Resa uti Europa, Africa, Asia : förrättad åren 1770-1779 ...

Smithsonian Institution Libraries

Purchased from the

Cullman Endowment

■ V-

• UTI \

©

FÖRRÄTTAD

IFRÅN

ÅR 1770 TIL 1779»

' UTI .

EUK-OPA, AFRICA, ASIA

FÖRRÄTTAD

ÅREN,1770 ^1779.

Treds E Delen, inhehÅllande

RESAN TIL OCH UTI

KEJSAREDÖMET JAPANj ÅREN 1775 OCH 1776.

• • •

AF . *

carL Peter -thunberg, RIDDARE AF KONGLa MAJ:TS WASA ORDEKT,

MED. DOCT. OCHÔTiflÎC, PROFESSOR ^ LEDAMOT

AF FLÉRÉ INÔC.H UTLÄNDSKE ACADEMIER

OCH LÄRDE. SOCIETETER. -

U P S A L A,'. tryckt kos djregteur.Joh.EdmaNj1(79f

'X',

■v

■':*

V'

7

,:.

I.

Hj,o nm

TIL •

KONGL MAJ: T,

SVERIGES, GÖTHES, VÄNDES

KONUNG &c. &c. &c.

ALIERNÅDIQSTE I

io års Refor uti fråwmm^ de Länder^ hafva tänge jhitdt mig ifrån et kärt Fåäernestand^ och månge dagar varit i flere

hånfeenden märkvärdige; men inr ge§ af alle har jag an fet för mig gladare, än den, pä hvilken, inför min AllernJbig- STE KONUNG, jag hemkom¬ men ägde den nåden ^ at få tol¬ ka en del af de händelfer, jag under loppet af mine refor haft tilfälle fe och erfara,

ffag anfer ock detta för - et det fällafie ögonblick af min lefnad, då jag njuter den ovär¬ derliga lyckan, at inför Eder Kongl. Mj^estJt i under¬ dånighet frambära några nya anmärkningar om et vida af- tägfe Foikflag, ifrån hvilket man i Europa äger hvarken Am- basfadeurer eller tidningar.

Med Kon GLI G NJd täck¬ tes Eders Mj^EsfJrjför fnart

tolf

totf år fidan^ icke Menaft ony fatta en dä återkommen vida herefi mderfåte; utan ockfå nä^ digafl nedlåta Sig til af hör an-- de afen kort och föga fulflåndig heråttelfe om det i flere affigter Uka hjcktiga, fom i många de-- tar okända^ Kejfaredömet Japan.

Värdes der före, AllernJ-t DIG STE KONUNG! med Uka NJd anfe den utförligare un- clerr ätt elfe om et få hefijnnerligt, fom undransvärdt Folk ochlsmå^ den desfe hlader innehålla.

Dä den uplijfte delen af jord¬ klotet anfer Eder Kongl. Ma¬ jest Jt fom den visaste Re- GENT; Europa heundrar fom den TAPPRASTE II^elte; och Fäderneslandet vördar fom' den MILDASTE KONUNG; uphöjer

jag Ut Först NEN mim hrim nanäe "örijkningar, ai Den vär¬ des fortånga' och förtjufva E- DERS Majest ATS dagar ^ Ut at hefordra mitliomr måmijkors fåthet och vål!

%

Med djupafte vördnad framhlrdar,"

Stormägtigste AlleKnädigsTe

.. KONUNG,

Eder Kongl. Mjs:ts\

]

ailer-utiderdånigfte och tröpligtigfte

tjånare och’ underfåte _

CARL PETER THUNBERG,

'^ös-^rj£. Jiniredje delen af min Refa innehåller mtne ode^

liti ffapan ■ och detta landets Hijloria. Den var ärnad til et drygare arktal och at innefatta flutet af min 'Dagbok; men flere omfländigheter hafm bidragit til, at göra verkfiålligketen här af omojelig, och nödgat mig, at lämna något Ut framtiden och en fjer de del. âg vil hoppas,, at den icke långe /kal dr oj a; mine Landsmäns benägenhet at låfa denne, och de forre delars for^ fåljning /kola mycket pajkyndct den Jamma.

^ ^

Kejfaredomet âpan år et i flere affeenden befynnerligt land, til bruk och inråtningar gan~ fa olikt Europa och fnart fagt alle andre länder i ver Iden. Det har derfore altid varit beundradt, omfom beromdt, och åmfom tadladt. Ibland alle Folk, fom bebo de trenne ftorjia delar af ôrd^ Globen, förtjäna ffaponeferne at fållas fråmfi , famt jämförde med Europeerne, ehuru de i mån¬ ga delar måfe flå efter dem, kunna de dock i andra delar med myckm rått föredragas åfven de famme. Man finner väl .hår, fom i andre län¬ der, både nyttige öch fkadelige inråtningar, tade formiftige och odugelige forfatningar § m'en man

FÖRETAL.

må/le dock förundra fig ofver den fladga^ fom åfver alt finnes i cardtteren: ofiuer den ofår ån- derlighet ^ fom råder i lag/kipning och ämbetens utofning: ofver nationens oafbrutna nit ^ at idka och befordra det nyttiga^ famt åfver hundrade andre faker. At finna et få talrikt folk, fom detta, få mangrant och få hogt, ålfka fit fäder¬ nesland^ fin öfverhet och fig fjdfve inbördes; at fe hela landet lika fom infpårradt, at ingen in^ född kan komma ut^ och ingen främling utan til- fiänd dit in; at hora deras Lagar oförändrade i flere tufende år, och Lagfkipningen öfvad utan våld och utan anfeende til perfonen; at Regerin¬ gen hvarken kan hlifva defpott/k eller göra nåd; at fe Monarken och alle Underfatare lika klädde i en egen nationel dr ägt; at inge moder ifrån an¬ dre orter införas eller nye innom landet tilfka- pas; at inge utländfke krig på feders tid hlifvit förde och inlåndfke oroligheter för altid förebyg- de ; at mångfaldige Religions feS/er lefva fridfamt tilfammans; af hunger och brift åro nåfian okän¬ de, åtminfione fälfynte, med mera; alt detta fö¬ rekommer lika få otroligt och för mången åfven få obegripligt, fom det likväl är gan/ka fant ock förtjänar ytterjla upniärkfamhet,

ffag har budit til, at tekna Nationen fådan, fom den är, utan at mtingen formycket beroma defs fövddar, eller formycket lajla defs hrifier» ^ag har dageligen anteknat, hvad fom kom¬ mit til min kim(kap; men åtfkillige ämnen, få- fom defs Hush^lning, Sprik, Regering, Giidstjånft och dylikt har jag fedan dragit tilfammans, for at af handla dem på et flälle och for at undgå, at omtala dem fiyckevis vid flere tilfållen.

\

In-

Tntet land i verlden torde medgifva färre for ändringar ^ än ffapan, och den Lärde Dodtor KampfeR har både vål och utförligt be/krifvit det famma uti fm ffapanfka Hiftoria. Icke de- Jio mindre har jag funnit någre, och anteknat de fä förändringar ^ fom på fnart hundrade år, åt- minflone i fmåfaker Jig tildragil

Men fom Naturalhiflorien i fynnerhet fysfeU fatte al min upmärkfamhet; har jag icke allenaft %udit til, at flitigt famla detta Landets Minera¬ lier, Djar och Örter, utan ock få, at dermed til- fkynda Europa och min foflerbygd någon nytta och gagn. Ach! hvad min glädje, utan högmod fkulle vara flor, om jag i någon mohn kunnat vinna detta älfkade föremål för min önfkan!

Uti en färfkild Flora ^aponica har jag be- fkrifvit de växter i almänhet, fom jag funnit på Nipons åar, och dervid anteknat deras bruk. U- ti denne min Refebefkrifning har jag endaf om- Palat fådane, fom nwdföra någon fynnerlig nytta uti hushålningen och Läkar ekon fen.

Til foda användas fåledes, utom en flor hop Fi¬ lkar och andre Hafsdjur, Polygonum fagopy- rum, Diofcorea japonica, Viciafaba, Pifum fativum, Phafeolus vulgaris och radiatus, Ulvce och Fucii Oryza fativa, Arum efculen- tum, ^uglans nigra, Fagus caflanea, Mefpl lus japonica .med flere.

Til matlagning nytjas åtfkillige af från utpräsfa- de oljor ^ åfven fom de famnn tjäna til lam¬

por,

för ^ fåföm af Brasfica orientalis ^ Drymdra japonica^ Melia azedm^achf Sefamum och andren

SSfom krydder och defert bmkas Lökar ^ Bambo- roten ^ Amonmm mioga^ Cönomon, Meny an-

, 'thes nymphoides.

Kiåder Ulverkas af Bomul y Moriis, papyrifem ock Silke famt, tog af flere NäsfeLfortefK

Til husgeråd ock i handtverkerier förarbetas flere nyttige trådforter^ af Linder a ^ Deutzia^ Pinus abies, Buxbom y Cupresfus och andrco

Fårgftoffer af en Setula acliGardéniaflorida. Hackar planteras lefvande "^af Lyciiim japonieum

Citrus trifoliata. Gardenia, Viburna y Thujciy • SpirecCy och lefvande Liifthus äf Dolichos poly-

ftachyoSo

Til prydnader i Templen infäites Skirdmip och til en egen hiishalsnytta brukas Haliotis.

Medicamenter tilredas af Polygomim multiflorum^ . Conv ailar ia japoniccf Chenopodium fcoparia ^

A&orus calanms, Dracontium polijphyllum Imtla helmium, China - roten ^ Corchorus japo^ nicus och Lacerta japonica. ‘

RÄTTELSE.

Pag« ai‘f' får Tafende mattor m; m, bor låfas HundVade mattors Salen 3 i vidden ,300^ i bredden 150 alnar»

'll^från Batavia begaf jag mig, deii ao (JJ* junii 1775, om bord pä Skeppet Sta» tmnisfe, et af de Tredåckare, fom Vo¬ ro årnade til Japan. Sedan långre tid tilbaka har Hoilåndfka Oftindifta Com- pagniet affånt endaft a:ne Skepp til Kejfaredömet Japan, hvilke Skepp dertil utfes af Regeringen i Batavia, och merendels bågge, eller åtminftone det ena, åro ffore tredåckare, ifrån Provin- cen Zeeland 5 emedan detta farvatnet altid blifvit aniedt för et af de aldrafarli- gafte uti hela öftra Indien.

Under denna refan, hade jag på Skep¬ pet engagerat mig fåfom förfte Chirur- gus, och vid lyckelig ankomft til Ja¬ pan , at der et år qvarbiifva, famt få- fom Legations Medjicus vara Kollåndllia Ambasfadeuren följagtig til. KiejfarenS

1 Del. a V ' ' Hof

2- Refan til yapm

Hof i hiifviidftaden Jedo, Detta var min paft uti Hollåndilca Conipagniets tjånft; men utom defs hade jag i Am- Iterdam åtagit mig, at för Hortus Me- dicus och någre förnåme Herrar, uti detta vidt aflågfna landet, få mycket frihet och lågenhet dertil ville medgifva, famla både frön och lefvande vax¬ ter, i f5mnerhet af bu&ar och trån, at med hemgående Skeppen til Europa för- fåndas och derftådes utplanteras.

Skeppet fördes af Capitenen voi^i Ess, och med det famma anträdde nu fäfom Chef för Handelen i Japan, och tillika fåfom Ambasfadeur tii Kejferliga Hofv^et Herr Feith, för fjerde gången, och hade med fig tiJ hjelp vid Hande¬ len Supercargeuren Haringa jåmte f}’’-

ra Asfiftenter.

Det andra Skeppet, fom nu låg fär¬ digt, at göra ofs följe, kallades Bleijen- bnrg, och var något mindre. Derpå för¬ des en Supercargeur och en Asflftent

Alie Officerare på Skeppet förde en eller flere Siafvar med fig om bord, til fin betjäning få vål under refan, fom under deras villande i Japan , hvilke der et år Ikulle öfverligga. Detta var för

mer

OSl

3 Uefan til Japan 1775.

tiier ån hundrade år fedan tillåtit af Ja- poneferne, ehuru Slafvarne ej få kom¬ ma utom Faétoriet eller den der intil be¬ lägna Staden Nagafaki*

Dsn ai, vid paft kl. 10 foremidda- gen lyftades ankar, canonerne loslades och vi gingo under fegel ifrån Batavi- Ika Redden, men låto fedan åter, ej långt derifrån, vårt ankare falla, at denne och de följande dagarne fulkomligen få ai ting i ordning tii den foreftående refan. Chefen beftod både nu och under hela refan, dels för egen, dels fOr Compag- niets rakning, frit bord för alle Office¬ rare, åfven få vål, fom liqueurer, öhl och viner.

Den 16, om morgonen hade vi, dels med liten vind, dels med floden, hun¬ nit in uti (Straat Baned) Banca Sundet, hvilket år nåftan få bredt, fom canalen emellan Frankrike och England. Su¬ matra landet fågs til vånfler, hvars ftrånder voro jåmne och låge, famt Ja¬ va tii höger, bågge ymnigt bevåxte med Ikog.

Den i~j, lågo vi åter ftilla för anka¬ re, at vänta på det andra Skeppets an-

A s komft.

4 Re fm ti! Japan 1775. komfi:, fom feglade långfammare och var. blifVit efter.

Den ag, lyfcades åter ankaret och refan fortfattes.

Ben 30, komino vi lyckeligen iitur Sundet i 'öpen fjö, -då vi af Skeppet Bleijersburg med flere canonftott faiute- rades, och ined någre fkott tiibaka tac¬ kade det. Alle Officerarne önikade ock nu hvarannan lycka tii den föreftåen- de refan.

V

Julu ä. 3, pasferades Linien [Mquatof),

Den 8, fyntes klippan Pulo Sapato, hvilken vifar lig förft långt ifrån, fom et Skepp, och fedan, på nårmare håll, en tvårt afiktiren Sko, få at defe namn betyder Sko-Ön. ^På Maleiflca fpråket betvder Pulo en Ö i almånhet och Sa~ patö en Sko. Denna O har blifvit fa kal¬ lad, för det hon liknar en Sko-klack.

Den 10, vifade lig-Chinelilka landet, hviiket altid med nöje iiptåckes af Ja- pans-farare, hviike håraf blifva fulkomiigen fåkre om, huru långt de hunnit på refan.

Den la, hade vi en anfeiilig ftorni. Det år på denna höjden, fom merendels

al-

5 JHefan til ^/ipm 1775. altid ftorniar vanka. Vår Capiten, en mycket forfigtig och flug man, gjorde derföre genait anflalt, at fegien til ftör- re delen bJelvo faftbundne, lamt topparne af mafterne ftrukrie, och råerne ned- tagne. Denna förfigtigiieten togs federmera alfcid i agt under hela relan, få fnart hårdt våder och ftorm infumio fig, och utgången vifade, at xlen var ganlka gagneiig. Deremot fågo vi, at Skeppet Bleijenburg, foni något litet var blifvit efter, fåfom trögare feglare, ånnu gick för fulla'fegel, tils mall - toppame blåite ned, och fedan, nnder ftormens påftå- ende, den ena maften efter den andra förlorades, famt”Skeppet af kaftningen blef få ikadadt, och intog få mycket vatn, at det med möda, utan at fjunka, .räddades i Macao hamn, hvarifrån det fedan fördes til Cahton at repare¬ ras, utan at kunna fortfåtta refan til Japan. Defs ladning, fom måft beftod af Puderfocker, var nåftan hel och hål¬ len &åmd.

Dsk 17, fingo vi en förlkråckelig ftorm, hvilken åtföljde fvåra orcarier, och varade ^hela tvånne d37gnen, med mycket regn, dock utan mka.

Den ao, fedan ftormen lagt fig, fågs A 3 ■ en

6 Refan til ^apan 1775. en Chinefifk fifkarebåt omflagen drifva ut åt fjön, på hviiken filkarena gåt förlorade.

Den 1%, bekommo vi åter Chinefifka landet i figte, och fyra fiUcare båtar kommo om bord med filk af flere flag. Ibland desfe fans den vackra och genomikinii- ga Oftrea pleuroneftes, med fit ena {kal hvitt och det andra rödt, hvarföre hon af Hollåndare får^ namn af (^Maan-fcbuip') Månans mufla. Afven funnos deribland Sepi^, någre talk-Kråftor och Cancer Mantis. Altfammans bortbyttes til ofs emot Risgryn och Arrack, fom fifkare- na med mycken begårlighet anammade.

Alt fedan vi affeglade ifrån Batavia hade Fråsfor QFebres intermittentes") al- månnaft grasferat ibland’ Matroferne ; men få fnart kölden med ftarkare vin¬ dar tiltog, afftadnade de famma. Fråfs- Febrar, fåger Bontius, voro i hans tid mycket rara i Oftindien; nu förtiden åro de af alle flag nog almånne. Skilnaden i varmans grader var likvål, vid vac¬ kert våder, ej mycket betydande. Ther- mometern ftod i Batavia vid 80 å gd grader, och på den nordliga högd-, vi nu ågde, 78 å 79 grader, efter Fahren*

HEiTS Ikal.

7 Refan til Japan 1775'.

Det ftarka regnet,- fom åtfoijt fednafte ftormen , var icke mindre befvår- ligt, ån orcanerne; ty alt, hvad vi ågde för hand , var vått, måfte nu utlåggas at torkas, och en del deraf befans vara förderfvadt.

Af de Kråftor (^Canceres^ och Sjö- djur Sepia), lom jag för mig utv^aldt, at torkas och bevaras , hade jag, emot aftonen, få fnart det mörknat, den al- dravackrafle fyn; emedan de förre flåck- tals och de fednare nåftan hele och hål- ne uplyfte min lilla Skepshytta med et blåagtigt phosphorilkt ljus. Skenet var befynnerligt derutinnan, at det, på' Kråftorne i lynnerhet, fatt flåcktals och ej betåckte någon del hel och hållen , utan en flåck kunde vara lyfande på ena fidan af lijerten , och ej på den an¬ dra. Skenet blef qvarfittande hela två dagarne, och då djuret togs ut om da¬ gen på dåck, lyfte ingen ting. Med blotta ögon kunde jag icke uptåcka, hvarken någre hafskråck eller annat, fom kunde förorfaka det. Når jag med nagelen ref en lyfande flåck, ftns Iju- fet deraf hvarken minlkas eller forfvinna.

Chinefifke fifkare båtarne åro anfenligen ftore och långe, men af tunna

A 4 plan-

8 Refan til ^apan 1775,

plankor t3ygde, med et dåck, trubblge både i framftammen och bäkftarninen, I bakftammen åro de dock mycket bredare, och vid ftyret öpne, med-en nmft och et enda fegel. Hårmed gå iyra el~

-ler fem man, dag och natt, långt nt i fjön, at flika. OiBcerarne på Skeppet 5 fom flere refor pasferat hår forbi, be¬ rättade mig, at desfe fiflcare., vid vac¬ ker väderlek, ftundom fes i fådan myc¬ kenhet, at de bortfcymma horizonten.

Den ^3, Lotfare fyntes i dag i myc¬ kenhet hoppande i vatnet.

Den 16, pasferade vyön, mct ?^yn Gatt kallad, och feglade inåt fnndet vid Formo (a.

Den ap, fågo vi ön Formofa, fom fordom varit uti Hollåndika Compagniets befitning. Ön-år lång,'ftor och mycket friigtbårande. De Skepp, fom fordom gingo til Japan, anlände hår, och detta gjorde då refan mera både beqvåmlig och fåker, ån nu, då de vid påkomman¬ de ftormar, ej åga någon hamn at in¬ löpa uti. Citadeliet Zeeland upgafs af der varande Gouverneuren Coijet, ef¬ ter nio månaders belägring, åt den up- roriike Chinefen Coxinja år 1662, fe¬

dan

9 Ri‘pm til j^apan 1775.

dan’ lian af Tartarerne blifvit fördrifven ur China. öh-toricn hårcm kan fes uti Plft vsfrpsarloi sde Formoja, door C. E. S. Ararcerdara 1675% 4. Ön Sr nii åter un¬ der Chmefilte Kejfarens valde, men in¬ gen bandei drifves der med Europei- Ike foikfiag.

Den 30, iitftodo vi åtfkillige fconii- b;/ar med regn, hviike dock denna gån¬ gen iharfc gingo ötVer.

åen 4, fingo vi åter fåorm, med iiOg fjö, med och utan regn, iivilken var både häftig och warade ånda til den 7 påföljande. HaiSvatiiet var nu i fä- dan gåsning, och yrde fä öfver- Skep- j)et, fora hade det beflåndigt regnat. Detta gjorde, at både Officerare och Matrofer hårvid foro ganfka illa, eme¬ dan de til flut knapt ågde iiågre kläder torra, foni de kunde ymfe med. Apan var det enda fegel, fora nu kunde nytjas, för ät uppehålla Skeppet emot vind och \4gor. '

Under den tiden hafsvågen gatiiica mycket fvallade, och Skeppet häftigt kaftades , i fynnerhet framåt, och ät den ena fidan, hölt jag' mig oftafc ute på däcket, ocii i den fria lufteru At åga

lo Refan til ^apan 1775.

någon fkygd emot hafsvatnets brufande, var på bak-bords fidan emot taklen up- fatt et ftycke*fegelduk, fom gjorde nå¬ got 'litet lugn, hvarunder man kunde fitta mera fri f6r vågens regn. Detta var iikvåi icke en fulkomlig fåker til- flygt undan olyckor af Skeppets kaft- ning, fom jag med egen feada fnart fick erfara, i det jag vid en håftig ftöt kaftades ifrån denna, ofver det kulriga och nu af regnvatn flipriga dåcket, til den andra fidan, och det med fådan häf¬ tighet, at jag liipit fara, til at kaftas 6f- ver bord, deråft icke relingen haft den högd, fom den vanligen åger på de Oft- Indifke Skeppen. Likväl var det en befynneriig lycka, at jag härvid icke af- bröt högra benet, emedan ftoten emot relingen och fjelfva hålen var få ftark, at derefter upkom en blåfa af et åples ftorlek.

Din 10, fingo vi, for femte gången, på denna korta refan, fvårt våder med regn och ftorm, fom varade hela dyg¬ net. Håraf kan fes , huru befvårlig och farlig refan år til Japan, och huru bul- lerfamt och ftormande hafvet år på ymfe fidor om Formofa,.åfven i den båfta årstiden, och fom år den enda, då Skepp,

för

II 'Refan til ^apan 1775.

för 3 eller 4 månaders tid, kunna med fåkerhet ligga i Japanlk hamn.

Den, fom behagar vidlyftigare och utförligare beferifning på ftormär, fom i desfe farvatn rala', kan låla derom hos Doötor KjEmpfer i defs Hiftoria om japan, Hollåndlka editionen i folio, p. 35 och 36.

Farten til Japan råknas altid ibland de farligafte i hela Indien och Hollånd- fica Compagniet råknar et Skepp af fem, fom hitfåndas, för förloradt. At detta i det nårmafte öfverensftåmmer med mer ån ethundrade års erfarenhet, kan nogfamt bevifas af bifogade lifta, på de Skepp, fom blifvit hår förlorade, och af hvilke man ej vet hvaråft:, huru och når fomlige aldeles förfvunnit.

1642. Förlorades ame Skepp, de Buys och Maria, uti bugten af Guinam,

1651. De Koe. 1652. De Sparmr. 1653. Lam. 1658. De Swarte Eul. 1659. De Harp. 1660. HeSor, hvilket likvål fprang i luf¬

ten uti et flag, fom liölts med Chineferne. \

i66’4.

12. ■ .Re[an til ^apan 1775. r

1664^. Het’ Roode Hart, 1668, AehiUes. 1669. Tvånne, HoogCafpd och Ffjäsnhurg, 1670, -De Schermer, 1671. ' Kuyleiihurg, 1*59 7. Sparen, 1708, Mönfter, 1714. Arian. 1719. Trenne, nemL Merroog, Catharina.

och Het Slot van Capelk. 1722. Falkenhos. 1724. Apollonia. 1731. Knapenbnff. 1748. Het //ayj Perjyn. 1758- Stadrvyk. 1768. Freedenhoff. 1770, Ganfenhoff. Samma år måfte Skep-

, pet /yarg' gå til China, utan at ■ kunna fortfåtta fiii refa, emedan

det tagit lack. 1772. B ur g, eftér förra olyckeliga refån,

fåndes nu igen til Japan, och för¬ de Chefen; men blef af ftorm få illa medfarit, at det måfte öfver- gifvas, ehnru det, utan at fjunka, dref in til Japanfica kuften. Den 30 ' Julii utan för Meaxima utftod det 2 dagars ftorm utur ONO., förlo-

, rade mafter, bogfprit, galjon, ga~ ieriet &c. fick låck och mycket

vatn

*3 Eefm til Japan

vatn i krutkammaren och flere Mlien. Chefen Daniel Arme- NAULT och Capiten Eveich fago d. I Aug. andra Skeppet Margare¬ tha Maria', fordt af Capiten Sten- DEKKsa. Skepsråd hölts och be- flots, at Skeppet Ikulle ofvergif- vas. Dagen derpå håmtade de fine

' pengar och förnåmfta faker, gingo öfver på andra Skeppet, lämnande detta åt vind och våg, femt komino d. 6 in utfNagafaki hamn. Ef¬ ter några dagar, iiptåcktes det öf- vergifna Skeppet, drifvande ti! land i Japanika viken, af Japanllce Filliare, fom förde det i land, och funno ej flere lefvande kråk derpå,* ån en galt Oforfigtigt var, at

' Skeppet ej Uåpades i få vackert våder, fom blef efter ftbrmen, til land eller Ilacks i brand enligt förfatn in ganie.

1775. Måfte Bbyenburg for läck och Ilia- dor inlöpa i China, hvaråil: det re¬ parerades, och fegkde fedan tii-, baka til Batavia igen.

Den 13, om morgonen bittida fyntes ön Meaxima, med fine höge och fpitfi- ge berg. Eftermiddagen lågs Japanika

14 Refnn til Japan \

]andet, och om aftonen klåckan 9, låto vi,ankaret falia vid ingången til Naga- faki hamn, der de hoge bergen formera¬ de en rund inhamn, likafom en haifmåne.

På bergen häromkring voro flere utpofter, af Japanfka Regeringen utftålde, hvilke med Telefcoper förfedde, på långt håll uptåcka Skeppen och ftraxt ,för Gouverneuren i Nagafaki tilkånna gifva deras ankomft. Desfe utpoiler up- tånde nu flere eldar^

I dag ihopfamlades af Matroferne, deras Böneböcker och Biblar, famt in- lades i en kifta, fom tilfpikades. Den¬ na . kiftan lämnas fedan åt Japoneferne, at förvaras, tils afrefan Iker^, då hvar och en får fin bok tilbaka. 'Ändamålet härmed år, at inge Chriftne eller Ca- thollke böcker Ikola komma in i landet.

På dåcket upftåldes nu et fångftålle med fit tak öfver, utan gardiner, for de på Skeppet ankommande Japanfte Öfver-Officerare, at fitta på.

En Mönfter-rulla på hela Befåtnin- gen, af vid pafs no man, och på flafvarne tilhopa 34, gjordes fårdig, med ■hvars och ens ålder deri anteknad, at låmnas åt Japoneferne. Hvars och ens

hem-

IS Ankomflen til Japan 1775.

hemort anteknas icke på denna'liftan, emedan alle anfes for Holländare, oagtadt åtllcillige voro från Sverige, Danne- mark, TylkJand, Portegal. och Spanien. Efter denna Mönfterrulla mönftras, ftrax efter ankomften, hela Befåtningen utaf Japonefeme, och fedan hvarje inor- gon och afton, på de dagar, då Skep¬ pet losfas eller laftas, och då farten år öpen emellan Skeppet och Faktoriet, Härigenom göra Japonefeme fig förfå- krade derom, at ingen, utom deras ve- tenflcap, kan hemiigen undkomma el¬ ler qvarblifva på Faéloriet, utan de¬ ras tilftånd.

Den 14. Vädret var i dag få ftarkt,^ at ankaret ej kunde upvindas; vi nöd¬ gades altfå klåckan ii, kapa utaf ankar- linan och gingo under fegel.

En båt fågs då genaft konrma emot ofs ifrån landet. Capiteneii påklådde fig derföre en blå med filfver galonerad, fi» dentygs Råck, ganlka ftor och vid, upftoppad och framtil för magen med en ftor kudde förfed. Denne Råck har i långliga tider blifvit brukad, at dermed iniurendråga contraband-faker, emedan Chefen och Skeps-Capitenen varit de endafte frie från vifitation. Capiten gjor¬

de

i6 Ankomfien til Japan 177?,

de nied denna fylda Räcken, gemenlsgen trertne refor om dagen ifs-ån Skeppet tii Fadoriet, och var ofta med gods fa tunglaftad, at dä hap fteg i .Jand,'mafte a:ne Matrofer, en under hvarje arm un» derftödja honom. En anfenlig profit til- foli härigenom årligen Skeps-Capitenen, utaf de ofrige OfEcerare, hvars gods lian jårnte iit egit ut-och införde för contant betalning, fom kunde ftiga tii flere mfende Riksdaler.

Uti nyfsnåmnde båt anfcommo ifrån Factorlet, på den der varande Chefens vågnar en Supercargeur och treniie Äsfi» fienter, at Jyckonflca ofs tii vår ankomft, och göra fig miderråttade om Skepp, Ladning, nyheter ifrån Batavia m. m.

Emediertid voro på Skeppet uphis- fade mångfaldige iorter af flaggor och vimplar, at göra vårt intrade tii ham¬ nen lyfande.

Så fnart vi nalkades til de 2:ne Kej- ferlige vakterne, fom ligga på yinfe fi» dör af hamnen, och af hviike den ena kallas Kejfarens, den andra Kejfarin- nans vakt, iåsfades Canonerne, at fa» lutera dem.

Under hela denna feglation i en lång och

17 Nagaffiki hamn 1775.

och krökt inhamn, hade vi den vackrafte utfigt i verlden, af de kringliggan¬ de kullar och berg, fom fågos odla¬ de ånda up til fjelfva topparne; en ut¬ figt, fom år få fålfynt i andre lånder.

e o

Andteligen hunno vi til Ijelfva an- kai^platfen, der vi ganlka glade låto vårt ankare falla, vid middagstiden, et bös- feflvott ifrån Staden Nagafaki och den der bredevid liggande lilla ön, Dezima, hvaråft Hollåndlka Faftoriet år belåget.

Sedan de förutnämnde ifrån Fakto¬ riet Cornmitterade Herrar åter begifvit fig til lands och medfört Compagniets famt privatas brefver; kom efter en li¬ ten ftund om bord Chefen, fom detta år qvarblifvit i Japan, och honom åt¬ följde til Faktoriet den ankomne Che¬ fen, Capitenen, Supercargeuren och Asfillenterne.

De nye tidningar vi nu fingo, vo¬ ro ingalunda angenäme, emedan ifrån Hofvet voro ganfta ftrånge ordres an¬ komne, til hämmande af all vidare lu- rendrågeri-handel. i;o at Capiten och Che¬ fen hädanefter ikulle vifiteras, lika fom alle andre, utan åtl^ilnad, hvilket tilfö- rene aldrig Ikjedt. 2:0 att Capiten ikulle

3 Del. b hå-

Nägofaki hamn %

hådaiiefter kiåda ilg, fåfom andre, ocli bortlägga den vida ofverräcken, fom hittils hade blifvit brukad til lurendråge- riets befordrande. 3:0 at Capitenen feul- le antingen beftåndigt förblifva om bord, eller, om han ville gä i land, ftulle han ej åga tilftånd, at under hela viftandet derftådes mer, ån tvånhe gånger gå om bord. Denna fednare punften blef dock mycket eftergifven och Capitenen fick efter två dagar åter gä om bord, afcv lågga Skeppet för arne ankare. Tilftånd hårtil ficks af Gouverneuren iNagafaki?, dels genom bön, dels genom hotande, at om Ikada Ikedde Skeppet, ikulle den blifva för Kejfarens rakning, och om Kejfaren dervid vore indifferent, atCom- pagniet det fåkerligen ficulle hamnas.

Desfe ftrånge Ordres voro ifrån Hof» vet utfärdade, i anledning af de nye up- tåckter, fom Hcedt fedan år 1772, då det öfvergifne Skeppet Burg hade kommit drifvande til Japanika kufterne och vid utlaftandet befans åga månge contra- Ipand-varor, i fynnerhet tilhérande Che* fen och Capitenen. Skeppet Burg, fom förut år nåmnt, hade 177a under refan hit af ftormar fåt få mycket låck, at det efter hållit Skeps-Rld öfvergafs och

togs

Nt?gaffåki hamn 1775, if

togs för få ilkert,'at det innom någre tiinar llaille fjunka, at icke eld blef latt derpå, enligt Compagniets befelning i dyiike mål. Detta oagtadt dref Skep¬ pet flere dagar in åt ■ Satfama landet, der det af Japoneferne uptåcktes och bo- xerades til Nagafaki hamn. Japonefer¬ ne, fom härigenom fåt Flollåndllca Skep¬ pet under fin fria difpofition, nptåckte nu der alla vrår och gomfior, lamt en myckenhet kiftor, tilhorige de förnåm- fte Officerare, fylde med de niåft för- budne Contraband-varor, och med de-» ras namn inårkte. I fynnerhet fortör- nades de ganlka mycket ofver en Che¬ fen tilhorande kifta, fyld med falfk tiont eller radix Ginfeng, fom aldeles icke får Införas i landet. Kiltan blef derför re utan för Facloriets fjöpart med defs vara förbränd.

Utom den &ymf, fom en Chef hår- igenom Iker, at vifiteras, förlorar Ca- pitenen et vackert årligt Capital i llåp- lön, och alle Officerare på fine varor, en betydelig vinft.

För långre tid tilkaka var Capitenen icke allenaft förfed med den befkrifné vida öfverråcken, iitan åfven med fto-

•ra vida byxor, i hvilke åtkillige för¬ lä Ä biid=

20 Nagafski hamn 177^.

biidne faker infördes. Desfe blefvo dock niistånkte och aflagde; men råcken, den fidfta tilflykten, måfte nu 5 med ftorfca harm, afklådas.

Det var ock ej litet lojeligt at fe en ftor del af de okunnige Japonefer, med fårdeles förundran nu beikåda vår lagom tjocke Capiten, då de altid förut inbillat lig, at alle våre Capitener voro få tjocke och fete, fom de altid fet dem.

Så fnart Skeppet var kommit för ankare och vi med våre Kanoners los- fande fåt falutera Nagafaki ftad, kom- 300 ftraxt om bord a:ne Japanlke Öfver Officerare (^Banjofer') och någre under Officerare {under Banjofer,') jåmte TöI~ kar och deras betjäning,

Banjoferne gingo at intaga fit rum på det framftåldte fångftållet, hvarpå var lagd en tjock japanlk halm-matta och deröfver et katunståcke. Aitfammans var för regn täckt med et tält af Segel¬ duk och en pall fatt frammanföre, at lätta upgången. Sedan de afdragit llcor- ne, gingo de up, at fitta, efter lan¬ dets fed på hålarne, med fötterne lagde under fig. Vane vid denna fitning, kunde de långe dermed uthärda; men

' at

ai Nagafiki bamn 1775'.

at den i långden var dem trötfam, fågs nogfamt deraf, at de ftundom ledfnade "dervid och för någon ftund gingo, at fitta på Europeilka fåttet.

Desfe Banjofers Syfla var, under he¬ la den tiden Skeppet låg på redden, at tiife, det alt gods och folk, fom gick til lands eller kom om bord, blef noga villteradt, at undfå ordres från Gouver- neuren i Staden, at undertekna alla

•pasfporter och papper, fom åtföljde va¬ ror, gods, folk, med mera.

Deras tidsfördrif, under fit få lån¬ ga, fom tröttande ilttande, var, at röka tobak, ftundom tala någre ord med hvarannan, at dricka thé-vatn och fupa en fup Europeilkt brånvin. Til den åndan framfattes af Skeps Capitenen tvånne cryftal-flalkor med åtlkillige^ liqueurer och a:ne Ilipade cryftalglas. Afvenledes framfattes fockerbakelfe på en talrik, til brånvinsbröd, ehuru de ej göra ftor Ikada på liqueuren, den de blott profva.

Hamnen år ungefärligen en mil lång och fyra bösfelkott bred, krökan¬ de lig något vid åndan åt ena landet. Den löper i N. och S. har modder- grund och år ganlka djup, at Ikeppen

B 3 kun-

ca Näg^fab bamn 1775.

kunna Jigga på et bosfe&ofcs afftånd in til FaÄoriet.

Sedan 'Canonenne åtflcillige gånger Voro losfade, vid pasferandet forbi Kej- ferlige vakterne, vid de Committerades ankomft ombord och bortgång, Chefens ankomft och alle Officerarnes aftågande til lands, få måfte nu til Japonefernes förvar ofverlåmnas reften af krutet, jåmte kulor, vapn oeh den förr omnåmn- da bok-kiftan. Til den åndan lefverera- des en vils portion krut, fex fet kulor, fex Mofqvetter, fex bajonetter, fom man inbillade dem nu vara alt, hvad öfrigt var af Ammunition. Alt detta förva¬ ras i et packhus, tils Skeppet Ikal låm- na redden, då det frivilligt af Japorte- ferne återlämnas.

Japoneferne hafva i fednare tider blifvit förnuftige nog, at lämna Styret orördt, famt Seglen och Canonerne om bord. Det myckna befvår , fom hades vid desfas af hämtning, tröttade dem åfven.

Når Japoneferne pä nyfsbefkrefne fått tro fig hafva fuikomligen defer- merat ofs, år mönftringen det forfta, fom de på Skeppet företaga, hviiken. fedan dageligen morgon och afton för-

ny-

Nagafaki hamn 1775. 23

fiyas, då lofsning eller iniaftning Iker. De råkna altid ifrån i til 10, och begyn¬ na fedan på i igen, hvilken. method ockfå vid fakers och gods räknande i- agttages. Ganika noga antekna^ hvarje gång, huru månge man gåt i land, huru månge åro fjuke och huru mån¬ ge åro tiiftådes på Skeppet,

Aiie fådane dagar, då något ut-eller infteppas, åro Ofver-Banjofer, Under- Banjofer, Tolkar, Skrifvare och Vifita- torer om bord, in til aftonen, dä de allefammans gå i land och lämna Euro- peerne enfarame på Skeppet i frihet. Vid dylike tilfåiien hisfas altid flaggen på Skeppet, få vål, fom på Faftoriet, och då bägge Skeppen lyckeligen hit an- iåndt, arbetas på hvardera af dem, h var¬ annan dag.

Skepsbåten och flupen tagas åfven .af Japoneferne i fåkert förvar,-få at folk och varor komma at föras af och .an, endaft med Japanflce båtar och -af Japanike fjömån.

På det hvarken Hollåndarne fjelfve feola kunna komma ifrån Skeppet, el¬ ler Japbnefer dit, för at drifva hemlig handel, i fynnerhet nattetid, under mor-

B 4 . krets

24 Nagnfaki hamn 1775.

krets betåkning, och då inge Japanflie Officerare åro om bord, blifva flere itore Vakt-Skepp lagde rundt omkring Skep¬ pet på. något afitånd, och utom desfe atilciilige frnå båtar förordnade, at hvar tima på natten ro omkring Skeppet, på mycket nåra afftänd. '

Ebb och flod mårkte jag hår i ham¬ nen vara ganika anfenlige, likafom ber¬ gen omkring hamnen voro mycket brante och ftrånderne fåledes bråd-djiipe. ■

Vid vår ankomft funnos åfven uti hamnen n .ftycken Chineillke Fartyg (^Jonifves'), lagde tått intil landet, få at de under ebben lågo endaft i deji gyt- tiga grunden. Någre af desfe blefvo ef¬ ter hand laftade och affeglade, men fju blefvo liggande qvar öfver vintren. Hvart och et af desfe Fartyg medföra vanli¬ gen en ftor folkmängd, oftaft 70 til 80 man. Detta gör, at nåftan årligen hår- ftådes öfver vintren qvarblifva vid pafs 600 man, på en liten ö, liggande vid fidan af Hollånddca Faétoriet och utan- före Nagafaki ftad.

Den /?. Kreatur, fom Kalfvar, Oxar, Svin, Getter, Får och Hjortår, hvilke årligen ifrån Batavia hit medföras,

vo-

Nagafaki bamii och Dezima FaB. 1775. 25

voro' de forfte, fom affkeppades i dag. Emedan Europeerne ej hårftådes kunna få fådane kreatur til flagt, nödgas de medföra åtlltillige deraf, dels til fårllc provifion på Faéloriet, dels til provifion för Skeppen vid afrefan. Desfe ftå beftåndigt på Ön på ftall, fom om fommaren år öpet och om vintren til- flutit. De födas med grås och löf, fom dageligen trenne gånger af Japanfke drån- gar rundt omkring Staden håratas och hitföres. Om vintren år deras måfta foder något Risgr5m och q viftar af trån, famt halm af uttrölkadt Ris.

Detta bolkaps foder examinerade jag dageligen 3:00 gånger och utletade der- utur de fålfynte vaxter, fom der funnos, til torkning för Europas Herba- rier och dem jag icke fjelf ågde frihet, at famla uti de omkringliggande fålten i et land, der vare dufvor, mera frie, voro mindre mistånkte, fångne och be¬ vakade, ån de om handel och vinning nitilke famt med månge iifsfaror få långt i- från fin egen hemort hit anlåndeEuropeer.

Japonefen åger aldeles icke Får el¬ ler Svin, och ganlka litet af Kor och Oxar. Desfe fednare, fom åro mycket fmå, nytjas ockfå endaft någon gång

B 5 ' vid

2,6 Nägafaki hamn och Dszhm FaB.

vid, landfcbrukefc, och hvarken åtes kot¬ tet deraf, eller användes mjölken til nå» gon nytta. ' ■

De',7 i6 och följande dagarne blefvo Oiilcerarnes kiåder, meubler och för¬ råd af matvaror, vin, öl med mera, för¬ de i land, hviikefc altid' förft fårikildt måfte flce, innan någre handelsvaror få> afikeppas. Detta plågar merendels Ike de tre förfte dagarne.

Sept. Den Vifiterades Skeppet af Japoneferne, fedan private perfoners gods, forn ej ikulle fåljas, var fordt i land. Alle fådane varor, fom redan vo¬ ro angifne af private til förfåijning, &ic- l^des nu i dag af, och om någon i hä¬ ftighet förgätit något, fick det ej fedan komma i land eller förfåljas. Skeppet vifiterades ofver alt ganlka noga, undan¬ tagande aldranederft och i Krutkamaren.

Det återftående af denna månad an» ’ vandes til at utlaPea Compagniets Han¬ dels varor.

Vid ut-och inlaftning, famt til bå- tarnes fram och återförfel, var en myc¬ kenhet arbetskarlar QKulis') förordnade, ofver hvilke andre fåfom yaktmiftare voro fatte at åga upfigt. Desfe hade

ai-

Niigäfaki hamn och Dezima Fa&. 27

altid för fed, afc fjunga, då de Ikiille uplyfta eller båra något, åfven fom då de rodde, och det altid efter någon vifs takt, med et yift låte och tjänlige up- muntraräde ord. Floliåndarne togo fig fordom den friheten, at for fel afitrafFa och flå desfe arbetsdrångar af fåmre folket;'men nu mera år detta, fåfom for Nationen vanhederligt, aldeles och vid ftrångt ftrafF af Regeringen förbudit

Når*någon Eiiropé far til eller ifrån fekeppet, med eller utan någre faker,' medföljer altid en betjänt och et pafs- bref, hvarpå dels namn anteknas, defs byxfåcks-ur uplkrifves, med mera.

Sa fnart Skeppet var til hälften utlaftadt, börjades med iniaftande af Staf- koppar uti brådlådor. Detta år, då endalt et Skepp hit ankommit, inkilades uti det famma halfannan koppar-ladning eller 6700 kiftor, hvardera af lao • vigt, eller en PikeL

På de dagar, clå ingen afikepning el¬ ler inlaftning Iker, komma inge Japan- ike Officerare eller andre Japonefef om bord, och -Hollåndarne fjelfve komma ej eller fådaiie dagar til eller ifrän Skep¬ pet. Öns port årj ock då åt fjöfidan

sg Nagafaki bamn och Deztma Fa&.

tiifluten. Skulle någon angélågen om- ftåndighet fordra, at någon Officerare nödvändigt måfte fara om bord, fåfom Capitenen elier Doétorn, hvilket ifrån Skeppet med flaggens hisfanJe gifves tiikånna; få måfte dertil begäras tilftånd af Gouverneuren i Staden. Meddelas det, få öpnas ändock icke öns fjöport, utan man beledfagas af Tolkar och Of¬ ficerare igenom en liten del af Staden til en liten brygga, hvarifrån ipan med båt föres til Skeppet, efter föregångne noggranne vifitationer. Banjofer och Tolkar, fom medfölja, gå dock icke up på Skeppet, utan vånta uti fine bå¬ tar, til deCs man uträttat ilt ärende på Skeppet, hvarifrån man med famme ce¬ remonier och famma våg blir återbeled- fagad til Fadloriet. Uti Staden, under det man der framtågar, famlas ältid en myckenhet folk, fom belkåda vandrings¬ mannen och en talrik barnafkara, fom med fit fkrik ger fin förundran tilkånna öfver Europeernes ftora och runda ö- gon (bollanda 0-Me).

En dag fingo vi på Skeppet befok utaf någre Förftar och bägge Gouver- neurerne öfver Nagalaki Stad. Desfe kommo af nyfikenhet ora bord, för at

be-

Nagafaki hamn ocb Dezima Fa£}. 1775. 29

befe vårt Amiral-Skepp, fom var en ganlka ftor och tillika mycket vacker treciåckare, hvars like på månge år ej varit uti Japan. En af Tolkarne bety¬ gade for mig, at under de 30 års tid, fom han tjånt på Hollåndflia Faéloriet, hade han aldrig tilforene fet något Hol- låndlkt Skepp af fådan ftorlek eller få prydeligt, fom detta.

Under denna tiden förlorade vi en af våre Matrofer, fom med andre fjuke blifvit förd i land til det på ön va¬ rande fjukhus. Sedan dels död blifvit kungjord för Gouverneuren i Nagalåki, bief tilftånd gifvit til defs begrafning. Liket blef. utaf tilförordnade Japaner ganfka noga viil terad t, fedan inlagdt uti en brådkifta och fördt af Japanerne fjeifve til andra fidan af hamnen, der det nedgrafdes i jorden. Wågre ville påftä, at det fedan ikulle af Japanerne upgråf- vas och förbrånnas, men derom kunde jag ej få någon fulkomlig fåkerhet.

Tullar åro aldeles okände, få vål in uti landet, fom vid kufterne; och tuli- afgift fordras aldrig, hyarken för in-eller utgående varor, hvarken af fråm- inande eller infödde. En fynnerligen lyckelig förmon, fom få andre länder

aga!

■30 Vifitation vid Dezima Faéhrie 1775,

ågaj Men på det icke forbudne varor fkoia hemiigen infmygas, hålles hår den ftrångafte iipfigt, och folk famt varor vifiteras få noga, at Argi ögon kun¬ na fågas hårvid nytjas. Når någon Europé går til lands, vifiteras han forft om bord och fedan ' fa fnart han kom¬ mit, i land. Denna dubla viiltation år gan&a ftrång, få at ej allenaft ftckorne trefvas och klåderne iångs efter iifvet och iåren med hånderne beftrykas,Al¬ tan ftundom antaPias fjelfva virilia pä fånire folk. Pä flafvarne examineras ock håret på hufvudet. Alle de Ja- ponefer, fom korama om bord, vifi¬ teras på lika fått, ingen undantagen, mer ån Öfver-Banjoferne, Samma vifitation undergå alle faker, fom ut-eiler. in&eppas, nemligen förft om bord och fedan på Faéloriet, undantagne ftora kiftor, fom på Faéloriet utpackas och få 3ftterligen underfökas, atfjelAa plan- korne klappas, dem de mistro vara i- holige. Sängkläder ofta upfpråttas och fjådrarne omröras : i fmörbyttor och con- fitur-krukor inflickas jerntenar: på o- ftar Ikåres et fyrkantigt hål och i det inftickes en lång jernfpits åt alla kan¬ ter. Ja deras mistanka gick få långt, at af medförde ägg ifrån Batavia, togs

P'ifitation vid Dezima Fu&orie 1775. 31

ct och annat ut, at fåndefflås. Sam¬ ma ftrånghet i agttages, når man går ifrån Faftoriet til Skeppet, eller någon pasferar in eller ifrån Staden Nagafakt til ön Dezima. Uret måfte man upta- ga ur fickan för at vifa det, hvilket ai~ tid anteknas då det föres in eller ut. Stundom vifiteras Hatten. Penningar och Mjmt må aldeles icke af Private införas, utan tagas merendels i förvar, tils afrefan Iker. Brefver måga icke en gång förfeglade fåndas til eller från Skep¬ pet, utan öpnas och måfte ftundom lå- fas af Tolkarne, åfven fom andre Ma- nufcripter. Alle Religions böcker, i fynnerhet om deri äro Kopparftick, åro ganika farlige, at införa; men annars få ’ Europeerne fritt införa en myckenhet böcker til fit egit bruk, och var vifitation hårutinnan minft noga, emedan de blott fågo på nägre af dem: Latin- Ike, Franlke, Svendce och Tylke böcker ' och Ikrifter gå mera fritt, emedan Tdi- karne ej förftå dem. Vapn få vål ej införas, men iikvål tillåts ofs ånnu infö¬ ra våre vårjor.

Hollåndarne åro fjelfve orfaken til denna öfverdrifna vifitation, hvars ftrång- -het ökats vid flere tilfålleij, tiis den nu

nåfeS

3- Fifitation vid De%ima FuBovie 1775,

nått fin höjd.- Capitenens vida byxor och råck famt hundrade andre kotifter hafva, blifvit anvånde at hemligen in- iurendråga gods til Fadtoriet, och Tol- karne, fom förr aldrig vifiterades, för¬ de confcraband-varorne efter hand tii Staden, der de fåldes för reda pen¬ ningar. Ofta hafva de fökt göra detta få fint, at gods blifvit förborgadt vid fjelfva genitalia och i håret. För nå- gre år fedan fans en Papegoja gömd i byxorne på en Skeps under-Officerare, hvilken fogel under vifitation begynte prata och derigenom uptåcktes. I år fans i underbyxorne på en Asfiftent åt- Ikiilige Riksdairar ochDucater förborgade,

HårtiJ kan låggas det högmod, fom någre oförftåndige OlFicerare oförfigtigt vifa emot Japoneferne, med otidige mot- fåjelfer, öfver axel feende, utleende och föragtande, hvarigenom Japonefer¬ ne, för desfe upfatta hat och foragt, fom hos dem ån mera ökas, då de mår- ka, huru ovanligt och ohöfviiltt de ej fålfan omgäs med hvarandre, och huru barbarilltt de ofta handtera fine under- hafvande Matrofer med fvordom, ilags- mål och andre gr5miheter.

‘Alt detta har, år ifrån år, .retat Ja- ... po-

Fifitatim vH Dezima FaBorie 1775. 33

ponefen, at alt mer och mer inlki^nka Hollåndfee Kopmånnernes frihet oCh at

' ält nogare och ftrångare vifitera dem, få at de nu med alla fina finteliga kon- fier knapt åro i ftånd, at förblinda ögo¬ nen på en få vakande Nation.

Innom Dezimas fjöport, då. något ut-eller inlkeppas, fitta likfom om bord, altid Öfver - Banjofer, under-Banjofer, öfver och under-Tolkar, för hvars ögon alt vifiteras. Och på det Europeerne ej Ikola på något fått kunna göra be- kantikap med Vifitatorerne, få ombj^^tas de få ofta, at intet tilfålle dertil gifve.5,

Hårigenom hindras allenafi: lurendrå- gerier, men ej någon privat handel, u- tan hvar,och en ftår fritt at införa alt, fom kan fåljas och år begåidigt, åfven fådant, foin icke kan fåljas eller til faiu år tillåtit, endaft det ej Iker hemli¬ gen. Sumatras Campher och Skilpad- Ikal få Private perfoner ej handla med, emedan det år Compagniets förbehålna handel.

Orfaken, hvarföre Private perfoner få gerna lurendråga in fådane handels¬ varor, fom til falu på Auétion ej åro' förbudne, år den, at når gods fåljés på.

3 Del. c Au-

34 Vifitnthn vid Dezima FaBorie '

Auélion, få de derföre inge contante penningar, utan nödgas taga andra va¬ ror i betalning- Desfe varor, antiiigen porcelliner eller lack-verk, åro genom årlig tiiförfel, på Batavia i få lågt pris, at de llundom få mindre derföre, år in¬ köpet varit. Dereniot då godfet kan hemligen fåljas, fä de derföre redbart guldmynt, och ofta dubbelt båttre betalt-

För någre år tilbaka, då lurendråge- rierne ånnu voro i flor, fördes vål det måfta af Tolkarne ifrån FasPcoriet til Staden; men någon gång kaftades ock- få gods öfver Dezimas mur och emot- togs uti en Japanlk båt, fom dertil var beftåld. Flere både Tolkar och andre Japonefer hafva, åtfkillige gånger blifvit hårvid ertappade och merendels til lifvet afftraffade,

Lurendrågerier hafva altid varit anfedde med fvårt ftraff, åfven för Hol- låndarne med anfenlige böter, hvilke nu nyligen blifvit ökte, få at om någon Europé dermed befinnes, måfte han bö- ta 200 Catjes Koppar och förvifas landet för altid. Utom defs afdrages för Com- pagniets rakning loooo Catjes Kop¬ par; och om Lurendrågeriet uptåckeS fedao Skeppet låmnat redden, må-

fte

Japanfke Tolkar 1775.

ile både Chefen och Capiten hvar^ dera bota aoo Catjes Koppar.

Compagniets varor ufidergå ingen Vifitation, utan föras ftraxt til Packhu^ fen, foni af Japoneferne férfeglas. Uti desie Packhus förvaras de til defs at alt blifvit förfåldt och de afhåmtaS.

Tolkarnö åro alle infödde Japaner och tala mer eller mindre redig HoP låndika. Regeringen tillåter inge utlån^ ningar, at låra fig fpråket, på det de ej derigenom måge blifva i ftånd at up*^ fnappa någre kunllcaper om landet; u^ tan beftår 40 å 50 Tolkar, fom på Fac-* toriet vid Handelen och andre tilfållen Ikola betjäna Hollåndarne, Desfe Tol-

, kar delas gemenligen i trenne Clasfer. De åldfte, fom tala båft Hollåndlka Iprå- ket, få namn af ofver-Tolkar; de foffl tala det mindre val, under-Tolkar och, de* fom ånnu behöfva vidafe låra det/ kallas Lärlingar. Fdr detta lårde HoL iåndarne Japonefilke Lårlingarne fjelfve fpråket, i fynnerhet var det DoÄörns fylla; men nu informeras desfe af de åldre Tolkar. Lårlingarne hade ock förut altid frihet, at ^ter behag kom¬ ma på Faftoriet, men nu få de ej förr eller oftare komma dit^ ån de göra

C a verk-^

3^ ^opmfks Tolkar 1775,

verkelig tjånft. Tolkarne avancera i tour och formoner efter hvarandre, u- tan at de til andre fyflor blifva empioi- jerade. Desfas pligt och fyfla år, at merendels en eller ftundom två af hvar Clafs vara närvarande, dä någre affai- rer förehafvas emellan Japonefer och Holländare, antingen rörande Hande¬ len eller andre mål. De tolka antin¬ gen mundteligen eller Ikrifteligen, då något Ikal andragas hos Gouverneuren, Officerarne eller andre, antingen i kla¬ gomål eller anfokningsmål. De måfte altid vara närvarande under vifitationer, både på Skeppet och FaéloViet, famt på refan til Hofvet.

En del af de äldre Tolkar tala i al- männa faker tämeligen redigt och för- ftåndigt Hollåndlkan; men fom deras egit fpråk år til phrafer och conftru- Äioner få mycket olika de Europeifke, får man ganilca ofta af de måfte höra rått lojeiiga utlåtelfer och befynnerliga talefått. Åtikillige iåra det aldrig ri-g- tigt. Då Hollåndika Ikrifves, nytja de i ftållet för pennan fin vanliga penfel, fitt touche och egit papper, men ikrifva likväl "ifrån vånfter til hög¬ er, på Europeifka fåttet, merendels

pry-

JupnnJle Tolkav 1775^. 37

prydeliga' och vackra Italienfka bok- flåfver.

%

Tolkarne åro ganfka ftore ållkare af Europeilke bocker, och forfkafFa fig årli¬ gen deraf en eiier flere, af de ankomman¬ de Köpmån. De åga dem icke allenaft, iitan nyfcja dem åfven flitigt och hålla no¬ ga i minnet, hvad de låra. Utom defs åro de ganlka mone om, at få låra något af Europeerne, famt fråga, med oåndeligeii rnånga frågor, oftå. til leds¬ nad, efter ali ting, befynnerlige|i hvad til Medicin, Phyfiken och Naturkl-Hi- ftorien hörer.

De måfire lågga fig i fynnerhet på Medicinlka fcudium och åro de ehda- fte, fom utöfva den efter Europeernes method och med Europeilke medicamenter, lom de af Hollåndfke Dpfto- rerne kunna förvårfva fig. Hårigpnom få de tilfålle, at både förtjäna pénnii^- gar, och vinna något mera anfeende, famt antaga ftundom Låqiingar til un¬ dervisning.

För detta kunde Tolkarne frit kom¬ ma på Holländarnes kamrar; men nu var det, til lurendrågeriers förekom¬ mande, förbudit, undantagit vid visfe

.C 3 til-

$8 yapanfks *ToIkar 1775’,

tilfållen, då de måfte åtföljas af én el^ ler tvånne Ottonas,

Med Tolkarne åro altid i följe fä vål til Skeppen, fom til deras Colie-f gmm på Dezima ö, åtlkillige Ikrifvare, hvilke antekna, hvad fom infkeppas el^ lér utlaftas, ll^rifva pafs-bref och am nat dylikt.

Så fnart jag kommit i land, blef rnin forfta ornforg, at ikalfa mig Tolkarnes bekantlkap, och at få mycket möjeligt var, inftåila mig hos de Officerare, fom oftaft infunno lig på vår lilla Handelsö. Som Medicus hade jag hårtil flere ön-

^llcelige tilfållen; .ty utom det, at mit upförande emot Japoneferne var gaiir

Ika vånligt och utan alt fvek, fä ågdé jag ockfå ofta tiifålle at med nyttige råd och hålfogifvaiide låkemedel kunna tjåna både dem fjelfve och deras hema- varande fjuke anhörige och vånner. Utom defs, fåfom icke af den Handr

lande Societeten derftådes, mistånktes jag mindre ån andre, och mine infigter, i fynnerhet i Låkare-konften, kommo dem fom oftaft til pafs och blefvo ef¬ terhand ån mera för dem nyttige, då jag ibland deras egit lands vilde vax¬ ter fmåhingom hant uptåcka flere kraf-

ti-

JapmUe Tolkar 1775. 39

tige botemedel. Jag förfökte igenom både Tolkar och de på ön varande Of¬ ficerare, at férlkaffa mig en frihet, fom annars icke låmnas någon af Europeer- pe, nemligen, at få botanicera uti fäl¬ tet omkring Nagaiaki Stad och upfö- ka de vaxter der funnos, famt famla deras fro. Detta tyktes i början tåme- ligen' för mig lyckas och Jag erhölt verkeligen Gouverneiirens tilflånd der- - til; men innan kort blef detta åter up- håfvit. Orlaken dertil var löjelig no^ öch följande; Japoneferne åro i anfeende til Europeerne uti högfta måtto mistånkfamme och Gouverneuren ganika rådd, at bevilja dem något, hvarpå man icke åger något exempel förut. Då jag begårt tilftånd til mine botanilke utvan¬ dringar, hade i Japanfke Journalerne blifvit efterfet, oiii någon Holländare förut någonfin.ågt en fådan frihet, och då det blef befunnit, at en Fåltlkår för någon lång tid tilbaka, dåfjukdomarmyc¬ ket hårjat och medicamenter börjat fe¬ la, omkring Wagafaki Stad kringvan¬ drat, för at féka fådane; biföls min be- gåran utan betänkande. Men federmera vid nogare granlknitig befans, at denne Fåltlkår endaft varit under-Fålt- ficår och at jagl.fåledes, fom Ofver-Fåit-

C 4 fkår

40 ^apnnfke Tolkar 1775. '

Ikår icke kunde få tilgodo njuta famma férmon. En få liten omftåndighet åt ofta ftor hos Japanlka folket, foin med få mycken nit foker upfylia iine fkyldigheter och blindt lyder ofverhe- tens lagar, utan at efter egit tycke och godtycke férltå, och förklara dem el¬ ler Ikapa nya efter behag och omftån- digheter. För min del anfåg jag' den¬ na omftåndighet icke eller för ringa. Af alle de vedervårdigheter, fom förut tråffkt mig, råknade jag intet flag för få hårdt, fom detta, utan at åndock mis- tröfta om någon vidare framgång, ehu¬ ru det gråmde mig, at höften Ikulle e- medlertid framlkrida. Jag upmuntrade emedlertid Tolkarne, hvilke jag dageligen undervifte uti Medicin och Chi- rurgien, at kring alle backar famla och föra til mig, af alle våxter, der funnos, blad, blomor och frön, och fökte til at öfvertyga både dem och Office- rarne, at emellan en öfver-och under- Fåitlkår var föga eller ingen Ikilnad, at en öfver-Fåltllcår förut måfte vara under-Fåltlkår och at om den förre dör, den fednare ftraxt intager hans ftål- le. Detta verkade få mycket, ' at jag åter bekom Gouverneurens til- ftånd, men få fent, at jag ej kun-

41 Japanfke Tolkar 1775.

de iiytja det förr, ån i början af Februarii månad.

Under denna tiden fökté jag inhämta någon kunikap om fpråket, ehuru fådant år ftrångeiigen förbuditoch fvårigheterne dervid denne tiden voro långt ftörre, ån de någonfin varit tilforene. Jag gjorde mig til den åndan af Tolkarne underrättad, om inge Diftionairer, Orda-böcker eller andre hjelpredor funnos tryckte på deras fpräk och Hollåndlkan. Efter flere fåfänge forlkningar i den vågen, hant jag åndteli- gen upfpana en gammal Diélionaire, på Latinfka, Portugiiilka och japanlka fprå- ken. Diftionarium Ambrosii Calep var af de Portugififee Patres tagit til grund til defs förfärdigande. Titelbla¬ det var aldeles borta, at jag ej kunde få reda på åratalet, då det blifvitTrykt; men utaf Företalet fåg jag, at Socie- tas Fratrum Europ^orum fimul & Ja- ponicorum hade uti Japan gemeniamt utarbetat det fammä. Boken var in qvarto, Tryckt på Japanlkt papper och innehöll, utom Titelbladet och det fidfta bladet, fom ågde på fig errata, 906 fidor. Boken fåg gammal ut och hade åfven i ena hörnet något lidit af brand. En af de åldre Tolkar ågde den fåfom

C s arf

' 4'^ Nagafaki hanm

arf ifran fine förfåder, och har jag få mycket mer anledning til at tro, at den måtte vara ganfka fålfynt, fom hvar¬ ken jag eller Hoilåndike Chefen kunde pä något fått eller emot något pris få antingen tilhandia eller tiibyta ofs den famma,

Nagafaki hamn år den enda, der fråmmande Skepp må ankra, ehuru Hol- låndarne och Chineferne åro de enda- ite, fom af alle folkflag på hela jord¬ klotet åga tilftånd, at åfven hit aniånda och at hårftådes idka Handel. Skulle något fråmmande Skepp af ftorm eller olyckor drifvas til någon af Japans kufter eller för fine behof til något annat ftåile inlöpa, göres derom genaft rap¬ port til Hofvet i Jedo och Skeppet för- vifes til Nagafaki hamn. Staden år en af de fem få kallade Riks-Ståder, och för fin handel med utlänningar, en af de ftörfte Handelsftåder i Riket. Den tilhörer enlkiidt Verldilige Kejfaren 5 inkomfterne inflyta i Defs Skatkammare och en Gouverneur förer befålet nti defs namn. Uti Nagafaki Stad hafva fordom reflderat tillika tvånne Gouver- rseurer; nu mera åro vå! altid förord- pade tvånne,’ men en år endaft rege-

ran-

Nagafaki bamn 1775. 43

rande och desfe bagge aflosfa ymfom hvarandre årligen uti October månad. Pen tjånftfrie refer altid til Jedo och tilbringar fin ledige tid derftådes hos fin Famille, fom der, efter dels bprtrefa, akid qvarblifver fåfom underpant för defs trohet. En Gout^erneurs årliga Lon går til vid pafs 10000 Riks:dr, u- tom de extra-ordinaire inkomfterne, hvaraf likvål inge ftore befparingar gö¬ ras, i anfeende til de fkånker, och omkoftnader han nödgas göra vid Hof- vet och i anfeende til den myckenhet högre och lågre betjäning, fom han på egen • koftnad rnåfte underhåila. Gou- verneuren äger högfta ftyreifen i Sta¬ den och öfver få vål Flollåndlka, fom Chinefifka Faétorierne. Staden år på alla fidor inåt landet omgifvmn med hö¬ ge och fmåningom ned åt hamnen af- ilutande berg lamt af en tåmeligen anfenlig vidd och utftråkning. Uti ham¬ nen finnas en myckenhet ftörre och mindre Japanlke Fartyg, ånda til 50, 100 och derutöfver, utom fiikare-båtar ifrån omiiggande orter, til et anfenligt antal. Deras bå^r blilVa ieke rodde, utan aitid med en eller tvånne äror vrickade.

O

Aran år ftor och til den ådan fnedt vriden. Denna vrickningen med åror-

ne

44 , - De%ma 1775,

ne tyckes icke vara få trötfani, men drifver Fartyget ganika fort.

Dezimao forhyres ntafNagafaki Stad åt. Hollåndflca Corapagniet och anfes blott, fom en gata, fom. fciihörer Staden, Staden upbygger derföre på den famrna alla våningshus, famt underhåller och förbittrar dem, då de blifva b'o- fållige. Hvar och en husågare låter dock på egen bekoftnad infatta fönfter- ramar, kliftra tapeter på tak och vag¬ gar, hvitmena och göra andre inråt- ningar fö*’ fin egen beqvåmiighet. Ön år med Staden och fafta landet faft- hångande och vid lågt vatn endaft Ikild med en graf derifrån. Vid högt vatn blir den en ö, fom medelft en brygga åger gemenfkap med Staden. Storle¬ ken af denna 6 år obetydelig^ af vid pafs 300 alnars långd och lao alnars bred. Med plank år den på alla fidor omgifven och ftångd, famt förfed med tvånne portar, den ena emot Staden vid bryggan och den andra emot fjö- fidan. Den fednare af desfe portar öp- nas endaft de dagar, då Skeppen los¬ fas eller laftas; den andra år altid be¬ vakad af flere Japaner om dagarne och tiifluten om nåtterne. Tillika år vid

den-

Dezima 1775. 4S

den famma efc vakthus, der de in-och utgående vifiteras. Långs efter 6n å- ro bygde i forrn af en liten Stad Coinpagniets flere packhus, fjukhus och enlkildte hus för defs betjäning, utaf 2:ne våningars högd, hvaraf endaft den öfi’a bebos och den undra nytjas til bodar och uthus. Emellan desfe hufen löpa tvånne gator, fom inidtpå korsfas afen annan. Utom Com- pagniets ftore och brandfrie packhus å- ro hufen allefammans af korsverk med lerbruk, belagde med tegeltak och in¬ redde efter iandfens fed med pappers fönfter och golfmattor af halm. Någre hafva i fednare tider från Batavia med¬ fört antingen fmå fönfter eller någre glasrutor, för at mera uplyfa rnmet och åga "någon utiigt. Vid fjoporten finnas i beredlkap allehanda brand-red- Ikap och vid andra åndan en Luft-och Köks-Trågård, famt et två våningar högt anfenligt Lufthus.

At på Hollåndarne hålla en jåmn och noga tilfyn på ön, åro der för- ordnade åtlkillige Officerare, Tolkar och vaktkarlar. Vakthus åro uti trenne hörn upbygde, uti hviike hålles vakt, den tiden Skeppen Mgga på red¬

den.

40 De%ima

redden. Sedan de affeglat, iiytjas blot et enda af dem. Denna vakt går både om dagen och i fynnerhet om nått?eniej lika fom en brandvakt ^ flere refor i* kring On^

Tolkarne aga på 6n et anfenligfc hus* fom kallas deras Coilegium och der* aft, under Handels tiden, en talrik fta- ra, men efter Skeppens bortgång en eller två dagéligen förfamläS och orden* teligen af andré aflosfaS efter et dygn s gemeniigen efter middagarne^ få at de före aftonen hinna hem.

Likafå år der et annat hus for de lå kallade Ottonas eller Rapporteur Borgmåftarej hvilke under Handels ti*

,den förfamlas flere til antalet; men fe* dan åger endaft en eller två dagellgen vakt och aflosfas lika fom Tolkarne. Desfas Sylla år, at hafva upllgt öfver alt, hvad fom hånder pä ön och derom gifva Gouverneuren i Staden kunlkap.

Innom denna lilla kretS måfte Hol* låndarne åtnöja fig, at tilbringa fin tid, fom för dem, hvilke året öfver hår qvarblifva, faller nog befvårligt.

Chefen för Hollåndlka Handelen om* bytes årligen,’ få at en ankommer ifrån

iBa«

47 Dezima 1775.

Batavia ojch en återrefer hvart år dit. För detta, då Handelen var gynnande och vinilerne ftore, gjorde fällan en Chef relkn hit mer, ån tvånne gånger; nu mera får han gora 3:116 eller fiere högft farlige refor hit, utan at åndå kunna förvårfva få ftor rikedom, Ibm förr. Herr Feith, fom i år anicom, gjorde nu fin fjerde refa hit, fåfom Chef, at efterträda Herr Armenault.

Utom Chefen qvarblifva, efter Skep¬ pens bortgång, la eller 13 andre Euro¬ péer, oberäknade flafvarne oeh af de#- ie göra 3:110 refan til Kejfarens llof uti jedo.

Holländaren öch Chinefen äro de 2:ne endafte folkflag, fom nu för tiden tillätes, at handla i Japan. Hollända¬ ren hitfänder nu årligen endaft tvånne Skepp, fom utredas ifrån Batavia, uti Junii månad, och återkomma vid årets flut. Den förnåmfta Handels-varan, fom föres härifrån, år Japanilca koppa¬ ren ocb rå Campher. Lackerade Trä¬ arbeten, Porceliner, Sidentyger, Ris¬ gryn, Sacki och Soja utgöra en obetydelig del af Prjvatas Handel. Kopparen, fom år guldrikare och finare, ån alPan- pan, år guten uti qvarters långa ftån-

ger

48 Dézima 1775.

ger af en fingers tjocklek, på'ena fidan platte och på den andra kulrige, af en Vacker glånfande fårg.. Desfe flafrar. iniåggas i brådiådor til 125 # och hvarje Skeps-ladning beftår af 6 eller 7 tu- iende fådane kiftor. De varor, fom Hol- låndfka Compagniet detta år hitfånde, voro en flor myckenhet Puder-focker, och Elfenbens-tånder; Sappantrå til fårg- ning. Ten och Bly åfven i myckenhet; något litet Stångjern, åtlkillige forter fi¬ na Chitfer, Flollåndfke Klåden af åtfidllig fårg och finhet, Raik, Sidentyger, Mo- derneglikor, Skilpad, China-rbt och Co- ftiis arabicus. Det ringa, fom afPrivate hitfordes, beftod i Safran, Theriak,Lac- krits. Rottingar, Glasögon, Speglar, Byxfåks-ur, Enhorn och dylikt. För Compagniets rakning hitfördes ock en yifs fumma penningar uti filfver Ducatoner; men Private fingo ej införa något Mynt, ehuru derpå kunnat falla någon vinft.

Emot den tiden, då Hollåndfke Skep¬ pen ankomma, utftåiläs af Regeringen på de högfte berg, åtfkillige utpofter, fom med Telefcoper förfedde på långt håll uptåcka Skeppen och för Gouvernéuren i Nagafaki genaft til kånnagifva deras ankoraft. Så fnart Skeppet år i hamnen kommit för an-

De%ima 1775. Holhtndjke Handehn. 49

kar, begäfvo fig genaft om bord Japan- ike Öfver-och Under-Oflicerare lamt Toikar, til hvilke ofverlemnades en kifta, i livilken alle Matrofernes bocker voro inlagde, en Mönfter-rulla på hela be- fåtningen, en vifs portion krut, fex fät kulor, fex piftoler, fex Moulqve- fer och fex bajonetter, fex foblar, fom man inbillade dem vara ail den ofriga Ammunition, fotn fans.

Portugiferne, fom gjorde de forfte uptåckter af oftra Indien, hafva åfven af en håndelfe uptåckt Japanfke oarne, drifne til defe kiifter af ftorm , vid pafs år 1542. Desfe blefvo vål emottagne och drefvo, nåftan hundrade års tid, den måh: indrågtige Handel hårftådes. Spanjorerne deltogo fedan i denne rik¬ tande Handel, fedan Portugal och Span- jen voro under en Regent förenade. Ångelsmånnerne handlade åfven någon tid på desfe aflågfe öar, til defs Holiån- darne enfamme blefvo genom en ferifte- 1ig afhandling med Kejfaren år 1601, ågare af den Japanflce Handelen , fom i början ånnu var for dem anfenligt lö¬ nande, men fedan blifvit alt mer och mer in&rånkt och af föga betydelig vinft.

I början ågde Hollåndarne en myc- 3 Del. D ket

50 De%ima 1775. HoUanäfke Hanäekn.

ket vidflråktare frihet, få vål at med fine Skepp inlöpa uti Firandos hamn;, fom at hitfånda flere, ofta 5, ja ftundom 7 Skepp och at handla til en oin- Ikrånkt fumma, fanit utföra en mycken¬ het filfver, guld och andre varor, hvilke fedérmera aldeles blifvit förbudne. Omlider .blefvo de år 1641 anbefalde, at upråtta lit Faötorie på ön Dezima vid Nagafaki Stad: en vifs fumma blef utfat, öfver hvilken deras årlige Han¬ del icke fick Itiga: endalt 5:06 och om* fidor ifrån början af detta århundrade a:ne Skepp blefvo tillåtnb, at hvart år hitkomma, och deras frihet, famt anta¬ let af Handelsvarorne blefvo tid efter annan mycket förminlkade, få at, då vanligen handlades förut för flere Mil¬ lioner, fedan icke mer ån et par Mil¬ lioner gyllen blifvit der i Handel an¬ vände. 1685 ankommo ifrån Hofvet, fedan Hollåndfka Flottan med en rik ladning uti hamnen inlupit, de Itrånga- Ite Kejferlige Befalningar, at Hollån- darne, enligt det tilftånd, dem blifvit förlånt, vål Ikulle få införa til Faktori¬ et, hvilke varor de hålfl: ville och i den myckenhet de fjelfve behagade; menat hädanefter, icke mer årligen Ikulle få fåljas, ån til en fumma af 300.000

Deiänia HoUåndfke Handelen.

Thails elier Riksdaler; utan reften förva¬ ras til det påföljande årefc Utom detta för deraS Handel nog hårda flag, up- fan en för Hollåndärne mindre gynfam Gouverneur afven tvånne andra utvä¬ gar, at ännu mera förminfka den vin¬ ning, fom de kunde åga på iine varor och déraf tillägga en del af Stadfens Ämbetsmän famt fjelfve Invåharne i Staden en ganlka ftor och anfenlig för¬ del. Den ena var, afe innan Hollåndlke varorhé förfåldee, utfattes visfa pro* cent, fom derföre Ikulle Ijetalas utaf de köpmän, fom fig de famma tilhandlade.^ Och fom denha afgift måfte hämtas af fjelfva varan, blef det en naturlig följd^ at för den famma mindre betaites, ån fom annars fkett, och at Utlånningarnö måfte vidkännas en betydande förluft. Den andra var, at Myntet för Höllån- darne förhöjdes uti värde, på det fät- tet, at en Kobang, fom i landet almänt gäller éndaft 6o Mas, blef dem beräk¬ nad til 68; få at g Mas af hvarje ko¬ bang, fom de förlorade, blef én.ny ocit betydande inkomft för Nagäfaki Stad och defs Invånare, jämte någre defå Ämbetsmän. Når Hollåndlka Compag- niet altfåj ägde rättighet, ät förfålja Utaf fihe varor til 300,000 Thails, uhd-

D a fin»

52 De-zima lyjs- HöUdnJJle Handelen,

fingo de i fjelfva verket icke mer, ån s6o,ooo Thails i varde, tii utforlel. De briftande 40,000 Thails biefvo^ derföre tillagde Private, fom hittils åfven fat fålja iine varor, til den niångd, de fjelfve velat, och til det pris, de kunnat erhålla; få at denna fumma blifvit förr- delad emellan Cheferne, Képmånner- ne, Skeps Capitenerne, Asfiftenterne och andre.

Fordom var Handelen på Japan för Private fä indrågtig, at nåftan endaft Gunfdingar förundes, at fåfom Chefer hitfåndas och då de gjort arne refor, anfågos de vara nog rike, för at kun¬ na lefva af fine Capitaler och böra låm- na rum åt en annan. Nu mera får en Chef, göra flere refor, defs lycka år icke mera afundsvård och vinfeen anfes ganllca ringa.

Sedan alle varor, Tå vål Compag- niets egne, fom privatas, blifvit vifiterade och förde i Packhufen, famt kun- ilcap derom meddelad Ivöpmånnerne i landet, gjordes början med defs „för~ fåljning. För detta fåldes varorne på en öpen Auétion. Köpmånnerne fingo nu hes Gouverneuren i Nagafaki befe profver af alle varor och derefter

D~i%ma 1775. HoUanäfke Hanåelen, 53

gora fine anbud, få vål i anfeende til ni5^ckenheten, fom de åftundade hand¬ la, foni i anfeende til prifet. Kopmån- nerne eller andre deputerade koinnio federmera på ön, at i Packhufen nogare befe varorne i flere dagars tid. Deref- ter gjorde visfe Commisfarier åt Hollån- darne, utan at fr.åga, hvad de för fine varor begärde fine anbud, hvad de vilie gifva för hvarje fort Förda budet år gjerna ganfoa ringa. Kan ågaren ej ta¬ ga det, bjudes andra gången något me¬ ra. Vägrar ågaren antaga åfven det, göres tredje anbudet. Åtnöjes icke å- ■garen dermed, få frågas, hvad han derföre åftundar. Säljaren begår då gjer¬ na något mer, ån han verkeligen kan fålja före^, pä det något må kunna af- prutas. Aro japoneferne då angelägne om varan, fä jämkas merendels prifet å ömfe fidor; men åro de det icke, för¬ varas varan antingen til nåfta års för- fåijriing eller får den återföras til Ba- tavia igen. Budet Iker af Japonefen al¬ tid efter Mas och icke efter Kntjes, til exempel för en Mas Enhörningshorn 8 Mas filfver och få vidare. Efter flu- tad Handel, vagas varorne och föras til Staden, der landfens Köpmän dyra¬ re få tilhandla fig dem. Japoneferne

D 3 be-

54 Dézims 1775. HxiUånåfks HMåelen,

betala få mycket rnindre nu, ån förr för Hollåndlke varorne, foro flere pro¬ cent, ifrån 15 och' deriitÖfver inåfte mi för tiden betalas, npder namn af Fan-, nagin (hhthpenningar^ til Nagafaki Stad och fördelas enaellan Regeringens be^ tjåning och Borgarne, Ibland de va¬ ror, fom OfScerarne detta år införde, voro i lynnerhet nu til falu, Campher Baros, fina Rottingar, .Skölpadlkal, Glasögon, Enhörningshorn (umcornu w- viim'^ Glasverk, ftörre och fmårre Byx- fåks-ur, Chitfen, Saffran , Theriak, Lac¬ krits, Ninfi-rot, och Nurnbergare ar¬ beten, fåfom Speglar och annat. Böc¬ ker i hvarjehanda vetenfkaper på Hol- låndika fpråket fåldes våi icke {på Auftion, men bortbyttes ofta med god vinfc til Tolkarne.

Enhörningshorn (tinknrnu af Mom-? Jon momceros^ fåldes i åp på Kainbang tåmeiigen dyrt. Förut har det ofcaic blifvit iiikirendrågat och lörfåldt med en otrolig vinft. Japonefen å^r en öfver- drifven tanka oro defs medicinika nytta och kraft at förlånga lifstklen, ftyrka lifskrafterne, underhjeipa minnet och bota alle krårocor. Denna Hahdels om- ftåndigliet har ej varit Hollåndarne be¬

kant

Dezima 1775'. HoUändJTie Handelen. 55

Icant förr, ån för någon tid fedan, då ^len af en håndelfe kom at uptåckas. En til Europa hemfaren Chef för han¬ delen hårftådes fånde ibland andre rari¬ teter til en af fine vånner ibland Tol- karne, et ftort och vackert viradt horn af Grönlands Enhörningar, och denne Tolken blef igenom defs förfåljande en mågta rik och förmögen man. Ifrån den tiden hafva Hollåndarne efterlkrif- vifc ifrån Europa alle de horn, de nå- gonfin kunnat få och -njutit ftore vin- fter derpå i Japan. I förfta början fål- des hvarje Katje för 100 Kobångs eller

■600 R:dr, Sedan föll prifet fmåningom til 70, 50 och 30 Kobangs. Så fnart i år den vida Capitens råcken blifvit afikaffad och förbuden, och intet luren- drågeri kunde föröfvas, snåfte alt unicornu förfåljas på Kambang, deråft hvart Katje eller f # gick til 136 R:dr., ef¬ ter j Mas Japan&t filfver för 8 Mas och 5 conderyns Enhorn. Om något deraf pä Skeppet hemligee kunde för- låljas, betaltes det med 15 eller , 16 Ko¬ bangs. De 37 Katjes, 4 Thail och 6 Mas unicornu, fom jag medfört hit, blefvo altfå vål betalte med 5071 Thails och 1 Mas; hvarigenom jag författes i tilftånd, at betala mine förut gjorde Ikul-

D. 4 der

fö Dezima 1775. HoUånäfke Handelen,

flmlder och tillika för min ållkade ve- tenfkap hårftådes kunna depencera i,aoo R:dr. Ninfi-roten, fom af Japonelen kallas Ni/ii och af Chinefen öo»?, beta¬ las hår, ej mindre d3?^rt, ån unicornu. Chinefen år den ende, fom deraf hitfö- rer den "ågta och oförfalfkade. j3en växer i norra delen af China och måft uti Korea. En oågta fort håraf hit- fördes ofcaft af Hollåndarne, fom brukas til den förras förfalflcande och utbland- ning. Den oågta fades af Franfoferne föras ifrån America til China och torde vara Ginfeng-roten. Den ågta Ninfi blef i år fåld, för 100 Kobang hvarje Katje, då den var ftor och af garaia rötter. Den mindre fåldes tii båttre pris. Den oågta, hvaraf de båfte ftycken å- ro de, fom åro två-kljAde och hvite och hvarmed den ågta förfalikas, år hårftå¬ des fora Contra-band få ttarkt förbu¬ den , at hon til intet pris får hitföras och förfåljas, utan måfte aldeles förbrän¬ nas, til förekommande al alt fvek och bedrägeri dermed.

Förbudne varor ti! utförfel, få vål för Compagniet, fom för Private, vo¬ ro flere, fåfom Japanlke Mynt, Chartor och Böcker, åtmiiiftonc fådane, fom in¬

ne-

Dezima 1775. BoUåndlks Handelen. 57

nehöllo någre underråttelfer om fjeiiVa landet och dels regering; alle forter af vapn, i fynnerhet deras ftåtelige Sab¬ lar, fom i godhet och ftyrka, åfven fom i vårde ofvergå alle andre länders tii- verkningar.

Kopparen, fom hitföres ifi-ån långre inåt landet beiågne orter, förvaras uti et fårlkildt Packhus. Och fä fnart Skep¬ pet blifvit til en del utlaftadt., börjades med Kopparens iniaftande. Uti Japan- Ike Officerares och Tolkars famt Hol- låndlke SuperChargas och Asfiftenters öfvervaro utvägdes då dep famma och til en Pickels vigt inpackades uti af- långe tråkiftor, fom af Japanfke QKuiis') drängar buros til bryggan för at föras om bord. Härvid nytjades altid någre Matrofer, at äga upfigt på bårarne, at de under vågen icke ftjåla något,,hvar¬ med de icke tro fine famveten fårde- les fårade, ifynnerhet fom de kunna fålja den ftulne Kopparen til Chineler- ne, fom båttre betala den famma.

Japanflce .Porcellinerne inpackas u- ti halm ganfta vål och få faft, at fål¬ lan något deraf under refan går fonder. Desfe Porcelliner åro visferligen icke för ögat vackre eller nåtte; utan iha-

D 5 ra-

58. Dizima 1775, HoUmåfk^ Handehth

rare plumpe, tjocke och illa målade 1 fåle- des i desfe deiar mycket efter de Chinefi- ike, fom föras ifrån Canton; men desfe å- ga likvål den förmonen, at de af hetta ovh åfven fatfce öfver eldglöder ej låt- teligen fpricka.

Japanlke vigten år få indelad, at en Pickel utgör 125 #; en Katje utgör Thails, I Tail 10 Mas och i Mas 'lo Konderyns.

Penningarne i Handel oph vandel råknas hår på lika fått, få^ en Thail, fom fvarar vid pafs emot en Hollåndlkt Riksdaler, innehåller lo Mas och i Mas 10 Konderyns,

Kambang-penningar, eller den fumma man åger til godo för förfålde va¬ ror, betalas aldrig uti Specie-Mynt, e- medan fådane icke få utföras utur lan¬ det; utan man asfignerar endaft derpå och drager våxel på alt, hvad man året öfver och åfven fedan på öns marknad behöfver handla. Desfe Kambang-pen¬ ningar åro, fom man plågar fåga, myc¬ ket .låtta, eller ringare i vårde, ån con- tanter, få at man med detta Mynt, fom fåledes asfigneras, måfte betala ail ting nåftan dubbelt. Alle desfe Karo-

bang

Dezims 1775, HoUånd/ke Handelm. 59

bang-råkningar betalas endaft vid Ja- panflca Nyåret. Innan Skeppen affegla, utlkrifves hvars och ens räkning, Ibm npvifes och accepteras på Tolkarnes Collegium, hvarefter böckerne afflutas.

' Alt hvad man efter Nyåret beböfvere tages på credit för hela följande året.

Når Hollåndarne hårftådes icke fåh ja eller handla för reda penningar, år deras Hai^del föga annorlunda, at anfe, än ibm et varii-byte. Til den ändan hålles på ön, 14 dagar före Skeppets mönftring och aftågande til Papehberg, lika fom en marknad, då visfe Köp- mån med Gouverneurens tilftänd och emot någon vifs afgiilb, få ditföra line varor och i upilagne bodar hålla dem til falu.

' De varor, fpin i år af Private np- handlades, voro merendels ftora bru¬ na Lerkrukor af flere fåars rymd, til at hålla vatn uti; Soja uti tråkårii, åf- ven fom Sakki; Solfjädrar, Japanlka Siden-natråckar, lackerade arbeten af flere flag; gröfre och finare, hvite och målade Porcelliner; fmala Sidentyger och Sovas - arbeten , famt fine Ris¬ gryn , inlagde i papperspackor til et Ikål- punds vigt

Kop-

6o Dezima 1775. Chinefifke Banåelen.

Kopparen år den förnårafta vara, ibm Compagniet iitförer hårifrån Jan¬ det Den anfes båttre och finare, ån all annan Koppar och fåljes til ftörre de¬ len på CoroniandeliKa kuicen med god

. Den år altid guten uti avarters långa och fingers tjocka Jbafrar, fom inpackas i brådkittor til en pickels el¬ ler 125 vigt. Hvarje ftaf våger un¬ gefärligen 4- Käft Kopparen, utföres i' myckenhet rå Kamfer, inpackad uti trå-ba!jor. Det ofriga beftår uti ftora Sidentygs - natråckar upixoppade med Siikesvadd, något litet Porcellin, So¬ ja, Sacki, inlagde frugter med mera.

Ifrån de åidfte tider tilbaka hafva Chineferne drifvit Handel på Japan och torde varit de endafle af Afiatiike folken, fom idkat den. De åro ock nu, utom Holiåndarne, de endafte, fom med fine Fartyg få hitfegla och Handla. Af ål¬ der inlupo de med fine Fartyg uti O- facca hamn, ehuru farlig den år för fine klippor och fandbanckar. Fortugiferne lårde dem vågen til Nagafaki, der; de nu aitid nödgas infegla. I början kunde årligen antalet af deras Handels Far- t3'’g friga til et, ja tvåhundrade, hvar¬ dera bemannadt med 50 man och der-

iit-

De%ima 1775. Cbinefijle Handelen. 61

ntöfver. Ehuru Chinefen år Japone- fens uårmaRe granne, år han iikvål i flere delar flcild ifrån detta foik: den förre brukar Bufaroner eller en vid trö¬ ja och vida långa byxor; den fednare brukar altid natråckar: den förre nytjar ftöflar af linne och feor ined ofver- låder; den fednare år barbent med fic¬ kor och ikofålor: Hvar och en åger et 1 arlkildt fpråk och en helt olika grund- Religion. Der emot åro de like til fårg och utfeende, Ikrifva pä enahanda fått, äga flere Religions-feéter och lefnads fedvanor geinenfamme; af ålder hafva utflytningar Ikedt ifrån China til Japan, i fynnerhet til defs fodra öar, Liqvejo kal¬ lade, fom lyda under Japan, men årli¬ gen gifva Skånker til Kejfaren i China.

Den frihet, de fordom njöto i Han¬ del, år nu mera ganfica inlkrånkt, fe¬ dan de blifvit mistånkte, at vara de Cathoilke Misfionairerne i China tilgif- ne och fedan de begät den oförfigtig- het, at införa i Japan Cathoilke Böcker, tryckte uti China.

Nu mera handteras de hår lika mis- tånkfamt och ftrångt, fom Holländaren, och i någre mål ånnu ftrångare. De inneflutas på en liten ö, och vifiteras

no-

åz Dezimä i"j%. Cbinefifke Hdndelcn.

hogR, då de iivoch iitgåi Framfor Kol- låndarne åga de likväl den förinonen, at de i Staden tii fin Giidstjånfts för- råttahde få åga och befÖka et Tempel i fanit til dagelige utgifter åga Japanikt Mynt^ hvarföre de fjelfve vid porten få tilhartdla fig llne varor tii iifsuppehåile,i

Når 'något Fartyg hitkonimife ifrån China och det ankrat i hamnen, föres alt folket i land och låmnas dem fedari ingen befatning med Fartyget förr, ån alt år fårdigt til afrefan. Sålunda utlafta Japoneferne fjelfve all ting och fö- ra fedan Fartyget i land, der det under ebben ligger aldeles tort på grund. Se¬ dan inlafta de året derpå andre varor.

Chinefen förunnas icke, at göra nå¬ gon Refa til de Kejferlige Hofven och härigenom befparar han anfenlige fummor, fom Holländaren nödgas påkofta, dels under Refan, dels uti Skånker tii Hofvet och de förnäme. Japanlke Tol¬ kar åro nödvåndige vid den Chinefiiké Handelen, åfven fom vid den Hollånd- fke, emedan desfe bägge nårgrånfande folkens fpråk årö få olike, at de icke forftå hvarandre.

En dubbelt ftérfe fumma tillåtes vål Chi-

De%ima Cbinefijh Handelen, 63

Chineferne, at bår förhandla, ån Hol- låndarne, men då deras refor hit hvarken åro få långe och befvårlige, ej eller fä farlige, nödgas de til Nagafaki Stads Fördel bidraga långt mera och fåledes afftå flere procent, ånda til 60 nfei nagin') blompenningar, hvilke icke få- fora någon Tull egenteligen betalas utaf de förfålde varor, utan åga et annat urlprung af en Stadfens Gouverneur, fom, mindre gynnande i fynnerhet Hol- låndarne, upfunnit denne utyågen, at minika utlänningens vinft och rikta llne egne Landsmän.

På 3fne fårlkilde tider förfåljas årli¬ gen deras varor, fom vanligen med fjutio Fartyg hitföras, nemligen; den förfta marknaden år om våren, på ao Fartygs varor; den andra om fom maren efter 3® Fartyg och den tredje om höften, på ao Fartygs laft. Ankomma flere Fartyg innom året, nödgas de famme fegla tilbaka, utan at en gång få frihet at utlafta något. Chinefernes ftér- fta Handel beftår uti rått Silke, och åt^ Ikillige Droguer fom tif Medicamenter införas, fåfom Ninfi-rot, Terpentin, Myrrha, Kalumbak-trå, utom Zink och aågre Tryckte böcker, hvilke förft af

ame

64 Dezima 1775. Cbimjifke Handelen.

a:ne Lårde måfte genonilåfas och god¬ kännas, föiT ån de famme få forfåljas.

, Ehuru deras refor åro mindre koft- fanirae och de åfven icke behöfva, at i Ja¬ pan underhålla någon Direfteur eWer an¬ nan betjäning för iln Handel, bdifver lik¬ väl, i anfeende til den ftörre procent, fom af deras varor afdrages, vinften för dem mycket ringare, ån för Hollåndarne. Och fom de icke .eller få utföra nu mera något Specie Mynt, måfte de uphandla andre Japanlke varor til utförfel, fåfom lackerade arbeten, Koppar med mera.

Når deras Fartyg åro laftade och färdige til afrefan, beledfagas de utaf en myckenhet Japanlke Vakt-Skepp, icke alienall: utur hamnen, utan ock långt ut i vida fjön, för at hindra dem 1 alja något til Lurendrågare af de varor, forn de ofta oförfåide nödgas hemföra.

Chinefifice Fartygen åro af en tun bygnad, mycket höge och förfedde med ån högre galerier, anfenligen up- fcående vid åndarne, i fynnerhet den fråmre. Baktil åro de mycket opne. Styre och Segel åro ftore och ovige at handtera.

O&ob. den i/f fördes Hollåndlka Skep¬ pet

/

Deuma 1775, Nagafaki bamn. 6$

^et ifrån Nagafaki Stad ut til det få kal¬ lade Papenberget, at der ligga för an¬ kare och' intaga den återftående reften af ladningen. Det blef min Ikyldighet, at då åtfölja det fanuna, och förblifva ora bord, til defs jag kunde aflosfas af min P^öretrådare, foni ftulle fedan dermed afrefa til Batavia. Någre få da¬ gar efter, fedan Skeppen ankrat i ham¬ nen, utfåttes utaf Gouverneuren dagen til defs affeglande derifrån och denna befalning måile få ovilkorligt efterlef- vas, at om vinden vore aldrig fä ftark emot eller en ftorm bläOre, få måfte dock utan genfåjelfe och urfågt Skeppet ut¬ föras. Motvinden var ock verkeligen i dag få ftrang, at Skeppet med mera ån hundrade ftörre och fmårre båtar måfte utboxeras. Alle desfe fmå Fartyg, ftålde i flere långe rader, med tog fort- flåpande et ftort och ofanteligt Skepp, utgjorde en befynnerlig och ovanlig fyn under flere hundrade japanlke rod^ares upmuntrande glådje-fång.,

Förr ån Skeppet iåmnar redden, åter- gifves det ' förut tagne krutet och de förvarade gevåren famt bok-kiftan. De Quke ifrån Hofpitaiet förgs ockfå defs förinnan om bord.

3 Dfl. ' E Un-

, 66 Dezima 1775. Nagafaki hamn.

Under det Skeppet utfeglar, losfas Canonerne, at falutera Staden och Faftoriet, famt fedan bagge Kejferlige Vakterne.

Under detta berg ligga åfven Chine- filke Fartygen för ankar, fedan de in¬ tagit en del af ladningen, til defs de med god vind kunna affegla.

All den tid, fom Skeppet fåledes bléf liggande under Papenberg, inlaftades en del Koppar och Camphert, famt alle privatas få vål Handelsvaror fom andre Saker, endaft hvar annan dag, då både Officerare och Tolkar inåfte fårdas denna, hela milen långa, fjövågen, för at på Skeppet vara tilftådes. Hår intages ockfå til Skeppets förnödenhet under tilftundande refa, en god del bå¬ de vatn oah annan förfrilkning. Vakt- Skepp ligga vål åfven hår, för at hålla tilfyn öfver Hollåndarne, men meren¬ dels på långre afftånd. Och fom här¬ omkring ligga flere ftörre och mindre öar, kunna Hollåndarne med fin flup , fom de nu återfåt, för fit nöje Ilad, låta ro ‘fig til desfe, utan at deri hindras af Japaner. Likväl, om de långe drö¬ ja på dem i land, i fynnerhet de ftör¬ re j fom åro bebodde, får man fe, at

vakt-

iOe^ima 1775. Nagafaki hamn. 67

Vakthafvande Fartyg komma efter, u- tan at de derpå varande Officerare, hvilke endaft då göra Hollåndarne lålfkap, på något fått hindra dem, at vandra omkring. Kommer man då til någon

-by, fom oftaft år ganlka flor, ftrömar en otrolig mångd af folk och barn til, fom Ikrikande be&åda de i deras tycke befynnerlige Eiiropeer. I fynnerhet roa de fig åt våre ftore runde ögon och ro¬ pa derföre altid bollanda 0-Me.

Alle desfe tilfållen nytjade jag ganfica flitigt, under den tid jag måfte vara om bord, at Botanicera på desfe öar och defs berg, famt famlade denne hö¬ ften åtlkiliige frön af fålfynte örter, bu- fkar och trån, dem jag med det bort¬ gående fteppet til Batavia affånde, för at vidare fortlkaffas til Amfterdaiiii

Papenberg år en liten ö, hvilkeil an¬ da til ftranden täckes med et fpitfigt berg, fom på tvånne fldor afflutar få, at man der kan beftiga det, hvilket gemenligen fker på en fjerdedels time. På de andre tvånne fidor år det ganfka brant. Det fåges deraf hafva fåt ftt namn, at Japanerne, under den tid de utdrefvo och förföljde de -Chriftne och Portugiferne, då fkolat utföre ber-

E a gets

68 Dezima 1775. Nagafaki bam&é

gets branter i hafvet hafva brådftortat niånge af de Port-ugififlce Munkar.

Vifchers Eyiand eller Fifkare - 6n .ligger vid fidan af Pajaenberg och har endaft en platt, dock något aflång kulle, hvarmed ön täckes ånda til ftranden, och år iikfom förra ön aldeles obebod.

Både uti September och Oftober månad härjade fä vål om bord, fom i fynnerliet uti Nagafaki Stad, Diarrhoer med mycken tenesraus. Under Skeps- folket upkommo desfe af den ftarka het¬ tan om dagarne och kylan om aftnarne. I Staden tiikom ännu en annan orfak, nemligen Kaki QDiofpyros Kakf) frugtens jnyckna ätande, fom denne tiden fål- des mogen och bnakade angenäm, ej olik gule Plomon.

Under mine Botanillce utvandringar på Kolldo och de förutnämnde öar, fan jag åtlkillige märkvärdige växter, ibland hvilke de nytdgåfte »ch brukeligafte voro följande:

China-roten (Smilax cbina) växte öf- ver alt och uti myckenhet, ehuru Ja- poneferne årligen deraf tilhandla fig anfenligt utaf Chineferne. Roten nyt- javS i Decoöt, fåfom blodrenande och

. hos

Dezima 1775. Nägafaki hamn. ^9

hos Japonefen uti flere fjukdomar. Defc gladde Japanike Toikarne hjerteligen, at igenom mig få låra kånna denna nyt¬ tiga roten, växande i deras egit land; emedan den få almånt kommit i bruk och köpes ärligen for anfenliga fummor utaf Chinefeine.

Viide Fikon QFicus putnila och ereSidy höllo fig oftaft vid ftenröfen, och ften- vallar, der den flingrade fig emellan ftenarne. - Fikonen åtas ftundom, men åro fmå, fom Plomon.

Ipomoea triloba våxte både vild och odlad. Rötterne af den iåmma voro antingen hvite eller fvarte. Defednare, nytjades fåfom laxerande.

' Fagara piperita (^Pepparhufketi^ före¬ kom aimån på alle ftållen och ågde nu fine bår mogne. Både bladerne och frug- terne åga krydfmäk, åro hettande och hafva tillika något, fom år oangenämt uti fig. Frugtikalet intagit losfade vå¬ der och tjånade ftundom emot Cohk, Både bladerne och’ frugtikalet nytja¬ des almånnaft, at låggas uti foppor. i ftållet för peppar; men bladerne enfamme ftotte med rismjöl til. en gröt

E 3 la-

7® Dezima 1775'.

lades utan på bölder och värkande leder QRheitmdtijmt)^ i ilåliet för l|)arjik fluga,

Rubia covåata brukades hårftådes af Landtmannen til fårgnfng, lika fom den fvenlka (Rubia tinélorum) Krappen.

Tog och Rep, åfVen tjockare forter, fom kunde tjåna på Fartt^gen, förfär¬ digades icke utaf hampa, utan mycket oftare utaf Nåflor, hvaraf flere forter våxte vilde på backarne, ofta anfenligen ftore. De arter, fom måfl nytjades, voro Urtica jnponica^ och nivea, hvars bark igenom beredning gaf ftarka togor och en del få fina, at ock linnen deraf förfärdigades. Af Urtica tiiveuy hvilkens blader på undre fidan åro krit- kvite, utpråsfades åfven en olja utaf frön.

Uti början af Novsmler inanad^ fedan jag under Papenberg måft ligga någre veckor om bord, b!ef jag omfider aflos- fad af Doflorn, fom nu med Skeppet Ikulle affegla til Batavia, för at låmna rum åt mig, fom åtminftone et år här- ftådes årnade qvarblifva. Det dröjde fe¬ dan ej långe, innan Skeppet affeglade och 14 Europeer ibland någre Siafvar och Japonefer, i enflighet, och föga an¬ norlunda ån i civil arreft, innom om-

kret-

De%ma 71

kretfen af den lilla Dfezima ön, blefvo vi nu inneftångde och aflkilde icke allenaft ifrån Chriftenhcten, utan rättare lagt ifrån hela den öfriga verlden. En Europé, fom hår blifver öfverliggande, är liklom död och begrafven i en vrå, af jordklotet. Man fpörjer här hvarken nyt eller gammalt; man hörer här hvar¬ ken af krig eller annat ondt; och hvar¬ ken inrikes eller utrikes tidningar fäg- na eller bedröfva någons öron. Själen äger härftådes endaft en förmögenhet, nemligen förftåndet, få framt hon an¬ nars altid äger den. Viljan år hår aldeles kraftlös och död, ty för Europeen gifves hår ingen annan vilja, än Japo- nefens, hvarefter man i alt noggrant måfte råtta fig.

Europeernes lefnad år för öfrigt, i det måfta, den famma, fom annorftådes uti Oftindien, yppig och oordentelig. Li¬ ka fom i Batavia gör man hår hvarje afton, oftaft hos Chefen, vifiter, fe¬ dan man förut en eller flere gånger gjort en vandring omkring ön, längs efter defs tvånne gator.

Desfe aftonbefök räcka ifrån kloc¬ kan fex, ofta til kl. ii eller la in på natten och utgör en nog bedröfvelig lef-

E 4 nads-

72. Dåzima 1775.

nadsarfc, god esidaft for dem, fom ej haf» va annat, ån tobakspipan, at nöta ti¬ den med.

Emellan ganika fållan förefallande åm- bets-göromå!, tilbragfce jag min ådla tid- med Infeders och Våxters famlande, tinderfokande och förvarande, famt ud umgänge med Tolkarne, hvilke med ny¬ fikenhet och låragtighet emottogo de lärdomar, jag villigt meddelade dem u- ti flere vetenfeaper, men i fynnerhet uti Botaniken och Låkarekonften. Fie- re af dem ågde uti Staden en både vid- ftråckt och åfven för dem lönande prak¬ tik, under min handledning; och någre af dem medförde til 6n åtflcillige vac¬ kre, fållfynte, förut aldeles okände och detta landets egne växter, hviike de dels fjelfve famlat, dels igenom fine vänner ifrån de inre landikaper erhållit. Tillika fkaffade jag mig fmåningom til- förlåteliga underråttelfer om Landets Regering, Gudalära, Språk, Seder, Hus- håining med mera, jämte det jag ige¬ nom dem tillika erhöll åtlkiliige både böcker och andre rariteter, af hvilka jag til Europa önikade kunna ftörre delen medföra.

Tii

73 Dezima 1,7750

Til fin enlkiida betjäning nyfcja Hol- låndarne fine medförde SlafVar; men til alt annat åro Japaner förordnade, fåfom Compradorer eiier ikaflare af flere flag, hvilke anftafFa matvaror och det, fom annars behöfves i hushållen: Kåckar, ibm laga mat pä Hollåndfica fåttet: Drän¬ gar, fom ehuru födde Japaner och icke varande Tolkar, likvå! lårt at tala Hol- llndikan 1 fådane lårnnas åt Chefen fy¬ ra,, en åt Secreteraren och en åt Doc- torn, fom tilfammans göra i-efan til FJof- veto Tarfvas någre handtverkare ifrån Staden, undfå fådane Gouverneurens får&ilda tilftånd, at komma pä on. Hol- låndarne ny tja hår, få våi, Ibm på Ba- tavia mycket Risgryn; men iikvål ba¬ kas til Deras behof, hvetebröd uti Sta¬ den, fom til ön dageligen fårlkt införes.

Kölden började blifva ftundom rått befvårlig, och af den ftarka biåfcen i- från öfian och nordan ganlka genom¬ trängande. Eldningen i rumen tog der- före nu fin början, ehuru hufen åro hvarken i anfeende til dorrar eller fönfter fårdeles tåte. Denna eldning förrätta¬ de vi med kol, fom hämtades ifrån Staden, uti en fior Koppargryta med en bred kant, fom ftåldes midt på golf-

E 5 vet

74 Dezima 1775:.

vet och för någre timar i fånder iip^ värmde hela rumet.

Af de Europeer, fom hår qvarblifva, äga OfScerarne fåfom Secreteraren, Doélorn och Asfiftenterne hvardera 2:ne eller 3:00 vackra rum, utom Packhus, dem de husfrit bebo, men fjelfve pry¬ da med tapeter och husgeråd. Desfe fpifa ockfå middag och afton, frit hos Chefen, vid Compagniets bord, få at deras vanlige utgifter ej blifva fårdeles ftore, deräft de icke göra depencer på Könet eller ofta fig emellan hålla koft- famma fålfkaper och aftonmåltider.

En oförmodad otycka, fom i början tycktes vara af ingen betydenhet, men förordfakade mycket buller och bekym¬ mer, hände mig under denna vår ftilia enfamhet Som jag på Batavia icke ägde tilräckelige medel, at til min be¬ tjäning handla mig en Slaf, fom gjorde mig fiålje til Japan; få hade en af Su- percargeurerne för mig den godheten, at af fine Slafvar lämna mig en til låns, til defs han näfta år Ikulle åter hitkomma. Slafven, fom på Batavia ägde fin huftru och hade fmickrat fig med det hoppet, at i år få hemrefa och fe fine anhörige, blef ofver denna omftändig-

het

De%imn 177^. 75

liet ganlka misnogd och åndteligen mjålt- fjuk. Omfidor faller det honom in, at goma fig undan och forfvinner, u- tan at någon virte, hvarken hvaråft han undanftuckit fig eller orfaken dertil. I forftone blef han efterfokt af de andre Slafvarne, utan at ertappas. Dagen der- på blir han ånnu nogare efterfpanad utaf Tolkarne och de öfrige på ön va¬ rande Japonefer. Åndteligen ankommo tredje dagen ifrån Staden, efter Gou- verneurens befalning, en ftor hop Tol¬ kar, Öfver och Under-Banjofer famt en myckenhet annan betjäning, for at ån¬ nu nogare föka honom, utan at kunna finna defs gomftåile förr, ån emot af¬ tonen , uti et gammalt Packhus. Hade han icke nu, til vår glädje, blifvit fun¬ nen, hade dagen derpå, efter en af Gouverneuren gifven befalning, en ån¬ nu fträngare vifitation öfver hela ön och uti allas rum blifvit hållen. Och hade han äfven då icke kunnat ertappas, ha¬ de uti hela landet befalning utgåt, at ef- terfpana rymmaren, famt faken måft rapporteras til Hofvet. Öfver en få ringa fak, kunna,Japoneferne göra myc¬ ket buller, fruktande, at någon Ikal fmy- ga fig in uti landet, hvilket likväl fvår- ligen, och knapt mojeligen låter fig gö¬

ra.

76 , Dezima 1775.

ra, Slafven blef fedan, för fin ondfka, afåraffad med prygel och fluten uti kådjor, hvarefter åter alt detta o våder bief jungt öch ftilladt.

Ibiand de faker, fom til ofs på 6n anbragfces och til föda förfåldes, fåg' jag' en fort råni af någon fifk, fom blifvit faltad och lindrigt tilhopa pråsfad famt torkad. Den liknade nåftaii et ftycke oft, och blef åten rå, fåfom Ca viar,

, Mat ska fa kallades en fife (^Sciizna')^ hvars bukfenor beftodo af en tjock och benig tagg. Huden, fom var mycket hård och . benaktig flades utaf; fiilcen

• kokades fedan och nytjades til föda. Köttet var ftadigt och våifmakeligt.

Kttama Kuva kallade Japoneferne mycket finrikt en annan fifk, QTetraodon bifpidus') fom var få giftig, at den åten ej fållan dödade och fåledes, efter Ja- panllca namnets bemårkelfe, gjorde Nor¬ dan til ens hufvuddyna; emedan det bruket år hos detta folk vedertagit, at då man dragés med döden, måfte altid hiifvudet vara våndt emot Norden.

Kami Kiri Mufi bief en ftor fvarfc. Cerambyx (Cevamhyx Riihus^ med hvita linier på vinglkalen kallad.

I

Dezima 1775. 77

öte \Gaki^ fom betyder fallande O- ftron, emedan de ej fitta faft vid klipporne, fåfom andre, var en ganfka ftor och mycket aflång art af Oftron, fom ofta åtes af Landlens Inbyggare och nå¬ gon gång fördes til Hoiiåndarne tii falu. Den fmakade vål, men fom Ollraii var ftor, blef den merendels’ kokad el-

, ler ftufvad och åten med någon lauce.

En med 7 hvita linier rått vackert målad Abborre (^Perca, af Japoneferne - kallad Åra) fördes åfven ibland andre liikar til vårt kök.

Til Linkläders tvåtning nytjades hår, hvarken fåpa eller tvål, utan i defe ftåi- le et mjöl utaf en fort böner, fom då de malas mycket fint, gifva et ganlka hvit puder.

Tolkarne omtalade för mig ibland andre faker en mycket befynneriig mallc, fom om fommaren Ikulle vara et kry¬ pande kråk, men om vintren en våxt. Den hitfördes af Chineferne, ibiand an¬ dre raedicamenter och utgafs för et hjertftyrkande medel. Dä jag håraf hunnit forvårfva mig förft tekning och fedaii fjelfva droguen, fåg jag tydeligen, at det ej var annat, ån en fjåril-maik, fora

emot

78 Dczima 1775.

emot fin inftundande förvandling til Pu- pa nedkrupit i jorden och då fåftat fig vid roten af någon våxt. Den bief iin- rikt kallad Totju Kafo.

Vinterqvållarne, til at uplyfa rumen i brukar Japonefen både Ljus och Lam¬ por. De förre nytjas likvål föga och de fednare åro almånnaft uti hela Lan¬ det. Ljufen åro fmå, af et qvarters långd och en tums tjocklek uti öfre an¬ dan, fmåningom nedåt åndan fmalare, tvårt emot den ikapnad, fom Ljufen i Europa åga. I öfra åndan år vekan, gjord utaf ihoprulladt papper, fom Utan¬ på år omlindadt fpiralvis med et annat hvitare och finare papper. Uti nederfta åndan år et hål, få ftort, at Ljufet dymedelft kan fåttas på en fpik, ^ få- ftad vid någon få kallad Ljusftaka. Äm¬ net , hvaraf desfe Ljufen förfårdigas, år en utpråsfad eller utkokad olja utaf (Jibus vernix, och fuccedanea 0) Fernis - trådets frön, hvilket tråd kallasF/j/i fjo ki och våxer uti flere landfkaper, famtgifveren myc¬ kenhet af frön ifrån fig. Når man kö¬ per fådane Ljus fårlke, åro de någor¬ lunda hvite eller gulagtige in uti med en hvit Ikorpa öfvefdragne. Oljan ftel- mr af luftens kyla och får famma ftad-

De%ima 1775. 79

ga, fom talg. Med tiden bårlknar den fnart och blir då gulagtig. Desfe Lju-' fen brinna vål, men rinna likfom talg¬ ljus. Då Ljufen fåljas, åro de nått in¬ lagde uti papper, fom vid nederfta an¬ dan år ihoplagdt, och vid den ofra vri¬ dit omkring -vekan, famt fedan derllådes et par tum långt och épet, at det aldeles liknar en lång raket.

Lampor nyljas i rumen almåtmaft en eller flere, utaf utpråslad Senaps-fro-olja.

Eld flår man hårftådes med eldftål, fom merendels åro, mycket fmå och en Iten, utan konft bruten, af en grönak¬ tig qvarts. Til Iköre eller tundel bru¬ kas luddet utaf bladerne af gråbo (^Ar- temifid vtilgaris')beredt til en brunagtig ull, hvilket fattar låttare eld, ån Moxa. For öfrigt nytja de fvafvelftickor, fom åro korta, en finger långa och nagels breda, i åndarne aldeles tvårt afiiugna och fvaflade: desfa bindas i knippor och ■ böjas uti en halfcirkelboge.

Japoneferne hafva den ovanan, at upåt losfa mycket våder, och fådant, fom i Europa anfes för mycket obelef- vadt, räknas icke för Ikamiigthos dem;

uti

So Dezima

uti annat äro de åfven få nogräknades ■fom andre hoffade folkflag^

Kinöc Nyåret ankommo hit ifrån China 2:ne Handels-Skepp Iivil- ke medförde åtflhilige Japonefer, fom af ftorm biifvit drifne til Chinefilka ko¬ llen. Besfe Japonefer blefvo genaft for- d.e til fin fodeifeort, hvarifrån de icke få ötkonima.

Vår Chef hade likafä för någre år fedan hitfört Ifrån Batavia en japones, fom under llt flikande på hafvet biifvit vådercirifven och flere år viftats utom lit fådernesland. Omfidor hade han an¬ kommit til Batavia s varit klåd, fom en Malejer och fårdigt talat Maleiilia Ipråket.

Efter Öfterlåndika bruket beféka Ja- poneferne hvarken hvar andre eller Hol- låndarne,' utan at fånda någon folnk förut. Desfe Ikånker gifvas mera för bruket flcul, ån för defe vårde, fora oftaft år ganlka ringa. Ej fållan beftä de uti fmåfaker, fåfom en fårfk filk eller dylikt, men gifvas altid på något ftåte- ligt fått, fåfom på et litet, fårfkildt dertil gjordt bord och ombundne med nå¬ got i en vifs ordning ihopknutit pap¬ per, Då Landsforftarne, fom anfes få-

Dmma SS

fom Prinfar, voro om bord på vårt Skepp, at befe det, llndes til Capite« nen ifrån hvar och en af dem en Ikånk, fom beftod uti en bålja Sakki och nå»

■gre flåckte och torkade Sepise, en fort filk, fom mycket åtes af Japonefer och Chinefer,

i’77<r den i ^aumtit firade vi vår Ny¬ årsdag och månge af Japoneferne liulpo til, at göra den högtidelig. Kölden var denne tiden ganlka ftrång och alfvar- fam, ehuru marken var aldeles bar. Efter vanligheten i dag emot midda¬ gen, ankommo til Faöloriet, at önlka ofs, lycka til et våifignadt Nyår, de må- ite af de Japonefer, fom hafva någon befatning med Hollåndlka Handelen, få- Ibm öfver och Under-Banjofer, Otto- nas, Öfver och Under-Tolkar, Upfy- ningsmån med flere. Uti fine hégtids- klådningar afiade de et högtidligt befök hos Chefen och budos fedan, at fpifa middag derftådes. Maten var i det må- fta tillagad på Europeilka fåttet, hvar- fore dé råtter voro få, fom af Japone¬ ferne fmakades; icke defto mindre ftrök al ting åt, få at åndå inge fulle korgar efteråt af ftycken uphamtades. Af Sop¬ pan åto allej men af de andre råtter-

3 Del. F ne,

8s Deztma 1770.

ne, fåfom ftekte Grifar, Skinkor, Sal« lad. Kakor, Tortor och andre Bakeifer åto de intet eller föga; utan i defs ftål- le lades af på en talrik; likafom på eri brudtalrik, et ftycke åf hvarje rått och når denne talrik yar fulpackad, Ikicka- des den med et påla^dt papper, hvarpå ftod Ikrifvit agarens namn, til Staden; och fådant förnyades flere gånger.: Salt Kött och dylikt, forh Japonefen icke åter, förvaras och nytjas fåfom et medicament. Likafå falt Smor, fom jag blef ofta ombuden at meddela, hviiket gores til piller och intages dageligen u- ti Lungfot och andre fjukor. Efter mål¬ tiden trafteras med varmt Sakki, fom drickes utur lackerade Koppar af trå;

e

Vid detta högtid eliga och glada til- fålle låter Chefen, ifrån Staden, til ön upbjuda åtlkilliga galanta Flickor, for at dels fervera ofvanriåmride Sakki- dryck, dels för at danfa och för at gö¬ ra de förut på ön varande Flickor fål» Ikap. Desfe trafterade åfven eftermidda¬ gen Japoneferne med åtlkillige Landfens råtter, upftålde på fmå fyrkantige bord, hvilke för prydnad Ikul voro utfirade med et genom konft gjordt Tall-tråd; hvars blader voro utaf grönt fiike och

De%ima 1776. 83

i)å fleré ftålleh beftrådde ined en hvit bomulsifcapp, -fom ikulle betekna vin- trens fnö. , Flickorna utbödo aldrig fit Sakki ftåndande, utan ältid efter Land¬ fens fed fittahde. Om aftonen dahfadé desfé Flickor eftéf Lahdfens fått och vid påfS klåckah $ togo gåfterné ifit afOked.

Uti de måfte Japahlke Stader åro gémenligeh, på någon vifs gata, flere eller fårré galante Hiis ihfåttadej for de Refahdes och andras héjeh; Naga- faki Stad år i denna delen, icke .undahi tageiii utah gifvaS Håf tilfåJIehi åfveh for Hollåridarne och Chinefefne til min¬ dre ahftåhdiga depéncéf. Då någon å- ftuhdar, i lin enflighet något fållkap, gifver han det tilkånha åt en vifs Mah, fom dägeligéh tii déh åhdah ankommer på 6n; och före äftbh ahlkaffar dehiie någon Flicka i fom år åtföljd af en liten bppasferlkaj hvilkéh i älmåhhet kailaS /(alrro och hvilkéh dagéligen ifrån Sta¬ den håmtar alt,' hvad behöfves för defs Matmoder til mat och dricka i famt kö¬ kar maten, thévatn méd mera, håller al ting rent ock löper årehder. Ét få- dant fållkap kan niäh behålla minft trén- ne dagar, eller få långe man behagar, om det ©ck voro hela året eller flere

Fa år

g4 Dåzma 177(5.

år å rad. Man åger ockfå frihet, at ef¬ ter kortare eller långre tid göra omby¬ ten. Men hvarje dag måfte Damen då vifa fig vid Stadsporten o'ch för Ban- joferne gifva tilkånna, om hon långre

, blifver qvar på ön, eller icke. För hvarje dag betalas 8 Mas-, til Damens Husbonde och hon (jelf måfte defsutom, förutan ait fit uppehälle, ftundom begåfvas med någre ftånker, beftående uti fiden-natråckar, gjördiar, hufvud- prydnader och dylikt.

De Chriftne,- bvilkom det ägnade vara uplyfte utaf Religion och Moral, borde vål aldrig förnedra fig til et laft- bart umgänge med Landfens mera be¬ klagansvärda, ån olyckeliga döttrar; men Japoneferne fåfom Flednin- gar, anfe icke Otukt fåfom någon. Laft, aldraminft på fådane ftållen, fom häg¬ nas af Lagar och Öfverhet. Sådane Hus anfes ock icke för liderlige tilhåll eller oanftåndige mötesplatfer. Ofta be- fökas de af båttre folk, fom med Sak- ki vela traktera fine vänner. Detta o- aktadt innefattar likväl ^elfva inrätnin- gen uti fig, det, fom år ftridande emot månlklighet och åfven de minft höffa- de feder. När föräldrar äga flera Flic-

ke»

Dezima 8S {

ke-barn, ån de i fin fattigdom kunna föda, fålja de dem til en fådan Vård, ifrån 4 til flere års ålder. Sine förfte ungdoms år tjåna de då, fåfom pigor i Hufet och i fynnerhet, at uppäsfa de åldre Damer, af hvilka hvar och en får fin egen Flicka til uppasning. Når en fådan hunnit til 12, 15 eller 16 år, göres hon med mycken högtidlighet, ofta på dens bekoftnad, fom hon de förflutne åren uppasfat, til en ifrån uppasning och ringare fyllor fri Dame.

Sållan lårer det hånda, at någon af- lar barn med någon utaf Européerne; men om fådant hånder, trodde man, at et fådant barn, i fynnerhet om det vo¬ re en Gåsfe, Ikulle blifva mördadt; an¬ dre ville förfåkra mig, at fådane barn Ikulle noga bevakas ånda til fit 15 år och då fåndas med Skeppen til Bata- via; men hvarken kan jag til det förra tro Japonefen vara nog ömånlkelig, ej eller har man på det fednare något en¬ da exempel. En Flicka fåg jag, under min varelfe i Landet, af vid pafs 6 års ålder, fom ganlka mycket liknade fin Europeilke Fader och viftades hela å- ret hos honom på vår lilla 6.

Det befynnerligafte år, at når fåda- F 3 ne

gé ^zima 1774

pe Damer visfe år tgånat i de Hus, df| de i fin barndom blifvit förfålde, åter^ få de fin fulkomiiga* frihet, anfes på intet fått vanårade och ingå fedan ofta ganllca hederlige Agtenlkap.

Blygfamheten år annars icke, en hog detta folk ållkad dygd och otukt tyk-, tes vara almånt rådande. Sållan vår¬ dade Fruntimren Ikyla fig, då de ftundom på opne platfer. badade, icke en gång på fådane ftållen, fom voro uti Hollåndarnes åfyn eller der de kommq at toga förbi.

Emedan Japonefen icke åger mer ån en Huftru och den famma icke få- ibm i China hålles inneftångd i Hufet, utan åger frihet, at både viftas i man¬ folkens fållkap och at frit få gå ut, var det för mig icke fvårt, at på Stadfens gator och åfven uti Hufep få belkåda detta Landets tåckare kön. De ogif¬ ta voro altid okånda ifrån dem, fom vo¬ ro gifta och någre voro åfven fmin- kade.

Bifig kallades den röda färgen, fom de ofta nytjade til fit fmink och ågdes få- ftad vid fmå runde Porcellins Ikålar. Smin¬ kandet härmed Iker icke på kinderne,.

med

S7 Dezima 1775.

pieå hvars fågring Europeerne ej fål¬ lan föka behaga, utan på låpparne, fom med denna fårg efter godtycko beftrykas. År fårgen mycket tun, blifva låp¬ parne råde; itien år den tjockare på- fmord, bliÅa de deraf violette, fom hår anfes för ftörre Ikönhet. Vid nogare underfökning fan jag, at detta fmink gjordes af den vanliga Saflors bloman (Cartbamus tin&orius).

Det, fom i fynnerhet Ikilde de gif¬ ta Fruntimren ifrån de ogifta, voro deras fvarta tänder, fom i deras tycke voro rått vackre, men i de flåfte andre Lånder Ikulie kunna Ikråma mannen ur Hufet. Utfeendet af en vider mun med IVarte glånfande tånder förekom, åtmin- jftone mig, både fult och obehageligt.

Den fvårtan, fom hårtil nytjas, kal¬ lades Qbaguro eller Cami och tilreddes utaf urin, jernfillpån och Sakki. Den år ftinkande och fråtande. Den biter fig få ftarkt in uti tånderne, at den med möda på flere dagars tid kan aflkrapas och aftvåttas. Den år få fråtande, at tandkött och låppar, under defs påftryk- ning, måfte vål betackas, få framt de icke deraf Ikola blifva helt blå. Nå- gre börja redan nytja denna prydnad,

F 4 få

gg ‘ Dmmä acb Nagafaki lyjé.

få fnart de få friare och blifVa för- iofvade»

^anumtii 30. I dag etbetaltes pen¬ slingar för Hollåndarnes råkning och al¬ la deras Asfignationer liqviderades nu, hviiket endafi: iker en gång på hela å- ret. Til den åndan infunno fig vid Rånt- kammaren i Staden Tolkar, Tjånare, Köpmån, Compradorer och alle andre, fom hade något, at fordra. Hvar och en, fom Ikulle undfå penningar, måfte i|elf vara nårvaraiide, annars kunde in¬ gen betalning erhållas.

Fehruttvii den 7, vandrade ja| om¬ kring Nagafaki Stad, för förfta gängen, at Bötanicera, fedan jag varit l5^ckelig nog, at dertil kunna erhålla Gouver- neurens förnyade tilftånd. Jag åtfölj¬ des af åtlkillige Öfver och Under-Tol¬ kar, Öfver och Under - Banjofer, Com* .pradorer, och en ftor mångd betjäning. Hela detta talrika med följe hindrade mig vål icke uti min fnålla gång upfö- re berg och backar, men gjorde likväl desfe mine dagsrefor för mig ganlka dyre och koftfamme, emedan det an¬ kom på min Ikyldighet, at emot afto¬ nen, uti något Vårdshus, gifva mine uttröttade följellagare någon förplåg-

ning,

89 T)e%ma och Nagofaki

ning, foni hvarje gång befteg fig til i6 eller i8 Riksdaler. Så ofta väderleken fedan ville tillåta, nytjade jag denna mig férandta frihet, en eller tvånne gånger i veckan, in til den tiden jag kom afc åtfölja Ambasfaden til Kejlarens Hof.

Vid torpen och gårdarne utanföre Staden fäg jag, merendels på höjder*, ne och vid vågen, en ftor myckenhet iiprefte grafltenar^,, af allehanda ikapna- der. För hvar och en, foni dör, fades en fådan ften uprefas och framfö- re den fan jag ofta ftående nedfatte en eller tvånne tjocke Bambo-rör, fylde med vatn och löf eller blomor. Ste- narne voro ftundom ohugne, men of- faft hugne med konfl:, med eller utan bokftåfver, och desfe med eller utan för- gylning. Desfe begrafningsplatfer få- gos af de månge uprefte ftenarne ofta på mycket långt afftånd.

Jag fan ockfå vid vågarne, hår och der, ftore hålor utgrafne, uti hvilke Landtmannen famlade både urin och fpild gödfel, fom han ganlka oförtrutit famlade och anvånde til fine åkrars för- båtring, men fom förorfakade de förbi- refande en vedervärdig och ej fållan odrågelig ftank.

F f Na-

9C( Deuma écb Nagafaki i77(5p

Nagafaki Stad ligger öppen, utan 0tadel, vallar och grafvar, med kro^ kiga gator qch någre gråfde canaler för vatnets afledning ifrån de. omliggande bergen, llråckande fig anda ned til ham-; nen. Före Portugifernes tid var den endaft et Torp, men har federmera ge¬ nom ditflytningar för Handelens flculi blifvit utvidgad til den ftorlek, den fanima nu åger. En ftor flcara Tempel lig¬ ga omkring Staden på högderne och de vackrafle ftållen. Vid hvarje ånda af gatorne år en trå-port, fom kan til-

' flutas och derigenom al gemenlkap med andre gator afllcåras. Nattetid åro de altid tilflutne. På hvarje gata, fom fål¬ lan år mer, ån 30 eller 40 famnar lång och innehåller .vid pafs lika månge Hus, år altid en Officerare förordnad, at der- öfver åga npfigt, åfven fom hvarje ga¬ ta åger et Hus, hvari defs brandred^ Ikap bevaras. Hufen åro fållan ^ vå¬ ningar höge, då den öfra merendels år låg. Staden ftyres af 4 Borgmåftare, fom hafva under fig (JJttonas') tilråcke- 1ig högre och lågre betjäning, hvarigenom god ordning och fåkerhet vinnes och bibehåiles på det båfta och ypperfta fått.

ê%irna och Nagafaki 17760

Uti Trågårdarne, beiågne inom och ptom Staden fan jag flere Europeifke K.6ks?våxter odlade, och af hvilke jag redan fet en del förde både oni bord på Hoiiåndlka Skeppet och til Faétori- et. Sådane voro Rödbetor (Beta vut- garts') i hvars rot hårftådés var mera röd, ån jag fet den på andre Milen u- tom Europa; Moröttpr (Daucus casôta'); Fenkol (Anethum fceniculutn) och Dil! (Anet. graveolens'); Anis (Pimpinella ani- fumî Perfelja (/Ipium petrofelittumyy Spar¬ ris (Ajpardgus officmalis^\ flere' fofter Lökar, fom Purjo, Rödlök och flere (Allium fiftulofunty Cepd); Rofvor (Bras- fica rapa'^; Rattikor (Rapbanus'); Sallad (LaBuca fativdî Cichori och Endivien (Cichorium intjhus ^ Endivid)i utom fle® re andrCo

På backarne utom Staden mårkte jag vid alle byar, heia ftråckor af bergs- ilutningarne vara planterade med Ba- tatas rötter (Convolvulus edulis'), fom voro löfe och angenåme til fmaken. Våxten med fine ftjelkar och blader låg ned på fjelfva marken och ågde icke en enda bloma på fig. Denne år mycket behageligare och mera låtfinålt, ån Po- tates rotterne (Solmmm tuberofum)f fom

åf-

9* De%ima ocb Nagafaki

åfven blifvit förfökte, at hår odlas, men ej fårdeles våi vela arta flg.

Enbulken (^uniperiis conmimis') , van¬ ligen norra Europas inföding, fan jag hår på et och annat ftålie, merendels nåra in til något Tempel, men myc¬ ket fålfynt.

Calmus roten QAcorus calamui) fan jag ockfå vild våxande hår på våta ftål- len, hvilken Japoneferne, i anfeende til defs ftarka aromatifka Ihiak, vål an- fågo fåfom et kraftigt botemedel, men kånde icke defs råtta och egenteliga nytta.

En art af Ingefåra (^Amomtim mio- gd^ våxte mycket Iparfamt vild, på någre få ftållen utom Staden. Roten år nog' het och Ikarp, famt nåftan få' god, fom vanlig Ingefåra, hvartil den fades underftundom brukas.

Hedera ftod på flere ftållen gron och vacker. I början förekom den mig olik den vanliga Europeilka, i det den - oftaft ågde hele och odelte blader; men efter hand fåg jag den mycket förän¬ dra fig i anfeende til bladernes Ikap- nad ocb ftorlek.

Bux-

93 De%ma och Nagafaki

Buxbom C^uxus virens') var icke fåJfynt; den fans både vild och odlad. Af defs fina och tåcka tråd gjordes kaininar, fom röde fernisfade bruka¬ des af Fruntimren at båras uti håret, til prydnad.

Bambo-roren (Jirmdo bambos), fom år det enda gråsflag, fora upvåxer til et tråds ftorlek, våxte på flere ftållen och af mycket olika både höjd och tjock¬ lek. Roten deraf n]/tjas hårftådes, likafom på Indilke oarne til (atjar) in» lågning uti åttika. De tjockare ftam- mar brukades, til at båra bördor och de finare grenar tjånade til ikaft på pen- Ilar famt fönderlkurne til ftrålar uti fol-, fjädrar, famt til månge andre behof.

Vid någre gårdar och i fynnerhet vid Templen fan jag en fynnerllg bu- Ike af tre eller fyra alnars högd, utaf Gelaftri flågte, (Celaftrus alatu^., hvil» ken ågde utftående och aibrutne hop- krammade kanter långs efter grenarne, och ftod nu full med line mognande frugter. Det berättades mig, at denne bulkes grenar nytjades af friare, til at fåftas utan för dörren af det Hus, der de tänka föka fig en fåftmö.

Che-

94 Dezirna och Nagafaki ijjé.

Chehöpodium fcopariä fades hytjaS fåfom et Låkemédel af någre hår i Landet.

Aicea rofea och Malva mamitimå (StoCk-Rofor) ågdes ofta, för finé ftore och prydeiigé blomori odiadé uti Stadens fmå trågårdaf.

Mentha pipeHia vaxte på fléré ftål» 2eri vild, omkring Nagafaki och

Ocymum crifpuni'^ fom ånhu prydde backarne, nytjades til Thé (infufum} emot QRbeumatifmer) förkylningar. Ör¬ ten kokad ger et födt décod:, med hvflket Japoneferne ofta fårgadé Råt» tikor och Rofvor röda.

Fleré forter af Söta Potater (Diofco^ yea) våxte vilde omkring Nagafaki; men jag blef icke varfe, at någon af dem nytjades til föda, mer ån Diofcorea ja-- ponica^ hvars vålfmakélige rötter Iku- ros uti Ikifvor och kokades.

Den vanliga Hampan (Cannalis fativa) våxte både vild och på flere ftål- len odlad.

Tvånne forter af fpahlk Peppar fån Jag, merendels odlade. Capficum anm- um var den aln^nafte, hvilken Japo-

ne-

Dezitnä ocb Nagafaki 95

hefen j5elf föga nytjar, utan merendels förfåljer til Slafvarne på Hollåndlka Faétoriet. Den andra var Caplicum gros/ufUj fom hölts uti krukor, tvinga¬ des at hålla fig liten öch blifva vanlka- pad; hvilkét japohefernei framför alle andre folkflag, befynnerligeir tycka om hos många våxter.

Den harliga Tobaken (lîcotianä ta- hacxm') vifade fig åfven på hågre ftål- len, likvål få fparfamt, at inge ftore pläntager deraf iorékomraö.

Denna, för inånge Millioner månni- ftor, hu mera behageliga och oumbär¬ liga krydda, har blifvit hitförd förfi: af Portiigiferne och år nåflran den enda qvarléfva eftér dem hår i Landet. Ja-, poneferne åga intet narnn derpå i fit fpråk, utan kalla den Tabacoi och rö-, ka den uti ganlka fmå metals pipor, Ikuren få fin fom hufvudhår.

En CoKvallaria japbnica fans denna tiden uti frugt. Knylarne vid rotterne af denna blefvo infyltade med focker och berömdes uti iûkdomar både af Ja¬ paner och Chinefare.

Bok-hvete (Polygomm fagopyvum ocb Multiflormi) voro iê fålfynte vid går¬

dar

96 De%ima oc& Nagafaki. 1775»

dar och på backarne, den forre odlad, den fednare inhenift. Af den förre be¬ reddes mjöl, hvafaf kokades fmå ka¬ kor, fom merende|s voro färgade och fåldes åt det fämré folket. Den fedna- res Rot fades vara hjertftyrkande och nytjas til den ändan aldeles rå. Stekt uti alkan fades den fmaka belk,

Tyllia Böner QFida Jaha) och årter (Pifum .fätivitin), famt någre forter af Turkilka Böner (^Pbafeolus vulgär is och radiatus^ voro hos bönderne almant, och de fednare i myckenhet odlade uti trågår- darne, hvarifrån de fåldes både tU Sta¬ den och Handels Faftorierne.

Fehriiatii åen ii. Tiden började na annalkas til vår foreftående Hofrefa och tilrufthingarne dertil började nu fmå- ningom göras.

Ehuru Ijelfva Ambasfaden refer Land- Vågen, fåndas likväl en ftor del faker fjöledes til Simonofeki, Fiogo och an¬ dre ftållen. I dag inlaftades derföre uti et tåmeligen ftort Fartyg åtlkillige kiftor med viner pä bouteiller, liqveurer, öl på bouteiller, husgerådfaker och nå¬ gra toma kiftor til Handelsvarors in¬ packning vid hemrefan. Detta Fartyg

ikuh

97 Detima 1776.

fkuiie äffegla til Simonofeki och efter vår ditkomft -cfverfora ofö Ijelfve til Fiogo.’

Dehftö och cle följande dagar tillaga- des llcånkerne, fom Ikulle medföras, be- ftående uti klåden af fiere Ilags fårg och finhet, Chitfer och Sidentyger med mera. Desle Ikånker, årnade åt den Re¬ gerande Verldslige Kejfaren, Kronprin- fen, Riks-Råden och ’ andre förnäme Herrar vid Hofvet, inpackades uti ftq-

' ra kiftör, fom icke kunde anförtros åt Ijön eller t/ågehs ofåkra gunft, utan måfié båras hela vågen, af hela 320 mi-*' lars långd.

Febniarii dm iS var hos japonefeh den fidfte dagen i året. I dag och för¬ leden, gårdag måfte derföre bos dem alle rakningar emellan enikilde perfd- ner afflutas och desfe få vål, fom alle andre Iliulder betalas. Ny credit gifves fedan tii Junii månad, då åter af- betalning måfte Jke. På lån hos Japo- nefen, lika fom i China, betalas ofta höge intresfen, til i§ eller 20 procent. Det berättades mig, at den, fom före Nyårsdagen icke fick fin fordran be¬ tald , fedan icke ågde rättighet, at på .det nya. året utfordra den ikmma, Lyck-

3 Del. ^ G ligt

98 Dezima 1776. Tide-råkning.

ligt det folk, fom vid början af hvarje Nyår kan Ikatta fig vara Iknldfrit och ingen inånniika något Ikyldigt.

Den /j? inföl Japonefens och Chh nefens Nyårsdag, då hvar och en, pryd med fin högtids kiådning, lyckönflcar den andre, går omkring med fin famille at göra vifiter, och roar fig nåfian hela förfta månaden.

Året indelas efter månans gång, få at fomlige år beftå af 12 och fomlige af 13 månader och Nyåret infaller i Fe¬ bruarii eller Martii månad. De åga in¬ ga veckor, fom beftå af 7 dagar, eller utaf 6 arbetsdagar och en hvilodag; u- tan den i och 15 i hvar månad åro li- kafoni en h vilo dag. På desfe dagar arbetar ingen handtverkare och ijelfva hororne ^képa fig den dagen fria, räk¬ nande fig det för ftor Ikam , at då nöd¬ gas emottaga friare. Nyårsdagen gå de omkring, at önlka hvarandre Nyt år, hvar och en med fin famille, klådde i fin af hvit och blåt rutiga högtidsklåd- ning och roa fig fedan hela långa tiden. Hela dygnet fördelas endaft uti 12 timar och,,hårvid råtta de fig hela året igenom efter Solens up-och nedergång. ,Med Solens upgång, råkna de klåckan

fex

De%ma Tiåe-tåknitig. ■ ^9

féx och med defs hedergång åfven klåe- kah fex: middagstimtnan och midnatteh år åltid klåckan hio.

Tiden afmåtes hår icke' med uhr Jer timgläS utäh med brinnande Ihhtöri hvilke likfom rep ihopvridaS och ined knutar förfes. Når denna antånd htih- nit brinna til en khtit, föin utvifar eh vifs förfluten tid, gifves den tilkånha om dagen ined visfe ilag på klåckor vid deras Kyrkor och om hatten ined a:hé tråds tilhopa flående äf deh kringlöpah^ de Vakten. Barn råkhas altid et år gamle med det årets flut, på hvilket de komma til verlden, det må vara r början eller flutet deraf; fåluhdaj oiii et barn födes i fidflå månadeh, räk¬ nas dét likavål för årsgammalt med hå- fte Nyårsdag. Déräs årtal fägér lin bör¬ jan ifrån Nin-ö eller 660 år för Chrifti födelfe.

Någre dagar efter japähike Nyårs^ dagen förrättades den ohyggeliga cere¬ monien ^ at trampa på de bilder ^ fom betekna korfet och Jungfru Maria med barnet. Desfé bilder af koppar gutne fågaS vara föga af en half alns långdi Denna trampning, förråttas til at inprän¬ ta Uti hvaf och en äfiky obh hat för

G % , Gbrift*

ioo D4%ma 1775. Tiäe^råkning,

Chriftna låran och för Portugiferne, fom der velat fortplanta den, famt at uptåcka, om någon låmning deraf ånnti hoS någon Japones finnes qvar. Tramp- flingen fker pä de orter, der de Chrift- ne fordom måft uppehållit fig. I Naga- faki ftad påftår den fyra dagar’i ledan föras bilderne til andre omliggande or¬ ter, och fluteligen förvaras til nåftpå- följande år. Hvar och en, utom Gou- verneuren och defs medförde betjäning, åfven det minfta barn, måfte vara t^id trampningen nårvarande; men atHollån- darne, fom någre velat påftå, åfven nöd¬ gas trampa på desfe bilder, år ingen fan- ning, Upfyningsmån åro på hvart Äål- le tiiftådes, fom i vis fe hus rotvis hop¬ kalla folket,’ uplåfa hvar oeh ens namn i fin ordning, och hafva upligt öfver, at alt går rigtigt til. De åldre gå öfver bilderne, ifrån den ena Ildan til den andra, och barn fom hållas under af- marne, ftålias med fotterne på dem.

Himmelens tekn råknas hår, fåforn annorftådes tolf, men desfe åga andre namn, ån hos Europeerne, fåforn: i Ne^ Råttan, a Vs ^ Oxen. 3 Torra, Tigern. 4 Haren, 5 Tafs, Draken. 6 Mi, Ormen. 7 Håften. 8 TJitJufe, Få¬

ret.

lOI. Di%ma Ttåe-råkning.

ret. 9 Sar, Apan. lo Tovri, Hanen, ii In, Hunden. 12 Björnen.

Visfe ar fä efter desfe himmelstekn äfven fine namn; fåiedes var året 1774, Japonefens Håfteår, och 1776 Apeåret.

Månaderne, fom i anfeende til Månans olika gång, aldrig fv^^ara fulkomiigen emot, våre, åga ilne egne namn efter Numer- ta!; Qch Ibm under .vårt viftande hår- ftådes, vi nödgas råtta ofs efter både de Hollånddce och japanfke almanachor- ne, måfte vi upråtta ofs en gemenfam almanacha årligen, fom vifar förhållan¬ det af bågge desfe fårllcilde tideräknin¬ gar. Jag meddelar håraf endaft.et ganika kort fanimandrag, hvaraf månader- nes namn tillika kunna inhåmtas: 1776 eller Ape-året har 355 dagar.

SjoGUATS 13. April. I.

ft/ararar emot 29. —-r- 17. Februär. mÅn.’ Sanguats, I. Februar. 19 II. ——■ 29.

12. Mart. I. 30.-19.

Niguats. I. Mart.-20. ,

12. —i— 31.

I. April. ig. J3. -T—- 30.

i4. Maj. I,

30. 17.

SiGUATS. I. Maj. jg. E4.-31.

Dmnm 1776, TideTV^kning. S02

15. Juii, I.

79. 15, G0GU4TS.

I. Jun. 16, • 15, —^ 30. 16. Jul. I.

30. ——15. Rokguats, I. Jul. 1(5.^ 16. 31. 17. Aug. I. 29. —— 13. SiTSGUATS. I. Aug. 14. j8. r?, 31. 19. Sept. I. 30. 12.

Fatsguats» I. Sept. 13. Ig. go. 19. Oftob. I.

29. Oétob. U;. Kuguats.

I, Oftob, 12. 20. 31. 21. Nov. I.'"

30. -10. ' SjUGUATS,

u Nov. II,

20, —<— 30* ■ 21. Dec. I. 30. -??—?._ 10. • SjUITSGUATS,

p Dec, II,

21. --? 31, 22. Jan, I,, 1777^ 30, 9. SjUNITSGUATS»,

I. Januar. lo, 22. 31. 23. Febr. i. 29. 7,

På detta fåttet råknas månaderne for den Fårfh, Andre ^ Tredje och. få vida¬ re til den Tolfte, och åren åga olika rnånge dagan Hvart annat eller tredje år år Skottsår, hvaraf fju infalla på 19 års tid. ' .

Flere ftore Högttds-dagar infalla år¬ ligen, fom firas en eller flere dagar å

' . rad,

DexitHA Tide-takning, 103

rad, men fjunde dagens firande, fåfom Sabbath, år hår okånd och fåledes in¬ delas icke eller inånaderne och året uti vecko-tal af fju dagar.

De mårkeligåfte Helgedagar, fotn in- follo, år 1776, under den tid jag vifta¬ des hår, vore följandenemligen: uti Goguats den femte dagen eller den 10 Junii, Pelang-feften; uti Sitsguats den fjunde dagen eller d. 20 Augufti, Stjern- fåften, och den 13, 14 och 15 i låmma månad eller den a6, 27 och ag Augufti, den ftora‘ Lykte-Högtiden; uti Kuguats den 7, 8 och 9 eller den ig, 19 och ad Oiftober, firades Matfuri i 3:ne dagars tid. Utom desfe vore följande dagar mårkvårdige, nemligen uti Sjoguats d. 4 och följande dagar, då Bilderne af J. Maria och korfet trampades af Ja- poneferne. Den if uti famma månad, el¬ ler den 4 Martii, då Hollåndlka Ambas- faden bröt up och begaf lig på refan til Jedo. Fatsguats den i ellér den 13 Sep¬ tember, då Japanik marknad (Fasfali) hölts; uti Kuguats den 15 eller den a6 Oötober, då Hollåndlka marknaden (^Fas- fa börjades; och uti Kuguats den 19 och ao, eller den 30 och 31 Oötoberj då förft det ena och fedan det andra eller

G 4 Am-

104 De%ma 1776'.

Ammiralfkeppet, måfte på fine utfafcte da¬ gar, affegla ifrån Magafaki til Papenberg.

Den aa Felrumu och följande dagarr ne förrättades uti Nagafaki och de öm- kringiiggande orterne, den forat om¬ nämnde kopparbildernes trampning, om hvilken jag fökte inhämta alla niöjeliga underråtelfer. Utaf de på qn nu varan¬ de Officerare var icke mer, ån en en¬ da , fom fade fig haft tilfålle, at en gång få fe den i förbigående, då han på Che-r fens vågnar varit fånd til Guverneu? ren i Staden, i något mål, fom rör¬ de förberedelfeii til den fnart • fpreftåen- de Hofrefan.

Den 15, gick Chefen, åtfölgd af nå- gre Superchargas och Asfiftenter famt Tolkar til Staden, för'at före afrefan, taga afiked utaf Guverneiiren,

Mavtii den 1, vifiterades på ön min och mit Refefålfkaps enlkildte ftorre ech mindre Klåd-kifior, Medicament-kiftan med mera, fom derefter ftraxt tordes ifrån våre kamrar til Packhufet, der de förvarades förfegiade til fjelfva resda¬ gen. Medicaments-kiftan år tåmmeligen ftor, och forfes med medicamenter ifrån Apothekefc, fom ^ftår ' under Doå:orns

vård.

X)e%imp. 1776, 105

/

vård, cch |r belågit iiåra infcii defs bo¬ ningsrum. • '

Til förfeglingar nytjar Japonefen icke någon fort utaf lack, utan vrider och binder något papper om det, fom foal förfeglas och tilknyter det få, at han iått foal kunna mårka, om någon rub- ning derpå Ikedt. På detta fått förfeg¬ las Ijelfve Packhnfen, vid Jåfet, på hvil- |cet de mindre fåtta lin lit och fåkerT

het, ån -på line u|le, men konftige pappers knutar,

G 5 ' Den

\

Ref an iil Hofvet 1776»

Ijen 4 Mavtii 1776, begaf fig Ambasfa» den ifrån Desima 6, på refan til.

Jedo. Den if eller 16 uti den förfte uaden af Japanllca året år altid utfat til denna refans början. Hollåndarne vo¬ re endaft 3:ne, fom gjorde den fainma nemligen Ambasfadeuren fåfom Chef för Handelen, Herr Feith, jag, fålbm Do- ötor eller Legations Medicus, och en Secreterare, Herr KÖhler. Reflren af vårt anfenliga, och vid pafs af 200 mån- nilTkor beftående medfölje, var endaft Ja- panlke åmbetsniån, tolkar, betjänter och uppasfare. Når vi pasferade igenom vakten vid Stadens brygga, fom ihop- binder den med Faftoriet, blefvo vi ganlka noga vifiterade, men våre kiftor

och

/

Refan til Hofvet 107 1

och annat bagage, fom förut blifyit vi- fiteradt oeh förfegladt, gick nu frit Igenom. Tillika beledfagades vi utaf de på Facloriet varande Holländare igenona Staden Nagafaki; åfven få af en ftor fkara Japonefer, lom på Faftoriet haft- , va någen tjånft eller göromål. Desfe fednare gjorde ofs följe til et utoni Staden varande Tempel, hvaråft vi nå¬ gon ftund hvilade och trafterade med Sakki vårt muntra fålflcap. Når vi här¬ ifrån fedan fortfatte yår refa, hade alle desfe Japonefer, fom nu Ikulle Ikiljas ifrån ofs, upllålt 11g uti flackar, efter ftånd och anfeende, långs efter den våg, vi färdades, mer ån en half mil i läng¬ den å ymfe lidor af vågen, fom utgjorde^för ofs den aldravackrafte fyn, få yåi fom den ftörfta heder. Desfe Ja¬ ponefer vore Stadens och öns Ottonas, öfver-och under-Tolkar famt Lärlingar, pfver-och under Compradorer, Banjofer högre och lägre, Culi-måftare och flere andre, fom med Hollåndarne äga nå¬ gon befatning.

En Banjos var å Gouverneurens i Nagafaki vägnar anförare för hela Re- fefållkapet, och anbefalte alt under både frami-och åter-refan, Han bars uti en

ftor

log Ref/W til Hofvet. Nag^faki

ftor Norimon och en Pik blef buren framfore honom, tii tekn af defs hoghe-t öcli befål. Til utförande af hans befalningar \^oro förordnade flere under- Banjoier. öfverfte Tolken, oflaft en tii åren kommen man, båres uti en Can- go, år Casfans förvaltare under Refan, beförjer om alie anftaiter til och under den Ikmina, famt betalar på Hoiiåndfka Compagniets vågnar alle omkoftnader^ merendels med den noggranna fparfain? het och forligtighet, at han fjeif dervid ftundom anfenligt vinner, få at en fådan refa aitid anfes fqr formonlig. Tvånne Japanfke kockar medfölja ifrån Fa^floriet för at laga den inat, fom for Hoilåndarne upfåttes påÄmbasfadeurens bord; likafå 6 Japanlke tjånare, hvilke förftå och tala Hollåndlka, iamt tjåna Hol- iåndarne tii uppasning, utom de tjånare, livilke Gouverneuren i Nagafaki med-

• fånder til Hollåndarnes betjäning och hvilke icke förflå eller tala deras fpråk. Kockarne refte nu och under hela re¬ fan, altid en ftund förut, få at de kunde medhinna, at tijreda maten, tils vi fjelfve uti middagsherberget* anlånde. Med dem fölgde tillika nödig proviaht, et fåltbord och trenne fåltftolar famf duk¬ tyg och bordfaker, fom alle voro i ord¬

ning,

Refan til Hofvät, Nagafaki 109

ning, dä vi ankommo til något berber* ge om middagen famt om aftonen. Nå- gre lltrifvare åtfoJjde kockarne, for at beförja om d.et nödvåndiga i herbergen för, hela fviten, och hålla rakning på utgifterne,

Ambasfadeuren, åfven fom defs Me* dicss och Secreterare. reile uti ftore. Vackre och lackerade' Norimons. Uti K^mpfers tid måfte de tvånne fednare åtnöjas med, at färdas til håil:, blott* ftålde för köld, regn och bläsvåde.r. Des* fe Norimons filer Portchaifer åro fÖr* fårdigade af tunne bråder och bambo* rör, uti aflång fyrkant, med fenfter framti! och å ymfe fidor. ■ Sido-fenftren åro håftade vid.dören, igenom hvilkea liian på båda fidor kan in-och utkom¬ ma. Öfver taket går en lång kantig ftång, hvarmed detta åkdon af bårare- ne dragés öfver axlarne- Inuti år den få rymlig, at man kan deri med be- qvåmlighet fitta och åfven ligga, ehuru rned något ihopdragne fötter. Lika fom den år iitantil firad med åtflcillig granlåt, få ar den ockfå in uti på det dyrbarafte beklåd med, fiden-och fam- mets tyger. På botnen ligger en ma- drafs, öfverdrageni; med utlkurit fam-

met J

iio Refan til Hofvåt^ NagafaM ijjS.

met och et tunt tåcke åges antingen af fainma llag eller af något dyrbart fidentyg. Bakom ryggen och på ymfe lldor hånga aflånge kuddar, åfven öf- verklådde med fammet och under fjelfva fåtet lågges en kudde, fom år rund och forfed med et hol i midten. Fram til år en eller tvånne hyllor, der man kan fåtta en ikriflåda, någre böcker och andre fmå faker. Fenftren på lidorne kunna nedflåppaS, då frilk luft behoP- ves och tiltåppas både med fidengardi- fier och en af bair^orör gjord rulgar- din, då man ej vil låta belkåda fig. Man fårdas uti denna kammare med myc¬ ken beqvåmlighet oCh fållan finner man fig tröttad af, at långe fitta uti den. Bårarene, fom på fine Ikuldror båra des¬ fe låtte åkdon, åro olika månge efter Per- fonens rang, ifrån 6 til la och der ut- öfver, och dä de åro flere, gå åtlkillige af dem löfe Vid lidorne, för at aflö- fa hvarändre under refan. Når flere båra tillika, fjunga de ftundom något, fom gor| at de hålla en lika fnål, och jåmn gång.

Utom de faker, fom redan förut på fartyg blifvit ifrån Nagafaki affånde fjö^ ledes, fördes dels på håftryggarne, dels

af

Uefan fil Hofvet. Nagafaki 1776. in

af Bårare våre finå klåd-kiftor ^ lyktor får at nytjaS uti mörker,, forråd til da- geligt bruk af vin, öl och dylikt famt en japanlk tilruftniiig för thevatn och hvari thevatn under Ijelfva marchert kokas och altid kan ågas til hands, då fådant åftundas^ Europeerne nytjade likvål få*llan denne mag-flappande dryck och höllö vi håldre tilgodo et glas rödt vin eller hollåndlkt öl, hvaraf vi förfå» go ofs med en bouteille af hvardera, fom infattes uti Noriraofis fram vid föt» terne jåmte ert aflång lackerad dofa* med en lika aflång och dubbel fmörgås* Alle, fom fefa hår i landet medföra ah tid fin fång. Det famma nödgades åfven vi göra, under hela både fram-och åter» refan. Och fora pragten uti alt måfte Vara ftor, för at upråthålla Mollåndlka Compagniets anfeende, få måfte åfven desfe fångkläder beftå af tacken, kud¬ dar och madrasfer, öfverdragne med de _dyrbarafte genombrutne fammeter och fidentyger.

Japanerne åter, fom antingen gingo tils fots eller redo på häftar, voro för- fedde med en conilfc och om hakan faft~ bunden hatt; en folfjåder, fom tillika var vågvifare; en fol-elier regn-lkårm och

ftun-

jii JRefan. til Hofvet, Nag/ifaki lyjS,:

ftiindom én af oljadt papper gjord' gan- Hca vid regnkappa, lått, fom en fjåder. De, fom vandrade til fots, fom dfån- gar, kiiikar och fåmre betjäning hade åfven förfet lig med tunna ftöflåtter, flere par fealm-ikor och iipfcortat «fine natråckar, - / ,

. Hela denna talrika Caravanen, af fä mycket olika folck och på få olikå fått framtogande, utgjorde én vacker och artig fyn för et ovant öga, pch var för ofs Europeer få mycket mera fågnefam, fom vi ofver alt bemöttes med lika heder och vördnad, fom lan¬ dets egne Förflar, och voro utom defå få bevakade, at intet ondt möjeligeri kunde hånda ofs, famt få up-pasfade, at vi ej ågde mera, at förja före, ån et barn, fom ligger til fin Moders bröfo Alle våre goromål beftodo uti, at åta, dricka, låfa eller flcrifva för egit nöje Ikul, fofva, klåda och låta båra ofs.

Förfte dagen refie vi förbi Fimi, !■ mil ifrån Nagafaki och ^ggami, en mil vidare, derifrån til ånnu 4 mil vidare, der vi fingo vårt förfia natt-lågen

Uti Jagami.y der vi fpifade middag, blefvo vi af vården emottagne på et

me- ♦

Ref an til Hofvet. jagami iy'j6. , 113

itiera tjånftagtigt och höfligt fatt,^ ån jag det någonlin fédan blifvit på något Miie i verideri. Det år hår i landet al- månt brukeirgtj at vården kommer de relande et ftycke våg til mötes öch med de djupafte årebetygeller bjuder dem va¬ ra yålkomne# Derefter Ikyndar han lig lörut hem, at vid ilt hus lika ödmjukt emottaga och hålla fine atikommande gålcer. Sedan frambars på et litet fyr¬ kantigt och lågt bord någon obetydelig Ikånk, derefter thevatn och tobaks red- Ikap, dem Vi döck icke nytjade. Vi in- fördés i de för öfs tiiredde rum, funno

■ vårt bord dukadt, togo vår appetits-lup* vår middagsmåltid, vårt caffé, och la¬ gade öfs åter til reds til afrefan, fedan de rökande Herrarne tillagat och påtåndfc lina lÖta tobakspipor^

Vi undfingö hårftädéÄ, pa Compag- niets råkning, 50 Japanike thayls eller vid pafs lika månge hollåndlke Riksda¬ ler, til at derraed beftrida de fmårre omkoftnader, lom vid flere förefallande tilfåilen af ols éfilkildt kunde under re-' fans förlopp behöfva göras, och hvilke få noga voro uträknade, at deraf intet Ikulle öfverbjifva. Desfe vöro de förfte Japanike mynt, fom kommo i våre hån-

• 3 Del» H der

114 Me fån til Hcfvet'. Ifafaja

der- och til min gi'anlkriing. ■ Fdrfta ut¬ giften deraf voro nyårs-gåfvor til våre 'drångar och uppasfare på Dezima, famt våre Norimons dragare, på min lott he- fligande fig ti! lo Riksdaler och något derutöfver.

Andra morgonen, d. 5 Martii fortfattes refan til Omura ^ vårt raiddagsher- berge, trenne mil och fedan vidare, tii Sinongt^ nattherberget, fem mi! derifrån belågit Då KiSMPFER 1691 gjorde refaia til Hofvet, tog Ambasfaden en annan våg til Sinongi, nemligen öfver viken vid Omura; för at undvika den, togo vi nu en långre omvåg, til ffafaja, dock utan at derifrån fegia öfver den ftora viken vid Simabara, hvilken våg Kjemp- FER refte, dä han andra gången, år J692 gjorde famma refa tii Kejferiiga Hofvet.

Den 6 om morgonen lade vi til ryg* ga trenne mil och ankomrno ti! orisfinoi hvaråft finnes et fvafvelhaltigt varmt Bad. Sedan vi befet Badet, framtåga- de vi ånnu tre och en half mil, innan vi fingo Ipifa middag uti Takkmo. Éf* ter middagen kommo vi förbi Swota til Oåa, tre och en half-mil, famt vidare

til

Refan til Hiifve,t. .Oriifm0 i'j’f6. , irj

tii vårt nattläger iiti Otfinfu, två och en half ziiiL " ■"

Warma Badet, aldeies kokhet, vär kringftångdt och hade et vackert hus, til-beqvåmlighet for de fjukej fom nytjade det. Heta vatnet fördeltes genom afledning til flere ftåilen, der fjuke kun¬ de iitta och der de fjeifve, efter behag förmedeift a:ne kranar, kunde aftappa både het och åfven kalt vatn, fom led¬ des hit med konft. Utom defs vorö ätikiliige inråtningar, både at efter bad- ningen ligga och bvila, famt at fpatfera och alt ganlka nått, famt renligt. ' ,-Ja- panerne nytja * detta och dylika bader, dem landet i öfverflöd åger, emot ve- nerilka fjukdomar, lamhet, fkabb, Rheii- matifmer och flere andre. . . ^

Swota år et myket mårktvårdigt ftål- le för de ganika ftora krukor, de al- draftörfta i verlden, fom hår förfärdi¬ gas. De åro utaf brun lera, vål brän¬ de och få ftora, at de innehålla flere. fåars ryrnd, Hollåndarne handla årli¬ gen en. myckenhet håraf, föra dem til Batavia, der de få vål, fom annörftådes i Oftindien med fördel fåljas och nytjas til at hålla vatn uti. Vatnet, fom år- nas til dagelig dryck, hålles uti desfe

■'Ha fvait

n6 Refan til Hofvet, Smia iyy6,

fvalt och kalt, och får tillika fätta fit fediment til botnen, få at vatnet derigenom blifver mera rent och hålfofamt.

Den våg vi de förre dagarne hade lagt til rygga, var ganfka bergagtig.fte- nig och mödofam; men fedan vi inkommo uti landlkapet Fifen, blef landet myc¬ ket frugtbarare, vackrare och åfven bå¬ de tätare bebodt och folkrikare. Byarne lågo hår tåtare in til hvarandre, voro I långden ganlka mycket utftråkte och ftundom voro tvånne, hvardera halfva milen lång, endafi: Ikilde ifrån hvaran¬ dre med en å, en bro och et anat namn.

Landet var öfver alt upodladt til de vackrafte åkerfält för Risgryn och an¬ dre faker.

Landlkapet Fifen år utom defs gan- Ika bekant för fit vackra och dyrbara Porcellain. Jag hade redan deraf fet åt- flcilligt, under marknadstiden på Hol- låndlka Faétoriet, och hade nu nårmare tilfålle underråtta mig derom. Det til- redes af en aldeles hvit lera, fom i fig fjelf år ganlka fin, men åndock arbetas med ftörfta möda och obelkrifveligen Vål, få at de konft-ftycken och kåril,

' fom fedan deraf tilverkas, blifva ge¬ nom-

Refan til Hof vet. Sanga 117

nomöciniige och ofyer måttan vackre famt aldeles fnöhvite.

Dagen derpå, den 7, hade Vi en mil til en tåmeligen' ftor rivier, Kasfagawa

' kallad, hvaröfver vi måfte fårdas, och ännu en mil til Sanga Stad, forp år en och en half mil i långden. Derifrån reCce vi trenne mil til en mindre Stad, Kanfaki^ förbi Fiofabara^ fom låg under balfva vågen. Hårftådes Ipifade vi mid¬ dag och foro fedan vidare förbi Naka-^ bara^ två mil, åfven förbi Todoriki, nå¬ got öfver en mil, til Tayjero en mil, der vi togo vårt nattläger.

Sanga, fom år Provinfens hufvudftad, äger et Slott, hvaråft Landets Förfte refiderar, år omgifven med grafvar och vallar, famt har vakt vid line portar. Denne, lika fom de måfte Ståder, år ordenteligt bygd med råta och breda gator. Ockfå har den flere canaler, fom föra vatn och löpa igenom den famma.

Ståderne i almånhet hår i landet, Ikil* jas ifrån Byar, fom åfven åro ganlkå långe, endaft dermed, at en by har en enda gata och ftåderne flere. Defsutom åro Ståder afftångde med portar, om-

H 3 gif-

iig ' Refan til "Hofv^t. itfka

gifne méd''gfafvar öch mur, fåmtVftuii- dom forfedde med något Cifcadell.- '

Folket Qch. i fynnerhet Frurjtinibren yoro uti detta landllcap mindre,-ån uti det förra öch de gifta Fruntimbren, ehu¬ ru annars til utfeendet vackra ock våi- flcapada, voro befjmnerljgen vanPcålda och fula i anfeende dertil, at de utur Ögonbryn hade utrykt alle håren, hvilket hos dem Ikulle betekna ågta ftån- det, lika fom fvarta tänder uti Nagafaki,

Vi hviiade uti Tnyfevo ofver natten, öagtadt KiEMPFER i fin Hiftoria om Ja¬ pan förmäler, at fådant i hans tid an- fågs för olyckeligt och var förbudet Orfaken dertil hade varit den, at under en dylik refa Banjofen och Ofvertolken hade med hvarandre kommit i tråta, hvarvid den förre dödat den fednare öch fedan tagit lifvet åfvep af fig fjeif

Mariii den g, refte vi inemot lo mil, til /ryjtf Stad, farandes under vågen för¬ bi åtlkillige ftörre och mindre byar, famfc öfver anfenligen höge berg. Vi kommo förft til Far da, a mil och fedan til yamayo, en mil, der vi fpifade middag. Vågen gick derifrån ofver et högt berg gn och en haif mil utföre til FiamitSi

et

j^efan til fJofvet, Utjlni 1776, 119

et vackert ftålle, hvaråft vi en god ftund hviiad©, traéterade ofö och våre Office¬ rare med Sakki lamt férårade vårdin?' ’ nati en liten fliånk i penningar af 7 mas och 5 konderyn, fom vaiiligit år på detta ftålle. En och en half mils refa gjordes federmera til Vtfini der vi och yåre -bärare likaledes en fiimd hvilade»

,Under det vi i dag forfcfatte refan uti Landfkapet Tåkudjen, beiedfagades vi utaf en Officerare, fom Lands-Her- ren flcickat emot ofs, til at önfka ofS' en lyckelig ankoiiifi: och ledfaga pfs ige¬ nom iit land. ' Ehuru föraktade Euro- peerne åro på fit Faftorie och ehuru ringa Japanerne annars i almånhet anfe alle utlänningar, år det likvå! fynnerligt, at under Refan til och ifrån Hof- yet, vi ioke alienaft ofver alt bemötas - med ftörfia höflighet och tjånftagtighet, utan ock, at ofs vifas famma agtning och vördnad, fom vifas Landets egne Förflar, då de göra fin årliga refa til och ifrån Kejfårens Hof. När vi ankom¬ ma til grånfen af något Landfkap, mö¬ tas vi der altid af en Officerare, utfånd af defs Herre, fom icke alienaft erbju¬ der ofs i fin Principals namn" all erfor¬ derlig hjelp, af folk, häftar, fartyg och

H 4 an-

lao Refantil Hofvei. UtJtnitjjé.

annat dylikt, utan gor ofs ockfå följe ånda til andra grånfen, der han tager af ofs aflked och aflosfas af en annan. Det fåmre folket vifar ofs famma un« derdåniga vördnads betygelfer, fom §t Forftarne och buga fig med pannan ån-^ da ned til marken, ja ftundom vånda ryggen til, för at gifva dermed tilkån- na, at vi anfes få högt, at deras ripg- het icke Ir vifd, at åMda ofs,-

Vågarne i landet åro hek året i godt ftånd, breda och förfedda med di¬ ken för vatnets afloppj^ea i fynnerhet denne tiden, då Förftarne i kandet, åfven fom Hollåndarne måfte göra fin årliga refa til Rikets Hiifvudfiad. Vå¬ garne fandas då icke allenaft, utan fö¬ re de refandes apkomfi: varda de fopa- de med qvaftar, all orenlighet och fp}l- ijing af håftar noggrant bortförd och under heta tiden, då dam oroar, blifva de beftånkte med vatn. Ja omtankan har ftråkt fig få långt för god ordning och de refandes beqvåmlighet, at de, fom refa up åt landet, hålla fig åt vånfira fidan och de til höger, fom refa nedåt ifrån Hufvudftaden, at då refande mö¬ tas , den ene icke oroar, hindfar eller ikadar den andre, i fanhing en omftån-

Re fan til Hofvet, L/tlini

dighet, få mycket nödigare i det uplyfta Europa, fom man der fårdas fram på vågar, ofta med mindre fedighet och heflcedlighet. Vågarne bibehålla fig hår få mycket båttre och långre, fom inge hjuI»åkdon nytjas, fom få' mycket för» derfva dem. För at göra vågarne ån- nu angenämare åro fidorne ofta förfed- de med planterade bulkar. Sådane hac¬ kar hade jag både i dag och de förre dagar blifvit varfe utaf fjelfva Thébu- Iken planterade.

Mil-pålar åro öfver alt planterade, fom vifa icke allenaft, huru långt man reft, utan ockfå med lin pålkrift, bvart- åt vågen löper. Dylika pålar finner man åfven vid våglkilnader, få at en refande hår i landet icke låtteligen förvillas.

Af alle desfe omftåndigheter fåg jag med förundran, huru et folk, det vi anfe, om icke fom barbarifkt, åtmin- ftone för ohöffadt, öfver alt vifade Ipår af förnuftig eftertänka och j^perlig ord¬ ning, då vi ånnu i det få uplyfta Euro¬ pa fakne öfver alt tilråckeliga och på månge ftållen nåftan alla anftalter til refandes fortkomft och beqvåmlighet. Alt fan jag hårftådes fyfta til et nyttigt åndamål, utan fkryt och ©nödigt prål,

H 5 och

-EéfanMiHofvet,

pch på intet endafte ftålle uptåckte jag på milftolparne LandSrHpfdingens namn, hvilken låtit uprefa dem ocii fom få tet kan gagna den refande.

Alle miltal åro råknade ifrån en enda¬ fte punå: i riket, nemligen ifrån Niponbas eller den bryggan, fom ligger uti Huf- vudftaden Jedo.

Inge poftvagnar finnas i hela landet, ej eiJpr andre åkdon nied hjul til de refandes tjånft. Alle, fom derföre åro fab-? tige, fårdas tii fots, och de, fom kun¬ na betala någon fkjuts, rida'antingen på håftar eller låta båra fig uti kangos el¬ ler Norimons. De, fom lopa tii fots, iiytja Ikor af halm, like en fåla utan ofverlåder, hvilke med band -af filtad halm faftbindas, få at de icke affaila. Benen åro omgjordade med ftöflåtter, hvilke medelft knappar långs efter vadorne baktil ihopknåppas eller bindas uptii faft med band. Ofta nytja de ock- få då, i ftållet för långa fotfida natråc- kar,, Bufaroner eller linnebyxor fom råcka ned til vadorne, och vandrande Soldater binda desfe up på halfva låren. De, fom rida, gora oftaft en underlig figur, och ej fållan får man fe flere perfoner på en enda håft, ja ofta et

•RefantilHofvet, lJtH'Ki'i^‘^6. -jaj

'iielt luTshål. Marinen l]feter då niidt på, ofvan til i fadelen med fötterne frainfeil

■ pfver häftens hals; huftrun på ena fidan uti en vid fadelen fafthåftad korg och et eller flere barn uti en korg på andra ftdan. En fårflcild perfon går då altid förut och med betilet i handen ieder håften. Förmögiiare låta båra fig uti portchaifer, fom åro både olika ftora, olika prågtiga efter hvar och ens'rang,

. och fåledes åfven olika koftfaniina. De ‘ fåmfta åro fmå, få at man i dem nödr gas fitta med fötterne under fåtet> och öpna på alia fidor, tåk,ta med et litet tak och båras utaf tvånne man. Kangos, fom almånnaft kallas Kages åro tåkte ,och tilflutne på fidorne, men nåftan fyiv kantige och foga prågtige. De ftorfte ,och yackrafte kallas Norimons ', åro aflå-n- ge, nytjas af de högre åmbetsmån och båras utaf flere perfoner, fom både fram- före och bak efter draga dem, förine- delft en vid taket fåftad ftång, på fiiie axlar, gående då, altid efter hyarandre,. Uti alle ftåder och uti alle byar finner man vid herbergen en mångd med folk, fom utbjuda ftg til de refandes tjånft.

Sådane Norimons och Kagos^drags- re kunna långe utbårda med lat Jöpa

och

124 Refan til Hofvet. K-^kura vjjS.

och draga ofta ganlka tunga bördor, icke alienaft refande, utan åfven andre varor, dem de vid bågge åndarne af en Itang eller Bambo faftbundne båra of» vér axlarne. Merendels lågga de på en tima en Japanlk mil til rygga och på en dag hela tio til tolf miiar.

Den 9 Martii fortfattes refan til ATo* gata rivjer, tre och en half mil,, hvilken vi öfverforo och efter halfannan mils refa fingo vår middag uti Kaijanosfa, Derifrån fortfattes vidare refan tre mil til Kurofacky och ånnu andre tre mil til en ftor och rik Handelsftad, vid namn Kokura.

Kokura råknas ibland de ftörre lan¬ dets Ståder och drifver ftor handel. Hamnen år iikvål få upgrundad, at nu mera endaft fmårre fartyg och båtar kunna upgå til Staden, jOen år en Ja- panlk mil i långden, utgör en aflång fyr¬ kant och åger en rivier, fom löper ige¬ nom dels gator ned til hafvet. Portar- ne åro bevakade af Officerare och Sol*» dater. Vid ena åndan af Staden och utmed rivieret ligger Lands-ForftenS Citadell, fom tycktes vara ganfka vac¬ kert, och efter landets bruk vål befåft, omgifvit med grafvar, förfedt med mu¬

rar

R^fan til Hofvet. Kokura 1776. 125

rar och förftårkt med et högt torn. Uti detta håller Förften Öfver Kokura Land- Ikap fit Hof och fit Relidence.

Innan vi inkoramo uti Kokura Mef- vo vi, å Prinfens vägnar, emottagne och fedan genom Staden^til vårt Her- berg ledfagade utaf 2:ne Adiinglar ifrån Slottet.

Vi blefvo här ganlka väl logerade och dröjde qvar til eftermiddagen den påföljande dagen.

Enligt gammal plågfed undfick hår den af Göuverneuren i Nagafaki til vår tjänft under refan medfånde tjänare, en liten drickspenning, beftående uti i thayl Cich 5 mas, fom gör ungefärligen en dch en half Riksdaler.

Hår, få vål, fom uti alle andre,Hef- bergen blefvo vi inqvartefade uti bak¬ delen utaf hufet, fom år både den be- qvämligafte och den vackrafte, ägande altid fin utfigt och utgång til en ftörre eller mindre tomt, fom år bepryd med åtlkillige trän, bulkar, växter och blom- Iberkrukor. Vid fidan häraf finner man ockfå en liten Badftuga, för fråmande at bada uti, då de det åftunda. Ibland andre växter, fom voro airaåntiare pä

i's6 Mefan til fiofveti Kokura ‘ ■

llere ftållen, fåfom Pinus fylveftris j A%äUå iniica^ Cbrjfsntbenmm tndician och fiere, fan jag åfven hår et tråd, fora kallades Aiikuba, och. et annat vid namn Nmdina ^ hyiicke hågge anfågos före, at medföra någon lycka föh hiifet.

Ffaiiidelen af hufet nårmaft gåtan var aldraoftafi: antingen en köpmans bod eller en verkftad. Der innanföre år köket och de rnm fom gårds folket bebor. Främmande få altfå åga de be- qvåmlfgafte afdelningar i hufet, långfl bort ifrån det biilier, fom man annars ftulle höra ifrån gatan,

Hufen åro ganfica rymlige, aldrig mer, ån två våningar höge, hvaraf den nnderfta bebos och den ofverfta tjånar til vind eller dylikt och varder fållan bebod.

- Bygnadsfåttet år hår i landet egit och befynnerligt Hvarje hus intager en anfeniig ftor rymd, upbygges lika fom korsverkshus af trå, bambo-fpjålor och lera, få at de utantil någorlunda lik¬ na ftenhus, och åro tåkte med tegel¬ pannor utaf en anfeniig tyngd och tjocklek. Hela hufet utgör et enda rum, fom efter behöf och godtycko kan af-* delas i månge rum eller mindre kamrar.

■ •' Ee/afi til flofoét. ItokuraijjS. ' ■ ‘ 'jaj

■Detta Acer formedelft låfcta vaggar, be*- flående utaf tråraniar, bekliftrade med tjockt och ogenomfkinligt papper, hvil*- ke i de uti golfvet inlagde och i taket snotfvarande tråbjålkar, i en til den ån- daninlkuren fåra, g'anlka vigt och nått inpasfas. Sådaiie kamrar afilångdes un¬ der refan ofta för ofs och vårt medföi™ je, och då et ftörre rum til inatfal eller annars behöfdes, voro fådane våggar i et ognablick borttagne. Man ktinde •icke fe, hvad i nårmafte rum förehadés, men ofta kunde höras, hvad fom talades.

Som Japonefen aldrig åger någre meubler i Ut hus och fåiedes icke eller något fångftålie, få blefvo våre madrasfer och fångldåder uplagde på fjelva

' golfvet, fom år tåckt med tjocka mat¬ tor af halm. Japoneferne af vårt med- följe lågo på famma fått, at hvila, men ågde inge hufvudkuddar, utan i defs ftålle, et aflångt ftycke iackeradt trå, fom lades under hufvtidet vid drafe. Och fom dé icke eller åga hvarken fto- iar eller bord, få fltta de på golfvets mjuka halmmattor med fötterne under fåtét ocli vid måltidstimman framfåttel: hvarje rått för hvar perfon fårikiidt uti ■lackerade tråkoppar med lock, på et ii-

- tet

lag Rejan tilHofvet. Simonofeki

tet fyrkantigt och lågt träbord. Igenom denna tilftålning at fofva, rubbar icke Japonefen fit hår^ och år i et égnablick både upMnden och klåd, emedan natt- råckén, fom tjånar honom til tågke, år lika fnart påkJåd och ombunden.

Under vårt viflande hårftådes ågde vi icke tilftånd* at få vandra ut i Sta-» den, för at nogare taga den i ögnafigte.

Den II Martii emot aftonen foro vl med en jagt öfver viken til Sm^mfeki^ fom råknas for tre mil. Vi hvilade hår 1 et herberge öfvér natten.

Emellan Kokura och Simonoleki fyntes ligga en låg aflång klippa, fom vid lågt vatn eller under ebben ftod föga öfver vattubrynet, men under floden öfvertåcktes aldeles. Vid denna klippa fades et fartyg hafva ftétt och förolyc* kats, bvilket Ikulle öfverföra Kejlaren Taiko. Kejfaren blef likväl Vid det til- fallet råddad, men Skepparen Ikar fig buken up efter Japanfka bruket, för at ftraffa flg fjelf. Til åminnelfe af denna olycka har fedan blifvit upreft på klip¬ pan en fyrkantig huggen Iten, vid pafs af en alns högd.

SimonofeÅi år vål icke något Férfte- ligt

Ri^an til Hofvet. Simomfeki 177^. 129

ligt fåte, ej eller någotv af de ftorfte {tåder i landet; nrön defs belägenhet gor honom til ét betydande Mlle, och den, åger eh ganlka berOnid famt, mycket befökt hamn, der inan ofta får fe ver 2 å 300 irörre och finåffe fartyg för ankar. Merendels inlöpa hårftådes alle de, fom årna fig ifrån Rikets vå- ftra kulter, til defs öltra eller tvårtom, antingen for at hår aflåmna någre va¬ ror eller ockfå för at under motvind och Itorm åga en fåker hamn.

t ahfeénde til deti mångd af folck» fom fcromåf til detta Rållé, ifrån fnart aiie orter och landikap i hela riket, få år röfelien och handelen hårftådes ganfka ftor. Man finner derföre hår ockfå en ftor hop yaror til köps hitförde ifrån andre landsorter, dem inan uti andre hamnar och ftåder icke aitid tråf* far, emedan hvarje hamn och ftad al- inånnaft drifver ftörfta handelen med få- dane varor och tilverkningar,‘fom defs egen Provins elier omiiggande land fortbringar. _ •

På et ftålle, der få månge och ifrån, olike landikap kommande invånare fam¬ las, var det visferiigen, efter Japaner-- nes tanka, ganfea nödigt, at lideriigé

• 3 J[ hus

130 Refan til Hofvet. Simonofeki

hus Ikulle finnas, och fådane hafva der- fére, til de refandes tjånft blifvit inrät¬ tade. Det var Hollåndarne icke ens tillåtit at befe desfe; utan då vi hade tilftånd, at i ftaden Ipatfera omkring, blefvo portarne til den gatan, livaråfl: de funnos, forgfåiligt tilllutne.

Denne Staden år belågen vid ena åndan af Nipon, fom år den ftörfta af alla oar, fom innefattar bågge Rikets hufvud-firåder, och hvilken åfven år forfed med land våg til Jedo, ehuru vi ej nytjade den, emedan den år fvår och berga gtig.

En Viva (^Sjövåxt) famlades hår vid ftrånderne, fom ^dWaåes/4xpa Nori, hvilken torkades, roftades öfver elden och fedan i'ifven til et ganfka fint pulver, blef åten med kokade Risgryn och ftundom blandad til Mifo-foppa.

För Snufva, fom man vid ombyte af vårma och kall blåfi: hår i landet gan- Ika lått kan få, nytjade Jäponefen helt fint fnus, likt fpanflct, at draga up i nå- fan. Detta fnus hitföres af Chineferne uti fmå ihopkramade gröna och oge- nomlkinliga glasflafkor.

Laxa kallades en tråd, hela två läm¬ nar

Refan til Hofvet. Simbnöfeki 177^. 131

nar lång i fom ihoprnllad forlaljes nåftan öfver alt i landet Deh år gjord utaf hvete-eller Bohvete-nijöl och llljes ef¬ ter vigten^ Sabakiri kallade Japohefér- ne egenteligeh den, Ibm göres af bohvete. Denne tråd ikåres uti kortare eller långre ftyékeii bch blandas uti nå¬ gon foppa, der den fmakar angénåmt, något limmig, utan at aldeles iiplöfas - och år mycket födande.' Kår' den hytjas uti foppa med lök och hikfrika- dellevh kallas råtteh Ntömen’, méh om déruti blandas fpahlk peppar ocll Soja, får den namn af Somen,

Vi betingade ofs hu til vår återkomfl: i fyhnerhet tvånhe varor, antingen til egit bruk eller til forfåijhing, nemligen Risgryn, föm hår fås utvalde och Brän¬ de kol, fom nytjas tii matlagning och eldning i rumen under deh kalla årstiden.

Uti handel och vandel råkhas hår icke någre Thayls, utan af Japonelen almånt Mas; få at i ftållet för i Thayl råkna de 10 Mas, i ftållet för 10 Thayls 100 Mas och 1000 Mas i ftållet' för 100 thayls. Och, för at göra af betal¬ ningar efter en fådan beräkning, ågas åtikiliige ftörre ocli mindre Myntfbrter, både uti guld, fiifver, koppar och jern.

l z _ • Det

13a Refäf^ til Hofvét, Simomfeki

Det forra beråkningsfåttefc fvarar emot våre Daler Ulfvermynt och kopparmynt? det fednare emot våre .Riksdalrar och fmårre ikiljemynt. Intet reprefentativt eller pappers-mynt åges uti hela landet, utan alt gångbart år uti Ipecie, flagife och teknadt af Regeringen, ehuru filf- vermynten ej altid åro lika i ftorlek, utan för den orfaken altid vågas, innan de af köpmånnerne emottagas.

Martti den la, begåfvo vi oTs orn bord på et ftort Japanlkt fartyg, af he¬ la 90 fots långd, hvilket för vår trans¬ port til Fiogo årligen hyres på hol- låndfea Compagniets rakning, för 480 Riksdaler, på en refa af vid pafs 130 fmå fjömilars långd, hviiken med god vind ftundom förråttas, på '8 dagars tido Et annat dylikt fartyg gjorde ofs följe, för at öfverföra en del af bagaget och vårt medfölje.

Vi inlogerade ofs uti kajutan. Vår Banjos fick fin afdelta kamare på ena fidan och Hollåndarne den drygafie de¬ len på den andra. Denna fidan var för¬ delad uti a:ne rum, nemligen en ganfka liten fångkammare för Ambasfadeuren och et flrörre rUm for mig och Secre- teraren, hvilket tillika nytjades til mat-

fal.

I

llefantilHoJvet. Smonofekii']'j6. , 133

fal. Det éfriga intogs af Tolkarne och andre våre Ämbetsman.

Et fådant Fartyg år ibland de ftor^ {le, fom byggas i landet, vid pafs fot bredt, i bakåndan mycket tvårt och derilädes i midten opet' för defs vidlyf¬ tiga ftyre, fom iåtteligen kan aflyftas. Enligt flrångafte befalning måfte alle fartyg vara i a b3^gde, på det underfå- tarne icke Ikola dermed kunna • utfegla uti fjön och fåledes ofvergifva rikets kufter. Ofta åro de bygde utaf Furu och' Cedertråd, dock mycket mindre ftarke, ån de earopeifke. Inunder år kölen upböjd få vål åt framånden, forn emot bakllammen. En enda Malt föres pä et fådant Fartyg och då det lugnar, drifves det förmedelll flere par åror fort. När vi inkommo uti någon hamn, för at kortare eller långre tid fördröja der, blef Malten nedlagd långs efter far¬ tyget och hvilade på åtlkillige dertil in¬ rättade Itolpar. Sedermera utbreddes, då det antingen var mycket kalt eller det regnade, deröfver och öfver hela fartyget, feglet, få at folket derunder kunde • ligga Ikyddade och takte. Det åger vål icke egenteligen mer, ån et dåck; men Kajutan, fom intager ftörfta

I3

134 Rcpm til Hofvet. Kamtnofeki 1776.

delen ofvan på detta dåckefc, utgör med fit tak iikafom det andra dåcket, ofver hvilket mari åfvesr kan gå, och öfver hvilket maften hvilar. Sålunda- år Ka¬ jutan pä desfe fartyg, åfven fom på al¬ le Ipeijagter uti japan ganllca vidlyftig, rymlig och kan her bergera mycket folck» Den faoima kan ockfä, lika fom andre rum i et hus, medelPc löfa våggars in¬ fattande, fördelas i åtHcillge fmårre kam¬ rar, alle vackert tapiferade och på golfvet belagde med mattor iitaf ris-halm, Det befynnerligade år, at kajutan ä ymfe fidor Urär en god aln utom fltepsbord och år fåledes bredare, ån fartyget, hvilket ej fer få fyrmerJigen vål ut LångvS efter desfe fidor åro för kam¬ rarna åtlkillige fönfter,

Ifrån Simonofeki feglade vi 36 mil til Kamiro, och då vi härifrån hade ut- feglat famt lagt til rygga 7 mil, fingo vi motvind, och måfte gå för ankare vid Ntkasfim'i. Men fom motvinden icke ullenafi: hölt uti, utan ftormen ökades, nödgades vi åter lyfta vårt ankare och fegla härifrån, hela 14 milen tiibaka tii Kfimimfeki y för at åga der en båttre - och fåkrare hamn. ' Hårftådes nödgades yi tilbrirjga inemot trenne veckors tid,

in-

Refan til Hofvet. Kamitiofeki 1776. 135 4-

innan vi fingo någon fogelig och god vind, hvarmed vi kunde fortfåtta refan.

Under all den tiden voro vi beftån* digt logerade om bord, men hade lik¬ väl flere gånger tilf alle, at gå i land, för at roa ofs uti Her bergen och Templen.

Utaf blåften, fom ofta var ftrång, var luften denne tiden rått kylig, at vi

, nödgades elda i rumen och voro åndock plågade utaf Snufva och förkylningar.

Landet omkring kuften hårftådes var Öfver alt bergagtigt, men likvål i hög- fta måtton upodladt, få at bergen på flere ftålien liknade vackre Trägårdar.

Kodom kallades få vål hår, fom i Simonofeki ynglingar, dem Borgerlka- pet iåmnar åt Borgtnäftaren til uppasning för kortare eller långre tid. Des¬ fe ynglingar voro Borgares egne fö- ner, vål klådde, drogo långbyxor fåfora Ambetsmån och efter någon tids för¬ lopp, af andre aflosfades.

Fruntimren brukade håftådes en nn- derlig fort möfla, fom tåkte hufvudefc framtil, ftod ut vid fidorne och bants om hakan. Den var gjord af hvit fil- kesvadd och förmedelft öfverftruket kli-

I 4 Her ■

■ *3^ ’ Me/afi til Hofvst.'Käminofeki 1776,

fter helt glatt. En lådan fades nytjas endaft ^om. viiitren och emot kölden, ehnru jag icke kunde fe hvad vårma den kunde glfva.

Icke all^naft: Damer i de‘ piibliqve ‘ hiifen, utan andre fruntiniber hade hår den feden, at fininka %; åtven fom de gifta liuftrur ofver alt hade utdragit håren utur fine ögonbryn, fcm otroligt mycket förllåide åfven de vackrafte an- ligten.

Åtfeillige landets egne frogter fick jag fe antingen torkade, eller inlagde uti gåfi, på et fått, fom lårer endaft vara brukligt uti Japan och China. Me- hos kallades den frugt, fom var torkad» likafom plomon och dylike; men 'Mem- ratfki kallades den, fom var inlagd, an¬ tingen hel, eller ock, om den var myc-

' ket ftor, Hcuren uti Ikifvor. Hår til nytja.s den GåH, fom fås efter Sakki eller Risdrickats gåsning och på defs fat. Sy-

. ran deraf genomtränger frugten . gifver den någon fmak och bevarar den hela aret éfver eller långre. Me betyder frogt i landets Ipråk; Nar a beteknar den ort uti Japan, der frugter på detta fåttet klmånnafi: inlåggas uti fakki gift ©ch &I1 betyder inlägga. Kommon kv

en

^efan til Hofvet. Raminopki 137

en flor fort af Gurka, fom almånnaft på detta fåtc inJågges, förefi uti fjerdin- gar til andre orter och åten påföra gur-, kor tii ftek och andre råtter , fkint iina- kar mycket jikt med inlagde Gurkor.

Den långa tiden vi nödgades: tiibrin^ ga uti Kiminnfeki ■) för motvind fkiil!, tik bragte Japoneferne med flerehaiida ie^ kar och fpei. Mine vinner ibland dem fyfelfatte jag dels' nied föreläsningar uti Låkarekoniten, deis med frågor om de-? ras land, dels regeriPig .och hushålning, famt i f5?nnerhet oai landets fpråk, hvar- på jag föikomnade rått m3^cket min re- aan -fornt påbegynte ordabok.-

. _ Siohuts var en fort fpei, fom af Toikarne på hollåndflca kallades Gåfé- foel - (Cfinje-fpeeiy. I3et beitod uti et tjockt papper, på hvilcket voro tr5^ckte åtfkillige fyrkantige njtor,,teknade med hvarjehanda figurer. Hår vid kaftades en Terning och iivarje. Spelare hade en Ikifva eller något annat, hvarmed

,han på figurerne teknade fit.terningkaft,

Kortfpei år hos Japonefen 'ick.e nå¬ got ålfkadt tidsfördrif. Utom defe år kortfpei hos dem ftrångeiigen förbndit På fartyget blef jag nägre gånger varfe, at detta fpei nytjades^ men i iand fåg

' U- jag

?38 Reân til Hofvet, Kamimjeki 1776, '

Jag det aldrig, hvarken förut eller fe* dan iiytjas. Korten aro gjorde af fta-^ digt och tjockt ■ papper, 1 tum länge och en god tum brede, 50 tji antalet, fi/ârte på den undra och olika teknade på den öfra fidan. Korten iades uti högar, flere på hvarandre och der 01- vanpå penningarne: fedan våndes kor* ten om, för at fe, hviiken vunnit. Så* lunda liknade detta fpel mycket det, fom hos oiS kallas Sala hylnkcK

Kompasfen, fom år briikelig på ja* panfite fartygen iårde jag mig, under vårt ftilialiggande, at noga kånna. Den år afdelad uti la ftrek, nemligen förft efter de 4 hufvudvådren O, N, S och W, famt fedan hvardera af desfe uti trenne andre. Desfe väderftrek namn- gifvas efter visfe djur fåfom för Nor¬ den, fom kallas i deras fpråk Kitta, i. Råttan på Japanlka ne. 2. Kon (Ôxen) eller a/ och 3. Tigern, torai för Ostan elier Figad^ 4, Haren, u. 5. Draken, tats. 6. Ormen, mi\ för Sunnan eller Minnami, 7. Håften, urna. g. Fåret, iitiiR, 9. Apan, .Sara; för WIstan eller

Nis 10. Hönan, ton. ir. Hunden, inn. och 12. vildfvinet, i.

Någre befynnerligheter förekommo uti

Refan til Hofvet. Kaminofeki 139

«ti fpråket, fom jag tykte vara^ vårde, at antekna. Iqvang betyder hos dem et tufendtal, men nytjas icke vid andre tilfälJen-, ån då penningar fkola råknas; 100 thayls eller 1000 Mas beteknas få» ledes altid med Iqvang mc. Mono betek» nar både en Månniflia oeh Gods5 men bågge desfe bemårkelfer ilciljas med bok- ftåtVerne, hvarmed de olika llcrirVas. Sfugi utmärker både Cedertrådet (^6k- presfus och J-unipevus') och particula fu- per (ofver}; bagge tsttalas lika, men hdljas åt- med olika bokfbåfver, c!å de Ikrifvas. Lika få betyder Kang .både kait och varmt. Fss åger en trefaldig bemårkelfe, nemiigen förft de fmå run¬ de lackerade tråpinnar, hvarmed.de-al- niånt hår i hela landet åta, i ftållet for gaffel; fedan bemårker det en brygga pch ånteligen {ntavgo'^ kanten pä et bord, eller något annat. Gårdagen eller. för¬ leden dag veta de, at nåmna på tren- pe olika fått, nemiigen,/ficOT, Senjits pch Sakkufits.

De AmbetvSmån, fom hår på orten hade tvånne Sablar, kallades Smirai och de, fom icke ågde rättighet, at blra mer ån en, kallades Tjonen.

Andteligen efter lång våntan begyn- , te

140 llejan til Hojvst, Kaminofeki

te en fogligare och gynfamniare vind at blåfa «p, fä at vi fingo lyfta våiy anlvare och fortiegia tii Dfino Kamru, der vi_ åter låto det faila. Öfver alt, likafcm förut fågo vi omkriijg ofs ät- ildllige ftorre och fhiårre öar, emellan hvricke vi fram feglade oeh hvarmed denne ikärgård öfvX'r alt var upfy-ld.

På alie'ftållen,.der vj ankrade, vo¬ ro Japonefprne ganflca morie cm,' afc g| i land, för at bada- Menlighet är detta folkets beftåndiga forernål och ingen- dag går förbi, på Iivilken de icke tva fig rene, antingen de äro hema elier iladde pä refor. Uti alle Ståder ock byar, i alie Herberg och eiilkiidte hus åro derföre aitid fmå badftagor inrätta¬ de til refandes och andras beqvåmlighet och tjånfc. De fattigare betala derföre endaft någre oren; men fom ofta flere af dem nytja famma vatn; utan omby¬ te, hlifva de ofta af hvarandre fmittade med Skabb och andre Ijukdomar, fom årp fmittofamme.

, Bav'n voro hårflådes, fåfom i byarne på andre ftållen, ganlka talrike och de ende, fom Ikreko efter ofs, då yi någon gång landftego. Öfver ait märk¬ te jag, at barnens aga här i landet var

gan-

Refan til Hofveti Dfino Kameru, 5776'. 141

ganlka fparfani; fållan hörde jag nagre bannor eller, knorr, håftan'aldrig blef Jag varfe ftötar, hugg och flag, hvarken uti hushållen eller på fartygen , der lik- vå! fådane varor hos de mera uplylle och höffade folkilag få rundeligen vanka. Uti Skoiarne hördes barnen, alle .på en gång låfa gairlka högt, få at man af detta ibri på Hållet nåftan kunnat miiia hörlien.

Vår iliåi^gårds refa fortfattes vidare til Mitetai, emellan en-ganfka ftor mångd af oar och uti en trångaré kanal emel¬ lan tvånne fcora landllcap. Hamnen är hårllådes både ftor och fåker, hvårföre detta ftålie altid år en tilflygfc för far¬ tyg, fom ftundom til ganilta ftor mångd hår ligga för ankare. ö

Uti alle hamnar hade man haft befynnerlig omforg, at inråtta oftaH flere publiqve has, åfven i de minlle byar. Gemenligen voro desfe hufen de vackrafte och prydeligafte och ej fållan voro de belågne utmed Ijelfva afguda-templen. På et få litet ilålle, fom DHno Eamsm fades vara icke mindi^e, ån 50 qvinsperfoner; uti Kaminofeki voro' a:ne hus» ibm fades innehålla tiifararaans 80 Da¬ mer och uti Miterai yoro icke mindre, ån fyra fådane våi conditionerade hus.-

i för-

14 s ' Re fan til Hofvet. Miterai

I förundran öfver en få laftbar Inrål:" ning hos et annars få förftåndigt och Ilugtfolk, fokte jag på ai,t fått utaf Tol- karne iitforika, hår och af hvad anled¬ ning den famma upkommit, och öfver hela landet biifvit utbred. Jag blef då underrättad, at denna ödj/gd icke af ålder funnits uti landet, utan forft upkommit under de inbördes krigens, foiii fördes, då^ den verldslige kejfaren, fom Generalisfimus för Arméen,- rykte til flg ifrån. Dairi den Kejferliga niagten och myndigheten, undantagan¬ de den, fom han ånnu åger uti Eccle- fiafttqve mål. Dairi nödgades under deh tiden, ånnu mycket ung fiygta undan med fin foilermoder och fit Hof til Si- monofeki. Dairis betjening beftod då,; åfven fom den ån i dag beftår endaft af det vackra könet, och han anfes ån¬ nu för- fä helig, at ingen mansperfon må nalkas honom. Under denna flyg- ten öfver i]ön, då fienden efterfatte ho¬ nom. fprang hans foftennoder med ho¬ nom i vatnet och fördrånktes. Hans tjå- narinnor, fom framkoramo til Simono- feki och ågde intet, at lefva af, nödga¬ des då at antaga en mindre avlar koft- vinning. Detta Ikal, efter fleras förf åk¬ ringar varit förfta orfaken til fådane

hus,

Refan til Hofvet. Miterni 1776. 143

hus, fom fedan under flere års inhem- ika krig och öroligheter efter hand ut¬ bred t lig.

Tolkarne beråttade mig hårvid åf- ven, at alla fådana qvinsperfoner icke åfver alt åga lika namn eller åro alle- ftådes i lika anfeende. Uti Simonofeki kallas de lx\n\x ."^orusfi egenteligen, och detta famtna namn både ågde Dairis Maitresfer förut och åga det ånnu, hvilka, utom defs råtta Gemål, åro til antalet 12. Keife eller Kefe kallas gemenligen alla andra, utom Simonofeki. Namnet betyder et Slott, fom år up och ned våndt och lampas derföre på desfa qvinnor, emedan de gåt öfver ifrån årbarheten til otukt. Faifats år en ringare fort, fom år hvar och en, för et ringare pris, nemiigen för 8 Kon- deryns, til tjånft. Fai gin var et for¬ dom brukligt lilfvermynt, af ganfka flått filfVer och en Konderyns vårde. ,Åtta fådane F'ai gins eller penningar hafva derföre gifvit dem namnet. Ofiakv' be- llcrefs fåfcm aldrafåmfta flaget, fom lö¬ pa omkring och tigga, famt vifa lig för en ringa penning. Desfa fades fåt lit namn efter en qvinna med det nam¬ net, hvilken varit tokig och tillika myc¬

ket

1

244 Hofvet. Miterai

ket liderjig,' De forftåndigaré' Japaner' kiindé likväl icke undgå, at for mig til- få, ät desfe inrätningar voro oanftan- dige- och för nationen vanhederlige.

Ségaåi var en fort: Oftron, fom uti Mi- teved flikades och voro fmakeligej at åta;

Hår och på flere andre itålien uti liamnarne fick jag fe, huru Japonefen, bevarade fine fartyg ifrän at ikadas af den förderfveiiga Teredo nsvalis. Se¬ dan fartygen voro updragne, på flran-

' den , brändes med itände ipånor båda fldorne, få långt, fom fartyget kom¬ mer at gå .under vatn. ånda tii defsy at de voro vål éfverdragne med en kol- Ikorpa. Denna oniftåndighet torde åf- ven bidraga til, at bevara dem för röta.

Til l]ös forfcfattes ån vidare vår refaj,- med mera fördelagtig vind, tii Fkgo, dife vi ankommo efter dagars befvårlig och farlig refa.

Så ofta Japoneferne kommo i iand, beförjde de altid om, at gåfs, ankor och höns biefvo' flagtade, fom tilreddes för vårt bordi iuén p'å fartygen, då de åro til ^ös ocli under fegei, åro de vidfeepelige nog, at icke flagta'nå¬ got kreatur. Derföre, på det vi icke

» I

%

Éefan til Hofvet. Fiogo 1776'. ■ 145

i flere dagars tid blifva ntan fo- geiftekj raåfte jag åtaga mig den la li¬ tet inödolainma fyfiaiij at döda desfe kråkeiii

Flefé fortef- af ankör och i fynnerhet'Ånai gaiericulata voro, vid vackert våder, i fådan myckenhet förlamlade Viti desfe farvatri,- der de aldrig fivråmas ivtaf någre licott, at de på långre håli liknade ftora öar och voro icke det minfta rådde under, vår förbifart, ieke en gång för mig,,fom var deras dage- ligé llagtarei

Fiogö ligger Vid pafs 10 mil, éller 13 ljörailar ifrån OJaka, gent emot uti famma vikj Den har en fiof inhamhj foni iikvåi emot föder, år öpen och lålunda har deh fordom åt dén lidah varit ofå- ker och farlig. Denna omitåndighet har Iikvåi blifvit undanröjd utaf Ivejfaren Feki, igenom otroligt myeivet belvår, arbete och koftnad, hvarvid åfven en myckenhet folk Ikolat omkomma. Denne Kejfare låt åt födra fidan af ham¬ nen göra en fördämning och upgrundning, fom Ikulie hindra vågen, at med fit fvallande inbryta uti fjelfva hamnen^ Denne upgrundning, fom vi omkring- feglade, liknade, i haft påfed, en fand-

3 DfiLi Ii ref"

14^ R^an til Hofvet, Fiogo

refvel och låg ej fårdeles långt under vattubrynet. Flere hundrade fartyg ha¬ de hit, tillika med ofs tagit fin tiifl57-gt, för hvilke denna hamn år få mycket angelägnare, fom farvatnet til Ofaka år grundt och icke tillåter upfarten dit för ftörre fartyg. Staden år, lika fom Na- gafaki, bygd långs efter feranden af ham¬ nen och ledan på fiutningen af de up- gående bergen. Tilloppet af folk år alt- få hårftådes ftort och ftaden tameligen både utvidgad och vacker.

K^mpfer berättar, at han ifrån Fiogo med fmå båtar afrelle til Ofaka i men, oagtadt vl hår måfte lämna vårt ftörre Fartyg, togo vi härifrån landvå¬ gen, ända til Kavjaki^ ifrån hvilket ftål- le vi med fartyg, 3 mil öfverfårdades til Ofaka..

Den 8 April om morgonen afrefte vi altfå förft til Ifinomia, för at der fpifa middag; fedan til Amngafaki, en vid fjökuften befåft Stad, deråft vi, efter % mils refa, en ftiind hvilade och ånteli- gen, ännu en mil til Kanfaki by, utmed en ftor rivier. Ifrån detta ftälle låto vi, 3 mils väg, med båtar fåtta ofs öfver til mynningen af den ftora å, fom lö¬ per igenom Ofaka ilad ned-til hafsviken.

Refan til Hofvet, öfaka 1776. 147

Vår tilkommande vård var den förftcs fom kom ols i båt til mötes på Ijelfva rivieret, och ledfagade ofs fedan npföre det lammä igenom Forftådeme, fom blifvit ahlagde långs efter defs ftrånderj och hvilke voro betåkte ined fiere hnn» drade fartyg < fom vitnade öm denne llore’ Radens vidftråckta bandelsroreifeo Når vi pasferat någre bryggor, Portar- ne och de å ymfe fidor liggande Vakthus, niårkte vi, det vi inkommit i fjelfva^ Staden,

Vi biefvo hår ^n£kä; vål herberge- rade och undfägnade. Vår vård,, i fin båfta högtidskiådning, med deh gladafte tipfyn öch de vördnadsfullaRe åtbör¬ der, kom fnart in, för at önikä ofs ige¬ nom Toiken gödt fltit på vår långfam- mä öch befvårliga fjörefa farnt medför¬ de en af fin betjäning, fom framfatte et litet vanligt fyrkantigt bord, med en Ikånk, åfven på det ypperfta fått utfij*ad. Denne Ikånk beftod uti åtlkiilige Apel» finer af vanlig ftorlek ined tjockare ikal, någre Micans eller ftnårre Apelillier med tunnare ikal, iålnt någre torkade Fikon (^Kaki^. öfvan på denna ikånk var lagdt et ihopvikit öch ined rod famt förgyld papperstråd ombundit pap=

F 7, per.

148 RefantilHoJvet. Ofakaij-jS.

per, uti hvilket vid åndarne en rini« fst af en (Pucus') ijovåxt var kliftrad. Hår omkring voro ockfå lagde någre löfe terningar, af famme fjövåxt ikur- ne. Alt detta hérer til Ceremonielet och utmärker den ftorfta agtning for de ankomne främmande Refande.

Til aftonen fingo vi ibland annat en fort filk, fom kallades Abrame, hvilken finakade ganlka, vål.

Det förfta vi nu hade at göra, var at betyga vår tackfamhet emot Capite- nen, fom med det flora Fartyget lyckeligen fört ofs til Fiogo och gjort ofs famt vare faker följe hit, tillika med någre utaf befåtningen. För min egen del måfte altfå jag til honom utbeta-* la 6 thails och til Matroferne 7 mas, % konderyns. Äfvenfå efter vanligt bruk, måfte hvar och en af ofs utbeta¬ la 3 thails til dem, fom vårdat och uppasfat våre Norimons, famt til den af Gouverneuren medfånde Betjenten åf- ven 6 thails, inalles belöpande fig til vid pafs 16 Riksdaler^

Uti 0/aba dröjde vi endaft öfver dygnet och under den tiden beföktes vi utaf åtlkilllge köpmån, hos hvilfce vi,

ef-

Rgfan til Hofvet. Ofaka 149

efter de ménfter, fom nu upvifades, beftålde allehanda varor, fom til vår återkomfi: flculle vara fårdige. Sådane voro i fynnerhet Infefter af koppar och tråd efterapade och fernifade, flere forter folfjådrar, papper til Ikrifning och tapeter, farnt någre andre rariteter.

0/a^a år en af de 5 Riks-Mder, fom tilhöra verldslige Kejfaren, och i defs namn ftyres af tvånne Gouverneu- rer Jikafom Nagalaki, af hvilke en går til Hofvet hvart annat år, och hvartan¬ nat år förvaltar Regeringen. Denne år tillika en af de ftörfte handelsftåder i riket för lin beqvåmliga belågenhet vid fjökuften och nåftan midt uti, landet. Af den otroligt ftora tilförfel af al ting från alle orter i riket, år hår godt köp- på matvaror och. de rikafte kanftnårer fhmt Köpmån hafva hår fat fig ned. dngaisa rivier, fom vi feglade upföre til Staden, löper igenom defs gator. och med grafvar fördelas i flere grenar. Ci~ tadeliet, fom ligger vid fidan af ftaden år nåftan en mil i-fyrkant och efter lan¬ dets bruk vål befåft. Öfverån, fom löper igenom ftaden, åro icke allenaft bygda koftbara bryggor utaf landets Cedertrån; utan de åro både talrika och några ganfka

K 3, , lån-

i^o Refm til Hofvet. ÖJaka

långa, af famnars långd. Nå- ftan uti .aiie hus var fråmfla delen af nedra .våningen antingen verkfcåder, öpne åt gatan, eller ftora Köpmansbo-^ dar, der åtfeiilige til falii varande va^ ror vom til åflcådande uthingde, at lac¬ ka til fig köpare. Månge rike fåtta flg hårlkides ned, at förtara iine pennin¬ gar, emedan denne Staden år den nöj- iarnafte ort uti hela landet; fåiedes år den uti Japan, hvad Paris år i Europa, der tufende angenima tidsfördrif kun¬ na erhållas. Uti Citadellefc åga Stadfens Gonverneurer ingen ting,, at befalla, utan bevakas det af a:ne andre Gou- verneurer eller Commendanter ymfom, fom aflosfa hvarandre hvart tredje år„ och fom åga intet, at befalla uti .Sta¬ den. En af dem viltas altid vid Hofvet och då han nedrefer, f6r at aflosfa fin Företrädare, -iagttages hårvid den befynnerliga omftåndigheten, at desfe a:ne icke få talas vid; utan då den ene in¬ tågar, måfte den andre uttåga, och genaft förfoga fig til Hofvet, at göra re¬ do för fit Fögderi,

Emedan vi emellan Ofaka och Miaco hade hela 13 milars våg, måfte vi ganfka tidigt om morgonen begifva ofs på refan dm $ AprlL , '

, Refiin til Flofvet, Jodo jp

Innan defc fåledes begynt at dagas, blefvo vi häftigt upvåkte; och fedan vi druckit en kopp Caffé famt tillagat våre frukoft-fniorgålar, fortfatte vi refan, un¬ der et nåftan beftåndigt ljungande af de Japonefer, fom föregingo och med en ftor hop blofs uplyfte vår inorke mor- gonftund. Når vi hunnit tvenne mil och ankommit til en ftor by, Morikuts kallad, togo vi och våre dragare en ftundsdivila. Refan fortfattes fedan 3:ne inii til en ånnu mycket fi»rre by. Fi¬ ra katta, der vi åter hvilade och togo någon férfrifkning. Sedan fortforo vi til et apnat hviloftålle, lodo, ep mil och fpifade middag, något fent, uti Fufimi, dit vi hade något éfver en mil. Jodo år en liten, men vacker ftad och ganllca mycket rik på vatn, Defs brygga, Jodo bas kallad år en af de ftörfte i ri¬ ket, hela 400 fteg lång. Staden år be- tåckt genom et, åt fidan liggande Cita- del, der en Prins håller fit Hof. FtiH- nii år vål icke annat, ån en by, meni af den långd, at den råcker hela tre milen, ånda til Kejferliga hufvudftaden Miaco, af hvilken den vål kan anfes for^ at vara en Förftad.

Utom Holland har jag icke någonfin K. 4 gjort

i$z Refm til Hofvét. Fufimi 177^.

gjorfc någon refä, få angenåm, fom denna, i anfeende til landets tåckhefe och behagelighet. Defs folkrikhet och npodling ofverggr ock ält, hvad man derom fåga kan. Hela landet var å ymfe fidor, få långt vi kunde fe, icke an? nat ån fruktbärande fålt och hela vår länga dagsrefå flcedde igenom byar, hvar? af den ene tog fin början, der den an? dre Hutades, långs efter |andsvågen bygde, ' '''

1 dag fick jag fe u'nder vågen någre kårror, de förfte och endafte hjulåk? don, fom rundt omkring ock uti Miaco ftad nytjas, men för öfrigt icke uti lan¬ det Desfe kårror voro låge och fmå, ined t3"e hjul, nemligen tvenne vanlige och et framtil. Hjulen voro gjorde af et helt ftycke fågadt tråd. Omkring kanten var lagdt et tåg eller något dy¬ likt, för at hindra hjulets nötning. När¬ mare in til och inuti fjelfva lladen vo¬ ro desfe kårror ftörre och pliimpare, fmiidom med tvenne hjul och kjördes med en oxe före. Någre af desfe kår¬ ror voro ockfå like de Europeiike, med nafver och ekar, men obellagne och bråckeiige. På vågarne var det icke tiiiåtit köra med desfe kåhrer mer, ån

153 Refantil Hofvet. Ftifimt 1776’.

pä en fida, hvilken och deraf fågs myc-» kefc upkörd. Til den åndaii var ock den ordningen gjord, afe dé om förmidda¬ gen Ikulle köra bort och eftermiddagen hem, för at icke möta hvarandre.

Små kakor af Rismjöl kokade, famfc fårgade flundom gröne, ftundom hvifce, fannos til falu uti alle iierbergen, åfven nti byarne, hviike de refande och i fynnerhefc Norimons bårare köpte och ato jåmte ht thévatn, fom alleftådes åg- des tilredt tii de refandes tjånft.

Vid Miacos rivier hölio fig uti ftor myckenhet Peiecmi, fom gjort fig bon pä tallarne långsefter vågen, famt Än¬ der och andre viide foglar; oagfeadfc flo¬ dens ftrånder-icke en gång vOro låm- nade til frie tilhåli, iitan alleftådes be¬ bodde och odlade.

0 ^

Jag hade Föreftåifc mig, afe under denna långa refan i efe land, dife Euro-

' peer få fållan åga tilferåde, kunna fam¬ la en myckenhet af fålfynte och okän¬ de våxfcer; men jag har ingenftådes biifvit i detta hoppet få bedragen, fom hår. I de måfte åkrar, fom nu ftodo befåd- de, kunde jag icke uptåcka det aldra-

,i|iinfla ogräs, icke en gäng hela Pro- K % vin-

Eejnn til Hofvet. Fnfmi 1776.

/‘Vinfer igenom. En refande Ikulle låt- teligen kunna inbilla fig, at uti Japan icke^ funno» något ogrås; men den ido- ge Åkermannen bortplåekar få noggrant alt ogrås, at den fearpfyntafte Botani-

, cus knapt upfcåcker någon .främmande ert i dels våi håfdade åkrar. Ogrås och gårdesgårdar voro lika fålfynte i landet. Öiitfåjeligen, i denna del, lyckeliga land! Utfädefc fås. pä fmala fångar,, vid pafs en fot brede och fkilde ifrån hvaran» dre med en fåra, efver en fot bred. På desfe fmala fångar fås hvete eller korn, antingen tvårtöfver i rader, nå¬ got litet fkiide ifrån hvarandro, eller ockfå långs efeer i tvenne ra(ler. Se¬ dan detta iipvuxit til en half alns högd, tages jord utur fåran, fom förvandlas derigenom til et dike, och denna jord lågges varfamt omkring brodden, fom deraf undfår en ny mufl: och gödfel,

Igenom et få mödofamt arbete likna akranie hår i landet aldeles kålfångar, fom på högderne i fynnerhet göra ut- figten vacker; emedan de derftådes, vid nedre fidan åro kantade med en ften- mur, få at högderne hafva utfeende af, at vara belagde med vallar. Aro des¬ fe, fom ej fållan hånder, befådde. med

Re fan til Hofvet. Fujimii’]^6.

Ris; få ledes vataet, hvilket famlas af Jkyar vid fpetfen faiiit af regn, ifrån de öfre til de nedre, få at de fattas imder vatn, formedelit en lika hög, vid nedre åndan uphojd kant, igenom hvil» ken de efter behag kunna utflåppa vatnét.

Uti böi^jan af April månad började Landtmannen omgrafva det land, fom årnades til Ris-land. Detta ftod nu red¬ dan, nåftan helt och hållit under vatn, med fine uphöjde kantei* Gråfnirigen fkedde med en fots läng och en hand bred, något krokug bila", med et ikaft på. De Risland åter, fom lågo mycket lågt och voro ajdeies under vatn, plöj¬ des up n>ed en ko eller oxe, til hviiket arbete desfe kreatur nåftan endaft hår i landet brukas, •

De öfrige-åkfarne, fom voro befåd- de med Öfterlåndlka kålen (Brasfica orientalis') ftodo nu uti Aprii månad aldeles förgylde af fina gula blomor och lyfte redan på långre häll. Frön af den¬ ne Kål-fort, kallad Natanni, pråsfades al- månt och den olja, 'Natanni abra, fom deraf fås, nytjas éfver hela landet och j öfverflöd til lampor- Frön mogna i Maji och roten nytjas icke.

En

fS6 Refan tii Hofvet. Fufitni

En fort Senap (^Sitiapis cermia') fåg jag på någre ftållen odlad. Japonefen nytjar fållan frön deraf til mat, men denne var den fort, fom både nu un^ der refan_ och åfven på faftoriet til Hol» låndarfie för vanlig fenap' förfåldes.

Landtmannen, fom var fysfelfat med grafvande, åtföljdes altid af flere vao kre och vitagtige Hågrar (^Aräea'), hvilke bortrenfade den raalk, fom fans uti åkren och" voro ganlka tame. För den nytta, desfe foglar göra, anfes de hår fridlyfte och Ikråmas icke eller oroas af någon.

Uti Miaco Stad blefvo vi, uti vårt Herberg inlogerade i öfra våningen, fom annars år ovanligt på andre ftål- len, och fingo vi qvarblifva uti hela fy-^ ra dagars tid. Våre ftörre kiftor blef¬ vo åfven öpnade, för at uttaga nyt om¬ byte af linne och andre klåder famt nödig proviant til den återfiående refan.

Under denne tiden hade vi audience hos Öfverdomaren och de tvånne Stad¬ fens Gouverneurer, hvilke alle af hol- iåndlka Compagniet med Ikånkor blefvo begåfvade. Vi Blefvo förde uti våre Norimons tii deras Palatfer och undfäg¬

na-?

i

157 Refan iil Hojvet. Miij(fo lyjS.

Hade med gront The, tobak oeh Såc- kerbakelfe.

Öfverdomaren (Groot Kecbér) åi” n.i- ftan den ende mansperfonen i hela Dai- ris eller den aftdelige Kejfaréns Hof, Han år lika fom defs Vicarius eller fom en Hofinarlkalk, fom i defs höga Prin¬ cipals namn beförjer om al ting vid defS Hof, och i fynnerhet uti Ecclefiaffiqve mål utom det famma. Han förlånar ock- få Pafs åt allé, foin fårdas långfe up åt landet och til den Verldslige Kejfa- rens Hof. Denne högt anfedde man til- fåttes likvål icke utaf Dairi fjelf, utan Utaf Kubo och år gemenligén én til åren och moget förftånd kommen man. Någon gammal Troman, fom tillika åget* någon rike<|bm, jfades utvåljas hårtii af den verldslige Kejfaren; och fom defs inkomfter vid Syflan åro ringa och otii- råckelige, blir han med tiden i denna lin höga beftålning merendels utfattig;

Dam åger lit Hof och Slott innom Stadea, lika fom uti et fårlkildt qvarter och utgör enfamt en anfenlig Stad, omgifvet med vatngrafvar och Stenmur. Vi ågde ej den lyckan, afc få befe det annorlunda, ån på långre afftånd. Innom det famma bor Dairi

med

158 Refaa til Hofvsi. Miaco

med fine Gemåler, en ftor mångd af deft Hof-folck, och Littarate Pråfter. Han åger innom det famma aiie fine nö¬ jen, och tiibringar der hela fin lifstid, ntan at komma utom det famma. Kår Dairi någon gång går ntur fine rum, för at uti Trågårdarne fpatfera,- gifves fådant med tekn tiikånna, på det ingen raå nalkas dit åt, för at- fe den¬ ne, Landets fordne Regent, nu mera endaft i Kyrkofaker magtigande Påfve, hvilken anfes vara få helig, at ingen Mansperfon må lliåda honom. Under de få dagar vi vifedas hårftädes, beha'^ gade hans Helighet en dag håmta friilc luft under bar himmel, då et vift tekn dertil gafs ifrån Siotsmuren.-

Sedan Kubo, eller dén "Verldslige Kejfaren, fåfom Generalisfimus för ar¬ meen, hade rykt til fig högfta mag- ten, blef ändock ftörfta vördnaden läm¬ nad åt Dairi. I början efter denna Re¬ volution, gjorde ockfå Kubo årligen en Refa til Miaco, för at aflågga befök hos'Dairi. Sedermera liafva desfe .be- föken et och annat ar uteblifvit och änteligen fades de nu mera hafva aldeles upliört.

Mioco år icke allenafl: Rikets åldfce huf-

159 Refatt til Hofvet. Miaco

hufvudftad, utan ockfå den ftorOre handelsftad uti hela Riket. Defs belägen¬ het, ongefårligen midt i landet, medfö¬ rer denne och flere andre fördelar. Den ligger på en Slått utbred, inemot éa tyfe mil i långd en och en haif i bred¬ den. Hårftådes hafva fat hg ned de målte och båfte få vål Handtverkare, fom Fabriqveurer och Konitnårer, jåm- te de anfeniigafta Kopmån, få at hår åges til falu, nlitan alt, hvad man kan åltunda, i fynnerhet lackerade arbeten; fammeter och Sidentyger åfven med guld och filfver invåfvit; arbeten af gnid, filfver och koppar famt Sowas; kiåder och de förtråffeligafte vapn. Den-rykt¬ bare Japanlke Kopparen renas och för¬ ädlas hårftådes, fedan den vid griifvor-

' ne blifvit roftad och frriålt. Alt mynt ' blifver hår flagit och. ftåmpladt. Och fom vid Dairis Hof endah: underhålles, lika fom vid en Rikets Academie, ai Litterature; få varda ockfå alie böcker hårhådes från tryckpråsfen utgifne.

Öfverlte Tolken öfverlemnade ofs hårftådes en Summa penningar uti nye Kobangs, den vi under refan kunde ef¬ ter behag anvånda til Rariteter och han¬ delsvaror. Jag och Secreteraren fingo

hvar-

• i6q Refan til Hofvet. Oits lyyffo

livardera 300 Riksdaler, dem vi feckpi af vårt kambangscapital i Nagafaki må- fte erfåtta;

. Sedan vi af de Köpiiiån, foiii Hade' tilftånd, at befoka ofs, beftålt tii vår återkomft åtikiiiige .handelsvaror, fåfom Sowas arbeten. Solfjädrar och lackera¬ de arbeten i fynnerliét; begofi^o vi ofs

jDé'» 14 April på refan. Innan vi hun¬ nit en mils våg, kommo Vi^ til Keagi^ der vi en ftund hvilade. Sedan hade’ vi foga längre våg tii Jnco Jjaja, der vi åter hviiade en iiten Itund. Til Fa- Jiri hade vi något mér, ån en mil och 'derifrån åter en mil tii Iftba eller Oits^ .der vi fpifade middag. Oits ligger nt- med en Infjö ntaf fammä namn, fom emot fin långd 'af hela fyratio Japanlka mil, år ganfka fmaL - Gamle Hiilorier beråtta, at denne infjö på en enda natt' upkommit igenom jordbåfning, imder’ hviiken hela den landftråckan nedfunkit. Denne infjö iåmnar en beqvåmiig fjö- firt och transport for varor åt de om¬ kringliggande orter och år åfven märk¬ värdig för det, at uti denna, fom endafl: innehåller föt vatn, finnes Lax, et fifkfiag, fom annars år få fålfynt och oftafb ofynligt i öftra Indien. Laxar för-

' ' des

ÉefäH tit Bofvet. Kufatt iSf

dés ti! öfs tii falä för vårt bord, fotti Voro ganlka låckrO. Do ftörfte jag deraf fick fe, vorö ungefårligeh äf et halft Lispunds vigt. Sedäii vi, under refans fortfåtiiing, fingo oftare deiine filk-förti, låtö vi deraf röka någréi til vår åter- komft, hvilke dock hvarkeh Uti ftors lék, fetma eller rökiiing kommq i jåm« förelfe med dem’, fom vanka uti Europa»

Efter middagen fortfattes refan eii mil til och én. mil til Skinova, famt något öfver en mil til vårt näti låger uti EufatSf en by, fotii åger åt- minftone femhundrade tomter. Vid 7fet* ta fördes vi öfver en ganlka lång bro éfver den der varande ån. Bron hvi^ lade på en liten holme, fom låg nårma* re åt ena fidan och var hon vid pals 350 fteg lång, bygd pä landets fått^ pry^ deiig och förfed med ledftången

Margomn derpä den 15 April hade vi öfver rx mil, at fårdas Och dét ige¬ nom åtfkillige byar öcli Ståder, fom uti det ftoraj rika och frugtbara Omi land- fkäp lågo helt tåt in tii hvarandre. I-> bland de måft antekningsvarde voro ÅfJf» »O/t/, Isfibei Minukutl^ OfjOi WatfUf Fttsjofha^ Imfänii Sajpa och Sakanofia.- Uti Minäkuts, fortx ir en an-

3 Del» L fen-

géi> Refan til SeB 1775»

fenllg Stad sn uti landet, undfingo vi vår middagsmåltid. Så vål hårftådes, fom på flere ftållen, voro fjuke ifrån orterne ankomne, för at utaf hoilåndike* Medicus få något godt råd och medel emot iine chronifke Sjukdomarj ofta voro deras kråmpor antingen ftore hård¬ nade kértJar och kråftfår, elier Vene- rilke Symptomer, fom merendels tagit för mycket öfverhand^

Närmare aftonen inkommo vi uti IJi landikap, der vi i dag drogo sgenom flere byar och ankomma åhdteligen til Sekt Stad, hvaråft vi fingo vårt natlåger.

Den f6 April var vår refa icke min» dre angenäm, ån gårdagen och tilföre» ne, i anfeende dertil, at Jandet ^ var ganika tåt bebodt, frugtbart och folk» rikt, få at vi pasferade igenom långe

, byar, fom lågo utmed - vågen och voro föga långt ikilde ifrån hvarandre. Vi måfte likvål öfver alt, då vi fördes ige¬ nom någon by, uthärda en olågenhet, fom gjorde alt annat nöje bittert och nödgade ofs at merendels hålla våre fön- fter uti Norimon tilflutne. Et hemligt hus, fom för hvarje hushåll år nödvän¬ digt, bygges uti Japanike byarne altid Utåt gatan, vid fidan af boningshufeti

det

Refan ti!Hofvet. Kwano i6j

det år nedtil 6pet, få at förbifarande refande kunna utan före kafta fit vatn uti en ftor kruka, fom innan före år nedgrafven uti fjelfva jorden. Den ftank fom af urin och annan granlåt, åfven aflkråden ifrån köket, bårftådes med mycken forgfållighet lamlas för åkern, var ofta uti hettan i’å Itark och odråge- lig, at ingen propp i nåfan förmådde di-, fputera honom ingången och inge par- fumer voro nog tiiråckeiige, at aldeles förlkingra den. Så nyttig och vål lö¬ nande jag öfver alt annars fan denna gren af Japonefens til fin' högd drifna hushålning, lika få farlig var den för hans ögon. Ty utaf denna odrågeliga utdunftande ånga, fom folcket efter hand vinjat fig vid, Ikadades ögonen få myc¬ ket, at ganlke månge i fynnerhet gam¬ le deraf drogos med mycket röde, får© och rinnande ögon,

I dag refte vi uiigefårligen tio Ja- panlke mil, Ipifade middag uti Tjjakuii^ fedan vi reft igenom Nofin^ Knmirujam’ mi^ Mnirinofla och Sono^ famt hunno om aftonen fram til en rygtbar och ftoP Stadj vid hafsviken, vid namn Kwana^ fedan vi’ iåmnat til rygga Stitski, Ojma'* ki^ johiits en anfeniig Stad, Tomida och Mntsdera L » Vid

äf4 Mefan til Hofi/ti. Kwanoi'j^S,

Vid ôkaits hade vi åter ankommit til hafskuften, hvilken vi fedan åtföljde fiåftan til Hufvudftaden fjedo och hade under denne våg både månge, ftore och farlige åar at öfvervada, öfver hvilke inge bryggor för deras ftarka fvållande under regntiderne kunnat anläggas.

Under vågen ifrån ôkaits fjngo vi fållkap utaf taremie Tiggare-Nunnor, af hvUka en åtföljde hvarje af Våre Nori- mons, i tanka, at af Hollåndarne und-* få något penningar. De åtföljde ofs un¬ der en jåmn fortgång i flere timars tid, beftåndigt tiggande, oagtadt de i början fingo et vackert filfverllycke. Deras klådnad var fnyg och renlig, men de¬ ras trågna tiggande ganlka befvårligt. Vi våxlade derföre et guldftycke ut! fmåt kopparmynt, fom medeift et fyr¬ kantigt hol i midten uptråddes på et band. Af desfe koppar-runftycken, Äf- ni kallade, utdelades då och då et och annat, få at Summan blef för ofs drå- gelig. Flickorna voro af olika ålder, vid pafs i6 til ig år, anftåndiga i lit up- förande, utom lit envifa tiggande, och fades vära dötrar af Bergpråfter, en art af Munkar hår i landet, âmmahos kallade. Toikarne berättade åfven, at

de-

Iféfan til Hofvet. Kwano J776, 165

deras förnåmfta födkrok beftod blott i tiggande, at de af fine almofer måfte betala en vifs årlig Ikatt tii Ifi tem¬ pel och at de icke voro aldeles få fedi>» ga och kylka, fom vi fet och trot dem vara. Desfa kallades Komano Bikmi. .

Kraana år en anfenlig, ftor och ftarkt feefåft Stad, uti Ownvi landlkap, fom år liikt och mycket betydande ibland det^ ta Rikets törftelige Provintier, Hår hvilade vi dfver natten i et vackert och beqvåraligt herberge. Staden åger a:ne Citadeller och år omringad med både vatngrafvar och murar. Citadellerne åga höge torn, fom gifva et vackert utfeende och dfver alt på dem och murarne fer man fmala aflånga öpningar, igenom hvilka befåtningen kan Ikjuta ilne pilar och af murarne vara Ikydda- de för en fiendes Ikott

Ifrån Kp>ana foro vi den 17 April, om morgonen med fartyg, dfver viken til Mia, hvilket råknades vara lju fjd- mil. Men denna vår fjörefa var en i- bland de befynnerligafte. Vi ftego om bord med vårt medfdlje och bagage, på ftore fartyg uti Kwanaj men då vi hunnit nåra intii hamnen af Mia Stad, blef haiiunen få odjup, at vl nödgades

L 3 be-

, i66 Refan til Hojvit. Mia v]j6o

betjana ofe af fmårre båtar, hvarmed vi då gjorde ombyte. Detta oagtadt, kunde vi åndock icke komma med des¬ fe båtar, fom voro ganika fmå, np ti!

■ftaden annorlunda, ån at tvånne' Man måfte fortflåpa hvarje båt med hånder- ne, på moddern öfver mycket litet vato „ i hvilket dragarne vadade. Sakmda feg¬ lade vi fnarare til lands, ån til fjoS, och det et långt ftycke våg, upåt Staden.

Mia har fåiedes, ånfkönt liggande vid hafeviken, en ufel och for ftore famt åfven fmårre fartyg otjänlig hamn 5 ic¬ ke defto mindre lågo hår en tåmelig £l;or mångd för ankar. Staden åger inge vallar eller fåften, men år ganfka folk¬ rik och åger ftor rörelfe. Mia år åfven deruti befynnerlig, at den niidlerfta af defs gator går utom Staden, hela tyan- ne milen lång, långs efter ftora Aén, ånda til IVasraja Stad, fom år befåft och Hufvud-Staden uti Omari Landflcap.

Når vi tagit vår middag uti Mia, afrefte vi igenom Kasfadera. Marumi^ Si»- gö och fmo kawa til Tjiriu^ vårfc nat- tierberge, fyra mil.

Morgonm derpå, den ig Äpril, fort- läfetes refao igenom OJUe^ Ofama och

til Btifvett ökafakki

Jtifagi, til ökafaki befåfta Stad, ut! Mi- koTpa Landikap. Hårftådes fpilade vi mid« dag, fedan vi befet och öfverfarit den niårkvårdiga brygga, fom år lagd öfver fivieret bredevid Staden, hvilken fka! vara den iångfla bro i hela riket, utaf 158 famnars långd. Den var bygd af tråd och lades hafva vid fin anlågning kollat 30,000 Kobangs eller 300,000 Riksdaler. Landets Förfle refiderar’in~ nom Citadellet, fom år vål befåft och prydes af fit höga torn och murar»

Efter middagen drogo vi Igenom Kagimies, Fufikifwa, Motofikuy Akafaki^ GojUi Djokafen och Jootfta^ något öTver fju mil vidare, til ^aots hida eller <£Ä?, der vi denne natten qvsrblefyo»

Landet var mi i dag mycket mera bergagtigt, ån vi en tid hade haft det» med mellanliggande flåtter och dålder, fom voro vål upodlade, Rlfet utplante¬ rades uti denne månad. Det fås förft ganfka tjockt på enfkildte fångar, likfom kål och rotplantor, och når det upvuxit til en tvärhands högd eller nå¬ got mera, upryckes det, för at på åker¬ fälten utplanteras. Flere flånd tagas dl tilfamman och med handen våi nedfit- tas i jorden, fom ftår et qvarter under

L» 4 vata

t6% Étfan til Hofvet. ^Q^da 1776,

vatn. Hvarje klafe ftllles #n tvfrhand eller lån gpe ifrån., h varan nan. Detta tjl"- planterande år gemenligen Qvinfolkens ^rbete, fom deryid, tU rni.dt på beiieii tnåfte vada uti yatnet .och gytjan. Det? ta Rifet mognar fedan och a&åres uti November månad.

Rifet, iivars Korn omgifvas? med efe ilcal, renfas på flere fått, tils grynen blifva rene; under vågen fåg jag åtfei!» lige fått, huru dervid tiigår. Stundom ftampades det uti ftockar, förfedde med en ponilk bola. Desfe ftockar voro ftålde uti tvånne rader, merendels på hvar fida och drefvqs up af vatn, li” ka foin et qvarnhjul. JJnder nedfallandet ftampades rifet deraf, at agnarne Ikil?^ de fig ifrån grynen. Stundom, då til- fålle icke var, afe anlågga et dylikt vatnverk drefs en lådan ftamp med foten af en karl, hvilken då tillika med en Bambokåp omrorde Rifet. Uti hus¬ hållen fåg jag ftundom Rifet i fmåt ftam» pas på lika fått, fom på Ikeppen och andre orter i Oftindien, nemligen ufel en urgröpt ftock iped en tråftöt, til da-? geligt brukj

Fucus laecharinus (Komh ^er Kolu^ tipkaftades I desfe j^apdikaper,, l:ii fjö?>

fiarla*

Sejan iil Jlofvef. ^ofiåa 177^»

ftrånderne. Jag fan den af en betyde» iig både bred och långd. i^nnars fades den almånnaft komma ifrån den ftora !Ön, Matimm, fpm ligger norr om Japan. Denne Fucus torkad och renad ifrån land, falt, och annor orenlighet nytjas af Japonefen vid flere tilfållen. Ehuru feg den tyckes vara, brukas den doc^ at åtas, i fynnerhet vid de tilfållen, då de göra flg luftige med Sakki drickans- (de. Den Ikåres dä uti ftycken, kokas, iivarvid den blifyer mycket tjockare och blandas med annan mat. Stundom åtes den rå, fedan den blifyit Ikrapad livit, pch i fådant fali ikåres den almånnaft i rirafoF af en nage|s bred och två tums långd, ihopyiklas uti fyrkant, farnt med en finare rimfa, eji linea bred och tre tum lång utaf fatnme Fucus Ikuren om» bindes. Desfe ihopviklade fyrkanter ätas antingen med, eller utan Sanfjo, (^Fagara piper it a'). Då Ikanker gifvas, får man ofta fe desfe ti! hela eller halfr va tjoget ftrödde omkring på det lilla bordet, Når någre ikånker föråras åt någon, fom vid mångfaldige tilfållen hår år öfiigt och anfes för nödvåndigt, hö¬ rer åfven til ceremonielet, at dervid fogas et få kalladt Coinpliments papper, på et egit och fyntierligt fått iboplagt

L f och

lyo ti! Hojvet. yofiäa

ech ombundit Uti bågge åndar af ciet- fca papper kliftras altid en rimfa af den¬ ne Fucus, afen tums bred ocii et qvar- feers långd. Denne Fucas kallades af fomlige Wofl.

Uti flere af de byar, dem vi genom¬ vandrade, fåg jag. huru oljan af Dryan- dra oordata (^Abrafin^ utpråsfades, för at nytjas uti lampor. Pråsien ligger ned på fjeifva marken och beftår af fevånne flockar, emellan bvilcka frön lagde fonderkramas, och olja utpråslas. En af de-ife ftockar år faft och orörlig: åen andre drifves emot den förre me- delil' graduerade tråviggar, fom vid fråni- re åndan ftorre och ftörre efter hand med en ganlka lång tråkhibba indrifvas. På fidaif år utlopp för oljan, fom uti et landerfat kårii ernottages,

Skårmar af fyra alnars högd, för be- qvåmltghet ikul få inrättade, at de kiin- jia låggas i flere vick tilfammans, nytjades éfver alt, til at fåtta för fångftål- let, då flere fofvo i et rom, eller då man annars i rumen ville bortlkyma något. De tjåna åfven för at aföela rumenj at fåtta för fönilerne til at hin¬ dra drag; at fåtta fram före eldgrytan ©m vinfcren, 0 afe man kan åga varma-

Refan til Hofvet. Jofiäa 177^. 171

re derinnanföre, och vid flere dylike til- fålien. Desfe ftårmar ågas ftörre och mindre; oftaft åro de rått vackert må¬ lade och beklådde med måladt tjockt papper; merendels åro de ihopfatte af fex fårikilde rammar, af vid pafs en alns bred.

Ingen ting nåtes ufcaf refande, få my¬ cket, fom fkor. Desfe åro flätade utaf rishalm och föga ftarcke. Vårdet af dem år ock ganfka ringa, få at de kö¬ pas för någre kopparmynt (^Seni'). In¬ gen ting år derföre almånnare til falu i alle ftåder och i alle byar, åfven de fmårfte, dem vandringsmän vanligen komma at genomtåga. De ikor eller rättare fagt, halmtoflor, fom almånnaO: oytjas, åro ntan band; men de, fom nytjas^^ på refor, åro forfedde med tvån- ne ihopvridne halm-band, få at de kun¬ na bindas faft omkring foten och icke låtteligen affålla. Och på det desfe ban¬ den ej Ikola Ikafva fotvriften, lågges ftundom deröfver en linnelapp. På vå» garne får man ej fållan fe refande, fom föra med fig et eller flere par fkor, fom påfåttavS, då de brukte falla fonder. Når det regnar eller vågen år mycket moddig, upblötas desfe fkor tvårtige-

nom»

1'^% Rejan ti! Hofvet. ^ofida 1775.

cpm, få afc de då vandra med våta fot-^ ter. Gaixtie ntflitne Ikor finner man liggande utmed vågarne, t fynnerhefc vid vatnbåckar, der vid ymfningen de refande tiiiika åga tilfålie, at två fine fotter.

Små fkor eiier ftrå-toflor nytjas åf* ven öfver alt för håftar, i ftållet för Jernikor. Desfe faftbindas vid fotkny- I«rne med ftrå-band, hindra ftenar at skada fötterne, famt i halka, at håftar- ne ej fiiafva. De åro föga ftarke, ko^ fta ringa och ågas öfver alt til falu.

Et artigt och egit fått fåg jag hår^ ftådes på flere ftållen nytjas, til at un¬ der mycken torka, afleda vatnefe til de underliggande åkerfålt. Båckarne åro vå! både ftore och fvålla vid regn myc¬ ket högt up; men aflöpa tillika fnålt e- mot hafvet och blifva fedan föga vatn- rike. För at draga nytta af desfe, up- kaftar Landtmannen hela backar, af flere alnars bred och ofta en otrolig långd, öfver hvilcka han leder vatnet lång våg och efter behof fedan aftap- par det ifrån fidorne til de nedanföre liggande åkrar, Åtlkillige af båckarne fvilla få högt up, under regntiden och få häftigt, at inge bryggor deröfver kun-

' Refan til Hofvet. Ja/iåa 177(5» 173

sia blifva beftående, Desfe måfle tnan då antingen öfverfara med båtar, om det låter lig göra, eller vada öfver dera» Bårare, fom åro vål inöfvade och få- fcre, båra refande öfver antingen på ax- latne eller llttande i line Norimons, hvil® ke bågge fått ej fållan förekommo mig til utfeende ganika farlige. Någre tor¬ ka fedan få ut, at man fram på fora- maren kan gå torr-lkod öfver dem.

Uti byarne roro planterade på gatl- Ika månge Milen både Mandel-och Per- > likö-trån (^Amygdalus cotnmunis och perfi- ca') famt PrunuS armeniaca, fom alle i denne månad blpmade, på nakne , gre¬ nar, innan bladen hunnit utfpricka. Ogat gåfvo de den aldravackraflre fyn, i anfeende til den mångd af blomfter, fom tåckte hela tråden och lyfte redan på långt afftånd med line fnöhvite bJoni- Mader. Desfe, få vål fom Plomon-trån ^Prunus domefiica). Körsbår QPrunus Cerafm), Aplen och Påron (^Pyrus ma¬ las och cydonia) ftodo både med enkla och med dubla blomor. På de fednare, åfven fom på andre vanUcapeligheter, fatte Japonefen et fynnerligt vårde.

Den 19 April ankommo vi til mid¬ dagen til en liten oeh öpen Stad,

Tdij,

VJ4 Ei’fm til Hofvet, Arraij iyj6,

raij, belågen vid ftranden af en ftor vik, fom der ifrån hafvet inlöper. Om defs grund fvarar emot defs utfeende och belägenhet, tyckes den vara den fåkrafte och båfte hamn i verlden, fom om den tillika på europeilka fåttet blef- Vo befåft, fkulie vara aldeles oéfvervin* nerlig. Vi hade vid pafs fem mils refa hit, forbi Immi, Ftagarsa, Jetfäri jama rnuva^ Sira [ka och Moto Sirafka, Detta ftålle år mycket mårkvårdigt derfore, at hårftådes viiiteras gods och bagage f6r alle Refande, i fynnerhet för Ri» kets Lands-Förftar, fom refa up til hof» vet. Denna underfökning Iker af Kej- férlige dertil förordnade Fulmågtige, hvars Ikyldighet år, at noga tilfe, at in» ga Fruntimber och inge vapen föras hår förbi, hvarmed oro i landet kunde åftadkommas. Sedan vi Ipifat middag, våre faker blifvit vifiterade, likvåi gan- Ika lindrigt, och vi fåt göra vår påhåls- ning hos de Kejferlige Fulmågtige, fortfattes refan éfver viken, uti flate far¬ tyg, en mil, til en vid andra ftrandeii liggande Stad, Majfnkki kallad, hvari- från vi eftermiddagen fortrefte förbi Ä- nowara, Ntmhutsäo, Tammamats en ftor och anfenlig Stad, Tivjjenmats^ öfver Tindingawa rlvier med båtar, vidare för-

Befantil Hofvet. Majfakki ijjS, 175

bi Ikeda och Daifoin til Mitske, vid pafs fju mil.

Morgonen derefter, den ao April, refte vi förbi Mikano-^ Fukuroj ^ Nnkurj^ och Firagf>n>i} til en ftor och befåft Stad, Kahegama. Vi hade förmiddagen reft fyra mil och hollo hår vår mid¬ dagsmåltid. Sedan lattes relan åter fort, förbi Jamma Fano, Nisfaka, Kiku- gawa, och Kanada til Oygawa rivier, fy-1 ra mils våg. Ojingaa>a rivier år en i- bland de flrörre och farligafte bäckar i hela landet. Den blir icke allenall, få- fom andré under rågntiden, ganika hdg, utan defs lopp ned tif hafvet år öfver måttan häftig och defs bctn år ofta då tåckt med ftore ftenar, fbm den ftride ftröinen fört med fig ifrån ■ ber¬ gen. Vid alla de ftora Åar, bvaråft bryggor icke kunnat anlåggaS, har Re¬ geringen dragit forg om, at de refande uppasfas, för at utan fara kunna öfver- komma, antingen med båtar eiier med bårande. På detta farliga ftålle, hvar- åft hvarken bruk af brygga eller af far¬ tyg år möjelig, år denna omforg för- dublad. Här åro derföre tiiförordnade fådane karlar i myckenhet, rom'icke allenaft vål och noga kånna botnen,

utan

Mefm til Bofasta ö^gåwa

tttan öckfå åro Igefiofn öfning tilvatide, at fåkerfc ofverfåtta de refande, emot en betalning, fom åf fvarande emot vatnets högd, och fålunda etnot fjeifva faran. Desfe anfvara ockfå med fit iif, om någon olj^cka Ikulie hånda. ningen, at öfverfora ofs^ fittande i vå«» re Dragftolar, var hilkelig, ehnru vat« net nn ej var få fynnerilgen högt och råkte Bårarene endaft något öfver knårn Flere karlar buro å ymfe fidor våre Norimons och andre gingo på fidan af desfe, för at underftödja dem, at de af ftrömens ftyrka och håftiga fart ej Ikui^ le föras på fidan. På lika fått öfver-^ fördes håftar med fiere man på hvar fida af dem och alt vårt öfriga bagage. Til betalning för våre Norimons dragares éfverfåttande, utdelte vi hår hvar och en tvånne knippen med uptrådde run« ftycken. Når vi lyckeligen öfverkom- mit, hade vi icke ftort mer, än en half mil fram til vårt natherberge uti Sima-= da, en by af en fjerdedels mils långd.

Hår hvilade vi tvenne dagar och siltter och begåfvo ofs åter den 23 Apri! på vågen, togande förbi åtlkillige byar, fåfom Cetto, Fufida, Atoumi^ Qkahe och Vtsnoja til Marikoi Efter undfången

Réf/nn til Hofvet. Simada 1776. ^77

tniddagsmåltid hårllådes drogo vi öfver yjkkaipa YVJier, igenom Futjjo oc\\ (juri- baru til vårt tilförordnade natqVarter iiti

ledan vi i dag reft öfver tio mil.

■. Den 2^ Apiil om morgonen blefvo vi nödlakade, at bittida antråda refan, emedan vi i diJg hade tretton mil at lågga til rygga. Yi Ipifade middag, ef- •ter fyra mils refa, uti Kambara, fedan vi farit förbi noakits^ Okits no Pra-

Jr,ma och Jui. Under fem mils,v5g ef« ter middagen refte vi öfver en ftor å» Fufikawa kallad, med fartyg, genom Mo- to it sihan eller Siro Sakki, ^ofiimro. Ka- fiwahara, Iponmats, Farra,,^ Numatfo och KijRgawa til Mifima,

Alt hittils hade, vi åtföljt fjökuften? men vid Farm började åter en landftråc» ka, fom var ganfea'bergig och fom vi måfte genomvandra. ‘ Lahdet, var ;Ockfå hår mera rikt på Tail-bch andre trå-forter. Fufikawa rivier år mycket farlig och fades icke tillåta någon öfverfarfc merj, ån på detta ftålle,' derlft vi ‘Öfverför« des. Den år någorlunda djup, men E fynnerhet år den anfenligen bred och fnåll i lit lopp, fåsat våre rödare, med al lin magt roende måfte fnedt föra ofs öfver. . '

3 Del. . ; M ■ . : •/, , VM

178. R^fa» til Hofvet. Fufi^amma 177^,

Vid yofiwarå voro vi det nårmafte;. vi under refan kunde komma intil Fuk berg, bvars topp vi blifvit varfe redan för flere dagar, fom år det hégfta berg i

landet och näftan hela året betåkt med fnö, hvaraf dels hvita fpits lyfer långt öfver molnen. Japonefen råknar defs hågd, då han går det apföre, ifrån fc» ten til Ipitfen, för fex mil. Defs lkap« nad kommer mycket ofverens med et ^Rbinoceros') Enhårningshorn eller en föckertop, varande foten mycket tjock och utbred, men öfre delen Q)itfig. Når Japoneferne’ någon gång beföka detta berg, der de tro, at våder-Guden {Mo- lus) åger fit fåte, tilbringas gemenligen trenne dagar på uprelan. Nedrefan Iker vanligen ej få långlamtj men ftundom fades den Ike på någre timars tid, då fmå dertil inrättade flådar kunna nytjas, fom åro förfärdigade af ftrå eller halm och bundne fram före kroppen.

Här i nejden fågoS åtlkillige goslar på hinder och fötter vinda fig omkring fom et hjul, långsefter den fandiga vå¬ gen, för at af ofs erhålla litet pennin¬ gar, redan förut til detta ändamål af ofs växlade i runftycken, fom åt gosfarne utkaftades.

Se®

Refan til Hofvet. Fu(iymnmai']^6, 179

Sedaii ankomnio vi icke forr, ån fent på aftonen och uti fult mörker, sned uptåilde lyktor och blofs, til vårt natherberge.

Dagen derpa foreflod ofs en tröt» f»m och fvår refa öfver de få kallade Fakonie bergen. Hela förmiddagen med*» togs för at komma up på höjden, der Vi hvilade odh hela. eftermiddagen an*> Vandes fedan, för at återkomma på den andra fidan ned tii defs fot.

Jag låt i dag fållan båra mig i Nori*- mon, utan få oflta jag möjeligen kunde, fpatferade jag til fot upföre dé med bulkar och vilde trån vål förfedde bac¬ kar, de endafte jag, förutan dem, fom ligga utom Nagafaki ftad och defs hamn, fåt bevandra och underföka. .Men i famma mort, fom jag iåttade bördan för snine Bårare, gjorde jag refan mödofam både för Tolkarne och i fynnerhet Un- der-officerarne, hvilke Ikiftevis Ikulle föl¬ ja mig på Ipåren. jag hade val icke til- ftånd, at fkilja mig långt ifrån vågen; men fom jag i Africanlke bergen förut få vål inöfvat mig, at löpa klipporne upföre, gjorde jag ofta vackre föriprång för mine ftnndom nog bekymrade och piiftande följeflagare och van derige-,

M a nom

s8® Re fan til Hofvet, Fakona

nom utrymme, at famla och i uiin^näs» duk iniågga en tårnelig ftbr mång^ af- de fålfyntafte våxter, fom bö^at korn" ma i- bloma.; . '

Wår vi hunnit til bergets högd, girr» ' go vi åter utföre vid pafs en fjerdedeis mii och fortfatte leHaiy refan til Fukonie by, der vi åto middag, beftålde til åter- komften hågre lackerade tråfaker och andre handelsvaror . famt befågo detta vackra ftålle, få hogt iip, på et ganflca vidlyftigt berg belågit. En tåmeligen ftor och filkrik infjö med en ö midt Uti var hår belågen; defs vatn var fot och ågde ibland andre filkforter åfven

-Lax, fom fördes til vårt bord.

Oagtadt vågen föremiddageri ' gick ' beftåndigt upfore, var likvål landet på fier^ fliållen odladt och bebodk Vi refte ifrän Mifina, igenom iikawaro^ ma Nakkä och Kapto ^es.

Ibland de vackralle och ftörfte tråd, jag hår blef varfe, var den ftålta och oförlikneliga Tbuja dolabrata^ Ibm öfver alt var planterad utmed vågen. Jag anfer den vara det vackrafte af alle baiT-trån, i anfeende til fin högd, fin raka ftam, och finé blader, fom beftån»

digt

Refnn til Hofvet. Fakona lyjS. iS*

idigfc åro å öfra iidan grone och pa den lindra filfverhvite. Då den icke fans af siiig i bloma, ej eller hårftådes kottar ined inogné fron., gjorde jag mig al möda. Tör at igenom Tolkarne o,cli'’an» dre niine vånner forlkalfa mig håraf nå-" gre frön och lefvande plantor, fom fe¬ dan til Holland öfverfåndes med för- fta iSfrenhet. . .

c-*’ ' ^ ^

■ Linder a kallade jag en buike, fom hår våxte, af hvilkens hyita och mju¬ ka trådfiag Japonefen tiiverkar tändbor- fcar,, hvai med tånderne ikuras och re¬ nas ,' Utah åt tandköttet eller tånderne deraf på något fått ikadas. Desfe fåi- Jas lika almånth fom frafveiftickor.

Berberis bulken QB. vulgaris') både den fvenlka och den ifrån Creta iB. cretka') våxte hår och ftod nu i bloma,

Ofyris japonica var hår en befynnerlig buike, fom ågde flere fmå blomor iaidt på bladerne, hvilket annars år få

, fåbynt i naturen.

Uti Boikagerne. våxte mycket af Detitzia fcabra, en buike, fom ågde få ftråfve blader , at Snickare nytjade dem almånt, på famma fått, fom Skifte, til at polera trådarbeten.

M 3 •Eme-

Eefäft til Hofvet, Fa^ona i‘jj.6.

Emedan uti denne nordlige och berg-? agtige delen af Japan landet år anfen* ligen kalt, fan'’jag hår åtflcillige ilag af tråd och bulkar, fom hålla fig annars uti Europa, ehum desfe voro merendels ock ofta nye forter. Sådeles fan jag hår et och annat flag af Ehsr^ någre Vaccinia^ någre Fihurna och Lön-forter (^Aceyes^ famt en vild (^Pyriis japonica^ fort.Japanlke Påron.

Vid gårdarna odlades åtfkillige andre vaxter, få vål hårftådes, fom på flere andre ftållen, dels til hackar, dels för fina prydeliga blomor, dels i bågge des^ fe affeenden. Desfe voro;

Åtlkillige, nye flag af Fihurna, rned både reguliera och dubla blomor Qfiores radiati'), få at någre liknade aldeles den fvenlka fnöbålsbulken {Fiburnum opulus).

Af Spirea fåg jag oftafl CbamxårifoUa och crenata nytjas til håckar, fom med fina fnöhvita blomor gjorde mycken prydnad.

Citvus trifoliata med fine ftyfvé och fingersiånge taggar nytjades mindre al- månt tii håckar. Den blomade nu på nak- pe grenar och bladen hade ånnu knappaft börjat vifa fig. Fragten fades laxera.

Refan til Hofvet» Fakom ijj6. 183

Uti vackerhet ofvergick intet de tåc- ke och landets egne Lönnar, (Acer ^is- fe6lum,japomcum, palmatum, feptemlobum^ piElum och trifidum) hvilke hår, och på flere andre ftållen funnoS odlade. De började nu förft vifa fina blomor och kunde jag ingenftådes af dem erhålla någre mogne frön, hvarföre jag måfte beftålla til återrefan fmå plantor af des¬ fe planterade i krukor, för at föras fe¬ dan med otrolig möda och varfamhet famt anfenlig koftnad til Nagafaki.

Den iköna Gardenia fiorida, fbm jag hår fåg både med dubla blomor och ven med enkla, hvilka få fållan fås på andre ftållen, var åfven en til håckar anvånd bulke, ehuru endåft hos de for- nåmfte i landet och vid deras boftålleno Fröhufen håraf fåldes uti bodame och nytjades til at fårga gulfe.

En fmal och lång ödla (^Laeerta ponica'), hyilken Tolkarne höllo före vara en Stincus marinust famt Japone»» ferne i fit Ipråk kallade Sanjjo no me» fågs mycket almån löpa uti Fakonie bergs traéterrie. Sedan fåg jag den tor¬ kad hånga til falu fnart i alle bodar hår på orten. Egenom hufvudefe var den upferåd på en träpinne, flere feil (amman. De ny-

M4

s84 Rejm til fiofvet. Fakona 177^.

tjades fåfom et ftyrkande medei pulve- riferadei åfven for Luogfot och for barrs emot Mafltar. ..

^ ■ V V ■

Ariim dracmttiån och åracunculm fam t Dracdntium polypbyflum med lina flora och lik-luktande blomor ftodo hå!r och der på flere ftålleis åfven fom Anm e/cu« kntum på åtfkillige orter odlad. Alla desfas rötter åro ganlka fkarpa. Af Bva^ cmtium polypbyflum nj^^tjas roten utaf li¬ derliga qvinfolkj' at dermed fördrifva foftret; men roten af Årum efctilentum^ renad ifrån lin Ikårpa och ikuren uti flycken, år et godt och födande åmne.

Fakonie by ligger utmed ftranden af den förut n%måe Fakonie inljön, hvilken omgifves af berg på alle fidor. Byen beftår åtminftone af 150 hus, oagtadt den ligger få högt up på et berg, fom tillåter föga odling. Infjon fades hålla en mil i långden osh en fjerdedels mil ( breden. På någre ftållen tyckte jag den vara högft rne bösfe&ot bred. Strö- ming, en i öfterljön aimån, faft ån an¬ nars fålfynt fill-art, den.KÄMPFER få- ger. Ikola finnas, hår , hade jag icke til- fåile at -få fe, men Lax beftåldes nu til rökning til vår tilbakakomft. Denne fjö fades vafa upkomen igenom jord-

båf-

Rejm til HoJvsU Fakona i8S K.

foåfning, fom i hela landet, i fynnerhet i norra delen deraf, almånt och ofta för- Ipörjes. Detta år få mycket mera tro¬ ligt, fpm ånnu ifrån fjöns bojtn af dy¬ kare nphåmtas ftore Ceder-trån, hvilke fordom med ijelfva landet nedfunkit.

'Gedrar (^Cupresfus japöhica'^ våxté i (pfverflod häromkring, få vål, fom r de raåfle^ andre Landflcap; men ingenftådes |åra de finnas vackrare och i ftörre mångd. Desfe åro vål de aldrarakafte och hogfte af alle barrtrån; deras flam¬ mar ftå fom et ljus och trådet flår lån¬ ge emot rota; det nytjas icke allenafl til fartyg, broar och. annat arbete under vatn, utan deraf férfårdigas allehanda ftörre och mindre fnickare-arbeten, hviike lackerade vifa igenom lack-fårnisfan alie ilne ådror. Når detta tråd nedgraf- yes någon tid i jorden och genomlbges af vatn ,, blir det .biåagtigt; detta ofver- dragis . iheti en genomlkinlig lackering, jjlir i fyimjerhét vackert och fåljes myc¬ ket ifrån .'denne prten.

Vi låmnade åhdteligen detta vackra ftålle och-fortfatte refan utföfe berget, under hviiket jag ej underlåt, at flitigt up- föka och famla de vid vågen våxande väx¬ ters och bulkars blomor och frön. Under

M 5 , vå-

igö RefantilBofvit. Faåomi

vågen fagos ganfka månge och vackre fall och vatnledningar ifrån Infjon, med konfr inråtfcade af Inbyggarne til nytta och beqvåmlighet fdr dem vid fine går¬ dar. Men innan vi hunno ned til foten af berget, ankommo vi tii en kefferlig vakt, af hvilken vi noga vifiterades in för de fittande kejferlige Fulmågtige.

Detta år den andra vakt, fom refande ifrån de våftre Landikap Ikola pas- fera, da de årna fig up til Jedo. Lan? dets belkafFenhet häromkring år fådan, at alle llcola refa öfver Fakonie berg och förbi detta trånga ftåile, fom beva¬ kas och tilftånges med portar. Ful^ mågtiges Ikyldighet år i fynnerhet, at noga tiife, at inge vapn föras hår för¬ bi iipåt landet, eller några Frurjtimber nedåt, i fynnerhet fådana, fom i Jedo beftåndigt förvaras, fåfom underpant för fine månners redlighet i forvaltnim gen af fine Ämbeten och fin underfåt- liga trohet emot Kejfaren. Detta fi:ål- ie år derföre lika fom en förmur för det nordligare landet och för hufvud- ftadens fåkerliefr. Refande upvifa hår fine medförde pafs oeh i brift af desfe, varda de qvarhålne.

Qdow^ra^ Fatta^ Kam hatta^ Jom%te och

Refantii Hofvet. OJowara 187 é.

och Kafamats voro de byar, hvilke vi refte igenom, innan vi ankommo tii Odorjara, der vi denna natten qvarblef- vo, efter mer, ån fem timars refa. Uti ^omoto berättade mig Tolkarne, at icke långt derifrån vore et varmt |3ad beifgifc.

Den 26 yJjyril, om morgonen ankommo yi tidigt tii en itor och fn|lt löpan¬ de rivier, Sakkawa kallad, hvilken vi Öfverforo med platte.båtar, fbm åga tun?» na botnar. Sedan åtföljde vi Ijökuften ånda til Fufifawa rivier och Stad.

Vi foro igenom Mifnway Kofinkfikf, til Koijo, fyra mil ifrån Odowava. Hår fpifade vi middag och refte fedan vid pafs fju mil, til- Totfka ilad, der vårt nat- låger var förordnadt, förbi Férafka, öf- ver Banningawa rivier, Nango^ Kwaäiii<, Fu/ifawa idad, och FokanafikoSp

Banningawa år en af landets ftörre, flarkt fcrömande och farlige åar, öfver hvilken ingen bro kunnat byggas. Den blef altfå nu af ofs- öfverfaren uti plat¬ te dertil inrättade båtar. Hår flutades de bergagtige trakter och en flått öpna-' des för ofs, få långt, fom ögat kunde fe,

Totfka ftad låg inåt landet, fom ut- Ikjuter emot hafvet et ipycket bergagtigt

hörn;

?8S ' Re fan til Hofvet.

hörn; men vi återfingo fnart fjökuften, h vars ftrand vi fedan åtföljde * anda fram til hufvudftaden.

. y, •k,

Vår fidfta dagsrefa företogo vi den ay April, och hade ungefärligen tio tall fram til Jedo.’ I dag, lika fom för¬ leden gårdag, färdades vi igenom et ganlka folkrikt och odladt iand, der den ena Byen och Staden råkte nållan ihop med den andra, och hvaråft refande, i ftora troppar, nårmare hufvudftaden, likafom ftötte tilhopa. Vi ankommo förft til Sinamo, fedan til Odogma^ Kana- gawa, Sitrumi och Kawajakki, der mid¬ dagsmåltiden hölts. Sedan ankommo vi til Rokogaroa rivier, Omuréy Ohotoki, Oki- io och Sina gawa.

Vid fjokuften, fom hår och der ågde förråd på oftron och en ftor hop forter andre upkaftade fnåckor, hvaraf jag éj hade tiifälle i dag bekomma något, fåg jag huru både (^Fuci och Viva;') gröne och brunagtige hafsvåxter famladesy lör at nytjas til föda af et idogt folki ” Se¬ dan-desfe, i: fig fjelf fege våxtér blifvit yål aflkölde-Qch renade ifrån ialt, fand och annan oreniighet, blefvo de llcurne i fmå ftycken, foin ytterligare tvättades

Refantil Hofvet. Sinagawa i89

och kramades, til defs de blefvo tjen- iige, at i imå kakor- beredas och åtas.

Sinagava och Takanava åro tvånne Förftåder til Kejferliga Rifidens Staden Jedo, tagande den förra fin början der- ifrån hela två Japanfke mil och gående långs efter fjöftranden. Vi hvilade en god timas tid uti Sinagava, förfriftade o£s med litet mat och dryck, famt för¬ luftade ofs öfver den vackra utfigt, fom Rikets ftörfte, och förmodeligen på jord- Klotet den vidftråktafte Stad famt defe Iköna hamn gåfvo ofs. Hamnen år öf-

_ver al måtta upgrundad och . moddrig. De. ftörfte fartyg ligga ofta hela fem

jnilen för ankare, utom Staden; andre mindre ftore arne mii och de fmårre fartyg famt båtar uti flere rader innöm hvarandre, til flére hundraden, efter deras olika ftorlek och tyngd. Staden år härigenom vål förf åkrad ifrån fiend- telige anfa! til fjös, utan at oöfverviri- neiiige hinder ligga i vågen för varors tran iport hit ifrån andre orter.

Lika få nyfiket vi belkådade Sta¬ den, hamheri och de omliggande trak- terne; åfven få nyfiket blefvo vi af Ja- poneferne belkådade, hviike få tOfågan- de ftrömade hit och formerade om¬

kring:

ip® Refan til Hofveti ^eio 1776,

kring oft, i våre Noritnons inneflr,tné\( et helt låger. Ibland desfe hefunno fig åtftilliga förnåma Fruntimber, hviika låtit bära fig hft uti Norimons och tyk» tes blifva rått otåliga, då vi någon gång nedfiåpte i4re rulgardiner. Desfe Nori¬ mons, ftålde runtomkring ofs, nedfa!^- te på jorden, tycktes utgöra en ' liten by för . fig fjelf, hvarS finå rörlige hus innom en kort ftund fedan förfvunno.

Når vi genoiiivandrat Sinagavst och Taknnava förftåder, befiående af en eii* da gata, niårkte jag, af vakten, fol¬ kets ökade mångd, våre bårares tyftnad och ftadigare gång, at vi inkom¬ mit uti fjelfva hufvudftaden. Vi fördes ej långt derefter öfver Ntporibas, en brygga af någre och fyratio famnars långd och ifrån hvilken i hela Miket vågarne til landsorterne blifvit afmåtte. Sedan vi paslerat vakthufen vid ingången i Staden, fördes vi en god timas tid långs efter en ftor och bred gata, innan vi hunno fram til vårt vanliga berberge, deråft vi infördes igenom bakporten, och genom en fmal gång, til andra an¬ dan af hufet. Förfia inträdet uti detta vårt Lögie, tycktes icke lofva ols myc¬ ket ftort elier Ikönt; men når vi blif¬

vit

Sefantil Hofvet, Jedoi’]'j6. 191

vit fdrde en trappa up, voro våre rum tånieligen fnygge, ehuru ej få anftåndi- ge, foin jag våntat för en Ambasfade från en få aflågfen Verldsdel. Et ftort runa utgjorde vårt förmak, Audience fal och matfal; en kamare fårlkild för Ambasfadeuren och en annan, fom kun¬ de afplaokas, för Doétorn och Secre- teraren, famt et litet rum til badning, utgjorde för ofrigt alle våre enlkil-

■ de beqvåmligheter, hvarmed vi må- fte åtnöja ofs, under hela vårt viftande hårftådes. Utftgten var åt en mindre gata, fom fållan vai' fri för poikar, hviike beftåndigt Ikreko och ropade, la fnart de fingo fe minfta Ikymt af ofs; ja fom^ för at få fe ofs, ftundom upklåttrade högt på våggarne af de motftående hufen.

Sålunda hade vi både med hålfa och nöje fulåndat vår iånga refa, och utan at någon varit fjuk mer ån Secre- teraren, fom på fjön plågades af Poda- ger, lyckeligen ankommit til det långft bort i öftan belågna landets hufvudftad.

Den våg, vi fördes, var på någre få ftållen ändrad ifrån den, fom Ambas- faden fördes uti Käimpfers tid, och nå¬ gre få andre herbergen nytjades til hvi- lo-eller måltidsftållen, ån den tiden. Re-

fan

i^% Refä-n ti! Hofvet. ^säo

fan til fjös, Tom varade nåftan en hel månad,' gjorde denna hofrefan för ofs ovanligt långfam och vår ankomfi: til Jedo fenare, -ån den förmodeligen nå- ^gonfin förr Ikedt; denna omitåndigheten tilikyndade _ mig den' förmonen^. at vå- Ten - långre framikred och fommareo ■nårmare nalkadesfå at flere träd och

■'Våxter hunoo komma uti .bloma , ån jag annars haft tiifåile, at få fe och famla,- om denna refan varit en månad kortare och vi följagteligen återkommit en må¬ nad förr tii vårt Faétorie uti Nagafaki.

Under vågen hade jag haft tiifåile fe, huru åtlkillige af Landets Förftar, få vål ftörre och rikare, forri de mindre, med et afpasfadt medfölje, gjor¬ de fin årliga Refa, up til famma buf- vudftad och Kejferliga Hof. Få utaf dem mötte ofs och kommo denne ti¬ den tiibaka. De nsåfie gingo ofs förbi. För dem, fom voro af mycket anfeende, nödgades vi, under det de togade förbi, hålla ftilla, få framt vi icke kun¬ de förut hinna fram til något herber- gej och når desfas medfölje var ganlka firort, hånde ofs Igjerna den ledfamhe» ten, I fynnerhet då vårt möte intråifa- de pl fådane ilållen, der endaft fmårre

byar

Refan til Hofvet. Jedo 193

byar funnos, at vi fingo åtnöja ofs med mindre beqvåmiige herbergen. Ja, det hande ofs en gång, at vi uti en Stad måfte låmna det herberge, vi redan in¬ tagit, öch begifva ofs til et utom ftaden belågit Tempel, hvaräft vi uthvila- de uti tvånne dagars tid, innan vi kun¬ de få tilråckelige barare, håftar och an¬ dre nödvändigheter til refans vidar? fortfåttande,

Flere hundrade, anda til ét öch två tufende man utgdra ofta en fådan För- ftes medfölje^ fom uti ordentelig ord¬ ning toga fram. En myckenhet af defs trofs båres eller fåres på håftfyggen» Defs vapn och Förftelige tekn [infignia), buros altid, Cpmlige på längre afftånd' förut, fomlige: närmare defs Norimon. Merendels leddes en eller 2:he vackre handhåftar åfven förut, och någre' ägde en eller flere Falkar, inrättade til jagt, fom buros på armen med en kådja bund-; ne om foten. Utom defs buroS flere ftörre och mindre kiftor, fångkläder., Théredllcap;ja foifidrmen, folfjåder, hatt och toflor utaf fårikilde betjänter, for at hafva al ting til hands. Der de framtogade, blef en djup tyftnadj folket på vågarne iade fig ned, med hufvudetj

3 Del. ■ W böjdfe

1^4 Rejan til Hofvsf. Jedo

böjdt emot jorden, för at vifa fin vördr nad. Norimon^-Bårarne buro fin Her¬ res Liveri och al ting annars var märkt med ägarens vapn. Då de togade ofs förbi, hade de merendels gardinen ned- lläpt; en och annan hade likväl den höf- ligheten, at öpna den och at åfven under förbifarten hålfa ofs, famt någre, at ige¬ nom någon utlkickad af fin Hofftat, lyckönlka ofs. Voro vi inkomne uti nå¬ gon Stad eller by förut, ägde vi tilfål- le, at uti något hus , fom dertil för ofs beftåldes, vid ftora gatan, fä fe hela fviten förbitogande, då merendels altid Norimons gardinen var updragen och vi fingo belkåda Lands-Herren fittande i fin Norimon, til utfeende och färg aldeles liknande almånna folket, kläd på lika fätt, och utom fin ftora ftåt, icke öcild ifrån andre.

Vid gränforne af hvar och ens land, fom vi kommo at genomrefa, hade vi af utlkickade väl blifvit emottagne och complimenterade; men ingenftådes ha¬ de vi haft tilftånd, at antingen fjelfve beföka desfe Förftar, änlkönt vi refte igenom fjelfva Refidence-Staden, ej el¬ ler fingö vi af dem något befök. Det förra kunde icke Ike, emedan fådant IkulJe koftat ofs anfenlige Ikånker, hvil-

Ref an til Hofvet. Jedo 195

ke efter Landets fed, altid Ikola fandas förut, innan befök få aflåggas. Det fednare tillätes icke eller-, för fine egne orlaker Ikul; utom det fådant år för- budit, på det Hollåndarne icke må gö¬ ra någre bekantllcaper med Förftarne i landet, fom för det famma i et eller annat affeende kunde blifva Ikadelige; få tillåter icke Förftarnes Höghet det famma, Ibm då borde vifa lig i al lin ftåt, om det Ikulle ftållas i verket. Likvål hän¬ de ols den få fålfynte, fom oförmoda¬ de omftåndigheten^ åt en afton fent i vårt Herberge vi fmgo befök af en Lands-Herre, fora aldeles (^incognito') okånd, endaft åtföljd af tvånne line Hof- Herrar, dröjde en god ftund inpå nat¬ ten och talade med ofs om hvarjehanda faker. Han tycktes vara åfven få nyfiken, fom han var en artig och gan- Ika vänlig Herre. Alt hvad vi kunde åga til hands af våre meubler , belkå- dades ganlka noga med mycken up- mårkfamhet, och talet föll icke allenaft på Japanlke, utan åfven på åtlkillige Eu- ropeilke faker.

' Regnväder inföl vål någon gång den¬ ne tiden, dock icke alt för ofta och kölden Var drågelig, ehuru vi på et och annat fcålle måfte med eldning i rumet mil-

N a dra

196 . Éefan til Hofvet. Jedo 177^.

dra kylan. Japoneferne fjelfve tål4e iharare köid, ån regnväder, fom icke fynnsriigen vål pasfade för deras nak¬ ne fotter och hiifvud. Regnade det ftarkt, gingo de icke gjerna iit. Annars betacka de fig för regn under refor, oied paraplui, hatt och regnkappa. RegnfKår-' marne åro af oljadt papper, fådane, fom de vanligen hitföras ifrån China. Hatten år rund och kupig, af fint grås flåtad, ganika tun och lått, famt bindes med et band under hakan. Regnkap¬ pan utaf oljadt papper utehåller alt regn och år obelkrifveligen lått, famt blir regnet icke tungare, fåfom Enropeernes kläder. Sämre folk, fom ej mågtade åga en fådan kappa, hängde öfver ryg¬ gen et ftycke halm-matta, fom antin¬ gen var Ilåt eller likfom luden på ytre lidan af utftående och nedhängande balmftrå-åndar.

Fjorton Landikap hade vi under uprefan genomvandrat, nemligen Omiira-^ Ft^ Jen, Tfikungo, Tfikudfen, Budfeny ‘J-anmafiuoy Omi, Ifi, Owari, Mikawa, lootomiy Stimn- ga, Sfigami och Mufafi, famt dels utom til fjös färdats långsi efter kufterne af åtta andre, nemligen Nagatto, Suwoy Aki, Bin^

go, Bitjju, Bidjen, Farima ocb Sid0u,

Straxt i början, efter vårt intråde uti Jedo fingo vi dageligen befök af mån¬

ge japaner, ehuru vi fjelfve icke hade tilftånd komma ut, förr ån på audience- dagen. Ingen hade likvåi frihet, at be^ föka ofs, utom de, fom dertil af Re¬ geringen erhållit uttryckeligit tiiftånd. I forftone fingo vi belök af Lårde och Landets ftore Mån; federmera fingo åf- ven Kopmån och andre infinna fig. Fem Läkare och tvånne Aftronomer voro de, fom aldraförft, efter undfångit tih ftånd af Rikfens Råd, på et mycket högtideligt fått, kommo at beföka ofs och betyga lin fågnad öfver vår ankomft. Ambasiadeuren fjelf, få vål fom jag och Sekreteraren, tillika med våre Tolkar och Officerare emottogo dem

N 3- uti

198 Jedo 177*^.

wti vår Sal och hade med dem flere ti- marS famtal, ehuru jag, fåfom mera bevandrad på vetenikapernes vida fålt, fedan de föi^fte almånne höfligheter och famtal voro forbi, blef nåftan enfam et åmne för deras frågor, på hvilka de an- höllo om nöjagtige uplysningar. Astro- noinerne voro Sakaki Bons in och SuBOKAWA SuLo, bågge åldrige och alfvarfame Mån. Deras frågor angin- go merendels förmörkelferne, hviike jag förmårkte, at Japanerne icke kun¬ de utftaka på minuter och ofta icke på fimar, Emedan våre frågor och fvar atlid måfte gä igenom Tolkarnes mun, få hånde det ej fållan, at vi icke nog tydeligen kunde förftå hvarandre; utom det, at jag i den Låran, fom, angår de ftore himla-kropparne, icke ågde den djupare infigt, jag gjerna önfkat: och hvarken de eller jag ågde någon bok til hands, fom hårutinnan kunde vara ofs til någon hjelp. Med Låkarne var farntalet mycket låttare, emedan dels tvånne af dem forftodo något hollånd- Ika, dels Tolkarne icke åro okunnige uti Låkarekonften. Doétorerne voro följande, nemligen Okada Jeosin, en man öfver 70 år. Han förde meren¬ dels ordet ibland dem och begårde i-

bland

^eäo 177(5. 199

bland annat, underråttelfer i fynnerhet om Kräftan, Benbrott, Näsblod, Böl¬ der, Phimofis, Sår i halfen. Tandvärk och om Gyllenådern. Kurisuki Dofa var en ung Läkare, fom åtföljde den förre. Amano Reosjun och Fokus- MOTO Do SIKT voro tvänne andre, fom gemenligen höllo fig fåfom åhörare. Alle desfe förnyade icke ofta fine be- fök, hvilke ledan ej eller Ikede med någon ftåt, utan enlkildt hos mig. Men tvänne af Doétorerne allade icke allenaft dageligen befök hos mig, utan qvar- blefvo ofta långt in på nåtterne, för at af mig undervifas och läras uti flei"e vetenflcaper, dem de på det högfta ål- fkade,fåfom Phyfiken, Oeconomien, och i fynnerhet Botaniken, Chirurgien och Medicinen. Katsragawa Fosju, en af desfe, var Kejfarens Lif-Medicus, helt vsng, godhjertad, qvick och lefvande. På fine kläder ägde han Kejfarens yapn och åtföljdes af en fin Vån, Na- KAGAWA SyKTNAN, fom var något äl¬ dre och Lif-Medicus hos en af de för- nämflre Landets Forftar. Bägge desfe, och fynnerligafi: den fednare, talade nå¬ gorlunda väl holländlka och ägde någre infigter uti Natural-hifiorien, Mineralo¬ gien, Zoologien och Botaniken, håmta-

. N 4 de

ao.p ^säo 1776^.

de dels af Chinefilke och holiåndike Boce ker, dels af de hollåndilje Medici, foui. fdrut befékt desfe trakter. Bagge vo¬ ro obefkrifveligen familiere, tjånftagfcige och mone oiii at låra; och fysfeiiatte de mig få mycket flitigare, fom de hos mig funno infigter, dem de hos andre fÖnifcfaknat; och fom igenom Tolkarne iångfc före vår ankomfl:, det rygtet hitkommit, at detta år IkuHe hit ankom¬ ma en holiåndfli Doéfor, fom voro lär¬ dare, ån de vanligen hit anländande, ofta nog okunnige Fåltfkårer. Min i- från Paris och Amfterdara medförde faraling af vackre chirurgilke inftrumenter förhöjde ännu mera de goda tan¬ kar, de redan fattat om mig. Ehuru jag ofta af desfas entrågenhet uttrötta¬ des, kan jag icke neka, at jag i deras fållkap tiibragt månge nöjfame och up- byggelige ftunder. De förde ofta til mig uti herberget, dels til Ikånks dels at beCes, fmå famiingar af Droguer, mi¬ neralier och åtlkilliga fårlka örter, både med och utap blomor. På desfe fednare, fom jag inlade, torkade och för¬ varade, meddelade de mig landets egne namn, bruk och nytjande, famt jag dem tilbaka latinike och Hollåndlke namn jäm¬ te det förnuftigare bruk, Europeerne gö-

zot Jeda 177Ö,

ra deraf. Deras hufvudböcker ufci Bo>- taniken voro Jonstcms Hilhria Natura- lis och DoDONiEi Herbarium, åfven fom i Medicinen Woyts Skatkamniare, (Ga- zopbylaciutu)., hvilke böcker de utaf .HoI- låndärne , tilhandlafc fig. Uti Chirurgien ägde de Heister öfverfat på Hollånd- ika, och jag förläide nu til dem, utom andre böcker, åfven en ganfka vacker edition af Muktings ortabok.

Doftorerne voro ftålde ifrån andre derrned, at de ftundom afrakat alt fit hår på hela hufvudet; ftundom behöllo de det, utan at, fåfom andre, afraka nå- got deraf.

Uti alle Japanilce Ståder drage.'? en förtråfFelig' omforg för brand och an¬ dre olyckshåndelfer. En fåker, vakfam och tilråckeiig vakt år derföre på alie ftäilen förordnad och foni • redan tidigt om aftnarne, ledan det mörknat, bör¬ jar utgå. Denne våkte forfta qvållep. min upmårkfamhet och låt fedan altid tilråckeligen höra fig. Denna vakten var i Jedo dubbel; iiemligen den ena vakten gaf endaft tiikånna, hvad klåckan var, fom Ikedde med tvånne ftycken tråd, hvilke Ilogos emot hvarandre. Det¬ ta flående Ikedde under fortgåendet,

N 5 gan^

^02 ^edo 1776.

ganflca tått och nåftan vid hvarje hus. De två fidfte flagen följde tått på hvar¬ an dre, til tekn, at man ej hade flere at förvånta. En fådan vakt hölts meren¬ dels för hvarje gata. Den andra vakten år egenteligen brandvakt och kännes dermed, at den flåpar på gatan en klyf- der Bambo-Kåpp, eller en jernftång, uti hvilken ofvan til år en jernring, fom gifver et egit och obehageligt ljud ifrån 11g. Vid åndan af hvarje gata, dår med portar den famma kan afftångas, år al¬ tid en hög ftega, hvaråft vakten kan upftiga, för at efterfe, om någon Rrand yppar 11g. Ofvan på hvarje tak år en fyrkantig plats, omringad med ledftån- ger, hvaråft altid finnes et kar med vatn, at åga til hands vid upkommande eldsvåda. På ganflta månge ftållen åro vid hufon upbygde brandfrie pack¬ hus af ften,‘ hvaråft vahror och meubler kunna bergas. På lldorne af desfe fåg jag flere jernhakar inmurade, f&m tjånte til våta mattors uphångande och at derigenom hindra eldens ftyrka.

Hufen i Jedo åro för öfrigt lika fom i andre ftåder, tåkte med takpannor, två våningar höge, hvaraf den öfre fål¬ lan bebos.

Som

^edo aö3

Som hufen åro mycket eldfångde, hånder det ganika ofta, at Brand yppar fig uti Jedo och ofta ödelägger lieia ftråc- kor af hus och gator. Under vårt nu varande viftande upkommo eldsvådor

‘ flere gånger, fom blefvo häftigt däm¬ pade; men vår Ambasfadeur berättade om en förlkråckelig eldsvåda, fom tildragit fig under dels viftande hårftådes år 177a uti April månad. Elden kom lös kl, 11 om middagen och utbrede fig til kl, 8 om aftonen andre dagen", få at förödelfen utftråkte fig hela 6 milen i längden och tre uti breden. Vid det tilfållet af bran hollåndlka Herberget och Hollåndarne blefvo trenne gånger flyt¬ tade undan elden om natten, famt fluteligen til et Tempel.

Jordbåfningar kårides flere gånger, under den tid, vi viftades i hufvudftaden, ehuru de'voro ganlka lindrige och flere berättades hafva låtit kånna fig, ånlkönt vi icke kunnat mårka dem.

Åtfkillige drikspenningar blefvo nu utdelte til de af vårt folk, fom hittils be- ledfagat ofs. Vår uppasfare undfick nu 4 R:dr. Norlmons bårarne 3, Norimons uppasfare åfven 3 och a andre betjän¬ ter 3 R:dr. 7 Mas och 5 Konderins;

Ut-

ac>4 - ■ Jcdo i‘fj6.

Utom de vanifge och i landet gång- bare mynt, fom jag fet under uprefan, beflitade jag mig om, afc igenom Tol- karne och Medici förilcafra mig alle gam¬ le och fåifynte forter. De altnånnaft

. gångbar6; mjmten voro följande: Nye lio- åangs åro aflånge, i åndarne rundade och platt flagne guidftycken, vid pafe två tum långe och något öfver en tum brede, föga tjockare, ån et fvenikt run- ilycke. Ttl fårgen åro de blekguie, teknade på ena fidan med intrykte afbrut- ne tvårfcrek och vid bågge åndar med en paralellogramraift Itjibs figur, fom åger iiphöjde bokftåfver och utom dem en månlik figur med en uphöjd figur af en bloma. På andra fidan år uti midten en cirkelrund ftåmpel med uphöjde bok¬ ftåfver och innom kanten emot ena an¬ dan tvånne fmårre fntrj/kte Mraplar med uphöjde bokfcåfver, fom på hvarje kobang åro olika. Deft vårde år 6o mas eller 6 Riksdaler. Itjih kallas af Hol- iåndarne Guldböner Qboojitje'^, år utaf blekt guld, paralellogrammiik och platt, något tjockare, ån et runftycke med månge uphöjde bokftåfver pä ena fidan och tvånne uphöjde blomfigurer på den andra. Gäller 5 Mas, eller |;:deis Kobang. Nandio Gin år et paralellogra-

mifkt

JeS i77<5'. 2,05

milkt platt filfVermynt, af en, fvenlk kopparftyfvers tjocklek, en tum långt, , och en half bredt, utaf fint lilfver. Uti fjeifva kanten åro intrykta ftjernor och innom kanteime uphöjde pund:er. Ena fidan år ofver alt teknad med uphojde bokftåfver och den andra år på fin un¬ dra och Itörfta hålft fyld med uphöj¬ de bokftåfver famt åger en dubbel mpnlik figur. Denna fan jag vara gång- bfjr endaft pä 6n Nipon, i fynnerhet u-lji Rikets hufvudftåder, utaf 7 Mas och 5 Konderins vårde.

Jtaganne och Kodarna kallades åt- Ikilliga oformliga filfverklumpar, fom ågde hvarken enahanda ftoriek, ikapnad eller vårde. De forre voro dock afiånge' och de fednare rundagtige, oftaft tjocke, fållan platte. Desfe gå al- månt i handel och vandel, men vågas altid ifrån man til man och te biyfår- gade ut. De' åro ganlka olika teknade med bokftåfver, och de, fom aga på fig Rikedoms-Gudens bild, få namn af Datkokvs ganne. Desfe, tillika med de öfrige Japanlke mynten kunna fes ut¬ förligare beflcrefne och afritade uti det tal, jag hållit inför Kongl. Vetenlkaps Academiea i Stockholm, år 1779.

Sini

ao6 yedöiyjS.

- Sent kallas de myntftycken af kop¬ par, måsfing och jern, fom nårmaft lik¬ na runftycken. De åro af olika ftorlek, vårde och utleende, men altid gutne och i midten förfedde med et fyrkantigt hol, hvarigenom de kunna uptrådas på et band, famt åga brede kanter. Gångba- re af desfe åro Sjiunon Seni, fom likvål nu mera år fålfynt och galler lo vanli¬ ge Seni eller - Mas. Simoni Seni, af 4 tålige Seni vårde och utaf måsfing, nåftan ftort, fom en ftyfversflant, men tunt, fan jag gångbart endaft på 6n Ni- pon. Kåns lått af fin gula fårg och med fine uphöjde bågar på undra fidan. f^an- Itge Seni åro af et runftyckes ftorlek och af röd koppar; 60 utgöra i Mas. Doo- fa feni år et med det förra lika ilort och gutit jern-mynt, åfven af lika vår¬ de och utfeende, men få Ikört, at det låtteligen bry tes eller faller til ftycken. Detta har Wifvit gutit i et Mynthus bredevid Nagafaki ftad.

De fordom gångbare och nu mera fål- fynte mynt, hvilke rnine vånner rnig för- IkafTade hårftådes, voro följande, nåmii- gen: Gammal Kohang beftår af fint guld, år brandgul til fårgen och något bredare ån en fjy Kobang, för öfrigt lika tek-

yedoxjjS. 107

nad. Den gåller altid 10 Riksdaler el¬ ler Thails.

- >

Gamtnal Jtjih år något långre, bre¬ dare och tjockare ån den vanlige Itjib, af blekt guld och gåller Mas, 5 Kon- derins. En dylik mindre fades vara mycket fållynt; den var mårkeligen kor¬ tare, fmalare och tunnare, ån den van¬ lige, af högre fårg och vårderades til II Mas, 2 Konderins och a Cafjes.

Kofju Kin.) Kojjnhang eller Kofju It- jih Ntfin och Sjiinak voro fltaå mynt- forter af guld, fkilde til ftorlek, Ikap- nad och varde. De fades fordom blifvit flagne i landlkapet Kofju, och at de deraf fåt fit namn. De beftå af blekt guld, åro platte med ftåmplar mårkte å omfe fidor, två på ena och fyra på den andra. Håraf erhöl jag fyra run¬ de och en fyrkantig fort, IkiJjagtige tii ftorleken, men kommande alle deri 6f- verens, at den öfverfta ftåmpelen på ena fidan var altid Jika, och de tvånne til höger på andra fidan åfven lika. Den underfta ftåmpelen på ena fidan och de tvånne til vånfter på den andra, åro för¬ änderlige, på fårlkilde ftycken. De run¬ de voro innom kanten teknade med uphöjde punfter, men den fyrkantige

icke.

sog - "^edo

icke. Deras olika . varde år ifrån icg til 2 Mas.

Gömcme Gin, et paralellograramiikt platt fiifvennyiit, år nåftan två tum långt ocli feäiften få bredt, med afhugne .horn, tjockt fom- en fvenli;' ftyfver, af foga fint fiifver. Uti kapterne åro åtOdlliga ftjernor och innom dem år å ömfe fidor én nedtrykning. På båda fidor år uti den ftörre undra haifdelen en uphöj-* iiing, likafom voro der en Nmdiogtn in» iagd, hvarpå år en ftor ftåmpel intrykt med uphöjde bokftåfver. Den öfriga mindre haifdelen år på ena lidan llåt, och på den andra pryd med tvånne ra¬ der pundler, tvånne råta tvårftrek och emellan dem et flingradt band, alle up¬ höjde. Den Ikattades vård 5 Mas och fades for detta varit gångbar uti Rikets hufvudftåder.

Ibland de flere Japanlke trykte böc¬ ker, fom vilades mig, var en, fom blifvit trykt under Portugifernes fordna hårvaro. Den var uti lång Qvarto, trykt på Japanikt papper och med Japanlke bokftåfver hel och hållen, utom Titelbla¬ det. På det lamma ftod öfverft 'Racvyoxv, hvilket Tolken ej kunde på hollåndlka éfverfåtta. Uti midten fthd et afiångt

por-

'^såo 1776. 51051

i)örtugiliikt vapn pch ned til: In Colltgio ^aponico Somtåth Jefu, cum faculinte jupermum, A:o mdkcviii. Sades afTol- ^ ken vara en Ordabok eller Lexicon, dock ej med portugifiika uti. Den var af en tums tjockieK.'

, Ut'af miri flitige och fnålle Difcipelj Herr Sunnan fick jag til fkånks en Ja- panik tryckt Örte-Bok, Ijimenfo kaiiad, beftående utaf ao delar, Uti 8:vö, med be- Ikrifningar och hög UHige figurer. Hvar- je déi var éxi eller högft i linier bred.

Utöni derina ofverköra jag til kops någre andre botanilke tryckte böcker; af flere eller fåxre yolumer, med båttre eller fåmre figurer ^ fålbm: Sooqva ^en- fo, et herbarium af 3:ne delar, innehål¬ lande jårate belkrifhihgar, flåte figurer på efidaft Japahfka értér. Moroku/i Ko~ inoofi, et annat herbarium, fom tillika åfhandlade fyrfotadé djur; filkar, foglar, handtverkerier och hushålning. Den fades vara förft tryckt i China; innehåller flere delar och fmå eländige figurer. Ki~' moofi kallades famma verk, omtryckt i Japan, men något båttre och Vackrare. Snnehåller 13 delar i 4:to.

'Foko iio jämma Ku fa, var et vackert Herbarium, beftåeade endaft af en del,

3 Del. o ' uti

%io ^edo 1776. uti 8:vo, med. vackre och tydelige fjgurer af Japanfka orter; famt et okåndt i 4:to, af 7 Delar. '

En tryckt Bok, uti ftor 4:to och s:ne delar, med • illuminerade figurer på Ja- panike filkar, fick jag åfven til kops. Den år en af de vackrafte, fom i landet utkommit och åro figurerne få vål både graverade och illuminerade, at de i Euro¬ pa Ikulle kunna erhålla et utraårkt loford.

\

Denne tiden, under de dagar, jag viftades i Jedo, var oftaft fuktig och merendels dageligen mulit; ftundom dugg-regn, ftundom ftarkt regn, antin¬ gen före eller efter middagen.

Japanerne héllo hår fin vanlige mat¬ ordning, åto trenne gånger om dagen och oftaft mifofoppa kokdd med filk och lök.

En fort tjockt papper, fom var brun- agtigt och ågde åtlkillige enkle mörka¬ re ftrek påtryckte, fåldes fåfom en ra¬ ritet. Flere ftycken af mer ån en half aln i långd och bred kliftrades ganlka nått tilfamman och fades nyljas til nat- rackar. Sådane natråckar brukades, ef¬ ter beråttelfe, endaft af mycket åldrige mån och det endaft den kalle årstiden, då de icke fvetta, famt utan på en el-

Jedo 177Ö. 211

ler tvånne andre natråckar. De fades vara aldeles förbud ne för yngre at bru¬ kas. Som denne kiådnad hvarken åg- de någon ftyrka, eller i brift af båttre klåder var nödvåndig, utmärkte den fnarare en vifs hög ålder hos dem, fom fuigo bruka den iairima.

En annan fort af tyg, blef mig få- fbm ånnu flrörre raritet, föråradt. Det var våfvit, fulkoinligen fhöhvitt och lik¬ nade bomuls-lårft; men det var tilredt, fpunnit och våfvit utaf fådan bark , och defs trådar, fom almånt papper i lan¬ det beredes. Detta nytjades i -ftållet för linne, icke af nödvändighet, utan låfom en fålfamhet, och var icke fynnerligen ftarkt. Det fades vål kunna tvåttas, inen fådant Ikulle Ike med. myc»- ken varfamhet. '

De ljus, fom brånnas hår i landet, tilredas af en utpråsfad olja utaf frön af Ri)us fuccedanea. Denna olja ftelnar' fåfom talg och år mindre. hård ån vax; ^et/igo Landlkap fortbringar i fynnerhet detta tråd och låmnar fåledes' ym- nigaft förråd af denna ftadiga olja.. I- bland de Ikånker, fom Förften ifrån, detta Landlkap medförer til Kejfarens Hof, åro ethundrade ftycken ljus, af

O a en

%i'Z _ ijyG,

en fots iångd och få tjocke, fom en mans arm, med derefter pasfad vekec Sådane hedersijus brånnas eiidall a:ne gånger på hela året vid hofvet, nemligen den förfte Sjoguats och vicl högtiden den förfte Sjiiguats. Ehuru något af des¬ fe ljufen fvåriigen kan bekommas, hade jag likvål den lyckan, at erhålla et, fom vid nåmnde tilfållen brunnit. Oljan tyktes uti dem vara både hvitare och ftadigare, ån uti de vanlige fmå til faiu- varande ljufen, fbm fnarfe hårlkna och Wifva bruna.

Den iS Maji blef utfat tit vår Audi- ence-dag. Denne dagen utfattes icke förr,' ån vi kommit til Jedo, och beror då af vår Hcyndefammare eller långfam- mare uprefa. IMår den nu Inföl, voro vi fårdige, at i al vår båfta ftrud, ti* digt pm morgonen, fedan vi likvål för¬ ut våi frukofterat, begifva ofs i våre Morimons, at båras til Kejferiiga palatfet. Vi vbro klådde uti Europeilk klå- dedirågt, dock'utaf dyrbare fidentyger, fom antingen voro med filfver invåfde eller méd guld galonerade. Och til da¬ gens fiimt tilfållets högtidelighet hörde åfven» at vi voro förfedde med våre värjor femt en öfver ryggen hingande

gaE"

Jeäo 17760 JJ3

ganfka vider fvartfidenfcygs-kappa, myc- ' ket lik- de vanlige pråf?:-kappor. Alle Ikånkerne voro redan affånde få vål til fCejfaren, fom Kronprinfen, Rikfens Råd ock öfi-ige Åmbetsmån, famt i ordning uplagde på fidan af de rum, der vi kom- m'o,'at få audience.

Vi blefco burne en god ftund ige¬ nom Staden, innan vi hnnno fram til den afdelning der af, fom utgör Kejfa- rens Riiidence, Detta år omgifvit med vatngrafvar och flenvallar, famt affon- dradt med vind-bryggor. Det utgör fgr iig fjeif en anfenlig Stad och fades va¬ ra fem mil i omkrets. Detta inneflutar Inom fig Kejfarens enlkildta palats, få vål, fom Kronprinfens, hviike hvar för fig afikiljas med breda vatngrafvar, ften- murar, portar och andre bolverk. Uti det yttre Citadellet, ibm var aidraftörft, voro Rora och vackra ’gator ^ med tåcr ke och ftore hus, hviike tiUiörde Lan¬ dets Förftar och Prinfar, famt Rikfens Råd och andre Ämbetsman vid hofvet. Deras talrike Familler, fom hela året åfven mäfte viftas vid Hofvet, voro alt- få åfven hår logerade. Vid den förfta porten var vål en ftark vakt, men den, ipin holts vid andra porten, fades , be- -

03 "" ftå

»14

flå dageligen af ettufende man. Så fnart ' vi inkommit igenom denna porten, fe¬

dan vi förut ftigifc ntur vare Norinions, blefvo vi iedfagade tii et rum, der vi måile vänta bela timan, innan vi fingo Vidare^ iEjkomma tii Kejfarens egit Pa¬ lats. .Andteligen gais ofi? tilftånd, at nal¬ kas det famsria, Vi gingo igenom en lång rad af krigsmån, fom voro tjpft|ide å omfe fidor, ånda fram til palatfets dörr, alle med vapn förfedde och vål klådde.

Kejfarens egit Palats var anlagdt pa en liögd, och ehuru det icke ågde mer, ån en våning, var det ilkvål mycket högre ån andre hus, lamt intog en anfenlig och vidftråkt plats. Vi infördes genafl uti et försnak, der vi ledan fingo åter vånta, åtminftone en god tiir.e. Väre Officerare fatte fig på det Japan- fta fåttet vid ena fidan och Hollåndar- ne famt Tolkarne på den andra. Det föreföl ofs ganfka fvärt, at fitta på de¬ ras vanliga fått och eimedan vi derined icke långe kunde utharda, kaflade ‘vi fötterne at fidan, famt betåkte dera nied vår fEora kåpa, fom i detta hSn- feende kom ofs ganfka vål til pafs. Den tiden vi hfirflådes våntade, föreföl ofs aldeles icke lång, emedan en ganfka ft.pr

mångd

■ yedöi'j’j6. 215

mångd af folk ftromancie iifc och in, föl' at både befe oCs ocb. at talarn ed ofs. Åtfkillige af Landets Förftar be- fokte ofs åfven, ehuru altid incognito; dock kunde vi aitid mårka, v.år de ankommo, af det for], fom förit hördes och fedau den tyftnad, Ibm följde der- på uti de inre rumen. Deras nyfiken¬ het gick långt i al ting; men det, Ibm de aldramåfi: fysfelfatte ofs med , var at få fe vårt fått, -at Ikrifva. Vi blefvö altfå arjmodade, at antingen på något papper, eller på-deras folFjåd!’ar ,Ikrifva något Rågre upvifade ock fä för ofs fådane folrjäclrar, på hvilke Hollåndar- ne förr fkrifvit och hvilke de forgfålligt bevarade, fåfom en ftor raritet. ,

Åndteligen, inföl det ögnaWick, då Ambasfadeuren fsculle få fin Audience, hvarvid Ceremonien nu var ganfka oli¬ ka ifrån den, fom brukades -for ethundrade år fedan uti K^empfers tid. Am,- , basfadeuren framfördes til Kejfaren och vi förblefvo alle på vare rum, tils han om en kort ftund återkorh.

Efter Ambasfadeurens återkomft nöd¬ gades vi åter fördröja en god ftund uti förmaket, för at eraottaga befök och frågor utaf åtlkillige Hofmån, under hvil-

O 4 kas

a?6 ^eäo

kas ankomH flere; gånger djupa "tyftnaj der infoilo.. Ibiarid desfe fades åfven Hans Kejferliga Hafeftåt fjelf ificognito hafva Infunnit %, för at nogare beikå? da Hollåndarne och deras klldedrågt. Våre Tolkar och Officerare hade mödan oipard, at utforlka ait igenom fine vånr ner, för at gifva ofs derom nödig kun-, llcap. Kejfaren fjelf var af medelmåt# tig ftorlek, af ftark kropsconftitution och vid pa^ någre och fyratio års ålder.

Når alle beföken omfidor voro for¬ bi, fingo vi tiiftånd, at befe åtlkilligp rum uti Palatfet och åfven det rum, der Ambasfadeuren fåt audience. Am- basf^deuren fördes utom förmaket och långs pft^r pt af bråder lagt golf, ti| audience-rumet, hvaråft öpnades en llcott-dérr. Ilmpet ipnanfpre beftod H-r kafom af 3:ne rpm, det ena altid et trapfteg högre, ån det andra, efter mit ögnemåt hvardera af vid pafs lo ftegs långd, få at afftåndet emellan Kej¬ faren och Arnbasfadeuren kunde vara 30 fteg. Innerft uti rumet fades Kejfa¬ ren under Audienceh varit ftående, tii-r lika med Kronprinfen på defs högra fida. Til höger om detta rum var en

4tpr Sal, hvarsf golf betåckes pied tu-

^.edo 1776. ' nj

fendé mafctön Den kallas deraf Tu- fende mattors-Salen, år i v^den 3000 och i breden .1500 ainar, %mt infca? ges iitaf rikets höglle Åmbetähiln, Rår der och Förftar , hvilke aiie vid'dylike högtideiige tiifållen, efter rang och anfeende intaga iine rum. Til vånfter uti fjelf/a Audience-rumet ftodo Ikånr kerne upftålde och i hégar uplagdé.

Hela, audiencen beilår endaft denifc- jnnan, at Ambasiadeuren, få fnart han intrådt i rumefc, faller ned på fine knån, iågger iiånderne på mattan och b.ugar fit hulVud ned til mattan, på famma fått’, fom Japanerne fjeifve vifa fin undergif- yenhet och vordnad. Derefter upftår Äinbasfadeuren och" föres til förmaket tiibaka, aideles famma våg fom förut.

De öfrige rumen, fom vi befågo, ågde inge Meubler. Golfven voro be¬ lagd e med fiora och gapfka Hvita Strå- niattor; iiftor och dörar voro vackert lackerade och beflagen vål förgylde.

Sedan vi fåledes fet ofs omkring, för¬ des vi til Kronprinfens Pallats, hvilket låg ftraxt bredevid och aflkildes endaft med en brygga. Vi blefvo hår emottagne och complimenterade, å - Kron-

O 5 prin-

I I

^edp 1776.

prinfens vagnar,.fom nu icke var Hema cch fördes fedan til vire Norimons igen.

Ehuru dagen redan mycket fram- fkridit och vår tidiga frokoil: hunnit an- feniigen djupt nedljunka, måfte vi lik¬ väl ännu i dag aflågga befök hos alle Herrar Rikfens Råd, få vål de fex ordinaire fom de léx extraordinaire, uti hvart och et af deras egne hus. Och fom desfe Herrar ännu icke ifrån Hof- vet hunnit hemkomma, få blefvo vi emottagne, på det artigafle oeh höfli- gafte fåt utaf deras Deputerade, famt belkådade af defs Fruntimer och barn. Hvarje befök varade en balf tjme och blefvo vL merendels få placerade i et ftort rum, at vi igenom tunna gardi¬ ner kunde på alle fidor beflcådas, utan at vi ågde den lyckan fä befkåda detta Flofvets Ikönheter mer, ån på et enda ftålie, deråft de gjorde fig få fria, at ic¬ ke allenaft gardinen borttogs, utan vi blefvo ockfå anmodade, at komma iån- gre fram uti rumet. ^ Gemeniigen blef¬ vo vi altid utaf a:ne Ämbetsmän emot¬ tagne och på alie ftåilen undfägnade med varmt grönt The, Tobaks-redikap och fockerbakelfe, fom på fårllcilde fmå bord och for hvarje af ofs framfattes.

219 Jedo 1776,

Någon gång druckö vi en kopp af det kokade théet, men tobaken fick ftå orörd och fockerbakelfen hämtades hem ige¬ nom våre Tolkars förforg.

Härvid kan jag aldrig förgäta den vackra iyn, fom vi under desfe befök hade, på et uphöjdt Mlle, hvarifrån jag kunde fe öNer hela den ftore vidt ut- (bråkte Staden, fom Japanerne fjelfve utgifva för at vara 21 mil eller lika raånge tirnars gående uti, fin omkrets.

Aftonen var fålede.s förhapd, når vi i dag trötte och riiatte hemkommo tii vårt Herberge.

Dagen derpå, /y Maji, fingo vi aflågga befök hos de få kallade Tem- pel-Öerrarne, ame Stadens Gouverneu- rer och a:ne Commisfarier öfver fråm- lingarne. • .

Någre få dagar gingo fedarr förbi, innan vi fingo aflkeds-audience hos Kej- låren och Kron-Prinfen. .Denna fkedde fom haftigafl, endaft inför deras tilför- ordnade Råder, den 23 derpå följande, Emedlertid användes desfe och de föl¬ jande dagarne, til fkånkers emottagan- de och tilruflning til vår fnart föreftå- ende afrefa. Vid afikeds audiencen boS

aao ^edo

Rejfaren och Kronprinfen ofverlåmnag de Natråckar, fom foråras åt Kplllnd* Ika Compagniet; men de öfrige ■ Hpr- rars (kånker fördes til vårt herberge. Hvarje Ordinair Ril^s Räd förårar dar gen efter afikeds audiencen lo natråcr kar; hvarje extraordinair Riks-Råd 6, livarje Tempel-Herre 5, hvarje Gouver- neur 5, och hvarje Comroisrarius famt Gouverneuren öfver Nagaiaki 2:ne. Desr fe’ åro utaf finafte Japanika fidentyg, gjorde ganfka vide och fotfide med fto-, ra vida armar, pä Japanf!<a fåfctefc, famt upftoppade dels med filkes, dels med bomulsvadd. utaf desfe undfick vår Banjos atne, jag och Secrpfeeraren Iivar- dera tvånne och Arabasfadeuren behål¬ ler for fig Tygerne åro dels fvarte, dels på åtfeiilige fått biomerade.

Da öfrige inpackades för Compagni-r ets egen råkning och afdeltes fårfkildt för hvarje Oftindilka Compagniets i Eu¬ ropa varande kammare, at fålunda ifrån Batavia kunna hemfåndas.

Ibland andra mårkvärdiglieter fom vifades ofs i ledo, var åfven en ung

-Varg, fom långre in emot norden blif- ■ vit. fångad och fåfom et fålfynt djur hitförd, at vifas. Japoneferne kånde

icke

Jedo

icke detta djur och beOcrefv^ö det ftl un¬ derligt, at vi ej kunde annat, ån långta efter at få, fe det. Vi blefvo förde til det ftåilei der Vargen, fom knapt var mer ån halfvåxtj förvarades och fågo,’ huru forgfålligt den var bunden både om iifvet och fotterné, rnera rådd, ån farlig. Japanerne flatnade något, då de .hörde af mig berättas, at desfé i mit .fådernes-land gä uti troppar, blifva ganika Itöra och göra mycken Ikada.

Et ,litet &åp'^ åt hytias vid eh Ja- pan& Toilet, med flere lådor, en half alh iångt och föga mer, ån et qvarter högt, utaf (visux Lack'} gämal lackering, til- böds åt Ambasfadeuren til falu. Såda- ne arbeten får man nu mera fållan fe, och ånnu fålfyntare åfo de til falu. Meri at handla det, var ät upvåga det émöt guld. För detta åfkades 70 Kobangs,-

. eller 4ao Riksdaler. Utah tVifvel var det båttre lackerat, ån fom nu för tiden iker, och blomorne derpå våckért uphöj- de, men åndock tykte jag Ikilnaden uti prifet vara öfverarifveri och för ftor.

Chartor öfver land och ftåder åro til utförfel och förfåljning åt främlingar på det högfta -förbudnej jcke defto, mindre hade jag tilfålle, at få tilhandla

mig

IZI 1776.

mig flere fadane, aldeie.s lika med dem, fom K/smpfer. på fm tid, ehuru då med mindre fvårighet, utförde. De.sle voro generela chartan öfver Japan, Ståderne Nagafaki, Miaco och Jedo.

En huftTU, fom biifvit bortkörd i- från fin man, fick tilftånd at hos Am- basfadeuren aflägga et befok, for at tig¬ ga något til fif underhåll. Flon hade låtit raka hela fit hufvud och vandra¬ de omkriiig med fin nakna hjesfa, utan at tåcka den med något, famt l'äg alt för befynnerlig ut. Denna omfi:åndig- het fades vara öflig, då någon för en eller annan orfak Ikull blef fluld ifrån fin man.

Koto kallades et fpel-inftruraent, fom til-ljudet mycket liknade Citra eller Da¬ vids harpa. Det var en famn långt och en fot bredt med 13 ftrångar famt löfa trå-ftycken, fom kunde flyttas för at få medelft ftålla fnarorne.

De tvånne Medici vid Hofvet, mine ållkade Dilciplar, fom nåftan dageligen befökt mig, hade igenom min tråg-^ na möda och deras egen oafbrutna flit anfenligen tilvåxt uti den kunflcap, fom äfhandlar fjukdornarnes rigtiga kån-

nan-

Jéuo 1776. ai-3

nande och åfven begynt, under nytjan- det af mine råd, at återMlla de fjuks hålfan igenom fädane botemedel , fom i Europa brukas och hvaraf de förvårf- vat fig åtddllige til förekommande bån- delfer, Under detta hånde, at då jag oftaft forordnade de medel, fom Ikulle brukas, jag blef rådfrågad om en hög och förnåm Patient vid Kejferliga Ho^ vet. Men når jag hårvid åftundade blifva underrättad få vål om Patientens kön, fom defs ålder med mera,''fom

’ för en Medicus år oftaft ganlka nöd¬ vändigt at kanna, gjordes hårvid myc¬ ken hemlighet och hindrade mig, at kunna förordna någre läkemedel. De Förnäme hår i landet låta fig mycket fållan fes af egne invånare, mycket mindre af främlingar, och vid Hofven åro de Kejferlige Perlbher oftaft få o- kånde, at ganlka få perfoner i hela rikSt veta regerande Kejfarens namn förr, ån efter defs död.' Sålunda hade det vål kunnat blifva för mig aldeles out- forlkeligt, at få kånna min höga Pa¬ tient. Jag yrkade vål i början, at fjelf få tala med den fjuka och göra de frå¬ gor, fom tjente til at uplyfa mig om fjukdomen. Detta hade ockfå verkeligen, kunnat lyckas, i anfeende til den

fara.

2;'2:4 ' yei'o I776V-

fara, i b vilken den fjuka fvåfvade; men dervid fsulle^då -lagttagits de omftåii-s- dighetér, at jag åndock icke hvarken' låt fe den fjuka, eller lågga fingret på dels puls, utan at den Ikulie vara i nå- fta rum och åga gardinen nedflåpt. Ocb fora jag hårigenom om den fjukas tii- ftänd icke kunde vinna en for mig nö¬ dig iiplyfning, tog jag den utvågen, at igenom Tolkarne och mine i Meciicifte mera fuikomnade Lärjungar, på långt håU, underföka ocb utforlka de omftån- digbeter jag nödvändigt borde känna,, bvarefter Läkemedlet ledan fnart blef tillagadt och den förnårna Patienten/ fora tvifvels utan var en af de Kejferii- ga Prinsfesforna, IkynclefammaÄ tii hål¬ fan återftåld.

Jag hade ifrån Holland, medfört et’ partie af meramus Jubiimatus corrofivus och under mit viftande hårftådes nogfamt funnit, at detta medel ganlka vål behöfdes, i anfende til den mängd af folk, - fom utaf venerilke Sjukor voro befinittade. Icke defto mindre kunde jag. icke få förfålja något deraf til Lan¬ dets Läkare, fåfom aldeles okunnige ora detta fåkra, men tillika farliga med¬ lets bruk och nytta. Om Salivation,

Jeåo 1776. aaf

ågde de vål något begrepp nien .anfågo den alt foi' fvår och farlig. De öfrige fåtten, at anvånda Mercuren,. kånde de icke. Jag företog mig .derforej at til Praftici, få vål Doftorerne i landet, fom Tolkarne, bordl^ånka, tid efter an-

'iian, fmå partier af Sublimatet och un» detråttade dem tillika, huru'de Ikulle bruka det famma uplöfc uti vatn, med. tilläts af någon fyrup. Denna folutipn nytjades fedan for ganlka niånge tjllin-

,gar, efter nödige förberedelfer och med ai förligtighet under dagelige rapporter til mig och fåledes under min .handled¬ ning, til defs de på egen hand ånteli- gen vågade hårmed bota ilne antagne Patienter. De Curer, fom de hårmed gjorde, anfågo de fjelfve i början för otrolige och fnart fagt för underverk, famt öfver mig utgöto flere tackfåjelfer och vålfignelfer, ån jag någonfin kun¬ nat förmoda för en undervifning, den jag fjelf anfåg ringa, men var för dem betydande och omfider kan blifva et helt folkflag til 'ovårderlig nytta,

Japoneferne ågä aldeles ingen infigt uti Anatomien och kånna icke eller blo¬ dets omlopp uti kroppen. »Når de der- före hös hne fjuke kånna på pulfen,

3 Dei-, P kån*

226 Jeåd

känna de förft på den ena och fédan :/ på den andra armen, ovetande at puis-^

Hagen åro aldelés lika, och at på båggé Milen bloden^rifves dit ifrån larnma hjerta. Deras pulskånning går ock gan- fita långfamt, få at den varar hela fjerdedels timan. Åderlåtning hafva våi någre få Medici och Tolkar någon gång förrättat på armen; men fåiian Iker ^denna operation, och då altid med mycken rådfla. Hårutinnan gaf jag dem icke allenalt de nyttigäÉe och tilförlite- ligafte underråtteirer’, utan upiniintrade dem vid nödige håndeifer, til denna en¬ kla, men ofta nyttiga operation, och til den ändan måfte jag åfven åt mine ål- fkade Difciplar i Jedo bortikånka min egen filfverfnåppare och andre för dem brukbare chirurgiike inftrumenter.

Ibland de växter, fom fördes til mig; i Jedo, och dem jag icke bfef varfe ^nnorMdes, voro följande, rsåmligen: Qhglans nigra')^ Svarta Valnötter; QFd- gus caftanea^ Agta Caftanier, dem jag dock fedan blef varfe i Miaco; Inula helenium, hvaraf den aromatilka roten brukades, fåfom magftyrkande; och vår almånna Gran QPitius abies'), hvaraf jag hår, under det vi buros up-til Kej- ferliga Palatfet, blef varle åtlkillige tråd.

^eda 1776.

Vid fatnina tilfålle ,hadé jag åfven det nöjet at fe, huru på det ftoltafte fåti, en förnam perfon, biéf buren i fin No^ rinton up tii Hofvet, et fått, Ibni endaft brukas i ftåderne och vid högtide- iige tiifålleri,' Nörimöii båres då ^ icke fom vahiigt år,i |3'å äxlårhe, utan på håh- derhe, få högt up, fdm bararene för¬ må och desle fpringa då tillika, få fort de kunna. Ändra handen föres hori- i:öhtelt ut och under loppet kaftas hå- lärne högt up. Dénhé Norimon gick på något afitånd ofs fötbi, fåfoiri en pil Öfvéf fåltet,'

Én {iöf kalkf-ften^ Ibm fades finnas uti inageit på håliarhe, fick jag af mine våhnér til Ikånks; Hojlåndarne kallade den Paardefteen. Deri fades endaft finnas ésukring Jedo, hos fådane håftar, fom liållas på firali, utan at de kunde gifva någon vidare uplyfiiing, huru den til- korhmer och tiivlxer. Smårre ftenaf, fom jag åfven fedari bekom, voro plat¬ tare och hade ingen kjerna, (^nueleus') inuti fig. Den beftod af Ikifvor (^lamei- ler^, var mycket tåt och gick til et barnhufvuds ftorlek. Jag gisfar, at det vatn, fom håftarne dricka, håller kalk uti fig, och at deras ftillafiåehde Mdrager til defs tilvåxt,

P S Mir

aag Jedoi'-j'jb.

Mineralier få vål, fom andre Natura- lier, dem Japoneferne förde tii inig uti Jedo, voro åtikillige, af hvilke jag endaft hår vil upråkna de mårkeligafte, få- fom: Gialdmalm ifrån Sintar kallades Kin nnh. Asbeft, en omogen fort, kal¬ lades Ifiwatta. Kopparkjes ifrån Simot« fke och Afjo jamnia eller ifrån ajjo berg. En Kopparmalm ifrån China hitförd, blef kallad Simoo Seki: den innehöl fvaf- vel i myckenhet och det brånda puifret deraf fades brukas för Hofta. En hvit och mjölig eldfaft Porcelins lera, kalla¬ des Pak Seki/i Denna tillika med mång¬ faldige andre Mineralier ifrån Gap, jäm¬ te Bezoar och ådle ftenar, har jag för- årat til min fordne hedervärde Lärare, Herr Profesforen odi Riddaren Berg¬ man och kuna de befes uti KongL Aca- demiens i Upfala Sten-Cabinet Likafå en hvit, mjuk och fintrådig Asbeft, Se- kima kallad, hvilken fpunnen våfves til tyger. Afven en röd Arfen ik, kallad Otsoo eller Kyijuan Seki, och gul fnåck- fand, Åwa Sna (ji. e. gryn fand') kallad. Speckften kallades Sakufekis och Ifuwat-^ ta: den var kötfårgad och rått vacker. Pimpften fick nainn af Karuifi, och en fpatagtig Drop-ften af Tfurara ifi'. Gin- nabaris i prdfver kallades 5 en rund

: ^uarts-

1776. 349

quarts-fteh blef rjåmd efter orten Tju^ gar a, hvarifran den hämtades, Tfugaro iji, och tillika Takara iti; hvit Marmor Nikko ifi och Nikkorofik; blyglants med kopparkjes .So? no Megin; en fin berg¬ olja från Sinano, Kefofo no Ahra. Salt- peter Siro Sal fontanum, kokadfc utur jorden vid varma Bader Boöfu; Phy- tolithus litophylium ifrån Fakonie ber¬ gen Konofa tfi; Tubipora mufica Luukuv Satigodu', Spongia eller fjö-fvamp Vni- watt a'j en Gorgonia ramofa XJmematsy Coraliia rubra ifrån Kamaku, Sangodiny och de famme ifrin Sangami, kallades Sangojpr, en tjock i*Qd Millepora ’ ifrån ön fjofufima uti Landlkapet Sannoki, kuts; Änomia plicatella Sekt len. Argo- nauta argo ifrån ^otfigo, Tako funey Cy- prsea manritanicå Kino Kiiiy Cicindela Japonica från Oft, Hammao\ Juius ter- te^vis Jafndey Onifciis afellus Saori Kofi.^ hviiket betyder et huskråk; Onifcus oceanicus Fana tnuji, foro'betyder fkeps- kråk; Sygnatus hippocampus Kaij ba;y Sepia oftopödia, fom mycket filkas, tor¬ kas och åtes i hela landet, Ika; Jantamo kallades en filk med röda fenor, ifrån Fakonie bergens backar: piilfver af den famma fades vara tjänligt emot Frun- timers bröftfjukor; Anas querquedula

P 3 ' Ka^

»5® êäo 1776;

Kamn. Knraûmo kallades råmen af riis gon ftor flik, fom faltad, platt pi-åsfad och torkad kunde åtas fom annat fofvei til risgryn. Knli^ Makotje^ Niga kotjs och ifakä gotje blefvo flere fårilcilde ilag af flupdror (Pleuronedes) kallade.

Åfyen vifade mig Tolkarne ert rot, iormodeligert af någon ormbunke {Jihx'):, den de kallade âhoki och fom tvårtofr ver Ikuren utvifade en ftjernlik figur, hvilket af dem anfåg!? for pågot be- fynperiigt.

Lika fom Jedo Stad år ganflca ftor öch vida utftråckt, åfven få år den gan-, ika folkrik, i anfende til den oråkne- liga mångd af fråmlingar, fom likfom ftrpmar hit ifrån alla åndar af Riket, Hvarje hushåll åger vål fit egit hus, och hufen åro endaft en eller högft två våningar höge; men månge bp dock tilfammans och packa lig tilhopa pti et pcb famma hus. Emot gatan Iro alti4 yerkftåder och bodar. De tåckas bftaft med et nedhängande klåde, åtminftone til någon del, at man ej kan vål ifrån gatan fe, hvad de arbeta; men i Köpt mansbodarne fer man mönfter, nåftan af all ting, förat vifas oCh at fnarare fåljas. patorne, åtminftone de förnåmfte, ige-r

nom

êio 1776. *31

r.om hvilke vi fördes, voro ganfka lån¬ ge och brede, ofta af 40 til 50 alnars bredd. Staden ftyres likafpra Nagafaki ömfom af arne Gouverneurer, Borgniå- {tare och Cpmmisfarier (J)ttouas') öfver hvarje gat^.

Det beråfctades mig, at Landets För- ftar och Prinlar icke allenaft ågde in¬ om förfta Citadellet fine vanlige Pa- iatfer för fin famiile; utan ockfå uti Staden et elier flere hus på fårlkilde trakter, för at altid kunna åga någöh tiifiygt vid timande olyckor af brand och eldsvådor.

Före min afrefa, anhöllo hos itiig mine uti Eurppeillâ Praöîken jnöfva- cle Lärjungar, at af inig erhålla något be-. t''is (ieftimovium'^, oiTi den undervifniiig de njutit och de framfteg de kunnät göra. Jag l|mnade dem et ladant, Ikrifvit på hollåndlka och funno dem deröfver få öfver alla måtton glade och högfärdige, at hvarken jag Ijelf eller någon ung Doélor ån någonfin kunnat mera fågna ofs öfver vår granna Do- ctors hatt och tryckta Dodtors bref. Jag hade haft den lyckan, at få tilvinna niig deras kårlek och vånlkap, at de icke allenaft högagtade mine kunlkaper

P 4 r och

ochd'en_ valvilja , hvarmed jag undervd- fade dem, utan de åilkade mig ockfå. af hjertat och förjde öfver min bortrefa

Vår afrefa i-från Jedo var utiat tii den 2j Maji, och borde ovilkorligen

.fke,' emedarr den Siguats eller den 30 Maji var utfat for Kubo, den regerande

^ verldsHge Kejfaren, 'at antråda en ilefa tii Ntko Tempel, fom år mycket ilort, lig¬ ger ofter om Jedo 35 mii och deråil en ftor hogtidelighet Ikulle firas.^ Den¬ na reian hade varit tilårnad för trennp är fedan och ftore andaiter derfcil gjor¬ de, ehuru den årligen kommit at up- Ikjutas.

Som både Monarken fjelf och alle Förftar i landet åro lika klådde och fri- ferade, fom alie andre landets invånare; och de fäledes, aldeles utan Throner, juveler och andre prydnader, icke kun¬ na ikiljas ifrån andre: hafva de hår vid¬ tagit den. Utvägen, af efter flånd och anfeende vifa fig, på refor och vid bpg-

ti-

Jag har fedan i flere Irs tid med åem och andre aiine vånner ibland Toikarne^ icke ailenait BnderhfiUit brefvåxlingj utan åfven fkickat dem fmå angenäme Ikånker och tilbaka erhållit både fron. for'Upfala botanifea TrSgård och tilokning på Äcademiens Waturalfamlingar.

' ijjS. - ag'3 ■ . ...

•tideligé-tiifåiren, med en nnfenlig mångd, af folk, åmbetsmån och Betjäning, fom ofta vimla omkring dem. Det var få- ledes nödvändigt, at' för Landets hög-

■fte Regent ovaniigt ftore anftalter Ikul- le göras. På vägarne llciilie nye hus up- 'byggas, för at hvilaiuti både öfver nåt- terne och om dagarne. Alle förnöden¬ heter, fom nägoniin kunde behöfvas och iiptånkas, Ikulle vara i öfverflöd och- i ordning förut, hvart på flt ftåile. All betjäning llciille vara både förut och un¬ der refan på det högfta vakfam, hvar och en på fin poft. Under Kul/os borto- varelfe llculle Kejferliga Citadellet öfver- låmnas åt Förften öfver Mito Landilcap och Regeringen tillika åt någre Herrar af Rikets Råder. Öfver hela landet var redan befalt,. at forgfåliig vakt llralr le hållas öfver alt, at förekomma brand, upror och andre olyckor. Penningar¬ na fom' til omkoftnaderne,^ vid den¬ na refan voro anflagne, beftego fig tif. en Summa af a8o,ooo Kobangs eller 1,680,000 R:sd. Af desfe penningar fkedde utdelningar til de Herrar Rikfens Råd, Lands-Forftar och andre, fom på refan fkulle vara fpljagtige. Refan ft.ul» le Ike pä trenne dagar til Niko tempel; jen dag efter ankomften, fltuiie vara hvi-

P 5 I0--

1-^6.

lodå^; den 17 Siguats eiler 5 Jurtir HcaL le högtiden firas; dagen derefter ikulle hemrefan Når yi afrefte den 2/

- Maji ifrån Jed.o, fågo yi redan ftora fÖi'^« 'troppar, fom fkulle gå förut; men trenne dagar före Kejfurens afrefa började egenteligen fådahe troppar, at tått efter hvarandre afcoga, Dagen före Kejferens

' res*-dag, emot aftonen togade desfe troppar få tått efter hvarandre, afe dem emellan var endaft en half tima, livar- med fortfors tii kiåckan fem om mor¬ gonen, då Kejfaren fjelf med Kronprin-» ien begaf lig ut, ÄJed denna pråkne- iiga Ikara af folk följde åfvéq, efter Tolkarnes beråtteife åtlkillige ganlka gamle mån, Tiggare, Bödlar, ja ånda til och med Lik-kiftor Qaljor)^ at intet utaf alt Ikulie fattas.

Innan jag Ikildps ifrån Jedp, retades mit högmod icke allenaft at yeta Kej- farens namn, hyars Hof jag ågfe den fåflynta tyckan afe bevifta; utan ock afe utfprflta alle de Regenfeers, få andelige, fom Verldslige namn, hvilke fedan K,®mpfers tid, nu fnart hundrade år, regerat öft/as*- detta tyckeliga folk och land. jag kånde hogfarafc IVårig-: beten håraf, och förut f% omöjlighe¬

ten

?35 1776.

ten, at på annat ftålle, ån hår, igenom tpine förbundne vånners biferåde, kunna .erhålla kundlkap dårom. Det var icke utan mycken nioda, dock lyckeligfc nog, och för mig mycket fmickrande, at någre dagar fgre min afrefa un4få en fådan hiltorifii förtekning, fom annars för intet mynt i verlden ftåt at erhålla.

den Regerande verldllige Kejfarens eller Kuhos' n^mn var Minabioto no Js Farö Koo, pch har tillika af Dairi, hvilken det tHkommer at utdela högre titlar, bekommit följande tilnamn: Sja ji tfi ji mij djsijfm Sakonje no taij fio %eij ji taij Siogun. Defs ålder upgafs mig nu tillika vara 43 år. Minamoto fades vara familiienampet, Jk Far des sgit namn och Koo fyarar emot Her¬ re, ehuru det endaft tiliåggeS höge perfqner, fåfqm Seigneur.

Kronprinfens namn var'Miwamoto nq Je Moto Koo, tiilika med Dairis tir tel: 5u nieji daijnagon. Defs ålder fa- Hes vara omkring 12 året.

AHV'

Återrefcm ifrån Hofoet, 1776/’.

Refan ifrån hufvudrtaden tilbaka tii Nagafaki igen företogs om mor¬

gonen den 2j Maji och fkedde til det måfta på fanima fått oph iångs efter fam ma våg, fom iiprefan förut ffcedt Merendels n37tjades ock famme Herber» gen, antingen til middagsmåltiden el¬ ler til nafcteron, och fållan Hcedde dervid någon förändring. Vi Ipifade i dag middag uti Kawajakki och hvilade för¬ ila natten uti Totjlid.

Den 26 Maji, innan vi afrefte hårir

från, tilhandlade vi q(s åtOcillige vackre, faft ån faiå lådor med fnåckor, fom voro ganfea nått och prydeligt uplagde på kardad bomnl. Desfe handlas gemeniigen af Holiåndarne, antingen för at fedan förfåljas med någon vinft, el¬ ler for at hemfåndas til Europa, til vånner och flågtingar, fåfom rariteter ifrån et få aflågfet land. Ehuru dnac-

kor-

Aterre fan frän Hojvet 177*5. Oåowara. »37

korne voro alle med Risgrynslim ' vid bomullen håftade, på clst de icke Ikul-. le afFalla, plåckade jag likväl ut ibland dem få månge, fom voro antingen för¬ ut i Europa okände eller mycket fåi- fynte, och hvilke nu förvaras ibland Up- fäia Academies andre, famlingar.

Middagsmåltiden höits fedan uti Koij' fo och natlågret blef uti Oäowara. Un¬ der vågen befägs en Tall, 'X^Pinus fylve- /fris') hvars grenar voro horizontelt ut- fpårrade och utgjorde lika fom. et lefvande tak ofver et Lufthus, hvarunder man kunde ipatfera. Flere fådane tal¬ lar hade jag nogfamt förut pä åtlkillige ftälien haft tilfåile at ie, men icke på långt når få vidlöftige, • fom denne, hvars grenar utftråkte fig ofver ao fteg i längden och nnderftöddes af under- fatte ftolpar.

Den 27 MaJi refte vi ofver de höge Fakonie bergen , der vi hade famme hån- delfer, fom under uprefan. Uti Fakonie by fpifade vi middag, undfingo och be¬ talte de Saker, fom under uprefan be- ftåldes, och fingo fedan vårt natherberge på andra fidan af desJfe bergen uti

' Mifima.

238 Återrefa7j frän Hofvei. Mi(tmä.,

Eptdenårum monile, en parafitifk växt,- fora icke fåfter fine rötter uti jorden ågdés hår bunden uti knippor, uphåhgd* utom hufen. Utan vatii och ai flags föda kunde denne våxt, fåledes-utharda i flere års tid och åhdock under döt famma tiivåxa och biöma.

Likafå ågdes på någre ftlllen jécro^ fiicbum baftdtumi för nöje fKuli, odlad uti krukor , ehuru fvåfiigén^ denne art af våxter iåter plantera fig i Europa.

Den xj) Maji refte vi til raiddagesi til 'Jofiroaro och til aftonen til Kambära. Under förbifarten betraktades ånnu no-* gare det höga Fufi berget. ,Defs fot tyktes i fynnerhet på ena fldan vara ganika långt afflutande. Toppen fågs’ nu mycket nphöd och fnöhvit öfver de‘ underliggande fkyar.

På vågarne uphåmtades hår få vål,- fom på flere ftåilen, den fpilning, fora föll efter refandes håftar , med mycken flit och noggranhet, både af barn och ålderftegne Månnillcor. Detta Ikédde be¬ händigt och utan at de behöfde luta fig ned, med eh fnåcka, (^Haliotis tuher- culata) fö ni liknade en fked och var få- ftad vid en kapp. Spilningen lades fe¬

dan

Ai^rrefif} frå?i Hofvet ijj6- 'Nisfnka. 239

dari i en korg, foiH bars på vånftra arasen.

Jag blef ockfå med förundran varfe, huru oförtiaitén Landtmannejb var, at göda fine åkrar, på hvilke brodden re¬ dan vunnit en anlenlig höjd. Den farm- jing af hvarjehanda gödfel, tirin och af- ikräden, fom han hema förut beredt hel tun och flytande, bar han ut uti tvånne åmbar öfver fine &uldror til fäl¬ tet och utgöt der denna blandning med en llef vid roten af det quartersiånga gråféfc. Detta berättades mig fkola Ike sme gånger för hvarje utfådé.

Trapa nät ans vaxte almån i ris-åk- rarne och de fVarte rötterne deraf nytjades mycket almånt, kokade i föp- por, til föda, ehuru jag tykte dem va¬ ra ftråfve och obehagelige.

Den 30 och 3/ Maji fortfattes fefan vidare, ända til Nisfaka, der vi, för den mängd af folk, fom med refande Landets Förftar inträffade, måfte fördröja hela trenné dagars tid. Vi refte förfte dagen af desfe endaft vid pafs fju mil, til Sutfjo, aridre dagen til Sma^ da och hunno tredje dagen ej längre*.* In til Nisfaka, föga mer^ ån tvånne mil.

Kot-

2.40 Återrefm frau Plofvsi 177Ö. Nisfaka

. ..Kottariie af Ahlen ^QBetuIa^ /ihus') fågs på flere ftålien uti bodarne iithårsg- de til .falii,. Vid. efterfrågan berättades lliig, at desfe brukades til fvart färg.

; Lydum japonictnn^ eii liten Vacker bufice var ofver alt planterad til båc- kar, och

dt-aled inäica liocl pa nådah alle hus-* toiiitér, i fin båfia fägring med biomors ibra voro iitaf fieré fårgor obe&rifveii* ^eh prydelige*

.Cfjamarops excetfa, et palmfråd, hög¬ re ån en Månnilka fågs på någre ftålien. Af defe nåtlika bark, fom omgifver ftam- men, förfårdigades quaftar, fomöfver alf riytjadeS til fopning och hades til falu.

Mefpihis japonica begynte nu få mog¬ ne frugter, hvilke fmakade, fom andre Mifplar tåmeligen vål och fmålte fon¬ der i munnen. Under hettan om dagarne tyckte jag dem vara mycket lålkande.

Uti Futju handlade vi åtlkUlige ftör- re och fmårre korgar famt flcåp med fine lådor, alle på finafte och vackrafte fått flåtade utaf Rotting - trådar s hvilke pä detta ftåile blifvit tilverkadé.

Un-

Aierrefaa från Hofvet 1776. Nisfaka. 24$

Under nedrefan och denne regnagti- ge årstiden hade vi mycken olågenhet af myggor, QCulex irritans'), fom i fynnerhet om nåtterne oroade ofs och be¬ tog ofs ftundom fömnen. Vi nödgades derföre tilhandia ofs fådane gardiner af gieft grönt tyg, fom öfver alfe til belkyd emot desfe blodlugande kråken nytjas. Desfe gardiner åro ganflca vide, falbbindas uti taket, och utbredas ned- \ til omkring hela fången, utan at aga annan öpning, ån' nedtil. Desfe åro gan&a låtte at niedföra och få glefe, atde ej hindra luftens fria ut och ingång.

polichos polyflachyos, en årtvåxt, fom llingrar fig lika fom Turkiflce ftorbö- ner* var på månge ftållen planterad til lefvande lufthus. Den var dertil icke allenafå ganlka tjånlig, utan åfven med ftne blomor, foip nedhängde på långa ftånglar, och utllogo efter hand myc¬ ket prydelig.

Sefamum orientale odlades rnångenftå* des och defs frön, ånlkönt de åro finå, nytjades til utpråsmng af en fm olja, fom til matredning och andre behof, få vål hår, fom på andre orter .1 Indien, almånt brukas. •

3 ,DEi.5 Q Se—

© o

242 Atenejanfi-an Hofvet Miac&.-

Sedan vi nu tilråckeligen fat uthvi¬ la , begofvo vi ofs åter på refan den 4 Junii, ehuru vi denne dagen hunno endaft tvånne mil til Kakigawa,

Den $,6, 7, g, 9, 10 och n yunii fulföljde vi ordenteligen, fåfom under uprefan, vår marche, höllo middags- måltiderne uti Mit ske, Array, Okafakki^ Ifjakuji, Minakuts och Ifiba, famt natt- lågren uti Fammamats^ Jofida, Tjiriu, Kvana^ Seki, Kujats och Miaco.

Emellan Jedo och Miaco fågos hår och der på vågarne tiggare, fom voro krymplingar, merendels uti fdtterne. Det föreföl mig få myckec ,mera ovan¬ ligt, fom annorftådes i landet krymplin¬ gar åro ganika fåifynte,

Rode och fure ögon voro åfven uti desfe landlkaper mycket almånne, fynnerligen hos det fattigare folket, få vål hos gamle, fom hos fmå barn. Denna fjukan leder fit urfprung föniåmligafc af 2:ne orfaker, nemligen af kol-röken innom hufen och af den ftank, urin- krukorne gifva ifrån fig, hviike uti alle tyar finnas vid hvarje hus.

Duble blomor af (^^ammå Buki') Corchorus japonicus våxte viide och

voro

Återrefan från Hdfvet 177^. Miaco. 243

vöro rått vackre. Torkade och pulve» riferade brukades desfe fér Hasmorrha- gier och för Nåsbiod inblåftes pulvret i nåfan igenom eii penna.

Uti början af jiinii inånad, fom åf den tredje eller fjerde Japanlke måna¬ den, börjades aldraförft med plåknin- gen af Theoladerne, hvilke då åro fpå- de och gifva det finare Théet På nå- gre ftåilen fåg jag, huru de vårdslöH: utbredt Thebladér på mattor ^ at torkas utanföre deras hus,-

Likaledes fick jag flerefiådes i bj^ar- he fe, huru både Korn, HVete öch Se- napsfrö trolkades på mattor hfcaii före hufen, under bar himmel. Denne trölk- ning fteddé ftundöm med flagor, fom ha¬ de 3:ne kappar på fig; ftundom flogos kårfVarne och äxen emot en tunna eller något dylikt, få at kornen utfölio, hvil¬ ke fedan rehfades ifrån agiiar.

kallades trådet utaf Myrica Na- gi>; Trådet år gan&a fint och hvit, famt nytjas til kammar och annat dylikt.

, Fjufi no ki kallade Japoneferne ét tråd, fom åfven hytjades til kammars förfårdigande.

12 Jiinii fingo %'i företräde få

144 Atevvefan frän Hofvet Mlaco.-

vål hos Kejferlige Hof-Marfc‘halken el¬ ler få kallade Gfver-Domaren, fom hos båda Stadfens Goiiverneurefj hos hvil- lce'vi blefvo undfägnade lika fora hos andre nti Jedo. FIo^Marfchalken (Groot Rechter) gifver för de Skänker, han und¬ får, tiibaka 5 ftora natråckar; men Stad¬ fens Gouverneurer gifva åt Ambasfa- deuren, i defs Mlle, endaft en Summa penningar, nemligen'hvardera uti liif- ver ai R:d. Desfe voro inlagde uti pap¬ per, på et bår i landet brukeiigt fatt. Når dylike Ikånker eller drikspenningar annars gifvas uti fiifver, invikias de uti et hoplagt aflångt Japanlkt papper, hvilket fedan ihoplimas och pålkrifyes på en eller båda ildor. Sådane inlagde fummor, ftörre eller mindre komma ofta ifrån fjelfve Mjmtmåftarne och gå emel¬ lan mångas hånder. Myntmåftaren, fom ikrifvit vårdet utan på, blifver for valutan anivarig, då et fådant paqvet öpnas.

Efter middagen hade jag enfkilt be- fök utaf Dairis eller den andelige Kej- farens Lif-medicus, en medelåldrig man, vid namn Ogino Saffioge je no Sakon. Ogino år defs famillienamn; yV no Sa koa defs förnamn och Saffioge år en af Dai-

ri

Återrefanjran Hofvet i'jj6. Miaco. »45

Ti honom tillagd heders titel. Han med¬ följde åtfldllige, -de måfte, nyfs förut plåckade örter, hvöikas nytta han åftun- dade veta, lå vål fom uplyfning om någre fjukdomars botande. Vårt famtal ftedde genom Tolk; men han blef icke

' litet förvånad, dä jag en gång, för at fåkrare gifva honom örtens namn, Ikref det för honom méd* Japanlke bokftåfver.

Tamma, - Mttji kallade Tolkarne Bu- preftis ignita, hvilken de hår bekommit och förde til mig.

På nedrefan ifrån Hofvet förunnas ■ofs altid riiera frihet, ån på nprefan. Vi hade altfå tilftånd, at före afrefah

' utur Miaco, fom ilcedde den 13 junii, derMdes befe flere af de flörfte, pråg- tigafte och båft belågne Templen. Desfe ligga, fom vanligt är i hela landet, på de utom Staden belågne bergs - flutnin-’ gar och åga den aldravackrafte utfigt. Vid de‘sfe befåg jag åfven med konft gjorde vatndammar, uti hvilke Mun- karne hade lefvande flera fvarta^ llcöld- paddor (^Tefludo japonica'^ för fit nöje llcull. Ibland desfe Templen år våi Dat- buds både det ftörfla och mårkvårdiga- fte. Templet år bygd t på 96 pelare och har flere ingångar, fom åro mycket hö-

Q 3 ge»

44^ Återrefanfra^Hafvet Miaso^

ge, men tillika frnale. Hufefc haftår li~ kafom af a:ne våningar, fom löpa uti iivarandre o.ch åger fåledes et dubbeli: tak, hvaraf det öfverfta iinderhölts med ådkillige målade pelare, af mer ån en famns tjocklek. Goifvet var belagdl: m.ed fyrkantige mannorftenar, hvilket’ jag på intet amjat_ Mile förut blifvit varfe. Det enda, fom hår fattades, var, at de icke igenom en fondare bygsiingSr konft iårt fig-, at for&alTa en få ftor och prågtig bygnad tilråckeligt ijus. i)oihuds Afguda bild, fom var nåftan midt uti Templet, kunde injaga både forikråckelfe och vordnad; föråcråckel- fé, i anfeende til defe ftorlek, fom näp¬ peligen lårer åga fin like, och vördnad, i anfeende til de reflexioner, man håt> af får andledning at göra. Bilden var flttande, uphögd ifrån goifvet vid pafs en famn, på indianika fåttet, med fötter- ne i kors framför fig och förgyld. Öro¬ nen voro långa, håret krufadt, flculdror- ne nakne, kroppen täckt med en flöja, högra handen uphögd, och den vånftra lagd med kanten emot magen. B/Iaii kan näppeligen tro möjeligheten af den¬ ne bilds ftorlek, utan at fe den. Pä handlofven förfåkrade mig Tolkarne, at fex karlar kunde rymligt fittapå Ja-

pan-

Åtenefmfrän Hofvet 177^. Miaco. 247

panfka fåttefc med hålarne under fåfcefc. Bilden förekom mig Vara vål propor¬ tionerad, ehuru 'den var få bred, at defs flculdror räckte ifrån den ene pela¬ ren til den andre, toagtadt de efter ög- neinått tyktes vara 1$ eller 16 alnar i- från hvarandre åtlkilde. Denne afguda bild, få vål fom den feét, honom år til- gifven , åger fit urfprung ifrån Indien,

• och förmodeligen har kunllcapen derom förft hitkommit ifrån Siarn, China eller någon annan ort, den tid, både främlin¬ gar friare handlade här i landet och de fjelfve idkade utlånddc handel med eg¬ ne fartyg.

Min håpenhet öfver denne ofanteli- ge bilden var ånnu icke förbi, når vi blefvo förde til et annat Tempel, forå var föga mindre Majeftåtilkt och för¬ undrans vårdt. Defs högd var väl ic¬ ke betydande, icke eller defs bred, men långden deremot var anfenlig. Det¬ ta var helgadt åt Qvanwon och Den¬ nes bild, tillika med alle defs mindre Gudar eller tjånfteandar, voro til et otroligt antal, uti detta hus upftålde. Midt uti fatt Qvanwon fjelf, förfed med 36 händer; nårmaft honom voro ftålde 16 hjeltar, ftörre ån uti vanlig

Q 4 Mån-

248 Återrefanfrän Hofvet Minco. .

MInni&o-geftait, dock mycket mindre, ån afgudabilden, och.deSfe intogo likafom et afdelt rum för .fig fjeifve. Åt båda fidor nårmaft derintil ftodo uti tvånne rader förgylde Afgudar, hvardera med ao hånder. Sedan voro å ymfe lidor upftalde, uti rader, afgudab,iider af vanlig mans ftorlek, helt tått in til hvarandre ftående, hvars antal i. längden jag icke förmådde räkna. De fom fto-* do ofs nårmaft eller framåt, voro min¬ dre, och de fom ftodo bakom, fmånin- gom ftörre, at alle la raderne ganlka väl kunde fes. På håpderne och hufvudet af alle desfe, voro ftälde fmärre afguda- bilder och hela antalet fade.s ftiga til

33»333-,

Sedan fortfattes refan til Fudmi, hvaråft vi fingo vår aftonmåltid.

Derefter, något för fölens nedgång, fatte vi ofs uti fmå båtar, och afrefte långsefter rivier-et til Ofaka, dit vi, ef¬ ter en angenäm natrefa ankommo den påföljande morgonen.

Uti Ofaka dröjde vi tvånne hele da¬ gar, och njöto hår de mäfte nöjen och luftbarheter under hela vår refa, få at vi hår ägde tilfälJe, at flere gånger i

o

Återrejan frän Hofvet 3776. Ofaka. 249

våre Norimons få befe ftaden, bivifta Comcedier, fe deras Danfar och taga i cgnafigte ilere andre fålfamheter, fom tii öfverflod hnnas i denne ftaden. Dem jag, for min del, måft värderade, voro Samlingar af Japanlka växter nti en väi inrättad trägård; Samlingar af en hop inländfke Foglar och Kopparens fmåltning uti ftafrar. Deras Com(Bdier åro .luftige', men få befynnerlige,' afc jag fnarare fän dem orimmelige. Tolkar- tie måfte förklara deras innehåll. Me¬ rendels innehöilo de något kärleks - åf- ventyr eller någon hjeltebedrift. De tycktes på fit fått agera vål, men the- atern var ganlka liten och trång. Dan- farne förrättades måft af barn utaf bägge könen, två eiier flere tilfammans.

'De liknade något-våre Contradanfar och innehöilo ungefärligen famma äm- jien, fom ’ deras comcedier. Kroppen böjes på hundrade fått och rättar fig aitid tillika efter mufiken eller fången fom dervid nytjas. Det artigafte här¬ vid var, at fe, i fynnerhet flickorna, på ■det ypperfta fått klådda, och det efter den hos de förnämare Fruntimren brukelige feden, med Ihart oråknelige nat- råckar, den ene utom den andre, alle Htaf fmafte och tunnafte flclentyg. Den-

Q 5 na

150 Åtevrefan frän Hofvet Ofaka.

na mångd af natråckai», fom ofta gar tii ao, 30 elier flere, kan man ick-e blifva varfe, e.medan de åro ganfka tunné oeh iåtte; under danfande, då flickorna biifva varma, dels.för fvalkan, dels för at vifa fin pragt uti klåder, afklåda de fig fmåningom en efter annan, få at hela doufinet hånger ned ifrån gjordelen, hvarmed de ora lifvet åro faftbundne, utan at hindra dem i fine fnålie' vändningar.

På den få kallade Fogelgatan befåg . jag en flor mångd af-fogkr, ifrån alle orter hit förfainiade, dels at vifas för penningar, dels til falu.

En tåmeligen vål inråttad botaniflc Trågård ågdes åfven innom denne Sta¬ den, dock utan Orangérie, uti hvilkeii hvarjebanda vaxter, tråd och buikar, i- från andre landlkap hitförde, fköttes och odlades, famt höllos åfven til falu. Jag underlåt icke, at hårftådes för få myc¬ ket penningar, jag kunde anvånda, utfe och tilhandla mig af de rarafle buflcar och tråd , planterade uti krukor. Ibland desfe voro de tåckafte arter af Landets prågtige Lönnar och tvånne af den lika få fålfynta, fom til utförfel flrångt för- budna Cycas revoluta, et palmtråd, på

hvil-.

Återrefafi från Hofvet ij'^6. Ojska. 251,

'hvilket, for defs fagu-lika och ir.yckefe födande M|rg ikull, Japonefen iatter fä ftort o,cii éfverdriiyit värde, icke vetande, at ,den åfven nnnes- växande uti China. Alle desfe planterades. fe- d.an uti en ftor trälåda, ofver hvilken lattes bågar cch flätades fegelgarn, afé ingen ting (kulle jkada dem. Denna låda afgiek fedan fjövågen til Nagafaki, hvarifrån .den, i fålllcap med ©ji an-? nan dylik låda, fom på Fadtoriet tilla¬ gades , fördes til Batavia och derifrån til Hortus mediciis i Ämfterdam forfåndes.

Vi befågo åfven de hår varande Tem¬ plen och hade företräde hos båda $tad- dens Gouverneurer.

Kopparfmåltningen förrättades en. jdag en&ildt for ofs, på det vi (kulle fä fe den fkmma, på min enträgna begäran hårom både hos vår Chef och våre an¬ förare, Den famma Ikedde mycket' en¬ faldigare cch enklare, åh jag hade före- ftålt mig, Hufet var af 10 eller 12 al¬ nars vidd och en mur, lik en niche var updragen med en llcorften på ena väggen. Uti botnen af denna och horizontelt med golfvet, var en hård, uti hvilken malmen, med tilhjåip af hand- puftar, före vår ankomil:, var fmåit,

Midt

Aterrejan från Hofvet 177^. Ofaka.

IVfidt emofe på gpunden, fom var utan golf, var grafven en hola, något aflång, vid pafs en half aln djup. Långs öfver denna voro lagde 10 fyrkantige jern- ftånger, blott med en fingerslldlnad i- från hvarandre, alle ftåenclé med en kant .upåt. Ofver desfe var iitfpåndt et ftycke fegelduk, fom var nedtryckt emellan jernftångerne. Derofver flogs fedan vatn, fom itod et par tum ofveif duken. Den fm ålte inaimen togs up utur hårdgropen med jern-flefvar och flogs uti den nyfsbeikrefne tillagade formen , fa at 10 eller ii ftånger, af et qvarfcers långd hvarje gång gjötos. Så fnart desfe voro uptagne, fortfors med gjutningen och kalt vatn ymfades någon gång. At kopparen fålunda göts uti vatn, likafom man plågar ftöpa bly öfver fpåde fjuke barn i Sverige, har man förut icke vetat i Europa, ej el¬ ler, at den Japanilce kopparen hårutaf åger fin höge och glånfande fårg. Jag var tiilika få lyckelig, at få til fkånks, igenom mine vänners, toikarnes bear¬ betande, en låda, uti hvilken voro in¬ lagde fä vål ren koppar, på nyfsnåm- de fått guten, fom ock ftufFer af hvarje procefs, den förut undergåt, få- fom kopparkjefen rå med fin jordart

Återrefan från Hofvet 1776. ÖJaka. 253

Qnatrix"), roftningen, förfta och andrä fmåltningen.

Denna låda , fora kan befes i-Upfa- la Academies Mineralcabinet, fåghade icke raindre miil hederlige och ålfl<ans~ vårde fordne Lärare, Herr Profesforen och Riddaren .Bergman, ån den hn- derråttelfen jag vid min hemkomft med¬ delade honom om kopparens gjutning uti vatn.

Vi befågo fedan en mängd af guten koppar, icke allenail på det nämnde fåttet uti ftafrar, fåfom han förfåljes til Holländare * och • Chinefare, utan ockf å guten uti ftörre och mindre, fyrkantige och runde, tjockare och tunnare ftycken, til andre behof, alt fom den kan behofvas til kitlar, pannor eller annat husgeråd.

Hår gjordes Ikilnad på den betjä¬ ning, fom uti härbergen var ämnad til uppafning. Kodom kallades vanligen fraå gosfari men ftore tjänare blefvo nämnde Todokos.

\

Når man fer en flor folkhop, fom här icke år - fålfynt, förekommer det nog underligt, at fe hvar och ens klä¬ der, åfven fom andre meuWer, märkte

med

£f4 ÅtsrvefäH fmn Hofvet 1776. Öfaké;

med ågarerts tekn eller vapn. Denne fed år hos japonefen almånt briikelig, få at hvar ohh en låtteligen igenkänner' €itf och tjofwaf .icke kunna begagna fig af ftulit gods^- ■ . ■

Jag tilhandlade mig hår et partie Moxa^ utaf finare och gröfre flagy famt mer och mindre godhet Den aldrafi- nafte år Iivit och brukas almånt i lan¬ det tii bränningar Qcaufikum^ på krop¬ pen, både för at bota och at förekom¬ ma fjukdoman Den gröfre år bruri och nytjas fåfom fnöilcCc Båda desfa forter tagas och beredas utäf vanlig GrMo (^Artemifia vulgaris'), nemligen af det ludd, fom bekläder defs blader. Blader- he famlas uti denne månad, torkas fe¬ dan och förvaras tii framdeles bered¬ ning. Då varda de åter fönderbultade, och gnuggade, til dels at det tradiga lldljt lig ifrån och luddet erhålles rent En&ilte Fåitilcårer gifVäs, fom endaft befatta fig med detta brinnande medel, hvilke forgfålligt ftudera når, huru, på hvad ftållen af kroppen famt emot hvil¬ ke kråmpör detta medel Ikal brukas. 'Det fattar ganlka lått eld och afbrin- her fmåhingom. Når altfå en liten kåg-’ la biraf' fåttes |>å något ilåile 'af kroppefi

och

Åierrefati från Hofvet 1776. Ofaka. 255

och antåndes, bfånner det ned uti hu¬ den ftörre eller djupare får, fom någon tid efter utfiiar tilflytande våtflcor. Ryg¬ gen år merendels et åinne för detta aimåhna njedel och oagtadt få fjukdomar åro, emot hviike det icke brukas, få gör det dock fin båfia Verkan emot Gikt {Rheiiinatismer') och förkylningar. Intet kön, intet Itånd och ingen ålder undantages fri ifrån nödvändigheten af défs bruk.

Menyantbes nyr/ipboides, med blad och blomor ågdes hår inlagd uti falt - laka och nytjades til fallat vid mat, fåfom inlagde gurkor.

Utaf Buxbom, fom vaxte almån ilan¬ det, förfärdigades kammar, liviljke lac¬ kerades och nytjades i håret af Frun¬ timren, til prydnad.

' Nympbaa nelumlö växte på flere ftål- len uti vatn och anfågs, i anfeende til fit vackra uitfeende, fåfom en helig och Gudarne angenäm ört . Ofta fågos afgudarne af bildade, fittande på dennes ftore blader.

Skimmi (lllicium anifatum) utgafs Öfver alt för et giftigt tråd och ville Japoneferne icke gjerna tro, at detta

tråd

^$6 Återrefanftm Hofvet ijj6. Ofaka.

tråd frambringade den famma ågta [Ani* Jtm ftellatuni) ftjern-anifen, fom de årli- g.en köpa utaf Chineferne. Fröhufen blefvo icke vål niogne hår i landet, ej eller ågde de få llark och angenåm krydfmak, fom de vanligen åga på va¬ re Apothek. Sjeifva trådet värderades annars mycket, ågdes.planteradt i fynnerhet vid Templen, anfågs behagligt för deras afgudar, och qviftar deraf funnos nåftaii altid fatte i templen ufi vattukrukor med andre blomfter. Til tidens mätning n5^tja Japonéferne pul¬ vret af detta trädets bark på et' fynnerligt fått, befynnerligen vid fine natvak- ter. En halfalns aflång iåda fylles med afka och uti den göras fine gångar från ena ändan til den andra, och få vida¬ re uti flere omgångar. Uti desfe fåror ftrös fint pulver utaf Skiminibark och afdelningar göras för timarne. Låckefc på lådan tiltåppes, men et litet hol lämnas opet för at underhålla elden med luft. Derpå antändes detta pulver, fom förtåres långlamt, och tiiharne gifvas tiikånna med flående på de vid tem¬ plen varande klåckor.

Frugten af Melia azedäracb njT^tjades lika fom frön af Rhus fuccedanea til oijepråsning, hvilken olja ilelnade fom talg och nytjades til ljus. Dei&

Återrefanfrån Hofvet 1776. Fiogo. 257

Deni^^unii afrefte vi til pogö^ hvar» åft vi gjorde ofs redo til vår föreftåen- de långa fjorefa och gingo ora bord på det vanliga ftora fartyget, fotn ikiillé öfvérféra ofs til Simonofeki. Refan gick denne gången både lyckeligt och Ikyn- defamt för fig, få at vi ihnom någré dagars tid ahlånde til denne hamnen;

Ifrån Fiogö begåfvö yi ofs til Koktiva; öch rhidfommarsdagen om morgonen derifrån vidaré pä vågen, til NagafakL Under refan hade vi famme middags öch natherbergen, fom på uprefan ocli togade nu famme våg tilbaka, fom vi förut hade fårdats.

Uti hela näturen l5.ah knapt gifvas vackrare fyii, ån derij vi desfe fommaraft" har ågde v±a? Lampyris japonica, éri flu¬ ga, fom vid ftjerten åger a:ne fmä blå¬ for, • hvilke gifva ifrån fig et blåagtigt phofphorilkt fken, lika fom lyfmafkarne i Europa. Men då lysmaften år utan vingar och ligger fiilia uti Eri-bulkarne, få år denna vingad och flyger fri om¬ kring. Tufendtal af desfa upfylde nu luften,' fomliga högfe och fomliga läg¬ re ned emot marken, få at alla före- ftåld-e likäfom en himmel, den def blänk¬ te med tufende glindrahde ftjernor.

3 Del, R Uti

af 8 Återrefan fran Hofvei Kokma.

Uti Fiogo fingo våre Norimons uppasfare för fin möda utaf ofs en R:d. och f Mas; värdinnan uti Piamits toge^ efter vanlig piågfed, 7 Mas och 5 Konderyns, fedan vi der hvilat och trakterat med fakki.

Innan vi framkommo til Nagafaki ' Stad , blefvo våre kiftor förfeglade, at de bvifiterade kunde föras til packhufet Våre Norimons och det öfriga ba¬ gaget , åfven fom vi fjeifve, blefvo no¬ ga vifiterade. Jag ägde vål icke myc¬ ket förbud it gods at dölja; men de fålfynte mynt-forter och Chartor, fom jag med mycken möda och befvår för- vårfvat mig, vilie jag hvarken mifta el¬ ler dervid göra någon olyckelig. Sedan jag derföre ibland andre papper inftuc- kit Chartorne, med plåfter omgifvit en del tjocka myntpiecer, och uti Ikorne undangömt de andre tunnare, kommo vi lyckeligen in på Faétoriret deh 30 ^unii, der vi förärade hvarje af våre tjänare 1 Thail och 5 Mas, famt emot- togos af våre ^vänner med en glädje, fom var nu få mycket ftörre och lifli- gare, fom denna refan varit, emot all vana, ganllca långvarig och de altfå re¬ dan långe väntat på vår återkomfi:.

Lau~

Landets hejkajfenhet,

Japan år beläget utom yttérfta åndan afAfieniöfter, fkildt från denna verl»

denes del helt och hållit och beftår, af trenne ftora famt många fmå öar. Det 'Utftråcker fig ifrån den 30 til den 41 gra¬ dens norra bred och ifrån den 143 til den i6i graden i längden, efter Tene- riffas meridian. Altfå ligger det flere grader öfter om Hufvudftaden i Sveri¬ ge, få at de i Japan hafva Solens up- gång och fin middag 8 timar bittida- re; foljagtellgen, då det år middag i Je- do, år i Stockholm klåckan ehdaft 4 om morgonen, hvilket utgörgtimärs Ikilnad.

De måfte Europeilke Natipfter kalla detta Kejfaredömet Japan eller Japon; Invånare iielfve kalla det Nipon ocfrNifon; Ghineferné nåmna det Sippon och Jepueii.

Japr.nilca öarne hafva icke ■yarft aldeles obekanta iiti-åldre tidér. Man tror,

Ä 'X at

*i6o Landets hejkaffenbet. :

st Japan åt” det land, fom Marc Paul DE VeniSe hörde omtalas af Chineferne under nanrtn af Zipangri. Utaf de Eu- ropeiike Nationer åro Portugiferne de förfte, fom uptåckt och anlåndt til det, då nemligen ANToiNEdeMoTA, Francois

Zeimoto och Antoine Peixota af en ftorm blefvo kaftade på dels kuft med et Chinefilkt ftort fartyg, fom ifrån Siam ikulle gå til China. Efter desfas återkomft til China och beråttelfen hår¬ om, fåndes federmera andre Portugifer och åfven Misfionairer dit. Hvad år de förfte Portugifer gjort denne uptåckt, år ej aldeles vift, emedan fomlige me- m det llcedt år 1535, andre 1542, andre åter 1548 och andre ånnu fednaré.

Hela landet beftår nåftan af intet an¬ nat, ån berg med kullar och dålder, fl at man hår fållan får fe någon- ftor flått. Kufterne åro rundtomkring omgifne med berg och klippor famt et mycket oro¬ ligt och ftormande haf. Defs måfte hamnar åro Europeerne aldeles okän¬ de, och de få bekante åro antingen fy!- de med mycket klippor eller åga de fandiga och låga grunder, la at all feg- ling och ingång til dem år ganlka far¬ lig. Uti Firaados hamn anlånde fordom

Por-

Laniets hefknffenbet, aö^i

Porfcugifilke och Hollån-dllce Ikeppen. Nu år den, fom alle andre tilfltiten och Na* galaki den endafte, ihviiken något främ¬ mande flcep får ankra. Hamnen vid Jedo åger få låg grund, afc ej fmå båtar kunna gå til ftranden, at de ftérre Ja- panlke fartyg blifva liggande långt ute och et Europeilkt Ikep Ikulle nodgas ankra på fem mils afftånd.

Bergen åro mer eller mindre högö, mer eller mindre (trodde eller famman- hångande, och någre af dem åro åfven Vulcaner. Ibland de högfte bergen i landet år Fufi berg, hvars topp upho- jer (ig i luften öfver Ikyarne och fes på månge mils afftånd.

En ftor del af bergen åro bevåxte med Ikog och en del åter, fom icke å- ro alt för mycket brante, cultiverade med affåtningar, den ena öfver den andra, icke fållan up til (jelfva topparne. I dålder och på (låtter år jordmonen olika i olika orter, men almånnaft beftår den af lera eller fand, eller af bägge med någon matjord blandad.

I almånhet kan man vål fåga, at jordmonen i Japan i (ig ^elf år mycket ofrugtfam; men igenom arbete, göd-

R 3

Lanäets lefkäff€nhei.

ning, vårrna och tilrlckeligt rega, tvin¬ gas den til en anfelig frugtbarhet.

Hettan år oni fommaren gardka ftark. och Ikulie vara odrågelig , oiu icke f]ö- vinden fvalkade den. Lika få år kål-_ den om vintrea ganika ftrång,.då N. och NO. vindar blSfa; Den kånnes altid me-’ ra ilrång, ån den verkeligen år, enligt Therraometerns utvifiiing/ ty den häf¬ tige biåften går likfom ispilar igenom kroppen.

Väderleken är hela året igenom myc¬ ket oiladig och regn får landet i 6f- verflöd. Det rågnar rjåiftan hela året, men i fynnerhet de få kallade QSatfakf) regn-månader, fom infalla vid midfom- maren, Detta ofverllod af regn år orfaken til Japans frugtbarhet och deraf kommande folkrikhet.

Ålkvåder åro icke fålfynte, men ftormar och Orcaner åro åfven fom jord- båfningar mycket almånne.

De Thermometrilke Obfervationer, jag gjort updei’ niit viftande i Japan, fom torde vara de fålfyntafte i lit flag, ut- vifa nogare belkaffenheten af detta lan¬ dets climat; och emedan mig vetterligen inge fådane åro férut, bekante gjorde,

Landets hefkaffenhst.

har jag har utförligeii velat meddela dem. Desfe åro til ftörre delen gjorde uti fo¬ dra delen af japan, nemligen vid Na- gafaki, på 6n Dezima; men ock til en del under refan til Hofvet och i Huf- vudftaden Jedo.

Den Thermometer, jag brukat, år. Fahkenheits, indelt uti II2 grader, med dubbelt glas' och qvicklilfver, af minfta förändring låtrörd. Jag har altid iåtit den hånga utom mit kammarfön- fter, vid fidan af mureii emot en trå- Ikolpe, på norra fidan och i fria luften, Fryspunéten år vid den 3a:dra graders.

Stöi"fta vårman i Nagalaki har varit pS grader uti Augufti månad, och' ftrån- gafte koiden 35 grader uti Januario om morgonen. Kölden kom detta" år, efter ailas fågen, fednare-, ån andre år, och höit kortare tid uti, få at- vi fednare, ån vahligt, började elda uti rumen.

Baromether ågde jag. ingen, få at jag dermed ej kunnat anftälla oblerva- tioner. I almånhet har jag dock anmårkt:

1:0 at O. och N. famt NO , fbm hår åro land vindar, åro mycket* kalle. S. och W, famt SW,,fom komma’ifrån f)ön, åro altid varmare och då det reg¬ nar , år vådret ftraxt .mildare.

R 4 Ä.‘CJ

a64 Landits hefkafenhst.

a:o Sommartiden biåfer i Magafakl måft hvar eftermiddag S, fom år en för- friikande vindi natten och morgonen blåfer Öftan.

3:0 Nåi* dimba om aftonen upftiger pch Ikyarne famlas, faller natten derpa gemenligen regn; men når dimba om 'morgonen upftiger, blir vackert våder den dagen.

4:0 Då luften, under vintertiden, mul“ nar i O. och S, kommer gemenligen regn med ftark blåft och ftorm; men få fnart det klarnar i W. och N, blir det vackert våder.

5:0 uti December och Januarii hnå- nåder fyntes et par gånger uti luften fin fiio, fom på Dezima fniålte förr, än den vål hant komma ned. Andre år fades mycken fnp fallit, fom någon tid blifvit liggande.

' 6:0 Blixt, åflca och ålk-regn förekom¬ ma något i Junio och Julio, men måft uti Augufti och September månader, få vll om aftnarne, fom hela nåtterne.

dag.

$775» Sepimhy, %6%

å&g. tworg. mid. tft.m. ttft. vdderleko I» 74. 8?. 87. 84- !St» 76. 85. 88. 86. 3- 85. 83. 90. 88. mnlir* 4. 86. 89. 89. 87. ‘

5* 83. 81. 81. 80. duggregn» 6. 76. 82. 84. 81. 7. 77. 83. 87. 85. 8* 75- 8i. 83. 78. niulir» 9- 73. 80. 81. 80.

lo. 7S. 8lr 83. 8s. 75. 7T. 76. 75. r€gn. mot aftOB

S2* 74. 79, 82. 79. folfk§ii» *3- 67. 79. 80. 80. 14* 72. 79" 80. 79.

76. 81. gf. 79. i6. 73. 80. So. 77. 17, 72. ,82. 82. 89. i8. 73. 79. 83. 79. 19. 70. So. 81. Sp. 20, 7»* 81. gi. 79. 21. 72. 79. go. 8o« S2. 72. 81. 82* • 80. aa* 7S‘ 82. 82. 79» 24«. 70. 81. S2. 79»

7°f 78. 81% 76. a6. 69. 77. 77. 77. 27. 69. 77. 79. 78. 28« 71. 77. 78. 77. 29o 71. 79. 80. 78? 3o« 68. 78. 8 3.

' R 5 ' ' åsg,,

I

•x66 X77f. ö&ober.

äng. morg, miå, tft.m, aft. våderUk, l- 71. 7S>. 84* 82. 2. 69. So. 83. 81. 3' 74* 8t. 82. 8«. 4' 7*. Si. 89. 80. 5- 7Ä. 8 i. 84. 82. 6. 79. 82. 83. 82. ' '■ »T i • 72. 81. 84. 84. 8.. 77. 84. 88. 84- '• '"V:; 9- 74- 84. 86. 8?.

10. ?6. 84. 86. 85. 1 f. 78. 84- 85. 84* 12. 77. 79. 80. 77. <

68. 77* 79. 78. 14. 67. 76. 76. 78. 15. 70. 75. 80. 80. 36. 70. 76. 7S. 76. ‘

17. 70. 72. 75. 74. muilt med regm 38. 70. 7?- 74. 72. 19. 70. 72. 73. 73. £0. 70. 73. 7^. 73.

7i. 73- 75- 7». 7«« 72. 73. 72. regn. \ '

2.3. 70. 71. 72. 24. 66. 68. 68. 65.

regn aftörig. 25* 63. 6?. 66. 69. 2c5. 66. 70. 71. 70.

27. 63. 64- 6?. 64. §:8« 60. 66. 67. 6‘.

^9- 64. 68. 70. 70, mialif och duggregm. 30. 65. 68. 69. 68; ‘ 3E. ^Oo 68» 70. ég.

1775* November^

Ji7g. morg. mid, eft,m. lift. väderlek,' I. 64. 72- 73- 7?. Z. a. 77. 73- 71. 70. 3* 60. 68. 70. 68. 4. 59. 66. 66. 64. 5. 64. 68. 70, 7«. »Tiulit och dtiggregn. 6. 70. 76. 7S. 78. regn fore niid. 7. 76. 74- 76. 7a. ■ '

• 8. 67. 67. 67. 62, vgckert foifken. 9. 58. 6?. 64,' 62.

so. 56. 63. 63. 63.- andan fynres om S|. 60. .61. 64. 64?, fxiorgonéo. 22. 59- 63. 66. 6?. 2-J. 60. 61. 63. 61'. 14. 60. öo. 60. 60. N. 25. 60. 62. 63. 6r. 1.

i6. 52. 66. 68. 62. 57. 52-» 68. 7«- 64.' s8. 55- 67. 68. 60. 29. 55. 64. 64. 63. andän dn therm.. 20. 57- 64. 6?. 64. flod m.vL 5S,“60o 21. 5a. 64. 66, 63. 22. 56. 61. 62.. 5 6. ^3. 48. 60. 61. 56. 24. 5^- 60. 60. 57.

'25. 55- 56. 59- 53. 26. 53. 58. f5. 55. r«gn. ' , 27. 50. 58- éo. 55., 28. 45. 60. 61. 58r 29. 53. 64. 67. 65., 30. éo. 67. 68- 66i nattregn.

åap

^775- Decmhr, - ,

worf tnf4. eft. våäsrkkf^

58. 6^: 68. 54. 2. 56. 63. 68. 68. ■* 3. 66. 68. 70. 70. å(l<eregf3t 4» f9« 67. 67. 59*

48. 48- 48. 4'4"* 39- fa. 53* 5U 41. 55* 57. 52.

ge 4®. f6. 59* 5Ä. 9. 45. 59® 6o« 56.

ao. 46. 60. 60, fö. SI. SJ* 59* f9. 59* S2. 56. 64® 64. 6ö. fmåe regOo 13- fl. 64. 66. 60. regn. S 1^0 48® 6a. 63. 60, Sf. fa. 59® 59* 56. andan fynteSe regWc 16. 44* 55. 56. 52. S7. fJ. 54. 54. 55. regn. 3 g. 48* 55* 56. 55* 19* 47. fr¬ 56. 55* ao. 5©. öo. 61. 57* - £1. 56. 63. 6©. fö. regn. Sä. 47* fo. 47. 47* N. hsgeL as- 4£. 53. fa. 48® rimfroft, eftonregs» S4* 38. 55* ff. 54® 3f. fe. 54. 5*. 56. regn. s6. 45* S8. 61. 56. £7. 56. 63. 64. 66. regn. äg. 57. 62. 63. 57*

ftarkt regOo i9. 54. 59. 54. 54* 30. 56. 57* 59. 55. 3ä« 4§e 53. 57. f4o

1770. ^atuavius: SÖ9

4ng. titorg. ttsid. eft.in. fl/f. vdderhk^ I: 52. 58- 60. 54« 2, 50. 5?. 54- 50.

3. 42. 51. 54. 48. 1

4. 38. 54. 56. ?4. 5. 52. 6oi 64. 58. nfronregn och nafregn,0. 6. 66. 68. 68. 70. 7. 57. 60. 58. 56. regn. Sedön folfken^ •8. 54- 52. 52. 46. regn. N. Q y • 40. 46. 44. 46.

10. 43- 52. 54- 48. miiHx, I !. 44. 52. 52. 54. régn.

32. 59. 60. 60. 55. regn. 13. 44. 5ä. 50. 50. 14. 42. fo. 52. 48- . n. 38. 50. 52. 50, froi. , s6. 47. 54. 54. 52. regn. 17. 44. 52. 5.2. 50.

K. 3 8. 4.8. fo. 48. 46. mufir. 19. 33. 42. 42. 40. N. Bifferkold, Snoflagor». 20. 3'?- 48. fo. 46. på v^j tnet tjock is.

2!, 36. fo. 50. fo. mulif. regn. 22, 47. 52. 54. 50. N. regn. 23. 44. 52. 50. 48. regn och liagel NWv 24. 40. 48. 44. 44. N, regn. 25, 44. 48- 48. 46. 26* 3Ö. 55. 56. 55. 1$. 2.7. 48. 62. 6 a. 58. 28. 44. ' 54- 50. 50* ■ 29. 36. ff. 56. 50. 30, 48. 58. 58. 61. regn. NW. 7?. 60. 56. 56, 5?.. regn. NW,

ayo . 1776. Fehmarim,

åag. morg mid, . vdierlekp I. 42. 48* 48. 48. regn^ ZW^ 3. 41^ 5i. 50. 59.' 3- 40, 52. 56. 52). 4. 46. 56. 58. 56.

?o. 60. ‘60, ■58. W* So!fkfO'«, 6. 60. 64. 66. 62. 7. 47. 54‘ 54. 55. i. 48* 51. 51. 5^* 9. 46. 48. 48. 48. regn^ .

10, 48. 54* 58. 5é. 11. 48. 52. 52. 50, 12. 48. 52. 52. fo. 13. 42. 44. 50. 48. regn, Tnov 14. 44. 48. 48. 46. if. 42. 50. 50. 46, j6. 42. f2. 55. 52. 17- 44. 52. 52. 50. 18. 42. 54- 54. so. 19. 44. 54. 56. 52. 20. 44. 56. 58. 52. £1. 52. 58. 58. 56. fmår regnar 22. 60. 62. 63. 60. duggregn» 23., 52. 54. 54- 50. 34. 44. 54. 58. f2.’ 2f. 48. 56. 58 f4. duggregn^ 26. 56. 50. 50. 48. ngru 27. 40. 50. 52. 48. 28- 44. 55. , 52. 51. 29. 46. sf. $6. 51.

vj'^6. Martius.^ i-jt

dag, morg. mid, eft,m. aft, vdderlek. ti 46. 54. 56. 5 a. 2. 44. 56. 60. 50. 3. 44. 56. 56. 56. 4. ?<S. 60, 62, 58. pä Hofrcfan. f- f5. 6e. 62. . 58' 1 é. 62, 63 . 55. 1 7- 58. 54. 54. 52. regi). 8. 47- 59. 56. 52. 9. 44. 58. 56. 52.

I®. 44- 56. 56. 52. regn. it. 5** 56. 56. 56. 12. 58. 58. S8. än^iegn. *3- 60. 62. 62. 6a. regn* S4. 62. 60. 62. 6b. sriorgonregn. if. 58. 55. 55. 56. regn. 16. 62. 62. 60» 56. *7. f4. 66. 70. 66. i8> 56. 60. 60. 52. rego. is>. 60. 66. 62. , 62. i

20. S<5. .68. 68. 56. 21. f8. 72. 72. 76. duggregn. 22. 6g. 68. 68. 62. mörgonrcgsi^. 2J. 58. 60. 70. 68. 24. 64* 68. 66. 64; dsggregn. 25. 64. < 68. 70. 58: i 26. 58. 64. 64. 60. 27‘ . 56. 58. 56. 55. 28. 60. 60. 6o. 5é: morgonregsso i». 5a. 56. 58. 56. 30, 58. 55. 64. 56. 31. 54. 58. 54. ff»

ApHh

dag; morgo- mii. eft.m. väderlek; L 56. 58- 58. 56. 2c 60. 68* 68. 6d*

6a. 60. 60. 58- <4® 60. 66* 64. 62*

60. 66, 66. 60» 6. ‘ 60. 77» 77- 70c

7« 60. 68^ 7ä. 70, 8- 62. 71^- 74- 70^ Uti Ofa'1cSc 9« 60. 72. 74> 70,'

lo® 60. éo. 60. 58. 2:e* f8. 60. 60. 6oc uti MmcOo I2> 62. 60, 64. 62. regn. ^3* 56. 58* 56. 50* regn. '14^ 48. 58- 60. 58- j^. 56. 56. 56. 560 regn; l6. ?8. fg. 58. 62. regn; 27c 62. 70. 70. 7O0 28* 62. 66. 68. 66. 29. 64. 66. 66. 66. regn; 20e 64. 66. 66. 64.; 21* 60, 66. 60. 6O0 rcgfTo a2o 55. 56. f8. 58. 23* 50. 56. 60. 54. 24* 48. 66. 70. 660

25- 60. 70. ég. 64- regn bdi 26. 52. 70. 72. 58- 27. ?8. 7©. 76. 68. 280 éa. 65. 66. 72. 29. 62. 68. 68* 68- duggregn. 3Qo 62. él. 70, 660

ä/kSa

/

177Ö. Majus. ^7

dag. morg. eft.m. fifr. väderlik^ !♦ 54* 72. 74. 68» uti Jedo. a. 7*. 72. 7a. 68. duggregm.

5» 64. 64. 64. 64. . 4‘ 60. 70. 7a. 68.

5- 66. 70. 73. 68. 6- 56. 70. 70. 68. clftonregn. 7. 58.. 64. 64. 64. /brki regOo 8. 6a. 70. 76. 72. Slkiegn, 9- 66. 72. 74. 68.

åfkregOé so. 64. 66. 66. 62. 21. fö. 64. 68. 64. S2. 58. 70. 72. 68. 23. 58. 70. 72. 70. 14. 68. 74. 76. 72. 2 • 68. 74. 76. 7ä. 2 6. 70. 76. 78. 74* reg’j. X7. 70. 78. 76. 72.

60. 70. 72. 70. jp. 64. 74. 76. 74. 50. 70. 72. 76. 76. ' ■ ' 2£. 66. 70. 74. 68. 22. 6a. 72. 76. 74. 33. 68. 74. 76. • 76. duggregn. ■ 24. 68. 80. 82. 78. 2?. 74- 80. 76. 76.

Ifrån Jedo 26. 76. 74. 3ö« 70.

27. 64. 76. 78. 73. t28. 66. 74. 74- 7a. 29. 68. 70. 72. 74. 30. 72. 72. 72. 66. a-egö. 32* 66. 78. 78. 68.

Dkt..

SjJ

t

474 *77*^' , I

morg. mid. efi.m. ttft. väderkk^ 1. 68. 72. 72. 70.

66. 76. 78. 72. morgonregoo 3» 68. 76. 84. 78. 4* 64. 76.- 76. 74- <

5^ 7». 76. 78. 80. äfkregn*. 6. 64. 66. 66. 64. 7. 64. 66. 68. 64. uti Miscö. 8. 64. 66. 66. 68. regn* 9‘ 65. 70. 70. 70.

lO. 64. 80. 74- 70. II» 68. 80. 82. 76. ut! Ofaka* I2. 68. 76. 78. 76. i3* 72. 72. 72. 76. regn. 14* 76. 76. 76. 72. regrfj. 15» 70. 72* 74. 76. 1<S. 72. 78. 84. 80. 17. 74. 78. 78. 76. •

i8. 76* 78. 78. 7^. regn.

S9. 74. 74. 74. 72. 20. 74. 76. 76. 72. 21. 75- 76. 66. 76. 22. 76. 76. 7^. 76. 23. 80. 76. 76. 76. . uti Kokors.

24» 76. 84* 84- 80. 25. 76. 80. 84- 82.

middagsregn 26. 76. 82. 78- 74. 27. 76. 82. 80. 76. ' regn. 28. 76. 84- 84. 84. regn. 29. 78. 8-2. 84- 82. pa DexitriÄ. 30. So. 82. 84. 82.

i77^- Julius. ^ , a75

Åai, o morg. mid. eft.m. «ft. väderleks l. 80. 84. 88. 82. morgonregrté 2. 80. ■ 84. 84. 80. morgonregn. 3. 8 b. 84. 86. 80. ' 4. 78. 88- 88. 84- 5. 82. 90. 90. 84. 6. 84. 90. 90. 84- ?• 82. 89. 89. 82. 8. 80. 84. 8?. 80. rmulit.

9- 78. 76. 78. 76. ftarkt åikregnj 10. 78. 80. 80. 76. regn. 11. 76. 80. 80. 76. regnby sr. 12, 72. 80. 80. 78.

80. 86. 84* 80. «4o •7 A / t?* 80. 86. 80.

84. 88. 90. 78. i6. 78- 8ö. 85. 8a. ftarkt regn^ 17. 80. 84- 84* 80. J§. 80. 86. 86* 80. 19. 83. 84‘ 84. 82. 20* 80. 88. 92. 84. ' 21 * 8b. 91. 92. 86. 22. 82.' 88. 88. 86. 23. 84. 88. 88. 84‘ 24* 84. 88. •88. 85. 2'). 82. 8 4. 84. 83. regnbyar^ ' ' ■ 26* 82. 90. 91. 84. 27. 82. 88. 88. 84. 28. 84. 86. 88. 84. regn byar. 29- 84. 78. 73. 7S' ftarkt åfl^regr?6- 30. 82. 85. 85. 82. 31* 82. 88. 88. 86,

Åuguflus. 476;

åag. mprg. mid. tft.m. . "/«• väderleks

I. 86. 93. 96. 88. ålkregn.

a. 84. 88. 88. 8a. ftarkt regn.

3. 79. 80. 8a. 80.

4- 80. 92. 9?. 84.

f- 84. 9f. 98. 84.

6. 80. 96. 98. 88»

7* 8a. 96. 98. 92.

80. 92. 96. 88*

9* 84. 96. 98. 86.

xo. 86. 88. 86. 86. regn. XI. 78. 86. 86. 82.

12. 80. 90. 92. 88.

*3« 88. 90. 93- 88.

SA. 86. 96. 96. 90. ftarkt regn. *5. 84. 86, 86. 82.

s6. 80. 86. 86. 84» finåt regn.

17. 78. 90. 92. 86.

s8. 78. 90. 9a. 84* /

19. 76. 88. 90. 84» aftoniego. ao. 86. 88. 93. 84.

ai. ga. 92. 94. 86.

32. 82. 86. 86. 8a. regn.

23. 80. 88. 88. 82. regin

34* 82. 90. 90. 84. •

2f. 80. 90. 92. 86.

a6. 80. 92. 94. 84.

27. 82. 92. 92. 86.

as. sa. 88. 88. 86.

29. Sa. 90. 90. 84. 30. 8a. 89. 90. 86.

3*. 80. 90, 90. 84- fnosgonregn.-

»77 177^*' Septmher.

Jag, , mrJ. f/t.m '. «/». , Väderlek.

1. 80. 88. 90. 84. morgonrcgn.

z. 80. 84* 84. 78- äfkrégn.

3. 73. 84. 86. 78. 4. 70. 88. 90. 80.

y. 76. 90. 94. 86. . 6. 77. 90. 90. 88. afronregr?.

7. 80. 94. 94. 80. ftarkt ålkrego.

8. Eo. 94. 94. 88. s>. 82. 94. 96. 88.

EO, 80, 92. 94. 86. åfkregn. 11. 80. 90. 90. 83.

12. 80. 86. 96. 84. 13. 78. 88. 90. 86. 14. 83. 83. 82. 80. {larkt a(krefrr

*y. 80. 78. 78. 78. 3 dögar. 16. 78. 80.' 80. 80.

*7. 76. 82. 80. 76. '18. 74. 82. 82. 76. 19. 66. 80. 82. 75- 20. «8. 84. 84. 76. 21. 68. 82. 82. 76. 22. 72. 78. 78. 76. 23. 68. 78. 78. 76.

24. 6y. 8c. 82. 78- 25. 70. 83. 80. 72. 26. 64. 80. .82. 72., 37. 60. 78- 82. 74- 28. 60. 80. 80. 76. 29. éo. 82. 82. 76. «

30. 60. 82. 82. 74.

S 3 dag

lyyG. OBöher^

dag. mor g. . miå. eft.m . åft. Väderlek, I. 62. 86. 86. 73* :2. 72. 86. •86. 80. 5‘ 76. 82. 82. 76. 4. 66c 84- 84* 78.

, 5- 70. 82. 84* 7B. 6. 64* 8a. 82. 78. 7, 66. 82. 84- 78. , ■ 8. 62. 82. 84* 78. 9^ 6d. 84. 86. 78.

JO. 68. 84- 86. §0. I lo 74* 80. 8f>. 80. afkregn. la. 72. 76, 76. 78. i?. 66. 74. 82. 74. 14. 72, 80. 80, 8^? regn. Z.

i?. 70. , 74. 74- 68. 16. 64. Ö4. 64. 64. mulir.

17. 60. 66. 64. 62. duggregn.

i8. 62. 66. 66. 64. duggregn. 19. 62. 68. 68. 68. ao. , 66. 66. 66. 62, regn. 2J. 62. 66. 66. 66. regn. aa. 64. 68. 68. 66.

. 23. 58. 70. 70. 66. 24* S8> 74- 74. 70. 25 • 60. 76. 76. 74* 26» 64. 80. 82. 76*

'27. '72. 76. 76. 70. 70. 80. 80. 76c åfkregOo

29. 68* 70. 72. 68.

^aponefens utfeende,

Nationen år vål våxt, vig och ledig med ftarke lemar, ehuru defs ftyr-

ka ej upkommer émot den, fom Euro¬ pas norra Inbyggare åga. , Manfolken

, åro lagom långe, i almånhet ej mycket tjocke, ehuru jag någon gång fet fåda- ne, fom haft nog fetma. Fårgen år ofver alt gulagtig, h vilken ftundom förändras til brun,, ftundom til hvit. Sämre folk, fom under fit arbete om fomrarne åga öfre , delen af kroppen naken, blifva folbrånde famt mera bru- ne; förnämare Fruntimer, fom fållan utgå i fria luften, utan at vara tåkta, åro fuikomligen hvita. Ögonen göra detta folket, likafom Chinefen , ökåndt. ■■ De åga ej den rundhet, fom andre folkflags, utan åro aflånge , fmale , me¬ ra djupt liggande och fe nåftan kis- ögde ut. I öfrigt åro jde mörkbru- ne eller fnarare fvarte och ögonloc¬ ken formera vid ftora ögonvrån en

S 4 djup

ago Natimens egenfkap,

(djup fåra, hvaraf de fe ikarpfynte ut och få et egitutfeende,fomikiljer dem, på få utmårkt fått, ifrån andre folkflag. Ögonbrynen fitta ockfå något högre. Hufvudet år hos de måfte ftort och halfen kort, håret fvart, tjockt och af oljor Ikinande, famt nåfan, ehuru ej platt, likvåi något tjock och kort.

Nationens egenjhap

År i almånhet, at vara förftåndig och förfigtig, fri, lydig och hÖflig, ny¬ fiken, flitig och händig, Iparfam och nykter, renlig, godfint och vånkår, uprigtig och råtrådig, årlig och tro¬ gen, mistånckfam, vidlkepelig, hög- modig och ftorfint, oförfonlig, tapper och oofvervinnelig.

Fhrflånd och llradighet vifar Japanflca Nationen i alie fine företaganden, få långt, fom Vetenlkapers ljus, hvars kla¬ rare dager den ånnu ej ågt den lyckan at fe, någonfin kan leda den låmma. Det år långt derifrån, at denna Nation kan råknas ibland de få kallade vilda. Den förtjenar fnarare et rum ibland de måft höffade folkllag. Defs nu varan¬ de Regeringsfåt, handelsmefchode med.

Ut-

'Nationens egen/kap. agi

utiånningar, flögder, öfverflöd af alt nödvändigt, med mera, lämna öfverty- gande bevis på defs Ilughet, ftadighet och oförlkräkta mod. Man blifver hårftå-, des aldrig varfe den fåfänga, fom år få alman hos andre Afiatifke, och African- ike folkflag, de der pryda fig med fiiåc- kor, glaspärlor, blänkande inetalplåtar, ej eller ällkas hår den onyttiga och blott för ögonen blänkande Europeens gran- låt af guld och filfverlpitfar, juveler och dylikt; utan beflita de fig om, at af in¬ låndike til verkningar åga fnygge klåder, vålfmakande råtter och fiårtråffelige vapii.

Fribet år Japonefens lif, icke någon fådan, fom förvandlas til fjeifsvåid och tygei-löshet; utan en lagbunden frihet. Man har vål trot, at gemene man uti Japan icke vore annat ån trålar under en defpotillc Regering, emedan lagarnei åro ganlka ftrånge. Men en dräng, fom på et års tid förhyrt fig til fin husbon¬ de, år derföre ingen trål, och en Sol¬ dat, långt ftrångare hållen, legd på vis- ' fe, oftaft flere år, är icke eller derföre någon trål, faftån han nödgas lyda fine Förmåns ftrångafte befalningar. Japo- nefen hatar och fiygges vid HoUån- iarnes omånlkelige fiafhandei och flaf-

S 5 var-

ig2 Nationens egenfkap.

varnes obilliga handterande. Så vål den högres, fom den lågres frihet och rått llcyddas af lagen och lagens ovanliga flrånghet famt ofelbara utöfning håller hvar och en innom fine tilbörlige grånfor. I anfeende til utlänningar, år ingen Na¬ tion i hela det vidftråckta Indien mera vakande för fin frihet, ån denna, och ingen mera fri för andras inkråktningar, bedrägeri, tvång och våld. Defs i det¬ ta hånfeende tagne förfatningar åga på jordklotet ej fin like; ty fedan alle Ri¬ kets invånare blifvit forbudne at utvan¬ dra, får nu mera ingen vid lifgftraiF låm- na Rikets kufter, och ingen främmande åger tilftånd, at i landet inkomma, mer ån någre få Holländare och någre Chi- nefare, fom under all den tid, de der viftas, bevakas fåfom civile fångar. De förnämare och förmögnare åga en ftor och talrik betjäning; och för öfrigt har nåftan hvar och en någon tjänare i hu-? fet, fom uppasfar, och då husbonden går ut, medföljer, för at båra defs kåpa, ikor, regnllcerm, lykta och dylikt, fom kan behöfvas.

I hoftigbet och underdånighet åger Japonefen fä fine likar. Underdånighet för öfverheten och ij^dnad emot föråi- drarne inpräglas i barnen redan uti de¬

ras

Natiomns egenfknp. 283

ras fårfta år och i alle ftånd forelj^fas de hårutinnan af de åldres efterdo- men, hviike åga den verkan, at bar¬ nen fallan få bannor, knorr eller aga. De ringare betj^ga emofc de , förnämare och fine förmån djupa och alfvarfamma bugningar, famt lyda blindt och utan förbehåll. Emot likar betyga de altid höflige hälsningar, få vål vid möten, fom vid aflkedstaganden. I gemen böja de fin rygg med hufvudet nedåt och läg¬ ga hånderne antingen emot knän, eller nedom knän långsefter benen, ja ända ned til foten, alt fom mer eller mindre djup vördnad måfte yifas; ju djupare denna måfte vara, defto mera nedböjes ockfå hufvudet emot jorden. Om nå¬ gon tiltalar dem eller ockfå de måfte aflåmna något til honom, fker det altid med en dylik bugning. Möter en ringa-» re någon förnämare på gatan, blir han i ofvannåmde ftåining ftående, tiis den fednare pasferat förbi. Aro de jämlike och mötas, göra bägge ftillaftående nämnde compliment och gå fedan nå¬ got litet i krokig ftåining förbi hvarannan. Inkomande uti något hus, nedfal¬ la de på knä och böja hufvudet nedåt mer eller mindre djupt, och innan de upftå at bortgå, förrättas åter famrna bugning. iVy-

204 Nationens egenjkap, f

Nyfikenheten går hos detta, få vål fom hos flere folkflag, ganlka långt. De befkåda noga alt, hvad Europeerne dit- föra och hvad de åga. De begära un- derråttelfer om al ting och gora Hoi- låndarne frågor, ofta til ledsnad. Det år fornåmligaft Legations Medicus, fom bland de hit anländande köpmån, anfes enlam af Japonefen för lård och det år både på Faétoriels lilla ö, och i fynnerhet under refan tilHofvet, famt un-- der viftandet uti Kejferlige Htlfvudftä- den, fom han år dageligen det Orakel, de tro kunna gifva uplysning om al ting, fynnerligen i Mathematique, Geo- graphie, Phylik, Pharmacie, Zoologie, Botanique och Medicine. Under den audience, vi åga hos Kejfaren, Rikets Råder och andre de högfte Rikets Äm¬ betsman, beikådas vi ifrån hvfvudet til fötterne, åfven fom våre hattar, vårjor, kläder, knappar, galoner, ur, kåpp, ringar, och dylikt; ja vi nödgas då tilli¬ ka Ikrifva för dem, för at vifa vårt Ikriffåt och våre bokftåfver.

I Håndighet och upfinning håller flg detta Folket måft vid det, fom år nöd¬ vändigt och ny tigt; men i flit öfvertrlf- far det de flåfte andre folkflag. Déras

ar-

^85 Nmionens egenfkap,

arbeten uti koppar och metaller åro vackre, och uti trå, både natte och varagtige; men deras vål hårdade Sablar och deras tåcke lackerade arbeten öt- vergå alt, livad andre hittils ånnu kun¬ nat frambringa. Den flit, fom åkerman¬ nen nedlågger på fin jord och den mö¬ da han vid defs 3^pperliga odling an¬ vänder, år få ftor, at den förekom¬ mer otrolig.

Sparjamheten åger uti Japan fit för- nåmfta hemvift. Den år en ålfkad dygd få vål uti Kejfarens Pallats, fom i den iågfta koja. Den gör en, mindre förmö¬ gen nöjd med fit lilla och at den rikes öfverflöd ej förflöfes i omåtlighet och vålluft. Den. gör, at man hår icke kän¬ ner det, hvad i andre länder kallas hunger och dyr tid, och at i hela det¬ ta få folkrika land, knapt finnes någon nödlidande och tiggande. Folket i al- månhet år hyarken Ihålt eller girigt ef¬ ter rikedomår och åger altid aflky för fråsferi och dryckenlkap. Lika fom jor¬ den icke förlpilles med tobaks och an¬ nan onyttig plantering, lika få använ¬ des icke eller Säden tU någon fkadelig få kallad förädling.

^85 Nationens egenfkap.

Renlighet och fnyghet iagttages få våi i anfeende til deras kroppar, fom deras klåder, hus, mat och dryck, kårii med mera. De bada och tvåttä fig, ic¬ ke blott en gång i veckan, utan hvarje dag och det uti varma bad, fort"» dageligen tilredas uti hvarje hus och för refatide uti alle hårbergen, emot en rin¬ ga afgift.

På vanlighet och Japonefernes goda hjertelag har jag ofta och med förun¬ dran fet mångfaldige prof, åfven i en tid, då de nu åga al orfak, aif för de der handlande Europeernes elaka upfö- rande och fine bedrägerier hyfa alt up- tånkligt förakt, hat och förfigtigheh. Nationen’ år vål ftorfint, men tillika god; med faktmodighet och vanlighet kan den ledas och bevekas, men för hot och trotfighet år den aldeles orörlig.

Råtvadigheten hålles uti hela landet i mycken helgd. Monarken förorättar aldrig någon af fine grannar och man har, hvarken i åldre eller nyare Hiftori- er exempel derpå, at han någonfin ftråkt fin Ambition och fin begåreife til andras länder. Landets Hiftorier åro ililla med Hjeltebedrifter, vid förfvar af egit land, emot utiåndikt våld och inlåndike up-

ror;

Nationens egenfkap, 289

ror; men ingen enda inkråktning af an¬ dras land eller egendom omtalas. Japo- nelerne hafva aldrig fallit på den fvag- heten, at erofra andre riken, eller lå¬ tit fråntaga fig något af ■ lit. De hafva altid följt och följa ånnu fine fåderS bruk och antaga aldrig andre folkflagS feder. Råtrådigheten åger altid rum vid deras, domfto!ar, der klagomål både fnart och utan intriguer afdönvas. En brots- 1ig åger ingenftådes undflygt, på perfonen hafves intet affeende och ingen vågar fmickra fig af någon Nåd. Råt¬ rådigheten iagttages heligt, åfven e- mot Europeerne, få at flutne förbund hvarken uphåfvas eller til en enda bokftaf förändras, deråft icke Europeerne fjelfve dertil gifva anledning och orfak.

Arligbet och trohet märkes i hela lan ¬ det, och i få andre länder torde få litet tjufnad och ftöld begås, fom hår. Röfve- rier åro aldeles okåhde. Tjufveri Ipörjes mycket fållan, och Europeerne under lin refa til Hofvet åro få fåkre, at de föga agta lit medförde gods; ehuru det annars icke, åtminftone på Faéforiet af den ringare hopen anfes för fynd, at fnatta ifrån Hollåndarne, i fynnerhet focker och koppar, under det desfe vai’or bå¬ ras til och ifrån Ikepsbryggan. Bet

Nationens egenfkap.

■ Det år mycket troligt, at detta folk icke i alle tider varit lika mistankfamti formodeligen hafva deras fordne inbör¬ des oroligheter och krig, men ånnu mer Europeernes bedrägerier hos dem vållafc och ökat denna odygd, fom nu mera, åt- minftone i handel med Holländare ocli Chinefer år utan grånfon

Viäjkepelje är mera almän och i högre grad hos detta folkflag, än kan hända hos något annat, hvilket härrö¬ rer af det ringa ljus, de äga i de må- fte vetenflcaper och af de förvände grundfatfer, fom deras hednilka Guda¬ lära och deras okunnige Pråfter dem inprägla. Sådane vidikepelfer vifa hg vid deras Högtider, Gudstjänft, helige löftens görande, visfe läkedomars bruk, lyckelige och olyckelige dagars väljan¬ de och få vidare.

Hågmod år et af Nationens hufvud- fel. De tro hg äga den heliga uprin- nelfe ifrån Gudar, Himmel, Sol och Må¬ ne, fom flere Ahatiike folkhag lika för- måtit, fom orimligt tilågna hg. De tro hg altfå vara något mer, ån andre männilkor, och i fynnerhet anfe de Eu- ropeerne utmäidct ringa. Om en Japo- nes fkulle kunna tåla al annan oför-

‘ rått.

'Nationens egen [kap. 291

rått, blir dock högmodet det, fom han min (t kan fördraga. Högmodet har utor landet fördrifvit Portugiferne pch det allena år åiVen i ftånd, at ruinera den hittils fortfatte Hollåndlke handelen.

, Utom det, at Japanåia nationen al¬ drig varit, icke en gång i de åldfte tider, öfvervunnen eller imderkufvad af nå¬ gon utlåndlk magt; få lifer man i ti- deböckerne om defs tapperhet och ®öf~-

■ vevvinnerHga mod fådane beråtteifer, 10m man Inarare lilculie åga fkål at anfe för diktade fabler, ån verkeiig fan- ning, få framt man ej i fednare århun¬ draden ågde talande bevis derpå.- Når Tartarerne förfta gången, år 799, med en oräknelig armé hade éfverfvåmmat en del af Japan och deras flotta olyc- keligen, under håftig ftorm, på en en¬ da natt, gåt förlorad; upbryter dagen derefter Japanike Fältherren, angriper och få utrotar fin manftarke' och mo¬ dige fiende, at icke en enda lefvande Öfyerblef, fom kunde gå tilbaka och båfa tidning om et få oerhördt neder¬ lag och en få folkomen feger. Likafå, då de andra gången, år lagJ» af Tar¬ tarerne , til et antal af a4o,ooo man blefvo angrepne, var-fegren lika åro-

3. Del. t rik

Nationens egen(kap.

rik och lika ftor. Portxigifernes utdrif^- vande och tillika Chriftna Urans ut¬ rotande , i början af 17 feculo , åro få fulkomlige, at man nu knappaft fin¬ ner Ipår til deras fordna varelfe uti lan¬ det. Kriget med dem och förödellen fortfattes uti 40 års tid: flere millioner mån- nilkor upolFrades under det faiiima, och vid den lidfta belägringen 37,000 man. Desfe Segrar åro likvål icke de endafte, fom bevilk Japonefernes mod och tappre bedrifter. Et annat Exempel år

,ytterligare bevis derpå. Det år håndt år 1630. Et litet Japanlkt fartyg kom at handla på ön Formofa, fom den ti¬ den tilhörde Hollåndlka Compagniet. Pe¬ ter Nuytz, fom då Var Gouverneur, handterade illa de med detta fartyg an¬ lände Japanfke Köpmän, hvilke hem¬ komne beklagade fig för fit Lands Förfte öfver den orått och Ikymf, fom honom och dem blifvit tilfogad. Då Förften håröfv*”er få mycket mera förif- rades, fom denne Ikymf tilfogats ho¬ nom af föragtade Främlingar, och han tillika fåg lig tttur ftånd, at kunna hämnas, tiltalar honom hans Lifvakt på följande fåt: vi anfe ofs icke vår- ”dige, at längre bevaka Er Perfon, få ”framt vi ej få tilftånd, at upråtta Er

Nationens egenfkap. 293

^’åra. intet, förutan öfvertrådarens blod, ”kan afcvåtta denne flack. Endaft befal ”och vi ikole afhugga fyndarens hufvud, ”eller föra honom lefvande hit, at ftraf- ”fas efter Edert godtycko ocll defs för- ”tjenlt. Sju utaf ofs åro nog. Hvarken *’vatnets farlighet eller Citadellets ftyrkä ”eller defs Lifvakts antal ftal fria honoirt ”for vår vrede. Efter undfångit tilftånd och en förfigtig öfverlågning ankomma desfe til Formofa. Så fnart de blifvit inflåpte tii Gouverlieuren, at få andi- ence, blötta alle på en gång fine fablar, taga honom fången och -föra honom ftraxt til fit fartyg. Detta har tildragit fig pä ljufa dagen, 1 åfyn af vakt' och husfolk, utan at någon vågat röra fig , til fin rjerres undfåtning, hVars huf¬ vud Japoneferne då i farnma ögonblik- liade klyft i arne delar. Hiftorien kah fes uti KiEM^FERS belkrifning om Ja¬ pan pag. 479.

Deri foni af det föregående kånner Japonerernes högmod, råtrådighet och mod, lårer icke förundra fig, at detta folk, fedan det blifvit férolåmjadt, år aldeies oföyfonligt emot-fine fiender. Li- kafå högdragne och oförflcråkte de årö, åfven rå långfinte och oblidkelige åro

T a de

Nhtéonms egei^fkäp.

de tillika; men vifa icke fit hat med hetOghet, utan dolja def ofta under den befjmnerligafte kalfinnighet och pasfa på lågiigt tlJfålle, at håmnas. Al¬ drig har jag fet något folkflag mindre röras af häftige affeéter, ån detta. Man må banna, förfmåda eller röra deras heder, få mycket man vil; de fvara dertii icke et enda ord, utan blott med et långfamt d å gifva de likfom en ftor förundran tilkånna, och ftillatigande upfatta emot fin ovan det bittrafte bat,. fom fedan hvarken genom upråttelfe, eller tidens långd, eller omftåndigheters förändring någonfin utplånas. De be¬ möta fåledes icke gjerna fin ovån o- höfligt i ord eller åUiåfvor, utan med en låtfad vånlkap bedraga de få vål ho¬ nom, fom andre, til defs tilfålle förr, eller fednare yppas, at tilfoga honom någon betydande ikada eller olycka,

^afcmjka Språket År, i anfeende til fin flora olikhet

i flere hånfeenden med de Europeifke fpråken, ganika fvårt at låra. Det fkrifves vål uti råta rader, likafom Chinefi- ikan, npifrån och nedåt, men bokflåf- verne åro vida åtlkiide och fjelfve fprå-

^apanjka fpråkét. ^95

ken för öfrigt få olike ak bågge desfe nirgrånfande folkflag, utan tolk, icke förftå hvarandre. Chinefifican iftfes och fkrifves Hkvåi mycket uti Japan och anfes derftådes för deras lårda fprak , fom de tiiiika med åtfkillige vetenskaper ifrån Qiina antagit.

Al denna fvårighet oagtad, gjorde jag mig likvål mycken möda, få vål under förflntne höft-och vintermånader, fotn alt framgent fedan, at utaf inirse båfte vånner ibland Toikarne iåra, både at förftå och något litet tala, famt år- ven at Ikrifva det, ehium fådant, både- för deras tryghet och min egen fåker- het måfte ike mycket hemligt. Och ■för at båtre vinna- detta åndamål, hvar- ui'jag fmiekrade ifng ffaraledes, fynnerf- ligen under refkn til Hofvet, kunna åga någon betjrdande nytta; få antek- nade jag de ord, jag efter hand lårde Gch med tilhjelp af det förutnåmde Ja- pasiike Lexiccn upgjorde mig en or¬ dabok, på det rnåft okande Ipräk i Eu¬ ropa. Jag inbillade mig i början, at af mine hår varande HoilåndUce vånner kunna vackert begagna mig i denna delen, och det få mjmket mera, fom flere af dem tyktes kunna pä Japanika be-

'T 1 “ gå-

<z^6 yapanfltci fpräket.

gära och uttrycka, bvad fom aiinåfiuafc föi^ekom; men ingen hade påtänkt, at til minnes antekjpa något uti någon fort ordabok eller annars badit til, at utreda- Ijelfva fpråkefcs art. En Japanlk och Hollåndfk Ordabok hade vål, un¬ der'tvånne feclers tid kunnat vara bår- de påtänkt och fårdig, til nytta och tjenfc för dem, fbm någon tid måfte vi¬ ftas hår i landet, deråft icke hos en del ofkickelighet och hos andre lätjan lagt oofvervinnelige hinder i vågen. Nå- gre dröja hår qvar endaft en kort tid, andre föka hår endaft fin vinning, och för de iuåfte finakar den förgiftiga tobaks¬ pipan för vål, at de icke ti! något båtre, nyttigare och angejiamare kunna använ¬ da en ådel, men hår ofta fåfom lång öfverklagad tid. Jag meddelar deraf et utdrag, i det hopp, at någon fö-rr el¬ ler fednare, torde kunna draga någon nytta utai det lamma.

Affted, ^ Itoina. Afikeda, gifvaaffted, Itiniitgoi. Afiky. Kajir, niodor. Afund. Netfcami. Afund>!]uk. ^ Neramii,

AgultrJ<p agailo.? cnum. \

Mel

*97 -

Japanfka fpraket.

Al, alle. ^lle dagar. Alle natter.

Almofa. Almån. Aln. - Alun.

Mei. Meifits. Meibang. FodokoSfa,' fegio. Onasfijona. Ikkin. Misban.

Amber,ambra grifea. ^ Kufei^a no fung i. e. ' ■ / walfilk tråck.

Andagt. Andas. Andedrågt. Andtåppa Andågtig.. Angelägen. Angenäm. Angifva, förråda, Anhang. An isfrö, Anisbrånvin. Anka tam. Anka vild.

i^olfjådersanka. Ankare.

Kwanen. Iki till k V.

Iki. iki no feraekv, Tfiitfufinde.

■ Taifits, Jurofikku. Siras iurK,-fonin furw. Ikedor, fukama juro. Oikjo. Uikjosfi. Afiru. Kamo. Oftori. Ikari.

Anfigte.

Ankra, fälla ankare. Jkakar/ir.

,5 Kawo,pmotte,tain 2 niente, tfera.

Apa, markatta. Sara, fala. Apa efter. Nifura.

T 4 Apo-

/

■ Jäp^nfkä fpräkéL

Apothek. Arbeta. Ark papper. Arm, en arm, Armboge, Armofin, fidentyg.

Artig,

Alka. Babord. Bad, warmt Bad. Bada uti kar. Baka, baka bröd. Bakeife, fockerba-I

kelfe. .) Bakvlnd.

Bali, teftikel

Bar, naken. Barberare, peruk-7

makare. S Barfofcad. Barn. Fader och moder-7

löft barn 3 Barnmorlka. Bedja, begåra. Bedja, tilbedja.

- Bedjare, tilbedjare.

Siirrla, Sigito. lQ’iraai. Ude. Ude, fifi. Kaiki. S Ka watfca, Kuttona, l Mefirafi.

Hai, fal, finolial Torikafi. Ifumi, unllng, Funi. Jakv, pan jakv,

Kwafsl

Matjigao. Kinfeama, inno, itam-?

ma ftigure. Bo, faguru, haguru, Kami jui.

Swafsi.. Kodomo. .

Minafslgo, ^

5 Toriagibaka, toria? l gikaka,

Tannomfö. \ Oganiu fur^^, faifpri^. 5 Ogamu fura mc^o, t faifuro mono.

JapanJka fpråkst. 299

Bedraga. Bedrägeri. Bedrofvad. Befalla. Begrafva. Begrafnings plats. Begripa. Begynna, Begynn elfe, Behagelig. Behändig, Beklaga. tien. Berg.

Bern Ren, Berätta. Beröm. Beröma, Beilag. Beitålia,

Beftåldfc gods

Befök. Betala, Betyda „ uttyda. Betänka. Bewara, Bjelke. Bild^ docka.

Damasfif. Daraas koto. Kujamo, kinnodokc, Jedki, itskun/. Sorin furK, okur^. Fakka, Tka. Konogotokv.' Hasfimara, faijiniars, Faijime. Jurofikku, Galkoi. K.wiamafki. Fone, Jamma. Toge. Kowakv, Kafu jur#. Siraan. Fomerw. Ivanago. Ätfurajfö. ^ Åtfuraje mono, L moni mono.

rvlimai. Faran, farai, VFager?/, An for c. Nawafsw, Hari fairnokv, Ningjo,

T s Bild,

300 Japanfka fpraket.

Bild, pörtraifc. Binda, en binda. Binda böckei». Bitlrer. Bjuda, invitera.

Bjuda, tilbjuda,

Björn, Blad. Blanda. Blind. Blixt. Blod. Bloma, en Bloma. Bloma, blomftras.

Blomfterkruka.

Bly. Biyhvit. Blyertspenna. Blåfa, blåfa^up eld,

Finden blafer up. Blåfa ut. Blåsbålg. Biåck. Bläckhorn. Bo, bebo.

Bod, Köpmansbod. Bok. .

Je. Makimome. Tjamintofera. Nigaka, nigai. Nitskurw. yOkura, agurw.jalja- \ gur«, nedoaficurw. Je. Fa. Mafur?/. Mekwura, memokf, Inafuma, inabikai. Tji, kjets. Fanna. ^ Fanna fak v. ' {Fanna ikj, fanna

tfuba. Namari. Sirome. Sekfits, Fukv, fiol^v. K»pe no fukv, Fnkv kasf. Fujigo. Sum, fumi. Sufumi hako. f Tfum«, tatåirw , L tfukura. Mife. Somots,

Bok-

-7

301 Japanfka fpråket. \

Bokhvete, Bokftaf. Bomull. Bonde. Bord.

Borg,

Borgare. Borgmåftare, Boxera. Boxerfartyg. Brand. Brant. Bi"pd. Breda ut. Bredd. Brei: Bro, Brygga. Broder; åldfte bro¬

der. Brokug. Brud. Brudgum. Bruka. Brunn. Brynften.

Bryta,

Bråka,

Sobo. Moifi, tfi, Moufi. Kiwatta. Fjakfo. Sukus, fandai,

Ukelai, ukejau, kekejawu.

Skafsa. Fosfi, jorifi. Fikv i. e. draga, Fikv fluie, Kwalsi, Sornodatfe. Firofa, firoi, firoka. Kosfw. Jakohaba, firofa. Sjo, tegami. Fas, bas.

Kiodai; babo, ani.

Fam. Fannajomi. Fannamoko. . Motji jura. Igawa. Toifi.

Fikifakv, jaburw, jakv.

Utfiwaro. Brån-

3Q^ •Jpänjla fprSket,

Bränna. 5jakv, mojasfe, aso. ■ l j«n/.

, alle fpi-? 'itoofa. C Sotjö

Mordbrämare. Fitfok

Brånfel, vedbrand. Takigi, Brånvin

rituofa,

Bröllop. Hagaodo, Nagadakf. BröUopsdag. KonreiS, Broft. Mone. Bröftvarte. . Tiibufa. Budfkap.budbårare. gkai; kotfkaL BufFeloxe. Sniii.

Stabara. Bysfa, fnaphan. ■ Teppo, tippo,

Kajuri^. Fakama, hakarna, Feko^ Momofiki. lagi.

Byta Byxor.

Ut^derbyxor. itsacK,

Bage? fkjuta med boge.

Bali, fpelbål Båt, hoMIndfk bSt. Obatera

lapanflc bät ' Temma

Jumi ? iro.

Tema, tamma, n^^ali.

Bäck, å. Båfva, darra. . Bålja, vatnbåija. 33atring, BodeL Bpja.

Nagari, kawa. Furoti. OkL joifo. •Sioku Ors.

IQ Oi-

Japanj,

B6!ja, hafsbolja. Bön, begåä’an.

En bön, math. Böna, en böna. Calumbak. Carnfer. Canafter, Colfert. Canel. Cartin, C/snon. Capitel, Conto. Carette, ikölpadikaL Catti, Catje. Charta, landcharta. Chirurgus. Ghits, Cafctun. Cirkel, cirkelfigur. Cirkel inftrument; Citadeile. Colik. Comediant, Afteur. Compasf. Compresf.

Commisfarius öf-? ver någon gata. ^

Confikera. Contant. Coqvet, ^pagas.

[praket.

Arasfu. Tannomi, Kjojomi Mame. Kiara. Sono. Fio, ta-^vara. Wikke/ Ufagi. Islibia. Ketta. Bekko, Ikkin. Sfu. Gekwa, gvairo. Sarafa. Maru. Bumawafsn, Siro, fo. Senki. Sibaida. Fobari, hobarri. Maki mome,

Ottona.

Kiiju. Sodan. Iro mono. Akibon».

Dtt

\jy

3®4 japanjka fpvåket.

Det dagas. m aki j juaki. Dal. Nerawa. Damaft, Dons. DarOj fillcdam. Ike. Dans. Odorij odur*/. Darra. Furura. Dela. Wakwuru. Dia. Koorusfu. Djefvul. Oni. Djup. F?<kai, f’kaka. Djur. Kedamono. Doftor. Ifa, Doga ike.i Jonaka. Domare. Tadasfu. Domkraft. Manriki. Dofa. Irertiono. Dotter. Mufme j gögo.

Draga. CKatamur», raöotfu t fikv.

Draga ut. Nug?/. Drake. Firio. Dricka af risgryn^ Sakki.

at dricka. Nomsf. Droppe. Tam ma. Drufva. Budo. Dryck. Nomiitiono.

Vara drucken. Namojui, jeikffari. Stålla fig drucken. Jeikf, farasfuri.

Drom. Jume; jumemir^^. Dröppel, gonörhöe. Rinljo. Dubbel. Kafannaru. i

Japan/ka fpråket, 305

Dufva. Fato.

™ dafv« hus-^ fttoi jefato.

Duk. So King. At torka talrikar. Fui king. Handduk, nåsduk. Te no goi. Bordduk. Skimmomén.

Dum. Donna. ^ Durklopp. KuudasC Dyna, nåldyna. , Farifasf.

Sångdyna* Kukuri m akura. Japanik trålaudde. Makura.

Dyr. Takkai, tfufoku. Dyfenteri. Okahara. Dö. SinnorK, finw.'

,Död minniika. Sinda, fining. . Döda, dråpa. Korosfa. Dörr. To. Ebb. Suwo no firo. Echo. Fibiku. Ed. Seifl. Egen, Waga, Eld. Fi; finoko. Elefant. So. Elfenben^ Soge, fogL

Embete* fSobe, jakunin, 1 ilomefito.

Embetsman. S Sonin, fobainin L fokunin.

3o(S ^apånfka fpmket

Enka.

Snkllng.

Erfara, Evfg.

Enfam, allena,'

Fader. Fader fa(^er. Falk. Falla. , '

Fallk, férfklika.

Famn, en famn.. Fara, farlighet. Farlig. Farvåi, Fafan. Fafta. Fat, et fat. Fatta, angripa. Fattig. Feber. , Fena, en fena. Fenfter. Fefl;e, högtid. Fet; det år'fet Fiende. Figur.

Jammome. COtokojainmome, X- otokegoki. Midasfe, milkedasfe Ifo.

Bakad , tofin, fammifiku.

Tete, toto. jino. Takka. Otjiru, tawareta,

Nifi, nite; nifa- monosfo.

Firo, fito firo. Abunaka. Abunaikoto, Kingo, nigoferru, Khi. Sofima, Kooke. ■ T oraj or u ,ftan:i a ijor?/. Fing. Nets, nit& Jokofiri, fire. Mado, famima. Matfuri. ,

■ Kojurii, kqfete mu. - Kata ki. " Katats. ' . '

- ^'0pan[ka fpraht, 307

fil. fila.

Fin.

Finger. ,

Finna j, påhitta^

Filk. Flika. Fifkare. Fi;&döfa. Fifltnåt. Fiflv ftekt i olja. Fjåder. Flagga. Flagllock. Flickas, md. Flinta. , : Flod. Flnga. Flyga. Flyga bort Flytta. ■ Flå. FlaGk. Flåderrölis. Foga ihop, Fogel.

3 't)KU

afuri. .jafurifuruj jafuri kakurw.

^ Komakanna , ko- •s mäina, komaka, C • komai. Jubi. VMidasf«, midsku® T raj midkedasfifo

Iwo , fakkana. IWO tfuE». Riofi,' Binto. , i\mi. '' • ■ Agi iwo, Tori no fa.-r ' Hato, Hatofao,, fatofawo^ Komnfmé. Kadö ifi.o , ' Siwo. Hai. Toobi^. Fukitfiras&„ ^ Jautfuri , •FagurK. Afa,-'moja, Komuri. JofurK,' tfogfir. Tori, Igo. U ■ Fo-

30 S Japanjla j pr åket „

Fogeibur. Fogel-Iim. Fogel-nåbb. Fogel-nåfte. Fogelfång. Fot Framgång. Fri. fria. Frid. Frikadeller. Frilk. Fru. Frugt. frugtkårna. Frukta y frukta fér. Fryfa. Fråga. Frö. Ful, ftygg. Fuil. Fyilehund. Fyrfat ftort, litet; Fyrfotad. Fyrkant. ' '/

Fråga.

Fången. Får, et får. Fädernesland. Fåit Fångelfe.

Tori no f«. Tori motji wanna. Tfubäsfa, Kutjibasfi. Tori no fu, jens’. Tori no fajom. ÄsS, Faijaka. Fiwa. niomji£, Seifits. Kammaboku. ■ Tasfia. Okatin, niobo. Mi. fanne. Ofirun/. Kogufur^. Tasl-u nurfe’. Tanna. Kifannai. Mits. Jeikffari. Fibatfi I fiuro. Jofcfasfi. Sikakv.

Tfurii, tfukama tfuru, -

Sumebito. Fitufi, fitfuiL Hungokf. Nabekv. ‘ ■' Roja.

Får-

Japanfka fpräket. 309

Få ••dig, bered.

Fårg. fårga.

Fårlk.

Féda, föda barn.

Födelfe dag.

Följa. FÖija en ut.

Jag fkdl fålja en ut.

Föra ut. Föra bort. Förbättra. Förbjuda, Förbud. Förbund. Förelåfa.

Förderfva.

Fördubla. Förgift. Förgifta. Förgylla-förgylning, Förhindra. Förkläda ,, niaflrera. Förklara. Förkyla. Förkylning.

Simai, fmai. rlro. irotslkuru, ^ fomurii. Atarasfi. ■ tSamö, famkefuku, 1 fanfura. VTanljo nitji, X umarefi. Tfufukv. ^ OkurK, utjiokun/. 5 Wataks kufi utji L okuri masfo. SaguridasfiiT. ' Moot&jinawK.rnotte. Joofurif. Fato fura.. Fato. Kubira, Stajuraifura. citama, farura , fo- 1 fura, Ikufaruma. Kafanna, kafanora. Sumire, doku. Dotiku.

, Riukinfura.kimfakv. Mofcomerå. Ifo fura. Simaa. Kafe fukv, fukafi. Kufame fura.

U ^ För-

310 Japan(la fpraket.

Förleden. Foriora. Forluft; Förlåtelfé. Förmana. Förminlka-. Förnuft, förftånd. Förpanta. Förrättad, uträttad.

Förfainia.

Förfilfvra. förfiIf-1 ring.

SugIta. Song fur», makur», Song. Jiurusfl. Nagufam», Skono fura. Gafceng. Sitji irur». Itas, fAtfumara, jur»,

jorijai. 5 Ginnagasfu. gim-' c bekv.

Förfumma. Wasfura. Förfummelfe. Tfitfing, okafcari. Förföka, pröfva. Aida. Förtret. Wagufamma,

Det förtryter mie, Nngufamu fito« Föråldrar. Rio fin . Förändra. Tjigaa, kawata. Galen. Kitfigai, afo, bakä. Galla; oxgalla. Tang; guwo. Galleri. Linfi. Galon. Saslaferi.

Gammal. 5Tasfijori, furoje, t furuke.

Gapa. gap. Åkuba. akubi. Garn. Ito. Gata. Tjo, matj!. Gehång. 9

j3 ©

Ge«

Japmfkå fprMet. 312

Gemen. Giftas. Giftermål. Gift man. Gifva. Gifva tiibaka. Gikt.

Girig, fnål.

Gisfa. Gjomma. bort. Glad; luftig.

Glasögon.

Glasögon foder. Glatt, flåt.^ God; det år godt. God man. Godhjertad. Gods. Golf. Graf; vatngraf. Grafva, grafva?

jorden. 3 Granne. Gren af ét tråd.

Grof

Grund. Gråta,

Sfune, lju. Konrefur». , Konres. Metor®, tasfur», ■ Furerw, jar«. Modosf«5 kajosf«. Kake. CNigirl, fwambo,, \ fimats. Ätfuru. Kakftf, Iwau; omofte. JMeganni, fanna- 1 meganni. Meganne no je.

■ Suberu. Jukka; jukka, Jukka ftto. Maka no jukka. Mono. Juka. Fori; foka,

FoIL

Tonari fito. Jeda. JArai, areka ', ft- i nowalka.

Pon, fon. Joger«, nakv,

”0.3 Glåns.

312 JapanJka fpråkét.

Grans. Grånfa in til. Grånspåle. Gröt . klifter , ?

ftårkeife, j Gud. Guld. guldmynt. Gum fe. Gyllenåder. Gå 5 vandra. Gå bort.

Gå in hoS någon.

Gå ned. Solen gjr mä.

Gå up. Solen går up.

Gå ut. Gåta, gifning,

Gåft, drickgåft,

Gödfel. Göra.

Gbra jit hafla, Afgåra.^ afjluta. Gåra ftorre.

Gördel.

Hafva. Hafvande,

Sakkai. Sakkai fura, Fofi.

Nori.

Sin, kami. Kin. kinfing. Otoko fitstjufi. Dfi, Iji. Ita. Modora, kaira.

orjiikv , fito no to kuro jukv.

Urura, ira, Fi m in. Agara, Fino de , fino agnru» Sitsfugjo. Nafo.

Amafaki, fakki no ori, orifakki.

Koje. Sura, itasfa, fukurra. Vke jai 7nkui. Wakirii. Tookv furu. Skimraawas, fan-

iåkagi. ‘ Ara, ala, • Mimotji, farami.

Ha-

313 yäpanjla fprakét.

HageL Haka faft. Hake. Hals. Halta. halt. Hammare; Hamn, inharon, vik; Hand. Handfattare. Handike. Handel, drlfva ?

handel. S Hare. Harnelk. Harts. Halla, Ikynda. Häftig. Hatt. Hel. Hela , iåka., ■ . Herre. Herbårge.

Hes.

Het. Hetfa, ågga.

Hjelp. hjelpa.

_Hjern0.

Arare. Kakar«. Kakkiganne. Kwubi, nodor. Tjimba fikv. tjimba. Kanatfutji. Minato, irie. Te. Motfi. Te ne ki.

Akirawn, fobai,

U, ufagi. Kapto. Matfejari. Motja. Asfegaro. Kala. Djigokf. jeta. Samma, mnsC Jedoja, funfing.

*;;■ Kojekari, kiii no \ kakare. Atlka, Safiif/. ^ Kasfei, torimotlu

' t Kasfe furu. Itadakki, fiakkiy-e.

U 4 Hjer-

314 ^äpa^fka fpmkét.

Hjerfca. cKokurro, fing, fin- 1 gnofo.

Himme!, ten. De fallas hsinvif. Gokurak‘&.

Hingft. Kuttia. ' Hjort. Kano fis. Hiikelig. Ötorusfik. Hiftorlebok am 1

kriifshsdrifter. S Ikfauno hannaäbo.

Hjul Kuruma. Hof. Miaco. ' Hol Anna. Honung. fats mietS, Hora, en hora. Jufo, jorofi.

Horhus. CJorusfia, asfubfa, \ kefeja, asfubifo.

Horunge. Tetehasfigo. Horn. Tfunno, kakv. Hofta. Siwamokl Hud. Kawa.

Hvete j hvetemjöl. JKomuggi; miigi

i no ka. Hufvud. Kubi. Hufvud-dyna, Bosfi.

Hufvudvårk. 5 Attamanna, ita-r L ma, dutfo.

Hugga, iklra. Kir«. Huggknif. Bebahotjo j nomml Hund. Inu. Hunger. ■ Fimofe.

Hun-

Hungersnöd, Hus.

Katfajetoil, kiklng, le.

Hushyra. jenuii. tSuffiru, ågta huftm. Ijiobo, Jomego. Hår. ' . Kami.

Hård. S Koaka , kojvai, i kowarka.

Håger hvit Stork, Sagi. konotoi. Håi: Kibis. Hålfa , fundiiet Taslia nifte.

Hålfa , compli-? mentera. C Eefuru, reigifura.

Håmnas. Isfe Håndelfe, hiftoria, Fufina, lianasli. Hård, fmedhård. Makuts., Haft. Aki, ®ma.

Dreghafi ^ lafthafi. Nima^ mmhei, Ridbaft. Jome^ fjome,

Jdanga vid. Kakure, Höft.' Momo. Hög. Dakka. Höger flda. Migi. Hök. TobL

Hönsj hÖEs,- Tori; mendori 'me' tori;

Tupp. Ondari, otori. Höra. Kikf. Höm. Fauna. Jaga. Kari. JaiouK;, fvartflyk, Ding&ra, netamo.

3r6 ^apanfuä fpraket.

Jamma fom en kafct Neko n*akv. Jern. Incommodt. Ingefåra. Ingen. Inkomft. Inålfvor. Jordbåfning. Jord, jordklo^, is. Jåraf6ra. Jåran, flått. Kabeltog. Kai-f.

Kalk. '

Kalka, lividima. Bränna kalk.

TI '

Kam; kamma

Tets, fsfroganni. Fufluna. Sioga. Naka, dare jTsonai, Mitfoki mono. Farawatta. Djifln. Tji, dfi. Koori. Os)aftftran?('. Firataka. Tjanfuna. Us no ko, kou.s, CSirobe, tfikui, fi- \ robai. Mura, fkui Skui jakv. Samka, kang. Kwusfi; kwailcefol-f/.

Kam, tupkam, tofs. Tori no kabito. Kammare , kajuta. Bea , fea. Kant, margo. Fas.

1 Kanten pa en golfmatta.

Kasfera. Kafta. Katt. Kerfva , ea knip- ?

pa tobak. S

Tuttami no feri,

Madosfj, kajesfo. Kaguru. Mio , neko.

aniu.

317 Japanfka fprakeé.

Kika, koxa, fe. Kika efter, bekika Kikare, telefcop. Kind. Kindpufl:, örfil. Kiila, klådkifta. Kifta, likkifta,?

. likbaija. 3 Kitla. Kitlig. Kittel.

Kopparkittel. Jernkittel. Porceilins kittel

Klaga.

Klar. Klia. Klibba, Klippa, afklippa. Klippa med fax. Kliftra. Klifterborfte. Klo. Klocka. Klompar, fko- ?

■ klompar, S Kiådning.

Mir«, Miawasfarö.

' To meganni, Hogeta, fo, fogeta. Fogeta, uttokuri Hago, nagamotji. Kwanoki.

Kufuguri^.

Kosfuwaika, Jakwang. Tetjakwang. Ijidasi: ,/ Dobine, S' Todokuru, iitaja- c, ru , moiågurti,

todokekv, Seteng. Kaika.., Tfugö’. Se. . liira, fafami kiri^. Falla. Fake. ■ Tomrnarige. ■ Suriganni, rei. CGetta, bokuri, fi- t gefuri. Kimono.

31,8 yupanfkd fpräket.

Kilda llg. ■

Klådoch fminkad Pvu. HaJm på fig en l

Mååning. j KJåttra, klifva. Knapp, knaphol. Knif, bordknif.

Fåliknif. . Penknif. •

Rak-knif. Knipa, nypa. Knippe, ©n knippa. Knopp, blomknopp. Knå. Knafalla, Kil ut. Knytnåfva. Ko , oxe. kokött. Kock. Koka. . Kol, tråkol.

Stenkol. Kom, fpilkom. Komma. Komma til korta. Kopp; thekopp. Koppar. Koppor. - Koppårrig.

S Kimono tjakv fu- 1 m, fofukiur». Mifiroai.

Kimono kir*?,

Nogur». ■ ' Botan. bofcangana. Haka, faka, fotjo. Orifaka. Kogatanna. . Sorri, jori, fori kami. Nefumf/. Tamma. Tfitbonni. Fifa, fifa no farra. Fifatatfor». Fimmo. Tekobus. Us. US no niki/. Riourinin, Takv, niasfo. Sumi, fum. Ifufumi. Domburi, otjawang. KnrK. Tarang, fufokv. Wang; tjawang. Agaganni, akaganni. Fofo. Mogo.

Kork

Jrtpanjla fpråket.

Kork, Korn. ■ Kors.

KorvSvåg,

Kort. Korta af, afkorta,

Koft, fpis.

Kofta, omkoftnad. Kraft, Kreatur. Krig, KrIga, Krita, Krog. Krokig, Krosfa fonder. Krut kruthus. Krypa. Kråka, Kråfta. Kvaft, Kula, Kykling, Kyla, afkyk. Kyrka. Kyfs. Kysfa, Kådja.

Seng. Omuggi. Sjumanfi. 5 Sjiimonfi, mi c. jotskado. Semékv, niskaka. Kogir»', 5 Sukomots, kui- i mono, kufmos.

Nedang. fapi, irio. Sikaria. Juka, ii|o. Iköfk, fakaro, Motomur^, ' Sirasfumf, Kooja. Magars?. Filaguru. Jenfo. jenfoja. Fa». Karafu, Ganne. Foki. Tippo no tamma, Fioko, Sofu fur». Tera. Umakutji, kwutji fu. Umakutji fur», Kwufari.

320 JapanJkå fprähto

Kåggelklot Kånha. Kånna efter, kånfla^ Kånd, bekant.

Khd årt.' Tilkånna gifva.

Käre, min kåre. Ung kamrat.

Iväirra#

Kok. Kopa. Köpman. , Köpa ’och fålja. Kött. Lackera.

Lackeradt arbete..

Lackverk med guld. Lag. Lakan , fånglakan Lakrits. Lakritsrot. Lam, får. Lam i leder. Lamhet

Lampa.

Lampolja. Land,

Tatama. Mifiru. ' - Obojun^

■Miileoika. , Kopokufa j tnifteurkä. Arawariir?/. ■ Sukv, faita, onago. Gofa.

Kuruma, guruma, gofogumma.

Kammado. Kawu, kao, kota. Äkibito, fonin. Baibai. Mikv, mi. Makie far«. - JMakie mono,.no- t rimono.

Wafis. Sioki,

. ' Skimono. Tankiri. Kanfo. Fitfufinoki. Tjukiiito. Nai jnru. \'Fitomoil, fitobo- L fi, andon.

Tomofi abara. Kokf, kiini. '

Land»

321 yapanfkn fpråket.

Landforvift, L,a’adsherre. Lapp. lappa.

Lada på.

Lafca på en håft. Lada på et- flcepp. Lada in. . •

Lat. lathiind.

Le, Ikratta, ■ Led. Lefva. Lefvande. Lefver. Lejon. Lekamen. Lera. Lida. Lik. Lim,

Limma.

Fogel4m> Linda. Linikaf. Liten. Ljud. Ljuga. Ljum.

Dufai. Koks li, daimio. Kire, fufe. fufi furfSf. S Manje tfumu , i niakv fur«.

Nor0. Niakv tfumu. Tfumi koma. ^ritafuro, fionaka- L mono. flonasli.

Waraa. Fus. InotjL Iktore. Kimmo. Sis. . Gotai. SirasfumL Tefik V.

Sining, figajo, figai. Simegi.

Simegi falamu^ fimegi furu. '

Torrimoto. Mak«. Metja. Ko, komaka. Hibikl. Suragoto , usfo. Nama.

Ljus.

3®» Japenfka (ptaket.

Ljus,

Ljusfåx. Ljusftake. », Ljusveke, Lock. Lofva, Lon ga» Lonta,* ' Loppa ^ Losfa. Luft. Lukt, Lukta, Lura. Lurendrågä. Lus,

Vågg-lus,

Luft, hog.

Oluftig ^ obogaå. Luftig, glad. Lyckelig. Lyfta, uplyfta.

Göra lått. ■ - Lykta, japanfk Oj

papper^ Glaslykta.

Låda. Låda, ikriflåda.

JEofokv af Eö, vass 1 och Jokv veke, Sinkiri, Rofokstatti. Sokv, fakv^

Jakfak^, Hainofo. Finawa, Nomi. Tokv, Sora, Nioi, niwok Kufamö. Snobimirsi, Sukuraf, Sirami, fubifirami- Abramusfi,

Fimma, kouomc, tfuk.

Komtnan. Omasfiroi, ^ Jenotlbki, iaiwai, Moljiagarii. Kamku

Tjotjiö,

Toro. Fako. Fikiciasfi.

t Cv

Japanjla

Lågai Lång, Långfanii Lån Lås. Låta göra. Låta hämta. Läck, låckegie. Läcker. Lågg'ai Lägga fig at fofva. Lämna, lefveréra. Låna. Låna afc. Långd. Lapp. Lära. Lärjunge. Låla. Läxa. • Löfte. Lqjeligi Lön, I..öpa.- Löpa ut. Lös,

Aflofa mkten. Magailh , packhus. Mage,

3 Del, ■

fpraket.

Fikni. Fono, moi ibi. N-agai. Silukamai, jojajora. Momo , fotoiTiomo. So , Ijo, jootsknri. Skurasilir«. Tori usluri, Mor«i Umaka. Okv. NitiiTK. ' ’ .

Wiwatasfr/i Kara. KaridasfUi Nagafan. Tilibai. Wara«, kiekw.- Keko. jomr/. ' Tjurai ju. Jakfokfta, Okalki. jakurio. Aijubu. Mor:«,, .Tugurrc Oros, Kawar«/. Kura , kwnrai Pii. X Ma->

344 japanjka fpråket.

Mager, magra. MahL Majeftåt. Maitresfe. Makeligen, com- l

modt, 5 Mala.' Man, en man. Mantel, kappa.

• Maft, Mat-låda. Matpinnar, at ät al

med, j Matros. Matta, golfmatta.

Torkmatta. Medicament. MetaL Microfcop. Mjelte. Mild.' Mil. en mil. Milftolpe. Misbruk, Misfal.. Mistag, fel. Mjöl. Mjölk. Mjölkhuftru. Mode, bruk.

/ >

Jasfita. jasfu. Kofi. Gajo'. So tekaki.

Silo, fsiona. -

Uf«, mawar^s' Otoko.' Havrori. Hobafi. Sokomots hako.»

Fas.'

Suisll. Tattami. Toma.' Kwufuri, gofari. Karaganne. Mollmeganne. Heinofo. Fatsnar mono. Rii itjiri. Itjiri llika. Sojujn, tjigart. Soiikn , tjomangi.- Matjigai. Mugiko, Tji, tji tji. Onågo no titi. Okftabiri.

Mo-

Japanjka fprakeL 345

Moder. ModerpaSfiori hos i

qvinnor. - P,os manfolki

Modden

Modig, coniTägmx.

Mogen. Mosfa^ ftenmosfa^ Motvindi Mun.-

■Mur. Mus, rotta. Mufko.tnöt. Mulkus, desman,' Mygga. Måg. Måltid.' Månadsrening. Måne. Nytnånadi fulmBnadi Månlken. Mås, fiikmås. Måtti Måttfirock, Månnilkaj perfon, Mårg. Mårke, Måsfing. MIsling.

Fafa i kafa.'

Skaii

Sakki. Noro.

Kimonö fitoka ^ amariK.

■ Jukfuri, uni.. Koki, Mokaokafe. Kuts, kwutjii' Kabe. Konifumi. Nikufuki Siakoi Kai jitjufi. Sibundoki Sawarri, Ikinomom Tfuki, Mikatfuki. mangets. Wasfukv. Kagume. Mome. Sjakf, mpnpfaf». Mono. Tljio. Sirus. Sinigu. Hasfika,*

01 Ml-

•3'a5 j-apanfkd fpråket.

Måta, taga mått

Mått Mö. Möda. Mödom. Mögel. Mörk.. Mörda. Mördare. Mösfa. Nacke. NafveL . Nafvelband. Nagel. Naken. Nalkas. Namn. Natt Nattråck. Natt-vakt Neglikor, kryd- i

neglikor. ^ Nikka.

Nopp på klåde, ? linlkaf. ^

Nord, nordan. Notarms. Ny.

5 Sjakv torre , l(|akf 1 ntf«. Skai juru. Imada^ kiraufm© Kitlka. Sara. Kabi. kabi fure. Mime. * - Totökurosf«. Stokorosfi,mesfudo. Bofi. Gonokiibo. Fosfo, fefo. Fara obi. Tfume, jasllirf/. Hadaka. Skaijure, Ikaknara. Na. ‘ Jofari, jore. Nimakv. Jobang, jabang.

Tjoofi.

Gatting fure,

Kinnn kwudas.

Kitta. Fisfia. Atarasfi. ^bgaats.

Ny-

^apanfka fpråket.

Nyarsdag. Nyckel, nyckelhol, N57kter.

Nyla.

Nål, knapnål.

hJaldyna. Nålbus, Nålsöga,

Näktergal. Närvarande. Nåfa. Nåsborar. Näsduk. Nåfte. Nåt. Nått. Nödig. Nöje. Nöjfam. ■

Obelefvad.

Odjup. Oförlkåmd.

Ogift.

Oija. 0^'epråfs.

X

Guanfits, Kagi. kagi ana, Harafosf. Akfingw. SFififari, tomebari, / tenefari. Fart. Far ifasf. Fart ire.' - Far i no mimifo. Ogu ifu. Konogoru. Fanna. Fa-nna nofu. Te no goi. Koja, kago. Tfuribai, ami. Tjodo. Irio. Sio, asfubi. Omofiro ifito. ^Bule, ofemono,', p burei.

Äsfai, asfaka. Calbafme. '

S Gataifen, naka no "2 warrika. Abara. Abara fimoru..

3 Glyc--

3^8 ^apmfka fpråket.

Olycka. Olyckelig. OmkuHiota. Ompacka. Omvåndä. Oinöjelig.

Ond, elak,

Fnra ond.

Slifva ond.

Oora ondt, illa. G or a någon ond t

förarga.

Ondt, illä tala. Ord, tal. Ordlpräk. Oren, Orena. Orenlighefe. Orm. Orfak. Orått, oråtvifa. Oftron. Ofund. Olaker. Otackfam.

Fafaiwai. F'«faiwai no fitö, Tawarurw. Sine nawasfa. Fiki kiirikajasfo.' Sofa arme. r F aradate, faratats, \ farakaki, warika- / ku fe, knfe n o wa- l_ rika, ifinowari. Fand&tfuvu, ikaviu

IVavukatatfurii ^ fm rikatätfuru.

fFarukakutofuru.

Favaiate fa furu.

JFarika koto jti, K-ofcoba. Tattojegotoba. Kifane, jogore. Jogoni. Akfta. Kutjinawa, hebi, Wanjits. Muri. ’ Otjigaki Biofa. Makoto narana. Katalke no karasfu.

Ovå-

^apanfka

Ovåder. Häråt vååer, florm. Oxe. Packa.

Packa in.

Packe, en paket. Panna.

Takpanna. Pant. Papegoja. Papper, fkrifpapper.

Fonfterpapper.

Kejfavpapper. Tapetpapper malaåt.

Fbrgyldt. Prafentpapper fiort.

hläspapper vanligt. Stort.

Partilk. Pas, pasport. Pasfa; anpasfa. Patt, bröft. Penna, penfel. Penknif. Penningar. Penningpung. Peppar.

X

fprakét. 319

Warri fiuri. &tfi fiuri. Kinkiri ufl. Tfutfum^. '

3Nefuku fur«, f mitskur«. Tfutfumi. Nabe, Kawarva. Sits. Omw. Kami.

Minoganni^ mifoka- tjiganni, '

Otakadaifi. Karakami, Kinksvakami. ' Faflogami. Fanaganni. Sitkufumi. Figi. Sasfigari, Au; ota. Tjitji. Fuda. Kohatanna. Kane. Kanemfukuro. Kotjo.

Per-

Japanjlia fpvaket. 330

Pergament.

Peruk.

Piga, tjånftpiga. Pik. Pil, piikogér. Pill. Pina, plåga. Pipa, tobakspipa. Orgeipipa. Pillca. Pifs, urinj pisfa. Plank. Planka af. Plantera.

Plog.

Ploja. Plåcka, afpiåcka, Plåfter. Plåt. Porcellins bilder. Port. Portraitmåiare. Potta, lerkruka. Priapus, Probera. ' Procent, Prof,

Fiog^/.

S Katfura, feegami, tfukiganni,

Onago, jarite. Jarri. Ja; jatfufu. Giiaijakv. Itanda, iimuru, • - Kifera. Kubuje. ■ ■ Mootfi. Sobing ; fobin faru, Ita, hei. FedatfurK, {'a\yu.

Honw.

jSeri , feribetta ; / tfukv, tauts, Togajasfi/. Tjigir?^. Kofaku, katago&kv. Firattai, fira. jakima no ningjo. Mong. Jekakv. • Tlutfubo. Mara. Kokuru min/. Ire. Aljiwau.

Prof

JapanJliä fpråket. 3311

Profit, viiift. Prins,

Kronprins. Prinfesfa. Prasfa. Präfi:. Puderfocker. Puls,

Känna på pulfen. Pulver, Pump, pumpa, Purgermedel. Purgera, Påfogel. Påle. Pårla,. Påriemor, Qvarn, Qvaft. Qvick, Qvittence. Qvåfva. Raka,

•Tokv, Waka girni, Dainagon famraa, JVakagimigattu. Sibura, Boos, Siro latto, Miakv, Miakv tollu, San, ko. Mitfuki.iriitfuki £mu, Kudasfu. Kiidasfu ixirid. Kufokv. Fasfura. Kainotamma. Sinfu. Us, Ivuruma. Fufi. Jois, miskane.- Okittori. Simurä;^. Sora.

T9 /7 jt „ VSofonoko, föfono Kamm, en jkuf-ra?n. ’

Rand, en rand, Rapportera. Ralånde. Refben. Regn.

Mimi. Tjufin fura, • Kitjigai. - Jokabara, - Ame.

X s Rei

33 i ^apanfka fpraket.

Regna, det regnar. Ame no fmm, Regnagtig. Senkju. Regnboge. Wifi. Regnkappa. Toi. Regntid. Niubai. Ren. Kireina, ijomf. Rep, Tiuna no na. Refa , en refa. Tabi,

Ät refa. Tahi furu. Aterrefa. Kudåri.

Refa til fiös. Watar«. Refl-. Nogpri.^ Rhabarber, Daiwo. Rida. Noru. Rik, rik roan. Biiginfa. Rike, kungarike. Kuni, kwuni, Riksråd. Daimio. Ring, guldring. Ibiganni. Ringa med kläcka." Fur«; Ris , risgryn. Kome.

Tidigt ris. Wafe. Tråjkadt ris.' Skigome. Kokadt ris. Mes. Rbdagtigt ris. Tobofe. Hvit ris. Matjigome. Fint ns til foppa. Domenfe,

Rivier, å. Kawa. Ro med båt. Roof«. Ro. jasfune.

Roc-

yapanfia fprakeL

■Rockeiliin, hayftin. Same. Ropa. Job?A Rofenvafen.' Hanna no n:iis, Eoft; roftig. Sabir; iabita, Softa. Sahirm. Rot. Ne. Rötta. Nifuml. Rotting, rör. Tfaje. Rulle. Maku, kurubaka.s. Rund. rundtorn. Marai. niawari. Riitna. Kabirw. Rycka, afrycka. Fik?4 Rygg, Senaka.' Rygte. Uwasfa- Ryniiig, JJUjOl.

m. Atarasii, naina. Råda, tilftyrka. Fa^ imurs. Råda ifrån, afilyrka. lamar?^.. Råf. Kitsrse. Råkna. Kanl]u, faajo iurs.

.Ä.fråkna. jKan^o api, %n“ 1 jo ajö..

Råkna efter. Fifia fs. t-Ctv.),) ■ Råkna up. Kaju jurs. ’ • ■ ,, Råkna ut. Sanno furs. ' v.- ’ Råknekammare , 1

Contoir. 3 ' oanjobea.

Rök. röka.

Kimrbk.

Flonoo. kemolio KFegufa fum, fumi L kemuri.

' Eö

334 yapmjka fprakåt.

Roka, råka kott. Roka tobak. Rokad. Röra, fåtfca i rörefe.

Röra vid.

Sabel lång; kort Sadel.

Sadelmakare,

Saffran.

Sägtmodig.

Sak.

Salfva.

Salpeter. Salt. falta. Saitvatn. Sammanbinda. Sammet. Samtal. Sand. fandrefvel. Sandeltråd. Sanning. Sappan tråd. Sattin. Sauce. Sax. Se, at fe, fyn.

Kemura. iwvu. Tabako nomw. Kemota. Igokv. Kamaa, kakar«,

atera. Katanna; wagifasfin. Kv/ura.

Kwurafukuri , bagufi.

Kakwa. . Sorona, fofikina,

jawara kana. Koto.

Neriakv, jurugo-^ jakv.

Sirojinfo. Siwo. Hwöfura. Siwo mis, ufiwo. Kubira awafuru. Birodo. Kotoba atfume. Tfuna. fufakkk Biakdan. Makoto. Sowa, fobok. Sjas. SjttT. Fasfami, fasfaim. Mira. '

Se^

/

^apan(kii

Secrefc, hemligt Bus. Secreterare. Segel, fegla.

Hisja jegei. Stryka

Segelgarn, Sena, en fena. Senap. Se ut. Sida. Signet, figill. Sikta, en likt. Silfver. Silfvennynt. Silfv.erfmed, giiM

fmed. Silke. Sill. Simma. Sitta på mattor.

på ftolar. Sjuda up.

Sjuk.

Sjukdom. Sjunga.

Sjunga m vifa. Sjunka. Sjåi. Sjd, ha£

fprMet. 335 %

Setfujin. Joniro, Hoo. hasfira.’ _

' Hoaguvu, bomaku. ■Hogorusfu. Ito fioma, ito jama, Fono no tfugai. Karas. Midasfa. Waki. Fang, hang, ingjo, Fur«. fino, kufu. Gin. Ginfihg,

■ Ginfakv.

Kinno. Konoferu. OjugM. , IdorK. Kolkakura, Fagirw.

Itami mono, bioki monojjamai mono.

Jamai, itami, biokL Utaa. Vta no fufL Sifum», Omo, firio, Ume.

Sjö^

336 .'^■aptayka fprakdi

Sjöi^iik, Skabb,' •utilag. Skada, at ficada.- Skada, nadel. Skafva. Skak, afikala.- Skam, Skatt, Sked, Skep; ot tomt feep,

Forflam på /Irp, Bakftanh

Skeppare, Skida, flida. Skildra af,- Skilja, Skjuta af en b6sfä,

en pil. Sko. Skomakare. Skog. Skola. Ikolmåftare, Skrapa af. Skrifva, Skrifvare,

Affkrifvare. Affkrift.

Skrik. Skrika; ropa,- Skruf. Skråma,

Funin jou,- Kasfa, - Wakura. Takkara, fong,- Keibrsf. Pvlukv. Hafi, fofi, Sakkara, Saifi, Fune; kara f ne> Tomotti. Tomottié Sendo,' Saja. Jefur«, jedon/,' Sar». Utf». Ir»,' Kwutf»," Kwutfutra-kuri' Mori Tera. flsfo, Kufagu, kefur»,- Kakv. fifa.

• Utfufu, utufu. Ujuji. Tamagattav Nagakv; oraekv. ■ Mefi, Odosffi, ofiiriir». ■

Skrimd

Japanfka fpråkét. 337

Skråmd cOturufkä■ ofirii, 7 .okurafi, okanne*

Skråma fig, bli rådd. Tomagara^ Skugga. Kagi. Skuld, debet. Sukugin. Skuldenår , llcyldig. Sakugin ota fito.' Skuldror. Kata. Skullerblad. Katabone. Skum. Awa. Skumma af. AwadatfB„awatorK. Skumma fig. Awa tatiun/. Skura. Migakf. Skylt, markmdsfkylt. Kambang. Skymf Fias.

Skydd. '

Skågg. Fige. Skålla. Foijura.

Skälsord, Sojo. Skålm, bof. Uje. Skåmmas, blygas. Fasfir».

blyg. Haljasfi, fatskasfiku*

Skänk. gäfv.

Taga en fkänk. Vketoru. Skånka in. Tfugu. Skåra, vara Jlarp, ■ Kuifakv,, kuikirK. Skåra fönder. Kir«.

Sktrm,

33ö’ yapanfka fpraket.

Skårm, en iMrm. Solfkärm, parafoL

Skölja. Sköipadda.

Cai^etfkUpadäa. Skolpacfflcal, carette.

Slagta. Siagåder ,■ arteria. Slem. Siemig, Siikka. Slingrande ört Slipa, flipften.

Siifca. ufcfliten.

Slå, kfcppa.' Slå. af hiifviidét. Slå med bandeth

Lata Jlå mgon. Slå bakut.' Slåcka 5 utflåck-a. Siåt, ufeL Smak. fmakas

Smal.

Smed.

Smiiik. fminka.'

Beooto.- - Ftfajt. jusllig?/. • ' Kame. }3ekogame. , . Bekfco. ,

Fr o bo, firombo 3- b Kj/rombo.

Utskoroslk Miakoftifi. Tang.: Webarf^, neman/.- Nebnr/i. Kadfara. Tog?/, tojifl.

Saknr;/ , furarw. fagefca.

Wutf«,'ut&, tataky,' Kiihi kiru. Tatakv. Tatake. Kirf/, fannr«. Kiasfe, kiafi. Hasfii. Afi. afiw«.

Semaka, febaka, femai.

Kafia. . . ' Kefo, oferui. kefo

fura. b; : Smit-

^Jåpanfka fpråket. 339

Smitta, befmitta. Smittolam l^ukdom. Smultron. Småita. Smårtefull.

Jlltfår fmärtefull. Smörja, at fmärja.

Snafva.

Snarka. Sned.

Snufa. fnuSi

Smisdöfä. Snyta ét ljus.

Ljusfax. Snyt,'! nåfan.

Snåcka , enlkalig ? fnåckai i

Snål, häftig. Snö. fiiöa. Socker, cändi.

Puierpocker, Sockerbakelle. Sola, Ikofola. Sol. SolMrm, parafol. Soivifare. Soldat. '■

^ 3

Watfurn. Utfuri jammai. Itfigo. Agur»,kiur«,tokur®ö Itamofe. Amaritamé. Fikv. CKetftl mafukv, ta= < torrurw, £ tåwäruru. Ibikikakv. Jagamu, jongo.' JKägti. fanna tabak; c. kagi. Hanna tabako ires Sinkir^. SinkiH, Fanna toru.

Kai; horanokai.

Faijb, faijaki. Juki. jukl no fiur». Korifatto, S^ojattq. Sattojaki. Ura. ' ■ Pi, nitji, Pifafi. Fitokoi. • Eannin.

X Sol-

340 Japanfka fpråket.

Solfjåder. Rund folfjäder.

Solfjådermakare. Somiige. Sommar. Soppa. Sorg. Sort. fortera. Sowas. Spanikgröna. Spatfera rmdtom-\

kring. S Längs efter.

Spegel.

Spela kort.

Spela bort, förlora. Spela med tårning. Spik, fpikborr. Spindel.

Spindelvåf.

Spinna. Spinna bomnl. Spinna filke. Spinrock. Spion.

Spott, fpotta.

Ogi, CJtjuwä. ' ;•

Ogitskuri. Ikubakv. Noats. Sura. Jumi. Rui. imi fura. Sakdo. Rokufeo.

Mawara. .

Arukv. Kagami. t Karta utfu , bak- s kutfu, bakkutji ^ utfa. Makura. Sugofoko utfå. Kuugi kiri. Kwuriio.

S Kwumo ho je, 1 rnonoje. Fikv. Momen fikv. Nibasfi mura. Momenkurama.

Jing- SSubakki. fubakki L hakv.

Spot-

^apanfka fpråket. 34*

Faifuki. . , S Firakure, kokoro* L bir«. . f obK.

Spotkopp;

Spricka.

Springa af. Spruta* en fprutä. MiftfokL

jpruta. Miftfukvfur». gpåi fanlaga.

trah.

Sufi mir«, uranaw. VTokurw, abra no L kawa.

Sp6ke. ^ Bakkémöhö. jurei.

” Matji; fotömatji. Stad. Staldråiig. Stampa. Stank, ftinkas Stapla up. Stark. Steg, et fteg. Steg'a, eri ftegä.’

Steka.

Stenhuggare;

I

Mogö. Tfuky. Kafai. kafakä. Tfum»; Saoka * kitika** Ojoi. Ajuroi. Fasfigo; Abumi. ixu, jakv. Ifi, iwa. ifbomi;

Sterkelle, blå JAwöfuriii fura kelfe. 1

Stjerna. Stjérnkikafé. Stjert. Stiga af en

Fofl; Fosfiiiiii ^ Sirio, flriwo* Ö;

. Orira. _ Nofdmå.

Y % St©.

34^ Japanjka fpråket.

Sto. ’ Stock, en ftock. Stockålk. Stor. Storm. Stoppa up.

^ Straff. ,

Straffa. Strand. Strek, ftrimraa. Strumpa. Stryka kläder^

Strykjern.

Stråle, foiftråle.

Strång; violftrång. Ström.

Stråm emot, Sturfk.

Styf.

Styrbord. Stå up, upflå. Stå. Stål. Ståd, fmedftåd. Stålla ut. ^ Ståiniua, en fl amma i

Damo. Bo, tfujé. Tara. O, futofa. Okafi. Tfumarw.

Nikwuiii, fekka^ fikka.

Nikwum«. Nagifa, ifo. Sufi. Merias. Finöfifur«. yNori, finnofi, 1 noi.

Goko , fitfugets no goko.

Ito; famfi nö ito. Nami, fiwo. Sm no Toarika. Nigir.

Ojora, flcorrK, kwuki.

Omokafi. Okir«. Tatfu. Hagane, fagane. Kanafiki. ' Tfuragw, Koje.

Stör»

Japanfka fpråket. 343

Stortå.

Stota. Svafvel. Svafveliticka.' Svag. Sval. Svar.

Svara.

Svarfv^. Sucka. Svet. fvétta. Suga. Svin, vildfvin. Sur. Svulna, fvulna up. Svåger. Svålja, nedfvålja. Svalla. Svårfader. ' Svårmoder, Syfter.

Åldfie fyfier. Sy,.bordera. Sydofa. Så, at få, Sådan. Såg. fåga af, Sågfpån.

JKobosf«, koboru- L Yu, ftamurK.

SwkikakarK. Iwo. Skedakki, Ikegi. Jowaka, jowai. Sufufi. Fento, fenfi, kotai.

Fento furu, fenfi furu, kotai furu.

Nefira, Tame iktfukv. Afi. afifura. Nebura, fiwabar«. Sis. ino fis. , Suika. Farur?/. Kosfuto, kofiuto. Nomikonm Farurw. jitfofo. Jitfubo, jitnofafa. Muftne. yine. No, noi. Farifasf. Tannemakv. Konojpna. Noko. wakv. Nogokuiu. 3 Sår.

344 JapavJka fpraket.

Sår. ■ , Såra fig, Såck. ' '

Penmngpung. Såd i almånhet Såf, hvafs. Såga. • Såker, vifs. Sålja, '.; - Sång. ' Sång-gardin. Sång-ftålle.

Gå til fångs. Såtta, flålla. Såtta af frå tjenften. Såtta af et ben. Sått, et fått. Soder. Söka. Söka ut, vålja. Sö.mn. fofva.

Sofva når någon. Sömnig. Söt. Tack.

Tacka.

Taga af någon. Taga emot en fkånk. Tagg, törne.

Kega, farihago. Kifutfukura. Fakuro. Kamefukuro, Muggi. Jos, as.

Ja.' Taikani. Ura. Nedokuri. Kaja, katjo. Toka. Ni n jiu Öka. Itoina. Fanasfa. Ofionnomits. * Minami. Tatfimura,mitskur«5 Jeräbura, jeridasfa. Nur. nura. Sahani nuru. Nemataka, nemutai. Amaka, amai. Katafkenai.

Katafike nö gofa- rimafu. '

Noga, torra. Ukora, ukitora. Ige.

Tak.

Japm

Tak. Tal.

■ Tala någon til.

Tallrick. Tam. Tand. tandkött. Tandpulfver. Tandvårk. Tappa, aftappa. Tarip. Tekn, Tekna, antekna. Tekna af, aflkildra. Tempel. Tenn. Terning.terningfpel. Terningipelare. The. thedofa. the-?

kopp. S Tid. tidsfördrif. Tidning. Tiga ftilla. Tiger. Tigga; tiggare. Tillåta. Tillåtit, lofligt. Timmerman. Tinga, betinga. Tjock.

Y

fpråket. 345

Janne. Kotoba.

Mono ju, mufma- f«, ju, moofura.

Sara. Sju,kemono,nafuku. Ha. fagis. Hamigaki. Hanoitami. Tfugu, tfumur«. Obuwatta. Surhfu. Surufi fura. firofura. Jefa. Tera. Sufa. • Saii. bakutji utfu. Bakutfi utfi,

Tijaa. tjaire. tjawang.

Toki. k.wurafu, Tjufing. Dainateora. Tora. Moraa; fining, kolki. Jurufi., Jurus, gomeni Daiku. Makura. Atfufa, atfumi. 4 Tjuf.

34^ ^apanjla fpr^ket.

Tjuf.

Tjåna, fortjåna.

Tjånare, tjånarinna. Tjära, beck. Tjåra, at tjåra. Tobaksdofa. Toffel.

Jnpanfk halmtofftL Tog, rep.

Tjnradt tog., Tokig, narr. Tolamqd. Tolk. Öfvertolk.

Undertölk. Tom. Topp, fpits. Torka, torka in. Torka af. Torka bort,förtorka.

Torr.

Torn, Torp. Torft, Tran, valfilkolja.

Trappa.

Trumma.

Nofto, nofobito, Sotomuru, ftomu»

ru, jakv. Kerai, Tjan. Nur?^, tjan niirrx. , ^ Tabako ire. Kuts. , agaruts. Tfuna, ki no kawa, Tjanfma. Bakka, babo. Takatfuru. Tfufi. osfufi. Kofufu ' Aki. Toge. Fosfw, ho.sfe. 'Nogo?/, hawaka, ^ Karrur?/.

Kawaka, firu, bos^ f«, fajorw.

To. Sato, mura. Nodonokawaku. Kufura no abra.

Fakko fasfigo , fasfigo.

Fikv fane. Taiko.

Trom-

Japan/ke fpraket. 347

Trompet. ■Trycka. Tråd. Trång. Tråda^ Tråffa.' . Trågård.

Tråcka. tråck.

Tråta, fcvifla. Trölkel Tugga. Tvifia. Tvillingar. Tvinga.

Tull. tullhus.

Tumme. Tundel, Iköre.

Skirrdofa, Tunga, en tunga. P’g'5 JL Tunn. Tupkam. Tvåtta, aftva. T våtta fig. Tvåtta fétterne. Tång, eld tång.

Kniptång. Skäggtång.

Tjammera fuki. Fank?^. Ito. Semaka. Ki, gi. Neraw. •Hannabhataki,

ofi. fong, fung, fufo.

Ijo«. ■ Sekis.

'Aljiwaa. UtagK. F®£ago. Muri.

■CKokfing. kokilng l ban^o. Oja jubi, ojubL FjutjL Fiutjihako. Sta, fita. Omoka, omotaka; Usfui. Kabuto. Arm. Jofi. Sinfok fur». Febafi. Ku^ m ki. Ren m ki.

Y s < Tåc-

34S yspmjke fpraket.

Tåcka* befeåcka. Tåcke, ilngtåcke. Tåmja; Tånda.

Tånda up et ljus. Töknitöknigt våder. Töm, en töm. TömaJ . Ull. Under, underverk. Undervifa. Undfå.

Ung. yngre.

Tfutfumw, ou. Ftong. Wogai. Fitobuf«, fitomufe. Rojoks mifits kuru. Kiri; donteng. Tafuna, tadfuna. Akwur«. Kemono. Kimeona, kufigi. Ofiru, ofijoru. Uke torö.

Wakai. wagaki mono.

Ungdom. Upgeld, agio. Uphisfa, en kiftfi.

et fegel. Uppasfa. Uppasfare. Uprefa. nedrefa. Uprigtig.

Uptagen fon.

Warabi. Nokuriganni. Fikiagurw. Hoaguru. Neirnrw, Sairio. Nobori. kudari. Masfafiku, finljö.

ofi, jooifi, jas& naiko.

Uptåcka. Ur. Urmakare. Utter. Utlänning.

Owam«. Tokei. Tokeijesli. Kawanfo. jamma midosf.

vacker utjjgt. Ge, ke; ke. Vac

349 JäpanJJtii JprMet

Vacker. ■ ^

Vad, appel.

Slå vad, vddjs. Vada, tjockben. Vadd, kattunsvadd.

Siikssvadä. Vagn. Vahr, etter. Vaka, Vakt. kejferlig vakt

Hålla vakt. Vakthus; Vaktel, fo^el. Valfiik. Valfiikben. Valfiikipåck, fcran. Vall. Vana. Vanlkapelig. Vapen, mårke.

Stridsvapen. Vapenhus, tyghus. Varagtig. Vara.

Varm. varma.

Varna. Vatn. Vatnbalja ftor,li

Migqtto, “kikkona. Kudamono, hai-

mono. Kake furn. Stofone. Watta. Mats att a, mbas. ICuruma. . ITmi. pkiteora. Bang. oban., Ban furu. Banljo. Ufura. Kafira. Kufira no fige. Kufira no kawa, Dote. Narrura Tefong. Mpnogoro. Bugu. Bugu kura. Honni, honria koto. Kedamono; okame.

Nakka, atlka. a*' tfururg.

Todokur». Mis.

. Furo; jofi. Vatn-

35-0 ^apanfla fprBket.

VatnfalL ' Vatnledning. Vatn^rång, kål

fprång. Veck, fåll , Ved. Veta. Vidj rymlig. Vigt. Vik, inhamn. Vika af. Vild. Vilja.' Villig. Vind, blåft. Vinda tip. Vind, en vind pä bu, Vindlpel på Ikep. Vinka. Vinkelhake. Vinna. Vinft. Vinge, Vinter. Vis, klok. Vifa, - Vifa på.

Jäg fkai vifä,

Vifitera.

Taki. Kakifi,

Mis no karakurf.

Fidda. Tagi, taki gi. Sir«. Habanna firpka. Fundo, Nada. , Wakärurtf, . Inu. Konom», fuika. Sio. Kafe. SutfumK.

. Nikai. j* Makido. Manakw. Magarikani. 1 Kata, katfti. Di; di^ng. Toobw fanne. ' Fuju. Tjifa. Fufi, uta. Mira, oibi.

Omini koki måsfi, mifi mnsfu.

Aratama. Vis^

\

JäpanfkM fpräket. 351

Visna. Viftande. Vrida. Vuiva.

Våg, liten} ftor.

- Vågfkål. Våhr. Våning. Våt. våta. Våcka.s Våder. godt väder.

Fackert våder» Våfva. ^ Våg. våg vifar e. Vågglus. Våga.

Våikommen.

Våmjas. Vån.

God vån.

Elak vän.

Vånda.

Siboma, kakur». Todomaru, toriu. Sibora. Bobo. VHakari, timbe L tembin.

Tenbin. Faru, naats.

> Nikaai. Nororu. norasft. Okufa. Finri. ju i fiurL Jukka fiuri, jui teng. Fattaora, otu, Mits. annefa. Abramusfi. Kakura, JJokita, jo oidena l naferrimafta. Mone no warika. FtoobaL t

Naka jojijjiaka m joka, , ;J

Naka no warkä. IFikikurikaJasf 5 mak».

{

Vånda om. Vånta. vånta hår. Vård. Vårja.

Kajer». Matjiukur». matte. Tef». Ken.

Vårk.

Japanfka fpråkei.

Vårk„ Våfterj yåixan.; Yngre. Yxa. Åker. Åder. Äderiåtnlngsftållet^ Ål Ålderdom. Ångeft; Ån Åra; ■ ‘ Ålka. Åsna^; ■ ■ Åtlkiliige. Ätikilhad.

Gbra åtfkilnååi Åftunda. Ågare.

Ågg. åglkai.-

LSgga aggi Ligga ut ägg.

Ambare. Ånde.

Ångflig.

Åra, heder. Åta. åtvaror. Ättika.

■ Itaml Nis. Wagakl mdn©. Waro, tjörio 1 ftoho^ Fataki. Sufl. ^akv taksf. Uriägi. Rofin.

Tofi. “. Rd. Kaminari. Loba.- Ird ifö. Matjigai.- ÉdatfigotorUi Nago imu. Tofigoro. STamago. tämagd^ t . rio karra. Tamago motfu, Fioko nskomunt; Tfurubi, tango, Öari, jfime, fimai.

Sitsnaki,' lltsriaka, litnaru.

Rokd. Kwu. kni mohö.'

Japanfka fpräketi 353

Attikeflalka. Ö, en ö. ÖfVa. Öfverdomare. Öfvergifva. Ofvergå. Öfver hatten bli

qvar. Ofverfåtta, tolka. Ofvervinna. Oga. , , Ögonbryn. Ögonblick. Ögonlock.

Q Ogften.

Öka til. Öpen. Öpna. Ora,’ ei öra,

pä en kruka, Örvårk. Ört. Örtkånnare. öfter.

Suire. Dllnia.: Mannabw. Ofusfi. Watasf«> furere. Watar».

^ Jodosfi.-

Tfuben fura. Katfa. ■ Me. Meagi. Metatakf. Mawutji, mebutji. {Me no tamma»

me no fitome. Jasfinaa, fudatfur». Akura. Akera. Miiiii. Kwang, Memi no Itarok Kwufa, kufa. Tonfofi. Figaii.

'Nam-

Nawh%en För hvarje famiile' och enftild per-

fon, nyfejas uti Japan mycket annorlun¬ da, ån i Kuropa, Famille-namnet föa*- blifver altid ■ oföråndradt, men nytjas åldrig i dagligt tal och umgånge, utan endaft, då de iindertekna någon Ikrift, då ock merendels deras flgill tillika på- fåttes. HUrvid år ock det befynnerli^ at Slågt-namnet icke fåttes efteråt utan altid förut och tilnamnet efter det famma, på lika fått, foni i Botaniken en örts Slågtnamn altid förft innan defö fpecifika namnes. Til-namnet år altfå det, hvarmed en Japones aitid tiitalajs och detta ombytes nere gånger under defs lifstid. Når et barn födes, får' det af föråldrarne något vilt nåmn, fom be- hålies til defs én Son hunnit manbara år. Då ymbytes det famma. Når han fedan tiltråder någon fylla, cmbytes å- ter namnet. Avancerar han vidare til en .eller flere högré lyilor

Namnifi.

fkjer altid ombyte ined namnet och fomlige, fynnerligeh Kejfare och Forftar, få åfven efter döden et nyt namn. Fruntimrens namii åro mindre föränder¬ lige och antagas ofta efter vackra blomor.

Titlar gifvaS högre ämbetsmän, då de tiltråda fyflor, och åtikillige heders¬ namn tiliåggas de förnlmfte utaf andelige Kejfaren.

Ktådnäden. Förtjänar i Japan mer, ån någorftå-i

des, namn af nationel, emedan den icke allenaft år olik med alle andre månni- ficors, utan ockfå enahanda hos alle, i- från Monarchen ända til defs ringafte underfåtare, lika hoS bägge könen och det fom öfvergår fnart all trovärdighet, oförändrad uti två och et halft tufende års tid.

Den beftår öfver alt, uti långe och - vide natråckar, fom' en eller flere bru¬ kas af alle ftånd och i alle åldrar. De förnämare och förmögnare ågå dem af finafte fidéntyg, de fattigare af bomulstyger. Fruntimren bruka deni fotfide, och de förnämare ofta med fläp, då mansperfonernés räcka ned til hå- lén, och refande famt foldater och ar-

3 Dsc. Z bets-

3SÖ Klädnaden^

folk antingen iipikörta dem, eller dra-^ ga dem få korte, at de blott råcka til knån. Manfolken nytja dem oftare af eniårgade tyger, men Fruntimren ro- fige och ej fåilan med invåfde guldbio- mor. Om fommaren åro de antingen o- fodrade eller blott förfedde med et tunt foder: om vintren, emot kölden helt tjockt upftoppade med bomuls oclifiden- vadd. Såilan bruka manfolken mån ge af dem, men könet ofta 30 til 50 eller flere tillika, alle få tunne', at de knapt tilhopa våga 4 eller 5 Ikålpund. Underfta natråcken Qåiiar i ftållet för fkjorta och år derföre antingen hvit eller blåagcig, merendels tun och genomftinlig. Alle desfe natråckar fåftäs rundt omkring veklifvet med et balte ^ fom hoS manfol¬ ken år vid pafs en hand bredt och hos Fruntimren inemot en half aln bredt, få långt, at det går åtminflone a;ne gån¬ ger omkring lifvet och ledan kan tilråcke- ligen knytas i en knut med ftor band¬ ros och yglor. Knuten blir, i fynnerhet hos det tåcka könet, mycket anfenlig och vifar en ålkådare genaft, om Fruntimret år gift eller ogift, emedan hos de ogifta knuten altid fitter bak vid ryggen, men hos de gifta framtil. Uti detta båite inflickas och fiftas hos

mans-

klMnaäen; 357

inansperfoner fabelen, folfjådren, tobaks¬ pipan , tobakspungen och medicament» dofan. Vid halfen årö altid natråckar- he rundt utringade, titan krage, franitil 6pne och vifa halfen bar, fom aldrig täckes hvarken med halsduk,' klådé el¬ ler något aiinat. Ärmarné åro ältid Van- fkapelige och ofver höfvan vide; defs vidd år ofver en half aln och vid öp- ningen fraratil til hålften hdpfydde, få at de nedtil formera en påfe,* hvari de i kalt våder kunna inflicka håndefne el¬ ler nytjä den i ftlllet för ficka til pap¬ pers och andre fakers förvarande. Un¬ ga flickor hafva i fynnerhet natråksär- inarna långa, få at de ofta råcka ånda hed til jorden.

Klådérhés vidhet gör, at Japonefen åf fnart klådd, och för at afklådä fig, be- höfver han ej mer, ån at öpna gjörde- len och indraga armarne, då hela klåd- hingen af fig :^elf nedfaller.

> . .

Långe ocH vide riatråckar utgöra fåledes Japanfka Nationens almånna klå- dedrågt; men någon liten förändring hårvid har likvål rum i ahfeende til kön, ålder, ftånd och nåring. Sålunda får man ofta fe de fåmre af folket, foiii arbetskarlar, fifkare och matrofer,' då

Z s dé

KlådnadefL

de förråtta f!t arbete, vara oklådde, an» tingen med natråcken från éfra lifvet nedflåpt och hångande ned åt från gjör» delen, fom endafr håller den; eller al» deles nakne, endaft förfedde om lifvet med en gjördel, fom framtil infveper och betåcker de naturlige delarne och föres fedan mellan benen bakåt, at på ryg¬ gen fåftas.

Manfolken af båttre frånd, då de gå ut, åga utom desfe långe natråckar , en kort baifnatråck och en fort byxor. Halfnatrackm, fom båres utanpå, år af tunt tyg,, fom flor, lika med de förra vid halfen och ariuarne , men råcker blott til veklifvet och ombindes der ic¬ ke med någon gjördel, utan framtil och uptil med et band hopknytes. Dersne haifnatråck brukas ftundom grön, men äldraoftafr fvärt. Wår de hemkomma i One hus eller på flne enfeiide ämbets¬ rum , der inge högre åmbetsmån åro tilftådes, aftaga de detta plagg och läg¬ ga det helt nått tilhopa.

Byxorna åro af en egen fort tyg, fom vål är tunt, men dock mycket titt, hvarken af fiden eller bomulf, utan af en fort hampa tilverkadt. De likna fnarare en Fruntimers kjortel i åro nedtil

mel-

Klåånaien, 359

mellan fötterne hopfydde ocb låmnade épne i bagge fidorne til två tredjedelar af långden. De råcka ånda ned til fot- knylarne och fåftas om veka lifvet med band, fom både framifrån och bakifrån lindas oni lifvet. På bakftycket af des¬ fe få kallade byxor, år en trekantig tun brådlapp, knapt et q varter- lång, med famma tyg ofverklådd och infydd, hviiken ofvanföre nyfsnåronde band ftår tjp åt ryggen. Byxorne åro antingen brunrandige eller grone, eller ock en¬ färgade fvarte. Någon gång fåg jag dem gjorde af Succotas, et t\?'g ifi'ån Bengalen. Underbyxor nårmaft krop¬ pen nytjas. fållan annars, ån pl refor och af foldater, fom åga korte och up- ikjortade natråckar, fér at vigare kun¬ na gå och lopa.

Compliments klåder, kallar man i Japan en fort MgtidskUdnin^, fom en^^ dafc brukas vid folenne tilfåilen, då de ringare upvakta fine högre förmån, och då man går til hofs. JSn fådan klåd- ning båres utan på de vanlige långe nat¬ råckar, fom utgöra hela nationens al- mlnna klådedrågt. Den beitår af tvån- ne plagg, gjorde af et och famma flags tyg. Det underfla plagget, åro de nyfs

Z 3 , ' be-

5,6o Klåånaden.

bellcrefna långa byxor, fom rju kunn^^ vara och merencléls åro af biå tyger med påtryckta hvita blomor. Det ofra plagr get, fom i fynnerhet* utrnårker denna klådnad, år en buiarongs tröja, ej mycket olik den förut beikreibe halfnatråcken, tnen baktil öfver axlarna utdragen åt ymfe fidor, få at en japones hårigenom fer ganika axelbred ut.

Alle desfe klåider åro dels af lilke, dels af bomul, dels af det lin, fom utaf någre forter nåfla tilverkas. De förnl»r me båra de finafte fidentyger, fom i finhet och tunhet öfvergår alt, hvad den öfriga delen åf Indien .och Europa frambringar; men fom desfe tyger föga åro af en half alns bredd, föras de ej fom en handelsvara til Europa för fin fmalhet Ikull. Såmre folkhopen nytjar bomulstyger, fom hår i ftörfia ymnog- het finnes och förfåljes. Underftundom , dock endaft fåfom en fynnerlig raritet, göra Japoneferne af Mori papyr^^rce bark en art tyg, fom antingen år tiiverkadt på famma fått, fom papper, eller ock fpunnit och våfvit. Det fednafte helt fint, hvit ock likt bomuls tyg nytjas någon gång til klådnad af Fruntim¬ ren. Det förra med blomor påtryckta

KUdnaäen. 361

brukas til långe natråokar , endall af slderftegne mån, och år altfå en klåd- ning, fom hedersgubbar vid en vils ål¬ der, och det allenaft om vintren, då de ej fvettas, utom en eller två andre nat- råckar, få båra,

I almånhet kan man fåga om Ja- ponefernes klådedrågt, at den år gan* Ika vid och varm, at den fnart på-och afklådes, at den bånder och tvingar in¬ gen lem, at hvarje k|ådning pasfar nå- ftan alle, at den förorfakar foga eller ingen fpilning på tyger, at defs förfär¬ digande ej fordrar mycken konft eller arbete I men at den tillika år o vig och hinderfam vid gående, under refor, vid bJåft och elakt'våder, famt vid de fli- lle fyllors förråtning.

Som natråckarne åro fotfide och följagteligen värma lår och ben, hyar¬ ken behöfvas eller nytjas ftrumpor i he¬ la landet. FIos fåmre folk på refor ftadde och hos foldater, Ibrn ej äga få lån¬ ge natråckar, får man likväl fe beneh klådde med ftöfletter af bomuistyg. HoS någre vid Nagafaki fåg jag åfven Jackor af hampa med bomulstygs fålor, under den kallafte vintertiden brukelige , at förvara fétterne fdr köld. Desfe faft-

Z 4 bin-

36a KlMmåen.

bindas vid fotknylen och hafva ior ftor-. tån fårlkildt rum affydt, at vanliga fkor kunna nytjas,

Skav eller råttare fagt Toflor åro af alt, livad Japonefen åger tilklådnad, de oanfenligafte och uflafte, och dock lika i bruk, hos hog och låg, rik och fattig. Dö flåtas almånt af rishaim och någon gång af fint fpilrade rottingar åt de för^ riåniare. Skon b^ftår endafl af en fåla, utan öfverlåder och bakftycke: framtil går tvårs ofver en bégel, forn fodras ined linne, af en fingers tjocklek; ifrån ipitfen af Ikon til denne bogel går et trindt band, fom kommer at fitta emel¬ lan ftortån och at hålla Ikon faft vid fo¬ ten. Som Ikon år utan bakftycke, få fmåller den ockfå likafom en Toffel un¬ der gåendet. Då de refa, åro ikorne förfedde med trenne band, af halm vrid¬ ne, h varmed de faftbindas vid foten och benen, at de ej må affalla. Somlige fö¬ ra på refor et eller flere par ikor med ilg, för at kunna påfåtta nye, få fnart de andre blifvit utflitne. Skor finnas annars til köps för godt köp åt refande i alle byar och ftåder. Når det regnar eller vågarne åro orene, upblötas des¬ fe Ikpr fiiart pch förorfaka de vandran¬

de

Klååmden.

de våte fotter. På vågarne fer man al¬ tid en myckenhet utllitne Ikor liggan¬ de, fom refande aflagt, i fynnerhet, vid. bäckar , der de vid ymfningen kunna tvätta fine fotter. Wår det regnar och år orent, nytjas i ftållet får desfe Ikor, höga tråklumpar fom under åro i midten utholkade och hafva ofvantil en bö- gel och et band för ftortån, få at de kunna gå, utan at orena fötterne. Som- iige hafva de vanlige halmikor fåftade på fådahe klumpar. Uti fine hus gå Japone- ferne aldrig in med ikorne , utan fåtta dem i förhufet eller på en pall bredevid ingången, och åro altfå altidihufet bar- fotade, at ej orena fine fnygge golfmat¬ tor. Stundom mottagas de af en be¬ tjänt. Den tid, fom Hollåndarne viftas i Japan, och då ftundom nödgas aflågga befök uti Japonefernes hus, famt äga fjelfve fine egne rum på Faftoriet med dyli¬ ke mattor belagde, bruka icke eller van¬ lige ikor, utan i det ftållet röda, gröna eller fvarta toflor, fom de vid ingången kunna aftaga fig; men bruka likvål ftrumpor, och utan på dem Ikor af bomulstyg med fpånnen uti, hvilke Ikor förfärdigas i Japan och kunna tvåttas, få ofta de orenas. Någre bruka fådane Ikor af fvart Sattin, at flippa tvåtta dem.

Z 5 Hå-

I

Klfdnadeft. 3^4

Hårets upfåtnhg dr déwin Mation åf- ven fä eg»n och almån , fom naträc-

• kars bruk. Mansperfonerne raka haf- vudet framifrån pannan ånda ned til nacken , och det fom vid tinningarne och i nacken blir qvar, fmörjes vå|, Uj^ftry- kes emot hufvudet, famt raidt pa hufvudet hopbindes med en i flere hvarf omlindad hvit tråd af papper." Andan af håret, fom blir ofvanföre ombindningen, afklippes tvårt en fingers långd 5 med olja vål ihopklibbad krokes den fedan få, at fpitfen kommer at (tå emot hjes- fan, med den förra tråden enkelt i den¬ na ftålning ombunden. Denna frifur i agttages noggrant och rakas håret hvar annan dag, at ej den utväxande hår- ftubben må vanpryda deras kala hiif» vuden. Pråfter och Läkare, famt Gos- far, fom ännu ej vål hunnit til inanbar ålder, åro de ende, fom göra hårutin- nan undantag. Präfter och Läkare raka hela fit hufvud och åro dermed fkilde från alle andre ftånd. Gosfar åter behålla alt flt. hår, utan at raka fig, tils de åren, då Äcågget börjar vifa fig.

Af det fvagare könet rakar ingen håret af hufvudet, ora icke någon q vin¬ na, fom blir {kild ifrån fin man. En dy¬

lik

Klädnaden, 36?

dylik hade jag tilfålle at fe i Jedo, fom ftrök omkring en del af landet och med fit kala hufvud fåg befynnerJigen illa ut. Annars upftrykes håret med olja pch ftemagtiga faker yål fmordt och glatt gjprdt,' tåt up åt hufvudet, ifrån alie kanter, pch det antingen helt nått och enfaldigt, eller uti någre |ikfom vingar åt fidorne utdragit. Sedan fåltas åndar- ne ikring en knut midtpå kullen, nåftan lika fom hos våre bondpigor. Ogifta pch tjånftepigor Ikiljas ofta med desfe utdragne vingarne af håret ifrån gifta. Framför knuten af håret fåftes en bred kam, fom de fattigare bruka af lacke»- radt tråd och de förmögnare af Ikölpad. Utom defs bruka de rikare åtfkillige lån¬ ge firader af ftölpad, fom ftickas igenom nåmnde knut, jåmte några få blomor i håret, fom i ftåliet för pårlor och juve¬ ler, utgöra al deras prydnad. Fåfångan har ånnu icke hunnit få inrota fig hos dem, at de båra någre Ilrader i fine Öron.

Hufvudet betåckes aldrig hoS det¬ ta folket, hvarken med hatt eller mos¬ fahvarken för köld eller brånnande fölhetta, få framt icke, de åro ftadde på i'efor, då de ny tja en hatt, något conilk

af

1^5 Klåänaäen^

af efc grås fiåfcad och med band fiiftbun^ d^. Sådane fåg jag åfven afc filkare brukade. Några refande qvinfolk, fom in i landet på vågen möttes, hade en mösfa, iik en foppikål, fom ftjelptes 6& ver hufvudet oeh var af et med guld invåfvit tyg. För öfrigfe år parafolen den, fom bevarar deras nakne hufvud för både folftrålar och för regn.

Utom de förut om talte underby^ xor, llöfletter och hatt, fom endaft re* fande bruka, plåga de ofcaft på fina re¬ for vara förfedde med en vegnkappa ^ i fynnerhet de, lom fårdas til fot eller til håft. En fådan regnkappa år vid och kort af famma Ikapnad, fom nat- råcken, gjord af oljadt tjockt papper. Sådane kappor drager den båttre betjä¬ ningen af Förftars och andre refandes fvite, och jag tillika med mine refekame- rater måfte åfven åt vare uppasfare, under refan til Hofvet, fådane föråra, då vi pasferade förbi den ort, der de almånnaft förfärdigas.

På en eller flere af fine kläder, befynnerligen på de långe och korte nat- råckarne, låter altid Japonefen fåtta fife vapn, antingen på armarne eller mellan axlarne, få at ingen kan ftjåia eller bort-

MiÅshygnaåm.

by%a dera, fora annars lått Hcitlle knn- na Ikje i et land j der klåderne årö få mycket like til tyg,til Ikaptiad och ftorlek*

I ftåilet for näsduk fåg jag dem aj-

tid bruka fint och mjukt Ikrif-papper ^ fora de til den åndan altid forde med fig. Lika få nytjades det famma til mun¬ nens , fingrarnes och fvettens aftorkning på kroppen famt under armholen.

Ilushygnacle%é Hufen i gemen åro af trå och mur¬

bruk , utanpå hvitlimade, at de aldeles likna ftenhus. Tråbjålkarne åro alle perpendiculaire och horizontélé, inga ihedt gående fom annars vanligt år 1 korsverks hus. Emellan desfe bjalkar.^ fom åro fyrkantige och föga tjocke, fla¬ tas bambo-ror, o-ch mellan désfe tilfme- tas fedan bruk af lera, fand och kalk. Bfcrarne blifva håtigenom ej fårdeles tjocke, men hvitmenade fe de tåmeli- gen vål ut. Mellanväggar in uti hufefc brukas icke, utan endaft de upftående bjålkarne uppehålla det och åga emellan flg vid paneln ingen och vid golfvet an¬ dre tvårtgående bjåikar med fåror utr, fom fedan tjåna til rumens afdelning. I början utgör altfå hela hufet ét enda ruin, fom medelft de nyfsnåmnde tvår-

bjål-

jög Hushygnaden..

bjåikarne kan afdelas uti flere medelfi ramar ♦ fom efter behag kunna infåt- tis, borttagas eller ftrykas bakom hvar¬ andra. Desfa ramar årb af lackerade trådliflor, fora öfverkiiftras m^d tjockt öch måladt papper. Takpanelhingert inuti år någorlunda nått och tått i- hopfbgad af bråder , men golfvet * fom aitid år uphojdt från marken, be- ftär af gieft lagde plankor. Taken tac¬ kas med tegelpannor, på fit égit fått gjorde, mycket tjocka och tunga? fåm- re- hus tåckas med Ipåriar, hvarpå ofta en hop ftenar låggas, at fafthålla fpå- narne och gifva taket tyngd. Stundom fåg jag i byar och de fåmre Ilåder fidorne af hufen , befynnerligeri baktil, tåckte med barklpånor, fommedpåflag- ne trårimfor fafthöllos, at ej regn Ikulle upblöta muren. Gemenligeri åga hufen tvånne våningar, men den ofra bebos fållan , år merendels lågare och nytjas tii vind eller gömftålle för faker. De förrftdgnares och dé förnåmares hus åro vål ftårre, anfenligare och vackrare, ån andras, men ej öfver två våningar eller högft lo' alnar hqga. Fånftren åro a:ne eller flere i hvart rum ? de börjas nå- ftan vid takpanelnirigen och råcka ned til en aln ifrån golfvet De befiå af

Hushygnadett, 369

iåtta ramar, fora kunna uttagas, infåt-- tas och ftrykas bredevtd-hvaratidra uti tvånne fåror, fora til den åndan blifvit gjorde i bjålkarne öfver och uhder. Des¬ fe åro med fina liftor afdelte i rutor, li¬ ke parallelogrammer, ftundom ånda til 40, och på yttre fidan bekliftrade ined fint hvit papper, fora fållan eller aldrig -oljas, och Ibm flapper igenoin eft god del af dagsljulet, men förtager all utfig- ten igenom fig. Taket flår altid långt ut öfver hiifet och tilökes ofta med et litet fårUcildt tak, hvilket tåcker öfver et fmalt utbygdt gallerie , utan för fön- ftren; ifrän detta lilla taket gå fnedt in¬ åt och nedåt några fyrkantiga tråliftor, innom hvilka jaioufie-mafctor, af fåf gjor¬ de , hångas, fom kunna uprulias och ned- ilåppas, famt tjåna at hindra, dels de förbigående at fe in i hufet, dels oek måft för at hindra regn at komma til pappersfönftren. Glas i fonfter brukas icke, ej eller har jag mårkt antingen perlmo eller fkimmer hårtil brukas.

Golf vet år altid tåckt med mattor, fom åro flåtade af et fint Quncus) grås fylde med rishalm ,3 til 4 tum tjocke och i hela landet af lika fiorlek, fiemli- gen en famn i längden och en half i , iired-

37° HphygHnåen.-

bredden , kantade långs efter långfidor^^ ne med et tunt blått eller fvart band/ Sndaft i Jédo, i Kejfarens Palats, få-? gos mattor , fom voro ftörre , åil desfe vanlige. Uti famre bus år en del' af ru* rtiet ytterft icke tåckt med mattor, oeli tjånar til förftciga, der ikorne affåttas; innan fore år et uphöjdt golf, fom med mattor tåckt utgör boningsrumet,och med ramar kan aflkiljas i flere.

In uti hufen kliftras både våggar och tak med vackert tjockt papper, hvar¬ på åtlkiiliga blomor åro tryckta; desfe tapeter åro antingen gröne, gule eller hvite, och ftundom med filfver och guld blandade. En tun gröt af risgryn år hårti! deras lim; och forn röken om vintren mycket Ikåmer bort desfe tape¬ ter, påkliltras nya hvart tredje eller femte år.

Hos Köpman och Handtverkare år ofta fråmre delen af hufet, fom vetter åt gatan, verkftad, bod eller kok, och den delen af hufet, fom vetter åt går- deii, år den, fom bebos.

I det rum, fom tjånar för år ingen annan fpis, ån en fyrkantig hå¬ la, ofta midt i rumet, fom år belagd med

fte-

Hiishygnadtin, yjt

iiågre ftenar, i rått linea med mattorne deromkring. Roken af kolen fvartar hufet, emedan ingen Ikorften finnes der, litan blott et hol i taket; och af golf- mattornes granfkap^hånda ofta olyckor genom brand.

Hvarje hus har fit fårikilda fecreta hus, deråft på golfvet år en aflång op- ning, éfver hvilken laponefeme fitta; På iidan af våggen år likfom en låda, foiii iutar fnedt utåt, i hviiken de kalta fit vatn. Bredevid år altid et *porcelIainS kåril med vatn, dermed de vid fådant tilfålle altid tvåtta fine hånder.

Likafå har hvart huS et litet gårdS‘ tum ^ fom utfiras ofta med et litet berg eller en upkaftad jordhög och åtfkillige tråd, bu&ar och blomfterkrukor. De växter, fom hår almålinaft iiinnoS voro Finus fyiveftris. Azalea indica, Aukuba, Nandina, &c.

På fomlige flåilen , fom 1 Jedo och’ andre Mder finner man vid hvart hus, et packbus af ften, fom år frlt för brand , hvari de kunna rådda fin egendom.

Sillan finner feian något hus, d^råft man icke bar et,rum, tii^ baämng inråt»

3 Dkl. • A a tadt

Hushygnaåen. 37 a

tadt med fitt kar, och fom gemenllgeii år vid fidan af gården.

Japonefernes husbygnad, få i ftå- derne fom på Jandet ,, åger altfå icke det iitfeende, och den beqvåmlighet , fom Europeernes. Hvarken åro rumeii få glade och muntrande, eOer dhn kalla årstiden vånr.e, hvarken fä fåkre för brand -eller i långden få varagtige. I fynnerhet åro deras half genomfidnlige pappervsfönfter orfaken til deras ringa anieende.få innom rumen, fom utåt gatan^

Ptihli.jve hygmder, fåfofn Tempel och Palatfer åro vål anfenligare och ftorre, iiä-en af enahanda Architeclur; och taken, fom fira?; med flere torn af egit utfeen- cle, utgöra deras rnåfta prydnad. ,

Ståikfne åro flundom anfenllgen ftore, akid afftångde med portar, ofta omgifne med vall och graf, i f5^nnerhet då någon Förite der håller fit Hof, lamt förfedde med torn. Hufvudftaden Jedo fåges vara i omkrets 11 timars vandring tii fot eller vid pafs ai franfka milar. Jag hade tilfåile at ifrån en höjd fe öf- ver hela denna vidftråckta fi:aden,fonii ftorlek-tåflar om företrädet med Peking. Gatorna åro både råta och breda, på

vis-

Husbjgmiign, 373

visfa afilånd med portar afdelta, likfotn i al!e andre ftåder, och vid hvarje port år en gan&a hög ftega, ifrån hvars topp man kan uptåcka en upkommande våd- eld, fom ej fållan flere gånger i veckan, hår plågar upkomma.

, Byar fkiljas defmed ifrån Mder, afc de åro öpne och åga Wott en enda ga¬ ta. Deras långd år ofta otrolig; de må- fte åro en fjerdedels inii långe och man finner fomlige få långe, at man behöf- ver flere timars tid, at vandra Igenom dem, Någre ligga ockfå tått in til hvarandre, at blott en brygga, eller en å och namnet Ikiija dem åt.

Spifar och kakelagnar fjro okSnde i hela landet, elsura kölden är ftrång och inan nödgas elda i rumén ifrSn Öftober ända til Martii iriäaad. Eld* ningen flier i ftörre eller mindre grytor af kop» par med en bred utftäende kant; holigheten fylles med lerbruk éller afka och derpä läggas väl brände kol, fom afctändas. En dylik gryta fätteä midt i rumet eller vid ena fidan, för rumens otät* het eldas flere gänger otn dagen, eller underhälles med jämn eld för de kringfittande Japonefer. Den¬ na eldningen har likväl den olägenheten med fig, at kolen ftundom ofa, af ruinen af den npgäende röken blifva fvarte och at ögonen hos folket deraf mycket lida.

A a s

374 MeuUer.

SS enkel landets bygnad åi% få få åro ockfl meublerne, fom annars ej ringa bidraga til pryd¬ nad och beqvåmlighet innom hus. Man finner inge fldp^ bureauer, foffor, fångar, bord, ftolar, ur , fpeglar eller dylikt. i ruinen. De måfte af desfe åro .dem aldeles okånde eller obrokeiige. GolFvets rojoka halmmattor tjåna deni.til ftol och fång. Et litet bord, en half aln i fyrkant och 4 tum hogt inbåres for hvarje perfon til hvarje mål¬ tid. En mjok efbomul upftoppad tnadrafs utbredes på mattorne, då hvilodunden infaller. Skåp, kiftor, Ikrin och dylikt forvaras i packhus eller fårlkiide rum. Når de tnåfté andre ofdndilke folkflagen fitta rned benen fram for fig i kors lagde, få'iåg- ga Chinefen och Japonefen fine fotter under kroppen och gora hålarne til fm ftoL

Solfjädrar nytja alle i hela landet, och en få- dan förer hvar och en altid med fg. Den ftickes in uti gjordelen på vånftra fidan bakom fabelen med flutna åndan nedåt. Hårmed fvalka de fig dl de blifva vårme, och hålla Ikugga föranfigtet, dl de gä ut i folfken. På desfe åga de ofta fin marfch-» ruta anteknad, då de refa.

Speglar^ pryda icke våggarne , ehuru desfe annars almånt nytjas vid natduks bordet. Af gla^ goras de icke i landet; utan få vål de ftårre, fon:^ de mindre, *åro gutne af metal, en blandning af koppar och zink, famt mycket vål polerade. En fådan ftålles på en dertil gjord flrålning af tråd, fnedt lutande, få at det vackra konet deruti fj vål, fom någonfin uti en glasfpegel, kan åga til- fålk^ at beikåda fm fliona och ållkansvårda bild»

Regifier öfver ' Tredje Detefi

A. Abborre. 77.

Abikawa. 177. Åbrame. 14g. Abrafin, 170» Aceres. 1S2, Äcorus. -92. ■ . Acroftichiim. ajg. Afgudar. 245-248. 255. Äh!“kotfcar. 240. Akalaki. 167. Älcea rofea. 94. Allium. 91. Almanach. loi- 102.

Araagafaki. 146.

Amano Reosjun. 199, Ammunition. 22. 47. Amomum mioga. 92, Amygdalus, 173.

■ A » 3 Anas-

Anas. 145. S29. Anethum. 91. Anis. 91. Anifiiin ftellatum. 2§6.

, Ankor. 145, Anomia. 229. An-tione de Mota. 260. Antoine Peixota. 260. ■ Apeliiner. 147. Apium petrofelinum. 9)1. Ardöa. 15Ö. Argonauta. 229. Arbispiault. 13. Arraij. 173. 242. Arfenik. 223. Artemilia. 79. 254. Aruoi. 184. Arundo bambos. 93* Afbeft. 228. Aii.o. 228. A^o jarrima. 228. Afparagas. 91. Aftronomi. 195, Atjar. 93. Audience. 2129.219. 243. 244. Aukuba. 126. Awa nori. 130. Awa fna. 228, Awumi. 176. Asalea. ■ 126. 240.

Regifler. 377

Bad, badftuga. n4- 115.125.140.371.187,229. Biunbo. 93. Baaca fund’et. 3. Banjojer. 20. 21. 23. 33. 107. Banningawa riv. 187. Barn. 140. Barometer. 263. Batatas. 91. Batavia. i. 3. Begrafning. 29. Berberis, igi. Berg. 178-18°. 184. 261. Bergman, 'aag. 253. Berg.-olja. 229. BefÖk. 195. 196. 244. Beta. 91. Betalning. 88- 97. . , Betula. 240. Betjäning. 73. 107. 40g. 258- Bild-trampning. 99. 104. Bing. ■ 86. Bieijenburg. 2. 4. 5. 13. Blixt. 264. Blyglans. 229. Bodar. 370. Bokhvete. 95. 131. Boning.srum. 74. Boofu. 229. Botanicering. gg. 179. 185. -

A a 4 Brand,

37S Megijier,

Brand, brandvakt aoi-aoj,. Brasfica. 91. 155. Broar. 161. 167, 190. ' Brånvin. ai. Bröftijiikör. Bupreftis. 245.

V Biirg. 12. ij. Ig, , Buxbom, Buxus. 93. sjy»

Byar. iiiS. 373. Bygnadsfått 126. py. Byxor. 358. Bålte. .356. Bécker. 31. 37. aoi, aog-jio;. Bönor. 96.

C ■ Calmus-rot 9^. Cannabis. 94. Canni. 87, Capiten. 25. j6. ig. 19. Capficum. 94. 95, Carthamus.' 87. Caftanier. 226,

Caufticum. 254. Cedrar, 185. Celaftrus. 93. Cerambyx. 7^. Cetto. 176. ■'* Chamaerops. 240. Chartor. sar.-afg, ■ '

"379 åegifter.

-Chef foi* handelen. 46. 47, Chenopodium fcopariä. 94. China, 4. 6. China - rot. 6%. Cbinefer. 60-64. Chinefiflca (pråket.' 295. Chryfanthernum indicum. iä6.

Cichori, cichorium. 91. Cicindela. 229*. Cinnabaris. aag. Citadefle, 169. 167. 213. Citrus. 182. ■' CoiJET. 8" Comoedier. 249. Convallaria. 97. Convolvulus. 91. Coraliia rubra. 229,’ Corchorus. 242. COXINJA. g.

Culex. 241, Cupresfus. igf, Cycas. 250. Cyprsea. 229.

V " ' • D.

r -

Daibuds. 245-247. Daikqkv ganne. 205. Dairi. 157. 15g. Daifoin. 175. . Dahfar. 249, Daucus carote. 91. A a 5 ' Deu- >

380 Regiftgr, \

Deiitzia. igi, - ’ Dezlma. 17. 44. Diarrhc®. ög. Diftionair. 41. - ' Dill. 91. Dimba. 264. ’ _ E^okafersi 167. Däofcorea. 94, Dju köts. 229. ' ■ - Bjur. as8- 229. Doélorer. 19g. sot.

Bolichos polyftachyos. 241. Boola ieni. 206. Dracontium. 184. Bropften. aag* Dryan dra, 170. Drängar, arbetsdrångar. a6 27 Diino kameru. 140.

E. Ebb och fiod. 24. Ek. igs.

E!d. 79» Enbulke. 92. Endivia. 91. Epidendrum. 23g. • Ess van. 2. Eveich. 13.

F. Fagara. 69. 169.

Regifter, iSi

Fagus caflanea, ^^6.

■ Fahrenhfit. 263. Faifats. 143. Faigirs, 143. ’ , Fakoiiie. 179. rgo; 'ig4, 237. Fak fékiil. aag. Farda. ug. Farra. 177. Fartyg. 24' Fafiri. 160. Fasfak. 103. 'Fatta. igö. Feith. 2. 47. loS.

Feki. i'45, Feiikol. '91. Feniter. 3^8. Fiarnits. iig. ajg. Fikon, ficus, 69. 147. Filix. 230. Fimi. II2. Fiogo. 144. I4S' »57. 2' Fiofabara. 117. Firagawa. 175. Firando. 260. Firakatta. 151. Firalka. 187. Fifen. ii6. . Fifkare, fiikarebåtar. 6. Fiikbok. 210. Fitsjoma. i6i.

o. 132, ?33. 174. aöi.

Fjun

381 Regifm-. \

■Fjun no ki. 243. ' ■ ■ . ' Fiickor. gi-gö. 154.'249.'• ... Flundror. 230. Fnöfk. 79. ^ ■ Fogiar. 259.’ ' " * . Fokanofikosi 187. Foko no jamma knfa. 209, . . • FoicuSmoto Dosin’. 199. Formofa. g. " ' ‘ ■ Francois 'Zeieioto. 260. Friare. 93. ■ Frihet, agr. • ' Frugter- 13(5, ' ■ Fruntimer. lig. 136. 190. Fråsfor. 6. 'Ffcagawal 174. Fucus. 148. i5§. 169. igg. Fukoroj. 175. •Funa miifi. 229. Full berg. 178. 238. iSi.

■ Fufida. .176. ■ ’ Fufikawa. 167. 177, Fufinai. 151. 248» Fufifawa. 187. Futju. 240, ^ Futfo. 177. Fåltlkårer. 254. Fårgor. 94. 183. 240. ' • ■ Förkylningar. 255. '

.Förfegling. 105. För-

liegffleti 3g3

Förfiais. Förftånd. ago,

G. Ganfefpeel. 137. ' Gardenia. 183. _ Gardinen 241, Gifte. 87. 13Ö. 35Ö. Gikt. 255. Ginfeng rot. 19, ' ; ^ .-7- Goju. 167. Golf. 369. ' Gomome gin. xog. Gorgonia ratnolk. »29. Gosfar. 178. Gouverneurer.-ag. 39. 40. 4a. 43. 219. Grafvar, grafftenar. 89. Gran. 226. Groot" Rechter. 157. Gråbo. 79. 254. .. Giildmaim. aag. Guribara. 177. Gårdsrum. 371, ' Gåfelpel. 137. Gödfel. 89- 238. 239;

H. Flaemorrhagier. 243, - Halfnatråckar. jfg. ' - Haliotis. 239. Hammar. 229.

Ham-

384 åigifier.

Hamnar, sj. 4a. 129, 141. 145^ 165. 189, '260. 2(5!. s? '

Hampa. 94. Handal;, handelsvaror, 47. 49-57. S9‘ Härringa. 2. . . Hatt. ill. 365. 366. Hedera. 92. Heig^dagar, 103:. ' Herbergen. 125. 150. 190. 191. ■ Himmelstekn. 100, loi. Hofrefa. 96. 106-258, Hofta. 228. ’ ■ Hus j hnsbj^gmid. 125-127.20a. 203.367-373. Hus, galante hus. 83-8s-ii9"J42"i4373o.23i;

'Huftrur. gö. 222. Hårfrifure. ^64. 365. ’ Hackar. 121. iS^. 183* Hägrar. 156. Hllsningar. 283. Håndighet. 284, Håftar. 122. 123. • •Håft-ften. 227, Höflighet. 283. . Högmod. 200. ■ Högtider. 103. Högtidsklådning. 3'59» ■ ■

I.

laboki. 230. laco tjaia. 16®,

lä"’

Rigifiir.

lafagi. 1^7. Jagaini. iia. Jamaijo. iig- Janiamo. aap. Jarama buki. 142. Jaroma fano. 175. Jauiina nakka. igo. Japanfka nationen. 279-294. Japanfliä fpråket. 294-353. Japonefens egenilcap, 280-294^ Japonefens utfeende. 279. Jafiide. 229. Jed.o. 197. 230. 259. 261.

jedogawa riv. 149. jepuen. 259. Jeferi. 177. . Jeferi-noakits. 177.

‘ Jétfigo. 2II. ■ '(

jetfuri jamma umra. 174. Ika. 229. Ikeda. 175. illicium. 255. • Imo kawa, i65. Imuri. 174.’ Ingefårä. 92, Ino fana fawa. i<5i. . - Inflo. 160. igo. 184. 185. . ^ Inula helenium. 226,, Jodo. 151. Jokaits. i6j.

Rcgifiår. -386

Joinoto. 186. 187. Jootfia. 167. Jootsfida, jotlda. i6y, Jordbåfning. 160. 403^ Jorusfi. 143. Jofida. 44a. jofiwaro. 177, ijg. 43gv Jotflgo. 229, IponioeSi 69.

' Iponmats. 17,7. liafaja. 112. Ifaka gotjo. 230, Ifami. lör. Ifi. i6a. Iljakvifl. 242. ^ 7 Ifibu. röo. 242. Ifinomia. 146. ' Ifiw atta. aag. Isfibe. 161. Ifuwatta. azSé '. Itaganne. 205, Itjib, 204. 206. Itflca. iig. Juglans nigra, 220. Jui. 177. Julus terreicris. 229^

■ Juniperus. 92,

Kabro. H3.

Rsgifiir. ' ' 387

Kaémprek 4.109.114. ng.' 146. 191. aif. aaa. • ^34. 293.

Kaginoies. 167. Kaij ba.’ 229.

• Kakegawa, kakigawa. 175. 242, Kakelugnar. 373^ KakL 68'. 147. Kali. 230. ' Kaikäen. 2,27. Kamaka. 229. Kambara. 177. 238.’ Kami kiri. 76. Karninofeki. 134, ' Kamiro. 134. ' ' . . ■ ^ ■ 'Kamirajammi. 163.

■Kamo. 230. Kam, kammar. 243. 255. 365.- Kanagav/a. i88* Kanaja, 175. ■. Kangos, kagos. i23.' ' Kanlaki. 117, 146. Kapto kes, igo- Karafomo. 230. ' Karuifi. 228. . ■ Kafamate. 187.' ' Kaflwabara. 177, - Kasfadera. i66.- ■ , Kasfagawa. 117. . . " ; KatsräGä^wa Fosjtr. 199, Kawabatta. ’ ;

. . 3 Del. . . \ B b_ _ Ka--

388 liegifter.

Kawafakki. igg. 236. Keagi. 160. ^ Keife, kefe. 143. Kejferlige vakter. 16'. Kefofo no abra. 229. Kimoosi. 209. Kikngawa. 175. Kin nab. 228. Kino kui. 229. Kifigawa. 177. Kitama kura. 75. Klippa. 128. Klådnad., 355-367. Kobang. 204. 206. . - Kodarna. 205. Kodom. 135. 253. Koijanosfa. 124. Koifo. 187. Kokura. 124. 257. Kol. 131. Komb, kobu. lög. 169. Kompafs. 138* Konofa ifi. 229. Konomon. 136. Koppar. 27. 57. 60. 159. 253 Kopparkjes. 228. Kopparmalm. 228. Kopparfmåltning. 251-253. Kortfpel. 137. Kofinllkf. 187.

Regijier, 389

Kolju. 207. Ko^ubang, kiriji itjib. 207. Koto. 222. Koyfo. 237. Kreatur, 24. 25. Krymplingar. 242. Kräftor, tafkkråftor. 6. 7. Krukor. 115. Kubo. 157. 158. 233, 233. Kurisuki Dofä. 199, Kurofakkij. 124. Kufats. 161. 242. Kwada. 187. " Kwana. 163. 165, 24^. Kyqvan feki, 228* Kål. ISS. Kärra. 152. KåHLER. lod.

Kök. 370. Köld. 73. 8*' 262. 263. Körsbärsträd. 173.-

L.

Lacerta. 183. Lampor. 78. 79, 155. 170. Larapyris japonica. 257. Landets befkaffenhet. 259 624. Landfkap. 196, Lax. 160. s6i. 180. Laxa. 130.

B b 2- Le-

400 Regifler.

Lera. aag'. ’ ; Lexicbn japanikt. aog. 209. 295-354. Lindera. igi- Ljus. 78. 2II.' S12. 256. Lotfare. g- ' ■ Lungfot. 184. Luntor. 99. Lurendrågare, lurendrågerihandel. 17.30..

31. 33. 34. Lufthus. 245. Luukuw fangodu. 229, Lycium. 240. Lyktehögtid. 103. Lysfluga. 257. Låkare. 193. 244. Läkemedel. 223. 224, Lönnar. 182. 183. 250.

Ä4. Majfakki. 174. Makotje. 230. Malva mauritanica. 94. Mandeltråd. 173. Marc Paul de VeniSe. 2dc, Mariko. 176. Marknad. 59. 103. Marmor. 229. Marumi. 166.

Mas. 131. Malk, 77.

Ma-

Regiper, 401

Malkar. 184. Matsdera. 163, Matskafa. 76. Matsmai. 169. Matfu. 161. . Metfuri. 103. ' Mattor. 369. Meaxima. 12. 13. Mebos. 136. Medicine. 37. Medicament. 82. 223. Melia azedarach. 25^. Menaratflci. 136. Menoki. i6i. Mentha piperita. 94, Menyanthes. 255. Mercurius. 224. Mefpilus. 240. Meubler. 127., 374. Mia. '167, 166, Miaco. 151. 156. 158- 159. 442. Miaco rivier. 153. Mican. 147. Mikano. 175. Mikawa. 167. Millepora. 229. Milpälar.. 121. • ' Miltal. 122. Minakuts. 161. 242. Minamoto. 235.

_ B b 3 Ml-

1 '

402 Rcgifler,

Mineraliet;. aag-ajo. Milawa. 187. , - Älifiraa. 177. 237, ■ .' Mistånkfamhet. 290.

. Miterai. 141, ' ^ ■ ■ Mito. 238. • ■ Mitska, 175. 242. ' 7, Mod. 291. Moirinofta. 163. ' Moln. 264. Moriknts. TJI. MorokuSi Komoosi, 290.

Moras papyrifera. 360. Morötter, 91. Moto itfibän. 177. Motofiku. 167. Motofiralka. 174. Moxa. 2J4. Myggor. 241. Mynt. 31. 113. 131. 204-208. 258, Myntmåftare. 244. Myrica nagi. 243. Månader. 98. loi. 102. Mårke. 366. Mönfterrulla. 14. 15. Mönftring. 22. Mösfa. 365.

R Nagafaki. 17. 21. 42. 44. 83? 88-90.

- 107. 258. 100.'

Na-

Eegifler. 403

Nagaja. 166.

Nagi. 243. Nakabara. 117. Nakagawa Sunnan. 199. 209. Nakasfima. 134. Nakuri. 175. Nainn. 234. 235. 354. 355, Mandina. 126. Nandiogin. 204. • , Nango. 187.

. Nalumi. 161. Natanni, natanni abra. 155. Natråckar. 210, 211. 220. 249, 250. 355-358* Nicotiana. 95. Nigakotje. 230. / ' Nikka ifi. 229.^ Nikkorofik, 229. Niko. 232. Nimbutsdo. 174. Niomen. 131. Niponbas. 190. Nipon, nifon. 279, Nifin. 207. Nisfaka. 175. 230. Nogata. 124. Norimon. 109. 123. 227. Nofi. 170. ■ , ^ Nofin. 163. Numatfo. 175. Nunnor. 164.

B b 4 Ni/Y-Tz.

RegiPer,

NuYTZ, PeT.

Nyfikenhet. äg4. Nymphsea nelunibo. 255. Nyårsdag.-81. 97. 98. Nåsbiod. 243. . ' Nåsduk. 367.

O,

Obotoki, i88‘ ' Ocjmiiim. 94. Oda. 114. Odogaja. i88* ' ' Odowara. 187. 237. Ofama. 166. Ofiakv. 143. Oforfonlighet. 293, Ogino. 244. Ogrås. 153. 154. Ohaguro. 87- Ojingawa rivier. 175.. Ojiwaki. 163. _ Oits. 160. Okabe. 176.' Okada JeoSikt. 198. Okafaki. 167. 242. Okido. i88» ' Okits no frafav/a. 177. Olja. 170. 241. 256. Olycka. 74.

^Omi. 161.

Omura 114. Omari. igg* ' Onifcus. 229. Ono. 161.

' Orcaner. 262, Orisfino. 114. Ormbunke. 230. Ofaka. 146. 148. 149. 248-253, Ofi. 229. Oftrea pleurone<ftes. 6. Oftron. 6. 77. 144. Olyris. igi. Otegaki. 77, Otfcona. 46. 90. Owari, i6j. OWOO. 228» Oöfvervinnelighet, 291,

■ ■ ' P.' Paardefteen. 227. Packhus. 371. Pailats Kejferligfe. 214. 216. 217, Papenberg. 65. 67. Pelangfeft. 103. Pelecani. 150. Penningar. 58. 159. 244.

'Pepparbufke. 69. Peppar Ipandi. 94. Perca. 77. Perfike-trån-173.

B b s

4o6‘ ■ / Me gift er,

Perfilja. 91. Phafeolus. 9^. Phytholithus. 229, Pimpften. aag. Pinns. 126. 226, 237. Pifum. 9<S. Pleuroneftes. 230, Plomontråd. 173. Polygonum. 95. Porceilin. 57. 116. Portugifer. 49. 260. 292. Poflvagnar. 122. Potater. 91. 94. Prunus. 173. Publiqne bygnader. 372. Pulo lapato. 4. Fuls kånning. ^^6.

Puijo. 91. Pyrus. 173. 182. Pårontråd. 173; 182,

Q. Qvan won, 247, 248. Q varts. 229. Qvaftar. 240.

R. Rakvyoxv. 208. Regenter. 234. RTegn. 7. 9. lo. 195. 210, 262. Regnkappa, ni. 196. 366.

Fegifler, 407

RegnMrm. III. Renlighet <x%6. Mep. 70. Refande, 122. 192. 193. 196, ^32-234. 235. Refidence keiferligt 213. Rheumatifmer. 94. 255. Rhus. 211, Ridhåftar. 122. 123. Ris, risgryn. 131. 153. 1675 Mg. Rivierer. 124. 149.153.174.175,177, igf.igS. Rofvor. 91. Rokogawa. igg. Rotting. 240. Rubia. 70. Råck. 15. 16. Råm. 75, Råttikor. 91. Råtrådighet 2g5; Rödbetor. 91. Rödlök. 91.

Sabakiri, 131. . Safflor. 87, Sakaki Bonsin, 198. Sakanofta. 161. Sakkawa. 187. Sakki. gi. Sakufekis. 228. Sal fontanum. 229.

4o8 Eegifler.

Sallad. 91. Saltpeter. 229, Samraj. 139. Sanga.'117. Sangami. 229. Sangodin. 229. ‘ Sango^n. 229. Sannoki. San:^® *10 iwo. igj, Saori kofi. 229. Sci^na. 76. Secrete hus. 371. Seki. 162. 242. Seki jen. 229, Sekima. 228. Senap. 156. Seni. 206. Sepiae. 7. gä. 229. Sefamum. 241. Sigaki. 144. Simada. Simabara. 114. Simar. 228. Simoni feni. 2o5. Simonofeki. 128. 257. Sirooo feki. 228. Simotike. aag. Sinagawa. 188-190^ Sinamo. igg. . Sinano. 229..

Rggifterl 409'

Sinapis. 156. Siiigo. 166.

Slnongl. 114. Sinowara. 174' Sjobuts. 137. Sjofuflma. 2,^9.

. Sippon.' 259. Sirailca. 174. , ' ■ Siro jinfo. 229, .

,Sii-o lakkL 177. ' ' ■ Sittande. 12,7. .7

Sjll. 228-' ■ ’ ' - Sjuke. 16%, 223, S24v ^ ■ 'Sjumonfeni. 206. . ■ Sjunak. 207. . " Sjdvåxt 130. ' ■ ■ Skawaro. igo.- Skep. II. . • 'Skimmi, 255. 256., ■ S^inowa. 161.

Skor. 171. 172. 3Ö2. 363, Skåp Lackeradt. aan Skånker. go. 81.97-*19-1^5* J^47-^ 4S-56$.a44. Skårmar. 170. Skolpad. 2^5. Slafvar, a. 3. 73. 74* Siagt 144. ^ Slågtnamn. 354. Smada. 239. Smilax Ghina. dg.

Smink.

Rtgifler, 410

Smink. 26. Smår. gi- Snufva. 130. Snus, 130. Snäckor. 1^6.

Snåckfand. ssg. Sné. 264. Sofvande. 127. 12g.- Soi no megin. 229. , Solanum. 91. Solfjäder, iii. 374. Solfltårm. III. Som. 19. Somen. 131. - Son o, 163. Sooqva jenfo, 209. Spanjorer. 49. Sparris, 91. Sparlamhet 285. Speckften. 22g. Speglar. 374. Spelinllrumént. 222. Spireae. igz. Spifar’. 373. Spongia. 229. Språk. 41. 138. 139.- 2945' 353. Stad. 117.124. i^5.-i65. i73-i73,ig'7,ig9. JOI.

230. 372. Ströming. 184. ' Stavenisfe. i. ’,

Stin-

Rfgifler.

Stendekker. 13. - Stjern - feft. 103. Stincus marinus. 183. Stockrofor. 94. Stormar. 4. 5. 9. 10. aös. Strumpor. 361, Stofletter. 361. Svamp. aap. Svarta valnötter. •xi6.

SuBUicAWA SuLo. -198. Swota. 114. 115. Surumi. igg. Sutljo, 239. Sutski. 163. Svårta, fvart fårg. 87- Syngnathus hippocampus. 229. Såckor. 361. Sångltålle. 14. 20.

T*

Taiko. lag. Takanawa. 189. 190. Tak. 369. Takara ifi. 229. Takkiwo. 114. Tako fune, 229. Tall. 177. 237. Tammamots. 174. Tamrnamull. 245. Tandborftar. ign

Regifltr. .

Tapefcer. 370, Tapperhet. 291-293^ ' . , ' , ■ Tartarer. 291. Taijfero. 127. iig. ' ' . Tempel. 90. 232^ 245-a4§.- Ternpei Herrar. 219.. Teredo navalis. 144. Teftimonium. 231. Teftudo. 245. Tetraodon. 76. Thaiji. 131. The, Thebiiike.Tar. 243. Thermometer, obfervat. 6, ada-ayg.- Thuja, igo. ■■

■Tid, tidmätning. 99. 255. Tidsfordrifi 71. 72.' Tiggare. 164. 178. 24a. Tjikudfen. 119. : * Tjimenfo. 209. Tjiriu. i66. 242. Tiinamn. 354. ^ / Timar. 98. 99. Tindingav/a rivier. J74,- Tinljenmats. 174.

-Tjonen. 139. Titlar. 355, Tjånare. 253. Tobak 95. . Todokos. 253. Todoriki. 117, . . _ .. Tojlor. 362. Tog.

Regifier.

Tog. 7©. Toikar. a3-'33“38- 46vio8 Tomida. 163. Totilca. 187. 236. Trqpa. 239. . Trägårdar. 91. 25,04 Tråklumpar. 363, Trölkning. 243. Tietta. 161. Tijakufi. 163.- Tfugara. 229. Tfugaro ifi. 229,

■»Tfurara. ifi. *28» Tubipora mufica. 229. Tullar 29. Tänder. 87.

: . . U' ijiva. 130. i88- iJmemats. 2*9. Unicornu. 54. Uniwatta. 2294 Urtica. 70. Ufida. 166. Utpofter. 14, Utfini. 119. Utsnoja. 17Ö. y. Vaccinia: iga. Val^t. 45. i8<5. aoi.

Del. c c

4H- • - Regiftef^ \ ^ ..

Vapn. 255. 365.- Varg. 220, \\ V Vatnledriing. 172. Vax. 2II,- ' , Verkflåder. 370. . ' -Viburnal 182. Vicia faba. 96. Vidlkepelfe. 290. Vieu lack. 221. Vigt. 58. Vindar. 263. Vifchers Eyland. 68. Viiitation. 17. 26'. 29-33,35. 104.

106. 178. 258. Väderlek. 262-278. Våg. 116. 120. 121. Vänlighet. 286. Vård. 147. Värma. 262, 263.

Z. A. Å. 0. Zipangrl. 26o« Åkrar. 154. 15?. Ålderdoms klådning.-36o. 361^ Är. 98/Årtal. 99. , Ålka. 262. 264, Ångelsmån. 49. Åpletrån. 173. Ärlighet. 289» " ' ■ Ärter, 96. Odla. 183. öfverdomare. 156. 157. ögon rode. 163. 242. 279.^ örtebocker. .209.

Resa uti Europa, Africa, Asia : förrättad åren 1770-1779 ...

Documents

Transcript of Resa uti Europa, Africa, Asia : förrättad åren 1770-1779 ...