1

Folkuniversitet - Högskolespåret

Fördjupningsarbete - SVA03

Svårigheter för högutbildade invandrare på

arbetsmarknaden i Sverige

Parisa Nasrabadi

Handledare: Beata Boroon

Hösten 2014

2

Sammandrag

Högutbildade invandrare får erfara olika svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden i

Sverige. Enligt den officiella statistiken är andelen arbetslösa märkbart mindre än 50%

bland inrikesfödda gentemot utrikesfödda. Dessutom immigrerar varje år tusentals

utlandsfödda högutbildade inom områden som teknik, ekonomi, juridik, konst,

naturvetenskap och medicin till Sverige, men det är bara en bråkdel av dem som får

jobb inom sina kompetensområden.

Genom detta arbete undesöks olika anledningar till detta problem. Det har gjorts en

litteraturstudie och genomförts en enkät som ca 25 personer har svarat till frågorna.

Genom enkäten försöks att ge svar på tre frågor: Vad är skillnader mellan högutbildade

invandrares nuvarande socioekonomiska status i Göteborg med deras status i deras

hemländer? Vilka svårigheter upplever högutbildade utrikesfödda i Göteborg med att få

en anställning som passar ihop med deras utbildning från hemlandet? Och till sist finns

några lösningar som kan undanröja hinder för högutbildade invandrare att kunna

komma in på arbetsmarkanden?

Studien vissar liknande resultat som tidigare undersökningar och forskningar i ämnet. I

rapporten finns en diskussion som jämför resultatet av detta projekt med resultat av

andra viktiga undersökningar som har använts i studien samt ett fåtal fårslag för

eliminering av hinder för högutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

Nyckelord: Invandrare, Arbetslöshet, kompetens, integration, diskriminering

3

Innehållsförteckning

Inledning .............................................................................................................4

Syfte och frågeställning ......................................................................................5

Metod

- Urval...............................................................................................................................6

- Metodval........................................................................................................................6

- Avgränsning...................................................................................................................6

Litteraturgenomgång

- Centrala begrepp ............................................................................................................7

- Undersökningar...............................................................................................................8

Resultat ...............................................................................................................10

Avslutande diskussion.........................................................................................15

Refrenser..............................................................................................................18

Bilaga...................................................................................................................19

4

Inledning

Arbetslösheten är ett omfattande problem i dagens Sverige och alla politiker är eniga

om att jobbkrisen måste dikuteras i hela EU, och arbetslinjen uppmärksammas ofta i

medier.

Enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som genomfördes av Statistiska

centralbyrån (SCB) år 2012 var andelen arbetslösa bland inrikesfödda endast 6,8%

medan bland utrikesfödda var siffran 15,8% och det betyder att det var 9% fler

utrikesfödda som var arbetslösa i jämförelse med inrikesfödda enligt. Trots att i dagens

samhälle finns lika stor andel utrikesfödda som inrikesfödda som har hög utbildning

arbetade år 2012 högutbildade personer födda utomland i mindre grad än inrikesfödda

med liknande utbildning. Endast 7 av 10 högutbildade utrikesfödda hade arbete som

huvudsaklig sysselsättning under mätår 2012. Motsvarande siffra för inrikesfödda var 9

av 10. Undersökningar som har genomförts i olika avdelningar vid SCB visar att

personer som har hög utbildningsnivå fick jobb först efter att ha bott i Sverige i 15 år.

(SCB, Nr 2009, 339)

Dessutom saknar många utrikesfödda högutbildade invandrare ett arbete som

överensstämmer med deras examen. Enligt en pressmeddelande från SCB (Nr 2009,

339) hade endast hälften av dem som examinerades från högskolan för tre år sedan ett

arbete som helt överensstämde med examen. Högutbildade invandrare har också mycket

oftare tidsbegränsade anställningar och deltid än högutbildade födda i Sverige (SCB,

Nr 2010:68 ).

Hänvisning till flertal artiklar och forskningar genomfördes av SCB, universiteter och

regeringen, finns det mycket information och statistiken som tyder på att hinder och

diskrimineringen av invandrare på arbetsmarknaden är mycket allvarligt och måste

åtgärdas.

5

Genom detta arbete försöker jag att förstå varför högutbildade invandrare har en sämre

position på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige och undersöka olika

anledningar till och eventuellt åtgärder att lösa detta problem.

Jag har valt att skriva om detta ämne för att det är en av de viktigaste frågorna som jag

personligen kämpar med, och jag känner många personer runt omkring mig som har

samma problem. Det är viktigt att hitta en lösning på detta problem, därför beslutar jag

att forska i ämnet och engagera mig för att bidra till problemlösning.

Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns någon skillnad mellan

högutbildade utrikesfödda som flyttade till Sverige i jämförelse med högutbildade

födda i Sverige när det gäller att komma in på arbetsmarknaden i Sverige. En stor

mängd högutbildade invandrar varje år till Sverige men de är mestadels arbetslösa, har

tillfälliga anställningar eller lyckas inte skaffa ett jobb relaterat till deras utbildning

enligt Statistiska Centralbyrån. Ändamålet med det här projektarbetet är att ta reda på

svar på följande frågor:

Hur skiljer sig högutbildade invandrares nuvarande socioekonomiska status i

Göteborg med deras status i deras hemländer?

Vilka svårigheter upplever högutbildade utrikesfödda i Göteborg med att få en

anställning som överensstämmer med deras utbildning från hemlandet?

Finns några lösningar som kan undanröja hinder för högutbildade invandrare att

kunna komma in på arbetsmarkanden?

6

Metod

Urval:

För att begränsa studien har det valts invandrare som har tagit sin examen i sina

hemländer eller kommit till Sverige för att studera avancerade utbildningar på

universitet under de senaste decennierna.

I enkäten tas hänsyn till ålder mellan 20 till 40 gammal, både kön, olika nationaliteter

och varierande utblidningsbakgrund.

Metodval:

Både kvalitativa metoder och kvantitativ forskningsstrategi används i detta arbete.

För att besvara projektets frågeställningar ska litteraturstudier och enkätundersökning

genomföras. En enkät distribueras till 25 utrikesfödda högutbildade invandrare som bor

i Göteborg med hänsyn till, deras kön och utbildningsämne.

Enkätens resultat ska analyseras för att visa om det finns några skillnader enligt kön och

studieområde. Alltså ska det granskas om det finns någon diskriminering när det gäller

kön att få jobb, eller har svararen kunnat skaffa sig en relevant jobb som anpassar deras

utbildingar, eller vilka problem de har att kunna komma in på arbetsmarknaden.

Avgränsning

Eftersom arbetslösheten är ett omfattande och brett samhällsproblem så finns det

mycket information som inte kan tas upp i undersökningen på grund av tidsbrist och att

omfånget är för stort. Av den orsaken avgränsas studien till Göteborg.

7

Litteraturgenomgång

Centrala begrepp:

När det gäller högutbildade invandrare på arbetsmarknaden är det nödvändigt att

förklara och definera olika ord och begrepp som används inom studien.

Invandrare: Enligt Nationalencyklopedin (NE, 2014a), är invandrares

definition "immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där

en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år."

När det gäller begreppet invandrare är det generellt en grupp med gemensamma

kännetecken och en samhörighet som är skild från svenskarnas, enligt

Regeringskansliets definition (Nationalencyklopedin, 2014).

Alla människor som är födda utomlands, flyktinginvandrare, anknytningsinvandrare

eller arbetskraftsinvandrare och alla människor som är utländska medborgare men är

folkbokförda i Sverige omfattas av denna definition. (Lundh & Ohlsson, 1999)

Integration: Integrationen är enligt Integrationsverket en ömsesidig process

som involverar både de(n) grupp(er) som ska integreras och samhället i stort. Det måste

avskiljas mellan två integrationsuppfattningar: den första som de sociala process som

gör det möjligt att bilda en samanhållen helhet utifrån skilda gruppers intresse,

erfarenheter och särart, och den andra som en generell politik och strategi som har en

viss tendens att bidraga till segregation och utanförskap i samhället. (Abrahamsson &

Belsö, 2004)

Arbetslöshet: Begreppet arbetslöshet hänför sig egentligen till

Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) sätt att redovisa personer som inte är sysselsatta.

Enligt Arbetsförmedlingens definition, arbetssökande utan arbete som aktivt söker och

omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i

ett arbetsmarknadspolitisk program. Denna definition inkluderar alla personer över 25

år som varit arbetslösa kontinuerligt minst i 6 månader (Uin 2007, 1).

8

Kompetens: Begreppet kompetens defineras som individens behörighet och

förmåga att genomföra de olika önskemål som ställs i olika situationer i arbetsliv.

Kompetens inbegriper individens kunskaper, färdigheter, social förmåga och

värderingar som kan förvärvas genom skolutbildning, yrkesarbete och

internutbildningar. Social förmåga och värderingar är helt olika egenskaper som inte

har direkt relation med traditionella skolutbildningen och utbildningar inom

arbetsmarknaden. (Becirovic & Ruiz, 2002)

Strukturell rasism: En situation där institutionernas normala handlingsmönster

exkluderar en viss grupp från lämplig service. Strukturell rasism kan också omfatta

situationer där handlingarna genom bruket av traditioner som utesluter människor med

en annan en bakgrund än majoriteten från deltagande på lika villkor.

Dessutom används termer som institutionell rasism, systematisk rasism eller

systematisk diskriminering för att beskriva strukturella etniska skillnader. (Hedenstierna

& Svensson, 2005)

Undersökningar

Primärkällan till detta projekt, enkäters resultat, fungerar som råmaterial som måste

analyeras och bearbetas på grund av sammanhängande system av antaganden och

teorien som ska förklara vissa fakta om invandrares sysselsättning status i dagens

Sverige.

I projektet tas också del av styrdokument och statistik som innebär olika definitioner

och mycket information om aktuella strategier om högutbildade invandrares

arbetslöshet och integration. Materialen uppnås genom till exempel Statistiska

Centralbyrån, Regeringskansliet, Arbetsförmedlingen och andra myndigheters

hemsidor.

9

Andra källor till detta projekt är ett antal uppsatser och forskningar som genomfördes

inom Svenska akademien omkring detta ämne med systematiskt tillvägagångssätt för

kritiskt tänkande och problemlösning.

Följande akademiska källor används i detta arbete:

Zyrafete Alajs uppsats med titeln "Högutbildade utrikesfödda och deras

svårigheter för att komma ut på arbetsmarknaden" är den akademiska källan som mest

används för denna studie. Undersökningen visar hur det kommer sig att högutbildade

utrikes födda inte har en anställning som sammanfaller med deras utbildning från

hemlandet. Förtfattaren använder den humankapitalteorin som är väldigt användbar i

detta ämne och försöker att förklara och lösa problemet genom denna teori och

liknande.

Förtfataren har kommit fram till att det finns olika faktorer som påverkar att

högutbildade utrikesfödda inte har en anställning som överensstämmer med deras

högskoleutbildning från hemlandet. Exempelvis visas i undersökningen att brister i

språket, avsaknad av nätverk inom sitt yrke, svårigheter att komplettera utbildningen

såsom tar det lång är de viktigaste orsaker som hindrar högutbildade invandrare från att

komma in på arbetsmarknaden eller hitta ett anpassat jobb med sin utbildningen.

Alajs påpekar också att många av de högutbildade utrikesfödda saknar "tyst kunskap"

här i Sverige och det är ganska ett stor problem att samhället här är byggt annorlunda,

jämfört med deras land. Enligt Nationalencyklopedin, är tyst kunskap, ursprungligen

använt av Michael Polanyi, för att beteckna sinnesintryck, uppfattningar, sociala regler

och värderingar som tas för givna i mänskligt handlande (NE, 2014).

"Invandrare på den Svenska arbetsmarknaden", är en uppstats som genomfördes

av Hasreta Becirovic och Sandra Ruiz i Lund universitet i vårterminen 2002. Det är en

studie av högutbildade invandrare som kör taxi. Motivet till detta är att förtfattarna

fokuserar på att det finns många invandrare i Sverige som är högutbildade i sitt hemland

men som trots det har stora svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Av olika anledningar finner man högutbildade invandrare i lågavlönade jobb.

10

Författarna hävdar att vikten av social kompetens idag är stor, och denna kunskap är

ofta kulturspecifik. Förmågan att relatera till omgivningen som till exempel

kontaktförmåga och samarbetsförmåga är mycket viktig i dagens arbetsliv. Då kan man

lätt förstå att en av de viktigaste faktorerna för att integreras på arbetsmarknaden är att

ha kunskaper i landets språk. Författarna tror att en bättre kontakt med det svenska

samhället i sin tur skulle leda till minskad segregation (till exempel

bostadssegregationen som påverkar invandrarnas möjligheter att integreras) både i

samhället och på arbetsmarknaden.

Dessutom finns det en mängd artiklar inom tidningar och olika websiddor som används

i arbetet och inom resultatanalysen ska de hänvisas. Alla artiklar och användbara länker

presenteras i refrenser i slutet av projektet.

Resultat:

Enkäten delades ut på två språk, nämligen svenska och engelska. Totalt 25 personer

svarade på enkätfrågorna. Av dessa är 14 personer kvinna och 11 personer män som

motsvarar 56% kvinnor och 44% män och ser ganska balanserad ut inom könen.

Enkäterna delades ut på nätet och individer i fyra åldersgrupper svarade på frågorna.

56% av deltagarna är mellan 30-35 år, 32% mellan 25-30 år, 8% mellan 35-40 år och

bara 4% motsvarar 1 person är mellan 20-25 år gammal. Det betyder att majoriteten

(88%) är i kritisk åldern mellan 25-35 år och behöver ett anpassat jobb att försörja sig

och sin familj genom ett avlönat arbete för att kunna klara av ekonomin.

När det gäller vistelseperioden i Sverige, 52% (motsvarande 13 personer har varit

mindre än 2 år i Sverige, 36% (motsvarande 9 personer) har varit 2-5 år i Sverige och

12% (motsvarande 3 personer) har varit 5-10 år i Sverige. Det kan vara märkbart att

flertal av deltagarna är ganska nya i det svenska samhället, mindre än 5 år har varit i

Sverige.

11

Högutbildade invandrares sysselsättning och försörjning

Resultatet av min undersökning visar att 20% av deltagarna (motsvarande 5 personer)

arbetar, 20% studerar och samtidigt arbetar, 44% bara studerar (som enligt deras

förklaring under frågan nummer 2, 16% studerar svenska för att hitta jobb eller

komplettera sin utbildning i Sverige), 8% (motsvarande 2 personer) definerar sig som

arbetslösa. Med hänsyn till deltagrnas förlklaringar, måste de som studerar inkluderas

som arbetslösa (motsvaramde 52%) för att 44% bara studerar för att skapa någon

möjligheten att hitta jobb. Enligt Statistiska Centralbyrån, hade 78% av dem som

utbildat sig i Sverige arbete, medan andelen med arbete bland dem som hade utländsk

högskoleutbildning var 69 procent (SCB, Nr 2012, 32). I enlighet med SCB statistiken

är det tydligt att en svensk högskoleutbildning har gett bättre utdelning än en utländsk

utbildning för de utrikes födda, och denna skillnad bekräftar enkätdeltagarnas

föreställningar som har planerat att studera i Sverige.

Av de 40% som arbetar (motsvarande 10 personer), är 60% kvinnor och 40% män.

Detta är i motsats med SCBs rapporten som visar att andelen kvinnor som arbetar

(heltid eller deltid) är lägre än män oavsett utbildningens inriktning, ålder och land man

flyttat från (SCB, Nr 2012:32). Troligtvis orsakas det av min studies bygger på bara

studera på 25 personer i jämförelse med SCB som undersöker tusentals människor för

varje rapporten.

Dessutom är 40% av de som arbetar timmanställda, 10% har egen firma, 20% är

fastanställda, och 30% har tidsbegränsad anställning. Därmed överensstämmer

enkätresultatet med SCB som visar att tidsbegränsade anställningar och deltidarbete är

mycket vanliga bland hög­utbildade utrikes födda. Drygt 20 procent av dem som hade

ett arbete hade en tidsbegränsad anställning jämfört med 11 procent bland

högskoleutbildade som var födda i Sverige (SCB, Nr 2010:68).

Enkäten visar också att 30% av de som arbetar (eller eventuellt studerar samtidigt) har

svarat att de jobbar som vårdbiträde och personlig assistant som inte alls är relevanta till

deras utbildning och erfarenhet från deras hemländer.

12

Högutbildade invandrares utbildning

För övrigt, 36% av informanterna har kandidatexamen, 16% har högskolexamen 24%

har masterexamen och 24% svarade inte på denna frågan. Inom dessa högutbildade har

24% studerat teknink och dataämnen, 20% konst, kommunikation och media, 16%

samhälle och socialarbete, 8% medicin, tandvård och hälsa, 8% naturvetenskap, 4%

juridik, 4% ekonomi, och 4% humaniora. Det vill altså säga att det ät ingenjörer och

sedan konstnärer och samhällsvetarna som utgör majoriteten av högutbildade

invandrarna.

76% av deltagarna har svarat nej på frågan om komplettering av deras utblidning i

Sverige. Bara 8% har studerat ett masterprogram och 4% enligt HSVs bedömning har

kompleterat delvis sin utbildning. Dessutom har bara 12% av informanterna skaffat en

ny utbildning. Med andra ord, tycker 88% av högutbildade invandrare som svarade till

enkätfrågorna inte att ny utbildning eller komplettering kan vara användbar för att

komma in på arbetsmarknaden i Sverige. Däremot visas i SCB:s rapporten att en svensk

högskoleutbildning har gett bättre utdelning än en utländsk utbildning för de utrikes

födda. Av dem som utbildat sig i Sverige hade 78 procent arbete, medan andelen med

arbete bland dem som hade utländsk högskoleutbildning var 69 procent (SCB: Nr 2012,

32).

Som Alaj i sin undersökning visar, känner sig många högutbildade invandrare på grund

av deras ålder osäkra att läsa vidare och få en anställning som överensstämmer med

deras utbildning, eller ibland känner sig trötta att läsa vidare på högskolan (Alaj, 2005).

Därför kan det förstås varför några högutbildade invandrare inte är intresserade av att

skaffa ny utbldning eller komplttera denna i Sveriges universitet.

Alajs forskning pekar på också att på grund av ekonomiska skäl, är många av de

utrikesfödda tvungna att ta en anställning som inte överensstämmer med deras

utbildning, för att inte bli bidragsberoende och detta resultatet bekräftar det (Alaj,

2005).

13

Brister och kompetenser

En stor del av deltagarna, d.v.s. 92%, arbetade i sina hemländer och har nog erfarenhet

inom detta yrke. Men bara 40% av de kunde tillfälligt jobba inom sitt yrke i Sverige.

Av de som jobbar eller har jobbat i Sverige (20% av svaren), bara 16% jobbar eller har

haft i ett relevant jobb. 28% svarade att det är/har varit ganska relevant och 20% sade att

det inte är/har varit inte alls relevant.

När det gäller informanternas svenska kunskap, delade upp 64% sig inom

grundläggande nivå, 32% i avancerad nivå och bara 4% med lätt konversation. Förutom

detta, svarade 52% att deras status på arbetsmarknaden drabbades av kunskaper i

svenska, tvärtom tänker 32% inte på så sätt. Därtill tycker bara 24% av deltagarna att

deras utbildning har påverkat deras syssellsättning idag och 56% tycker att deras

utblidning inte spelade någon roll.

Deltagarna tillfrågades också i enkäten vad det är som hindrar högutbildade invandrare

att komma in på arbetsmarknaden (diagram 1), och majoriteten har lämnat multisvar på

denna fråga. 60% tycker att avsaknaden av ett nätverk inom sitt yrke är jätteviktigt. 56%

tycker att brist på erfarenhet inom sitt yrke i Sverige spelar en stor roll. 52% nämner

brister i språket som en betydelseful faktor och 8% nämner andra anledningar.

Diagram 1-Vad hindrar högutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden?

64% av informanterna tycker att det finns något annat än språket och utbildning som

hindrar de att komma in på arbetsmarknaden. (diagram 2) Svaren på denna frågan är

14

också multippela: 40% betonar att diskriminering på grund av nationalitet är väldigt

viktig, 20% påpekar stukturell rasism som en allvarlig omständighet. Ett fåtal (8%)

tänker på diskriminering på grund av kön och ingen påpekar diskriminering på grund av

religion.

Diagram 2- Finns något annat som hindrar högutbildade invandrare att komma in på

arbetsmarknaden?

Några deltagare nämner annan anledning och förklarar det på olika sätt. En del av

informanter tycker att högutbildade invandrare är ovana med systemet och

arbetsstruktur i Sverige, därför blir det svårt för de att anpassa sig med

arbetsmarknaden. De påpekar att högutbildade invandrare saknar kulturkunskap om det

svenska samhället och upplever segregation på olika sätt. På grund av detta kan de inte

integrera sig i samhället.

Därtill betonar några informanter att högutbildade invandrare saknar sig familj och

vänner för att hitta anpassat jobb. Dessa deltagare i själva verket upprepar den frågan

om vikten av ett nätverk inom sitt yrke i sverige som tidigare diskuterades.

För övrigt nämner några informanter konkurrens på arbetsmarknaden särkilt bland

invandrare som påverkar deras ekonomiska situation.

Problemlösning

På frågan om man tycker de att det finns något som kan bidra till att underlätta personer

med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden, svarar 64% "vet ej". Ingen

svarar "nej", och de 32% som svarar "ja" tycker att det finns några faktorer som kan

hjälpa till högutbildade invandrare att eliminera hinder på arbetsmarknaden. Svaren är

15

på både individ- och samhällsnivå. På individsnivå föreslår de exempelvis att

högutbildade invandrare måste ha självtroende och kämpa kontinuerligt mot svårigheter,

skaffa en ny utbldning eller komplttera sin utbildning i Sveriges universitet. Dessutom

kan de förhöjer deras kunskaper inom arbetsliv och arbetskultur.

På samhällsnivå betonas regeringsuppdrag. Till exempel sägs det att

arbetsmarknadspolitiken måste förändras till förmån för invandrare, och

arbetsförmedlingens utbildningar, till exempel UTI eller Korta vägen som nyligen

kommit till Sverige, måste utvecklas. Några deltagare framhåller också att alla former

av diskriminering måste krossas och då skulle det leda till minskad segregation och

strukturell rasism både i samhället och på arbetsmarknaden.

Avslutande Diskussion

Metoddiskussion

Jämför med traditionella intervjuer är enkäten både billigare och mindre tidskrävande.

Det är också enkelt att analysera undersökningar för att analysera av problemet med

ordnade information är helt okomplicerat och lätt. Den stora massan av människor

känner väl igen en enkät och behöver väldigt sällan någon ingående förklaring i hur den

besvaras. Vid sidan av dessa fördelar, finns några viktiga nackdelar med enkätmetoden.

Att skicka ut enkäter via mail kan medföra stora risker med dålig svarsfrekvens som

minskar trovärdigheten i undersökningen vilket är en stor nackdel. Annan nackdelen

med en enkät är att man inte kan gå djupare i ett svar då ett formulär är väldigt strikt.

Det är ett format som inte tillåter någon större flexibilitet för den som svarar i

jämförelse med strukturerade intervjuer.

Diskussion

Högutbildade invandrarnas situation på arbetsmarknaden påverkas av många faktorer.

Enligt flertal rapporter som har publicerats av SCB, finns det en påfallande skillnad

16

mellan inrikes och utrikesfödda högutbildade att komma in på arbetsmarknaden. De

upplever mängder av svårigheter att skaffa jobb eller har inte en anställning som

motsvarar deras utbildning.

Högutbildade utrikesfödda lika andra invandrare känner sig utanför

majoritetssvenskarnas nätverk och de möjligheter som detta kan ge. Hasreta Becirovic

och Sandra Ruiz hävdar i sin forskning (Becirovic & Ruiz, 2002) att invandrarnas

chanser att få arbete påverkas av olika fördomar och stereotypa uppfattningar om andra

nationaliteter som ofta ligger till grund för arbetsgivarnas bedömning av utländsk

arbetskraft och inte invandrarnas kompetens. Men kan ändå säga att ha hög sociala

kompetensen har en större betydelse för att ge möjlighet till delaktighet i samhället.

Kontaktförmåga och samarbetsförmåga till exempel är mycket viktig i dagens arbetsliv,

då är det tydligt att ha kunskaper i landets språk är eventuellt den viktigaste faktorn att

kunna integreras i arbetslivet. Enligt Zyrafete Alaj som påpekar i sin undersökning

(Alaj, 2005), har kompetenskraven i arbetslivet ökat och arbetsgivarna kräver mer

kunskap i det svenska språket, social och kulturell kompetens samt att kunna

kommunicera bra med sina klienter eller medarbetare. Exempelvis betonar Alaj att

brister i språket, svårigheter att komplettera utbildningen, att sakna nätverk och

erfarenhet inom sitt yrke här i Sverige och känner inte till hur samhället fungerar här

o.s.v, är de viktigaste anledningar som gör att många högutbildade utrikesfödda har

svårt att få en anställning som motsvarar deras utbildning.

Enligt respondenterna som svarade på enkätfrågorna är det ett stort problem för

högutbildade invandrare som har inga möjligheter att prova deras kompetenser och

utveckla arbetsförmågan.

För att lösa detta problem anser Becirovic och Ruiz att myndigheterna måste satsa i rätt

riktning, på integration av invandrare i samhället, som kan minska klyftan mellan

svenskar och invandrare, både i samhället och på arbetsmarknaden. Detta kan ske

genom till exempel möjligheter att skapa sig sociala nätverk genom en kombination av

skola och praktik i arbetslivet. Bättre kontakt med det svenska samhället i sin tur skulle

leda till minskad segregation, både i samhället och på arbetsmarknaden (Becirovic &

Ruiz, 2002). Alaj poängterar också att det är viktigt att samhället underlättar

komplettering av utländsk utbildning för att utbildningen ska vara användbar här i

17

Sverige. Det är bra att samhället försöker prova deras kompetens i praktisk verksamhet

och genom detta får man möjlighet till en snabb anställning här i Sverige (Alaj, 2005).

Slutningsvis, bör det nämnas att denna studiens resultat är i överenstemmelse med de

huvud undersökningar som har använts för detta projekt. Både forskningar och

enkätfrågornas resultat bekräftar att invandrarna måste skapa förmågan att relatera till

omgivningen att kunna skapa sig ett socialt nätverk med svenskar, och kommer oftast i

kontakt med andra invandrargrupper och inrikesfödda. En av de viktigaste faktorerna

för att integreras på arbetsmarknaden är att ha kunskaper i landets språk (individsnivå),

som måste anses parallellt med förändringar och utvecklingar på arbetsmarknadsolitiken

(samhällsnivå) genomförs av regeringen.

18

Refrenser:

Becirovic,H; Ruiz,S; 2002; Invandrare på den svenska arbetsmarknaden, En studie

av högutbildade invandrare som kör taxi; Uppsats Soc 344, Sociologiska

institutionen, Lunds universitet

Alaj,Z; 2005; Högutbildade utrikesfödda och deras svårigheter för att komma ut på

arbetsmarknaden; SOL066 Socialhögskolan, Lunds universitet

Tegsjö,B; 2005; För vilka och var har den lyckats bäst?; Fokus på arbetsmarknad

och utbildning; Statistiska Centralbyrån

Hedenstierna,Ch; 2005; Strukturell diskriminering:Vad innebär det i praktiken och

vad har föreslagits för motåtgärder?; Statsvetenskapliga institutionen, Lunds

universitet

Kamali,M; Den segregerande integration, Om social sammanhållning och dess

hinder; 2006; Statens Offentliga Utredningar

Eriksson,S, 2011; Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden, Bilaga 4 till

LU2011, Regeringskansliet

Arbetsmarknad; Årsrapport 2013 för universitet och högskolor;

Universitetskanslersämbetets

http://www.uka.se/download/18.1c251de913ecebc40e78000815/1403093617773/Ar

betsmarknad-2013.pdf

SCBs artiklar:

Tio år efter invandring – tre av fyra högutbildade har jobb:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Tio-ar-efter-invandring--tre-av-fyra-

hogutbildade-har-jobb/

Var tredje högutbildad utrikesfödd utan arbete:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-

forskning/Befolkningens-utbildning/Hogutbildade-utrikes-

fodda/80099/2009A01/Behallare-for-Press/Arbetsmarknaden-for-hogutbildade--en-

jamforelse-mellan-personer-fodda-i-Sverige-och-fodda-i-annat-land/

Svensk utbildning ger jobb:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Svensk-utbildning-ger-jobb/

19

Bilaga:

ENKÄTFRÅGOR

https://docs.google.com/forms/d/1_9I2gD1MfUmhZAwWFaNhntW0hHzWvfVSUPVf

0BsQ4wk/viewform

Kön:

□ Kvinna

□ Man

□ Annat

Ålder:

□ 20-25 år

□ 25-30 år

□ 30-35 år

□ 35-40 år

______________________________________________________________________

1. Hur länge har du varit i Sverige?

□ 0-2 år

□ 2-5 år

□ 5-10 år

□ Mer än 10 år

2. Vilken är din nuvarande sysselsättning?

20

□ Arbetar

□ Studerar

□ Arbetlös

□ Annat Förkalara: ..................................

3. Om du arbetar, vilken typ av anställning har du?

□ Fast anställning

□ Tidsbegränsad anställning

□ Timmanställning

□ Egen firma

□ Annan Förkalara: ..................................

4. Vad har du för utbildning från ditt hemland?

□ Högskoleexamen, motsvarande två års studier på heltid

□ Kandidatexamen, motsvarande tre års studier på heltid

□ Magisterexamen, motsvarande ett års studier på heltid

□ Masterexamen, motsvarande två års studier på heltid

□ Licentiatexamen i forskarnivå

□ Doktorsexamen

5. Vilket ämne har du studerat?

□ Pedagogik, utbildningsvetenskap och didaktik

□ Naturvetenskap

□ Matematik

□ Data

□ Teknik och teknisk industri

□ Material, konstruktion och tillverkning

□ Lantbruk, trädgård, skog och fiske

21

□ Djursjukvård

□ Hälsa- och sjukvård

□ Socialt arbete och social omsorg

□ Konst, design och media

□ Religionsvetenskap och teologi

□ Humaniora

□ Språk

□ Samhälls- och beteendevetenskap

□ Journalistik, information och kommunikation

□ Ekonomi

□ Juridik

6. Har du kompletterat denna utbildning här i Sverige?

□ Ja

□ Nej

Om ja, på vilket sätt? ......................................

7. Har du skaffat dig någon ny utbilding?

□ Ja

□ Nej

Om ja, vilken? ......................................

8. Har du arbetat i ditt hemland?

□ Ja

□ Nej

Om ja, i vilket yrke? .............................................

9. Har du sökt arbete inom ditt yrkesområde i Sverige?

□ Ja

22

□ Nej

10. Om du jobbar eller jobbat i Sverige har din utbildning enligt dig är/varit relevant

för ditt arbete?

□ Relevant

□ Ganska relevant

□ Inte alls relevant

11. Hur kan du beskriva dina kunskaper i svenska språket?

□ På infödd nivå

□ avancerade

□ Grundläggande

□ Lätt konversation

12. Tycker du att din kunskapsnivå i svenska hindrar från att få ett kvalificerat jobb,

anpassat till din utbildning?

□ Ja

□ Nej

□ Vet ej

13. Tycker du att din utbildning från hemlandet hindrar från att få ett jobb, anpassat

till ditt yrke?

□ Nej

□ Ja

□ Vet ej

14. Vad hindrar dig tycker du att komma in på arbetsmarknaden?

□ Brister i språket

23

□ Att du saknar ett nätverk inom ditt yrke

□ Att du inte har erfarenhet inom ditt yrke i Sverige

□ Annan anledning

Vilken? ........................................

15. Tycker du att det finns något annat än språket och utbildning som hindrar dig att

komma in på arbetsmarknaden?

□ Nej

□ Vet ej

□ Ja

16. Om du svarade ja på fråga 15 vad är det i såfall?

□ Diskriminering på grund av nationalitet

□ Diskriminering på grund av kön

□ Diskriminering på grund av religion

□ Stukturell rasism

□ Annan, vilken? ..................................

17. Tycker du att det finns något som kan bidra till att underlätta personer med

utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden?

□ Ja

□ Nej

□ Vet ej

Om ja, vad är det i såfall? .......................................