ESS i bostadsplanering (SWE)

Lunds universitet

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

SGEA22 HT 2014

Handledare: Karin Lindsjö

ESS i bostadsplanering Planering av bostadsbyggande i MalmöLundregionen

med anledning av European Spallation Source

Marko Huttunen

SGEA22 HT 2014 ESS påverkan på bostadsplanering i MalmöLundregionen Marko Huttunen

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................................... 4

2. Syfte & frågeställning ............................................................................................................................... 5

3. Teori .......................................................................................................................................................... 5

4. Metod ........................................................................................................................................................ 7

4.1. Kvantitativ innehållsanalys ................................................................................................................ 7

4.2. Diskursanalys ..................................................................................................................................... 8

4.3. Intervjuer ............................................................................................................................................ 8

4.4. GIS ..................................................................................................................................................... 8

5. Bakgrund ................................................................................................................................................... 8

5.1. Utvecklingsprogram för Region Skåne 2009-2016 ............................................................................ 8

5.2. MalmöLundregionen ........................................................................................................................ 10

5.3. TITA ................................................................................................................................................ 11

5.3.1. Bostadsbyggande i TITA .......................................................................................................... 12

5.3.2. Markregister Syd ....................................................................................................................... 13

6. Material ................................................................................................................................................... 13

6.1. Kvantitativ innehållsanalys .............................................................................................................. 13

6.2. Geografisk informativ sammanställning .......................................................................................... 15

................................................................................................................................................................ 15

6.3. Diskursanalys ................................................................................................................................... 16

6.3.1. Burlöv ....................................................................................................................................... 16

6.3.2. Kävlinge .................................................................................................................................... 17

6.3.3. Lomma ...................................................................................................................................... 17

6.3.4. Malmö ....................................................................................................................................... 17

6.3.5. Staffanstorp ............................................................................................................................... 18

6.3.6. Svedala ...................................................................................................................................... 18

6.3.7. Vellinge ..................................................................................................................................... 19

6.4. Intervjuer .......................................................................................................................................... 19

6.4.1. Burlöv ....................................................................................................................................... 20

6.4.2. Höör .......................................................................................................................................... 21

6.4.3. Kävlinge .................................................................................................................................... 21

6.4.4. Lomma ...................................................................................................................................... 22


3

6.4.5. Malmö ....................................................................................................................................... 22

6.4.6. Svedala ...................................................................................................................................... 22

6.4.7. Trelleborg .................................................................................................................................. 23

6.4.8. Vellinge ..................................................................................................................................... 23

7. Behandling & analys av materialet ......................................................................................................... 23

7.1 Analys av den kvantitativa innehållsanalysen .................................................................................. 23

7.2 Samlad bild genom diskursanalys och intervju ................................................................................. 24

7.2.1. Burlöv ....................................................................................................................................... 24

7.2.2. Eslöv ......................................................................................................................................... 25

7.2.3. Höör .......................................................................................................................................... 25

7.2.4. Kävlinge .................................................................................................................................... 25

7.2.5. Lomma ...................................................................................................................................... 26

7.2.6. Malmö ....................................................................................................................................... 26

7.2.7. Staffanstorp ............................................................................................................................... 26

7.2.8. Svedala ...................................................................................................................................... 26

7.2.9. Trelleborg .................................................................................................................................. 26

7.2.10. Vellinge ................................................................................................................................... 27

7.3 Återkoppling till teorin ..................................................................................................................... 27

7.4 Svar på frågeställningen .................................................................................................................... 28

8. Avslutande sammanfattning .................................................................................................................... 29

9. Referenser ............................................................................................................................................... 29


4

1. Inledning

I juli 2014 blev det klart med finansiering för forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS,

som ska byggas i lärdomsstaden Lund. Detta efter slutförhandlingar med Tyskland. Tillsammans är det 16

europeiska länder som står bakom forskningsanläggningen i Lund. Kostnaden för att bygga ESS uppgår

till € 1,843 miljarder och den årliga driftskostnaden beräknas till € 140 miljoner (ESS, 2014). Sverige

hade redan vunnit kampen om lokaliseringen av forskningsanläggningen 2009, men

finansieringsförhandlingarna tog sin tid. Därför var det med glädje som Utrikesdepartementet den 4 juli

2014 skickade ut ett pressmeddelande där utbildningsminister Jan Björklund sade:

“Det har varit en lång process sedan regeringen 2007 beslutade att vi skulle försöka få detta

prestigeprojekt till Sverige och det känns fantastiskt att vi nu är i hamn” (Utbildningsdepartementet,

2014)

Hela processen kring den geografiska lokaliseringen av ESS och finansieringen har, som Björklund

nämner, präglats av mycket prestige. Att lyckas få igenom en etablering av denna magnitud var

eftersträvansvärt, såväl politiskt som ekonomiskt. I Sverige har flera aktörer på olika sätt engagerat sig för

- och på olika sätt bidragit till - att främja lokaliseringen av ESS till Sverige och Lund och för att få klart

finansieringen. ESS har funnits på mångas läppar. En framträdande person - om än opolitisk - är H.M

Konung Carl XVI Gustaf som nämnde forskningsanläggningen ESS i sitt jultal 2010:

"I Lund byggs till exempel två nya internationella centrum för avancerad materialforskning, MAX IV

och ESS. Vidare samverkar KTH, Karolinska Institutet och Uppsala universitet i ett resurscenter för

storskalig forskning inom molekylär biovetenskap och medicin." (Sveriges Radio, 2010)

I januari 2014 besökte H.M Konungen Lunds universitet, ESS och Max IV (Kungliga hovstaterna, 2014).

Det kungliga intresset är förståeligt för ESS kommer att bli ett världsledande forskningscentrum för

materialforskning. Det kommer att stärka Sveriges plats på forskningskartan i världen. Anläggningen

kommer med världens mest kraftfulla neutronkälla attrahera forskare från hela världen. Några kommer för

att besöka ESS tillfälligt, andra för att forska under längre tidsperioder.

Sammantaget beräknas cirka 500 personer vara anställda vid ESS i Lund och antalet forskarbesök

uppskattas till 5000 per år (Lunds universitet, 2014). Forskarna beräknas inte komma ensamma utan

många förväntas komma med tillhörande familjer (Region Skåne, 2012). Det ställer oerhört stora krav på

infrastrukturen i Lund med omnejd. Lund är som bekant redan i dag en stad med påtaglig bostadsbrist.

En fråga som jag ställt mig själv är var alla dessa människor ska bosätta sig. Kommer de att kunna bosätta

sig i Lund, i närområdet eller i regionen? Finns det tillräckligt med bostäder redan i dag eller planeras det

för byggnation av bostäder åt den ökade efterfrågan av bostäder som kan uppstå?

Det är frågor av detta slag som har uppstått under mina fortsättningsstudier i samhällsgeografi, i synnerhet

under kursen Samhälle & planering. Det är frågor av detta slag som gett upphov till denna uppsats och det

är frågor av detta slag jag intresserat mig för och ämnar försöka besvara.


5

2. Syfte & frågeställning

I Sverige är det kommunerna som äger planmonopolet, dvs monopol att planera hur mark inom respektive

kommuns geografiska område ska användas. Efterfrågan på bostäder förväntas öka med anledning av

ESS. Syftet med denna uppsats är att undersöka och ta reda på om kommunerna planerar för byggnation

av bostäder som en följd av eller med koppling till ESS.

Uppsatsens frågeställning är huruvida planeringen av byggnation av bostäder som en följd av eller med

koppling till ESS är tillräcklig, eller om kommunerna behöver planera mera.

3. Teori

Planeringsteori fyller två viktiga funktioner. Planeringsteori kan nämligen användas för att studera

utvecklingen fram till nu, dvs teorier om planering. Men planeringsteori kan även användas för att studera

framtida planering, dvs teorier som kan användas för planering. Jan Nyström (1999) menar i sin bok,

“Planeringens grunder: en översikt”, att båda behövs för planeringsprocessen, att de hänger ihop och är

beroende av varandra under planeringsprocessen för att kunna komma fram till hur det är tänkt att

planering ska gå till.

Men förutom att vara ett hjälpmedel för planeraren i sin planering behövs även planeringsteori för att

kritiskt analysera och granska planeringens förutsättningar.

Enligt den rationella planeringsmodellen ska planering helst göras utifrån en i förväg uppgjord mall för

hur planering ska gå till. Rationalitet i detta fall innebär förenklat att beslutsfattare som står inför ett

beslut, förväntas välja det alternativ som bäst uppfyller den påvisbara nyttan eller det materiella intresset.

Det innebär exempelvis att enskilda personer och företag väljer att bosätta sig eller etablera en

verksamhet på en plats de valt utifrån rationella överväganden (Nyström, 1999). Om än viss skillnad, så

finns det viss likhet i tankegångarna med Alfred Webers lokaliseringsteori (Wood & Roberts, 2011).

Planeringen görs i olika steg och börjar med formulering av mål. Det går sedan vidare till en utredning av

handlingsalternativ och konsekvensbedömningar. Därefter går det över till val av handlingsalternativ och

antagande av planen. När det är klart går processen vidare till genomförandet och avslutar i ett sista steg,

nämligen att studera vilka erfarenheter som kommit. I den nationalekonomiska teoribildningen görs helst

- som Nyström (1999) kallar det - en slags cost-benefit-analys. Tanken med denna planeringsprocess är

att när den väl är genomförd kan arbetet börja om från början igen och en ny resa kan påbörjas med nya

erfarenheter i bagaget. Därmed sker ständigt förbättringar och utveckling av planeringsprocessen och

förhoppningsvis av planering (Nyström, 1999).

Nyström utvecklar att planeringsmodellen från idealet i olika sammanhang anpassas för att bättre

motsvara de förhållanden som planerare ställs inför. Eftersom planering, exempelvis i en kommun, är en

ständigt pågående process är det viktigt att ha möjlighet att anpassa verkligheten så att exempelvis mål

inte blir inaktuella om de tvingas lämna företräde åt andra nyare och fräschare idéer. Istället kan planerna


6

kompletteras. Därtill poängterar Nyström att erfarenheter kan behöva återinföras under hela planeringens

gång. Det blir svårt att inte ta hänsyn till olika aspekter under genomförandefasen, exempelvis beträffande

utformande av mål (Nyström, 1999).

Med planerare som hänger sig åt rationellt handlande får det till följd att planerarna förlitar sig på

metoder, som enligt Weber (Nyström, 1999) innebär att de olika delarna av planeringen kan isoleras från

varandra och därmed från helheten för att istället analyseras var för sig. Därefter kan de sedan återföras

till en helhet för att analyseras som helhet. En bakomliggande tanke och strävan finns för detta rationella

handlande, nämligen att kunna kontrollera olika steg i planeringsprocessen och få ett överblickbart,

lättöverskådligt och begripligt sammanhang (Nyström, 1999).

I denna uppsats fördjupar jag mig egentligen inte i funktionalismens planeringssyn i sig, vilket enligt

Nyström “passar mycket väl in i den rationella planeringsmodellen” (Nyström, 1999, 75). Å ena sidan

menar han att den materialisering och teknifiering av mänskliga behov som funktionalismen bidrar till

genom att skilja på olika funktioner i samhället - exempelvis att produktion och konsumtion sker på olika

platser under olika tider på dygnet, så att vid planering görs uppdelningar så att bostäder, arbeten och

service förläggs till olika delar av staden - sannolikt är ansvarigt för många misslyckanden inom fysisk

planering. Å andra sidan menar han att funktionsseparering kan vara befogad och nämner att åtskiljande

av gång- och cykeltrafik från biltrafik har sina fördelar. Argumenten mot funktionalismen fördjupar han

sig inte nämnvärt i (Nyström, 1999). Eftersom denna uppsats framför allt tittar på stadsplaneringen i en

regional kontext kopplad till ESS, känner jag inte att funktionalismen är något jag ska fördjupa mig i.

För att fortsätta på ämnet rationalitet går jag över till den amerikanske planeringsteoretikern John

Friedmann och hans syn på de två olika formerna av rationalitet. Det är marknadens rationalitet och social

rationalitet. Marknadens rationalitet går ut på att tillgodose, som Nyström formulerar det, “den

oreserverade egennyttan hos individer och företag” (Nyström, 1999, 75). Utifrån marknadens rationalitet

sker ingen samordning av aktiviteterna på marknaden. Tanken i idealfallet är att några får det bättre utan

att andra får det sämre, strävan efter “Pareto-optimum” (som nationalekonomerna kallar det) och detta

leder till samhällsekonomisk effektivitet. Nyström påtalar dock att två viktiga förutsättningar krävs för att

marknadens rationalitet ska kunna fungera, nämligen perfekt konkurrens och fullständig information.

Dessa förutsättningar menar han råder inte i verkligheten och det kan få förödande konsekvenser som

arbetslöshet, segregation och utslagning (Nyström, 1999).

Istället riktar Nyström blicken mot den sociala rationaliteten, som grundar sig i tanken om att ingen

människa är en ö utan en social varelse som förstår vikten av samarbete för att lyfta de kollektiva

intressena framför sina egna. Det tidigare nämnda “Pareto-optimum” göre sig icke besvär utan

utgångspunkten blir att balansera upp marknadens negativa följder med kollektivt ansvarstagande.

Konfliktintressen uppstår oundvikligen som står mellan marknadens respektive samhällets perspektiv.

Under förutsättning att det finns ett allmänt intresse att ingripa, menar Nyström att planering därmed kan

motiveras med hänsyn till social rationalitet. Eftersom näringslivet ändock är viktigt för människor och

deras uppehälle kommer det offentliga vara tvunget att agera som ett slags stöd åt näringslivet,

exempelvis genom att tillhandahålla offentlig service (Nyström, 1999).


7

Forskningsanläggningen ESS kommer att bidra såväl till marknadens intressen som sociala intressen.

Dels som ett resultat av forskningen, men också genom olika så kallade spin-off-effekter av att

verksamheten bedrivs där den kommer bedrivas. Jag återkommer till spin-off-effekter lite längre fram.

Utifrån rationell planeringsteori, marknadens rationalitet och social rationalitet vill jag se om spår av detta

kan skönjas i det material jag ämnar undersöka och sammanställa. Kan spår ses av marknadens

rationalitet eller social rationalitet i kommunernas planering av byggnation av bostäder som en följd av

eller med koppling till ESS. Jag återkommer till detta i diskussionen i slutet av uppsatsen.

4. Metod

Frågeställningen i denna uppsats handlar om hur kommunerna runt omkring Lund planerar för

bostadsbyggande som en följd av eller med koppling till ESS. Det som ska undersökas har en koppling

till fysisk planering och infrastruktur, dvs ett av de prioriterade utvecklingsområdena för samverkan

MalmöLundregionen, vilket utvecklas längre fram.

Skåne består av 33 kommuner. Delregionen MalmöLundregionen består av elva kommuner, alltså en

tredjedel av antalet kommuner i Skåne. Vid exkludering av Lund återstår tio kommuner i

MalmöLundregionen. Kommunerna i MalmöLundregionen hänger samman geografiskt, de ligger som

tidigare nämnt i sydvästra Skåne. De har liknande geografiska förutsättningar, om än med vissa

skillnader. Det faktum att de ingått en samverkan gör kommunerna extra intressanta att titta på, för även

om kommunerna samverkar så konkurrerar ju faktiskt kommunerna om att försöka attrahera invånare och

företag till sig.

För denna uppsats har jag valt att göra några geografiska avgränsningar. Att Lund förbereder sig för

etableringen av ESS är en självklarhet. Det skiljer mycket från den direkt berörda kommunen, i detta fall

Lund, och de övriga kommunerna runt omkring, de som är en del av MalmöLundregionen. Det jag är

intresserad av i denna uppsats är den större kontexten och därför har jag gjort en geografisk avgränsning

till kommunerna som ingår i MalmöLundregionen, men jag har exkluderat Lund.

4.1. Kvantitativ innehållsanalys

Metodologiskt har jag använt ett verktyg som ger ett kvantifierbart resultat. Textanalys i form av

kvantitativ innehållsanalys, förekomsten av ord i en text. Det jag ämnar undersöka är antalet gånger

“ESS” förekommer i översiktsplanerna i kommunerna som ingår i MalmöLundregionen. Min

förhoppning när jag valde denna metod var att det kunde ge åtminstone en liten indikation på hur väl

kommunerna förbereder sig planeringsmässigt för etableringen av ESS.

För att göra sökningen har jag använt sökfunktionen i datorprogrammet Adobe Reader 9, version 9.4.7,

för Linux. Sökfunktionen finns i Adobe Reader, eller andra PDF-läsare för andra plattformar också.

Översiktsplanerna jag använt är hämtade från kommunernas hemsidor. Då somliga kommuner valt att


8

dela upp sina översiktsplaner i flera PDF-filer har jag slagit samman PDF-filerna till en sökbar PDF. Det

har jag då gjort med programmet PDF-Shuffler, version 0.6.0, för Linux, men det finns även andra

motsvarande program för andra plattformar.

Resultatet presenteras i en tabell, i text, samt grafiskt som jag återkommer till lite längre fram.

4.2. Diskursanalys

Utöver att ha räknat antalet gånger som “ESS” förekommer i översiktsplanerna har jag gjort en

diskursanalys för att studera på vilket sätt “ESS” förekommer i översiktsplanerna; finns det något

mönster, är det med koppling till bostadsbyggande, infrastruktursatsningar eller nämns det som något som

är på gång i regionen. Diskursanalysen är gjord för att ge en mer utvidgad bild än den knapphändiga

information som den kvantitativa innehållsanalysen visar.

4.3. Intervjuer

För att få en ytterligare utvidgad bild av hur väl kommunerna förbereder sig har jag skickat några frågor

till kommunernas stadsbyggnadsförvaltningar, eller motsvarande. Det jag vill undersöka är hur många

bostäder de ämnar bygga under en viss tid, om något av dessa planeras som en följd av, eller med

koppling till ESS, samt om det är jakande svar, frågor om vilken typ av boende de då planerar. Jag

återkommer till frågorna under materialdelen.

4.4. GIS

För att behandla resultatet jag får fram av den kvantitativa innehållsanalysen, eller presentera det mer

förståeligt och på ett annat sätt än bara i en tabell, har jag använt GIS-programmet ArcGIS och tagit fram

kartor. Tanken är att ha ytterligare analys- och diskussionsunderlag.

5. Bakgrund

5.1. Utvecklingsprogram för Region Skåne 2009-2016

Region Skåne är formellt sett landstinget i Skåne län. Region Skåne ansvarar i korthet för hälso- och

sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i hela Skåne (Region Skåne, 2014). Det är

regionfullmäktige som ytterst styr Region Skåne. Fullmäktiget består av 149 ledamöter som kommer från

de sex valkretsarna i Skåne. Valkretsarna utgörs av ett antal kommunvalkretsar. Skånes 33 kommuner är

alltså indelade i de sex valkretsarna Mellan-, Nordost-, Nordväst-, Sydväst- I, Sydväst- II samt

Sydostkretsen. Valkretsarnas namn vittnar om den geografiska placeringen i länet, se figur 1.


9

Figur 1. Översiktsbild regionvalkretsar till Regionfullmäktige i Skåne.

I Region Skånes utvecklingsprogram, Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016, finns ESS

nämnt fyra gånger. Utvecklingsprogrammet syftar till att “ge vägledning och en gemensam bild för

planerings- och utvecklingsinsatser” (Region Skåne, 2009, 6). Det är ett övergripande dokument med

“vision, övergripande målsättningar, utmaningar och ett begränsat antal operativa mål” (Region Skåne,

2009, 6). En viktig funktion som framhålles är att “ge uttryck för alla aktörers samlade viljeinriktning”

(Region Skåne, 2009, 6).

Under avsnittet "Utmaning: Kunskapen" och rubriken "Skåne ska vara en ledande kunskapsregion" står

det att läsa om Skånes möjligheter att konkurrera med kunskap i en globaliserad värld. Här finns ESS

omnämnt en gång.

"Byggandet av ESS-anläggningen och MAX IV i regionen är särskilt angelägna etableringar." (Region

Skåne, 2009, 21)

I "Bilaga 3" under rubriken "Vad har hänt i Skåne 2004–2008? Utgångsläget" och underrubriken

"Samverkan inom forskning och utveckling" finns ESS omnämnt en gång.

"Stora ansträngningar, såväl regionala som nationella, har gjorts för att förverkliga att ESS-

anläggningen förläggs till Lund." (Region Skåne, 2009, 61)


10

Under avsnittet "Ord och förkortningslista" som är "Relaterad till det regionala utvecklingsprogrammet"

finns ESS omnämnt två gånger, i samma stycke. Det står:

"ESS European Spallation Source är en anläggning som använder neutroner för att genomlysa ett

material och ge information om hur detta är uppbyggt." (Region Skåne, 2009, 72)

Samt:

"ESS beräknas stå färdigt 2018 och ha 500–600 anställda och närmare 6 000 internationella

toppforskare knutna till anläggningen. Investeringarna beräknas till 13 miljarder kronor." (Region

Skåne, 2009, 72)

Det som kan konstateras av fyra ovannämnda exempel är att ESS i det regionala utvecklingsprogrammet

inte är kopplat till utveckling av bostäder i regionen. I förordet till det regionala utvecklingsprogrammet

skriver ordförande för regionfullmäktige, Annika Annerby Jansson, i juni 2009:

"Skåne behöver en gemensam bild av framtiden som kan vägleda planerings- och utvecklingsarbetet i

Skåne. En viktig funktion för det regionala utvecklingsprogrammet är att ge uttryck för alla aktörers

samlade viljeinriktning. Arbetsliv, boende, forskning och utveckling, kommunikationer, kultur,

utbildning, miljö och klimat, folkhälsa samt näringsliv är viktiga verksamhetsområden." (Region

Skåne, 2009, 3)

Med det sagt, kan det konstateras att boende är ett viktigt verksamhetsområde som framhålles tidigt i

utvecklingsprogrammet. Men i utvecklingsprogrammet i juni 2009 görs ingen direkt koppling mellan ESS

och boende i regionen.

5.2. MalmöLundregionen

I Skåne finns det olika typer av samarbeten och samverkan mellan kommunerna. Det kan finnas

geografiska förklaringar till att samarbeten och samverkan uppstår, olika typer av delregionala initiativ.

Exempelvis i nordvästra Skåne har elva kommuner samlats i en samverkan under namnet Familjen

Helsingborg där de jobbar "för ökad tillväxt inom områdena näringslivs- och destinationsutveckling"

(Familjen Helsingborg, 2015).

I sydvästra Skåne har elva kommunledningar slagit sig samman och ingått en informell samverkan under

namnet MalmöLundregionen (Lunds kommun, 2015). I den samverkan ingår kommunerna Burlöv, Eslöv,

Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Genom att

jämföra figur 2 med figur 1 framkommer det att samverkan MalmöLundregionen spänner över tre stycken

olika regionvalkretsar, dvs hälften av antalet som tillsätter beslutsfattare i regionfullmäktige. Dock på

cirka en fjärdedel av ytan.


11

Figur 2. Översiktsbild MalmöLundregionen.

I januari 2012 antog MalmöLundregionen ett handlingsprogram för samarbetet. Samverkan kommer att

prioritera utvecklingsområdena 1) fysisk planering och infrastruktur, 2) arbetsmarknads- och

utbildningsfrågor samt 3) näringslivsfrågor.

5.3. TITA

Med anledning av ESS-etableringen i Lund har Region Skåne tillsammans med 42 offentliga aktörer i

Skåne och Blekinge under åren 2010-2012 drivit projektet Tillväxt och Innovation samt Tillgänglighet

och Attraktivitet, TITA. Projektet syftade till att undersöka hur aktörer i regionen skulle kunna fånga upp

spin-off-effekter av ESS-etableringen och Max IV i Lund, dvs hur samhällsnyttan kan maximeras av

etableringen av forskningsanläggningarna. I slutrapporten nämns några omedelbara behov som TITA har

identifierat, bland dessa "Nödvändigheten av ett ökat bostadsbyggande och av

transportinfrastruktursatsningar för att öka tillgängligheten till ESS och MAX IV från hela regionen"

(Region Skåne, 2012, 8). Jag har tittat på TITA och vad som framkommer i slutrapporten kopplat till

bostadsbyggande, vilket är föremål för denna uppsats.

TITA föregicks av en studie av PriceWaterhouseCoopers, PWC, som utmynnade i en egen slutrapport

2009, “ESS i Lund - effekter på regional utveckling”. I sin slutrapport nämner TITA även PWC-


12

slutrapporten och att det redan i den stod klart att "det kommer att krävas långsiktigt engagemang och

samverkan i kombination med ett batteri av insatser inom de mest skilda områden" (Region Skåne, 2012,

13). Vidare står det att erfarenheterna och resultaten av TITA gav "en stärkt och mer nyanserad bild"

(Region Skåne, 2012, 13) åt slutrapporten från 2009.

I TITAs slutrapport konstateras att:

"offentliga Sverige står inför stora utmaningar. Att det kommer att krävas långsiktigt engagemang och

samverkan i kombination med ett batteri av insatser inom de mest skilda områden stod klart redan i

den förstudie som föregick TITA som utmynnade i slutrapporten ”ESS i Lund – effekter på regional

utveckling” “ (Region Skåne, 2012, 13).

I förordet till slutrapporten för TITA skriver Pia Kinhult som var den dåvarande regionstyrelsens

ordförande för Region Skåne tillika ordförande i den politiska styrgruppen för TITA:

"Vi vet nu inte bara vad som behöver göras utan även hur vi ska göra för att hela vår region ska få del

av spin-off-effekterna från ESS och MAX IV. Vi har gläntat på dörren till framtiden och sett en mängd

möjligheter som kan följa i spåren av etableringarna. Nu gäller det bara att vi vågar ta steget över

tröskeln och satsa på konkreta insatser!" (Region Skåne, 2012, 5).

Det offentliga står alltså inför stora utmaningar, men det offentliga vet vad som behöver göras och hur det

ska göras för att olika aktörer ska kunna få del av dessa spin-off-effekter för att maximera samhällsnyttan

av etableringen av ESS.

5.3.1. Bostadsbyggande i TITA

I TITAs slutrapport under rubriken "Bostadsmarknadens betydelse för tillväxten" lyfts frågan om var

människorna ska bo, då etableringen av ESS och Max IV kommer leda till ökad efterfrågan av bostäder.

Kommunernas möjligheter att lösa efterfrågan på egen hand anses generellt sett vara små.

Till en början påstås efterfrågan främst öka i Malmö- och Lundregionen för att sedan utöka till resten av

Skåne på grund av just spin-off-effekterna. TITA lyfter framför allt upp flexibelt boende i olika former,

som exempelvis hyresrätter, lägenhetshotell och möjligheten att hyra villor och radhus, men även

möjligheten till att vara inneboende och hyra möblerat. Även ett ökat behov av studentbostäder lyfts fram.

(Region Skåne, 2012, 36-37).

Vidare poängteras ytterligare att kommunerna inte kommer klara av att lösa bostadsfrågan och så föreslås

bred uppslutning kring bostadsmarknadsfrågorna. Attraktivt boende poängteras i synnerhet, boende som

bidrar till att visa att detta är, som det heter i rapporten, "the place to be" (platsen att vara på) (Region

Skåne, 2012, 56).

Under rubriken "Utveckla mindre orters attraktivitet" står det att läsa om vikten av att kommunerna satsar

på att göra sig själva attraktiva. Spin-off-effekterna, eller den ökade samhällsnyttan, beror helt och hållet

på hur pass förberedda kommunerna är för den stora efterfrågan som komma skall.


13

Attraktiva blir kommunerna enligt TITA genom att förtäta och utveckla bebyggelse kring stations- och

kollektivtrafiksknutpunkter. En halvtimmes pendlande anses vara önskvärt men en timmes pendling kan

vara överkomligt (Region Skåne, 2012, 38).

Goda pendlingsmöjligheter anses vara viktiga, liksom möjligheten till god utbildning för barnen, t.ex

internationella skolor, med tanke på alla de barnfamiljer som kan tänkas flytta till regionen. Även god IT-

infrastruktur lyfts fram, liksom goda möjligheter att hyra lokaler i företagshotell eller inkubatorer för

företag som kan tänkas uppstå med koppling till verksamheten på ESS.

Under rubriken "Öka tillgängligheten i hela regionen" påtalas vikten av att kommunerna bör satsa på

framför allt hyresrätter, det föreslås ske i samverkan med andra aktörer (Region Skåne, 2012).

Vikten av att bostadsmarknaden blir mer effektiv och flexibel påtalas. Om kommunerna i regionen vill ha

del av spin-off-effekterna måste bostadsbyggandet för ett varierat utbud av upplåtelseformer helt enkelt

komma igång på allvar, i synnerhet utanför MalmöLundregionen.

5.3.2. Markregister Syd

TITA har varit uppdelat i flera delprojekt som i sig avhandlat olika frågor, TI-1 till TI-6 samt TA-1 till

TA-3. Delprojektet TI-2 har haft som syfte att optimera synlighet av tillgänglig mark i södra Sverige.

Detta för att kunna leda till investeringar i regionen, dvs spin-off-effekter. En webblösning - Markregister

Syd - har tagits fram, dvs en hemsida med en karta där ledig mark kan synliggöras med en underhållen

databas som grund. Vikten av att kommunerna hjälper till att hålla databasen uppdaterad påpekas i

slutrapporten för TITA. Förutom webblösningen har även TI-2 varit en plattform för att vidareutveckla

kontaktnät för aktörer inom kommunerna, kommunerna själva och Region Skåne/Invest in Skåne.

Markregister Syd är ett sätt som TITA försökt bidra till spin-off-effekter inom området bostadsbyggande,

även om Markregister Syd även är tänkt att användas för industrifastigheter och andra typer av fastigheter

för företagande.

6. Material

6.1. Kvantitativ innehållsanalys

I denna del redovisas den kvantitativa innehållsanalysen som gjorts av kommunernas översiktsplaner.

Samtliga elva kommuner som ingår i MalmöLundregionen finns med i figur 3, dvs även Lund.

Anledningen att jag tagit med Lund är för att visa det jag påtalat tidigare, nämligen att Lund är väl

förberedda för etableringen av ESS och skiljer sig markant i sina förberedelser jämfört med de andra

kommunerna i MalmöLundregionen. Det resultatet nedan visar är att antalet gånger som “ESS” nämns i

Lunds översiktsplan skiljer sig ohyggligt mycket jämfört med de andra kommunerna.


14

Med “ÖP” i tabellen nedan avses översiktsplan.

Kommun Senast antagna ÖP Antal sidor “ESS” i ÖP “European” “Spallation”

Burlöv 2014-04-22 218 8 0 0

Eslöv 2002-02-25 118 0 1 0

Höör 2002-08-28 165 0 0 0

Kävlinge 2010-02-11 158 2 0 0

Lomma 2011-02-10 147 2 1 1

Lund 2010-10-28 196 48 5 6

Malmö 2014-05-22 80 2 1 1

Staffanstorp 2009-11-30 140 5 1 1

Svedala 2010-06-09 188 1 0 0

Trelleborg 2010-06-21 233 0 0 0

Vellinge 2013-01-23 372 2 1 0

Figur 3. Tabell med sammanställning av kvantitativ innehållsanalys.

Förutom att ha sökt på “ESS” i översiktsplanerna har jag även för att gardera mig - då ESS är en akronym

för “European Spallation Source” - sökt på orden “European” och “Spallation”. I fallen Eslöv och

Vellinge har ordet “European” förekommit en gång, men inte “Spallation”. I fallet Lund har ordet

“European” förekommit fem gånger och “Spallation” sex gånger, det beror på att “Spallation” har använts

frikopplat från “European” en gång. Kommunerna Lomma, Malmö och Staffanstorp har använt

“European” och “Spallation” en gång i anslutning till varandra.

Lund är som nämnt den kommun som har med “ESS” flest gånger i sin översiktsplan. Om vi bortser från

Lund så är det Burlöv som har med “ESS” flest gånger, hela åtta gånger. Därefter är det Staffanstorp som

har med “ESS” fem gånger.

De tre kommunerna Eslöv, Höör och Trelleborg har inte med “ESS” i sina översiktsplaner. Två av dessa,

Eslöv och Höör, har också de äldsta översiktsplanerna.

Trelleborgs översiktsplan där “ESS” inte förekommer är antagen endast tolv dagar efter Svedalas

översiktsplan, men där finns “ESS” med åtminstone en gång. När i tiden en översiktsplan är antagen,

säger egentligen bara när den är antagen. Det säger egentligen ingenting om när arbetet med

översiktsplanen har satt igång, men det är ändå intressant att se att två översiktsplaner som är antagna med

bara några dagars mellanrum, ändå skiljer sig i hur de använt “ESS” eller inte. Det finns naturligtvis

geografiska skillnader mellan kommunerna och det kan naturligtvis ha spelat in.


15

6.2. Geografisk informativ sammanställning

I figur 4 finns resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen sammanställd i en tematisk karta. Den visar

samma siffror och data som tabellen i figur 3, men kartan tydliggör siffrorna med den geografiska

spridningen också. Exempelvis syns att de två kommunerna Staffanstorp och Burlöv som ligger mellan

Malmö och Lund är de kommuner förutom Lund som nämner “ESS” flest gånger i sina översiktsplaner.

Samtidigt är Trelleborg längst i söder och Höör längst i norr två av de kommuner som inte alls nämner

“ESS” i sina översiktsplaner. Varför inte Eslöv nämner “ESS” i sin översiktsplan kan, som nämnt ovan,

ha att göra med att det är en av de äldsta översiktsplanerna i undersökningen, liksom Höörs översiktsplan.

De är bägge från 2002.

Med utgångspunkt i att flest omnämndanden av “ESS” finns i översiktsplanerna för Lund, Staffanstorp

och Burlöv kan en viss koncentration skådas. I förhållande till denna koncentration ligger Trelleborg,

Eslöv och Höör mer perifert och det kan också nämnas att de geografiskt ligger i den östra halvan av

MalmöLundregionen. I Svedalas översiktsplan omnämns “ESS” endast en gång och Svedala ligger

liksom Trelleborg, Eslöv och Höör i den östra halvan av MalmöLundregionen.

Figur 4. Tematisk karta.


16

6.3. Diskursanalys

Med anledning av resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ovan kommer endast de kommuner

som har med “ESS” i sina översiktsplaner att behandlas i diskursanalysen nedan. Lund kommer heller inte

behandlas då uppsatsen framför allt behandlar de övriga kommunerna i MalmöLundregionen.

6.3.1. Burlöv

Redan i inledningen under den första rubriken "En spännande framtid!" har några av kommunens

politiker och tjänstemän skrivit en kort visionär berättelse om hur Burlöv skulle kunna se ut år 2030. I ett

av styckena bland politikernas visioner nämns ESS för första gången i översiktsplanen:

"Gymnasieskolan tillhör ett gemensamt nätverk för lärande ihop med bland andra Lunds kommun och

ESS-etableringen där.” (Burlövs kommun, 2014, 6)

Under rubriken "Burlövs roll i regionen" i inledningen till översiktsplanen står det:

"Viktiga regionala frågor som kommer att påverka Burlövs framtid är, bland andra, en fast förbindelse

för person- och godstrafik mellan Helsingborg och Helsingör, HH-förbindelsen, ytterligare en fast

förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn, persontrafik på Lommabanan och anläggandet av de

internationella verksamheterna ESS och MaxIV i Lund." (Burlövs kommun, 2014, 8-9)

ESS nämns även två gånger på sidan 9 i en illustration från samrådsunderlaget "Strukturbild

MalmöLund". En gång som "ESS" och en annan i sammanhanget "Spårväg Lund C-ESS".

Vidare under samma avsnitt under rubriken "Mellankommunala frågor" står det att läsa om Burlövs

behov av omvärlden och omvärldens behov av Burlöv. I detta sammanhang står det att läsa:

"Samarbeten som sker idag (år 2012/2013) är bland annat genom Region Skånes ”Strukturbild för

Skåne”, den Regionala utvecklingsplanen, den Regionala infrastrukturplanen, genom samarbetet i

MalmöLundregionen och genom regionalt samarbete kring ESS/Max IV i projekten

”Samhällsplanering och transportinfrastruktur” och ”Markregister Syd”." (Burlövs kommun, 2014, 10)

I avsnittet "Stadsbebyggelse och mötesplatser" under rubriken "Burlöv Centrum - Burlöv C" står det att

läsa om Burlövs satsning på utvecklingen av Burlövs Centrum med förbättrad pendling genom stationen

Burlöv C. Stationen påstås i realiteten vara stationen Malmö norra, precis som Hyllie skulle vara Malmö

Södra station. I detta framtidsblickande del av översiktsplanen står det vidare att läsa:

"Stationsläget bör till exempel vara intressant för anställda, gästforskare och under-/kringföretag åt till

exempel Lunds nya stora verksamheter ESS och MaxIV, att bosätta och placera sig i. Upp till cirka 1,5

km runt Burlöv C, är stationsnära, tät, blandad stad målet. Här ska många få bo och verka." (Burlövs

kommun, 2014, 63)


17

Längre fram i avsnittet "Stadsbebyggelse och mötesplatser" står det under rubriken "Framtidens bostäder"

inte helt oväntat om framtidens bostäder. Här lyfts hyresbehovet fram i planeringen av bostäder och ESS

nämns två gånger.

"Hyresbostäder är ett behov som även kan uppkomma på grund av de stora nya

verksamhetsetableringarna ESS och MaxIV i Lund. I arbetet med Region Skånes ESS/MaxIV-projekt

TA1 bedöms hyreslägenheter, hyresradhus, och hyresvillor vara av intresse framöver." (Burlövs

kommun, 2014, 81)

6.3.2. Kävlinge

Under avsnittet "Kävlinge kommun idag" under rubriken "Kävlinge i regionen" står det att läsa om vilken

betydelse regionen har för Kävlinge, om att många av kommunens invånare bor i Kävlinge men pendlar

för arbete i andra kommuner. Här finns ESS nämnt relativt tidigt:

"Den planerade starka utvecklingen av nya forsknings- och teknikföretag inom norra delen av Lund

(med bl.a. utbyggnaden av MAX-lab och ESS Scandinavia) kan i framtiden innebära att många av de

som flyttar in till regionen väljer att bosätta sig inom Kävlinge kommun." (Kävlinge kommun, 2010,

10)

Under avsnittet "Mellankommunala intressen" under rubriken "Vägar" finns det en koppling till

pendlingen som lyfts fram i ovannämnda tillfälle då ESS nämns. Det handlar om förbättrade

kommunikationer till grannkommunen Lund.

"Lunds kommun planerar i sin översiktplan en ny väg norr om Lund. Den nya vägen, som

sammanbinder väg 108 med väg E22, innebär att sambandet stärks mellan Kävlinge och det planerade

verksamhetsområdet med ESS och MAX IV, inom norra delen av Lund. För Kävlinges del blir det

viktigt att även väg 923 ansluts till den nya vägen." (Kävlinge, 2010, 58)

6.3.3. Lomma

I Lommas översiktsplan nämns ESS två gånger, i samma stycke. ESS nämns i avsnittet "Lomma kommun

i dag" under rubriken "Lomma i regionen":

"Arbetsmarknaden i vårt närområde har haft en mycket positiv utveckling under många år. Lund

kommer ytterligare att befästa sin ställning som en stad med inriktning mot forskning och utveckling

genom anläggandet av MAX IV och ESS (European Spallation Source). Byggstart för ESS-

anläggningen beräknads till år 2012. Malmö har vänt en tidigare negativ utveckling till en stad med

stor tillväxt gällande både näringsliv och boende." (Lomma kommun, 2010, 24)

6.3.4. Malmö

Malmö stads översiktsplan är uppdelad i flera delar. Dels en textmässig del som heter Planstrategi, dels en


18

interaktiv karttjänst som finns på kommunens hemsida. I Planstrategin förekommer ESS två gånger, i

samma stycke.

I avsnittet "Strategier" under rubriken "Strategier för samarbete Köpenhamn-Malmö" finns det i

punktform vad kommunen eftersträvar. Under underrubriken "Bättre förutsättningar för näringsliv,

innovation och kunskap" står det i den första av tre punkter att läsa:

"Stödja utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till en av världens största och

mest avancerade forskningsanläggningar. Med ESS får Skandinavien sin första stora

Europagemensamma forskningsanläggning." (Malmö stad, 2014, 27)

6.3.5. Staffanstorp

Under avsnittet "Identitet och framtidsbilder" under rubriken "Framtidens kommun i framtidens region"

står det att läsa om den ökande befolkningstillväxten i Öresundsregionen.

"I vår grannkommun Lund kommer den stora forskningsanläggningen ESS (European Spallation

Source) att byggas, vilket kommer att generera många nya arbetstillfällen och människor. Inom trettio

år kommer kanske 3-4 % av den halva miljon nya öresundsbor som då tillkommit att finnas i vår

kommun. Kommunen ser det som ansvarsfullt att på ett hållbart vis planera för dessa 20 000

människors möjlighet att välja de miljöer som erbjuds i vår kommun." (Staffanstorps kommun, 2009,

21)

På samma sida finns en illustration i form av en visionsbild från ESS-anläggningen i Lund, vilket framgår

av bildtexten där ESS nämns.

Under avsnittet "Så ser det ut 2038" under rubriken "Vad händer efter 2038?" står det att läsa om

infrastrukturella satsningar.

"Efter 2038 ser vi att den andra etappen av spårvägsutbyggnaden från Malmö/Östervärn mot Nordanå,

Staffanstorp, Hemmestorp, Kyrkheddinge och vidare mot Lund/Brunnshög/ESS blir verklighet med

dubbelspår längs delar av Simrishamnsbanan." (Staffanstorps kommun, 2009, 61)

Under rubriken "Medverkande" och underrubriken "Illustrationer, fotografier och kompletterande texter:"

finns ESS omnämnt i form av "ESS Scandinavia" (Staffanstorps kommun, 2009, 138).

Under "Referenser" finns ESS omnämnt: "- ESS i Lund – effekter på regional utveckling, Region Skåne,

2009" (Staffanstorps kommun, 2009, 139).

6.3.6. Svedala

Under avsnittet "Planförslag", rubriken "Klågerup" och underrubriken "Fortsatt utbyggnad nästa

planperiod" kan utläsas att ESS finns som en faktor för framtida planering av byggnation i Klågerup:


19

"Utveckling av forskning och näringsliv i Lund förväntas bidra till ökad tillväxt i regionen. Intresset

för att bosätta sig i Klågerup förväntas öka när ESS och Maxlab IX anläggs i Lund." (Svedala

kommun, 2010, 26)

6.3.7. Vellinge

Under rubriken "Samverkan med omvärlden" finns det en textruta där fyra ställningstaganden finns i

punktform. En av dessa punkter lyder:

"fortsätta med att intresserat följa utveckling och resultat av och delta i regionala, nationella och

internationella forsknings- och utvecklingsprojekt som till exempel ESS projektet i Lund." (Vellinge

kommun, 2013, 49)

Under rubriken "Internationell samverkan" finns åter en textruta med punkter. Denna gång med syfte och

mål att verka för:

"stödja ESS/MAX-satsningen i Lund och följa upp vilken positiv påverkan detta kan få på

utvecklingen i Vellinge kommun. En väl utbyggd kollektivtrafik, vacker miljö, bra skolor och god

service är kvaliteter som lanseras för att locka nya människor till att välja alternativet att bosätta sig

och verka i vår kommun." (Vellinge kommun, 2013, 50)

6.4. Intervjuer

Översiktsplanerna är antagna vid olika tidpunkter. Det skiljer tolv år mellan den äldsta och den yngsta

översiktsplanen som jag tittat på med anledning av denna uppsats, tolv år motsvarar tre mandatperioder.

Med hjälp av intervjuer med kommunerna, genom att skicka frågor direkt till dem, var min förhoppning

att få en mer uppdaterad bild av hur väl kommunerna i MalmöLundregionen förbereder sig för den

efterfrågan som kan uppstå med anledning av ESS. Jag skickade fem frågor till de tio kommunerna i

MalmöLundregionen, Lund exkluderat. Jag skickade frågorna den 12 december 2014 via e-post till de

adresser jag kunde hitta på respektive kommuns hemsida där översiktsplanen finns tillgänglig och där

besökare kan läsa om stadsplanering i respektive kommun. På någon kommuns hemsida fanns det ett

formulär som kunde fyllas i för att skicka in en fråga och få kontakt med kommunen. På andra

kommuners hemsidor fanns det e-postadresser att tillgå, antingen till någon del av

stadsbyggnadsförvaltningen eller direkt till ansvariga personer.

Med anledning av tidsramen för uppsatsen var min tanke med frågorna att inte ställa frågor som tar för

lång tid i anspråk från de som jobbar på kommunerna att besvara, samt att svaren på frågorna för mig

skulle kunna gå att sammanställa på lämpligt vis för uppsatsens skull. En sådan sammanställning skulle

kunna bestå av korta svar på frågorna 1 och 2, där svar på fråga 1 skulle vara en siffra och svar på fråga 2

skulle helst vara ja, eller nej. Min avsikt var att om svar på fråga 2 var jakande skulle de kunna bidra med

lite mer givande information för uppsatsen i frågorna 3-5. Men om svaret var nej skulle de inte behöva

lägga tid på att besvara frågorna. Ett visst mått av effektivitet och planering fanns med i bilden. Det


20

visade sig emellertid att döma av svaren jag fått att det inte var så enfaldigt som jag hade tänkt mig. Det

blev inte nödvändigtvis korta och koncisa svar. Jag har därför valt att redovisa de svar jag fått i sin helhet

från representanterna för de kommuner som faktiskt svarat på frågorna. Frågorna presenteras här nedan

och sedan följer svar från kommunernas representanter under respektive kommuns namn. Svaren är citat

återgivna i sin helhet från de svar jag fått via e-post.

Till min glädje har jag fått svar från kommunerna Burlöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Malmö, Svedala,

Trelleborg och Vellinge. Jag har trots påminnelser dessvärre ännu inte fått svar från kommunerna Eslöv

och Staffanstorp.

Citaten nedan är återgivna i sin helhet, men eventuella stavfel har orrigerats, för läsupplevelsens skull.

Jag ställde följande frågor till kommunernas representanter:

1) Hur många bostäder planerar ni ska byggas totalt i er kommun per år fram till år 2040?

2) Planerar ni att bostäder ska byggas i er kommun, som en följd av - eller med koppling till - ESS i

Lund? (Om nej, hoppa över 3, 4, 5)

3) Hur många bostäder planerar ni ska byggas i er kommun per år fram till år 2040, som en följd av - eller

med koppling till - ESS i Lund?

4) Vilken typ av bostäder planerar ni ska byggas i kommunen, som en följd av - eller med koppling till -

ESS i Lund? (Hyresbostäder, villor etc)

5) På vilket geografiskt läge planerar ni främst att bostäder ska byggas i er kommunen, som en följd av -

eller med koppling till - ESS i Lund?

6.4.1. Burlöv

För Burlövs kommun skriver planarkitekt Linda Larsson i sitt svar via e-post 2014-12-19 klockan 13:41

att hon tagit hjälp av Johan Birgersson som gjort bostadsberäkningar och kartmaterial till kommunens

översiktsplan, Framtidsplan för Burlövs kommun, för att svara på mina frågor. Burlövs svar lyder:

1) “Vår framtidsplan sträcker sig fram till 2030, och vi räknar med cirka 7000 nya invånare inom denna

tidsperiod.”

2) “Utbyggnaden av ESS utgör en liten del av det beräknade bostadsbehovet fram till 2030. Burlövs

bostäder har en bostadskö på cirka 6.000 personer och de finns ett stort behov av hyreslägenheter.

Dessutom ska stambanan och Burlövs station byggas om för 4 spår och regional tågtrafik vilket gör att det

kommer bli lättare att pendla till Lund och Malmö.”

3) “Det kommer säkert ha en viss inverkan, men vi har inte satt några siffror på det.”


21

4) “Hyresbostäder bostadsrätter, radhus och villor men inget specifikt på grund av ESS.”

5) “En stor del av den planerade bebyggelsen är stationsnära och antagligen av den anledningen det

område som kan bli aktuellt för de som arbetar utanför kommunen.”

6.4.2. Höör

För Höörs kommun svarade samhällsplanerare och kommunarkitekt Karin Kallioniemi 2014-12-15

klockan 11:32 på frågorna jag hade översänt.

1) “Vi planerar för ca 50 bostäder per år”

2) “Bara indirekt, genom att trycket på bostadsmarknaden som helhet blir större”

3) “Omöjligt ange ett specifikt antal för ESS”

4) “Företrädesvis villor”

5) “Stationsnära/Express-buss-nära”

6.4.3. Kävlinge

För Kävlinge kommun svarade Fredric Palm klockan 2014-12-15 klockan 10:24 som är strategisk

planeringschef.

1) “Vår ÖP sträcker sig till 2025 och anger att det ska byggas 3400 bostäder från 2010-2025. Kommunens

bostadsförsörjningsprogram är av äldre modell och håller på att omarbetas så frågan är inte helt tydlig

idag. Målsättningen är att kommunens befolkning ska växa med i snitt 1,5% under varje given tio-

årsperiod.”

2) “Vi ser inte vår utveckling som kopplad till et eller en handfull objekt eller större projekt i regionen,

utan ser den regionala tillväxten som en motor i vår utveckling. Självklart ser vi att ESS (och MAX IV)

ger positiva tillväxteffekter som ger oss behov av att planera för ytterligare bostäder, men inget som

”dedikeras dessa projekt”.”

3) “…”

4) “Vi planerar för en boendemångfald som utgår från vårt bestånd, efterfrågan och lägets attraktivitet och

i övergripande planering är det inte alltid diskuterat eller redovisat vilken typ av bostäder som avses.

Diskussionen om byggnation på jordbruksmark och behov/önskemål om högre exploateringsgrad varierar

över tid.”


22

5) “Vi ser att utbyggnad i Furulund och Kävlinge är som mest fördelaktigt med dess närhet till Lund och

Brunnshögsområdet, men även de andra tätorterna i vår kommun gynnas av tillväxten i regionen, vilket

gör att deras skilda attraktivitet avgör hur utbyggnad och tillväxt får ske.”

6.4.4. Lomma

För Lomma svarade planeringschef Anders Nyqvist 2014-12-15 klockan 15:23 kort och koncist på

frågorna 1 och 2.

1) “Totalt 2 400 bostäder åren 2015-2040.”

2) “Nej”

6.4.5. Malmö

För Malmö svarade samhällsplanerare Hanna Björklund 2014-12-16 klockan 15:49:

1) “I ÖP finns förutsättningar för 50 000 fler bostäder fram till ca 2030. Längre än så sträcker sig inte

planerna. Genom planering skapar kommunen förutsättningar för bostadsbyggande men det är privata

aktörer samt de allmännyttiga bostadsbolagen som bygger, inte kommunen. Bostadsmarknaden är i

princip helt avreglerad idag och därför följer bostadsbyggandet i stort ekonomins svängningar.”

2) “Nej inte som en direkt följd av ESS. Däremot så ser vi till behov och efterfrågan och där är

förutsättningarna på arbetsmarknaden viktiga. Det ska vara möjligt att hitta en lämplig bostad där det

finns jobb. Om du vill veta mer om hur vi resonerar kring bostadsförsörjning och hur vi arbetar med våra

bostadspolitiska mål kan du läsa i vår nyligen antagna Handlingsplan för bostadsförsörjning

http://malmo.se/download/18.7de6400c149d2490efb9bd36/1417623887612/Handlingsplan+bostadsf%C3

%B6rs%C3%B6rjning+2014+-+antagen+KS.pdf”

6.4.6. Svedala

För Svedala svarade planarkitekt Jeanette Widén Gabrielsson 2015-01-09 klockan 08:29.

1) “Svedala kommuns översiktsplan är från 2010 och ska revideras. Vi har inte utrett framtida

utbyggnadsbehov ännu. Men i ÖP Svedala 2010 redovisades ca 1800 nya bostäder i Svedala tätort och ca

800 nya bostäder i tätorteran Bara och Klågerup till år 2025. Utbyggnadstakten har inte gått lika fort som

beräknat utan föreslagna nya bostäder ligger lite längre tidshorisont.”

2) “Nej.”

http://malmo.se/download/18.7de6400c149d2490efb9bd36/1417623887612/Handlingsplan+bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjning+2014+-+antagen+KS.pdf

http://malmo.se/download/18.7de6400c149d2490efb9bd36/1417623887612/Handlingsplan+bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjning+2014+-+antagen+KS.pdf


23

6.4.7. Trelleborg

För Trelleborg svarade plan och byggchef Ann-Katrin Sandelius 2014-12-28 klockan 23:50:

1) “Vi har ett befolkningsmål som sträcker sig fram till år 2025 och det är att vi ska bli 50 000 invånare

fram till det datumet.”

2) “På fråga 2 har vi ingen plan för att planera för bostäder med särskild koppling till ESS.”

6.4.8. Vellinge

För Vellinge svarade planarkitekt Rickard Persson 2014-12-19 klockan 12:01:

1) “Vi planerar att bygga mellan 2 500-3 500 bostäder fram till 2025. Efter det har vi ingen siffra.”

2) “Nej, vi har inte resonerat om en direkt koppling mellan ESS och bostadsutbyggnad. Istället ser vi den

regionala tillväxten som helhet som skäl till ett utökat bostadsbyggande.”

7. Behandling & analys av materialet

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ta reda på om kommunerna förbereder planering av

byggnation av bostäder som en följd av eller med koppling till ESS. Syftet har jag inledningsvis försökt

förhålla mig till på ett mätbart sätt och därför valde jag den kvantitativa innehållsanalysen för den ger ett

exakt mått på antalet gånger som ESS förekommer i kommunernas översiktsplaner. Relevansen av detta

kan naturligtvis diskuteras. Kommunerna inom MalmöLundregionen ligger geografiskt i sydvästra Skåne,

nära varandra. De har likheter, men de skiljer sig också åt på många olika sätt. Alla har antagit

översiktsplaner, men det är stor skillnad på översiktsplanerna. Det skiljer exempelvis tolv år mellan de

äldsta översiktsplanerna och de yngsta, det är totalt tre politiska mandatperioder i tid. Det är lång tid och

mycket vatten hinner rinna under broarna på tolv år. Planmonopolet som nämnts i uppsatsen ger

kommunerna ett stort mått av frihet, men med frihet kommer ansvar och skyldigheter. Enligt plan- och

bygglagen (2010:900, 27 §) skall kommunerna upprätta aktuella översiktsplaner som omfattar hela

kommunens yta och översiktsplanens aktualitet skall prövas i respektive kommuns fullmäktige en gång

per mandatperiod. Vi är nu halvvägs in i 2010-talet, så översiktsplaner från början av 2000-talet kan

behöva aktualiseras.

7.1 Analys av den kvantitativa innehållsanalysen

Även om det är mycket som skiljer kommunerna åt, tycker jag att resultatet av den kvantitativa

innehållsanalysen har fallit väl ut. Jag fick nämligen det jag var ute efter, en exakt mätbar siffra som jag

menar ger en första indikation om hur väl förberedda respektive kommun är för byggnation av bostäder,


24

som en följd av eller med koppling till ESS.

Jag har gjort en liten sammanställning av siffrorna i tabellen. I genomsnitt har varje kommun som

undersökts, Lund undantaget, använt “ESS” 2,2 gånger i sina översiktsplaner. Räknat i antalet hela år som

varje översiktsplan fyllt, eller blivit, är varje översiktsplan i genomsnitt 4,5 år gammal. Med beaktande att

det var allmänna val den 14 september 2014 och mandattiden var fyra år, borde genomsnittsåldern på

samtliga översiktsplanerna rimligen ha varit lägre och därmed mer aktuella.

Fyra stycken översiktsplaner antogs mandatperioden som föregick valet 2014. Antalet gånger som ESS

nämndes i dessa översiktsplanerna var Burlöv (8), Lomma (2), Malmö (2) och Vellinge (2). I genomsnitt

nämndes ESS 3,5 gånger i dessa fyra översiktsplaner. Räknat i antal hela år som varje översiktsplan från

dessa kommuner fyllt, är varje översiktsplan i genomsnitt 1 år gammal.

Det innebär alltså att antalet omnämnanden av ESS ökade från 2,2 gånger i genomsnitt för de tio

kommunerna i MalmöLundregionen (exklusive Lund) till 3,5 omnämnanden när de aktualiserade

översiktsplanerna och sänkte genomsnittsåldern från 4,5 år till 1 år. Logiskt naturligtvis, eftersom ESS

också blivit ett mer aktuellt ämne med åren i takt med att det jobbats fram lokalisering och finansiering.

Det har gått från idé och vision till verklighet och därmed borde det avspeglas mer i kommunernas

planering.

7.2 Samlad bild genom diskursanalys och intervju

För att komplettera den kvantitativa innehållsanalysen har jag använt mig av verktyget diskursanalys. Det

har jag gjort för att få fram nyansskillnader till siffrorna som den kvantitativa innehållsanalysen

resulterade i. Diskursanalysen visar på vilket sätt och i vilket sammanhang varje kommun har valt att

nämna ESS i sina översiktsplaner. Vissa kommuner nämner ESS på liknande sätt. Framför allt nämns

ESS i regionala sammanhang, regional tillväxt samt kopplat till framtid och visioner. Men sedan det blev

klart med finansieringen av ESS är det inte längre en fluffig framtid och vision som den breda penseln ska

användas till att måla en bild av, utan ESS är en konkret verklighet att förhålla sig till. Här har

kommunerna, precis som framkommer av TITAs slutrapport, all anledning att också börja handla konkret

och det återkommer jag till längre fram.

7.2.1. Burlöv

Från Burlövs översiktsplan kan utläsas att kommunen är på olika sätt förberedda för ESS. ESS finns med

såväl i politikernas visioner, i illustrationer i översiktsplanen, i planeringen av stationsläget och centrum

samt i framtidens bostäder. Av översiktsplanen får jag intrycket att Burlöv är väl införstådda med ESS

betydelse för kommunens framtida bebyggelse. Till ytan är Burlöv en liten kommun, men jag får

intrycket av att det är en kommun som förstått sin roll i omgivningen och anpassar sig därefter.

Exempelvis är Burlöv beroende av goda transportmöjligheter då människor bor i kommunen men pendlar

till jobb och studier i andra kommuner. Genom sin geografiska placering kommer Burlöv påverkas

positivt med inflyttning av människor med koppling till ESS.


25

Ur intervjusvaren jag fått från kommunen utläser jag att de medger att ESS kommer påverka efterfrågan

på bostäder i kommunen. Kanske att intervjusvaret är lite mer försiktigt formulerat än vad som kan

utläsas av översiktsplanen. Men ändå är det en kommun som ger intrycket av att vara förberedda för

bostadsbyggnation som kan tänkas uppstå med anledning av ESS.

Burlöv är också den kommun som bäst behandlat frågan om vilken typ av bostäder som kommer

efterfrågas och nämner en variation av bostädstyper.

7.2.2. Eslöv

Eslövs kommun nämner inte ESS i sin översiktsplan och ingen representant återkom med svar på mina

frågor. Inget svar är ju också ett svar, men jag kan inte dra någon slutsats eller göra någon analys över hur

välförberedd kommunen är för ESS-etableringen i grannkommunen Lund. I exempelvis figur 4 längre upp

framkommer det att ESS kommer ligga inte särskilt långt från gränsen mellan Eslöv och Lund. Denna

uppsats handlar egentligen inte om kommunikationsmöjligheter, men det ska inte uteslutas att goda

pendlingsmöjligheter kan finnas för människor som skulle vilja pendla mellan Eslöv och ESS. Det är i så

fall en komparativ fördel jämfört med en del andra kommuner i MalmöLundregionen.

7.2.3. Höör

Översiktsplanen i Höör är en av de äldsta, den är från 2002 och ESS nämns inte en gång. Inte konstigt

kanske. Intervjusvaret från Höör gav desto mer kött på benen. Kommunen planerar för byggnation

indirekt, för att bostadstrycket som helhet kommer att bli större. Något exakt antal anges inte, men det

kanske är mer mätbart i Höör än på andra ställen, då de planerar för cirka 50 bostäder per år. Framför allt

är det villor som planeras. Intressant i intervjusvaret från Höör är att det finns en tanke om att bostäder

som kan efterfrågas med anledning av ESS är stationsnära eller expressbussnära, dvs med goda

pendlingsmöjligheter. Erfarenheten talar och just stationsnära är också en av sakerna som lyfts fram i

TITAs slutrapport. Så även om Höör inte har den mest uppdaterade översiktsplanen får jag intrycket av

att Höör är förberedda på ESS-etableringen.

7.2.4. Kävlinge

Lunds grannkommun Kävlinge är införstådd med att ESS ska etableras. De vet av erfarenhet att många

människor är bosatta i Kävlinge, men pendlar till jobb och studier i Lund. I översiktsplanen lyfts ESS

fram just i sammanhang som har att göra med transportmöjligheter. Alltför stora växlar dras inte med

anledning av ESS och Kävlinge vill inte binda upp sitt bostadsbestånd med anledning av något enskilt

projekt som är på gång utan förhållningssättet är att efterfrågan får styra. Den regionala tillväxten lyfts

fram som en motor och här, i den kontexten, utgör ESS en del.


26

7.2.5. Lomma

För Lommas del är det i den regionala kontexten som ESS lyfts fram i översiktsplanen. Svaret som

presenterats från Lommas representant är kort och koncist. Jag får intrycket av att Lomma är en kommun

som har relativt klart för sig vilken typ av byggnation de planerar att bygga över huvud taget, men att det

ändå är efterfrågan som får styra och inte heller Lomma gör en stor sak av ESS.

7.2.6. Malmö

I översiktsplanen som antogs 2014 nämns ESS endast två gånger. Kontexten är en slags viljeinriktning,

att kommunen ska stödja forskningssatsningen. Malmö planerar att bygga väldigt mycket under åren som

kommer. Hela 50 000 bostäder fram till år 2030, får jag veta av representanten från Malmö som svarar på

mina frågor. Malmö har byggt oerhört mycket bostäder de senaste åren, exempelvis i Västra Hamn. Bland

dessa relativt nya byggnationer och bland de nybyggnationer som komma skall ryms säkerligen flera

människor som ska jobba på ESS, men någon konkret siffra får jag inte fram.

7.2.7. Staffanstorp

En flott och påkostad översiktsplan är vad som finns att hitta i Staffanstorp. Futuristisk på många sätt och

ESS lyfts fram i visionsbilden som målas upp. I sin översiktsplan går Staffanstorp så långt så att det

resoneras kring vad som ska hända efter år 2038. Det är lång tid. Även om översiktsplanen gör klart för

läsaren att ESS är viktig för Staffanstorps framgång är det beklagligt att jag inte fick något svar från

kommunen på frågorna jag ställt. De kunde varit ett komplement som kunde nyanserat bilden ytterligare

och kanske gett en mer konkret bild än den visionära färgglada översiktsplanen.

7.2.8. Svedala

I Svedalas översiktsplan är kommunen så pass konkret att till och med stadsdelen, eller byn, Klågerup

lyfts fram som en plats där efterfrågan på bostäder kommer öka med anledning av ESS. I intervjusvaret

från kommunen skriver kommunens representant “Nej” på frågan om det ska byggas bostäder i

kommunen som en följd av eller med koppling till ESS. Kanske är det ett försiktighetsmått kopplat till

svaret på den första frågan, som vittnar om att utbyggnadstakten i kommunen hittills inte gått lika fort

som beräknat. Kanske får Svedala anledning att revidera sin syn, när det börjar söka sig människor till

MalmöLundregionen med anledning av ESS.

7.2.9. Trelleborg

En av de kommuner som inte nämnt ESS i sin översiktsplan är Trelleborg. I intervjusvaret från

kommunens representant får jag veta att kommunen ej heller planerar för byggnation av bostäder med

anledning av ESS. Denna uppsats behandlar inte kommunikationer i sig, men avståndet till ESS (vilket

exempelvis kan ses i figur 4) kan vara en av anledningarna att kommunen inte planerar för byggnation


27

med anledning av ESS. Pendlingsmöjligheterna är kanske inte de bästa till ESS, kanske krävs det rent av

att en bilförare från Trelleborg kör igenom så många som tre eller fyra kommuner för att ta sig till ESS.

Jag lämnar fortsatta spekulationer därhän och konstaterar att åtminstone Trelleborg inte har med ESS i

framtidsvisionerna.

7.2.10. Vellinge

Längst ner i det sydvästra hörnet i Skåne återfinns Vellinge kommun. I översiktsplanen kan utläsas att

kommunen stödjer ESS-satsningen och följer upp hur utvecklingen kan bidra till inflyttning av människor

till kommunen. Även av intervjusvaret får jag veta att det är i den regionala kontexten som ESS får plats

och ingen direkt byggnation planeras med anledning av ESS, men det rationella förhållningssättet med

uppföljning och eventuell revidering av planerna finns där, åtminstone i översiktsplanen.

7.3 Återkoppling till teorin

Som jag nämnde i teoridelen kan planeringsteori exempelvis användas till att analysera planering fram till

nu, men även till att analysera framtida planering. Jag har tittat på planering som är gjord, eller framtagen,

fram till nu. Men planeringen sträcker sig in i framtiden också.

Kommunerna som jag tittat på, men i övrigt också, kan sägas följa den rationella planeringsmodellen så

till vida att de planerar utifrån en i förväg uppgjord mall. Den mallen utgörs dels av lagstiftning i form av

plan- och bygglagen, som jag nämnde tidigare, men även av praxis för hur kommunerna faktiskt jobbar

med planering.

TITAs slutrapport som jag tittat på efterlyser konkret handling som går ut på att dra nytta av alla spin-off-

effekter som kan tänkas uppstå med anledning av ESS. Den spin-off-effekt jag tittat på är bostadsfrågan.

Enligt TITA kommer efterfrågan av bostäder öka då människor ska jobba på ESS. Det rationella valet för

människor som ska jobba på ESS, är att bosätta sig i Lund eller omkring Lund med närhet till

arbetsplatsen. Efterfrågan på bostäder kommer öka i kommunerna som ligger närmast ESS, vilket bland

annat innebär kommunerna jag tittat på i MalmöLundregionen. För kommunerna vore det rationella att

planera för byggnation av bostäder med anledning av efterfrågan som kommer uppstå.

Omkring 500 personer kommer jobba på ESS. Många av dessa förväntas flytta med familjer till

MalmöLundregionen från andra platser. För en kommun som Höör som planerar cirka 50 bostäder om

året, kan det innebära en enorm byggboom om många av de 500 vill bosätta sig i Höör. Rationaliteten,

rimligheten och sannolikheten i det kan naturligtvis diskuteras, men det bör inte uteslutas. Någonstans ska

människorna faktiskt bo.

Nyström menar att det enligt marknadens rationalitet inte sker någon samordning för planering. Och

enligt social rationalitet sker planering utifrån samhällsnyttan. Men i Sverige görs varken eller, eller

kanske båda delarna. I samverkan MalmöLundregionen är ju fysisk planering en av frågorna som

kommunerna samverkar kring. Och i TITA som tittat på spin-off-effekter för att maximera


28

samhällsnyttan, har flera kommuner deltagit och jobbat tillsammans. Alla spin-off-effekter som kan

uppstå och användas har kartlagts och nu efterfrågas handling, med besked.

Handling, när det handlar om byggnation av bostäder, innebär enligt mallen planering av bostäder och det

första skedet i den planeringsmallen är översiktsplanen. Samhällsnyttan som kan göras av alla spin-off-

effekter av ESS kan spela såväl marknadens rationalitet i händerna som den sociala rationaliteten.

Kanske har kommunerna väntat på att det skulle bli klart med finansieringen av ESS innan de vågade

lyfta fram det för mycket som en faktisk faktor i sina visionsdokument översiktsplanerna, å andra sidan är

inte översiktsplanerna bindande på samma sätt som en detaljplan är. Nu har åtminstone kommunerna

ingen ursäkt för att inte ta med ESS i sina översiktsplaner när de planerar för framtida byggnation.

7.4 Svar på frågeställningen

Planmonopolet är en av de viktigare förutsättningarna för det kommunala självstyret. Att planering av

markanvändning sköts lokalt bidrar nationellt till en maktförskjutning från centraliserad makt till mer

lokal makt. Det skapar mer delaktighet i den demokratiska apparaten och människorna som bor i en

kommun har möjlighet att påverka hur marken ska planeras och användas där.

Samtidigt som kommunerna äger planmonopolet så kan monopolet och dess betydelse diskuteras. Är det

egentligen ett monopol i ordets rätta bemärkelse och vad får det för konsekvenser. Ett monopol innebär

bland annat att ägaren av ett monopol inte är utsatt för konkurrens, men kommunerna är utsatta för

konkurrens av andra kommuner. Konkurrensen handlar om attraktivitet. För även om kommunerna vill

och får planera och besluta över byggnationen inom sitt geografiska område, så vill de även vara den

geografiska plats där människor väljer att bosätta sig, jobba och leva sina liv. Kommunerna vill vara den

attraktiva geografiska plats där företag väljer att etablera sig och driva sina verksamheter. Företagandet

skapar arbetstillfällen, bidrar till kommunens attraktivitet, till dess ekonomiska tillväxt och ingjuter

framtidstro. Men, även om kommunerna äger monopol att planera är det inte helt utan att de behöver

anstränga sig och anpassa sin planering till den geografiska omgivningen och de rådande

omständigheterna.

Som nämndes i inledningen kommer många forskare och andra människor med koppling till ESS att söka

sig till Lund med omnejd för att bosätta sig under längre tidsperioder. Forskare inte bara från Sverige utan

från hela världen förväntas söka sig till ESS. Det kommer i flera fall innebära att forskarnas familjer

kommer att flytta med. Frågor som jag ställt mig själv och som också har uppstått under resans gång för

ESS är huruvida det kommer att finnas tillräckligt med bostäder, arbetsplatser till anhöriga, skolor till

barnen och fritidssysselsättningar för hela familjen. Frågorna är många, men denna uppsats har uppehållit

sig vid frågor som rör planering av byggnation av bostäder.

Genomgången ovan visar att kommunerna har förberett sig olika mycket. Somliga kommuner som

exempelvis Burlöv har förberett sig bättre medan kommuner som exempelvis Eslöv verkar inte ha

förberett sig fullt så bra. Frågeställningen jag hade var om kommunerna förberett sig tillräckligt eller om

de behöver planera mera. Något mått på vad som är tillräckligt har jag inte. Men svaret jag landar i är att


29

kommunerna behöver förbereda sig bättre och planera mera. De som inte redan gjort det, behöver

exempelvis aktualisera sina översiktsplaner, vilket om inget annat, åtminstone lagen föreskriver.

Det tar tid att ta fram en ny översiktsplan, det kan ta flera år, och även om det inte kommer att dyka upp

500 anställda och 5000 gästforskare som ska jobba på ESS över en natt, finns det anledning att aktualisera

sina översiktsplaner. Och även om kommunerna väljer att inte planera för byggnation med anledning av

ESS eller som en följd av ESS, utan hänvisar till den regionala expansionen, finns det all anledning att

åtminstone aktualisera sina översiktsplaner med anledning av ESS eller som en följd av ESS.

8. Avslutande sammanfattning

I denna uppsats har jag undersökt hur väl kommunerna i MalmöLundregionen förberett sig för byggnation

av bostäder med anledning av, eller som en följd av etableringen av forskningsanläggningen ESS i Lund.

Människorna som ska jobba på ESS i Lund är 500 till antalet och därtill förväntas 5000 gästforskare till

forskningsanläggningen. Detta förväntas bidra till en ökad efterfrågan av bostäder i MalmöLundregionen.

Kommunerna äger planmonopolet och är därmed de aktörer som planerar för byggnation av bostäder.

Därför har jag undersökt hur väl de förberett sig för byggnation av bostäder med koppling till ESS. Med

hjälp av kvantitativ innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner, samt diskursanalyser av desamma

tar jag mig an uppgiften. Jag presenterar mitt resultat i en tabell, i en karta samt i text. Med hjälp av

planeringsteori avslutas uppsatsen i en diskussion.

9. Referenser

Burlövs kommun. 2014. Översiktsplan. Framtidsplan för Burlövs kommun. Internet:

http://www.burlov.se/download/18.1d9512a2143d9152abd78bb/1402496025698/Framtidsplan+f%C3%B

6r+Burl%C3%B6vs+kommun+laga+kraft+140522+web.pdf (Hämtat: 2014-12-09)

ESS (European Spallation Source). 2014. FAQ Funding and Costs. Internet:

http://europeanspallationsource.se/faq-funding-and-costs (Hämtad: 2015-01-11)

Familjen Helsingborg. 2015. Om oss. Familjen Helsingborg.

http://www.familjenhelsingborg.se/sv/Business/Omoss/ (Hämtad: 2015-01-11)

Kungliga hovstaterna. 2014. Kungen besökte ESS januari 2014. Internet:

http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt2014/kungenbesoktelundsuniversitete

ssochmaxiv.5.38464237143e351339acf.html (Hämtad: 2015-01-11)

Kävlinge kommun. 2010. Kävlinge översiktsplan ÖP 2010. Internet:

http://www.kavlinge.se/byggaboochmiljo/samhallsplanering/oversiktsplan/gallandeoversiktsplaner.4.e1e3

23d13d64f5a9645cc.html (Hämtad: 2014-12-09)

http://www.burlov.se/download/18.1d9512a2143d9152abd78bb/1402496025698/Framtidsplan+f%C3%B6r+Burl%C3%B6vs+kommun+laga+kraft+140522+web.pdf

http://www.burlov.se/download/18.1d9512a2143d9152abd78bb/1402496025698/Framtidsplan+f%C3%B6r+Burl%C3%B6vs+kommun+laga+kraft+140522+web.pdf

http://europeanspallationsource.se/faq-funding-and-costs

http://www.familjenhelsingborg.se/sv/Business/Omoss/

http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt2014/kungenbesoktelundsuniversitetessochmaxiv.5.38464237143e351339acf.html

http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt2014/kungenbesoktelundsuniversitetessochmaxiv.5.38464237143e351339acf.html

http://www.kavlinge.se/byggaboochmiljo/samhallsplanering/oversiktsplan/gallandeoversiktsplaner.4.e1e323d13d64f5a9645cc.html

http://www.kavlinge.se/byggaboochmiljo/samhallsplanering/oversiktsplan/gallandeoversiktsplaner.4.e1e323d13d64f5a9645cc.html


30

Lomma kommun. 2010. Översiktsplan för Lomma kommun. Internet:

http://www.lomma.se/download/18.7f24c24813445ced8dc80008376/1348223287207/%C3%96P2010_w

ebb.pdf (Hämtad: 2014-12-09)

Lunds kommun. 2015. MalmöLundregionen. Internet: http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--

politik/Omvarld/Regionalt-arbete/MalmoLundregionen/ (Hämtad: 2015-01-11)

Lunds universitet. 2014. MAX IV och ESS. Sveriges största forskningsanläggningar. Internet:

http://www.lu.se/forskning/starka-forskningsmiljoer/max-iv-och-ess (Hämtad: 2015-01-11)

Malmö stad. 2014. Översiktsplan för Malmö. Planstrategi. Internet:

http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6ac4/1401438553855/OP2012_planstrategi_antagen

_140522.pdf (Hämtad: 2014-12-09)

Nyström, Jan. 1999. Planeringens grunder: en översikt. Lund: Studentlitteratur

Staffanstorps kommun. 2009. Framtidens kommun. Internet: http://staffanstorp.se/wp-

content/uploads/2012/10/OVFK20382011Web.pdf (Hämtad: 2014-12-09)

Svedala kommun. 2010. Svedala översiktsplan 2010. Internet:

http://www.svedala.se/miljo_boende_och_trafik/samhallsplanering/oversiktsplaner/oversiktsplan_2010/

(Hämtad: 2014-12-09)

Sveriges Radio. 2010. Kung Carl Gustafs traditionella jultal 2010. Internet:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4255722 (Hämtad: 2015-01-11)

Region Skåne. 2009. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016. Hässleholm: AM-Tryck.

Internet:

http://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/publikationer_dokument/regionalt_utvecklingsprogra

m_2009_2016.pdf (Hämtat: 2015-01-11)

Region Skåne. 2012. TITA. Regional mobilisering kring ESS och MAX IV. Malmö: Holmbergs. Internet:

http://exess.se/wp-content/uploads/2012/12/Slutrapport.pdf (Hämtad: 2015-01-11)

Region Skåne. 2014. Om Region Skåne. Internet: http://www.skane.se/organisation-politik/om-region-

skane/ (Hämtad: 2015-01-11)

Utbildningsdepartementet. 2014. Finanseringen klar för European Spallation Source. Internet:

http://www.regeringen.se/sb/d/18272/a/243549 (Hämtad: 2015-01-11)

Vellinge kommun. 2013. Översiktsplan 2010 - med utblick mot 2050. Internet:

http://www.vellinge.se/kommun-politik/planer-och-styrdokument/oversiktsplan/oversiktsplan-2010/

(Hämtad: 2014-12-09)

http://www.lomma.se/download/18.7f24c24813445ced8dc80008376/1348223287207/%C3%96P2010_webb.pdf

http://www.lomma.se/download/18.7f24c24813445ced8dc80008376/1348223287207/%C3%96P2010_webb.pdf

http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Regionalt-arbete/MalmoLundregionen/

http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Regionalt-arbete/MalmoLundregionen/

http://www.lu.se/forskning/starka-forskningsmiljoer/max-iv-och-ess

http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6ac4/1401438553855/OP2012_planstrategi_antagen_140522.pdf

http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6ac4/1401438553855/OP2012_planstrategi_antagen_140522.pdf

http://staffanstorp.se/wp-content/uploads/2012/10/OVFK20382011Web.pdf

http://staffanstorp.se/wp-content/uploads/2012/10/OVFK20382011Web.pdf

http://www.svedala.se/miljo_boende_och_trafik/samhallsplanering/oversiktsplaner/oversiktsplan_2010/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4255722

http://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/publikationer_dokument/regionalt_utvecklingsprogram_2009_2016.pdf

http://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/publikationer_dokument/regionalt_utvecklingsprogram_2009_2016.pdf

http://exess.se/wp-content/uploads/2012/12/Slutrapport.pdf

http://www.skane.se/organisation-politik/om-region-skane/

http://www.skane.se/organisation-politik/om-region-skane/

http://www.regeringen.se/sb/d/18272/a/243549

http://www.vellinge.se/kommun-politik/planer-och-styrdokument/oversiktsplan/oversiktsplan-2010/


31

Wood, Andrew. Roberts, Susan. 2011. Economic geography: places, networks and flows. Milton Park,

Abingdon, Oxon: Routledge

ESS i bostadsplanering (SWE)

Documents

Transcript of ESS i bostadsplanering (SWE)