlig mark utlagd som allmän platsmark, kvartersmark för teknisk

anläggning samt vattenområde ägd av Härryda kommun. lnga andra intrång på

privatägd mark kommer att ske.

Ledningsrätterlnom u-områdena avser kommunen att lägga ned nya eller behålla gamla vatten-

och spillvattenledningar. Ett u-område ger inte kommunen automatiskt rätt attlägga ned ledningar. Kommunen avser att i första hand teckna avtal med berörda

fastighetsägare. Skulle detta inte vara möjligt har kommun möjlighet att ansöka om

ledningsrätt hos lantmäteriet. Ersättning för kommunens rätt att nedlägga samt

bibehålla ledning ska motsvara fastighetens marknadsvärdemínskning plus ettpåslag om25o/o.

Ändring av byggrättFör fastigheter med fríliggande bostadshus gäller att byggrätten ändras från att en

femtedel av fastighetens yta får bebyggas till att byggnader om högst 225 kvm för

uppföras. Minsta tillåtna fastighetsstorlek blir 800 kvm istället för 1000 kvm.

Andrad användning

Två fastigheter har i gällande plan bostad och handel som möjlig användning men

har endast använts som bostad. Användningen handel tas bort.

31

EKONOMISKA FRAGOR

GatukostnaderVägavvattningen i Alhagen behöver förbättras på en del ställen och kommunen

planerar därför att åtgärda detta i samband med övertagande av vägarna. En gatu-

kostnadsutredning har tagits fram som visar hur stora kostnaderna beräknas bli och

hur dessa ska fördelas. Gatukostnadsutredningen samråds separat samtidigt som

planförslaget.

Kommunens ekonomiDet blir en merkostnad för kommunen för standardhöjning som är utöver det som

tas ut i gatukostnad. Kommunens utgifter för planläggning ligger inom budget-

ramen.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

Planens genomförandetid är 15 år från det datum då detaljplanen vinner laga kraft.

Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlig-

het med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men

kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersätt-

ning för förlorad byggrätt.

Mölnlycke iapril 2016

SEKTORN FÖR SAMHALLSBYGGNAD

Planenheten, Mark- & Bostadsenheten

Michaela Kleman

Verksamhetschef för plan och bygglov

Genomförandefrågor:

Karl Falck

Mark- och exploateringsingenjör

Anders Lidén

Planarkitekt

12

32

1 (10)

Granskningshandlíng

FASTIGHETST'ÖRTECKNING TILL DETALJPLAN TöNALHAGEN r MÖLNLYCKn, nÄnnyUA KOMMUN

AVD A F'ASTIGHETER

Fastighet

Inom planområdet

Mölnlycke 1:6

Ägare, adress

Härryda kommun435 80 Mölnlycke

Mölnlycke 1:7 Karl Fredrik TölldénStrandvägen l1435 35 Mölnlycke

Jessica Susanne TölldénStrandvägen 1 1

435 35 Mölnlycke

Mölnlycke 1:8 Birgit JohansenStrandvägen l0435 35 Mölnlycke

Bjarke JohansenStrandvägen 10

435 35 Mölnlycke

Mölnlycke 1:9 Gerhard SollingerSnäckstigen 9435 35 Mölnlycke

Britt-Marie SollingerSnäckstigen 9435 35 Mölnlycke

Mölnlycke l:10 Camilla Eva-Marie NordströmSnäckstigen 7435 35 Mölnlycke

Carl Gustaf Henrik NordströmSnäckstigen 7435 35 Mölnlycke

Ingalill MullinsSnäckstigen 6435 35 Mölnlycke

Mölnlycke l:l 1

Norconsuh .&

33

2 (1O)

Fastighet

fons.

Mölnlycke l:12

Mölnlycke l:13

Mölnlycke l:14

Mölnþke l:15

Mölnlycke l:16

Mölnlycke l:17

Ägare, adress

Philip MullinsSnäckstigen 6435 35 Mölnlycke

Bengt Ulf LindahlSnäckstigen 4435 35 Mölnlycke

Ulrika Karin Helena LindahlSnäckstigen 4435 35 Mölnlycke

Pirkko Marja OlsenHöjdvägen 16435 35 Mölnlycke

Magnus Per Göran MelanderHöjdvägen 18

435 35 Mölnþke

Asa Johanna Cecilia MelanderHöjdvägen l8435 35 Mölnlycke

Jens Gustaf LarssonHöjdvägen 20435 35 Mölnlycke

Lisbeth Monika LarssonHöjdvägen 20435 35 Mölnlycke

Per Anders SahlgrenHöjdvägen 26435 35 Mölnlycke

Karin Hanna Magdalena SahlgrenHöjdvägen 26435 35 Mölnlycke

Astrid Ing-Marie AnderssonBläcksvampen I lgh ll03435 40 Mölnlycke

Inge Sven-Erik AnderssonSnäckstigen 3

435 35 Mölnlycke

Norconsuh *

34

3 (10)

X'astighet

Mölnlycke 1:18

Mölnlycke l:19

Mölnlycke l:20

Mölnlycke l:21

Mölnlycke l:22

Mölnlycke l:23

Mölnlycke 1:24

Ägare, adress

Björn KidmarkHöjdvägen 34

435 35 Mölnlycke

Barbro Gunilla KidmarkHöjdvägen 34435 35 Mölnlycke

Annika Ulla-Britt Therese SköldbergStrandvägen 12

435 35 Mölnlycke

Göran Hans Erling LindbladStrandvägen 9435 35 Mölnlycke

Eva-Britt LindbladStrandvägen 9435 35 Mölnlycke

Johan Daniel SjöbergSnäckstigen 2435 35 Mölnlycke

Tove Johanna SjöbergSnäckstigen 2435 35 Mölnlycke

Mikaela Elisabeth RusténHöjdvägen 30435 35 Mölnlycke

Thomas Åke ÖrtendahlHöjdvägen 30435 35 Mölnlycke

Eva Brita SollénHöjdvåigen 32435 35 Mölnlycke

Per Magnus JonassonHöjdvägen 32435 35 Mölnlycke

Karl Johan Gustav WindahlHöjdvåigen 24435 35 Mölnlycke

Norconsuk å

35

4 (f0)

F'astighet

fons.

Mölnlyoke l:25

Mölnlycke l:26

Mölnþke l:27

Mölnþke l:28

Mölnlycke l:29

Mölnþke l:30

Ägare, adress

Sara Helena WindahlHöjdvåigen 24435 35 Mölnþke

Karl Christian KarlssonHöjdvägen 22435 35 Mölnlycke

Evan gelia Thanasina¡isHöjdvügen 22435 35 Mölnlycke

Nils Frik JohanssonHöjdvägen 14435 35 Mölnlycke

Ulla Britt LundgrenHöjdvägen l4435 35 Mrilnlycke

Stig-Äke AlexanderssonHöjdvägen 12

435 35 Mölnþke

Per-Johan PetterssonHöjdvägen l0435 35 Mölnþke

Ewa BråtheHäjdvägen l0435 35 Mölrtlycke

Helena EimerssonHöjdvägen 9435 35 Mölnlycke

Peter EimerssonHöjdvägen 9435 35 Mölnlycke

Mikael Göran BemhardtzHöjdvägen 11

435 35 Mölnlycke

Linda-Marie Elisabeth BernhardtzHöjdvägen 11

435 35 Mölnlycke

Norconsuh I

36

5 (10)

Fastighet

Mölnlyoke 1:31

Mölnlyoke l:32

Mölnlycke 1:33

Mölnlycke l:34

Mölnlycke l:35

Mölnlycke l:36

Mölnlycke l:37

Mölnlycke l:38

Ägare, adress

Björn rWilhelm AsplindSjöliden 4435 35 Mölnþke

Elin Maria AsplindSjöliden 4435 35 Mölnlycke

Christer LundinSjöliden 2435 35 Mölnlycke

Berit Ingegerd Jansson

Strandvägen 7435 35 Mölnlycke

Kjell Roger JanssonStrandvåigen 7

435 35 Mölnlycke

lngemar AugustssonStrandvägen 6435 35 Mölnlycke

Sven-Erik AnderssonSnäckstigen 3435 35 Mölnlycke

Birgítta AnderssonSnäckstigen 3435 35 Mölnlycke

Annika Maria HeldebringSnäckstigen 5

435 35 Mölnlycke

Jarl Fredrik V/alleforsHöjdvägen 19

435 35 Mölnlycke

Anna Terese WalleforsHöjdvägen 19

435 35 Mölnlycke

Bengt ThorssonHöjdvägen i7435 35 Mölnlycke

Norconsuk I

37

6 (10)

F'astighct

forts.

Mölnlyoke l;39

Mölnlycke l:40

Mölnlycke l:41

Mölnlycke l:42

Mölnlycke l:43

Mölnlycke l:44

Mölnlycke l:45

Mölnlycke l:46

Agarc, adrcss

Lisbeth Margareta ThorssonHöjdvägen 17

435 35 Mölnlyoke

Shirley EngströmSjöliden 5

435 35 Mölnlycke

Doris Barbro Minette JohanssonStu'andvägen 5

435 35 Mölnlycke

Claes Lennaft StadlerStrandvägen 4435 35 Mölnþke

Liselott Anna Svensson StadlerStrandvägen 4435 35 Mtilnlyoke

Jan Olof Göran LarssonStrandvägen 3

435 35 Mölnlycke

Marianne Valborg LarssonStrandvägen 3

435 35 Mölnþke

Christer f)overhagStrandvägen 2435 35 Mölnlycke

Bodil Maria DoverhagStrandvägen 2435 35 Mölnlycke

Lars ^A,ke EdlundStrandvägen I435 35 Mölnlycke

Helen Elisabeth LundellHöjdvägen 1

435 35 Mölnlycke

Karl Oscar Olof LindbergHöjdvägen 3

435 35 Mölnþke

Norconsuh I

38

7 (10)

Fastighet

forts.

Mölnþke l:47

Mölnlycke l:48

Mölnlycke l:49

Mölnlycke 1:50

Mölnlycke 1:51

Mölnþke l:52

Mölnlycke l:55

Ägare, adress

Maria Eva Christina LindbergHöjdvägen 3

435 35 Mölnlycke

Karl Anders JohanssonHöjdvägen 5

435 35 Mölnlycke

Hans Birger KarlssonHöjdvägen 7435 35 Mölnlycke

Angela Christina KarlssonHöjdvägen 7435 35 Mölnlycke

Jan HultinHöjdvägen I435 35 Mölnlycke

Silja MobergHöjdvägen 6435 35 Mölnlycke

Kent MobergHöjdvägen 6435 35 Mölnlycke

Bo SteffensenHöjdvägen 4435 35 Mölnlycke

Catharina SteffensenHöjdvägen 4435 35 Mölnþke

Walter Hernan ArceHöjdvägen 2

435 35 Mölnlycke

Härryda kommun

Norconsuk å

39

I (10)

Angränsande planområdet

Fastighet

Mölnlycke l:l

Mölnlycke 2:l

Mölnlycke l:53

Wendelsberg l:27

Wendelsberg l:28

Wendelsbergl:.44

AVD B SAMFÄLLIGHtrTIR

Angråinsande planområdet

Ägare adress

KB Myran nr342C/O Wallenstam AB401 84 Göteborg

Wallenstam Fastigheter I ll ABC/O Wallenstam AB401 84 Göteborg

KB Myran m342C/O Wallcnstarn AB401 84 Göteborg

Härryda kommun

Härryda kommun

Härryda kommun

Härryda kommun

Beteckning påk¡rta

Andelsfastigheter Ãgare, adress Anmärkning

Råda S:3 Råda SockensUtmarksSkifteslag

Råda SockensUtmarksSamtäl I i ghetstöreningclo Johnny JohnssonBårhultsvägen 2l438 9l Landvetter

Vägar

Norconsuh *

40

Tjänande Hålrskande Avseende

Mölnlycke l:6, l:7, 1:8,l:9, l:10, l:11,1:12,l:13,1:74,1:15, l:16,l:17, l:18, l;19,l:20,l:21, l:22, l:23, l:24,l:25, l:26, l:27, l:28,l:29,1:30, l:31,1:32,l:33, l:34, l:35, l:36,l:37,1:38,l:39, l:40,7:41,1:42, 1:43,l:44,l:45, l:46, l:47 , 1:48,l:49, l:50, 1:51, l:55

Fastighet ej angiven KraftledningAkt 12 (1919-12-30)

Mölnlycke l:7 Mölnlycke l:1Ägare: Se avd A

VillaAkt 14-rM2-3412984.1

Mölnlycke 1:8 Mölnlycke l:lÄgare: Se avd A

VillaAkt l4-rM2-34t2989.1

Mölnlycke 1:9 Mölnlycke 1:1

Ägare: Se avd AVillaAkt l4-tM2-34/2992.1

Mölnlycke 1:10 Mölnlycke 1:lÄgare: Se avd A

VillaAkt l4-IM2-341299s.1

Mölnlycke l:11 Mölnlycke 1:1

Agare: Se avd AVillaAkr l4-IM2-34/2998.t

Mölnlycke 1:12 Mölnlyoke 1:1

Ägare: Se avd AVillaAkt l4-rM2-34l3001.1

Mölnlycke l:30 Hulebäck 1:560Agare:Härryda kommun

LedningarAkt l4-IM1-87i 15100.1

Mölnlycke 1:55 Mölnlycke 1:159Agare:KB Myran nr342C/O Wallenstam AB401 84 Göteborg

Vatten- ochspillvattenledningar mmAkt l40lIM-0616095.1

e (r0)

AVD C SERVITUT OCH ANDRA SÄRSKILDÄ RÄTTIGHETER

Inskrivna servitut

Norconsuk *

41

Tjänande Härskande Avseende

Mölnlycke l:15 Mölnlycke l:25Ägare:Se avd A

TillträdeAkt 1401-919.1

10 (10)

X'astighctsbild ningsscrvitut

Ledningslaster

Gemensamhetsanläggningar

Cöteborg 2016-02-12

Norconsult ABexploatering

[*uOLantmätare

SkyttProduktionsassistent

Tjänande Ledningshavare Avseende

Mölnlycke 1r5? Vattenfall Eldi stribution AB461 88 Trollhättan

Härryda Energi AB435 80 Mölnlycke

StarkströmAkt l40l-648.5

Mölnlycke l:55 Härryda Encrgi AB435 80 Mölnlycke

JordkobclAkt l40l-89/18.1

Gemensamhetsanläggn. Delägare/Förvaltning Avseende

Mölnlycke GA:8 Mölnlycke vägfüreningr;/o Anders HuvstigTraststigen 6435 35 Mölnlycke

Vägar

Norconsuh *

42

UPreIffiOT GNUTDffiüUPÞtuc¡m@wbúmulM PdÑ[email protected]:ælHrr3bdlñ.@ l&: MEFÉ12m

m.drþ6BffireI tÃE

È:

II

PLÀNBESTÃi'MELSER

Fð¡d€ gdlsr lnoh mden md ddúd6bdnìrgù. O& M¡ng *æ gållûbÑñeþnlnom hsl. pbmddd. bdd trgh âffin¡ry dñmn¡ng ûÍllåÞn.

oFÀxsaæcntBF

--,- PtånofåË

ÂúddngsgtuESnrkHtrs

mwaxDNrreardn PlrÞ

Bddsr

V@mile

OpFr @noñråds @ småbÂSmgefÀr mlqqe

lJ].xnTTDÊGMBngnad€rtu uppbe md €ñ högsllbs bngndeùæ m 2ä d. HeEs ülåtu byßñad$m ü snfi l¡9ged6 kompiñdbyggnd t { #.

IOMTORLEXM¡@ $ofl€k ÞåMghd*@m d.

Planhandl¡ngilna bestâr av:-flilbùmdMm&

- Grilskn¡n$ffindo- Prcllmlnûffishffiñ¡ñg

lnûng

Uppdds rcAûgs ç

B

Odum

æ1?44 3råffia Apñlæf 6

Dotal¡plsn lör Mõlnlycko l:55 m iALHAGENi Mölnlyck€, Hånyda kommun

By!0d t €j !pp6æ

slöRNtio$mDvd nybyogdon Bllsr lìbyggd e hmdbyggnad sbdæm flnñs ûlgügllg @ dmd bullômd €ltudgd 70 dBtA).

ucEñrxc, wFoa[rrre, qFðmtDE

PhodñcEndd filg$¡d€ Sllor. H&dbyggnd 6PdEkdph6dwgnBd sh pbru mld 4 r6FM 1 ,5mdof tuMghægdß. Höj&blldrsÈ upplmm d€n €mffighen PådM&d d4¡/fuitu nnnsr ¡n pâ idll¡gg#ffigh&r. Smr dsdmud !h Mr@ mlnd 1 ,s l@r frán ldg.êbgÛs.F sffir idsd tll g@s/læn 3þ f nru ûFrc Ëruppdln¡ng d bilm mld6 ñr.

hd¡lúHógS üllhå aû vån¡ñgår fi hmdbygg¡åd tu d.

þmÞlm€üW0ñåd tu wa hðgd 6n våñiry, ft €l ¡atrhöl dgglto.

EEsffil¡Vdschåhlng id¡l,sdspùgn¡ng ¡bffil¡SltrræhbrgsBmìng sh bld b nd mod kofMd6ll *ohing,6Mffi buh H ñd kotMdd h€*uhl4 álltrlllMd€ l¡Mdic lõn¡nE. Ml6nd Frg*¡hlng #l

Â¡ru¡pmnøMnü¡g byggd sn üd pb€ns ikãffidá ddsrmd Þbænnled tunl4stMmmbsrÉtu b6hdb,oú bdömæ sm planmlig, ñên W Mppñittrde dbwd6r sbll plânffi bffimlsr iirhpæ.Om byggnad bdß Fom bnnd €ller På ânñd dt tudn åhppfóE md ußpruryllg pbæilry od ffimn¡ñg

ADUIXISTMilÁ BÉIÂXMEBEF

Genm6ãndddsn & 15 år från del dem ddjpben wñnnlagå ht,

77777 Stud*ydd upphtu. På 6l skffiådo¡ø(pùk- d @6rådãn) iîm tæ ds t¿nftndilnþn söld tu&lrydd.

Anbg@delÊndling

Plankarta med bestämmelser

43

uláp,iÏ3ftSektorn för samhällsbyggnad

AntagandehandlingApril2016

Detaljplan för Mölnlycke l:55ALHAGENiMölnlycke

G ranskn i ngs utlåtande 2

Detaljplanen har tidigare varit ftiremål ftir samråd enligt planoch bygglagen 5 kap l1 $(2010:900) under tiden 24 november - 19 december 2014. I enlighet med plan- ochbygglagen 5 kap l9 $ (2010:900) har planen varit fiiremål ftir granskning under tiden26augusti - 17 september 2015 samt 25 februari - 17 mars 2016. Annons inftirdes i Här-

ryda-Posten den 24 februari 2016. Handlingar har funnits tillgängliga i kommunhuset iMölnlycke samt på kommunens hemsida. Ett möte med de fastighetsägare som berörsav u-området söder om Höjdvägen ägde rum i kommunhuset den2l april2016.

SAMMANFATTNING

Inkomna synpunkter rör främst gatukostnader och åtgärder på gatoma. Dessa redovisas iseparat granskningsutlåtande i gatukostnadsutredningen. Synpunkter har även inkommitvad gäller u-området söder om Höjdvägen samt den geotekniska utredningen ftir områ-det.

lnkomna synpunkterLänsstyrelsenLantmäterietStatens Geotekniska InstitutRäddningstj änsten StorgöteborgRådet ftir funktionshinderfrågorPensionärsrådetHärryda Energi ABVattenfall Eldistribution AB

Fastighetsägare Mölnlycke 1:10, l:21, l:35, l:36 (gemensam skrivelse)Fastighetsägare Mölnlycke I :33Fastighetsägare Mölnlycke I :48Fastighetsägare Mölnly cke I :29Fastighetsägare Mölnlycke 1 :30Fastighetsägare Mölnlycke I :3 8

Fastighetsägare Mölnlycke I :29, 1 :30, 1 :31, 1 :48 (gemensam skrivelse)

Mölnlycke VägftireningMölnlycke Vägförening och Alhagens Egnahemsftirening (gemensam skrivelse)

l(l l)

44

YTTRANDE FRAN LÄNSSTYRELSEN OCH ANDRA STATLIGAMYNDIGHETER

Länsstyrelsen, yttrande daterat 201 6-03-08

Bedömning enligt kap 11 10 S PBL

Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i I I kap l0 $ PBL och nukända ftirhållanden att planen kan accepteras och därftir inte kommer att prövas avLänsstyrelsen om den antas.

Motiv fär bedömningen

Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer attskadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligtmiljöbalken inte floljs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid medgällande beståimmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människorshälsa eller säkerhet eller till risken fÌir olyckor, översvämning eller erosion.

Synpunkter på fürslagshandlingen

De synpunkter som tidigare framflorts i ärendet med avseende på strandskydd och geo-teknik har beaktats. Länsstyrelsen anser inte att planftirslaget medftir någon betydandemiljöpåverkan. Länsstyrelsen har inget att erinra mot planftirslaget.

Kommentør: Synpunkterna noteras.

Lantmäteriet, yttrande daterat 201 6-03-1 0

För vattenområde Wr finns inget undantag från strandskyddet. Att vidta åtgarder somman kanske kan ftirvänta sig fä göra, som läsare av plankartan, kan strida mot strand-skyddets syfte och därftir inte vara tillåtna. Effekten av detta skulle kunna beskrivasnärmre i planbeskrivningen.

Kommentar: I de områden som på plankartan anges som Wl finns idag redan bryggorVid eventuell fùrlangning, eller ersrittning eller nybyggnation av brygga lcrdvs dispens

fr ån s tr and s lqt dde t. D e t t a fö r ty dl i ga s i p I anb e s ln iv n in ge n.

Statens Geotekniska lnstitut (SGl), yttrande daterat 2016-03-15

Utftird stabilitetsberäkning behöver ftlrtydligas, Figur 6.2, redovisad i Teknisk PM Geo-teknik, 2015-05-22, är oskarp och därftjr svår aff tyda. I aktuell MUR, 2015-12-03,haruppgifter om batymetri genom lodning i tio punkter tillftirts for del av sträckan längsstranden, dock ej fÌir den beräknade sektionen. Vilket underlag avseende batymetrinsom finns lor den sektion som bedöms som den mest kritiska framgår inte, konsultenuppmanas redogöra ftjr och kommentera använt underlag i PM Geoteknik/Bergteknik,

2(11)

45

2015-12-08 rev 2016-02-08. Stabilitetsftirhållandena fÌirefaller gynnsamma utifrån er-hållet underlag, detta måste dock klargöras.

SGI's synpunkt avseende bergras och blocknedfall ska vara klarlagd av bergteknisksakkunnig har beaktats i Bilaga I tillhörande PM Geoteknik/Bergteknik. Konsulten re-kommenderar att två block fürankras alternativt rensas ner vid eventuell nybyggnationeller sprängning i anslutning till området. I planbestämmelsen är detta beaktat underrubriken Byggnadsteknik. SGI rekommenderar att blockens läge läggs in på plankartan.SGI noterar att blocken ligger utanfür detaljplanen och lyfter frågan om skrivelsen ärftirenlig med PBL.

Kommentar: PM GeotekniUBergteknik har revidersts vad gdller figurer samt frågorlving batymetri.

De berörda blockens placeringfinns angívna i planbesl<rivningen.

YTTRANDEN FRAN NÄMNDER, FÖRENINGAR, BOLAG M FL

Remissinstanser som ¡nte har något att erinra:

o Räddningstjänsten Storgöteborg. Ràdet för funktionshinderfràgoro Pensionärsrådet. Härryda Energi ABo Vattenfall Eldistribution AB

YTTRANDEN FRAN SAKÄGARE

Fastighetsägare till Mölnlycke 1:10, I :21,1:35, 1:36, yttrande inkommet2016-03-17

Fastighetsägarna har framftirt synpunkter på de förberedande åtgärder vägfìireningengenomfiirt, gatukostnaden samt breddning av Snäckstigen.

Kommentør: Breddning av gator föreligger inte i form av bredare köryta utan ökad ytaför dagvattenavrinning. Förfrågor angående gatukostnader se separat gransl*tingsut-låtande þr gatuktstnadsutredningen.

Fastighetsägare till Mölnlycke 1:33, yttrande daterat 2016-03-17

Anser attvá,garna redan är i gott skick och att det är ftirkastligt att behöva betala en av-gift ñr övertagandet av vägarna. Vägarna behöver inte breddas eftersom trafiken inte ärgenomgående.

3(l r)

46

Kommentar: Se separat granslmingsutlåtande for gatukostnadsutredningen. Ang.breddning av vr)gar se svar till Mùlnlycke 1: l0 m.fl. ovan.

Fastighetsägare till Mölnlycke I :48, yttrande daterat 2016-03-21

Fastighetsägarna vänder sig mot planftirslaget med ftlljande argument:

Det ftireslagna u-området med byggftirbud innebär ett intrång på, och inskränkning avfastigheten.

Storleken på u-området.

Går det attbygga friggebod eller växthus på u-området?

U-området minskar värdet på fastigheten. Det går inte att disponera tomten som manvill.

Finns det alternativ? Ledningar i gatan?

Vilken kompensation erbj uds?

Kommentar: Det på planen inritade u-området avser befintliga ledningar. Kommunenhar alltså inte þr avsikt att kigga nya ledningar i det berörda området. (J-områdets

storlek srikprstciller att mqn kan komma åt ledningarna vid underhåll och reparationme d erforder liga maskiner.

Det går att uppföra byggnader som infaller under regler omfriggebod på u-områdetmen det rekommenderas att utföra sådqn kt¡nstruktion att de går attflytta. Reparation,omledning av rör eller annat ingrepp på det berörda området skulle med stor sannolik-het innebdra rivning av eventuella icke flyttbara byggnader. U-området scikerstrillerddrþr ott reparationer etc. kan utforas. Att byggo Attefallshus på u-området bedömsdriremot inte vara möjligt.

Ledningarnas placering påfostigheterna beror på områdets hojdþrhållanden. Skulleledningar ldggas i gatan hade det medfart attfastigheterna sjrilvafått pumpa avlopps-vatten till huvudledningarna och dörmed ansvaraför pumpens drift och underhåll.

Kommunens bedömning rir att samtligafastigheter som omfattas av u-området har möj-lighet till ytterligare tillbyggnader. Möte har hållits den 2l april 2016 dar berördafas-tighetsdgare inþrmerats om detta samt alternativ med egen pumpning.

Kommunen har ingen ledníngsrdttför berùrda rör, och kan komma att beviljafastig-hetsdgarna erscittning. Erstittningför kommunens rcitt att nedkigga samt bibehålla led-ning ska motsvarafostighetens marlcnadsvrirdeminslcning plus ett påslag om 25 oÁ.

4(l r)

47

Fastighetsägare till Mölnlycke l:29, yttrande daterat 2016-03-17

Det ftireslagna u-området med byggförbud innebär ett intrång på, och inskränkningarav, vår fastighet samt tre närbelägna fastigheter.

Kommentsr: Se svar till Mölnlycke l:48 ovan.


Fastighetsägaren framftir synpunkter på att gatukostnadsutredningen inte varit korrektsamt anser att Snäckstigen inte bör breddas. Det på Mölnlycke l:30 belägna u-områdetpåverkar fastigheten negativt och fastighetsägaren yrkar på konsekvensutredning i ären-det.

Kommentar: För gatukostnader se separat granslmingsutlåtandeför gatuknstnadsut-redningen. För breddning av vrigar se svar till Mölnlycke 1:10 m.fl. ovan. Angående u-området, se svar till Mölnlycke l:48 ovan.


Vad "som hänt sedan senasto' är att vägftireningen har låtit utftira vissa åtgärder på bl.a.Höjdvägen. Befintligt gräsbevuxet vägdike ftirdjupades och ersattes på en längre sträckamed makadamfyllning. Flera anslutningar till befintlig dagvattenledning byggdes samti-digt.

Våra fÌirväntningar när arbetena startade var att i entreprenaden skulle ingå även arbetenftir att ta hand om vägdagvattnet och avleda detta på ett robust sätt genom den allmännadagvattenledningen istället ftir in på vår tomt. Så blev det inte. Vägen skevar mot tom-ten istället ftir mot vägdiket. Dessutom har Höjdvägen en lokal lågpunkt ungefÌir i höjdmed vår carport. Vid nederbörd rinner vägdagvattnet från en betydande vägyta rakt inpå tomten. Så får det inte vara.

Som vi informerat om i våra synpunkter ftän2014-12-18 och överlämnade foton är"vägen på väg in på tomten". Vi ftirväntade oss att detta också skulle åtgärdas. Så sked-de inte.

I samband med dom utfiirda arbetena har ytterligare skador orsakats på vägkroppen ochhäcken. Tunga fordon har kört nära och på stödremsan (gräs, hjulspåren och sprickornasyns fortfarande). Så länge inget visas måste slutsatsen vara att vägöverbyggnadenockså här består av asfalt lagd på siltig lera och sand (se vägftireningens synpunkter2016-02-08 och Äf's provtagningspunkt nr l) Vi har inte fått någon återkoppling ellerreaktion på våra tidigare lämnade synpunkter.

s(r 1)

48

Vi yrkar att erforderliga robusta åttgãrderlarbeten utftirs så att vägdagvattnet avleds ge-nom den allmänna dagvattenledningen eller på annat sätt istället ftjr som idag på vårtomt. UtfÌird dagvattenutredning visar på möjliga tekniska åtgärder.I gatukostnadsutredningen (bilaga 1 kostnadssammanställning) läser vi också att dagvat-tenhanteringen ftirbättras genom justering av tvärfall samt gatsten. Vi borde känna osstrygga i detta. Vägdagvattnet ska inte avledas in på vår tomt.

Vi yrkar också på att vägkroppen utefter vår tomtgräns åtgärdas och på sådant sätt attvägens "fürflyttning" in på tomten avbryts. Gatukostnadsutredningens bilaga 1, kost-nadssammanställning, anger att gatuöverbyggnaden dimensioneras enligt gällande tek-niska normer. Vår tolkning är att det är just detta som behövs.

Den befintliga häcken mot Höjdvägen (ca 35 meter) är nu till större delen helt demole-rad p.g.a. vägens otillräckliga bärighet. Vi yrkar på att den i sin helhet återställs.

Kommentar: Enligt en utredning av konsulten ÅF har barighetenfunnits vara god, ochinga ilgarder behavsfrånsettforsegling av vissa sprickor. Trafihncingden cir liten iområdet och ska således inte påverka vrigktnstruktionen. Dagvattnet ska enligt vdgþr-eningens åtgarder nu vala utfarda så att dagvattnet kan ledas ner i vrilfungerande di-ken och ledningar. Dock kvarstår utplacering av kqntstenar ldngs vdgen.för att ledavidare vattnetfrån utsattafastigheter. Detta kommer kommunen att utfÒra.

Vdgen hqr nu åtgardats och anses hålla kommunal standard. Vcigen kommer ej attflytt-tas då dagvattenåtgdrderna rir genomförda och bririgheten enligt ÅF:s utredning onsesvara god. Enligt detaljplan ska kammunenförbdttra vdgawattningen, dvs. ftlja dagvat-t e nutr e dninge n þr at t s rilcr a v ti göv e rby ggn ade n.

Vdghållaren ansvqrer alltídfar aft dagvatten tas hand om och inteförorsakar problemfÒr omlv ingli ggande fast i ghe t er.

Mölnlycke Vdgförening onsvarar/ör de arbeten som utförts hittills, vilket omfattar deeventuella skador som skett på vrigen och hcicken. Ncir lcommunen òvertar vdgen görsdet i befintligt skick och kommunen står således ej för skador som uppstått i sambandmed tidigare vdgarbeten.

Fastighetsägare till Mölnlycke I :29,1:30, 1:31 samt 1:48, yttrande daterat201 6-03-27 (kom pletterande syn pu nkter med hänvis n i n g ti I I ova nståendeyttrande)

Det foreslagna u-området med byggförbud innebär en stor inskränkning av fastigheter-na. Eftersom tomterna är små, ca 800 kvm, och dessutom ligger i sluttning och etage ärdet redan idag mycket begränsade möjligheter till utbyggnad av boningshus, samt upp-ftirande av separata byggnader såsom friggebod, Attefallshus, växthus m.m. Ett bygg-forbud på en så pass stor del av byggbar tomtmark skulle ftirsvåra detta ytterligare.

Fastighetsägarna önskar därftir att ft)rslaget ses över och behandlas med hänsyn till de-ras synpunkter.

6(1 1)

49

Fråge stcillningar och önskemåL.

Finns altemativ till nuvarande dragning av rören?Om inte, bör en översyn genomft)ras ftir hur det ftireslagna u-områdets skadeverkan kanminskas ftir respektive tomt, både vad gäller areal samt vad som kan uppftiras.

Få specificerat, ftir respektive fastighetsägare, vad som kan byggas/uppforas (med ochutan bygglov), trädplantering mm.

Rörledningar:

Hur gamla är rören, och i vilket skick?

När filmadeslkontrollerades de senast? Ar det aktuellt med ny filmning/kontroll?

Finns planerade åtgärder/underhåll? I så fall när planeras dessa att utftiras?

Är samtliga rör av PEH eller är dricksvatten av PEH och dagvatten och spillvatten avbetong? Varierade uppgifter om detta ftirekommer i olika ritningar.

Det behövs ett klarläggande av hur rören är dragna eftersom det i flera ritningar ftire-kommer olika uppgifter.

Kommentør: Detfinns ledningarþr dricks-, spill- och dagvatten i Höjdvrigen. Omfas-tighetsdgarna till Mölnlycke l:29, 1:30, l:31 och l:48 vill ha en alternativþrbindelse-punh vid Höjdvdgen knn detta utföras till sjtilvkostnadsprisförfastighetsägaren. Ef-tersomfastígheternas servisledningar inte kanfå sjdlufall mot Höjdvrigen kommer spill-vattnet i såfall att behöva pumpas dit. En omläggning av rören lcrriver att de flesta avfas t i ghe t er na in s t al I e r ar e gna fö rb inde I s e punkt e r o c h pump ar.

U-området cir sex meter brett, dvs. tre meter på respehive sida av ledningarna. Syftetmed att dennø bredd rir att det ska vara möjligt att komma åt ledningarna vid eventuellarörbrott, vattenldckar etc. i sqmband med schaktning.

Ledningarna dr enligt VA-verksamhetens uppgifter anlagda på 60- och 7}ialet. Detfinns ínga uppgifter på ncir de knntrollerades/filmades senast. Något underhåll av rörencir inte planerat. LedningfAr dricksvatten cir av PEH medan och ledningþr spillvattenoch dagvatten cÌr av betong.

Ledningarna rir inmcitta ochfinns inlagda i lcommunens kartsystem och överensstcimmermed u-området på plankartan.

Kommunens bedömning ör att möjligheten att bygga ut rir goda inom berördafastighet-er då u-området cir placerat drir det tir som mest kuperat.

Generellt råder byggförbudf)r u-område med prickmark. Eventuellt kan byggnad somlritt kanflyttas tillåtas, t.ex. friggebod eller vcixthus. Omfastighetscigarna vriljer att påegen hand anordna nyfArbindelse avfostigheten med servis och pumpank)ggningar kans.k. Attefollshus byggas på den prickade marken.

7(1 1)

50

I övrígt se svar till Mölnlycke l:48 ovan.

M öl n lyc ke Vä gföre n i n g, yttra nde date rat 2O1 6 -02-28

Föreningen menar att stabiliteten bör utredas på ett bättre sätt, där man tar hänsyn tillverkliga marknivåer och porvattentryck mm

Snäckstigen bör inte breddas av såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetsskäI. Dettainnebär en onödig kostnad och är dessutom i strid med VGU. Kommunens regler är attäven mindre vägar får vara 3,5 meter breda.

Enligt Rambölls utredning om vattenavrinning skall det grävas ett makadamdike påövre delen av Höjdvägeno och Höjdvägen ska dessutom ha en sådan bombering attyt-vattnet rinner till makadamdiket på vägens norra sida. Vägftireningen har på utftirt ma-kadamdiket längs övre delen av Höjdvägen med bidrag från kommunen. Bomberingenpå övre delen av Höjdvägen är sådan att vattnet rinner till makadamdiket norr om vägennär det regnar.

Det flrnns ingen standard ftir bedömning av bärighet av äldre vãgar. Framftir allt användsbedömning av erfarna människor och vissa modeller, som bygger på erfarenhet. Konsul-ten ÅF, har i en utredning, som beställts av kommunen, använt "Bära eller brista" für attbedöma vägarnas standard, och funnit att bärigheten var god. Inga åtgärder behövs från-sett fiirsegling av vissa sprickor.

Kommunens VA-avdelning har lagt ledningar ftir VA i ena kanten av vrigama. Detta harmedftjrt att vägarnas olika halvor har olika tjock överbyggnad, med olika tjällyftnadsom ftiljd. Detta har i sin tur medftirt att det varje vinter uppstår en spricka mitt i vägar-na, msn enbart på vissa vägavsnitt. Ansvaret ftir detta ligger på kommunens VA-avdelning.

Kommentar: För stabilitetsfrågor se svar till Mölnlycke Vrigþrening och AlhagensEgnahemsförening nedan. Förfrågor om breddning av vdgar se sver till Mölnlycke1:10 ovan. Ovriga synpunkter noterqs.

YTTRANDEN FRAN öVnlCR (|CKE SAKÄGARE)

Mölnlycke Vägförening (sakägare) och Alhagens Egnahemsförening (ejsakägare) genom Anders Huvstig, yttrande daterat 2016-03-'17

Grundvatten och portryck

Grundvattennivån i moränlagret närmast berget borde mätas på några lämpligapunkter under en längre period.

Porvattentrycket borde mätas under en längre period med en lämplig metod påflera lämpliga punkter och nivåer.

8(l l)

51

Risk fiir progressivt brott, som skredorsak

För att kunna bedöma risken ftir ett progressivt brott i leran, måste man mäta lerans sen-sivitet. Detta är inte redovisat.

Sensiviteten i leran bör mätas.

Rätt marknivå

För att kunna göra en riktig beräkning av stabiliteten i ett område, måste man ha kun-skap om marknivån, inklusive bottennivån på intilliggande sjö.

Hela botten på Arketjäm, framftir allt mitt ftir östra delen av Alhagen, bör lodasupp.

Stabilitetsberäkning

En stabilitetsberäkning är utftjrd med ett genomsnittligt värde på lerans hållfasthet.Mätningarna visar dock på relativt stora variationer i uppmätt hållfasthet hos leran, vil-ket kan innebära att den verkliga hållfastheten i en möjlig glidyta är lägre än den ge-nomsnittliga hål lfastheten.

En lokal stabilitetsberäkning ftir den östra delen av stranden, där marknivån ärhögre, bör utfìiras, och där glidytan börjar i schaktet ftir vA och slutar i bottenav Arketjärns strömfTira.

En stabilitetsberäkning ftir hela området, med en lägre, uppskattad möjlig håll-fasthet hos leran, t.ex. 20 kPa, bör utftlras. En tänkt glidyta bör börja i ett schaktftir VA (Höjdvägen eller Snäckstigen) och sluta i Arketjärns botten.

om leran är sensitiv, så bör en stabilitetsberäkning utftiras med teorin om pro-gressivt brott som beräkningsgrund.

Alla stabilitetsberäkningar bör redovisas, inte enbart resultatet, utan även beräk-ningarna.

Sprängningar i fabriksområdet

Det bör utredas hur skakningar från sprängningar (från det kommande byggan-det i fabriksområdet) påverkar stabiliteten i Alhagen. Konsulten bör ta stöd frånSGI, när man utftir dessa beräkningar.

Konsulten ÅF Infrøstructure AB som genomfi)rt planens geoteknísha utredningarsvsr: Den nivå på och omfattning på de utförda geoteløtiska undersölcningorna motsva-

e(1 1)

52

rar de krav som stcillsftr "Befintlig bebyggelse och anldggning" från IEG Rapport 4:2010 "Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga skinter med befintlíg bebyggelseo c h anl d ggn in gar " enl i gt utr e dnin gs n iv ån " D e t alj e r a d utr e dning " .

Grundvstten

Portrycket ifríhionsjorden under leran har registrerats i samband med CPT-provtagning samt vattennivån i sjön har mtitts vid nå tillfallen. Vid stabilitetsberrik-ningarna har ett ogtnnsamtfall valts vid val av grundvattennivå ochvattennivå i sjön.

Skjuvhållfasthet

Vald skjuvhållfasthet för berrilcningarna rir mycket försiktigt vald och ytterligare juste-ring anses inte nödvdndig.

Mørknívå

Om eventuella utfullnader har skett på strandknnten måste man ta hdnsyn till detta meneftersom sektioneringar giorts i området har detta i såfall arbetats in i utredningen.För att ta hcinsyn tíll ostiker batymetri har kompletterande berrilvtingar gjorts medstörre djup vid strandkanten. Pful/Geotelcnik tir reviderat med dessa berr)kningar.

S t a b i lít ets b er ä k n i n g ør

Stabilitetsberdlcningar cir utförda i den mest og/nnsamma sektionen dar detforekommerlera. En stor del av området består avfastmark och litet djup till berg. Dr)r råder ingastabilitetsproblem.

Vid ett eventuellt mindre slcred vid strandknnten dcir massorna spolas bort rir avståndetmellan vcig och strqndkant tillrdckligt stort þr att riskenför påverknn på vcigen cir för-sumbar.

Teorin som behandlar progressiva brott anvcinds i princip inte prahiskt men cir intres-sant ur akademisk synvinkel.

Kvícklerø

Kvickleraförekommerframfar allt inom de vcistsvenska sprickdalarna t.ex. Götaalvda-len, Sdveåns dalgång m.fl., som alla dr lågt belagna. Utifrån kunskap om uppkomstenav kvícklera cir det mindre sannolikt ott det förek tmmer i detta område p.g.a. att områ-det liggerþr hAgt relativt den postglacirira grdnsen (ca 30 meter över havet i Alhagen)Lokalt styrl<s dessa tankegångar av utseendet på trycksonderingsdiagrammen som inteindikerar högsensitiv lera i området.

Eventuellförekomst av kvicklera påverkar inte stabiliteten och det påverkar inte hellerberdlcningsresultatet då valda hållfasthetsvcirden cir mycket försihigt valda.

10(1 r)

53

Víbrøtìoner

Sannolikheten att markvibrationer påverkar lerans skjuvhållfasthet eller genererar för-höj da po r try c k o ch darm e d fa r s cimr qr s t ab il it e t e n ans e s för sumb ar.

SAKÄGARE SOM INTE FATT SINA SYNPUNKTER TILLGODOSEDDA

Mölnlycke l:29Mölnlycke l:30Mölnlycke l:31Mölnlycke l:48

Mölnlycke i april2016

SAMHÄLLSBYGGNADPlanenheten

Michaela KlemanVerksamhetschef plan och bygglov

Anders LidénPlanarkitekt

r r(1r)

54

HARRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen

SAMMANTRADESPROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-05-30

Sida

Dnr 2016K5278 316

UTREDNING OM GATUKOSTNAD INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLANnÖn vÖTNLYCKE I:55 M FL, ALHAGEN

Sektorn lor samhällsbyggnad har upprättat ett forslag till uttag av gatukostnadinom detaljplanen for Mölnlycke 1:55 m fl, Alhagen.

Gatukostnadsutredningen har varit utställd den 25 februari - 17 mars 2016. Undergranskningstiden inkom fyra yttranden. Gatu-kostnadsutredningen har utifråninkomna yttranden ändrats så att det tydligare framgår vilka poster som ingår igatukostnaden.

Gatukostnadsutredningen füreslås ligga till grund ftir kommunfullmäktiges beslutom uttag av gatukostnad.

Från sektom ftir administrativt stöd loreligger skrivelse av den 20 apnl2016.

OrdfÌirandens ftirslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom fiirslag till detalj-plan for Mölnlycke 1:55 m fl, Alhagen ska ske enligt gatukostnadsutredningdaterad apnl20l6.

55

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 7

ANNJA

Maskinskriven text

HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn for samhällsbyggnadKarl Falck

2016-04-20

I (l)

Dnr 2016K5218 316

Kommunstyrelsen

UTREDNING OM GATUKOSTNAD INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLANrÖn MöLNLYCKE t:55 M FL, ALHAGEN


Sektorn flor samhällsbyggnad har upprättat ett forslag till uttag av gatukostnad inomdetaljplanen Mölnlycke 1:55 m fl, Alhagen.

Utredningen avseende forslag till uttag av gatukostnader har upprättats med stöd avreglema i Plan- och bygglagen (2010:900) samt beslut i kommunfullmäktige $ 50/1982.

Gatukostnadsutredningen har varit utställd den 25 februari-I7 mars 2016. Undergranskningstiden inkom fyra yttranden som berör gatukostnadsutredningen.Gatukostnadsutredningen har utifrån inkomna yttranden ändrats så att det tydligareframgår vilka poster som ingår i gatukostnaden.

Bifogad gatukostnadsutredning ftireslås ligger till grund ftir kommunfullmäktiges beslutom uttag av gatukostnad.


Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom lorslag till detaljplan forMölnlycke I m fl, Alhagen ska ske enligt gatukostnadsutredning.

SEKTORN R SAMHÄLLSBYGGNAD

\/-=úË-

Kristina EnglundMark- och bostadschef

Bilagor:LägeskartaGatukostnadsutredning for Mölnlycke 1:55 m fl, Alhagen.SamrådsredogörelseGranskningsredogörelse IGranskningsredogörelse 2

56

. y:)t,',2"

x:159,445.356628, 036.5836433926

rglsbe

6,395,47 4.583643013.356628,x:L54

leti:tsjait

Råda\

ì

\

\

I

\(

'I

MöI

\'

Labbera

Slottsviken

I/

Pixbo

.,,',1.

| 400m I Apr126l2QI6

Skala 1:20000

Sektorn för Samhällsbyggnad, Härryda kommun. Kartan har ejrättsverkan. Fastighetsgränser kan ha ett ungefärligt läge i kartanI r¡oo rt I

57

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FORSLAG TILLDETALJPLAN FÖR VTÖTWTYCKE 1:55 M FL, ALHAGEN,MöLNLYCKE, HÄnnyrA KOMMLTN

Samrådsredogörelse

Gatukostnadsutredningen har varit utställd fÌir samråd under perioden 24 november - 19

december 2014.Under samrådstiden har inga yttranden inkommit som berör gatukostnadsutredningen.

Gatukostnadsutredningen är oftirändrad.

Mölnlycke i juli 2015

HARRYDA KOMMUNSamhällsbyggnad

Karl FalckMark- och exploateringsingenj ör

58

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILLDETALJPLAN FÖR MÖLNLYCKE 1:55 M FL, ALHAGEN,VTÖTNTYCKE, HÄNNYOA KOMMUN

Granskningsredogörelse

Gatukostnadsutredningen har varit utställd fÌlr granskning under perioden 26 augusti-I7september 2015. Under granskningstiden har inga yttranden inkommit som berörgatukostnadsutredningen.

Gatukostnadsutredningen är ftirändrad så att det kommunala bidraget har minskat till100 000 kr. Detta då kommunen erlagt ersättning till Mölnlycke vägftirening ftir deåtgärder de har gjort inom området.Kostnaderna ftir de arbetarna som återstår bedöms till 300 000 kr samt 50 000 k¡ ftlrmarkinlösen. Kostnad att fÌirdela tu 250 000 kr

Mölnlycke i februari 2016

HÄNRYOR KOMMUNSamhällsbyggnad


59

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FORSLAG TILLDETALJPLAN FÖR MÖLNLYCKE 1:55 M FL, ALHAGEN, MÖLNLYCKE,HÄRRYDA KOMMLTN

Granskningsredogörelse, granskning 2

Gatukostnadsutredningen har varit utställd for granskning, omgång2,25 februari-l7 mars2016. Under granskningstiden 4 antal yttranden kommit in som berörgatukostnadsutrednin gen

Gatukostnadsutredningen har ändrats så att det i bilaga 2 tydligare framgår vilka poster somingår i gatukostnaden.

Övriga ändringar.Snäckstigen ska inte bräddas, detta var ett skrivfel och är inte medtaget ikostnadsberäkningen.Inga åtgärder ska ske av belysningen, detta var ett skrivfel och är inte medtaget ikostnadsberäkningen.

Inkomna synpunkter

Mölnlycke l:30Snäckstigen bör inte breddas av såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetsskäI. Detta är ävenen helt onödig kosürad, och dessutom i strid med VGU. Kommunens regler åir även att mindrevägar filr vara 3,5 meter breda, se minnesanteckningar från möte daterade 2015-ll-17.Gatukostnadsutredningen bör revideras att inte innefatta breddning av Snäckstigen. Om manstuderar (Granskningshandling augusti 2015), som foröwigt inte återfinns på hemsidan, ftnnsdet inget fürslag pâ att bredda Snäckstigen.

Synpunkt på Gatukostnadsutredning. Gatukostnadsutredningen har inte varit korrekt. Hänydakommun har inte redovisat beräknade kostnader på ett korrekt sätt, man vet inte vad manbetalar for. Tillexempel anges: I kostnadsunderlaget ingår kostnad for gatubelysning samt delav dräneringsdike avseende gatuavvattningen. (Granskningshandling, granskning 2, februari2016) Det har inte angetts vad som skulle vara fel med gatubelysningen, eller vilka åtgärdersom är planerade. Gatubelysningen i Alhagen ár väl fungerande. Dräneringsåtgåirder harutforts av Mölnlycke vägforening enligt florslag från Ramböll's utredning, Härryda Kommuninformerar att man minskat udämningsbidraget på grund av att man erlagt ersättning tillMölnlycke vägfürening for åtgärder med dagvattenhanteringen. Ett utjämningsbidrag är enersättning som utges till Mölnlycke vägflorening for att "bland annat" användas for ftirbättringav dagvattenhanteringen i området. Ett bidrag kan ju användas på flera sätt, men det är inteHänyda kommun som skall bedöma och fürändra bidragets storlek i efterhand. Det torde juvara mer rimligt att Hänyda Kommun reviderade utredningen och minskade de beräknadeanläggningskostnaderna istället, eftersom de är kostnader som minskar då anlägguingsarbetenredan är utforda. Härryda kommun kan inte ta ut gatuavgift på tidigare lämnade bidrag.Gatukostnaden für Alhagen bör vara 0.-

kÊ60

Svar:Snäckstigen ska inte bräddas, detta var ett skrivfel och är inte medtaget ikostnadsberäkningen.Inga åtgärder ska ske av belysningen, detta var ett skrivfel och är inte medtaget ikostnadsberäkningen.

Det krävs fortfarande även efter vägforenings arbete att vissa åtgärder görs innan kommunenkan överta gatoma, bland annat mindre justeringar på gatorna samt anlägger en vändplats.Dessa åtgärder krävs fijr att kommunen ska kunna vara ansvarig väghållare för all framtid.

Mölnlycke l:33Eftersom Alhagens vägar är i bra skick finner jag det ftirkastligt att behöva betala en avgift lorövertagandet av vägarna. Vi har i alla år betalat in en avgift till Mölnlycke vägfilrening for atthålla dom bra skick, så varlor vill kommunen ta ut en avgift fürstårjag ej, då inget behövergöras något vid dem. Att bredda vägarna i Alhagen behövs inte. Då den trafik som är inte ärgenomgående.

Jag firurer det högst smaklöst att ni vill ta ut en avgift av oss fastighetsägare på övet 5 000kronor

SvarKommunen gör mindre justeringar på gatorna samt anlägger en vändplats. Dessa åtgärderkrävs for att kommunen ska kunna vara ansvarig väghållare.

Mölnlycke 1:10, 1:21, 1:35 och 1:36Vägforeningen har utÍÌirt fürbättringsarbeten på vägnätet for att de ska kunna tas över avkommunen utan vidare behov av investeringar. Diken har grävts och dräneringen harflorbättrats. När nu detta är giort, varftir ska de enskilda hushållen överhuvudtaget betala någotnär kommunen till slut tar över vägarna? Kan kommunen verkligen ta tillbaka givna bidragtill vägforeningen? Om det ska utgå en kostnad ftir hushållen när vägarna slutligen tas över, såbör detaljerad kalkyi for ytterligare nödvändiga åtgärder presenteras.

Breddning av SnäckstigenDet finns ingen anledning att bredda Snäckstigen. Det skulle bara innebära besvär lor deboende samt att redan utfürda forbättringsarbeten måste rivas upp och göras om. Det är ytterstbegränsad genomfartstrafik, sopbilarna har mig veterligen inte hindrats, och när tung trafikhar haft ärenden till fastigheterna har det kunna ske utan problem. Faktum att vägen är smalhindrar bilar från att köra fort, vilket är väldigt positivt med tanke på alla barn som bor pågatan.

Svar:Det krävs fortfarande även efter vägftirenings arbete att vissa åtgärder görs innan kommunenkan överta gatorna, bland annat mindre justeringar på gatorna samt anlägger en vändplats.Dessa åtgärder krävs ÍÌir att kommunen ska kunna vara ansvarig väghållare lor all framtid.

Snäckstigen ska inte bräddas, detta var ett skrivfel och är inte medtaget ikostnadsberäkningen.

L' lì¡-61

Mölnlycke våiglïireningSnäckstigen bör inte breddas av såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetsskäI. Detta är ävenen helt onödig kostnad, och dessutom i strid med VGU. Kommunens regler är även att mindrevägar får vara 3,5 meter breda, se minnesanteckningar från möte daterade 2015-11-17.

Svar:Snäckstigen ska inte bråiddas, detta var ett skrivfel och är inte medtaget ikosüradsberåikningen.

Mölnlycke i april2016


fuí þa/,{


62

UTREDN¡NG OM GATUKOSTNADER INOM FORSLAG TILL

DETAUPLAN TON VÖINLYCKE 1:55 M FL, ALHAGEN, MöLNLYCKE,

HÄRRYDA KOMMUN

Antagandehandling, april 2Arc

ORIENTERING

Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman ftir allmänna platser skallkommunen svara f<ir utfürande, drift och underhåll av gator och andra allmänna platser.Kommunen har enligt planoch bygglagen (PBL) möjlighet att kompensera sig loranläggningskostnadema genom ersättning från fastighetsägama, en ersättning som iPBL kallas ftir "gatukostnad". De framtida drifts- och underhållskostnaderna svarardock kommunen ftr.

Enligt beslut av kommunfullmäktige 1982-04-05, $ 50, skall kostnader ftir gata ochallmän plats uttagas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler. Dessa regler haröverflorts till PBL som sedan 1987-07-01 gäller istäliet lor byggnadslagen.

Denna utredning är avsedd att ligga till grund for kommunens beslut om fordelning avgatukostnader inom planområdet.

Utredningen innehåller tre huvudavsnitt:

o avgránsningen av de fastigheter som bedöms ha nytta av anläggningama och somtillsammans bildar ett fordelningsområde

o kostnader für anläggningarna

o sättet att fordela kostnadema

FöRDELNINGSOMRADEN

Huvudregeln i PBL är att gatukostnaderna skall fordelas områdesvis mellanersättningsskyldiga fastighetsägare.

Detaljplaneområdet är väl avgränsat och inrymmer lokalgata. Det är därfor naturligt attftirdelningsområdet är detsamma som detaljplaneområdet. Fördelningsområdets gränserredovisas på karta, bilaga 2.

ç{:63

2KOSTNADER FÖR MARK OCH ANLÄGGNINGAR

Samtliga anlâggningar som tillgodoser områdets behov av gator och andra ailmännaplatser skall ingå i kostnadsunderlaget som fordelas mellan fastighetsägama.

I kostnadsunderlaget ingår markkostnader, kostnader for lokalgata och övrigaanordningar som behövs ör gatans bestånd, brukande eller drift samt kostnader flor degrönytor som behövs für områdena. Ersättningen grundas på beräknade kostnader.

Markkosüradema inom området utgörs av planerade lorvärv och har bedömts. Imarkkostnaden ingår ersättning for mark som skall ianspråktas ftir allmän plats ochintrång i övrigt på grund av gatuutbyggnaden samt fastighetsbildnings- ochadministrationsko stnader.

Kostnadssammanställning ftir gatuanläggningama inom området har upprättats, daterad2014-11-20, bilaga L Beräknad kostnad är totalt 500 000 kronor.Markkostnaderna har uppskattats till totalt 50 000 kronor.

KOSTNADS SAMMANSTÄLLNTNG

Anläggningskostnad, gator, iordningställande av allmän platsoch grönytor

300 000 kr

Markkostnad 50 000 kr

TOTAL SUMMA ATT FÖRDELA 350 000 kr

Alla kostnader avser prisnivån augusti 2014

KOMMLINALT BIDRAG

Hänyda kommun har beslutat att lämna ett bidrag inom ramen fiir strategin florvägövertagande. Bidraget ges for att utjämna de ekonomiska olikhetema områdenaemellan. I Alhagen ges bidraget ftir att bekosta bland annat åtgärder für forbättraddagvattenhantering. Bidragets storlek uppgår till 100 000 kr

Kt-64

Anläggningskostnad, gator, iordningställande av allmän platsoch grönytor

300 000 kr

Markkostnad 50 000 kr

Utjämningsbidrag -100 000 kr

TOTAL SUMMA ATT FÖRDELA 250 000 kr

3KO STNAD S SAMMANSTÄLLNING INKLUSIVE KOMMUNALT B IDRAG

KOSTNADSFöRDELNING

Kostnaderna skall enligt PBL fordelas på "ett skäligt och rättvist sdtf'. Lagpraxis harvisat att tillkommande byggrätter skall åsättas en högre kostnad än befintligabostadshus.

Byggrättema viktas så att

befintliga bostadshus får andelstalet 1

Vilka tomþlatser som i utredningen räknas som befintliga bostadshus redovisas i bilasa3 och det framgår även av kartan, bilaea 2.

Enligt detaljplanefürslaget är totala antalet

befintliga bostadshus 46 stycken

Beloppet 250 000 k¡onor ska alltså fürdelas på 46 andelar (46x1)

Fördelningen ger loljande kostnader:befintliga bostadshus 5 435 kr

INDEXREGLERING OCH MOMS

Gatukostnaderna enligt denna ukedning avser prisnivån i februari 2016. Uttaget avgatukostnader skall dock baseras på den kostnadsnivå som gäller när anläggningarna ärfiirdigställda. DärfÌir skall gatukostnadsbeloppen indexregleras från februari 20l6tillsdess de anläggningar som ingår i kostnadsunderlaget kan användas for avsett ändamåI.

k'e65

ANNJA

Maskinskriven text

4Lämpligt index är Entreprenadindex E84, framräknat av Statistiska Centralbyrån, medfordelningen 5O Yo på grupp 21 I (ordterrassering m,m.), 35 % pä grupp 23 I(grusöverbyggnad m.m.) och 15 % på grupp 241 (asfaltbeläggningar m.m.).

Gatukostnader är ej belagda med mervärdesskatt ("moms").

BETALNINGSVILLKOR

Gatukostnader skall erläggas på kommunens anfordran. Betalningsskyldig är den som ärägare till fastigheten vid tidpunkt då kommunens fordran forfaller till betalning. Fakturakommer att skickas ut när anläggningarna kan användas flor avsett ändamål

Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkrafteller andra omständigheter, får enli6 PBLs regler fastighetsägare betala ersättninggenom avbetalning om godtagbar säkerhet ställs. På obet¿lt belopp skall utgå skäligränta.

Betalningsvillkoren kan jåimkas ytterligare om de ändå blir alltfor betungande.

Mölnlycke april2016

HÄRRYDA KOMMUNSamhällsbyggnad

|fr,( r,,u(Karl FalckMark- och exploateringsingenjör

66

201,6-04-2s Bilaga 1

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM TöNSMC ÏLL DETAUPLAN

röN VIöINLYcKE 1:55 M FL, ALHAGEN, MÖLNLYCKE, HÄRRYDA

KOMMUN

Bilaga 1, kostnadssammanställning

Kostnadssammanställning for gatuanläggningar som underlag till gatukostnadsutredning.Gatornas dagvattenhantering forbättras genom justering av tvärfall samt gatstenar.Ny vändplats anläggs i slutet på HöjdvägenTotala kostnader für standardhöjning inom Alhagen är 300 000 kr.

Total anlåiggningskostnad für de delar som ska belasta gatukostnaden (prisnivå februari2016) exklusive moms 300 000 kronor.

Eventuella kostnader for fysiska åtgärder inom befintliga bevarade fastighetsgränser ingårinte.

Tayman MahshidHänydakommunSektor for samhällsbyggnadTrafikverksamheten

67

Bilaga 2

1:53

|:

tkullen

\ \

i' 1:1

tæg=

:5

#

Scale 1 : 3,000

- -100 ö 100METËRS

200

Utskrift från SHBs Webbkarta. Härryda kommun, Sektorn för SamhållsbyggnadKartredovisningen har inte rättsverkan, imfr mot beslut i lantmäterihandl¡ngar"

300

Friday, November 21 ,2014 09:02 AM

1.. r-l,'

Af^ffinw¡

l'

68

Bilaga 3

FastighetMölnlycke 1:7

Mölnlycke 1:8

Mölnlycke 1:9

Mölnlycke 1:10

Mölnlycke 1:11

Mölnlycke 1:12

Mölnlycke 1 :13

Mölnlycke 1:14

Mölnlycke 1:15

Mölnlycke 1:16

Mölnlycke 1:17

Mölnlycke 1:18

MÖlnlycke 1:19

Mölnlycke 1:20

Mölnlycke 1:21

Mölnlycke 1:22

Mölnlycke 1:23

Mölnlycke 1:24

Mölnlycke 1:25

Mölnlycke 1:26

Mölnlycke 1:27

Mölnlycke 1:28

Mölnlycke 1:29

TvpEtt befintligt bostadshus

Ett befintligt bostadshus




















Ett befintlígt bostadsh us


kF69

Mölnlycke 1:30

Mölnlycke 1:31

Mölnlycke 1:32

Mölnlycke 1:33

Mölnlycke 1:34

Mölnlycke 1:35

Mölnlycke 1:36

Mölnlycke 1:37

Mölnlycke 1:38

Mölnlycke 1:39

Mölnlycke 1:40

Mölnlycke 1:41

Mölnlycke 1:42

Mölnlycke 1:43

Mölnlycke 1:44

Mölnlycke 1:45

Mölnlycke 1:46

Mölnlycke 1:47

Mölnlycke 1:48

Mölnlycke 1:49

Mölnlycke 1:50

Mölnlycke 1:51






Ett befintlígt bostadshus
















Ett befintligt bostadsh us

{¿F70

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 20l2KSl7 214

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR LANDVETTER 4:45 M FLLANDVETTERS-BACKA, VÄSTRA

Sektorn for samhällsbyggnad har tagit fram ftirslag till detaljplan ftir Landvetters-Backa Västra. Planens huvudsyfte är att skapa möjlighet till en standard som ärnormal for helårsbostäder. Det innebär att bebyggelsen ges byggrätter anpassadefür helårsboende och att hela området ansluts till det kommunala VA-nätet samtattvägama fürbättras och övergår till kommunalt huwdmannaskap.

En viss fortätning floreslås genom attnyabyggrätter skapas. Vidare möjliggörsutbyggnad av en ny väg i planområdets östra del. Vägen kommer att utgöra nytrafikmatning till planområdet och till delar av bebyggelsen i det framtidaLandvetter södra.

Detaljplanen har tidigare varit utställd i enlighet med 5 kap. $ 23 plan- ochbygglagen (1987:10) under tidenl2juni - 10 september 2014,29 apnl- 5 juni2015 samt 23 november - 7 december 2Dls.Inkomna synpunkter redovisas iutlåtande daterat apnl 20 \ 6.

Antagandehandlingarna stämmer överens med utställningshandlingarna. För-slaget är forenligt med gällande översiktsplan och går att förena med en frånallmän synpunkt lämplig användning av markoch vattenresurser enligt Miljö-balken 3 kap. Förslaget medftir inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljö-balken 5 kap. överträds.

Från sektorn for samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 4 maj 2016.

Ordfärandens ftirslag till beslut

Kommunfullmäktige antar detaljplan ftir Landvetter 4:45 m.f7. LANDVETTERS-BACKA, VASTRA i Landvetter enligt ftireliggande ftirslag.

ignatur justerande

71

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 8

HÄRRYDAKOMMUN

S ektorn för samhällsbyg gnad

Maria Lejdebro

1 (1)

20r6-05-04 Dnr 20I2KSI7 214

Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR LANDVETTER 4:45 M.FL.LANDVETTERS-BACKA' V,,iSrnA


Sektorn ftir samhällsbyggnad har tagit fram förslag till detaljplan för Landvetters-Backa

Västra. Planens huvudsyfte är att skapa möjlighet till en standard som är normal ftirhelårsbostäder, vilket i detta fall innebär att bebyggelsen ges byggrätter anpassade flor

helårsboende, att hela området ansluts till det kommunala VA-nätet samt att vägarna

ftirbättras och övergår till kommunalt huvudmannaskap. En viss ftirtätning föreslåsgenom attnyabyggrätter skapas. Vidare möjliggörs utbyggnad av en ny väg iplanområdets östra del. Vägen kommer att utgöra ny trafikmatning till planområdet och

till delar av bebyggelsen i det framtida Landvetter södra.

Detaljplanen har tidigare varit utställd i enlighet med 5 kap. $ 23 planoch bygglagen

(1987:10) under tiden 12 juni - 10 september 2014,29 april - 5 juni 2015 samt23november - 7 december 2015. Inkomna synpunkter redovisas i utlåtande daterat april2016. Antagandehandlingama stämmer överens med utställningshandlingarna.Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och gär att förena med en från allmän

synpunkt lämplig användning av markoch vattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap.

Förslaget medför inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap. överträds'


ge antar detaljplan för Landvetter 4:45 m.fl. LANDVETTERS-BACKA, VÄS i Landvetter enligt föreliggande förslag.

S RN SAMHÄLLSBYGGNAD

J

Samhälls emanVerksamhetschef plan och bygglov

Bilagor:Antagandehandlingar

I

72

+

cl Fþaft

MJþrú6¡l¡,lffi4:€ñ.n.uNDVf,lÊRS-ilCm, VÃslRA

L@rd6r!'¡6Éffi

DETALJPLAN FÖR LANDVETTER 4:¡I5 M.FL.

LANDvETTERS-BACKA, vÄstRAI I.ANDVETTER, xÄRRYon KoMMUN

Ê-

Ed'du#ffitrùr*ffiñ

t]-I::-

tub.¡ú.*ÉùdÉehb-Ërtutusú¡üfræ@ühÐtudrtu.*ù-b

- æÕ-hr

û rur ¡rEs

|5¡úhùtudlæÉt@-

e1:¡i#*#r-&.@th*thftffirøÉ.ùÚtr:&@r6

e¿tl/ll#r#r.43¡@ad.hIñffi¡rÉ.he.lælÉræ

&útr@ÐÉrrû.@rñbt.ÞÛ#úlldrßnbEaÙhe!¡¡É.&rù.ffi

4.ffiÈúrñb.ffi¡rbht¡5&ruÉ.e-erlrllstrùtñ

l@Ûiù#ñ

l@*rù#ú

ryfü-Ú.ñfr-Éffi¡ú-ddffifr

hb-n+srl*a

rt-nry*e.ù

Et-llqúeÉ

h-nqdùùñtu

73

DETAIJPI¡N FÖR LANDVETTER 4:¿IIi M.FL.

LANDVETTERS.BACKA, VÄSTNIr IÂNDvETTER, rÄnRyon rouuu¡¡

"4'''.

)(;

rg.

a,/'A **ø-ry@bi&tu

l&*4¡¡¡¡!

OÇ

7

q æ

cl *ÉFqft

cl a

T\

lllwdonsk&

1

Mlp¡ùúb@4t{mn,WDWERS-BAoKA, vÂsm

lffirdd.r6&ñüedw

74

5råþñrsftSektorn för samhällsbyggnad

AntogondehandlingApril20l6

Detaljplan för Landvetter 4:45 m.fl.

LAN DVETTERS.BACKA, VÄSTRA

i Landvetter, Härryda kommun

SÃRSKILT UTLATANDE

Detaljplanen har tidigare varit ftiremål ftir samråd i enlighet med Plan- och bygglagen,5 kap. $ 20 (1987:10) under tiden 3l januari - 14 mars 2011, samt fiir utställning ienlighet med Plan- och bygglagen 5 kap. $ 23 (1987:10) under tiden 12 juni -10 september 20140 29 april - 5 juni 2015 samt 23 november -7 december 2015.

Detta utlåtande redovisar synpunkter inkomna under samtliga utställningar. I utlåtandetfinns även en sammanställning av de sakägare som inte fått sina skriftliga synpunktertillgodosedda under utställning 1-3 eller samrådet.

Förslaget är ftirenligt med gällande översiktsplan och gär att ftirena med en från allmänsynpunkt lämplig användning av markoch vattenresurser enligt miljöbalken kap. 3.Förslaget medftjr inte att någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken kap. 5 överträds.

InnehållDetta utlåtande är en sammanfattning av utställning 1-3 och innehåller ftiljande

l. Utställning I

2. Utställning 2

3. Utställning 3

4. Remissinstanser som inte fått synpunkter tillgodosedda

5. Sakägare som inte fått synpunkter tillgodosedda

Förändring av planavgränsn ingDetaljplanens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av kommunalt vatten och avloppsamt ge byggrätter ftjr helårsboende. Under samrådet och utställning I (l2juni-10september 2014) avgränsades planområdet i norr vid Prästängsvägen. Många boende inorra delen av planområdet ansåg dock inte att planläggning ftir dessa ändamål somnödvändigt då deras fastigheter redan är anslutna till kommunalt vatten och avlopp samtär bebyggda med bostäder ftjr helårsboende. Vidare visade det sig även svårt att klaragällande bullerriktvärden i detta område, även med en foreslagen bullerskärm. Av dessa

anledningar ansåg kommunen det som motiverat att ändra planavgränsningen ochutesluta den norra delen av området från planområdet.

Förslaget till detaljplan ställdes ut en andra gäng (29 april-5 juni 2015) med en nyplanavgränsning, där den norra delen utgått. För att meddela de fastigheter som tidigare

1(41)

75

ingâtt i planområdet under samråd och utställning I skickades en underrättelse även tilldessa om utställning 2. Sakägarkretsen bedömdes således under utställning 2 vara densamma som i samråd och utställning 1.

En tredje utställning av detaljplanen genomftirdes 'àven (23 november-7 december 2015)där de bestämmelser som ftill bort under utställning 2 återinftirdes på plankartan.Utställningen skedde med begränsat ftirfarande och sakägarkretsen var den samma somunder ftiregående skeden, trots att den norra delen av planområdet utgått.

I. UTSTALLNING I

SAMMANFATTNING

Planförslaget har rindrats sedan utställningen 2014 så att norra delen av området ej ldngreplanlciggs. Mångafastighetsdgare har i sinayttranden påpekat att denna del av planenredan rir ansluten till kommunqlt vattenoch avlopp, samt cir bebyggt med bo-stdderförhelårsboende. Planldggning i syfte att bygga ut kommunalt vatten och avlopp samt gebyggrritterfi)r helårsboende anses av många boende drirþr inte vara nödvdndigt. Underarbetet med planen har civen det visat sig svårt att klara gdllqnde buller-riknrirdenfördetta område, även med tidigare föreslagen bullerskärm. Eftersom rikt-vdrdenJör bullerinte klaras samt att det intefinns ett omedelbart saneringsbehov så anser kommunen detdarfr;r motiverat att tindra planøvgränsningen på det scitt som mångafastighetsdgareföreslår. Ny vriganslutning till den södra delenföreslås, vilket medfor att Prästängsvdgenoch övriga vdgar i nota delen qv området inte ldngre behöver lustas upp. Vdgar i norradelen av planområdet tas ej heller over av kommunen. Eventuella ny- om- och tillbyggnaderpåfastigheter i nona delen av området prövqs i enskilda bygglov.

Planen inkluderar nu endast södra delen av området, drir kommunalt vattenoch avlopp ídagsläget ej rir utbyggt, bebyggelsen utgörs av mer utprdglad fritidshusbebyggelse ochgrillande bulleruiktvärden klaras. Tillfart till detta område ordnas via tidigareþreslagetko I I e h iv n afi kr e s erv at.

Majoriteten av de yttranden som inkom under utstdllningstiden gdller kommunens principom uttag av gatukostnad. Eftersom dessa synpunkter gdller denfinansíeringsmodell somtillcÌmpas vid genomförandet av planen, så redovisas och besvaras dessa i ett sdr-skiltutlåtande tillhörande gatukostnadsutredningen. Ett flertal fastighetscigare har i sinayttranden civen efterfrågat cirendets diarienummer. Detta diarienummer rir 20l2KSl7.

ÄrenroMMANDE SyNpUNKTER rnÅru BoENDE ocHFASTIGHETSÄGAREMånga synpunkter återkommer i flera yttranden. Dessa synpunkter kommenteras i ñljandesammanfattning.

Behov av planläggning, förändring av områdets karaktär, kommunenstillväxtmål

Många fastighetsägare ifrågasätter behovet av planläggning och anser att detta kommer attftirändra områdets lantliga karaktär negativt. Byggrätter ftir helårsboende och högre

2(41)

76

standard på gator är inte önskvärt då man valt att bosätta sig i området på grund av dennalantliga karaktär. Man anser att planläggning sker i ftjrsta hand ftjr att tillgodosekommunens tillväxtmål om 1,5 procent, inte für att de boende har nytta av det.

Kommentør: Landvetters Backa har under årens lopp utvecklats från att vara ett område"på landet" till att vara ett område som anvdnts för helårsboende på nrira pendel-avståndtill Göteborg. Belastningen på vdgar och vattenoch øvloppsanläggningar har drirmedökat, men utan alt dessa anläggningar har byggts ut. De lantliga egenskaper som nrimns iflera yttranden har successivt genom åren till stor del omvandlats. En viss förtcitning avområdet bedöms vara kimpligt eftersom det ligger inom 600 mfrån godakollektivtrafikfarbindelser, och alltså dr i linje med översiktsplanens ambitioner om hållbartresande och utveckling av befintliga tdtorter. Planen syfte ar inte att tillgodose kommunenstillvdxtmål på 1,5 o/o, utan att tillgodose de lvav som ett helårsboende stöller på tex vägaroch vattenoch avloppsanltiggningar. Utifrån inkomna ansölmingar om bygglov ochavstyclmingar ser kommunen riven att detfinns önskemål om ökad exploateringfrånfas t i ghe ts cigare i område t.

Områdets avgränsning

Ett flertal fastighetsägare ifrågasätter kommunens sätt att beskriva hela området som ettomvandlingsområde. Man anser istället att området utgörs av två tydliga delområden medolika karaktär. Södra området är bebyggt med fritidshus, saknar kommunalt vatten ochavlopp och kan därftir anses vara ett omvandlingsområde. Norra delen är däremot redananslutet till kommunalt vatten och avlopp och är bebyggt med bostadshus som motsvararhelårsboende, och är därlor per definition inte ett omvandlingsområde. Fastighetsägarnamenar därmed att planläggning inte innebär någon reell forbättring lor fastigheter i norradelen av området. Detta område skall därftir inte omfattas av plan-läggning, alternativtplanläggas separat i ett senare skede. Man anser också vägstandarden i norra delen avplanen är tillräcklig, och att en utbyggnad av vägama här endast kommer fastigheter i södradelen till nytta. Ett flertal fastighetsägare anser att den tidigare planavgränsningen endastgjordes i syfte att kunna belägga fastigheter i norra delen med gatukostnad, ftir att dessa ipraktiken skulle subventionera en utbyggnad av vägar ft)r tillkommande byggrätter.

Kommentar: Synpunkter noteras. Kommunen delar intefostighetsdgarnas åsikt att enutbyggnad av dessa gator endast skulle vara till nyttaförfastigheter i södra delen avområdet. Kommunen anser det viktigt att i en detaljplan sdkerstrilla rätten till ny- om- ochtillbyggnad med helårsstandardfi)r samtligafastigheter i omvandlingsområden. ILandvetters-Backa har det dock visat sig svårt att uppfylla gdllande riktvdrden för bullerþr fastigheter nrirmast jrirnvdgen. Eftersom det bullerstörda området sammanfaller meddet område som idag dr bebyggt med bostadshus som motsvarar helårsboende samt attinget omedelbart VA-saneringsbehov föreligger, så anser kommunen det motiverat attrindra områdets avgrdnsning i linje medfastighetsdgarnas synpunkter. Området ndrmastjärnvdgen plankiggs darJi;r inte.

Vad gäller synpunkterna angående gatukostnader ochfardelningsprinciper, seut stril Iningsutlåtande t tillhòrande gatuko s tnadsutr e dningen.

Bullerskärm

Många inkomna synpunkter rör även füreslagen bullerskärm längs järnvägen. En vanligsynpunkt är att denna inte har efterfrågats av de boende själva, att den fürfular området,samt att den skärmar av området från resten av Landvetter. Man upplever inte heller attjärnvägen är en lika stor störningskälla som väg 40.

3(4r)

77

Kommentar: Planområdets avgränsning har cindrats och innehåller inte ldngre enbul le rs kär m längs j drnvdgen.

Områdets vägnät

Flera ifrågasätter också lämpligheten i att använda Berghemsvägen som huvudsaklig tillfartftir södra delen av området. Vägen är brant och mycket smal, och anses i flera yttrandenvara trafikfarlig även efter en eventuell utbyggnad. Man efterfrågar också en gång ochcykelbana längs denna. Istället föreslås att södra delen av området skall trafikmatas med enhelt ny väg, antingen från väster ftirbi Prästgården eller via det kollektivtrafikreservat somhar funnits med i tidigare planftirslag.

Kommentar: Eftersom planområdets avgrrinsning har cindrats ingår inte langreBerghemsvcigen i sin helhet. Tillfart till planområdet ordnas istdllet via tidigareföreslagetreservat för kollektivtrafik i områdets östra del Denna del planläggs för huvudgata ochlokalgata och innebrir afi planområdet kan trafikmatas norrifrån via befintlig järnvdgs-överfart, och en gång- och cykelbana kan anldggas. Vdganslutningen innebdr att tillfartkan ordnas centralt i Backaområdet, till skillnadfrån ett alternqtiv med trafihnatningfrånväster.

Nedanstående yttranden har sammanfattats om ej annat anges I defallfastighetsdgaresjdlva har bifogat en sammanfottning av yttrandet återges denna.

YTTRANDEN FRAN STATLIGA MYNDIGHETER

Länsstyrelsen, ¡rttrande daterat 20 I 4-08-20

Yttrandet återges i sin helhet.Bedömning enligt 12 kap I S PBLLänsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12kap 1 g plan- ochbygglagen och nu kända ftirhållanden att frågor rörande hälsa och säkerhet och risk ftirpåtaglig skada på riksintressen måste lösas für att planen inte kan komma att prövas avLänsstyrelsen om den antas.

Motiv für bedömningen

Farligt godsLänsstyrelsens uppfattning är att upprättandet av en ny detaljplan kräver att dagens regleroch riktlinjer ftjr bl. a hälso- och säkerhetsaspekter beaktas vid prövning av markenslämplighet, även när det finns befintlig bebyggelse på planområdet. Om byggnaderna rivseller brinner ner och det blir aktuellt att återuppftira byggnaderna, kommer planen att medgeatt byggnader uppfürs på nytt på samma avstånd från järnvägen.

Riskfrågan har utretts genom riskanalys (2008) och genom utredning avseende skydds-åtgärder (2012).

I riskanalysen anses att risken är låg utifrån beräknad individrisk. Slutsatsen i riskanalysenör att inga nya bostäder bör tillkomma inom 50 meter från järnvägen, detta område börutgöra en skyddszon. För nybyggnation av bostäder inom 50-80 meter frånjärnvägen bör

4(41)

78

säkerhetshöjande åtgärder värderas. Av plankartan framgår att inga nya bostäder kommeratt tillkomma inom 80 meter från jämvägen.

Länsstyrelsen anser att en riskbedömning ska inkludera en bedömning av behovet avriskreducerande åtgarder även i den del av ett planområde som har befintlig bebyggelse.Detta med tanke på eventuell tillbyggnation eller återuppftirande av byggnader inomområdet. I utredningen avseende skyddsåtgärder har man tittat på behovet av skydd forbefintliga byggnader inom 0-30 meter från järnvägen. I utredningen har man kommit framtill att det inte behövs några särskilda skyddsåtgärder avseende farligt gods men att det ärmotiverat att lösning für buller kompletteras med skydd avseende farligt gods.

Funktionen att hindra vätskor att rinna in mot planområdet finns inte som planbestämmelseLänsstyrelsen anser att det är motiverat att bullerskydd även utgör ett skydd mot risker frånfarligt gods på järnvägen och att bullerskyddet därfÌir ska utformas så att det är tätt inederkant. För att säkerställa barriärens funktion behöver både dess höjd och täthet inederkant regleras med en planbestämmelse. Föreslagen planbestämmelse avseende skyddbehöver således kompletteras.

TrafikTrafikverket har lämnat ett yttrande över planftirslaget, daterat 2014-08-18. I yttrandetmenar Trafikverket att en del kvarstående oklarheter gör att påtaglig påverkan påriksintressena Kust till kustbanan samt väg 40 kan befaras.Det behöver säkerställas:- Att åtgärder i närhet av järnvägen kan genomftiras utan risk ftir skada påjärnvägsanläggningen eller orimlig påverkan på tågtrafiken. Det gäller framföralltuppftirande av bullerskydd och anläggande av dagvattendamm. Nödvändiga avtal behövervara tecknade innan planen antas.- Att det blir acceptabel boendemiljö ftlr tillkommande bebyggelse. Riktvärden für bullerutomhus vid bostäder samt vibrationer inomhus i bostäder borde anges på plankartan. Detbör också genom avtal säkerställas att bullerskyddet utmed järnvägen fär och kommer attuppfüras. Lämpligt minsta avstånd från järnväg till tillkommande bostadsytor börtydliggöras.- Att det inte uppstår trafiksäkerhetsproblem vid de närbelägna trafikplatserna utmed väg40.

I sitt yttrande har Trafikverket även andra synpunkter på planfürslaget som Trafikverketfürutsätter kommer att beaktas innan planen kan antas.Länsstyrelsen delar Trafikverkets uppfattning.

Övriga synpunkter på det utställda fürslagetPå plankartan finns en planbestämmelse om radonsäkert byggande vid högriskområde forradon. Länsstyrelsen upplyser om att denna bestämmelse inte behöver vara med. Enligtrekommendationer i Miljösamverkan, Västra Götalands vägledning om radon, bör intespecifika bestämmelser om radon ftirekomma i en detaljplan. Däremot är det lämpligt medinformation i anslutning till plankartan. I planbeskrivningen (eventuellt i form av en karta,som alltså inte är plankartan) bör anges den kunskap som finns om vad inom planområdetsom är hög-, normal- eller lågriskområde für radon. Enligt väg-ledningen ska det idetaljplanen inte finnas bestämmelser exempelvis om att byggnader inom högradonmarkska utfüras radonsäkert, inte heller ska gränsvärdet für radonhalt i bostäder anges somplanbestämmelse. Principen är nämligen att det som redan är reglerat i forfattningar, skainte samtidigt regleras genom planbestämmelser.

s(41)

79

Kommentar: Planområdets avgrcinsning har rindrats, vilket innebdr att ingen buller-skärm,dagvattendamm eller överfart i anslutning till jdrnvdgsanldggningenföreslås. Planområdetinnefottar inte heller några byggrdtter belagna inom riskavståndförfarligt gods. Ingafastigheter bedoms utsrittas för bullernivåer som överskrider grillande riktvärden. På ett parfastigheter knn dock dessa vcirden överslcridas om byggnation sker i mer än en våning.Dessafastigheter regleras dArþr med bestdmmelse e2, vilket innebdr att de endast kanbebyggas med l-våningshus eller hus med I våning samt sutendngvåning. Besttimmelse omstorningssþdd kompletteras med grillande rikndrdenför buller utomhus. Planbestrimmelsegällande vibrationer bedöms inte vara nödvdndig med tanke på områdets qvstånd tilljdrnvrigen. I samband med planlaggning av Landvetters-Backa Ostra Etapp I gjordes enkompletterande trafikutredning som visar på planområdets påverkan på ndrliggandetrafikplatser. Planbeskrivningen har kompletterats med information ifrån denna utredning.Planbestdmmelse om radon har tagits bort.

Trafikverket, yttrande daterat 20 I 4-08-20Trafikverket anser att det behöver säkerställas att ftireslaget bullerskydd uppfürs, annarsftireligger risk ftir skada på riksintresset Kust till kustbanan. Trafikverket anser att rikt-värden ftir trafikbuller som ska uppfullas ska anges på plankartan. Det bör framgå att 55

dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid ny- och tillbyggnad av bostäder, samt att varjebostad ska ha tillgång till minst en uteplats där ekvivalent ljudnivå 55 dBA och maximalljudnivå 70 dBA inte överskrids. Trafikverket anser även att riktvärdet für vibrationer skallanges på plankartan, då planftirslaget medger bostadsbyggnation närmare ân 80 m frånspåret. Trafikverket efterfrågar uppgifter om hur buller och andra störningar från füreslagetkollektivtrafikreservat påverkar omgivande bebyggelse. Man påpekar även att ingenjärnvägsstation utöver den vid Landvetter flygplats planeras i närområdet.

Ett påskrivet avlal behöver finnas som reglerar rätten für kommunen att uppfüra buller-skyddet på Trafikverkets fastighet, samt ett avtal om att en bevakande projektledare frånTrafikverket ska ftilja projektet och informera om vilka regler som gäller vid uppftirande avbyggnadsverk nära järnväg. Trafikverket anser att eftersom bestämmelsen "skydd" inte ärtvingande så kan denna istället utformas for att ange högsta tillåtna höjd. Det bör ävensäkerställas att ft)reslagen dagvattendamm i anslutning till jämvägen inte riskerar attmedfüra sättningar eller stabilitetsftirändringar i banvallen.

Med tanke på att byggrätter medges inom 50 meter från spårmitt, så bör riskanalyskompletteras med uppgift om hur füreslaget bullerskydd påverkar risknivåer. Trafikverketanser att det även skall säkerställas att befintliga bostäders lokalisering är lämplig utifråndagens krav och att möjligheten att uppfnira Attefallshus på korsprickad beaktas.Exploateringens påverkan på trafikmängden på väg 40 och närliggande trafikplatser börbeaktas och det behöver säkerställas att trafiksäkerhetsproblem uppstår.

Kommentør: Se samlat svar till Ldnsstyrelsen ovan.

Lantmäteriet, yttrande daterat 20 I 4-07 -02Y-områden behövs inte i enklare fall, och i mer komplicerade situationer börutfartsrättigheten utformas som en fastighetsindelningsbestämmelse. Om det är viktigt forplanens genomftirandebeskrivning bör även u, g och s-områden utformas somfastighetsindelningsbestämmelser.

Genomftirandebeskrivning anger att kommunen har rättighet och skyldighet att lösa in markftir vägreservat (Tt i plankarta) Området är kvartersmark och inget rättighet eller skyldighetatt lösa in detta foreligger.

6(41)

80

Ett flertal befintliga byggnader är placerade på prickad mark. Lantmäteriet påpekar attkommunen kan bli ersättningsskyldig i de fall man vägrar bygglov ñr återuppft)rande avdessa. Detta och andra konsekvenser bör redovisas i planbeskrivningen. Under rubriken"Markregleringar för att skapa nya tomter" bör det tydliggöras att en överenskommelsemellan fastighetsägare ej är en ftirutsättning ftir att Lantmäteriet skall genomfüra enfastighetsreglering.

Kommentør: Kommunen anser attföreslagna marlveservat rir tillrrickligaför ettgenomftrande av planen och att fastighetsindelningsbestdmmelser ej dr nödvdndiga. Iövrigt förtydligas planoch genomJörandebeskrivning enligt Lantmdteriets synpunkter,

YTTRANDEN FRAN NÄMNDER, FÖRENINGAR, BOLAG M.FL.

Svenska kraftnät, yttrande daterat 20 I 4-08-04Svenska kraftnät har inget att erinra, och önskar ej medverka i fortsatt remisslorfarandeftjrutsatt att planområdet inte ftirändras.

Kommentar : Yttrqnde noteras.

Härryda energi AB, yttrande daterat 20l4-08-04Härryda Energi AB har inkommit med ritningsmaterial där befintliga ledningars lägeframgår. Man önskar också få plats ftir ny transformatorstation inom med E markeratområde och füreslår att bygglov ej behöver sökas ftir den nya transformatorstationen.

Kommentar: Transformatorstation kan uppforas inom med E markerat område. Bygglovbehöver inte sökas för sådan anldggning.

Telia Sonera Skanova Access AB, yttrande daterat 2014-06- lóSkanova har inkommit med kartmaterial där anläggningars placering inom planområdetframgår. Särskild hänsyn bör tas till dess i det fortsatta planarbetet.Genomftirandebeskrivning bör kompletteras så det framgår att eventuell flytta av Skanovasanläggningar skall bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Flytt skall beställas minst 4månader innan arbeten påbörjas. I övrigt inget att erinra.

Kommentar: Yttrande noteras

Landvetter vägförening, yttrande daterat 20 I 4-08- I 5

Landvetter vägfürening forutsätter att väghållningsansvaret für samtliga vägar inomplanområdet innan arbeten påbörjas, samt florutsätter att inga vägar i området i övrigtbelastas med tunga transporter i samband med byggnationen i området. För del avPrästgårdsvägen mellan Prästängsvägen och Kyrkvägen ftireslår vägfüreningen ftiljande: atthela Prästgårdsvägen tas över av kommunen, att denna del planläggs fiir gång- ochcykelväg utan vinterväghållning samt att denna del stängs av für all trafik. Vägftireningenönskar ej heller betala fünättningskostnader für uttagning av vägar och fastigheter.

Kommentar: Yttrande noteras. Planområdet har justerats så att Prästgårdsvdgen ej ingår iplanområdet och dàrmed ej tas över av kommunen. Tillfart till området sriker-strills med nyhuvudgatafrån öster. Ingen byggtrafik rörande kommunens ankiggande och upprustning avvdgar inom planområdet bedöms belasta vrigföreningens vägar.

7(4t)

81

Yattenfall, yttrande daterat 2014-08- l IVattenfall eldistribution AB har inget att erinra.

Ko mme ntar : Yttr ande no t er as.

Räd d n i n gstj änsten i Sto rgöteborg, yttrande date rat 20 I 4-08-22

Räddningstjänsten anser att planbestämmelse "skydd" måste skrivas om på så vis att denäven reglerar skydd mot att brandfarlig vätska rinner mot planområdet.

Kommentør: Yttrande noteras. Planområdets avgrcinsning har cindrats så att bebyg-gelseinom riskavstånd ej ldngre ingår i planområdet.

Swedavia AB, yttrande daterat 2014-09-08Swedavia konstaterar att planområdet ej berörs av Trafikverkets riksintresseprecisering fürGöteborg Landvetter Airport, men berörs av riksintresse ftir flyghinder. Högstabyggnadshöjd är därfor begränsad till ca220 m över havsytans medelnivå. Swedavianoterar dock att planen ej medger så höga byggnadsverk. Swedavia upplyser att allabyggnadsverk högre än20 m skall hinderprövas. Samma höjdrestriktioner gäller ävenmaster och tillfÌilliga byggkranar.

Kommentør: Yttrande noteras

SYNPUNKTER TNNN SAKÄGARE

Fastighetsägaren till Landvetter 3:40, skrivelser inkomna 2014-06-29,20,4-07- ¡0, 20,4-07- t 5, 20 t 4-08- ¡ t , 20 t4-09- t0Fastighetsägarens synpunkter rör i huvudsak ftiljande punkter: att kommunen tillämparprincipen om att ta ut gatukostnad av fastighetsägare, att området består av två olika delardär norra redan har byggnader som motsvarar helårsboende och är anslutna till kommunaltvatten och avlopp och alltså inte erhåller någon ftirbättring till fiöljd plan-läggning, atttillfart till planområdets södra del ej bör ske via Berghemsvägen, buller-planket som ejefterfrågas av de boende och fürfular miljön, samt att boende vid vissa gator beläggs medvägavgift och andra inte. Fastighetsägaren efterfrågar även ärendets diarienummer.

Kommentør: Se inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter grillande kommunensuttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter Backa 3:78, skrivelse inkommen 201 4-06-27Planläggning i områLdet är till nackdel då det påverkar möjligheten att leva nära naturen ochspringa och rida fritt i närområdet. Gatukostnaden är ett sätt für kommunen attfla råd att låtaLandvetter växa som samhälle. I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunensprincip om uttag av gatukostnad. Dessa redovisas i ett separat utlåtande.

Kommentar: Se inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter grillande kommunensuttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

8(41)

82

Fastighetsägaren till Landvetter 4: I08, skrivelser inkomna 2014-07-09,20r4-09-t0Planläggning är ej till gagn fiir de boende i området, utan styrs av tillväxtmålet på 1,5procent. Berghemsvägen är olämplig som tillfartsväg for nya fastigheter. Tillfart bör iställetske via ny väg forbi prästgården med fortsättning på gammal kyrkväg. Ingen i områdetönskar bullerplank. Planket skärmar av området från resten av Landvetter, i synnerhet somingen överfart vid gamla stationshuset är planerad. Syftet anses vara att påtvinga gamlafastigheter gatukostnad, där planket upphör, upphör också utdebitering. Järnvägstrafik harbedrivits sedan l9l8 utan tanke på bullerplank. Att uppfora plank när järnvägen inomöverskådlig tid ges en dragning söder om aktuellt område är slöseri med allmänna medeläven om Härryda kommun tycks slippa undan kostnaden.

Fastighetsägaren anser sig inte ha blivit tillräckligt informerad om hur fastigheten be-rörs avintrång lor allmänplatsmark. Fastigheten berörs av ett intrång om 5 kvm. Fastighetsägarenvill också veta vad "endast sakägare som senast under utställningstiden framftjrt skriftligasynpunkter som inte tillgodosetts, flar rált att överklaga detaljplanen" betyder, ocheft erfrågar information om överklagningsfü rfarandet.

Anser att eftersom buller tycks avgörande ftjr huruvida en fastighet skall åläggas avgift fürväg eller inte yrkar de att bullermätning skall utforas ftir fastigheten, liksom övrigafastigheter som utvalts att subventionera ny exploatering. Fastighetsägarna anser attkommunen felaktigt beskriver norra delen av planområdet som ett omvandlingsområde, dåfastigheter är anslutna till kommunalt VA och är bebyggda med hus som motsvararhelårsboende. Man anser inte att fastigheter som redan har kommunalt VA skallsubventionera nytillkomna fastigheter. Föreslaget plank fürfular området och skärmar av detfrån centrala delarna av Landvetter. Fastighetsägama fiireslår att norra delen skall undantasfrån detaljplanen. Fastighetsägarna efterfrågar ärendets diarienummer.

I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnad.Dessa redovisas i ett separat utlåtande.

Kommentar: Omfattningen av intrångför allmänplatsmark har redovisats i den plan-beslcrivning som har varitföremålfùr samråd och utstdllning, ddr ocl<såförutsättningarförvärdering av sådant intrång har redovisats. Eftersom planens avgrdnsning har rind-rats rirett intrång påfastigheten inte ldngre aktuellt. Kommuffillmriktiges beslut att anta endetaljplan kan överklagas till Ldnsstyrelsen av de sakdgare som senast under utstdllningenlrimnat synpunkter som ej har tillgodosetts. Besvrirshänvisning och in-formation om hurman går tillvrigaför att överklaga skickns ut till dessafastighetsdgare i samband med attdetaljplanen antas. I övrigt se inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gdllandekommunens uttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: l5ó, skrivelse inkommen 2014-07-,4,20¡4-08-r I

Fastighetsägarna önskar att del av Landvetter 4:124 skall kunna inforlivas i Landvetter3:156. Området ar ca6 x 35 m och redovisas på skiss som bifogas yttrandet.Fastighetsägaren avser bygga ett garage på denna yta for att forbättra sikt vid utfart.


e(41)

83

Kommentar: Eftersom planens avgrdnsning har cindrats ingårfastigheten inte längre iplanområdet. Synpunkter gdllande kommunens uttag av gatukostnad besvaras i separatutlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:59, skrivelse inkommen 20 I 4-08-0óPlanen innebär ett intrång lor allmänplatsmark om ca 140 m2 i fastighetens nordöstra hörn.Fastighetsägaren önskar därfor bli kompenserad med utökning av tomt i sydväst avmotsvarande storlek.

Kommentør: Vdrdering av intrångþr allmdnplatsmark sker i enlighet med 4 kapexpropriationsløgen. (1972:719) Planens intention rir att en del av Landvetter 4:124 skallinförlivas i 4:59. Värdering av dessa åtgdrder görs dock i samband med planensgenomförande och blir föremål far en fr;rhandling mellan den enskilde fastighetsdgaren ochkommunen.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:105, skrivelse inkommen 2014-08- l8Fastighetsägarna påpekar att befintligt garage står ca 4 m från väg vilket tillsammans medfüreslagen breddning av Berghemsvägen innebär att man ej längre kan ställa bilen utanftirgaraget. Byggnadsnämnden har satt ut garaget på en placering som innebär att bilen måstestå på del av vägen. Fastighetsägaren undrar också om snör<ljning kommer vara prioriteradefter ett kommunalt övertagande. Föreslaget bullerplank fürfular området, skärmar avområdet och kommer att utsättas ftir klotter. Man önskar även veta om bullermätningar hargjorts eller om man endast utgår ifrån beräkningar. Fastighetsäga-ren efterfrågar ärendetsdiarienummer.


Kommentør: Eftersom planens avgrdnsning har cindrats ingårfastigheten inte ldngre iplanområdet, och denna del av Berghemsvdgen tas ej över av kommunen.Bullerutredningen utgår ifrån berdløtingar, inte mätningar. Beräkningar görs utifrånNordisk be-räkningsmodell for trafìkbuller (2006) som också ligger till grundfòr deriktvärdenför trafikbuller som kommunen har attfölja vid planldggning. Berdlvtade vrirdenenligt ovan nämnd berdloúngsmodell rir praxis vad gdller utredningar om buller, mcitningargodkrinns inte i dessa sammanhang eftersom de inte bedöms som tillfùrlitliga. I övrigt, se

inledande sammadattande kommentar. Synpunkter gdllande kommunens uttag avgatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:12, skrivelse ¡nkommen 20 l4-08-21Fastighetsägarna anser att füreslaget bullerplank delar av och lorfular samhället, inne-bärskadegörelse och ökat buller norr om jämvägen. Föreslagen väg ligger precis i tomtgränsoch kommer att påverka fastighetsägarnas möjligheter att bygga till vilket påverkarfastighetens värde. Vägens breddning innebär ökade hastigheter samt ökat buller. Matarledbör istället läggas på Magasinsvägen där gångbana redan finns och breddning enklare kanske. Fastighetsägaren önskar veta ärendets diarienummer.

Kommentar: Eftersom planens avgränsning har cindrats så ingår ìnte fostigheten \dngre iplanområdet och något intrångför allmdnplatsmark dr inte ldngre aktuellt. Eventuellaåtgdrder längs Magasinsvdgen behandlas inte inom ramenför denna plan. I övrigt, se

inledande s ammanfattande kommentar.

10(41)

84

Fastighetsägaren till Landvetter 4: I 7, skrivelse inkommen 20 | 4-08-25Fastighetsägaren anser att boende i området inte har olägenhet av tågen och att bullret ihuvudsak sker från motorvägen, samt ifrågasätter den fiktivt uträknade bullerutredningenoch begränsande effekt av denna åtgard. Föreslaget plank florfular området, medforskadegörelse och splithar ursprungliga samhället ytterligare. Plank skymmer sikten motkyrkan och mot sjön och är okänsligt inftir bygdens fürutsättningar och värden. Man harvalt boendet med befintlig järnväg och fria vyer. Planket stänger ett populärt promenad-stråk.

Berghemsvägen är für brant och für smal och utgör en trafikfara. Trafik till SödraLandvetter bör ej foras genom befintligt vagnät. Magasinsvägen med järnvägsövergångutgör en trafikfara. Dagis/fritids och skola är planerad jämte bebyggelse med tomter ochannan fortatning. Den enda matarvdg mot centrala samhället, den naturliga vägen, ärforenad med Backa Västertrafiken utifrån Prästgårdsvägen och överjärnvägsövergången,mot Magasinsvägen och smal väg mot motet som inte tål mer rörelser.

Fastighetsägaren har även i samband med planläggningen av Landvetter Backa Östra etapp1 lämnat synpunkter på fürskolans centrala placering, där man ansåg att denna placeringinnebär att mer trafik leds västerut via befintlig järnvägsöverfart. Den planerade ringaforändringen vidjärnvägsövergången öster om Prästgårdsvägen är inte håll-bar ursäkerhetsaspekt. Altemativa trafiklösningar skulle istället vara matarvägar söder omområdet från Björrödsmotet i väster, och öster om Prästgården mot området i norr. Manfüreslår också ny övergång mot centrala Landvetter över motorväg, å och järnväg. Planeninnefattar ingen överbyggnad över järnväg och motorväg till centrala samhället, och innebäringen fÌirbättring ftir bil, cykel eller gångtrafikanter. Fastighetsägaren anser attGötalandsbanans fÌirdiga sträckning med tågstopp bör inväntas innan planläggning sker iLandvetter Backa.

Förtätning i området med ökat dagvattenflöde som ftiljd kräver extra åtgärder i planen medtanke på att Södra Landvetter är ett vattenproblemområde och specifika åtgärder behöverriktas i planen. Planläggning for Landvetters-Backa Västra och Östra Et¿pp 1 kommer attinverka negativt på tillströmningen i södra Landvetter. Fastighetsägaren noterar att åtgärderhar gjorts, men anser inte att dessa är tillräckliga.

Cykelbana längs Prästgårdsvägen bör placeras på vägens norra sida ftjr att undvikakorsande utfarter.

Samh?illet Landvetter uppfürdes ursprungligen i samband med järnvägen och tågstationenmed huvudstråk längs Byvägen till den gamla huvudgatan genom gamla Landvetter medkyrka och sjö som naturliga huvudpunkter, och är ett viktigt område med trivselvärden. Ettplank splittrar samhället ytterligare. Kommunens sätt att referera till om-rådet som ettfritidshusområde är felaktigt.

Ny bebyggelse blir plottrig och syftar till att öka invånarantalet efter billigaste mallar utankontroll av komplett samhällsbild for trivsel. Södra Landvetter var tidigare ensommarrekreationsort vilket borde vara värt for ritbordskonsulenterna att tänka på när maninte tar tillvara på området med sjöns mervärden. Planläggningen i området skapar enotrygghet hos de boende

Kommunen skapar otrygghet hos de boende vilket har lett till en massfürsäljning sedan oronväxt. Fastighetsägaren har framftirt denna oro på kommundelstämma i Landvetter menbefarar att kommunen är ointresserad av problemet då man far nya kommuninvånare i de

l l(41)

85

hus som sålts. Denna punkt protokollfìirdes inte. Fastighetsägaren anser inte att kommunenhar varit öppna med de anmärkningar som funnits mot planen så att övrigakommuninvånare kunnat informera sig.

Uppdelning av planen forsvårar for de boende att få en helhetsbild bl a vad det gällertidsaspekten och varfür vissa fastigheter finns utanftir planen, t ex Sandvägen.Fastighetsägaren anser att det är orimligt att undanta delar av Prästgårdsvägen samtjärnvägsövergången vid kyrkan.


Fastighetsägaren efterfrågar även ärendets diarienummer.

Kommentar: Bullerutredningen utgår ifrån bercilmingar, inte mritningar. Berriloùngar görsutifrån Nordisk beräkningsmodell ftjr trafikbuller (2006), som också ligger till grundfor de

riktvdrdenför trafikbuller som kommunen har attþlja vid plankiggning. Berälvtade vdrdenenligt ovan ndmnd berälmingsmodell ar praxis vad gdller utredningar om buller, mätningargodlcdnns inte i dessa sammanhang eftersom de inte be-döms som tillförlitliga.

Planområdet har rindrats så att ingen del øv planområdet överslcrider riktvrirden, och ettbullerplank ldngs jdrnvdgen är ej ldngre aktuellt. Åndringen innebär att tillfart inte kingresker via Berghemsvdgen, utan istrillet via ny huvudgata i tidigare föreslagetkollektivtrafikreservat. Synpunkter på angränsande detaljplan Landvetters-Backn OstrqEtapp I hsr besvaras i utlåtande tillhörande denna plan.

Dialogförs med Trafikverket omförutsdttningar kring Götalandsbanans sträclming, vilketbeaktas i det pågående planarbetet.

Dagvattenhanteringen i området sdkerstrills i samband med genomförandel av planen.Ytterligare åtgdrder utanför planområdet regleras inte i denna plan. Fastighetsdgarensövriga synpunkter noteras.

I övrigt hcinvisas till inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gällandekommunens uttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4257, skrivelse inkommen 20 I 4-08-25Fastighetsägaren anser att Berghemsvägen är farlig ft)r fotgängare och cyklister då bil-trafikanter håller hög hastighet für att ta sig upp für backen. Trots att vägen breddas finnsinget skyddat område flor gång- och cykeltrafik. Förtätning av områden som Landvetters-Backa utan att säkerställa detta är oansvarigt, och innebär att man skapar ett bilberoendeområde. Ett säkert område for gång- och cykeltrafik till Landvetter cent-rum längsBerghemsvägen bör skapas.

Tidigare planfürslag innehöll område avsatt for lek i planens södra del, som sedan togs borti utställningsforslaget. Nyexploatering innebär att det kommer att bli avsevärt fler barn iområdet och närmaste lekplats ligger nedfür farliga Berghemsvägen. Barnfamiljer tvingardärlor ut på en brant väg. Fastighetsägaren anser att kommunen skall se över möjligheten attuppfüra en lekplats ovanfor Berghemsvägen.

Fastighetsägaren önskar även anslutningspunkt für kommunalt vattenoch avlopp i höjdmed befintlig trekammarbrunn.

t2(41)

86

Kommentar: Planområdet har dndrats så att Berghemsvrigen ej ldngre ingår i sin hel-het.En gång- och cykelförbindelseþreslås istrillet via ny huvudgata i tidigare föreslagetkollektivtrafikreservat. På grund av den omedelbarq ndrheten till omgivande natur-områden anser kommunen inte att en srirskilda ytafor lekplats är motiverad.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:13, skrivelser ¡nkomna 2014-08-30, 2014-09-05Fastighetsägaren önskar veta hur bred Prästgårdsvägen blir efter utbyggnad, vad sam-fÌilligheten framfor fastigheten innebär och vem som ansvarar für snörojning på gång- ochcykelbana framftir fastigheten. Man undrar också var postlådor kommer att placeras eftergatuutbyggnaden. Fastighetsägaren undrar även vad kommunal standard på vägar-nainnebär och vilka brister som finns på Prästgårdsvägen idag som inte uppffller sådanstandard.

Fastighetsägaren undrar även vad krav ftir tillgänglighet for brandfordon innebär ochhuruvida man kommer att forlägga en VA-ledning över fastigheten och om trädgården i såfall kommer att återställas till befintligt skick. Man anser också att Prästgårdsvägen hartagits med für att bekosta utbyggnaden och nybyggnation av VA, och att planen inte innebärnågon fordel für fastigheten.

Fastigheten har redan fungerande avlopp, vägen är av godtagbar standard ochPrästgårdsvägen är så pass bred att sopbilar mm kan passera utan några större problem.Gång- och cykelbana längs Prästängsvägen är trafikfarlig med tanke på korsande utfarter,en bäthe placering hade varit mot järnvägen. Fastighetsägaren ifrågasätter behovet av ensådan gång- och cykelväg då en relativt nybyggd finns längs Magasinsvägen. Föreslagetbullerplank misspryder omgivningen och leder till klotter. Kommunen motiverarplanläggning med att området behöver saneras pga vatten och avlopp. Detta gäller ejfastigheter längs Prästgårdsvägen och dessa borde därfor ej ingå i plan ochgatukostnadsutgift. Fastighetsägaren stödjer ej placeringen av eventuella tillträdesvägar ochbreddning av vägar till befintliga och nya områden. Prästgårdsvägen skall i egenskap avgenomfartsväg bekostas av alla i kommunen och bör ej användas som genomfartsväg närMagasinsvägen finns. Skog och åkrar bör bevaras och fastighetsägaren stödjer inte någonutbyggnad överhuvudtaget.


Kommentar: Planområdets avgrdnsning har cindrats ochfastigheten ingår ej lcingre iplanområdet. Vrigområden utformas för att klara de vändradier som anges i Trafikverketspublikation VGU (Kravför Vrigars och gators utformning, Publikation 2012:179)Fastighetsägarens övriga synpunkter noteras. I övrigt hcinvisas till inledande sammen-

fauande kommentar. Synpunkter gdllande kommunens uttag av gatukostnad besvaras iseparat utlåtønde.

Fastighetsägaren till Gökskulla 4:3, skrivelse inkommen 2014-08-3 I

Fastighetsägaren anser det ytterst tvivelaktigt att intrång på tomtmark rör VA eller andraaktörer och anser att det enligt vattenlagen och övriga lagar skall ligga på dessa och inte påfastighetsägarna.

I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnadDessa redovisas i ett separat utlåtande.

13(41)

87

Kommentar: Planområdet har ändrats ochfastigheten ingår ej ldngre i planområdet.Synpunkter gdllande kommunens uttqg av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4246, skrivelse inkommen 20 I 4-08-28Fastighetsägarna motsätter sig intrång for allmänplatsmark i syfte att bredda korsningenMurtjämsvägen-Suttebäcksvägen eftersom en brunn som fortfarande används är belägen idetta hörn. Planerad vägdragning innebär att fastighetens vattenfürsörjning fürloras,samtidigt som det ej är möjligt att dra in kommunalt vatten och avlopp i det befìntligafritidshuset då huset står direkt på berggrund. Nödvändiga åtgärder innebär ansenlig risk ftirsprängskador eller frostskador i det fall ledningar istället läggs i gräsmatta. I praktikeninnebär detta att nytt hus måste byggas für att kunna ansluta till kommunalt VA. Kostnadenftjr detta kan inte anses stå i proportion till nyttan av ändrad vägdragning. En del avfastighetens östra sida där det idag finns en befintlig stenmur och häck-behöver avstås ftirvägens breddning. Fastighetsägama füreslår att breddningen fordelas lika mellanfastigheterna på båda sidor av Suttebäcksvägen. Man motsätter sig också ftireslagenplacering av sopkärl i direkt anslutning till fastighetens utfart, med lukt och skräp som ftiljd.

Fastighetsägarna motsätter sig vägdragning över fastighetens sydöstra höm då dettapåverkar befintlig brunn for dricksvatten. Anslutning till kommunalt VA kan ej ske utanomfattande sprängningsarbeten och innebär i praktiken att befintligt hus behöver rivas ochersättas med ett nytt. Man motsätter sig också breddning av Suttebäcksvägen på sådant sättatt häck och stenmur i fastighetens östra gräns måste rivas. Breddning bör fordelas likamellan fastigheter på båda sidor Suttebäcksvägen. Fastighetsägarna vänder sig även emotsopuppställning i anslutning till befintlig brunn.

I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnad.Dessa besvaras i ett separat utlåtande.

Kommentar: Vrigområde har justerats så att befintlig brunn ej påverkas. Visst intrång påenskildafastigheter rir dock nödvrindigtför att klara vrigbredd. Planen redovisar endast en

möjlig uppsttillningsplatsför sopldrl i anslutning till kommunal gata. Fort-satt uppstrillningvidfastighetsgrrins knn vara möjlig, menförutsritter ett abonnemang ddr dragvdg ingår.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: 1 08, skrivelse inkommen 20 l 4-08-29Landvetter Backa Västra består av två områden med olika beskaffenhet. Kommunen kaninte slå ihop dessa av ekonomiska skäl då det hårt drabbar de boende i de norra delarna somendast ñr betala och får inget für pengarna. Norra delarna av området har felaktigt kallatsfor fritidshusområde och omvandlingsområde, vilket har stor betydelse när det gäller uttagav gatukostnad.

Gator i norra delarna är plana och tillräckligt breda for räddningstjänsten varftir en om-byggande av dessa är fullständigt onödig. De norra delarna har även VA, el och tele undermark samt brandvattenposter. Inga ytterligare åtgärder gällande dessa installationer behövs.Berghemsvägen är ett olämpligt val som matarväg till de södra delarna då den i de södradelarna är smal och brant. Bygg en ny väg till södra delen via område Tt,billigare ochenklare.

Ett bullerplank vid järnvägen forfular och avskärmar området. Undanta norra delen avområdet från detaljplanen och låt det vara samlad bebyggelse. Norra delen av området ärper definition inget omvandlingsområde (då det är anslutet till kommunalt VA och ej är

t4(41)

88

bebyggt med fritidshus) och kan liknas vid Kobackavägen där gatukostnaden blev mindreän hälften av den begärda i Landvetter-Backa.

Fastighetsägaren motsätter sig detaljplanen i befintlig utformning baserat på mitt tidigareresonemang. Det enda de boende ñr är ökad biltrafik och lån på banken. Fastighetsägarenefterfrågar även ärendets diarienummer.


Kommentar: Planområdet har cindrats ochfastigheten ingår ej ldngre i planområdet.Vdgområden utformasför att klara de vdndradier som anges i Trafikverkets publikntionVGU (Kravför Vtigars och gators utformning, Publikation 2012:179) I övrigt hcinvisas tillinledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gdllande kommunens uttag avgatukostnad besvaras i separat utlåtqnde.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:3 l, skrivelse inkommen 2014-09-0óFastighetsägarna önskar vet hur nära fastighetsgräns vägen ffir byggas. Man är inte emot nyväg men finner det märkligt att fastighetsägarna skall bekosta vägen samtidigt som manbetalar alla andra vägar i kommunen. Norra delen av områden är den ursprungliga och harsedan länge vatten och avlopp. Man ifrågasätter också varFor inte alla i området skall varamed och betala, och hur detta hänger ihop med bullret från järnvägen. Fastighetsägarenundrar också om en verklig mätning av bullret har skett.


Kommentar: Planområdet har cindrats ochfastigheten ingår ej längre i planområdet. Iövrigt hcinvisas till ínledande sammanfattande kommentar. Synpunkter grillandekommunens uttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:3 l, skrivelse inkommen 2014-09-0óFastighetsägaren anser inte att Berghemsvägen bör vara matarväg till nya områden, iställetbör en ny väg dras upp vid Prästgården. Man efterfrågar också ersättningsboende underbyggtiden då båda fastighetsägarnaär mycket ljudkänsliga. Intrång for all-mänplatsmarkskall ersättas till marknadsmässiga priser. Fastighetsägarna upplever att mångafastighetsforsäljningar har skett für att undkomma kostnader och olägenheter som projektetfür med sig.


Kommentar: Planområdets avgrdnsning har rindrats och tillfort till området sker viahuvudgata i tidigare föreslaget kollektivtrafilveservat. Kommunen tillhandahåller ejersdttningsboende under byggtiden. Ersdttning av intrångför allmrinplatsmark sker ienlighet med 4 kap expropriationslagen. (1972:719) I övrigt noterasfastighetsrigarnassynpunkter. Synpunkter gällande kommunens uttag av gatukostnad besvaras i separatutlåtande.

Fastighetsägaren ti | | Landve tter 4227, skrivelse in kom men 20 I 4-09 -07Fastighetsägarna vänder sig mot det sätt som området beskrivs och avgränsas. Norra delenav området är redan anslutet till kommunalt VA-nät och rymmer bebyggelse som fungerat

l s(41)

89

som helårsboende sedan de uppfordes for 100 år sedan. Man anser därftir att fastighetsägarei norra delen av området finansierar ett behov som huvudsakligen finns i den södra delen.En breddning av Berghemsvägen är inte önskvärd då detta leder till ökad trafik och enmindre barnvänlig miljö. Fastighetsägaren flyttade till området pga dess lantliga ochbyliknande karaktär. En breddning av Berghemsvägen bidrar till att fürändra dennakaraktär, minskar trivsel och utsätter barn ftjr en farligare trafikmiljö.

Kommunen har inte på ett tydligt sätt kunnat sammanfatta fordelarna med planläggning lorjust denna fastighet. De argument som framfürts är giltiga utifrån att man bor i ett fritidshusutan anslutning till kommunalt VA-nät. Fastighetsägaren anser också att ett bullerplanklängs järnvägen kraftigt ftirfular området och inte åtgärdar den huvudsak-liga bullerkällan,motorvägen. Fastighetsägaren efterfrågar även ärendets diarienummer.

Ko mmentar : Se inl e dande s ammanfattande kommentar.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:55, skrivelse inkommen 20 l 4-09-08Fastighetsägaren önskar veta om det är möjligt att backa ut ur garaget efter ombyggnad avPrästgårdsvägen. Jämväg och bussar har tidigare funnits i södra Landvetter men är nu borta.I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnad.Dessa redovisas i ett separat utlåtande.

Kommentør: Planområdet har ändrats ochfastigheten ingår ej ldngre i planområdet. Iövrigt noteras fastighetsägarnas synpunkter. Synpunkter gcillande kommunens uttag avgatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter {: 1 07, skrivelse inkommen 20 1 4-09-08Fastigheten är i planfürslaget avsatt som naturområde. Fastighetsägarna har ingainvändningar mot dett¿ men fürutsätter att detta inte hindrar att tomter kan avstyckas frånfastigheten i framtiden.

Kommentør: Markområde som tidigare redovisats som naturmark (samråd) ochkollektivtrafikreservat (utställning) planldggs för huvudgata och lokalgata. Detta innebriratt marken löses in av kommunen, och inga avstyclmingarför bostäder cir möjliga.

Fastighetsägaren till Landvetter 3:58, skrivelse inkommen 20 I 4-09-08Fastighetsägarna har valt att flytta till området då det verkade lugnt och fint. Man är inteintresserade av att vägarna byggs ulom och ifrågasätter varfür vissa är undantagna medanandra skall betala fìir ny väg. Det ligger i kommunens intresse attbygga om vägar ochkommunen bör därfor betala. Fastighetsägarna planerar att stycka och sälja en del av tomtenvilket i så fall innebär enorrna kostnader i form av vattenoch väg-kostnader. Inte heller ettbullerplank är önskvärt eftersom detta delar upp Landvetter i två delar och blir foremål forklotter.


Fastighetsägaren till Landvetter 4:ó0, skrivelse inkommen 20 I 4-09-08Fastighetsägarna upplever inte tågtrafiken som störande. Teoretiska bullermätningar är inteacceptabelt. Plank bör uppftiras provisoriskt für att sedan mäta buller och utvärdera omñrbättring skett. Plank fürfular området. Fastighetsägaren motsätter sig även en breddningav Prästgårdsvägen med gång- och cykelbana. Magasinsvägen borde tas med i planeringen.

l6(41)

90

Fastighetsägaren motsätter sig kommunens planer på fortätning då denna endast sker iområdets södra del. Man motsätter sig också kommunens beskrivning av området som ettfritids- eller sommarstugeområde. Norra området fungerar endast som transportområde upptill nybyggnationen. Berghemsvägen bör ej användas som matarled. Man anser attplaneringen är dåligt genomtänkt och jämftir med dagvattenhanteringen i området. Områdetbör planeras noggrant och hänsyn bör tas till den nyajärnvägen.


Kommentar: Bullerutredningen utgår ifrån berrilmingar, inte mdtningar. Berdkningar görsutifrån Nordisk beräkningsmodell fiir trafikbuller (2006) som ochså ligger till grundfr;r deriknrirdenför trafikbuller som kommunen har attfölja vid plankiggning. Berrilvtade värdenenligt ovan nrimnd berdlmingsmodell cir praxis vad gdller utredningar om buller, mritningargodkcinns inte i dessa sammanhang eftersom de inte be-döms som tillförlitliga. Planområdethar cindrats och ett kommunalt övertagande av Prästgårdsvdgen rir ej längre aktuellt. Iövrigt hcinvisas till inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gcillandekommunens uttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: I 71, skrivelse inkommen 2014-09-05Synpunkt har inkommit via Härryda kommuns hemsida (harryda.se/synpunkt)Fastighetsägaren påpekar att fastigheten har belysning, väg samt vatten och avlopp och ffiren väg 8 m från köksfonster. Fastighetsägaren vänder sig även mot kommunens princip omuttag av gatukostnad.

Kommentør: Fastighetsdgarens synpunkter noteras. Planområdet har rindrats och

fastigheten ingår ej kingre i planområdet. Synpunher gdllande kommunens uttag av gatu-kostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4: 1 7, skrivelse inkommen 20 1 4-09-05Fastighetsägarna upplever inte tågtrafiken som störande. Teoretiska bullermätningar är inteacceptabelt. Plank bör uppfüras provisoriskt ftir att sedan mäta buller och utvärdera omftirbättring skett. Plank ftirfular området. Fastighetsägaren motsätter sig även en breddningav Prästgårdsvägen med gång- och cykelbana. Magasinsvägen borde tas med i planeringen.Fastighetsägaren motsätter sig kommunens planer på fortätning då denna endast sker iområdets södra del. Man motsätter sig också kommunens beskrivning av området som ettfritids- eller sommarstugeområde. Norra området fungerar endast som transportområde upptill nybyggnationen. Berghemsvägen bör ej användas som matarled. Man an-ser attplaneringen är dåligt genomtänkt och jämftir med dagvattenhanteringen i området. Områdetbör planeras noggrant och hänsyn bör tas till den nyajärnvägen.


Kommentar: Fastighetsrigaren har inkommit med samma slcrivelse som dgaren tillLandvetter 4:60, se svar oyan.

Fastighetsägaren till Landvetter 4: | | l, skrivelse inkommen 2014-09-09Föreslaget bullerplank ökar splittringen i samhället, skymmer sikten mot kyrkan och sjönsamt vid järnvägsöverfarten, fürfular miljön och fürstör promenadstråk. Nyttan av planketifrågasätts då uträkningarna är fiktiva. Fastighetsägarna upplever inte bullret från tåget som

t7(4t)

91

störande. Motorvägsbullret upplevs dock som störande vilket inte åtgärdas med ettbullerplank längs j ?irnvägen.

Gång och cykelbana bör placeras på Prästgårdsvägens norra sida där man inte har någrautfarter eller korsande vägar. Fastighetsägaren anser att planering av området bör in-väntaden nya bansträckningen ftir Götalandsbanan och vetskap om var ett eventuellt tågstopphamnar. Man anser också att planering bör innefatta bro eller överbyggnad över jämväg ochmotorväg mot centrum. Fastighetsägaren efterfrågar även ärendets diarienummer.


Kommentar: Bullerutredningen utgår ifrån berälcningar, inte mdtningar. Berrikningar görsutifrån Nordisk beräkningsmodell lor trafikbuller (2006) som också ligger till grundför deriktvdrdenför trafikbuller som kommunen har attföf a vid planldggning. Berrilvtade vcirdenenligt ovan nämnd berrilmingsmodell dr praxis vad gdller utredningar om buller, mdtningargodkrinns inte i dessa sammanhang eftersom de inte be-döms som tillþrlitliga. Planområdethar ändrats och ett kommunalt övertagande av Prästgårdsvdgen eller bullerplank ldngsjdrnvdgen cir inte kingre ahuella. En bro eller överbyggnad över jdrnvdgen dr möjligtenligt planförslaget, men i dagsldgetförutsritts befintlig plankorsning ligga kvar. I övrigthcinvisas till inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gällande kommunens uttagav gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 3:59, skrivelse inkommen 20 I 4-09-09Fastighetsägarna önskar inte att Berghemsvägen blir genomfartsled utan önskar en annanvägdragning där de fortsätter med vägforeningen. Om breddning av vägen ändå skerefterfrågar fastighetsägama en trottoar med hänsyn till barnen. I övrigt gällerfastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnad. Dessa redovisasi ett separat utlåtande.

Kommentør: Planområdet har ändrats så att tillfart inteJörutsdtts ske via Berghemsvägen.Synpunher gdllande kommunens uttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:ó5, skrivelse inkommen 20 I 4-09-09Område for VA-ledningar är inritat på plankarta öster om Furuvägen, och berör 10fastigheter. I lista över berörda fastigheter i genomforandebeskrivning saknas dock Land-vetter 4:65. Fastighetsägaren ifrågasätter behovet av bullerplank, anser att det ftirfularmiljön och anser att de boende närmast järnvägen bör flä bestämma om de vill habullerplanket eller ej. Ett alternativ till Berghemsvägen bör också utredas på grund av attdenna är extremt brant.


Kommentar: Genomförandebeslrrivningen har korrigerats. Planförslaget har dndratsföratt inkludera en alternativ tillfartsväg via tidigare föreslaget kollektivtrafilveservat.Planförslaget innehåller inte heller ett bullerplank längs jdrnvcigen. I övrigt hrinvisas tillinledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gdllande kommunens uttag avgatukostnad besvaras i separat utlåtande.

18(41)

92

Fastighetsägaren till Landvetter 4: 1 04, skrivelse inkommen 20 l 4-09-09Fastighetsägarna ställer sig emot plan für bygge av väg, bullerplank mm. Man upplever idagatt man störs avjärnvägen [sicJ och funderar hur ett plank som delar Landvetter rätt av skallkunna minska bullret i den mängd som krävs. Man vill inte bo bakom en inhängnad somändå inte fuller sitt syfte. Fastighetsägarna flyttade till området för närheten till djur ochnatur och nu skall allt vackert raseras flor att bereda väg ftir skola, fürskola och flertaletvillor.

Kommentar: Se inledande sammanfattande kommentar

Fastighetsägaren till Landvetter 3277, skrivelse inkommen 20I4-09- I0Fastighetsägarna påpekar att planläggning sker på kommunens initiativ ftir att öka antalinvånare i kommunen, och har ej efterfrågats av de boende. Man anser att kommunensbeskrivning av området som ett fritidshusområde ej gäller fastigheter närmast järnvägen, dådessa är bebyggda med helårshus och redan är anslutna till kommunal VA.


Kommentør: Se inledande sammanfattande kommentar. Synpunkter gällande kommunensuttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:40, skrivelse inkommen 20 I 4-09-09Fastighetsägaren anser att eftersom fastigheten ligger ovanftir befintligjärnvägsöverfart ochdärftir ej skärmas får man ej del i fürdelar vad gäller bullerplank utmed järnväg.Fastighetsägaren motsätter sig planläggning och vägavgift .

Kommentar: Planområdets avgrcinsning har rindrqts och inkluderar inte kingre buller-skcirm ltings jrirnvrigen. I övrigt hrinvisas till inledande sammadattande kommentar.Synpunkter grillande kommunens uttag av gatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4221, skrivelse inkommen 20 I 4-09-09Fastighetsägaren har mätt upp buller till 95 dBA vid uteplats, ca 100 dBA vid fasad motjärnväg och I l0 dBA vid fasad på våning 2. En hög häck på tomten dämpar ljudet nå-got,men när löven faller ökar ljudet. Planfürslaget innebär att denna häck tas bort.Bullerberäkning är baserad på l-planshus, ej 2 % planshus. Föreslagen dagvattendammkommer att reflektera buller från öppning i plank. Fastighetsägarna anser att det inte finnsnågon relevant beräkning på hur fastigheten påverkas, men det är klart att fastigheten utsäffsftir buller över den nivå Länsstyrelsen ställer som krav. Man loreslår att en skärm placeras itomtgräns, men om detta inte räcker till bör den drabbade ersättas på ett rimligt sätt.


Kommenlar: Planområdets avgrdnsning har dndrats och inkluderar inte ldngre fastighetene ll er bul I er s kärm I dngs j drnvcigen.

Fastighetsägaren till Landvetter 3:83 samt 3: ló5, skrivelse inkommen 2014-09-09Fastighetsägarna motsätter sig byggnadsftirbud på Landvetter 3: I 65 och 3 :83 då man harftir avsikt attbygga garage och infart på 3:165 och komplementbostadshus på södra delenav 3:83.

1e(41)

93

Kommentar: Planområdets avgrcinsning har ändrats och inkluderar inte ldngre fastigheten.Eventuell nybyggnad påfastigheten prövas i bygglov.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: l5 skrivelse inkommen 2014-09- 10

Fastighetsägaren vänder sig emot intrång for breddande av väg och anser attvùgar hamnaralltfor nära fastigheten. Denna blir genomfartsled, med högre farter och ökad olycksrisk.Man ifrågasätter också placering av cykelbana. Magasinsvägen fungerar som genomfart forde boende i området. Föreslaget bullerplank fürfular områLdet och bjuder in till ftirstörelse.I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnad.Dessa redovisas i ett separat utlåtande.

Kommentar: Planområdets avgrdnsning har rindrats och inkluderar inte ldngre enbullerskärm kings jdrnvrigen eller ett kommunalt övertagande av Prdstgårdsvdgen.Fastigheten ingår inte i planområdet. Synpunkter gdllande kommunens uttag avgatukostnad besvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4: I 03, skrivelse inkommen 201 4-09- l 0Fastighetsägama anser att Backavägen har tillräcklig vägbredd, och man har inte märkt avhög trafikintensitet, köer eller svårigheter att komma fram på vägama. Området har haft litetrafik med låga hastigheter. Man ifrågasätter att det är nödvändigt med utbyggt vägnät medtanke på den låga trafikintensiteten i området och antal nya fastigheter. Trafikmätning ochutredning efterfrågas.


Kommentar: Kommunen anser att Backavdgen rir underdimensioneradJör den trafikeringsom sker idag, och en utbyggnad ingår som en del i angrcinsande detaljplanenförLandvetters-Backa Osna Etapp 1. En översiktlig trafikutredning har gjorts för att på-visatrafilcrnängden inom området och dennas påverkan på ndrliggande trafikplatser. Resultatetav utredningenfinns redovisad i planbeslcrivningen. Kommunen bedömer inte att ytterligareutredningar rir nödvändiga. Synpunkter gällande kommunens uttag av gatukostnadbesvaras i separat utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:58, skrivelse inkommen 2014-09- 10

Fastighetsägaren har synpunkter på vägsträckning i anslutning till fastigheten och anser attvägen skall flolja fastighetsgräns och att intrång på fastighet skall begränsas till eventuelltsläntintrång.

Fastighetsägarens synpunkter gäller även kommunens princip om uttag av gatukostnad ochdet fordelningstal som fastigheten har gatukostnadsutredning. Dessa redovisas i ett separatutlåtande.

Kommentar: Vrigområdets avgränsning ändras i enlighet medfostighetsägarnas syn-punkter. Synpunkter gällande kommunens uttag av gatukostnad besvaras i separatutlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: | | 5, skrivelse inkommen 2014-09- l0Fastighetsägarna önskar två avstyckningar på fastigheten och att dessa skall habeteckningen e2, dvs att uppförande av tvåvåningshus är möjligt. Man efterfrågar också Va-anslutningspunkternas exakta läge. Fastighetsägaren anser inte det rimligt att ny

20(4t)

94

avstyckning beläggs med full anslutningsavgift ftir VA om planen ftirutsätter att servis-ledning till ny avstyckning skall anläggas på fastighetsägarens bekostnad. Om VA endastdras till befintlig tomtgräns önskar fastighetsägaren ej möjlighet till avstyckning.

Kommenlar: En begränsning av byggnadshöjden bedöms vara nödvrindigför att klarabullerriknrirden på dennafastighet. Planen har dndrats fòr att möjliggöra anslutningfrånöster. Avgifterför anslutning till kommunalt vattenoch avlopp tas ut enligt gdllande taxa.

Fastighetsägaren till Landvetter 3:28, skrivelse inkommen 20I{-09- I0Fastighetsägarna påpekar att det är kommunen som har tagit initiativ till planläggning, ejfastighetsägarna själva. Vägarna fungerar helt efter fastighetsägarnas önskemåI. Man anserockså att kommunens syfte med planering och vägövertagande är att delfinansiera dragningav vattenoch avloppsledningar till de fastigheter som idag inte är anslutna. Förtätning iLandvetter ligger i kommunens intresse für att klara tillväxtmålet på 1,5 procent.I övrigt gäller fastighetsägarens synpunkter kommunens princip om uttag av gatukostnad.Dessa besvaras i ett separat utlåtande.


Fastighetsägaren till Landvetter 3: I ?8, skrivelse inkommen 20 I 4-09- I 2Fastighetsägarna anser att kommunens beskrivning av Landvetters-Backa som ettomvandlingsområde ej gäller planens norra del, och efterfrågar ett specificerat svar på vilketsätt befintligt vägnät ej uppffller kommunal standard. Den fastighetsindelning som füreslåsi detaljplanen, som innebär att Landvetter 3:19 och3:23 erhåller byggrätter och därmedbeläggs med gatukostnad, bestrids av fastighetsägarna. Man efterfrågar också trottoar längsBerghemsvägen.

Kommentar: Se inledande sammanfattande kommentar. Planområdets avgrdnsning harcindrats ochfastigheten ingår inte kingre i planområdet. Berghemsvdgen i sin helhet tas ejheller över av kommunen. Vcigområden utformas för att klara de vcindradier som anges iTrafikverkets publikation VGU (Kravför Vcigars och gators utformning, Publikation2012:179). Synpunkter gdllande kommunens uttag av gatukostnad besvaras i separatutlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter I :l l, skrivelse inkommen 20 a4-09-11Fastighetsägaren anser att fiireslagen gräns for allmänplatsmark går ftir nära huset.

Kommentar: Synpunkt noterqs. Intrång påfastigheten rir nödvdndigtfor att klaratrafilcförs örj nin gen t ill planomr åde t.

Fastighetsägaren till Landve tter 4269, skrivelse in kommen 20 | 4-0ó-30Fastighetsägaren önskar att füreslaget u-område forläggs till norra delen av fastigheten ftiratt ej påverka befintligt garage och rhododendronbuske, samt ftir att ej florhindra byggnationav carport.

Kommentar: Planfòrslaget har öndrats så att allmrinna VAJedningarförldggs i lokal-gata.

2r(41)

95

o a

2. UTSTALLNING 2

SAMMANFATTNINGUnder utstdllningstiden har 18 yttranden inkommit till kommunen. Av yttrandena varsjufrån myndigheter, föreningar samt bolag och de övriga I I frånfastighetsdgare.Huvuddelen av dessa synpunkter har tillgodosetts

Ldnsstyrelsen och Trafikverket anser att detaljplanen innebcir en påverkan pårilcsíntressena þr jdrnvdgen och riksvdg 40 och att påverkan bör utredas ytterligare föratt planen vid ett antagande inte ska prövas av ldnsstyrelsen. Kommunen har reduceratplanområdet i storlek sedan utstcillning I och delen ncirmst jdrnvdg och riksvdgen ingårinte í planområdet. Kommunen gör också bedömníngen att en detaljplanfor befintligbebyggelse med en mindre komplettering av byggrcitter inte innebrir en påtagligfarandring avförhållandena vid jtirnvtigen eller ríksvrigen och att dessa dtirfòr intebehöver utredas eller ingå i planområdet.

Trafikverketframför att plankartan ska kompletteras med gdllande riktvdrdenfi)rbuller. Kommunen anser inte att riktvdrdena ska vara med í plankartan dåbullerutredningen visar att grillande vcirden ínte overslcrids och då en detaljplan inteska reglera sådant som regleras i annan løgstiftning, förordning, riktlinjer eller dyl.Planbestrimmelse þr slqtdd mot buller har dock införts i plankartans nordöstra del medanledning av att denþreslagna vcigens exakta lcige inte drfaststrillt.

Synpunkternafrånfastighetsrigarna berör bland annat míssnöje med markintrång,avstyckningsþrslagfùr tomter, byggtrafik samt att planen bör haforegåtts av en

fA r dj upn i n g av öv er s i kt s p I anen o c h tr afi kutr e dn in g.

De markintrång som planen medger bedoms som nödvr)ndiga, frdmst för att möjliggöraen god vdgstandard och nya vdgar. De avstyclcningsftrslag som visas påillustrationskartan visar en möjligfastíghetsindelning. Vßs byggtrafik kan ske viavrigföreningens vcigar. Kommunen har dockf\r avsíkt att ansöka om stt ta övervdghållningsansvaret så snart som planen vunnit laga kraft. Kommunen qnser inte attdetaljplanen innebdr några avstegfrån planprogrammet och att detal.iplanen rirförenlig med översiktsplanen. Vidare anser kommunen att den andel trafik somplanförslaget antas generera rir mycket liten och inte innebcir ett behovfor en stöwetrafikutredning.

Nedanstående yttranden har sammanfattats om ej annat anges:

Länsstyrelsen, skrivelse inkommen 20 I 5-0ó-0 I

Yttrande återges i sin helhet.

Bedömning enligt 11 kap 10S PBLLänsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i I I kap l0 $ PBL och nukända fiirhållanden att frågor rörande risk fìir påtaglig skada på riksintressen måstelösas für att planen inte kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas.

22(41)

96

Motiv fiir bedömningenTrafikTrafikverket har lämnat ett yttrande över planftirslaget, daterat 2015-05-27.Härframftirs bland annat att " Den nya vdgen till området rir trinkt att bli ett framtidakollektivtrafikstråk mot Landvetter Stqd. Det rir dtirmedvíktigt att planeraför en möjligframtida planskild knrsning. Vidare tir det víktigt att planeraJör anslutningar motresecentrum och vcig 40. Ldmpligen tos ddr/br detta område med i detaljplanen."Länsstyrelsen delar denna bedömning. I yttrandet menar Trafikverket även att en delkvarstående oklarheter gör att påtaglig påverkan på riksintressena Kust till kustbanansamt väg 40 kan befaras. Det anges bland annat att floljande behöver säkerställas:- Att genomftirande av tänkt breddning av väg samt anordnande av separat gång- ochcykelöverfart vid korsning med järnvägen kan genomftiras. Nödvändigaavtal behöver vara tecknade med Trafikverket innan planen antas.Länsstyrelsen delar Trafikverkets uppfattning i denna del.

I sitt yttrande har Trafikverket även andra synpunkter på planftirslaget som Trafikverketftirutsätter kommer att beaktas innan planen antas.

Länsstyrelsen befarar i övrigt inte att mellankommunal samordning blir olämplig, attmiljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte ftiljs, att strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blirolämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken ftir olyckor,översvämning eller erosion.

övriga synpunkter på det utställda planftirslagetDe synpunkter som tidigare framftirts i ärendet har delvis beaktats.

D agv att en o c h naturv cir de nLänsstyrelsen ser positivt på att befintlig bäck från Murtjärnen ska bevaras samt attdagvatten ftirdröjs och renas via dagvattendammar och våtmarker. På plankartan finnsdet dock inget utrymme markerat fÌir bäcken längs med Suttebäcksvägen fürutom inaturområdet där dagvattendamm skall anläggas. Det är dock ett smalt område med blåskraffering längs en del av vägen, men markeringen frnns inte med iteckenfÌirklaringen. Efter Suttebäcksvägens vändplan är bäcken markerad som dike.Bäcken bör markeras längs hela sin sträckning och då som natur eller vatten ftjr attsäkerställa att den bevaras som öppet vattendrag.

Dagvattenutrednigen anger att dikningen till och från Murtjärnen kommer attkompletteras für att kunna styra flödena bättre. Det kan inte uteslutas att detta kaninnebära markavvattning. Detta bör utredas. Västra Götalands län omfattas av ettgenerel lt markavvattningsforbud. Markavvattning kräver di spens från ftirbudet samttil lstånd till markavvattning.

Det anges också att bäcken från Murtjärn ska breddas nedströms trumman underMurtjärnsvägen. Slutligen skall utloppet från en ny dagvattenledning ftirläggas iMölndalsån. Dessa åtgärder kan innebära anmälnings- eller tillståndspliktigvattenverksamhet enligt I 1 kap miljöbalken. För vattenverksamhet gäller generelltillståndsplikt enligt I I kap 9 $ miljöbalken (MB) och prövning sker i Mark- ochMiljödomstol. Vissa vaffenverksamhet kan anmälas enligt I I kap 9a miljöbalken.

23(41)

97

I området finns inga utpekade naturvärden. Ett sumpskogsområde gränsar tillplanområdet i söder. Hlir finns en öppen vattenspegel i Murtjärnen. Aven om det intefinns några fynd inrapporterade till Artportalen utgör sumpskogen sannolikt livsmiljöftir de vanligare groddjursarterna. Detaljplanen inverkar inte direkt påsumpskogsområdet. Länsstyrelsen vill ändå påpeka att eventuellt forekommandevattenspeglar inom detaljplaneområdet inte får ianspråktas mellan den l5 mars - 3ljuli.

Kommentør: Innan detaljplanen antas ska en avsiktsþrklaring teclcnas mellankommunen och Trafilwerket rörandeframtida åtgarder på Kust till kustbanan.Kommunen vill ftrtydliga att i och med den dndrade planavgrcinsningen så föreslåsinga åtgarder på jtirnvrigsöverfarten. Det stycke i genomförandebeslcrivningen somTrafikverket hrinvisar till i sitt yttrande utgår ddrþr. Planområdet avser iförsta handbefintlig bebyggelse och endast i begrrinsad utstrdcl*ting nybyggnation, vilket ocksåtydligtframgår av planens syfte. Kommunen anser inte att ombyggnation avtrafikplatser eller järnvdgsöverfart blir nödvcindig tíllfoljd av de fåtal nya byggrdttersomföreslås i denna plan. Kommunen delar ddrJör inte heller Lrinsstyrelsen ochTrafikverkets uppfattníng att det vore kimpligt att inkludera jdrnvrigsöverfarten ochytterligare anslutning mot vdg 40 och Landvetter resecentrum i denna plan.En ombyggnation av järnvcigskorsningen kan komma att bli nödvrindig på sikt, men

först ndr trafikrnringden påföreslagen huvudgata ökar tillföljd av ytterligareexploatering söderut. (Landvetter Södra) I sådantfoll sker ombyggnation med stöd avgrillande planer eller genom uppröttande av ny detaljplan, och då i sømråd medTrafikverket. Exploateringen i Landvetter Södra innebrir att ettflertal nya detaljplanertas fram, vilka kommer inkludera ytterligare trafikutredningar ddr områdets påverkanpå riksintresse Kust till kustbanan och vdg 40 tydliggörs.

Kommunen noterar Ldnsstyrelsens synpunkter på dagvattenhanteringen i området. Denslvaffering som omncimns gdller sldntintrång, och har inget med bricken att göra.Dagvattenprojekteringen har gjorts medþrutsdttningen att vattenflödet i Suttebciclceninte skallförcindras, och ingen markawattníng av området vcintas ske. Det u-områdesom cir markerat på Landvetter 3:18 möjliggör kommunal dagvattenledningen som kansrikerstrilla backens dagvattenfunktion. Dagvattenledningþrldggs i gataftr att kunnabrcidda.

Trafi kverket, skrivelse inkommen 20 I 5-05-27

Tidigare synpunkterTrafikverket lämnade under samrådsskedet synpunkter. Synpunkter berörde bland annatriksintressena väg 40, Kust till kustbanan och Götalandsbanan, trafikfrågor, buller,vibrationer, risker och annat som behöver beaktas vid i närhet avjärnvägen samt behovav fortsatt dialog kring ftireslagna ätgãrder inom järnvägsanläggningen.

Kompletterande synpunkterKorsning med jdrnvdgenDen nya vägen till området är tänkt att bli ett framtida kollektivtrafikstråk motLandvetter stad. Det är därmed viktigt att planera för en möjlig framtida planskildkorsning. Vidare är det viktigt att planera ftir anslutningar mot resecentrum och väg 40Lämpligen tas därfor detta område med i detaljplanen.I handlingarna står: " Kommunen har þr avsikt att öka stikerheten vid

24(4t)

98

jcirnvrigsövergången vilket innebrir att man kommer bredda övergången med en separatgång- och cykelbana samt uppdatera det telcniska signal- och bevalcningssystemet.Detta kommer att ske i samband med att gator och vaJedningar byggs ut inomplanområdel" För åtgärder inom järnvägsanläggningen måste samråd ske snarast medTraflrkverket kring avtalsfrågor om breddning av järnvägskorsningen samt eventuellplanskildhet. Trafikverket måste av säkerhetsskäl normalt vara byggherre ftir åtgärderinom järnvägsområdet.

BullerÄven om några av fastigheterna utgått från detaljplanen kvarstår det faktum att områdetär bullerutsatt. Det är flera fastigheter som ligger på gränsen till vad som är acceptabelt.Detta kombinerat med att bullernivåerna är teoretiskt beräknade och de faktiskanivåerna kan variera gör att det finns en viss osäkerhet kring om riktvärdena klaras.Ett sätt att säkerställa en acceptabel bullersituation anser Trafikverket vara att deriktvärden ftir trafikbuller som ska uppfyllas anges på plankartan. Även om avsteg intekommer att tillämpas bör det framgå tydligt att vid ny- och tillbyggnad av bostäder så

ska 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskridas vid fasad samt att varje bostad ska hatillgång till minst en uteplats där ekvivalent ljudnivå 55 dBA och maximal ljudnivå 70dBA inte överskrids.

KollektivnafikI planområdets östra del finns anslutningsvägen som är utpekat som framtidakollektivtrafikstråk, planlagt som Huvudgata, mot Landvetter Stad. Det saknas dockuppgifter om hur buller och andra störningar från en genomgåendeväg/kollektivtrafikstråk bedöms påverka den omgivande bebyggelsen.Det bör också noteras att det inte finns nägra planer på ytterligare järnvägsstationer inärområdet än den som planeras vid Landvetter flygplats.

TrafikalsningKombinationen av generell trafikökning samt Härryda kommuns exploateringsplanervid t.ex. Landvetters-Backa och Landvetter flygplats (Airport City) medftir attkapaciteten på väg 40 är och kommer attvara högt utnyttjad. Utmed motorvägar ärtrafikplatserna kritiska punkter eftersom det är där köbildningar oftast uppstår. Därftjr ärdet i detta fall särskilt viktigt att beakta vilka trafikmängder exploateringen kanftirväntas generera och hur närliggande trafikplatser påverkas.

OvrigtEn ny ftirskola planeras i Landvetter-Backa Östra. Avståndet från planområdet tillfürskolan blir ca 2km, med befintligavâgar. Förskolan ligger i sin tur långt frånresecentrumet vilket kommer att medftira att området med stor sannolikhet kommer attbli väldigt bilberoende.

Sammantagen bedömningTrafikverket fÌirutsätter att ovanstående och tidigare synpunkter kommer att beaktas.Vi ser dock ett behov av en fortsatt dialog mellan Länsstyrelsen, kommunen ochTrafikverket innan planen antas. Inte minst ser vi en del kvarstående oklarheter som göratt påtaglig påverkan på riksintressena Kust till kustbanan samt väg 40 kan befaras.Att genomftirande av tänkt breddning av vàg samt anordnande av separat gång- ochcykelöverfart vid korsning med järnvägen kan genomftiras. Nödvändiga avtal behövervara tecknade med Trafikverket innan planen antas.

2s(4r)

99

Att det blir en acceptabel boendemiljö ftir tillkommande bebyggelse. Riktvärden böranges på plankartan.

Områdets trafikalstring och påverkan på vãg 40 är en fråga som med ftirdel kanhanteras gemensamt med detaljplanen ft)r den östra delen av Landvetters-Backa, t.ex.genom en översiktlig trafikutredning. Framkommer ftirslag på åtgärder som kan bidratill att minska planområdets bilberoende får dessa gärna inarbetas och redovisas iplanftirslaget.

För att Trafikverket ska kunna bedöma hur stor effekt det blir på det övergripandevägsystemet måste samtliga planer i området tas med. Utifrån dessa planer framgårockså behovet av ny infrastruktur som trafiksäkerhetsåtgärder, nyav'àgar, säkra gång-och cykelvägar samt kollektivtrafik. Traflrkverket anser att kommunen måste ta ansvarfür detta i sin planering.

Inom området finns få viktiga målpunkter som skola, service, handel och fritid. Dessamålpunkter finns i huvudsak norr om vãg 40. Vilket i sin tur medftir att allatillkommande bostäder i området medftir en ökad trafikbelastning på de två närliggandetrafikplatserna utmed väg 40. Denna brist kvarstår även om en skola byggs i området.Det är därftir viktigt att kommunen redan nu börjar utreda och planera ftir framtidabehov av planskilda korsningar med både väg 40 och Kust till kustbanan. Inte minst fÌirdet nya kollektivtrafikstråket mot ett framtida Landvetter stad med l5 000 boende.Vidare är det viktigt att i tidigt skede planera ftjr andra anslutningar mot resecentrumoch andra viktiga målpunkter, och då framftirallt gång- och cykel.

Vi vill även passa pä att påminna om de synpunkter som framftirdes i vårtsamrådsyttrande avseende genomftirande av åtgärder i närheten avj ärnvägsanläggningen.

Kommentar: Innan detaljplanen ontas ska en avsikts/örklaring teclmas mellankommunen och Trafikverket rörqnde framtida ügarder på Kust till kustbanan. Vadgdller övriga synpunkter gdllande Kust till kustbanan m.m., se kommentar tillLrinsstyrelsen ovan.

En bullerberrikning cir ett vedertaget sdtt att hantera bullerfrågorna vid detaljplanering.Berdkningen som kommunen gjort visar att inga avsteg lcravs þr den nuþreslagna ochbefintliga bebyggelsen inom planområdet. En detaljplan ska inte reglera sådant somregleras genom annan lagsttftning, fórordning, gdllande riktlinjer eller dyl. Av dessaanledningar anser kommunen att riktvrirdenaför buller inte ska slcrivas in i plankartan.

En kampletterande bedömning av bullervrirdenafAr bebyggelse utmed planeradhuvudgata har utþrts inJör utstdllning 3. Sammanfattningsvis uppfylls ekvivalentbullernivå på 55 dB(A) från církn 9 meter från vdgmitt alternativt inombankens/skdrningens utbredning. Maximal bullernivå på 70 dB(A) uppfylls från upp till32 meterfrånvdgmitt.

Ncirmaste hus ligger på ett avstånd på 29 meter från förprojeherad vrigmitt. Detföreslagna vdgområdet är brett och möjliggör korrigeringar i vrigens kommande kige

26(41)

100

och utrymme þr bullersþdd. Eftersom det exakta ldget inte rir bestrimt införs enplanbestdmmelse om bullerslqtdd i den norra delen av områdetför huvudgatan.

Ovr í ga synpunh er no t er as

Lantmäteriet, skrivelse inkommen 20 I 4-05-07Inom fastigheten Landvetter 3:27 finns bestämmelsen bzredovisad. Denna bestämmelseåterfinns inte bland planbestämmelserna. Inom kvarter, strax söder om Landvetter3:153 återfinns ingen angiven markanvändning och inga planbestämmelser.Vid fastigheterna Landvetter 3:l l5 och 3:143 finns ingen markanvändning angiven.För de nordvästraste allmänplatsområdena är inte NATUR utskrivet i plankartan.Inom kvarteret väster om Furuvägen finns det egenskapsgränser, tillsynes utanbetydelse. Den generella bestämmelsen att befintliga, med bostadshus bebyggda,fastigheter som vid planens lagakraftträdande understiger bestämmelse om minstafastighetsstorlek skall anses planenliga ifrågasätts. Det är ingen tydlig eller absolutbestämmelse och det blir svårt att vid samtlig fastighetsbildning inom hela planområdetattveta vilken bestämmelse om minsta fastighetsstorlek som ftireligger.

Inom fastigheten Landvetter 3:18, norr om Landvetter 3:75, finns ett s-område i planen.Syftet med detta borde tydligt beskrivas i planbeskrivningen.

Kommentar: Yttrande noteras. Plankartan kompletteras med de bestrimmelser somsqhtas och planbeskrivningförtydligas i enlighet med Lantmriteriets synpunkter.

Statens geotekniska institut, skrivelse inkommen 20 I 5-0ó-03SGI noterar att en kompletterande bergteknisk utredning har utftirts fÌir Landvetter 4:70.Utredningen rekommenderar att byggnader ej byggs närmare bergslänten ned motvägen än 4 m, vilket säkerställts genom prickmark. SGI ftirutsätter att även övrigarekommendationer som lämnas i utredningen ftiljs vid utbyggnaden.

Planbestämmelse (bl) har inftjrts fiir vissa av dessa områden som reglerar bl. a krav pådetaljerad besiktning och åtgärder. SGI ifrågasätter varflor inte denna bestämmelseomfattar samtliga områden som identifieras i planbeskrivningen.

Föreslagen ny bebyggelse ingår inte i tidigare utrett område och SGI rekommenderar attdet klarläggs i planskedet om risk ft)r bergras/blocknedfall ftireligger.

SGI noterar att behov av åtgärder ftir befintlig bebyggelse främst ftirefaller vara aktuelltftir bebyggelse som nu ligger utanftir planen men vill på nytt uppmärksamma detta. SGIpåpekar att bergslänten mot vägen noff om fastighet 4:70 pä sikt bör ftirstärkas ftir attundvika bergras ner på vägen utanfür detaljplanen.

SGI ser från geoteknisk säkerhetssynpunkt inget hinder mot ett plangenomforande.Ovanstående bör dock beaktas.

Kommentør: Byggnation på Landvetter 4:70 har begrdnsats med prickmark enligt derekommendationer den bergstelcniskn undersökningen anger, och harförsetts medbestrimmelse bt som srikerstriller att åtgdrder för att undvika bergras skall vidtas.Bestrimmelse bt utökasþr att omfatta samtliga områden som omncimns iplanbeslcrivningen.

27(4r)

101

Räddningstjänsten i Storgöteborg, skrivelse inkommen 20 I 5-0ó-08Räddningstjänsten vill åter uppmärksamma att valt system ftir brandvattenftirsörjningställer särskilda krav på kapacitet och tillgänglighet. Räddningstjänsten har inget atterinra.

Kommentar : Ytnande noteras

YTTRANDE FRAN FORENINGAR OCH BOLAG

Rådet för funktionshinderfrågor, skrivelse inkommen 201 5-05-20RFF påpekar vikten av jämn markbeläggning, synliga avgränsningar mellan gång- ochcykelbana samt avfasade kanter mellan trottoar och gata. Positiva till sektorns forslag attanlägga en tunnel.

Kommentar: Ytnande noteras. Synpunkter på utþrmning av vrig cir ingen planfrågaut an v i dar e b eþr dr a s t í I I de n ko mm ande de t alj pr oj e kt e r i n ge n.

Landvetter vägförening, skrivelse inkommen 20 I 5-05-27Landvetter vägftirening (VF) beklagar att fastigheter som utgått ur planområdet intebereds möjligheten att få väg av kommunal standard. Vägftireningen har genom höjdmedlemsavgift höjt standarden på dessa vägar men kommer inte att ha möjlighet attuppnå kommunal standard. VF noterar att deras vâgar inte klarar tung trafik, och utgårifrån att den tunga trafiken skall ledas utefter den kommunala vägsträckanMurtjärnsvägen och vidare ut på kommunala vägar. VF ftirutsätter aff inga vägar somtillhör VF belastas med tunga transporter i samband med byggnation i området. VFpåpekar även risken att boende längs VFs vägar uppfattar det negativt att boende i södradelen av området kommer att nyttja VFs väg. VF fÌjrutsätter att kommunen övertarväghållningsansvaret ftir samtliga vâgar inom detaljplaneområdet innan arbetenpåbörjas. Fönättningskostnader betalas inte av VF.

Kommentør: Vdgföreningens synpunher noteras. I samband med byggnation i områdetkan viss tung trafikþrekomma. Kontakt tas med Landvetter vcigþrening nrir detta bliraktuellt. Ett syfte medforeslagen huvudgata rir att srikerstdlla att trafik till området kanske via kommunal gata och inte via vtigþreningens vdg. En planavgrdnsning dcir ävennorra delen av området ingår har visat sig inte vara möjlig med hdnsyn tillbuller situationen i område t.

Kommunen harþr avsih att ansökø om lantmdterifonrittningþr att ta övervcighållningsansvaret þr de gator som omfattas av detaljplanen direkt ndr detaljplanenvunnit laga lvaft. Detformella beslutet om ncir vdghållningsansvaret övergår tillkommunenfattas av lantmtiteriet. Kommunen kommer dock tq kontakt medþreningennrir det blir øhuellt.

Pensionärsrådet, skrivelse inkommen 20 I 5-05-29Pensionärsrådet har inga synpunkter på planen.

Kommentar: Noteras.

28(41)

102

sYN PUN KTER rnÅN sRrÄcnne

Fastighetsägaren till Landvetter 3:75, skrivelse inkommen 20l5-05- 18

Tidigare ägare har kommenterat att gränser i grundkarta inte stämmer med avseende påtomtens och garagets placering. Enligt samrådsredogörelsen har en kontrollmätninggjorts, som inte framgår av karta. Fastighetsägaren (FÄ) önskar veta om gränser iillustrationskarta stämmer.

Tidigare FÄ har även kommenterat att breddning av väg troligtvis begränsarmöjligheten att parkera på uppfarten. Nuvarande FA undrar om även dettakontrollerades vid uppmätning.

FÄ önskar även veta om VA-anslutning är möjlig norrut (via grönområdet). Avplankarta framgår att ett stycke tomtmark non om fastigheten skall vara tillgänglig ftirservitut och FÄ önskar veta vad servitutet avser.

FA påpekar också att befintlig byggnad inte ftiljer de placeringsbestämmelser somplanen anger, och önskar veta vad som reglerar att bestämmelser inte gäller redanuppftirda byggnader.

Kommentør: De grcinser somfanns redovisade i utstdllningshandlingarna cir de senastuppdaterade. Vid inmritning av Landvetter 3:75 hittades ett grcinsrör (sydvristra hörnet)som mdttes in, resten dr tolkat efter gamla handlingar. Skulle ytterligarefa s t i ghe t s b e s t dmni n g b e höv a s gör s de t t a av Lantmcit e r ie t.

Garagets lrige på grundkarta Ar hamtatfrånflygþto och redovisar takutsprång.Avståndfrån takutsprång till befintligfastighetsgrcins dr cirka 7 meter.

VA-anslutning nonut rir möjligt i planen menförutsdtter qtt detta sker via Landvetter3:18. Föreslagenfastíghetsindelning enligt illustrationskartan innebdr att en del qv3:18 tíllfors 3:75, vilket innebtir att anslutning kan ske ifastighetsgrrins. Servitutetsyftar till att möjliggörø sådan anslutning i detfallföreslagenfastighetsindelning intege no mfö r s. P I anb e s t dmm e I s er gdl I an de b efi nt li ga by ggnade r s p I ac e r ing upp date r as p åplanknrta.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:59, skrivelse inkommen 20 l 5-05-20Önskar justera tomtgräns 2 meter västerut for att ñ större avstånd till fastighetsgräns.Onskar köpa triangelformad bit mark som gränsar till fastighet i sydväst.

Kommentør: En viss justering av fastighetsgrrins österut rir möjligförutsatt attöverenskommelse trriffas med berördfastighetsdgare och att den resulterade fastighetenklarar planbesttimmelse om minsta tomtstorlek. Plqnen medger att triangelformad delav Landvetter 4:124 tillþrs Landvetter 4:59.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: 1 8, skrivelse inkommen 20 1 5-05-29Fastighetsägaren motsätter sig planft)rslaget då det innebär en minskning av fastighetensstorlek vilket eventuellt kan påverka framtida bygglov. Fastighetsägaren anser attkommunen redan gjort så omfattande intrång på fastigheten så den nuvarandefastighetsgränsen skall behållas.

2e(41)

103

Kommentar: Synpunkt noteras. Fastigheten dr vdldigt sank och område for allmcinnaunderjordiska ledningar rir nödv¿indigtför att klara dagvattenproblematiken på platsen.Illustrationskartan visar en möjligfostighetsindelning som ocl<så innebär att grannhuserhåller ett planenligt avstånd till fastighetsgrrins. Illustrationskartan cir inte bindandev ilket ínneb dr att fler fastighetsinde lningar kan vara planenliga. Grcinserna me llankvartersmark och allmrin platsmark kvarstår dock.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:ó3 och 4:ó8, skrivelse inkommen 20l5-0ó-0tFastighetsägaren ifrågasätter den ändring av planen som har glorts som innebär att VA-ledningar inte längre ftirläggs i fastighetens östra gräns, utan istället ftirläggs i gata.Fastighetsägaren önskar veta hur detta kommer fungera ftir fastigheter som behöverspränga samt behöver pumpa avlopp. De flesta fastigheterna har avlopp österut.Fastighetsägaren önskar att ledningar istället ftirläggs i östra fastighetsgränsen. Omingen ändring görs önskar fastighetsägaren anslutningspunkter i nordväst ftir 4:68, samti sydväst ftir 4:63. Fastighetsägaren ifrågasätter också intrång ftir vägområde längsfastighetens västra gräns och anser att detta istället bör göras på obebyggd fastighet påmotsatt sida. Man anser vidare att füreslagen vägslinga inte gynnar fastighetsägare påFuruvägen, utan endast kommer leda till ökad trafik. Fastighetsägaren är beroende av bilfür att kunna ta sig fram, är mycket ljudkänslig och är därftir orolig ftir framkomlighetoch oväsen under byggtiden.

Kommentar: Den placering av VAJedningar som tidigare föreslogs dr okimplig pagrund av grundvattennivån. Ledningar behöver normalt ligga cirka 1,5 m undermarlmivåþr att liggafrostfritt. Detta skulle innebrira att anslutningspunkter hamnarunder grundvattennivån. Kommunen bedomer att en placering i gata utgör en bcittrelösning, både anldggningsmrissigt och driftsmdssigt. Kommunen kommer tillhandahållaanslutningspunher med sjdlufoll ifastighetsgröns. Dockkanvissafastigheter, beroendepå placering och utformning, behöva pumpa tíll denna punkt.

Anslutningspunktens exakta ldge regleras inte i detaljplan. Placering avanslutningspunkt sker i samråd medfastighetsdgaren i samband med VA-projekteringen, ochframþrda önskemål vidarebefordras. Landvetter 4:63 och 4:68berörs av sldntintrång om cirka 10 m2 vardera. Detta innebrir att marken skall varatillgdngligfi)r sldnt i samband med utbyggnaden av vc)gen, men marken kommer atttillhörafastigheten dven ifortsdttningen. Detta tillfdlliga intrång cir nödvdndigtförvdgens utbyggnad.

Kommunen bedömer ínte att utbyggnaden av vdgslingan i områdets södra del kommeratt leda till ökad trafik. Tillfart tíll befintligafastigheter kommer att scikerstrillqs underbyggtiden. En viss störning i form av oljud kan dockforekomma i samband medbyggnationen.

Fastighetsägaren till Landvetter 3:4 och 3:5 och Landvetter l7: l, skrivelseinkommen 201 5-0ó-04Fastighetsägarîa befarar att framtida anslutning österut, till Tomtevägen, kan komma attnegativt beröra fastigheten Landvetter 3:5. Osäkerheten kring denna fråga kommerindirekt att fastslås genom ett antagande. Fastighetsägarna anser att stora avsteg från

30(41)

104

programmet har giorts, varfiir en ftirdjupad översiktsplan @ÖP) samt en övergripandetraflrkutredning bör göras i syfte att klargöra hur trafik sker mellan områdena samtbehov av matartrafik till området. Fastighetsägaren anser att det bör utredas omplanläggning kan ske endast ftir Berghemsvägen utan intilliggande bullerstördafastigheter, i likhet med hur planläggning skedde i Backa Östra Etapp l. Matning viaBerghemsvägen skulle säkerligen innebära lägre kostnader än en matning viakollektivtrafikområde öster i området. Fastighetsägaren önskar också veta beräknadkostnad ftr utbyggnad av matningen genom kollektivtrafikområdet, samt hur dennakommer att belasta ftirdelningsområdet ftir gatukostnad respektive skattekollektivet.Fastighetsägaren anser att behov av tillfart till Landvetter Stad skall prövas i annatsammanhang, och kan bättre göras tillgänglig från annat håll. Redan bullerstördafastigheter längs Sandvägen kommer att ytterligare belastas med buller eftersom vägensnorra del behöver utfiiras med vägbank.

Kommentar: Ambitionen på sikt rir att bygga ut en koppling mellan Murtjrirnsvdgenoch Tomtevc)gen, men exakt hur denna anslutning kan komma att se ut rir inte ncirmarestuderat. De alternativ som redovisats i planförslaget, d.v.s. en ny lokalgata enligtillustrationskarta, eller det tunnelalternatív ddr Tomtevcigen ligger kvar i befintligt ldgesom redovisas i planbeslvivningen rir två möjliga alternativ. Denna anslutning kommeratt studeras ncirmare i samband med planldggningför Landvetters-Backa Ostra Etapp2.

Planförslagetþrutstitter inte att Murtjcirnsvtigen och Tomtevdgen kopplas ihop i dettaskede, och innebrir heller inte något intrång på Landvetter 3:5. Kommunen delar ddrþrinte fastighetsdgarens uppfattning att ett antagande av nu aktuell detaljplan skulleinnebrira några negativa konsekvenser þr Landvetter 3 : 5. Kommunen anser heller inteatt detaljplanen innebrir några avstegfrån planprogrammet. Planen bedöms också som

förenlig med intentionerna i översihsplanen. Den nu aktuella detaljplanen innebrir en

fùrhållandevis liten andel nyexploatering ochförvdntas inte generera några stönetrafiløndngder utöver de som redanfinns i området. Berghemsvdgen bedöms inte varaldmplig som enda tillfartsvdgfor planområdet och den huvudgata somföreslås i planenbedöms på ldngre sikt vara nödvändig som en av flera tillfarter till Landvetter Södra.Synpunkter på kammunens uttag av gatuknstnad besvaras i sdrskilt utlåtande.Inför utstdllning 3 har planbeslvivningen kompletteras med kortare bullerutredningsom visar på huvudgatans bullerpåverkan på angrrinsande fastigheter i nordöst, utanförplanområdet.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:107, skrivelse inkommen 201 5-0ó- l0Fastighetsägaren anser att det i tidigare planftirslag inte varit synligt att Landvetter4:lQ7 skall tas i anspråk fÌir huvudgata. I tidigare ftirslag har området varit avsatt ftirnaturområde, vilket fastighetsägaren fÌirutsatt inte hindrar att fastigheten avstyckas ftirbostadsändamåI. Det har inte varit explicit i något tidigare planfiirslag att fastighetenftlreslagits som område ftir trafikreservat. Fastighetsägaren anser att ftirutsättningarnafor väganläggningen är otillräckligt utredda, vad gäller terrängens beskaffenhet ochmiljö- och bullerhänsyn. Fastighetsägaren påpekar att om huvudgatan byggs ut så kanfastigheten omöjligen nyttjas ftir annat ändamåI. Planen innebär ett 40-tal nya tomteroch markvärdet i området kommer att öka, och fastighetsägaren önskar kompensationftir liden ÍÌirlust.

Kommentar: I samrådsþrslaget var Landvetter 4:107 i huvudsak redovisat som allmcin

3r(4r)

105

platsmark (Natur) med enþreslagen byggrdttför bostadshus i norua delen. På grundav bullersituationen i området togs denna byggrdtt bort, tillsammans med övriganytilllrammande byggrritter i norua delen av området. I granshtingsförslagetredovisades sedanfastigheten som kollektivtrafilveservat. Detta innebrir att kommunenhar haft fAr avsikt att lösa in fostigheten fAr allmrinplats mark civen i tidigare förslagoch kommunen anser att detta har framgått i de handlingar somfunnits tillgdngligaþrsamråd och granslming. Kommunen gör bedömningen attþreslagen vtig dr tillrdckligtstuderad. Vdgen kommer att studeras ncirmare i projeheringsskedet. Vid inlösen avallmdnplatsmark utgår ersdttning till fastighetsdgare.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:17, skrivelse inkomna 20 | 5-0ó-03 samt20 t5-0ó-03Fastighetsägarna anser att tidigare översvämningsdrabbat område inte har möjlighet attta hand om den ökade mängd vatten som ftirtätningen medftir. Planerad bebyggelsekommer att återskapa det problem som nyligen lösts till en kostnad av 30 miljoner.Beräkningar har enligt uppgift inte gjorts vid högvattenflöde utan vid lågvattenflöde.Fastighetsägarrra ftirutsätter att kommunen tar fullt ekonomiskt ansvar ftir berördafastigheter inklusive skadeståndskrav till ftiljd av översvämningar. Fastighetsägamaanser att synpunkter har framfürts tidigare men har inte hörsammats i planeringen.Arendets diarienummer efterfrågas också.

Kommentør: Ny dagvattenledning i gata byggs for att srikerstcilla att Suttebcicken intebelastas med tillkammande dagvatten. Planenforvdntas inte innebdra någon öknd riskför översvdmning av Suttebricken. Flödesberdkningar dr berciknat på I0 min regn medI0 års återkomsttid, vilket motsvarar de lvav som anges í SvensU vottensDímensionering av allmrinna ledningar P90, vilket av kommunen bedöms varafullttillrrickli gt. tirendets diarienummer cir 2 0 t 2 KS I 7.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:ó0, skrivelse inkommen 201 5-0ó-05Fastighetsägarna har inte blivit informerade om att befintlig parkering inte är belägen på

deras fastighet. I ftireslagen plan kommer parkering ske på gata. Fastighetsägarna anseratt ftireslagen tillfartsväg kommer orsaka onödigt mycket åkande i ett område där intemycket trafik ftirekommer, och anser att planen istället borde bidra till att minskatrafiken. I övrigt har fastighetsägaren synpunkter på kommunens uttag av gatukostnad.

Kommentør: Parkering skall ordnas på den egnafastigheten. Föreslaget vcigområdeinnebrir inget intrång på Landvetter 4:60. De þreslagna bostriderna bedöms endastmedge en marginell okning av trafiken inom området. Föreslagen huvudgata drnödvdndigþr att klarafullgod tillganglighet till området. Synpunkter på kommunensuttag av gatukostnad besvaras i srirskilt utlåtande.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:5 l, skrivelse inkommen 201 5-0ó-04Fastighetsägaren anser inte att fastigheten är lämplig att stycka på det sätt som planenillustrerar. Förslaget innebär att större del av norra delen av fastigheten skall lösas inoch den resulterande ytan är ftir liten für att bygga ett garage på. Fastighetsägarenönskar i forsta hand att möjlighet till avstyckning tas bort, alternativt att bestämmelseom minsta tomtstorlek sätts till 800 m2 och kryssmarkering tas bort.

Kommenlør: Bestrimmelse om minsta tomtstorlek cindras till 2 000 m2, vilket innebdratt tomten inte kommer att bli avstyckningsbar.

32(41)

106

Fastighetsägaren till Landvetter 3:74, skrivelse inkommen 201 5-0ó-04Fastighetsägaren har haft en annan uppfattning om var fastighetsgränsen är belägen änden som redovisas på plankartan. Planen ftjreslår en annan fastighetsindelning där en

del av Landvetter 3:75 tillfttrs 3:74. Fastighetsägaren anser det främmande och oviktigtatt sådan reglering görs, och att kommunen skall stå ftir lantmäteriavgifter och kostnadftir mark. Planförslaget innebär ett intrång på fastighetens framsida som innehåller ettvattenfall och en damm med rikt djurliv. Fastighetsägaren ftireslår att fastigheten utökasnorrut som kompensation, och att fastighetsägaren kan stå ftlr en avuppsamlingsdammama.

Kommentør: Denfostighetsindelning som redovisas på illustrationskartan dr ett

Jörslag, och genomfors endast påfastighetscigarnas initiativ. Markkostnad och kostnad

för lantmdteriJötdttníng betalas av fastighetsdgarna. Föreslagen dammfyller en viktigfunktionJbr dagvattenhanteringen i området. För att srikerstdlla dennafunktíon ochfùratt klara skötsel behöver denna vara bekigen på allmdn platsmark. Landvetter 3: 18planlriggsfor bostadsrindamål och skulle större del av denna tillftras 3:74 rir dettveksamt om planbestdmmelser gdllande placering och utformning kan klaras.

3. UTSTALLNING 3

SAMMANFATTNING UTSTALLNING 3

Under utsttillningstidenfòr utstrillning 3 har nio yttranden inkommit till kommunen, Avyttrandena var fyrafrån myndigheter, föreníngar samt bolag och de övrigafemfrånfastighetsdgare.

Ldnsstyrelsen bedömer med hdnsyn till ingripandegrunderna i l1 kap. l0 ç PBL och nukdndafòrhållanden attfrågor rörande riskþr påtaglig skada på riksintressen måstelAsasfAr aft planen inte kan komma att provas av Ldnsstyrelsen om den antas.Kommunen har upprcittat ett avtal och en avsiktsförklaring somförmedlats tillTrafilcverket angående de trafikfrågor som Lrinsstyrelsen menade kunde föranleda enprövning av detaljplanen. Srirskilt samråd har darefter hållits med Lcinsstyrelsen ochTrafikverket (2016-03-24) ddr slutsatsenvar att avtalet och avsiktsþrklaringen mellankommunen och Trafil<verket dr tillrdcklig åtgardfAr aft Ldnsstyrelsen inte ska prövadetaljplanen.

Trafikverket vidhåller synpunkterfrån tidigare yttrande och vill att kommunen tarkontakt i god tidþr att teclçta avtal.

Landvetters vcigþrening vill att planen srikerstciller vdndmöjlighet för vcistra delen avTomtevr)gen. Kommunen gör bedömningen att planens utformning stödjer vrind-möj I i ghe te r för To mtev d gen.

Synpunkter från sakrigare under utstcillning 3 som inte tillgodosetts är förslag tillminslming av byggrdtter, ny dagvattenlösning, borttagande av servitutsområde för va-Iedningar samt vidareutredning av den.förslagna vrigen i östra delen av planområdet.

33(41)

107

Nedanstående yttranden har sammanfattats om ej annat anges:

NNSSTYRELSEN OCH ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER

LänssÇrelsen, skrivelse inkommen 2015- l2- l4

Yttrande återges i sin helhet

Bedömning enligt 11 kap 10S PBLLänsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i I I kap. l0 $ PBL och nukända ftirhållanden att frågor rörande risk fiir påtaglig skada på riksintressen måstelösas fìir att planen inte kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas.

Motiv für bedömningen

TrafikI yttrande över granskning två delade Länsstyrelsen Trafikverkets uppfattning attpåtaglig påverkan på riksintressena Kust till kustbanan samt vàg 40 kan befaras vid ettgenomftirande av ftireslagen plan.

I kommunens bemötande i särskilt utlåtande över inkomna yttranden i en andragranskning framhåller kommunen att planområdet har reducerats i storlek sedanutställning I och att delen närmast järnväg och riksvägen inte ingår i planområdet.Kommunen gör också bedömningen att en detaljplan ftjr befintlig bebyggelse med enmindre komplettering av byggrätter inte innebär en påtaglig ftirändring avftirhållandena vid järnvägen eller riksvägen och att dessa inte behöver utredas eller ingåi planområdet.

Då planområdet i sin östra del omfattar område fÌir ny huvudgata med i huvudsaknordsydlig riktning och det av såväl illustrationsplan som av det väl tilltagnahuvudgatuområdet är uppenbart att huvudgatan kommer att betjäna ett större område,vidhåller Länsstyrelsen uppfattningen att trafiken på den nya huvudgatan kan kommaatt pätagligt skada riksintre ssen.

Synpunkter på fìirslagshandlingen

VattenI yttrandet över granskning två påpekade Länsstyrelsen bland annat att bäcken längsSuttebäcksvägen bör markeras längs hela sin sträckning och då som natur eller vattenffir att säkerställa att den bevaras som öppet vattendrag. Länsstyrelsen påpekade ävenatt planerade åtgärder beträffande vatten kan innebära anmälnings- eller tillståndspliktigvattenverksamhet enligt l1 kapitlet miljöbalken och vi kan nu tillägga att det gör detextra viktigt att bäcken markeras och omfattas av bestämmelsen dike.

Då Länsstyrelsens tidigare yttrande gällande vatten inte beaktats kvarstår dessa i sinhelhet.

34(41)

108

Kommentur

TratikKommunen har upprcittat ett avtal somþrmedlats till Trafikverket angående detrafikfrågor som Ldnsstyrelsen menar kanföranleda en prövning av detafplanen.Scirskilt samråd har darefter hållits med Ldnsstyrelsen och Trafikverket Q0f 6-03-24)ddr slutsatsen var att avtalet mellan kommunen och Trafikverket tir tillrticklig åtgardfor att Lcinsstyrelsen inte ska pröva detaljplanen.

Detfinns stöd i gdllande detaljplanför att dimensionera upp befintlig jrirnvdgs-övergång non om planområdet. Om behov finns att dvenforstdrka den i planfinns detockså stödþr det i gdllande detaljplan. Drirþr utgick det området infor utstdllning 2.

Kommunen villförtydliga att denföreslagna vdgankiggningen i den östra delen avplanområdet i sig inte medþr en ökad trafik och darmed negativ påverkan på Kust- tillkustbanan och riksvdg 40. I dettq skede kommer endast den trafik som medges i aktuelldetaljplan att anvrinda gatan. Ambitíonen tir dock att denþreslagna vrigen kommer attutgöra en av anslutníngarna till detframtida Landvetter Södra. Inom ramenförLandvetter Södras utrednings- och planarbete kommer kommunen att bland annat tittapå hur området skn trafikförsörjas. I detta arbete avser kommunen qtt utredafleratillfartsmöjligheter, dess ldgen och trafikþrdelníngen mellan dem. Kommunen harupprcittat ettþrslag till avsiktsþrklaring till Trafikverket avseende detta.

VøttenKommunen noterar Lrinsstyrelsens synpunkter angående dagvattenhanteringen iområdet och vill tydliggöra att dagvattenprojekteringen har gjorts medþrutsrittningenatt vattenflödet i Sutteböcken inte skall þrcindras. Bricken avses endast att kulverterasunder en begrdnsad strricka över fastígheten Landvetter 3: 18 samt under vrigområden.I övriga delar går bAcken genom naturområde eller diken vilket scikerstriller dessda gv at t e nfunkt i o n. D a gv at t e nl e dni ng av s e s dv e n för I ci g ga s i gat a för at t möj I i g go r abrdddning.

Trafikverket, skrivelse inkommen 2015- l2-09De ändringar som gjorts sedan fìiregående utställning ftiranleder inga nya synpunkterfrån Trafikverket. Tidigare synpunkter kvarstår i enlighet med yttrande daterat 2015-05-27.Framfürallt avseende både den aktuella, men även närliggande detaljplaners,påverkan på den angränsande statliga, som redan idag är hårt ansatt. Kommunen har ettansvar ft)r en fungerande trafikftirsörjning till och från området.

Trafikverket framhåller vikten av att kommunen i god tid tar kontakt ft)r nödvändigaavtal.

Kommentar: För lçommentarer till tidigare synpunkter se sdrskilt utlåtande 2

Kommunen och Trafikverket avser vidare att teckna avtal angående de åtgrirder somTrafikverket påtalat innan planens antagande. Srirskilt sqmråd om detta har hållits medTrafikverket 20 I 6-0 3 -2 4.

3s(41)

109

Lantmäteriet, skrivelse inkommen 2015- l2-03Ingen eriran.

SYNPUNKTER TNÅN SAKÄGARE

Landvetter vägförening, skrivelse inkommen 201 5- 12-04Vägftireningen påpekar att vändmöjligheter i den nordvästra delen av Tomtevägenfiirsvinner samt att Tomtevägen inte kommer att ha förbindelse med den nyalokalgatan. Vägftireningen ftirutsätter att detta åtgärdas i planen.

Kommentar: Vdndmöjligheter kommer attfinnasþr samtliga lokalgator inom områdetdar det inte finns möjlighet för rundlörning. Nrir det göller befintlig vcindplan påTomtevcigen inom planområdet erscitts den med en ny strax söder om. För delenTomtevdgen utanför detaljplanenfinns möjlighet att ansluta vcigen till den blivqndehuvudgatan, alternativt att anlcigga en vdndplats ínom anvdndningsområde förHUVUDGATA/LOKALGATA.

Fastighetsägaren till Landvetter 3: l8

Fastighetsägaren vill att kommunen ftirsäkrar att byggrätten inte omfattas av någrasärskilda krav från Länsstyrelsen eller annan myndighet när det gäller att anlãggagrunden ftir byggnation av ett permanent bostadshus. Det ska också vara omöjligt ftirgrannfastigheter att tillftira mark från 3 : I 8.

Fastighetsägaren hänvisar till tidigare skrivelser gällande gatukostnader ochfastighetsgränser.

Kommentar: Scirskildq lrravfrån Ldnsstyrelsen eller andra myndigheterföreligger inte,utan det cir planens bestrimmelser som gdller samt de allmrinna byggregler som anges iplan- och bygglagen och i Boverkets byggregler.

Det servitut som möjlíggörs i detaljplanen innebär inte att marken överþrs tillgrannføstigheten, Landvetter 3:78. Det innebcir att planen möjliggörför Landvetter3 :7 8 att kunna att få en rdtt för att ltigga ner ledningar. Om en överenskommelse ej kannås, kanfrågan prövas av Lantmciteriet, som då både prövar om det rir möjligt att skapaservitutet samt den eventuella ersdttningen. Rörande marköverfòring dr detta enöverenskommelse fastighetscigare emellan. Plqnen möjliggör endast för att detta kanske och rir drirmed ej tvingande. Ovriga markfrågor behandlas inte i detaljplanen.

För svar på tídigare synpunkter se utlåtande I och 2

Fastighetsägarna till Landvetter 4zl 7

Fastighetsägarrra motsätter sig lösningen att leda dagvattnet i bäcken från Murtjärn ochner till Prästgårdsvägen, då denna väg, Berghemsvägen samt tillfartsvägar bliröversvämmade vid större nederbördsperioder. Fastighetsägama har inte seff någonflödesberäkning eller kontroll som är tillräcklig och hållbar och kräver en annanlösning.

36(4r)

110

Kommentan: " Kommunen har tagitfram underlagsmaterial (dagvattenutredning,ÅF/Sweco 2015-04-29). Dagvattenprojekteringen har gjorts medförutsdttningen attvattenflödet i Suttebticken inte skallfArandras. Dagvattenledning avses dvenförlciggas iBerghemsvtigen ner till en ny dagvattenledning under jdrnvdgen till Mölndalsån. Dettainnebrir attflödet i Suttebdcken inte ökqr vid högflödesperioder och dcirmed kanöv e r sv cimnin gar fö r hindr a. "

Fastighetsägaren till Landvetter 4:58, skrivelse inkommen 20l5- l2-08

Fastighetsägaren har inget att erinra men undrar över varför fastigheten kommer attberöras av intrång ftir allmän platsmark, då detta inte var med i utställning 2.

Kommentsr: I samband med utstcillning 3 giordes en ny berrilcning av intrångförallmdn platsmark vilket innebar mindre awikelser från utstdllning 2. FAr den aktuella

fastigheten innebcir det att en smal remsa på ca l0 cm tas i anspråk langs med vdgen.

Fastighetsägaren till Landvetter 4:59, skrivelse inkommen 20l5- ¡2-07

Eftersom fastigheten ligger så nära existerande tomtgräns i sydvästlig riktning önskarfastighetsägaren att antalet nya byggrätter reduceras till en och inte två på andra sidanvägen.

Kommentar: Avståndet till deftreslagnafastígheterna är inte mindre dn i andra delarav planområdet. Mellan huvudbyggnaden på 4:59 och den nyaföreslagnafastigheternai vcister rir det cirka 5 meter, och mellanföreslagna byggrdtter sydvdst om Landvetter4:59 tir det cirka 20 meter vilket bedöms som rimliga avstånd.

Fastighetsägarna till Landvetter 4: I 07, skrivelse inkommen 20 | 5- I 2-03

Fastighetsägarna har i tidigare yttranden framflort att den ftireslagna vägen över derasfastighet inte har utretts tillräckligt av kommunen. Fastighetsägarna anser att kommunenundviker en helhetssyn på planarbetet, vilket är särskilt anmärkningsvärt när denaktuella detaljplanen delvis bygger på antagandet om ett framtida center, LandvetterStad, vilket är beskrivet i OP20l2. Landvetter Stad (Landvetter Södra) är i hög gradberoende av en pendeltågsstation och ett ytterligare dubbelspår, något som inte finnsmed i Trafikverkets nuvarande planer.

Fastighetsägarna saknar en lösning på hur planområdet ska knytas samman mednuvarande trafikplats i Landvetter centrum och därtill social, kulturell och kommersiellinfrastruktur.

Det är helt centralt att kommunen tar hänsyn till de miljöutredningar som genomftirts itidigare planprocesser ftir området. Inom Landvetters-Backa har fastighetsägare pätalatproblem med dränering och översvämningar. Hänsyn till vattenfrågor är central fiirplanområdet.

Fastighetsägarna anser det angeläget att kommunen inte begränsar planområdet, fÌir attundvika utredning av hela området ur trafik- och miljöhänsyn. Kommunen bör också haen fortsatt dialog med Trafikverket och Länsstyrelsen och att nödvändiga avtal mellankommunen och Trafrkverket har träffats innan detaljplanen antas. Dessutom bör

37(41)

111

kommunen visa vilka kostnader planen innebär samt redovisa hur nyffan av de ftirslagsom framft)rs ftirhåller sig till de kostnader som de valda alternativen innebär.

Kommentar: Kommunen villþrtydliga att denþreslagna vdganldggningen i den östradelen av planområdet i sig inte medfùr en ökad trafik som kan tillslcrivas LandvetterSödra. I detta skede kommer endast den nafik som medges i aktuell detaljplan attanveinda gatan. Ambitionen dr dock att denföreslagna vdgen kommer att utgöra en avanslutningarna till detframtida Landvetter Södra. Inom ramenför Landvetter Södrasutrednings- och planarbete kommer kommunen att bland annat titta på hur området(Landvetter Södra) ska trafikförsörjas. I detta arbete avser kommunen att utredafleratillfartsmöjligheter, dess ldgen och trafikþrdelningen mellan dem. Kommunen harupprrittat ett förslag till avsiktsfttrklaring till Trafikverket avseende detta.

Utbyggnaden av Landvetter Södra rir beslutad och avses att genomföras dven omTrafikverket vdljer att inte anlcigga en station í nuldget. Hur området söder om rilesvdg40 kommer htytas samman med Landvetter centrum kommer att studeras på enövergripande nivå i det kommande planarbetetför Landvetter Södra.

Vad gdller vattenfrågor se svar till Landvetter 4: 17 ovan.

Detaljplanenför Vristra Backn grundar sig på ett övergripande programfrån 2007 meden helhetssyn över området mellan Vristra Backa och Eskilsbyvdgen. Ddrefter hardetaljplaner tagitsframþr mindre delar av område[ i dettafall Vcistra Backa. Hrir harriven miljö- och trafikaspekter beaktats.

Kommunen har haftþrtsatt dialog med både Lrinsstyrelsen och Trafikverket inþrplanens antagonde och erþrderliga avtal kommer att tecl¡nas, se svar ovan tillLcins styre I sen o ch Tr afikverke t.

Vad gdller ekonomiskafrågor, såsomfördelning av kostnader m.m. står detta angivet ige no mför ande b e s lv iv n in ge n.

4. REMISSINSTANSER SOM INTE TNTT SYNPUNKTERTILLGODOSEDDA

Länsstyrelsen

Trafikverket

Länsstyrelsen vill att Suttebäcken bevaras i sin helhet som öppetvattendrag.

Bullerbestämmelser i plankarta m.m.

38(4r)

112

5. SAKÄGARE SOM INTE FATTSYNPU N KTER TI LLGODOSEDDASammantaget är det 20 synpunkter från samrådet som inte är tillgodosedda, l7 frånutställning l, nio från utställning 2 samt fyra från utställning 3. Synpunkterna tillhör 36sakägare.

Fastighet Skede Synpunkt

1 Landvetter l:11 Utställning 1Föreslagen gräns flor allmän plats går for nära huset. Planering börawakta Götalandsbanan.

2 Landvetter 3:4 Samråd Vill inte att Landvetter 4:107 ingår i planområdet

Utställning 2Vill att planen ska foregås av trafikutredning och fÌirdjupadöversiktsplan.

J Landvetter 3:5 Utställning 2Vill att planen ska ftiregås av trafikutredning och fordjupadöversiktsplan.

4 Landvetter 3:18 Samråd Vill att dagvattendammen flyttas till annan plats.Í Utställning 2 Vill inte att fastighetens storlek minskas.il Utställning 3 Vill inte att mark ska kunna tillftiras fran 3:18 till grannfastigheter.

5 Landvetter 3:19 Utställning I Vill ha trottoar längs Berghemsvägen.

6 Landvetter 3:21 SamrådVill att en ny jämvägsövergång tillskapas mellan de befintligai ärnvässövereån earna.

7 Landvetter 3:58 Utställning I Vill inte att vägarna byggs uVom.

8 Landvetter 3:61 SamrådVill att en ny jämvägsövergång tillskapas mellan de befintligatamvagsovergangarna.

9 Landvetter 3:74 Utställning 2Vill att intrång på fastighetens framsida kompenseras med en

utöknine norrut som komoensation.

l0 Landvetter 3:76 SamrådVill attjärnvägsövergången vid kyrkan stängs alternativt flyttas ochnyanläsqs vid samla stationen.

ll Landvetter 3:78 Utställning I Vill inte att området planläggs.

t2 Landvetter 3:80 SamrådVill att en ny järnvägsövergång tillskapas mellan de befintligaI Arnvassoversan sarna.

l3 Landvetter 3:83 Samråd Vill ha byggrätt lor småhus på fastigheten.

t4 Landvetter3:ll5 SamrådVill ha två avstyckningar på sin fastighet och att Landvetter 3: 1 8 intebebysss.

Utställning I Vill ha wå avstyckningar på sin fastighet med möjlighet att uppfüratvåvånineshus.

l5 Landvetter 3:152 SamrådAnser att den ftireslagna vägen ligger ftir nära det befintliga garagetpå fastieheten.

l6 Landvetter 3:156 Utställning I Vill att del av Landvetter 4:124 infìirlivas i Landvetter 3:156

l7 Landvetter 3:165 Samråd Vill ha byggrätt på sin fastighet.

l8 Landvetter 3:171 SamrådVill att Suttebäcksvägen och Furuvägen forbinds och att nyabvserätter tillskapas länes den nya väsen.

t9 Landvetter 3:177* SamrådVill att Suttebäcksvägen och Furuvägen ftirbinds och att nyabysgrätter tillskapas länss den nya väqen.

20 Landvetter 4:13 Utställning I Vill inte ha någon utbyggnad överhuvudtaget.

2l Landvetter 4:17 Utställning I

Vill att detaljplanen awaktar till dess att Götalandsbanans sträckningoch stationslägen är klara och att en cykelbana anläggs längsPrästgårdsvägens norra sida. Motsätter sig även att planer på

ftirtätnins då denna endast sker i den södra delen av området.

Utställning 3 Vill inte att dagvatten leds ner från Murtjärn till Prästängsvägen.

22 Landvetter 4:21 Samråd Vill flytta vägen norr ut och inforliva del av Landvetter 4:124 i 4:21

Utställning I Vill att ett plank placeras i tomtgräns.

3e(41)

113

23 Landvetter 4:27 Utställning I Vill inte att Berghemsvägen breddas.

24 Landvetter 4:46 Samråd Vill inte att området byggs ut med vägar, vatten och avlopp.

25 Landvetter 4:56 Samråd Vill inte att området fortätas

26 Landvetter 4:57 Utställning I Vill att en gång- och cykelväg tillskapas längs Berghemsvägen motLandvetter centrum.

27 Landvetter 4:58 SamrådAnser att vägen blir fiir bred och vill ha två avstyckningar på

fastigheten.

Utställning I Vill inte att vägama byggs ut.

28 Landvetter 4:59 Utställning I Vill kompenseras lor intrång med markområde i sydväst.

Utställning 3Vill endast att det blir två, istället ftir tre füreslagna nya fastigheterintill Landvetter 4:59.

29 Landvetter 4:60 Samråd Vill inte att området ftirtätas.

Utställning IMotsätter sig kommunens planer på ftirtatning då denna endast sker iden södra delen av området. Vill att Magasinsvägen ska vara med iplanområdet.

Utställning 2Vill inte att det område som fastighetsägaren använder for parkeringblir lokaleata i planen.

30 Landvetter 4:63 Samråd Vill slå ihop fastigheten med 4:68.il Utställning 2 Vill inte att Furuvägen byggs ut till en slinga.

3l Landvetter 4:68 Samråd Vill slå ihop fastigheten med 4:63

Utställning 2 Vill inte att Furuvägen byggs ut till en slinga.

32 Landvetter 4:71 Samråd Vill inte att området ftirtätas.

JJ Landvetter 4:103 Utställning I Vill ha ytterligare traf,rkutredningar, vill inte att vägama byggs ut.

34 Landvetter 4:107 Utställning IVill att det är möjligt att stycka av tomter från fastigheten iframtiden.

Utställning 2Vill att det är möjligt att stycka av tomter från fastigheten i framtidenoch att vägområdet är otillräckligt utrett.

Utställning 3 Vill att vägområdet över fastigheten utreds vidare.

35 Landvetter 4:l I I Utställning 1

Vill att detaljplanen awaktar till dess att Götalandsbanans sträckningoch stationslägen är klara samt att en bro eller överbyggnad överiämväe och motorväs mot centrum insår i planen.

36 Landvetter l7:l Utställning 2Vill att planen ska loregås av trafikutredning och fordjupadöversiktsplan.

*fastigheten ombildad/flyttad efter samråd

Mölnlycke den 20 I 6 -0 4 -21SAMHÄLLSBYGGNADPlanenheten

Michaela KlemanVerksamhetschef lorplan- och bygglov

Anders LidénPlanarkitekt

Maria LejdebroPlanarkitekt

40(41)

114

Landvetter 4r,15 m.ll.,T.ANDVEÍ TERS-8ACKÂ"VÀSTRAi landwner, Hârryda kommun

300 ñApr/r8/20r6Skala I:4000

m sêktom för 5Êrnhållsbyqgnad, Hårrydâ kommun. Kårtan h6r elråttsy€rkan, Fastlghetsgrånss k¡n ha €tt ungefilrll$ låge I kart¿n.

t,tt2,l

-lf,tß

ña

a 2ß,tllt

t+r2a

rft

ol¡

tt0iltS

|la ðta

Û20

441a

ùtm

I

¡tl¡

i ctla,

a

aao+n12t

aI

4t0It

tr?

til

*ö

o

a¡3

o ìr8

32r

IIt5l

-{"1 rlo

ì*,ta

I aú6

r{s*

¡T

t q

.il

', syNTNKTER soM TNIETTLLGoDosETTS

! sam*a

I Utsallning I

I Utstnllning2

I uatâllning 3

- Pl¡¡g"i¡s

41(41)

115

Nv uÄRnYonKOMMUN

Antagandehandling

April 2016

Sektorn för Samhällsbyggnad

Detaljplan för del av Landvetter 4:45 m.fl.

LAN DVETTERS. BAC KA VASTRA

i Landvetter, Härryda kommun

å #ìH

I

l-andvette)

IIII

'å

o

ANTAGANDEHANDLINGAR:

Plankarta med bestämmelser

lllustrationskarta

Planbeskrivning

Genomförandebeskrivni ng

Utlåtande (3st)

Fastigh etsförtec kn i ng

Bilogor

Vibrations- och trafikbullerutreding (2009)

Tåg- och trafi kbullerutredning (20 I 3)

Geoteknisk undersökning inkl.

radon risku ndersökning (2009)

Bergteknisk utredning Landvetter 4:70 (2014)

Riskanalys för detaljplan (2008)

Utredning avseende skyddsåtgärder (20 I 2)

Arkeologisk utredning (2008)

Dagvattenutredning (20 I 5)

a

aa

o

ao

o

a

a

a

116

Nv HARRYDAKOMMUN

Antagandehandling

April 2016

Sektorn för Samhällsbyggnad

Detaljplan för del av Landvetter 4:45 m. fl.

LAN DVETTE RS. BAC KA,VÄST RA

i Landvetten Härryda kommun

PLANBESKRIVNINGPlanbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt

att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingenrättsverkan.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAGLandvetters-Backa är ett av många områden i Härryda kommun som bebyggdes med

fritidsbostäder i mitten av 1900-talet. Fritidshusen har efter hand kommit att användasför helårsboende utan att vägar och VA-system anpassats för den ändrade användningen.Detaljplaner för helårsbostäder ska upprättas för hela området. Därefter ska kommunaltvatten och avlopp samt kommunala gator byggas ut.

lnom planområdet finns idag ett 40-tal bebyggda fastigheter. De allra flesta används som

helårsbostäder. Kommunalt vatten och avlopp är ej utbyggt i området. Fastigheterna haristället enskilda vattenoch avloppslösningar. Vägarna är smala och på flera ställen mycket

branta.

Planläggningen syftar iförsta hand till att ge alla befintliga bostäder möjlighet till en

standard som är normal för helårsbostäder. Det innebär att hela området ansluts till detkommunala VA-nätet, att vägarna förbättras samt att samtliga bebyggda fastigheter ges

byggrätter för helårshus. En viss förtätning kan samtidigt ske inom området genom attobebyggda fastigheter ges byggrätter och stora tomter delas. I områdets södra del föreslås

även viss nyexploatering på tidigare obebyggd mark. Förutom att förtätningen ger nya

bostäder i ett attraktivt område blir det lättare att ekonomiskt genomföra gatu- och VA-

utbyggnad när det är fler som kan dela på kostnaderna.

1

117

PLANDATA

Läge och avgränsning

Planområdet är beläget i södra Landvetter. Området avgränsas i väster och sydost av

större naturområden. Mot norr och öster angränsar området mot befintlig bebyggelse.Plangränsen är i huvudsak dragen efter befintliga fastighetsgränser men inkluderar även

ett obebyggt område i söder där nya fastigheter föreslås.

Areal

Planområdets areal är cirka 19 hektar.

Markägare

De flesta fastigheter i området är privatägda, och de flesta av dessa är bebyggda medenfamiljshus. Södra delen av området innefattar dock även tidigare obebyggd mark.

Kommunen äger en obebyggd fastighet i denna del av planen.

I

-t-t

rrl

-f I PlanområdeLJ

2

t,

{

_, _!.

T

II

ì --tl,l

Kommunalägdmark

118

TI DIGARE STALLN I NGSTAGAN DEN

Oversiktsplan för Härryda kommun - öp zor z

Landvetters-Backa är markerat som utbyggnadsområde på kort sikt i Härryda kommuns

översiktsplan 2012.

Gällande detaljplaner

Området är inte detaljplanelagt.

Bostadsfö rsö rj n i ngs program

Landvetters-Backa ingår i bostadsförsörjningsprogram 2015-2019, fastställt av

kommunfullmäktige 2014-11-1 7. Utbyggnad av bostäder är beräknad till 2017-2018

Program samt tekniska utredningar

Ett program som omfattar hela Landvetters-Backa upprättades i juni 2OO7 av Sektorn församhällsbyggnad. Programsamråd hölls 25 juni - 7 september 2007. Programmetgodkändes av kommunstyrelsen 2009-02-02 551.

Denna detaljplan omfattar ca en tredjedel av programområdet och är den första etappen

som planläggs. Detaljplanearbete med programområdets östra del har pågått parallelltmed denna plan. En första etapp (Landvetter-Backa Östra Etapp 1) antogs i

kommunfullmäktige 1 5 december 201 4.

Utredningar

Följande utredningar har gjorts som underlag för detaljplanerna:

. Vä9,- samtVA-projektering, MarkteknikAB

. Dagvattenutredning, MarkteknikAB

. Geoteknisk undersökning Tellstedt i Göteborg AB, 2009-05- I 3

. Radonriskundersökning, GeosigmaAB November 2008

. Riskanalys, FB EngineeringAB 2008-03-28

. Trafi kbu I lerutred n i ng, N orcon s u lt AB, 2009 -04 -29

. Vibrationsutredning, Norconsult AB, 2009- I 0- 14

. Arkeologisk utredning, Rio KulturkooperativJuni 2008

. Arkeologisk förundersökning, Rio Kulturkooperativ april 2009

. Utredning avseende skyddsåtgärder,20l 2

. Bergteknisk undersökning, Landvetter 4:70,20143

119

FÖRUTSATTNINGAR ocH FÖRnTDRINGAR

NaturPlanområdet är beläget i en mycket kuperad del av Landvetter, med en nivåskillnad på

femtio meter mellan järnvägen och planområdets högst belägna delar. Även inomplanområdet finns stora lokala höjdskillnader. Planområdet utgörs i huvudsak av brantskogsmark, med berg i dagen. Området ianspråktogs för bebyggelse för cirka fyrtio år

sedan.

Skogsmarken som omger planområdet har i stor utsträckning bevarats, vilket harinneburit att området har behållt en skogsnära karaktär, trots att det är relativt tättbebyggt. Möjlighet till avstyckning föreslås endast på förhållandevis stora fastigheter ochbedöms inte förändra denna karaktär. Nya byggrätter föreslås i första hand i områdetssödra del, och ges en storlek och utformning som motsvarar befintliga fastigheter i

området. Kommunen bedömer inte att denna exploatering kommer att förändraområdets naturnära karaktär. Aven om skogsmarkern bidrar starkt till karaktären i

området, bedöms den inte innehålla stora naturvärden.

I kommunens naturvårdsplan finns inga områden med höga naturvärden utpekade i elleri närheten av planområdet.

Mark

Geoteknik

I programskedet gjordes en geoteknisk utredning avTellstedt iGöteborg AB. Utredningenomfattar hela programområdet. Planområdet innefattar delar av det område som i

utredningen benämns Delområde 6 ("Västra & centrala delarna").

Enligt utredningen kan grundläggning inom planområdet i huvudsak ske på berg, men i

enstaka delar rekommenderas grundläggning med kantförstyvad bottenplatta på mark.För mer detaljerad redovisning hänvisas till den geotekniska utredningen.

4

120

Risk för skred

I delar av området finns branta bergspartier med bl a sprickor och lösa block.En översiktlig berggeologisk/bergteknisk besiktning ingår i den geotekniska utred-ningensom gjorts i programskedet. Det finns några områden med risk för ras och/ellerblocknedfall samt några områden med sluttande berg med block. Vid dessa platser kanproblem uppstå vid markanvändning och särskild hänsyn bör tas. En mer detaljerad

besiktning bör därför utföras inför bergschakt och innan grundläggning av byggnaderoch anläggningar påbörjas. Eventuella lösa block skall åtgärdas genom skrotning, bultasfast med bergbultar, eller annan motsvarande teknisk lösning. Dessa områden omfattas av

en planbestämmelse som reglerar dessa åtgärder.

En kompletterande bergteknisk undersökning har även gjorts för fastigheten Landvetter4:70. Utredningen visar att byggnation på denna fastighet är möjligt förutsatt att dettagörs högre upp på fastigheten och att sprängning sker på sådant sätt att risk för ras i

näraliggande bergslänter ej föreligger. I övrigt hänvisas till bergteknisk rapport för dennafastighet.

BfRG SOII SruPÂR I SIORTs€lT \GRltKAt-T. ÐrsïAtilSTORA BLOO( UD TOIR¡'

SERGSTUÍIIIII{GARBL00G(hfl(0r1sT.

t

o

t=_-'-

tBRAilI SPRIOrcHtÐ sToRA Btoü( o0{ LtßAEERCPAßÎER,

8RAilï BtRG€u'ïî{tNCSER STABIL UT.

BRATIT

SER STABIL UT.

tlrsTA¡il stðRRE L0sA

BRNT EERGÍII'I1I{IIIG TI¡DLlrS BLoC|(,

II

-q_n

,

:F::= SIJff¡¡D€ m0

-l lfDnm(

Iffi g.mmrmoo

ffi mitr#(

Utdrag urgeotekniskrapport,

Tellstedt 2009.

5

t

2tII

121

Radon

En radonmätning har gjorts av Geosigma AB och ingår som en del iden geotekniska

utredningen. Mätningar visar att den norra delen av planområdet eventuellt kan vara etthögriskområde för radon. Byggnader i denna del av planområdet kan därför behöva

uppföras med radonsäker konstruktion. Den södra delen av planområdet bedöms vara

normalriskområde för radon, och byggnader i denna del av planen kan behöva uppföras

med radonskyddande konstruktion.

Fornlämningar

En arkeologisk undersökning har 2008 utförts av Rio Kulturkooperativ. lnom planområdet

fanns inga områden av arkeologiskt intresse.

I tJtl'. { - ar{ Översämningskartering,

MSB 2013

I Vattennivå vid

200-årsregn

(+56.2 RH2000)

)

Ç*-*

af

tt tft¡

Risk för höga vattenstånd

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap utförde 2013 en översvämningskarteringutmed Mölndalsån. (MSB, Rapport nr:9,2013) Utredningen redovisar vattenstånd vidprognosticerade 100- och 200-årsregn. Utredningen visar att ingen översvämningsrisk

föreligger inom planområdet. Härryda kommun har även under 2011-2013 genomförtöversvämningsförebyggande åtgärder längs den del av Mölndalsån som ligger i anslutningtill tillfarten till planområdet.

6

122

Bebyggelse vid Berghemsvägen.

Bebyggelse

Bostäder

Planområdet utgör den sydvästra delen av det större området Landvetter-Backa.Byggnation i området påbörjades i början av 1900-talet, och då i det låglänta området i

anslutning till den nu nedlagda järnvägsstationen. På femtio- och sextiotalet tillkom sedan

ett stort antalfritidshus i det nu aktuella planområdet. Detta skedde genom avstyckning av

fastigheter i de mer höglänta skogsområdena söder om bebyggelsen längs järnvägen.

Fritidshusen har efter hand övergått till att bli helårsbostäder.

Byggrätter för befintliga bostäder

Landvetters-Backa är ett småhusområde med relativt stora tomter, mycket skog och nära

koppling till omgivande naturområden. Kommunens ambition vid planläggning i dettaområde är att så mycket som möjligt av denna karaktär skall behållas även i fortsättningen.Ett viktigt syfte med planläggningen är att anpassa de befintliga bostäderna tillhelårsboende, vilket innebär att alla fastigheter iområdet förses med kommunalt vattenoch avlopp, att vägarna förbättras samt att samtliga befintliga byggnader ges byggrättermed storlek anpassade efter helårsstandarder. Planområdet innehåller sammanlagt 37

befintl iga enbostadsh us.

7

123

I

oÇ

I Ah&pr*d,mùr

vàg

\¿ øtabsdffi

/,/'\ nddqtu

ry6e@MgÉgtu

Te* ån6lEnlng

I

124

Byggrätter för nya bostäder

Planläggning i området möjliggör också en viss förtätning. En sådan förtätning är i linjemed kommunens ambitioner i översiktsplanen. Detta innebär att nya bostäder kanerbjudas i ett attraktivt område i nära anslutning till Landvetter centrum och dekollektivtrafikförbindelser som finns där. Nya byggrätter inom planområdet hjälper ocksåtill att hålla nere kostnader för utbyggnad av gator, eftersom kostnaden då fördelas på flerfastigheter och eftersom nytillkommande bebyggelse tar en proportionerligt större andel i

gatukostnaden.

lnom området finns 4 redan avstyckade, obebyggda fastigheter som ges byggrätter i dennya detaljplanen. Genom delning av befintliga fastigheter finns det möjlighet att skapaytterligare 13 byggrätter. Till detta kommer 25 nya byggrätter som skapas inom tidigareobebyggd mark, främst i planområdets södra del. Sammanlagt innebär detta att 42 nyabyggrätter kan tillskapas inom planområdet. Storlek på tomterna regleras i större delenav området till minst 1000 kvm, en storlek som motsvarar de flesta befintliga tomterna i

området. Bullerstörda lägen och en allt för kuperad terräng har medfört att minstafastighetsstorlek reglerats till 1300-2000 kvm för vissa fastigheter.

Kommersiell och offentlig service

I Landvetter centrum, som ligger ca 500 m norr om områdets gräns, finns livsmedelsbutik,bank, vårdcentral, skola, bibliotek m.m. Gångavståndet från Landvetters-Backa är cirka 1

km, bilavståndet är cirka 1,5 km. Närmaste förskola finns vid Byvägen, cirka 1 km frånplanområdet. Detaljplanen för Landvetters-Backa Östra Etapp 1 innefattar en förskola ochen F-3-skola.

Tillgänglighet

Området har stora nivåskillnader och följdaktligen många branta backar. Ombyggnaden avbefintliga vägar innebär en förbättring, men de naturliga förutsättningarna kan medföraproblem att klara tillgänglighet i delar av området. Ambitionen med utbyggnaden är dockatt fullgod tillgänglighet skall uppfyllas på de ställen där det är möjligt. Nya vägar somföreslås i områdets östra del utformas för att uppfylla erforderliga krav på tillgänglighet.

Byggnadskultur och gestaltning

I området finns inga miljöer eller byggnader redovisade i kommunens kulturminnes-vårdsprogram.

9

125

Friytor

Lek och rekreation

Planområdet ligger inära anslutning tillstora naturområden.Tillgång tilldessa säkerställs

genom passager av allmän platsmark. lnga särskilda ytor för lek och rekreation föreslås

därför iplanområdet.

Naturmiljö

Området gränsar i söder och väster till stora skogsområden. Planen utformas så att passage

till dessa kan ske mellan fastígheter via områden markerade som naturmark.

(

Kortan visor hur plonområdet och Londvetter centrum kon kopplos sommon ftr gåend* och cyklister.I Londvener

centrum finns völ utbyggd service somt en ov kommunens störsto knutpunkter þr kollektivtrofik Försloget innebör ott

en norr-söder gôende þrbindelse skopos, somt en tvörgöende þrbindelse som onsluter till östro delorna ov Landvetter

Bocko,

10

126

Ny huvudgata ansluter tillBac kavägen

avskild

bana .

et breddas för attigheten och öka

',..: .-,

ì,-Ç I

T irI

t. Oa

Princþer þr utformning ov gotor i områdeL En ny huvudgoto onlöggs i norr-södergående riktning. Lokolgotor breddas þrott sökerstcillo tillgönglighet ftr sevice- och röddningsfordon, och en tvörgående gång- och cykelþrbindelse onloggs som

knyter ihop området med östro delorno ov Bockoområdet

11

127

Gator och trafik

Riksväg 40

Ca 700 m norr om planområdet ligger riksväg 40 som är den huvudsakligatrafikförbindelsen mellan Göteborg och Borås. Vägen är av riksintresse förkommunikationer enligt 3 kap i míljöbalken. Föreslagen detaljplan bedöms ej påverkadetta riksintresse.

Förväntad trafikökning och påverkan på omgivande vägnät

Planförslaget omfattar en utbyggnad av ca 42 nya bostäder i form av friliggande småhus.

Bostadsutbyggnaden ger, baserat på genomsníttet för småhusbebyggelse i Härryda, enbefolkningsökning med ungefär 120 invånare, varav ca 40 barn i förskole- och grund-skoleåldrar. Överslagsmässigt innebär detta tillkommande trafikmängder kring ca260bilrörelser ett medelvardagsdygn (fdn/mvd) - vilket inkluderar barnens eventuellaskjutsning till förskola, låg- och mellanstadieskolor. I dagsläget sker resor till och frånförskola och skola vía trafikplatserna Landvettermotet och Björrödsmotet eftersomnärmaste skolor är belägna norr om väg 40. Angränsande detaljplan för Landvetter-BackaÖstra Etapp 1 inkluderar skola och förskola, vilket torde innebära att en större andelresor till och från skola kan ske lokalt inom Landvetter-Backaområdet. Kommunenbedömer därför inte att belastningen på närliggande trafikplatser kommer att öka som ettresultat av nyexploateringen i området.

I dagsläget används området i praktiken för helårsboende, och planläggning för befintligabostäder bedöms därför inte innebära en ökning av trafikmängden i området. lstället ärdet angeläget att förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister i området, samtsäkerställa tillgänglighet för renhål I ings- och rädd ningsfordon.

Järnväg

Norr om planområdet ligger Kust-till-kustbanan som trafikerar sträckan mellan Göteborgoch Borås. Järnvägen är utpekad som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap i

miljöbalken. Planområdet angränsar inte direkt tilljärnvägen och inga anläggningarplaneras i anslutning tilljärnvägen. Kommunen bedömer att planläggning i området ej

påverkar möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling avjärnvägsanläggningen.

12

128

Gatunät

Tillfart till området sker från Kyrkvägen och Magasinsvägen i norr, via en ny huvudgata i

planområdets östra del. Huvudgatan förses med en separat gång- och cykelbana. På grundav den höjdskillnad som råder längs denna sträcka läggs denna gata i schakt med ett djuppå ca 8-10 m. En lösning där en del av sträckan går i tunnel är även tänkbar. lnomplanområdet är vägarna smala och bitvis mycket branta på grund av de storanivåskillnaderna i området. Vägarna anlades då området först bebyggdes vid en tid dåbiltrafiken var betydligt lägre än idag.

Kommunen ska bli huvudman för gator och allmän plats. Gatorna ska byggas om tillgodtagbar standard för helårsboende. Detta innebär att gator breddas och lutningenförbättras. Skaftvägar ska förses med vändplatser. Förbättringarna är avsedda att ökatrafiksäkerheten för boende i området, men också för att möjliggöra för utryckningsfordonatt komma fram snabbt samt för servicefordon att vända utan att backa.

,?'

æl

ß

M

4

fö fetunnél

Föreslogen huvudgoto utformos þr ott kloro en moximol lutning på l0%. En del ov sträckon kon ftrlöggos i tunnel i ett

löge dörTomtevögen kan knytos ihop med plonområdet

a

13

129

r 10ñ t

(spåmit)

Arf. 1 lublng 7 ,8% h€te sbåEkån

Löngsgående sektion, huvudgota. Rödo linjen redovisor ett olternotiv rned konstont lutning på ca 7,8 %. Gulo linjen ett

olternotiv med moximol lutning (10þ i norro delen och flockore lutningor (6.1% resp.4þ i södro delen.Det gulo

olternotivet innebör ott inte liko omfottonde schoktning behöver ske. Möjligt tunnellöge redoyisos med prickod lin¡e.

En vägprojektering har gjorts av Marktekn¡k AB. I huvudsak behålls befintligavägsträckningar. Murtjärnsvägen och Berghemsvägen förses med en gång- och cykelbana

som ansluter österut tillTomtevägen, vilket kopplar ihop planområdet med

omkringliggande naturområden, samt östra delarna av Backaområdet. En ny huvudgatamed gång- och cykelbana anläggs i områdets östra del. Vid utbyggnad av vägarna kommerman på några ställen att behöva lägga slänter in på tomtmark. Slänterna redovisas på

plankartan. De kommer att ordningsställas efter utbyggnad.

En breddning av järnvägskorningen vid Backavägen - Magasinsgatan är planerad ochkommer att ingå i detaljplanen för Östra Landvetters-Backa.

Gång-, cykeloch mopedtrafik

En gång- och cykelväg planeras längs Murtjärnsvägen. Denna kan på sikt anslutas till gång-

och cykelbana längs Tomtevägen. Gång- och cykelbana anläggs också längs föreslagenhuvudgata i norr-södergående riktning ansluter till befintlig järnvägsövergång och vidaremot Landvetter centrum

14

130

Kollektivtrafik

Landvetter resecentrum ligger ca 800 m från planområdet. Denna hållplats trafikeras av

buss 51 1 (Partille - Landvetter), Röd Express (Landvetter - Lilla Varholmen), 61 1 (Bollebygd

- Mölnlycke), 616 (Landvetter - Hällingsjö - Rävlanda) och 620 (Sandsbacka - Landvetter).

I samband med planeringen av östra Landvetters-Backa förbereds för en ny busslinjegenom området, längs Backavägen. Planen för Östra Landvetter Backa möjliggör trehållplatser mellan cirkulationsplats vid Eskilsbyvägen i öster och järnvägsövergången vidMagasinsgatan iöster.

Föreslagen huvudgata utformas för att på sikt kunna trafikeras med bussar, och kan i

framtiden bli ett viktigt kollektivtrafikstråk till Landvetter Stad.

Brandförsvar

Vägarna i området ska uppfylla kraven på tillgänglighet för brandfordon

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

lnga fastigheter inom planområdet är idag anslutna till kommunalt vatten och avlopp.lstället utgörs VA-anläggningar av enskilda vattentäkter och avloppslösningar.

Området ska ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. En VA-

projektering har gjorts av Markteknik AB. Kommunala VA-ledningar byggs ut i hela

området och förläggs i huvudsak i gata, men vissa allmänna ledningar måste dras övertomtmark. Berörd mark har på plankartan markerats som u-områden, vilket innebär attmarken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Det kommunalaledningsnätet inom planområdet ansluts till befintligt ledningsnät i Berghemsvägen norrom planområdet. En tryckstegringsstation ska byggas i norra delen av området, vidkorsningen Murtjärnsvägen/Berghemsvägen. För att möjlíggöra pumpning reserveras en

mindre yta för en pumpstation söder om Landvetter 4:98 (E-område).

15

131

Dagvatten

Som en del av vägprojekteringen har även en dagvattenutredning gjorts. Dagvatten ska

tas om hand lokalt i enlighet med kommunens dagvattenpolicy inom den egna

fastigheten. Sammantaget ger nyexploatering inom detaljplaneområdet som är ca 14,3

hektar ett flöde på ca 615 l/s beräknat på 10 min regn med 10 års återkomsttid. Maximal

belastning för 10 min regn med 20 års återkomsttid är 7701/s. Planen möjliggöranläggandet av en ny dagvattenledning (dim 600 mm, dim. flöde 650 l/s) i

Berghemsvägens förlängning och som trycks under banvallen med utlopp i Mölndalsån.För att hantera 20 års flödet kan ledning behöva utformas med 2x500 mm alt 1 st 800mmtrumma.

Ovanstående siffror gäller utan några fördröjningsåtgärder, och till detta kommer tvåstycken dagvattendammar som föreslås inom planområdet. Syftet med dessa är attfördröja och rena dagvatten innan detta bräddas ut till det kommunala dagvattennätet vidkorta häftiga regn. Långvariga regnperioder kommer dammarna fyllas och då måste

dimensioner på avrinningen vara rätt tilltagen.

För den nybyggda södra delen av Berghemsvägen skall avvattning ske via en dammsöderut. Därifrån leds vattnet runt i genom sankområdet öster om Furuvägen ner motMurtjärn. Dikningen till och från Murtjärn kommer kompletteras för att kunna styraflödena bättre.

Mellan Suttebäcksvägen och Berghemsvägen utformas planen även med en bestämmelsesom innebär att befintlig bäck skall bevaras. För att inte bäcken skall drabbas av

översvämningar föreslås en breddning från trumman under Murtjärnsvägen. Bäckens

funktion som dagvattenledning säkerställs vidare genom markerat u-område på

Landvetter 3:18, varefter bäcken fördröjs vid föreslaget naturområde. Efter

Suttebäcksvägens vändplats fortsätter bäcken i öppet dike mot Berghemsvägen.

Brandvattenfö rsörj n i ng

Områdets brandvattenförsörjning bygger på att bränder släcks med vatten från tankbil i

kombination med glest brandpostnät. Brandvattenposter anordnas i anslutning till nya VA-

ledningar.

Värme

U ppvärm n i n g m ed förnyel seba ra en ergi kä I I or ska eftersträvas.

EI

Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området. Mark för transformatorstationreserveras i detaljplanen.

16

132

Avfall

Utrymme för kompostering och sortering av sopor ska anordnas för enskilda fastighetereller grupper av fastigheter. Lämplig lösning redovisas i varje projekt.

Tele

Framtida ledningsdragning förutsätts kunna ske i vägmark.

KONSEKVENSER

M¡l¡ö

Planeringen syftar i första hand tillVA-sanering av ett redan bebyggt område som i

dagsläget innebär en hög belastning på Mölndalsån. Miljöeffekterna bedöms därför bliövervägande positiva genom att kommunaltVA anläggs. Den föreslagna förtätningensker huvudsakligen på redan etablerad tomtmark eller på mark i nära anslutning tilldenna. Naturområden i planområdet innehåller ej några naturvärden och bedöms ej

påverkas negativt av föreslagen bebyggelse.

Hälsa och säkerhet

Buller

I samband med planarbetet har bullerutredningar gjorts av Norconsult AB. I samråd ochgranskning, då planen omfattade även området närmast järnvägen, konstaterades attdelar av planområdet utsattes för bullernivåer överstigande de av riksdagenrekommenderade riktvärden. Området närmast järnvägen överskrider riksdagens riktlinjerpå 70 dBA maximal och 55 dBA ekvivalent bullernivå. Eftersom detta område är anslutettill kommunaltVA, och alltså ett omedelbart saneringsbehov inte föreligger, så harplanens avgränsning gjorts utifrån vilka fastighet som klarar gällande riktvärden.Kommunen bedömer att samtliga fastigheter inom planområdet klarar gällanderiktvärden. Ett fåtal nya byggrätter erhåller en bullernivå över 55 dBA i våning 2.

Byggnation på dessa fastigheter begränsas därför till 1 våning. På grund av naturliganivåskillnader förläggs föreslagen huvudgata i schakt, vilket fungerar som en naturligskärmning av tillkommande buller. En översiktlig bedömning av buller (COWI) visar att ettfåtalfastigheter kan påverkas av buller iden del av huvudgatan som går på bank. Därförinfors en planbestämmelse som innebär att bullerskydd ska anordnas.

17

133

Élvlv¡från v:

-

ô

Ekvivolent bullernivô. Plongröns morkerod

med heldrogen grön iinje. Nyo byggrötter dör

riktvörden överskrids har togits bort.

Ulbredn¡ngskarta nìed ekv¡valentaljudn¡våer, vån¡ng 1

[dBAl

ou.I50<

:3:l

<=45<=50<=55<=60<=65

EÈàÈìlE rllv5hßdê bytrõ¡de.

É Moximol bullernivå. Piongröns morkerod med

heldrogen grön linje.Nyo byggrötter dör

r¡ktvörden överskrids hor togits bort.

Utllredn¡ngskart¿ med mâx¡malaliudnivåer, våning 1

[dBA]

*.r65.70.

iå:l

<--65<=74<=75<=80 ô

'"'..,'

hnñdiq: hur ðvt

rlludE.¡de Ðø.óds

çF',

max markhöjd (@ 12m över körbana)

/. -............. -..... -.. -. -. \/ tfr,didtasbil'.sn | \/:\

2m 6.5 0,5m 2.5m 1,5

\

I

3

Princþskiss ftr ny huvudgoto.Vögen kiggs i schokt eller tunnel vilket skörmor omgivonde bebyggelse från buller,

as

Ç¡s¡rG,.

all rit -' a8- ¡¡t¡t

lF'.''?,t lo'. .

,l L'

a IlB

tI

;Í

tfi¡? t.l3

t rlÈ

?-'s

rla

18

134

Risk

Området ligger vid Kust-till-kustbanan som utgör tågförbindelsen mellan Göteborg -Borås. På denna sträcka fraktas farligt gods. Detta gäller RID-klass 2, brandfarliga gaser,

klass 3, brandfarliga vätskor och klass 5, oxiderande ämnen. lnför samrådet, dåplanområdet innefattade även bostadsfastigheter närmast järnvägen, utfördes en

riskanalys av Norconsult AB (dat.2008-03-28). I denna gjordes bedömningen att risknivånvara så pass låg att skyddsåtgärder inte är nödvändiga för befintliga hus, men även attinga nya bostäder bör placeras inom 50 m från järnvägen. I det fall nya bostäder placeras

50-80 m från järnvägen bör även säkerhetshöjande åtgärder värderas.

Närmaste bostadsfastighet inom planområdet är belägen ca 30 m över järnvägen, på ettavstånd om ca 200 m. Kommunen bedömer därför att inga särskilda åtgärder förbefintliga eller nyti I I kom ma nde byg grätter ä r nödvä nd iga.

Vibration

En vibrationsmätning har utförts av Norconsult AB (dat. 2009-10-14). Värdena underskridermed bred marginal aktuella riktvärden. Mätpunkt utgick ifrån den geotekniska

undersökningen och var belägen ca 80 m från spårmitt, dvs 120 m norr om nuvarandeplanområdet. Denna mätpunkten anses vara representatív med avseende på

vibrationsamplituder. Siffror på trafikeringen har hämtats från Trafikverket. För mer

detaljerad beskrivning hänvisas till bilaga "Vibration- och trafikbullerutredning".

Awägni ngar enl¡gt Miljöbal ken

Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andraallmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3.

Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligtMiljöbalken kapitel 5 överskrids.

19

135

M i ljökonsekvensbeskrivn i ng och mi ljöbedöm n i ng

en ligt M KB-förordningen

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas "omdetaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med markoch vatten och andra resurser".

Detaljplanen omfattar ett mindre område för bostadsbebyggelse centralt i ett samhällemed utbyggd infrastruktur som gator, vattenoch avlopp, elförsörjning ochkollektivtrafik.

Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivningbehövs därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av

kriterierna i MKB-förordníngens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 ellerverksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning avplanen behövs därför inte. Länsstyrelsen har isitt samrådsyttrande till programmetmeddelat att de delar kommunens bedömning.

Miljömål

Exploateringen är förenlig med de nationella och regíonala miljömålen om begränsadklimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö.

Med områdets läge iett befintligt samhälle finns goda möjligheter att utnyttjakol lektivtrafi k för mi ljöan passade och resu rss nåla tra nsporter.

ADMINISTRATIVA TNÄCONGenomförandetiden är 15 år och gäller från det datum planen vunnit laga kraft.

Mölnlycke iaprí|2016

SEKTORN FOR SAMHÄLLSBYGGNAD

Planenheten

Michaela Kleman

Verksamhetschef för

Plan och bygglov

Anders Lidén

Planarkitekt

20

136

HÄRRYDAKOMMUN

Sektom for Samhällsbyggnad

AntagandehandlingApril20l6

DETALJPLAN FOR DEL AV LANDVETTER 4:45 M. FL.LANDVETTE,RS.BACKA VÄSTRA I LANDVETTER,HÄRRYDA KOMMT]N

G enomfö ra nd ebeskrivn i ng

ORGAN ISATORISKA FRAGOR

Tidsplan

Kommunfullmäktige kan anta detaljplanen tidigast i juni 2016. Om detaljplanen inteöverklagas kan därefter utbyggnad av gator och VA (vatten och avlopp) påbörjas inomområdet.

Genomfürandetid

Planens genomftirandetid är 15 år. Under genomfìirandetiden har fastighetsägaregaranterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även eftergenomftirandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarnakan göra anspråk på ersättning ftir ftirlorad byggrätt.

Huvudmän

Kommunen är huvudman ftir allmän plats inom planområdet. Huvudmannaskapetinnebär att kommunen är ansvarig ftir utbyggnad och framtida drift och underhåll avallmän plats.

Planens genomftirande åligger ftilj ande ansvariga:

Härryda kommun - allmän platsmark- vatten och avloppsnät

FastighetsägareHärryda Energi AB

kvartersmarkelftirsörjning

Markägande

Kommunen äger fastigheterna Landvetter 4:124,4:130 och 23:1. Övrig mark inomdetaljplanen är privatägd.

r(7)

137

2

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Inlösen av allmän platsmark

Mark som i planen redovisas som allmän platsmark (gatumark och naturmark) harkommunen en rättighet och en skyldighet att ftjrvärva. Det innebär att både kommunenoch fastighetsägaren kan begära att inlösen ska ske. Arealerna är ungefürligtuppskattade och det definitiva intrånget bestäms i samband med lantmäteriftirrättningen.

Fastighet Ungef?irligareal i kvm

OregistreradSamfÌilligheterGökskulla 4:13

Gökskulla 4:17

Gökskulla 4:18Gökskulla 4:22

Gökskulla 4:23Gökskulla 4:51

Gökskulla 4:52Landvetter 3:l 15

Landvetter 3:116Landvetter 3:138Landvetter 3:143Landvetter 3:152Landvetter 3:153Landvetter 3:18Landvetter 3:27Landvetter 3:3

Landvetter 3:4Landvetter 3:58Landvetter 3:63

Landvetter 3:64Landvetter 3:73

Landveiter 3:74Landvetter 3:75

Landvetter 3:76Landvetter 3:87Landvetter 4:43Landvetter 4:45Landvetter 4:46Landvetter 4:51

Landvetter 4:54Landvetter 4:58Landvetter 4:68Landvetter 4:71

20040

t20702050

46060

10

I 29050

I 440

5

50

4 270

90

2 4904 750

2030

20

5

40

30

60

l0I 7202 040

10

2t040

5

5

50

138

-t

Landvetter S:12 380

Kommunen avser aff träffa avtal med berörda fastighetsägare om ftirvärv. Kommunenansöker sedan om och bekostar lantmäteriftirrättningen fìir att ändra fastighetsgränsen.

Ersättningen für markintrånget ska motsvara fastighetens minskade fastighetsvärde plusett påslag om25 Yo.

Släntintrång

När man anlägger nya eller fürbättrar äldre vägar i befintliga bostadsområden är det oftasom den befintliga gatubredden inte räcker till utan visst intrång krävs på befintligafastigheter. Markreservat innebär en inskränkning i användningen, men marken skakunna nyttjas så som tomt. Arealerna är ungefÌirligt uppskattade och det definitivaintrånget bestäms i samband med lantmäteriftirrättningen.

Fastighet

Gökskulla 4:17

Gökskulla 4:18

Landvetter 3:152

Landvetter 3:18

Landvetter 3:27

Landvetter 3:3

Landvetter 3:4

Landvetter 3:74

Landvetter 3:75

Landvetter 4:109

Landvetter 4:43

Landvetter 4:45

Landvetter 4:46

Landvetter 4:50

Landvetter 4:51

Landvetter 4:53

Landvetter 4:54

Landvetter 4:57

Landvetter 4:58

Landvetter 4:63

Landvetter 4:68

Landvetter 4:69

Landvetter 4:98

Ungef?irligarea i kvm

30

20

10

150

50

70

480

50

40

10

20

80

30

60

30

10

20

20

20

10

t010

10

139

4

Slänträtterna avser kommunen säkerställa genom servitut via i ftirsta hand avtal medberörda fastighetsägare. Alternativt kan servitut inrättas via lantmäterifiirrättning vilkenkommunen då ansöker om och bekostar.

Område för ledningsrätt

På vissa ställen inom planområdet måste kommunens VA-ledningar ftirläggas påtomtmark. Dessa områden är markerade med "u" i plankartan och benämns nedan som"u-område". Berörda fastigheter är Landvetter 3:18 och Gökskulla 4:13.

Inom u-områdena avser kommunen att lägga ned nya eller behålla gamla vatten- ochspillvattenledningar. Ett u-område ger inte kommunen automatiskt râtt att lägga nedledningar. Kommunen avser att i ftirsta hand teckna avtal med berörda fastighetsägare.Skulle detta inte vara möjligt har kommunen möjlighet att ansöka om ledningsrätt hosLantmäteriet.

Ledningar utanför detaljplanen

Detaljplanens genomftirande kräver att befintligt vattenoch avloppsnät iBerghemsvägen och Prästgårdsvägen renoveras. I samband med det kommerledningarnas rätt att säkras med ledningsrätt. Kommunen avser att i ftirsta hand tecknaavtal med berörda fastighetsägare.

Ny dagvattenledning måste anläggas över kommunens fastighet Landvetter 4:124 samtde privata ägda fastigheterna Landvetter 3:14,3:40 och4:44. Kommunen avser att iftirsta hand teckna avtal med berörda fastighetsägare. Skulle detta inte vara möjligt harkommunen möjlighet att ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet.

Gemensamhetsanläggni ngar - tillfarter

Gemensamhetsanläggningar kan bildas für utfart vid de områden som fått beteckning"g". Gemensamhetsanläggningen bildas genom ansökan om anläggningsfìirrättning tillLantmäteriet och ska sökas och bekostas av berörda fastighetsägarna. I en

anläggningsftirrättning formaliseras rätten till anläggningen for de delägandefastigheterna.

Gemensamhetsanläggn¡ngar - avlopp

I de fall där kommunen anvisar ftjrbindelsepunkt fÌir vatten och avlopp i tomtgränsernaftir fastigheter med gemensamt tomtskaft kommer det troligen att upprättas varsinvattenledning samt en ftir fastigheterna gemensam avloppsledning. I de fall fastighetererhåller gemensam avloppsledning kan en gemensamhetsanläggning ffiravloppsledningen bildas.

140

5

Markregleringar för att skapa nya tomter

Nya tomter redovisas i detaljplanen. I några fall krävs att en marköverlåtelse mellanprivata fastigheter genomftirs. Marköverftiringen är en ftirutsättning ftjr att ftireslagendelning skall kunna komma till stånd med hänsyn till planens bestämmelse om minstatomtstorlek samt kravet på lämplig utformning. Avtal om marköverlåtelse skall träffasmellan berörda fastighetsägare. Marköverlåtelsen genomfiirs sedan vialantmäteriftirrättning, vilken söks och bekostas av de berörda fastighetsägarna.

Delning av fastigheter

I de fall planen redovisar möjlighet att dela en befintlig fastighet i flera fastigheter är detfastighetsägarens ansvar att ansöka om och bekosta avstyckning. Detta görs hos

Lantmäteriet i Göteborg.

Servitut

Inom fastigheten Landvetter 3:18 finns ett område med bestämmelsen "s".För att få självfall på sin avloppsledning ska fastigheten Landvetter 3:75 fä möjlighetenatt få en anslutningspunkt vid Suttebäcksvägen. Ledningarna ska sedan kunna gå överden allmänna platsmarken ftir Natur och vidare genom Landveffer 3:18 i område medbestämmelsen "s".

Landvetters vägfören¡ng

Berghemsvägen, Murtjärnsvägen, Furuvägen, Suttebäcksvägen, Backavägen ochTomtevägen sköts och underhålls idag av Landvetter vägftirening. Kommunen kommeri samband med att arbetena med gatorna inom planområdet startar att ta överväghållningen inom detaljplaneområdet. Kommunen kommer att ansöka om ochbekosta erforderlig lantmäteriftirrättning där berörda gator och fastigheter inomplanområdet tas ur vägftireningen. Då kommunen efter fÌirdigställandet av nya gator ärhuvudman ftir gatorna kommer ingen årsdebitering for drift och underhåll att ske.

Tekniska frågor

Gator

Kommunen kommer attbygga ut och äga gatoma inom detaljplanen. Kommunenansvarar ftir framtida drift och underhåll av gatorna. Tillfarter till enskilda fastighetersamt gator inom kvartersmark byggs ut av exploatören/fastighetsägaren och ska iframtiden skötas gemensamt av fastighetsägarna inom respektive kvarter.

Vattentjänster

Kommunen kommer attbygga ut ledningar inom området for dricksvatten, spillvattensamt dagvatten enligt LOD. Anslutningspunkt upprättas vid fastighetsgräns, det innebäratt fastighetsägare ansvarar ftir servisledning mellan anslutningspunkt och byggnad.Dagvatten skall omhändertas lokalt på den egna fastigheten. Planområdet kommer att

141

6

ingå i kommunens verksamhetsområde fiir vatten och avlopp varvid gällande taxa ftjranläggnings- och brukningsavgift blir tillämplig.

Elförsörjning

Härryda Energi AB svarar ftjr områdets elftirsörjning

Transformatorstationer

Två transformatorstationer skall placeras inom området. En station placeras på

Landvetter 4:71 och en station placeras på fastighetema Landvetter 4:43 och 4:54.Marken ftir transformatorstationen ska ftirvärvas av kommunen.

Pumpstation

En pumpstation ftir avloppsvatten behöver placeras i den södra änden av planen. Planenmöjliggör en placering på kommunens fastighet Landvetter 4:130. Det är även möjligtatt placera pumpstationen på allmän platsmark NATUR. Den slutgiltiga placeringenkommer att bestämmas i samråd med ägarna till intilliggande fastigheter.

EKONOMISKA FRAGOR

Gatukostnader

Kommunen avser att debitera fastighetsägarna gatukostnader i enlighet med reglema iplan- och bygglagen. Separat gatukostnadsutredning har upprättats parallellt meddetaljplanen.

Gatukostnaderna skall täcka kommunens kostnader ftir utbyggnad av gatunätet inomområdet. Planområdet behandlas som eff sammanhängande ftirdelningsområde meddärtill hörande kostnadsftirdelningar.

Debitering sker när gatoma ftirdigställts och kan användas ftir dess ändamåI.

An lägg nin gsavg¡ft för vattentiänster

Avgift utgår enligt den taxa som gäller den dag debitering sker. För befintlig byggnadoch ftir befintliga obebyggda tomter tas avgift ut när anslutningspunkt upprättats ochanvisats. För ny byggrätt (tomt) som skapas i planen tas avgift ut det ftirsta datum sominträffar av antingen avstyckning av fastighet eller bygglov om ny bebyggelse.

Anslutningsavgift för el

För uppgift om kostnad ftir anslutning till elnätet hänvisas till Härryda Energi AB.

142

7

Lantmäterikostnader

Uppgift om kostnader für lantmäteriftirrättning, t ex avstyckning ellerfasti ghetsreglering (gränsj usterin g), kan fås från Lantmäteriet.

Exploateringsavtal

Kommunen avser att teckna exploateringsavtal med ägarna till fastigheterna Landvetter3:3,3:4. Exploateringsavtalet reglerar frågor som t.ex. överlåtelse av allmän platsmarkoch marköverftiringar ftir att skapa tomter.

Kommunens ekonom¡

Kommunens kostnader ftir utbyggnad av vattenoch avloppsnätet samtdagvattenanläggning für överskottsvatten från tomterna flrnansieras viaanläggningsavgifter för VA.

Kostnaden ftir utbyggnad av det lokala gatunätet inom området finansieras viagatukostnader.

Kommunens kostnad ftir planläggning beräknas bli finansierad via planavgift i sambandmed ansökan om bygglov.

Mark som kommunen ska forvärva fÌir att ingå i gata eller annan allmän platsmark(naturområde) ska ersättas utifrån expropriationslagens regler. Det innebär attersättningen ska bestämmas till det belopp som motsvarar det minskade värdefastigheten får när marken avstås. I vissa fall, om en fastighet får stor nytta av planen(flera nya byggrätter), kan det vara skäligt att allmän platsmark avstås utan ersättning

Mölnlycke i april20l6Sektorn ftir SamhällsbyggnadMark och bostad


143

HÄRRYDAKOMMUN

Sektom för Samhällsbyggnad

Fastighetsftirteckning 2015 -1 1 - 1 6till detaljplan lor Landvetter 4:45 ffi.fl., LANDVETTERS-BACKA,VÄSTRA i Landvetter, Härryda Kommun

Fastieheter inom planområdet

UtställningshandlingNovember 201 5

Fastighetsbeteckning

cörsrutLn¿:s

cörcsrullA 4:13

cörcsrullA4:tj

cÖrsrullA 4:18

GOKSKULLA4:22

GOKSKULLA,4:23

cörsruLLR¿:st

GÖKSKULLA.4:52

Ägare

LEKBRANT,ULF KRISTERMURTJÄRNSVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

ANDERSSON,ANNIKATOMTEVÄGEN 17

43836 LANDVETTER

ANDERSSON,BENGT IVARTOMTEVÄGEN 1?

438 36 LANDVETTER

PEETSO,AARNEMURTJI\.RNSVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

PEETSO,ADELAIDA HINGPITVTURT¡ÄNNSVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

ÄgeRc,tutrRnLBENJAMINSSONMURTJI|.RNSVAGEN 15

438 36 LANDVETTER

TEDENHAGTINGERTEDENHAG,LENNARTBRATTÄSVÄCBN SO

43832 LANDVETTER

STÄRT,ORS,CHRISTIANBALSAMINGATAN 9 B LGH IOOI416 52 GÖTEBORG

SVENSON,PETERGULDVINGEVÄGEN 16

43490 VALLDA

FRONTH,LEIF GÖRAN EDORÖnec.Än¡eN STALLBACKEN 3

438 38 LANDVETTER

JANSSON,LARS LENNARTJUNIBACKEN 2438 38 LANDVETTER

Detaljplan sida I (22)

144

LANDVETTER l:ll

LANDVETTER 3:3

LANDVETTER 3:4

LANDVETTER 3:18

LANDVETTER3:27

LANDVETTER 3:58

LANDVETTER 3:63

LANDVETTER3:64

LANDVETTER3:73

LANDVETTER 3:74

JANSSON,MARIEJT'NIBACKEN 243838 LANDVETTER

GATTULV,ERIK ARNE MATTHIASSANDVÄGEN 743836 LANDVETTER

GATTULV,LISA KARINSANDVÄGEN 743836 LANDVETTER

LILJEROS,KENT BERTILBYVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

DERMARK,JANTOMTEVÄGEN IO438 36 I.ANDVETTER

DERMARK,ULFSANDVJ\GEN 443836 LANDVETTER

LINDHULT,MARIEMANDOLINGATAN 11 LGH I3O5421 40 VÄSTRA FROLUNDA

STROM,PAUL JOAKIMBERGHEMSVÄGEN 3643836 LANDVETTER

HÄTINEN,JOHAN MIKAELSUTTEBÄCKSVÄGEN S

43836 LANDVETTER

QVERENIUS,EVA CAROLINESUTTEBÄCKSVÄGEN 8

43836 LANDVETTER

DERMARK,BJORN OVEMURTJÄRNSVÄCEN 5

438 36 LANDVETTER

DERMARK,BJÖRN OVEMURTJÄRNSVÄGEN 5

43836 LANDVE]ÏER

CARLBOM,JONNYSUTTEBÄCKSVÄGEN 64383ó LANDVETTER

CARLBOM,LILLEMORSUTTEBÄCKSVÄGEN 6

43836 LANDVETTER

WALL,CAMILLAMURTJÄRNSVÄGEN4438 36 LANDVETTER

Detaljplan Sídaz (22)

145

LANDVETTER 3:75

LANDVETTER 3:76

LANDVETTER 3:87

LANDVETTER 3:l15

LANDVETTER 3:l16

LANDVETTER 3:138

LANDVETTER 3:143

LANDVETTER 3:152

LANDVETTER 3:153

LANDVETTER4:43

JOSEFSSON,TOM JOELPUMWONG,WORANOOTMURTJÄRNSVAGEN 6438 36 LANDVETTER

VINQVIST,MARITA CHRISTINAMURTJÄRNSV^Ä.GEN S

43836 LANDVETTER

WINQVIST,LENNARTMURTJÄRNSVÄGEN 8

43836 LANDVETTER

LEKBRANT,ULF KRISTERMI.'RTJÄRNSVIICEN 12

43836 LANDVETTER

NYQUIST,LARS ANDERSSUTTEBÄCKSVÄGEN 10

43836 LANDVETTER

WALLEN,LENASUTTEBÄCKSVÄGEN IO4383ó LANDVETTER

ADOLFSSON,JAN ANDERSSUTTEBÄCKSVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

UITTO,MARJA-LEENASUTTEBÄCKSVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

GLTNNARSSON,zuELLBERGHEMSV¡ICEN Zá43836 LANDVETTER

TOKARCZYK,ROMAN BOGDANMURTJÄRNSVÄGEN 9438 36 LANDVETTER

MALMBERC,ANDERS ERICBERGHEMSV.Á,GEN 42438 36 LANDVETTER

MALMBERG,LINDA REBECKAZEPHORABERGHEMSVAGEN 42

43836 LANDVETTER

Berntsson,Rolf Henrik

BERGHEMSVÄGEN 3043836 LANDVETTER

BENGTSSON,OSKARAdressuppgifter saknas

Detaljplan sida 3 (22)

146

LANDVETTER4:45

LANDVETTER4:4ó

LANDVETTER4:50

LANDVETTER4:51

LANDVETTER4:52

LANDVETTER4:53

LANDVETTER4:54

LANDVETTER4:56

BENGTSSON,MATSBOCKHORNSGATAN 441317 GOTEBORG

BENGTSSON,TOMASÅs¡, sÄcrvÄc z439 s4 Â.SA

JAKSCH,LEIF DENNISNORRA STOMMEN I9743832 LANDVETTER

BOURNER,EVALIDEN 6165 74 HÄSSELBY

WILLIAMS,ESKILFURUVÄGEN 343836 LANDVETTER

MAYER,MAX JONATANBERGHEMSVÄGEN 2243836 LANDVETTER

WINGSTRAND, JENNY LIZETT EMARIABERGHEMSVIIGEN 224383ó LANDVETTER

VIERELÄ,MARKKUFURWÄGEN 18

43836 LANDVETTER

VIERELÄ,TARIAFURUVI\GEN 18

43836 LANDVETTER

ELMGREN,MARIE MARTINAMADELEINEFURUVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

WILSON,JOHN MARKUSFURUVÄGEN 12

4383ó LANDVETTER

BJELKHOLM,CHRISTINA BIRGITSUSANNEWENDESGATAN 9 B43I 38 MÖLNDAL

BJELKHOLM,JON PERMT]RTJÄRNSVÄGEN 3

43836 LANDVETTER

JONSSON,AGNETA ELISABETHFURWÄGEN 5

438 36 LANDVETTER

Detaljplan Sidaa Q2)147

LANDVETTER4:57

LANDVETTER4:58

LANDVETTER4:59

LANDVETTER4:60

LANDVETTER4T63

LANDVETTER 4:65

LANDVETTER 4:66

LANDVETTER4:67

LANDVETTER 4:68

JONSSON,STIGFURUVÄGEN 5

438 36 LANDVETTER

FRANSSON,ANDERS ELLERTFURWÄGEN 7438 36 LANDVETTER

WIDMAN,SARA ELVIRAFURUVAGEN 7438 36 LANDVETTER

BENGTSSON,EVA-HELÉNKROKENS VAG 344275 LYCKE

STENDER,CARINA INGER-MARIEFURLIVÄGEN II438 36 LANDVETTER

BJÖRLIN,JAN MAGNUSFURUVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

HELLBERG,SANNA ÄSAET,ISABETHFUR{.JVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

SVALSJÖ,MAJ-BRITT CRISTEL GFURUVÄGEN 4438 36 LANDVETTER

HAGENVIK,KJELLFURUVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

DUELL,BIRGITTA HELJÄFURWÄGEN IO

43836 LANDVETTER

DUELL,JORGEN RAGNVALDBIRGITTA VILLMAN FURUVÄGENl0438 3ó LANDVETTER

VILLMAN,ARISTOTELES TAPIOFURUVÄ,GEN S

43836 LANDVETTER

SVALSJO,ERIKFURWÄGEN 443836 LANDVETTER

SVALSJO,MAJ-BRITT CRISTEL GFURWÄCEN 443836 LANDVETTER

Detaljplan Sida 5 (22)

148

LANDVETTER4:69

LANDVETTER4:70

LANDVETTER4:71

LANDVETTER4:98

LANDVETTER4:107

LANDVETTER4:124

LANDVETTER4:130

LANDVETTER I:2

LANDVETTER212

Fasti eheter utanfiir planområdet

Fastighetsbeteckning

GOKSKULLA4:3

Ägare

JOHANSSON,KJELL GÖRANFURUVAGEN 2043836 LANDVETTER

JOHNSSON,FRANKAdress saknas

TERNEBY,ULF NTLS ALLANNORRA STOMMEN 20443832 LANDVETTER

Sjölin,Annette AngelaSUTTEBÄCKSVAGEN 443836 LANDVETTER

Terneby,UlfNils AllanSUTTEBÄCKSVÄGEN 443836 LANDVETTER

SMEDLER DRAKE,MAJ ANN.CHARLOTTELOMVÄGEN477192 56 SOLLENTUNA

SMEDLER,JAN OLOF GUDMUNDSLÅTTHUSVÃCBN S

471 96 BLËKETSMEDLER"ÅSE MARIAVALHALLAVÄGEN 52 LGH I4OII14 27 STOCKHOLM

HÄRRYDA KOMMUN

HÄRRYDA KOMMLTN

STENBERG,NICKLAS ALGOTBERCHEMSVÄGEN IO

438 36 LANDVETTER

STATEN TRAFIKVERKET?8I 89 BORLÄNGE

HEDBERG,LARS ERIKPR,\STÄNGSVÄGEN 34

43836 LANDVETTER

HEDBERG,PERNILLA MARIEPR]ISTÄNGSVÄGEN 3443836 LANDVETTER


149

LANDVETTER 3:14

LANDVETTER 3:15

LANDVETTER 3:19

LANDVETTER 3:20

LANDVETTER 3:21

LANDVETTER3:22

LANDVETTER 3:23

LANDVETTER 3:28

JOHANNISSON,JENNY KRISTINABERGHEMSVÅGEN 17

43836 LANDVETTER

SVENSSON,CARL MARCUS ERLANDBERGHEMSVÄ,GEN 17

43836 LANDVETTER

AHONIEMI,MARIE-CHARLOTTE OPRÄSTGÅRDSVÄGEN 16

438 36 LANDVETTER

HESLYK,MÅRTENBERGHEMSVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

HESLYK,TINABERGHEMSVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

OLOVSON,JAN NIKLASOLOVSON/BJORKILBERGHEMSVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

OLOVSON,,Â.SA MADELEINEOLOVSON/BJORKILBERGHEMSVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

ÅggRc,¡oN¡.sBASTEVÄGEN 12

438 36 LANDVETTER

.ÅgeRc,ÄSR CAMILLABASTEVÄ.GEN 12

43836 LANDVETTER

KULL,LENA ELISABETHBASTEVÄGEN 15

43836 LANDVETTER

HESLYK,MÅRTENBERGHEMSVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

HESLYK,TINABERGHEMSVÂGEN 16

43836 LANDVETTER

EGLE,ANDERS JONASPRÂSTÄNCSVÄGEN 364383ó LANDVETTER

HOGBERG,KARIN MARIAPzu|STIINCSVÄGEN 3643836 LANDVETTER

Detaljplan SidaT (22)

150

LANDVETTER 3:31

LANDVETTER 3:32

LANDVETTER 3:38

LANDVETTER 3:39

LANDVETTER 3:40

LANDVETTER3:46

LANDVETTER 3:47

LANDVETTER 3:59

LANDVETTER 3:60

LANDVETTER 3:61

CRUZ MEHTOLA,MARICRISPRÄSTÄNGSVÄGEN 28438 3ó LANDVETTER

MEHTOLA,JONNY PETTERIPRÄSTÄNGSVÄGEN 2S

43836 LANDVETTER

HÄRRYDA KOMMUN

OLSSON,THOMASPRÄSTÄNGSVÄ,GEN 10438 36 LANDVETTER

PLANTIN,ANETTEPRÄSTÄNGSVAGEN IO438 36 LANDVETTER

Å.ggn.G,¡oNtsBASTEVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

Äsnnc,ÅsA, cAMILLABASTEVÄGEN 12

438 36 LANDVETTER

PALM,GUNNARBERGHEMSVÄGEN 13

43836 LANDVETTER

ENGSTROM,IDA KRISTINAPRÄSTÄNGSVÄGEN 26438 36 LANDVETTER

ROBERTSSON,PETERPRÄSTÄNGSVÄGEN 26438 36 LANDVETTER

MÅNBOSTÄDER I LANDVETTER ABBJORKSJODAMMSVÄGEN 55

43892 HÄRRYDA

ALMROTH \ryERNA,ANNA JENNYMAzuANABERGHEMSVÄGEN 2043836 LANDVETTER

WERNA,CARL FREDRIK GUSTAFBERGHEMSVÄGEN 2043836 LANDVETTER

IT,TÄNSOSTÄDER I LANDVETTER ABBJORKSJÖDAMMSVÅGEN 5543892 g¡,RnvOR

JOSGÄRD,BENNY LENNARTBASTEVÄGEN 11

43836 LANDVETTER

Detaljplan Sida I (22)

151

LANDVETTER 3:70

LANDVETTER 3:77

LANDVETTER 3:78

LANDVETTER 3:79

LANDVETTER 3:80

LANDVETTER 3:83

LANDVETTER 3:108

LENDAHL,LILLIAN GI.TN-BRITTBASTEVÄGEN I I438 36 LANDVETTER

HESLYK,MÅRTENBERGHEMSVAGEN 16

43836 LANDVETTER

HESLYK,TINABERGHEMSVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

CLAESSON,MAX ANDERS TEODORPRÄSTÄNGSVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

CLAESSON,SOFIA ANNA CHRISTINAPRÄSTÄNGSVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

AMBJORNSSON,STIG JONASPRÄSTÄNGSVIIGEN 3043836 LANDVETTER

REHN,ANNA PERNILLAPRÄSTÄ,NGSVÄGEN 3043836 LANDVETTER

OLOVSON,JAN NIKLASOLOVSON/BJORKILBERGHEMSVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

OLOVSON,ÅSA MADELEINEOLOVSON/BJORKILBERGHEMSVÄ,GEN 12

43836 LANDVETTER

LINDSTRÖM,ROGERBASTEVÄGEN 13

438 36 LANDVETTER

ANDERSSON,ELON JOAKIMBASTEVÄGEN 8

43836 LANDVETTER

ISAKSSON,JOHANNA ELISABETHBASTEVÄGEN S

43836 LANDVETTER

HENRICSSON,DAVID MARTINEVERTBERGHEMSVAGEN 743836 LANDVETTER

HENRICSSON,MARIA THERESIABERGHEMSVÄGEN 7438 36 LANDVETTER

Detaljplan Sidae (22)

152

LANDVETTER 3:156

LANDVETTER 3:165

LANDVETTER 3:166

LANDVETTER 3:l7l

LANDVETTER3:172

LANDVETTER4:12

LANDVETTER4:13

LANDVETTER4:17

ECKERSTROM,ANN-MARIEELISABETBERGHEMSVÄGEN 9

43836 LANDVETTER

ECKERSTROM,ARNE INGEMAROTTOBERGHEMSVÄGEN 943836 LANDVETTER

ANDERSSON,ELON JOAKIMBASTEVAGEN 8

43836 LANDVETTER

ISAKSSON,JOHANNA ELISABETHBASTEVÄGEN 843836 LANDVETTER

BLOMQVIST,RITA ELISABEÎHPRJ\,STÄNGSVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

MARTINSSON,ROJNE INGVARPRÄSTÄNGSVÄGEN 12

43836 LANDVETTER

EDH,BENGTPRÄSTÄNGSVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

EDH,INGRIDPRÄSTÄNGSVÄGEN 16

43836 LANDVETTER

KOSTIC,SANELABASTEVÄGEN 13 B43836 LANDVETTER

LTJNDQVIST,JOHAN PETERBASTEVI|.GEN I3 B438 36 LANDVETTER

SODERSTRÖM,ANNIKABERGHEMSVÄGEN243836 LANDVETTER

SODERSTROM,KENTBERGHEMSVÄGEN 243836 LANDVETTER

FRIGELL,ANNA MARIA BIRGITTAPRÄSTGÅ,RDSVÃGEN 12

43836 LANDVETTER

IWICKBERG,CONNY

PRÄSTG^A,RDSVAGEN IO43E36 LANDVETTER

Detaljplan Sida l0 (22)

153

LANDVETTER4:2I

LANDVETTER4:27

LANDVETTER 4:31

LANDVSTTER4:38

LANDVETTER4:39

LANDVETTER4:40

LANDVETTER4:41

LANDVETTER4.44

WICKBERG,RUTH GABRIELA RENÉEPRÄSTGÄRDSVÄGEN IO43836 LANDVETTER

ANDERSSON,ELON JOAKIMBASTEVÄGEN 843836 LANDVETTER

ANDERSSON,MATHIAS GÖRANPATRIKPRÄSTGÄ.RDSVÄGEN 243836 LANDVETTER

JOHANNISSON,JENNY KRISTINABERGHEMSVÄGEN 17

438 36 LANDVETTER

SVENSSON,CARL MARCUS ERLANDBERGHEMSV.ÄGEN 17

43836 LANDVETTER

RYDBERG HJORTH,ULRIKAKRISTINABERGHEMSVAGEN 443836 LANDVETTER

Dagman,Andreas Karl-GustavDagman,Jessica Marita PersdotterBACKAVÄ.GEN 72438 36 LANDVETTER

OLOVSON,JAN NIKLASOLOVSON/BJÖRKILBERGHEMSVÄGEN 12

438 36 LANDVETTER

OLOVSON,ÄSA MADELEINEOLOVSON/BJÖRKILBERGHEMSVÀ.GEN 12

43836 LANDVETTER

GUSTAFSSON,MARTIN ANDERSBACKAVÄGEN 6843836 LANDVETTER

ANDERSSON,INGE JORGENBERGHEMSVÄGEN 25438 36 LANDVETTER

KANDEVIK,MARIE ELLINORBERGHEMSVÄGEN 2543836 LANDVETTER

HEGMO,ANDERS DAN AXELKYRKVAGEN 1I A435 35 MÖLNLYCKE

HEGMO,EVA MARIA INGEGÄRDösrne MÅNÄs 2r680 52 AMBJÖRBY

Detaljplan Sida 1t (22)

154

LANDVETTER4:55

LANDVETTER4:72

LANDVETTER4:103

LANDVETTER4:104

LANDVETTER4:105

LANDVETTER4:108

LANDVETTER4:109

HEGMO,PER ANDERS INGEMARHULEBÄCKSVÄGEN 22435 35 MOLNLYCKE

SANDBERG,AMYBÄCKVJ|,GEN 22 LGH I4O4435 35 MOLNLYCKE

LÖNNBLAD,VALLEBACKAVÄGEN 7043836 LANDVETTER

OLAUSSON,ANDERS KARLHOLGERBERGHEMSVÄGEN643836 LANDVETTER

OLAUSSON,SUSANNE GERTRUDBERGHEMSVÄGEN643836 LANDVETTER

HAGLOF,GUNILLABACKAVÄGEN 7343836 LANDVETTER

HAGLOF,PERBACKAVÄGEN 73438 36 LANDVETTER

DANIELSSON, JOHAN HENRIKBACKAVÄGEN 7643836 LANDVETTER

VOLLHAASE,NINA THERESEBACKAVÄGEN ?643836 LANDVETTER

SVENSSON,INGERBERGHEMSVÄGEN 2343836 LANDVETTER

SVENSSON,MATZ GEORG IVARBERGHEMSVÄGEN 2343836 LANDVETTER

FALK,GORANBERGHEMSVÄGEN i943836 LANDVETTER

1VILHELMSSON,EVABERGHEMSVÄGEN 19

43836 LANDVETTER

MARKINHUHTA,ÄKE GT'NNARBERGHEMSVÄGEN 2I43836 LANDVETTER

RYDÉN MARKINHUHTA,STINAKATARINA

Detaljplan Sidat2 (22)

155

LANDVETTER 4:l l0

LANDVETTER 4:l l1

LANDVETTER4:112

LANDVETTER23:l

LANDVETTER4:l2l

LANDVETTER 4:123

LANDVETTER4:125

LANDVETTER4:l3l

LANDVETTER4:133

LANDVETTER 6:l 15

LANDVETTER6:114

BERGHEMSVÄGEN 21

438 36 LANDVETTER

FREDÉN,CHRISTER STEFANPRÄSTGÄ.RDSVÄGEN 8

438 36 LANDVETTER

DAHLBÄCK,ANDERS OLOF RIKARDPRASTGÄ,RDSVJ\.GEN 4438 36 LANDVETTER

DAHLBÄCK,ANGELICA LINNÉACHARLOTTEPRÄSTG.Ä,RDSVÄGEN 443836 LANDVETTER

COLDREY,MIKAEL ANDERSPRÄSTGÄ,RDSVÄGEN 6

438 36 LANDVETTER

HÄRRYDA KOMMUN435 80 MOLNLYCKE

PER PRODUKTION ABBOX2A47421 02 VÄSTRA FROLUNDA

PER PRODUKTION ABBOX2A47421 02 VÄSTRA FROLUNDA

HASSELGRENFASTIGHETSFÖRVALTNING KBMAGASINSV 15

438 36 LANDVETTER

HÅ-PE IMPORT ABSTATIONSV 3

43892 HÄRRYDA

JOHANSSON,JAN BERTIL INGEMARRYA ÕSTERVÄG 243892 HÄRRYDA

TORMARK,KLAS ALBINHÄLGÄKILEN I7O830 70 HAMMERDAL

CARLSSON,ANNIKA CHRISTINATOMTEVÄGEN 14

438 36 LANDVETTER

CARLSSON,STEFANTOMTEVÄGEN 14

43836 LANDVETTER

THÖRN,KÁ.RINTOMTEVÄGEN 13

438 36 LANDVETTER


156

LANDVETTER4:35

LANDVETTER4:91

LANDVETTER6:48

LANDVETTER 7:I

LANDVETTER l7:l

LANDVETTER 13:l

LANDVETTER 12;l

LANDVETTER 8:I

LANDVETTER I:9

THORN,KARINBOX 5243822 LANDVETTER

CARLSTROM,MARIEDAMMLUCKEVÄGEN 16

438 35 LANDVETTER

SAMTJELSSON,BOELSTATIONSGATAN I A438 36 LANDVETTER

ALLEBORG,ROLANDGRÖNEBACKEVÄGEN 6243836 LANDVETTER

ANDERSSON,STEPHENBACKAVÄGEN 6643836 LANDVETTER

DERMARK,BRITA MARIANNESANDVIIGEN 443836 LANDVETTER

ANDERSSON,GUN MARITASANDVÄ,GEN I43836 LANDVETTER

OLSSON,ROBERT DANIELSANDV,ÀGEN I43836 LANDVETTER

CEDERSTROM,KENT CHRISTERSANDVÄGEN 343836 LANDVETTER

GUSTAFSSONCEDERSTROM,GUNILLA B CSANDV.ÅGEN 3

43836 LANDVETTER

KARLSSON,SONNY BERTILSANDVÄGEN 5

43836 LANDVETTER

KARLSSON,SONNY BERTILBOX 53 SANDVÄGEN 5

43834 LANDVETTER

BENGT S SON,BENGT GUNNARSANDVÄGEN 943836 LANDVETTER

LUNDIN,EVA JEANETTESANDVAGEN 943836 LANDVETTER

Detaljplan Sida la (22)

157

LANDVETTER 3:5

LANDVETTER 3:142

Bättigheter

Lrl

Till last fiir:LANDVETTER2:l m.fl.

Serv I

Till last fiir:GOKSKULLA 4:23 m.fl

Serv 2

Till last fÌir:LANDVETTER4:51

Serv 3

Till last fiir:LANDVETTER 3:153

Serv 4

Till last ftir:LANDVETTER 2:ILANDVETTER4:124m.fl

Serv 5

Till last ftir:LANDVETTER l:2 m.fl.

Serv 6

Till last for:GÖKSKULLA4:5I m.fl

DERMARK,ULFSANDVÄGEN 443836 LANDVETTER

ERIKSSON,GÖTB SBNTII-TOMTEVÄGEN 15

43836 LANDVETTER

ERIKSSON,HERVOR INGEGERD GLTN

TOMTEVÄGEN 15

43836 LANDVETTER

Till fÌirmån for:Svenska KraftnätBox 1200172 24 Sundbyberg

Till ffirmån for:LANDVETTER GA:IO

Till formån fÌir:LANDVETTER 3:138

Till formån fìir:LANDVETTER 2:ILANDVETTER 3:3LANDVETTER 3:4LANDVETTER 3:177LANDVETTER4:130

Till fÌirmån fÌir:ASSMUNDTORP 2:18DANSERED l:18KNÖS 1:25

Till lormån für:LANDVETTER4:124LANDVETTERS-BACI(A I :4LANDVETTERS-BACI(A I :43LANDVETTERS-BACI(A I : 75

Tíll fiirmån fìir:Saknas

Ledningsrätt, STARKSTRÖMo-r441-1253.1

Servitut, UTRYMMEo-1401-149.1

Servitut, VÄGo-1401-366.1

Servitut, VÄGo-1401-483.1

SeTvitut, TRÄDSÄKERHETo-1401-827.1

Servitut, VÄGo-140r-903.r

Servirur, STARKSTRÖMo-14-rMl-26/958.1

Detall-plan Sida l5 (22)

158

Serv 7

Till last for:LANDVETTER4:44 m.fl

Serv 8

Till last fÌir:LANDVETTER 1:2

Serv 9

Till last für:LANDVETTER4:38

Serv 10

Till last fiir:LANDVETTER4:105

Serv ll

Till last fÌir:LANDVETTER4:1l l

Avtal l

Till last ffir:GÖKSKULLA4:51

Avtal 2

Till last for:CÖKSKULLA4:52

Avtal3

Till last für:LANDVETTER 4:107

Avtal4

Till last for:LANDVETTER4:53

Avtal5


Avtal6

Till last for:LANDVETTER 3:4

Till fìirmån for:Saknas

Till formån for:LANDVETTER 2:1

LANDVETTER I:7

Till färmån ftir:LANDVETTER4:103LANDVETTER4:104

Till formån fìir:LANDVETTER4:41

Till fìirmån für:LANDVETTER4:112

Till formån frir:HULEBÄCK I:580Ägare: HÄRRYDA ENERGI AB435 80 MÖLNLYCKE

Till fìirmån fiir:HULEBÄCK I:580

Till fÌ¡rmån ffir:HULEBIiCK I:580

Till formån fiir:LANDVETTER 4:57

Till formån fiir:LANDVETTER 4:67

Till formån für:LANDVETTER 3:138

Servitut, KRAFTLEDNINGo-14-tM2-261957.1

Servitut, VÄGo-14-JVG-5.2

Servitut, VÄGo-14-LAN-1916.1

Servitut, VATTEN-OCHAVLOPPSLEDNINGo-r4-LAN-1932.1

Servitut, VÄGo-14-LAN-2006.1

Avta]sservitut, KRAFTLEDNINGo-l40lrM-0412953.t

Avtalsservitut, ELLEDNINGo-l40lIM-0413369.1

Avtalsservitut, KRAFTLEDNING MMo-l40lrM-05 /6432.r

Avtalsservitut, INFILTRATIONSBÄDDo-140 I rM-2001 128464.1

AVtAlSSCrVitUt, AVLOPPSLEDNINGo- I 40 l rM-2002120345 .l

Avtalsservitut, VÄGo-14-IMl-2001/195.1


159

Avtal 7

Till last fiir:GOKSKULLA 4:5IGOKSKULLA4:52

Avtal I

Till last fÌir:GOKSKULLA4:51GÖKSKULLA4:52

Avtal9


Avtal l0

Till last for:GÖKSKULLA4:5IGOKSKULLA4:52

Till fürmån ftir:GOKSKULLA4:36Ägare:RUIZ, MANUELRUIZ,INGERGRONA GATAN 49 LGH I8O2414 54 GOTEBORG

Till fiirmån for:GÖKSKULLA4:7Ägare: ERICSON,LINDAJUNIBACKEN 12

43838 LANDVETTER

Till fürmån ftir:LANDVETTER3:152

Till fìirmån fiir:BJORKETORPS-BACT(A I :4Ägare: ANDERSSON,KAJ INGEMARKRAFT,EVA-BRITTBACKA I5243897 nT|,VLRUOR

BJORKETORPS-BACI(A 1 :5Ägare: ENGLIIND,ANN MARITAENGLUND,JAN THOMAS YNGVEBACKA 2OI43897 R.AVIRNOR

Avtalsscrvitut, VÄGo-14-rMl-5013867.l

Avtalsservirut, VÄGo-14-IMl-50/3868.1

Avtalsservitut, VATTEN-OCHAVLOPPSLEDNINGAR MMo-14-rM1-74/3089.1

Avtalsservitut, VÄGo-14-IMl-8211802.1

BJORROD I:13Agare; SWEDAVIA AB60179 NORRKOPING

BJORRÖD I:179

LANDVETTER3:2Ägare: ANDERSSON,GULLIAMIRALSVÄGEN I43834 LANDVETTER

LANDVETTER 3:5

LANDVETTER4:107

LANDVETTER4;130

LANDVETTER6:3Ägare: OLINSSON,NILS STIG ARNEOLINS SON,MARGARETA GUNILLANYBYGGAREVÄGEN I43832 LANDVETTER

Detaljplan SidzIT (22)

160

Avtal ll

Till last fìir:LANDVETTER2:12

l¡vtal 12

Till last for:GÖKSKULLA 4:5I

Avtal 13

Till last fÌir:LANDVETTER 3:18

Avtal 14

Till last fìir:LANDVETTER4:57

Avtal 15

Till last für:LANDVETTER 4:40 mfl

Avtal 16

Till last for:LANDVETTER 3:3 m.fl

Avtal 17

Till last ftir:LANDVETTER 3:3 m.fl

LANDVETTER 6:6Ägare: BLOMBERG,DANNORRA GUBBEROGATAN 15 LGHl70l41663 GÖTEBORGBLOMBERG,HANSGAMLA VÄGEN 20433 st Ö¡ens¡ÖBRANTVALLER, MARGARETACARLSSON,KENTBYVIÍ,GEN 6743E 36 LANDVETTEROHLSON,BENGT ETNAR LENNARTSKOLVÄGEN6ALGH1OO3435 30 MÖLNLYCKE

Till formån for:LANDVETTER 3128

Till formån für:HULEBÄCK I:580

Till formån flor:

GöKSKULLA4:3

Till formån for:LANDVETTER4:58

Till frirmån fìir:TROLLHÄTTAN OLIDAN 3:I 3

Ägare: Vattenfall AB169 92 Stockholm

Till formån für:LANDVETTER 3:77

Till lormån für:LANDVETTER 3;47LANDVETTER 3:83

Avtalsservitut, VÄG MMo-14-rMl-8415955.r

AWAISSETitUt, ELEKTRISKSTARKSTRÖMSLEDNING MMo-14-IMl-93 /48993.1

Avtalsservitut, VÄGo-14-IMl-94i56762.1

AVtAISSCrvitUt, DJUPBORRAD BRUNNMMo-14-rMl-95129673.t

Avtalsservitut, KRAFTLEDNING MMo-14-tM2-261432.1

Avtalsservitut, UTFARTSVÄc tvtivto-t4-rM2-291415.1

AVtAISSETViIUt, VATTENLEDNINGMMo-14-rM2-291526.1


161

Avtal 18

Till last for:LANDVETTER 3:78 m.fl.

Avtal 19

Till last für:LANDVETTER 3:4 m.fl.

Avtal20

Till last ftir:LANDVETTER2:12

Avtal2l

Till last frir:LANDVETTER 4:124 m.fl

l¡vtal22


Âvtal23

Till last flor:LANDVETTER4:107

lrvtal24

Till last ftir:LANDVETTER2:I

Avtal25


Avtal26

Till last fiir:LANDVETTER 2:1

Ãvtal27

Till last frir:LANDVETTER23;l

Till fiirmån fiir:LANDVETTER 3:47LANDVETTER 3:83

Till fürmån for:LANDVETTER 3:27

Till fiirmån flor:

LANDVETTER 2:I

Till fÌirmån für:TROLLHÄTTAN OLIDAN 3: I 3

Till ftirmån for:LANDVETTER4:100Ägare: Härryda Kommun

Till frirmån for:LANDVETTER4:100

Till formån fÌir:LANDVETTER4:100

Till lormån ftir:LANDVETTER4:100

Till fiirmån for:LANDVETTER4:100

Till formån flor:

LANDVETTER 3:41Ägare: SKÁ,GER,HELEN ANN-CHARLOTTEHAGBERG,MICHAELSÖDRAG.ÄRDSVÃGEN IO

438 36 LANDVETTER

Avtalsservitut, VATTENLEDNINGMMo-14-tM2-291527.l

Avtalsservitut, VAGo-14-rM2-3s 1t143.1

Avtalsservitut, VILLAo-14-IM2-4813517.1

AVIAISSCTiIUt, KRAFTLEDNING MMo-14-tM2-65/629.1

Avtalsservitut, LEDNINGo-14-rM2-70/5356.1

Aytalsservitut, LEDNINGo-14-rM2-7119690.1

Avtalsservitut, LEDNING MMo-r4-tM2-74l1385.1

Avtalsservitut, LEDNING MMa-t4-ÍM2-74/t39r.1

Avtalsservitut, LEDNINGo-14-tM2-7512010.1

Avtalsservitut, VATTENLEDNINGMMo-14-rM2-81 112956.t


162

Ä,vtal 28


Avtal29Till last {Ìir:

LANDVETTER 3:77

Avtal30

Till last fÌir:LANDVETTER 4:4Im.fl.

Avtal3l

Till last fi)r:GOKSKULLA4:5 m.fl.

Avtal32

Till last for:GÖKSKULLA4.13 m.fl.

Till fürmån für:BJORROD I:13

BJORROD I:I79

GOKSKULLA4:5I

GOKSKULLA4:5I

LANDVETTER 3:2

LANDVETTER 3:5

LANDVETTER 4:130

LANDVETTER 6:3

LANDVBTTER 6:6

LANDVETTERS-BACKA I : 170Ägare: EDLLIND,JANKILENSTAM,MAGDALENA THERESEOGÄRDEN IOO

43894 HÄRRYDA

Till fürmån fiir:

Saknas

Till fõrmån {ìir:Vattenfall AB169 92 Stockholm

Till fiirmån für:Vattenfall AB169 92 Stockholm

Till formån for:Vattenfall AB169 92 Stockholm

Avtalsservitut, VÄGo-14-rM2-82/lE0ó.1

NYTTJANDERÄTT INFARTPARKERING, 2OO7-05-2 3, AKT I 7 I 05

AVTALSSERVITUTKRAFTLEDNïNG, I 92 4- I 2 - I 6, A KI

7798

AVTALSSERVITUTKRAFTLEDNING MM, I 925-02- I 7,

Akt 636

AVTALSSERVITUTKRAFTLEDNING MM, 1 938.0 I -26,skt 199

Detaljplan Sida20 (22)

163

Avtal33

Till last für:LANDVETTER 3:3 m.fl

Avtal34

Till last ftir:LANDVETTER 3:3

Avtal35


Avtal36

Till last for:LANDVETTER 3:4 m.fl.

Avtal3T

Till last fìir:LANDVETTER 3:98

Avtal3E


Avtal39


Avtal40

Till last fÌir:LANDVETTER4:124

Avtal4l


LANDVETTER GA:10

Till fürmån for:Telia Sonera Skanova Access AB InfraJohan Willinsgata 6, D3N405 35 Göteborg



Till formån für:Telia Sonera Skanova Access AB Infra

Till fìirmån fiir:Tolia Sonera Skanova Access AB Infra

Till fìirmån frir:Sqknas

Till fìirmån flor:Telia Sonera Skanova Access AB Infra

Till fÌirmån for:Saknqs

Till fõrmån for:Saknqs

NYTTJANDENÄTT TELE, I 948-0 3.24, Akt 1225

NYTTJANDENÄTT TPTS, I 97 3-06-2A, Akt 6860

NYTTJANDENÄTT OVNÅDE, I 956-a8-29, Akt 1488

NYTTJANDERÄTT TELE, I 948-A 3-24, Akt 1224

NYTTJANDERÄTT TELE, T 948.0 5-26, Akt 1960

NYTTJANDERIITT TELE, I 97 3-06-2A, Akt 6863

NYTTJANDENÄM TELE, I 948-0 3.24, Akt 1221

NYTTJANDERATT VÄG, 1948-06-09,Akt 2054

NYTTJANDERÄTT TELE, 1976-1 I -17, Akt 82864

An läsgni ngssamfül ligheter

Beteckning på karta Ägare, adress Ãndamål

LANDVETTERSVÄGFORENING VAGARc/c Britt BörjessonHäggvägen 3

517 36 Bollebygd

Detaljplan Sida2r (22)

164

Marksamfülligheter

Beteckning på karta

LANDVETTERS:II(utom planområde)

LANDVETTERS:12(utom planområde)

Ägare, adress

LANDVETTER UTMARKSSAMFÄLLIGHET SFORENINGc/o Lennart AndreassonHelgcrcdsvägcn 55438 91 Landvetter

LANDVETTER UTMARKSSAMFÄLLIGHETSFORENING

Ändamål

SANDTAKT

SLAMBY, BÄ,RHULT, FLÄSKEBO,KÄRRET, GOKSKULLA-HALLEN,NYGÄ,RDEN, TAHULT, HÅ,LTSÄS,HÄRKESHULT, LUNKELIDEN,ÖtwgRöo, SALMERED, HELJERED,SNAKERED, SKÄLLARED, SKALMERED,BJORROD, BACKA, LANDVETTER,GALLHÄLAN,

vÄc(cAroRNA)

LANDVETTER S:13(utom planområde)Delägarfastigheter:LANDVETTER4:21

VÄG

LANDVETTER4:l I I

Se ovan

Se ovan

Se ovanLANDVETTER4:l12

Samf.

Oregistrerad samfällighet,mark undantagen {Ìir väg vid lagaskifte, Landvetterby 1848,Akl 14-LAN-69

Oregistrerad samfÌillighet, utlagd vidägob¡c 1946, Akt I 4-LAN- I 0 I 9

Oregistrerad samfüllighet, samfÌilldmosse, utlagd vid hcmmansklyvning1925 Akt r4-LAN-290

Inom plønområdetfinns oregisterade servitul som gciller tillförmånJörfastigheter inomplanområdet. Dessa sewitut redovisas inte sörskilL

Fastighetsftirteckningen upprättad av: Fastighetsfürteckningen bestrykes:

/-rr.---- L-=- þit| TErtKatarina PetzällTeknisk lantmätare


Detaljplan Sida22 (22\

165

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-0s-30

Sida

Dnr 2016K5279 316

UTREDNING OM GATUKOSTNAD INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLANFÖR DEL AV LANDVETTERS- BACKA 4:45 M FL, LANDVETTERS-BACKA VÄSTRA

Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat ett forslag till uttag av gatukostnadinom detaljplanen Landvetters-Backa 4 :45 m. fl . Landvetters-Backa Västra.

Gatukostnadsutredningen har varit utställd under perioden 23 november -7december 2015. Under utställningstiden har inga yttranden inkommit som berörgatukostnadsutredningen.

Från sektorn ftir samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den 2O apnl2016


Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom ftirslag tilldetaljplan ftir Landvetters-Backa 4:45 m.fl. Landvetters-Backa Västra ska skeenligt gatukostnadsutredning daterad apnl 20 | 6.

Signatur justerande

166

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 9

ANNJA

Maskinskriven text

HARRYDAKOMMUN

Sektorn ftir samhällsbyggnadKarl Falck

2016-04-20

1 (1)

Dnr 2016K5279 316

Kommunstyrelsen

UTREDNING OM GATUKOSTNAD INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLANFÖR DEL AV LANDVETTERS.BACKA 4:45 M.FL, LANDVETTERS.BACKAvÄsrnn


Sektorn ftir samhällsbyggnad har upprättat ett fiirslag till uttag av gatukostnad inomdetaljplanen Landvetters-B acka 4 :45 m.fl. Landvetters-B acka Västra.

Utredningen avseende forslag till uttag av gatukostnader har upprättats med stöd avreglerna i Plan- och bygglagen (1987:10) samt beslut i kommunfullmäktige $ 50/1982

Gatukostnadsutredningen har varit utställd under perioden 23 november -7 december2015. Under utställningstiden har inga yttranden inkommit som berör gatukostnadsut-redningen.

Bifogad gatukostnadsutredning ligger till grund flor kommunfullmäktiges beslut omuttag av gatukostnad.


Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom fürslag till detaljplan forLandvetters-Backa 4:45 m.ft. Landvetters-Backa Västra ska ske enligt upprättat fÌirslagtill daterad apnl20l6.

R SAMHALLSBYGGNADS

S

v-_-Gt--Kristina EnglundMark- och bostadschef

Bilagor:LägeskartaGatukostnadsutredning Landvetters-backa 1:4 m fl. Landvetters-backa östra, etapplSamrådsredogörelseUtställningsredo görelseUtställningsredogörelse 2Utställningsredogörelse 3

167

x:162,150,672368, 6,396,723.57834t: li1

'1

,#à

IT

Iâ

1

'&Í.'4

*

t#TÍ

¡; pg

|l

*f¡

*i.s{

é\¡¡tl

1'r þTÞ"

*r¿

;*

n

'f

:9'v

4:13

11 I

tr1 7 ii

1

#*

*

3'.4

i-''

x:163 535. r.72368 394 781.828341

1:10

1:13,

'.12 \gården

3:6:

3:4J-ö

4: 30

m Aprl2U2O76Skala 1:7500

Sektorn för Samhällsbyggnad, Härryda kommun. Kartan har ejrättsverkan. Fastighetsgränser kan ha ett ungefärligt läge ¡ kartan.500 ft

168

HARRYDAKOMMUN

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILLDETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS.BACKA 4:45 MFL, LANDVETTERS-BACKA VÄSTRA, LANDVETTER,HARRYDA KOMMLIN

Utställningshandling, utställning nr 3

ORIENTERING

Detaljplaneftirslaget Av Landvetters-Backa 4:45 m fl, Landvetters-Backa Västra,Landvetter, Hänyda kommun har sedan fora uttsällningen genomgått en stönerevidering. I och med det har även gatukostnaden genomgått en större revidering.Ett flertal fastigheter har i och med detta utgått ur fordelningsområdet.

Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman für allmänna platserskall kommunen svara for utforande, drift och underhåll av gator och andra all-männa platser. Kommunen har enligt planoch bygglagen (PBL) möjlighet attkompensera sig ffir anläggningskostnaderna genom ersättning från fastighetsä-gama, en ersättning som i PBL kallas ftir "gatukostnad". De framtida drifts- ochunderhållskostnadema svarar dock kommunen för.

Enligt beslut av kommunfullmäktige 1982-04-05, $ 50, skall kostnader for gataoch allmän plats uttagas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler. Dessaregler har överforts till PBL som sedan 1987-07-01 gäller istället for byggnads-lagen. Observera att det är PBL (1987:10) som gäller lor denna gatukostnadsut-redning.

Denna utredning är avsedd att ligga till grund for kommunens beslut om flordel-ning av gatukostnader inom planområdet.

Utredningen innehåller tre huvudavsnitt:

r avgränsningen av de fastigheter som bedöms ha nytta av anläggningarna ochsom tillsammans bildar fürdelningsområdet

r kostnader for anläggningarna

o sättet att fiirdela kostnaderna

y'-.tl'l169

2

FöRDELNrNcsoMnÅnBr

Huvudregeln i PBL är att gatukostnadema enligt 6:31 PBL skall lordelas områ-desvis mellan ersättningsskyldiga fastighetsägare.

Detaljplaneområdet är väl avgränsat och inrymmer lokalgator samt huvudgata.Det är därflor naturligt att ftirdelningsomrädet är detsamma som detaljplaneområ-det. Fördelningsområdets gränser redovisas på karta, bilaga 2.

KOSTNADER FÖR MARK OCH ANLÄGGNINGAR

Kostnadssammanställning lor gatuanläggningarna inom området har upprättats,daterad 2015-A4-27, bilasa 1. Beräknadkostnad är 48720 000 kronor.

Inom detaljplanen finns huvudgator och andra anläggningar som även tjänar be-byggelseutanfiir fürdelningsområdet. Utfiirandet av allmänna platser inom detaljplanen äralltsåmer kostsamt än vad som är motiverat med h?insyn till fórdelningsområdets be-hov,därflor reduceras kostnader for anläggningar som ska fordelas mellan betalnings-skyldigafastigheter inom fürdelningsområdet. Det är främst den nya huvudgatan varskostnader inte enbart kan belatsa planområdet. Även kostnader lor de gator sommöjligör ytterliagre explotering väster om planområdet har reduseras.

Kostnader for de åtgärder som faller inom gatukostnaden uppgår till 13 630 000kronor.

Samtliga anläggningar som tillgodoser områdets behov av gator och andra all-männa platser ska ingå i kostnadsunderlaget som fiirdelas mellan fastighetsägar-na.

I kostnadsunderlaget ingår markkostnader, kostnader fär gata, gång- och cykel-vágæ och övriga anordningar som behövs for gatans bestånd, brukande ellerdrift, samt grönytor som behövs fiir området. Ersättningen grundas på beräknadekostnader.

Markkostnadema inom området utgörs av tidigare samt planerade forvärv ochhar bedömts. I markkostnaden ingår ersättning für mark som skall ianspråktas färallmän plats och intrång i övrigf på grund av gatuutbyggnaden samt fastighets-bildnings- och administrationskostnader.

Markkostnaderna och övriga intrång har tillsammans uppskattats till 800 000kronor.

Hänyda kommun har beslutat att utge bidrag for att delhnasiera gâng- och cy-kelvägar inom området. Bidraget uppgår till I 840 000 kr

/"r170

3KOSTNADSSAMMANSTALLNINGAnläggningskostnad, gator, gc-väg, gatubelysning samt iord-ningställande av allmän plats och grönytorMarkkostnadKommunalt bidragTOTAL SUMMA ATT FORDELA

37 stycken,42 stycken,

13 630 000 kronor800 000 kronor

- I 840 000 kronor12 580 000 kronor

Alla kostnader avser prisnivån januari 2015.

KOSTNADSFÖRDELNING

Kostnadema skall fiirdelas efter "skälig och rättvis grund" (citerat från PBL6:31). Lagpraxis har visat att tillkommande byggrätter skall åsätt¿s en högrekostnad än befintliga bostadshus.

Byggrätterna viktas så att

befintliga bostadshus für andelstalet Itillkommande byggrätter (fülliggande) fär andelstalet 2

Vilka tomþlatser som i utredningen räknas som befintliga bostadshus, lägenhet iflerbostadshus respektive som tillkommande byggrätt (friliggande) redovisas ibilaga 3 och framgår även av kartan, bilaqa 2.

Enligt detaljplaneftirslaget är antalet

befintliga bostadshustillkommande byggrätter (friliggande)

Beloppet 12 580 000 kronor skall alltså fiirdelas pà l2l andelar (37x1)+(42x2).

Fördelningen ger foljande kostnader:

befintliet bostadshus lO3 957 kronortillkommande bvesrätt (friliseande villa) 207 934 kronor

INDEXREGLERING OCH MOMS

Gatukostnaderna enligt denna utredning avser prisnivån i januari 2015. Uttagetav gatukostnader skall dock baseras på den kostnadsnivå som gäller när anlägg-ningarna är färdigställda. Därfor skall gatukostnadsbeloppen indexregleras frånjanuari 2015 tills dess de anläggningar som ingår i kostnadsunderlaget kan an-vändas för avsett ändamåI. Lämpligt index är Entreprenadindex, framräknat avStatistiska Centralbyrån och Sveriges Byggindustrier, med ftirdelningen 50 % pågrupp 211 (Jord- och bergterrassering m.m) 35 %påt grqpp 23i (Överbyggnadm.m.) och 15 %pä grqpp 242 (Asfaltbeläggningar, gator)

Gatukostnader är ej belagda med mervärdesskatt ('omomsn').

4--

171

4BETALNINGSVILLKOR

Gatukostnader skall erläggas på kommunens anfordran. Betalningsskyldig är densom är ägare till fastigheten vid tidpunkt då kommunens fordran ftirfaller till be-talning. Faktura kommer att skickas ut när anläggningarna kan användas ftir av-sett ändamåI. Notera att detta gäller åiven gatukostnad lor nytillkommande bygg-rätter även om dessa inte är avstyckade eller bebyggda.

Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiskabärkraft eller andra omständigheter, flir enligt PBLs regler fastighetsägare betalaersättning genom avbetalning om godtagbar såikerhet ställs. På obetalt beloppskall utgå skälig ränta.Betalningsvillkoren kan jämkas ytterligare om de åindå blir alltfür betungande.

Mölnlycke april2016

HÄRRYDA KOMMUNSamhällsbyggnad

ltul ?q/ÁKarl FalckMark- och exploateringsingenj ör

172

2016-04-24 Bilaga 1

Nv HÄRRYDAKOMMUN

DETALJPLAN FOR LANDVETTERS-BACKA, våistra delen

Kostnadssammanställning {iir gatuanläggningar som underlag till gatukostnadsutredning.

Gatoma byggs med kommunal standard och utbyggs med en asfaltsbelagd körbanebredd mellan4,0-6,0 meter, både med och utan kantstöd samt stödkanter. En vägkantsida kan kompletterasdelvis med dräneringsdike ftlr regnvattenavrinning. Dräneringsdike är en led i kommunensdagvattenpolicy och ersätter delvis den traditionella dagvattenledningen.

Gatorna kompletteras med dagvatten- eller/och dräneringsbrunnar och ny gatubelysning samtavslutas normalt med vändplan.

Gång- och cykelbana kommer att byggas ut längs del av Backavägen och Murtjärnsvägen.

Gatuöverbyggnaden dimensioneras enligt gällande normer

Total anläggningskostnad þrisnivå januari 2015) exklusive moms 48720 000:-

Priserna forutsätter att samordning sker med VA-utbyggnad. Samordningsvinsten fürdelasmellan VA och gata (enligt Anläggnings AMA principer).

Eventuella kostnader for fysiska ätgärder inom befintliga bevarade tomtgränser ingår ej.

Christina BorgHänyda kommunSektor for samhäl lsbyggnadTrafikverksamheten

173

G atu kostnad sutred ni n glAN DVETTERS BACKA, VÄSTRABilaga 2

''ri

4:S

---u-.---,¡EeE]::::::;:::;:;:::

Upflüld gffiudrlg w hmlm prffiMelffihædd:ãl&lr{dbdhütüû I ¡lú t6rd tlmHa,¡dqûf, l9b RHm

l@ÉMlTffiTffifu

affiM

Fdg6¡.åÉTl*gfrTfuF4tßúcrrmg.rillMhrh$üryû¡dæ16rcdrm¡Vac, ¡4ryàcsIdffiHtúwofrñr

Awlcd túldFù

BytonNñOûWD6net5þr¡il

æ:

+Lt¡rffi¡

otUPFOIFTil OT OiUHDI(AFÌÁII

ry *Tee-

Hnüle Ðt!Ë

L--l ilc

oft [r tttldlúrOgfldd

Fõù¡.cú q r¡üOhsgùr

AnbgûdolødIng

1Gelukoshsdulrãdnhg

Lândvetters-Backa, VåslraUpprüd I ¡pdl æ1ô d S.mhdLbwgnd

Bllsg8 2

K,A

174

201,6-04-20 Bilaga 3

HÄRRYDAKOMMUN

FORTECKNING OVEn VILKA ToMTPLATSER SoM nÄTruns SoMTILLKOMMANDE BYGGRÄTTER RESP BEFINTLIGA BOSTADSHUS

Bilaga till gatukostnadsutredning för Landvetters-Backa - västra delen

Utställningshandling, utställning nr 2

Björröd 4:18 2 tillkommande byggrätter

Gökskulla 3:87 1 befintlig byggrätt, del i 1 befintlig byggrätt

Gökskulla 4:5 del i I befintlig byggrätt

Gökskulla 4:17 1 befintlig byggrätt

Gökskulla 4:18 1 befintlig byggrätt, 1 tillkommande byggrätt

Landvetter 3:3 7 tillkommande byggrätter, del i 2 tillkommande byggrätter

Landvetter 3:4 10 tillkommande byggrätter, del i 2 tillkommande byggrätter

Landvetter 3:18 1 tillkommande byggrätt

Landvetter 3:27 1 befintlig byggrätt, 4 tillkommande byggrätter

Landvetter 3:58 1 befintlig byggrätt, del i 1 tillkommande byggrätt

Landvetter 3:63 1 befintlig byggrätt




Landvetter 3:115 1 befintlig byggrätt, 1 tillkommande byggrätt, del i 1

tillkommande byggrätt


Landvetter 3:138 1 befintlig byggrätt, 1 tillkommande byggrätt

Landvetter 3:134 1 befintlig byggrätt, del i 1 tillkommande byggrätt

''?fL'175

20r6-04-20

1 befintlig byggrätt

1 befintlig byggrätt, 2 tillkommande byggrätt

del i 1 tillkommande byggrätt

1 befintlig byggrätt, 1 tillkommande byggrätt

1 tillkommande byggrätt


3 tillkommande byggrätter


I befintlig byggrätt, 1 tillkommande byggrätt




I befintlig byggrätt













Bilaga 3

Landvetter 3:152

Landvetter 3:153

Landvetter 3:177

Landvetter 4:13

Landvetter 4:22

Landvetter 4:22

Landvefter 4:45

Landvetter 4:46

Landvetter 4:50

Landvetter 4:51

Landvetter 4:52

Landvetter 4:53

Landvetter 4:54

Landvetter 4:56

Landvetter 4:57

Landvetter 4:58

Landvetter 4:59

Landvetter 4:60

Landvetter 4:63

Landvetter 4:65

Landvetter 4:66

Landvetter 4:67

Landvetter 4:68

Landvetter 4:69

Landvetter 4:70

176

Landvetter 4:71

Landvetter 3:73

Landvetter 4:98

Landvetter 4:124

Outredd samfällighet

20t6-04-20






Bilaga 3

Anm. För fastigheterna ovan som har del i tillkommande byggrätt krävs markbyten föratt skapa tillkommande tomter. Utfallet beror av hur dessa markbyten sker. Ommarkbytet ej är klart när gatukostnaderna debiteras sker debitering i proportion tillresp fastighets arealandel i tomt som ska bildas från flera fastigheter.

Ka-177

l(r 1)

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILLDETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS.BACKA 4:45 M FL,LANDVETTERS-BACKA VASTRA, LANDVETTER, HARRYDAKOMMUN

Samrådsredogörelse

Gatukostnadsutredningen har varit utställd för samråd under perioden 31 januari - 14mars 2011.

Under samrådstiden har 24 yttranden inkommit som helt eller delvis berörgatu kostnadsutred n in gen.

Gatukostnadsutredningen har påbörjats före den 2 maj2011. Enligt punkt 2 i över-gångsbestämmelserna tillden nya Plan-och bygglagen (PBL) skalldärmed äldreföreskrifter fortfarande gälla. Hänvisning t¡ll PBL nedan avser därför lagen i tidigarelydelse (1987:10).

lnledning

De inkomna synpunkterna avser i flera fall att kostnaden för utbyggnad av gator inteskall belasta fastighetsägarna i form av gatukostnader utan istället skattefinansieras.Det finns därför anledning att inledningsvis och som ett samlat svar på samtligainkomna synpunkter i denna del, redovisa gatukostnadsreglerna och Härrydakommuns tillämpning av dessa.

Ett flertal synpunkter berör även fördelningen av gatukostnaderna mellan olika slagsfastigheter och att gatukostnaderna är för höga. Aven här är det lämpligt att ge ettsamlat svar genom en redovisning av de tillämpade fördelningsprinciperna ochbakgrunden till dessa samt av den kommunala gatustandarden.

Gatukostnadsreglerna

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 6 kap 31 $ har en kommun rätt att avfastighetsägarna erhålla ersättning för utförande och fdrbättring av gator ochallmänna platser som behövs för ett visst område. I kostnadsunderlaget får ingå demarkförvärv som krävs för att säkerställa kommunens tillgång till allmän platsmark,vilket framgår av förarbetena till PBL (prop. 1980/81:165 s. 26).

Kostnaderna ska fördelas efter en rättvis och skälig grund. Till grund för fördelning avgatukostnaderna ska därför ligga en gatukostnadsutredning. I denna ska bl aredovisas avgränsning av fördelningsområdet, vilka kostnader som ska ingå i

kostnadsu nde rlaget samt g ru ndern a för fördeln in gen.

Härryda kommuns tillämpning av reglerna

Enligt beslut av kommunfullmäktige i Härryda kommun 1982-04-05, $ 50, skakostnader för gata och allmän plats uttas av fastighetsägarna enligt byggnadslagensregler. Dessa regler har överförts till PBL som sedan 1987-07-01 gäller istället förbyggnadslagen.

178

2(1 l)

Härryda kommun har sedan kommunfullmäktiges beslut konsekvent använt sig avmöjligheten att ta ut gatukostnader av berörda fastighetsägare. Tillämpningen avbestämmelserna står därför väl i överensstämmelse med likställighetsprincipen i 2kap 2 $ Kommunallagen.

Härryda kommun har inte för avsikt att ompröva sitt principiella beslut att tillämpamöjligheten till uttag av gatukostnader. Det är således inte aktuellt att sådanaanläggningar, som enligt bestämmelserna ¡ PBL kan finansieras genom uttag avgatukostnader, istället skattefinansieras.

Fördelningsprinciper

Gatukostnaderna ska fördelas efter en rättvis och skälig grund. De fastigheter somredan är bebyggda bedöms ha en mindre nytta av gatuutbyggnaden jämfort med detillkommande byggrätterna. De förstnämnda fastigheterna skall därmed ges ett lägredelaktighetstal. En sådan bedömning överensstämmer med principiella avgöranden i

Regeringsrätten 1988:41 och 1 991:17.

Den valda fördelningsprincipen bygger på en sedan längre tid tillämpad bedömningav skillnaden i nytta mellan de nu aktuella fastighetstyperna. lnnebörden är atttillkommande byggrätter bedöms ha dubbelt så hög nytta som befintliga bostäder.Enligt kommunens uppfattning har det inte framkommit några skäl att frångå dennabedömning inom Landvetters-Backa.

Gatu kostnaderna har fördelats i eff fördeln i ngsområde. Detaljplanens genomföra ndesker samordnat och i ett sammanhang. Gatuutbyggnaden är en sammanhållen del avgenomförandet, där den enskilda gatusträckan inte kan brytas ut som en separat del.

Fastigheter som utnyttjar gator inom fördelningsområdet ges delaktighetstal enligtprinciperna i utredningen. Dessa speglar den nytta fastigheten har av utfördaåtgärder; genom framtida kommunal gatuskötsel och/eller genom att kunna utnyttjaden tillkommande byggrätten iden nya detaljplanen.

Gatukostnaderna avser ersättning för utförande och förbättring av gator ochallmänna platser som behövs för ett visst område. Framtida drift och underhåll avgatorna skattefinansieras och ingår rnfe i kostnadsunderlaget. Fastighetens exaktaläge inom fördelningsområdet och/eller längden på utnyttjad gata saknar såledesbetydelse.

Gatukostnadernas nivå

Den nya detaljplanen medför ett s k kommunalt huvudmannaskap. Detta innebär attHärryda kommun ska svara för utbyggnad och framtida drift och underhåll av vägar-na i området. Vägarna ska i och med detta byggas ut till en godtagbar kommunalgatustandard m a p trafiksäkerhet, framkomlighet, bärighet och awattning. Gatornautförs med en asfaltbelagd körbanebredd om 4,0-6,0 meter. Den gatuutbyggnad ochde kostnader som redovisas i förslaget, står i överensstämmelse med dessaförutsättningar.

179

3(1 l)

1

Kostnadsnivån är något högre än de genomsnittliga gatubyggnadskostnader somnoterats vid plangenomföranden under senare tid. Skälet till detta är de naturligaförutsättningarna i Landvetters-Backa. Kostnadsnivån kan dock inte anses varaoskäligt hög m h t nyttan för de berörda fastigheterna.

Inkomna synpunkter

Fastighet: Landvetter4:103.Agare: Per och Gunilla Haglöf, Backavägen 78, 438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna anser att kostnaden för upprustning av vägardelvis bör belasta VA-kostnaden, eftersom vägarna grävs upp förutförande av nya VA-ledningar. Vägstandarden är idag acceptabeloch föreslagen gatukostnad för hö9.

Svar: Beträffande nivån på gatukostnaderna hänvisas till det samladesvaret ovan.

De beräknade kostnaderna förutsätter att samordning sker medden VA-utbyggnad som sker samtidigt. Samordningsvinstenfördelas mellan VA och gata enligt AnläggningsAMAs principer.

Fastighet: Landvetter3:20,3:79,4:39.Agare: Göran och Unni Rehn, Berghemsvägen 12, 438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna anser att fördelningen av gatukostnaderna ärorättvis eftersom en stor del av de befintliga bostadshusen endastanvänder en begränsad del av det upprustade vägnätet medanflertalet av de tillkommande byggrätterna kommer att nyttja väg-nätet maximalt.

Fastig hetsäga rna fra mför även syn pu n kter beträffande môj lig hete natt betala gatukostnaderna genom avbetalning.

Svar: Beträffande fördelningen av gatukostnaderna hänvisas till detsamlade svaret ovan.

Möjligheten att betala gatukostnaderna genom avbetalningregleras i PBL 6 kap 35 $ och får behandlas i samband meddebiteringen. Denna sker när gatorna är utbyggda och kananvändas för sitt ändamå|.

2

3 Fastighet:Ägare:

Landvetter 4:110Martin och Lena Hiller

Synpunkter: Fastighetsägarna motsätter sig utbyggnaden av Prästgårdsvägenoch de kostnader detta medför.

180

Svar:

4(l l)

Prästgårdsvägen utgör en sådana områdesanknuten lokalgata förvilken gatukostnader kan tas ut enligt bestämmelserna i PBL.

Beträffande nivån på gatukostnaderna hänvisas till det samladesvaret ovan.

Landvetter 3:18Marie Lindhult, Mandolingatan 11,42140 Västra FrölundaLRF Konsult, Juridiska byrån, Erik Nordström.

4 Fastighet:Ägare:Ombud:

5

Synpunkter: Fastighetsägaren anser att tillkommande byggrätter bör åsättasdelaktighetstalet 1,5 istället för 2,0 m h t den påtagliga standard-förbättring av gatunätet som förslaget innebär.


lnom området sköts vägarna idag av Landvetter Vägforening.Vägarna kan inte anses ha ett sådant sämre skick, som skulle geanledning att frångå den fördelning som normalt tillämpas mellanbefintliga bostadsh us och tillkommande bygg rätte r.

Fastighet: Landvetter 3:19, 3:23, 3:70Agare: Mårten och Tina Heslyk, Berghemsvägen 16,438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna anser att gatukostnaderna skall betalas avtill kommande bygg rätter samt via skattefinansierin g.

Svar: Beträffande fördelningen av gatukostnaderna ochskattefinansiering av gatuutbyggnaden hänvisas till det samladesvaret ovan

6. Fastighet Gökskulla 4:5, 4:17, 4:18, Landvetter 3:58, 3:63, 3:73, 3'.7 4, 3'.7 5,3:76, 3:87 ,3:115, 3:1 16, 3:138, 3:143, 3:153, 4:46, 4:50, 4:52,4:53,4:54, 4:56, 4:59, 4:60,4'.63,4:65,4:67, 4:68, 4:69,4:71, 4:98Se ti ll gatu kostnadsutred n i nge n h örande fastig hetsförteckn ing.Ägare

Synpunkter: Fastighetsägarna framför i gemensam skrivelse att gatukost-naderna är för höga samt att gatuutbyggnaden bör skatte-finansieras.

Svar: Beträffande skattefinansiering av gatuutbyggnaden och nivån pågatukostnaderna hänvisas till det samlade svaret ovan.

Fastighet: Landvetter 3:14,3:19, 3:20, 3:23,3:40, 3:70, 3:59, 3:79, 3:108,3:156, 4:12, 4:17, 4:27, 4:31 , 4:39, 4:41, 4:105, 4:108, 4:109

7

181

s(l r)

Agare: Setíllgatukostnadsutredningenhörandefastighetsförteckning

Synpunkter: Fastighetsägarna framför i gemensam skrivelse att man motsättersig att, utöver mojligen ett symboliskt belopp, betala gatukost-nader. Dessa bör belasta Härryda kommun och tillkommandebyggrätter.

Svar: Beträffande fördelningen av gatukostnaderna och skatte-finansiering av gatuutbyggnaden hänvisas till det samlade svaretovan.

I Fastighet:Agare:

I

10. Fastighet:

Agare:

Landvetter 3:15Hannu och Marie-Charlotte Ahoniemi, Prästgårdsvägen 16, 43836 Landvetter.

Landvetter 2:12,3:28, 3:31 , 3:40, 3:61 , 3:80 3:77, 3:78, 3:108,3:177Se ti ll gatu kostn adsutred n i ngen hörande fastig hetsfö rteckn in g.Härutöver har ett antal fastighetsägare i östra delen avLandvetters-Backa, som inte ingår i detaljplanen eller berörs avgatukostnadsutredningen, skrivit under skrivelsen.

Synpunkter: Fastighetsägarna framför att gatukostnaderna bör differentierasinom gruppen av befintlig bebyggelse. Fastigheter med störrenytta skall betala mer, t ex baserat på nyttjad vägsträcka.

Svar: Beträffande fördelningen av gatukostnaderna hänvisas till detsamlade svaret ovan

Fastighet: Landvetter4:13Agare: Maria Frigell, Prästgårdsvägen 12,438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägaren framför att den föreslagna fördelningen avgatukostnaderna inte vilar på en rättvis och skälig grund. Gatu-utbyggnaden medför inte någon nytta för fastigheten.


Fastighetens nytta av gatuutbyggnaden uppkommer genom denvärdehöjning som utbyggnaden av gator med kommunal standardoch en framtida kommunal gatuskötsel medför.

Synpunkter: Fastighetsägarna framför i likalydande skrivelsesamma nfattn in gsvis att gatu utbygg nade n bör skattefin a nsie ras. I

skrivelsen framförs vidare.

182

Svar:

6(1 1)

o De befintliga vägarna fungerar helt enligt fastighetsägarnasönskemål

o Att genomföra omfattande vägrenoveringar för attdelfinansiera dragning av VA till vissa fastigheter är inte skäligteller rättvist.

. Detaliplanen upprättas i förtätningssyfte, vilket kommer attmedföra ökade skatteintäkter för kommunen. Det är då interättvist att de boende får stå för hela investeringskostnaden.

o Principen med gatukostnader är inte konsekvent och därförvarken skälig eller rättvis vid en jämförelse med hur övrigakommunala investeringar finansieras.

. Gatuutbyggnaden medför ingen värdehöjning för berördafastigheter och därmed ingen nytta

o Likställighetsprincipen bör avse nivån på de kostnader denenskilde får betala. Vid orimligt höga kostnader bör delar avkostnaden skattefina nsieras.

. Kostnadsfördelningen bör ta hänsyn till den nyttjadeväglängden.

o Prästgårdsvägen och Backavägen bör skattefinansieraseftersom de utgör genomfartsgator.

o Fastighet som utnyttjas som flerbostadshus bör åsättas etthögre delaktighetstal

Beträffande nivån på och fördelningen av gatukostnaderna samtskattefinansiering av gatuutbyggnaden hänvisas till det samladesvaret ovan.

De beräknade kostnaderna förutsätter att samordning sker medden VA-utbyggnad som sker samtidigt. Samordningsvinstenfördelas mellan VA och gata enligt AnläggningsAMAs principer.

Som nämnts har Härryda kommun konsekvent tillämpatmöjligheten till uttag av gatukostnader sedan kommunfullmäktigesbeslut 1982. Finansieringen av såväl gatuutbyggnad som övrigakommunala investeringar står i överensstämmelse med denlagstiftning som är tillämplig i respektive situation.

Utbyggnaden av gator med kommunal standard och en framtidakommunal gatuskötsel kommer att medföra en värdehöjning ochdärmed nytta för berörda fastigheter. Denna effekt är påtaglig ochkan noteras i alla förtätningsområden av samma slag somLandvetters-Backa.

Prästgårdsvägen utgör lokalgata och därmed en sådana områdes-anknuten anläggning för vilken gatukostnader kan tas ut enligtbestämmelserna iPBL.

Backavägen bedöms utgöra såvältillfartsväg tillvästra och östradelen av Landvetters-Backa som en icke områdesanknuten

183

7(r l)

huvudgata. Kostnadsunderlaget för Backavägen har av detta skäljusterats så att 60 o/o skattefinansieras.

Landvetter 3:47 och 3:60 inrymmer idag ett antalbostadslägenheter. Detaljplaneförslaget har reviderats ochmedger byggrätt för flerbostadshus på Landvetter 3:47 och 3:60Andelstalen förfastigheterna har justerats utifrån denna nyaförutsättning

11. Fastighet: Landvetter 3:74Agare: Camilla Wall, Murtjärnsvägen 4,438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägaren framför, som skrivelsen får förstås, att gatu-utbyggnaden helt eller delvis bör skattefinansieras.

Svar: Beträffande skattefinansiering av gatuutbyggnaden hänvisas tilldet samlade svaret ovan.

12. Fastighet:Agare:


Synpunkter: Fastighetsägaren framför att gatuutbyggnaden börskattefinansieras.

Svar

Landvetter 3:108David Henricsson (%-delägare), Berghemsvägen 7, 438 36Landvetter

Beträffa nde skattefin ansie ring av gatu utbygg nade n hänvisas ti ll

det samlade svaret ovan.

Landvetter 4:60Magnus Björlin och Sanna Hellberg, Furuvägen 16,438 36Landvetter.

Synpunkter: Fastighetsägarna framför, som skrivelsen får förstås, attgatukostnaderna är för höga.


14. Fastighet: Landvetter 3:21,3:61, 3:80Agare: Setillgatukostnadsutredningenhörandefastighetsförteckning

Synpunkter: Fastighetsägarna framför i gemensam skrivelse att fastighet somutnyttjas som flerbostadshus bör åsättas ett högre delaktighetstalVidare ifrågasätts att gatuutbyggnaden generellt medför någonvärdehöjning för berörda fastigheter.

184

8(l 1)

Fastighetsägarna anser även att kommunen bör erbjuda borgenför banklån till eller avbetalning av gatukostnaderna.

Svar: Landvetter 3:47 och 3:60 inrymmer idag ett antal bostads-läge n heter. Detaljpla neförslaget bekräfta r dock inte de n naanvändning, utan redovisar byggrätter för småhus påfastigheterna. Nyttan för dessa fastigheter av den nya detaljplanenbedöms därfôr inte utifrån den pågående användningen. Planenhar reviderats och medger byggrätt för flerbostadshus påLandvetter 3:47 och 3:60. Andelstalen för fastigheterna harjusterats utifrån denna nya förutsättning.

Fastigheternas nytta av gatuutbyggnaden uppkommer genom denvärdehöjning som utbyggnaden av gator med kommunal standardoch en framtida kommunal gatuskötsel medför.

Betalning av gatukostnaderna regleras i PBL 6 kap 35 $. Här gesunder vissa förutsättningar en möjlighet till avbetalning. Frågan fårbehandlas i samband med debiteringen. Denna sker när gatornaär utbyggda och kan användas för sitt ändamå|.

15. Fastighet: Landvetter 4:111Agare: lrma och Jan-Erik Asp, Prästgårdsvägen 4, 438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna framför att gatukostnaderna bör belasta Härrydakommun och, som skrivelsen får förstås, tillkommande byggrätter.


16. FastighetAgare:

Landvetter 4:104Nina Vollhase och Henrik Danielsson, Backavägen 76, 438 36Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna framför, som skrivelsen får förstås, attgatukostnaderna är för höga


17. Fastighet: Landvetter3:14,4:27Agare: Anders och Laila Remahl, Berghemsvägen 17 , 438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna framför att gatuutbyggnaden skall skatte-finansieras eller mojligen bekostas av de som har nytta avgatorna.

185

e(1 1)


18. Fastighet: Landvetter 4:58Agare: Eva-Helén Lundqvist, KrokensVäg 3, 44275 Lycke

Synpunkter: Fastighetsägaren framför att fastigheten bör betraktas som enbefintlig bostadsbyggnad och därmed åsättas andelstalet 1.

Svar: Fastigheten är taxerad som en småhusenhet med byggnadsvärdeunderstigande 50 000 kronor (typkod 213). Fastigheten saknardärmed taxeringsvärde för byggnaden och får bedömas utgöra etts k saneringsobjekt. Av detta skäl tillhör fastigheten inte gruppenbefintliga bostadshus, utan utgör en tillkommande byggrätt.


Landvetter 3:59.Johan Hagström (%-delägare), Bergehemsvägen 20,438 36Landvetter.

Synpunkter: Fastighetsägaren framför, som skrivelsen får förstås, attgatukostnaderna är för höga och att Härryda kommun av dettaskäl bör skattefinansiera en del av kostnaderna, så att de uppgårtill en mer rimlig nivå.

Svar: Beträffande nivån på gatukostnaderna samt skattefinansiering avgatuutbyggnaden hänvisas till det samlade svaret ovan.

20. Fastighet: Landvetter 4:63, 4.68Agare: Maj-Britt och Erik Svalsjö, Furuvägen 4,438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägarna framför att gatukostnaderna är för höga och attHärryda kommun av detta skäl bör skattefinansiera en del av dem

Svar: Beträffande nivån på gatukostnaderna samt skattefinansiering avgatuutbyggnaden hänvisas till det samlade svaret ovan

21. Fastighet: Landvetter 4:46Agare: Eva Bourner, Liden 6, 165 74 Hässelby

Synpunkter: Fastighetsägaren framför att hon inte är intresserad avgatuutbyggnaden.

Beträffande gatukostnadsreglerna och Härryda kommunstillämpning av dem hänvisas till det samlade svaret ovan.

Svar

186

l0(l 1)

22. Fastighet: Landvetter 3:47, 3:60Agare: Ake Johansson, Madängsbacken 1 , 438 35 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägaren framför att redovisade gatukostnader äracceptabla endast om plangenomförandet innefattar ett samtidigtutförande av den föreslagna gc-bron över järnvägen. Denna skallskattefinansieras.

Svar: Den föreslagna gc-bron över järnvägen ingår rnfe i kostnads-underlaget för gatukostnaderna. Bron kommer att utföras undergenomförandetiden för detaljplanen.

23. Fastighet: Landvetter 3:28Agare: Anders Egle (%-delägare), Prästängsvägen 36, 438 36 Landvetter

Synpunkter: Fastighetsägaren framför att principen att ta ut gatukostnader avbe rö rda fastig hetsäga re beh över d iskuteras ytterl iga re.

Svar Beträffande gatukostnadsreglerna och Härryda kommunstillämpning av dem hänvisas till det samlade svaret ovan.


Landvetter 3:27Joakim Ström och Agneta Clark, Berghemsvägen 36,438 36Landvetter.

Synpunkter: Fastighetsägarna framför att den föreslagna gc-bron överjärnvägen skall utföras samtidigt som gatuutbyggnaden ochskattefinansieras.

Svar: Den föreslagna gc-bron över järnvägen ingår rnfe i kostnads-underlaget för gatukostnaderna. Bron kommer att utföras undergenomförandetiden för detaljplanen.

Av kostnaderna för Backavägen utgår 60 % ur kostnadsunderlaget m h t att vägendelvis bedöms utgöra en inte områdesanknuten huvudgata. Sedan tidigare gäller attkostnaderna för järnvägskorsning och busshållplatser inte ingâr i kostnadsunder-laget.

Planen har reviderats och medger byggrätt för flerbostadshus på Landvetter 3:47 och3:60, omfattande I lägenheter. Andelstalet har därför justerats från 2,0 till 3,2. I övrigtföran leder inkomna synpu nkter inga änd ringar av gatu kostnadsutredn ingen.

Gatukostnadsutredningen har i övrigt reviderats vad avser en förlängning avBerghemsvägen fram till Furuvägen samt en förlängning av Suttebäcksvägen. I

187

1 1(1 l)

anslutning till dessa gator tillkommer ytterligare 12 nya byggrätter, innebärande 24tillkommande andelar.

Del av Tomtevägen utgår ur planförslaget.

Markkostnaderna har justerats ned.

Mölnlycke i ...??... 2011


Kristina EnglundMark- och bostadschef

188

I

HÄRRYDAKOMMUN

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILLDETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS.BACKA 4:45 M FL

LANDVETTERS.BACKA VASTRA, LANDVETTER, HARRYDAKOMMUN

Utställ n ingsutlåtande

Gatukostnadsutredningen har varit utställd ftir utställning under perioden 12 juni - 10

september 2015. Utställningen kungjordes i Göteborgs-Posten 12 juni2014. Öppet hus hölls iLandvetter bibliotek 17 juni och 26 juni kl 16-20.

Under utställningstiden har 35 yttranden inkommit som helt eller delvis berörgatuko stnadsutredningen.

Gatukostnadsutredningen har påbörjats füre den 2 maj 2011. Enligt punkt 2 iövergångsbestämmelserna till den nya Plan-och bygglagen (PBL) skall därmed äldreftireskrifter fortfarande gälla. Hänvisning till PBL nedan avser därftir lagen i tidigare lydelse(1 987:1 0).

lnledningDe inkomna synpunkterna avser i flera fall att kostnaden ftir utbyggnad av gator inte skabelasta berörda fastighetsägama i form av gatukostnader, utan istället skattehnansieras. Detfinns därfÌir anledning att inledningsvis och som ett samlat svar på samtliga inkomnasynpunkter i denna del, redovisa gatukostnadsreglerna och Härryda kommuns tillämpning avdessa.

Ett flertal synpunkter berör även ftirdelningen av gatukostnaderna mellan olika slagsfastigheter och att gatukostnaderna är ftir höga. Aven här är det lämpligt att ge ett samlat svargenom en redovisning av de tillämpade ftirdelningsprincipema samt bakgrunden till dessa

samt av den gatustandarden.

Sammalde svar

Om gatukostnader

Gatu kostnadsreglerna

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 6 kap 31 $ har en kommun ràft att av fastighetsägamaerhålla ersättning fijr utftirande och ftirbättring av gator och allmänna platser som behövs fÌirett visst område. I kostnadsunderlaget får ingå de markftirvärv som krävs ftir att säkerställakommunens tillgång till allmän platsmark, vilket framgår av ftirarbetena till PBL (prop.1980i81:165 s.26).

Kostnaderna ska fordelas efter en rättvis och skälig grund. Till grund ftir ftirdelning av

gatukostnadema ska det ligga en gatukostnadsutredning. I denna ska redovisas avgränsning av

189

2

flordelningsområdet, vilka kostnader som ska ingå i kostnadsunderlaget samt grunderna ftirftirdelningen.

Härryda kommuns tillämpning av reglerna

Enligt beslut av kommunfullmäktige i Härryda kommun 1982-04-05, $ 50, ska kostnader ftjrgata och allmän plats uttas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler. Dessa regler haröverfiirts till PBL som sedan 1987-07-01 gäller istället fÌir byggnadslagen.

Härryda kommun har sedan kommunfullmäktiges beslut konsekvent använt sig av

möjligheten att ta ut gatukostnader av berörda fastighetsägare. Tillämpningen av

bestämmelsema står därftir väl i överensstämmelse med likställighetsprincipen i 2kap 2 $

Kommunallagen.

Hänyda kommun har inte fÌir avsikt att ompröva sitt principiella beslut att tillämpamöjligheten till uttag av gatukostnader. Det är således inte aktuellt att sådana anläggningar,

som enliS bestämmelserna i PBL kan finansieras genom uttag av gatukostnader, istället ska

skattefinansieras.

Om gatukostnadernas storlekDen nya detaljplanen medftir ett kommunalt huvudmannaskap. Detta innebär att Härrydakommun ska svara ftir utbyggnad och framtida drift och underhåll av gatorna i området.

Gatorna ska i och med detta byggas ut till en godtagbar gatustandard vad gällande

trafiksäkerhet, framkomlighet, bärighet och avvattning. Gatorna utftirs med en asfaltbelagdkörbanebredd om 4,0-6,0 meter. Den gatuutbyggnad och de kostnader som redovisas ifìirslaget, står i överensstämmelse med dessa ftirutsättningar.

Den gatukostnaden som ska ftjrdelas är beräknade med stöd av schabloner. Skulle de faktiskakostnaderna vissa sig vara lägre kommer den lägre kostnaden faktureras. Skulle de faktiskakostnaderna visa sig vara högre kommer kommunen stå flor den överstigande kostnaden.

Om fördel n i ngsom rådet och fördel n i ngspri nci pen

Gatukostnaderna ska ftirdelas efter en rättvis och skälig grund. De fastigheter som redan är

bebyggda bedöms ha en mindre nytta av gatuutbyggnaden jämftirt med de tillkommandebyggrätterna. Den befintliga bebyggelsen har också bidragit till de befintliga vägnätet. Debebyggda fastigheterna skall därmed ges ett lägre andelstal. En sådan bedömningöverensstämmer med principiella avgöranden i Regeringsrätten 1988:41 och 1991:17.

Den valda ftirdelningsprincipen bygger på en sedan längre tid tillämpad bedömning av

skillnaden i nytta mellan de nu aktuella fastighetstyperna. Innebörden är att tillkommandebyggrätter bedöms ha dubbelt så hög nytta som befintliga bostäder. Enligt kommunens

uppfattning har det inte framkommit några skäl att frångå denna bedömning inomLandvetters-Backa.

Gatukostnadema har fÌlrdelats inom ett ftirdelningsområde. Detaljplanens genomftirande sker

samordnat och i ett sammanhang. Gatuutbyggnaden är en sammanhållen del av

genomftirandet, där den enskilda gatusträckan inte kan brytas ut som en separat del.

Fastigheter som nyttjar gator inom ftirdelningsområdet ges andelstal enligt principerna iutredningen. Dessa speglar den nytta fastigheten har av utftjrda åtgärder; genom framtida

190

J

kommunal gatuskötsel och/eller genom att kunna nyttja den tillkommande byggrätten i den

nya detaljplanen.

Gatukostnaderna avser ersättning ftir utftirande och fÌirbättring av gator och allmänna platser

som behövs ftjr ett visst område. Framtida drift och underhåll av gatorna skattefinansieras och

ingår inte i kostnadsunderlaget. Fastighetens exakta läge inom fiirdelningsområdet och/ellerlängden på utnytdad gata saknar således betydelse.

lnkomna synpunkterLandvetter 3:l-5, skrivelsen inkommen 2014-09-05, 2014-09-10Fastighetsägamaùr emot gatukostnaden och anser att kostnaderna ska ligga på

kommunalnivå.

Svar: Angående kommunen policy att ta ut gatukostnad, se samlat svar.

På grund av reviderat detaljplanefÒrslag kommer fastigheten Landvetter 3: I5 tqs ut urgat uko s tn ad sutr e dn in ge n.

La ndvetter 3 : l-8, skrivelse i n kom men 2014-09-08Fastighetsägaren tycker inte det är riktigt att en ny byggrätt ska betala dubbelt så mycket som en

befintlig byggrätt. De tycker även gatukostnaden ska inte belasta fastigheten forrän tomtmarken är

bebyggd. De anser även att kommunen ska garantera att kostnaderna ftir gatu- och

anslutningsavgifter for VA aldrig överstiger marknadsvärdet av byggrätten.

Svar: Enligt den praxis somfinns skn tillkommande byggrdtter tilldelas ett högre andelstal.Fördelningen dtir en befintlig byggrdtt tilldelas I andel och en tillkommande byggrcitttilldelas 2 andelar cir ett etableratfòrdelningssystem i Hcirryda kommun.Gatukostnaden kommer att debiteras nrir anldggningarna kan anvdndasför sitt cindamåL

Hcirryda kommun kan inte garantera att kostnadernaför gatu- och anslutningsavgifterfor VA

i nt e öv e r s t i ge r m ar knadsv dr de t av by ggr cit t e n.

Landvetter 3:19 och 3:23, skrivelsen inkommen 201-4-09-11

Fastighetsägama bestrider att de fastigheter i den norra delen av planområdet som redan harkommunalt VA ska subventionera de fastigheter som saknar VA.

De tycker gatukostnaden är orimligt hög och undrar hur kostnaden framtagits.

Fastighetsägarna framfür att byggnaden på Landvetter 3:23 inte är ett bostadshus och att den

fastigheten aldrig kan säljas som en enskild enhet då den är avskärmad från Berghemsvägen.

Sva r:,Se s amlat svar om fördelningsområdet o ch gatuko stnadens storlek.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheterna Landvetter 3: 19 och 3:23 tas utur gatuko s tnadsutre dn ingen.

191

4

Landvetter 3:27, skrivelse inkommen 2014-06-16Härryda kommun har tidigare fastställt avgifter für Landvetter 3:27 till 2 befintliga bostadshusoch 4 tillkommande byggrätter. Fastigheten har dock endast ett befintligt bostadshus samt ettkomplementhus. Fastighetsägaren önskar antingen att detta hus kan styckas av till egen tomt, ivilket fall gatukostnad kan erläggas, eller att gatukostnadsutredningen ändras lor att endastinnefatta en befintlig byggrätt.

Svar: Utredningen clndras så att fastigheten tilldelas gatukostnad för I befintlig och 4tillkommande byggrdtter.

Landvetter 3:28, skrivelsen inkommen 2014-09-10De anser att kostnadsftirdelningen mellan kommunen och fastighetsägarna varken är skäligeller rättvis. De menar att det är kommunen som vill ta över vägama och i samband med detbygga om vägama till kommunal standard, därftir borde det var kommunen som står ftirkostnaderna. Fastighetsägaren påpekar också att det är kommunen som önskar se en ftirtätningav bostäder i området, vilket också borde innebära att kommunen ska stå ftir kostnaderna ftirvägupprustningen. De ifrågasätter även den värdehöjning av fastigheten som kommunenpåstår ska ske i samband med vägövertagandet.

Fastighetsägarna tycker att argumentation om att kommunen under en längre tid tagit utgatukostnader är bristfÌillig och påpekar att det inte har utgått gatukostnader i samband medatt Härkeshultsvägen och del av Tahultsvägen renoverades och övertogs av kommunen.

Fastighetsägarna ifrågasätter även fordelningsgrunden, då vissa fastigheter behöver en

betydligt längre ny väg än andra fastigheter för sin utfart.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar.

Undertecknad kan inte svara i varje enskilt fall, men i majoriteten øv övertagandet av vrigar ikommunen har gatukostnad debiteras. Detta gciller riven Hrirkeshultsvdgen och del avTahultsvdgen.

An gåe nde fö r de I n i n gs o mr å de t o c h för de I ni n gs pr í nc i pen, s e s aml at sv ar

På grund av reviderat detaljplaneforslag kommerfastigheten Landvetter 3:28 tas ut urgat uko s tn ad s utr e dn in ge n.

La ndvetter 3 :58, skrivelsen i n kom men 20 l-4-09-08Fastighetsägarna ifrågasätter varftir vissa ska betala gatukostnad och andra undantas. Detycker att det ligger i kommunens intresse att bygga vägarna och att kommunen därmed skabetala gatubyggnaden. Fastighetsägarna tycker det är orimligt att en ny byggrätt ska belastasav VA-avgift och gatukostnad.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlst svqr ovan.

Landvetter 3:38, skrivelsen inkommen 201-4-09-08Fastighetsägaren protesterar mot uttag av gatukostnad samt frågar vad de Ër ftir nytta avgatukostnaden.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar ovan.

192

5

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 3:38 tas ut urgatuko s tn ad sutr e dn i n ge n.

Landvetter 3:40, skrivelser inkom na 20L4-06-29, 2014-07 -I0, 20L4-07 -15,20L4-08-1-1-,

2014-09-10Fastighetsägarna ãr generellt emot principen om uttag av gatukostnad och anser att det är felatt befintlig bebyggelse ska subventionera tillkommande byggrätter.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar oven.

På grund av reviderat detaljplaneft)rslag kommerfastigheten Landvetter 3:40 tas ut urgatuko s tnad s utr e dn in ge n.

La ndvetter 3 :59, skrivelsen i n kom men 20L4-09-09Fastighetsägaren ifrågasätter att de ska behöva betala gatukostnad ft)r åtgärder de inte önskar.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se sømlat svar.

På grund øv reviderat detaljplaneJörslag kommer fastigheten Landvetter 4: 108 tas ut urgatuko s tnads utr e dn in ge n.

La ndvetter 3 :77, skrivelsen i n kom men 20 1-4-09-1-0

Fastighetsägarna motsätter sig att de ska behöva betala en högst ansenlig kostnad ftir något de

varken önskar eller anser sig behöva. De anser att övertagandet av väggar ska hanteras på

samma sätt som 90 %o av landets övriga kommuner.

De tycker inte det är rimligt att permanenthus med kommunalt VA ska debiteras samma

kostnad som ftir ett hus där vatten och avlopp saknas samt där det finns möjlighet tilltillkommande byggrätter. De anser att gatukostnader inte motsvarar den nytta fastigheterna färav upprustningen av vägama.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar

På grund av reviderat detaljplaneforslag kommerfastigheten Landvetter 3:77 tas ut urgatuko s tn ad s utr e dn in ge n.

La ndvetter 3 :78, skrivelse i n kom men 2014-06-27Fastighetsägarna anser att gatukostnaden är ett såitt ftir kommunen att Ë råd att låta Landvetterväxa som samhälle. En gatukostnad på närmare 100 000 är orimligt. De boende fär endast ettbullerplank och ny asfalt på vägarna für pengarna. Fastighetsägarna påpekar även att de flestaandra kommuner inte tillämpar gatukostnad.

Svar: Kostnaderför uppförande av bullerplanket var inte medtagen i gatukostnaden. På grundutav tindrade plangrrinser kommer nu bullerplanket att utgå helt.

Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar ovan

På grund av reviderat detaljplaneJörslag kommerfastigheten Landvetter 3:78 tcts ut urgatuko s tnadsut r e dn in ge n.

193

6

Landvetter 3:l-08, skrivelse inkommen 2Ot4-08-29Fastighetsägaren vill ha skilda gatukostnader ftir södra och norra området. Fastighetsägaren

tycker att kostnadskalkylen är odetaljerad. Kostnaden ftir VA ska inte ingå i gatukostnads-

kalkylen då den inte har med upprustningen av vägen att göra. Kostnaden för gatubelysningen

ska inte ingå i gatukostnaden då befintlig fungerande belysning finns.

Generellt är fastighetsägaren emot uttag av gatukostnader.


På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 3 : I08 tas ut urgatuko s tnad sutr e dn in ge n.

Landvetter 3:156, skrivelsen inkommen 201,4-08-LLFastighetsägarna är emot principen om uttag av gatukostnader. De tycker även attgatukostnaden som presenterats är orimligt hög samt att det är orättvis att gatukostnaden ivissa omvandlingsområden i MOlnlycke inte blivit högre än ca 20 000 kr. De tycker att en

solidarisk ftirdelning av kostnaderna mellan omvandlingsområdena borde ske. Till sist undrarde hur de på ett demokratiskt saü kan påverka beslutet om uttag av gatukostnad.


Att tilldmpa uttag av gatukostnader dr ett politiskt taget beslut och det går att påverka som allaandra politiskt tagna beslut.

La ndvetter 4: l-2, skrivelse i n kom men 201-4-08-21,

Fastighetsägaren är emot principen om uttag av gatukostnad. De anser även att den fÌirslagnakostnaden kan innebära privatekonomiska problem ftir berörda fastighetsägare-

Svar; Om betalningsbördsn dr alhfar tungþr enfastighetsrigare kan betalningsskyldigheten

fullgöras genom avbetalningar med minst en tiondel årligen. Den rdnta som då ska erkiggas drgällande referensrdnta plus 2 procentenheter. Referensrrinta var vid upprrittandet sv dettadokument 0,0 %. Skulle kostnaden trots detta vara alltför betungande kan betalningsvillkorenjcimkas, dvs. kingre återbetalningstid och eventuellt kigre rdnta.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 4: 12 tas ut urgatuko s tn ad s utr e dn in ge n.

Landvetter 4:l-3, skrivelser inkom na 20L4-08-3O, 20L4-09-05Fastighetsägaren är emot principen om uttag av gatukostnad och tycker att kostnaden är orimligthög. Kostnaden motsvarar inte nyttan for fastigheten.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat sval ovan.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 4: I3 tas ut urgatuko stn adsutr e dn in ge n.

La ndvetter 4: l-3, skrivelser i n kom na 2014-08 -30, 20L4-09-05Fastighetsägarrra har frågor kring finansieringen av gatukostnaden. Fastighetsägarna undrarvad som händer i det fall man inte kan låna till gatukostnaden av en bank. Fastighetsägaren

194

7

undrar hur kommen menar att fastigheten kommer öka i värde pga. den bredda vägen.

Fastighetsägaren ifrågasätter rimligheten i summan och framhäver sin oro i att inte ha råd attberörda fastighetsägare kan tvingas lämna sina hem.

Svar: På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 4: I3 tas ut urgatuko s tn ad sutr e dn in ge n.

Om betalningsbördan rir alltför tungför enfastighetscigare kan betalningsskyldighetenfullgörasgenom avbetalningar med minst en tiondel årligen. Den rrinta som då ska erldggas dr gdllandereferensrrinta plus 2 procentenheter. Referensrdnta var vid upprdttandet av detta dokument 0,0%. Skulle kostnaden trots dettavara alltför betungande kan betalningsvillkoren jdmkas, dvs.

lringre återbetalningstid och eventuellt kigre rdnta.

Kommunen bedömer att gatukostnaden motsvarar nyttan av iordningstdllandet av allmrinnaplatser.

La ndvetter 4: l-7, skrivelse i n kom me n 20 l-4-09-05Fastighetsägaren är emot principen med gatukostnad och anser att kostnaden är ftir stor.Fastighetsägaren saknar en kostnadsbild med presentation om hur avgiften tagits fram.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar oyan.

Angående nivån på gatukostnaden, se samlat svar ovan.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommerfastigheten Landvetter 4:17 tas ut urgatuko s t nadsutr e dn in ge n.

Landvetter 4:17, skrivelsen inkommen 201-4-09-05Fastighetsägaren motsätter sig principen av gatukostnad och anser att vägarna är infrastruktursom bör finansieras via skattemedel.

Svar: Angående kommunen policy att ta ut gatuktstnad, se samlat svar ovan.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommerfastigheten Landvetter 4: 17 tas ut urgatuko s t nads utr e dn in ge n.

Landvetter 4:27, skrivelse inkommen 201-4-09-07Fastighetsägaren är emot gatukostnaden i området då nyttan inte står i proportion motkostnaderna.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar oyan.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 4:27 tas ut urgatuko s tn ads ut r e dn in ge n.

La ndvetter 4 :3 l-, skrivelsen i n kom men 201-4-09-06Fastighetsägarna finner det märkligt att de ska betala ftir övertagandet av vägnätet, samtidigtsom de är med och betalar alla andra vägar i kommunen. De undrar även hur kommunenställer sig till finansieringen om fastighetsägarna inte kan få lån hos banken. De anser att den

södra och norra delen av planområdet har olika karaktär och bör behandlas separat.

195

8

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader samt avgrdnsningen av

f\rdelningsområdet, se samlade svar oyan.

Om betalningsbördan cir alltför tungför enfastighetsdgare kan betalningssleyldighetenfullgörasgenom avbetalningar med minst en tiondel årligen. Den rrinta som då ska erläggas dr gdllandereferensrdnta plus 2 procentenheter. Referensrcinta var vid upprättandet av detta dokument 0,0%. Skulle kostnaden trots detta vara allt för betungande kan betalningsvillkoren jämkas, dvs.

fArlang återbetalningstid och eventuellt ldgre rrinta.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 4:31 tas ut urgatuko s tn ad s utr e dn in ge n.

Landvetter 4:63 och 4:68, skrivelse inkommen 201-4-09-08Fastighetsägama är emot uttag av gatukostnaden. De anser att det enbart är den nyabebyggelsen som har nytta av upprustningen av vägnätet.


Landvetter 4:40, skrivelsen inkommen 201-4-09-09Fastighetsägaren motsätter sig att fastigheten blir detaljplanelagd och där med även kommeratt belastas av uttag av gatukostnader.

Svar: P¿i grund av reviderat detaljplaneförslag kommer fastigheten Landvetter 4:40 tas ut urgatuko s tn ad sut r e dn in ge n.

La ndvetter 4:46, skrivelsen i n kom men 20 l-4-08-28Fastighetsägarna motsätter sig gatukostnadens ftirdelning och det ftireslagna beloppet. I fiirstahand yrkar de på att de inte ska betala någon gatukostnad då de använder vägen ochfastigheten sparsamt. I andra hand yrkar de på att gatukostnadens belopp ska jämkas då

kostnaderna är oskäligt höga. Vidare kompletterar de sitt yrkar att fastigheten inte ska belastas

av gatukostnad då den har utfart mot Suttebäcksvägen, varvid någon gatukostnad inte ska

betalas enligt de lagändringar som väntas träda i kraft med anledning av lagrådsremissen av

den 7 november 2013 avseende gatukostnad.

Svar: Suttebdcksvrigen ligger inom þrdelningsområdet þr gatuknstnaden, Dels kommer

Suttebricl<svdgen attfå en standardhöjning, dels måste fastigheten köra över övriga vdgarinomfardelningsområdetför att nå befintliga kommunala vcigar. Dcirmed skofastigheten ingåi gatukostnadsutredningen. Kommunen kan inte kommentar eller ta hdnsyn till enskildalagrådsremis ser, utan måste tilldmpa gcillande lagst iftning.

Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar ovan.

La ndvetter 4 :55, skrivelsen i n kom men 201-4-09-08Fastighetsägaren undrar varftir de ska betala en gång till lor vägar, vatten och avlopp som de

anser att de redan har betalt ftir.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar ovqn. Ingen ny kostnad

för vatten och avlopp kommer belastafastigheten då den redan rir påkopplad på det kommunalasystemet. Kostnadernaför utbyggnaden av vattenoch avloppsnätet cir inte medrcilvtat igatukostnaden.

196

9

På grund av reviderat detaf planefòrslag kommer fastigheten Landvetter 4: 5 5 tas ut urgatuko s tnad sutr e dn in ge n.

La ndvetter 4 :58, skrivelsen i n kom m en 20 l-4-09- 10

Fastighetsägama anser att fastighetens andelstal ska sänkas frän2 till l. Detta då de anser attfastigheten har en beflrntlig byggrätt

Svar: Hcirryda kommun delarfastighetscigarenen synpunkt. Andelstaletför Landvetter 4:58revideras darmed till l.

Landvetter 4:60, skrivelsen inkommen den 2014-09-08Fastighetsägarna anser att uttag av gatukostnad är odemokratisk, omodernt och orättvist. Deanser även de inte ska betala ftir något de inte beställt. Vidare saknar de en detaljeradkostnadsberäkning fiir gatukostnaderna. Fastighetsägarna anser även att fürslaget omgatukostnad skaparen en stor osäkerhet vilket har orsakat en utflytning från området.


Angående nivån på gatukostnaden, se samlat svar ovan.

La ndvetter 4:65, s krivelsen i n kom men 201-4-09-09Fastighetsägaren ifrågasätter nyttan av gatubyggnaden samt att uttaget av gatukostnaden

upplevs som slumpmässig och orättvis.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlat svar,

Angående nivån på gatukostnaden, se samlat svar.

Landvetter 4:tO3,skrivelsen inkommen 2014-09-10Fastighetsägama ifrågasätter nyttan med utbyggnaden av vägnätet och tycker den ft)reslagnagatukostnaden är oskälig.

Svar: Angående kommunens policy att ta ut gatukostnader, se samlade svar ovan.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommerfastigheten Landvetter 4:103 tas ut urgatuko s tn ad s utr e dn in ge n.

La ndvetter 4:L04, skrivelsen i n kom men 2014-09-09Fastighetsägama är emot uttag av gatukostnad då det enligt dem kan innebära att människormåste skuldsätta sig eller lämna sina hem.

Svar: På grund av reviderat detaljplaneförslag kommer fastigheten Landvetter 4 : I 04 tas ut urgatuko s tn ad s ut r e dn in ge n.

Om betalningsbördan cir alltfr;r tungför enfastighetsdgare kan betalningssþldighetenfullgörasgenom avbetalningar med minst en tiondel årligen. Den rdnta som då ska erldggas cir gällandereferensrdnta plus 2 procentenheter. Referensrrinta var vid upprdttandet av detta dokument 0,0%. Skulle kostnaden trots dettavara alltför betungande kan betalningsvillkoren jdmkas, dvs.

fòrläng återbetalningstid och eventuellt lägre ränta.

197

10

La ndvetter 4:1.05, skrivelsen i n kom men 2014-08- 18

Fastighetsägaren är emot principen om uttag av gatukostnad och anser att utbyggnaden

vägarna ska skattefinansieras. Fastighetsägaren anser att de befintliga fastigheterna inomplanområdet inte ska bära kostnader ftir de nya byggrätterna.


På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 3 : 105 tas ut urgatuko s tnadsutr e dn in ge n.

Landvetter 4:l-08, skrivelsen inkommen 201,4-07 -09

Fastighetsägarna anser att uttag av gatukostnad är godtycklig och att den subventionerar

exploatering av ny bebyggelse. De anser även att informationen har varigt bristfÌillig och att

samtliga berörda fastighetsägare borde ha blivit kontaktade personligen. De tycker även

kommunen ska redovisa vilken nytta berörd fastighet kan tillgodogöra sig. De anser attv'dgar,gator och torg som används av alla ska betalas av alla, med skattemedel.

Fastighetsägarna anser också att kommunen ska erbjuda berörda fastighetsägare

finansieringshjälp.


Om betalningsbördan är allt för tung för en fastighetscigare kan betalningsskyldigheten fullgörasgenom avbetalningar med minst en tiondel årligen. Den ränta som då ska erldggas är gdllandereferensrdnta plus 2 procentenheter. Referensrdnta var vid upprrittandet av detta dokument 0,0

%. Skulle kostnaden trots detta vara allt för betungande kan betalningsvillkoren jrimkas, dvs.

forldng återbetalningstid och eventuellt ldgre rrinta.

På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommerfastigheten Landvetter 4:l,08 tas ut urgatuko s tnads utr e dn in ge n.

La ndvetter 4: l-08, skrivelsen i n kom men 201,4-09 -IOFastighetsägarna vill se en separation mellan den norra och södra delen av planområdet.

Fastighetsägaren anser att befintliga bebyggda fastigheterna inte ska subventioneranyabyggrätterna.


På grund av reviderat detaljplaneþrslag kommer fastigheten Landvetter 4 : I08 tas ut ulgatuko s t nad sutr e dn in ge n.

La ndvetter 4:L1,L, skrivelsen i n kom men 2014-09-09Fastighetsägarna är emot principen av uttag av gatukostnad och tycker att det är orimligt att

befintliga fastigheter ska behöva betala lor ny expansion. De anser att gatukostnaden är

oproportionellt stor mot vad fastighetsägamanytta, samt att kommuners andel av den totalakostnaden är ftir låg. De anser att behntlig vägstandard är tillräcklig och att det är kommunensom kräver attvâgamas standard ska vara exemplarisk innan övertagandet. Därmed bordekommunen betala den högre standarden.

198

ll


Angående nivån på gatukostnaden, se samlat svqr ovan.

På grund øv reviderat detaljplaneforslag kommerfastigheten Landvetter 4: I I I tas ut urg atuko s tn a d s utr e dn in ge n.

April2015

Karl FalckMark- och exploateringsingenjör

199

HARRYDAKOMMUN

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILLDETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS.BACKA 4.45 M FL

LAN DVETTERS.BACKA VASTRA, LANDVETTER, HARRYDAKOMMUN

Utställningsutlåtande för utställning 2

Gatukostnadsutredningen har varit utställd ftir utställning2 under perioden l2 juniseptember 2015. Utställningen kungjordes i Göteborgs-Posten l2 juni 2014. ÖppetLandvetter bibliotek I 7 j uni och 26 juni klockan | 6-20.

-10hus hölls i

Under utställningstiden har 3 yttranden inkommit som helt eller delvis berörgatuko stnadsutredningen.

Gatukostnadsutredningen har påbörjats ftire den 2 maj20l l. Enligt punkt 2 iövergångsbestämmelserna till den nya Plan-och bygglagen (PBL) skall därmed äldreftireskrifter fortfarande gälla. Hänvisning till PBL nedan avser därftir lagen i tidigare lydelse(1 987:1 0).

lnkomna synpunkter

Landvetter 3:4,3:4 och 17:1En fråga som borde utretts är om det hade gätt att på samma sätt som matningen tillLandvetters Backa Östra Etapp 1 detaljplanelägga endast gatan (i det fallet Backavägen)genom ett område som på grund av bullerftirhållandena inte kommer att omfattas avdetaljplan. Samma tillvägagångsätt hade i så fall kunnat tillämpas på Berghemsvägen genomdet område, som på grund av bullerfijrhållandena inte kommer att detaljplaneläggas.Kostnaderna ftir matningen till det fiireslagna planområdet skulle säkerligen hamna på enbetydligt lägre nivå än matningen genom kollektivtrafikområdet i östra delen av planområdetDet är naturligtvis också fundamentalt att veta hur dessa, får man ftirmoda, mycket högaanläggningskostnader där ftireslås belasta ftirdelningsområdet ftir gatukostnader och hurmycket skattebetalama i kommunen skall stå ftir.

Har det gjorts några realistiska beräkningar ftir anläggningskostnaderna flor matarvägen medev. tunnel och hur den i sa fall belastar ftirdelningsområdet?

Svar: Planområdets andel av kostnaden für den nya huvudgatan uppgår till 875 000 kr.

Landvetter 4:63 och 4:68Vi vill inte bekosta nya fastigheters väganslutningar och protesterar livligt mot att vi skabehöva betala vägavgift för att Härryda kommun vill ftirtata området. Vi har, liksom de somnu har blivit befriade från vägavgift, också betalat vägavgift, fastighetsskatt och

200

kommunalskatt. Lägg vägavgiften på de nya fastigheterna! De som köper tomter och byggerhär kommer att ha råd med den extra avgiften, vilket många av oss redan boende här inte har

Svar

Gatukostnaderna ska ftirdelas efter en rättvis och skälig grund. De fastigheter som redan ärbebyggda bedöms ha en mindre nytta av gatuutbyggnaden jämftirt med de tillkommandebyggrätterna. Den befintliga bebyggelsen har också bidragit till de befintliga vägnätet. Debebyggda fastigheterna skall därmed ges ett lägre andelstal. En sådan bedömningöverensstämmer med principiella avgöranden i Regeringsrätten 1988:41 och l99l:17.

Den valda ftirdelningsprincipen bygger på en sedan längre tid tillämpad bedömning av

skillnaden i nytta mellan de nu aktuella fastighetstyperna. Innebörden är att tillkommandebyggrätter bedöms ha dubbelt så hög nytta som befintliga bostäder. Enligt kommunensuppfattning har det inte framkommit några skäl att frångå denna bedömning inomLandvetters-Backa.

Gatukostnadema har ftirdelats inom ett ftirdelningsområde. Detaljplanens genomftirande skersamordnat och i ett sammanhang. Gatuutbyggnaden är en sammanhållen del avgenomforandet, där den enskilda gatusträckan inte kan brytas ut som en separat del.

Fastigheter som nyttjar gator inom ftirdelningsområdet ges andelstal enligt principerna iutredningen. Dessa speglar den nytta fastigheten har av utfÌirda åtgärder; genom framtidakommunal gatuskötsel och/eller genom att kunna nyttja den tillkommande byggrätten i den

nya detaljplanen.

Gatukostnaderna avser ersättning ftir utftirande och ftirbättring av gator och allmänna platser

som behövs fìir ett visst område. Framtida drift och underhåll av gatorna skattefinansieras ochingår inte i kostnadsunderlaget. Fastighetens exakta läge inom ftirdelningsområdet och/ellerlängden på utnyttjad gata saknar således betydelse.

Landvetter 4:60Vi har inte beställt någon väg och kommer därftir inte betala ftir det

Svar: Enligt beslut av kommunfullmäktige i Härryda kommun 1982-04-05, $ 50, skakostnader ftir gata och allmän plats uttas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler.Dessa regler har överftirts till PBL som sedan 1987-07-01gäller istället ftir byggnadslagen.

Härryda kommun har sedan kommunfullmäktiges beslut konsekvent använt sig avmöjligheten atttaut gatukostnader av berörda fastighetsägare. Tillämpningen av

bestämmelserna står därfor väl i överensstämmelse med likställighetsprincipen i 2kap 2 $

Kommunallagen.

Hänyda kommun har inte ftir avsikt att ompröva sitt principiella beslut att tillämpamöjligheten till uttag av gatukostnader. Det är således inte aktuellt att sådana anläggningar,som enligt bestämmelserna i PBL kan finansieras genom uttag av gatukostnader, istället ska

skattefinansieras.

201

Nv ¡rÄnRvoRKOMMUN

UTREDNING oM GATUKoSTNADER INoM TÖns¡.nc TILLDETALJPI.Rru TÖn DEL AV LANDVETTERS.BAcKA 4.45 M FLLANDVETTERS-BAcKA vAsrnn, LANDVETTER, HAnRyonKOMMUN

Utställningsutlåtande för utställning 3

Gatukostnadsutredningen har varit utställd ftir utställning 3 under perioden 23 novemb er - 7december 2015.Under utställningstiden har inga yttranden inkommit som berör gatukostnadsutredningen.

Gatukostnaden har i antagandehandlingen revideras så att Landvetter 3:153 har en befintligbyggrätt samt två tillkommande byggrätter. I utställningshandling ftir utställning 3 hade en

tillkommande byggrätt ftirsvunnit pga. skrivfel. Det totala antalet andelar är dock ofÌjrändrat.Denna ändring har skriftligen godkänts av lagfaren ägare till Landvetter 3:15.

202

HARRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 2013K5871214

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR RÄVLANDA 4:145 M FL,UTVIDGNING AV BYGGRÄTTER FÖR RADHUS

Sektorn fiir samhällsbyggnad har upprättat ett forslag till detaljplan lor Rävlanda4:145 m.fl., utvidgning av byggrätter ftir radhus i Rävlanda. Syftet med detalj-planen är möjliggöra kompletteringar av befintliga radhus med inglasade uterum.Planforslaget ger även möjlighet att bygga ut hall och gavel på tvåvåningshusen,tillskapa fler parkerings- och garageplatser i områdets södra del samt upplora engemensamhetslokal.

Förslaget har varit utställt for granskning enligt 5 kap. 18 $ planoch bygglagen(2010:900) under tiden 9 mars - 5 april 2016. Antagandehandlingarna överens-stämmer med granskningshandlin gama med undant ag av några redaktionellaändringar.

Förslaget är florenligt med gällande översiktsplan och gãr att fiirena med en frånallmän synpunkt lämplig användning av markoch vattenresurserna enligt 3 kapmiljöbalken (1998:808). Förslaget medflor inte att någon miljökvalitetsnormenligt 5 kap miljöbalken överträds.

Från sektorn für samhällsbyggnad floreligger skrivelse av den 11 april 2016.

Ordfïirandens fiirslag till beslut

o Kommunfullmäktige antar detaljplan for Rävlanda 4:145 m.fl., UTVIDG-NING AV BYGGnÄffBn FÖR RADHUS enligt foreliggande ftirslag.

o Kommunfullmäktige upphäver strandskyddet i enlighet med bestämmelserna iplankartan for Rävlanda 4:145 m.fl., UTVIDGNING AV BYGGnÄffBnFÖR RADHUS.

Signatur justerande Utdragsbestyrkande

203

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 10

HÄRRYDAKOMMUN

S ektorn lor samhällsbyggnadMaria Lejdebro

20r6-04-rt

| (2)

Dnr 2013K5871214

Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FOR NÄVU.NDA 4:145 M.FL.,UTVIDGNING AV BYGGRÄTTER FOR RADHUS


Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat ett forslag till detaljplan flor Rävlanda 4:145m.fl., UTVIDNING AV BYGGnÄrrBn FÖR RADHUS i Rävlanda. Syftet meddetaljplanen är möjliggöra kompletteringar av befintliga radhus med inglasade uterum.Planlorslaget ger även möjlighet attbygga ut hall och gavel på tvåvåningshusen,tillskapa fler parkerings- och garageplatser i områdets södra del samt uppfora engemensamhetslokal. Detaljplanen bekräft ar i övrigt befi ntli ga forhållanden.

För att möjliggöra ett genomlorande av ftirslaget till detaljplan enligt dess syfte behöverstrandskyddet for Storån och Rammsjöbäcken upphävas i delar av kvartersmarken lorBostäder, radhus (Br) samt Gemensamhetslokal (Bz) i enlighet med bestämmelserna i 7kap. 18 g $ Miljöbalken samt 4kap.17 $ Plan- och bygglagen. Strandskyddet foreslåsåterinträda i de delar som anges som naturmark i plankartan.

Förslaget har varit utställt flor granskning enligt 5 kap. 18 $ planoch bygglagen(2010:900) under tiden 9 mars - 5 april 2016.Inkomna yttranden redovisas i utlåtandet.Antagandehandlingarna överensstämmer med granskningshandlingama med undantagav några redaktionella ändringar. Förslaget är ftirenligt med gällande översiktsplan ochgår att fiirena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- ochvattenresurserna enligt 3 kap. Miljöbalken (1998:808). Förslaget medfor inte att någonmiljökvalitetsnorm enligt 5 kap. Miljöbalken överträds.


Kommunfullmäktige antar detaljplan ftir Rävlanda 4:145 ffi.fl., UTVIDGNING AVBYGGRÄTTER FÖR RADHUS enligt floreliggande forslag.

Kommunfullmäktige upphäver strandskyddet i enlighet med bestämmelserna iplankartan fiir Rävlanda 4:145 m.fl., UTVIDGNING AV BYGGnÄff¡,n ¡'ÖnRADHUS

SEKTORN R SAMHALLSBYGGNAD

KlemanSamhällsVerksamhetschef plan och bygg

204

2 (2)

Bilagor:Plankarta med bestämmelserIllustrationskartaPlanbeskrivning med genomforandeFasti ghetsftirteckningGranskningsutlåtande

205

oa9-

\-x-\'v,->

W )' þ

Tta4ø

.ffiU-/ \-

l\4:S

fra.:.\

\

\

\

\

js ct

-i\

H

ÉV \

\

'.1

Ll -\F

i,. _. : L-

\åri----- ---\ ,,.| _, /' ----\-

q

lnstans Datum

KS 2014-0925

KF

UppdnS

Antagen

Vunnit laga kraft

ffi1rm(42)

sñ 1æm

Planhandlingarna består av:- Plankarta- Planb€skrivn¡ng m€d gtromfriando- Fastighetsförledmlng- Granskningsutlålande- Samrådsrêdogórsls€- Tskn¡sk PM Gootoknik (No@nsult 201+12-15)

Sekorn Ër samhållsbyggnadApril 2016

Detaljplan för Rävlanda 4:145 m.fl.

UTV¡DGNING AVBYGGRATT FöR RADHUSi Råvlanda, Hårryda kommun

Micha€la KJsmaVsrlßamh€tschet plãn och bygglw

Maia L€jdebßPlanarkitokt

TECKENFöRKLANING

ImInImffi

t tbyggnad av sntr6

t tbyggnad av garel

T¡llbyggnad mêd uterum enl¡gt princ¡pritning 61 1-vån¡ngshus

Tillbyggnad m€d uterum enligt pr¡nc¡pritning br z-vâningshus

Nybyggnad av sffi l¡ngslol€l

t tôkad byggrå,tt îÕr garag€

l.rtõkad tornîmark

AnÞgandehandling

lllustrationskarta

206

BEIECftall{GtB

\.1(À:szzoo

Håck

Mur

S-tõûnur

N¡\¡åh¡mr

Awåod lÉjd

Ffl

Polygfipünkt

GråßÊ¡nkt

B€ly8n¡ngsblps

Rutsl@unK

Stnndskyddd¡nþ

\I

b

+\UPPGINER OU GRUI{DKARIIAN

È'==Uppråtbd genom utcEg ur ldrmmoß primådøteFe8dgh€b.€ddisangd aldu.l¡ 201602-2¿lKærdlnsEyslsm I pl8n SIiTEREF 80 12 00.

4:36

5:7 srtt_i___L l l><lEl

F8üghetrgËm

lEkfgrå¡8

TEkhdnFa8üghotsb€t ckingSantfålllgh€l

l-rdn¡ng$ü

Byggnad

vå9, gångvåg

Hðjdq/8bm FH 20(þ

Kda¡imMllMållings¡ngil¡õr

+

õæo

Þ

æ Slånt

sbkd

Uppdras

Anlagon

Vunnit laga kEfr

err@(42)

0ñ

lnsitans

I(s

KF

Datum

201+ø25

tmñ

Prlnclprltnlng tör utorum lör 1{*¡nClua

Ë=

IlIJ

bestå¡ av:

-MtEdgffi.-F&nffi{-ffi¡EtlllM-hdñqòð-Tffiilffik(Mldã+12¡O

HÄRRYDA Sektorn6rsamhållsbyggnad

KOMMUN April2o16

Detaljplan fõr Rãvlanda 4:145 m.fl-

UTVIDGNING AVBYGGRÄTT FöR RADHUSi Råvlanda, Härryda kommun

M¡chaela l(elffiVerksamh€tschsf plan och bygglol/

Maria LeidsbþPlanarkit6kt

Nv

PLANBESTÃTITIELSERFõljild€ gåller inom omrAdan mod nedeslâends betockningt'Dår bstsckning eknæ gälêr bæùåmmdsn inom hela plúområd€t'Endæt ilgivgn aNåndning och utbmning ãr till&€n.

GRÃNSBEÍECIo{II{GAF

--.- PlangÉns

Anvåndn¡ngsgråns

EgonskÊPsgråß

- +

- Adm¡n¡sffiivgråß

u¡nxl¡vÃ¡or¡r¡rcAllmån pld!

m Ndrrmark

KYartsrrn!rl(

fq-_llB, In

Bcti¡d€r, radhG

Såmlingslokal

Tmsfomgloßtation

UTNYTÍJANDEGFAD

ô1 Stößta t¡llålna byggnadsae i r#.

BEGFÃNSNINGAF AV TÂRKENS BEBYGGANDE

Mekon tår inÞ löGes msd bygomd.

Marksn får med undantrE av kmplem€ntb!€gnaderinþ föffi m€d b!4gnader

MARI(ENS AilORDNANDE

tlark oaù weotrüon

ll1 Mark€n ska wE tillgångl¡g ñr odl¡n$lottsr.

Pt-acERrNG, urFoRMilrNG, uÍFÕRANDE

Utfomnlng

Vmd får int€ inrcdæ. Soúorå'ngvån¡ng tåt intè ilordnæ.Hôgsta till¿ltna b!€gnådshöid för komplmontbyggnad & 3,5 mstsr.

@ Hõgsta tillåtña byqgnadshðjd ¡ melar.

f1 Endast uiãrum I botbf,¡åriing enligû principrih¡ng förutarum ftir I -ples alt8matM 2-pl&s hus. Vûje uterumvågg mot tãdgå¡d sl€ll utsöm av minst 55% glæ. Tãtvågg tÐ mntudl sociGl skall utbrmæ msd tråpanel likbsfinü¡gt hus. Td( skall w ljusg€nomslãppligt æh ftLmt hs 6 gEd€É lufllng.

12 Endast tillbyggned ¡ botlenvåning'

^DMIN rsrRAÏva BEsr^rMELsER

Al

G€non6rand€tidsn tu 5 år från det d dstaljdan€n wnnit laga laafr.

fuitagandelnndlingPlankarta med bestämmelser

207

Nv HÄRRYDA Antagandehandling

KOMMUN April2016

Sektorn ftir samhällsbyggnad

Detaljplan för Rävlanda 4:145 m.fl.,

UTVIDGNING AV BYGGRATT FOR RADHUS

i Rävlanda, Härryda kommun

Planbeskrivning med genomförande

Planbeskrivningens uppgift är att underlätta ftjrståelsen av planftirslagets innebörd samtatt redovisa de ftirutsättningar och de syften planen har liksom de organisatoriska,tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs ft)r att åstadkomma ettsamordnat och ändamålsenligt genomfürande av detaljplanen. Planbeskrivningen haringen rättsverkan.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planftlrslaget syftar till att ge möjlighet att komplettera befintliga radhus med inglasadeuterum. Byggrätten ftir tvåvåningshusen utökas ftir att möjliggöra en utbyggnad avhallen mot forråden samt vid gavlarna. Gällande detaljplan lämnar möjlighet till attuppftira en samlings- och ftireningslokal i områdets sydöstra del. Denna byggrätt harinte utnyttjas, men bibehålls i planftirslaget. Planen ger även möjlighet till att bygga utoch omdisponera placeringen av garage i områdets sydöstra del. Detaljplanen bekräftar iövrigt befi ntl iga ftjrhållanden.

PLANDATA

Planområdet är beläget strax söder om Rävlanda station och omfattar radhusområdet vidÅvägen samt angränsande naturområden i väster och söder.

¡,¡a

P*r'Günnâ

,a

;/

rt

+Slomm6n

\,

lndug,ãom?àdø

* qÆ

Lll

,Ndllln¡sjõv,

!

I{*i :tr ¿ '

dr" !,

l(ls)

'¡i Planomràdefs /âge i Rävtanda

208

ArealPlanområdets areal är cirka 4 hektar

Markägare

Kvartersmarken ägs av privata fastighetsägare samt en samfrillighetsftirening.Kommunen äger även del av kvartersmarken i områdets södra del. Natur- ochparkmarken ägs av kommunen.

ÄruonIruCAR EFTER SAMRADET

Efter samrådet gjordes ftiljande ändringar:

o Parkområdet ftir del av bollplanen har tagits bort från detaljplanen.

o Samlingslokalens byggrätt har reviderats från område som endast får bebyggasmed komplementbyggnader (plusprickad mark) till användningsområdet B t,(samlingslokal)

o Utökad kvartersmark ftir bostäder har möjliggjorts ftir sex tomter i den västradelen av planområdet.

o Uterummens byggrätt har ändrats så att det är tydligt att den endast gäller ibottenplan och att principritningen ska ftiljas. Den plusprickade marken hartagits bort.

o Garagens byggrätt har utökats på det sydöstra parkeringsområdet från 500 kvmtill750 kvm.

o Entréutbyggnaderna till tvåvåningshusen har begränsats till att endast gälla ibottenplan.

o Våningsantalsbestämmelsen har tagits bort och byggnadernas höjd reglerasendast genom byggnadshöjd.

. Komplementbyggnader har fått en högsta tillåtna byggnadshöjd om 3,5 meter.

. Odlingslottsområdet i södra delen av planområdet har kompletterats med en

bestämmelse om aff området ska vara tillgängligt fÌir odlingslotter.

o Strandskydd återinträder für Rammsjöbäcken och Storån vid ny planläggning,varftir en administrativ bestämmelse för att upphäva delar av strandskyddetinftirts i plankartan.

ÄruorurucAR EFTER cRANSKNTNG

Inga ändringar har gjorts efter granskningen

TIDIGARE STALLNINGSTAGANDEN

översiktsplan för Härryda kommun - öp-ZOOZ

Planft)rslaget överensstämmer med översiktsplanen. I översiktsplanens utvecklings-ft)rslag ftir Rävlanda redovisas radhusområdet som befintliga bostäder. Bäckravinen iområdets södra del redovisas som fokusområde ftir grönytor enligt "Grön plan" ochnaturmarken väster om bostäderna som "värdefullt friluftsliv".

2(ts)

209

NaturvårdsplanStoråns dalgång i södra delen av planområdet ingår i kommunens naturvårdsplan(antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18) då dalgången utgör ett representativtodlingslandskap i skogsbygden där det finns odlingslandskap och naturbetesmarkermed rik flora. I Storåns dalgång och utmed Lygnern finns också stora arealerädellövskog på leriga sediment.

_{-_--

Bollebygds kommuna{{

Vv

Ì

Kaña: Utdrag ur översiktsplanen. Planomrâdets läge är markerat med blà ring.

Gällande detaljplanerInom planområdet gäller ftilj ande detalj planer:

o Område öster om Rävlanda centrum, lagakraftvunnen 1983-03-07. Bostäder,garage, samlingslokal samt parkmark.

o Del av Rävlanda Västergården 4:3 m fl, lagakraftvunnen 1984-12-21. Bostäder,garage och park.

StrandskyddStrandskyddet inrättades 1975 för att långsiktigt trygga medborgarnas tillgång tillstrandområden. Numer syftar skyddet även till att bevara goda livsvillkor ftir djur- ochväxtliv på land och i vatten. Strandskyddet återinträder när en ny detaljplan upprättasom inte kommunen fattar ett nytt beslut om upphävande i enlighet med bestämmelsernai miljöbalkens 7 kapitel.

Storån samt Rammsjöbäcken som är belägna vid planområdets södra gräns omfattas av

strandskydd, vilka återinträder över del av det befintliga bostadsområdet och behöverdärftir upphävas i delar ftir att möjliggöra eff genomfürande enligt detaljplanensintentioner. Det generella strandskyddet ftir Storån îir 200 meter och ftjrRammsjöbäcken är 100 meter. Se vidare under rubriken Förutsättningar ochftirändringar/Upphävande av strandskydd.

3(l s)

210

RiksintressenNaturvårdOmråden av riksintresse fÌjr naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur,belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Miljöbalken kräver attområden av riksintresse ftir naturvård ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skadanatur- eller kulturmilj ön.

Den södra delen av planområdet ingår i Storåns dalgång, vilken är av riksintresse fiirnaturvård.

ffi *li' ç

üË&,

I

I

Strandskydd

Storån

- r Planomràde

It

I

r\I

I

' Rrksrnúresse för naturuârd

rönursÄTTNTNGAR ocH rönÄruonrNeAR

NaturTopografi och landskapsbildBostadsområdet är i huvudsak plant med små höjdskillnader. I söder gränsar områdettill Ramsjöbäckens ravin och i väster har ett biflöde till bäcken bildat en tvärgåenderavin. Ravinsluttningarna är ställvis tätbevuxna och bristen på bra stigar gör detsvårtillgängligt. Sydost om planområdet f,rnns en traktorstig där man kan ta sig överbäcken.

t

Iú

4(15)

211

Bäckravin i söder med omrëtde för odlingnärmast radhusen

Bäckravin iväster

GeoteknikFlera geotekniska utredningar har utftjrts inom eller angränsande till planområdet. Enkompletterande undersökning har även utftirts i samband med nu aktuellt planarbete(Ävägen Rävlanda Härryda- detaljplan, Tekniskt PM Geoteknik, Norconsultz}l4-Iz-15). Inom bostadsområdet har jordlagren stor mäktighet (ca 20 till över 40 m) ochutgörs huvudsakligen av fast siltig lera, underlagrad av friktionsmaterial med i regelflera meters mäktighet.

Inom en stor del av området är leran täckt av ett lager med sand/torrskorpelera med upptill 3 m mäktighet. Ytlager av sand/torrskorpelera ftirekommer både i anslutning tillravinkrönen och nedanftir slänterna samt med största sannolikhet i begränsadomfattning även i ravinslänterna. I ytlagren finns det organiskt material/mulljord, nertill som mest ca 2,2 m under befintlig markyta, som är mycket sättningskänsliga. Dessajordlager bedöms dock ha begränsad mäktighet, varftjr detta löses genom urgrävning ibyggnadslägena.

Grundvattenytan ftir området fluktuerar under året beroende på nederbördsmängd ochpåverkas lokalt av topografiska, vegetations- och jordlagerftlrhållanden. Grundvatten-ytan för området bedöms dock under stora delar av året ligga ca Y'-3 m under befintligmarþta.

En översiktlig bergteknisk bedömning har utförts. Inga riskområden ftir block-utfal l/bergras påträffades inom p lanområdet.

Beräkningar visar att säkerheten mot skred är fullgod ftir befintliga och framtida forhål-landen så länge mark belägen på nivån +58 m eller lägre inte belastas med mer än40 kPa. För mark belägen högre än +58 m minskar tillåten belastning med l8 kPa perhöjdmeter. Som exempel är högsta rekommenderade belastning22 kPa lor nivån +59 m.Utbyggnad av lätta byggnader såsom uterum innebär inget problem från geoteknisk syn-punkt inom någon del av bostadsområdet.

Lätta och sättningståliga byggnader, t ex ftirråd och inglasade uterum, kan möjligengrundläggas genom platta på mark.

s(r s)

212

FornlämningarPå riksantikvarieämbetets fomminneskarta finns inga kända fornlämningar markeradeinom planområdet.

BebyggelseBostäder (B)

Inom området flrnns sammanlagt 44 radhuslägenheter, varav 35 är uppftirda i två planoch 9 utgörs av marklägenheter. Fasaderna är i huvudsak utftjrda med träpanel, menvissa gavlar är utftirda i tegel. Färgsättningen av huvudbyggnadema varierar, men varjesammanhängande radhuslänga är målad i en gemensam fÌirg, vilket ger området ettenhetligt uttryck. Utanfiir radhusens entréer finns ftinådsbyggnader i en våning. Dessaär sammanbyggda med huvudbyggnaden i radhuslägenheterna i två plan samt är fri-stående vid marklägenheterna. I delar av området har ftirrådsbyggnaderna avvikandeftirg i lorhållande till huvudbyggnaden. Dock har alla ftirråd samma fÌirgsättning inomvarje radhuslänga.

Parkeringsplatser med garage finns samlade i områdets norra respektive sydöstra del. Isydost finns även en ftirrådsbyggnad ftir områdets skötsel. I områdets södra del, ned motbäckravinen, utnyttjas marken ftir odling. Centralt i området finns en gemensam lekplatsanlagd.

Radhus i ett plan

Gemensam lekplats

Radhus itvà plan

-{

i

).

6(1 s)

Parkering i omràdets sodra del

213

I detaljplanen justeras byggrätten ftir befintliga tvåvåningsbyggnader för att möjliggöraen ihopbyggnad av entréerna med de angränsande fiirråden. Byggrätten utökas även pågavlarna for mindre tillbyggnader. Vid utbyggnad av gavlarna kan avståndet mellanhuvudbyggnader bli mindre än åtta meter. Särskilda krav på brandsäkerhet kan dåställas enligt ftireskriftema i Boverkets byggregler (BBR).

Vid radhusens trädgårdssida lämnas möjlighet att komplettera dessa med inglasadeuterum. Avsikten är att dessa skall vara ett komplement till bostäderna och ge möjlighetatt vistas "utomhus" på en vind- och regnskyddad uteplats. För att radhusområdet skallbibehålla sin enhetliga karaktär är det en fiirdel om alla uterum får en likartad storlekoch utformning. Det blir också lättare attbygga ut uterummen vid skilda tidpunkteroberoende av om och när grannen väljer attbygga ut sitt uterum.

lät s&èq 1.-

tecre[rönxuntNc

I utþyggnadav€ntré

ffi utbyggnadavgåvel

I rlllbyggnad med uterum ênllgtprinclprltnlng fðr l-vânlngshus

f] Tillbyggnad med utrerum enl¡gr pdnc¡prltn¡ng lõr 2-vånirrgshus

I Nybyggnad av samlingslokal

WA Utõkad þyggrätt tör garage

På loljande sidor redovisas principerna ftir hur uterummen bör utformas. Principermarkerade med fet text utgör planbestämmelser och ska ftiljas.

7(r s)

214

Principplan

Vågg som angrËinsar motgrannfastighet skall vara tät och

utföras i brandklass E30 i helaväggens utsträckning.

Principfasad

Principsektion

vänds

Glasad vägg medpassage till trädgård

Fastighelsgräns

Sockel där glaspartiej går ner till mark.

Tak uterum infästes under, samtutan åverkan på bef

Anslutning utformasi enlighet med

brandkrav

Bef. hus

Tillbyggnad uterum Bef. hus

Tät vägg ovan ev. sockel skallutföras med träpanel liktbefintligt hus.

Vägg mot trädgård skal¡utgöras av minst 55% glas.

Tak skall vara ljusgenomsläppllgt,Max 6" lutnlng.

Principer för utformning av uterum videnplanshus (Norconsult AB)

F-------l | \ I

Nytt uterum

oÊ

E

/ / / // //

Bef.husNytt uterum

__l

f¿sad Bef. fasad

215

ev.Frd

ev.Frd

Nytt uterum_lItra Ppa

t-L-

ev.

Principplan

Vägg som angr¿insar mot grann-fastighet skall vara tät och

utföras i brandklass E30 i

väggens utsträckning.

Vägg samnyttjasvid nytt anslulan

uterum

Fasliqhelsgräns

Principfasad

Vägg samnyttjasvid nytt anslutan

uterum

Principsektion Tak uterum infästes under, sarntutan åverkan på beî. balkongfront.

Anslutning utformasi enlighet med

brandkrav.

Tak skall vara ljusgenomsläppligt.Max 6o lutning.

Principer för utformning av uterum vidtvåvåningsh us (Norconsult AB)

Bef. hus

Glasad vàlgg med passage till trädgård

Där uterum ej angränsar motgrannfastighet skall vägg utföras i

brandklass E30 > 2000 från bef. fasad

Bef. hus

Tillbyggnad uterum

Tät vägg ovan êv. sock€lskall utföras med träpane!likt befintllgt hus.

Vägg mot trädgård skallutgöras av minst 55% glas.

PrinciSockel där glasparti ejgår ner till mark.

ll, -

// /1 /

Bef.hus

Nytt uterum

\

Bef. fasad

216

Planbestämmelser kring gestaltningen av uterummen har tagits fram utifrånprincipritningarna och ftireskriver att uterum skall utftiras i enlighet med ftiljande:

. Vägg mot trädgården skall utgöras av minst 55 % glas.

o Tät vägg ovan eventuell sockel skall utformas med träpanel lik befintligt hus

o Tak skall vara ljusgenomsläppligt och får max ha 6 graders lutning.

I övrigt ftjreskrivs inte ett exakt utfÌirande utan utrymme lämnas ftjr viss variation ochpersonliga önskemål av utformningen. På typritningen ges exempel på hur uterummetskall utforas med hänsyn till de brandsäkerhetskrav som ställs i BBR.

Vägg ut mot trädgårdssidan skall utgöras av minst 55 % glas och taket skall utgöras avljusgenomsläppligt material. Avsikten är bland annat att uterummen skall ha karaktärenav en "lätt" tillbyggnad och inte uppfattas som en permanent del av bottenvåningen.Intentionen är även att rummen innanftir uterummet inte skall bli allt ftir mörka utan fätillgång till dagsljus. Den del av fasaden mot trädgårdssidan som inte täcks av glas skallutfÌjras med träpanel av motsvarande karaktär och utseende som huvudbyggnaden.

Gällande detaljplan lämnar möjlighet till att uppftira en samlings- och ftireningslokal iområdets sydöstra del. Denna byggrätt har inte utnyttjas, men bibehålls i planftirslaget.Planen ger även möjlighet till att omdisponera placeringen av garage i områdetssydöstra del.

Utökad tomtmarkI den sydvästra delen av planområdet har kvartersmarken fÌir bostäder (B) utökats ftir attmöjliggöra en utvidgning av tomtmarken mot ravinen (se illustration).

Offentlig serv¡ceRävlanda skola med årskurs F-9 är belägen ca 450 m väster om planområdet. IRävlanda finns två ftirskolor och ett familjedaghem. Här finns även ett äldreboende ochen vårdcentral.

Kommersiell serviceFör Rävlanda är Bollebygd det naturliga centret ftir närservice. Här finns ett relativtstort och varierat utbud av service i form av livsmedelsaffürer, banker, pizzerior, kläd-och inredningsbutiker, bibliotek, vårdcentral, apotek m.m. I Rävlanda finns vissnärservice såsom livsmedelsbutik och pizzeria.I övrigt hnns ett komplett serviceutbud iMölnlycke centrum.

Gator och trafikGatunätPlanområdet har tillfart från Rävlanda stationsväg via Ävägen

ParkeringParkering für boende och besökande har anordnats inom två separata områden.Byggrätten ft)r garagen i det sydöstra området har utökats till 750 kvm.

l 0(l s)

217

KollektivtrafikRävlanda station är belägen ca250 m norr om planområdet. Vid denna angör tåg mellanBorås och Göteborg samt bussar i riktning mot Mölnlycke och Bollebygd.

Teknisk försörjningTeknisk ftirsörjning finns utbyggt inom och i anslutning till planområdet.

Vatten och avlopp

Området ingår i kommunalt verksamhetsområde ftir vatten och avlopp.

Dagvatten

Dagvatten skall omhändertas lokalt på varje fastighet i enlighet med kommunens policyom lokalt omhändertagande av dagvatten.

EI

Vattenfall Västnät AB svarar ftir elftirsörjningen i området. Vid Ävägen i områdetsnorra del hnns en transformatorstation som distribuerar el till radhusen inomplanområdet samt närliggande bostäder.

AvfallPlats ftir kärl ftir insamling av brännbart samt matavfall ska anordnas inom respektivefastighet. Dessa skall vara i direkt anslutning till uppställningsplats ftir hämtningsfor-don. Alternativt ska gemensam uppställningsplats/er anordnas.

Upphävande av strandskyddEn kommun får enligt planoch bygglagen i en detaljplan bestämma att strandskyddetska upphävas ftjr ett område om det finns särskilda skäI. Intresset av attta området ianspråk på ett sätt som avses med planen ska i sådant fall väga tyngre än

strandskyddsintresset. För att kommunen ska fä upphäva strandskyddet krävs attsärskilda skäl enligt 7 kap. l8 c-d $$ miljöbalken fiireligger samt att en fri passage

enligt miljöbalken 7 kap. l8 f $ kan säkerställas.

För att möjliggöra ett genomftirande av detaljplanen enligt dess syfte gör Härrydakommun bedömningen att strandskyddet ftir Storån och Rammsjöbäcken behöverupphävas i delar av kvartersmarken ftir "Bostäder, radhus" (Br) samt"Gemensamhetslokal" (Bz). Strandskyddet återinträder dock i de delar som fÌireslås ftirnaturmark.

Förslag till upphävande

Kommunen foreslår att strandskyddet upphävs inom kvartersmark (Bt och Bz) som ärbelägen inom 100 meter från Rammsjöbäcken och 200 meter från Storån. Området somftireslås upphävas utgörs av en sammanlagd yta om cirka l2 250 m2.

Särskilda skäl och uppfyllande av strandskyddets syfte

I den ftireslagna detaljplanen gör kommunen bedömningen att delar av det område därstrandskyddet återinträder redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknarbetydelse ftir strandskyddets syften (miljöbalken 7 kap. 18 $ pkt l). Kommunen menar

1 r(ls)

218

att den befintliga bebyggelsen och odlingsområdet redan idag innebär en begränsningav strandskyddet både allemansrättsligt och ft)r växt- och djurliv.

Allemansrättslig tillgänglighet bedöms fortsatt kunna säkerställas genom att naturmarksom idag inte är kvartsrsmark inom område där strandskyddet återinträder planläggssom allmän plats (natur). tngen ny kvartersmark ftjreslås tillskapas inom 100 meter frånStorån.

Växt- och djurlivet bedöms fortsättningsvis ha goda livsvillkor vid Storån eftersom ettupphävande av strandskyddet inte innebär någon faktisk ftirändring av mark-användningen. De ytor som planläggs som naturområde ftireslås omfattas även ifortsättningen av strandskydd.

Kommunen anser inte att det är motiverat med en dispensprövning eftersom det rör sigom ett befintligt bostadsområde och anläggningar som tidigare saknat strandskydd.

Fri passage

Utformningen av detaljplanen innebär att det befintliga naturområdet närmst Storånfortsatt bibehålls ftir fri passage mellan ån och bostadsområdet. Den fria passagen blirmellan l5 och 60 meter.

FöffarandeUpphävandet av strandskyddet ftireslås ske av kommunfullmäktige i samband medantagandet av detaljplanen.

1ãl *ôg

recxeurôRxlAnil,tc

m område dãr strandskydd upphävs

i

'tri i

il

{'

1 2(1 5)

219

KONSEKVENSER

Avvägningar enligt m iljöbal ken

Den planerade markanvändningen bedöms inte innebära någon konflikt medriksintressen eller andra allmänna intressen, då planen endast innebär ändring avbefintliga byggrätter inom ett befintligt bostadsområde. Ingen ny mark tas i anspråk fÌirexploatering. Användningen är därmed ftirenlig med Miljöbalken kapitel 3.

Detaljplanen kommer lokalt inte att medfora att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljö-balken kapitel 5 överskrids.

Mi ljöbedömn¡ng enligt MKB-förordningenEn miljöbedömning med tillhörande miljOkonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligtPlan- och bygglagen upprättas" om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön,hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser". För att reda ut omen miljöbedömning behöver genomfiiras ska kommunen göra en behovsbedömning.

Kommunens ställningstagande i behovsbedömningen var att detaljplanen inte antasinnebära en betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning med miljökonsekvens-beskrivning behövs därför inte behöver genomftiras. Motiven till ställningstagandet är:

o Detaljplanen omfaffar ett befintligt bostadsområde där syftet är att tomtmark fårkompletteras med inglasade uterum och radhusen i två våningar får möjlighet tillmindre tillbyggnader, den innebär således ingen faktisk ändring avmarkanvändningen.

. Området är beläget centralt i Rävlanda samhälle med utbyggd infrastruktur somgator, vattenoch avlopp, elft)rsörjning och kollektivtrafik.

o Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna iMKB-ftirordningens bilaga 4.

o Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-ftirordningensbilaga 1 eller 3.

Behovsbedömningen har varit ftiremål ftjr samråd med länsstyrelsen, som delarkommunens ställningstagande.

Kommunen har därefter beslutat att detaljplanen inte innebär en betydandemiljöpåverkan. En miljöbedömning kommer därfÌir inte att genomftiras.

NaturMark i anslutning till Ramsjöbäcken redovisas som naturmark. Inga ftirändringarftireslås inom området. Ett genomftirande av planftirslaget får därmed inga direktakonsekvenser fiir naturområden.

Hälsa och säkerhetBullerInga särskilda bullerskyddsåtgärder bedöms erfordras

1 3(l s)

220

BrandförsvarVägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet ftir brandfordon

MiljömålTillbyggnader av uterum m.m. är ftirenlig med de nationella och regionala miljömålenom begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets centralaläge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter att utnyttja kollektivtrafik ftir miljö-anpassade och resurssnåla transporter.

ORGAN ISATORISKA FRAGOR

TidplanSamråd har skett under våren 2015 , granskning sker vintern 201 6 ochkommunfullmäktige beräknas kunna anta detaljplanen våren 2016. Bygglov ftir uterumkan beviljas i enlighet med detaljplanen efter att planen vunnit laga kraft. Omdetaljplanen inte överklagas kan den vinna laga kraft sommaren 2016.

Huvudmän

Kommunen är huvudman ffir allmän plats. Fastighetsägare är ansvarig ftir planensgenomftirande och utbyggnad inom kvartersmark. Dagvatten skall omhändertas lokaltenligt LOD. Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde fÌir vatten och avloppvarvid gällande taxa fÌir anläggnings- och brukningsavgift blir tillämplig.

Planens genomftirande åvilar ñljande ansvariga

Härryda kommun - parkmarkFastighetsägare - kvartersmarkHärryda Energi AB - elft)rsörjning

Fastig hetsrättsliga frågorFastighetsbildningFastighetsbildning och övriga fastighetsrättsliga åtgärder kan ske med stöd avdetaljplanen.

EKONOMISKA FRAGOR

Kommunens kostnad ftir planläggning beräknas bli finansierad via planavgift i sambandmed ansökan om bygglov.

ADMINISTRATIVA FRAGOR

GenomförandetidPlanens genomftirandetid är 5 år, med början då detaljplanen vinner laga kraft. Undergenomftirandetiden har fastighetsägare garanterad ñtt att få bygga i enlighet med pla-nen. Detaljplanen gäller även efter genomftirandetidens utgång men kan då ändras ellerupphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning fÌir ftirlorad byggrätt.

l4(l s)

221

MEDVERKANDE

Planfiirslaget har upprättats i samarbete med Norconsult AB genom arkitekt GunnarHåkansson och planarkitekt Janna Bordier. Principftirslag till utformning av uterum harupprättats av arkitekterna Peter Sahlin och Hjalmar Kaudern, Norconsult AB.

Mölnlycke, april2016SEKTORN FÖR SAMHÄTTSBYCGNADPlanenheten

Michaela KlemanVerksamhetschef plan och bygglov


Karl FalckMark- och exploateringsingenjör

1 5(r s)

222

HÄRRYDAKOMMUN Granskningshandling

Februari2016

Sektorn för samhållsbyggnad

F asti ghetsftirteckning 20 I 5 -02 -24till detaljplan för utvidgning av byggrätt für radhus, nÄVfAiVOA4:145 ffi.fl., i Rävlanda, Härryda kommun

Fastigheter inom planområdet

Fastighetsbeteckning ligare

RÄvLINoR ¿:: HENNVOR KOMMUN435 80 tvrÖr.¡¡r,vcrs

nÄvLeNoR+:tts

nÄvLRNnR ¿:t¿s

HÄ,nnvoe KoMMUN

ÅvÄceN nÄvr.^rxol vÄsr¡ncÄnnsRvtpÄLL-HersrA.vricsN so430 65 nÄvLnNne

RÄvleNnn ¿:lgt HOLMBERG,LARS MARCUSÄvÄcsN¿s438 5l nÄvlnNo¡.

HOLMBERG,MARIA KARINAÄvÄcnu ¿s438 5l nÄ,vLRNoR

RÄvr,aNoR¿:tgz KARLSSON,PETER CHARLESMIKAELAvÄcnN ¿¿

438 5l nÁvLRNna

Ä,rBRsrnÖu,ANN-cHRISTINÅvÄcnN ¿¿

+:gst RÄvLANDA

RÄvlaNnR¿:tg: sÖopnsrRÖM,BIRGITTA LOUISE.A,vÄ,cB¡l ¿¡438 5l nÄvI-RNna

sÖpnnsrnÖM,HANS ovp ¡ÖRcnNAvncru +:43ssl nÄvlRNnn

KARLSSON,SVANTE STEFANÄ.vÄcnN ¿z438 5l nÄvlRNoR

RÄvLnNnR¿:tg¿

sida I (9)

223

neVleNOe¿:ttS

RÄVLANDA 4:I86

nÁvLRNoa +:ttz

nÄvLRNoR¿:tsa

RÁvr.aNp¡.+:t8g

nÄvLANnt¿:rso

nÄvLRNo¡,¿:lgt

RÄVLENNR ¿:IgZ

RÄvL¡ttol¿:tqg

JONSSON,EVA ANN-KRISTINÅvÄcBN¿r438 51 RÄVLANDA

JoNSSoN,Lens nÖnr¡ÅvÄcsN ¿t438 sl nri,vrlNo¡,

uSLwÉR,N4ARIA HELENAÄ,vÄcnN ¿o438 5l nÄvl¡,Noe

ogLwÉR,perER LUKASzÅvÄcnN ¿o438 sr RÄvr,eNnR

Agren,Olle JohannesZetterström Sandén,Emelie Sandra VictoriÄvÄcrN:s43851 nÄvlluoa

Furborg Albertsson,Janet MariaRAMMSJON LJT'NGHEM 522438 52 nJi,Vr.RNOR

Johansson,Kenneth TorstenMOBELVÄGEN 8517 37 BOLLEBYGD

KARLSSONSTEN CHRISTERMTCHAELÅvÄceN:z438 5t nÄVl¡.NO¡.

e¡BrrsrRÖM,PER-oLoFÅv¡iceN ¡o438 5l RÄVTRNO¡.

SANDGREN,CHRISTINA,A,vÄcsN ¡s438 5l RIIvLANDA

SANDGREN,MATSÄvÄ,cnx ¡s43S 51 RtrVlRNOn

ssRcsTRÖIvI,MARIA ELISABETAvlicnw:+438sI RÄVleNO¡

RYLANDER,JOHAN LUDVIGÄvÄcehr ¡¡¿:r sr nÄ.vLANDA

ZAJD,SARA MADELEINE

^A,vÄcsN::438 sr ni.vr,exn¿

Sida 2 (9)

224

RÄvlexn¡. ¿:tq¿

RÄvLeNnt ¿:tgs

nÄvLRupe +:tgo

RÄvt RNoa¿:tqz

nÄvLnNo¡¿:tgs

R-¡lvlaNna ¿:tqg

nÄvl¡Nne¿:zoo

RÄvLeNpA q:zot

HEDLUND,CHRISTINAÁ,vÄceN:z438 5r RÄvrllqna

HEDLUND,LEIFÄvÄcpN:z4385I RÄVLANDA

FRANSSON,ANNIKA BIRGITTAÄvÄcnN:r438 5l nÄvrauo¿

PURONEN,HARRI TAPANIÅvÄcnN¡r438sI nÄvrlNte

FERM,KENT INGEMARÄ,vÄcnN ¡o438 sl nÄvLnNne

Á.cnEN,ctAES LENNARTÅ.vÄcp¡¡ zg43851 RÄvLnNoR

AcnEN,vAsMIN BARBRoÄvÄcsN zs438 5l nÄvreNoR

rTÄRNVT,LARS BERTIL ANDREASÅvÄceNzs438 5l nÄvr.RNoe

gÄRNVI,ZELENA JENNYÅvÄcelrzs¿:s sI RÄvLANDA

FREDBERG,EVAAvÄcnNzz438 5l nÄvl,RNpR

FREDBERG,ULFÅvÄcnN zz438 5l nÄvreNnl

gJÄRSVIx,VERENAÅvÄcsNza438 sr njlvlnNon

s¡ÄRsvK,ÄKE LENNARTAvÄceN zo+¡rsr nÄvLANDA

Brederfìllt,Dennis ElvisÅvÄceN zs¿:s sI RÄvLANDA

Brederfdlt,Lena LouiseÄ.vÄ,cB¡r zs438 5l RÄvlRNtR

Sida 3 (e)

225

nÄvleNnn ¿:zoz

RÄvr.aNoA ¿:zo:

nÄvreunR ¿:zo¿

RÄvtexo,q¿:zos

nÁvr,¿Nna¿:zoo

RÄvLRunR +:zoz

RÄvLRNon ¿:zos

RÄvLRNn¡ ¿:zos

ANDREASSON,JAN-OLOFÅvÄce¡¡ z¿438 5l RÄvr,.rNon

ImnÉN,RwNE-MARIE THERESEÅvÄcBN rs438 5l nÄvl,lNo,q

SVENSSoN,STTc Åxs cHRISTERÄ.vÄcBN rs438 il nÄ,vreNnl

LINDH,JONAS MIKAELÄ.vAcBN rs438 5l nÄvr.aNo¡.

^ÄrsRM¿RK, cARoLA NATALIAÅvÄcn¡l rs438sI RÄvLeNoe

KALIN,LENA susANNE tg¡nÉsnÅvÄceN rr438 5l nÄvLaNoR

HENRIKSSoN,cOnaN wILHELMÅvÄcnN ro438 5t nÄvrar.ron

LEJONDAHL,HANNA MARIEAvÄcnN ro438 sl RJivleNon

DUMAN, DENIZvÄoeRl.ersroRcgT 4 LGH l3ol41932 cörBsoncDUMAN, NUREDDINv¡inenlsrsroRcgT 4 LcH l3ol41932 cÖrpeonc

LINDQVIST,AMMIE PERNILLAÄ,vÄcslr r+438 5l nÄvrRNoe

LINDQVIST,JoHAN PÄRÄvÄceN r¿438 5l mivr-¿Nnt

Björkman Orshammar,Paulina TeresiaYvonn,{v¡i.ceN rs43851 nÄvleNpl

Samuelsson,Robin ChristianÅvÄcnN r:438 5l nÄvLeNo.¡r

HEIDARI,ZOYAÄvÄcBN rz438 5r RÄvr-eNoe

nÄvlnNo¿. ¿:zto

Sida 4 (9)

226

nÄvLeNna ¿:zr r

mivleNoa ¿:ztz

RÄvlANne+:ztg

RÄVLRNOI¿:zI¿

nÄvlexnl¿:zrs

n¡lvleNol¿:zto

RÄvlRNoa ¿:ztz

nÄvLR¡¡pR ¿:zts

n¡ivle¡¡oe ¿:zts

RÄvtaNnR +:zzo

NIZAMI,MOHAMMAD HAMIDÄvÄcnn rz43Bsl nÁvlRNoR

EK,JAN-OLOF SIGVARDÄ.vÄcnN r r¿¡g st RÄvLANDA

JCIHANSSON,IRIS,ÂvÄce¡¡ lo438 51 nÄvleNoR

ERIKSSON,SAMIR ALI JOHANÄ.vliceN s438 5r nÄvr.RNnR

ERIKSSONTOVE MATILDAÂvÄ,csN q

438 5r nÄvleNnq

KARLSSON,CLARY LOUISEÅvÄceN r438 5l RÄvlRNoe

ANDERSSON,GREGER GILBERTGOR-DONÅvÄcrN r438 51 n¡lvrtNon

ANDERS SON,LISE-LOTTE AGNETAÀvÄcBN r43851 RÄvleNoR

BRANDIN,JANET HENRIETTEA,vÄcBr.¡z:43851 nÄvrexoe

JOHANSSON,ANN BERIT VIOLAÄvÄceN zz438 st nÄvLRNo¡.

Fälþen,Paula MirellaÅvÄcBl¡ zr438 sl nÄvlelq¡a

RODLING,EVERTÅvÄceNzo438 5l nÄvlRNon

EKLIND,RIITTA MAzuAÅvÄ,cnN sl438 sl nÁvr,aNoe

EKLIND,STIG GLTNNAR EVERTKARLEBY SMEDSTORP 254294 MARIESTAD

Sida 5 (9)

227

Fasti gheter utan for p lanområdet

Fastighetsbeteckning Ägare

RÄvlRNp.q +:ls

nÄvl¡,NoR +:zzt

nÄvl.qNo¡, ¿;zzz

ruivL.qNoA¿:zz:

RÄVL^qNOR +:Z:Z

nÄvr,RNoe +:¿:

RÄVLRNoI I:¿z

RÄVLNNoR +:ss

RÄvt ¿t'¡tl+:z:

nAVLRWOR¿:tS

OLAUSSON,ANNA MARIEÅ.vÄcB¡r so438 5l R/ivLANDA

HONKANEN,SEIJAÄ,vÄcex ¿g439 sl nÄvleNo.q

ÉIURDÉN,BIRGITÅvÄcnN¿s438 st n¡lvleNoR

ÅcRsN,cLAES LENNARTÅvÄce¡¡ zs43851 nÄvleNoe

Ä,cR¡N,yesMrN BARBRoAvÄceN zg¿:s st RÄvLANDA

Wennemar,Betine MarieHAGALUNDSVÄGEN 7438 5t nÄvr.eNon

Häggrot, Petra AngelaGÄRDHEMSvÄcEN ¿438 5I RJIVLANDA

HI|RRYDA KOMMTIN

Eliasson,Barbro Signe LouiseGÄRDHEMSVÄGEN s438 5I R,4,VLANDA

5G Fastigheter ABKVARNEGÅRDSGATAN 1253I35 LIDKOPING

HÄRRYDA KOMMUN

Smalström Khattab, Christopher MikaelKhattab, SaluaHAGALUNDSV,ÀGEN 943851 nÄvlaNpe

FELIX,LARS MARTINGÄRDHEMSVÄGEN6438 5l zulVrANna

TILLMAN FELIX,EVA JASMINGÄRDHEMSVÄGEN6438 5l nÄVleNte

Vilande

RÄvrRNpR ¿:80

Sida 6 (e)

228

RllvlRNnR¿:sz

RÄvlaNna ¡:lol

RÄvleNoR+:t¿z

zui,vLANne ¿:t¿o

nÄ,vttNnn¿:rsr

nÄvLRNpt ¿:tsz

RÄvreNon ¿:ts:

nÄvLaNo,q. ¿:ts¿

nÄvlANoR+:tss

Eliasson,Stig TorstencÄrusBusvÄcpN s438 5l RÄvleNoe

ANDERSSON,LINDA THERESE GUDRUNGÄRDHEMSVÄGEN IO438 5l nÄvL.tlol

ANDERSSON,RIKARD GUSTAVcÄRnneusvÄcnN to438 5l n¿ivr,RNoa

KB PUMAN INCORPORATEDsÄrnevÄcp¡¡ sÄnrR o43997 nÄvr,RNpe

LANDBERc,ULF KRISTSR s¡ÖRNsot lSALVIAGATAN 37 LGH IOO2424 40 ANGERED

LANDBERG,ULF KzusTEn s¡ÖFNsoNSALVIAGATAN 37 LGIJ.IOO242440 ANGERED

BERJ,IN,BIRGITTA ELISABETHÅv.Ä.cnN ss438 sr nÄvmNol

LINDELL,BO STAFFANÄ,vÄcsN ss438 51 RÄvr¡Non

RODLING,LARSÄ,vÄcp¡r sz4385t nÄvlaNne

THOMPSON,JOHANÅv,Ä,cpl.l s:438 5l RÄvrel.tna

THOMPSON,TANJA MARIA.A,vÄcBN s:438 5l nJlvr.RNnR

KLAHR,THOMASÅvÄcsN¡438 sl R¡ivr-RwpR

KARLSSoN,NII,S SÖRENÅvÄcnN o43851 nÄvlexne

KLARIN,MARIA ELISABETHÄvÄceN o438 5l nÄvrRNn¡

WANGESKOG,INGER KARTN ULRJKAÄvÄceN s438 5l nÄvr.Rrqtl

nJlvleNrA ¿:tso

Sida 7 (9)

229

nÄvlaNnR ¿:rsz

Gemens amhetsan I äggningar

Till förmån för:RÄvl.qNoR cA:g

Till förmån för:zulvI-eNnR GA:lo

Till förmån för:RÄVI,R¡¡nn GA:1I

Till förmån för:RÄVI.AUNR GA:12

Till förmån för:R,¡IVT,R¡¡OR GA:I3

II]VANGESKOG,MATS HÅKAN ROLANDÄvÄceN s43S 51 RJIVLANDA

MAGNUSSON,ERIK MAGNUS ANDRÉAS,A,VÄGEN4438 5I RÄVLANDA

MAGNUSSON,MY JANNIE ALEXANDRAÄvÄceN¿43S 5I RÄVLANDA

Förvaltning/Delägare

^ÅvÄcexnÄvr,RNoRVÄSTERG.ÄRDSSAMFALLIGHETSFORENING

ÅvÄcpN so438 5l RÄVIRNOR

Förvaltning/DelägarenÄvlANI])e+:ttrRÄvltNtR+:tsznÄvmNn,q¿:t¡:RÄvltNoe4:rt+RÄVLANOR ¿:IssRÄvl.qNoe ¿:tgo

F'ö_rva ltn ing/Delä ga reRAVLANDA 4:187nA,vLaNna ¿:rgsnJlvLANpR +:tssRÄVLANDA4:I9OnÄvl¿,NoR 4:tgl

Förvalfning/DelägareRÄvrenoR¿:lqznÄvl¿,Npa¿:tg¡nÄvLaNoe ¿:tg¿RÄVT,RNOR ¿:IgsnÄvlRNnR ¿:tgo

Förvaltning/DelägareRÄvtaNna¿:tgzRÄvr.RNoA. ¿:tggRÄvleuoR ¿:tg9RÄvI,RNnR¿:uooRÄ,VLRNPR+:ZOInzivlAtrloe ¿:zoz

GARAGE, SOPHUS;FORENINGSLOKALER,LEDNINGAR M.M.

TAKPANNOR, HÄNGRÄNNOR;DRÄNERINGSLEDNINGAR M.M.

TAKPANNOR, HÄNGRÄI.INOR;DRÄNERINGSLEDNINGAR M.M.


TAKPANNOR, HÄNGRÄNNOR;DRÄNERTNGSLEDNTNGAR M.M.

Sida I (e)

230

Till förmån för:nÄvlnNoRGA:14

Tlll förmån för:nÄvlRNoR GA:15

Till förmån för:nÄvLeNoe GA:16

Till fôrmån för:nÄvteNoR GA:17

Rättigheter

Servitut 1-39Till förmån för:Fastigheter inom planområdet

Avtal ITlll förmån för:nÄvl¡.rgoe ¿:¿o

llvtal2Till förmån för:RÄ.VLANDA4:43

Fastighetsförteckningen upprättad av:

p

Katarina PetzällTeknisk lantmätare

FörvaltninglDelägareRÄVLANIR ¿:zo¡RÄVLRN¡¡.¿:ZO¿nÄvlewoa ¿:zosRÄvLRNne ¿:zooRÄvLRNn¡. ¿:zoznÄvlRNne ¿:zo8

Förvaltning/DelägarenÄvlRNoR+:zogRÄvlRNoR+:ztonÄvl¡unR ¿:zt tRÄvt¿NnR¿:zrznÄvleNp¡.+:zt:RÄVLRNOR ¿:ZI¿nÄvLRNnR¿:zts

FörvaltninglDelägarenÄvtR¡qoe +:zrenÄvlRNnt¿:ztzRÄ,vlANon +:ztgnÄvLat{ra ¿:zrq

Fö_rvaltning/Delä gareRAVLANDA 4:220RÄvt¿.No.q ¿:zztRAVLANDA 4:222RÄvL¡,¡¡nn +:zzrnÄvtANo¡.¿:z:z

Till last för:Fastigheter inom planområdet

Till last för:nÄvLRNoR 4;3, l:145 m.fl

Till last tör:nÄvlANne 1:145 m.fl

TAKPANNOR, HÄNGRÄNNOR;DRJINERINGSLEDNTNGAR M.M.

TAKPANNOR, HÄNGRÄNNOR;DRÄNEzuNGSLEDNINGAR M.M.


TAKPANNOR, H,ANGRÄNNOR;DRÄNERING SLEDNINGAR M. M.

UTRYMME FOR ATT MÖJLIGGORAUNDERHÅLL, I401-97llL t-39

VATTENRESERVOAR, I 4-INT2-32/163.r

vÄG, l4-rM2-37/7t9.1

Fastighetsßrteckningen bestrykes :

h,l MKarl FalckMark- och exploateringsingenj ör

Sida 9 (9)

231

HARRYDAKOMMUN

AntogondehandlingApril 2016

Sektorn för samhällsbyggnad

Detaljplan for Rävlanda 4:145 m.fl.,

UTVIDGNING AV BYGGRÄTT FÖR RADHUS

i Rävlanda, Härryda kommun

GRANSKNINGSUTLATANDE

Under tiden 9 mars - 5 april 2076 var detaljplanen utställd für granskning enligt5 kap. l8 $ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL. Granskningshandlingar sändes tillremissinstanser 2016-03-08 och fanns tillgängliga i kommunhuset samt på kommunenshemsida. Information sändes till sakägare 2016-03-08.

Under tiden 8 oktober - 2 november 2015 var detaljplanen ftiremål ftir samrådenligt 5 kap .l I $ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL. Samrådshandlingar sändes tillremissinstanser 2015-10-06 och fanns tillgängliga i kommunhuset samt på kommunenshemsida. Information om samrådet sändes till sakägare 2015-10-05.

SAMMANSTÄLLNING

Under granskningstiden inkom sju yttranden. Alla yttranden bedöms eftergranskningen och samrådet vara tillgodosedda.

Länsstyrelsen har inga erinringar på granskningshandlingen och bedömer med hänsyntill ingripandegrunderna i 1l kap. l0 $ PBL och nu kända ftirhållanden att planen kanaccepteras och därftir inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Ingaövriga myndigheter, fiireningar eller bolag har haft några synpunkter på forslaget. Ensakägare har pekat ut på karta var den önskar en utökning av ett befintligt parkerings-område. Enligt planftirslaget är det möjligt att anllágga parkeringsplatser i det utpekadeområdet.

Betydande miljöpåverkanKommunen bedömer inte att detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan, därftir haringen miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. I samrådsyttrandetfrån Länsstyrelsen framkom att de delar kommunens bedömning.

I (3)

232

LÄNSSTYRELSEN ocH ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER

Länsstyrelsen, yttrande daterat 20 | ó-03- I 0Yttrandet återges i sin helhet.

Bedömning enligt 11 kap. 10$ PBLLänsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrundema i 11 kap l0 $ PBL och nukända ftirhållanden att planen kan accepteras och därftir inte kommer att prövas avLänsstyrelsen om den antas.

Motiv ftir bedömningenLänsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer attskadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligtmiljöbalken inte ftiljs, aff strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid medgällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människorshälsa eller säkerhet eller till risken ftir olyckor, översvämning eller erosion.

Synpunkter på färslagshandlingenDe synpunkter som tidigare framftjrts i ärendet har i allt väsentligt beaktats.

Kommentar : Kommunen noterar ldnsstyrelsens stdllningstaganden.

Lantmäteriet, yttrande daterat 20 I ó-04-0 |

Ingen erinran.

YTTRANDEN FRÄN NÄMNDER, FÖRENINGAR, BOLAG M. FL.

Pensionärsrådet, yttrande daterat 20 | ó-03- | 7

Ingen erinran.

Rådet för funktionshinderfrägor, yttrande daterat 20Ió-03- I7Rådet har inga ytterligare synpunkter.

Räddningstiänsten Storgöteb org, yttrande daterat,201 ó-03- I IIngen erinran.

Yattenfall Eldistribution AB, yttrande daterat 20 I ó-04-05Ingen erinran.

SAMRAD MED SAKÄGARE

Fastighetsägarna Rävlanda 4zl9T,skrivelse inkommen 20 I ó-03-2 I

Fastighetsägaren anser inte att synpunkterna under samrådet blivit tillgodosedda vadgäller möjlighet att utöka antalet parkeringsplatser söder ut i det sydvästra området ochhar bifogat karta med det område som utvidgning önskas inom.

2(3)

233

Kommentør: Det område somfastighetsögaren önskor anläggafler parkeringsplatserinom cir angett som bostdder och priclønarlcsområde i plankartan. Inom detto områdetil låter plane n att fl er parkeringsplat s er ankiggs.

OVRIGA SYNPUNKTER

Inga övriga synpunkter inkom under granskningen

SAKÄGARE SOM INTE TÅTT sINA SYNPUNKTER TILLGoDosEDDA

Samtliga sakägare har fått sina synpunkter tillgodosedda både under granskningenoch samrådet.

Mölnlycke, april20l6SAMHÄLLSBYGGNADPlanenheten

Michaela KlemanVerksamhetschçf ftir plan och bygglov


3(3)

234

HARRYDA KOMMLiN

Kommunstyrelsen

SAM MANTRÄDES PROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-05-30

Sida

Dnr 2015KS530 214

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR HULEBACK !:491, AVSTYCKNINGAV FASTIGHET I MÖLNLYCKE

Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat ett ftirslag till detaljplan for Hulebäckl:491, avstyckning av fastighet i Mölnlycke. Detaljplanen syftar till att möjlig-göra en avstyckning av fastigheten så att ytterligare ett enbostadshus kanuppfüras inom planområdet.

Förslaget har varit foremål for samråd enligt 5 kap 11 g planoch bygglagenunder perioden 9 mars - 5 april 2016.

Förslaget är forenligt med gällande översiktsplan och gàr att förena med en frånallmän synpunkt lämplig användning av markoch vattenresurserna enligt 3 kapmiljöbalken (1998:808). Förslaget medfär inte att någon miljökvalitetsnormenligt 5 kap miljöbalken överträds.

Från sektorn ftir samhällsbyggnad loreligger skrivelse av den 8 april2016

Ordfìirandens fürslag till beslut

Kommunfullmäktige antar detaljplan for Hulebäck l:491, AVSTYCKNING AVFASTIGHET i Mölnlycke enligt foreliggande fürslag.

Utdragsbestyrkande

235

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 11

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

HARRYDAKOMMUN

Sektorn ftir samhällsbyggnadMaria Lejdebro

2016-04-08

1 (1)

Dnr 2015KS530 214

Kommunstyrelsen

ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR HULEBÄCK 1:491, AVSTYCKNING AVFASTIGHBT


Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat ett lorslag till detaljplan ÍÌjr Hulebäck 1:491,AVSTYCKNING AV FASTIGHET i Mölnlycke. Detaljplanen syftar till att möjliggöra enavstyckning av fastigheten så att ytterligare ett enbostadshus kan uppforas inomplanområdet. Detaljplanen upprättas med standardftjrfarande enligt Plan- och bygglagen(2010:900).

Förslaget har varit floremål ftir samråd enligt 5 kap. 11 $ Plan- och bygglagen (2010:900) -under tiden 9 mars - 5 april 2016. Inkomna lttranden redovisas i utlåtandet.

Efter samrådet har sektorn lor samhällsbyggnad gjort bedömningen att florslaget tilldetaljplan kan övergå till begränsat standardÍÌirfarande i enlighet med bestämmelserna i 5

kap. 18 $ PBL, eftersom samrådskretsen skriftligen godkänt planftirslaget, länsstyrelsenenligt yttrande inte har några erinringar eller avser att pröva ftirslaget enligt ingripandegrunderna i I I kap. l0 $ PBL och inga revideringar av planhandlingarna skett eftersamrådet. Detta innebär att forslaget till detaljplan inte varit loremål lor granskning, utankan antas direkt efter samrådet. Förslaget är lorenligt med gällande översiktsplan och gåratt lorena med en från allmän synpunkt lämplig användning av markoch vattenresursernaenligt 3 kap. MiljObalken (1998:808). Förslaget medlor inte att någon miljökvalitetsnormenligt 5 kap. Miljöbalken överträds.


Kommunfullmäktige antar detaljplan for Hulebäck l:497, AVSTYCKNING AVFASTIGHET enligt forel i ggande ftirslag.

SEKTO FÖR SAMHÄI-IsBYcGNAD

bssonKleman

Verksamhetschef plan och bygg

Bilagor:Plankarta med bestämmelser och illustrationPlanbeskrivn ing med genomfÌirandeF asti gh ets lorteckn i n g

Granskningsutlåtande

236

PI¡NBESTAIIIIEITSER

Dår bstækn¡ng stnæ gåller bGtåmmolsn inom hela plæomrâdst.E¡dast ângiven ånvåndn¡ng æh utfomn¡ng å¡ tillâþn.

GNÀNSBEIECKilIilGAR

- -. - Plægråns

Eggnskapsgråns

ranxailvÃNDiltt{GKwibImrrk

Bcdld€r

UTM'TTJAIIDEGRÂD

M¡nsta tillåtna t¿st¡ghæstodek år 700 rÊ.Hðgsta tilÌÀlna byggnads@ per fastighot å¡ 2æ r#. Stößts lillàtnabyggnadw@ lðr fris{Aonde komplsmentbyggnad år 40 ÍF.

BEGRAI{SNINGAR AV IIAFKENS BEEIIGGAIIDE

FFffi] Marken tårint€ñwmod byssmd.

Kðrbn utfan f¿lr inte üordnæ lill Löwkogs¡ågen i östÊr.

PLACERIr{G, UÌFONTNING, UTFöRANDE

PlrérlngHwdbyggnad slcll pla6ræ minst 4,0 m€ler lrån fastighebgÉns.

FrjstAende komplsmontbyggnad skall plaæ6 minst I ,5 met€rfrån fastighotsgÉns.

Komplsmentbyggnad sm år ffmanbyggd med hwdbyggnâdskall pl@6 minst 4,0 m€ror från fastighEtsgÈns.

Gæge skall plææ m¡nst 6,0 mEtêr tån dsn gata sm ufattskall anordnæ mot.

ultormln!Endast fril¡ggðde hus.

Högsta lillátna byggnadshðjd fðr hwudbyggEd å. 4,5 msþroch komplemsntbyggnad 3,O met€r.

lGmplementbyggnad får smmilbyggæ med hmdbyggnad.lGmpl€montbyggnad sm upp6E fisü€ndo fât smmd-byggæ öv€r fastighêtsgråns oñ tak æh fasade. ha. liknmdEufiõrÐde,Genom bwilþds bygglw uppñrda byggnader en vid plaeNiknftträddde stridsr mot plaøingg och utlomn¡nggb€slämmglsgmâ, ska ans 9m plangñliga, msn vÍt återupÈlö€nds och tillbyggnad av byggüds skall planensb€slåmm€lss gåll&

ADiIINlsÍNATlVA BESTÃilfÚELSER

Torntjndslnlngsn l¿slst¡illd 1 961 -1 2-21 upphå6 för falighetonHulebåck 1:49'l,

c€nomfðradeädeñ år l5 àr.

húagandehandl¡ngPlankarta med bestämmelser och illustration

B

IÑ\tHARRYDAKOMMUN

Sêktorn iõr sffihållsbyggnadApril 2016

Detal¡plan fðr Hulebåck 1:¿191

AVSTYCKNING AV FASTIGHETi Môlnlycke, Hårryda kommun

Micfiasla l(emanVerksamheFchef,ple och bygglw

Maria LejdebroPlanarkteK

UPPGIFTEN OI GRUI{DKAMANUppl@gffidq u¡MmlmFimeùFddì.6l&lqrlru:AlW@l!@ì¡Þh:SHSS12@@dìEùnltÙd:tr@

ilbhg*!mþr

rElqù

ffilgh

qs!d

4S

tlEe=fæ

tu

II

vü!, !åiqdegh

Wnu

Ecl(EilFóFtuRrxc FÖR ltrustnaÌoili-----'l

i, I i'o*'"'"*nn"

Planhandlingarna består av:- Plankarta med beståmm€lser æh ¡llustration- Phnbskim¡ng med ggnomörads- Fast¡gh€ts{tirteckning- Gnnskn¡ngsudâtands

Uppdrag

Antagsn

Vunnit laga kãft

lnstans Datum

KS 201S01{7

xr

!ú l:S (r¿)

Sm

:490

ìx

B:491

X:Ð.9<

1:482

¿' \/ (<

I

1 t,4:86

I +1

+l

1 \.O)o) 1:974

,. \/_

1 t,4;86

+1

I

:490

X

1:482

:493

1:974

237

Nü

H.ARRYDAKOHHUH

Samrådshandling

Mars 2016

Detaljplan för Hulebäck l:491

AVSTYCKN I NG AV FASTIGH ET

i Mölnlycke, Härryda kommun

PLANBESKRIVNING MED GENOMFORANDE

SAMRADSHANDLINGAR:

. Plankarta med bestämmelser och illustration

. Planbeskrivning med genomförande (denna handling)

. Fastighetsförteckning

. Grundkarta

238

Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt

att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen

rättsverkan.

239

I{ARRYDAKOHHUN

Samrådshandling

Mars 2016


AVSTYCKNING AV FASTIGH ET


514Þ

Rv4I

\I\\

I Rrådosjön

I

ll

\tðLNDALS

Finnsjön

Plonområdets löge i Mölnlycke tötort

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planområdet är beläget vid Lövskogsvägen i östra delen av Skogenområdet i Mölnlycke.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en avstyckning av den befintliga bostadsfastigheten och

uppförandet av ett ytterligare bostadshus inom planområdet. Ambitionen är att tillkommande

bebyggelse ska harmonisera med den omgivande bebyggelsestrukturen.

BAKGRUND

Planområdet/fastigheten Hulebäck 1:491 omfattas av en gällande detaljplan (Stadsplan

för Skogen, östra delen, fastställd 1977-04-25) som anger en möjlighet att stycka av den

aktuella fastigheten i två. Fastigheten Hulebäck l:491omfattas även av bestämmelser

om tomtindelning (fastställda 198l-12-21) som dock inte tillåter en avstyckning av

fastigheten enligt intentionerna i detaljplanen. För att möjliggöra en avstyckning behöver

tom indeln ingsbestämmelserna upphävas.

'.t

240

KOMMUNALA BESLUT

Ett plankostnadsavtal har upprättats i januari 2016 mellan fastighetsägarna och

kommunen.

PLANFÖRFARANDE

Detaljplanen uppförs med standardförfarande enligt planoch bygglagen 2010:900 i dess

lydelse efter 2015-01-02 och är nu i samrådsskedet. Om planförslaget under samrådet

godkänns av alla berörda kommer kommunen att fortsätta handläggningen med ett begränsat

förfarande. I så fall kommer det inte att ges ytterligare möjlighet att tycka till innan

kommunfullmäktige tar beslut om detaljplanens antagande. Om förslaget inte godkänns av

alla berörda fortsätter processen som vanligt enligt standardförfarandet, se nedan.

Planen bedöms inte vara av betydande allmänt intresse då syftet med detaljplanen endast berör

en begränsad och lokal krets. lnga riksintressen berörs. Planen bedöms vidare inte innebära

en betydande miljöpåverkan, se vidare under rubriken behovsbedömning. Planen bedöms även

vara förenlig med intentionerna i kommunens översiktsplan, se under rubrik översiktsplan,

och med länsstyrelsens granskningsutlåtande.

Standardförfarande

Underrðttêlse GrangknlngûrÊn6kn¡ng5-stltt6nds AotaErsnde

Begränsat standardförfarande

Antðgande

Om förslaget godkänns i samrådet

Detoljþloneþrocessen med oktuellt plonskede morkerot i rött.

o

2

Sm¡âd Lâqð krðft

Lagð kraft

241

PLANDATA

Läge, avgränsning och storlekPlanområdet är beläget i den södra delen av Mölnlycke tätort och avgränsas i norr av befintliga

villatomter och i övriga delar mot Lövskogsvägen. Plangränsen föreslås i fastighetsgränsen tillHulebäck 1:491. Planområdets areal är cirka 1500 m2.

MarkägoförhållandenFastigheten som utgör planområdet är enskilt ägd. Kommunen äger ingen mark inom

planområdet.

I

t¿t f

a¡L't?" a

üt.tÞ,t

ç

t

çIff

t*¡

ttI*

¡

I

*Il¡ * Ì

ry t

.l

o

Ll+i} I*tt

tf,r

a I I J¡ia

't,

a

tt

-

¡r

*tl

C

,

t

,,

ì

a'

I I l'

\

.,t; tI al

lç

-f Itl

a

{

ll ttl? 1

t

ì,

ffiar

,lt

,,r;

I J

|"ì

",

#a

ù

!,

i

I

tlr

t'lt

tra

? tt ì

¡

*'.ft

I?I

Y

I

.T

{}ìt

3

ta

f I*

Iì¡I

-' t

a

ü*,* lù r *lr?

l!td

rt t

,I

I

I

I

¡I

rl

I

,.N

jF

t

T

Ò, I

tIt

b

+

II I{a I

t

II

*

Ìr

tt,

a.tÈ

tcåt.

tIt

a

t

t\ l

,lliI

Plonomrôdets löge i nöromrödet.

$

,t tIr

,-.

+I

242

TI DIGARE SIÄLLN I NGSTAGAN DEN

Oversiktsplan f<ir Härryda kommun - OP 2012

Planområdet är i översiktsplanen beläget inom utvecklingsområdet för

Mölnlycke tätort.

G öteborgsregionens stru kturbild

Göteborgsregionens kommunförbund (GR), där Härryda,

Göteborg och elva övriga kommuner ingår, är överens

om hur den regionala strukturen skall utvecklas. En

sammanfattande strukturbild som visar huvuddragen i

regionens fysiska strukturer har skapats. Strukturbilden

ligger till grund för det gemensamma arbetet med att

utveckla en långsiktigt hållbar struktur i regionen.

Utvecklingen ska ske utifrån Kärnan, Stadsområdet,

Huvudstråken, Kustzonerna och de Gröna kilarna.

Härryda kommun är en del av det östra huvudstråket.

GRs mål med huvudstråken är att de ska stärkas för att

alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga.

Utvecklingen ska ske med stöd av attraktiv och kraftfull

pendel- och regiontrafik.

Den aktuella detaljplanen är förenlig med stukturbildens

mål då den möjliggör en förtätning i Mölnlycke som är

en av orterna i huvudstråket där en koncentration ska av

bebyggelsen ska ske.

c'1

r'-1tl1'l-i

6öteborgsregionens strukturbildmed Hörrydo i rött

Gällande detaljplaner

Planområdet omfattas av gällande stadsplan för Skogen, östra delen, fastställd 1977-04-25.

Planen medger bland annat en minsta storlek på tomter om 600 m2 och att tomter bebyggs

med friliggande villor i en våning. I planen illustreras möjligheten att tillskapa två tomter

inom planområdet (fastigheten Hulebäck I :491).

Planområdet omfattas även av tomindelningsbestämmelser fastställda198l-1221.

Bestämmelserna motverkar en avstyckning enligt stadsplanens intentioner, det vill säga

stycka av en tomt öster om den befintliga villan.

4

o

¡

243

Vattenskyddsområde

Planområdet ingår i vattenskyddsområde för Finnsjöns ytvattentäkt enligt miljöbalken 7 kap.

21 $. Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att

förorena vattnet på både kort och lång sikt, exempelvis hantering av kemikalier och spridning

av bekämpningsmedel.

RiksintressenPlanområdet omfattas inte av eller angränsar till några riksintressen.

FÖRUTSATTN I NGAR ocH TÖnnN DRINGAR

Natur och topograÍi

Planområdet består av tomtmark, med mindre höjdskillnader. I närområdet finns stora

sammanhängande grönområden.

Mark

Geoteknisk o ftrhållonden

Enligt SGU:s jordartskartor är planområdet beläget i ett område som domineras av berggrund.

Någon särskild geoteknisk utredning har inte tagits fram för planområdet, då planen främst

syftar till att upphäva gällande tomtindelningsbestämmelser.

Rodon

I Härryda kommuns radonriskkarta (reviderad2006) är planområdet angett som

lågriskområde.

Enligt Boverkets byggregler får gränsvärden för radon ej överskrida 200 Bq/m3 i bostäder.

Detta innebära aft radonskyddande/säkert åtgärder kan krävas vid nybyggnation och väsentlig

ombyggnad.

I slutet av 1990-talet har en särskild radonmätning gjorts för den befintliga bostadsfastigheten

Då hamnade värdet under 200 Bq/m3.

Förorenod mark

Området är inte markerat som förorenad mark i kommunens inventering. Någon särskild

utredning för förorenad mark har inte gjorts.

5

244

Foto över befintligfostighet och bebyggelse.

Kulturmiljö och fornlämningarOmrådet finns inte med i kommunens kulturminnesvårdsprogram och bedöms inte som

värdefullt ur kulturmiljösynpunkt. Inga kända fornminnen finns vidare inom planområdet.

Bebyggelse

Planområdet är beläget i östra delen av Skogenområdet, som är ett utpräglat småhusområde.

Fastigheten som utgör planområdet är idag bebyggd med en villa i dess västra del.

Föreslogen bebyggelse

Detaljplanen medger en avstyckning av den befintliga villafastigheten. Minsta tillåtna

fastighetsstorlek föreslås till 700 mt. Ny bebyggelse föreslås förläggas en bit in på tomten från

öster för att följa bebyggelsemönstret i den gällande detaljplanen längs Lövskogsvägen.

Fastigheter inom planområdet föreslås få bebyggas med en fristående villa i ett plan, med en

maximal byggnadsarea om 200 m2. Av de 200 mz får max 40 m2 användas för en fristående

komplementbyggnad. Byggnadshöjden för huvudbyggnad föreslås till max 4,5 meter och

komplementbyggnad 3,5 meter.

6

245

-

tlltlt ll

f

ü

'I

III

I

-1 IIIIII!¡

I

-J

IIÌl,IIt!

II

I

L_)QJ

T lL------

F öreslogen ny fastighet

I

X

1¡rb n

II

t

C

CD

lllustrotion över möjlig ovstyckning och bebyggelse.

Komplementbyggnad föreslås få sammanbyggas med huvudbyggnad. Om

komplementbyggnaden uppförs fristående från huvudbyggnaden får den istället

sammanbyggas över fastighetsgräns, om fasad och tak har liknande utförande.

Fristående komplementbyggnad får placeras 1,5 meter från fastighetsgräns, medan

komplementbyggnad som är sammanbyggd med huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter

från fastighetsgräns. Garageöppningar ska placeras minst sex meter från den gata dit utfart

ska anordnas. Utfart föreslås ske mot Lövskogsvägen i söder.

Kommersiell servicePlanområdet ligger cirka två km från Mölnlycke centrum med butiker, banker, skolor,

vårdcentraler, bibliotek, resecentrum och övrig service. Närmaste livsmedelsbutik finns vid

Lövskogsvägen/Benarebyvägen cirka 650 meter söder om planområdet. Ingen ny service

föreslås inom planområdet.

Offentlig serY¡ce

Högadalsskolan med F-5 verksamhet och Högadals förskola är belägna cirka 600 meter väster

om planområdet. Närmast belägna skola för årskurs 4-9 ãr Djupedalskolan cirka en kilometer

från planområdet. Ingen ny offentlig service föreslås inom planområdet.

>:,

7

246

Friytor

Lek och rekreotion

Planområdet ligger i nära anslutning till stora naturområden. Lekplats finns vid Ask- och

Bokvägen cirka 150 meter söder om planområdet.

Gator och trafik

Gotunöt och gång- och cykel

Planområdet trafikförsörjs via Lövskogsvägen, som är en huvudgata genom Skogenområdet

vilken kommunen är huvudman för. Längs hela Lövskogsvägen, med undantag från

Lövskogsvägens sidogator gäller utfartsförbud. Utfartsförbudet föreslås fortsatt kvarstå i den

aktuella detaljplanen, varför endast utfart tillåts från fastighetens södra sida, mot sidogatan.

Gång- och cykelväg finns utbyggd längs Lövskogsvägen fram till vändplatsen cirka 50 meter

söder om planområdet.

Kollektivtrofik

Grön express stannar vid hållplats Häggvägen, som ligger cirka 50 meter söder om

planområdet.

Porkering

Parkering föreslås lösas inom varje fastighet. På varje tomt ska det finnas möjlighet att ställa

upp två bilar. Garageöppning ska därför placeras minst sex meter från gatan.

Teknisk försörjning

Votten och ovloþþ

Planområdet är beläget inom verksamhetsområde för vatten och avlopp. Tillkommande

bostadsfastigheter anvisas en förbindelsepunkt för dricksvatten, spillvatten och dagvatten

vid fastighetsgräns. Fastighetsägarna ansvarar för utbyggnad av VA-ledningar från

förbindelsepunkten till huset.

Dogvatten

Dagvattenhantering ska ske enligt Härryda kommuns dagvattenpolicy. Detta innebär i första

hand att dagvattnet ska omhändertas lokalt på fastigheten (LOD). Möjlighet till bräddning

av överskottsvatten till kommunens dagvattenledning kan ske om fastighetsägaren fördröjer

dagvattnet först.

I

247

Vörme

Det finns inga fiärrvärmeledningar i direkt anslutning till planområdet. Uppvärmning med

förnyelsebara energikällor ska eftersträvas.

EI

Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området.

AvþllPlats för kärl för insamling av brännbart samt matavfall ska anordnas inom fastigheterna.

Dessa skall placeras i direkt anslutning till uppställningsplats för hämtningsfordon.

Alternativt ska gemensam uppställningsplats/er anordnas. För fastigheter som har en

gemensamhetsanläggning som infart ska gemensam uppställningsplats anordnas utmed gatan.

STORNINGAR

Buller

Från den l juni 2015 gäller förordning Q0l5:2I6) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Enligt

förordningen bör den ekvivalenta ljudnivån 55 dBA inte överskridas vid en bostadsbyggnads

fasad. Om en uteplats anordnas vi anslutning till byggnaden bör den ekvivalenta ljudnivån

inte överskrida 50 dBA och den maximala ljudnivån 70 dBA.

Kommunen gör bedömningen att det i detta fall inte behövs en bullerberäkning, med

motiveringen att planområdet är beläget i ett villaområde med begränsad lokal trafik. Vidare

föreslås placeringen av ny bebyggelse placeras på ett avstånd om minst 8,5 meter från

Lövskogsvägen.

Risk

Det finns inga kända riskkällor inom eller i anslutning till planområdet.

KONSEKVENSER

Avvägni ngar en¡¡gt mi ljöbalken

Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra

allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med miljöbalken kapitel 3.

Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken

kapitel 5 överskrids. g

248

Behovsbedömning

En miljöbedömning ska enligt planoch bygglagen genomföras'bm detaljplanen innebär

betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra

resurser". För att reda ut om en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning

(MKB) behöver genomföras ska kommunen i ett tidigt skede göra en så kallad behovs-

bedömning där planens påverkansområden identifieras.

Motiverot stöllningstogonde

Härryda kommun gör bedömningen att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan

då planen avser ett litet område på lokal nivå och inte omfattas av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Planerad markanvändning bedöms inte innebär någon konflikt

med riksintressen eller andra allmänna intressen.

Föreslagen bebyggelse och anslutning till kommunalt vatten och avlopp bidrar i sig inte tillatt påverka kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Trafikökningen till och från

området bedöms lokalt inte heller medföra att någon av de hittills antagna miljökvalitets-

normerna överskrids.

Miljömål

Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad

klimatpåverkan, frisk luft, ingen övergödning och god bebyggd miljö.

ADMINISTRATIVA FRÄGOR

U pphävande av tomtindelningsbestämmelser

Den nya detaljplanen ersätter detaljplan fastställd som stadsplan 1977-04-25 inklusive dess

fastighetsindelningsbestämmelser ursprungligen fastställda som tomtindelning 198l-12-21.

Genomförandetid

Genomförandetiden för detaljplanen föreslås vara 15 år.

r0

249

G ENOM FÖRAN DEBESKRIVN I NG

En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska,

ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och

ändamålsenligt genomförande av en detaljplan.

Organ isatoriska frågor

Tidplon

Samråd genomförs under mars 2016. Om planförslaget under samrådet godkänns av alla

berörda kommer kommunen att fortsätta handläggningen med ett begränsat förfarande. I så

fall kommer det inte att ges ytterligare möjlighet att tycka till innan kommunfullmäktige tar

beslut om detaljplanens antagande, vilket i så fall kan ske under våreri 2016. Om förslaget inte

godkänns av alla berörda fortsätter processen som vanligt enligt standardförfarandet med en

granskning. Efter granskning kan kommunfullmäktige anta detaljplanen tidigast hösten 2016

Om detaljplanen inte överklagas kan den vinna laga kraft senhösten 2016.

Genomþrondetid

Alla detaljplaner får en genomförandetid på mellan 5 och 15 år. Inom den tiden avses planen

genomföras. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras

eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt.

Genomförandetiden för denna detaljplan är 15 år från det datum planen vunnit laga kraft.

Huvudmonnoskop

Detaljplanen innehåller ingen allmän plats.

Fastighetskonsekyensbeskrivn i ng

Nedan följer en beskrivning av konsekvenserna för den fastighet som utgör planområdet när

det gäller fastighetsbildning, förändrad markanvändning m.m.

Morkögore

Härryda kommun äger ingen mark inom planområdet. Samtliga berörda fastigheter inom

respektive utom planområdet redovisas i en separat fastighetsförteckning.

250

Ny fostighet ftr bostodsöndomål

Detaljplanen medger att en ny fastighet kan bildas för bostadsändamåI. Fastighets-

àgarna ansöker själva om och bekostar lantmäteriförrättning i samband med

fastighetsbildningsåtgärder inom kvartersmark. Ansökan gör till det statliga lantmäteriet i

Göteborg.

Tekniska frågor

Votten och spillvotten

Förbindelsepunkt till kommunala ledningar upprättas vid fastighetsgräns, fastighetsägare

ansvarar för servisledning mellan förbindelsepunkt och byggnad.

Dogvotten

Dagvatten ska omhändertas lokalt på kvartersmark i enlighet med kommunens

dagvattenpolicy.

Elftrsörjning

Härryda Energi AB och svarar för elförsörjningen inom området.

Ekonomiska frågor

Gotukostnoder

Kommunen avser att debitera fastighetsägarna inom planområdet gatukostnader i enlighet

med tecknat avtal med fastighetsägaren.

Lontmöterikostnoder

Uppgift om kostnader för lantmäteriförrättning, t.ex. avstyckning eller fastighetsreglering

(gränsjustering), kan fås från lantmäteriet.

An I ö ggn i n gs o v gift ft r v otte ntjön s ter

Avgift utgår enligt den taxa som gäller den dag debitering sker. För befintlig byggnad och för

befintliga obebyggda tomter tas avgift ut när anslutningspunkt upprättats och anvisats.

Anslutnings ovgift ftr el

För uppgift om kostnad för anslutning till elnätet hänvisas till Härryda Energi AB.

t7

251

Kommunens ekonomi

Kommunen har utgifter för bland annat upprättande av förbindelsepunkt till vatten och

avloppsnätet. Kommunens kostnader för utbyggnad av vattenoch avloppsledningar samt

anläggningar för överskottsvatten från tomterna finansieras via en taxa för kommunala

vattentjänster.

Kommunens kostnad för planarbete tas ut genom ett plankostnadsavtal med fastighetsägaren.

Mölnlycke, april 2016

SEKTORN FÖR SAMHÄU-SSVCCNRO

Plan- och bygglov

Michaela Kleman

Verksamhetschef, plan och bygglov

Maria Lejdebro

Planarkitekt

Johan Gustaßson

Mark- och exploateringsingeqiör

t3

252

Nv HARRYDAKOMMUN

SamrådshandlingMars 2016


Fasti ghetsforteckning 20 | 6 -03 -02till detaljplan ftir HULEBÄCK 1:491, Mölnlycke, Härryda kommun

Fastisheter inom nlanområdet


uulggÄcr r:¿sr luNnÉN, CECILIA

LUNDÉN, STORNlÖvsrocsvÄcEN 16

43s 37 uör,Nr,ycr¡

Fastigheter utanfür planområdel


HUI-eeÄcr t:¿zlgIIRRyoR KoMMUN435 Bo iuörNlycrp

HuLnsÄcr t:¿sz

CORNELIUSSON, ANDERS ROGERLOVSKOGSVÄGEN 5435 37 uÖrNlvcrnCORNELIUSSON, ANN.SOFIE CAMILLAlövsrocsvÄcEN s435 37 MöLNLYCKE

HUI,BSACK l:+qO

HOLMGREN, KJELL MAGNUS ANDREASlÖvsrocsv.Ä,crN 20435 37 tvtÖLNr-yCrnHOLMGREN, KRISTINA MARIAlÖvsrocsvÄcsx zo43s 3't MÖLNLYCKE

TAKMAN, ELLINORlÖvsrocsvÄcEN 6435 37 tvtÖt Nl-yCrS

uulesÄcr t:¿qz

sida 1 (3)

253

HULEBÄCK I:493

HULEBÄCK I:55I

HULEBÄCK I:925

HULEBÄCK I;927

HULEBÄCK I:984

HULEBÄCK 1:986

TAKMAN, OLLELOVSKOGSVÄGEN 6

435 37 MOLNLYCKE

BORJESSON, YVONNELÖVSKOGSVÄGEN 3

435 37 MÖLNLYCKE

BORGENTUN, KLAS ERIK DANIELLOVSKOGSVÄGEN 12

43s3i r¿Ör,Nr.ycrsBORGENTTIN, MARIA CHRISTINAlÖvsrocsvÄcsl.t tz43s37 rvrÖLNlvcrs

UUNCSTNOIVI, BIRGITlÖvsrocsvaceN s43537 vtÖlNl-vcrsenncsrnÖùr, INGVARrÖvsrocsvllceN g

435 3l tvtÖLNLvCrc

UTTBERG, TNGRIDnÄcovÄceNz43s37 tvtÖLNr,vcrBUTTBERG, MAGNUSnÄccvÄ,cex z43s37 ruÖrNlycrp

wILLNERSSoN,THORN, ANN MARIE-LoUISElÖvsrocsvÄcsN zz43s 37 NaÖr.Nr,vcrswILLNERSSoN-rgOn¡1, oLoF zEIBRANTlÖvsrocsvÄcBN zz435 37 tr¿Ör,NLvcrB

t00v, ANNA FRrDA REGTNAlÖvsrocsvÄcpx ro4is 37 tr¿Ör,Ntvcre100v, RoBERT MAcNUSlÖvsrocsvÄcBN to43s 3i tuÖrNrvcre

Andersson, Andreas RogerlÖvsrocsvÄcelq z¿43s 37IvlöLNr.vcxn

ItuI,¡sÄcr ¿:s

Sida 2 (3)

254

HULEBÄCK4:9

HULEBÄCK4186

Fastighetsförteckningen upprättad av:

Franséno Lena UlrikaLOVSKOGSVÄGEN 24435 37 MOLNLYCKE

JONSSON, KENT RIJNELOVSKOGSVÄGEN 1443537 MOLNLYCKE

LENNARTSSON, SUSANNE ULLALÕVSKOGSVÄGEN 14

435 37 MOLNLYCKE

BLOMBERG, ANNA CATRINGULLREGNSVÄGEN I43537 MOLNLYCKE

BLOMBERG, JAN ANDERSGULLREGNSVÄGEN 1

43537 MOLNLYCKE

Fastighetsförteckningen bestrykes:

lffl 'Þú(Karl FalckMark- och exploateringsinger{ör

Katarina PetzällTeknisk lantmätare

Sida 3 (3)

255

Nv ¡rÄnnvonKOMMUN

AntagondehondlingApril 2016



AVSTYCKNING AV FASTIGHET


GRANSKNINGSUTNTNNDE

Under tiden 9 mars - 5 april 2016har detaljplanen varit ftiremål ftir samråd enligt5 kap. l1 $ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL. Samrådshandlingar sändes till remiss-instanser 2016-03-08 och har funnits tillgängliga i kommunhuset samt på kommunenshemsida. Information sändes till sakägare 2016-03-08.

Detaljplanen upprättas med standardftirfarande. För att pröva om detaljplanen kanbedrivas med ett begränsat standardftjrfarande, skickades en blankett ftir godkännandeav detaljplanen med informationen till sakägarna 2016-03-08.

SAMMANSTALLNING

Under samrådstiden har åtta yttranden inkommít till kommunen. Lrinsstyrelsen och haringa erinringar på samrådshandlingen och bedömer med hcinsyn till ingripande-grunderna i I I kap. I0 S PBL och nu kandafArhållanden att ett antagande enligtþrslaget inte kommer att prövas. Lantmriteriet har lcimnat en synpunkt qv redaktionellkar akt dr p å utfar t sfö r b ude t.

Inga synpunUer har kommit infrån salu)gare eller övriga. Plonen har slviftligengodkants av samtliga saløigare. Under samrådstiden har ett köpeavtal teclcnatsföröverlåtelse av enfastighet i salcdgarlcretsen. De nuvarande dgarna har skriftligenmeddelat kommunen qtt de ingått köpeavtal med de nya c)garna. Både nuvarande ochnya cigare har skriftligen godkant planþrslaget.

Ovriga i samrådslcretsen det vill sciga: Natursþddsföreningen, Telia Sonera SkanovaAccess AB, samt Hcirryda energi, Pensioncirsrådet, Rådet þr funktionshínder samtRciddningstjdnsten i storgöteborg har inga erinríngar på planforslaget.

Kommunen bedömer inte att detaljplanen innebrir betydande miljöpåverkan, drirforkommer ingen särskild miljökonsekvensbeslcrivning tas fram. I samrådsyttrandet frånL cins s tyr e I s e n fr am ko m me r a t t de de I ar ko mmune ns b e dö mn ing.

STALLN INGSTAGANDE

Sektornför samhdllsbyggnad gör bedömningen attförslaget tíll detaljplanenforHulebrick I :491, avstyckning av fastighet, kan övergå till begrrinsat standardförfarandei enlighet med bestrimmelserna i 5 knp. 18 S PBL, då samtliga i samrådslcretsen

1(4)

256

slcriftligen godkant planförslaget, ldnsstyrelsen enligt yttrqnde inte har några erinringareller avser att prövaþrslaget enligt ingripande grunderna i 1l kap. I0 S PBL och ingarevideríngar av planhandlingarna skett efter samrådet.

Planförslaget kommer ddrþr att lyftas för antagande utan att det sttills ut förgranskning. Dcirmed ges inga ytterligare möjligheter att kimna synpunkter påþrslaget.Information om kommunens möjlighet att bytaþrfarande och konsekvenserna av bytet

fanns í samrådshandlingarna.

LANSSTYRELSEN OCH ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER

Länsstyrelsen, yttrande daterat 20 | ó-03- I 0Yttrandet återges i sin helhet.

Länsstyrelsens samlade bedömningLänsstyrelsen anser att komplettering med bostäder är lämpligt.

Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövningLänsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i I I kap. l0 $ PBL och nukända ftirhållanden att ett antagande av en enligt ftirslaget inte kommer att prövas.

Motiv ftir bedömningenLänsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer attskadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligtmiljöbalken inte ftiljs, att strandskydd enli5 7 kap. miljöbalken upphävs i strid medgällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människorshälsa eller säkerhet eller till risken for olyckor, översvämning eller erosion.

Synpunkter i övrigtLänsstyrelsen har i övrigt inga ytterligare synpunkter att tillftira planen.

Ko mme nt ar : Ko mmune n no te r ar I dn s s tyr e I s e ns sy npunkt e r

YTTRANDEN FRAN NÄMNDER, FÖRENINGAR, BOLAG M. FL.

Natursþddsföreningen, yttrande daterat 20 I ó-03-08Ingen erinran.

Telia Sonera Skanova Access AB, yttrande daterat 201ó-03-09Ingen erinran.

Härryda energi, yttrande daterat 201ó-03-29Ingen erinran.

2(4)

257

Lantmäteriet, yttrande daterat 20 I ó-04-04Utfartsftirbudet mot Lövskogsvägen kan ñrtydligas med bestämmelse i plankartan. Omnågon bestämmelse inte redovisas i kartan bör gatunamnet redovisas.

Kommentur: Enligt Boverkets allmrinna råd ska utfartsJörbud inteförldggas iplangrdns varþr bestrimmelsen istdllet endastfinns i bestrimmelseraden på plankartan.Gatunamne t finns uts lv ive t i b e s t rimme ls en.

Pensio närsrådet, yttrande daterat 20 I 6-0 4-25Ingen erinran.

Rådet för funktionshinder, yttrande daterat 20,6-04-21Ingen erinran.

Rädd n i n gstjänsten i Storgötebo rg, yttrande daterat 20 I 6-0 1-22Ingen erinran.

SAMRÄD MED SAKAGARE

Samtliga sakägare har godkänt planfiirslaget skriftligen, utan kompletterandesynpunkter.

Hulebäck l:984Enligt e-post till kommunen daterat 2016-04-13 från fastighetsägarna till Hulebäck1:984 har det under samrådstiden tecknats ett köpekontrakt ftir överlåtelse avfastigheten till nya ägare. Både de nuvarande och de nya ägama har skriftligen godkäntplanftirslaget.

OVRIGA SYNPUNKTER

Inga övriga har inkommit med synpunkter under samrådet.

SAKÄGARE OCH MYNDIGHETER SOM INTE T¡TT SYNPUNKTERTILLGODOSEDDA

Alla inkomna synpunkter bedöms som tillgodosedda.

Mölnlycke, april2016SAMHÄLLSBYGGNADPlanenheten

3(4)

258

Michaela KlemanVerksamhetschef lor plan och bygglov


4(4)

259

HARRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 2016K5262 014

YTTRANDE ÖVER MÅLBILD FÖR STADSTRAFIKEN I GÖTEBORG,MÖLNDAL OCH PARTILLE 2035

Härryda kommun har fåttt MålbiWftr stadstrafiken i Gòteborg, Mölndal ochPartille 2035 pâ remiss. Remissvaren ska vara Västra Götalandsregionen till-handa senast den 10 juni2016. Respektive kommunfullmäktige i Göteborg,Mölndal och Partille beräknas anta forslag till målbild under vintern 2016.

Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille bildades 2012 med syfte att ut-veckla samverkan kring stadsutvecklingen och kollektivtrafikens utveckling iGöteborgsområdet.

En gemensam målbild ftir hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till 2035har tagits fram. Målbilden utgör ett underlag till det reviderade trafikftirsörjnings-programmet20lT-2020, med utblick mot 2035, for Västra Götalandsregionen.Den är också en konkretisering av kollektivtrafikutvecklingen i kommunernasöversiktsplaner, bostadsforsörjningsprogram, utbyggnadsplaner och trafikstrategi-er.

Målbilden innehåller en rad betydelsefulla ställningstaganden avseende kollektiv-trafikens framtida inriktning. I målbilden framhålls även att gränsen ftir arbetetdragits vid nuvarande stadstrafikområde. Det konstateras att Mölnlycke tätortinom målbildens planeringshorisont kan komma att bli en del av det samman-hängande storstadsområdet samt att Götalandsbanan och dess eventuella kopplingtill Mölnlycke kan forändra ftirutsättningama och att detta får beaktas i det fort-satta planeringsarbetet.

Sektorn for samhällsbyggnad anser att det i yttrandet måste framhållas att stads-trafikens område ligger så nära att Mölnlycke borde innefattas. Av betydelse ftirkommunen är också hur större, mer kapacitetsstarka fordon ska användas medhänsyn till dess påverkan på närområdet genom buller med mera.

Från sektorn ftir samhällsbyggnad ftireligger skrivelse av den l3 april 2016 samtyttrande av den 14 apnl2016.

Ordfürandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen arúar yttrande av den l4 apnl2016 från sektom lor samhälls-byggnad som eget yttrande till Västra Götalandsregionen.


260

ANNJA

Maskinskriven text

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 12

HARRYDAKOMMUN

Sektorn for samhällsbyggnadHenrik Yngve

20r6-04-13

| (2)

Dnr 2016K5262 014

Kommunstyrelsen

MÅLBILD FÖR STADSTRAFIKEN I GöTEBORG, MÖLNDAL OCHPARTILLE 2035


Härryda kommun har fått Målbild for stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille2035 pä remiss. Remissvaren ska vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast den10 juni 2016. Respektive kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille beräk-nas anta florslag till målbild under vintern 2016.

Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille (GMP) bildades 2012 och är en politisksamverkansgrupp med syfte att utveckla samverkan kring stadsutvecklingen och kollektiv-trafikens utveckling i Göteborgsområdet. En gemensam målbild for hur stadstrafikensstomnät ska utvecklas fram till 2035 har tagits fram. Målbilden utgör ett underlag till detreviderade trafikforsörjningsprogramm et 20 I7 1020, med utblick mot 203 5, lor VästraGötalandsregionen. Den är också en konkretisering av kollektivtrafikutvecklingen i kom-munernas översiktsplaner, bostadsforsörjningsprogram, utbyggnadsplaner och trafikstrate-gier.

Målbilden innehåller ett antal ställningstaganden och fürslag. Sammanfattningsvis iform av;. Kvalitetsmål ftir resenären, stadsmiljön och stadsutvecklingen. En ny nätstruktur med en mellanstadsring och en innerstadsring. Inftirandet av ett snabbnät. En avlastning av Brunnsparken och en minskning av trafiken genom City. En tydlig koppling mellan stadsutveckling och kollektivtrafikutveckling

När alla åtgärder är genomforda bedöms restiden mellan ett20-tal viktiga platser i stor-stadsområdet ha minskat med i genomsnitt20-25 procent.

Det är viktigt att uppmärksamma att målbilden inte hanterar finansieringsfrågan. Dennahänskjuts till separata processer i anslutning till framtagandet av åtgärdsplaner. Sam-mantaget bedöms målbildens utbyggnad av infrastruktur kosta 25-30 miljarder kronor.Kostnaden for trafikering bedöms öka med cirka 60 procent vid full utbyggnad av mål-bilden och med kapacitet for 60-75 procent fler resenärer än2013. Detta innebär enökning från dagens bruttokostnad på cirka2,2 miljarder kronor per år till cirka 3,5 mil-jarder kronor är 2035. Med antagande om motsvarande kostnadstäckning som idag blirden framtida nettokostnaden efter biljettintäkter 1,2-1,4 miljarder kronor per år närmålbilden är fullt utbyggd.

261

2 (2)

Bedömning

Den viktigaste slutsatsen i målbilden är att nödvändig kvalitet och kapacitet kan uppnåsgenom att bygga vidare på dagens trafikslag, men att det krävs stora investeringar ochnya trafikkoncept for buss. Linbanor är det enda helt nya trafikslaget som floreslås. Deinvesteringar som målbilden foreslår bedöms vara kostnadseffektiva i florhållande tilltunnelbana eller högbana med räls.

Sektorn for samhällsbyggnad konstaterar att lorslaget till målbild är ett av de mest ge-nomarbetade kollektivtrafikdokument som tagits fram i Västra Götalandsregionen.Målbilden innehåller en rad betydelsefulla ställningstaganden avseende kollektivtrafi-kens framtida inriktning. Bland dessa kan nämnas att kapacitet och framkomlighet höjsi spårvagns- och stombussnätet, snabba och tydliga tvärforbindelser inom stadstrafik-området skapas, Brunnsparkens funktion sprids på fler punkter, City görs till målpunktsnarare än bytespunkt och rymligare fordon prioriteras framfor fler. Målbilden innehål-ler florslag på att vissa delar av kollektivtrafiksystemet trafikeras med linbana.

I målbilden framhålls att gränsen for arbetet dragits vid nuvarande stadstrafikområde.Det konstateras att Mölnlycke tätort inom målbildens planeringshorisont kan komma attbli en del av det sammanhängande storstadsområdet samt att Götalandsbanan och desseventuella koppling till Mölnlycke kan ftirändra ftirutsättningama och att detta ffir beak-tas i det fortsatta planeringsarbetet. Sektorn anser att det i yttrandet måste framhållas attstadstrafikens område ligger så nära att Mölnlycke borde innefattas. Av betydelse ftirkommunen är också hur större, mer kapacitetsstarka fordon ska användas med hänsyntill dess påverkan på närområdet genom buller med mera.


Kommunstyrelsen antar yttrande av den 14 apnl2016 från sektom ftlr samhällsbyggnadsom eget yttrande till Västra Götalandsregionen.

FÖR SAMHÄLLSBYGGNADS


Bilagor:Målbild lor stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035, remissutgåva mars20t6Yttrande över målbild flor stadstrafik i Göteborg, Mölndal och Partille

262

Nv uAnnvoRKOMMUN

2016-04-t4

1(2)

Dnr 2016K5262 014

Sektorn flor samhällsb yg gnadHenrik Yngve

Västra Götalandsregionenkollektivtrafik@vgre gion. se

Yttrande över målbitd ftir stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035

Hänyda kommun översänder härmed sitt yttrande över målbild ftir stadstrafiken.

Hänyda kommun anser att målbilden generellt sett är väl genomarbetad och en bragrund ftir ett fortsatt arbete for kollektivtrafikens utveckling.

StadstrafTkområdet borde utvidgas

Vid ett betraktande av stadstrafikområdet och målbildens omfattning är det anmärk-ningsvärt att den västra delen av Härryda kommun inte inkluderas. Under rubriken Ut-veckling efter 2035 nämns Mölnlycke tätort. Det framhålls att gränsen lor arbetet dra-gits vid nuvarande stadstrafikområde och det konstateras att Mölnlycke tätort i Härrydakommun inom målbildens planeringshorisont kan komma att bli en del av det saÍrman-hängande storstadsområdet. Vidare konstateras att Götalandsbanan och dess eventuellakoppling till Mölnlycke kan forändra forutsättningama och att detta fär beaktas i detfortsatta planeringsarbetet.

Härryda kommun vill framhålla att ftirhållandena for Mölnlycke inte överensstämmermed rubriceringen Utveckling efter 2035. Mölnlycke tätort fortsätter att utvecklas ochdet finns ett behov av forbättrad kollektivtrafik, inte minst av kapacitetsskäI. De flor-bättringar av kollektivtrafiken som är florknippade med Götalandsbanan framstår i nu-läget som oklara i sin omfattning och kommer tidigast att komma ifråga om tio år. Här-

ryda kommun anser att det med hänsyn till såväl geografiska forhållanden som Möln-lyckes utveckling är motiverat att snarast utvidga stadstrafikområdet med Mölnlycketätort och foretagspark.

I sammanhanget kan noteras att Mölnlycke inte är inkluderat i principstrukturen ftirsnabbnätsstråket.

Trafikeringen med mer rymligare fordon

Målbilden betonar en trafikering med rymligare fordon istället for en ökad frekvens avturer. Härryda kommun vill i det sammanhanget framhålla att större fordon kan inne-bära att det krävs en anpassning av befintlig infrastruktur samt att det blir en ökad på-verkan på närmiljön längs busslinjema.

Ofta har expressbussar en yttäckande trafikering inne i bostadsområden i början ochslutet av sina linjedragningar. Kommunen mottar ofta syrpunkter avseende främst bul-ler från kollektivtrafiken i dessa bostadsområden. En övergång till rymligare och störrefordon skulle medftira mer buller och även en större visuell och känslomässig påverkan

Härryda Kommun 435 80 Mölnlycke ¡ Besöksadress: Råda Torg r Ts¡.¡.n031-724 61 00 o Fax031-724 61 75

[email protected] ¡ www. harryda.se 263

2 (2)

i områden som utöver kollektivtrafiken har en måttlig trafik. Det är därfor av stor viktatt planeringen av trafikering med större fordon görs på ett genomtänkt sätt och i dialogmed berörda kommunerna med utgångspunkten att negativ påverkan ska minimeras.

Landvetter flygplats

Härryda kommun anser att det trots målbildens geografiska avglänsning hade varitlämpligt inkludera kollektivtrafikflorsörjningen till Landvetter fl ygplats.

KOMMUN


Härryda Kommun 435 80 Mölnlycke ¡ Besöksadress: Råda Torg . Ts¡.Ln 031-724 61 00 o Fax031-724 61 75

[email protected] ¡ www.harryda.se 264

ANGERID

RYMDTORGET

S€LMA LAGËRLÖFS TORG

PARTILLE

BRUNNSBO

BACKAPLANMLESÏADEN

SÖRREDWIESELCRINSPLATSEN AMRA

vÄnvÃo O. SJU

ronsvao¡¡t

FROLUNDA MOLNDALNEIiT5TilP

¿ilr5ö. Âsno

Målb¡ld för stadstraf iken i Göteborg,

Mölndal och Partille 2035

REM lssurcÅvA MARS 2016

TI PARTILLE KOMMUNaYfxt*r^-

DSREGIONEN Wg::tborgs S ro,"oarsstad

265

lnnehåll¡öRoRo nLL REMlssureÅvnn

SAMMANFATTNING

ureÅ¡¡cspunxr¡nSyfte

Målbilden i relation Iül K2O2O

Avgränsningar

Detta baseras målbilden på

Tyngdpunkter, målpunkter, regionala portar och innerstadsportar

ruÅl rön urvEcKLrNGEn nv srorvnÄr¡rÖvergripande mål

Kvalitetsmål för resenåren - snabbt, enkelt och pålitligt

Kvalitetsmål för människan i staden - en attraktiv stadsmiljö

Kvalitetsmål för stadens struktur - en sammanbunden stad och region

STRUKTUR OCH UTVECKLING

Stomnätet kompletteras med ett lokalt snabbnät

Kapaciteten och framkomligheten höjs i spårvagns- och stombussnätet

Skapa snabba och tydliga tvärförbindelser

Brunnsparkens funktion sprids på fler punkter

City görs till målpunkt snarare än bytespunkt

Linjenätet förenklas genom färre linjer och tätare turer

Rymligare fordon prioriteras framför fler

Utbyggnaden av stomnätet sker samordnat med stadsutvecklingen

"Tunga" linjer koncentreras till prioriterade stråk

KONCEPT OCH ÅTGÄRDER

Nya trafikkoncept

I nfrastrukturåtgärder i stråk

Utveckl i ng av bytespunkter

Utveckling efter 2035

EFFEKTER AV KONCEPT OCH ÅTGÄRDER

Effekter kopplade till kvalitetsmålen

Traf ik- och m iljöef fekter

Kostnadsbedömni ng

sÅ eÅn vr vroARE

REFERENSER OCH UNDERLAGSRAPPORTER

SAMMANFATTNING AV MEDBORGARDIALOGEN NEXTSTOP2O35

i2

4

4

5

6

6

8

10

10

13

T7

20

22

23

23

24

24

25

25

25

27

27

29

29

31

38

38

42

42

45

46

47

48

50

Målbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Part¡lle 2035 I Mars 2016

266

Förord t¡ll remissutgåvan

Allt fler vill bo och verka i storstadsområdet Göteborg-Mölndat-Partille. År2035 kan det bo fler än 800 000 personer i det sammanhängande stadsom-rådet och finnas närmare 400 000 arbetsplatser. Det är bra. En stark kärnastärker hela regionen. Fler får tillgång till en större arbetsmarknad och tillett större utbud av kultur, utbildning, fritidsaktiviteter, handel och attraktivastadsmiljöer. Att växa betyder en möjlighet att utveckla den storstad ochregion vi vill ha, men också ett stort behov av investeringar, bland annat i

infrastruktur.

Kollektivtrafiken är en bärande del av en enklare vardag för fler och en förut-sättning för en hållbar stads- och regionutveckling. Stomnätet, pulsådern i kol-lektivtrafiksystemet, binder samman stadsområdet och kopplar det till restenav regionen.0m vi ska kunna locka och ta hand om fler resenärer behöverstomnätet - som idag består av spårvagns- och stombusslinjer, expressbussaroch pendeltåg - kompletteras och förstärkas.

Därför har Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs Stad, Mölndalsstad och Partille kommun tagit fram en gemensam målbild för hur stadstra-fikens stomnät ska utvecklas fram till 2035. Målbilden utgör ett underlagtill det reviderade trafikförsörjningsprogrammet 2OI7-2O20 för Västra Göta-landsregionen. Den är också en konkretisering av kollektivtrafikutvecklingen i

kommunernas översiktsplaner, bostadsförsörjningsprogram, utbyggnadsplaneroch trafikstrategier.

För att kunna fullfölja de planer och nå de mål som beskrivs såväl i kom-munernas plandokument som i regionens trafikförsörjningsprogram och i för-djupningar och strategier som Målbild Tåg 2035 behöver kollektivtrafikensinfrastruktur byggas ut. Målbildens åtgärder gör det möjligt att nå tidigareuppsatta mål vad gäller färdmedelsfördelning, men de behöver kompletterasmed andra typer av åtgärder som ligger utanför målbildens avgränsningar.

Målbilden utgör planeringsinriktning för kollektivtrafikens utveckling i stads-trafikområdet och ersätter därmed K2O2O i tillämpliga delar. Det är viktigtatt påpeka att målbilden inte hanterar finansieringsfrågan. Denna hänskjutstill separata processer i anslutning till framtagandet av åtgärdsplaner.

Arbetet med målbilden har pågått under två år och letts av tjänstemän frånrespektive organisation, inklusive Västtrafik. Förslaget går nu ut på remissoch vi önskar en genomlysning av målbildens budskap, tydlighet och infra-strukturåtgärder ur olika perspektiv.

Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille mars 2016

2AL4

IMålbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 ¡ Mars 2016

20t6

267

Samffiarqfattrnämg

PRINCIPËR FOR [JTVËCK[.INGËF{

nv srgNrullrrro Stomn¿itet kompletteras med ett lokalt

snabbnät.

o Kapaciteten och framkomligheten höjs i

spårvagns- och stombussnätet.o Snabba och tydliga tvärförbindelser skapas

o Brunnsparkens funktion sprids på flerpunkter.

. City görs till målpunkt snarare än bytes-pun kt.

. Linjenätet förenklas genom färre linjer ochtätare turer.

. Rymligare fordon prioriteras framfor fler.

. Utbyggnaden av stomnätet sker samordnatmed siadsutvecklingen.

. "Tunga" linjer koncentreras till prioriterade

strå k.

Målbilden beskriver hur kollektivtrafiken i det sammanhängande storstads-området i Göteborg, Mölndal och Partille ska utvecklas fram till 2035 för attattrahera och ta hand om betydligt fler resenärer. En kapacitetsstark, snabb

och pålitlig kollektivtrafik är en förutsättning för ett mer tätbebyggt storstads-

område med fler än 800 000 boende och närmare 400 000 arbetsplatser.

Målbilden är en vidareutveckling av Kollektivtrafikprogrammet K2020 och

fokuserar på stomnätet, det som idag omfattar spårvagns- och stombusstrafiksamt expressbussar och pendeltåg där de trafikerar storstadsområdet.

Den viktigaste slutsatsen är att nödvändig kvalitet och kapacitet kan uppnåsgenom att bygga vidare på dagens trafikslag, men att det krävs stora investe-

ringar och nya trafikkoncept för buss. Linbanor är det enda helt nya trafiksla-get som målbilden föreslår. De investeringar som målbilden föreslår bedömsvara kostnadseffektiva i förhållande till tunnelbana eller högbana med räls.

Med målbildens scenario kan nyttan komma successivt i takt med att befint-liga kollektivtrafikstråk förstärks och nya stråk etableras.

Målbilden innehåller ett antal viktiga ställningstaganden och förslag:

o Kvalitetsmål för resenären, stadsmiljön och stadsutvecklingen som fungerar

som riktlinjer vid prioritering, planering och utformning av investeringar och

trafikering. Det tydligaste är restidsmålet som slår fast att det ska gå attresa mellan alla viktiga platser i storstadsområdet på max 30 minuter och

till City på max 15 minuter. Ett av de övergripande målen är att underlättaett vardagsliv utan bil.

¡ En ny nätstruktur med en mellanstadsr¡ng och en innerstadsring som kraf-

tigt förbättrar restiderna mellan platser utanför innerstaden, skapar nya

samband och samtidigt avlastar innerstad och City. Strukturen med tvär-gående stråk förtydligar också viktiga bytespunkters funktion, de så kallade

regionala portarna i storstadsområdet i anslutning till mellanstadsringen

och innerstadsportarna i anslutning till innerstadsringen. lnnerstadsringen

utgörs av spårväg som snabbas upp bland annat genom en Lindholmsför-

bindelse samt tydligt prioriterade stråk.

o lnförandet av ett snabbnät baserat på framtidens bussar samt på en infra-struktur i eller vid befintliga trafikleder som även kan utnyttjas av express-

bussarna. Konceptet, som följer devisen "tänk tunnelbana - kör buss",

innefattar också stationsliknande hållplatser och bytespunkter. Snabbnätet

omfattar mellanstadsringen och ett antal inåtgående stråk.

. En avlastning av Brunnsparken och en minskning av trafiken genom Gitygenom att skapa en förbifart med angöringspunkter på randen till Citysamt det nya i att i första hand se City som en målpunkt och inte som en

bytespunkt. Här fyller spårväg i Alléstråket en avgörande funktion.

. En tydlig koppling mellan stadsutveckling och kollektivtrafikutveckling. Kol-

lektivtrafiken ska användas för att stärka strukturer, länka samman staden,

möjliggöra en förtätning och berika stadsmiljön. För att lösa målkonflikteri markplan mellan kollektivtrafikens och övriga trafikanters anspråk delas

stomnätsstråken upp i prioriterade stråk och integrerade stråk (se illustra-tioner nästa sida).

I de priorrterade stråken har kollektivtrafiken företräde, men med åtgärder

för att minska barriäreffekterna. I integrerade stråk går kollektivtrafikenintegrerat med andra trafikslag.

.:'

Nätstruktur med mellanstadsring och innerstadsringsamt tvärgâende stråk och bytespunkter.

2 Nlålbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 : lvlars 2016

268

{Angered C

ot

Regional port, ¡nnerstadsport,bytespunkt i tyngdpunkt ochandra viktiga bytespunkter

Cityhållplats

Prioriterade stråk i spårvagns-och stombussnätet

Ô Regional port, innerstadsport,v bytespunkt i tyngdpunkt ochandra viktiga bytespunkter

Prioriterade stråk r snabbnätet

Angêred C

Sêlmâ L

ú I

torg

tI

I vissa delar av innerstaden sammanfaller deprior¡terade strâken för spårvagns- och stom-busstrafik och snabbusstrafik. Den inzoomadebilden över innerstaden visar hur fler Cityhåll-platser och bland annat Al|élänken avlastarBrunnsparken och City som helhet.

I4ItaIllÕ lr{r Järnväg

-

Befintligt kollektivtrafiknät

-


-

Övriga stråk ì ìnnerstaden

\\\\\\\\\ | n nerstadsri ng

¡lPaf,ìlle

ld¿

lvlölndal

För att säkra rest¡der och kapacitet och samti-digt begñnsa antalet barr¡ärer, koncentreras detyngsta linjerna till ett antal prioriterade stråk.I övriga strâk âr kollektivtrafiken integrerad medövriga trafikslag. Kartorna v¡sar de prior¡teradestrâken i spårvagns- och stombussnätet (röda)

respekt¡ve snabbnätet (blå). Där strâken sam-manfaller visas detta i mörkare rött.

Befintligt stomnät visas som tunna grâ linjeroch järnväg som streckade blå linjer.

lnnerstadsringen syns ¡ den vänstra b¡ldenförtydligad med hjälp av en streckad linjeßpårvä$, medan mellanstadsringen visas i denhögra (snabbuss).

När alla åtgärder är genomförda bedöms rest¡derna mellan ett 20-tal viktigaplatser i storstadsområdet ha minskat med i genomsnitt 20-25 procent och

med enstaka undantag uppfylls restidsmålen för alla dessa platser. Stomnä-

tet har en kapacitet som med marginal kan hantera en 7s-procentig ökning

av antalet resor. City kommer att avlastas betydligt. Genom högre standard

och kvalitet på hållplatser, bytespunkter, infrastruktur, fordon och trafikeringbedöms pålitligheten och reskvaliteten kunna bli påtagligt högre än idag.

lnfrastrukturåtgärderna skapar en tydligare struktur och stödjer stadsutveck-

lingen på utpekade platser och i stråken mellan dessa platser. Snabbnätetoch dess tvärlänkar skapar kopplingar till platser och målpunkter som tidigare

saknats och leder till nya sociala samband i staden och en bättre tillgång tillarbete, bostad, service och utbildning.

Målbilden bidrar i hög grad till att nå de övergripande målen genom att öka

attraktiviteten och kapaciteten i kollektivtrafiken. För att nå den offensiva färd-medelsfördelning som målbilden tar höjd för krävs, som K2020 konstaterade,

fler åtgärder. Samspelet med stadsutvecklingen är avgörande liksom ytterligare

åtgärder som stärker konkurrenskraften för gång, cykel och kollektivtrafik.

Det utbyggda kollektivtrafiksystemet bedöms minska de årliga utsläppen av

koldioxid med 24 000 ton jämfört med om den beräknade resandeökningen

istället hade skett med bil enligt de utsläppsnivåer som fordon beräknas ha

2035.

Målbilden visar vilka stråk och bytespunkter som behöver förstärkas för attnå målen. Âtgärderna måste, vad gäller kostnader, nyttor och genomförande,

konkretiseras och kalkyleras. Detta föreslås ske med hjälp av en gemensam

åtgärdsplan i flera steg som blir underlag för förhandling och beslut kringf inansiering och genomförande.

Kartan visar de infrastrukturâtgärder som ingår imâtbitden. Åtgärder i snabbnätet markeras i btått,i spârvagns- och stombussnätet ¡ rött och l¡nbanori grönt. Tunnare röda linjer markerar åtgärder föruppsnabbning av befintlig spårväg. Befintligt stom-nät visas i grâtt.

3

Ùltlrrlt

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I Mars 2016

269

Utgångspunkter

4

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille är ett strategisktplaneringsdokument för kollektivtrafikutveckling som är framtaget i samver-kan mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Mölndals stad och

Partille kommun. Det motsvarar ett kollektivtrafikprogram i Göteborgs Stad,

i Mölndals stad och i Partille kommun.

SYFTE

Målbilden ska säkerställa utvecklingen av ett starkt storstadsområde med

hög tillgänglighet. Målbilden ska bland annat ge vägledning åt Västtrafik attplanera för stadstrafikens framtida utbud, underlag för fordonsinvesteringaroch underlag för att beskriva behovet av framtida infrastruktur. Målbilden ska

stödja utvecklingen av stadstrafikens stomnät i storstadsområdet genom att:

¡ Stödja samarbetet mellan ansvariga aktörer, där stadsutveckling och kol-

lektivtrafikens utveckling går hand i hand och stödjer varandra.

¡ Teckna en klarare bild, som inte begränsas av administrativa gränser, av

resandebehov och kapacitetsbehov i definierade relationer.

¡ Definiera "god" stadstrafik. Vad man kan förvänta sig i form av standard-nivå etc kopplat till olika bebyggelsestruktur.

. Beskriva en trafikeringsstruktur och principer i stomnätet; områden, mål-punkter och stråk.

¡ ldentifiera behov av nya och förändrade länkar och stråk för att möta

framtida resandebehov.

. Översiktligt bedöma de ekonomiska resurser som krävs för utvecklingenav stomnätet.

Målbildsrapporten är uppbyggd enligt en struktur som utgår från övergripande

mål - detta ska vi uppnå och varför - samt kvalitetsmål - detta strävar vi

mot i mätbara termer, restider etc. Från målen tas steget till struktur och

utveckling där en övergripande struktur presenteras tillsammans med ett antal

utvecklingsprinciper för stomnätets funktion, fysiska struktur och trafikering.Det sista steget är et| förslag till lösningsom innefattar koncept för stomnätet(fordon, trafrkering och infrastruktur) och ett åtgärdsscenario som beskriver

vilka åtgärder som är nödvändiga och vilka effekter det får.

Målbild för stadstrafiken ¡ Göteborg, Mölndal och Partille 2035 il lVars 2016

270

K2020

KomBort

KomLångt

MALBILDEN

KomFort

Kom0fta

KomNãra

KomT¡ll

rvlÅ¡-s¡LoeN I REN-ATt0t¡ T¡rL K2020En bärande tanke i Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020uaratt utveckla stadstrafiken i storstadsområdet genom att bygga vidare på de

system som utgör stommen i kollektivtrafiken, det vill säga spårvagn, stom-buss, expressbuss och pendeltåg. Målår för K2020 var mitten au 2020-talel.

Målbilden är en vidareutveckling au K2O20 med fokus på stadstrafikområdet i

Göteborg, Mölndal och Partille. Den fokuserar på stomnätet (det som i K2O2O

omfattade KomOfta och KomFort). Målåret är 2035, vilket gör ait målbildenska möta behoven från betydligt fler boende och verksamma i ett mer tät-bebyggt stadsområde. År 2035 beräknas Göteborg, Mölndal och Partille ha

200 000 fler invånare (totalt över 800 000), 100 000 fler arbetstillfällen och

stomnätet 325 000 fler resenärer varje dag. En viktig fråga för arbetet medmålbilden har varit att analysera hur långt K2O2O "räcket", om det kommer

att krävas helt nya lösningar för att möta resbehoven, eller om det är tillräckligtatt utveckla och komplettera befintligt kollektivtrafiksystem.

Sedan K2020 antogs 2009 har de tre kommunerna antagit nya må|, strategieroch planer för utvecklingen av storstadsområdet. Målbilden gör en tydligarekoppling mellan kollektivtrafiken och stadsutvecklingen.

I K2O2O påbörjades arbetet att sätta mål och kvalitetsmål: resandemåletatt kollektivtrafiken ska stå för 40 procent av alla motoriserade resor i Göte-borgsområdel 2025 (förd ubbl i ngsmålet) och exem pelvis kva I itetsmålen förden ideala bytespunkten. Målbilden kompletterar denna målstruktur genom

att sätta övergripande mål som tydlig visar vad kollektivtrafiken ska uppfyllaoch bidra med i storstadsområdet och genom ytterligare kvalitetsmå1. Kvali-

tetsmålen är kvantitativa och i vissa fall kvalitativa riktlinjer för att utforma en

bra kollektivtrafik för resenären, för människan i staden och för stadsutveck-lingen. De är redskap vid analys av befintlig kollektivtrafik och vid om- ochnybyggnad av systemet.

I K2O2O finns ett antal utvecklingsprinciper och i målbilden vidareutvecklasoch kompletteras dessa. Detta leder fram till en delvis ny struktur för kollek-

tivtrafiken, som i vissa delar ersätter den struktur som beskrivs i K2020. Det

f inns också förslag till konkreta lösningar och investerin gar i K2}2}-arbetet. I

målbilden har dessa lösningar analyserats utifrån många olika perspektiv: En

längre tidshorisont med ett större resande och hur de möter de kvantitativakvalitetsmålen, överensstämmer med utvecklingsprinciperna och den delvisnya strukturen. Det har lett fram till förslag på lösningar och investeringar i

målbilden som både bekräftar och kompletterar K2O2O.

Mâlbilden fokuserar pâ stomnätet, det somi K2020 omfattade Komofta och KomFort:stombuss och spårvagn respektive expressbussoch pendeltåg.

STOMNÄTET 2015

I stomnätet 2015 ingår samtliga tolv spår-vagnsli njer, åtta stombussli njer, åtta färgadeexpressbusslinjer och tre pendeltågslinjer(från Alingsås, Kungsbacka och Alvängen)där de trafikerar storstadsområdet.

6lvlålbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 : lVlars 2016

271

G R : s stru ktu rb i I d fö r Göteb orgsregi o n e n s u tveck I ¡ n gmed de fem huvudstråken och den stärkta kärnan.Den orange c¡rkeln - "det sammanhängandestadsområdet" - motsvarar ¡ princip stadstrafikensområde i målbilden och den röda cirkeln motsvararinnerstaden.

I arbetet med målbilden har utvecklingen avresandet med kollektivtrafik antagits till mellan60 procent och 75 procent. Resandet med kollek-tivtrafik samspelar med resandet med andra trafik-slag. Färdmedelsfördelningarna är utgångspunkterför målbilden. Ett genomförande av målbilden kanensamt inte nå den högre andelen kollektivtrafik,gâng och cykel. För det krävs ett konsekvent föl-jande av kommunernas utbyggnadsplanering ochandra typer av åtgärder.

AVGRANSNINGÅR

Målbilden omfattar geografiskt det sammanhängande storstadsområdet i

Göteborg (mellanstad och innerstad), Mölndal och Partille. Den regionalaexpressbuss- och pendeltågstrafiken ingår där den trafikerar storstadsområdetoch de så kallade regionala portarna lyfts fram som koppl¡ngar till den övriga

reg¡onen. Målbilden omfattar inte den i K2020 så kallade KomNäralraf iken.

Den är visserligen en viktig del av kollektivtrafiksystemet, men kräver intesamma långsiktiga infrastruktur- och ¡nvesteringsplanering. Alvtrafiken är en

viktig del av kollektivtrafiken, men räknas inte in istomnätet och kräverinte heller samma framförhållning eller typ av infrastrukturinvesteringar som

stomnätet.

Målbilden omfattar inte linjenätsdragningar, men i bedömningen av effekternaav föreslagna åtgärder har linjenät som understödjer utvecklingsprincipernasimulerats.

Ansats till resandevolymer år 2035 i storstadsområdetGöteborg, Mölndal och Partille Gång- och cykelresor

Kol lektivtrafìkresor

B i I resor

2 000

1 500

I 000

500

1

I

l

I

Helresor i tusental/dag

2 500

02013 2035 2035

"offensiv"

Y

.:3

TGnd. och scenarioôn¿lys fôrkollek{:iytfaf iken i Vàstra CölalandÊfl&bosuûd!,1do

¡*d ?01t

I

,il

MfrTTA frASËffiAS M,Aå-M¡ã-NTN PÅ

Målbilden utgår från antagna styrdokument i de tre kommunerna och Västra

Götalandsregionen samt prognoser, analyser och de underlag i form av rap-porter och PM som tagits fram av målbildsprojektet och närliggande projekthos parterna. En förutsättning för den resandeutveckling målbilden byggerpå är att parternas planering sker i enlighet med styrdokumenten, samtidigtsom målbildens genomförande är en förutsätining för att storstadsområdetska utvecklas i enlighet med målen i dessa styrdokument.

Målbilden har 2035 som målår, eller egentligen den tidpunkt då befolkningenökat med 200 000 och arbetstillfällena med 100 000. De föreslagna lös-ningarna ska även medge en vidareutveckling för ytterligare ökad kapacitetoch vid behov planskiljning i etapper.

Analyserna i målbilden baseras på ett resande som är 60 procent större än

idag (2013). Föreslagna infrastrukturinvesteringar skapar utrymme för att75 procent fler resor kan göras, vilket är i linje med effektmålen i Göteborgstrafikstrategi.

Den scenarioanalys som genomförts visaratt stomnätet och dess stråk kommer attspela en stor roll oavsett framtidsscenario.

6 lvlålbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 ; lvlars 2016

272

Vid sidan av ett flertal underlagsrapporter tog målbildsprojektet fram tvåPM som detta förslag till målbild till stora delar grundar sig på: PM Dis-kussionsunderlag - Mål kvaliteter, brister och utvecklingsprinciper (Juni

2015) som tillsammans med PM Analysunderlag - Ansats till infrastruk-turåtgärder för vidare analys (september 2015). De innehåller en beskriv-ning av stomnätets roll och relation till mål och strategier, nulägesbeskriv-ning, prognos- och trendanalys, brist- och behovsanalys, identifiering av

nya länkar, bedömningar av system etc. I arbetet har också ytterligare ettantal utredningar genomförts. En lista över tillgängliga underlagsrapporterfrån projektet och relaterade projekt finns i slutet av detta dokument.

De viktigaste styrande och vägledande dokumenten för målbilden är:

. Regionalt trafikförsörjningsprogram (Västra Götalandsregionen 2012, nyttprogram på remiss under våren 2016)

. Målbild Tåg 2035 (Västra Götalandsregionen, 2013)o Västra Götaland 2020 (Yästra Götalandsregionen, 2014)o K2020 (cR,2009)¡ Hållbar tillväxt (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013). Strukturbild för Göteborgsregionen (GR, 2008). Översiktsplan (Göteborgs Stad, 2009). Strategi för utbyggnadsplanering (Göleborgs Stad, 2014). Trafikstrategi för en nära storstad (Göteborgs Stad, 2014). Vision 2022 (Mölndals stad, 2013). Oversiktsplan (Partille kommun, pågående)

Ansatserna till kvalitetsmål och trafikeringskoncept stämdes av under hösten2015 i NextStop2035, en bred medborgardialog med fokusgrupper och webb-dialog. En kort sammanfattning av medborgardialogen finns i slutet av dennarapport och hela slutrapporten finns tillgänglig på webben.

De tvâ PM som togs fram under 2015 och som lågtill grund för medborgardialogen och interna diskus-sioner innehåller mer bakgrundsinformation.

Det prelimin?)ra förslaget till mâlbild var utgångs-punkt för en uppml)rksammad medborgardialog -NextStop 2035 - vars resultat är inarbetad i dennaremissversion av må I bi I den.

De viktigaste styrandeoch vägledande dokumenten för mâlbilden.

7

rrl ìr /,¡.i rif:1 dp -,r:: a !!,rlFr:<. rtí,rr ?:rja !ra R

"' :

' ; l: :-,.-.. :t . ..

-tti..,.,..t :-;":','-: .:.: :'. ..;t::.: : ..-. .

.:j--. r- ..:::t: .l

83" ê---*

ßiå',uåilål'lL,".'on"nï;r]ijr'ir-

ç"

lVlålbild för stadstrafiken i cöteborg, lVìölndal och Partille 2035 ì Mars 2016

273

GE>'z,ÉtU'U'!G='R-{FEv

oa

o

I

Tyngdpunkter

Viktiga målpunkter

lnnerstadsportar

Utbyggnadsområden

lnnerstad/tät blandstad

orcRO

Kartan visar de utpekade tyngdpunkterna i stor-stadsområdet samt viktiga innerstadsportar. Dereg¡onala poñarna syns inte i kartan efteßom desammanfaller med nâgon av tyngdpunkterna ochi ett fall med en innerstadsport. I kartan markerasäve n utpekade utbyggnadsom råden, den utvidgadeinnerstaden och andra täta blandstadsområdensamt Göteborgs City.

TYNGDPUiIKTER

o Angereds centrum¡ Backaplano Bergsjön/Rymdtorget. Brunnsbotorgeto Cityo Frölunda torgo Gamlestadstorget¡ Marklandsgatan/Axel Dahlströms torg¡ Mölndals stadskårna. Partille centrum. Selma Lagerlöfs torg¡ Vallhamra torg¡ Vårväderstorget. Wieselgrensplatsen

VIKTIGA MÅTPUNKTER

. Chalmers¡ Lindholmen. Sahlgrenska sjukhuset. Sörredo Östra sjukhuset. Östra Åbro

TYNGDPUNKTER, IVIÅIPUNTTER, REGIONALA PORTAROCH INNERSTADSPORTAR

Från Göteborgs, Mölndals och Partilles styrande dokument för markanvänd-

ning och trân K2O2O hämtas och skapas några begrepp som används i mål-bilden.

City omfattar idag i princip staden innanför Vallgraven. Den utvidgade inner-

staden omfattar dagens innerstad (i princip stadsdelarna Centrum och Linné-

staden), de i Göteborgs Stads översiktsplan 2009 kallade förnyelseområdena

Region City och Gullbergsvass, Ringön, Frihamnen, Lindholmen, Backa ochKvillebäcken samt Majorna i väster, hela Mölndalsån dalgång, Guldheden

och Olskroken.

Mellanstaden definierades i översiktsplanen som det område inom tätortensom har god kollektivtrafik (där boende når 50 procent av Göteborgs arbets-platser inom 45 minuter). Tillsammans med centrala Mölndal och Partillemotsvarar området det som i GR:s strukturbild kallas det sammanhängande

stadsområdet, eller stadstrafikområdet. I målbildsarbetet används termenstorstadsområdet.

Tyngdpunkter: En tyngdpunkt är ett område eller en plats som är av stortlokalt och regionalt intresse. En tyngdpunkt karaktäriseras av en relativt hög

täthet och en mix av bostäder, arbetsplatser, handel, service, kultur ochfritidsverksamhet som skapar ett stadsliv under många av dygnets timmar.

Tyngdpunkterna sammanfaller för Göteborgs del med översiktsplanens(och K2020:s) strategiska knutpunkter City, Backaplan, Gamlestadstorget,Angereds centrum och Frölunda torg, men i Göteborgs strategi för utbygg-

8 Målbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 | Mars 2016

274

nadsplanering pekas fler potentiella tyngdpunkter ut (Vårväderstorget, Wie-

selgrensplatsen, Brunnsbotorget, Selma Lagerlöfs torg, Rymdtorget och Mark-

landsgatan/Axel Dahlströms torg). Dessa liksom Mölndals stadskärna, Partillecentrum och Vallhamra torg ingår som tyngdpunkter i målbilden.

I K2O2O används begreppet knutpunkt även för en plats med stadsmiljö,service, handel, mötesplatser etc, det vill säga mer än en bara en bytespunkt.Tyngdpunktsbegreppet fokuserar mer på funktionen i staden, medan knut-punktsbegreppet mer beskriver funktionen i kollektivtrafiksystemet. Att detfinns en välutvecklad bytespunkt i varje tyngdpunkt är självklart.

Vikt¡ga målpunkter är ett område eller en plats som också är av stort lokaltoch regional intresse, men som inte har samma stadskvaliteter, såsom täthet,blandning av funktioner etc. Exempel är stora, täta arbetsplatsområden, sjuk-hus, evenemangsområden och stadsparker. De ligger företrädesvis utanförinnerstaden. I målbildsarbetet är Östra sjukhuset, Östra Åbro, Sörred, Chal-mers och Sahlgrenska sjukhuset exempel på viktiga målpunkter. Lindholmenär en viktig målpunkt som får alltmer karaktär av blandstad och som tangerarinnerstaden. Lindholmen är även en av innerstadsportarna i stomnätet.

Regionala portar: I K2O2O konstaterades att Västlänken var en förutsättningför att kunna utveckla regiontrafiken och stadstrafiken som knyter an till den-samma. Den utveckling av pendeltågstrafiken, som möjliggörs av bland annatVästlänken, behandlas i Målbild Tåg 2035 (antagen av regionfullmäktige i

juni 2013). Målbilden fokuserar på hur stomnätet knyter an till den regionalapendeltågs- och expressbusstrafiken i ett antal utpekade noder, eller regionala

portar: Brunnsbotorget, Gamlestadstorget, Haga station, Korsvägen, Partillecentrum samt knutpunkt Mölndal.

Innerstadsport är ett begrepp som introduceras i målbilden. Det är viktigabytespunkter som ligger längs randen till Göteborgs innerstad och fördelarresenärer som ska vidare in mot City eller till platser i andra delar av staden.lnnerstadsportar är Hjalmar Brantingsplatsen, Lindholmen, Linnéplatsen,Korsvägen (som även är regional port) och Svingeln.

En viktig bytespunkt ska erbjuda viss service samt en trygg och säker miljö,men dess huvudsakliga funktion är att förenkla resandet genom att erbjudasnabba och enkla byten i stomnätet. Tre exempel på viktiga bytespunkter ärlvarsberg, Kungssten och Järnbrott/Radiomotet.

REGIONATA PORTAR

o Brunnsbotorget

o Gamlestadstorget. Haga station

r Knutpunkt Mölndal

. Korsvägen

¡ Partille centrum

INNERSÏADSPORTAR

. Hjalmar Brantingsplatsen

¡ Korsvägen

r Lindholmen

o Linnéplatsen

r Svingeln

VIKTIGA BYTESPUNKTER

r lvarsberg

r Järnbrott/Radiomotet

. Kungssten

Stomnätet utformas så att det ansluter till denregionala pendeltågstrafiken med goda bytes-möjligheter i de regionala portarna.

ö

9lvlålb¡ld för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 i lvlars 2016

275

Mål för utvecklingenav stomnätet

övergripande mål

Stödja hållbar region-

och stadsutveckling

Underlätta ett enkelt vardagsliv

utan bii

Öka andelen resor med kollektiv-trafik, gång och cykel

Kvalitetsmål

övrRcRrpANDE MÅL

Stödja en hållbar region- och stadsutveckling

Stadstrafikens stomnät ska erbjuda konkurrenskraftiga restider i viktiga regio-

nala och lokala reserelationer - fler än idag - och därmed stödja en förstorad

arbetsmarknadsregion. Stomnätet ska också knyta ihop storstadsområdetpå ett tydligt sätt så att alla som bor och verkar inom det har tillgång till alla

delar av området.

Det utvecklade stomnätet är .."

... ryggraden som binder samman staden och kopplar ihop den med regio-

nen. Snabba kollektivtrafikförbindelser och tillhörande infrastruktur har

en strukturerande effekt på storstadsområdet och ökar orienterbarhe-

ten för boende och besökare. Ett system med en tydlig identitet är en

gemensam nämnare som även mentalt knyter ihop områden av olika

karaklär. Det är ett långsiktigt löfte för den som ska välja bostad, arbete

eller område för sin verksamhet eller exploatering.

... en del av stadsutvecklingen på utpekade platset och längs stråken

mellan dem. Stomnätet bidrar till att utveckla stadslivet och verksam-

heter på lokal nivå genom att öka tillgängligheten till och från utpekadeplatser och möjliggör en tätare blandstad. En attraktiv kollektivtrafik är

avgörande för olika intressenters vilja att satsa i ett område. Genom attmedvetet och tydligt utveckla storstadsområdet och kollektivtrafiken i

samklang kan ekonomiska fördelar uppnås. Exempelvis kan det handla

om att dra nytta av höjda markvärden som uppkommer i samband med

en högkval itativ kol lektivtraf ik.

... ett strategiskt medel för att åstadkomma en hållbar utveckling. Kol-

lektivtrafik är ett hållbart sätt att resa, innebär mindre miljöbelastningjämfört med bil och tar dessutom mindre plats i staden. För att nå

miljö- och energimål är det hållbara transportsätt, som cykel och kol-

lektivtrafik, som i allt större utsträckning ska tillgodose invånarnas behov

av transporter.

Ett utvecklat stomnät ger också alla invånare tillgång till storstadsom-

rådets platser och funktioner och bidrar till att integrera olika områden

och dem som bor där.

'''' a'

10 Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Part¡lle 2035 I lVars 2016

276

Underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil

Stomnätet ska erbjuda snabba, enkla och pålitliga resor under större delenav dygnet och ge tillgång till alla viktiga funktioner och platser i storstads-området. Det skapar goda förutsättningar för ett enkelt vardagsliv utan bil. I

en tätare och sammanbunden storstad minskar både behovet av att användabil och platsen för biltrafik. Bilen blir ett komplement till kollektivtrafik, gång

och cykel istället för tvärtom.

Det räcker inte att bara lösa enskilda resor från A till B och att resmöjlig-heterna är bra bara ibland och för en del av de viktiga reserelationerna.Storstaden måste kunna möta hushållens samlade behov. Som invånare,verksam eller besökare måste man kunna lita på att vardagslivet fungerar på

ett enkelt sätt.

Att ha resenärens perspektiv handlar om att se till både kvaliteten och kapa-

citeten i systemet. En av de viktigaste kvalitetsaspekterna är restiden, men en

hög kapacitet ökar även upplevd komfort, pålitlighet och flexibilitet i positiv

riktning.

Storstadens erbjudande till boende, besökare och verksamheter inkluderaräven attraktiva cykeloch gångstråk och att kunna uträtta många ärenden i

närmiljön.

öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel

Stomnätet ska bidra till att andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykelökar, med sikte på målen i trafikförsörjningsprogrammet, målbild för tågtra-fiken, Göteborgs trafikstrategi och Vision 2022 för Mölndals stad.

K2O2O:s mål är att kollektivtrafiken ska stå för 40 procent av de motorise-rade resorna i Göteborgsområdet år 2025. Målet utgår från att Västlänken

och andra satsningar då är förverkligade. Hittills följer resandeutvecklingen

den önskade trenden. Göteborgs trafikstrategi har målet att kollektivtrafikenska utgöra 55 procent av de motoriserade resorna i Göteborg fram till 2035,vilket innebär en fördubbling av antalet resor från 2011.

Att fler åker med kollektivtrafiken har inget egenvärde; värdet ligger i de posi-

tiva effekter i form av minskad trängsel och mer plats för stadsliv, minskadklimatpåverkan, bättre luft, ökad trafiksäkerhet och bättre hälsa som en mins-kad biltrafik leder till. Det finns ingen motsättning mellan kollektivtrafik, cykeloch gång. Därför har exempelvis Göteborgs trafikstrategi två mål för 2035,ett för andelen gång- och cykelresor i förhållande till alla resor (35 procent)

och ett för kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna (55 procent).

I Mölndals stads Vision 2022 är målet 50 procent hållbara resor 2022.

Stadstrafikens stomnät knyter samman utpekadeplatser i storstadsområdet och kopplar dem till denövriga regionen. Förutom tyngdpunkter, viktiga mâl-punkter och regionala portar inkluderar strukturenäven innerstadsportar och viktiga bytespunkter.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, lvlölndal och Partille 2035 I lVlars 2016 11

277

¿t.l]5

NEHTsTNP

Fl"ån rnndhnrg*relrnl*gnrr Nnxt$tnp 2i)35:

[Vledhåfl fl , kra'n"ignrånga0' ßrh förtydligaladen

MEDBORGARDIALOG

- NEXT STOP 2035

För att involvera allmänheten i kollektivtra-fikens utveckling, och få fördjupade insikteri vad resenärerna värderar och förväntar sig,genomförde målbildsprojektet en omfat-tande medborgardialog under hösten 2015.Dialogen gick under namnet NextStop2035och bestod bland annat av fokusgrupper,webbdialog och en event-spårvagn som gick i

trafik under två veckor.

Sammanlagt deltog 340 personer i fokus-grupperna och över 6 300 i webbdialogen.De fick ta ställning till allt från kvalitetsmål tillnya och utvecklade irafikkoncept.

lnformationska mpanjen med utomhusreklamvid hållplatser, i och på kollektivtrafikfordonsamt annonser i digitala och sociala medierfick ett högre obs-värde (hur många som lagtmärke till den) och läsvärde, bättre bud-skapsförståelse och mer positiva reaktionerän normalt för denna typ av kampanjer. Det

bidrog till en mycket hög svarsfrekvens i

webbdialogen, vilket bland annat gjorde detmójlìgt att bryta ner resultaten i geografiska

områden som motsvarade urvalet ifokus-grupperna.

¡I

Medborgardialogen baserades på PM Dis-

kussionsunderlag från juni 2015 och PM

Analysunderlag från september 2015. Dis-

kussionen i fokusgrupperna utgick från ettstort antal specifika frågeställningar som

projektet ville ha svar på inför det slutligautformandet av målbilden.

I webbdialogen ställdes även olika kvaliteter

mot varandra, exempelvis snabba resor mot

fler - och närmare - hållplatser.

Mål och principer får stort stöd

Huvuddelen av ansatserna till kvalitetsmål

för resenären, utvecklingsprinciper och tra-fikeringskoncept hade stort stöd i dialogen,

men i några fall (se nedan) har de justerats

eller förtydligats till följd av dialogen.

En del av resultaten, som exempelvis svarpå frågor om påverkan på stadsmiljö och

stadsutveckling, visade sig vara svårare attdra fördjupade slutsatser av, men dialogen

gav ändå svar på vilka aspekter som är vik-

tiga att beakta.

Vidareutveckla dagens infrastruktur

De som deltagit i dialogen stödjer tanken på

att använda och vidareutveckla dagens infra-

struktur (spårväg, trafikleder etc) i flera steg

samt är positiva till nya tekniska lösningar.

Det var små skillnader i svaren beroendepå ålder, kön och var man bor, men i fokus-grupperna var det tydligt att man föredrog

de trafikslag man redan har i sitt område.

önskvärt med valfrihet

Det var tydligt att man vill ha valfrihet - tillexempel att i vissa fall kunna komma nära

eller slippa byten men i gengäld få en längre

restid och i andra fall att gå lite längre ellergöra ett byte men få en snabbare resa. Det

stöder målbildens princip om en tydligare

uppdelning mellan ett snabbnät och övriga

delar av stomnätet.

Stöd för tvärlänkar

Dialogresultatet stödjer också förslagen om

fler tvärlänkar för att slippa åka in i City föratt byta linje, liksom att avlasta Brunnspar-

ken genom att bland annat göra förbifarterrunt City med Allélänken som ett exempel.

Kvalitetsmålen för restider mellan viktigaplatser i stadsområdet, turtäthet och pålit-

lighet låg i linje med deltagarnas förvänt-

ningar.

Positivt med gamla och nya trafikslag

Överlag var man positiv till de föreslagna

trafikslagen - nya och uppgradering av

befintliga. Det fanns egentligen inga lås-

ningar, huvudsaken är att trafikslaget "gör

sitt jobb". Både spårvagnar och stombussar

är bra. Man är positiv till det vi här kallar

metrobussar i, längs eller ovanför befintliga

trafikleder, samt en ny generation stombus-

sar. Man är positiv till snabbspårväg och

någon form av högbana utanför de mest

tätbebyggda områdena, liksom linbana, och

detta både som resenär och boende. IDen heltäckta spârvagnen bidrog till det stora¡ntresset för medborgardialogen. Tvâ lördagarstod den uppställd på Drottningtorget, bemannadav tjänstemän och politiker.

NSIå,TTN TTilå $Yil{P[.åf{KTEM $ûM PAVERKAT ÐH" TARDIfiA INNS|.NUET TðLI. MATBILü

tltt lt

E¡T!

. Bytenr Ett byte på en resa "över hela stan"kan de flesta tänka sig, men betydligt färre

accepterar två eller fler. Man föredrar en

snabbare resa med ett byte än en lång-

sammare utan byte. I dialogen utgår tro-ligen många från hur det är att byta idag,

vilket kan påverka acceptansen.

. Bytespunkterna: Dialogdeltagarna lämnade

många synpunkter på hur bytespunkternaär utformade, allt från hur läti det är atthitta anslutande tur till väderskydd, kring-service, lånecyklar etc. Detta bekråftar de

kvalitetsmål som sattes upp i K2020 kring

den ideala bytespunkten.

. Komfolt och trygghet: Många synpunkterhar att göra med hur själva trafiken sköts

såsom klimat ombord, körstil och förarbe-teende, fordons- och hållplatsutformning

såsom belysning, sätenas storlek och pla-

cering etc. ElectriCity-bussarna (linje 55)framhålls som ett positivt exempel på hur

bussar kan utformas - och låta (det vill

säga lite). Bemanning är viktig, även om

systemen blir förarlösa.

o Enkelhet: Biljettsystemet är en återkom-mande fråga i dialogen. Synpunkterna visar

på vikten av enkla och tydliga koncept och

begripliga linjenät, Iiksom bra informationunder resan.

. Många väljer bostad - men inte arbete -utifrån hur bra kollektivtraliken är och då

framförallt för barnens skull. Det under-stryker vikten av enkelhet, säkerhet och

trygghet i systemet.

Resultatet av dialogprocessen finns i slutrap-porten NextStop2035. En kortfattad sam-manställning finns sist i detta dokument. I

E!EIT

T2 Målbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 i Mars 2016

278

Tre kategorier av l<valitetsmål

Kvalitetsmålen delas in i tre huvudkategorier: kvalitetsmål ur ett rese-närsperspektiv, kvalitetsmål för vistelse i stadsmiljön samt kvalitetsmålför stadsutveckling. I flera av kvalitetsmålen används begreppen tyngd-punkt, viktig målpunkt, regional port och innerstadsport som definierasi kapitlet Utgångspunkter.

KVALITETSMÅL FöR RESENAREN - SNABBT,ENKELT OCH PÅIITLIGT

K2O2O pekade ut sex framgångsfaktorer för en attraktiv kollektivtrafik:Snabbt, ofta, enkelt, pålitligt, tryggf och säkert.

Restiden är avgörande för kollektivtrafikens attraktivitet men också för sta-dens attraktivitet. Det ska vara enkelt att klara vardagen utan bil. DàrÍör ärabsolutmått för restiden ett viktigare mått än restidskvoten jämfört med bil.Men korta restider utan hög turtäthet innebär i praktiken långa restider ellermycket låg flexibilitet. Att förstå hur systemet fungerar och kunna hitta sin

väg genom linjer och enkla byten gör det mentalt lättillgängligt och attraktivt.

I medborgardialogen blev det tydligt att resenärerna vill ha valfrihet. lblandär det viktigare att komma nära hemmet eller affären, ibland går man gärna

en bit för att nå en linje som går fortare och stannar mer sällan. lbland är ettexira byte att föredra om resan går fortare.

Det pekar på behovet av kompletterande, och iflera fall parallella, trafik-koncept för samma reserelationer. Längs flera stråk finns redan idag denuppdelningen av funktioner mellan stom- och expressbussar. Stomnätet är

dessutom kompletterat med ett mer finmaskigt nät av lokala busslinjer som

inte berörs i målbilden.

Restid

Kvalitetsmålen för restid är:

¡ 30 minuter mellan två godtyckliga tyngdpunkter eller viktiga målpunkter.Det tar max 30 minuter mellan två godtyckliga tyngdpunkter eller viktigamålpunkter i storstadsområdet. Undantag kan göras för resor mellan tvåmålpunkter (exempelvis Äbro-Sörred) och sena kvällar och nätter. Kvali-tetsmålet ligger i linje med ett av effektmålen i Göteborgs trafikstrategi.

. 15 minuter till City. Det tar max 15 minuter till City från alla tyngdpunk-ter och portar i storstadsområdet. City är en av tyngdpunkterna, men en

speciell sådan, vilket motiverar betydligt bättre tillgänglighet. Det tar även

max 15 minuter mellan två godtyckliga innerstadsportar (tangentiellt), vilketbetyder att det normalt går fortare att resa runt innerstaden än att resa

igenom. På så sätt avlastas City som bytespunkt.

. Restidskvoten 1,25. De absoluta restidsmålen kompletteras med ett mål förrestidskvoten i relationerna ovan. Studier visar att det krävs restidskvoterner mot I,25 för att uppnå en riktigt hög kollektivtrafikandel. Det innebäratt det inte får ta mer än 20-25 procent längre tid med kollektivtrafikenän för motsvarande resa med bil. Resttidskvoten gäller mellan hållplatser,vilket betyder att den verkliga restidskvoten dörr-till-dörr kan vara mer än

1,25. Enligt medborgardialogen är det acceptabelt att en resa "tvärs över

stan" (vilken kan ta en halvtimme enligt restidsmålen) tar 10 minuter längre

med kollektivtrafik än med bil. Korta resor ska gå fort.

övergripande mål

KvalitetsmålFör resenären

För människan i staden

För staden

RESEN¡[RENS BASKRAV

Tre av kollektivtrafi kens framgångsfaktorerär baskrav: pålitligt, tryggt och säkert, detvill säga att resenären alltid kan lita på attkomma fram i t¡d och att resan är trygg ochsäker.

15 min

/ô

Restidsmålen ovan betyder att det från Rymdtorgetinte tar mer än 30 minuter till Frölunda Torg, Möln-dals stadskärna eller Sahlgrenska. Det tar inte meràn 15 minuter från Mölndals stadskärna t¡ll Cityeller mellan de två innerstadsportarna Korsvägenoch Lindholmen (visas inte i bildeil.

%4

PUNKI

PUNI(I

MÁt

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lVìars 2016 13

279

NEXTST0P2035:5-10 MIN

= TIDTABEL[StöST

I medborgardialogen ansågs 5-10 minutervara tidtabellslöst, lägre turtäthet är meracceptabel vid längre resor, vilket ocksåbekräftas av andra undersökn¡ngar. Kollek-

tivkafiken ska gå dygnet runt, men det finnsen förståelse för att turt¿itheten är lägre på

natten.

NEXTSTOP 2035I FöRTROENDE OCH

ACCEPTANS

lVledborgardialogen visade på ett relativt stortförtroende for kollektivtrafiken och även en

relativt stor acceptens för förseningar. Man

sa sig ofta lägga på rätt stora marginaler vidframförallt längre resor.

RÄTT TID I KOTTEKTIVTRAFIKEN

ldag är målet att 83 procent av alla

spårvagnsturer kommer i rätt tid (rätt tid

= minus en halv minut till pìus 3 minuter).För buss är målet 80 procent och för tåg95 procent (rätt tid = upp till 4 minutersförsening). Observera att målet gäller samtligaturer (även utanför stomnätet) och att det ¡nte

tar hänsyn till linjer med hög turtäthet därintervallet är viktigare än den enskilda turen.

Målet för andel genomförda turer är idag 98,5procent för spårvagn, 99,8 procent för buss

och 99,5 procent för tåg.

VISION: Snabbt, enkelt och pålitligtinom storstadsområdet och till regíanen.

I stomnätet reser du mellan storstadsområdets alla viktiga platser på

max 30 minuter och på drygt halva tiden till, runt och inom innersta-den. En stor del av dygnet behöver du inte hålla koll på tidtabellen och

du behöver normalt bara byta som mest en gång - till City kommer du

direkt. Tar resan längre än 15 minuter har du sittplats och du kan litapå att aldrig vara mer än fem minuter sen.

Stomtrafikens linjenät upplevs lika enkelt som en tunnelbanas.

Turtäthet

Kvalitetsmålen för turtäthet är:

. T¡dtabellslös trafik dagtid. Trafikeringen i stomnätet upplevs som tidtabells-lös från morgon till tidig kväll. Det betyder normalt ett intervall pà 5-7minuter. Hög turtäthet längs ett stråk kan åstadkommas med flera linjersom är synkroniserade.

. 10-30 minuters turtäthet sena kvällar och nätter. Övrig tid utom natt kan

turtätheten vara lägre med cirka 10 minuter som regel och cirka 15 minu-ter i mindre frekventerade relationer och senare på kvällen. Aven under

natten trafikeras stomnätet regelbundet, med en turtäthet på 30 minutersom riktvärde.

Turtätheten på länkar till vissa målpunkter kan vara lägre under de tider då

aktiviteten i området är låg.

I centrum kan turtäthet vara viktigare än att slippa byta, men resenärerna är

annars tveksamma inför byten - som i så fall inte får ta mer än 5 minuter.

Hög turtäthet är även viktig för att inte nödvändiga byten ska leda till förlånga totala restider.

Pålitlighet

Pålitlighet innebär att resenären vet att man kommer fram i tid, och begrep-pet inrymmer punktlighet både vid start- och slutpunkt. Om turtätheten är

hög (de facto tidtabellslöst), är den enskilda turen mindre viktig eftersomväntan ändå blir kort. lnbegriper resan byten behöver anslutande linjer också

ha hög turtäthet.

Kvalitetsmålen för pålitlighet är:

¡ Restiden är densamma oavsett tidpunkt under huvuddelen av dygnet. Det

skapar en förutsägbarhet, men ställer krav på framkomlighet under rus-

ningstid samt på robusthet i trafikering/tidtabeller.

. Maximalt 3 minuters sen avgång. Den extra väntan jämfört med tidtabelleller förväntad avgång ska - utom vid kända, stora störningar - inte vara så

lång att resenärer för säkerhets skull tvingas välja en tidigare avgång. Ettriktvärde som redan idag används som definition på rättidighet är max 3minuters försenad avgång. I högtrafik är det viktigt att hålla jämna intervall,

i lågtrafik att varje tur verkligen genomförs och håller tidtabellen. Den totala

förseningen till en slutdestination kan bli större om resan inkluderar byten.

Den upplevda pålitligheten beror även på hur välinformerad resenären är. Ju

bättre realtidsinformation, desto större förtroende känner man för systemet.

I4 Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 j Mars 2016280

Byten

Trafikeringsprinciperna i K2O2O bygger på fler byten som kompenseras av

hög turtäthet och hög pålitlighet. På så sätt kan man både erbjuda fler och

flexiblare resmöjligheter och samtidigt få ett effektivare system till en lägre

kostnad, men på bekostnad av färre direktresor. Medborgardialogen visade

att resenärerna har en annan syn, vilket kan bero på att man utgår från hur

det ser ut idag. Hur byten värderas beror även på vilka aspekter som ställsmot varandra, exempelvis byten visavi total restid och närhet till hållplats.

Kvalitetsmålen för byten är:

. Det räcker med ett byte för att ta sig mellan två godtyckliga tyngdpunktereller viktiga målpunkter i storstadsområdet. Målet om ett byte i stomnätetkan innebära att resenärer som bor i områden som inte ligger i anslutningtill stomnätet kan få totalt fler byten.

. Det går att resa direkt till City från alla tyngdpunkter, regionala portar och

in nerstadsportar.

. Bytespunkterna i tyngdpunkter, regionala portar och innerstadsportar upp-

fyller kvalitetsmålen i K2O2O Den ideala bytespunkten

. Det går att byta mellan linjer i snabbnätet och det övr¡ga stomnätet ¡ regio-nala portar, innerstadsportar och v¡ktiga bytespunkter.

Byten kan räknas in i den totala restiden och vid beräkningar brukar man

dubbla bytestiden och lägga till fem minuter. En 30-minutersresa som inklu-derar två byten med 5 minuters väntetid kommer då upplevas ta 50 minuter.

Högre turtäthet och enkla byten minskar den negativa upplevelsen av byten,

men för vissa grupper är bytet alltid ett hinder.

Komfort

För korta resor under rusningstid accepterar de flesta att stå, men sittplatsär en självklarhet för säkerhet, bekvämlighet och möjligheten att kunna göra

något under tiden. Svenska Bussbranschens Riksförbund rekommenderaren sänkt hastighet från 90 till 70 kilometer i timmen om det finns stående i

bussen (förutsatt att bussen är godkänd för stående).

Kvalitetsmålen för komfort är:

. Det finns alltid sittplats på bussar då de kör på trafikleder som tillåter högre

hastigheter (70 km/h). Ståplats för kortare resor genom centrum är däremot

acceptabelt.

r Det finns allt¡d sittplats på stombuss och spårvagn i lågtraflk och det är

max halvfullt bland ståplatserna i högtrafik, med undantag vid störningareller event.

¡ lika god komfoft som med bil. Resenärerna upplever komforten ombord och

på hållplatser så god att den som enskild faktor inte får dem att välja bil

för resan. Detta ställer krav på allt från fordon och körstiltillspår, körfältoch hållplatsutformning.

Enkelhet

I begreppet enkelt ryms både en enkel och begriplig struktur och en tydligidentitet hos olika trafikkoncept. Det är uppenbart för en resenär om detfordon hon eller han kliver på kommer att stanna ofta eller på kortast möjliga

tid ta resenären till någon av de utpekade bytes- eller målpunkterna. Det är

också lätt att hitta rätt anslutande linje vid ett byte. Det förutsätter en tydligutformning av fordon, bytespunkter och hållplatser i stomnätet.

otr Åottf$mûr¡}1:5n xirlx

ar[ rt[G¡x6tl6aawtSPU tKtlll

sYIf,S9rr{tt¡rsorn

*ôæsurs

0:taÊllAguG¡8TT[5IUrtõAa

/.!diÌrÈh

ö

NEXTST0P2035: MAX ETT BYTE

Medborgardialogen visar att en stor del av

resenärerna kan tänka sig att byta en gång på

en resa som går tvärs över staden, men bara

en femtedel anser att två byten är accep-tabelt. En majoritet föredrar en snabbare resa

med ett byte framför både en långsammareresa utan byte eller en ännu snabbare resa

med två byten.

Det ska vara enkelt och bekvämt att byta:man ska förstå var och hur man byter, att detfinns väderskydd eller helst vänthall samt attdet finns tillgång till olika former av service,lånecyklar etc. Det är inget självändamål attåka ända in till Brunnsparken bara för attbyta.

Rapporten "Den ideala bytespunkten" togs framinom K2020 för att fungera som ett strategiskt red-skap vid planering och utformning av bytespunkter.De nio kvalitetsmålen berör mycket mer än möjl¡g-heten att byta linje eller färdmedel och har ävenbäring på att åstadkomma en attraktiv stadsmiljökri ng sto m n ätets kn ut p u n kter.

NEXTSTÍIP 2035: K0MF0RT INTE

BARA EN FRÅGA OM SITTPTATS

Komfort handlar om möjlighet till sittplatsmen även om faktorer som klimat och rörelserombord. I medborgardialogen fick faktorersom körstil, temperatur, storlek och placeringpå säten, möjlighet att ladda telefoner etcmycket stort utrymme. ElectriCity-bussarna(linje 55) lyftes fram som ett exempel på hurdet borde vara. Flertalet accepterade att stå i

upp till 10 minuter vid resor i centrala stadenunder rusningstid, men inte vid längre resor.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 j Mars 2016 15281

f'IEXTST0P 2035r PERS0NAt

OMBORD OCH TÄTA STOPP NATTETID

Många väljer bostad utifrån hur bra kollektiv-trafiken är och man gör det framförallt fór attbarnen ska kunna resa på egen hand.

I medborgardialogen var det tydligt att man

vill ha personal ombord, även om fordonet ärförarlösi.

På natten är iäIare stopp, som ger kortaregångväg till och från hållplatser och flerresenärer, viktigare än restiden.

Hur linjenätet utformas och att det är förutsägbart och stabilt över tid är avgö-

rcnde. K2O2O pekade på en förenkling av linjenätet, men trots det är dagenslinjekarta för stombuss- och spårvagnstrafiken inte alltid enkel att förstå.En översyn av spårvagnslinjenätet genomförs 2015-2016, men l¡njenätetsframtida utformning omfattas inte av målbilden.

Begreppet enkelt innefattar också tydlig information innan och under resan,

liksom enkla betalningslösningar och begripliga prismodeller. Att vara välin-formerad är en viktig kvalitet som betonats i medborgardialogen. Att dagens

betalsystem inte upplevs enkelt återkom i alla fokusgrupper och i många

enkätkommentarer. Enkelhet handlar om den egna upplevelsen och skiljersig därför mellan olika typer av resenärer.

Kvalitetsmålen för enkelhet är:

. Förstagångsresenären behöver ¡nte fråga om hur man tar sig från A t¡ll B.

En vaneresenär förstår intuitivt vilka val av linjer som tar henne eller honom

till slutdestinationen på bästa sätt, även i nya reserelationer.

¡ Alla resenärer vet hur de kan betala för resan och hur mycket.

Fler aspekter av enkelhet återfinns under kvalitetsmålet för byten

Trygghet

Trygghet tillhör samma kategori som enkelhet - det handlar om hur man

upplever något. Den upplevda tryggheten beror i sin tur på vem man är, vilken

tid på dygnet det är, hur det ser ut på en plats, längs en gångväg eller i ettfordon och på hur många och vilka andra som är där. Gång- och cykelstråken

till hållplatserna behöver därför vara gena och trygga. Belysning och gestalt-ning är viktiga verktyg.

Trygghet handlar också om (trafiklsäkerhet - hur snabbt fordonen passerar,

hur bra sikten är etc. 0m man i utformningen av trafik och infrastruktur utgår

från behoven hos barn, äldre och människor med olika typer av funktionsned-sättningar skapar man bättre förutsättningar för alla.

Kvalitetsmålen för trygghet är:

r Fordon i linjetrafik är som huvudregel bemannade. För nya system med kortapunkt-till-punkt-förbindelser såsom linbanor kan det räcka med stations-värdar och kameraövervakning,

. Många resenärer och kort väntan. Under sena kvällar och nätter är trafike-ringen sådan att resenärerna är många och väntan på hållplatserna kort.

16 lVlålbild för stadstrafiken ì Göteborg, Mölndal och Partille 2035 1 Mars 2016282

KVALTTETSMÅL rön mn¡¡NtsKAN I STADEN

- EN ATTRAKTIV srROsruIuö

Kvalitetsmålen för människan i staden handlar om de positiva och negativa

effekter som kollektivtrafiken har för invånare och besökare som vistas ellerrör sig i stadsmiljön, vare sig de är resenärer eller inte. Exempel på positiva

effekter är många människor i rörelse kring hållplatser och ett stadsliv som

ökar tryggheten på en plats. Negativa effekter är till exempel barriäreffekterlängs gator och över torg.

Stomnätet påverkar stadsmiljön med sina hållplatser och sträckan mellan

hållplatserna. Hur påverkan ser ut beror på utformningen av anläggningen och

vilken typ av område som trafikeras - hållplatser på öppna eller slutna platser

och sträckor längs kvartersgator, stadsgator eller boulevarder. Kollektivtraf iken

påverkar också stadsmiljön med buller.

Barriäreffekter och säkerhetsaspekter

Barriärer orsakar gränser i stadsrummet och försvårar eller omöjliggör rörel-

ser till fots och på cykel samt bryter kontakter eller samband mellan olika

stadsdelar och stadsrum.

Kollektivtrafikens påverkan på stadsmiljön skiljer sig mellan hållplatser och

sträckor. För hållplatser som placeras på torg är storleksaspekter, vistelsefunk-

tioner, tillgänglighet till torget samt trygghetsaspekter viktiga. Mellan hållplat-

serna påverkas barriäreffekten främst av faktorer som hastighet, turtäthet,längden på fordonen samt gestaltningen av hela anläggningen. Aven långa

fordon eller flera fordon som står still vid hållplatser kan blockera gångstråk

och skymma siktlinjer. Läs mer om barriäreffekter på nästa sida.

Kvalitetsmålen för barriäreffekter är:

. Barriäreffekterna ska minimeras. Kollektivtrafiken och dess barriäreffekterfår inte utan åtgärder bryta kvartersstrukturer eller sammanhängande gång-

och cykelstråk. Här kan analysmetoder som space syntax vara till hjälp

för att identifiera sådana stråk och för att analysera vilka konsekvenser

eventuella förändringar får. Uppföljning av barriäreffekter kan också ske

genom attitydundersökningar.

Säkerhet i stadsmiljö

Högre hastigheter ökar den upplevda barriäreffekten, men ökar också denfaktiska risken för olyckor. Trafiksäkerhet kan upplevas på olika sätt. För vissa

grupper kan högre hastigheter skapa en extra otrygghet eller till och med

omöjliggöra vistelse i gaturummet. För att behålla en hög trafiksäkerhet kan

det behövas fysiska hinder i form av staket, upphöjningar eller nedsänkningar

som tydligt markerar bussgator eller spårområden - i det sistnämnda falletkan skälet även vara att minska buller. Fysiska hinder kan å andra sidan öka

barriäreffekten och påverka tillgängligheten för dem som av olika anledningar

har svårt att ta sig fram. Det får därför inte vara för långt mellan säkra över-

gångar på sträckor där fordonen håller hastigheter på 60 km/h eller högre.

Kvalitetsmål för säkerhet är:

. Nollvision: Trafiksäkerheten i kollektivtrafiken ska vara hög och antaletincidenter och olyckor ska minimeras och sträva mot den nollvision sombland annat finns i Göteborgs trafiksäkerhetsprogram.

NEXTST0P 2035: K0MPLEXA

FRÅGOR

Medborgardialogen omfattade även kollektiv-trafikens påverkan på stadsmiljö och stadsut-veckling, men resultaten var inte entydiga ochdet var över huvud taget svårt för deltagarnai fokusgrupperna att ta ställning till de rättkomplexa frågeställningarna.

NEXTSTOP2035: MÅNGA

TRAFIKSLAG = BARRI,IRER

Deltagarna i fokusgrupperna framhöll attmånga olika trafikslag vid stora bytespunktersom Brunnsparken också uppfattades sombarriärer. Det finns även en viss tveksamhettill långa fordon icentrum.

SPACE SYNTAX

Space syntax är en metod för att visa var

många människor kan antas välja att röra

sig samt var det finns en potential att skapalivliga eller lugna stråk och platser.

Space syntax-analys för omrâdet Backaplan-Frihamnen. Färgerna beskriver graden av tillgäng-lighet, där röd linje stâr för den högsta graden avtillgänglighet.

NEXTSTOP 2035: SÄKRA LöSNINGAR

VIKTIGA UR ETT BARNPERSPEKTIV

Deltagarna i fokusgrupperna ansåg att detkunde vara berättigat med staket ibland,signalreglering kunde vara bra, men man sa

sig ofta passera en gata eller spår när detgick, oavsett signaler. Tillgången till kollektiv-trafik var en viktig aspekt vid val av bostad,framförallt för barnens skull, vilket under-stryker vikten av säkra lösningar.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, lvlölndal och Partille 2035 j Mars 2016 T7283

Hastighetens betydelse för upplevd barriäreffekt

Hastigheten kan ha större betydelse för den

upplevda barriäreffekten än fordonslängdeller turtäthet. Det är en av slutsatserna i

underlagsrapporten Stadsbyggnadsaspekter

målbild Göteborg Mölndal och Partille 2035.Det beror på att den tid som behövs för en

säker passage mellan två fordon motsvarar

ett avstånd som redan med rãtt måttliga has-

tigheter överstiger fordonets längd.

Underlagsrapporten beskriver ett antal rikt-värden för olika typer av områden och gator

som gör det möjligt att nå kvalitetsmålen för

trygghet och tillgänglighet.

o I innersladen och i andra täta stadsmiljöer:ldag är spårvagnarna max 30 meter långa

och de längsta stombussarna 24 meler.Analysen visar att 40-45 meter långa

vagnar/fordon är acceptabla ur ett barri-

ärperspektiv. På stadsgator bör hastighe-

ten inte överstiga 30 km/h, medan den

på boulevarder kan vara 50 km/h. En tur-täthet på över ett fordon per minut kan

accepteras på en boulevard, men inte på

en stadsgata.

r Utanför innerstaden: På stadsgator börinte fordonslängden överstiga 45 meter,medan de på boulevarder till och med

skulle kunna vara längre. På stadsgator bör

inte hastigheten överstiga 50 km/h, medan

den på boulevarder skulle kunna vara 60kmih. I bägge fall gäller detta trafik i mark-

plan. Precis som i innerstadsområden kan

en turtäthet på över ett fordon per minutaccepteras på en boulevard, men inte på

en stadsgata.

0bservera att riktvärdena har använts som

ett underlag för kvalitetsmå|, utvecklings-principer och lösningar och ska inte ses som

beslutade riktvärden. I

3Ì-meterc spåruagnar med hastighet 20 kn/h Total längd för barriäreffekt: 58 meter

3î-meters spâruagnar ned hastighet 50 km/h Total längd för barriäreffekt: 100 meter

. ii:.i i ltl,, ,.ri, l.: i. . ,l i .r

Säkerhetsavståndet i meter bygger på ett räkneexempel där det är fem sekunder mellan tvä passerande

fordon, som antas vara ett minimum för att våga gå över en gata eller spârvägsbana.

18 Målbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 | Mars 2016284

Buller

Dagens kollektivtrafikfordon orsakar buller och avgaser, något som till stor del

kan lösas med elektrifiering. Eldrift betyder också att bussar kan gå inomhusvilket gör att kollektivtrafiken inte bara kan integreras i stadsmiljön, utan även

i byggnader.

Det finns uppenbara svårigheter att minska bullerstörningarnafrân kollektiv-trafiken i en tät stadsmiljö där utrymmet är begränsat, men tystare fordon är

en viktig faktor för en förtätning. Det finns en ny förordning kring trafikbulleroch Göteborg har antagit en ny vägledning för tillämpningen av denna förord-ning.

En princip att samla stomnätet till färre stråk där det redan finns storskaliginfrastruktur får både positiva och negativa effekter för buller i stadsmiljön:nivåerna ökar i stråken och minskar där det går mindre kollektivtrafik.

Kvalitetsmål för buller är:

¡ Bullerstörningar från kollektivtrafiken ska successivt minska. Buller frånkollektivtrafiken ska inte förhindra möjligheterna att stadsutveckla i anslut-ning till de utpekade platserna och stråken mellan dem.

Gestaltning av kollektivtrafik i stadsm¡l¡ö

För bytespunkter och hållplatser är följande aspekter viktiga: kvalitet sommötesplats, igenkänningsfaktor och bidrag till stadsliv genom att fler rör sigrunt, från och till en plats i staden. Den förtätning som bytespunkter ochhållplatser möjliggör leder i sin tur till fler människor och ett större utbud. Det

ska finnas tillgång till olika former av service och förutsättningar för stadslivgenom en funktionsblandning samt verksamheter i bottenplan i husen runt-omkri ng bytespunkterna.

Rätt val av fordon och utformning av anläggningarna kan öka attraktiviteten i

den omgivande stadsmiljön och även bidra till ökad grönska genom exempelvisgräs och träd längs spårvägen. Utformning och bullernivåer är avgörande förom kollektivtrafiken stödjer eller motverkar en förtätning. Allt detta pekar på

vikten av att kollektivtrafiken ska upplevas som en del av stadsmiljön, denska lyfta fram och stärka den identitet, karaktär och kulturmiljö som präglarplatsen, vilket inkluderar att skalan stämmer överens. Att en så kallad högbana

inte skapar en så stor barriär, betyder inte att den passar in överallt.

Stomnätet och stadsmiljön ska fungera tillsammans. Det är viktigt att kollek-tivtrafiken också bidrar till stadens gestaltning med identitetsskapande ochtilltalande design och estetik.

Kvalitetsmål för gestaltning är:

. Stomnätet ska bidra till en tilltalande och funktionell stadsm¡1¡ö.

För att undvika negativa effekter kan tunga och snabba kollektivtrafikstråkläggas i korridorer där det redan finns storskalig infrastruktur. Det minskar de

negativa effekterna på stadsmiljön (och barriäreffekterna), men kan samtidigtleda till längre gångavstånd eller fler byten. Utformningen av stationer ochhållplatser längs stråken blir viktig. Ett utbyggd kollektivtrafikstråk kan även

befästa en barriär och göra det svårare att senare omdana exempelvis en

trafikled eller ett område.

Våren 2015 var det premiär för renodlade elbussari linjetrafik mellan Chalmers Campus Johannebergoch Lindholmen i projektet ElectriCity.

NEXTST0P 2035: ANGETAGET MED

TYSTARE FORDON

Det fanns en något högre acceptens för bulleri de fokusgrupper där deltagarna bodde i

centrala lägen, men det som stör är framföralltljudet från bussar, vilket taìar för en så snabbelektrifiering som möjligt. Vissa modellerav spårvagnar upplevs också låta mycket -många efterfrågar helt enkelt tystare fordon.

NEXTST0P 2035: ST0R ACCEPTANS

FöR NYA TRAFIKSLAG

Enligt medborgardialogen finns det en storacceptans för nya trafikslag som linbana,högbana, snabbussar och snabbspårväg,även i närområdet, men högbana ansågs intepassa i mer tätbebyggda områden.

Målbild förstadstrafiken i cöteborg, Mölndal och Partille 2035 i Mars 2016 19285

KVAI.ITETSMÅL FöR STADEI.¡S STRUKTUR

- EN SAMMANBI,'NDEN STAI} f}OFI REGIO[i¡

Stadsutvecklingsmålen är kopplade till det övergripande målet "Stödja en håll-bar region- och stadsutveckling" och ser till stadens perspektiv på en övergri-pande nivå. Målen beskriver hur stomnätets utveckling och stadsutvecklingenstödjer varandra på en strukturell nivå. Storstadsområdet ska utvecklas föratt vara attraktivt för fler boende, besökare och verksamma och bidra till hela

regionens utveckling på ett hållbart ekologiskt, socialt och ekonomiskt sätt.

Stadsutvecklingsmålen är till största delen redan politiskt förankrade genom

antagna översiktsplaner. I Göteborg är de också förankrade i strategi förutbyggnadsplanering och i trafikstrategin, exempelvis var utbyggnad/förtät-ning i huvudsak ska ske, och att utbyggnadsområden ska kopplas sammanmed mycket god kollektivtrafik.

Målbildsarbetet har förtydligat de positiva effekterna av en genomtänkt sats-ning och vilka hänsyn som måste tas för att undvika negativa effekter på

stadsmiljö och stadsliv.

Sammanbindning och struktur

Kvalitetsmål för sammanbindning och struktur är:

. Stomnätet ska skapa en tydl¡g och begriplig struktur för storstadsområdetoch därmed för stadslivet.

En tydlig och begriplig struktur skapas genom att koppla ihop viktiga platser,

stråk, områden och funktioner i området, det vill säga tyngdpunkter, viktigamålpunkter i storstadsområdet och, via portarna, övriga delar av regionen.Principen är att utgå från platserna och kvaliteten i förbindelserna - hursnabbt, pålitligt och enkelt det är att ta sig mellan dem - innan man värderar

olika tekniska lösningar och sträckningar.

En tydlig struktur är även ett långsiktigt löfte som underlättar valet av bostad,arbete, aktiviteter och var man placerar en verksamhet. Genom att människordras till väl sammanbundna platser och områden ska strukturen motverka en

ohållbar utspridning av bostäder och arbetsplatser (urban sprawl).

Stationer, hållplatser och kollektivtrafiken i tyngdpunkter och portar ska vara

viktiga integrationsverktyg. Stomnätet skapar igenkänning och länkar ihopolika typer av platser, liksom stråken emellan, även mentalt. Stationer, håll-platser etc ska därför ha en tydlig identitet och vara tillgängliga för alla grupper

av resenärer. Genom att erbjuda snabba resor vidare i systemet ska de stärkade lokala områdena och därför vara lättillgängliga för gång, cykel och, i deyttre delarna, även för bil (pendel- och infartsparkeringar).

Målen för sammanbindning och struktur sammanfaller i viss mån med kva-litetsmålen för resenärerna och kan kompletteras med boendes resmönsteroch var verksamheter etablerar sig.

Stadsutveckling i tyngdpunkter och i stråken mellan dem

Stomnätet ökar tillgängligheten till de platser den trafikerar, både befintligaoch potentiella tyngdpunkter och stråken mellan dem. En mycket god kol-lektivtrafik minskar också behovet av bil. Stomnätet gör platser och stråkmer intressanta för boende, verksamheter och investeringar och en minskadbiltrafik gör det möjligt att bygga täta blandstadsmiljöer som möter dessaintressen.

20 Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 Ì Mars 2016286

Fler antagna strategier pekar ut att storstadsområdet ska förtätas och attvi därför kommer bygga i redan befintlig struktur, både i tyngdpunkter och

kraftsamlingsområden runt och mellan dessa. Stomnätet ska stödja den lång-

siktiga utvecklingen genom att erbjuda snabba och pålitliga förbindelser i

stadsområdet.

Stomnätet ska också påverka det offentliga rummet vid stationer/bytespunkter

och längs sträckor på ett positivt sätt, bland annat genom att skapa möjlig-

het till utveckling av stadsmiljöer och fler gröna ytor. Såväl tyngdpunkternasom stråken mellan viktiga bytespunkter har förtätningspotential som medger

framtida exploatering och attraktiva stadsmiljöer.

Genom att på ett medvetet och tydligt sätt utveckla stadsområdet och kol-

lektivtrafiken hand i hand kan ekonomiska fördelar uppnås. Utvecklingen av

stomnätet ska dra nytta av höjda markvärden som uppkommer i samband

med en högkvalitativ kollektivtrafik. Den ska stödja en hållbar exploateringgenom att ligga steget före och erbjuda mycket goda förbindelser för detresandeunderlag som successivt byggs upp.

Målen för stadsutveckling i tyngdpunkter och i stråk och struktur sammanfal-

ler också i viss mån med kvalitetsmålen för stadsmiljön och kan kompletteras

med exploateringsvilja och förändringar i fastighetsvärden.

Mål för stadsutveckling i tyngdpunkter och stråk:

. Fler människor än idag ska bo och arbeta inom upptagningsområdet förstomnätet.

Mölndal: visionsbild frân Forsebron i Kvarnbynoch nedströms in i den nya stadsdelen Forsâker.

t

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lvlars 2016

Part¡lle: V¡s¡onsbild över östra centrum.

2I287

Struktur och utveckling

Knyt sam-man flerområden

Erbjud tättrañk

Uoecklaknut-

punktema

K2020 slog fast fem utvecklingsprinciper ochdessa gäller även för detta nâlbildsarbete.Principerna har blivit mer konkreta efter attprioriterade platser och omrâden pekats ut somska utvecklas och knytas ihop med snabb kollek-tivtrafik.

Mellanstadsringen är summan av ett antal

tvärlänkar mellan framförallt tyngdpunkteroch viktiga bytespunkter i mellanstaden.

Det ska gå snabbare att åka från ena sidan

av mellanstaden till den andra via ringen än

genom innerstad och City.

lnnerstadsringen är summan av tvärlänkarmellan innerstadsportarna eller närliggande

hållplatser med möjlighet att hålla en relativthög medelhastighet. Det ska gå snabbare attåka runt från den ena sidan av innerstaden tillden andra än genom.

För att uppnå målen och lösa redan existerande brister har målbildsprojektetidentifierat ett antal principer för hur stomnätet behöver utvecklas. De är

i huvudsak kompletteringar till K2020 med fokus på att öka kvaliteten på

kollektivtrafiken i stadsområdet och att stödja stadsutvecklingen i de trekommunerna.

Behovet av att avlasta City som bytespunkt har blivit än tydligare, liksom attkorta restiderna inom storstadsområdet, skapa en större tydlighet för både

resenärer och stadsutvecklingen i stort samt att hantera snabb och kapaci-tetsstark kollektivtrafik i stadsmiljöer.

Redan i arbetet med K2020 identifierades behovet av att gå från en radiell

struktur till en nätstruktur. Denna nätstruktur hängs upp på de utpekadeplatser i storstadsområdet som definierades i kapitlet Utgångspunkter. Tyngd-

punkter och viktiga målpunkter ska knytas samman med korta restider, även

till och från övriga regionen.

För att erbjuda god tillgänglighet och korta restider för resenärer mellanstorstadsområdet och till och från övriga regionen behöver det finnas knut-punkter för regionalt resande i nätet på fler ställen än i City. Därför används

begreppet regionala portar.

Till det läggs viktiga bytespunkter på platser som stödjer strukturen och möj-liggör smidiga och snabba resor. Några av dem är så kallade innerstadsportar,

längs randen av innerstaden. På så sätt kan en innerstadsring och en mel-lanstadsring skapas som erbjuder snabba tvärförbindelser och avlastar City.

Den möjliga hastigheten längs en ring är i princip samma som i områdetutanför - innerstadsringen har alltså mellanstadshastighet - vilket gör attdet normalt går snabbare att resa runt innerstaden än genom. Hastigheten

längs innerstadsringen kan vara lägre än i mellanstadsringen, eftersom denär mindre.

I möjligaste mån ska ringarna inte tangera varandra för att minska antaletfordon, och fordonstyper, i varje port eller bytespunkt.

Cör resanmellandessa

snabbare

Säkerställkvalitet och

service

Från radiellstruktur tillnäßtruktur

Prioriteamed egnautrymmen

Hög tu r-räthet ihuvud-stråken

Kollektiv-trafiken

en del avstadsmiljön

tillfreds-ståillelse

Âtgarderfór kund-

,tp

**

sm'Wù

:. ,:'.. ":,*å

*

* .tþ

zz lVlålbild för stadstrafiken i Göteborg, lvlölndal och Partille 2035 I l\4ars 2016288

Prínciper för utveckling av stamnäteto Stomnätet kompletteras med ett lokalt snabbnät.

. Kapaciteten och framkomligheten höjs i spårvagns- och stombussnätet

r Snabba och tydliga tvärförbindelser skapas.

. Brunnsparkens funktion sprids på fler punkter.

. City görs till målpunkt snarare än bytespunkt.

. Linjenätet förenklas genom färre linjer och tätare turer.

. Rymligare fordon prioriteras framför fler.

. Utbyggnaden av stomnätet sker samordnat med stadsutvecklingen.

o "Tunga" linjer koncentreras till prioriterade stråk.

Stomnätet kompletteras med ett lokalt snabbnät

Den del av stomnätet som står för snabba och oftast längre resor kallas snabb-

nätet. Det kännetecknas av korta restider och hög turtäthet mellan glesare

hållplatser, men har inte nödvändigtvis samma höga kapacitet som spårvagns-

och stombussnätet. ldag omfattar snabbnätet expressbuss och pendeltåg(som även har hög kapacitet) vars huvudsakliga funktion är att erbjuda snabba

och bekväma resor till och från storstadsområdet. Bristanalysen visar på ett

stort behov av att snabba upp resorna på tvären inom storstadsområdet och

från vissa riktningar även in mot innerstaden och City. Ett lokalt snabbnät

har en funktion som liknar tunnelbana.

Det lokala snabbnätet knyter ihop tyngdpunkter, viktiga målpunkter, regio-

nala portar, innerstadsportar och viktiga bytespunkter i storstadsområdet.Pendeltågen i Västlänken kommer att utgöra del av det lokala snabbnätet,genom att de möjliggör snabba resor mellan tyngdpunkter som till exempel

från Gamlestaden till Mölndals innerstad.

Merparten av det lokala snabbätet kan realiseras som ett snabbussnät längs

befintliga trafikleder enligt devisen tänk tunnelbana kör buss och framförallt

bygga på tvärlänkar. Restiderna med snabbnätet mellan platser utanför inner-

staden understiger restiderna för samma reserelation genom innerstaden vilket

avlastar de centrala delarna av stadsområdet.

Kapaciteten och framkomligheten höjs i spårvägs-och stombussnätet

Spårvagns- och stombusstrafiken utgör fortsatt grunden för stomnätet. Den

kännetecknas av hög turtäthet och hög kapacitet, men inte nödvändigtvis av

lika snabba resor som med snabbnätet. Spårvagns- och stombussnätet anslu-

ter till snabbnätet i regionala portar, innerstadsportar, stadens tyngdpunkteroch viktiga bytespunkter i storstadsområdet.

Genom att komplettera det nuvarande spårvägsnätet med tunnlar förbi flask-halsar, barriärer eller tät stadsmiljö och prioriterade körvägar i markplan kan

en förbättrad framkomlighet säkerställas. Kompletteringarna medger också,

tillsammans med andra åtgärder såsom längre fordon, en ökad kapacitet.Utvecklingen av det som kallas innerstadsringen är ett bra exempel på en

uppsnabbning av befintligt nät som dessutom avlastar innerstaden. Linbanor

kan överbrygga älven och andra barriärer på ett effektivt sätt och utgör ettvärdefullt komplement till spårvagns- och stombusstrafiken.

KomFort-linje krir snabbt mellan wå knutpunkter ochmellanområdet försörjs med KomOftaJinje.

Snabbnätet trafikeras enligf samma principer somKomFort-linjer i K2020, det vill säga snabbt mellantvå bytespunkter, medan mellanomrâdet försörjsmed spâ rva gns- oc h stom bu sstraf i k.

lvlålbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 i Mars 2016 23289

NEXTSTOP 2035: P0SITIVT MED

TVIIRFfiRBINDELSER

Medborgardialogen gav ett starkt stöd förprincipen om tvärförbindelser för att slippa tasig in till City för att byta, liksom for att korta

restiderna.

NEXTST0P 2035: BRA ATT AVLASTA

BRIJNNSPARKEN

lVledborgardialogen gav ett starkt stöd föratt avlasta Brunnsparken som deltagarnaupplevde som krånglig, osäker ochöverbefolkad.

Spårvagns- och stombusslinjer från flertalet tyngdpunkter angör City som

målpunkt eller bytespunkt för regionala och nationella resor. På så sätt erbjuds

direktresor till City även från områden mellan tyngdpunkterna och City.

Skapa snabba och tydliga tvärförbindelser

Tvärförbindelser binder samman tyngdpunkter, viktiga målpunkter, regionalaportar och innerstadsportar, och fördelar resandet på fler stråk för att skapa

nya, snabbare reserelat¡oner och avlasta City. Att binda samman betyder i

praktiken att korta restiderna, för att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik och

god tillgänglighet iill viktiga platser och funktioner i storstadsområdet och föratt strukturera staden och dess utveckling.

För att nå restidsmålet om 30 minuter mellan tyngdpunkter i staden och

viktiga målpunkter och samtidigt få strukturerande effekter behövs fler tvär-

förbindelser. För att göra dessa snabba och attraktiva behöver samtliga kva-

litetsmål uppfyllas såsom turtäthet, pålitlighet, komfort etc.

Med snabba tvärförbindelser mellan tyngd- och viktiga målpunkter skapas

också nya resmöjligheter och nya fysiska och mentala samband i staden, en

slags stadsförstoring (jämför regionförstoring) som minskar betydelsen av var

man bor, arbetar, handlar eller förlägger sin fritid.

Restidsmålet att det ska ta max 15 minuter mellan två godtyckliga innerstads-portar ska i huvudsak lösas genom relativt snabba, tangentiella förbindelservia den så kallade innerstadsringen istället för genom innerstad och City.

Samtidigt skapar snabb kollektivtrafik ofta oönskade barriäreffekter. Det

understryker vikten av att koncentrera länkarna till färre punkter och stråkoch i huvudsak längs redan befintliga infrastrukturstråk. Färre stopp kan

kombineras med lägre hastighet på vissa sträckor i stadsmiljö för att såväl

restiden som barriäreffekten ska bli acceptabel. Linbanor kan överbrygga

barriärer utan att skapa nya och är tydliga tvärlänkar.

Ett utvecklat stomnät kan även behöva kompletteras med nya eller mer

utvecklade bytespunkter i strategiska lägen, exempelvis i Kungssten och vid

lvarsberg.

Brunnsparkens funkt¡on spr¡ds på fler punkter

Med City menas idag det tätbebyggda området innanför Vallgraven. Det är en

stadsmiljö som genomkorsas av flera tunga kollektivtrafikstråk. Brunnsparken

är en av de hårdast belastade bytespunkterna, som dessutom ligger mitt i

stora fotgängar- och cykelstråk. Genom att utvidga bytespunkten till en större

zon med fler bytespunkter snabbas trafrken upp samtidigt som det blir merplats för stadsliv i City. De närmaste vägarna utanför Vallgraven kan betraktas

som en slags angöringsring för den regionala expressbusstrafiken och den

lokala snabbusstrafiken, liksom för en stor del av spårvagns- och stombuss-

trafiken. Angörings- och bytespunkter som kompletterar Brunnsparken kan

vara Skeppsbron, Operan, Nordstan, Polhemsplatsen och Avenyn/Storan.

24 lvlålbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I Mars 2016290

City görs till målpunkt snarare än bytespunkt

Utbudet av kultur, arbete och handel är särskilt stort i Citys täta blandstad.

Här finns också Göteborgs demokratiska centrum (Gustaf Adolfs torg med poli-

tiska institutioner) och centralstationen. Aven om flera tyngdpunkter kommer

att utvecklas till täta stadsmiljöer, kommer City även fortsatt ha en särställ-ning. Många har City som målpunkt, men lika många reser till City idag bara

för att byta linje.

Genom att göra det övriga stomnätet så konkurrenskraftigt som möjligt med

snabba inre och yttre tvärförbindelser och attraktiva bytespunkter, blir City i

huvudsak målpunkt och enbart bytespunkt för dem som ska resa vidare med

tåg. Då Citys funktion som bytespunkt minskar, ökar kraven på byteskapa-

citeten vid innerstadsportar som Korsvägen och Hjalmar Brantingsplatsenmed flera.

Linjenätet förenklas genom färre linjer och tätare turer

Stomnätet ska kännetecknas av att erbjuda trafik som går att lita på, alla

veckans dagar, året om. Det finns ett behov av att förenkla och förtydligalinjestrukturen. Principen bör vara färre linjer men med en högre turtäthet.

Ett bra exempel på linjenätsförenkling är omläggningen av expressbusstrafiken

2073 där flera olika linjer slogs samman till några få i samma stråk.

Genomgående, långa linjer med högt utbud innebär att det är möjligt att resa

snabbt och nå de flesta målpunkter med högst ett byte. Ett färre antal linjerär lättare att kommunicera och att förstå för resenären. Linjerna kan ha alter-

nativa start- och slutpunkter, vilket innebär högre turtäthet och en begripligare

struktur. Exempel finns både i tunnelbane- och BRT-system.

I medborgardialogen framkom att det under kvällar och nätter är viktigare med

kort avstånd till hållplatsen samt att det är viktigare med många människor

ombord än med korta restider. Det talar för att det är spårvagns- och stom-busslinjer som ska gå dygnet runt i stadsområdet snarare än snabbusslinjeri de fall de betjänar samma reserelationer.

Rymligare fordon pr¡or¡teras framför fler

Resandeunderlaget är en viktig faktor för valet av trafikslag vid utvecklingen av

stomnätet, För att undvika alltför många fordonsrörelser i de centrala delarna

av staden är det lämpligt att välja högre eller längre fordon framför tätaretrafik, alltså en ökad kapacitet men med samma eller färre antal fordon så

länge kraven på turtäthet uppfylls. Detta möjliggör pålitlig trafik men också

bättre ekonomi. För spårvagnstrafiken är det nödvändigt att öka längden på

en del av spårvagnsflottan till 40-45 meter. Detta innebär 30-40 procent

högre kapacitet per vagn jämfört med idag. På liknande sätt kan kapaciteten

öka i busstrafiken med exempelvis längre bussar eller dubbeldäckare.

Stadsmiljöanalyserna visar dock att längre fordon leder till stora barriäreffek-ter, vid hållplatser och längs sträckor i stadsmiljö. Längre spårvagnar fodrarockså större spårradier vilket är svårare att lösa i mer tätbebyggda områden.

Färre bytesresor till City minskar kapacitetsbehovet och gör det möjligt attutforma ett linjenät som resulterar i färre eller kortare fordon genom City.

NEXTSTOP 2035: ACCEPTABELT MED

eÅncvÄe OM FtER REsMÖJLIGHETER

Flertalet av deltagarna i medborgardialogenstödjer förslaget att minska trafiken i City ochanser det accepiabelt att gå den sista bitenfrån exempelvis Operan, om det betydersnabbare och fler resmöjligheter. Men vidbehov vill man ha mojligheten att kommaånda fram med kollektivtrafiken.

BRT _ BUS RAPID TRANSIT

Bus Rapid Transit står för högt utveckladebusstrafiksystem där man tagit vara på många

av de lösningar man finner i modern spårtrafik

- egna körbanor, gena llnjesträcknìngar, fullprioritet i alla korsningar, hög kvalitet ochtydlig identitet på fordon och hållplatser etc.Se mer i "Guidelines för attraktiv kollektivtrafikmed fokus på BRT" som togs fram2OlS av

X2AB.

v,âe*ãne

¡!n.Éltr(

EË:t

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I Mars 2016 25291

Sdma Ltorg

llt¡arfl

oO

Regional port, innerstadsport,bytespunkt i tyngdpunkt ochandra viktiga bytespunkter

Cityhållplats

Prior¡terade stråk i spårvagns- ochstombussnätet


Övriga stråk i innerstaden

I nnerstadsring

Prioriterade stråk i snabbnätet

Järnväg

Angered C

Anoered C

Rymdtorget

Den enskilda linjen i stomnätet ska alltid ha

samma rest¡d, oavsett tid på dygnet. Detta ger

trafiken en pålitlighet som stärker attraktiviteten.För att åstadkomma regelbundna restider behöver

stomnätet ha prioriterade stråk i centrala delarmed busskörfält eller egen bana, samt stråk somgår längs trafiklederna i mellanstaden.

Principstruktur spårvagns- och

stombusstråk

För att säkra restider och kapacitet och begränsa

antalet barriärer i stadsområdet koncentreras

den tyngsta stomnätstrafiken (stombuss 2.0 och

längre spårvagnar) till ett anlal prioriterade stråk.

I prioriterade stråk har kollektivtrafiken inte bara

högre prioritet än biltrafiken, utan prioriteras även

framför fotgängare och cyklister. Det betyderatt det kan bli nödvändigt med staket på vissasträckor. På övriga vägar och gator integreras kol-lektivtrafiken med fotgängare och cyklister ellerbilister. De prioriterade stråken är dels radiella,från mellanstaden och genom innerstaden mot

City, dels tangentiella längs innerstadsringen ochförbifarten runt City.

Kartan visar föreslagna prioriterade stråk så som

de kan se ut 2035. I övriga stråk är spårvagns-

och stombusstrafiken integrerad med övrigatrafikslag. Vilka som är nya eller uppgraderadelänkar samt typ av infrastruktur (körfält, spårväg

eller linbana) framgår i nästa kapitel, Koncept och

åtgärder. I

Pnincipstruktur snabbnätsstråk

Kartan visar de prioriterade stråken i snabbnätetsom de kan se ut 2035. Vilka som är nya elleruppgraderade länkar samt typ av infrastruktur(körbanor och järnväg) framgår i kapitlet Koncept

och åtgärder.

De prioriterade snabbnätsstråken återfinns i

huvudsak längs leder i mellanstaden och bestårdels av tangentiella länkar runt mellanstaden(mellanstadsringen), dels av radiella länkar genom

mellanstaden och innerstaden. Genom innersta-den sammanfaller de till stor del med spårvägs-

och stombusstråken. Snabbusstrafikeringen behö-

ver då anpassa hastigheten, men kan ha möjlighet

att hoppa över hållplatser. Kollektivtrafiken prio-

riteras i de utpekade stråken framför biltrafikenoch även framför fotgängare och cyklister, där detär aktuellt. I

--\\\\\\\\\

IIII

Frölunda

torg

a t

Pan¡lle

ltr

¡II

fIIt

IaIt¡t

tIa

Frölundâ

292

Utbyggnaden av stomnätet sker samordnat medstadsutvecklingen

Utifrån de principer som redovisades i Göteborgs strategi för utbyggnads-planering ska stadsutvecklingen i det sammanhängande stadsområdet sam-ordnas med utvecklingen av stomnätet. Det ska vara möjligt att förtäta och

komplettera bebyggelsen i tyngdpunkter, portar och stråk som pekas ut. På

samma sätt ska det gå att förstärka stomnätet på samma platser. Särskiltutpekade tyngdpunkter behöver utvecklas utifrån en övergripande idé och

ett helhetstänkande.

Ett stort antal bostäder ska kunna byggas i anslutning till stomnätet, mellan70 000 och 80 000 bostäder inom mellanstaden inklusive Mölndal ochPartille. Utvecklingsprincipen markerar att stadsområdet och kollektivtrafiken

är ömsesidigt beroende av varandra och att de med princrper för avvägningarkan samordnas till en fungerande helhet.

"Tunga" linjer koncentreras till prioriterade stråk

Eftersom huvuddelen av stomnätet fortsatt kommer att ligga i markplan upp-

står en naturlig målkonflikt mellan stadsmiljökvaliteter och kapacitet ochkorta restider i kollektivtrafiken. Konflikten kan hanteras genom att prioritera

kollektivtrafiken i ett färre antal utpekade stråk i stadsområden och på ellerlängs bef intliga trafikleder.

Generellt ska all fordonstrafik anpassas till fotgängare och cyklister och bar-riàrerna vara så små och få som möjligt i innerstaden och i andra tätarestadsmiljöer. I de prioriterade kollektivtrafikstråken anpassas däremot övrig

trafik till kollektivtrafiken, även gång- och cykel. Barriäreffekter kan minskasgenom att ha jämnt utspridda passager och genom en genomtänkt gestalt-ning av anläggningar och den omgivande miljön. Längre fordon trafikerar somgrundregel enbart de prioriterade stråken, vilket minskar barriäreffekterna i

huvuddelen av innerstaden och andra mer tätbebyggda områden.

Att ett stråk är prioriterat behöver inte betyda att det finns separata körfälteller banor, om framkomligheten ändå är god. Å andra sidan kan kollektivtrafi-ken behöva lyftas upp på högbana längs lederna eller sänkas ned i innerstaden

om och när det inte räcker att prioritera i markplan. Längs mindre belastade

stråk i övriga delar av storstadsområdet kan det bli aktuellt att bygga separatakörfält om biltrafiken ökar.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, lvìölndal och Partille 2035 I Mars 2016 27293

Andra studet.ade trafikkonaept

Konceptet högbana kan användas för att vidbehov öka framkomligheten för snabbussarI ä n gs traf i kl e der. Vi s i on sb i I d.

. Urban Mobility System Upgrade - How

shared self-driving cars could change City

traffic, 2015 (rapport baserad på simule-

ringar av självkörande bilar i Lissabon).

Tunnelbana

Tunnelbanor är det kollektivtrafiksystem som

har störst kapacitet. Delar byggs under jord

för att inte ta plats och för att skapa snabba

förbindelser utan att störas av den övriga

trafiken. Stockholms tunnelbana har kapa-

citet på upp till 48 000 resenärer per timmaoch spår, medan kapaciteten i Köpenhamns

förarlösa metro är mer lik spårvagnstrafikens.

De flesta städer med tunnelbana har en

miljon invånare eller fler. Aven om en tunnel-

bana genom centrala Göteborg skulle korta

restider och öka kapaciteten, är kostnaden

för att anlägga tunnelbana i Göteborgsom-

rådet mycket hög och anläggningen skulleinnebära mycket stora störningar på grund

av svåra markförhållanden. Dessutom skulle

den radiella strukturen stärkas ytterligare.

Systemet är separat, vilket innebär att nyttan

kommer först vid en större utbyggnad.

Däremot finns det stora möjligheter attsnabba upp befintlig spårburen trafik i etap-per genom att komplettera med tunnlar vid

flaskhalsar, vid barriärer som Göta älv ellerdär det inte går att lösa målkonflikten mellan

snabb och kapacitetsstark kollektivtrafikoch stadsmiljökvaliteter på annat sätt. Det

kan göras etappvis och utan att införa etthelt nytt trafikslag. Det är också möjligt attlåta snabbusslinjer använda vissa tunnlar.Med Västlänken kommer tre viktiga plat-ser i innerstaden att trafikeras direkt frånflera tyngdpunkter i stadsområdet (Mölndals

centrum, Gamlestaden, Partille centrum och

Brunnsbo).

Högbana

System med en räls, monorail, är mycket

ovanliga, medan högbanor med vanliga spår(två räler) finns på ett 30-tal platser i värl-

den. Kostnaden för att anlägga högbanesys-

tem med spår är relativt hög, högre än föranläggning av spårväg i markplan men lägre

än för anläggning av tunnelbana. Systemet

är separat, vilket innebär att nyttan kommer

först vid en större utbyggnad.

Högbana i Göteborg har hittills bedömts som

möjlig att anlägga i anslutning till befintliga

trafikleder, men inte i tätbebyggd innerstads-

miljö. Den skulle framlörallt kunna göra nytta

för tvärförbindelser i mellanstaden, men ana-

lyser har visat att resandeunderlaget inte är

tillräckligt stort för att motivera en storskaligutbyggnad av ett högbanesystem.

Däremot finns det stora möjligheter att höja

upp körbanor för snabbuss för att säkra res-

tider och kapacitet på delsträckor utanför tät-

bebyggda områden. Deita kan göras etappvis

och utan att införa ett helt nytt trafikslag.

Personal Rapid Transit

I de genomförda dialogerna har nya idéer för

kollektivtrafiken både efterlysts och före-

slagits. Det gäller framförallt olika typer av

individualiserade system baserade på själv-körande fordon eller spårtaxi. Företrädare

framhåller att dessa system skulle kunna

ersätta dagens kollektivtrafik med spårvag-

nar och bussar. Systemet kallas ibland Per-

sonal Rapid Transit (PRT), att jämföra med

Bus Rapid Transit (BRT). Som komplement

till tidigare genomförda studier har en för-

nyad marknadsöversikt och bedömning gjorts

inom målbi ldsprojektet.

Det finns inga exempel på ett storskaligtinförande av PRT-lösningar, varken av typen

spårtaxi eller självkörande fordon. PRT-lös-

ningar har inte bedömts, under överskådlig

tid, kunna lösa de behov som stomnätetbehöver fylla. Det beror på ett antal innebo-

ende egenskaper:

¡ Spårbundna PRT-lösningar kräver investe-

ringar i ny, finmaskig infrastruktur som i

många fall kan bli störande inslag i stads-miljöer.

. PRT-system har sämre kapacitet än spår-

vagn och BRT. Aven om kapaciteten över

tid skulle kunna mäta sig med en spår-vagnslinje, uppstår det köbildning på håll-platserna när många anländer samtidigt.Konceptet kan sägas bygga på att inte så

många ska till samma plats samtidigt.

. Om självkörande bilar ersätter privatägda

bilar kan det få en mycket positiv effekt på

trängsel, miljö och stadsmiljö i täta stads-

områden, men om de tar marknadsandelar

från de kapacitetsstarka kollektivtrafiklin-jerna kan effekten istället bli negativ.*

Däremot skulle PRT-system mycket väl kunna

komplettera stomnätet. PRT-system gör mest

nytta i glesare stadsbebyggelse där det finns

ett jämnt flöde av resenärer och där färre

ska till samma plats. Det är också där detsaknas resandeunderlag för att få en ökad

marknadsandel och en tillfredsställandekostnadstäckningsgrad med konventionellkollektivtrafik. I

28 Målbild för stadstraf¡ken ¡ Göteborg, Mölndal och Partille 2035 | Mars 2016294

Koncept och åtgarder

Målbilden tar höjd för ett kraftigt ökat resandebehov fram till år 2035. Den

struktur som målbilden sätter och de förslag till åtgärder som tagits fram ger

en kostym att växa i även när antalet invånare och arbetstillfällen ökar utöver

de beräknade 200 000 respektive 100 000.

Under arbetet med målbilden har ett antal olika trafikkoncept och scenarieranalyserats. Utvärderingen har omfattat tunnelbana, utveckling av spårvägmot stadsbana (pre-metro), högbana i olika varianter (monorail, spårväg eller

buss), linbana samt vidareutveckling av busskoncept som BRT (Bus Rapid

Transit) både för stombussar och expressbussar. Aven system med mindrefordon, så kallade PRT (Personal Rapid Transit) har ingått i utvärderingen.

Grunden för identifiering och analys av olika trafikeringsscenarier är en brist-analys av dagens situation, beräknade framtida kapacitetsbehov och de upp-satta kvalitetsmålen för bland annat restider. En samlad bedömning visar atten viss vidareutveckling av spårvagnstrafiken kombinerat med en förstärktbusstrafik och en komplettering med linbana kan möta kapacitetsbehoven och

uppfylla målen på ett kostnadseffektivt sätt. Med den utveckling som sker

av bussar bedöms dessa ha mycket goda möjligheter att göra ett allt störrejobb i kollektivtrafiken.

Utifrån målen, utvecklingsprinciperna och den övergripande strukturbilden har

ett åtgärdsscenario formats som pekar ut vilka stråk och noder som behöver

utvecklas och förstärkas. De åtgärder som beskrivs är nödvändiga för att nå

målen. En del av det fortsatta arbetet handlar om att göra djupare utredningarför att klargöra hur åtgärderna bäst kan genomföras.

NYA TRAFIKKONCEPT

För att öka tydligheten för resenären och för att stomnätet ska kunna fylla sin

roll som ryggrad i staden är det väsentligt att arbeta med hela koncept förfordon, trafikering och infrastruktur för alla ingående trafikslag i stomnätet.Här ges en första och övergripande beskrivning av de nya koncept som utgören del av målbilden.

Snabbuss - tänk tunnelbana, kör buss

Det lokala snabbnätet består i huvudsak av ett utvecklat snabbusskonceptmed egen infrastruktur längs de större trafiklederna och stationsliknandehållplatser som trafikeras av speciella snabbussfordon.

Snabbussnätet ger snabba resor från tyngdpunkter till City, men även direktmellan tyngdpunkter och viktiga målpunkter i storstadsområdet. Snabbuss-nätet utformas så att det går snabbt och smidigt att ta sig mellan stationernalikt med tunnelbana eller pendeltåg. Konceptet är tänk tunnelbana - kör buss!

Snabbussnätet kännetecknas av kapacitetsstarka fordon, ofta dubbeldäckaresom även kan komma att köras i fordonståg. Turtätheten är normalt så hög

att trafikeringen upplevs som tidtabellslös. Bussarna går på egen körbana i

eller nära infarts- och genomfartsleder till staden. Stationerna är utformadelikt pendeltågsstationer och ligger med rak inkörning. I vissa stråk kan de

egna körfälten ligga i vägområdets mitt och bussarna har dörrar på båda sidor.

Samplanering sker mellan snabbussnätet och omgivande bebyggelse medkompletterande verksamheter, liksom service kring stationer och knutpunkter.

Nya trafikkoncept

lnfrastrukturåtgärder i stråk

Utveckling av bytespunkter

Framtida utveckling

EËf{3ry,*ffic4FG=.-

Snabbussarna gâr pâ egen körbana nära infarts-leder till staden eller på genomfartsleder. Bildenär ett montage; plats och utseende pâ fordon ärfiktiva.

ã

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lvlars 2016 29295

Linbanorna som planeras i Göteborg har enkapacitet som motsvarar en spåruagnslinje.

Så här skulle stombuss 2.0 kunna se ut. Bildenär ett montage; plats och utseende pâ fordon ëir

fiktiva.

Linbana i Göteborgsområdet

Linbana är ett samlingsbegrepp för olika typer av system för persontransport

med moduler eller gondoler upphängda i vajrar. Det är en väletablerad tekniksom nu börjar implementeras i urbana miljöer som en kollektivtrafiklösning,framförallt för att överbrygga älvar, dalgångar, trafikleder och andra typerav barriärer. Linbanor är separerade från övrig trafik, driftssäkra, har låga

driftskostnader jämfört med andra kollektivtrafikslag, och kan ha en hög

turtäthet dygnet runt.

I Göteborg bedrivs ett fördjupat planeringsarbete för att anlägga en linbana

från Järntorget till Wieselgrensplatsen, via Lindholmen och Lundby, som ska

kunna vara i drift senast 2O2I dà staden firar 400 år. Det är en av flera

studerade sträckningar, varav sammanlagt tre ingår i målbilden. Aven olika

affärsmodeller och huvudmannaskap utvärderas. Utredningar har visat attdet går att uppnå en hög kapacitet till en förhållandevis låg investerings- och

driftskostnad.

De linbanor som planeras i Göteborg bygger på tre kablar för stabil gång, harplats för cirka 25 resenärer och breda dörrar för att möjliggöra en smidig resa

för rullstolsburna och personer med bagage, barnvagnar eller cyklar. Det går

en gondol var 45:e sekund och de stannar helt inne i stationen två gånger förav- och påstigande, utan att stoppa övriga gondoler. Hastigheten àr 20-25km per timme, vilket ger linbanan en kapacitet på 2 000-3 000 resenärerper timme i varje riktning. Det motsvarar kapaciteten för en spårvagnslinjemed 32-meters vagnar i sex-minuterstrafik.

Höjden över älven är anpassad för att inte störa sjöfarten, vilket mellan Järn-

torget och Lindholmen betyder minst 45 meter över vattnet.

Stombuss 2.0 - tänk spårvagn, kör buss

Stombuss 2.0 - en vidareutveckling av dagens stombusskoncept - är mer

attraktivt och kapacitetsstarkt. Framtidens stombussnät tillgodoser i princip

samma behov som spårvägsnätet genom att erbjuda attraktiva resor i de stråk

och reserelationer som har det största resandet. Tillsammans med spårvagn

utgör stombussarna ryggraden för kollektivtrafiken i och mellan de centralaoch halvcentrala delarna av staden.

Konceptet är tänk spårvagn, kör bussl

Stombussarnas linjenät är stabilt och pålitligt, precis som spårvägsnätet. Det

finns en trygghet i att de stråk som trafikeras av stombussar kommer att göra

det under en lång tid framöver.

Trafiken kännetecknas av kapacitetsstarka bussar med karakteristiskt utse-ende och inbjudande design. Bussarna går så ofta att man vanligtvis intebehöver titta i tidtabellen. Bussarna har egna hållplatser och hittas enkelt i

de stora bytespunkterna.

Då stombussarna trafikerar ofta, genom tätbebyggda områden och inom

begränsade stråk har de goda förutsättningar att i framtiden trafikeras med

el- eller elhybridbussar, vilket medför mindre buller och andra emissioner.

rit

30 Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lVlars 2016296

N NFRAS'TR[.IKTIJRÅTGARDER ¡ STRÅK

Ett samlat scenario för åtgärder i stomnätet med tidshorisonten 2035 har

tagits fram. Âtgärderna fyller olika funktioner för att stomnätet ska kunna

transportera så många resenärer som förväntas, med den kvalitet som rese-närerna förväntar sig. Det innebär att några åtgärder tillkommit för att korta

restider och skapa starkare samband mellan områden, medan andra har

tillkommit för att ge plats för fler resenärer ombord.

Kartorna på de följande sidorna visar vilka länkar som behöver tillkomma eller

förstärkas i snabbnätet (blått), spårvagns- och stombussnätet (rött) och förslag

till linbanor (grönt). I bakgrunden ligger befintligt snabbnät (pendeltågsnät

och körvägar för expressbuss) samt spårvagns- och stombussnät.

Starkare stråk

Det finns ett antal stråk som behöver förstärkas för att nå kvalitetsmålen om

restider och möta kapacitetsbehoven. En förstärkning kan innebära att en

gata eller väg byggs om delvis eller helt med egna körfält för att öka framkom-

ligheten eller att ett busstråk uppgraderas till spårvägsstråk. Det kan ocksåinnebära att helt nya länkar byggs där det idag inte finns stomnätstrafik.

Syftet med förstärkning av spårvägs- och stombusstråk är i första hand attkunna attrahera och transportera många fler resenärer med stor pålitlighet.

Syftet med att skapa snabbnätsstråk är i första hand att attrahera och trans-portera fler resenärer snabbare och att skapa en tydligare struktur för resori tvärrelationer.

Med högre befolkningstäthet behöver fler kunna åka i befintliga stråk, vilketgör att flera av dessa stråk måste uppgraderas för att kunna ta emot fler, och

ibland längre, fordon. Bristanalysen visar att restiderna ivissa tunga spår-

vägsstråk mot centrum är för långa. Därför ingår åtgärder som syftar till attsnabba upp spårvägen. Pålitligheten i stadstrafiken är till stor del beroende av

hur mycket plats dei finns för kollektivtrafiken och hur pålitliga körtiderna är.

Alvsnittet i Göteborg är en flaskhals som påverkar både pålitlighet och robust-

het i stadstrafiken, och där är flera olika förstärkningar nödvändiga. En ny

fast älvförbindelse är helt nödvändig. En linbana går relativt snabbt att bygga

och kan väsentligt avlasta Hisingsbron innan en Lindholmsförbindelse kan

vara på plats.

På följande sidor listas föreslagna förstärkningsåtgärder i spårvagns- och

stombussnätet samt i snabbnätet.

För att beskriva hur åtgärderna samspelar och geren bättre tillgängl¡ghet i storstadsområdet beskrivsmålbildens stomnät på varje utpekad plats i stor-stadsomrâdet. Se uppslaget om bytespunkter på

sidorna 40-41.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, lVlölndal och Partille 2035 i Mars 2016 J1297

It T

III II I

StombusstråkGullbergsvass

Iinbana Svingeln-Gullbergsvass-Ringön-Brunnsbo

a

Ittt

II

III1

I

,IIII

II¡IIIII

O Reg¡onala portar/lnnerstadsportar/v¡ktiga bytespunkter

r Atgard spårväg och bussgator

t Prioriterâde spårvägs- och stombusstråk

-

Âtgard både i spårvägs- och stombussnätet och snabbnätet

- Befìntlig kollektivtrafik

-

Argärd linbana

Stombusstråk Backa

- förberett för spår-utbyggnad

\ Vårväderstorget-HjalmarBrantingsplatsen

\)\Spårvägs- och stombuss-stråk Nora Älvstranden,centrala delen, inklusiveBackaplan och Lindholms-förbindelsen

Stombusstråk Nolra Älvstrandennordvästra - förberettför spårutbyggnad

Stombusstråk Norra Älvstrandenvästra - förberett för spår-utbyggnad

Linbana Järntorget-Lindholmen-Wieselgrensplatsen

,

tMÖ

It

0

Selma L torg

o.-

o

oa

Sahlgrenska

Spårväg Mölndalsstadskärna syd

-¿

Frölunda

t

298

Partille C

BusstråkLandvettervägen

Va torg

Busstråk Vallhamra

Spårväg- och stombusstråk förbifart City

Stombusstråk Kallebäck-Gårda

Stombusstråk Toltorpsdalen inklusive Forsåker

Förstärkningar ¡ spårvagns- och stombussnätet

Spårväg- och stombusstråk Allén (1). Bristanalysen tydliggör att detfinns ett kapacitets- och robusthetsproblem i innerstaden redan idag.

Det kommer att behövas en eller flera kompletterande körvägar för attavlasta City före ïtr 2025 visar den åtgärdsvalsstudie och den kapacitets-

studie som genomförts. Största avlastningseffekten ger ett prioriterat

buss- och spårvägsstråk i Allén, vilket skiljer sig från K2O2O som istäl-let förordade den så kallade Operalänken för spårväg. Vidare studierkrävs för detaljutformning av detta stråk, bland annat vad gäller exakt

läge iförhållande till Parkgatan och Nya Allén och hur prioriteringen

mellan olika trafikslag ska lösas. Om det blir nödvändigt att planskilja

bil- eller kollektivtrafiken blir kostnaden väsentligt högre. Byggtiden blirockså längre vilket kommer att påverka kollektivtrafiken negativt under

många år. Den samlade bedömningen är att en lösning i markplan är

både tillräcklig och nödvändig på kort sikt (10 år), men att en långsiktiglösning bör studeras vidare. Operalänken ger väsentligt mindre avlast-

ningseffekt på Brunnsparken innan den kan förlängas till Gamlestan via

Gullbergsvass, vilket det inte finns ett tillräckligt resandeunderlag förinom målbildens planeringshorisont.

Stombusstråk Gullbetgsvass (2). I takt med utvecklingen av både Gam-

lestan och Gullbergsvass ökar resandebehovet i stråket österut från Cen-

tralenområdet. I målbilden ingår anläggning av ett högklassigt stombus-

stråk från Gamlestan genom Gullbergsvass och vidare till Skeppsbron.

Detta stråk kommer att avlasta spårvagnstrafiken mellan Gamlestan och

City. Stråket förbereds för en framtida utbyggnad av spårväg.

Spårvägs- och stombusstråk Nora Älvstranden, centrala delen, inklusiveBackaplan och l-indholmslörbindelsen (3). För att möjliggöra utbygg-naden av bostäder och verksamheter inom Alvstaden krävs en ome-del bar ka pacitetsförstärkn i ng av kol lektivtraf iken på Norra Alvstranden

och Backaplan. ldag trafikerar bland annat stombuss 16 området med

maximal turtäthet. Med dagens kännedom om kapaciteter för olika tra-fikslag blir en uppgradering till spårväg kombinerat med möjlighet attköra buss nödvändig för att kunna ta emot fler resenärer.

Med denna nya trafikering är det också nödvändigt att öka kapaciteten

och därmed pålitligheten tvärs över älven. Det är helt otillräckligt med

endast en älvförbindelse för den mest kapacitetsstarka kollektivtrafi-ken. Med en kollektivtrafikförbindelse över eller under älven för spårväg

och buss tillsammans med en förstärkning på Norra Alvstranden kan

City avlastas från en del av spårvagnstrafikeringen. Vidare kan fler och

snabbare direktresor mellan södra och norra Göteborg erbjudas utan attresenären behöver passera City.

Spårtunnel Kortedala-Alelyckan (4). Bergsjön är ett område där restids-målen inte uppnås i flera relationer. Genom en ny spårvägsförbindelse

mellan Kortedala och Alelyckan får resenärer till och från Bergsjön en

betydande restidsförkortning. Den förbättrade tillgängligheten stärkerområdets attraktivitet och ökar möjligheterna till förtätning.

Spårväg Mölndals stadskärna syd (5). En förlängning av spårvägen från

Mölndals stadskärna och söderut höjer kapaciteten, ökar framkomlig-heten och erbjuder direktresor med spårvagn till befintliga och nya

bostäder och verksamheter söder om Mölndals stadskärna. Åtgarden

innebär även en tydligare struktur för kollektivtrafiken i stråket.

Angered C

Spårtunnel Kortedala-Alelyckan

Angeredsbanan

Rymdtorget

Linbana Lärje

- ----r;' aaaa

¡et

,',1

..:

rlndal a-ll¡

---?-ì It'/

a,-

33299

Vissa delar av spårvägsnätet har för lânga restideri forhâllande till restidsmålen. Genom att atbetamed att snabba upp befintlig spârväg gâr det attförbättra t¡ I I gä n gl i gheten avsevä rt.

Uppsnabbning av befintl¡g spårväg (6-8). Vissa delar av spårvägsnätet harför långa restider i förhållande till restidsmålen. Genom att arbeta med attsnabba upp befintlig spårväg går det att förbättra tillgängligheten avsevärt.Uppsnabbning kan ske genom att minska antalet hållplatsuppehåll där så ärmöjligt och där buss istället kan trafikera de platser som inte längre trafikerasmed spårväg. Aven så kallade skip-stop-upplägg där vissa hållplatser inte

trafikeras av alla linjer kan minska restiderna. Skip-stop är dock förenat med

svårigheter i tydlighet gentemot resenären och bör undvikas.

Vårväderstorget-H¡almar Brantingsplatsen (6). Biskopsgården är ett områdedär restidsmålen inte uppnås i flera relationer. Genom att snabba upp spår-sträckan förbättras mål uppfyllelsen avsevärt.

Angeredsbanan (7). Uppsnabbning kan ske genom att öka den tillåtna hastig-

heten på spårvägen. Angeredsbanan är ett exempel på bana som skulle kunna

trafikeras i ännu högre hastighet. Angered skulle få en bättre tillgänglighet och

uppfyllelsen av restidsmålen skulle förbättras. Det kan också finnas vinster i

att se över andra spårvägsstråk, exempelvis förbi Sahlgrenska sjukhuset (8).

Stombusstråk Kallebäck-Gårda (9). Kallebäck är ett stort utvecklingsområdeför bostäder och till viss del även verksamheter. Gårdaområdet utvecklas

kontinuerligt med framförallt fler verksamheter. Genom en uppgradering ochförstärkning av stombusstråket från Kallebäck till Svingeln skapas förutsätt-ningar för en tydligare kollektivtrafikstruktur som attraherar resenärer ochmöjliggör en kapacitetsstark trafikering. Gårdaområdets tillgänglighet ökar.

Stombusstråk Backa -förberettför spårutbyggnad (10). Förtätningen av Back-

astråket mellan Brunnsbo och Körkarlens gata pågår med en väsentlig ökning

av antalet boende. Stråket trafikeras idag av stombuss. Genom en ombyggnadav stråket till egen bussbana hela vägen bedöms resandebehovet täckas fleraår framöver. Framkomligheten förbättras, attraktiviteten stärks och hela stråketkopplas till den regionala porten Brunnsbo. I takt med att antalet boendeoch verksamma ökar i stråket kan en uppgradering till spårvagnstrafikeringövervägas. I stråket ingår också anläggning av pendeltågstation i Brunnsbo.

Stombusstråk Norra Älvstranden västra - förberett för spårutbyggnad (11).

Längs med stråket har antalet boende och till viss del även verksamma ökatde senaste åren, en utveckling som fortsätter. Stråket sträcker sig från Lind-holmen till lvarsberg och trafikeras idag av buss, till stora delar på egen

bana. Genom att uppgradera stråket med egen bussbana hela vägen bedömsresandebehovet vara täckt flera år framöver. Övervägande om uppgradering

till spårväg bör göras i takt med att boende och verksamma ökar i stråket.

Stombusstråk Norra Älvst¡anden nordvästra - förberett för spårutbyggnad (12).

Stråket förbinder den utpekade tyngdpunkten Vårväderstorget med lvarsberg

och Norra Alvstranden. Det utgör därmed en viktig koppling till snabbnätetvilket medför en ökad tillgänglighet till hela storstadsområdet. Aven kopp-lingen till Norra Alvstranden medför en ökad tillgänglighet och fyller en viktigsocial funktion. Stråket är sammankopplat med Norra Älvstranden västra, därresandebehovet initialt täcks med stombuss.

Stombusstråk Toltorpsdalen inklusive Forsåker (13). En förstärkning av stom-busstråket genom Toltorpsdalen via Mölndals stadskärna, samt förlängninggenom den nya stadsdelen Forsåker, skapar tydlighet och framkomlighet i ettviktigt sammanlänkande stråk.

=

*ê2ctlflItnoD"øÞÐ€t'frt7

34 lVlålbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lvlars 2016300

Busstråk Vallhamra (14). Vallhamraområdet utvecklas med fler boende ochverksamheter. En förstärkning av stråket från Vallhamra torg via östra sjukhu-set till Torpamotet vid E20 skapar en ökad tydlighet och attraktivitet för kollek-tivtrafiken och länkar ihop viktiga platser. Stråket ansluter till snabbnätsstråketutefter E20 vilket ger en sammanhängande infrastruktur för kollektivtrafiken.

Busstråk Landvettervägen (15). Området utmed Landvettervägen utgör Par-tilles viktigaste stråk för bebyggelse- och stadsutveckling samt är ett viktigtregionalt pendlingsstråk. Genom en uppgradering av sträckan Partille centrumtill Furulund med delvis rakare körvägar, rak inkörning till hållplats och delvisnyanläggning av en länk vid Partille centrum ökar attraktiviteten och fram-komligheten i stråket. Stråket ansluter till snabbnätsstråket i Partille centrumvilket ger en sammanhängande infrastruktur för kollektivtrafiken.

[inbana lärntorget-Líndholmen-Wieselgrensplatsen (16). En central linbanaöver Göta Alv underlättar resor mellan Göteborgs norra och södra centrum.Denna kan uara pât plats redan 2O2I och avlastar då övrig kollektivtrafikväsentligt under en intensiv period med projekt inom Västsvenska paketetoch bostadsutbyggnad i centrala Göteborg.

Linbana Svingeln-Gullbergsvass-Ringön-Brunnsbo (17). Denna åtgärd äraktuell när Gullbergsvass och eventuellt Ringön har exploaterats. Linbananöverbryggar barriärer i form av järnväg och älv, och knyter ihop viktiga plat-ser. Ett första steg för att binda samman Svingeln och Brunnsbo kan varabusstraf ikeri ng genom Tingstadstunnel n.

Linbana tärje (18). Genom linbanans egenskap att överbrygga barriärer harstråket mellan Backa och Hjällbo-Kortedala identifierats som intressant fören koppling. Att på detta sätt skapa helt nya resmöjligheter med förbättradtillgänglighet som följd kan stärka platserna längs stråket och öka möjtighe-terna till förtätning med bostäder och verksamheter. Länken skulle innebäraatt en tvärförbindelse uppstår iett läge som inte tidigare varit aktuellt på

grund av de svåra topografiska förhållandena och nödvändigheten att korsaväg, järnväg och älv.

lVlålbild för stadstrafiken i cöteborg, lVlölndal och Partille 2035 j Mars 2016 35301

o

O Regionala portar/lnnerstadsponar/viktiga bytespunkter

-

Ätgärdsnabbnär

j{ffi.? Prioriterade snabbusstråk

- Bef¡ntl¡gkollekt¡vtraf¡k

-

Atgard både i spårvagns- och stombussnätet och snabbn¿ltet

,fl $,1 :arnvag

Selma L torg

Mellanstadsring

Frölunda

Angered C

Linnéplatsen-Stigberget-[indholmen

Haga-Bangårdsviadukten

tt

ìIaç

lnfart Nord

IIII|l

;

al

7ì

I I

torg

III,

I

TvärförbindelseNordost

lvarsberg

o lnfart västSödra älvstranden

lnfart sydDag Hammarskjöldsleden

iomotet

Mölndal

lltlrrll

302

Förstärkningsåtgärder i snabbnätet

Restidsanalyser och medborgardialog har visat på nödvändigheten av attskapa nya snabbstråk för att knyta ihop viktiga platser i storstadsområdetmed snabba förbindelser av hög kvalitet, ofta som tvärförbindelser. Genom attsnabbstråken i hög grad förläggs vid de motorvägskorridorer som går genom

stadsområdet kan relativt snabba restider uppnås. Snabbnätet bidrar därmedtill att knyta ihop storstadsområdet med kollektivtrafik i relationer som hittillsinte uppfattats som konkurrenskraftiga. Genom ett konsekvent införande av

stråken tillsammans med en stödjande stadsutveckling kan det uppstå nya

etableringsmönster.

Snabbnätsstråken bygger på en infrastrukturinvestering i enlighet med kon-ceptbeskrivningen för snabbnätet som ger en garanterad framkomlighet och en

högklassig komfort för resenären vid stationer och under själva resan. Stråkenkan utnyttjas vid trafikering med snabblinjer men också av utifrån kommandeexpress- och regionbussar. Stationerna i snabbnätsstråken är viktiga bytespunk-ter där annan kollektivtrafik ansluter. Stationslägena stärks med utveckling av

bostäder och verksamheter i nära anslutning och har mycket goda cykelparke-ringsmöjligheter. Vid vissa stationer kan det skapas infartsparkeringar för bil.

Haga-Bangårdsviadukten (l). En förstärkning av stråket som etablerades i

K2O2O ger en tydlig inkörsväg från södra storstadsområdet till södra centralaGöteborg. I Alléstråket sammanfaller körvägen med spårvägs- och stombus-stråket vilket ger mycket goda omstigningsmöjligheter till annan kollektivtrafik.Utformningen av Alléstråket som både spårvägs- och stombusstråk och snabb-nätsstråk kommer vara utrymmeskrävande. Utformningen behöver detaljstu-deras i förhållande till andra trafikslag och omgivande miljö.

Linnéplatsen-Stigberget-L¡ndholmen (2). Möjligheten att även använda spår-vägsstråket Linnéplatsen-Lindholmen som ett snabbnätstråk ger mycket goda

möjligheter att länka samman södra storstadsområdet med Norra Älvstranden.

Mellanstadsr¡nB (3). Stråket omfattar sträckan Partille centrum-Gamlestaden-Brunnsbo-H jalmar Brantingsplatsen-Lindholmen-lvarsberg-Kungssten-Frö-lunda-JärnbrottiRadiomotet-Mölndals stadskärna. Att skapa ett högklassigt

sammanhängande snabbstråk från nordost till sydväst ger möjlighet att förbindaflera viktiga platser i storstadsområdet. Det omfattar många av de uppenbartsaknade tvärförbindelserna. Flera av stationerna längs stråket får en viktigomstigningsfunktion och ökar tillgängligheten ur ett regionalt och ett lokaltperspektiv. För goda kopplingar mellan pendeltåg och snabbnätet innefattarstråkutvecklingen också en flytt av Sävenäs tågstation till ett läge närmareGamlestaden, och anläggning av en pendeltågstation i Brunnsbo. Mellan-stadsringen knyts samman med pendeltågstrafik Mölndal-Göteborg-Partillevia Västlänken.

Tvärförbindelse J{ordost (4). Stråket omfattar Mellby-Bergsjön-Angered-Löv-gärdet-Surte. Att skapa en stabil tvärförbindelse i nordöstra storstadsområdetär angeläget utifrån restidsmålen och styrks av medborgardialogen. Tvärförbin-delsen knyter samman tyngdpunkterna Angered och Rymdtorget med Partillei söder och Surte i norr, vilket ger en högre tillgänglighet i området. Trafikeringkan läggas så att även Bohus och Kungälv inkluderas i stråket. Detta kan i sin

tur öka möjligheterna till förtätning och stadsutveckling. En successiv förstärk-ning av infrastrukturen är möjlig, där de första stegen tas genom mindre åtgär-der kombinerat med trafikering på befintliga vägar. För att uppnå kopplingennorrut från Angered krävs större åtgärder med ny infrastruktur. För att skapaen högklassig förbindelse krävs större åtgärder längs hela sträckan.

lnfart syd - Dag Hammarskjöldsleden (5). Snabbnätslänken längs Dag Ham-marskjöldsleden från Järnbrott/Radiomotet till Linnéplatsen möjliggör en snabb

förbindelse från hela södra storstadsområdet in mot centrala Göteborg. Stråket

'Ea2d:ìfn?¡oÞ.a>!B7ItItta

Målb¡ld för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lVlars 2016 37303

iñ@tz47.tttI

ße¡Ðô

er.:Þ*E¡t'lã

DEN IDEATA BYTESPUNKTEN

I K2O2O-rapporten Den ideala bytespunktenfinns nio kvalitetsmål som ska användassom ett strategiskt verktyg vid planering ochutformning av bytespunkter. Utöver enkelhetatt byta linje eller färdmedelingâr riktlinjerför att skapa en attraktiv stadsmifiö. Dessa

kvalitetsmål gäller alla utpekade bytespunkteristomnätet. Genom att utveckla staden medbra boendemiljöer och efterfrågade verksam-heter i direkt anslutning till bytespunkterna,blir de tryggare och attraktivare.

Hur bytespunkterna kommer att utvecklas ochpåverkas beskrivs på uppslaget 40-41.

kan också användas för söderifrån kommande linjetrafik. Stråket är underutredning för kraftig förtätning med bostäder och verksamheter, vilket inte har

ingått i underlagen till målbilden. 0m ambitionen höjs jämfört med Göteborgsstrategi för utbyggnadsplanering, kommer snabbnätslänken kompletteras medett eller flera stombuss- eller spårvägsstråk.

lnfart väst - Södra illvstranden (6). Snabbnätsstråket längs södra Alvstrandenger en snabb förbindelse in mot södra centrum från områden i väster. Genomplacering av stationer i områden som är, eller blir, aktuella för stadsomvandlingkan tillgängligheten till dessa öka väsentligt. Stråket sträcker sig från Kungs-sten i väster till Gamlestaden i öster och passerar därmed City. Potentialen attförkorta rest¡derna till City är stor om snabbnätsstråket kan förläggas på leden

hela vägen, inklusive användning av Götatunneln. Det är dock ännu outrett omnyttan av detta uppväger kostnaden och det eventuella intrånget i kapacitet förbiltrafiken i stråket. Utformningen av infart yäsf behöver samspela med övrigstadsutveckling i stråket.

fnfart nord (7). Stråket följer E6 och inleds i Kärra. Stråket används även av

norrifrån kommande linjetrafik. Stråkets koppling mot City sker via Lundby-leden och Hisingsbron, men en dragning via Tingstadstunneln bör övervägasnär denna delvis frigörs från trängsel genom öppnandet av Marieholmstunneln.

UTVECKLING AV BYTESPUNKTER

Bytespunkternas utformning och funkt¡on är viktig för resenärens upplevelseoch för att fungera som mötesplatser i staden. Utvecklingsprinciperna innebäratt det finns alternativa resmöjligheter, särskilt för dem som kan tänka sig etteller två byten på resan. Resenärens inställning till byten beror mycket på hursjälva bytespunkterna upplevs och vad man ser sig vinna på att göra ett byte.

På de utpekade platserna i storstadsområdet - tyngdpunkter, innerstadsportaroch andra viktiga bytespunkter - finns alla förutsättningar att planera bytes-punkterna i enlighet med Den ideala bytespunkten. Utöver väl fungerande gång-

och cykelanslutningar är tillgången till lånecykelsystem en framgångsfaktor.Cykelparkering ska finnas och på vissa platser också pendelparkering för densom ansluter med bil. Det är dock oftast enklare att skapa pendelparkeringar

längre ut i systemet än inne i stadstrafikområdet, inte minst eftersom ytan ärbegränsad vid de flesta utpekade platser.

Alla utpekade platser i storstadsområdet utgör bytespunkter i stomnätet. Utöver

ett utbud av stomnätslinjer i olika riktningar angörs många av bytespunkternaockså av busslinjer som fyller en lokal funktion. I K2O2O-arbetet kallas dessabusslinjer KomNära-trafik.

UTVECKLING ETTER 2035I arbetet med K2020 studerades även några framtida utbyggnadsmöjligheter.I målbildsprojektet har dessa idéer vidareutvecklats och fler, framtida utveck-lingar har identifierats.

Spårvagnstrafik har idag högre kapacitet än busstrafik, men utvecklingen av

busskoncept går just nu väldigt snabbt. Därför utgår målbilden från att ny spår-

väg som anläggs också ska vara körbar för buss. I flera stråk är det nödvändigtatt anlägga spårväg eftersom kapacitetsbehovet redan är stort, eller blir det i

närtid. Vissa länkar bidrar också till att det redan utbyggda spårvägssystemetblir mer robust.

Backastråket och Västra Eriksberg Målbilden föreslår utbyggnad av ett stom-busstråk med förberedelse för framtida spårutbyggnad i stråken Brunnsbo-Lit-teraturgatan-Körkarlens gata samt Lindholmen-Eriksberg- lvarsberg-Vårvä-

38 Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I lvlars 2016

304

derstorget. lnom målbildens horisont bedöms dessa sträckor inte ha så storresandeutveckling att det motiverar utbyggnad av spårväg. I takt med att bostä-der och verksamheter i nämnda stråk byggs ut ökar kapacitetsbehoven. Därförkan det med tiden bli aktuellt med en spårutbyggnad, under förutsättning attspårväg fortfarande är det mest effektiva och kapacitetsstarka alternativet.

Planskild spåruäg i City I K2O2O studerades dels möjligheten att planskiljaspårvägen från biltrafiken i några korsningspunkter längs Avenyn, dels möjlig-heten att i framtiden förlägga spårväg i tunnel under Stora Hamnkanalen mellanPolhemsplatsen och Järntorget. Åtgarderna tar dock lång tid att planera ochbygga, vilket gör att den lösning med buss och spårväg i markplan i Alléstråketsom målbilden föreslår är nödvändig i det korta perspektivet (10 år). Den gerdessutom tillräckligt förbättrad framkomlighet och tillräckligt stor avlastningför Brunnsparken inom målbildens planeringshorisont.

0m kollektivtrafikens krav på framkomlighet inte går att kombinera med övrigatrafikslags anspråk på yta i markplan kan de tidigare studerade åtgärderna bliaktuella. Detta behöver studeras vidare.

Operalänken och vidare mot Gullbergsvass och Gamlestaden I takt med att denordöstra stadsdelarna och Gullbergsvass exploateras kommer efterfrågan på

kollektivtrafik att öka. I målbilden ingår ett stombussstråk från Skeppsbron viaKanaltorget och vidare genom Gullbergsvass till Gamlestaden. Detta stombus-stråk kan konverteras till spårväg när befintliga spårvägsstråk från Gamlestadenoch in mot centrum är maximalt utnyttjade och när Gullbergsvass har uppnåtten tillräcklig täthet. Detta bedöms dock inte vara aktuellt inom målbildensplaneringshorisont.

Vidareutveckling av snabbussnätet I takt med ytterligare exploatering ochbefolkningstillväxt kan snabbusskonceptet bli aktuellt i fler ytterområden ochtätorter i kranskommunerna.

Möjligheten att anlägga bussbana på pelare som högbana ger ökad flexibiliteti stråk där det är trångt om utrymme. Bussbanor kan även förläggas ovanpåtrafikleder. En djupare studie om snabbusstrafikens angöring i City, och plats-anspråk i förhållande till det, är nödvändig.

Mölnlycke tätort I avgränsningen för målbildsarbetet 2014 drogs gränsen vidnuvarande stadstrafikområde. Mölnlycke tätort i Härryda kommun kan inommålbildens planeringshorisont komma att bli en del av det sammanhängandestorstadsområdet. Götalandsbanan och dess eventuella koppling till Mölnlyckekan också förändra förutsättningarna. Fortsatt planeringsarbete får beaktadetta.

TvåriktningsvagnarFrâgan ait på sikt basera spårvägsnätet i Göteborgsom-rådei på tvåriktningsvagnar med övergångsväxlar och stickspår i stället förvändslingor har varit uppe till diskussion ett antal gånger genom åren. I sam-band med målbildsarbetet har en studie gjorts som även beaktade möjliganyttor för exploatering och stadsutveckling om vändslingor på sikt ersattes medövergångsväxlar och stickspår. Studien visar att det finns stora bostads- ochexploateringsnyttor eftersom vändslingor tar relativt stora ytor i anspråk. Detkan även finnas andra fördelar med att bostäder och verksamheter kan placerasnärmare spårvägen än idag.

Trafikeringsmässigt finns det fördelar med tvåriktningsvagnar eftersom de mins-kar sårbarheten vid planerade och oplanerade stopp i trafiken. Men det finnsäven nackdelar som färre sittplatser och en dyrare vagnsflotta. Uppskattningsvistar det minst 40 är frân ett beslut om tvåriktningsvagnar tills hela spårvagnsflot-tan är utbytt. Sammantaget bedöms frågan dock vara så intressant att vidarestudier bör genomföras. Eftersom stora spårvagnsupphandlingar står för dörrenbör frågan om tvåriktningsvagnar behandlas skyndsamt.

xozqtlr|ltt

noDþetÞu,Ç¡itã.

Målbild för stadstrafiken i cöteborg, Mölndal och Partille 2035 I l\4ars 2016 39305

$assl rllailkop püadÐ 0ch attnaktüva bytespun kterDe regionala portarna, innerstadsportarnaoch bytespunkterna i tyngdpunkternautvecklas enligt K2020:s Den ideala bytes-punkten. De blir viktiga mötesplatser som

samspelar med den omgivande stadsmil-jön och är huvudnoder i stomnätet, vilketinnebär att de är nära sammankopplademed varandra. Detta förstärker ytterligare

bytespunktens roll för platserna som de ären del av. Övriga viktiga bytespunkter - treär identifierade - har en mer renodlad kol-

lektivtrafikfunktion. De kommer under mål-

bildens tidshorisont troligen inte att kopplas

till stadsutveckling, men i övrigt uppfyllariktlinjerna i Den ideala bytespunkten.

a) clrY

City. City är vad gäller stomnätet sam-lingsnamnet för hållplatserna Brunnspar-ken, Kanaltorget (2015: Lilla Bommen),Nordstan, Polhemsplatsen, Heden/Avenyn(2015: Kungsportsplatsen), Domkyrkan/Grönsakstorget och Skeppsbron. City inne-håller navet för regional och nationell järn-

vägstrafik liksom för snabbusstrafik, spår-

vagns- och stombusstrafik. Snabbussnätetangör City i norr vid Centralen norra, i öster

vid Polhemsplatsen och i söder vid Heden/

Avenyn. Spårvagns- och stombusslinjer från

storstadsområdets alla delar angör några av

Citys hållplatser men alla angör inte Brunn-

sparken. I Alléstråket skapas ett prioriterat

stråk för spårväg, stombuss och snabbuss.

lnom City trafikerar spårvagnar och stombusspå gåendes och cyklisters villkor. En över-

syn av gena och tydliga gångstråk i City är

nödvändig.

o REGT0NALA PoRTAR

Brunnsbotorget. I målbilden finns en pen-

deltågstation i Brunnsbo på Bohusbanan

och en station för snabbussar vid Lundby-

leden. Spårväg och stombusstråk knyterihop Backa med Backaplan och en linbana

medger direktresor till Ringön, Gullbergsvass

och Svingeln. Brunnsbo blir därmed den

regionala porten från norr till hela storstads-

området med ett làge pâ mellanstadsringenoch kan därmed avlasta Hjalmar Brantings-platsen från regional trafik. Brunnsbotorget

finns inom gångavstånd och på cykelavstånd

ligger såväl områden längs Litteraturgatansom Ringön och Backaplan.

Gamlestadstorget. Gamlestaden ligger i skär-

ningspunkten mellan Norge-Vänerbanan och

Västra stambanan och angörs av snabbussar

som traf i kerar mel lanstadsri ngen. Gamlesta-

den har ett stort utbud av spårvagns- och

stombusstrafik som förbinder nordöstrastorstadsområdet med innerstaden. Pen-

deltågstation Gamlestaden har två lägen då

målbilden innefattar att Sävenäs station på

Västra Stambanan flyttas närmare Gamlesta-

den. Med sitt läge pâ mellanstadsringen àr

Gamlestaden en regional port från norr och

öster till hela storstadsområdet. Den utveck-

lade stadsdelen Gamlestaden ligger inomgångavstånd från knutpunkten och på cykel-

avstånd nås Marieholm, Alelyckan, Kviberg,

Munkebäck, 0lskroken och Gullbergsvass.

Haga station. Haga blir en centralt belägen

regional port mitt i innerstaden som knyterihop de södra och sydvästra delarna av stor-

stadsområdet med resten av regionen. Härgår det att byta mellan pendeltåg och snabb-

bussar mot Askim och Frölunda och till fleralinjer i spårvagns- och bussnätet som trafike-rar Alléstråket mot exempelvis Majorna och

Linnéstaden. lnom gångavstånd från Haga

station finns universitetet, Haga, Vasastan

och Rosenlund. På cykelavstånd finns stora

delar av innerstaden.

Knutpunkt Mölndal. Med pendeltågstrafikfrån söder och öster i skärningspunktermellan Västkustbanan och den färdigställdaGötalandsbanan samt snabbusstrafik på

mellanstadsringen får regionala resenäreren god koppling mellan Mölndal och sydväs-

tra storstadsområdet. Spårvägs-, stombuss-

och lokalbusstrafik ger en hög tillgänglighettill övriga delar av Mölndal. På gångavstånd

finns Mölndals stadskärna och på cykelav-

stånd Mölndalsåns dalgång, Fässbergsdalen,

Äbroområdet, Bal ltorp och Forsåker.

Kotsvägen. Korsvägen är en regional port

och en innerstadsport som erbjuder gång-

avstånd till universitetet, Svenska Mässan,

Gothia Towers, Liseberg, Universeum och

Världskulturmuseet från pendeltågstationen.

Snabbussar från öster angör Korsvägen och

ökar möjligheterna till omstigning även om

denna funktion måste anpassas till Korsvä-gens förutsättningar och eventuellt läggas

österut längs Örgrytevägen.

Genom att Korsvägen också ligger pä inner-

stadsringen för spårväg är tillgänglighetengod till Chalmers, Sahlgrenska, Linnéplat-sen, Stigberget och Lindholmen åt ena hållet

och till Evenemangsstråket, City, Svingeln,

Frihamnen och Backaplan åt andra hållet.Korsvägen är också en viktig bytespunktmellan olika spårvagns- och stombusslinjer åt

söder och öster. Tillgängligheten med cykel

till Korsvägen är stor från söder och öster.

Paftille centrum kompletteras med snabb-busstrafik på snabbnätets tvärförbindelsenordostoch mellanstadsring som ger snabba

förbindelser till Bergsjön och centrala stor-stadsområdet via Gamlestaden. Dessutom

förstärks kopplingen söderut, en kopplingsom kan bli en del i snabbnätet.

Å

¡ ,.' t'Den regionala porten Gamlestadstorget och det nya resecentrumet (visionsbild).

40 lVlålbild för stadstrafiken r Göteborg, lvlölndal och Partille 2035 | lVlars 2016

306

t tII

attItt¡aII

Angered C

ItIIIì

a) TNNERSTADSPoRTAR

Hjalmar Brantingsplatsen. Brunnsbo tar över

den regionala funktionen från Hjalmar Bran-

tingsplatsen som istället blir en innerstads-port. Här möts spårvagns- och stomtrafikfrån alla håll och omstigning till snabbnätetsker genom stationen pâ mellanstadsringen(Lundbyleden). lnom gångavstånd liggerKville, Kvillebäcken, Backaplan och Friham-

nen och inom cykelavstånd Backa, Ringön,

City, Frihamnen, Lindholmen och HjalmarB ranti ngsstråkei.

Lindholmen. Lindholmen ligger på innerstads-

ringen Íör spâruägen och trafikeras dessutom

av stombusslinjer. Snabbnätet angör med

station på mellanstadsringen. Dessutomhar linbanan en station på sträckan mellan

Järntorget och Wieselgrensplatsen. Dettasammantaget ger Lindholmen en mycket god

tillgänglighet åt väster, öster och söder. 0msnabbussar kan använda Lindholmsförbindel-sen förbättras ytterligare tillgängligheten tillde södra delarna av storstadsområdet. lnomgångavstånd finns hela Lindholmen-området.

lnom cykelavstånd ligger Kville, Frihamnen,

Järntorget (via linbana), Eriksberg och Kyrk-

byn.

Linnéplatsen. Linnéplatsen ligger pà inner-stadsr¡ngen för spårväg vilket ger snabba

förbindelser mot både Sahlgrenska-stråketoch Lindholmen och tillgång till spårvagns-

och stombusstrafik i nordlig riktning mot

alttt t¡rrltt

City och i sydlig riktning mot Marklandsga-tan/Frölunda. Linnéplatsen trafikeras också

av snabbussar från söder (infart syd). fill-gängligheten från Linnéplatsen är mycketgod. lnom gångavstånd finns Slottsskogen,Linnéområdet och Medicinareberget. lnomcykelavstånd ligger större delen av innersta-den och sydvästra delen av storstadsområdet.

Svingeln. Svingeln utvecklas till en betydande

bytespunkt för framförallt spårvagns- och

stombusstrafik. En linbana skapar snabba

förbindelser till Gullbergsvass, Ringön och

Brunnsbo. lnom gångavstånd ligger Odins-gatan, Gullbergsvass (via linbanan) och 0ls-kroken. På cykelavstånd finns City, Gullbergs-

vass, Ringön (via linbanan), Gamlestaden och

Red bergsplatsen.

e) övRrcA TYNGDPUNKTER

Angereds centrum kompletteras med snabb-

busstrafik på snabbnätets tvärförbindelsenordostlill Ale och Bergsjön.

Bergsjön/Rymdt0rget kompletteras med

snabbusstrafik på snabbnätets tvärförbin-delse nordostlill Angered och Partille.

Flölunda torg. Frölunda ligger på mellan-stadsringen för snabbusstrafik vilket ger goda

förbindelser både österut mot Mölndal och

norrut mot målpunkter längs södra älvstran-

den och på Hisingen. Med en genomtänkt

koppling till spårvägen och lokal busstrafik i

Frölunda nås Tynneredsområdet liksom stora

delar av Frölundaområdet. Frölunda torg och

dess närområde är en stor målpunkt och

ligger inom gångavstånd. Med cykel nås fler-talet stora bostadsområden runt Frölunda.

Marklandsgatan får en förstärkt tillgänglighetgenom en station i snabbnåtet för snabbuss(infart syÒ. Beroende på utvecklingen av

Dag Hammarskjöldsstråket kan det också bli

aktuellt med ytterligare stombusstrafikeringsöderut f rån Marklandsgatan.

Selma Lagerlöfs torg/Backadalen komplet-teras med en linbanekoppling till Hjällbo och

Kortedala och en snabbusstation på infartnord vid E6. Placering av linbanestationenavgör i vilken grad platsen kan fungera som

en sammanhållen bytespunkt.

Vallhamra torg får en förstärkt förbindelsetill Östra sjukhuset och centrala storstadsom-

rådet via Gamlestaden. Här kan snabbussar

trafikera.

Vårväderstorget kompletteras med en stom-nätsanslutning mot lvarsberg och Eriksberg

för att uppnå koppling till snabbnätet och tillNorra Älvstranden. Spårvågskopplingen mot

Hjalmar Brantingsplatsen snabbas upp förökad tillgänglighet till centrum.

Wieselgrensplatsen kompletteras med en lin-

banekoppling till Lindholmen och Järntorget,

vilket ger en större tillgänglighet.

.) VIKTIGA BYTESPUNKTER

lvarsberg är en ren bytespunkt på snabb-nätels mellanstadsring för snabbuss som

kopplar till stombuss mot Vårväderstorgetoch Eriksberg. Platsen bör undersökas förmöjligheten att anlägga infartsparkering förbiltraf ik.

Järnbrott/Rad¡omotet. Snabbusstrafik frånsöder knyts ihop med snabbusstrafik pà mel-lanstadsringen och infart syd längs Dag Ham-

marskjöldstråket. Fässbergsdalens utveckling

och Dag Hammarskjöldsstråkets utvecklingavgör i vilken omfattning bytespunkten även

trafikeras med stombusstrafik i olika rikt-ningar. Att anlägga en infartsparkering förbil vid Järnbrott/Radiomotet är en möjlighetsom bör undersökas.

Kungssten är framförallt en bytespunkt där

snabbnätets mellanstadsring för snabbussmöter snabbnätsstråket i nfart väst och kopp-lar till spårvagnstrafik i ost-västlig riktningoch övrig lokal busstrafik. tr

tI s"r.uttttt

t ttltla I

Prioriterade spårvägs- och stombusstrâk (röda) och snabbnätsstråk (blå) som knyter samman deutpekade bytespunkterna: regionala portar, innerstadsportar, bytespunkter i tyngdpunkter och övrigaviktiga bytespunkter. Järnvägstráken visas som streckade blå linjer.

lvlålbild för stadstrafiken i Göteborg, lVlölndal och Partille 2035 | Mars 2016 4T

307

Effekter av konceptoch åtgarder

Tyngdpunkter*målpunkter

Lindholmen *Linnéplatsen

Lind holmen *Wieselgrensplatsen

Frölunda Torg* Çamlestadstorget

Rymdtorget * Partille C

Rymdtorget *0stra s.jukhuset

Rymdtorget*City

Vårväderstorget eSahl grenska

Knutpunkt Mölndal*Sörredsmotet

Östra Âbro *Vårväderstorget

Selma Lagerlöfs torg*Angereds C

KORTARE RESTIDER 2035

Restiderna mellan tyngdpunkter och viktigamålpunkter minskar med i genomsnill 20-25procent. Nedan några exempel som inklu-derar jämförbara vänte- och gångtider mellan

årtalen,

Målbildens utvecklingsprinciper, struktur, koncept och åtgärder är baseradepå de framtagna och förankrade kvalitetsmålen för resenären, för stadsmiljönoch för stadsutvecklingen och de ska bidra till att uppfylla de övergripandemålen. Förbättringarna ska sammantaget öka attraktiviteten i kollektivtrafikenså att många fler vill använda den och öka kapaciteten så att alla får platsoch samtidigt skapa en bättre stadsmiljö och stödja utvecklingen av utpekadeplatser och stråk.

Det är framförallt genom att underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil - detandra övergripande målet - som målbilden ska bidra till det tredje övergripandemålet om att öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel, och attstödja en hållbar region- och stadsutveckling, som är det första övergripandemålet. I bas-scenariot tar gång, cykel och kollektivtrafik hand om hela ökningenav resandet i storstadsområdet, i det offensiva ännu mer. En sådan förändringkräver troligen mer än åtgärder i kollektivtrafiksystemet. Det konstaterades

även i K2020, som därför inkluderade incitamentsskapande åtgärder ochmarknadskommunikation, delar av det som kallas mobility management.

En fullständig konsekvensbedömning av målbildens åtgärder är inte gjord, men

de viktigaste effekterna har analyserats eller bedömts och redovisas i dettakapitel. Måluppfyllelsen är god, vilket innebär att åtgärderna uppfyller, ellerkommer nära de uppsatta kvalitetsmålen. Effektbedömningarna kommer attsuccesivt förfinas i takt med den påbörjade åtgärdsplaneringen.

Vad gäller exempelvis restider och kapacitet bygger de på simuleringar av

ett linjenät som drar nytta av alla förstärkningar. Mest påverkas restidernaför resor på tvären, utanför innerstaden, vilket samtidigt avlastar de centraladelarna av systemet som annars inte hade blivit pålitligt med ett ökat resande.

Bättre tvärförbindelser och att slippa ta sig in till City bara för att byta varockså ett tydligt önskemål från medborgardialogen.

EFFEKTER KOPPTADE T¡tL KI/ALITETSMÅLEN

Reskvalitet

Den samlade effekten av målbilden på restider, antal byten, pålitlighet etc har

analyserats med hjälp av trafikprognosmodeller. När alla åtgärder i målbildenär genomförda, bedöms restiderna i stadstrafiken ha minskat med i genom-

snitt 20-25 procent, mätt mellan ett 20-tal viktiga tyngdpunkter, målpunkteroch bytespunkter. Restidsmålen, 30 minuter mellan tyngdpunkter och tillviktiga målpunkter och 15 minuter till City från alla tyngdpunkter nås mednâgrafà undantag. Aven i dessa reserelationer förbättras restiderna, men attnå målet för alla relationer hade inneburit mycket höga kostnader eller storabarriäreffekter.

Antalet byten kommer i princip att vara oförändrat jämfört med idag. Drygt80 procent av alla resor i stomnätet bedöms kunna utföras med max ett byteoch 30 procent helt utan byten. Med attraktivare bytespunkter och kortarebytestider, tack vare högre turtäthet, blir varje byte i sig mindre negativt förresenären jämfört med idag. Med en fullt utbyggd målbild kommer kapacite-ten att vara tillräcklig för att hantera 75 procent fler resenärer jämfört medidag (2013).

ldag, ca

minuter

25

15

35

25

AE

tÃ

?6

40

45

35

2035, ca

minuter

5

Ã

25

15

20

20

20

30

25

20

B/iTTRE KOMFORT 2035

Enligt en simulering av trafikeringen 2035är 55 procent av sittplatserna i genomsnitt

upptagna i maxtimmen, jämfört med 77procent utan målbildens kapacitetshöjandeåtgärder.

STADSUTVECKLING

I KOLLEKTIVTRAFIKSTRÄKEN

Potentialen för bostadsbyggande i anslutningtill stomnätet (i tyngdpunkter inklusive inner-staden och i stråken mellan dem) motsvararminst 75 procent av de bostäder som behöverbyggas fram till 2035 givet befolknings-ökningen. Huvuddelen av de nya arbetstill-fällena kommer att finnas i innerstaden ochi andra tätbebyggda områden.

42 N4ålbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Part¡lle 2035 j Mars 2016

308

SPÅRVAG

Lä nsmansgården

Biskopsgården

Vå rväderstorget

Angered

edbergs

ngeln m

llevi Norra

Liseberqssta tio n

,.,.,8,.ïi4'I Bergsiön

STOMB[JSS

Tuve

Helgered Bjurslätt

32¿

Wieselgrens-

\21¡ PlatsenLänsmansgården

Aketorp

B run nsbo

jalmar

Fr¡hamnen

Backatorp

Backa

Vala nd

Gamlestadstorget

Svingeln

o

Gårda

Lisebergsstat¡ o n

Bergsiön

g

Hã

lva rsberg

Kungssten

n Brunnsbo ¡ry

ffi Hjalmar

ha mnen

MW

sjukhusetstra

LindholmenStenpiren

Järntorget O Korsvägen

Toltorpsdalen

Bifrost

KallebäckMa jorna

Stigberget

lmers

Högsbohöjd

n@

H ögsbo-

Mark-lands-gâtan

dheden

Saltho¡mentorp

. Frölunda torg

Genom en högre standard och kvalitet på hållplatser, bytespunkter, infra-struktur, fordon och trafikering bedöms pålitligheten och reskvaliteten kunnabli påtagligt högre än idag, vilket bidrar till en ökad attraktivitet och en högre

marknadsandel för kollektivtrafiken. Genom en bättre samplanering av kol-lektivtrafikens utbyggnad och stadens utveckling och exploatering förstärkseffekten ytterligare.

Målbildens utbyggnadstakt bör gå hand i hand med stadsutvecklingen och

följa samma pr¡nciper, det vill säga "inifrån och ut". Alla delar i målbildenkommer att behövas för att klara resandebehoven om kommunernas samladeutbyggnadsplaner och strategier förverkl igas.

Stadsmiliö- och stadsutveckling

Målbilden innefattar en omfattande utbyggnad och förstärkning av kollektivtra-fiken i storstadsområdet så att attraktionskraften och kapaciteten ökar. Dettainnebär att målbilden bidrar till att övergripande målsättningar om minskadeutsläpp av partiklar, kväveoxider och koldioxid kan nås. Det innebär ocksåatt fler människor kan bo och arbeta i storstadsområdet genom att derasresbehov omhändertas.

Genom att i kommande utformning av åtgärderna i målbilden ta stor hänsyn

till kvalitetsmålen för stadsmiljö och stadsutveckling kan negativa effekterminimeras. På några ställen är det dock en större utmaning utifrån platsernas

förutsättninga( idag.

Uppdelningen av kollektivtrafikstråken i prioriterade och integrerade stråkger en vägledning till framtida planering av stadens utveckling. Effekten av

att kollektivtrafikens körvägar i City till stor del är integrerade stråk är positiv

,6^Kungssten

ugget L¡nnéplatsen

Ma rklan dsgatan

Å o Forsåker

EXEMPEL PÅ UTVECKTING AV

KOLLEKTIVTRAFI KSTRÅK

Snabbusstråket längs Södra Alvstra nden

behöver utformas ihop med övrig stads-utveckling längs detta stråk så att det inteförstärker den barriär som Oscarsleden utgöridag utan snarare bidrar till korsningsmöjlig-heter och en sammanhängande stadsstruktur.

Ett prioriterat kollektivkafikstråk i Allén

behöver utformas med tanke på att barriär-effekterna ska minimeras med goda ochtydliga korsningsmöjligheter. Aven här är densammanhä ngande stru kturen viktig.

Polhemsplatsen blir en viktig knutpunkt förkollekiivtrafiken ihop med övriga trafikslag.Här finns möjlighet att minska den negativa

effekten genom planering av bebyggelse ihopmed trafikknutpunkten. Genomgående stråkfór framför allt gång- och cykeltrafik behöverkartläggas och säkras.

Selma Lagerlöfs torg-Backadalen harpotential att bli en knutpunkt med både

stombusstrafik, linbana och snabbusstation.Detaljutformningen är dock sarskilt viktig omplatsen ska upplevas som en och sammaknutpunkt trots det geografiska avståndetmellan stombusstråket och snabbusstråket.

Samma gäller för Rymdtorget där snabbnäts-stråket mellan Partille och Angered behöverkopplas mot själva torget.

Môlnda I Rad¡omotet s2

.Tynnered m Abro

Exempel på linjenät för spårvagns- respektive stombusstrafiken som drar nytta av nya elter förbättrade länkar och som fötjer utvecktingsprinciperom ett förenklat linjenät, avlastning av Brunnsparken och kvalitetsmålen om maximalt ett byte ¡ stomnätet och hög tuttähet, "tidtabellslös". Noteraatt exemplet bygger pâ en framtida utbyggnad av spârväg från Lindholmen till Vårväderstorget, vilket antas ligga efter mâlbildens tidshorisont.

Målbild för stadstraf¡ken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 i lvlars 2016 43309

för stadslivet och fotgängares och cyklisters rörelsemönster. Möjligheten attfrigöra Norra Hamngatan helt från kollektivtrafik bör studeras vidare.

Generellt gäller för hela snabbnätet att dess stationer (regionala portar ochandra stationer) har potential att i sig överbrygga barriärer om de placeras på

rätt ställen. Det är dock mycket viktigt att de inlemmas i stadsutvecklingenså att verksamheter placeras nära och att mycket goda kopplingar till gång-,

cykeloch övrig kollektivtrafik erbjuds.

I all planering för målbildens åtgärder är det självklart att säkerhetsaspekterär mycket högt prioriterade. Detta gäller också om ny teknik prövas, såsomsjälvkörande bussar, under målbildens planeringshorisont.

Teknikutvecklingen mot fler elbussar bidrar till kvalitetsmålet om att bul-lerstörningar från kollektivtrafiken successivt ska minska. Det är också nöd-vändigt att bulleraspekten blir en viktig del av kommande upphandlingar av

nya spårvagnar.

Målet om att stomnätet ska skapa en tydlig och begriplig struktur för stor-stadsområdet och därmed för stadslivet uppfylls om samtliga delar i målbildengenomförs. Det är dock helt avhängigt att de olika trafikkoncepten faktisktutvecklas till de tydliga och för resenären enkla koncept de ska vara, Utandessa utformningsdetaljer i systemet kommer strukturen inte att bli avläsbar.

Sociala nyttor

lnvesteringar i snabbnätet skapar kopplingar till platser och målpunkter somtidigare saknats. Detta skapar möjlighet för nya sociala samband i staden.Frölunda torg som kopplas samman med Norra Alvstranden och Biskopsgår-den samt med regionen genom Göteborg C och Mölndal station är exempelpå detta. Genom nya snabba tvärkopplingar förenklas och breddas rörelse-mönster, vilket skapar större tillgång till arbete, bostad, service och utbildning.Genom kopplingen till de regionala portarna skapas även bättre tillgång tillden regionala arbetsmarknaden. När det fysiska avståndet minskar, skapasförutsättningar för att på sikt även minska de mentala avstånden. Avståndetmellan exempelvis Partille-Bergsjön-Angered kortas genom direktlänkar.

Spårväg och utvecklade bussgator är element i stadsrummet som bygger på

enhetlighet, igenkänning och enkelhet. lnvesteringar i systemet garanterar en

långsiktighet. Systemet är också strukturerande tack vare att kopplingen även

blir synlig. Viktiga kvaliteter, för att vardagsresandet ska fungera för många, är

närhet, hög kapacitet och turtäthet. Genom spårvagns- och stombussystemetkommer man nära sin målpunkt eller kan byta till ett snabbare system tillandra delar av staden.

Barn och unga har behov av ett väl fungerande system med trygga och säkraanslutningar. För resor under kvälls- och nattetid blir dessutom närhet tillmålpunkten betydelsefull. lnvesteringar i spårvägs- och stombusstråk somsammankopplas med snabbnätet bidrar till en ökad tillgång till utbildning och

fritidsaktiviteter för gruppen.

Hållplatsen och kollektivtrafiken är för många en neutral plats där man mötermånga människor. Exempelvis kan man dagligen möta samma person på

hållplatsen där man bor eller är verksam. Detta bidrar till igenkänning, trygg-het och ett starkt socialt kapital vilket isin tur kan leda till en betydandeproblemlösni ngskapacitet i området.

I målbilden finns fyra nya förbindelser över älven, satsningar som skulle inne-bära en barriärbrytande effekt ur ett socialt perspektiv för storstadsområdet.Flera av kopplingarna överbryggar mer än en barriär. Exempelvis överbryggar

44 lVlålbild för stadstrafiken i cöteborg, Môlndal och Partille 2035 i Mars 2016310

linbanan mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen fem fysiska barriärer.

Linbana som fenomen kan skapa en "wow-effekt" som gör att människor

blir nyfikna och vill besöka Göteborg för att testa det nya färdmedlet. På så

vis besöker människor områden i staden som de annars inte hade sett. Fler

förbindelser över älven förenklar samtidigt i vardagen genom bättre förbin-delser till arbete och skola samt ett ökat utbud av bland annat service och

föreningsliv på kort avstånd.

Helt nya länkar med kollektiva infrastrukturlösningar och nya bytespunkterskapar ökad attraktivitet i berörda områden, vilket kan bidra till en vilja hos

företag att etablera sig på nya platser samt att nya bostäder byggs. Helt nya

möjligheter till stadsutveckling öppnar sig, som utgår från ett jämlikt ochtillgängligt färdmedel.

Areal (m'z)per resande FI

.S"

d-"

ffiÅ;hd

TRAFIK- OCH M¡¡.Jö¡TTCTTTR

Nytta för f ramkomligheten

Bilden ovan är hämtad från Göteborgs trafikstrategi 2074 och illustrerar hurytanspråket varierar för olika färdmedel.

Om målbildens ökning av antalet kollektivtrafikresor med 325 000 per dagistället skulle utföras med bil, skulle det medföra ytterligare drygt 80 000bilar i transportsystemet, vilket är en ökning med drygt 30 procent jämförtmed 2013. Beräkningen bygger på att varje bil i genomsnitt gör 3 resor per

dag och att det finns 1,3 personer i varje bil.

30 procent fler bilresor skulle ge betydande påverkan på framkomlighetenvilket riskerar att leda till kraftigt ökade restider, även om effekterna är svåra

att beräkna. En så stor ökning av antalet personbilar skulle försvåra möjlig-heterna att bygga en tät blandstad då en större andel av stadens mark skullebehöva upplåtas åt väginfrastruktur.

För att säkerställa framkomligheten för tillkommande bilister skulle det blinödvändigt att bygga fler förbifarter, tvärförbindelser och älvförbindelser vilket

skulle kräva omfattande investeringskostnader. Som jämförelse kostar Marie-holmsförbindelsen drygt 5 miljarder kronor medan Norra länken i Stockholmuppgick till cirka 15 miljarder kronor. Utöver kostnaden för utbyggda gator

och vägar tillkommer kostnaden för parkeringar som i stadsmiljöer är mycket

Ytanspråk för olika färdmedel, exklusive parkerings-plater för personbil. Ytanspråket varierar för olikafärdmedel. En fotgängare i rörelse tar be\dlgitmindre plats än en cyklist eller bilist. Beräkning-arna bakom illustrationen är hämtade från en norskstudie, och är inte avstämda med hur väl de beskri-ver Göteborgstrafiken, men de ger ändå en bild avförh â I I a n det m e I I a n traf i ksl age n.

Källa: Bård Norheim och lngunn Stangeby. Faktao m ko I I e ktivtra ns po rt. Tra nsportø ko no m i sk i n st itutt,Oslo, 1995.

0,8 1,2 2,1 9,7 22,1

.t/r"-''".r"

Målbild förstadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 I Mars 2016 45311

MINSKAD KLIMATPÅVERKAN

- BAKGRUND TItt BERÄKNINGEN

Beräkningen är baserad på bilars energi-användning och nettoutsläpp av koldioxid i

utredningen Fossilfri fordonsflotta samt på

Trafikverkets uppgifter för dagens fordons-floita. Klimatgaser från personbilar beräknasdärmed minska med två tredjedelar underperioden 20L3-2035.

Kollektivtrafikens värden är hämtadefrån Västtrafiks uppföljning 2013 förGöteborgsområdet samt uppskattad nivå för2035, med kollektivtrafikbranschens mål för2025 som bas. Kollektivtrafikens utsläpp av

klimatgaser beräknas d¿irmed minska medcirka 80 procent under samma period.

höga - en parkeringsplats i p-hus kostar närmare 2OO 000 kronor medan enplats under mark kan kosta upp till 500 000 kronor.

Klimatpåverkan och energ¡användning

Fram till 2035 bedöms fossilbränsleanvändningen minska kraftigt för såväl

personbilar som för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken drivs 2013 med en

betydligt större andel förnybar energi än personbilsflottan, men 2035 bedömsskillnaden ha minskat.

Om resandeökningen tas om hand av kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik blirkoldioxidutsläppen i storstadsområdet 24 OOO ton lägre per år jämfört med

om ökningen hade skett med bil. Motsvarande ökning av energ¡användning

beräknas till 85 GWh làgre. 24 000 ton koldioxid motsvarar förbränning av

cirka 8 miljoner liter dieselolja och 85 GWh motsvarar den årliga energikost-naden för cirka 3 400 villor.

KOSTNAÐSBEDOMNING

Sammantaget bedöms målbildens utbyggnad av infrastruktur kosta 25-30miljarder kronor. De kan grovt indelas i spårväg 7-8 miljarder kronor, stomnät

buss 2-3 miljarder kronor, snabbnät buss inklusive stationer 10-12 miljarderkronor, linbanor cirka 3 miljarder kronor, samt bytespunkter och pendelpar-

keringar 3-4 miljarder kronor.

Kostnaden för trafikering bedöms öka med cirka 60 procent vid full utbyggnad

av målbilden och med kapacitet för 60-75 procent fler resenärer än 2013.Detta innebär en ökning från dagens bruttokostnad på cirka 2,2 miljarderkronor per år till cirka 3,5 miljarder kronor år 2035. Med antagande ommotsvarande kostnadstäckning som idag på 65-70 procent för stadstrafikenblir den framtida nettokostnaden efter biljettintäkter I,2-I,4 miljarder kronorper år då målbilden är fullt utbyggd.

En fördjupning och konkretisering av kostnader och nyttor samt en genomför-

andebeskrivning och prioritetsordning för målbildens olika delar kommer attske i de åtgärdsplaner som successivt tas fram under 2016, parallellt medremiss- och beslutsprocessen för själva målbilden.

46 lVlålbild för stadstrafiken i Göteborg, lVlölndal och Partille 2035 I Mars 2016

312

Så går vi vidare

Samtliga åtgärder behöver konkretiseras och kalkyleras avseende kostnader,nyttor och genomförande för att målbilden ska kunna förverkligas. Detta skergenom framtagande av en åtgärdsplan i flera steg som blir underlag för för-handling och beslut kring finansiering och genomförande. Arbete med denna

åtgärdsplan sker gemensamt mellan parterna och är påbörjat.

I skrivande stund är det troliga scenariot att målbildens olika delar kommer

att kunna finansieras genom flera olika processer, varav de flesta kommer

att pågå parallellt med målbildens remissförfarande och antagandeprocess

under 2016.

. Sverigeförhandlingen inleddes i februari 2016, där storstadsåtgärder utgör

en bärande del vid sidan av höghastighetsjärnvägen.

. De så kallade Stadsmiljöavtalen innebär en möjlighet till statlig medfinan-siering av åtgärder som kan genomföras 2016-2018. Det skulle kunnavara aktuellt för några av målbildens initiala åtgärder. Den första Linbanan

mellan Järntorget och Lindholmen har nämnts som ett möjligt objekt. Det

kan också handla om uppgradering av bytespunkter, ladd-infrastruktur förel-bussar, pendelparkeringar och liknande.

. Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland revideras vartfjärde år. Arbetet med nästa revidering inför perioden 2018-2029 har justpåbörjats. Här finns möjligheter att få statlig medfinansiering för regionala

och kommunala infrastrukturåtgärder såsom terminaler, bytespu nkter, pen-

delparkeringar, bussgator, spårväg etc.

. Parallellt med den regionala planen arbetar Trafikverket med en revidering

av Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 vilken förväntas antas

av regeringen under 2018. Utbyggnad av spårväg, som inte täcks i någon

av ovanstående punkter, liksom bussgator och stationer i snabbussnätet,

kan vara aktuella i en revidering av Nationell plan.

o För återstående åtgärder som inte inryms i ovanstående, kan det bli aktuelltför berörda kommuner och Västra Götalandsregionen att förhandla frampaketlösningar. Här kan exempelvis exploateringsnyttor genom markvär-

deshöjning vara en del av finansieringslösningen.

Atgärdsplanen kommer att innehålla utförliga beskrivningar av varje delobjekt,prioritetsordning för utbyggnad, kostnadskalkyler enligt successivmetoden,

nyttoberäkningar etc. Dessa kommer att kunna användas som underlag tillförhandling och som inspel till samtliga processer som beskrivs ovan. Det

föreslås att åtgärdsplanen genomförs i flera steg, där fokus i första omgången

blir på det underlag som behövs till Sverigeförhandlingen samt för inspel tillregional och nationell plan.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, lVlölndal och Partille 2035 i Mars 2016 47313

Referenser ochrapporter

underlags-

Underlagsrapporter f ramtagna för målbilden

Trendspaning kollekt¡vtrafik. (Trivector, 2014)

Dialog om framtidens kollektivtraf¡k. Vad säger invånarna?(Västra Götalandsregionen, decem ber 2OI4)

Trend- och scenarioanalys för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Ettdiskussionsunderlag. (Västra Götalandsregionen, februari 2015)

Åtgärdsvalsstudie stomnät city. (Sweco transportsystem, mars 2015)

Stadsbyggnadsaspekter. Målbild GMP 2035. (Ramböll, mars 2015)

Må1, kvaliteter, brister och utvecklingsprinciper för stadstrafikens stomnät i

Göteborg, Mölndal och Partille. PM diskussionsunderlag. (Stadstrafikforum

Göteborg, Mölndal och Partille, juni 2015)

utkast t¡ll PM: Målbild 2035 stadstfafikens stomnät och det socialaperspektivet. Sammanställning från workshop 24 september 2OI5.(Trafikkontoret, Göteborgs Stad, 2015)

Ansats till infrastrukturåtgärder för vidare analys för stadstraf¡kens stomnäti Göteborg, Mölndal och Part¡lle. PM analysunderlag. (Stadstrafikforum

Göteborg, Mölndal och Partille, oktober 2015)

Nextstop2035 Slutrapport. (Gullers grupp, december 2015)

Ett antal stråkstudier

Referensmaterial

Strukturbild för Göteborgsregionen. (Göteborgsregionens kommunalförbund,2008)

K2O2O (Göteborgsregionens komm u nalförbu nd, 2009)

översiktsplan (Göteborgs Stad, 2009)

Spårväg genom Gentrala staden. (Sweco lnfrastructure, 2OI1)

Regionalt trafikförsörjningsprogram. (Västra Götalandsregionen 2012, nyttprogram på remiss under våren 2016)

Alternativa system för kollekt¡vtrafik. (Tyréns, november 2012)

Göteborgs Trafiksituation 2050 - f ramtidsscenarier, omvärldstrender

och osäkerhetef. PM Scenarioanalys, augusti 2012. (Göteborgs Stad

Trafikkontoret, dnr 0894/1 1)

Målbild Tåg 2035 (Västra Götalandsregionen, 2013)

Hållbar tillväxt. Mål och strategier med fokus på regional struktur.(Göteborgsregionens kommunalförbund, juni 2013)

Vision 2022. (Mölndals stad, 2013)

Finansiering av kol¡ekt¡vtrafik - principer och exempel från Europa. PM 2.(Västra Götalandsregionen, januari 2013)

4a Målb¡ld för stadstrafiken ¡ Göteborg, lvlölndal och Partille 2035 I Mars 2016314

Nuläge. Underlagsrapport till Trafikstrategi för Göteborg. (Göteborgs StadTrafikkontoret, rapport nr 1:3:2013)

Kollektivtraf¡k. Underlagsrapport till Trafikstrategi för Göteborg. (Göteborgs

Stad Trafikkontoret, rapport nr 1:5:2013)

Hur många reser i Göteborg åt 2035? Underlagsrapport till Trafikstrategi förGöteborg. (Göteborgs Stad Trafikkontoret, rapport nr 1:8:2013)

Kunderbjudande 2035: Ett lättillgängligt regioncentrum. Underlagsrapport

till Trafikstrategi för Göteborg. (Göteborgs Stad Trafikkontoret, rapportnr 1:9:2013)

Attraktiv stadsmil¡ö. Underlagsrapport till Trafikstrategi för Göteborg.(Göteborgs Stad Trafikkontoret, rapport nr 1:10:2013)

Västra Göta la nd 2O2O. (Västra Götalandsregionen, 20 14)

Trafikstrategi för en nära storstad. (Göteborgs Stad, 2014)

Riktlinjer för tralikering. Västtrafikmodellen - delprojekt Ramar ochriktlinjer. (Västtrafik, april 2015)

lokaliseringsstud¡e l¡nbana i Göteborg. (Tyréns, juni 2015)

översiktsplan. (Partille kommun, pågående)

Målbild förstadstraf¡ken ¡ Göteborg, Mölndal och Partille 2035 | Mars 2016 49315

(¡

t.nSlop 2035

SLUTRAPPflRT

Slutrapporten finns för nedladdníng pånextstop2135.se eller pâ vgregion.seu nder Kol lektivtrafik.

DIATOGPROCESSENS DETAR

Webbenkät på nextstop 2035.se: 13 frågorsom besvarades av över 6 300 personer.

üppna kommentarer: totalt över 500 kommen-tarer om trafikslag, kvaliteter, sträckor ochövriga frågor som biljettsystemet, Västlänken

och miljön insamlade från nextstop2035.seoch under eventdagarna.

tokusgrupper: genomfördes i två omgångar,

först med mer generella frågor (Som resenär,

Människan i staden, Stadsutveckling,Trafikslag), därefter med mer konkretafrågor (Ansatsen som helhet, Trafikslag-linbana, stombuss, snabbspårväg, högbana

- knutpunkter och föreslagna linjer). Totaltgenomfördes 28 fokusgrupper i Göteborg,

Mölndal och Partille i 13 geografiskt utvaldakollektivtrafikstråk. Sammanlagt deltog cirka340 personer i dessa fokusgrupper.

Riktade fokusgrupper: två riktade fokus-grupper - en med ett pojklag i fotboll, en medpersoner med olika funktionsnedsättningar

- med en kombination av de frågor som tagitsupp i de allmänna fokusgrupperna. I fokus-gruppen för unga anpassades frågorna tilldeltagarnas ålder. Drygt 30 personer deltog i

de riktade fokusgrupperna.

Utställning/eventdagar: möjlighet att ställa

frågor till politiker och tjänstemän , arrcng-erades i Göteborg, Partille och Mölndal.Besöktes av cirka 500 personer.

SAMMANFATÏNING AV MEDBORGARDIALOGENNEXTSTOP 2035

Omfattande medborgardialog - NextStop 2035

För att involvera allmänheten i kollektivtrafikens utveckling, och få fördjupadeinsikter i vad resenärerna värderar och förväntar sig, genomförde målbilds-projektet en omfattande medborgardialog under hösten 2015. Dialogen gick

under namnet NextStop 2035 och bestod bland annat av fokusgrupper, webb-

enkäter och utställningar på stan.

Resultatet av dialogprocessen sammanställdes i januari 2016 i slutrapportenNextStop2035. Här följer en kort sammanfattning av deltagarnas åsikter och

synpunkter i dialogprocessen:

Resenär

På temat resenär framhåller deltagarna i dialogprocessen att kollektivtrafikenmåste bli snabbare med färre stopp, färre byten och kortare bytestider. 74procent av deltagarna föredrar inget byte eller max ett byte. Fordonen måste

komma oftare med högre turtäthet, särskilt i högtrafik. 5 minuters turtätheti City och 10-15 minuter i ytterområdena är önskvärd. Vid korta resor prio-

riteras snabbhet framför komfort, vid längre resor är bekvämligheten viktig.

Realtidsinformationen vid förseningar måste förbättras och bli mer lätt¡ll-gänglig. Väntkurer måste skydda mot väder och vind och temperatur och

luftkvalitet ombord måste förbättras. Aldre resenärer och de som reser långt

framhåller vikten av sittplats. Biljettsystemet måste bli enklare. Särskilt äldre

och resenärer med barnvagn framhåller vikten av att det måste vara lätt attta sig på och av fordonen.

Trygghetsaspekten är viktig och många är positiva till trygghetsvärdar ochkameraövervakning ombord. På hållplatserna måste belysningen vara bra och

kameraövervakning är önskvärd. På förarlösa fordon behövs personal ombord

för att öka tryggheten. Män ser mer pos¡tivt på förarlösa fordon än kvinnor.

Människan i staden

Överlag visade det sig vara svårare att få fram synpunkter på frågor som berörmänniskan i staden, till exempel när det kom till frågor om barriäreffekter och

långa fordon. Många ansåg att platser med blandade trafikslag var besvärliga

och föredrog att trafikslagen separerades.

Aldre och personer med funktionsnedsättning vill ha nära till hållplatsen,medan 62 procent av dem som besvarade webbenkäten kunde tänka sig attgå lite längre till spårvagnshållplatsen i City om resan sedan var snabb. Aldreprioriterar närhet till hållplatsen framför hög turtäthet.

Stadsutveckling

Väldigt många i dialogen framhåller att tvärförbindelserna måste bli bättre;alla resor ska inte behöva gå via City. Många anser också att kontaktenmellan ytterområdena måste förbättras. Tillgång till bra kollektivtrafik vid val

av bostadsområde är viktig, särskilt för barnfamiljer, så att barnen ska kunna

ta sig till skola, fritidsaktiviteter och vänner. För att minska bilberoendet ärdet viktigt att ha tillgång till mataffärer och bra kollektivtrafik i närområdet.

50 lvlålbild för stadstrafrken i Göteborg, lVlölndal och Partille 2035 I Mars 2016316

Trafikslag

Många är positiva till linbana under förutsättning att den är väl integreradmed övrig kollektivtrafik. Vanliga farhàgor, särskilt hos kvinnor, är frågor somrör trygghet och säkerhet.

Stombuss måste bli bekvämare såväl vad gäller körsätt som tillgänglighet förbarnvagnar och rullstolar. En stombuss som går ofta (var 4:e minut) föredrasframför en spårvagn som går mer sällan (var 8:e minut).

Snabb- och expressbussar ska gå snabbare och tystare, köras mjukare ochi eget körfält. Bättre tillgång till sittplats och effektivare av- och påstigningefterlyses också.

Snabbspårvagn är välkommet då många klagar över dagens långsammaspårvagnsresor. I fokusgrupperna ansågs högbana bättre än snabbspårvagn,medan snabbspårvagn var mest populärt i webbenkäten.

I fokusgrupperna är högbana är ett populärt trafikslag och man talar särskiltom trafikslagets möjlighet att knyta samman ytterområdena. I webbenkäten ärman visserligen positiv till högbana, men både snabbuss och snabbspårvagnär populärare.

Att kategorisera och sammanfatta detta stora material är en grannlaga uppgiftsom av naturliga skäl innebär ett avsevärt mått av generalisering. lntresseradeläsare finner en mer uttömmande redovisning i NextStop2035 Slutrapport.

Målbild för stadstrafiken ¡ cöteborg, Mölndal och Part¡lle 2035 | Mars 2016 51317

52 Målbild för stadstrafiken i Göleborg, lVlölndal och Partille 2035 I Mars 2016318

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille

REMrssurcÂvR uRns zoro

Ledningsgrupp

Jörn Engström, Västra Götalandsregionen, projektledare

Sofia Hellberg, trafikkontoret, Göteborgs Stad, bitr projektledare

Kajsa Högenå, trafikkontoret Göteborgs Stad

Annelie Kjellberg, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad

Christian Jönsson, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad

Staffan Claesson, fastighetskontoret, Göteborgs Stad

Hans Arby, konsult för Göteborgs Stad

Ulf Bredby, Tekniska förvaltningen, Mölndals stad

Elisabet Börlin, Stadsbyggnadsförvaltningen, Mölndals stad

Emma Johansson, Samhällsbyggnadskontoret, Partille kommun

Markus Thunberg, Samhällsbyggnadskontoret, Partille kommun

Stefan Krafft, Västtrafik

Thim Sahlén, Västtrafik

Styrgrupp - Stadstrafikforum GMP

Kollektivtrafiknämndens ordförande och vice ordförande, Västra Götalandsregionen

Trafiknämndens presidium, Göteborgs Stad

Kommunstyrelsens presidium, Mölndals stad

Kommunstyrelsens presidium, Partille kommun

Rapportredaktion

Jörn Engström, Västra Götalandsregionen

Sofia Hellberg, Göteborgs Stad

Hans Arby, konsult

Lillemor Bulukin, textbearbetning och layout

Konsultstöd

Sweco

Tyréns

Trivector

Ramböll

Gullers Grupp

Sturm & Drang

319

Målbild för stadstrafiken i Göteborg,Mölndal och Partille, 2035

Allt fler vill bo och verka i storstadsområdet GöteborgMölndal-Padilb. År 2035kan det bo fler än 8O0 000 personer i det samma,nhängande stadsområdet

och finnas närmare 400 0O0 arbetsplatser. Att växa betyder en möllighet attutveckla den storstad och region vi vill ha, men också ett stort behov av inves-

teringar, bland annat i infrastruktur.

Kollektivtrafiken är en bärande del av en enklare vardag för fler och en för-

utsättning för en hållbar stads- och regionutveckling. Stomnätet, putsådern i

kollektivtrafiksystemet, binder samman stadsområdet och kopplar det till resten

av regionen. Om vi ska kunna locka och ta hand om fler resenärer behöver

stomnätet - som idag består av spårvagns- och stombusslinjer, expressbussar

och pendeltåg - kompletteras och förstärkas.

Västra Gätalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille

kommun har tagit fram en gemensam målbild för hur stadstrafikens stomnät

ska utvecklas fram t¡ll 2035. Den föreligçr här i remissutgåva.

A PARTILLE KOMMUNaYfxrau

NDSRECIONEN Wg::tborgs S *o,noarsstad

320

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen

SAMMANTRADESPROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-05-30

Sida

Dnr 20l6KSl77 349

UTREDNING AVSEENDE HÄRRYDA KOMMUNS DELÄGARSKAP IRENOVA AB

Härryda kommun är delägare i Renova AB och äger 0,9 %o av aktiema. Aktie-ägaravtalet, som reglerar forhållandena mellan ägarkommunerna och RenovaAB, löper ut den 31 december 2018 och forlängs per automatik med fem år omavtalet inte sägs upp av någon part senast två år ftire avtalstidens utgång, detvill säga senast den 31 december 2016.

Sweco Environment AB har på uppdrag av sektorn ftir samhällsbyggnadgenomfort en utredning avseende ftir- och nackdelar fÌir Hänyda kommunav ett delägarskap i Renova AB.

Sektorn ftir samhällsbyggnad gör bedömningen att ftirdelarna med delägarskapi Renova AB är stora och att Härryda kommun även fortsättningsvis ska varadelägare i bolaget. Av fiirdelarna kan exempelvis nämnas tillgång till långsiktigbehandlingskapacitet till stabila marknadsmässiga priser i regionen och kortatransporter av avfall till Renovas anläggningar. Ett ytterligare exempel är attkommunens omfattande samarbete med Lerums och Partilles kommunermöjliggörs av att allaär delägare.

Från sektorn for samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 2l apnl2O16samt Sweco Environment AB utredning avseende for- och nackdelar medHärryda kommuns delägarskap i Renova AB av den 11 mars 2016.

Ordfìirandens fÌirslag till beslut

Kommunstyrelsen noterar utredningen.

Signatur justerande Utdragsbestyrka

321

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 13

ANNJA

Maskinskriven text

HARRYDAKOMMUN

Sektorn flor samhällsbyggnadEliza Farmand

20t6-04-2r

| (2)

Dnr 2016K5177 349

Kommunstyrelsen

UTREDNING AVSEENDE HÄRRYDA KOMMUNS DELÄCINSX¡.P TRENOVA AB


Härryda kommun är delägare i Renova AB och äger 0,9 o/o av aktiema. Aktieägaravta-let, som reglerar lorhållandena mellan ägarkommunerna och Renova AB, löper ut den31 december 2018 och lorlängs per automatik med fem år om avtalet inte sägs upp avnågon part senast två år lore avtalstidens utgång, det vill säga senast den 3l december20t6.

Sweco Environment AB har på uppdrag av sektorn ftir samhällsbyggnad genomftirt enutredning avseende flor- och nackdelar flor Hänyda kommun av ett delägarskap i Re-nova AB.

Utredning

Utredningen beskriver for- och nackdelar for Härryda kommun av ett delägarskap i Re-nova AB och tar hänsyn till konsekvenser ftir kommunens organisation och ekonomisamt konsekvenser ur ett miljö- och brukarperspektiv. I uppdraget ingår inte någotställningstagande avseende ett delägarskap i Renova AB.

Genom aktieägaravtalet är ägarkommunema bundna att direkttilldela större delen avhushållsavfallet flor behandling till Renova AB. Ä.r 2015 stod avfallsbehandling inomuppdrag som direkttilldelats till Renova AB for endast cirka 20 o/o av sektorns totalakostnader for avfallsverksamheten, vilket är en forhållandevis låg andel. Därutöver haravfallsverksamheten handlat upp tjänster motsvarande cirka 65 Yo av verksamhetenstotala kostnader, bland amat for insamling av kärlavfall och upphandling av drift samtbemanning på Bråta återvinningscentral.

Utifrån jämforelser av nyckeltal mellan Hänyda kommun och övriga kommuner inomGöteborgsregionen och Västra Götaland samt utifrån att Härryda kommun placerade sigpå en femteplats i Avfall Sveriges index for bästa avfallsverksamhet är 2014, görSweco bedömningen att avfallsverksamheten i Härryda kommun är väl fungerande ochatt verksamhetens kostnader är rimliga.

Sektorns bedömning

Sektorn anser att ftirdelarna med delägarskap i Renova AB är stora och att Härrydakommun även fortsättningsvis ska vara delägare i bolaget. Av fordelarna kan exempel-vis nämnas tillgång till långsiktig behandlingskapacitet till stabila marknadsmässiga

322

2 (2)priser i regionen, korta transporter av avfall till Renovas anläggningar och stor nytta iforhållande till relativt liten ägarandel. En annan flordel är att privata aktörer i kommu-nen har möjlighet att handla upp avfallshämtning av Renova, eftersom Renova endastfär verka i delägarkommunerna. Ett ytterligare exempel är att kommunens omfattandesamarbete med Lerums och Partilles kommuner möjliggörs av att allaär delägare.


sen noterar utredningen.

S RN SAMHALLSBYGGNAD

J

J

vatten och avfall

Bilagor:Utredning om for- och nackdelar med Härryda kommuns delägarskap i Renova ABinklusive bilaga Förbrännings- och rötningsanläggningar inom 30 mil

S

323

swEco *RAPPORT

HARRYDA KOMMUN

UPPDRAGSNUMMER 1 34OO55OOO

UTREDNING OM FöR- OCH NACKDELAR MED HÄRRYDA KOMMUNSDELÄGARSKAP I RENOVA AB

2016-03-1 1

SWECO ENVIRONMENT AB

PETER AARSRUD

EMMA HAMILTON

õ!

E

324

¡!¿swEco ô

Sammanfattning

Syftet med denna utredning är att beskriva för- och nackdelarna för Härryda kommun avatt vara delägare i Renova AB. Utredningen belyser också konsekvenserna förkommunen om delägarskapet i Renova skulle avslutas utifrån aspekterna kommunensorganisation, ekonomi, miljö och effekter för brukarna. Utredningen är tänkt att användassom underlag for beslut om förlängning eller uppsägning av aktieägaravtalet med övrigaägarkommuner. I rapporten lämnas ingen rekommendation utan fördelar, nackdelar,risker och konsekvenser beskrivs med syfte att skapa ett underlag för politisk diskussionoch beslut.

Härryda äger gemensamt med nio andra västsvenska kommuner Renova AB. Renova-koncernen består av moderbolaget Renova AB, som utför direkttilldelade uppdrag förägarkommunerna, framförallt behandling av hushållsavfall, och Renova Miljö AB, somkonkurrerar med andra avfalls- och återvinningsföretag om behandling avfallfrånverksamheter och insamling av avfall från hushåll och verksamheter. Renova Miljö AB fårbara bedriva insamlingsverksamhet inom ägarkommunerna, både då det gällerkommunalt avfalloch verksamhetsavfall, medan behandling kan erbjudas ävenkommuner och verksamheter utanför delägarkommunerna.

Härryda kommun direkttilldelar idag följande tjänster till Renova AB: Energiåtervinninggenom fórbränning, energioch näringsåtervinning genom rotning, deponering, transportoch behandling av grovavfallsfraktioner, viss förrådsverksamhet, miljöskola ochkonsultfunktion. De delar som kommunen handlar upp på marknaden är: lnsamling avkärlavfall mm, insamling av slam från enskilda avlopp mm, insamling och behandling avfarligt avfall och driften av återvinningscentralen. Ar 2015 stod avfallsbehandling inomuppdrag som direkttilldelas Renova AB for ca 20 o/o av avfallsverksamhetens totalakostnader och de upphandlade tjänsterna för ca 65 %.

Uppdelningen av Renovakoncernen imoderbolag och dotterbolag genomfördes 2014 i

syfte att uppfylla gällande lagstiftning (teckal-kriterierna) och möjliggöra förägarkommunerna att direkttilldela behandling av hushållsavfall. Andra målsättningar medförändringarna var ökad transparens, ökad tydlighet i gränssnittet mellan beställare ochutförare samt bättre ekonomistyrning och marknadsmässiga priser på direkttilldeladeuppdrag. Syftena bedöms ha uppnåtts och ägarkommunernas insyn ioch inflytande överbolaget har ökat, bl.a. genom ägarrådet och det kommunala chefsnätverket för Renova(KCR). Förtroende och tillit mellan ägarkommuner och bolaget har ökat ochbehandlingspriserna har sänkts. Swecos jämfórelse av behandlingspriser visar attRenovas priser nu ligger i nivå med de genomsnittliga priserna i Stockholms län,Malmöregionen (SYSAV-kommunerna), Västra Götalands län samt i riket som helhet.

Utifrån jämförelser av nyckeltal för Härryda med övriga kommuner i GR och VästraGötalands län samt att kommunen placerade sig på en femteplats i"Avfall Sveriges indexfor bästa avfallsverksamhet" 2014 bedöms att Härrydas avfallsverksamhet är välfungerande och att kostnaderna är rimliga.

õ

RAPPORT2016-03-I1

HÄRRYDA RENOVA UTREDNING

AP pl1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 2016-03-I 1.docx

325

swEco x

De viktigaste fördelarna för kommunen av att vara delägare i Renova bedöms vara:

o Tillgång till långsiktig behandlingskapacitet till stabila marknadsmässiga priser i

regionen.o Möjlighet att påverka miljöriktiga långsiktiga infrastrukturinvesteringar i regionen.o Korta transporter av avfall.o Härrydas omfattande samarbete med Lerum och Partille möjliggörs av att alla är

delägare.o Kommunen slipper risker förknippade med upphandlingar av avfallsbehandling.o Delägarskap innebär samutnyttjande av resurser för styrning och uppföljning.¡ Stor nytta i förhållande till ägarandel (Härrydas ägarandel är 0,9 %).o lnsyn i bolaget för politiker och tjänstemän.o Tillgång till Renova AB:s expertkunskap inom återvinning, avfallsförebyggande

mm.o Tillgång till utbildning av gymnasieelever och kommuninvånare genom

miljöskolan.o Tillgång till Renovas konsultfunktion.o Större konkurrens vid kommunal upphandling av insamling av kärlavfall, slam,

farligt avfall, ÄVC mm.¡ Större konkurrens när privata aktörer i Härryda kommun handlar upp

avfallshämtning.

De viktigaste nackdelarna för kommunen av att vara delägare i Renova bedöms vara:

o Lägsta behandlingspris kan inte garanteras.o Minskad konkurrens inom avfallsbehandling.

Om kommunen skulle välja att avsluta sitt delägarskap i Renova skulle det få en radkonsekvenser. Kommunen skulle behöva handla upp behandling och transport av defraktioner som idag direkttilldelas, sammanlagt l3 fraktioner. Mer tid skulle behöva läggaspå omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning och Renovas miljöskola skulle behövaersättas. Tre av de fyra verksamheter som kommunen handlar upp idag skulle påverkas;lnsamling av kärlavfall, slam oih farligt avfall. På kort sikt skulle dessa avtal behövaavbrytas eller omförhandlas. På längre sikt, när dessa verksamheter handlas upp på nytt,bedöms att Härrydas omfattande samarbete med Lerum och Partille när det gällerupphandlingar, uppfoljning av entreprenader, information, utvecklingsprojekt mm inteskulle kunna fortsätta, vilket är en stor fórändring.

För kommunens organisafion skulle konsekvenserna av ett avslutat delägarskap främstvara ökad arbetsbelastning för arbete med upphandling, avtalsuppföljning,omvärldsbevakning mm. Uppskattningsvis tillkommer minst en halvtidstjänst, initialt mer.

De sammanlagda ekonomrska konsekvenserna är svårbedömda. Det är troligt attkostnaderna for behandling minskar medan kostnaderna för omlastning, transport tillbehandling och personal ökar.

I *otto*t2016-03-1 1

HARRYDA RENOVA UTREDNING

9

AP p:\1 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

326

swEco *

Miljömässigt minskar kommunens möjligheter att bidra till och påverka utvecklingen förmiljöriktig avfallsbehandling i regionen. Genom att ställa krav isina upphandlingar harkommunen också möjlighet till påverkan, men den bedöms vara mindre än genomdagens organisation. De miljömässiga konsekvenserna vad gäller transporter av avfall vidupphandling beror på vilken anläggning som vinner upphandlingarna. Om det brännbarakärlavfallet transporteras 5 respektive 15 mil skulle energiförbrukningen för insamling ochtransport öka med i storleksordningen 5 % respektive 30 % jämfört med idag. Enjämförelse av energiförbrukningen för transport av grovavfall har inte varit möjlig.

För brukama kan ett utträde ur Renova märkas genom en mer instabilavfallstaxa dåpriserna kan variera vid upphandling. Erfarenheter från andra kommuner visar attlångväga transporter av avfall, vilket kan bli en följd av upphandling, kan ifrågasättas avallmänhet och media. Om en ny omlastningsstation ska byggas finns risk för spridning avdålig lukt och buller, vilket kan påverka närboende.

En viktig fråga att ta ställning till vid ett utträde ur Renova är om kommunen skulleinvestera i en omlastningsstation for kärlavfall. Omlastning av avfallet bedöms nödvändigtom anläggningar som ligger längre bort än Renovas ska kunna lägga anbud påbehandling. Om Renova skulle vinna upphandling på behandling kan dock nyttan av attha i nvesterat i e n om lastnin gsstatio n ifrågasättas.

RAPPORT201 6-03- 1 1


9

AP pl1 31 5\1 340055_hårrydã_rênova_utrêdning\000_härryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

327

swEco x

1

1.1

1.2

1.3

1.4

lnnehållsförteckning

lnledningBakgrund

Syfte

Omfattning

Metod

1

1

1

1

2

2

3

3.1

3.2

3.2.1

3.2.2

3.2.3

3.2.4

3.3

3.3.1

3.3.2

3.3.3

3.3.4

3.3.5

3.3.6

3.3.7

3.3.8

3.4

3.5

3.6

2 Må¡ för avfallsverksamheten

N u lägesbeskrivn i n g av kommu nens avfal lsverksamhetKommunens administrativa organisation och egen verksamhet

Uppdrag som handlas upp

lnsaml¡ng av kärlavfall mm

lnsamling av slam från enskilda avlopp mm

lnsamling och behandling av farligt avfall

Dr¡ft av återvinningscentral

Direkttilldelade uppdrag till Renova AB

Förbränning av hushållsavfall

Behandling av biologiskt avfall

Behandling av deponifraktioner från hushållsavfall

Transport och behandling av olika fraktioner av grovavfall

Förrådsverksamhet

Milj0skola

Konsultfunktion

Övriga direkttilldelningar

Ekonomi

Avfallstaxa

Nyckeltal för avfallsverksam heten

4.1

Förpacknings- och tidningssinsaml¡ng i Härryda kommunFörsök med fastighetsnära insaml¡ng

2

3

3

3

4

4

4

4

5

6

6

7

7

7

III

10

10

12

12

13

13

14

15

16

'16

16

4

5

5.1

5.2

5.3

5.4

5.4.1

5.4.2

Beskrivning av RenovakoncernenÖversikt

Historik och omstrukturering av bolaget

Bolagsordn i ng, ägardi rektiv och aktieågaravtal

Renova AB

Renova AB som kunskapskälla

Utveckling av behandlingsmetoder genom Renova AB

AP p:\1 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport häryda - renova 20'16-03-1 1 docx

RAPPORT2016-03-1 1

HÄRRYDA RENoVA UTREDNING

328

swEco *

5.5

5.6

5.6.1

5.6.2

5.7

17

17

18

19

19

Renova Miljö AB

Agarkommunernas styrning och insyn i Renova

Prissättning av direkttilldelade uppdrag till Renova AB

Uppföljn¡ngsprocess

Resultatet av omstruktureringen av bolaget

7

7.1

7.2

7.3

8

8.1

8.2

6 Renova AB:s behandlingspr¡ser

Samarbeten med andra kommunerSamarbetet med Lerums och Partille kommuner

Samarbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund

Andra samarbeten

Viktiga omvärldsfaktorerTolkning av Teckal-kriterierna

Framtida kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar

Erfarenheter från andra kommunerKungsbackas utträde ur Renova

Bakgrund

Konsekvenser

AnalysFördelar för Härryda kommun av att vara delägare i Renova

Nackdelar för Härryda kommun av att vara delägare i Renova

Konsekvenser för Härryda av ett eventuellt avslutat delågarskap i Renova

Förändringar gällande uppdrag som ¡dag d¡rektt¡lldelas

Förändr¡ngar gällande upphandlade tjånster

Konsekvenser för kommunens organisation

Ekonomiska konsekvenser

Miljömässiga konsekvenser

Konsekvenser f0r brukarna

Osäkerheter kopplat till omvårldsfaktorer

Risker för Härryda vid ett eventuellt avslutat delägarskap i Renova

Risker för Härryda med att vara kvar som delägare i Renova

Konsekvenser för Renovakoncernen och övriga ägakommuner vid ett eventuellt avslutatdelägarskap i Renova

20

20

20

21

22

9

9.1

9.1.1

9.1.2

22

22

22

23

23

23

24

25

25

27

27

27

28

29

30

32

34

35

35

36

36

37

38

l010.1

10.2

10.3

10.3.1

10.3.2

10.3.3

10.3.4

10.3.5

10.3.6

10.3.7

10.4

10.5

10.6

11 Diskussion

Referenser

Bilaga I Förbrännings- och rötningsanläggningar inom 30 mil

12

RAPPORT2016-03-1 1


AP p:\1 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredning\'l 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport härryda - renova 2016-03-1 1 docx

329

tzswEco ô

I

1 lnledning

1.1 Bakgrund

Härryda kommun äger gemensamt med nio andra västsvenska kommuner Renova AB.Renovakoncernen består av ett moderbolag, Renova AB, och ett dotterbolag, RenovaMiljö AB. Renova AB har som ändamål för sin verksamhet att utföra direkttilldeladeuppdrag för ägarkommunerna, framforallt genom behandling av hushållsavfall.Därigenom har kommunen tillgång till bland annat avfallskraftvärmeverket vid Sävenäs,fôrbehandlingsanläggningen för matavfall på Marieholm, sorteringsanläggningar förgrovavfall, omlastningsstationer och deponierna i Tagene och Fläskebo. Renova Miljö ABska i konkurrens med andra avfalls- och återvinningsföretag behandla avfall frånverksamheter och bedriva insamling och andra logistiktjänster för avfall från hushåll ochverksamheter. Renova Miljö AB får bara bedriva insamlingsverksamhet inomägarkommunerna, både då det gäller kommunalt avfall och verksamhetsavfall, medanbehandling kan erbjudas även kommuner och verksamheter utanför delägarkommunerna

Aktieägaravtalet, som reglerar förhållandena mellan Renovas ägarkommuner och sombland annat binder ägarna att lämna större delen av sitt hushållsavfallför behandling tillRenova, löper ut 2018-12-31och förlängs automatiskt med fem år om part ej säger uppavtalet senast två år före avtalstidens utgång, d.v.s. 2016-12-31 . lnför beslutet attförlänga eller eventuellt säga upp avtalet har Sektorn för samhällsbyggnad, Vatten- ochavfallsverksamheten, fått i uppdrag från kommunstyrelsen att beskriva för- ochnackdelarna för kommunen av att vara delägare i Renova AB.

1.2 Syfte

Syftet med utredningen är att beskriva för- och nackdelarna for Härryda kommun av attvara delägare i Renova. Utredningen ska också belysa vilka konsekvenser det skulle fåför kommunen om man skulle avsluta delägarskapet i Renova. Utredningen ska tahänsyn till konsekvenser för kommunens organisation, ekonomi, miljö och brukaraspekteroch ska kunna användas som beslutsunderlag inför beslutet att förlänga eller säga uppaktieägaravtalet.

1.3 Omfattning

Uppdraget omfattar en nulägesbeskrivning av avfallsverksamheten i Härryda kommunoch Renova AB, en beskrivning av erfarenheter från Kungsbacka kommun som tidigaregått ur Renovasamarbetet, en beskrivning av för- och nackdelar med Härrydasdelägarskap i Renova samt en beskrivning av vilka konsekvenser det skulle få förkommunen om man avslutade delägarskapet. Beskrivningen av de ekonomiskakonsekvenserna begränsas till resonemang kring mójliga sänkta och ökadekostnadsposter.

I uppdraget ingår inte att beskriva konsekvenserna för Renova AB eller Renovas övrigadelägarkommuner vid ett eventuellt avslutat delägarskap för Härryda kommun.

1 (38)

| *otto*t201ô-03-1 1


AP pl1 3'1 5U 340055_hårryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utrêdn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1 1.docx

330

l¿swEco ô

Sweco lämnar i denna rapport ingen rekommendation utan analyserar fördelar,nackdelar, risker och konsekvenser med syfte att skapa ett underlag för politiskdiskussion och beslut.

1.4 Metod

Arbetet med rapporten har skett under hösten 2015 och vintern 201512016,

Flera intervjuer har gjorts med personal på Vatten- och avfallsverksamheten på Härrydakommun. Enligt önskemål från Härryda kommun har Sweco inte haft någon direktkontaktmed Renova eller Renovas övriga ägarkommuner. lstället har Swecos frågor ställts viaHärryda kommuns tjänstemän.

Stora delar av texten som beskriver Renovas verksamhet är hämtad frånbolagsordningarna, ägardirektiv och aktieägaravtal.

Uppgifter har hämtats från kommunens årsredovisning och andra dokument. Genomgångav relevanta handlingar från Stadsledningskontoret, Göteborgs stad, har också gjortseftersom de varit djupt involverade i arbetet med omstruktureringen av Renova desenaste åren. Delar av texten i denna rapport är hämtad från dessa handlingar.

Stycket om Kungsbacka kommuns utträde ur Renova baseras huvudsakligen pånämndhandlingar och sammanträdesprotokoll kompletterat med erfarenheter från dentidigare miljöingenjören som numera är Swecoanställd.

Avfall Web har använts som källa fôr jämfórande nyckeltal.

2 Mål för avfallsverksamheten

Målen för kommunens avfallsverksamhet finns i Göteborgsregionens gemensammaavfallsplan A2020 som är antagen av Härrydas kommunfullmäktige. Mål finns inomföljande områden:

o Tryggt för månniska och miljö -Avfallsminimering och återanvändning-Resurshushållning-Miljöpåverkan

. God säkerhet och arbetsmiljö¡ Kostnadseffektivavfallshantering. God service¡ Robustavfallshantering - Kom petensforsörj n i n g

-Avfal lshanteringen i samhällsplaneringen

3 Nulägesbeskrivning av kommunens avfallsverksamhet

Kommunen ansvarar enligt lag för att samla in och behandla avfall från hushåll ochdärmed jämförligt avfall från t.ex. restauranger, butiker, kontor etc. Aven slam frånenskilda avloppsanläggningar ingår i det kommunala ansvaret. Avfallet ska tas om hand

RAPPORT2016-03-1 I

HARRYOA RENOVA UTREDNING

9

AP p:\1 3'1 5\1 340055_hårrydâ_r€nova_utredning\000_hårryda_renova_utredning\10 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 2016-03-1 1.docx

331

¡¡¿swEco ô

på ett miljömässigt riktigt sätt, bl.a. genom att avfallshierarkins prioriteringsordning följs.Verksamheten finansieras via avfallstaxan.

I Härryda kommun är avfallsverksamheten organiserad så att större delen avbehandlingen av avfall direkttilldelas Renova AB, medan insamling av hushållsavfall, driftav återvinningscentralen, inklusive behandling av vissa fraktioner, insamling ochbehandling av farligt avfall mm handlas upp enligt lagen om offentlig upphandling. I

kapitlet nedan beskrivs detta närmare.

3.1 Kommunens administrativa organisation och egen verksamhet

Ansvaret för avfallsfrågorna ligger organisatoriskt på Vatten- och avfallsverksamhetenunder Sektorn för samhällsbyggnad. I den politiska organisationen är kommunstyrelsenansvarig nämnd och en politisk beredning finns för samhällsbyggnad som följer ochutvecklar verksamheten.

I tjänstemannaorganisationen ansvarar va-chefen för va- och avfallsfrågorna. Enavfallsingenjör och en handläggare arbetar med strategiska och praktiska frågor såsomavfallsplanering, framtagande av förslag till taxor och föreskrifter, upphandlingar,uppföljning av entreprenadavtal, samarbetet inom GR, utvecklingsfrågor, information ochkundfrågor. Va- och avfallsverksamheten sköter också fakturering när det gäller insamlingav kärlavfall mm.

Kundtjänst för insamling av kärlavfall mm är delad mellan kommunen och entreprenören.Kommunen ansvarar for ägarbyten, AVC-t<ort, ändrade abonnemang mm, medanentreprenören ansvarar för ärenden som gäller uteblivna hämtningar, dragvägar mm. Va-och avfallsverksamheten köper kundservicen från Kontaktcenter som ligger under Teknikoch Försörjning.

Antalet årsarbetare vid årsskiftet 201412015 på avfallsverksamheten var 2,2.

Kommunen äger Bråta återvinningscentral som drivs på entreprenad, se 3.2.4.

3.2 Uppdrag som handlas upp

Kommunen handlar upp fyra olika verksamheter enligt lagen om offentlig upphandling,LOU. Tre av dessa; lnsamling av kärlavfall mm, insamling av slam från enskilda avloppmm och insamling och behandling av farligt avfall, handlas upp gemensamt av Härryda,Lerum och Partille kommuner, se 7.1. Den fjärde entreprenaden, drift av Bråtaåtervinningscentral, handlas upp enbart for Härryda kommun.

3.2.1 lnsamling av kärlavfall mm

Denna entreprenad omfattar insamling av kärlavfall från hushåll och därmed jämförligt

avfall samt grovavfall. Det ingår också att entreprenören ska tillhandahålla, lagerföra ochdistribuera påsar, säckar och andra tillbehör. I entreprenaden ingår att entreprenörenansvarar för kundtjänst när det gäller utebliven hämtning, extra hämtningar mm samtregisterhållning, medan kommunen ansvarar för kundtjänst som gäller ägarb¡en, AVC-kort, ändrade abonnemang, fakturering mm.

3(38)

T

RAPPORT2016-03-1 1


AP pll 31 5\1 340055_hårryda_renova_utrêdn¡ng\000_hårrydâ_renova_utrednìng\1 0 arbêtsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

332

swEco *

Nuvarande entreprenör är Renova Miljö AB. Entreprenaden har handlats upp på nytt ochny entreprenör blir RenoNorden AB. Den nya entreprenaden startar i oktober 2016 ochpågår till och med oktober 2021 med mojlighet till två års förlängning. I den nyaentreprenaden ingår även en option på fastighetsnära insamling av förpackningar ochtidningar.

Det mesta av avfallet körs direkt till Renova AB:s förbränningsanläggning i Sävenäs, mennågon bil varje dag kör till omlastningsstationen i Högsbo för att effektiviseratransportarbetet vid tidpunkter då det är mycket trafik till Sävenäs, se 3.3.1.

3.2.2 lnsamling av slam från enskilda avlopp mm

Denna entreprenad omfattar insamling av slam från enskilda avlopp och fett frånfettavskiljare. I entreprenaden ingår att entreprenören ansvarar for kundtjänst, faktureringoch registerhållning.

Nuvarande entreprenör är Renova Miljö AB. Entreprenaden har handlats upp på nytt ochRenova Miljö AB vann även denna upphandling. Den nya entreprenaden startar i oktober2016 och pågår till och med oktober 2021 med möjlighet till två års förlängning.

3.2.3 lnsamling och behandling av farligt avfall

Denna entreprenad omfattar hämtning av farligt avfall från hushåll, handel ochåtervinningscentral, mobil insamling med farligt avfall-bil samt behandling av farligt avfall

Nuvarande entreprenör är Ragn-Sells AB. Entreprenaden har handlats upp på nytt ochny entreprenör blir Renova Miljö AB. Den nya entreprenaden startar i oktober 2016 ochpågår till och med oktober 2021 med möjlighet till två års förlängning.

3.2.4 Drift av återvinningscentral

Denna entreprenad omfattar bemanning och drift av Bråta återvinningscentral. I

entreprenaden ingår också transport till behandlingsanläggningar för de olika fraktionernasom samlas in på återvinningscentralen samt försäljning av skrot.

Nuvarande entreprenör, Allfrakt AB, är upphandlad till och med 2017-01-31. En nyupphandling kommer att genomföras under 2016.

3.3 Direkttilldelade uppdrag till Renova AB

Att låta ett bolag som en kommun själv äger eller är delägare av utföra tjänster utankonkurrensutsättning kallas direkttilldelning. Genom aktieägaravtalet förbinder sigägarkommunerna att genom direkttilldelning till Renova avlämna hushållsavfallsom skabehandlas genom

. Energiåtervinninggenomförbränning,

. Energi- och näringsåtervinning genom rötning, eller

. Deponering

4(38)

20 1 6-03-1 1

HÂRRYDA RENOVA UTREDNING

AP p:\1 31 5\1 340055-hårryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredni ng\1 0 ârbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1 1.docx

333

t¿swEco ô

För dessa tjänster gäller samma förutsättningar för alla ägarkommunerna förutomMölndal som bara omfattas av åtagandet om avfalltillforbränning.

Därutöver bestämmer varje kommun själv vilken övrig behandling eller vilka tjänster somkommunen vill köpa av bolaget, så kallade tillkommande direkttilldelningar. Variationerfinns i vilken behandling och vilka tjänster ägarkommunerna utnyttjar. För närvarandefinns möjlighet att utnyttja följande tillkommande direkttilldelade uppdrag:

¡ Transport och behandling av olika fraktioner av grovavfall

¡ Förrådsverksamhet

o Miljöskola

. Konsultfunktion

Agarkommunerna har enats om att eftersträva att variationen i de tjänster somdirekttilldelas Renova AB ska vara så liten som möjligt. Man har därfór tagit fram ettfortydligande dokument för vart och ett av de direkttilldelade uppdragen, som specificerarvad som ingår och vilka krav som gäller. Dessa förtydliganden revideras genomkommunala chefsnätverket för Renova AB, KCR, i samråd med Renova AB vid behoveller enligt bestämda intervall.

Nedan beskrivs innebörden av de direkttilldelade uppdragen med noteringar om på vilketsätt Härryda kommun utnyttjar dem.

3.3.1 Förbränning av hushållsavfall

Denna direkttilldelning omfattar förbränning av hushållsavfall och därmed jämforligt avfalli form av dels säck- och kärlavfall och dels sorterat brännbart grovavfall. Förbränning skerpå Renova AB:s förbränningsanläggning i Sävenäs.

Med sorterat brännbart grovavfall avses följande fraktioner:

G rovt brännbart hushållsavfall

Grovt brännbart hushållsavfall från AVC

Fint brännbart avfall trån AVC

lmpregnerat trä

I Ris från Avc

Färskt lrä> 25 cm idiameter

Möbler med stålfjädrar

Härryda kommun utnyttjar i dagsläget inte möjligheten att lämna omålat trä och färskt trätill Renova AB.

I uppdraget ingår att kommunerna, istället för att lämna avfallet direkt vid Renova AB:sförbränningsanläggning i Sävenäs, får lämna avfallet på bolagets omlastningsstationeroch att bolaget transporterar avfallet därifrån. Det mesta av hushållsavfallet från Härrydakörs idag huvudsakligen direkt till Sävenäs utan omlastning eftersom

5(38)I

RAPPORT2016-03-1 1


AP p11 3 1 5\1 340055_hårrydå_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport hårryda - renova 20 1 6-03-1 l.docx

334

swEco *

omlastningsstat¡onerna inte är placerade så att det skulle effektivisera transporterna.Nuvarande entreprenör uppskattar att ca en sopbil per dag omlastar på Renova AB:somlastningsstation i Högsbo i Göteborgs stad. Avståndet från Härryda kommun tillSävenäs och Högsbo är likvärdigt men för att undvika bilköer kan det vid vissa tider pådygnet vara snabbare att köra till Högsbo.

I förtydligandet av direkttilldelningen specificeras vidare vad som ingår i uppdraget ochdet anges vilka krav som gäller avseende t.ex. miljöbelastning från transporter,kvalitetskontroll, mellanlagring, förbehandling, utnyttjandet av energin från fórbränning,materialåtervinning av skrot ur slagg och deponeringen av restprodukter.

3.3.2 Behandling av biologiskt avfall

Denna direkttilldelning omfattar biologisk behandling av insamlat biologiskt avfall genomrotning med energioch näringsåtervinning. Det biologiska avfallet är matavfall mm frånhushåll, storkök, restauranger och liknande verksamheter. Det biologiska avfallet tasemot och förbehandlas till en slurry på Renova AB:s anläggning i Marieholm. Slurryntransporteras sedan till rötningsanläggningar som drivs av andra avfallsföretag.

I uppdraget ingår, liksom för brännbart avfall, att omlastning kan göras på Renova AB:somlastningsanläggningar. Liksom fdr avfallet som går till förbränning utnyttjas dettaendast i liten omfattning av Härryda kommun.

I förtydligandet av direkttilldelningen specificeras vidare vad som ingår i uppdraget ochdet anges vilka krav som gäller avseende t.ex. miljöbelastning från transporter,kvalitetskontroll, mellanlagring, utnyttjandet av näringsämnen i biogödsel på åkermarkoch utnyttjandet av avfallets energi som biogas.

3.3.3 Behandling av deponifraktioner från hushållsavfall

Denna direkttilldelning omfattar avfallsfraktioner som ska deponeras. Deponering sker påRenova AB:s anläggningar i Tagene eller Fläskebo.

Uppdraget omfattar följande deponifraktioner:

Obrännbart h ushållsavfall från AVC Konstruktionsmaterial, t.ex. sten tegel,betong

Specialavfall

Planglas med PCB-fog

Härryda kommun utnyttjar idagsläget inte möjligheten att lämna asbest, latrin,specialavfall och planglas till Renova AB då dessa inte tas emot på Bråta AVC.

I uppdraget ingår, liksom för brännbart avfall, att omlastning kan göras på Renova AB:somlastningsanläggningar. Detta utnyttjas inte av Härryda kommun.

Asbest

Latrinkärl

aRAPPORÏ2016-03-l 1

HÂRRYDA RÊNoVA UTREDNING

AP p:\1 31 5\1 340055-häryda_rênova_utredning\000_hårryda_renova_utredni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-'l 1 . docx

335

ANNJA

Maskinskriven text

swEco *

a

I fdrtydligandet av direkttilldelningen specificeras vidare vad som ingår i uppdraget ochdet anges vilka krav som gäller avseende t.ex. miljöbelastning från transporter,kvalitetskontroll, mellanlagring och deponering.

3.3.4 Transport och behandling av olika fraktioner av grovavfall

Denna tillkommande direkttilldelning omfattar för Härrydas del i dagsläget behandling avtre fraktioner av grovavfal I från återvi nnin gscentralen :

Blandat h ushållsavfall

Trädgårdsavfall

Gips

Härryda kommun utnyttjar idagsläget inte mójligheten att lämna blandat hushållsavfalltillRenova AB.

I förtydligandet av direkttilldelningen specificeras vidare vad som ingår i uppdraget ochdet anges vilka krav som gäller avseende t.ex. miljöbelastning från transporter,kvalitetskontroll, mellanlagring och behandling.

3.3.5 Förrådsverksamhet

Denna tillkommande direkttilldelning omfattar för Härryda kommuns delförrådsverksamhet gällande matavfallsutrustning och matavfallspåsar. Verksamhetenbestår i huvudsak av upphandling, beställning, mottagning, montering, lagerhållning,utlämning av säckar, påsar och tillbehör samt att bistå vid vidareutveckling av de samma.

I förtydligandet av direkttilldelningen specificeras vidare vad som ingår i uppdraget ochdet anges vilka krav som gäller avseende t.ex. miljöbelastning från transporter ochkvalitetskontroll.

Efter att den nya entreprenaden för insamling av kärlavfall mm (stycke 3.2.1) startaroktober 2016 kommer denna direkttilldelning inte att utnyttjas, eftersom dessa delar dåingår ientreprenaden.

3.3.6 Miljöskola

Denna tillkommande direkttilldelning, kallad Miljöskola -avfall, avser utbildning inom avfallför gymnasieelever och studiebesök för invånare i ägarkommunerna. Syftet medmiljöskolan är att öka kunskapen om avfallsminimering, återvinning och regionens mål föravfallshanteringen tillsammans med konkret kunskap om hur olika typer av avfall skasorteras. Målgruppen omfaftar också elever på folkhögskolor, vuxenutbildning på

gymnasienivå samt personal på forvaltningar och kommunala bolag i ägarkommunerna.

lnnehållet i miljöskolan utformas av Renova AB i dialog med representanter förägarkommunerna. Beroende på kommunernas olika förutsättningar för egna

7(38)

RAPPORT2016-O3-1 1


AP p11 31 5\l 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_hårryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport hårryda - rênova 201 6-03-I 1.docx

336

a

9

9

l¿swEco Ã

kommunikationsinsatser används ett upplägg för besökare från Göteborg och ett fórbesökare från övriga kommuner.

Flera av ägarkommunerna har inte utnyttjat miljöskolan i den omfattning det var tänkt ochkommunerna och Renova ser nu över hur miljöskolans resurser kan utnyttjas på ett bättresätt. Förslag finns bland annat på att målgruppen for utbildningen ska breddas och attRenova ska arbeta mer genom uppsökande verksamhet i kommunerna.

3.3.7 Konsultfunktion

Denna tillkommande direkttilldelning avser möjligheten att använda Renova AB somkonsult inom olika områden såsom tillexempel projektledning, projektarbete ochutredningsarbete. Exempel på uppdrag kan vara pQekt där säckställ byts ut mot kärl,framtagning av trycksaker inför aktiviteter på återvinningscentraler och framtagande avmarknadsföringsmaterial for m iljöskolan.

Exempel på hur Härryda kommun har utnyttjat konsultfunktionen är vid införandet avmatavfallsinsamlingen då informatörer från Renova användes. Ett annat exempel ärprojektledningen av FN|-projektet (se stycke 4.1) som projektleds av Renova. I bådadessa exempel har utnyttjandet av tjänsterna gjorts tillsammans med Lerum och Partillekommuner.

3.3.8 Övriga direkttilldelningar

Det finns möjligheter för ägarkommunerna till Renova att köpa ytterligare tjänster frånRenova AB genom direkttilldelning, utöver de delar som nämnts ovan. Ett exempel påsådan tjänst är sorteringen av insamlat förpacknings- och tidningsavfall från försöket medfastighetsnära insamling, se 4.1.

3.4 Ekonomi

Avfallsverksamheten finansieras helt genom avgifter som fastställs genom kommunensavfallstaxa. Avfallsverksamheten hade 2015 kostnader på ca 31,3 Mkr och intäkter på29,0 Mkr. Resultatet for 2015 var alltså ett underskott på ca 2,3 Mkr, vilket var planerat föratt m inska resultatutjäm ningsfonden.

Kostnaden för avfallsverksamheten består främst av hämtning av hushållsavfall,behandling av hushållsavfall, drift och underhåll av Bråta återvinningscentralför grovavfalloch hushållens farliga avfall, slamtömning av enskilda avlopp samt kostnader förgränsöverskridande besök på återvinningscentraler. I kostnaderna ingår ävenavfallsplanering, kundservice, fakturering och information. De största utgiftsposterna ärentreprenaden insamling av kärlavfall mm (ca 15 Mkr, inkl. behandling) och Bråta AVC(7,8 Mkr, inkl. behandling). Fördelningen av avfallsverksamhetens kostnader framgår avTabell 1 och Figur 1.

RAPPORT2016-03-11


AP p:\'l 31 5\'1 340055_härryda_renova_utredning\000-hårryda_renova_utredni ng\1 0 ârbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

337

swEco *

Kostnader2015, tkr

Andelav totalakostnaden, %

Personalkostnader 1 203 4 o/o

Entrepr., köp av verksamhet 26629

-varav upphandlade tjänster (insamlinghushâllsavfall. slam, farliqt avfail. AVC mm)

20 329 65 o/o

-varav behandling, direkttilldelat Renova AB 6 300 20 o/o

-varav Miljöskolan, direkftilldelat Renova AB 45 0,1Yo

Övriga kostnader 1 2 112 7%

Avskrivningar 948 3 o/o

Finansiella kostnader 413 1%

Summa kostnader 31 305

Tabell 1 Avfallsverksamhetens kostnader 2015

1 T.ex. vattenanalyser, dataprogram, konsulttjänster, information, försäkringar, resor

Figur 1 Fördelning av avfallsverksamhetens kostnader 2015.

I uppgifterna ovan framgår att kostnaden för avfallsbehandling inom uppdrag somdirekttilldelas Renova AB var ca 6,3 Mkr, vilket motsvarar ca20 o/o av

9(38)

Förde I n ing av avfa I lsverksa mhetens kostnader 20 15Avskrivningar; 3%

Finansiellaövriga kostnader; 7% kostnader; Persona lkostnader;

4o/"Miljöskola Renova

AB:'O,t%

Behandlingdirekttilldelat

Renova AB; 20%

Upphandladetjänster (insamling

hushållsavfall, slam,

farligt avfall, ÅVC

mm);65%

õ

AP pl1 315\l 340055_hårrydâ_renova_utredning\000_härryda_renova_utredning\10 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport härryda - renova 2016-03-1 1.docx

RAPPORT20 16-03-1 I


338

swEco *

avfallsverksamhetens totala kostnader. Behandling av kärlavfall respektive avfallfrånAVC stoO för omkring vardera hälften av dessa kostnader.

3.5 Avfallstaxa

Ar 2011 infördes en helt ny avfallstaxekonstruktion föranlett av införandet avmatavfallsinsamling i kommunen. Nivån på taxan för håmtning av kärlavfall varoförändrad iflera år fram till 2015 då den hojdes med 7 %, främst på grund av ökadekostnader för matavfallsinsamling och kommungränsöverskridande AVC-besök. Taxanhöjdes även 2016 med 7 7o av samma anledning.

Taxan för slamtömning sänktes 2015 med 5 % och lämnades oförändrad 2016.

Målet med avfallstaxan är att den ska ligga på en nivå så att verksamheten under entreårsperiod varken ska gå med vinst eller förlust.

För jämförelse av avfallsavgifterna i Härryda med andra kommuner, se 3.6.

3.6 Nyckeltal föravfallsverksamheten

Det finns många nyckeltal som kan användas för att studera en kommunsavfallshantering över tid och ijämförelse med andra kommuner. Det kan vara svårt attjämfôra avfallsverksamheten i olika kommuner eftersom kommunerna kan skilja sig åtgeografiskt och befolkningsmässigt och den service kommunerna erbjuder inomavfallsområdet kan variera stort. Om t.ex. ekonomiska nyckeltal ska jämföras måste mansamtidigt titta på vilken nytta avfallssystemet i kommunen levererar i form av förebyggdaavfallsmängder, mängder som går till materialåtervinning, biogasproduktion mm. Det ärockså viktigt att titta på vilken service kommunen erbjuder och hur nojda kunderna är.

I Tabell 2 visas nyckeltal från den "värderingsrapport" som kan tas fram frånbranschorganisationen Avfall Sveriges statistikverktyg AvfallWeb. ldenna värderas enrad nyckeltalsom avser kunder, ekonomi, insamling, återvinning och behandling och enjämförelse görs mellan Härryda kommun och medelvärden för de tretton kommunernasom ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR samt kommunerna iVästraGötalands län. Värdering görs utifrån om värdet på nyckeltalet för kommunen är mycketbra, bra, mindre bra eller dåligt.

RAPPORT2016-03-1 '1


I

AP p:\l 31 5\'l 340055_hårryda_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1 1.docx

339

swEco *

Tabell 2. Jämförelse av nyckeltal för avfallsverksamheten i Härryda kommun med medelvärden förkommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalands Iän, 2014. Källa AvfallWeb, värdering srapport.

1 Fjäfttranspott förekommer ¡nte ¡ Härryda kommun, 2 Ingen mätn¡ng genomföñ 2014

Värdering enligt Avfall Sverige:

I Mvctet ora IIBra

Mindre bra

Dål¡g

1 1 (38)

I

RAPPORT2016-03-1 I


Enhet Härryda Göteborgs-regionen,

medelvärde

VästraGötalands

län,medelvärde

KunderNojd het avfallshanteri ng en- och tvåfam ilish us % 84 86Nöidhet avfallshanterinq läqenhet % 85 83Nöidhet besök AVC Vo 89 87Nöidhet information %Vanligaste avgift en- och tvåfamilishus krlàr I 811Vanlioaste avoift läqenhet i flerbostadshus krlâr 943EkonomiTotala kostnader hushållsavfall exkl slam kr/person 700Arskostnad service- och administration exklslam

kr/person 285

Arskostnad insamlinq kärl- och säckavfall kr/oerson 305Arskostnad behandling inkl fjärrtransport avkärl- och säckavfall kr/person 94

lnsamlingMängd insamlat hushållsavfall, exkl slam kr/person 459Mänqd insamlat kärl- och säckavfall kq/oerson 213Mängd insamlat qrovavfall kq/person 151Mängd insamlade förpackningar ochreturpapper kg/person 71

Andel förpackningar och returpapper i brännbartkärl- och säckavfall

o/o 27

Andelfarligt avfall i brännbart kärl- ochsäckavfall

o/o 0,27

Mängd farligt avfall under kommunalt ansvar kq/person 9.4Miliövänliqa drivmedel - lnsamlino %Atervinning behandlinqAndel hushållsavfall som återvinns genommaterialåtervinn ing, inklusive biologiskbehandling

o/o

Andel av uppkommet matavfallfrån hushåll,restauranger, storkök och butiker som går tillbioloqisk behandlino

% 48 39

AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport häryda - renova 201 6-03-I 1.docx

340

swEco *

De nyckeltal som sticker ut som positiva fór Härryda ijämförelsen är kundnojdhet blandboende iflerbostadshus, nojdhet med besök på AVC, mängd insamlat farligt avfall,andelen miljövänliga drivmedeloch andelen matavfall som samlas in.

Kundnójdheten bland boende ien- och tvåfamiljshus är något lägre än i övrigakommuner, vilket skulle kunna ha sin förklaring i att undersökningen gjordes underinförandet av matavfallsinsamlingen i Härryda och en del kunder upplevde inledandesvårigheter med utsorteringen. I 2015 års kundundersökning var kundnöjdheten blandboende i en- och tvåfamiljshus 85,7 o/o, vilket är en tydlig förbättring.

Nyckeltalen Totala kostnader hushållsavfalloch Arskostnad service- och administration ärnågot sämre än medel iVästra Götaland, men eftersom detta inte avspeglar sig i högreavgifter för kunderna bedöms detta inte vara något att lägga vikt vid.

I den årliga jämförelse av Sveriges kommuner som Avfall Sverige genomför genom AvfallWeb i "Avfall Sveriges index för bästa avfallsverksamhet" kom Härryda kommun 2014 pà

en femteplats. I indexet vägs en mängd nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ettövergripande sätt samman; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall,avfallsmängd, avfallstaxa, kostnader och andel förpackningar och tidningar i

hushållsavfallet. 2013 hamnade Härryda på fjärde plats isamma ranking.

Utifrån jämförelsen av nyckeltalen för Härryda kommun med övriga kommuner i GR ochlänet samt Avfall Sveriges ranking kan konstateras att Härrydas avfallsverksamhet är välfungerande och att kostnaderna är rimliga.

Förpacknings- och tidningss¡nsamling i Härryda kommun

Förpackningar och tidningar omfattas av producentansvar och insamling och behandlingav detta avfall sker genom producenternas organisation Förpacknings- ochtidningsinsamlingen, FTl. lnsamlingen av förpackningar och tidningar i Härryda kommunsker huvudsakligen via FTI:s 26 återvinningsstationer som finns ikommunen. Kommunenoch vissa privata fastighetsägare upplåter marken medan FTI ansvarar för insamling ochstädning av återvinningsstationerna. Vatten- och avfallsverksamheten har, tillsammansmed miljö- och hälsa och planenheten, regelbundna samråd med FTI omåtervin ningsstationerna.

Förpackningar och tidningar samlas även in genom fastighetsnära insamling, FNl, från en

delflerbostadshus genom avtal mellan fastighetsägaren och FTI:s underentreprenörer.

Regeringen har beslutat att kommunerna i framtiden ska ta över ansvaret för insamlingenav förpackningar och tidningar och en utredning om hur övergången ska gå till planerasvara klar 31 mars 2016. Se vidare 8.2.

4.1 Försök med fastighetsnära insamling

Härryda kommun utför från september 2015 och ett år framåt försök med fastighetsnärainsamling (FNl) av förpackningar (papper, plast och metall) och tidningar för villor i

samarbete med Lerums och Partille kommuner. Delen av försöket som innebär insamlingav avfallet görs genom ett tillägg till den pågående entreprenaden för insamling av

RAPPORT2016-03- 1 1

4


AP p:\1 31 5\1 340055_hårryda_rênova_utredning\000_hårrydã_rênova_utredni ng\1 0 arbêtsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

341

swEco x

kärlavfall mm. Delen som innebär sortering och behandling av avfallet görs genom entillkommande direkttilldelning till Renova AB.

Om fórsöket faller väl ut kan det bli aktuellt att erbjuda tjänsten i Härryda kommunframöver.

5 Beskrivning av Renovakoncernen

5.1 Oversikt

Renovakoncernen består av ett moderbolag, Renova AB, och ett dotterbolag, RenovaMiljö AB. Renova AB arbetar med ägarkommunernas direkttilldelade uppdrag, såsomförbränning, biologisk behandling och deponering av hushållsavfall, medan Renova MiljöAB konkurrerar med andra företag om uppdrag från företag, verksamheter ochkommuner. En förenklad bild av respektive bolags uppdrag visas i Figur 2.

¡ Direkttilldelade uppdrag frånägarkomm u nerna, fra mför alltbehandling av avfall

.Konkurrerar om behandling av avfallfrån verksamheter och andra änägarkommuner

.Konkurrerar om insamling frånägarkommuner och verksamheter

Figur 2. Översiktlig beskrivning av Renova AB:s och Renova Mitjo AB:s uppdrag.

Kommunernas ändamål med sitt ägande av koncernen är att främja en långsiktigt hållbarutveckling i ägarkommunerna, framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall somkommer från hushåll och verksamheter i ägarkommunerna.

Bolagen ska inom ramen för sina uppdrag, aktivt och strukturerat genom påverkan på

exempelvis lagstiftning, direktiv och annat regelverk, verka för en för ägarkommunernaoch bolagen positiv hållbar utveckling av nationella och internationella förhållanden.Bolagen ska, där så är miljömässigt och affärsmässigt motiverat, kunna ingå olika formerav samarbete med andra aktörer inom avfallsområdet. Sådant samarbete ska vara avallmänintresse för ägarkommunerna.

13(38)

RAPPORT2016-03-1 I

I


Renova AB

Renova M¡ljöAB

AP p:\'l 31 5\1 340055_hårrydå_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport härryda - enova 201 6-03-1 l.docx

342

i¿swEco ô

Renova ägs av följande tio kommuner (avrundad ägarandel inom parantes):

Ale (1,8 procent)

Göteborg (85 procent)

Härryda (0,9 procent)

Kungälv (2,4 procent)

Lerum (1,3 procent)

Mölndal (3,7 procent)

Partille (1,9 procent)

Tjörn (1,1 procent)

Stenungsund (1,5 procent)

Öckerö (0,4 procent)

Kungsbacka kommun var tidigare delägare men valde att sälja sina aktier i Renova ochdärmed utgå som delägare vid årsskiftet 201312014.

5.2 Historik och omstrukturering av bolaget

Agarrådet till Renova tillsatte i december 2009 en arbetsgrupp med deltagare från allaRenovas ägarkommuner med uppdrag att ta fram nya uppdaterade bolagsdokumentrörande Renova. Den främsta anledningen till detta arbete var de juridiska frågetecknenkring att kommunerna direkttilldelade Renova uppgiften att förbränna hushållsavfall. Dettaskedde i ljuset av den så kallade SYSAV-domen där Regeringsrätten beslutade attkommuner i Skåne inte kunde direkttilldela uppdrag inom avfallsområdet till detgemensamt ägda bolaget SYSAV. En diskussion hade också pågått i ett antal år omRenovas relativt höga pris för förbränning gentemot ägarkommunerna och kritik frånprivata aktörer om att intäkter från behandlingen av avfall användes till att subventioneraden konkurrensutsatta insamlingsverksamheten. Andra målsättningar med översynen avorganisationen var ökad transparens, ökad tydlighet i gränssnittet mellan beställare ochutförare samt bättre ekonomistyrning och marknadsmässiga priser på direkttilldeladeuppdrag.

2010 infördes tillfälligt mójligheten för kommuner att göra undantag frånupphandlingsskyldigheten enligt LOU och direkttilldela uppdrag tillett kommunalt bolag,under förutsättning att de så kallade Teckal-kriterierna uppfylls. Undantagetpermanentades från den 1 januari2013. Det finns två kriterier, "kontrollkriteriet" och"verksamhetskriteriet" som måste uppfyllas:

¡ Kontrollkriteriet: Den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över denjuridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontrollsom myndigheten utövar över sin egen förvaltning.

14(38)

a9

RAPPORT2016-03- t '1

HARRYDA RENOVA UTRÊDNING

AP p:\1 31 5\'1 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredni ng\'t 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1'1.docx

343

i¿swEco ô

. Verksamhetskriteriet: Den eventuella verksamhet som den juridiska personen

eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än denupphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär. Detta innebär attbolagets verksamhet till mer än 80 % ska utföras gentemot ägarkommunerna.

För att anpassa Renova till dessa förutsättningar beslutades att, från och med 1 januari

2014, omstrukturera bolaget och dela upp det i tre delar; moderbolaget Renova AB samtde två dotterbolagen Renova Miljö AB och Renova Miljöpartner AB. I Renova ABsamlades de verksamheter som är direkttilldelade från ägarkommunerna och dessasärskildes på så vis från de två andra bolagen som agerar på en konkurrensutsattmarknad. Genom denna uppdelning uppfylls både kontrollkriteriet ochverksamhetskriteriet. Det beslutades också att de två dotterbolagen fram tillårsskiftet201512016 skulle drivas gemensamt i Renova Miljö AB.

Genom beslut i samtliga ägarkommuner under 2015 kommer dotterbolagen även efterårsskiftet 201512016 att drivas som ett bolag, Renova Miljö AB. Detta kan göras enligtgällande lagstiftning eftersom affärsområdena Logistik och Atervinning redan särskiljsekonomiskt från varandra, i motsvarande grad som om de hade bedrivits i två skildadotterbolag. Ett starkt motiv till att inte dela upp verksamheten i två separata dotterbolagär att det skulle försämra bolagets konkurrenskraft gentemot övriga foretag i

avfallsbranschen. Kunderna efterfrågar till stor del helhetstjänster som inkluderar bådeinsamling och behandling, vilket kan erbjudas när denna verksamhet finns inom sammabolag. Denna rapport utgår därför ifrån att det bara finns två bolag, Renova AB ochRenova Miljö AB, även om uppdaterade aktieägaravtal, bolagsordningar och ägardirektivsom formaliserar detta börjar gälla först den 1 januari 2016.

5.3 Bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal

För Renova AB och Renova M¡ljö AB finns ett antal styrande bolagsdokument;bolagsordningarna, ägardirektivet och aktieägaravtalet. Samtliga bolagsdokumentförändrades i samband med omstruktureringen av bolaget inför årsskiftet201312014 ochkommer att uppdateras igen fr.o.m. 1 januari 2016.

Bolagsordn¡ngen är ett aktiebolags regelverk, som tillsammans med lagstiftningenanger ramarna för verksamheten. Det finns en bolagsordning for Renova AB och en förRenova Miljö AB.

Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningarna med mer detaljeradebeskrivningar av vad bolagens uppgift är och vilka förväntningar och krav ägarna har på

bolagen. Agardirektivet är gemensamt för båda bolagen i Renovakoncernen, men harspecifika texter som rör respektive bolag.

Det finns även ett "Generellt ägardirektiv" för Renova AB, Gryaab AB och Grefab, somalla är bolag som ägs gemensamt av flera kommuner, vars innehåll är av merövergripande karaktär.

Aktieägaravtalet är ett avtal mellan Renovas ägarkommuner som reglerar vilkaåtaganden kommunerna har gentemot Renova och varandra. I aktieägaravtalet förbinder

1 5(38)

RAPPORT2016-03-1 1

HÄRRYOA RENOVA UTREDNING

a

!

AP p:\1 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 20 1 6-03-1 1.docx

344

swEco x

sig kommunerna att avlämna hushållsavfall till förbränning, biologisk behandling ochdeponering till Renova AB. Utöver detta bestämmer varje kommun vilken övrigbehandling eller tjänst som kommunen avser att direkttilldela bolaget. Aktieägaravtalet ärtidsbegränsat och gäller t.o.m. 2018-12-31 och förlängs automatiskt med fem år om ingenpart säger upp det senast två år före avtalstidens utgång.

5.4 Renova AB

Av ägardirektivet anges följande när det gäller moderbolaget Renova AB:s uppdrag:

"Renova AB ska behandla avfall på direkttilldelade uppdrag av ägarkommunerna. Bolagetska vara ett avfallsfóretag för dess ägarkommuner och aktivt medverka i en långsiktigthållbar utveckling genom att utföra prisvärda, miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster inomavfallsområdet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de beställningar som ärkopplade till direkttilldelade uppdrag och i enlighet med ägarkommunernas lokala ochregionala avfallsplaner. Uppdragen ska innebära en miljöriktig omlastning,avfallsbehandling, en effektiv energiåtervinning genom produktion av värme och el samtrestprodukthantering. Bolaget ska tillhandahålla behandlingskapacitet för rötning avbiologiskt avfall."

Renova AB har med andra ord inga andra kunder än ägarkommunerna. Denhuvudsakliga verksamheten är förbränning, biologisk behandling och deponering.Därutöver bestämmer varje kommun själv vilken övrig behandling eller vilka tjänster somkommunen vill köpa av bolaget, så kallade tillkommande direkttilldelningar, se avsnitt 3.3.

Av bolagsordningen framgår att bolaget inte har som syfte att bereda vinst åt aktieägarna.

5.4.1 Renova AB som kunskapskälla

Genom att Härryda är en av ägarkommunerna tillRenova AB har man tillgång tillbolagets expertkunskap inom avfallsområdet. Det kan handla om att kommunen vändersig till Renova med frågor om behandling av avfall och idéer om utveckling avverksamheten eller att Renova anordnar seminarier och temadagar för ägarkommunerna

Renova AB anordnar årligen ett miljöseminarium för ägarkommunerna. På det senastemiljöseminariet under våren 2015 behandlades bl.a. lösningar för en hållbar utveckling i

regionen, fordonsutveckling och plaståtervinning. Nyligen hade också Renova ochägarkommunerna "strategidagar" då frågor om textil- och plaståtervinning diskuterades.

Renova har också ett miljöstipendium som delas ut årligen och syftar till att stimuleraforskning inom miljö- och återvinningsområdet.

5.4.2 Utveckling av behandlingsmetoder genom Renova AB

Genom Renova kan ägarkommunerna också ta initiativ eller vara delaktiga i utvecklingenav en miljöriktig hantering av avfall i regionen. Ett exempel på utveckling av Renovasverksamhet är byggandet av förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall i MarieholmEtt annat exempel, som på senare år drivits av några av ägarkommunerna och avRenova, är utredningen om byggandet av en eventuell torrötningsanläggning för rejekt

16(38)

RAPPORT201 6-03-1 1

HARRYDA RENOVA UTREDNINGð

AP p:\'1 31 5\'! 340055_härryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rãpport hårryda - renovâ 201 6-03-1 1.docx

345

.:!¿swEco ô

från förbehandlingsanläggningen med syfte att producera mer biogas från kommunernasavfall. Som en foljd av de tydliga miljöambitionerna i ägardirektivet bedriver företagetforskning och utveckling. Ett pågående exempel på detta är pilotprojektet tillsammansmed Högskolan i Borås och Götaverken Miljö med syfte att utvinna zink ur flygaskan påSävenäs.

5.5 Renova M¡ljö AB

Av ägardirektivet anges följande när det gäller dotterbolaget Renova Miljö AB:s uppdrag:

"Renova Miljö AB ska behandla avfall från verksamheter som bedrivs i ägarkommunernaeller annat avfall som av andra överlämnas till bolaget för återvinning eller bortskaffande.Bolaget får lämna anbud till ägarkommunerna på icke direkttilldelade uppdrag inomavfallsområdet. Bolaget ska aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom atterbjuda konkurrenskraftiga, miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster och produkter inomavfallsområdet. Bolaget ska också bedriva insamling och övriga logistiktjänster för avfallfrån hushålloch verksamheter inom delägarregionen. Bolaget ska vara ett logistikföretagför dess ägarkommuner och aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att i

konkurrens erbjuda miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster och produkter inominsamlingsområdet."

Renova Miljö AB konkurrerar alltså med andra företag när det gäller insamling,behandling, sortering och andra avfallstjänster. Bolaget ska agera på ett sådant sätt attkonkurrensen inte snedvrids. lnsamlingsverksamhet, både för kommuner ochverksamheter, får bara bedrivas inom ägarkommunerna, medan behandling kan erbjudasäven kommuner och verksamheter utanför delägarkommunerna. Verksamheten i bolagetär uppdelad ide två affärsområdena Logistik och Atervinning vars ekonomiersärredovisas så att det är mójligt att följa upp respektive verksamhets lönsamhet.

Av bolagsordningen framgår att bolaget inte har som syfte att bereda vinst åt aktieägarna.

För närvarande är Renova Miljö AB upphandlad entreprenör för insamling avhushållsavfall i sju av ägarkommunerna, men ett antal förlorade upphandlingar senasteåret kommer att sänka denna siffra. Bolaget är också upphandlad slamentreprenör i femav ägarkommunerna.

5.6 Ägarkommunernas styrning och ¡nsyn i Renova

Agarkommunerna har inflytande och insyn i Renovakoncernen genom tre, i

aktieägaravtalet reglerade, organ: Styrelsen, ågarrådet och chefsnätverket.

Styrelserna för moderbolaget Renova AB och Renova Miljö AB består av sammapersoner men styrelsemöten för de båda bolagen sker separat. Styrelsen består av nioledamöter och åtta suppleanter, som är politiker från ägarkommunerna. Härryda kommunhar en plats som suppleant.

Ägarrådet är ett forum för samråd mellan ägarna till Renovakoncernen. Rådet har intenågon beslutanderätt. Förekomsten av ett ägarråd är inte tänkt att påverka denrollfördelning som finns mellan bolagets ägare och styrelse. Agarrådet består av två

1 7(38)

RAPPORT201 6-03-1 1

õ!


AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_hårrydâ_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårrydã - renova 201 6-03-I 1.docx

346

swEco *

personer som representerar respektive ägarkommuns kommunstyrelse. Härryda kommunrepresenteras av ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen. Möten hålls minsten gång om året. Därutöver ska ytterligare sammanträden hållas när någon avägarkommunerna begär det. Representanter för Renovakoncernen deltar inte vid dessasammanträden.

Till ägarrådet finns det kommunala chefsnätverket för Renova (KCR) kopplat. Detbestår av tjänstemän från respektive ägarkommun som har ansvaret för kommunensavfallsverksamhet. Härryda kommun representeras av va-chefen. Göteborgsregionenskommunalförbund, GR, är sammankallande för nätverket. Nätverket är ett forum församverkan mellan ägarkommunerna som beställare. Representant för Renovakoncernenadjungeras till delar av KCR:s sammanträden. KCR arbetar bland annat med uppföljningav ekonomi och verksamhet kopplat till direkttilldelade uppdrag och Göteborgsregionensavfallsplan A2020, utformar beställningar, samråder om avgifter, samråder omtillkommande direkttilldelningar och övriga strategiska frågor samt bereder frågor som skahanteras av ägarrådet. Göteborgs stad bistår med den kunskap om Renova sominhämtas genom den inom Göteborg utvecklade uppföljningsprocessen. KCRsammanträder fyra gånger per år. Deltagarna i KCR ansvarar för samråd och förankringmed respektive kommuns avfallsansvariga nämnd, samråd med representanten i

ägarrådet i respektive kommun och för kopplingen mellan KCR och avfallsnätverket42020, se7.2.

Till KCR finns även en undergrupp, KCR UD (uppföljning direkttilldelningar). Denna grupputgörs av representanter för fyra av ägarkommunerna och har framförallt som uppgift attförbereda handlingar till KCR och arbeta fördjupat med frågor som rör uppföljning ochspecifikation av de direkttilldelade uppdragen till Renova AB. Vilka kommuner som deltar i

KCR UD roteras.

I ägardirektivet anges att bolaget ska stödja ägarråd och chefsnätverk genom en öppenredovisning av bolagets verksamhet och ställa sitt kunnande till förfogande så attägarkommunernas avfallshantering utvecklas på bästa sätt. Bolaget skall underlätta enstärkt beställarroll hos ägarkommunerna, inkluderande beställning, uppföljning ochanalys.

När det gäller beslut som är av stor vikt för bolagens verksamhet ska bolagen inhämtakommunfullmäktiges ställningstagande i respektive ägarkommun.

5.6.1 Prissättning av direkttilldelade uppdrag till Renova AB

Renova AB:s prissättning av tjänster gentemot ägarkommunerna ska präglas av bolagetssjälvkostnad med ett rimligt tillägg för att finansiera nödvändiga framtida investeringar ochutvecklingsarbete samt av tydlighet och transparens gentemot ägarkommunerna.Bolagets målsättning ska vara att prissättningen över tid inte överstiger ett genomsnitt avmarknadspriset per ton hos motsvarande anläggningar i Sverige. Agarkommunerna skadebiteras lika stora avgifter per viktenhet efter avlämning vid Renovasmottagningsanlägg ningar.

RAPPORT20 1 6-03-1 1

a

! HARRYDA RENOVA LJTREDNING

AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_härryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvãpport\rapport hårryda - renova 20 1 6-03-1 1.docx

347

swEco *

Det åligger styrelsen i Renova AB att i god tid inför varje verksamhetsår fastställa prisetför de direkttilldelade tjänsterna. Bolaget ska dessförinnan, senast i september, samrådamed ägarkommunerna och redovisa underlaget för prissättningen till KCR och på

förfrågan till ägarkommunernas ägarråd. Redovisningen ska innehålla för- och efterkalkylav de kostnads- och intäktsslag som ingår i respektive direkttilldelat uppdrag. KCR ochägarrådet har rätt att framställa synpunkter till styrelsen inför styrelsens beslut om pris.

5.6.2 Uppföljningsprocess

Göteborgs stad har utvecklat en uppföljningsprocess för Renova som innebär månadsvisuppföljning av koncernens verksamhet och ekonomi med en fdrdjupning varje kvartal.lnformation från denna uppfoljning används i KCR:s arbete med uppföljning av ekonomioch verksamhet kopplat till direkttilldelade uppdrag och Göteborgsregionens avfallsplanA.2020. Bolaget redovisar sina uppdrag nedbrutna i de delar kommunerna önskar. Dettaför att uppfylla kraven på transparens och uppfoljning.

5.7 Resultatet av omstruktureringen av bolaget

Renovakoncernen har präglats starkt av omstruktureringen av bolaget sedan början av2014, liksom av det fortsatta genomförandet av det åtgärdspaket som påbörjades under2013 med syfte att förbättra resultatet. Ett omfattande arbete har genomförts för attsäkerställa att intäkter och kostnader redovisas i rätt bolag och affärsområde, för att i sintur säkerställa en tydlig, transparent och korrekt redovisning till styrelse och ägare.Rapportering och uppfoljning sker per bolag och per affärsområde, vilket innebär attRenova Miljö AB, med affärsområdena Logistik och Atervinning, idag fóljs upp som omdet vore två bolag. Den interna kontrollen har förstärkts för att säkerställa att Renova ABlever upp till ägarnas krav och förväntningar.

Eftersom Renovakoncernen sedan den 1 januari2014 är uppdelad i ett moderbolag ochett dotterbolag är de juridiska krav som föranledde bolagsdelningen uppfyllda. Dettainnebär att ägarkomunerna kan direkttilldela verksamhet till Renova AB enligt de såkallade Teckal-kriterierna. Ett revisionsutlåtande gör också bedömningen att det finnstransparent redovisning mellan affärsområdena Logistik och Atervinning ienlighet medbolagets fördelningsnycklar, stödjande system och processer.

Renovakoncernen hade 2014 en omsättning på ca I 150 Mkr och gjorde en vinst på 20,9Mkr. Resultatet för Renova AB uppgick till minus 4 Mkr. Renova Miljö AB redovisade ettresultat pà ca26 Mkr där Affärsområde Atervinning nådde ett resultat på ca 48 Mkr ochAffärsområde Logistik visade ett underskott på ca 22Mkr.

I ett tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret, Göteborg Stad, till kommunstyrelsenoch kommunfullmäktige anges att Renova AB, enligt oberoende extern part, idag harmarknadsmässiga priser på fórbränning. Aven övriga behandlingspriser har bedömts avchefsnätverket KCR ligga på en marknadsmässig nivå.

I ett tjänsteutlåtande från Sektorn för samhällsbyggnad till kommunstyrelsen i Härrydakommun i april 2015 framgår att man anser att Renova AB har klarat omstruktureringenbra. Priserna har sänkts på förbränning av hushållsavfall. Transportverksamheten går

1e(38)

RAPPORT2016-03-1 1

I

9


AP p:\1 3l 5\1 340055_hårryda_rênovã_utredning\000_härryda_renova_utrêdning\1 0 arbêtsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1 Ldocx

348

6

swEco *

fortsatt med underskott, men förväntas visa lönsamhet under 2016. Ekonomin i

dotterbolaget är delad så att det går att se vad de olika delarna genererar. Förtroendeoch tillit mellan ägarkommuner och bolaget har ökat. Stadsledningskontoret i GöteborgsStad gör samma bedömning. Stadsledningskontoret uppger också att KCR har funnit sinaformer, att man arbetar med samordning av de direkttilldelade uppdragen och attprissamråd med Renova AB sker enligt plan.

Renova AB:s behandlingspr¡ser

På grund av konkurrenssituationen är Renova AB:s behandlingspriser gentemotägarkommunerna belagda med sekretess. Sweco har dock under utredningen fått ta delav priserna 2012-2016 för att kunna göra en bedömning av om priserna ärmarknadsmässiga i enlighet med målsättningen i ägardirektivet. På grund av sekretessenredovisas inga siffror idenna rapport.

Renovas priser på fint brännbart, matavfall och obrännbarUdeponi har jämförts med depriser Sveriges kommuner har rapporterat in i avfallsbranschens statistikverktyg AvfallWeb. Dessa fraktioner stod 2015 för drygt 60 % av Härryda kommuns kostnader förbehandling. 2014 stod de för 68 % av kostnaderna för behandling. Jämförelse har gjortsmot medelvärden för Stockholms län, Malmöregionen (SYSAV-kommunerna), VästraGötalands län samt hela riket.

För alla tre fraktionerna kan det konstateras att Renovas priser gentemotägarkommunerna ligger i nivå med de genomsnittliga priserna i de tre regionerna och i

riket som helhet.

Det bör också noteras att Renovas priser på behandling för samtliga fraktioner gentemotägarkommunerna har sänkts väsentligt de senaste åren.

7 Samarbeten med andra kommuner

7.1 Samarbetet med Lerums och Partille kommuner

Lerum, Partille och Härryda kommuner (LPH) har samarbetat inom avfallshanteringensedan 1990-talet. Sedan 1997 har de tre kommunerna gjort gemensamma upphandlingarav avfallsinsamling. ldag handlar man upp tre verksamheter gemensamt:

¡ lnsamling av kärlavfall mm

¡ lnsamling av slam från enskilda avlopp mm

. lnsamling och behandling av farligt avfall

De tre kommunerna tar fram ett gemensamt förfrågningsunderlag där stora delar avkraven på vad tjänsterna ska innehålla är gemensamt, men kompletterat med specifikakrav som gäller fór respektive kommun. De tre verksamheterna i punktlistan ovan utgördelentreprenader som i upphandlingen kan tillfalla olika entreprenörer men för varjedelentreprenad tecknar de tre kommunerna avtal med samma entreprenör. Dengemensamma upphandlingen gör att t.ex. transporter kan optimeras genom att en sopbil

RAPPORT2016-03-1 1

HÀRRYDA RENoVA UTREDNINGqI

AP p:\1 31 5\'l 340055_hårrydã_r€nova_utredning\000_härryda_renova_utredn¡ng\'l 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-I 1.docx

349

swEco *

kan hämta avfall i flera kommuner på samma rutt. För den schemalagda insamlingen avkärlavfall uppskattar nuvarande entreprenör att 0,5-1 % av avfallet från Härryda kommunsamlas in på gemensamma rutter med någon av de andra kommunerna. När det gällerextra tömningar av käd som beställs av kunderna sker det i princip dagligen att sopbilarkör över kommungränserna för samlastning.

När det gäller insamling av slam från enskilda avlopp sker ingen samlastning överkommungränserna.

De tre kommunerna har ett tätt samarbete kring upphandling, drift och uppföljning aventreprenaderna som grundar sig i att upphandlingarna görs gemensamt. Drift- ochuppföljningsmöten med entreprenören för farligt avfall genomförs av de tre kommunernagemensamt, medan det for de andra två entreprenaderna förekommer bådegemensamma och enskilda drift- och uppföljningsmöten med entreprenörerna.

LPH-samarbetet omfattar även frågor kring information, matavfallsinsamling,utvecklingsprojekt, erfarenhetsutbyte mm. Ett exempel på utvecklingsprojekt är detpågående projektet om fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNl) somfinansieras gemensamt av de tre kommunerna och som utförs i Lerums kommun.Projektet går ut på att testa och utvärdera ett nytt system för FNI för att sedan ta ställningtill om systemet kan införas ifull skala i de tre kommunerna. På så sätt har samtliga trekommuner möjlighet att styra projektet och får nytta av resultaten till en lägre kostnad änom man hade gjort projektet på egen hand. lnsamlingen i försöket genomförs inom ramenför en option i entreprenaden för insamling av kärlavfall mm, medan sorteringen av detinsamlade materialet direkttilldelas Renova AB. Projektledningen av projektet genomförsav Renova AB genom den direkttilldelade konsultfunktionen.

Samarbetet är en stor styrka genom att de tre kommunernas resurser samutnyttjas,kostnader hålls nere, kvaliteten på avfallsverksamheten höjs och att erfarenhetsutbytetstärker kompetensen hos personalen.

7.2 Samarbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund

De tretton kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, tog 2010 framden gemensamma regionala avfallsplanen 42020. Planen antogs sedan av respektivekommunfullmäktige och alla kommunerna har därmed samma målsättningar för huravfallshanteringen ska förbättras fram till år 2020. De kommuner som berörs är Ale,Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille,Stenungssund, Tjörn och Öckerö. Utöver Renovas ägarkommuner ingår alltså ytterligaretre kommuner i GR-samarbetet.

Framtagandet av planen präglades av ett tätt samarbete mellan kommunerna och någraår efter att planen antagits har sättet att arbeta tillsammans funnit sina former.Samarbetet styrs genom Chefsnätverket for avfall och va som består av samma personersom KCR, se 5.6, och representanter för de tre kommuner som inte är ägarkommuner tillRenova. Vidare finns ett avfallsnätverk vars roll är att samla sig kring frågor avgemensamt intresse för regionens avfallshantering. Nätverket fungerar framförallt somforum för erfarenhetsutbyte men kan vid behov utse arbetsgrupper för att arbeta vidare

21 (38)

RAPPORT2016-03-1 1


AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-I l.docx

350

swEco *

med specifika frågor av gemensamt intresse. Den regionala avfallsplanen, A2020 ärbakgrund fór det gemensamma arbetet men avfallsnätverket åtar sig inte att arbeta direktmed målen i planen. För närvarande finns det tre arbetsgrupper kopplat tillavfallsnätverket som arbetar med kommunikationsfrågor, nyckeltal och uppfóljning samtupphandlingar. Det finns också en särskild arbetsgrupp för den gemensammaavfallsplanen A2020, vars roll är att driva på arbetet med målen i planen.

7.3 Andra samarbeten

Härryda kommun har avtal med Ale, Härryda, Göteborg, Kungsbacka, Lerum, Mölndaloch Partille kommuner som gör det möjligt för invånarna att utnyttja vilkenåtervin ningscentral de vill.

Härryda kommun har också sedan 1990talet ett avtal med Bollebygds kommun vilketmöjliggör för invånare i Härryda kommun att besöka återvinningscentralen i Bollebygd

I Viktiga omvärldsfaktorer

8.1 TolkningavTeckal-kriterierna

Uppdelningen av Renovas verksamhet i ett moderbolag och ett dotterbolag gjordes for attuppfylla Teckal-kriterierna så att ägarkommunerna skulle kunna köpa tjänster avmoderbolaget utan upphandling. Bolagets och ägarkommunernas bedömning är efternoggrann utredning att denna omstrukturering uppfyller kraven i lagstiftningen.

Avfallsbolaget Sysav som ägs av ett antal kommuner i Skåne har av samma anledninggenomgått en liknande omstrukturering som resulterade i en uppdelning avverksamheten i två bolag, Sysav och Sysav lndustri AB. Sysav tar hand om ochbehandlar ägarkommunernas insamlade hushållsavfall och Sysav lndustri AB riktar sigmot den privata marknaden och andra kommuner. Huruvida ägarkommunerna fårdirekttilldela avfallsbehandlingen har avgjorts i alla svenska instanser och även varitföremål för granskning i EU-kommissionen. I juni 2015 kom dock ett nytt tillsynsbeslutfrån Konkurrensverket som innebär att Konkurrensverket bedömer att den uppdelning avverksamheten i skilda bolag som har genomförts inte är relevant utan att det ärkoncernens samlade omsättning som det ska tas hänsyn till. Beslutet har överklagats avSYSAV och ligger när denna rapport skrivs i förvaltningsrätten för avgörande.

Frågan om hur Teckal-kriterierna ska tolkas är alltså inte slutgiltigt avgjord och det kaninte uteslutas att utgången av processen mellan Sysav och Konkurrensverket kan kommaatt påverka även Renovakoncernen.

8.2 Framtida kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar

I maj 2015 meddelade regeringen att ansvaret för den fysiska insamlingen avförpackningar och tidningar ska samlas hos kommunerna och att en utredning för hurdenna förändring i praktiken ska gå till skulle tillsättas. I praktiken innebär regeringensförslag till ny ansvarsfördelning att kommunerna kommer att samla in avfallet frånhushållen och sedan lämna över det insamlade materialet till producenterna mot en

RAPPORT201 6-03-1 1

HÃRRYDA RENOVA UTREDNING

AP pl1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_hårryda_renova_ulredni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 20 1 ô-03-1 1.docx

351

swEco *

ersättning. Producenterna ska, precis som idag, ansvara för att det rnsamlade avfalletåtervinns på ett korrekt sätt.

Utredaren ska ge förslag på hur producenterna ska ersätta kommunerna för insamlingen,föreslå hur tillsynen ska gå till, vilka konsekvenser det förändrade ansvaret får för allaolika parter och också lämna ett forfattningsförslag som lägger fast regelverket.Uppdraget ska vara slutfort den 31 mars 2016. Om beslut fattas om kommunaltinsamlingsansvar kan övergången ske tidigast 2018.

9 Erfarenheter från andra kommuner

Samarbete inom avfallsområdet mellan kommuner genom gemensamt ägda bolag ärrelativt vanligt. Som exempel kan nämnas SYSAV och NSR i Skåne och SORAB i

Stockholmsområdet. Det finns också exempel på kommunala bolag som ägs helt av enenskild kommun såsom Uddevalla Energioch Borås Energi och Miljö. En annansamverkansform är att flera kommuner går ihop i kommunalförbund, såsomAvfallshantering iOstra Skaraborg, AÖS, och Gästrike återvinnare.

I denna utredning ska erfarenheter från kommuner som har gått ur som ägare i

kommunala avfallsbolag finnas med i den mån det är mojligt att finna uppgifter. Eftersomdetta är ovanligt är Kungsbacka kommun, som gick ur Renovasamarbetet årsskiftet201312014, den enda kommun som finns till vår kännedom. Trenden i branschen ärsnarare att fler och fler kommuner ingår i någon form av samarbete, antingen genomkommunala bolag eller genom kommunalförbund. I 9.1 nedan beskrivs Kungsbackaserfarenheter.

9.1 Kungsbackas utträde ur Renova

9.1.1 Bakgrund

I augusti20l3 beslutade kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun att kommunen skullegå ur som aktieägare i Renova AB. Kungsbacka kommun ägde då 1,5 % av aktierna.Swecos bild är att den främsta anledningen till beslutet var att kommunen ansåg attRenovas pris på behandling av brännbart avfall länge varit allt för högt och att man därföristället ville handla upp behandlingen inklusive omlastning och transport. Beslutet omutträde fattades samtidigt som arbetet med omstruktureringen av Renovakoncernenpågick, se 5.2.

Kungsbacka kommun direkttilldelade enbart behandling av brännbart avfalltill Renova.

Beslutet föregicks av en utredning i december 2012 som kommunen gjorde själv därdåvarande renhållningschef visade att avgifterna för brännbart hushållsavfall var bland dehögsta i landet. De kommuner som ingick i studien var Trollhättan, Vänersborg,Uddevalla, Hylte, VIVAB (Varberg och Falkenbergs gemensamma bolag). Utredningenredogjorde även för vad en omstrukturering av Renovakoncernen i ett moderbolag ochdotterbolag, med fortsatt direkttilldelning till moderbolaget skulle innebära.

23(38)

!

I

I *orro*t20 t6-03-1 1

HARRYDA RËNOVA UTREDNING

AP p11 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\o00_härryda_renova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

352

swEco *

Utredningen presenterade även renhållningschefens syn på för- och nackdelar meddirekttilldelning respektive upphand ling av behandling av avfallet.

9.1.2 Konsekvenser

Under ären2012-2015 hade Kungsbacka kommun stor omsättning på personal pårenhållningsavdelningen samtidigt som Förvaltningen för teknik genomgick enomorganisation. Eftersom ingen ur nuvarande personalfanns med då Kungsbackafortfarande var delägare i Renova och organisationen har förändrats, har det varit svårtatt få fram uppgifter om konsekvenserna av Kungsbackas utträde ur Renova, såsomverksamhetens kostnader före och efter. Beskrivningen nedan bygger huvudsakligen på

nämndhandlingar och sammanträdesprotokoll kompletterat med erfarenheter från dentidigare miljöingenjören som numera är Swecoanställd.

De tydligaste konsekvenserna av att inte längre vara delägare i Renova blev attkommunen behövde göra flertalet upphandlingar. Det som behövde handlas upp varförbränning av brännbart avfall, insamling av kärl- och säckavfall, slam från enskildaavlopp och drift av återvinningscentraler samt insamling och behandling av farligt avfall.

Eftersom Renova var kommunens entreprenör för insamling av kärl- och säckavfall, slamfrån enskilda avlopp och drift av två återvinningscentraler och avtalet hade nyligenforlängts med24 månader blev kommunen tvungen att dra tillbaka avtalsförlängningenmed 12 månader. Detta eftersom Renova bara får verka i sina ägarkommuner. Nyaupphandlingar fick göras under stor tidspress. Upphandlingen av insamling av kärl- ochsäckavfall och slam blev överprövad vilket försenade avtalsstarten och Renova fickfortsätta med insamlingen under en period till en förhojd avgift.

Upphandlingen av förbränning av brännbart avfall inklusive omlastning och transportvanns av Ragn-Sells AB och avfallet transporterades till Halmstad, vilket innebar atttransportavståndet ökade med nio mil enkel väg jämfort med då det kördes till Renovasanläggning i Sävenäs. Upphandlingen blev dock överprövad och fick göras om ochavtalet med Ragn-Sells blev bara ettårigt. Den nya upphandlingen vanns av Renova.Denna gång ingick inte omlastning i upphandlingen.

Kommunen fick också köpa Renovas fastighet med omlastningsstation i

Klovstensområdet och handla upp driften av denna samt handla uppkomprimatorcontainrar till omlastningsstationen. Ytterligare arbete omfattade att göra enanmälan om verksamheten enligt miljöbalken samt att besiktiga fastigheten.

Arbetsbelastningen på avdelningen blev högre på grund av att de nya upphandlingarnasammanföll med andra upphandlingar av avfallsbehandling och andra planeradearbetsuppg ifter i verksam heten.

Swecos bedömning är att beslutet om att gå ur Renova kom hastigt för personalen somskulle arbeta med förändringarna och att kommunen inte var riktigt forberedd på det storaantal upphandlingar som då behövde göras och den arbetsbelastning som det innebar.

RAPPORT2016-03-1 '1

I

HÂRRYDA RENoVA UTREDNING

AP p:\1 3l 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

353

swEco *

10 Analys

10.1 Fördelar för Härryda kommun av att vara delägare i Renova

Nedan listas det som bedöms vara de viktigaste fördelarna för kommunen av att varadelägare i Renova:

o Tillgång till långsiktig behandlingskapacitet till stabila marknadsmässigapriser i regionen. Renova garanterar ägarkommunerna långsiktigbehandlingskapacitet för förbränning, rötning och deponering och erbjuderbehandling av andra fraktioner. När det gäller pris på behandling ärmålsättningen att prissättningen över tid inte ska överstiga ett genomsnitt avmarknadspriset per ton hos motsvarande anläggningar i Sverige. I Swecosjämförelse av behandlingspriser framkommer att Renovas priseröverensstämmer med målsättn ingen.

r Möjlighet att påverka miljöriktiga långsiktiga infrastrukturinvesteringar i

regionen. Genom Renova kan kommunen bidra till och påverka utvecklingen förmiljöriktig avfallsbehandling i regionen genom de investeringar i anläggningarsom görs. Renovas behandlingsanläggningar bedöms idag hålla en god

miljöprestanda. I Renovas uppdrag från ägarkommunerna ingår att bolaget skafrämja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna, arbeta for miljöriktigbehandling av avfall, bidra tillforskning och utveckling mm. Genom att flerakommuner arbetar ihop finns större möjlighet att åstadkomma utveckling. Dettabedöms svårare att åstadkomma om kommunen skulle handla uppavfallsbehandlingen.

¡ Korta transporter av avfall. Att Renovas anläggningar ligger nära Härrydakommun innebär relativt korta transportavstånd för avfallet. Detta innebär ocksåatt det mesta av avfallet inte behöver omlastas utan körs direkt till behandling.Genom gemensam upphandling av insamling av kärlavfall med Lerum ochPartille kan avfall samlastas över kommungränserna (se nästa punkt).

. Härrydas omfattande samarbete med Lerum och Partille när det gällerupphandlingar, uppföljning av entreprenader, information, utvecklingsprojekt mmhar möjliggjorts av att alla tre kommunerna är delägare i Renova. För närvarandehandlar de tre kommunerna upp insamling av kärlavfall, slam och farligt avfallgemensamt. Samarbetet är en stor styrka genom att de tre kommunernasresurser samutnyttjas, kostnader hålls nere, kvaliteten på avfallsverksamhetenhöjs och att erfarenhetsutbytet stärker kompetensen hos personalen. Samarbetei nuvarande omfattning bedöms vara juridiskt tveksamt om någon avkommunerna skulle gå ur Renova, se vidare 10.3.2.

. Slipper risker förknippade med upphandling av avfallsbehandling. Genomatt direkttilldela uppdrag till Renova AB slipper kommunen de risker som ärförknippade med upphandlingar. Exempel på risker är att tillräckligt många anbudinte kommer in, överprövningar av tilldelningsbeslut och prisfluktuationer på

25(38)

c

9

RAPPORT2016-03-1 1

HÂRRYDA RENoVA UTREDNING

AP p:\1 3l 5\1 340055_härryda_rcnova_utredning\000_hårryda_renova_utredning\'l 0 ãrbêtsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1'1.docx

354

swEco x

a

behandlingspriser. Genom upphandling kan behandlingspriserna variera bådeuppåt och neråt vilket kan leda till att höjning och sänkning av avfallstaxan kanbehöva göras oftare än idag.

Delägarskap innebär samutnyttjande av resurser för styrning ochuppföljning. Genom samarbetet mellan ägarkommunerna delas ansvaret förstyrning och uppfoljning av Renovas verksamhet.

Stor nytta i förhållande till ägarandel. I förhållande till Härrydas relativt lillaägarandel (0,9 % av aktierna) får kommunen en stor nytta av att vara delägare i

Renova. De mindre kommunerna har samma tillgång till anläggningar ochkompetens som de större. Genom god samverkan mellan ägarkommunerna ochatt beslut i kommunala chefsnätverket för Renova, KCR, fattas i konsensusupplever kommunens tjänstemän också att de i praktiken har stort inflytande i

frågor som rör gemensamma beslut gällande Renova.

Insyn i bolaget för politiker och tjänstemän. Genom omstruktureringen avbolaget från 1 januari2Ol4 förbättrades transparensen och insynen i bolagetsolika verksamheter genom bland annat ägarrådet och kommunala chefsnätverketför Renova, KCR. Tilliten mellan ägarkommunerna och bolaget har ökat ochbehandlingspriserna har sänkts.

Tillgång till Renova AB:s expertkunskap inom återvinning,avfallsförebyggande mm. Kunskapen kommer kommunen till del genom t.ex.seminarier, temadagar, studiebesök på anläggningarna och genom att det är lättför kommunen att ringa eller maila och ställa frågor. Kommunen tillgodogör sigockså kunskap genom deltagandet istyrelsen, ägarrådet och det kommunalachefsnätverket för Renova, KCR.

Tillgång till utbildning av gymnasieelever och kommuninvånare genommiljöskolan.

Tillgång till Renovas konsultfunktion. Genom Renovas spetskompetens ochatt de är insatta iförhållandena i kommunen kan de leverera värdefulla tjänster tillkommunen. En del av dessa tjänster skulle dock kunna köpas direkt av t.ex. denupphandlade insamlingsentreprenören eller fristående konsultbolag.

Större konkurrens vid kommunal upphandling av insamling av kärlavfall,slam, farligt avfall, AVC mm genom att Renova M¡ljö AB kan lägga anbud(Renova Miljö AB får bara utföra avfallsinsamling i ägarkommunerna). Detta ledersannolikt till större prispress.

Större konkurrens när privata aktörer i Härryda kommun handlar uppavfallshämtning genom att Renova Miljö AB kan lägga anbud (Renova Miljö ABfår bara utföra avfallsinsamling i ägarkommunerna, även när det gällerverksamhetsavfall). Detta leder sannolikt till större prispress.

Hög kundnöjdhet och hög rankning i Avfall Sveriges jämförelse avkommunernas avfallsverksamhet tyder på en väl fungerande avfallsverksamhet. I

a

a

a

a

a

a

q

9

RAPPORI201 6-03-1 1


AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredni ng\1 0 ãrbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport härryda - renova 2016-03-1 1.docx

355

swEco *

vilken mån detta kan kopplas till delägarskapet i Renova är svårt att bedöma,men det visar att med dagens förutsättningar kan kommunen utföra sinverksamhet med hög kvalitet.

10.2 Nackdelar för Härryda kommun av att vara delägare i Renova

Nedan listas det som bedöms vara de viktigaste nackdelarna för kommunen av att varadelägare iRenova:

. Lägsta behandlingspris kan inte garanteras. Genom att kommunen intehandlar upp behandlingen av de fraktioner som idag direkttilldelas Renova AB ärdet inte säkert att man får marknadens lägsta pris. Genom att handla upp dessafraktioner är det möjligt att kostnaderna för behandling skulle kunna minska medupp till 5-15 o/o. Det är dock inte säkert att kostnaderna skulle sänkas genomupphandling. Det bör också beaktas att det finns kostnadsposter som skulle öka,såsom personalkostnader, kostnader för omlastning och transport till behandling.

¡ Minskad konkurrens inom avfallsbehandling. Genom direkttilldelning avavfallsbehandlingen till Renova minskar konkurrensen på marknaden.

10.3 Konsekvenser för Härryda av ett eventuellt avslutat delägarskap ¡ Renova

Om Härryda kommun skulle välja att avsluta sitt delägarskap i Renova skulleaktieägaravtalet behöva sägas upp senast 2016-12-31. Avtalet gäller fram till 2018-12-31och förlängs automatiskt om ingen av parterna säger upp avtalet senast två år föreavtalstidens utgång. Ett avslutat delägarskap i Renova skulle innebära en radförändringar för hur kommunens avfallsverksamhet arbetar. Nedan beskrivs deförändringar som skulle behöva ske uppdelat på direkttilldelade uppdrag ochupphandlade uppdrag. Därefter beskrivs konsekvenserna av detta uppdelat på

organisation, ekonomi, miljö och brukaraspekter.

10.3.1 Förändringar gällande uppdrag som idag direkttilldelas

De tjänster som idag direkttilldelas Renova AB skulle istället behöva handlas upp. Dessaär:

. Energiåtervinning genom förbränning

. Energi- och näringsåtervinning genom rötning

. Deponering

r Transport och behandling av olika fraktioner av grovavfall

Sammanlagt är det behandling av 13 fraktioner som skulle behöva handlas upp.

Att dessa tjänster upphandlas skulle inte hindra Renova Miljö AB från att lägga anbud.

Kommunen skulle också behöva ta ställning till hur man vill ersätta den utbildning förgymnasielever och invånare som Renova idag står för genom miljöskolan samtkonsultfunktionen som idag kan köpas av Renova.

27(38)

RAPPORT201 6-03-1 1

Á

!HÂRRYDA RENOVA UTREDNING

AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredn¡ng\000_hårryda_renova-utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-1 1.docx

356

swEco *

Mer tid skulle också behöva läggas på omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning somRenova idag hjälper ägarkommunerna med.

10.3.2 Förändringar gällande upphandlade tjänster

Tre av de fyra verksamheter som kommunen handlar upp idag skulle påverkas omkommunen avslutade sitt delägarskap i Renova:

lnsamlinq av kärlavfall mm

Entreprenaden har nyligen handlats upp på nytt och startar i oktober 2016 och löper tilloktober 2021 med möjlighet till två års fórlängning. Avtal har tecknats med Reno NordenAB. Upphandlingen är gjord tillsammans med Lerum och Partille kommuner. I avtaletanges att avfallet ska köras till Renovas anläggningar. En foljd av att avfallsbehandlingenmåste handlas upp kan bli att avfallet ska köras till andra anläggningar. I avtalet ingår attentreprenören får samlasta avfall från de tre kommunerna på samma rutt, vilket försvårasi det fall avfallet från kommunerna ska köras till olika anläggningar. Om upphandlingen avbehandling av kärlavfall skulle vinnas av någon annan aktör än Renova Miljö AB skulledet därför medföra att avtalet med Reno Norden behöver omförhandlas.

På längre sikt, när denna entreprenad ska handlas upp på nytt, skulle ett avslutatdelägarskap i Renova påverka kommunens arbetssätt mer. En direkt effekt skulle bli attRenova Miljö AB (Renovas insamlingsverksamhet) inte skulle få lägga anbud eftersom debara får verka i bolagets ägarkommuner. Härrydas omfattande samarbete med Lerumoch Partille när det gäller upphandlingar, uppföljning av entreprenader, information,utvecklingsprojekt mm bedöms därför inte kunna fortsätta på samma sätt. Detta eftersomRenova Miljö AB då skulle utestängas från att lämna anbud om de tre kommunernahandlade upp gemensamt. Detta vore orimligt för de två kommuner som fortfarande ärdelägare. Samarbete i nuvarande omfattning bedöms därför vara juridiskt tveksamt omHärryda skulle gå ur Renova.

De tre kommunerna skulle troligen kunna arbeta tillsammans med framtagande avförfrågningsunderlag, men eftersom det är möjligt att olika entreprenörer skulle kunnavinna upphandlingen i de olika kommunerna skulle en stor del av samarbetet försvinnaoch Härryda skulle få arbeta mer på egen hand.

Omlastninq av hushållsavfall

Eftersom upphandling av förbränning och rötning, som idag direkttilldelas Renova AB,skulle kunna leda till att det avfall som samlas in ska transporteras till andra anläggningarsom ligger längre bort än Renovas, skulle kommunen behöva ta ställning tillom avfalletska omlastas och ivilken regidet iså fallskulle göras. Kommunen kan själv bygga enomlastningsstation eller köpa in denna tjänst, om det finns någon aktör som kan erbjudadet. En sådan omlastningsstation är anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen(verksamhetskod 90.40) och ska anmälas till kommunens miljö- och bygglovsnämnd.

RAPPORÏ20 I 6-03-1 1


AP p:\l 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport hårrydâ - rênova 20 1 6-03-1 l.docx

357

¡¿swEco Ã

lnsamlinq av slam för enskilda avlopp mm

Entreprenaden har nyligen handlats upp på nytt och startar i oktober 2016 och löper tilloktober 2021 med mojlighet till två års förlängning. Avtal har tecknats med Renova MiljöAB. Upphandlingen är gjord tillsammans med Lerum och Partille kommuner. EftersomRenova Miljö AB bara får verka i bolagets ägarkommuner skulle avtalet behöva avbrytas.

På längre sikt, när denna entreprenad ska handlas upp på nytt, bedöms samarbetet medLerum och Partille försvåras på samma sätt som för insamling av kärlavfall.

lnsamlinq och behandlino av farliqt avfall

Entreprenaden har nyligen handlats upp på nytt och startar i oktober 2016 och löper tilloktober 2021 med mojlighet till två års fôrlängning. Avtal har tecknats med Renova MiljöAB. Upphandlingen är gjord tillsammans med Lerum och Partille kommuner. EftersomRenova Miljö AB bara får verka i bolagets ägarkommuner skulle avtalet behöva avbrytas.

På längre sikt, när denna entreprenad ska handlas upp på nytt, bedöms samarbetet medLerum och Partille försvåras på samma sätt som för insamling av kärlavfall.

Drift av återvin ninqscentral

Entreprenaden bedöms inte påverkas av ett avslutat delägarskap i Renova, förutom attRenova Miljö AB inte längre skulle kunna lägga anbud.

I 0.3.3 Konsekvenser för kommunens organisation

Om kommunen avslutade sitt delägarskap i Renova skulle avfallsverksamheten få enökad arbetsbelastning. På kort sikt skulle flera av de befintliga avtalen med entreprenörerbehöva avbrytas eller omförhandlas och flera nya upphandlingar skulle behövagenomföras. På längre sikt skulle bl.a. samarbetet med Lerum och Partille påverkas ochkommunen skulle behöva arbeta mer på egen hand. Om kommunen skulle gå ur Renovakrävs god planering for att få tid till att omförhandla pågående avtal och att genomföra denya upphandlingar som krävs, så att situationen som uppstod i Kungsbacka kommun kan

undvikas.

De tjänster som idag direkttilldelas Renova AB skulle behöva handlas upp, vilket tarresurser i anspråk. Vanligtvis görs denna typ av upphandlingar med två tillfyra årsmellanrum. Avtalsuppföljning för de nya upphandlingarna behöver också göras.

Upphandlingarna kan göras helt med egen personaleller isamarbete med konsult.

Eftersom arbetet med gemensam upphandling och uppföljning med Lerum och Partilleinte bedöms kunna fortsätta skulle arbetet med upphandling och avtalsuppfôljning bli mertidskrävande. Genom ett minskat erfarenhetsutbyte med grannkommunerna riskerarkvalitén på verksamheten att sänkas, såvida kompetensen inte förstärks på annat sätt.

Om kommunen bestämmer sig för att bygga en ny omlastningsstation för omlastning avkärlavfall från sopbilar till containrar är detta en process som tar tid i anspråk medutredningar, projektering, sam råd, ansökan enl igt m iljöprövn ingsförordningen mm.

2e(38)

c

AP pl1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredn¡ng\'l 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport härryda - renova 201 6-03-1 1.docx

RAPPORT2016-03-1 I


358

swEco *

Genom att inte kunna ta delav Renovas kunskap, omvärldsbevakning och utbildningskulle kommunen behöva arbeta mer aktivt med dessa frågor. Om kommunen villfortsätta med någon form av skolinformation behövs resurser för att hantera detta.

Det är dock viktigt att poängtera att avfallssamarbetet inom Göteborgsregionenskommunalförbund inte skulle påverkas om kommunen gick ur Renova. Detta samarbetegrundar sig i GR-kommunernas gemensamma avfallsplan och bland dessa finns trekommuner som inte är delägare i Renova.

Kommunens kundservice bedöms inte påverkas.

Det är svårt att bedöma hur mycket merarbete ett utträde ur Renova skulle innebära föravfallsverksamheten. Det beror till stor del på vilken kompetens som redan finns inomorganisationen, hur man väljer att arbeta och vilken ambitionsnivå kommunen har.

Uppskattningsvis kan ytterligare minst en halvtidstjänst behövas. Antalet årsarbetareskulle i så fall öka från dagens 2,2 fll2,7 . lnitialt, vid ett utträde ur Renova, bedöms merän en halvtidstjänst behövas.

1 0.3.4 Ekonomiska konsekvenser

De samlade ekonomiska konsekvenserna av ett avslutat delägarskap i Renova är svåraatt bedöma. Det är viktigt att poängtera att vilka priser man får vid upphandling kanvariera stort beroende på anläggningars och åkeriers tillgängliga kapacitet ochkonkurrenssituation vid upphandlingstillfället. Anläggningarnas geografiska placering harockså betydelse priset. Nedan förs ett resonemang kring mdjliga minskade och ökadekostnader.

Försäljningen av Härrydas aktier i Renova skulle ge en intäkt på knappt 1,9 Mkr1.

Genom upphandling av behandling av de fraktioner som idag direkttilldelas Renova blirkonkurrensen större och det är möjligt att kostnaderna för behandling skulle kunnaminska med upp till 5-15 %. Det innebär i så fall sänkta kostnader med upp till 0,3-0,9Mkr per år. Det är dock inte garanterat att kostnaderna skulle sänkas genomupphandling.

Om behandlingen tillfaller någon aktör som ligger längre bort än Renova ökartransportkostnaderna. En grov beräkning visar att om allt avfall som Renova idaghanterar skulle transporteras 5 mil (t.ex. Borås) respektive 15 mil (t.ex. Halmstad) skulletransportkostnaderna öka med i storleksordningen 0,9 respektive 1,4 Mkr/år.

Det är vanligt att behandling och transport handlas upp tillsammans och därmed lämnasincitament till att hålla transportkostnaderna nere. Eftersom Renova Miljö AB fortfarandekan lägga anbud på behandling i kommuner som inte är delägare, och det är kortatransportavstånd till Renovas anläggningar, är det möjligt att Renova skulle vinnaupphandlingar.

1 Baserat på samma pris per aktie som Kungsbacka kommun fick betalt i december 2013

RAPPORT2016-03-1 't

9 HÂRRYDA RENOVA UTREDNING

AP p:\1 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rãpport härryda - renova 2016-03-I 1 docx

359

-f¿swEco ô

Kostnaden för en omlastningsstation for kärlavfall (brännbart avfall och matavfall) kanvariera stort beroende på lokalisering, tillgänglig mark, design, teknikval mm. Kostnadenför investering i en omlastningsstation i Härryda kommun bör ligga inom intervallet 3-10Mkr. Erfarenheter från det regionala avfallsbolaget Sörab säger att investerings- ochdriftkostnader för omlastning ligger pà ca200-250 kr/ton år, vilket för Härrydas del skulleinnebära en årlig kostnad på ca 1,4-1,8 Mkr.

Ett avslutat delägarskap innebär tillkommande arbetsuppgifter såsom upphandling avbehandling av avfall, omförhandling och/eller förnyad upphandling av befintliga avtal,utökad omvärldsbevakning, utbildning och mer eget arbete med upphandling ochuppfoljning till foljd av minskat samarbete med Lerum och Partille. Kostnaderna för denytterligare halvtidstjänst som kan behövas bedöms till ca 0,25 Mkr per år. lnitialt, vid ettutträde ur Renova, bedöms kostnaden bli högre.

Att tre entreprenader inte längre kan handlas upp gemensamt med Lerum och Partilleleder till uteblivna stordriftsfördelar med sannolikt ökade kostnader.

Kommunen har genom sitt delägarskap i Renova varit med och betalat för deinvesteringar bolaget har gjort i sina anläggningar. Vid en försäljning av aktierna i bolagetär det tveksamt om kommunen kan anses få tillbaks de pengar man investerat.

I Tabell 3 sammanställs resonemanget ovan om minskade och ökade kostnader.

Tabell 3 Sammanfattning av mojliga minskade och ökade kostnader vid avslutat delägarskap iRenova. Kostnaderna är ungefärliga.

31 (38)

RAPPORT2016-03-1 1


Kostnadspost Minskade/ökade kostnader

Försäljning aktier i Renova lntäkt på ca 1,9 Mkr

Behandling Mójlig minskad kostnad på 5-15 %,

storleksordningen 0, 3-0,9 Mkr/år.

Transporter Ökad kostnad beroende på avstånd tillbehandling. 5 mil: Storleksordningen 0,9Mkr/år. l5 mil: Storleksordningen 1,4Mkr/år. Om anläggning som ligger näravinner upphandling blir kostnaderna lägre.

Omlastningsstation lnvestering 3-10 Mkr. Arlig kostnad forinvestering och drift i storleksordningen1,4-1,8 Mkr/år.

Personalkostnader Ökad kostnad, ca 0,25 Mkr/ar. lnitialt mer

Entreprenadupphandlingar Ökad kostnad p.g.a. uteblivnastord riftsfordelar när u pphandlingar intekan göras med Lerum och Partille.

AP p11 31 5\1 340055_härryda_renova_utrêdn¡ng\000_hårryda_renova_utredning\1 0 ârbêtsmtrl_dok\dokument\rappor$rapport härryda - renova 2016-03-1 1.docx

360

swEco *

1 0.3.5 Miljömässiga konsekvenser

Om kommunen avslutade sitt delägarskap i Renova och istället handlade uppbehandlingen av de fraktioner som idag direkttilldelas krävs att höga miljökrav ställs föratt inte tappa i miljöprestanda jämfört med idag. Om kommunen är aktiv och ställer högakrav skulle det kunna få positiva miljömässiga konsekvenser medan konsekvensernaskulle kunna bli negativa om rätt krav inte ställs och avfallet behandlas på anläggningarsom har sämre miljöprestanda än Renovas.

Genom att inte vara delägare i Renova minskar kommunens möjligheter att bidra till ochpåverka utvecklingen för miljöriktig avfallsbehandling i regionen. Genom att ställa krav i

sina upphandlingar har kommunen också möjlighet till påverkan, men den bedöms varamindre än genom dagens organisation.

Renovas behandlingsanläggningar bedöms idag hålla en god miljöprestanda. I Renovasuppdrag från ägarkommunerna ingår att bolaget ska främja en långsiktigt hållbarutveckling i ägarkommunerna, arbeta fdr miljöriktig behandling av avfall, bidra tillforskning och utveckling mm. Genom att flera kommuner arbetar ihop finns störremöjlighet att åstadkomma utveckling. Detta kan vara svårare att åstadkomma omkommunen skulle handla upp avfallsbehandlingen.

Genom att behandlingen handlas upp kan avfallet komma att transporteras längre änidag med ökad energiförbrukning och utsläpp till följd. lnom ett avstånd på ca 30 mil frånHärryda kommun finns det 20 forbränningsanläggningar och 14 biogasanläggningar(inklusive Renovas anläggningar) som skulle kunna lägga anbud om kommunenhandlade upp behandlingen. Majoriteten av dessa anläggningar är kommunala. I Figur 3

är dessa anläggningar utmärkta på en karta och i bilaga 1 anges avstånd till respektiveanläggning.

!

32(38)

,*o*2016-03-1 1


AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - rênova 201 6-03-1 1.docx

361

swEco *

I

I

IT¡ e a

oanläggningar

ce IIHärryda kommun O

o t oI

o

oto o

IoFörbränningsanläggningBiogasanläggning

IFigur 3 Förbränn¡ngs- och biogasanläggningar inom ca 30 mil från Härryda kommun(Renovas anläggn¡ng som är markerad som biogasanläggning är endast enförbeh a ndl i ng sanl äg g n i ng ).

Om behandlingen av förbränning av brännbart kärlavfall och rotning av matavfall skullehandlas upp och annat företag än Renova vann upphandlingen bedöms omlastning frånsopbiltill containrar som transporteras med lastväxlare med släp vara nödvändigt, något

33(38)

!

9E

RAPPORT201 6-03-1 I


AP p11 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_härryda_rênova_utredn¡ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport hårryda - renova 2016-03-'1 I docx

362

l¿swEco ô

som inte sker idag. För det brännbara kärlavfallet skulle det, med 2015 års mängder,innebära omkring 160 transporter per år med lastväxlare och släp med tre containrar. Förmatavfall skulle det innebära omkring 150 transporter med en container per år.

En grov beräkning har gjorts av hur stor energiförbrukningen för transport av brännbartkårlavfall skulle bli om avfallet transporteras 5 mil (t.ex. Borås) respektive 15 mil (t.ex.Halmstad). Resultatet blir en energiförbrukning på ca 40 GWh repektive 180 Gwh. Omdenna energiförbrukning jämförs med dagens energiförbrukning för insamling avkärlavfall2 skulle det innebära en ökning med istorleksordningen 5 % vid 5 miloch 30 %vid l5 mil. När det gäller behandling av matavfall bedöms energiförbrukningen intepåverkas i någon större utsträckning eftersom matavfallet som förbehandlas vid Renovasanläggning i Marieholm redan idag transporteras relativt långa sträckor till olikabiogasanläggningar.

När det gäller transport av de grovavfallsfraktioner som direkttilldelas Renova beräknasden ökade energiförbrukningen tillca 100 Gwh vid 5 miloch 280 GWh vid 15 mil. Fördessa fraktioner finns inga tillgängliga data på dagens energiförbrukning för transporteratt jämföra med.

När det gäller insamlingsentreprenaderna bedöms samma miljökrav kunna ställas i

framtida upphandlingar som idag. Renova Miljö AB har visserligen varit en av de mestdrivande aktörerna i branschen när det gäller användande av förnybara bränslen, mengenom tydliga krav i upphandlingarna kan även andra entreprenörer leverera vad somkrävs. Genom att gemensamma upphandlingar med Lerum och Partille inte bedömskunna fortsätta uteblir möjligheten att samlasta avfall från olika kommuner överkommungränserna med ökad energiförbrukning och utsläpp tillföljd.

Genom att inte kunna ta del av Renovas kunskap, omvärldsbevakning och utbildningfinns en risk att kommunen halkar efter i den miljömässiga utvecklingen. Om kommunenarbetar aktivt med dessa frågor bör det dock inte få någon effekt.

Kommunen skulle tappa möjligheten till undervisning om avfallshanteringen genomRenovas miljöskola, vilket på sikt kan påverka miljömedvetenheten ikommunen.Kommunen skulle därför behöva finna andra former för att ersätta denna verksamhet.

10.3.6 Konsekvenser för brukarna

Kundnojdheten vad gäller kommunens avfallshantering är hög idag. I vilken mån dettakan kopplas till delägarskapet i Renova är svårt att bedöma. Nöjdheten bedöms dockvara ett tecken på att avfallsverksamheten fungerar vä|. Förändringar i kommunensarbetssätt och arbetsbelastning vid ett utträde ur Renova kan inledningsvis påverkamöjligheten att arbeta med de mer kundnära frågorna.

En effekt av upphandling av behandlingen av avfallet kan bli att avfallet kan komma atttransporteras långt. Erfarenheter från andra kommuner visar att detta kan ifrågasättas avallmänhet och media.

2 597 o2z kwh 2014, Avfall web

RAPPORT2016-03-1 1

c HÄRRYDA RENOVA UTREDNING

AP p:\1 31 5V 340055_härryda_renova_utredning\000_hárryda_renova_utrêdni ng\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport härryda - renova 20'16-03-1 1.docx

363

i¿swEco ô

En effekt av upphandling kan också bli att behandlingspriserna kommer att variera merän idag, både uppåt och neråt, vilket kan leda till att hojning och sänkning av avfallstaxankan behöva göras oftare.

Vid ett utträde ur Renova skulle gymnasieelever och invånare inte längre ha tillgång tillRenovas miljöskola.

Privata aktörer i kommunen som idag har avtal med Renova Miljö AB för hämtning avverksamhetsavfall och förpackningar och tidningar skulle behöva hitta andra leverantörereftersom bolaget bara får bedriva insamlingsverksamhet inom ägarkommunerna.

Om hushållsavfallet ska omlastas från sopbilar till containrar på en omlastningsstationfinns risk för spridning av dålig lukt och buller. Vid lokalisering av en omlastningsstationmåste hänsyn tas till bostäder och verksamheter i området. Samråd är inget krav men börtroligtvis ändå genomföras. Beslut från miljö- och bygglovsnämnden om godkännande avbyggnation av en omlastningsstation kan överklagas av berörda.

10.3.7 Osäkerheter kopplat till omvärldsfaktorer

Tolkninq av Teckal-kriterierna

Frågan om hur Teckal-kriterierna ska tolkas är inte slutgiltigt avgjord och det kan inteuteslutas att utgången av processen mellan Sysav och Konkurrensverket kan komma attpåverka även Renovakoncernen. På vilket sätt detta skulle påverka Härryda kommun gåridagsläget inte att bedöma.

Noteras bör också att det finns ett förslag till ny lag om offentlig upphandling, LOU. Detkan inte uteslutas att förändringar i denna lagstiftning kan påverka Renova. I det nugällande förslaget finns t.ex. inget undantag från LOU för dotterbolag att köpa tjänster avmoderbolag om moderbolaget ägs av flera kommuner. Regeringen har nu att ta ställningtill Lagrådets yttrande om förslaget och det är oklart när ny lagstiftning kan träda i kraft.Det kan dock ske tidigast 1 januari 2017 .

Kommunalt insamlinqsansvar för förpackninqar och tidninqar

I mars 2016 väntas ett förslag på hur det i praktiken ska gå till när kommunerna fåransvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar. Om Härryda är delägare tillRenova eller inte bedöms inte direkt påverka kommunens möjligheter att arbeta meddetta nya ansvarsområde.

10.4 Risker för Härryda vid ett eventuellt avslutat delägarskap i Renova

Ett avslutat delägarskap i Renova innebär ett antal risker som kommunen bör beaktaDen främsta risken bedöms vara att tillräckliga resurser inte avsätts för tillkommandearbetsuppgifter, såsom upphandlingar, avtalsuppföljning, omvärldsbevakning ochkompetensförsörjning med fóljden att kommunen inte uppfyller sina åtaganden medsamma kvalitet som idag.

Det finns också risker förknippat med de upphandlingar som behöver göras. Omkommunen inte ställer rätt miljökrav i sina upphandlingar riskerar kvalitén på

35(38)

RAPPORT2016-03-1 1

HÂRRYDA RENoVA UTREDNINGð

AP pl1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_hårryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapport hårryda - Ênova 201 6-03-1 1.docx

364

swEco x

verksamheten att försämras jämfört med idag. Om kraven däremot ställs för högt finns enrisk att få leverantörer kan lägga anbud, vilket kan leda till högre pris. Vid upphandlingfinns också en risk för överprövningar, vilket leder till förseningar och kostnader.

För att möjliggöra att anläggningar som ligger längre bort än Renovas ska kunna läggaanbud på behandling skulle kärlavfallet som samlas in behöva omlastas till containrar föreffektiv transport. Eftersom det idag inte finns någon omlastningsstation i kommunenskulle kommunen antingen behöva bygga en sådan, alternativt köpa in denna tjänst, omdet finns någon aktör som kan erbjuda det. Om Renova Miljö AB skulle vinnaupphandlingen på behandling, kan investeringen i en omlastningsstation bli onödig,eftersom avfallet då skulle kunna köras direkt till behandlingsanläggningarna precis somidag.

I övrigt hänvisas till resonemangen iavsnitt 10.1-10.3.

10.5 Risker för Härryda med att vara kvar som delägare i Renova

Genom att det fortsatt råder viss osäkerhet kring hur Teckal-kriterierna ska tolkas finnsdet risk att nuvarande former för direkttilldelning och bolagets organisation kan behövaförändras iframtiden.

Att behandlingen av avfall direkttilldelas Renova AB skulle kunna innebära mindreincitament för effektiviseringar i bolagets verksamhet än om det hade upphandlats.Kommunens tjänstemän upplever dock inte att så är fallet idag. lstället upplevs en god

insyn i bolaget och möjligheter att påverka effektiviseringar.

Genom att Härryda är en av flera ägarkommuner till Renova, och dessutom har en litenägarandel, finns en risk att investeringsbeslut i ny teknik eller utökad kapacitet tas utan attHärryda stödjer det. Nuvarande och tidigare VA-chef i kommunen uppger dock att dettahittills aldrig har hänt. lstället upplevs att stor hänsyn tas till de mindre kommunernasåsikter.

I övrigt hänvisas till resonemangen i avsnitt 10.1-10.2.

r0.6 Konsekvenser för Renovakoncernen och övriga ägarkommuner vid etteventuellt avslutat delägarskap i Renova

Det har inte ingått i Swecos uppdrag att beskriva konsekvenserna för Renovakoncernenoch övriga delägarkommuner till Renova av om Härryda skulle avsluta sitt delägarskap.Summariskt kan dock konstateras att Renova AB skulle mista delar av sina säkra intäkteroch att Renova Miljö AB:s region att verka i skulle krympa ytterligare då de bara fårbedriva verksamhet i sina ägarkommuner, både då det gäller kommun- ochverksamhetskunder. Då det gäller övriga delägarkommuner skulle dessa behöva köpaHärrydas aktier i bolaget och ett arbete med omförhandling av aktieägaravtal mm skullebehöva genomföras.

RAPPORf2016-03-'11


AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova_utredning\000_h¿¡rryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokumentvapport\rapport hårryda - renova 201 6-03-I 1.docx

365

swEco *

11 Diskussion

Utredningen syftar till att beskriva för- och nackdelar för Härryda kommun av att varadelägare i Renova samt att beskriva vilka konsekvenser det skulle få för kommunen omman avslutade delägarskapet. Det har inte ingått i Swecos uppdrag att dra någraslutsatser kring om kommunen bör förlänga aktieägaravtalet eller inte. Kommunenbehöver själv värdera de fór- och nackdelar som har beskrivits och vidare analysera påvilket sätt man skulle anpassa sin verksamhet ifall man skulle välja att avslutadelägarskapet.

De viktigaste fördelarna bedöms vara att kommunen genom Renova har tillgång tilllångsiktig behandlingskapacitet till marknadsmässiga priser i regionen, att det germójlighet att påverka miljöriktiga långsiktiga infrastrukturinvesteringar i regionen, attkommunen har tillgång till Renovas expertkunskap och att delägarskapet mójliggör ett tättsamarbete med gemensamma upphandlingar mellan Härryda, Lerum och Partillekommuner.

Den viktigaste nackdelen bedöms vara att det inte är garanterat att kommunen får betalade lägsta behandlingspriserna på marknaden.

Om kommunen skulle välja att gå ur Renovasamarbetet kommer fler arbetsuppgifter atttillkomma för avfallsverksamheten. Kommunen skulle behöva avsätta tillräckligt medresurser för att förebygga de mdjliga negativa konsekvenser som har beskrivits i

rapporten om man vill bibehålla dagens höga kvalitet på längre sikt.

En viktig fråga att ta ställning till är om kommunen skulle investera i en omlastningsstationför kärlavfall. Omlastning av avfallet bedöms nödvändigt om anläggningar som liggerlängre bort än Renovas ska kunna lägga anbud på behandling. Om Renova Miljö ABskulle vinna upphandling av behandling kan dock nyttan av att ha investerat i enom lastningsstation ifrågasättas.

Det kan vidare konstateras att Renovakoncernen har genomgått en omfattandeomstrukturering sedan början av 2014 genom att koncernen delades upp i två delar;moderbolaget Renova AB och dotterbolaget Renova Miljö AB för att på så vis skilja påverksamheter som är direkttilldelade från ägarkommunerna och de delar som agerar påen konkurrensutsatt marknad. I och med omstruktureringen har ägarnas styrning av ochinsyn i bolaget förbättrats, behandlingspriserna mot ägarkommunerna sänkts ochprissamråd sker årligen. Det är därför Swecos bedömning att forhållandena idag serannorlunda ut än då Kungsbacka kommun tog beslutet att avsluta sitt delägarskap i

Renova 201 3.

Det kan inte uteslutas att osäkerheter kopplat till tolkning av Teckal-kriterierna ocheventuella framtida förändringar i lagen om offentlig upphandling kan påverkaRenovakoncernen och sättet kommunen kan direkttilldela uppdrag till Renova AB i

framtiden.

37(38)

9

AP p:\1 31 5\1 340055_härryda_renova-utredn¡ng\000_hårryda_renova_utredning\1 0 arbetsmtrl_dok\dokument\rapport\rapporl hårryda - renova 20 1 6-03-1 1.docx

RAPPORT201 6-03-1 1


366

swEco *

12 Referenser

Avfall Sverige, Rapport 2015:25, Hushållsavfall i siffror -Kommun- och länsstatistik 2014

Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret,20l5, Tjänsteutlåtande: Framställan frånRenova AB angående beslutad dotterbolagsbildning, Diarienummer saknas (bilaga tillärendet med samma namn i Härryda kommun, Dnr 2015KS179 106)

Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret, 2013, Tjänsteutlåtande: Omstrukturering avRenova AB, Dnr 0660/12

Härryda kommun, Sektorn för samhällsbyggnad, 2015, Framställan från Renova ABangående beslutad dotterbolagsbildning, Dnr 201 5KS179 106

Härryda kommun, Sektorn för samhällsbyggnad, Verksamheten för avfallstjänster,Arsredovisning 2014.

Kungsbacka kommun, Behandling av avfall, sammanträdesprotokoll, Dnr: TE12-00174136,2013-01-24

Kungsbacka kommun, Tjänsteskrivelse till Nämnden för Teknik, Dnr TE12-00174136,2012-12-12

Kungsbacka kommun, Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen, Dnr KS12-00318/08

T

AP'11.

p:\1 31 5\1 340055_hårryda_renova_utredning\000_härryda_renova_utredning\1 0 arbôtsmtrl_dok\dokumentvâpportvapport härryda - renova 201 6-03-docx

RAPPORT20't6-03-1 1


367

Bilaga 1

Förbränningsanläggningar inom cirka 30 mils transportavstånd från Härryda kommun

Borås

Eksjö

Göteborg

Halmstad

Helsingborg

Hässleholm

Jönköping

Karlskoga

, Karlstad, r¡lI Kumla

Lidköp¡ng

Linköping

, r-juneby

Malmö

Borås Energi & Miljö AB

AB Eksjö Energiverk

Renova AB

Halmstad Energi och Miljö AB

öresundskraft AB

Hässleholm Miljö AB

Jönköpings Energi AB

Karlskoga Kraftvärmeverk

Karlstad Energi AB

Kils EnergiAB

SAKAB AB

Tekniska verken AB

Ljungby EnergiAB

SYSAV AB

50

L90

20

150

220

240

140

265

280

275

255:

130

260

230 ,

275

3ot,1_55

1-00

300

Norrköpingiskövde

uddevâlla

Vasterv¡k

Åróttô'i

Borås

Falkenberg

Falköping

Göteborg

Helsingborg

Jönköping

Klippan

Kristianstad

Laholm

Linköping

Mörrum

Skövde

Vänersborg

Växjö

E.ON

Skövde Värmeverk AB

; Uddevalla EnergiAB

Västerviks Vä rmeverk AB

rs EnergiAB

Borås Energ¡& Miljö AB

Falkenberg Biogas AB

Falköpings kommun

Renova AB (förbehandlingsanl.)

NSR AB

Jönköping EnergiAB

Nårab

Kristianstads kommun

Södra Hallands kraft

Tekniska verken AB

Västblekinge Miljö AB

Skövde Biogas

Ragn-Sells AB

Växjö kommun

290

Biogasanläggningar inom cirka 30 mils transportavstånd från Härryda kommun

50

L15

130

20

220

130

220

275

L75

260

300

155

100

260

368

Bilaga 1

Förbränningsanläggningar inom cirka 30 mils transportavstånd från Härryda kommun

Borås

Eksjö

Göteborg

Halmstád

, Helsingborg

Hässleholm

.lontoping

Borås Energi & Miljö AB:ABE ksjö Energiverk

Renova AB

Halmstad Energioch Miljö AB

Oresundskraft AB

Hässleholm M¡ljö AB

Jönköpings EnergiAB

50 I

r_90 j

20,:

150 l

220,24o

1

L40 ,

Karlskoga

Karlstad

Kil

: Kumla

Lidköping

Linköping

Ka rlskoga Kraftvä rmeverk

Karlstad EnergiAB

Kils EnergiAB

SAKAB AB

Lidköpings Värmeverk AB

Tekniska verken AB

26s

280

275

255

Ljungbyi Malmö

Norrköping

Skövde

Uddevalla

Västervik

Å.oiroit

Ljungby EnergiAB

SYSAV AB

E.ON.

Skövde Värmeverk AB

Uddevalla EnergiAB

Västerviks Vä rmeverk AB

Borås Energi& M¡ljö AB

Falkenberg Biogas AB

Falköpings kommun

Renova RA (iorbehandlíngsanl

NSR AB

Jönköping EnergiAB

Nårab

Kristianstads kommun

Södra Hallands kraft

Tekniska verken AB

Västblekinge Miljö AB

Skövde Biogas

Ragn-Sells AB

Växjö kommun

130

260

230

305

155

1oo

300

I

Åmotsfors EnergiAB

Biogasanläggn¡ngar inom cirka 30 mils transportavstånd från Härryda kommun

290

Borås

Falkenberg

Falköping

Göteborg: Hels¡ngborg

Jönköping

Klippan

Kristianstad

Laholm

Linköping

Mörrum

Skövde

50

111 i

130

20

220

130

220

275

L75

260

300

L55

100

260

Vänersborg

Växjö

369

HÄRRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sida

Kommunstyrelsen 2016-05-30


Dnr 2015KS550 009

MEDBORGARFÖRSLAG OM GRATIS BUSSKORT TILL FÖRTIDS-

PENSIONÄRER

Kommunfullmäktige beslutade i § 10/2016 till kommunstyrelsen remittera

medborgarförslag om gratis busskort till förtidspensionärer.

Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse av den 22 april 2016.

Ordförandens förslag till beslut

Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med hänvisning till skrivelse

av den 22 april 2016 från sektorn för samhällsbyggnad.

_____

370

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 14

HÄRRYDAKOMMUN

Sektom for samhällsbyggnadBjörn Sjökvist

20t6-04-22

r (2)

Dnr 2015KS550 009

Kommunstyrelsen

MEDBORGARFÖRSLAG OM GRATIS BUSSKORT TILL FÖRTIDS.PENSIONÄNTN


Kommunfullmäktige beslutade i $ 10/2016 till kommunstyrelsen remittera medborgar-ftirslag från Marie Kjellgren angående gratis busskort till fortidspensionärer.

Förvaltningens kommentar

Kommunfullmäktige beslutade i $ 187/2015 att avslå en motion från Calle Johansson(SD) och Boris Leimar (SD) om gratis busskort lor kommunens sjukpensionärer. I mot-ionsvaret framftirde sektorn att Västra Götalandsregionen den l8 september 2015 fat-tade beslut om att infora 25 %o rabatt på alla periodkort för resurssvaga grupper. Väst-trafik jobbar nu med detta uppdrag och ambitionen är att det ska vara klart under 2016.

Det konstaterades också att erbjuda gratis busskort ftir sjukpensionärer skulle innebärastora kostnader lor kommunen. Fria resor lor denna grupp ingår nämligen inte i Väst-trafiks tillköpssortiment och måste därfor köpas till ordinarie pris. Den totala kostnadenfor att erbjuda gratis busskort till sjukpensionärer uppskattades till cirka 5 miljonerkronor. Det som hänt sedan kommunfullmäktige i december 2015 behandlade ovannämnda motion är att Västtrafik höjt vuxenpriset ftir ett periodkort från 715 kr per må-nad till 135 kr per månad, vilket innebär ytterligare kostnader for ett tillköp av dettaslag.

Bedömning

Det kan konstateras att det under år 2016 kommer att inloras rabatter för resurssvagagrupper, vilket ger möjlighet till billigare kollektivtrafikresor ftir dessa grupper samti-digt som det ger en större enhetlighet i regionen. Dagens utformning av principer lortillköp innebär att det skulle medfora lorhållandevis stora kostnader cirka 5 miljonerkrononor ftir kommunen att inftira fria resor for fortidspensionärer.

Med hänsyn till kostnaderna och att det snart inftirs rabatter anser sektorn ftir samhälls-byggnad att kommunen bör avstå från att infora gratis busskort till fortidspensionärer.

371

2 (2)


Kommunfullmäktige avslår medborgarftirslaget med hänvisning till skrivelse av den22apnl2016 sektorn for samhällsbyggnad.

SEKTORN SAMHÄLLSBYGGNAD

Bjöm SundénVerksamhetschef trafik

372

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen

SAM MANTRADESPROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-05-30

Sida

Dnr 20l5KS45l 608

REVIDERADE LÄSÅRS T IDER FÖR GRI.IND S KOLA, GRUND SÄRS KO LA,GYMNAS IESÄRSKOLA OCH UNGDOMSGYMNAS IUM 2OI 6 I 2OI7

Kommunstyrelsen fastställde i $ 31 ll20l5läsårstider ftir grundskola,grundsärskola, gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium 201 6 I 2Ol7

Från sektorn ftir utbildning och kultur ftireligger forslag till revidering avläsårstiderna. Förslaget syftar till att lärama inte ska ha arbetstid mellan två rödadagar. Enligt de reviderade läsårstiderna florlängs höstterminen med en dag ochmåndagen den 5 juni läggs in som lovdag på vårterminen20lT eftersom den 5juni infaller mellan en söndag och helgdag.

De reviderade läsårstiderna har arbetats fram i samråd med berörda verksamhets-chefer och verksamhetsråd.

Från sektorn flor utbildning och kultur ftireligger skrivelse av den 9 maj 2016

Ordfärandens fìirslag till beslut

Kommunstyrelsen upphäver läsårstider for grundskola, grundsärskola,gynrnasiesärskola och ungdomsgymnasium 201612017 antagna i $ 31112015

Kommunstyrelsen fastställer reviderade läsårstider ftir grundskola, grund-särskola, g¡nnnasiesärskola och ungdoms gymnasium 20 | 6 I 20 17, enli gtforeliggande florslag.


373

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 15

ANNJA

Maskinskriven text

HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn for utbildning och kulturElin Rosén

2016-05-09 Dnr 2015KS451 608

Kommunstyrelsen

REVIDERADE LÄSÅRSTIDER TÖN GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA,GYMNASIESÄRSKOLA OCH UNGDOMSGYMNASIUM 201612O17


Kommunstyrelsen fastställde i $ 31 ll20l5läsårstider lor grundskola, grundsärskola,gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium 201 612017 .

Det reviderade färslaget syftar till att lärarna inte ska ha arbetstid mellan två röda da-gar. Enligt de reviderade läsårstidema ftirlängs höstterminen med en dag och måndagenden 5 juni läggs in som lovdag på vårterminen 2017 eftersom den 5 juni infaller mellanen söndag och helgdag.

Enligt Skolfürordningen och Gymnasieftirordningen ska kommunstyrelsen fatta beslutom datum for höst- och vårterminens början och slut. Läsåret ska ha minst 178 skolda-gar och minst 12 lovdagar. Dessutom ñr kommunen lägga ut 5 studiedagar lor plane-ring av skolarbetet eller lor fortbildning av lärare. I övrigt beslutar kommunerna översina läsårstider.

De reviderade läsårstiderna har arbetats fram i samråd med berörda verksamhetscheferoch verksamhetsråd.


Kommunstyrelsen fastställer reviderade läsårstider für grundskola, grundsärskola,gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium 201 6120ll, enligt bilaga.

SEKTORN FOR UTBILDNING OCH KULTUR

Olof OlssonSektorschef

Bilaga:Reviderade läsårstider 20 I 6 I 20 17

374

Nv HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn for utbildning och kulturElin Rosén

REVIDERADE LÄSÅRSTIDER 2O16 I2OI7

Grundskola och grundsärskolaHöstterminen 2016Måndagen den22 augusti - torsdagen den22 december

Vårterminen 2017Måndagen den 9 januari - fredagen den 16 juni

Gymnasiesärskola och ungdomsgymnasiumHöstterminen 2016Måndagen den22 augusti - torsdag den22 december

Vårterminen 2017Måndagen den 9 januari - fredagen den 16 juni

Lovdagar fìir eleverna

Höstterminen 2016v. 44 måndagen den 31 oktober - fredagen den 4 november

Vårterminen 2017v.7 måndagen den 13 februari - fredagen den l7 februariv. l5 måndagen den 10 april - torsdag den 13 aprilv.2I fredagen den26majv.23 måndagen den 5 juni

84 dagar

99 dagar

Totalt 183 dagar, vaÍaY5 kompetens-

utvecklingsdagar

84 dagar

99 dagar

Totalt 183 dagar, varav5 kompetens-

utvecklingsdagar

375

HÄRRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen

SAMMANTRADES PROTOKOLLSammanträdesdatum

2016-0s-30

Sida

Dnr 2016KS281 611

FÖRÄNDRAD TIMPLAN FÖR GRT'NDSKoLA oCH GRI.INDSÄRSKoLA

Timplanen reglerar hur mycket undervisning en elev har rätt till i varje ämne igrundskolan respektive grundsärskolan. I propositionen2015116:149 Ytterligareundervisníngstid i matematik füreslâts en ändring i skollagen.

Förslaget innebär att den totala undervisningstiden utökas med 105 timmar igrundskolan och grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan.Förändringen innebär attva1e elev inom grundskolan respektive grundsärskolanska ha fätt minst 6 890 timmars undervisning efter avklarad utbildning.

Den utökade undervisningstiden om 105 timmar ska användas ftir ämnetmatematik och frirdelas mellan årskurserna 4-6.Lagändringarna frireslås träda ikraft den I juli 2016.

Enligt ftirslag till nya timplaner for grundskola respektive grundsärskola ökarundervisningstiden i matematik med 60 minuter i veckan for elever i årskurserna4-6, jämfort med nuvarande timplaner. Sektorn for utbildning och kultur bedömeratt timplanerna ftir grundskola och grundsärskola tillgodoser elevernas rätt tillundervisningstid.

Från sektorn for samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 22 apnl2016

OrdfÌirandens ftirslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att fastställa angivna timplaner for grundskolan ochgrundsärskolan i Hänyda kommun inlor läsåret201612017 enligt färeliggandeftirslag.


376

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 16

HARRYDAKOMMUN

Sektorn flor utbildning och kulturPernilla Palm

Olof OlssonSektorschef

Ú,,r,.* N,fur* -He/'4

Kommunstyrelsen

rÖnÄNURAD TIMPLAN FÖR GRUNDSKoLA ocH GRUNDSÄRSKoLA


Timplanen reglerar hur mycket undervisning en elev har rätt till i varje ämne i grund-skolan respektive grundsärskolan. Timplanen for grundskolan ingår i skollagen ochtimplanen flor grundsärskolan ingår i skolft)rordningen. I propositionen Ytterligareundervisningstid i matematik foreslåts en ändring i skollagen. I ftirslaget utökas den to-tala undervisningstiden med 105 timmar i grundskolan och grundsärskolan, utom inominriktningen träningsskolan. Förändringen innebär att varje elev inom grundskolan re-spektive grundsärskolan ska ha füLtt minst 6890 timmars undervisning efter avklaradutbildning. Den utökade undervisningstiden om 105 timmar ska användas fär ämnetmatematik och ftirdelas mellan årskurserna 4-6. Lagändringarna floreslås träda i kraftden I juli 2016. Riksdagen fattar beslut i ärendet den25 maj 2016.

Sektorns redovisning

Enligt färslag till nya timplaner ftir grundskola respektive grundsärskola ökar undervis-ningstiden i matematik med 60 minuter i veckan flor elever i årskurserna 4-6,jämflortmed nuvarande timplaner.

Sektorns bedömning

Sektorn for utbildning och kultur bedömer att timplanerna ftir grundskola och grund-särskola tillgodoser elevernas rätt till undervisningstid.


Kommunstyrelsen beslutar att fastställa angivna timplaner for grundskolan och grund-särskolan i Härryda kommun inftir läsåret20l6l20l7 enligt foreliggande forslag.

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

I (1)

Dnr 2016KS281 6112016-04-22

Ann Nilsson-MäkiVerksamhetschef

Bilagor:Timplan for grundskolanTimplan for grundsärskolan

377

Nv HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn ftir utbildning och kultur

Tim lan för rundskolan i kommunElevernas undervis-

ningstid enligt skollagen,9år

2301490

480

1125

800*

885500230320118330

382

6890

UtlagdSchematid,

9år237

1519

4921131

831"

890516243320131332386

702824.2

I50

170120

160

160

40220100

501406080

100

1450

I50

170120

160'160

40220'100

501406080

100

1450

24,2

7

40170120

170

160

50

2001r050

14050

80

100

1440

24,0

6

40200140

230150

50180

110

5012050

80

100

1500

25,0

5

50320140

220100

40150

100

500

0

80

100

1350

22.5

4

60320130

220100

40150

100

500

0

80

100

1350

22,5

3

4038040

25080

30120100

400

0

80

50

1210

20,2

2

4041020

250100

0

130

9040

0

0

0

0

1080

18,0

1

30420

0

250100

0

130

6030

0

0

0

0

1020

17,0

Schemalaqd tid, minuter per årskurs och ämne varje vecka

ArskursBD

SVENG

MA

NO

TKSOID

MU

SPRKVHKSL

E-VAL

Minuter/vecka

Tim/v

" NO inklteknik

378

Nv HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn for utbildning och kultur

Timplan för grundsärskolan i Härryda kommun

* NO inklteknik

Elevernasundervisningstidenligt skollagen,

9år225

1 300

180

1110

785"

695

750395525730195

6890

UtlagdSchematid,

9år

237

1329

2021120

801*

706765398534730202

7024

minuter/ vecka9år

400

2240340

1 8901 350

3001 1901290670900

1230

34012140

Schemalagd tid, minuter per årskurs och ämne varje vecka

I50

20060

180130

60150125

55165

180

85

1440

24,0

8

50

20060

180130

60150125

55165

180

85

1440

24,0

7

5020060

180

130

50

155125

55165

180

851 435

23,9

6

50

20060

240130

50155125

55

165

180

85

1495

24.9

5

40

24050

210130

40110125

90120180

0

1335

22,3

440

24050

210130

40110125

90120180

0

1335

22,3

3

40320

0

23090

0

120180

900

50

0

1120

18,7

2

40320

0

23090

0

120180

900

50

0

1 120

18,7

1

40

3200

23090

0

120180

900

50

0

1120

18,7

ArskursBD

SV

ENG

MA

NO

TK

SO

ID

MU

HKSL

E-VALMinuter/vecka

T¡m/v

379

HÄRRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sida

Kommunstyrelsen 2016-05-30


Dnr 2015KS655 078

POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR GRUNDSKOLA, GRUND-

SÄRSKOLA SAMT FRITIDSHEM

Kommunstyrelsen ska fastställa och följa upp politiska verksamhetsmål ut-

ifrån de av kommunfullmäktige fastställda politiska inriktningsmålen. De

politiska verksamhetsmålen ska stödja de politiska inriktningsmålen.

Kommunfullmäktige reviderade i § 19/2016 politiskt inriktningsmål som

är gemensamt för förskola och grundskola. Kommunfullmäktige beslutade

att överlämna inriktningsmålet till kommunstyrelsen för att knyta politiskt

verksamhetsmål och indikatorer gällande fritidshem till inriktningsmålet.

Från sektorn för utbildning och kultur föreligger förslag till verksamhetsmål

för grundskola, grundsärskola samt fritidshem av den 9 maj 2016.

Ordförandens förslag till beslut

Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsmål för grundskola, grundsärskola

samt fritidshem enligt föreliggande förslag.

_____

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 17

ANNJA

Maskinskriven text

HÄRRYDAKOMMUN

Sektorn for utbildning och kulturAnn Nilsson-Mäki

2016-05-09

| (2)

Dnr 2015KS655 078

Kommunstyrelsen

POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR GRUNDSKOLA, GRUNDSÄNSTOT,A SAMTFRITIDSHEM


Kommunstyrelsen upprättar och beslutar om politiska verksamhetsmål utifrån de av fuIl-mäktige fastställda inriktningsmålen. De politiska verksamhetsmålen skall stödja inriktningsmå-len och visa på vilket sätt fiirvaltningen kommer att verka for att inriktningsmålen uppnås.Kommunstyrelsen ger ftirvaltningen i uppdrag att utforma verksamhetsmål i direkt anslutningtill att fullmäktige fastställt inriktningsmål lor ett verksamhetsområde.

De politiska verksamhetsmålen skall beskriva ett tillstånd som man vill uppnå flor den målgruppsom verksamheten riktar sig till. Målgruppen skall varai centrum när man formulerar depolitiska verksamhetsmålen som skall vara tidsatta,mätbara och uppnåeliga inom rimlig tid.Målen skall vara klara och tydliga och ffir inte innehålla termer som "bör", "så långt möjligt"eller liknande. Målen kan med fordel vara både kvantitativa och kvalitativa.

Kommunfullmäktige reviderade i $ 19/2016 ett politiskt inriktningsmål som är gemensamt ftirftirskola och grundskola. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna inriktningsmålet tillkommunstyrelsen flor att knyta politiskt verksamhetsmål och indikatorer gällande fritidshem tillinriktningsmålet.

IndikatorerVerksamhetsmålen redovisas med exempel på indikatorer. Indikatorerna fastställs inte avkommunstyrelsen utan florvaltningen redovisar dem i samband med fürslag till budget/plan.De ska visa om verksamheterna är på rätt väg lor att uppnå målen och visa hur långt de kommit.Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfullelsen, utan kompletterasdärfiir med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Indikatorerna kan komma att ändrasöver tid.

Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål lndikatorAlla som lämnar grundskolanhar minst godkända betyg lorfortsatta studier på gymnasi-enivå.

Undervisningen vilar på veten-skaplig grund och beprövad er-farenhet.

Andel elever behörigatill gymnasieskolan

Genomsnittligt merit-värde lor pojkar respek-tive flickor i åk 9

Elever med särskilda behovhar goda möjligheter att ut-vecklas.

Stimulans och stöd utformasinom ordinarie verksamhet medanpassning efter elevens florut-sättningar och ftirmågor.

Andel elever medbetyg i alla ämnen iåk9

Alla elever har kunskap ocherfarenhet av sambandetmellan de tre hållbarhets-dimensionerna: ekologi, eko-nomi och social välfärd.

Genom ämne sövergripandeundervisning utmanas och stim-uleras eleven inom hållbar ut-veckling.

Fråga i brukarenkät omhållbar utveckling, ele-ver åk 5 och 8

381

2 (2)

Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål lndikatorAlla elever erbjuds ett riktoch varierat kulturliv inomramen for skolan och en kul-turskola som är öppen loralla.

Alla elever deltar och är medskap-ande av kultur i skolan.

Antal elever somdeltagit i SkapandeskolaAntal elever somdeltagit i kulturpro-gram affangerade avkulturverksamhetenskonst- och program-enhet

De kommunala fiirskolornaoch grundskolorna samt fri-tidshemmen håller högkvalitet och är konkurrens-kraftiga. **

** Reviderat inriktningmåI,beslutatikfi $ 1912016

Alla enheter har ett tydligtsystematiskt kvalitetsarbete

Andel elever i åk 3som nått kravnivån påsamtliga delprov imatematik ochsvenskaAndel elever i åk 6som nått kravnivån iden samlade bedöm-ningen av nationellaprov i matematik,engelska och svenskaAndel barn och eleversom väljer kommu-nala ftir- och grund-skolanAndel årsarbetare ifritidshem med peda-gogisk högskoleexa-menFråga i brukarenkätom vårdnadshavarnaupplever att fritids-hemmet och skolankompletterar varandra


Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsmål enligt foreliggande forslag.


ill "" lVlLnt*t - /Ve¿t"A

Olof sonSektorschef Ann Nilsson-Mäki

Verksamhetschef

382

HARRYDA KOMMUN

Kommunstyrelsen


2016-05-30

Sida

Dnr 2016K5249 612

HULEBÄCKS GYMNAS IET S ORGAN ISATION NÖN TE SÄ F.ET 20 I 6 I 20 T 7

Ungdomsgymnasiets organisation, program och elevantal ska fastställas avkommunstyrelsen infor varje nytt läsår.

Från sektorn for utbildning och kultur foreligger skrivelse av den 18 april 2016med ftirslag till organisation for Hulebäcksgymnasiet läsåret 201612017. För-slaget bygger på elevantal enligt budgetþlan for 2016-2020 som fastställdes avkommunfullmäktige den 15 november 2015.


Kommunstyrelsen fastställer folj ande organisation ftir Hulebäcksgymnasietläsåret 2O16/2017:

Program Antal platser

B arn o ch fr it i ds pr o gr amme tEkonomiprogrammetEl- och energiprogrammetEstetiska programmet, DansEstetiska programmet, Bild och formEstetiskn programmet, Estetik och MediaEstetiska programmet, MusikEs te ti s ka pr o gr amme t, Te aterF or dons - o ch tr ans por tpr o gr amme tHandels och administrationsprogrammetN aturv e t e n s kap s pr o gr amm e tS amhäl I sv e t e n s knp s pr o gr amm e tTelcnikprogrammetAdministration, handel - och v aruhantering(Gymnasiesdrskolan)

2290301615I53014I830130150606

justerande

383

ANNJA

Maskinskriven text

Ärende 18

ANNJA

Maskinskriven text

HARRYDAKOMMUN

Sektorn ftjr utbildning och kulturEgil Gry

2016-04-18 Dnr 2016K5249 612

Kommunstyrelsen

HULEBÄCKSGYMNASIETS ORGANISATION rÖn uisÅnnr 2OßI2OI7


Ungdomsgymnasiets organisation, program och elevantal, ska fastställas av kommun-styrelsen, infür varje nytt läsår. Förslaget till organisation bygger på elevantal enligtbudgetþlan for 2016-2020 som fastställdes av kommunfullmfütige den l5 november20rs.

Sektorns redovisning

Hulebäcksgymnasiet åir fortfarande en av regionens mest populära gymnasieskolor ochhar generellt ett högt söktryck. Söktrycket på yrkesprogram har dock minskat kraftigt ihela regionen sedan 201I så även på Hulebäcksgymnasiet. Nu har platserna på yrkes-programmen stabiliserats till en nivå pä22 platser på Bam- och fritidsprogrammet, 30platser vardera på Handel- och administrationsprogrammet och El- och energipro-grammet samt l8 platser på Fordonsprogrammet.

Infür hösten 2015 minskade söktrycket till det Estetiska programmet och antalet platserminskades därftir. Nu har söktrycket ökat och det medftir en organisation på totalt 90elever i årskurs 1. De fem nationella inriktningarna bild och form, musik, dans, teatersamt estetik och media kommer att finnas kvar.

Det totala antalet platser i årskurs I ftir läsaret201612017 är därftir något fler åin ftiregå-ende läsår. Antal platser per program har anpassats till antal sökande och befintliga re-surser. Med beaktande av tidigare års avhopp kommer antalet elever på skolan attvaracirka 1750, inklusive Introduktionsprogrammen. Planerad organisation ryms i befintligalokaler.

384

Hulebäckssvmnasiet ft)reslår ftili orsanisation ftir läsåret 20 I 6 120 17

Totalt antal platser årskurs t hösttermin20l6:Totalt antal platser arskurs I hösttermin2}ll:Totalt antal platser årskurs t hösttermin2}l{:


Kommunstyrelsen fastställer organisationen ftir Hulebäcksgymnasiet läsåret 201612017enligt ftireliggande ftirslag.


OlofSektorschef Egil

Ver

626602624

PROGRAM ANTAL PLATSER20t6t2017 2015120t6 20t4t20t5

Barn- och fritidsprogrammet 22 28 20Ekonomiprogrammet 90 90 90El- och energiprogrammet 30 30 30Estetiska programmet, Dans t6 t2 t2Estetiska programmet, Bild och form 15 10 15Estetiska prograTrìmet, Estetik och Media 15 10 15Estetiska programmet, Musik 30 20 36Estetiska programmet, Teater l4 8 t2Fordons- och transportprogrammet 18 18 18Handels- och administrationsprogrammet 30 30 30Naturvetenskapspro grammet 130 130 130S amhällsvetenskap spro grammet 150 150 150Teknikprogrammet 60 60 60Administration, handel- och varuhante-ring (Gymnasiesärskolan)

6 6 6

385

ks kall 30 maj 2016 del 1.pdf - Härryda kommun

Documents

Transcript of ks kall 30 maj 2016 del 1.pdf - Härryda kommun