Hästarna i Knossos - minoiska bronsåldersfynd

Christina Näslund19551106-1045Antikens Kultur- och samhällsliv B distans VT 2007Institutionen för Arkeologi och antik historiaHandledare Marina Weilguni

Hästarna i Knossos

minoiska bronsåldersfynd

QuickTime och enTIFF (okomprimerat)-dekomprimerare

krävs för att kunna se bilden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning........................3

2

1.1 Syfte och frågeställning............41.2 Källor och urval....................4

2 Begreppsförklaringar.............5

2.1 Det minoiska samhället, struktur och levnadssätt........................................52.2 Kronologi...........................62.3 Hästar .............................72.4 Linear B............................82.5 Sigill..............................92.6 Fresker och statyer.................10

3 Kända avbildningar av hästar och utrustning...................................11

3.1 Hästtecken i Linear B...............113.2 Fresker och statyer.................113.3 Sigill..............................143.4 Diskutabla fynd.....................15

4 Sammanfattning...................18

5 Diskussion............................19

Käll- och litteraturförteckning.........20

1 Inledning

3

När palatset i Knossos grävdes ut av den engelska

amatörarkeologen Arhur J Evans 1900 var han uppfylld av

legenderna om Minos och Minotauren i sin labyrint. Överallt

kunde han se bevis för denna tidiga kulturs tjurdyrkan.

”Vilken betydelse dessa kreatur har. De finns på fresker,

reliefer, sigill och vaser” anses han ha sagt.1

Kan det trots denna uppbenbara dyrkan av tjurar ha varit så

att hästen fyllde en viktig funktion på Kreta under den

minoiska tiden? Jag ställer frågan eftersom jag för några år

sedan hittade en mycket tidig avbildning av en sadel på

Hierakleion museum. Det är en liten terrakottahäst som grävde

ut i Knossos. Sadeln anses inte ha varit uppfunnen vid den här

tiden och dess ursprung brukar anges österut. Enlig Beatie H

Russel finns en obekräftad uppgift om att den första rigida

sadeln dateras till 980-960 f Kr och att den första sadel som

är bekräftad är den som hittades vid utgrävningar i Pazyryk,

Mongoliet, och dateras till 40-50 f Kr. En annan teori är att

den första rigida sadeln används i Kina under Handynastin 206f

Kr-220 e Kr.2

Kan det stämma att minoerna var det första folk som använde

sadel och att detta skedde mer än 1000 år före det hittills

första kända fyndet? Om så var fallet måste minoerna ha varit

ett tidigt hästfolk.

Den minoiska civilisationen var inom många områden en av de

tidigaste i Europa och uppvisade mycket av det som vi finner i

ett modernt samhälle. De hade storslagna byggnader, vatten- och

avloppsanläggningar, stora förråd med funktionella

1 Higgins, 1973, 432 Beatie, 1981, 22

4

förvaringskärl och ett skriftspråk för att kunna organisera

samhället.

Det hävdas att minoerna hade en tjurkult där tjurar

avbildats inom kulten. Känt och ofta framhävt är bilder där

människor utför en form av voltige och gymnastik på tjurarnas

ryggar. Tjurar anses också ha använts som dragdjur och de

tillskrivs en viktig roll i religionen.

När jag besökte Knossos förvånades jag också av att man

inte närmare hade sökt förklaringar till hur hela detta system

kunde försörjas, hur gick transporterna till? En av guiderna,

en grekisk arkeolog, hävdade att man använt tjurar även för

transporterna. Man kan också läsa att oxar användes för

transporter och i jordbruksarbete. Där hävdas att minoerna inte

hade hästar förrän under den efterminoiska tiden 1600 f Kr då

de importerades till ön för första gången.3 Något underlag för

detta påstående finns inte.

Tjurar är starka men svårhanterliga och de är mycket

långsamma djur. Avstånden är stora på Kreta och ”Faistos ligger

på södra sidan av Kreta ungefär 60 km söder om Knossos.”4 En

transport på sex mil av färskvaror efter oxar verkar inte

rimlig.

3 www.east-crete.net (20070511)4 Paulsson, 1997, 120

5

http://www.east-crete.net/

I staden som omgav Knossos kunde det ha bott så många som

17 000 invånare och i palatset fanns fler än tusen rum med

bostäder, verkstäder och magasin. Genom bevarade uppteckningar

vet vi att det i Knossos producerades stora mängder av ylletyg

och att man hade välfyllda förråd i palatset.5 Det krävdes ett

omfattande transportsystem för att försörja palatset med föda

och för att kunna leverera ut de varor man tillverkade.

1.1 Syfte och frågeställning

Jag avser att undersöka vilka fynd man gjort som på något sätt

har anknytning till hästar. Det innebär avbildningar där man

kan se hästar eller delar av dem avbildade med ryttare eller

framför vagn. Avbildningar av vagnar kan vara mer diskutabelt

eftersom man i princip kan tänka sig att även andra dragdjur

användes och detta inte går att avgöra.

Genom detta vill jag ta reda på om man hade hästar på Kreta

under den minoiska tiden. Om materialet tillåter vill jag också

klargöra hästens betydelse för den minoiska civilisationen. Om

minoerna hade hästar är det intressant att se vad de kan ha

använts till. Fyllde de en funktion i kulten, i

transportsystemet, som statussymbol, i militärt hänseende eller

i jordbruket?

1.2 Källor och urval

5 Winbladh, 2001

6

Jag har i arkeologisk litteratur sökt efter publicerad fynd och

gått igenom zoologiska museer för att ta reda på om det har

redovisats benfynd från hästar. Uppsatsens omfattning är

begränsad och jag har därför inte haft som målsättning att

systematiskt undersöka de arkeologiska publikationerna från

olika utgrävningar på Kreta. Istället har jag koncentrerat mig

på att samla material som kan ge en fingervisning om vilka

hästavbildningar som finns.

Som en generell bakgrund till livet på Kreta har jag använt

Marie-Louise Winbladhs bok från 2001, Minoer och mykenare på

Västkreta.

I mitt sökande efter hästfynd och avbildningar har jag

letat brett. Detta innebär sökningar på Internet, främst hos de

tre museer som har minoiska samlingar, British Museum som har

en Arthur Fleischman samling, Herakleion Museum på Kreta och

Ashmolean Museum i Oxford, där stora delar av Evans insamlade

material finns. Jag har också använt mig av konstvetenskapliga

verk som Sara A Immerwahrs Aegean painting in the bronze age, utgiven

av The Pennsylvania state University Press 1990.

För dateringarna har jag refererat till resonemanget om

kronologi från Oliver Dickinsons bok från 1994, The aegean bronze

age där han ägnar ett kapitel åt den invecklade diskussionen om

dateringen av den minoiska kulturen. Som bakgrund har jag

använt mig av ett övergripande verk från 2004, A history of world

societies, utgiven av Houghton Mifflin Company.

7

2 Begreppsförklaringar

2.1 Det minoiska samhället, struktur och levnadssätt

”Kreta var den första ön i Egeiska havet som koloniserades,

kanske redan på 6000-talet f Kr. Byarna var små, om ett tiotal

hushåll eller kanske några bondgårdar, där människorna brukade

jorden och födde upp boskap.”6 Knossos, Faistos och Mallia var

redan då centrala orter, eventuellt centralorter för handel och

det var på dessa platser som de första stora palatsen byggdes

omkring år 2000 f Kr. Minoerna hade redan tidigt ett

handelsutbyte med de kykladiska öarna, Mellanöstern och

Egypten, detta vet man inte minst genom fynd av sigill som

användes för att försluta lasten.7

Från omkring 1650 f Kr var Kreta en minoisk bosättning, de

hade funnits där åtminstone från neolitisk tid. Skriftsystemet

som användes kallas av moderna forskare för Linear A. Kulturen

karaktäriseras av stora palats där några av de viktigaste var

Mallia på den norra kusten, Kato Zakro på den östra änden och

det viktigaste som var Knossos.

Få fakta är kända om minoerna men man vet att i centrum

stod en kung och hans hov som styrde livet för bönder, sjömän,

hantverkare och herdar. Minoerna använde brons och perioden

betecknas därför som bronsåldern. Den minoiska kulturen var

välmående och fredligt. Sjömännen var framgångsrika och 6 Winbladh, 2000, 107 Winbladh, 2000, 10-11

8

nyfikna, och de och idkade också handel med mykenarna på det

grekiska fastlandet. Omkring 1450 f Kr förstördes många av de

minoiska palatsen, eventuellt förstördes de av mykenarna som

sedan styrde ön de närmaste 50 åren.8

Fig 1.

Kartan visar Kreta i förhållande till Kykladerna och Rhodos. De

palats som var viktigast under den minoiska tiden är utmärkta.9

2.2 Kronologi

Den tidsperiod jag har koncentrerat min undersökning till är

bronsåldern ca 2800-1000 f Kr. Jag har valt den definitionen

som gjordes av professor N Platon, 1959 och som användes av

Evans, främst på keramikföremål.10

8 McKay, 2004, 1089 Higgins, 1973, 3010 Vassilakis, 33

9

Det är svårt att göra en sammanställning av fynd från Kreta

dateringsmässigt. Förvirringen är stor och det råder delade

meningar bland forskare om när stora händelser inträffat och

hur föremål ska dateras. När palatset i Knossos förstördes är

en av de viktigaste, obesvarade frågorna. Exempelvis daterar

Reynold Higgins Knossos fall till ca 1400 f Kr medan Leonard

Palmer anser att detta inträffade först 1150 f Kr.11

Enligt Dickinson finns det två förhärskande åsikter, den

ena representeras av Popham som i en bok utgiven 1970 daterade

förstörelsen till tidigt LMIIIA2 och den andra representeras av

de forskare som daterar händelsen till slutet av LM IIIB alltså

sent eller i slutet av 1300-talet; vilket förespråkas av

Hallager och Niemeier.12 Det finns också en medelväg, där man

daterar förödelsen till sen eller slutet av LM IIIA2, rätt sent

in i på 1400-talet förespråkad av Hood.13 Dickinson anser att

den sistnämnda står för en trovärdig kompromiss. Enligt honom

finns det åtskilliga bevis för välfärd och betydelse för

Knossos i den tidiga delen av tredje palatsperioden, mellan LM

II och IIIA. Det är en tid med välarbetade gravar och rika

begravningar runt Knossos.14

Dickinson har använt sig av den kronologi som fastställts

av Warren och Hankey där de använt kol-14 metoden för de

tidigaste fynden, stämt av mot speciellt egyptiska fynd för de

senare fynden.15

11 Higgins, 1973, 1212 Dickinson, 1994, (Popham 1970), (Hallager 1977; Niemeier, 1982), 2113 Dickinson, 1994, (cf Hood 1971, 149-50), 2114 Dickinson, 1994, 2115 Dickinson, 1994, (Warren and Hankey 1989, 137-48), 22

10

Jag är medveten om att undersökningen sträcker sig över en

lång period men med tanke på de dateringsproblem jag redovisat

ovan har det varit svårt att avskärma den.

2.3 HästarTroligen tämjdes hästen i den asiatiska delen av Ryssland

omkring år 3000 f Kr. Genom ryttarfolkens rörelser spred sig

kunskapen och djuren västerut mot Europa.

Fig 2. Grekerna anses ha använt de första

hästarna ca 2000 f Kr. På ett grekiskt

lerkärl från den tiden kan man se två hästar

spända framför en ceremonivagn. De tidigaste

skriftliga beskrivningarna av hästar finns i

Homeros Iliaden där de ska ha använts som

dragdjur framför vagnar i strid. 16

Om hästar förekom på Kreta har diskuterats. De många

avbildningarna av vagnar visar helt klart på att någon form av

dragdjur måste ha funnits. När Evans 1905 hittade ett sigill

med en häst framför en båt skrev han i sin utgrävningsrapport:

”Ovissheten hopas tätare, när vi vänder oss till hästen som

drog vagnen. En tavelserie upptar anvisningar för utrustande av

en krigare med ett par harnesk, en vagn och vanligen ett par

hästar.”17 Palmer har tidigare konstaterat att antalet

avbildade vagnar är stort och anser att de troligen infördes

16 Edwards, 1995, 1217 Palmer, 1963, 171-172, ”Palmer refererar ej till originalkällan för dennauppgift”

11



tillsammans med hästar under perioden SM I-II (1600-1450 f Kr).

De bryderier som Evans hade med hästarnas manar som bundits upp

i tofsar ska enligt Palmer antyda att hästarna på Kreta var av

samma ras som de på fastlandet. Med modernt hästtänkande kan

bara konstateras att en uppsättning av manen inte har med ras

eller släktskap att göra. Däremot måste det anses vara en

sedvänja eller en rutin som delats av människor som bytt

hästkunskap med varandra. Samma fenomen med manen i tofsar

visas på ett målat fragment som man funnit i männens megaron i

Myken (se Fig. 11).

Palmer anser att Evans vill prioritera Kreta gentemot

fastlandet både vad gäller användningen av hästar och av

vagnar. Han citerar Evans som på ett annat ställe skriver:

”Gravstenarna i Mykene, på vilka vagnar och hästar uppträder

för första gången i det egeiska området, pekar på att hästen

användes tidigare i detta sammanhang på fastlandssidan, där

slätten vid Argod erbjöd mer speciella fördelar än de som stod

till buds på själva Kreta.”18 Trots detta säger Evans, enligt

Palmer, att en avbildad häst på en svärdsklinga från en

schaktgrav i Mykene ”ger en storartad föreställning om denna

minoiska avelsras”.19 Enligt Palmer var alltså Arthur Evans

kluven om var hästarna och vagnar uppträtt först.

2.4 Linear B

18 Palmer, 1963, 173-174, ”Palmer refererar ej till originalkällan för dennauppgift”19 Palmer, 1963, 173-74

12

Fig 3. I Linear B, det skriftspråk som

minoerna använde sig av finns tecknet för häst.20 Det finns

också en lertavla som tolkas som en redogörelse för hur en

krigare skulle utrustas med harnesk, häst och vagn.21

Redan 1889 fick Sir Arthur J Evans, som då var intendent på

Ashmolean Museum i Oxford se föremål som visade att det

förekommit skrift i det egeiska området under prehistorisk tid.

Han var en engelsk amatörarkeolog som lyckades köpa marken där

Knossos låg och började sina utgrävningar 1900.22 Det första

fyndet var ett offerbord i en grotta på berget Dikte vilket

ledde till att Evans gjorde allvar av att gräva på den plats

där han trodde att Minos stad Knossos legat. År 1900

påträffades den första lertavlan, vilken följdes av många fler

som låg utspridda i palatset. Lertavlornas text ristades in

obränd lera och tavlorna fanns bland annat samlade i palatsets

arkiv. När Knossos förstördes eldhärjades palatset, tavlorna

brändes och de kunde på så sätt bevaras till eftervärlden.23

Evans hittade sammanlagt ca 4.000 tavlor med skrift i

palatset i Knossos.24 Han kallade skriften för Linear B för att

skilja den från Linear A som förekom på offerbordet i Dikte.25

Dateringen av Linear B-tavlorna är synnerligen

omdiskuterad. En som diskuterat dateringen av Linear B är

Oliver Dickinson, som säger “jag finner det omöjligt att tro

att LMIIIB var den period som representerades av Linear B 20 Palmer, 1963, Fig 7c, 5721 Palmer, 1963, 17022 Vassilakis, 1323 www.thebritishmuseum.ac.uk (kontrollerad 2007-05-15)24 Higgins, 1973, 10325 Palmer, 1963, 43-44

13

QuickTime och enTIFF (okomprimerat)-dekomprimerarekrävs för att kunna se bilden.

http://www.thebritishmuseum.ac.uk/

texter”.26 Han anser att palatsen överlevt in i LM IIIA2 och

vill datera fynd till denna senare tid. Det kan vara

förklaringen till att Linear B tavlor hittat i lerkrukor som

betecknas som ”sen” keramik.27

När Arthur Evans dog var texterna på lertavlorna

fortfarande inte tydda utan detta skedde först 1952 av

arkitekten Michael Ventris som konstaterade att språket var

grekiska.28

I efterhand har det visat sig att Evans både förvanskade

och innehöll sanningen om fynd. ”Kanske detta hade gått att

undvika om Evans fått veta att Linear B-skriften var grekiska

och samtida med liknande tavlor på fastlandet, daterade till

1200-talet f Kr.”29

2.5 Sigill

Liksom andra kulturer under antiken använde minoerna sigill

för att identifiera och skydda sin egendom. Sigill hade en

viktig funktion i det minoiska samhället och fungerade som en

stämpel som kunde användas genom att man tryckte ner den i

lera, i krukor och förseglade dörrar och lådor. Sigillen

pressades ner i en lerklump som förslöt band runt exempelvis

packlådor och papyrusrullar. De talade om vem ägaren var och

garanterade att innehållet var orört.30 Användningen av sigill

26 Dickinson, 1994, 2227 Dickinson, 1994, 2228 Higgins, 1973, 4029 Winbladh, 200130 Higgins, 1973, 72

14

var en del av det minoiska administrativa systemet som gjorde

att man hade kontroll över hur varor förflyttades, av vem och

var de producerats och vem de tillhörde. Sigillen var mycket

dekorativa och de bars av sina ägare runt fotleden eller

halsen.31

De tidiga sigillen gjordes av mjuka och lättarbetade

material. Under den mellanminoiska tiden började man använda

kvart och andra hårdare stenar. De bearbetades med skärande

trissor och rörformade borrar tillsammans med slippulver.32

Runt 1900 f Kr började man använda hårdare material som

bergskristall, karneol, agat och ametist. Motiven var

geometriska mönster, hieroglyfer och avbildningar av djur.

Mellan 1450 och 1400 f Kr, under den mykenska ockupationen,

blev stilen mer monumental och man avbildade grupper av djur i

heraldiska poser.33

2.6 Fresker och statyer

Väggarna i de nya palatsen på Kreta var färgrika med sina

fresker. Minoerna var duktiga konstnärer och gjorde stora

målningar på palatsens väggar. De tog till sig influenser från

exempelvis Hettiterna i Asien, från Syrien och Egypten men

behöll sin egen stil och särart.34 Väggarna i de minoiska

palatsen var mellan 1800-1300 f Kr dekorerade med fresker.35

31 www.thebritishmuseum.ac.uk32 Cook, 1976, 1733 Higgins, 1973, 5134 Higgins, 1973, 2335 Vasilakis, 190

15

När de återfanns var det ofta i form av fragment och många av

dem har renoverats hårt vilket innebär att det är svårt att

bedöma dem korrekt.

Freskerna som fanns i Knossos är de första naturalistiska

målningar som man har funnit i antik konst. De håller en mycket

hög kvalitet och är skickligt utförda.36 Den minoiska konsten

hade en stark påverkan på den mykenska och även de mykenska

palatsen var dekorerade med fresker i minoisk stil. Det är

därför svårt att skilja senare mykenska verk från de minoiska

förebilderna.37

De statyer minoerna tillverkade var oftast av terrakotta

och i mer sällsynta fall av brons. De föreställde kvinnor, män

och djur och har återfunnits på heliga platser, i palatsen, på

toppen av berg och i grottor.38

Minoerna gjorde inga stora skulpturer utan de var istället

skickliga på att göra små avbildningar.39

3 Kända avbildningar av hästar och utrustningHär redovisar jag de fynd där det klart anges att det är en

häst som avbildats.

3.1 Hästtecken i Linear B

36 Higgins, 1973, 4537 Cook, 1976, 2438 Vasilakis, 24-2539 Cook, 1976, 17

16

Två Linear B tavlor som kan ses på Herakleions Museum visar

hästar och vagnar.

Fig 4. Den övre har den typiska minoiska vagnen avbildad på

översta raden.40 Fig 5. Den nedre, avlånga,

lertavlan kommer från palatset i

Knossos. 41 Längst till vänster ser man

ett vackert hästhuvud med manen uppsatt

i tofsar. Bredvid är ytterligare en

avbildning av den för tiden typiska

minoiska vagnen. Tavlan visar också ett harnesk och det hela

tolkas som en utrustningslista för en minoisk soldat.42



3.2 Fresker och statyer

Fig 6. På British Museum finns två fragment

av fresker som kommer från palatset i

Knossos. Den här målningen som är 140x150

40 Privatbild från Hierakleion museum41 Vasilakis 9942 Palmer, 163, 170

17

mm beskrivs av museet som ett fragment av en man med spjut och

häst.43

Fig 7. Detaljen till vänster kommer från en

fresk som visar en knut från huvudlaget på en

vagnshäst och måtten är 230x300 mm.44

Båda dessa fresker är funna i Knossos av Sir

Arthur Evans och skänkta till British Museum av

honom.

På ett fat som dateras till 1100-tal f Kr, eller aningen

senare, ser man på ena sidan en man som jagar och på den andra

sidan avbildas en ryttare. Det sätt som målningen arrangerats

över ytan är typiskt för perioden med en avbildande stil i

43 http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=q-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&c=sackle02&cl=search&d=sackler02-apb (kontrollerad 070518)44http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=d-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&cl=search&d=sackler02-aea.1 (kontrollerad 070518)

18

http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=d-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&cl=search&d=sackler02-aea.1



http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=q-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&c=sackle02&cl=search&d=sackler02-apb



perioden senminoisk III. Föremålet är funnet i Mouliana och

härrör från en ceremoniell begravning45

Fig 8. Enligt Immerwahr har man har

funnit ett fåtal fragment som avbildar

hästar och vagnar i den sena minoiska

konsten. Den typiska mykenska

parvagnen kan man se på en bevarad del

av en fresk. Fresken visar en fyrhjulig vagn som är dragen av

två hästar. Hästarna överlappar varandra och skiljs åt genom

att de målats i olika färger, här i svart och vitt. Vagnar

dragna av en ensam häst förekommer också. En del av en fresk

visar möjligen hur de ingår som en del av en procession med

”himation”-klädda män i samband med offer.46

En av de kanske intressantaste freskerna är sammanställd av

Cameron utifrån olika fragment som Arthur Evans kallade

”Palanquin”. Rekonstruktionen utgår från ett större fragment

som Cameron sedan har sedan ”fyllt i” med fragment från Evans

utgrävning. Bakom vagnen går en tjur vilket kan betyda att den

ska offras. Dateringen är inte helt fastslagen men Immerwahr

anser att stilen är tidig och att den gjorts före de målningar

av vagnar som förekommer på fastlandet.47 Målningen hittades i

den södra delen av palatset i Knossos. Fresken har en

himmelsblå bakgrund med vita vågig ytor som innehåller randiga

45 Betancourt, 1985, 181, fig 12746 Immerwahr, 1990, (Hesperia pl 4, nos 66.72) 8347 Immerwahr, 1990, 93-95

19


”påskägg” i den övre delen. Kuskens profil från höger sida

finns bevarad på den vänstra kanten. Han bär en lång,

diagonalrandig klänning och håller en piska och två par tömmar

i sin högra hand. De vackert målade figurer är i en

proportionerlig skala. Här finns två hästar målade i olika

färger och en vagn för två personer. Det är samma typ av vagn

som avbildas på de Linear B tavlor som hittades i Knossos.

Motivet kommer att bli viktigt på sena mykenska fresker.48

På Herakleion Archaeological Museum finns tre små

terrakottastatyer, daterade till 1400-1100 f Kr, som är mycket

intressanta. De visar att hästarna användes till flera olika

arbetsuppgifter.

Fig 9. Mest intressant är fyndet från

Archanes som visar en kvinna (gudinna) ridande

i en sadel. 49 Att det är en kvinna visar att

hästen inte bara användes i strid och av

soldater. Det är också en av de allra

tidigaste avbildningarna av en stabil sadel.

Figuren sitter i sidled på hästen, ett ridsätt som förekommit i

stora delar av världen vid processioner, bröllop och rena

transporter.

48 Immerwahr, 1990, 123-12549 Vasilakis, ”uå”, 158

20



Den andra terrakottafiguren hittades i Phaistos, och

föreställer en häst som bär amforor. 50 Hästarna användes

således som packdjur och fick bära bördor på ryggen. Den tredje

statyn avbildar en häst med ett ok över ryggen, vilket innebär

någon form av sele för att den skulle kunna dra en börda.51

I Vrokastro har man gjort ett gravfynd, från 1100-800 f Kr,

som är en lermodell av en hästkarl och delar av en vagn.52

3.3 Sigill

Fig 10. Ett sigill av röd kvarts, 3,3 x

2,1 cm hittades innan man börjat

gräva ut palatset i Knossos. Det

dateras till 1450-1300 f Kr och

finns idag i den minoiska samlingen

på British Museum i London. Sigillet föreställer en figur i en

vagn dragen av två hästar. Mannen har en piska i ena handen och

tömmarna i den andra. På hästarnas bakdelar finns zigzag-

mönster som kan tolkas som seldon.53

50 Vasilakis, ”uå”, 15851 Vasilakis “uå”, 15852 Vasilakis, ”uå”, 16553www.thebritishmuseum.ac.uk/compass/ixbin/hix.cgi?%7BUPPER%7D%3Av2_free_text_tindex=horse+minoan&_IXDB_=compass&_IXSPFX_=graphical%2Fsummary%2F&_IXFPFX_=graphical%2Ffull%2F&_IXNOMATCHES_=graphical%2Fno_matches.html&%24+%28with+v2_searchable_index%29+sort=.&_IXsearchterm=horse%2520minoan&_IXspage=search&submit-button=summary (kontrollerad 070515)

21



http://www.thebritishmuseum.ac.uk/compass/ixbin/hix.cgi?%7BUPPER%7D%3Av2_free_text_tindex=horse+minoan&_IXDB_=compass&_IXSPFX_=graphical%2Fsummary%2F&_IXFPFX_=graphical%2Ffull%2F&_IXNOMATCHES_=graphical%2Fno_matches.html&$+(with+v2_searchable_index)+sort=.&



Fig 11. Sir Arthur Evans hittade 1905,

i en byggnad som kallas för ”lilla

palatset”, ett sigillavtryck med en

häst. Det visar ett enmastat

segelfartyg och en häst med manen

uppsatt i tre tofsar.54

I British Museums samlingar finns ett mandelformat sigill

som dateras till omkring

1500-1450 f Kr. Det föreställer en vagn som dras av två

mulor/mulåsnor.55 Eftersom en mula/mulåsna förutsätter att man

har haft tillgång till en häst är även detta fynd av intresse.

3.4 Diskutabla fynd

Några av de finaste exemplen på minoisk konst finns på en

bemålad stensarkofag som hittades vid utgrävningar i palatset i

Aiya Triada. Troligen användes den vid en kunglig begravning.

54 Palmer, 1963, 17255 Cook, 1976, 17 (Gem 39, Case 5, no 10)

22



Sarkofagen som dateras till 1400-talet f Kr visar på den norra

sidans nederkant en vagn dragen av två vildgetter. 56 Även Sara

Immerwahr beskriver målningen i sin bok och anser också att

vagnen är förspänd med vilda getter.57

Fig 12. Ayia Triada, Heliga

treenigheten, grävdes ut av italienska

arkeologer samtidigt med Knossos,

1902.58 Palatset var kungligt att

döma av den storartade

arkitekturen, de rika

dekorationerna invändigt och att de

föremål som hittat är av hög

kvalitet. I en grav nära Villa

hittade man sarkofagen som dateras

till 1450-1400 f Kr. Den är

tillverkad av kalksten och helt bemålad med religiösa motiv. De

naturtrogna avbildningarna håller remarkabelt hög kvalitet med

tanke på hur gamla de är. Som religiöst dokument ställer

sarkofagen dock fler frågor än den ger svar.59

56 Vasilakis, uå, 19057 Immerwahr, 1990, 10158 Vasilakis, uå, 19059 Higgins, 1973, 59-72

23



Tolkningen av vilken art dragdjuren tillhör är mycket

tveksam. För mina ögon är det otroligt att denna naturalistiska

målning verkligen föreställer getter, betydligt troligare är

att det istället föreställer två hästar, både att döma av

storleken, problemet att tämja getter och av djurens anatomi.

Som jämförelse har jag lyft ut det ena huvudet av ”geten”

(Fig 14) och jämför den med två minoiska hästbilder. Det vänstra

hästhuvudet (Fig 13) är en avbildning av en målning från en

fastlandsfresk funnen i männens megaron i Mykene,60 i mitten

har jag tagit ut huvudet på en av ”vildgetterna” och till höger

hästhuvudet som det tecknas i Linear B (Fig 15). Alla tre

avbildningarna uppvisar stora likheter och den knoppade manen

ger en speciell profil åt avbildningarna.



Fig 13.


Fig 14.



Fig 15.

På ön Ialysos, vid Rhodos, har man hittat en

terrakottastaty av en man som kör en tvåhästarsvagn. Stilen är

minoisk och fyndet dateras till ca 1400 f Kr.61 Det är en

intressant avbilding eftersom den ha tillverkats på Kreta och

sedan transporterats till Ialysos.

60 Palmer, 1963, 17361 Cook, 1976, 27

24

Fig 16.Denna minoiska häst av lera

har dekorerats med ränder. Statyn

skall finnas på Hierakleion museum

men jag har inte återfunnit den i

deras utställningskataloger.62

Under den arkaiska tiden, 700-500 f Kr finns det en mängd

avbildningar av hästar. Några exempel är en fris på templet i

Prinias, en relief i Phaistos och en terrakottabild i templet i

Palaikastro.63 I Gortyn har det gjorts flera fynd av

hästfigurer och en kruka i svartfigurig keramik visar också en

häst.64

Under den arkaiska tiden avbildades flera hästmotiv också i

vasmålningar. En är en målning på en kruka som visar hästar och

en tävling med vagnar.65

En terrakottafigur visas ridande. Den är funnen i ett

arkaiskt skrin från Gortyn.66 På en hjälm från Axos finns

bevingade hästar avbildade.67

Gravfynd finns också från Prinias, daterade till 1100-800 f

Kr i form av en lerfigur föreställande en häst.68

62 www.greecetravel.com/.../ zulu/p065pic06.jpg (kontrollerad 070531)

63 Vasilakis, uå, 22764 Vasilakis, uå, 21665 Vasilakis, uå, 212, case 18966 Vasilakis, uå, 216, case 19267 Vasilakis, uå, 217, case 19868 Vasilakis, uå, 165

25



Ytterligare en lermodell av en häst har hittats i en grav i

Karphi, Lasithiou daterad till 1100-800 f Kr. På en amfora

funnen i en grav i Knossos finns en påmålad häst.69

Gravfynd från Arkades är en cylindrisk ask-urna med ett

lock, daterad till 800-650 f Kr, där man kan se en man som

leder en häst.70

I en tholosgrav i Phourni, Archanes har man funnit ett

skadat skelett av en offrad häst. Jag har inte kunnat hitta

någon datering på detta fynd.71 Om det är från bronsåldern är

det mycket intressant eftersom det visar att även hästen

förekom i kulten och användes vid offer.

5 Sammanfattning

För att få en bättre överblick över de hästrelaterade fynd jag

hittat har jag här ställt upp dem i kronologisk ordning. Jag

har bara tagit med de ”säkra” fynden och utelämnat de som

tagits upp under 3.4 Diskutabla fynd.

Typ Föremål Fyndplats Datering

Terrakottastaty 4-hjulig vagn Palaikastro2300-1900

Sigill mulor/vagn -1500-1450

Fresk hästar/vagn Knossos ca 1400

69 Vasilakis, uå, 16670 Vasilakis, uå, 17671 Vasilakis, uå, 110

26

Fresk hästar/vagn -Fresk man med häst KnossosFresk knut/huvudlag KnossosLertavla Linear B hästhuvud/vagn Knossos 1450-1350Lertavla Linear B häst - 1450-1350Lertavla Linear B häst/vagn - 1450-1350Sigill hästar/vagn Knossos

1450-1300Sigillavtryck häst/båt Knossos

-Terrakottastaty häst bär amforor Phaistos 1400-1100Terrakottastaty ridande gudinna Archanes 1400-1100Terrakottastaty häst med ok Archanes

1400-1100Fat ryttare Mouliana ca 1100-talLermodell hästkarl/vagn Vrokastro

1100-800

Föremål med hästrelaterade avbildningar har förekommit på

Kreta under hela bronsåldern. Avbildningarna finns på fresker,

keramik, i Linear B och som statyer. Hästar med vagn är klart

dominerande men det förekommer också en avbildning med sadel,

häst som används som lastdjur och i militärt sammanhang. Ett

sigill visar en häst och en båt vilket kan tyda på att man

transporterade dem sjövägen.

6 Diskussion

27

Under min mycket summariska undersökning har jag hittat ett

flertal avbildningar av hästar som gjorts under minoisk tid.

Antalet fynd är relativt litet i förhållande till den period

jag har valt. Det finns också en övervikt för de mera

diskutabla fynden. Jag anser ändå att de föremål och

avbildningar jag hittat klart visar att minoerna hade hästar

och att dessa användes inom många olika områden på Kreta.

Vagnar är vanliga och det skulle vara intressant att titta

närmare på de dragdjur som beskrivs som mulor (där en häst

måste ha varit inblandad) och vildgetter. Likaså finns det en

avbildning av en tydlig sadel med ryttare i. Detta fynd är

mycket intressant och vänder upp och ned på den gängse

inställningen att sadlar först användes i Kina ca 1000 år efter

det att denna skulptur gjordes. Det är inte troligt att sadeln

uppfanns på Kreta utan snarare att den importerats någon stans

ifrån. Frågan är bara vem som hade med sig denna tidiga

innovation och om de tidigare teserna med ridkunskaper

österifrån måste modifieras. Seden att sätta upp hästarnas man

i tofsar kan leda till att man antar att det är ett annat djur

som avses eftersom dessa tofsar kan tolkas som horn. Att på

olika sätt ”frisera” sina hästar är inte ovanligt. I Mongoliet

sätter man fortfarande upp hästarnas svansar vid tävlingar och

i södra Spanien fortlever en tradition med att sätta upp manen

i tofsar. Även i Sverige gör vi våra hästar fina inför en

tävling genom att på olika sätt sätta upp manar och svansar.

De talrika bosättningarna i de stora palatsen måste ha

krävt en fungerande infrastruktur och transportmöjligheter.

Inte nog med att de som bodde här behövde förnödenheter det

28

skeppades också stora mängder varor ut från hamnarna. Kreta är

en vild och bergig ö som på grund av sin långsträckta form har

förhållandevis långa transportsträckor (avståndet mellan

palatsen i Kydonia, dagens Chania och Knossos är ca 240 km).

Man kan tänka sig att transporter skedde med oxar men eftersom

dessa färdas långsamt är detta inte detta troligt. I det

Medelhavsklimat som råder måste färskarorna ha blivit

förstörda. Troligen användes vattenvägar för transport mellan

olika platser på Kreta men man var då beroende av vind och

strömmar och det kan inte vara hela förklaringen.

Landtransporter måste också ha skett från det inre av ön och ut

till kusterna och där kan hästarna ha haft en viktig funktion.

Hur utbrett användandet av hästen var i det minoiska

samhället går inte att dra någon slutsats om utifrån detta

arbete. Jag anser dock att det är helt klarlagt att hästar

förekom både som rid-, last- och som dragdjur. Inte heller

råder det någon tvekan om att de fyllde en funktion militärt

och i ceremonier. Det verkar också troligt att man

transporterade hästar på båtar och på det sättet kunde byta

avelsdjur med fastlandet. Troligen har hästarna inte funnits

vilt på Kreta utan de har från början importerats sjövägen.

29

Käll- och litteraturförteckning

OTRYCKTA KÄLLORInternet

www.greecetravel.com/.../ zulu/p065pic06.jpg (kontrollerad 070531)http://www.thebritishmuseum.ac.uk/compass/ixbin/hixclient.exe?_IXDB_=compass&_IXFIRST_=1&_IXMAXHITS_=1&_IXSPFX_=text/full/&$+with+all_unique_id_index+is+$=OBJ3352&submit-button=summary

www.thebritishmuseum.ac.uk/compass/ixbin/hix.cgi?%7BUPPER%7D%3Av2_free_text_tindex=horse+minoan&_IXDB_=compass&_IXSPFX_=graphical%2Fsummary%2F&_IXFPFX_=graphical%2Ffull%2F&_IXNOMATCHES_=graphical%2Fno_matches.html&%24+%28with+v2_searchable_index%29+sort=.&_IXsearchterm=horse%2520minoan&_IXspage=search&submit-button=summary (kontrollerad070515)

http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=q-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&c=sackle02&cl=search&d=sackler02-apb (kontrollerad 070518)http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=d-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&cl=search&d=sackler02-aea.1 (kontrollerad 070518)http://www.therafoundation.org/articles/environmentflorafauna/thebronzeageanimaleconomyfromakrotiriapreliminaryanalysis/view?searchterm=horse

LITTERATUR

Beatie 1981 R. H. Beatie, Saddles, Oklahoma, 1981Betancourt 1985 P. P. Betancourt, The history of Minoan pottery, Princeton, 1985

30

http://www.therafoundation.org/articles/environmentflorafauna/thebronzeageanimaleconomyfromakrotiriapreliminaryanalysis/view?searchterm=horse












http://www.thebritishmuseum.ac.uk/compass/ixbin/hixclient.exe?_IXDB_=compass&_IXFIRST_=1&_IXMAXHITS_=1&_IXSPFX_=text/full/&$+with+all_unique_id_index+is+$=OBJ3352&submit-button=summary



Cook 1976 B. F. Cook, Greek and Roman Art in the British Museum, London,1976Dickinson 1994 O. Dickinson, The Aegean bronze age, Cambridge, 1994Edwards 1995 E. H. Edwards, Bonniers stora bok om Hästar, Hong Kong, 1995Higgins 1973 R Higggins, The Archaeology of Minoan Crete, Hampshire, 1973 Immerwahr 1990 S. A. Immerwahr, Aegean painting in the bronze age, Pennsylvania, 1990McKay 2004 McKay, Hill, Buckler, Ebrey, A history of world societies, Boston, 2004Palmer 1963 L. R. Palmer, Knossos och Mykene, vad lertavlorna berättar, Stockholm, 1963Paulsson 1997 B. A. Paulsson, Se Grekland, en faktaguide, Stockholm, 1997Vasilakis “uå” Andonis Vasilakis, Herakleion Archaeological Museum, Athen, “uå”Vassilakis “uå” Antonis Vassilakis, Knossos – mythology, history, guide to the archaeological site, Aten, “uå” Winbladh 2001 M-L. Winbladh, Hellenika nr 96, 2001Winbladh 2000 M-L. Winbladh, Minoer och mykenare på Västkreta, Stockholm, 2000

BILDFÖRTECKNING

Fig. 1 Karta över Kreta med de viktigaste palatsen, Higgins, The Archaeology of Minoan Crete, Hampshire, 1973, 30Fig. 2 Grekiskt hästmotiv, Edwards, Bonniers stora bok om Hästar, Hong Kong, 1995, 12Fig. 3 Tecknet för häst i linear B, Palmer, Knossos och Mykene, vadlertavlorna berättar, Stockholm, 1963, fig 7c, 57Fig. 4 Lertavla med linear B, privatbild från Herakleion Museum, 2004Fig. 5, Lertavla med hästhuvud, Vassilakis, Knossos – mythology, history, guide to the archaeological site, Aten, “uå” case 69, 99Fig. 6 Fragment av fresk, http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=q-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&c=sackle02&cl=search&d=sackler02-apb (kontrollerad 070518)

31




Fig. 7 Fragment av fresk, http://www2.odl.ox.ac.uk/gsdl/cgi-bin/library?e=d-000-00---0sackle02--00-0-0-0prompt-10---4----dtt--0-1l--1-en-50---20-about-horse--00001-001-1-1isoZz-8859Zz-1-0&a=d&cl=search&d=sackler02-aea.1 (kontrollerad 070518)

Fig. 8 Rekonstruerad fresk, Immerwahr, 1990, 93Fig. 9 Terrakottastaty av ridande gudinna, Vassilakis, Knossos – mythology, history, guide to the archaeological site, Aten, “uå”, case 138, 159Fig. 10 Sigill av röd sten, www.thebritishmuseum.ac.uk/compass/ixbin/hix.cgi?%7BUPPER%7D%3Av2_free_text_tindex=horse+minoan&_IXDB_=compass&_IXSPFX_=graphical%2Fsummary%2F&_IXFPFX_=graphical%2Ffull%2F&_IXNOMATCHES_=graphical%2Fno_matches.html&%24+%28with+v2_searchable_index%29+sort=.&_IXsearchterm=horse%2520minoan&_IXspage=search&submit-button=summary (kontrollerad070515)

Fig. 11 Palmer, Knossos och Mykene, vad lertavlorna berättar, Stockholm, 1963, 172

Fig. 12 Ayia Triada sarcophagus, Vassilakis, Knossos – mythology, history, guide to the archaeological site, Aten, “uå”, 190Fig. 13 Avritat hästhuvud, Palmer, Knossos och Mykene, vad lertavlorna berättar, Stockholm, 1963, 173Fig. 14 Hästhuvud, detalj tagen ur Fig. 12Fig. 15 Hästhuvud, detalj tagen ur Fig. 5Fig 16 Randig häst, www.greecetravel.com/.../ zulu/p065pic06.jpg (kontrollerad 070531)

32




Hästarna i Knossos - minoiska bronsåldersfynd

Documents

Transcript of Hästarna i Knossos - minoiska bronsåldersfynd