Murbruket i bastion Carolus på Jönköpings slott/ Mortar from the Carolus bastion of Jönköping...

När folk blandar ingredienser för att skapa ettnyttmaterialmed specifika egenskaper skriver desamtidigt in kulturhistoria i produkten. Den gerinblick i en komplex process avmaterialval, fram-tagning, blandning och till sist användning. Alladessa led är underkastade kvalitetsvariationer be-roende på investerad tid och hantverkskunnan-de. För att tolka det kulturhistoriska innehållet iblandade material behöver man kunskap om de-ras kemiska och fysikaliska egenskaper. De geross ramar för detmöjliga och det optimala, vilkethjälper oss att förstå forntida hantverkares be-slut.Murbruk är ett komplext sammansatt mate-

rial bestående av bränd kalk och/eller lera samtsand.Vetenskapenhargodkännedomomde funk-tioner ettmurbrukkan förväntasuppfylla.Vatten-

genomsläpplighet är en central funktion, vilkentjänar till att ledabortvatten frånmurens stenellertegelochminskapåfrestningarnaavvinterns frost.Murbruket tar stryk av frosten i stället för de bär-ande delarna i konstruktionen.Hydrauliskt bruk,vilket karakteriseras av varierandemängder oren-heter i kalken, har annorlunda men lika nyttigaegenskaper och kan användas som en sorts be-tong.Idet följandevill vi illustrerahurkalkbruksom

i början av 1600-talet användes i murverket tillen av landets största fästningar, Jönköpings slott,kan utnyttjas som en kulturhistorisk källa. Gen-om analys med mikroskopering av tunnslip harbrukets varierande sammansättning och kvalitetkunnat utnyttjas som en ledtråd till fasindelningoch rent av historiska skeenden. Den fördjupade

Fornvännen 110 (2015)

Murbruket i bastion Carolus påJönköpings slottAvOle Stilborg och Claes Pettersson

Stilborg, O. & Pettersson, C., 2015. Murbruket i bastion Carolus på Jönköpingsslott. (Mortar in the Carolus bastion of Jönköping Castle.) Fornvännen 110. Stock-holm.

Mortar is always made according to specific traditions and situations. It may bemade of clay, lime ormixtures of both, resulting in different properties. Its purpose,however, is always the same: to fix stones or bricks in a wall and to protect themagainst frost. Microscopic thin section analysis is a useful method for studying thecomponents of mortar and the traces of how it was applied. Nine samples collectedfrom the Carolus bastion of Jönköping castle excavated in 2011–12 have been ana-lysed. These results, in conjunction with the written sources, reveal several build-ing phases in the fortifications. They also tell stories of good workmanship as wellas surprisingly sub-standard handiwork, of haste and of cheap solutions resorted toin the early 17th century. During this turbulent period the castle was re-built andenlarged with the intention of turning it into one of Sweden’s three main strong-holds on the southern border of the realm, protecting the country against Danishattacks.

Ole Stilborg, Näckrosvägen 142, SE–590 54 [email protected]

Claes Pettersson, Jönköpings läns museum, Box 2133, SE–550 02 Jönkö[email protected]

Art. Stilborg & Pettersson 97–110:Layout 1 15-05-25 10.39 Sida 97

studien av murbruket från bastion Carolus hargett ögonblicksbilder från en byggnadsprocesssom vi knappast hade kunnat få fram på annatsätt.

Jönköpings slott – ett osäkert lås på riketssödra gränsEtt första »Jönköpings hus» nämns redan 1278och omtalas på nytt i sambandmedmaktkampenmellanMagnus Ladulås söner 1309,men dess ex-akta läge är idag inte känt (Lovén 1999, s.71).Stadens franciskankloster instiftades år 1283,förmodligen på initiativ avMagnus Ladulås. Detblev med tiden ett fyrlängat byggnadskomplex isten och tegel vars kyrka låg i den norra längan.Gråbrödernas kloster avvecklades i sambandmedreformationen och byggnaderna övertogs av Kro-nan. I Dackefejdens efterspel omvandlades klost-ret vid mitten av 1540-talet på kung Gustavsorder till en välfungerande befäst slottsanlägg-ning. Den omgavs av vallar och gravar samt för-sågsmed runda kanonbestyckade hörntorn (Eng-kvist 2014, s. 72 ff).I sambandmedNordiska sjuårskriget brände

hösten 1567 retirerande svenska trupperbåde slottoch stad inför etthotandedansktanfall (ibid. s.73).Länge låg sedan slottet i ruiner, men år 1593 bör-jade en ambitiös utbyggnadsperiod (Björkman1917, s. 315) under ledning av den kungliga slotts-byggmästarenHans Fleming.Arbetet följde i hu-vudsak en enhetlig plan och kom med vissa av-brott att pågå under hela första hälften av 1600-talet. Resultatet blev en modern artillerifästning(fig. 1–4) med fyra stora hörnbastioner förseddamedkasematter.Mellanbastionerna löpte kurtin-murarmed välvda gevärsgallerier och i norr fannsen rymlig förborg. Tillsammans med Älvsborg iväster och Kalmar slott på östkusten skulle Jön-köpings slott skydda rikets södra gräns mot nyadanska anfall.Fästningens bastionssystem påbörjades un-

der 1600-talets första år med de båda södra bas-tionernaGustavus ochCarolus.De var i stort settklara vid den kortvariga danska belägringen un-der Kalmarkriget sommaren 1612 (Karlson 1996,s. 42 f). Även den nordvästra bastionen, Adol-phus, var sannolikt i det närmaste färdigställd viddetta tillfälle, medan Christina i nordost priorit-erades lägre och byggdes färdig först några år

senare. De mot Munksjön vända Christina ochCarolusgjordesmindreändebåda landvända,varskasematter och gallerier byggdes ut i två våningar.De kom att nå en höjd om ca 13 meter över denomgivande vallgravens botten. Mot norr, framtill Vätterns strand, låg den väl befästa förborgensom innehöll verkstäder och förrådsbyggnader.Under 1600–talets lopp kompletterades fäst-

ningen med ett omfattande system av utanverk.Två breda torrgravar och enmellanliggande yttrevall tillkom i början av 1640-talet.Mot söder ochväster förstärktes försvaret genom uppförandetav så kallade raveliner, stora tresidiga jordskansar(Munthe 1902, s. 550 ff). I sitt fullt utbyggdaskick var Jönköpings slott en av landets störstafästningar. Frånsett händelserna 1612 kom dendock aldrig att prövas i strid. Dess strategiskabetydelse minskade betydligt efter Roskildefre-den 1658. Med de forna danska kustprovinsernaHalland och Skåne under svensk överhöghet varJönköping inte längre en utsatt, strategiskt viktiggränsstad. Fästningens betydelse som förråds-plats för armén kvarstod emellertid. Denna funk-tion underströks genom uppförandet av de tvåstora Tyghusen i förborgsområdet på 1680-talet(Karlsson 1996, s. 57 f). Själva slottsbyggnadernaanvändes av den lokala administrationen ochmilitären, men år 1737 drabbades slottet av enförödande brand varefter det inte återuppbygg-des (Engkvist 2014, s. 88). De sista ovan jord syn-liga resterna av vallsystem och utanverk rasera-des 1871 (ibid. s. 91). Under en lång följd av år lågruinerna dolda och mer eller mindre bortglöm-da.Kring år 2000 presenterade Jönköpings kom-

mun ett nytt program, Stadsvision 2000, avsett attförnya och omgestalta stadens centrala delar. Idessa planer ingick bygget av två stora bostads-hus vid Munksjöns nordvästra strand, rakt överdelar av 1600-talets befästningsverk. Detta blevinledningen till de hittills mest omfattande arkeo-logiska undersökningarna inom det forna fäst-ningsområdet (Pettersson 2012; 2014). Parallelltmed projektet har fästningen även karterats medgeoradar, varför vi idag har en god bild av ruin-området med dess vallgravar, murar, husgrunderoch andra bevarade anläggningar (Pettersson &Winroth 2010ab).2011–12 gjordes omfattande arkeologiska un-

98 Ole Stilborg&Claes Pettersson



99Murbruket i bastion Carolus på Jönköpings slott


Fig. 1. Jönköpings slottca 1605 med det påbör-jade bastionssystemet.Perspektivskiss av slotts-byggmästare Hans Flem-ing. Krigsarkivet, SFPJönköping nr. 001b.—Jönköping Castleabout 1605 with the firstbastions under construc-tion.

Fig. 2. Jönköpings slott 1617 med befästningsgördel och förborg. Perspektivritning av slottsbyggmästareHans Fleming. I Krigsarkivet, SFP Jönköping nr 004a. —Jönköping Castle in 1617 with the new fortificationscompleted, including a spacious outer bailey.




Fig. 3. Jönköpings slott1682. Detta är den mestdetaljerade och tillförlitligaritningen av slottet somfinns bevarad. Av ErikDahlbergh. I Krigsarkivet,SFP Jönköping nr. 021a.—Jönköping Castle in 1682.The most reliable plan ofthe fortress available today.Made by the famousSwedish architect ErikDahlbergh.

Fig. 4. Jönköpings slott vid slutet av 1600-talet. Förlaga till kopparstick i Erik Dahlberghs SueciaAntiqua etHodierna. —Jönköping castle in the late 1600s.


dersökningar i det sydöstra hörnet av det 10 hek-tar stora fästningsområdet. De avslöjade ovän-tade skillnader i murverkets kvalitet. De västraoch norra flankerna på bastionCarolus varieradekraftigt i murtjocklek. Ännu värre var att mur-kärnan i den västra flankens fasad, där man kun-de ha väntat sig solida murar, visade sig bestå avjord blandad med lösa rivningsmassor och tegel-skrot (Pettersson 2014, s. 114 ff). Detta var baraett av flera observerade exempel på till synes illautfört hantverk, ett byggfusk som kunnat även-tyra fästningenssäkerhetunderenbelägring.Dess-utom visade det sig att bastion Carolus byggts påotillräckliga fundament.Att fästningens sydöstrahörn genomgått svåra sättningar och hotat rasaärkänt från skriftligakällor.Redan1617badbygg-mästare Flemingkungenomtillstånd att demon-tera några partier avmurverket där man upptäcktallvarlig sprickbildning (Munthe 1902, s. 234).Kungen tillät emellertid inte detta, eftersom re-lationenmedDanmark hade försämrats ochmanbehövde hålla fästningen stridsberedd.Det fanns således all anledning att närmare

undersöka dessa en gång så mäktiga murar som iverkligheten varit något av ett bländverk: impo-nerande att skådamen föga lämpade för sin upp-gift. Nu återstod dagermurar upp till 1,5 metershöjd, huvudsakligen uppbyggda av otuktad res-pektive kluven granit och gnejs, fältsten som börhahämtats lokalt (fig. 5).Fogarnavarutfylldamedmindre stycken av lerskiffer, sandstensflis eller iundantagsfall bitar av tegel. Som hörnkedjor och

runtmuröppningar hade välhuggna block av gul-aktigVisingsösandstenutnyttjats.Notera att sten,tegel, kalkoch timmerhar fraktats in till fästnings-bygget.Rimligenharman främstanvänt sig avbåt-transporter. Strax söder om Jönköpings slott, påMunksjöns västra strand, utvisar platsnamnenStoraoch Lilla Limugnen var inforslad kalksten bräntsunder 1700-talet. Spår efter en arbetsyta medlämningar efter kalkbränning påträffades 2010vid markarbeten inför bygget av Rättscentrum,någotnärmare fästningsområdet.Detta skullekun-na vara läget för en äldre ugn som försett slotts-bygget med kalk till murbruk. Traditionen gervid handen att transporterna av kalksten (lim-sten) främstombesörjdesmedsåkallade råbockar,öppna enmastade fraktskutor hemmahörande iHarge i Närke, som seglade ner sin last över Vät-tern (Malmquist 1986, s. 33; Pettersson 2006,s.6).

Hurman gör kalkbrukVid tillverkning av kalkbruk bränner man lämp-lig kalksten vid en temperatur kring 900oC.Denåterstående kalkoxiden (CaO) släcks däreftermedvatten varvid kalciumhydroxid bildas under kraf-tig värmeutveckling. I förmodern tid lagradesdensläckta kalken därefter i öppna kalkgropar föreftersläckning.Regnet lakade där ur oönskade sal-ter. Det färdiga bruket innehåller släckt kalk (pas-ta), eventuella obrända kalkstensbitar, träfrag-ment från bränslet samt andra orenheter. Det kanhandla om släckningsklumpar av lera och orga-



Fig. 5. Välbevarat murverk påinsidan av embrassyr i norraflanken av bastion Carolus,uppfört omkring 1611. FotoRobin Gullbrandsson, Jönköpingsläns museum. —Well-preservedmasonry inside an embrasure inthe northern flank of the Carolusbastion.


nisktmaterial samt silt/finsand som tillsammansbenämns»filler».Därefter tillsätts ballast, oftasti form av sand, för att uppnå den önskade arbets-konsistensen. Mängden kan beräknas som en-bart volymen av tillsatt sand eller som den totalamängden ballast inklusive släckningsklumparna.Bruk med mindre än 50% total ballast betecknassom fett bruk. Kalkpasta med mer än 8% släck-ningsklumpar kallas hydraulisk kalk och kan inteanvändas i vanligtmurbruk (Storgård2006, s. 15;www.hnbyggnadsvard.se/kunskap). Detta brukkan däremot utnyttjas som en sorts betong ochbör även i tidigmodern tid ha framställts för dettaändamål. Beroende på mängden av föroreningarbetecknas bruket som svagt hydraulisk till hög-hydraulisk kalk.När murbruket rörs upp med vatten bestäms

dess grad avhomogenisering, ett tydligt kvalitets-kriterium för brukets hållbarhet. Självamurning-en tillför ytterligare en faktor av stor betydelseför brukets funktion, nämligen systemet av hål-rum och så småningom torrsprickor som skasäkra att bruket dränerar väggen somdet är tänkt(Nitz 1998). Efter en viss tid kommer vatten-transporten genommaterialets sprickor och hål-rum att avsätta återkristalliserad kalksten ochtäppa till en del av porerna i bruket. Balansenmellan ett tillräckligt stort hålrumssystemoch engod fördelning av hålrummen, så att bruketshållfasthet inte komprometteras, utgör ännu ettmått på brukets kvalitet.

Att analysera och tolkamurbrukStrukturen är avgörande för förståelsen av mur-bruk, från framställningen till dess användning.Mikroskopering av tunnslip är därför denmest an-vändbara analysmetoden eftersom den ger allanödvändigadata i frågaomföroreningar samtbal-lastens sammansättning och sortering. Studiet avmurbruk baseras i allmänhet – främst av ekono-miska orsaker – påmakroskopiska beskrivningaroch jämförelser där målet är att försöka synkro-nisera, alternativt särskilja, olika byggnadsfaser(Feldt & Modén 2001). Sådana undersökningarhar dock länge kompletterats med enstaka tunn-slipsanalyser för att mer generellt belysa murar-hantverket och framställningen av murbruk (Nitz1998).När det gäller arbetet med byggnadsfaser har

BoNitz (1998, s. 11) påpekat det källkritiska för-hållandet (för såväl makro- som mikroskopiskaanalyser) att det sannolikt inte har varit ovanligteller förknippatmed några större problem att un-der en produktionsetapp byta sandtag omen tidi-gare materialkälla tog slut. Vidare ska man inteövertolka skillnader i brukets kvalitet. Nitz harkunnat se vissa kvalitetsskillnader i prov av 1100-och 1200-talsmurbruk frånLinköpings slott.Menhan räknar bara i några fall dessa som avsiktligaoch ändamålsenliga.Detta gäller till exempel bru-ket i kreneleringen på ett tegeltorn från sent1200-tal (ibid. s. 5).Man får nog räknamedatt enmurare har kunnat acceptera en viss variation ibrukets kvalitet om inte konstruktionen somsådan ställde speciella krav.Ytterligare en källkritisk aspekt att beakta är

att bruk som analyseras är ett resultat av minsttre olika processer vilka kan vara helt oavhängigaav varandra. Ta kalkbruk som exempel. Först harman tagit till vara kalken somdärefter bränts ochsläckts, en process som bestämde förekomsten avobrända kalkkorn, släckningsklumpar (orenheter)och eventuella träkolsrester i proverna av det fär-diga, använda bruket. I nästa skede har den släcktakalken blandats med ballast. Slutligen har någonmuratmed kalken, vilket gett upphov till hålrumoch spricksystem.Murarenochkalkbrännarenvarförmodligen inte sammaperson, sannolikt levere-rade den senare endast den släckta kalken. Där-efter stodmuraren ellermurarmästaren för bland-ningen avbruket, därmängdenballast ochhomo-geniseringen av blandningen bestämdes genomomrörning och eventuellt vispning. Han var i sintur avhängig av den som valde ut och levereradesand till ballast. Den varierade i sammansättningoch sortering beroende på vilken sandtäkt somutnyttjades. Sanden var dock troligen ett lokaltmaterial från trakten där byggnationen ägde rum.Möjligen kan det hydrauliska kalkbruket, sommåste torrblandas, skilja sig på denna punkt.Denna flerstegsprocess innebär att variatio-

nen vi ser i olika murbruks sammansättning ochutseende beror på faktorer som kan ha varit heltoavhängiga av varandra och vars förändringardärför inte behöver ske samtidigt. Det kan inteuteslutas att man under samma byggnadsskedehar bytt leverantör eller proveniens av såväl kalksom ballast. Petrografiskt är det inte möjligt att




bestämma ursprung på den brända kalken. Detär möjligt att det skulle kunna gå att få fram enkemisk signatur på den kalksten som använts,menmanmåste då också räknamed förekomstenav numera okända, kanske helt utbrutna kalk-stenstäkter. Den tillsatta sanden kan förvisso haen karakteristisk mineralogisk sammansättning,men även här är en proveniensbestämning av-hängig av att det föreligger prover från just deneller de täkter som kan ha använts.Trots denna brasklapp om råmaterialets be-

tydelse för en analys bör det likväl vara ett rimligtantagande att bruk som stämmer överens i såvälråmaterialsammansättningsomkvalitetmedstör-re sannolikhet tillhör samma byggnadsfas än bruksom klart avviker från varandra. Man skall emel-

lertid vara försiktig med att övertolka de skill-nader som upptäcks. Innan man bedömer varia-tioner i murbrukets sammansättning och kvali-tet som tecken på olika byggnadsfasermåstemanförst överväga om inte förklaringen i stället kanligga i att olika krav har ställts i olika delar av ettstort byggnadsverk.

Det varierandemurbruket i Hans FlemingsfästningsbyggeFör att närmare studera kalkbruket i 1600-taletsfästningsmurar i bastion Carolus togs nio proverut för tunnslip i samband med de arkeologiskaundersökningarna 2011–12 (fig. 6). Ole Stilborghar analyserat proverna och de kompletta resul-taten ingår som bilagor i grävrapporterna (Pet-



Fig. 6. Murbruksprovernas placering iruinen efter bastion Carolus, detsydöstra hörnet av 1600-talsbefäst-ningarna kring Jönköpings slott.—Mortar sample location. Kurtin =curtain wall, flank = flanck, skyttegång=musket gallery.


tersson 2012; 2014; manus). Proverna hämtadesfrån bastionens västra flank och skyttegångendär, från murpartier tillhörande den norra flan-ken samt från olika delar av fästningens östrakurtin (sträckmuren utmedMunksjöns strand).Prov nr 5 härrör från en äldre byggnadsfas.

Det utgörs av ett murbruksfragment, rivnings-material som återanvänts i fyllningen till mur-kärnan i den västra flankens fasadmur omkring1605. Detta äldre murbruksprov består av en då-ligthomogeniseratblandningavkalk-och lerbruk.Sandkornen i lerdelarna är sannolikt ett naturligtinslag, medan sanden i kalkdelarna bör vara en

tillsatt ballast av samma typ som i de rena kalk-bruken, fastän mängden inte uppgår till mera än8% (volym).Fyndkontexten visar att detta bruk tillhör ett

äldre byggnadsskede och dess sammansättningskiljer sig också markant från de prover somhämtats från fogar i bastionens 1600-talsmur-verk. Just detta parti av bastionen, dess västraflank, utmärker sig genom att här förekommersekundärt utnyttjat tegel som förskalning, skol-sten och utfyllnad. Det har framhållits hur an-märkningsvärt det är att en mur i utsatt läge intekonstruerats som en fullmur, utan i stället upp-



Prov Plats Silt/ Pasta Hålrum Släck- Ballast korr. Max. korn- Sprick- NoterFinsand % % ningskl. % f. hålrum% stl. mm system

TSA1 N flank - 63 9,5 4 33 3,7 * Väl-O embrassyr homog.

TSA2 N flank * 73 22 2 27 2,3 + DåligtV mur homog.

TS1 Ö kurtin - 74 17 4 22 2,5 - DåligtS ände homog.

TS2 V flank, -- 55 17 7 38 3,4 * Väl-N kassematts homog.V mur

TS3 V flank, -- 62 16 3 35 2 * Väl-skytteg. homog.S-mur. Puts

TS4 V flank, -- 72 7 1,5 26 1,2 * Väl-skytteg. homog.S-mur. Välsort.Murbruk ballast

TS5 V flank. + 92 7 ? 8 1,7 * Kalk/Gl. murbruk lerbruki murkärna Dåligt

homog.

TS6 N flank, -- 63 8 6 31 2 - Väl-NO hörn homog.

TS7 Ö kurtin + 78 1 4 22 2,9 E O Hydr-N del. N om aulisktsentida brott

�

Tab. 1. Gruppering av proverna utifrån analysresultaten. Grupp 1 i fetstil, grupp 2 i kursiv; - = fattig,* = medium, + = rik; E O = ej observerat. —Table of the analytical results. Group 1 in bold, group 2 in italics.- = poor, * = medium, + = rich; E O = not observed.


förts som något av en skalmur vars hålrum fylltsmed mindre murbrockar, tegelskrot och bitar avlossbrutet kalkbruk somprov 5 (Pettersson 2014,s. 114). Trots dessa omständigheter är det intesjälvklart att provet i sig representerar en äldremurbrukstyp. Tvärtom förekommer bruk meden stor andel lera och mindre kalkinblandningfrämst i de partier på Linköpings slott som date-ras till 1700- och 1800-talen (pers. medd. Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum). Kalk-bruk, såväl somkalk/lerbruk och hydraulisk kalk,har varit kända och använda sommurbruk sedanromartiden.Detbehövs en lokalmurbrukskrono-

logi för att avgöraomdet just i Jönköpinghar före-kommit en äldre hantverkstradition där denna typav kalkoch lerbruk utnyttjats.Sjumurbruksprover kunde på basis avmängd-

förhållandetmellan kalk och ballast, samt ballast-sandensmineralogi och sortering, delas upp i tvågrupper (tab. 1). Den ena gruppen omfattar provfrån kurtinmurens anslutning till bastion Caro-lus norra flank (prov 1), från den norra flankensprovisoriska västra mur (prov A2) samt från för-bindelsegången in till den södra kurtinens skytte-gång (prov 4, fig. 7). Dessa kalkbruk är ganskafeta med en ballastmängd mellan 22 och 26%.



Fig. 7. Prov 4. Mikroskopfoto av tunnslip med väl-homogeniserat bruk. Krysspolariserat. —Microscopephoto of thin section from well homogenized mortar.Crossed Nicols.

Fig. 8. Prov 1. Mikroskopfoto av tunnslip med dåligthomogeniserat bruk. Krysspolariserat. —Microscopephoto of thin section from poorly homogenized mor-tar. Crossed Nicols.

Fig. 9. Prov A2. Mikroskopfoto av tunnslip med dåligthomogeniserat bruk. Krysspolariserat. —Microscopephoto of thin section from poorly homogenized mor-tar. Crossed Nicols.


Till prov 4 vid skyttegången har dock använts enfinare och bättre sorterad sand somballast än vadsom är fallet i de två andra proverna. Det finnsdessutom tydliga och intressanta kvalitetsskill-nader. Murbruksproverna A2 och 1 är dåligt ho-mogeniserade (fig. 8–9) medan prov 4 är välho-mogeniserat, vilket betyder att ballasten är jämtfördelad. Bruket A2 (fig. 9) är dessutom avgjortmera slarvigt påfört än de båda andra, vilket sesgenom att bruket har fler och större hålrum änprov 1. I båda fallen beror skillnaden i kvalitet påhur mycket tid och omsorg som har lagts ner påblandningen av bruket respektive murningen.Brådskan i arbetet är ytterligare ett argument föratt proverna 1 och A2 hör till samma byggnads-fas.Fyra andra prover (A1, 2, 3 och 6) omfattar

murbruk från både bastionens norra och västraflank samt puts från förbindelsegången in till densödra kurtinens skyttegång. De verkar represen-tera en byggnadsfas där man har använt ett rela-tivt sett magrare, fett kalkbruk med ballast av engranitisk sanddär även sandstenskorn ingår.Den-na grupp av prover binds således ihop av att sam-ma råmaterial har använts till ballasten. Bygg-nadshistoriskt skulle detta kunna tala för attmanarbetade samtidigt på bastionens norra och väs-tra flank. Kvalitetsmässigt är det ingen skillnad

vare sig på brukets homogenitet eller på denmur-ning som utförts med bruket.En koppling mellan analysresultat från pro-

verna i den första gruppen, byggnadsarkeologiskaobservationer och vad som är känt av historiskahändelser ger en intressant bild. På den äldsta de-taljerade ritningen av slottet som finns bevarad,en perspektivbild utförd av slottsarkitekten HansFlemingomkringår 1605 (fig. 2), sermanen läges-rapport från byggarbetsplatsen. Fleming har an-strängt sig för att ge en trovärdig bild av hur långtbygget framskridit, antagligen för att bilden in-gått som en illustration i rapporteringen till KarlIX och riksrådet, folk som var väl förtrogna medförhållandenapåplatsen. Fleradetaljer i denna av-bildning har också kunnat kontrolleras mot desenaste årens arkeologiska resultat (se t.ex. Petters-son&Winroth 2010b, s. 11 ff).Hos Fleming synsbland annat den södra kurtinens skyttegallerimedförbindelsegången in till den västra flanken i bas-tion Carolus. I denna flank avbildas tre kanon-värn som undersöktes år 2012, medan ett nästanfärdigställt skyttegalleri avslutar bygget längs bas-tionens södra sida. Längre har man enligt denansvarige byggmästaren inte kommit vid redo-visningstillfället.Några år senare, på sommaren 1612, utsattes

som sagt det ännu inte färdigställda Jönköpings



Fig. 10. Skarv mellan fasad-muren i bastion Carolusnorra flank och det sekundäramurparti varifrån provet A2hämtats. Notera att den pro-visoriska murens anslutningtäcker vad som ursprungligenavsetts bli en dagermur. FotoClaes Pettersson, Jönköpingsläns museum. —The jointbetween the facade in thenorthern flank of the Carolusbastion and the makeshiftwall from which sample A2was taken. Note that thistemporary wall covers finesandstone ashlar masonrythat was meant to be visible.


slott för en kortvarig dansk belägring (Engkvist2014, s. 73). Det murparti varifrån prov A2 häm-tats har tolkats som en provisorisk västvägg somsatts in i bastion Carolus i syfte att göra en bygg-arbetsplats någorlunda stridsberedd (Pettersson2012, s. 32). Efter Kalmarkrigets slut, då Sverigebefann sig i ett brydsamt statsfinansiellt läge pågrundavÄlvsborgs andra lösen (NEbd20, s. 401),förändrades byggplanerna för vad som återstodatt göra på Jönköpings slott. En planerad skytte-gång längs fästningens östra sida ströks och i stäl-let uppfördes kurtinen här som en enkel fullmur.Ett avdebådamurbruksprover (A2) somhämtatsfrån murpartier uppförda under dessa bekymmer-samma förhållanden uppvisar också spår av bråd-ska och bristande omsorg. Det är kanske inte såförvånande?När det gäller övriga analyserade murbruks-

provfrånbastionCarolusuppvisardenandragrup-pen (A1, 2, 3, 6) stora likheter, trots att de häm-tats från delar i byggnaden som inte verkar hauppförts samtidigt. Proverna bör således snarastrepresentera det bruk som normalt användes dåfästningsmurarna restes under 1600-talets första

årtionde.Attprov4uppvisar avvikandedrag skullemöjligen kunna förklarasmed attman härmuratentegelförskalning.Samtidigtpassardetprovsomhämtats frånputs på sammaväggparti väl in blandproverna i grupp 2. För en förklaring till dessavariationer skulle fler prover från bastionensmur-verk behöva analyseras.Prov 7 hämtades från fästningens östra kur-

tin; det togs ca 50 meter norr om prov 1 (fig. 5).Resultatet av analysen tyder på att detta var enextra problematisk del av byggprojektet. Eller varmuravsnittet lågtprioriterat iKalmarkrigets efter-spel?Man verkar inte har uppfört någon fullmurhär över huvud taget. Bakom en enkel rad medsyllstenar fanns i stället ett friliggande lager medmurbruk som prov 7 togs ifrån (fig. 11).Materia-let visade sig vid analysen vara radikalt annor-lunda än övriga murbruksprover (fig. 12).Precis somprov 5 rör det sig om en blandning

av lera och kalk, men i detta fall är det frågan omett hydrauliskt bruk, vilket betyder att råmateria-let är en naturligt lerförorenad kalksten. Resul-tatet av bränningen blev en naturlig blandningav dessa tvåmaterial. Kort efter att en sådan hyd-



Fig. 11. Oregelbundet stenfun-dament till den östra kurtinensnorra del. Lagret med hydrau-liskt bruk syns till höger i bild.Avslutningen på den massivafullmuren i kurtinens södra delkan anas i bakgrunden. FotoClaes Pettersson, Jönköpingsläns museum. —The highlyirregular foundations for thenorthern part of the eastern cur-tain wall. The layer of hydraulicmortar is visible to the right.The end of the solid stone wallcan be made out in the back-ground.


raulisk kalk har släcktsmed vatten blir denmyckethård och ballasten, här totalt 22% sand, har där-för fått torrinblandas.Det hydrauliska bruket ka-raktäriseras av att vara både betonglikt hårt ochtätt med mycket få hålrum och inget spricksys-tem. Det är därmed inte lämpligt mellan stenareller tegel i en mur, men väl som betong. Sandeni prov 7 är av ungefär samma kvalitet som i kalk-bruken, men uppvisar en annan mineralogi. Ut-ifrån de historiska källorna tillhör denna del ettsent skede i bygget av slottets inre befästnings-gördel, vilket skulle kunna förklara denmineralo-giska skillnaden.Man kan också tänka sig att dethydrauliska bruket var en specialbeställning somkom färdigblandat (tillsätt bara vatten!) vilketmedförde att ballasten i detta fall inte har ett lo-kalt ursprung.Att befästningsverket fått en annorlunda ut-

formning i just detta parti har sannolikt fleraorsaker.Viktigastvardeproblemsomuppkomviduppförandet av tunga murar på en sandstrand.Förhållandena blev inte bättre av att man heltunderlät att påla eller lägga erforderliga rustbäd-dar av timmer under fästningens östra kurtin. Ettca 50meter långt parti norrut från bastion Caro-lus där en 3,5 till 4m tjock fullmur verkligen upp-fördes hade inte förberettsmed några störremark-arbeten. I stället ställdemanmuren direkt på san-den i en nisch som bildades av den naturligastrandbrinken. Orsaken till denna anmärknings-värda förenklingmeddess utelämnande av välbe-hövliga fundament är idag svår att avgöra. Kan-ske handlade det om besparingsåtgärder ävenhär? Om att minska kostnaderna för såväl mate-

rial, transporter som arbete? Eller var det fråganomarbeteunder tidpress?Kanske ligger sanningeni en kombination av båda dessa faktorer. Resulta-tet blev hur som helst de uppenbara problemmedsättningar och sprickbildning, rent av rasrisk somobserverades i bastion Carolus kort efter färdig-ställandet.De arkeologiska undersökningarna vi-sar att man även här byggt på otillräckliga ellerrent av obefintliga fundament.Samtidigt som den nya bastionen hotade att

falla samman närmade sig uppförandet av fäst-ningens östra kurtin det kanske svåraste avsnit-tet, byggtekniskt sett. För ungefär mitt emellanden östra sidans båda bastioner löpte murenmycket nära Munksjöns strandlinje. Detta dess-utom i ett område där sjöbottnen sluttar brantoch där stranden var utsatt för ständig erosiongenom kraftiga strömmar mot sjöns utlopp i Vät-tern.Dateringar av strandskoningar och pålradervisar att problemet var välbekant redan på fran-ciskanklostrets tid under 1400-talet och i sam-bandmed följande sekels kungliga slott (Linderson2012; 2013). Resultatet blev att bygget av full-muren avbröts halvvägs, något som också antydsav en annars svårförklarlig vinkel på sträckmurensom den avbildas på Hans Flemings perspektiv-plan från 1617 (fig. 2).I stället förefaller dennorra delen av fästning-

ens kurtin längs Munksjön ha utformats som enjordvall, förstärkt med en låg revetering av stenlängs utsidan. Men under vissa delar av dennavall har en gjuten platta, enligt analysen bestå-endeavetthydrauliskt, betongliknandebruk, pla-cerats som ett fundament.Orsaken tål emellertid



Fig. 12. Prov 7. Mikroskopfoto av tunnslip av hydrau-liskt bruk. Krysspolariserat. —Microscope photo ofthin section of hydraulic mortar. Crossed Nicols.


att diskuteras. Vågade de ansvariga för fästnings-bygget inte gå vidaremed en tung fullmur i dettautsatta parti? Och hur påverkade Hans Flemingsdöd år 1623 fästningsprojektets slutförande? Vadman vet är attGustav II Adolf själv så sent som år1630 frågade de ansvariga varför »hålet i murenmot sjön»ej blivit igensatt (Munthe 1902, s. 242).Att problemen kvarstod syns bland annat på denritning somErikDahlbergh upprättade över fäst-ningen år 1682 (fig. 3). De mest utsatta delarna,framför allt bastion Christina i det nordöstrahörnet, skyddades då mot vattenerosion av kraf-tiga pålverk i flera rader. Dessutom har Dahl-bergh diskret markerat avvikande konstruktionpå den norra delen av kurtinen genom att intedra en heldragen linje på dess insida.

Att veta vad som brukligt ärVår begränsade studie av murbruk från bastionCarolus har lämnat betydande bidrag till diskus-sionen om 1600-talsbefästningens byggnadshis-toria. Vi har också belagt tydliga kvalitetsskill-nader inom olika delar av den sydöstra bastionen,Carolus, samt i kurtinmuren längs Munksjönsstrand. Dessa variationer kan till dels förklarasmed brådska somkan ha förorsakats av kända his-toriska skeenden, som till exempel belägringen1612, men man skall inte heller bortse från möj-ligheten avmer eller mindremedvetet byggfusk.När det gäller murverk är begreppet kvalitet

en fråga om hur mycket tid man lägger på ut-förandet: på att blanda bruket och på att mura.De analyserade proverna från Jönköpings slottrepresenterar de tre vanligaste typerna av bruk –kalkbruk, kalk-/lerbruk samt hydrauliskt bruk.Det handlar om funktionella varianter som mu-rarmästare har begagnat sedan antiken. Det renalerbruket saknas i vårt insamlade provmaterial.Emellertid har sådant bruk konstaterats på ut-grävningsfältet i sambandmeddokumentationenav en äldre byggnad vars lämningar delvis hadebyggts över och inkluderats i fästningens östrakurtin vid mitten av 1610-talet (Pettersson 2012,s. 30). Här hade en större ugnskonstruktion mu-rats uppmed lerbruk och återanvänt tegel.Slutsatsen av de här aktuella murbruksanaly-

serna är att metoden har stor potential vid bygg-nadsarkeologiska undersökningar. Med ett ut-ökat antal analyser från olika platser, olika perio-

der och olika typer av byggnader kan ett använd-bart referensmaterial byggas upp.Utöver vadvi seri nuläget kommer då givetvis ett antal nya varian-ter att tillkomma. Därmed får vi förhoppnings-vis möjlighet att följa vissa traditioner i hantver-ket över längre tid och spåra förändringar somskett: traditionsutveckling på såväl ett lokalt somett överregionalt plan.Bruk är essentiellt för en mur och avgörande

för dess hållfasthet och förmåga att motstå ned-brytandekrafter.Därförblirockså fråganomhuru-vida bruket håller tillräckligt högoch rätt kvalitetför den plats och den funktion som avses central.Föreliggande studie av murbruk från 1600-taletsmurverk på Jönköpings slott visar hur analysre-sultatenundergynnsammaförhållandenkankopp-las till kända historiska skeenden och därigenomtydliggöra, ibland kanske också problematiseradet förflutna. Det är en metod som förtjänar atttestas på andra byggnader i syfte att söka en till-komsthistoria som ofta visar sig vara mer kom-plex än vad de skriftliga källorna ger vid handen!

ReferenserBjörkman, R., 1917.Det forna Jönköping. Jönköpings histo-ria, första delen. Jönköping.

Engkvist, S., 2014. Jönköpings slott och garnison. Ettslotts uppgång och fall. Nordman, A-M. et al. (red.).Stormaktsstaden Jönköping. Jönköping.

Feldt, A-C. &Modén, E., 2001.Murbruk som källmate-rial. Linköpings slott, Linköpings stad,Ög. FOU-projekt.Rapport Östergötlands Länsmuseum 2001:19.Linköping.

Gullman, J., 1999.Murbruksprov från Linköpings Slott –provserie 2. Rapport Scancem Research – bilaga iFeldt &Modén 2001.

Karlson, B.E., 1996. Bebyggelse i Jönköping 1612–1870:Produktion, rekreation. Jönköping.

Linderson, H., 2012. Dendrokronologisk analys av enarkeologisk förundersökning vid Västra kajen i Jönköp-ing. Nationella Laboratoriet för Vedanatomi ochDendrokronologi, rapport 2011:29. Lund.

– 2013. Dendrokronologisk analys av Västra Kajen/Jönköpings slott, Jönköping. Nationella Laboratorietför Vedanatomi och Dendrokronologi, rapport2013:25. Lund.

Lovén, C., 1999. Borgar och befästningar i det medeltidaSverige. Stockholm.

Malmquist, Y., 1986.De seglade påVättern. Uddevalla.Munthe, L.W:son, 1902.Kongl. Fortifikationens historiaI. Svenska fortifikations¬väsendet från nyare tidensbörjan till inrättandet af en särskild fortifikationsstat år1641. Stockholm.




NE Nationalencyklopedin, bd 20 1996, uppslagsordetÄlvsborgs lösen.Huskvarna.

Nitz, B., 1998. Mikroskopisk undersökning av murbruks-prov frånLinköpings Slott. Rapport – bilaga i Feldt&Modén 2001.

Nordman,A-M.;Nordström,M.&Pettersson,C. (red.).2014.StormaktsstadenJönköping.1614och framåt. JASS3. Jönköping.

Pettersson, C., 2006. En god hapn för Båther och Skuter.Jönköpings länsmuseum, arkeologisk rapport 2006:11.

– 2012. Murar på stranden – bastion Carolus och sjö-muren. Arkeologiska förundersökningar inom RAÄ nr49:1, 50:1 och 137:1, Jönköpings slott, inför bostadsbygg-nation inom kvarteren Väster 1:1 och Götaland 5, Jön-köpings stad och kommun, Jönköpings län. Jönköpingsläns museum, arkeologisk rapport 2012:17.

– 2014. Fram i ljuset – utgrävningar på Jönköpingsslott. Nordman, A-M. et al. (red.). StormaktsstadenJönköping. Jönköping.

– manus. Fästning byggd på lösan sand. Jönköpings slott –

bastion Carolus, sjömuren och stranden. Särskilda arkeo-logiska undersökningar A44/12, A45/12, A71/13, A72/13, förundersökningar A206/11, A132/13, A133/13 samtpedagogikprojektetA124/12 inomRAÄ137, Jönköpingsslott, år 2012–2013 inför bostadsbyggnation och ny lokal-gata inomkv.Väster 1:1 ochGötaland 5. Jönköpings stadochkommun,Jönköpings län. Jönköpings länsmuseum,arkeologisk rapport.

Pettersson, C. & Winroth, L., 2010a. Ekot av ett slott.Georadarundersökning inom Västra kajen, RAÄ 137,slottsområdet, Jönköpings stad i Jönköpings kommun,Jönköpings län. Jönköpings läns museum, arkeolo-gisk rapport 2010:12.

– 2010b. Gustav Vasas rundtorn och bastion Gustavus.Georadarundersökning inom slottsområdets sydvästradel. RAÄ 137, Jönköpings stad och kommun, Jönköpingslän. Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport2010:81.

Stilborg, O., 2012. Kalkbruk från Bastion Carolus. SKEArapport. Sturefors.

Storgård,O., 2006.Kalk. KøbenhavnsErhvervsakademi.



Summary

Mixing rawmaterials in order to achieve a specificquality andmeet a practical needmeans that cul-tural history is integrated into the resulting mix-ture. These concealed datamaybe interpreted andturned into knowledge on the basis of traditio-nal and present-day technological understandingof rawmaterials and processes.Mortar is a mate-rial where a series of choices from the selection ofraw materials to mixture and homogenisationand finally application reveals differing strategies.The aim is to achieve a material capable of fixingstones or bricks in a wall, while protecting themfromtheeffectsof frost.Structuralphases inabuild-ing may be discerned through different mixturesofmortar, but variations in the quality of the con-struction sequence can also be quite telling.FromRoman timeson,mortars of lime, of clay,

of a mixture of both and of impure lime (hydrau-lic mortar) have been used. The latter is a kind ofconcrete, combining functions fromthe threeothervarieties. Complex materials like mortar are pre-ferably studied in thin section under a polarizingmicroscope, as this method provides an insightinto all the aspects mentioned above. This is illus-trated by nine mortar samples taken from theruins of Jönköping castle.

OriginallyaFranciscan friary takenoverbytheCrown after the Reformation, Jönköping castlewas re-built and enlarged during the first half ofthe 17th century. It protected a strategically im-portant border location against Danish attack.The fortress had not yet been completed in 1612when Danish forces laid siege to it, but the garri-son held fast. Altered borders made the castleobsolete after the Roskilde Peace Treaty in 1658.The main buildings were destroyed in a fire in1737 while the last fortifications were demolishedin 1871.Excavations in2011–12uncoveredtheremains

of the castle's south-east bastion, Carolus. Mor-tar analyses revealed two building phases and ex-amples of shoddy workmanship. A surprising dis-coverywas thatmortar concrete had been used asfoundation for an earthen bank built in place of aplanned stone curtain wall. So, together with thewritten sources andperiod drawings, the study ofmortar from Jönköping castle has provided valu-able insights into the complex building process ofthis once formidable-looking fortress, revealingit as a case of 17th century jerry building.


Murbruket i bastion Carolus på Jönköpings slott/ Mortar from the Carolus bastion of Jönköping...

Documents

Transcript of Murbruket i bastion Carolus på Jönköpings slott/ Mortar from the Carolus bastion of Jönköping...