Gymnasiearbetet Vårterminen 2015 

Globala gymnasiet 

    

Patrilokal bosättnings inverkan på kvinnor i en by utanför Ekwendeni 

En studie i patrilokalitetens inverkan på utmaningar, möjligheter och strategier för kvinnor i en by utanför 

Ekwendeni i norra, rurala Malawi 

       

Alida Premfors SA12B 

   

 

Innehållsförteckning  

1. Inledning 1.1 Problembild 1.2 Syfte och frågeställning 1.3 Rapportens disposition 

2. Teoretisk referensram och centrala begrepp 2.1 SLA­modellen 2.2 Centrala begrepp 

2.2.1 Patrilokalitet 2.2.2 Matrilokalitet 2.2.3 Neolokalitet 2.2.4 Patriarkat 2.2.5 Matriarkat 2.2.6 Empowerment 2.2.7 Polygami 2.2.8 Chiefskap 2.2.9 Remittering 

3. Metod, material och arbetsgång 3.1 Design 3.2 Urval 3.3 Metod 

3.3.1 Observation 3.3.2 Intervju 3.3.3 Analys 

3.4 Sammanställning av empiri (tabell) 3.5 Etiska överväganden 

4. Vetenskapliga reflektioner 4.1 Begränsningar 4.2 Forskarens roll 

5. Resultat 5.1 Ungdom 

5.1.1 Utbildning 5.1.2 Äktenskapets start 

5.2 Församlingen 5.3 Hembyn 5.4 Sociala relationer i byn 5.5 Makt i byn 5.6 Skilsmässa 

6. Slutdiskussion 6.1 Centrala resultat 

6.1.1 Ägande 6.1.2 Utbildning 

2 

6.1.3 Försvagning av det sociala kapitalet 6.1.4 Maktrelationer och empowerment 6.1.5 Byte av kyrka 6.1.6 Församlingen och samarbete som strategi 6.1.7 Maktens tillväxt över tid 6.1.8 Utbildning och urbanisering 6.1.9 Skiljsmässa 

6.2 SLA­modellen 6.3 Sammanfattning 

Käll­ och litteraturförteckning Tryckt material Otryckt material 

Internet Intervju 

Bilagor Bilaga 1. SLA­modellen ­ utvecklad version Bilaga 2. SLA­modellens kapital Bilaga 3. Kvinnans makt i finansiella beslut     

3 

1. Inledning  1.1 Problembild Att undersöka utmaningar, möjligheter och strategier för gifta kvinnor i en by utanför Ekwendeni är viktigt och intressant eftersom det hjälper oss att bredda vår förståelse för hur världen fungerar. Kvinnan är intressant som undersökningsenhet som ett resultat av den patriarkala struktur där män är överordnade kvinnor som dominerar stora delar av världen. (Ovesen & Brante 2015) I fattiga förhållanden så som undersökningsorådet är det således kvinnan som drabbas hårdast, såväl ekonomiskt som socialt och politiskt. (Government of Malawi 2011) Giftermålet är en stor del av livet och en institution som i stor utsträckning är med och formar vuxna kvinnors livssituation, därför är de olika aspekterna av giftemålets innebörd intressanta att fördjupa sig i.  För att undersöka utmaningar, möjligheter och strategier för gifta kvinnor i en by utanför Ekwendeni är patrilokalieten en viktig aspekt att titta närmare på. I norra Malawi dominerar den etniska gruppen tumbuka. (UI, Landguiden 2013: Befolkning och Språk) Deras kulturella syn på släktskap kallas patrilinjär och innebär att härstamning enbart räknas genom mannen. Dessutom praktiseras i norra Malawi patrilokal bosättning, vilket innebär att gifta par bosätter sig i, eller i nära anslutning till, mannens föräldrars hem. (Malawi Human rights Comission 2005: 29) Bosättningen följer i regel härstamningen. (Ovesen, 2014) Patrilinjär härstamning förknippas också med lobola, fenomenet då brudens föräldrar får en summa pengar av brudgummens i samband med giftemålet. (Malawi Human rights Comission 2005: 22)  Det fanns en tid då hela Malawi dominerades av matrilinjär familjebildning och matrilokal bosättning, det vill säga släktskap genom moderns sida och bosättning i kvinnans by. Patrilokalitetens införande främst i de norra (och delvis de centrala) regionerna i Malawi går framförallt att spåra till skeenden under 1800­talet. Förändringens orsak förklaras delvis med det patrilinjära Ngoni­folkets invasion av norra Malawi under 1840­talet (Takyi & Oheneba­Sakyi 2006: 233), men framförallt talar man om att patrilinjäritet uppmuntrades av europeiska missionärer. Missionärerna, som kom till Malawi under slutet av 1800­talet, underströk vikten av mannen som familjens huvud och arbetade aktivt för att fasa ut matrilinjära samhällen i Malawi. (Henderson & Whatley 2013: 2) Kristendomen introducerades i Afrika som en mansdominerad religion, allt som var oförenligt med detta perspektiv, inklusive det matrilinjära systemet, krossades (Semu 2003: 79). Innan missionärernas inflytande på Malawi var hela landet också mindre patriarkalt. Om sina observationer från det vi idag kallar Malawi skrev Henry Rowley under 1860­talet:   

I was much struck with the regard which the men had for the women, whose position seemed to be in no way inferior to that of the men [...] Indeed, it was at times amusing to see the deference which the men sometimes paid the women by going to them and asking their opinion before concluding a bargain. (Mandala 1990: 49) 

 Citatet visar på att situationen gällande jämställdhet skulle kunna ha förändrats sedan 1800­talet i Malawi. Dock bör nämnas att Rowleys beskrivning kan ha påverkats både av hans inställning till lämpliga relationer mellan kvinnor och män i egenskap av kyrkoman (Peters 2010: 184), och av hans syn på och förkunskap om människor utanför den västerländska civilisationen (Pinker 2011). 

4 

 Kolonialisterna som befann sig i Malawi under samma period införde även de en rad reformer som också är en del av orsaken till att norra Malawi idag är patrilokalt. De arbetade hårt för att få männen att stå som ägare till mark i sin administration, införde ett ekonomiskt system som tvingade in männen i lönearbete, la stort fokus på mannen som aktör inom jordbruket och la mycket lite fokus på kvinnors utbildning. (Semu 2003: 79)  Idag är alltså norra Malawi övervägande patrilinjärt, folkgruppen Yao i söder matrilinjär, och folkgruppen Chewa i centrala Malawi befinner sig idag i en förändringsprocess från matri­ till patrilokalitet (Mtika & Doctor 2002: 74). Förutom förändringar i regler för bosättning och härstamning innebar missionärerna en försämrad möjlighet till inflytande för kvinnorna, även i de samhällen som förblev matrilokala. Detta exempelvis genom det ovan nämnda lönearbetet som innebar att mannens roll som försörjare förstärktes. (Peters 2009: 183)  Det patrilokala systemet är avgörande för var gifta kvinnorna i norra Malawi lever sina liv. Vad denna faktor har för påverkan på några andra aspekter av en individs liv kommer denna rapport undersöka.   När studiens fallperson fick frågan: “Hur skulle ditt liv se ut om du och din man bodde i din by istället för här?” svarade hon:  

If we lived in my village everything would be very different. I would have a lot more power and be in charge of Nelson. I would have to show him how everything is done and how to behave, I would always have my family around, and it would be my family and I owning the land and houses. (Maggie 29.01.2015) 

 Ovanstående citat visar dels på vilka objektiva förändringar att bo i den egna släktens by skulle innebära, exempelvis att ha sina släktingar i närheten och att den egna släkten skulle äga marken. Emellertid visar citatet även på fallpersonen subjektiva syn på kvinnors situation och villkor i de matrilokala delarna av Malawi. Fallpersonen Maggie tolkar in att de två objektiva aspekterna ägande och närhet till släktingar skulle ha en positiv inverkan på hennes inflytande och självbestämmande. Utöver detta nämner Maggie att hon skulle vara den med störst traditionell kunskap gällande för boplatsen. Dessa områden kan främst kopplas till Maggies sociala­, humana­, och personliga kapital. Hurvida dessa kapital påverkas av den patrilokala bosättningen eller ej kommer i denna rapport att undersökas.   Det är fler flickor än pojkar som går de första åren i skolan. I hela Malawi börjar 84 % av flickorna i primary­ och 15 % secondary school, vad gäller pojkar ligger motsvarande siffror på 82 respektive 12 procent. Efter detta är det mer än dubbelt så många pojkar som vidareutbildar sig, 0,3 % av flickorna och 0,7 % av pojkarna. (Government of Malawi 2012: 14­19) I byn rapporten undersöker påstod sig de flesta anse sina söners och döttrars utbildning lika viktig. Dock var en tydlig trend att männen hade en längre utbildning än kvinnorna. Maggie gick i skolan upp till år sju i primary school, skälet hon uppgav för att sluta är att hon var tillräckligt gammal för att gifta sig. (Maggie 24.01.2015)  

5 

I en rapport från Världsbanken (2002) om kvinnor i den informella sektorn, skrivs det att kvinnor i jämförelse med män har mindre möjlighet att konkurrera vad gäller arbetskraft, kapital och produktmarknader på grund av deras relativt låga utbildningsnivåer och färdigheter. De är också mindre sannolika att äga egendom eller ha marknadskunnande (Government of Malawi 2012: 23­26).  Män äger 80 % av alla hus och all mark i Malawi (Government of Malawi 2012: 23­26). Maggies man ägde fältet hon arbetade på, huset hon bodde i, redskapen hon odlade och lagade mat med och alla deras möbler. Om Maggie skilde sig skulle hennes kläder vara det enda hon hade rätten att ta med sig. Dessutom måste kvinnans föräldrar vid en skilsmässa betala tillbaka lobolan, och kvinnan förväntas inte ta med sina barn då hon lämnar byn (Maggie 24.01.2015) ­ eftersom dessa ska föra faderns släktskap vidare. Av kvinnorna i Malawi menar 32 % att de inte har någon makt över sina ekonomiska tillgångar (Eloundou­Enyegue & Calvès 2006: 7­8).  En annan aspekt som kommit upp i stor utsträckning under intervjuerna är skilsmässan och vad den kan innebära. Det var två kvinnor som uttryckte viljan att skilja sig, och det var flera som talade om vilken problematik en skilsmässa innebär i deras by. En undersökning av George Reiners från 2003 visar att Malawi har hög förekomst av skilsmässor i jämförelse med andra Afrikanska länder. Av kvinnorna i åldersgruppen 20­24 var 4 % skilda vid tidpunkten för undersökningen, och bland  45­49­åringarna var cirka 7,5 % skilda. Skiljsmässor är alltså i en Afrikansk kontext vanliga i Malawi, vanligast är de inom matrinlinjära samhällen. Över 40 % av kvinnorna som skiljt sig gifter om sig inom två år efter skilsmässan. Efter fem år är denna siffra upp på 75 %, och efter tio år är nära 90 % av kvinnorna omgifta. Att skilda kvinnor lever ensamma är således mycket ovanligt, ovanligast är det i samhällen med patrilokal bosättning. (Reiners 2003: 179, 188, 194)  I undersökningsbyn uttryckte ett flertal kvinnor missnöje med sin situation, även specifikt med sin nuvarande hemort. Problem som togs upp var bland annat att de längtade hem, att det var svårt att anförtro sig åt andra i byn, att det var männen i byn som ägde husen och fälten, att det var omöjligt att skilja sig, att de inte kunde bli chief samt att de kände att de inte hade någon som helst makt. Att det var de (och inte männen) som behövde flytta i samband med giftemål såg många kvinnor som en av huvudorsakerna för problemen beskrivna ovan. Detta väckte ett intresse för vilken inverkan patrilokaliteten faktiskt har på en kvinnas utmaningar, möjligheter och strategier. Den verklighet Henry Rowerys citat beskriver är borta sedan länge i hela Malawi. Även i de södra regionerna och de matrilokala samhällena är kvinnor förtryckta (Peters 2009). Frågan kring bosättningens påverkan på kvinnors livssituation blir således mycket intressant och viktig.  1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna delrapport är att undersöka gifta kvinnor i en by utanför Ekwendeni i norra Malawis utmaningar, möjligheter och strategier, samt hur korrelationen mellan dessa och den patrilokala bosättningen är utformad. Detta kommer att undersökas med hjälp av följande undersökningsfråga:  Vilka utmaningar, möjligheter och strategier finns för kvinnor inom den patrilokala bosättningen i en by utanför Ekwendeni i norra Malawi?  

6 

1.3 Rapportens disposition Texten är disponerad enligt följande: Rapporten börjar med en inledning som beskriver syftets bakgrund utifrån ett historiskt perspektiv samt med förkunskap från både empiriska och litterära källor, inledningen innehåller även ett förtydligande av syfte och frågeställning samt rapportens disposition. Därefter följer den teoretiska referensramen med en beskrivning av SLA­modellen samt förklaringar av en del centrala begrepp. Sedan beskrivs metod, material och arbetsgång, inklusive en sammanställning av den insamlade empirin i tabellform. Efter det följer kapitlet “Vetenskapliga reflektioner”, där metodens begränsningar och reflektioner kring forskarens roll tas upp. Sedan följer resultatet av empirin där citat från intervjuerna presenteras och analyseras med hjälp av externa källor. Resultatet är sorterat i underrubriker utifrån områden som visat sig relevanta för undersökningen. Rapporten avslutas med en slutdiskussion, där de centrala resultaten presenteras och förklaras, samt sätts i ett större sammanhang med kopplingar till den övergripande frågeställningen. Slutligen följer källförteckning där de litterära och empiriska källorna är samlade, samt rapportens bilagor.  

2. Teoretisk referensram och centrala begrepp  2.1 SLA­modellen Analysen av empirin kommer främst att utgå ifrån modellen Substainable Livelihood Approach, eller den så kallade SLA­modellen (se bilaga ett). SLA­modellen används för att få förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som människor i fattigdom möter. Den sätter en individ eller grupp i fokus, och dess syfte är att kartlägga denna undersökningsenhet och visa på komplexa faktorer och samband som omgärdar denna. (Kollmair & Gamper 2002: 3)   SLA skiljer sig från andra utvecklingsmodeller i och med sin framhållning av kopplingen mellan mikro­ och makronivå. För att undersöka försörjningsmöjligheterna utgår modellen från människan, inte endast dess fysiska resurser. Rent praktiskt innebär detta att modellen analyserar individers eller hushålls försörjningsmöjligheter över tid. SLA ger en helhetsbild när det kommer till försörjningsmöjligheter, den strävar efter att visa på alla dess aspekter. Modellen avser inte vara en exakt representation av hur världen är utan är snarare en modell för att identifiera de mest akuta utmaningarna som människor möter, hur dessa uppkommer och vad människorna gör för att klara av dem. SLA är dock en förenkling av verkligheten och representerar inte hela mångfalden när det kommer till försörjningsmöjligheter. (Kollmair & Gamper 2002: 3­4)  SLA­modellen utgår från en sårbarhetskontext och hur denna påverkar människor med specifika tillgångar. Hur sårbarhetskontexten påverkar en individs tillgångar och försörjningmöjligheter påverkas av samhällets rådande strukturer och processer. Kontexten en människa befinner sig i  påverkar vilka överlevnadsstrategier denne tar till för att klara av utmaningar som uppstår. Utifrån alla dessa faktorer går det sedan att avläsa hur individens tillgångar och försörjningsmöjligheter har påverkats, eller vilken försörjningsutkomsten blir. (Kollmair & Gamper 2002: 4)  Sårbarhetskontexten bildar den yttre miljö som människor befinner sig i och har direkta effekter på människors tillgångar. Sårbarhetskontexten i SLA­modellen innefattar trender, chocker och säsongsvariationer. Med trender menar man bland annat trender i samhällsstyrning, resurstrender och 

7 

demografiska trender. Chocker kan vara exempelvis naturkatastrofer, ekonomiska chocker och hälsochocker. Säsongsvariationer syftar till säsongsmässiga skillnader och förändringar vad gäller möjligheter, exempelvis förändringar i tillgången till produkter eller anställningsmöjligheter. Allt inom sårbarhetskontexten behöver inte betraktas som negativt, det kan även vara förändringar som leder till en gynnsam utgång. (Kollmair & Gamper 2002: 5)  Begreppet tillgångar används för att skapa en bild av undersökningsenhetens styrkor och svagheter. Tillgångarna delas in i sju olika kapital: ekonomiskt, socialt, personligt, fysiskt, naturligt, politiskt och humant (se bilaga 2). Det politiska och personliga kapitalet räknas dock inte in i orginalversionen av SLA­modellen, utan lagts till i Globala gymnasiets tolkning av modellen (Globala gymnasiet 2014: 5). En persons kapital kan vara olika stora, de kan även variera med tiden. Har exempelvis en individ få tillgångar som går under det sociala kapitalet så räknas dennes sociala kapital som en svag tillgång. (Kollmair & Gamper 2002: 5)  Transformerande strukturer och processer är ett begrepp som inom SLA­modellen står för institutioner, organisationer, politik, lagstiftning och kulturella sedvänjor som formar en persons livsuppehälle. Strukturer och processer har en central position i modellen och har en direkt koppling till sårbarhetskontexten då de kan påverka ekonomiska trender genom politiska strukturer. Samtidigt kan de mildra eller öka effekterna av chocker eller hålla säsongsrelaterade sårbarheter under kontroll genom till exempel arbetsmarknadsstrukturer. Strukturer och processer kan även påverka människors tillgångar och har därmed direkt inverkan på människors livsuppehälle. (Kollmair & Gamper 2002: 8)  Försörjningssstrategier omfattar kombinationen av val och åtgärder människor tar och gör för att uppnå sina försörjningsmål. Försörjningsstrategier ska ses som en dynamisk process, människor gör olika val vid olika tidpunkter beroende på hur deras tillgångar och miljö ser ut. Försörjningssutkomsten är resultatet av försörjningsstrategierna, så som ökad inkomst eller ökat välbefinnande. Utkomsten påverkar direkt en persons tillgångar och förändrar storleken på dem i förhållande till varandra. (Kollmair & Gamper 2002: 8­9)  I resultatdelen kommer jag dels utgå ifrån min fallperson som undersökningsenhet, och dels ha byn i fokus. Analysen kommer emellertid även utgå från min frågeställning. Patrilokal bosättning är en kulturell sedvänja, och räknas således in under “strukturer och processer”. Alltså kommer de tillgångar som påverkas av processen patrilokalitet främst lyftas fram. De kapital som kommer inkluderas i analysen är socialt kapital, personligt kapital, humant kapital och ekonomiskt kapital.  Humant kapital utgör kompetens, kunskap, förmåga att arbeta och god hälsa som tillsammans ger människor möjlighet att utöva olika försörjningsstrategier och uppnå sina försörjningsmål. (Kollmair & Gamper 2002: 6) Inom detta kapital kommer rapporten främst fokusera på utbildning.  Ekonomiskt kapital innefattar de finansiella resurser som människor använder för att uppnå sina försörjningsmål och innefattar tillgången till kontanter och liknande som möjliggör för människor att anta olika försörjningsstrategier. Det finns två huvudkällor till ekonomiskt kapital, besparingar och regelbundna inkomster. (Kollmair & Gamper 2002: 7) Med det ekonomiska kapitalet kommer denna 

8 

rapport även syfta till mark, bostäder och andra tillhörigheter. Rapporten kommer inte främst undersöka vilka ekonomiska kapital intervjupersonerna har tillgång till, utan vilka ekonomiska kapital de äger och har rätt att fatta beslut om.  Socialt kapital handlar om sociala resurser som människor använder för att uppnå sina försörjningsmål. Socialt kapital kan beskrivas som tillit, tillit mellan människor och tillit mellan människor och politiska institutioner. Nätverk och samhörighet är två områden som går in under socialt kapital. Socialt kapital ökar människors förtroende och förmåga att samarbeta med varandra. (Kollmair & Gamper 2002: 6) Vad gäller socialt kapital kommer jag främst se på kvinnans relationer och status i byn, samt hennes möjlighet till kontakt med och stöd från sin släkt. Jag kommer även kolla på det sociala nätverket inom församlingen och vem som har tillgång till detta.  Det personliga kapitalet är en komplettering av SLA­modellen från Globala gymnasiets sida. Detta kapital handlar om hur människor uppfattar sig själva, hur deras självkänsla och självförtroende ser ut. Det personliga kapitalet syftar också till förmågan att hävda sig själv och kräva sina rättigheter. Kapitalet innefattar även spirituella och religiösa dimensioner. (Globala gymnasiet 2014: 5) Till personligt kapital har jag även valt att räkna in social empowerment, det vill säga hur stor makt kvinnorna har över sig själva, sina liv och kontexten de verkar i. Det personliga kapitalet kommer således i viss utsträckning användas i sammanhang då man talar om just makt.  SLA­modellen är ett mycket bra verktyg då man just vill undersöka ett fenomen med en individ (fallpersonen) som undersökningsenhet. Med hjälp av SLA­modellen kan jag undersöka hur patrilokaliteten påverkar alla aspekter av en individs liv. SLA­modellen hjälper till för att skapa förståelse för hur de olika aspekterna som kommer tas upp samverkar.  2.2 Centrala begrepp 2.2.1 Patrilokalitet Inom socialantropologin är “patrilokal bosättning” ett begrepp som syftar till det sociala systemet där gifta par bosätter sig i, eller i nära anslutning till, mannens föräldrars hem. Deras barn kommer sedan följa samma mönster, söner kommer att stanna och döttrar kommer att flytta till sina makars familjer. Patrilokalitet är tätt sammankopplat med patrilinjär familjebildning ­ det vill säga att härstamning enbart räknas genom män. (Ovesen 2015)  2.2.2 Matrilokalitet Matrilokalitet är motsatsen till patrilokalitet. Det vill säga ett system där par efter giftermål bosätter sig i nära anslutning till kvinnans föräldrar. Samhällen med matrilokal bosättning är också matrilinjära, det innebär att härstamning räknas på kvinnans sida. (Ovesen 2015)  2.2.3 Neolokalitet Neolokal bosättning är när ett gift pars bosättning inte bestäms av släktskapsbanden, det är en typ av post­äktenskapligt boende där ett nygift par bosätter sig separat från både mannens och hustruns hushåll. Neolokal bosättning utgör grunden för de flesta utvecklade länder, särskilt i västvärlden. Neolokalitet kopplas ofta även samman med urbanisering och behovet att förflytta sig efter 

9 

arbetsmarknaden. (Korotayev 2001)  Vid giftermål förväntas varje partner flytta ut ur sina föräldrars hushåll och etablera en ny bostad, och således forma kärnan i en ny oberoende kärnfamilj. Neolokal bosättning innebär att man skapar ett nytt hushåll varje gång ett barn gifter sig, eller när han eller hon når vuxen ålder och blir ekonomiskt aktiva. (Korotayev 2001)  2.2.4 Patriarkat Patriarkatet är ett familje­ och samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av män. Inom samhällsvetenskapen är patriarkat en allmän benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män. Patriarkatet är en djupt liggande samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt: män har till exempel ofta högre lön än kvinnor för samma arbete, och arbetsdelningen i hemmet leder till att kvinnor utför obetalt arbete. Även våldtäkt, pornografi, kvinnlig prostitution och dylikt kan ses som former av manligt förtryck och effekter av en patriarkalisk struktur. (Brante & Ovesen 2015) Det råder idag ett konsensus bland antropologer att samtliga samhällen, både nutida och historiskt, är patriarkala enligt definitionen ovan. (Eller 2000)  2.2.5 Matriarkat Samhällsordning där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av kvinnor. Emellertid har antropologerna inte lyckats hitta ett enda exempel på faktiskt matriarkat, vare sig i historien eller nutiden. (Ovesen 2015)  2.2.6 Empowerment Empowerment syftar till att en individ i en organisation, stat eller annan grupp skall känna att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö etcetera. Det är en princip för att stärka individens möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv. Empowerment möjliggörs när individer eller organiserade grupper kan föreställa sig ett annat liv och uppnår dessa mål genom att förändra de maktrelationer som håller dem i fattigdom. Implikationerna av detta kan förstås genom de tre olika aspekterna social, politisk och ekonomisk empowerment. (Eyben & Kabeer & Cornwall 2008)  Till political empowerment räknas representation inom främst politiken samt olika icke­statliga organisationer (NGO:s). Politisk empowerment bidrar till fattigdomsinriktad tillväxt genom att öka representationen i politiska institutioner och höja rösten för de som hörs minst, så att de kan engagera sig i de beslut som påverkar dem själva och andra i samma livssituation. Detta genom att förbättra deras förmåga att tala om, samt talar för, sig själva, och på så vis delta i den demokratiska processen. (Eyben & Kabeer & Cornwall 2008)  Economical empowerment är kapaciteten hos fattiga kvinnor och män att delta i, bidra till och dra nytta av tillväxtprocesser på villkor som erkänner värdet av deras bidrag, respektera deras värdighet och göra det möjligt för dem att förhandla fram en mer rättvis fördelning av fördelarna med tillväxt. 

10 

Ekonomisk egenmakt innebär att människor tänker bortom de omedelbara behoven för överlevnad och därmed kan känna till sina valmöjligheter och göra dessa val. (Eyben & Kabeer & Cornwall 2008)  Social empowerment är att bestämma över sitt eget liv, att bli lyssnad på och respekterad, att ha makten och kunskapen att kunna utveckla sitt eget liv, att definiera sig själv. (Eyben & Kabeer & Cornwall 2008)  2.2.7 Polygami Polygami är ett begrepp som används om äktenskap (eller sexuell relation) med fler än två ingående parter, vanligen en man och två eller flera kvinnor. (Stille 2015)  2.2.8 Chiefskap I varje by i Malawi finns en chief. Detta ämbete går ofta inom den patrilokala bosättningen i arv. Chiefen har stor makt i den egna byn och förväntas bland annat gå på möten med andra chiefer i närområdet, gå på möten med politiker, döma i byns traditionella domstol och ta ekonomiska beslut å byns räkning. (Delaplace 2009: 4­5)  2.2.9 Remittering Remittering är ett begrepp som syftar till överföring av pengar från en släkting till en eller flera andra. Det syftar ofta till migrantarbetare som arbetar i rikare länder och skickar hem pengar till sina släktingar, men kan även syfta till exempelvis barn som försörjer sina föräldrar i länder där pension inte är vanligt förekommande. (Världsbanken 2014)  

3. Metod, material och arbetsgång  3.1 Design Denna rapport utgår i första hand ifrån en fallstudie kring en kvinna och hennes livssituation. Slutsatserna grundas även i stor utsträckning i intervjuer med andra personer av olika ålder och kön i byn, samt expertintervjuer och litterära källor så som vetenskapliga artiklar och rapporter. Fokuset på fallpersonen är svagt, alltså kommer rapporten ta upp citat från andra intervjupersoner från byn i stor utsträckning. Detta eftersom empirins syfte, att belysa problematiken kring patrilokalitet i sin helhet, tjänar på att många röster ur olika perspektiv får berätta om sina åsikter och erfarenheter. Denna bredd i kombination med fallstudiens komplexitet skapar optimala förutsättningar för undersökningen.  En fallstudie är en detaljerad undersökning av ett särskilt fenomen ­ såsom en individ eller en grupp ­ i ett större forskningssammanhang och används för att nyansera, fördjupa och utveckla begrepp och teorier, ofta även för att illustrera eller stärka hypoteser. Termen åsyftar vanligtvis studier av individer eller mindre grupper. (Brante 2015)  Fallstudier är ett exempel på en kvalitativ metod. Inom kvalitativa metoder befinner sig forskaren själv i den sociala verklighet som analyseras, datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, forskaren vill fånga människors handlingar såväl som dessa handlingars innebörder. Kvalitativa metoder strävar att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det undersökta, exempelvis hur en viss 

11 

livssituation i sin totalitet gestaltar sig. Således tenderar denna typ av studier att omfatta mindre undersökningsmaterial än kvantitativa undersökningar. Idag är kvalitativa metoder väl etablerade inom de flesta samhällsvetenskapliga discipliner. (Eriksson 2015)  Då syftet med denna rapport är att undersöka patrilokalitet i egenskap av kulturell process och dess inverkan på utmaningar, möjligheter och strategier utifrån SLA­modellen är det omöjligt att särskilja fenomenet från sin kontext. Genom att använda sig av den kvalitativa metoden fallstudie får man möjligheten att undersöka fallpersonens livssituation i sin helhet, noggrant studera specifika aspekter samt granska eventuell kausalitet. Att istället använda sig av enbart kvantitativa metoder, som exempelvis en survey­undersökning, gör resultaten mer vetenskapliga, men mindre nyanserade.   Vetenskapligheten blir högre då studiens urval är större, eftersom detta gör det möjligt att bortse från felkällor kopplade till individens andra variablers inverkan på undersökningsområdet. På så vis kan resultatet från en kvantitativ studie lättare konfirmeras. Samtidigt blir det alltså omöjligt att få den komplexa helhetsbild som krävs för detta undersökningsområde.  Denna rapports strävan är emellertid att kombinera den kvalitativa fallstudien som gjorts i samband med rapporten, med kvantitativ fakta från andra litterära källor. Rapportens slutsatser grundas på så vis på en kombination av djupgående intervjuer och veteskapligt säkerställd statistisk, även om statistiken inte är sammanställd i samband med rapporten. Denna kombination syftar till att nå en allsidig belysning av forskningsområdet.   3.2 Urval Fallstudien undersöker Maggie, en 52­årig kvinna som bor med sin man, sina tre söner, och ett barnbarn i en by utanför samhället Ekwendeni i norra Malawi. Denna kontext är optimal då man önskar undersöka den patrilokala bosättningens inverkan på kvinnors livssituation. Ekwendeni ligger i den del av landet där den patrilokala bosättningen dominerar. Eftersom frågeställningen är områdesspecifikt var vikten av undersökningens lokalitet given. En rapport med utgång i denna delrapports frågeställning hade alltså inte kunnat genomföras i södra Malawi.  Ekwendeni ligger i den del av landet där patrilokalitet dominerar och har dominerat i generationer, alla de kulturella uttryck som kopplas samman med patrilokal bosättning och patrilinjär härstamning kunde således undersökas. Hade en patrilokal by i centrala Malawi istället undersökts finns möjligheten att exempelvis lobola inte hade varit etablerat. Ett område som nyligen blivit patrilokalt hade varit svårare att undersöka då det matrilokala systemet fortfarande hade kunnat spela in och påverkat förutsättningarna och undersökningens resultat.   Dessutom bor fallpersonen i en by med kring 200 invånare, och det är just byar och små samhällen som oftast praktiserar den patrilokala bosättningen. Även om området norra Malawi är patrilokalt behöver det inte betyda att alla som lever i detta område lever i en by som ärvs från far till son. I en stad hade det varit svårare att undersöka patrilokaliteten eftersom den inte är lika vanlig i städer, där par ofta flyttar till ett gemensamt boende som varken ligger i anknytning till mannen eller kvinnans föräldrar. 

12 

Kontexten är alltså tydlig i det att den är ett typexempel på hur och var patrilokal bosättning förkommer, vilket minskar möjligheten för andra aspekter att påverkar resultatet.  Eftersom alla gifta kvinnor i byn var ditflyttade i enighet med den patrilokala bosättningen har det funnits mycket relevant information att hämta från åtskilliga människor i byn. Vem som skulle väljas till rapportens fallperson var på sätt och vis egalt. Det som i slutändan avgjorde det var att Maggie i egenskap av en äldre kvinna har upplevt mycket av vad det patrilokala systemet innebär i olika skeenden av livet. Hon har flyttat långt ifrån sina föräldrar och syskon, och hon vet hur det var när hon var ny i byn, och vad det innebär idag. Maggie har också upplevt innebörden av hennes döttrars giftermål och bortflyttande. Maggie var dessutom bra på att uttrycka sig och verkade trivas i intervjusituationen, vilket kan ha haft stor inverkan i valet av henne. Intervjupersonen uppfattades som empatisk och förnuftig, vilket kan ha spelat in i valet av henne.   Forskningsgruppen valde endast fallpersoner ur det tilldelade hushållet, det vill säga ur en och samma släkt. Relationen mellan forskningsgruppen och hushållet blev mycket stark och förtrolig. Detta medförde dels den positiva konsekvensen att intervjuerna kunde gå in på mycket delikata områden, men också en del problematik. Den goda stämningen och det konstanta skämtandet kan exempelvis ha lett till att det ibland blev svårt för både forskningsgruppen och människorna i byn att skilja på vad som var intervju och vad som var att umgås. Därför kan hela gruppens urval ha påverkats i stor utsträckning av våra personliga åsikter om de olika individerna.  3.3 Metod I insamlandet av empiri har jag använt mig av främst två metoder, nämligen intervju och observation.  3.3.1 Observation Observation är en vetenskaplig metod för insamlande av data som går ut på iakttagelser av ett fenomen. Deltagande observation är en metod som används främst inom socialantropologin och etnologin och går ut på att forskaren personligen lever och befinner sig i det sociala och kulturella sammanhang som studeras. (Josefsson 2015)  Man kan således säga att den deltagande observationen skedde kontinuerligt under hela fältstudien. En observation som kan urskiljas är exempelvis när vi följde med Maggie och hennes familj till kyrkan, då skedde inga intervjuer utan vi lärde oss genom att befinna oss i fallpersonernas sammanhang. Den främsta typen av observation var dock alltså den som gjordes parallellt med intervjuerna konstant, varje dag i byn. Samtidigt som undersökningsgruppen och fallpersonerna tillsammans pratade, arbetade på fältet, åt mat, gjorde sällskap till Ekwendeni, kollade på TV, och ritade med barnen observerades detaljer i hur fallpersonerna levde och interagerade med varandra, även under intervjuerna i sig.   Att observera var en viktig del i att kunna skapa sig en helhetsuppfattning. Intervjuer ger svar på vad en individ vill berätta för intervjuaren, medan en observation kan gå bortom detta och observera detaljer i hur situationen faktiskt ser ut. Under intervjuerna kan vi få svar på konkreta frågor, men när man försöker förstå ett liv så vitt skilt från sitt eget måste man uppleva personens verklighet för att överhuvudtaget veta vilka frågor som är relevanta att ställa. Genom observationen skapades förståelse 

13 

för vad man äter, hur man arbetar på fälten, vad man gör på fritiden och hur kristendomen tar sig uttryck i byn. Ett tydligt exempel på en observation avgörande för denna delrapports frågeställning var första dagen i byn, då alla kvinnor lämnade rummet och satte sig på golvet utanför när männen kom in. När vi senare i en intervju frågade om detta fick vi reda på att det inom tumbuka fanns en regel som sa att en kvinna inte fick befinna sig i samma rum som sin svärfar. Detta var intressant eftersom denna tradition skulle kunna vara kopplad till patrilinjäriteten, genom observationen uppdagades ett fenomen som var viktigt för studiens vidare efterforskningar.   En annan observation som var viktig för denna rapport var då vi var med i kyrkan och en av kvinnorna från fallbyn inte tog nattvard. När jag frågade berättade hon att hon inte fick eftersom hon inte var döpt. Denna information var viktig för rapportens frågeställning eftersom denna kvinna behövde byta kyrka då hon flyttade, hur pass välkomnad hon känner sig i sin nya kyrka har således en stark koppling till frågeställningen. I båda dessa fall var det en fråga som ledde till viktig information, men hade forskningsgruppen inte varit där och observerat hade vi inte vetat vad som borde frågas.  Man brukar tala om fyra observationsnivåer: complete participant, participant­as­observer, observer­as­participant och complete observer. Med fullt deltagande menar man att observatören tar en “insider­roll”, deltar i det de observerade gör, ofta är de observerade inte medvetna om att de de facto observeras. Med participant­as­observer brukar menas att forskaren får tillgång till en situation genom att ha naturliga skäl som inte är forskningsrelaterade. Observatöreren är också en del av gruppen som studeras och deltar i den sociala situationen. Observer­as­participant innebär en liten inblandning i det sociala sammanhanget. Forskaren är inte en normal del av det sociala sammanhanget och det är ofta tydligt för alla inblandade att en observation äger rum. Vid full observation är forskaren inte på något sätt inblandad i den sociala situationen. Ofta kan denna typ av observationer äga rum bakom spegelglas för att forskaren ska påverka situationen så lite som möjligt. (Cohen & Manion & Morrison 2000)  Studiens observationer är något svårdefinierade. Forskningsgruppens skäl till att befinna sig i byn var intervjua och studera människornas situation, detta var alla medvetna om. Samtidigt var den generella uppfattningen att forskningsgruppens syfte med sin närvaro var att intervjua, av den anledningen kan man fråga sig hur, medvetna människorna var om att deras beteenden också observerades. Dessutom deltog forskningsgruppen i aktiviteter såsom sång i kyrkan och arbete på fältet. Av denna anledning skulle man kunna kalla observationen för semi­deltagande, någonstans emellan participant­as­observer och observer­as­participant.   Anledningen till valet att delta i så pass stor utsträckning är en tro på att detta var det bästa sättet påverka situationen så lite som möjligt. Vår närvaro påverkade självklart alla i byns beteende oavsett, men att sitta tyst och anteckna istället för att delta och konversera hade knappast förbättrat situationen. Istället försökte vi bygga en relation med fallpersonerna för att få dem att känna sig så bekväma med oss som möjligt. Hade vi exempelvis suttit tysta med ett block i kyrkan och inte deltagit i sånger och bön finns risken att det hade gjort de andra närvarande obekväma.   3.3.2 Intervju 

14 

En intervju är en konversation mellan två eller fler parter där den ena parten utfrågar den andra för att anskaffa information. En intervju kan vara strukturerad, semi­strukturerad eller ostrukturerad. Under ostrukturerade intervjuer tillfrågas informanten om ett eller flera frågeområden, frågeföljden och ordalydelsen avgörs av intervjusituationen och informantens svar. Respondanterna får här själva i stor utsträckning möjlighet att vara med och forma vad intervjun ska handla om. Inom semi­strukturerade intervjuer använder man sig ofta av ett dokument med frågor och ämnen som ska tas upp under intervjun, men kan ställa dessa på lite olika sätt. Frågorna har öppna svarsmöjligheter, och intervjuaren kan ta upp följdfrågor. För strukturerade intervjuer ska varje informant få precis samma frågor. Denna typ av intervju innehåller få frågor med öppna svar. (Cohen & Crabtree 2006)  Rapporten utgår från enskilda intervjuer med rapportens fallperson Maggie, hennes man Nelson, Nelsons bror Peter (som även är chief), hans fru Sarah, samt Peter och Sarahs svärdöttrar Emma, Emelie och Inez, samt Peter och Sarahs barnbarn Charity. Dessa intervjuer tog alla kring en till en och en halv timme och genomfördes under de tre första dagarna.   De första dagarna i byn genomfördes ett antal individuella intervjuer med frågorna utifrån SLA­modellen som skrivits innan fältstudiens början. Dessutom genomfördes ett par gruppintervjuer där målet var att sammanställa en bybeskrivning. Intervjuerna med utgång i SLA­modellen var strukturerade, samma frågor i samma ordning ställdes till alla respondenter. Frågorna kring byn var mer ostrukturerade, vi visste vad vi ville få reda på men hade inga färdiga frågor att utgå ifrån.  Efter ett par dagar bestämde forskningsgruppen vilka huvudområden som skulle fokuseras på och skrev nya intervjufrågor inriktade på dessa områden. I och med dessa nya intervjufrågor gick intervjuerna åt det mer ostrukturerade hållet, där intervjun kunde få en ny riktning om något av intresse yttrades. Mina nya frågor utgick från en tematisk modell. En tematisk öppen intervju är öppen på det sätt att intervjuarna hela tiden försöker utveckla samtalet med den som intervjuas. Samtidigt finns det en struktur då forskaren har identifierat ett antal teman som den är intresserad av att tala om och som den vill utreda under intervjun. Istället för att lägga upp en intervju där varje fråga är planerad så öppnar forskaren upp för ett samtal där den intervjuade kan bli medkonstruktör av frågorna. Detta gör att forskaren kan bevara flexibiliteten på det sätt att den kan reagera på hur intervjun fortlöper och de svar som uppkommer. (Aspers 2011:143,144)  Att använda sig av en mestadels semistrukturerad metod var ett bra alternativ eftersom det innebar en möjlighet till förberedelse, både för oss och för tolken. Samtidigt var det lätt att anpassa intervjun efter vad som sades med hjälp av följdfrågor, och ibland uppföljnings­intervjuer dagen efter. Semi­strukturerade intervjuer tillåter också informanterna frihet att uttrycka sina åsikter på sina egna villkor.   All tid i byn var i sällskap med en tolk som kom från regionen. Hon var en viktig länk in i samhället och kulturen utöver hjälpen hon gav oss för att överkomma de språkliga barriärerna. Att intervjua med tolk har också delvis varit problematiskt. Trots ett flertal påminnelser var det svårt att få tolken att översätta i direkta citat. Ofta var svaret vi fick från tolken kortare än det intervjupersonen gav. Vi vet inte hur tolken förändrar den intervjuades svar, och vi vet inte heller ifall tolken förändrade innebörden 

15 

i våra frågor. Dessutom hade tolkens närvaro en betydelse för intervjusituationen. Tolken kände ett antal av intervjupersonerna sedan tidigare, och kom dessutom att komma väldigt nära vissa kvinnor under vår tid i byn.  Förutom tolken var var vi mellan två och fem elever närvarande under intervjuerna, vid ett par tillfällen närvarade dessutom en lärare. Vi var oftast i majoritet i rummet, och i början behandlades vi med väldigt mycket respekt. Detta förhållningssätt gentemot oss förändrades dock under de tio dagar vi var där, och i slutet upplevde jag det som att alla kände sig mer bekväma med att vara ärliga mot oss. Ibland närvarade barn under intervjuerna, och under de första intervjuerna kunde andra från byn komma och gå omkring oss. Under de första intervjuerna skedde intervjuerna i hushållets hus, vilket var det enda huset med el samt något utav en samlingspunkt i byn. Då vi senare kom in på mer personliga ämnen valde vi att byta plats till utkanten av byn för att främja intervjupersonernas privatliv.  Intervju som typ av kvalitativ metod är viktig eftersom den ger fallpersonen i fråga att själv identifiera och definiera sin situation. Genom intervjun kan man ta reda på orsaken bakom ett visst beteende eller fenomen, och inte endast dokumentera att det förekommer (observation). Dock är det viktigta att minnas att det genom en intervju är svårt att helt få reda på hur något är, eller ens hur intervjuobjektet ser på det. Det enda som egentligen kommer fram fullt ut är hur intervjuobjektet väljer att beskriva sin verklighet och sina åsikter för intervjuaren.  Intervjuerna har varit avgörande för att svara på min frågeställning. Med hjälp av dem har jag inte bara fått svar på olika malawiers egna syn på det patrilokala systemet, utan även fakta kring deras livssituation som går att analysera, undersöka och koppla till fakta från rapporter.  3.3.3 Analys Analysen har utgått från SLA­modellen. Det som undersöks är en så kallad kulturell process, dessa påverkar och påverkas av de olika kapitalen. Under fälltstudien har fakta kring alla kapital sökts. Sedan har vilka kapital som är relevanta för frågeställningen, det vill säga påverkar och påverkas av den kulturella processen patrilokalitet undersökts. Fokuset för rapporten kommer således ligga på humant, socialt, ekonomiskt och personligt kapital. Dessa kapital påverkade av transformerande strukturer och processer påverkar i sin tur individens försörjningsstrategier. I analysen har jag arbetat utifrån kapitalen, analyserat de som svaga och starka, samt sett om det finns någon koppling mellan dem och patrilokaliteten. I detta arbete har jag både utgått från min empiri och andra källor, jag har ställt dessa mot varandra i arbetet med att komma fram till ett antal centrala resultat.  3.4 Sammanställning av empiri (tabell) 

Person  Datum  Längd (i minuter) 

Maggie  24/1­2015  60 

Maggie  26/1­2015  30 

Maggie  28/1­2015  75 

16 

Maggie  29/1­2015  45 

Maggie  2/2­2015  75 

Emma  25/1­2015  60 

Emma  26/1­2015  60 

Emma  30/1­2015  45 

Emma  11/2­2015  30 

Emelie  25/1­2015  45 

Inez  25/1­2015  60 

Inez  29/1­2015  60 

Inez  2/2­2015  90 

Nelson och Peter  25/1­2015  60 

Nelson  29/1­2015  90 

Peter  25/1­2015  60 

Peter  2/2­2015  75 

Sarah  24/1­2015  45 

Sarah  26/1­2015  45 

Charity  2/2­2015  45 

Wishart Douglas Chameya Mzemke (presbyteriansk präst) 

2/2­2015  120 

Elita K Soko (lärare)  30/1­2015  120 

  3.5 Etiska överväganden I rapporten är alla informanter anonymiserade. Jag har valt att ge dem andra namn för kunna behålla ett flyt i läsningen. Mycket av det som kommit upp under våra intervjuer är högst personligt, därför vore det trots den minimala risken att någon i Ekwendeni läser detta, oetiskt att behålla informanternas riktiga namn. Inte heller byn kommer att nämnas vid namn då det direkt skulle göra alla individer i rapporten identifierbara. De experter som intervjuats står nänmda vid sina riktiga namn, detta eftersom de är intervjuade i egenskap av sin yrkesroll, och således står bakom och är öppna med det de säger. De 

17 

används dessutom som källa för fakta snarare än sin livssituation, vilket gör det viktigt för rapportens trovärdighet att källan är spårbar.  

 4. Vetenskapliga reflektioner 

 4.1 Begränsningar Även om den kvalitativa metoden har många fördelar innebär den också vissa begränsningar för undersökningen. Undersökningen utgår ifrån en individ, och i viss utsträckning en by, denna by ligger i närheten av en av städerna i en av regionerna i landet Malawi i världsdelen Afrika. Man kan fråga sig vad denna undersökning kan uttala sig om, på vilket sätt resultaten av empirin går att generalisera. Med tanke på att empirin utgår från intervjuer med sju individer i byn skulle man kunna tolka det som att de partier där svaren är enhetliga delvis kan resultera i resultat som skulle kunna generaliseras för byn. Samtidigt utgår rapporten från en fallperson, och resultatet som helhet visar på dennes utmaningar, möjligheter och strategier i relation till patrilokaliteten.  Om resultatet går att generalisera för hela regionen är svårare att svara på. Det som är säkert är att den patrilokala bosättningen dominerar hela norra Malawi (Malawi Human rights Comission 2005: 29), att majoriteten i regionen är kristen (Utrikespolitiska Intutitionen, 2013: Religion), att majoriteten bor på landsbyggden och ägnar sig åt jordbruk, att de ekonomiska förhållanden är snarlika. (Utrikespolitiska Instutitionen 2011: Ekonomi) Dock finns det fortfarande skillnader i exempelvis kvinnans ställning mellan olika byar, och mellan olika områden i norra Malawi finns skillnader i exempelvis närheten till en stad eller förutsättningar för jordbruk. Därför kan inte intervjupersonernas uttalandena generaliseras, det är omöjligt att säga vilka geografiskt specifika förhållanden som påverkar dessa. Däremot kommer mycket av de externa källorna diskutera norra Malawi i sin helhet och därför kommer vissa av resultaten eventuellt kunna appliceras på ett större område än fallbyn. Att förhållandena i mångt och mycket är likartade i kombination med att de empiriska studierna är kompletterade med andra källor gör att jag ponerar att resultatet delvis skulle kunna vara relevant för hela rurala norra Malawi, även om det för ett fullständigt resultat skulle krävas fler studier kring området.  Däremot är det osannolikt att resultaten kan säga något om ett större område än norra, rurala Malawi, varken om livet i urbana norra Malawi, om Malawi som nation i sin helhet, eller om patrilokala samhällen i allmänhet. I städerna är situationen en helt annan, det går inte att anta att de utmaningar kvinnor på landsbygden ställs inför även drabbar de i städerna. Som tidigare nämnt är inte patrilokaliteten dominerade i hela Malawi, därför är rapportens resultat heller inte relevant för hela landet. Andra samhällen som har patrilokal bosättning har andra faktorer som vitt skiljer sig från Malawis, därför är resultatet inte applicerbart på dessa.  4.2 Forskarens roll Utifrån forskarens personliga erfarenheter och informationen denne mött under sin livstid har hen ett specifikt sätt att värdera och reagera på omvärlden. Värderingen av en situation, sak, person eller grupp kan vara grundad i den personliga världssynen och ideologin. Det innebär att det egna synsättet framhävs på bekostnad av andra, troligtvis lika giltiga alternativa synsätt. (Racic & Zdrnja 2011)  

18 

Detta är något som kan ha påverkat både intervjusituation och tolkningen av empirin. En ideologisk värdering som kan ha påverkat intervjuerna är det faktum att alla i projektgruppen är feminister. När vi ställde frågor där kvinnorna fick ge sina egna åsikter om hur det borde vara skulle det kunna vara så att vi gav en mer positiv respons på svaren som värdesatte jämlikhet. Till exempel ställdes frågan “Do you think the women could make it on their own if certainly every man in the village would disappear?”, på denna fråga tror jag gruppen gärna ville höra ett “ja”, vilket antagligen även kvinnorna kände av. Dessutom präglades vilka frågor som överhuvudtaget ställdes av en allmän åsikt om att jämlikhet är eftersträvansvärt. Även min världssyn har påverkat, under min livstid har jag främst mottagit information från västerländska källor, vilket innebär att jag har en viss bild av hur fattigdom ska se ut. Detta kan ha påverkat både inställningen forskningsgruppen kom till Malawi med, och sättet informationen tolkats på i efterarbetet.  När man talar om världssyn kommer man osökt in på termen reflexivitet. Reflexivitet refererar till problematiken för forskare att vara neutrala i forskning avseende andra kulturer och folkgrupper med tanke på forskarens egen tillhörighet till en viss kultur. Denna bakgrund kan ge henom ett kulturbundet tankemönster som påverkar bedömningen av forskningsobjektet. (Graf 2009) I bedömningen av min fallperson tar jag med mig den värdegrund jag bildat i Sverige, även om jag försökt hålla ett öppet sinne är neutralitet endast något man kan sträva efter, och aldrig fullt ut uppnå.  Det finns även andra metodfel, eller så kallade bias, som inte enbart härleds till reflexivitet. En felkälla som jag jobbat mycket på att försöka undvika är så kallad konfirmationsbias, det vill säga att man selektivt uppmärksammar de uttalanden den information som bekräftar våra egna uppfattningar och en prematur tes. (Egidius, 2008: Bias) Efter att jag bestämt mig för att det var patrilokalitet jag skulle undersöka började jag omedvetet leta efter sätt kvinnornas tillgångar påverkades av detta system, jag ville gärna att mitt undersökningsområde faktiskt var relevant att undersöka. Därför kan jag i efterhand se att det exempelvis blev fler följdfrågor om en intervjuperson sa att anledningen till att kvinnor inte kan vara chief är att chiefskapet går i arv och döttrarna inte bor kvar, än om denne angav någon annan anledning. Tolkningen av empirin kommer att eftersträva att citat som inte håller med varandra lyfts när detta finns, för att skapa en så omfattande bild som möjligt.  

5. Resultat  Detta resultat är baserat på empiri från en fältstudie i en by i norra Malawi. Empirin som presenteras syftar till att besvara vilka utmaningar, möjligheter och strategier som finns för kvinnor inom patrilokaliteten i en by utanför Ekwendeni. Intervjuerna och observationen har främst gällt rapportens fallperson, 52­åriga Maggie, men citat av hennes man Nelson, Nelsons bror (som även är chief) Peter, hans fru Sarah, samt Peter och Sarahs svärdöttrar Emma, Emelie och Inez, och Peter och Sarahs barnbarn Charity kommer också i stor utsträckning tas upp och analyseras. Empirin är indelad i fem olika underrubriker, utifrån fem områden som visat sig relevanta i undersökningen av patrilokalitetens inverkan på kvinnorna i byns liv. Dessa delar är ungdom, församlingen, hemby, sociala relationer i byn, makt i byn och skilsmässa. Anledningen att citaten är strukturerade på just på det här viset, och inte efter exempelvis intervjuperson eller kapital i SLA­modellen, är att jag finner denna metod mest 

19 

lämplig för att kunna visa om de olika personernas svar stämmer överens med varandra, samt visa på komplexiteten i kapitalens koppling till varandra.  5.1 Ungdom Maggie berättar om sin skolgång samt redovisar för när hon gifte sig och fick barn:  

I went to school up to year seven of primary school. I dropped out because my parents and I knew I was going to get married and that I wouldn’t need the education. Nelson and I got married when I was 19, it was a year after the first time I met him. Two years after that I gave birth to [our first child], at Ekwendeni hospital. (Maggie 24.01.2015) 

 5.1.1 Utbildning Maggie gick i skolan fram till år sju, det vill säga tills hon var 13 år. Denna korta skolgång kan vara en försvagande faktor vad gäller Maggies humana kapital, och följaktligen en utmaning för henne. Att ha en låg utbildningsnivå kan innebära både att det är svårare att hitta ett arbete utanför självhushållet (Government of Malawi 2011), och att det är svårare att kräva sina rättigheter (Eyben & Kabeer & Cornwall 2008), det begränsar således individens personliga kapital och social empowerment.   Maggie menar att hon och hennes föräldrar såg hennes utbildning som oviktig eftersom hon skulle gifta sig, detta skulle enligt vissa kunna förklaras med hjälp av patrilokaliteten. Kring detta yttrar Inez: “Boys finish school more often, since most parents prioritize them.” (Inez 29.01.2015). Berättelsen om Inezs utbildning liknar den om Maggies: “I quit school when I was in my first year of Secondary School, I dropped out because I got married.” (Inez 25.01.2015).   Att prioritera sönernas utbildning skulle kunna ses som en strategi från föräldrarnas sida, ett strategiskt svar på den lägre ekonomiska avkastningen för döttrars skolgång. Argument för denna teori belyser vikten av remitteringar från barn till föräldrar. I områden där dessa remitteringar är den primära inkomstkällan för de som är för gamla för att arbeta, som i Malawi, är föräldrarna rädda för att förlora tillgång till frukterna av sina döttrars utbildning när de gifter sig. Inom den den patrilokala bosättningen är alltså sannolikheten stor att föräldrar prioriterar sina söners utbildning. Detta “avkastnings­argument” liknar att utbilda en dotter med att "vattna sin grannes trädgård". (Eloundou‐Enyegue & Calvès 2006: 2)  5.1.2 Äktenskapets start Maggies äktenskap verkar följa det som uppskattas av samhället och kyrkan. Hon träffade och föll för sin man på egen hand och de träffades ett tag innan hon flyttade till honom och gifte sig. Att påbörja och leva i ett acceptabelt äktenskap skulle kunna styrka Maggies sociala kapital i det att hon på så sätt får lättare att skapa sig ett nätverk inom exempelvis församlingen.   Att Maggie och Nelson  träffades ett tag på ”neutral ground” innan de gifte sig kan ha inneburit en fördel för Maggie. På så vis fick inte deras religion sin start i en situation som gick ut på att Nelson berättade hur allt fungerar och är, vilket skulle kunna innebära ett mer jämlikt förhållande förhållande.   

20 

Detta kan jämföras med exempelvis Emelies ankomst till byn: “I met Peter in 2004 and had our first baby one year later. When I got pregnant and married him I didn’t know he had another wife. I found out when I came to the village. I accepted it because I had to, but it was hard.” (Emelie 25.01.2015) Emelie har bott i byn i tio år, hon har ingått ett polygamt äktenskap, dessa är varken accepterade i samhället eller kyrkan (Nyirenda 31.01.2015). Detta skulle kunna leda till ett lägre socialt kapital, vilket också överensstämmer med den uppfattning av Emelies status observationerna från byn har gett.  När Emelie gifte sig visste hon inte att hennes nya man redan var gift sedan innan, detta blev hon tvungen att acceptera. Detta skulle kunna tolkas som att kvinnorna har väldigt lite makt då de ingår äktenskap. Om detta säger Inez: “The man have more of a say when it comes to when and if a couple should get married. I think that is because it’s in his village and with his family the couple will live.” (Inez 29.01.2015)  När vi frågar 14­åriga Charity om hennes framtidsplaner vad gäller äktenskap svarar hon:  

When I get married I want to get a god job and live in Blantyre with my husband, not in his village, then I would just have to work on the fields all the time. I want to live in Blantyre because I want to get away from everything, as far away as possible. (Charity 02.02.2015)  

Denna framtidsplan stämmer överens med den verklighetsbild lärararen Elita K Soko från Ekwendeni har:  

The children today don’t want to be farmers or get married right away. They want to educate themselves and get god jobs in big cities. I think they see their parents as deterrent rather than rolemodels. Aspecially the girls. They don’t see a future for themselves in a husbands village, they want to live on neutral ground. A lot of my former students have moved to Mzuzu or Lilongwe. (Soko 30.01.2015) 

 Malawi hade 2011 en urbaniseringshastighet på 5,2 %, vilket innebar den sjunde snabbaste hastigheten i världen. (CIA 2011) Att använda sig av utbildning för att flytta till “neutral mark” skulle kunna ses som en strategi för att inte bara undvika de eventuella negativa effekterna av patrilokal bosättning, utan att undvika fenomenenet sammantaget.   5.2 Församlingen När vi befinner oss i kyrkan berättar Inez: “I am not baptised, therefor I am not allowed to participate in the holy communion.” (Inez 25.01.15), vi observerar även att Inez son inte tillåts döpas eftersom hon ingår i ett polygamt äktenskap (25.01.15). Maggie säger också “It is very hard to change church.”  Wishart Douglas Chameya Mzemke från presbyterianska kyrkan i Ekwendeni säger angående kvinnors flyttande och byte av kyrka:  

Many women are very sad when they have to change church due to marriage. But the women marrying in to this church are very welcomed, we have a class they have to take before they marry where they learn about the 

21 

religion and the ways here. But everything is so much easier when youths marry within the youth­group , then 1

you have the same religion from the start and the women don’t have to change. (Chameya Mzemke 02.02.2015) 

 De flesta av de intervjuade kvinnorna har bytt församling, vissa ­ däribland Maggie ­ har även bytt kyrka, då oftast mellan den presbyterianska och katolska. Att byta församling är något som kvinnan tvingas göra i direkt koppling till patrilokaliteten, av rent geografiska skäl. Då kvinnan och mannen innan ett äktenskap tillhör olika religioner skulle det kunna vara så att närheten till mannens släkt gör att hans religion blir den som antas, men här skulle det även kunna finnas andra skäl, exempelvis med koppling till patriarkala värderingar.  Att byta församling beskriver vissa, exempelvis Maggie, som en utmaning. Även den presbyterianska prästen ser att det är svårt, även om han framhäver hur bra hans kyrka är på att inkludera dessa ingifta kvinnor. Denna utmaning kan främst ses utifrån två kapital ­ det sociala och det personliga. När det handlar om att byta församling är det främsta problemet att känna sig inkluderad och kunna ta del av det sociala nätverk som kyrkan erbjuder. Talar vi dessutom om att byta kyrka kommer den religiösa dimensionen in, självuppfattningen och det emotionella och spirituella välmåendet. Om man är troende och ser på en religiös lära som den högsta av sanningar kan det naturligtvis vara svårt att förlika sig med tanken på att man måste byta till en annan lära och tillbe en annan version av Gud. Detta skulle kunna vara ett skäl att må dåligt.   Å andra sidan säger Maggie att hon i dagsläget trivs väldigt bra i församlingen och har många vänner där. Maggie är aktiv i en kvinnogrupp inom som kallas Chitemwano, i och med den har hon fått många vänner och kunnat bredda sitt nätverk. (Maggie 02.02.2015) Både Emma och Inez uttrycker även de att de känner sig väldigt välkomna i kyrkan, och att kyrkan är viktig för att träffa vänner utanför byn. (Emma 26.01.2015 Inez 29.01.2015) Således skulle församlingen precis efter en flytt kunna ses som en utmaning, och efterhand även kunna tolkas som en strategi.  5.3 Hembyn Maggie berättar om sin hemby:   

I’m from a village called [...] Village, a couple of hours from here. But both my father and brother lives in Mzuzu. It is harder for me to keep in touch with my friends and family members outside of [my husbands clan] now than it was before. I’m getting old, I don’t have the energy necessary for moving around anymore. (Maggie 24.01.2015) 

 Maggies dåliga hälsa, alltså svaga humankapital, är en stor utmaning för henne när det kommer till hennes upprätthållande av ett socialt nätverk, och försvagar således hennes sociala kapital. Idag umgås Maggie nästan uteslutade med släktingar till sin man, hade hon inte levt i sin mans by hade inte hennes dåliga hälsa inneburit denna isolering från familjen.   Om sin hemby berättar Inez: 

1 Youth­group är en grupp för de unga inom försalingen som presbyterianska kyrkan annordnar. 

22 

 I’m from a village called [...], it takes about 1,5 hours getting there by car. I visit maybe three times per year, but my father and one of my brothers live in Zambia and my mother is dead. My other three brothers and two sisters live here in Malawi. It was after my mother died that I moved to [my home village], my grandmother brought us to Malawi from Zambia, I was 14. It is very hard not having my family and friends around. I miss them alot. I feel like my home is [my home village], I do not feel at home here. I have a lot more power there, like I get to have a say in who my brother gets to marry. (Inez 29.01.2015) 

 Inezs kontakt med sin familj är mycket begränsad. Detta i kombination med att hon har få hon kan vända sig till i byn hon bor i (se 5.4) och att hon inte är en etablerad del av sin församling (se 5.2) skulle kunna innebära ett mycket lågt socialt kapital. Att hon fortfarande kan vända sig till sin familj i exempelvis en ekonomisk nödsituation (5.4) är dock en möjlighet.  Kvinnorna i byn har ofta långt till byn de växte upp i, till sina syskon och föräldrar. De har dessutom ofta ett svagt ekonomiskt kapital och saknar tillgång till bil eller dylikt, vilket gör det svårt att utnyttja den fysiska hjälp och det mentala stöd en familj ofta annars kan innebära.  5.4 Sociala relationer i byn Maggie berättar: ”My best friend in the village is Erisa, she is the wife of Mr. Mchizi, the vice chief. In the Sulu­clan my best friend is Sarah. I think it’s safe to say I spend more time with Sarah than with Nelson.” (Maggie 26.01.2015). Både Sarah, Emma, Emelie och Inez säger att Maggie är den de litar mest på i byn, den de kan vända sig till om de har något problem. (Sarah 26.01.2015 & Emma 26.01.2015 & Emelie 25.01.2015 & Inez 29.01.2015)   Det ovanstående citatet tillsammans med de allmänna observationer som gjordes i Malawi skulle kunna tolkas som att Maggies sociala kapital är starkt. Hennes bästa vänner är chiefen samt vice­chiefens fruar, alla tre har de bott i byn i decennium. Tilliten till henne från de andra i byn är stark.   Å andra sidan har Maggie en svag relation med sina syskon, föräldrar, och vänner utanför byn (se 5.3). Att göra sig så pass tillgänglig och bilda så starka relationer med de andra kvinnorna i byn skulle kunna vara en strategi från Maggies sida för att stärka den sociala otrygghet flytten till byn en gång innebar.  När Inez talar om att Maggie är den hon litar på mest passar hon även på att förklara:   

If I have a problem, sometimes I turn to Maggie. But there are some problems no one in this village can help me with, like maybe economical problems. With those kind of questions I have to turn to my home village and my family. Sometimes I feel like there is no one in the village who I can talk to. Like, I think life here can be really unfair, but I don’t talk with anyone about that. (Inez 29.01.2015)  

 När Emma pratar om sina relationer i byn säger hon:  

I can turn to Maggie, she is the one I am closest to in the village, to most people I can only talk about happy things, not problems. I don’t like spending time with the other wives, but they still are the ones I am around the most. We fight a lot and there is a lot of jealousy. (Emma 26.01.2015) 

23 

 Under en annan intervju där det kommer fram att Emma blir slagen av sin man säger hon “I can talk to the chief about my husband hitting me. He is really good to me, he comforts me and stands up to his son when he’s being mean to me.” (Emma 30.01.2015) och “I don’t talk to the other wives about Peter hitting me. They are the reason for him doing it and they wouldn’t understand since they don’t get hit.” (Emma 30.01.2015)  Dessa citat vittnar om att Emma och Inez har ett lägre socialt kapital än Maggie. De har långt hem, och har dessutom färre vänner och färre som litar på dem i byn. Att inte kunna lita på varandra och hjälpas åt är en stor utmaning för de här kvinnorna. Man kan också fråga sig vad det gör med exempelvis Emmas emotionella välbefinnande, hennes personliga kapital, att hon ständigt umgås med människor hon tycker illa om och anser är orsaken till att hon blir slagen. Samtidigt är det en stor möjlighet att Emma menar att Peter är opartisk i sitt hanterande av hennes äktenskapliga problem.  Nelson säger om sin sociala situation i byn: “When you live surrounded by your family you can get help and support from them, which is really nice.” (Nelson 29.01.2015). På frågan om hur han tror att det är för Maggie att leva i hans by svarar han: “I don’t think it’s hard for Maggie to live here, since everything I own is hers. But it might be harder for some of the other wives in the village.” (Nelson 29.01.2015)  Nelsons första citat visar på någon typ av kontrast mellan kvinnornas och männens sociala situation. Det andra citatet skulle kunna tyda på vikten av en välfungerande relation som en strategi ur de problem patrilokaliteten eventuellt medför. Både Nelson och Maggie ger vid ett flertal tillfällen uttryck för hur lyckliga de är tillsammans: “Today we live like boyfriend and girlfriend.”, sa Maggie exempelvis under en intervju (26.01.2015).   Detta kan också visa på att männen i byn har en annan uppfattning. Peter menar exempelvis att det inte är svårt för kvinnorna att bo tillsammans med sin mans släktingar. Även han tar upp äktenskapliga problem som exempel och säger att han alltid är saklig och inte automatiskt tar sin sons parti när han och hans fruar har äktenskapliga problem. (Peter 02.02.2015) Denna syn på patrilokaliteten som åtminstone delvis oproblematisk syntes dock inte i varje citat. Både Peter och Nelson sa att det skulle vara mycket svårt att leva i sina fruars by (Peter 02.02.2015 & Nelson 29.01.2015), även om de alltså inte ser kvinnornas i byns sociala situation som lika problematisk som kvinnorna själva. Samtidigt visar dessa citat delvis på en disparens.   5.5 Makt i byn Maggie förklarar vem som kan bli chief och varför:  

According to our tumbuka­culture the chief has to be a man, but I wish it wasn’t like that. I think a huge reason to why the culture is like this is that the women come from outside. Maybe if men moved to the womens villages women would be chief. Many chiefs are stupid, if a woman was chief everything would change to the better. Women have compassion and are better at understanding peoples problems. (Maggie 29.01.2015) 

24 

 I en senare intervju med Inez svarar hon på ett liknande sätt: “The women cannot be chief because the village belong to the men, the women are just like visitors. The men have all of the power and own everything. I would love it if women could be chief, they are so much wiser.” (Inez 29.01.2015)  När Nelson får frågan uttrycker han det istället som: “Everyone can be chief, but according to our culture only men should be. But I think it would be good if women could be chiefs, they would be as good as men.” (Nelson 29.01.2015). Peter tycker inte att kvinnorna borde kunna bli chief, han säger: “It wouldn’t be good if women were chief, beacuse they wouldn’t be able to make the men listen to them.”. (25.01.2015)  Angående chiefens ansvarsområde berättar Maggie:  

”Peter have a meeting with the chiefs from the surrounding villages maybe once a month. There are no opportunities to give suggestions or express your thoughts before the meeting. We are never invited to the meetings. I don’t even know if they’re talking about relevant things or just hang out.” (Maggie 29.01.2015) 

 Kvinnorna kan inte bli chiefs, enligt vissa av dem är detta delvis en konsekvens patrilokaliteten och det faktum att de inte bor i byn de växte upp i. Enligt Maggie har kvinnorna inte heller något inflytande över hur chiefen styr deras by. Många av kvinnorna i byn är inte ens tillåtna att tala med Peter, eftersom kulturella sedvänjor säger att man inte får tala direkt till eller befinna sig i samma rum som sin svärfar. Att kvinnorna alltså har en mycket liten möjlighet att kräva något eller påverka situationen i byn är en stor utmaning.  För att försöka skilja ut patrilokaliteten som orsak till den minimala makten frågar jag om vilka kvinnor som har mest av den ringa makten, detta är intervjupersonerna mycket oense om. Maggie uttrycker det som: “I don’t think the daughters have more power than the wives in this village, but I know it’s like that in a lot of other villages. Here the women who have lived here the longest have the most power.” (Maggie 29.01.2015). Inez säger om denna fråga:   

The women in general have very littel power, but the daughters have a lot more power than we do. They can do whatever they want, go wherever they want and talk to whoever they want. I had more power in my home village. I could take whatever I wanted without asking for permission and I had a say in some decisions. (Inez 29.01.2015) 

 Peter instämmer: “The daughters born in the village have more power than the wives, since they are grown up here.” (Peter 02.02.2015) Nelson påstår däremot motsatsen: “The married­in women have more power in the village than the daughters, the wives are older and they live here.” (Nelson 29.01.2015)  Emellertid säger även Maggie, som alltså inte anser att kvinnor födda i byn har mer makt: “I don’t think I have a lot of power here, I have much more power in my home village. For an example, I get to approve marriages there.” (Maggie 26.01.2015) 

25 

 Dessa citat visar tydligt att en utmaning för kvinnorna i byn är att de har väldigt lite makt. Även om uttalandena inte är helt entydiga pekar de på att patrilokaliteten skulle kunna vara en faktor som är med och sänker kvinnor i norra Malawis personliga kapital.  Inom matrilokala samhällen är också oftast chiefen en man. Chiefen är då det enda undantaget ifrån regeln som säger att mannen ska flytta till kvinnans by efter giftermål. Vanligtvis tar chiefen stor hjälp av de makar som bott i byn längst vid beslutsfattande. Dessa män, som alltså varit gifta och bosatta i byn länge, är ofta högt respekterade i byn. (Peters 2009: 183) Detta skulle kunna tyda på att kvinnornas uppfattning om varför de inte har någon makt i byn är inkorrekt. Även i matrilokala områden är chiefen en man.   Samtidigt har ofta kvinnor i matrilokala samhällen betydande befogenheter inom många områden vid sidan av sina bröder. Mannen som blivit tilldelad chiefsrollen har ett nära samarbete med sina systrar i avgörandet av frågor som berör exempelvis behandlingen av sjukdomar, äktenskapstvister och begravningar, även om det är upp till honom att meddela det slutgiltiga beskedet. De äldre kvinnornas makt i matrilokala samhällen är informell, därför är det inte konstigt att den kan gå obemärkt från ett utifrånperspektiv. (Peters 2009: 183­184)   Alltså är chiefen vanligtvis en man även i de matrilokala delarna av landet, men kvinnorna i matrilokala byar anses fortfarande ha en stor informell makt. Alltså kan kvinnorna i byns obefintliga makt delvis vara en konsekvens av patrilokaliteten, om än inte helt på det sätt vissa intervjupersoner beskriver. Detta kommer diskuteras närmare i slutdiskussionen, då kopplingen mellan makt (empowerment) och socialt och ekonomiskt kapital kommer lyftas.  5.6 Skilsmässa Om livet efter en skilsmässa säger Maggie:  

According to tradition the children should stay in the village after a divorce, whilst the woman moves to her home village. It is really hard to make it on your own as a woman. Most divorcees try to remarry as fast as possible, even though it can be tricky if you have children. (Maggie 28.02.2015)  

Dessutom berättar hon: “In case of a divorce the lobola has to be payed back, but only if the woman is the one wanting the divorce.” (Maggie 28.02.2015). Kring hur det ekonomiska kapitalets påverkas av en skilsmässa vidareutvecklar Emma: “Men are more privileged than women, they own everything. If I get divorced, I cannot take anything with me. I don’t have any money saved, how could I when I don’t make any?” (Emma 01.02.2015)  Kvinnan anses inte äga eller ha rätt till någonting, detta syns tydligt då man talar om just skilsmässor. Om detta säger pastorn Wishart Douglas Chameya Mzemke: “It’s a big problem that women are so financially dependent on their husbands, this results in it being impossible for them to divorce. This causes great suffering.” (Chameya Mzemke 02.02.2015) Kvinnan får efter en skilsmässa endast ta med sig sina kläder ­ huset, marken, alla objekt och barnen tillhör mannen. Dessutom förväntas kvinnans 

26 

föräldrar betala tillbaks lobolan, vilket är en stor utmaning för kvinnor som önskar att skilja sig. Kvinnor som bor i sina mäns by har egentligen ett obefintligt reellt ekonomiskt kapital. Kvinnorna kan utnyttja de ekonomiska resurser som i praktiken räknas tillhöra deras män, men det faktum att kvinnorna inte har någon makt över dessa ekonomiska resurser gör att deras makt och personliga kapital blir litet, vilket är en stor utmaning för dem.  I norra Malawi är kvinnors markrättigheter sköra, hotade och håller på att undermineras. I matrilinjära, matrilokala samhällen i södra Malawi är det istället endast döttrarna som ärver marken, medan deras män får odla på sina fruars fält. Alltså ser situationen motsatt ut från den rapporten undersöker. (Peters 2009: 179) Dessa ekonomiska tillgångar leder de facto till stora fördelar för kvinnorna inom matrilokaliteten. Exempelvis är skilsmässor mindre problematiska för kvinnor. När ett par skiljer sig flyttar mannen tillbaks till sin by, där hans systrar lånar ut ett fält till honom, och bor där tills han gifter om sig. Kvinnan får behålla både hus, fält och barn. (Peters 2009: 183) Skilsmässor är också vanligare i matrilokala områden (Reiners 2003), detta kanske till följd av de förmildrade konsekvenserna. Det är även vanligare i söder att kvinnor lever ensamstående (Reiners 2003), kanske just eftersom de har det ekonomiska kapital som krävs för att klara sig på egen hand.   Frågorna kring skilsmässa visar dels på kvinnorna i byns ekonomiska kapital, och dels på de utmaningar en skilsmässa i ett område med patrilokal bosättning innebär. En skild kvinna i ett patrilokalt samhälle hamnar ofta i en stor ekonomisk knipa. Dessutom är det vanligt att kvinnor efter en skilsmässa inte välkomnas tillbaks till sin hemby. “If you leave your husband, it’s common that your family doesn’t want to take you back”, (Maggie 28.01.2015) säger Maggie angående frågan. En strategi för kvinnor som vill skilja sig under dessa omständigheter är att bli migrantarbetare i exempelvis Sydafrika. Emma berättar:  

“When I leave, I will sneak out without saying goodbye. Not even to my children. But [my two oldest sons] know, they are the only ones I have told. I don’t know what will happen in South Africa, but I have a friend there who will help me. I can take any job. Maybe a maid. I can’t go back to my home village, that would be so embarrassing.” (Emma 01.02.2015) 

 En skilsmässa kan även kopplas till självuppfattningen och det personliga kapitalet. Maggie säger: “When people are unhappy in their marriages I tell them to pull through. Marriage is sacred, the only reason for a divorce is being abused.” (Maggie 28.01.2015), denna åsikt delar Emma: “According to me divorce is a sin, therefore I can’t do it. But I will separate when I have the money to leave.” (Emma 01.02.2015)  Det ideal och den religiösa uppfattning som finns i byn kan påverka kvinnor att inte skilja sig. En strategi för att inte rasera bilden av sig själv som en god människa men ändå ta sig ur ett dåligt äktenskap blir då att separera för att just migrantarbeta.  6. Slutdiskussion  6.1 Centrala resultat  

27 

Med utgång i empirin samt externa källor har jag kommit fram till nio centrala resultat angående vilka utmaningar, möjligheter och strategier som finns för kvinnor inom den patrilokala bosättningen i en by utanför Ekwendeni i rurala, norra Malawi, nämligen:  

1. En utmaning för kvinnorna i byn skulle kunna vara att deras ägande och kontroll av ekonomiskt kapital kraftigt begränsasav den patrilokala bosättningen. 

2. En annan utmaning för dem skulle kunna vara deras låga utbildningsnivå, denna kan eventuellt delvis vara en konsekvens av den låga avkastning döttrar ger sina föräldrar i den patrilokala bosättningen. 

3. En tredje utmaning för kvinnorna i byn skulle kunna vara deras (i relation till männens) låga sociala kapital, som den patrilokala bosättningen är en bidragande orsak till. 

4. Ytterligare en utmaning för kvinnorna i byn skulle kunna vara deras brist på makt, både i byn och över sina egna liv. Empowerment kan inte möjliggöras då kvinnorna i och med sitt låga ekonomiska och sociala kapital inte kan förändra de maktrelationer och förhållanden som håller dem i fattigdom. 

5. I samband med den giftermåliga flytten har bytet av kyrka eventuellt varit en utmaning för kvinnorna i byn, som sänkt både det sociala och personliga kapitalet. 

6. En strategi kvinnor i byn tillämpar för att höja sitt sociala kapital inom den nya bosättningen skulle kunna vara att skapa nätverk och hjälpas åt inom församlingen och fruarna emellan. 

7. En möjlighet som de äldre kvinnorna i byn eventuellt har är ett ­ i relation till andra kvinnor ­ högt socialt kapital. Det sociala kapitalet verkar kunna höjas för de kvinnorna som är etablerade i byn och varit bosatta där länge. 

8. Vissa av de unga kvinnorna i byn planerar att i framtiden leva urbant, vilket kan tolkas som en strategi för att bland annat undvika att leva enligt den patrilokala bosättningen.  

9. En utmaning för kvinnorna i byn skulle kunna vara de svårigheter en skilsmässa medför. Resultaten tyder på att möjligheten att skilja sig försämras av den patrilokala bosättningen, skilsmässan som strategi problematisk blir i sådana fall problematisk som en följd av detta. 

 6.1.1 Ägande En utmaning som delvis kan kopplas till patrilokaliteten är bristen på ägande av och kontroll över ekonomiskt kapital. När vi talade om skilsmässor kom det fram att eftersom landet och huset är mannens anses det kvinnorna odlat på sina fält, allt de tjänar på att sälja exempelvis stenar och tegel, allt de köper med pengarna de tjänar, egentligen tillhöra mannen. Kvinnorna i byn har inget ekonomiskt kapital de har makten över, detta kan ses som en stor utmaning. I Malawi säger 32 % av kvinnorna att de inte har någon som helst makt över sina intäkter (Eloundou­Enyegue & Calvès 2006: 7­8). Detta är en mycket hög siffra i jämförelse med andra Afrikanska länder (se bilaga 3). För kvinnor i byn innebar detta dels att de inte kunde vara med och själva prioritera sina investeringar, dels en snedvriden maktfördelning, och dels försvårar det en eventuell skilsmässa.   6.1.2 Utbildning Kvinnornas låga utbildningsnivå kan ses som en utmaning. Patrilokaliteten skulle kunna vara en del i förklaringen till varför kvinnorna i byn hade lägre utbildning än männen. Äktenskapet bryter inom den patrilokala bosättningen kvinnans ekonomiska band och remitteringsskyldighet till sin familj, och 

28 

äventyrar således hennes ekonomiska nytta för sina föräldrar. Detta i sin tur gör att hennes utbildning inte anses ge lika stor avkastning som hennes bröders. (Eloundou­Enyegue & Calvès 2006: 2)   6.1.3 Försvagning av det sociala kapitalet Kvinnornas sociala kapital verkar generellt sänkas i samband med flytt. Många har en mycket begränsad kontakt med sin släkt efter flytten, och beskriver detta som tråkigt och problematiskt. Det nya sociala sammanhang kvinnorna hamnat i efter flytten innebär inte ett socialt kapital likvärdigt det i den egna byn. Många säger att de inte kan få ekonomisk hjälp inifrån byn, och att det finns problem som de känner att de inte kan vända sig till någon i byn med. Detta tyder på att det sociala kapitalet sänks av den patrilokala bosättningen. Emma menar också att hon känner sig tvungen att umgås med människor vars sällskap hon egentligen inte uppskattar. Det sociala sammanhanget kvinnorna hamnar i är en påtvingad del av den nya kontexten, det skulle kunna vara så att detta påverkar det emotionella välbefinnandet och det personliga kapitalet.  6.1.4 Maktrelationer och empowerment  I fallbyn har chiefen stor makt, bland annat tar han beslut angående vad som bör prioriteras och investeras i. Han har kontakt med den politiska världen i störst utsträckning, och han dömmer i byns domstol. (Nelson & Peter 25.01.2015)  Kvinnorna i byn menar att den största anledningen att de inte kan bli chief är att byn är patrilokal, vilket till viss del stämmer eftersom chiefskapet ärvs i fallbyn. Detta är dock en otillräcklig förklaring eftersom chiefen vanligtvis är man även i matrilokala samhällen. Kvinnans roll i det matrilokala samhället är komplex och kan förstås genom att kombinera familjesystemets två perspektiv. Kvinnan ses dels som roten till härstamningen, och dels som beroende. Dessa två perspektiv visar att ett matrilinjärt samhälle ger kvinnan ett visst mått av frihet och makt som hon inte har i ett patrilinjärt samhälle. Samtidigt är hon också starkt beroende av, samt kontrollerad av, farbröder och bröder. (Semu 2003: 81) Ibland beskrivs matrilinjära och matrilokala samhällen som matriarkat, men härstamningsideologi och bosättningsregler har inget entydigt samband med politisk och ekonomisk makt (Ovesen 2015). Alltså är inte patrilokaliteten roten till varför kvinnor har en så liten inverkan på beslutsfattandet i byn, men det är med och samverkar med andra faktorer för att skapa förutsättningarna för den situation vi kan se i byn.  Faktorer som tidigare nämnts, och som är kopplade till den patrilokala bosättningen är kvinnornas låga sociala och ekonomiska kapital. Att kvinnorna i byn inte har ett nätverk i sin hemby på samma sätt som en kvinna eller man som lever omgiven av syskon och föräldrar skulle kunna vara en orsak till varför kvinnorna har så lite att säga till om. Även att kvinnorna inte äger marken eller husen i byn skulle kunna påverka hur mycket de har att säga till om negativt.  Vi kan alltså konstatera att kvinnorna i byn anser sig ha väldigt lite att säga till om, både vad gäller beslut angående byn och makt över sina egna liv, och att deras påstående om att detta skulle vara en konsekvens av den patrilokala bosättningen delvis stämmer.   6.1.5 Byte av kyrka 

29 

Bytet av kyrka beskrivs av många av kvinnorna i byn som problematiskt. Även en expertintervju med en presbyteriansk pastor visar på samma problematik. Bytet av kyrka kan sänka det sociala kapitalet i och med att församlingen är en viktig samlingspunkt i Malawi (Gallup Poll 2009), där har man ofta ett stort kontaktnät. Bytet skulle även kunna sänka det personliga kapitalet om man måste överge sin tro för någon annans.  6.1.6 Församlingen och samarbete som strategi Flytten till den nya byn innebar för många av kvinnorna en sänkning av det sociala kapitalet. Samtidigt får självklart kvinnorna nya kontakter i den nya byn. Kvinnorna umgås mycket med varandra i byn och kan delvis hjälpa och stötta varandra. Detta samarbete kvinnorna emellan skulle även det kunna ses som en strategi för att höja det sociala kapitalet.   Av Malawis befolkning anser 98 % att religion är en viktigt del av deras liv (Gallup Poll 2009). Församlingen var en stor del av kvinnorna i byns sociala kontext. Många kvinnor i byn tvingades byta församling då de gifte sig. Bytet menar både prästen Wishart Douglas Chameya Mzemke och Maggie kan vara jobbigt. Samtidigt svarade alla kvinnor vi pratade med att de trivs mycket bra och känner sig inkluderade och välkomna i församlingen. Exempelvis Maggie är aktiv i en kvinnogrupp i katolska kyrkan där de ses och umgås varje vecka. (Maggie 02.02.2015) Det skulle kunna vara så att församlingen och kyrkan används som en strategi av kvinnorna i byn för att efter flytten hitta vänner, skapa ett socialt nätverk och höja sitt sociala kapital.   6.1.7 Maktens tillväxt över tid En möjlighet inom patrilokaliteten är att kvinnors inflytande verkar kunna växa ju längre tid de spenderar i byn, på ett liknande vis som männen i matrilokala samhällen kan få en viktig roll i byn om de varit gifta och bosatta där länge. Detta är Maggie ett tydligt exempel på, eftersom hon i och med sina mer än trettio år i byn har väldigt många vänner som litar på henne och kanske ett visst inofficiellt inflytande. Detta verkar dock främst vara en möjlighet för de som är lyckligt gifta. Ser man på problemen beskrivna i 6.1.1 är de mycket små för Maggie eftersom hon inte har några planer på att skilja sig och hon rådfrågas av Nelson då ekonomiska beslut ska tas. Utifrån deras intervjusvar verkar det främst vara på grund av Maggie och Nelsons välfungerande och långa relation som denna situation är möjlig.  6.1.8 Utbildning och urbanisering Charity talar om att hon inte har några planer på att bosätta sig i en patrilokal by, och Inez berättar att hon vill utbilda sig till sjuksköterska och flytta till en storstad. Att allt fler flickor ser på patrilokaliteten som negativ, och ser en framtid för sig själv på “neutral ground” är en trend som läraren Elita Soko märkt av. Hon säger också att vad hon anser är många av hennes elever idag bor i städer. Malawi har en av de snabbaste urbaniseringshastigheterna i världen, detta i kombination med läraren Sokos uttalanden och Charitys framtidsplaner skulle kunna innebära att allt fler flickor från Ekwendeni bosätter sig i städer.   Neolokalitet är när ett par bosätter sig separat från både mannens och hustruns hushåll. Neolokal bosättning dominerar de flesta utvecklade länder, särskilt i västvärlden. Neolokalitet kopplas ofta även 

30 

samman med urbanisering och behovet att förflytta sig efter arbetsmarknaden. När Malawi blir allt mer utvecklat skulle alltså en konsekvens kunna vara att den neolokala bosättningen blir en allt vanligare boendeform.  Flytten till en stad kan således tolkas som en strategi för kvinnor inom den patrilokala bosättningen, vars användande eventuellt ökar.  6.1.9 Skiljsmässa Skiljsmässor kan ses som en stor utmaning för kvinnorna i byn, på ett helt annat sätt än i matrilokala byar. Då det är kvinnan som förväntas flytta står hon inför en stor livsförändring. Hon får inte ta med sig några tillhörigheter, hon är ofta inte välkommen hem, hon ser ofta själv på skilsmässan som en synd, och även om det var oklart hur det gick till i praktiken förväntades hon inte heller ta med sig sina barn. Dessa problem finns inte inom den matrilokala bosättningen.  Inom matrilokala samhällen är skiljsmässor vanligare, och beskrivs av forskaren Pauline E. Peters som i stor utsträckning komplikationsfri. I matrilokala samhällen värderas relationen mellan syskon högre än den mellan äkta par, vilket medför att äktenskapet som konstitution inte ses som lika viktig. Detta kan också förklara varför det är vanligare med ensamstående kvinnor i dessa samhällen. (Peters 2009)  En strategi som en kvinna planerade att använda för att undvika en del av problematiken var att separera och flytta till Sydafrika som migrantarbetare. Hur gynnsamt utfall denna strategi får är dock svårt att säga, eftersom det finns stor problematik inbäddad i denna lösning.  6.2 SLA­modellen Patrilokaliteten är en kulturell process bland andra processer och strukturer som påverkar gifta kvinnor i fallbyns tillgångar, det vill säga styrkan i tillgången till de olika kapitalen. Främst kan patrilokaliteten kopplas till det humana kapitalet när det kommer till utbildning, det sociala gällande bildandet av nätverk och samarbete, det personliga när det kommer till spirituella dimensioner och självbilden, samt det ekonomiska vad beträffar ägande och makt över pengar och materiella tillgångar. Dessa tillgångar påverkar i sin tur även varandra, exempelvis menar 92,3 % av de som påbörjat secondary school att de har någon typ av makt över sin egen ekonomi, bland de med en lägre utbildning är denna siffra enbart 68 %. (Eloundou­Enyegue & Calvès 2006: 14) På så vis kan ett större humant kapital medföra en större empowerment med större personligt kapital och mer makt över det ekonomiska kapitalet.  Sättet dessa kapital påverkas på av patrilokaliteten påverkar i sin tur vilka strategier kvinnorna har tillgång till och använder sig av för att förbättra sin livssituation. Att Emma till exempel vill separera och flytta till Sydafrika för att förbättra sin försörjningsutkomst kan ses som att strategin “skilsmässa” påverkats av att patrilokaliteten innebär att det är hon som måste lämna om paret separerar, samt att hon efter en skilsmässa kommer att förlora allt “sitt” ekonomiska kapital. Detta i sin tur påverkar hur lyckad försörjningsutkomsten av strategin blir.  6.3 Sammanfattning 

31 

Denna rapport är en delstudie i en rapport vars syfte är att undersöka utmaningar, möjligheter och strategier för gifta kvinnor i en by utanför Ekwendeni. Patrilokalitetens del i detta har visat sig mycket relevant.  De andra delstudierna fördjupar sig i utbildning, skilsmässor, polygami samt gemenskapsrelationer. Mycket av detta tas även upp i denna delrapport då det visat sig att patrilokaliteten på något vis påverkar områdena. Utbildning tas upp då man pekar på att flickors chanser till utbildning försämras av den låga avkastning döttrar ger sina föräldrar i den patrilokala bosättningen. Området tas även upp då man talar om utbildning tillsammans med urbaniseringen som en strategi ung använder sig av för att undvika att leva inom den patrilokala bosättningen. Rapporten beskriver också hur patrilokaliteten försvårar konsekvenserna av en skilsmässa. Polygami tas inte upp i särkilt stor utsträckning i denna rapport. Fenomenet förkommer även i de matrilokala områdena i Malawi, även om det till viss del skulle kunna anta olika former beroende på bosättningen. En aspekt av polygamin som faktiskt tas upp i denna delrapport är svårigheten i att främst umgås med sin mans andra fruar (5.4). Angående begreppet “gemenskapsrelationer” handlar det mycket om just det denna rapport behandlar gällande socialt kapital.  Den patrilokala bosättningen är en kulturell process, den är en del av den kontext kvinnorna i fallbyn lever och verkar i. Andra delar av den här kontexten, eller "strukturer och processer" i SLA­modellen, är politiken, lagarna och den privata sektorn.      

32 

Käll­ och litteraturförteckning  Tryckt material Aspers, Patrik (2011) “Delta och observera” & “Intervju” i Etnografiska metoder. Malmö Calvès, Anne Emmanuèle & Eloundou‐Enyegue, Parfait M. (2006) “Till Marriage Do Us Part:  

Education and Remittances from Married Women in Africa” i Comparative Education Review, Vol. 50, No. 1. The University of Chicago Press on behalf of the Comparative and International Education Society, sid. 1­20 

Cohen, D. & Crabtree, B. (2006) Qualitative Research Guidelines Project  Cohen, L. & Manion, L. & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education (5th ed.). London:  

Routledge Falmer Delaplace, Damien (2009) “Traditional Chiefdoms” Inter Aide Versailles France Egidius, Henry (2008) “Bias” i Natur och Kulturs Psykologilexikon, Stockholm Eller, Cynthia (2000) The Myth of Matriarchal Prehistory: Why an Invented Past Won't Give Women a  

Future Boston: Beacon Press Eyben, Rosalind & Kabeer, Naila & Cornwall, Andrea för Institute of Development Studies (2008) 

Conceptualising empowerment and the implications for pro poor growth DAC Poverty Network 

Government of Malawi (2011) Malawi Gender and Development Index Graf, Heike (2009) ”Reflexivitet“ i Mediesamhället: Centrala begrepp, Lund: Studentlitteratur Henderson, Morgan & Whatley, Warren C. (2013) The Impact of Colonialism on African Development: 

Evidence from the Ethnographic Atlas Kollmair, M. och Gamper, St. (2002) The Sustainable Livelihold Approach Korotayev, Andrey (2001) “An Apologia of George Peter Murdock. Division of Labor by Gender and  

Postmarital Residence in Cross­Cultural Perspective: A Reconsideration.” i World Cultures 12(2) sida 179­203 

Malawi Human rights Comission (2005), Culture Practices and their impact on Human Rights: especially women’s and children rights  

Mandala, Elias. Work and Control in a Peasant Economy: A History of the Lower Tchiri Valley in Malawi, 1859­1960. Madison: University of Wisconsin Press, 1990. 

Mtika, Mike Mathambo & Doctor, Henry Victor för The Council for the Development of Social  Racic & Zdrnja (2011) Att finnas eller inte finnas. En läromedelsanalys med fokus på bias och porträttering av minoriteter. Uppsala Universitet 

Peters, Pauline E. (2009) “‘Our daughters inherit our land, but our sons use their wives’ fields’:  matrilineal­matrilocal land tenure and the New Land Policy in Malawi” i Journal of Eastern African Studies Vol. 4, No. 1, March 2010, 179­199 

Pinker, Steven (2011) The better angels of our nature: the decline of violence in history and its causes  ([New ed.]). London: Allen Lane. Libris 12336375. ISBN 1­84614­093­5 

Reiners, George (2003) “Divorce and remarriage in rural Malawi” i Demographic Research sida  175­206 

Science Research in Africa (2002) “Matriliny, Patriliny, and Wealth Flow Variations in Rural Malawi” i  

African Sociological Review 

33 

Semu, Linda (2003) “Kamuzu’s Mbumba: Malawi Women’s Embeddedness to Culture in the Face of International Political Pressure and Internal Legal Change” i Africa Today, Volume 49, Number 2, Summer 2002, sid. 77­99: Indiana University Press 

Takyi, Baffour K. & Oheneba­Sakyi, Yaw (2006) African Families at the Turn of the 21st Century:  Praeger 

 Otryckt material Globala gymnasiet (2014) “Tillgångar” i SLA Malawi 2014 (10.11.2014)  Internet Brante, Thomas “Fallstudie” i Nationalencyklopedin ne.se (16.03.2015) Central Intelligence Agency (2011) “Urbanization” www.cia.gov (23.03.2015) Eriksson, Bengt Erik “Kvalitativ metod” i Nationalencyklopedin ne.se (16.03.2015)  Gallup Poll (2009) What Alabamians and Iranians Have in Common www.gallup.com (22.02.15) Josefsson, Göran “Deltagande observation” i Nationalencyklopedin ne.se (02.04.2015) Ovesen, Jan “Bosättning” i Nationalencyklopedin ne.se (16.03.2015) Ovesen, Jan “Matriarkat” i Nationalencyklopedin ne.se (31.03.2015) Ovesen, Jan & Brante, Thomas “Patriarkat” i Nationalencyklopedin ne.se (16.03.2015) Stille, Bo “Polygami” i Nationalencyklopedin ne.se (16.03.2015) Utrikespolitiska Instutitionen (2013) “Befolkning och Språk ­ Malawi” på Landguiden  

www.landguiden.se (02.03.2015)   Utrikespolitiska Instutitionen (2011) “Ekonomi ­ Malawi” på Landguiden www.landguiden.se  

(26.03.2015)   Utrikespolitiska Instutitionen (2013) “Religion ­ Malawi” på Landguiden www.landguiden.se  

(12.02.2015)   Världsbanken (2014) “Migration and Remittances” på worldbank.org (01.04.2015)  Intervju Charity (2015) Intervju genomförd 02­02­15 i en by utanför Ekwendeni i Malawi Emelie (2015) Intervju genomförd 25­01­15 i en by utanför Ekwendeni i Malawi Emma (2015) Intervju genomförd 25­01­15, 26­01­15, 30­01­15 och 01­02­15 i en by utanför  

Ekwendeni i Malawi Inez (2015) Intervju genomförd 25­01­15, 29­01­15 och 02­02­15 i en by utanför Ekwendeni i Malawi Maggie (2015) Intervju genomförd 24­01­15, 26­01­15, 28­01­15, 29­01­15 och 02­02­15 i en by  

utanför Ekwendeni i Malawi Mzemke, Wishart Douglas Chameya (2015) Intervju genomförd  02­02­15 i Ekwendeni i Malawi.  

(Wishart Douglas Chameya Mzemke är presbyteriansk präst i Ekwendeni) Nelson (2015) Intervju genomförd 25­01­15 och 29­01­2015 i en by utanför Ekwendeni i Malawi Peter (2015) Intervju genomförd 25­01­15 och 02­02­15 i en by utanför Ekwendeni i Malawi Sarah (2015) Intervju genomförd 24­01­15 och 26­01­15 i en by utanför Ekwendeni i Malawi Soko, Elita K (2015) Intervju genomförd 30­01­15 i Ekwendeni (Elita K Soko är lärare på Ekwendeni  

Secondary School)    

34 

Bilagor  Bilaga 1. SLA­modellen ­ utvecklad version 

  Bilaga 2. SLA­modellens kapital 

         

35 

Bilaga 3. Kvinnans makt i finansiella beslut 

  

36