Diplomatarium Suecanum. Bd 11. H. 4, 1379

DIPLOMATARIUM SUECANUM

SVENSKT DIPLOMATARIUM

UTGIVET AVRIKSARKIVET

Elfte bandetFjärde häftet

1379

Utarbetat av

CLAES GEJROT

INGELA HEDSTRÖM PETER STÅHL

STOCKHOLM 2014

SVENSKT DIPLOMATARIUMREDAKTION (2014)

HuvudredaktörClaes Gejrot

RedaktörerLatin: Peter StåhlNordiska språk: Ingela Hedström

Redaktör för Svenskt Diplomatariums huvudkartotekSara Risberg

RIKSARKIVETS RÅDGIVANDE NÄMND FÖR SVENSKT DIPLOMATARIUM

Riksarkivarie Björn Jordell (ordförande), Olle Ferm, Birgitta Fritz (historia), Hans Aili, Gunhild Vidén (latin), Lennart Elmevik, Staffan Nyström (nordiska språk)

Original: Sara RisbergTryck: TMG Tabergs

ISSN 0284-1959STOCKHOLM 2014

FörordI föreliggande häfte, som är det fjärde i band 11, utges breven från 1379. De editions-

och urvalsprinciper som följs har tryckts i DS 11:1, s. V–IX. Liksom tidigare utges ellerregistreras de brev där drottning Margareta eller kung Håkan använder svenska titlar. Undan-tag från denna princip görs i de fall där Håkans titel endast återfinns i norska dateringar (seRegesta Norvegica, vol. VII, nr 782–784, 787, 790, 793, 797, 799–801, 805–806, 808, 821,823, 825–827 och 829). Dessa texter har ändå registrerats i Svenskt Diplomatariums huvud-kartotek (SDHK) som är tillgängligt online (riksarkivet.se/sdhk).

Det bör noteras att ytterligare information om brevmaterialet, bland annat om deneftermedeltida traderingen, kan sökas i SDHK. På Svenskt Diplomatariums internetsidor(riksarkivet.se/diplomatariet) finns dessutom vissa fördjupande artiklar om brevmaterialet. Enfullständig käll- och litteraturförteckning kommer att bifogas det elfte bandets sista häfte,men de hänvisningar som görs löpande är i regel tillräckligt utförliga. Med vissa tillägg (somnoterats i tidigare förord till häften i detta band) följer förkortningarna listan som trycktes iDS 10:4.

Huvuddelen av förlagorna som återges i häftet finns i Riksarkivets samlingar i Stock-holm, men redaktörerna har därutöver besökt en rad arkiv och bibliotek. Jag vill här påminnaom att vår ambition är att alla medeltida förlagor som förvaras i nordiska samlingar skastuderas på plats. När det gäller utgåvor av material som förvaras utanför Norden har det i deflesta fall ansetts tillräckligt att basera arbetet på ett beställt digitalt foto. Allt fotounderlagarkiveras på Diplomatarieredaktionen i Stockholm.

Det finns som vanligt många att tacka. Redaktörerna har fått mycket god hjälp vidkollationeringsresorna runt om i Sverige och grannländerna. Vi är också tacksamma motledamöterna i vår rådgivande nämnd och mot andra experter som rådfrågats och kommit medgoda synpunkter under arbetets gång, framför allt Kaj Janzon, Christian Lovén, Roger Axels-son och Henrik Klackenberg.

I det redaktionella arbetet deltar regelmässigt Sara Risberg. Ytterligare tre personer haraktivt medverkat vid tillkomsten av häftet och ska här särskilt framhållas. Jan Axelson vikari-erade under en period på nordisttjänsten och tog fram underlag för ett antal fornsvenskatexter. Jean-Charles Bédague, praktikant från Institut national du patrimoine i Paris, gjordeförarbeten till vissa av latintexterna. Stefan Mähl utarbetade texterna på medellågtyska ihäftet.

Stockholm i september 2014 Claes Gejrot

677

9870 1379 utan dag VadstenaIngeborg Jonsdotter skänker för sitt, sina föräldrars och de sinas själagagn och för sin gravplats till

Vadstena kloster sin egendom Ramsjö med kvarn, alla landbor som funnits där länge och alla tillagor. Gåvangörs med medgivande av utfärdarens mor, som är hennes arvinge. Klostrets förmän och sysslomän får fullmaktatt förvalta egendomen på bästa sätt för klostret. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingar egendomen ochöverlåter äganderätten till klostret för evig tid. Vidare ger hon häradshövdingen i det härad egendomen liggerfullmakt att på hennes vägnar ge fasta på tinget i enlighet med lagen.

Utfärdaren ber Erengisle Sunesson jarl, lagmannen Jon Upplänning, Harald Kase och Harald Bagge atttillsammans med hennes mor Ramborg Petersdotter besegla brevet.

Orig. på perg. (25,8 x 10,6 cm, uppveck 1,9 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11367.Tryckt: P. G. Vejde, Ramsjöholm (1921), s. 131 f.Regest: RPB nr 1471.Jämför brev 1379 2/2 (DS nr 9914 nedan) genom vilket Ramborg Petersdotter skänker sin egendom Broxvik till Vadstena

kloster.Om Erengisle Sunesson (båt), titulärjarl av Orkneyöarna, se SRM s. 33 och SBL VII, s. 49. För sigillanterna Jon Upp-

länning och Harald (Andersson) Bagge se DS nr 9690 med vidare hänvisning.Om Ramsjö, se Vejde, a.a., med detta brev nämnt s. 14 f.

Alla the mæn som thætta bref høra ælla see ‧ helsar iak Jngeborgh Jons dottir jn[ner]-likaa medh warum herra Ihesu Christo / Gør iak thet allom mannom kunnokt thet iak heel tillminna skæla ‧ æn tho at iak see krank till min likama hafw[i]rb ij Gudz hethir ok wara fru formina ‧ siæl ‧ minna forældra ‧ ok andra thera som iak ær skyldogh got fore at gøra ‧ ok foremin læghustadh medh minna kæro modhor iaa ‧ ok godhuilia ‧ som min arfuinge ær ‧ giwittill Vatzstena kloster ‧ mit gooz som Ramsio hetir ‧ medh the quærn som ther tilligger1 ‧ oklanbom allom som ther af aldir tillighat hawir ‧ medh hws akir ‧ æng ‧ fæmark ‧ skoghom ‧fiskeuatnom ok medh allom sinom tillaghom ‧ æ hwat thet hælzst ær ij eno ælla andro ‧ ij vatoælla thørro ‧ nær by ælla fiære ‧ ængo vndan takno til æuærdhelika ‧ ægho ‧ Ok giwir iak fultwald nu æptir thænna daghin fornæmpda klostirsins formannom ok syslomannomc ij thetgozit fara ‧ radha styra ‧ ok skipa æptir thy som the forstanda ‧ at klostreno nytlikit ær. Okafhænde iak mik ok minum arfwm thet sama gozit ok hemola thet thy sama klostreno tilæwærdhelike ægho ‧ Framledhis giwir iak hærazhøfthingianom ‧ fulla makt ok wald ij thyhæradheno som thætta goozit liggir ij at giwa a mina væghna ‧ fastir aa ‧ thinge æftir thy somlagh sighia. Til thæssa vitnis byrdh ok mere stadhfæsto bedhis iak vælborna manna incigle ‧herra Eringisla Sonasons iærls ‧ Jons Vplænningx laghmanz, Haraldz Kasa ‧ Haraldz Bagga ‧ okminna kæra modhor ‧ Ramborgho Pætirs dottir ‧ hær fore at sætia ‧ Scriptum Vatzstena annoDomini Mocccolxxonono.d

På baksidan (med olika händer):Littera Ingeborgis Ioansdottire-Ramsiø9 : o-e

A g xi (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

678

Thweta hæradh Smaland(halvt kors)

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax i sigillpåse av ljusrosa linne, diameter 3,1 cm (heraldiskt sigill, se SMV II,s. 560): […]onis […] ‧ comit[…]; nr 2 endast sigillpåse av ljusrosa linne bevarad på sigillremsan; nr 3–5endast sigillremsor.

a Svårläst p.g.a. fläck. b Otydligt p.g.a. skada. c sysloman nom utan avstavningstecken vid radskifte. d Efternono ett J, eventuellt tänkt som inledning på en dateringsfras av typen Jn die… e–e På rasur (6 rader text raderade).

1 Utskrivna presensformer växlar mellan -er (som här) och -ir. Förkortade former har upplösts med -ir, vilkettycks vara skrivarens vanligaste variant.

9871 1379 utan dag Torpa kyrkaIngeld Uddormsson genomför ett egendomsskifte med herr Knut Erengislesson. Denne erhåller av

utfärdaren den nordligast belägna gården i byn Sunnanå (i Torpa socken). I utbyte får utfärdaren egendomen”Næs” i Karlstorps socken i Njudung med alla tillagor. Utfärdaren förbjuder sina arvingar att någonsin hindraskiftet för herr Knut eller hans arvingar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med herr Holmsten.

Orig. på perg. (23,5 x 7,0 cm; 8 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11368.Regest: RPB nr 1472.Angående Knut Erengislesson se ÄSF I, s. 56 och 175.

Alle the godhe mæn thætta breff høra ælle see helsa jak Jngiælder Wdormsson ‧ medhGudh. Skal thet allom witerlikat wara thet jak skipte hafuer giort medh hedherlikom manneherra Knute Æringislsson ‧ gifuit honum swa hetande goz ‧ Swnnana ‧ nørra gardhin j ‧ bynommedh allom til laghuma jnnan gardhs ok wtan ‧ mik fore takænde swa hetande goz ‧ Næs1 ‧ j ‧Karl thorppa soghn ‧ j ‧ Nyudhungæ ligiande ‧ medh allum til laghum nær by ok fiærren ængowndan takno ‧ Forbiudher jak allom minom arfwm ‧ at the thet aldrigh hindrin for honumælla hans arfwm ‧ Datum anno Domini Mo ccco lxxo nono ‧ Scriptum apud ecclesiamThorppa.b Sigillum2 domini Holmstani cum meo sigilloc.

Sigill: nr 1 endast skåra; nr 2 saknas, men sigillremsan är bevarad.

a Bokstaven a efter rättelse. b Härefter utrymme för 10–11 tecken (vid radslut). c Bokstaven o efter rättelse.

1 Oidentifierad ort; möjligen avses Boanäs i Karlstorps socken (OAU). 2 Anakolut; för väntad fras Sigillumdomini Holmstani appensum est eller likn. Jfr även not b om lucka i texten.

679

9872 1379 utan dagBroder Bertold, abbot i Padis cistercienskloster i Revals stift, tillskriver hederlig man Magnus Kase och

hans hustru fru Bengta och skänker dem brödraskap i klostret på grund av den fromhet och vänskap sommottagarna hyser till det. Mottagarna görs delaktiga i alla goda gärningar och botövningar som bröderna i helaorden utför. När klostret fått kännedom om att Magnus eller hans hustru avlidit kommer bröderna att förrättabegravningsmässor och vigilior, på samma sätt som sker när ordensbröderna avlidit. Vidare ska deras namninskrivas i klostrets bok över avlidna och årligen uppläsas i brödernas kapitel.

Utfärdaren beseglar.

Orig. på perg. (26,4 x 9,1 cm, uppveck 1,5 cm; 10 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11369.Om Magnus Kase, som på 1380-talet omtalas som fogde i Tavastland, och hans hustru Bengta Bengtsdotter (Oxenstierna)

se H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 62–67; om den förre se även B. Fritz, Hus, land ochlän 1 (1972), s. 130–131, och densamma, Hus, land och län 2 (1973), s. 130.

Om andligt brödraskap för klosters välgörare, se KL II: Brödraskap, sp. 303–306.

Nos frater Bertoldus abbas monasterij Pades1 Cysterciensis ordinis Reualiensis dẏocesis /famoso viro ac honesto Magno Kazen sueque honeste vxori / domine Benedicte / oraciones inChristo deuotas / Deuocionem ac amiciciam quantam ad ordinem et specialiter ad mona-sterium nostrum vos habere intelleximus / quare / eidem deuocioni ac amicicie / pie acsalubriter satisfacere volentes / vobis / vestreque pretacte vxori / plenam fraternitatem nostrimonasterij damus in hac vita pariter et in morte / participes vos facientes omnium bonorumoperum, missarum, vigiliarum, oracionum, jeiuniorum, castigacionum, elemosinarum, disci-plinarum et que in aliis piis exerciciis per fratres nostri tocius ordinis operare dignetur proui-dencia nostri Redemptoris / Ceterum ob specialem fauorem et amiciciam, quam ad vosgerimus / istud apponimus / videlicet quod cum obitus vester siue eciam vestre vxoris pre-nominate / vobis debitis in exequiis missarum ac vigiliarum / cuma nobis fuerit intimatus /fideliter / prout nostri ordinis fratribus defunctis facimusb / faciemus / nomen vestrum /nostro libro mortuorum inscribentes / annuatim in nostro capitulo / recitandumc ‧ Jn certi-ficacionem pretactorum / presentem litteram sub nostro sigillo vobis conferimus fideliterreseruandam / anno Domini Mo ccco lxxixo ‧

Sigillet saknas, men sigillremsan är bevarad.

a Pleonastiskt. b Bokstaven m efter rättelse. c Den följande punkten med lång svans; så även efter årtalsangivelsennedan.

1 D.v.s. Padis (Padise), ort i Estland ca 40 km sydväst om Tallinn. Om cisterciensklostret se Lexikon desMittelalters VI, sp. 1616–1617.

680

9873 (1379–våren 1380)Eremiten Giovanni dalle Celle riktar sig till ’fraticelli’ och förklarar bland annat att påven Johannes

(XXII) inte gjort sig skyldig till kätteri i sina dekretaler angående Kristi fattigdom. Han anför en revelation somsankta Birgitta fått i kyrkan S. Maria Rotonda i Rom 1371, då Gregorius XI var påve. Jungfru Maria visade sigför Birgitta och sade: ”Säg till denne broder, som är min vän, att det inte är tillåtet för dig att veta, huruvidapåven Johannes’ själ är i helvetet eller i himmelen. Det är inte heller tillåtet för dig att veta någonting om desynder som påven Johannes förde med sig när han efter sin död kom inför Guds domstol …” (Rev. VII, kap. 8;ed. B. Bergh 1967, s. 134).

Avskrift (på italienska) i Cod. Magl. XXXI, 65 (från 1300-talet), fol. 100r–113v, Biblioteca Nazionale Centrale di Firenze,Florens.

SDHK nr 11383.Tryckt: P. Cividali, Il beato Giovanni dalle Celle (1907), s. 458–477.Referat: S. Ekwall, Vår äldsta Birgittavita (1965), s. 134–135 (efter Cividalis utgåva).Giovanni dalle Celle var en f.d. abbot i S. Trinità i Florens som tillhörde vallombrosanernas kongregation av benediktin-

orden. Han levde som eremit och skrev ett antal traktater i brevform. Om detta se Ekwall, a.a., s. 133–134.’Fraticelli’ var en sträng rörelse inom franciskanorden som omfattade tron på Kristi och apostlarnas absoluta fattigdom. Den

i texten omnämnde påven Johannes XXII (1316–1334) tillhörde rörelsens främsta motståndare och förklarade 1318 rörelsen förheretisk.

Revelationen omnämns även av biskop Alfonso av Jaén i samband med dennes vittnesförhör den 16 september 1379 iBirgittas kanonisationsprocess. Enligt Alfonso var den broder som omnämns i revelationen en franciskan vid namn Petrus frånTrastevere. Om detta se I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 382.

Om handskriften Cod. Magl. XXXI, 65 se Cividali, a.a., s. 396 med not 2.Texten bör ha tillkommit tidigast i början av 1379 då Giovanni dalle Celle enligt uppgift besökte Rom. Terminus ante quem

bör kunna sättas våren 1380 eftersom Birgittas dotter Katarina uppges som boende i Rom (Cividali, a.a., s. 468). Det är känt attKatarina påbörjade sin hemresa till Sverige samma vår; hennes vägbrev är utfärdat 15 mars 1380 (SDHK nr 11643). För diskussionom dateringen se Ekwall, a.a., s. 134.

9874 (1379)Eremiten Giovanni dalle Celle riktar sig till augustinbrodern Giovanni da Salerno och citerar sankta

Birgittas legend, vari beskrivs hur folket vid Birgittas fötter kysser hennes händer och anbefaller sig till hennesböner.

Avskrift (på latin) i Cod. AD, XIII, 34 (från 1400-talet), fol. 282v–283v, Biblioteca Nazionale Braidense, Milano.SDHK nr 11382.Tryckt: P. Cividali, Il beato Giovanni dalle Celle (1907), s. 432–436.Referat: S. Ekwall, Vår äldsta Birgittavita (1965), s. 136 (efter Cividalis utgåva).Angående Giovanni dalle Celle se kommentaren till föregående DS nr 9873.Om Cod. AD, XIII, 34 se Cividali, a.a., s. 388 med not 4.Om texten och dess datering se Ekwall, a.a., s. 135–138.

9875 (1379–1380) MarienburgTyska ordens högmästare Winrik (van Kniprode) utser (ordens)bröderna Sigfrid Waldbott (van Bassen-

heim), kommendant i Danzig, Henrik etc. till sina och Tyska ordens särskilda ombud vid förhandlingarna om

681

de avtal som ska ingås med kung Albrekt av Sverige (om titeln se not h-h), hertig av Mecklenburg, rörandeförsäljning och pantsättning av Viborg, Åland och ”Wilant” (se kommentaren). Utfärdaren ger dessa personerfullmakt och lovar att bekräfta allt som sker i hans eget och ordens namn.

Utfärdaren beseglar (se not aa nedan).

Avskrifter: [A] i XX. HA Hist. StA Königsberg, OF 281, fol. 22v, Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz (GStAPK), Berlin; [B] i samma handskrift, fol. 12r (med vissa utelämnade partier, se noterna).

SDHK nr 11384.Tryckt: J. Voigt, Codex Diplomaticus Prussicus III (1848), nr 135 (med dateringen 1379); FMU nr 797 (med dateringen

”omkring 1370?”); Ålands medeltidsurkunder I, nr 54 (med samma datering som FMU).Översättning: (till modern svenska) Ålands medeltidsurkunder I (1954), s. 53.Regest: Mekl. UB XIX, nr 11071 (med dateringen ”Um 1377”).Om brevet se S. Engström, Bo Jonsson I (1935), s. 154, not 210; V. A. Nordman, Albrecht, Herzog von Mecklenburg,

König von Schweden (1938), s. 184–190.Med ”Wilant”, troligen skrivfel, avses sannolikt Finland, det vill säga Egentliga Finland som omfattade sydvästra delen av

Finland; om detta se Nordman, a.a., s. 184–187. Reinhold Hausen föreslår i FMU att ”Nulant” (det vill säga Nyland) ska läsas, mendetta får anses som mindre sannolikt av såväl paleografiska som historiska skäl (Nordman, a.st.).

Brevet saknar i avskriften uppgift om år och datum men har här förts till 1379–1380 då kung Albrekt uppehöll sig iMecklenburg; se Nordman, a.a., s. 189.

Nos frater a-Wynricus ordinis beate Marie magister generalis-a maturo consilio con-sensuque nostrorum compreceptorumb, 1 prehabitis jnc vendicionis vel obligacionis quarun-dam terrarum contractibus, scilicet ‧ d-Wiburg, Alant et Wilant-d e-cum vniuersis et singulissuis pertinencijs-e per serenissimum principem f-et dominum,-f dominum Albertumg, regemh-Swecie Gotlandie,-h i-ducem Magnopolensem etcetera-i vna nobiscumj iniendis, honorabilesvirosk fratres nostros l-Siffridum Walpod commendatorem Danzik et Hinricum etcetera,nostros et ordinis nostri-l legittimos procuratores, negociorum gestores et nuncciosm specia-les, constituimus et ordinamus eis plenam dantes auctoritatem in eisdem emendi vel obliga-cionem suscipiendi, loco [et]n termino prefato domino regi summam pecunie tradendi ‧recipiendi, promissiones, convenciones, obligaciones, fideiussiones et quascumque stipulacio-nes, pacta, instrumenta publica et alias litteras quascumque / et quecumque alia similiao

condictauerintp, 2 ‧ que ad ipsos contractus fuerint oportuna, eciam siq r-mandatum exigerent-r

speciale, et ad suscipiendum corporalem possessionem et tenutam3 terrarum predictarums

cum t-omnibus alijs-t debitis in talibus et conswetis, promittentes ratum et firmum haberequidquid per eos u-in premissis-u nostro et ordinis nostri nomine actum fuerit ‧ tamquamconstituti v-essemus ibidem-v propria x-in persona.-x y-, z-Jn cuius-z rei testimonium sigillum[nostrum]aa presentibus est appensum. Datum Margenburgi anno Domini etcetera.-y

a–a etcetera B. b preceptorum B. c enim B. d–d Villanth Allanth etcetera B. e–e Saknas B. f–f Saknas B.g Saknas B. h–h Så A; sannolikt fel för Swecorum Gotorumque eller liknande. Felet torde ha uppstått p.g.a. att titelnvarit starkt förkortad i originalet. Sorec med allmänt förkortningstecken B. i–i Saknas B. j Härefter et B. k Saknas B.l–l Saknas B. m Så A, B, d.v.s. nuncios. n Här supplerat, saknas A, B. o Saknas B. p condactans item B. q et B.r–r exigerent mandatum B. s Efter rättelse från utprickat premissarum A. t–t alijs omnibus B. u–u Hopskrivet A.v–v eius licet B. x–x Hopskrivet A. y–y Saknas B. z–z Hopskrivet A.

aa Detta eller liknande ord saknas A.

682

1 För ordet med betydelsen ’commendeur d’un ordre (par rapport à ses collègues)’ se Blaise, Lexicon latinitatismedii aevi (1975), s. 216. 2 För ordet med betydelsen ’to dictate together with’ se Latham, Revised medieval Latinword-list from British and Irish sources (1965), s. 104. 3 För ordet med betydelsen ’egendom’ se Niermeyer, Mediaelatinitatis lexicon minus (2. uppl. 2002), s. 1331; Blaise, Lexicon latinitatis medii aevi (1975), s. 907.

9876 1379 (utan dag)Rapport om förhandlingar i England mellan hansestädernas ombud, Jakob Pleskow och Johan Kordelitz,

och engelska ombud. Bakgrunden till förhandlingarna är vissa krav som engelsmännen har ställt på hanse-städerna. I förhandlingarna berörs bland annat rättigheterna till saltning av sill i Skåne. Vidare rapporteras detatt engelska köpmän har blivit dräpta i såväl Norge som i Skåne, vilket har lett till stor upprördhet blandengelsmännen.

Avskrifter (på tyska) i Cl. VI nr 1a, vol. 1, fasc. 1a, pag. 109–121, Staatsarchiv Hamburg (ej påträffad); Stadtbuch I, 300,59/2, pag. 139–150 (tidigare pag. 118–129), i Danzigs stadsarkiv, Wojewódzkie Archiwum Państwowe w Gdańsku, Gdańsk.

SDHK nr 42778.Tryckt: Hanserecesse II, nr 210; Dipl. Norv. XIX, nr 600; Norges gamle love II:1 (1912), nr 355; Dipl. Dan. IV:1, nr 555.Regest: Hans. UB IV, nr 6668; Reg. Dan. Ser. II, nr *3047; Reg. Norv. VII, nr 833.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 555.

9877 (1379)De engelska köpmännen meddelar sina krav på friheter i hansestädernas områden. Bland annat ska

engelska köpmän som vistas i Skåne och på andra ställen under hansestädernas jurisdiktion behandlas på sammavänskapliga sätt som hanseatiska köpmän när de är i England.

Avskrifter (på latin) i Cl. VI nr 1a, vol. 1, fasc. 1a, pag. 114, Staatsarchiv Hamburg (ej påträffad); Stadtbuch I, 300, 59/2,pag. 79 (tidigare pag. 58), i Danzigs stadsarkiv, Wojewódzkie Archiwum Państwowe w Gdańsku, Gdańsk.

SDHK nr 42779.Tryckt: Hanserecesse II, nr 212; Dipl. Dan. IV:1, nr 556.Regest: Reg. Dan. Ser. II, nr *3048; Reg. Norv. VII, nr 832.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 556.Texten är infogad i rapporten om förhandlingarna 1379 mellan engelsmän och hanseater, DS nr 9876 ovan.För fler avskrifter se Dipl. Dan. IV:1, nr 556.

9878 (1379)Hansestädernas svar på de engelska köpmännens krav på friheter i Skåne och på andra ställen. Här

framhålls att delar av Skåne har pantsatts av den framlidne danske kung Valdemar (Atterdag) och att man intekan ändra villkoren för denna pantsättning vilka framgår av det brev om detta som beseglats av bägge parter.

Avskrifter (på latin) i Cl. VI nr 1a, vol. 1, fasc. 1a, pag. 112, Staatsarchiv Hamburg (ej påträffad); Stadtbuch I, 300, 59/2,pag. 143–145 (tidigare pag. 122–124), i Danzigs stadsarkiv, Wojewódzkie Archiwum Państwowe w Gdańsku, Gdańsk.

SDHK nr 42780.Tryckt: Hanserecesse II, nr 213; Dipl. Dan. IV:1, nr 557.Regest: Reg. Dan. Ser. II, nr *3049.

683

Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 557.För engelsmännens krav, jämför DS nr 9877 ovan.Texten är infogad i rapporten om förhandlingarna 1379 mellan engelsmän och hanseater, DS nr 9876 ovan.För fler avskrifter se Dipl. Dan. IV:1, nr 557.

9879 (1379)De tyska köpmännen i London bedömer och resonerar om de krav som har ställts av de engelska köp-

männen under förhandlingarna med hansestädernas ombud Jakob Pleskow och Johan Kordelitz.

Avskrifter (på tyska) i Cl. VI nr 1a, vol. 1, fasc. 1a, pag. 123, Staatsarchiv Hamburg (ej påträffad).SDHK nr 42781.Tryckt: Hanserecesse II, nr 214; Dipl. Dan. IV:1, nr 558.Regest: Reg. Dan. Ser. II, nr *3050.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 558.För datering m.m. jämför DS nr 9876 ovan.

9880 1379 (första halvåret) (Stralsund)Johan Stekeling, Reimer Lüdershagen och ”Prol” lovar att hålla rådmännen (i Stralsund) helt skadeslösa i

fråga om alla krav rörande det skepp som fördes av Eggard från Helsingborg.

Notis – under sidrubriken ”Anno Domini Mo lxxixo juxta Circumscisionem Dominj” – i Stralsunds Liber memorialis, fol.33a, Stadtarchiv Stralsund.

SDHK nr 44414.Tryckt: H. Ewe, Der Stralsunder Liber memorialis 1 (1964), nr 612.Om namnet Stekeling (Stekelink), se till exempel T. Derrik, Das Bruderbuch der Revaler Tafelgilde (2000), s. 470 (re-

gister). ”Prol” (”Pral”?) är sannolikt ett tillnamn (jämför Ewe, a.a., s. 224).Notiserna på fol. 33 kan föras till första halvåret 1379 (närmare bestämt mellan 1 januari och 25 juli), vilket framgår av

sidrubrikerna (jämför nedan vid DS nr 9882).

Johannes Stekelynk, Reymarus Ludershagen et Prola promiserunt dominos consulesindempnes conseruare de quadam naui, quam duxit Egghardus de Helschenborg, ita quodnulla monicio pro dicta naui quomodolibet sequatur.

a Står sannolikt så. Ewe läser Pral.

9881 1379 (första halvåret) (Stralsund)Didrik vamme Kalande och Johannes van Munster lovar att hålla rådmännen (i Stralsund) helt skadeslösa

i fråga om alla framtida krav avseende de 2 fat osmundjärn som med stadens garantibrev skulle utkrävas avAlbrekt van Dortmund i Stockholm.

Notis under år 1379 i Stralsunds Liber memorialis, fol. 33a, Stadtarchiv Stralsund.SDHK nr 11381.

684

Tryckt: H. Ewe, Der Stralsunder Liber memorialis 1(1964), nr 610.Om släkten vamme Kalande (van dem Kalende, de Kalende), härstammande från Altkalen (i Mecklenburg-Vorpommern),

se B. Sundquist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 194. Om namnen (van)Munster (Mynster) se a.a., s. 248 f.

Om dateringen se föregående nummer.

Tydericus de Kalende et Iohannes de Monastario promiserunt dominos consulesindempnes conseruare de duobus vasis calibisa dicti ozemunt emonendis per Albertum deDortmunde in Stokholme cum litteris respectiuis ciuitatis, ita quod nulla monicio secundariaquomodolibet temporibus affuturis sequatur.

a D.v.s. chalybis; ordet betyder normalt ’stål’; för betydelsen ’järn’, som här bör vara aktuell, jfr Dictionary ofMedieval Latin from British Sources, fasc. II (1981), s.v. chalybs.

9882 1379Johan Johansson betalar tull för varor till ett värde av 600 lybska mark, Evert Kalle 550, 100 respektive 80

lybska mark och Peter Törnesson 200 (och) 24 lybska mark.

Notiser under år 1379 i Revals tullbok, A.d.6, fol. 13b, 17a och 18b, Tallinna Linnaarhiiv, TallinnSDHK nr 44416.Tryckt: W. Stieda, Revaler Zollbücher und -Quittungen des 14. Jahrhunderts. Hansische Geschichtsquellen (1887), nr 421,

570, 575, 576 och 638.Numrering efter Stieda, a.a.

(421) Johan Johanson vjc mark lubesch. – – – (570) Jtem her Euert Kalle vɉc marklubesch. – – – (575) Jtem her Euert Kalle jc mark lubesch. – – – (576) Jtem her Euert Kallelxxx mark lubesch. – – – (638) Jtem Peter Thornoessona b-ii CC-b mark, c-xxiiii mark lubes.-c

a Särskrivet Thornoes son; svårläst ms. b–b Så ms för väntad skrivning iic; liknande skrivsätt finns i andranotiser av samma skrivare. c–c På ny rad: sista ordet skrivet på motstående högersida.

9883 1379Notiser etc. utan datum

”Ett Pergementz breff, att Boo Jonsonn, Siunda i Wästeruik och hanns husfrw Cattrina Thiägnnadotterhafuer giordt jordaskifte sinn emellom, och Boo och hans arfwa blifuer oplathedt till ewerdeliga egor / Wienäsoch Wienässa fästom, och alle de godz som der af ålder tillegadt hafuer i Edh soknn / Jthem Ödindals quarnn iVknna sochnn i Tiust etc. Skedde åhr MCCCLXX Nono.”

Regest i förteckning 1605 över Moritz Grips döttrars arkiv, Vretstorpssamlingen, vol. A II:1, pag. 42, nr 26, Landsarkivet iUppsala.

SDHK nr 11374.Om Vinäs (i Östra Eds socken) se DMS, Småland 4:5, s. 402 ff.

685

Om ordet fäste (Vinäs fäste) se J. Liedgren i Namn och bygd 76 (1988), s. 149–157.Jämför notis (SDHK nr 11375) i Margareta Grips bok (i privat ägo), pag. 9, (med felaktigt årtal): ”Anno Domenea 1389

kopte Boo Jonson Vjnes aff en frv heter Karin Glysingsdoterb. Hon forde fäm stiiarnor j sjtt vapn.”

a D.v.s. Domini. b Sannolikt fel för Tegnesdotter (Vinäs-ätten), jfr ovan.

”Ett landtzthingsuidtne att Peder Bonde aff Helsingborg schiøder thuo gaarde vdi Holmbye1 vdi Froste-herridt2 till erchebiscop Magnus. Datum Mccclxxix.”

Anteckning från 1555 i De ældste danske Archivregistraturer 2, Reg. over Lundegaards breve, Danska Rigsarkivet.SDHK nr 42783.Tryckt: ÆA IV, s. 342; Dipl. Dan. IV:1, nr 568.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 568.

1 Holmby socken. 2 Frosta härad, Skåne.

”Itt kongg Oluffs dombreff ahngiellendis nogle boeder paa Falsterboe som Arnoldus Sckeellhornnhaffuer skiødt och giffuidt till Anndtuorschouff closter. Anno 1379”

Anteckning från 1607 i De ældste danske Archivregistraturer 2, Antvorskov kloster, Danska Rigsarkivet.SDHK nr 42782.Tryckt: ÆA IV, s. 235; Dipl. Dan. IV:1, nr 567.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 567.

”Thett 14 är ett mårgen gaffue breff som Jons Skytta i Ekornatorp1 haffuer giffuit sin hustru. Lyder påen halff gård i Landeryd2, enn i Tåffta3, en i Höred4 i Berga socken. Datum anno 1379 vnder 3 insegel.”

Regest i brevförteckning i Carl Göstafssons (Stenbock) kvitto 1584 4/6, i vol. E 5658 (Stenbockska familjepapper), Sv.Riksarkivet.

SDHK nr 11371.Tryckt: L. Sjödin i Meddelanden från Svenska Riksarkivet (1943), s. 87, not.Om Jösse Skytte, stamfader för den äldre Stenbocksätten, och hans småländska egendomar se C. Härenstam, Finnveden

under medeltiden (1946), s. 344–345; se även S. Östenson i PHT 1975, s. 62–63, som anger att Jösse Skyttes hustru bar namnetKristina (enligt uppgift i Brasks släktbok).

1 Ekornarp i Berga socken. 2 Landeryd i Långaryds socken. 3 Tofta i Dönarps socken. 4 Hörda i Berga socken.

”Bengt Pijk gaf sin hustru Bengta Sprekinhultta, 1 i Bogzlösa2 sochn anno 1379. Theeth försegler medhhonom Bengtt Krumme.”

Notis i Genealogica 41, fol. 241v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11373.

686

Om Bengt (Ebbesson) Pik se K. H. Karlsson i PHT 1909, s. 17 (läser ”Sprekinshulta i Rogslösa”).

a Ska troligen läsas så.

1 Oidentifierad plats. 2 Boglösa socken.

”Bo byte sjg til Vines. Mccclxx nono, Ramsdal j Edbo i Tjvsta1.”

Regest i Rasmus Ludvigssons genealogier, fasc. ”Grip Famil(i)ens Släkt. Dito Baners Slägten. No 90”, Riddarhusarkivet,Stockholm.

SDHK nr 11376.Om Vinäs och Ramsdal (båda i Östra Eds socken) se DMS, Småland 4:5, s. 393 f. och 402 ff.

1 D.v.s. Tjust.

”1379 Hyno Skyt, Benctt Philipsson.”

Anteckning av Ebba Grips skrivare – under rubriken ”Medh desse effterskreffne aff adel har Boo Jonsson bytt och pantasigh goss till, som och köpt dheres goss” – i Margareta Grips bok, pag. 349, till 1998 i Trolleholms arkiv och sedan, efter försälj-ning, i annan privat ägo.

SDHK nr 11378.

”Fastebreef på 9 öres Land i Silda1 1379.”

Anteckning från 1600-talet (angående år 1379) i De la Gardie 1, fasc. 5, s. 80, nr 24, Lunds universitetsbibliotek. – För flernotiser i De la Gardiesamlingen med samma information se SDHK.

SDHK nr 11370.

1 Sille i Västerljungs socken.

Okänd (under)häradshövding i Åsunda på herr Sten Bengtssons vägnar (utfärdar brev).

Fragment av brevkoncept på sigillremsa fäst vid brev av 1379 18/7, DS nr 10002 nedan.SDHK nr 44708.Detta är sannolikt första belägget på Sten Bengtsson (Bielke) som häradshövding i Åsunda. Se SRM s. 73, där 1384 anges

som tidigaste belägg. Jämför J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 60.

a-[…]fdinge i Asunda ‧ hundare a ærli[…] weyna herra [S]tens Bendiktsons ‧ / w[…]-a

a–a Orden på den dubbelvikta sigillremsan ska troligen läsas i denna ordningsföljd. hundare a ærli[…] på egenrad; weyna herra [S]tens Bendiktsons ‧ / w[…] på remsans insida. Resten av brevtexten saknas.

687

Håkan Halstensson utfärdar ett brev.

Fragment av brevkoncept på sigillremsa fäst vid brev av 1379 8/9, DS nr 10027 nedan.SDHK nr 44666.Om Håkan Halstensson (Halsten Peterssons ätt) se ÄSF I, s. 101.

Alla the men thetta breff see eller høra helsar ‧ iak Haqon Halzstenson a-kærlika medhwarom-a […]b

a–a Nedre delen av bokstäverna borta på grund av remsans vridning och beskärning. b Resten av brevtextensaknas.

9884 1379 januari 1Kanikerna Sven (Saxtorp) och Peter (Jönsson), ombud för Lunds domkyrka, intygar att dekanen i Lund,

brevvisaren Magnus Nilsson, har betalat 80 mark lödiga i gott och lagligt mynt till Malmöborgaren Ivar Nilssonför en gård med ett stenhus och tillägor där han nu vistas. Gården har Ivar Nilsson delvis skänkt och delvis sålttill Lunds domkyrkas fabrica. Utfärdarna pantsätter gården och alla tillägor med samtycke av Lunds domkapitelför 60 mark av denna summa till nämnde dekan, varvid denne årligen ska erhålla avkastningen från gården tillsbeloppet 60 mark lödiga blivit helt betalt av utfärdarna eller deras efterträdare till dekanen eller hans arvingareller till dem åt vilka dekanen vill att pengarna ska utbetalas. För resterande 20 mark lödiga ska två årsmässorfiras i högkoret i Lunds domkyrka med mässor och vigilier, och tolv mässor längre ned i kyrkan, för dekanenoch hans föräldrar efter dennes död. Vid varje årsmässa ska 1 mark lödig av avkastningen från gården i Malmöårligen fördelas mellan kanikerna och övriga på följande sätt: Till kanikerna som är närvarande i koret vidnämnda årsmässor ska först 2 skilling groschen utbetalas, till vikarierna 5 lybska skilling, till Lunds domkyrkasfabrica 1 skilling groschen, till de fattiga skoldjäknarna och till dem som tigger från dörr till dörr 8 groschenoch 2 sterlingar, till dem som ringer i klockorna i tornet 2 groschen, till de tolv präster som firar mässor nere ikyrkan 5 lybska skilling och till de skoldjäknar som bistår vid nämnda mässor ska 12 lybska penningar utbetalas.De brev som tidigare utfärdats för Ivar Nilsson rörande denna gård ska fortsatt äga full giltighet.

Brevet beseglas av utfärdarna och med Lunds domkapitels sigill.

Orig. på perg. (21,6 x 15,2 cm, uppveck 1,2 cm; 22 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11409.Tryckt: Rep. Dan. nr 3247; Dipl. Dan. IV:1, nr 477.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 477.Regest: RPB nr 1396 (med dateringen 8/1 1379); Reg. Dan. Ser. II, nr *3035.Om dekanen, senare ärkebiskopen, Magnus Nilsson i Lund se E. Jørgensen i Dansk Biografisk Leksikon 17 (1939), 143 f.,

och G. Carlsson i Lunds domkyrkas historia I (1946), s. 481 ff.Angående Ivar Nilssons överlåtelse av gården i Malmö jämför brev 1378 5/12 (DS nr 9858) och 1378 13/12 (DS nr 9863

och 9864).Brevets datering ”sabbato infra Epiphaniam Dominj” har här tolkats som lördagen före trettondagen, vilken 1379 inföll den

1 januari. För denna tolkning av infra vid dateringar se Å. Ljungfors, Bidrag till svensk diplomatik före 1350 (1955), s. 157, ochjämför det analoga uttrycket ”sabbato infra Ascensionem Domini” i DS nr 3943.

Omnibus presens scriptum cernentibus ‧ Sweno et Petrus canonicia et tutores ecclesieLundensis salutem in Domino sempiternam ‧ Ad omnium ‧ quorum interest vel interesse

688

poterit in futurum noticiam deducimus ‧ et presentibus publice ‧ protestamur venerabilemvirum dominum Magnum Nicholaj decanum Lundensem exhibitorempresencium octogintamarchas purj argenti in bona alba moneta et legali ‧ viro discreto Yuaro Niclisson villano inMalmøghe pro curia cum domo lapidea et suis adiacencijs ‧ in qua idem Yuarus nunc residet ‧fabrice ecclesie predicte Lundensis partim per ipsum data et legata ‧ partimque vendita ‧plenarie exsoluisse ‧ Pro cuius quidem summe sexaginta marchis predicto domino decano deconsilio et consensu dilecti capituli Lundensis ipsam curiam cum omnibus suis adiacencijs ‧nullis exceptis ‧ titulo pigneris obligamus ‧ jta quod redditus et prouentus emergentes dedicta curia et suis adiacencijs percipiat annuatim ‧ donec dicta summa pecunie videlicet sexa-ginta marcharum puri argenti ‧ per nos seu nostros successores, quj pro tempore fuerint ‧predicto domino decano seu suis heredibus ‧ vel quibus ‧ dictus dominus decanus ipsampecuniam annuerit ‧ integre fuerit persoluta ‧ Pro viginti vero marchis puri argenti residuisduo anniuersaria ipsius dominj decanj et suorum parentum post ipsius mortem in maiorjchoro Lundensi cum missis et vigiliis ‧ et xij missis inferius / sollempniter celebrentur ‧ Jnquorum quolibet vna marcha puri de redditibus predicte curie in Malmøghe inter canonicoset alios inferius annotatos per modum, quj sequitur, annuatim diuidatur ‧ primo canonicischorum frequentantibus in dictis anniuersarijs ij solidi grossorum / vicarijs quinque solidiLubicenses / fabrice ecclesie Lundensis predicte ‧ solidus grossorum / pauperibus scolaribus ethostiatim mendicantibus viij grossi cum ij sterlingis / pulsantibus in turri ij grossi / sacer-dotibus vero xij inferius celebrantibus quinque solidi Lubicenses / et scolaribus ad dictasmissas ministrantibus xij denarii Lubicenses erogentur / 1-litteris prius datis Yuaro Niclesson ‧predicto / super dicta curia-1 firmis semper manentibus atque saluis. Jn cuius rei testimoniumsigillum predicti capituli Lundensis vna cum sigillis nostris ‧ presentibus est appensum ‧Datum anno Domini Moccco lxxo nono, sabbato infra Epiphaniam Dominj ‧

På baksidan: Super vna curia in Malmøghæl

Sigill: nr 1 endast sigillremsa i uppvecket; nr 2 runt av grönt vax, diameter 2,3 cm (Kristussigill, se H.Petersen, Danske Gejstlige Sigiller fra Middelalderen, 1886, s. 5): + Sigillvm ‧ Swenonis ‧ Saxthorp; nr 3runt av grönt vax, diameter 2,8 cm (Kristussigill, se Petersen, a.st.): [.] Petri Iøn[…] canonici.

a Med överflödig krok (hårstreck) under slutbokstaven i.

1–1 Se DS nr 9858, 9863 och 9864.

9885 1379 (januari 1)A. ”Magni Nicolaj decani Lundensis uthgifne obligation sigh willja richteligen hålla och i acht taga dhe

anniversaria och åhrliga messohåldningar som borde uthi Lunde choor för dhen gård han i pant for 60 marcksölf hade. Datum”

689

Regest i Skånebrevsförteckningen, hs B 29, pag. 354, nr 1, Sv. Riksarkivet.

B. ”Måns Nilssons decani Lundensis obligation eller handskrifft sigh willia hålla een åhrligh messa både ifremsta choret som nedersta for een gård som han bekom liggiandes i Malmöe. Datum”

Regest i (förarbeten till) Skånebrevsförteckningen, hs E 102a, pag. 271, nr 242, VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet.

C. ”Magni Nicolaj decani Lundensis pantebreef gifwet Iwaro på een gard liggiandes i Malmöea somIvarus pabodde.”

Regest – med marginalrubriken ”Obligatio”b – i (förarbeten till) Skånebrevsförteckningen, hs E 102a, pag. 338, nr 292,VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet.

SDHK nr 42784.Tryckt: Rep. Dan. udat. nr 300 (efter A); Dipl. Dan. IV:1, nr 478.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 478.Jämför brev 1379 1/1 (DS nr 9884) som berör pantsättningen till dekanen Magnus Nilsson av den gård i Malmö som köpts

av Ivar Nilsson.Notiserna har endast årtal men har daterats i enlighet med DS nr 9884.Om Skånebrevsförteckningarna se I. Friedlaender i MRA 1958, s. 61 ff.

a Efter rättelse. b Rättat från Pantebreef.

9886 1379 januari 2 Ärkebiskopsgårdenpå (Biskops-)Arnö

Ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala meddelar att framlidna Helena Israelsdotter, tidigare hustrutill riddaren och lagmannen Karl Ulfsson av Tofta, på sitt yttersta för sitt själagagn skänkte 18 öresland i bynLocksta i Husby-Långhundra socken till domkyrkan, för att därmed utöka den prebenda som hennes farfar,framlidne riddaren och lagmannen Birger (Petersson), hade grundat i Uppsala domkyrka och som inte gav merän 26 mark penningar i svenskt mynt vilket inte var tillräckligt för att underhålla den prebendat som tjänade ikoret. Gåvan skedde med samtycke av hennes dåvarande make herr Karl och hennes arvingar och innebar attdomkyrkan årligen skulle ge 6 mark penningar till den präst som innehade prebendan. Trots att domkyrkankommit i fredlig besittning av jorden beklagar sig den nuvarande prebendaten, herr Nils Johansson, över att haninte har erhållit den utökade inkomsten och han ber med tanke på dessa omständigheter om rättvis ersättning.Utfärdaren godtar denna testamentariska gåva som from och riktig, beslutar att den i fortsättningen ska iakttasoch befaller med detta brev nuvarande och kommande sysslomän att hädanefter och i evig tid till herr Nils ochhans efterträdare utbetala nämnda 6 mark penningar av jordens avkastning fördelat på fyra betalningstillfällenunder året, nämligen vid sankt Sigfrid (15/2), sankt Erik (18/5), sankt Lars (10/8) och sankt Martin (11/11).


Orig. på perg. (20,7 x 15,4 cm, uppveck 1,4 cm; 21 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11385.Regest: RPB nr 1392.Om Helena Israelsdotter (Finstaätten) se ÄSF I, s. 37. Om hennes farfar Birger Petersson se a.a., s. 35 f., och SRM s. 21.Om prebendaten Nils Johansson (Helsing) i Uppsala se kommentaren vid DS nr 9887.Angående S:ta Katarinas prebenda vid Uppsala domkyrka, som instiftades 1326 av Birger Petersson, se G. Dahlbäck, Upp-

sala domkyrkas godsinnehav (1977), s. 149–150. Jämför även DS nr 2586 och 3836, s. 325.

690

Nos Birgerus miseracione diuina ‧ archiepiscopus Vpsalensis / quorum interest aut infuturo interesse poterit / tenorepresencium constare volumus vniuersis ‧ quod nobilis domina‧ domina Elena Israelsdotter felicis memorie ‧ quondam vxor viri nobilis ‧ domini KaroliVlfson de Thøptom militis ‧ et legiferi considerans annuam pensionem prebende ‧ quam auussuus dominus Birgerus miles et legifer bone memorie ‧ in nostra Vpsalensi ecclesia olimfundauit / que quidem pensio ‧ xxtivj ‧ marchas denariorum monete Sueuice non excedit / adsustentacionem prebendarii in choro seruientis pro illa ‧ minus sufficere / pro illius aug-mentacione ‧ xviij ‧ oras terre in villa Lukasta parochia Husaby Ærnaui ‧ pro anima sua ‧ecclesie nostre predicte ‧ cum consensu et beneplacito ‧ dicti domini Karoli protunc mariti sui‧ ac heredum suorum / legauit et contulit in extremis / vt videlicet illius intuitu ‧ sacerdoti,qui in eadem prebenda deseruierit ‧ ecclesia ipsa sex marchas denariorum ‧ annis singulisministraret / Et quamuis ecclesia in possessione sit et fuerat pacifica dicte terre / augmenta-cionem tamen huiusmodi dominus Nicolaus Johannis ‧ eandem prebendam pronunc tenens ‧se conqueritur minime consequtum / petens de premissis iusticie sibi fieri complementum /Nos igitur ordinacionem predictam tamquam piam et racionabilem acceptantes / eam aucto-ritate ordinaria decernimus in posterum obseruandam / constituentes tenorepresencium etmandantes ‧ quatenus yconomus, qui nunc est / et qui pro tempore fuerit / prefato dominoNicolao ‧ suisquea successoribus ‧ dictas sex marchas denariorum ‧ de fructibus dicte terre ‧ in‧ quatuor terminis anni ‧ videlicet ‧ Sigfridi ‧ Erici ‧ Laurencij ‧ et Martini ‧ exnunc in per-petuum soluere teneatur. Jn cuius euidenciam sigillum nostrum presentibus duximus ap-ponendum ‧ Datum et actum apud manerium nostrum Arnø ‧ anno Domini ‧ Mo cccolxxoixo ‧ octaua sancti Stephani ‧

På baksidan: Super xviij oris terre in Lukasta‧ b jo ‧ (Uppsala domkyrkas lådsignum; se L. Sjödin i MRA 1939, s. 125)

Sigill: spetsovalt av grönt vax, 8,0 x 5,4 cm (andligt tronsigill): Sigillvm : Birgeri : Dei : gracia :archiepiscopi : Vpsalensis. Kontrasigill, spetsovalt av rött vax, 5,2 x 3,3 cm (adorantsigill): SecretumBirgeri Dei gracia archiepiscopi Vpsalensis.

a Särskrivet suis que.

9887 1379 januari 2 Ärkebiskopsgårdenpå (Biskops-)Arnö

Ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala meddelar att prebendaten Nils Johansson vid Uppsala dom-kyrka för sitt och de sinas själagagn genom muntligt löfte till Uppsala domkyrka har skänkt jordegendomarvilka han lagligen förvärvat, nämligen 1 örtugland mindre än 11 öresland i byn Altuna i Börje socken och 5öresland med 10 penningland i byn Kumla i Balingsta socken, och att han till domkyrkans syssloman haröverlämnat gåvan med full äganderätt på häradstinget i enlighet med landslagen. Nils bad även att en årsmässaskulle firas den 8 februari årligen i evighet för den framlidne prosten i Forsa herr Johans och framlidne lekman-nen Matts Johanssons själar, vidare för den nämnde Nils Johanssons och hans bror Olof Johanssons själar, efter

691

deras död. Dessutom bad Nils att en årsmässa på samma sätt skulle firas den 7 maj i koret för Nils och Olofsmor Ragnhild Guttormsdotters själ när hon avlidit. Domkyrkan skulle bistå med mässoffer och annat nöd-vändigt. Utfärdaren godkänner och bekräftar denna gåva i alla dess delar med samtycke av sitt domkapitel ochbefaller att årsmässa och motsvarande ska införas på de nämnda ställena i kalendariet.

Utfärdaren beseglar tillsammans med domkapitlet i Uppsala.

Orig. på perg. (22,1 x 18,5 cm, uppveck 2,0 cm; 20 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11386.Regest: RPB nr 1393.Om prebendaten Nils Johansson (Helsing) i Uppsala och dennes förvärv av jorden i Altuna och Kumla se brev 1377 25/1

(DS nr 9409 och 9410) med kommentarer.Angående prosten Johan i Forsa, som sannolikt avled före 1374, se B. Hedberg, Uppsala stifts herdaminne IV:1 (2007), s.

429.Om donationer till Uppsala domkyrka med föreskrivna anniversarier se G. Dahlbäck, Uppsala domkyrkas godsinnehav

(1977), s. 299–301 med not 47, där detta brev omnämns.

Uniuersis presentes litteras visuris, lecturis seu audituris ‧ Birgerus permissione diuinaarchiepiscopus Vpsalensis ‧ salutem in omnium Saluatore / Tenorepresencium constarevolumus euidenter ‧ quod cum filius dilectus dominus Nicolaus Johannis prebendatus nostreVpsalensis ecclesie ‧ de sua ‧ suorumque salute animarum sollicitus ‧ bona quedam predialia ‧justo per eum titulo conquisita ‧ sita videlicet in villa Altunum ‧ parrochia Byria ‧ xi ‧ orasterre ‧ vno solido minus ‧ et in villa Kumblum parrochia Ballinxta ‧ v ‧ oras ‧ cum ‧ x ‧ denari-is terre ‧ eidem nostre Vpsalensi ecclesie ‧ viue vocis oraculo ‧ donauerit ‧ et donata in pro-uinciali placito secundum legis terre consuetudinem ‧ yconomo ecclesie tradiderit ‧ cum omnijuris plenitudine perpetuo possidenda ‧ cum supplicacione deuota instantissime postulauit, vtpro animabus honorabilis viri domini Johannis ‧ olim de Forsum prepositi ‧ et Mathie Johan-nis ‧ laici bone memorie ‧ necnon pro animabus dominorum Nicolai Johannis prefati ‧ acOlaui Johannis ‧ fratris sui ‧ post eorum mortem ‧ vnum anniuersarium ‧ die videlicet ‧ vjo ‧jdus Februarii ‧ jtem pro anima Ragnildis Guthsormsdotter matris eorum ‧ cum exuta cor-pore fuerit ‧ tantum in choro ‧ die videlicet ‧ nonis Maij ‧ annis singulis exnunc in perpetuumteneri et celebrari possint / ecclesia oblaciones ‧ et alia ad hoc necessaria ministrante ‧ Nosigitur pie peticioni sue merito fauentes / de consensu capituli nostri ‧ dictam ordinacionem ‧quoada omnes suos articulos approbamus ‧ et auctoritate ordinaria ‧ tenorepresencium con-firmamus ‧ mandantes, vt huiusmodi anniuersarium et tantum ‧ in locis supranotatis kalenda-rii / inserantur / Jn cuius nostre confirmacionis ‧ euidenciam ‧ sigillum nostrum ‧ vna cumsigillo capituli nostri ‧ presentibus duximus apponendum ‧ Actum et datum apud maneriumnostrum Arnø ‧‧ anno Domini Millesimo ‧ ccco ‧ lxxoixo ‧ secunda die mensis Januarij ‧‧

På baksidan: De anniuersario habendo propter Altuna et KumblaN iiij (Uppsala domkyrkas lådsignum; se L. Sjödin i MRA 1939, s. 125)

Sigill: nr 1 spetsovalt av grönt vax, 7,9 x 5,4 cm (andligt tronsigill): Sigillvm : Birgeri : Dei : gracia: archiepiscopi : Vpsalensis. Kontrasigill, spetsovalt av rött vax, 5,2 x 3,3 cm (adorantsigill): SecretumBirgeri Dei gracia archiepiscopi Vpsalensis; nr 2 runt av grönt vax, diameter 7,7 cm (helgonsigill):

692

Sigillv[m c]api[tvli] ecclesi[e] Vpsalensis. Kontrasigill, runt av grönt vax, diameter 7,7 cm, skadat(helgonsigill): Secretvm capitv[…]alensis.

a Särskrivet quo ad.

9888 1379 januari 4 Kyrkan Santa Mariain Trastevere i Rom

Påven Urban VI tillskriver abbedissan och systrakonventet i S:ta Marias kloster i Vadstena i Linköpingsstift av augustinregeln och av den orden som kallas den helige Frälsarens, och medger efter supplik av denvälborna kvinnan Katarina, dotter till den framlidna Birgitta, änka efter riddaren Ulf (Gudmarsson) av Ulvåsa,och av konventet, att klostret inte behöver betala tionde för nyodlingar och andra ägor som brukas eller hädan-efter kommer att uppodlas på egen bekostnad när det gäller det som är nödvändigt för livsmedel och kläder.Klostret ska inte kunna tvingas till detta av statuter från generalkoncilium eller av påvliga statuter eller statuterfrån provinsialkoncilium. De domslut som strider mot denna bulla förklaras ogiltiga.

Avskrifter: [A] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 25r, Sv. Riksarkivet; [B] i Vadstena klostersstora kopiebok, hs A 20, fol. 174v, Sv. Riksarkivet; [C] i hs A 22, fol. 4v, Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11387.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 53 (av A).Regest: Celses Bullarium (1782), s. 140, nr 6.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 94 f.; L.-A. Norborg, Storföre-

taget Vadstena kloster (1958), s. 46; T. Nyberg, Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters (1965), s. 63 f.Det bör noteras att uttrycket ”abbedissan och konventet”, som förekommer här och i DS nr 9889–9897, används enligt

gängse formulär för brev till kvinnliga konvent. Vadstena kloster hade vid denna tid ännu inte någon formellt invigd abbedissa, ävenom Katarina Ulfsdotter i praktiken agerade som klostrets föreståndare fram till sin död 1381. Om detta se Höjer, a.a., s. 85 f., ochB. Fritz i 600 år i Vadstena, red. G. Söderström (2000), s. 80.

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei dilectis in Christo filiabus abbatisse et con-uentui monasterij sancte Marie in Vatzstenob sub regula sancti Augustini et uocabulo sanctiSaluatoris uiuen[tibus]c Lincopensisd diocesis salutem et apostolicam benediccionem. Deuo-cionis vestre sinceritas et religionis, sub qua Deo deuota mente famulamini, meretur honestas/ ut uos et monasterium uestrum specialibus muniamus priuilegijs et fauoribus prosequamur‧ Hinc est, quod nos dilecte in Christo filie nobilis mulieris Catherinee recolende memorieBirgittef relicte quondam Vlfonisg de Wlfasomh militis vidue nate / super hoc nobis humilitersupplicantis / et uestris in hac parte supplicacionibus inclinati, ut de quibuscumque noualibus/ necnon de alijs possessionibus uestris, quas propriisi sumptibus excolitis uel imposterumexcoletis / decimas de hiis, que sunt pro uictu et uestitu et incumbentibus pro usu monasterijnecessaria, alicui vel aliquibus persoluere non teneamini / nec ad id / a quoquam compellipossitis inuite / generalis concilij et quibuscumque alijs apostolicis uel prouincialibus autsynodalibus constitucionibus contrarijs nequaquam obstantibus auctoritate apostolica despeciali gracia tenore presencium indulgemus / et insuper exnunc irritum decernimus etinane interdicti et alias sentencias / quas contra huiusmodi indulti nostri tenorem ferri con-tigerit seu eciam promulgari. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre con-

693

cessionis et constitucionis infringere vel ei ausu temerario contraire ‧ Siquis autem hocj

attemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli aposto-lorum Eius se nouerit incursurum ‧ Datum Rome apud sanctam Mariam in Transtiberim ‧ ij‧ nonas Januarii, pontificatus nostrj anno primo.

Rubrik i A: Bulla Vrbani pape vj quod monasterium non tenetur nec cogetur persoluerealiquas decimas de quibuscumque noualibus vel alijs possessionibus, quas proprijs sumptibuset laboribus pronunc excolit seu in posterum contigerit excolendum.k

Rubrik i B: Sequitur tenor de decimis non soluendis

a Priuilegium super decimis non soluendis tillagt i marginalen A. b Watzsteno B. c uiuencium A, B, C; förkorrekt formulär se bullor utfärdade av Urban VI till samma mottagare, DS nr 9893, 9894 och 9896. d LyncopensisC. e Katherine B; Katerine C. f Brigide tillagt i marginalen av senare hand A; Byrgitte C. g Vlphonis B, C.h Vlfasom C. i Skrivet propri is på ömse sidor av ett ursprungligt hål i pergamentet A. j Skrivet i marginalen A.k Härefter styckeavslutande tecken (fem punkter i korsformation) A.


Påven Urban VI medger, efter supplik av den välborna kvinnan Katarina av Ulvåsa, dotter till den fram-lidna Birgitta som var änka efter riddaren Ulf av Ulvåsa, och av abbedissan och konventet i S:ta Marias kloster iVadstena i Linköpings stift av augustinregeln, av den orden som kallas den helige Frälsarens, att klostret skaåtnjuta frihet från alla utskylder och skatter som åläggs av biskopar, apostoliska legater eller nuntier. Medgivan-det föranleds av att allt som blir över efter att alla nödvändiga utgifter betalats årligen ska utbetalas till defattiga, enligt klostrets statuter som fått påvlig bekräftelse, och att de som uppehåller sig i klostret kan kallasfattiga, även om de inte tigger. Beslutet påverkas inte av tidigare eller kommande stadgar, lagar, konstitutioner,sedvänjor eller privilegier.

Avskrifter (på latin): i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 25r–26r, Sv. Riksarkivet; i hs A 22, fol. 5r,Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11390.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 53–55 (av A 19).Tryckt: APS Cam. nr 851 (efter A 19).Regest: Celses Bullarium (1782), s. 140, nr 7.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 95 med not 4, och T. Nyberg,

Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters (1965), s. 63 f.


Påven Urban VI utfärdar skyddsbrev för abbedissan och systrakonventet i S:ta Marias kloster i Vadstena iLinköpings stift av augustinregeln och av den orden som kallas den helige Frälsarens, och förbjuder alla, även

694

dem av biskoplig och kunglig värdighet, att beslagta, bortröva, tillskansa sig eller kvarhålla klostrets rörliga ochfasta egendom, offergåvor eller annat som givits eller i framtiden kommer att ges till klostret utöver ett värde av1 florin. De som bryter häremot ska straffas med bannlysning, från vilken de endast kan lösas av den konfessorsom förestår klostret.

Avskrifter: [A] i vidimation 1402 10/11 (SD nr 246), Sv. Riksarkivet; [B] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hsA 19, fol. 26r, Sv. Riksarkivet; [C] i hs A 22, fol. 5v, Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11392.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 55 (av B).Regest: RPB nr 1394; Celses Bullarium (1782), s. 140, nr 9.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 94 f. med not 1 (s. 95); T.

Nyberg, Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters (1965), s. 63 f.Om (general)konfessorns ställning och uppgifter i birgittinklostren se T. Nyberg i Birgittinsk festgåva (1991), s. 127 f.

Vrbanus episcopus seruus seruorum Dei ‧ ad perpetuam rei memoriam ‧ Sacre religionis,sub qua dilecte in Christo filie ‧ abbatissaa et conuentus monasterij sancte Marie in Vazstenab

sub regula sancti Augustini ‧ et vocabulo sancti Saluatoris viuentes Lẏncopensisc dẏocesis ‧mundanis abiectis illecebris deuotum et sedulum reddunt Domino famulatum, promereturhonestas ‧ vt ipsas et dictum monasterium specialibus priuilegijs et fauoribus prosequamur ‧vt quanto quiecius tanto deuocius Domino famulentur ‧ Volentes igitur paci et tranquillitatiac indemp[n]itatid dictarum abbatisse et conuentus paterna solicitudine prouidere ‧ aucto-ritate apostolica prohibemus ‧ ne quisquam cuiuscumque status aut condicionis existat ‧eciam si pontificali aut regali prefulgeat dignitate ‧ de bonis mobilibus aut immobilibus ‧ autdee oblacionibus seu alijs rebus ipsi monasterio iam oblatis seu donatis vel in posterum dandiset offerendis occupare, rapere ‧ seu quouis quesito colore vsurpare aut retinere vltra valoremvnius floreni presumat ‧ Contrarium vero facientes ‧ excommunicacionis sentencie subiacerevolumus ipso facto ‧ a qua nisi satisfaccione premissa ‧ per aliquem nequeant absolui, quamper confessorem presidentem monasterij supradicti, cui absolucionem huiusmodi reseruamus‧ Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre prohibicionis ‧ voluntatis ‧ etreseruacionis infringere vel ei ausu temerario contraire ‧ Si quis autem hoc attemptare pre-sumpserit, indignacionem omnipotentis Deif et beatorum Petri et Pauli apostolorum Eius senouerit incursurum ‧ Datum Rome apud sanctam Mariam in Transtiberim ‧ ij nonas Januarij‧ pontificatus nostri anno primo ‧

Rubrik i B: Bullatum1 Vrbani pape vj ‧ quod nullus, cuiuscumque condicionis aut statusexistat, pontificalis seu regalis, bona mobilia monasterij aut immobilia, oblaciones seu aliasres donatas et oblatas vel in posterum dandas et offerendas quouis modo aut quesitoc[o]l[o]reg occupare, rapere, vsurpare vel retinere presumat.

a Bokstaven t rättad från d genom utprickning A. b Vatzsteno B; Vazsteno C. c Lincopensis B. d Så B, C;indemptitati A. e Tillagt över raden och här insignerat C. f Tillagt över raden av senare hand A. g celare B. Jfrformuleringen quouis quesito colore i huvudtexten.

1 Se GMLS: bullo, -are. Sannolikt får här underförstås ordet scriptum eller liknande. Jfr DS nr 9671, not 2.

695


Påven Urban VI förbjuder rövare och plundrare att skada och hindra dem som beger sig till S:ta Mariaskloster i Vadstena i Linköpings stift av augustinregeln, av den orden som kallas den helige Frälsarens, ochbeslutar att alla som skadar och hindrar fromma pilgrimer på väg till klostret ska vara omedelbart bannlysta. Omde inte ersätter dem som lidit skada kan de inte lösas från bannlysningen annat än av den som för tillfället ärbiskop i Linköping eller av konfessorn som då är penitentiarie i klostret.

Avskrifter: [A] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 26v–27r, Sv. Riksarkivet; [B] i hs A 22, fol.5v–6r, Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11395.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 56–57 (av A).Regest: Celses Bullarium (1782), s. 141, nr 11.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 96–97; T. Nyberg, Birgittinische

Klostergründungen des Mittelalters (1965), s. 63 f.; B. Fritz i 600 år i Vadstena, red. G. Söderström (2000), s. 80.

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei ad perpetuam rei memoriam ‧ Sacre religionisdilectarum in Christo filiarum abbatisse et monialium monasterij sancte Marie in Watzstenob

sub regula sancti Augustini et uocabulo sancti Saluatoris Lincopensisc diocesis, sub qua Deoin humilitatis spiritu deseruiunt, exigit et meretur honestas / ut locum dicti monasterij abincursibus uastatorum apostolicis | presidijs, quantum nobis ex alto permittitur, tueamur ‧Cupientes igitur, ut dicte abbatissa et moniales, que diuini feruoris igne succense illecebrasmundi fugientes se in tuto stacionis loculo recluserunt, tanto deuocius quanto quieciusDomino famulentur, et ne tam ipse quam causa deuocionis accedentes ad monasteriumprelibatum alicuius inuasoris senciant detrimentum, perpetuo prohibemus edicto, ne quilatrones aut predones accedentibus ad dictumd monasterium dampna aut impedimenta facerepresumant, decernentes omnes latrones, predones seu raptores et inuasores ac alios omnesdepredantes, spoliantes aut dampnum et impedimentum prestantes accedentibus causa deuo-cionis et peregrinacionis ad dictum monasterium excommunicacionis sentenciam incurrereipso facto ‧ a qua, nisi satisfactione facta lesis, nequeant absolui / quam per episcopum Lin-copenseme pro tempore existentem / aut per confessorem, qui in dicto monasterio peniten-ciarij officium pro tempore exercebitf ‧ Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginamnostre prohibicionis et constitucionis infringere vel ei ausu temerario contraire. Si quis autemhoc attemptare presumpserit,g indignacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauliapostolorum Eius se nouerit incursurum. Datum Rome apud Sanctam Mariam in Trans-tiberin ij nonas Januarii, pontificatus nostri anno primo ‧

Rubrik i A: Bulla Vrbani pape vj, quod vastatores, raptores et invasores locum Vatzstenaperturbantes peregrinos causa deuocionis accedentes et recedentes depredantes aut dampnumet impedimentum prestantes sunt ipso facto excommunicati et a sentencia excommunicacio-nis nequeant absolui quam per episcopum Lincopensem aut per confessorem in dicto mona-sterio penitenciarij officium excercentemh.

696

a Priuilegium contra raptores et inuasores peregrinorum etcetera tillagt i marginalen A. b Vazsteno B.c Lyncopensis B. d predictum B. e Lyncopensem B. f Bokstäverna it efter rättelse A. g Härefter bokstaven d raderadA. h D.v.s. exercentem. Härefter styckeavslutande tecken (fem punkter i korsformation) följt av radutfyllande streck A.


Påven Urban VI utfärdar bulla till förmån för Vadstena kloster. En supplik har inkommit till påven frånden välborna kvinnan Katarina av Ulvåsa, dotter till den framlidna Birgitta, änka efter riddaren Ulf av Ulvåsa,och från abbedissan och konventet i S:ta Marias kloster i Vadstena i Linköpings stift av augustinregeln, av denorden som kallas den helige Frälsarens. Klosterfolket önskar leva åtskilt från människors umgänge och oväsenoch fruktar att störas i sitt fridfulla leverne. Därför beslutar nu påven att förbjuda alla personer, även dem avbiskoplig och kunglig värdighet, att bygga hus eller andra byggnader på ett avstånd av ett visst antal cannae, somska fastställas av stiftsbiskopen samt av klostrets konfessor och abbedissa, vidare att bygga annat kloster, oavsettorden, på ett avstånd närmare än en halv mil från ovannämnda kloster, om inte tillstånd erhållits av biskopen iLinköping samt av klostrets konfessor, abbedissa och konvent. Dessutom utfärdar påven förbud mot att över-natta inom nämnda område. De som bryter häremot ska drabbas av bannlysning ipso facto, från vilken de kanlösas endast av påvestolen.

Avskrifter: [A] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 27r–v, Sv. Riksarkivet; [B] i hs A 22, fol. 6r,Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11397.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 57–58 (av A).Tryckt: (endast inledningen) Processus seu negocium canonizacionis b. Katerine de Vadstenis, ed. I. Collijn (1942–1946), s.

33 och 36.Regest: Celses Bullarium (1782), s. 141, nr 10.Det kan påpekas att även cisterciensorden och augustinorden hade erhållit liknande privilegier angående minsta tillåtna

avstånd för klosteranläggning. För augustinorden var detta avstånd bestämt till 140 cannae och för cisterciensorden till 1 mil; häromse T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 96 med not 5. Om längdmåttet canna se GMLS:canna.

Om bullan se Höjer, a.st., och T. Nyberg, Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters (1965), s. 63 f.

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei ‧ ad perpetuam rei memoriam. Vitam regu-larem professis / hiis precipue, qui, ut mundi fugiant oblectantis illecebras, se recludunt,apostolicum decet adesse presidium / ut tanto deuocius quanto quiecius Domino famulentur‧ Sane pro parte di[le]ctarumb in Christo filiarum ‧ nobilis mulieris Katherinec de Wlfasomd

recolende memorie Birgittee relicte quondam Vlfonisf de Vlfasomg militis / uidue / nate / etabbatisse ac conuentus monasterij in Vatzstenoh sub regula sancti Augustini et uocabulosancti Saluatoris uiuencium / Lincopensisi diocesis / peticionis nobis oblate series continebat,quod, cum ipse cupiant, sicut infra septa monasterij sui gaudent solicitudinej, sic eciam abextra sint a consorcio et tumultibus hominum segregate / timeantque propter vicinas habita-ciones, si fieri contingeret, in sua quiete turbari / nobis humiliter supplicari fecerunt, qua-tinus super hoc eis prouidere de benignitate apostolica dignaremur ‧ Nos igitur | huiusmodisupplicacionibus inclinati cupientes dictas abbatissam et conuentum ab omni molestia pre-seruari et eas, ut tranquillam vitam ducant, apostolico munimine confoueri ‧ statuimus et

697

ordinamus presenti prohibentes edicto / ne aliqua persona, cuiuscumque gradus aut condi-cionis existat, eciam si pontificali seu regali prefulgeat dignitate, quascumque domos seu aliaedificia vsque ad distanciam certarum cannarum per episcopum diocesanum et confessoremac abbatissam pro tempore dicti monasterij taxandarum aut aliquod monasterium cuiuscum-que religionis vel ordinis prope dictum monasterium ad spacium dimidij miliarisk nisi delicencia episcopi Lincopensisl, qui fuerit pro tempore, ac confessoris et abbatisse ac conuentuspredictarum petita et obtenta procedat edificare, seu eciam aliqua persona ibidem pernoctarepresumat ‧ Contrarium vero facientes sentenciam excommunicacionis incurrant ipso facto, aqua nisi per sedem apostolicam absolucionis nequeant beneficium obtinere. Nulli ergo omni-no hominum liceat hanc paginam nostrem statuti et ordinacionis acn prohibicionis infringerevel ei ausu temerario contraire. Siquis autem hoc attemptare presumpserit, indignacionemomnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli apostolorum Eius se nouerit incursurum ‧Datum Rome apud Sanctam Mariam in Transtiberim ‧ ij ‧ nonas Januarii, pontificatus nostrianno primo ‧

Rubrik i A: Bullatum Vrbani pape ‧ vj ‧ quod aliquis non presumat quascumque domosseu edificia aut aliquod monasterium cuiuscumque religionis prope monasterium edificare seupernoctare contra velle abbatisse et confessoris.o

a Priuilegium quod nullus edificare presumat prope monasterium tillagt i marginalen A. b Så rättat imarginalen från dictarum B; dictarum A. För dilectarum jfr DS nr 9895 och 9897. c Katerine B. d Vlpsasom B.e Brigide tillagt i marginalen av senare hand A. f Vlphonis B. g Vlphasom B. h Vazsteno B. i Lyncopensis B. j Så A,B; sannolikt gemensamt fel för solitudine. k Ad spacium dimidii miliaris tillagt i marginalen av senare hand A.l Lyncopensis B. m För väntat nostri (ordet böjt efter ordinacionis ac prohibicionis). n Tillagt över raden och härinsignerat A; saknas B. o Härefter radutfyllande streck A.


Påven Urban VI tillskriver abbedissan och systrakonventet i S:ta Marias kloster i Vadstena i Linköpingsstift av augustinregeln och av den orden som kallas den helige Frälsarens. Efter supplik av den välborna kvinnanKatarina, dotter till den framlidna Birgitta som var änka efter riddaren Ulf av Ulvåsa, och av brevmottagarna gerpåven dessa och dem som vistas i klostret tillstånd att i likhet med deras moderkyrka eller domkyrka fira guds-tjänst offentligt – även under rådande allmänt eller särskilt interdikt eller gudstjänstförbud – utan att riskerabannlysning, irregularitet eller annan bestraffning. Beslutet påverkas inte av andra påvliga bestämmelser, stadgareller sedvänjor.

Avskrifter: [A] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 27v–28r, Sv. Riksarkivet; [B] i hs A 22, fol. 6v,Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11399.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 58–59 (av A).Regest: Celses Bullarium (1782), s. 141, nr 12.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 96 med not 2, och T. Nyberg,


698

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei dilectis in Christo filiabus abbatisse et con-uentui monasterij sancte Marie in Watzstenob sub regula sancti Augustini et uocabulo sanctiSaluatoris uiuentibus Lincopensisc diocesis salutem et apostolicam benediccionem. Deuocio-nis uestre sinceritas et religionis integritas, de quibus nobis fidedigna perhibentur testimonia,promerentur / ut peticionibus uestris, presertim in hiis, que cultus diuini decorem et aug-mentum respiciunt, fauorabiliter annuamus ‧ Hinc est, quod nos dilecte in Christo filie nobi-lis mulieris Catherined recolende memorie Birgittee relicte quondam Vlfonisf de Vlfasomg

militis vidue nate / et vestris supplicacionibus inclinati / ut tempore interdicti seu cessacionisa diuinis generalis vel specialis a iure vel statuto vel ab homine indictorum seuh prolatorum,que de facto in matrice seu cathedrali ecclesia non seruantur, possitis seu in monasteriouestro degentes possint se conformare cum ipsa matrice seu cathedrali ecclesia publicecelebrando diuina | et interdictum huiusmodi non seruando absque excommunicacionis etirregularitatis metu aut alterius pene seu sentencie cuiuscumque / uobis licenciam concedi-mus de gracia speciali ‧ non obstantibus constitucionibus apostolicis, statutis et consuetudin-ibus quibuscumque ‧ Nulli ergo omnino hominj liceat hanc paginam nostre concessionisinfringere vel ei ausu temerario contraire ‧ Siquis autem hoc attemptare presumpserit, indig-nacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli apostolorum Eius se nouerit incursur-um ‧ Datum Rome apud sanctam Mariam in Transtiberim ij nonas Januarij, pontificatusnostri anno primo ‧

Rubrik i A: Bulla Urbani vj quod tempore interdicti seu cessacionis a diuinis generalis velspecialis cum ipsa matrice seu cathedrali ecclesia possimus publice celebrare.

a Priuilegium quod tempore interdicti non est cessandum a diuinis i marginalen A. b Vazsteno B. c Lyn-copensis B. d Katerine B. e Byrgitte B. f Vlphonis B. g Vlphasom B. h Tillagt i marginalen och här insignerat A.


Påven Urban VI tillskriver abbedissan och systrakonventet i S:ta Marias kloster i Vadstena i Linköpingsstift av augustinregeln och av den orden som kallas den helige Frälsarens. Efter suppliker av brevmottagarna ochav den välborna kvinnan Katarina, dotter till den framlidna Birgitta som var änka efter riddaren Ulf av Ulvåsa,medger påven att klostret inte, förrän dess inkomster och tillgångar vuxit så mycket att det kan försörja sigtillräckligt, behöver betala fjärdedelen eller annan del som lagligen och enligt sedvänjan tillkommer biskoparna,kyrkoherdarna, sockenkyrkorna, domkyrkorna eller andra platser eller personer av det som testamenteras tillklostret eller det som har skänkts för begravningar och gravplatser. Beslutet påverkas inte av andra påvligabestämmelser, statuter och sedvänjor.

Avskrifter: [A] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 28r–v, Sv. Riksarkivet; [B] i hs A 22, fol. 6v–7r,Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11401.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 59–60 (av A).

699

Regest: Celses Bullarium (1782), s. 140, nr 8.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 95–96.

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei dilectis in Christo filiabus ‧ abbatisse et con-uentui monasterij sancte Marie in Watzstenob sub regula sancti Augustini et uocabulo sanctiSaluatoris uiuentibus Lincopensisc diocesis salutem et apostolicam benediccionem ‧ Religioniszelus et regularis obseruancia, que, sicut accepimus, in monasterio uestro uigent, meritaqueuestre deuocionis ‧ quam eiectisd mundanis illecebris virtutum Domino uite spiritualis exer-cicio sub perpetua clausura exhibetis, nos inducunt, ut uos specialibus gracijs et priuilegiismuniamus. Hinc est, quod nos uestris ac dilecte in Christo filie nobilis mulieris Catherinerecolende memorie Birgittee relicte quondam Vlfonisf de Vlfasom militis vidue nate supplica-cionibus inclinati uos et monasterium uestrum premissorum intuitu specialis fauoris et gracieprosequi uolentes / ut quartam vel quamcumque aliam partem seu porcionem de iure vel exconsuetudine debitam episcopis pro tempore existentibus vel curatis aut parrochialibus velmatricibus ecclesijs seu alijs quibusuis locis vel personis / de hiis, que uobis seu monasteriouestro qualitercumque donari vel legari seu relinqui in testamento vel alijs vltimis uolunta-tibus contigerit, nec de funeralibus aut racione sepulture seu alias quouismodo dimissis,oblatis vel donatis, non obstantibus constitucionibus apostolicis ac statutis et consuetudi-nibus quibuscumque ‧ donec forte tantum ipsius monasterij uestrig redditus et facultatesexcreuerint, quod ex illis sufficienter sustentari possitis, nullatenus soluere teneamini, uobiset dicto monasterio uestro presencium tenore concedimus de gracia speciali ‧ Nulli ergoomnino hominum liceat hanc paginam nostreh concessionis infringere ‧ vel ei ausu temerariocontraire. | Siquis autem hoc attemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dei etbeatorum Petri et Pauli apostolorum Eius se nouerit incursurum. Datum Rome apud sanct-am Mariam in Transtiberim ij nonas Januarii, pontificatus nostri anno primo.i

Rubrik i A: Littera bullata Vrbani vj, quod monasterium quartam vel quamcumque aliampartem seu porcionem non tenetur curatis seu ecclesiis vel alijs quibuscumque persoluere etdonare.j

a Priuilegium quod monasterium non tenetur soluere quartam et cetera i marginalen A. b Vazsteno B.c Lyncopensis B. d Så B; eiectis överstruket och relictis tillagt i marginalen av senare hand A. e Byrgitte B. f Vlpho-nis B. g Så B; så efter rättelse, sannolikt från tantum A. h På rasur A. i Härefter styckeavslutande tecken (fem punkteri korsformation) A. j Härefter styckeavslutande tecken (fem punkter i korsformation) A.


Påven Urban VI tillskriver ärkebiskopen (Birger Gregersson) i Uppsala samt biskoparna (Nils Hermans-son) i Linköping och (Tord Gunnarsson) i Strängnäs och meddelar att han efter klagomål från abbedissan ochsystrakonventet i S:ta Marias kloster i Vadstena i Linköpings stift av augustinregeln, av den orden som kallasden helige Frälsarens, fått veta att både andliga och världsliga personer av olika dignitet lagt beslag på klostrets

700

borgar, byar, jordlotter, hus, egendomar, avgifter, avkastning, skatter och inkomster och annan rörlig och fastegendom, såväl andlig som världslig, som hör till abbedissan och konventet. Flera personer har också varitmedhjälpare till att så skett; vidare har flera skadat abbedissans och konventets egendom, såväl fast som rörlig,andlig som världslig. Abbedissan och konventet menar att det är besvärligt att vända sig till påven för att lösaalla tvister. Därför uppdrar påven åt brevmottagarna, vilka enskilt eller tillsammans utsetts till (klostrets)konservatorer och domare, att inte tillåta att abbedissan och konventet utsätts för sådana illgärningar, vidare attgenom kyrklig bestraffning tillrättavisa gärningsmännen, även med hjälp av den världsliga makten om så skullebli nödvändigt. Detta ska inte hindras av påven Bonifatius VIII:s bestämmelse om att ingen kan kallas tilldomstol utanför sin stad och sitt stift etc. eller av andra bestämmelser utfärdade av tidigare påvar. Slutligenbestämmer påven att vem som helst av brevmottagarna kan fullfölja ett rättsfall som påbörjats av någon annan,även om denne blivit förhindrad av skäl som inte är kanoniskt giltiga. Dessa ska från brevets datum ha fullmaktatt driva rättsfallet i de övrigas ställe utan förhinder av annan bestämmelse angående konservatorer.

Avskrifter: [A] i vidimation 1403 14/1 (SD nr 268), Sv. Riksarkivet; [B] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hsA 19, fol. 29v–30v, Sv. Riksarkivet; [C] i hs A 22, fol. 8r–9r, Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11403.Regest: RPB nr 1395.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 95 med not 2; L.-A. Norborg,

Storföretaget Vadstena kloster (1958), s. 51; T. Nyberg, Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters (1965), s. 63 f.För formuläret jämför DS nr 9463 och 9464.

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei ‧ venerabilibus fratribus archiepiscopo Vpsal-ensi et Lincopensib ac Strengenensic episcopis salutem et apostolicam benediccionem. Mili-tanti ecclesie licet immeriti ‧ disponente Domino presiden[te]sd circa curam ecclesiarum etmonasteriorum omnium solercia reddimur ‧ indefessa ‧ soliciti, vt iuxta pastoralis officijdebitum eorum occurramus dispendijs et profectibus ‧ diuina cooperante clemencia salubriterintendamus ‧ Sane dilect[a]rume in Christo fili[a]rumf abbatisse et conuentus monasterijsancte Marie in Vazsteno sub regula sancti Augustini ‧ et vocabulo sancti Saluatoris viuen-cium ‧ Lincopensisg dẏocesis ‧ conquestione percepimus ‧ quod nonnulli archiepiscopi etepiscopi ‧ alijque ecclesiarum prelati et clerici ‧ ac ecclesiastice persone tam religiose quamseculares ‧ necnon duces ‧ marchiones ‧ comites ‧ barones ‧ nobiles ‧ milites et laici ‧ com-munia ciuitatum, vniuersitates ‧ opidorum, castrorum ‧ villarum et aliorum locorum ‧ ac aliesingulares persone ciuitatum et diocesumh et aliarum parcium diuersarum ‧ occuparunt etoccupari fecerunt ‧ castra ‧ villas ‧ et alia loca ‧ terras ‧ domos ‧ possessiones ‧ iura ‧ et iuris-dicciones ‧ necnon fructus ‧ census ‧ redditus et prouentus dicti monasterij et nonnulla aliabona mobilia et immobilia, spiritualia et temporalia ad abbatissam et conuentum predictasspectancia ‧ et ea detinent indebite occupatai ‧ seu eaj detinentibus prestant ‧ auxilium ‧consilium ‧ vel fauorem ‧ Nonnulli eciam ciuitatum ‧ diocesium ‧ et parcium predictarum ‧1-qui nomen Domini in vacuum recipere-1 non formidant ‧ eisdem super predictis castris,villis ‧ et locis alijs ‧ terris ‧ domibusk ‧ possessionibus, iuribus et iurisdiccionibus ‧ fructibus ‧censibus ‧ redditibus et prouentibus eorundem et quibuscumque alijs bonis mobilibus etimmobilibus, spiritualibus et temporalibus ac alijs rebus ad easdem abbatissam et conuentumspectantibus ‧ multiplices molestias et iniurias inferunt et iacturas ‧ Quare dicte ‧ abbatissa etconuentus ‧ nobis humiliter supplicarunt ‧ vt, cum eisdem valde reddatur difficile pro singulisquerelis ad apostolicam sedem habere recursum ‧ prouidere ipsis super hoc paterna diligencia

701

curaremus ‧ Nos igitur aduersus occupatores, detentores ‧ presumptores ‧ molestatores etiniuriatores huiusmodi ‧ illo ‧ volentes eisdem abbatisse et conuentui ‧ remedio subuenire ‧per quod ipsorum compescatur temeritas ‧ et alijs aditus committendi similia precludatur ‧fraternitati vestre per apostolica scripta mandamus ‧ quatenus vos ‧ vel duo ‧ aut vnus vestrum‧ per vos vel alium seu alios ‧ eciam si sint extra loca, in quibus deputati estis ‧ conseruatoreset iudices, prefatis ‧ abbatisse et conuentui efficacis defensionis presidio assistentes ‧ nonpermittatisl easdemm super hijs et quibuslibet alijs bonis et iuribus ad abbatissam et conuen-tum ‧ predictas spectantibus ‧ ab eisdem vel quibusuis alijs indebite molestari vel eis graua-mina seu dampna vel iniurias irrogari ‧ facturi dictis abbatisse et conuentui, cum ab eis velprocuratoribus suis aut eorum aliquo fueritis requisiti, de predictis et alijs personis quibus-libet super restitucione huiusmodi castrorum, villarum, terrarum ‧ et aliorum locorum,iurisdiccionum et bonorum mobilium et immobilium, reddituum ‧ quoque ac prouentuum ‧et aliorum quorumcumque bonorum ‧ necnon de quibuslibet molestijs, iniurijs atque dampn-is presentibus et futuris ‧ in illis videlicet, que iudicialem requirunt indaginem ‧ 2-summarie etde plano sine strepitu et figura iudicij-2 ‧ in alijs vero, prout qualitas eorum exegerit, iusticiecomplementum ‧ occupatores ‧ seu detentores ‧ presumptores ‧ molestatoresn et iniuriatoreshuiusmodi ‧ necnon contradictores quoslibet et rebelles ‧ cuiuscumque dignitatis ‧ status ‧ordinis vel condicionis extiterint ‧ quandocumque et quocienscumque expedierit ‧ auctoritatenostra per censuram ecclesiasticam appellacione postposita compescendo ‧ jnuocato ad hoc, siopus fuerit, auxilio brachij secularis ‧ non obstantibus tam felicis recordacionis Bonifacij papeviij predecessoris nostri ‧ in quibus cauetur ‧ 3-ne aliquis extra suam ciuitatem et diocesim ‧nisi in certis exceptis casibus ‧ et in illis vltra vnam dietam a fine sue diocesis ad iudiciumeuocetur-3 ‧ seu ne iudices et 4-conseruatores a sede deputati predicta ‧ extra ciuitatem etdyocesim, in quibus deputati fuerint ‧ contra quoscumque procedere ‧ siue alij vel alijs vicessuas committere ‧ aut aliquos vltra vnam dietam a fine dyocesis earundem trahere presumant ‧dummodo vltra duas dietas aliquis auctoritate presencium non trahatur ‧ seu quod de alijsquam de manifestis iniurijs et violencijs et alijs, que iudicialem indaginem exigunt ‧ penis ineos, si secus egerint, et in id procurantes ‧ adiectis ‧ conseruatores se nullatenusintromittant-4 ‧ quam alijs quibuscumque constitucionibus a predecessoribus nostris Romanispontificibus, tam de iudicibus delegatis et conseruatoribus ‧ quam personis vltra certumnummerumo ad iudicium non vocandis aut alijs editis, que vestre possent in hac parte iuris-diccioni aut potestati ‧ eiusque libero exercicio quomodolibet obuiare ‧ seu si aliquibuscommuniter vel diuisim a predicta sit sede indultum ‧ quod excommunicari ‧ suspendi velinterdici ‧ seu extra vel vltra certa loca ad iudicium euocari non possunt per litteras apo-stolicas non facientes plenam et expressam ‧ ac de verbo ad verbum ‧ de indulto huiusmodi eteorum personis ‧ locis ‧ ordinibus ‧ et nominibus proprijs mencionem ‧ et qualibet alia dictesedis indulgencia generali vel speciali, cuiuscumque tenoris existat, per quam presentibus nonexpressam ‧ vel totaliter non insertam vestre iurisdiccionis explicacio in hac parte valeatquomodolibet impediri ‧ et de qua cuiusquep toto tenore de verbo ad verbum in nostris litter-is habenda sit mencio specialis ‧ Ceterum volumus et q-apostolica auctoritate-q decernimus,quod quilibet vestrum prosequi valeat articulum5 ‧ eciam per alium inchoatum ‧ quamuisidem inchoans nullo fuerit impedimento canonico prepeditus ‧ quodque ‧ a ‧ data presencium

702

sit vobis ‧ et vnicuique vestrum in premissis omnibus et eorum singulis ‧ ceptis ‧ et non ceptispresentibus et futuris perpetuata potestas et iurisdiccio attributa ‧ vt eo vigore ‧ eaque firmita-te possitis in premissis omnibus ceptis et non ceptis presentibus et futuris ‧ et pro predictisprocederer ‧ ac si predicta omnia et singula coram vobis cepta fuissent et iurisdiccio vestra etcuiuslibet vestrum in predictis omnibus et singulis per citacionem vels modum alium per-petuata legittimum extitisset ‧ constitucione predicta super conseruatoribus ‧ et alia qualibetin contrarium edita non obstante ‧ Datum Rome apud Sanctam Mariam [in]t Transtiberim ijnonas Ianuarij, pontificatus nostri anno primo ‧

Rubrik i B: Bulla Vrbani pape ‧ vj ‧ scilicet ‧ conseruatorum archiepiscopi Vpsalensis,Lyncopensis ac Strenginensis episcoporum.

a Bulla conseruatorum tillagt i marginalen B. b Lyncopensi C. c Strenginensi B. d Så B, C (enligt gängseformulär); presidens A. e Så B, C; dilectorum A. f Så B, C; filiorum A. g Lyncopensis C. h D.v.s. diocesium.i Nasalstreck över sista bokstaven a raderat B; occupatam C. j Tillagt över raden och här insignerat B; bokstaven etillagd över raden och här insignerad C. k Härefter 1–2 bokstäver raderade A. l Andra bokstaven t tillagd över radenoch här insignerad B. m eosdem B, C. n Bokstavsföljden to tillagd över raden och här insignerad C. o D.v.s. numer-um. p Rättat i marginalen och här insignerat C. q–q auctoritate apostolica C. r Tillagt över raden och här insigneratB. s Rättat från utprickat et C. t Så B, C; saknas A.

1–1 Jfr Vulg. II Cor. 6,1. 2–2 För det juridiska uttrycket, jfr J. Alberigo et. al. (utg.), Concilia oecumenica etgeneralia Ecclesiae catholicae, Concilium Uiennense a. 1311–1312, s. 357: …ut simpliciter et de plano et sinestrepitu et figura iudicii…. 3–3 Corpus iuris canonici (ed. Friedberg 1879), vol. 2, sp. 941 f. (Lib. Sext. I, tit. III ”Derescriptis”, cap. 11). 4–4 Corpus iuris canonici (ed. Friedberg 1879), vol. 2, sp. 982–983 (Lib. Sext. I, tit. XIV ”Deofficio et potestate iudicis delegati”, cap. 15). 5 För ordet i betydelsen ’rättsfall’ se GMLS: articulus 5.


Påven Urban VI tillskriver abbedissan och systrakonventet i S:ta Marias kloster i Vadstena i Linköpingsstift av augustinregeln och av den orden som kallas den helige Frälsarens. Efter suppliker av brevmottagarna gerpåven fullmakt åt två klosterbröder, som valts av abbedissan och konventet, att höra bikt från klostrets tjänareoch att lösa dem från deras synder, utom i de fall då påvestolen ska rådfrågas, vidare att utdela nattvarden ochandra kyrkliga sakrament till tjänarna samt att begrava dem på klostrets kyrkogård utan annat tillstånd. Beslutetpåverkas inte av sedvänjor, bestämmelser och statuter utfärdade av påven Clemens V eller dennes företrädare.

Avskrifter: [A] i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 30v–31r, Sv. Riksarkivet; [B] i hs A 22, fol. 9r,Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11406.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 64–65 (av A).Regest: Celses Bullarium (1782), s. 141, nr 13.Om bullan se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 96 med not 3, och T. Nyberg,


703

Urbanus episcopus seruus seruorum Dei ‧ dilectis in Christo filiabus abbatisse et con-uentui monasterij sancte Marie in Vatzstenoa sub regula sancti Augustini et uocabulo sanctiSaluatoris uiuentibus Lincopensisb diocesis salutem et apostolicam benediccionem ‧ Sinceredeuocionis affectus, quem ad nos et Roman[am]c geritis ecclesiam, ac religionis obseruancia,que ‧ sicut accepimus, in uestro viget monasterio, non indigne meretur, ut uotis uestris,presertim in hijs, que uobis seruiencium salutem anime et quietem corporis respicere di-noscuntur, liberaliter annuamus ‧ Hinc est, quod nos uestris supplicacionibus inclinati du-obus fratribus monasterij predicti, quos abbatissa | pro tempore et conuentus duxerinteligendos / et eorum cuilibet familiarium uestrorum eiusdem monasterij confessiones audi-endi et eos a peccatis, que ipsis confitebuntur, absoluendi, nisi talia fuerint propter que sedesapostolica sit merito consulenda, et eisdem familiaribus eucharistiam et alia sacramentaecclesiastica ministrandi eosque, cum ipsos decedere continget, in cimiterio dicti monasterijsepeliendi licencia cuiuscumque minime requisita felicis recordacionis ‧ Clementis pape ‧ v ‧predecessoris nostri et alijs constitucionibus apostolicis ac statutis et consuetudinibus qui-buscumque non obstantibus concedimus tenore presencium facultatem ‧ Nulli ergo omninohominum liceat hanc paginam nostre concessionis infringere vel ei ausu temerario contraire ‧Siquis autem hoc attemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dei et beatorumPetri et Pauli apostolorum Eius se nouerit incursurum. Datum Rome apud Sanctam Mariamin Transtiberim ij nonas Januarii, pontificatus nostri anno primo.

Rubrik i A: Littera bullata Vrbani vj ‧ quod familiares monasterij possunt per fratres, quisunt eorum confessores, ab omnibus peccatis suis absolui, nisi talia fuerint propter que sedesapostolica sit merito consulenda ‧

a Vazsteno B. b Lyncopensis B. c Så B; Roman utan förkortningstecken A.


Påven Urban VI har erhållit suppliker från abbedissan och systrakonventet i Vadstena kloster i Lin-köpings stift av augustinregeln, av den orden som kallas den helige Frälsarens, där både bröder och systrarkommer att finnas, och ger därför tjugofem bröder, abbedissan och sextio systrar eller nunnor, vilka nu förförsta gången avskärmar sig för att i ordensdräkt leva och tjäna Herren i nämnda kloster, löfte om full syndaför-låtelse i dödsstunden genom en av dem själva utvald biktfar.

Avskrift i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 31r–v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11408.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 65–66.Regest: Celses Bullarium (1782), s. 141, nr 14.

Urbanus episcopus seruus seruorum Dei ‧ ad perpetuam rei memoriam ‧ Cupientesa

vitam ducere regularem et, ut mundi fugiant oblectantis illecebras Deoque liberius seruiant,

704

se in monasterijs recludentes apostolicis decet muniri gracijs et pro spretis mundanis gaudijsspiritualibus consolacionibus confoueri ‧ Hinc est, quod nos dilectarum in Christo filiarum,abbatisse et conuentus monasterij in Vatzsteno sub regula sancti Augustini et uocabulo sanctiSaluatoris uiuencium Lincopensis diocesis, in quo fratres et sorores fore noscuntur, supplica-cionibus inclinati ‧ viginti quinque fratribus ac abbatisse et sexaginta sororibus seu monial-ibus, que hac prima vice in dicto monasterio sub regulari habitu virtutum Domino famulaturiintencione manendi perpetuo se recludent, ut confessor, quem quilibet predictorum duxeritb

eligendum, omnium predictorum suorum, de quibus corde contriti et ore confessi fuerint,semel tantum in mortis articulo plenam remissionem eis in sinceritate fidei et vnitate sancteRomane ecclesie ac obediencia et deuocione nostra uel successorum nostrorum Romanorumpontificum canonice | jntrancium persistentibus auctoritate apostolica concedere ualeat deuo-cioni eorum tenore presencium indulgemus ‧ sic tamen, quod idem confessor de hiis, dequibus fuerit alteri satisfaccio impendenda, eam ipsis, si superuixerint, vel per alios, si tuncforte transierint, faciendam iniungat, quam ipsi uel illi facere teneantur, ut prefertur ‧ Et ne,quod absit, propter huiusmodi graciam ipsi fratres, abbatissa et moniales reddantur pro-cliuiores ad illicita imposterum committenda, uolumus quod, si ex confidencia remissionishuiusmodi aliquis uel eorum aliqui aliqua forte committerent, quoadc illa predicta remissioeidem committentj nullatenus suffragetur. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginamnostre concessionis et uoluntatis infringere uel ei ausu temerario contraire. Si quis autem hocattemptare presumpserit, indignacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli aposto-lorum Eius se nouerit incursurum ‧ Datum Rome apud sancam Mariam in Transtiberim ij ‧nonas Januarii, pontificatus ‧ nostri anno primo.

Rubrik: d-Bullatum1 Vrbani vj quod primj intrantes ‧ scilicet ‧ fratres vigintiquinque etsorores numero sexaginta cum abbatissa, quod confessor, quem quilibet predictorum duxeriteligendum, omnium predictorum suorum plenam remissionem, hoc est a pena et a culpa,auctoritate apostolica concedere valeat semel tantum ‧ scilicet ‧ in mortis articulo eisdem inabsoluendo.-d, e

a Confessionale fratrum et sororum primo intrancium tillagt i marginalen. b Bokstaven x tillagd över radenoch här insignerad. c Särskrivet quo ad. d–d Anakolutiskt. e Härefter styckeavslutande tecken (fem punkter i korsforma-tion).

1 Se GMLS: bullo, -are. Sannolikt får här underförstås ordet scriptum eller liknande.

9898 (13)79 efter januari 6 (Rostock)Anteckning om att herr Eberhard Vöge och hans son Arnold Vöge i all vänskaplighet och med vänners

samtycke ingått förlikning rörande en tvist om (Arnolds) modersarv. Av texten framgår bland annat att Eber-hard har pantsatt sitt hus där han bor och sin tomt intill herr Arnolds hus på Gotland till Herman (Coryn).

705

Notis – under rubriken ”Anno lxxixo post Epẏphanie Domini” – i Liber recognitionum 1338–1384, fol. 145v, Archiv derHansestadt Rostock.

SDHK nr 44399.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11165.Eberhard Vöge omtalas 1376 som rådman i Rostock. Om detta se Mekl. UB XIX, nr 10832.

Notandum, quod dominus Euerardus Voge et Arnoldus Voge ‧ filius suus cum consensv‧ suorum amicorum ‧ amicabiliter ‧ se composuerunt ‧ de discordia materne hereditatis etconcordauerunt in hunc modum / – – – / pro quibus predictus dominus Euerardus prefatoHermanno inpignerauit ‧ et obligauit domum suam, quam inhabitat / et aream suam apud ‧domum domini Arnoldi Gotland sitam / – – – /.

9899 1379 januari 9A. ”Nicolaj Dankenhagens borgares i Malmöe åth Pehr Nichleson wäpnare gifne skiöte eller säljobreef på

alt sitt godz i Östra Alistada som erffteligen honom tillfallit war med sin hustro Elseby Magnusdotter. Datumdominica proxima post Epiphaniam Domini som är den 20a Januari 1379b.”

Regest i Skånebrevsförteckningen, hs B 29, pag. 362, nr 79, Sv. Riksarkivet.

B. ”Nilss Danckenhagens åth wälbördigh man Pehr Nicklesson uthgifne skiötebreef angående något godzi Östra Alistada liggiandes. Datum 1379.”

Regest i (förarbeten till) Skånebrevsförteckningen, hs E 102a, fol. 53, nr 117, VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet.

SDHK nr 11410.Tryckt: Rep. Dan. nr 3248 (efter A); Dipl. Dan. IV:1, nr 480.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 480.Om Skånebrevsförteckningarna se I. Friedlaender i MRA 1958, s. 61 ff.

a Fel för 9. b I marginalen.

9900 1379 januari 13Riddaren Nanne Abjörnsson och väpnaren Tubbe Eriksson överlåter med evig äganderätt till nunnorna

och klostret i Skänninge alla sina byggnader och hus på klostrets egendomar i Hånger (i Källstads socken).Utfärdarna beseglar.

Orig. på perg. (18,7 x 8,2 cm, uppveck 2,2 cm; 7 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11411.Regest: RPB nr 1397.Om Nanne Abjörnsson (sparre) se C. Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946), s. 67–68, 295 ff.Om Tubbe Eriksson (kvadrerad sköld), som var gift med Nanne Abjörnssons dotter, se M.-L. Nordmark i Kyrkohistorisk

årsskrift 1942, s. 129–130, och Härenstam, a.a., s. 297–298.

706

Nouerint vniuersi, quorum interest seu poterit interesse quomodolibet in futurum ‧quod nos Nanno ‧ Abẏornason ‧ miles et Tobbo Ericsson ‧ armiger ‧ tenorepresencium pub-lice protestamur ‧ quod nos ‧ vnanimj consensu ‧ honorabilibus et religiosis sororibus ‧sanctimonialibus in Skæningia ‧ et monasterio ipsarum ‧ / edificia ‧ et domus ‧ nostras quas-cumque ‧ in bonis ipsarum ‧ Hangarsnæss1 ‧ situatas / assignamus et per presentes dimittimus‧ perpetuo possidendas ‧ Jn cuius dimissionis euidenciam ‧ sigilla nostra ‧ presentibus apponi-mus in pendentj ‧ Datum anno Dominj Mccclxxixo jn octaua Epẏphanie Eiusdem ‧

På baksidan: HangersnesSigill: nr 1 endast tom skåra; nr 2 endast sigillremsa i uppvecket.

1 Hånger, by i Källstads socken (OAU).

9901 1379 januari 18 ÖrebroKung Albrekt inger supplik till påven Urban VI angående kanonisationen av Birgitta (Birgersdotter).

Som en lysande lampa i Guds tempel föddes Birgitta i kungens rike i en av hans folks ädla ätter. Hon försakadevärldslig lycka, ära och rikedom och offrade sig villigt åt Kristus. Hon ägnade sig ständigt åt barmhärtighetsverk,böner, vakor, fastor, allmosor och fromma botövningar, både nattetid och på dagen, såväl i kungens rike som iRom och på andra heliga platser, till vilka hon valt att vallfärda av kärlek till den Allsmäktige, så att hon liksomen glänsande stjärna utspred sin helighets strålar överallt. Därför förtjänade hon att bli Kristi brud och veder-kvickas av hans ljuvliga tilltal sedan hon blivit den som uppenbarade gudomliga domar och rådslut. Efter sindöd glänser hon genom många teckens strålglans. En stor mängd människor från olika riken, länder och medolika tungomål strömmar till klostret i Vadstena i Linköpings stift, där hennes kropp förvaras, lovprisande Gudför de mirakler och järtecken som han dagligen utför genom henne. Påven ombeds att inskriva fru Birgitta ihelgonens katalog och högtidligen kanonisera henne samt föreskriva att hon vördas såsom helgon av de troende.Utfärdaren har beslutat att detta brev ska vara öppet och inte förseglat, för att sigillet inte ska brytas sönder ombrevet skulle öppnas, eftersom det ska transporteras genom flera länder med olika faror på vägarna.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 237v–238r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Vadstena klosters stora kopiebok, hs A 20,fol. 50r–v, Sv. Riksarkivet; [C] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 131v–132r, Vatikanbiblioteket; [D] i Cod. Harl. 612, fol. 286v, BritishLibrary, London.

SDHK nr 11412.Faksimil: (av A) Acta et processus canonizationis Sanctae Birgittae Codex Holmiensis A 14, Handskrifter från Sveriges

medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 55–57 (efter A); Örebro stads medel-

tidsurkunder 2 (1994), s. 60 (efter Collijn).Om suppliken, som uppenbarligen utfärdades i samband med ett provinsialkoncilium i Örebro, se J. Liedgren i PHT 1985,

s. 19; T. Nyberg, The Canonization Process of St. Birgitta (2004), s. 82, not 71.Angående Vadstena kloster som vallfartsmål se B. Fritz i 600 år i Vadstena, red. G. Söderström (2000), s. 110 f.Om supplikens retoriska och poetiska språk se C. Gejrot i Medeltidens mångfald (2008), s. 97 f.Jämför kung Albrekts och de svenska rådsherrarnas supplik i samma ärende till påven Gregorius XI 1376 9/10 (DS nr 9339)

efter annat formulär.

707

Sanctissimoa in Christo patri ac domino / domino suo carissimo domino Vrbano dignaDei prouidencia sacrosancte Romane ac vniuersalis ecclesie summo pontificj Albertus Deigracia Swenorum Gothorumque rex, humilis et deuotus filius, cum omnj humilitate et re-uerencia oscula pedum beatorum. 1-Magna multitudo dulcedinis Dei, quam absconderattimentibus-1 etb diligentibus se, electorum suorum vitam omnium virtutum decore velutquibusdam primis et purissimis fructibus insignitam cum gloriosa fertilitatec diffundit inorbem ipsosque electos miraculis et signorum prodigijs ad d-laudem et gloriam-d nominis suieinter homines tamquam 2-stellas micantes-2 / celebres efficit et ostendit meritis gloriosis / vt3-tenebris viciorum offuscati-3 non videntes videantf / caritatisqueg diuineh calore succensielectorum suorumi exemplo 4-gustare queant quam dulcis est Dominus-4. Sane sicut adbeatitudinis vestre noticiam non ambigo peruenisse / in regno meoj modernis temporibussurrexit velut lucerna lucens in templo [Dei]k ‧ venerabilis domina Brigidal m-ex nobiliorjprosapia gentis mee oriundan, -m / que spreta felicitate terrena ‧ mundaneque glorie fastigijs etdiuicijs retroiectis ‧ seipsam sacrificium acceptabile Christo dedicauit / vacans assidue o-oper-ibus caritatis-o / oracionibus ‧ vigilijs, jeiunijs, elemosinis et disciplinis diuinis nocturnisp

temporibus et diurnis, tamq in regno meo quam Rome et alijsr locis sacris / ins quibus per-egrinari propter ipsius omnipotentis amorem elegit / adeo, quod tamquam sidus prefulgidumsanctitatis sue radios vbique diffudit. Quapropter in sponsam ab ipso Christot desponsarimeruit / et ipsius gratissimis colloquijs refouerj diuinorumu iudiciorum et consiliorum v-reue-latrix5 effecta-v / nunc autem 6-de mundox translata quasi luminare conspicuum et splendoreglorie et multorum coruscacione-6 signorum effulget / propter quod ad monasterium inWatzstenis diocesis Lincopensisy, vbi gloriosum z-eius corpus-z repositum est / de diuersis[regnis]aa, nacionibusab et linguis magna gencium multitudo concurritac / laudantes et glori-ficantes Deumad in miraculis et prodigijs / que per eam operari dignatur cottidie / Quorummiraculorum succensi gloria tociusqueae regni desiderio et clamore continuo prouocati sancti-tati vestre prouolutis genibus humiliter ‧ supplico, quatenus ad laudem et gloriam nominisChristi fideliumque consolacionem eandem af-venerabilem et gloriosam-af dominamBrigidamag cathalogoah sanctorum asscribere et solempniter canonizare digneminj / et pre-cipere pro sancta a fidelibus coli et digna veneracione laudarj, supplicantisqueai itaque filijvestri pia peticio, clementissime pater, sanctitatis vestre memorie gratanter inhereat / ipsam-que suauitate beata sollicitetaj ad eiusdem canonizacionis vota complenda, vt fideles tantagratulacione diuina letatiak acceptabilia Deo cum jubilo graciarum vota persoluant / Pre-sentesal vero litteras non clausas sed patentes esse decreuj / cum per diuersas terras transiredebeant / et varia sint viarum pericula / ne, si eas aperiri contigerit, sigillum frangeretur /Datum Ørabroam Strengianensisan diocesis anno abao jncarnacione Dominj ap-Millesimo ‧ccco aq ‧ lxxixo -ap / xviij die mensis Januarij.

Rubriker i A: Littere supplicatorie pro canonizacione beate Brigide.Hic sequuntur tres littere supplicatorie directe domino Vrbano pape ‧ vj ‧ pro canoniza-

cione beate Brigide, de quibus sit mencio supra folio ‧ xxiijar ‧ in margine, hoc est C xiiij.Rubrik i B: Littera regis Alberti pro canonizacione sancte ‧ Birgitte ‧

708

Rubrik i C: Hic sequuntur tres littere supplicatorie directe domino Vrbano pape ‧ vj ‧ procanonisacione beate ‧ Brigide, de quibus fit mencio supra folio ‧ xxx ‧ margine ‧

Rubrik i D: Littera supplicatoria domini Alberti regis Swecie directa domino Vrbanopape vjto pro canonizacione beate Birgitte ‧

a Albertus rex Swecie a 3 tillagt i marginalen av senare hand A. b ac C. c facilitate C. d–d gloriam et laudemB. e Rättat från överstruket Christi A. f videantque C. g Saknas C. h Härefter et överstruket A. i Saknas B. j Tillagtöver raden och här insignerat A. k Så B; saknas A, C, D. l Birgitta B, D. m–m oriunda ex nobiliorj prosapia gentismee B. n oriunde C. o–o caritatis operibus B. p Efter rättelse A. q tamque B. r Härefter en bokstav a expungerad B.s Saknas C. t Saknas C. u diuinorumque B. v–v Med omflyttningstecken rättat från effecta reuelatrix B. x Härefteröverstruken och expungerad bokstav A. y Lyncopensis D. z–z corpus eius C.

aa Så B; saknas A, C, D. Jfr DS nr 9339 och 9340. ab vacacionibus C. ac cucurrit B. ad Saknas B. ae Sär-skrivet tocius que A. af–af gloriosam et venerabilem C. ag Birgittam B. ah cathologo C. ai supplicantis B.aj sollicitat B. ak letare B. al Quare littere portentur patentes tillagt i marginalen av senare hand A. am Orabro C,D. an Strenginensis C, D. ao sub B. ap–ap M ccc l xxnono B. aq trecentessimo C. ar En senare hand har lagt tillytterligare en romersk siffra j (så att det nu står xxiijj) A; den åberopade marginalanteckningen står på fol. 23v.

1–1 Jfr Vulg. Ps. 30,20. 2–2 Vulg. Job 38,31. 3–3 Jfr Paschasius Radbertus, Expositio in evangelium Matthaei, lib.VIII, cap. 17 (PL 120, col. 593). 4–4 Jfr Vulg. Ps. 33,9; 1 Pt 2,3; Augustinus Hipponensis, Ad Marcellinum de civitateDei contra paganos, lib. XXI, cap. 24 (PL 41, col. 740). 5 Jfr Hrabanus Maurus, De laudibus sanctae crucis, lib. I(PL 107, col. 233). 6–6 Jfr Eusebius, De morte Hieronymi, cap. 51 (PL 22, col. 275).

9902 1379 januari 18 ÖrebroÄrkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala, biskoparna Nils (Hermansson) i Linköping, Nils i Skara,

Henrik (Gödekesson) i Växjö, Hartlev (Hartlevsson), vald biskop i Västerås och ärkedjäkne i Uppsala, derasdomkapitel och domkapitlet i Strängnäs då biskopsstolen var vakant, samt abbotarna Matts, Sven, Tideman ochIngevald i Alvastra, Nydala, Varnhems och Saba (Julita) kloster av cisterciensorden, inger supplik till påvenUrban VI och kardinalskollegiet angående kanonisationen av Birgitta (Birgersdotter). Kristus har låtit den nuframlidna Birgitta födas i götarnas ädla folk. Hon var en sann och god människa, framstående i vandel och rykteoch utrustad med ödmjukt tålamod och andra dygder, varigenom hon lockade andra från synder och fel. Birgittagynnades av gudomliga syner och tilltal, hon uppenbarade gudomliga rådslut och domar, och utfärdarna anseratt man inte får förtiga det stora beviset på hennes helighet. Redan för trettio år sedan, innan hon begav sig påpilgrimsfärd från utfärdarnas land till Rom, förutsade hon genom uppenbarelser från Kristus alla de olyckor somden gudomliga rättvisan därefter dragit över riket, och hon lät även detta sägas offentligt så klart och tydligtsom om hon hade sett dessa olyckor nedtecknade i en bok. Dessa olyckor drabbar fortfarande riket med över-väldigande kraft. Birgitta längtade efter att omfamnas av Kristus, hon förtjänade att trolovas och av honomkallas brud. När hon levde strålade hon över världen som en dygdens stjärna, och efter sin död glänser hongenom många teckens strålglans. Därför strömmar en stor mängd människor från olika riken, länder och medolika tungomål till Vadstena kloster i Linköpings stift, där hennes kropp förvaras, och lovprisar Gud för demirakler och järtecken som han dagligen utför genom henne. Påven ombeds därför inskriva fru Birgitta ihelgonens katalog och kanonisera henne samt föreskriva att hon vördas såsom helgon av de troende och lov-prisas med tillbörlig vördnad. En supplik i samma ärende har tidigare ingivits av utfärdarna till påvens framlidneföreträdare, och denna förnyade supplik inges nu i samförstånd när utfärdarna är församlade; till utfärdarna skaäven räknas biskopen i Åbo och hans domkapitel, som är frånvarande.

709

Utfärdarna beseglar.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 238v–239r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Vadstena klosters stora kopiebok, hs A 20,fol. 50v–51r, Sv. Riksarkivet; [C] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 132r–v, Vatikanbiblioteket; [D] i Cod. Harl. 612, fol. 286v–287r,British Library, London.



tidsurkunder 2 (1994), s. 60–61 (efter Collijn).Om suppliken, som uppenbarligen utfärdades i samband med ett provinsialkoncilium i Örebro, se T. Höjer, Studier i

Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 110 med not 2; J. Liedgren i PHT 1985, s. 19; T. Nyberg, The Canoniza-tion Process of St. Birgitta (2004), s. 82, not 71.

Angående Vadstena kloster som vallfartsmål se B. Fritz i 600 år i Vadstena, red. G. Söderström (2000), s. 110 f.Formuläret används även i DS nr 9339, 9340, 9508 och 9571. Om supplikernas retoriska språk se C. Gejrot i Medeltidens

mångfald (2008), s. 97 f.

Sanctissimoa in Christo patri ac domino, domino suo carissimo domino Vrbano dignaDei prouidencia sacrosancte Romane b-ac vniuersalis-b ecclesie summo pontifici / et reue-rendissimis in Christo patribus etc dominis sacrosancto cardinalium collegio / humiles etdeuotj filij Birgerusd Deie et sancte sedis gracia archiepiscopus Vpsalensis / Nicolausf Lincop-ensisg, Nicolaush Scarensis / Henricus Vexoniensisi ecclesiarum episcopi / Hartleuus electusArosiensis / et archidiaconus Vpsalensis / et ipsorum capitula necnon capitulum Strengianensej

vacante sede / Mathias, Suenok, Tidemannusl et Jngeualdusm abbates monasteriorum Al-uastrj, Nououallisn, Verneemo et Sabaap ordinis Cisterciensis / cum omnj humilitate et reue-rencia oscula pedum beatorum ‧ Jmmensa Christi bonitas pro salute q-generis humani-q desummor celorum ad yma descendit, vt suo descensu electorums ad summa pararet ascensumvirtutesque gratis infunderet / vt premia largireturt. Cuius ammiranda 1-totaque suauitatereferta-1 pietatis abissus sic humanum genus diuinou feruore caritatis amplectitur, vt suav-insuperabili potencia / 2-incomprehensibili sapiencia-2 et 3-ineffabili clemencia-3, -v eciaminfirma huius mundi dignetur eligere, vt forcia queque confundat / Ipse candor lucis eternehumilima dispensacione 4-thalamum vteri virginalis-4 elegit / ipse virginibus adx integritatisamorem viduisque ad continencie decorem illuxit, ipse hijsy vltimis temporibus velut nardumodoriferam 5-oliuamquez speciosam,-5 gloriosam scilicet sancte memorie Brigidamaa ex ab-no-biliori gentis-ab Gothorum prosapiaac oriundam / in mundum inuexit, veritatis filiam, bonita-tis alumpnam, conuersacione conspicuam / fama spectabilem / opinione preclaram / humili-tatis etad paciencie omniumque virtutum tanta maturitate compositam / vt plurimos ad diuinjcultus gloriam ab erroribus et vicijs suarum diffusis 6-virtutum aromatibus-6 incitaret / Et,quod mirabile dictuae est, angelice quodammodo celsitudinis dignitate preuenta 7-diuinisfouebatur aspectibus / et mulcebatur alloquijs,-7 diuinorum consiliorum judiciorumqueaf

reuelatrix8 effecta / Beatissime pater, magnum excellencie sue beatitudinis indicium silerenequaquamag licitum arbitramur / Et teste Deo eidem ah-sanctitati vestre-ah sine omni sinistrofauore et affectuai peruersoaj testamur, quod ante trigintaak annos et priusquam de terra istaversus Romam sancte peregrinacionis onus assumpsit horrenda mala, que postea huic regnoal

demeritis exigentibus diuina iusticia superduxit, Christoam reuelante ita clare et expresse

710

predixit an-et publice predicari fecit-an ac si ea in libro depicta vidisset / quorum malorum etplagarum horrenda vorago nimis adhuc vehementer inundatao. Et quia 9-deuotis suspirijstotisque desiderijs Christi concupiuit amplexus,-9 | ab ipso desponsari meruit et sponsa vocariet que 10-tamquam sidus omnium virtutum ornamento, dum viueret, radiabatap in terris /iamaq de mundo translata quasi luminare conspicuum et splendore glorie et multorum co-ruscacione-10 signorum effulget, propter quodar ad monasterium in Watzstenaas diocesisLincopensis, vbiat gloriosum au-eius corpus-au repositum est, de diuersis regnis ‧ nacionibusav

et linguis magna gencium multitudo concurrit laudantes et glorificantes Deum in miraculiset prodigijs, que per eamax cotidieay operari dignatur. Quorum miraculorum succensi az-gloriatociusqueba, -az regni desideriobb et clamore continuo prouocatj sanctitati vestre prouolutisbc

genibus humiliter supplicamus, quatenus ad laudem et gloriam nominis Christi fideliumqueconsolacionem / eandem venerabilem et gloriosam dominam Brigidambd cathologobe sancto-rum asscribere et solempniter canonizare dignemini et precipere pro sancta a fidelibus coli etdigna veneracione laudarj. Et hanc humilimam supplicacionem nostram prius sancte memoriepredecessori vestro bf-per nos transmissam-bf / nunc insimul congregati vnanimi consensu etconcordi desiderio ‧ sanctitati ‧ vestre ‧ porrigimus / eciam pro venerabili fratrebg episcopoAboensibh et eius capitulo, qui nunc absentes existuntbi / quorum vna nobiscum in idemconcurrit feruenterbj affectus diuine pietatis sancteque sedis vestre consolacionem et graciamdeuotis suspirijs expectantes. Beatissime pater, gaudemusbk quam plurimum et in Dominobl

gratulamur ipsam omnibus terris, ad quas ducebatur in dulcedine spiritus Dei, omniumvirtutum excelso splendore tamquam celum irradiassebm stellatumbn suequebo laudispreconiabp / celebri fama late per mundi climata diuulgata magnam consolacionem christi-fidelibus impressisse. Supplicancium itaque filiorum vestrorum pia peticio, clementissimepater, sanctitatis vestre memorie gratanter inhereat / ipsamque suauitate beata sollicitetbq adeiusdem canonizacionis vota complenda / vt fideles tanta gratulacione diuina letati accepta-biliabr bs-Deo cum-bs iubilo graciarum vota persoluant et sicut conterendum hocbt miserabileregnum crudeli plaga predixit / sic eciam ad placandam diuine maiestatis offensam suis sanct-is precibus esse dignetur patronabu misericors et fauorabilis aduocata / Datum Orabrobv

Strengianensisbx diocesisby anno Dominj bz-Millesimo tricentesimo septuagesimo-bz nono /decimo octauo die mensis Januarij, sub sigillis nostris.

a A 4 tillagt i marginalen av senare hand A; Littera episcoporum pro canonizacione rubrik B. b–b Saknas C.c ac B. d Byrgerus D. e Härefter bokstaven g (jfr gracia) överstruken A; härefter gracia D. f Nicholaus B, C, D.g Lyncopensis D. h Nicholaus B, C, D. i Wexionensis B; Vexionensis C, D. j Strengenense B; Stregianense C;Strenginense D. k Sweno B, D. l Tidhemannus B. m Jngewaldus B. n D.v.s. Noueuallis (så B, D). o Varnem B;Verneon C; Vernem D. p Saba B. q–q humani generis C. r summa C. s altiorum C. t languetur C. u Rättat överraden med annan hand A. v–v inseparabili potencia et ineffabili cremencia incomprehensibili sapiencia C. x et D.y Före detta ord virginibus överstruket A. z oliua B.

aa Birgittam B, D. ab–ab nobilj genere B. ac Katerinam ex nobiliori gente Gothorum prosapia oriundamfelicis memorie sancte Birgitte naturalem filiam in mundum jnuexit i marginalen med senare hand A. ad Tillagtöver raden B. ae Rättat över raden med annan hand A. af iudiciorum C. ag Nota miracula non debent ocultaritillagt i marginalen med senare hand A. ah–ah Upprepat (som förtydligande av förkortning) över raden med annanhand A. ai Efter rättelse över raden med annan hand A; effectu C. aj peruerse C. ak xxx B. al Mala regni huius beata

711

Byrgitta predixit ventura tillagt i marginalen med senare hand A. am ipso C. an–an Saknas C. ao invadat C. ap radi-ebat C. aq Ordet upprepat över raden B. ar Saknas C. as Wazstenom B, D. at vidi C. au–au corpus eius C. av domin-acionibus B; saknas C. ax eum C. ay Saknas C. az–az gloriaque tocius D.

ba tocius que utan avstavningstecken vid radskifte A; tocius C. bb desiderium C. bc Libellum de vita etmiraculis eius per nos examinatum nostrisque sigillis sigillatum sanctitati vestre dirigentes prouolutis genibusetc. tillagt i marginalen med senare hand A. bd Birgittam B, D. Över detta ord ba (d.v.s. beata) tillagt av senare handA. be D.v.s. cathalogo (så B); jfr DS nr 9904. bf–bf transmissam per nos C. bg Härefter nostro B. bh Abicensi C.bi existent C. bj feruenta C. bk gaudentes D. bl domina C. bm irradiosa C. bn stellarum C. bo suaque C. bp Ordetupprepat över raden med annan hand A. bq sollicitat B. br Nota regnum istud conterendum miserabiliter predixittillagt i marginalen med senare hand A. bs–bs cum Deo C. bt hec C. bu Härefter fauorabilis överstruket A. bv ØrabroB. bx Strengenensis B. by Saknas D. bz–bz M ccclxx B; Millesimo trecentessimo septuagesimo C.

1–1 Jfr Amedanus Lausannensis, Homilia II de justificatione vel ornata Mariae virginis (PL 188, col. 1313).2–2 Jfr Anselmus Cantuariensis, Cur Deus homo, lib. I, cap. 7 (PL 158, col. 367). 3–3 Jfr Hrabanus Maurus, De modopoenitentiae, cap. V (PL 112, col. 1309); Joh. Chrysostomus, Homilia LXXXI (PL 95, col. 1237). 4–4 Jfr FulgentiusRuspensis, Contra sermonem fastidiosi Ariani, lib. I, cap. 9 (PL 65, col. 517). 5–5 Jfr Vulg. Eccli. 24,19. 6–6 JfrCaesarius Arelatensis, Homilia XII (PL 67, col. 1074). 7–7 Jfr Beda Vener., Homiliae, lib. II (PL 94, col. 167);Petrus Damianus, De perfectione monachorum, cap. 16 (PL 145, col. 315). 8 Jfr Hrabanus Maurus, De laudibussanctae crucis, lib. I (PL 107, col. 233). 9–9 Jfr Honorius Augustodunensis, Expositio in Cantica canticorum, secundustractatus, cap. 6 (PL 172, col. 451). 10–10 Jfr Eusebius, De morte Hieronymi, cap. 52 (PL 22, col. 275).

9903 (1379 januari 18) (Örebro)Frälsemän från Sverige inger supplik till (den tysk-romerske) kejsaren Karl (se kommentaren nedan)

angående kanonisationen av Birgitta (Birgersdotter). Genom många mirakler, trovärdigt vittnesbörd och in-tygande från vittnen som svurit vid Guds heliga evangelium, har påven Urban VI flera gånger blivit underrättadom den framlidna och saliga Birgitta, furstinna av Sverige, och känner väl till hennes ärorika liv och frejdaderykte. Kejsaren ombeds likväl att genom brev eller muntligen, om han personligen skulle komma till påven,inge supplik till denne om att fullborda Birgittas kanonisation. Utfärdarna hoppas att Gud, som i sin mildhetvärdigades förhärliga sitt helgon med så underbara uppenbarelser, vilka med rätta bör omtalas för alla länder,och med oräkneliga och berömda mirakler, av vilka många bevittnats av utfärdarna själva, ska ge hundrafaldigbelöning i himlen åt dem som samverkar för Birgittas kanonisation och förhärligande. Kristus må ge kejsaren enlyckosam väg till frälsning och göra alla barbariska länder, som står emot den kristna trons lugn, underkastadekejsarens välde.

Eftersom det är svårt att transportera många sigill en så lång vägsträcka har endast Erengisle Sunesson,jarl av Orkneyöarna, Bo Jonsson, rikets drots och (öst)götarnas lagman, Karl av Tofta, lagman i Uppland, BirgerUlfsson, lagman i Tiohärad, och Sten Bengtsson, rikets marsk, riddare och Sveriges rådsherrar, beseglat brevetpå endräktig begäran av Sveriges alla frälsemän och på deras vägnar.

Avskrifter: [A] i Vadstena klosters stora kopiebok, hs A 20, fol. 51v–52r, Sv. Riksarkivet; [B] i Cod. Harl. 612, fol. 287r,British Library, London.

SDHK nr 11414.Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 52–53, not 12 (efter B).Bland sigillanterna märks Bo Jonsson som här tituleras regni capitaneus. Jämför övriga suppliker i samma ärende där han

nämns som regni constabularius (DS nr 9339, 9571 och 9904). Oväntat är här även det latinska ord som används för Sten Bengtssonsmarsktitel. Han anges som senescalcus (här med ortografin senascallus) i stället för det väntade marscalcus.

712

Brevet är avskrivet som formulär i såväl A som B och saknar inledande salutatio och fullständig datering. Det har här förtstill 18 januari 1379. En sådan datering förutsätter att nyheten om kejsaren Karl IV:s död (29 november 1378) ännu ej hunnit nåSverige.

Jmperatora serenissime et domine gloriosissime ‧ Licet sanctissimus in Christo pater etdominus ‧ dominus noster summus pontifex Vrbanus vjb ‧ ex infinitis miraculorum prodigijs ‧et quasi innumerabilibus fidedignis testimonijs adiuratorumque per sancta Dej ewangeliamultifarijs attestacionibus ‧ super gloriosa vitac beate Byrgitted quondam illustris principisseregni Swecie quampluries fuerit informatus ‧ cuj eciam eiusdem beate domine cum homin-ibus adhuc humanis agentis gloriosa vita famaque inclita extitit clare nota ‧ rogamus tamene

instantissime imperialemf maiestatisg vestre excellenciam ‧ quatenus ob amorem Dei et hono-rem ‧ jn tytulum eciam ac cumulum glorie vestre illustrissime eidem sanctissimo in Christopatrj domino apostolico instare et supplicare seu per litteras seu ore proprio, si ad beatitud-inis ipsius presenciam personaliter peruenire vos contingat, caritatiue dignemini, vt adcanonizacionem beate Birgitte predicte finaliter consumandam procedere dignetur faciendofinem tanto tamque sancto eth desiderabilj in cordibus multorum negocio glorioso ‧ Ampli-ficat enjm magnificeque magnificat imperialem glorie vestre magnificenciam ‧ cooperarj adcumulum glorie tam inclite domine ‧ tamque manifestis indicijs glorificate. Speramus enjm,quod largissima Dej clemencia, que sanctam suam tam mira[n]disi reuelacionibus et omninacionj, que sub celo est, merito predicandis necnon innumeris et famosissimis miraculoruminsignijs, quorum multorum nos eciam testes et conscij sumus, visitare ‧ glorificare ‧ et miri-ficare dignabatur ‧ omnibus ex caritate diuinaj cooperantibus ad canonizacionem et glorifica-cionem eius in mundo centesimam remuneracionem dare velit in celo de sua magnifica gloriainter sanctorum agmina gloriosa. Jhesus Christus Dej filius et Virginis graciose prosperumfaciat vobis iter salutarium suorum ‧ subditas faciens nobilissimo imperio vestro omnesbarbaricas et tranquillitatj k-fidei christiane-k contrarias naciones ‧ Nos igitur Eringislo Suno-nis comes Orchadensis l ‧ Boecius Johannis regnj capitaneus | ac legifer Gothorum ‧ Karolusde Thoftomm legifer Vplandiarumn ‧ Birgerus Vlfson legifer Decemo prouinciarum, StenoBændictzsonp regnj summus senascallusq ‧ milites et regni Swecie consiliarij ‧ quia difficile estmulta sigilla per longa ferre terrarum spacia, sigilla nostra tantum presentibus apposuimus, exparte tamen et rogatu omnium baronum et nobilium dictj regnj Swecie vnanimi et consensu ‧Scriptum r-[anno Domini Mo]-r et cetera.

s-Vestre serenitatis humiles principes, barones ac nobiles vniuersi t-regni Swecie ‧-t, -s

Rubrik i B: Littera supplicatoria omnium nobilium regni Swecie ad Karolum imperator-em pro negocio canonizacionis beate Birgitte cum Vrbano papa vj promouendo ‧

a Ad imperatorem vt scribat pape rubrik av annan hand A. b sextus B. c Efter rättelse A. d Birgitte B. e Efterrättelse A. f Andra bokstaven i tillagd över raden A. g Efter rättelse A. h Saknas B. i Så B; miradis A. j Härefterbokstäverna co utprickade A. k–k christiane fidei B. l Orchonensis B. m Toftum B. n Så B; Vplandiarium A. o xcem B. p Bendictsson B. q D.v.s. senescalcus. r–r Så B; saknas A. s–s Saknas B. t–t Tillagt i marginalen A.

713

9904 1379 januari 18 ÖrebroErengisle Sunesson, jarl av Orkneyöarna, Bo Jonsson, drots och (öst)götarnas lagman, Karl Ulfsson,

svearnas (Upplands) lagman, Vicke van Vitzen, fogde i Kalmar, Sten Bengtsson, rikets marsk, Bengt Filipsson,Birger Ulfsson, Arvid Gustavsson, Bo Bosson, Anund Jonsson, Staffan Ulfsson, Sten Stensson, Knut Karlsson,Lars Björnsson, Folke Nilsson, rikets rådsherrar, samt Magnus Håkansson, (Peter) Porse Get, Nils Jonsson(eller Jönsson, se kommentaren nedan), Birger Turesson, Ragvald Filipsson, Fjällar Pik, Peter (Petersson)Porse, Bengt Bogh, Ulf Jonsson, Magnus Porse, Sten Bosson, Karl Magnusson, Ture Bengtsson, Arvid Bengts-son, Lars Ingebjörnsson, Ragvald Nilsson, Håkan Fadersson, Staffan Nilsson, Harald Andersson, TorkelHaraldsson och Nils Arvidsson, frälsemän i (Sveriges) rike, inger supplik till påven Urban VI och kardinals-kollegiet angående kanonisationen av Birgitta (Birgersdotter). Kristus har låtit den nu framlidna Birgitta födas igötarnas ädla folk. Hon var en sann och god människa, framstående i vandel och rykte och utrustad medödmjukt tålamod och andra dygder, varigenom hon lockade andra från synder och fel. Birgitta gynnades avgudomliga syner och tilltal, hon uppenbarade gudomliga rådslut och domar, och utfärdarna anser att man intefår förtiga det stora beviset på hennes helighet. Redan för trettio år sedan, innan hon begav sig på pilgrimsfärdfrån utfärdarnas land till Rom, förutsade hon genom en uppenbarelse från Kristus alla de olyckor som dengudomliga rättvisan därefter dragit över riket, och hon lät även detta sägas offentligt så klart och tydligt som omhon hade sett dessa olyckor nedtecknade i en bok. Dessa olyckor drabbar fortfarande riket med överväldigandekraft. Birgitta längtade efter att omfamnas av Kristus och förtjänade att trolovas och av honom kallas brud. Närhon levde strålade hon över världen som en dygdens stjärna, och efter sin död glänser hon genom mångateckens strålglans. Därför strömmar en stor mängd människor från olika riken, länder och med olika tungomåltill Vadstena kloster i Linköpings stift, där hennes kropp förvaras, och lovprisar Gud för de mirakler ochjärtecken som han dagligen utför genom henne. Påven ombeds därför inskriva fru Birgitta i helgonens katalogoch kanonisera henne samt föreskriva att hon vördas såsom helgon av de troende och lovprisas med tillbörligvördnad. En supplik i samma ärende har tidigare ingivits av utfärdarna till påvens framlidna företrädare, ochdenna förnyade supplik inges nu i samstämmighet när utfärdarna är församlade; till utfärdarna hör även derådsherrar och frälsemän som är frånvarande.


Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 239v–240r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Vadstena klosters stora kopiebok, hs A 20,fol. 307v–308r (utan salutatio och dateringsfras), Sv. Riksarkivet; [C] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 132v–133r, Vatikanbiblioteket.



tidsurkunder 2 (1994), s. 61–62 (efter Collijn).Om de nämnda medlemmarna i rikets råd se SRM (för Vicke van Vitzen se under Fikke van Vitzen).Flera av de övriga frälsemännen skulle senare bli rådsmedlemmar. Om riddaren Magnus Håkansson (Magnus Marinasons

ätt) se ÄSF I, s. 174; om riddaren Birger Turesson (Båt) se L.-O. Larsson, Det medeltida Värend (1964), s. 413–415; om riddarenRagvald Filipsson (Lindö-ätten) se ÄSF I, s. 14, och J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 143; om riddarenFjällar Pik se K. H. Karlsson i PHT 1909, s. 18; om riddaren Peter (Petersson) Porse (tre sjöblad) se A. Mohlin i PHT 1957, s. 72–73; om väpnaren Ulf Jonsson (Aspenäsätten), som senare dubbades till riddare, se SRM s. 81; om väpnaren Magnus Porse se A. F.Liljeholm i PHT 1955, s. 133, och ÄSF I, s. 54; om väpnaren Sten Bosson (Natt och Dag), som senare blev riddare, se SRM s. 73–74; om väpnaren, senare riddaren, Karl Magnusson (Örnfot) se SRM s. 51; om väpnaren, senare riddaren, Ture Bengtsson (Bielke)se SRM s. 79; om väpnaren Arvid Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) se ÄSF I, s. 73; om väpnaren Lars Ingebjörnsson(Ekeblad från Västerfärnebo) se B. Hildebrand i SBL XII, s. 612, och B. Fritz, Hus, land och län 1 (1972), s. 104; om väpnarenRagvald Nilsson (Fargalt) se ÄSF I, s. 30; om väpnaren Håkan Fadersson (Stjärnbåt) se Almquist, a.a., s. 311; om Staffan NilssonStangenberg se S. Kraft, Linköpings historia 1 (2:a uppl. 1975), s. 212–213, och G. Tagesson, Biskop och stad – aspekter avurbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping (2002), s. 404; om väpnaren Harald Andersson (Bagge, tre liljor) se H.

714

Rosman, Bjärka-Säby I (1923), s. 92 f., och Almquist, a.a., s. 285; om väpnaren, senare riddaren, Torkel Haraldsson (Gren) se ÄSFI, s. 57–58; om Nils Arvidsson (schack) se Almquist, a.a., s. 290.

Identifieringen av Nils Jonsson/Jönsson är osäker. Möjligen åsyftas Nils Jönsson (Svarte Skåning), som dock uppgesförekomma i källorna tidigast 1381; jämför ÄSF I, s. 261.

Bengt Bogh ska troligen identifieras med riddaren med detta namn som förekommer i brev 1383 14/4 (SDHK nr 12392)samt i brev 1396 5/4 (SDHK nr 14578).

För övriga kommentarer se DS nr 9902.

a-Sanctissimo in Christo patri ac domino suo carissimo, domino Vrbano digna Deiprouidencia sacrosancte Romane ac vniuersalis ecclesie summo pontifici / et reuerendissimisin Christo patribus et dominis sacrosancto cardinalium collegio / humiles et deuoti filijEringislus S[un]onisb comes Orcadensis / Boecius Johannis 1-constabularius regni-1 et legiferGothorum / Karolus Vlphonisc legifer Swenorum ‧ d-Wikeko de Wetzstenis-d prefectusCalmarnensis ‧ Steno Benedicti maroscalcus regni / Benedictus Philippie / Birgerus Vlphonisf,Aruidus Gestaui ‧ Boecius Boecij, Amundus Johannis / Stephanus Vlphonisg / h-Steno Steno-nis / Kanutus [Karoli]i, -h / Laurencius Be[r]onisj et k-[Fulco] Nicolai-k regni consiliarij /Magnus Haquinj, l-Porso Geet,-l Nicolausm Johannis / Birgerus Thurirj / n-RagualdusPhilippi-n / Ffolderus Puk / Petrus Porse / Benedictus Begh / Vlphoo Johannis / MagnusPorse / Steno Boecij / Karolus Magni / Turrus Benedictj, Aruidus Benedicti / LaurenciusJngebernj / p-Ragualdus Nicolai-p / Haquinus Foderjq, Stephanus Nicolair / Haraldus Andree/ Thorkilluss Haraldi et Nicolaust Aruidi nobiles regni cum omnj humilitate et reuerenciaoscula pedum beatorum.-a, u Jmmensa Christiv bonitas pro salute generis humanj de summox

celorum ad ẏma descendity, vt suo descensu electorum ad summa pararet ascensum virtutes-que gratis infunderet, vt premia largiretur. Cuius ammiranda 2-totaquez suauitate referta-2

pietatis abissus sic humanum genus diuino feruore caritatis amplectitur, vt sua insuperabilipotencia, incomprehensibili sapiencia et ineffabili clemencia eciam infirma huius mundidignetur eligere, vt forcia queque confundat. Ipse candor lucis eterne humilima dispensacionethalamum aa-vteri virginalis-aa elegit, ipse virginibus ad integritatis amorem / viduisque adcontinencie decorem illuxit / ipse hijs vltimis temporibus velut nardum odoriferam oliuam-que speciosam / gloriosam scilicet ab-sancte memorie Brigidam-ab ex nobiliorj gentisGothorum prosapia oriundam in mundum inuexit, veritatis filiam, bonitatis alumpnam,conuersacione conspicuam, fama spectabilem, opinione preclaram humilitatis et paciencieomniumque virtutum tanta maturitate compositam / vt plurimos ad diuinj cultus gloriam aberroribus et vicijs suarum diffusis virtutum aromatibus incitaret. Et, quod mirabile dictu estac,angelice quodammodo celsitudinis dignitate preuenta diuinis fouebatur aspectibus et mulce-batur alloquiis, diuinorum consiliorum iudiciorumque reuelatrix effecta. Beatissime pater,magnum excellentisad sue beatitudinisae indicium silere nequaquam licitumaf arbitramur / Etteste Deoag eidem sanctitati vestre sine omni sinistro fauore et affectuah peruerso testamur,quod ante triginta annos et prius quam de terra ista versusai Romam sancte peregrinacionisonus assumpsit horrenda mala, que postea huic regno demeritis exigentibus diuina iusticiasuperduxit Christo reuelante jta clare et expresse predixit et publice | predicari fecit ac si ea inlibro depicta vidisset / Quorum malorum et plagarum horrenda aj-vorago nimis-aj adhucvehementer inundat.ak Et, quia deuotis suspirijs totisque desiderijs Christi concupiuit

715

amplexus, ab ipso desponsari meruit et sponsa vocari et que tamquam sydus omniumvirtutum ornamento, al-dum viueret, radiabat-al in terris, iam de mundo translata quasiluminare conspicuumam et splendore glorie et multorum coruscacione signorum effulget /propter quodan ad monasterium in Watzstenisao ap-Lincopensis diocesis,-ap vbi gloriosumcorpus eius repositum est, de diuersis regnis, nacionibus et linguis magna gencium multitudoconcurrit laudantes et glorificantes Deum in miraculis et prodigijs, aq-que per eam cottidiear-operari dignatur-ar / Quorum miraculorum-aq as-succensi gloria-as tociusque regni desiderioet clamore continuo prouocatjat sanctitati vestre prouolutis genibus humiliter supplicamus,quatenus ad laudem et gloriam nominis Christi fideliumque consolacionem eandem venera-bilem et gloriosam dominam ‧ Brigidamau ‧ cathologoav sanctorum asscribere et solempniterax

canonizare digneminj / et precipere pro sancta a fidelibus coli et digna veneracione laudari /Et hanc humilimam supplicacionemay nostram prius az-sancte memorie predecessori vestro-az

per nos transmissam / nunc insimul congregati vnanimj consensu et concordi desideriosanctitati vestre porrigimus / eciam pro regni consiliarijs et nobilibus, qui nunc absentesexistunt / quorum vna nobiscum in idem concurrit feruenterba affectus,bb diuine pietatissancteque sedisbc consolacionem et graciam deuotis suspirijs expectantes. Beatissime pater,gaudemus quam plurimum et bd-in Domino-bd gratulamur ipsam omnibus terris, ad quasducebatur in dulcedine spiritus Dei omnium virtutum excelso splendore tamquam celumirradiasse stellatum sueque laudis preconia celebri fama late per mundi climata diuulgatamagnam consolacionem Christi fidelibus inpressisse. Supplicancium itaque filiorum vestro-rum pia peticio, clementissime paterbe, sanctitatis vestre memorie gratanter inhereat ipsam-que suauitate beata sollicitet ad eiusdem canonizacionis vota complenda, vt fideles tantagratulacione diuina letati acceptabilia Deo cum iubilo graciarum vota persoluant / Et sicutbf

hoc miserabilebg regnum crudeli plaga predixit, sic eciam ad placandam diuine maiestatisoffensam suis sanctis precibus esse dignetur patrona misericors et fauorabilis aduocata.bh-Datumbi Orabro Strengianensisbj diocesis anno ab incarnacionebk Millesimo ‧ bl-ccc ‧septuagesimo nono,-bl xviij die mensis Januarii, sub sigillis nostris.-bh, bm

a–a Saknas B. b Simonis A; Symonis C. c Wlfonis C. d–d Wibolo de Betzenem C. e Filippi C. f Wlfonis C.g Wlfonis C. h–h Stenorus banittus Kanoth C. i Så C; Baroch A. j Så C; Betonis A. k–k Sulso Nicolai A; FulsoNicholay C. l–l Porse Get C. m Nicholaus C. n–n Rauaaldus Phylippi C. o Wlfo C. p–p Raualdus Nicholay C.q Focderi C. r Nicholay C. s Torballus C. t Nicholaus C. u Hic finis tillagt i marginalen (markering av att brevetssalutatio slutar här) A. v Dei B. x summa C. y descendens B. z Härefter tota överstruket och expungerat A.

aa–aa virginalis vteri B. ab–ab beatam Birgittam B. ac Saknas B, C. ad excellentissime B. ae celsitudinis B.af Saknas B. ag Hec nota i marginalen A; de C. ah Troligen rättat från effectu A. ai ad B. aj–aj nimis vorago B.ak Multorum malorum et plagarum horrenda vorago adhuc vehementer inundat tillagt i marginalen A. al–al radi-abat dum viueret B. am Efter rättelse A. an Saknas B. ao Watzstenum B. ap–ap dyocesis Lyncopensis B; diocesisLincopensis C. aq–aq Saknas C. ar–ar dignatur operari B. as–as gloria succensi B. at Miraculorum succensi gloriatociusque regni desiderio et clamore continuo prouocati tillagt i marginalen A. au Så upplöst i enlighet med utskri-ven form tidigare i samma brev A; Birgittam B. av D.v.s. cathalogo (så B); jfr DS nr 9902. ax Saknas B. ay Et hancsupplicacionem tillagt i marginalen A. az–az predecessori vestro sancte memorie B.

ba Saknas B. bb pro regni consiliariis quorum vna nobiscum in idem concurrit affectus tillagt i marginalenA. bc Härefter vestre B. bd–bd Saknas B. be Saknas B. bf Härefter conterendum B. bg Ordet upprepat C. bh–bh Sak-

716

nas B. bi Data C. bj Strenginensis C. bk Härefter Domini C. bl–bl trecentessimo lxxix C. bm Hoc est die Priscevirginis i marginalen A.

1–1 Titel använd om drotsen Bo Jonsson i kanonisationsakterna, se GMLS: constabularius 2. 2–2 För citat häroch i det följande se DS nr 9902.

9905 1379 januari 19 ÖrebroKung Albrekt överlåter i öppet brev till Sveriges marsk Sten Bengtsson den egendom i Västergötland

som tillhört herr Jon Hafthorsson, men som kungen tidigare hade skänkt till Dan Gustavsson. Egendomenfråntas Jon eftersom han var och ännu är kungens och rikets fiende. Om han återvänder till kungens tjänståterfår han sin egendom och kan inneha den på samma sätt som andra riddare och väpnare i riket. Skulle så inteske förblir egendomen i Stens och hans arvingars ägo på evig tid.


Eftermedeltida avskrift i hs E 8883, nr 120 (Skoklostersamlingen), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11416.Regest: P. S. Suhm, Historie af Danmark, bd XIV, s. 81; Reg. Norv. VII, nr 778.Om riddaren och riksrådet Sten Bengtsson (Bielke) se SRM s. 73.Om Jon Hafthorsson, norsk riddare och riksråd, se Norsk Biografisk Leksikon VII, s. 103 (”Havtoresson”) och, om hans

roll i slutet av 1370-talet, se G. Authén Blom, Norge i union på 1300-tallet 2 (1992), s. 805.

Wij Allbrecht med Gudz nad Swea oc Götha konung kännoms med thesso wåro oppnobrefwe at wij af warom enkannerlikom nadom hafwom undt och gifwit wallbornom manneoch ärlikom oss älskelikom herra Stene Bendsson vara och riksens marsch i Swerge herraa

Joanb Hagtornssons godz som ligger i Wästergiöthland och wij för undt hafdom DanGiöstafsson, thy at then förnämpde herra Joan war ock rikzens fyende langliga warit hafweroch än är. Hwilket godz som oss rättc tillfallit är doch med sadant förord: kunde thet såhanda at then samme herra Johan wilde til wån och riksens tienst igen komma och hand näross blifwe tå skulde then förnämpde herra Joan sit godz niuta och widerblifwa som andreriddare och swenner i rikeno boo, eller skall herra Sten Bendsson thet förnämpda godz be-hålla och widerblifwa hane och hans arfwingar til ewerdelige ägo.f Datum Örabro annoDomini MCCC septuagesimo nono, ipso die beati Henrici martyris nostro sub sigillo presen-tibus apposito impendenti.

a I detta och följande fall skrivet endast H. b Bokstäverna Jo efter rättelse. c Föregås av ett överflödigt ochmöjligen överstruket äre. d Med överflödigt streck över bokstaven a. e Ordet avslutas med antydan till ännu en (över-flödig) bokstav. f Föregås av ett överstruket tijder.

9906 1379 januari 19Johan Magnusson ger sin hustru Katarina Toresdotter som morgongåva sitt fädernegods Jäppestad i

Vårdsbergs socken i Bankekinds härad med alla tillagor. Om de får barn ska egendomen vara deras möderne ochinte fäderne. Skulle de inte få några barn tillfaller egendomen den av makarna som lever längst.

717

Utfärdaren ber Johan Ernilsson, Johan Petersson, herr Nils Haraldsson, herr Klemet i Kisa, Johan Rabenoch Ingeld Peppar att vidhänga sina sigill tillsammans med hans eget.

Orig. på perg. (23,6 x 10,6 cm, uppveck 1,9 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11417.Regest: RPB nr 1885.Om Johan (Jon) Magnusson (hästhuvud) och hans hustru Katarina Toresdotter (båt), se vidare hänvisningar vid DS nr

9688.Om Johan Ernilsson, se ÄSF I, s. 57.Brevet är vidfäst Katarina Toresdotters brev 1421 16/3 (SDHK nr 19630) som visar att hon då har testamenterat Jäppestad

till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka.

Alla the godha mæn som thætta breff høra ‧ æller se ‧ helsar ‧ iac ‧ Joan ‧ Magnussonæwerdelika medh warum herra. Thæt se allom mannum witerlict swa thøm ‧ som ‧ æpter-komande æru ‧ som thøm nw æra ‧ at jak hawer giwita minne æskelike ok kæreb husfru Kate-rine Thoresdotter ‧ mit fædherne som ‧ heter Hæfstadha ‧ ligiande jnnan Bankakinda hæredh jWardhbærgha ‧ sokn ‧ til morghengafuo medh allom tillaghum ‧ næær bẏ oc fiærran ‧ j watook thorro engo wndan ‧ takno ‧ medh swa ‧ forskælum at faam wi baarn oc barna arfua ‧ thawari thæt fornæmpda godz ‧ barnanna mødherne ok eigh fædherne. Ware thæt oc swa somGudh forbiudhe at wi eigh ‧ baarn æpter oss hafden ‧ tha thæt wara thæt forscrifna godz hawisom adhro længer æpter liwande bliwer til æwerþelika ægho ‧ Til hwilkra gawo mere wisso ocvitnesbyrdhc ‧ bedhis jac godhra ‧ manna ‧ incighle ‧ som hæær ‧ æpter næmpnas ‧ at hængiafore thætta breff ‧ medh mino eghno som ‧ ær ‧ Joans Ærnelssons / Joans Pæterssons, herraNiclis Haraldzssons / herra ‧ Clæmedz jd Kiisum1 / Joans Raabens oc Jngieldz ‧ Pipars ‧ Datumanno Dominj Mocccolxxonono ‧ die beati Henrici episcopi et confessoris ‧

På baksidan: Littera Katerine relicte Jons Magnussons super dote et ceterae-Hefstadhaf i Vardzberg sokn-e

Sigill: nr 1 runt av mörkbrunt vax, diameter 2,1 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 332): S’ Iohannis ‧Ma[g]nussons ‧ ; nr 2 obetydligt fragment av grönt vax, 0,6 x 0,8 cm; nr 3 runt av ofärgat vax, diameter 2,5cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 70): […] Iohan[…] Ærnel[…]; nr 4 runt av mörkgrönt vax, skadat,diameter 2,4 cm (andligt sigill): + S’ N[…]ai ‧ Harald[…]; nr 5 runt av ofärgat vax, diameter 2,5 cm(andligt sigill): + S’ Clementis : presbiteri; nr 6 runt av mörkbrunt vax, diameter 2,2 cm (heraldiskt sigill,se SMV I, s. 85): +[…] Iohannis + […]; nr 7 endast spår efter sigillremsa på uppvecket.

a gi wit utan avstavningstecken vid radskifte. b Det diakritiska tecknet på æ borta p.g.a. slitage i pergaments-vecket. c vitnes byrdh utan avstavningstecken vid radskifte. d Upprepat vid radskifte. e–e Med annan hand. f Bokstavenf över raden.

1 Kisa i Kinda härad.

718

9907 1379 januari 23Erengisle Sunesson jarl skänker med samtycke av sin hustru Ingeborg sin gård i Vallsjö (i Vallsjö socken)

till abboten och konventet i Nydala kloster, för sitt och sina föräldrars själagagn, för sina framlidna hustrurMärta och Agnes och för sin hustru Ingeborg. Utfärdaren ger abboten och konventet full dispositionsrätt.Varken hans arvingar eller andra kan klandra eller återkalla gåvan.

Utfärdaren beseglar tillsammans med herr Johan i Alseda, Peter Virdske och Halsten Petersson.

Orig. på perg. (23,1 x 11,1 cm, uppveck 1,5 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11418.Tryckt: Dipl. Norv. VIII, nr 203.Regest: RPB nr 1398; Reg. Norv. VII, nr 779.Om Erengisle Sunesson (båt), titulärjarl av Orkneyöarna, se SRM s. 33 och SBL VII, s. 49.Angående Vallsjö se J. Agertz, Om ortnamn i Jönköpings län (2008), s. 226.

Vniuersis presentes litteras visuris vel audituris ‧ ego Æringislo Sonasson comes salutemin Domino sempiternam. Omnibus notum facio / tam posteris quam modernis / per presen-tes / quod recognosco me / viris religiosis et honestis ‧ videlicet ‧ domino abbati et conuentuimonasterii Noue vallis / curiam meam in Walsio cum omnibus et singulis eidem curie attin-entibus infra sepes et extra / prope vel remote, in sicco et madido positis, nullis penitusexceptis / quibuscumque censeantur ‧ nominibus / cum beniuolencia et assensu vxoris meeIngeborgis predilecte pro anima mea et pro animabus parentum meorum et vxorum mearum ‧videlicet ‧ Mæritto et Agnetis felicis memorie et Ingeborgis ad possessionem perpetuamveraciter contulisse / Transfero igitur ‧ in dictos / scilicet dominum abbatem et conuentum /omne ius et proprietatis dominium / prefatam curiam possidendi, commutandi / alienandi /seu alio qualicumque modo / pro suis vsibus disponendi / absque heredum meorum / siueeciam aliorum / impeticione / reuocacione vel irritacione / quorumcumque. Jn cuius dona-cionis euidenciam firmiorem sigilla discretorum virorum videlicet ‧ domini Johannis in Al-sidhom, Petri Verdzkæ et Halstani Pætærsson vna cum proprio presentibus sunt appensa /Datum anno Domini Mocccolxxoixo in ‧ dominica tercia post Epyphaniam Domini.

På baksidan: WalsioÆringisl Sonasson

Sigill: nr 1, 3–4 endast sigillremsor i uppvecket; nr 2 runt av brunt vax, diameter 2,4 cm, skadat medendast svagt skönjbar omskrift och vapenbild (sigill med religiöst motiv).

9908 1379 januari 24 StockholmHåkan (Höge) Dagsson och hans hustru Ragnhild skänker till Klara kloster med sin dotter, syster

Ingeborg Håkansdotter, ½ markland jord i Solsta i Frösunda socken med alla tillagor som evig ägodel. Utfärda-rens arvingar ska varken nu eller senare klandra jorden.

719

Utfärdaren beseglar tillsammans med (riddaren) Magnus Håkansson.

Avskrifter: [A] i J. Hardorphs ”Stora Copie-Bok” E 73, pag. 116; [B] i Örnhielms diplomatarium XII, nr 108, bäggehandskrifterna i VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet. Brevet utges efter A med beaktande av vissa varianter i B.

SDHK nr 11419.Tryckt: J. Nordberg, S. Claræ Minne (1727), s. 84.Om riddaren Magnus Håkansson (Magnus Marinasons ätt) se ÄSF I, s. 174.Jämför brev 1377 6/9 (DS nr 9581), i vilket Håkan Dagsson skänker land till Klara kloster för sin andra dotter Katarina. Se

också brev 1379 12/6 (DS nr 9975) där Håkan och hans hustru Ragnhild skänker egendomar till Klara kloster för sina döttrarsprovent.

Allom them som thettä bref se ällir höra helsar jak Hakon Daxsson ok min kära husfruRagnilder äwerdelika med warom Herra. Gör jak thet allom witerlikt sa them ther äffterkomä som the ther nw ärä os hauä giwidh med warä älskelika dother syster IngeborgheHakona dother eet half markland jord i Solista som liggher i Forsundä sokn. Thetta samafornemda gozet kennoms wi hawa giwidh thil Clara closter med the fornemda syster Jnge-borghea wara kära dotther thöm til äwärdelikä ägho med allom thilb laghom hws ok jordhaker ok ängh scogha ok fiskewatn ok alt thet the fornemda gozena thil ligger när eller fiäreengo undan tagno skiffta ok sällia röra ok wendä effter thera egnom wilja oquantat1 okokwalt alt af nokrom warom erwingom som nw ära ellär en skulo koma. Thil thessa thingästadfestilse tha säthir en ärlikin herra herra Magnus Hakonsson sith jncigle fore thetta brefok jak mith eghit jncighle. Scriptum Stokholmisc anno Domini Millesimo CCCo LXXonono, in octava beati Anthoniid confessoris.

a Ingaborghe B. b Bokstaven h efter rättelse A. c Stocholmis B. d Antonii B.

1 Se Söderwall: oqvantadher ’oomtvistad, icke klandrad’.

9909 1379 januari 26Broder Leonardus, munk i Clairvaux och av (cisterciensordens) generalkapitel utsedd till kollektor av

påvlig skatt (subsidium papale) i Danmark, Sverige och Norge, intygar att han av abbedissan och konventet iVårfruberga kloster mottagit 8 lybska floriner som avgift till påven, vilket lagligen medgivits av (cisterciens)-orden, och kvitterar abbedissan och klostret.

Utfärdaren beseglar med sitt signet.

Orig. på perg. (23,4 x 7,3 cm; 6 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11420.Tryckt: Dipl. Norv. XVII, nr 921; APS Cam. nr 853; Dipl. Dan. IV:1, nr 482.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 482.Regest: RPB nr 1399; Reg. Dan. Ser. II, nr *3036; Reg. Norv. VII, nr 780.Om munken Leonardus i Clairvaux och om den påvliga skatt som är aktuell här, se Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme

och påvemakt 1363–1414 (1925), s. 123–124.Om brevet se E. Ortved, Cistercieordenen og dens klostre i Norden 2 (1933), s. 532–533 (årtalet där felaktigt angivet 1389).

720

Coram omnibus, quorum interest, nos frater Leonardus monachus Claravallensis col-lector subsidii papalis in regnis Dacie, Swecie et Norwegie per generale capitulum constitutuspuplicea protestamur, quod sub anno Domini Mocccolxxonono recepimus a venerabilibusdominabus abbatissa et conuentu in monasterio Montis beate Virginis octo florenos Lybi-censes racione subsidii papalis domino nostro pape ab ordine nostro legaliter concessi / Vndequittas ipsas dimittimus per presentes et ab omni vlteriori impeticione penitus excusatas.Datum anno supra notato, crastino Conuersionis sancti Pauli, nostro sub signeto.

Sigill saknas.

a D.v.s. publice.

9910 1379 januari 27 Katarina Ulfsdottersbostad i Rom

Johannes Ludovici från Bredeney, klerk från Kölns stift, tillika apostolisk och kejserlig notarie, utfärdarett notarialinstrument, vari meddelas att fru Katarina, dotter till herr Ulf av Ulvåsa och hans framlidna hustrufru Birgitta, personer av ädel börd från Sverige, personligen inställt sig den 27 januari 1379 under påven UrbanVI:s första regeringsår i notariens och nedanstående vittnens närvaro och att hon, såväl för egen del som fördem som önskar ansluta sig till henne i nedanstående ärende, utsett följande personer till sina sanna och lagligaombud, nämligen Petrus från Pisa, doktor i civilrätt och sakförare vid romerska kurian, Ludovicus de Capu-cione, baccalaureus i civilrätt och licentiat i kanonisk rätt, och Fernandus Alfonsi, präst från Manquillos i stiftetPalencia. Av dessa tre var herr Ludovicus själv närvarande. Katarina uppdrar åt ombuden att i den romerskakurian och i annan kyrklig eller världslig domstol av påven, kardinalskollegiet, domare och andra utverka kano-nisationen av sin framlidna mor fru Birgitta, vars kropp vilar i S:ta Marias kloster som Birgitta själv grundade iVadstena i Linköpings stift. De ska utverka att fru Birgitta med påvlig myndighet vördas som helgon av detroende, inskrivs i helgonens katalog och på ett tillbörligt sätt firas och vördas i alla kyrkor i världen. De skalikaledes ombesörja att artiklar och textavsnitt rörande fru Birgittas liv och mirakler tas fram och granskas. Införpåven, kardinalskollegiet, andra domare och sakhörare ska ombuden gå i svaromål mot dem som hindrar ellermotsätter sig kanonisationen, oavsett dessa personers ställning. De ska inlämna, motta och besvara alla typer avskrivelser, föreslå undantag och kunna inleda processer. Vidare ska ombuden svära någon form av ed inför fruKatarina på att de ska undvika falska påståenden och hålla sig till sanningen. De ska besvara argument, se till attegna argument besvaras och bemöta motståndarsidans alla inlägg och påståenden. De ska dessutom ta framvittnen, dokument och brev och annat som behövs för bevisningen. De ska se till att motståndarsidans vittnenvittnar under ed och att deras vittnesmål bemöts. De ska ombesörja att såväl tillfälliga som definitiva domaravkunnas och avhörs både av Katarina och hennes ombud. De ska sedan ta hand om eventuella överklaganden,skadeståndsanspråk med mera. De ska kunna knyta ett eller flera ombud till uppdraget som sina ersättare menäven återkalla detta och återta uppdraget hur många gånger som helst. Kort sagt kan de handla i alla och en-skilda delar som de vill och som uppdraget kräver, även om det är sådant som går utanför vad som sägs i dettadokument. Fru Katarina lovar inför notarien för sig och för alla dem som nu eller i framtiden ansluter sig tillhenne i denna sak att godkänna och gilla allt som ombuden och deras ersättare gör och säger. Hon lovar attbefria dem från skadestånd, bistå dem i domstol och lösa ut den som blivit dömd med alla tillämpliga klausulergenom pantsättning av alla sina nuvarande och framtida egendomar. Fru Katarina har begärt att en eller fleraurkunder ska utfärdas av notarien rörande det ovannämnda.

721

Detta ägde rum i fru Katarinas bostad i området Arenula vid Campo dei Fiori på ovan angivet datum, inärvaro av herr Alfonso, nu eremit och tidigare biskop av Jaén, prästen Magnus Petersson, Nils Sunesson, kaniki Västerås (och kyrkoherde i Häradshammar) i Linköpings stift, Tucius de Puronis, invånare i området Arenulai Rom, Hector Vrawin de Huson, klerk från Utrechts stift, och Peter Fris, lekman från Linköpings stift, vilkapersoner tillkallats som vittnen.

Notarien var själv närvarande när fullmakten gavs och förde anteckningar. Eftersom han har varit upp-tagen av andra ärenden har han låtit en annan person skriva ut notarialinstrumentet, men han har själv signeratmed sitt sedvanliga märke. I ett tillägg intygar notarien att de ord som utelämnats på rad 31 (i originalet) –mellan orden ”volentibus” och ”se” – och tillagts längst ned på sidan inte är en avsiktlig brist utan ett skrivfel.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 2v–4r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 12r–v, Vatikanbibliote-ket; [C] i Cod. Harl. 612, fol. 208v–209r, British Library, London.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 7–10 (efter A).Angående Alfonso Hernández Pecha se DS nr 9654 och där anförd litteratur.Om Magnus Petersson (tre liljor), som senare blev generalkonfessor i Vadstena kloster, se C. Silfverstolpe, Klosterfolket i

Vadstena (1898), s. 79–80; H. Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare I (1923), s. 97 ff; C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notis50:7; T. Nyberg i PHT 1973, s. 14 ff.

Om Nils Sunesson, kanik i Västerås och kyrkoherde i Häradshammar i Linköpings stift, som under denna period fungeradesom Katarina Ulfsdotters kaplan, se G. Ekström, Västerås stifts herdaminne I:1 (1939), s. 510–512; H. Schück, Ecclesia lincopensis(1959), s. 99, 447 och 449; A. Fröjmark, Mirakler och helgonkult (1992), s. 37–38. Om hans aktiviteter i Rom i samband medkanonisationsärendet, jämför även DS nr 9577 och 9654. Samtliga avskrifter av detta brev har patronymikon Simonis för väntatSunonis (se not bn).

Angående väpnaren Peter Fris se brev 1384 25/4 (SDHK nr 12643); I. Collijn i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteks-väsen 1929, s. 20.

Angående Francisca Papazuras hus vid Campo dei Fiori i Rom, som var bostad såväl för Birgitta som för Katarina ochsenare blev gästhem för svenskar i Rom, se E. Hildebrand i HT 1882, s. 214 f.

Om Arenula, en av Roms medeltida rioni (rione VII) se T. Magnuson, The Urban Transformation of Medieval Rome 312–1420 (2004), s. 118.

a-Jnb Christi nomine amen-a / Per hoc presens publicum instrumentum cunctis pateateuidenter / quod anno a natiuitate eiusdem Millesimo tricentesimoc / septuagesimonono,jndiccione secunda, die vicesima septima mensis Januarij, pontificatus sanctissimj in Christopatris et domini nostri domini Vrbani diuina prouidencia pape vjti anno primo, venerabilis etnobilis domina domina Katherinad / magnifici viri domini Wlfonise de Wlfason / et quondamdomine Brigidef eius vxoris nobilium de regno Suecieg filia in mei notarii publici et testiuminfrascriptorum ad hoc h-vocatorum specialiter-h et rogatorum presencia personaliter consti-tutai / tam suo quam eciam aliorum, quorum interest uel interesse poterit quomodolibetinfuturum / ac eciam aliorum sibi in infrascripto negocio adhererej volenciumk nominibuscitra reuocacionem aliorum procuratorum alias quomodolibet constitutorum ex sua sponte etcerta sciencia, vt asseruit, de fidelitate, probitate et discrecionis industria et sciencia venera-bilium et discretorum viroruml dominorum Petri de ciuitate Pisarum legum doctoris, inRomana curia aduocati / et Ludouicim de Capucione in eodem juren bacallarii ‧ et in jurecanonico licenciati / ac Fernandi Alfonsi presbiteri de Manquellos1 P[al]entineo diocesis, adplenum confisa / ipsos dominos Petrum et Fernandum absentes tamquam presentes / et

722

dictum dominum Ludouicump | ibidem presentem / et onus infrascriptum in se spontesuscipientem et quemlibet eorum insolidum / ita quod non sit melior condicio occupantis /sed quodq vnusr inceperit, alter ipsorum prosequi mediare valeat et finire / omnibus melior-ibus via, jure, modo, causa et forma, quibus melius et efficacius potuit et debuit, suos fecit,constituit et ordinauits veros, certos et legitimos procuratores et sindicos / necnon actores,factores et negociorumt infrascriptorum et omnium aliorum suorum gestores et nunciosspeciales et generales / ita quod specialitas non derogetu generalitati nec econtra / videlicet adomnes causas et specialiter ad impetrandum, petendum, obtinendum et prosequendum inRomana curia et alibi, vbicumque in quacumque curia ecclesiastica vel seculari / a sanctissimoin Christo patre et domino nostro domino Vrbano diuina prouidencia papa vjto v ‧ etx alijs suissuccessoribus canonice intrantibus et reuerendissimorum patrum dominorum sacrosancteRomane ecclesie cardinalium collegio et alijs quibuscumque judicibus, auditoribus, com-missarijs, inquisitoribus seu cognitoribus delegatis uel ordinarijs, deputatis uel deputandis,quibuscumque nominibus nuncupentur, canonizacionem dicte quondam domine Brigidey

matris sue sancte memorie, cuius corpus in loco sancte Marie inz Wasteno Lincopensis dio-cesis in monasterio ibidem per ipsam quondam dominam Brigidam aafundato requiescit /ipsamque dominam Brigidam ut sanctam et pro sancta per fideles etab catholicos auctoritateapostolica venerari sanctorumque cathalogoac ascribi / ac per vniuersas orbisad ecclesias con-gruo honore et reuerencia decenter et solemniter celebrari et venerari, declarari petendum etobtinendum super vita et miraculis ipsius domine Brigideae articulos et capitula proponendumet eosdem probandum et in huiusmodi canonizacionis negocio contra quascumque personasipsam canonizasionemaf impedientes seu eidem se opponentesag et quomodolibet contra-dicentes et obuiantes cuiuscumque dignitatis, status, gradus, ordinis uel condicionis existant /coram dicto domino nostro summo pontifice / et dictorum dominorum sancte Romaneecclesie cardinalium collegio et alijs judicibus, commissariis seu auditoribus predictis agen-dum eisdemque respondendum / libellum seu libellos et quascumque peticiones summariasdandumah / et recipiendum / excipiendum, replicandum / et quascumque excepciones pro-ponendum / litem et lites contestandum et contestari videndum de calumpnia vitandaai / etveritate dicenda cuiuslibet alterius generisaj juramentum inak ipsius domine Katherineal con-stituentisam animam prestandum et prestari an-videndum et-an petendum, ponendum etarticulandum / ac poni et articulari videndum / posicionibus respondendum / suisque re-sponderi petendum / contra | articulos aduerse partis dicendum et excipiendum, declarandumet declarari videndum contra declaraciones dicendum / testes, instrumenta, litteras et aliaquecumque probacionum genera producendum et produci videndum / testes aduerse partisjurare videndum / contra eos dicendum / crimina et defectus obiciendum et probandum,renunciandum et concludendum / ac renunciari et concludi petendum, sentenciam et sen-tencias tam interlocutorias quam diffinitiuas ferri petendum et audiendum / et ab ea etao eis /et quolibet alio grauamine illato uel inferendo prouocandum et appellandum / appellacionespetendum et recipiendum / appellacionemap seu appellaciones prosequendum, jntimandum,jnsinuandumaq / notificandum / expensas, dampna et interesse petendum / et super eis juran-dum / beneficium absolucionis simpliciter et ad cautelam ac beneficiumar restitucionis inintegrumas principaliter et incidenter petendum et obtinendum / vnum vel plures procura-

723

tores loco sui et eorum cuiuslibet substituendumat / et eum uel eos reuocandum / et onusprocuracionis huiusmodi in se reassumendum semel au-uel pluries-au quociens eis uel eorumalteri visum fuerit expedire / et generaliter ad omnia et singula faciendum, dicendum, geren-dum et exercendum / que in premissis uel circa ea / uel eorum quodlibetav necessaria fuerint /ac eciam oportuna / eciam si talia sint, que mandatum magis exigantax specialeay / et maiorasint quam in presenti procuratorio continentur / Promisit nichilominus eadem dominaKatherinaaz constituens pro se et omnibus sibi in ba-negocio huiusmodi-ba adherentibus etadherere volentibus michi notario publico infrascripto vt publice persone stipulantibb etrecipienti vicebc et nomine omnium et singulorum, quorum interest seu intererit infuturum,se bd-ratum et gratum ac firmum-bd perpetuo habere et habituram, quidquid per dictos pro-curatores suos ac substituendum be-et substituendos-be ab eis etbf eorum altero / actum, dict-um, gestum factumvebg fuerit in premissis vel aliquo premissorum quomodolibet procuratum/ ac ipsos et quemlibet eorum ab omni onere satisdandibh releuarebi / necnon judicio sisti etjudicatum solui cum omnibus suis clausulis oportunis sub ypotheca et obligacione omniumbonorum suorum presencium et futurorum sub omni juris et facti renunciacione pariter etcautela / super quibus omnibus et singulis eadem domina Katherinabj petijt sibi per menotarium publicum infrascriptum fieri vnum uel plura publicum seu publica instrumenta /Acta fuerunt hec Rome in hospicio habitacionis dicte domine Katherinebk constituentis sitoin regione Arenule prope Campum florum sub anno, jndiccione, die, mense et pontificatuquibus supra, presentibus ibidem reuerendo domino Alfonso nunc heremita olim episcopobl

Gien|nensi / et dominis Magno Petri presbitero / Nicholaobm S[un]onisbn 2-canonico Arosi-ensi Lincopensis diocesis-2 / ac Tucio de Puronis bo-ciue Romano-bo de dicta regione Arenule /Hectore Vrawinbp de Husonbq clerico / et Petro Frys layco Traiectensis etbr Lincopensis dio-cesium testibus ad premissa vocatis specialiter et rogatis ‧

Et ego Johannes Ludouicibs de Bredeneybt, 3 clericusbu Coloniensis diocesis publicusapostolica et jmperiali auctoritate notarius predictorum procuratorum constitucioni / acomnibus alijs et singulis premissis, dum sic agerentur et fierent, vnacum prenominatis test-ibus presens interfuibv / eaque sic fieri vidi et audiui et in notam recepi / de qua presenspublicum instrumentum per alium alijs negocijs occupatus fideliter scribi feci / quodque inhanc publicam bx-formam redegi-bx / hic me subscripsi / et signo meo consueto signaui rog-atus et requisitus in testimonium omnium et singulorum premissorum / Constat michiby-notario predicto-by de verbis in tricesimaprimabz linea inter verbum volentibus et verbum seomissis per errorem / que in fine huiusmodi instrvmenti ante subscripcionem presentemposita non vicio sed errore approbo ca-et confirmo-ca ‧

Rubrik: Tenor vero instrumenti procuracionis per dictum Ludouicumcb procuratoremcc

exhibiti et producti talis est ‧

a–a In nomine Domini amen C. b Procuracio domini Ludouici / concessa per dominam Katherinam imarginalen A. c trecentesimo B. d Catherina B; Katerina C. e Wolfonis C. f Birgitte C. g Swecie B. h–h specialitervocatorum C. i Bokstaven a efter rättelse A. j adhereri C. k valencium B. l Nomina procuratorum i marginalen A. m

724

Lodouici Alfonsi C. n juris C. o Så C; Placentine A, B. p Lodouicum C. q Saknas C. r Härefter eorum C. s Här-efter pleonastiskt suos A, B. t negociatorum C. u Så B, C; derogetur A. v sexto B. x Härefter ab C. y Birgitte C.z Saknas B.

aa Birgittam C. ab Härefter per B. ac catologo B; cathologo C. ad vrbis C. ae Birgitte C. af D.v.s. canoniza-cionem; bokstaven z efter rättelse från c A. ag apponentes C. ah Härefter petendum C. ai Med överflödigt förkort-ningstecken över bokstäverna ta A. aj grauis licitum C. ak Tillagt över raden och här insignerat A. al Catarine B;Katerine C. am Bokstavsföljden en tillagd över raden och insignerad A. an–an Saknas C. ao seu C. ap Saknas C.aq Härefter et C. ar Saknas C. as integrorum C. at Potestas substituendi i marginalen A. au–au perpluries B; etpluries C. av quolibet C. ax exigunt C. ay speciali C. az Catarina B; Katerina C.

ba–ba huiusmodi negocio C. bb scripte C. bc Saknas C. bd–bd ratam gratam et firmam C. be–be Tillagt överraden och här insignerat B. bf vel C. bg factum ve utan avstavningstecken vid radskifte A; factum C. bh satisdant B.bi Releuacio procuratorum i marginalen A. bj Catarina B; Katerina C. bk Catarine B; Katerine C. bl episcopus C.bm Nicolao B. bn Symonis A, C; Simonis B. Se kommentaren. Angående felskrivning Simonis/Symonis för väntatSunonis i kanonisationsakterna, jfr DS nr 9571, not y. bo–bo curie Romane C. bp Wrawijn B; Vrawyn C. bq HusenC. br Saknas B. bs Lodowici C. bt Bredenen med förkortningstecken B, C. bu Discripcio (d.v.s. descripcio) notarij imarginalen A. bv fui C. bx–bx redigendo formam C. by–by predicto notario C. bz xxxj C.

ca–ca Saknas C. cb Lodouicum C. cc procuracionem C.

1 D.v.s. Manquillos, ort i provinsen Palencia (nu i regionen Kastilien-León) i norra Spanien. 2–2 Här föreliggeruppenbart en missuppfattning, sannolikt orsakad av det faktum att Nils Sunesson var kyrkoherde i Häradshammar iLinköpings stift. 3 Nu stadsdel i staden Essen i Nordrhein-Westfalen, Tyskland.

9911 1379 (januari 28–maj 13)Anteckning om att Klaus Elsholt intygat att han av Henrik van der Zenen mottagit 159 mark i arv som

Henrik var skyldig Henrik Westfal, vilken blivit lagligen avrättad i Skåne. Klaus Elsholt, Klaus Perows brorJohannes Perow och Henneke Perow den yngre lovade gemensamt Henrik van der Zenen att inget krav skullefölja och att de skulle hålla honom skadeslös.

Notis i Liber recognitionum 1338–1384, fol. 146r, Stadtarchiv Rostock.SDHK nr 42785.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11172.Regest: Dipl. Dan. IV:1, nr 483.Notisen är införd mellan anteckningar daterade ”feria sexta ante Purificacionem” (28/1) och ”feria sexta ante Ascensionem”

(13/5).

Notandum ‧ quod Nicolaus Elsholt recognouit se percepisse nomine hereditario ‧ aHinrico ‧ de Cene ‧ c ¢ et ix marcas, quas dictus ‧ Hinricus tenebatur ‧ Hinrico Westfali ‧ quiin Scania ‧ a-e iure-a interfectus fuit. Pro quibus ‧ dictus Nicolaus et Johannes Perowe, fraterNicolai Perowe, et junior Hennekinus Perowe promiserunt ‧ coniunctim ‧ dicto Hinrico ‧ deCene ‧ quod nulla monicio sequi debeat racione predictorum denariorumb et ‧ debent ‧ ipsumindempnem ab omnibus reseruare.

a–a Hopskrivet. b Förkortat dnrum med överliggande a ms; dominorum Mekl. UB.

725

9912 1379 januari 29Sune i Flen och hans hustru Katarina tillkännager i öppet brev att de i fullt samförstånd till Bo Jonsson,

drots i Sverige, säljer och upplåter 5 örtugland och 6 penningland jord i Flen i Flens socken för 38 mark svenskapenningar, i så gott mynt att 6 mark gäller för 1 lödig. Utfärdarna erkänner sig i och med detta brev till fullo hauppburit dessa 38 mark och kvitterar Bo Jonsson och hans arvingar. Utfärdarna avhänder sig och sina arvingardessa 5 örtugland och 6 penningland jord med alla tillagor och överlåter dem till Bo Jonsson och dennes arv-ingar som en evig egendom efter denna dag.

Utfärdarna ber Anders Mattsson, Lars Birgersson, Lars Johansson, Peter Djäken i Hållsta och herr Jöns iMellösa att besegla, eftersom de själva saknar sigill.

Orig. på perg. (26,2 x 17,0 cm, uppveck 1,5 cm; 19 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11421.Regest: RPB nr 1400.Angående sigillanterna hänvisas för Anders Mattsson (Hålbonäsätten) till H. Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida

släktförbindelser och äldsta historia (1949), s. 45, för Peter (Torstensson) Djäken (Schack av Skylvalla) till J. E. Almquist i Släktoch hävd 1960, s. 6 f. och s. 24, för Jöns i Mellösa till M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne I (1977), s. 430.

Alla the mæn som thetta breff see ælla høra helsom wi Swni j Flene oc mẏn husfrwKathrin kærlika medh Guthi. Kænnomps wi medh thesso waro vpno brefue os medh samp-thykkio fulbordh oc gothom wilia hafua saalt, vplatit oc gelguldit giort erlikom oc wel-bornom manne Bo Jonssonj drozste j Swerike j swa mato som hær æpter sigx at wi thæmfornempda Bo Jonsson til æuerdelika ægho vplatom fæm ørthugland oc siex pæningxlandjordh ij Flene j Flen sokn fore atta marker oc trætighi marker swænska pæninga tholkit myntsom nw gar swa got mẏnt at siex marker gøra ena løthugha mark huilka pæninga swmmoatta mark oc trætighi wi kænnomps os medh thesso waro brefue aff thæm fornempda BoJonssonj fullelika oc skælika vpburit hafua swa thet os allalethis wel aat nøgher oc latom thænfornempda Bo Jonsson oc hans arfua vm thessa forscripna pæninga swmmo lidhugha løsa ocallalethis quitta fore os oc warom arfuum oc fore alle ythermere krafuo mannẏng ælla tiltalan awara væghna æpter thænna dagh / Oc thẏ afhændom wi os oc warom arfuum thessin forscrip-na fæm ørthugland oc siex pæningxland jordh j Flene swa som medh hws jordh akrom ocænghiom scoghom oc fiske vatnom qwærnom oc qwærnastadhom medh allom thera tillaghomnær bẏ oc fiærren j vato ok thorro nempdo oc onempdo engo vndan takno. Oc tileynom withem oc hemol giorthom fornempda Bo Jonssonj oc hans arfuum til æuerdelika ægho / swa athan medh sẏnom arfuum ma them styra oc radha oc allalethis skipa æpter synom eynom wiliasom honum nẏttast ok bæst sẏnis ohindrat oc oqwalt fore os oc warom arfuum ok fore hwari-om manne a wara wæghna æpter thænna dagh. Til huilkens brefs mere wisso oc høghre be-waring wi bedhomps ærlika manna jncighle fore thetta breff mædhan wi eẏ jncighle hafuumswasom ær Andres Matisson, Laurins Birgersson, Laurins Joarsson, Pether Diekns aff Hola-stum1 oc herra Jønissa j Mædhilløsom2 tila vitnisbyrdh. Scriptum anno Dominj Mccclxxnono,sabato proximo ante Purificacionem beate Marie virginis.

På baksidan: Littera de Sunone in FleneSigillen saknas, men spår efter fem sigillremsor finns på uppvecket.

726

a Ordet dubblerat vid radskifte.

1 Hållsta i Frustuna socken, Daga härad. 2 Mellösa socken i Villåttinge härad.

9913 1379 januari 30 VästeråsRiddaren (Peter) Porse Get ger i öppet brev riddaren Karl Ulfsson av Tofta, drotsen i Sverige Bo Jonsson

och Ulf Jonsson fullmakt att på hans vägnar förhandla med riddaren Birger Ulfsson, Håkan Halstensson ochAlgot Magnusson om skifte och själagift och allt det som är mellan dem och som utfärdaren har rätt till. Detsom hans ombud avtalar lovar han att hålla.

Utfärdaren ber riddaren Knut Karlsson och väpnaren Gise van Helpten att besegla brevet tillsammansmed honom själv.

Orig. på perg. (26,1 x 12,1 cm, uppveck 2,4 cm; 11 rader), Säfstaholmssamlingen, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11422.Faksimil: Arkivvetenskapliga studier 3 (1961), s. 224a.Regest: Historiska handlingar 4 (1864), s. 341 nr 12.Om utfärdaren (Peter) Porse Get se Elgenstierna III: Geete, s. 16, och H. Gillingstam i SBL XXIX, s. 412.Om Algot Magnusson (Sture, Sjöbladsätten), Birger Ulfsson (Ulvåsaätten), Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) och Ulf Jonsson

(Aspenäsätten) se SRM s. 14, 22, 53 och 81.Angående Håkan Halstensson (Halsten Peterssons ätt) se ÄSF I, s. 101.Angående sigillanterna hänvisas för Knut Karlsson (Sparre av Tofta) till SRM s. 55, och för Gise van Helpten till S.

Engström, Bo Jonsson I (1935), s. 209, not 78; om namnet van Helpten se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personen-beinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 172–173.

Thæt se allom mannom ‧ viterliket oc kunnokt at jac ‧ Porse Geet ‧ riddare kænnisopinbarlika mædh thæsso mino nærwarendea opno brefwe ‧ swa fore them som æpter kunnokomma som them nw æra ‧ at jac hauer erlikom ‧ oc wælbornom mannom ‧ herra Karl ‧ Vlf-son ‧ af Thøptom riddara Bo Jonson drozsta j Swerike ‧ oc Vlf Jonson ‧ j hænder sat ‧ ocgantzka oc fulla maght gifwit a myna wæghna ‧ mædh erlikom mannom mannom herraBirghe Vlfson ‧ riddara, Haquone Halstensonb ‧ oc Algute Magnoson ‧ til een gantzkan ænda ‧at tala oc gøra ‧ badhe vm skipte ‧ oc siælagist ‧ oc vm all the thing litin ‧ oc stor ‧ hwariahanda thet hælzt ær som oss mællom far ‧ oc jac ræt til thera ‧ vm hafwer. Oc hwat somthæsse forscripne thre ‧ til een ænda tala oc gøra a myna væghna ‧ mællom ‧ oss ‧ thet vil jacfast oc stathukt at halda ‧ vtan alla gensæghn ‧ oc aldrigh synder rifwa ‧ ælla onyt gøra ‧ Til ‧hwilkins brefs mere visso ‧ mit jncighle ær hær fore hænght oc til vitnisbyrdh ‧ hauer jac bedzærlikra manna jncighle fore thetta breff swasom ‧ herra ‧ Knut Karlssons ‧ riddara oc Gysa van‧ Helpten swens ‧ Datum ‧ Arosie anno Dominj Mccclxxixo, dominica proxima ‧ post diemConuersionis sancti Pauli jn testimonium premissorum ‧

På baksidan: Porsse Geet

727

Sigill: nr 1 runt av brunt vax, diameter 2,7 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 364); nr 2 runt av bruntvax, diameter 2,3 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 118): […]nvt […]iti; nr 3 fragment av runt sigill av bruntvax, 1,9 x 1,4 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 770): […]er * […].

a nærwa rende utan avstavningstecken vid radskifte. b Hal stenson utan avstavningstecken vid radskifte.

9914 1379 februari 2 VadstenaRamborg Petersdotter skänker för sin och sin make Näskonungs själar och för sin gravplats till Vadstena

kloster sin egendom Broxvik (nu Östanå) med Uddarp, som ligger under Broxvik, och alla tillagor i Grännasocken. Ramborg överlåter allt detta till Vadstena kloster med evig äganderätt och ger häradshövdingen i dethärad där egendomen ligger fullmakt att ge fasta på jorden i enlighet med lagen.

Utfärdaren ber herr Erengisle (Sunesson) jarl, lagmannen Jon Upplänning, Harald Kase och HaraldBagge att tillsammans med henne besegla brevet.

Orig. på perg. (24,2 x 9,7 cm, uppveck 1,9 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11423.Regest: RPB nr 1401.Jämför DS nr 9870 ovan, i vilket Ramborgs dotter också skänker jord till Vadstena kloster.Om sigillanterna, som är desamma i båda dessa brev, se kommentarer till DS nr 9870.

Alla the mæn thætta bref høra ælla see ‧ helsa iak Ramborg Petars dottir æuærdhelikamedh warum herra Ihesu Christo ‧ Thet skal allum mannum vitarlikit wara ‧ at iak hawir giuitij Guz hethir ok wara fru ‧ fore mina siæl ‧ ok mins kæra husbonda ‧ Næskungx ‧ ok andrathera som iak ‧ æghir got fore at gøra ‧ ok fore min lægherstadh nar Gudhi thækkis mik afværdlinne kalla ‧ til Watzstena klostar mit gooz som hetir Brøxwik ok Vddathorp som liggirvndir thet sama goz Broxwiik ‧ ij Grænna sokn liggiande ‧ medh hws akær ‧ æng ‧ fæmark ‧skoghom ‧ fiskeuatnom ‧ quærnom ok quærnstadhom ‧ ok medh allom sinom tillaghom ængovndantakno æ hwar thet hælzst ær nær by ælla fiærre ‧ ij wato ælla thørro. Ok afhænde iak mikok minom arfwom the sama gozin ok hemola thy sama fornæmpda klostreno ij Watzstenom ‧til æwærdhelike ægho. Framledhisa giwir iak hærazhøfthingianom som goozit liggir ijhæradhenomb fulla maktc ok wald at giwa aa mina væghna ‧ fæstir a thinge æftir thy som laghsighia ‧ Til thæssa vitnisbyrdh ok vissare stadhfæsto bedhis iak vælborna manna incigle ‧ herraEringisla Iærls ‧ Jons Vplænningx laghmans ‧ Haraldz Kasa ‧ Haraldz Bagga ‧ medh minoeghno incigle ‧ hær for at sætia ‧ Scriptum predicto monasterio beate Virginis Vatzstena annoDomini Mocccolxxonono, jn Purificacione Virginis gloriose ‧

På baksidan (med olika händer):A E xvi (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)65 : dLittera Ramborgis Patersdotird-cum sigillis […]domini Æringislonis

728

Joans VplæninggeHaraldi KasaHaraldi Bagga-d

BroxwikVddathorpparochie GrænnaVist hæradh(halvt kors)thet ær borth bydh

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax i sigillpåse av ljusrosa linne, diameter 3,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV II,s. 560): S’ Eringislonis […]tis; nr 2 saknas, men sigillpåse av ljusrosa linne är bevarad på sigillremsan; nr 3saknas, men sigillpåse av ljusrosa linne är bevarad på sigillremsan; nr 4 runt av ofärgat vax i sigillpåse av blåttylle, diameter 3,8 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 478): + S’ [H]arald[…]; nr 5 runt av ofärgat vax isigillpåse av ljusrosa linne, diameter 3,2 cm (heraldiskt sigill): + S’ Ramborg + P[…]sdotir.

a Bokstaven i mycket svårläst. b Bokstäverna ær mycket svårlästa. c Bokstaven t möjligen tillagd senare, då denär i det närmaste ihopskriven med det nästföljande ordet. d–d Mycket svårläst.

9915 1379 februari 3 HammershusÄrkebiskop Nils (Jönsson) i Lund, Sveriges primas, upprättar sitt testamente. Till Lunds domkyrkas

fabrica och till domkapitlet där ger han sina egendomar i Gyrthalycke (i Ivetofta socken) med alla tillagor, vilkaegendomar han köpt av riddaren Peter Nilsson i Hammenhög, för att martyrerna Georg och Lars årligen påsankt Georgs festdag (23/4) ska firas vid sankt Lars’ altare i mitten av domkyrkan med sankt Georgs mässa ochen minnesgudstjänst för sankt Lars. Fabricans förvaltare ska fritt förordna om egendomarna och av deras avkast-ning ge 6 skilling groschen till kanikerna; detta belopp ska varje år delas mellan kanikerna, vikarierna ochskoldjäknarna efter domkapitlets förordnande, medan det som resterar (av avkastningen) ska tillfalla fabrican. Påsankt Georgs dag ska en kollektbön läsas i mässan för återlösningen av utfärdarens själ och på hans grav ska manlägga ett purpurkläde som utfärdaren nu överlåter till fabrican. Utfärdaren förbjuder vid straff av bannlysningoch evig förbannelse att någon befattar sig med nämnda egendomar utan förvaltarnas kännedom. För sinårsmässa som årligen ska firas i Lunds domkyrkas kor ger han till ärkebiskopsbordet i Lund alla sina egendomarmed alla tillagor i Löddeköpinge (i Löddeköpinge socken) som han köpt av riddaren Peter (Nilsson) Kyrning,väpnaren Peter Spaldener och nunneklostret i Lund, på villkor att den ärkebiskop som för tillfället inneharämbetet årligen ska ge kanikerna 1 pund sterlingar, vilka efter domkapitlets förordnande ska fördelas mellan dekaniker som är närvarande i koret vid mässor och vigilier, vikarierna, de fattiga och skoldjäknarna, samt förmässor längre ned i kyrkan och för dem som ringer i klockorna i tornet. Beträffande festen, årsmässan ochegendomarna har utfärdaren givit sitt öppna brev till domkapitlet (1378 24/11, DS nr 9851). Till sankt Larskyrka (domkyrkan), där han väljer att begravas intill sin framlidne företrädare ärkebiskop Peters huvud, ger han20 mark silver för kyrkans fabrica och byggnad, vidare en ny korkåpa som han själv har låtit göra och som hanhar i sakristian i Lund. Till nämnda fabrica ger han Scholastica historia, Dekretalerna och sitt nya täcke förprydande av väggarna. Till sin efterträdare och till dennes och efterträdarnas nytta ger han sin bibel i två vo-lymer som han köpt i Flandern, sitt praktfulla missale för hela året med kommentar, Rationale diuinorumofficiorum, Proprietates rerum, Gregorius’ Moralia med dennes predikningar och Dialogerna i en volym, ettstort antifonarium med kommentar, sitt stora breviarium med kommentar, ett annat praktfullt missale med

729

kommentar i två volymer för sitt kapell i Lund, en kalk, en ny bok med kanonisk rätt, benedictionalen (se not7), två handböcker för gudstjänstordningen (ordinarier) som utfärdaren låtit skriva på Bornholm och ett dyrbartpsalterium med röd pärm. Till domkapitlet i Lund ger han fyra böcker med (Petrus Lombardus’) Sentenser.Till skolorna i Lund ger han (böcker av) Papias och Cicero, Priscianus Derivationes (se not 9–9), Solinus’ Demirabilibus mundi, vilka genom domkapitlets noggranna försorg ska överlämnas till skolmästaren och återförasvarje år vid tiden för generalkapitlet, så att de inte förskingras. Till de fattiga skoldjäknarna som besöker sko-lorna i Lund ger han 1 mark silver. Till domprosten Folke (Degnarsson) i Lund och till dekanen Magnus(Nilsson) där ger han vardera ett förgyllt dryckeshorn av silver. Till ärkedjäknen Peter Frost ger utfärdaren sittnya breviarium, som han tidigare fått av biskopen i Slesvig. Det breviarium som ärkebiskopen redan givit tillPeter Frost bör denne disponera och förordna om i enlighet med ärkebiskopens nedan uttryckta vilja. Tillärkedjäknen ger han även ett psalterium med kommentar, sitt exemplar av (Gratianus’) Decretum som köptes iFlandern, och (kommentaren) av Johannes Andreae till (Liber) Sextus. Till kantorn Matts Sibikesson ger hansitt passionarium, som han alltid låtit föra med sig, Instituta, ett timmer (fyrtio stycken, se not 12) gråverk,utfärdarens silltionde som mottagits i Helsingborg och som finns kvar där hos herr Johan från föregående år,liksom den avgift som tillfaller utfärdaren från herr Johans indrivning i Helsingborg från samma år, det vill säga2 mark silver, vilket likaledes finns kvar hos herr Johan, såsom framgår av utfärdarens brev till denne rörandedetta. Till kaniken Sven Saxtorp i Lund ger han Martinus’ Chronica (se not 13–13), till Peter Simonsson sinstörre bibel och ett skrin, till kaniken Peter Johansson i Lund ger han bokverket Copiosa (se not 14) och tillkaniken Klemens i Lund ett dryckeshorn. Till sin official herr Lars (Andersson) ger han ett nytt armborst, tillkaniken Nils Åkesson ett dryckeshorn, till herr Alle (Katesson) ger han Dieta salutis och till kaniken PeterNilsson i Lund boken De mirabilibus sacrae scripturae. Till kaniken Matts Andersson i Lund ger han ett skåpsom han ställt i kapellet i Lund, ett psalterium som han låtit föra med sig, en bok med svart pärm som han fåttav herr Jakob Jarmar, en grön bok av papper, och sina klädesplagg för koret, det vill säga kormössa och röcklin.Till herr Erland Absalonsson ger han en sadelväska (se not 19), och till herr Peter Due en handlykta. Till (sinsysterson) Jens Uv ger han sitt större dryckeshorn av förgyllt silver med två flaskor bemålade med utfärdarensvapensköld. Utfärdaren är skyldig Jens Uv 40 mark lödiga för sin egen och domkyrkans räkning för förnöden-heter som köpts och levererats, det vill säga mjöl, malt och andra nödvändiga varor för underhållet av borgenHammershus, efter att utfärdaren senast kom till Bornholm. För detta har ärkebiskopen pantsatt sex bodar somJens personligen byggt i ärkebiskopens namn i hamnen i Listed på Bornholm och som är värda 6 mark lödiga iavrad med avgifter och tillagor enligt villkoren i det brev som skrivits om detta, tills bodarna återlöses. Till Jenshustru ger han 2 timmer gråverk och ett schackspel som utfärdaren fått av drottningen av Norge. Till Jensdotter jungfrun Cecilia ger han en guldring och till Jens syster fru Marina ger han sin bättre kista och sinmantel med stor kapuschong fodrad med gråverk. Till Tage Mus’ dotter jungfrun Marina ger han sin blå kappafodrad med gråverk. Till sin brorson Peter Larsson ger han sin grå ridhäst. Utfärdaren är skyldig Peter Larssonoch hans syskon 26 mark lödiga som deras framlidne far riddaren Lars Jönsson, utfärdarens bror, tillställdeutfärdaren för att uträtta Lundakyrkans ärenden vid den romerska kurian. Lars Jönsson pantsatte därvid sinaegendomar vilka alltjämt är pantsatta. För nämnda belopp har ärkebiskopen genom sitt brev till Peter Larssonförordnat om att avraden från egendomarna i Gentofte och Skenkelsø på Själland för innevarande och närmastföljande år ska lyftas och mottas av Jens Legha, nämligen för varje år 8 mark lödiga och 1 mark spannmål,såsom står i ärkebiskopens brev som givits till dem. För det belopp som ärkebiskopen är skyldig Jakob Swert-sliper, rådman i Stralsund, det vill säga 50 mark penningar i Stralsundsmynt för mjöl och tyskt öl som skickatstill kaniken Bengt i Lund, förordnar han 10 oxar, som Bengt är skyldig ärkebiskopen på grund av fel i hansräkenskaper och som ska betalas innan han löses från bannlysning, såsom ärkebiskopen tidigare givit i uppdragåt dekanen Magnus (Nilsson) i Lund. Till sin släkting fru Estrid, Magnus Magnussons hustru, ger han enguldring, och likaså till sitt syskonbarn fru Katarina, Magnus Ringssons hustru. Till fru Bothild, nunna i Bosjö(kloster), ger han två kor och 2 mark lödiga. Han befaller att den svarta häst som hans köksmästare PeterNilsson avträtt till ärkebiskopens stod ska återlämnas till Peter och vidare ger han honom en ridhäst från sammastod. Till sin sven Åke Nilsson ger han en ridhäst från samma stod, om Åke inte mottagit den tidigare genomärkebiskopens brev. Till sin vapensven ”Skønøf” ger utfärdaren en häst kallad ”Gøøth” från sitt stall, som

730

ersättning för de skulder han har till honom. Till Kristian Holk ger han ett dryckeshorn av silver med klo-formad fot. Utfärdaren kvitterar Johan Strangesson för de avgifter han var skyldig rörande utfärdarens egen-domar i Stävie (i Stävie socken) för detta och tidigare år. Till Johans hustru fru Bothild ger han en guldring.Till sakristanen Peter Johansson i Lunds domkyrka ger han sin bruna kappa fodrad med ryggar av gråverk ochsamma kappas kjortel och kapuschong. Till herr Lars, tillsyningsman över koret (i Lunds domkyrka) ger hansin bruna överrock fodrad med gråverk. Till nunnorna i Lund, till dominikanbröderna och franciskanbrödernadär ger han vardera institution 1 mark lödig. Till prästerna med själavård på Bornholm efterskänker han allaavgifter till biskopsbordet för innevarande år. Till nämnda prästers kapitel ger han en bok med predikningar förhela året som han fått efter herr Johan Påvelsson. Till S:t Olofs kyrka (i Lund) och S:t Salomos kapell där gerhan vardera en silversked. Till spetälskehuset (i Lund) ger han en uppsättning mässkläder. Till broder Bengtfrån Åhus ger han första delen av Thomas (de Aquinos Summa theologiae) och till broder Nils Holmbo, lektori Lund, en bok som kallas Suffragium monachorum och 6 alnar vitt tyg. Till studenten Ivar ger han Libersextus med Clemens (V:s) dekretalsamling i en volym, Hexaëmeron och ett breviarium som Peter Frost tidigarehade fått av utfärdaren. Till Johan Bonde ger han (en bok av Radulfus) Brito och 12 skilling groschen. Tillstudenten Peter Nilsson ger han sitt förgyllda silverbälte, en börs av siden och 4 mark lödiga. Till nämndastudenter ger han sina övriga böcker. Till sin sven Peter Nilsson från Ystad ger han 5 mark lödiga från sittsilltionde från föregående år, vilket finns insamlat i Ystad hos Peters far. Till sin sven Jakob ger han 3 marklödiga av samma tionde, till sin sven Peter ”Rarys” 1 mark lödig och till sin sven ”Barsobek” lika mycket avsamma tionde. Det övriga som kvarstår av samma tionde ska användas för utfärdarens begravning. Till sinkammartjänare Håkan Petersson ger han 1 mark lödig. Till Kotte ger han en ko, 1 pund mjöl, 1 pund malt ochtvå fläskbogar genom Åke i Borrby, vidare en kista och sitt blå sängtäcke. Ärkebiskopens övriga avgifter ochtionden som kvarstår från hela stiftet från föregående år till och med denna dag anslår han till sin begravningoch till lösandet av testamentets skulder. Till sin efterträdare ger han sin stod i Borrby med alla kvarståendeskulder. I ett tillägg nederst i testamentet skänker han dessutom en förgylld kalk till sankt Lars nedre altare.Till sina testamentsexekutorer utser han sin efterträdare, dekanen Magnus Nilsson, ärkedjäknen Peter Frost,kantorn Matts Sibikesson, officialen Lars Andersson, Peter Simonsson, kaniker i Lunds domkyrka, samt sinsysterson Jens Uv.

Utfärdaren beseglar tillsammans med ovannämnda exekutorer.

Orig. på perg. (46,2 x 43,7 cm, uppveck 4,0 cm; 62 + 1 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11424.Tryckt: L. Weibull, Bibliotek och arkiv i Skåne under medeltiden (1901), s. 127–134; K. Erslev, Testamenter fra Danmarks

middelalder intil 1450 (1901), nr 66; Dipl. Dan. IV:1, nr 484.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 484.Regest: RPB nr 1402; Reg. Dan. Ser. II, nr *3037; Rep. Dan. nr 3249; ÆA V, s. 138–139; Reg. Norv. VII, nr 785.Om ärkebiskop Nils Jönsson se G. Carlsson i Lunds domkyrkas historia I (1946), s. 468–481; om testamentet se särskilt

a.a., s. 481.Om de i testamentet förekommande böckerna se T. Kleberg, Medeltida Uppsalabibliotek II (1972), s. 123–124; om verket

Hexaëmeron av ärkebiskop Anders Sunesson i Lund se S. Ebbesen, L. B. Mortensen, ed., Andreae Sunonis filii Hexaemeron(1985–1988). Om Anders Sunesson se S. Ebbesen, ed., Anders Sunesen – stormand, teolog, administrator, digter (1985).

Angående Gyrthalycke se brev 1364 21/10 (DS nr 7081), där det framgår att egendomen låg i Ivetofta socken, och brev1378 24/11 (DS nr 9851).

Det kan noteras att ett stort antal av legaten strukits under i texten.

Jn nomine Domini amen. Nos Nicholaus diuina miseracione archiepiscopus LundensisSwecie primas, licet corpore debilis mente tamen sanus, considerantes nichil cercius morte ‧et nichil hora eius incercius testamentum nostrum ‧ de bonis nobis a Deo collatis ‧ facimus,constituimus et ordinamus in hunc modum. Primo ad fabricam nostre Lundensis ecclesie etdilecto capitulo nostro Lundensi ‧ bona nostra in Gyorthalykkæ1 sita ‧ cum omnibus suis

731

pertinenciis ‧ que de domino Petro ‧ Nicholai milite ‧ de Hamundahøgh iusto empcionistitulo habuimus ‧ damus et assignamus, prout eciam ipsis prius ‧ assignauimus in perpetuumpossidenda pro festo gloriosorum ‧ martirum sanctorum Georgii et Laurencii semel in anno ‧die ‧ scilicet ‧ sancti Georgii cum missa ‧ de sancto Georgio et memoria de sancto Laurenciosollempniter ‧ tenendo ante altare sancti Laurencii in medio ecclesie constitutum tali ‧ condi-cione, quod ‧ tutores fabrice predicte Lundensis ecclesie, qui pro tempore fuerint, eadembona sub sua ordinacione libere habeant et de ipsis dabunt sex solidos ‧ grossorum canonicispro dicto festo / inter canonicos, vicarios et ‧ scolares secundum ordinacionem capitulisingulis ‧ annis ‧ diuidendos ‧ Reliquum ‧ vero cedat fabrice / Jpso eciam ‧ die Georgii habe-ant collectam in missa ‧ pro remedio ‧ anime ‧ nostre et apponatur super sepulcrum nostrumpurpura ‧ quam ‧ fabrice offerimus pro presenti jnhibentes sub pena ‧ excommunicacionis etmalediccionis eterne, ne aliquis ‧ sine ‧ situa ‧ tutorum ‧ ecclesie predictorum se de ipsis bonisintromittat. Jtem pro anniuersario nostro omni anno ‧ in ‧ choro Lundensis ecclesiesollempniter ‧ tenendob ‧ damus ad mensam ‧ archiepiscopalem Lundensem omnia bonanostra sita in Luddokøpinge ‧ cum suis pertinenciis vniuersis, que ‧ de ‧ domino PetroKyrningh milite ‧ Petro ‧ Spaldener armigero ‧ ac monasterio monialium Lundensium eciamiusto empcionis ‧ titulo ‧ acquisiuimus, jta tamenc ‧ quod ‧ dominus archiepiscopus quicum-que ‧ pro tempore ‧ fuerit ‧ dabit canonicis singulis annis vnum ‧ pund ‧ sterlingorum diui-dendum secundum ordinacionem ‧ capituli ‧ inter canonicos presentes in choro in missis ‧ etvigiliis ‧ vicarios, pauperes et ‧ scolares et pro missis inferius in ecclesia ac pulsantibus in turri/ Ad cuius summe solucionem annuam ‧ volumus racione dictorum bonorum ‧ successoresnostros in perpetuum obligari et ipsorum ‧ consciencias onerare / super quibus festo etanniuersario ‧ ac bonis ‧ / dicto capitulo ‧ nostro ‧ litteras ‧ nostras ‧ apertas ‧ contulimus ‧ jn ‧testimonium omnium premissorum. Jtem ‧ ecclesie sancti Laurencii, vbi nostram eligimus ‧sepulturam ad capud quondam ‧ predecessoris nostri archiepiscopi Petri ‧ viginti ‧ marchasargenti ‧ prod ‧ fabrica ecclesie et structura ‧ Jtem ‧ vnam cappam pluuialem ‧ nouam, quammet parari fecimus et habemus in sacristia nostra Lundensi / Jtem dicte ‧ fabrice 2-Scolasticam‧ hystoriam-2 ‧ Decretales ‧ et thoralee nostrum nouum dictum køltf, 3 ‧ pro ‧ ornatu parietum.Jtem successori nostro ‧ cui ‧ Deus graciam infundat, pro suis et suorum successorum ‧ vsibus‧ bibliam ‧ nostram in duobus voluminibus per nos Flandrie emptam ‧ missale ‧ sollempne ‧per totum annum cum ‧ nota, 4-Racionale diuinorum officiorum-4 ‧ 5-Proprietates rerum-5 ‧Moralia Gregorii cum omeliis suis ‧ et Dyalogum6 in ‧ vno volumine ‧ magnum antiphon-arium cum nota ‧ maius breuiarium nostrum cum nota ‧ Jtem ‧ aliud missale sollempne cumnota in duobus voluminibus ‧ pro capella sua Lundensi ‧ calicemg ‧ canonem nouum ‧ bene-diccionarios7 ‧ / Jtem ‧ duos ordinarios, quos Borandaholmis scribi fecimus ‧ et psalteriumnobile cum rubea coopertura ‧ Jtem reuerendo capitulo nostro Lundensi quatuor librosSentenciarum ‧ Jtem scolis Lundensibus ‧ Papiam8 ‧ Siceronemh, 9-Diriuaciones Preciani-9 ‧10-Solinum de mirabilibus mundi,-10 qui per diligenciam ‧ capituli ‧ exponi debent scolasticoet resumi singulis annis tempore capituli generalis, ne subtrahantur. Jtem pauperibus scolar-ibus scolas ibidem ‧ visitantibus marcham argenti. Jtem domino Folquino preposito Lundensivnum cornu argentatum deauratum ‧ Jtem domino ‧ Magno ‧ decano ibidem ‧ similiter ‧ j ‧cornu argentatum ‧ deauratum. Jtem domino Petro Frost archidyacono breuiariumi nostrum

732

‧ nouum ‧ quod ‧ quondam habuimus ‧ de episcopo Slesuicensi ‧ loco ‧ cuius debet breui-arium, quod ‧ sibi prius ‧ dedimus, ad nostram voluntatem inferius ‧ exprimendam ‧ dis-ponere et ordinare. Jtem ‧ sibi psalterium glosatum, Decretum ‧ nostrum ‧ emptum Flandrieet Johannem Andree super Sextum. Jtem domino ‧ Mathie Syuichini cantori ‧ passionariumnostrum, quem nobiscum semper ‧ duci ‧ fecimus ‧ / ‧ Jnstituta11 ‧ vnam tymbriam12 variarum‧ pellium / decimas nostras ‧ alecium Helsingborgis leuatas et restantes ‧ apud ‧ dominumJohannem ibidem de anno proximo iam transacto ‧ et ‧ pensionem nostram ‧ de ‧ exaccione ‧nostra ibidem anno de eodem, videlicet ‧ ii ‧ marchas argenti similiter apud ipsum dominumJohannem restantes ‧ prout cantant littere ‧ nostre ‧ de premissis sibi prius date. Jtem ‧ dom-ino Swenoni ‧ Saxsthor[p]j k-canonico Lundensi-k 13-Cronicam Martini-13 ‧ Jtem domino Petro ‧Symonis bibliam ‧ nostram maiorem ‧ et ‧ vnam archam ‧ Jtem ‧ domino Petro ‧ Johanniscanonico ‧ ibidem ‧ Copiosam14 ‧ Jtem ‧ domino Clementi ‧ canonico ‧ ibidem ‧ j ‧ cornu ‧Jtem domino Laurencio ‧ officiali nostro ‧ i ‧ balistam nouam ‧ Jtem ‧ domino ‧ Nicholao ‧Achonis canonico ‧ j ‧ cornu ‧ Jtem domino Alloni 15-Dyetam salutis-15 ‧ Jtem ‧ domino ‧Petro ‧ Nicholai ‧ canonico ‧ ibidem librum ‧ 16-De ‧ mirabilibus sacre ‧ scripture-16 ‧ Jtem ‧domino Mathie Andree canonico ‧ ibidem vnum ‧ ‧ skaap ‧ quod ‧ posuimus ‧ Lundis incapella ‧ psalterium, quod ‧ nobiscum duci fecimus, librum, quem habuimus ‧ de / dominoJacobo Jarmarl nigro coopertum. Jtem vnum librum viridem de papiro. Jtem sibi choralia17

nostra ‧ amuciam18 ‧ scilicet ‧ et superpellicium ‧ Jtem domino Erlando Absolonis vnumsathilfaat19 ‧ Jtem domino Petro Dwa ‧ vnam laternam manualem ‧ Jtem ‧ Johanni ‧ Wf maiuscornu ‧ nostrum argentatum deauratum ‧ cum duobus flasconibus clipeo nostro depictis.Jtem tenemur ‧ sibi ex parte nostra et ecclesie nostre ‧ pro necessariis emptis et adductis infarina, braseo ‧ et aliis necessariis ‧ ad conseruacionem castri Hammarensis per ipsum post-quam ‧ Borandaholmis venimus ista vice ‧ xla ‧ marchas ‧ argenti ‧ pro quibus ‧ sibi ‧ im-pignerauimus sex ‧ tabernas ‧ quas ipse personaliter construxerat nostro nomine jn porticuLysta Borandaholmis valentes sex marchas argenti in pensione cum suis juribus et pertinenciis‧ secundum condiciones in litteris suis super hoc contentism, donec ‧ redimantur ‧ Jtem ‧sponse suen ‧ duas tymbrias ‧ variarum pellium ‧ cum vno ludo scacorum, quem habuimus ‧de domina regina ‧ Noruegie ‧ Jtem filie Johannis ‧ Wf ‧ virgini ‧ Cecilie ‧ vnum anulumaureum. Jtem sorori sue domine ‧ Marine o-meliorem sistamp et-o mantellum nostrum cummagno capucioq variis sufforatar. Jtem filie Takonis Mws ‧ virgini Marine cappam nostramblaueam variis sufforatam. Jtem ‧ Petro Laurencii ‧ fratrueli ‧ nostro ‧ ambulatorem ‧ nostrumgriseum. Jtem tenemur ‧ sibi ‧ et couterinis20 suis in viginti sex marchis argenti, quas patereorum ‧ dominus Laurencius Jønisson ‧ quondam ‧ miles frater noster nobis concessit versuscuriam Romanam ‧ pro ‧ negociis et ‧ vsibus nostre Lundensiss ibidem ‧ expeditis impignerans‧ bona sua ‧ que adhuct ‧ stant impignerata ‧ pro ‧ eisdem ‧ ‧ Pro quau quidem summa ‧ nos ‧deputauimus ‧ sibi ‧ prius ‧ per litteras nostras pensiones bonorum ‧ jn Gemnethoptha etSkenckilsøø in terra Syalandie sitas ‧ de anno jam instanti et ‧ proximo sequenti leuandas etpercipiendas de ‧ quodam Johanne Legha videlicet ‧ quolibet ‧ annorum ‧ dictorum octo ‧marchas ‧ argenti et vnam marcham annone ‧ prout in ‧ litteris nostris ipsis ‧ datis continetur ‧/ Jtem ‧ pro ‧ debitis, in quibus ‧ domino ‧ Jacobo ‧ Swersliper ‧ consuli Sundensi ‧ tenemur ‧videlicet ‧ l ‧ marchas denariorum ‧ Sundensium ‧ pro farina et ‧ 21-potu Almanico-21 ‧ ad ‧

733

manus ‧ domini Benedicti ‧ canonici ‧ Lundensis ‧ missis ‧ deputamus decem boues ‧ jn quibus‧ idem dominus Benedictus ‧ nobis pro ‧ defectu compotiv sui ‧ tenetur persoluendosx ‧ ante-quam ‧ a ‧ sentencia excommunicacionis absoluatur ‧ prout ‧ domino Magno ‧ decano nostroLundensi prius ‧ commisimus in ‧ mandatis ‧ Jtem ‧ cognate nostre ‧ domine Estridi vxori ‧Magni ‧ Magnusson vnum ‧ anulum aureum. Jtem nepte ‧ nostre ‧ domine Katerine ‧ vxori ‧Magni Ryngsson vnum ‧ anulum ‧ aureum ‧ y-Domine Botildi moniali in Bosø ii vaccas, iimarchasz argenti.-y Jtem ‧ ‧ Petro ‧ Nicholai magistro ‧ coquine ‧ nostre ‧ restituimus et re-stitui mandamus ‧ caballum suum ‧ nigrum ‧ quem nobis concessit ‧ pro equicio nostrodantes sibi ‧ vnum ‧ polidrum ‧ de ‧ equicio nostro predicto ‧ Jtem ‧ Akoni Niclasson / pueronostro ‧ vnum ‧ polidrum ‧ de eodem ‧ equicio ‧ si prius eum per litteras ‧ nostras ‧ ad ‧Aghonem sibi ‧ datas non ‧ habuit vel recepit ‧ Jtem ‧ Skønøf ‧ seruitori22 nostro vnum ‧caballum ‧ de stabulo ‧ nostro dictum Gøøth ‧ in recompensam pro debitis ‧ in ‧ quibus sibitenemur ‧ Jtem Cristyarno Holk ‧ vngulam23 ‧ argentatam. Jtem Johannem ‧ Strangonisaa etquittum dimittimus pro ‧ pensionibus nobis debitis ‧ de bonis nostris ‧ jn ‧ Stewoghæ ‧ de ‧anno ‧ presenti et aliis precedentibus ‧ Jtem vxori sue domine Botildi ‧ vnum anulum ‧ aure-um. Jtem ‧ domino Petro Iohannis sacriste nostre Lundensis ecclesie ‧ cappam ‧ nostram ‧bruneam sufforatam cum dorsis variarum pellium ‧ vna cum tunica ‧ eiusdem robe et capucio‧ Jtem ‧ domino Laurencio ‧ custodi chori ibidem ‧ surcocium nostrum ‧ bruneum variissufforatum. Jtem ‧ dominabus ‧ monialibus Lundis marcham ‧ argenti. Jtem predicatoribusibidem marcham ‧ argenti ‧ Jtem ‧ minoribus ibidem marcham ‧ argenti. Jtem sacerdotibuscuratis in Borandaholmis remittimus omnia ‧ episcopalia de hoc anno ‧ Jtem ‧ capitulo ‧dictorum / sacerdotum vnum librum sermonum per totum annum ‧‧ quem habuimus post ‧dominum ‧ Johannem ‧ Pauli. Jtem ‧ ecclesie ‧ sancti ‧ Olaui ‧ ibidem vnum ‧ coclear ‧ argent-eum ‧ Jtem ‧ capelle sancti Salomonis ibidem vnum coclear argenteum ‧ Jtem domui lepros-orum ‧ ibidem vnum ‧ par missalium ‧ sacerdotalium24 ‧ Jtem ‧‧ fratri Benedicto ‧ de ‧ Aosiaprimam ‧ partem / Thome ‧ Jtem ‧ fratri Nicholao Holumbo lectori Lundensi librum, quidicitur 25-Suffragium monachorum-25 et ‧ vi ‧ vlnas ‧ albi ‧ panni ‧ Jtem ‧ Yuaro scolari ‧Sextum cum ‧ Clementinis in ‧ vno ‧ volumine ‧ Exameron26 et ‧ breuiarium ‧ quem dominus‧ Petrus Frost ‧ prius a ‧ nobis habuit. Jtem Johanni ‧ Bonda ‧ Britonem et xii ‧ solidos gros-sorum ‧ Jtem ‧ Petro ‧ Nicholai ‧ scolari balteum nostrum ‧ argenteum ‧ deauratum ‧ cumbursa ‧ sericali27 et quatuor marchas ‧ argenti. Ipsis scolaribus actoresab ‧ libros et poetasnostros ‧ reliquos. Jtem ‧ Petro ‧ Nicholai ‧ puero ‧ nostro ‧ de ‧ Ystath ‧ v ‧ marchas ‧ argenti‧ de decima ‧ nostra ‧ alecium ‧ anni ‧ iam transacti ‧ apud ‧ patrem suum ‧ ibidem ‧ iamcollecta et reseruata. Jtem ‧ Jacobo ‧ puero nostro tres ‧ marchas argenti de eadem ‧ decima ‧Jtem Petro Rarys puero nostro ‧ j ‧ marcham ‧ argenti ‧ de ‧ eadem ‧ decima. Jtem ‧ pueronostro ‧ Barsobek ‧ j ‧ marcham argenti ‧ de eadem ‧ decima ‧ Reliquum ‧ vero ‧ quantum ‧restat ‧ de eadem ‧ decima ‧ cedat pro ‧ exequiis nostris ‧ ac-Haquino ‧ Petersson cubicularionostro ‧ marcham argenti.-ac Jtem Kottoni vnam ‧ vaccam, vnum pund farine et vnum ‧ pund ‧brasei ‧ et ‧ duas ‧ pernas ‧ lardi perad ‧ Aghonem deae ‧ Burghabyaf ‧ Jtem ‧ sibi vnam ‧ sistam‧ et ‧ vnum thoraleag ‧ nostrum blaueum. Jtem reliquas ‧ pensiones et decimas nostrasah ‧ per ‧totam dyocesim ‧ nostram restantes ‧ de anno ‧ iam transacto vsque ‧ in diem hodiernumdeputamus ‧ pro ‧ exequiis ‧ nostris et huiusmodj ‧ debitis ‧ testamenti nostri ‧ persoluendis.

734

Jtem ‧ successori nostro ‧ equicium nostrum in Burghaby ‧ cum ‧ debitis restantibus ‧ quibus-cumque. Exequtores autem huiusmodi ‧ nostri ‧ testamenti ‧ et extreme ‧ voluntatis con-stituimus venerabilem successorem nostrum ac ‧ reuerendos ‧ viros ‧ dominos ‧ MagnumNicholai ‧ decanum ‧ Petrum Frost archidyaconum ‧ Mathiam Syuichini cantorem ‧ Lauren-cium Andree officialem ‧ nostrum ‧ Petrum Symonis canonicos ‧ nostre ‧ Lundensis ecclesie et‧ Johannem ‧ Wf ‧ nepotem nostrum / obsecrantes ‧ per misericordiam ‧ Dei ‧ vt ‧ diligen-ciam et ‧ fidelitatem ‧ exhibeant ‧ jn premissis exequendis ‧ prout ‧ de ‧ ipsis firmam ‧ gerimusfiduciam et ‧ anime ‧ nostre nouerint expedire premium ab eo ‧ recepturi ‧ qui ‧ omnes ‧respicit et ‧ remunerat ‧ bene et fideliter ministrantes ‧ Acta ‧ sunt ‧ hec et disposita in ‧castro ‧ nostro Hammarensi ‧ anno ‧ Domini ‧ Mocccolxxnonoai ‧ die ‧ beati Blasii ‧ Jn ‧quorum omnium ‧ testimonium ‧ sigillum ‧ nostrum ‧ vna ‧ cum sigillis ‧ predictorum ‧nostrorum ‧ exequtorum ‧‧ presenti ‧ testamento est ‧ appensum.

aj-Altari sancti Laurencii inferiori calicem deauratum.-aj

På baksidan: ETestamentum dominj Nicolai archiepiscopi precipue super festo beatiGeorgii / et anniuersario suo de bonis jn Giordhelykke et LøddakøpingeNota istud testamentum jurauerant omnes archiepiscopi successores suiinuiolabiliter obseruarevjaak-Super bonis in Gyordelycke-ak

Sigill: nr 1 spetsovalt av brunt vax, 6,7 x 4,8 cm, skadat i övre delen (andligt tronsigill, se H. Fleetwood,Svenska medeltida biskopssigill I, s. 49 f., nr 24, samt fig. 41–43): S’ Nicholai ‧ [Dei ‧ gracia ‧] a[rchi]-episcopi ‧ Lvndensis ‧ Swecie ‧ p[rimatis]; nr 2 endast tom skåra; nr 3 runt av brunt vax, diameter 3,0 cm(heraldiskt sigill, se Danske gejstlige sigiller fra middelalderen, ed. H. Petersen, 1886, s. 5): + S’ Petri Frostarchidyaconi Lvndensis; nr 4 endast tom skåra; nr 5–6 endast sigillremsor; nr 7 endast mindre fragment avbrunt vax, 1,3 x 1,2 cm (heraldiskt sigill, se Danske adelige sigiller fra det XIII og XIV aarhundrede, ed. H.Petersen, 1897, nr 785): […]ann[…].

a D.v.s. scitu. b På rasur. c På rasur. d Efter rättelse. e För t(h)orale ’sängtäcke’ se GMLS: torale. Ordet har iDipl. Dan. lästs som chorale. Jfr Lexicon mediae latinitatis Danicae, fasc. II (1988), s.v. choralis 2 b med hänvisningtill detta ställe och med översättningen ’korkappe’. f Ordet upprepat. g Härefter deauratum överstruket. h D.v.s.Ciceronem. i Bokstaven b efter rättelse, sannolikt från p. j Saxsthor ms. k–k Förkortat c.l. och tillagt över raden.l Härefter överstruken bokstav h. m Så ms för väntat contentas. n Tillagt över raden och här insignerat. o–o Tillagtöver raden och här insignerat. p D.v.s. cistam. q Rättat från capicio. r Så ms för väntat sufforato. s D.v.s. ecclesie.t Med överflödigt nasalstreck över uc (=adhunc). u Tillagt över raden och här insignerat. v D.v.s. computi. x Så ms förväntat persoluendis. y–y Tillagt i marginalen och här insignerat. z Rättat från överstruket vaccas.

aa Härefter ordet solutum supplerat Dipl. Dan. ab D.v.s. auctores. ac–ac Tillagt i marginalen. ad På rasur.ae Efter rättelse. af Bokstaven y med otydlig sublineär stapel. ag I Dipl. Dan. läst chorale. ah Härefter et expungerat.ai Andra siffran x med mörkare bläck. aj–aj Tillagt efter huvudtexten. ak–ak Med annan hand.

1 Gyrthalycke i Ivetofta socken. Se Skånsk ortnamnsdatabas. 2–2 Bibelhistoria författad av Petrus Comestor (död1178), kansler vid Notre-Dame i Paris. 3 D.v.s. kylt, se Söderwall: kylter med betydelsen ’sängtäcke’; S. Olsson

735

Nordberg, Fornsvenskan i våra latinska originaldiplom före 1300, I (1926), s. 76; J.-E. Löfkvist, Svenskan i latinskaoriginaldiplom 1300–1325 (1976), s. 143. Jfr även DS nr 6357:… fratri Ødhino priori ipsorum j thorale flaming-um dictum kylt. 4–4 Sannolikt åsyftas ett liturgiskt verk av Guilelmus Durantis (Guillaume Durant, död 1296), från1285 biskop i Mende. Jfr T. Kleberg, Medeltida Uppsalabibliotek II (1972), s. 93; KL XIII: Rationale I, sp. 677–678. 5–5 D.v.s. De proprietatibus rerum, encyklopediskt verk, huvudsakligen med naturvetenskaplig inriktning,författat av Bartholomaeus Anglicus (död 1272), lärare vid franciskankonventet i Paris. 6 D.v.s. Dialogi de vita etmiraculis patrum Italicorum et de aeternitate animarum fördelade på fyra böcker av påven Gregorius I, död 604.7 För ordet med betydelsen ’bok som innehåller välsignelser’ se Lexicon mediae latinitatis Danicae, fasc. II (1988), s.v.benedictionarius med hänvisning till endast detta ställe. Här uppenbarligen använt som synonym till benedictionale;för detta se Blaise, Lexicon latinitatis medii aevi, s. 102. 8 Troligen åsyftas det lexikografiska verket ”Elementariumdoctrinae rudimentum” av den italienske klerken Papias, verksam på 1000-talet. 9–9 Något verk av Priscianus meddenna titel har ej kunnat identifieras. Möjligen avses verket Liber derivationum, även kallat Magnae derivationes, enetymologisk ordbok av den italienske dekretisten Uguccio da Pisa (Hugutius Pisanus), död 1210. 10–10 Detta arbete,författat av Gaius Iulius Solinus (200-talet), bygger till stor del på Plinius d.ä:s Naturalis Historia. 11 D.v.s. Institu-tiones, en juridisk lärobok författad av bl.a. Tribonianus (500-talet), som ingår i Corpus iuris civilis. 12 För ordet ibetydelsen ’timmer, fyrtio stycken’ (enhet inom pälshandel) se GMLS: timbria, och KL XVIII: Timmer II, sp. 333–334. 13–13 Härmed bör avses Chronicon pontificum et imperatorum av dominikanen Martinus Oppaviensis (Martinvon Troppau, även kallad Martinus Polonus), död 1278. 14 D.v.s. Summa super titulis Decretalium av Henricus deSegusio, kanonist verksam i Paris och kardinalbiskop av Ostia, död 1271. 15–15 Verk av Bonaventura, italiensk fran-ciskan, död 1274. 16–16 Verk av en irländsk författare och filosof, känd som Augustinus Hibernicus, verksam på 600-talet. 17 För ordet, som i detta sammanhang bör ha betydelsen ’klädnader el. klädesplagg som används i koret’ seLexicon mediae latinitatis Danicae, fasc. II (1988) s.v. choralis 2 b. 18 D.v.s. almutiam. För ordet med betydelsen’kormössa i form av pälskapuschong, som bars framför allt av kanikerna’ se GMLS: almutia. 19 Syftar uppenbarligenpå ett slags väska att hänga vid sadeln. Se O. Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog (nytryck 1976) s.v. Sadelfadmed anförd betydelse ’et gemme til at hænge ved en sadel (sadeltaske?)’. 20 För ordet med betydelsen ”av samma moder-liv, med samma mor” se Lexicon mediae latinitatis Danicae, fasc. III (1990), s. 179; Latham, Dictionary of MedievalLatin from British Sources, fasc. II (1981), s. 510. 21–21 Syftar sannolikt på tyskt öl. Jfr Lexicon mediae latinitatisDanicae, fasc. VI (2005) s.v. potus 2. 22 För ordet med betydelsen ’man i högt uppsatt persons (kungs, biskops o.d.)tjänst, vapensven, (beväpnad) följeslagare’ se GMLS: seruitor c. 23 För ordet i betydelsen ’dryckeshorn med kloformadfot’ se GMLS: ungula 2. 24 Sannolikt avses liturgiska plagg för mässfirandet; jfr Lexicon mediae latinitatis Danicae,fasc. V (1999) s.v. missalis 1 med hänvisning till detta ställe. 25–25 D.v.s. Suffragia monachorum som är en benäm-ning på skriften Casus legum (även kallad Casus longi), en kommentar till dekretalerna av kanonisten Bernardus deBotone (Parmensis), död 1266. Jfr även DS nr 7828: Jtem casus legum super decretales vel suffragia monachorum(…). 26 D.v.s. Hexaëmeron, lärodikt om skapelseberättelsen i 12 böcker av Andreas Sunonis (Anders Sunesson),ärkebiskop i Lund, författad ca 1196–1206. Härom se KL VI: Hexaëmeron, sp. 548–549; L. Weibull i Lundsdomkyrkas historia I (1946), s. 294 f.; S. Ebbesen-L. B. Mortensen, ed., Andreae Sunonis filii Hexaemeron (1985–1988). 27 För ordet i betydelsen ’av siden, siden-’ se Blaise, Lexicon latinitatis medii aevi, s.v. sericalis.

9916 1379 februari 4 KalmarKristina Ulfsdotter kungör i öppet brev att hon i sitt testamente till systrarna i klostret i Kalmar skänker

100 svenska mark till deras byggnad. Om Kristina lever tillräckligt länge ska hon själv betala, men skulle hon gåbort sätter hon sin egendom i Möre (härad) i Vissefjärda socken i pant. Kristina ber sina arvingar att inte hindradetta eller befatta sig med egendomen förrän klostret fått pengarna på det sätt som passar dem bäst.


Orig. på perg. (18,5 x 10,0 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11425.

736

Regest: RPB nr 1403.Om Kristina Ulfsdotter (Sparre av Tofta), se ÄSF I, s. 87.Angående Vissefjärda och Kalmar nunnekloster se DMS, Småland 4:1, s. 151 ff. och s. 351 f.

Allom thøm thetta breff høra ællar se skal thet vithirlikt vara swa ep[t]hirkomandhea

som næruarande at iak Cristin Wlfsdottir kennis thet medh mino øpno breue haua giuitsystromin i Kalmarna klostre thil thera byngning hundrada swenska marker i mino testamentmedh swa skælum at thekkes Gudhi at iak ma swa længe liua tha vil iak thøm siælf betala ‧ vilGudh mik ok før af væraldene kalla tha sæther iak thøm mith gooz til pant som iak hawir iMøre i Vesefiærdha sokn. Ok bidhir iak alla mina arua a Guz veghna at the thet fornemdhagooz ey for thøm hindrin ok sik ænkte medh beuarin for æn thet klostrit hawir fangit thefornemda pæninga eftir thy som thøm nøghir. Skriuat i Kalmarnom efte Guz byrdh thusan-dha arom thryhundradha arom ok a nyundha areno ok siuthighia, a sancta Agata afton vndhirmit jnsegle til hængdho thesso breue til mere vitne.

På baksidan: w 6 (brevsignum för Kalmar nunnekloster, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 131)

Sigill: runt av mörkgrönt vax, diameter 2,4 cm, på flikskuren sigillremsa, påse av mörkblått ylle(heraldiskt sigill, se SMV I, s. 118): S’ Cristinib ‧ Vlphs ‧ doter ‧

a ephirkomandhe ms (sannolikt skrivfel). b För väntad form Cristine.

9917 1379 februari 6 VästeråsRiddaren Karl Ulfsson av Tofta, kungens domhavande, och Ingevald Djäken, underlagman i Västmanland

på riddaren Sten Stenssons vägnar, utfärdar dombrev på det räfsteting de höll i Västerås med Siende ochGorunda hundare (nu Siende härad) i närvaro av Sveriges drots Bo Jonsson. Det sker efter oantastat vittnesbördfrån kungsnämnden, som bestod av häradshövdingen Jöns i Klinta, Karl Petersson, Bengt i Sörby, Säbjörn iHälla, Jakob i Lunda, Jon i Årby, Ernvast i Skämsta, Bengt i Ullvi, Faste i Ringvalla, Peter i Väsby, Matts iRåcksta, Jöns i Bjuggsta och Olof i Gillberga. Utfärdarna tilldömer fru Katarina Olofsdotter i Solvik 2 mans-delar i fiskevatten och notdräkt vid ”Kæwreboland” (i Kärrbo socken). Dessa två andelar hade hon tilldömts åretinnan. Utfärdarna förbjuder alla som här äger fiskevatten och alla andra att hindra henne eller hennes ombudvid vite av 6 mark för lagmansdom och 40 mark för kungens ensak.


Orig. på perg. (21, 8 x 13,6 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11426.Regest: RPB nr 1404.Om Västmanlands och Dala lagsaga, dess häradshövdingar och lagmän vid denna tid, och om Jöns (Ingemarsson) i Klinta se

J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 126 ff. och s. 143.Om nota dräkt, d.v.s. dragande av not, och om andelar i gemensamt notfiske se KL XII: Notfiske, sp. 367 ff.

Vẏ Karl Vlfson aff Thøptom ‧ riddare konungs dom hafwande oc Jngiuald Dyæknvnderlagman a herra Steen Stenssons wæghna riddara ‧ j Wæstmannalande kennomps mædhthæsso waro breff at tha wj ræfstathing hwldom j Wæstra ‧ Arose ‧ jnnan nærwaro erlix oc

737

wælborins mantz ‧ Bo Jonssons drozsta j Swerike arom æptir Gudz byrdh Mccclxxixo ‧ søn-daghin næst fore sancte Scolastice dagh ‧ mædh 1-Sewnda oc Gorwndahærad-1 ‧ æptir thẏkonungs næpdin vitnadhe som ær først Jønis j Klintom2 hæradzhøfthinge ‧ Karl Pætharsson,Bændict j Sudherbẏ3, Sæbyorn j Hællom4, Jæcoper j Lundom5, Jon j Arby6, Ærwaster jSkeemsta7, Bændicter j Vllawj8 ‧ Faste ‧ j Rindwaloma, 9, Pæthar j Wæstby10, Matis j Rugxta11,Jønis j Byuxta12 ‧ oc Olaf j Gilbærghom13 oc ængin wilde a mote them wædhiab. Til-dømpndom wj erlike qwinno frw Kathrino Olafsdotter ‧ j Solawik twa ‧ mantzdelee ‧ jnnanthem fiskewatnom oc notadrættom ‧ som liggia jn aa ‧ Kæwerboland ‧ frilikac oc frælselikad ‧æptir thænna dagh at nyuta eptir thy at hænne the twædeline ‧ j fyordhe tidømpnde waro ‧ ocforbyudhomf ‧ allom mannom ‧ som jnnan thæssom fiskewatnom ‧ ægha oc hwariom manne ‧hænne ælla hænna ‧ vmbudh ‧ jnnan thæssom watnom at hindra ælla qwælia vm thæssaforscripna twa mantzdele14 æptir thænnag dagh ‧ widher sina siex marker fore laghmantz domoc xl marker til ‧ konungs ensak. Datum anno, loco ‧ et die ‧ quibus supra sub sigillis nostris.

På baksidan: de SolawikSigill: nr 1 endast sigillremsa med påse av ofärgat linne; nr 2 runt sigill av grönt vax, diameter 2,1 cm

(heraldiskt sigill, se SMV I, s. 147): + S’ : Ingevald ჻ Dæken.

a Bokstaven n svårläst i pergamentsveck. b Bokstaven a svårläst i pergamentsveck. c Bokstaven k svårläst ipergamentsveck. d frælse lika utan avstavningstecken vid radskifte. e Härefter ett utraderat oc. f for byudhom utanavstavningstecken vid radskifte. g thæn na utan avstavningstecken vid radskifte.

1–1 Om sammanslagningen av Siende och Gorunda, se J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen, del 2(1919–1922), s. 221. 2 Klinta i Irsta socken. 3 Troligen Sörby i Badelunda socken, men det kan inte uteslutas att det ärfråga om Sörby i Hubbo socken. 4 Hälla i Badelunda socken. 5 Lunda i Badelunda socken; jfr DS nr 9656, not 11.6 Årby i Badelunda socken. 7 Skämsta i Kärrbo socken. 8 Ullvi i Irsta socken. 9 Ringvalla i Kila socken. 10 Väsby i Irstasocken. 11 Råcksta i Tillberga socken. 12 Bjuggsta i Kungsåra socken. 13 Gillberga i Irsta socken. 14 För begreppet seSAOB: mansdel 1.

9918 1379 februari 9 HusbyPeter Tomasson, lagmansdomhavande på herr Sten Stenssons vägnar, kungör att Ulf Jonsson på drotsen

i Sverige Bo Jonssons vägnar hållit räfsteting i Husby med yttersta tredingen av Dalarna den 9 februari 1379. Påtinget klagade Torbjörn Kroknäsa och alla invånarna i Hamre (i Hedemora socken) över att de av invånarna iSödervik (nu Vikbyn i Hedemora socken) med orätt hindrades från de ängar och ägodelar som lagenligt skulletillfalla bolstaden i Hamre och de fiskevatten som de vunnit med rättslig dom och som bekräftades av ägande-,härads- och landssyn. Utfärdaren hänvisar till ett dombrev som upprättats och sedan sönderrivits av Olof (se not10) Djäken som därefter upprättat ett sämjobrev utan allas medgivanden. Detta framkom efter granskning ochutlåtande av nämnden, bestående av Bryniulf i Rensbo, Bengt i Forsa, Sigmund i Näs, Johan (i) Tomsarvet,Björn i Sundfiske, Stenbjörn Isaksson, Olof Jonsson, Ingemund i Nävde, Nils (i) Myrarv, Peter (i) Bondarvet,Olof Törnesson och Klemet Botesson. Utfärdaren dömer därför mellan Södervik och Hamre på följande vis:Eftersom inga rår eller rösen finns ska gränsen gå mitt i älven som skiljer de två byarna åt. Utfärdaren förbjuderalla att någon gång klandra detta vid vite om 6 mark för lagmansdom.

738

Avskrift (omkring 1600) i Skoklostersaml. II Fol. vol. 1, hs E 8127, pag. 1, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11427.Tryckt: Dipl. Dal. nr 39.Angående bebyggelsenamn på -arv(et), se H. Ståhl i Namn och bygd 29 (1941), s. 33 ff. Om de här aktuella namnen, se E.

Melefors, Byngen, Smissen och Listar (1983), s. 164.Om ägande-, härads- och landssyn, se J. A. Almquist, Det processuella förfarandet vid ägotvist (1923).Jämför Ulf Jonssons brev DS nr 9919.

Thet skal allom mannom kunogt wara at then tima Vlf Jönsson refsta tinng hölth iHuseby med yttersta tredunngen1 af Dalom å erligh mannz wägne Bo Jonszons drotzeta jSwerige och jag Peder Thomasson lagmansdom hafwannde å her Sten Stenssonz wägnneåhren effter Gudz bördh M CCC LXX nono attande dagenn näst äffter quindelmesso käradeå satto thinge Thorbiorn Krokenäs och alle egennde i Hambrom at them oräthliga förhindradho ägenndane j Swderwikom thera engie och egolotte som til Hambrom bolstadmedh räth laghe och til fiollo effter thet agostadha först war wt fallen och för thera fiskiowatnn häfde warit och the sedann med lago domom wunnith hade och förr hade gångit tresy[nn]era såsom ähr ängennde synn herattz synn och landz synn och the bolstadenom iHambrom the engie luttij til witnadeb som the bolstadi när om deldo och dombref effterthera wittnom tokotc och a gafwod. Huileke breff seden woro sunderriffwen och annarsämijo breff opå gör måtte thera samtykir jaa alla godwillia som ägennde ähra i Hambra tyeffter konungznemden grane ransakann och witnom at så ward giort som för ähr schrifwitte

och thesse tolff i konungz nemden såto Brynnolfuer i Rensby2, Bengdkt i Forsum3, Sigmundi Nääss4, Jahan Thomasarffwe5, Biörn i Sundfiske6, Stenbiörn Jsacksonn, Olaff Jonnson,Jngemunder i Nemde7, Nielss Myrarfwe8, Petter Bondarffwe9, Olander10 Thynnesonnf ochClemiter Botason och sagdo at Olannder Diekn thet dombreff sunder reff som laghliga worogifwing effter thy tre syner hafde wittnett och giordeh semio breffi och ey medh al thera jaaoch willia som om the engioj lutin deldo dömpde jag melom bolstadenn i Suuderwikom ochi Hambrom at ewerdelige wara skal wist bolstadhak skall midwekt11 jnnan elfwuerl, 12 somwthlöper thera byar mellom meden inga gamblam n-rå ella röse för någor-n tidho funnosp ochey för woro dher emillen ther någor man wiste tilgånge tå eger huar med androm som gamaltoch fort warit haffwer i androm wthwägom effter som thy gambla råå och röse wthwise. Ochförbiuder jag huariom mann thetta ärende någor time på mer röraq eller onytt göra och ingentil dierfwe sigh någoth merr the råå och bolstadha skal klandra wider sine sex mark för lag-manse[ns]s dom. Scriptumt anno, die et loco prenotat[is]u sub sigillo meo p[res]entibusv

appenso in testimonium premissorum.

a symier ms. b Bokstäverna it efter rättelse. c Sista bokstaven efter rättelse. d Rättat från ähr. e schrifrritt ms.f De första nn efter rättelse; sannolikt fel för förlagans Thyrnersson. g Bokstäverna win möjligen efter rättelse h Bok-staven e efter rättelse från a. i Föregås av överstruket dombreff. j De två sista bokstäverna svårlästa. k Bokstaven h efterrättelse från g. l Andra halvan av ordet svårläst. m Sista bokstaven efter rättelse. n–n På rasur. o Ordet rättat från til,jämför följande not. p Föregås av överstruket biuder jagh huariom man thetta ährende någor time sum (jämförnedan). q Det andra r efter rättelse. r Bokstaven m efter rättelse. s De sista bokstäverna svårlästa och med (överflödigt?)förkortningstecken. t Föregås av raderat S. u prenotat ms. v putentibus ms.

739

1 D.v.s. ’tredjedel av en härad eller av en domsaga’, se Söderwall: þriþiunger c). 2 Rensbyn i Vika socken.3 Forsa i Stora Skedvi socken. 4 Näs i Husby socken. 5 Tomsarvet i Stora Kopparbergs socken. 6 Sundfiske i Husbysocken. 7 (Norr- eller Sör-)Nävde i Grytnäs socken. 8 Myrarv, hemman i Folkärna socken. 9 Bondarvet i Folkärnasocken. 10 Skrivningen Olander har här betraktats som en form av Olof. Om denna tolkning se M. Lundgren, E.Brate, E. H. Lind, Svenska personnamn från medeltiden (1892–1934), s. 186, Oland?. 11 D.v.s. ’mitt i’, se Söderwall:miþväkt. 12 D.v.s. Dalälven.

9919 1379 februari 9 HusbyUlf Jonsson, kungens domhavande, stadfäster på räfsteting med yttersta tredingen i Husby i Dalarna på

Bo Jonssons vägnar den 9 februari 1379 den lagmansdom som Peter Tomasson meddelat (DS nr 9918). PeterTomasson hade på Sten Stenssons vägnar efter kungsnämndens granskning och vittnesmål dömt en tvist omgränsen mellan två ängar mellan bolstaden i Hamre (i Hedemora socken) och bolstaden i Södervik (nu Vikbyn iHedemora socken). Gränsen ska gå mitt i älven som går mellan de två byarna. Brevet med lagmansdomen ärvidfäst, och utfärdaren förbjuder på kungens vägnar alla att hindra detta vid vite om 40 mark till kungens ensak.


Avskrift (omkring 1600) i Skoklostersaml. II Fol. vol. 1, hs E 8127, s. 1, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11428.Tryckt: Dipl. Dal. nr 40.Jämför Peter Tomassons dombrev DS nr 9918 ovan med kommentar.

Thet se allom mannom kunnogt at then tima jag Wlffa Jonnsson reffstatingh hölth iHuseby med ytersta tredingenb i Dalom a erlig manz wegna Boo Jonszon drottzeta i Sverigeoch jag mine herr konungz dom hade åhren effter Gudz börd M CCC LXX nono atendedagen nästc effter quindelmesso rordes å setto tinge een engie dela mellom bolstaden iHambrom och bolstaden i Suderwikom ty effter konungznemdena ransakan och witnomdömpde Pederd Thomesson som lagmansdom i thy sin hade å her Sten Stensons wegne wistbolstada skal midhwakt j elwena1 mellem the tuå byar löpar om the engiedelo tå eg[e]re huarmed androm som gamalt och forthf haffwer waritt j androm wthegomg effter thi gamble råoch röse wthwise ther the funnos och ingen antingen måtheh nämden eller lagmannenwediennde. Ty stadfäster jag lagmansdom å minzi herej konungz wägna effter ty hans brefwtwiser som mit ährk til fäst och förbiuder å min herre konugz wegne huariom man thetteonytt göre eller mer eller sigh yttermer tilegna närl lagmannen wist hafwer wider sinam 40mark til konungz eensaak. Scriptum anno, die ac loco prenotat[is]n sub sigillo meo present-ibus appenso.

På baksidan: Copia af eth gamalt dombreff som Petter Thomsson haffer wthgifuitt pånåghra eger j Hambra i Hedmora sochen. Annoo 1379.

a Wlf upprepat vid radskifte. b Härefter upprepat tridingen. c Över raden. d Härefter ett överstruket ord. e Såms. f D.v.s. fornth; jfr Söderwall: forn. g wthwegom ms (sannolikt skrivfel). h Härefter överstruket lag. i Bokstaven ztillfogad under raden. j Ska möjligen läsas herr eller herre. k Över raden. l Rättat över raden från ahr. m Härefter tvåöverstrukna tecken. n prenotat ms. o Rättat från 1379.

740

1 D.v.s. Dalälven.

9920 (1379) februari 11Biskop Nils (Hermansson) i Linköping vidimerar ett brev (1378 8/10, DS nr 9814) utfärdat av Gustav

Mattssons välborna hustru Iliana.Utfärdaren beseglar med sitt sekret.

Orig. på papper (25,0 x 22,4 cm; 32 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11429.Regest: RPprH nr 36.Om Gustav Mattsson och hans hustru Iliana Ragvaldsdotter se kommentaren vid DS nr 9814.Vidimationens årsangivelse ”anno Domini quo supra” är uppenbarligen missvisande. Det vidimerade testamentet är utfärdat

8 oktober 1378 och vidimationen har dateringen 11 februari. Brevet har här förts till 1379 som är det första möjliga året. NilsHermansson avled 3 maj 1391.

Nicolaus Dei gracia episcopus Lyncopensis ‧ Recognoscimus nos vidisse quasdam litteras‧ Yliane nobilis matrone vxoris Gøzstaui Mattisson non ra[s]asa nec abolitas nec in aliqua suiparte viciatas tenorem, qui sequitur ‧ de verbo ad verbum continentes – – – Se DS nr 9814– – – Jn cuius nostre visionisb et perleccionis euidenciam ‧ secretum nostrum huic pagine estappensum. Anno Domini quo supra ‧ xia ‧ die mensis Februarij ‧

Spår av grönt sigill på baksidan.

a ratas ms, uppenbarligen skrivfel. b Första bokstaven s med dubbla staplar som konvergerar nedtill. Har härbedömts som ett s.

9921 1379 februari 14 (Reval)Rådet i Reval ger lejd från sankt Valentins fest (1379 14/2) till mickelsmäss (1379 29/9) åt Godeke (från)

Raseborg.

Notis under år 1379 i Revals lejdebok, A.d.5., pag. 132 a, Tallinna Linnaarhiiv, Tallinn.SDHK nr 11525.Tryckt: Revaler Geleitsbuchs-Bruchstücke 1365–1458, ed. P. Johansen, Publikationen aus dem Revaler Stadtarchiv, 4

(1929), nr 389.Regest: FMU nr 880.Vid mickelsmäss erhåller Godeke förlängd lejd; se DS nr 10035 nedan.

Ghodeke Rasseborgh habet securum ducatum a festo beati Valentini usque Mychaelis.

741

9922 1379 februari 15 SträngnäsBo Jonsson, drots i Sverige, kungör i öppet brev att han genomför ett lagenligt jordskifte med biskop

Tord och domkapitlet i Strängnäs. Utfärdaren överlåter därvid till biskop Tord 10 öresland och 4 penninglandjord i Söderby i Ösmo socken i Yttre Tör (nu Sotholms härad), 10 öresland i Malmö, 8 örtugland i Svilunda, 3öresland i Jäder (alla) i Jäders socken, ½ öresland i Viby i Kjula socken, 16 örtugland i Stora Tidö i Hammarbysocken, 7 örtugland i Hackesta i Husby Byring (nu Husby-Rekarne) socken och 1 öresland i Rinkesta i Ärlasocken, allt i Österrekarne härad i Strängnäs biskopsdöme. I utbyte mot dessa egendomar överlåter biskop Tordtill utfärdaren 2 markland jord i Vikby, ½ åttondels örtugland jord i Harby, 7 örtugland i Östra Ekeby, 2 örtug-land i Västra Ekeby, ½ tolftedels örtugland i Rösta (allt) i Kärnbo socken, 2 öresland i Herrestad, 5 öresland och2 penningland i Harby (båda) i Toresunds socken i Selebo härad. Bo Jonsson ger de nämnda egendomarna iSöderby, Malmö, Svilunda, Jäder, Viby, Stora Tidö, Hackesta och Rinkesta med alla tillagor till biskop Tordoch dennes efterkommande med full dispositionsrätt. Utfärdaren själv och hans arvingar avstår från alla anspråkefter denna dag. Om någon av egendomarna, vilket Gud förbjude, lagligen hindras för biskop Tord eller hansefterkommande, på vilket sätt detta än kan ske, förbinder sig utfärdaren att inom ett år efter att så skett ersättahonom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtande av två män på biskop Tords och hans efter-kommandes vägnar och två män på utfärdarens och dennes arvingars vägnar. För den händelse att dessa fyragoda män inte kan mötas innan året är över har den av parterna som vill stå fast vid jordskiftet genom detta brevrätt att inkalla lagmannen i Södermanland, häradshövdingen i det härad där egendomarna är belägna samtdomprosten och en kanik i Strängnäs, för att de ska komma överens om hur mycket av skiftet som ska återgåinom sex veckor. Om något större hinder skulle uppstå gäller landslagen. Bo Jonsson ger häradshövdingen i dethärad där egendomarna är belägna fullmakt att ge fasta på dem till biskop Tord eller hans ombud på rätt tings-dag och tingsplats i enlighet med landslagen, och han lovar att hålla alla delar av överenskommelsen.

Utfärdaren ber riddarna Karl Ulfsson av Tofta, Knut Karlsson, Staffan Ulfsson och Sten Stensson, samtUlf Jonsson, Karl Knutsson och Peter Djäken i Hållsta att besegla tillsammans med honom själv.

Orig. på perg. (32,1 x 25,9 cm, uppveck 2,0 cm; 38 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11431.Regest: RPB nr 1405.Vidfäst brev 1382 2/10 (SDHK nr 12254).Angående Strängnäsbiskopen Tord (Gunnarsson) se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne I (1977), s. 51 ff.Bland sigillanterna hänvisas för Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), Knut Karlsson (Sparre av Tofta), Staffan Ulfsson (Ulv), Sten

Stensson (Bielke) och Ulf Jonsson (Aspenäsätten) till SRM s. 53, 55, 72 f., 74 och 81; för Peter (Torstensson) Djäken (Schack avSkylvalla) till J. E. Almquist i Släkt och hävd 1960, s. 6 f. och s. 24.

Angående orterna se DMS, Södermanland 2:1. Om (det nu försvunna) Hackesta/Hacksta se också J. A. Almquist, Frälse-godsen i Sverige 2:2 (1935), s. 497.

Det föreliggande brevet är Strängnäs domkyrkas exemplar, jämför motbrev i DS nr 9923 nedan.

Alla the mæn thætta breff høra æller see ‧ helsar iach Boo Ionsson drotzsæte ij Swerichekærlicha meth Gudhi. Kænnis iach meth thesso mino vpno brefwe ‧ swa fore æpterkomandomsom nærwarandom ‧ mich meth godhwilia ok beradhno modhe ‧ hafwa giort eet skælikit och ‧witerlichit iordha skipte ‧ ok godza ‧ meth hedherlighom hærra ‧ ok anderlighom fadher ‧biscop Thorde ‧ aff Strengenæs ‧ meth allo hans capituli sampthykio ok radhe ij swa mato somhær æpter six ‧ at iak thøm fornæmpda biscop Thorde ‧ ok hans æpter komandom ‧ til awærd-elighe ægho vplater ‧ thæsson godzsen hær æpter næmpnas ‧ først ij Sudherby ‧ tyo ørisland okfyra pænningsland iordh ‧ ij Ødzmo sokn ij Ytra Thøør, ij Malmø tyo ørisland iordh ‧ ijSwinalundom atta ørtoghland iordh ij Iædher thry ørisland iordh ij Iædhers sokn ‧ ij Wiby eethalft ørisland iordh ij Kiwla sokn ‧ ij Dighra Tydhege sæxtan ørtoghland iordh ij Hamarby

742

sokn ‧ ij Hakastom siw ørtoghland iordh ‧ ij Husaby Byring sokn ‧ ij Rinkastom eet ørislandiordh ‧ ij Iærla sokn ‧ ij Østerrech hundare ‧ ij Strægnæs biscops døme ligiande ‧ fore hwilkingodz ‧ fornæmpde ‧ biscop Thordher mich ater vplot ij ræto skipte ‧ først ij Wicby tw marc-land iordh, ij Haarby half attunde ørtoghland iordh ‧ ij Østra Ekeby ‧ siw ørtoghland iordh, ijWæstra Ekeby tw ørtoghland iordh, ij Rødzsta1 ‧ half tholfte ørtoghland iordh ‧ ij Kyrnasokn ‧ ij Hæristom tw ‧ ørisland iordh ‧ ij Haarby fæm ørisland ok tyo pænninngsland iordh ‧ij Thorsu sokn ij Silbohundare ligiande ‧ Hwilkin forscripna godz ‧ ij Sudherby ij Malmø ijSwinalundom ij Iædher ‧ ij Wiby ij Dighra Thidhege ij Hakastom ok ij Rinkastom meth hws ‧iordh akrom ok ængiom skoghom ok fiskewatnom ‧ ok meth allom thera tillaghom nær okfiærre innan gardz ok vtan ‧ ij wato ok thorro ‧ næmpdo och ‧ onæmpdo engo vndan thagnosom thessom godzsom aff aalder tillighat hafuer ‧ ok nw tilhøra kan ‧ afhender iak mich okminom arfwom ‧ ok tilægnar ok hemolt gør ‧ fornæpda biscop Thordhe ok hans æpter-komandom til æuærdeligha ‧ ægho ‧ swa at han meth sinom æpterkomandom ma thessinforscripna godzen ‧ styra ‧ ok radha ‧ wænda sælia ‧ ok allaledhis skipa æpter sinom eynomwilia som honom nyttast ok bæst synis ohindrat ok oqwalt fore mik ok minom arfwom okfore hwariom manne ‧ a mina wægna ‧ æpter thænna dagh ‧ widher sannind vtan alt arght ‧hender thet ok swa ‧ at thøm fornæmpda biscop Thordho æller hans ‧ æpter komandom ‧kunde nokot aff thessom godzsom ‧ eet æller flere ‧ æller alt saman nokrom lundom meth ræt‧ domom eller landzlaghom ‧ afgaa ‧ swa thet iak æller mine arfwa ‧ gatom thet honom ællerhans æpterkomandom ‧ ey hemolt giort som Gudh forbiwdhe ‧ tha binder iak mik til ok minaarfwa ‧ thøm sama biscop Thorde æller hans æpterkomandom ‧ annath swa goth godz ‧ swamykit honom afgaa kan ‧ ok thet swa lægligha liggir ij geen gifwa innan eet aar ‧ æpter thet athonom eller hons æpterkomandom godzet afgangit ware ‧ æpter saghn godhra manna ‧thwæggia aa hans ‧ ok hans æpterkomanda wægna ‧ ok twæggia a mina ok mina arfwa ‧ wegna‧ ther wi a badha sidhor ‧ a ‧ forwaradhe ærom vtan alla nesæghn ok arghaliist. Hender thetok swa ‧ at ther nokor forslwmana, 2 kan innan koma ‧ at the fyre godhe mæn ‧ ey wilia samankoma ‧ som ther til wardha næmpde ‧ antighæ a mina eller mina arfwa wegna ‧ eller ‧ a biscopsThordz eller hans æpterkomandæ wægna ‧ thætta forliika ok iampka innan areth som førskrifwat ær ‧ a hwilka sidhona thet hælst brista kan ‧ tha gifwom wi a badha sidhor ‧ thømsom skiptet halda ‧ wil ‧ ganska ‧ makt ok wald ‧ meth thesso brefwe ‧ at han taghi ther tillaghmannen ‧ ij Sudhermannalande ‧ ok hæradzhøfdhingian ij thy hundare som godzsen liggiainnan domproisten ok een kannok ‧ aff Strengenes ‧ at the thet iampke ok liike ‧ thøm therbrister ‧ ælla wise honom swa mykit ‧ ater aff sama skipteno ‧ som honom afgaa kan innan sexwikor ‧ æpter thet thøm wardher tilsakt ‧ kan ther tha nokor meræ hinder ij koma / æn nw førskrifwat ær ‧ tha gange thet æpter landzlaghom ‧ Framledhis gifuer iak hæradzhøfdhingianomij thy hundare som godzsen liggia innan / ganska makt ok wald meth thesso brefwe / thømfornæmpda biscop Thordhe ‧ æller honsb wisso budhi ‧ thessin forscripna ‧ godzsen at fastfarameth fastom ok fullom skælom ‧ a rættom thinxdagh ok thinxstath ‧ æpter landzlaghom tilæwærdeligha ægho ‧ alla thessa forscripna articulos ‧ ok hwan thera særdelis vm sich ‧ lofwariak fornæmpde Boo Ionsson ‧ meth minom arfwom thøm fornæmpda biscop Thordhe okhans æpterkomandom ‧ fasta stadhugha at halda ‧ vtan alt arkt ‧ Til hwilkins brefs meræ wissook høghre bewaring / sæter iach mit incighle hær fore / ok ther til bedhis iak ærlicha manna

743

incighle for thætta breff / swa som hærra Karls Vlpsons aff Thoptom ‧ hærra Knwt Karlsons,hærra Staphen Vlfsons, hærra Sten Stensons / riddara ‧ Vlff Ioanssons ‧ Karl Knwtzsons okPædhar Dyækn aff Holastom3 ‧ til witnisbyrdh ‧ Scriptum Strengenes anno DominiMocccolxxo nono, die beati Sighfridi episcopi.

På baksidan: J : J :Permutacio bonorum Wibykierna c-jn bona Suderby parrochie Ødzmo /Malmø ‧ Swinalundad et Jæder, parrochie Jæder / Wiby parrochie Kiwla /Dighra Tidheghe parrochie Hamarby / pro Haqasta parrochie HusabyByring et Rinkasta parrochie Jærla-c

Sigill: nr 1 runt av brunt vax, diameter 3,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 408, avbildat i H. Klacken-berg i Medeltidens mångfald, 2008, s. 220): […]ion[…]; nr 2 runt av brunt vax, diameter 3,2 cm (heraldisktsigill, se SMV I, s. 118, avbildat i Klackenberg, a.a., s. 221): + S’ […]roli : W[…] militis; nr 3 runt av bruntvax, diameter 2,7 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 118): + S’ + Kanvti ×× Karlsson militis ×; nr 4 endastsigillremsa; nr 5 runt av brunt vax, diameter 2,8 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 11): S’ × Stenon[…] [×S]ten[…]; nr 6 endast spår efter sigillremsa på uppvecket; nr 7 runt av brunt vax, diameter 2,4 cm (heraldisktsigill, se SMV I, s. 120): S’ […]l[…]; nr 8 runt av brunt vax, diameter 2,5 cm (heraldiskt sigill, se SMV I s.214): […] Pe[t]ri […].

Text på sigillremsa nr 2: Karl ‧ Vlfson; nr 4: hærra ‧ Staphan Vlfson; nr 5: [St]en Stenson; nr 8:[…] Dyekn.

a Bokstäverna sl efter rättelse. b För väntat hans. c–c Med annan hand. d Swina lunda utan avstavningsteckenvid radskifte.

1 Rösta, nu försvunnen gård i Kärnbo socken, möjligen avses Rösta i Ytterenhörna socken; jfr OAU. 2 Troligenliktydigt med ordet forskiälaman. 3 Hållsta i Frustuna socken.

9923 1379 februari 15 Strängnäs(Strängnäsbiskopen Tord genomför jordskifte med Bo Jonsson, drots i Sverige. Om någon av egen-

domarna, vilket Gud förbjude, lagligen hindras för Bo Jonsson, på vilket sätt detta än kan ske, förbinder sigutfärdaren att inom ett år efter att så skett ersätta honom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efterutlåtande av två män på Bo Jonssons och hans arvingars vägnar och två män på utfärdarens och dennes arvingarsvägnar.) För den händelse dessa fyra goda män inte kan mötas innan året är över har den av parterna som vill ståfast vid jordskiftet genom detta brev rätt att inkalla lagmannen i Södermanland, häradshövdingen i det häraddär egendomarna är belägna samt domprosten och en kanik i Strängnäs, för att de ska komma överens om hurmycket av skiftet som ska återgå inom sex veckor. Om något större hinder skulle uppstå gäller landslagen.Biskop Tord ger häradshövdingen i det härad där egendomarna är belägna fullmakt att ge fasta på dem till BoJonsson eller hans ombud på rätt tingsdag och tingsplats i enlighet med landslagen, och han lovar att hålla alladelar av överenskommelsen.

744

Utfärdaren ber riddarna Karl Ulfsson av Tofta, Knut Karlsson, Staffan Ulfsson och Sten Stensson, samtUlf Jonsson, Karl Knutsson och Peter Djäken i Hållsta att besegla tillsammans med honom själv och dom-kapitlet.

Orig. på perg. (fragment 31,6 x 13 cm; uppveck 2,8 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11430.Regest: RPB nr 1406.Brevet är Bo Jonssons exemplar efter det skifte som genomförts med biskop Tord i Strängnäs (DS nr 9922 ovan).Om orterna och sigillanterna, se DS nr 9922 ovan.Brevet har beskurits mitt i texten, och den övre delen saknas nu.

[…] gothe mæn / ey a-vi[lia saman koma som ther til wardha næmpde antigha a mina ællamina]-a [æpter]komandab væghna / ælla a Bo Jonssons ælla hans arfua wæghna thetta forlikaoc jampka jnnan areth som førscrifwat ær / a huilka sidhona thet hælst brẏsta kan tha gifuumwi a badha sidhor / them som skiptit halda wil / gantska mact oc wald medh thesso brefue athan thaghi ther til laghmannen j Sudhermannalande oc hæradzhøfthingian j thy hundare somgodzen liggia jnnan / domproistenom oc enom kanok aff Strengenes at the thet jampke oclike / them ther brẏster ællac vise honum swa mẏkit ater aff sama skipteno som honum afgakan jnnan siex viker æpter thet / them wardhir tilsact / kan ther tha nokot mera hindir jkoma / æn nw før skrifwat ær / tha gange thet æpter landzlaghum / framlethis gifuum wihæradzhøfthingianom ij thẏ hundare som godzsen liggia jnnan gantzska mact ok wald medhthesso brefue them fornempda Bo Jonssonj ælla hans wisso budhi thessin forscripna godzsenat fastfara medh fastom oc fullom skælum a rættom thingxdagh oc thingxtat æpter landz-laghum til æuerdelika ægho / alla thessa forscripna articulos ‧ oc hwam thera særdelis vm sighlofuom wi fornempde Thordher medh Gudz myskund biscoper j Strengenes / ware æpter-komanda oc aal capitolan / them fornempda Bo Jonssonj ok hans arfuum fasta stadhugha ocobrutlika at halda / vidhir sannynd vtan alt arght / til huilkens brefs mere wisso oc høghrebewaring wi sætiom wart jncighle hær fore medh capitulona incighle / oc ther til bedhompswi hedherlika manna jncighle til vitnisbyrdh fore thetta breff swasom herra Karl Vlpsons affThøptom / herra Knut Karlssons, herra Staphan Vlfsons, herra Sten Stensons, Vlf Jonssonsoc Pethar Diekns aff Holastom. Scriptum Strengenes anno Dominj Mccclxxix, die beatjSighfridi episcopi.

På baksidan (med olika händer): d

Akærhærz opa Seeleo : l :

Sigill saknas, men spår efter åtta sigillremsor finns på uppvecket.

a–a Raden är delvis bortskuren. Supplering efter DS nr 9922. b Den första delen av ordet är delvis bortskuren.c Bokstaven a efter rättelse från e. d Möjligen ett signum; jfr DS nr 10066.

745

9924 1379 februari 15 BenestadBrudd Bengtsson på kungens och Arvid Bengtsson på lagmannens vägnar dömer en fjärding av en gård

(se not b-b) med alla tillagor till Torp i Skatelövs socken. Utfärdarna utdömer lika mycket landgille som avRingshults gård (i Västra Torsås socken) till Torp såsom Håkan ”Fröö” Ebbessons egendom i Grimslöv (iSkatelövs socken). Henrik Håkansson vittnade för nämnden. Invånarna i Hunna (i Skatelövs socken) döms attbetala 6 mark i böter för de intäkter de med orätt uppburit under två år.


Avskrift i Härlunda friherrskaps dombok 1652, fol. 5v, Göta hovrätts arkiv, Vadstena Landsarkiv.SDHK nr 11432.Om bröderna Brudd och Arvid Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) se ÄSF I, s. 73.Om den avrad som i södra Sverige ibland omnämndes landgille se KL X: Landgilde, sp. 207–208.Texten bör betraktas som en form av transumt och är delvis svårtolkad, vilket framgår av textnoterna nedan.Jämför L.-O. Larsson, Det medeltida Värend (1964), s. 97 not 10, med hänvisning till detta brev.

Wij Brunte Benedictson å konungs wägnar och Arfuedh Bengtson å lagmans wegna,kännoms [oss]a hafuä tildömbt Torps j Skatelöff sockn fierdingen aff b-hyndiga män-b medhallom tillägom, enga vndantakne när och fiärren och dömbdhe för c-ten skull-c aff så mycketlandgille som aff Ringshult gårdh jn till Torps, efter ty som Håkon Frööd Ebbasohne äge jGrimslöeff. Hindrick Håkonsohn witnadhe för nembdhen och dömbdhe them j Hunna boorsaakaf till sex mark för tu åhr the bohre op then deelen j förbudh. Datum Benestadha AnnoDominj 1379, jn festo beati Sigfridj confess[or]isg, [nostris]h sub sigillis.

a och ms. b–b Så ms. Tolkningen oklar; troligen avskrivningsfel för ett gårds- eller bynamn. c–c tem kull ms(troligen avskrivningsfel). d Så ms (troligen felläsning från förlaga). e Det kan inte uteslutas att sedvanlig son-förkort-ning i förlagan här och i det följande misstolkats och resulterat i skrivning med h. f Troligen så. g confessionis ms.h annis ms.

9925 1379 februari 18 MunkebodaBiskop Nils (Hermansson) i Linköping skänker med samtycke av sina arvingar och släktingar, syster-

döttrarna Ingeborg och Katarina, till Vadstena kloster ½ attung jord i Väderstad (i Väderstads socken) till Gudspris och ära och till gagn för de troendes själar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Skänningeborgarna Hartlev Bolk och Hans Klinga, makar tillutfärdarens ovannämnda släktingar.

Orig. på perg. (24,4 x 6,7 cm, uppveck 1,5 cm; 6 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11433.Regest: RPB nr 1407.Om Nils Hermanssons systerdöttrar Ingeborg och Katarina och deras makar Hartlev Bolk och Hans Klinga, se H. Schück,

Ecclesia lincopensis (1959), s. 89, 527.Om Munkeboda gård, som tillhörde biskopsbordet i Linköping, se C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden (3:e uppl.,

1911), s. 257; B. Cnattingius, Norsholm. Kulturhistoriska studier kring en gårds öden (1947), s. 12 f. samt H. Schück, Ecclesialincopensis (1959), s. 282, och Chr. Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige (1996), s. 219 ff. Gården motsvaras avdagens Norsholm; härom se G. Franzén och S. Strandberg, Bebyggelsenamnen i Memmings härad (1995), s. 40.

746

Jämför även brev 1377 14/5 (DS nr 9496) och där anförd litteratur, i vilket brev Nils Hermansson donerar jord i Väderstadssocken till Vadstena kloster.

Nos Nicolaus Dei gracia episcopus Lyncopensis cum consensu heredum et propinqu-orum nostrorum Jngeborgis et Katerine, que sunt neptes nostre ‧ conferimus et donacionea inperpetuum valitura ‧ transferimus in monasterium Wazstena ‧ dimidium attungum terre inWædhrastadhum cum integro statu suo sicut est / nullo penitus excepto ‧ de adiacenciis suis,ad laudem et gloriam Dej et fidelium animarum profectum. Jn cuius testimonium sigillumnostrum et sigilla discretorum virorum Hartleuj Bolk et Johannis Klynga ciuium Skæning-ensium, maritorum consanguinearumb nostrarum predictarum, presentibus sunt appensa.Datum Mwnkabodhæ anno Domini Mocccolxxonono, decimo octauo die mensis Februarij.

På baksidan: Littera domini LincopensisGilstrinx hæradhE iic-non scribatur-c

Sigill: nr 1 spetsovalt av ofärgat vax, 7,4 x 4,5 cm, påse av ljusrött linne (adorantsigill, för foto av annatex. se Medeltida småkonst. Sigill i Riksarkivet, 1997, s. 14): + Sigillum Nicholai Dei gracia episcopiLincopensis; nr 2–3 endast remsor med påsar av rödfärgat linne.

a Bokstaven e efter rättelse. b Härefter abbreviaturen för pro raderad. c–c Sannolikt pennprov.

9926 1379 februari 19 (Biskops-)ArnöÄrkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala intygar att han mottagit 16 mark lödiga i Stockholmsvikt av

Uppsalakyrkan från kaniken och sysslomannen Sigvasts hand, och att han genast genom ärkedjäknen Hartlev(Hartlevsson) i Uppsala, vald biskop i Västerås, anvisat pengarna till sin borgensman Everhard Kansten, borg-mästare i Stockholm, som säkerhet. Ärkebiskopen ska återbetala dessa 16 mark lödiga eller annat av mot-svarande värde till Uppsalakyrkan.

Utfärdaren beseglar med sitt sekret.

Orig. på perg. (16,5 x 7,6 cm, uppveck 1,7 cm; 8 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11434.Regest: RPB nr 1408.Om Everhard Kansten se dennes testamente 1376 12/4 (DS nr 9235) med kommentar.

Nos Birgerus ‧ diuina miseracione ‧ archiepiscopus Vpsalensis ‧ confitemur ‧ publice ‧ inhiis scriptis nos ab ecclesia nostra ‧ Vpsalensi ‧ sedecim ‧ marchas ‧ puri ‧ argenti ‧ ponderisStocholmensis ‧ per manus ‧ dominj Siguasti ‧ canonici ‧ et yconomi ‧ eiusdem tradentismutuo recepisse ‧ et receptas ‧ statim ‧ per assignacionem domini Hartleui archidiaconi ‧Vpsalensis ‧ et Arosiensis electi ‧ Euerardo ‧ Kasten proconsuli Stocholmensi creditori ‧ nostropro ‧ pignore ‧ deputasse ‧ Quas quidem ‧ xvj ‧ marchas puri ‧ vel earum valorem ‧ eidem

747

ecclesie ‧ restitui faciemus ‧ Jn cuius ‧ euidenciam ‧ secretum nostrum presentibus ‧ estappensum ‧ Datum Arnø anno Domini Millesimo ccclxxonono ‧ xix ‧ die mensis Februarii.

På baksidan: Littera domini Birgeri archiepiscopi super xvj marchis argenti puriSigill: spetsovalt av mörkgrönt vax, 4,8 x 3,2 cm (adorantsigill): Secretum Birgeri Dei gracia archi-

episcopi Vpsalensis.

9927 1379 februari 20 SöderköpingRiddaren Erik Karlsson, kungens domhavande, och Jon Upplänning, underlagman i Östergötland på Bo

Jonssons vägnar, erkänner i öppet brev att de på kungens räfsteting har dömt Botvid i Lindeberg att betalaupplupen skatt för sin jord. Skatten ska betalas i sämja eller med svuren ed inom sex veckor, vid vite av 40 markför kungsdom och 6 mark för lagmansdom. Skatten ska beräknas på den tid jorden varit frälse och på hurmycket andra i hans ställning erlägger.

Utfärdarna beseglar med sina sekret.

Orig. på perg. (22,2 x 7,0 cm; 7 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11435.Regest: RPB nr 1409.Om riddaren och riksrådet Erik Karlsson (Örnfot), se SRM s. 28 f.Om Jon Upplänning som (under-)lagman i Östergötland, se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I, 1954, s.

274 med not 4.

Wi Eric Karlson riddare j Østirgytlande oc konungx dom hafuande oc Joan Vplæninghvndirlaghman a Boo Joansons veghna kennoms os medh varo næruarende opno brefue hafuadømth a konungx refstom Botuidh j Lindeberghe1 at gøra scath oc scẏldh eptir thy somiordhin ær til jnnan siex viku medh sæmie hællir suornum eedh vidher sina xl march forekonungx dom oc sex march fore laghmans dom oc wth aff jordhinne sua mẏkẏth gifua somhona lenge frels hafuir varith oc hans vidherlika giorth hafua. Datum Sudhercopie annoDomini Mo cccolxxo nono, dominica proxima post festum beati Sigfridi episcopi nostris subsecretis firmiter appensis.

Sigill: nr 1 runt av brunt vax, skadat, 2,6 x 2,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 352, och avbildning avhelt ex. i H. Klackenberg, Medeltidens mångfald, 2008, s. 220); nr 2 runt av brunt vax, skadat, 2,8 x 2,1 cm(heraldiskt sigill, se SMV I, s. 164): […] Oplæn[…].

a Bokstaven o otydlig.

1 Troligen avses Lindeberg i St. Åby socken, Lysings härad (OAU).

748

9928 1379 februari 21 Häggeby kyrkaFinvid Ragvaldsson, häradshövding i Håbo härad, utfärdar öppet brev om en förlikning mellan herr Nils,

kanik i Uppsala och kyrkoherde i Håtuna, Inge Ingesson och dennes hustru Cecilia, Matts Ingesson, dennesstyvdotter Elin Bengtsdotter, Olof Pinkhane och hans son Nils rörande ett arv som tillfallit dem efter OlofHolmfastsson och dennes son- och dotterbarn. Förlikningsmän var herr Hemming i Häggeby, Jöns Larsson iSandvik, Tomas i Skälsta, Ragne i Övergran, Anund (i Övergran), Lars Ingesson, Olof Petersson, Erik Djäken,Jon Mattsson och Gerdar i Håsta. Arvet fördelas så att Inge Ingesson och hans hustru får 16 örtugland jord iJädra i Långtora socken, allt i ett stycke norr om åkern med alla tillagor, och därtill en halv läst korn eftersominga hus hörde till jorden och för den avrad han hade rätt att uppbära. Kaniken herr Nils får 5 örtugland jord isamma by i Jädra i hustru Ragnhilds åker med alla tillagor, Olof Pinkhane får all egendom i Ål som var derasarvedel, både jord och hus med alla tillagor, och Elin Bengtsdotter får alla de resterande egendomarna.

Utfärdaren beseglar tillsammans med kaniken herr Nils i Håtuna, herr Hemming i Häggeby, JönsLarsson i Sandvik och Matts Ingesson.

Orig. på perg. (20,7 x 13,5 cm, uppveck 1,8 cm; 20 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11436.Regest: RPB nr 1410.Om Finvid Ragvaldsson (Peter Finvidssons ätt), som också tjänstgjorde som häradshövding i Öknebo, se ÄSF II, s. 62, och

J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 55.Om sockennamnen ”Ekby” och ”Græn”, idag Häggeby respektive Övergran, se Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 140 och

375–376 (under Yttergran).Ett ursprungligt hål i pergamentet har ej medfört textförlust.

Æ fore hviligha godha mæn som thætha opna bref nu kumbir ællar framledhisa hælztkoma kan tha kiænnis jak Finuidhir Ragualson hæræzhøfdhinge j Habohundare at areno æpteGuz byrdh Mo cccolxxoixo in profesto cathedre sancti Petri tha var jak ouir at thæsse godhemæn herra Niclis kanuchir j Vpsalum ok kirkio herra j Hatunum ok Jnge Jngason ok hanshustru Siciliab ok Mathias Jngason ok staupdottir Ælinac Bændictzdottir ok Olauir Pinnkhaniok hans son Niclis. The gripad ena vinligha daghthingan ok ena rætta sæmio vm et arf somthøm var fallite badhe æpte Olaf Holuastason ok hans sona barn ok dottir barn ok vm hvatarue thet hælzt var som thøm varef rathirligha fallit / æpte thy som thæsse godhe thømforlikadho / herra Hæmingir j Ekby1, Jønis Laurinzsong j Sanduikh, 2, Thomas j Schiællastum3,Ragne j Græn4, Anundir ibidem, Laurinz Jngason, Olaff Pætharson, Erichir Diækn, JoanMathiusson, Giærdhir j Hedhistum5, sva at æncte bleff oænt thet thera mællan hafdhe varit okthøm atto a rætz vægna at schipta j sva mato at Jnge Jngason ok hans hustru sculu haua tilæuærdhirlighe ægho siæxtan ørtugha land jordh j Iædhrum j Langathorosokn alt j eno stykkenordhan af akrenumi medh allum tillaghum altzængum vndan taghnum ok thær til ena halualæst korn fore thæn scul at han fik ænginj hus medh the jordhine sva ok fore the afrat hanatte vpbøra / okk herra Niclis kanuchin fæm ørtugha land iordh j sama by j Iædhrum j hustruRagnilla akir medh allum tillaghum svm før æru saghdha ok Olauir Pinkhani alt thet goz j Al6liggir svm thera ærfdha del var badhe j jordh ok j husum medh allum tillaghum altzængumvndan taghnum / ook Ælina Bændictz dottir hon scal haua alt goz soml ouir ær / ouir thættasvm hær før scriuat star j thæsso breue af thera rætta ærfdha del / badhe j iordh okm j husumok j hvario thet hælzt ær vndan næmpninga altzænga. Til mere visso ok schiæla ok rætte

749

statfæstilse thæssins brefs tha hængir jak mit jnsighle hær fore medh thænna godha mannajnsighlum herra Niclisa kanuchins j Hatunum, herra Hæmingx j Ekby, Jønisa Laurinzson ijSanduik, Mathiusa Jngason æpte thy svm giort var ar ok dagh svm før ær saght vidhir Ekbykirkio.

Sigill saknas, men på uppvecket finns spår efter fem sigillremsor.

a Bokstaven l svårläst i pergamentsveck. b Bokstaven c svårläst i pergamentsveck. c Bokstaven a svårläst i perga-mentsveck. d Bokstaven a svårläst i pergamentsveck. e Bokstäverna it svårlästa i pergamentsveck. f Läsningen av bok-staven e osäker i pergamentsveck. g Bokstaven u svårläst i pergamentsveck. h Bokstäverna ui svårlästa i pergamentsveck.i Följt av utprickat ok. j På uppvecket och här insignerat. k Föregås av överflödig bokstav, möjligen o. l Över raden.m Bokstaven o efter rättelse från j.

1 Häggeby i Häggeby socken. 2 Sandvik i Övergrans socken. 3 Skällsta i Håtuna socken. 4 Övergran i Övergranssocken. 5 Håsta i Odensala socken. 6 Ål i Långtora socken, Lagunda härad (nu i Vårfrukyrka socken, Åsunda härad).

9929 1379 februari 21 AvignonÄrkebiskop Petrus i Arles, påvlig kamrerare, tillskriver i cirkulärskrivelse biskop Henrik av Ösel, påvlig

kollektor i Danmark, Sverige och Norge, och befaller honom att överlämna alla pengar som insamlats och somkommer att insamlas till Petrus Gervasii, borgare i Belley (nu i departementet Ain i östra Frankrike), eller tilldennes fullmäktiga ombud, som lovat att överlämna allt som insamlats till påvliga kammaren. Petrus Gervasiihar vidare förbundit sig att låta utfärda två offentliga urkunder över det belopp som överlämnats till honom, avvilka den ena ska förbli hos biskop Henrik; den andra urkunden ska biskop Henrik skicka till ärkebiskop Petruseller till påvliga kammaren. Ärkebiskopen ger fullmakt åt biskop Henrik att överlämna pengarna till PetrusGervasii och ger samtidigt fullmakt åt Petrus Gervasii eller dennes ombud att kvittera det insamlade beloppet.

Brevet beseglas med (det påvliga) skattmästarämbetets sigill.

Collectorie 393, fol. 54v–55r, Vatikanarkivet.SDHK nr 11437.Tryckt: APD VII, nr 5570 (i utdrag); APS Cam. nr 854; Dipl. Dan. IV:1, nr 487 (i utdrag).Översättning: (i utdrag till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 487.Regest: Reg. Norv. VII, nr 788.Det bör noteras att utfärdaren var kamrerare hos motpåven Clemens VII i Avignon. Om detta se Y. Brilioth, Svensk kyrka,

kungadöme och påvemakt 1363–1414 (1925), s. 108 med not 3.

9930 1379 februari 27Peter Skalk, Ebbe Tordsson och övriga sockenbor i (Södra) Unnaryd meddelar att deras sockenpräst,

brevvisaren Jöns Assarsson, enligt deras önskan till herr Abjörn har överlämnat en inventarieförteckning somJöns hade mottagit av sin företrädare, framlidne herr Erland. Jöns har avlagt fullständig räkenskap inför ut-färdarna för de kyrkans egendomar som blivit sålda eller bortbytta genom hans försorg. Utfärdarna förklarar signöjda med denna redovisning.

Utfärdarna beseglar tillsammans med Peter i Villstad, prost i Västbo, och Tyrgils i Långaryd.

750

Orig. på perg. (19,0 x 11,8 cm, uppveck 1,6 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11438.Regest: RPB nr 1886.Om Ebbe Tordsson (sparre) se C. Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946), s. 67.

Omnibusa presens scriptum cernentibus ‧ Petrus Skalk ‧ Ebbo Thordsson ceteriqueparochiani parochiam Vnderyth inhabitantes salutem jn Domino. Nouerint ‧ vniuersi ‧latorempresencium dominum Johannem Ascerson ‧ plebanum nostrum tam jnuentarium pereundem ‧ receptum de antecessore suo domino Erlendo bone memorie ‧ ad nostrum bene-placitum domino Aberno resign[a]sseb quam nobis certum raciocinium et plenum ‧ com-putum de bonis ecclesie per eundem titulo vendicionis uel permutacionis aliqualiter ordinatisseu dispositis fecisse, vt de facto suo et prouisionec facta in premissis merito contentamur ‧ Jncuius reid sigilla discretorum virorum dominorum Petri de Wiuilstadhæ prepositi in Westbo ‧et Thyrgilli de Langeryt vnae cum sigillis nostris presentibus sunt appensa. Datum annoDominif Mocccolxxixo dominica Jnuocauit ‧

På baksidan: Littera parochianorum in Vnderyt super percepcione jnuentarii et ratifica-cione cambii prediorum

Sigill: nr 1 fragment av brunt vax, 1,7 x 1,5 cm, oläslig omskrift (initialsigill, bokstaven P i sköld); nr 2endast tom skåra i uppvecket; nr 3 spetsovalt av grönt vax, 2,3 x 1,7 cm (emblemsigill): […]et[…]sa[…]; nr 4fragment av grönt vax, 2,0 x 1,1 cm, oläsligt.

a Föregås av brevinledande tecken. b Bokstaven a borta p.g.a. hål i pergamentet. c prouisicione ms, sannoliktskrivfel vid utskrift från koncept. d Härefter saknas ett förväntat ord testimonium eller euidenciam. e Bokstaven amöjligen efter rättelse. f Mitt i bokstaven D hål i pergamentet.

9931 1379 mars 3Notarien Angelus, son till framlidne Lucas de Eugubio, klerk i Treviso, offentlig notarie med påvlig och

kejserlig myndighet och skrivare hos kardinalprästen Thomas (de Frignano) av titelkyrkan S. Nerei et Achillei,utfärdar notarialinstrument angående fru Birgittas kanonisationsprocess. Torsdagen den 3 mars 1379 underpåven Urban VI:s första regeringsår överlämnade Nereus Nerei, kurir och ledare för påvens kurirer, på påvensvägnar ett kommissionsbrev eller supplik till kardinalprästen Thomas (de Frignano). Denne överlämnade i sintur brevet till Angelus för att brevet skulle registreras. Kardinalprästen befallde att notarien, antingen själv ellergenom någon annan person, i kanonisationsregistret skulle nedskriva och registrera kommissionsbrevet och alltannat som framkommer i kanonisationsärendet. Detta ska notarien redigera eller låta redigera till offentligaurkunder, därefter kopiera dem och överlämna till dem som så begär och som är berörda.

Härefter följer en avskrift av kommissionsbrevet ställt till påven med följande innehåll. Här nämns attsuppliker inkommit till påven Gregorius XI angående kanonisationen av Birgitta från Sverige. Tre gånger harkanonisationen föreslagits i konsistoriet inför såväl Gregorius som den nuvarande påven (Urban VI). Förstagången ingavs förslag av magister Johannes de Hispania från staden Burgos, magister i teologi, inför GregoriusXI i palatset invid kyrkan Santa Maria Maggiore i Rom i maj 137(7). Det andra förslaget ingavs år 137(7) införsamme påve i Rom av biskop Petrus av Orvieto, doktor i kanonisk rätt. Det tredje ingavs av broder Guilelmus(William Andrew), biskop av Achonry och palatsmästare (vid kurian), inför påven Urban VI i Santa Maria in

751

Trastevere. Gregorius uppdrog åt några prelater från Danmark att i Sverige undersöka fru Birgittas liv, rykte,fromhet och mirakler. De skulle sedan rapportera till samme påve. Efter att ha avslutat undersökningen med-delade kommissarierna många uppenbara saker till Gregorius för att han skulle godkänna det ovannämnda,såsom framgår av kommissariernas brev (1377 30/3, DS nr 9466). Eftersom dessa fruktade att dö under en sålång bortovaro och på grund av det långa avståndet till Sverige mottogs många vittnesuppgifter istället avbiskopar i Sverige, Neapel och Italien, och även av biskopen i Spoleto som blivit befullmäktigad till detta av herrGerardus (Gérard du Puy), vid tillfället abbot i Marmoutier-lez-Tours och påvestolens generalvikarie i vissakyrkoprovinser och länder. Genom de vittnesmål som mottagits på detta sätt bekräftas fru Birgittas livsgärning,hennes mirakler såväl under livet som efter döden, och hennes helighet. Därför ombeds påven att uppdra åtnågon eller några av kardinalerna i kurian att inge supplik om att påven måtte kanonisera fru Birgitta, om definner detta tillräckligt för hennes kanonisation, och skriva in henne i helgonens katalog. Om detta inte ärtillräckligt för en kanonisation ombeds påven att brevledes formellt uppdra åt några omdömesgilla biskopar iSverige att med påvlig myndighet undersöka sanningen om fru Birgittas helgonrykte, liv och mirakler i enlighetmed angivna artiklar och frågor. Dessa biskopar ska sedan översända de uppgifter som framkommit till påven ibeseglad försändelse. De kardinaler som ska utses till kommissarier i kurian ska själva eller genom andra i Rom,i hela Italien och i kungariket Sicilien kunna motta nya vittnesmål rörande Birgittas rykte, liv och mirakler.

Notarien anger därefter att det gjorts ett tillägg av en annan skrivarhand enligt följande. Den 15 decem-ber 1378 uppdrog påven Urban VI muntligen i konsistoriet åt (patriarken) av Grado, (ärkebiskopen) av Korfu,(Agapitus) de Columna, kardinalpräster, och kardinaldiakonen (Gentilis) de Sangro att noga undersöka detovannämnda och lämna underrättelser om det.

Kommissionsbrevet överlämnades av kuriren till nämnde kardinal framför porten till kardinalens bostadvid gränden vid (kyrkan) S. Niccolò in Agone ovanstående år och dag i närvaro av Victor de Casali, Nicholausfrån Faenza och Bartholomeus från Bologna, bröder i franciskanorden och kaplaner, samt den unge ädlingenGhiselbertus från Jutphaas, klerk i Utrecht, alla tillhörande kardinalens hushåll, vilka kallats som vittnen.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 1r–2r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 11r–v, Vatikanbiblio-teket; [C] i Cod. Harl. 612, fol. 208r–v, British Library, London.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 3–5 (efter A).Om kardinalprästen Thomas (Thomasinus) de Frignano se C. Eubel, Hierarchia catholica I (1898), s. 22, och T. Nyberg,

Birgittinsk festgåva (1991), s. 413–414; om övriga nämnda kardinaler se Eubel, a.a., s. 22 f.Den biskop i Spoleto som mottog de första vittnesuppgifterna 1373 om Birgitta var Galhardus de Pallairaco de Bellovide, en

fransk augustinkanik och tidigare abbot i Sablonceaux i stiftet Saintes. Om denne se Eubel, a.a., s. 485, och T. Nyberg, TheCanonization Process of St. Birgitta of Sweden (2004), s. 69.

Om de händelser som föregick Birgittas kanonisationsprocess, vilka berörs i texten, och om processens inledning, se Collijn,a.a., s. XXXVI ff.; I. Collijn i Fornvännen 1941, s. 353 ff.; Nyberg, a.a. (1991), s. 412 f.; Nyberg, a.a. (2004), s. 75 ff.

Handskrifternas uppgift att de båda första propositionerna angående kanonisationen framställdes inför påven Gregorius XIår 1376 måste vara en missuppfattning eller skrivfel (jämför noterna t och u). Rätt år bör vara 1377, eftersom Gregorius XI anländetill Rom den 17 januari detta år. Härom se DS nr 9568 med kommentar och angiven litteratur.

Jn nomine Dominj amen. Anno a natiuitate Eiusdem Millesimo a-tricentesimob septua-gesimonono-a / jndiccione secunda, die Jouis tercio mensis Marcij / pontificatus sanctissimjin Christo patris et dominjc nostri domini Vrbani diuina prouidencia pape vjti anno primo /jn mei notarij publici et testium infrascriptorum presencia discretus vir d-Nereus Nerey-d

cursore et magister cursorum domini nostri pape ex parte eiusdem domini nostri pape pre-sentauit et tradidit reuerendissimo in Christo patri et domino domino Thome diuina graciatituli sanctorum Nereyf et Achilleyg presbitero cardinali / quandam commissionish seu sup-

752

plicacionis cedulam infrascripti tenoris. Quam quidem commissionis seu supplicacioniscedulam jdem dominus cardinalis de manu ipsius cursoris recipiens, vt decuit, reuerenter eammichi Angelo quondam Luce de Eugubio clerico Teruisinoi publico apostolica et jmperialiauctoritate notario scribeque suo tradidit registrandam mandans michi nichilominus, quant-um in ipso fuit et est ac ipsum tangit / vt tam ipsius supplicacionis seu commissionis cedulamquam omnia alia et singula, que coram eo seu quo suas vices duxerit committendas in huius-modi canonisacionis negocio occurrerint conscribenda, in actis meis et huiusmodi canoniza-cionis registroj fideliter scriberem et registrarem seu per alium scribi et registrari facerem et,cum k-expediens foret, redigerem seu redigi facerem in publica documental et illis, quoruminterest, copiam petentibus, cum eis decreta fuerit, facerem seu fieri procurarem et traderemde eisdem.-k

Tenor vero dicte commissionis seu supplicacionis cedule prefato domino cardinali percursorem predictum sic, vt premittitur, tradite talis est.

Beatissimem pater ‧ Quia sepe et instanter fuit domino Gregorio pape vndecimon pero

jmperatoremp, reges et reginas etq alios principes et personas autenticas et tribus vicibus inproposicionibus solempnibus r-(prima enim vice ‧ proposuit magister Johannes ‧ de ‧ Yspaniade ciuitate Burgensi ‧ magister in sacra ‧ pagina ‧ coram Gregorio pape ‧ xjmo s ‧ in palacioSancte Marie maioris ‧ in consistorio publico de mense Maij anno Domini Moccclxxvjto t ‧ inRoma, secundam proposicionem ‧ proposuit coram eodem domino Gregorio ‧ pape in vrbe inconsistorio publico dominus Petrus episcopus Vrbevetanus doctor in decretis anno DominiMocccolxxvjto u, tercio proposuit coram domino Vrbano pape vjto ‧ in ‧ consistorio publico ‧in Sancta Maria de Transtẏberim magister sacri palacij episcopus frater Guilelmus Acatensis)-r

in consistorio publico eidem Gregorio / et sanctitati ‧ vestre ‧ humiliter supplicatum procanonizacione facienda beate Brigidev | de regno Swecie / necnon quia idem Gregorius com-misit quibusdam prelatis de regno Dacie, quod accederent ad regnum Swecie et inquirerentsuper negocio premisso / de vita, fama et deuocione eiusdemx et miraculis / y-et eciam-y deuo-cione populi / et alijs circumstancijs / et referrent omnia fideliter eidem domino Gregorio,qui commissarij facta inquisicione diligenter de premissis rescripserunt eidem dominoGregorio multa clara et aperta ad probacionemz predictorum, 1-prout continetur in litteraautentica dictorum commissariorum-1 / ac eciam, quia propter timorem mortis et absenciamdiuturnam / et distanciam parcium dicti regni Swecie / multa dicta ‧ testium fuerunt receptasolempniter per prelatos ordinarios tam in regno Swecie / aa-quam Neapoli-aa / quam inab

Ytalia acac eciam per quendam episcopum Spoletanum deputatum ad hoc per dominumGerardum tunc temporis abbatem Maiorismonasterii et vicarium generalem sedis apostolicein certis prouincijs et terris ecclesie / per quead quidemae dicta testium sic, vt premittitur,recepta gesta vite, miracula multa in vita et post mortem et sanctitas dicte domine Brigideaf

comprobantur / jdeo humiliter supplicatur / quatenus ea recipiendi et examinandi ac re-ferendi sanctitas ‧ vestra ‧ committere dignemini hic in curia alicui seu aliquibus de dominiscardinalibus / vt, si ea sufficiencia reperirent ad canonizacionem dicte domine Brigideag,supplicatur eidem ‧ sanctitati ‧ humiliter et deuote / quatenus dignemini ipsamah canonizare etai-ipsam in-ai cathalogoaj sanctorum ascribere intuitu pietatis et ad augmentum deuocionis etexaltacionem fidei christiane / Et si supradicta forsitan non sufficerent ad faciendam prefatam

753

canonizacionem / supplicatur, quatenus juxta formam juris per vestras litteras committeredignemini aliquibus episcopis bone consciencie de partibus illis regni Swecie / quod ipsiauctoritate apostolica veritatem inquirant de fama sanctitatis, de vita ‧ et miraculis eiusdemdomine Brigideak fideliter et prudenter secundum articulos et interrogatoria sub bulla vestraeisdem commissarijs transmittenda / et que jnuenerint sub sigillis ‧ suis ‧ vestre sanctitati ‧fideliter inclusa et sigillata transmitt[a]ntal, et quod tunc eciam cardinales commissarij mododeputandi in curia possint per se vel per alios de nouo attestaciones et alias probaciones re-cipere hic in vrbe et per totam Ytaliamam et in regno Sciciliean / super fama, vita et miraculisprefate domine.

Jnao fine vero dicte commissionis seu supplicacionis cedule scripta erant de alteriusmanu etap littera / superiori littere omnino dissimili hec verba, videlicet xviij ‧ kalendasJanuarij, anno primo, dominus noster Vrbanus papa vjtus oraculo viue vocis in consistorioaq

commisit | reuerendissimis patribus dominis ar-Gradensi / Corphiensi / et de Columpna-ar

presbiteris / et de Zangroas diacono cardinalibus / quatenus de premissis diligenter inquir-erent et examinarent et referrent / Presentata et tradita fuitat dicta commissionis seu sup-plicacionis cedula prefato domino cardinali per cursorem predictum Rome ante portamau

habitacionis ipsius domini cardinalis in contrata ‧ sancti Nicolaiav inax Agone / sub anno,ayjndiccione, die, mense et pontificatu predictis / presentibus religiosis et honestis viris domin-is fratribus Victore de Casali2 / Nicholaoaz de Fauencia3 / et Bartholomeoba de Bononia ordin-is minorum capellanis, ac Ghiselberto de Jutfaesbb, 4 clerico Traiectensibc domicellobd et famili-aribus prefati domini cardinalis testibus ad premissa vocatis pariter et rogatis.

Rubrik i A och B: Acta et processus habitus coram reuerendissimis in Christo patribusdominis Gradensi, Corphiensi et de Zangro cardinalibus commissarijs super negocio canoniza-cionis beate Brigide de regno Swecie ‧

Rubrik i C: Jncipit liber xiijus qui continet attestaciones factas pro canonizacione beateBirgitte, in quibus examinantur et declarantur vita, reuelaciones et miracula ipsius beateBirgitte. Et tandem per Romanum pontificem approbantur.

a–a ccc lxxix C. b Tempus (skrivet tenpus med nasalstreck över n; möjligen avsåg skrivaren först att skrivatenor) presentacionis comisionis (d.v.s. commissionis) i marginalen A. c Saknas C. d–d Nepus Nerrei C. e Nomencursoris i marginalen A. f Nerrey C. g Achiley B; Achillei C. h commissionem C. i Presentacio comisionis (d.v.s.commissionis), nomen notarij i marginalen A; Teruisium C. j Saknas C. k–k Understruket A. l Expediens foret vtredigi facerem in publica documenta et illis quorum interest copiam petentibus cum eis decreta fuerit tillagt imarginalen A. m sanctissime C. n xi C. o Comisio principalis facta per papam dominis cardinalibus i marginalenA. p jmperatores B. q ac C. r–r Tillagt i nedre marginalen och här insignerat A; saknas C. s vndecimo B. t Så A, B, Cför väntat M ccclxxvij (se kommentaren). u Se not t. v Birgitte C. x Härefter domine C. y–y ac de C. z probacionesC.

aa–aa Saknas C. ab Saknas C. ac et C. ad Härefter en bokstav n raderad A. ae Rättat från quedam A; quedamB. af Birgitte lucide C. ag Birgitte C. ah eam C. ai–ai Saknas C. aj cathologo C. ak Saknas C. al Så C; transmittentA, B. am Jtaliam C. an Cecilie C. ao Uerba domini nostri pape i marginalen A. ap Tillagt över raden A; saknas B, C.aq consisterio C. ar–ar Corphiensi, Gradensi et de Calumpna C. as Nomina dominorum cardinalium comissari-

754

orum i marginalen A. at Saknas C. au Härefter domus C. av Nicolay B. ax Locus ubi comisio fuit presentata imarginalen A. ay Härefter Domini C. az Nicolao B.

ba Bartolameo B. bb Jntfars C. bc Traiectionensi C. bd domicelle B.

1–1 Se brev 1377 30/3 (DS nr 9466). 2 Troligen avses staden Casale Monferrato. 3 Avser sannolikt stadenFaenza i provinsen Ravenna, Italien. 4 D.v.s. Jutphaas, numera norra halvan av staden Nieuwegein i provinsenUtrecht, Nederländerna.

9932 1379 mars 6Elin Byterofsdotter kvitterar brevföraren Jöns Djäken för de 16 mark penningar som återstod av en skuld

på 80 mark för egendomar i Bjärstad (i Kuddby socken). Betalningen har gjorts till Elins svåger Peter Trot-tesson på hennes uppdrag.


Orig. på perg. (21,3 x 9,1 cm; 9 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11439.Regest: RPB nr 1887.Angående försäljningen av egendomar i Bjärstad och Jöns Djäkens resterande skuld, se brev av 1378 1/11 och 11/11, DS nr

9830 och 9839.

Thæt skal allom mannom viterlikt vara som thætte nærwarende breff kunne høræ ællesee at jac Elin Bytaroghsdotter vither kænnis medh thisse mẏne brefue mic hafua vpborit afskælikoma manne Jenis Diekn thissom brefførere siextan marker swenske pæninge ‧ the somatarstothe af the attatighe markerne ‧ han war mic skyldogher fori Bæristatha ‧ oc for thy ‧ athan them galt mynom maghe1 Pæther Throttessone a mẏne veyne oc æpter mẏne buthi thẏlater jac han oc hans arfwa quite oc orsaka fori mic oc mẏne arfuab swa at ængenc warad ‧ mahafua makt the pæningane optare at krefie af honum ælle hans arfwa ‧ Til thæs vitnesbyrþhafuere jac mit jncigle hængt fori thætte brefuit ‧ huilkit gefwit war ‧ anno Dominj Millesimoccclxxnono, dominica jn qua cantatur Reminiscere.

På baksidan: hustru ElinBierastathaf-eth Iøns Dieghns qwittenciam om naghreg stangh han war hustrv Elinplictogh-f

Sigillet saknas, men den flikskurna sigillremsan är bevarad.

a skæ likom utan avstavningstecken vid radskifte. b Över raden och här insignerat. c Finalt n efter rättelse frånr. d Finalt a efter rättelse från i. e Ordet svårläst p.g.a. slitet pergament. f–f Med annan hand. g Överstapeln påbokstaven h saknas. h Ordet svårläst p.g.a. slitet pergament.

1 D.v.s. ’en manlig släkting genom ingifte’; jfr Söderwall: magher.

755

9933 1379 mars 8 SträngnäsRembolt Petersson genomför i öppet brev ett jordskifte med Bo Jonsson, drots i Sverige. Med sin hustru

Cecilia Knutsdotters samtycke upplåter utfärdaren till Bo Jonsson och dennes arvingar hennes fäderne: 14örtugland och 5 penningland jord i Näsby (i Kärnbo socken), 4 ½ öresland i Tryggestad i samma socken, 9 ½örtugland jord i Läggesta i Ärja (nu i Kärnbo) socken i Selebo härad, 2 penningland mindre än 2 ½ örtuglandjord i ”Thratharna sætir” i Åkers socken i Öknebo (nu i Åkerbo) härad i Strängnäs biskopsdöme. I utbyteerhåller utfärdaren, hans hustru och deras arvingar 11 öresland och ½ örtugland jord i Berga i Åkers socken iÅkerbo härad inklusive två kvarnar med ålafiske och torpplats, 7 ½ örtugland jord i Tuna i samma socken ochhärad. Utfärdaren avhänder sig, sina arvingar, sin hustru och hennes arvingar egendomarna i Näsby, Tryggestad,Läggesta och ”Thrætharnasater” till Bo Jonsson och hans arvingar med evig äganderätt och dispositionsrätt utanatt utfärdaren, hans hustru eller deras arvingar efter denna dag ska kunna klandra egendomen. Om en eller fleraav dessa egendomar lagligen hindras för Bo Jonsson, förbinder sig utfärdaren och hans arvingar att inom ettfjärdedels år ersätta Bo Jonsson och hans arvingar med annat likvärdigt gods i lika gott läge. Ersättning ska skeefter utlåtande av två män på Bo Jonssons och hans arvingars vägnar och två män på utfärdaren och dennesarvingars vägnar. Vidare ger utfärdaren häradshövdingen i varje härad där jorden är belägen fullmakt att fastfaraden till Bo Jonsson och hans arvingar eller hans ombud på rätt tingsdag och tingsplats i enlighet med lands-lagen. Rembolt lovar att hålla samtliga dessa artiklar.

Utfärdaren ber de närvarande männen riddaren Karl Ulfsson av Tofta, Ulf Jonsson, Karl Knutsson, JönsDjäken i Lövsta och Peter Djäken, underlagman i Södermanland, att besegla brevet tillsammans med honomsjälv.

Avskrift i vidimation på pergament, 1414 12/3 (SDHK nr 18277), NKR 2444 (c), Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11440.Om Rembolt Petersson (bjälke) se PHT 1934, s. 48 f.Om Jöns Djäken, verksam som fogde hos Bo Jonsson, se S. Engström, Bo Jonsson I (1935), s. 140 f.Om Peter (Torstensson) Djäken (Schack av Skylvalla), se J. E. Almquist i Släkt och hävd 1960, s. 6 f. och s. 24.Om Läggesta i Ärja socken se Sven Ljung i Namn och bygd 55 (1967, tr. 1968), s. 134 not 14.I samma vidimation finns också brev 1380 26/10 (SDHK nr 11763) rörande samma skifte.Det kan noteras att skrivaren ibland använder en punkt i raden ( ‧ ) vid överliggande abbreviaturer. Dessa punkter ska inte

uppfattas som skiljetecken utan som del av förkortning. Skrivaren uppvisar också variation i val av vokal (e eller æ) i utskrivnaformer av till exempel medh respektive mædh. I föreliggande utgåva har æ valts vid upplösning av förkortade former.

Allæ the mæn thættæ breff sea ælla høræ helsar jac Rembolt Pæthersson ewerdhelikæmædh warom Herræ. Kænnis jac opinbarlikæ medh thæsso mino nærwarende opno brefue swafore them æpter kunne komma som them nw æræ mic at hafuæ giort mædh erlikom oc wæl-bornom manna Bo Jonsson drozsta j Swerike et skylliket oc laghliket jordhæ skipte oc godzajnnan swo mato hær æpter sigs / at jac medh samthykt fulbordh oc godhuiliæ minnæ elske-lico husfrw Ceciliaa Knutz dotter honum oc hans arfuom til ewerdelikæ ægho vplater hænnafatherne først j Næsbẏ fiortan ørtughland oc fæm pennings land jordh / j Tryggiastom1 halfffiempnta ørisland jordh j sammo sokn jtem j Læggiastom halff tionda ørtughland jordh jEryom2 sokn j Sylbohundare oc j Thratharna satir halff thrithiæ ørtughland jordh tw pen-nings land minna j Akirbo sokn j Øknbo hundare j Strængenæsa biskopsdøme fore thæssingodzin som fornempde Bo Jonsson mic, minne husfrw oc warom arfuom ater vplater jnnanrætto skipte j Berghom ællifwo orisland oc eet halfft ørtughland jordh j Akirbo sokn j Akir-bohwndare oc twa qwærna som vnder liggia mædh alafiiskee oc thorpastadhom thernæst jSkarpatunom halff attanda ørtugh land jordh jnnan sammo sokn oc hwndare. Huilkin for-

756

scripno godz j Næsbẏ j Tryggiastomb j Læggiastum oc j Thrætharnasæter medh hws jordhaker ængiom skoghom oc fiskawatnom quærnom oc qwærnastadhom thorpom oc thorpa-stadhom tomptom oc tomptastadhom mædh allom tillaghum nær oc fiærræ jnnan wato octhorro jnnan gardhæ oc vtan ængo vnden takno nempdo ella onempdo hwat nampne thæthælzt næmpnis som thæssom forscripnom godzom aff alder tillighat hafuer oc nw tẏl høre kanjæc affhænder mic oc minom arfuom oc minne forscripno husfrw oc hænna arfuom oc tileynarjac thæm oc hemoll gør thæm fornæmpda Bo Jonsson oc hans arfuom tyl ewerdhelika æghoswo at thæn ffornæmpda Boo Jonsson ma thæssin forscripno godzin styræ oc radha wænda ocsæliæ skiptæ oc gifua oc allaledhis skipe æpter hans wiliæ som honum nytast oc bæzt synisohindrath oc oqwald aff mic, mine husfrw oc warom arfuom oc fore hwariom manne a waræwæghnæ a widher sannind oc godha tro vtan alt arght. Ware thæt oc swa at thæm fornæmpdeBo Jonsson ælla hans arfuom kunne thættæ godzit alt ælla nokot aff thẏ aff gaa mædh domumræt ælla landzlaghom swa thet jac gate honum thæt hemolt giort som Gudh forbyudha / thabinder jac mic til mædh minom arfuom thæm fornæmpda Bo Jonsson oc hans arfuom annatswa got godz som honum affginge jgen gifwæ jnnan een fiærthadeelc aff eno are æpter thæt athonum thæt affganget ware jnnan swa godha læghæd som thættæ ligger ther honum thætlæghælikæ laghe oc ther mædh wil jac oc skal oc lofwar widher gothæ tro them fornæmpda BoJonsson oc hans arfuom vpprættæ oc vpfylla allan thæn skadhæ han jnnan thæsso tako kunnaæpter sæghn godhræ manne a hans oc hans arfua wæghna twæggiæ oc aff myne oc minæ arfuæwæghnæ twæggiæ godhra manna ther wy ærom a forwaradha badha sidhor vtan alla gænsæghnoc vtan alt arght. Oc gifuer jac hæradzhøfthinganome jnnan huario hundare som godzin jliggiæ fullæ magt oc wald mæþ thæsso brefue / thæssin forscripno godzin at fastfara thæmfornæmpda Bo Jonsson oc hans arfuom ælla hans wisso budhi a rætom thingxdagh oc thingx-stadh mædh fastum oc allom skalom æpter landzlaghom til ewerdhelika ægho hwilkin tymahan ther fasta a bedhis lika wiss jac syælfwer ther nær stadder ware. Alla thæsso forscripnoarticulos oc hwar thæræ særdeles vm sik loffuer jac fornempda Ræmbolt mædh minom arfuomthæm fornæmpde Bo Jonsson oc hans arfuom fasta stadhugha oc vbrøtlikæ at halda widhergodha tro oc sannind vtan alt arght. Til hwilkins breffs mere wisso oc stadhfæstilsa hafwer jacmit jncighla hær fore hænght oc til witnisbyrdh hafwer jac betz erlikra manna jncighle fforethættæ breff swo som herra Karl Vlfsons aff Thøptom riddere, Vlff Jonssons, Karl Knutzssons,Jønis Dyækns j Løfftom3 oc Pæther Dyækns wnderlaghmantz j Sudhermannalande hwilkænær stadde oc ower waro thæsso daghthingan. Datum Strengenes anno Domini Mccclxxnono, feria tertia post dominicam Reminiscere jn testimonium premissorum.

a Den sista bokstaven svårläst i pergamentsveck, kan möjligen vara e. b tryg giastum utan avstavningstecken vidradskifte. c fiær thadeel utan avstavningstecken vid radskifte. d Ligaturen på det första æ är svårläst. e hæ radz-høfthinganom utan avstavningstecken vid radskifte.

1 Tryggestad i Kärnbo socken. 2 Ärja, förr egen socken, nu by i Åkers socken. 3 Avser möjligen Lövsta i Ytteren-hörna socken.

757

9934 (1379) mars 10 (Rom)Fru Katarina (Ulfsdotter) avlägger vittnesmål angående valet av påven Urban VI. Fru Katarina, dotter till

framlidna sankta Birgitta och bördig från mäktiga och högättade personer i Sverige, vistas i Rom såsom pilgrim,vilket hon även gjorde vid tiden för valet av påven Urban VI och säger sig ha kännedom om valet, insättandetoch kröningen. Redan innan kardinalerna gick in i konklaven diskuterade de valet som skulle förrättas. Påfrågan hur hon visste dessa saker svarar hon att hon kände till det genom flera trovärdiga prelater. På frågan omdet funnits ett rykte bland Roms invånare svarar hon nekande. Hon säger sig också veta att de kardinaler somvar motståndare i konklaven ändå var eniga i valet av herr Urban, som då var ärkebiskop av Bari. På frågan hurhon visste detta svarade hon att hon hört av kardinalen av Poitiers och flera andra kardinaler att de valt påvenenhälligt och med god vilja. Dessa uppmanade henne att lita helt på att denne verkligen var sann och legitimpåve och att han blivit kanoniskt vald genom den Helige Andes vilja. På frågan om det vid valet förekommitpåtryckningar från eller oro bland Roms invånare svarar hon nej. Men efter valet uppstod oroliga rykten blandRoms befolkning som framhöll att påven inte var från Rom.

På frågan om hon efter påvens val såg denne krönas i närvaro av alla kardinaler, svarar hon jakande. Påfrågan var detta skedde svarar hon att det varit på trappan till Peterskyrkan. Hon såg påven iklädas nya kläderoch hon såg även hur kardinalerna kom till honom och kysste hans fot, hand och mun och gjorde allt sombrukar göras för alla romerska påvar. På frågan om det funnits någon rädsla vid detta tillfälle svarar hon nej.Tvärtom hade kardinalerna dragit sig tillbaka mycket nöjda och upprymda av glädje över att ha valt en persontill påve som de var förvissade om skulle vara hälsosam för den heliga romerska kyrkan. Vidare säger hon attkardinalerna medföljde Urban VI ända till Laterankyrkan med fullt munderade vita hästar och iförda mitror påkardinalers vis. Där visade de honom sin vördnad samt, enligt vad flera sade, gav honom sin bekräftelse ochutfärdade ett dokument för att stadfästa valet. På frågan om det uppstod oroliga rykten svarar hon nej.

På frågan varför det sägs att kardinalerna övergav påven efter valet – det hade alltså funnits oroliga ryktenbland befolkningen i Rom – svarar hon att det inte fanns några rykten vid tiden för valet men att kardinalernatvekade eftersom Roms befolkning bad om att få en påve från Rom. Då kardinalerna inte bejakade deras önsk-ningar blev de rädda därför att de valt en påve som inte var romare. För att befolkningen inte skulle låta dödaden valde påven lät kardinalerna påskina att (kardinalen) av Peterskyrkan (Francesco Tebaldeschi) var påve.

På frågan vad som var orsaken till schismen svarar hon att hon trodde att det var Herren som i sinrättvisa ville straffa dem. Hon intygar att kardinalerna talat med henne och givit sitt gillande till Urban VI:sperson. På frågan om hon berättat det ovannämnda av hat, kärlek, rädsla, begär, mot betalning, av vänskap,fiendskap, illvilja eller av annan mänsklig anledning svarar hon nej. På frågan om någon lovat henne något ellerom någon instruerat henne om hennes vittnesmål, svarar hon nej på alla punkter.

Notarien undertecknar egenhändigt och beseglar med sitt sigill.

Avskrift i Arm. LIV, vol. 17, fol. 47v–48r, Vatikanarkivet.SDHK nr 42787.Tryckt: (T.) H(öjer), i HT 1907, s. 43–44 (efter K. H. Karlsson, Avskrifter ur Vatikanarkivet, Sv. Riksarkivet).Om samlingen Armaria LIV i Vatikanarkivet, som bland annat innehåller texter om påveschismen som inleddes 1378

(’Libri de Schismate’) se K. A. Fink, Das Vatikanische Archiv (2. uppl., 1951), s. 33; L. E. Boyle, O. P., A Survey of the VaticanArchives and of its Medieval Holdings (1972), s. 39–40.

Angående Francesco Tebaldeschi, kardinalpräst av S. Sabinae, även kallad kardinal av Peterskyrkan, se C. Eubel, Hierarchiacatholica medii aevi (1898), s. 20.

Om valet av Urban VI (Bartolomeo Prignano) vid konklaven 7–9 april 1378 och angående schismens utbrott se W. Ull-mann, The Origins of the Great Schism (1948), s. 9 f.

Angående Katarinas vittnesmål se HT 1907, s. 41–43, Ullmann, a.a., s. 41–43, och A. Jönsson, Alfonso of Jaén (1989), s.72.

Skrivaren (samma hand som i huvudtexten) har i marginalen kommenterat sanningshalten i vittnesmålet. Kommentarernaär till vissa delar oläsliga på grund av svagt bläck och slitage.

758

Språket i vittnesprotokollet är mycket rapsodiskt och delvis anakolutiskt. Det kan även påpekas att skrivaren uppvisarosäkerhet vad gäller latinets ortografi och morfologi.

Utgåvan baseras huvudsakligen på ett analogt foto från första halvan av 1900-talet (Bååthska samlingen, Riksarkivet). Ettnytt foto (2014) visar att handskriftens skick har försämrats, vilket lett till flera textförluster.

Anno, jndictione et pontificatu quibus supra, die uer[o]a decima mensis Marcij predicti,magnjfica et potens domina Caterinab filia uiec recolende atque sancte Brigide quondam deprincipibus potentibus atque altis Su[ec]ied trahens originem jn Roma exist[e]nse et ibidemtrahens moram causa peregrinacionis et temporibus, quibus [fu]jtf electio celebrata sanct-issimj in Christo patris et dominj nostri dominj Vrbanj divina proujdencia pape ‧ vj ‧ jurata,dixit se tantum scire super electione, jntronjzatione et eciam coronatione antedicti summjpontificis ‧ videlicet quod, antequam ponerent se cardinales jn conclaue, loquebantur et jamordinabantg de electione jstius fienda et celebranda. Jnterrogata quomodo scit responditur,hquod a diuersis fide dignjs et prelatis. Jnterrogata, si protunc aliquis rumor Romanorum erat,dixit quod noni / Plus dixit se scire jn dicto negocio, videlicet quod jn conclaue existentescardinales aduersarij concordesj vnanjmjter fuerunt de dicto domino Vrbano eljgendo tuncarchiepiscopo Barensi / Jnterrogata ‧ quomodo scit responditur, quod hoc audiujt a dominocardinalj Pictauensi et a multis ali[i]sk cardinalibus, quod dictum summum pontificem eleg-erant concorditer et cum bona voluntate atque perfecta ‧ ortantesl dictam dominam testemprenominatam, quod firmjter crederet et firmjter teneret jstum f[or]em verum et legitimumpapam et electum canonice et nutun Spiritus Sancti / Jnterrogata, si jn electioneo fujt jn-pressio seu timor Romanorum, respondit quodp non, sed bene postq electionemr fuit aljqualisrumor / et jnsultus Romanorum ob[s]tanciums habere Romanum pontificem.

Jnterrogata dicta nobilis et magnifica domina, si post eius electionem vjdit eum coron-ari presentibus omnibus cardinalibus, dixit quod sic / Jnterrogata ubj, dixit quod jn scalisecclesie sancti Petri, et vidit eum jndujt noujs vestibus et cardinales venjentes ad eum oscul-antes ad eum pedem, manum et os, et omnja facientes, que solita sunt fieri omnjbus ponti-ficibus Romanjs.

Jnterrogata, si aljquis timoru fuit tunc ibj, dixit quod non.v Ymmo contentj re[cess]-eruntx cardinales prefatiy gaudentesz se fecisse et elegis[s]eaa talem jn summum pontificem,quem asserebant fore ecclesie sancte Romane salubrem / Plus dixit, quod antedicti cardinalescum dicto summo pontifice ab-cum equis-ab fallaratisac coloread albo et mjtris more cardinal-ium sociauerunt prefatum dominum nostrum Vrbanum papam ‧ vj ‧ usque ad ecclesiamjnclusiue sancti Johannjsae Latranensisaf, et quod ibidem prefatj cardinales exibueruntag re-uerenciam eidem domino nostro et, prout dicebatur per multos jbidem, confirmaueruntah

antedictum dominum nostrum et ibidem jnstrumenta factaai fuerunt de electione ratificanda/ Jnterrogata, si fuit aljquis timor uel rumor, dixit quod non /

Jnterrogata ergo quomodo dicitur, quod cardinalesaj asconderuntak eum post electionem– a Romanjs ergo rumor et tjmor fuit – respondit, quod temporeal electionis nullus rumorseu timor fuit, sed cardinales dubjtantesam cum fujssent requisiti an-a Romanis,-an quodao

papam Romanum haberent, et non anujssentap eorum peticionibus, timuerunt, cum alium

759

elegissent preter Romanum, quod dictum electum non jnterf[i]cerentaq aut jnterfici facerent,propter quod finxerunt dicti cardinales dominum sancti Petri fore papam /

Jnterrogata, que fujt ergo causa jstius scismear, respondit et dixit, quod credit quodrigor justicie Dominj nostri, qui eis non erat blandus jn eorum peticionibus et corigereas eosobtabatat. | Et vere testificatur prefataau nobilis domina testis, quodav dominj cardinales devirtute, sagacitate, prudencia etax honestate multum eidem testi loquentes personam sanct-issimj patris dominj Vrbanjay ‧ vj commendabant et approbabant ‧ Jnterrogata, si dixit, [que]az

supra per jpsam testem testificata et deposita sunt, odio, amore, tjmore, prece, precio, amjci-cia uel jnjmjcicia uel maljuolencia seu alja humana gracia, dixit quod non. Jnterrogata, si,[cum]ba adsit [ad]bb testificandum, fujt eidem testi loquenti aljquid datum promissum seualias docta, monita aut subornata ad huiusmodi testimonium ferendum, dixit quod non adsingula se referendo /

Ego me subscribo manu mea cum sigillo meo.

a Så HT; bokstaven o borta p.g.a. skada ms. b Sista bokstaven a delvis oläslig p.g.a. skada ms. c Står troligen såms; tue HT. d Suasie ms. e Så HT; bokstaven e delvis oläslig p.g.a. skada ms. f Så HT; bokstäverna fu delvis oläsligap.g.a. skada ms. g Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckning Non est uerum ms. h Över detta ordhänvisningstecken till marginalanteckning Et racionale quia non r[…] suficienter (d.v.s. sufficienter) racio[…] dictisuj ms. i Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckning Contra est uerum notorie ms. j Över detta ordhänvisningstecken till marginalanteckning Contrarium est uerum nam constat aljquos ex eis non consensisse etdenuo testificatur verius ex scriptis testibus qui […] se el[…] per […] et […] ms. k Så HT; alis ms. l D.v.s.hortantes. m Mellan f och e 2 oläsliga skrivtecken ms; fiere HT. Jfr dock fore längre ned i texten. n Rättat från nutamed utprickad bokstav a ms. o Nota i marginalen ms. p Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckning[Quo]modo scit quia dicit contrario […] notorie ms. q Bokstaven o svårläst ms. r Slutet av ordet svårläst ms.s obtancium (med rättelse av bokstaven t); över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckning […] aque[…] fujtrumor ms. t Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckning Non uidetur verum ms. u Med bokstaven itillagd över raden; tremor HT. v Härefter hänvisningstecken till marginalanteckning [Quo]modo scit jsta ms. x Ordetsvårläst ms; möjligen kan läsas rescecerunt, så HT. y prefatti ms. z guaudentes ms, HT.

aa Så HT; eligise ms. ab–ab tunequis HT. ac D.v.s. phaleratis. För ordet med betydelsen ’fullt rustad, munde-rad (om häst)’, se GMLS: phaleratus b. ad Bokstaven c oläslig ms. ae Härefter utprickad bokstav d ms. af D.v.s.Lateranensis. ag D.v.s. exhibuerunt; bibuerunt med rättelsen tribuerunt HT. ah Över detta ord hänvisningstecken tillmarginalanteckning […] per eum […] confirma[…] ms. ai Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckningContrarium ad […]tatem maximam ms. aj Härefter hänvisningstecken till marginalanteckning Uerum ms. ak D.v.s.absconderunt. al Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckning Ergo non erant sine timore ms. am Överdetta ord hänvisningstecken till marginalanteckning Quomodo (härefter två skrivtecken överstrukna) dicis jdem quem[…]cas electum es[…] in palacio a[…] tunc cum Rom[…]corum aljquid […] eum es[s]e ele[ctum] ms.an–an Hopskrivet ms. ao […] sc[…]co contrarium […] i marginalen ms. ap D.v.s. annuissent. aq interfecerent ms,HT. ar Så för väntat scismatis. as D.v.s. corrigere. at D.v.s. optabat. au prefacta ms, HT. av Efter rättelse från under-struket quedam ms. ax Bokstaven t tillagd över raden ms. ay Över detta ord hänvisningstecken till marginalanteckningNon est uerisimile ut sequens esperiencia (d.v.s. experiencia) docet ms. az Ordet borta p.g.a. skada ms.

ba Så supplerat HT. bb Här supplerat.

760

9935 1379 mars 14 Kyrkan Santa Mariain Trastevere i Rom

Uppräkning av suppliker som ingivits till påven (Urban VI, sannolikt av Västeråsbiskopen HartlevHartlevsson, se kommentaren nedan), angående löfte om full syndaförlåtelse i dödsstunden för sig själv ochföljande riddare och medlemmar i svenske kungens råd: jarlen av Orkneyöarna Erengisle (Sunesson) och hanshustru, Bengt Filipsson och hans hustru, Vicke (van Vitzen), Anund (Jonsson), Knut (Karlsson) och hanshustru, riddaren Erik Karlsson och hans hustru; dessutom inges supplik för Zabel van Helpten och hans hustru.Supplikerna beviljas för alla.

Supplik för riddaren och medlemmen i kungens råd Birger Ulfsson gällande tillstånd att under interdiktlåta fira och åhöra mässan med hustru och tjänare så ofta som det synes dem lämpligt, med hänsyn tagen tillkapitlet ”Alma mater” (i kanoniska rättens Liber sextus). Suppliken beviljas.

Supplik för samme Birger gällande tillstånd att bikta sig inför valfri präst, så ofta som är lämpligt. Prästenska kunna ge avlösning med påvlig myndighet, även i ärenden som är reserverade för biskop. Suppliken beviljas.

Avskrift i hs C 15, fol. 139r, Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11441.Tryckt: (i utdrag) S. Lagerbring, Svea rikes historia III (1776), s. 853.Regest: Celses Bullarium (1782), s. 144, nr 29, 31.Supplikantens namn har till större delen raderats i C 15 (se not a och b), uppenbarligen på grund av att fel person här

uppgivits. Mycket talar för att supplikanten i själva verket var Västeråsbiskopen Hartlev Hartlevsson; jämför dennes supplikerdaterade 6/10 1379 (DS nr 10040).

Om de nämnda rådsherrarna se SRM.Om Zabel van Helpten se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s.

172–173.Om supplikerna se Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363–1414 (1925), s. 131, not 3.

Supplicat ‧ sanctitati ‧ vestre ‧ deuotus vester P[etru]sa […]b, quatenus sibi et personisinfrascriptis plenariam indulgenciam semel dumtaxat in mortis articulo concedere dignemini,vt in forma ‧ videlicet

domino Eringislo comiti Orchnodensic consiliario regis Swecie et d-eius vxori ‧-ddomino Benedicto ‧ Philippusson ‧ militi ‧ consiliario regis Swecie cum vxore,domino Ficconj militi regis Swecie cum vxore ‧domino Anundo militi regis Swecie cum vxore ‧domino Kanuto militi regis Swecie cum vxore ‧domino Erico Karlsson militi regis Swecie cum vxore,Zawel de Helften cum vxore ‧ Concessit pro omnibus ‧Dignetur ‧ sanctitas ‧ vestra deuoto vestro Birgero Wlfsson militi et consiliario regis

Swecie concedere, quod tempore interdictj cum vxore ‧ et familiaribus suis ‧ seruata tamenforma capituli ‧ 1-Alma ‧ mater-1 ‧ possint coram se facere celebrare diuina et audire, quocienseis videbitur expedire ‧ Concessit in forma.

Jtem, quatenus eidem ‧ Birgero ‧ quod possit confiterj cum quocumque sacerdote, quemduxerit eligendum ‧ quando et quociens fuerit oportunum ‧ quj cum auctoritate apostolicaabsoluat ‧ eciam in casibus episcopo reseruatis concedere dignemini vt in forma ‧ / Concessitin forma. Rome apud e-Sanctam Mariam in Transtiberim-e ‧ ij ‧ idus Marcij anno primo /

761

‧ Registrata ‧

a Namnet raderat. Mellan P och s ca 4 bokstäver raderade. Om trolig anledning till rasuren, se kommentaren.b Ca 6 skrivtecken raderade, sista bokstaven med lång sublineär stapel. c Ska sannolikt upplösas så; jfr formen Orchnø iDS nr 9392. d–d Tillagt över raden. e–e Hopskrivet.

1–1 Corpus iuris canonici (ed. Friedberg, 1879), vol. 2, sp. 1106–1107 (Lib. Sext. V, tit. XI ”De sententiaexcommunicationis, suspensionis et interdicti”, cap. 24). Jfr även DS nr 4226, § 20.

9936 1379 mars 20 NyköpingPeter Larsson, kyrkoherde i Lid, utfärdar öppet brev om försäljning till drotsen i Sverige Bo Jonsson.

Peter Larsson säljer till Bo Jonsson och hans arvingar 8 örtugland och 2 penningland jord i Hårsta och 5penningland jord i Broäng i Runtuna socken i Rönö härad i Strängnäs biskopsdöme för 120 mark svenskapenningar i så gott mynt att 4 ½ mark gäller för 1 lödig. Utfärdaren erkänner sig ha uppburit dessa 120 mark iså gott mynt som ovan sagts och kvitterar Bo Jonsson samt avhänder sig och sina arvingar egendomarna medalla tillagor och överlåter dem med full dispositionsrätt till Bo Jonsson och hans arvingar. Om någon av dessaegendomar lagligen hindras för Bo Jonsson eller hans arvingar, vilket Gud förbjude, förbinder sig utfärdaren ochhans arvingar att inom ett fjärdedels år ersätta honom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtandeav två män på Bo Jonssons och hans arvingars vägnar och två män på utfärdarens och dennes arvingars vägnar.Häradshövdingen i Rönö härad får genom detta brev fullmakt att på utfärdarens vägnar ge fasta till Bo Jonssoneller hans ombud på tinget i enlighet med landslagen. Utfärdaren – prästen Peter Larsson – och hans arvingarlovar Bo Jonsson och hans arvingar att hålla alla delar av överenskommelsen.

Utfärdaren ber Jöns, kyrkoherde i Runtuna, Peter Djäken, underlagman i Södermanland, Anders Matts-son, häradshövding i Rönö härad, Lars Birgersson och Skäring Iliansson, vilka var närvarande vid förhandlingen,att tillsammans med honom själv besegla brevet.

Orig. på perg. (30,7 x 24,0 cm, uppveck 2,0 cm; 29 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11442.Regest: RPB nr 1411.Om kyrkoherdarna Peter Larsson i Lid och Jöns (Eriksson) i Runtuna se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne I (1977),

s. 412 och 454.Angående Broäng och Hårsta se DMS, Södermanland 2:2, s. 215 och 217 f.Jämför brev 1376 1/7 (DS nr 9273), i vilket Peter Larsson byter till sig de egendomar han i föreliggande brev säljer.

Alla ‧ the mæn thetta breff see ælla høra ‧ helsar jac Pæthar ‧ kirkioherra j Lidhomewerdhelika mædh warom ‧ Herra ‧ Kænnis jac opinbarlika mædh thæsso mino nærwarendeopno brefwe ‧ mic mædh vilia oc beradhno modhe ‧ mædh erlikom oc wælbornom manne BoJonsson drozsta j Swerike at hafwa ‧ giort ‧ køp1 ‧ jnnan thæsse mato ‧ som hær æpter sigs ‧swa ‧ at jac them fornempnda ‧ Bo Jonsson oc hans arfwom vplater til ewerdhelika ægho først jHarstaff atta ørtughland oc tw pænnings ‧ land ‧ jordh ‧ oc j Broæng fæm pænningxland jordh‧ j Røntwna sokn ‧ j Røna hwndare j Strængenæsa biskopsdøme ‧ fore tyugho marker ochwndhratha marker swenska penninga ‧ swa got mynt at half fæmpnta ‧ mark gør enaløthugha mark ‧ hwilka penninga swmmo ‧ jac kænnis mic fullelika oc gantzlika vpburit ‧hafwa ‧ aff them fornempnda ‧ Bo Jonsson ‧ swa thet mik ‧ allaledhis ‧ wæl ‧ anøgher. Thẏ latir

762

jac thæn fornempnda ‧ Bo Jonsson ‧ oc hans arfwa fore mic oc minom arfwom ‧ oc fore hwari-om manne a myna wæghna æpter thænna dagha ‧ lithogha løsa ‧ oc allaledhis qwitta ‧ vm theforscripno ‧ tyugho marker ‧ oc hwndratha marker ‧ penninga swa ‧ got mynt ‧ som før ærsaght ‧ hwilkit forscripna godz ‧ mædh ‧ hwss jordh ‧ aker oc ængiom ‧ skoghom ‧ oc fiske-uatnom ‧ qwærnom oc qwærnastadhum ‧ mædh allom ‧ tillaghom ‧ nær oc fyærran ‧ jnnangardha oc vtan ‧ jnnan wato oc thorro næmpndo ælla onempndo ‧ engo vndan ‧ takno ‧ somthæsso godze aff alderb tillighat hauer ‧ oc nw tilhøra kan ‧ jac afhænder mic oc minom arfw-om ‧ oc tileynar jac thet oc hemolt gør them fornempnda ‧ Bo Jonsson oc hans ‧ arfwom ‧ til ‧ewerdhelika ægho ‧ swa at thæn fornempnde ‧ Bo Jonsson oc hans arfwa magho thetta for-scripna godz styra ‧ oc radha ‧ wænda oc sælia ‧ skipta oc gifwa ‧ oc allaledhis skipa ‧ somhonum nytast oc bæzt synis ohindrat oc oqwaldt aff mic oc minom arfwom ‧ oc aff hwariommanne a myna wæghna epter thænna dagh ‧ vtan alt arght ‧ Vare thet oc swa ‧ at them for-nempnda ‧ Bo Jonsson ‧ ælla ‧ hans arfwom ‧ kunne ‧ thetta forscripna godzit aff ga ‧ ællanokot aff thẏ mædh landzlaghom ‧ domom ælla ræt ‧ swa thet jac gate honum thet ey hemoltgiort ‧ som Gudh forbyudhe ‧ tha ‧ binder jac mic till ‧ mædh mino arfwom ‧ them for-nempnda Bo Jonsson oc hans arfwom annat swa got godz jnnan swa godho læghi jgen gifwajnnan een fiærthadeelc aff eno are æpter thet ‧ at honum thet afgangit ware ‧ ther honum ‧ thetlæghelika ligger ‧ Oc thermædh wil jac oc skal vtan alla gensæghn ‧ mædh minom arfwom ‧them fornempnda Bo Jonsson ‧ oc hans arfwom ‧ vprætta ‧ oc vpfylla ‧ allan thæn skadha ‧ somhan jnnan thæsso taka kan ‧ vtan alla gensægh ‧ epter godhra manna sæghn ‧ twæggia a hans ‧oc hans arfwa wæghna oc twæggiad a myna oc mina arfwa wæghna vtan alt arght ‧ Oc gifwerjac hæradzhøfthinganom j Rønahwndaree fulla maght oc vald mædh thæsso brefwe themfornempnda Bo Jonsson ‧ ælla hans visso vmbudhi ‧ thetta godzit ‧ forscripna at fastfara mædh‧ fastom oc allom ‧ skælom ‧ æpter landzlaghom til ewerdhelika ægho lika viss jac sielfwer nærstadder ware ‧ Alla thessa forscripna articulos oc hwam thera særdelis vm sik ‧ lofwar jac ‧fornempnde ‧ Pæthar Lafrintzson prestir mædh minom arfwom ‧ them fornempnda ‧ Bo Jons-son ‧ oc hans arfwom ‧ fasta stathugha oc ‧ vbrutlika at halda ‧ vtan alt arght. Til ‧ hwilkinsbrefs mere visso oc stadhfæstilse ‧ hafwer jac mit jncighle hær fore hænght ‧ Oc til vitnisbyrdh‧ hafwer ‧ jac betz erlikra oc hetherlika manna jncighla ‧ fore thetta breff at hængia ‧ swasomherra Jønisa kirkioherra j Røntuna ‧ Pæthar Dyekns vnderlaghmantz j Sudhermannalande ‧Andris Matissons hæradzhøfthingia ‧ j Rønahwndaref ‧ Laurens Birghissons ‧ oc SkærẏungsẎlianssons ‧ hwilke nær stadde oc vwer waro thæsse dæghthinges. Datum Nycopie annoDominj ‧ Mccclxx nono ‧ dominica Letare ‧ jn testimonium premissorum.

På baksidan: Rønahundareg

Littera domini Petri curat[i]h in LidhSigillen saknas, men på uppvecket finns skåror efter fem sigillremsor.

a Över raden och här insignerat. b Bokstaven d svårläst i pergamentsveck. c fiær thadeel utan avstavningsteckenvid radskifte. d twæg gia utan avstavningstecken vid radskifte. e Här och nedan utges bokstavskombinationen hr med

763

överliggande förkortningstecken (normalt för hæred) som hwndare, i enlighet med den utskrivna formen i början påbrevet. f Se not e. g Föregås av ett överstruket n. h curato ms.

1 Här med betydelsen ’handel’ eller ’skifte’, se Söderwall: köp.

9937 1379 mars 20 Kimito kyrkbyÅke Säck, domare i Kimito kyrkolag, intygar att han på midfastosöndagens sockenting i Kimito kyrkby

varit närvarande när Agda från Tykö och Gudorm från Tykö (i Bjärnå socken) och Kettil Magnusson sålde allasina ägodelar i Finnäng vid Tykö till Martin Abrahamsson på så sätt att Agda för sin del får 4 ½ mark pen-ningar, Gudorm 11 öre och Kettil Magnusson 12 öre. Säljarna har uppburit pengarna och är därmed nöjda.Skötningsman utsågs på alla sidor och utfärdaren ombesörjde på allas begäran detta. Fastar var Anders Säck,Fredrik, Kettilbjörn (i) Kärra, Jöns Bure, Tore (i) Tykö, Kettilfast (i) Gölpo, Sigurd ”Whenapha”, Birger (i)Kalmusnäs, Tore (i) Pederså, Björn Frosse, Nils Brun, Erik (i) Påvalsby.


Avskrift från 1600-talet i vol. 264, Tidöarkivet, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11443.Tryckt: FMU nr 877 (efter avskrift av C. G. Styffe 1892 i hs B 20 b, Sv. Riksarkivet).Om Åke Säck se E. Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel (1970), s. 68, 88, 93.Om väpnaren Martin (Mårten) Abrahamsson (Djäkn), som 1391 var underfogde i Satakunda, se ÄSF I, s. 125. Se även

Anthoni, a.a., s. 70, 88, 90, 107, 169, 203, 323, 325; J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909), s. 85.Om de i Finland verksamma sockendomarna, se KL XVII: Suntio, sp. 437 f.

Jagh Åke Sack dommare i Kimmetooa kyrkiolaagh gör dett kunnocht allom mannomatt å midfastab sunnodagh tå iagh hulth sochnatingh widh kyrkiobyn i Kimmetoo åhrenaæffter Gudz byrdh M ccc lxx nono, dominica Letare, thå stodho ther för alle tingzlaginoAgdha affc Tycke Gudzorm af Tiycke och Keetil Magnuson hwilken som bystod ochkwnogadhae att dhe hadhe solt och vplåtidh Martindzf Habramsson allan thera ägha lutt iFinna engh widh Tiyoke thessom lundom att Agdag togh för sin luutt halffempto markpheninga, Gudzormb elffwo öhre och Ketel Magnusonh tolff öre. Och tesso samme peningarkendes töhni redeligha alle hafua fhångett och vpburitt så att thön låtho sigh nöya och thernhemdhes thön sköttninga mhan wphå alle sydhor och iagh föreskylde effter allan therabööhn och serdeles huars thera luth och huars thera kööph om sigh medh tessom tolfhfastom Anders Säck, Fredrich, Ketelbiörn Kerrom1, Jöns Burre, Thorej Tiyoke, KeteluastGölpå2, Sirgurd Whenapha, Birger Kalamesanääs3, Tore Phetersåå4, Biorn Frosse, Nils Bruun,Erich Phåwalzböle5. Datumk anno, die et loco supradictis sub meo sigillo.

a Bokstaven t efter rättelse. b Skrivarens st-ligatur snarlik bokstavskombinationen sh (även i det följande).c Sista bokstaven svårläst på grund av bläckfläck. d Den andra bokstaven efter rättelse, möjligen från u. e Föregås av ettöverstruket kunnogda. f Näst sista bokstaven osäker. g Föregås av ett raderat ord, möjligen togh. h Med överflödigtförkortningstecken. i Så ms för väntat the (även i det följande). j Den näst sista bokstaven svårläst på grund av bläck-plump, möjligen efter rättelse. k Datumm ms.

764

1 Möjligen Kärra i Dragsfjärds socken (OAU). 2 Gölpo i Kimito socken. 3 Kalmusnäs i Angelniemi socken.4 Pederså i Kimito socken. 5 Påvalsby i Kimito socken.

9938 1379 mars 25 VadstenaMärta Jonsdotter i Ekhult (i Fliseryds socken) skänker för sitt själagagn till Vadstena kloster sin egen-

dom Brotorp i Ålems socken i Norrabygd (nu Stranda härad) med alla tillagor. Utfärdaren avhänder sig och sinaarvingar äganderätten och överlåter egendomen till klostret med evig besittningsrätt. Märta ger härads-hövdingen i det härad där jorden är belägen fullmakt att på hennes vägnar ge fasta på tinget i enlighet medlagen.

Utfärdaren ber Erengisle Sunesson jarl, herr Anund Jonsson och sin son herr Hemming Larsson atttillsammans med henne besegla brevet.

Orig. på perg. (23,5 x 8,0 cm, uppveck 1,6 cm; 11 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11444.Regest: RPB nr 1412.Om Märta Jonsdotter se ÄSF II, s. 54, och om hennes son kaniken och sedermera (från 1388) biskopen i Växjö Hemming

Larsson, se C. O. Arcadius m.fl. (red.), Växjö stifts herdaminne I (1921), s. 7 f.Angående riddaren Anund Jonsson (Lejonansikte, Hemming Ödgislasons ätt) se SRM s. 14.För orterna se DMS, Småland 4:2, s. 54 och 266.Jämför fastebrevet 1379 24/4 (DS nr 9951) nedan.

Alla the mæn ‧ thætta bref høra ællar see hælsar iak Mærita Ions dottir af Ekholta

æuærdhelika medh warum Herra Ihesu Christo ‧ Thet skall allum mannom vitarlikit wara ‧ atiak hafwir giuit ij wara fru hethir fore mina siæl ok andra thera ‧ som iak æghir got fore atgøra til Vatzstena klostar ‧ mit gooz som hetir Brothorp ‧ j Alema sokn ‧ liggianda ‧ ij Norrabygdh medh hws ‧ akær ‧ æng fæmark ‧ skoghom fiskeuatnom quærnom ok quærnastadhom ‧ok medh allom sinom tillaghom ængo vndantakno ‧ æ hwar thet hælzst ær ‧ nær by ælla fiærreij vato ælla thørro ‧ Ok afhænde iak mik ok minom aruom thet sama gozit ok hemola thet thysama fønæmpda klostreno ‧ ij Vatzstenom til æuærdhelike ægho ‧ Framledhis giwir hæradz-høfthingianom ‧ ij thy hæradheno som gozit liggir ij fulla makt ‧ ok wald ‧ at giua a minavæghna ‧ fæstir a thinge ‧ æftir thy som lagh sighia ‧ Till thæssa vitnis byrdh ok mere stadh-fæsto bedhis iak hethirlika manna incigle ok vælborna ‧ herra Eringisla Sona sons Iærls, herraAnunda Ions sons ‧ herra ‧ Hæmmingx Lafranzssons mins sons ‧ medh mino eghno inciglehær fore at sætia ‧ Scriptum Watzstena anno Domini Mocccolxxnono ‧ die Annunciacionisbeate Virginis.

På baksidan (med olika händer):Littera domineb Mæritte Ioans dotter af EekholteBrothorp i Alema soknA E iiii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)Møre(halvt kors)

765

Sigill: nr 1 obetydligt baksidesfragment av ofärgat vax, 1,9 x 2,4 cm, sigillpåse av rött ylle; nr 2 runt avofärgat vax, skadat, 2,6 x 1,7 cm, sigillpåse av blått linne; nr 3 endast sigillpåse av rött ylle; nr 4 endast sigill-remsa.

a Bokstaven h över raden. Ordet föregås av bortskrapad bokstav. b Över raden.

9939 1379 mars 27 Vadstena klosterMatts Gustavsson ingår förlikning med biskop Nils (Hermansson) i Linköping och domkyrkan där

angående dråpet på biskop Gotskalk (Falkdal) och andra brott. Matts förbinder sig att ge domkyrkan 400 marksvenska penningar, i så gott mynt som nu gäller. För dessa 400 mark pantsätter han till domkyrkan sina egen-domar i Mossebo och Älåkra i Sevede (härad) med alla tillagor inklusive landbor. Utfärdaren ska inte befatta sigmed egendomarna efter denna dag utan domkyrkan ska fritt råda över dem och uppbära alla inkomster. Kan haninte återlösa jorden för 400 mark inom tio år tillfaller den domkyrkan för evig tid och med full besittningsrätt.Skulle egendomarna i Mossebo och Älåkra inte ge 20 marks avkastning årligen lovar Matts att lägga till såmycket som saknas av 20 mark, så snart biskopen eller dennes ombud uppmanar honom att göra detta. Utfärda-ren lovar att hålla detta avtal i närvaro av vittnena Erengisle Sunesson, jarl av Orkneyöarna, Vicke van Vitzen,fogde i Kalmar, och Sten Bengtsson, rikets marsk.

Utfärdaren beseglar tillsammans med de uppräknade herrarna och riddarna.

Orig. på perg. (24,6 x 16,0 cm, uppveck 1,6 cm; 21 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11445.Regest: RPB nr 1413.Om Matts Gustavsson (Sparre) och dråpet på biskop Gotskalk fem år tidigare se ÄSF I, s. 13; H. Gillingstam, Ätterna

Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 40–47; H. Schück, Ecclesia lincopensis (1959), s. 85–86.Om Sten Bengtsson (Bielke) se SRM s. 73.Om Vicke van Vitzen som fogde på Kalmar slott se B. Fritz, Hus land och län 2 (1973), s. 93.Om orterna se DMS, Småland 4:4, s. 150 f. och 205.

Alla the thetta breff høra æller ‧ see helsar jak Matthess Gøtzstafson ewinnelika medhGudhi / Gør jach thet kunnokt allom mannum medh thesso brewe / thet jach hafwer gangettill enna ganzscha sonoa, 1 ok sæmmio medh werdhughum fadherb biskopp Nicliss aff Lyn-køpunge / vm biskops ‧ Gotzskalks dødh / ok allc anner brwt ok sake / som biskopen okdomkirkian hafdhen mote mik ‧ Swa at jak skall gifwa domkirkione fyra hundradh markswenska pæninga / Swa got mint ‧ som nu gaar. Ok for the sama fyra hundradh mark tha ‧sæter iach domkirkionne mit godz till pant Mussabodha ‧ ok Ællakra ‧ j Sighwidhe medh akerok æng / qwærna / skogh / fiske watn / landbo ok alt thet ther till høre / ok hafwer til hørtaff alder / ængo vndan takno / Swa at æpter thænna daghen / skal iach ænkte hafwa at ‧ gøramedh thesso godze / vtan domkirkian skal thet hafwa vndi sinne styrelsse ok radhning okfrileka ok frelslika opbæra alt ‧ thet som thet skylda ‧/ ok medh swa forskæll at jach æller minearwa maghen thet godzet aterløsa for fyra hundradh mark jnnan tiio aar / løsum wi egh thet jgeen jnnan tiio aar / tha ‧ skal domkirkian hafwa thet godzet ‧ æwerdhelika till ægho / okfulla macht hafwa at gøra aff the godzeno hwat henne eller ok hænna formannum thækkes.Jtem ær thetd swa at the fornempda godz Mussabodha ok Ellakra ‧ ok therae tillagho for-

766

magho egh gifwa tiwghu mark till ingæld ‧ vm aret tha skal jak aff androm minom godzomswa mykit tillæggia som affaat2 ær j tiwghu marka jngæld ‧ swa braatf biskopen æller hansvmbudh mik ther till manar / All thenna stykke fornempd ærug j thesso brewe / lofwar oklofwadhe jak fornempda Matthess Gøtzstafson biskopenom stadhlikah halda ok fulkompna ‧medh tro oki sannind nærwarandess hederlikom ok wælbornom mannum hærra Eringisl jærlaff Orknøyiom / hærra Fikka wan Witzen foghota aff Kalmarij / ok hærra Steene Bændictzs-son rikesins marskalk ok till witnisbyrdh oppa all stẏkke som fornempd æru ‧ j thesso brefwe/ sæter ‧ jak mit incighle hær føre / medh thera sama hærraj ok riddara jncighle som nu for-nempde æru / ok for minna bøøn ok domkirkionna bætra forwarilsse wilden næær wara okwitne bæra ofwer alla ‧ thenna handning som honk hær opskrifwat ær. Datum jn monasterioWadzstena ‧ anno Dominj Mocccolxxo nono, dominica jn passione Dominj.

På baksidan: Littere dominj Mathie Gøtzstafson super bonis Mussabodha et Ællakra3-Registrata libri mense folio 150-3

24 : t : (Rasmus Ludvigssons brevsignum för Vadstena kloster)

Sigill: nr 1, 3–4 endast sigillremsor; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 3,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV I,s. 560).

Text på sigillremsa nr 2: […] Lyncopensis tenore presencium notum faciamus v[…]; nr 4[…] dyaconatus gradum ad titulum ecclesie nostre Lyn[…] cop[…] predicte statut[…] jure[…]rite ac canonice.

a Över raden och här insignerat. b I höger marginal vid radslut. c Över raden och här insignerat. d Över radenoch här insignerat. e Över raden och här insignerat. f Över raden och här insignerat. g Bokstaven æ efter rättelse.h stadh lika utan avstavningstecken vid radskifte. i Bokstaven o på rasur. j Över raden och här insignerat. k Följt avutprickat ær.

1 D.v.s. ’förlikning, gottgörelse’, se Söderwall, suppl.: sona. 2 D.v.s. ’bristande, som fattas’, se Söderwall: afat.3–3 Ang. denna typ av tergalpåteckningar, som hänvisar till en nu förlorad kopiebok i Linköpings domkyrka överbiskopsbordets egendomar, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 128 med not 5; H. Schück, Ecclesia lincopensis (1959), s.11–12, samt L. Švábe, ”PM ang. Linköpings domkyrkas medeltida brev med tergalpåskrifter” (PM 1970/nr 2, Sv.Diplomatariums redaktion), s. 2 f. samt bilaga 3 där detta brev har registrerats.

9940 1379 mars 27 Vadstena klosterGunhild Bengtsdotter skänker för sitt och de sinas själagagn till det kloster som byggs i Vadstena hela sin

egendom bestående av 3 attungar jord i Rävsjö i Fivelstads socken i Aska härad i Östergötland, som hon fått imorgongåva av sin framlidne make Lars Birgersson och som hon rätteligen har ärvt efter hans barn och sitt.Utfärdaren avhänder sig egendomen med alla tillagor och överlåter den med evig besittningsrätt till Vadstenakloster. Häradshövdingen i Aska härad får fullmakt att på utfärdarens vägnar ge klostrets syssloman fasta påtinget i enlighet med lagen.

Utfärdaren ber jarlen Erengisle Sunesson, drotsen i Sverige Bo Jonsson, och (riddaren) Sten Bengtssonatt besegla tillsammans med henne själv och hennes dotter Elin Magnusdotter, som nu är hennes arvinge.

767

Orig. på perg. (23,3 x 10,4 cm, uppveck 1,7 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11446.Regest: RPB nr 1414.Angående Gunhild Bengtsdotter se C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s. 28, nr 22; jämför DS X, nr 281.Brevet är vidfäst brev 1441 20/6 (SDHK nr 23845).

Alla the mæn ‧ thætta bref høra ælla see helsa iak Gunildaa Bendicz dottor innarlikamedh warom Herra Ihesu Christo ‧ Vil iak at thet see allom vitarlikit at iak hafwir giuit ii warafru hethir ‧ for mina siæl ‧ ok andra thera ‧ som iak ær skyldugh got fore at gøra ‧ alt mitgooz ‧ som æro threb atunga ‧ ij Røfhøghe ij Fiuilstadha sokn ‧ ij Aska hæradhe ij Østragøt-lande liggiande ‧ som min kære førre husbonde ‧ Lafranz Birghirson Gudh hans siæl hawimik til morghingawo gaff ok iak rætlika ærft hawir ‧ æftir hans barn ok min ‧ giuitc til thetklostrit som ij Watzstenum byggis ‧ medh hws ‧ ok iordh ‧ ok allom sinom tillaghom ‧ æ hwarthet hælzst ær ‧ nær by ælla fiærre ‧ til æuærdhelika ægho ‧ Ok afhænde iak mik thet samagodhzit ok hemola iak thet thy sama klostreno ij Watstenum nu hædhan fran ‧ æuærdhelika ‧skifta ok byta hwru thøm thækkis æftir klostarsins gagn ‧ Ok giwir iak hærazhøfthinganom ‧ij Aska hæradhe fult wald ok makt at giwa a mina wæghna ‧ fæstir a thinge æftir thy som laghsighia ‧ ok klostarsins sysloman vnfa ‧ Til thæssa vitnisbyrdh bedhis iak hetharlika ‧ ok wæl-borna herra herra Ærengisla ‧ Swnasons iærls / Boo Jonssons drozete ij Swerike ‧ herra StensBendiczsons medh mino eghno incigle ‧ ok minna dottor ‧ Elina Magnusdottor som nu ærmin æruinge. Scriptum predicto monasterio beate Virginis Watzstena anno DominiMocccolxxonono ‧ dominica Passionis.

På baksidan (med olika händer):[R]afshøghd 2: oLittera Gunnilda Bendiczdottere

Ræfshøghf

G iii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)Aska hæradh(halvt kors)

Sigill saknas, men fem sigillpåsar av ljusrött linne har bevarats.

a Föregås av ett raderat h. b Bokstaven t efter rättelse. c Pleonastiskt (jfr giuit på andra raden). d Bokstaven asvårläst. Skrivet med runt s medialt. e Härefter ytterligare 4 rader med raderad text. f Skrivet med runt s medialt.

9941 1379 mars 28 Vadstena klosterRiddaren Staffan Ulfsson och Harald Kase skänker för Barnam Ulfssons och Magnus Ulfssons gravplats

och för flera andra av de sina till Vadstena kloster 1 attung jord i Kedevad i Strå socken, ½ attung i Erlunda iHerrestads socken, sin ägolott i Luckerstad och 1 attung i Säby (båda) i Örberga socken med alla tillagor.

768

Utfärdarna avhänder sig och sina arvingar jorden, överlåter den på evig tid och med full dispositionsrätt tillVadstena kloster och ger häradshövdingen fullmakt att i enlighet med lagen på deras vägnar ge fasta på tinget.

Utfärdarna ber rikets marsk Sten Bengtsson och Ödgisle (Sunesson) att besegla brevet tillsammans meddem själva.

Orig. på perg. (22,9 x 9,6 cm, uppveck 1,2 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11448.Regest: RPB nr 1415.Om bröderna Staffan Ulfsson, Barnam Ulfsson och Magnus Ulfsson, deras svåger Harald Kase och Staffans svärson Ödgisle

Sunesson se ÄSF I, s. 299 f. och 302.

Alla the mæn thætta bref høra ælla see helsom wi Staffan ‧ Wlfs son ‧ riddara ‧ okHaralder Kase æuærdhelika ‧ mædh warum Hærra Ihesu Christo. Thæt skal allom vitalikit waraa

‧ at wi hafwm giuit ij vara fru hedher ‧ fore Barnam Wlfs sons ok Magnus Wlfs sons legher-stadh ‧ ok andra flera ‧ som wi ærum skyldughe got fore gøra ‧ en attung j Kidhawadhi ‧ jStrabo sokn liggiande ‧ halfwan attung ij Irlundum j Hærazstadha sokn ‧ ok thæn delen ‧ wiæghum ij Lukurstadhum ‧ en attung j Sæby j Ørabærgx sokn ‧ till Watzstena ‧ kloster ‧ tillæuærdhelika ægho mædh allom thøm tillaghum thær tilligger ængo vndan takno ‧ Afhændomwi os ‧ ok warom arfwom the samu iordh ok hemola wi thæt thy sama førnæmpdo klostreno jWatzstenom nu hædhanfran æuærdhelika ‧ ægha skolande ‧ skifta ok byta ‧ huru klostarsinsformanne thækkis æfter klostarsens gagn ‧ Ok giwm wi hærazhøfdhingianom fult wald okmakt at giua a wara væghna ‧ fæstir a thinge æfter thy som lagh sighia ‧ Till thæssab vitnisbyrdh ok mere stadhfæsto ‧ hængium wi war incigle hær fore ‧ ok bedhoms wi ærlika mannac

ok wælborna ‧ incigle ‧ hærra Stens Bendicz sons ‧ marskals ij rikeno ‧ ok Øgisla mædhwarom eghnom inciglum hær fore at sætia ‧ Scriptum in predicto monasterio beate VirginisVatstena ‧ Anno Domini Mocccolxxonono ‧ feria secunda proxima post dominicam Passionis.

På baksidan (med olika händer):Littera domini Stephani Vlfson et Haraldi Kasaz

Kidhiauadh, Irlunda, Lukurstadha, Sæbyb l iiii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)Aska hæradh(halvt kors)

Sigill: nr 1 endast sigillremsa; nr 2 runt av ofärgat vax, skadat, diameter 2,2 cm (heraldiskt sigill, se SMVII, s. 540): […] : di : Ka ‧ sa : […]; nr 3–4 endast sigillremsor.

a Hopskrivet med föregående ord. b thæs sa utan avstavningstecken vid radskifte. c man na utan avstavnings-tecken vid radskifte.

769

9942 1379 mars 28Håkan Fadersson och hans hustru Katarina Nilsdotter ger i öppet brev Sten Bengtsson, riddare och

marsk i Sverige, och Erik Nilsson, väpnare, fullmakt att utkräva arvet efter deras systerdotter, framlidna fruIngeborg, Böghil van Hoos hustru.


Avskrift – under rubriken ”Håken Fadherssons fullmacht, gifuit Erich Nilsson att uthkräffwia ett arff effter hanss systerdotter fru Ingeborg Bögelss. 1379” – i Lars Eriksson Sparres kopiebok B 15, fol. 215v, Sv. Riksarkivet.

SDHK nr 11449.Om Böghil van Hoo och hans hustru Ingeborg Nilsdotter (Läma), se ÄSF I, s. 80; om tillnamnet van Hoo se B. Sundqvist,

Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 184.Jämför brev 1380 9/1 (SDHK nr 11615) om Böghil van Hoos uppgörelse med Ingeborgs arvingar.

Alla the män thetta breff höra eller see helsom wij Håkon Fadersson och hussfruCaterina Niclissa dotter ewärdelika medh Gudhj. Kännomps wij oppenbarlika medh thessowåro opno breffue hafua giffuit ärlikom manne ok wälbornom herra Stene Benchtssonriddara ok marsk i Swerige ok Erich Niclisson swäne fullmacht till at uthkräffwia thet arffuetsom föll äpter wåra syster dotter fru Ingeborge Böghelss fornem[d]ea Hoo hussfru, Gudhhenna siäll haffuj. Ok hwadh the thär medh göra thät skall stånda stadugt ok fast lijkawisssåsom wij hafdom thet sielffua giort. Till wara wisso och witnessbyrdh tå hängiom wij wårinsigel för thetta breff som skriffuit war äpter Gudz byrdh M. ccc. lxx. nono, feria secundapost dominicam Passionis Domini.

Sigillavritning (heraldiskt sigill, motsvarande SMV II, s. 681).

a forneme ms.

9943 1379 mars 31Finvid Ragvaldson utfärdar öppet brev om skifte med Bo Jonsson, drots i Sverige. Utfärdaren upplåter

till Bo Jonsson och hans arvingar med evig ägorätt sitt rätta modersarv, vilket är 1 markland jord i Ramsö, 14örtugland jord i Yttre Edsala, 4 ½ öresland jord i Övre Edsala (alla i Kärnbo socken), 7 örtugland och 5 pen-ningland jord i Näsby, 7 örtugland och 2 penningland jord i Tryggestad (båda) i Kärnbo socken i Selebo härad,½ öresland jord i Rävsnäs i Toresunds socken i samma härad, 6 penningland jord mindre än 8 örtugland i Täbyoch 4 örtugland jord i Lundby (båda) i Åkers socken i Åkers härad i Strängnäs biskopsdöme. I utbyte erhållerFinvid 18 öresland jord i Gransta (i Överenhörna socken) och i Säby (i Aspö socken), 2 öresland jord i Sånghusi (Över-)Enhörna socken, ½ markland jord i Al i Tuna socken, 2 öresland och 6 penningland jord i Hallsta isamma socken (nu i Ytterenhörna) samt ½ öresland jord eller 2 öresland jord, så mycket som han fått av JonKarlsson, i Nöttesta i Husaby-Enhörna (nu Överenhörna) socken i Öknebo (nu i Selebo) härad i samma bis-kopsdöme. Finvid avhänder sig och sina arvingar jorden och överlåter den till Bo Jonsson och hans arvingar somevig ägodel med full dispositionsrätt utan att utfärdaren eller dennes arvingar efter denna dag ska kunna klandraegendomen. Om jorden helt eller delvis hindras för Bo Jonsson efter domar i enlighet med landslagen ellerrättsligt avgörande, förbinder sig utfärdaren och hans arvingar att inom ett fjärdedels år efter att så skett ersättahonom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtande av två goda män på Bo Jonssons och hans

770

arvingars vägnar och två män på utfärdarnas och deras arvingars vägnar. Häradshövdingen i det härad där jordenär belägen får med detta brev fullmakt att fastfara den till Bo Jonsson eller hans ombud, i enlighet med lands-lagen på rätt tingsdag och tingsplats. Finvid Ragvaldsson lovar att han och hans arvingar ska hålla alla delar avöverenskommelsen.

Utfärdaren ber de närvarande riddarna Karl Ulfsson av Tofta, Bengt Filipsson och Knut Karlsson samtväpnaren Tord Bonde att besegla tillsammans med honom själv.

Avskrift i vidimation på pergament, NKR 2443 (c) 1414 12/3 (SDHK nr 18276), Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11450.Om Finvid Ragvaldsson se kommentar vid DS nr 9928 ovan.Jämför brev 1379 18/10 (DS nr 10044) som återfinns i samma vidimation.Bläcket är mycket svagt på den övre delen av brevet. Läsningen av originalet har därför i vissa fall kompletterats med vad

som framgår av den äldre fotokopia som finns på Svenskt Diplomatariums redaktion.

Alle the mæn thættæ breff see ælla høra helsar jac Finwidher Ragwaldzsøna ewerdelikamædh warom Herræ. Kænnis jac opinbarlika mædh thesso mino nærwarende opno brefue swafore them æpter kunno komma som them nw æræ mic mædh samthykt fulbordh oc godhwiliæminna vina oc frenda mædh wilia oc beradhno modhe mædh erlikom oc wælbornom manneBo Jonssøn drozsta j Swerike at hafue giort eet laghliket oc witerliket jordha skipte oc godzajnnan thæsso mato at jac honumb oc hans arfuom til ewerdhelika ægho vplater thæssin myngodz mit rætæ møthernec først Ramsøø1 som ligger fore eet markland jordh, j Ytraeesadhomfyortan ørtughland jordh, j Yfraesadhom half fæmptæd ørisland jordh, i Næsby siw ør-tughland oc fæm penningxland jordh, j Tryggiastom2 siw ørtugh land oc tw penningxlandjordh j Keerno sokn j Sylbohundare, j Ræfsnasye eet halfft ørisland jordh j Thorsna sokn jsamma hundare, j Tæby atta ørtugher siex penningxland jordh minna, oc j Lundbẏ fyraørtughland jordh j Aker sokn j Akerbohundare j Strængenæsa biscopsdøme fore thæssingodzin som fornempdef Bo Jonssøn mic at vplater jnnan rætto skipte swo som først j Granda-stum oc Sæby atirtan ørisland jordh, j Sangwsom tw ørisland jordh j Enhørne sokn, j All eethalft markland jordh j Twna sokn, j Halzta tw ørisland oc siex penningxland jordh j sammasokn, j Nytistum eet halft ørisland jordh ælla tw ørisland jordh swo mikit han fik ther affherræ Jon Karlssøn j Hwsabẏ Enhørne sokn j Øknbohæradh j samma biscopsdøme. Hwilkinforscripno godz Ramsøø, Ytraesadhæ oc Yfraesadhæ, j Næsbẏ oc Tryggiastum, j Ræfsnæsi, jTæby oc j Lundby medh hus jordh akir oc ængiom skoghom oc fiskewatnom qwærnom ocqwærnastadhom thorpom oc thorpestadhom tomptom oc tompntastadhom mædh allomtillaghom jnnan gardhæ oc vtan nær oc fiærræn jnnan wato oc thorro næmpndo oc onempdoængo vndan takno hwat næmpne thæt hælzt næmpnas kan so[m]g thæssom godzsom aff aldertillighat hafwer oc nw tilhøræ kan. Jac affhænder mic oc minom arfuom oc tileynar jac themoc hemol gør them fornempde Bo Jonssøn oc hans arfwom til ewerdhelika æghoh swo at hanmædh sinom arfwom styræ oc radhæ wænda oc siæliæ skipte oc gifwa oc allaledhis skipa somhonum nytast oc bezst synis ohindradh oc oqwald aff mic oc minom arfwami oc aff hwariommanne a minæ wæghnæ æpter thænna dagh vidher godhæ tro oc sannind vtan alt arght. Warethæt oc swa at then fornempdej Bo Jonssøn ælla hansk arfwom kunne thætta godzit fore-scripnal alt samman ælla nokot aff thẏ eet ælle flere mædh landzlaghom domom ælla ræt affgaa hwilkaledhis thæt hælzt tyma kunne swa thæt jac mædh minom arfuom gate honum thæt

771

æy hemolt giort som Gudh forbyudhe tha binder jac mic til mædh minom arfwom themfornempda Bo Jonssøn oc hans arfwom annat swa / got godz jnnan swo godho laghim ther therhonum læghelikæ ligger j gen gifwæ jnnan een fyærdhadeel aff eno are æpter thæt honum thætaffgangit ware vidher godha tro oc sannind vtan alt arght / Oc ther mædh wyl jac oc skal oclofwer widher tro oc sannind mædh mynom arfwom them fornempda Bo Jonssøn oc hansarfwom allan then skathæ gantzlikæ vprætha oc vpfylla som han jnnan thæsso taka kunne ællajnnan komma æpter sægn twæggiæ godhra manne a hans oc hans arfwan wæghna oc twæggiæ amina oc minæ arfwa wæghna ther wy ærom a forwaredha a badha sidhor vdan alla gensæghnoc vtan alla hiælperædhe. Oc gifwer jac hæradzhøfthinganom jnnan hwarioo hundare somgodzin j liggæ fulla macht oc wald mædh thæsso brefue thæssin forscripno godzin at fastfarethem fornempde Bo Jonssøn ælla hans wisso vmbudhi mædh fastom oc allom skælom æpterlandzlaghum a rætom thingxdagh oc thingxstadh hwilkin tyma han ther fastæ a bedhis likawiss jac sælfwer ware ther nær stadder ‧ Alla thæsso forscripno articulos oc hwam theræ sær-deles vm sik lofwer jac fornempde Finwidher Rangwaldsøn mædh mynom arfwom them for-nempde Bo Jonssøn oc hans arfwom fasta stadhughe oc vbrødelika at holde widher sannind ocgodha tro vtan alt arght. Tyl hwilkins brefs mere wisso hafwer jac mit jnciglæ hængt forethættæ breff oc tyl witnisbyrdh hafwer jac betz erlikræ manne jncighle fore thættæ breff swasom herræ Karl Vlf søns aff Thøptom riddere, herræ Bændicter Phylippossøns oc herræ KnutKarlssøns riddere oc Thordz Bonda swens hwilka nær stadde oc ower ware thæsse dægh-thingan. Datum Nycøpie anno Domini Mccclxx nono feria quinta proxima ante dominicampalmarum jn testimonium premissorum.

a Bokstaven r svårläst. b Nasalstrecket knappt läsbart. c Ligaturen på ø knappt synlig. d Den sista bokstavenmycket svårläst. e Den sista bokstaven mycket svårläst; OAU läser e. f Den sista bokstaven svårläst; ska möjligen vara etta. g Stället mycket slitet, kan idag endast läsa so. h agho ms. i Det andra a ska möjligen läsas o, nasalstrecket suppleratefter äldre foto. j Nasalstreceket supplerat efter äldre foto. k Nasalstrecket supplerat efter äldre foto. l fore scripna utanavstavningstecken vid radskifte. m Den sista bokstaven mycket svårläst i pergamentsveck. n arf wa utan avstavningsteckenvid radskifte. o Bokstaven o efter rättelse.

1 Ramsö i Kärnbo socken. 2 Tryggestad i Kärnbo socken.

9944 1379 april 3Kristin ”Redhkars” säljer för fullt värde till skälig man Ulf Haraldsson en tomt som ligger norr om

Ragvald Skräddares gård, i enlighet med de lagar och villkor som stadsrätten föreskriver.Eftersom utfärdaren saknar eget sigill ber hon borgmästaren besegla med stadens sigill och Peter Snop

med sitt.

Orig. på perg. (21,4 x 7,6 cm, uppveck 1,4 cm; 7 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11452.Av brev 1386 30/11 (SDHK nr 13208) framgår att en Ulf Haraldsson ägde tomter i Linköping. Originalbrevet från 1386 har

ingått i samma samling (tillhörande sekreterare A. M. Lundholm) som det här aktuella.

772

Alla the mæn thætta breff høra æller see helsa jak Cristina Redhkarsb, 1 æwærdhelekamædh varom Herra ‧ Kænnes jak vppenbarleka mædh thæsso brewe mik hawa latet fore fultværdh sum mik aat nøghdhe ‧ skællekomc manne Vlph Hæraldson ena tompt sum liggernordhan Ragwalz Skrædara gaardh mædh allom theem laghum ok vilkurum sum een staz-rætter til sigher ‧ Til hwilikis vitnisbyrdhd ok meer stadhfæstelsa bidher jak borghamæstaravm stazens jnsighle ok Pætar Snop vm sith jnsighle mædhan jak siælf ænkte hawer. Datumanno Domini Moccco lxx nono, dominica Palmarum.

Sigill: nr 1 endast tom skåra i uppvecket; nr 2 runt av brunt vax, skadat, diameter 2,3 cm (heraldisktsigill).

a Bokstäverna ri svårlästa. b Bokstäverna re något svårlästa. c Bokstaven o otydlig på grund av fläck. d Bok-stäverna is svårlästa.

1 Namnet har inte påträffats i andra källor. Möjligen är det fråga om en förvanskad form av (patronymikonmed) Rikard eller Rotker.

9945 1379 april 3 NyköpingIngeborg Byngersdotter, Olof Byngersson, Lars Smed och dennes hustru Cecilia Ingesdotter utfärdar

öppet brev om försäljning av jord till Bo Jonsson, drots i Sverige. Försäljningen sker med deras vänners ochfränders samtycke och fördelar sig så: Ingeborg säljer 6 penningland jord i Krognäs i S:t Nikolai socken för 100mark svenska penningar i så gott mynt att 4 ½ mark gäller för 1 lödig; Olof säljer två torp som heter Vibäckrespektive Olofstorp, där han tidigare bott, i samma socken för 100 mark svenska penningar i lika gott myntsom ovan; Lars Smed och hans hustru Cecilia säljer 5 ½ penningland jord i Ekeby (nu Bränn-Ekeby) och heladeras del i Ämtnäs i samma socken i Jönåker i Strängnäs biskopsdöme för 100 mark svenska penningar i likagott mynt som ovan. Utfärdarna erkänner sig ha uppburit hela beloppet på 300 mark, kvitterar Bo Jonsson ochhans arvingar samt överlåter jorden till dem med alla tillagor, bland annat kvarnar och kvarnställen, och medfull ägande- och dispositionsrätt utan hinder eller klander av utfärdarna eller deras arvingar efter denna dag. Omjorden på något sätt, helt eller delvis, hindras för Bo Jonsson eller hans arvingar efter domar i enlighet medlandslagen, oavsett vilken del som faller ifrån, förbinder sig utfärdarna och deras arvingar att inom ett kvartalefter att så skett utan invändningar ersätta Bo Jonsson och hans arvingar för all förlust han eller hans arvingarkan lida av detta med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtande av två män på Bo Jonssons och hansarvingars vägnar och två män på utfärdarnas och deras arvingars vägnar. Häradshövdingen i Jönåker får fullmaktatt med detta brev fastfara jorden till Bo Jonsson eller hans ombud i enlighet med landslagen. IngeborgByngersdotter, Olof Byngersson, Lars Smed och dennes hustru Cecilia Ingesdotter lovar att hålla alla delar avöverenskommelsen.

Eftersom utfärdarna (utom Olof Byngersson) saknar sigill ber de i rådstugan inför rådet att brevet be-seglas med Nyköpings stads sigill; och de ber de nuvarande borgmästarna Kristian, Olof Petersson, Lars Jakobs-son och Ragvald Ingesson att besegla tillsammans med Olof Byngersson.

Orig. på perg. (30,8 x 24,2 cm, uppveck 2,1 cm; 29 rader), Säfstaholmssamlingen, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11453.Regest: Historiska handlingar 4 (1864), s. 341 nr 13.Olof Byngersson är identisk med den Olof i Ekeby som föregående år genomför ett skifte med Bo Jonsson (DS nr 9744).

Tillnamnet Bynger är i SMP (I, sp. 528) registrerat med detta brev som enda belägg. I ett brev daterat 1399 16/6 (SDHK nr 15126)

773

döms egendomar tillfalla Olofs arvingar. Brevet från 1399 är känt endast genom en avskrift från 1786, och Olofs patronymikonskrivs där ”Börjeson”.

Om orterna se DMS, Södermanland 2:3, s. 139–141, 146, 151, 163, 165.Om antalet borgmästare och rådets sammansättning i Nyköping, se L. Karlén i Nyköpings stads historia, I (1973), s. 52–55.

Alla the mæn thetta ‧ breff see ælla høra ‧ helsom wi ‧ Jngiborgh Bøngersdotter ‧ OlaffBøngersson ‧ Lafrintz ‧ Smidh ‧ oc jac Cecilia ‧ Jngadotter hans husfrw ewerdhelikaa mædh ‧warom Herra. Kænnomps wj opinbarlika ‧ mædh thæsso waro nærwarende opno brefwe swafore them æpter kunno ‧ komma som them nw æra ‧ at wi mædh samthykt ‧ fulbordh ocgothwilia wara vina oc frænda ‧‧ hafwom salt oc til ewerdhelika ‧ ægho vplatit ‧ erlikom ocwælbornom manne Bo ‧ Jonsson drozsta j Swerike ‧ mædh vilia oc beradhno modhe thæssinwar godz swasom ‧ jac Jngiborgh ‧ siex penningxland jordh ‧ j Krokanæsi j Sancti Nicolaj soknfore hwndradha ‧ marker ‧ swenska ‧ penninga ‧ swa got mynt at halff fæmpta mark gør ena ‧løthugha mark, oc jac Olaff Bøngersson tw thorp ‧ annat ‧ hetir Widhebækb ‧ oc annat ‧Olaffthorp som jac jnnan sat jnnan sammo sokn ‧ fore hwndratha marker ‧ swenska penninga‧ swa got mynt før ær saght ‧ oc wi Lafrintz Smidh ‧ oc Cecilia hans ‧ husfrw ‧ half siætta ‧penningxland ‧ jordh ‧ j Ekeby oc allan warn æghodeel j Æmptanæsi ‧ j sammo sokn ‧ j Jwn-aker ‧ j Strængenæsac biskopsdøme ‧ fore hundratha marker swenska penninga ‧ swa got myntoc ær før saght. Hwilka penninga swmmor forscripna thry hundratha marker wi fullelika ‧ ocgantzlika ‧ vpburitd hafwom af them samma Bo Jonsson ‧ swa thet oss allaledhis wæl anøgheræpter allom warom wilia. Thẏ latom wj thæn fornempda Bo Jonsson oc hans ‧ arfwa ‧ fore oss‧ oc warom arfwom ‧ oc fore hwariom manne a wara wæghna æpter thænna dagh qwitta,lidhogha oc løsa ‧ allaledhis fore thæssee forscripno penninga swmmo thryf hwndratha marker‧ hwilkin forscripno godz mædh ‧ hwss jordh ‧ aker oc ængiom skoghom oc fiskewatnomqwærnom oc qwærnastadhomg tomptom oc tomptastadhom thorpom oc thorpastadhommædh allom tillaghom jnnan wato oc thorro nær ælla fiærran ‧ jnnan gardha ‧ ælla vtannempndo ælla ‧ onempndo ‧ ængo vndan takno hwat nampne thet hælzt næmmpnis ‧ somthessom godzom aff alder tillighat hafwer oc nw tilhøra kan / wj affhændomh oss ‧ oc waromarfwom oc tileynom them oc hemol gørom them fornempda Bo Jonson ‧ oc hans arfwom tilewerdhelika ægho ‧ swa at han mædh sinom arwom ma them styra ‧ oc radha ‧ wænda oc sælia‧ skipta oc gifwai oc allaledhis skipa som honum nytast oc bæzt synis ohindradh oc oqwald affoss oc warom arfwom oc aff hwarom manne a wara wæghna æpter thænnaj ‧ dagh vidhersannind oc godha tro vtan alt arght. Ware thet oc swa at them fornempnda Bo Jonsson ‧ ællahans arfwom kunne thetta gotzit aff ‧ ga ælla alt samman ‧ ælla nokot aff thy ‧ mædh landz-laghom domom ælla ræt hwilkaledhis thet hælzt tympde swa thet wj gatom honum thet eyhemolt ‧ giort som Gudh forbyudhe ‧ vppa hwilkins wara lut thæt hælzt fiolle ælla aldra wara‧ tha bindom wj oss ‧ till mædhk varom arfwom them fornempnda Bo Jonsson oc hans arfwom‧ annat swa got godz jnnan swa godho læghi ther honum thet læghelika ligger jgen gifwajnnan een fyærdhadeel ‧ aff eno are æpter thet ‧ honum ware thæt afgangit vidher sannind octher mædh viliom wi oc skulom vtan alla gensængh ‧ them fornempda Bo Jonson oc hansarfwom vprætta ‧ oc vpfylla allanl then skadha han kan taka ælla jnnan komma æpter sæghn ‧twæggia godhra manna a hans oc hans arfwa ‧ wæghna oc twæggia a wara oc wara arfwa

774

wæghna ‧ vtan alt arght. Oc gifwom wj hæradzhøfthinganom j Jwnaker fulla maght oc waldmædh thesso brefwe them fornempnda Bo Jonsson ælla hans wisso vmbudhi ‧ thessin for-scripno godzin at fastfara mædh fastom oc allom skælom ‧ æpter landzlaghom ‧ til ewerdhelikaægho ‧ hwilkin tyma han ther fasta ‧ a bedhis ‧ lika wiss wj syælf nær stad warom. Alla ‧ thessa‧ forscripna articulos oc hwam thera særdelis vm sik ‧ lofwom wi fornempde JngiborghBøngersdotter, Olaff Bøngersson, Lafrintz Smidh ‧ oc jac Cecilia Jngadotter hans hwsfrwmædh warom arfwom them fornempnda Bo Jonsson oc hans arfwom fasta stathugha oc vbrut-lika at halda ‧ vtan alt arght. Til hwilkins breffs mere wisso oc stadhfæstilse mædhan wj syælffey jncighle hafwom ‧ / tha ‧ hafwom wi mædh aldra wara ja oc godhwilia ‧ j radzstuwonne jNycopungem fore radheno betz stadzins jncighle j Nẏcopunge oc hetherlika manna jncighle ‧borghamæstarna som nw sitia swasom Cristiærns ‧ oc Olaff Pæthersons ‧ oc Lafrintz Jæcobs-sons ‧ oc Rangwaldz Jngassons borghmæstara ther samma stadz mædh mino jncighle OlafBøngerssons. Datum Nycopie anno Dominj Mccclxx nono ‧ dominica Palmarum ‧ jn testi-monium premissorum.

På baksidan: Littera Ingeborgis Bøngersdotters, Olauer Bøngerssons, Laurensn Fabri etCecilie Ingadotters vxoris eiusJwnaker

Sigillen saknas, men sex remsor är bevarade.

Text på sigillremsa nr 2: Nicopie ciuitatis; nr 3: Cristiærnj; nr 4: Olauj Pæterssons; nr 5:Laurens Jæcobssons; nr 6: Rangwaldj Ingassons.

a ewer dhelika utan avstavningstecken vid radskifte. b Bokstaven æ delvis skymd av bläckfläck. c Stræn genæsautan avstavningstecken vid radskifte. d Bokstaven t delvis borta p.g.a. hål i pergamentet. e thæ sse utan avstavnings-tecken vid radskifte. f Bokstaven y svårläst p.g.a. hål i pergamentet. g qwærnasta dhom utan avstavningstecken vidradskifte. h Bokstaven a efter rättelse. i Svårläst i pergamentsveck. j Svårläst i pergamentsveck. k Följs vid radslutmöjligen av ytterligare tecken, vilka skyms av en fläck. l Svårläst i pergamentsveck. m Bokstäverna yc svårlästa p.g.a.fläck. n Bokstaven a svårläst i pergamentsveck.

9946 1379 april 3 UppsalaMagnus Trottesson erkänner i öppet brev att han av Johan Nilsson har erhållit 40 mark penningar. Dessa

pengar hade denne garanterat herr Johan Karlsson för Peter Bosson i Sigtuna, när räfsteting hölls där. Utfärda-ren kvitterar Johan Nilsson och därmed även Peter Bosson, som Johan Nilsson gått i borgen för, så att ingen avherr Johan Karlssons arvingar må klandra Peter Bosson utan utfärdaren garanterar beloppet. Skulle någon avherr Johans (Karlsson) arvingar hindra eller klandra detta, så kommer utfärdaren eller hans arvingar att återgepengarna till honom eller hans arvingar utan förlust för dem.

Utfärdaren beseglar tillsammans med (Kort) Görtz och borgmästaren i Uppsala, Johan Lång.

Orig. på perg. (27,2 x 11,6 cm, uppveck 1,8 cm; 9 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11454.Regest: RPB nr 1416.

775

Om Magnus Trottesson (Ekaätten) se ÄSF I, s. 224.Sigillanten som här benämns Görtz ska med all sannolikhet identifieras med Magnus Trottessons svåger Kort Görtz. Om

denne se ÄSF I, s. 224, och, om namnet Görtz, B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis1420 (1957), s. 153.

Alla the men thetta breff høra ælla see helsar iach Magnus Throttason æwerdhelicamedh Gudhia ‧ Kænnis iach medh mino opno brewe ath iach hawar opburith xl marcerpenninga aff Iowanne Niclissason the penningab sum han hafdhe lowath fore Peter Booson ijSictunum naarc refstathiingh ther holz herra Iowanne Karssyne och giuard iach han quittanoch swa och Peter Booson sum han hafdhe louath ‧ fore och medh swa skial at ægin then nuær ælla til kombar af herra Iowans Karssons arwm ma han queliae vtan bindar iach mich forethef samu penninga ‧ Kan thet och swa wara at nokor aaff herra Iowans arwm vil themg

hindra ælla quelia tha vil iach ælla minæ arwa hanum ælla hans arwm the penninga atergiuavtan allan skadha. Scriptum Vpsalie anno Domini Mo ccco lxxnono, dominica Palmarumh

sub sigillis nobilium virorum videlicet Gorz et mei proprii et Iohannis Langa proconsulisVpsalensis.

På baksidan: opplati

Sigill: nr 1 fragment av runt sigill av ofärgat vax, 1,7 x 1,5 cm (heraldiskt sigill): […]di ‧ da ‧ […]; nr2–3 endast sigillremsor.

a Bokstaven i delvis täckt av en fläck. b pen ninga utan avstavningstecken vid radskifte. c Ordet delvis utskrapateller svårläst p.g.a. slitage. d Bokstaven a efter rättelse, ska möjligen läsas e. e På rasur. f Härefter en raderad bokstav.g Bokstäverna th efter rättelse. h pal marum utan avstavningstecken vid radskifte. i Troligen pennprov.

9947 1379 april 3Folke Karlsson överlåter med samtycke av sina föräldrar och vänner 11 öresland jord i Härnevi i Härnevi

socken för sina framlidna systrar Kristinas och Katarinas gravplats till abbedissan och nunnekonventet i Vårfru-berga. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingar äganderätten och ger abbedissan, nunnorna och klostret fulldispositionsrätt.

Utfärdaren ber riddaren herr Staffan (Ulfsson) och Lars Ingebjörnsson att tillsammans med honom självbesegla brevet.

Orig. på perg. (23,2 x 9,9 cm, uppveck 2,0 cm; 11 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11455.Regest: RPB nr 1417.Om Folke Karlsson och hans farbror väpnaren Lars Ingebjörnsson (ätten Ekeblad från Västerfärnebo) se H. Lagergren i

PHT 1923, s. 73; B. Hildebrand i SBL XII, s. 612; K. Janzon i Släktforskarnas årsbok 2005, s. 251. Om deras släktskap se ävenkommentaren till brev 1377 18/11 (DS nr 9627).

Angående Folkes systrar Kristina och Katarina se Janzon, a.a., s. 251, not 6.Om riddaren Staffan Ulfsson (Ulv) se SRM s. 72–73.

776

Omnibus presens scriptum cernentibus Folko Karlson / salutem in Domino sempiter-nam / Que in tempore geruntur, ne processu temporis a memoria hominum labuntur /litterarum solent testimonio roborari ‧ Propterea nouerint tam posteri quam moderni / mecum consensu et beniuolencia parentum et amicorum meorum / reuerendis dominabus etreligiosis / domine abbatisse et conuentui jn Monte beate Virginis / xi oras terre / jn Hærna-wi / parochia Hærnawi sitas / cum omnibus attinenciis et adiacenciis jnfra sepes et extra /prope positis vel remote / mobilibus et inmobilibus nullis prorsus exceptis / pro loco se-pulture sororum mearum Cristine et Katerine bone memorie / iure perpetuo contulisse /1-transferens de me meisque heredibus jn predictas dominas et claustrum plenum dominiumet proprietatis ius per presentes eadem predia irreuocabilitera possidenda / conferens-1 eisdemfacultatem plenam dicta predia commutandi ac pro propriis vsibus secundum velle penitus etvendendi. Jn cuius rei testimonium et euidenciam firmiorem / sigilla nobilium virorum /domini Stephani militis / Laurencij Jngebyornason vna cum sigillo meo proprio presentibusjnstanter peto apponenda / Datum anno Domini Milesimob ccco lxx nono, jn dominicaPalmarum.

På baksidan: xi ore in Hernawj in parrochya Hernawj65 (med Rasmus Ludvigssons hand, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 131).

Sigill: nr 1 endast sigillremsa i uppvecket; nr 2 endast remsa med sigillpåse av rött och gult ylle; nr 3endast remsa med sigillpåse av rött och grönt ylle.

Text på sigillremsa nr 3: dominj.

a irreuoca biliter utan avstavningstecken vid radskifte. b D.v.s. Millesimo.

1–1 För denna konstruktion, med particip i nominativ kopplade till subjektsackusativ, jfr DS nr 9216 (not 1–1)och DS nr 9787 (not 1–1).

9948 1379 april 11 Norrala kyrkaÄrkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala tillskriver alla invånare i Hälsingland, såväl präster som lek-

män, och meddelar att han ofta i samband med visitationer i mottagarnas kyrkor blivit uppmärksammad på entvist mellan landskapets invånare rörande vissa artiklar om kyrkliga rättigheter och sedvänjor i statuter utfärdadeav Sveriges framlidne kung Birger och ärkebiskop Nils (Allesson) i Uppsala (1297 13/7, DS nr 1202). Då ärke-biskopen nu önskar lösa tvisten meddelar han följande. Allt sädestionde ska delas, såsom hittills skett, på så sättatt kyrkoherden för sitt skäliga uppehälle ska erhålla de delar som tillkommer ärkebiskopen och kyrkan i frågaom humle, råg, vete, ärtor och andra grödor, såsom rovor och liknande. Tionden av fågel, mårdskinn, hermelin-skinn, utterskinn, bäverskinn och liknande samt fisk, som inte särskilt omnämns i ovannämnda stadgebrev, skafullt ut betalas till prästen. Varje gift person, husbonde eller husfru, är skyldig att ge offergåva efter sin förmåga,antingen de ärvt sina föräldrar eller ej. Också den som varit gift, som är änkling eller änka och som bor med singifta son eller dotter eller med någon annan som ska vara dennes arvinge, ska ge offergåva. I det fall en hus-

777

bonde eller husfru avlider och efterlämnar barn som ärver, då ska enligt gamla sedvänjor det äldsta barnet, omdet uppnått tillräcklig ålder för att bära fram offergåvan, skänka 6 penningar precis som husbonde eller husfrugjorde i livet. Även en överlevande förälder ska skänka 6 penningar för sig själv. Om en efterlevande bonde ellerhusfru gifter sig ska de ge offergåva som stadgebrevet säger och barnet slipper betala. Om en bonde eller husfruönskar att något av deras barn för hederns skull ska offra pengar till kyrkoherden, då ska barnen ge offerpen-ningar vid påsken, på samma vis som deras far och mor. Övrigt som genom nämnda stadga eller genom sedvänjasedan länge iakttas ska bestå och bevaras.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Lars Björnsson, fogde i Hälsingland, som var närvarande vidovannämnda tillkännagivande (gäller brevet på latin). Brevet på svenska har utfärdats i närvaro av samme LarsBjörnsson, vidare Tomas i Järvsö och Önder Björnsson i Fjärdsäter, underlagman i Sund, tillsammans med fleraandra trovärdiga personer.

Tryckt: R. von der Hardt, Uberior messis quorundam fragmentorum historiæ Fennicæ ac Helsingicæ (1708), opag.SDHK nr 42305.Om fogden Lars Björnsson se B. Fritz, Hus, land och län 2 (1973), s. 55.Om definitionen av begreppet Hälsingland under medeltiden se kommentar vid DS nr 9529.Texten har bevarats i en latinsk och en svensk version (båda versionerna är tryckta i von der Hardt, a.a.). De medeltida

förlagorna bör ha förvarats i Hälsinglands häradskista men saknas nu (se N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens historia I, 1948, s.388 med not 2). Båda versionerna är i stort sett överensstämmande till innehållet men den svenska versionen ger en mer detaljeradupplysning angående offergåvan om 6 penningar som ska göras av barn efter förälders död. En detalj i den latinska versionen somsaknas i den svenska är att barn ska ge offergåva för avliden förälder tills den överlevande föräldern ingår äktenskap för andra ellertredje gången.

Den latinska versionen är daterad 1379 11/4 och den svenska 1379 16/4. Trots denna datering har texterna skrivits ned ettår tidigare, under ärkebiskopens resa i Norrland våren 1378 (se Ahnlund, a.st.). Detta framgår av tillägget (på latin) efter dateringeni den svenska versionen.

Såväl den latinska som den svenska texten utges här efter von der Hardt, a.a.

Birgerus permissione divina archiepiscopus Upsaliensis universis et singulis tam clericisquam laicis terram Helsingiæ inhabitantibus dilectionem paternam in Domino et salutem.Motum coram nobis freqventer est, cum apud ecclesias vestras singillatim visitaremus,officium ageremus dissensionem seu contradictionem super qvibusdam articulis de juribus etconsuetudinibus ecclesiasticis in statutis felicis memoriæ magnifici principis domini Birgeri,olim Svecorum Gothorumque regis, et patris venerabilis domini Nicholai archiepiscopiUpsaliensis contentis inter vos subortam, scilicet removere volentes, sicut ex officio nostrotenemur, ut amoris sinceritas et pacis tranquillitas inter vos jugiter teneatur. Eandem dis-cordiam per declarationem infra scriptam duximus sopiendam, videlicet quod omnes decimæprædiales dividantur, sicut hactenus dividi consueverunt, sic tamen, quod partes nobis etecclesiæ in humulo, siligine, tritico et pisis ac aliis leguminibus juxta præmissum statutumdebitas curatus levet et recipiat pro sustentatione sua magis congrua et decenti. Decimæ verode volucribus, pellibus mardelinis, hermalinis, luterinis dictæ utterskin / castorinis et aliissimilibus qvibuscunque ac de piscibus, quorum in litera statuti prædicti specialis non fitmentio, sacerdoti integre persolvantur. Præterea sub nomine patrisfamilias ad oblationemobligamus quemlibet conjugatum, sive hæreditatem participet sive non, dum tantum adoblationem faciendam aliquo modo sufficit. Et ecclesia illum pro conjugato habuerit, sciliceta

defuncti uxor stat cum filio vel filia conjugatis vel aliquo alio, qui hæres ejus debet esse. Etper nomen matrisfamilias quamlibet conjugatam similiter se habentem, sicut de conjugato

778

jamjam mentio facta est, intelligi volumus et notamus observataque consuetudine hucusquehabita de filiis familias et filiabus familias altero parentum mortuo, videlicet quod ipsi filii velfiliæ supplent vicem parentis defuncti in oblatione facienda tanquam unus paterfamilias veluna materfamilias, dum unus ipsorum, vel filiorum vel filiarum, tantæ ætatis existit, quodoblationem portare valeat ad altare, donec parentem superstitem ad secundas vel tertiasnuptias transire contingat. Insuper [filium]familiasb et filiamfamilias, qvibus parentes eorumoblationes in diebus oblationum voluerint et petierint, ut una cum aliis obligatis ad offeren-dum honestatis et decentiæ intuitu offerant pecuniam, ad legalem oblationem festo paschæsolvendam tanqvam patremfamilias vel matremfamilias decrevimus obligandos. Cætera autemin eo statu, in quo per statutum supra dictum, dictionem vel consuetudinem inter vos appro-batam et observatam stant et diu steterunt, remanere volumus et servari. In quorum omniummajorem fidem sigillum nostrum una cum sigillo viri circumspecti Laurentii Biornson ad-vocati terræ Helsingiæ antedictæ, qui nostræ declarationi seu diffinitioni præsens aderat,præsentibus est appensum. Datum apud ecclesiam Norala anno Domini M CCC LXXVIIII,undecimo die mensis Aprilis.

Birgir medh Gudz nådhe archiebiscop i Upsala sender huariom och enom klärkom ochlekmannom som byggia och boo i Helsingelandh faderligen kärlek och hälso med Gudi.Rörde för oss offta then tijdh wy haffuom visiterat enkannerliga weder huars edhra kyrckiotwedrecht och trätta om några the articulos rätt och sedwanie som stande i Helsingia herraBirgeri Swergs och Götha kon[u]ngzc / och werdughe faders Nicholai archiepiscopens iUpsala Gudh theras siäll nådhe / stadgabreffuen emilla edher uprinna williandes affläggiasåsom oss tilbor af wåre ämbthe / til thes att kärlek och fridher må idkeliga millan edherhållas. To williom wy the samma missämio underläggia. Effter ty wy vppenbarom ochvthydhom här effter / först att alla the thiendh som af jorden gånger / skall skifftas effter tysom want är och haffuer warit af åldher / doch så at klärkamen skola til sitt vppehälle haffuaensamme alla tiundh af humbla / rogh / huetha / arthom / ock af allom små stykiom androm/ såsom ära rofuor / och thesslikes och thiundh af fuglom / mårdskinnom / hermalinom /utterskinnom / biurskinnom / och af androm tokkom stykiom / ock af fiskom / af hwilkominthet sägs i the gambla stillobreffuena1 them skola ock klärkena uppbära. Framdeles williomwy att huar thera som äre i hionelaghi både bonde och hustru skola offermala göra om thethes förmågha / hwart heller the äre til arff kommin effter sina föräldra eller ey. So skall ockoffermala gora huart thet hion som gifft haffuer warit / såsom äre äncklingar eller änckia / änthå att thet står och boor med sinom son eller dotter som gifft ara / eller någrom andromsom theres hionsens arfftagi skall wara. Och kan så hända att bondhe eller hustru bliffuerdödh / och leffua barn effter som bondha eller hustruna erffua / tå skall effter gamblomsedwänom thet älsta barnet / om thet offer bära kan / göra sex peninga till offermåla / såsombondhe eller hustruna giordhe medhan han eller hon leffdhe. Och thet thera som epterleffuer göra andra sex peninga för sigh / tå så gifftis bonded eller hustru som effterleffwer / tåäga the offermala gora efter thy som stillabreffuet sägher / och wari tå barnet sachlöst. Ärthet och så att bondhe eller hustru bedhas eller taga någhon sinom barnom offerpeninga afkyrckiaherranom om offerdagha / och låta them för hedhers skull till offer gånge / tå ägha

779

the barnen som kyrckioherranom offerpeninga tagha / honom offermåla gora om påschana /som fadher och modher. Framdehles williom wy att all annor stycke / ratthe ock sedwaniaskall blifwa i then stadh och stadga som hädan från som här till / effter ty som stadghe ochgammull seedhwänia haffuer warit och i stillabreffuenna stander. Datum apud EcclesiamNorala præsentibus circumspectis viris Laurentio Biörnson advocato pro tunc Helsingiæ,Thoma de Jerpsöö & Ondeo. Biornson in Fierdhasäter vice legiferis in contractu Sunde &aliis pluribus fide dignis. Anno Domini M CCC LXXVIIII, 16 die mensis Aprilis. Scriptumver[o]e apud ecclesiam Norala prædictam anno 1378 die mensis Martii, dum ibidem visitare-mus, officium ageremus, nostro sub sigillo præsentibus apposito ad majorem evidentiampræmissorum dixi.

a Så von der Hardt, sannolikt fel för si; jfr svenska texten. b fratremfamilias von der Hardt, troligen p.g.a.felaktig upplösning av förkortning i förlaga. c konnngz von der Hardt (tryckfel). d Ordet upprepat von der Hardt(sannolikt tryckfel). e vera von der Hardt.

1 D.v.s. ’stadga rörande (reglering av) kyrkliga avgifter’. Detta brev förefaller vara det äldsta belägget på ordet.Se Söderwall, suppl.: *stillabrev under stilla.

9949 1379 april 13 Birgittas hus vidCampo dei Fiori i Rom

Peter Sigvidsson upprättar sitt testamente till förmån för Vadstena kloster. Då utfärdaren inte vet omhan kommer att överleva resan till den heliga graven skänker han till klostret allt han äger i (socknarna) Vapnöoch Torup och alla andra egendomar i södra Halland med alla tillagor. Peter avhänder sig egendomarna ochöverlåter dem till vår frus kloster i Vadstena med evig besittningsrätt. Om utfärdaren kommer välbehållen hemska han ha egendomarna som ett lån av klostret så länge han lever. Efter hans död ska ingen av hans arvingarbefatta sig med egendomarna. När Peter avlider ska en person tas in i klostret, och denna ska be för utfärdarenoch hans föräldrar.

Testamentet upprättas inför Peters moster Katarina Ulfsdotter, herr Magnus Petersson, prior Peter avAlvastra och Peter Fris, vilka ombeds att besegla tillsammans med utfärdaren.

Avskrift i vidimation 1409 3/8 (SDHK nr 17231) i vidimation på perg. från 1524 26/9 (SDHK nr 38628), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11456.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1 nr 493.Regest: RPB nr 1418.Om Peter Sigvidsson (Ribbing), son till den heliga Birgittas dotter Märta, se SBL XXX, s. 97 f. med hänvisningar.Arvet efter Peter Sigvidsson blev efter hans död omtvistat, men en uppgörelse skedde 1409 3/8 (SDHK nr 17231). Se L.-A.

Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958), s. 116 med vidare hänvisningar. Fortfarande 1442 fanns en konflikt angåendeäganderätten till Vapnö och Torup, se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notis 525.

Avskriften är skadad och har flera både större och mindre hål.

In nomine Domini amen. Alla thøm thetta breff høra eller see helsser iac Peder Siguis-son æwerdeligaa medh Gud. Thet ær allom veterligit at inte ær vissare æn dødin oc inte ouis-sare æn dødzens time / Thy vil iac [skod]ab a mina siæl / mædan Gud haffwer mik vnth helssooc samwet oc haffwer huxat fa[r]ac then langa vægin som ær til the helge graff / oc veet iac ey

780

om Gud vil mik i vægenom kalla aff verdlenne / tho haffded [ia]ce ey mina vini som nw nærmik æru ffør thy vil iac mins faders / mina moders oc mina førældra siæla medh minnef egneskoda / swo at iac vil vnna oc giffwa Varffrv clostre i Vatstenom alt thet goz som iac æger jsudra Hallande / fførst som ær Vaknøø oc Tordatorp medh allom androm gozom som iac jsudra Hallande ægher / medh allom thera tillagom som ther aff aller tilligat haffwer / ællas nwtilligger medh akrom oc ængiom / skogom oc fiskewatnom, qwarnom oc qwærnastadom /engo vndantakno / næ[r by]g eller fiæran /h Thy affhender [i]aci mik the førnæmpda goz jsudra Hallande hwar the hælst liggiande æru som før ær sakt oc tilegnar thy førnæmdoVarffrv clostre i Vatzstenom til æwerdeliga ægo swo at the mogo thet styra oc raada skipta ocsælia epter thy som clostreno nytteligit ær oc Gud thøm i hug skiuter. Framdelis kan thetswo vara ath Gudi swo tækkis at iac helbrygda hem kommer / tho skal iac the førnæmda goz /aff thy fornæmda Varffrv clostre til laans at haffwa j mina liiffz daga / medh swo førskælom atepter min død / skulo min[a]j arffwinga enga syslo haffwa medh thy godzeno / vtan genstanganga vnder Varffrv closter som iac haffwer thet vnth. Framdelis tho Gud vil mik affverdlenne kalla / tho skal en persona intakas j clostrit som plictog skal vara oc bidia før mikoc minom føreldrom til Dominum. Til vitnisbyrd oc mere stadfæstilsse tæssens breffz / thobedis iac hederliga fru / ffrw Katerina Vlffzdotter mina moderssysters incigle, herr MagnusPederssons / herr Peder prioris j Alffwastrum oc Peder Friis som tho nær mik voro thettagiordes / medh mino egno. Datum Rome in domo sancte Birgitte iuxta Campum florum /Anno Domini mccclxxix, quarta die Pasche.

a Bokstaven w otydlig på grund av lagning av pergamentet. b Saknas på grund av hål i pergamentet; utrymmeför fyra tecken. De långa staplarna på bokstäverna s, k och d synliga över och under hålet. För skoda (’betänka,rannsaka’ m.fl. bet.) se Söderwall, suppl.: skoþa. Suppleringen är gjord på paleografiska grunder; inget parallellställehar påträffats i diplommaterialet. c En bokstav saknas på grund av hål i pergamentet. d Bokstaven e skadad. e Tvåbokstäver saknas på grund av hål i pergamentet. f Första stapeln på bokstaven m borta på grund av hål i pergamentet.g Saknas på grund av hål i pergamentet; supplerat efter gängse formulär. Endast den övre delen av stapeln på bokstavenb är synlig. h Otydligt på grund av skada i pergamentet. i Bokstaven i saknas på grund av skada i pergamentet. j Bok-staven a saknas på grund av hål i pergamentet.

9950 1379 april 21 LinköpingRiddaren Nils Gädda kungör att han, hans bror och hans syster givit Johan Staffansson hela deras ägodel

i Björka (i Säby socken). De avhänder sig och sina arvingar egendomen och överlåter den till Johan och hansarvingar som evig egendom.


Orig. på perg. (24,1 x 6,7 cm; 6 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11457.Regest: J. G. Liljegren, Förteckning öfver en samling permbref uti […] Lars von Engeströms bibliotek (1819), s. 12.Om riddaren Nils Gädda och hans syster, se ÄSF II, s. 43–44, och G. Carlsson i PHT 1951, s. 1–6. Nils Gäddas bror är

möjligen den Johan Gädda som omtalas i brev 1370 27/4 (DS nr 8102). Carlsson, a.a., har en annan tolkning av släktskapet mellanJohan och Nils.

781

Omnibus presens scriptum cernentibus ‧ Iak Niclas Gædda riddare hælsar iaka thømæuærdælika medh varum Herra ‧ Kænnis iak thæs at iak hawir giwith Ioan Staffanson ok minbrodhir ok min søstir allan varn ægho dæl i Birkiom i vato ok thørro nær by ok fiærran ængovndan takno ok b-af hændum vi os thæt ok varum arwum ok hanom til ok hans arwm-b tilæwærdilika æghoc. Scriptum Lincopie anno Dominj Mo ccco lxxo nono, feria quinta proximapost dominicam Quasi modo geniti proprio sub sigillo.

Sigill: endast tom skåra

a Pleonastiskt. b–b För liknande formulär, utan ett verb i andra ledet, jfr DS nr 8735: (…) at jac thet afhændemic oc minom aruom oc honom til oc hans aruom (…). c Den sista bokstaven delvis täckt av bläckplump.

9951 1379 april 24 VadstenaMärta Jonsdotter i Ekhult (i Fliseryds socken) ger häradshövdingen i Norrabygd (nu Stranda härad)

fullmakt att på hennes vägnar på tinget ge Vadstena kloster fasta på egendomen Brotorp (i Ålems socken) ienlighet med lagen.


Orig. på perg. (19,8 x 5,0 cm; 5 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11458.Regest: RPB nr 1419.Jämför brev 1379 25/3 (DS nr 9938) ovan, i vilket Märta Jonsdotter skänker den här aktuella egendomen till Vadstena

kloster. Om utfärdaren och orterna, se kommentar till detta brev.

Jak Mærita Ionsdotter af Ekholt kænnis medh thæsso mino brefwe thet iak giuara hæraz-høfdhingenomb j Norrabygdh ‧ fulkamakt aac mina væghna ‧ vp at lata okd fastfara a thinge ‧thet gozite som iak giifuitf hafwir Vatzstena kloster som Brothorpt ‧ hetir æptir thy som laghsighia. Scriptum Wastena anno Domini Mo ccco lxxo nono ‧ dominica secunda post Pascha ‧meo sub sigillo ‧

Spår efter ett sigill finns på brevets baksida.

a Föregås av överstruket ha. b hærazhøf dhingenom utan avstavningstecken vid radskifte. c Andra a troligensenare tillagt. d Efter rättelse från af. e Bokstaven o efter rättelse från h. f Bokstäverna ii något otydliga på grund avfläck på pergamentet.

9952 1379 maj 1Bo Jonsson, drots i Sverige, skänker för sitt och sina föräldrars själagagn till Vadstena kloster egendomen

Hässleby i Hagebyhöga och (Västra) Stenby socken med alla tillagor inklusive landbor, på villkor att isystrakonventet en jungfru intas som ska be för utfärdaren och för hans föräldrar så länge som klostret finnskvar. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingar egendomen och överlåter äganderättten på evig tid till Vadstena

782

kloster. Vidare ger utfärdaren häradshövdingen i Aska härad, där jorden ligger, fullmakt att fastfara egendomen ienlighet med landslagen.

Utfärdaren ber riddarna Karl Ulfsson och Bengt Filipsson att besegla brevet tillsammans med honomsjälv.

Orig. på perg. (27,5 x 12,2 cm, uppveck 2,7 cm; 11 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11459.Regest: RPB nr 1420.Angående sigillanterna, riddarna Bengt Filipsson (Ulv) och Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), se SRM s. 19 och 53.Brevet är vidfäst 1381 17/6 (SDHK nr 11910), genom vilket häradshövdingen i Aska ger fasta på egendomarna.

Alla the mæn thætta breff høra ælla see helsa iak Boo Jonsson drotzete ij Swerike ‧æwærdhelika mædh warom Herra Ihesu Christo. Thæt scal allom mannom witarlikit wara ‧ swathøm som æftirkomande æru ‧ som them nu æru at iak hafwir giuit j Gudz hedhir oc wara frufore mina ‧ siæll oc minna forældra som iak ær skyldughir got fore gøra till Vatzstena klostermit gooz ‧ som hetir Hæsloby ‧ j Haghaby høgha sokn ‧ ok Sten sokn liggiande mædh akrum,ængium, lanbom ok thorpom ‧ oc allum andrum tillaghum wato ok thyrdhoa nær by ok fiærreængo vndantakno / mædh swa forskæl ‧ at en jomfru sculi intakas / j conuentet hulkinplictugh scal warab at bidhia for minne siæl ‧ ok minna forældra æwærdhelika mædhan klostritstaar. Oc afhænde iak mik oc minom arwom ‧ thætta sama gozit oc hemola iak thæt thyfornæmpdo Watzstena klostre ‧ til æwærdhelike ægho / Ok gifwir iak hæradzhofdhingianomc

‧ j Aska hæradhe som gozit innan liggerd fulla makt ok wald thætta gooz a thingom fastfaraæftir lanzens laghum. Ok till vitnisbyrdh ok mere stadhfæstilse thæsse gauo ‧ sætir iak mitincigle fore thætta breef ok bedhis til vitnisbyrdh ‧ ærlikra manna ‧ jncigle ‧ herra KarlsWlfssons riddara ‧ ok herra Bendictz Philipussons riddara ‧ mædh mino eghno fore thættabreff. Datum anno Domini Mocccolxxo nono, die beatorum apostolorum Philippi et Jacobi ‧

På baksidan:Littera Boecii Joansson super HæslobyE ix (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)Aska hæradh(halvt kors)

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 3,1 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 408): + S’ BoeciiIonson; nr 2 runt av ofärgat vax, omskriften och vapenbilden utplånade, något skadat, diameter 3,1 cm(heraldiskt sigill); nr 3 endast sigillpåse av ljusrött linne bevarad på sigillremsan. Ytterligare två sigillpåsar avljusrött linne är lösa.

a thyr do utan avstavningstecken vid radskifte. b wa ra utan avstavningstecken vid radskifte. c hæradzhofdhingianom utan avstavningstecken vid radskifte. d Över raden och här insignerat.

783

9953 1379 maj 2 (Elbing)Rådet i Elbing meddelar Danzig att pundtullen ännu inte kunnat översändas från Königsberg, Skåne (”in

Scania”) och Braunsberg. Vidare meddelas att man lovar ta hand om den person som mottagarna har i fängslatförvar och som dräpt en dansk i Helsingör.

Orig. (på latin) på papper (skadat), 300 D, 65 nr 7, Danzigs stadsarkiv, Wojewódzkie Archiwum Państwowe w Gdańsku,Gdańsk.

SDHK nr 42788.Tryckt: Hanserecesse III, nr 123; Dipl. Dan. IV:1, nr 497.Regest: Reg. Dan. Ser. II, nr *3040.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 497.Angående årtalet se Dipl. Dan. IV:1, nr 497.

9954 1379 maj 3 VadstenaIngegerd Knutsdotter skänker för sig, sina föräldrar och arvingar i öppet brev sin egendom Torö i Skäll-

viks (nu S:t Anna) socken i Hammarkinds härad till Vadstena kloster med landbor och alla tillagor. Ingegerdavhänder sig och sina arvingar egendomen i Torö och överlåter den till klostret så att varken hon själv ellerhennes arvingar härefter kan hindra eller klandra jorden för klostret. Vidare ger utfärdaren häradshövdingen iHammarkinds härad fullmakt att fastfara egendomen i enlighet med landslagen.

Utfärdaren ber sin morbror, riddaren Birger Ulfsson, och sin moster, fru Cecilia Ulfsdotter, att beseglabrevet tillsammans med henne själv.

Orig. på perg. (21,2 x 12,4 cm, uppveck 1,6 cm; 16 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11460.Regest: RPB nr 1421.Om Ingegerd Knutsdotter, dotter till Birgitta Birgersdotters äldsta dotter Märta Ulfsdotter och sedermera abbedissa i

Vadstena kloster, se DS nr 8748 och där anförd litteratur.Om Cecilia Ulfsdotter och hennes bror Birger Ulfsson (Ulvåsaätten) se ÄSF I, s. 93–95.

Alla the ‧ mæn thætta breff høra ælla see ‧ helsa iac Ingegerdh ‧ Knutz dottir æwærdhe-likaa medh warum Herra Ihesu Christo ‧ Kænnis iac vppinbarlika / mædh thæsso mino øpnobrefwe at iac / for Guz sculd / oc wara fru oc mina siæl ‧ oc forældra / oc arwa aminnilse sculd/ hawir vnt oc giuit vara fru klostre j Watzstenum til æwærdhelike ægho / allan min egholut jThorøø j Skældowika sokn j Hamarkinda hæradhe ‧ mædh lanbom oc allom sinom tillaghom‧ hwat the hælzst æru / ængo vndan takno / Oc afhændir iak / mic thæn fornæmpda minegholut j Thorøø oc minom arwom oc tileghnar klostreno /‧ swa att hwarte iac ælla minearwa ‧ hædhan fra sculum thæs makt hawa / at thæt halda ælla hindra / for klostreno / ællanokra lundom qwælia oc gifwir iac hærazhøfdhingianom j thy fornæmpda Hamarkindahæradhe fullab makt thætta gooz fastfara / a thinge æftir lanzens laghum. Oc t[i]llc thæssinsd

gawo mere visso / oc stadhfæstilse hængir iac mit eghit incighle / for thættae bref oc bedhisærlikx manz herra Birghirs Wlfssons / riddara mins kæra modhorbrodhersf / oc ærlika fru fruCiscelio Wlfs dottir minna kæra modhor systor / incigle mædh mino eghno. Scriptum Watz-stena ‧ anno Domini Mocccolxxg nono, ipso die ‧ Jnuencionish sancte Crucis /

784

På baksidan (med olika händer):i-Littera Ingigiærdis Knutzdottir-i

Super insula ThorøøHamarkindahæradh(halvt kors)b xix (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 3,1 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 283): + S’ IngegærdisKnvtsdottir; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 3,7 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 747): + Sigillum ‧[B]yrgheri ‧ Vlphson ‧ militis; nr 3 runt av mörkgrönt vax, diameter 3,0 cm, sigillpåse av ofärgat linne(heraldiskt sigill, se SMV II, s. 747): + S’ Cecilie ‧ Vlfsd[o]ttir.

a æwer dhelika utan avstavningstecken vid radskifte. b ful la utan avstavningstecken vid radskifte. c tlll ms.d thæs sins utan avstavningstecken vid radskifte. e thæt ta utan avstavningstecken vid radskifte. f modhorbro dhersutan avstavningstecken vid radskifte. g Rättat från Mocccolxxx. h jnuen cionis utan avstavningstecken vid radskifte.i–i Delvis på rasur.

9955 1379 (efter) maj 3 Hagunda tingBirger Karlsson säljer till sin måg Kort Görtz 2 markland jord i Balingsta i Balingsta socken i Hagunda

härad för 200 mark penningar i så gott mynt att 6 mark gäller för 1 lödig. Utfärdaren ger sin tjänare OlofNilsson i Balingsta fullmakt att på tinget ge fasta på jorden, och denne erkänner sig också ha varit på tinget iHagunda på rätt tingsdag, tisdagen efter sankta Valborgs dag, och där till Kort Görtz upplåtit dessa 2 marklandjord med alla tillagor på Birger Karlssons vägnar. Birger Karlsson avhänder sig och sina arvingar egendomen ochöverlåter den till Kort Görtz och hans arvingar med evig äganderätt. Vedervarumän är Nils Petersson i Ham-marby och Birger Karlssons tjänare Olof Nilsson i Balingsta. Fastar är Ingevald i Vreta, Lars i Käfflöt, Hedfar iBerga, Gregers i Brunna, Jöns i Filke, Håkan i Hesta, Staffan i Höja, Karl i Lund, Botolf i Holmbro, Bengt iMåsta, Nils i Ölsta och Olof i Tibble.

Nils Petersson, häradshövding i Hagunda härad, beseglar.

Orig. på perg. (23,1 x 13,3 cm, uppveck 1,7 cm; 16 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11461.Regest: RPB nr 1422.Om Birger Karlsson (Folkungaättens oäkta gren) se ÄSF I, s. 45.Om Kort Görtz se DS nr 9946 ovan.Angående Nils Petersson som häradshövding i Hagunda se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 65.Om orterna se DMS, Uppland 1:6.Jämför brev 1379 9/6 (DS nr 9971) nedan, i vilket Birger Karlsson säljer egendomar i Balingsta socken till Kort Görtz.Olof Nilsson sade sig ha varit på tinget tisdagen efter Valborg, d.v.s. den 3 maj 1379. Brevet, som saknar utfärdandedag,

måste därför ha tillkommit efter denna tid.Det kan noteras att formuläret är något ovanligt eftersom den formelle utfärdaren Birger Karlsson själv inte var på tinget

och eftersom Olof Nilsson, som fått fullmakt av Birger, i ett avsnitt av brevet figurerar i första person. Det senare gäller ävensigillanten Nils Petersson.

785

Anno Domini Mo cccolxxixo tha kændis iak mik Birgher Karlsson hawa lathit ærlykommanne Kort Gørze minom magh thw marcha land iord ij Balista ij Balista sokn ok ijHaghunda hundare føre thw hundrada marc peninga swa got mynt swm siæx march guldo enalødhoghab march. Thæsso fornæmpda iord hawer iak Birgher Karlsson giwid Olaff Niclissonminom swen ij Balistom byggiandec fulla makt at giwa ærlykom manne Kort Gørze lyst okfasto a thinge swm iak ther siælwer ware fore. Thy kænnis iak mik Olaff Niclisson hawa warida Haghunda thinge rættom thinxdagh næsta thisdaghin æpther sancta Walborgha dagh okhawa wp lathid ærlykom manne Kort Gørze the fornempda thw marc land iord a ByrgherKarlssons wægna medh hws, iord, aker ok æng, scogh ok fyskewatn ok medh allom thil lagh-om engo wndan takno. Thy aff hænder iak mik Byrgher Karlsson ok minom aruom the for-nempda iord ok 1-wnder sæther-1 iak Kort Gørze ok hans aruom thil æwærdelyka ægho. Thæs-so thwe ærw widher warw mæn først Niclis Pædarsson ij Hamarby2, Olaff Niclisson ijBalistom3 Byrgher Karlssons sween. Ok thæsso æru fasta først Ingeualderd i Wrætom4, Laurensij Kæffslut5, Hetfari ij Berghom6, Gregorius in Brunnum7, Iønis ij Fyleke8, Haquon ij Hetsta9,Staffan ij Hyom10, Karl ij Lunde11, Botholwer ij Hølmbro12, Benedictus i Musistum13, Niclisin Ølistum14, Olaff in Thygbøle15. Thetta ær medh fullom skælom ok fullo wisso a thingegiort ok thy sæther iak Niclis Pædarsson hærædzhyffdinge ij Haghunda hundare mit insiglefore thetta breff.

På baksidan: Littera firmaria super ij marchisiiijByrghere Karlson

Sigill: runt av brunt vax, diameter 2,6 cm, sigillpåse av mörkblått ylle (heraldiskt sigill, se SMV II, s.701): + S’ Niclis Pædharson.

a Ordet är i brevet genomgående skrivet med en till synes överflödig ar-ligatur över bokstaven a, vilken skullekunna tolkas som att ordet istället ska läsas marchar eller marchas. b Bokstaven o rättad från a. c byggian de utanavstavningstecken vid radskifte. d Inge ualder utan avstavningstecken vid radskifte. e Bokstaven h svårläst p.g.a. bläck-plump.

1–1 D.v.s. ’tillägna, överlåta’, se Söderwall: undirsätia. 2 Hammarby (nu Hammarskog) i Dalby socken.3 Balingsta i Balingsta socken. 4 Vreta i Dalby socken. 5 Käfflöt i Ramsta socken. 6 Berga i Västeråkers socken. 7 Avsertroligen (Övre) Brunna i Balingsta socken. Ett annat alternativ är Brunna i Dalby socken eller (Nedre) Brunna iHagby socken (OAU). 8 Filke i Hagby socken. 9 Hesta i Gryta socken. 10 Höja i Gryta socken. 11 Lund i Ramsta socken.12 Holmbro i Skogs-Tibble socken. 13 Måsta i Balingsta socken. 14 Ölsta i Gryta socken. 15 Sannolikt Tibble i Balingstasocken (OAU). Möjligen avses Tibble (nu Tibbleby) i Skogs-Tibble socken (jämför DMS, Uppland 1:6, som registrerardenna faste under båda byarna).

9956 1379 maj 3 (Greifswald)Rådet i Greifswald avgör tvisten mellan Konrad Kannengeter och Gerhard Rubenow och vidimerar deras

tidigare brev (DS nr 8053 och 8076).

786

Avskrift (på latin) i Liber obligationum XV, fol. 132r, Stadtarchiv Greifswald.SDHK nr 42789.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 499.Regest: Reg. Dan. Ser. II, nr *3048.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 499.Gerhard Rubenow var tidigare Greifswalds fogde i Falsterbo och hade stämt Konrad Kannengeter som bodde i Skanör;

jämför brev 1370 26/1 och 9/3 (DS nr 8053 och 8076).

9957 1379 maj Simtuna tingErik i Bärby kungör i öppet brev att han gjort ett lagenligt skifte med riddaren Sten Bengtsson, Sveriges

marsk. Denne får ½ markland jord i Bärby och 5 örtugar i Valby i Simtuna socken med hus, tomt och allatillagor. Erik avhänder sig och sina arvingar egendomarna i Bärby och Valby och överlåter dem till herr Sten ochdennes arvingar som evig egendom. I utbyte får Erik 5 öresland jord i Siggesta (i Simtuna socken) med hus ochalla tillagor. Fastar var Olof i Karleby, Björn (i Karleby), Ingemund i Tibble, Gregers (i Tibble), Alexander iHanvad, Olof (i Hanvad), Erik i Varmsätra, Olof (i Varmsätra), Mårten i Isätra, Lars (i Isätra), Ulf i Räcklingeoch Olof (i Räcklinge). Vedervarumän var Kristian i Svinn och Lars i Bärby.

Då utfärdaren saknar sigill ber han sin kyrkoherde Påvel i Simtuna, Kristian i Svinn och Lars i Bärby attbesegla.

Orig. på perg. (22,0 x 12,8 cm, uppveck 1,6 cm; 17 rader), Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11462.Om orterna i Simtuna se DMS, Uppland 1:8, s. 98, 111 och 119.Om Sten Bengtsson (Bielke) se SRM s. 73 och SBL IV, s. 147.Fastebrevet av samma dag (se DS nr 9958 nedan) är vidfäst brevet. Innehållet skiftar delvis i de båda breven.

Thæt scal allom mannom witerlikt wara them thætta breff høra eller see thet jæk Erikerii Berghby kænnis mik medh thesso mino opno brewe / hawa giort eth laghlighet jordha-skipte / medh ærlikom manne ok wælbornom hærra Stene Bendiczson riddara ok Swerikesmarske ‧ swa thet jæk hauer giwet hanom / eth halft marcland jordh ii Berghby ok femørtughar ii Walby ii Symbetuna sokn liggiande / medh huus ok tompt / ok allom tillaghomnær by och fiærre / ii wato ok ii thørro eingo vndan takno fore fem øra land jord ii Sikilstummedh them husum oka tillaghum som ther vnder liggia / hwar the helszt finnas / Ok afhendirjæk mik ok minom arwm the fornempdo jordh ok tillaghur ii Berghby ok Walby ‧ for-næmpda hærra Stene Bendiczson ok hans arwom til handa / them til ewerdhelika ægho /Thesse waro fasta aat ‧ thesso skipte ‧ først Olauer ii Karlaby1, Biorn samastadhz, Jngemunderii Thigbyle2 / Gregris samastadz, Alinsanter ii Hanawadhi3, Olauer samastadz, Eriker iiWyrmesæter4, Olauer samastadz, Marten i Jasæter5 / Laurenz samastadz, Vlff ii Reeklinge6 /Olauer samastadz / widerwaru mæn Cristiærn ii Swinne7 / Laurenz ii Biærghby / Til hwilkensskipte mere stadhfestilsa / tha bedhis jæk bisskedhelika manna jncighle ‧ swa som minskirkiohærra hærra Pawls ii Symbetunom / Cristiærns ii Swinne ok Laurenza ii Berghby / atthe them fore thætta breff hengen mædhan jæk eẏgh jncighle siæluer hauer / Thætta wargiorth vppa Symbetuna thinge epter Gudz bẏrdh Mocccolxxo nono, feria quinta proxima postfestum apostolorum Philippi et Jacobi sub sigillis antedictis.

787

På baksidan: Berghby ok ValbySigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 2,6 cm, sliten sigillbild och oläslig omskrift; nr 2 runt sigill av

brunt vax, diameter 2,6 cm, (initialsigill, bokstaven C): x S’ Crisderni ‧:‧ I ‧:‧ Svvin :; nr 3 runt av bruntvax, diameter 2,6 cm (emblemsigill): [S]’ x Lavren[…] [..]erb[y].

a Härefter utprickat och överstruket jordh som.

1 Karleby i Simtuna socken. 2 Tibble i Simtuna socken. 3 Hanevad, nu Strömsnäs, i Simtuna socken. 4 Varm-sätra i Norrby socken. 5 Isätra i Norrby socken. 6 Röcklinge i Västerlövsta socken. 7 Svinn i Simtuna socken.

9958 1379 maj 5 Simtuna tingLars i Bärby, häradshövdingsdomhavande i Simtuna hundare på Sveriges marsks, riddaren Sten Bengts-

sons, vägnar, kungör att Erik i Bärby torsdagen efter sankta Valborgs dag 1379 på tinget gjort ett byte med herrSten. Erik har till herr Sten överlåtit ½ markland i Bärby och 4 ½ örtugar i Vallby i Simtuna socken med husoch alla tillagor i utbyte mot 5 öresland jord i Siggesta (i Simtuna socken). Därutöver har herr Sten sommellanskillnad gett 1 oxe till ett värde av 5 mark penningar. Lars avhänder sig och sina arvingar egendomarnaoch överlåter dem till herr Sten och dennes arvingar. Dessa var fastar: Olof i Karleby, Björn (i Karleby), Jöns (iKarleby), Olof Påvelsson, Ingemund i Tibble, Gregers (i Tibble), Peter Basse i Isby, Peter Karlsson (i Isby), Jönsi Koby, Ingevald (i Koby), Erik i Varmsätra, Olof Uddsson (i Varmsätra). Vedervarumän var Kristian i Svinn ochJordan i Tuna.

Ufärdaren beseglar.

Orig. på perg. (24,4 x 13,8 cm; 16 rader), Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11463.Vidfäst salubrev samma dag (DS nr 9957 ovan). Se kommentarer och litteraturhänvisningar vid detta brev. Det kan noteras

att innehållet i skiftet skiljer sig åt i salubrevet och fastebrevet.

Allom thøm thætta breef høra heelsar jæk Laufrins j Bærghby hærazhøfthingea doomhaafauande j thætta sin j Symbo hundare a hethærlekins herra wæghnab herra Steens Bændix-sons redare ok Swerikis marsk æwærleka medh warum Herra. Thæt se allom kunnuth at aarumæftir wars Herra byrdh Moccclxx ok a nyunda aarenoc ok a thæn thorsdaghin næst war æftirsancta Waalburgha dagh tha war Erikird j Bærghby a waro thinge ok giorthe eet skifte medhherra Steenne Bændixson a thæsso maato swa at Erikir loot herra Steenne ett halft marklandjordh j Bærghby ok halfe fæmta ørthug j Walby j Symbetuna sokn medh husum ok allomtillaaghum ængo wndantakno fore fæm øris land jordh j Sikilstum. Ok herra Steen gaaf han-om een oxse till wilda1 swa gothan som fæm markir pænninga ok afhænde han sik fornæfndajordh ok hws ok sina aarfua ok sate wnde herra Steene ok hans arfua / Thæsse waro fasta tilOlafuir j Karlaby2, Byorn ibidem, Jonis ibidem, Olafuir Paawalssonf, Jngemundir j Thygbyle3,Gregorus ibidem, Pæthær Basse j Jsaby4, Pæthær Karlsson ibidem, Jonis i Cogby5, Jngewaldiribidem, Erikir j Virmesætir6, Olafuir Vdason ibidem / Thæsse waro withirwaromæn Cristern j

788

Swin7 och Jordan j Tunum8. Jn cuius protestacionis testimonium siggillumg meum presen-tibus est appensum. Scriptum die anno supradictis.h

På baksidan: Berghby ok WalbySigillet saknas, men den flikskurna remsan är bevarad.

a hærazhøfthin ge utan avstavningstecken vid radskifte. b wægh na utan avstavningstecken vid radskifte. c aareno utan avstavningstecken vid radskifte. d Eri kir utan avstavningstecken vid radskifte. e Härefter ett utskrapat t. f Paawalsson utan avstavningstecken vid radskifte. g siggil lum utan avstavningstecken vid radskifte. h Härefter brevav-slutande tecken.

1 Om vild i betydelsen ’mellangift’ se Söderwall, suppl.: vild 7; G. Hafström i Rättshistoriska studier 1 (1951),s. 167 f.; jfr DS X, nr 22, not 2. 2 Karleby i Simtuna socken. 3 Tibble i Simtuna socken. 4 Isby i Simtuna socken.5 Koby i Simtuna socken. 6 Varmsätra i Norrby socken. 7 Svinn i Simtuna socken. 8 Tuna i Simtuna socken.

9959 1379 maj 5Bo Jonsson, drots i Sverige, ger Vists kyrka ½ attung i Styvinge och ¼ attung i Styvinge skog i Vists

socken i Hanekinds härad med alla tillagor i utbyte mot 1 attung jord i Skog, 1 öres avrad i Jordstorp och 1 öresavrad i Ringetorp, ½ (öres, se not f-f nedan) avrad i Hållingstorp, 1 örtugs avrad i Mårdstorp, 20 öres avrad iKlint, 21 öres avrad i Gunnarsbo, ¼ i Landamäre som är 10 ½ öres avrad, ½ öres avrad i Högmo, ½ marks avradi Ringsnäs, ½ fjärdings attung i Vässentorp, ½ attung i Jonsäter, tomter och hagar i Södra Berga som ger ½marks avrad, hela kyrkans egendom i Knutsmåla och Brommetorp (alla i Vists socken). Bo Jonsson ger därtilltill Vists kyrka 40 mark penningar i så gott mynt att 6 mark gäller för 1 lödig. Bo avhänder sig och sina arvingaregendomarna i Styvinge och Styvinge skog och överlåter dem till Vists kyrka som evig egendom.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Harald Bagge och Peter Tomasson.

Orig. på perg. (22,9 x 12,5 cm, uppveck 2,0 cm; 16 rader), Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11464.Tryckt: E. Nygren i H. Rosman, Bjärka-Säby I (1923), s. 355.Om Harald (Andersson) Bagge, som vid denna tidpunkt var häradshövding i Dals och Lysings härad, se Rosman, a.a., s. 92

f., och J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 285. Liksom medsigillanten Peter Tomasson tillhörde han BoJonssons män i Östergötland; se vidare DS nr 9454 med kommentar.

Slitage på brevet, främst i vecken, har orsakat viss textförlust (se noter).

Thæt skal allom mannom viterlikt vara som thatte breff kunne høra ælle sea at jac BoJonson drotzæ j Suerike kænnis vither medh thesse myne vpno brefuo mic hafua latit Vistbokirkio en half attung jordh j Stywinge oc en fiærthunxattung j Stywinge skogh j Vistbo sokn jHanakindahærætha medh hws oc jordh, aker oc æng oc medh allo thy ther tilliggir j vato octhørre ængo vndanb fori thisse gotz hær æptec koma forst een attung jordh j Skoghe medhallom hans tillagh[om …]d ens øræ afraþae j Joarstorp ‧ oc j Ringwithathorp ens øre afraþæ ‧Jtem j Holgerstorp ens halfs f-[øræ af]raþa-f oc Marensthorp ens ørtughs afraþa, jtem j Klintethiugge øræ afraþa oc j Gunnarsboth[a]g [thiu]geh ens øræ afraþa, jtemi fiærþungen aff Lande-mæræ som ær half ællofte ørtogs afraþa oc j Høghamo ens halfs ores afraþa, jtem j Rængsnæss

789

een half marke afraþa, j Vestrathorp een half fiærthungs attung ‧ ocj j Joanssæter een halfattung, jtem tompter oc hagha j 1-Sudra Bierghæ-1 aff ena halfua marke afraþa, jtem allankirkionæ æghodeel j Knutsmala oc Bræmathorp. Oc ther til gaff jac fornempde Vistbo kirkofirthige marker suenska pæningo sua got mynt som siex marker ginge fori ena løthugha markhuilkank fornempdel half attung j Stywinge oc een fiærthunxattung j Stywinge skogh. Jacafhender mic oc minom arfwm oc vplater oc anduarther fornempde Vistbo kirko til æuerdelikegho. Jn cuius rei testimonium sigillum meum vna cum sigillis Haraldim Bagge et PetriThomasson presentibus litteris est appensum. Datum anno Dominj Mccclxxnono, feriaquinta ante diem beati Johannis ante portam Latinam.

På baksidan: Littera Bo Joansson de commutacione Styuinge in Skogh et multis aliisSigill: nr 1–2 endast sigillremsa; nr 3 runt av ofärgat vax, diameter 2,4 cm, sigillpåse av ljusrosa linne

(heraldiskt sigill): […]ri […]me.

a Hanakindahæ ræth utan avstavningstecken vid radskifte. b Härefter saknas ett väntat takno eller liknande.c Bokstaven e närmast oläslig. d Ca 6 tecken i radslut kan inte läsas på grund av slitage. e Bokstavsföljden afr svårlästpå grund av slitage. f–f Ca 6 tecken i radslut kan inte läsas på grund av slitage; här supplerat enligt övriga läsningar ibrevet. g Sista bokstaven svårläst på grund av slitage. h thiu ge utan avstavningstecken vid radskifte; svårläst på grundav slitage. i Bokstaven m nästan oläslig på grund av slitage. j I vänstra marginalen ett tecken liknande #, möjligen fören inte utförd omflyttning. k huil kan utan avstavningstecken vid radskifte. l Bokstaven n närmast oläslig på grund avslitage. m Möjligen rättat från Harals; bokstaven d snarlikt ett runt s.

1–1 Okänd gård i Vists socken.

9960 1379 maj 12 LundMagnus (Nilsson), vald ärkebiskop i Lund, har ombetts av ärkedjäknen, kantorn och hela domkapitlet i

Lund att bekräfta de privilegier som de erhållit av utfärdarens företrädare och beviljar nu med samtycke av sittdomkapitel innehållet i följande artiklar med evig giltighetstid. För det första, när någon av kanikerna avlider,antingen denne är innehavare av högre ämbete eller inte, så ska dennes exekutor från domkapitlet tillsammansmed övriga testamentsexekutorer under ett år räknat från dödsdagen erhålla all avkastning, alla inkomster ochavgifter som kommer från ämbetet, prebendan och (kanik)bordet, om kaniken var residerande, för att kunnaförrätta hans begravning och lösa hans skulder, och de ska vidare fullt ut besluta om beneficiernas egendomarfram till nämnda tidsgräns. Återstoden av inkomster och avkastning efter betalningen av testamentsgåvor ochskulder, ska överlåtas till den avlidnes sanna arvingar, med undantag av de bopenningar som hör till bene-ficierna. Kanikerna i Lund och deras vikarier, som residerar vid de kyrkor för vilka de vigts eller vid de kyrkorsom hör till deras prebendor eller ämbeten, ska vara befriade och undantagna från betalning av avgiften tillärkebiskopsbordet (cathedraticum) och andra avgifter och utskylder till ärkebiskopen. Kanikerna ska även haärkebiskoplig jurisdiktion över förvaltare, landbor och över dem som bor på annans mark samt deras tjänstefolk,antingen de bor på deras kyrkliga eller på deras världsliga egendom; och de ska även uppbära biskopstionde avdem. Kanikerna ska med eget brev genom kyrklig bestraffning fritt kunna betvinga dem av tjänstefolket som ärtredskande och gensträviga, med undantag för rättsfall gällande viktigare ärenden som skärpning av straff ochskilsmässa. Utfärdaren ska efter förmåga bevara kanikernas egendomar, såväl gemensamma som enskilda, medsamma frihet som sina egna. Han bekräftar både de nämnda artiklarna och alla de privilegier som kanikerna

790

tidigare erhållit av utfärdarens företrädare och lovar att bevara dem, tillsammans med alla artiklar i framlidneärkebiskopen Nils (Jönssons) i Lund testamente (1379 3/2, DS nr 9915), vilka rör kanikerna och Lunds dom-kyrkas fabrica.

Brevet beseglas av utfärdaren samt med Lunds domkapitels och Lundagårds sigill.

Avskrift i Registrum eccl. Lundensis, hs A 11, pag. 41–42, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11465.Tryckt: Rep. Dan. nr 3255 (i utdrag); Dipl. Dan. IV:1, nr 500.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 500.Regest: ÆA V, s. 134.Om ärkebiskop Magnus Nilsson se E. Jørgensen i Dansk Biografisk Leksikon 17 (1939), 143 f., och G. Carlsson i Lunds

domkyrkas historia I (1946), s. 481 ff.Jämför ärkebiskoparnas i Lund tidigare stadfästanden av domkapitlets privilegier: 1346 6/5 (DS nr 4073), 1355 8/6 (DS nr

5124), 1361 4/4 (DS nr 6459) och 1362 2/9 (DS nr 6666).

Uniuersis ‧ presentes litteras inspecturis vel audituris Magnus Dei gracia ‧ electus inarchiepiscopum Lundensis ecclesie ‧ eternam in Domino salutem. Ex quo dominj archi-diaconus ‧ cantor ‧ totumque capitulum nostrum Lundense nobis in Christo dilectum ‧ nobishumiliter supplicarunt ‧ quatenus eorum priuilegia ‧ que a predecessoribus nostris hucusquehabuisse dinoscuntur ‧ maxime in articulis infrascriptis ‧ graciose confirmare dignaremur ‧nos piis eorum precibus inclinati ‧ ac predecessorum nostrorum predictorum vestigiis inhere-re volentes ‧ annuimus ‧ et consensu vnanimi ipsius capituli nostri ordinamus perpetuistemporibus irrefragabiliter obseruandum ‧ primo ‧ quod, cum aliquis canonicorum de ipsocapitulo diem clauserit extremum ‧ siue in dignitate constitutus fuerit siue non ‧ extuncipsius exsequtor de capitulo existens vna cum aliis exsequtoribus testamenti sui ‧ omnes etsingulos ‧ fructus ‧ redditus et seruicia ‧ de suis dignitate et prebenda ‧ necnon de mensa ‧ siresidens exstitit prouenientes seu proueniencia ‧ per annum integrum / a die mortis suecomputandum ‧ pro suis exsequiis honorifice faciendis ‧ et pro debitis ipsius defuncti fidelitersoluendis ‧ libere percipiat et ordinacionem meram et integram in bonis omnibus et singulisdictorum beneficiorum retinebit ‧ ad terminum prenotatum. Et si aliquid reddituum siueprouentuum ‧ vltra solucionem legatorum et debitorum huiusmodi superfuerit ‧ veris hered-ibus ipsius defuncti ‧ plenarie sine fraude qualibet committetur ‧ saluis tamen omnibusestimacionibus1 beneficiorum predictorum, jtem ‧ dominj canonici Lundenses, qui nunc suntvel qui pro tempore fuerint ‧ et eorum vicarii ‧ in eorum 2-ecclesiis intitulatis-2 seu annexisprebendis aut dignitatibus suis residentes ‧ a solucione cathedratici3 et aliorum jurium etonerum archiepiscopalium ‧ omnino sint quiti ‧ liberi pariter et exempti, jtem ‧ quod iidemcanonici jurisdictionem archiepiscopalem omnimodam ‧ super villicos ‧ colonos et inquilinos ‧ac familiam eorum ‧ siue in bonis ecclesiasticis siue mundanis ipsorum residentes ‧ habeant ‧et decimam episcopalem leuent integre ab eisdem ‧ Jtem ‧ quod rebelles ‧ contumaces etobstinatos ‧ ex ipsis familiis ‧ cum litteris ipsorum canonicorum propriis per censuramecclesiasticam ‧ aggrauacionis et diuorcii sentenciis ac aliis maioribus causis ‧ dumtaxat ex-ceptis ‧ libere poterint cohercere ‧ jtem ‧ quod bona dictorum canonicorum ‧ tam communiaquam specialia ‧ in consimili libertate cum bonis nostris propriis ‧ conseruabimus iuxta posse‧ Non solum autem premissos articulos ‧ verum eciam omnia et singula priuilegia et gracias ‧

791

que vel quas a quibuscumque predecessoribus nostris hactenus habuerant ‧ vna cum omnibuset singulis articulis de testamento venerabilis patris dominj Nicolai / dudum archiepiscopiLundensis ‧ predictos canonicos et fabricam ecclesie Lundensis concernentibus ‧ tenore-presencium confirmamus et seruare promittimus inconcusse. Jn cuius rei testimonium ‧sigillum nostrum ‧ vna cum sigillisa capituli nostri predilecti et curie nostre Lundensis ‧ pre-sentibus duximus apponendum ‧ Datum Lundis ‧ anno Dominj Mccclxxnono ‧ die beatorummartirum ‧ Nerei et Achillei.

Rubrik: Confirmacio priuilegiorum capituli per dominum Magnum electum ecclesieLundensis

a Rättat från sigillos.

1 För betydelsen ’bopenningar’ se GMLS: (a)estimatio 3; här närmast i betydelsen lösöre, jfr KL XI: Lösöre,sp. 157. 2–2 För uttrycket ecclesia intitulata, med betydelsen ’kyrka för vilken en präst vigts och där han har sinhuvudsyssla’ se GMLS: intitulo 3. 3 För ordet i betydelsen ’årlig i den kanoniska rätten fastställd avgift till biskopsbor-det från sockenkyrkorna’ se GMLS: cathedraticum 2.

9961 1379 maj 18Matts Gustavsson säljer och upplåter i öppet brev till hederlig man Halsten Petersson för 25 mark sin

egendom Källestorp i (Norra) Sandsjö socken med alla tillagor som han fått av Folke Bryniulfsson. Utfärdarengaranterar överlåtelsen gentemot alla som kan komma att motsätta sig den och avhänder sig och sina arvingaregendomen på evig tid till Halsten och hans arvingar.

Utfärdaren ber Sune, kyrkoherde i Sandsjö, och Brudd Bengtsson att bevittna och besegla brevet tillsam-mans med honom själv.

Orig. på perg. (20,0 x 5,7 cm, uppveck 1,3 cm; 6 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11466.Regest: RPB nr 1423.Om Matts Gustavsson (Sparre) se DS nr 9379 och 9939 och där anförd litteratur.Om Brudd Bengtsson eller Bennesson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) se ÄSF I, s. 73.Angående Källestorp, som 1376 11/12 pantsatts till Linköpings domkyrka, se DS nr 9379.

Alla the mæn thetta breff høra ælla se helsa iak Mathis Gøzstafson æwerdheleka medhvarom Herra / Kænnis iak mik medh thesso mino opno brefwe / hafwa salt ok vplatit /hedherlekom manne Halstene Peterson mit goz i Kældorstorpe i Sanzsiosokn liggiande / somiak af Folka Bryniolfsyni fik / medh allom til laghwm ængho vndan takno / for fæm mark oktyughu / ok vilkora iak mik honum thet fornæmpda gooz ata hemola for alla the ab kvnno tala/ ok afhænder iak mik thet for saghdha gooz ok minum arwfwm til honumc ok hans arfwa tildæwerdhelekae ægho / Hær til vitnis byrdh bedhis iak godhra manna insigle / herra Swna iSanzsio, Bruds Bænason medh mino eghno. Scriptum anno Domini Moccco lxxo nono, diebeati Erici regis et martiris.

792

Sigill: nr 1, 3 endast sigillremsor; nr 2 fragment av runt sigill av ofärgat vax, 2,5 x 1,3 cm.

a Föregås av utprickat honum. b Över raden. c Föregås av utprickat hans o. d Bokstäverna ti efter rättelse fråna. e Bokstäverna le sannolikt efter rättelse från ka.

9962 1379 maj 18 NyköpingFolke Nilsson säljer i öppet brev 11 örtugland jord i Järshammar i Öja socken i Västerrekarne härad i

Strängnäs biskopsdöme med alla tillagor till välboren man Ulf Jonsson för 100 mark svenska penningar, så att 6penningar går på 1 lödig mark. Penningarna var och är ärlig man Bo Bosson skyldig Ulf Jonsson. Folke Nilssonoch hans arvingar avhänder sig dessa 11 örtugland jord med hus och alla andra tillagor och överlåter dem till UlfJonsson och hans arvingar som evig egendom. Folke Nilsson lovar att försäljningen sker efter det att två godamän på bådas vägnar har yttrat sig. Skulle dessa 11 örtugland på något sätt hindras för Ulf Jonsson förbinder sigFolke Nilsson och hans arvingar att inom sex veckor ersätta Ulf Jonsson och hans arvingar med likvärdig egen-dom på samma villkor. Folke Nilsson ger häradshövdingen i samma härad fullmakt att på hans vägnar ge fastatill Ulf Jonsson eller dennes ombud för de 11 örtuglanden jord inför kyrka och ting enligt lagen. Utfärdaren ochhans arvingar lovar att iaktta alla dessa artiklar och hålla fast vid dem gentemot Ulf Jonsson och hans arvingar.

Utfärdaren ber riddaren och lagmannen i Uppland, Karl (Ulfsson) av Tofta, (riddaren) Knut Karlsson ochBo Jonsson, drots i Sverige, att besegla tillsammans med honom.

Avskrift i Lars Eriksson Sparres kopiebok, hs B 16, fol. 74r–75r, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11467.Om Folke Nilsson (Ivar Nilssons ätt) se ÄSF I, s. 66, och SRM s. 35.Om Ulf Jonsson (Aspenäsätten) se ÄSF I, s. 15, och SRM s. 81.Jämför fastebrevet 1381 15/1 (SDHK nr 11833), vid vilket detta originalbrev varit vidfäst.

Alla the män som thetta see heller höra / helsar Fwlke Niclisson ewerdelika medhwårom Herra. Kennis iak oppinbarlika medh mino thesso nerwarande vpno brefwe swå förthem swm epthir kunno komma sum them nu ära att iak hafwir medh villja ok medh berådnomodhe gelgylliit gywith ok oplatit erlikom manne ok welbornum Ulff Jonsson älfwe ortughlandh iordh ij Jäzhammar i Öya sogn ij Westerreks herada ok i Strängnäs biskops döme förhundradha mark swänska päninga sum nu är geeft ok går ij rikine, thet swa gutth är ath sexpenninga gelda ena lödogo mark. Hulkia päninga sum erlighin man Booa Bossonb themförnämpda Ulff Jonson skyllodir war ok een är aff reetthe ok wislika skuld. Hulkia for-nempde ellewo ortogha landh iordh medh husum, thomptom ok thomsthadum, thorpum oktorpastadum, skogum ok fiskawatnom, quernom heller quernastadhom, åkir ok engh medhallom tillagom innan gårdh ok vthan när ok fiärre innan wåto ok thorro nempdo okonempdo engo vndantaghno sum they gozse aff alder tillighet hafwer ok en tillgyres kanafhendir iak mik Fulke Niclisson fornempda ok minom aruom ok epte komandom ok tillegner ok hemulth gyr them fornempda W[l]ffc Jonsson ok hans aruom ok eptekomandom tillewärdelika egho såå ath them förnempdo Vlff Jonsson medh sinom aruom ok epther-komandom skal ok fridlika måå thet förnempda goz styra ok rådha, wända ok sälia, skipta okgifua ok allaledes epther sinom egnom wilia ǀ skipad sum hanum nyttasth ok bezstd synes okwqualdh ohindrat för mik ok minom arfwom ok eptirkomandom, ok för hwariom manne af

793

mina wegna epter thenna dagh widher mina samuid ok godha troo. Tho medh swå förskälath huath sum thesse ellwa ortoghland iordh förnämpda mina wardha ena eller gäldha en thehundrade mark thet lower iak Fulke Niclisson förnempda medh minom aruom ok epter-komandom them fornempda Wlff Jonsson ok hans aruum ok epterkomandum fulligla op-retta ok wisligha beradha äpte tueggia goda manna sagn, wåra wina the wij ther till nempn-om wåra godha winä åå bådha sidhor. Jtem kan thet suå wara att Ulfwe Jonsson fornempdekan thetta förnempda goz nåkrum lundom af gånga af mina wegna ellir e-minom arfuom-e

hellir epterkomande sum Gudh förbiude tha lowar iak Fulke Niclisson förnempde ok bindermik till medh thesso brefue medh minom arfuom ok eptekomandom them förnempda UlfJonsson ok hans arfwom ok äptekomandä swå mycket ok swå gotth jordagoz ij swå godum okswå gildum by thet hanum swå läglekit är innan sex wikor ther nest epterkoma fullt ok fastath gyra ok wislika åthirgifwa för uthan alth argth medh sanno ok sama wilkurom swå för eraskrifune. Jtem gifuer iak Fulke Niclisson förnempde hera[d]zsf höfdhingianum ij sammaherade fulla [ok]g ganska makt åå mina wegna at fasth fara Ulff Jonsson förenempde hellirhans wissa wmbudi the fornempda ellewo ortugh land iordh för kirkio ok thinge medhfastum ok fullum skälum epthir allum warum lagum ok landz rätth liker wiss ath iak thersielǀwirh neer staddir ware. Alla thessa förnempda articulos ok huar thera wm sik lofwar iakförnempdo Fulke Niclisson medh minom aruom ok epterkomande Ulfwe Jonsson förnempdook hans arwom ok epte komande fasta staduga ok obrutlika ath halla.i Till huilkins brefzmere wisso ok högre statfästilse thå bedhis iak erlika manna jnsigle herra Karls af Thöptomriddare ok laghman i Oplandom, herra Knuth Karlsson ok Boo Jonsson drotze i Swerigemedh mino egno jnsigle. Scriptum Nykopie sub anno Domini Mo CCC LXX nono, vigiliaAscentionisj Domini.

Sigillavritning: runt sigill (heraldiskt, jämför SMV I, s. 408).

a Föregås av ett utstruket herre. b Härefter utstruket riddare. c Wff ms. d Upprepat som kustod vid sidskifte.e–e Hopskrivet ms. f heralzs ms. g makt ms; sannolikt skrivfel. h Bokstavsföljden wir upprepad som kustod vid sidskifte.i Härefter överstruket till. j D.v.s. ascensionis.

9963 1379 maj 22(Flera utfärdare, däribland Ingerun i Fågelsund i Bettna socken, säljer egendomar till Bo Jonsson.)

Utfärdarna överlåter jorden till Bo Jonsson och hans arvingar med full ägande- och dispositionsrätt utan vidarekrav från utfärdarna, deras arvingar eller någon på deras vägnar efter denna dag. Om jorden helt eller delvishindras för Bo Jonsson efter domar i enlighet med landslagen, förbinder sig utfärdarna att inom sex veckor efteratt så skett ersätta honom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtande av två män på Bo Jonssonsoch hans arvingars vägnar och två män på utfärdarnas och deras arvingars vägar. Vidare ger utfärdarna härads-hövdingen i det härad där jorden är belägen fullmakt att fastfara den till Bo Jonsson eller hans ombud i enlighetmed landslagen på rätt tingsplats och tingsdag. Utfärdaren (Ingerun), (…) Sune och hennes dotter Elin lovar atthålla fast vid alla delar av överenskommelsen.

Eftersom utfärdarna saknar egna sigill beseglas brevet av (…) Magnusson, Lars i Bullersta, Peter Djäken iHållsta, Bengt Karlsson och kyrkoherden Arnold i Bettna.

794

Orig. på perg. (21,3 x 13,8 cm, uppveck 2,2 cm; 18 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11469.Regest: RPB nr 1424.Brevets övre halva och högra tredjedel är bortskurna, vilket har orsakat textförlust med ett okänt antal tecken. De ortnamn

som förknippas med utfärdaren Ingerun och sigillanterna gör det troligt att brevet gäller jord i Oppunda härad. Utfärdarens namnhar supplerats efter baksidesanteckningen.

a-[… nær oc fiær]ren j vato ok thorro ne[m]pdo oc vne[m]pdo engo [vndan takno …]-a

hans arfuum til æuerdelika ægho / swa at han medh synom arfuum ma thetta forscripna godzstyra b-[oc radha, vænda, sælia, skipta]-b oc gifua oc allalethis skipa æpter synom eyghnom wiliasom honum nyttast oc bæst sẏnis / c-o[hindrat oc oqwalt fore os oc]-c warom arfuum oc forehwariom manne a wara væghna æpter thænna dagh / Hænder oc swa at d-[them fornepnda BoJonssonj ælla]-d hans arfuum kunde nokot aff thessom godzom ælla alt saman nokrom lundommedh ræt domom e-æ[lla landzlaghom affga, swa thet]-e wi medh warom arfuum gatom thethonum ælla hans arfuum eẏ hemolt giort / som Gudh forbiuthe / f-[tha bindom wi os til ocwara]-f arfua them fornempda Bo Jonsson ælla hans arfuum annat swa got godz j swa gotholæghe som g-h[onum thet læghlike ligger]-g j gen at gifua jnnan siex vikor æpter thet at honumælla hans arfuum thessin forscripna godzen h-a[fgangin waro, æpter sæghn]-h gothra mannatwæggia a hans oc hans arfua væghna oc twæggia a wara oc wara arfua i-v[æghna ther wi abadha sidhur]-i a forwarathe ærom vtan alla nesixghu1 oc arghalẏst. Oc gifuum wi hæradz-høfthingianom j thẏ j-h[æradhom som thessin forscripna godzen liggia jnnan]-j gantska mact ocwald medh thesso waro brefue / them fornempda Bo Jonssonj ælla hans wisso k-[budhi thessingodzen at]-k fastfara medh fastom oc fullom skælum a rættom thingxtat oc thingxdagh æpterlandzlaghom l-lik[awis wi siælff nær stad warom til]-l æuerdelika ægho / Alla thessa forscripnaarticulos oc hwam thera særdelis vm sigh lofuar jac m-[fornempde Jngerwn …]-m Swni oc mẏndotter Ælin / medh warom arfuum / them fornempda Bo Jonssonj oc hans arfuum n-fa[stastadhugha oc obrutlika at halda]-n widhir wara sannynd oc gotha tro vtan alt arght / Tilhuilkens brefs mere wisso oc o-høg[hre bewaring wi bedhis hedherli]ka-o manna jncighle forethetta breff til vitnisbyrdh mædhan wi eẏ jncighle hafuum swa p-so[m ær …]-p Magnussons,Laurins j Bollastum2, Pethar Diekns aff Holastom, Bænct Karlssons oc herra q-Arn[als kirkioherra i Betnom]-q Anno Dominj Mccclxxnono, dominica proxima post festum beati Ericiregis, jn testimonium premissorum.

På baksidan: Littera de Jngerwne in Foghlasunder /s-in Betna sokn-s

Sigillen saknas, men spår finns efter fyra sigillremsor.

a–a Övre delen av brevet samt ett okänt antal ord saknas, se kommentar ovan. För liknande formulär, se t.ex.DS nr 9622. b–b Här supplerat efter DS nr 9800. c–c Här supplerat efter DS nr 9800. d–d Här supplerat efter DS nr9800. e–e Här supplerat efter DS nr 9800. f–f Här supplerat efter DS nr 9800. g–g Här supplerat efter DS nr 9808.h–h Här supplerat efter DS nr 9800. i–i Här supplerat efter DS nr 9743. j–j Här supplerat efter DS nr 9800. k–k Härsupplerat efter DS nr 9800. l–l Här supplerat efter DS nr 9800. m–m Namnet supplerat efter baksidespåteckning.

795

n–n Här supplerat efter DS nr 9744. o–o Här supplerat efter DS nr 9808. p–p Här supplerat efter DS nr 9808.q–q Supplerat efter DS nr 9744, där en Arnold, kyrkoherde i Bettna, uppträder som sigillant tillsammans med de häraktuella Peter Djäken och Lars i Bullersta. r Bokstaven o svårläst p.g.a. slitage. s–s Med annan hand.

1 D.v.s. ’nekande, vägran, motsägelse’, se Söderwall: nesäghning. 2 Bullersta (nu Katrineborg) i Vadsbro socken.

9964 1379 maj 22Riddaren Holger Gregersson av Vittskövle överlåter till brevvisaren, välborna fru Elin Ingemarsdotter,

följande egendomar med alla tillagor i Gärds härad. Tre gårdar i Folkestorp i Maglehems socken, av vilka denena gården bebos av Johan Hale; denna gård har en oxe och 1 pund spannmål i bopenningar och ger 5 pundkorn i avrad; den andra gården bebos av Salomon och ger 1 skilling groschen; den tredje gården bebos av PeterFrändesson och ger 1 skilling groschen. Vidare en gård i Degeberga (i Degeberga socken) vilken bebos av JohanIngemarsson och har en oxe och 1 pund råg i bopenningar och ger 2 öre spannmål. Två gårdar i Gaddaröd (iHörröds socken), av vilka den ena gården bebos av Livel och ger 4 skilling groschen; den andra gården bebos avNils Åkesson och ger 1 skilling groschen. En gård i Everöd (i Everöds socken) som bebos av Johan Skinnare ger1 öre spannmål. En gård i Lyngsjö (i Lyngsjö socken) som bebos av Sjunne; denna gård har en oxe och 1 pundråg i bopenningar och ger 2 öre spannmål. Utfärdaren förbinder sig att genom skötning överlåta och avyttragårdarna till fru Elin och lämna dem fria från klander.

Utfärdaren beseglar tillsammans med skäliga män Torkel Nilsson till Gladsax och Trugot Has samtkyrkoherden Sven Eskilsson.

Avskrift (på latin, av nu försvunnet original) i J. Langebeks diplomatarium, Svensk Række (1756), Danska Rigsarkivet.SDHK nr 42790.Tryckt: (i utdrag) Rep. Dan. nr 3256; Dipl. Dan. IV:1, nr 502.Översättning: (till modern svenska) C. Wallin, Tommarps Urkundsbok II (1976), nr 57; (till modern danska) Danmarks

Riges Breve IV:1, nr 502.För uppgifter angående övriga avskrifter och besegling se Dipl. Dan.

9965 1379 maj 28Nils Djäken, domhavande i Oppunda, kungör att Ingevald Anundsson och Karl Öra genomfört ett

jordskifte. Ingevald Anundsson ger Karl Öra 6 öresland jord i Skolsta (nu Marieberg) i Björkvik (socken), 2öresland jord i Hofsta i samma socken och halva Åkfors kvarn (i samma socken) i utbyte mot 6 ¾ attung jord iSkärstad (i Varvs socken) och halva Blacka ström (nu Åkforsån) med alla tillagor. Fastar är Lars Birgersson,Lars i Bullersta, Halvid Länsman, Ingevald i Lena, Peter i Stensjö, Olof Bothildsson, Nils i (Västra) Å, Ragnar iEkeby, Ulf i Sätra, Klemet i Brosäter, Lars i Valsta och P(eter) i Silinge.


Orig. på perg. (22,8 x 8,0 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11470.Regest: RPB nr 1425.Om Nils Djäken som ställföreträdande häradshövding i Oppunda se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I

(1954), s. 99.Om Ingevald Anundsson, som 1385 blev lekbroder i Vadstena, se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notiserna 42:3,

56, 135. Ingevald byter i detta brev till sig den del av Blacka ström som sannolikt gått i arv till hans syster, Karl Öras hustru. Sammaskifte, med samma fastar, genomförs också 1384 15/2 (SDHK nr 12592). 1379 20/11 (DS nr 10054) skänker Ingevald egendomen

796

till Vadstena kloster, vilket förklarar det föreliggande brevets Vadstenaproveniens (se baksidespåteckningen). Ingevald Anundssonstransaktioner med (delar av) Blacka ström har efter detta fortsatt; se brev 1385 21/2 (SDHK nr 12814) och 1390 22/5 (SDHK nr13720), vilket senare brev också rör en donation till Vadstena.

Om Karl (Karlsson) Öra, som var gift med Ingevald Anundssons syster, se C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden(3:e uppl., 1911), s. 280 not 2.

Angående Blacka ström, nu Åkforsån, vilken flyter genom socknarna Björkvik, Bettna och Stora Malm, se L. Hellberg,Kumlabygdens ortnamn (1967), s. 24.

Brevet anges vara utfärdat på tingsdagen före pingst (29/5). Enligt S. Sjöberg i Rättshistoriska studier 3 (1969), s. 86, vartingsdagen i Oppunda härad vanligen en lördag, det vill säga den 28 maj 1379.

Alla the men thættæ breff høra oc see kungør iac Niclis Dyækn dom hafwande i Vpp-unde at arom æptir Guz byrd thusanda arom thryhundradha arom oc syutighi arom aa nyundaareno nesta thingxs daghin fore pichizdagha swordo skyæliche men Ingewald Anundason ocKarl Øra eth iordha skipte i thessa mato at fornemder Ingewalder gaff Karl Øra sexs øris landiord i Sculustom i Birchiwik, tu øris land iordh i Hostom i samv sokn oc halwa Akerforsaqwærn oc fornemder Karl Øra gaff Ingewalde Anundason eenom fyærdunge minne æn syuatunga iordh i Skæristadhom oc halwan Blakko strøm medh hvsom oc allom tillaghomskoghom oc fiskewatnom nær by oc fyærre innæn garz oc vtæn ængo vndan takno them octhera ærwingium til ewærdilica egho medh thessom fastom Lafrinz Birgheson, Lafrinz iBullastom1, Halwidher Lenzman, Ingewalder i Linom2, Pætær i Stensyo3, Olawer Botilloson,Niclis widher Aa4, Raghnar a-i Ekeby5,-a Vlfwir i Sætrum6, Clæmeth ib Brosæter7, Lafrinz iWalstom8, Pætærc i Silinge9. Til witnis byrdh iac hængir mit insighle fore thættæ breff somscrifat ær vm aar oc dagh oc stadh som føør ær saght.d

På baksidan: Niclis Diækn iudexSkæristadhaBlakko strømSudhermannaland(halvt kors)A v ii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

Sigill: pulvriserat vax i sigillpåse av ljusrött linne.

a–a Ytterst svårläst över raden. b Härefter ytterligare ett i vid radskifte. c Namnet förkortat P. d Härefterbrevavslutande tecken.

1 Bullersta (nu Katrineborg) i Vadsbro socken. 2 Lena i Bettna socken. 3 Stensjö i Stora Malms socken.4 (Västra) Å i Björkviks socken. 5 Ekeby i Oppunda härad, oklart i vilken socken (OAU). 6 Sätra i Oppunda härad,oklart i vilken socken (OAU). 7 Brosäter i Årdala socken. 8 Valsta i Sköldinge socken. 9 Silinge i Flens socken.

797

9966 1379 maj 29Herbricht Königsmark och hans son Henning erkänner att de är skyldiga Klaus Vinman, borgare i

Stockholm, 1 000 mark. Klaus får Våla härad i Tiundaland med alla kungliga räntor och rättigheter tills han fåttbetalt.

Notis i hs C 4, fol. 20v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11471.Om Herbricht Königsmark och hans son Henning se SBL XXI, s. 775 f.; B. Fritz, Hus, land och län 1 (1972), s. 115, och 2

(1973), s. 11, 85, 104, 140, 149, samt om tillnamnet B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schwedenbis 1420 (1957), s. 208 f.

Om brevet och pantsättningen av Våla härad se DMS, Uppland 1:4, s. 21.Se även kvittensbrev 1454 (SDHK nr 26401) och 1446 7/10 (SDHK nr 44663).

Jtem eth Herb[ri]ctha Køningsmarc oc hans son Henning Køningsmarcs breff ath thekenne sigh ware Klauus Vinman i Stokholm borgare skylloge M marc ok at fornempde Klausskwlle haffwe Waale hwndare i Tihundare medh alle konungslica rentab ok rettogheth sa lengehan haffde fwlth for sin penningc. Datum dominica Pentekostes anno M ccc lxx nono.

a herr Bencth ms; troligen avskrivningsfel eller vid avskrivningen sammanblandning med Bengt Königsmark,son till Henning. b Skrivet med ett rum-tecken ms. c Skrivet pen med förkortningstecken ms.

9967 1379 maj 30 AskebyHolmsten Ingolfsson i Vrå (nu Ekenäs i Örtomta socken) skänker i öppet brev med sin hustrus och sina

arvingars samtycke till Askeby kloster 2 spanns avgäld i Öjeby och 8 ½ spanns avgäld i Norra Gridby (båda iAskeby socken), vilka är hans köpegods, för sig, sin hustru och barn. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingardessa egendomar och skänker dem till Askeby kloster med evig äganderätt. Häradshövdingen i Bankekindshärad får fullmakt att ge klostret fasta på egendomarna i enlighet med landslagen.

Eftersom utfärdaren själv saknar sigill ber han de närvarande männen Peter Tomasson i Hännebjörke,herr Olof i Askeby, herr Jöns i Svinstad och herr Kettilbjörn i Grebo att besegla brevet.

Orig. på perg. (23,0 x 9,8 cm, uppveck 1,5 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11472.Regest: RPB nr 1426.Om Peter Tomasson (Hännebjörkeätten, tre rosor) se kommentar vid brev 1376 26/1 (DS nr 9204).

Alla the mæn thetta breff ‧ høraa eller see ‧ helsar jac Holmsten Ingolfson j Wra ‧æuerdhelica medh Gudhi ‧ Gør jac thet allum mannum witerlict medh thesso mino næruarandeøpno brefue ‧ at jac hafuer medh minne husfrv oc minna ærfwingia radhe oc godhwilia gifwitklostreno j Askaby twægga spanna afgæld j Øghiaby ‧ oc half nighonda spanz afgæld j NorraGridby ‧ hwilkit som er mit rætta køpagoz ‧ Thet hafuer jac gifwith for mina siæl ‧ oc forehusfrw ‧ ocb barna ‧ Oc afhender jac thessin fornempda gozen mic oc minom c-barnom [oc]-c

ærfwingiom ‧ oc tileghnar jac Askabẏ klostre til æuerdhelica ægho ‧ Fforty bidher jac oc fullamact gifuer hærazhøfdhinganom j Bankakinda hæradhe lata klostre fasta vp a thy fornempda

798

gozeno ‧ oc lata them fulfølghia medh allom landzlaghum oc ræt ‧ Til thessins brefwins meerstadhfæstilse ‧ oc witnisbyrdh ‧ tha bedhis ‧ jac skælica næruaranda manna insighle ‧ mædhanjac ey siæluer insighle hafuer ‧ Pætarsd Thomassons ‧ af Hændilberke1 ‧ herra Olafs i Askaby ‧herra Jønis aff Swindzstadhum2 ‧ herra Kætilbiorna aff Grepabo3 ‧ Datum Askabẏ sub annoDomini Mocccolxxixo, feria secunda proxima post festum sancti Spiritus ‧

På baksidan: Littera de Øyabẏ et NørragrydbẏSigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 2,5 cm, sigillpåse av blått ylle (heraldiskt sigill, se SMV II, s.

752): + S’ Petri Tomasson; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 2,3 cm, sigillpåse av blått ylle (sigill medreligiöst motiv): […] Olavi […]; nr 3 spetsovalt av brunt vax, 3,3 x 2,1 cm, sigillpåse av rödblått ylle (sigillmed religiöst motiv; se bättre bevarat ex. vid DS nr 8051 och 9852): * S’ Iohanni[s] […]iteri; nr 4 endastsigillremsa.

a Över raden. b Över raden. c–c Ordet barnom är understruket i originalbrevet och följs direkt av ærfwingiom.Detta skulle kunna tolkas som att skrivaren (eller en rättande hand) markerat att ordet ska bort. I föreliggande utgåvahar dock ordet behållits och ett samordnande oc supplerats. d Bokstaven s över raden.

1 Hännebjörke i Gistads socken. 2 Svinstads, nu Bankekinds, socken. 3 Grebo socken.

9968 1379 juni 1 (Trolle-)LjungbyMagnus (Nilsson), vald ärkebiskop i Lund, kungör att riddaren Torbjörn Petersson och dennes syster fru

Kristina, änka efter riddaren Johan Trugotsson, den 1 juni 1379 inställt sig på huvudgården i (Trolle-)Ljungbyoch i närvaro av ärkebiskopen, flera frälsemän, präster och lekmän gjort en överenskommelse rörande skifte avegendomar som tillfallit dem i arv efter deras framlidna mor fru Gyda Lagesdotter. Följande egendomar överlätherr Torbjörn genom skötning till fru Kristina på sina egna och på sin bror herr Lage Peterssons barns vägnar,vilkas förmyndare han var: Två gårdar i Vanneberga i Ljungby socken; på den ena gården bor BondeAstrads(son), på den andra Johan Jonsson, vilka ger ½ mark spannmål i avrad. En gård i Östra Ljungby (i ÖstraLjungby socken) på vilken Jakob Nilsson bor som ger 1 öre spannmål. Vidare en gård i Östra Ljungby på vilkenErik Skomakare bor som ger ½ mark penningar. En gård i Grödby i Ivetofta socken, på vilken gård Holmstenbor som ger 1 pund spannmål. En gård i Håstad i Österslövs socken, på vilken gård Peter Fiskare bor som ger 5örtugar spannmål. Tre gårdar i Hagstad i Näsums socken; på den ena bor Sven Ingesson som ger 1 tunna smör,på den andra bor Sven Magnusson som likaså ger 1 tunna smör, och på den tredje bor Nils Josefsson som ger ½tunna smör. En gård i Sandvik i Oppmanna socken, på vilken gård Lars bor som ger 2 skäppor smör. En gård iDyneboda i Vånga socken, på vilken gård Nils Jonsson bor som ger ½ tunna smör. En gård i Västanå i Näsums(socken), på vilken gård Sven bor som ger 12 öre penningar, och en kvarn där. En gård i Gonarp (i Näsumssocken), på vilken Trugot bor som ger 2 ½ mark penningar. En gård i Näsum (i Näsums socken), på vilkenSven Stolpe bor som ger 1 mark penningar. En gård i Vanneberga, på vilken Johan Markus(son) bor som ger 1mark penningar. En gård i Krogstorp (i Ivetofta socken), på vilken Peter Vild bor. Alla övriga egendomar medtillagor i Villands härad som tillfallit Torbjörn Petersson och fru Kristina genom arv överlät fru Kristina genomskötning till Torbjörn Petersson och ovannämnda barn.

Utfärdaren beseglar tillsammans med herr Torbjörn, fru Kristina, riddaren Tuve Galen, gälkare i Skåne,Lundakanikerna Lars (Andersson) och Alle (Katesson), prästen Torsten Andersson och väpnaren Nils Johans-son i Araslöv (i Färlövs socken).

799

Avskrift i vidimation 1384 2/10, NKR c 1316, Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11473.Tryckt: Magazin til den Danske Adels Historie I (1824), s. 32–34; Dipl. Dan. IV:1, nr 504.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 504.Regest: Reg. Dan. nr 2727; Rep. Dan. nr 3257.Vidimationen är i dåligt skick med flera hål i pergamentet och på flera ställen med utnött bläck.

Magnus Dei gracia electus in archiepiscopum Lundensem omnibus presens scriptumcernentibus salutem in Domino sempiternam. Notum facimus vniuersis, quod sub annoDomini Mocccolxxo nono quarta die Pentecostes in curia principali ‧ Lynby ‧ constituticoram nobis ‧ et in presencia nostra presentibus quampluribus nobilibus, clericis et laicisfidedignis ‧ a-Thorbernus Petri miles et domina Cristina relicta ‧ domini Johannis Trugotimilitis soror sua super-a diuisione bonorum ipsos ‧ post mortem b-matris eorundem domineGythæ Laghæsdother ‧ bone memorie-b jure hereditario conti[n]genciumc concordabant inhu[n]cd modum, quod bona infrascripta, videlicet in parochia Lyngby ‧ in Watthnebierghæe

due curie, in quarum vna Bonde Astrathe1 in secunda Johannes Jonason resident dantes propensione dimidiam marcham annone, jtem in Østra Lyngby vna curia in qua Jacobus Niclas-son residet dans vnam oram anone, jtem ibidem vna curia in qua Ericus Sutor ‧ residet dansdimidiam marcham ‧ denariorum, jtem in parochia Yfratoftæ in Gridby vna curia in quaHolmstanus dans j pund anon[e]f, jtem in parochia Øs[tersl]øfg in Hastathæ vna curia in quaPetrus Fisk dans ‧ vque solidos anone, jtem in parochia Næsyom in Haghstathæ tres curie, invna Sweno […]h dans vnam lagenam butiri, in secunda Sweno Magnusson dans eciam vnamlagenam butiri ‧ in tercia Nicholaus Josepsson dans dimidiam lagenam butiri, jtem in parochiaOmathingh ‧ in Sandwik vna curia ‧ in qua Laurencius dans duos modios butiri, jtem inparochia Wanghæ in Dyngæbothæ vna curia in qua Nicholaus Jonsson dans dimidiam lagen-am butiri, jtem in Nessyom Westena ‧ vna curia in qua Sweno dans xij oras denariorum ‧jtem molendi[num]i ibidem, jtem in Gothindathorpj vna curiak in qua Trugotus dans ijmarchas cum dimidia denariorum ‧ jtem Sweno Stulpe de vna curia ‧ in Nesyom j marchamdenariorum ‧ jtem in Watnebiergha vna curia in qua Johan Marcusæ2 dans vnam marchamdenariorum ‧ jtem in Krokstorp vna curia in qua Petrus Wild, dicte domine Cristine insortem deuenerunt. Q[ue]l quidem bona omnia et singula prenominata predictus dominusm-Thorbernus tam ex parte propria ‧ quam liberorum fratris sui germani domini Lagho[n]isn

Petri,-m quorum tutor exstat, cum omnibus et singulis dictorum bonorum pertinenciis pre-fate domine Cristine ibidem scotauit jure perpetuo possidenda. Cetera vero bona omnia etsingula in Withlanshæreth ipsos jure hereditario conti[n]genciao in sortem ipsorum dominiThorberni et liberorum predictorum fuerunt deuo[l]utap ac per eandem dominam Cristinamipso domino Thorberno et liberis predictis cum suis omnibus et singulis adiacenciis scotatafuerunt jure perpetuo possidenda. Jn quorum omnium testimonium sigillum nostrum acsigilla ipsorum domini Thorberni et domine Cristine vna cum sigillis dominorum TwonisGalen militis prefecti Skanie, Laurencii, Allonis canonicorum Lundensium, Thorstani Andreesacerdotis et Nicholai Jensson de Arwarsløf armigerj presentibus sunt appensa. Actum etdatum anno, die et loco supradictis.

800

a–a Understruket. b–b Understruket. c contigencium ms. d Så supplerat Dipl. Dan.; bokstaven n saknas ms.e Avslutande skrivtecken ae svårläst men ska sannolikt läsas så. f Så supplerat Dipl. Dan.; bokstaven e borta p.g.a. hål ipergamentet. g Supplerade bokstäver oläsliga p.g.a. hål i pergamentet. h Efter Sweno ca 5 oläsliga skrivtecken, möjligenkan en bokstav g skönjas. i Så supplerat Dipl. Dan.; sista tre bokstäverna oläsliga p.g.a. utnött bläck. j Härefter ca 2–3skrivtecken överstrukna. k Härefter ca 2 skrivtecken överstrukna. l Så supplerat Dipl. Dan.; endast bokstaven q utanförkortningstecken ms. m–m Understruket. n Laghois ms. o Andra bokstaven n kan ej med säkerhet läsas. Möjligen kan(del av) ett nasalstreck skönjas. p Så supplerat Dipl. Dan. (Dipl. Dan. supplerar lu men bokstaven u går att läsa);bokstaven l oläslig p.g.a. bortnött bläck i veck ms.

1 Sannolikt patronymikon med ellips av son. Jfr SMP I: Astradh, sp. 194, Jehanne Ossthrædhæ datter (14401/2). 2 Sannolikt patronymikon med ellips av son. Jfr Danmarks Gamle Personnavne I, sp. 898, som redovisar dettabelägg som Johan Marcuss.

9969 1379 juni 3 Vadstena klosterElin Folkesdotter skänker för sig och de sina till Vadstena kloster hela sin del, vilket är 2 attungar, i

Vinberga i Styra socken med alla tillagor med bland annat kvarn och kvarnplats. Utfärdaren avhänder sig ochsina arvingar jorden och överlåter den till samma kloster i Vadstena som evig egendom och med full disposi-tionsrätt. Häradshövdingen i det härad där jorden ligger får fullmakt att ge fasta på egendomen på tinget ienlighet med lagen.

Utfärdaren ber jarlen Erengisle Sunesson, som var närvarande vid transaktionen, samt sin son KarlBengtsson och Jöns Eskilsson att besegla brevet tillsammans med henne själv.

Orig. på perg. (24,7 x 8,7 cm, uppveck 1,5 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11474.Regest: RPB nr 1427.Om Elin Folkesdotter (kluven spets nedifrån), hennes son Karl Bengtsson (Örnfot) och svärson Jöns Eskilsson (sparre över

blad) se ÄSF I, s. 313.

Alla the mæn ‧ thetta bref høra ælla se helsa iak Elina Folka dotter æuærdhelika medhwarum Herra Ihesu Christo. Thet skall allum vitarlikit wara ‧ at iak hafwer giuit ij wara fruhedher ‧ fore mina siæll ‧ ok alla andra ‧ som iaka ægher got fore ‧ at gøra allan min egho deelij Vinberghum ‧ som ær tue atunga ‧ ij Styra sokn liggiande ‧ til Watzstena klostær ‧ tilæuærdhelikob ægho ‧ medh allom thøm tillaghom ther tilliggia ‧ akrum ok ængiom ‧ husom ‧skoghom ‧ fæmarkom ‧ fiskeuatnom, quærnom ok quærnastadhom ‧ ok c-medh allom sinomtillaghom-c nærby ok fiærre ængo vndantakno ‧ Afhænde iak mik ok minom aruom thet samagooz ok hemola iak thet thy sama wara fru klostre ij Watzstenum til æuærdheliko ægho skifta‧ ok byta huru thøm thækkis æptir klostarsins gagn ‧ Ok giwer iak hærazhøfdhingianum ij thyhæradheno som goozit ligger ij fult vald ok makt at giua a mina væghna ‧ fæstir aa thingeæftir thy som lagh sighia. Till thæssa vitnisbyrd ‧ ok vissare stadhfæsto bedhis iak hetherlikaok vælborna manna jncighle herra Eringisla Sonasons Iærls som tha nær war tha iak thætta gaf‧ Karls Bendictzson ‧ mins sons / ok Jænis Æskilssons medh mino eghno incigle hær foresætia ‧ Datum predicto monasterio beate Virginis ‧ Watzstena, anno Domini Mocccolxxo ‧nono, feria sexta proxima ante festum sancte Trinitatis.

801

På baksidan: Littera domine Helene Folka dotterVinberghaN xii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

dAska(halvt kors)

Sigill: nr 1 fragment, insytt i sigillpåse av ofärgat linne, yttre diameter 3,1 cm; nr 2 runt av ofärgat vax,diameter 3,0 cm, sigillpåse av ofärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 560): S’ Erin[…]lon[…]; nr 3 runtav ofärgat vax, diameter 3,1 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 352): […C]aroli × B[…]; nr 4 endast remsamed sigillpåse av ofärgat linne.

a Över raden och här insignerat. b æuærdhe liko utan avstavningstecken vid radskifte. c–c Pleonastiskt.

9970 1379 juni 8 (Stralsund)Stralsundbon Henrik Gildehus, son till Sigfrid, förvaltare för pojken Gerhard Poggenborg, borgare i

Visby, intygar inför kamrerarna (i Stralsund) att herr Albrekt Gildehus, rådman i Stralsund, av allt det hanmottagit för nämnde pojkes räkning till Henrik givit 1 170 mark i Stralsundsmynt att användas av nämndepojke och redovisat sina räkenskaper avseende denne. Henrik erkänner sig på pojkens vägnar vara nöjd ochkvitterar herr Albrekt.

Notis under år 1379 i Stralsunds Liber memorialis, fol. 197a, Stadtarchiv Stralsund.SDHK nr 11475.Tryckt: H. Ewe, Der Stralsunder Liber memorialis 4 (1966), nr 189.Om Stralsundsrådmannen Albrekt Gildehus och hans familj se kommentar till DS X, nr 301 med vidare hänvisningar.

Anno Domini Mo ccco lxxixo, vigilia festi Corporis Christi ‧ Hinricus Ghildehůs Cifridjfilius, Sundensis oppidanus, prouisor pueri Gherardj Poggenborghes ciuis Wysbicensis, coramdominis camerariis recognouit ‧ quod dominus Albertus Ghildehus consul Sundensis deomnibus bonis quibuscumque vocentur nominibus ‧ per eundem dominum Albertum quo-modolibet ‧ nomine dicti pueri susceptis sibi Hinrico xjC et lxx marcas Sundensium denari-orum ad vsum eiusdem pueri representauit et sufficientem fecit ipsi computacionem illiuspueri occasionea bonis ab eisdem jta, quod jdem Hinricus ex parte dicti puerj stetit in pre-missis omnino contentus ‧ dimittens eundem dominum Albertum racione predictorumomniumb penitus liberum, quitum et solutum.

a Ordet utelämnat i Ewes utgåva. b Ordet utelämnat i Ewes utgåva.

802

9971 1379 juni 9 UppsalaBirger Karlsson säljer i öppet brev till sin måg Kort Görtz 2 markland jord i Balingsta i Balingsta socken

för 200 mark reda penningar, i så gott mynt att 6 mark gäller för 1 lödig. Utfärdaren fick egendomen dels medsin hustru Ragnhild Eriksdotter, dels genom arv efter sin son Karl Birgersson och överlåter den nu till dess fullavärde, som tidigare sagts i brevet. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingar jorden och överlåter på evig tidägande- och dispositionsrätt till (Kort) Görtz och hans arvingar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med sina bröder Filip Karlsson och Bengt Karlsson.

Orig. på perg. (19,9 x 17,8 cm, uppveck 2,8 cm; 18 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11476.Regest: RPB nr 1428.Om bröderna Birger Karlsson, Filip Karlsson och Bengt Karlsson (Folkungaättens oäkta gren) se ÄSF I, s. 45–46.Om Kort Görtz se DS nr 9946 ovan och ÄSF I, s. 224.Jämför brev samma år, DS nr 9955, i vilket Birger Karlsson säljer ytterligare mark i Balingsta till Kort Görtz.

Alla the mæn thætta breff høra ællar see helsar iak Birgher Karlson medh Gudhi kærlika‧ Kænnis iak medh mino opno brefwe fori thøm somt æfter koma ‧ oc swa thøm nw ærw aatiak haffver salt ærlikom manne minom magh Koort Gyrze tw markland jordh liggiande ijBaldinxtom ij Baldingxta sokna medh aker ‧ ææng ‧ skoogh ok vaten nær byy oc fiærra ængomvndan[ta]knomb fori tw hundradha m[a]rkerc redho pæninga swa goot mint som siæx markergælda ena lødhogha markd. Hvarfori affhænder iak mik thet sama godhzet ok mino arfwomhemvla skulande thøm sama Gyrze oc hans arfwingom til æwærdlika ægho ‧ hwiket godhz iakfeek medh minne husfru Ragnilde Erix dotter oc iak ærffde æfter min son Karl Birghirson ‧mædhan iak sama godhzet fori fwlt værdh latet hafwer æffter thy som nw sakt æær ‧ før ijbreffwete ‧ Tha binder iak mik til oc mina arfwa Gyrze ‧ thet sama godhzet oc hansf arfvomfriia thet allaledhis oc lidhukt gøra ‧ In cuius firmitatem et maius robur sigillum meum etsigilla predilectorum fratrum meorum Phylippi Karlson et Benedicti Karlson presentibus suntappensa ‧ Datum Vpsalie anno Domini Mo ccco lxxix, die Corporis Christi.

På baksidan (med olika händer):Super ij marchis terre in Balinxtom; aliam marcham habet ecclesia Vpsal-ensis per permutacionem ‧ de villa EndistæJ iiijBirgher Karelson

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, skadat och med nött omskrift, 2,2 x 2,6 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s.50); nr 2 fragment av runt sigill av ofärgat vax, 2,2 x 2,9 cm; nr 3 runt av brunt vax, diameter 2,4 cm (heraldisktsigill, se SMV I, s. 50): S’ Bene[d]icti × […]ro[…].

Två lösa sigillpåsar av mörkblått ylle som sannolikt skyddat två av sigillen har bevarats med brevet.

a Över raden. b vndanknom ms (skrivfel). c mrker ms. d Rättat från marker (-er-förkortningen raderad).e breff wet utan avstavningstecken vid radskifte. f Över raden och här insignerat.

803

9972 1379 juni 9Rådmännen i Visby tillskriver rådmännen i Lübeck och meddelar att skäliga män Johan Ebbing och

Martin Skrivare, testamentsexekutorer för framlidne Visbyborgaren Herman Wise, samt Evert Hasseke och”Servacius”, testamentsexekutorer för framlidne Visbyborgaren Bertold Stenbeke, inför rådet i Visby gemensamtutsett brevvisaren herr Evert Doseborch till sitt sanna ombud för att av Lübeckborgaren Tideman Geismarinkräva betalning för 2 läster järn och 2 tunnor smör. Järnet och smöret hade Bertold Stenbeke, medan hanännu levde, deponerat hos Tideman Geismar för att säljas. Det är känt att pengarna tillhör Herman Wises ochBertold Stenbekes arvingar i lika stora delar genom det handelsbolag som grundats av Herman och Bertold.Mottagarna ska se till att pengarna till fullo överlämnas till ovannämnda ombud. Eftersom utfärdarna vill hållaTideman och dennes arvingar skadeslösa i fråga om depositionen har de även mottagit en fullgod säkerhet.

Brevet beseglas med staden Visbys sekret.

Orig. på perg., (16,8 x 14,8 cm, 15 rader), Svecica Nr. 156, Archiv der Hansestadt Lübeck.SDHK nr 42791.Angående Evert Doseborch, som var tysk borgmästare i Visby 1378, se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische

Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 133; D. Wase, Styrelse och administration i medeltidens Visby (1998), s. 81.Om Lübeckborgaren Tideman Geismar se W. Koppe, Lübeck-Stockholmer Handelsgeschichte im 14. Jahrhundert (1933),

s. 194–195.Om brevet se Koppe, a.a., s. 195.

Prouidis et circumspectis viris amicis suis sincerissimis / dominis consulibus ciuitatisLubicensis consules Wisbycenses salutis et prosperitatis continua incrementa / Constituticoram nobis discreti viri, videlicet Johannes Ebbing et Martinus Scriuer testamentarij Her-mannj Wisen ‧ quandoque ciuis nostri / et Euerhardus Hasseke / ac Seruacius / prouisoresseu testamentarij Bertoldi Stenbeken quandoque eciam ciuis nostri / qui jnsolidum constitu-erunt et fecerunt exhibitorempresencium dominum Euerharduma ‧ Dozeborgh ‧ jn suumverum procuratorem / ad petendum / recipiendum et leuandum a discreto viro ThidemannoGeẏsmer vestro ciue / quasdam pecunias / de duabus lastis ferri et duabus lagenis butiri ‧deriuatas / Quod ferrum et butirum / predictus Bertoldus, dum vixerat / dicto ThidemannoGeẏsmer suo depositario commiserat / ad vendendum / Premissa enim pecunia / ad heredes /dicti Hermannj / et Bertoldj / pertinere dinoscitur / equali porcione / ex societate merci-moniali jnter ipsos contracta / Quare discreciones vestras fauorabiles rogamus attente, vthuiusmodi pecuniam dicto procuratori jubeatis integraliter presentari. Quia volumus dictumThidemannum et suos heredes / b-a dicto-b deposito / jndempnes ‧ conseruare / jnde eciamsufficientem ‧ accepimus caucionem ‧ Jn cuius testimonium ‧ secretum sigillum ciuitatisnostre ‧ presentibus est appensum. Datum anno Dominj Mo cccolxxix c-jn profesto-c CorporisChristi.

Sigill av ofärgat vax tryckt på brevets baksida (Visby stads sekret, se Meddelanden från Riksheraldiker-ämbetet V, 1936, s. 9–11 och fig. 8 med avbildning av annat bättre exemplar): […] civi[.]atis Wis[…].

a Rättat från Euerhardus (bokstaven s raderad). b–b Hopskrivet. c–c Hopskrivet.

804

9973 1379 juni 10Jakob Bikare skänker i öppet brev till Vadstena kloster allt det som hör till Alna kvarn (i Långbro

socken) med hus, kvarnsten och allt som han där har byggt till fullt värde. Utfärdaren förklarar sig nöjd meddetta och överlåter egendomen till klostret med full dispositionsrätt över hus, kvarn och annat tillhörande.


Orig. på perg. (24,0 x 5,2 cm; 5 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11477.Regest: RPB nr 1429.Om Jakob Bikare, en av de första lekmännen i Vadstena kloster, se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), s. 66 f. och 88

f., notiserna 94 och 125.

Alla the thætta bref see ælla høra helsa iak ‧ Jæppe ‧ Bikare æuærdhelika mædh warumHerra Ihesu Christo ‧ Thet skal allum vitærlikit wara ‧ iak kænnis mædh thæsso mino øpnobrefwe at iak hafwer Vatzstena klostre latita alt thet Alna quærn til høre swa som ær husquærnstena ‧ ok alt annat iak ther bykt hafwer fore fult wærdh mik at nøgher ok gifwer iakthy fornæmpdob klostre fulla makt at sælia ok skifta the sama hus ok quærn ok alt annat thertilhøre ‧ æpter sinom vilia ok gagn ‧ Scriptum anno Domini Mocccolxxoixo ‧ feria sextaproxima post festum Corporis Christi ‧ proprio sub sigillo ‧

På baksidan: Iacobz Bekarac-Alna qwærnNærike-c

Sigillet saknas, men den flikskurna pergamentsremsan är bevarad.

a Över raden och här insignerat. b Bokstaven r svårläst p.g.a. pergamentsveck. c–c Med annan hand.

9974 1379 juni 11 VästervikBjörn Sop, domhavande i Tjust på Magnus Porses vägnar, ger fasta och intygar att Sune Rogge överlåtit

hela sin ägodel, det vill säga en fjärdedel av Melby i Eds socken med alla tillagor förutom kvarnlotten, till skäligman Botolf Bodgersson i Årestad för 47 (mark; se not b). Sune avhänder sig och sina arvingar jorden med allahus till Botolf och hans arvingar med evig äganderätt. Fastar på häradstinget är Lars Pinne, Sune Bilter, Sven iHulta, Håkan Björnsson, Vaste Släter, Sune i Vråka, Lars i Forsby, Nils Staffansson, Karl i Gryt, Peter Brun,Peter Gyridsson och Peter Skalle.


Orig. på perg. (18,9 x 6,3 cm; 10 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11478.Regest: RPB nr 1430.Angående Björn Sop se DS nr 9832 med kommentar.

805

Om orterna i Tjust se DMS, Småland 4:5 (Forsby s. 373, Gryt s. 377, Hulta s. 381, Melby s. 391, Vråka s. 408 f., Årestad s.410 f.).

Jak Biorn Soper hæradz dom haffuande j Thyust a Magnussa Porssa veghna // Kennismik haffua skilt fore festinne ath Suni Rogge læth skellekum manne Botolffue Bodgersson jAdhastadhum1 allan sin ægho luth j Midhalby j Edhboa sokn swasom ier2 fiærþunger aff samabynum // j aker ok ængh skoghum ok j allum thøm vadha the samu jordh tilliggera ægntevndan takith vtan quernaluttrin samastadh affhænde sik ok sinum arffuum the samu jordh okall hus som the jordh tilhøre tiluænde Botolffue ok hans arffuum j æuerdhilleka ægho firixlvii [mark]b j hæradz thinge nærwarande thessom mannum swasom Laurens Pinne : SuniBilter, Swen j Hultum3, Haquon Biornsson : Vaste Slæter4, Son j Vraku5 : Laurens j Forsby6 :Nicles Staffansson, Karl j Gryte7 : Pætar Brun : Pætar Gyridhasonc : Pætar Skalle. DatumVesteruik anno Domini millesimo ccco lxxo jxo, sabato proximo ante diem beati Botolphymeo sub sigillo jn testimonium premissorum.

a Efter rättelse. b Plats har lämnats för ett par skrivtecken som aldrig ifyllts. Här har ordet mark (som i för-kortad form skulle få plats) supplerats som det mest troliga alternativet. c Ändelsen svårläst i veck.

1 Årestad i Eds socken. 2 För denna ovanliga form av vara, se C. J. Schlyter, Ordbok till Samlingen af SwerigesGamla Lagar (1877). 3 Hulta i Eds socken. 4 För tillnamnet, jfr DS nr 9832, not 3. 5 Vråka i Eds socken. 6 Forsby iEds socken. 7 Gryt i Eds socken.

9975 1379 juni 12 SträngnäsHåkan Höge och hans hustru Ragnhild ger till systrarna i Klara kloster vid Stockholm ½ markland jord i

Solsta i Frösunda socken, ½ markland jord i Bromseby med kvarnar och Duvbyn med alla tillagor (i Össeby-Garn socken). Egendomarna ska utfärdaren och hans hustru inneha så länge de lever; därefter blir egendomarnaklostrets eviga ägodelar. Därtill skänker utfärdarna till Klara kloster för sina två döttrars, syster Katarinas ochsyster Ingeborgs, provent 1 markland jord i Solsta med evig äganderätt. Egendomarna har Håkan rätteligenförvärvat.

Utfärdaren beseglar tillsammans med drotsen i Sverige Bo Jonsson, samt (riddarna) Karl Ulfsson (avTofta), lagman (i Uppland), och Magnus Håkansson.

Avskrifter: [A] i J. Hadorphs ”Stora Copie-Bok” E 73, pag. 118; [B] i Örnhielms diplomatarium XII, nr 110, bägge hand-skrifterna i VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet. Brevet utges efter A med beaktande av vissa varianter i B.

SDHK nr 11479.Tryckt: J. Nordberg, S. Claræ Minne (1727), s. 84 f.Angående Klara klosters innehav av Bromseby kvarn se stadfästelsebrevet 1409 5/9 (SD nr 1145). I brevet omtalas att Håkan

Höge gav jorden till klostret efter sin död.Om Håkan Höge (Dagsson) se även DS nr 9581 och 9908 med fler gåvor i Solsta till Klara kloster.Om Magnus Håkansson (Magnus Marinasons ätt) se ÄSF I, s. 174.

Alla the ärlikä ok doghande män som thettä bref see äller hörä helser jäc Hakon Högheok min husfru Ragnilder [äwärdelika]a medh Gudhi ok warä fru. Giör jäc thet allom mannomwiterlikt swa them som äffter sculu komä som nu ärä at wi hafwmb gifwit ärlikom fruum i

806

Clara kloster när Stokholmc eet halfft mark land jordh som är i Solistom som ligger i Frö-sunda sokn ok eet halfft markland jordh i Brymsaby medh cwärnomen ok Duwaby medhallom til laghum näär by ok fiärren engo undan takno huus ok jordh aker ok äng, fiskäwatnok skoghä. Thessen fornämpdä godzen gifwm wi medh swa forskäl at wi sculum thet radhä iwara lijf daghä ok sidhan sculu the fornämpdä godhzen warä op under kloster frumen tiläwerdhelikä ägho. Framledes gifwom wi medh warom twem döttrom, syster Katherinä oksyster Jngeborgho, eet markland jordh i them fornämpdä bynom Solistä them til prouentäklostrenä til äwerdhelikä ägho. All thässen godzen the ärä min räta aflingä godz. Tild thässäthingä stadhfästelse ok witnisbyrdh tha sätiä thässä ärlikä män sin jncighle for thettä brefsom är Boo Jonsson drotzsätte öwer Sweäriki, herrä Karl Wlfssone laghman, herrä MagnusHakonässon medh mit eghit jnsighle. Brefwit war gifwit i Stränkgenäs sunnadaghen for innanoctavam Corporis Christi äffter wars Herrä aar Mo CCCo LXXo IXo.

a Så B, saknas A. b Bokstaven w möjligen efter rättelse A. c Stocholm B. d Bokstaven i efter rättelse A. e Wlfson B.

9976 1379 juni 13 Tynnelsö gårdNils Ulfsson, kyrkoherde i Lofta, kungör i öppet brev att han sålt 9 ½ örtugland jord, med alla tillagor,

däribland skogar, bete, fiskevatten, kvarnar och kvarnplatser i Mörby, i Turinge socken och Strängnäs biskops-döme till riddaren Sten Bengtsson, marsk i Sverige, för 40 mark så när som på 2 penningar. Utfärdaren haruppburit betalningen, avhänder sig och sina arvingar egendomen och överlåter den till herr Sten och hansarvingar som evig egendom. Vidare ger han häradshövdingen i det hundare där egendomen ligger rätt att gefasta och överlåta jorden enligt landslagen som om han själv varit närvarande.

Utfärdaren beseglar tillsammans med riddarna Karl Ulfsson av Tofta, Bengt Filipsson och Staffan Ulfs-son.

Avskrift – med rubriken ”Kiöp breff oppå Mÿrebÿ j Thöringe sochn” – i Lars Eriksson Sparres kopiebok, hs B 14, pag. 17,Sv. Riksarkivet.

SDHK nr 11480.Om Sten Bengtsson (Bielke) se SRM s. 73; om Bengt Filipsson (Ulv) och hans brorson Staffan Ulfsson (Ulv) se SRM s.

19, 72–73.Om Nils Ulfsson (Läma), kyrkoherde i Lofta i Småland, se ÄSF I, s. 79 f., 322. Det kan tilläggas att Nils Ulfssons far ägde

jord i Öknebo härad.

Thet skall allom mannom witterlikt wara ok kunnogt såwäll them effter kunnokom[m]aa som them nu äru thet iak Nicliss Ulffsson kyrckio präster j Löffstomb kännessmedh thesso mino opno breffue hafua sålt ok ganskelika oplåtit ärlikom man herra SteneBenchtsson riddara ok marsk j Swerige mit godz som är half tyonda örtog landh iordh jMyreby j Thuringe sokn i Strängness biskopsdömec medh allo thess godzsens tillagom som äråker, äng, skoga, fägång, fiskewatn, qwarnom eller qwarnastadum j wåto ok j törro nämdhook onämdho ängo undhan takno före xl mark twem peningar minna, holka peninga iakopburit hafuer, hwarföre tå afhändher iak mik ok minom arffwom thet förenämdha godz oktillägnar förenämda herra Sten ok hanss arffwa till ewärdeliga ägo. Ok gifuer iak honom okhanss arffwom fulla makt ok wåld thet samma godz att sällia, bÿta äller skipta epther allom

807

sinom willia ok gagne. Jtem gifuer iak heredzhöfdingen j sam[m]ad hundhare som godzetligger fulla makt oc wåldh att fast f[a]rae ok hemolt göra them optanämdha herra SteneBenchtsson, ok thet optanämdha godz ok tillagor medh allom rätt ok landzlagum lijkawisssom iak thet sielffuer giordhe. Till mere witne ok stadfästellse tå bedhess iak ärlika mannainsighle som är herra Carl Ulffsons af Thoffom her Benedicht Philippusson ok herra StaffanUlffson riddara medh mino egno ingsigle för thetta breff. Datum in curia Thynnelsöö annoDomini M ‧ ccc ‧ lxx ‧ ix ‧ feria secunda infra octauam Corporis Christi.

a komna ms. b För väntad form Lofftom el. likn. (sannolikt avskrivningsfel). c B. döme ms. d samna ms.e fhöra eller möjligen fgöra ms (sannolikt skrivfel).

9977 1379 juni 14 TynnelsöBo Jonsson, drots i Sverige, överlåter i öppet brev till ärlig kvinna, hustru Katarina Sunesdotter alla sina

rättigheter i Torkarby i Vaksala socken som han haft i pant av Mårten Stalltjänare, och ger henne fri disposi-tionsrätt över egendomen.


Orig. på perg. (22,3 x 8,1 cm; 6 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11481.Regest: RPB nr 1431.Om Torkarby se DMS, Uppland 1:2, s. 235 ff.

Thæt scal allom mannom witerlikit wara / at jac Bo Jonsson drotzte j Swerike kænnisopinbarlika medh thæsso mino nærwarande opno brefwe at jac hafwer vnt vplatit oc gifwiterlike quinno husfrw Katerine Sonadotter allan thæn ræt oc rættochet som iac hafwer tilThorkarlaby haft j Wæxhelle sokn hwilkit jac til panta hafde aff Martene Stalswen / swa athon hafwer fulla makt gøra ther medh hwat hænne synis. Scriptum Thinnilsø1 anno DominiMo ccco lxxo nono, feria tercia jnfra octauas Corporis Christi sub sigillo meo.

På baksidan: Boecius Joansson dapifer dimittit nobili Katerine totum jus in Torkarlabyj vij

Sigill: runt av ofärgat vax, diameter 3,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 408): [S]’ Boecii Ionson.

1 Tynnelsö i Överselö socken.

9978 1379 juni 14 KalmarBorgmästare och råd i Kalmar vidimerar Johan van Hoyngens brev 1376 14/8 (DS nr 9288).Vidimationen beseglas med stadens sigill.

Orig. på perg. (28,3 x 15,9 cm, uppveck 2,5 cm; 24 rader), Sv. Riksarkivet.

808

SDHK nr 11482.Regest: RPB nr 1432.Om Johan van Hoyngen och hans donationer i Kalmar se DS nr 9288 med kommentar.

Witlic sit allen ghenen, de dessen bref seen edder horen lezen, dat wj borghermestervnde radlude van Kalmeren bekennen vnde betughen openbare in dessen breue, dat wjhebben ghesen vnde ghe horeta lezen enen openen bref vp permynt ghescreuen vnde darhanggheden voer dre yngghezeghel vnd tho rechen vnde vnthoscreueneb rechte alzo en menesede is; vnde de ludde van worde vp worde alzo hir na ghescreuen steyt. – – – Se DS nr 9288– – – Tho ener tuchnisse desses dinghes so hebbe wj vnse stedes jngghez[…]c […]dessend

bref, de ghescreuen is tho Kalmeren na Godes bort e-duse[nt j]ar-e dre hundert jar in demneghen vnde søuentichsten jare, in dem hilghen auende sinte Vitj et Modesti marthelers.

a Svårläst p.g.a. fläck ms. b Första bokstaven e kan möjligen läsas som o. c Ca fyra oläsliga skrivtecken. d Föregåsav ca åtta oläsliga skrivtecken. e–e duse…ar ms (skada i pergamentet; ca 4 tecken oläsliga).

9979 1379 juni 15 (Reval)Rådet i Reval ger Lars Petersson lejd för ett (begånget) mord, från sankt Vitus fest (1379 15/6) och ett år

framåt.

Notis under år 1379 i Revals lejdebok, A.d.5., pag. 132 a, Tallinna Linnaarhiiv, Tallinn.SDHK nr 11695.Tryckt: Revaler Geleitsbuchs-Bruchstücke 1365–1458, ed. P. Johansen, Publikationen aus dem Revaler Stadtarchiv, 4

(1929), nr 404.

Laurencius Petirsson habet securitatem pro homicidio a festo beati Viti usque adannum.

9980 (1379) juni 16 WestminsterKung Richard II av England beslutar att amiralen i de nordliga områdena Thomas Percy samt Thomas

Rust, John Hesildene, John Scarborough och Robert Rust från Blakeney ska inkräva avgift av all skeppsfartinom det nämnda amiralsområdet (”admiratum”) som för gods till Preussen, Norge eller Skåne (”in Pruciam,Norwey uel Scone”). Avgiften är 6 pence per tung last, tur och retur, och den tas ut för att skydda kusten vidScarborough mot franska kapare.

Avskrift – vid marginalrubriken ”Super certo subsidio leuando pro custodia maris uersus partes de le North” – i C 66/304,membr. 3, Rot. Parl. Richardi II, The National Archives, Public Record Office, London.

SDHK nr 42792.Tryckt: Th. Rymer (ed.), Foedera, conventiones et literae …, VII, nr 220. (3 ed. 1740); Rotuli parliamentorum III, s. 391; (i

utdrag) Hans. UB IV, nr 677 not 3; (i utdrag) Dipl. Dan. IV:1, nr 506.Regest: Calendar of the Patent Rolls preserved in the Public Record Office. Richard II A.D. 1377–1381 (1895), s. 355;

Reg. Norv. VII, nr 803.

809

Översättning: (utdrag, till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 506.Avskriften saknar årtalsangivelse men är införd bland breven från 1379.

9981 (1379 juni 16–1389 juni 24) Ärkebiskopensborg på Bornholm

Ärkebiskop Magnus (Nilsson) i Lund meddelar borgmästare och rådmän i Danzig att hans tjänareGotskalk Smed erkänt att han genom olyckshändelse dräpt en man vid namn Nicholaus Bruwere. Gotskalk harförklarat sig beredd att i alla avseenden gottgöra Nicholaus släktingar och vänner såsom rätten kräver och hanber att rådet i Danzig ska kungöra detta. Om någon arvinge eller något ombud för arvinge påträffas, ska denneunder fri lejd kunna komma till Gotskalk för att ta emot ersättningen.

Utfärdaren beseglar med sitt sekret.

Original (på latin) på papper, 300 D/13 nr 34, Wojewódzkie Archiwum Państwowe w Gdańsku, Gdańsk.SDHK nr 11573.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 570.Översättning: (till modern danska) Danmark Riges Breve IV:1, nr 570.Brevet är daterat på oktaven till Kristi lekamens fest utan angivande av år. Eftersom Magnus Nilsson tillträdde som ärkebis-

kop i Lund i mars 1379 och avled 11 mars 1390, har brevet utfärdats tidigast 16 juni 1379 och senast 24 juni 1389. Om MagnusNilsson se Dansk Biografisk Leksikon, band X (3. utg., 1982), s. 478–479.

För uppgifter om besegling m.m. se Dipl. Dan.

9982 1379 juni 18Nils Djäken, domhavande i Oppunda härad, kungör att skälig man Ingevald Anundsson och dennes

bröder Lars Anundsson och Nils Anundsson genomfört ett jordskifte enligt följande: Ingevald ger sin bror Nils18 penningland jord i Spånga (i Forssa socken) och Nils ger Ingevald 18 penningland i Sundby (troligen i Forssasocken). Lars ger Ingevald 18 penningland i Sundby och Ingevald ger Lars hus och jord i Nyköping tillmotsvarande värde. De skiftade egendomarna ska vara deras och deras arvingars eviga egendom. Fastar är LarsJoarsson, Halvid Länsman, Ingevald i Lena, Lars i Husby, Peter i Billsbro, Nils i Spetaby, Karl i Tjugesta, Nils iGöttersta, Grim i Forsa, Holmsten i Näsby, Rangvald i Öja och Ragnar i Ekeby. Slutligen intygar LarsAnundsson och hans bror Nils att de till fullo samtyckt till det skifte av Sundby som Ingevald genomfört medsin mor enligt lagen och på rätt tingsplats.


Orig. på perg. (22,8 x 15,3 cm; 17 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11483.Regest: RPB nr 1433.Om Nils Djäken som underhäradshövding i Oppunda härad se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 99.Om Ingevald Anundsson se kommentar till brev DS nr 9992, i vilket hans bröder Lars och Nils också nämns, då som

sigillanter.Angående Spånga se K. Janzon i Släkt och hävd 2002, s. 93 ff.Brevet anges vara utfärdat på första tingsdagen efter sankt Botolfs dag (17/6). Enligt S. Sjöberg i Rättshistoriska studier 3

(1969), s. 86, var tingsdagen i Oppunda härad vanligen en lördag, det vill säga den 18 juni 1379.

810

Allom them thættæ breff høra oc see kungør iac Niclis Dyækn dom hafwande i Vpp-unde at arom æptir Guz byrdh thusanda arom thry hundradha arom oc syutighi arom aa thyniyunda areno nesta thingx daghin æptir sancta Botolfs dagh gyordhe skyælichæn manIngewald Anundason eth iordha skipte medh sẏnom brødhrom Lafrinz Anundason oc NiclisAnundason i thessa mato at fornemder Ingewalder gaf sinom brodhor Niclissæ atertan pænigxland iordh i Spangum oc Niclis gaf Ingewalle atertan pænigx land i Sunby oc Lafrinz gafIngewalle atertan pænigx land i Sundby oc fornemder Ingewaldera gaff Lafrinzse badhe hus ociordh i Nycøpungge swa mychet hanb læt sik wæl at nøghyæ ængo vndan takno them oc theraærfwingiom til ewærdhelica egho medh thessom fasto Lafrinz Iowarson, Halwidher Lænzman,Ingewalder i Linom1 oc Lafrinz i Hosoby2, Pætær i Bilzbro3, Niclis i Spitaby4, Karl iKyustom5, Niclis i Gøtristom6, Grimber i Forse7 oc Holmsten i Nesby8, Ramwalder i Øghyo9,Raghnar i Ekeby10. Jtem framledhis kendes fornemder Lafrinz Anundasonc oc Niclis hansbrodhor at the hafdho vnt oc gifwit sin kærlek oc godhwilia vm thet skipteth som Ingewallerhafdhe laghlica gyorth medh sinne moddher aa rætom thingx stadh vm Sunby. Til vitnis byrdiac hænger mit in sighle fore thættæ bref som scrifwat ær vm aar oc dagh oc stadh som for ærsaght.

På baksidan: Littera Niclis Diækn super cambio prediorum inter Ingiualdum et fratressuosA v iiii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

Sigill: runt av ofärgat vax, skadat, diameter 2,5 cm, sigillpåse av ljusrött linne på flikskuren remsa(heraldiskt sigill, se andra ex. vid brev 1381 6/7, SDHK nr 11937 och 11938): […]s + Dyek[…].

a In gewalder utan avstavningstecken vid radskifte. b Bokstaven h efter rättelse från a. c Ordet föregås av enbläckplump som möjligen kan vara en korrigering.

1 Lena i Bettna socken. 2 Husby i Husby-Oppunda socken. 3 Billsbro i Västra Vingåkers socken. 4 Spetaby iLerbo socken. 5 Tjugesta i Sköldinge socken. 6 Göttersta i Floda socken. 7 Forsa i Östra Vingåkers socken. 8 Näsby iForssa socken; kan möjligen även avse Näsby i Blacksta eller Årdala socken (OAU). 9 Troligen Öja i Flens socken, menkan även avse Öja i Stora Malms socken (OAU). 10 Oklart vilket av flera tänkbara Ekeby i Oppunda härad som avses.

9983 1379 juni 19Ingeborg Håkansdotter i Ramnåsa (i Dädesjö socken) skänker för sina båda (avlidna) makars, Guttorms

och Elof Priares, deras barns, föräldrars och efterkommandes själagagn sin egendom i Flage (i Nye socken) iÖstra härad i Njudung i Vetlanda socken med alla tillagor som evig ägodel till abboten och konventet i Nydalakloster. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingar all rätt till egendomen och överlåter den till abboten ochkonventet, utan möjlighet till återtagande.

Eftersom utfärdaren saknar sigill ber hon häradshövdingen i Uppvidinge Arvid Bengtsson, herr Bengt,prost i samma härad och kyrkoherde i Dädesjö, Magnus Sture och sin frände herr Nils, kyrkoherde i Berg, attbesegla brevet.

Orig. [A] på perg. (28,9 x 10,8 cm, uppveck 2 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.

811

Avskrift [B] i Nydala klosters kopiebok, hs A 134a, Kungl. biblioteket, Stockholm, pag. 223 (obetydligt fragment).SDHK nr 11484.Regest: RPB nr 1434.Om Arvid Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) som häradshövding i Uppvidinge se J. E. Almquist, Lagsagor och

domsagor i Sverige I (1954), s. 340, och ÄSF I, s. 73.Om kyrkoherdarna Nils och Bengt, se Växjö stifts herdaminne utg. av G. Virdestam (1929 och 1930) III, s. 310, och IV, s.

329.

Alla þe mæn som þetta breff høra ælla see helsa jæc Ingiburgh Haquonadotter ijRampasom æwærþelika medh Guþi. Þeth skal allom mannom witirlicet wara medh þettanærwarande breff / þeth jæc kennis mica hawa giwith heþerlikomb oc reenliwis mannom herraabota oc conuentonne ij Nẏdala clostre fore bæggiæ minna husbonda siæla / Guþthorms ocElefs Priara1 / oc wara barna oc forældra / oc eptekomanda / siæla / oc wara sẏnda forlatilse /mith gooz ij Flagha / ij Østrahærathe ij Niuthunge ij Hwetelandasookn / liggiænde / medhallo þẏ þer vndiligger jnnan gaardz oc vtan / nær oc fiærran / ij wato oc þorro / ængo vndan-takno / til æwærþelika egho / Oc affhende jæc for þen skuld mik oc minom arwm / allan ræthoc tiltalu til þeth førranæmda gooz / oc giwer jæc þem førranændo ærliko mannonem herraabota oc hans conuento / allan þen ræth / oc lagleka ægho / som jæc hawer hawath til þennadaghin vppa þeth sama gozith vtan allan aterkallan / Jn cuius rei euidenciam firmiorem sigillabonorum virorum videlicet Arwidi Bendictzsson ‧ prolocutoris prouincie Opwiþingahærath,domini Bendicti prepositi ibidem et curati ecclesie Dædhisio / Magni Stura / et cognati meidomini Nicholai curati jn Biærghe / c-me sigillum non habente-c / cum jnstantia petiui pre-sentibus anteponi / Datum et actum anno Domini Mocccolxxonono, die sanctorum Geruasijet Prothasij martẏrum beatorum.

På baksidan: Parochia HwetelandaFlagaØstrahærede

Sigill: nr 1, 4 endast sigillremsa; nr 2 runt av mörkgrönt vax, fragment, 1,4 x 1,3 cm (religiöst sigill):[…]onis […]; nr 3 runt av ofärgat vax, diameter 2,5 cm (initialsigill, bokstaven P).

a Över raden och här insignerat A. b Stapeln på bokstaven k delvis borta A. c–c För väntad konstruktion(proprium) sigillum non habens.

1 Priare här som tillnamn. I övrigt förefaller det endast belagt i betydelsen ’prior’, ’klosterförman’.

9984 1379 juni 20 Klostret San Lorenzoin Panisperna (i Rom)

Hector Vrawin de Huson, klerk från Utrechts stift och apostolisk notarie, utfärdar ett notarialinstru-ment, vari meddelas att fru Sabella, dotter till den framlidne ädlingen (Giovanni) di Paolo Conti och abbedissa iklostret San Lorenzo in Panisperna, Francisca, Isabella, Katarina, Victoria, Constantia, Jacoba, Isabella, Fran-

812

cisca, Leonarda, Lucia, Angela, Isabella, Marmenia, Philippa, Angela, Jacoba, Pace, Agnes, Mathea, Gemma,Thomassa, Augustina, Johanna, Paula, Laurentia, Clara och Antonia, systrar i samma kloster av sankta Klarasorden i området Monti, som hade samlats till kapitel på sedvanlig plats vid skranket till ljudet av kyrkklockan,såsom är sed, den 20 juni 1379 under påven Urban VI:s andra regeringsår, i närvaro av nämnde notarie ochnedanstående vittnen, har utsett följande personer som sina sanna och lagliga ombud, nämligen Petrus frånPisa, doktor i civilrätt och sakförare vid romerska kurian, magister Branquinus de Besucio från Milano, licentiati civilrätt och prokurator vid romerska kurian, och Fernandus Alfonsi från Manquillos, präst i stiftet Palencia,vilka var frånvarande, och Ludovicus Alfonsi de Capucione, licentiat i kanonisk rätt och baccalaureus i civilrätt,som var närvarande såsom ombud. Dessa personer har utsetts att i den romerska kurian och i annan kyrklig ellervärldslig domstol av påven, kardinalskollegiet och andra utverka kanonisationen av den framlidna fru Birgitta,vars kropp fördes till det nämnda klostret San Lorenzo in Panisperna för begravning, i vilket kloster en del avhennes kropp finns kvar, och som därefter överfördes till S:ta Marias (kloster) i Vadstena i Linköpings stift iSverige, och för att få till stånd att fru Birgitta med påvlig myndighet vördas som helgon av de troende ochinskrivs i helgonens katalog, vidare att hon på ett tillbörligt sätt firas och vördas i alla kyrkor i världen. Vidareska de bland annat framlägga och granska artiklar och textavsnitt rörande fru Birgittas liv och mirakler, förafram vittnen, urkunder och andra bevis, och tillbakavisa anklagelser. Systrarna lovar i sin tur att godkänna alltdet som de utsedda ombuden kommer att göra i detta ärende och de önskar att en offentlig urkund ska utfärdashärom.

Närvarande vittnen var broder Johannes Tercius från Siena, magister i teologi av augustinorden, herrAlfonso, nu eremit och tidigare biskop av Jaén, broder Franciscus från Siena av augustinorden, Nicolaus Hen-rici, präst från stiftet Kulm (se kommentaren), Andreas Matthie, borgare i Rom, och broder Angelucius deLanio av franciskanorden från stiftet Fermo.

Utfärdaren signerar med sitt sedvanliga märke.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 13v–14r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 17v–18r, Vatikan-biblioteket; [C] i Cod. Harl. 612, fol. 212r–v, British Library, London.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 31–33 (efter A).Angående abbedissan Sabellas far Giovanni di Paolo Conti, som var romersk senator 1358, se Collijn, a.a., s. 663–664.Om Johannes Tercius (Giovanni Terzo), som var en av Katarina av Sienas biktfäder, se I. Collijn, Birgittinska gestalter

(1929), s. 23–37.Om prästen Nicolaus Henrici från stiftet Kulm i Ostpreussen, som var kaplan i klostret San Lorenzo in Panisperna, se

Collijn, a.a. (1924–1931), s. 672, och densamme, Birgittinska gestalter (1929), s. 88. I samtliga avskrifter står Coloniensis för väntatCulmensis.

Angående uppgiften att Birgitta begravdes i San Lorenzo in Panisperna och att en del av hennes reliker senare kom attförvaras där, se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notiserna 60 och 64.

Om Monti, en av Roms medeltida rioni (rione I), se T. Magnuson, The Urban Transformation of Medieval Rome 312–1420 (2004), s. 117–118.

Jna nomine Dominj amen. Per hoc presens publicum instrumentum cunctis pateateuidenter, quod anno a natiuitate eiusdem Domini Millesimob c-cccmo lxxviiijno-c ‧ indiccionesecunda, die vicesimad mensis Junij pontificis sanctissimi in Christo patris et domini nostridominie Vrbani diuina prouidencia pape vjti f anno secundo, congregate capitulariter in locoad hoc consuetog, videlicet ad crates ad sonum campane, ut moris est, venerabiles et religiosedomine domina Sabella, filia quondam magnifici viri domini Pauli Comitis, abbatissa mona-sterij sancti Laurencij Panisperne, et Francisca, Ysabellah, Katherinai, Victoria, Constancia,Jacoba, Ysabellaj, Francisca / Leonarda / Lucia,k Angela, Ysabellal, Marmenia, / Philippam,

813

Angela, Jacoba, Pace, Agnes, Mathea, Gemma, Thomassan, Augustina, Johanna, Paula,Laurenzao, Clara, Antoniap sorores monasterij sancti Laurencij Panisperne in regioneMoncium in vrbe ordinis minorissarum inclusarum / in mei notarij publici et testium infra-scriptorum ad hocq r-vocatorum specialiter-r et rogatorum presencia personaliter constitute /tam suo quams conuentus eorumt nomine / quam aliorum eciam, quorum interest uel inter-esse poterit quomodolibet in futurum / ac eciam aliorum sibi inu infrascripto negocio v-ad-herencium et-v adherere volencium nominibus citra reuocacionem aliorum procuratorumaliasx quomodolibet constitutorum et earum sponte et certa sciencia, ut asseruerunt, defidelitate, probitate et discrecionis industria discretorum virorumy domini Petri de Pisis jurisciuilis doctoris, in Romana curia aduocati, et magistri Branquini de Besucio de Mediolanolicenciati in legibus, in Romana curia procuratoris, et Ferrandi Alfonsi de Manquellos pres-biteri P[all]entinez diocesis, ipsos absentes tamquam presentes, et Ludouicumaa Alfonsi deCapucione licenciatum in canonibus et in legibus bacallarium presentem et onus procuracio-nis recipientemab / et quemlibet eorum insolidum, ita quod non sit melior condicio occupan-tis / sed quod vnus eorum inceperit, alter ipsorum prosequi mediare valeat et finire omnibusmeliori via, jure, modo, causa et forma, quibus melius et efficacius potuerunt et debuerunt,suos fecerunt et constituerunt ac ordinauerunt verosac et legittimos procuratores et sindicosnecnon actores, factores et negociorum infrascriptorum gestores et nuncios speciales, vide-licet ad impetrandum, petendum, obtinendum et prosequendum in Romana curia et alibivbicumque in quacumque curia ecclesiastica uel seculari ad-acae a-ad sanctissimo in Christopatre et domino nostro domino Vrbano diuina prouidencia papa vjto af / etag alijs suis success-oribus canonice intrantibus et reuerendissimorum ah-patrum dominorum-ah sacrosancte Ro-mane ecclesie cardinalium collegio / et alijs ai-quibuscumque auditoribus, commissarijs, in-quisitoribus seu cognitoribus, delegatis uel ordinarijs, deputatis uel deputandis,-ai quibuscum-que nominibus nuncupentur, canonizacionem | sancte memorie domine Brigideaj, cuiuscorpus in prefato monasterio sancti Laurencij Panisperne traditum fuit sepulture / et posteatranslatum fuit in [Watzsteno]ak sancte Marie in regno Swecie Lincopensis diocesis / (et aliquapars sui corporis remansit in dicto monasterio sancti Laurencij Panisperne) / ipsamquedominam Brigidamal ut sanctam et pro sancta et per fideles et catholicos auctoritate apo-stolica venerari sanctorumque cathalogoam ascribi / ac per vniuersas orbisan ecclesias congruohonore et reuerencia decenter et solempniter celebrari et venerari, declarari petendum etobtinendum et ad prosequendum in omnibus suis articulis canonizacionis ipsius negociumsuper vita et miraculis ipsius domine Brigideao articulos et capitula proponendum et eosdemprobandum / testes etap instrumenta et quamcumque aliam probacionis spem inducendum /de calumpnia et veritate dicendaaq, jurandum et prestandum cuiuslibet alterius generis jura-mentum, testes eciam, si opus fuerit, reprobandum, crimina et defectus opponendumar / etomnia et singula faciendum et exercendum, que oportuna fuerint uel eis videbitur aut eorumvni expedire in premissis et quolibet premissorum / eciam si mandatum exigant speciale,promittentes dicte constituentes et quelibet earum, quibus supra nominibus se ratum etgratum habere / quicquid in premissis per dictos constitutos et substitutos ab eis etas quem-libet ipsorum gestum, procuratum et factum erit et fuerit in omnibus et singulis supradictis,volentes et consencientes de predictis omnibus eisdem constituentibus fieri publicum instru-

814

mentum et publica instrumenta / Acta fuerunt hec Rome in dicto monasterio sancti Lauren-cij Panisperne sub anno, jndiccione, die, mense,at pontificatu quibus supra / presentibusibidem religioso viro fratre Johanne Tercioau de Senis magistro in theologia ordinis fratrumheremitarum sancti Augustini / domino Alfonso nunc heremita olim episcopoav Giennensiax /fratre Francisco de Senis eiusdem ordinis sancti Augustinj / domino Nicolaoay quondamdomini H[e]nriciaz presbitero Coloniensisba diocesis, Andrea quondambb Mathie ciue Ro-mano, fratre Angelucio de Laniobc ordinis continencie sancti Francisci Firmanebd diocesistestibus ad premissa vocatis specialiter et rogatis.

Etbe ego Hector Vrowiinbf de Hussonbg clericus Traiectensisbh diocesis publicus bi-apo-stolica auctoritate-bi notarius predictorum procuratorum constitucioni et omnibus alijs etsingulis, dum sic, vt premittitur, agerentur et fierent, vnacum testibus prenominatis presensinterfui / eaque sic fieri vidi et audiui / Ideo hoc presens publicum instrumentum exindeconfeci, publicaui et in hanc bj-publicam formam-bj redegi / signoque meo solito et consuetohic me subscribendo signaui rogatus et requisitus in fidem et testimonium premissorum.

a Tenor procuratorij monialium i marginalen A. b M B, C. c–c trecentesimo septuagesimo nono C. d vice-sima tercia C. e Saknas C. f sexti B. g videlicet C. h Jsabella C. i Caterina B; Katerina C. j Jsabella C. k HärefterLaurencia, Andrea, Johanna, Lucia C. l Jsabella C. m Filipa B. n Tomassa B. o Bokstaven z rättad från c A;Laurencia C. p Anthonia B. q hec C. r–r specialiter vocatorum C. s et C. t earum B; saknas C. u Saknas C.v–v Saknas C. x uel C. y Nomina procuratorum i marginalen A. z Så C; Placentine A, B.

aa Lodouicum C. ab Härefter et acceptantem C. ac Härefter certos C. ad–ad Tillagt över raden A. ae SaknasC. af sexto B. ag Härefter ab C. ah–ah dominorum patrum C. ai–ai Tillagt i marginalen och här insignerat C. aj Bir-gitte C. ak Så C; Wastenon med förkortningstecken A, B. al Birgittam C. am cathologo C. an vrbis C. ao Birgitte C.ap Saknas C. aq dicendum B. ar apponendum C. as Härefter per C. at Härefter et C. au Tricio C. av episcopus C.ax Gienensi C. ay Nicholao C. az Så B,C; Hanrici A.

ba Sannolikt felskrivning för Culmensis; se kommentaren ovan. bb que C. bc Laino B; Lauto C. bd FirmensisC. be Subscripcio i marginalen A. bf Vrobonj C. bg Huessen C. bh Sruictitensis C. bi–bi auctoritate apostolica C.bj–bj formam publicam B.

9985 1379 juni 24 (Lübeck)Recess efter hansedagen i Lübeck. Från Gotland (”de Godlandia”) medverkade Evert Dosenborch och

Johan van Lennep. Bland de avhandlade punkterna finns uppgifter om att hansestäderna har mäklat fred i enekonomisk tvist mellan å ena sidan Gotland och svenska städer (”den van Godlande unde den van Sweden”) ochå andra sidan livländska städer. Vidare ombeds Danmarks rikes råd att till ett möte i Skåne på Marie bebådelse-dag sända två till tre representanter för förhandlingar med städernas ombud i diverse angelägenheter. Vidare skabrev sändas till fogdarna i Helsingborg. Fogdarna ska uppmanas att inte ge lejd i Skåne för bland andra engels-män, flamländare och walesare som har begått brott, till exempel mord eller stöld. Brev ska även sändas an-gående de 100 lödiga mark som ska skickas från Malmö. Vidare ska brev sändas till fogdarna i Helsingborg, ivilket det ska framgå att de inte ska tillåta krämare (”kremer”) att försälja varor vid vallgraven, utan dessa skasom i äldre tid stå samlat. Vidare får inte tyghandlarna1 i Skåne sälja varor som ingår i krämarnas sortiment medundantag för vax i krukor och kryddor i säck och inte sälja mindre än 1 lispund i varje fall. De får försälja alltslags linnetyg med undantag för blekt linnetyg, eftersom det ingår i krämarnas utbud. Vidare ber städernasfogdar om ersättning för sina hästar under vistelsen i Skåne.

815

Avskrifter (på tyska) på papper i hs Ledreborg nr 6, fol. 115r–v, Ledreborgs slotts gårdsarkiv, Lejre, Danmark; Stadtbuch I,300 D/59,2, pag. 153 (tidigare pag. 132), i Danzigs stadsarkiv, Wojewódzkie Archiwum Państwowe w Gdańsku, Gdańsk; Cl. VI nr1a, vol. 1, fasc. 1a, pag. 1, Staatsarchiv Hamburg (ej påträffad); Recessus Hansae Teutonice de anno 1363–1414, pag. 144, Stadt-archiv Wismar (handskriften ej återfunnen efter andra världskriget).

SDHK nr 42794.Tryckt: Hanserecesse II, nr 190; (i utdrag) Mekl. UB XIX, nr 11204; (i utdrag) H. A. Poelman, Bronnen tot de

Geschiedenis van den Oostzeehandel I (1917), nr 450; (i utdrag) Dipl. Dan. IV:1, nr 508.Översättning: (i utdrag, till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 508.Regest: Reg. Dan. Ser. II, nr *3042; D. Kausche, Putbusser Regesten. Regesten und Urkunden zur Geschichte der Herren

von Putbus und ihres Besitzes im Mittelalter (1940), nr 463.

1 För ordet wantsnîder: ’tyghandlare’, ’skräddare’, se Schiller & Lübben, Mittelniederdeutsches Wörterbuch,bd. 5 (1880), s. 596.

9986 1379 juni 24Hansestädernas räkenskaper angående indrivning av pundtull i respektive hemstäder (”in civitate sua”)

och bland annat i Skåne (”in Schania”). Det antecknas också att Gotland ska betala 600 lybska mark till Stral-sund (”Sundenses habebunt de Gotlandensibus 600 marcas Lubicenses”). Räkenskaperna anges gälla för tiden1378 3/2 – 25/11.

Avskrifter (på latin) på papper i hs Ledreborg nr 6, fol. 118r, Ledreborgs slotts gårdsarkiv, Lejre, Danmark; RecessusHansae Teutonice de anno 1363–1414, pag. 144b-c, Stadtarchiv Wismar (handskriften ej återfunnen efter andra världskriget).

SDHK nr 42793.Tryckt: Hanserecesse II, nr 191.Regest: Dipl. Dan. IV:1, nr 507; Reg. Dan. Ser. II, nr *3043.

9987 (1379 omkring juni 24)Tyghandlarna anklagar krämarna för tillskärning av tyg, foder och linne. Vidare framför tyghandlare och

krämare klagomål gentemot varandra i fråga om handel med tyger, täcken, vax, kryddor med mera. Tyg-handlarna anklagar krämarna bland annat för otillbörlig handel med tyger och foder, medan krämarna beskyllertyghandlarna för otillbörlig handel med vax, kryddor och andra varor, som ingår i krämarnas sortiment.

Orig. (på tyska) på papper (23,5 x 11,5 cm; 11 rader), Suecica nr 209, Archiv der Hansestadt Lübeck.SDHK nr 42795.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 509.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 509.För datering och kommentarer se DS nr 9985.

9988 1379 (efter juni 24)Rapport från hansestädernas ombud beträffande förhandlingar i Brügge. I rapportens inledning omnämns

den tidigare träffade uppgörelsen i fråga om gotlänningarnas (”den van Godlande”) tvist med livländska städer(se DS nr 9985).

816

Avskrifter (på tyska) i Stadtbuch I, 300 D/59,2, pag. 96 i Danzigs stadsarkiv, Wojewódzkie Archiwum Państwowe wGdańsku, Gdańsk; Cl. VI nr 1a, vol. 1, fasc. 1a, pag. 96 ff., Staatsarchiv Hamburg (ej påträffad).

SDHK nr 44393.Tryckt: Hanserecesse II, nr 192.Om dateringen se Hanserecesse.

9989 1379 juni 26 VadstenaKatarina Tomasdotter skänker som sin ingift till Vadstena kloster 7 ½ örtugland jord i Löta i Bettna

socken i Oppunda härad, 3 attungar jord i Skärstad i Varvs socken i Aska härad, 3 egendomar i (Södra) Vedbo(härad), nämligen Botolfsboda (nu Boda) i Mellby socken, Skogsryd och Kållarp (båda) i Hults socken med allatillagor. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingar egendomarna och överlåter dem till klostret på evig tid.Utfärdaren ger häradshövdingarna i de härader där jorden ligger fullmakt att på hennes vägnar ge fasta på tingeti enlighet med lagen.

Utfärdaren ber sin släkting Peter Djäken, Lars Joarsson, Sigge Brun och Ingevald Anundsson att beseglabrevet tillsammans med henne själv.

Orig. på perg. (22,9 x 15,3 cm, uppveck 3,2 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11486.Regest: RPB nr 1435.Angående Katarina Tomasdotter se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), s. 47, notis 50:8.Om Peter (Torstensson) Djäken (Schack av Skylvalla), se J. E. Almquist i Släkt och hävd 1960, s. 6 f. och s. 24.Om Ingevald Anundsson se DS nr 9992 nedan.Pergamentet har slitits kraftigt och har delvis lagats i ett på vänster sida vertikalt gående veck, vilket har orsakat textförlust.

Suppleringen har här gjorts i enlighet med gängse formulär, utan att detta särskilt anges i noterna. I de fall ortnamn har påverkatshar dessa supplerats efter baksidesanteckningarna.

Alla the mæn thætta bref høraa ælla see helsa iak Katerina Thomas dottir æuærdhelikamedh warum Hærra. Thæt skal allom vitarlikit v[a]rab ‧ at iak hafwir medh wina radhe okfrænda samthykkio jn giuit medh mik til Watzstena kloster ‧ ij warof[ru]c hethir j Løtomhalfs atanda ‧ ørtogha land iordh j Betna sokn liggiandæ j Vppunde hæradhe / j Skære-[stadh]um thre aatunga jordh ‧ ij Hwarfs sokn ij Aska hæradhe liggiande ok thrẏ gooz jV[i]dhbod liggiande ‧ et e-het[ir Bot]olfs-e bodha ‧ ij Mædhalby sokn ‧ annat hetir Skogxrydh‧ ok thridhia Karlathorp j Hult sokn [liggian]da medh allom thøm tillaghom ‧ som til for-næmpda gooza til liggia ok leghet hafwir j wato ok y thørr[o nær by] ok fiærre ængo vndantakno. Afhænde iak mik ok minum arfwm the samu gooz ok hemola iak [thet]f thy for-næmpdog klostreno til æuærdhelike ægho ‧ ok gifwer iak hæradzhøfdhinganomh ij thømhæradhen[o]m somi goozin liggia ij fult wald ok makt at giua a mina væghna ‧ fæstir aa ‧thingi ‧ æftir thy som laghj [sig]hiak. Till thæssa vitnisbyrdh ok mere stadhfæstilse sætir iakmit incigle fore thætta bref ok bedhis i[ak ær]lika manna incigle som ær mins kære maagxPeters Diæknx, Lafrans Joarssons / Sigga Brwns ok Ing[eual]dzl Anunda sonsm medh minoeghno ‧ Scriptum Watzstena anno Domini Mocccolxxo ‧ ixo, dominica infra octauas Johannisbaptiste.

På baksidan (med olika händer):

817

Littera Katerine Thomasa dottirLøta, Særistadha, Botolfs bodha, Skogxrẏdh, KarlathorpA k v (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)Vidhbo hæradhAska hæradh(halvt kors)

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 2,7 cm, sigillpåse av ljusrosa linne (heraldiskt sigill, se SMV II, s.859): + S’ K[.]terine ჻ Thomesed’; nr 2 endast remsa med sigillpåse av blått linne; nr 3–4 endast skåra iuppvecket; nr 5 fragment, insytt i sigillpåse av blått linne.

a Ordet svårläst men framträder under uv-ljus. b Ordet svårläst på grund av skada i pergamentet. För dennaoch följande suppleringar, se kommentar ovan. c 1–2 tecken saknas. Bokstaven u möjligen upphöjd. d Vdhbo ms. e–e Ca5 tecken saknas. f Ca 4 tecken saknas; supplering efter DS nr 9472. g forn svårläst. h hæradzhøf dhinganom utanavstavningstecken vid radskifte. i Mycket svårläst p.g.a. nött pergament. j Mycket svårläst p.g.a. nött pergament. k 3tecken saknas; supplering efter DS nr 9590. l Bokstäverna ing endast läsliga i uv-ljus; ytterligare ca 4 tecken saknas.m Överflödigt tecken (möjligen utsmyckning) efter finalt s.

9990 1379 juni 29Sven i Norrby, häradshövding i Bankekind på herr Sten Stensson vägnar, kungör att han på rätt tings-

plats och rätt tingsdag gett fasta då Jöns i Sinnerstad godvilligt överlät 1 attung jord i Bjärsta i Svinstads (nuBankekinds) socken i Bankekinds härad till Bo Jonsson, drots i Sverige, för 46 mark svenska penningar i så gottmynt att 6 mark gäller för 1 lödig. Detta belopp var Jöns skyldig Bo för en kungsdom och lagmansdom somHalsten Åtvidsson inte iakttagit enligt lagen. Jöns avhänder sig och sina arvingar jorden och överlåter den somevig egendom till Bo och hans arvingar. Dessa tolv var fastar: Ragne i Vebbantorp, Ragvald i Solhult, Holmger iSolhult, Ragvald i Kräpplinge, Ingolf i Karlebo, Jon i Fillinge, Benne i Bjärstad, Tore i Erikstad, Inge i Erikstad,Ingvald i Tuttorp, Nils i Jordstorp och Jon Vastesson.

Utfärdaren beseglar tillsammans med herr Herman i Åtvid och Jon Grytfot.

Orig. på perg. (22,9 x 10,4 cm, uppveck 1,8 cm nu utplanat; 14 rader), Linköpings Stadsbibliotek, Stiftsbiblioteket.SDHK nr 11487.Om häradshövdingarna och tingsplatsen i Bankekind, se kommentar till DS nr 7988.

Thæt skal allom mannom viterlikt wara som thætte nærwarende breff kunno høræ ællesee ‧ at jac Swen j Norbẏ1 hæretzhøfthinge ‧ j Bankakindahæret ‧ a ‧ herre Steen Stenssonsveẏne ‧ kænnis oppenbarlike mæþ thisso mẏno brefue ‧ mic ‧ a rætom thinstath ‧ oc rætomthinxdagh ‧ hafua skilt fori fastana ‧ tha Jenis ‧ j ‧ Scinderstatha2 ‧ mæþ ja ‧ oc goduilie ‧ lootvælbornom ‧ manne ‧ Bo Jonsson ‧ drotzata ‧ j Suerike ‧ eena attung jordh j Bæristatha ‧ jSwinstathasoknb ‧ j ‧ Bankakindahæret ‧ mæþ hws oc jordh ‧ aker oc æng ‧ oc mæþ allomtillæghom ‧ j ‧ vato oc thørre ængo vndan takno fori firitigha marker oc siex marker c-suenskepæningæ-c ‧ swa got mẏnt som siex markerd gingo fori ena løthogha mark. Huilke pæninge /‧fornempde Jenis war Bo skẏldogher fori en konungsdom oc en lagmanz dom ‧ huilken Hal-sten Awithsson ‧ hafde eẏ laglike haldit / Huilke fornempde jordh ‧ mæþ allom tillægom ‧

818

thæn fornempde Jenis afhende sik oc sẏnom arfwm ‧ oc tilegneþe fornempde Bo oc hansarfwm ‧ mæþ fastom oc follom skælom til ewerdelik ægha. Oc thisse tolf wara hær fastamænaat: først Ragna j Vibiørnathorpe3, Ragualder j Solultome, 4 ‧ Holmger ibidem, Ragwalder jKlæpunge5 ‧ Jngoluer ‧ j Karlabo6 ‧ Jon j Fillinge7 ‧ Bænj j Bæristathom8 ‧ Thoref j Erik-staþomg, 9 ‧ Jnge ibidem, Jngiualder ‧ j Tutathorp10 ‧ Niclis j Joarstorp11 oc Jon Wastesson ‧ Jncuius rej testimonium sigillum meum vna cum sigillis dominj Hermanni de Atwida et Johan-nis Grytafot presentibus litteris est appensum. Datum anno Dominj ‧ Mocccolxxnono ‧ feriaquarta proxima post festum beati Johannis baptiste.

På baksidan: Jenis ‧ j ‧ ScinderstathaSigill: nr 1–2 endast sigillremsor; nr 3 endast skåra i uppvecket.

a Det första e efter rättelse från j. b Swinsta thasokn utan avstavningstecken vid radskifte. c–c Över raden ochhär insignerat. d Den första stapeln på bokstaven m delvis borta på grund av skada i pergamentet. e Andra bokstavenefter rättelse. f Med överflödig prick över r. g Första bokstaven efter rättelse.

1 Norrby i Grebo socken. 2 Sinnerstad i Bankekinds socken. 3 Vebbantorp (nu Katrineberg) i Grebo socken.4 Solhult i Svinstads (nu Bankekinds) socken. 5 Kräpplinge i Svinstads (nu Bankekinds) socken. 6 Karlebo i Svinstads(nu Bankekinds) socken. 7 Fillinge i Svinstads (nu Bankekinds) socken. 8 Bjärstad i Svinstads (nu Bankekinds) socken.9 Erikstad i Svinstads (nu Bankekinds) socken. 10 Tuttorp i Svinstads (nu Bankekinds) socken. 11 Jordstorp i Svinstads(nu Bankekinds) socken.

9991 1379 juli (Rostock)Ludolf van Gotland omnämns som en av Arnold van Gummerns förmyndare i Rostock.

Notis i Hausbuch 1354–1367, fol. 148r, Archiv der Hansestadt Rostock.SDHK nr 44402.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11212 (kommentar).Om rådmannen i Rostock Ludolf (Ludeke) van Gotland, se DS nr 9759 med kommentar.

Arnoldus de Gummeren cum consensu Greten vxoris sue et domini Ludolfi de Got-landia, Johannis Nachtrauen, suorum tutorum – – –

9992 1379 juli 6Ingevald Anundsson ger för sin själ och för sin avlidna hustru Ingrid Karlsdotters och sin bortgångna

dotter Bengtas viloplats till abboten och bröderna i Julita (kloster) ½ penning mindre än 10 örtugland jord iAnderbäck i Tuna socken i Jönåkers härad och 6 ½ örtugland jord i Jämnalund i samma socken med alla tillagorpå evig tid. Utfärdaren förbjuder sina arvingar eller andra efterkommande att hindra eller klandra gåvan.

Utfärdaren ber sina bröder Lars Anundsson och Nils Anundsson att besegla brevet tillsammans medhonom själv.

819

Orig. på perg. (24,4 x 8,6 cm, uppveck 1,9 cm; 10 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11488.Regest: RPB nr 1436.Om Ingevald Anundsson, som 1385 blev lekbroder i Vadstena kloster, se C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s.

109 f. (nr 23), och C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notiser 42:3, 56.Utfärdarens bröder Lars och Nils, som här är sigillanter, genomför samma år ett jordskifte med Ingevald, jämför brev DS nr

9982.Om orterna se DMS, Södermanland 2:3, s. 199 f. och 203.Om Julita klosters förvärv och innehav av Anderbäck, se P. Stensland, Julita klosters godspolitik (1945), s. 32 (med hän-

visning till detta brev).

Alla the thætta bref høra ælla see helsar iac Ingeualder Anundason æwærdhelika medhGudhi. Thæt allum mannom kunnikt wara mik hava giuit renliuis mannom abotenom ocbrødhromen j Iuluttum eet gooz j Iunakærs hundare j Tuna sokn ‧ tio ørtogha land iordh enhalwan pæning mindraa ‧ ij en by som hetir Anderbæk / oc j sama soknenna ‧ Twna / ij en bysom hetir Iæmna lund halft siunda ørtogha land ‧ iordh / mædh ængiom oc scoghom ‧ j watooc thørro nær by oc fiærre / ængo vndantakno / til æwærdhelika ægho for minna siæl røktsculd / oc minna kæra hustru Ingridhe Karls dottor oc minna dottor Bendicteb læghirstadh ‧Gudh thera siæl hawi ‧ For biudhir iac thæt minom arfwom ællar nakrum minom æftir-komandom thæssa gawo at hindra ‧ ælla nokontima at qwælia / Til mere visso hængir iac mitjncigle ‧ fore thætta breff oc bedhis hedherlika ‧ manna jncigle / Lafrinza Anunda son ocNiclisa Anunda son ‧ minna brødhra ‧ Scriptum anno Mocccolxxonono, jn octaua apostol-orum ‧ Petri et Pauli.

På baksidan: Super x solidis terre in Anderbæk in Twna sokn in Jwnaker hæredhe. Jtemin eadem p[ar]ochiac in villa Iæmnalund ɉ septimod solidie terre.

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 2,7 cm (heraldiskt sigill, SMV I, s. 81): + S’ […]di ×Anendes[.]; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 3,1 cm (heraldiskt sigill, SMV I, s. 81): + S’ La[…]Anundes; nr 3 runt av ofärgat vax, diameter 2,4 cm (heraldiskt sigill, SMV I, s. 81): + S’ Nicolai Anedes’.

a nindra ms. b Bokstaven t efter rättelse. c Förkortningstecknet oläsligt i veck. d Bokstaven s efter rättelse från d.e Sista bokstaven otydlig p.g.a. veck.

9993 1379 juli 8Peter Bonde skiftar i öppet brev med abbedissan Katarina och konventet i Gudhem sin egendom Lind-

åsen i Suntetorps socken (nu del av Sventorps socken) i Kåkinds härad med alla tillagor som evig ägodel. MedLars Björnssons samtycke erhåller utfärdaren i utbyte allt det som klostret äger i Salatorp (nu Salaholm iTrävattna socken) med alla tillagor.

Utfärdaren ber (riddaren) Magnus Sture att besegla brevet tillsammans med honom själv.

Orig. på perg. (20,1 x 10,7 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11489.

820

Regest: RPB nr 1470.Om Peter (Erengislesson) Bonde, se Elgenstierna I: Bonde, s. 514, tabell 14.Om riksrådet och lagmannen Lars Björnsson (Lars Björnssons ätt) se SRM s. 57, ÄSF I, s. 224, och S. Engström, Bo

Jonsson I (1935), särskilt s. 295 ff.Om riddaren Magnus Sture (gumsehuvud), se ÄSF I, s. 73.Brevet är daterat den tredje prästmötesdagen. Om den 6 juli som synodaltermin i Skara under medeltiden se S. Kroon, Det

svenska prästmötet under medeltiden (1948), s. 62; om tredagarssynoden se s. 73, not 30 (med hänvisning till bland annat dettabrev).

Alla the mæn thætta breff høra eller see heelsar jæk Pæthar Bonde ewerdhelika medhGudhi. Kænnis jæk mik medh thesso mino opno brewe / hafwa giort eth laghliket skyptemedh syster Katerine abbadẏso ii Gudhheem ok alle conuentunne / swa at jæk hafuer gifwetthem eth gooz som heter Lindaraas / ii Suntathorpa sokn liggiande ii Kakind medh allomtillaghuma jnnan gaars ok vtan / næær by ok fiærre ii vato ok ii thørro eingo vndan takno affthy jæk ther ægher / theem til ewerdhelika ægho / Ok the hafwa giuit mik medh LaurenzaBiornssons samthykkio ok radhe swab myket som klostrett ægher ii Salathorpe / medh allomfornæmpdom tillaghum eingom vndan taknom mik til ewerdhelika ægho / Ok til merestadhfæstilsa thessa brefs / at thætta skipte scal stadhught sta ok blifwa / tha bedhis jækwælborens manz jncighle ok ærlex herra / herra Magnussa Stura thet han thet henge medhmino æghno jncighle for thetta breff / som scrifwat war efpter Gudz byrdh Mocccolxxonono,vm thridhia prestamootz daghen.

På baksidan: Lindaras j Svnta torpa sokn j Ka[kind]c

Sigill: nr 1 endast sigillremsa; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 2,6 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s.88): + S’ Petri * […]son.

a til laghum utan avstavningstecken vid radskifte. b Föregås av genomstruket eth goo. c Ka ms.

9994 1379 juli 10Drottning Margareta av Norge och Sverige tillkännager i öppet brev att den osämja som varit mellan

henne själv och kanikerna i Lund nu har upphört. Hon förklarar sig vara i sankt Lars’ tjänst och vill bli hanstjänarinna. Dessutom lovar drottning Margareta att varken hon eller hennes ämbetsmän ska belasta kanikernasaltargods eller kyrkogods eller deras tjänare som ligger i länet som hör till Lindholmen (borg i Svedala socken,Oxie härad) så länge hon har slottet, utöver det rätta bistånd som drottningen ska ha från landkyrkogods. Omärkebiskopen eller riddare och väpnare i länet vill hjälpa till med slottets spisning ska kanikaltare, kloster ochkyrkornas tjänare hjälpa drottning Margareta precis som alla andra, men de, deras underlydande eller prästerna iLund ska inte drabbas av oskälig gästning.


Avskrift i Registrum eccl. Lundensis, hs A 11, pag. 57, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11490.Tryckt: S. Lagerbring, Svea rikes historia III (1776), s. 695; Gammeldanske diplomer I, s. 2–3; Dipl. Dan. IV:1, nr 512.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 512.

821

Regest: ÆA V, s. 137; Reg. Dan., nr 2728.Om Lindholmen se A.-C. Mattisson, Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm (1986), s. 204; om drottning

Margaretas innehav av Lindholmen se S. Skansjö i Lindholmen – medeltida riksborg i Skåne (1995), s. 79 ff., med vidarereferenser.

Wii Margareta medh Guds nathe ‧ Norgis och Suerigis drothning ‧ bekenne medh thette‧ wort oppne breff ‧ thet al then twedræckt och vsæmye ther wareth haffwer teel thene dagha jmellum os pone then eene sidhe ‧ och mellum hedherlige men canike aff Lund pone thenandre siidhe ‧ ær ganzk afflacht ‧ so ‧ ath the skylde os jnte ‧ och wi æy them ‧ Nu for thenskuld ath thet ær ‧ och so for then skuld ‧ thet wj haffwe os teelb sancti Laurenz tieneste sætt‧ och wi hans tieneste quinne gerne bliffwe wille ‧ tha skulle wi och ville wi eller wore æm-betzmen ‧ then stund ther wi haffwe Lyndholm ‧ os æy beware och æy skatte ‧ the forsagdecanike aff Lund ‧ altæres gots eller kirke gotz ‧ eller therres wordnede ‧ ther i wort læn liggerther wi haffwe teel Lyndholm ‧ vdhen wor ræthæ stud och leedingh ‧ ther oss bør ath haffweaff landzkirkegoots ‧ och vden thet ware so ‧ ath archibescopen eller riddere och sweenæ ther iwort læn boo ‧ wille oss noghen hielp eller tieneste gøre teel wort slotz spisinghc ‧ tha skullethee fornempde canikesd altares closters eller kirke wornede ‧ oss so wæl hielpe som thee andre‧ æn ‧ medh engen vmueluth eller vskællich gestningh wille wi geste them eller thørreswordhndhee / eller prester aff Lund. Och teel thæss meere weesse ‧ sette wi wort incegle forthette breff ‧ Datum Lundis anno Dominj Mccclxxnono ‧ jpso die beati Kanuti regis etmartyris.

Rubrik: Ljtteraf composicionis et concordie inter dominam Margaretam reginam etcapitulum Lundense.

a Föregås av ett överstruket tiid. b Ett e över raden. c Bokstaven n möjligen efter rättelse. d Ändelsen svårläst, såDipl. Dan. e Så ms för väntat wordhnedhe. f Det första t utan tvärstreck.

9995 1379 juli 12 HamburgRådmännen i Hamburg tillskriver rådmännen i Danzig och meddelar att borgaren Johan Stormer i

Hamburg informerat utfärdarna om att hans kompanjon Klaus vamme Horne för några år sedan fraktat 2 lästersill, som tillhörde Johan Stormer, till Johan Sommars skepp i Skåne och då givit honom i uppdrag att skeppasillen till hamnen Trave och överlämna den i Lübeck till Christian van Bremen, som var gästvän till Klausvamme Horne. Johan Sommar fullgjorde emellertid inte sitt uppdrag utan fraktade sillen till annan ort ochsålde den där utan Klaus vamme Hornes tillstånd och kännedom. Han lade beslag på pengarna från för-säljningen för eget bruk och såvitt känt har han avrättats genom hängning. Skeppet fördes till brevmottagarnashamn vid Weichsel, och köpmännen som hade varor på skeppet såg till att det hölls kvar där. Det bestämdes iDanzig att de köpmän som hade varor som Johan Sommar hade avyttrat skulle gottgöras. Johan Stormer har iutfärdarnas närvaro bemyndigat borgaren Meus Pazen i Hamburg att utkräva och uppbära de pengar somkommer från sillen och att disponera dem som han vill. Utfärdarna ber nu brevmottagarna att understödjaMeus Pazen och tillse att pengarna överlämnas till honom. Efter att så har skett kommer inget ytterligare kraveller rättssak att drabba brevmottagarna.

Utfärdarna beseglar med sitt sekret som är tryckt på brevets baksida.

822

Avskrift (på latin) i Liber diversorum generum et conditionum de anno 1350–1533, fol. 23, Staatsarchiv Hamburg.SDHK nr 44394.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 513.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 513.

9996 1379 juli 13 Norra Lundi Flistads socken

Kristina Nilsdotter, änka efter framlidne riddaren Jöns Hjärne, skänker till Vreta kloster 1 attung jordmed alla tillagor i Norra Lund (i Flistads socken) som ingift för den fattiga flickan Katarina Haraldsdotter,vilken från späd ålder försörjts av fru Hilleke, nunna i Vreta. Utfärdaren skänker egendomen för att lösa sinaegna och sina framlidna barns synder och för sin nämnde makes, sitt och sina barns själagagn. Utfärdarenavhänder sig och sina arvingar egendomen och överlåter den på evig tid till Vreta kloster, dock på villkor attarvingarna ska kunna återlösa egendomen för 60 mark penningar i nu gällande mynt.

Utfärdaren ber skälig man Gerhard Snakenborg att tillsammans med henne själv besegla brevet.

Orig. [A] på perg. (20,5 x 11,9 cm, uppveck 1,8 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.Avskrift [B] i Örnhielms diplomatarium VIII, pag. 1655, VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11491.Regest: RPB nr 1437.Om riddaren Jöns (Erengislesson) Hjärne, som var medlem av såväl det norska som svenska rådet och som avled tidigast i

oktober 1376 (jämför DS nr 9331), se SBL XIX, s. 100, J. R. Ugulen i Norsk slekthistorisk tidskrift 39:3 (2004), s. 179 och 281 ff.,och SRM s. 48.

Originalet är vidfäst Gerhard Snakenborgs fastebrev 1379 24/11 (DS nr 10057) och är skadat i övre högra hörnet med visstextförlust.

Texten utges här delvis med stöd av avskriften B.

Omnibus, ad quos presens scriptum peruenerit ‧ Cristina Niclesadottera ‧ relicta dominiIønesæ b-Hyær[nes m]ilitis-b ‧ bone memorie ‧ in Domino salutem ‧ Nouerint vniuersi ‧ tamposteri ‧ quam presentes ‧ quod recognosco me [p]ublicec per hecd scripta ‧ Caterine Haralz-dotter ‧ egene puellule ‧ quam honesta domina ‧ Hylleka ‧ sanctimonialis in Vretum abe

infancia enutriuerat, vnum attungh terre ‧ in Norralund site ‧ cum domibus ‧ agris ‧ pratis ‧siluis ‧ et pascuis ‧ et omnibus exitibus1 infra sepes et extra ‧ prope vel remote positis ‧ nullisexceptis ad ‧ eadem bona adiacenciis ab antiquo ‧ sibi ad subsidium ‧ in claustrum Wretadandi ‧ propter Deum ‧ et in remissionem meorum peccatorum et liberumf ‧ et in salutemanimarum ‧ domini mei predilecti ‧ mee ‧ necnon et liberum meorum ‧ defunctorum de me ‧meisque heredibus alienata ‧ claustrog Wreta ‧ in perpetuum possidenda ‧ dedisse ac mentedeuota pleniter annuisse ‧ racione tamen tali subiuncta ‧ quod, si ‧ alicui heredum meorum ‧resoluere ‧ bona eadem placuerit ‧ pro lxta ‧ marchis denariorum ‧ monete nunc currentisredimere decreui ‧ ac antesigno2 ‧ Vnde vnicuique heredum meorum ‧ suppliciter supplico ‧salubriter et hortor ‧ sub iusto Dei iudicio ‧ mearumque precum respectu ‧ et vestrarumsalute animarum nonh repeterei vel attemptatj impedire ‧ nisi, vt antea dixi ‧ lxta ‧ marchasdenariorum ‧ soluat ac reddat cum effectu ‧ Jn cuius rei euidenciam firmiorem ‧ sigillumdiscreti viri Gerardi Snakenborgh ‧ vna cum proprio peto presentibus hiisk apponi ‧ Scriptum

823

in Norralwndom parochie Flistadæ ‧ anno Domini Mo ‧ ccco ‧ lxxo nono ‧ feria quartaproxima post Septem fratrum.

På baksidan:

Sigill: nr 1, 3 endast remsor; nr 2 endast tom skåra.

a Efter Nicles förkortning för son (möjligen av misstag) A. Här upplöst i analogi med den vanliga formenNiclissadotter (jfr t.ex. DS X, nr 178, och DS nr 9409). b–b Supplerat efter B som har Hiernes. Efter Hyær saknasca 4 bokstäver (endast en del av bokstaven m i ordet militis kan skönjas) A. c Så B; bokstaven p oläslig p.g.a. skada A.d Så B; ordet svårläst A. e Så B; ordet svårläst A. f Formen (= liberorum) ovanlig i medeltidslatin; liberum upprepaskort härefter i brevet. g Ska troligen läsas så (så B). Efter claustro kan skönjas en (möjligen raderad) förkortning förenklitiskt que A. h Tillagt över raden och här insignerat A; saknas B. i Ordet får här förstås absolut eller med ettunderförstått ea. j Anakolutiskt A; attemptet B. Ett annat formulär (se t.ex. DS X, nr 327) torde här ha föresvävatskrivaren. k Så A (ovanligt formulär).

1 För exitus med betydelsen ’urfjäll’, se GMLS: exitus 2 b. 2 Ordet här uppenbarligen i betydelsen ’ge el.överlåta i förväg’. Denna betydelse har inte kunnat beläggas, men jfr Blaise, Lexicon latinitatis medii aevi (1975), s.v.antesigno med anförd betydelse ’marquer à l’avance, préfigurer’.

9997 1379 juli 13Olof Botvidsson, boende vid Vårfrukyrkan i Uppsala, genomför ett jordskifte på sin släkting Kettillög

Olofsdotters vägnar. Utfärdaren överlåter på hennes vägnar 2 örtugland jord i Mälsta (i Husby-Långhundrasocken) med alla tillagor till kyrkoherden Sigvast i Söderby, kanik och syssloman i Uppsala domkyrka. I utbyteerhåller Kettillög 2 örtugland jord i Hjälmsta (i Husby-Långhundra socken) intill den åker som hon redan ägeri samma by. Eftersom utfärdaren inte har möjlighet att vara närvarande ber han sin vän och släkting Anders iTibble att på utfärdarens vägnar ge Sigvast eller dennes bror fasta på skiftet.


Orig. på papper (20,7 x 13,9 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11492.Regest: RPprH nr 37.Om Olof Botvidsson som ständig vikarie vid domkyrkan i Uppsala mellan 1359 och 1381, se B. Hedberg, Uppsala stifts

herdaminne IV:1 (2007), s. 413; om Sigvast Olofsson se Hedberg, a.a., s. 557 f.Papperet är skadat (och lagat) vilket orsakat textförlust framförallt i vänstermarginalen.

a-[Thet s]ee-a allum mannom witerlikith at iach Olauar Botuidi bygiande widher [wara]-frub kirciuc ij Vpsalum k[ænn]isd medh mino brewe haua giorth eeth iordha [s]kipthee bidhina minna syszlungo1 wægna Kætilløgha Olafsdotor medh swa skial at iach giuer a henna wægnaærlicum manne herra Siguaste in Sudherby2 canuncthe och syslomanne Vpsala domkirciuf

thw orthoglandh iordh ij Meristum medh allom tillaghom ‧ och then fore nempde herraSiguaster giuer henne thee samug Kætilløghe thw orthoghlandh iordh ij Hialmistum vp-sidhis3 henna a[c]arh sum hum ther fore hauar ij sama bynum. Och bidher iach medhan iacheegh lædhugher ær mini kæra win och frenda Andris ij Thygisbyle4 [a]t han giui them fore-

824

nempda herra Siguaste ælla hans brodhor lẏsn och j-[fasta vp]pa-j thet skipthe medh skiælumk

ther til høræ a mina wegnal. Datum [a]nnom Dominj Mocccolxxnono, feria quarta proximapost Septem fratrum meo sub sigillo [i]mpresson.

På baksidan: Littera super ij solidis terre in Mæristomo

k iiii (Uppsala domkyrkas lådsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 125)

Spår efter ett sigill på baksidan.

a–a Supplerat efter gängse formulär. 5 tecken saknas. b Ca 4 tecken saknas. c Bokstaven c över raden. d Suppleratefter gängse formulär. 3 tecken saknas. e Bokstaven s samt staplarna på k och h borta p.g.a. slitage. f Bokstaven c överraden. Möjligen ett skrivsätt, jfr not c ovan. g Bokstaven m efter rättelse från y. h Första bokstaven a skadad och c synsej. Eftersom ingen hög stapel har funnits här (framgår av nedåtgående bevarat y på raden ovanför) har skrivning med kansetts mindre trolig. Ordet läses med c även i RPprH (nr 37, tr. 1887) och kan möjligen ha varit synligt vid dennatid. i Härefter överstruket win. j–j Ca 6 tecken saknas. För uttrycket ”fasta oc lysn” jfr t.ex. DS nr 7950. k Stapeln påbokstaven i ej synlig och snedstrecket på æ delvis svårläst. l Bokstaven a svårläst. m Bokstaven a ej synlig. Före ordet(längst till vänster på raden) finns skadat utrymme motsvarande ca 4 tecken, möjligen för en (förkortad) dateringsort.n Bokstaven i ej synlig. Före ordet (längst till vänster på raden) finns skadat utrymme motsvarande ca 2–3 tecken,möjligen för en förkortning för (a) tergo (jfr SD nr 1711). o Bokstäverna tom delvis skymda av lagning.

1 D.v.s. ’syskonbarn el. kusin på mödernet’ eller släkting i allmänhet, jfr Söderwall: systlunge. 2 Söderby (nuSöderby-Karl) socken. 3 ’Jämsides; intill, näst intill’, se Söderwall: upsidhis. 4 Tibble i Husby-Långhundra socken.

9998 1379 juli 15 KölnBroder Konrad van Braunsberg, Johannitordens mästare i Tyskland, tillskriver broder Elias, ställföre-

trädare för Albrecht van Igenhusen, prior för (prioratet) Dacia i Antvorskovs kloster, och broder Johan Hinzes-son, båda av johannitorden. Eftersom utfärdarens överordnade herre högmästaren i landen bortom haven tagitstillfånga, ska utfärdaren förrätta allmän visitation överallt i Tysklands priorat. Han har fått trovärdig underrät-telse om att ordenshuset i Eskilstuna i Sverige är i behov av visitation och reformering på grund av dödsfall,fattigdom och av flera andra orsaker och utser och förordnar därför brevmottagarna till sina ställföreträdare föratt genomföra visitation i nämnda ordenshus. Brevmottagarna ges fullmakt att göra visitation, reformera ochförbättra huset i Eskilstuna, såväl beträffande husets ledning som dess medlemmar, både andligen och timligen,och bland bröder, systrar och lekbröder genomföra det som är nyttigt och lämpligt för en god reformering avhuset, liksom andra saker som utfärdaren ska meddela i särskilt brev till mottagarna. Utfärdaren vill att brev-mottagarna ska genomföra visitationen enligt bestämda anvisningar, som ska skickas beseglade med utfärdarenssigill, och även undersöka sanningen i andra ting. Brevmottagarna ska ålägga bröderna, systrarna och lek-bröderna i Eskilstuna att lyda och bistå dem och utan dröjsmål säga sanningen genom att avlägga ed. Det harockså kommit till utfärdarens kännedom att broder Andreas Wulf, prior i samma ordenshus i Eskilstuna, blivittillfångatagen av bröderna och fängslad i huset i strid mot ordens rätt. Inget kan ursäkta brödernas beteende,utan dessa bör tillrättavisas i enlighet med ordens regelverk. Brevmottagarna ska ta ordensdräkt och kors från debröder som befinns vara skyldiga till broder Andreas tillfångatagande och från dem som på olika sätt avslöjatordenshemligheter, och de ska ålägga dessa bröder en botgöring i enlighet med ordensstatuterna. Utfärdaren gerfullmakt åt brevmottagarna att därefter återlämna ordensdräkt och kors till bröderna. Bröderna befalls att i alltlyda brevmottagarna, vidare att ersätta dem för deras utgifter i samband med resorna till och från Eskilstuna.För dem som inte hörsammar detta ska en tidsgräns sättas före vilken de ska infinna sig hos utfärdaren för att

825

dömas så som de förtjänar. Om den ena av brevmottagarna (skulle vara förhindrad att genomföra visitationen),ska den andra genomföra visitationen och i den frånvarandes ställe ta emot en annan lämplig ordensbroder medfullmakt efter samråd med priorn för Dacia.


Orig. på perg. (31,9 x 21,8 cm; 24 rader), HUA Nr. 3245a, Historisches Archiv der Stadt Köln.SDHK nr 11493.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 514.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 514.Angående Johan Hinzesson, som 1384–1398 uppträder som Eskilstuna klosters prior, se M. Collmar, Strängnäs stifts

herdaminne I (1977), s. 590–591; C. Ericsson i Eskilstuna historia (1999), s. 256–257.Om priorn Andreas Wulf se Collmar, a.a., s. 590, och Ericsson, a.a., s. 256. Denne ska möjligen identifieras med den

Andreas som omnämns den 6 november i Eskilstuna klosters nekrologium; se I. Collijn i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteks-väsen 1929, s. 12–13.

Om johannitordens organisation och olika kategorier av ordensmedlemmar se Ericsson, a.a., s. 236 f.Om johannitklostret Antvorskov på sydvästra Själland, som var huvudkloster i prioratet Dacia, se H. Dehn-Nielsen, Kirker

og Klostre i Danmark (1998), s. 124–125; Ericsson, a.a., s. 239.Brevets omnämnande av systrar bör bero på att det är grundat på ett formulär som skulle kunna användas för alla johannit-

kloster. Det finns inga indikationer på att Eskilstuna kloster skulle ha haft kvinnliga medlemmar. Jämför Ericsson, a.a., s. 237.Om brevet se T. Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia (1905), s. 27, not 1; Collmar, a.a., s. 584.Pergamentet har varit inbundet i en volym och är snett beskuret i den högra delen med textförlust motsvarande ca 15–20

skrivtecken på varje rad. Texten närmast det stympade partiet är på vissa rader mycket svårläst på grund av svagt bläck. Vidare ärpergamentet delvis brandskadat med viss textförlust.

Fratera Conradus de Brunsbergh sacre domus hospitalis sancti Johannis Jerosolimitanjper Alamaniam magister jn Christo nobis predilectis fratribus Helie locumtenenti religiosi inChristo nobis carissimj fratris Alberti de b-Yg[henhusen prioris]-b Dacie in domo de And-worskow et Johannj Hinzenson nostri ordinis antedicti salutem et s[incera]mc in Dominocaritatem / Quia prochdolor propter captiuitatem dominj nostri, vltramarinarum parciummagistri nostri superioris, in omnibus et s[ingulis]d Alamanie prioratus [me]mbrise, sicuti inalijs dicte nostre religionis prioratibus, iussu dicti nostri superioris per nos uel alium seu aliosgeneralem debeamus facere visitacionem / et eciam quia, ut ex relacione veridica f-didi[cimus,… nostre reli]gionis-f domus in [Eskilstuna]g cum suis membris et pertinencijs in regnoSwecie sita p[ropter]h mortalitates et sterilitates et alias quamplures causas visitacione etreformacione indigeat / visitacioni et reformacioni i-h[uiusmodi …sol]licitam-i intendentes et[…]j cupientes de vestra fideli sollicitudine et discrecione confidentes [v]osk visitatores etreformatores nostros / nostrosque locumtenentes in dicta domo in Eskilstuna et suismembris, quamdiu in l-eis[dem domo et membris pro]-l visitacione facienda manseritis, con-stituimus et facimus et tenore presencium ordinamus, dantes et concedentes vobis potesta-tem et auctoritatem / eundi ad dictam domum in Eskilstuna et sua membra ubicumquefuerint […]m tam in capite quam in membris, in spiritualibus et temporalibus, visitandi,reformandi et meliorandi / jnter fratres, sorores et donatos1 dicte domus in Eskilstuna etsuorum membrorum congregacionem […]n expedire faciendi, tenendi et celebrandi et in illaseu illis tractandi, disponendi et ordinandi, que ad bonam reformacionem dicte domus inEskilstuna et pertinenciarum suarum vtilia fuerint et oportuna, et omnia al[ia …]o faciendi /‧ que vobis per certas nostras litteras duximus committenda, volentes eciam dictam visitacio-

826

nem per vos fieri iuxta certa puncta et capitula vobis per nos sub nostro sigillo sigillatadestinata in f[…]p super aliis […]q puram et meram inuestigetis veritatem. Vobis igitur etvestrum cuilibet in virtute sancte obediencie districte precipiendo mandamus / quatenussuper predictis punctis et capitulis et eorum quolibet / studeatis cumr dilig[encia …]s et nossuper illis plenarie valeatis informare, jniungentes et mandantes sub dicta virtute sancteobediencie firmiter et districte / omnibus et singulis fratribus, sororibus et donatis dictedomus in Eskilstuna et […]t ut circa in presentibus ac eciam in punctis et capitulis ‧ pre-notatis ‧ contenta ‧ ad ‧ requisicionem ‧ vestram ‧ quociens expediat, vobis obediant et assist-ant / necnon de et super omnibus et singulis in dictis punctis et capitulis [contentis …]u alijsquibuscumque, super quibus eos aut eorum quemlibet interrogaueritis medio eorum jura-mentis per eos et eorum quemlibet super hoc prestandis omnimodam dicant veritatem omnjdilacione et excusacione semotis. [… ex relatu]v veridico percepimus fratrem Andream Wulfpriorem dicte domus in Eskilstuna per fratres eiusdem domus propria auctoritate preter etcontra nostri ordinis iusticiam fore captum et incarceratum in domo antedicta et […]x hocexigissent, et in omnibus sibi per dictos fratres impositis culpabilis esset ‧ tamen ipsos id nonposset releuare seu excusare, quin propter hoc corrigi debeant iuxta dicti nostri ordinisregulaciones [… vobis]y et vestrum cuilibet mandamus sub virtute sancte obediencie antedicta,quatenus ab omnibus et singulis fratribus, quos in captiuitate dicti fratris Andree culpabilesinueneritis et eciam hijs, qui ordinis secreta [… per]z modum querele seu alias retulerunt,prout in dictis ‧ punctis et capitulis continetur, eorum habitum et crucem recipiatis / ipsispenitenciam salutarem iuxta dicti nostri ordinis statuta iniungentes [… habitum]aa et crucemeis restituendi, ut vobis videbitur, vobis presentibus damus potestatem, prefatis fratribusomnibus et singulis sub dicta virtute sancte obediencie mandantes, ut vobis in premissisomnibus et s[ingulis …]ab et intendant / et vobis de vestris expensis per vos ad dictam domumin Eskilstuna et sua membra veniendi et ad nos redeundi faciendis / satisfaciant cum effectuomnj excusacione semota. […]ac credimus, qui vobis in premissis omnibus aut eorum aliquoinobedientes essent [… re]bellesad, illos et eorum quemlibet auctoritate nostra vobis presen-tibus attributa, prout expedire videritis, ad nostram presenciam […]ae terminum eis statu-entes, quo se nostro conspectui representent pro ‧ eorum demeritis [or]dinisaf ‧ iusticiamrecepturos. Volumus eciam casu, quo vnus vestrum propter sui corporis debilitatem seu aliamhuiusmodi […]ag posset / quod tunc alter vestrum ‧ huiusmodi visitacionem per se perficiat etalium nostre relig[ioni]sah fratrem ydoneum, prout sibi videbitur, de consensu et consiliodicti prioris Dacie in locum illius recipiat, qui […]ai habeat potestatem premissam visita-cionem ita fideliter in omnibus et singulis punctis et capitulis predictis facientes, prout devobis fiduciam gerimus singularem et prout de ipsa visitacione nos […]aj informari. Jn quo-rum testimonium sigillum nostrum presentibus est appensum ‧ Datum Colonie annoak

Domini Millesimo trecentesimo septuagesimo nono, ipso die Diuisionis apostolorum ‧

a Ordo sancti Johannis i övre marginalen. b–b Så supplerat Dipl. Dan. Efter Yg pergamentet stympat. c Efterbokstaven s skada i pergamentet. d Så supplerat Dipl. Dan. Efter bokstaven s pergamentet stympat. e Efter prioratus 2skrivtecken oläsliga. f–f Så supplerat Dipl. Dan. Efter didi pergamentet stympat. g Så supplerat Dipl. Dan. Efter inskada i pergamentet. h Efter bokstaven p skada i pergamentet. i–i Efter bokstaven h pergamentet stympat. Dipl. Dan.

827

supplerar endast huiusmodi. j Efter et skada i pergamentet. k nos (sannolikt skrivfel) ms. En annan möjlighet är attett det ursprungligen stått nos (subj.) följt av vos (obj.) och att det andra ordet överhoppats vid avskrivning frånkoncept. l–l Så supplerat Dipl. Dan. Efter eis pergamentet stympat. m Efter fuerint ca 6 oläsliga skrivtecken, därefterpergamentet stympat. n Efter congregacionem ca 12 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. o Efter alpergamentet stympat. p Efter bokstaven f ca 6 oläsliga skrivtecken. q Efter aliis ca 4 oläsliga skrivtecken, därefterpergamentet stympat. r Svårläst förkortning men står troligen så. s Efter dilig pergamentet stympat. t Efter et ca 2svårlästa skrivtecken, därefter pergamentet stympat. u Så supplerat Dipl. Dan. Efter capitulis pergamentet stympat. vDipl. Dan supplerar Eciam … ex relatu. Efter semotis kan en bokstav skönjas (kan dock lika gärna vara ett C),därefter pergamentet stympat. x Efter et 2–3 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. y Så supplerat Dipl.Dan. Efter regulaciones 7–8 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. z Så supplerat Dipl. Dan. Eftersecreta ca 6 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat.

aa Så supplerat Dipl. Dan. Efter iniungentes ca 10 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. ab Efterbokstaven s ca 6–7 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. Dipl. Dan. supplerar singulis…obediant.ac Efter semota 4–5 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. ad Efter essent skada i pergamentet. ae Efterpresenciam ca 5 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. af Ordets första bokstäver saknas p.g.a. skada ipergamentet. ag Efter huiusmodi ca 5 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. ah Delar av ordet saknasp.g.a. skada i pergamentet. ai Efter qui ca 5 oläsliga skrivtecken, därefter pergamentet stympat. aj Efter nos ca 4 oläsligaskrivtecken, därefter pergamentet stympat. ak Bokstaven a delvis oläslig p.g.a. skada i pergamentet.

1 För ordet i betydelsen ’lekbroder, tertiar’ se GMLS: donatus 1.

9999 1379 juli 16 RydElin Jönsdotter skänker till sin brorson, skälig man Nils Sunesson, sin del av Ugnanäs kvarn (i Hovman-

torps socken), vilket är hälften av kvarnen, och den norra gården i östra odlingen i Ugnanäs. Utfärdaren skänkeregendomarna till Nils då han underhållit henne i 14 år och då hon önskar att fortsätta bo hos honom och intepå flera ställen. Hennes övriga egendomar i Ugnanäs ska efter hennes död skiftas mellan Harald Håkanssonsbarn och Nils Sunesson. Fastar är Björn Blekingsfare, häradshövding i Konga härad, Gudmund Petersson,Magnus Svennungsson, Peter Håkansson, Algot Nilsson, Håkan Petersson, Gerthorn Håkansson, Stig, SvenPinne, Arne Petersson, Gumme Skalle och Nisse Håkansson.

Då utfärdaren saknar eget sigill ber hon herr Nils, prost i Konga härad, och Björn Blekingsfare attbesegla.

Orig. på perg. (22,8 x 12,2 cm; 16 rader), Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11494.Om skafthållning se KL XV: Skafthållning, sp. 382 ff.Det nedre högra hörnet har beskurits innan brevet skrivits, och de två nedersta raderna är kortare än de övriga.

Allom mannom them som thetta bref høra ællar see helsar jak Ælin Jenisdottera

awærtheleca meth varom Herra : Thet scal allom mannom witerlect wara meth thenno minoopna brefue thet iæc witherkennis mik hawa wnt skellekum manne Niclisse Sonasynib minombrotherssyni min deel j Oghnanæsa quærn som halfdelin ær af quernenne ok then norragaardhen i østra biuganomc i Oghnanæsi. Ok gifuer jak hanom thet til fordeel ok hansarfuum vndan mik ok minom arfuum til æuertheleca ægho fore thet han mik føøt ok clææthafuer i fiughortan aar / ok wil jac ok nær hanom blifua i mina dagha ok ey fleromd stathum.Framdelis kungør jak jdher thet allom at alt thet andra gozit jæc aghor ther ae Oghnanæsi tha

828

gifuer jac Haralz Haconasons barnom meth them forenempda Niclise Sonasyni til ræt skipte okthem til auertheleka ægho. Til huilkens brefs vithnesbyrdhf ok stadfestilse ærw thenne tolffaste som a skapte hioldg: fyrst Byorn Blecerfare1 hærazhøftunge i Kurungeshærath, GudmarPætharson, Magnus Suenungson, Peter Haconson, Algot Niclisson, Hacon Pætharson, Gert-horn Haconason ‧ Stiigh, Suen Pinne, Arne Pætharson, Gumme Skalle, Nisse Haconasson.Scrifuat i Riithum2 ‧ æfter Guz byrdh thusanda thry hundrathah arom siwtighi arom a niondaæreno leghordaghin fore sancta Maria Magdalena dagh til thetta bref vithnesbyrdh bedhis jæchedhurlekins manz insigle sua som ær h[er]rai Niclas prouast i Kurungahærath, Biorn Blecer-fara mino eghno æy hauande.

Sigill saknas, men två flikskurna sigillremsor är bevarade.

a Namnet är mycket svårläst på grund av slitage, framförallt de första 3–4 bokstäverna. Det är inte möjligt attavgöra exakt vilket förkortningstecken som är skrivet över raden; detta är följaktligen endast en trolig tolkning. b Bok-staven a är svårläst på grund av kladdigt bläck, och ska möjligen läsas e. Jämför dock stavningen nedan i brevet. c biuganom utan avstavningstecken vid radskifte. d Härefter ett tjockt vertikalt streck (närmast utformat som ett !) och ettutprickat flerom. e Bokstaven delvis täckt av bläck. f Härefter ett utprickat at. g Efter bokstaven d en bläckplump sommöjligen ska läsas som ett e eller o. h Bokstaven n efter rättelse. i hra ms.

1 Om tillnamnet Blekingsfare som beteckning för en person som besökt Blekinge se Nordiskt runnamnslexikon(2007) s.v. -fari. 2 Ryd i Nöbbele socken, tingsplats i Konga härad (se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i SverigeI, 1954, s. 341).

10000 1379 juli 18Botolf i Hummelsta (i Litslena socken) och hans hustru Ingeborg utfärdar öppet brev om jordskifte med

skälig man Simon Djäken. Utfärdarna ger Simon 9 öresland jord i Dräggesta, 5 örtugar närmare det södralandet, och 10 örtugland jord i Folsberga (båda) i Vallby (förr Husby-Gismark) socken med alla tillagor. I utbytehar utfärdarna erhållit 11 öresland jord och 1 örtug i Kumla i Boglösa socken och 1 ½ penningar mindre än 4örtugland jord i Kromsta i Litslena socken. Dessutom har utfärdarna av Simon fått en mantel besatt med nyttskinn, vilken av goda män värderats till 5 mark och 20 penningar, och 8 alnar tyg från Comines till ett värde av5 mark penningar. Utfärdarna avhänder sig och sina arvingar äganderätten och överlåter den till Simon och hansarvingar.

Eftersom utfärdarna själva saknar sigill ber de Gisle Uddsson, herr Jöns i Litslena och Holmger Tomas-son, domare i Trögd, att besegla brevet.

Orig. på perg. (19,4 x 11,5 cm, uppveck 1,1 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11496.Regest: RPB nr 1439.Om Simon Djäken (delad sköld, övre fältet schackrutat) se DMS, Uppland 1:9, s. 197 f.Om Holmger Tomasson (sparre) som häradshövding i Trögd se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954),

s. 58, och DMS, Uppland 1:9, s. 24.Om Gisle Uddsson se DMS, Uppland 1:9, s. 76.Om orterna se DMS, Uppland 1:9 (Dräggesta s. 197 ff., Folsberga s. 201 f., Hummelsta s. 145 f., Kromsta s. 147 f., och

Kumla s. 61).Jämför motbrevet DS nr 10002 och fastebrevet DS nr 10001.

829

En reva till höger i brevet, vilken sytts samman, har orsakat viss textförlust på de sista fem raderna.Med detta brev inleds en svit av tre brev; två skiftesbrev mellan Holmger Tomasson och hans hustru Ingeborg å ena sidan

och Simon Djäken å den andra (DS nr 10000 och 10002) samt ett fastebrev på skiftet (DS nr 10001). Detaljerna skiljer sig dock åt ide tre breven. I DS nr 10002 gör man undantag för Jon Bondessons hus i Kumla. I DS nr 10000 är storleken på egendomarna iDräggesta avvikande, och dessutom specificeras att det ligger ”närmare det södra landet”. Den inbördes ordningen här har bestämtsav att baksidespåteckningarna på DS nr 10001 och DS nr 10002 visar att dessa skulle läsas i andra respektive i tredje hand.

Meth thesso waro wppno brewe ‧ kænnomps wi Bothulpher i Humustom oc Ingeborghmin hustru ‧ os giort haua eth iordaskipte meth skiælicoma manne ‧ Sẏmone Diekn ‧ i thessæmattu ‧ at wi giwom them sama Symoni nio ørisland iord1 i Dreggissom ‧ 2-fem ørtughænæmær sudro landeno-2 ‧ oc tio ørtugha land iord i Folsberghe i Walbẏ sokn liggiande methallom tillaghom nær bẏ oc færre ‧ engo wndan takno ‧ fore xi ørisland iord oc ena ‧ ørtugh iCumblum i Bughløso sokn ‧ oc iiiior ørthuga land iord i Krumsta i Litleneb sokn halffandrom ‧ peninge minna ‧/ oc ther till kænnomps wi wpburit haua aff thøm fornempdaSẏmone en mantull vel redan meth nẏom skinnom ‧ hwilkan gode men skattado fore 3-femmarkir oc xxti markir penninga-3 ‧ oc ther til gaff han os atta alna kumist4 aff fem markompennigom / Hwilka iord meth allo thẏ henne til hørir som før saktc ær ‧ aff hendom wi os ocwarom arwom oc tilæghiwm honum oc hans arwom til ewerdelikæd ægho / til mera wisso ocstafestilse ‧ bidiom wi doande manna insighle fore thettæ breff at sætia thẏ at sielff aẏktee

hauom ‧ swasom ær Gisle Vdson ‧ herra Jønisef i Litlene oc Holmgers Thomasson ‧ domara iTrøgd / Scriptum anno Domini Millesimo ccco lxxix, die lune proximo ante festum beateMargarete virginis.

Sigill: nr 1 endast skåra i uppvecket; nr 2 spetsovalt av ofärgat vax, 3,6 x 2,3 cm, påse av ofärgat linne(emblemsigill); nr 3 runt av ofärgat vax, diameter 2,4 cm, påse av naturfärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV I,s. 112): […] Ho[…].

a Bokstaven æ otydlig p.g.a. bläckplump. b Det första e rättat. c Föregås av ursprunglig skada i pergamentet,vilken lodrätt fortsätter till brevets slut, jfr kommentaren ovan. d Bokstaven w delvis raderad och er-abbreviaturen ejsynlig. Bokstavsföljden ewer följs av en skada; jfr not c. e För formen jfr Söderwall: ängin. f Ordet svårläst p.g.a. enskada; jfr not c.

1 Här har frasen om 1 örtug och 6 penningland jord överhoppats av misstag eller avsiktligen utelämnats; jfr DSnr 10002. 2–2 Frasen förekommer inte i de två övriga breven om skiftet. Om denna bestämning av belägenhet inom bynjfr Söderwall, suppl.: land 2. 3–3 Det andra markir är överflödigt (så även i DS nr 10001); jfr rätt skrivning i DS nr10002. 4 D.v.s. tyg från staden Comines (flaml. Komen) i Flandern; se Söderwall: kumisker och jfr KL VIII: Klede,sp. 467.

10001 1379 juli 18 Trögds häradstingHolmger Tomasson tillkännager att han på tinget i Trögd givit fasta på ett jordskifte mellan å ena sidan

Botolf i Hummelsta (i Litslena socken) och dennes hustru Ingeborg och på den andra skälig man SimonDjäken. Botolf och hans hustru ger Simon 9 öresland jord, 1 örtugland och 6 penningland i Dräggesta och 10örtugland jord i Folsberga (båda) i Vallby (förr Husby-Gismark) socken med alla tillagor mot 11 öresland och 1

830

örtugland jord i Kumla i Boglösa socken och 1 ½ penningar mindre än 4 örtugland i Kromsta i Litslena socken.Därtill gav Simon till Botolf och hans hustru en mantel värd 5 mark och 20 penningar och 8 alnar tyg frånComines värt 5 mark. Fastar var Gregers i Håra, Matts i Hällby, Anund Birgersson, Olof i Kärrby, Hemming iUtmyrby, Jöns i Svallby, Olof Beske, Hemming i Grillby, Ulf i Torsviby, Olof Pinkhane, Lars Olofsson ochMatts i Enhälja. Vedervarumän var herr Jöns i Litslena och Holmger Tomasson.


Orig. på perg. (24,3 x 11,8 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11497.Regest: RPB nr 1440.Om orterna se DMS, Uppland 1:9.Jämför DS nr 10000 och 10002.Det kan noteras att utfärdaren Holmger Tomasson också figurerar i funktionen som vedervaruman.

Meth thesso mino brewe kænnis iak Holmger Thomasson at iak war tha a Trøbo thingeat Botulpher i Humostom ‧ oc hans hustrw ‧ Ingeborgh giordo et ‧ iordeskipte methskiælicom manne Sẏmone Diekn i swa mattu ‧/ at Botulpher oc hans hustrw gawo them samaSẏmoni nio ørisland iord / eth ørtoghland / ok sex penningx landa i Dreggissom /‧ oc tio ‧ørtughland iord i Folsberghe i Walby Gismarsokn / meth allom tillaghom nær bẏ ok færeængo wndan takno ‧ fore xi ørisland ok et ørtoghland iord i Kumblum i Bughløsosoknb ‧ ocfyra ørtughland i Krumsta i Litlenesokn ‧ halff androm penninge minne / ok ther til gaff thensami Symon them fornempda Botulphe oc hans hustru ‧ en mantull swa godan som 1-femmarkir oc thiughu markir redo penninga-1 // ok ther til atta alna kumist aff fem markom /Thesse waro ther fasta till Gregorius i Harom2 / Mathis i Hellabẏ3 / Anunder Birgherson ‧Olauer aff Kerrobẏ4 ‧ Hemminger i Mẏreby5, Jønis i Swallabẏ6, Olauer Beske, Hemminger iGrillabẏ7 / Wluer i Thorswi8 / Olauer Pinkani / Lauris Olaffson ‧ Mathis i Ynnehelgho9 /widherwarumen / herra Jønis i Lithlene / Holmger Tomasson ‧ Scriptum anno DominiMillesimo ‧ ccco lxxnono, die lune proximo ante festum beate Margarete virginis / sub sigillomeo in testimonium premissorum.

På baksidan: A y xv (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)49 : dHuru Symon Dyækn fik Dræggista eller Dræggiwsa littere secundo legende

Sigill: runt av brunt vax, diameter 2,5 cm, i påse av ofärgat linne på flikskuren remsa (heraldiskt sigill, seSMV I, s. 112): S’ : Ho[.]eri ‧ Thoma[…].

a Över raden. b Bokstäverna sokn efter rättelse.

1–1 Det andra markir överflödigt; jfr DS nr 10000, not 3-3, ovan. 2 Håra i Villberga socken. 3 Hällby iLitslena socken. 4 Kärrby i Boglösa socken. 5 Orten inte identifierad. Troligen Utmyrby i Boglösa socken, men kan ocksåavse Uppmyrby i samma socken (DMS, Uppland 1:9, s. 68). Möjligen kan också Myrby i Husby-Sjutolfts socken avses(OAU). 6 Svallby i Boglösa socken. 7 Grillby i Villberga socken. 8 Torsviby i Torsvi socken. 9 Enhälja i Villberga socken.

831

10002 1379 juli 18Simon Djäken genomför ett jordskifte med Botolf i Hummelsta (i Litslena socken) och dennes hustru

Ingeborg. Utfärdaren ger Botolf och hans hustru 11 öresland och 1 örtug jord i Kumla i Boglösa socken och 1½ penning mindre än 4 örtugar i Kromsta i Litslena socken med alla tillagor. Undantag görs för de hus i Kumlasom tillhört Jon Bondesson. I utbyte erhåller utfärdaren 9 öresland, 1 örtug och 6 penningland i Dräggesta, 10örtugar i Folsberga (båda) i Vallby (förr Husby-Gismark) socken. Därutöver ger Simon till Botolf och hanshustru en mantel fodrad med skinn till ett värde av 5 mark och 20 penningar och dessutom 8 alnar tyg frånComines värt 5 mark. Simon Djäken avhänder sig och sina arvingar jorden och överlåter den till Botolf ochhans hustru och deras arvingar som evig ägodel.

Utfärdaren ber herr Jöns i Litslena och Holmger Tomasson att besegla brevet tillsammans med honomsjälv.

Orig. på perg. (20,2 x 10,6 cm, uppveck 0,8 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11495.Regest: RPB nr 1438.Jämför DS nr 10000–10001 ovan.För (kasserat) brevkoncept på sigillremsa nr 2, se DS nr 9883 ovan.

Meth thesso mino brewe ‧ kænnis ‧ iak Sẏmon Diekn mik giort hawa ‧ eth iorda skiptea

meth Botulphe j Humustom ‧ ok hans hustru ‧ Ingeborghe / i thessa mattu / at iak wplatirthøm xi ørisland iord ‧ oc enab ørtogh i Kumblum i Bugløsosokn ‧ ok iiiior ‧ ørtugha i Krum-sta i Litlene sokn ‧ halff androm penning minnæ ‧ meth allomc tillaghom nær bẏ oc færre /1-vndan taknom thøm husom som Ioane Bondason ‧ til hørde-1 ther i Kumblum / fore nioørisland ‧ ena ørtugh ‧ oc siex penninx land i Dreggissom ‧ oc tio ørtughad i Folsberghe iWalbẏ Gismark sokn / oc ther til hauir iak giuit thøm sama Botulphe oc hans hustru ‧ enmantull meth skinnom vel redan ‧ swa ‧ godan som fem markir oc xxti ‧ penninga ‧ oc viii alnakumist ‧ af fem markom / hwilka iord iak afhendir ‧ mik oc minom arwom oc tilæghnar ‧thøm oc therræ aruom til ewerdelicæ ægho ‧ Til mera skiæla ok stadfestilse / bedis iak doandemanna insighle / herra Iønissæ i Litlene ‧ oc Holmgers Thomasons / meth mit eghit forethettæ breff at hengia / Scriptum anno Domini Millesimo ccco lxxnono ‧ die lune proximo ‧ante festum beate Margarete virginis ‧

På baksidan: Littere permutacionis bonorum aliorum bonorum in Dræggista 3o legendesecundum exigenciamA y xx (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

Sigill: nr 1 spetsovalt av ofärgat vax, 3,7 x 2,3 cm, lös sigillpåse av ljusbrunt linne (emblemsigill): ‧Iohannis : Erici : Pres + ; nr 2 runt av brunt vax, diameter 2,3 cm, i sigillpåse av ljusbrunt linne (heraldisktsigill, se SMV I, s. 185): [.] × [S]imonis × Simon[…]; nr 3 runt av ofärgat vax, diameter 2,4 cm, i sigillpåseav ljusbrunt linne (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 112): S’ : H[…] ‧ Thomas[…].

Text på sigillremsa nr 2: e-[…]fdinge i Asunda ‧ hundare a ærli[…] weyna herra [S]tensBendiktsons ‧ / w[…]-e

832

a Bokstäverna te delvis täckta av en fläck. b Bokstaven a har ett mycket svagt tvärgående streck (ev. raderat);ordet skrivs ena nedan. c Bokstaven o troligen rättad. d ør tugha p.g.a. ursprungligt hål i pergamentet. e–e Orden påden dubbelvikta sigillremsan ska troligen läsas i denna ordningsföljd. hundare a ærli[…] på egen rad; weyna herra[S]tens Bendiktsons ‧ / w[…] på remsans insida.

1–1 Frasen saknas i motbrevet (DS nr 10000) och fastebrevet (DS nr 10001).

10003 1379 juli 21 (Söder-)TäljeÄrkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala meddelar domprosten, ärkedjäknen, dekanen och alla kaniker i

Uppsala domkyrka med flera, att domprosten Johan (Torstensson) i Strängnäs, kanik i Uppsala, vid konciliet i(Söder-)Tälje den 21 juli 1379 inför ärkebiskopen, ombud från domkapitlen och synodalvittnen från kyrkor iärkebiskopens kyrkoprovins, hade inlämnat klagomål över att hälften av första årets inkomster som borde hatillfallit Johan efter hans avlidne bror Nils Torstensson, tidigare dekan i Uppsala, undanhållits av vissa medlem-mar av domkapitlet. I Uppsala domkyrkas stadga (1336 16/3, DS nr 3205) står det att hälften av första åretsinkomster från ett ämbete eller en kanikprebenda som blivit vakant efter en prelats eller kaniks frånfälle ska gåtill den avlidnes begravning och betalning av dennes skulder, medan hälften av det andra årets inkomster skatillfalla de residerande kanikerna. Såsom ärkebiskopen har hört sägas har kapitelmedlemmarna ansett att det årdå dekanen avled – denne avled omkring jungfru Marie renings fest (2/2) – var det året som domprosten, såsomdekanens arvinge, borde erhållit hälften av inkomsterna, och året därefter var det andra året då de residerandekanikerna skulle erhålla hälften av inkomsterna. Domprosten hade en annan uppfattning och krävde att sakenskulle utredas och rättas till. Eftersom motparten inte var närvarande och inte heller kunde kallas, eftersomnågra var avlidna, några låg sjuka och några befann sig på avlägsen ort, har ärkebiskopen inte kunnat avge någondefinitiv dom i ärendet. Efter att ha rådslagit med de ovannämnda och andra närvarande rättslärda personer,förklarar nu ärkebiskopen att den punkt som tvisten gäller ska tolkas så att det första året ska löpa och räknasfrån dödsdagen då ett ämbete blir vakant. Till exempel, om en innehavare av prelatur eller en kanik avlider i sittämbete den första dagen i månaden, är året slut den första dagen i samma månad under påföljande år. I kraft avstadgan ska domprosten på sin bror dekanens vägnar erhålla hälften av dekanatets inkomster under det år somföljer efter dekanens död, och även av inkomsterna från det år då han avlidit, eftersom man vet att alla inkomst-erna enligt lagen tillhör honom. Hänvisningar ges till flera verk inom kanonisk rätt och civilrätt (se noter).Beslutet ska gälla som lag om man inte hittar någon motstridig stadga som utfärdats och bekräftats av ärke-biskopens företrädare och domkapitlet.

Utfärdaren beseglar tillsammans med den närvarande biskopen Tord (Gunnarsson) i Strängnäs.

Orig. på perg. (32,2 x 18,2 cm, uppveck 2,4 cm; 25 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11498.Regest: RPB nr 1441.Om Johan Torstensson, som var domprost i Strängnäs och kanik i Uppsala, se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne I

(1977), s. 129–130; B. Hedberg, Uppsala stifts herdaminne IV:1 (2007), s. 403. Angående hans bror dekanen Nils Torstensson iUppsala, som enligt gravinskriften i Uppsala domkyrka avled den 30 januari 1377, se S. Gardell, Gravmonument från Sverigesmedeltid I (1937), nr 218; avbildning i Gardell, a.a., II (1937), s. 242; Hedberg, a.a., s. 404.

Om brevet se Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363–1414 (1925), s. 87 med not 3; G. Inger, Daskirchliche Visitationsinstitut im mittelalterlichen Schweden (1961), s. 371–372.

Angående inkomsterna av ett kyrkligt ämbete under första året efter nytillsättning, det vill säga annater (fructus primi anni),se Y. Brilioth, Den påfliga beskattningen (1915), s. 62 f., och KL I: Annater, sp. 154 ff.

Jämför ärkebiskop Peters i Uppsala stadga 1336 16/3 (DS nr 3205) angående annaternas disposition.

833

Nos ‧ Birgerus diuina miseracione ‧ archiepiscopusa Vpsalensis ‧ reuerendis ‧ fratribus ‧preposito ‧ archidyacono ‧ et decano ‧ ac omnibus et singulis ‧ nostre ‧ Vpsalensis ‧ ecclesie ‧canonicis ‧ qui ‧ nunc ‧ sunt ‧ vel pro tempore ‧ fuerint necnon ‧ aliis omnibus, quoruminterest seu in futurum ‧ interesse ‧ poterit ‧ constare volumus ‧ per presentes, quodb cumanno Dominj ‧ Millesimo ccclxxo nono ‧ xxi ‧ die mensis ‧ Julij ‧ in concilio Telgis presiden-tibus nobis ‧ celebrato ‧ / coram ‧ nobis ‧ ac aliis prelatis fratribus ‧ nostris / capitulorum ‧procuratoribus ‧ et testibus synodalibus ‧ ecclesiarum nostre prouincie congregatis ‧ ibidem /vir ‧ reuerendus ‧ dominus ‧ Johannes ‧ prepositus ‧ Strengenensis ‧ et canonicus ‧ noster ‧Vpsalensis ‧ deposuisset querelam / pro et super eo, quod medietas fructuum primi anni ‧ quesibi ‧ debebatur ‧ post ‧ mortem ‧ fratris ‧ sui ‧ dominj Nicolai Thorstani ‧ olim decani ‧Vpsalensis ‧ bone ‧ memorie ‧ iuxta ‧ tenorem ‧ statuti ‧ Vpsalensis ‧ ecclesie ‧ quo cauetur ‧ vtmortuo quolibet dignitatem ‧ habente seu canonico ‧ medietas ‧ fructuum ‧ primi anni digni-tatis ‧ vel ‧ prebende ‧ canonicalis ‧ sic vacantis pro exsequiis et debitis suis ‧ soluendis ‧ cedere‧ debeat / medietas ‧ vero fructuum ‧ secundi ‧ anni / vsibus ‧ canonicorum ‧ residencium ‧applicanda / subtracta ‧ extitit per quosdam ‧ de capitulo ‧ estimantes ‧ et computantes ‧fortassis, vt audiuimus ‧ annum, in quo migrauit ‧ idem decanus, qui videlicet obiit circa ‧Purificacionem ‧ beate Virginis / fuisse ‧ et esse annum, in quo ‧ ipse prepositus tamquamheres ‧ eiusdem ‧ decani ‧ medietatem ‧ in fructibus ‧ leuare ‧ deberet ‧ et annum ‧ immediat-um ‧ post / esse ‧ secundum ‧ in quo medietatem ‧ fructuum leuarent canonici ‧ residentes /contrarium tenens ac instanter supplicans ‧ declaracionem fieri ‧ et sibi de obtinenda ‧ iusticia‧ paternaliter prouideri ‧ nos / quia ‧ pars aduersa ‧ presens non ‧ erat nec vocari poterat / cumquidam de ea mortui ‧ sint ‧ quidam decumbentes / quidamque in remotis agentes / diffinit-iuam super hoc ‧ non potuimus promulgare ‧ sentenciam / sed habitis consilio ‧ et tractatucum nostris predictis fratribus et aliis ‧ iurisperitis ‧ qui aderant / auctoritate / ordinaria adpeticionem ipsius ‧ prepositi ‧ declarauimus et declaramus in hiis scriptis ‧ articulum ‧ superquo ‧ versa ‧ est ‧ contencio / videlicet primum annum ‧ currere ‧ et computari ‧ debere ‧ a dievacacionis ‧ siue mortis / vtpote, si decederet in dignitate ‧ positus vel canonicus prima diemensis / tunc sequenti ‧ anno ‧ prima die eiusdem mensis ‧ finitus sit annus / prout notat ‧1-Johannes Andree-1 ‧ 2-Libro sexto in capitulo ”Si propter tua debita” ‧ De rescriptis-2 ‧Quapropter ‧ interesse dicimus ‧ et fatemur ‧ prefati ‧ dominj ‧ prepositi / ex parte ‧ fratris ‧sui ‧ dicti decani vigore ‧ statuti ‧ medietatem ‧ percipere fructuum decanatus ‧ qui ‧ creu-erunt in anno / ipsius mortem immediate ‧ sequenti ‧ nec ‧ videtur obstare ‧ si obiciatur, defructibus ‧ anni, quo defunctus est, cum omnes ‧ illi ‧ de iure spectare noscuntur ‧ ad ipsum /teste Archidyacono3 ‧ in glosa ‧ sua ‧ super capitulo ‧ preallegato ‧ Libri sexti ‧ De rescriptis”Si propter” / vbi ‧ dicitur 4-”Nota tamen, quod fructus pendentes ‧ pars fundi ‧ esse videntur”Digestac, De rei vendicacione ‧ lege ‧ fructus-4 / Ergo ‧ si non pendent ‧ sed sunt ‧ a ‧ soloseparati ‧ non sunt ‧ pars soli / Fructus enim dicuntur ‧ percepti ‧ a bone fidei ‧ possessore ‧non ‧ solum ‧ si perfected collecti sunt / sed ‧ eciam ‧ cepti ‧ jd est ‧ ita cepti ‧ vt solo con-tinere se desierunt / Digesta5 ‧ 6-De rei vendicacione ‧ ”Si eius […]e”-6 ‧ Et dicit 7-JohannesMonachi-7 super predicto ‧ capitulo ‧ / quinquennium ‧ completum ‧ debere intelligi ‧ quiacum sit fauor impetrantis debet de quinquennio complete intelligif / et idem tenet Archi-dyaconus super dicto capitulo ‧ ”Si propter” ‧ Ex quo elicere ‧ possumus ‧ quod ‧ annus, in

834

quo ‧ talis diuisio fructuum sit fienda ‧ integer requiritur ‧ non ‧ partitus / cum statutum ‧hoc ‧ preteritum ‧ tempus non respiciatg sed futurum, vt 8-Extra ‧ De constitucionibuscapitulo ‧ vltimo-8 ‧ cum suis concordanciis. Ne igitur in posterum disceptandi ‧ materia ‧ innostro super hoc ‧ collegio ‧ aliquatenus suscitetur ‧ declaracionem ‧ huiusmodj pro iuredeinceps ‧ seruari volumus et p[re]cipimush ‧ in nostra ecclesia voce cuiuslibet preterclusa /nisi statutum aliud ‧ in contrarium ‧ inuenerimus a nostris predecessoribus et capitulo editum‧ et racionabiliter confirmatum ‧ Jn cuius quidem ‧ nostre declaracionis ‧ euidenciam ‧ sigillo-rum ‧ nostri ac venerabilis in Christo fratris ‧ nostri dominj ‧ Thordonis ‧ episcopi Strengen-ensis ‧ qui ‧ tunc presencialiter affuit ‧ appensione presentem litteram ‧ duximus roborandam ‧Datum ‧ et actum ‧ anno, die et loco quibus supra ‧

På baksidan: Littera domini Johannis prepositi Strængenensis et canonici VpsalensisSuper medietate post prelatum vel canonicum mortuum per heredes per-cipienda ‧a v (Uppsala domkyrkas lådsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 125–126)

Sigill: nr 1 spetsovalt av ofärgat vax, 8,0 x 5,3 cm (andligt tronsigill, för bättre bevarat ex. se brev 136827/9, DS nr 7778): [Si]gillum [Bir]g[eri] D[ei] gracia archie[piscopi] Vpsalensis; nr 2 fragment, 4,5 x3,8 cm, omskriften borta (andligt tronsigill, för bättre bevarat ex. se brev 1379 1/12, DS nr 10067).

a Senare delen av ordet svårläst p.g.a. utnött bläck i veck. b Subjekt och predikat till quod-satsen är nos …declarauimus et declaramus nedan. c Förkortat ff ms, jfr Cappelli, Dizionario di abbreviature latine ed italiane, 6.ed., s. 137. d Ska troligen läsas så; förkortat pfce ms. e Efter eius 2–3 oläsliga skrivtecken. Möjligen kan en bokstav yläsas. Den citerade texten i Dig., De rei vindicatione 6, 1, 78 lyder: Si eius fundi, quem alienum possideres,fructum non coegisti, nihil eius fundi fructum nomine te dare oportet. f Sista bokstaven svårläst. g Bokstaven aefter rättelse. h pcipimus utan förkortningsstreck över första bokstaven p.

1–1 Johannes Andreae (Giovanni d’Andrea), italiensk kanonist, död 1348. 2–2 Corpus iuris canonici (ed. Fried-berg 1879), vol. 2, sp. 941 (Lib. Sext. I, tit. III ”De rescriptis”, cap. 10). 3 Syftar på Guido de Baysio, kallad Archi-dyaconus, ärkedjäkne och kanonist verksam i Bologna, död 1311. 4–4 Dig. 6, 1, 44. 5 D.v.s. en del av den romerskarätten (Corpus iuris civilis), även kallad Pandectae, sammanställd under kejsar Justinianus på 530-talet; se KL XIV:Romersk rätt, sp. 392–396. 6–6 Dig. 6, 1, 78. 7–7 D.v.s. Johannes Monachus (Jean Lemoine), fransk kanonist, död1313. 8–8 Corpus iuris canonici (ed. Friedberg 1879), vol. 2, sp. 16 (Lib. Extra, tit. II ”De constitucionibus”, cap.13).

10004 1379 juli 21 Rom, i det öppnagalleriet i stadens

ämbetsmannaresidensBucius Pauli, son till Bucius Angeli, kejserlig notarie och borgare i Rom, utfärdar ett notarialinstrument,

vari meddelas att följande personer inställt sig den 21 juli 1379 under påven Urban VI:s andra regeringsår inotariens och nedanstående vittnens närvaro: Petrus Alexii och Beacius Pauli Crucciolini, två av tre ämbetsmäni staden Roms skattkammare och ställföreträdare för kollegan Cecchus Fulchi som var frånvarande med laga

835

förfall, Bernardus Leti och Matheus Frederici, rättsexekutorer, Petrucius Nicolai Coffi, Petrus Turnbache,Paulus Nucii Truccillus, tre av fyra ombud för staden Roms förbund av armborstskyttar och sköldbärare tillikaställföreträdare för kollegan Petrus Johannis Galoni som var frånvarande med laga förfall, vidare officialenJohannes Romani, Roms befälhavare, som företrädde sig själv och kollegan Jacobellus, son till framlidne Paulus,som var frånvarande med laga förfall. De utsåg följande personer som sina sanna och lagliga ombud, nämligenPetrus från Pisa, doktor i civilrätt och sakförare vid den romerska kurian, magister Branquinus de Besucio,licentiat i civilrätt och prokurator vid romerska kurian, Ferrandus Alfonsi från Manquillos, präst i stiftet Palen-cia, och Ludovicus Alfonsi de Capucione, licentiat i kanonisk rätt och baccalaureus i civilrätt, vilka alla varfrånvarande. Dessa personer ska i den romerska kurian och i annan kyrklig eller världslig domstol utverka och avpåven, kardinalskollegiet och andra driva igenom kanonisationen av den framlidna fru Birgitta och för att få tillstånd att fru Birgitta med påvlig myndighet vördas som helgon av de troende och inskrivs i helgonens katalog,vidare att hon på ett tillbörligt sätt firas och vördas i alla kyrkor i världen. Vidare ska de bland annat framläggaoch granska artiklar och textavsnitt rörande fru Birgittas liv och mirakler, föra fram vittnen, urkunder och andrabevis, och tillbakavisa anklagelser. De som utsett ombuden lovar att gilla och godkänna allt som ombuden ochderas ersättare kommer att göra. Närvarande vittnen är Johannes de Cinchiis, staden Roms kansler, Petrus frånområdet Arenula, son till herr Johannes, och Antonius Laurencii Guidolini från området Trastevere, allaborgare i Rom.

Notarien signerar med sitt sedvanliga märke.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 12v–13r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 17r–v, Vatikanbibliote-ket; [C] i Cod. Harl. 612, fol. 211v–212r, British Library, London.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 29–31 (efter A).Om de i notarialinstrumentet förekommande personerna, se personregistret i Collijn 1924–1931 med litteraturhänvisningar.För förordnanden av ombud i Birgittas kanonisationsprocess efter snarlika formulär se DS nr 9910 och 9984 med kommen-

tarer.

Jna nomine Dominj amen. Per hoc presens publicum instrumentum cunctis pateateuidenter, quod anno a natiuitate eiusdemb Dominj c-Millesimo tricentesimo lxxnono,-cjndiccione secunda, d-die xxia -d mensis Julij, pontificatus sanctissimi in Christo patris etdomini nostri domini Vrbani diuina prouidencia pape vjti e anno secundo nobiles viri PetrusAlexij / et Beaciusf Pauli Crucciolinj duo ex tribus conseruatoribus1 camere vrbis, vicem-gerentesg Cechih domini Fulchi conseruatorisi college eorum absentis justa de causa,Bernardus Letij / Matheus Frederici executores justicie / Petrucius Nicolaik Coffi / PetrusTurnbachel / Paulus Nucij dictus Truccillusm, tres ex quatuor consiliarijs felicis societatisbalisteriorumn, 2 et pauesatorum3 vrbis, vicegerenteso Petri Johannis Galoni consiliarij collegeeorum absentis justa de causa / et Johannes Romanj officialis antepositus super guerrisRomani populi pro se ac vice et nomine Jacobelli quondam Pauli antepositi college sui absen-tis justa de causa, omnes insimul in meip notarij publici et testium infrascriptorum ad hocq-vocatorum specialiter-q et rogatorum presenciar personaliter constituti, tam suo quam eciamaliorum, quorums interest uel interesse poterit quomodolibet in futurum, ac eciam aliorumsibi in infrascripto negocio adherere volencium nominibust citra reuocacionem aliorumprocuratorum alias quomodolibet constitutorum ex sua sponte etu certa sciencia, ut asseru-erunt,v de fidelitate, probitate et discrecionis industria | discretorum virorum domini Petri dePisis juris ciuilis doctoris in Romana curia aduocatix et magistri Branquini de Besucio

836

licenciati in legibus in Romana curia procuratoris / et Ferrandi Alfonsiy de Manquellospresbiteri P[al]entinez diocesis / et dominiaa Ludouici Alfonsi de Capucione licenciati incanonibus et in legibus bacallarij,ab ipsos omnes absentes tamquam presentes et quemlibeteorum insolidum, ita quod non sit melior condicio occupantis, sed quod vnus eorum incep-erit alter eorumac prosequi valeat mediare et finire omnibus melioriad modo ae-juris via-ae etcausa acaf forma, quibus melius et efficacius potuerunt et debuerunt, suos fecerunt,ag con-stituerunt et ordinauerunt veros, certos et legitimos procuratores et sindicos / necnonactores, factores et negociorum infrascriptorum gestores et nuncios speciales, videlicet adimpetrandum, ah-obtinendum, petendum-ah et prosequendum in Romana curia et alibi vbi-cumque in quacumque curia ecclesiastica et seculari a sanctissimo in Christo patre et dominonostro domino Vrbano diuina prouidencia papa vjto ai etaj alijs suis successoribus canoniceintrantibus et reuerendissimorum dominorum patrum sacrosancte Romane ecclesie cardinal-ium collegio / et alijs quibuscumque judicibus, auditoribus, commissarijs, jnquisitoribus seucognitoribus delegatis vel ordinarijs, deputatis vel deputandis, quibuscumque nominibusnuncupenturak, canonizacionem sancte memorie domine Brigideal / ipsamque dominamBrigidamam / vt sanctam et pro sancta per fideles et catholicos auctoritate apostolica venerari /sanctorumque cathalogoan ascribi / ac per vniuersas orbisao ecclesias congruo honore et re-uerencia decenter et solempniter celebrari et venerari, declarari petendum et obtinendum /acap prosequendum aq-in omnibus-aq suis articulis / canonizacionis ipsius negocium / supervita et miraculis ipsius domine Brigidear articulos et capitula proponendum et eosdem pro-bandum / testes, instrumenta et quamcumque aliam probacionis speciem inducendum / as-decalumpnia et veritate dicenda, jurandum-as et prestandum cuiuslibet alterius generisat jura-mentum, testes eciam, si opus fuerit, reprobandum, crimina et defectus opponendumau / etomnia et singula faciendum et excercendum, queav oportuna fuerint etax eis videbitur uelayeorum vni expedireaz in premissis et quolibet premissorum, eciam si mandatum exigatba

speciale, promittentes dicti constituentes et quilibet eorum nominibus quibus supra sebb-ratum et gratum-bb habere quicquid in premissis per dictos constitutos bc-et substitutos-bc

ab eis etbd per quemlibet ipsorum gestum, procuratum et factum erit et fuerit in omnibus etsingulis supradictis, promittentes dicti constituentes et consencientes de predictis ‧ omnibuseiusdem constitucionis fieri publicum instrumentum / et publica instrumenta / Acta fuerunthec Rome in ballatorio4 discoperto domorum solite residencie dictorum dominorum con-seruatorum presentibus hijs testibus nobilibusbe viris Johanne de Cinchijs [cancellario]bf vrbis,Petro filio domini Johannis de regione Arenule et Antoniobg Laurencij G[uido]linjbh deregionebi Transtiberim, Romanjs ciuibus ad hoc specialiter vocatis et rogatis.

Etbj ego Bucius Pauli Bucij Angeli ciuis Romanus, Dei gracia jmperiali auctoritatenotarius publicus / quia predictis omnibus et singulis presens fui, ea scripsi et publicauirogatus et meum signumbk apposui consuetum.

Rubrik: Tenor autem mandati seu instrumenti, de quo supra fit mencio, et per prefatumdominum Ludouicum producti talis est.

837

a Tenor procuratorij vrbis i marginalen A. b Saknas C. c–c M ccc lxxnono B; Millesimo trecentesimolxxviiij C. d–d Tillagt i marginalen A. e sexti B. f Beatinus C. g vicegerentes B. h Cocchi C. i conseruatores C.j Locij C. k Nicolay B; Nicholai C. l Turnbathe B. m Trucullus B; Trontalus C. n balistariorum C. o vicemgerentes C. p Ordet upprepat vid radskifte B. q–q specialiter vocatorum C. r Saknas C. s Ordet upprepat B. t Här-efter quam eciam aliorum quorum interest vel interesse poterit quomodolibet in futurum C. u Härefter ex B.v Härefter vertikalt streck, synbarligen ej virgula A. x Nomina testium i marginalen A. y Alphonsi C. z Så C;Placentine A, B.

aa Saknas C. ab Licenciatus canonum et in legibus baccalaureus i marginalen A. ac ipsorum C. ad Häreftervia aure C. ae–ae Saknas C. af et C. ag Härefter et C. ah–ah petendum obtinendum C. ai sexto B. aj Härefter ab C.ak nuncupantur C. al Birgitte C. am Birgittam C. an catologo B; cathologo C. ao vrbis C. ap et C. aq–aq Hopskrivetmen med streckmarkering mellan orden A. ar Birgitte C. as–as Saknas C. at grauis C. au apponendum C. av quequeC. ax vel C. ay aut C. az Que oportuna fuerint et eis videbitur expedire i marginalen A.

ba exigant C. bb–bb gratum et ratum C. bc–bc Saknas C. bd Saknas C. be honorabilibus B. bf Så C; saknasA, B. bg Anthonio B. bh Så C; Gondelinj A, B. bi regno C. bj Subscripcio i marginalen A. bk sigillum C.

1 För ordet med betydelsen ’ämbetsman i Rom’ se GMLS: conseruator 3. 2 D.v.s. ballistariorum. För ordetmed betydelsen ’armborstskytt’ se GMLS: ballistarius 2. 3 För ordet med betydelsen ’sköldbärare’ se GMLS: pauesatus(vel pauesator). 4 För ordet med betydelsen ’galleri, balkong’ se GMLS: ballatorium.

10005 1379 juli 25 VästeråsBo Jonsson, drots i Sverige, utfärdar öppet brev om ett jord- och egendomsskifte med riddaren Birger

Ulfsson. Utfärdaren överlåter till Birger Ulfsson och dennes arvingar 12 öresland jord i Mältveta med torp ochlandbor, ½ markland jord i Vacksta, 6 öresland jord i Solberga, 2 ½ örtugland och 5 penningland jord i Valsta,och 2 örtugland jord i Bränninge (alla) i Tveta socken i Öknebo härad, 8 ½ örtugland jord i Hansta (nu Hansta-vik), 7 öresland jord i Skärvsta i (Öster-)Tälje socken i samma härad, och 11 örtugland jord i Ramsta och 1öresland jord i Ene i Järna (nu Överjärna) socken i samma härad. I utbyte mot dessa egendomar överlåter Birgertill Bo Jonsson och hans arvingar 18 öresland och 1 örtugland jord i Amnö, 8 örtugland jord på själva gården iEkholmen (båda) i Veckholms socken i Trögd, vidare 8 örtugland jord i Stockby, 14 öresland och 2 örtuglandjord i Hersby, 6 ½ örtugland jord i Sticklinge samt torpen Gåshaga, Killinge, Långängen, Bodal, Islinge, Gång-sätra och Villersvik, (allt) på Lidingö (i Danderyds och Solna socknar, nu i Lidingö socken) vid Stockholm. BoJonsson avhänder sig och sina arvingar egendomen i Mältveta och den jord som ligger under den, överlåter denmed alla tillagor och full dispositionsrätt till Birger Ulfsson och hans arvingar som evig ägodel och avstår frånalla anspråk efter denna dag. Om någon av egendomarna, vilket Gud förbjude, efter dom enligt landslagenhindras för Birger Ulfsson eller hans arvingar, på vilket sätt detta än kan ske, förbinder sig utfärdaren att inomett fjärdedels år efter att så skett ersätta honom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtande av tvåmän på Birgers och hans arvingars vägnar och två män på utfärdarens och dennes arvingars vägnar. Bo Jonssonger häradshövdingen i det härad där egendomarna är belägna fullmakt att ge fasta på dem till Birger eller hansombud på rätt tingsdag och tingsplats. Utfärdaren och hans arvingar lovar Birger Ulfsson och hans arvingar atthålla alla delar av överenskommelsen.

Utfärdaren ber Erengisle Sunesson jarl, riddaren Karl Ulfsson av Tofta och väpnaren Ulf Jonsson, vilkavar närvarande och bevittnade skiftet, att besegla brevet tillsammans med honom själv.

Orig. på perg. (26,1 x 34,7 cm, uppveck 2,9 cm; 39 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11499.RPB nr 1442.Angående Ekholmen se A.-C. Mattisson, Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm (1986), s. 88 ff.

838

Se motbrev samma dag, DS nr 10006 nedan. Jämför även fastebrevet 1383 29/10 (SDHK nr 12511) och 1386 6/10 (SDHKnr 13180), i vilket Birger Ulfsson skänker egendomarna i Mältveta, Solberga, Vacksta, Bränninge och Skärvsta till Vadstena kloster.

Brevet är i mycket dåligt skick och har vid transkriberingen lästs med hjälp av specialbelysning.

Alla the mæn thætta breff see ælla høra ‧ helsar iak Bo Jonsson drotzte j Swerikeæwerdhelika mædh warom Herra / Kænnis iak oppinbarlika mædh thæsso mino nærwarandeopno brefwe / swa fore them æpter kunno koma som fore them nw æra / mik mædh wilia ocberadhno modhe mædh ærlikom oc wælbornom manne herra Birger Wlfson riddara / at hafwagiort eet laghlikit oc skællikit jordha skipte oc godzaa jnnan thæsso matto som hær æpter sigsswa at iak them fornæmpda herra Birger Vlfson oc hans arfwmb vplater til æwerdhelika æghothæssin min godz swasom først Mædhilthweta som ligger f[o]rec tolff ørisland iordh oc thethorp oc landboo som ther vnder liggi[a]d ther næst j Wæxta eet halft markland iordh / iSolberghome siex ørisland iordh / j Walasta halff thridhi ørtugh land iordh oc j sama by fæmpæningx land [iordh]f oc j Brænninge twa ørtugh land iordh / j Tweta sokn j Ønkbohundare /ther næst j Hanastum halff nionde ørtugh land iordh / j Skyastum syw ørisland iordh j Tælgiasokn j sama hundare / ther næst j Rampsta ællewo ørtugh land iordh / j Enee eet ørislandiordh / j Gerna sokn j sama hundare / fore thæssin godzin som fornæmpde herra Birger micater vplater oc minom arfwm / swasom først j Ampnø swasom ligger fore adhirtan ørislandiordh oc eet ørtugh land iordh oc j syælfwom gardhenom j Ekholm atta ørtugh land iordh jWekolsg sokn j Trøghd / ther næst j Ludhingø widh Stocholm / først Stukkaby ligger foreatta ørtugh land iordh oc Hersaby ligger fore fiortan ørisland oc tw ørtugh land iordh ocStiklinge ligger fore halft sywnde ørtugh land iordh oc thæssin thorpin swasom Gasahaghah,Kællinge ‧ Langenge ‧ Bothadall ‧ Hytlingawik ‧ Gaghnæsæter oc Witheswiik ‧ Hwilkinforscripna godz Mædhilthweta oc the godz ther vnder liggia som forskrifwat ær mædh hws ocjordh‧ aker oc ængiom / skoghom oc fiskewatnom qwærnom oc qwærnastadhum tomptom octomptastadhum thorpom oc thorpastadhum mædh allom tillaghom jnnan gardha oc vtan næroc fiærren jnnan wato oc thorro ‧ nempdo oc onæmpdo ængo vndan takno som thæsso godzeaff alder tillighati hafwer oc nw tilhøra kan ‧ hwat nampne thæth hælzt næmpnas kan / jakaffhænder mik oc minom arfwom oc tileynar iak thæth oc hemolt gør them fornæmpda herraBirger Vlfson oc hans arfwom til æwerdhelikej ægho swa at han maa thøm godzom styra ocradhak wænda oc sælia skipta ‧ oc gifwa oc allaledhis skipa som honom nytast oc bæzt synisohindrat oc oqwalt aff mik oc minom arfwom oc aff hwariom manne a mina wæghna æpterthænna dagh / ware thæth oc swa at them fornæmpda herra Birger Vlfson ælla hans arfwomkunne thætta forscripna godzit ‧ alt saman ælla nokot aff thy eet ælla flere / afgaa mædh landz-laghom domom ælla ræt hwilkaledhis thæth tyma kunne swa at iak gate honom thæth æyhemolt giort som Gudh forbyudhe tha tilbinder iac mik oc mina arfwa them fornæmpda herraBirger ælla hans arfwm annat swa got godz jnnan swa godho læghe jnnan een fiærdhedeel affeno are j geen gifwa ‧ æpter thæth honom thæth ware afgangit ther ‧ honom thæthl swa læghi-lika laghe widher godha tro oc sannind oc ther mædh wil iak oc skal mædh minom arfwmthem fornæmpda herra Birger oc hans arfwm fullelika allan skaadhaa vp rætta oc vp fulla somhan jnnan thæsso taka kan / æpter sæghn twæggia godhra manna a hans oc hans arfwawæghna oc twæggia a mina oc minna arfwa wæghna ther wi ærom a for waradhe a badha

839

sidhor vtan alt arght oc gifwer iak hærædzhyfdinganom j them hundarom godzinm j liggiafulla maght oc wald mædh thæsso brefwe them fornæmpda herra Birger ælla hans arfwm wissovmbudhi thæssin forscripna godzin at fastfara mædh fastom oc allom skiælom a rættomthingxdagh oc thingxstadh hwilkin han ther fasta a bedhis til æwerdhelika æghon her lika wissiak syælfwer nær stadder ware alla thæssa forscripna articulos oc hwarin thera særdelis vm siklofwar iak fornæmpde Bo Jonssono mædh minom arfwom them fornæmpda herra Birger Vlfsonoc hans arfwm fasta stadhugha oc [v]b[ru]tlikap at halda widher sannind vtan arght tilhwilkins brefs mere wisso oc stadhfæstilse hafwer iak mit incighle hær fore hænght. Oc tilwitnisbyrd hafwer iak betz erlika manna incighle fore thætta breff at hængia: herra ÆringislaSonasons Iærls, herra Karls Vlfsons aff Thøptom riddara ‧ oc Vlff Jonssons swens hwilke nærstadde oc ower waro thæssa jordha skipte oc godza. Datum Arosie anno Domini Mccclxxnono, die beati Iacobi apostoli jn testimonium premissorum.

På baksidan: 16 : hCommutacio prediorum Boecii Ioansson et domini Birgeri WlfssonE xi(halvt kors)

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, skadat, endast vapenbilden kvar, 2,2 x 1,9 cm (heraldiskt sigill, se SMV I,s. 408); nr 2 runt av ofärgat vax, något skadat, diameter 3,0 cm, sigillpåse av ljusrosa linne (heraldiskt sigill, seSMV II, s. 560): S’ Eringi[..]on[…] co[…]; nr 3–4 endast påsar av ljusrosa linne på sigillremsorna.

a Bokstaven a otydlig i veck. b Bokstaven w svårläst p.g.a. kladdigt bläck. c Bokstaven o saknas i veck.d Bokstaven a saknas i veck. e Bläckplump över bokstäverna gh möjligen efter rättelse. f Otydligt p.g.a. slitage. g Slutetpå ordet svårläst p.g.a. slitage. Utrymmet möjliggör ytterligare ett tecken; OAU har registrerat orten som Wekolss.h Över raden. i Otydligt p.g.a. veck. j æwerdhe like utan avstavningstecken vid radskifte. k Bokstaven h efter rättelse.l Över raden. m Bokstaven z otydlig i veck. n Bokstaven æ otydlig p.g.a. en smutsfläck. o Slutet av ordet delvis täckt aven bläckfläck. p Ordet delvis täckt av en bläckfläck.

10006 1379 juli 25 VästeråsRiddaren Birger Ulfsson utfärdar öppet brev om ett jord- och egendomsskifte med Bo Jonsson, drots i

Sverige. Utfärdaren överlåter till Bo Jonsson och dennes arvingar 18 öresland och 1 örtugland jord i Amnö, 8örtugland jord på själva gården i Ekholmen (båda) i Veckholms socken i Trögd, vidare 8 örtugland jord iStockby, 14 öresland och 2 örtugland jord i Hersby, 6 ½ örtugland jord i Sticklinge samt torpen Gåshaga,Killinge, Långängen, Bodal, Islinge, Gångsätra och Villersvik på Lidingö (i Danderyds och Solna socknar, nu iLidingö socken) vid Stockholm, (allt) i Uppsala biskopsdöme. I utbyte mot dessa egendomar överlåter BoJonsson till Birger Ulfsson och hans arvingar 12 öresland jord i Mältveta med torp och landbor, ½ marklandjord i Vacksta, 6 öresland jord i Solberga, 2 ½ örtugland och 5 penningland jord i Valsta, och 2 örtugland jord iBränninge (alla) i Tveta socken i Öknebo härad, 8 ½ örtugland jord i Hansta (nu Hanstavik), 7 öresland jord iSkärvsta i (Öster-)Tälje socken i samma härad, och 11 örtugland jord i Ramsta och 1 öresland jord i Ene i Järna(nu Överjärna) socken i samma härad (allt) i Strängnäs biskopsdöme. Birger Ulfsson avhänder sig och sinaarvingar egendomarna i Amnö och Ekholmen samt på Lidingö och den jord som ligger under dem och över-låter dem med alla tillagor och med full dispositionsrätt till Bo Jonsson och hans arvingar som evig ägodel och

840

avstår från alla anspråk efter denna dag. Om någon av egendomarna, vilket Gud förbjude, efter dom enligtlandslagen hindras för Bo Jonsson eller hans arvingar, på vilket sätt detta än kan ske, förbinder sig utfärdaren attinom ett fjärdedels år efter att så skett ersätta honom med annat likvärdigt gods i lika gott läge efter utlåtandeav två män på Bos och hans arvingars vägnar och två män på utfärdarens och dennes arvingars vägnar. BirgerUlfsson ger häradshövdingen i det härad där egendomarna är belägna fullmakt att ge fasta på dem till Bo ellerhans ombud på rätt tingsdag och tingsplats. Birger Ulfsson och hans arvingar lovar Bo Jonsson och hansarvingar att hålla alla delar av överenskommelsen.

Utfärdaren ber jarlen Erengisle Sunesson, riddaren Karl Ulfsson av Tofta och väpnaren Ulf Jonsson, vilkavar närvarande och bevittnade skiftet, att besegla brevet tillsammans med honom själv.

Avskrift på papper (från 1500-talet) i Wijksamlingen, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11500.Jämför Bo Jonssons motbrev, DS nr 10005 ovan, med vidare kommentarer.

Alla the men thetha breff se ælla höra helsar iak Birghe Wlfzon riddare ewerdelikamedh warom Herra. Kennis jak opanbarlika medh thesso mino neruarande opno brefue swafore them æpther kunne komme som them nu æra mick medh wilia och beradho modhemedh erlikom och wælbornom manne Boo Jonsson drozsta ij Swerike atth hafua giordtjordha skipte och godza jnnan thessa matho som her æpter sigs: først att iak hannoma ochhans arfwom till æwerdelika ægho wplater Ampnöb som ligger føre artan ørelandh och ettørtughlandh jordh, jtem åtthac ørtughland jordh i Ekholme i sielfuomd gardhenom ij Wekolsokn j Trøgdh, jtem i Luthingøø wether Stochollm ij Stockaby atthae örthugland jordh, jtemij Hersaby fiorthan örislandh ok thå örthuglandh jordh, jtem ij Stykkinge half syuendeörtughland. Ther nest thessin thorpin suasom först Gasahaga, jtem Kellinge, jtemLangängenf, jtem Borhadallg, jtem Hytlingawijk, jtem Gaghnasätir och Witheswich ij Wpsallabiscopzdöme. For thessin godzin som fornempde Boo Jonsson mich ather i rättha skipte okminom arffwom wplatter suasom Metthelthweta sum ligger for tolf öris landh jordh medhh

themi torpom ok landbom ther till liggia, jtem i Waxsla eett halftt marcklandh jordh, jtem iSolbergom sæx öris land jordh, jtem i Walista halff tredhiaj örtughlandk jordh och ther samastadz fem peninghzlandh jordh, jtem i Brenningel tre örthuglandm jordh ij Tuetha sochnn iÖnkbodhäredhn, jtem i Hamnstom halfnionde örtuglandh jord, jtem ij Skyrstom siw öris-landh jordh, j Telghia sochnn ij samma hundare, jtem i Ramsta ällifwo örtughlando ochp iEnee eett örisland jordh j Gerna sochnn ij Önkbodhwndareq ij Strängenäs biscopsdöme.Huilchen fornempde godz i Ampnöör i Ekholm ok i Lutingöö medh huuss, jordh, åker ocængiom, skoghom och fiskewattnom, quarnom och quarnastathin, tomptom och tompta-stadin, torpom ok torpastadom meder allom wtthwäghom, wmyordom ock tillaghom när ochfierran, innan gardhe och wthan, jnnan watto ok törro, nämpdom och onämpdom, ængowndans takno huatt nampne thet heltzt nämpnis kan, som thessom godzom af ålder tilligiatthafwer ock nu tilhöra kan jak afhender mik och minom arfwom ock tilægner jak them ǀ ochhemoll gör them fornempda Boo Jonsson ockt hans arfuom till euerderlika ægho, swå att hanmå them styra och rådha, wenda och sällia, skipta ok gifua, ok alla ledis skipa som honnomnyttastu och bäst synis, ohindratt och oqualld af mick och minom arffuom, ok af huariemanne a mine wægna epther thennev dagh. Ware thet ok swå att them fornempda Boo Jons-son ella hans arffuom kunne thetta fornempde godzse allt samman ella nåkott af thy eet ella

841

flere, affgå medh landzlagom domom älla rett huilckeledis thet tyma kunne shå att jak gatehonnom thet ey hemoldt giordt som Gud forbyudhex thå tilbiuder jack migh ok mina arfuathem fornempda Boo Jonson ælla hans arfuom annatt sswå gott godz jnnan sua godho läghiinnan eenn fierdhadeell af eno åre jgen gifua epther thet honom thet afgangitt ware therhonnomy thet läghlika låghe widher godhå troo ok sanindh. Och ther medh will jak ok skallmedh minom arfuom them fornempda Boo Jonssonz ock hans arfuom allan them skadhafullelika och ganzslika wprettha ock wpfylla som han innan thesso taka kan efther sæghntueggia godha manna å hanss [ok]aa hans arfua wægna ok tueggia a mina ok mina arfuawæghna ther wy erom a forwarathe a badha sidhorab wthan allt arghett. Och gifuer jagheradzhöfdinganom i them hundarom godzin ij liggia fulla maktt och valdh medh thessobreffue them fornempda Boo Jonsson ælle hansac wisso wmbudhi thessin forskrefno godzinnatt fastfara medh fastom ok allom skälom a retthom tingzdagh ock tingzstadh, huilchenntyma han ther fasta aad bethis, till euerdelika egho lika wijss jak sielfuer nher stadderae ware.Alla thessa forskrifna articulos ok huam thera serdelis wm sik lofuar jagh fornempde BirgeWlfzonn riddare medh minom arffuom them fornempda Boo Jonsson och hans arffuom fastastadhuga och wbrutlika att halldha wider sanindh wthann arghtth. ǀ Thill huilchens brefsmehre wisso ok stadfestelze haffuer jak mith jndcighle her före hengdt. Och till wittnisbyrdthafuer jagh bettz ärlika manna jncighle före thetta breff attaf henghia: herra Ärengisla Soned-sons järls, herra Karlsag Wlfson aff Thoptom riddare och Wllf Jonssons suens huilche nherstadde och öfuer waro thesso jorda skipta ok godza.ah Datum Arosiæ anno Domini Mccclxxnono, die beati Iacobi apostoliai in testimonium premissorumaj.

a Bokstaven a möjligen rättad från ett o. b Bokstaven p efter rättelse, troligen från g. Rättelsen även förtydligadöver raden. c Rättat över raden från överstruket örha. d Bokstäverna siel rättat över raden från överstruket hul.e Bokstäverna tt efter rättelse. f Bokstaven ä efter rättelse. g Det andra a efter rättelse från e. h Finalt h skrivet som t.i Rättat från thetta. j Bokstaven e efter rättelse. k Bokstäverna rt efter rättelse. l Bokstäverna re efter rättelse. m Bok-stäverna gl efter rättelse. n häredh svårläst, rättat över raden från överstruket hw. o Bokstäverna rt efter rättelse.p Föregås av utsuddat jordh. q Önkboder på raden, återstoden av ordet svårläst över raden och insignerat över d.r Bokstaven p efter rättelse från g (jfr not b ovan). Upprepat Ampnöö över raden. s Med ett vertikalt streck överbokstaven a, här tolkat som ett nasalstreck. t Bokstaven k rättad från h. u Bokstaven s efter rättelse. v Med överflödigtnasalstreck. x Bokstaven u över raden. y Med överflödigt förkortningstecken. z Med överflödig son-abbreviatur.

aa a ms. ab Bokstäverna sid efter rättelse. ac Bokstaven s efter rättelse. ad Föregås av ett raderat ord. ae Det andrad efter rättelse. af Tillagt i marginalen. ag Bokstaven l rättad, troligen från h. ah Härefter radutfyllande tecken. ai Bok-stäverna li efter rättelse. aj Rättat från förkortad form.

10007 1379 efter 25 juli (Stralsund)Åldermannen Gotskalk stenhuggare och Didrik vamme Kalande garanterar rådmännen (i Stralsund) och

lovar att hålla dem helt skadeslösa i fråga om allt återsänt arvegods efter den i Stockholm avlidne Johan van derLippe. Arvet skulle där utkrävas av Herman van der Lippe och Vilike ”Kunppyng” med stadens (Stralsunds)öppna garantibrev.

Notis – under sidrubriken ”Anno lxxixo circa Jacobj” – i Stralsunds Liber memorialis, fol. 33b, Stadtarchiv Stralsund.SDHK nr 11380.

842

Tryckt: H. Ewe, Der Stralsunder Liber memorialis (1964), 1, nr 617.Om tillnamnet van der Lippe (de Lippe, de Lippia), se B. Sundquist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in

Schweden bis 1420 (1957), s. 229 f.

Gotschalchus lapicida oldermannus et Thidericus de Kalande promiserunt dominosconsules cautos habere et indempnes obseruare super omnibus et singulis bonis hereditariisa

per obitum Johannis de Lẏppe in Stokholmẏs defuncti retromissis ‧ jbidem per Hermannumde Lẏppe et Wẏlkinum Kůnppẏng emonendjs cum patulis respectiujs litteris ciuitatis desupertraditis et emissis, jta quod nulla alia monicio proptereab sequatur.

a hereditaris ms. b pro parte Ewe.

10008 1379 efter 25 juli (eller 1380 utan datum) (Stralsund)Henneke Tzules lovar att hålla rådmännen i Stralsund helt skadeslösa och ger dem garantier i fråga om

allt återsänt arvegods efter den i Ystad avlidne Rotker Rimbeke. Arvet skulle där utkrävas med stadens garanti-brev av Henning Tzules, eftersom de ägde hälften var i ett varubolag, och av den avlidnes bror Henrik Rimbekepå grund av arvsföljden.

Notis – under sidrubriken ”Anno lxxixo circa Jacobj” – i Stralsunds Liber memorialis, fol. 33b, Stadtarchiv Stralsund.SDHK nr 44415.Tryckt: H. Ewe, Der Stralsunder Liber memorialis (1964), 1, nr 622; Dipl. Dan. IV:2, nr 45 (under 1380).Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:2, nr 45.Tillnamnet Tzules kan möjligen vara en variant av namnet (van) Tzule. Om detta se B. Sundquist, Deutsche und nieder-

ländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 336. Om Rimbeke (Rinbeke, Rynbeke) se Sundquist, a.a., s. 282 f.Notisen är införd i boken under 1379 efter 25 juli (jämför ovan) men ska möjligen föras till 1380, vilket år anges i en

marginalrubrik: ”lxxxmo”.

Hennekinus Tzůles promisit dominos consules Sundenses indempnes et cautos obseru-are de omnibus et singulis bonis per obitum Rotgheri Rynbeken in Vstede retromissis perHenninghum Tzůles nomine societatis bonorum inter eos ad dimidium habite et HinricumRynbeken dicti defuncti fratrem occasione successionis hereditarie ibidem extorquendis cumrespectiuis litteris ciuitatisa, jta super hijs trad[itis]b quod nulla monicio sevc actio secundariapro huiusmodi bonis quomodolibet in futurum subsequatur.

a I marginalen och insignerat. b tradicatis ms (vid radskifte efter tra-), sannolikt felskrivning. c vel Ewe.

10009 1379 efter 25 juli (eller 1380 utan datum) (Stralsund)Herman Holtorp och Didrik ”Top” lovar att hålla rådmännen i Stralsund helt skadeslösa och garanterar

dem i fråga om de 55 mark i Stralsundspenningar som med stadens garantibrev skulle utkrävas i Helsingborg iHermans namn av dennes ombud Klaus Svarte. Beloppet skulle tas från kvarlåtenskapen av den i Helsingborgavlidne Johan Klotzow eftersom denne när han dog var skyldig Herman 55 mark. Garantibrevet bekräftar attinga krav ska följa på dessa 55 mark.

843

Notis – under sidrubriken ”Anno lxxixo circa Jacobj” – i Stralsunds Liber memorialis, fol. 33b, Stadtarchiv Stralsund.SDHK nr 11379.Tryckt: H. Ewe, Der Stralsunder Liber memorialis (1964), 1, nr 623; Dipl. Dan. IV:2, nr 46 (under 1380).Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:2, nr 46.Om det nordtyska tillnamnet Holtorp (Holdorf), se till exempel Mekl. UB. XIX, Personen-Register, s. 40. Om Klotzow se

a.a., s. 44.Notisen är införd i boken under 1379 efter 25 juli (se ovan) men ska möjligen föras till 1380, vilket år anges i en marginal-

rubrik invid den omedelbart föregående notisen (se DS nr 10008).

Hermannus Holttorp et Thidericusa Top promiserunt dominos consules Sundensescautos et indempnes seruare de quinquagintaquinque marchis Sundensium denariorum inHelzingborch per Nicolaum Zwarten procuratorem dicti Hermanni eiusdem nomine cumrespectiuis litteris ciuitatis super hoc traditis emonendorum ex bonis Johannis Clottzowejbidem defuncti, quib dicto Hermanno in dictis ‧ lv ‧ marchis mansit defunctus veraciterobligatus ‧ Dictus vero respectus tenetc nullam dictarum lv marcarum monicionem ali-quatenus sequturam.

a Thid- ms.; Thidemannus Ewe. b cum Ewe. c tenetur Ewe.

10010 1379 juli 30”Göto Benedictsons advocatz i Skåne medh borgmästarens i Lund och vice borgmestares consens uth-

gifne wettnesskrifft innehållandes det Nilss Dankenhagen villanus in Malmöge, Petrus Haraldson villanus inFalsterboda och Bonde Gregoriusona de 1-Westra Wärlinge-1 skiötte eller bortsålde alt sitt godz 2-ÖstraAlistada-2 som war nyo gårdar liggiandes i Skiötzhäradt3. Datum sabbatho proximo post diem beati Olavi regissom är den 29 Julij 1379b.”

Regest i Skånebrevsförteckningen, hs B 29, pag. 362, nr 80, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11501.Tryckt: Rep. Dan. nr 3262; Dipl. Dan. IV:1, nr 517.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 517.Om Skånebrevsförteckningarna se I. Friedlaender i MRA 1958, s. 61 ff.

a Läst Gregormson Dipl. Dan.; jfr dock SMP II, sp. 314, där detta anges som fel för Gregoriuson. b I margi-nalen.

1–1 Västra Värlinge i Bodarps socken. 2–2 Idag Fru Alstad i Fru Alstads socken. 3 Skytts härad.

10011 1379 augusti 1Katarina Källarsdotter skänker med sina släktingars och arvingars samtycke som ingift för sig själv till

Vadstena kloster ½ attung jord i Tockarp (i Kärna socken) och ½ attung i ekskogen som hör till, ¼ attung iSegerstorps skog (i Kärna socken), 5/4 attung i Hällebyle (i Gistads socken) på intet ställe förminskat, allatredjedelarna i Sätra (troligen i Gårdeby socken), en skogsdel och hela eklunden i Bergabornas skog (se not 1)

844

med alla tillagor, och hela sin ägodel i Särstadsskogen (i Gistads socken). Utfärdaren avhänder sig och sinaarvingar egendomarna och upplåter dem till Vadstena kloster som evig ägodel. Häradshövdingen får fullmakt attge fasta på jorden i enlighet med landslagen.

Utfärdaren ber sin bror, herr Kristman, sin svärson Verneke, Sigge Holk och sin svåger Ulf att beseglatillsammans med henne själv och hennes dotter Margareta.

Orig. på perg. (22,7 x 11,5 cm, uppveck 2,3 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11502.Regest: RPB nr 1443Om Katarina Källarsdotter, som ingick i Vadstena kloster två år efter sin dotter Margareta Gunnarsdotter (brev 1377 1/8,

DS nr 9570), se C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s. 25–26. Bägge omtalas vid sin död (1402 respektive 1415) iVadstenadiariet, se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notiserna 117 och 257.

Om utfärdarens bror Kristman Källarsson, kyrkoherde i Torshälla 1377–1385, se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne I(1977), s. 499 f.

Om Sigge Holk se J. Liedgren i PHT 1986, s. 106.Se även brev 1379 2/8 (DS nr 10012 nedan) med kommentarer.

Alla the mæn thætta breff høra ælla see ‧ helsa jak Katrin Kællarsdotter æuærdhelikamedh warum Herra Jhesu Christo. Thet skal allum mannum vitarlikit wara at iak medh minna ‧frænda ‧ ok arfwa ja ok godhuilia hafwer giuit jn medh mik ij Guz hedher ok wara fru tilVatzstena klostir min gooz som hær æpter næmpnas : først ij Toka thorpe en halfuan attungiordh ‧ ok en halfwan attung ij ekescoghenuma som ther ligger til ‧ ok en fiærdhungx lut afenom attunge ‧ ij Sighresthorpe skoghe / j Hællabøle fæm fiærdhungx attunga hwarghen ærthet stækt / j Sætrum alla thredelana / en skokxlut ij Biærboskoghe1 ok allan ekelundan ‧ somther tilligger medh alla thæssa gooza tillaghum akrum / ængiumb fiskeuatnom ok alla theratillaghum ængo vndantakno nær by ælla fiærre ‧ jtem allan min ægholut ij Særisstadha skoghe.Afhænde iak mik ok minum arfwm thæssin sama gooz ok hemola thøm Vatzstena klostre tilæuærdhelike ægho. Ok gifwer iak hæradzhøfdhinganom fult vald thæssin gozin fast fara æpterlandzlaghum. Til thæs at thætta wari swa mykloc fastane ok stadhugane tha bedhis iakhedherlika manna jncigle mins brodhors herra Cristmanz ‧ mins magx som mina dotter atteVærnika / Sigga Holkx ok Wlfs somd mina syster agher medh mino eghno jncigle ‧ ok minnadotter Margrete ‧ fore thætta breff. Scriptum anno Domini Mo ccclxxo nono, jn festo sanctiPetri aduincula ‧

På baksidan (med olika händer):ELittera Katerine Kællarsdotter et sigill[um]ef-Sigilla domini Cristman, Vern[ichini], Siggonis Holk, Vlphonis […],Margareta Guna[…]-f

Toka thorp, Hællabøle, Sætra

Valkabo hæradh(halvt kors)Ab iii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

845

Sigill: nr 1 endast sigillremsa; nr 2 endast skåra i uppvecket; nr 3 runt sigill av brunt vax, diameter 3,0cm, sigillpåse av ofärgat linne (andligt sigill, jämför Collmar, a.a., s. 500); nr 4 endast remsa med sigillpåse avofärgat linne; nr 5 endast sigillremsa; nr 6 endast remsa med sigillpåse av ljusrött linne.

Text på sigillremsa nr 1: Katerine Kællarsdotter; nr 5: Vlphonis; nr 6: Margarete Gunnarsdot-ter.

a ekescoghe num utan avstavningstecken vid radskifte. b æn gium utan avstavningstecken vid radskifte. c myklo utan avstavningstecken vid radskifte. d Över raden. e sigillo ms. f–f Dessa rader är slitna, och kan delvis endast läsasunder uv-ljus.

1 Förleden Biærbo- av G. Franzén i Ortnamnen i Östergötlands län 17, Skärkinds härad (1986), s. 19, tolkadsom en sammansättning till namnet Berga, med betydelsen ’Berga-bor’. Sannolikt åsyftas Berga i Gårdeby socken(OAU).

10012 1379 augusti 2 VadstenaKristman Källarsson, kyrkoherde i Torshälla, erkänner sig ha erhållit pengar och annat som behövdes,

både då han reste till Rom och när han studerade, av sin syster Katarina Källarsdotters egendomar. För pengarnasom utfärdaren är skyldig henne ger han, i enlighet med sin systers vilja och bådas samtycke, till Vadstenakloster där Katarina har inträtt 2 attungar i Loddby och 1 ½ attung i Närby i Drothems socken samt ½ kvarn-ström som ligger vid den bro som leder till Nybble, också i Drothems socken, med alla tillagor. Utfärdarenavhänder sig och sina arvingar egendomarna och överlåter dem till Vadstena kloster som evig ägodel. Härads-hövdingen i det härad där jorden ligger får fullmakt att ge fasta på egendomarna på tinget i enlighet medlandslagen. Därtill skänker Kristman för sitt och sina föräldrars själagagn med sina arvingars samtycke tillVadstena kloster 2 torgbodar vid torget i Söderköping på vänster sida när man går till brödra(klostret).

Utfärdaren ber sina mågar Ingevald Sunesson och Ulf Petersson, sina syskon Katarina, Kristina ochHjälmborg Källarsdotter och sin systerson herr Peter att besegla tillsammans med honom själv.

Orig. på perg. (24,9 x 13,3 cm, uppveck 2,2 cm; 18 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11503.Regest: RPB nr 1444.Om Kristman Källarsson, kyrkoherde i Torshälla 1377–1385, se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne I (1977), s. 499 f.Om herr Kristmans systerson Peter (Svensson), vars kyrkliga hemvist inte är känd, se Collmar, a.a., s. 677.För andra donationer av samma familj till Vadstena kloster, se brev 1377 1/8 (DS nr 9570), 1379 1/8 (DS nr 10011 ovan)

och 1382 2/2 (SDHK nr 12101). Jämför även brev 1425 18/3 (SDHK nr 20450), i vilket Nils Vernekesson bland annat ingår enöverenskommelse med Vadstena kloster angående de egendomar som hans mormor Katarina Källarsdotter och hennes bror Krist-man skänkt dit.

Alla the thætta breff høra ælla see helsar iac Krisman Kældarson siælarøktare j Thors-hærghe æwerdhelika medh warum Herra ‧ Thæt scal allum mannum vitarlikit vara / at iackænnis mik hawa idhelika vpburit af minnaa systorgoze / Katerina Kældars dottir / peninga /oc annat thæt mic tharwadhis / badhe tha iac til Room foor / oc swa tha iac stodh j studio /for hulka peninga / æftir hænna vilia / oc bæggia vara samthykkio scal iac biredha / giua ocgælda ‧ wara fru klostre j Watzstenum hwar hon ær ingiuin thæssin gooz som hær æftir

846

næmpnas ‧ j Lydhby twa attunga / j Nærdhawi ‧ halwan annan attung j Sancta Drottensb

sokn liggiande oc en halwan qwærnastrøm som liggir vidh the brona / som man gaar tilNybylis oc j Sancta Drottens sokn liggiande medh thæssa gooza tillaghom ‧ akrom oc ængiomoc skoghom oc husum oc allum andrum tillaghum nær by oc fiærre ængo vndantakno. Af-hænde iac mic oc minom arwomc thæssin gooz oc tileghnar them Wazstenad klostre tilæwærdhelikee ægho / Oc gifwir iac hæradzhøfdhingianomf j thy hæradheno som gozit liggirinnan ‧ fulla makt at fastfara thætta goz a thinge æftir lanzsens laghom ‧ Framledhis gifwir iacj Guz hedhir oc vara frug for mina siæl ‧ oc minna forældra medh minna ærwingia ja oc god-hwilia / twa torbodhe1 / j Sudherkøpunge / vidh torghit / som man gaar til brødhra2 a vinstrahandena / till fornæmpda Watzstena klostir. Til thæssa brefs mere visso oc stadhfæstilsa /sætir iac mit eghit incigle for thætta bref oc bedhis minna magha incigle ‧ som ær JngewaldzSonasons, Wlfs Peterssons, oc minna syzskynia ‧ swa som ær Katerina ‧ Cristino ‧ oc Helm-borgho Kældors døttir, oc herra Peters mins systor sons medh mino eghno incigle ‧ DatumWatzstena anno Domini Mocccolxxnono, jn crastino sancti Petri aduincula.h

På baksidan: Littera dominii Cristmanni curati Thorshærghej

31 : xHamarkinda hæradh(halvt kors)Ab v (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

Sigill: nr 1 runt av brunt vax, diameter 2,7 cm, sigillpåse av ofärgat linne (andligt sigill, jämför DS nr10011 ovan): S’ Crist Kælderi ‧ C[…]; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 2,7 cm, sigillpåse av ofärgat linne(heraldiskt sigill): [.] I[…]valdi : Svn[…]; nr 3 endast skåra i uppvecket; nr 4 runt av brunt vax, diameter2,4 cm, sigillpåse av ofärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 125): + S’ Katerine Kællarsdoter; nr 5endast skåra i uppvecket; nr 6 runt av ofärgat vax, diameter 2,3 cm, sigillpåse av ofärgat linne (initialsigill,bokstaven H): + S’ Helmborg Kældari; nr 7 endast skåra i uppvecket.

Text på sigillremsa nr 1: domini Cristmanni; nr 2: Jngiualdi Sunason; nr 4: Katerine; nr 6:Hælmborgo.

a min na utan avstavningstecken vid radskifte. b Drot tens utan avstavningstecken vid radskifte. c ar wom utanavstavningstecken vid radskifte. d Bokstaven z över raden. e Bokstäverna li över raden och här insignerade. f hæradzhøfdhingianom utan avstavningstecken vid radskifte. g Över raden. h Härefter brevavslutande tecken. i Över raden.j Härefter följer några rader med nu oläslig text.

1 D.v.s. torghbodhe. 2 D.v.s. franciskanklostret i Söderköping.

10013 1379 augusti 2Ramborg Svensdotter, syster i Vadstena (kloster), bekräftar den jordöverlåtelse som hennes mor Katarina,

moster Ingrid och deras förmyndare med släktingar och vänners samtycke gjort till Askeby kloster, eftersommånga av klostrets böcker och brev gått förlorade i en brand. Kvinnorna har överlåtit 4 attungar i egendomen

847

Agetomta i Furingstads socken – en attung för utfärdarens mor, den andra för hennes moster, den tredje förhennes syster Ödborg och den fjärde för henne själv – för deras provent i Askeby kloster. Egendomen överlätspå villkor att kvinnorna skulle få förfoga över halva avraden, var och en efter de andra till deras döddagar, ochefter deras död skulle klostret få hela jorden som evig egendom. Eftersom detta var utfärdarens mors ochhennes släktingars vilja ber Ramborg alla ärliga män att för Guds och för sin egen äras skull hjälpa klostret somhar rätt att till fullo behålla egendomen för den händelse att överlåtelsen hindras.

Utfärdaren ber biskop Nils (Hermansson) i Linköping, Karl Ulfsson av Tofta, Bo Jonsson, (Staffan)Stangenberg och Jon Upplänning att besegla brevet.

Orig. på perg. (29,6 x 16,3 cm, uppveck 3,2 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11504.Regest: RPB nr 1445.Om Ramborg Svensdotter se ingiftsbrev 1375 26/3 (DS nr 8749) och C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s. 24

(nr 5). Innebörden av Ramborgs provent i Askeby är något oklar. Möjligen skedde jordöverlåtelsen före 1375 då Ramborg ännu inteinträtt i Vadstena.

Om sigillanten (Staffan Nilsson) Stangenberg, se S. Kraft, Linköpings historia, del 1 (2:a uppl. 1975), s. 211 ff., och G.Tagesson, Biskop och stad – aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping (2002), s. 404 f. Han benämnsendast med sitt tillnamn även i andra brev, se DS nr 9256 (1376 5/6) med kommentar. Liksom Jon Upplänning tillhörde StaffanStangenberg Bo Jonssons män i Östergötland; se DS nr 9454 (1377 25/3) med kommentar.

Om branden i Askeby kloster 1377, se brev 1377 22/7 (DS nr 9559) och där angiven litteratur.Det finns ingiftsbrev för Vadstena kloster från 1375 och framåt men detta är första belägget på att någon omtalas som

’syster i Vadstena’, jämför B. Fritz, Det medeltida Vadstena (600 år i Vadstena, 2000), s. 78.

Alla mæn thætta breff høra ælla see ‧ helsar iak Ramborgh Swensdoter syster ij Watz-stenum ‧ medh warom Hærra ‧ Thet ær flæstom mannoma yfrit witarleket ‧ vm then storascathan Askabẏ klostar hafwar fanget aff brand : mæst vm sina bøkar ok breff ‧ for thæn sculdkungør iak allom mannom bathe them som æfte koma ok them som nu æru ‧ at min motherKatrin ok hænna syster Ingrith ok thera malsman ‧ medh frænda ok wina samthikkio ‧ gafwoet goz hwelket som heter Afwatomtab ‧ ij Furungstatha sokn ‧ thet æru fire attonga ‧ enattong for mina mother ‧ annan for hænna syster ‧ thrithia for mina syster Øthborgho1 ‧ okfiærtha for mik ‧ til warra prowento ‧ in tel Askabẏ kloster ‧ medh swa wilkorom ‧ at wiskuldum behalda halft afrathz aff thẏ førnæmda gozeno ‧ hwar en efte athra til døthra dagha ‧ok æfte warn døth ‧ tha skulde klostaretc behalda thet førnæmda gozet alt samman tilæwærtheleka ægho ‧ Mæthan thætta war minna mother wili ok hænna frænda at swa wargiort ‧ tha bether iak alla ærleka mæn at the the gørin wæl for Guz skuld ok sinna æro okhiælpen thẏ førnæmda klostreno til rætta ‧ vm nokor wil hindra ‧ thet samma godzet amotethẏ som nu ær sakt ‧ for thæn skuld at the hafwa follan ræt thet at behalda ‧ Thær tel atthætta moghe blifwa swa miklo stathoghare tha bethes iak hetherleks fathers insigle biscopsNiklasa medh Gudz nath ‧ biscops ij Lyncøponge ‧ hærra Karls Wlfsons af Thoftom ‧ BooJowansons ‧ Stangenbærghs ‧ ok Jowan Vplænningx ‧ Scriptum anno Dominj Mo ccco lxxixo,secunda die mensis Augusti.d

På baksidan: Littera de AfuatomptomSigill: nr 1 spetsovalt av ofärgat vax, skadat upp- och nedtill, 4,3 x 4,1 cm (adorantsigill, se avbildning av

bättre ex. i Medeltida småkonst. Sigill i Riksarkivet, 1997, s. 14, nr 3): S’ N[…] Dei gracia episcopi […];

848

nr 2 runt av brunt vax, diameter 3,2 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 118): + S’ × Karoli × Wlphs’ militis;nr 3 runt av brunt vax, diameter 3,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 408): […] Boe[…] Ionson; nr 4–5endast sigillremsor.

a man nom utan avstavningstecken vid radskifte. b Afwatom ta utan avstavningstecken vid radskifte. c klostaret utan avstavningstecken vid radskifte. d Härefter radutfyllande tecken.

1 För namnet Ödborg se M. Lundgren, E. Brate, E. H. Lind, Svenska personnamn från medeltiden (1892–1934), s. 314, med detta ställe som enda belägg.

10014 1379 augusti 2 MarstrandHenrik Sinclair, jarl av Orkneyöarna, utfärdar skuldebrev till Håkon Jonsson. Beloppet, 200 guldnobler,

ska betalas i Kirkwall på Orkney vid pingst respektive mårtensmäss (1380). Brevet är utfärdat i Marstrand(”scriptum aput Mastrandis”).


Avskrift (på latin) i vidimation 1380 9/9, AM 100.9 b, och 1384 2/6, AM 100.9 a, bägge i Danska Rigsarkivet.SDHK nr 44395.Tryckt: Dipl. Norv. I, nr 458.Regest: Reg. Norv. VII, nr 812.Om Henrik Sinclair se G. Authén Blom, Norge i union på 1300-tallet 2 (1992), s. 480.Om väpnaren Håkon Jonsson, se Authén Blom, a.a., s. 502 och (om hans roll i det norska riksrådet) 806.

10015 1379 augusti 2 MarstrandHenrik Sinclair, jarl av Orkneyöarna, lovar kung Håkan (Magnusson) av Norge och Sverige (”dominus

Haquinus Dei gracia regnorum Norwagie et Swecie rex”) sin trohet. Brevet är utfärdat i Marstrand (”Acta sunthec Mastrandis”).


Avskrift (på latin) i vidimation 1426 22/4 på perg. i Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11505.Tryckt: Dipl. Norv. II, nr 459.Regest: Reg. Norv. VII, nr 813.Jämför DS nr 10014.För äldre tryck se Dipl. Norv. VII, nr 813.Om brevet se H. Schück, Rikets brev och register (1976), s. 116 (nr 60), och G. Authén Blom, Norge i union på 1300-

tallet 2 (1992), s. 799.

10016 1379 augusti 5 Vadstena klosterRiddaren Anund Jonsson skänker i öppet brev till Vadstena kloster för sin släkting, herr Johan Kettils-

sons änka fru Bothild, vid hennes inträde där, och för sina föräldrars och sitt själagagn den nordligaste gården,

849

som är hans fäderne, i Virstad i Högsby socken med alla tillagor. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingargården och överlåter den till klostret för evig tid.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Erengisle Sunesson jarl och riddaren Sten Bengtsson, vilka ocksåvar närvarande när denna gåva gjordes.

Orig. på perg. (20,9 x 9,2 cm; 10 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11506.Regest: RPB nr 1446.Om Anund Jonsson (Lejonansikte, Hemming Ödgislasons ätt) se SBL II, s. 78–79, och SRM s. 14.Om Bothild Johansdotter och hennes make Johan (Jon) Kettilsson (Puke) se ÄSF I, s. 179.Om Virstad se DMS, Småland 4:2, s. 138 f.Jämför brev samma dag (DS nr 10017), i vilket Kristina Nilsdotter skänker egendom som ingift för Bothild, och brev 1382

2/2 (SDHK nr 12100) vilket ger ytterligare jord för Bothild. Se C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s. 26, nr 13.

Alla the som thætta breff høra eller see helsar jak Anunder Jonsson riddare ‧ ewinnelikamedh Gudhi. Kungør jak allom mannum medh thesso opno brefwe at jak hafwer giuit jn tillWadzstena kloster medh erlikæ quinno frw Botilde minne elskelikea frendkonw / fordhumherra Joanss ‧ Kætilssons husfrw / ok føre minna foreldra siælab / ok mina / nørdhastagardhen j Wihæstadhum som ær min fæderniss gardher liggiande j Høxby sokn / medh allomc

tillaghum næær by ok fiærran j wato ok thørro engo vndan ‧ takno / hwiliken gardh som ærsakt affhænde jak mik ok minom arfwum / ok till eghna jak han the fornæmpda klostreno till‧ ewærdhelika ægho / Till witnesbyrdh tha hænger jak mit incighle for thætta breff / ok thertill bedhis iak erlika manna jncighle herra Eringislsd Sunasons jærlss ok ‧ herra Stenss Bæn-dictzssons riddara / hwilike som næær waro then tidh iak thæssa fornempda gafwo gaff.Scriptum jn monasterio Wadzstenensi anno Dominj Millesimo cccolxxoixo, die beati Domin-ici confessoris.e

På baksidan (med olika händer):Ɔ : tLittera domini Anundi Joansson f-cum sigill[is]domini Eringislonis Sunonisdomini Stenonis Benedicti-fWihæstadha lmdxvper dominam BotildimMore1

(halvt kors)

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, skadat, diameter 2,5 cm, sigillpåse av ofärgat linne (heraldiskt sigill, seSMV I, s. 294; för bättre bevarat ex. se brev 1378 15/5, DS nr 9717): […] militis; nr 2 runt av ofärgat vax,diameter 3,0 cm, sigillpåse av ofärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 560); nr 3 runt av ofärgat vax, dia-meter 3,4 cm, sigillpåse av ofärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 11): [S’] Stenonis : Benedicti *militis.

850

a Det första l rättat från s. b Bokstaven a efter rättelse. c Härefter ett insignerat ord som sedan raderats; jfr DSnr 10017, not b, nedan. d Finalt s möjligen efter rättelse. e Härefter brevavslutande tecken. f–f Texten på slutet av denförsta och på de följande två raderna nästan utplånad; på rad 2 delvis överskrivet med årtalet 1379.

1 Sannolikt avses Möre (Småland).

10017 1379 augusti 5 Vadstena klosterKristina Nilsdotter, änka efter herr Jöns Hjärne, kungör i öppet brev att hon med herr Johan Kettilssons

änka fru Bothild vid hennes inträde i Vadstena kloster och för sitt och sina föräldrars själagagn till klostretskänker en gård i Stortorp i Norrbyås socken i Närke. Klostrets ämbetsmän får för klostrets räkning välja dengård de vill ha, dock med undantag av den största ’hovgården’ där. Den gård dessa kommer att välja avhändersig utfärdaren och hennes arvingar och överlåter till klostret med alla tillagor för evig tid.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Erengisle Sunesson jarl och riddaren Sten Bengtsson, vilka ocksåvar närvarande när denna gåva gjordes.

Orig. på perg. (22,0 x 10,8 cm, uppveck 1,6 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11507.Regest: RPB nr 1447.Om Kristina Nilsdotter se H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 48 f. med not 255.Om riddaren Jöns (Erengislesson) Hjärne se SBL XIX, s. 100, J. R. Ugulen i Norsk slekthistorisk tidskrift 39:3 (2004), s.

179 och 281 ff., och SRM s. 48.Jämför brev samma dag, DS nr 10016.

Allom them mannum som thætta breff høra eller see sænder jak Cristina Niclissdotter ‧fordhum herra Joanss ‧ Hiærna husfrw ‧ ewinnelika helso medh Jhesu Christo. Kungør jakmedh thæsso opno brefwe swa them som epter ‧ komande æru soma them som nu lifwa ‧ atjak hafwer giuit jn till Wadzstena kloster / medh erlike quinno frw Botilde fordhum herraJoanss ‧ Kætilssons husfrw ok fore mina siæll ok minna forældra / en ‧ gardh j Thorppum1 jNærboass sokn j Næriche liggiande / hwiliken klostersins embetzmæn hælzst wiliæ klostrenowælia / vndan taknum størsta hoffgardhenom ther sama stadh / Ok hwiliken som the wæliæsom nu ær sakt then gardhen afhende jak mik ok minom arfwum ok till eghna jak han thefornempda klostreno medh allomb tillaghum næær by ok fiærran j wato ok thørro engo vndantakno / till ewinnelika ægho. Till witnisbyrdh tha henger mit incighle fore thesso brefwe / okther till bedhis iak erlikæ manna jncighle herra Eringisls Sunassons jærlss ‧/ ok herra StenssBændictzssons riddara ‧ hwilike som næær waro then tidh jak thessa gafwo gaff. Scriptum jnmonasterio Wadzstenensi anno Dominj Mocccolxxoixo, quinta die mensis Augusti.c

På baksidan (med olika händer):6 : yEn gardh i TorpomLittera Cristine Niclisdotter cum si[gillis]Per dominam BotildimA t xii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

851

d-Nærike(halvt kors)-d

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 2,5 cm, omskrift och bild nästan utplånade, sigillpåse av ofärgatlinne (heraldiskt sigill); nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 3,0 cm, omskrift och bild nästan utplånade, sigillpåseav ofärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 560); nr 3 runt av brunt vax, diameter 3,4 cm, sigillpåse avofärgat linne (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 11; se bättre bevarat ex. vid DS 10016): S’ Stenonis [Benedicti *militis].

a Ordet föregås av utprickat swa. b Härefter ett insignerat ord som därefter raderats; jfr DS nr 10016, not c,ovan. c Härefter radutfyllande tecken. d–d Skrivet två gånger.

1 Identifikationen Stortorp enligt OAU.

10018 före 1379 augusti 6Drottning (Johanna) av Jerusalem och Sicilien tillskriver fru Katarina (Ulfsdotter) och meddelar ett

Birgittamirakel. En yngling vid namn Guillermus, son till markgreven av Monferrato och drottningens släkting,var sjuk och nära att dö. Då läkarna fruktade för hans liv avgav drottningen ett löfte för ynglingens del tillKatarinas mor. Och tack vare hennes förböner gjorde Kristus ynglingen lika frisk som förut. Drottningenuppger att hon själv kan intyga detta och att omkring trettio personer är beredda att lämna sina vittnesmål.

Avskrift i hs C 15, fol. 135v, Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 42481.Om drottning Johanna av Neapel allmänt se E.-G. Léonard, Histoire de Jeanne Ire, reine de Naples, comtesse de Provence

(1343–1382), I–III (1932–1936); om hennes relation till Birgitta se B. Morris, St Birgitta of Sweden (1999), s. 122–125.Brevet och dess innehåll åberopas av Magnus Petersson (tre liljor), senare generalkonfessor i Vadstena, liksom av Katarina

Ulfsdotter och Alfonso Hernández Pecha i Birgittas kanonisationsprocess; de uppger att brevet varit beseglat med drottningJohannas sekret. Se I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 290, 349 och 412.

Brevet saknar uppgift om datum men måste ha utfärdats före den 6 augusti 1379, då Magnus Petersson avgav sitt vittnesmåli kanonisationsprocessen.

Magnifica et venerabilis domina / Post salutem significamus vobis, quod gracia Deiprospera solita sanitate petimur de vobis semper desiderantes audire leta noua / Jnsuperquando possumus aliquid referre super miraculis sancte memorie domine Brigide matrisvestre / illud cum maxima complacencia recitamus. Hinc est: egrotante ad mortem spectabilijuuene / Guillermo marchionis ‧ Montisferrati consanguineo nostro / et de eius vita medicistotaliter dubitantibus / illum vouimus dicte sancte memorie matrea vestre. Cuius inter-cessionibus Christus euidenter sua pietate ‧ reduxit ‧ dictum iuuenemb ad pristinam sanitatem/ et sospes est vt prius. Quod nos a verissimo testificamur et testificari parati sunt ‧ circa xxxpersonas /

Rubrik: Regina Iherusalem et Cicilie scripsit domine Katerine ‧

852

a D.v.s. matri. b Bokstaven m efter rättelse.

10019 1379 augusti 6 Peterskyrkan i RomPåven Urban (VI) tillskriver ärkebiskopen (Birger Gregersson) i Uppsala och meddelar att Hartlev

(Hartlevsson), som är prästvigd och tidigare ärkedjäkne i Uppsala, providerats till biskop i Västerås efter fram-lidne Mattias (Larsson) och efter val av domkapitlet där.

Orig. på perg. (47,2 x 33,5 cm, uppveck 6,8 cm; 23 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11508.Regest: Celses Bullarium (1782), s. 142, nr 18; RPB nr 1448.Om Hartlev Hartlevsson, som var ärkedjäkne i Uppsala 1363–1379 och avled 1383, se G. Ekström, Västerås stifts herda-

minne I:1 (1939), s. 95–104.I utgåvan återges skrivarens växlande bruk av -ci- och -ti- före vokal.

Urbanus episcopus seruus seruorum Dei ‧ venerabili fratri ‧‧ archiepiscopo Vpsalensisalutem et apostolicam benedictionem ‧ Ad cumulum tue cedit salutis et fame, si personasecclesiasticas, presertim pontificali dignitate preditas, diuine propiciationisa intuitu oportunipresidij et fauoris gracia prosequaris ‧ Dudum siquidem bone memorie Mathiab episcopoArosiensi regimini ecclesie Arosiensis presidente nos cupientes eidem ecclesie, cum ipsamuacare contingeret, per apostolice sedis prouidenciam utilem et ydoneam presidere personam,prouisionem eiusdem ecclesie ordinationi et dispositioni nostre ea uice duximus specialiterreseruandam decernentes extunc irritum et inane, si secus super hijs per quoscumque quauisauctoritate scienter uel ignoranter contingeret attemptari ‧ Postmodum uero dicta ecclesiaper obitum ipsius Mathie episcopi, qui extra Romanam curiam diem clausit extremum,uacante dilecti filij capitulum eiusdem ecclesie reseruationis et decreti predictorum forsanignari dilectum filium Hartleuum electum Arosiensem tunc archidiaconum ecclesie Vpsalensisin sacerdocio constitutum in episcopum Arosiensem licet de facto concorditer elegerunt,ipseque electus reseruationis et decreti predictorum eciam, ut asseritur, inscius electionihuiusmodi illius sibi presentato decreto eciam de facto consencijtc / et deinde huiusmodielectionis negocium proponi fecit in consistorio coram nobis / Nos igitur electionem huius-modi / et quecunque inde secuta d-ut pote-d post et contra reseruationem et decretum pre-dicta, ut premittitur, de facto attemptata, prout erant, irrita et inania reputantes / et adprouisionem ipsius ecclesie celerem et felicem, de qua nullus preter nos ea uice se intro-mittere potuerat neque poterat reseruatione et decreto obsistentibus supradictis, ne ecclesiaipsa longe uacationis exponeretur incomodise, paternis et solicitis studijs intendentes postdeliberationem, quam de preficiendo ecclesie prefate personam huiusmodi cum fratribusnostris habuimus diligentem, demum ad ipsum electum litterarum sciencia preditum, uite acmorum honestate decorum, in spiritualibus prouidum et in temporalibus circumspectum etalijs multiplicium uirtutum meritis, prout ex fidedignorum testimonijs percepimus, insigni-tum, direximus oculos nostre mentis. Quibus omnibus necnon dictorum capituli eundemelectum eligencium concordi uoluntate attenta meditatione pensatis de persona ipsius electinobis et eisdem fratribus nostris ob dictorum suorum exigenciam meritorum accepta eidem

853

Arosiensi ecclesie de ipsorum nostrorum fratrum consilio auctoritate apostolica prouidimusipsumque electum illi prefecimus in episcopum et pastorem, curam et administrationemipsius ecclesie sibi in spiritualibus et temporalibus plenarie committendo / jn illo, qui datgracias et largitur premia confidentes, quod dirigente Domino actus suos prefata ecclesia persue ind[u]strief et circumspectionis studium fructuosum regetur utiliter et prospere dirigeturac grata in eisdem spiritualibus et temporalibus suscipiet incrementa / Cum igitur, ut idemelectus in commissa sibi cura predicte ecclesie facilius proficere ualeat, tuus fauor sibi essenoscatur plurimum oportunus, fraternitatem tuam rogamus et hortamur attente per apostol-ica tibi scripta mandantes, quatinus eundem electum et commissam sibi ecclesiam suffragan-eam tuam habens pro nostra et apostolice sedis reuerencia propensius commendatos inampliandis et conseruandis iuribus suis, sic eos tui fauoris presidio prosequaris, quod idemelectus in commissog sibi eiusdem ecclesie regimine se possit utiliter exercere tuque diuinammisericordiam ac nostram et dicte sedis beniuolenciam et graciam exinde u[be]riush consequimerearis ‧ Datum Rome apud Sanctum Petrum viij jdus Augusti, pontificatus nostri annosecundo.

Kanslipåteckningar: R (i brevets övre högra hörn)Gher[…]i P ‧ de Ponte (på uppvecket)j

På baksidan: ‧ R ‧Johannes de Bebelnheim1

RegistrataHardsleuusk Arosiensis

Blybullan vidhänger.

a Bokstäverna -iciati- på rasur. b Sista bokstaven a på rasur. c D.v.s. consensit. För formen consencijt seGMLS: consentio. d–d D.v.s. utpote. e D.v.s. incommodis. f Bokstaven u saknas p.g.a. hål i pergamentet. g Rättatfrån commissa. h Bokstäverna be delvis borta p.g.a. hål i pergamentet. i Efter bokstaven r allmänt förkortningstecken.Troligen ska läsas Gherardus eller Gheraldus. j Under uppvecket står bullans taxering xxii med taxators namn G.Gerij. För denna typ av taxeringspåteckningar se P. Rabikauskas, Diplomatica Pontificia (4. ed., nytryck 1987), s. 49.k Så för väntat Hartleuus.

1 D.v.s. Beblenheim, ort i departementet Haut-Rhin i Alsace, Frankrike.

10020 1379 augusti 14 ÅboRobert, borgare i Åbo, säljer till välboren man Simon Håkansson alla hus som ligger på tomten till hans

gård men inte själva tomten, eftersom den tillhör och sedan gammalt har tillhört domkyrkan.Utfärdaren beseglar.

Avskrift i hs E 214, fol. 8v, Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 9479.

854

Tryckt: FMU nr 1124.Brevets datering till 1379 som är tydligt angiven i förlagan har ifrågasatts i litteraturen (E. Anthoni i Historisk tidskrift för

Finland 1948, s. 134), och brevet har antagits vara utfärdat före 1369. Orsaken till omdateringen är sannolikt att brevtextens”Simoni” i FMU tryckts som ”Sunoni” (utan att detta kommenteras) trots förlagans otvetydiga ”Simoni”. Den i brevet nämndapersonen har därför av Anthoni identifierats med fogden i Viborg Sune Håkansson, som troligen avled 1368. Även om namnenSimon och Sune ibland förväxlas i avskrifter, kan det emellertid inte uteslutas att det här faktiskt är fråga om en i övrigt okändSimon Håkansson och att dateringen är riktig. Det kan här tilläggas att ”Simonis” i det odaterade brevet DS nr 7798 (samtidaavskrift) i kommentar och not föreslås vara en felskrivning för ”Sunonis” och syfta på Sune Håkansson.

Omnibus presens scriptum cernentibus Robertus ciuis Aboensis ‧ salutem / in Dominosempiternam. Tenore presencium constare volo omnibus euidenter ‧ me nobili viro a-SimonibHokonson-a omnes domos vendidisse in ffundo curie mee tunc edificatas ‧ et non ipsumfundum, quoniam quidem ‧ ffundum possidet etc ab antiquod possederat ecclesia chatedralise

/ Scriptum ‧ Abo ‧ anno Domini Mo ‧ ccco ‧ lxxixo ‧ dominica infra octauas beati Laurentii.Jn huius testimonium sigillum meum presentibus est appensum.

a–a Namnet understruket. b Så ms; jfr kommentaren ovan. c Tillagt över raden och här insignerat. d Härefter2–3 skrivtecken överstrukna, möjligen ordet non. e D.v.s. cathedralis.

10021 1379 augusti 15A. ”Bengt[a]a Månsdotters som war Oluf Esbiornsons af 1-Östra Alistada-1 effterlefwerskas åth Vestoni

Haquonson gifne skiöte- eller säljobreef på alt sitt tilhörige godz i Östra Alistada som hon effter sins modersoch systers dödh erfde. Datum in die Assumptionis beatæ Mariæ virginis som är den 15 Augusti. 1379b.”

Regest i Skånebrevsförteckningen, hs B 29, fol. 362v, nr 81, Sv. Riksarkivet.

B. ”Benedictæ Magnidottersc uthgifne åth Wästen Håkonsson skiötebreef angående een dess gårdliggiandes i 1-Östra Alistade-1 som förnämda Bengta bortsålde. Datum 1379.”

Regest – med marginalrubriken ”Privat” – i (förarbeten till) Skånebrevsförteckningen, hs E 102a fol. 46, nr 39, VHAA:sdep., Sv. Riksarkivet.

C. ”Benedicta Magnussadotter hafwer skiödt och såldt Wästen Håkonsson een sin gård i 1-OstraAlistada-1. Datum 1379. Med 3 sigill.”

Regest – under rubriken ”Östra Alistada” och med marginalrubriken ”Skiötebref” – i (förarbeten till) Skånebrevsförteck-ningen, hs B 30, fol. 51, nr 317, Sv. Riksarkivet.


a Bengt ms. b I marginalen. c Bokstaven i troligen efter rättelse från u.

1–1 Fru Alstads socken.

855

10022 1379 augusti 22 VadstenaRiddaren Birger Ulfsson kungör att hans hustru Märta Siggesdotter på sin dödsbädd i Vadstena, tillsam-

mans med dem som var hos henne, bett honom att för hennes själ inge hennes tjänarinna Ingeborg Ärinbjörns-dotter till Vadstena kloster. För sin hustrus själ inger han därför med hela konventets samtycke jungfru Inge-borg, som av fri vilja vistats i klostret ett år och är villig att inträda där, och med henne 200 mark svenskapenningar i gängse mynt. För denna summa pantsätter han till klostret sin egendom i Skärsjö i Bälaryds sockeni Vedbo (härad) med bland annat skogar, fiskevatten, landbor och kvarnar. Klostret ska från denna dag förfogaöver egendomen och uppbära alla inkomster därifrån tills summan om 200 mark betalats. Om Birger dör innansumman är betald tillfaller Skärsjö klostret som evig egendom utan möjlighet till återköp. Utfärdaren ger densom då är häradshövding i det härad där godset ligger fullmakt att överlåta egendomen till klostret enligtlandslagen.

Utfärdaren beseglar tillsammans med herr Erengisle Sunesson jarl och riddaren Anund Jonsson.

Orig. på perg. (25,4 x 15,0 cm, uppveck 1,9 cm; 21 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11511.Regest: RPB nr 1449.Om Ingeborg Ärinbjörnsdotter se C. Wallin, ”Vadstenanunnornas sociala proveniens” i Birgitta, hendes værk og hendes

klostre i Norden (1991), s. 306, och T. Nyberg i PHT 1963, s. 11, 29. Båda räknar med att Ingeborg kan vara identisk med denIngeborg Björnsdotter som omnämns i Vadstenadiariet (utg. C. Gejrot 1996) notis 70.

Om Birger Ulfsson (Ulvåsaätten) och Märta Siggesdotter (Håkan Tunasons ätt) se ÄSF I, s. 95, 100.Se L.-A. Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958) s. 29 nr 9, s. 36 med not 7, 37; A. W. Gadolin, Pantsättning af

jord (1909) s. 180 not 2.

Allum thøm thætta breff høra ælla see ‧ helsa iak Birgher Wlfson riddara jnnarlika medhwarum Herra. Kungør iak thet allom mannom at tha min hethirlika husfru ok ælskelika ‧Mærita Sigga dottir ‧ dødh bleff ij Watzstenum / tha lot hon mik bidhia ‧ ij sinum ytarstatima ‧ medh thy godho folke som nær hænne tha waro ‧ at iak ena mø som Ingeborgh ‧Erinbiorns dottir hetir ‧ ok hænne thiænt hafdhe ‧ ingiua skulde til Watzstena fore hænnasiæll / Hulkin fornæmda iomfru Ingeborgh ‧ eet aar hær ij Watzstenum warit hafwir medhfulkomlikum wilia ok kærlek ‧ ther infara / Nu mædhan iak pliktugher ær fore hænna siæl gotat gøra / tha gifwir iak the fornæmda iomfru Ingeborgho in til Vatzstena kloster medh alleconuentenne samthykt ok medh hænne tu hundradha mark swænska pæninga ‧ swa got mintsom nu gangir j rikeno /‧ Fore hulka tw hundradha mark ‧ iak thy fornæmda Watzstenaklostre sætir mit gooz till pant som hetir Skærsio ‧ liggiande ij Vidhbo ‧ ij Bællarydha sokn ‧medh akrum ok ængium ‧ skoghom ok fiskeuatnom ‧ lanbom ok qwærnum ‧ ængo vndan-takno ‧ af thy ther tilliggir ‧ ælla af aldir tillighat hafwir ‧ medh swa skælum at the ij klostrenoæru skulu thæt fornæmpda ‧ gooz ‧ styra ok radha ‧ fra thænna daghenum ‧ ok all ingeld ‧ thervp af bæra ‧ som ther af gangir ‧ ok skipa æftir thera eghnom wilia til thæn dagh iak thefornæmda pæninga swmmo tw hundradha mark ‧ thøm biræt hafwir ‧ æftir thera eghnomwilia ‧ Kan thet ok swa wara ‧ at Gudh mik af thænne værdlinnea wil kalla ‧ før the for-næmpde pæninganne ‧ biredde æru ‧ tha skal Vatzstena kloster ‧ thet fornæmda gooz ‧ Skærsio‧ hawa til æuærdhelika ægho vtan alla aterløsn ‧ styra ok radha ‧ sælia ok skifta ‧ æftir allumthera wilia ‧ / Ok afhændir iak mik tha thet fornæmda gooz ‧ Skærsio ok minum æruingiumok til eghnar thy fornæmdo klostreno til æuærdhelika ægho. Ok gifwir iak nu fulla makt

856

thøm som tha ær hæradzhøfdhingiænb ij thy hæradheno thet gozit ij liggir klostreno vplatamedh allum landz laghum ‧ Till vitnisbyrdh ok mere visso hængirc iak mit ‧ incigle fore thættabreef ‧ ok bedhis hedhirlika manna incigle ‧ herra Eringisla Sonasons iærl / ‧ ok herra AnundaJonssons riddara medh mino eghno ‧ Scriptum Watzstena anno Domini Mocccolxxonono ‧ jnoctaua Assumpcionis beate Virginis ‧

På baksidan (med olika händer):Littera ‧ et sigillum domini Birgeri ‧ per puellam Ingiburgh33 : gB iiii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)SkærsiolmVidhbo(halvt kors)

Sigill: nr 1 endast remsa med sigillpåse av ofärgat linne; nr 2 endast sigillremsa; nr 3 runt av brunt vax,diameter 3,5 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 294): S’ Anundi Ionson militis.

a værd linne utan avstavningstecken vid radskifte. b Härefter ett utskrapat o. c hæn gir utan avstavningsteckenvid radskifte.

10023 1379 augusti 29Bengt Nilsson, kanik i Lund och (land)dekan i Halland (”decanus Hallandie”), intygar att han är skyldig

välboren man Johan Tagesson i Faurås (”in Fawernes”, i Vinbergs socken) 10 mark i silvermynt, som har sammavärde som Stralsundsmynt eller lybskt mynt. För detta belopp pantsätter Bengt sina egendomar i Rävinge (”inRæwicke”, i Rävinge socken), vilka Johan Skytte pantsatt till honom, det vill säga tre gårdar och en vattenkvarnsom hör till egendomarna. Landborna som bor där ska årligen ge 1 ½ tunna smör i avrad, vilket inte ska räknasfrån huvudskulden. Utfärdaren förpliktar sig och sina arvingar att överlåta äganderätten till Johan Tagesson ochhans arvingar och lovar att hålla honom skadeslös. Johan ska fritt kunna förordna om egendomarna tills deåterlöses av honom eller hans arvingar för ovannämnda belopp eller för det som då har ett värde av 10 marksilver i gott mynt. Bengt förbinder sig att meddela Johan ett halvår i förväg när han vill återlösa egendomarna.

Utfärdaren beseglar tillsammans med abboten i Ås kloster, Johan Mattsson och herr Peter i Spannarp.

Orig. (på latin) på perg. (24,0 x 7,3 cm, uppveck 1,0 cm; 12 rader), NKR c 1246, Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11512.Tryckt: Rep. Dan. nr 3268 (i utdrag); Dipl. Dan. IV:1, nr 526.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 526.Om brevet se A.-M. Skogsberg, Ås kloster. Cisterciensernas Asylum i Halland (2005), s. 79.

Sigill: nr 1–4 endast tomma skåror i uppvecket.

857

10024 1379 september 1 MunkebodaBiskop Nils (Hermansson) i Linköping tillskriver herr Hemming, kyrkoherde i (Östra) Eneby och

syssloman för Askeby nunne(kloster), och uppmanar denne att inför två eller tre trovärdiga vittnen befallaklostrets gensträviga landbor att inom en tillbörlig tidsgräns, som herr Hemming med biskopens myndighet skafastställa, fullgöra de dagsverken och tjänster och betala de avgifter som de är skyldiga klostret. De landbor somtrotsar anmaningen utestängs från kyrkan av utfärdaren genom detta brev, och brevmottagaren ska offentligtförklara dem utestängda tills de verkligen fullgör sina skyldigheter. Brevmottagaren ges tillstånd att införa demsom gör rätt för sig i kyrkan förutsatt att de som straff för sin gensträvighet först betalar 6 öre till byggandet avklostret eller lämnar en tillräcklig borgen för betalningen till mottagaren.


Orig. på perg. (25,7 x 9,3 cm, uppveck 1,7 cm; 10 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11513.Regest: RPB nr 1450.Om kyrkoherden Hemming i Östra Eneby, som efter att ha varit Askeby klosters syssloman senare var syssloman för

Vadstena kloster, se H. Schück, Ecclesia lincopensis (1959), s. 220–221 med not 78; C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), s. 67,notis 94 och s. 128, notis 198; J. Öberg (utg.), Formularia Lincopensia (1997), s. 20; Kj. O. Lejon, Askeby kloster – om klostertidoch klosterliv (2008), s. 113.

Om Munkeboda se kommentaren vid DS nr 9925.

Nicolaus Dei gracia episcopus ecclesie Lyncopensis ‧ dilecto filio domino Hemmingocurato in Eneby et officiali sanctimonialium in Askaby ‧ salutem jn Domino ‧ Volumus et tibiin virtute sancte obediencie districte mandamus, quatenus siqui sinta coloni monialiumpredictarum in Askaby qui contumaces ‧ et rebelles exstiterint ‧ in exhibendis et soluendislaboriciis ‧ seruiciis / et iuribus aliis quibuscumque ‧ ipsi monasterio debitis ‧ ipsos present-ibus duobus vel tribus testibus fidedignis peremptorie et publice moneas, vt infra terminumcompetentem ‧ quem eis auctoritate nostra prefigendum esse decreueris ‧ laboricia, seruicia ‧et jura predicta ipsi monasterio prompte et integre exhibeant et persoluant ‧ Siqui verocolonorum predictorum rebelles extiterint huiusmodi monicioni per te facte, ipsos, quos inhiis scriptis sua exigente contumacia ab ingressu ecclesie suspendimus, suspensos publicedenuncies ‧ donec satisfecerint cum effectu ‧ Damus autem tibi licenciam ipsos introducendiin ecclesiam, postquam satisfecerint competenter, jta tamen, quod nullus eorum, qui siccontumax jnuentus fuerit, introducaturb ‧ in ecclesiam, antequam in penam sue contumaciepro construccione monasterij soluerit vj oras vel pro eisdem soluendis sufficientem tibi pre-stiterit caucionem ‧ Datum Munkabodha anno Domini Mocccolxxonono, die beati Egidijconfessoris, sub sigillo ‧ nostro ‧

På baksidan: Biscopsins dombreffc vp a vidheruørdogha landbo ‧Sigill: spetsovalt av brunt vax, skadat, 6,0 x 4,3 cm (adorantsigill, för foto av annat ex. se Medeltida små-

konst. Sigill i Riksarkivet, 1997, s. 14): [+ Sigillum Nichol]ai Dei gracia episcopi Lincopensis.

a Ovanför bokstaven n hål i pergamentet. b Bokstaven n efter rättelse. c Bokstäverna dom tillagda över radenoch här insignerade.

858

10025 1379 september 1 St AndrewsHenrik Sinclair, jarl av Orkneyöarna, meddelar att han till sin herre, kung Håkan (Magnusson) av Norge

och Sverige (”principi ac domino meo domino Hauquino regi Norwegie et Swecie illustri”) utlovat sin trohet.Utfärdaren beseglar.

Avskrift (på latin) i vidimation 1426 22/4 på perg. i Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11514.Tryckt: Dipl. Norv. II, nr 460.Regest: Reg. Norv. VII, nr 820.Jämför DS nr 10014 och 10015 ovan.

10026 1379 september 5 LidaHenrik Romare skänker i öppet brev till Nykyrka 1 örtugland i Drögsta för sin hustrus och sina barns

själar. Dessutom säljer utfärdaren till samma kyrka 1 örtugland jord i samma by i Nykyrka socken i Jönåkershärad för 2 mark.

Utfärdaren ber kyrkoherden Jöns i Nykyrka att besegla.

Orig. på perg. (16,6 x 6,5 cm; 8 rader), Roggebiblioteket (Kungl. biblioteket), Strängnäs.SDHK nr 11515.Om Drögsta se DMS, Södermanland 2:3, s. 118.

Thet skal allum them mannum vitherlikit waraa som thetta breff høra ælla see ‧ ath iakHenrik Romare kænnis medh mino opno breffwe mik haffwa giuit Nẏokirkio ‧ ethb ørthoghalandh iordh i Drøwastum foore minna hwsfru ‧ ok barna siæl ‧ ok eth ørthogha landh iordhsalde iak fornempdo kirkio foore thwa mark i samwc bẏnum ‧ ok i Nẏokirkio sokn j Iunakarshundare liggiande ‧ Til thess mera vitnæ bedhis iak biskæligzsd manzs incigle herra Iøniskirkioe herrans widher samw kirkio. Scriptum in Lidha1 anno Domini Moccclxx nono, feriasecunda ante Natiuitatem beate virginis Marie.

På baksidan: Jtem ortug land i Drøgestom

Sigill: spetsovalt av brunt vax, 2,2 x 2,7 cm (andligt sigill) på flikskuren remsa. Övre delen av sigilletsaknas och den kvarvarande delen av omskriften är hårt sliten.

a Över raden och här insignerat. b Därefter ett utskrapat ord. c sa mw utan avstavningstecken vid radskifte.d Bokstaven g efter rättelse, troligen från finalt s. e kir kio utan avstavningstecken vid radskifte.

1 Lida i Nykyrka socken.

859

10027 1379 september 8 NyköpingHelga Anundsdotter säljer i öppet brev med samtycke av sin make Ya Königsmark till Bo Jonsson, drots i

Sverige, för 200 mark silver i stockholmsk vikt 6 attungar i Bro (nu Brokind), 5 attungar i Åselstad i Vårdnässocken i Kind samt hela sin andel i torpen Släteke, Sundsmåla, Tomåla, Storsmåla, Skarsmåla, ”Glafsbodha” och”Skinnaramala” och halva Bromön; vidare Dänskebo och en ”afærdh” (se not 4) i ”Førnawika” skog (allt iVårdnäs socken) i Linköpings biskopsdöme. Hon erkänner sig ha uppburit hela summan av Bo Jonsson. Hanoch hans arvingar är från denna dag fria från alla krav från Helga och hennes arvingar eller någon annan påhennes vägnar vad gäller de 200 mark silver i stockholmsk vikt som erlagts för egendomarna med hus, jord,åker, äng, skogar och alla tillagor, bland annat fiskevatten, kvarnar, kvarnplatser, ålfiske, laxfiske, tomter,tomtplatser, torp, torpplatser, utjordar, öar, holmar, ”afærdhe”, notdragning och mjärdfiske. Utfärdaren av-händer sig och sina arvingar dessa egendomar och överlåter dem till Bo och hans arvingar som evig egendommed full besittningsrätt. Om Bo genom landslagen helt eller delvis skulle gå miste om dessa egendomar för-binder sig utfärdaren att inom sex veckor ersätta Bo eller hans arvingar med likvärdig egendom. Helga gerhäradshövdingen i det härad där egendomarna ligger fullmakt att på rätt tingsplats och tingsdag ge Bo ellerdennes ombud fasta enligt landslagen med fastar på samma sätt som om hon själv varit närvarande. HelgaAnundsdotter lovar med sina arvingar att hålla allt detta i dess helhet och var sak för sig.

Utfärdaren beseglar med sin make Ya Königsmark, jarlen Erengisle Sunesson, Karl Ulfsson av Tofta,marsken Sten Bengtsson, riddarna Bengt Filipsson och Birger Ulfsson samt väpnaren Ulf Jonsson, vilka varnärvarande när köpet genomfördes.

Orig. på perg. (29,3 x 33,1 cm, uppveck 3,4 cm; 35 rader), Linköpings Stadsbibliotek, Stiftsbiblioteket.SDHK nr 11518.Tryckt: P. Wieselgren, DelaGardiska Archivet 2 (1843), s. 3–4.Om Helga Anundsdotter (Rörik Birgerssons ätt), se ÄSF I, s. 187; om hennes son i första giftet Erik Valdemarsson

(Folkungaättens Valdemarsgren) se ÄSF I, s. 48; om hennes andre make Ya Königsmark, se S. Engström, Bo Jonsson I (1935), s.184 not 9, och B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 208 f.

Om Bo Jonssons förvärv av Bro (Brokind) se H. Rosman, Bjärka-Säby I (1923), s. 190.Jämför sonen Erik Valdemarssons bekräftelsebrev av samma dag (DS nr 10028). I ett par senare brev – 1397 13/2 (SDHK nr

14737) och 1398 30/12 (SDHK nr 15027) – hävdar Helga att Ya tvingat henne till försäljningen genom att använda hennes sigill.För (kasserat) brevkoncept på sigillremsa nr 7, se DS nr 9883 ovan.

Alla the mæn thetta breff ‧ se ælla høra ‧ helsar jak Hælgha ‧ Anundadotter ‧ ewerdhe-lika mædh warom Herra ‧ Kænnis jak opinbarlika ‧ mædh thæsso mino nærwarenda opnobrefwe ‧ swa fore them ‧ æpter kuno komma som them nw æra ‧ mic mædh wilia samthykt ‧oc fulbordh ‧ mins kæra ‧ hwsbonda ‧ Yia Konungxmark ‧ mædh ja oc beradhno modheerlikom oc wælbornom manne Bo Jonsony drozstaa j Swerike ‧ at hafwa saalt ‧ vplatit ‧ oc tilewerdhelika ægho ‧ honom oc hans arfwom gieldguldit gyort ‧ thæssin min godz ‧ swasomførst Broo som ligger ‧ fore syæx atunga jordh ‧ jtem Asulstadha1 ‧ som ligger ‧ fore fæmattunga jordh ‧ j Warthanæs sokn jnnan Kind oc allan min æghodell ‧ jnnan thæssom thorp-om ‧ hær æpter næmpnas ‧ swasom Slæteekee /: Swndzmala ‧ Towamala ‧‧ Stowaramala ‧Skarffsmala ‧‧ Glafsabodha2 : Skinnaramala3 ‧ oc halfwa Brwmmø, jtem Dænskobodha ‧‧ ocena afærdh4 vppa ‧ Førnawika skogh ‧ jnnan Lyncopungs biskopsdøme liggiande fore twhwndratha løthugha marker sylffs stocholmska ‧ wikt ‧ hwilka ‧ sylfswmmo jak kænnis micjnnan enne wisso swmmo fullelika oc gantzlika vpburit hafwa æpter allom minom wilia affthem samma ‧ Bo Jonsson ‧ swa thet myk wæl ‧ anøgher. Thy later jak thæn fornempda BoJonsson oc hans arfwa ‧ lithogha løsa ‧ oc allaledhis qwitta ‧ fore alle ytermere ‧ krafwo ælla

860

tiltalan aff mic ‧ ælla minom arfwom ælla af nokromb manne a myna wæghna æpter thænnadagh ‧ vm the forscripno sylfswmmo twhwndratha marker løthugha ‧ stocholmska wiktwidher godha tro oc sannind hwilkin forscripno godz mædh hws ‧ jordh, aker oc ængiom ‧skoghom oc fiskewatnom, qwærnom oc qwærnastadhom ‧ alafiskerij ‧ oc laxafiskerij, tompt-om oc tomptastadhom ‧ thorpom oc thorpastadhom ‧ mædh vmyordhomc ‧ øiom, holmom ‧afærdhe ‧ nøtadrættom5 oc myærdhafiske ‧ oc allom androm tillaghom nær oc fyærran ‧ jnnangardha oc vtan ‧ jnnan wato oc thorro ‧ næmpdo oc onempdo ængo vndan takno ‧ somthæssom gotzomen aff alder tillighat hafwer oc nw tilhøra kan ‧ Jak afhænder mic oc minom ‧arfwom oc tileynar jac them oc hemoll ‧ gør ‧ them fornempda Bo Jonson oc hans arfwom tilewerdhelika ægho ‧ swa at han ma ‧ them ‧ godzin ‧ mædh sinom arfwom ‧ styra oc radha,wænda oc sælia, skipta ‧ oc giwa ‧ oc allaledhis skipa som honom nyttast ‧ oc bæzt synisohindrath oc ‧ oqwald ‧ aff mic ‧ oc minom arfwom ‧ oc aff hwariom manne ‧ a myna wæghna‧ æpter thænna dagh ‧ widher sannind oc godha tro ‧ Ware thet oc swa at ‧ them fornempda ‧Bo Jonsson ælla hans arfwom kunne thætta forscripna godziitd ‧ alt samman ‧ ælla nokot affthẏ ‧ eet ælla flere ‧ afga mædh landzlaghom, domom ‧ ælla ræt ‧ swa ‧ at jac gate honom thetey hemolt ‧ gyort ‧ som Gudh forbyudhe tha tilbinder jac mic oc minna arfwa ‧ them for-nempda ‧ Bo Jonsson ‧ oc hans arfwom annat swa goot ‧ som honom ‧ ælla hans arfwom ‧ afgakunne ther honom thet læghelika ‧ ligger ‧ jgen gifwa ‧ jnnan siex wikur æpter thet honomthet affgangit ware ‧ widher ‧ godha tro vtan alt ‧ arght ‧ oc vtan alla gensæghn. Oc gifwer jakhæradzhøfthinganom ‧ ther som godzin liggia ‧ fulla maght oc wald mædh thesso brefwe themfornempda Bo Jonsson ælla hans wisso vmbudhi thæsssin forscripno godzin at fastfara a rætt-om thinxdagh ‧ oc thinxstadh ‧ mædh fastom oc allom skælom ‧ æpter landzlaghom tilewerdhelika ægho ‧ hwilkin tyma han ther fasta a bethis lika wiss jac ‧ syælf nær stad ware.Alla thæssa forscripna articulos oc hwarn thera særdelis vm sik lofwar jac fornempda HælghaAnundadotter mædh minom arfwom ‧ them fornempda Bo Jonsson ‧ oc hans arfwom fastastathuga ‧ oc vbrutlika at halda vidher ‧ godha tro oc sannind vtan alt ‧ arght ‧ Til hwilkinsbrefs mere wisso oc høghre bewaring hauer jac latit mit jncighle hængia fore thetta breff ‧ Octil vitnisbyrdh ‧ hauer jak betz erlikra oc wælborna manna jncighle hær fore swasom ‧ førstmins kæra hwsbonda Yia Kønungxmark ‧ herra Eringisla Sonasons jærlsins, herra Karlse Vlf-sons aff Thøptom ‧ herra Sten Bændiczsons markskalks ‧ herra Bændictz Philippossons ‧ herraBirghe Vlfsons riddara ok Vlff Jonssons swens ‧ hwilke nærstadde oc ouer waro thæsse for-scripno ‧ dæghthingan ‧ oc godza køpp ‧ Datum Nycopie anno Dominj Mocccolxxo nono, dieNatiuitatis beate Marie virginis ‧

På baksidan: Littera Halghæ Anunda[do]tterf de bonis in Kẏnd ut g-uendantur BoecioJo[anson]-g

Sigill: nr 1–2, 6–8 endast sigillremsor; nr 3, 5 endast skåror i uppvecket; nr 4 fragment av runt sigill ibrunt vax, 2,5 x 1,9 cm.

861

Text på sigillremsa nr 4: Dominus Karolus; nr 6: Dominus Benedictus Philipposson; nr 7: Allathe men thetta breff see eller høra helsar ‧ iak Haqon Halzstenson h-kærlika medh warom-h; nr8: Dominus Birger Vlfson.

a droz sta vid radskifte utan avstavningstecken. b nok rom vid radskifte utan avstavningstecken. c vmyor dhomutan avstavningstecken vid radskifte. d Bokstäverna iit rättade från in. e Härefter radutfyllande tecken. f Det andra asvårläst. Bokstäver saknas p.g.a. hål i pergamentet. g–g Andra raden delvis oläslig p.g.a. slitage. h–h Nedre delen avbokstäverna borta p.g.a. remsans vridning och beskärning.

1 Försvunnen bebyggelse i Vårdnäs socken (OAU). 2 Försvunnen bebyggelse i Vårdnäs socken (OAU). 3 För-svunnen bebyggelse i Vårdnäs socken (OAU). 4 Ordet har här oklar betydelse. Jfr C. J. Schlyter, Ordbok till Samlingenaf Sweriges gamla lagar (1877) där begreppet betyder ’åverkan’ (på åker, äng, fiskevatten). En tolkning av afærdh idenna kontext skulle möjligen vara att man har ’rätt till åverkan’, i detta fall på något sätt sannolikt på fiskevatten.5 Om notdragning och om andelar i gemensamt notfiske se KL XII: Notfiske, sp. 367 ff.

10028 1379 september 8 NyköpingErik Valdemarsson kungör i öppet brev att hans mor fru Helga Anundsdotter med sin make Ya Königs-

marks samtycke sålt Bro (nu Brokind) och Åselstad (båda i Vårdnäs socken) med alla tillagor till Bo Jonsson,drots i Sverige, såsom framgår av hennes öppna brev (DS nr 10027). Utfärdaren stadfäster köpet och överlåterde nämnda egendomarna till Bo Jonsson och hans arvingar som evig egendom utan rätt för utfärdaren eller hansarvingar att senare hindra eller klandra.

Utfärdaren beseglar tillsammans med riddaren Birger Ulfsson och Torkel Haraldsson, vilka var när-varande.

Orig. på perg. (26,6 x 16,0 cm, uppveck 1,6 cm nu utplanat; 15 rader), Linköpings stadsbibliotek, Stiftsbiblioteket.SDHK nr 11519.Tryckt: P. Wieselgren, DelaGardiska Archivet 2 (1843), s. 4–5.Om Helga Anundsdotter, hennes son Erik Valdemarsson och andre make Ya Königsmark, se DS nr 10027 ovan.Jämför köpebrev av samma dag (DS nr 10027), med vidare hänvisningar.

Thæt se allom mannom witerliket ‧ oc kunnokt ‧ at jak Eric Waldemarsson ‧ kænnisopinbarlika mædher thæsso mino nærwarende opno brefwe ‧ swa fore them æpter kunno ‧komma ‧ som them nw æra ‧ at æpter thẏ min kæra modher ‧ frw ‧ Hælgha ‧ Anunda dotter ‧mædh ‧ wilia ‧ samthykt ‧ oc fulbordh ‧ sins ælskelika hwsbonda Yia Konungxmark ‧ hafwersaalt, vplatit ‧ oc gyældguldit gẏort ‧ erlikom oc wælbornom manne Bo Jonsson drozsta jSwerike ‧ Broo ‧ Aswlzstadha1 ‧‧ mædh allo thẏ ‧ som ther ‧ wnder ‧ oc aff alder tilhørt hafwer‧ æpter thẏ ‧ som hænna opit breff ‧ wtwisar som fornempde ‧ Bo Jonsson aff hænne ther vppahafwer. Hwilkit køp ‧ jac stadhfæster mædh thæsso mino brefwe ‧ oc fulbordhar ‧ mædh wilia ‧oc beradhno modhe. Oc tileynar ‧ jac ‧ oc hemol ‧ gør them fornempda Bo Jonsson ‧ [oc]a

hans arfwom the forscripno godzin ‧ Bro Asulstadha ‧ oc thet ther til ‧ høre ‧ som før scriuatær ‧ til ewerdhelika ægho fra mic oc minom arfwom oc wil jak ælla skal ‧ ælla nokor minarfwe ‧ æpter thænna dagh ‧ ænga maght hafwa ‧‧ thessin forscripnob godzin ‧ fore them ‧fornempda ‧ Bo Jonsson ‧ ælla hans arfwom hindra ælla qwælia ‧ nokraledhis widher godha tro

862

oc sannind ‧ vtan alt arght. Til ‧ hwilkins brefs mere wisso oc bewaring jac hafwer latit mitjncighle hær ‧ fore komma. Oc til ‧ vitnisbyrdh ‧ hauer ‧ jac betz ‧ erlikra manna ‧ jncighlehærfore swasom ‧ herra ‧ Birghe Vlfson riddara ‧‧ oc Thorkil Haralzson ‧ hwilke hær nærstadde oc ower waro. Datum Nycopie ‧ anno Dominj ‧ Mccclxx nono ‧ die Natiuitatis beateMarie virginis.

På baksidan: Erik Wallemar son breffSigill: nr 1 endast skåra i uppvecket; nr 2–3 endast sigillremsor.

a th ms; uppenbarligen skrivfel. b forscrip no utan avstavningstecken vid radskifte.

1 Nu försvunnen bebyggelse i Vårdnäs socken (OAU).

10029 1379 september 11 NyköpingMäretzleff Skytte säljer till Bo Jonsson, drots i Sverige, egendomen Dyvik (i Österåkers socken) i Åkerbo

skeppslag med alla tillagor och rättigheter, hus, åkrar, ängar, skogar och fiskevatten, så som han fick det av sinherre kung Albrekt, för 200 mark svenska penningar i så gott mynt som är gängse i riket. Utfärdaren kvitterarBo, förklarar honom och hans arvingar fria från alla ytterligare krav och avhänder sig och sina arvingar Dyvikoch överlåter egendomen till Bo och hans arvingar på evig tid.

Utfärdaren beseglar tillsammans med riddarna Karl Ulfsson av Tofta och Bengt Filipsson, vilka varnärvarande och bevittnade försäljningen.

Orig. på perg. (24,3 x 18,8 cm, uppveck 1,8 cm; 18 rader), Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11520.Dyvik hade av kung Albrekt tidigare upplåtits till Bo Jonsson, se brev 1373 4/1 (DS X, nr 212), och skänkts till Märetzleff

Skytte 1373 4/1 (DS X, nr 213).Brevet har varit hopsytt med DS X, nr 212 och 213, se kommentar till dessa.Om denna transaktion och Märetzleff Skytte se L. Švábe, PM (1973) i Diplomatarieredaktionens arkiv.Det kan noteras att försäljningen inte genomförs med Bo Jonssons vanliga kurs, där 6 mark normalt gäller för 1 lödig, utan

med rikets gängse kurs.

Alla ‧ the som ‧ thætta bref høra ‧ ælla see helsar iac Mærtzlef Skøtta ‧ æwerdlika ‧mædh warom ‧ Herra : ‧ Kænnis iac opinbarlika ‧ mædh thæsso ‧ mino ‧ nærwarande opnobrefue ‧ at iac mædh iaa ‧ wilia ‧ oc beradhno ‧ modhe ‧ hafuer erlikom ‧ oc wælbornom man ‧Bo Ionssonẏ drotzata ‧ j ‧ Swerike ‧ hauer ‧ vplatit ‧ / salt / oc giældguldit ‧ giort Diwpowikjnnan ‧ Akarboskiplagh ‧ mædh ‧ allom tillaghom oc mædh ‧ alle rættoghet swasom ‧ iac thetfik aff minom herra konung Albricte mædh ‧ husom ‧ akar ængiom ‧ skoghom ‧ fiskewatnom ‧oc allom ‧ tillaghoma ‧ nær oc fiærran ‧ ængo vndan takno ‧ fore tw hundradha ‧ markerswenska ‧ pænninga ‧ swa got mynt som ‧ nw gangar ‧ j rikeno ‧ Hwilka ‧ pænninga ‧ summo ‧jac kænnis mic fullelika ‧ aff thøm ‧ fornempda ‧ Bo ‧ hafua ‧ vpburit ‧ swa at mic wæl nøgher.Oc later iac han oc hans arfwa ‧ fore ‧ alle ẏtermere krafwo ‧ ælla tiltalu ‧ vm ‧ the ‧ forscripna‧ pænninga qwittan lidhughan oc løsan / oc aff hænder jac mic oc minom arfwom ‧ thet sama

863

‧ fornempda gotz ‧ Diwpowiik oc til eghnar iac thet oc hemolt ‧ gør ‧ thøm forscripna BoIonsson oc hans arfwom til ‧ æwerdlika ‧ ægho ‧ / Til hwilkins brefs mere wisso ‧ oc høghrebewaring hafuer iac mit incigle hængt fore thætta breff ‧ oc bidhit erlika mæn ‧ herra Karl ‧Vlfson aff Thøptom oc herra Bendict Philipposson ‧ riddara ‧ at the ‧ til witnisbyrd theraincigle hær mædher fore ‧ hængin ‧ hwilke ther ouer oc nær ‧ waro ‧ at thet skælika ‧ giort war‧ som ‧ før ‧ ær sakt ‧ Scriptum Nycopie ‧ anno Domini Mo ccclxx nono ‧ Dominica proximapost festum ‧ Natiuitatis beate Marie virginis ‧

Sigill: nr 1 pulvriserat sigill i försluten sigillpåse av ofärgat linne; nr 2–3 endast sigillremsor i uppvecket.Med brevet förvaras ytterligare pulvriserat vax i ett separat kuvert.

a Föregås av ett överstruket v.

10030 1379 september 14 NyköpingAlgot Magnusson och Ingegerd Magnusdotter kungör i öppet (brev) att de i närvaro av riddarna Karl

(Ulfsson) av Tofta, Bengt Filipsson och Birger Ulfsson samt drotsen i Sverige Bo Jonsson och Gerhard Snaken-borg ingått förlikning med sin ’måg’ Heine Snakenborg om allt som förevarit dem emellan från det att derasmoster, Heines hustru fru Bengta Gustavsdotter, avlidit och intill denna dag. Utfärdarna upplåter till HeineSnakenborg och hans arvingar Vädersholm och alla Bengta Gustavsdotters egendomar i Ås härad med allatillagor, såväl fäderne som möderne. Heine ska behålla allt lösöre som han ägt tillsammans med fru Bengta, ochutfärdarna ersätter dem som står i skuld till dem båda på hennes vägnar. Heine får också alla genom köpförvärvade egendomar, både pantsatta och andra, och alla rättigheter som utfärdarna har i Skåne efter Bengtasbåda tidigare män, riddaren Bonde Vipa och Peter Eriksson. Utfärdarna överlåter dessa egendomar till Heineoch hans arvingar som evig egendom. Dessutom överlåter de till Heine och hans bror Gerhard och deras arv-ingar de 100 lödiga mark som Ingegerd fått av dem som morgongåva med sin make, deras släkting KlausSnakenborg, på villkor att Heine tar hela ansvaret för alla skulder och förluster som han ådragit sig under dentid då de varit gifta och under förutsättning att han i enlighet med lagen verkställer hennes testamente, vilketomfattar lösöre. Därmed har parterna åtskilts genom denna vänskapliga överenskommelse, vilken inte kanupphävas av utfärdarna eller deras arvingar. Algot Magnusson och Ingegerd Magnusdotter lovar Heine Snaken-borg att hålla det överenskomna.

Utfärdarna beseglar tillsammans med riddarna Karl (Ulfsson), Bengt (Filipsson) och Birger (Ulfsson)samt drotsen i Sverige Bo Jonsson och Gerhard Snakenborg.

Avskrift i Lars Eriksson Sparres kopiebok, hs B 16, fol 1r–v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11521.Om syskonen Algot Magnusson och Ingegerd Magnusdotter (Sture, sjöbladsätten) se ÄSF I, s. 203 med rättelse s. 330.Om Heine Snakenborg, hans hustru Bengta Gustavsdotter (Vingätten) och hans bror Gerhard se ÄSF II, s. 73–76; C.

Wallin, Ide Pedersdatter Falk till Gladsax (1954), s. 109 ff. Deras släktskap med Klaus Snakenborg är okänt, se ÄSF II, s. 72.Om namnet Snakenborg se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957),

s. 305–307.Om namnet Vädersholm och dess historia se A.-C. Mattisson, Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm

(1986), s. 60 ff., och Chr. Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige (1996), s. 293 f.Jämför brev 1378 28/10 (DS nr 9828), i vilket Bengta Gustavsdotter bland annat skänker Vädersholm till sin make Heine

Snakenborg.

864

Alla the män thetta see eller höra helsom wij Algot Magnusson ok Jngigärdh Magnusadotter äwerdelika medh wårom Herra. Görom wij thet allom mannom witerliket ok kunnoktmedh thesso wåro närwarande öpno [bref]a swå them som epter komma swå som them nu äraat ärlikin man Heina Snakenborgh wår alzskelig mågh ok wij medh wilia ok beradhne modheinnan närwaro ärlika manna ok welborna herra Karl af Th[oft]omb herra Benedictz Philippos-sons herra Birgelsc Wlfssons riddare ok Bo Jonssons drozsta i Swerike ok Gerardzs Snaken-borgx om all the tingh som oss mellom farit hafwa til thenna dagh epter död hedherlika okwelborna quinna fru Benedicto Gostafs dotter wårra käre mothersysters ok hans elskelikahusfru, Gudh henna sijäl hawi, wm huariehanda thet helzt är ella warit hauer hwat nampnethet helzt nempnas kan engo undantakno i thesso måtto här epter sigx ärom at skilde mäthenom ganskom ända. Först ok frempst at wij uplatom ok gieldguldit görom Heÿna Snaken-borge ok hans arwm först gårdhin Wätherholm mäth allo thy gotze som förnämpda BendictoGöstafs dotter fätherne ok mötherne är jnnan As härath mäth alla thera tilläghum engoundantakno afhendom oss ok warom arfwm undher han ok hans arwa til äwerdelika ägho oksameledis alla lösöra som the samman åtto ok them til gäld standa af hännis wägna ok allthera aflinga godz båthe i pantom ok andro godhze ok alla the rättughet som wij hawm in iSkåned epther the förnämpda Benedicto Gozstafs dotter twa husbönder som hon förra åtteswå som är herra Bonde Wipa, riddere, ok Petter E[ri]kx[son]e. Uplåtom wij honom ok hansarfwm ok gieldguldit görom til äwerdelika ägo. Th[e]rf näst uplåtom wij honom ok hansbrötherg Gerardh Snakenborgh ok thera arfwm the hundrath lödugha mark som the mikIngigärdhe til morghingåfua medh thera fäddera Claus Snakenborgh minom elskelikomhusbonda lofuath hafdo meth thessom förskälum at förnämpde Heyna Snakenborgh taker tillsin al the gield ok | skuld ok allan then skatha han takit hauer oc innan komin är mäthan thesaman woro ok henna testament som är lösöre at bettala ok laghlika ärfue epter henna göra.Oc ther mäth ärom wij winlika ok kärlika åt skilde mäth enom ganskom ända swa at wij ellerwåra arfwa epter thenna dagh skulom enga makt eller wald hawa thetta förskrifna söndherrifua eller i nokra måto onyt göra widher godha tro ok samnad utan alt arght. Alla thessaarticulos ok huarn thera särdelis om sik lofwom wij förnämpde Algot Magnusson ok Jngi-gärdh Magnusa dotter Heyna Snakenborgh ok hans arfwm fast stadugt ok ob[ru]teliketh athålda utan arght. Til hulkins brefs mere wisso ok bewaring hawm wij låtit wår indziglekomma före thätta bref ok til witnesbyrdh hawm bedetsi thera fornämpda jnsigle här förehängia ärlika manna suå som herra Karls, herra Benedictzs, herra Birges riddare, Bo Jonssonsdrotz i Swerike ok Gerardz Snakenborgx. Datum Nycopia anno Domini M ccc lxx nono, dieExaltationis sancte Crucis.

Sigillavritningar: nr 1 (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 451): S’ Algvt Magnus ‧ son; nr 2–3 endastsigillremsor; nr 4 runt (heraldiskt sigill): S’ Benedicti * Philiposon militi[s]; nr 5 runt (heraldiskt sigill): *Sigillum ‧ Byrgeri ‧ […]; nr 6 runt (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 408): Boo Jonson; nr 7 runt (heraldisktsigill, se SMV II, s. 768): Gerardi ‧ Snacenborgi.

a Saknas ms. b the förom ms; troligen sammanblandat med the förnempdom eller liknande. c Så ms. d Bok-staven e oklar. e Enkxz ms. Bokstaven n sannolikt felläsning av förlagans ri; z här upplöst son. f Thr ms. g Bröther ms.

865

Någon bror utöver Gerhard är inte känd, se ÄSF II, s. 73. h obiiteliket ms. Jämför samma formulering i DS nr9782. i beidets ms.

10031 1379 15 september Hedesunda kyrkaJohan Röde, häradshövding i Gästrikland på riddarens i Sveriges råd Knut Karlssons vägnar, dömer i

öppet brev Klappsta by (i Österfärnebo socken) till Färnebo kyrka till jämnt skifte både i bolbyns åker, var denän är i täkter eller vretar, eller i byns omägor på land eller i vatten i enlighet med vad tolv goda män i socknenvittnat. Dessa angav att Klappsta by varit delad och dömd till skifte enligt gamla lagen på framlidne riddaren ochlagmannen herr Israels tid. Sedan den nya lagen tillkommit har den delats så att kyrkan lidit orätt vad gäller deförutnämnda åkrarna och i flera andra avseenden. Johan tilldömer därför kyrkoherde Nils i Färnebo på kyrkansvägnar detta lagskifte eftersom kyrkan uppenbart lidit orätt. Detta hade herr Nils anhållit om och klargjort förutfärdaren.

Vittnen var Tomas i Ön, Frövid i Fågle, Olof i Nässja, Olof i Boda, Jon i Bärrek, Vimund i Ön, OlofAndersson, Torsten i Fors, Holmger i Hamre, Sixten i Boda, Ingebjörn i Se och Gudlev i Boda (alla i Öster-färnebo socken).

Orig. på perg. (28,4 x 9,8 cm; 14 rader), Österfärnebo kyrkoarkiv, Härnösands landsarkiv.SHDK nr 11522.Faksimil: Uppsala ärkestifts årsbok, årg. 65, En hälsning till församlingarna i ärkestiftet (1979), s. 113.Tryckt: G. Thulin, Redogörelse för de ecklesiastika boställena I (1904), s. 104.Om Johan Röde se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 423.Om riddaren och Upplandslagmannen Israel Birgersson (Finstaätten) se SRM s. 43 f.Om orterna se DMS, Gästrikland 11.Skrivaren väljer genomgående -yr för väntat -er (så till exempel æptyr för æpter), varför -y- har valts som upplösningsform i

det följande.

Alla the men thetha breff høra ællar see helsar jak Joan Rødhe hæratzhøfdinge jGestrika lande a ærlẏx mandz wægna hærra Knuth ‧ Karlsson riddare j Swerikes raadh medhGudhi ‧ Ok kænnes jak medh thesso mino øpno breue haua dømth enkanneligha fore Færna-bo kyrkio Klappastadha by til jamskiptis badhe j bolby akrenom hwat han ær hællar j tekth-om hælar j wretom ok swa j allom thes bysens vm æghom a lande hællar a wathne nær okfyærre ængo vndan takno æptyr thy tolff godha manna vithne j sokninne fore myk saghdho atthena forsagdhe Klappastadha ‧ by hauyr varith deldẏr ok dømdẏr j gamlom laghom til lagh-skiptis swasom war j hærra Jraelsb riddara ok laghmans daghum, Gudh hans siæl hawi ‧ okdelth hauyr varit sidhan nyghio laghin komo at kyrkione war oræth giorth j them fornemdhaakrenomc ok j androm flerom ‧ stykkiom ok dømpdhe jak tet laghskiptit hærra Niclisekyrkiopreste ther samastadh a kyrkionna wægna hwilikin som thet bedis ok kyærdhe fore mikoppinbarligha at hænnne oræth war giorth ok the som thet vithnadho æro thesse som hæraptyr følgia: Tomas j Önne, Ffrøwidhar j Fuglaom, Olaffwyr j Næsiom, Olaffwyr j Bodhum,Joon a Bergharøkin, Vimundyr j Önne, Olaffwyr Andrisson, Thorsten a Forse, Holmgyr aHambre ‧ Syxsten j Bodhom, Jngebiorn j See ok Gudhleffwyr j Bodhum / In cuius rejtestimonium ‧ sigillum meum presentibus est appensum ‧ Datum apud ecclesiam Hæsundaanno Domini Mo ccco lxxo ix, fferia quinta post Exaltacionem sancte crucis.

866

a Bokstaven t över raden. b För väntat Jsraels. c Bokstaven r över raden.

10032 1379 september 19Wilhelm Gyr och Friedrich Wolfram, borgare i Köln, intygar att Kölnborgaren Herman Wolfram är

närmaste arvinge till sin bror Markvard Wolfram vilken avlidit i Stockholm. Rådet i Köln har skrivit tillStockholms stad (”an die stat van Stockholme”) om bistånd åt Herman Wolfram att lyfta arvet.


Orig. (på tyska) på perg. i Historisches Archiv der Stadt Köln.SDHK nr 44412.Tryckt: Quellen zur Geschichte der Stadt Köln, 5 (1875), nr 233.Se DS nr 10033 nedan.

10033 1379 september 19Herman Wolfram utfärdar garantibrev gentemot staden Köln för alla påföljder med anledning av rådets

brev till Stockholms stad (”an die stat van Stockholme”).

Orig. (på tyska) på perg. i Historisches Archiv der Stadt Köln.SDHK nr 44413.Tryckt: Quellen zur Geschichte der Stadt Köln, 5 (1875), nr 234.Se DS nr 10032 ovan.

10034 1379 september 21 SäbyAnund Nykommen ger som morgongåva till sin hustru Kristina Petersdotter sina egendomar Hanebol

och ”Barthabool” i Åmåls socken samt en kvarn, vilka han köpt av Gudmund Gren för 20 goda mark. Skulledessa egendomar hindras får Kristina istället egendomar i Snärten (nu Nygård i Åmåls socken) eller på annanplats där utfärdaren har egendom, efter utsaga av fyra vänner på båda sidor. Vittnen till omfärden är TorkelErengislesson, Önder Eskilsson, Nisse Båt, herr Klemet i Hassle, Magnus i Berga, Lars i Knyttkärr, TorgerLång, Bård Olofsson och Olof i Kettilsbyn och utfärdaren själv.

Anund Nykommen ber Torkel Erengislesson, herr Johan i Edsleskog, herr Hallsten i Torsö och herrKlemet i Hassle att besegla då han själv saknar sigill.

Orig. på perg. (21,2 x 9,9 cm, uppveck 1,1 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11523.Tryckt: Dalsl. Dipl. nr 67.Översättning: (till modern svenska) Dalsl. Dipl. nr 67.Regest: RPB nr 1888.Om Torkel (Barun) Erengislesson, se P. Sjögren i PHT 1949, s. 14 ff.För ytterligare belägg på det ovanliga namnet Nykommen, se M. Lundgren, E. Brate, E. H. Lind, Svenska personnamn

från medeltiden (1892–1934), s. 181 (’Nykomin’).Om begreppet omfärd se KL XII: Omfärd, sp. 599 f.Det kan noteras att utfärdaren själv är med och bevittnar brevet.Texten är delvis svårläst eftersom skriftytan är fuktskadad. Läsningen av originalet har gjorts med hjälp av uv-ljus.

867

Allum them mannum thettæ bref høræ oc se helsar jæc Anund Nycommin meth Guthi.Gør jæk thet allum kununght at jæc giuer minne hustru til morghungaw Cristine Pætersdot-ter Hunaboola oc Barthabool oc minæ quærn holka jæc halua køpte aff Gudmund Green fortiughu gotha march. Thæssæ fornæmpdæ gooz liggiæ j Amortha sokn sum jæc hænni giuermæth allum tillaghum vat oc thyrt nær oc fiærri encti vndan takit. Kunnu thæssa fornæmpdagooz j nokra mato for henni hindræz tha scal hun hællar hennar arua ‧ ganga jn[nan]b

Snærtine hællar annar stath thær mit goz ligger eftir fira vinæc sæghen vpa batha sithurd.Thætta var giort j Sæby1 mangum gothum manum nærværende oc vpa vmfærth stothoThorkil Æringislason, Ønd Æskilson, Nisse Baat, herra Clemit j Haslo2, Magnus j Berghum3,Laurens j Knyttekerrum4, Thorger Lang, Barthe Olafson, Olaf j Kætilbynum5 oc jæc siæluer.Til mera vitnizbyrth bethis jæc hethirlika manna jnsighle for thetta bref fornæmpda Thorkils,herræ Jons af Ezlascogh, herra Halstens af Thorsø, herra Clemiz af Haslu for tha at jæc hauerencti jnsighle siæluer. Datum et actum anno Domini Moccco lxx nono, die sancti apostoliMathei et ewangeliste.f

På baksidan: Eth hwstru Kristin P[e]dhers dotter morghon gaffwu breffSigill: nr 1 runt av brunt vax, diameter 2,8 cm (heraldiskt sigill, se bättre bevarat ex. vid DS nr 8682); nr

2 endast sigillremsa; nr 3 runt av ofärgat vax, skadat, 1,8 x 1,2 cm, omskrift och bild oläsliga (troligen bo-märkes- eller initialsigill); nr 4 runt av brunt vax, skadat, diameter 2,6 cm, omskriften oläslig.

a Huna bool utan avstavningstecken vid radskifte. b Slutet av ordet svårläst även under uv-ljus. c Svårläst;möjligen står vina. d Felaktigt läst ørthur i Dalsl. Dipl. e Möjligen ett förkortningstecken efter bokstaven h; jämförSMP I, sp. 227. f Härefter brevavslutande tecken.

1 Säby i Berga socken, Vadsbo härad. 2 Hassle socken i Vadsbo härad. 3 Troligen Berga i Åmåls socken. 4 Knytt-kärr i Åmåls socken. 5 Kettilsbyn i Långseruds socken.

10035 1379 september 29 AskebySigrid Joarsdotter i Nelhammar skänker med sina arvingars samtycke till Askeby kloster för sitt och sina

föräldrars själagagn 1 attung jord och 1 spanns avgäld i Jordstorp i Svinstads (numera Bankekinds) socken iBankekinds härad och Linköpings biskopsdöme med alla tillagor. Utfärdaren avhänder sig och sina arvingardenna egendom och överlåter den med evig äganderätt till klostret i Askeby. Hon ger genom detta öppna brevhäradshövdingen i Bankekind fullmakt att på hennes vägnar helt lagenligt ge klostret i Askeby fasta på jorden.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Bo Jonsson, drots i Sverige, Peter Tomasson och herr Olof,kyrkoherde i Askeby, vilka var närvarande.

Orig. på perg. (27,5 x 13,4 cm, uppveck 2,7 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11524.Regest: RPB nr 1451.Jämför brev 1375 1/8 (DS nr 8829), i vilket Sigrid Joarsdotter får samma jord i Jordstorp genom skifte med Vadstena

kloster.

868

Allom thøm thetta breff høra ælla se ‧ helsar jak ‧ Sigrid Jowarsa dotir aff Nidhilhambre‧ æuerdelika helso medh varom Herra ‧ Thet skal allom mannom witirlikit vara medh thessomino neruaranda vpno brefue ‧ ath jak medh mina ærfuingia goduilia ‧ ok radhe ‧ / gifuit oktil æuerdeliko ægho wplatit hafuir Ascabẏ clostir fore mina siæla rycht skuld ok fore minaforældra siel skuld / en attung jord ‧ ok eth spans affgeld j Jowarstorpe ‧ j Swinstadha sonkb

ok j Bankakinde hæredh ‧ j Linkøpunx biscopsdøme ‧ medh hwsom akrom engiom skoghom ‧j vatho ok thorro j engo wndan takno ‧ thẏ gozeno aff aldir til hørt hafuir ella nw til høra kan‧ jnnan gars ælla wthan ‧ ok aff hendir jak mik ok minom arfuom thet førscripna gozit ‧ jJowarstorpe ‧ ok tilegnar thẏ førnæmpda clostreno j Ascabẏ medh allom reth til æuerdelikoegho. Jtem ‧ witirlika gifuir jak hæreshøfdingianom j Bankakinde hæredh ‧ fulla macht ok vald/ ok serdelis gerna ok kerlika bidhir medh thesso samo næruaranda wpno brefue ‧ thẏ før-næmpda clostir j Ascabẏ fast lata aff mina vegna vp a thet førnæmpda gozit ‧ ok allaledhisfulfølgia som lagh sighia. Til thessins breffs stadfestilse ok mere vitnisbẏrd bedhis jak skælikaneruaranda manna jncigle som ær ælixc førsta ok høfdingia Bo Jonssons drozete j Swerice ‧Pæthars Thomosons ‧ ok herra Olaffs kirkio herra j Ascabẏ medh mino egno jncigle ‧ Datumjn Ascabẏ anno Domini Mocccolxxoix ‧ ipso die sancti Michaelis archangeli.

På baksidan: YovarþorpeSigill: nr 1, 2, 4 endast sigillremsor; nr 3 runt av brunt vax, diameter 2,5 cm (heraldiskt sigill, se SMV II,

s. 752): + S’ Petri Tomasson.

a Det är inte uteslutet att bokstaven r ska läsas som ett n där den högra stapeln överskrivits av s. b Så för väntatsokn. Om metatesen kn > nk se A. Noreen, Altschwedische Grammatik (1897–1904), § 337.3. c Så för väntat ærlix.

10036 1379 september 29 (Reval)Rådet i Reval ger lejd från mickelsmäss (1379 29/9) och ett år framåt åt Godeke (från) Raseborg.

Notis under år 1379 i Revals lejdebok, A.d.5., pag. 133, Tallinna Linnaarhiiv, Tallinn.SDHK nr 11747.Tryckt: Revaler Geleitsbuchs-Bruchstücke 1365–1458, ed. P. Johansen, Publikationen aus dem Revaler Stadtarchiv, 4

(1929), nr 415.Se även DS nr 9921 ovan.

Ghodeke Rasseborg a festo beati Mychaelis ultra ad annum.

10037 1379 september 30 Peterskyrkan i RomPåven Urban (VI) bekräftar och stadfäster, efter supplik av biskop Nils i Skara, kung Magnus donation av

sitt fädernegods i Årnäs till biskop Nils och Skara domkyrka. Gåvan gjordes för att lösa kungens skuld till

869

biskop Nils på 1 000 mark. Detta framgår av kung Magnus beseglade brev (1371 27/9, DS X, nr 94) somåterges i vidimation.

Avskrift i Registrum eccl. Scarensis, hs A 16, fol. 20v–21r, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11526.Tryckt: (i utdrag) S. Lagerbring, Swea Rikes Historia III (1776), s. 559–560 (trol. efter Örnhielms Bullarium I, pag. 1389–

1390, VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet).Regest: Celses Bullarium (1782), s. 142, nr 19.Om Skarabiskopens lån till kung Magnus Eriksson och om överlåtelsen av Årnäs se Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme

och påvemakt 1363–1414 (1925), s. 45.Angående Årnäs se I. Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961), s. 111; L. Lundqvist-M. Stibéus, Aranäsborgen.

Arkeologisk undersökning 1999 (1999); C. Theliander, Det medeltida Västergötland (2004), s. 44–46.Jämför kung Magnus brev 1371 27/9 (DS X, nr 94) vidimerat av ärkebiskop Birger Gregersson 1378 28/7 (DS nr 9775).

[V]rbanusa episcopus seruus seruorum Dei ad perpetuam rei memoriam. Romani ‧pontificis prouidencia ‧ circumspecta ‧ / hiis, que pro ecclesiarum et prelatorum ac aliarumpersonarum ecclesiasticarum vtilitate ‧ prouide facta sunt, vt illibata consistant, libenter ‧adicit apostolici muniminis firmitatem ‧ Sane peticio pro parte venerabilis fratrisb nostriNicolai episcopi Scarensis ‧ nobis nuper exhibita continebatc, quod olim clare memorieMagnus rex Swecie recognoscensd se ab eodem Nicolao episcopo mille marchas vsualismonetee Suecice mutuo recepisse et jn eisdem mille marchis fore eidem episcopo efficaciterobligatum ‧ bona sua patrimonialiaf jn Aronæsg cum eorum adiacenciis jn humido et sicco,prope uel remote positis ‧ Scarensis d[iocesis]h pro dictis mille marchis eidem Nicolao episcopoet ecclesie sue Scarensi ‧ dedit jn solutum ‧ dictaque bona sua eidem episcopo pro se et mensasuai ‧ et successoribus suis episcopis Scarensibus assignauit, prout jn litteris auctenticisj jndeconfectis dicti Magni regis sigillis ‧ munitis, quarum tenorem de verbo ad verbum ‧ | presen-tibus jnseri fecimus, plenius continetur. Quare pro parte dicti episcopi nobis extitit humilitersupplicatum, vt premissis robur confirmacionis adicere de benignitate apostolica dignaremur ‧Nos igitur huiusmodi supplicacionibus ‧ jnclinati / huiusmodi donacionem et assignacionemk-p[er] dictum regem,-k vt prefertur, factas, ratas habentes atque grat[a]sl illas ‧ actoritateapostolica ex certa sciencia tenorepresencium confirmamus et presentis scripti patrociniocommunimus supplentes omnem defectum, si quis forsan interuenerit in premissis / Tenorvero dictarum litterarum talis est – – – Se DS X, nr 94 – – – Nulli ergo omnino hominumliceat hanc paginam ‧ nostre confirmacionis jnfringere uel ei ausu temerario contraire ‧ Siquis autem hoc attemptarem presumpserit, jndignacionem omnipotentis Dei et beatorumPetri et Pauli apostolorum Eius se nouerit jncursurum. Datum Rome apud Sanctum Petrumij kalendas Octobris, pontificatus nostri anno secundo.

a Initialen V ej utskriven. b Bokstaven f efter rättelse, sannolikt från p. c contine bat utan avstavningstecken vidradskifte. d recognos cens utan avstavningstecken vid radskifte. e mone te utan avstavningstecken vid radskifte.f Rättat från matrimonialia. g Aro næs utan avstavningstecken vid radskifte. h dicte ms, uppenbarligen skrivfel avkopisten, möjligen påverkat av det efterföljande dictis. i Härefter capituli, möjligen fel för episcopali. j D.v.s. authenti-cis. k–k predictum regem (uppenbarligen avskrivningsfel) ms. l grates ms. m Bokstavsföljden at över raden.

870

10038 1379 oktober 1 Övergrans kyrkaArvid Bengtsson i Säby i Vassunda socken överlåter genom byte till ärkebiskop Birger (Gregersson) i

Uppsala ½ markland jord i Väsby på ön Munsö, som utfärdaren genom byte enligt landslagen erhållit av AndersHemmingsson i Ölsta i Odensala socken och Nils i Slåsta i samma socken. Jorden överlåts med alla tillagor,bland annat skogar, kvarnar, kvarnplatser och hus, och utfärdaren avhänder sig och sina arvingar jorden. I utbytefår Arvid Bengtsson 6 ½ öresland i byn Säby, som han länge har innehaft sedan ärkebiskopen (redan tidigare)har överlåtit jorden till utfärdaren och hans arvingar.

Eftersom utfärdaren saknar eget sigill beseglas brevet av herr Johan, kyrkoherde i Sigtuna och prost iHåbo, Henning Markman och Matts Ingesson.

Orig. på perg. (22,4 x 10,2 cm, uppveck 1,4 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11527.Regest: RPB nr 1452.Om tillnamnet Markman se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957),

s. 391.

Tenorepresencium nouerint vniuersi me Aruidum Benczson in Sæby parrochia Vatz-sunda dimidiam marcham terre jn Væsby in insula Munzø sitam, quam de Andrea Hemming-son in Ølastom parrochia Odhinsarghe et Nicolao in Slaastom eiusdem parrochie permuta-cionis titulo secundum leges patrie habui cum agris, pratis, pascuis, piscariis, siluis,molendinis et molendinorum locis ac aliis pertinenciis, intra et extra sepes quocumquenomine censeantur, in sicco et in humido, ad eandem dimidiam marcham terre vna cumdomibus spectantibus venerabili in Christo patri domino Birgero diuina prouidencia archi-episcopo Vpsalensi permutacionis titulo dimississea et a me et meis heredibus totaliter ab-dicasse / ab eodem domino archiepiscopo suisque successoribus perpetuo possidendam / prosex cum dimidia oris terre in villa Sæby predicta, quas possideo et diu possederamb / michi etheredibus meis in possessionem et proprietatem perpetuam per memoratum dominum archi-episcopum assignatis. Jn cuius euidenciam sigilla discretorum virorum dominj Johannis curatiSiktuniensis et prepositi ‧ in Habohundare / Henningi dicti Markman et Mathie Ingasonsigillum proprium non habens peto presentibus coapponi ‧ Datum apud ecclesiam Græn1

anno Dominj Millesimo ccco lxxo nono, prima die mensis Octobris.

På baksidan: 37 : g (Rasmus Ludvigssons brevsignum för Uppsala domkyrka)Littera Aruidj Benczsonc ‧ super dimidia marcha terre in Wesby ‧ in MunzøO iij (Uppsala domkyrkas lådsignum; se L. Sjödin i MRA 1939, s. 125)

Sigill: nr 1 spetsovalt av grönt vax, fragment, 1,9 x 1,8 cm (adorantsigill); nr 2 runt av grönt vax,fragment, 2,1 x 1,7 cm (heraldiskt sigill): […]; nr 3 endast remsa i uppvecket.

a D.v.s. dimisisse. b Första bokstaven e efter rättelse från i. c Skrivet Benson med överliggande förkortnings-tecken, här upplöst i enlighet med utskriven form i brevtexten.

1 D.v.s. Övergran. Om namnformen se SOL, s. 375–376 (under Yttergran).

871

10039 1379 oktober 2 Ludovicus Alfonsibostad i Rom

Hector Vrawin de Huson, klerk från Utrechts stift och apostolisk notarie, utfärdar ett notarialinstru-ment, vari meddelas att herr Ludovicus Alfonsi de Capucione, licentiat i kanonisk rätt och baccalaureus icivilrätt, personligen inställt sig den 2 oktober 1379 under påven Urban VI:s andra regeringsår i notariens ochnedanstående vittnens närvaro såsom ombudsman för fru Katarina, dotter till de framlidna makarna herr Ulf avUlvåsa och fru Birgitta från Sverige, vilket framgår av en offentlig urkund från 27 januari 1379 (DS nr 9910)utfärdad av Johannes Ludovici de Bredeney, klerk från Kölns stift tillika apostolisk och kejserlig notarie. HerrLudovicus har utsett den frånvarande Peder Jensen, klerk från Roskilde stift, till sin ställföreträdare i förhand-lingen om fru Birgittas kanonisation. Peder Jensen ska driva kanonisationsärendet, utverka kanonisationen ochföreträda herr Ludovicus och fru Katarina inför påven, (kardinals)kollegiet och andra domare. Hector Vrawin deHuson utfärdade notarialinstrumentet på uppdrag av herr Ludovicus. Närvarande vittnen var den vördnadsvärdefadern herr Alfonso, eremit från Spanien och tidigare biskop av Jaén, och Magnus Petersson, präst från Lin-köpings stift.

Notarien signerar med sitt sedvanliga märke.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 15v–16r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 18v–19r, Vatikan-biblioteket.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 36–37 (efter A).Angående notarien Hector Vrawin de Huson jämför DS nr 9910 och 9984.Om Ludovicus Alfonsi se Collijn, senast a.a., s. XXXVII ff.Angående Peder Jensen (Lodehat), vilken 1375 nämns som kanik i Roskilde och 1382–1386 var biskop i Växjö, se G.

Virdestam, Växjö stifts herdaminne VIII (1934), s. 175–176; T. Jexlev i Dansk Biografisk Leksikon, Bind 9 (1981), s. 100–101.Om Magnus Petersson (tre liljor), som senare blev generalkonfessor i Vadstena kloster, se C. Silfverstolpe, Klosterfolket i

Vadstena (1898), s. 79–80; H. Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare I (1923), s. 97 ff; C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notis50:7; T. Nyberg i PHT 1973, s. 14 ff.

Jna nomine Domini amen / Cunctis hoc presens publicumb instrumentum visurispateat euidenter, quod anno a natiuitate Eiusdem c-Millesimo cccmo septuagesimonono,-cjndiccione secunda, mensis Octobris die secunda, pontificatus sanctissimj in Christo patris etdomini nostri domini Vrbani diuina prouidencia pape vjti anno secundo / in mei notarijpublici et testium infrascriptorum / ad hoc vocatorum specialiter et rogatorum presenciaconstitutus personaliter venerabilis vir dominus Ludouicus Alfonsid de Capucione licenciatusin decretis et in legibus bacallarius, procurator et sindicus ac procuratorio et sindicarionomine nobilis et venerabilis domine Katherinee filie magnifici viri domini Wlfonis de Wlfa-sonf et domine Brigide de regno Swecie consortum quondam, prout de suo mandato quodampublico constabat instrumento, ut prima facie videbatur, sub data videlicet anno natiuitatisDominj g-Millesimo cccmo septuagesimonono-g / jndiccione secunda / die vicesima septimamensis Januarij pontificatus sanctissimj in Christo patris et domini nostri domini Vrbanidiuina prouidencia pape vjti anno primo, signo et subscripcione discreti viri JohannisLudouicih de Bredeney1 clerici Coloniensis diocesis publici i-apostolica et jmperiali auctor-itate-i notarij signato et subscripto, fidem fecit, habens inter cetera in dicto mandato suo

872

vnum procuratorem et procuratores loco sui substituendosj in causa et causis canonizacionisk

prefate domine Brigide quondam, quam et quas agitat, fouet et sollicitat ‧ predicta dominaKatherinal in Romana curia coram dicto domino nostro papem et eius sanctissimo collegio,vigore dicti mandati sui omnibus melioribus modo, via, jure, causa et forma, quibus melius etefficacius potuit et debuit, loco sui substituit in causa et causis predictis discretum virumPetrum Johannis clericum Roskildensis diocesis licet absentem tamquam presentem adagendum pro ipso substituente et dicta domina sua in huiusmodi canonizacionis negocio /jpsamque canonizacionem procurandum fieri et petendum vbi, quando et quociens opus erit /coram dicto domino papa eiusque sacratissimo collegio et alijs quibuscumque judicibuscompetentibus datis uel dandis pro ipso substituente et domina sua predictis comparendum /omniaque alia et singula faciendum, dicendum, gerendum, exercendum et procurandum /que ipse substituens a dicta domina Katherinan habet in mandatis / transferens idem sub-stituens in eundem substitutum suum totaliter vices et potestatem suas, donec eas | ad seduxerit reuocandas, protestans tamen, quod per quamcumque comparicionem uel aliqua alia,que dictum substituentem de cetero facere contigerit, non intendit dictumo suum substi-tutum reuocare, nisi expresse reuocauerit eundem. De quibus omnibus et singulis idemdominus Ludouicus petijt sibi fieri publicum instrumentum per me notarium infrascriptum.Acta fuerunt hec Rome in domo habitacionis prefati domini Ludouici anno natiuitatisDominj p-Millesimo cccmo lxxviiijno -p ‧ jndiccione secunda, die secunda mensis Octobris,pontificatus domini nostri dominjq Vrbani pape vjti r anno secundo / presentibus reuerendopatre domino Alfonso heremita de Yspanias olim episcopo Giennensi / et discreto virodomino Mangnot Petri presbitero Lincopensis diocesis testibus ad premissa vocatis specialiteret rogatis.

Etu ego Hector Vrowiinv de Husson2 clericus Traiectensis diocesis publicus apostolicaauctoritate notarius premissis substitutis et alijs supranarratis interfui eaque fieri vidi etaudiui / et i[d]circox hoc presens publicum instrumentum exinde confeci et signo meo solitoet consueto signaui rogatus et requisitus.

Rubrik: Tenor autem instrumenti predicte substitucionis, de qua supra fit mencio, talisest.

a Substitucio tillagt i marginalen A. b Saknas B. c–c Millesimo trecentesimo septuagesimonono B. d Bok-staven l efter rättelse A. e Catharina B. f Bokstaven l tillagd efter rättelse A. g–g Millesimo trecentesimo septua-gesimonono B. h Ladelbici B. i–i apostolica auctoritate et jmperiali B. j Bokstäverna dos tillagda över raden avannan hand A. k Bokstaven z rättad från c A. l Catarina B. m papa B. n Catarina B. o donec B. p–p Mccclxxviiij B.q Saknas B. r sexti B. s Hispania B. t Magno B. u Subscripcio tillagt i marginalen A. v Wrowijn B. x Så B; iccirco A.

1 Nu stadsdel i staden Essen i Nordrhein-Westfalen, Tyskland. 2 Sannolikt avses orten Huizen i nuvarandeprovinsen Noord-Holland i nordvästra Nederländerna.

873

10040 1379 oktober 6 Peterskyrkan i RomBiskop Hartlev (Hartlevsson) i Västerås inger suppliker till påven (Urban VI).Den första suppliken gäller (…) års och lika många fyrtiodagarsperioders avlat för dem som besöker

Västerås domkyrka på de festdagar som vanligen uppräknas i kansliet, samt för dem som bidrar till domkyrkansfabrica eller utsmyckning, ifråga om vilka kyrkan nästan helt plundrats. Suppliken beviljas med 1 års och 40dagars avlat av B. Därefter följer:

(Överkorsad) supplik om avlat då supplikanten själv förrättar visitation i sitt stift och i andra fall då haneller någon annan predikar vid kyrkans stationsgudstjänster och på festdagar.

Supplik angående löfte om full syndaförlåtelse i dödsstunden för följande personer: Kaniken Nils Tomas-son i Uppsala, kaniken Magnus Tyrgilsson i Uppsala, myntmästaren Bernhard i Stockholm med hustru och NilsStrake med hustru. Suppliken beviljas av B.

Supplik för riddaren Karl Ulfsson (av Tofta), svenske kungens rådsherre, om tillstånd att när som helst,även under interdikt, låta fira och höra gudstjänst med hustru och tjänare så ofta som det synes dem lämpligt,med hänsyn tagen till kapitlet ”Alma mater” (i kanoniska rättens Liber sextus). Suppliken beviljas av B.

Vidare biskopens supplik om provision av följande personer:Johan Holmstensson, klerk i Uppsala stift och baccalaureus in artibus, beträffande kanonikat och pre-

benda i Strängnäs domkyrka – vars årliga avkastning ej överstiger 20 floriner – vilka hade blivit lediga genom attJohan Petersson, kanik och prebendat i samma kyrka, providerats med annat kanonikat och prebenda i Sträng-näs domkyrka. Provisionen ska inte hindras av att påven beviljat Johan Holmstensson expektans på en prebendai Västerås domkyrka. Suppliken beviljas av B.

Ingevald Bengtsson, klerk i Västerås stift som saknar kyrklig tjänst, beträffande kanonikat med expektanspå ledig högre prebenda i Västerås domkyrka. Suppliken beviljas av B.

Henrik Henriksson, präst i Linköpings stift, beträffande kanonikat med expektans på ledig prebenda iLinköpings domkyrka. Hinder ska ej utgöras av sockenkyrkan i ”Hogheby” (se not 3), vars årliga avkastning inteöverstiger 20 floriner. Suppliken beviljas av B.

Lars Petersson, präst i Uppsala stift, beträffande ledigt beneficium med eller utan själavård under ärkebis-kopens, domprostens, dekanens, domkapitlets och enskilda kanikers gemensamma eller separata tillsättningsrättvid Uppsala domkyrka. Suppliken beviljas av B.

(Överkorsad) supplik om att ge supplikanten myndighet att ge dispens åt sex personer – vilka tidigareerhållit dispens av påvestolen för att kunna vigas till alla högre vigningsgrader och erhålla ett kyrkligt bene-ficium – för att dessa personer ska kunna byta ut två likvärdiga beneficier mot andra.

Avskrift i hs C 15, fol. 137v–138r, Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11528.Regest: Celses Bullarium (1782), s. 143, nr 25–26.Om Hartlev Hartlevsson se G. Ekström, Västerås stifts herdaminne I:1 (1939), s. 95–104. Angående hans vistelse i Rom vid

den aktuella tiden och beviljandet av supplikerna, se Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363–1414 (1925), s.129–131.

Angående Nils Tomasson se B. Hedberg, Uppsala stifts herdaminne IV:1 (2007), s. 402–403; om Magnus Tyrgilsson se G.Dahlbäck, Uppsala domkyrkas godsinnehav (1977), s. 92; om Johan Holmstensson se Ekström, a.a., s. 515, och M. Collmar,Strängnäs stifts herdaminne I (1977), s. 205; om Ingevald Bengtsson se Ekström, a.a., s. 676; om Henrik Henriksson se B. Olsson,Kalmar stifts herdaminne 3 (1948), s. 114; om myntmästaren i Stockholm Bernhard van Roderlo, se DS nr 10064 nedan.

De överkorsade supplikerna har sannolikt inte beviljats.Om supplikerna se Brilioth, a.a., s. 368.Angående påvliga signaturer i form av en bokstav, i detta fall Urban VI (Bartolomeo Prignano) med bokstaven B, se E. von

Ottenthal, Regulae Cancellariae Apostolicae (1888, nytryck 1968), s. VIII.

874

Supplicat ‧ sanctitati ‧ vestre ‧ humilis creatura vestra Hartleuus ‧ episcopus Arosiensis ‧quatenus ecclesiam Arosiensem in festis in cancellaria nominari conswetis visitantibus necnoneis, qui pro fabrica vel ornamentis ecclesie, quibus est quasi totaliter spoliata, manus porrex-erint adiutrices, indulgenciam […]a annorum et totidem quadragenasb de iniunctis eispenitencijs digneminj misericorditer relaxare ‧ Ffiat de anno et quadragena ‧ B ‧

c-Jtem, cum ipse in sua diocesi ‧ visitacionis officium exercuerit et cum alibi in sta-cionibus1 ecclesie et festis predicauerit ‧ vel per alium fuerit predicatum, indulgenciam […]d

annorum et totidem quadragenarum digneminj misericorditer elargiri.-cJtem infrascriptis personis plenam indulgenciam semel dumtaxat in mortis articulo

digneminj concedere, vt in forma ‧ Primo Nicolao Thome canonico Vpsalensi ‧ MagnoThyrgilsone canonico Vpsalensi ‧ Bernardo monetario Stocholmis cum vxore, Nicolao Strakecum vxore ‧ Ffiat B ‧

Jtem dignetur ‧ sanctitas ‧ vestra ‧ deuoto v[est]rof Karulo Wlssong militi et conciliarioregis Swecie concedere, quod omni tempore ac eciam tempore interdicti cum ‧ vxore etfamiliaribus ‧ seruata tamen forma capituli 2-Alma mater-2 possit coram se facere celebrarediuina et audire, quociens eis videbitur expedire / Fiat B ‧

Jtem supplicath ‧ jdem vt prius, quatenus infrascriptis personis graciam facientesspecialem eisdem, prout et vbi inferius in supplicacionibus continetur, digneminj miseri-corditer prouidere ‧ Primo.

Jtem Johanni Holmstanj clerico Vpsalensis diocesis bachalarioi in artibus de canonicatuet prebenda ecclesie Strengenensis vacantibus ex eo quodj Johanni Petrj canonico prebendatoeiusdem ecclesie de alijs canonicatu et prebenda ipsius dicte ecclesie Strengenensis a ‧ sanct-itate ‧ vestra ‧ | misericorditer est prouisum, cuius fructus et cetera ‧ xx florenorum valoremannuum non excedunt, digneminj misericorditer prouidere ‧ non obstante ‧ gracia sub ex-pectacione prebende in ecclesia Arosiensi per ‧ eandem ‧ sanctitatem ‧ vestram ‧ sibi factak cumceteris ‧ non obstantibus et clausulis oportunis ac executoribus, ut in forma ‧ Ffiat ‧ B ‧

Jtem Jngeualdo Benedicti clerico Arosiensis diocesis nullum beneficium ecclesiasticumassecuto de canonicatu sub expectacione maioris prebende ecclesie Arosiensis ‧ vacantis ‧ velvacature digneminj misericorditer prouidere cum ceteris non obstantibusl et cetera, vt informa ‧ Fiat B ‧

Jtem Hinricom Hinrici presbitero Lincopensis diocesis de canonicatu subn expectacioneprebende vacantis vel vacature in ecclesia Lincopensi digneminj misericorditer prouidere, nonobstante ecclesia parrochiali Hogheby3, cuius fructus et cetera ‧ xx ‧ florenorum valoremannuum non excedunt, cum ceteris non obstantibus ‧ vt in forma ‧ Ffiat B ‧

Jtem Laurencio Petri presbitero Vpsalensis diocesis de beneficio curato vel non curato ‧vacante vel vacaturo spectante ad collacionem archiepiscopi, prepositi, decani, capituli singul-orumque canonicorum ecclesie Vpsalensis communiter vel diuisim cum omnibus non obstan-tibus, vt in forma ‧ Fiat ‧ B ‧

o-Jtemp supplicat ‧ sanctitati ‧ vestre ‧ jdem vt prius, quatenus eidem digneminj plenamauctoritatem concedere, vt cum sex personis, quibus alias per sedem apostolicam ‧ vt adomnes sacros ordines promoueri et vnum beneficium ecclesiasticum obtinere valeant, dis-

875

pensatum fuerat, vt duo beneficia compatibilia et ea ex causa permutacionis uel alias simplic-iter dimittere et loco dimissorum alia recipere et retinere licite possint ‧ possit dispensare.-o

Datum Rome apud Sanctum Petrum pridie nonas Octobris anno secundo.q

a Lakun motsvarande 3–4 skrivtecken. b Så ms för väntat quadragenarum (jfr samma formulär i följandestycke i texten). c–c Texten överkorsad. d Lakun motsvarande 3–4 skrivtecken. e Bokstaven n efter rättelse från i. f vroutan förkortningstecken. g Så ms. h Bokstaven s efter rättelse. i D.v.s. baccalaureo. j Härefter bläckfläck. k factam ms.l Härefter vt in forma överstruket. m Härefter bokstav (sannolikt l, jfr Lincopensis) överstruken. n Bokstaven b efterrättelse. o–o Texten överkorsad. p Cum commissis examinis ad partes rubrik över texten, med innebörden att ärendetska prövas i hemlandet (om uttrycket, jfr E. Nygren i inl. till Svenskt Diplomatarium, band 6, 1959, s. XVI).q Härunder två rader med följande text: Registrata Franciscus de Montegranis, registrata Sest(…), registrata secundolibro folio viij; därunder Rotulus episcopi Arosiensis de regno Swecie.

1 För ordet med betydelsen ’stationsgudstjänst’ se GMLS: statio 2. 2–2 Se Corpus iuris canonici (ed. Friedberg,1879), vol. 2, sp. 1106–1107 (Lib. Sext. V, tit. XI ”De sententia excommunicationis, suspensionis et interdicti”, cap.24). Jfr även DS nr 9935 med not 1–1. 3 Avser möjligen Högby i Göstrings hd eller Högby i Åkerbo hd. AnnorlundaBrilioth, a.a., s. 368, som på oklara grunder föreslår Hagby i (S.) Möre hd; jfr även Olsson, a.a., s. 114. Ej excerperati OAU.

10041 1379 oktober 15 Peterskyrkan i RomPåven Urban (VI) tillskriver ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala. Eftersom synderna utbreder sig,

prästernas oaktsamhet växer och genom detta även folkets ogudaktighet på grund av underlåtenhet att hållakoncilium, befaller påven ärkebiskopen att så snabbt som möjligt sammankalla ett provinsialkoncilium. Påkonciliet ska man diskutera en lämplig lösning på schismen som för närvarande råder i världen och annat som ärtill gagn för kyrkorna, klostren, prästerskapet och folket. Ärkebiskopen ombeds att rapportera till påven om detsom behandlats på mötet.

Orig. på perg. (51,3 x 30,8 cm, uppveck 12,2 cm; 11 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11529.Tryckt: Celses Bullarium (1782), s. 142, nr 20.Regest: RPB nr 1453.Om brevet se Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363–1414 (1925), s. 87 med not 1.

Urbanus episcopus seruus seruorum Dei ‧ venerabili fratri Bergero archiepiscopo Vpsal-ensi ‧ salutem et apostolicam / benediccionem. Quia omissa continuacione conciliorum, queantiqui patres solicite obseruare solebant / pullulant uicia / crescit insolencia cleri / et a-perconsequens-a indeuocio populi / cultus diuinus minuitur / irrogantur a laicis clero grauamina/ et in temporalibusb bonis ad obsequium deputatis diuinum sentitur non modicum detri-mentum / Optantes igitur, quod tantis malisc in tua prouincia per salubrem tuam et tuorumconprouincialium fratrum prouidenciam occurratur / fraternitatem tuam requirimus et horta-murd attente per apostolica tibi scripta mandantes / quatinus concilium tue prouincie, in quode hijs, que pro laude Dei et remedio oportuno obuiatiuo1 scismatis / quod de presenti uigetin mundo / ac utilitate ecclesiarum et piorum locorum / necnon cleri et populi fuerint utilia,prouida examinacione tractetur et prouideatur / e-quam cito-e comodef poteris studeas con-

876

uocare / nobis de conuocacione huiusmodi, cum eam feceris, et demum de gestis in ipsafideliter rescripturus / ac tu ac suffraganei tui fauorem apostolicum, in quibus illum reputa-bitis nobis utilem, fiducialiter postuletis ‧ Datum Rome apud g-Sanctum Petrum-g jdusOctobris, pontificatus nostri anno secundo.

På uppvecket: Registrata de curia ‧ Registrata E ‧ de Dauentria2 ‧

Under uppvecket: WernerusPå baksidan: Registrata

Jn cameraBlybullan vidhänger.

a–a Hopskrivet. b tempo ralibus utan avstavningstecken vid radskifte. c ma lis utan avstavningstecken vidradskifte. d Bokstaven u delvis bortnött p.g.a. veck i pergamentet. e–e Hopskrivet. f D.v.s. commode. g–g Hopskrivet.

1 För ordet med betydelsen ’som vederlägger eller bestrider’ se Lexicon latinitatis Nederlandicae medii aevi, vol.V (1994), s.v. obviativus, och Dictionary of Medieval Latin from British Sources, fasc. VIII (2003), s.v. obviativus.2 D.v.s. Deventer, stad i provinsen Overijssel i Nederländerna.

10042 1379 oktober 15A. ”Göto Benedictsons advocatz i Skåne tingswettne innehållande Edela Constantini dotters ath Bosiö

closter donation på een wattnquarn i Æmmislöf1. Datum sabbatho proximo post festum Dionysij. 1379a.”

Regest – med marginalrubriken ”Donation” – i Skånebrevsförteckningen, hs B 29, pag. 318, nr 61, Sv. Riksarkivet.

B. ”Edla Constantini filia skiencker till Bosöö closter een watnqwarn liggiandes i Ämmesslöf hwilcketskötebreef prior der i closteret wed nampn herr Knut bekom doch med sådant wilkor att om fornämda Edlasmågh wille innan ett åhrs förlop lösa quarnen igen skulle hon gifwa 10 marck goda hwijta danska pänninger.Skrifet 1379.”

Regest – under rubriken ”Æmmislof qwarn” och med marginalrubriken ”Donatio” – i (förarbeten till) Skånebrevsförteck-ningen, hs E 102a, pag. 221, nr 112.


a I marginalen.

1 Emmislövs socken.

877

10043 1379 oktober 18Dan i Skrickerum (i Tryserums socken) och hans bror Tjusten säljer till Bo Jonsson, drots i Sverige, 5 ½

alnar jord i Glo (i Östra Eds socken) och alla Glo fästen både i torpen och i bäcken (se not 1) och med blandannat skogar och fiskevatten för 60 mark svenska penningar i så gott mynt att 6 mark gäller för 1 lödig. De 5 ½alnarna ligger i Eds socken i Tjust. Utfärdarna avhänder sig dessa 5 ½ alnar och överlåter dem till Bo Jonssonoch hans arvingar och lovar att de eller deras arvingar aldrig ska hindra eller klandra jorden eller dess tillagor förBo Jonsson och hans arvingar. Utfärdarna ger häradshövdingen i Tjust fullmakt att fastfara jorden enligtlandslagen.

Herr Bengt i Ed, prost i Tjust, Peter Tomasson och Björn Sop, häradshövding i Tjust, beseglar.

Orig. på perg. (26,5 x 10,2 cm, uppveck 1,9 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11531.Regest: RPB nr 1454; A. Rydström, Boken om Tjust (2:a uppl. 1922), s. 69 (not).Jämför fastebrevet av 1379 22/10 (DS nr 10046).Om Glo och Glo fäste, se DMS, Småland 4:5, s. 374–376; om Dan och Tjusten samt deras försäljning av Glo och Glo fäste

se A. S:son Bockgård i Gård och släkt 2003–2004, s. 26–29 (med foto s. 28).Angående namnet Tjusten se Nordiskt runnamnslexikon (2007), s.v. þiuðstæinn.Om begreppet fäste se J. Liedgren i Namn och bygd 76 (1988), s. 149–157, som föreslår betydelsen ’komplex av gårdar’.

Thæt skal allom mannom viterlikt wara som thætte nærwarinde breff kunno høræ ællese ‧ at wj ‧ Dan j Skrikarum oc Thyusten hans brother kænnomps oss medh ja oc goduiliehafua salt vælbornom manne Bo Jonsson drotzate j Suerike halfsiætte alin j Gloa oc alla Glofesta batha j ‧ thorpom ‧ swa oc ‧ j ‧ bækkenom1 ‧ medh hws oc jordh aker oc æng skoghomb

oc fiskawatnom ‧ j ‧ wato oc thørre ængo vndan takno fori siextighi marker suenske pæningeswa got mẏnt som siex marker gingo fori ena løthogho mark / ‧ Huilke fornempde half siættealin j ‧ Glo ‧ liggendes j Edhbosokn ‧ j ‧ Thẏůste ‧ wj afhendom oss oc waromc arfwomd ‧‧ octilegnom thøm fornempde Bo Jonsson oc hans arfwm til ewerdelik ægho ‧ swa at wj ælle waraarfwa ‧ skulom aldrigh makt hafua ‧ the fornempde jordhe ælle nokra therre tillæghe athindre ælle quelie ‧ fori fornempde Bo Jonsson ælle hans arfwa ‧ Oc gifwm hæretz-høfthingenome ‧ j ‧ Thyuste fulla makt ‧ fast lata at thisse jorþe ‧ æpter allom landzlaghomf.Til thisse køps stadhfæstilse bethompsg wi skælike manne jncigle hær fori hænge swa somherre Bendict j Edh ‧ prowast ‧ j Thẏust Pæther Thomasson oc Biorn Soper hæretzhøfthingeh

j Thẏust ‧ Datum ‧ anno Dominj ‧ Mo cccolxxnono ‧ die beati Luce ewangeliste.

På baksidan: Dan j ‧ Skrikarwm vppv Gloi-Thessen lẏdha til Vẏanes-i, 2

Sigill saknas, men spår efter tre sigillremsor finns på uppvecket.

a Härefter utprickat och överstruket oc alla Glo. b sko ghom utan avstavningstecken vid radskifte. c Bokstaven oefter rättelse från a. d Bokstaven o efter rättelse från a. e Bokstaven z över raden. f Med överflödigt förkortningsteckenefter z. g be thomps utan avstavningstecken vid radskifte. h Bokstaven z över raden. i–i Med annan hand.

878

1 Sannolikt åsyftas det fiskevatten ”globæk” som omnämns i brev 1368 30/5 (DS nr 7703) i samband medpantsättning av egendom i Glo till Bo Jonsson. 2 Jfr brevnotis 1379 u.d. (DS nr 9883 ovan) angående Bo Jonssonsförvärv av Vinäs.

10044 1379 oktober 18Staffan Ulfsson, riddare och häradshövding i Selebo härad, utfärdar öppet brev om ett jordskifte mellan

Finvid Ragvaldsson och Bo Jonsson, drots i Sverige, på rätt tingsdag och tingsplats i Selebo härad. FinvidRagvaldsson upplåter i enlighet med all rätt och landslagen till Bo Jonsson 1 markland jord i Ramsö, 14 ör-tugland jord i Yttre Edsala, 4 ½ öresland jord i Övre Edsala (alla i Kärnbo socken), ½ öresland jord i Rävsnäs (iToresunds socken), 14 örtugland och 5 penningland jord i Näsby och i Tryggestad (båda i Kärnbo socken), 7 ½örtugland och 1 penningland jord i Täby, 4 örtugland jord i Lundby med alla tillagor (båda) i Åkers socken iSelebo härad. I utbyte får Finvid av Bo Jonsson 18 öresland jord i Gransta (i Överenhörna socken) och i Säby (iAspö socken), 2 öresland jord i Sånghus (i Överenhörna socken), 14 örtugland och 5 penningland jord i Al (iTuna socken) och 7 ½ örtugland jord i Hallsta (i Ytterenhörna socken).

Fastar var Lars i Ullsta, Kettilbjörn i Klahammar, Kjell i Mörby, Halvdan i Vittinge, Mikael i Edeby,Jöns i Harby, Peter i Gertre, Ragvald i Vånga, Peter i Gesta, Olof i Gesta, Nils i Viggeby och Ingemar i Åsa.Vedervarumän var Olof Djäken i Selö och Kristian domare.


Avskrift i vidimation på pergament, NKR 2443 (c) 1414 12/3 (SDHK nr 18276), Danska Rigsarkivet.SDHK nr 11532.Om riddaren Staffan Ulfsson (Ulv) se SRM s. 72–73.Om Finvid Ragvaldsson se kommentar vid DS nr 9928 ovan.Om jordskiftet, jämför brev 1379 31/3 (DS nr 9943) intaget i samma vidimation.

Alla the men som thætta see æller høræ helsar jac Staffan Vlfsøn riddare oc hæradz-høfdhinge j Sylbohundare kerlika mædh warom Herra. Kænnis jac opinbarlike mædh thæssomino nærwarende opno brefue swo fore them som æpter komma som fore them som nw ærw/ at skæliker man Finwidh Rangwalson hafuer giort witerlikt oc laghliket jordhæ skipte arættom thingx dagh oc thingxstadh / j Silbohundare mædh ærlikom oc wælbornom man BoJonsson drotzsta j Swerike / j thæssea mato som hær æpter sigs at fornempde Finwidhb Rang-walson hafwer vnt oc vpladit mædh allom ræt oc landzlaghom them fornempde Bo Jonsson ochans arfwom først eet markland jordh j Ramsøø, j Ytraesadhum fiughurtan ørtoghland jordh,j Yfra Esadhum halft fæmta ørisland jordh, i Ræffnæs eet halft ørisland jordh, i Næsbẏ och jTryggastom1 fiwrghurtan ørtugh land jordh oc fæm pænningx land jordh / j Tæbẏ halftattunda ørtughland oc eet pennigxland jordh / oc j Lundbẏ fyræ ørtughland jordh mædhallom theræ tillaghum ængo vnden takno / j Akerssokn j forscripne Silbohundare / fforethæssin godzin som hær æpter nempnas / swa som først j Grandestom atirtanc ørisland jordh /oc j Sæbẏ j Sanghws tw ørisland jordh, j All fioghurtan ørtugh land oc fæm pænningx landjordh oc j Hafstæ halft attunda ørtughland jordh / at hwilko skipte oc byte thæsse vare fastaswo som først Laufrentz j Welstastom2, Kætilbiørn j Klohambre3, Karll j Myroby4, Halden jHwitinge5, Mychiæl j Æbẏ6, Jønis j Haarby7, Pæther j Gærtrẏ8, Rangwalder j Vangom9 /Pæther j Gætzsta10, Olafuer j Getzsta, Niclis j Widhbẏ11 oc Jngemar j Asom12 oc thæsse ware

879

widherwarw men Olafwer Dykn a Siila oc Kristiærn domare til hwilkes brefs mere visso skalæoc witnisbyrdh sater jac mit jncighle her fore hwilket scrifuat oc giort var æpter Gudhs bẏrdhthwsanda arom thryhundradha ocd sywtighi arom oc vp a thæt nyunda aret wm sancti Luceapostoli et ewangelisti dagh.

a thasse ms. b Bokstaven f efter rättelse. c Med överflödigt förkortningstecken över ir. d ac ms.

1 Tryggestad i Kärnbo socken. 2 Troligen avses här Ullsta i Ytterselö socken. 3 Klahammar i Överselö socken.4 Mörby i Överselö socken. 5 Vittinge i Överselö socken. 6 Kan enl. OAU möjligen avse Edeby i Toresunds socken.7 Harby i Kärnbo socken. 8 Gertre i Kärnbo socken. 9 Vånga i Toresunds socken. 10 Gesta i Toresunds socken. 11 Enl.OAU troligen Viggeby i Ytterselö socken. 12 Åsa i Ytterselö socken.

10045 1379 oktober 21 Reval, i dominikan-ernas klosterkyrkas

sakristiaPriorn Johannes Jagouwe och dominkankonventet i Reval vidimerar i transumt fem brev utfärdade av de

danska kungarna Erik och Valdemar (jämför Dipl. Dan. II:2, nr 430) samt av den danska drottningen Margaretafrån 1273, 1280 och 1345 och ställda till bland andra abboten på Gotland, gällande bland annat skyldigheten attbetala stadens skatter och avgifter för gårdar i Reval.


Orig. på perg. (30,0 x 25,5 cm, uppveck 2,7 cm; 36 rader), TLA.230.1–I.379, Tallinna Linnaarhiiv, Tallinn.SDHK nr 44411.Regest: G. v. Hansen, Katalog des Revaler Stadtarchivs (1896), s. 271.

Uniuersis et singulis tam posteris quam modernis presencia visuris seu audituris fraterJohannes Yaghouwe prior ordinis fratrum predicatorum in Reualia eiusquea conuentus ord-inis eiusdem jn vero salutari salutem. Presentibus recognoscimus lucidiusque protestantes noslitteras gloriosorum principum ac dominorum regum regnj Dacie, videlicet Erici et Wolde-marj, necnon inclite domine Margarete regine regnj eiusdem ‧ cum sigillis suis satis roboratasvidisse ‧ legisse ‧ pleniusque auscultasse / non rasas ‧ non abolitas ‧ non cancellatas omniquevicio carentes, quarum tenor sequitur in hec verba ‧ Ericus Dei gracia Danorum ‧ Slauorum-que rex ‧ et dux Estonie venerabilibus viris et discretis dominis abbatibus ‧ de Valkenaa ‧ deDunemunde ‧ de Ghotlandia salutem in Domino. Volumus et mandamus quatinus de curijsvestris jn ciuitate Reualiensi sitis et constructis ‧ exsoluere et procurare curetis ad murum etad omnes alias soluciones et contribuciones ciuitatis, prout de alijs curijs ibidem fierj con-sueuit ‧ vel vendatis easdem indilate ‧ hijs qui nobis et ciuitati jn huiusmodj satisfaciantcompetenter ‧ Datum Nyburgh mandante domino regib. Jn cuius rei testimonium sigillanostra presentibus sunt appensa ‧‧

Marghareta Dei gracia Danorum Slauorumque regina ‧ domina Estonie venerabilibusviris et discretis dominis abbatibus de Valkenaa ‧ de Dunemunde ‧ de Gotlandia salutem inDomino ‧ – – – Se Dipl. Dan. II:2, nr 429 – – – .

880

Woldemarus Dei gracia Danorum Slauorumque [rex]c et dux terre Estonie ‧ venerabil-ibus viris et discretis dominis abbatibus de Valkenaa ‧ de Dunemunde ‧ de Ghotlandia salut-em in Domino – – – Se Dipl. Dan. III:2, nr 119 – – – .

Ericus Dei gracia Danorum Slauorumque rex et dux ‧ Estonie omnibus hoc scriptumcernentibus jn Domino salutem. Notum facimus – – – Se Dipl. Dan. II:2, nr 218 – – – .

Marghareta Dei gracia ‧ Danorum Slauorumque regina omnibus hominibus et vasallisdominj regis per Reualiam constitutis salutem et dileccionis effectum ‧ Rogamus – – – SeDipl. Dan. II:2, nr 428 – – – .

Jn huius visionis et examinacionis gestionem ‧ sigillum mei prioris ‧ cum sigillo con-uentus supradicti presentibus sunt appensa. Datum Reualie jn armario nostre ecclesie ‧ subanno dominice jncarnacionis ‧ Mo CCCo lxxixo, jpso festo beatarum vndecim miliumvirginum.

Sigill: Abbotens och konventets ovala sigill av mörkgrönt vax vidhänger.

a Troligen så; före ordet möjligen bokstaven g felskriven. b Så ms för väntad form rege. c Ordet uteglömt ms.

10046 1379 oktober 22 VästervikDan i Skrickerum (i Tryserums socken) säljer till Bo Jonsson, drots i Sverige, 5 ½ alnar jord i Glo (i

Östra Eds socken) för 60 mark penningar på rätt tings(dag) och tingsplats i Västervik. Häradshövdingen gerfasta på jorden. Fastar är Björn Sop, häradsdomhavande i Tjust på Magnus Porses vägnar, Vaste Släter, HåkanBjörnsson, Olof i Bankestad, Sune ”Bitter”, Åsvald i Sedingsjö, Peter Länsman, Peter Skalle i Hägg, Sigfrid iVida, Udde i Grånsten, Peter i Rödja, Lars i Ämtö och Olof i Mem.

Björn (Sop) beseglar.

Orig. på perg. (18,4 x 8,1 cm; 10 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11533.Regest: RPB nr 1455; A. Rydström, Boken om Tjust 3 (1922), s. 69 (not).Om Björn Sop som ställföreträdande häradshövding i Tjust se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s.

364, och DMS, Småland 4:5, s. 23.Om (Gamla) Västervik (nuvarande Gamleby) som rätt tingsplats se DMS, Småland 4:5, s. 23. Om Glo se anförd litteratur

under brev 1379 18/10 (DS nr 10043).Angående orterna i uppräkningen av fastar se DMS, Småland 4:5.Noteras kan att säljaren och inte häradshövdingen står som utfärdare av fastebrevet. Denne upptas emellertid i upp-

räkningen av fastar som då har tretton namn i stället för de av landslagen föreskrivna tolv.Jämför brev 1379 18/10 (DS nr 10043).

Ffor allom manum thetta bref høra ælla se kænnis jak Dan i Skrikurum mik haffa latitvelbornum man[n]ea Bo Jonson drozæta j Swerike half syæte alin jordh j Glo for syæxtyiu-mark pæningga med fastom ok fullom skælom a rættom thyngxb ok thyngstad j Westervik.Ok hærazhøfdhinggin skilde for festenne. Ok thesse varo faste først Byorn Soper hærazdomhaffande j Thyvst a Magnus Porsa væghna, Vaste Slæter1, Haquon Byornson, Olauer i Banka-stadhum2, Sunj ”Bitter”c, Asvalde i Sidhvnxedhe3, Pætar Lensman, Pætar Skalle i Hæg4, Sig-

881

frid i Vidhom5, Vdde i Grvnasten6, Pætar i Rydhio7, Laurens i Æmta8, Olauer i Mæm9 tilhwars mere stadfæstelse bedhes jak fornempda Byorns insighle for thetta breff. ScriptumWesterwik anno Dominj Mo ccco lxxoixo, sabbato ante festum Symonis et Iude.

Sigill saknas, men spår finns av en flikskuren sigillremsa.

a mame ms. b Så ms, förmodligen med uteglömt dagh. c Tredje bokstaven svårläst. I brev 1379 11/6 (DS nr9974) kallas samma person Bilter, vilken läsning i detta fall inte är möjlig.

1 Om denne se DS nr 9832, not 3. 2 Bankestad i Eds socken. 3 Sedingsjö i Dalhems socken. 4 Hägg i Loftasocken. 5 Vida i Lofta socken. 6 Grånsten i Lofta socken. 7 Rödja i Gamleby socken. 8 Ämtö i Dalhems socken. 9 Mem iGamleby socken.

10047 1379 oktober 28 UppsalaMagnus Gregersson, kyrkoherden Peter i Boglösa och Gregers Anundsson vidimerar ett öppet brev

utfärdat av skälig man Dan Karlsson (1359 25/1, DS nr 6056).Utfärdarna beseglar.

Orig. på perg. (21,9 x 19,6 cm, uppveck 1,8 cm; 25 rader), Säfstaholmssamlingen, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11534.Regest: Historiska handlingar IV (1864), s. 339.Om Magnus Gregersson (spets från vänster, Sandbro-ätten), som 1368 omtalas som häradshövding i Vendel, se J. E.

Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 77, och S. Rahmqvist i PHT 1978, s. 68–69.Angående Gregers Anundsson se Rahmqvist, a.a., s. 72.

Omnibus presens scriptum cernentibus Magnus Gregersson, Petrus curatus ecclesieBoghløsæ et Gregorius Anundæson salutem in Domino. Tenorepresencium protestamur nosdiscreti viri Daan Karlsson apertas litteras legisse, vidisse et audiuisse non rasas, non abolitasnec in aliqua sui parte viciatas, in hunc modum, qui sequitur, conditas et formatas / – – – SeDS nr 6056 – – – / Vt audita, visa et lecta credantur, presentes littere sigillis nostris robor-entur. Scriptum Vpsalie anno Domini Mo cccolxxo nono, festo apostolorum Symonis et Iude.

Sigill saknas, men tre sigillremsor är bevarade i uppvecket.

10048 1379 november 1Nils Magnusson och Jonas Magnusson intygar att de till brevvisaren skälig man herr Bengt Sunesson

betalat 12 mark lödiga för ¾ attung jord i Husberga i Herrestads socken i Dals härad. Detta belopp hade ut-färdarnas framlidne far riddaren Magnus Nilsson varit skyldig Bengt Sunesson. Utfärdarna avhänder sig och sinaarvingar äganderätten och ger Bengt full dispositionsrätt. Riddaren Peter Porse, hans hustru Ingeborg, StenLalesson och hans hustru Kristina Magnusdotter ger sitt samtycke till transaktionen.

Utfärdarna och de personer som ger sitt samtycke beseglar.

882

I ett tillägg daterat 25 februari 1381 ger även Lars Ulfsson och hans hustru Helena Magnusdotter sittsamtycke och beseglar med sina sigill.

Orig. på perg. (28,5 x 14,2 cm, uppveck 1,5 cm; 12 + 2 rader, se not g-g), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11535.Regest: RPB nr 1456.Jämför brev 1376 12/6 (DS nr 9260), i vilket väpnaren Nils Magnusson (stolpe) såväl på sin då ännu omyndige bror Jonas

som på sina systrars och sina egna vägnar överlåter alla sina egendomar i Husberga i Herrestads socken till herr Bengt Sunesson.Den senare hade enligt DS nr 9260 tjänstgjort som notarie för utfärdarnas far men tycks i övrigt ej vara känd.

Det bör noteras att de i brevet omnämnda Ingeborg, Kristina och Helena var systrar till utfärdarna. Om Ingeborg se PHT1957, s. 73; om Helena se ÄSF I, s. 80.

Om utfärdarnas far Magnus Nilsson (stolpe, även kallad Röde) se SRM s. 61–62.Om Sten Lalesson (hjärtformigt blad), som 1399–1409 omtalas som häradshövding i Aska härad, se J. E. Almquist, Lag-

sagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 289.Om Lars Ulfsson (Läma) se ÄSF I, s. 80.Angående Peter (Petersson) Porse se PHT 1957, s. 72–73; SRM s. 70; SBL XXIX, s. 412.Brevets formulär är ovanligt såtillvida att flera olika personer framträder i första person i brevet, såväl de formella utfärdarna

som de som ger sitt samtycke till transaktionen.Det går inte att avgöra med fullständig visshet om brevet utskrivits 1379 och sedan kompletterats 1381. Skrivarhand och

bläcksort förefaller vara desamma i tillägget och huvudtexten. Möjligen är brevet baserat på ett tidigare original eller koncept från1379 och sedan på nytt utskrivet 1381.

Omnibus presens scriptum cernentibus Nicholaus Magnusson et Jonas Magnussoneternam in Domi[n]oa salutem ‧ Tenorepresencium constare volumus vniuersis presentibus etfuturis, quod recognoscimus nos viro honesto domino Benedic[t]ob Sunonis presenciumexhibitori tres partes vnius atungi terre in Husæbyærgh parrochie Hæristadhæ in Dalshæradhpro duodecim marchis puri argenti persoluisse, in qua pecunie summa pater noster karissimusdominus Magnus Niclisson miles pie recordacionis sibi iusto debito, vt nobis bene constat,tenebaturc / Vnde obligamus nos et heredes nostros firmiter ind hiis scriptis ad approprian-dum et disbrigandum memorato domin[o]e Benedicto dicta predia nostra in Husæbiærgh cumomnibus suis adiacenciis prope vel remote ‧ ab inpeticione et allocucione quorumcumque ‧dantes ei plenam et omnimodam facultatem sepedicta bona alienandi, vendendi, commutandi‧ vel quomodo sibi placuerit ad suum libitum ordinandi ‧ Jnsuper ego Petrus Porse miles etconsors mea Jngeburgis ‧ ego Steno Lalæson et consors mea Cristina Magnusdotter superpremissis omnibus requisiti voluntatem et consensum nostrum adhibemus, vt omnes articulijam superius expressi illibatj perdurent ‧ et in sui roboris maneant firmitate. Jn cuius reiftestimonium et cautelam firmiorem sigilla nostra presentibus sunt appensa. Datum annoDomini Moccco lxxoixo, in festo Omnium sanctorum. g-Nos vero Laurencius Wlfson etconsors mea dilecta Elena Magnusdotter, vt omnia premissa eo firmiora fiant, consensumnostrum adhibemus presentes litteras nostris sigillis roborantes sub anno Domini Mocccolxxxprimo, in crastino Mathie apostoli.-g

På baksidan: Super HosaberghSigill: nr 1, 5–7 endast tomma skåror; nr 2–4 endast remsor i uppvecket.

883

a Bokstaven n borta p.g.a. hål i veck. b Bokstaven t borta p.g.a. hål i veck. c Bokstaven b delvis bortnött p.g.a.veck. d Bokstaven i delvis borta p.g.a. hål. e Bokstaven o borta p.g.a. hål i veck. f Bokstaven e delvis bortnött p.g.a. veck.g–g Tillagt av samma hand som i huvudtexten.

10049 1379 november 5 SkänningePeter Jakobsson i Järstad (i Järstads socken) säljer i öppet brev till Ingevald i Laggarp (i Åsbo socken) en

fjärdedels jord i Öringe (i Ekeby socken) för 7 mark penningar. Utfärdaren har uppburit penningarna, avhändersig och sina arvingar egendomen med alla tillagor och överlåter den till Ingevald och hans arvingar som evigägodel.

Herr Karl i Ytterbo beseglar (möjligen tillsammans med utfärdaren; se not 2).

Avskrift på papper (från 1500-talet) i hs B 19a, Sv. Riksarkivet.SHDK nr 11536.Om de egendomar i detta och åtta andra brev som vid mitten av 1500-talet såldes till Gustav Vasa, se kommentar till DS X,

nr 170.

Alle the thetta breff hööra eller see helsar jach Peder Jacopson i Jerstadom ewerdelegamedh Gudh. Thet scal allom mannom vitterligitt och kunugtt vara medha thesso mino öpnebreffue att jac kennes haffwa beskedelekom manne Jngewal i Lagatörpe såldtt en fierdaluttjordh i Öringe i wåto och törro jngo wndan tackno förr siw marc peningar huilka peningarjach haffwer fullelika wpboritt efter minom wilia. Ty affhender jach mich och minom arffuomthen fornempda fierdalott jordh i Öringe medh allom hans tillagom som före är saugtt och jntill fornempda Jngewal i Lagatörpe och hans erffuinga till ewinnerl[i]gab ego. ScriptumScheninge anno Domini 1379, sabato proximo post Omniumc sanctorum. Jn cuius testi-monium sigillum prouidi viri Karoli Ytterbo1 proprio2.

a Bokstaven h här och i medh nedan skrivet som ett t. b ewinnerlga ms. c Bokstäverna Om efter rättelse.

1 Karl Ytterbo uppträder i brev samma år (DS nr 10075) som borgare i Skänninge. Enl. OAU avses snarastgården Ytterbo i Tjärstads socken. 2 Beseglingsfrasen är ofullständig, sannolikt p.g.a. bristfällig avskrift. Snarast för-väntas ett uttryck av typen una cum proprio appensum est eller (om utfärdaren saknar eget sigill) proprio nonhabente appensum est. För det senare alternativet se t.ex. DS nr 4914.

10050 1379 november 9 FalsterbohusBernhard Köler, borgare i Stralsund, upprättar sitt testamente. För sin egen, sina föräldrars, sina släkt-

ingars och alla avlidna troendes själar instiftar han en evig vikaria i tyskarnas kyrka S:ta Maria i Falsterbo iLunds stift, till uppförandet av det altare till sankt Nicolaus ära som han med samtycke av sin hustru tidigareinstiftat den 21 maj 1377. För vikarians underhåll ger han följande: fem bodplatser i Falsterbo, som förvärvats avJohan Nilsson i Malmö, varav två ligger vid Köpmansgatan och den tredje och fjärde i söder om man kommerfrån borgen; vidare två bodplatser vid Skomakargatan i Falsterbo, som han köpt av Wulfshagen, och en bodplatsinvid tyghandlarna, som han köpt av Johan Suthem. Till att tjänstgöra vid vikarian har utfärdaren föreslagitAlbrecht Reberg, präst i stiftet Havelberg, vilken han också har insatt i tjänsten. Han har vidare ombesörjt allt

884

det nödvändiga för vikarian varvid han reserverade presentationsrätt och patronatsrätt åt sina lagliga arvingar förevig tid. Till invånarna i Falsterbo ger han 40 skilling groschen för betalning av deras förnödenheter och skattoch lika mycket till invånarna i Skanör för sitt själagagn. Dessa två utbetalningar av 40 skilling groschen skaexekutorerna ta från utfärdarens uppburna inkomster och skulder. Till sin tjänare Peter ger han 10 skillinggroschen och två säckar med mjöl. Allt som blir över av utfärdarens inkomster och skulder ska reserveras förhans hustru och barn. Till sin hustru Geseke ger han först och främst sitt hus i Stralsund invid nya torget,utom barnens andel. Vidare ger han sin hustru en tredjedel av en halv bodplats vid Slaktargatan i Falsterbo ochallt husgeråd att åtnjutas under hennes livstid. All övrig rörlig och fast egendom som utfärdaren har i Stralsundoch i Skåne eller annorstädes ger han till sin hustru och sina barn. Slutligen vill han att hans skulder ska betalasoch att rikligt med allmosor ska utdelas efter (exekutorernas) gottfinnande. Till sina exekutorer utser han dennämnde klerken Albrecht Reberg, Walter van Zutphen och Bernhard Kortenacke, vilka är närvarande, samtStralsundsborgarna Rikwin Langedorp, Johan Volmershusen och Johan Brunsow, vilka är frånvarande.

Närvarande vittnen är Gregor Swerting, rådman i Stralsund, Johannes Plotze, borgare i Stralsund, ochdärtill Didrik van Lune och ett flertal andra inkallade trovärdiga vittnen.

Orig. på perg. (24,5 x 18,5 cm, 31 rader), Testament Nr. 380, Stadtarchiv Stralsund.SDHK nr 44404.Tryckt: (med vissa smärre uteslutningar) Dipl. Dan. IV:1, nr 540.Översättning: (till modern danska) Danmark Riges Breve IV:1, nr 540.Om S:ta Maria kyrka i Falsterbo se L. Ersgård, Skanör-Falsterbo (Medeltidsstaden 53, 1984), s. 15 f.Om borgen i Falsterbo, Falsterbohus, se a.a., s. 65 f.

Jn nomine Dominj amen ‧ Ego Bernardus Køler ciuis in Sundis ‧ licet positus in lectoegritudinis pro correpcione diuina ‧ compos tamen mentis mee et potens racionis ‧ si volenteDeo decessero aut morti preuentus fuero ‧ extunc meum, ut subsequitur, ordino, constituo etdispono testamentum seu vltimam voluntatem ‧ desiderans autem pre omnibus me esse cumChristo ‧ Primo siquidem in laudem et gloriam Saluatoris nostri ‧ dominj Ihesu Christiglorioseque virginis matris eius Marie et omnium sanctorum pro salutari remedio anime meeet omnium meorum parentum et proximorum ac omnium fidelium defunctorum constituoet assigno vnam perpetuam vicariam in Falsterbode in ecclesia Alemanorum sancte virginisMarie Lundensis diocesis perpetuis temporibus duraturam ‧ ad extruendum in dicta ecclesiaaltare in honorem sancti Nicolaj ‧ prout sub annis Domini ‧ Mo ‧ ccco ‧ lxxo septimo ‧ feriaquinta post festum Penthecostes sano corpore ‧ ex consensu vxoris mee dilecte prius institujet fundauj ‧ Ad cuius vicarie corpus et dotacionem dedi, do et assigno a-per presentes-a ‧quinque areas uel fundos ‧ seu loca bodarum in Falsterbode situatos et iacentes ‧ quarum duearee in platea institorum ‧ tercia videlicet et quarta b-a parte-b australj, sicut de castro transi-tur, esse censeantur ‧ quas a Johanne Nickelsson de Malmø michi comparauj ‧ duas vero areasibidem in platea sutorum iacentes, quas emj a Wlueshagen ‧ et vnam aream inter pannicidasiacentem ‧ quam de Johanne Suthem emi ‧ cum suis omnibus pertinencijs et redditibusvniuersis ‧ ad quam discretum virum Albertum Rebergh clericum Hauelbergensis diocesisc-legitime, pure-c ‧ d-et simpliciter-d propter Deum presentauj ‧ ipsumque instituj eandem etvicariam confirmari ‧ et cetera ipsi vicarie necessaria ‧ 1-prout in litteris singulis inde con-fectis-1 ‧ hec omnia clare liquent intuentibus, procuraui, anime mee ob salutem ‧ presenta-cionem uel iuspatronatus eiusdem meis heredibus legitimis e-in perpetuum-e reseruando ‧Jtem lego et do villanis in Falsterbode ad ipsorum necessitatem et exaccionem soluendam ‧

885

quadraginta solidos grossorum ‧ similiter villanis in Schanør ad eorum necessitatem et ex-accionem soluendam totidem ‧ anime mee ob salutem ‧ Predictos bis quadraginta solidosgrossorum predictis villanis assignatos ‧ exequtores vltime mee voluntatis infrascripti ‧ deredditibus et debitis meis emonitis et subleuatis soluere debent sine briga ‧ Jtem do f-etassigno-f seruo meo Petro ‧ decem solidos grossorum et duos saccos farine ‧ Omnia vero reddi-tuum et debitorum meorum residua et superflua ‧ vxori mee et pueris meis penitus reseruen-tur ‧ Preterea predicte vxori mee dilecte ‧ Gheseken ‧ pro dileccione et seruicio familiarj michiimpenso do et assigno extra partem puerorum meorum ante omnia domum meam ‧ Sundisapud nouum forum situatam ‧ cum omnibus suis pertinencijs ‧ fructibus et redditibus eius ‧Jtem do eidem terciam dimidiam aream ‧ Falsterbode in platea carnificum situatam cum suispertinenciis, fructibus et redditibus vniuersis ‧ Jtem do eidem omnia domus meag vtensilia etsuppellectilia, cuiuscumque nominis censeantur, siue nominata siue non nominata, nullisexceptis ‧ hiis omnibus donis premissis perfruendoh ad tempus vite sue ‧ Omnia vero aliabona mea mobilia seu immobilia ‧ que in Sundis ‧ uel extra ‧ in Schania uel vbicumque loc-orum habeo ‧ do et assigno Gheseken vxori mee dilecte et pueris meis ‧ Volo eciam ‧ utdebita, que teneor, debite exsoluantur ‧ et vt elemosine largiores fiant ‧ quas propter corporisinfirmitatem facere scribi non potui ‧ prout secundum diuinam misericordiam vobis vtilevideatur ‧ Jn huius testamenti et vltime voluntatis mee exequtores ‧ eligo discretos virosAlbertum Rebergh ‧ clericum predictum ‧ Wolterum de Zůtfania ‧ Bernardum Kortenackenpresentes ‧ Ricquinum Langedorp ‧ Johannem Volmershusen ‧ Johannem Brunsowen ciues inSundis absentes ‧ Volo, ut omnia, que ipsi circa dictum testamentum fecerint uel dimiserint,i-in pleno-i maneant robore et vigore ‧ Datum anno Dominj ‧ Mo ‧ ccco ‧ lxxo nono in castroFalsterbode ‧ feria quarta ante festum ‧ sanctj Martinj ‧ episcopi et confessoris ‧ Presentesfuerunt discreti et honesti viri ‧ Gregorius Zwertingh ‧ consul in Sundis ‧ Johannes Plotzeciuis ibidem ‧ necnon Thidericus de Lůno pluresque alij fidedigni ‧ testes ad premissa vocatiet rogatj ‧ j

På baksidan: Bernardus Keler

a–a Hopskrivet. b–b Hopskrivet. c–c Hopskrivet. d–d Hopskrivet. e–e Hopskrivet. f–f Hopskrivet. g Så ms för väntatmee (sc. domus). h Så ms, möjligen fel för perfruendis. i–i Hopskrivet. j Härefter brevavslutande tecken.

1–1 Brevet ej bevarat.

10051 1379 november 12 Ärkebiskopsgården(Biskops-)Arnö

Ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala tillskriver biskop Johannes (Westfal) i Åbo och återger iavskrift påven Urban VI:s bulla (1378 6/11, DS nr 9834). Denna bulla, som var beseglad med blybulla i snöre avhampa enligt kurians sed, hade ärkebiskopen erhållit på sin gård Arnö den 3 november (1379) av biskop Hartlev(Hartlevsson) i Västerås. Ärkebiskopen översänder den beseglade avskriften och anmodar mottagaren att utanundantag verkställa den påvliga befallning som uttrycks i originalet.

886

Avskrift i Registrum eccl. Aboensis, hs A 10, fol. 51r–53v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11537.Faksimil: Codices medii aevi Finlandiae, vol. I, ed. J. Jaakkola (1952), s. 139–144.Tryckt: REA nr 242.Regest: FMU nr 878.Angående den vidimerade bullan, cirkulärskrivelsen Nuper cum vinea om bannlysningen av kardinaler som stöder motpåven,

se DS nr 9834 med kommentar.

Birgerus diuina miseracione archiepiscopus Vpsalensis venerabili jn Christo fratri nostrodomino Johanni eadem miseracione episcopo Aboensi salutem jn Domino et mandatis nostrisymo vero apostolicis firmiter obedire. Litteram sanctissimi in Christo patris et dominj nostridominj Vrbanj digna Dej prouidencia pape sextj sub vera bulla plumbea et filo canapis moreRomane curie bullatam, presentatam nobis per venerabilem fratrem nostrum dominumHar[t]leuuma diuina miseracione episcopum Arosiensem tercia die mensis Nouembris inmanerio nostro Arnøb cum ea, qua decuit, reuerencia nos noueritis recepisse, de verbo adverbum tenorem, qui sequitur, continentem. – – – Se DS nr 9834 (i utdrag) och utgåvan iREA nr 240 – – – | Nos igitur volentes mandatum apostolicum secundum traditam nobisformam execucioni debite demandare vestre fraternitatj presens transsumptum nostroautentico sigillo munitum dirigimus vosque requirimus et monemus ac vobis in virtute sancteobediencie et sub penis in originali contentis auctoritate ordinaria, ymo verius apostolicanobis in hac parte facta, districte precipiendo mandamus, quatenus huiusmodi mandatumc

apostolicum iuxta formam in ipso originali contentam exequamini cum effectu nil de con-tingentibus omissuri. Datum apud manerium nostrum Arnø anno Dominj Mo ccco lxxonono, jn crastino beatj Martini episcopi.

Rubrik: Copia bulle Vrbanj sexti jn causa cardinalium per eundem punitorumd

a Hareleuum ms. b Med överflödigt förkortningstecken (krok) över bokstaven A. c Efter rättelse. d HärefterResiduum huius materie require jnfra ad tale signum O=. Detta signum återfinns i A 10 på fol. 62r med hänvisningtill verso-sidan, som innehåller kardinalernas bekännelse.

10052 1379 november 16 Vårdsbergs kyrkaBiskop Nils (Hermansson) i Linköping medger 40 dagars avlat åt alla botgörare, vilka årligen på be-

stämda festdagar (som uppräknas) besöker Askeby klosterkyrka i biskopens stift och lämnar bidrag till kyrkansfabrica, utsmyckning, böcker eller kalkar. Avlaten medges med anledning av att klosterkyrkan förstörts i eneldsvåda tillsammans med sin utsmyckning, kalkar och böcker, och då kyrkans egna resurser ej räcker till föruppbyggnaden.


Orig. på perg. (22,6 x 13,2 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11538.Regest: RPB nr 1457.Om branden i Askeby kloster och om brevet se Kj. O. Lejon, Askeby kloster – om klostertid och klosterliv (2008), s. 162.

887

Vniuersis christifidelibus presentes litteras visuris seu audituris Nicolaus diuina misera-cione episcopus Lyncopensis salutem jn omnium Saluatore ‧ Quoniam ecclesia monasteriiAskaby dyocesis nostre per casuale incendium, prochdolor, cum omnibus suis ornatibus,calicibus atque libris dudum diruta extitit funditus et consumpta ‧ nec ad sui restauracionemsue solum suppetunt facultates, nisi piorum elemosinis et beneficiis ipsius jnopie abundanciusconsulatur, cupientes ad huiusmodj pium opus christifideles jndulgenciis et remissionibusquasi quibusdam allectiuis muneribus jnuitare, nos omnibus vere penitentibus et confessis,qui ad dictam ecclesiam sollempnitatibus infrascriptis, videlicet Natiuitatis, Resurreccionis,Circumcisionis, Epiphanie, Ascensionis Domini et Pentecostes, quinque precipuis festis beateMarie virginis ac omnium apostolorum et ewangelistarum festiuitatibus necnon beatorumJohannis baptiste, Laurencii, Erici et Olaui martirum, Michaelis archangeli, Marie Magdalene/ Katerine virginis / Omnium sanctorum / ac anniuersaria ipsius ecclesie dedicacionis diecausa deuocionis accesserint, et qui et quociens dicte ecclesie pro sui fabrica vel ornatu seupro libris aut calicibus manus porrexerint adiutrices / annuatim de omnipotentis Dei miseri-cordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate confisi singulis diebus predictisquatragintaa dies jndulgenciarum de jniunctis eis penitenciis misericorditer jn Dominorelaxamus. Datum apud ecclesiam Wardbergh nostre dyocesis anno Dominj Millesimocccolxxonono, feria quarta jnfra octauas beati Martini episcopi et confessoris, sub sigillonostro presentibus apposito jn ‧ euidenciam premissorum.b

På baksidan: Afflatsc brefuit til xl dagha ‧Sigill saknas, men spår finns av en flikskuren sigillremsa.

a D.v.s. quadraginta. b Härefter radutfyllande tecken. c Härefter dagha överstruket.

10053 1379 november 18 Vists kyrkaBiskop Nils (Hermansson) i Linköping medger 40 dagars avlat åt alla botgörare, vilka årligen på be-

stämda festdagar (som uppräknas) besöker Vists sockenkyrka i biskopens stift, vilken kyrka är uppkallad efterjungfru Maria samt kungen och martyren sankt Olof. På begäran av kyrkoherden herr Karl i Vist och socken-borna flyttar biskopen kyrkans invigningsfest från dagen före mickelsmäss (28/9) till närmast följande söndag.Brevet är utfärdat i samband med biskop Nils’ visitation i Vists kyrka.


Orig. på perg. (22,1 x 14,5 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11539.Regest: RPB nr 1458.För liknande formulär jämför DS nr 459.

Vniuersis christifidelibus presentes litteras jnspecturis seu audituris Nicolaus diuinamiseracione episcopus Lyncopensis salutem in omnium Saluatore. 1-Gloriosus Deus in sanctis

888

suis-1 jn ipsorum glorificacione congaudens jn veneracione beate Marie virginis a-et jocundiusdelectatur, quia-a jpsa vtpote mater eiusb meruit c-alcius ceteris-c jn celestibus collocari. Cupi-entes igitur, vt ecclesia parrochialis Wist nostre dyocesis, que gloriose virginis Marie jnsignitaest vocabulo necnon beati Olaui regis et martiris, congruis honoribus frequentetur, omnibusvere penitentibus et confessis, qui ad dictam ecclesiam sollempnitatibus jnfrascriptis, videlicetNatiuitatis, Resurreccionis, Circumcisionis, Epiphanie, Ascensionis Dominj et Pentecostes,quinque precipuis festis beate Marie virginis / omnium apostolorum et ewangelistarumfestiuitatibus necnon sanctorum martirum Johannis baptiste, Laurencii, Erici et Olaui /Michaelis archangeli / Marie Magdalene, Katerine virginis / Omnium sanctorum ac ipsiusecclesie anniuersaria ded[i]cacionisd die causa deuocionis accesserint / annuatim de omni-potentis Dei misericordia ac beatorum apostolorum eiuse Petri et Pauli auctoritate confisisingulis diebus predictis quatragintaf dies jndulgenciarum de jniunctis eis penitenciis miseri-corditer in Domino relaxamus. Jtem ad jnstancias dilecti filii dominj Karoli curati in Wistnecnon parrochianorum ibidem festum dedicacionis predicte ecclesie a profesto beatiMichaelis archangeli jn proximam sequentem dominicam graciose transponimus singulisannis decetero celebrandum. Datum apud prefatam ecclesiam nobis ibidem in visitacionisofficio constitutis sub anno Dominj Millesimo cccolxxonono, jn octaua beati Martiniepiscopi et confessoris, sub sigillo nostro.g

På baksidan: Littera jndulgenciarum venerabilis patris beati Nicholai episcopi Lyncopensiset de commutacione dedicacionis ecclesie

Fyra mindre fragment av sigillet (av ofärgat vax) är bevarade på den flikskurna remsan.

a–a Så ms för väntat eo … quo. Jfr DS nr 459. b Jfr DS nr 459, eius effecta. c–c Jfr DS nr 459, alicuiussanctis ceteris. d Första bokstaven i bortnött p.g.a. veck i pergamentet. e Tillagt över raden och här insignerat. f D.v.s.quadraginta. g Härefter radavslutande tecken.

1–1 Cyrillus Jerosolymitanus, De miraculis Hieronymi ad s. Augustinum episc. Hippon., cap. 3 (PL 22, col.293); Epistola XIX, cap. 3 (PL 33, col. 1129). Jfr Vulg. Ps. 67,36.

10054 1379 november 20Ingevald Anundsson skänker i öppet brev för sin och sina föräldrars själar, efter att ha inhämtat sina

vänners och fränders råd och sina arvingars samtycke, som ingift för sig själv till Vadstena kloster 12 öreslandjord i Sundby i Forssa socken, ½ öresland i Hofsta med torpet Tegnebol i Björkviks socken, samt en ström ‒Blacka ström (nu Åkforsån) ‒ i Åkfors i Björkviks socken i Oppunda härad med alla tillagor. Utfärdarenavhänder sig och sina arvingar egendomarna och överlåter dem till klostret som evig egendom. Ingen får påklostrets vägnar sälja eller skifta egendomarna utan de ska tillhöra klostrets eviga grundegendomar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Folke Nilsson, Sigge Brun, Lars Anundsson och Nils Anundsson.

Orig. på perg. (24,0 x 12,8 cm; uppveck 2,4 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11540.Regest: RPB nr 1459.

889

Om Ingevald Anundsson, sedermera lekbroder i Vadstena, och om Blacka ström se kommentar till DS nr 9965.Hofsta, Tegnebol och Åkfors ligger i den del av Björkviks socken som under medeltiden räknades till Oppunda härad; se

DMS, Södermanland, 2:3 s. 45.Vidfäst brev 1399 20/4 (SDHK nr 15093) i vilket Ingevalds brorsöner stadfäster hans gåvor till Vadstena kloster.Se också fastebrev DS nr 10055.

Alla the mæn thætta breff høra ælla see helsar iak Ingeuallder Anundason æuerdhelikamedh warum Herra. Kænnis iak medh thæsso mino vpno brefwe swa for æptir kunno komasom ‧ for thøm nu æru mik hafwa giuit jn medh mik ij Guz hedher ok warefru for mina siælok minna forældra til wara fru kloster ij Watzstenum / medh minna vina ok frænda radhe ‧ okæruingia samthykkio ok godhuilia ‧ thæssin min goodz som hær æftir næmpnas / fyrst ijSundby tolff ørisland ‧ iordh ij Forsa sokn ‧ et halft ørisland iordh ij Hostum ij Byrkeuikasokn ‧ medh eno thorpe ‧ som hetir Thiæghnabool ‧/ j Akerforsa en strøm ‧ som hetirBlakkostrøm ‧ j Byrkeuika sokn ‧ ij Vppunde hæradhe liggiande medh alla thæssa gødhzatillaghom ‧ ii vato ok ij thiorro nær by ok fiærre ængo vndantakno. Hulkin fornæmpda gooziak afhændir mik ok minom arfwom ok klostreno tilleghnar til æuærdhelike ægho / medh swaforskælum at ængin aa klostersens væghna skuli makt ælla wald til hawa thæssa fornæmpdagooz ‧ skifta ælla sælia ‧ ælla nokra ledhis klostreno afhænda vidhr Gudz lydhno ‧ vtan theskulu liggia vndir klostersens grunwall1 ‧ til æuerdhelike ægho ‧ Till vitnesbyrdh okb merestadhfæstilse bedhis iak hedhirlika manna jncigle som ær Folka Niclissons ‧ Sigga Bruns ‧/Lafranza Anundasons ok Niclissa Anundasons medh mino eghno jncigle. Datum annoDomini Mocccolxxonono ‧ dominica proxima post octavas Martini.

På baksidan (med olika händer):74 ‧ g (Rasmus Ludvigssons brevsignum för Vadstena kloster)Littera Jngeualdi Anundason cum sigillo

Sundby(halvt kors)A v vii (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)Sudhermanna

Sigill: nr 1 saknas, men sigillremsan med påse av rosa linne är bevarad; nr 2 runt av ofärgat vax, diameter2,5 cm (heraldiskt sigill); nr 3 endast sigillremsa; nr 4 runt av grönt vax, diameter 2,8 cm, sigillpåse i blått linne(heraldiskt sigill, se SMV I, s. 82): + S’ Nicolai Ane[…]; nr 5 runt av grönt vax, diameter 3,0 cm, sigillpåse iblått linne (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 82): + S’ In[.]valdi ‧ Anendess.

a Förkortningstecknet otydligt i veck. b Bokstaven o efter rättelse.

890

1 Rimligen avser ordet grundval i detta sammanhang en sådan prebenda som enligt klosterregeln skulle grundasgenom ingift av de första bröderna och systrarna som inträdde klostret och vars avkastning skulle räcka till mat ochdryck för grundaren och dennas efterträdare. Om denna bestämmelse se L.-A. Norborg, Storföretaget Vadstena kloster(1958), s. 5–9.

10055 1379 november 20 Oppunda tingNils Djäken, domhavande i Oppunda, kungör att ärlig (man) Ingevald Anundsson på andra tingsdagen

före sankt Clemens dag för sin och sina föräldrars själar till Vadstena kloster skänkt 12 öresland i Sundby iForssa socken i Oppunda, ½ öresland i Hofsta (i Björkviks socken), en ström som heter Blacka ström (nuÅkforsån) och ett bol som heter Tegnebol till klostrets eviga grundegendom på så sätt att ingen ska ha rätt attbyta bort eller sälja dessa egendomar. Detta gjordes på Oppunda tingsplats i närvaro av Ingevalds bröder LarsAnundsson och Nils Anundsson. Fastar var Magnus Bengtsson, Lars i Bullersta, Gjord i Bronäs, Nils i Speteby,Jon i Årsta, Styrbjörn i samma by, Nils i Göttersta, Ärinulf i Löta, Klemet i Brosäter, Ärinulf Svensson, Sigvid iGnesund och Olof i Vegred.


Orig. på perg. (21,7 x 12,1 cm; 16 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11542.Regest: RPB nr 1460.Om Nils Djäken som underhäradshövdning se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 99.Se även gåvobrev 1379 20/11 (DS nr 10054).Enligt S. Sjöbergs sammanställning i Rättshistoriska studier 3 (1969), s. 86, var lördagen vanligen rätt tingsdag i Oppunda

härad. Tingsdagen före sankt Clemens (23/11) inföll följaktligen den 19 november. Tingsdagens ”annandag”, som brevtextensformulering sannolikt ska tolkas, blir alltså den 20 november d.v.s. samma dag som gåvobrevet är daterat.

Allom them thættæ breff høra oc see kungør iac Niclis Dyækn dom hafwande i Vpundeat arom æptir Guz byrd thusanda arom thry hundradha arom oc syutighi arom aa nighyundaareno annan thingx daghin fore sancta Clæmeez dagh gaff ærlichena Ingewal Anundason sitgooz swa ær tolf øra land i Sunby i Forsa sokn ligiande i Vppunde oc eeth halfs øres land iHostom oc een strøm som heter Blakkvstrøm, eeth bool som heter Thægnabool fore sinæsyæl oc sinnæ for ældra wara fru klostre i Wazstenom til eewærdilica eegho vnde klostersgrundwal1 i thessa mato at ængen scal hafwa thes makt thætta forscrifna gooz fraan thy for-nempda klostre skipta ællær sæliæ ællær i nokra handa mato aff hænda sama klostre i Waz-stenom vnde Guz lydno. Thættæ war gyorth aa Vppunda thingx stadh i hans brødhra nær-waru swa som war Lafrinz Anundason oc Niclis Anundson medh thessom fastom MagnusBænktson, Lafrinz i Bollestom2, Gyurdh i Brones3, Niclis i Spitaby4, Ion i Aastom5, Stør-byorn samastad, Niclis i Gøtristom6, Ærinolfb i Løtom7, Clæmeeth i Brosæter8, ÆrinolfSwensson, Sigwidher i Gnidhasund9, Olafwir i Wighredhe10. Til vitnis byrd iac henger mitinsighle fore thættæ bref som scrifwat ær vm aar oc dagh oc stad som før ær saght.

På baksidan (med olika händer):88 : g (Rasmus Ludvigssons brevsignum för Vadstena kloster)Littera Jngeualdi Anundasonc

A v quinto (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

891

Sigill: runt av ofärgat vax, diameter 2,8 cm, sigillpåse av ofärgat linne på flikskuren remsa (heraldisktsigill, bild och omskrift närmast utplånade; se annat ex. vid brev 1378 22/5, DS nr 9721, med vidarehänvisningar).

a Härefter troligen utelämnat eller underförstått man. b Æri nolf utan avstavningstecken vid radskifte. c Här-efter ytterligare en rad med nu oläslig,raderad text.

1 Se DS nr 10054, not 1. 2 Sannolikt Bullersta (numera Katrineborg) i Vadsbro socken. 3 Bronäs i Lerbosocken. 4 Speteby i Lerbo socken. 5 Årsta i Sköldinge socken. Om namnformer med och utan r se G. Linde, Studier överde svenska sta-namnen (1951), s. 196–197. 6 Göttersta i Floda socken. 7 Kan avse såväl Löta i Floda socken som Lötai Bettna socken. 8 Brosäter i Årdala socken, vilken socken under medeltiden hörde till Oppunda härad (numera Villåt-tinge). 9 Gnesund i Årdala socken. 10 Vegred i Lerbo socken.

10056 1379 november 23 VästeråsRiddaren Anund Jonsson och ynglingen Peter Israelsson kungör i öppet brev att de uppburit full betal-

ning för alla de små och stora skulder som Folke Karlsson hade till deras avlidne frände herr Johan Karlsson.Från denna dag är Folke och hans arvingar lösta från skulden till utfärdarna och deras arvingar och befriade frånkrav även från andra som efter denna dag ställer krav på denna skuld.

Utfärdarna beseglar tillsammans med Bo Jonsson, drots i Sverige, herr Karl Ulfsson av Tofta och rid-daren Knut Karlsson.

Orig. på perg. (23,5 x 13,8 cm, uppveck 2,2 cm; 11 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11541.Regest: RPB nr 1461.Om Anund Jonsson (Lejonansikte, Hemming Ödgislasons ätt) och hans svåger Peter Israelsson (Finstaätten), se ÄSF I, s.

75 och 37; om Peters morbror Johan Karlsson (Färla, Orestes Keldorssons ätt) se ÄSF I, s. 145–146.Om Folke Karlsson (Ekeblad från Västerfärnebo) se anförd litteratur vid brev 1379 3/4 (DS nr 9947).Om Knut Karlsson (Sparre av Tofta) se SRM s. 55.

Alla the mæn thetta breff se ælla høra ‧ helsom wi Anund Jonsson riddare ‧ oc PætharYserelsson knape1 ‧ mædh warom ‧ Herra ‧ Kænnomps wi opinbarlika mædh thesso waronærwarende opno brefwe oss ‧ fullelika ‧ oc rethelika ‧ hafwa vpburit ‧ aff ‧ erlikom manne ‧Folka ‧ Karlson ‧ all ‧ the gyeld ‧ litin ‧ oc stoor ‧ engin vndan ‧ takin ‧ som han skyldogher ‧war ‧ warom ‧ elskelikom frænda ‧ herra Jone Karlson ‧ Gudh ‧ hans syæl ‧ hafwj ‧ fore ‧hwilkin gyeld ‧ wy latom fornempda Folka oc hans arfwa qwitta lithogha oc althingis løsa foreoss ‧ oc warom arfwom ‧ oc allom androm som ther ‧ kunno ‧ ælla ‧ vilia atala ‧ æpter thænnadagh. Til ‧ hwilkins brefs mere wisso oc bewaringa hængiom wẏ war jncighle hær fore oc tilvitnisbyrdh hafwom wẏ betz erlikra manna ‧ jncighle fore thetta breff swasom Bo Jonssonsdrozsta j Swerike ‧ herra Karl ‧ Vlfsons aff Thøptom oc herra Knut Karlsons ‧ riddare ‧ DatumArosie anno Dominj Mccclxxnono, die beatj Clementis ‧ in testimonium premissorum.

Sigill: nr 1 endast skåra på uppvecket; nr 2–5 endast sigillremsor.

892

a bewa ring utan avstavningstecken vid radskifte.

1 För betydelsen ’yngling’ se Söderwall, suppl.: knape.

10057 1379 november 24 Gullbergs tingGerhard Snakenborg kungör att han på Gullbergs ting på fru Kristinas vägnar gett fasta på 1 attung

solskifte i Norra Lund, som herr Jöns Hjärne tidigare ägt, som ingift för Katarina Haraldsdotter till Vretakloster för hennes makes, hennes egen och hennes barns själar. Hennes arvingar kan återfå jorden motbetalning av 60 mark i så goda penningar att 6 mark gäller för 1 lödig. Fastar var Heine Snakenborg, KnutNilsson, Magnus Skytte, Magnus Lårbo, Bengt Magnusson, Birger Lårbo, Nils Knutsson, Lasse i Hässelberg,Håkan Trolle, Jöns i Älvestad, Sune i Lund och Björn i Transäter.

Häradshövdingen i Gullberg Knut Nilsson beseglar.

Orig. på perg. (20,2 x 11,2 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11543.Regest: RPB nr 1462.Om Gerhard Snakenborg se ÄSF II, s. 73–74.Om Kristina Nilsdotter och Jöns (Erengislesson) Hjärne, se DS nr 10017.Angående solskifte se KL XVI: Solskifte, sp. 416 ff., och A. Ericsson, Terra mediaevalis: jordvärderingssystem i medeltidens

Sverige (2012), s. 241–244, särskilt s. 242.Vidfäst ingiftsbrev 1379 13/7 (DS nr 9996).

Thet skal allom mannom viterlikt wara swa them som æpte koma som nw ærw thet iacGeradh Snakenborgh hawir warit vp a Gulbergxthinge latit halda fæste æpte fru Cristina wilia/ aa thesso jordh j Norrolunde en attung nermen solæ medh allo tillagho som ther hawertillaghat aff aldhir oc engin stadha wndan taket thesso samu fornempdo iordh som herra IenisHiernæ attæ giuit Katrine Haralzdottir ingipt til Wreta klostir for mins bonda siel oc minna ‧oc minna barna siel / swa medh skæl ‧ vm nokir min arfue wil thetta atirløsa tha skal han thetløsa fore siextighi markir i sua godhom pæning at siex markir skulu gøra ena lødhagha mark.Nw æru thesse fæstomen oc fast hawa haldhit ‧ Hiena Snakenborgh ‧ Knutir Niclisson ‧Magnus Skytta ‧ Magnus Larabo1 ‧ Bendict Magnusson ‧ Birghe Larabo, Niclis Knutsson ‧Lasse j Heslaberghe2 ‧ Haquon Trullæ ‧ Jenis j Æluastadhum3 ‧ Suni j Lundæ4 ‧ Biorn jTranasætre5. Til witnisbyrdh tha sætir iak hær mit incigle fore Knutir Niclisson hæraz-høfdhinge j Gulbergxheradhe ‧ Thetta breuit war wtgiuit aa Gulbergxthinge anno DominiMocccolxxo nono, feria quinta proxima ante festum beate Katerine virginis et martyris.b

Sigillet saknas, men på den flikskurna remsan finns en delvis skadad sigillpåse i blått linne.

a Bokstaven t svårläst. b Härefter brevavslutande tecken.

1 Om binamnet se R. Brieskorn, Bidrag till den svenska namnhistorien, 2 (1915), s. 99–100. 2 Hässelberg iLjungs socken. 3 Älvestad, numera försvunnen by i Vreta klosters socken. 4 Lund i Flistads socken. 5 Kan avse Transäteri Ljungs socken eller Transäter i Stjärnorps socken.

893

10058 1379 november 25 RostockHenrik van Barnekow, son till avlidne Raven van Barnekow, säljer sina egendomar i Roggenstorf och

Grevenstein till sin kusin Reimar van Barnekow på villkor att hans fars änka Tzyge får sitt livgeding genomdessa egendomar. Som löftesmän tillsammans med utfärdaren framträder Egghart van Barnekow, Raven vanBarnekow, Reimar (van Barnekow), riddaren Helmold van Plesse, Henneke van Plesse, Henrik van Bulow ochKort van Redekestorp. Vittnen vid försäljningen är riddaren Droste van Stove och väpnaren Egghart vanBarnekow.


Orig. på perg., LHAS 1.1–3 Kaufverträge Nr. 51., Mecklenburgisches Landeshauptarchiv, Schwerin.SDHK nr 44408.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11227.Om Raven van Barnekow (ca 1318–1379) se B. Fritz och E. Odelman, Raven van Barnekows räkenskaper för Nyköpings

fögderi 1365–1367 (1994), inl. s. 15 ff.

Ik Hinric van Barnecowe, her Rauens zone, bekenne vnde betughe openbar vor aldengenen ‧ dese dessen bref zen vnde horen lesen, dat ik na rade vnde vulbort mẏner eruen vndevrunt, de hẏr tho behoren moghen ‧ hebbe vorkoft reckeli ken vnde reddeliken tho eẏnemeeweghen koften kope deme erbaren manne Reẏmer Barnecowen ‧ mẏnen vedde ren, desewonet tho Gusteuel ‧ vnde zinen rechten eruen ‧ dat ghůt tho Renwerstorpe, dorp, hof vndemolen, vnde dat dorp tho deme Greuen steene, dat darbẏ licht, mẏd deme kerklene, mẏdholte, mẏd watere, mẏd weẏde vnde mẏd aller thobehoringhe, alse de vorbenomeden ‧ dorpligghen ‧ an al ‧ erer scheẏde, mẏd alleme heren rechte, ho ghesten vnde zẏdesten ‧ mẏd allerbede vnde mẏd alleme anvalle vnde lozinghe vnde vrẏheẏt, alse myn vader her Rauen ‧ demeghot gnedich sẏ, dat vorscreuene ghůt gẏ vrygest bezeten vnde hat heft, vor dre hůndertmark lůbesscher pennẏnghe, de mẏ beret zint, dar mẏ wol ‧ ane noghet. Dẏt vorscreueneghůt tho Renwerstorpe, dorp, hof vnde mole, vnde de Greuen steen ‧ is vor Tzẏgen ‧ lyf-ghedingh, de mẏnes vaders wẏf ghewesen ‧ heft; vnde ‧ vor Tzẏge schal an desseme vor-benomeden ghude nicht mer ane hebben vnde beholden men alse lẏfghedinghes recht is;vnde wen se versterft, zo schal ‧ dẏt vorbenomede ghut vallen vnde komen mẏd aller thobe-horinghe, alse hẏr vore screuen is, an Reymern vnde an zine rechten eruen ‧ des schal ik vndemẏne eruen Reymern vnde zinen eruen ‧ waren. Vortmer de breue, de ik hadde van vnsenheren ‧ vppe dẏt vorscreuene ghůt, hogheste richte vnde bede, hebbe ik Reẏmere antwerdet;vnde ik schal ‧ vnde myne eruen em vnde zinen eruen de zuluen breue vntfrigen van alleransprake van mẏner vedder weghene; vnde ik schal ‧ vnde mẏne eruen em de breue thoghude manen, wor Reẏmere vnde zinen eruen ‧ des not vnde behof is, wente also langhe datit en ‧ bebreuet is, alse it vns vore bebreuet was van den heren des landes. An desseme vorbe-nomeden ghude schal ik vnde mẏne eruen ‧ degher nicht ane beholden ‧ vnde hebbe em datvorlaten vor den rechten leenheren, de dar van rechtes weghene leenheren tho zint. Dessesvorbenomeden gudes schal ‧ ik Hinric vorscreuen vnde myne rechten eruen Reẏmere vndezinen rechten ‧ eruen waren ‧ vor alden genen ‧ dese recht gheuen ‧ vnde nemen willen ‧gheestlik edder werlik. Alle desse vorscreuen stůcke loue ik Hinric van Barnecowe vorbe-nomet mẏd mẏnen rechten eruen Reẏmer Barnecowen vnde zinen rechten eruen vnde en tho

894

‧ truwerhant Egghart Barnecowen ‧ Rauen Barnecowen, Reẏmere vnde Helmolde, rẏdderen ‧ghe heten van Plesse, Honnekena van Plesse, Hinrike van Bulowe vnde Curde vanRedekestorp an guden trůwen zůnder gennegherleẏge arghelist, nẏge vůnde vnde hulpe redestede vnde vast tho holdende. Deghedinghes lůde desser dẏngh zint ghe wesen ‧ de erlikenlůde Droste van Stoue, rẏdder, Egghard Barnecowe, knape. Vnde tho ‧ hogherer betughinghezo hebbe ik Hinric van Barnecowe vorbenomet mẏn ynghezeghel mẏd witscop ghe henghetlaten vor dessen bref, dese screuen is na Godes bord drutheẏnhundert iar an deme neghenvnde zouen ‧ teghesten iare an zunthe Katherinen daghe der hilleghen juncvrowen.

a Så för väntat Henneken ms.

10059 1379 november 25 RostockGerhard Rode, rådman i Rostock, meddelar att han i närvaro av sina herrar, kung Albrekt av Sverige,

hertig av Mecklenburg, och dennes bröder, hertigarna Henrik och Magnus av Mecklenburg, och med samtyckeav nämnda herrar och deras rådsherrar samt av sina släktingar, arvingar och andra berörda sålt byn Göldenitzinom Rostocks område för 1 000 mark i Rostockpenningar till bröderna Johan och Ludvig Rode, utfärdarensfarbröder, samt Henrik Rode.


Orig. på perg. (26,0 x 16,0 cm, uppveck 2,5 cm; 23 rader), U 824, Archiv der Hansestadt Rostock.SDHK nr 44405.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11228.Jämför kung Albrekts brev angående försäljningen från samma dag (DS nr 10060).Brevet utges här i utdrag. Uppgifter om sigill efter Mekl. UB.

Egoa ‧ Gerardus ‧ Rode consul ‧ ciuitatis ‧ Rozstok ‧ ad ‧ vniuersorum noticiam deduco ‧presentibus publice protestando me fuisse constitutum in presencia ‧ jllustrium principumdominorum meorum ‧ scilicet Alberti Sweorum Gotorumque ‧ regis et ducis Magnopolensis ‧necnon fratrum suorum Hinrici et Magni ducum ‧ Magnopolensium, de pleno meo ‧ con-sensu ac ‧ consensu ‧ eorundem ‧ dominorum meorum et ‧ consiliariorum eorundem ac ‧proximorum meorum et ‧ heredum necnon ‧ omnium aliorum, quorum interest ‧ uel inter-esse poterit, justa ‧ et ‧ racionabili vendicione ‧ vendidi et dimisi sponte resignando discretisviris Johanni et ‧ Lodewico fratribus dictis Roden ‧ auunculis meis dilectis et ‧ HinricoRoden ‧ eorumque veris heredibus pro mille ‧ marcis denariorum Rozstoccensium michiintegraliter persolutis totam et integram villam Goldenisse dictam in terra Rozstok scitamb /– – – /. Jn omnium premissorum euidens testimonium ‧ sigillum meum presenti littere duxiappend[en]dumc ‧ Datum ‧ Rozstok anno Domini Millesimo trecentesimo septuagesimo ‧nono ‧ in die beate ‧ Katherine virginis gloriose ‧

Sigill: runt av rött och grönt vax (heraldiskt sigill): Sigillvm Gherardi Roden. Kontrasigill, runt(bomärke): + S’ Gherardi ‧ Rode.

895

a Föregånget av brevinledande tecken. b D.v.s. sitam. c appendd:m ms.

10060 1379 november 25 (Bad-)DoberanKung Albrekt av Sverige och hans bröder Henrik och Magnus, (alla tre) hertigar av Mecklenburg, grevar

av Schwerin och herrar över Stargard och Rostock, kungör att Gerhard Rode, rådman i Rostock, med samtyckeav utfärdarna, deras rådsherrar samt Gerhards arvingar, släktingar och andra berörda sålt byn Göldenitz inomRostocks område för 1 000 mark i Rostockpenningar till Johan Rode och dennes bror Ludvig, säljarens far-bröder, och Henrik Rode med alla tillagor och rättigheter, inklusive all rättskipning med utdömande av döds-straff och bötesstraff om 60 skilling och därunder. Byns landbor är skyldiga att betala sin årliga avrad ochavgifter till köparna och deras arvingar, på samma sätt som utfärdarna och deras arvingar uppbär detta av andralandbor i deras område. Landborna i byn ska inte på något sätt vara förpliktade till utskylder, betalningar ellerandra pålagor gentemot utfärdarna, deras arvingar eller fogdar. Gerhard Rode avsäger sig all rätt till och allaanspråk på nämnda by. Utfärdarna överlåter byn till Johan, Ludvig och Henrik och förbjuder alla sina ämbets-män att störa och hindra dem och deras arvingar. Vittnen är riddarna Heidenrik van Bibow, Tideke Zukow,Henrik Moltke och Henning Halverstat, utfärdarnas kansler Albrekt Konow, tjänarna Otto Beigenulet ochTideke Preen med flera.


Orig. på perg., (42,0 x 19,5 cm, uppveck 4,5 cm; 20 rader), Archiv der Hansestadt Rostock.SDHK nr 44406.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11229.Om Heidenrik van Bibow se B. Sundquist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957),

s. 96–97.Uppgifter om sigill efter Mekl. UB.

Nosa ‧ Albertus ‧ Dei gracia Sweorum Gottorumque rex, dux Magnopolensis, comesZwerinensis, Stargardie ‧ et ‧ Rozstok terrarum dominus ‧ et nos Hinricus et Magnus fratreseadem gracia ‧ duces ‧ Magnopolenses, comites ‧ Zwerinenses, Stargardie et ‧ Rozstok terrarumdomini ‧ ad vniuersorum noticiam ‧ deducimus presentibus publice protestando ‧ quod innostra ‧ constitutus presencia honorabilis ‧ et discretus vir Gerardus ‧ Rode ‧ consul ciuitatisRozstok noster dilectus ‧ de ‧ nostro, consiliariorum nostrorum et ‧ heredum ipsius venditoris‧ ac proximorum suorum necnon ‧ omnium aliorum, quorum interest uel interesse poterit,pleno consensu et ‧ consilio maturo ‧ justa et racionabili vendicione dimisitb sponte re-signando ‧ discreto ‧ viro ‧ Johanni dicto Roden ‧ et ‧ Lodewico fratri dicti Johannis, suisauunculis, et Hinrico Roden ‧ eorumque ‧ veris ‧ heredibus pro mille marcis denariorumRozstoccensium sibi, vt recognouit, integraliter persolutis totam et integram villam ‧Goldenisse ‧ dictam ‧ in terra nostra ‧ Rozstok scitamc cum omnibus distinccionibus termin-orum ipsius ‧ vt nunc iacet ‧ et ‧ ab antiquo in suis ‧ limitibus fuerat comprehensa, cumomnibus suis attinencijs communibus et ‧ propriis, cum agris cultis et incultis, pratis, pascuis,paludibus ‧ lignis, rubetis, aquis et aquarum incursibus et ‧ decursibus, viis et ‧ invijs, exitibuset ‧ regressibus et ‧ vniuersis ac singulis ‧ in hiis contentis tam in longum ‧ latum ‧ altum et ‧profundum ac vtilitatibus omnibus inde deriuantibus nichil ‧ penitus ‧ excipiendo ‧ cum ‧omnium ‧ predictorum tota ‧ proprietate, cum omni jure, jurisdiccione ‧ cum ‧ judicio

896

supremo, videlicet manus et colli ‧ ac ‧ minore, scilicet sexaginta ‧ solidorum et infra, cumomnibus precariis1 et instauracionibus quibuscumque absque seruicio quolibet nobis et alijsquibuscumque faciendo, qualitercumque nominetur, et vniuersaliter cum omni libertate et ‧vtilitate, qua ipsam villam dictus venditor a nobis ‧ hactenus tenuit, pacifice et quiete per-petuis temporibus possidendam. Coloni tamen predictorum agrorum villam ‧ dictam in-habitantes non obstantibus premissis libertatibus ipsis comparatis suas annuas pensiones etcensus ‧ ac precariam tociens et tantam ‧ quociens et quantam nos ‧ et ‧ nostri heredes ‧recipiemus ab aliis colonis nostre terre ‧ dictis emptoribus et suis heredibus soluere tene-buntur ‧ nec prorsus ipsi coloni dictorum agrorum, qui pro tempore fuerint, nobis uel nostrisheredibus aut nostris aduocatis ad ‧ exaccionum, prestacionum ‧ aut ‧ ad aliqua ‧ alia ‧ graua-minum onera ‧ quomodolibet astringentur ‧ Eciam predictus venditor in predictis ‧ bonis etin villa predicta Goldenisse et ‧ eius vtilitatibus attinenciisque omnibus et ‧ singulis nichil ‧penitus ‧ excipiendo, quid habuit, habet et habere poterit in hiis ‧ minime quidquam ‧ sibi et‧ heredibus suis retinuit. Renunciauit jnsuper et ‧ super exhabundanti prenominatus GerardusRode ‧ consul ciuitatis ‧ Rozstok pro ‧ se et ‧ heredibus suis et ‧ pro omnibus aliis, quoruminterest vel ‧ interesse poterit quouismodo, omni suo juri et jnpeticioni, si quod uel que sibiconiunctim vel ‧ diuisim et ‧ heredibus suis hereditario jure aut per successionem heredi-tariamd ‧ quod anual2 ‧ dicitur ‧ vel modo alio quocumque in tota ‧ dicta villa ‧ aut eiuspartibus ‧ et earum vtilitatibus ‧ omnibus ‧ et ‧ singulis competebat, competit uel ‧ competerepoterit in futurum quouismodo ‧ Nos igitur ad omnium istorum spontaneam resignacionemet jurium omnium suorum, vt premittitur, renunciacionem cum omnibus premissis condicio-nibus et libertatibus ‧ dictis ‧ Johanni, Lodewico et Hinrico et eorum heredibus contulimusprefatam ‧ villam ‧ Goldenisse et conferimus per presentes jnhibentes omnibus nostrisofficialibus ‧ ne predictos et eorum heredes in ipsa villa et ‧ eius attinenciis omnibus et ‧ eiusfruicione libera inquietent ‧ vel ‧ perturbent. Vt autem omnia perpetuum robur obtineantfirmitatis, presentes litteras sigillis nostris fecimus communiri in testimonium manifestum.Datum Doberan ‧ anno Domini Millesimo trecentesimo ‧ septuagesimo nono, in die beate ‧Katherine virginis ‧ gloriose. Testes huius rei sunt Heydenricus ‧ de Bẏbowe, TidericusZůcowe, Hinricus Molteke, Henningus ‧ Haluerstad ‧ milites ‧ Albertus Conow noster can-cellarius, Otto Beygenulet et Tidericus ‧ Preen famuli et quam plures alii fidedigni ad pre-missa specialiter vocati et rogati.

Sigill: nr 1 runt av rött vax (kung Albrekts sekret, se SMK II, s. 60 f., fig. 55): Secretum Alberti Deigracia Sueorum Gotorumque regis; nr 2 runt av ofärgat vax (heraldiskt sigill; avbildning av annat ex. iMekl. UB XVI, nr 9661): S’ Hinrici dv[cis Ma]gnopolensis; nr 3 runt av ofärgat vax (heraldiskt sigill): +S’ Magni + dvcis + Magnopolensis.

a Föregånget av brevinledande tecken. b dimi sit utan avstavningstecken vid radskifte. c D.v.s. sitam. d hereditariam utan avstavningstecken vid radskifte.

897

1 För ordet med betydelsen ’upplåtelse av jord med nyttjande(rätt) mot betalning av ränta’ se Lexicon latinitatisNederlandicae medii aevi s.v. precaria A.1; Habel, Mittellateinisches Glossar s.v. precaria. 2 Tysk form för latinetsannuale (’årlig avgift, årsränta’); se GMLS: annuale.

10061 1379 november 25 SchwerinKung Albrekt av Sverige och hans bröder, hertigarna Henrik och Magnus, ger Tideke Ronnebeke 5

mark penningar av skatteintäkterna i de två jordägorna (”hufen”) i byn Meteln.

Regest (baserad på nu försvunnet original) från 1603 av den kyrkliga visitationssekreteraren i Schwerin, Daniel Clandrian,Protoc. fol. 169b, Mecklenburgisches Landeshauptarchiv, Schwerin.

SDHK nr 44407.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11230.Texten utges här efter Mekl. UB XIX, nr 11230.

Albert, der Sweden vnd Goten Konig, hertzog zu Mekelnburg etc., vnd Heinrich vndMagnus, hertzogen zu Mekelnburg, lassen vnd verleihen Tydeke Ronnebeken 5 mark geldesihrer bede an den 2 hufen im dorffe Meetle, die da bawen Busche vnd sein Sohn. DatumZwerin, 1379, in S. Katarinen tage.

10062 1379 november 26 Holms kyrka på DalKung Håkan av Norge och Sverige kungör att han förlåtit välboren man Nisse Knutsson alla de brott han

begått mot kungen till denna dag, eftersom han nu blivit kungens man och tjänare, på villkor att Nisse gottgörde målsägande för deras förluster och i ännu högre grad står till kungens tjänst.

Orig. på perg. (22,2 x 9,5 cm, uppveck 1,3 cm; 7 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11544.Tryckt: Dipl. Norv. V, nr 314; A. Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal 2 (1852), s. 62; Dalsl. Dipl. nr 68 (med över-

sättning till modern svenska); K. Bückner, S:t Olofs kyrka på Dal (1945), s. 13 f. (med översättning).Regest: RPB nr 1463; Reg. Norv. VII, nr 828.

Vi Hakon medh Gudz naadh Noriges oc Suerikes konunger kungørom thet allum mann-om thøm som þetta breff see ella høra ‧ at wi haffuum fore Gudz sculd oc fore donda mannabøn sculd / vpgeffuit medha vælborin man ‧ Nissa Knwtzson ‧ all the brot som han haffuermoti os brotit till thenne daghb ‧ for then sculd ‧ at han er waar man oc waar thienare wordinmeder so skelom ‧ at ‧ han gøre malseghandomen lika fore therra scada oc vppa thet at hanvore os thes ẏtter meir till thienesto. Var thetta breff gort vider Holms kirkiu a Dale daghinnesta effter sancta Katerina dagh ‧ anno Domini Mocccolxxonono.

Sigill: runt av ofärgat vax, diameter 4,0 cm, omskriften utplånad (heraldiskt sigill, se H. J. Huitfeldt-Kaas, Chr. Brinchmann, Norske sigiller fra middelalderen. Kongelige og fyrstelige segl, 1924, pl. XVII, nr 3).

a Förkortningstecken svårläst i veck. b Bokstaven a svårläst i veck.

898

10063 1379 november 26 Slättamo tingsplatsJohan Grimolfsson ger fasta på den försäljning som gjorts av Karl i Vagelö (Hällestads socken) till Anund

i Össby (i Kvillinge eller Risinge socken), varigenom den senare får en niondel av Doverssund (i Risinge socken)i utbyte mot en oxe och 1 mark penningar i enlighet med lagen. Fastar är Magnus i Iglinge, Olaus Veideman,Peder i Lida, Ragvald i Grimstad, Håkan i Sånna, Magnus i Lund, Olof i Bondesäter, Vibjörn i Torstorp,Ingemund i Fräntorp, Nils i Össby och Sigmund i Gölstorp.


Avskrifter (delvis i regestform) [A] på papper (från 1600-talet); [B] på papper (1689), båda Risinge kyrkoarkiv, Landsarkiveti Vadstena.

SDHK nr 11545.Om Johan Grimolfsson, häradsdomhavande i Bråbo, se J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 305

not 1.Om antalet fastar se kommentar till DS nr 9616.

Allom skall thet witterligit wara att iagh Jon Grimolfsson, hafwer skildt för desse fästa.Carl i Waglum hafwer såldt Anundera i Össby nyjonde lutten af Dåfwersundh för een oxeoch een march penninga. Thetta hafwer han låtit med fastom och fullom skiälom effter tylagh tillsäya. Och desse äre fastemän här till: Magnus i Jglinge1, Olaus Wedamanb, Peder iLijdomc, 2, Ragwalder i Grimstadom3, Håkan i Såndom4, Magnus i Lundd, Oluffe i Bonda-sätter5, Wibiörnf i Torsstorpg, 6, Jngemunder i Frändetorph, 7, Nils i Österby och Sigmunder iGiölstorpe8. Scriptum in placito Slätmoo, anno Domini M. CCC. LXX. IX, Sabbathoproximo ante Adventum Domini meo sub sigillo.

Under texten: Hans Holmesson lagläsare i Bråbo häradt. Manu propria.

a Amunder B. b Wedeman B. c Lydom B. d Lundh B. e Oluf B. f Wybiörn B. g Torstorph B. h Frände-torph B.

1 Iglinge i Kvillinge socken. 2 Lida i Kvillinge socken. 3 Grimstad i Kvillinge eller Östra Eneby socken. 4 Sånna iÖstra Eneby socken. 5 Bondesäter i Risinge socken. 6 Torstorp i Risinge socken. 7 Fräntorp i Hällestads socken. 8 Troli-gen Gölstorp i Regna socken.

10064 1379 november 27 Stockholm”Borgarens i Stockholm Herman Plåtslagares handskrift1 på 20 mark swenska, hwarföre han pantsatt sin

arfwedel i en gård belägen westan wid S. Nicolai kyrkia; gifwen stadzens myntare Bernhard von Roderlo iStockholm, anno 1379, prima dominica die Adventus.”

Notis i förteckning – över de sedermera (genom eldsvåda år 1753) förstörda medeltidsbreven i Stockholms stads politikol-legium – i Peringskiölds diplomatarium E 82 (opag.) [fol. 3r], VHAA:s dep., Sv. Riksarkivet.

SDHK nr 11546.Tryckt: H. Hildebrand, Stockholms stads jordebok 1420–1474 (1876), s. 444 (nr 28).Om namnet van Roderlo se B. Sundquist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957),

s. 286.

899

Om förteckningen i E 82 se I. Friedlaender, Peringskölds Diplomatarium (1971), s. 228 f.

1 D.v.s. skuldebrev.

10065 1379 november 29 Sunnerbo häradstingErland Algotsson, häradshövding i Sunnerbo, intygar att Simon Uggla, Erland Esgersson, Simon Esgers-

son och Märta Bengtsdotter på rätt häradsting genom skötning överlåtit sin arvslott efter Jösse Karlsson iTidaboda (nu Yxkullsund i Berga socken) till Tord Ingesson som evig ägodel. Vittnen och skaftförare var SazerIngesson, Jöns Magnusson, Sten Foglare, Eskil i Deranäs, Jon Andersson, Peter Sunesson, Nils Botildasson,Jöns ”Mägyosson”, Jöns Bryniulfsson, Sune i ”Byrargeme”, Arvid Kylva, Jöns Ingesson.

Avskrift i Lars Eriksson Sparres kopiebok, hs B 15, fol. 59v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11547.Om skötning och skafthållning (skaftfärd) se KL XVI: Skøyting, sp. 155 ff.; KL XV: Skafthållning, sp. 382 ff.Om vittnena Sten (Johansson) Foglare i Hå (belagd som underhäradshövding i Sunnerbo under åren 1372–1394) och

bröderna Tord och Sazer Ingesson, se kommentar till DS nr 9675.

Thet skall allom witterligit wara at jak Erlandh Algutson heradzhöffdinge j Sunderbohaffuer hört å rätto heradztinge at Simon Wgla, Erlandh Essgisson, Simon Essgisson okMäritha Benedictz dotter the hafua lagliga thera godz frå them skött, som the ärffdo eptherJussa Karlsson j Tydabodum inthet wndantakit frå sik ok sinom arffuum wnder Tordh Jngas-son ok hans arffwa före fä ok fulla peninga till ewerdeliga ägo. Till witnessbyrdh the män åtinge wåro och å skaffte huldo. Satsor Jngasson, Jonis Magnusson, Steen Foglare, Eskill jDigranässi1, Jon Andersson, Pether Sonasson, Nicliss Botildasson, Jönis Mägyosson2, JönisBräniolffson, Suni j Byrargeme3, Arwidh Kölffwa4, Jönis Jngasson. Jn cuius scrutationistestimonium sigillum meum præsentibus est appensum. Anno Dominj M ccc lxx ix, vigiliasancti Andreæ apostoli gloriosj.

Sigillavritning: runt (heraldiskt sigill, motsvarande SMV I, s. 120): + S × Erlan × Algvtson ×.

1 Deranäs i Agunnaryds socken. 2 Sannolikt avser detta en form av Magnusson, där det första n vid avskriftentolkats som ii > ij. 3 Sannolikt avses Berghem i Kånna socken, som i DS nr 1099 skrivs biargheme. 4 Troligen tillkölva, ’klubba’ (se Söderwall: kylva; SAOB: kölva).

10066 1379 november 30Ragvald Nilsson, Anders Mattsson, Lars Birgersson och Peter Djäken i Hållsta kungör i öppet brev att

de genomfört ett jordskifte mellan Bo Jonsson, drots i Sverige, och hustru Ingeborg Fadersdotter på följandevis: Ingeborg ska ge Bo 9 öresland jord i Sätersta med hela Eneby som ligger därunder, 11 örtugland jord i”Øsby” med underliggande torp nämligen Gumpekulla, ”Sabathorp”, Björndals kvarn, Ekekulla, Tomtekulla,Fageräng, Vadholmen, Vålarö, tre torp i Lervik, Hemmingstorp (alla i Tystberga socken) och Skinnartorp (iBälinge socken) samt hela Ingeborgs ägodel i Tystberga socken, varhelst den är belägen. I utbyte får Ingeborg 5öresland i Banninge med de hus som finns i byn, ½ markland i Himlinge, ½ markland i Tjugesta, ½ markland i

900

Hjulesta, 3 öresland i Eneby, 5 örtug(land) i Hissjö (alla i Floda socken) och det som ligger därunder i Flodasocken, 2 öresland och två torp i Vännervass i (Västra) Vingåkers socken, 2 penningland i Övre Ökna i Flodasocken, 11 penningland och ett torp i Övre Hulla i Österåkers socken, 1 örtugland i Fyrö (i Sköldinge socken),8 örtugland i Västra Lövsta i Tumbo socken i Västerrekarne. Bytet gäller hus och jord på båda sidor, utanundantag. I ett tillägg (av samma skrivare) efter dateringsfrasen anges att Ingeborg är skyldig Bo Jonsson 29mark svenska penningar eftersom Bos hus är bättre än Ingeborgs.


Orig. på perg. (31,5 cm x 16,8 cm, uppveck 1,9 cm; 19 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11548.Regest: RPB nr 1464.Om utfärdarna kan följande referenser ges: Ragvald Nilsson (Fargalt): ÄSF I, s. 30–31; Anders Mattsson (Hålbonäsätten):

DMS, Södermanland 2:2, s. 24, H. Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia (1949), s. 45; LarsBirgersson: S. Ljung i PHT 1963, s. 43–44; Peter (Torstensson) Djäken (Schack av Skylvalla): J. E. Almquist i Släkt och hävd1960, s. 6 f. och s. 24. Se även J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 97 not 1, s. 99, 105, 109–110.

Angående Ingeborg Fadersdotter se DMS, Södermanland 2:2, s. 300 (där hon med viss tvekan förs till släkten Sparre avHjulsta och Ängsö).

Om egendomarna i Tystberga och Bälinge se DMS, Södermanland 2:2.

Alla the som thetta breff see ælla høra helsom wi Ragwal Niclisson, Andris Matisson,Laurinz Birghirsson oc ‧ Pæthar Dyækn j Holastom æuerdelika medh warom Herra /Kænnomps wi medh thesso waro vpno brefue ‧ at æpter thẏ som ærliken oc welborin man BoJonsson drozste j Swerike oc husfrw Jngeborgh Fadhirsdotter haftho til war ganget vm eetjordha skipte swa at wi sculdom thet thera mællan jampka oc lika / huilkit wi giort hafuumæpter wara bæsta skælum oc samwiti swa at wi wiliom thet kænnas fore Guthi oc jordhrikismannom j swa mato som hær æpter sigx ‧ at fornempdaa husfrw Jngeborgh scal vplata ‧ themforscripna Bo Jonsson thessin godz j Sætistom nẏo ørisland jordh oc allan Enebẏb som thervnder ligger, j Øsbẏ ællifuo ørthugh land jordh oc the thorp ther vnder liggia som ærGumpekullec, Sabathorpd, Bjørndals qwærn, Ekekulle, Thomptakulla, Faghere æng, Wad-holm, Vardharnø, j Lidhwikom thry thorp oc Hæmmgẏngx thorp, Skinnara thorp oc allanthæn æghodel som fornempda husfrw Jngeborgh atte j Tystabergha sokn hwar thet hælztliggia kan hwat thet ær 1-farit ælla ofarith-1 / jncte vndan taghit oc thessin godz scal Bo Jons-son hænne ater vp antwartha oc vpfulla som hær æptir næmpnas først j Bandunge fæm øris-land jordh medh them husom som j bynom standa, j Hymblinge eet halfft markland jordh, jTẏwghistom eet halfft mark land jordh, j Hiulastom eet halfft markland jordh, j Enebẏ iijørisland jordh, jtem j Hitzø fæm orthugh oc thet ther vndir liggir j Flodhaf sokn, jtem jVænawas tw ørisland jordh oc tw thorp j Vikinghaker sokn, jtem j Yfra Øknom ij pænẏngx-land jordh j Flodha sokn, j Yfra Hulla ælliifuo pænẏngxland oc eet thorp ij Østiraker sokn,jtem j Fyrẏ eet ørthug land jtem j Vestra Løstum viij ørthug land jordh j Twmbo hærad soknj Westirrek / jncte vndan taghit hwaxke hws ælla jordh a hwarke sidho / Til vitnisbyrdhhænghiom wi war jncighle hær fore. Scriptumg anno Dominj Mccclxx ‧ nono / circa festumbeatj Andree apostoli. Jtem ær husfrw Jngeborgh skildoghh Bo Jonsson xxix mark swænskapæninga fore thet Bo hws bætre æra æn husfrw Jngeborgha.

På baksidan: i

901

Jtem thete breff lyder pa godz j Tysthebærghe sokinBiørnedalss qwærn

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 2,1 cm (heraldiskt sigill, text och vapenbild slitna); nr 2 endastskåra i uppvecket; nr 3 endast remsa; nr 4 endast remsa med påse av ofärgat linne.

a Bokstaven a svårläst p.g.a. veck. b Bokstaven n svårläst p.g.a. veck. c Första bokstaven l svårläst i veck. d Sabathorp utan avstavningstecken vid radskifte. e Bokstaven r skadad p.g.a. reva i pergamentet. f Bokstaven h efter rättelse.g Bokstaven p delvis borta p.g.a. hål i pergamentet. h Första bokstaven s skadad p.g.a. hål i pergamentet. i Möjligen ettsignum; jfr DS nr 9923.

1–1 Uttrycket tycks inte vara belagt, men torde betyda ’fastfaret och icke fastfaret’ (gods). För fara med betydelsen’överlåta’ se Söderwall: fara 11.

10067 1379 december 1 VästeråsRagvald Magnusson kungör i öppet brev att han av fri vilja till drotsen i Sverige Bo Jonsson överlåter

patronatsrätten, det vill säga befogenheten att tillsätta innehavare av den prebenda som utfärdarens framlidnebror Magnus Finvidsson instiftat i Strängnäs domkyrka, och dessutom alla andra tillhörande rättigheter. BoJonsson och hans arvingar får hädanefter tillsätta lämplig innehavare och i övrigt förfara med prebendan så somkyrkorätten och landslagen föreskriver utan hinder från utfärdaren eller dennes arvingar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med biskop Tord (Gunnarsson) i Strängnäs, biskop Hartlev (Hartlevs-son) i Västerås, riddarna Karl Ulfsson av Tofta och Bengt Filipsson (Ulv) samt väpnarna Ulf Jonsson (Aspenäs-ätten) och Algot Magnusson (Sture).

Orig. på perg. (29,4 x 14,6 cm, uppveck 1,8 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11549.Regest: RPB nr 1465.Om Ragvald Magnusson (Vinstorpaätten) se ÄSF I, s. 98 f.; om hans halvbror Magnus Finvidsson (Magnus Marinasons

ätt) se ÄSF I, s. 173.Om instiftandet av prebendan se brev 1374 6/7 (DS nr 8605) med hänvisningar.

Alla the mæn thetta ‧ breff ‧ se ælla høra ‧ helsar jac Rangwaldir Magnusson ewerthelika‧ mædh warom Herra ‧ Gør jac thet allom mannom witirliket oc kunnokt ‧ oc kænnis opin-barlika mædh thæsso mino nærwarenda ‧ opno brefwe sua ‧ fore them æptir kunno komma ‧som them ‧ nw ‧ æra mic mædh vilia oc beradhno modhe ‧ erlikom oc wælbornom manne ‧Bo Jonsson drozsta j Swerike ‧ at hafwa ‧ vplatit oc vpantwardhat jus patronatus ‧ som ærmaght ‧ at presentere the prebendam som ‧ min ælskelikin brodhir ‧ Magnus Finwitzson ‧giordhe i Strængenæs ‧ domkirkioa ‧ Gudh hans syæll ‧ hafwẏ ‧ oc alla the rættogheet som jactil ‧ the samma prebendam hauir j hwario thet hælzt wara kan ‧ swa at thæn fornæmpde ‧ BoJonsson ‧ mædh ‧ hans ‧ arfwom ‧ ma the forscripno prebendam presentera ‧ hwem honomnyt synis ‧ oc hona ‧ skipa oc mædh ‧ hænne fara ‧ allaledhis ‧ som han yterst gøra ma ‧ æptirkirkẏonna rætt ‧ oc landzlaghom ‧ thæss skal ‧ han ‧ oc hans ‧ arfwa : fulla ‧ oc gantzka maghthafwa : vtan alla nesæghn ‧ atalan ‧ ælla hindrilse ‧ myna ‧ ælla ‧ minna arfwa ‧ æptir thænna ‧dagh ‧ withir godha ‧ tro ‧ oc sannind vtan alt arght. Til ‧ hwilkins brefs mere wisso ‧ oc

902

høghre bewaring ‧ jac hauir mit jncighle hær fore hænght oc til ‧ vitnisbẏrdh hauir ‧ jac betzjncighle ‧ wærthugha ‧ fæthirs ‧ mædh Gudhi : herra Thordz ‧ mædh Gudz ‧ forsyn ‧ biskops ‧j Strængenæs ‧ oc herra Hartlefs biskops j Wæstra Aross ‧ oc erlikra manna ‧ herra Karl ‧Vlfsons aff Thøptom oc herra Bændictz Philipposons riddara ‧ Vlff Jonsson oc Algut Magnos-sons swena ‧ hwilke hær nær stadde ‧ oc owir ‧ waro. Datum Arosie anno Dominj ‧ Mccclxxnono ‧ jn crastino beatj ‧ Andree ‧ apostolj ‧ jn testimonium premissorum.

På baksidan: Jus patronatus ad archdiaconatum Strengenensem

Sigill: nr 1 runt av ofärgat vax, diameter 3,0 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 847): S’ RanwaltMag[…]one; nr 2 ovalt av ofärgat vax, 5,0 x 7,4 cm (andligt tronsigill): Sigil[lum] Thordonis […]; nr 3ovalt i ofärgat vax, nedre halvan saknas, 3,5 x 3,5 cm (andligt sigill); nr 4 endast sigillremsa; nr 5 endast sigill-remsa; nr 6 runt av ofärgat vax, diameter 2,9 cm (heraldiskt sigill, se SMV I, s. 414): […]phon […] Ioh[…]; nr 7 endast sigillremsa.

Text på sigillremsa nr 4: domini Karolj; nr 5: dominj B. Philipposson; nr 6: Vlff Jonsson; nr 7Algut Magnusonb.

a dom kirkio utan avstavningstecken vid radskifte. b Bokstäverna nu svårlästa.

10068 1379 december 2 RomBroder Thomas (de Frignano) av titelkyrkan S. Nerei et Achillei, Johannes (de Aurelia) av titelkyrkan S.

Sabinae, som var kardinalpräster, kardinaldiakonen Gentilis (de Sangro) av titelkyrkan S. Adriani och kardinal-prästen Agapitus (de Columna) av titelkyrkan S. Priscae i sin frånvaro, alla av påvestolen särskilt befullmäktigadekommissarier (i Birgittas kanonisationsprocess), tillskriver biskopen (Stephanus Palosius) av Todi eller dennesställföreträdare i andliga ting och meddelar att de på påven Urban VI:s vägnar har mottagit ett kommissions-brev, vilket återges (se DS nr 9931). I slutet av detta brev finns ett tillägg av annan hand med upplysning om attpåven den 15 december 1378 muntligen i det offentliga konsistoriet givit i uppdrag åt (patriarken) av Grado,(ärkebiskopen) av Korfu, (Agapitus) de Columna, kardinalpräster, och kardinaldiakonen (Gentilis) de Sangro attnoggrant undersöka (Birgittas liv och mirakler) och lämna underrättelser om det. När kommissionshandlingarnaöverlämnats och fler juridiska dokument mottagits framträdde inför utfärdarna ett ombud för framlidna fruBirgittas kanonisationsprocess. Denne förespråkade mycket ivrigt denna process och försäkrade att han utanförRom hade flera trovärdiga vittnen till fru Birgittas mirakler såväl under hennes liv som efter hennes död, isynnerhet i staden och stiftet Todi. De personer som var beredda att vittna var den andlige mannen herr Johan-nes de Pormacio och några franciskaner i staden Todi, samt prästen Angelus de Hispania, eremit i MonteCorno i stiftet Amelia. Dessa personer vill ombudet gärna ta till utfärdarna, enligt vad han själv uppger, men förnärvarande är det omöjligt på grund av riskerna på vägarna och kostnaderna. Ombudet har anhållit om attutfärdarna ska låta en tillförlitlig man i trakten förhöra dessa vittnen. Utfärdarna följer ombudets önskan ochbefaller nu brevmottagaren med påvlig myndighet att låta inkalla de nämna vittnena och noggrant förhöra demangående de artiklar som överlämnats till utfärdarna för ombudets räkning, vilka artiklar översänds med dettabrev tillsammans med annat som var nödvändigt för ärendet; brevmottagaren ska sedan låta sammanställa ochnedskriva vittnesmålen genom en notarie. Brevmottagaren ska dessutom, så snart han kan, med ett pålitligtsändebud översända detta och besegla försändelsen med sitt sigill utan att yppa innehållet för någon. Om

903

vittnena skulle hålla sig borta på grund av hat, fruktan eller av annan anledning, ska han genom kyrklig be-straffning och utan appellationsrätt tvinga dem att vittna om sanningen angående det ovannämnda.

Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 75v–76v, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 47v–48r, Vatikan-biblioteket; [C] i Cod. Harl. 612, fol. 230r–v, British Library, London.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 185–188 (efter A).Om kardinalprästen Thomas (Thomasinus) de Frignano se C. Eubel, Hierarchia catholica I (1898), s. 22, och T. Nyberg,

Birgittinsk festgåva (1991), s. 413–414; om övriga nämnda kardinaler se Eubel, a.a., s. 22–23.Angående påven Urban VI:s tillsättande av nämnda kommission, se Collijn, a.a., s. XXXVI–XXXVII.Om biskop Stephanus Palosius av Todi se Eubel, a.a., s. 530.

Fratera Thomasb tituli sanctorum Nereyc et Achilleyd / Johannes tituli sancte Sabinepresbiteri / et Gentilis sancti Adriani diaconus e-diuinaf miseracione-e sacrosancte Romaneecclesie cardinales commissarij vna cum reuerendissimo in Christo patre et domino dominoAgapito diuina gracia tituli sancte Prisce presbitero cardinali nunc absenteg ad infrascripta asede apostolica specialiter deputati / reuerendo patri episcopo Tudertino uel eius vicario inspiritualibus salutem in Domino / et mandatis nostris ymo uerius apostolicis firmiter obedire.Dudum quandam supplicacionis seu commissionis nobis pro parte sanctissimj in Christopatris et domini nostri domini Vrbani diuina prouidencia pape vjti h presentatam tenorissequentisi cedulam nos j-noueritis recepisse-j in hec verba: Beatissime pater / Quia sepe etinstanterk / – – – Samma text som i DS nr 9931 med endast mindre avvikelser – – – / (76r) Jnfine vero dictel commissionis siue supplicacionis cedule erant scripta de alia manu / et litterasuperiori littere omnino dissimili hec verba / videlicet ‧ xviij kalendasm Januarij anno primo /dominus n-noster papa Vrbanus-n vjtus o oraculo viue vocis commisit in consistorio publicop

reuerendis patribus etq dominisr Gradensi, Corphiensis et de Columpna presbiteris et deSangro diacono cardinalibus / quatenus de premissis diligenter inquir[a]ntt, examinentu etreferantv / Post cuius quidem commissionis seu supplicacionis cedule presentacionem etrecepcionem ac eciam nonnullos actus judiciales habitos, tam coram nobis quam coramquibusdam nostris in hac parte subdelegatis, comparuit coram nobis procurator et procura-toriox nominey negocij canonizacionis pie etz beate aa-memorie domine-aa Brigideab supradicte,de qua agitur / et in ipsa ac-commissionisad seu supplicacionis-ac cedula expresse, solliciteae etattenteaf solli[ci]tansag huiusmodi negocium, asserens se extra vrbem habere | plures testesfidedignos ah-de miraculis-ah ai-ipsius quondam-ai domine Brigideaj et per ipsam, tam in vitaquam post mortem ipsius, factis et ostensis clare loqui scientes / et maxime in ciuitate etdiocesi Tudertina, videlicet infrascriptos spiritualem virum dominum Johannem de Pormaciocum quibusdam pauperibus spiritualibus in eadem ciuitate Tudertina degentibus / et pres-biterum Angelum de Yspaniaak heremitam in 1-Monte [C]ornoal, -1 Ameliensis diocesis /Quos, vt idem procurator asseruit, cupiat producere coram nobis / sed propter viarum dis-crimina / et onera expensarum hoc facere nequeat de presenti. Nobis humiliter supplicauitidem procurator, vt juramenta et examinacionem ipsorum testium alicui probo viro inam-partibus illis-am committere dignemuran / Nos ipsius procuratoris supplicacionibus annu-

904

entes in hac parte fauorabiliter tamquam justis vobis, de cuius fidelitate et circumspeccione acindustria gerimus in Domino fiduciam singularem / presencium tenore apostolica auctoritate,qua fungimur in hac parte, committimus et mandamus / quatenus supradictos testes, quosdictus procurator nominauit coram nobis, eis prius juxta ao-juris formam-ao de veritate dicen-da juramento delato, super articulis pro parte dicti procuratoris coram nobis productis, quosvobis mittimus presentibus interclusos / cum juridicis et debitis interrogatorijs materiamipsam tangentibus, coram vobis citari faciatis, diligenter examinetis et ex ipsis fideliter ex-hauriatis veritatem / ipsorumque attestaciones et dicta sub manu publica in scriptis redigifaciatis et conscribi / nobisque conscripta et nemini patefacta sub vestri clausura sigilli perfidum nuncium, quantocius poteritis, transmittatis. Etap alias vos taliter habeatis in premissis,quod de vestra diligencia et fidelitate valeatis in Domino merito commendari / Testes verohuiusmodi, si se odio, timore uel alia quacumque aq-de causa-aq subtraxerint, ipsos percensuram ecclesiasticam appellacione postposita compellatis in premissis veritati testimoniumperhibere ‧ / Datum Rome die secunda mensis Decembris, anno natiuitatis Domini ar-Mocccmo lxxnono,-ar jndiccione secunda, pontificatus prefati sanctissimj in Christo patris etdomini nostri dominj Vrbani vjti as anno secundo.

a Commissio facta episcopo Tudertino uel eius vicario per dominos commissarios, jn qua eciam contine-tur commissio principalis ipsorum cardinalium. Idem tenor habetur gxi i marginalen A. b Tomas B. c Nerei C.d Achillei C. e–e miseracione diuina C. f Tillagt över raden A. g Saknas B. h sexti C. i subsequentis C. j–j recepissenoueritis C. k Tenor commissionis principalis i marginalen A. l Saknas B. m Saknas B. n–n papa noster Vrbanus B;noster Vrbanus papa C. o sextus B. p Saknas C. q Saknas C. r Härefter cardinalibus Corphiensi et Columpna etpresbiteris de Sangro diacono cardinali B. s Corfiensi C. t Så C (jfr motsvarande passage i DS nr 10079); inquirentmed förkortningstecken A; saknas B. u examinent med förkortningstecken A; examinarent B. v referrent B. x procura-tor C. y Saknas C. z ac C.

aa–aa Saknas C. ab Birgitte C. ac–ac supplicacionis seu commissionis C. ad Ordet upprepat vid sidskifte B.ae Tillagt över raden och här insignerat A. af contente C. ag Så B, C; sollitans A. ah–ah Hopskrivet A. ai–ai quondamipsius C. aj Birgitte C. ak Hyspania B. al Så rättat här (se Collijn, a.a., s. 686; jfr not 1–1 nedan); Torno A, B;Turone C. am–am illis partibus C. an dignamur B. ao–ao formam iuris C. ap Tillagt över raden och här insignerat A.aq–aq Hopskrivet A. ar–ar Millesimo tricentesimo septuagesimo nono C. as pape sexti C.

1–1 Oidentifierad ort i stiftet Amelia i Umbrien. Collijn (a.a., s. 686) anför att det syftar på ”Monast. heremit.di Santa Maria” vilket inte kunnat verifieras.

10069 (1379) december 3 Westminster

Kung Richard II av England befaller sina fogdar i Great Yarmouth att ersätta de invånare i staden somnyligen genom sina tjänare i Skåne (”per seruientes suos apud le Schone”) låtit inköpa 90 läster sill från Skåne(”de Skoone”) för 400 pund och lastat detta på ett skepp från Estland. Emellertid beslagtogs lasten och fördestill Skottland. Nu får de drabbade ersättning genom varor från ett i stadens hamn beslagtaget skotskt skepp.

Avskrift (på latin) – vid marginalanteckningen ”Pro Iohanne de Beuerle et aliis de bonis Scotorum eisdem liberandis” – i C54/219 (Close Roll, Richard II), membr. 26, The National Archives, Public Record Office, London.

905

SDHK nr 41801.Tryckt: (i utdrag) Dipl. Dan. IV:1, nr 543.Regest: Calendar of the Close Rolls preserved in the Public Record Office. Richard II. A.D. 1377–1381 (1914), s. 276; J.

Engberg, Kilder til dansk historie i engelske arkiver (1968), s. 12.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 543.

10070 1379 december 3 WismarBröderna Henning, Vicke och Hans van Stralendorf säljer byn Cismerstorp till staden Wismar. I brevet

hänvisas till ett tidigare brev (utan angivet datum och i övrigt obekant) angående Cismerstorp, vilket beseglatsoch utfärdats av kung Albrekt av Sverige och hans bröder Henrik och Magnus, alla tre hertigar av Mecklenburg,grevar av Schwerin, herrar till Stargard och Rostock (”vse heren hern Albert der Sweeden ‧ der Goten konink,Hinrik vnde Mangnus ‧ brødere, alle dre herthegen to Mekelenborg, greuen to Zwerin, to Stargarde vnde toRostok ‧ heren”).


Orig. perg. i Wismars stadsarkivSDHK nr 44665.Tryckt: Mekl. UB XIX, nr 11233.Om Cismerstorp som idag är försvunnet men bör ha legat i närheten av Müggenburg (strax öster om staden Wismar) se

Mekl. UB XIX, s. 455.

10071 1379 december 8 VästeråsPeter Svensson säljer genom öppet brev godvilligt till drotsen i Sverige Bo Jonsson som evig egendom 7

örtugland jord i Fågelsta i Ärja (nu Kärnbo) socken och 2 örtugland jord i Läggesta i Kärnbo socken i Selebohundare i Strängnäs biskopsdöme för 60 mark svenska penningar i så gott mynt att 6 mark gäller för 1 lödig.Peter kvitterar Bo och hans arvingar ifråga om dessa 60 mark och förklarar dem fria från all fordran. Hanavhänder sig egendomarna med alla tillagor, bland annat fiskevatten, kvarnar och kvarnplatser, och överlåterdem till Bo och hans arvingar som evig egendom med full dispositionsrätt och utan hinder från Peter och hansarvingar. Om Bo eller hans arvingar genom landslagens dom skulle gå miste om egendomarna eller del av demlovar Peter eller hans arvingar genom detta brev att inom en månad ersätta Bo med lika goda egendomar i likagott läge. Brevutfärdaren ger häradshövdningen i Selebo hundare där egendomarna ligger fullmakt att enligtlandslagen på rätt tingsdag och tingsplats fastfara egendomarna åt Bo Jonsson eller dennes ombud på sammasätt som om brevutfärdaren varit närvarande.

Utfärdaren beseglar tillsammans med riddarna Karl Ulfsson av Tofta och Bengt Filipsson samt väpnarnaUlf Jonsson, Nisse Jonsson och Peter Jonsson, som alla var närvarande.

Orig. på perg. (25,8 x 27,9 cm, uppveck 2,3 cm; 26 rader), Uppsala universitetsbibliotek.SDHK nr 11551.Jämför brev 1382 16/10 (SDHK nr 12264) i vilket överlåtelsen vidimeras.Om Fågelsta se S. Ljung, Namn och bygd 55 (1967, tr. 1968), s. 132.

Alla the mæn thetta ‧ breff se ælla høra ‧ helsar jac ‧ Pæthar Swenson /‧ ewerdhelikamædh warom Herra ‧ Kænnis jac opinbarlika mædh thesso mino nærwarenda ‧ opno brefwe ‧sua fore them æpter ‧ komma som them nw æra ‧ mic mædh ‧ vilia oc beradhno modhe

906

erlikom oc ‧ wælbornom manne Bo Jonssonẏ ‧ drozsta j Swerike ‧ at hafwa salt, vplatit ‧ ocgieldguldit ‧ giort ‧ til ‧ ewerdhelika ægho thæssin min godz ‧ suasom j Foghlistom ‧ sywørtughland ‧ jordh j Æremme sokn j Læggistom ‧ tw ørtughland ‧ jordh j Keerna sokn jSylbohundare ‧ j Strængenæs ‧ biscopsdøme ‧ fore siextighij marker swensca ‧ pænninga suagot mynt ‧ at syex marker gøra ‧ ena løthugha mark hwilka pænninga summo jac kænnismædh thæsso brefue ‧ fullelika ‧ æpter minno vilia vpburit hafua aff them samma Bo Jonsson ‧sua thet mic allaledhis wæl nøgher j enne summo thẏ later jac thæn fornæmpda Bo Jonsson ochans arfua ‧ lithoga løsa oc allaledhis quitta ‧ fore alle ytermere ‧ maning krafuo ælla tiltalan ‧aff mic ælla minom arfuom vm the forscripno pænninga summo ‧ siextighij marker æpterthænna dagh wither sannind oc godha tro ‧ Hwilkin forscripno godz mædh ‧ hwss, jordh, akeroc ængiom, skoghom oc fiskewatnom, qwærnom oc qwærnastadhom, thorpom oc thorpa-stadhom mædh allom tillaghoma jnnan gardha ‧ oc vtan ‧ nær oc fierran jnnan wato oc thorro‧ næmpdo oc onempdo ængo vndan takno som thessom godzom aff alder tillighat hauer ocnw tilhøra kan ‧ Jac afhænder mic oc minom arfuom ‧ oc tileynar jac them oc hemol gørthem ‧ fornæmpda ‧ Bo Jonson ‧ oc hans arfuom til ewerdhelika ægho ‧ sua at thæn for-næmpde ‧ Bo Jonsson ‧ mædh sinom arfuom ma thessin godzin styra ‧ oc radha, wænda ocsælia ‧ skipta oc gifua : oc allom lundom skipa som honom nyttast ‧ oc bæzt synis ohindrathoc oquald ‧ aff mic oc mi[n]omb arfuom ‧ oc aff huariom manne ‧ a mina wæghna æpterthænna dagh ‧ vither sannindc ‧ Waro thet ‧ oc sua at them fornæmpda Bo Jonsson ‧ ælla hansarfuom ‧ kunno thetta forscripna ‧ godzitt ‧ ælla nokot ‧ aff thẏ afgad ‧ mædh landzlaghom ‧domom ælla ræt sua at jac gate honom thæt eẏ ‧ hemolt giort som Gudh forbyudhe thatilbiuder jac mic oc myna arfua j thessoe brefue them fornæmpda Bo Jonsson oc hans arfuom ‧annat sua got godz jnnan sua godho læghii ther hanom thet læghelika ligger ‧ oc hans arfuomjgen gifua ‧ jnnan een manadh æpter ‧ thet honom thet afgangit ware vidher sannind vtan alt ‧arght ‧ Oc gifwer jac hæradzhøfthinganom j Sylbohundare som godzin j lyggia fulla maght ocwald them fornæmpda Bo Jonsson ‧ ælla hans visso vmbudhi ‧ thæssin godzin at fastfara ‧ arættom f-thinxstadh oc thingxstadh-f ‧ mædh fastom oc allom skælom æpter landzlaghom til ‧ewerdelika ægho ‧ hvilkin tyma han ther fasta a bedhis ‧ lika wiss jac syælfwer ‧ nær stadderware ‧ Till hwilkins breffs mere wisso ‧ oc høghre bewaring hafwer jac mit jncighle ‧ hær forehænght. Oc til vitnisbyrdhg ‧ hauer jac betz ‧ erlikra manna jncighle ‧ fore thetta breff athænggia ‧ suasom herra Karl ‧ Vlfsons ‧ aff Thøptom, herra Bændictz Philippossons riddara,Vlff Jonssons ‧ Nissa Jonssons ‧ Pæthar Jonssons swena ‧ huilke hær ower waroo.h DatumArosie anno Dominj Mccclxxixo ‧ die Concepcionis beate Marie virginis.

På baksidan: Littera Petri Swenson de bonis in prouincia Sylbohundare dyocesis Strænge-nensis

Sigill: nr 1–3 endast skåror i uppvecket; nr 4–6 endast sigillremsor.

a tilla ghom utan avstavningstecken vid radskifte. b mimom eller miniom ms. c san nind utan avstavnings-tecken vid radskifte. d af ga utan avstavningstecken vid radskifte. e Undre delen av ordet borta p.g.a. hål i pergamentet.

907

f–f Så ms; skrivfel för thinxdagh oc thinxstadh eller thinxstadh oc thinxdagh. g vit nisbyrdh utan avstavningsteckenvid radskifte. h Härefter radutfyllande tecken.

10072 1379 december 9 ÅboBiskop Johannes (Westfal) och domkapitlet i Åbo kungör att Martin Martinsson i Taimo (i Reso

socken) och hans hustru Margareta, dotter till ”Ykalempa” Kyrpoleina, i biskopens närvaro, skänkt gårdenTaimo med alla tillägor till domprostbordet i Åbo till Guds, Marias och sankt Henriks ära, och överlåtit gårdentill domprosten Vinandus i Åbo och dennes efterträdare. Vidare har Martin och hans hustru avhänt sig och sinaarvingar äganderätten, så att Vinandus och hans efterträdare hädanefter fritt kan disponera över egendomen ochförordna om den, i likhet med domprostämbetets i Åbo övriga egendom. Detta sker på villkor att domprosten iÅbo utdelar mat, kläder och andra förnödenheter åt Martin och hans hustru Margareta i staden Åbo så länge delever; vidare ska domprosten anvisa en bostad i domprostgården i Åbo som kan användas av Martin och hanshustru. Domprosten Vinandus har mottagit överlåtelsen i sitt, sina efterträdares och domprostämbetets namnoch förbundit sig och sina efterträdare att understödja Martin och hans hustru med allt de behöver så länge delever. Utfärdaren bekräftar och stadfäster, med samtycke av sitt domkapitel, Martins och hans hustrus över-låtelse samt Vinandus mottagande och förbindelse.

Brevet beseglas av utfärdaren och domprosten samt med domkapitlets sigill.

Avskrift i Registrum eccl. Aboensis, hs A 10, fol. 263v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11552.Faksimil: Codices medii aevi Finlandiae, vol. I, ed. J. Jaakkola (1952), s. 612.Tryckt: REA nr 243.Regest: FMU nr 879.I ett tillägg i hs A 10 noteras att Olof Sovore tidigare sålt en halv plats i fiskeanläggningen Taimo till Martin i Taimo,

vidare att Olof Mustiainen, vars son Olof i Lundo (i Lundo socken) är Martins måg, och Olof Linaharia till samme Martin sålt enhel plats, kallad ”mærdhrærwm” (se not 1), i samma fiskeanläggning för en vit oxe och två får.

Om domprostgården i Åbo se C. J. Gardberg, Åbo stads historia från mitten av 1100-talet till år 1366 (1973), s. 183.

Vniuersis et singulis presentes litteras inspecturis Johannes miseracione diuina ‧ epis-copus Aboensis et capitulum eiusdem Aboensis ecclesie salutem in Domino. Vniuersitativestre presenciumtenorea notum facimus, quod Martinus Martini de Taymos et vxor eiusMargareta filia Ykalempab Kyrpoleyna in presencia nostri constitutic curiam quandam dictamTaymos cum omnibus iuribusd et pertinenciise, accessibus, regressibus et vsibus eiusdem etomnia alia bona sua, tam mobilia quam immobilia, ad honorem Dej et beate Marie matrisEius et sancti Henrici propria et spontanea ac bona sua voluntate inter viuos dederunt, trans-tulerunt et irreuocabiliter concesserunt mense prepositi Aboensis transferentes in honora-bilem virum Vinandum prepositum Aboensem et successores ipsius ius dominij, actionem etproprietatem quecumque competencia et que competere poterant jn curia iuribus et per-tinenciis, accessibus, regressibus et vsibus ac bonis memoratis ‧ a se et suis heredibus ‧ illapenitus abdicantes et excludentes, ita quod deinceps dictus Vinandus prepositus Aboensis etsuccessores ipsius possent de eis tamquamf de aliis bonis prepositure Aboensis libere dis-ponere et efficaciter ‧ ordinare, tali tamen conuencione, ut prepositus Aboensisg, quicumquepro tempore esset, ipsi Martino et vxori eius Margarethe supradictis, quam diu viuerent,victum et amictum et omnia eis necessaria sufficienter et beniuole in ciuitate Aboensi

908

ministraret et ibidem in curia prepositi stupam quandam et hospicium pro comodoh [e]ti vsueorum singulari ipsis specialiter ordinaretj. Hanc donacionem, translacionem, concessionemet cetera superius expressa dictus Vinandus prepositus Aboensis cum beniuolo et omnimodosuo atque nostro vnanimi consensv nomine sui et successorum suorum et prepositure ‧ Abo-ensis acceptauit et se suosque successores nomine prepositure eiusdem ad dictum Martinumet vxorem eius, quam diu viuerent, in omnibus suis necessariis et indigenciis, prout superiusest expressum, sustentandos cumk nostro eciam omnimodo et vnanimi consensv firmitatedebita obligauit et astrinxit. Nos eciam Johannes episcopus ‧ antedictus dictam ‧ donacionem,translacionem et concessionem per Martinum et eius vxorem et acceptacionem, obligacionemet astriccionem per Vinandum sepedictos factas auctoritate ordinaria de vnanimi tociuscapituli nostri consensu confirmauimus et perpetua stabiliuimus firmitate. Acta fuerunt hecin ciuitate Aboensi anno Domini Mcccolxxixo, nona die mensis Decembris. Jn quorumeuidenciaml sigillum nostrum et prepositi necnon capitulj supradictorum presentibus suntappensa ‧

Rubrik: Super predio ThaymoTillägg i A 10: Nota, quod quidam Olaus Sowore vendidit quondam Martino de Thaymo ɉ

locum in vno piscario, quod dicitur Taymo. Jtem quidam Olaus Mustiaynen, cuius filiusOlauus in Lonto gener est eiusdemm, et Olauus Linaharia vendidit eidem Martino pro vnoboue albon et ijbus ouibus vnum jntegrum locum in eodem piscario, dictum mærdhrærwm1.

a Så för väntat tenorepresencium. b Första bokstaven a skrivet som öppet a (snarlikt u) men ska troligen läsasså. c Härefter bokstaven q (jfr quandam) överstruken. d Föregås av (dubblerat och) överstruket iuribus. e pertinen ciisutan avstavningstecken vid radskifte. f Efter rättelse. g Bokstaven b delvis överplumpad; härefter qui överstruket.h D.v.s. commodo. i Så REA; vt ms. j Så REA; ordinarent ms, troligen felskrivning. k Föregås av överstruket ord.l eui denciam utan avstavningstecken vid radskifte. m D.v.s. Martini. n Bokstaven o svårläst p.g.a. bläckfläck.

1 D.v.s. ’plats el. rum för mjärde’. Se KL XI: Mjärde, sp. 653 f. (med hänvisning till detta belägg) och KL IV:Fiskeverke, sp. 347 f. Jfr Söderwall: miärþe ’mjärde, av garn el. spröten tillverkat fiskeredskap’. Det är här sannoliktfråga om s.k. lyftramsmjärde som användes i en fiskeanläggning (fiskeverke).

10073 1379 december 13 SlagelseKung Olof av Danmark befriar – med samtycke av sin mor, drottning Margareta av Norge och Sverige

(”vnser louen vrøwen vnde møder vrøwe Margareten tu Norweghen vnde tu Sweden kønyngynne”), och sinadanska rådsherrar – Konrad Moltke från skyldigheten att uppvisa räkenskaper för de pengar och det lösöre somkung Valdemar Atterdag hade överlåtit på honom i Vordingborg, såvitt det inte gäller Vordingborgs slott ellerlän.

Utfärdaren och rådsherrarna beseglar.

Orig. (på tyska) på perg., LHAS 1.4.3 Dörfer und Güter, Roggenstorf Nr. 1., Mecklenburgisches Landeshauptarchiv,Schwerin.

SDHK nr 40795.

909

Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 546.Översättning: (till modern danska) Danmarks Riges Breve IV:1, nr 546.Regest: Mekl. UB XXV, nr 14645; D. Kausche, Putbusser Regesten. Regesten und Urkunden zur Geschichte der Herren

von Putbus und ihres Besitzes im Mittelalter (1940), nr 465.Angående bevarade sigill se Dipl. Dan.

10074 1379 december 13Gjord Fot och Elin Ragvaldsdotter ger, för att sona sina synder, till Nydala kloster vid sitt inträde där alla

sina ägolotter i Nässjö (i Nässjö socken), med alla tillagor, bland annat landbor och landbobol. Nydala klosterska uppbära halva avraden från huvudgården. Den andra halvan liksom allt från tillagorna ska tillfalla Gjord ochElin under deras livstid. Utfärdarna avhänder sig och sina arvingar dessa egendomar och överlåter dem tillklostret som evig egendom. Gjord och Elin förbjuder vid Guds och kyrkans straff sina efterlevande arvingar,fränder och vänner att motsätta sig detta öppna brev och deras goda vilja. De nämnda egendomarna har intetillfallit Elin som fäderne eller möderne utan som hennes rätta arvslott och genom byte.

Utfärdarna ber sin präst Peter i Sund och Henrik Svinakula att besegla brevet tillsammans med dem.

Orig. på perg. (24,1 x 9,5 cm, uppveck 1,4 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11553.Tryckt: L. F. Rääf, Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland 1 (1856), s. 183.Regest: RPB nr 1466.Om Gjord Fot se H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 732–734, 736–737, 742 med

not 84.Slitage har gjort att flera ställen i brevet nu är svårlästa (se noter nedan).

Allom th[e]ma thetta breff høra ælla see helsom wi Giurdher Ffoter ok Elena Raguals-dottor æuerdhelika medh Gudhi. Wiliom wi at thet skal allomb mannom wi[t]erlikitc sed /swa [t]heme æptekomande ærwf som themg nw ærw thet wi medh beradhnom hoghh okfullom godhuilia for wara synda [m]izskelsai skuld hauom ws jngiuit [te]lj Nẏdala kloster / okmedh ws alla wara ægholẏtẏ j Næssio medh allom th[em]k [tel]laghoml ther tel haua legha[t]m

wm aldir / medh lanbom ok lanboa bolom medh thorpom ok thorpa stadhum medhn allomo

tellaghom nær ok fiærran j akerp ok æng i skogh ok vatn j wato ok therro jnnan gardha okwtan ængo o[nd]anq takno medh swa forskælum ok [fo]rordhomr ath the aff thẏ fornæmpdoklostre Nẏdal skulu wpbæra halft affradh[e]ts aff huwdhgozzeno ‧ ok wi halft / ok alt affandrom tellæghom j warom lifstima / ok medh swa skælum tha affhændomt wi ws ok waromarwom the fornæpdo gooz ok ægholẏtẏ æpter wara lifstima ok telæghnom them klostreno telæuerdhelika ægho ‧ Ok forbiudhom allom warom aruom ok frændomu ok vinum them æpterwsv liua wndi ban Guz ok thex helgho kẏrkio the gooz nakan timay hindra a moot warothesso ẏpno brewe ok godhom wilia / Hwilkit f[orn]ampdaz gooz mik Elene Ragualsdottor[e]ẏaa akumit ær a fædherne ælla mødhørne wtan ath rættom ærdhfdha loot ok bẏte ‧ Telhwilkis mere witnesbyrdh ok stadhfæstilse tha bedhoms wi medh warom insighlom warskẏrkioprest insighle Pætars j Swnde ok Henrikx Swinakuloab. Datum anno DominjMoccclxxoixo ac, in festo sancte Lucie virginis gloriose.

På baksidan (med olika händer):

910

Tweta

NæssioSigillen saknas, men tre remsor är bevarade i uppvecket.

a Bokstaven e svårläst p.g.a. slitage. b Ordet skrivet efter det följande mannom men här insignerat. c Bokstaven tsvårläst p.g.a. slitage. d Bokstaven e efter rättelse från i. Så ms för väntat vara. Måhända kontamination medkonstruktion med presens konjunktiv. e p.g.a. slitage är den första bokstaven samt mittenstapeln på m oläsliga. f Krokenpå bokstaven r saknas p.g.a. slitage. g Stapeln på bokstaven t svårläst p.g.a. slitage. h Andra bokstaven närmast oläsligp.g.a. slitage. i D.v.s. minzkilse; början av ordet kan ej läsas p.g.a. hål i pergamentet. j Början av ordet oläsligt p.g.a.slitage; jfr tel nedan. k Slutet av ordet saknas p.g.a. hål i pergamentet; av bokstaven h är bara en hög stapel synlig, avantaget m återstår en låg stapel. l Början av ordet saknas p.g.a. hål i pergamentet; jfr tellæghom nedan. m Så ms. Rääfläser ordet med ett finalt t. Det finns utrymme för ytterligare ett tecken innan det nästföljande ordet, men inget kan nuläsas där. n Den högra stapeln på m och i stort sett hela förkortningstecknet saknas p.g.a. hål i pergamentet. o Bokstavena delvis bortnött. p Bokstaven e delvis bortnött. q Bokstäverna nd kan ej läsas p.g.a. slitage. r Bokstäverna fo svårlästaborta p.g.a. slitage. s Näst sista bokstaven helt bortnött. t Bokstaven a delvis bortnött. u fræn dom vid radskifte utanavstavningstecken. v Bokstaven w mycket nött. x Bokstaven h mycket nött. y Vänster stapel i m bortnött. z Bokstävernaorn närmast oläsliga p.g.a. slitage.

aa Bokstaven e närmast oläslig p.g.a. slitage. ab Swinaku lo utan avstavningstecken vid radskifte. ac Bokstaven moch det mittersta c svårlästa p.g.a. slitage.

10075 1379 december 15 SkänningeGudvast, borgare i Skänninge, överlåter genom öppet brev till Bo Jonsson, drots i Sverige, och dennes

arvingar den egendom han ärvt av framlidne Peter Skytte, 1 ½ attung jord i Mörby i Hogstads socken, Göst-rings härad, som evig egendom med alla tillagor. Överlåtelsen görs för att ersätta Bo för de 60 mark som PeterSkytte var skyldig. Gudvast avhänder sig egendomen med fastar och vittnen.

Utfärdaren ber Peter Köpsven, borgmästare i Skänninge, och Karl Ytterbo, borgare i samma stad, atttillsammans med honom besegla brevet.

Orig. på perg. (24,0 x 14,0 cm, uppveck 1,4 cm; 14 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11554.Regest: RPB nr 1467.Jämför pantbrev 1378 18/5 (DS nr 9720), enligt vilket panten ska lösas inom ett halvt år.Brevet är skadat i det övre vänstra hörnet, vilket har orsakat viss textförlust på första raden.

Allæ a-[the] m[æ]n [so]m-a thætta breff sea ælla hørab / helsar jac Gudhwaster byaman jSkæninge kærlika medh Gudhi. Kænnis iak openbarlikæ medh thesso mino wpno nærwarandabrefwe medh ja ok wilia ok beradhno modhe mik hafwæ wp latit wndan mic ok minomarfwom erlikom manne Bo Jonsson drotzsta j Swerike hanom ok hans arfwom til æwærdelikec

ægho thetta mit erffda gotz som Pæther Skytta atte, Gudh hans siæll hafwi, j Mørby iɉ attungjordh j Hoghastadha sokn jnan Gilstringx hærædhe medh hwsom ok allom til laghom,skoghom, fiskewatnom j wato ok thorro nær ok fiærren jnnan gardz ok wtan engo wndan

911

takno / fore d-the samw lx mark swenska pæningæ som Pæther Skytta gieldskyldogher-d ærthem fornæmpda Bo Jonssson ok aff hendir jak mik thetta gotz e-medh fastom oc-e witnom okfullom skælom widher nampn them som før ær sakt / Til hwilkis mere stadhfestilse ok wit-nisbyrdhf bedhisg jak beskedherlikah manna jncighle medh mino eghno incighle / PætherKøpswens, byrghamestarai j Skæninge / Karlss Yterbo byaman samastadh. Scriptum Skæningeanno Domini Mo ccco lxx ixo, feria quinta proxima post beate Lucie virginis.

På baksidan: Paa Møreby j Huxstada soknSkæninge

Sigill: nr 1–2 endast skåror.

a–a Oläsligt p.g.a. av hål i pergamentet; här supplerat efter gängse formulär. b Över raden. c æwær delike utanavstavningstecken vid radskifte. d–d På rasur. e–e På rasur. f Bokstavsföljden witnis möjligen efter rättelse. g Bokstavenb efter rättelse från k. h beske dherlika utan avstavningstecken vid radskifte. i byrgh amestara utan avstavningsteckenvid radskifte.

10076 1379 december 16Nils Guse skänker till abboten och konventet i Nydala sin gård Gullanabba (i Södra Unnaryds socken)

och de närliggande kvarnarna som kallas ”Clamben” med allt som tillhör dem som evig egendom. Utfärdarenger gåvan med samtycke av dotterns make Nils Andersson för sin, sin hustrus, sina barns och sina föräldrarssjälar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med Arvid Pik, Nils Andersson och sin kyrkoherde Eskil.

Orig. [A] på perg. (21,9 x 12,2 cm, uppveck 1,8 cm; 13 rader), Sv. Riksarkivet.Avskrifter: [B] – med marginalrubriken ”Fxxi. Gullanabba quern jn parochia Wndaridh” – i Nydala klosters kopiebok, hs A

134a, pag. 130, Kungl. biblioteket, Stockholm; [C] odaterad vidimation på papper av Arvid Håkansson och Erik Turesson, Sv.Riksarkivet (SDHK nr 14239); [D] avskrift av [C] – med marginalrubriken ”Testimonium” – i Nydala klosters kopiebok, hs A134a, pag. 130, Kungl. biblioteket, Stockholm.

SDHK nr 11555.Tryckt: (i utdrag) Dipl. Dan. IV:1, nr 547.Regest: RPB nr 1468.Om Nils Guse och om Nils Andersson se I. Abramsson i Släkt och hävd 1976, s. 13–17, 20.Om Nydala klosters kopiebok se C. Gejrot, Diplomata Novevallensia. The Nydala Charters 1172–1280 (1994), s. 41 och 183

ff. (detta brev registrerat s. 193).Om Gullanabba och ”Clamben”, se räkenskapsnotis i Nydala klosters kopiebok pag. 134 (Gejrot, a.a., s. 193).

Alla þe mæn som þetta breff høra ælla see / helsa jæc Niclæsa Gusab / æwærþelika meþwarom Herra / Þet skal allom mannom wittirlictc wara meþ þetta nærwarande breff þet jæckennis micd hawa giwith heþerlikom oc reenliwis mannom abotanom oc conuentonnee affNẏdalf min gaardh ij Gullanabbum medh minom quernom som Clambeng, 1 heta / þer ‧ nærliggiænde / meþ allo þẏ som vndi þen førrænæmda gaarþen / oc quernanah liggor ij wato ocþorro næær oc fiærran ængo vndantakno / fore minna sẏnda forlatilse / oc minna siæl lisa ‧/ ocminna husfrw / oc minna barna / oc forældra / meþ mins kæra maax Niclæsi Andressonsj / ja

912

oc goþwilia / som mina dottor æghor / til æwærþþelikak egho / for vtanl alla aterkallan ællahẏndor / aff nokrom þem manne som fødder ær ælla føþas skal / Jn cuius rei testimonium eteuidenciam firmiorem sigillum meum vnacum sigillis discretorum et nobilium virorum,videlicet Arwidim Pijkn / Nicholaio Andressonsp supradicti et domini Eskilli curati meiparochialis / in sompn2 presentibus est appensum / Actum et scriptum anno DominiMocccolxxonono, feria sexta quatuor temporum proxima post die sancte Lucie virginisgloriose.q

På baksidan (A): Gullanabba parochia Vndarydhix (Nydala klosters brevsignum; se L. Sjödin i MRA 1939, s. 130)

Sigill: nr 1–2, 4 endast remsor i uppvecket; nr 3 runt sigill i naturfärgat vax, skadat, diameter 2,1 cm(heraldiskt sigill, se SMV II, s. 559).

a Niclas C, Niclis B, D. b Gwsa B, D. c Med överflödigt förkortningstecken över det andra t A. d Över radenoch här insignerat A. e conuen tonne utan avstavningstecken vid radskifte A. f Nydal B, D. g Klambeen B, KlambenD. h quer nana utan avstavningstecken vid radskifte A. i Niclis C, Nicles D. j Andrissons C. k æwærþ þelika meddubblering av tecknet þ vid radskifte (utan avstavningstecken) A. l Över raden och här insignerat A. m Arwidj C,Aruidi B, D. n Piik B, C, D. o Nicolaj C, Nicolai B, D. p Andrissons C. q Härefter brevavslutande tecken A.

1 Orten har inte kunnat identifieras. I Yabergsån söder om Gullanabba finns äldre kvarnlämningar registrerade(RAÄ Fämsjö nr 120:1 och 129:1). 2 Ordet är svårtolkat. En möjlighet är att sompn är en felskrivning av ordetstompn, med betydelsen ’(präst)gård’, se Söderwall: prästa stomn och (suppl.): kirkio stomn. Ordet stompn har av I.Lundahl (i Namn och bygd 33, 1945, s. 162–170) behandlats som (del av) ett ortnamn. Denna tolkning skulle kunnapassa in i en kontext där ett namn är att vänta. Ordet skulle också kunna ses som en variant av ’socken’ (se Söderwall:sokn, med belägget sopn).

10077 1379 december 18 Peterskyrkan i RomPåven Urban VI tillskriver den välborna kvinnan Katarina (Ulfsdotter) från Linköpings stift, dotter till

den framlidna Birgitta, furstinna av Närke. Eftersom Katarina önskar bli nunna i Vadstena kloster av augustin-orden i Linköpings stift, vilket kloster har grundats av Katarinas framlidna mor Birgitta av Sverige, och dåKatarina därför önskar informera sig om sedvänjor och ordensregler i andra nunnekloster, hade en supplikingivits för Katarina om att hon skulle få påvligt tillstånd att besöka dessa kloster. Påven medger därför attKatarina och fyra ärbara gifta kvinnor får fritt tillträde till vilket nunnekloster som helst och av vilken ordensom helst i Rom eller annorstädes, utan hinder av klostrens ordensregler. Medgivandet sker på villkor att desom förestår klostren ger sin tillåtelse och förutsatt att Katarina och de nämnda kvinnorna inte äter ellerövernattar i klostren.

Avskrift i Liber privilegiorum monasterii Vadstenensis, hs A 19, fol. 32r–v, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11556.Faksimil: Corpus codicum Suecicorum medii aevi, vol. XI (1950), s. 67–68.Regest: Celses Bullarium (1782), s. 143, nr 21.Av rubriken i A 19 framgår att bullan inte längre var giltig (”exspirata”) men att den avskrivits för kännedoms skull.

913

Urbanusa episcopus seruus seruorum Dei ‧ dilecte in Christo filie nobili mulieriCatherine nate quondam Birgitte principisse Nericie Lincopensis diocesis ‧ salutem et aposto-licam benediccionem ‧ Deuocionis tue sinceritas promeretur ‧ ut, que a nobis suppliciterpostulas ‧ affectu tibi beniuolo concedamus ‧ Cum itaque, sicut exhibita nobis nuper proparte tua peticio continebat ‧ tu zelo deuocionis inducta cupias in monasterio in Watzstenoordinis sancti Augustini Lincopensis diocesis, quod quondam Birgitta de Swecia mater tuafundasse asseritur, effici monialis desideresque propterea de laudabilibus consuetudinibus etobseruancijs regularibus aliorum monasteriorum inclusarum monialium informari ‧ pro partetua fuit nobis humiliter supplicatum ‧ ut tibi intrandi huiusmodi monasteria licenciamconcedereb ‧ de benignitate apostolica dignaremur ‧ Nos itaque huiusmodi supplicacionibusinclinati, ut tu cum quatuor matronis honestis quecumque monasteria religiosarum in-clusarum in vrbe uel alibi consistencia quorumcumque ordinum quibuscumque ipsorummonasteriorum et ordinum statutis et constitucionibus contrarijs nequaquam obstantibus,quociens tibi videbitur, ingredi libere valeas ‧ dummodo earum / que monasterijs ipsis pre-fuerint ‧ ad id accedat assensus ‧ et tu dicteque matrone ibidem non commedatis nec eciampernoctetis ‧ tenore tibi presencium indulgemus ‧ Nulli ergo omnino hominum liceat hancpaginam nostre concessionis infringere uel ei ausu temerario contraire ‧ Siquis autem hocattemptare presumpserit ‧ indignacionem omnipotentis Dei et beatorum Petri et Pauli apo-stolorum Eius se nouerit incursurum ‧ Datum Rome apud Sanctum Petrum xv ‧ kalendas ‧Januarii, pontificatus nostri anno secundo ‧

Rubrik: Bulla Vrbani vj licet exspirata (pro doctrina tamen est hic scripta), quod dominaKaterina beate Birgitte nata potuit ‧ benignitate ‧ apostolica licenciata / monasteria monial-ium inclusarum quarumcumque intrare pro laudabilibus et obseruancijs regularibus addiscen-dis, | nec tamen infra januam seu portam regularem potuit manducare vel pernoctare.

a Quod domina Katerina posset intrare monasteria monialium quarumcumque et cetera i marginalen.b Vacat tillagt i marginalen.

10078 1379 december 20 HolbækErik Pileman meddelar att drottning Margareta av Norge och Sverige (”domina Margareta Dei gracia

Noruegie et Swecie regina”) har pantsatt sina egendomar Sæby och Sæbyfang (på Själland) för 115 mark lödiga.Utfärdaren erkänner sig ha mottagit detta belopp, dödar alla brev om pantsättningen och kvitterar drottningenoch hennes arvingar.

Utfärdaren beseglar tillsammans med riddarna Evert Moltke, Vicke Moltke och Jens Andersen av Estrup,herr Nils Ruser, kanik i Roskilde, samt väpnarna Jens Rud, (Peder) Finkenoge och Hartvig Bryske.

Orig. (på latin) på perg., C 6 adk. landgods Sjælland, Danska Rigsarkivet.SDHK nr 44397.Tryckt: Dipl. Dan. IV:1, nr 549.Översättning: (till modern danska) Danmark Riges Breve IV:1, nr 549.Regest: Reg. Dan. nr 2732; Rep. Dan. nr 3274.

914

Om Sæby och Sæbyfang i Løve herred (Själland) jämför brev 1376 29/11 (Dipl. Dan. IV:1, nr 132; regest DS nr 9371), ivilket dessa egendomar genom skötning överlåts till drottning Margareta.

10079 1379 december 21 RomGundisalvus Fernandi, klerk i stiftet León, påvlig skrivare och offentlig notarie med apostolisk myndig-

het, tillskriver broder Thomas (de Frignano) av titelkyrkan SS. Nerei et Achillei, Johannes (de Amelia) avtitelkyrkan S. Sabinae, kardinalpräster, och kardinaldiakonen Gentilis (de Sangro) av titelkyrkan S. Adriani, ochmeddelar att han mottagit ett kommissionsbrev på pergament beseglat med mottagarnas sigill. Detta brevöverlämnades av herr Ludovicus Alfonsi de Capucione som var ombud i ärendet. Brevets innehåll återges i detföljande.

Broder Thomas (de Frignano) av titelkyrkan S. Nerei et Achillei, Johannes (de Amelia) av titelkyrkan S.Sabinae, kardinalpräster, kardinaldiakonen Gentilis (de Sangro) av titelkyrkan S. Adriani och kardinalprästenAgapitus (de Columna) av titelkyrkan S. Priscae i sin frånvaro, alla av påvestolen särskilt befullmäktigadekommissarier (i Birgitta kanonisationsprocess), tillskriver Gundisalvus Fernandi, klerk i stiftet León, påvligskrivare och offentlig notarie med apostolisk myndighet, och meddelar att de på påven Urban VI:s vägnar harmottagit ett kommissionsbrev, vilket återges (se DS nr 9931). I slutet av detta brev finns ett tillägg av annanhand med upplysning om att påven den 15 december 1378 muntligen i det offentliga konsistoriet uppdragit åt(patriarken) av Grado, (ärkebiskopen) av Korfu, (Agapitus) de Columna, kardinalpräster, och kardinaldiakonen(Gentilis) de Sangro att noggrant undersöka (Birgittas liv och mirakler) och lämna underrättelser om det. Närkommissionshandlingarna överlämnats och fler juridiska dokument mottagits framträdde inför utfärdarna ettombud för framlidna fru Birgittas kanonisationsprocess. Denne förespråkar mycket ivrigt denna process ochförsäkrar att han utanför Rom har flera trovärdiga vittnen av båda könen till fru Birgittas mirakler såväl underhennes liv som efter hennes död. Bland vittnena nämns särskilt den förnäme mannen Nicolaus (de Ursinis),greve av Nola, och broder Petrus från Trastevere av franciskanorden, som nu uppges bo i staden eller stiftetTivoli. Dessa personer vill ombudet gärna ta till utfärdarna, enligt vad han själv uppger, men för närvarande ärdet omöjligt på grund av avståndet, risken på vägarna och kostnaderna. Ombudet har anhållit om att utfärdarnaska låta en tillförlitlig offentlig notarie bege sig till vittnena och förhöra dem. Utfärdarna följer ombudetsönskan och befaller nu brevmottagaren med påvlig myndighet att personligen bege sig till vittnenas uppehållsortoch till andra utanför Rom, vilka ombudet ska nämna för brevmottagaren. Vidare ska han kalla dessa vittnenoch förhöra dem angående de artiklar som överlämnats till utfärdarna för ombudets räkning. Dessa artiklarskickas i avskrift till brevmottagaren med detta brev. Efter förhören ska han genom notarie sammanställa ochnedskriva vittnesmålen och överlämna artiklarna till utfärdarna så snart som möjligt. Om vittnena skulle hållasig borta på grund av hat, fruktan eller av annan anledning, ska han genom kyrklig bestraffning utan appel-lationsrätt tvinga dem att vittna om sanningen i det ovannämnda.


Avskrifter: [A] i hs A 14, fol. 87v–89r, Kungl. biblioteket, Stockholm; [B] i Cod. Ottob. lat. 90, fol. 53v–54r, Vatikan-biblioteket; [C] i Cod. Harl. 612, fol. 234r–v, British Library, London.


medeltid utg. i ljustryck I, ed. I. Collijn (1920).Tryckt: I. Collijn, ed., Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924–1931), s. 216–219 (efter A).Angående utfärdarna och påven Urban VI:s tillsättande av ovannämnda kommission, se kommentaren till DS nr 10068 och

där anförda referenser.

Reuerendissimisa in Christo patribus dominis fratri Thome tituli sanctorum Nereyb etAchilleyc, Johanni tituli sancte Sabine presbiteris / et Gentili sancti Adriani diacono / misera-

915

cione diuina sacrosancte Romane ecclesie cardinalibus, commissariis etcetera GundisaluusFernandi clericus Legionensisd diocesis litterarum apostolicarum domini nostrie pape scriptor/ et publicus apostolica auctoritate notarius obedienciam et reuerenciam in mandatis.Nouerint vestre reuerendissime paternitates me quandam commissionis cedulam pergamenisigillatam vestris, vt prima facie apparuit, sigillis / vnacum quibusdam articulis etinterrogatoriisf g-etcetera michi-g per venerabilem virum dominum Ludouicumh Alfonsii deCapucione procuratorem, vt asseruit, in facto huiusmodi presentatam reuerenter | recepisse.Quarum siquidem litterarum commissionis tenorj sequitur k-et est talis.-k

Fraterl Thomas tituli sanctorum Nereym et Achilleyn / Johannes tituli sancte Sabinepresbiteri / et Gentilis sancti Adriani diaconus miseracione diuina sacrosancte Romaneecclesie cardinales eto commissarij vnacum reuerendissimo in Christo patre et dominop

Agapito de Colu[m]pnaq diuina gracia tituli sancte Prisce presbitero cardinali nunc absente adinfrascripta a sede apostolica specialiter deputati dilecto nobis r-in Christo-r GundisaluoFernandi clerico Legionensis diocesis litterarum apostolicarum domini nostri pape scriptorisett publicou apostolica auctoritate notariov salutem in Domino et mandatis nostris ymo veriusapostolicis firmiter obedire / Dudum siquidemx quandam commissionis seu supplicacioniscedulam nobis pro parte sanctissimj in Christo patris et domini nostri domini Vrbani diuinaprouidencia pape vjti y presentatam tenorisz subsequentis nos recepisse noueritisaa in hec verba‧ Beatissime pater! Quia sepe et instanterab / – – – Samma text som i DS nr 9931 med endastmindre avvikelser – – – / Jn fine vero dicte commissionis seu supplicacionis cedule scriptaerant de alia manu et littera littere superiori penitus et omnino dissimili / hec verba, videlicet‧ xviijac kalendas ‧ Januarij anno primo / dominus noster Vrbanus papa vjtus ad oraculo viuevocis ae-commisit in consistorio-ae reuerendissimis patribus dominis Gradensiaf etag

Corphiensiah et de Columpnaai presbiteris / et de Zangroaj diacono cardinalibus / quatenus depremissis ak-inquirant ‧ diligenter examinent et referant / Postal cuiusquidem commissionisseu supplicacionis cedule presentacionem et recepcionem habitisque eciam nonnullis actibusjudicialibus, tam coram nobis quam coram quibusdam nostris in hac parte subdelegatis,comparuit coram nobis procurator et procuratorio nomine pie memorie ‧ domineam Brigidecanonizacionis in dicta commissione seu suppli[ca]cionisan cedulaao nominate, de qua adpresens agitur, et vt dicti negocij pius sollicitatorap asserens se extra vrbem plures testesydoneos et fidedignos vtriusque sexus habereaq de miraculis ipsius domine Brigide et per eamtam in vita quam eciam post eius mortem factis et ostensis clare loqui scientes / et presertimmagnificum nobilem et potentem virum dominumar Nicolaum comitem Nolanum / et de-uotum religiosum fratrem Petrum de Transtiberimas ordinis sancti Francisci in ciuitate veldiocesi Tiburtinaat, vt dicitur, pronuncau habitantem / Quos, vt idem procurator asseruit,cupiat producere coram nobis, sed propter locorum distanciam viarumque pericula et oneraexpensarum hoc facere nequeat de presenti / Quare nobis humiliter supplicabat dictus pro-curator et promotor / vt juramenta, recepcionem et audicionem ac examinacionem ipsorumtestium alicui probo et ydoneo viro publico notario, qui ad dictos testes examinandum etrecipiendum in partibus ipsis / et ubiav nunc moram et larem foueant, personaliter | acced-ere[t]ax, committere dignaremur ‧ Nos enim predicti procuratorisay seu promotorisaz pijssupplicacionibus tamquam juri consonis fauorabiliter annuentes in hac parte tibi, de cuius

916

fidelitate etba industria fiduciam in Domino gerimus singularem / tenore presencium auctor-itate apostolica, qua fungimur in hac parte, potestatem damus, committimus et mandamus /quatenus testes iam coram nobis nominatos et verbotenus productos / et alios quoscumquevtriusque sexus extra vrbem predictam existentes per ipsum procuratorem de nouo coram tenominandos et producendos ac loca, vbi domicilia foueant, personaliter accedas / ipsosquebb

auctoritate predicta coram te adbc comparendum citaribd facias / jpsosque prius in forma jurisjuratos recipias hacbe vice et auctoritate nostra super articulis pro parte ipsius procuratoris infacto huiusmodi coram nobis productis ac jnterrogatis materiam ipsam tangentibus, quorumcopiam vna cum presenti nostra commissione tibi propterea-ak mittimus, audias fideliter etstudeas ab ipsis testibus veritatem factibf bg-super premissis-bg diligencius exhaurire / Quibusauditis et examinatis attestaciones et dicta predictorumbh sub manu publica secretebi manen-tes in scriptis redigas et quamciciusbj poteris nobis interclusa reportesbk / Jn hijs vero taliterbl

habere tebm studeas, quod de fide et diligencia tuis meritobn poteris vbilibetbo commendarj /Quod si testes ipsibp odio, timore uel alia quacumque de causa sebq subtraxerint, ipsos percensuram ecclesiasticam auctoritate nostrabr appellacione postpositabs compellas in premissisveritatisbt testimonium perhibere / Datum Rome sub sigillis nostris / subbu anno natiuitatisbv

dominicebx by- bz-Millesimo cccmo septuagesimonono,-bz jndiccione secunda, ca-die vicesimaprima mensis Decembris,-ca pontificatus sanctissimi in Christo patris et domini nostridomini-by Vrbanj diuina prouidencia pape vjti cb anno secundo.

a Fatetur magister Gundissaluus se recepisse reuerenter mandatum cardinalium ad testes aliquos recipien-dum extra curiam i marginalen A. b Nerei C. c Achillei C. d Leogiensis C. e Saknas B. f interrogatoribus B.g–g transmissis B. h Lodouicum B. i Alf Alophonsi B; saknas C. j Saknas B. k–k in hec verba C. l Tenor ipsiuscommissionis seu mandati i marginalen A. m Nerei C. n Achillei C. o Saknas C. p Härefter domino C. q Så B, C;Colup med upphöjt a A. r–r Saknas C. s scriptor B. t Saknas C. u Bokstaven o efter rättelse från a A. v notarius B.x Saknas C. y sexti C. z tenor B.

aa noueris C. ab Tenor commissionis facte per papam cardinalibus i marginalen A. ac decimo octauo B.ad sextus C. ae–ae in consistorio commisit B. af Gradiensi B. ag Saknas C. ah Corphyensi B. ai Calumpna C.aj Sangro B. ak–ak Saknas C. al Petit procurator quod comitatur recepcio duorum testium extra curiam i mar-ginalen A. am Saknas B. an supplicion med förkortningstecken över on A; supplicacione B. ao cedule B. ap sollicita-cioni B. aq Tillagt över raden och här insignerat A. ar Nomina testium i marginalen A. as Transtybrim B.at Tyburtina B. au protunc B. av Tillagt över raden och här insignerat A. ax Så supplerat Collijn; accedere A, B;saknas C. ay procurator B. az promotor B.

ba Tillagt över raden A. bb que tillagt över raden och här insignerat A; saknas B. bc Tillagt över raden och härinsignerat A. bd citare B. be ac B. bf Tillagt över raden och här insignerat A. bg–bg Saknas C. bh eorum C. bi etsecreta C. bj quantocius C. bk reportas B. bl clare B. bm Saknas B. bn meritis B. bo Bokstaven v efter rättelse från yA. bp Härefter se C. bq Saknas C. Jfr not bp. br Härefter predicta C. bs post tillagt över raden och här insignerat A.bt veritati C. bu Saknas C. bv a natiuitate C. bx Domini C. by–by Tillagt i marginalen och här insignerat C. bz–bz Mccc lxxix B, C.

ca–ca mensis Decembris die vicesima prima C. cb sexti predicti C.

917

10080 1379 december 21Håkan, kyrkoherde i Arvika, Bengt, kyrkoherde i Köla, och Nisse Dalbo tillkännager att de varit när-

varande när Gudbrand i Vadjungsed inför goda män i Jösse härad intygat att han aldrig har låtit Amund Hatteller Birger Larsson se eller höra Sveriges och Norges kung Håkans brev till dem om de pengar och egendomarsom Gudbrand lovat dem och flera goda män. Vidare sade Gudbrand att herr Håkan i Arvika läst brevet förMagnus Lågesson. Herr Håkan förnekade detta och svor vid Gud inför många goda män att han aldrig lästbrevet för Magnus Lågesson. Varken Amund, Magnus eller Birger hade hört eller sett brevet förrän nu på denhelige Tomas dag.


Orig. på perg. (22,7 x 13,4 cm, uppveck 1,1 cm; 15 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11557.Tryckt: BSH 1, nr 73; Dalsl. Dipl. nr 69.Översättning: Dalsl. Dipl. nr 69.Regest: RPB nr 1889; Reg. Norv. nr 831; H. Nilsson, De värmländska medeltidsbreven (1997), s. 60–61.Om Amund (Hemmingsson) Hatt och dennes avlägsne släkting Magnus Lågesson se J. Liedgren i Båtsmän, ryttare och

soldater (Sveriges Släktforskarförbunds Årsbok 1988), s. 225–235. Om Amund Hatt se även SRM s. 13.Det nedre vänstra hörnet av brevet saknas med viss textförlust som följd (se noterna c–e).

Alla ‧ men thetta ‧ breff se eller høra ‧ sender Haquon kyrkyoprester j Arvikom, Ben-dicter, kyrkyoprester j ‧ Kyøl : ok Nisse ‧ Dalbo ‧ helsv medh Gudh. Thet scal ‧ ider viterliket ‧vara ‧ osa ‧ hafwa ‧ ner varet sanctæ Thomasa ‧ dagh thet Gulbrander ij Wiidhvngxedhe1 ‧ /sagde ‧ medh ja ok godhom vilia ‧ onødhder oppenbarlika ‧ mestadelen fore alla ‧ the ‧ godha ‧men j ‧ Josedzhæredh ‧ boo / thet han alre ‧ / hafde ‧ / waars alrakærastæ herra herra Haquona‧ medh Gudz nadh Noreghes ok Swerikes konunghx breff lætet see heller høra ‧ AgmundhHath ellerb ‧ Birger Laurensson som fornempder war herra konungh Haquon hafde ‧ themsenth / vm pæninga ‧ ok gooz fornempder Gulbrander hafde ‧ them lofwæt ok flerom godhommannom / Ok sagde ‧ optanempder Gulbrander / thet herra Haquon j Arvikom las ‧ thet sama‧ vars ‧ / herra konungxens ‧ bref fore ‧ Magnus Loghason. Ok herra Haquon swor ‧ a ‧ Gudhok sagde ‧ oppenbarlika ‧ neẏ fore mangha ‧ godha ‧ men thet han alre ‧ thet / las / fore ‧Magnus ‧ Loghasson. Ok hørdho ‧ ok sagho ‧ thet optanempde breffc alre ‧ Agmundh ellerMagnus eller Birger / før ‧ en nv sancta Thomasa ‧ dagh ‧ Til ‧ [v]ithnisbyrdhd hengiom wiwar jnsigle ‧ fore ‧ thetta ‧ bref. Scriptum predicto die beati [Tho]mee appostoli anno DominiMoccclxxnono /

Sigill: nr 1 endast sigillremsa2; nr 2 runt sigill av brunt vax, diameter 2,9 cm (initialsigill, bokstaven B):S’ B[…]cti ‧ Haqvin p[…]ri; nr 3 endast spår efter bortriven sigillremsa.

a Bokstaven s troligen efter rättelse från c. b Rättat över raden från understruket ok. c Nedre delen av bokstavenb saknas p.g.a. skada. d Början av ordet saknas p.g.a. skada. e Början av ordet saknas p.g.a. skada.

1 Vadjungsed i Järnskogs socken. 2 Sigillet fanns ännu kvar 1859, se Styffe i BSH 1, s. 178.

918

10081 1379 december 25 (Reval)Rådet i Reval ger lejd åt Jöns Runbagge (”Jones Runebagge”) från jul (1379) och ett år framåt.

Notis under år 1379 i Revals lejdebok, A.d.5., pag. 133, Tallinna Linnaarhiiv, Tallinn.SDHK nr 11795.Tryckt: Revaler Geleitsbuchs-Bruchstücke 1365–1458, ed. P. Johansen, Publikationen aus dem Revaler Stadtarchiv, 4

(1929), nr 422.

Jones Runebagge habet securitatem a festo Nativitatis Christi ultra ad annum.

10082 1379 december 28 VadstenaIngegerd Magnusdotter skänker med sina vänners och fränders samtycke och sina arvingars tillåtelse till

Vadstena kloster som egen ingift sin egendom om 2 ¼ attungar i Åby i Slaka socken, belägen väster om ån medalla tillagor däribland skogar, fiskevatten, kvarnströmmar och hus. Hon avhänder sig och sina arvingar egen-domen och överlåter den till Vadstena kloster som evig egendom. Hon ger häradshövdingen fullmakt att gefasta på egendomen enligt landslagen.

Då Ingegerd och hennes mor Bengta saknar sigill ber de domprosten Tord i Linköping, Ingegerdsmålsman Magnus Jonsson och Ingegerds måg Sven Djäken att besegla.

Orig. på perg. (24,7 x 12,2 cm, uppveck 2,3 cm; 12 rader), Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11560.Regest: RPB nr 1469.Om Ingegerd Magnusdotter se C. Gejrot (utg.), Vadstenadiariet (1996), notis 366.Om domprosten Tord (Andersson), se H. Schück, Ecclesia lincopensis (1959), s. 16–18, 90, 95 f., 101, 427, 441.

Alla the mæn thætta bref høra ælla see helsa iak Jngegerdha Magnusdottir æuerdhelikamedh warum Herra Jhesu Christo. Thæt skal allum mannom vitarlikit wara at iak medh minna‧ vina ok frænda samthykt ‧ ok æruingia ja ok godhuilia ‧ hawir giuit jn medh mik ij Gudz ‧hedhir ok wara fru ‧ til Watzstena klostir mit goodhze ‧ som hetir Aby ‧ ij Slaka soknliggiande wæstan ana1 ‧ som ær twa attunga ok en fiærdha deel ‧ af enom attungaa ‧ medhallom thøm tillaghum ther til liggia medh akrom, ængium, skoghom, fiskeuatnom ‧ qwærn-strømum, husum ængo vndan takno nær by ok fiærre. Afhænde iak mik ok minom arfwomthætta sama goozit ok hemola thæt fornæmpdo Watztena klostre til æuerdhelike ægho ‧ Okgiwir iak hæradzhøfdhinganom fult vald fastfara thætta sama goozit æptir landz laghum. Tilthæssa vitnisbyrdh ok mere stadhfæstilse tha bedhis min modhir Bendicta ‧ ok iak / hedhir-likx ‧ herra jncigle ‧ herra Thordha domprouost ij Lyncøpunge ‧ mædhan wi eyg siælua hafwaincigle ‧ Magnusa Jonssons som min maalsman ær / Swens Diæknx mins maakx fore thættabreff. Scriptum Watzstena anno Domini Mocccolxxonono, die sanctorum Jnnocencium ‧

På baksidan (med olika händer):Littera Ingegiærdis Magnussa dotterAby parochie Slaka

919

Vifolka hærad(halvt kors)S xviij (Vadstena klosters brevsignum, se L. Sjödin i MRA 1939, s. 124)

Sigill: nr 1 spetsovalt av ofärgat vax, 3,4 x 2,3 cm, sigillpåse av ljusrött linne (adorantsigill): […]is […];nr 2 runt av ofärgat vax, diameter 2,5 cm, sigillpåse av ljusrött linne (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 765):[…]agnvs * Iohanni[…]; nr 3 endast skåra i uppvecket.

a Det sista a rättat från e.

1 D.v.s. nuvarande Slakaån.

10083 1379 december 28Jöns Eskilsson meddelar att hans svåger, väpnaren Karl Bengtsson, till utfärdaren och sin syster Ingeborg

Bengtsdotter, utfärdarens hustru, överlåter sin del och de delar som hör till syskonen Nils och Katarina, vilkasrätte målsman han är, i Simonsö i Mörkö socken i Södermanland med alla tillagor. Överlåtelsen sker i enlighetmed det öppna brev som utfärdaren har fått av Karl om detta (DS nr 10084). Utfärdaren, hans hustru och derasarvingar förbinder sig att fullständigt och så rättvist som möjligt ersätta Karl Bengtsson, Nils Bengtsson ochKatarina Bengtsdotter eller deras arvingar med sitt arvegods – som ännu är oskiftat – när det kommer till skifteav dessa delar i Simonsö, på det vis som riddarna Sten Bengtsson, Sveriges marsk, och Erik Karlsson menar ärriktigt och så att de hellre ska erhålla mer än mindre.

Utfärdaren beseglar tillsammans med sin bror Tyke Eskilsson.

Orig. på perg. (25,2 x 12,7 cm, uppveck 2,3 cm; 13 rader), Säfstaholmssamlingen, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11561.Tryckt: (i utdrag) DelaGardiska Archivet 3 (1832), s. 176 (efter greve Mauritz Stures arvingars kopiebok 1605, De la

Gardieska arkivet, Släktarkiven, Sture vol. 2, Lunds universitetsbibliotek).Regest: Historiska handlingar 4 (1864), s. 341 nr 15.Om Jöns Eskilsson (sparre över blad), se SBL XIV, s. 534 f.Om utfärdarens hustru Ingeborg Bengtsdotter (Örnfot), och hennes syskon Karl, Nils och Katarina, se ÄSF I, s. 313 f. Karl

betecknas i brevet som sven, vilket här tolkats som ’väpnare’; ordet skulle också kunna översättas med ’ung man’ (jämför Söderwall,suppl.: sven).

Om Sten Bengtsson (Bielke) och syskonens farbror Erik Karlsson (Örnfot), se SRM s. 73 och s. 28 f.Om Simonsö se DMS, Södermanland 2:2, s. 65 ff.Jöns Eskilsson står som ensam utfärdare, men i brevet används också pronominet ’vi’ (exempelvis i frasen ”Thy bindom wi

os ok vara arwa…”), vilket innebär att Ingeborg räknas in som utfärdare.Jämför Karl Bengtssons motbrev av samma dag (DS nr 10084 nedan).

Alla them som thetta bref høra ella se helsa jak Jonis Eskilson kærlika medh Gwdh.Thet skal allom mannom viterlikt vara badhe them som nw æro ok swa them æfte skulukoma / at æfter thet ‧ at hedherlikin swen Karl Bendiczson minna elskelika husfrw brodhor ‧hawer medh godhwilia ok kærlik vnt ‧ ok latit mik ‧ ok minne kære husfru Jngeborghe Ben-diczdotter sinne syster ‧ ok varom arwm sin ‧ ok sinna syzkina ‧ som han er rætter malsmanfora ‧ Nissa ‧ ok Katrina ‧ dele ‧ ii Symons øø ‧ liggiande ii Sødhermanna lande ‧ ii Mørkissokn ‧ medh allo thy ther til høre badhe nær ok fierrin ‧ engo vndan takno æfter thy som hans

920

oppit bref hwilkit wii af hanom ther om hawm lyuslika1 vtwisa / Thy bindom wi os ok varaarwa ‧ ok vilkoroma til at gøra fornæmpdom Karl Bendictsynib ‧ Nissa Bendictsyni ‧ okKatrine Bendiczdotter ellac thera arwm ‧ Lict ok fwlt ‧ til foore ‧ af thy samw varod ærfdhagozze som vskift staare os ii mellom ‧ hwar them thet iæmnast ok bæzst komber ‧ nar wi thetførst til skifte kwnnom komaf før the samw thera dele ii Symons øø ‧ hwilkit wi gerna medhallom godhwilia ok kerlek gøra viliom ‧ æfter thy som ærlike riddara ‧ herra Steen Bendiczson‧ Swerikis marsk ‧ ok herra Erik Karlson ‧ sighia at likt ok ræt er ‧ mellom therra ok waar ‧swa at the helder hawa meer en minna / Her til vitnisbyrdh ok stadhfæstilse er mit JonisEskilsons ‧ ok mins kæra brodhors Tyka Eskilsons ‧ jncighle ‧ hængd fore thetta breeff ‧Datum anno Domini Mo CCCo septuagesimo nono, die sanctorum Jnnocentum.

På baksidan: På SymonssøøSigill: nr 1 runt av brunt vax, skadat, 2,6 x 1,8 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 802): x S’ Ioha[n]nis

[…]; nr 2 runt av brunt vax, diameter 2,6 cm (heraldiskt sigill, se SMV II, s. 802): + S’ Tykilli Eskil.

a Det sista o efter rättelse från e. b Ben dictsyni utan avstavningstecken vid radskifte. c Föregås av ett utprickatok. d Första stapeln på v efter rättelse. e Det andra a efter rättelse från r. f ko ma utan avstavningstecken vid radskifte.

1 Se Söderwall: liuslika ’klart, tydligt’.

10084 1379 december 28Karl Bengtsson överlåter i öppet brev till sin svåger, hederlig man Jöns Eskilsson, och sin syster Ingeborg

Bengtsdotter, hans hustru, sin del och de delar som hör till hans syskon Nils och Katarina, vilkas rätte målsmanhan är, i Simonsö i Mörkö socken i Södermanland med alla tillagor. Denna överlåtelse sker nu eftersom sys-konen är omyndiga och ett arvskifte därför inte kan ske lika snart som vissa av de vuxna syskonen önskar. Närett arvskifte väl sker i fråga om dessa egendomar, då ska Jöns Eskilsson och utfärdarens syster Ingeborg, hanshustru, eller deras arvingar fullständigt och så rättvist som möjligt av de oskiftade egendomarna ersätta utfärdar-en och dennes syskon för deras andelar i Simonsö, på så vis som riddarna Erik Karlsson, utfärdarens farbror, ochSten Bengtsson säger är fullt riktigt och så som tydligt anges i Jöns Eskilssons brev härom, vilket utfärdareninnehar (DS nr 10083). Utfärdaren avhänder sig, sina syskon och deras arvingar alla deras delar i Simonsö ochöverlåter dem med detta öppna brev till Jöns Eskilsson och dennes hustru, utfärdarens syster Ingeborg, ochderas arvingar. Utfärdaren lovar att han och hans arvingar överlåter nämnda andelar i Simonsö till Jöns Eskils-son och dennes hustru, utfärdarens syster Ingeborg, och deras arvingar med full besittningsrätt och utan någotklander.

Karl Bengtssons morbror, hederlig man Orm Folkesson, beseglar tillsammans med honom själv.

Orig. på perg. (25,7 x 15,4 cm, uppveck 2,0 cm; 18 rader), Säfstaholmssamlingen, Sv. Riksarkivet.SDHK nr 11562.Tryckt: (i utdrag) P. Wieselgren, DelaGardiska Archivet 3 (1832), s. 166 f. (efter greve Mauritz Stures arvingars kopiebok

1605, De la Gardieska arkivet, Släktarkiven, Sture vol. 2, Lunds universitetsbibliotek).Regest: Historiska handlingar 4 (1864), s. 341 nr 14.Om utfärdarens morbror Orm Folkesson (gumsehuvud) se ÄSF I, s. 62 f.Jämför Jöns Eskilssons motbrev av samma dag (DS 10083 ovan) med kommentarer.

921

Alla them som thetta breff høra ella se helsa jak Karl Bendiczson æuerdhelika medhGudh. Thet skal allom mannom witerlikt vara badhe them ther nw æro ok swa them somæfte skulu koma at fore somlika minna syzkina vmæghd skuld swa som æro Nisse ok Katrintha kwnnoma wii eigh vart ærfdha godz swa bradhlika til skifte koma ‧ swa som somlika varasyzkina thorft kræwer ther til sinna ara ero komin for thy kænnis jak medh thesso nærwarandemino opno brewe ‧ mik hawa medh godhwilia ok kærleek latit ok vnt ‧ hedherlikom manJonis Eskilson minom kæra magh ‧ ok hans husfru Jngeborghe Bendiczdotter minna elskilikesyster ‧ allan min deel ‧ ok alla minna fornempdo syzkina dele ‧ Nissa ok Katrina for hwilkomsom jak er rætter malsman / ii waro goze Symons øø ‧ hwilkit liggiande er ii Sydhermannalande j Morkis sokn ‧ medh allo thy som them delom til høre badhe ii vato ok thørro ‧ nærok fierrin engo vndan takno ‧ medh swa forskielom ‧ at nar wi kwnnom først vart goz tilskiftes koma ‧ tha skal fornæmpde Jonis Eskilson ok miin syster Jngeborgh hans husfru ‧ ellathera arwa ‧ af the samo varo vskiftob goze ‧ mik ‧ ok minom syzkinom ella varom arwm ‧hwar os thet jamnast komber ‧ swa likt ok fwlt til fore ‧ for vara dele j Symons øø læggia ‧som ærlike riddara herra Erik Karlson min kære fadhorbrodhor ‧ ok herra Steen Bendiczsonsighia mellom os ‧ at vi hawm likt ok fwlt for vaart ‧ swa som fore saghdha Jonis Eskilsonsbreff hwilkit jak ther op a hawer lyuslika wtwisa / Afhende jak mik thy ‧ ok minom syzkinom‧ Nissa ok Katrine fore saghdhom ‧ ok varom arwm the samo vara dele alla ‧ j Symons øø ‧ okskøte jak them medh thesso næruarande mino opnoc brewe vnder Jonis Eskilson ‧ ok vndermina kæro syster Jngeborgh hans husfrw ‧ ok thera arwa til æwerdhelika ægho ‧ Giwandethem ok thera aruom ‧ fwlt vald ok makt ‧ the samo dele ‧ agha ‧ selia ‧ skifta ‧ ok allomlwndum hwru them thekkis efti sinne nytto ok gaghnom vænda ‧ binder jak ok vilkora mik ‧ok mina arwa ‧ fornæmpda ‧ Jonis Eskilson ‧‧ hans hwsfru Jngeborghe minne syster ‧ ok theraarwm thesse foresaghdha dele j Symons øø hemola gøra ok halda ‧ vtan hwars manz qwal ‧hinder ‧ ok a talw ‧ medh samw forskielom som førra æro saghd. Ok her til vitnis byrdh okmere stadhfæstilse ‧ er hedherliks manz Orms Folkasons mins kæra modhorbrodhors jncighlehænkt for thetta breff medh mino eghno jncighle. Datum anno Domini Mo CCCo septua-gesimo nono, die sanctorum Jnnocentum.

På baksidan: Breff paa Symonssøø i Morkøø sogn viid Hørninxholmd

Sigill: nr 1 runt av brunt vax, skadat, 2,0 x 2,4 cm (heraldiskt, se SMV I, s. 352): […]vm K[…]; nr 2runt av grönt vax, skadat upptill, diameter 2,7 cm (heraldiskt, se SMV I, s. 338): S’ Orms Folkason […].

Text på sigillremsa nr 1 (möjligen kasserat koncept): Alla them som thetta breff […]

a kwn nom utan avstavningstecken vid radskifte. b vskif to utan avstavningstecken vid radskifte. c Bokstaven nefter rättelse från o. d Härefter svårtolkad (möjligen medeltida) påskrift, Simvnis Myrke, och lådsignum.

Diplomatarium Suecanum. Bd 11. H. 4, 1379

Documents

Transcript of Diplomatarium Suecanum. Bd 11. H. 4, 1379