1
Folkuniversitet - Högskolespåret
Fördjupningsarbete - SVA03
Svårigheter för högutbildade invandrare på
arbetsmarknaden i Sverige
Parisa Nasrabadi
Handledare: Beata Boroon
Hösten 2014
2
Sammandrag
Högutbildade invandrare får erfara olika svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden i
Sverige. Enligt den officiella statistiken är andelen arbetslösa märkbart mindre än 50%
bland inrikesfödda gentemot utrikesfödda. Dessutom immigrerar varje år tusentals
utlandsfödda högutbildade inom områden som teknik, ekonomi, juridik, konst,
naturvetenskap och medicin till Sverige, men det är bara en bråkdel av dem som får
jobb inom sina kompetensområden.
Genom detta arbete undesöks olika anledningar till detta problem. Det har gjorts en
litteraturstudie och genomförts en enkät som ca 25 personer har svarat till frågorna.
Genom enkäten försöks att ge svar på tre frågor: Vad är skillnader mellan högutbildade
invandrares nuvarande socioekonomiska status i Göteborg med deras status i deras
hemländer? Vilka svårigheter upplever högutbildade utrikesfödda i Göteborg med att få
en anställning som passar ihop med deras utbildning från hemlandet? Och till sist finns
några lösningar som kan undanröja hinder för högutbildade invandrare att kunna
komma in på arbetsmarkanden?
Studien vissar liknande resultat som tidigare undersökningar och forskningar i ämnet. I
rapporten finns en diskussion som jämför resultatet av detta projekt med resultat av
andra viktiga undersökningar som har använts i studien samt ett fåtal fårslag för
eliminering av hinder för högutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden.
Nyckelord: Invandrare, Arbetslöshet, kompetens, integration, diskriminering
3
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................4
Syfte och frågeställning ......................................................................................5
Metod
- Urval...............................................................................................................................6
- Metodval........................................................................................................................6
- Avgränsning...................................................................................................................6
Litteraturgenomgång
- Centrala begrepp ............................................................................................................7
- Undersökningar...............................................................................................................8
Resultat ...............................................................................................................10
Avslutande diskussion.........................................................................................15
Refrenser..............................................................................................................18
Bilaga...................................................................................................................19
4
Inledning
Arbetslösheten är ett omfattande problem i dagens Sverige och alla politiker är eniga
om att jobbkrisen måste dikuteras i hela EU, och arbetslinjen uppmärksammas ofta i
medier.
Enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som genomfördes av Statistiska
centralbyrån (SCB) år 2012 var andelen arbetslösa bland inrikesfödda endast 6,8%
medan bland utrikesfödda var siffran 15,8% och det betyder att det var 9% fler
utrikesfödda som var arbetslösa i jämförelse med inrikesfödda enligt. Trots att i dagens
samhälle finns lika stor andel utrikesfödda som inrikesfödda som har hög utbildning
arbetade år 2012 högutbildade personer födda utomland i mindre grad än inrikesfödda
med liknande utbildning. Endast 7 av 10 högutbildade utrikesfödda hade arbete som
huvudsaklig sysselsättning under mätår 2012. Motsvarande siffra för inrikesfödda var 9
av 10. Undersökningar som har genomförts i olika avdelningar vid SCB visar att
personer som har hög utbildningsnivå fick jobb först efter att ha bott i Sverige i 15 år.
(SCB, Nr 2009, 339)
Dessutom saknar många utrikesfödda högutbildade invandrare ett arbete som
överensstämmer med deras examen. Enligt en pressmeddelande från SCB (Nr 2009,
339) hade endast hälften av dem som examinerades från högskolan för tre år sedan ett
arbete som helt överensstämde med examen. Högutbildade invandrare har också mycket
oftare tidsbegränsade anställningar och deltid än högutbildade födda i Sverige (SCB,
Nr 2010:68 ).
Hänvisning till flertal artiklar och forskningar genomfördes av SCB, universiteter och
regeringen, finns det mycket information och statistiken som tyder på att hinder och
diskrimineringen av invandrare på arbetsmarknaden är mycket allvarligt och måste
åtgärdas.
5
Genom detta arbete försöker jag att förstå varför högutbildade invandrare har en sämre
position på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige och undersöka olika
anledningar till och eventuellt åtgärder att lösa detta problem.
Jag har valt att skriva om detta ämne för att det är en av de viktigaste frågorna som jag
personligen kämpar med, och jag känner många personer runt omkring mig som har
samma problem. Det är viktigt att hitta en lösning på detta problem, därför beslutar jag
att forska i ämnet och engagera mig för att bidra till problemlösning.
Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns någon skillnad mellan
högutbildade utrikesfödda som flyttade till Sverige i jämförelse med högutbildade
födda i Sverige när det gäller att komma in på arbetsmarknaden i Sverige. En stor
mängd högutbildade invandrar varje år till Sverige men de är mestadels arbetslösa, har
tillfälliga anställningar eller lyckas inte skaffa ett jobb relaterat till deras utbildning
enligt Statistiska Centralbyrån. Ändamålet med det här projektarbetet är att ta reda på
svar på följande frågor:
Hur skiljer sig högutbildade invandrares nuvarande socioekonomiska status i
Göteborg med deras status i deras hemländer?
Vilka svårigheter upplever högutbildade utrikesfödda i Göteborg med att få en
anställning som överensstämmer med deras utbildning från hemlandet?
Finns några lösningar som kan undanröja hinder för högutbildade invandrare att
kunna komma in på arbetsmarkanden?
6
Metod
Urval:
För att begränsa studien har det valts invandrare som har tagit sin examen i sina
hemländer eller kommit till Sverige för att studera avancerade utbildningar på
universitet under de senaste decennierna.
I enkäten tas hänsyn till ålder mellan 20 till 40 gammal, både kön, olika nationaliteter
och varierande utblidningsbakgrund.
Metodval:
Både kvalitativa metoder och kvantitativ forskningsstrategi används i detta arbete.
För att besvara projektets frågeställningar ska litteraturstudier och enkätundersökning
genomföras. En enkät distribueras till 25 utrikesfödda högutbildade invandrare som bor
i Göteborg med hänsyn till, deras kön och utbildningsämne.
Enkätens resultat ska analyseras för att visa om det finns några skillnader enligt kön och
studieområde. Alltså ska det granskas om det finns någon diskriminering när det gäller
kön att få jobb, eller har svararen kunnat skaffa sig en relevant jobb som anpassar deras
utbildingar, eller vilka problem de har att kunna komma in på arbetsmarknaden.
Avgränsning
Eftersom arbetslösheten är ett omfattande och brett samhällsproblem så finns det
mycket information som inte kan tas upp i undersökningen på grund av tidsbrist och att
omfånget är för stort. Av den orsaken avgränsas studien till Göteborg.
7
Litteraturgenomgång
Centrala begrepp:
När det gäller högutbildade invandrare på arbetsmarknaden är det nödvändigt att
förklara och definera olika ord och begrepp som används inom studien.
Invandrare: Enligt Nationalencyklopedin (NE, 2014a), är invandrares
definition "immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där
en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år."
När det gäller begreppet invandrare är det generellt en grupp med gemensamma
kännetecken och en samhörighet som är skild från svenskarnas, enligt
Regeringskansliets definition (Nationalencyklopedin, 2014).
Alla människor som är födda utomlands, flyktinginvandrare, anknytningsinvandrare
eller arbetskraftsinvandrare och alla människor som är utländska medborgare men är
folkbokförda i Sverige omfattas av denna definition. (Lundh & Ohlsson, 1999)
Integration: Integrationen är enligt Integrationsverket en ömsesidig process
som involverar både de(n) grupp(er) som ska integreras och samhället i stort. Det måste
avskiljas mellan två integrationsuppfattningar: den första som de sociala process som
gör det möjligt att bilda en samanhållen helhet utifrån skilda gruppers intresse,
erfarenheter och särart, och den andra som en generell politik och strategi som har en
viss tendens att bidraga till segregation och utanförskap i samhället. (Abrahamsson &
Belsö, 2004)
Arbetslöshet: Begreppet arbetslöshet hänför sig egentligen till
Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) sätt att redovisa personer som inte är sysselsatta.
Enligt Arbetsförmedlingens definition, arbetssökande utan arbete som aktivt söker och
omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i
ett arbetsmarknadspolitisk program. Denna definition inkluderar alla personer över 25
år som varit arbetslösa kontinuerligt minst i 6 månader (Uin 2007, 1).
8
Kompetens: Begreppet kompetens defineras som individens behörighet och
förmåga att genomföra de olika önskemål som ställs i olika situationer i arbetsliv.
Kompetens inbegriper individens kunskaper, färdigheter, social förmåga och
värderingar som kan förvärvas genom skolutbildning, yrkesarbete och
internutbildningar. Social förmåga och värderingar är helt olika egenskaper som inte
har direkt relation med traditionella skolutbildningen och utbildningar inom
arbetsmarknaden. (Becirovic & Ruiz, 2002)
Strukturell rasism: En situation där institutionernas normala handlingsmönster
exkluderar en viss grupp från lämplig service. Strukturell rasism kan också omfatta
situationer där handlingarna genom bruket av traditioner som utesluter människor med
en annan en bakgrund än majoriteten från deltagande på lika villkor.
Dessutom används termer som institutionell rasism, systematisk rasism eller
systematisk diskriminering för att beskriva strukturella etniska skillnader. (Hedenstierna
& Svensson, 2005)
Undersökningar
Primärkällan till detta projekt, enkäters resultat, fungerar som råmaterial som måste
analyeras och bearbetas på grund av sammanhängande system av antaganden och
teorien som ska förklara vissa fakta om invandrares sysselsättning status i dagens
Sverige.
I projektet tas också del av styrdokument och statistik som innebär olika definitioner
och mycket information om aktuella strategier om högutbildade invandrares
arbetslöshet och integration. Materialen uppnås genom till exempel Statistiska
Centralbyrån, Regeringskansliet, Arbetsförmedlingen och andra myndigheters
hemsidor.
9
Andra källor till detta projekt är ett antal uppsatser och forskningar som genomfördes
inom Svenska akademien omkring detta ämne med systematiskt tillvägagångssätt för
kritiskt tänkande och problemlösning.
Följande akademiska källor används i detta arbete:
Zyrafete Alajs uppsats med titeln "Högutbildade utrikesfödda och deras
svårigheter för att komma ut på arbetsmarknaden" är den akademiska källan som mest
används för denna studie. Undersökningen visar hur det kommer sig att högutbildade
utrikes födda inte har en anställning som sammanfaller med deras utbildning från
hemlandet. Förtfattaren använder den humankapitalteorin som är väldigt användbar i
detta ämne och försöker att förklara och lösa problemet genom denna teori och
liknande.
Förtfataren har kommit fram till att det finns olika faktorer som påverkar att
högutbildade utrikesfödda inte har en anställning som överensstämmer med deras
högskoleutbildning från hemlandet. Exempelvis visas i undersökningen att brister i
språket, avsaknad av nätverk inom sitt yrke, svårigheter att komplettera utbildningen
såsom tar det lång är de viktigaste orsaker som hindrar högutbildade invandrare från att
komma in på arbetsmarknaden eller hitta ett anpassat jobb med sin utbildningen.
Alajs påpekar också att många av de högutbildade utrikesfödda saknar "tyst kunskap"
här i Sverige och det är ganska ett stor problem att samhället här är byggt annorlunda,
jämfört med deras land. Enligt Nationalencyklopedin, är tyst kunskap, ursprungligen
använt av Michael Polanyi, för att beteckna sinnesintryck, uppfattningar, sociala regler
och värderingar som tas för givna i mänskligt handlande (NE, 2014).
"Invandrare på den Svenska arbetsmarknaden", är en uppstats som genomfördes
av Hasreta Becirovic och Sandra Ruiz i Lund universitet i vårterminen 2002. Det är en
studie av högutbildade invandrare som kör taxi. Motivet till detta är att förtfattarna
fokuserar på att det finns många invandrare i Sverige som är högutbildade i sitt hemland
men som trots det har stora svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Av olika anledningar finner man högutbildade invandrare i lågavlönade jobb.
10
Författarna hävdar att vikten av social kompetens idag är stor, och denna kunskap är
ofta kulturspecifik. Förmågan att relatera till omgivningen som till exempel
kontaktförmåga och samarbetsförmåga är mycket viktig i dagens arbetsliv. Då kan man
lätt förstå att en av de viktigaste faktorerna för att integreras på arbetsmarknaden är att
ha kunskaper i landets språk. Författarna tror att en bättre kontakt med det svenska
samhället i sin tur skulle leda till minskad segregation (till exempel
bostadssegregationen som påverkar invandrarnas möjligheter att integreras) både i
samhället och på arbetsmarknaden.
Dessutom finns det en mängd artiklar inom tidningar och olika websiddor som används
i arbetet och inom resultatanalysen ska de hänvisas. Alla artiklar och användbara länker
presenteras i refrenser i slutet av projektet.
Resultat:
Enkäten delades ut på två språk, nämligen svenska och engelska. Totalt 25 personer
svarade på enkätfrågorna. Av dessa är 14 personer kvinna och 11 personer män som
motsvarar 56% kvinnor och 44% män och ser ganska balanserad ut inom könen.
Enkäterna delades ut på nätet och individer i fyra åldersgrupper svarade på frågorna.
56% av deltagarna är mellan 30-35 år, 32% mellan 25-30 år, 8% mellan 35-40 år och
bara 4% motsvarar 1 person är mellan 20-25 år gammal. Det betyder att majoriteten
(88%) är i kritisk åldern mellan 25-35 år och behöver ett anpassat jobb att försörja sig
och sin familj genom ett avlönat arbete för att kunna klara av ekonomin.
När det gäller vistelseperioden i Sverige, 52% (motsvarande 13 personer har varit
mindre än 2 år i Sverige, 36% (motsvarande 9 personer) har varit 2-5 år i Sverige och
12% (motsvarande 3 personer) har varit 5-10 år i Sverige. Det kan vara märkbart att
flertal av deltagarna är ganska nya i det svenska samhället, mindre än 5 år har varit i
Sverige.
11
Högutbildade invandrares sysselsättning och försörjning
Resultatet av min undersökning visar att 20% av deltagarna (motsvarande 5 personer)
arbetar, 20% studerar och samtidigt arbetar, 44% bara studerar (som enligt deras
förklaring under frågan nummer 2, 16% studerar svenska för att hitta jobb eller
komplettera sin utbildning i Sverige), 8% (motsvarande 2 personer) definerar sig som
arbetslösa. Med hänsyn till deltagrnas förlklaringar, måste de som studerar inkluderas
som arbetslösa (motsvaramde 52%) för att 44% bara studerar för att skapa någon
möjligheten att hitta jobb. Enligt Statistiska Centralbyrån, hade 78% av dem som
utbildat sig i Sverige arbete, medan andelen med arbete bland dem som hade utländsk
högskoleutbildning var 69 procent (SCB, Nr 2012, 32). I enlighet med SCB statistiken
är det tydligt att en svensk högskoleutbildning har gett bättre utdelning än en utländsk
utbildning för de utrikes födda, och denna skillnad bekräftar enkätdeltagarnas
föreställningar som har planerat att studera i Sverige.
Av de 40% som arbetar (motsvarande 10 personer), är 60% kvinnor och 40% män.
Detta är i motsats med SCBs rapporten som visar att andelen kvinnor som arbetar
(heltid eller deltid) är lägre än män oavsett utbildningens inriktning, ålder och land man
flyttat från (SCB, Nr 2012:32). Troligtvis orsakas det av min studies bygger på bara
studera på 25 personer i jämförelse med SCB som undersöker tusentals människor för
varje rapporten.
Dessutom är 40% av de som arbetar timmanställda, 10% har egen firma, 20% är
fastanställda, och 30% har tidsbegränsad anställning. Därmed överensstämmer
enkätresultatet med SCB som visar att tidsbegränsade anställningar och deltidarbete är
mycket vanliga bland högutbildade utrikes födda. Drygt 20 procent av dem som hade
ett arbete hade en tidsbegränsad anställning jämfört med 11 procent bland
högskoleutbildade som var födda i Sverige (SCB, Nr 2010:68).
Enkäten visar också att 30% av de som arbetar (eller eventuellt studerar samtidigt) har
svarat att de jobbar som vårdbiträde och personlig assistant som inte alls är relevanta till
deras utbildning och erfarenhet från deras hemländer.
12
Högutbildade invandrares utbildning
För övrigt, 36% av informanterna har kandidatexamen, 16% har högskolexamen 24%
har masterexamen och 24% svarade inte på denna frågan. Inom dessa högutbildade har
24% studerat teknink och dataämnen, 20% konst, kommunikation och media, 16%
samhälle och socialarbete, 8% medicin, tandvård och hälsa, 8% naturvetenskap, 4%
juridik, 4% ekonomi, och 4% humaniora. Det vill altså säga att det ät ingenjörer och
sedan konstnärer och samhällsvetarna som utgör majoriteten av högutbildade
invandrarna.
76% av deltagarna har svarat nej på frågan om komplettering av deras utblidning i
Sverige. Bara 8% har studerat ett masterprogram och 4% enligt HSVs bedömning har
kompleterat delvis sin utbildning. Dessutom har bara 12% av informanterna skaffat en
ny utbildning. Med andra ord, tycker 88% av högutbildade invandrare som svarade till
enkätfrågorna inte att ny utbildning eller komplettering kan vara användbar för att
komma in på arbetsmarknaden i Sverige. Däremot visas i SCB:s rapporten att en svensk
högskoleutbildning har gett bättre utdelning än en utländsk utbildning för de utrikes
födda. Av dem som utbildat sig i Sverige hade 78 procent arbete, medan andelen med
arbete bland dem som hade utländsk högskoleutbildning var 69 procent (SCB: Nr 2012,
32).
Som Alaj i sin undersökning visar, känner sig många högutbildade invandrare på grund
av deras ålder osäkra att läsa vidare och få en anställning som överensstämmer med
deras utbildning, eller ibland känner sig trötta att läsa vidare på högskolan (Alaj, 2005).
Därför kan det förstås varför några högutbildade invandrare inte är intresserade av att
skaffa ny utbldning eller komplttera denna i Sveriges universitet.
Alajs forskning pekar på också att på grund av ekonomiska skäl, är många av de
utrikesfödda tvungna att ta en anställning som inte överensstämmer med deras
utbildning, för att inte bli bidragsberoende och detta resultatet bekräftar det (Alaj,
2005).
13
Brister och kompetenser
En stor del av deltagarna, d.v.s. 92%, arbetade i sina hemländer och har nog erfarenhet
inom detta yrke. Men bara 40% av de kunde tillfälligt jobba inom sitt yrke i Sverige.
Av de som jobbar eller har jobbat i Sverige (20% av svaren), bara 16% jobbar eller har
haft i ett relevant jobb. 28% svarade att det är/har varit ganska relevant och 20% sade att
det inte är/har varit inte alls relevant.
När det gäller informanternas svenska kunskap, delade upp 64% sig inom
grundläggande nivå, 32% i avancerad nivå och bara 4% med lätt konversation. Förutom
detta, svarade 52% att deras status på arbetsmarknaden drabbades av kunskaper i
svenska, tvärtom tänker 32% inte på så sätt. Därtill tycker bara 24% av deltagarna att
deras utbildning har påverkat deras syssellsättning idag och 56% tycker att deras
utblidning inte spelade någon roll.
Deltagarna tillfrågades också i enkäten vad det är som hindrar högutbildade invandrare
att komma in på arbetsmarknaden (diagram 1), och majoriteten har lämnat multisvar på
denna fråga. 60% tycker att avsaknaden av ett nätverk inom sitt yrke är jätteviktigt. 56%
tycker att brist på erfarenhet inom sitt yrke i Sverige spelar en stor roll. 52% nämner
brister i språket som en betydelseful faktor och 8% nämner andra anledningar.
Diagram 1-Vad hindrar högutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden?
64% av informanterna tycker att det finns något annat än språket och utbildning som
hindrar de att komma in på arbetsmarknaden. (diagram 2) Svaren på denna frågan är
14
också multippela: 40% betonar att diskriminering på grund av nationalitet är väldigt
viktig, 20% påpekar stukturell rasism som en allvarlig omständighet. Ett fåtal (8%)
tänker på diskriminering på grund av kön och ingen påpekar diskriminering på grund av
religion.
Diagram 2- Finns något annat som hindrar högutbildade invandrare att komma in på
arbetsmarknaden?
Några deltagare nämner annan anledning och förklarar det på olika sätt. En del av
informanter tycker att högutbildade invandrare är ovana med systemet och
arbetsstruktur i Sverige, därför blir det svårt för de att anpassa sig med
arbetsmarknaden. De påpekar att högutbildade invandrare saknar kulturkunskap om det
svenska samhället och upplever segregation på olika sätt. På grund av detta kan de inte
integrera sig i samhället.
Därtill betonar några informanter att högutbildade invandrare saknar sig familj och
vänner för att hitta anpassat jobb. Dessa deltagare i själva verket upprepar den frågan
om vikten av ett nätverk inom sitt yrke i sverige som tidigare diskuterades.
För övrigt nämner några informanter konkurrens på arbetsmarknaden särkilt bland
invandrare som påverkar deras ekonomiska situation.
Problemlösning
På frågan om man tycker de att det finns något som kan bidra till att underlätta personer
med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden, svarar 64% "vet ej". Ingen
svarar "nej", och de 32% som svarar "ja" tycker att det finns några faktorer som kan
hjälpa till högutbildade invandrare att eliminera hinder på arbetsmarknaden. Svaren är
15
på både individ- och samhällsnivå. På individsnivå föreslår de exempelvis att
högutbildade invandrare måste ha självtroende och kämpa kontinuerligt mot svårigheter,
skaffa en ny utbldning eller komplttera sin utbildning i Sveriges universitet. Dessutom
kan de förhöjer deras kunskaper inom arbetsliv och arbetskultur.
På samhällsnivå betonas regeringsuppdrag. Till exempel sägs det att
arbetsmarknadspolitiken måste förändras till förmån för invandrare, och
arbetsförmedlingens utbildningar, till exempel UTI eller Korta vägen som nyligen
kommit till Sverige, måste utvecklas. Några deltagare framhåller också att alla former
av diskriminering måste krossas och då skulle det leda till minskad segregation och
strukturell rasism både i samhället och på arbetsmarknaden.
Avslutande Diskussion
Metoddiskussion
Jämför med traditionella intervjuer är enkäten både billigare och mindre tidskrävande.
Det är också enkelt att analysera undersökningar för att analysera av problemet med
ordnade information är helt okomplicerat och lätt. Den stora massan av människor
känner väl igen en enkät och behöver väldigt sällan någon ingående förklaring i hur den
besvaras. Vid sidan av dessa fördelar, finns några viktiga nackdelar med enkätmetoden.
Att skicka ut enkäter via mail kan medföra stora risker med dålig svarsfrekvens som
minskar trovärdigheten i undersökningen vilket är en stor nackdel. Annan nackdelen
med en enkät är att man inte kan gå djupare i ett svar då ett formulär är väldigt strikt.
Det är ett format som inte tillåter någon större flexibilitet för den som svarar i
jämförelse med strukturerade intervjuer.
Diskussion
Högutbildade invandrarnas situation på arbetsmarknaden påverkas av många faktorer.
Enligt flertal rapporter som har publicerats av SCB, finns det en påfallande skillnad
16
mellan inrikes och utrikesfödda högutbildade att komma in på arbetsmarknaden. De
upplever mängder av svårigheter att skaffa jobb eller har inte en anställning som
motsvarar deras utbildning.
Högutbildade utrikesfödda lika andra invandrare känner sig utanför
majoritetssvenskarnas nätverk och de möjligheter som detta kan ge. Hasreta Becirovic
och Sandra Ruiz hävdar i sin forskning (Becirovic & Ruiz, 2002) att invandrarnas
chanser att få arbete påverkas av olika fördomar och stereotypa uppfattningar om andra
nationaliteter som ofta ligger till grund för arbetsgivarnas bedömning av utländsk
arbetskraft och inte invandrarnas kompetens. Men kan ändå säga att ha hög sociala
kompetensen har en större betydelse för att ge möjlighet till delaktighet i samhället.
Kontaktförmåga och samarbetsförmåga till exempel är mycket viktig i dagens arbetsliv,
då är det tydligt att ha kunskaper i landets språk är eventuellt den viktigaste faktorn att
kunna integreras i arbetslivet. Enligt Zyrafete Alaj som påpekar i sin undersökning
(Alaj, 2005), har kompetenskraven i arbetslivet ökat och arbetsgivarna kräver mer
kunskap i det svenska språket, social och kulturell kompetens samt att kunna
kommunicera bra med sina klienter eller medarbetare. Exempelvis betonar Alaj att
brister i språket, svårigheter att komplettera utbildningen, att sakna nätverk och
erfarenhet inom sitt yrke här i Sverige och känner inte till hur samhället fungerar här
o.s.v, är de viktigaste anledningar som gör att många högutbildade utrikesfödda har
svårt att få en anställning som motsvarar deras utbildning.
Enligt respondenterna som svarade på enkätfrågorna är det ett stort problem för
högutbildade invandrare som har inga möjligheter att prova deras kompetenser och
utveckla arbetsförmågan.
För att lösa detta problem anser Becirovic och Ruiz att myndigheterna måste satsa i rätt
riktning, på integration av invandrare i samhället, som kan minska klyftan mellan
svenskar och invandrare, både i samhället och på arbetsmarknaden. Detta kan ske
genom till exempel möjligheter att skapa sig sociala nätverk genom en kombination av
skola och praktik i arbetslivet. Bättre kontakt med det svenska samhället i sin tur skulle
leda till minskad segregation, både i samhället och på arbetsmarknaden (Becirovic &
Ruiz, 2002). Alaj poängterar också att det är viktigt att samhället underlättar
komplettering av utländsk utbildning för att utbildningen ska vara användbar här i
17
Sverige. Det är bra att samhället försöker prova deras kompetens i praktisk verksamhet
och genom detta får man möjlighet till en snabb anställning här i Sverige (Alaj, 2005).
Slutningsvis, bör det nämnas att denna studiens resultat är i överenstemmelse med de
huvud undersökningar som har använts för detta projekt. Både forskningar och
enkätfrågornas resultat bekräftar att invandrarna måste skapa förmågan att relatera till
omgivningen att kunna skapa sig ett socialt nätverk med svenskar, och kommer oftast i
kontakt med andra invandrargrupper och inrikesfödda. En av de viktigaste faktorerna
för att integreras på arbetsmarknaden är att ha kunskaper i landets språk (individsnivå),
som måste anses parallellt med förändringar och utvecklingar på arbetsmarknadsolitiken
(samhällsnivå) genomförs av regeringen.
18
Refrenser:
Becirovic,H; Ruiz,S; 2002; Invandrare på den svenska arbetsmarknaden, En studie
av högutbildade invandrare som kör taxi; Uppsats Soc 344, Sociologiska
institutionen, Lunds universitet
Alaj,Z; 2005; Högutbildade utrikesfödda och deras svårigheter för att komma ut på
arbetsmarknaden; SOL066 Socialhögskolan, Lunds universitet
Tegsjö,B; 2005; För vilka och var har den lyckats bäst?; Fokus på arbetsmarknad
och utbildning; Statistiska Centralbyrån
Hedenstierna,Ch; 2005; Strukturell diskriminering:Vad innebär det i praktiken och
vad har föreslagits för motåtgärder?; Statsvetenskapliga institutionen, Lunds
universitet
Kamali,M; Den segregerande integration, Om social sammanhållning och dess
hinder; 2006; Statens Offentliga Utredningar
Eriksson,S, 2011; Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden, Bilaga 4 till
LU2011, Regeringskansliet
Arbetsmarknad; Årsrapport 2013 för universitet och högskolor;
Universitetskanslersämbetets
http://www.uka.se/download/18.1c251de913ecebc40e78000815/1403093617773/Ar
betsmarknad-2013.pdf
SCBs artiklar:
Tio år efter invandring – tre av fyra högutbildade har jobb:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Tio-ar-efter-invandring--tre-av-fyra-
hogutbildade-har-jobb/
Var tredje högutbildad utrikesfödd utan arbete:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-
forskning/Befolkningens-utbildning/Hogutbildade-utrikes-
fodda/80099/2009A01/Behallare-for-Press/Arbetsmarknaden-for-hogutbildade--en-
jamforelse-mellan-personer-fodda-i-Sverige-och-fodda-i-annat-land/
Svensk utbildning ger jobb:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Svensk-utbildning-ger-jobb/
19
Bilaga:
ENKÄTFRÅGOR
https://docs.google.com/forms/d/1_9I2gD1MfUmhZAwWFaNhntW0hHzWvfVSUPVf
0BsQ4wk/viewform
Kön:
□ Kvinna
□ Man
□ Annat
Ålder:
□ 20-25 år
□ 25-30 år
□ 30-35 år
□ 35-40 år
______________________________________________________________________
1. Hur länge har du varit i Sverige?
□ 0-2 år
□ 2-5 år
□ 5-10 år
□ Mer än 10 år
2. Vilken är din nuvarande sysselsättning?
20
□ Arbetar
□ Studerar
□ Arbetlös
□ Annat Förkalara: ..................................
3. Om du arbetar, vilken typ av anställning har du?
□ Fast anställning
□ Tidsbegränsad anställning
□ Timmanställning
□ Egen firma
□ Annan Förkalara: ..................................
4. Vad har du för utbildning från ditt hemland?
□ Högskoleexamen, motsvarande två års studier på heltid
□ Kandidatexamen, motsvarande tre års studier på heltid
□ Magisterexamen, motsvarande ett års studier på heltid
□ Masterexamen, motsvarande två års studier på heltid
□ Licentiatexamen i forskarnivå
□ Doktorsexamen
5. Vilket ämne har du studerat?
□ Pedagogik, utbildningsvetenskap och didaktik
□ Naturvetenskap
□ Matematik
□ Data
□ Teknik och teknisk industri
□ Material, konstruktion och tillverkning
□ Lantbruk, trädgård, skog och fiske
21
□ Djursjukvård
□ Hälsa- och sjukvård
□ Socialt arbete och social omsorg
□ Konst, design och media
□ Religionsvetenskap och teologi
□ Humaniora
□ Språk
□ Samhälls- och beteendevetenskap
□ Journalistik, information och kommunikation
□ Ekonomi
□ Juridik
6. Har du kompletterat denna utbildning här i Sverige?
□ Ja
□ Nej
Om ja, på vilket sätt? ......................................
7. Har du skaffat dig någon ny utbilding?
□ Ja
□ Nej
Om ja, vilken? ......................................
8. Har du arbetat i ditt hemland?
□ Ja
□ Nej
Om ja, i vilket yrke? .............................................
9. Har du sökt arbete inom ditt yrkesområde i Sverige?
□ Ja
22
□ Nej
10. Om du jobbar eller jobbat i Sverige har din utbildning enligt dig är/varit relevant
för ditt arbete?
□ Relevant
□ Ganska relevant
□ Inte alls relevant
11. Hur kan du beskriva dina kunskaper i svenska språket?
□ På infödd nivå
□ avancerade
□ Grundläggande
□ Lätt konversation
12. Tycker du att din kunskapsnivå i svenska hindrar från att få ett kvalificerat jobb,
anpassat till din utbildning?
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
13. Tycker du att din utbildning från hemlandet hindrar från att få ett jobb, anpassat
till ditt yrke?
□ Nej
□ Ja
□ Vet ej
14. Vad hindrar dig tycker du att komma in på arbetsmarknaden?
□ Brister i språket
23
□ Att du saknar ett nätverk inom ditt yrke
□ Att du inte har erfarenhet inom ditt yrke i Sverige
□ Annan anledning
Vilken? ........................................
15. Tycker du att det finns något annat än språket och utbildning som hindrar dig att
komma in på arbetsmarknaden?
□ Nej
□ Vet ej
□ Ja
16. Om du svarade ja på fråga 15 vad är det i såfall?
□ Diskriminering på grund av nationalitet
□ Diskriminering på grund av kön
□ Diskriminering på grund av religion
□ Stukturell rasism
□ Annan, vilken? ..................................
17. Tycker du att det finns något som kan bidra till att underlätta personer med
utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden?
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
Om ja, vad är det i såfall? .......................................
Top Related