1

Paper, NCCPR 2013: Cultural Policy in a Transformed Cultural Landscape

Hur kan den lokala kulturpolitiken möta dagens och framtidens

utmaningar? Ny kulturstrategi för Malmö 2014 - 2020

Anna Lyrevik, kulturstrateg, Malmö stad, anna.lyrevik@malmo.se

Abstract: Sedan 1990-talet finns en till synes motstridig rörelse inom kulturområdet.

Dels en tendens att kultursektorn, i dess nuvarande kulturpolitiskt mer traditionella av-

gränsning, uppfattas som alltmer marginaliserad. Dels att kultur i bredare bemärkelse ef-

terfrågas i allt högre grad och inom allt fler områden. Rörelsen hänger samman med

övergripande samhällsförändringar som globaliseringens ökade rörlighet av människor

och idéer, dess ekonomiska rationalitet, den digitala tekniska utvecklingen och behovet av

hållbar utveckling. Förändringarna innebär en pågående mainstreaming av bland annat

politik, konsumtionsbeteenden och kultur- och identitetsproduktion, samtidigt som eko-

nomiska och sociala klyftor ökar. Individer och företeelser i marginalerna blir allt osynli-

gare. Hur påverkar dessa förändringar och denna rörelse Malmö? Vilka är Malmös utma-

ningar? Hur kan den lokala kulturpolitiken möta dessa utmaningar? I en ny kulturstrategi

för Malmö 2014 - 2020 är ambitionen att ge svar på dessa frågor. En risk som detta paper

diskuterar är att kulturpolitiken och kultursektorn generellt fortsatt ser snävt på sitt om-

råde och uppdrag och därför riskerar att bli (än) mer marginaliserade framöver. Kulturpo-

litiken och den offentligstödda kultursektorn behöver sannolikt ta fler initiativ för att på

allvar vara med i diskussionen om konstens och kulturens roll i samhället. Det handlar

bland annat om en större helhetssyn och metoder för samverkan på tvärs över kunskaps-

och förvaltningsområden.

Nyckelord: lokal kulturpolitik, kulturalisering, aspektpolitik, kulturpolitik i samhällsut-

vecklingsperspektiv

2

Inledning

I detta paper lägger jag fram förslag på hur den lokala kulturpolitiken i Malmö kan svara

på några av de utmaningar kulturpolitiken, staden och samhället står inför framöver. Det

gör jag utifrån min roll som kulturstrateg inom kulturförvaltningen i Malmö, med ansvar1

att arbeta fram en kulturstrategi för Malmö för perioden 2014 - 20202. Jag lutar mig också

mot slutsatser i min masteruppsats från 20123 och utgår i huvudsak från svenska förhål-

landen.

Det förra övergripande kulturpolitiska styrdokumentet i Malmö antogs 20054. Dokumen-

tet var kortfattat och det sammanhang det togs fram utifrån beskrevs inte i något formellt

dokument. Denna gång är ambitionen att tydligare placera in kulturstrategin i ett större

samhälleligt och kulturpolitiskt sammanhang.

Att ta fram ett kulturpolitiskt styrdokument är en process med många avvägningar och in-

nebär en kombination av saklighet, taktik och kompromisser. Den lokala kulturpolitikens

praktik utgår oftast från det snävare estetiska kulturbegreppet5, eftersom det faktiska an-

svaret gäller de verksamheter nämnden/förvaltningen reellt styr över6. I teori och retorik

glider politiken däremot ofta över i det bredare antropologiska kulturbegreppet7, vilket

gör att ansvar, formuleringar och mål tenderar att bli svepande och oprecisa (Frenander,

2009). Detta gäller även Malmös kulturpolitik och är en av förutsättningarna i arbetet

med strategin.

När detta paper skrivs är arbetet med Malmös kulturstrategi inte avslutad. Strategidoku-

mentet ska upp till beslut i kulturnämnden i november och därefter ut på remiss. Här pre-

senteras således enbart mina egna analyser fram till dags dato. Innehållet har i denna form

inte prövats vare sig politisk eller tjänstemannamässigt inom Malmö stad.

Några utgångspunkter

Idag befinner sig kulturområdet och kulturpolitiken i ett annat och mer komplext sam-

manhang än det kulturpolitiken och det offentligstödda kulturlivet sprungit fram ur. Kul-

turpolitikdebattören Sven Nilsson frågade sig redan 2003 vilken roll kulturpolitiken kan

ha i framtiden när offentliga aktörer upplevs konkurrera om medborgarnas efterfrågan på

samma villkor som privata8.

1 Sedan mars 2012. 2 2010 gavs Malmö kulturförvaltning i uppdrag att tydliggöra de lokala ambitionerna på kulturområdet i en flerårig plan. Dels för att utgöra ett förhandlingsunderlag för kommande kultursamverkansprocesser (fördelningen av statliga medel till regionala kulturverksamheter), dels för att stödja och tydliggöra kulturnämndens prioriteringar i förhållande till övriga verksamheter inom Malmö stad. Arbetsprocessen ”skall präglas av öppenhet, deltagande och dialog med såväl det breda kulturlivet som Malmös medborgare”. Ramarna för arbetet antogs i kulturnämnden 2012-06-14. Där definierades att ”kulturstrategin är ett processarbete som resulterar i ett samlat strategiskt dokument som klargör var vi är idag (nulägesanalys), vart vi vill nå (vision) och hur förflyttningen från nuläge till vision ska gå till (strategi)”. 3 Lyrevik, Anna, Kulturpolitisk argumentation i förändring – hur legitimeras kulturproduktion i Skåne idag? Masteruppsats i Kultur- och medieproduktion, Malmö högskola 2012. 4 ”Visioner, huvudmål, ledstjärnor och verksamhetsidé för Kulturen i Malmö”; beslutades av kulturnämnden 2005-02-24. 5 Det estetiska kulturbegreppet kom med modernitetens genombrott att definiera kulturen som en egen sektor i samhället som omfattar konstarterna och sedermera kulturarvet (Fornäs 2012). 6 I Malmös fall är arbetet sedan 2012 organiserat i sex institutioner: Malmö Konsthall, Malmö Museer (inklusive Kulturmiljöenhet-en), Malmö Stadsbibliotek, Malmö Konstmuseum, Malmö Stadsarkiv, Malmö Kulturskola samt förvaltningens stabsfunktion som inkluderar enheterna Kulturstödet, Sommarscen och Kultur för barn och unga. Se www.malmo.se/kultur. 7 Det antropologiska begreppet handlar om ”hela livsformer för avgränsade samhällsgrupper” (Fornäs 2012:24). 8 Det vill säga när gränserna mellan offentligstödd och privatfinansierad kultur är än otydligare för medborgaren.

3

Enligt min undersökning 20129 fortsätter den kulturpolitiska nivån

10 att se det tradition-

ella kulturella fältet som sin huvudsakliga arena11

, samtidigt som mycket talar för att om-

världen inte kommer att göra det. Det offentligstödda kulturlivet fortsätter således att ut-

kämpa sina strider på det traditionella kulturella och kulturpolitiska fältet, trots att kultur-

livets framtida villkor till allt större del bestäms på andra arenor.

Nilsson (2003) pekade på politikens oförmåga att konstruktivt hantera förändringar och

på de maktförhållanden och mekanismer inom kulturområdet som verkar för att allt ska

förbli oförändrat. Kanske är det därför han ser positivt på kulturlivets utveckling, när kul-

turpolitikens inflytande blir mindre. Samtidigt ser han att det kommer att kräva mer av

kulturaktörerna i en kamp om tolkningsföreträdet: ”Konsten och kulturen får inte sin

autonomi som frizon eller reservat utan genom att hävda sig i alla de konflikter de måste

genomkämpa för att förverkliga sina visioner.” (2003:493).

Kulturpolitiken och den offentligstödda kultursektorn behöver sannolikt ta fler initiativ

för att på allvar vara med i diskussionen om konstens och kulturens roll i samhället. Att

enbart arbeta inom det traditionella kulturella eller kulturpolitiska fältet och i första hand

argumentera inför varandra räcker inte. Risken är stor att den offentligstödda kulturen blir

förbisprungen av andra intressen och ses som alltmer marginaliserad:

It is not that subsidised culture is being impugned by such frameworks /…/.

It is simply irrelevant unless it proves itself otherwise. (O’Regan 2001:22)

I den diskussionen behövs nya perspektiv, argument och arbetssätt. I arbetet med en ny

kulturstrategi för Malmö, har jag fördjupat min analys av hur (i första hand den lokala)

kulturpolitiken kan möta dagens och morgonsdagens samhällsutmaningar. Bland annat

analyseras aktuell forskning och rapporter. Analysen förankras i ett konkret lokalt sam-

manhang med hjälp av uppgifter och rapporter från Malmö stad och material från dialoger

inom kulturstrategiarbetet12

.

Sammanhang

Vilka sammanhang befinner sig Malmö och kulturområdet i? Vilka skeenden är viktiga

för vad vi kan och bör göra fram till 2020? För att motverka stuprörstänkande och tydligt

placera in kultursektorn i samhällsutvecklingen har övergripande samhällskeenden analy-

serats. Starkast påverkan på kulturlivet och Malmö bedöms globaliseringens ökade rör-

lighet av människor och idéer, dess dominerande ekonomiska rationalitet, den digitala ut-

vecklingen samt behovet av hållbar utveckling ha. Hur och varför beskrivs nedan. Mal-

mös lokala förutsättningar vävs in i analysen.

Globaliseringen - migration och urbanitet

Globaliseringen brukar beskrivas som en ekonomisk, kulturell och politisk process som

innebär att världens länder knyts närmare varandra. Begreppet brukar även avse förflytt-

ning av människor som skapar förändringar i identitetsbegreppet. Globaliseringens ökade

9 I masteruppsatsen. 10 I detta fall i Skåne då undersökningen gällde den regionala kulturförvaltningen/-nämnden samt två regionalt stödda kulturinstitutioner. 11 Och min uppfattning är att det gäller mer generellt inom kulturpolitiken. 12 Totalt har 630 deltagare varit med i de tematiska dialogerna och 63 experter i så kallade konstområdesworkshops. http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Forvaltningar--bolag/Kulturforvaltningen/Vision-mal-och-planer/Kulturstrategi-2014-2020/Dialogmoten-2012-2013.html, hämtad 2013-06-30.

4

och snabba förflyttning av människor, idéer, varor och kapital förändrar förutsättningarna

för alla. Länder blir mer beroende av varandra – på gott och ont.

Den ökade migrationen bidrar till att städernas roll som magneter och nav i samhällsut-

vecklingen förstärks; urbaniteten har blivit norm och styr våra levnadsförväntningar.

Migrationen inom och mellan länder förändrar befolkningens sammansättning, men på-

verkar också lojaliteter och referenser och ses som en av de stora kulturella och politiska

krafterna i dagens värld13

.

Genom den ökade rörligheten utsätts individer, organisationer, platser och nationer för

hårdnande konkurrens om resurser och möjligheter. Konkurrensen mellan städer och reg-

ioner om investeringar, företag, boende och besökare ökar i denna utveckling. Att framstå

som en attraktiv plats anses allt viktigare. Detta märks bland annat i ökat evenemangs-,

turism- och varumärkesarbete (där konst och kultur kan vara några av byggstenarna) både

regionalt och lokalt, men också nationellt.

Eftersom tendensen går mot ökad rörlighet14

är många forskare och experter överens om

att vi behöver stärka interkulturell förståelse och kunskap15

, liksom att öka beredskapen

och förmågan att hantera ständiga och snabba förändringar (Ekström/Sörlin 2012, Ström-

bäck i Framtidsutmaningar 2013).

För en stad som Malmö är dessa tendenser påtagliga, vilket framkommit i Malmökom-

missionens slutrapport16

. Hur man lokalt förhåller sig till och hanterar migration, interkul-

turalitet, urbanitet och ständiga förändringar kommer sannolikt att vara avgörande för

stadens utveckling. Kulturområdets kopplingar till urbanitet och migration är tydliga.

Städer ses som nav i konstnärlig och kulturell utveckling med den intensivare rörligheten

av människor och idéer som grund.

Den ekonomiska rationaliteten

Globaliseringen av ekonomiska och finansiella system, de ekonomiska kriserna på 1980-

och 90-talen och politiska förändringar i liberaliserande riktning har i mångt och mycket

lett till att ekonomisk tillväxt ses som övergripande mål och logik i samhällsutvecklingen.

Ett av uttrycken för denna utveckling är framväxten av New Public Management (NPM)

– de teorier och metoder för styrning av offentliga verksamheter, som med influenser från

näringslivet introducerades i offentlig sektor på 1980-talet. NPM utvecklades delvis som

svar på de ekonomiska kriser flera västländer genomgick då. NPM innebär bland annat

användandet av marknadslösningar och mål- och resultatstyrning med ökade krav på ef-

fektivisering, kontroll och att mäta och bevisa värdet av verksamheter genom statistik och

andra siffror.

13 Torch, Chris, European Audiences: 2020 and beyond, slutsatser för EU-kommissionen från konferens 16-17/10 2012, http://ec.europa.eu/culture/news/documents/conclusions-conference.pdf , hämtad 2013-06-22. 14 För närvarande finns inga tecken på att globalisering och urbanisering kommer att avta – tvärtom. Vi blir allt fler människor på jorden, och allt fler av oss väljer att bo i städer. (Idag bor mer än hälften av jordens människor i städer.). 15 Kunskap om och förståelse av olika personers och kulturers språk, världsbild, livsåskådning, levnadssätt och förutsättningar i syfte att kunna leva samman bättre. 16 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (i vardagligt tal: Malmökommissionen) var en politiskt oberoende kommission som tillsattes 2010 med uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta. Uppdraget innebar att ta sig an en komplex problematik som kräver långsiktiga strategiska beslut och åtgärder. Kommissionens slutrapport, Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa, publicerades av Malmö stad 2013.

5

Idag, tjugofem år senare, framträder systemets baksidor allt tydligare. De metoder som

skulle hjälpa oss ur den dåvarande krisen (och till stor del gjorde det), har utvecklats till

något som inte längre bara hjälper samhällsutvecklingen. Jakten på siffror och mätbarhet

har lett oss till att mäta det som går att mäta, och att det som räknas är det som enkelt kan

räknas. Inte nödvändigtvis det mest relevanta. Det innebär i sin tur att många komplexa

kvaliteter och immateriella värden som är svåra att fånga försvinner ur synfältet. Detta

påverkar i hög grad kulturområdet, vars verksamhetseffekter sällan är lätt mätbara17

och

där det som sker i marginalerna ofta är avgörande för nyskapandet.

Det globala marknadsekonomiska systemet har i de senaste makroekonomiska kriserna

fått sig en ordentlig törn. Sociala klyftor ökar, samtidigt som allt fler strävar efter ett väs-

terländskt (ekonomiskt) välstånd. Att allt fler blir rika sker på bekostnad av miljön och de

allra svagaste i samhället. Många ifrågasätter idag mätbarhetsivern18

och vill skapa rum

för det omätbara och ge plats åt verksamheter som innehåller risktagande och oförutsäg-

barhet. Malmökommissionen föreslår att det övergripande måttet på samhällsutveckling

är hållbarhet, inte ekonomisk tillväxt (2013:130).

Den digitala utvecklingen

Den digitala utvecklingen har förändrat många av våra grundläggande förutsättningar och

är kanske den del av samhällsutvecklingen som har haft och kommer att få mest genom-

gripande konsekvenser för både individer och samhällen19

. Den digitala tekniken har lett

till oöverskådliga informationsmängder och har bidragit till ökad konkurrens om männi-

skors tid och uppmärksamhet. Utvecklingen har skapat ändrade förutsättningar för pro-

duktion, konsumtion, distribution och bevarande av det mesta av mänskligt skapande20

.

Men också för hur vi informerar, kommunicerar och interagerar. I grunden har både hur

och vad vi kan uppleva förändrats: hur vi uppfattar världen, oss själva och hur vi beter

oss. Tekniken ger oss demokratiseringsverktyg, men också ökade möjligheter för extrem-

ism, kontroll och skapandet av klyftor.

Den svenska offentligstödda kultursektorn befinner sig generellt i utkanterna av de digi-

tala möjligheterna. Enligt Kulturrådet 201321

är det i första hand digitalt tillgängliggö-

rande av redan liveproducerat material som används av scenkonstproducenterna. Inom

kulturarvssektorn handlar det fortfarande mest om att digitalisera och tillgängliggöra trad-

itionella objekt. Utifrån de samtal om digitaliseringens möjligheter som förts inom kultur-

strategiarbetet22

gäller det i stort även kulturaktörerna i Malmö. De anar möjligheterna

17 Se exempelvis Holden 2006. 18 Exempelvis Maciej Zaremba i artikelserien Patienten och prislappen av journalisten i Dagens Nyheter 2013, författaren och litteraturveta-ren Nina Björk i Lyckliga i alla sina dagar: om pengars och människors värde, men också Malmökommissionen i debattartikel i Sydsvenska dagbladet 2013-03-01 (”De senaste decenniernas fokus på ekonomisk tillväxt som enda mått på samhällsutveckling står under hård kritik och alltfler röster höjs för nya sätt att mäta.”) och Ekström/Sörlin 2012. 19 Konsekvenserna av miljöförstöringen och befolkningstillväxten undantagna. 20 Det konstnärliga och kulturella skapandets villkor inkluderade. För kulturområdet betyder det här både möjligheter och utmaningar. Ökade möjligheter att skapa, förmedla och tillägna sig kultur; möjligheter till förstärkning, förhöjning, fördjupning av upplevelser; möjlig-heter till ökad tillgänglighet och tillgång för publikgrupper/deltagare, men också utmaningar i form av en ökande digital klyfta. Dessutom förändras förutsättningar inom upphovsrätten och möjligheten att ta och få betalt för sitt arbete. 21 Digitaliseringen på scenkonstområdet, Kulturrådet 2013. http://www.kulturradet.se/Documents/Nyheter/2013/digitaliseringen_scenkonst.pdf, hämtad 2013-06-23. 22 Dialog på temat ”Digitaliseringens roll för kulturlivet” som genomfördes 2012-12-07 på Media Evolution City med ett 70-tal deltagare. Se vidare www.malmo.se/kulturstrategi under rubriken ”Dialoger”.

6

men ligger inte så långt framme idémässigt eller tekniskt. I första hand beror det på bris-

tande kunskap och resurser.

Globaliseringen23

och den digitala utvecklingen innebär en tendens mot ökad likriktning

(mainstreaming) och samtidighet (Ekström/Sörlin 2012). Den berör bland annat politik,

konsumtionsbeteenden och kultur- och identitetsproduktion24

samtidigt som de ekono-

miska och sociala klyftorna ökar. Individer och företeelser i marginalerna blir allt osynli-

gare. Detta är tydligt även på kulturområdet och utgör en risk för demokratin, idéutveckl-

ingen och även för andra hållbarhetsaspekter där diversiteten är viktig25

.

Behovet av hållbar utveckling

Det står idag utom allt tvivel att vårt (västerländska) sätt att leva belastar jordens ekolo-

giska system26

. Att eftersträva en hållbar samhällsutveckling har varit många städers, län-

ders och organisationers fokus sedan FNs Brundtlandrapport 1987 lanserade de tre håll-

barhetsdimensionerna: social, ekologisk och ekonomisk. Samhällsutvecklingen skulle en-

ligt rapporten vara långsiktigt hållbar endast om de tre dimensionerna balanserades mot

varandra och ansvar togs för helheten27

. Trots detta har hoten mot miljön och dagens kli-

mateffekter blivit en akut global utmaning.

Kopplingen mellan kultur- och miljöpolitiken har hittills inte haft någon framträdande roll

(Frenander 2009). Miljöaspekterna har snarast setts som tekniska hygienfaktorer som be-

rör kultursektorn på samma sätt som andra samhällssektorer. Malmö stad har under flera

decennier hållit en hög miljöprofil, vilket gör frågan om kopplingen till kultursektorn vik-

tig just här. I en rapport från Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU)28

2011 förutspås

att ”de ekologiska systemens bärkraft och återhämtningsförmåga blir normbildande för

vad som är ekonomiskt rätt eller fel.” Det bör sannolikt beaktas även inom kulturpoliti-

ken.

Kulturområdet

Kulturpolitiken

Kulturbegreppet och kultursynen i Europa och Sverige har genomgått många förändringar

över tid. Under 1900-talet, med modernismens genombrott, fick kulturbegreppet och den

samhälleliga kultursynen en snävare definition där kultur blev detsamma som konstarter-

na och kulturarvet (Fornäs 2012). Då började också synen på kulturen som en avgränsad

sektor och del av välfärdspolitiken växa fram (Nilsson 2003, Johannisson 2006).

I Sverige blev kulturen ett eget politiskt sakområde i samband med riksdagens kulturpoli-

tiska beslut 1974. Kulturpolitiken legitimerades med argument om konstens och kulturens

egenvärde29

liksom värnandet och spridandet av konst och kultur av god kvalitet (Nilsson

23 inte minst dess ekonomiska rationalitet, men också rörligheten av idéer och människor. 24 En rörelse mot mittenväljaren, medelklasskonsumenten, breda tittar- eller publikskaror och så vidare. 25 Här är resilience-begreppet centralt. 26 ”Vi är den första generationen med kunskap om att vi nu utgör en geologisk kraft för förändring av planeten som helhet och att vi börjar slå i taket för jordens ekologiska förmåga att fortsätta stödja den globala moderna ekonomin.” (Rockström, Framtidsutmaningar, 2013:33). 27 Definitionen är att en hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds-ställa sina. 28 ISU är ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Malmö högskola som etablerades 2007 med syfte att främja hållbar stadsutveckling i Malmö. 29 Med egenvärde avses att konsten och kulturen värderas ”för sin egen skull”, det vill säga att kulturpolitiken legitimeras med konstnärliga och kulturella målsättningar, i motsats till instrumentella värden, med vilka avses att konsten och kulturen används som redskap för att uppnå målsättningar bortom de konstnärliga och kulturella, som ekonomisk tillväxt, attraktiv miljö, förbättrad hälsa och social hållbarhet.

7

2003, Johannisson 2006). Kulturpolitiken utgick från ett sektorbaserat kulturbegrepp och

ett producentorienterat perspektiv med villkoren för det professionella konstnärliga utö-

vandet i centrum30

.

Under 1980- och 90-talen stod den svenska kulturpolitiken relativt stilla, trots att sam-

hället och kulturlivet genomgick stora förändringar. Inom kulturpolitiken skedde i första

hand retoriska och administrativa förskjutningar. De innebar en mer marknads- och till-

växtorienterad logik liksom tydligare krav på att mäta och bevisa effekter av kulturen.

Samtidigt ökade argumentationen kring kulturella rättigheter, deltagarperspektivet och att

kulturen skulle nå bredare och mer rättvist. Kraven att nå nya målgrupper och på kultu-

rella rättigheter för alla sammanföll med ett ökat fokus på publiksiffror, annan statistik

och uppföljning, vilket gav upphov till en än tydligare diskussion om ”access versus ex-

cellence”31

. Flera menar att förändringarna lett till mainstreaming av det konstnärliga in-

nehållet.

Kulturalisering

Den så kallade kulturaliseringen i samhället innebär att konstnärliga och kulturella

aspekter får inflytande på allt fler områden (Fornäs 2012) 32

och har gett avtryck i den

svenska kulturpolitiken. Benämningen aspektpolitik befästes i kulturutredningens betän-

kande SOU 2009:16 och definieras som ”samspelet med andra samhällsområden”. Bland

annat avses ”sambanden mellan kultur och skola, högre utbildning respektive forskning,

kulturens betydelse för ett kreativt näringsliv, regional tillväxt, sambanden mellan kultur

och hälsa samt den kulturella dimensionen inom miljöpolitiken”. Synsättet utmanar den

tidigare kulturpolitikens grund i en tydligt avgränsad kultursektor. Dessutom finns en

tendens att instrumentella argument ökar i uttalat aspektpolitiska sammanhang (Johan-

nisson 2010, Lyrevik 2012).

Under åtminstone femton år har en bredare diskussion förts om konstens, kulturens och

kreativitetens roll för samhället i stort, men också för företagsamheten och uppkomsten

av nya företag. Upprinnelsen är förskjutningen från industri- till upplevelse- och kun-

skapssamhälle liksom den ekonomiska tillväxtlogikens behov att skapa tillväxt och kon-

kurrenskraft33

. Kultur, kreativitet och innovation utpekas som allt viktigare resurser för

satsningar på det som kallas kulturella och kreativa näringar (KKN)34

. Huvudargumenten

för mötet mellan kultur- och näringsliv är den antagna likheten mellan entreprenörskap

och konstnärskap (att tänka och skapa nytt), men också att fler konstnärer och kulturella

aktörer ska kunna leva på sin verksamhet utan eller med mindre offentligt stöd.

Många satsningar har gjorts för att skapa mötesplatser, kunskapsutbyte och samarbeten

mellan kultursektor och näringsliv. En hel del forskning och analyskraft har lagts ner på

att förstå dynamik, skillnader och sammanhang. Men satsningarna har ofta kritiserats för

30 ”Trots att mer än 35 år förflutit sedan kulturpolitiken blev ett självständigt sakområde, har detta sakområde i princip förblivit det-samma.” (Johannisson, 2010,:10). 31 I kulturpolitiken finns två framträdande motsatspar i legitimitetsargumentationen vars inneboende konflikt ofta döljs retoriskt: egenvär-det kontra instrumentella värden och kvalitet (excellence) kontra (publik) tillgänglighet. 32 Kulturaliseringen baseras på en ökad omfattning och betydelse av meningsskapande praktiker och innebär en ökad tilltro till och använ-dande av konstnärliga och kulturella processer, metoder och uttryck inom allt fler branscher och politikområden och anknyter till globali-sering, ekonomisering och digitalisering. 33 Med en hårdare internationell konkurrens behöver villkoren för entreprenörskap och innovationskraft förbättras för att få fram fler och växande företag, när produktion i tidigare industrinationer av ekonomiska skäl flyttas utomlands. 34 Följande branscher räknas enligt Tillväxtverkets definition in i kulturella och kreativa näringar: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Tidigare (i slutet på 1990-talet) kallades satsningen Upplevelseindustrin.

8

att vara alltför instrumentella och inte ta tillräcklig hänsyn till att flertalet konstnä-

rer/kreatörer drivs av andra mål än att tjäna pengar och växa för sakens skull. I framtiden

kommer innovation ӊn mindre enbart handla om tekniska genombrott, utan minst lika

mycket om sociala, kulturella och ideologiska. De kommer inte heller enbart inbegripa

sådant som kan kommersialiseras.” (Nielsén/Stenström i Framtidsutmaningar 2013:177-

178). Dessutom visar forskning att miljöer som enbart styrs av marknadskrafter inte är

den bästa grogrunden för nya idéer35

. Nätverksbaserade och icke-kommersiella miljöer är

de som fungerar bäst. Många är dock överens om att med utgångspunkt i kulturens frihet

(oberoende) och egenvärde kan kultur och kreativt skapande berika och utveckla hela

samhället. Vissa av dessa aspekter kan också leda till nya företag och kreativa branscher.

Att säkerställa överlevnadsmöjligheter för fristående konstnärer och kulturaktörer är här

en grundförutsättning.

I Malmö finns idag ingen uttalad satsning på KKN. Däremot finns MINC (Malmö In-

cubator) och Media Evolution (mediekluster) som startats som initiativ för näringslivsut-

veckling, men innehåller flera konstnärliga verksamheter. Det finns även kulturaktörer

med offentligt kulturstöd som uttalat arbetar med idé- och verksamhetsinkubation36

.

Motstridig rörelse

Den tidiga kulturpolitiken legitimerades med ansvaret för kvalitet och uttryck som inte

kan produceras på marknadens villkor. Numera upplevs offentliga aktörer konkurrera på

samma villkor som privata om medborgarnas efterfrågan och kulturpolitiken kan inte

längre enkelt avgränsas från andra politikområden. Den så kallade finkulturen har blivit

en subkultur bland andra och de tidigare gränserna för vad som räknas som kultur och bör

få samhälleligt stöd är uppluckrade. Andra viktiga förändringar rör kulturvanor och kul-

turintresse, som förskjutningen mot delaktighet och deltagarkultur med ökade förvänt-

ningar på medskapande och inflytande.

Sedan sent 1990-tal pågår en till synes motstridig rörelse inom kulturområdet. Dels en

tendens att kultursektorn, i dess nuvarande kulturpolitiskt mer traditionella avgränsning,

uppfattas som alltmer marginaliserad. Dels att kultur i bredare bemärkelse efterfrågas i

allt högre grad och inom allt fler områden. Kulturpolitiken, och därmed kultursektorn i

stort, påverkas idag allt starkare av de strävanden som aktörer utanför den direkta kultur-

politiska nivån uttrycker. Det rör sig i första hand om politiskt-administrativa nivåer som

arbetar med regional utveckling och samhällutveckling ur bredare perspektiv, som till-

växt, social hållbarhet, lärande, hälsa med mera. Flera forskare konstaterar att den politik

som styr kulturområdet i allt högre grad finns utanför det kulturpolitiska området och att

”mycket tyder på att konstens fält är på väg att försvagas i relation till övriga samhället”

(Harding 2009:184). Även kulturalisering och aspektpolitik utmanar den tidigare kultur-

politikens grund i en tydligt avgränsad kultursektor. Mycket talar för att kulturpoliti-

ken/den offentligstödda kultursektorn behöver ta fler initiativ för att på allvar vara med i

diskussionen om konstens och kulturens roll i samhället.

Den kulturella dimensionen av samhällsutveckling

Konsten och kulturen ses även som en dimension av samhällslivet som ska reparera och

hålla samman globaliseringens baksidor. Sedan Europarådets rapport In from the Margins

1998, har samtal förts på internationell, europeisk och nationell nivå om hur kulturen ska

35 Det som utmärker innovativa platser är spridning av idéer och möjligheter för samarbeten (Nielsén/Stenström). 36 STPLN, Teatr Weimar exempelvis.

9

ta plats i centrum av de politiska diskussionerna för hållbar samhällsutveckling i stort.

Argumenten rör kulturens roll för demokrati, yttrandefrihet, medborgarskap, integration,

inkludering, identitet, lärande och delaktighet37

.

Kulturens38

roll i samhällsutvecklingen debatteras på många arenor. I Malmö har ISU ett

särskilt uppdrag att studera kulturens roll för hållbar stadsutveckling. Även på europeisk

nivå efterfrågas forskning kring kulturens roll för bland annat medborgarskap, fungerande

civilsamhälle, demokratiutveckling, social sammanhållning och identitet39

. Många kon-

staterar att dagens stora utmaningar i hög grad är kulturella: Hur kan vi leva tillsammans i

en globaliserad värld med respekt för varandras särart?

Det står utom allt tvivel att vi behöver ge utrymme för verksamheter och in-

divider som sysslar med och utvecklar samhällets värdemönster, kunskaps-

nivå och förmåga att möta förändringar. Som ställer frågor om samhällets

riktning, livets innehåll och värde, historiens väv eller meningen med allt-

sammans. (Ekström/Sörlin 2012:46)

Många forskare och experter påtalar behovet av att i högre grad lyfta fram konstens, kul-

turens och humanioras betydelse för individens och samhällets utveckling. Analyserna

handlar i hög grad om att sätta människans mänskliga utveckling i centrum, det som får

oss att växa som människor.

Malmö

Malmö är en liten storstad med flera urbana kännetecken. Migrationen och den stora an-

delen befolkning med utländsk bakgrund är kanske tydligast. Andelen invånare med ut-

ländsk bakgrund är 41 procent varav trettio procent är födda eller har föräldrar som är

födda utomlands. Malmö har haft befolkningstillväxt under femton år och är relativt sett

en av Europas snabbast växande städer. 2020 beräknas befolkningen ha ökat från dagens

307 000 till 345 000. Staden har dessutom en hög andel ung befolkning och växande an-

del barn40

. Malmö har också blivit en transitstad; endast en fjärdedel av befolkningen är

densamma över den senaste tjugoårsperioden41

. Särskilt märkbart är detta i resurssvaga

områden. Detta faktum gör det svårare att få synliga effekter av de kommunala insatserna.

Malmös kris under 1980- och 90-talen42

sammanföll med den globala. Stora insatser

gjordes för att vända utvecklingen och förändringarna ledde till att Malmö sattes på kar-

tan som en framgångsrik nod i den regionala ekonomiska utvecklingen. En ny högskola,

Öresundsbron, Citytunneln och utvecklingen av Västra hamnen gav staden ny identitet

och kraft. Även om malmöborna mår bättre och blir friskare, visar Malmö stads välfärds-

redovisningar att skillnaderna ökar mellan grupper med olika levnadsvillkor. Staden har

37 Även om det femton år senare företrädesvis används argument som ökad kreativitet, innovation och tillväxt. I EU-kulturprogrammet Creative Europe 2014-2020 sätts argument för ekonomisk utveckling, kreativitet, innovation och arbetstillfällen i första rummet (Nielsén 2012). 38 I både antropologisk och estetisk mening. 39 Bl.a. söker man forskningsmässigt hållbara argument för jämförelser mellan den kulturella mångfaldens betydelse för samhällens håll-barhet och biodiversitetens betydelse för den ekologiska/biologiska hållbarheten eller motståndskraften – resilience. 40 Genomsnittsåldern är 36 år mot landets 41. Antalet barn 0-18 år beräknas öka med 17 % fram till 2020, från 65 244 (september 2012) till 77 770 (dvs öka betydligt mer än befolkningen i sin helhet). 41 Ungefär 21 000 personer flyttar in årligen medan 19 000 flyttar ut enligt Malmö stads befolkningsprognos 2013-2018. http://www.malmo.se/download/18.24a63bbe13e8ea7a3c66ce6/3.+d+Befolkningsprognos.pdf#search='befolkningsprognos+2013', häm-tad 2013-06-22. 42 Stora industrinedläggningar och stor utflyttning.

10

under många år brottats med låga skolresultat, hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens43

och en negativ mediabild. Allt fler talar om det delade Malmö och slutrapporten från

Malmökommissionen bekräftar bilden. Majoriteten av Malmös befolkning bor i resursfat-

tiga områden44

och vart tredje barn i Malmö lever i fattigdom45

under hela eller delar av

sin barndom. I två av Malmös stadsdelar är de fattiga barnen i majoritet. Dessutom sam-

manfaller klass och etnicitet alltmer med var man bor i Malmö. Att klyftorna ökar går

rakt emot ambitionen om en hållbar stad. Kommissionen pekar på att kulturlivet och ci-

vilsamhället kan motverka en del av ojämlikhetens effekter, särskilt för barnen46

.

Malmös kulturliv

Malmö har en särposition i Skånes kulturella landskap genom sin storlek och genom att

vara den enda riktigt urbana miljön. Kulturlivet i Malmö är varierat, dynamiskt och väck-

er ofta uppmärksamhet utanför stadens gränser. Här finns en intressant blandning av kul-

turinstitutioner, fristående och kommersiella aktörer av olika storlek och med olika in-

riktning. Dessutom finns – enligt mätningar gjorda 2011 och 201347

– ett brett intresse,

deltagande och engagemang i konstnärliga och kulturella aktiviteter. Malmö stad lägger

en förhållandevis hög andel kommunala medel på kultur. Enligt tidningen Fokus årliga

kommunranking 2013 är Malmö den kommun i landet som satsar mest på kultur per in-

vånare efter Vara. En SOM-mätning beställd av Fastighetsägarna48

placerar Malmö som

tredje mest kulturella stad i landet 2013.

Den samlade publiken på kulturnämndens/förvaltningens verksamheter inklusive fria ak-

törer med stöd från nämnden uppgick till 2,4 miljoner besök 2012. Lägger man till kul-

turbolagens49

publik blir siffran 2,8 miljoner och räknas ytterligare kulturaktörer i staden

som Folkets Park, Nöjesteatern, Slagthuset, Malmö Arena, Moderna Museet Malmö, Nö-

jesteatern, SF Bio, Palladium/Musik i Syd med flera, kommer man upp i en total kultur-

publik i Malmö på drygt 3,9 miljoner besökare.

I Malmö sker en stor del av regionens kulturella utveckling och tillväxt. Här finns tre

konstnärliga högskolor50

, ett varierat och konstnärligt intressant fritt kulturliv, Malmö

högskola med flera konstnärliga och kulturella inriktningar, MEDEA (center för kollabo-

rativa medier), medieklustret Media Evolution med flera. Det finns även många konstnär-

liga och kulturella entreprenörer och företag inom branscher som publishing, musik, spel,

film, mode, design med mera.

Under senare år har flera satsningar gjorts från kulturnämndens sida. I första hand har det

handlat om att vidga deltagandet i de kulturverksamheter som ingår i det kommunala an-

svaret, satsningar på ökad tillgänglighet och barn och ungas delaktighet. Jämlikhet och

antidiskriminering har fått ökat fokus. Ekonomiska satsningar har gjorts på det fria kultur-

livet och kulturaktiviteter i socialt utsatta områden.

43 Förvärvsgraden i Malmö är 62 procent (2011), att jämföra med rikets 74 procent. Skillnaderna i förvärvsgrad mellan utrikesfödda och svenskfödda Malmöbor är nästan 25 procent. 44 I Malmö bor bara två procent av befolkningen i resursstarka områden, mot 15 procent i landets städer i genomsnitt. 45 Det vill säga i relativ fattigdom vilket innebär att man lever på mindre än 60 % av medianinkomsten. 46 Malmökommissionens slutrapport 2013:47-48. 47 http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800032459/Malm%C3%B6+-+rapport+-++kulturintresseunders%C3%B6kning+2011.pdf#search='kulturintresse' samt http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Forvaltningar--bolag/Kulturforvaltningen/Ny-kulturintressematning.html, hämtad 2013-06-28. 48 Dagens Nyheter, 2013-06-29. 49 Malmö stadsteater, Malmö symfoniorkester, Skånes dansteater och Malmö Opera. 50 Teater-, musik- och konsthögskola kopplade till Lunds universitet.

11

Inom arbetet med kulturstrategin har ett par tydliga behov framkommit51

. Det handlar om

villkor och förutsättningar för konst- och kulturområdets ”interna” utveckling, det vill

säga rimliga möjligheter att vara verksam (leva på sitt utövande) på villkor som ger till-

räcklig konstnärlig frihet och oberoende från yttre styrning. Långsiktighet ses av många

som ett grundvillkor, i motsats till kortsiktigt projekttänkande och snabbt föränderliga

villkor.

Sammanfattande analys

Kulturpolitiken har, som all politik, en normativ funktion. Det staden lägger resurser på

framstår dels som viktigt och värdefullt, dels som allmänt accepterat och etablerat. Kul-

turpolitiken är ett uttryck för stadens hållning och värderingar över tid och visar vilka

möjligheter och företeelser som värdesätts.

Analysen ovan pekar på flera utmaningar för världen, Malmö och kulturområdet framö-

ver. De globala skeendena visar att vi behöver större interkulturell förståelse och kun-

skap. Förmågan att hantera den digitala utvecklingen kommer att vara allt viktigare. Vi

behöver också hitta sätt att motverka den ekonomiska rationalitetens dominans på bekost-

nad av miljön, den sociala hållbarheten och diversiteten: att sluta förväxla mål med me-

del. Det behövs andra sätt att värdera och mäta, men också att skapa rum för det omätbara

och ge plats åt verksamheter som innehåller risktagande och oförutsägbarhet.

Den pågående likriktningen (mainstreamingen) liksom att de ekonomiska och sociala

klyftorna ökar, kräver nya sätt att styra utvecklingen i en mer rättvis, diversifierande och

inkluderande riktning. Malmös planering handlar i hög grad om att skapa bättre balans

mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling, där den sociala dimensionen är den

man lyckats minst med. Det kan få stor betydelse för malmöbornas och regionens välfärd

att Malmö hittar en mer balanserad väg framåt.

Den kulturella dimensionen av samhällets utveckling handlar om företeelser, kunskap och

tänkande som hjälper oss att förstå världen och oss själva. Samhällets hållbarhet handlar

därför om det allmännas förmåga att svara upp mot medborgarnas kulturella behov och

rättigheter. Därmed behöver den kultursyn och det kulturbegrepp som används inom kul-

turområdet förhålla sig till och kanske förändras i relation till allmänhetens betydligt bre-

dare syn. Möjligen är kulturpolitikens viktigaste bidrag till hållbar utveckling att ge män-

niskor möjligheter att själva bygga meningsfulla sammanhang och ges rimliga förutsätt-

ningar att uppnå sin potential, oavsett socioekonomisk eller annan bakgrund.

Många gånger har det konstnärliga och kulturella egenvärdet52

ställts mot dels mer in-

strumentella argument, dels mot medborgarnas delaktighet i och tillgång till konst och

kultur. Mer rimligt är att bejaka och arbeta med flerdimensionaliteten: ”Det gäller således

att kombinera den kulturella utvecklingspolitiken med full respekt för konstens egenart”

säger Sven Nilsson (2003:301). Även andra experter53

förordar att man använder både ar-

gument för egenvärdet och instrumentella argument för att fånga de komplexa roller som

konst och kultur spelar för samhällen och individer.

51 I övrigt har den analys som kommit fram i dialogarbetet förstärkt och nyanserat analysen i detta paper. Dialogerna har skett parallellt med det mer teoretiska arbetet och de båda delarna har berikat, påverkat och inspirerat varandra. 52 Den konstnärliga friheten och oberoendet från politisk inblandning i den inbegripen. 53 Exempelvis O’Regan (2001), Holden (2004, 2006) och Frayling (2005).

12

Det framstår alltmer tydligt att vi behöver mer fokus på sociala och kulturella dimension-

er av samhällsutvecklingen. Levnadssätt (livsstilar), identiteter, livsåskådning, interkul-

turalitet och mellanmänskliga relationer visar sig allt viktigare.

Om det övergripande måttet på samhällsutveckling är hållbarhet behövs helhetsperspektiv

och ett brett synsätt. Varje åtgärd eller insats behöver bidra till effekter på flera nivåer

samtidigt. För att uppnå det behövs metoder för samarbeten tvärs över kunskaps- och för-

valtningsområden, liksom metoder som skapar och utvecklar kunskap i styr- och arbets-

processer54

. Även medborgarnas delaktighet i styrprocesser behöver utvecklas55

.

I en föränderlig värld behövs kontinuerliga justeringar av system och verksamheter. Det

innebär ett arbetssätt där en inriktning slås fast, men där slutmålet inte preciseras av re-

spekt för behovet att utveckla ny kunskap och nya lösningar efterhand56

.

54 Malmökommissionens slutrapport 2013:128. 55 Av både demokratiska och kunskapsmässiga skäl, Malmökommissionens slutrapport 2013:128 ff. 56 Malmökommissionens slutrapport 2013:128.

13

Litteratur

Björk, Nina, Lyckliga i alla sina dagar: om pengars och människors värde, Wahlström

och Widstrand, Stockholm 2012.

Ekström, Anders och Sörlin, Sverker, Alltings mått. Humanistisk kunskap i framtidens

samhälle, Norstedts, Stockholm 2012.

Fornäs, Johan, Kultur, Liber, Malmö 2012.

Johannisson, Jenny, Det lokala möter världen. Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-

talets Göteborg, doktorsavhandling, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet, Valfrid

2006.

Johannisson, Jenny, Förändringar i kulturpolitikens geografi, Kulturpolitisk forskning

#1, Statens kulturråd, Stockholm 2010.

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar, Polyvalent, Malmö 2003.

Strömbäck, Jesper (red.), Framtidsutmaningar – det nya Sverige, 8tto, Stockholm 2013.

Andra källor

Betänkande av Kulturutredningen, SOU 2009:16, regeringens hemsida

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/03/32/7a302f93.pdf, hämtad 2012-04-29.

European Commission, http://ec.europa.eu/culture/creative-europe/, om EUs kulturpro-

gram Creative Europe 2014-2020, hämtad 2012-08-07.

Frayling, Sir Christopher, Art and public value, Arts Council England 2005.

Frenander, Anders, Glidningar och förgivettaganden: Några noterinar om aktuell och

passerad kulturpolitisk diskurs, paper för Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i

Sverige, Norrköping 2009-06-15–17, www.ep.liu.se/ecp/040/

Harding, Tobias, Vad är kulturpolitik? Professionellt, smalt och okontroversiellt? paper

för Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, Norrköping 2009-06-15–17,

www.ep.liu.se/ecp/040/

Holden, John, Capturing Cultural Value – How culture has become a tool of government

policy, Demos, London 2004.

Holden, John, Cultural Value and the Crisis of Legitimacy – Why culture needs a demo-

cratic mandate, Demos, London 2006.

International Journal of Cultural Policy, Nordic Cultural Policy, vol 14, no 1 2008.

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa,

välfärd och rättvisa (slutrapport), Malmö stad 2013.

Lyrevik, Anna, Kulturpolitisk argumentation i förändring – hur legitimeras kulturpro-

duktion i Skåne idag? Masteruppsats i Kultur- och medieproduktion, Malmö högskola

2012.

Malmö stad,

http://www.malmo.se/download/18.24a63bbe13e8ea7a3c66ce6/3.+d+Befolkningsprogno

14

s.pdf#search='befolkningsprognos+2013', befolkningsprognos 2013-2018, hämtad 2013-

06-22.

Malmö stad, http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Forvaltningar--

bolag/Kulturforvaltningen/Vision-mal-och-planer/Kulturstrategi-2014-

2020/Dialogmoten-2012-2013.html, om kulturstrategiarbetets dialogmöten, hämtad 2013-

06-30.

Malmö stad,

http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800032459/Malm%C3%B6+-

+rapport+-++kulturintresseunders%C3%B6kning+2011.pdf#search='kulturintresse' samt

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Forvaltningar--

bolag/Kulturforvaltningen/Ny-kulturintressematning.html, om kulturintressemätningar

2011 och 2013, hämtad 2013-06-28.

Nielsén, Tobias, Rapport från det europeiska projektets framtid, Intercult 2011,

http://www.intercult.se/wpcontent/uploads/2012/02/Rapport_DetEuropeiskaProjektetsFra

mtid1.pdf , hämtad 2012-05-10.

O’Regan, Tom, Cultural Policy: Rejuvenate or wither, professorial lecture 2001-07-26,

http://www.gu.edu.au/centee/cmp/, hämtad 2011-12-06.

Regeringens proposition, Tid för kultur, 2009/10:3,

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4.pdf, hämtad 2012-05-18.

Regeringen, http://www.regeringen.se/sb/d/14028, om Kultursamverkansmodellen, häm-

tad 2012-04-22.

Regeringen, http://www.regeringen.se/sb/d/12137/a/131743, om regeringens satsning på

kulturella och kreativa näringar, hämtad 2012-04-28.

Torch, Chris, European Audiences: 2020 and beyond, rapport med slutsatser för EU-

kommissionen från konferens 16-17/10 2012,

http://ec.europa.eu/culture/news/documents/conclusions-conference.pdf, hämtad 2013-

06-22.

Zaremba, Maciej, Patienten och prislappen, artikelserie i Dagens Nyheter 2013.