Förhistoriska utsnitt i Ultuna. Arkeologiska schaktningsövervakningar i samband med utbyggnaden av...

Förhistoriska utsnitt i Ultuna Arkeologiska schaktningsövervakningar

i samband med utbyggnaden av campus Ultuna under åren 2009–2011.

Arkeologiska schaktningsövervakningar

Fornlämningarna Uppsala 565, 652, 653, mfl, Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppland

SAU rapport 2013:9

Helena Hulth & Fredrik Andersson

SAU rapporter 2013:9ISSN: 1652-9448©SAU 2013

UTGIVNING OCH DISTRIBUTIONSocietas Archaeologica UpsaliensisThunbergsvägen 5B, 752 38 [email protected]

TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTERLänsstyrelsen dnr och datum för beslut: 431-10486-09, 2009-09-10 (schakt 1–3), tilläggsbeslut 2010-09-16 (schakt 4–11), 431-4145-11 (schakt 12a–b), 2011-02-24. SAU:s projektbeteckning: 4085 (schakt 1–11), 4093 (schakt 12)Uppdragsgivare: Akademiska Hus Uppsala AB

BelägenhetLän: UppsalaLandskap: UpplandKommun: Uppsala kommunSocken: Uppsala stad, f d Bondkyrko sockenFastighet: Ultuna 2:23Fornlämning: Uppsala 565, 652, 653, mflFastighetskartblad: 66G 3eKoordinater: X 6633915 Y 1604029Höjd: 13,5–24,0 m ö h

UndersökningenTyp av undersökning: Arkeologisk schaktningsövervakningUtförandetid i fält: 2009-09-15–2011-09-13Undersökt yta: ca 7500 m2 Koordinatsystem: RT90 2,5 gon VHöjdsystem: RH70Inmätningssystem: RTK-GPS Personal: Helena Hulth (projektledare), Fredrik Andersson, Jennie Andersson, Ylva Bäckström, Ann Lindkvist, Elisabet Pettersson, Anneli Sundkvist, Marcus Säll och Fredrik Thölin.

Fynd och arkivmaterial: Förvaras i SAUs lokaler i väntan på beslut om fyndfördelning.

Omslagsbild: Fotokollage SAU.Baksidesbild: Stolphål A3036. Foto: Fredrik Thölin, SAU.Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Fredrik AnderssonMaterialbearbetning: Elisabet PetterssonSpråkgranskning/lektör: Åsa M LarssonLayout: Gudbrand Klæstad, ord & formTryck: KPH Trycksaksbolaget AB Uppsala

Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

Inledning 5Målsättning och frågeställningar 7

Antikvarisk bakgrund 8Topografi och fornlämningsmiljö 8Tidigare undersökningar 8

Undersökningen 13Genomförande 13

Undersökningsresultat 15Schakt 1 15Schakt 2 17Schakt 3 19Schakt 4a–d 19Schakt 5 21Schakt 6 21Schakt 7 23Schakt 8 och 10 25Schakt 9 33Schakt 11 33Schakt 12a–b 37

Utvärdering 39

Referenser 41

Bilagor 42Bilaga 1. Schakt 43Bilaga 2. Anläggningar 44Bilaga 3. Fynd 45Bilaga 4. Osteologisk analys. Emma Sjöling/SAU 47Bilaga 5. Makrofossilanalys. Anneli Ekblom/Geark 50Bilaga 6a & 6b. Vedartsanalys. Erik Danielsson/Vedlab 51Bilaga 7. Konserveringsrapport. ACTA Konserveringscentrum 56Bilaga 8. 14C-analys. Ångströmslaboratoriet, Uppsala Universitet 61

4 sau rapport 2013:9

Sammanfattning

Mellan åren 2009–2011 genomförde SAU ett antal schakt-ningsövervakningar i Ultuna i södra Uppsala. Från början var det frågan om en antikvarisk kontroll vid schaktningar för gång- och cykelvägar, men efter hand lades fler ären-den till det ursprungliga och projektet utformades till ett ärende som innefattade tolv stycken delprojekt. Totalt övervakades inom projektet femton schaktningsträck-ningar i olika delar av Ultunaområdet.

Resultatet av de antikvariska kontrollerna visar att stora delar av Ultunaområdet är stört av sentida markarbeten. Men schaktningsövervakningarna bekräftar också tidigare erfarenheter från området; att där marken är orörd där finns

ofta också arkeologiska lämningar. I sju av femton schakt finns arkeologiska objekt registrerade. I områdes norra de-lar framkom ett fåtal anläggningar som kan relateras till den första utnyttjandefasen av Ultunaområdet under bronsål-dern. Längst i söder registrerades en kokgrop som dateras till romersk järnålder, en period som hittills har varit relativt frånvarande i materialet i området. Men det är framför allt i Ultunas centrala delar där kontrollerna har kompletterat kunskapen kring områdets förhistoria tack vare upptäckten av ett antal stolphål som sannolikt utgör spåren efter ett vi-kingatida hus. I stolphålen gjordes fynd av bland annat en bronspincett och delar av en kam från 900-talet e Kr.

0 1 2 km

Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Ur Terrängkarta ©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080.

sau rapport 2013:9 5

Inledning

SAU har efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län och på uppdrag av Akademiska hus Uppsala genomfört ett flertal schaktningsövervakningar i Ultunaområdet i södra Upp-sala. Anledningen var den pågående utbyggnaden av Lantbruksuniversitetets (SLU) nya lokaler för Campus Ul-tuna vilket har inneburit ingrepp i fasta fornlämningar på många håll inom fastigheten Ultuna 2:23. I samband med byggnationen skedde även omdragning av samtliga led-ningsdragningar i mark, allt från el/tele till värme/kyla, vatten och avlopp. Ett ursprungligt beslut fattades av Länsstyrelsen 2009-09-10 (dnr 431-10486-09) och gällde en gång/cykelväg söder om Gälbo samt en sträcka längs Ulls väg (SAU projekt 4085, schakt 1–3). Enligt en överens-kommelse (den 2010-03-23) inkluderades ytterligare schaktövervakningar till ärendet på grund av förändrade dragningar och närhet till kända fornlämningar, samt som en konsekvens av nyvunnen kunskap. Ärendet kom att utökas med ytterligare åtta delprojekt enligt komplette-rande beslut 2010-09-16 (projekt 4085, schakt 4–11). Ytter-ligare ett projekt (SAU projekt 4093, schakt 12a–b) lades till ärendet 2011-02-24 (dnr 431-4145-11).

Schaktningsövervakningarna var geografiskt utspridda över ett ca 1200 x 600 m stort området och kom således att beröra i stort sätt alla delar av Ultuna (figur 2). De antikva-riska kontrollerna genomfördes till och från under två års tid av nio olika arkeologer. Antal timmar i fält har varit ca 490 och sammanlagt har projekten innefattat ca 7500 m2 schakt. Helena Hulth har varit arkeologisk projektansva-rig under hela processen och Fredrik Andersson har varit delaktig i rapportarbetet.

Den aktuella rapporten redovisar resultat, där särskilt ett par av de tillkommande kontrollerna i centrala Ultuna har bidragit till att komplettera resultaten från tidigare un-dersökningar.

I rapporten finns, förutom en presentation av under-sökningsresultaten från de tolv olika delprojekten, en re-dogörelse för den antikvariska bakgrunden och en utvär-dering av tillvägagångssätten. De nya kunskaperna har ökat behovet av att syntetisera resultaten från samtliga undersökningar i Ultuna, särskilt kring det område som tycks ha varit vara platsens centrum under yngre järn-ålder. Möjligheterna är i detta sammanhang begränsade.

Tabell 1. Sammanställning av samtliga schakt/delprojekt

Delprojekt/ Schakt

Plats Fornlämning Exploateringsåtgärd Datum

1 N om Markvetenskap 652 Elkabel vid gång/cykelväg 2009-09-15–09-16

2 NÖ om Markvetenskap 664 Elkabel 2009-04-12–04-13

3 V om Ulls väg från Biocentrum norrut VA och fjärrvärme/kyla 2010-04-12–04-19, 2010-08-02–08-19

4a Vid Kunskapsparken.Från elcentral C4:217 västerut till hus C4:106

653 Högspänningskabel 2009-12-07–12-08

4b Från elcentral C4:217 västerut 653 Högspänningskabel 2010-05-18–05-19

4c Söder om schakt 4b 665 Elkabel 2010-08-24

4d Vid Kuskapsparken 667 Dagvattenledning 2010-08-12

5 Ö om Ulls väg, N om Biocentrum Utgick

6 Intill Ultunarestaurangen El-tele och fjärrvärme/kyla 2010-04-12–04-13

7 S om C4:14, mellan Kronåsvägen och Vindbrovägen

Tomrör 2011-09-06–09-13

8 Ö om hus C4:107 653, 667 Fjärrvärme 2010-04-22–06-10

9 NÖ om Markvetenskap Fjärrvärme 2010-08-17–09-01

10 S och Ö om C4:107 653 Cykelparkering, parkyta 2010-03–10-04

11 Utmed Ulls väg S om Ulltunaallén, utmed Vallvägen till hus C4:58

662, 426 Fjärrvärme/kyla 2010-10-25–12-07

12a Mellan Gälbovägen och Ulls väg, 565 Fjärrkyla, el-tele 2011-03-17–08-11

12b Från Vetrinärvägen till hus C40:1 Telekabel 2011-06-22


1

2

3

4a-d

5

6

7

8

9

10

11

12a

12bU

lls v

äg

Ulltunaallén

Vallvägen

Biocentrum

Markvetenskap

Ulls

väg

Stora logen

Kro

nåsvä

ge

n

Kunskapsparken

Restaurangen

Vindbrovägen

Vetrinärvägen

C4:107

1604000 1604400

66

34

00

06

63

44

00

66

34

80

0

0 50 100 150 200 m

Schakt

1:5 000

Figur 2. Översiktskarta över samtliga schakt som ingår i projektet mot bakgrund av Fastighetskartan såsom bebyggelsen såg ut vid tiden för fältarbetet.


Rapporten omfattar dock även en översiktlig rumslig ana-lys av kärnområdet.

Målsättning och frågeställningar De aktuella schaktningsövervakningarnas syfte var att dokumentera och datera eventuella bevarade fornläm-ningar inom arbetsområdena för att bygga upp kunska-perna om Ultunas äldre lämningar. Schaktningsövervak-ningar och arkeologiska undersökningar som under se-nare år genomförts inom Ultunaområdet har visat att flera områden i kvartersmark fortfarande innehåller välbeva-

rade fornlämningar och fynd. Eftersom området är så pass exploaterat har merparten av markarbetena berört skadade fornlämningar som inte är arkeologiskt avgrän-sade. Den generella målsättningen har varit att, trots att området på många håll är stört, identifiera och tolka even-tuella mönster i den övergripande fornlämningsbilden. Då arbetsområdena har berört ett stort geografiskt om-råde och fornlämningar med en vid kronologisk sprid-ning är en mer omfattande genomgång av den antikva-riska bakgrunden i Ultunaområdet motiverad, som ett underlag för förståelsen av resultaten från schaktnings-övervakningarna (se nedan).


Antikvarisk bakgrund

Topografi och fornlämningsmiljö Ultunaområdet är beläget på och i anslutning till Uppsa-laåsen som i detta område sträcker sig utmed västra stran-den av Fyrisån. Höjden över havet varierar mellan 1 och 45 meter. Den nuvarande bebyggelsen sträcker sig från Fyris-ån, förbi åsen, över åkermarken mot de mer samman-hängande impedimenten i väster. Bebyggelsen omfattar 1 km i öst-västlig riktning och 1,5 km i nord-sydlig. I de norra delarna av Ultuna består jordarten av finsilt och ler-haltig sand, medan den mot söder övergår till lättlera, mellan- och styv lera med partier av postglaciala sjösedi-ment. Närmast Fyrisån finns mullrik gyttja.

I Ultuna finns ett omfattande fornlämningsområde som har varit betydligt större än det som är synligt idag (figur 3, tabell 2). Med sitt gynnsamma topografiska läge har platsen av allt att döma varit strategiskt väl vald från bronsålder och framåt, daterade fornlämningar finns från tidig och mellersta bronsålder till medeltid. Gravfält och boplatsindikationer inom stora ytor tyder på att det fun-nits en tämligen omfattande bebyggelse, framförallt under yngre järnålder. Indikationerna styrks av förhöjda fosfat-värden från den kartering som utfördes i agrart syfte på 1930-talet (Torstensson & Eriksson 1941).

Under den tidiga och mellersta bronsåldern låg havs-nivån omkring 20 till 25 meter högre än idag. Under denna period låg Ultuna på sydöstra spetsen av en ö, längst ut på en smal landtunga omgiven av farleder. Den smala halvön ramade in en grund vik mot väster. Från mellersta brons-ålder finns enstaka extensiva boplatsspår i form av kok-gropar och härdar kring 20 till 25 meters höjd över havet (Uppsala 652). Drygt ett halvt årtusende senare, vid över-gången mellan bronsålder och äldre järnålder gick stran-den ca 15 m ö h. Intill strandlinjen i sydvästra Ultuna an-lades under denna tid ett fyrtiotal eldstäder på en regel-bunden linje, ett reglerat kokgropssystem (Uppsala 555:1). Dateringarna från anläggningarna sträcker sig i huvudsak från 800–400 f Kr (Hulth 2007a; 2013b). Från äldre järn-ålder finns även ett fåtal fornlämningar i form av flat-marksgravar i södra Ultuna, liksom enstaka boplatsspår på spridda håll (Uppsala 470, 565, 664).

Tack vare landhöjningen bildades under yngre järn-ålder ett gott hamnläge vid det smala sundet vid Ultuna, nära Fyrisåns utlopp i Mälaren. Framför allt gravfälten från yngre järnålder har gjort Ultuna omtalat. Platsens många gravar uppmärksammades redan i slutet av 1600-talet av Olof Rudbeck som skriver om de över 700 ”ättebackar” som fanns i Ultuna, och som han lät under-söka ”en hop” (Ljungkvist 2000:21). Värt att notera är att det idag finns drygt 60 registrerade gravar i området.

I mitten av 1800-talet gjordes i Ultuna Sveriges första fynd av vendeltida båtgravar (Uppsala 474:1-3). En upptäckt som har följts av flera andra fynd av högstatuskaraktär, både i form av fasta fornlämningar och som lösfynd. Sam-mantaget pekar både läget och namnet, en sakral tuna-kombination, tillsammans med det rikliga arkeologiska materialet, på Ultunas centrala betydelse under framfö-rallt yngre järnålder.

Under medeltid var Ultuna en by bestående av tio går-dar (Dahlbäck et al. 1984:65). Jordetalet uppgick i mitten av 1500-talet till 8 markland och 5 örestal, vilket innebar att Ultuna var en av de större byarna i trakten av Uppsala. Kärnan i det medeltida byläget har antagits vara nuvaran-de Ultunas centrala delar. Hittills har de arkeologiska be-läggen avseende medeltid dock varit fåtaliga. Från under-sökningen i Gälbo i norra Ultuna år 2001 (Uppsala 565:1) känner vi några få avfallsgropar och fynd (Hulth 2010a). Ytterligare några medeltida nedslag har påträffats vid Uppsala 653 och 679. I det förra fallet rör det sig om ett möjligt tidigmedeltida matoffer och i det andra fallet är det fråga om tidigmedeltida boplatsspår i form av ett litet antal anläggningar (Hulth 2010b; 2010c).

Tidigare undersökningarEfter de tidiga upptäckterna av båtgravar och andra an-märkningsvärda fynd under mitten av 1800-talet och fram till förra sekelskiftet förblev Ultuna länge ett arkeo-logiskt försummat område. I arkivhandlingarna från pe-rioden fram till 1959 förekommer uppgifter om både lös-fynd och räddningsgrävningar. Flera av fynden har på-träffats i anslutning till grustäkt, eftersom enorma mäng der grus har schaktats ur åsen. Från 1960 fram till slutet av 1990-talet förekom inga arkeologiska undersök-ningar överhuvudtaget. Detta stillestånd sammanföll olyckligtvis med lantbrukshögskolans omvandling till universitet, som innebar omfattande byggenskap i områ-det. Under alla dessa år försvann säkert mycket arkeolo-gisk information. Dessutom har stora kvantiteter schakt-massor omfördelats i området under årens lopp, vilket har medfört att de topografiska förhållandena på många håll är svårtolkade. Den antikvariska vändpunkten blev när boplatslämningar upptäcktes av en tillfällighet 1996 vid en obevakad schaktning i södra Ultuna (Uppsala 555:2). Från 2000-talet har den antikvariska situationen förbättrats väsentligt, vilket har inneburit viktiga tillskott till vårt ve-tande om Ultunas förhistoria. Kunskaperna har fått extra skjuts av de grävningar som skett i samband med den på-gående utbyggnaden av Campus Ultuna. I anslutning till campusutbyggnaden skedde dessutom omdragning av


alla ledningar i mark, vilket förutom utredningar, för- och slutundersökningar även fått till följd att ett flertal arkeo-logiska schaktningsövervakningar blivit aktuella. Efter-som Ultunaområdet har utsatts för stark exploatering un-der lång tid och läget i kvartersmark, liksom områdets nu-varande användning, har krävt ett särskilt hänsynstagande har undersökningarna var för sig i flera fall blivit mycket begränsade titthål. Tillsammans har de emellertid innebu-rit välbehövliga bidrag till bilden av Ultunas fornläm-ningsmiljö.

Den första och mest omfattande utredningen skedde efter beslut av Länsstyrelsen och omfattade Ultuna- och delar av Rosendalsområdet (Ljungkvist 2000). Flera nya boplatslämningar identifierades, men eftersom avgräns-ningarna var osäkra innebar detta att stora delar av dagens bebyggda Ultuna blev klassat som riskområde för forn-

lämning. Detta fick till följd att merparten av schaktningar i mark efter utredningen blev kontrollerade vid arkeolo-giska schaktningsövervakningar. Hittills har över 50 schaktningsövervakningar genomförts i området. Under flera år var exploateringstrycket förhållandevis låginten-sivt men konstant, vilket gjorde att Länsstyrelsen vid olika tillfällen förde behovet av en arkeologisk förundersök-ning i området på tal. Möten mellan företrädare för Aka-demiska Hus och Länsstyrelsen hölls, men eftersom inga uttalade eller omfattande utbyggnader var planerade i början på 2000-talet och betalande exploatörer därmed saknades realiserades aldrig detta. Eftersom ägoförhål-landena är så pass uppdelade fanns heller ingen enskild intressent. Den största markinnehavaren i Ultuna är Aka-demiska Hus Uppsala, som äger merparten av fastighe-terna och den omgivande kvartersmarken. Till detta kom-

555:1

407:1

662

426:1

555:2 562:1468:1

405:1488:1

474:1-3

472:1

406:1401:1

679

653

471:1

471:2

402:1-2

559:1

404:1

470:1

667

666

473:1663

654

652

664

561:1

560:1

348:1

565:1565:2

471:3

665

642

0 100 200 300 400 m

1:10 000

Figur 3. Centrala Ultunaområdets fornlämningsmiljön enligt FMIS mot utdrag av fastighetskartan, schakten markera-de i blått. Samtliga fornlämningar ligger i Uppsala socken. Skala 1:10 000. Ur Fastighetskartan ©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080.


mer även ett antal privatbostäder, d v s mindre fastighets-ägare. Åkerytorna i sin tur ägs av SLU Egendom. Dessutom äger Stiftelsen Ultuna Studentbostäder (SUS) fastigheter i

norra Ultuna. Förutom nämnda intressenter äger dess-utom Uppsala kommun och Vattenfall olika ledningar i och i anslutning till området.

Tabell 2. Registrerade fornlämningar enligt FMIS ( januari 2013) i centrala Ultunaområdet.

Fornlämning Lämningstyp Kommentar

Uppsala 348:1 Fornlämningsliknande bildning Högliknade lämning

Uppsala 401:1 Gravfält 13 högar och 12 stensättningar

Uppsala 402:1 Gravfält Ca 7 stensättningar

Uppsala 402:2 Fyndplats Fynd av hängprynad av brons

Uppsala 404:1 Fornlämningsliknande lämning Högliknade lämning

Uppsala 405:1 Minnesmärke Minnessten

Uppsala 406:1 Minnesmärke Minnessten

Uppsala 407:1 Gravfält Ca 15 stensättningar och 5 högar

Uppsala 426:1 Gravfält Ca 8 stensättningar

Uppsala 468:1 Fornlämningsliknande lämning Ev sentida husgrund

Uppsala 470:1 Flatmarksgrav Fyndplats för brandgrav

Uppsala 471:1 Fyndplats Fyndplats för spänne

Uppsala 471:2 Fyndplats Fyndplats för pincett

Uppsala 471:3 Färdväg Hålväg

Uppsala 472:1 Obestämbar Fyndplats för skelettgrav

Uppsala 473:1 Stensättning Felplacerad i FMIS

Uppsala 474:1 Hög

Uppsala 474:2 Hög

Uppsala 474:3 Hög Båtgrav

Uppsala 488:1 Bro Stenvalvsbro

Uppsala 555:1 Boplats Bronsålder–järnålder

Uppsala 555:2 Boplatslämning övrig Stolphål och härdrest.

Uppsala 559:1 Stensättning

Uppsala 560:1 Gränsmärke

Uppsala 561:1 Boplats Grop/Brunn

Uppsala 562:1 Boplats Kokgrop

Uppsala 565:1 Boplats Yngre bronsålder och medeltid

Uppsala 565:2 Husgrund, historisk tid

Uppsala 642 Boplats Yngre järnålder

Uppsala 652 Boplats Bronsålder (per III–V)

Uppsala 653 Boplats Yngre järnålder–medeltid

Uppsala 654 Härd Bronsålder


Uppsala 663 Boplatslämning övrig

Uppsala 664 Härd Rom jäå


Uppsala 666 Härd


Uppsala 679 Boplats Tidig medeltid


Den första större arkeologiska undersökningarna kom att ske på uppdrag av SUS och Sveriges Lantbruksuniver-sitet i Gälboområdet år 2001. Detta var inför uppförandet av studentbostäderna i Gälbo som en fördjupad arkeolo-gisk utredning genomfördes, då området låg i anslutning till en förhistorisk boplats, (Uppsala 565:1). Denna hade identifierats vid 1999 års utredning i Ultuna och Rosendal (Ljungkvist 2000). Den fördjupade utredningen följdes av en arkeologisk undersökning som resulterade i lämningar med dateringar från bronsålder och högmedeltid (Hulth 2010a). Till de medeltida fynden hör ett antal gropanlägg-ningar som åtminstone sekundärt förmodas ha varit sop-gropar. En av groparna innehöll ett par lamelldelar från en pansarhandske, typisk för högmedeltida rustningar, med nära paralleller till handskar från korsbetningen på Got-land. Bronsåldern representeras av ett mindre antal här-dar och kokgropar med dateringar från 800 till omkring 500 f Kr. Dessa dateringar var de första från bronsålder i Ultunaområdet.

Planerna för ett nytt campusområde började göra av-tryck i Ultunas arkeologi från 2006 och framåt. Det hela inleddes med en förundersökning inför ett nytt djursjuk-hus på Södra Gärdet, mellan Ultunas befintliga bebyggel-se och Dag Hammarskölds väg (se nedan). Ungefär samti-digt påbörjades för första gången en detaljplanering över hela Ultunaområdet. Genom SLUs och Akademiska hus påbörjade flytt- och ombyggnadsprocess stod nu Ultuna inför sin största och mest intensiva omvandling någonsin. Inför den planerade nybyggnationen inom kvarteret Ul-tuna by, söder om Gälbo, genomfördes en fördjupad ut-redning hösten 2007. Utredningsområdet omfattade 58000 m2, varav merparten låg i kvartersmark. Boplats-spår identifierades i tre olika delar av utredningsområdet (Hulth 2008). Även här var den kronologiska spännvidden stor med dateringar från bronsålder till vendel- och med-eltid. Bronsålderslämningarna (Uppsala 652) anslöt till de tidigare funna lämningarna vid Gälbo och bidrog till att flytta det äldsta skedet i Ultunaområdet ytterligare ett par århundraden tillbaka (ca 1100–1000 f Kr). Något längre söderut påträffades en ensamliggande härd som troligen också tillhör bronsåldersfasen (Uppsala 654).

Längst ned i den södra delen av utredningsområdet på-träffades framförallt stolphål, en syllstensgrund och kul-turlager med dateringar till vendeltid och medeltid/efter-reformatorisk tid (Uppsala 653). Området slutundersöktes 2008 (Hulth 2013a). De tillkommande boplatslämningarna var få, men omfattade bl a ett par troliga hus från yngre järnålder och en ugn från folkvandringstid. Mest framträ-dande var dock en rituell yta med ett vendel- och vikinga-tida kulturlager bestående av ett rikt fyndmaterial av spjut- och pilspetsar, amuletter och klippta silvermynt, kamfragment, glaspärlor, båtnitar samt järnverktyg och detaljer från hästutrustning. Från samma lager tillvaratogs dessutom ett stort osteologiskt material. Fyndmaterialet

dateras från 600 till 1000-talet e Kr. Fornlämning Uppsala 652 undersöktes ett år senare, 2009. Där fanns ett fåtal ut-spridda boplatsanläggningar som kunde dateras till bronsålder (Hulth 2013a).

Vid en schaktningsövervakning för VA-ledning 2009 precis öster om den rituella ytan vid Uppsala 653 identi-fierades ett flertal boplatslämningar längs en 200 m lång sträcka i form av stolphål, grophus, kokgropar och kultur-lager (Uppsala 653 och 663–667). Lämningarna dateras från yngre bronsålder till tidig medeltid (Hulth 2010b). Stora delar av lämningarna låg djupt, ända ned till tre me-ter under dagens markyta, under till synes opåverkade lermassor som uppenbarligen var påförda. Undersök-ningen bekräftade att ytan mellan Uppsala 653 och grav-fältet 401 tillhör en av de mest intensivt nyttjade inom Ul-tunaområdet. På 1940-talet undersöktes en flatmarksgrav med stenpackning och brandlager strax sydöst om VA-schaktet. Graven (SHM 22673 ”Grav 36A”) räknades vid dokumentationstillfället till det stora gravfältet, Uppsala 401, men har sedan fått ett eget fornlämningsnummer: 473:1. Graven har dock prickats in fel i FMIS. Enligt arkiv-materialet låg den strax norr om Stora logen, ca 145 m syd-sydost om där den är markerad i FMIS (se ATA dnr 3364/40). Genom fyndmaterialet (15 pärlor och keramik) har den daterats till vendeltid. Positionen för FMIS punk-ten 473:1 motsvarar bättre fyndet av det ”brandflack” som registrerades vid samma 1940-talsschaktning.

Vid en tidigare genomförd förundersökning år 2002 in-för anläggandet av Kunskapsträdgården (sedermera Kun-skapsparken), precis öster om VA-schaktet, hade resulta-tet varit magert och några fortsatta åtgärder var därför inte aktuella. Viss topografisk information utvanns dock då man kunde konstatera att utfyllnad skett och att markni-vån tidigare inte varit så jämn som dagens ytor ger intryck av att vara (Hulth 2005). Slutsatserna av VA-kontrollen gör att resultatet av förundersökningen inför Kunskapsträd-gården delvis kan ifrågasättas.

Ytterligare undersökningar i området skedde under vintern 2009–2010 då Stora logen för- och slutundersök-tes inför en omfattande ombyggnad. Logen är belägen strax väster om gravfältet 401, som dateras till vendel- och vikingatid. Undersökningen omfattade dels ytorna runt logen men även en stor del av marken under logens golv. Utanför byggnaden framkom kulturlager, stolphål, gropar och ett möjligt grophus. Ett tiotal brandgravar påträffades varav de flesta låg under logens golv. Fyndmaterialet som kan dateras till vendel- och vikingatid bestod av pärlor av glas, brons, bergkristall och silver, samt keramik och före-mål av brons och järn (Hulth manus a).

I de sydligaste delarna av Ultuna har ett flertal schakt-ningsövervakningar och en förundersökning skett, vilka har stärkt beläggen för en vikingatida bosättning i höjdlä-get ovanför dalgången mot dagens Sunnersta i söder. År 2006 förundersöktes bl a en 2800 m2 stor yta i vid Tysk-


backen (Uppsala 662). Där konstaterades härdar och kok-gropar med vikingatida dateringar (Hulth 2007b). De stolphål och härdar inom Uppsala 555:2 vilka noterats nå-got längre söderut förmodas höra till samma boplatsom-råde. Boplatslämningens verkliga omfattning är dock okänd.

Undersökningarna inför byggandet av ett nytt djur-sjukhus i åkermarken vid Södra Gärdet (Uppsala 555:1) har allteftersom exploatören konstaterat ytterligare markbe-

hov blivit en ganska utdragen process som pågått i olika etapper sedan 2006 (Hulth 2007a; 2009; 2013b). Vid för- och slutundersökningar har ett system av 46 eldstäder i rad påträffats, liksom spår efter två till tre vendeltida hus och andra folkvandringstida och vendeltida boplatsläm-ningar, bl a tjärframställningsgropar och en brunn. Eld-städerna dateras dock till bronsålder–förromersk järnål-der.


Undersökningen

Genomförande Den pågående utbyggnaden av nytt campus har inneburit en helt ny infrastruktur ifråga om alla ledningar i mark. Eftersom området samtidigt skulle fungera som vanligt valde man att följa upp de nya ledningsdragningarna med schaktningsövervakningar. Den antikvariska processen för detta startade hösten 2008 genom att ett antal platser inom Ultunaområdet pekades ut som arkeologiskt intres-santa. Vissa av schaktningsövervakningarna blev egna ärenden, t ex schaktningen för VA norr om Stora logen (Hulth 2010b). Planeringen och utbyggnaden av nytt cam-pus gick in i ett mycket intensivt skedde redan från början. Det aktuella ärendet avsåg inledningsvis endast en el-dragning längs en gång- och cykelväg norr om Markve-tenskap (figur 2: schakt 1) som skulle genomföras i anslut-ning till slutundersökningen av Uppsala 652. Förutom denna skulle en schaktningsövervakning för fjärrvärme längs huskroppen väster om Markvetenskap ske (schakt 2), samt övervakning för grävning av vatten och avlopp vid Ulls väg (schakt 3).

Genom utförda undersökningar och schaktningsöver-vakningar har bilden av bevarandegraden successivt kommit att revideras. Under arbetets gång har ett flertal möten hållits mellan länsstyrelsen, exploatören och un-dersökaren. Den intensiva arbetsprocessen har gjort att

flera ärenden om schaktningskontroll lagts till det ur-sprungliga (schakt 4–12). Beträffande ett av dessa ärenden blev dock inte schaktningskontrollen genomförd, p g a bristande informationsöverföring (schakt 5). När kontrol-len skulle ske var schaktet redan grävt och igenlagt.

Metod Hur schaktningsarbetet utfördes har varierat något mel-lan de olika schakten. Oftast har schaktningarna skett ge-nom att påförda matjords- och fyllningsmassor avlägs-nats med grävmaskin ned till anläggningsförande nivå. Var denna nivå ligger är inte alltid helt lätt att avgöra i ett område som Ultuna där stora mängder jord har omförde-lats genom åren. Den naturliga marknivån har i vissa fall visat sig ligga under flera meter tjocka lager med fyllnads-massor. Ett ytterligare dilemma är att stora mängder schaktmassor kan lätt missuppfattas som naturliga lager. Lägg där till att Ultunaområdet har en varierad alt svårtol-kad undergrund på grund av närheten till åsen, där bl a lerlinser alternativt sandlinser utgör en del av den natur-liga geologin.

Schaktdjupen inom det aktuella projektet har varierat mellan 0,25–4,0 m och i enstaka fall har det visat sig att schaktarbetet förmodligen inte gått ända ner till eventu-ellt arkeologiskt intressanta nivåer (schakt 4c). I ett par fall

Figur 4. Fredrik Thölin i samband med ledningsdragningar i schakt 8 intill den blivande Kunskapsparken. Foto: Helna Hulth, SAU.


har även den antikvariska kontrollen fått ske i form av ef-terbesiktningar av schaktkanterna på grund av att schakt-ningsarbetet påbörjades innan beslut från Länsstyrelsen hade fattats.

Anläggningar, lösfynd och recenta störningar doku-menterades i plan och mättes in med GPS. Digitala inmät-ningar liksom schakt- och anläggningsbeskrivningar, fynd och prover registrerades i Intrasis för vidare bearbet-ning i GIS-miljö. Metalldetektering har skett i samband med schaktningen vid ett antal tillfällen (schakt 4a, 8 och 10). Anläggningar undersöktes till hälften och dokumen-

terades i profil på ritfilm och med digitalkamera. Alla fynd som inte var av uppenbart recent karaktär samlades in. Kolprover samlades in för datering med 14C-analys varvid ett urval även genomgick vedartsbestämning. 14C-analy-serna utfördes vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Ved-artsanalys har utförts av Erik Danielsson, Vedlab. Prover samlades även in för analys av makrofossil, vilka utfördes av Anneli Ekblom, Geark. Emma Sjöling, SAU, gjorde den osteologiska analysen på ett urval av det insamlade ben-materialet. Konservering av metallfynd har skett vid ACTA Konserveringscentum AB.

Figur 5. Fredrik Andersson undersöker ett stolphål i schakt 10. Foto: Jennie Andersson, SAU.


Undersökningsresultat

Den antikvariska kontrollen inom projektet innefattad sammanlagt femton schakt och utfördes vid ett flertal till-fällen under tidsperioden 2009-09-15 till 2011-09-13. Sammanlagt schaktades en sträcka på drygt 2200 m med en yta som uppgick till ca 7600 m2. I sju av schakten fram-kom fornlämningar i form av anläggningar och kultur-lager (tabell 3).

Schakt 1Schakt1 gällde schaktning för elkabel till gång- och cykel-väg norr om Markvetenskap (hus C4:186). Arbetet utför-des i september 2009. Arbetsområdet låg 10–20 m norr om fornlämning Uppsala 652 där boplatslämningar från bronsålder påträffats vid tidigare undersökningar (Hulth

2013a). Schaktdjupet var 0,9–1,3 m och visade på påförd lera i toppen med steril sand därunder. Signal- och hög-spänningskablar påträffades längs en stor del av sträckan men tre anläggningar registrerades och dokumenterades.

AnläggningarDe tre anläggningar som påträffades var en grop (A1147) och två kokgropar (A1231, A1242). Den ena kokgropen (A1242) hade en sotig fyllning med skörbränd sten i den övre delen. Den andra kokgropen (A1231) innehöll grusig lera med en del kol och mindre stenar. Längs botten fanns en tydlig rand av bränd lera. Gropen (A1147) förefaller ha tömts efter användning och fyllts av sekundärt material.

AnalyserTvå kolprover skickades för vedartsanalys (bilaga 6). Från gropen A1147 blev resultatet ek. Från kokgropen A1231 gick däremot inte provet att anlysera. Provet från A1147 skicka-des vidare för 14C-analys och kunde dateras till äldre bronsålder (period I–II) (tabell 4, bilaga 8).

Kontextualisering av resultatetResultatet från den antikvariska kontrollen av schakt 1 stämmer väl överens med resultaten från andra under-sökningar i området. Både utredningen och slutunder-sökningen av fornlämningen Uppsala 652 har visat på spridda boplatslämningar i form av stolphål, kokgropar och gropar med dateringar till bronsåldern (Hulth 2008;2013a). Tillföljd av schaktningskontrollen kan såle-des avgränsningen för Uppsala 652 flyttas ytterligare ett 20-tal meter norrut. De anläggningar som dokumentera-des i samband med den antikvariska kontrollen faller också väl in i tolkningen att området mellan Uppsala 652 och de undersökta lämningarna 300 meter längre norrut vid Uppsala 565:1 har utnyttjats extensivt för olika ut-marksaktiviteter under bronsåldern.

Tabell 3. Sammanställning av samtliga delprojekt och fornlämningsindikationer.

Schakt Fornlämningsindikation

Arkeologiska objekt

1 X A1147, A1231, A1242

2

3

4a X L5017, L5048, L5053

4b X A3089, A3109, L3116, L3124

4c

4d

5 Utgick

6

7

8 X A3036, A3045, A3058, A3063, A4014, A4017, A4018, L4020

9

10 X A4005, A4007, A4008, A4009, A4010, A4011, A4012, A4013, A4014, A4015

11 X A205, A800

12a X A282

12b

Tabell 4. 14C-analys av prov från anläggning i schakt 1

Anl. Nr Lab nr Anl. Vedart Material Yrs BP Kal 1σ (68,2%) Kal 2σ (95,4%)

A1147 Ua-42010 Grop Ek Träkol 3188±48 1510-1410BC 1610-1570BC (3,7 %), 1560-1380BC (90,8%), 1340-1320BC (0,9%)


Uppsala

664

Mark

vete

nska

pC

4:1

86

Uppsala

652

160

40

00

160

41

00

160

42

00

66346006634700

010

20

30

m

1:1

00

0

A1147

01

23

45

m

Gro

p

Ko

kg

rop

Sch

akt

1

Sch

akt

2

Sch

akt

9

Stö

rnin

g

Fo

rnlä

mn

inga

r

A1242

A1231

01

23

45

m

Figur 6. Plan över schakt 1, 2 och 9. De infällda bilderna visar förekomsten av anläggningar i schakt 1.


Schakt 2 Schakt 2 drogs strax sydost om föregående schakt (figur 6). Anledning var nedläggning av elkabel. Den antikvariska kontrollen genomfördes under två dagar i april 2010. Schaktet var 1.0–1,4 m djupt. Marken visade sig vara myck-

et omrörd med flera korsande och längsgående ledningar. Schaktet följde även delvis ett äldre VA-schakt. Jordarten var lerblandad sand. Inga fornlämningsindikationer note-rades.

Figur 7. Sektionsritningar av anläggningar från schakt 1. Skala 1:20.

Figur 8. Schakt 2 mot norr. Foto: Fredrik Thölin, SAU


Uppsala 679

Ulls

vä

g

MarkvetenskapC4:186

Biocentrum

Uppsala 653

Uppsala 652

1603900 1604000 1604100

66

34

30

066

34

40

066

34

50

066

34

60

0

0 10 20 30 40 50 m

1:1 500

Schakt 3

Schakt 5

Fornlämningar

Figur 9. Plan över schakt 3 och 5.


Schakt 3Schakt 3 bestod i övervakning av schaktning för kyla/fjärr-värme och VA-ledningar längs med Ulls väg mellan Bio-centrum och Markvetenskap. Den antikvariska kontrollen genomfördes först i april 2010 och sedan under augusti samma år. Schaktdjupet varierade från ca 1,3 m upptill 4 m närmast vägen. Området var mycket stört och den ur-sprungliga marken var bortschaktad ner till 1,0–1,3 m djup. Under fyllnadsmassorna kom varvig senglacial lera. Inga arkeologiska objekt noterades.

Schakt 4a–dDelprojektet gällde fyra olika schakt för högspännings-kablar och elledningar vid den blivande Kunskapsparken i centrala Ultuna. Arbetsområdet berörda fornlämningar-na Uppsala 653, 665 och 667. Schaktdragningarna sam-manföll delvis med området för de arkeologiska under-sökningarna inför byggandet av den nya Kunskapsparken som genomfördes hösten 2011 (Hulth & Pettersson 2012; Hulth manus b).

Schakt 4a efterbesiktigades. Schaktdjupet var 0,9–1,20 m. I den västra delen fanns en större andel påförda mas-sor. Nederdelen av schaktet tangerade dock fyndförande lager men gick inte tillräckligt djupt. Inga tydliga kon-struktioner eller fynd kunde konstateras och viss om-

blandning tyckts ha skett i övergången mellan recenta och gamla lager.

Schakt 4b gick delvis parallellt med föregående schakt. Schaktdjupet var 0,8–1,6 m. I västra delen av schaktet no-terades påförda massor ned till 1,1 m djup. Under dessa fanns grågul lera. I de centrala och östra delarna av schak-tet noterades ett par anläggningar tillammans med rester av kulturlager.

Schakt 4c gick i nord-sydlig riktning och var 0,7 m djupt. I schaktet registrerades inga arkeologiska objekt, men slutundersökningen som genomfördes strax intill kom att visa att de fornlämningsindikerande nivåerna låg djupare än 0,7 m (Hulth manus b).

Slutligen grävdes ett litet schakt (4d) norr om de övriga schakten. Schaktningen påvisade endast påförda massor ner till ca 2,0 meters djupt.

Anläggningar/kulturlagerTvå stycken anläggningar registrerades i schakt 4b. Det rörde sig om ett recent stolphål (A3109) med fynd av tegel, samt en grop (A3089). Gropen var 0,96 x 0,84 m stor med en oregelbunden profil. Anläggningen var störd i ytan av en recent nedgrävning med en sotig fläckig fyllning där-under.

Inom en sträcka på 45 m påträffades rester av kulturla-ger på flera ställen (L3116, L3124, L5017, L5048, L5053). Dessa har sannolikt tillhört ett och samma lager som störts av senare tiders markarbeten. De delar av lagren som dokumenterades föreföll vara omrörda men förhis-toriska till sin karaktär. Kulturlagren framkom på 0,7 till 1,0 m djup och varierade i tjocklek mellan 0,20 och 0,40 m. De brunsvarta lagerresterna innehöll fragmentariska obrända ben, tegel, järn och trä. I schakt 4c, som drogs vinkelrätt mot de båda andra men betydligt grundare, syntes inte kulturlagret.

FyndI schakt 4a, söder om Kunskapsträdgården, påträffades ett hänge av brons (F4) i en dumphög i samband med efterbe-siktningen. Hänget har tillverkats av en trasig fingerring vilken har böjts ihop och försetts med en mindre ring som ögla. Ringen har tillverkats av tunt bronsbleck och den har haft en bred ovansida som smalnat av mot ändarna. Ena änden är avbruten och ena kanten av framsidan är skadad. Ringens hela yta är ornerad med punktcirklar. Liknande typer av ringar finns från Birka dock med annorlunda de-kor (Arbman, 1940–43:tafel 111:6, 8, 11).

Kontextualisering av resultatetDe iakttagelser av kulturlager som gjordes i schakten i samband med den antikvariska kontrollen kan sättas i di-rekt samband med resultaten från andra undersökningar som gjorts i området (Hulth & Pettersson 2012; Hulth 2013a; manus b). Området där nu Kunskapsparken ligger

Figur 10. Schakt 3 mot sydväst vid Ulls väg i nivå med Markvetenskap. Foto: Helena Hulth, SAU.


A3

10

9A

308

9

L50

17

L31

24

L50

48

L50

53

L311

6

C4:1

24

C4:2

17

Dam

m

C4:1

06

Ku

nska

psp

ark

en

Uppsala

653

Uppsala

667

Uppsala

665

160

42

00

160

43

00

6634400

010

20

m

1:6

00

Gro

p

Re

cen

t st

olp

hå

l

Ku

ltu

rla

ge

r

Sch

akt

4a

Sch

akt

4b

Sch

akt

4c

Sch

akt

4d

Sch

akt

8

Fo

rnlä

mn

inga

r

Figur 11. Plan över schakt 4a–d


Figur 12. Schakt 4b mot öster med synliga kulturlager i schaktbotten. Foto: Jennie Andersson, SAU.

Figur 13. Sektionsritning av grop A3089. Skala 1:20.

Figur 14. Hänget (F4) som hittades i en dumphög i schakt 4a.

verkar ha utgjort delar av den centrala bosättningen un-der framför allt yngre järnålder med spår efter både bebyg-gelse och rituella aktiviteter (se vidare schakt 8 och 10).

Schakt 5Schakt 5 grävdes från Ulls väg norr om Biocentrum för di-verse rörledningar (se figur 9). Schaktningsövervakningen skulle ske i maj 2010 men blev aldrig aktuell då schaktet var igenlagt vid besiktningstillfället.

Schakt 6Schakt 6 gällde dragningar för fjärr-kyla/värme och el-te-le i åssluttningen vid hus C4:128 och C4:129 strax sydväst om gravfältet Uppsala 401:1. Den antikvariska kontrollen skedde i form av efterbesiktningar av schaktkanter under februari och mars 2010. Schaktdjupet var 0,9–1,4 m. Kon-trollen kunde konstatera att området var mycket stört av tidigare schaktningar för ledningar och byggnader. Åsen hade i området schaktats bort och fyllts igen med fyll-nadsmassor med inslag av byggnadsrester.

Inga arkeologiska objekt registrerades.


Ultunarestaurangen

C4:128

Undervisningshuset

C4:185

C4:129

Uppsala 401:1

1604300

66

34

20

066

34

30

0

0 10 20 m

1:800

Schakt 6

Fornlämningar

Figur 15. Plan över schakt 6.


Schakt 7Schakt 7 grävdes under september 2011 för att lägga ner ett tomrör söder om hus C4:14 i åssluttning sydost om grav-fält Uppsala 401:1. Schaktdjupet var 0,65–0,90 m och vid den antikvariska kontrollen iakttogs endast påförda eller omrörda massor i hela schaktet. Schaktbotten bestod av sand, bitvis lera, med inslag av småsten, kolstrimmor och gult tegel. Inga arkeologiska indikationer.

Figur 16. Schakt 6 mot öster. Åsmaterialet är bortschaktat och igenfyllt med sand. Foto: Fredrik Thölin, SAU.


Uppsala 406:1

C4:14

Vindbrovägen

Kro

nå

svä

ge

n

Uppsala 401:1

Uppsala 401:1

1604400

66

34

30

0

0 10 20 m

1:600

Schakt 7

Fornlämningar



Schakt 8 och 10Arbetsområdena för schakten 8 och 10 gick delvis in i var-andra vilket gör att resultaten kommer här att redovisas tillsammans. Schakt 8 grävdes för fjärrvärme öster om hus C4:107. Schaktningen pågick från slutet av april till mitten av juni 2010. Schaktdjupet varierade från 1,3 m till 2,5 m. I stora delar av schaktet noterades 1,5–2,5 m tjocka påför-da sand- och lerlager, utom i sydvästra delen av schaktet där den naturliga sterila sanden bröt igenom under ett tunnare bärlager av sandig lera och grus. I den västra schaktkanten registrerades ett antal anläggningar.

Schakt 10 som grävdes under oktober 2010 gällde schaktning för cykelparkering och parkyta runt hus C4:107 och anslöt till det tidigare schaktet. Schaktdjupet var 0,25–0,65 m och underlaget bestod av sand som täck-tes av 0,5 m påförd lera med byggnadsrester. Ytan var till största delen förstörd av kabel- och kulvertschakt. Söder om huset fanns ett 0,4 m tjockt lager av grus och byggmas-sor. Sluttningen söder om huset var sönderschaktad till största delen. Närmast huset var marken någorlunda orörd. Anläggningar framkom 3 till 4 m från huset inom en yta med sand, på ett djup av 0,25–0,35 m under grästorv och byggmassor.

Anläggningar/KulturlagerSammanlagt registrerades 17 anläggningar och ett kultur-lager vid de båda schaktningsövervakningarna. På södra sidan av byggnaden fanns sex stolphål, en härd och en kokgrop. Samtliga anläggningar låg i sand. Stolphålen (A4005, 4006, 4007, 4008, 4010, 4011) var runda i plan, 0,45 till 1,0 m i diameter, och skålformade i profil. Djupet va-rierade mellan 0,11 och 0,38 m. Ett par av dem var sten-skodda. Tre av stolphålen innehöll välbevarade trärester vilket gav ett sentida intryck. Dock har två av de sex stolp-hålen tolkats som förhistoriska (A4007 och A4011). Bland stolphålen fanns även en mindre härd (A4008) och en kokgrop (A4009). Kokgropen var 1,80 x 1,54 m med ett djup på 0,46 m. Fyllningen var sotig och innehöll skör-bränd sten. Mot botten fanns ett lager kol. I fyllningen fanns en mindre nedgrävning med likartad sotig fyllning och rikligt med skörbränd sten.

De nio stolphål som framkom på den östra sidan av Hus C4:107 (A3036, 3045, 3058, 3063, 4013, 4014, 4015, 4017, A4018) var av en helt annan karaktär än de på den södra sidan (se ovan). Även de på den östra sidan var rundade i plan men de var betydligt större, 0,70 till 1,20 m i diameter och 0,45 till 0,90 m djupa. I profil var de huvudsakligen planbottnade med raka eller lutande kanter. Fem av stolp-hålen var stenskodda. Alla stolphål utom ett (A4018) tol-kades som förhistoriska.

På grund av att området var kraftigt påverkat av stör-ningar och att anläggningarna framkom inom en mindre yta gör det svårt att med säkerhet urskilja några konstruk-tioner. Men att de förhistoriska stolphålen från den östra sidan har ingått i en konstruktion är högst troligt

De åtta stolphålen låg på rad i nord-sydlig riktning. Stolphålens inbördes likhet gör det sannolikt att de har ingått i en och samma konstruktion. Deras ansenliga stor-lek tyder på att det bör röra sig om rester av ett hus. Utifrån de bevarade stolphålen har huset i så fall varit minst 17 meter långt. Några stolphål ligger mycket nära varandra vilket kan tyda på att det eventuella huset har stolpats om, vilket också några av de dokumenterade sektionerna an-tyder (t ex A3045 och A4015, se Figur 23). Ett annat alterna-tiv är att det rör sig om flera generationer av byggnader på samma ställe. Från stolphålen på den södra sidan kunde inga konstruktioner urskiljas.

I schakt 8 påträffades också en 15 x 0,7 m stor kulturla-gerrest (L4020) i schaktets mittersta del.

FyndVid undersökningen av anläggningarna påträffades ett antal fynd. Stolphål A 3045 innehöll obrända ben (F10–13) samt bränd lera (F6). I A4017 påträffades två föremål av brons, en pincett (F1) och en liten bit av en nål (F5). Pincet-ten är 57 mm lång och böjd med inböjda skänklar. Den är 10 mm bred vid greppet och något avsmalnande mot fästet där en ring har suttit. Dekoren består av inristade längs-

Figur 18. Schakt 7 mot öster. Foto: Elisabet Pettersson, SAU.


L4020

C4:107

C4:106

A4006

A4005

A4009A4007

A4008A4012

A4010

A4011

A3036

A3045

A4013

A4014

A4015

A4017

A3063

A3058

A4018

Uppsala 653

Uppsala 667

1604200

66

34

40

066

34

45

0

0 10 m

1:400

Stolphål

Kokgrop

Härd

Recent stolphål

Kulturlager

Störning

Schakt 4a

Schakt 4b

Schakt 8

Schakt 10

Fornlämningar

Figur 19. Plan över schakt 8 och 10.


Figur 20. Fredrik Andersson och Jennie Andersson dokumenterar anläggningar söder om hus C4:107. Foto: Fredrik Thölin, SAU.

Figur 21. Sektionsritningar av ett urval av anläggningarna söder om hus C4:107. Skala 1:20


gående ränder nära ytterkanterna. Föremålet är svårdate-rat och paralleller till liknande pincetter går att finna från i stort sett genom hela järnåldern. Nålfragmentet är 18 mm lång och har runt tvärsnitt. I botten på anläggningen framkom även sintrad lera (F7) som sannolikt har varit del av någon form av ugnsfodring eller liknande.

I A4014 fanns obrända ben (F14–20), bränd lera (F9) och ett järnfragment (F8). Ca 0,2 m från anläggningens botten påträffades delar av en kam av horn (F2). Av kammen åter-står ungefär en tredjedel med rester av nio avbrutna tän-der. Det rör sig om en sammansatt kam där stödskenorna är fästa vid mittskenan med en bronsnit vid änden och en järnnit längre in mot mitten. Kammens rygglinje tycks ha varit välvd och vid ändarna går skenorna upp i en spets. Vid stödskenornas ändar finns dekor av tvärgående streck. Även där kammen är avbruten syns spår av tvärstrecksde-kor. Ytterdelen av ändplattorna lutar utåt. Liknande kam-mar har påträffats i Birka (SHM 5208:751, 5208:769, 5208:785). Enligt Kristina Ambrosianis (1981) indelning av materialet från Birka tillhör kammen typ B2 (kammar med stödskena och vertikal linjeornamentik). Typen date-ras på Birka till 900-talet.

Figur 22. Schakt 8 mot nordväst med delar av stolphålsraden synlig i profilkanten. Foto: Fredrik Thölin, SAU.

I kulturlagret L4020 plockades ett fynd in som eventu-ellt kunde vara någon typ av nål. Efter konserveringen vi-sade sig dock röra sig om en järnspik (F3) (bilaga 7).

AnalyserVedartFem kolprover från stolphål skickades för vedartsanalys (bilaga 6). Resultatet visade att tall fanns representerat i proverna från A4008 och A4011. Provet från A4011 inne-höll även ek, ett trädslag som också fanns i A4017 och A4014. Både ek och tall utgör lämpligt material för stolpar i huskonstruktioner. A4014 innehöll dock även rönn/oxel och salix vilket knappast har sitt ursprung i själva stolpen. Provet från A3045 gick inte att anlysera.

14CTvå prover från stolphålen A4011 (tall) och A4017 (ek) valdes ut för 14C-analys då de kunde förmodas representera trä-kol efter stolpen. Det mindre stolphålet A4011 daterades till vendeltid/vikingatid (710–940 e Kr), vilket överraskade då anläggningen var en av de med bevarade trärester. Provet från A4017 resulterade i folkvandringstid (440–550 e Kr).


Figur 23. Stolpraden öster om hus C4:107 i skala 1:200, samt sektionsritningar av anläggningarna i skala 1:80.


OsteologiEn osteologisk analys (bilaga 4) av benmaterial har gjorts från tre av stolphålen (A3045, A4014 och A4015). Det rör sig om djurben från svin, nöt, får/get, fågel och fisk. Mate-rialet uppvisar en viss övervikt av matavfall i relation till slaktavfall. Dock är materialet så begränsat att resultatet inte kan anses representativt.

MakrofossilanalysI två anläggningar (A4014, A4017) fanns två sädeskorn var-dera. Ett av dem var obestämt vete medan de övriga endast kunde anges som obestämd säd (bilaga 5). Även i A4008

påträffades ett sädeskorn vid vedartsanalysen vars art inte kunde bestämmas närmare.

Kontextualisering av resultatetDen antikvariska kontrollen av schakt 8 och 10 gav mest arkeologiska resultat inom projektet, trots att arbetsom-rådena även här visade sig vara mycket störda. Resultaten bekräftar det som andra arkeologiska undersökningar i området har visat på: en omfattande bosättning har under yngre järnålder legat mellan gravfältet Uppsala 401:1 och västerut mot där Biocentrum står idag.

Stolpraden öster om hus C4:107 utgör högst troligt spå-ren efter ett yngre järnåldershus. Byggnaden dateras av kammen från ett av stolphålen till 900-talet. Avståndet mellan stolparna, i jämförelse med andra kända vikinga-tida hus, tillsammans med stolparnas ansenliga storlek, motsäger inte den dateringen (jfr Ljungkvist & Hulth 2000:20ff; Onsten-Molander & Wikborg 2006:112f.). Den folkvandringstida 14C-dateringen från stolphål A4017 skil-jer sig från den vikingatida dateringen. Den kan förklaras av att kolprovet kommer från ek som kan ha en hög egen-ålder. I anläggningen framkom dock, förutom svårdate-rade metallfynd, sintrad lera från någon typ av ungsfod-ring. Det finns en folkvandringstida datering från slutun-dersökningen strax väster om hus C4:107 av en ugn, där också hårt bränd, närmast förglasad lera påträffades (Hulth 2013a). En annan möjlig förklaring är att det date-rade kolprovet kommer från äldre aktiviteter på platsen vars rester har hamnat i stolphålsfyllningen.

Figur 24. Pincetten F1.

Figur 25. Kammen F2.

Tabell 5. 14C-analys av prov från schakt 8 och 10.

Anl. Nr Lab nr Anläggning Vedart Material Yrs BP Kal 1σ (68,2%) Kal 2σ (95,4%)

A4011 Ua-42011 Stolphål Tall Träkol 1199±30 770-880AD 710-750AD (5,9 %), 760-900AD (88,1 %), 920-940AD (1,4 %)

A4017 Ua-42012 Stolphål Ek Träkol 1596±30 420-470AD (26,6 %), 480-540AD (41,6 %)

400-550 AD


Dam

m

Sto

ra log

en

C4:1

07

Bio

cen

trum

16

04

10

016

04

15

016

04

20

016

04

25

016

04

30

0

663435066344006634450

010

20

30

40

m

1:1

00

0

Hu

lth

20

10

b

Hulth &

Pett

ers

son

2012

Hu

lth

20

13

a

Hu

lth

ma

nu

s a

Hu

lth

ma

nu

s b

Sch

akt

4a

-d,

8 &

10

Bo

pla

tslä

mnin

ga

rR

itue

ll yta

Fo

lkvan

drin

gstid -

his

torisk tidB

opla

tslä

mnin

ga

rK

ulturl

ag

er

Järn

åld

er

- tid

ig m

ed

eltid

Bo

pla

tslä

mnin

ga

rK

ulturl

ag

er

Hus

Gro

ph

us

Ritue

lla y

tor

Järn

åld

er

Yn

gre

järn

åld

ers

gra

vfä

lt

Bo

pla

tslä

mnin

ga

rK

ulturl

ag

er

Hus

Yn

gre

järn

åld

er

Gro

ph

us

Ku

lturl

ag

er

Vik

inga

tid

Bo

pla

tslä

mnin

ga

rY

ngre

järn

åld

er

Figur 26. Plan över arkeologiska undersökningar i anlutning till schakt 4a–d, 8 och 10, med sammanfattning av resultaten. Observera att delar av undersökningarna är under arbete. Platsen för det eventuella vikingatida huset är streckmarkerat med rött.


Majoriteten av anläggningarna söder om hus C4:107 ut-gjordes av recenta stolphål. Dessa förkom också vid den intilliggande slutundersökningen (Hulth 2013a). I det his-toriska kartmaterialet från 1700-talet finns ladugårds-byggnader markerade i området som de registrerade an-läggningarna kan vara spår efter (jfr Ljungkvist 2000:bi-laga 2). Däremot kan härden, kokgropen och två av stolphålen, varav ett är 14C-daterat till vikingatid, relateras till de förhistoriska boplatslämningarna som finns på platsen. Det samma gäller det kulturlager som iakttogs norr om C4:107 som sannolikt hör ihop med det kulturla-ger som framkom vid schaktningsövervakning av forn-lämningen Uppsala 667 (Hulth 2010b:17f), samt de regist-rerade kulturlagerslämningarna vid schakt 4a–b (se ovan).

Som nämnts ingår området kring schakt 8 och 10 i vad som var Ultunas centrala delar under yngre järnålder. De arkeologiska undersökningar som genomförts i området, och de där materialet delvis håller på att bearbetas, har kunnat visa på omfattande boplatslämningar i form av hus, kulturlager, härdar, gropar m.m. inom ett drygt 9000 m2 stort område (Hulth 2010b; 2013a; manus a; manus b; Hulth & Pettersson 2012). Delar av det relativt omfattande fyndmaterialet som har framkommit får anses höra hem-

ma i högre statusmiljö och det finns klara tendenser i ma-terialet som tyder på rituell verksamhet i området. Till-sammans med det stora gravfält som har legat strax öst-erut vittnar lämningarna i området om en komplex fornlämningsmiljö, som öppnar upp för frågeställningar kring centralplatsproblematiken, rituella handlingsmöns-ter m.m.

Centralt i detta område ligger den stolprad som fram-kom vid schaktningskontrollen och som har tolkats som spåren efter ett vikingatida hus. Tidigare undersökning-arna har visat att topografin har förändrats i området och att nivåskillnaderna har varit betydligt större än vad som är urskiljbart idag. Det vikingatida huset har legat högre än de omgivande lämningarna med kulturlager och ritu-ella ytor, vilket gör konstruktionen intressant i en rumslig analys av området. Det finns inte möjlighet att gå vidare med detta i denna rapport, och det fragmentariska mate-rialet från schaktningsövervakningarna tillåter kanske inte heller en vidare tolkning. Däremot kan resultaten komma att inkorporeras i analysarbetet med avrapporte-ringarna från slutundersökningarna som har genomförts (Hulth manus a; manus b).

Figur 27. Översiktsbild över arbetet vid den tidigare schaktningsövervakningen för VA-ledning 2009. Den nu undersökta stolpraden framkom strax till höger om den mindre gula bygganden i bakgrunden (hus C4:107). Notera nivåskillnaden ner till kulturlagren i botten av schaktet. Foto: Helena Hulth, SAU (från Hulth 2010b:11)


Schakt 9Schakt 9 drogs strax intill schakt 2 och gällde fjärrvär-medragning (se Figur 6). Schaktet efterbesiktigades i au-gusti/september 2010. Schaktdjupet var 1,0–2,2 m. I schak-tets västra del fanns överst varvig lera och därunder var-vig sand och i botten sand. Österut fortsatte den varviga leran ned mot schaktets botten, 1,5 m djupt. I den meller-sta delen fanns påförd lera till 0,6 m djup och därunder ett 0,3 m tjockt matjordsliknande lager. Underlaget bestod av varvig lera. I den djupaste delen av schaktet var de påförda massorna 0,8 m djupa. Vid schaktets lägsta punkt fanns omrörda schaktmassor ned till schaktets botten. Längst i öster där schaktet gick in i åsen bestod underlaget av sand. Inga arkeologiska objekt registrerades.

Schakt 11Schakt 11 grävdes från slutet av oktober till början av de-cember 2010 och utgjordes av ett över 500 m långt schakt för fjärrvärme/ -kyla i södra Ultuna. Schaktdjupet var mellan 1,0–2,0 m. Schaktet drogs till stora delar i vägkan-ten och väg-/trottoarfyllning noterades ner till 0,8–1,0 meters djup. Under fyllnadsmassorna bestod underlaget

av postglacial/glacial lera, förutom i de sydöstra delarna av schaktdragningen där underlaget var sand. Stundals noterades under fyllnadsmassorna lager med mörkbrun siltig lera som tolkades som odlingslager. Två anläggnin-gar registrerades.

AnläggningarUtmed Ulls väg undersöktes på 1,15 m djup en kokgrop (A205). Hela anläggningen var inte synlig i schaktet utan den fortsatte in i schaktkanten. Den synliga delen var 2,24 x 0,64 m stor och 0,50 djup med en fyllning av sot, kol, skärvsten. Fynd av bränd lera, brända och obrända ben noterades i fyllningen, dock var materialet så fragmenta-riskt att det inte togs till vara.

Vid schaktning utmed Vallvägen registrerades ett 0,40 x 0,32 m stort stolphål (A800) med stenskoning och ett tyd-ligt stolpmärke.

AnalyserKolprover från de båda anläggningarna skickades för ved-artsanalys (bilaga 6). Från kokgropen (A205) blev svaret en, ett träslag som bland annat kan ha använts till rökning. Provet från stolphålet (A800) innehöll tall och bark. Kol-

Figur 28. Schakt 9 mot öster med åsen i bakgrunden. Foto: Helena Hulth, SAU.


Uppsala

555

:1

Ultun

aallé

n

Ulls väg

Vallv

äge

n

C4:5

8U

ppsala

555

:1

Uppsala

662

Uppsala

426

:1

Uppsala

642

160

40

00

160

41

00

160

42

00

663390066340006634100

010

20

30

40

m

1:1

50

0

A800

01

23

45

m

Re

cen

t st

olp

hå

l

Ko

kg

rop

Sch

akt

11

Fo

rnlä

mn

inga

r

A205

01

23

45

m



proverna skickades sedan för 14C-analys där kokgropen kunde dateras till romersk järnålder (120–260/ 290–330 e Kr) medan stolphålet fick en datering till historisk tid (ta-bell 6).

Figur 30. Schakt 11 mot söder vid korsningen Ultunaallén – Ulls väg. Foto: Fredrik Andersson, SAU.

Figur 31. Sektionsritning av kokgropen A205. Skala 1:20.

En makrofossilanalys genomfördes också på ett prov från stolphålet (A800), emellertid innehöll det inget mak-rofossilmaterial (bilaga 5).

Tabell 6. 14C-analys av prov från schakt 11.

Anl. Nr Lab nr Anl Vedart Material Yrs BP Kal 1σ (68,2%) Kal 2σ (95,4%)

A205 Ua-42008 Kokgrop En Träkol 1810±30 130-250 AD 120-260AD (89,6%)290-330AD (5,8 %)

A800 Ua-42009 Stolphål Tall Träkol 179±30 1660-1690AD (12 %)1730-1810AD (41,4 %)1930-1960AD (14,8 %)

1650-1700AD (19,2 %)1720 -1820AD (52,1 %)1830-1880AD (4,7 %)1910-1960AD (19,3 %)


Ulls

väg

Gälb

ovä

gen

Vetrinärvägen

C4:01

Uppsala 565:1

1603800 1604000

66

34

80

066

35

00

0

0 10 20 30 40 50 m

1:1 500

A282

0 1 2 3 4 5 m

Grop

Schakt 12a

Schakt 12b

Område för SU 2001

Fornlämningar

Figur 32. Plan över schakt 12a–b.


Kontextualisering av resultatetStolphålet A800 utgör sannolikt en del av en hägnad eller liknade från historisk tid. Stolphål från historisk har tidi-gare påträffats vid undersökning av fornlämning Uppsala 662 där de tolkades som rester av hägnadsstolpar (Hulth 2007b).

Den undersökta kokgropen A205 ligger isolerat både geografiskt och kronologiskt med sin datering till ro-mersk järnålder. Den äldre järnåldern är inte så frekvent förekommande i Ultuna, vilket gör anläggningen svår att relatera rumsligt till övriga fornlämningar. Möjligen kan anläggningen ses som en utlöpare till de boplatsspår som har registrerats inom fornlämning Uppsala 555:1. Vid det intilliggande gravfältet Uppsala 426:1 finns gravar som ut-ifrån form (flacka vällagda stensättningar) har dateras till äldre järnålder (Hulth 2007b:8), vilket vittnar om att en äldre järnåldersboplats sannolikt har funnits i närheten.

Schakt 12a–bDelprojekt berörde två schaktdragningar i norra Ultuna-området. Schakt 12a som påbörjades i mars 2011 och av-slutades i augusti samma år var ett drygt 300 m långt

schakt för fjärrkyla. Schaktdjupet var 1,10–1,40 m. I södra delen bestod marken av lera och silt och var bitvis om-rörd. Längre norrut övergick underlaget till sand med in-slag av större stenblock. I norra delen av schaktet notera-des ett flertal korsande ledningar ända ner till schaktbot-ten. Ett arkeologiskt objekt registrerades.

Schakt 12b gällde en telekabeldragning till hus C40:1 som grävdes i juni 2011. Schaktdjupet låg på 0,70 m och enbart fyllnadsmassor samt en kulvert noterades.

AnläggningarI den norra delen av schaktet undersöktes en 1,35 x 0,50 m i diameter stor grop (A282). Anläggningen fortsatte in i schaktkanten där den kunde dokumenteras i profil som en skålformad nedgrävning, ca 0,70 m djup med en fyll-ning av sotig siltig lera.

Kontextualisering av resultatetEndast ett arkeologiskt objekt, gropen A282, påträffades vid schaktningskontrollerna. Vad detta fynd represente-rar är svårt att avgöra men gropen kan relateras till tidi-gare undersökta lämningar i området. Trettio meter väster om A282 har vid en arkeologisk slutundersökning läm-

Figur 33. Schakt 12a mot norr med större stenblock i schaktet. Foto: Fredrik Andersson, SAU.


ningar från yngre bronsålder och högmedeltid påträffats (Hulth 2010a). Vid en tidigare utredning har ytterligare bo-platsspår i form av iakttagelser av skärvsten och keramik-fragment dokumenterats i området (Uppsala 565:1). Vil-ken kronologisk horisont A282 tillhör har dock inte gått

att avgöra inom detta projekt. Men resultatet från schakt-ningsövervakningen förstärker bilden av att det i Ultunas norra delar finns utsprida boplatslämningar som möjligt representerar de äldsta faserna av markutnyttjande i om-rådet.

A282S N

2

1

3

1. Gråbrun silt.2. So�ärgad sil�g lera.3. Brun lera med inslag av sand.

0 0,5 1 m

Figur 34. Sektionsritning av gropen A282. Skala 1:20


Utvärdering

Schaktningsövervakningar som har ingått i projektet har gett ett blandat antikvariskt resultat.

Undersökningarna kunnat bekräfta tidigare resultat om Ultunas fornlämningsmiljö t ex av bronsålderslämningar i norra delen av Ultunaområdet. Projektet har också bi-dragit med ytterligare information om den komplexa fornlämningsmiljön i området kring Kunskapsparken. Majoriteten av schakten har dock gett lite i termer av ren arkeologisk information. Detta var väntat då tidigare erfa-renheter från området har visat att stora delar är påver-kade av tidigare markarbeten. Inom de 7500 m2 som har ingått i de antikvariska kontrollerna registrerades 31 ar-keologiska objekt, vilket ger en anläggningstäthet på bara 0,004 st/m2. Ser man emellertid på erfarenheterna från schakt 8 och 10 så hamnar resultaten i ett annat ljus. Dessa kontroller är i en bemärkelse typiska för det antikvariska arbetet i Ultuna. Av de ca 700 m2 som ingick i arbetsområ-dena tolkades närmare 80 % av ytan vara störd av senare tiders markarbeten. Men inom de resterande ca 160 m2 registrerades 18 arkeologiska objekt, vilket ger en anlägg-ningstäthet på ca 0,11 anläggningar/m2. Hade marken fått vara orörd skulle statistiskt sett närmare 80 arkeologiska objekt ha påträffats inom de aktuella arbetsområdena. Området har i och för sig säkerligen varit ett av de mest anläggningstäta i hela Ultuna, men resultatet synliggör ändå hur mycket arkeologisk information som sannolikt har försvunnit. På samma gång visar undersökningen att det finns arkeologisk information kvar att hämta även i till synes störda områden.

Frågan är vilken metod som bäst lämpar sig för att upp-täcka och samla in denna fragmentariska information? Hade resultatet blivit bättre med ett annat tillvägagångs-sätt? Campusutbyggnaden har varit en mycket intensiv byggprocess som inneburit stora förändringar i Ultuna. Hela projektet har beskrivits som unikt då bygget skett i så stor omfattning i befintligt område, samtidigt som detta skulle fungera utan att ordinarie verksamhet påverkades. Projektet har haft en byggherre, Akademiska Hus, men antalet inblandade entreprenörer och konsulter har varit stort, med allt vad det innebär ifråga om informations-överlämnanden etc.

En av de påtagliga utmaningarna har varit att överblicka alla skeden i byggprocessen och vilka konsekvenser det skulle få för arkeologin. En återkommande önskan från antikvariskt håll har varit framförhållning. Framförallt tidspressen gjorde att schaktningsövervakningar ansågs vara det mest rationella, även om arkeologiska utredning-ar eller förundersökningar figurerade som alternativ. Det-ta hade dock förutsatt god framförhållning och möjlighet

att gräva långt innan själva byggåtgärderna skedde. Att få till stånd detta är problematiskt i en process där föränd-rade förutsättningar är ofrånkomliga, eftersom ledning-arna inte alltid kan dras där de en gång ritats in. Även när dragningarna är bestämda kan förändringar bli aktuella på grund av att omständigheterna ändras, vilket kan ska-pa en situation där en arkeologisk utredning i slutändan har genomförts på fel ställe. Signifikant för byggprojektet har varit den korta ledtiden mellan genomförandebeslut och färdigställande. Bygget av institutionslokaler och ge-nomförandet av ledningsdragningar har dessutom varit beroende av varandra. En sedvanlig arkeologisk utred-ningsprocess uppfattades därför inte som genomförbar. I detta fall får det anses ha varit bäst att följa med byggpro-jekteringen och från arkeologiskt håll försöka vara med när det händer, vilket har krävt momentan övervakning.

I efterhand kan man konstatera att just svårigheterna nog ändå varit till gagn för kunskapsuppbyggnaden om platsen. För det första hade eventuella utredningar och sökschaktningar inordnats i enlighet med det aktuella kunskapsläget kring 2006/2007, vilket skulle ha betytt att vissa innehållsrika områden skulle ha förbisetts. Vissa platser hade helt enkelt inte dykt upp på agendan om inte grävning redan pågått. För det andra kräver ett projekt av denna omfattning flexibilitet att möta oförutsedda hän-delser, t ex att befintliga ledningar inte löper där de antas ligga, eller omfördelning av manskap på grund av oplane-rade stopp. Sökschaktning i kvartersmark innebär dess-utom ofta ett mentalt motstånd då ordnade ytor måste ra-seras. Följden blir en hänsyn och försiktighet som inte hade gynnat det arkeologiska utfallet.

Arbetet med de många schaktningsövervakningarna i Ultuna har också förtydligat att valet av antikvariskt tillvä-gagångssätt vid exploateringar av den här typen mår bäst av att bedömas från fall till fall om det är möjligt. Variablar såsom schaktbredd och schaktningsdjup är högst avgö-rande vid val av undersökningsmetod. Förutsättningarna för att upptäcka eventuella arkologiska objekt vid en anti-kvarisk kontroll av ett VA- eller fjärrvärmeschakt och nedläggningen av en elledning är mycket olika. Små och smala schakt ger oftast väldigt lite resultat. Möjligheten att bredda schakten vid störning är viktig för att kunna hitta de ibland smala fickorna med bevarade fornlämningar, vilket erfarenheten från bl a schakt 8 och 10 har visat. Det samma gäller schaktdjupet; att vid en schaktningsöver-vakning kräva av en tidspressad entreprenör att gå ner yt-terligare någon meter i uppenbara lager av fyllnadsmas-sor, för att se om det eventuellt finns bevarade fornlämning-ar tre meter ner är inte enkelt att motivera.


Det aktuella projektet har visat vilken färskvara kun-skapen om bevarandegraden är i ett område som Ultuna, där erfarenheterna av markförhållanden i ett schakt har en ytterst geografiskt begränsad giltighet. Det har också visat vikten av att kunna omvärdera fakta. Behovet av sammanställningar och synteser över det antikvariska ar-betet i Ultuna gör sig ständigt påmint, inte bara som ett led i kunskapsuppbygganden men också för att effektivisera och kvalitetsäkra det antikvariska arbetet. Nackdelen med schaktningsövervakningarna återfinns kanske just i analys- och rapportstadiet där en stor utmaningarna är att få perspektiv på de små titthålen som metoden innebär och kunna relatera de fragmentariska bitarna med var-andra.

Förutom sammanställningar av de arkeologiska resul-taten i form av registrerade fornlämningar finns ett stort värde av en relevant förförståelse av topografin, och fram-

för allt kunskap om den historiska markanvändningen. Ett område som Ultuna påminner i denna bemärkelse om den antikvariska situationen i urbana miljöer som de medeltida städerna där sammanställningar av undersök-ningsgrad och urschaktningsgrad underlättar bedöm-ningar i det antikvariska arbetet i frågor om schaktdjup och bevaringsgrad. Därför ger också antikvariska kon-troller av tomma schakt och efterkontroller av schaktkan-ter kunskap om tidigare markanvändningen, t ex ur-schaktningar och omförflyttningar av jordmassor. Detta är avgörande både i den antikvariska bedömningen i pla-neringsstadiet såväl som i den arkeologiska fältsituatio-nen vid schaktkanten för att kunna kartlägga de mycket fina förhistoriska lämningar som ändå döljer sig i röran mellan alla huskroppar, elkablar och vattenledningar i Ul-tuna.


Referenser

Ambrosiani, K., 1981. Viking age combs, comb making and comb makers; in the ligt of finds from Birka and Ribe. Inst. för arkeologi, Stockholms univ., Stockholm.

Arbman, H., 1940–43. Birka I: die Gräber. Tafeln. KVHAA, Stockholm.

Dahlbäck, G., Ferm, O. & Rahmqvist, S., 1984. Det medeltida Sverige 1:2. Riksantikvarieämbetet, Stock-holm.

Hulth, H., 2005. Kunskapsträdgården i Ultuna. Arkeologisk förundersökning. Ultuna 2:23, Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2005:22. Otryckt rapport.

– 2007a. Södra Gärdet. Arkeologisk förundersökning, Ultuna 2:1, Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2007:3. Uppsala.

— 2007b. Tyskbacken. Arkeologisk förundersökning. Ultuna 2:23, i anslutning till RAÄ 555:2 och RAÄ 426, Bondkyrko socken, Uppland. SAU rapport 2007:4. Uppsala.

— 2008. Ultuna by. Fördjupad arkeologisk utredning. SAU rapport 2008:6. Uppsala.

— 2009. Ultuna Södra Gärdet. Kompletterande arkeologisk förundersökning. RAÄ 555:1, Ultuna 2:1, Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2009:1. Uppsala.

— 2010a. Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna. Arkeologisk undersökning inför uppförande av studentbostä-der. Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2010:3. Uppsala.

— 2010b. Ultuna – observationer i händelsernas centrum. Boplatslämningar från bronsålder till tidig medeltid. SAU rapport 2010:12. Uppsala.

— 2010c. Ultuna. Tidig medeltid vid Undervisningsplan. Arkeo logisk förundersökning vid boplatslämning Uppsala 679, Ultuna 2:23 Uppsala stad, Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland. SAU Rapport 2010:14. Uppsala.

— 2013a. Ultuna by – i händelsernas centrum. Boplats och rit. Bronsålder, yngre järnålder och efterreformatorisk tid. Arkeo-logiska slutundersökningar. Fornlämningarna Uppsala 652 och 653, Ultuna 2:23,Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland. SAU Rapport 2013:5. Uppsala.

— 2013b. Att återvända. Arkeologi i olika skeden från Södra Gärdet i Ultuna. Arkeologiska för- och slutundersökningar. Fornlämning Uppsala 555, Ultuna 2:1, Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland.

— manus a. Den skyddande logen. Arkeologisk undersökning av brandgravar från yngre järnålder vid Ultuna. För- och slutundersökningar inom fornlämning 401.

— manus b. Ultuna Kunskapspark. Slutundersökning. Hulth, H. & Pettersson, E., 2012. Ultuna kunskapspark.

Arkeologisk förundersökning Uppsala:653, 665, 666 och 667, Ultuna 2:23, Uppsala stad (f d Bondkyrko socken), Uppland. SAU Rapport 2012:3. Uppsala.

Ljungkvist, J., 2000. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. SAU Rapport 2004:4. Otryckt rapport.

Ljungkvist, J. & Hulth, H., 2000. Norra Gärdet. i: J. Ljunkvist, red. I maktens närhet. Två boplatsundersök-ningar i Gamla Uppsala. SAU skrifter nr 1. Uppsala: 8–56.

Onsten-Molander, A. & Wikborg, J., 2006. Kyrsta. Förhistoriska boplatslämningar. sau Skrifter 17. Uppsala.

Torstensson, G. & Eriksson, S., 1941. Agronomiska kartor över Ultuna egendom. Jemte beskrivning. Lantbrukshög-skolans institution för allmän jordbrukslära. Uppsala.


Bilagor

1. Schakt2. Anläggningar3. Fynd4. Osteologisk analys – av Emma Sjöling/SAU5. Makrofossilanalys – av Anneli Ekblom/Geark6a & 6b. Vedartsanalys – av Erik Danielsson/Vedlab7. Konserveringsrapport – ACTA8. 14C-analys – av Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitetFörhistoriska utsnitt i Ultuna


Bilaga 1 Schakt

Schakt Längd (m)

Bredd (m) Djup (m) Area (m²) Anläggningar/Lager

Notering

1 95 1,8–4,0 0,9–1,3 175 A1147, A1231, A1242 0,1–0,3 m påförd lera. Underlag sand

2 99 2,0–3,0 1,0–1,4 378 Omrört av ledningsdragning. Underlag sand och lera

3 253 3,0–5,0 1,3–4,0 1662 Störningar av vägfyllning och ledningsdragning 0,8–1,3 m. Underlag varvig lera

4a 112 1,7–2,0 0,9–1,20 201 L5017, L5048, L5053 Påförda massor

4b 76 1,6 0,8–1,6 147 A3089, A3109, L3116, L3124 Omrörda massor 1,1 m, främst V delen. Underlag lera

4c 32 0,5 0,7 17 Påförda massor. Underlag lera

4d 4 2 2 8 Påförda massor

5 Utgår

6 214 4,2–5,0 1,2–1,4 1018 Påförda massor 0,2–1,1m. I S delen omrört till botten. Underlag sand

7 75 1,2 0,65–0,80 195 Påförda massor

8 96 2,7–5,0 1,3–2,5 421 A3036, A3045, A3058, A3063, A4014, A4017, L4020

Påförda massor 0,4–1,5 m. Underlag siltig grusig sand. Mot parkeringen sand

9 61 2,0–6,0 1,0–2,2 333 Påförda massor 0,4–0,8 m. Underlag lager av sand och lera

10 33 1,75–2,0 0,25–0,65 280 A4005, A4006, A4007, A4008, A4009, A4010, A4011, A4012, A4013, A4014, A4015,

Påförda massor 0,25–0,35 m. Underlag sand

11 551 1,6–2,5 0,95–2,0 1376 A205, A800 Omrörda massor, vägfyllning 0,45–1,0 m. Underlag lera. V och S om Tyskbacken sand

12a 380 2,85–3,50 1,10–1,40 1206 A282 I S lera och silt, vid mitten sand, mot N sand med inslag av lera. Bitvis omrörda massor.

12b 133 0,5 0,7 105 Fyllnadsmassor i lera. Kulvert


Bilaga 2 Anläggningar

Anr Typ Längd Bredd Djup Notering Schakt

A205 Kokgrop 2,24 0,64 0,50 I schaktkant 11

A282 Grop 1,35 0,50 0,70 I schaktkant 12

A800 Recent stolphål 0,40 0,30 0,42 Stenskoning. 11

A1147 Grop 0,64 0,60 0,18 1

A1231 Kokgrop 1,00 0,40 0,37 tömd på sten 1

A1242 Kokgrop 0,70 0,30 0,28 1

A3036 Stolphål 1,20 0,80 0,55 8

A3045 Stolphål 1,15 0,90 0,60 Omstolpad. Stenskoning. F6, F10–13 8

A3058 Stolphål 1,10 0,70 0,30 Störd av recent nedgrävning 8

A3063 Stolphål 1,05 1,00 0,45 Stenskoning. Störning centralt 8

A3089 Grop 0,96 0,84 0,35 Störning centralt 4b

A3109 Recent stolphål 0,80 0,64 0,24 4b

L3116 Kulturlager 10–12 1,70 0,2–0,4 4b

L3124 Kulturlager 10–15 1,70 0,25–0,30 4b

A4005 Recent stolphål 1,10 0,80 0,30 10

A4006 Recent stolphål 0,80 0,60 0,30 Stenskoning 10

A4007 Stolphål 0,60 0,45 0,16 Stenskoning 10


A4009 Kokgrop 2,20 1,30 0,46 10


A4011 Stolphål 0,54 0,53 0,18 10

A4012 Härd 1,28 0,60 0,28 I schaktkanten 10

A4013 Stolphål 1,40 0,95 0,49 Stenskoning 10

A4014 Stolphål 1,25 1,10 0,62 F2, F8–9, F14–20 8, 10

A4015 Stolphål 1,30 1,30 0,60 Stenskoning. F21–39 10

A4017 Stolphål 1,20 0,85 0,90 F1, F5, F7 8


L4020 Kulturlager 15,00 0,70 F3 8

L5017 Kulturlager 7,00 0,60 4a




Bilaga 3Fynd

F nr Material Sakord Vikt g Antal Notering Konserverad Gallrad Kontext Schakt

1 Brons Pincett 7,3 1 Bredd 10 mm, längd 54 mm (böjd), dekor: inristade längsgående ränder nära kanterna.

x A4017 8

2 Horn Kam 7,6 1 1/3 av sammansatt kam. 44 mm lång, 36 mm bred

x A4014 8

3 Järn Spik 1,1 1 x x L4020 8

4 Brons Hänge 1,4 1 Punktcirkeldekor. Fingerring gjord till hänge.

x lösfynd 4a

5 Brons Nål 0,3 1 Tillsammans med F1. 18 mm lång.

x A4017 8

6 Bränd lera Bränd lera 4 2 x A3045 8

7 Bränd lera Smält lera 20,2 7 Infodring A4017 10

8 Järn Fragment 4,7 1 x A4014 10

9 Bränd lera Bränd lera 0,7 1 x A4014 10

10 Obränt ben Stor gräsätare 27,4 1 A3045 8

11 Obränt ben Mellanstort däggdjur

4,9 1 A3045 8

12 Obränt ben Liten gnagare 0,1 1 A3045 8

13 Obränt ben Däggdjur 0,5 2 A3045 8

14 Obränt ben Svin 1,2 1 A4014 10


16 Bränt ben Stor gräsätare 3,1 1 A4014 10




20 Obränt ben Fågel 0,1 1 A4014 10

21 Obränt ben Får/Get 0,8 1 A4015 10






27 Obränt ben Nöt 6,4 1 A4015 10

28 Obränt ben Nöt 1,1 1 A4015 10

29 Obränt ben Fisk 0,4 1 A4015 10





2,8 1 A4015 10


1,5 2 A4015 10


F nr Material Sakord Vikt g Antal Notering Konserverad Gallrad Kontext Schakt


1,9 2 A4015 10


1,3 1 A4015 10


1 1 A4015 10




Bilaga 4Osteologisk analys. Emma Sjöling/SAU

Osteologisk analys

Djurbensmaterial Schaktningskontroll P4085:1-12 Fornlämning 653 Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppsala län, Uppland

SAU rapport 2013:1 O

Emma Sjöling

Osteologisk analys av djurbensmaterial från schaktningskontroll P4085:1-12, fornlämning 653 i Ultuna, Uppsala stad, Uppland


ResultatSammanlagt har 39 benfragment eller drygt 106 g analyse-rats. Av dessa var alla utom ett fragment obränt (fig 1). Ben framkom i sammalagt tre anläggningar, varav alla tre var stolphål (A3045, A4014 och A4015). Benmaterialet var väl-bevarat och hade få spår som tyder på vittring. Ett flertal av benen uppvisade slaktspår.

Fig 1. Antal obrända och brända ben.

Antal fragm Vikt (g)

Obränt 38 103,3

Bränt 1 3,1

Totalt 39 106,4

De arter som identifierats är svin, följt av nöt, får/get, fågel och fisk (fig 2). Ett antal benfragment har endast identifie-rats till artgruppen stor gräsätare, däggdjur eller mellanstort däggdjur. Ser man till fördelningen mellan mat- och slakt-avfall finns en viss övervikt på matavfall men materialet är så pass litet att resultatet inte kan anses representativt. Bland svinbenen dominerade tänder, varav en hörntand kom från en galt och en hörntand från en sugga. Benen från fågel och fisk har inte kunnat artbestämmas.


Fig

2. B

enlis

ta m

ed a

rt- o

ch b

ensl

ag sa

mt a

ntal

frag

men

t och

vik

t (g)

.

Fnr

Anr

Anl t

ypAn

l del

Art

Krop

psde

lBe

nsla

g/Ta

ndBe

ndel

/kom

men

tar

Anta

lVi

kt (g

)St

atus

1030

45St

olph

ål0,3

m fr

ån b

otte

nSt

or g

räsä

tare

Han

d/fo

tM

etap

odiu

m (m

ella

nhan

ds-/

mel

lanf

otsb

en)

Dia

fys (

slak

tspå

r)1

27,4

Obr

änt

1130

45St

olph

ål0,3

m fr

ån b

otte

nM

ella

nsto

rt d

äggd

jur

Extr

emite

ter

Hum

erus

(öve

rarm

sben

)D

iafy

s; tr

olig

tvis

svin

1

4,9

Obr

änt

1230

45St

olph

ål0,3

m fr

ån b

otte

nLi

ten

gnag

are

Kran

ium

Man

dibu

la (u

nder

käke

)D

xt (h

öger

)1

0,1

Obr

änt

1330

45St

olph

ål0,3

m fr

ån b

otte

nD

äggd

jur

Obe

stäm

t ben

slag

20,5

Obr

änt

1440

14St

olph

ål0,4

m fr

ån b

otte

nSv

inKr

aniu

mD

ens (

tand

)I1

(fra

mta

nd) i

max

illa

(öve

rkäk

e); s

in (v

änst

er)

11,2

Obr

änt

1540

14St

olph

ål0,4

m fr

ån b

otte

nSt

or g

räsä

tare

Extr

emite

ter

Os l

ongu

m (l

ångt

rörb

en)

Dia

fys

13,3

Obr

änt

1640

14St

olph

ål0,4

m fr

ån b

otte

nSt

or g

räsä

tare

Kran

ium

Man

dibu

la (u

nder

käke

)1

3,1

Brän

t

1740

14St

olph

ålBo

tten

Svin

Kran

ium

Den

s (ta

nd)

Cani

ni (h

örnt

and)

i max

illa

(öve

rkäk

e); d

xt

(hög

er);

sugg

a1

1 ,8

Obr

änt

1840

14St

olph

ålBo

tten

Däg

gdju

rO

best

ämt b

ensl

ag3

0,7

Obr

änt

1940

14St

olph

ålIn

till k

am (F2)

Svin

Kran

ium

Parie

tale

(hjä

ssbe

n)1

0,6

Obr

änt

2040

14St

olph

ålIn

till k

am (F2)

Fåge

lEx

trem

itete

rH

umer

us (ö

vera

rmsb

en)

Prox

imal

; sm

åfåg

el

10,1

Obr

änt

2140

15St

olph

ålLa

ger 1

Får/

Get

Han

d/fo

tC4

(han

drot

sben

) 1

0,8

Obr

änt

2240

15St

olph

ålLa

ger 1

Svin

Extr

emite

ter

Radi

us (s

trål

ben)

Dis

tal l

ös e

pify

s (öp

pen)

14,9

Obr

änt

2340

15St

olph

ålLa

ger 1

Svin

Kran

ium

Den

s (ta

nd)

M1

i max

illa

(öve

rkäk

e); d

xt (h

öger

)1

2,4

Obr

änt

2440

15St

olph

ålLa

ger 1

Svin

Kran

ium

Den

s (ta

nd)

Cani

ni (h

örnt

and)

i man

dibu

la (u

nder

käke

); si

n (v

änst

er):

galt

15,8

Obr

änt

2540

15St

olph

ålLa

ger 1

Svin

Kran

ium

Den

s (ta

nd)

I1 (f

ram

tand

) i m

axill

a (ö

verk

äke)

; dxt

(hög

er)

12,1

Obr

änt

2640

15St

olph

ålLa

ger 1

Svin

Kran

ium

Den

s (ta

nd)

Inci

sivi

(fra

mta

nd) i

max

illa

(öve

rkäk

e)1

1,9

Obr

änt

2740

15St

olph

ålLa

ger 1

Nöt

Kr

aniu

mD

ens (

tand

)M

olar

(Bak

re ki

ndta

nd) i

man

dibu

la (u

nder

käke

)1

6,4

Obr

änt

2840

15St

olph

ålLa

ger 1

Nöt

Bå

lVe

rteb

ra ce

rvic

alis

(hal

skot

a)Ju

veni

lis (k

alv)

, ofu

sion

erad

11,1

Obr

änt

2940

15St

olph

ålLa

ger 1

Fisk

Basi

pter

ygiu

m (h

öftb

en)

Obe

stäm

d ar

t, ev

abo

rrfis

k (pe

rcid

ae)

10,4

Obr

änt

3040

15St

olph

ålLa

ger 1

Stor

grä

säta

reBå

lVe

rteb

ra lu

mba

lis (l

ändk

ota)

Proc

. cos

tariu

s1

7,7

Obr

änt

3140

15St

olph

ålLa

ger 1

Stor

grä

säta

reBå

lCo

sta

(revb

en)

26,2

Obr

änt

3240

15St

olph

ålLa

ger 1

Stor

grä

säta

reEx

trem

itete

rO

s lon

gum

(lån

gt rö

rben

)D

iafy

s med

slak

tspå

r1

6,3

Obr

änt

3340

15St

olph

ålLa

ger 1

Mel

lans

tort

däg

gdju

rEx

trem

itete

rO

s lon

gum

(lån

gt rö

rben

)D

iafy

s (tr

olig

tvis

tibi

a, sk

enbe

n)1

2,8

Obr

änt

3440

15St

olph

ålLa

ger 1

Mel

lans

tort

däg

gdju

rEx

trem

itete

rO

s lon

gum

(lån

gt rö

rben

)D

iafy

s2

1,5

Obr

änt

3540

15St

olph

ålLa

ger 1

Mel

lans

tort

däg

gdju

rBå

lCo

sta

(revb

en)

21,9

Obr

änt

3640

15St

olph

ålLa

ger 1

Mel

lans

tort

däg

gdju

rBå

lVe

rebr

a (k

ota)

11,3

Obr

änt

3740

15St

olph

ålLa

ger 1

Mel

lans

tort

däg

gdju

rKr

aniu

mCr

aniu

m1

1O

brän

t

3840

15St

olph

ålLa

ger 1

Däg

gdju

rBå

lCo

sta

(revb

en)

15,5

Obr

änt

3940

15St

olph

ålLa

ger 1

Däg

gdju

rO

best

ämt b

ensl

ag4

2,7

Obr

änt

S:A

3910

6,4


Bilaga 5Makrofossilanalys. Anneli Ekblom/Geark


Bilaga 6a & 6bVedartsanalys. Erik Danielsson/Vedlab

VEDLAB Vedanatomilabbet

_________________________________________________________________________________________ Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: [email protected] www.vedlab.se

Vedlab rapport 1116 Vedartsanalyser på material från Uppland, Ultuna Projekt 4085:10.


VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1116 2011-03-18 Vedartsanalyser på material från Uppland, Ultuna Projekt 4085:10. Uppdragsgivare: Elisabeth Pettersson/SAU Arbetet omfattar åtta kolprov från en schaktövervakning där bland annat ett antal stolphål hittades. Innehållet i stolphålen har floterats. Det kol som finns i proverna kommer från ek, en, rönn eller oxel, salix och tall. Två av proverna innehåller för små kolfragment för analys men de bör båda räcka till datering. Av de ingående trädslagen är det främst tall och ek som har använts till stolpar i bärande konstruktioner. Övrigt innehåll kommer troligen från andra aktiviteter i området. Det är osäkert om något av kolet kommer från stolpar. I ett av proven, A 4008, fanns ett förkolnat sädeskorn vilket också kan användas för datering. Analysresultat Anl. ID Anläggnings-

typ Prov- mängd

Analyserad mängd

Trädslag Utplockat för 14C-dat.

Övrigt

205 Pk 5 Stolphål 0.6g 0.4g 5 bitar En 5 bitar En 25mg 800 L 2 Stolphål 0.3g 0.3g 16 bitar Tall 1 bit

Bark 15 bitar Bark 23mg

1231 Stolphål 0.4g Inget analyserbart

- -

3045 Stolphål <0.1g Inget analyserbart

- -

4008 Stolphål <0.1g <0.1g 4 bitar Tall 3 bitar Sädeskorn 1 bit

Tall 10mg Sädeskorn 13mg

4011 Stolphål <0.1g <0.1g 6 bitar Ek 1 bit Tall 5 bitar

Tall 9mg

4014 Stolphål 0.1g 0.1g 3 bitar Ek 1 bit Rönn/Oxel 1 bit Salix 1 bit

Ek 1mg Salix 17mg

4017 Stolphål 5.6g 2.3g 30 bitar Ek 30 bitar Ek 230mg

Hoppas ni är nöjda med arbetet! Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: [email protected] www.vedlab.se


De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max

ålder Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt

Ek Quercus robur

500-1000 år

Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel.

Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd.

Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år.

En Juniperus communis

2000 år

Anspråkslös, gärna soliga växtplatser

Veden seg och motståndskraftig mot röta. Stängselstolpar, kärl

Den aromatiska veden har använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall.

Sorbus Rönn Oxel

Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia

120 år Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande

Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor

Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands-Upplandsgränsen.

Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden

Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande

Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke.

Barken har använts till garvning.

Tall Pinus silvestris

400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom

Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning

Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C-vitaminerna. Även som kreatursfoder

Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.


VEDLAB Vedanatomilabbet

_________________________________________________________________________________________ Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: [email protected] www.vedlab.se

Vedlab rapport 1119 Vedartsanalyser på material från Uppland Ultuna sn. SAU projekt 4085 Komplettering.


VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1119 2011-03-24 Vedartsanalyser på material från Uppland Ultuna sn. SAU projekt 4085 Komplettering. Uppdragsgivare: Elisabeth Pettersson/SAU Arbetet omfattar ett kolprov från en schaktövervakning där bland annat ett antal stolphål hittades. Innehållet i stolphålen har floterats. Tidigare har åtta kolprov från området undersökts. Provet, vilket är mycket litet, innehåller kol av ek. Analysresultat Anl. ID Anläggnings-

typ Prov- mängd

Analyserad mängd

Trädslag Utplockat för 14C-dat.

Övrigt

1147 1 <0.1g <0.1g 2 bitar Ek 2 bitar Ek <1mg

Hoppas ni är nöjda med arbetet! Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: [email protected] www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max

ålder Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt

Ek Quercus robur

500-1000 år

Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel.

Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd.

Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år.

Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.


Bilaga 7Konserveringsrapport. ACTA Konserveringscentrum

Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D 114 51 Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) 114 51 Stockholm

Telefon 070-522 98 91 073-360 7473

E-post [email protected] [email protected] Hemsida www.actakonservering.se

Bankgiro 230-7155

Organisationsnummer 556744-7395 Företaget innehar F-skattsedel

Datum 2011-04-20 SAU

Att: Helena Hult Vår referens: Kyrkogårdsgatan 8A Karin Lindahl 753 12 Uppsala KONSERVERINGSRAPPORT Lst dnr: 431-10486-09 Fyndort: Up. Uppsala stad Ultuna 2:23, RAÄ 653 Projekt nr: 4085 F 1 a.) Pincett och b.) del av nål Beskrivning

a.) Pincett av kopparlegering. Ornerad med ingraverade linjer längs pincettens längsgående kanter. Längd i böjt tillstånd:~5,4 cm. Bredd: 1,1 cm.

b.) Del av nål? Rak med brottyta i ena änden och spets i andra. Längd:~1,8 cm. Tillstånd Föremålen undersöktes under mikroskop.

a.) Pincetten var välbevarad. Ytterst var den täckt av ett tunt lager lera med enstaka sandkorn. Den underliggande originalytan bestod av ett mörkt svartgrönt mestadels jämnt skikt. Enstaka små blågröna korrosionsutväxter fanns i ytan. Pincetten var knäckt tvärs över på ett ställe (föreföll vara recent skada). Vid brottet hade originalytan spjälkat loss och där framträdde mörkröda partier samt ljusgröna skikt. Där fanns också en vitgrå vaxartad korrosionsprodukt som föreföll vara kopparklorid. En gammal spricka fanns på pincettens böj i dess smala ände.

b.) Nålen var täckt med lera och hade en underliggande relativt jämn grön originalyta.

Åtgärder

a.) Föremålet frampreparerades torrt med hjälp av skalpell, pensel och bitvis med glasfiberborste. Dessutom användes etanol på bomullstopz samt pensel fuktad med etanol. Arbetet utfördes under mikroskop (x 10-30). För att förhindra utbrott av bronssjuka behandlades föremålet i bad med 3% (w/v) Benzotriazol i etanol under fyra dygn. Därefter sköljdes det i etanolbad och fick sedan lufttorka. Slutligen lackades ytan med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1).

b.) Föremålet frampreparerades torrt med hjälp av skalpell. Arbetet utfördes under mikroskop (x 10-30). Slutligen lackades ytan med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1).



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


F 2 Kam Beskrivning Del av sammansatt enkelkam, av ben/benhorn, med delar av båda stödskenorna samt två tandskivor bevarade. Två nitar fanns kvar, den ena, närmast kortänden, av kopparlegering och den andra av järn. Tillstånd Kammen undersöktes under mikroskop. Den var trasig i tio delar/fragment, varav sju var hela eller delar av avbrutna tänder. Den var täckt av ljus lera med inblandning av enstaka sandkorn och träkolsfragment. Benmaterialet hade impregnerats med rostutfällningar kring järnniten och med grön kopparkorrosion kring niten av kopparlegering. Åtgärder Benmaterialet rengjordes delvis vått med hjälp av en blandning av 50% (v/v) etanol i avjoniserat vatten på små bomullstopz. Även torrengöring med pensel, liten nål samt skalpell och glasfiberborste (på nitarna) utfördes. Arbetet utfördes under mikroskop (x10). Nitar lackades med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Inför limning av benmaterialet konsoliderades brottytorna med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Därefter limmades delarna ihop med Paraloid B 72 lim.

F 1 b.) och a.) Före konservering

F 1 a.) och b.) Efter konservering



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Tillsammans i fyndasken låg ett antal fragment som inte hörde till kammen. De bestod av 2 st. ben, 1 st. lerkliningsfragment samt 1 st. rörformat fragment som föreföll vara fossilt trä (fragment av tunn kvist). Dessa lades i liten plastpåse tillsammans med kammen. F 3 Spik Beskrivning Smal järnspik med litet rund huvud. Längd: 4,8 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Kraftigt korroderad, till stora delar genomkorroderad och spröd. Täckt av förhållandevis tjock rostfärgad lerig korrosionskrusta. Ojämn dåligt bevarad originalyta. Skador och materialförlust på spikhuvudets kant. Åtgärder Röntgad. Föremålet preparerades fram med hjälp av mikrobläster (aluminiumoxidpulver och glaspulver). Sprickor i ytan konsoliderades med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Ett fragment lossnade som limmades åter med Loctite 480 (svart gummiförstärkt cyanoakrylatlim). Därefter urlakades föremålet från klorider i bad med avjoniserat vatten under 20 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test.

F 2. Före och efter konservering, båda sidorna.



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. F 4 Hänge Beskrivning Hänge av kopparlegering med punsad ornamentik på utsidan bestående av grunt slagna punktcirklar. Hänget är tillverkat av ett tunt lövformat bleck som är omböjt till en ögleform. I ett hål i ena änden sitter en ring gjord av dragen koppartråd. Längd: 1,6 cm. Ringens yttre diameter: ~1,0 cm. Tillstånd Undersöktes under mikroskop. Ytterst var det täckt av ett tunt lager lera samt enstaka sandkorn. Den underliggande originalytan var skör och bestod av mörkgröna ojämna skikt med svartgröna korrosionsutväxter. Originalytan hade bitvis flagnat av, främst längs hängets kanter, och där framträdda mörkröda och vitgröna korrosionsprodukter. Åtgärder Inledningsvis konsoliderades sköra partier, främst längs hängets kanter, med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Originalytan preparerades sedan fram manuellt, så långt det var möjligt, med hjälp av skalpell, pensel och ibland med glasfiberborste. Bitvis tvättades ytan med etanol på bomullstopz. Arbetet utfördes under mikroskop ( x 10-30). Slutligen ytbehandlades föremålet med 10% (w/v) Parloid B 72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1).

F 3. Före och efter konservering



Telefon 070-522 98 91 073-360 7473


Bankgiro 230-7155


Rekommendationer för hantering och förvaring Hantera föremålen alltid med handskar. Det är extra viktigt vad gäller pincetten, F 1, eftersom den behandlats med Benzotriazole som är ett cancerogent ämne. Järnföremålen bör förvaras i ett stabilt torrt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på max 18 %, förslagsvis i torrbox med ambragel eller i klimatiserat magasin. Annars riskerar aktiv korrosion att bryta ut. Föremålen av kopparlegering bör förvaras i ett stabilt torrt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på max 35 %, förslagsvis i torrbox med ambragel eller i klimatiserat magasin. Annars riskerar aktiv korrosion att bryta ut. Kammen bör förvaras i ett stabilt torrt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på c:a 50 %.

/ Konservering och fotografering utfört under 2010 och 2011 av Karin Lindahl, arkeologisk konservator, Acta Konserveringscentrum AB.

F 4, Före konservering (t.v.) och efter konservering (t.h.)


Bilaga 814C-analys. Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet

Förhistoriska utsnitt i Ultuna. Arkeologiska schaktningsövervakningar i samband med utbyggnaden av...

Documents

Transcript of Förhistoriska utsnitt i Ultuna. Arkeologiska schaktningsövervakningar i samband med utbyggnaden av...