Livsvillkor – migration – identitet: Kritiska perspektiv på etnicitets- och migrationsstudier

Post on 16-Jan-2023

5 views 0 download

Transcript of Livsvillkor – migration – identitet: Kritiska perspektiv på etnicitets- och migrationsstudier

2014-02-25

Linköpings universitet 1

Magnus Dahlstedt

magda@liu.se

REMESO

Livsvillkor – migration – identitet: Kritiska perspektiv på etnicitets- och migrationsstudier

Kursens fokus: En rörlig värld

§  Människor, livsformer och identiteter är rörliga

§  Hur samtiden formas av migration

§  Hur migration och etnicitet omger oss

§  Blir en del av den vi ser oss som – och hur vi ser på andra

§  Fokus på mötet mellan människor

§  Föreställningar om vi och de

§  I en bestämd samhällelig kontext

§  Villkor, mötet och konsekvenser

§  Migration en viktig utgångspunkt för att vi ska kunna förstå livsvillkor och identitet i samtiden

2

Ett kritiskt perspektiv

§  I kursen presenteras ett kritiskt perspektiv

§  Utgångspunkt antologin Migrationens och etnicitetens epok: Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier (Dahlstedt & Neergaard, 2013)

§  Även om det inte finns ett perspektiv utan en mängd

§  Studera samtiden, gårdagen och framtiden i ett kritiskt ljus

§  Förståelse som utgångspunkt för att förändra

§  Har vuxit fram i spåren av en ideologikritisk och en socialkonstruktionistisk tradition

§  Etnicitet och migration måste förstås kontextuellt

§  Måste ses i sitt ekonomiska, politiska, sociala och kulturella sammanhang

§  Samhälleliga inte perifera fenomen

3

Ambitionen idag

§  Introducera forskningsfältet IMER, Internationell migration och etniska relationer

§  Vad kan begreppen migration och etnicitet tillföra i samhälls- och kulturstudier?

§  Ge en kort tillbakablick på fältets historik

§  Peka ut några centrala utvecklingslinjer

§  Nämna några av de mest avgörande perspektiven och tankarna

4

Migrationens tidsålder

§  En förändrad värld

§  The Age of Migration (Castles & Miller första utgåvan 1993)

§  Från självklar enhetsdoktrin mot allt mer betoning av rörlighet och mångfald

§  Inom både samhälle och akademi

§  Gränser, kategorier och identiteter har tagits för givna

§  Nationen den naturliga utgångspunkten

§  ”Metodologisk nationalism”

§  Forskningen blev en del av det nationella projektet

5

Långa anor…

§  Etnicitetsforskning har en lång tradition

§  Går tillbaks ända till 1800-talets antropologi och etnologi

§  Ofta fokus på det avlägsna och främmande

§  Folklivsinriktning – etnicitet som kulturellt fenomen

§  Del av det koloniala äventyret

§  Modernitetsprojektet

6

2014-02-25

Linköpings universitet 2

7

En ny disciplin byggs upp

§  Tvärvetenskapliga fältet IMER började etableras under 1960- och 1970-talen

§  En del av allmän tvärvetenskaplig rörelseriktning inom akademin

§  Ökad insikt om att frågor som rör migration och etnicitet behöver inblickar från olika discipliner för att närmare förstås

§  Olika discipliner kan befrukta varandra, med sina olika traditioner, perspektiv och verktyg

§  Men här uppstår en rad nya utmaningar

§  På sikt byggs det upp en ny disciplin, med egna ”husfäder”

§  Parallell till och inspiration från kvinno- och feministisk forskning

8

Kartläggandets konst

§  En viktig uppgift var att utmana en av tradition tät koppling mellan forskning och politik

§  Forskningen hade sedan länge varit kartläggande i två bemärkelser:

§  tillhandahöll användbara och efterfrågad kunskap om migration, migranter och integration

§  ritade kartor över samhället – fogade in grupper på bestämda platser, beskrev deras ”natur”

§  Vilja att hantera och kontrollera migration och migranter

§  Sociologen Robert Miles en av kritikerna

§  Ethnic relations industry

9

Bristdiskurser

§  Inte minst i Sverige – med den sociala ingenjörskonsten

§  T.ex. Delegationen – senare Centrum – för invandrarforskning

§  Talande namn – invandrare som studieobjekt

§  Statsvetaren och historikern Tomas Hammar

§  Välvilja, men ofta problemfokus (bristdiskurs)

§  integrationssvårigheter,

§  identitetsproblem,

§  rotlöshet,

§  posttraumatisk stress,

§  kulturkrockar

10

Invandrarbarn utsätts i högre grad än andra barn för dubbel påverkan, dels av hemmets normer och värderingar, dels av de normer och värderingar som gäller i t ex förskolan. Upplever barnet vidare att förskolepersonalen och andra människor i omgivningen har bristande förståelse för barnets hemkultur, leder detta till en kluven identitetsuppfattning. Märker barnet av det svenska levnadssättet – det som barnet kommer i kontakt med i sin miljö utanför hemmet – inte accepteras av föräldrarna, kommer det att lära sig att på ett osäkert och konfliktfyllt sätt leva i två världar – i två olika världar utan riktig trygghet och tillit.

11

Räddaren i nöden

§  Tre snabba iakttagelser:

§  Invandrarbarn som problem

§  Kultur i bestämd form singularis

§  Välviljan: Vi måste hjälpa dem!

§  Hierarkisk relation mellan Vi och De

§  Det är Vi som definierar – och löser – Problemet

§  De är – omvänt – Problemet och i behov av Våra lösningar

§  Det är här forskningen kommer in: räddare i nöden!

12

2014-02-25

Linköpings universitet 3

Att studera samhället

§  Sedan 1970-talet en allt mer dynamisk och med tiden konstruktionistisk syn på etnicitet och migration

§  Under 1970-talet stark inspiration från marxistisk idétradition

§  Ideologikritiken

§  Måste förstås som komplexa samhällsfenomen

§  Låter sig förstås endast ur sitt ekonomiska, politiska, sociala och kulturella sammanhang

§  T.ex. britterna John Rex, Stuart Hall och Robert Miles

§  Inte som fenomen vid sidan av

13

Mot adderandets tyranni

§  Återigen en parallell till från kvinno- och feministisk forskning

§  T.ex. Yvonne Hirdmans kritik av kvinnor-och-historia

§  Kvinnor läggs i historieskrivningen till det som redan är känt

§  Ett liknande mönster också inom andra discipliner

§  T.ex. studier om invandrare och de politiska partierna/facket inom statsvetenskap

§  En syn på etnicitet och migration som samhälleliga fenomen kräver att befintlig kunskap revideras – utmanas i grunden

14

IMER på tvären

§  IMER går därmed på tvären i två bemärkelser:

§  den hämtar näring ur och utmanar gränserna mellan olika vetenskapliga discipliner

§  den utmanar gränser i världen och det rådande tänkandet om världen

§  Utmaningen är fortfarande den verkligt stora utmaningen

§  Därmed en viss politisk innebörd i IMER-projektet

§  Men det är inte okontroversiellt – angrips emellanåt av dess kritiker som politik, inte vetenskap

§  En av svårigheterna är att i någon mening bygga en ny disciplin som inte är lika fast och instängande som disciplinerna traditionellt varit

§  Gäller att ständigt utmana gränserna också inom den egna disciplinen

15

Inget märkligt

§  Migration som naturligt samhällsfenomen

§  Har förekommit i alla tider – överallt

§  T.ex. översikten Tusen år av invandring (Svanberg & Tydén 1992)

§  Går tillbaks till forntiden och de stora folkvandringarnas tid

§  Mycket av det som idag tas för givet som av tradition specifikt svenskt är resultatet av migration

§  Vad vore t.ex. Norrköping utan migration?

16

17 18

2014-02-25

Linköpings universitet 4

Vadå etnicitet?

§  Vad ska vi då ha studiet av migration och etnicitet till?

§  Etnicitet är idag en självklar del av den vardagliga vokabulären

§  Begreppet/kategorin möter oss överallt

§  En talande snapshot

19 20

Etnicitet – ett mångtydigt begrepp

§  Påminner oss om följande genealogi: §  Etnicitet härstammar från grekiskans etnikos – hednisk §  Grundtanken lever fortfarande kvar

§  De är etnicitet; Vi är icke-etniska §  Säger ändå något principiellt mycket viktigt om vad etnicitet handlar om:

§  Det är först vid mötet med Dem som Vi blir till

21

22

Steg ett

§  En gemenskap inom en grupp människor §  Grundar sig på en föreställning om kulturell skillnad §  Är ett resultat av sociala processer

23

Tre hörnpelare

§  Föreställning §  Normer, myter, värderingar, berättelser §  Något som formuleras och berättas §  Det är föränderligt, öppet för tolkning och förnyelse

§  Särskiljanden §  Avgränsar människor från varandra, skapar barriärer §  T.ex. språk, religion, kläder – markörer

•  Social process •  Ett historiskt skeende mer flera medverkande aktörer •  Vissa markörer görs viktiga, andra tonas ner •  Maktrelation: Vilka har makt att bestämma vilka föreställningar som ska

råda?

24

2014-02-25

Linköpings universitet 5

Milstolpar inom den ”nya” disciplinen

§  Gränsdragning – antropologen Fredrik Barth: Ethnic Groups and Boundaries (1969)

§  etnicitet som socialt snarare än kulturellt fenomen

§  Nationen som föreställd gemenskap – historikern Benedict Anderson: Imagined Communities (1983)

§  Traditioner kommer någonstans ifrån – historikerna Eric Hobsbawm & Tarence Ranger: The Invention of Tradition (1983)

25

Är eller blir?

§  Enorma variationer inom ett land

§  Alla på en plats delar inte en och samma traditioner

§  Snarare ett flöde av influenser

§  Hybriditet och kreolisering

§  Etnicitet kan därmed ses som ett verb (något som praktiseras), snarare än ett substantiv (alltså något som är)

§  Principen densamma som Simone de Beauviors grundidé – kvinna är inte något du är utan något du blir

§  Betyder inte – som det ibland hävdas – att eftersom etnicitet inte är så är etnicitet en irrelevant forskningskategori

§  Snarare tvärtom! 26

Utmaningen

§  Utmaningen är att se på vilket sätt etnicitet omger oss,

§  hur etnicitet blir en förklaring (variabel) till olika företeelser, i politik, debatt och forskning

§  vilken roll etnicitet spelar, eller tillåts spela,

§  vilka innebörder som ges åt etnicitet i skilda sammanhang,

§  hur t.ex. institutioner anammar etnicitet som förklaringsgrund och gör det till operativ princip för allehanda interventioner

§  och slutligen se vilka konsekvenser allt detta sammantaget det kan ha runtom i samhället

27

Men glöm inte aktörsperspektivet!

§  Men det är viktigt att inte missa aktörsperspektivet,

§  dvs. hur subjekt som själva ser sig själva i etniska termer agerar i namn av etnicitet, organiserar sig, ställer krav, gör anspråk på att tillhöra

§  Expansivt forskningsfält för tillfället

§  T.ex. sociologen och rörelseforskaren Ruud Koopmans

§  claims-making

§  Diskussion utifrån filosofen Charles Taylor (1994) The Politics of Recognition

§  Krav på rättigheter och erkännande t.ex. bland ”andra generationen”

28

Opartiskhetens Sverige, 2013*

30

2014-02-25

Linköpings universitet 6

Från periferin i fokus…

§  Traditionellt fokus på samhällets periferier,

§  de marginaliserade,

§  migranten,

§  förorten, Miljonprogrammet

§  Även om avsikten många gånger har varit att studera hur olika slags ojämlikheter återskapas, hur normalitet, skapas, så har blicken ofta riktats mot periferin, det främmande, inte mot centrum

§  Antyder att det är just förorten, de Andra, som är problemet

§  Också än idag – alla dessa förortsstudier, så även mina

31

…till centrum i fokus

§  Allt mer fokus har på senare tid lagts på samhällets centrum,

§  Ambitionen är härmed att vända på blicken

§  Synliggöra ekonomiska, politiska och kulturella faktorer i majoritetssamhället

§  Viktig inspiration av en socialkonstruktionistisk orientering som vunnit terräng framför allt sedan 1990-talet

§  Allt fler studier av

§  innerstaden, eliten, svenskhet

§  relationen mellan institutionernas teori och praktik,

32

Vänd blicken! Synliggör normen!

§  Formella rättigheter är en sak, reella möjligheter en helt annan

§  Inte minst här i Sverige

§  Aleksandra Ålund & Carl-Ulrik Schierup (1991) Paradoxes of Multiculturalism

§  Masoud Kamali: institutionell och strukturell diskriminering

§  Critical Race Studies

§  Vit – ingen färg?

§  Whiteness: Richard Dyer, Katarina Mattsson

§  Philomena Essed (1991) Everyday Racism

§  Rasismens vardaglighet, invävt i det vardagliga livet, det filter genom vilket vi lever våra liv

33

I kolonialismens skugga

§  En postkolonial ansats: hur samtiden formas av ett kolonialt förflutet

§  Forna tiders stereotyper om afrikaner och orientaler formar fortfarande Västs sätt att se på och agera i världen

§  Vi definierar oss först genom att definiera de Andra

§  Edward Said (1978) Orientalism

§  problemorientering: den farlige barbaren

§  exotism: ”den ädle vilden”

§  T.ex. populärkulturen som slagfält; reklam, film, musik

§  Forskningstraditionen Cultural Studies, med namn som Stuart Hall, Paul Gilroy, bell hooks, Les Back och i Sverige Ove Sernhede

34

35 36

2014-02-25

Linköpings universitet 7

37 38

§ 

39

”Den gula faran”

40

Fortfarande gula faran

§  Det gula hotet lever kvar

§  I hotet Kina som supermakt

§  Och hotet om att duka under i den globaliserade ekonomin

§  Annons från fackförbundet SIF

§  Klassisk stereotyp

§  De är en massa

§  De är likadana

§  De är disciplinerade

§  De ställer inga krav

41 42

2014-02-25

Linköpings universitet 8

Avrundning 1

§  De innebörder som ges åt etnicitet och nationell identitet – i dessa och många andra exempel – säger något om det samhälle vi lever i

§  Frågan är: Vad?

§  Hur formas samtiden av migration?

§  Hur fungerar etnicitet som konfliktdimension?

§  Hur samspelar den med andra konfliktdimensioner?

§  En rad paralleller till feministisk forskning

§  Intersektion

§  Vad finns bakom det synliga och självklara?

§  utanförskap, utanför vad, innanför vad?

43

Avrundning 2

§  Utmana gängse normer!

§  Hur neutral är egentligen opartiskheten?

§  För att skapa framtiden måste vi förstå samtiden

§  Och då behöver vi titta bakåt

§  Viktigt att se hur samhället av idag är format av migration

§  Formar samtida livsvillkor

§  Och utmejslar identiteter

§  Men vi får samtidigt inte stanna i det förflutna

§  I sig ett problem med nostalgiskt tillbakablickande

44

www.liu.se