Linköpings universitetSE–581 83 Linköping

013-28 10 00 , www.liu.se

Linköpings universitet | Institutionen för datavetenskapExamensarbete på grundnivå, 18hp | TDDD83 Kandidatprojekt datateknik

2018 | LIU-/LITH-EX-G--18/023--SE

BikePool - Utveckling av enenkel och navigerbar webbap-plikationBikePool - Development of a simple and navigable web application

Sofie BengtssonFilip CornellHampus EngströmElin HåkanssonEmma Nilsson TengstrandDavid SchützerPhilip StratelisKasper Vinberg

Handledare : Dennis PerssonExaminator : Aseel Berglund

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 årfrån publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstakakopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och förundervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva dettatillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. Föratt garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och admi-nistrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman iden omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sättsamt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sam-manhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende elleregenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagetshemsida http://www.ep.liu.se/.

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement –for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstan-ces. The online availability of the document implies permanent permission for anyone toread, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchang-ed for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyrightcannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the con-sent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measuresto assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law theauthor has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above andto be protected against infringement. For additional information about the Linköping Uni-versity Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of documentintegrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.

c©

Sofie BengtssonFilip CornellHampus EngströmElin HåkanssonEmma Nilsson TengstrandDavid SchützerPhilip StratelisKasper Vinberg

ABSTRACT

The report covers a study made by a project group at Linköping University. The report discusses and analyzes theproject that is developing and implementing BikePool, a web application that serves as an online marketplace ser-vice for people to rent or lease bikes. The discussion emanates from the aspects of achieving a high simplicity andnavigationability in terms of usability because that is desirable attributes from the target group. A survey, distribu-ted among a number of students, at the Linköping University lies as a foundation of the project. What is more, itshowed the fundamental necessity of what the core business BikePool tries to attain. Additionally, the outcome ofthe survey was utilized to form an original prototype that was to be used in the development process. The projectgroup embraced an iterative working method by executing continuous user tests, collecting the emitted informationin order to answer the affirmed question formulation. Furthermore, the report discusses and motivates selected te-chnical solutions to substantiate the project goal and purpose. With user tests and a thoroughgoing discussion theconclusion could be drawn that by implementing a web application considering the color and placement of elementsand removing noncrucial elements as well as focusing on single-age design, the web application achieves the aspectshigh navigationability and simplicity in terms of usability.

SAMMANFATTNING

Rapporten undersöker utvecklingen och implementeringen av webbtjänsten BikePool, en tjänst för att hyra och hy-ra ut cyklar mellan studenter. Syftet bakom detta arbete var att undersöka hur en webbshop bör utvecklas samtimplementeras för att uppnå god användbarhet i form av enkelhet och navigerbarhet, eftersom det är önskvärdaegenskaper från den valda målgruppen. Utifrån en förstudie inhämtades information som användes som grund förplaneringen av webbapplikationen. Denna information användes för att skapa en prototyp som senare användesunder utvecklingen. Gruppen utformade arbetet efter en iterativ arbetsprocess och genom kontinuerliga användar-tester inhämtades information för att besvara frågeställningen. I följande rapport presenteras hur gruppens fråge-ställning har använts för att uppnå rapportens syfte. Utöver detta diskuteras tekniska lösningar samt hur dessamotiveras för att underbygga rapportens syfte. Med användartester samt diskussion som grund drogs slutsatsen attgruppen har genom att implementera hemsidan med placering och färg på element enligt framtagen teori, ta bortonödiga element samt att ha ett tydligt fokus på single-page design skapat en e-shop med god användbarhet i formav enkelhet och navigerbarhet.

Innehåll

Abstract iii

Sammanfattning v

Innehåll v

Figurer viii

Tabeller x

1 Inledning 11.1 Motivering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Frågeställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

2 Teori 32.1 Konsument-till-konsument-plattform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32.2 Användbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2.2.1 Enkelhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.2.1.1 Arkitektur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.2.1.2 Färgval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52.2.1.3 Textens utseende och presentation . . . . . . . . . . . . . . . . . 52.2.1.4 Köpprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2.2.2 Navigerbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.2.2.1 Placering och utformning av element på webbsidan . . . . . . 62.2.2.2 Navigationsmeny . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.2.2.3 Rullgardinsmeny . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.2.2.4 Undvika dead-end vid navigering . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.2.2.5 Single-Page design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.2.2.6 Logotyp för webbtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.3 Metodteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.3.1 Förstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

2.3.1.1 Enkätmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.3.1.2 Utvärdering av enkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.3.1.3 Brainwriting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.3.1.4 Marknadsföringsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92.3.1.5 Prototyp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

2.3.2 Scrum-metodologin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92.3.3 Par-programmering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102.3.4 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

2.3.4.1 Antal deltagare vid testning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102.3.4.2 Acceptanstester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

v

2.3.4.3 Användartester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

3 Metod 123.1 Förstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

3.1.1 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.1.2 Prototyp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

3.2 Implementation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.2.1 Front-end . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133.2.2 Back-end . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

3.3 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133.3.1 Användartester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133.3.2 Acceptanstester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

4 Resultat 164.1 Förstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

4.1.1 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164.1.2 Prototyp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

4.2 Implementation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184.2.1 Start-sida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184.2.2 Navigationsmeny . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204.2.3 Kontaktformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204.2.4 Inloggning och registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214.2.5 Profilsida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224.2.6 Köpprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254.2.7 Databasstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264.2.8 Auto-skalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

4.3 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274.3.1 Användartest 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274.3.2 Användartest 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304.3.3 Acceptanstester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 344.3.4 Åtgärder för samtliga tester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

5 Diskussion 365.1 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

5.1.1 Förstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365.1.1.1 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365.1.1.2 Prototyp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

5.1.2 Implementation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 375.1.2.1 Start-sidan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 385.1.2.2 About-sidan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 385.1.2.3 Navigationsmeny . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 395.1.2.4 Kontaktformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405.1.2.5 Inloggning och registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405.1.2.6 Profilsida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405.1.2.7 Köpprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 415.1.2.8 Databasstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

5.1.3 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 425.1.3.1 Användartest 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 425.1.3.2 Användartest 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 435.1.3.3 Sammanställning av användartester . . . . . . . . . . . . . . . 445.1.3.4 Acceptanstester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

5.2 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 465.2.1 Förstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

vi

5.2.1.1 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 465.2.1.2 Prototyp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

5.2.2 Implementation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 485.2.3 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

5.2.3.1 Användartester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 485.2.3.2 Acceptanstester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

5.2.4 Källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 505.3 Samhälleliga och etiska aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

5.3.1 Miljö- och kostnadsaspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 505.3.2 Säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 515.3.3 Etiska aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

6 Slutsats 53

Litteratur 54

7 Bilagor 57

A Bilder: Flödescheman och databas 58

B Ordlista 61

C Marknadsföringsplan 62

vii

Figurer

2.1 Antal deltagare och identifierade problem vid sannolikhet 0.3. . . . . . . . . . . . . 10

4.1 Enkätsvar resultat Hur ofta använder du din cykel? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164.2 Enkätsvar resultat Hur mycket skulle du vilja ha betalt per dag för att HYRA UT din cykel 174.3 Ursprunglig prototyp för start-sidan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174.4 Ursprunglig prototyp för sök-sidan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184.5 Ursprunglig prototyp för inloggning- och registrerings-sidan. . . . . . . . . . . . . 184.6 Applikationens start-sida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194.7 Search-sidan med annonser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204.8 Jinja if-sats för att se om användaren är inloggad eller ej. . . . . . . . . . . . . . . . 204.9 Kod-snipp på post till databas för Contact-modalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214.10 Login-sidan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214.11 Kod-snipp av hur flask-tillägget flask-mail används. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224.12 Profil-sidans navigeringselement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224.13 Additionssymbol för att skapa en annons samt två exempelannonser. . . . . . . . . 244.14 Annons för en cykel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254.15 Progress bar för köpprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254.16 Exempel på användning av Googles API för att visualisera lokaliseringen av en

cykel i Valla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264.17 Resultat från testfallet Skapa en profil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274.18 Resultat från testfallet Logga in och redigera profil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284.19 Resultat från testfallet Skapa en annons. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284.20 Resultat från testfallet Hitta vem som grundat BikePool. . . . . . . . . . . . . . . . . . 294.21 Resultat från testfallen Hyra en cykel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294.22 Resultat från enkätundersökningen. Fråga med högst medelvärde. . . . . . . . . . 304.23 Resultat från enkätundersökningen. Fråga med lägst medelvärde. . . . . . . . . . . 304.24 Resultat från testfallet Skapa en profil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314.25 Resultat från testfallet Redigera profil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314.26 Resultat från testfallet Skapa en annons. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324.27 Resultat från testfallet Hitta vem som grundat BikePool. . . . . . . . . . . . . . . . . . 324.28 Resultat från testfallen Hyra en cykel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334.29 Resultat från enkätundersökningen. Fråga med högst medelvärde. . . . . . . . . . 334.30 Resultat från enkätundersökningen. Fråga med lägst medelvärde. . . . . . . . . . . 344.31 Resultat från enkätundersökningen. Fråga med lägst medelvärde. . . . . . . . . . . 34

5.1 Kod-snipp av JS-funktion för att dirigering mellan Divar på samma sida. . . . . . . 415.2 Total tid för de olika testmomenten. Jämförelse mellan Användartest 1 och 2. . . . 445.3 Totalt antal klick för testmomenten. Jämförelse mellan Användartest 1 och 2. . . . 455.4 Totalt antal felklick för testmomenten. Jämförelse mellan Användartest 1 och 2. . . 455.5 Fördelning av svar från enkätundersökning. Jämförelse mellan Användartest 1

och 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

viii

A.1 Flödesschema över förstudiens metodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58A.2 Flödesschema över implementationen och utvärderingens metodik . . . . . . . . . 59A.3 EER-diagram för implementerad databas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

ix

Tabeller

2.1 Exempel på variabler inom kategoriserande dimensioner . . . . . . . . . . . . . . . 9

4.1 Vidtagna åtgärder för samtliga tester. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

x

Kapitel 1

InledningKapitlet beskriver motivering till varför studien gjorts, dess syfte, frågeställning samt de av-gränsningar som gjorts.

1.1 Motivering

Många studenter på Linköpings universitet befinner sig någon gång under sin studietid i ensituation när de behöver en extra cykel. Det kan exempelvis vara när ens cykel fått punkte-ring och måste repareras, eller när studenten får besök över en helg och vill att besökarnaska kunna ta sig runt i Linköping på cykel. Detta behov bekräftades även av en enkätunder-sökning utförd på studenter på Linköpings universitet, där hela 93.2% svarade att de kundetänka sig att hyra en cykel när ens egen är trasig alternativt när denne har bekanta på besök.Idag går det att lösa detta problem genom att antingen köpa en helt ny cykel eller besökaCykelmästaren, en cykelbutik i centrala Linköping där man kan hyra en cykel. Nackdelen medCykelmästaren är att studenten då måste besöka den fysiska lokalen i Vasastaden, samt atten deposition krävs för att hyra en cykel.

Nedanstående rapport undersöker webbtjänsten BikePool, framtagen av åtta studenter påLinköpings Universitet. BikePool erbjuder ett alternativ som tillämpar delningsekonomi därstudenter på Linköpings Universitet på ett enkelt sätt kan komma i kontakt med varandra föratt hyra och hyra ut cyklar sinsemellan. Istället för att låta cyklarna stå outnyttjade, kommerBikePools tjänst skapa en möjlighet att hyra ut dem mot ekonomisk kompensation vilkethanterar studenters cykelägande på ett mer resurseffektivt sätt. Exempel på framgångsrikaföretag som använder sig ut av konceptet om delningsekonomi är Airbnb och Uber.1

För att BikePool ska etableras och användas av den valda målgruppen, ställer det ett an-tal krav på webbtjänsten. För att både hyrare och uthyrare ska bli nöjda när de använderwebbtjänsten bör den vara utformad så att den har god användbarhet. [29] En god använd-barhet innebär bland annat att applikationen ska vara enkel och navigerbar. [23] Detta föratt inte skapa frustration och förvirring hos användaren.[18] Om tjänsten inte är användbarkan det leda till att användaren inte hittar det den är ute efter och eventuellt slutar användatjänsten.[29] Detta leder i sin tur till att webbtjänsten inte kan uppfylla sitt syfte.

1.2 Syfte

Syftet med projektet är att undersöka hur en webbtjänst som agerar plattform för hyrningoch uthyrning av cyklar ska skapas för att resultatet ska ha god användbarhet i form avnavigerbarhet och enkelhet.

1.3 Frågeställning

Hur kan en webbapplikation för uthyrning av cyklar utformas för att uppnå god användbar-het med avseende på enkelhet och navigerbarhet?

1.4 Avgränsningar

Frågeställningen avgränsar arbetet med att enbart undersöka webbtjänstens användbarhetmed avseende på enkelhet och navigerbarhet. Det betyder att projektet och därmed rapporten

1Delningsekonomi https://www.dn.se/ekonomi/vi-paverkas-alla-av-den-nya-delningsekonomin/

1

1.4. Avgränsningar

inte tar ställning till och inte undersöker faktorer som inte rör dessa aspekter eller andraformer av användbarhet.

Vidare avgränsas webbtjänsten till att endast vara en portal för uthyrning/hyrande avcyklar och således inte försäljning/hyrande/uthyrande av andra föremål/tjänster. Även det-ta påverkar både implementationen samt den faktiska enkelheten och navigerbarheten hosanvändaren. Detta eftersom att implementationen, baserad på denna avgränsning, impliceraratt det finns färre objekt för användaren att se och således hitta.

Slutligen så är projektet avgränsat till att inte hantera den juridiska aspekten av verk-samheten. Innan det att en transaktion görs krävs det av båda användarparterna att dessaaccepterar ett avtal. I detta avtal avsäger sig webbtjänsten allt juridiskt ansvar, från och medefter att tjänsten blivit genomförd. Detta kan handla om situationer som äger rum efter detatt användarna har nyttjat tjänsten, som kräver juridisk uppmärksamhet, till exempel omcykeln går sönder, försvinner eller blir stulen. Detta påverkar indirekt navigerbarheten hosanvändaren då det kan komma att uppstå en situation där användaren letar efter assistans iett juridiskt ärende, men på grund ut av avgränsningen så kan detta ej lokaliseras. Vidare såpåverkar det enkelheten direkt eftersom avgränsningen implicerar att användaren inte behö-ver fylla i en stor mängd information, skriva under kontrakt samt gå igenom andra processerrelaterade till att göra tjänsten juridiskt korrekt för samtliga parter.

2

Kapitel 2

TeoriKapitlet beskriver relevant teori som berör ämnen relaterade till frågeställningen samt teorirelaterat till metoden som behövs för att genomföra projektet.

2.1 Konsument-till-konsument-plattform

Konsument-till-konsument (eng. Customer to customer, C2C) verksamheter skiljer sig frånföretag-till-företag (Business-To-Business, B2B) verksamheter i avseendet att konsumenternaagerar direkt med varandra i en konsument-till-konsument verksamhet. 1 På Konsument-till-konsument-plattformar behöver vanligtvis säljare betala en avgift för att lägga upp annonser,men ingen extra avgift finns för köpare. Köpare behöver endast betala priset för produkten.C2C förutspås växa i framtiden på grund av dess kostnadseffektivitet då de inte behöveranvända sig av återförsäljare, vilket sänker priset [8].

Den stora nackdelen med C2C är svårigheten att garantera betalning och kvalitet. Dettaär ett problem som är svårt att åtgärda eftersom det vanligtvis inte är företaget som utvecklarwebbapplikationen som ansvarar för dessa områden. 2

2.2 Användbarhet

En e-handelswebbplats framgång är delvis relaterad till hur lätt det är att använda den. [15]Det är därför högst relevant att vid utveckling av en e-handelswebbplats att ha användbar-heten i åtanke. Användbarhet är i allmän mening ett mått på att den avsedda användaren aven produkt kan uppnå de mål som berör effektivitet och tillfredsställelse som kan kopplas tillproduktens specifika användningsområde. I samband med utvecklingen av själva webbap-plikationen bör ett användarcentrerat tillvägagångssätt för design användas [5].

För att vidare kunna mäta huruvida god användbarhet uppnås eller inte, delas använd-barheten upp i tio mindre faktorer, vilket visas i en studie gjord av Lee och Kozar. Med ut-gångspunkt i tidigare studier och med hjälp av experter på området, har författarna Lee ochKozar utvecklat mätvärden, riktlinjer och teorier kopplade till användbarhet. Bland dessafinns faktorerna enkelhet och navigerbarhet. [23] Dessa två faktorer är högt relevanta för frå-geställningen och beskrivs mer ingående i kommande kapitel. Kortfattat kan de tio faktornaförklaras på följande sätt.

• Konsistens - Webbplatsen upprepar samma struktur, komponenter, och övergripandelook över sidor.

• Navigerbarhet - Webbplatsen innehåller flera sökfunktioner (till exempel sökmotor, me-nyrader, bak- och framåtknappar, etc.) för att användaren ska kunna erhålla målinfor-mationen.

• Support - När en användare besöker webbplatsen känner användare att de kan få till-gänglig support när de behöver det.

• Lärbarhet - Innehållet som tillhandahålls av webbplatsen är lättförståeligt.

• Enkelhet - Webbplatsens struktur är kortfattad.

1C2C e-commerce https://study.com/academy/lesson/consumer-to-consumer-c2c-e-commerce-definition-business-model-examples.html

2C2C https://www.investopedia.com/terms/c/ctoc.asp

3

2.2. Användbarhet

• Interaktivitet - Webbplatsen ger en lämplig mängd av interaktiva funktioner (t ex grafik,popup-fönster, animering, musik, röster).

• Telenärvaro - Användare känner empati gentemot webbplatsen.

• Trovärdighet - Användare känner sig trygga i deras transaktioner med webbplatsen.

• Innehållsrelevans - Webbplatsen innehåller fördjupad och aktuell information. Omfatt-ningen av informationen som tillhandahålls av webbplatsen är lämplig.

• Läsbarhet - Webbplatsens formulering är tydlig och lätt att förstå.

Rapporten kommer att avgränsas till att behandla faktorerna, enkelhet och navigerbarhetpå grund av att studier visar att en webbtjänsts framgång är starkt kopplad till dessa faktorersamt att användare har en tendens att gå vidare till andra e-butiker eller tjänster om det är såatt aktuell webbtjänst är svår att navigera och onödigt komplicerad. [11]

2.2.1 Enkelhet

Lee och Kozar visar i sin studie att en webbapplikation upplevs enkel då strukturen är kort-fattad, och de flesta komponenterna på sidan kan nås på ett fåtal sekunder. Den studie för-fattarna har utfört pekar även på att det finns en stark korrelation mellan enkelhet och na-vigerbarhet. De menar att en ökad enkelhet även ger upphov till en god navigerbarhet. Justenkelheten handlar främst om att ta bort alla onödiga element som rör design och innehåll.Exempel på onödiga element kan vara bilder i sidhuvud och sidfot, ramar runt bilder ochskuggor. En enkel webbapplikation bidrar till följande fördelar, alla kopplade till användbar-het. [23]

• Enklare att navigera eftersom en enkel webbsida har färre sidor och sektioner. Den ärockså mindre rörig i och med att navigationselementen enklare kan hittas.

• Snabbare laddningstid eftersom en enkel webbsida har mindre innehåll, vilket ger enlägre laddningstid.

• Innehållet blir enklare att läsa och förstå eftersom en enkel webbsida utan dekorativaelement istället gör att innehållet sätts i fokus.

För att uppnå enkelhet och därmed de ovanstående fördelarna, bör den som designarwebbapplikationen utgå från nedan beskrivna riktlinjer vid skapandet.

2.2.1.1 Arkitektur

En webbapplikations arkitektur beskriver hur applikationen är uppbyggd och konstrueradmed avseende på dess utseende. Eccher påpekar vikten av att man som designer av en web-bapplikation utgår från ett flertal aspekter vid uppbyggnaden av en enkel arkitektur. Denförsta aspekten Eccher tar upp är att dämpa designerns kreativa input när det kommer tilldesign av rubriker och länkar. Vikten ska ligga på intuitiv design och beskrivning och på såsätt minska antalet bildliga uttryck och symboler. Teorin bygger på att användaren vid förstaanblick ska kunna associera sektionen eller sidan till det förväntade. [9]

Vidare beskriver Eccher att nästa viktiga aspekt är användningen av en djup arkitektur,även kallad fallande arkitektur. Detta betyder att större delen av informationen som skullekunnat presenteras på förstasidan elimineras. Istället grupperas all information med liknan-de innebörd ihop och presenteras i andra delar av webbsidan. Detta gör att användare slippersöka igenom lika mycket information för att uppnå sitt mål, vilket i sin tur gör att webbap-plikationen blir mer enkel. [9]

4

2.2. Användbarhet

2.2.1.2 Färgval

Tekniken i att designa en tillgänglig och enkel webbapplikation behöver inte nödvändigtvisimplicera att applikationen måste vara färglös och tråkig. Dock måste man som designer tahänsyn till att många användare har nedsatt syn eller andra synfel. Detta gör i sin tur att detblir ännu viktigare att det visuella presenteras på ett korrekt sätt så att hela målgruppen kannås. Barney påstår att rätt färgkodning skapar ledtrådar för användaren att enklare och merintuitivt hitta den sökta informationen. [2]

Oftast är det framgångsrikt att som designer använda sig av en kärnfärg. Detta menarGarrett skapar en identitet för varumärket och gör webbapplikationen tydlig och lätt att över-skåda. Med utgångspunkt i kärnfärgen kan en bredare palett skapas men det är då viktigt attfärgerna kompletterar varandra väl. [10]

2.2.1.3 Textens utseende och presentation

Wu och Yuan skriver i sin rapport om vilka riktlinjer man som designer borde utgå ifrån närtext ska presenteras på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt på en webbsida. De menaratt det finns tre viktiga aspekter att utgå ifrån. En av dessa handlar om att välja om textenska presenteras i en tabell eller i ett brödtextformat. Listan nedan beskriver för vilken typ avinnehåll som de olika formaten bör användas. [41]

• Menyer och sidofält bör vara i tabellform.

• Nyheter och beskrivande innehåll bör presenteras i brödtext.

• Objekt med liknande struktur bör vara i tabellform.

En annan aspekt som Wu och Yuan tar upp är att det kan vara användbart att gruppe-ra textinnehåll med hjälp av olika bakgrundsfärger. På så sätt gränsas stycket av från denresterande texten. Detta bidrar till en enkelhet och därmed till en ökad läshastighet för an-vändarna. [41] Vidare påstår Barney i hennes rapport om desgin av webbsidor för universiellanvändbarhet att för ökad läsbarhet och enkelhet, bör texten vara skriven med ett teckensnittav typen sans-serif. Detta för att leda användaren till att läsa horisontellt och på så vis intelåta användaren att läsa på fel rad.[2]

Leavitt och Schneiderman menar att texten som presenteras bör vara skrivet i ett känttypsnitt med en storlek på minst 12 pixlar. Texten bör vara svart och vara placerad på enbakgrund med hög kontrast mot det svarta. Detta eftersom det bidrar till en effektivare kom-munikation med användaren. [36]

Användning av mönstrade bakgrundsbilder bör tillämpas försiktigt då de kan försvåraläsbarheten av text. Barney menar att om en bakgrundsbild krävs bör denna vara så subtiloch svag att texten ovan är i stor kontrast till bilden. [2]

2.2.1.4 Köpprocess

För att skapa en väl fungerande köpprocess krävs det att denna är enkel och att den optimerasså att fler kunder köper produkten eller tjänsten. Det första steget för en enkel köpprocess harsin utgångspunkt i att optimera hur själva processen, från första till sista steg, bör utformas.Page påpekar då att följande riktlinjer bör tillämpas [32]:

• Ett fält som indikerar var köparen befinner sig i köpprocessen bör alltid synas tydligtpå sidan.

• Det bör göras enkelt för användaren att fylla i eventuella formulär korrekt. Detta genomatt tydligt markera de fält som måste fyllas i, men också tydligt beskriva för användareneventuella fel som uppkommit då formuläret fyllts i.

5

2.2. Användbarhet

En tredje aspekt som Page menar skapar en enkel köpprocess för användaren är att utfor-ma och optimera sidorna för granskning av ordern och orderbekräftelse. För att användarenska kunna granska att ordern stämmer innan transaktionen går igenom ska en sida för dettavisas. Denna sida bör innehålla följande information [32]:

• Produkt/tjänst och dess kvantitet.

• Totala kostnaden.

• Leveransadress.

När transaktionen är genomförd bör en sida för orderbekräftelse dyka upp. Denna bör inne-hålla följande information [32]:

• Ett tack till kunden att den handlat på sidan.

• Ett referensnummer så att kunden kan spåra sin produkt.

2.2.2 Navigerbarhet

Enligt en undersökning utförd av U.S. Department of Health and Human Services definierasnavigerbarhet som metodiken för att hitta information på en webbplats. Vidare kom de framtill i undersökningen att en sidas navigerbarhet, sett till dess funktioner och utformning avnavigationselement, det vill säga olika typer av knappar, listor, formulär och mer, bör varadesignade på ett sätt som ger användaren effektiv tillgång till information. [36]

Innehåll som är svårt att förstå, inkonsekventa format, problem att navigera, desorien-tering och ineffektiva sökfunktioner är användbarhetsproblem relaterade till navigerbarhetsom ofta identifieras med kommersiella webbplatser. Detta leder på sikt till färre användareeller att e-handelsföretaget inte lyckas ta sig in på en e-handelsmarknaden. [23] Det är därförhögst relevant att bygga webbsidor med hög navigerbarhet.

Nedan följer en rad aspekter som bör tas i hänsyn i utformandet av en webbsida för attuppnå en kvalitativ navigerbarhet.

2.2.2.1 Placering och utformning av element på webbsidan

Stukturen på navigationselement bör vara konsistent över hela webbsidan. Primärflikar, sök-fält, listor och dylikt ska behålla sin position oavsett vilken del av webbsidan användarenbefinner sig på. Detta för att lätt kunna navigera sig vidare samt för att erhålla en förståelseöver hur navigationen på webbsidan går till, det vill säga att användare förstår sig på navi-gationsstrukturen. Detta tillför även att användaren kan ägna mer besökstid åt webbsidan dåden känner sig bekväm i att använda den, eftersom kunskapen om sidans navigationsstukturväxer för varje besökt sida av webbsidan. [36, 33] Sedermera så har placering av navigations-element visat sig vara bäst lämpad i det topp-vänstra segmentet av webbsidan för att uppnåhög navigerbarhet.[19].

Enligt U.S. Department of Health and Human Services ska navigationselementen vara ut-formade på ett sådant sätt att användare på ett enkelt sätt ska kunna förstå skillnader medmening och funktion/måldestination på respektive element. Vidare ska elementen grupperasefter relevans mellan varandra, för att simplifiera och reducera söktiden hos användaren tillrespektive element. [36, 22] Vidare även genom att implementera funktionen att kunna svävaöver elementet med muspekaren för att få en text-baserad överblick av elementets funktion.[33] Att få en sådan överblick ger användaren förståelse och en korrekt förväntning av vadsom sker när användaren klickar på det aktuella navigationselementet. Detta är essentiellteftersom att ifall en användare inte vet var ett knapptryck leder den, är det hög risk att fru-stration hos användaren skapas och att denne känner sig missnöjd med webbtjänsten. Dettakan innebära att användaren direkt överger webbtjänsten och söker sig till andra alternativakällor för att uppfylla sitt behov. [26]

6

2.2. Användbarhet

2.2.2.2 Navigationsmeny

En navigationsmeny adderas på en webbsida för att hjälpa användaren att navigera sig mel-lan olika sidor. I en undersökning gjord av Mcgillis och Toms visade det sig att över 60 % avanvändarna tyckte att en navigationsmeny var till hjälp och betydelsefull för sidan.[27] Detär viktigt att navigationsmenyn bland annat innehåller länkar till sidorna Kontakta oss ochOm oss [37]. Det bör också vara tydligt att dessa länkar är klickbara. [27] Navigationsmeny,bör vara placerad längst upp på sidan och denna meny med länkar bör alltid dyka upp påsamma ställe oavsett vilken sida användaren befinner sig på. [20]

2.2.2.3 Rullgardinsmeny

Istället för att låta användaren gå genom ett flertal undersidor och nivåer i webbsidan genomatt trycka på en sekvens av navigationselement, bör navigationselement istället designas meden hierarki-form representerat i en typ av rullgardinsmeny. Genom att sväva över ett huvu-delement så dyker dess undersidor upp och sedan deras undersidor i sin tur. Detta gör detmöjligt för användare att navigera långt in i webbsidans innehåll med endast ett knapptryckoch eliminerar eventuell förvirring hos användaren om var denna är. Det innebär också entydligare inblick i sidans innehåll, och innebär möjlighet att återgå till föregående sida medendast ett knapptryck bakåt. Detta istället för att behöva klicka ett flertal gånger i rad. [17]

2.2.2.4 Undvika dead-end vid navigering

Navigation på sidan, genom att klicka på navigationselement, bör aldrig resultera i att enanvändare ej kan navigera sig vidare. En användare bör alltid ha möjligheten till att minstnavigera sig till start-sidan med endast ett knapptryck, detta gäller även för andra vitalasidor på webbsidan. Detta navigationselement bör vara utformad som en knapp och bör varalokaliserad på ett pålitligt ställe som lätt hittas, t.ex uppe i vänstra hörnet. [33]

2.2.2.5 Single-Page design

Många av det ovannämnda faktorerna för att uppnå en god navigerbarhet kan lätt imple-menteras om teorin och metodiken om Single-Page design anammas. Teorin bygger på att,istället för att ha flera olika sidor kring samma huvudämne, endast har en sida som använda-ren istället scrollar på. Detta för att undvika att användare tappar bort sig på webbsidan ochupplever missnöje samt frustration, genom att behöva gå igenom ett flertal sidor för att hittaden sökta informationen. [28]

Vidare bör det vid single-page design även implementeras ett navigationselement somföljer med användare genom scrollning på sidan och som låter användare gå tillbaka till top-pen av den aktuella sidan med endast ett knapptryck. Fortsättningsvis så medför en single-page design att eventuella laddningstider för att gå emellan sidor elimineras storskaligt, ef-tersom allt innehåll laddas samtidigt, endast en gång, på sidan. [28] Dock kan fallet vara såatt om sidan innehåller en väldigt stor mängd data kan detta implicera att just den enskildaladdningstiden är väldigt lång, vilket resulterar i frustration hos användare. [18].En single-page design kan emellertid medföra att användare kommer till en återvändsgränd, det villsäga att användare inte kan navigera sig vidare. [18]

2.2.2.6 Logotyp för webbtjänst

Webbtjänsten bör presentera sin logga på sidan, på varje sida tillhörande webbtjänsten. Den-na logotyp bör vara klickbar och ta användare till startsidan. Detta är fundamentalt för att er-hålla en hög navigerbarhet. Logotypen ger användare möjligheten till att alltid hitta tillbakatill start-sidan, det är även en indikation för användare för vilken webbsida denne befinnersig på, vilket minskar förvirring. Sedermera bör denna logotyp vara placerad i det vänstrahörnet på den aktuella sidan då undersökningar tyder på att detta gör det 6 gånger enklare

7

2.3. Metodteori

för användaren att återvända till start-sidan, i jämförelse med om logotypen var placerad imitten av den aktuella sidan. [38, 3]

2.3 Metodteori

Följande kapitel lägger fram teori som ligger till grund för de val av metoder som gjortsunder processen att ta fram webbapplikationen. De teorier som presenteras täcker det förstu-diearbete som gjorts med enkät, brainwriting och prototyp samt arbetet i implemetation ochutvärdering med testning.

2.3.1 Förstudie

Under förstudien arbetades det med att ta fram och besluta kring idéer med hjälp av hand-ledning, använda sig av brainwriting samt att utforma, skicka ut och analysera enkätunder-sökning. Även att utforma en initial prototyp, se flödesschema i bilaga A (Figur A.1).

2.3.1.1 Enkätmetodik

Utformning av en enkät består av att göra frågeformuleringar med tillhörande formuleringarav svar, för att sedan arrangera frågorna i relevant ordning. Därefter ska en lämplig distribu-tionskanal identifieras och enkäten kan skickas ut. [12]

Enkätfrågor kan delas in i olika grupper; det finns attribut och egenskaper, som till ex-empel ålder eller ägodelar, beteenden och vanor, mätt i exempelvis tid eller frekvens samtkategorin åsikter och värderingar. [12] En medvetenhet kring de olika kategorierna för fråge-formulering kan leda till en tydligare bild kring hur de olika frågorna ska mätas, samt attse till att frågor i alla kategorier formuleras för att få en så tydlig och tillförlitlig bild översituationen som möjligt. Vid formulering av frågor till enkäten är det ytterligare viktigt attfrågan ska vara så tydlig att den ska tolkas på samma sätt av samtliga svaranden, samtidigtsom frågan ska vara enkel och så kort som möjligt utan att förståelsen ska påverkas. [34]

Vidare ska svar formuleras till frågorna på ett sådant sätt att insamlat data är enkelt ochtydligt att bearbeta. Ställning ska tas kring om svaren ska vara öppna, slutna, utgöras avverbala svar eller siffror. De slutna svaren anses vara normen för formulering av svar ochhar fördelen att datan blir relativt enkel att analysera jämfört med datan som samlas in frånöppna svarsalternativ. Vid formulering av svarsalternativ för slutna svar, bör svaren vara hel-täckande, med ett rimligt antal alternativ. För många alternativ får läsaren att tappa intresset.Det finns även möjlighet att formulera svaret på så sätt att svaret är delvis slutet, och om svarges på ett specifikt alternativ, måste svaret motiveras eller specificeras med ett öppet svar.[34]

När frågor och svar för enkäten är formulerade och sammanställda, bör den distribueraspå ett sådant sätt att den är lättillgänglig för målgruppen. Vid utskickning finns det ett antalfaktorer som bör uppfyllas för en framgångsrik distribuering. Att hitta rätt målgrupp, att hastarka sociala färdigheter vid utskickning av enkäten samt att göra utskicken personligt. [34]

2.3.1.2 Utvärdering av enkät

Genom att svaren formuleras med slutna svar, kan data sammanställas och analyseras på ettöversiktligt och korrekt sätt. Svaren på de slutna frågorna sammanställs och visualiseras såatt det går att stärka eller dementera framtagna hypoteser. [34]

2.3.1.3 Brainwriting

Brainwriting är en alternativ metod till brainstorming, där individer i gruppen har som upp-gift att ta fram tre idéer under fem minuter, och upprepa detta sex gånger. Idéerna skrivs nedpå ett papper som sedan skickas vidare mellan medlemmarna. På så sätt undviks risken att

8

2.3. Metodteori

en person måste dokumentera alla idéer som nämns och därmed inte kan bidra till diskussio-nen fullt ut. Brainwriting uppmuntrar till att medlemmarna ska använda och bygga vidarepå de tidigare skrivna idéerna och på så sätt skapa en kreativ skapandeprocess. Processensyftar till, till skillnad från brainstorming, att skapa en process där allas idéer lyfts, inte barade som hörs mest.[16]

2.3.1.4 Marknadsföringsplan

Till skillnad från en affärsplan, som erbjuder en överblick över hela organisationens uppdrag,mål, strategi och resursfördelning, har en marknadsföringsplan en mer begränsad räckvidd.Den tjänar till att dokumentera hur organisationens strategiska mål kommer att uppnås ge-nom specifika marknadsföringsstrategier och taktik, med kunden som utgångspunkt.[21]

I en marknadsföringsplan analyseras marknaden, befintliga konkurrenter och de internakompetenser som ett företag besitter för att öka chanserna av ett lyckat resultat av projektet.[21] I detta projekts marknadsföringsplan används ramverk som STP-analys (Segmentering,Targeting, Positioning), SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities samt Threats)och en PESTEL-analys (Political, Environmental, Social, Technological, Economical, Law).

2.3.1.5 Prototyp

Att göra en prototyp är en mycket viktig del i designprocessen, då den ger projektgruppermöjligheten att diskutera, utforska och värdera olika designer på ett enkelt sätt. En proto-typ kan även ställas inför externa testgrupper som då kan inflika åsikter kring designer ochnavigationsmöjligheter. [31] När en prototyp skapas går det att utgå från så kallade filteringdimensions, vilket är kategoriserade dimensioner menade att beskriva de viktigaste aspek-terna. Genom att utgå från dimensionerna utseende, data, funktionalitet, interaktivitet ochspatial struktur, ges en tydlig struktur över hur en komplett prototyp ska göras, som kan sesi tabell 2.1.[25]

Tabell 2.1: Exempel på variabler inom kategoriserande dimensioner

Kategoriserande dimension Exempel på variabler inom dimensionenUtseende storlek, färg, formData datastorlek, datatyp, hierarki, organisationFunktionalitet systemfunktion, användarfunktionalitetInteraktivitet input- och outputbeteendeSpatial struktur relation mellan objekt och element

2.3.2 Scrum-metodologin

För många projekt är just Scrum-metodologin väldigt lämplig att använda sig av; i synnerheti projekt med ett lägre antal medlemmar, eftersom metodologin är skapad och anpassad förflexibilitet. Bland annat finns kontrollmekanismer för att kontrollera att allt går rätt till i pro-jektet, exempelvis daily scrum möten. Dessa skapar en större flexibilitet i projektet, och somett resultat av detta skapas möjligheter att snabbt ta nya vändningar i projektet vid behov.Även slutprodukten blir mer flexibel eftersom den kan förändras under projektets gång, ifallprojektmedlemmarna till exempel skulle inse att en viss funktionalitet eller annan del av pro-dukten är ohållbar. [35] En projektgrupp av mindre storlek gör också att en snabb och smidigkunskapsöverföring sker inom gruppen; detta som ett resultat av kontinuerliga daily scrummöten. [35]

Scrum master-rollen kan väljas att roteras bland gruppmedlemmarna om det är lämpligtför projektet. Generellt bör rollen dock vara fast hos en bestämd scrum master då rotation avrollen kan orsaka inkonsistens och förseningar. [6]

9

2.3. Metodteori

2.3.3 Par-programmering

Par-programmering är en agil mjukvaruutvecklingsteknik som innebär att två programme-rare arbetar tillsammans vid en dator eller arbetsstation. En av programmerarna agerar föraremedans den andre agerar navigatör. [39] Parprogrammering är snabbare och effektivare än so-loprogrammering när uppgiften inte är vidare komplex. Parprogrammering ger också högrekvalité på lösningarna då problemen är komplexa. Dock kan parprogrammering innebäralägre arbetsmoral och engagemang. [13].

2.3.4 Utvärdering

För att kontinuerligt utvärdera och kontrollera projektet utförs tester. I enlighet med Scrum-metodologin, bidrar tester till att kunna bestämma vilka förändringar som ska göras underprojektets gång. Se flödesschema över utvärderingsprocessen i bilaga A, (Figur A.2). [35]

2.3.4.1 Antal deltagare vid testning

För att på ett tillförlitligt sätt identifiera problem gällande användbarhet krävs enligt flerastudier minst fem deltagare. Dessa studier menar att ungefär 80 procent av alla fel kommeratt upptäckas genom de fem första deltagarna.[1, 24, 30, 40] (Figur 2.1)

Albert och Tullis skriver dock att en brist med att bara använda fem deltagare är att detkan vara stor skillnad mellan individerna som testar. Det kan vara tillräckligt för att intekunna identifiera problemen. [1]

Figur 2.1: Antal deltagare och identifierade problem vid sannolikhet 0.3.

2.3.4.2 Acceptanstester

Acceptanstester görs i projekt där leveransen sker direkt till en kund, och har syftet att kun-den ska acceptera slutprodukten som framställts av projektgruppen. Kriterierna för accep-tanstestet tas utifrån kravspecifikationen som tidigare getts. 3

Ett acceptanstest utförs på färdig funktionalitet under projektets gång. Då görs dessa tes-ter i ett par steg; först görs en testplan. En testplan är en rad testfall gjorda för att testa allaolika situationer som en användare kan vara i då denna använder produkten. Därefter utgördenna testplan grunden för testningen, och denna testning måste göras av användare sominte har någon som helst insikt i bakomliggande funktioner på hemsidan, som till exempelbeställaren. 4

3Acceptanstester http://www.sast.se/q-moten/2010/stockholm/q15/SAST_Q15_Rylander_Acceptanstest_ar_mer_an_du_tror.pdf4Testning http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2016/course/TDA550/Resources/Testning.pdf

10

2.3. Metodteori

2.3.4.3 Användartester

Användartester används för att låta projektgrupper skapa sig en uppfattning om användarestankar och behov för produkten. Dessa blir, i kombination med Scrum-metodologin, kontinu-erliga prövningar av produkten som påverkar design och funktionalitet, beroende på utfalletav testerna. Dessa kan då bidra till en större kundnöjdhet och produktens nytta. De har visatsig vara en oerhört effektiv metod för att kartlägga problem med användbarhet. På grund avdetta är det en väldigt bra metod för att utvärdera en webbsidas användbarhet. [14]

När användartester genomförs som har sitt fokus på att utvärdera navigerbarhet och en-kelhet är det bäst att låta personer som valts ut utifrån en målgruppsprofil att använda denyligen utvecklade funktionerna. [14] Användarna frågas sedan ut via frågeformulär ellerintervjuer, utformade så att frågorna är enkla och tydliga för att lyckas få ut så mycket infor-mation som möjligt för vidareutveckling. [34] Frågorna kan exempelvis vara rankningsfrågor,där den intervjuade på en skala 1-5 får uttrycka sin uppfattning kring olika delar av använd-barheten. [7]

Nedan beskrivs fem grundläggande prestandamått som är användbara vid användartes-ter. [1]

• Task success. Det vanligaste prestandamåttet som beskriver om användaren lyckas kla-ra av uppgiften eller inte. Det går att mäta två typer av framgång, binär framgång ellernivå av framgång, där binär framgång är det enklaste alternativet att mäta.

• Time on task. Ett mått på hur lång tid det tar för användaren att slutföra en uppgift.Detta mått är extra viktigt att mäta om uppgiften repeteras ofta. Sedermera, vid ana-lys av mätningen är det viktigt att som testare ha i åtanke att användare kan ha olikamycket vana med system som liknar det som ska testas.

• Efficiency. Ett mått på hur mycket användaren behöver anstränga sig för att klara avuppgiften. Exempelvis mäts antalet klick eller steg i processen. Återigen är det viktigtatt tydligt definiera uppgiftens start- och stoppunkt.

• Errors. Är ett mått på antalet fel som användaren gör under uppgiftens gång. För attkorrekt mäta detta antal krävs det att uppgiften är tydligt definierad.

• Learnability. Mäter hur snabbt användarens prestanda förbättras vid upprepade tester.Lärbarheten mäts oftast genom att vid upprepade tester mäta tiden det tar för använ-daren att slutföra uppgiften.

11

Kapitel 3

MetodTillvägagångssättet för metoden innebar att göra en förstudie med olika aktiviteter, sedanimplementation och därefter en utvärdering av arbetet.

3.1 Förstudie

Målet med förstudien var att göra en preliminär studie för att kartlägga hela projektet. Meto-den för förstudien delades in i arbete med enkätundersökning, brainwriting och framtagningav prototyp samt att litteratur togs fram för att kunna stödja metodarbetet.

3.1.1 Enkätundersökning

För att kunna identifiera, bekräfta och få en tydligare uppfattning om situationen för cykel-behov bland Linköpings studenter, gjordes en enkätundersökning, se Appendix A1: Mark-nadsundersökning. Processen inleddes med att formulera enkla och tydliga frågor för attsäkerställa att de som svarar på enkäten har motivation att svara på frågorna samt förståel-se för dem. [34] Eftersom att BikePool är en konsument-till-konsument-plattform som riktarsig till både de som hyr ut och de som hyr cyklar, var det viktigt att formulera frågorna såatt tydlighet och distinktion gavs kring de båda målgrupperna. Frågorna som formuleradeskategoriserades för att skapa tydlighet samt att säkerställa att all eftersökt information sam-lades in.[12] Enkäten efterfrågade information om studenten äger en cykel eller inte samt hurbeteenden och vanor angående användningsfrekvensen av sin cykel såg ut. Under kategorinåsikter och värderingar efterfrågades prissättning av eventuell cykeluthyrning. Dessa frågorutformades på ett sätt som säkerställde att ett behov av tjänsten fanns och att marknadenskulle kunna existera. Ytterligare efterfrågades åsikter kring utformningen av webbapplika-tionen.

Enkätens svar formulerades med slutna svar för att på ett säkert och tydligt sätt samlain användbar och komplett data.[34] Enkäten distribuerades därefter via studentgrupper förstudenter på Linköpings universitet på Facebook för att nå målgruppen, studenter på Linkö-pings Universitet.

3.1.2 Prototyp

En prototyp för slutprodukten togs fram. Bilder togs fram med hjälp av Keynote i syfte attfölja de riktlinjer som sattes upp i och med frågeställningen samt resultaten av enkätunder-sökningen. Dess funktionalitet togs fram genom metoden brainwriting, en påvisat bra metodför att få fram idéer från hela gruppen. [16] I prototypen utvecklades dimensionerna funk-tionalitet, utseende, interaktivitet och spatial struktur, för att göra prototypen komplett [25].När denna prototyp framställts i form av en lista på önskad funktionalitet, designades enprototypen sedan genom presentationsprogrammet KeyNote, som hade sitt fokus på utseen-de och struktur. Här skapades visuella bilder över olika möjliga prototyper, och därmed förhela användarupplevelsen på webbplatsen.

3.2 Implementation

Projektet utfördes i sammanlagt fyra faser av olika längd, även kallade Scrum-iterationereller sprintar [35]. I de olika sprintarna gjordes olika saker; i den första planerades arbetet,och en teoretisk bas för att effektivt kunna skapa slutprodukten i nästkommande iterationerlades fram. Inför varje iteration planerades först arbetet, och tidigare arbete användes för att

12

3.3. Utvärdering

utvärdera hur gruppen skulle förbättras inför nästa sprint. Därmed delades uppgifter ut somkunde utföras av olika grupper parallellt vid planeringen, för att kunna effektivisera arbetet.

Implementationen av webbtjänsten skedde i huvudsak i form av kodutveckling. Med det-ta menas att webbsidan utvecklades i den mån som gruppen i första iterationen kommitöverens om, med prototypen som utgångspunkt. Utvecklingen skedde framförallt i två delar,front-end och back-end.

3.2.1 Front-end

Utvecklingen inom front-end innebar att utveckla det som användaren möter; designen, själ-va utseendet på sidan. Denna utveckling skedde främst utefter den visuella prototypen somframställdes i den första iterationen. Själva utvecklandet utfördes framförallt i CSS, HTMLoch JavaScript, och ramverket Bootstrap underlättade manipulation av innehållet på webbsi-dan. Användandet av det sistnämnda och alla de olika inbyggda funktionerna som ingick ärofta färdigutvecklade, vilket underlättade arbetet.

JavaScript och tilläggsbiblioteket JQuery användes för att hantera front-end funktioner.Dessa JavaScript-funktioner bidrog både med kommunikation mellan server och användare,men också rendering av innehåll. Användandet av JQuery hanterade risken att webbsidankan reagera olika på olika webbläsare. En minskad risk för att sidan inte är kompatibel medolika webbläsare bidrog till en ökad användbarhet för samtliga webbläsare. 1

3.2.2 Back-end

Back-end-utvecklingen bestod av implementation och utveckling av databaslogik och ser-verfunktionalitet på hemsidan. Det innebar att de funktioner som tagits fram genom userstories implementerades. Back-end-utvecklingen skedde i en flask-baserad miljö, ett Python-ramverk som inkluderade bibliotek som Jinja2 och Werkzeug. 2

3.3 Utvärdering

Projektets utveckling och framsteg utvärderades löpande. Efter varje sprint testades såvälfunktionalitet som användbarhet med individer som stämde in på BikePools målgrupp. Islutet av arbetet genomfördes ett acceptanstest, som avgjorde huruvida de funktioner somtidigare planerats implementeras faktiskt blivit implementerade, och ifall de uppfyllde dekrav som bestämts initialt i projektet.

3.3.1 Användartester

Användartester genomfördes i slutet av sprint 2 respektive sprint 3 med fem testpersonervarje gång, noggrant utvalda enligt identifierad målgrupp. Testdeltagarna studerade alla påLinköpings Universitet i varierande årskurser och hela testgruppen bestod av lika mångamän som kvinnor. Alla test nedan utfördes av en person åt gången i ett rum som var tystutan andra distraktionsmoment. Testen utfördes av tre testledare där en agerade tidtagare ochräknade antal klick, en beskrev för testdeltagaren vad uppgiften var och ledde testaren genomtestet medan den sista observerade skärmen. Testpersonen började med att utföra ett antaluppgifter och varje uppgift utfördes en gång av testaren. Punkt tre nedan utfördes dock tvågånger för att kunna jämföra tiden mellan första och andra gången uppgiften genomfördes.

• Skapa en profil.

• Redigera din profil genom att ändrat ditt namn och ditt telefonnummer.

1jQuery https://jquery.com/2Flask http://flask.pocoo.org/

13

3.3. Utvärdering

• Hyr en cykel mellan datum xx/xx och xx/xx med följande attribut: x, x, x, samt betalaför den. (Datumen bestämdes precis inför testet och det säkerställdes att cyklar fannstillgängliga under de valda datumen).

• Ta reda på vilka som har grundat BikePool.

• Lägg upp en annons för din egen cykel.

För respektive deluppgift togs följande data, vilken en av testledarna var ansvarig för attdokumentera:

• Tiden det tog från att testaren gick in på sidan tills det att uppgiften var genomförd.

• Antalet klick som gjordes från det att testaren gick in på sidan tills det att uppgiften vargenomförd.

• Antalet fel testaren gjorde från det att testaren gick in på sidan tills det att uppgiften vargenomförd.

• Tidsskillnaden mellan första och andra gången uppgiften gjordes.

Ytterligare ställdes ett antal frågor till testdeltagaren. Dessa frågor var utformade utefterde fem grundläggande prestandamåtten [1]. Frågorna besvarades på en skala från 1-5, där 1innebar att testaren inte instämde med påståendet och 5 innebar att testaren instämde helt.

Frågor om enkelhet:

• Det var enkelt att skapa en profil.

• Det var enkelt att ändra min profil.

• Det var enkelt att hyra en cykel (det vill säga sortera bland cyklar och gå vidare tillbetalning).

• Det var enkelt att som uthyrare lägga upp en annons.

• Det var enkelt att förstå sidans syfte.

Frågor kring navigerbarhet:

• Jag tycker att elementen i navigeringsmenyn är tydliga.

• Jag förstod direkt var jag skulle klicka för att hitta lediga cyklar.

• Det var tydligt att jag kunde läsa mer på hjälp-sidan när jag inte förstod hur jag skullegå tillväga.

3.3.2 Acceptanstester

Acceptanstester gjordes kontinuerligt under varje sprint, samt ett slutgiltigt acceptanstest islutet av projektet utifrån en framtagen definition of done. Detta valdes för att lättare och snab-bare kunna se över vad som behövde göras bättre. Koden som någon skrivit testades därefterav en annan. Buggar som hittades under dessa tester fördes in som kort i Trello. Allteftersomkoden förbättrades genom att buggarna som hittats under dessa tester eliminerades.

Definition of done-dokumentet som togs fram under projektet resulterade i följande kravför sidorna: Home, About, My Profile, Register, Leave a Review, File a Complaint, Order History,Payment, Payment Done:

• Kunna uppdatera sidan.

• Sidan ska ha en footer.

14

3.3. Utvärdering

• Kunna navigera med fram- och bakåtpilen.

• Navigeringsmenyn ska finnas på alla sidor och rubriken ska vara markerad.

• Alla knappar ska se likadana ut och ha zoom-effekt.

• Alla sidans funktioner ska fungera.

• Javascript och CSS-kod är utflyttade från html-filerna.

• Det ska inte finnas dubbla importer i någon fil.

• Skalning ska fungera för små, medium och stora skärmar.

• Inga felmeddelanden i terminalen eller konsolloggen.

Ytterligare formulerades en definition of done för de modaler som användes på hemsidan:

• Vit rubrik med blå bakgrund.

• All text (förutom rubrik) ska vara grå.

• Modalen ska försvinna då man trycker på close, kryss eller utanför modalen.

• Det ska gå att navigera med fram- och bakåtpilarna.

15

Kapitel 4

ResultatI nedanstående kapitel presenteras resultatet av förstudie, implementation och utvärdering.Till grund för resultatet ligger den teori som presenterats i kapitel två.

4.1 Förstudie

Avsnittet nedan behandlar resultatet av den förstudie som låg till grund för projektet. Dettainkluderar resultatet av enkätundersökningen som skapats och distribuerats samt den ur-sprungliga prototypen.

4.1.1 Enkätundersökning

Enkätundersökningen resulterade i en stor mängd data från de 147 svarande och låg somgrund för både den prototyp som senare togs fram samt en mängd av de ingående funktio-nerna som implementerades i webbtjänsten.

Samtliga svarande uppgav att de ägde en cykel, varav 14.3 % svarade att de kunde tänkasig att hyra ut sin cykel till vem som helst. 41.5 % procent svarade däremot att de endast varvilliga att hyra ut sin cykel till en annan student. När frågan ställdes om man själv skullekunna tänka sig att hyra en cykel var svaret ett ja med en procentsats på 93.2 % av svaren.75.5 % angav att de använder sin cykel varje veckodag. Endast 1 person uppgav att de aldriganvänder sin cykel (Figur 4.1). På frågan om hen skulle kunna tänka sig att faktiskt hyra encykel när ens egen är trasig alternativt när denne har bekanta på besök svarade den storamajoriteten, 93.2 %, ja och resten nej.

Figur 4.1: Enkätsvar resultat Hur ofta använder du din cykel?

Gällande prissättning svarade 43.4 % att summan att få betalt för att hyra ut sin cykelrimligen ligger mellan 40-60 kr per dag och 36.6 % angav att en rimlig betalning för att hyraut sin cykel skulle ligga på mer än 60 kr per dag, se bilaga C (Figur 4.2). När motfrågan senareställdes, alltså hur mycket en person var villig att betala per dag för att hyra en cykel sva-rade 30.6 % att summan skulle vara mindre än 70 kr per dag och 51 % svarade att summanbör vara mindre än 50 kr per dag. Därefter ställdes frågan om hur en önskvärd betalnings-funktion skulle se ut varav majoriteten, 52,4 %, angav att det skulle känns mest bekvämt ombetalningen skedde automatiskt via en hemsida.

16

4.1. Förstudie

Figur 4.2: Enkätsvar resultat Hur mycket skulle du vilja ha betalt per dag för att HYRA UT dincykel

I resultatet på frågan om vad som anses vara den viktigaste delen i hyrandet av en cykelframgick det att den viktigaste aspekten, med 43.5 % av rösterna, var att det skulle gå snabbt,följt av priset på 36.1 % samt att det skulle kännas tryggt att hyra på 20.4 %. Fortsättningsvisframgick ytterligare information, bland annat om vilken som är den viktigaste informationeni uthyrandet av en cykel, där den svarande fick välja flera alternativ. De tre viktigaste sakernautsågs vara att det fanns en bild på cykeln, var cykeln kunde hämtas samt tillgängligheten påcykeln i fråga. Inte långt efter på fjärdeplats var informationen om vilket skick cykeln befannsig i, följt av information om storlek, korg, lampa.

4.1.2 Prototyp

Nedan presenteras tre bilder som motsvarar den ursprungliga prototypen som skapats förBikePool. Prototyperna låg till grund för utformandet av tjänsten. Den ursprungliga idén omhur start-sidan skulle designas, gjordes ur ett funktionellt samt visuellt perspektiv (Figur 4.3).

Figur 4.3: Ursprunglig prototyp för start-sidan.

Enligt den ursprungliga prototypen kan användaren ändra önskade attribut på sin cykeli vänsterkolumnen och scrolla på sidan för att se cyklar som är annonserade (Figur 4.4).

17

4.2. Implementation

Figur 4.4: Ursprunglig prototyp för sök-sidan.

Den ursprungliga prototypen för att logga in eller registrera sig designades enligt (Figur4.5). Användaren ska enkelt kunna navigera till login-sidan efter det att användaren har re-gistrerat sig, allt för att reducera förvirring och frustration.

Vidare, i samtliga sidor i den ursprungliga prototypen, visas en navigationsmeny bestå-ende av fyra element; Home, About, Help, Leaser. Även BikePools logga-prototyp är synlig i detvänstra hörnet.

Figur 4.5: Ursprunglig prototyp för inloggning- och registrerings-sidan.

4.2 Implementation

Nedan presenteras resultatet av hur webbsidans olika delar implementerades. Design ochfunktionalitet förklaras med hjälp av skärmklipp på webbsidan samt utdrag ur kod medförklarande text. Allt innehåll på sidan, som användare upplever, har designats på engelskaför att nå en större grupp användare.

4.2.1 Start-sida

BikePools start-sida (Figur 4.6) är den del av webbsidan som användaren först tar del av.Centrerad högst upp på sidan är en text som förklarar att det är här användaren kan söka efteren cykel. Under denna text finns två inmatningsfält som är implementerad med javascript-funktionen date-picker som låter användaren fylla i datum först för när den vill påbörja sitthyrande och sedan till vilket datum den vill hyra till.

Under dessa inmatningsfält finns ett klickbart element som öppnar upp en lista med al-ternativa områden som användaren kan tänka sig vilja hyra sin cykel i. När användaren harfyllt i ovanstående information möts den av ett klickbart element med texten Search.

18

4.2. Implementation

Vidare, om användaren scrollar ned på sidan, möts denne av en bild samt en kort sam-manfattning av en rad funktioner som kan utföras på BikePool, såsom Rent a bike, Lease a bike,Your BikePool account. Samtliga av dessa informationsrutor kommer med ett tillhörande klick-bart element som tar användaren till respektive funktion. Längst ned på sidan finns en footerplacerad med BikePools namn och årtalet tjänsten designades.

Figur 4.6: Applikationens start-sida

När användaren klickar på Search dirigeras denne till en ny sida (Figur 4.7), som visarresultatet av sökningen. Här kan användaren se samtliga annonser som ligger ute på webb-tjänsten som matchar sökkriterierna, med tillhörande information om område, pris samt äga-re av annonsen. Varje annons ger användaren möjligheten att klicka på två element. Det enaär ett klickbart element med namnet More Info, som vid klick öppnar en Bootstrap-modal somvisar samtlig information kring annonsen. Det andra elementet, Book this bike!, tar använda-ren, förutsatt att denne har fyllt i korrekta datum, vidare i köpprocessen, som finns beskrivenlängre ned. Sedermera kan användaren klicka på ett klickbart element högst upp på sidanmed namnet Advanced Search. Detta klickbara element är kopplat till Bootstrap-funktionencollapse. Denna funktion expanderar, vid klick, en HTML-div som gör ett flertal inmatnings-fält och checkboxar synliga.

Dessa inmatningsfält är till för att vara en mer avancerad sökning för att smalna av sökre-sultatet ytterligare. Här kan användaren filtrera resultatet beroende på cykelns olika attribut;lampa, korg, antalet växlar samt högsta tillåtna pris/dag för att hyra. Vidare kan användarenvälja att sortera resultatet, stigande eller fallande efter parametrarna pris och antal växlar.När användaren har fyllt i ovanstående checkboxar och inmatningsfält kan denne klicka påen ny search-knapp som gör sig synlig i samband med klickandet på Advanced Search. Omanvändaren önskar att stänga den sistnämnda utvidgningen, klickar användaren återigen påelementet Advanced Search.

19

4.2. Implementation

Figur 4.7: Search-sidan med annonser

4.2.2 Navigationsmeny

Navigationsmenyn är placerad högst upp på webbapplikationens sida och är utformad så attden alltid ligger fixerad, oavsett om användaren scrollar ned på sidan eller växlar mellan olikasidor. När en användare är på en sida markeras den befintliga rubriken i navigationsmenyn,så att användaren alltid vet vilken sida denne befinner sig på för tillfället. När användaren rörpekaren över de olika elementen i menyn så ändrar även dessa rubriker färg. I menyn finnsdet även ett klickbart element som representerar BikePools logotyp, vilket är webbtjänstensnamn och ingen bild, detta element tar användaren tillbaka till start-sidan oavsett var använ-daren befinner sig för tillfället. Denna är placerad i övre vänstra hörnet.

Till höger om logotypen är Home placerad, vilket även denna tar användaren till start-sidan. Denna är alltid markerad när man befinner sig på startsidan. Bredvid Home är Aboutplacerad, där information och hjälp om hemsidan kan hittas.

Längst till höger i navigationsmenyn finns Register/Login, vilket ändras till Logout när an-vändaren är inloggad. Denna funktionalitet är möjlig genom att använda if-satser i jinja föratt undersöka om användaren är anonymous eller ej (Figur 4.8). I inloggat läge finns även MyProfile, vilken är placerad strax till vänster. Bredvid denna finns Contact, vilken är synlig bådeför inloggade och ej inloggade användare.

Figur 4.8: Jinja if-sats för att se om användaren är inloggad eller ej.

Navigationsmenyn skapades med Bootstrap Navigation Bar, där funktioner som Fixed ochRight-Aligned användes för att fixera placeringen överst på sidan, samt dela upp vissa elementtill den högra delen av sidan. Active, Toggle och Collapsible har använts för att visa användarenvilken sida denne befinner sig på samt för att anpassa hemsidan för mindre skärmstorlekar,där navigationsmenyn blir för stor för att visas. I dessa situationer visas endast BikePoolslogotyp samt en drop-down meny med resterande element.

4.2.3 Kontaktformulär

Kontaktformuläret designades som en Bootstrap-modal, vilket gjorde det enkelt att nå frånalla sidor, utan att behöva omdirigeras till en separat sida. Kontaktknappen är placerad i

20

4.2. Implementation

navigationsmenyn i högra hörnet för att snabbt, enkelt och överskådligt kunna nås. Kon-taktformuläret består av en ämnesrad, där de förvalda alternativen Bike questions, Rentingquestions, och Advertisement options finns att välja. Sedan följer tre fritextfält där använda-ren kan fylla i namn, meddelande och e-postadress. Informationen från användaren hämtasmed hjälp av HTML Form, och sparas sedan i en lista i databasen. Detta görs med hjälp avjQuery-funktionen post (Figur 4.9). Meddelandena kan enkelt ses, tas bort och redigeras påAdmin-sidan som finns beskriven nedan.

Figur 4.9: Kod-snipp på post till databas för Contact-modalen

4.2.4 Inloggning och registrering

Inloggnings-sidan nås genom att klicka på Login till höger i navigationsmenyn. Login-formuläret är presenterat i en Bootstrap-modal och ber användaren skriva in sitt liu-id samtlösenord (Figur 4.10).

Figur 4.10: Login-sidan

Via login-modalen kan användaren även klicka på ett element om lösenordet glömts bort.Detta element använder en toggle-function som vid klick visar ett utökat fönster där använda-ren kan skriva in sitt liu-id, för att sedan få en kod skickad till sin liu-mejl. Efter att användarenhar skrivit in denna kod får denne ett nytt mejl med sitt nya lösenord.

För att ändra lösenordet kan användaren välja att navigera till sin profilsida, vilken är be-skriven ytterligare i nästa avsnitt. Login-modalen presenterar också alternativet att registrerasig på BikePool om man inte redan är en användare av tjänsten, via en registreringssida somnås via ett klickbart element.

För att registrera sig krävs att användaren fyller i liu-id samt ett lösenord två gånger eftervarandra för att undvika felskrivning. Lösenordet ska bestå av minst åtta tecken varav minsten versal, en gemen och en siffra, vilket står beskrivet under inmatningsfältet. Alla fälten ärobligatoriska och krävs vara ifyllda för en lyckad registrering. Om användaren skulle lämnaen ruta tom eller fylla i fel format kommer ett popupfönster upp med information angåendedet aktuella felet och hur det detta fel kan åtgärdas. Detta gäller även om användaren skulleförsöka registrera sig mer än en gång, vilket inte är möjligt. När användaren har fyllt i allinformation korrekt och klickat på submit-knappen blir användaren dirigerad till ytterligare

21

4.2. Implementation

en sida där denne blir ombedd att skriva in en bekräftelsekod samtidigt som den tidigaremodalen försvinner som ett resultat av funktionen hide. Bekräftelsekoden är automatiskt ran-domiserad samt genererad och blir skickad vid lyckad registrering till användarens liu-mejl.Till detta har flask-tillägget flask-email implementerats samt så har funktionen randNr använtsför att generera en automatiserad kod (Figur 4.11). Efter användaren matat in denna konfir-meringskod har ett användarkonto skapats och användaren blir direkt inloggad på BikePool.

Front-end funktionalitet som hanterar när en användare har matat in fel lösenord vid regi-strering eller inloggning har också implementerats. Denna funktionalitet innebär att lösenor-det i inmatningsfältet försvinner automatiskt från fältet för att underlätta för användaren.

Figur 4.11: Kod-snipp av hur flask-tillägget flask-mail används.

4.2.5 Profilsida

Profilsidan nås då användaren är inloggad och syns i navigationsmenyn högst upp till hö-ger, mellan Contact us och Logout. Överst på sidan finns ett välkomnande meddelande tillanvändaren, samt en en klickbar länk som visar mer information om användaren behöverhjälp i fallet då den inte vet hur denne ska gå tillväga. Under denna information finns femklickbara element med benämningarna My information, Order history, Create Ad, Lease History,samt My messages (Figur 4.12). Med dessa element kan användaren nå hela profilsidans inne-håll. Elementen är dessutom implementerade så att de alltid ska synas för användaren, ävendå denne har scrollat ned på sidan. Detta har implementerats med hjälp av style-kommandotsticky, vilket gör att elementen fästs högst upp på sidan i underkant mot den övergripandenavigationsmenyn, vid scrollande på sidan. Detta gör att informationen på sidan försvinnerin under både navigationsmenyn och navigeringselementen vid scrollning. Vid klickande pånågot av elementen, flyttas användaren nedåt på sidan för att direkt komma till den valdasektionen. Denna information kan även nås genom att scrolla som vanligt på sidan, då allt ärimplementerat enligt Single-Page-design.

Designen på elementen är utformade för att passa in på sidan, både färgmässigt samt ge-nom storlek och form. Förutom information som beskriver för användaren vart denne dirige-ras vidare vid klick, finns även symboler för att förstärka och förtydliga elementens innebörd.

Figur 4.12: Profil-sidans navigeringselement

Då användaren klickar på elementet My information, scrollas denne automatiskt näst längstner på sidan. Där finns en rubrik med samma namn som elementet, samt ett antal informa-tionsfält presenterade. Dessa är User, vilket beskriver användarens liu-id, Email, Name samtPhone number. De två senare fälten har informationen No number/name entered om användarensjälv inte valt att lägga till detta, vilket har implementerats med hjälp av attributet Placehol-der i HTML-input-taggen. Då endast liu-id anges vid registrering av nytt konto, finns denna

22

4.2. Implementation

information inte tillgänglig automatiskt. Genom att klicka på elementet Change information,som finns placerad ovanför informationen, kan användaren lägga till samt redigera sin an-vändarinformation. Vid ändring av användaruppgifter uppdateras dessa i databasen.

Vid klick på elementet Change information, öppnas en modal för användaren med rubrikenSettings. Där finns fyra fält, för att ändra användarens information. Liu-id är dock inte möjligtför användaren att ändra, vilket presenteras med en ljusare text jämfört med övriga fält, föratt på så sätt visa att informationen är låst. Nedanför fälten finns även en checkbox, vilken ta-lar om ifall användaren får meddelanden skickade även till sin e-post och inte bara lokalt påsidan. För att spara sina ändringar finns ett klickbart element, centrerat under informationen,med benämningen. Modalen stängs automatiskt efter detta och användaren ser därefter attinformationen under rubriken My information är uppdaterad. I modalen finns även ett klick-bart element för att ändra sitt lösenord, med benämningen Click here to toggle password settings.Genom att klicka på elementet utökas modalen med ytterligare tre fält, där användaren om-beds skriva in sitt nuvarande lösenord, nytt lösenord, samt repetera det nya lösenordet. Föratt dölja fälten, kan användaren klicka på elementet ytterligare en gång. Vidare så finns imodalen även ett klickbart element för att spara ändringarna, Submit password changes. Omanvändaren väljer ett nytt lösenord som inte uppfyller sidans krav (antal tecken, siffror samtgemener/versaler), samt om fälten nytt lösenord och repeterat nytt lösenord skiljer sig åt,genereras också ett popupfönster med information kring det aktuella felet. Funktionalitetenbakom lösenordsbytet är implementerat i ett script, där information skickas i JSON-formatvia Ajax.

Om användaren klickar på det klickbara elementet My messages, placerat högst upp påprofilsidan som nämnt ovan, så blir användaren automatiskt förflyttad längre ned på sidantill en rubrik med namnet My messages. Under denna rubrik kan användaren se de meddelan-den som skickats till sig av BikePool. Användaren ser vilket ämne meddelandet har, och enstor klickbar knapp med namnet read message har implementerats som vid klick öppnar uppen Bootstrap-modal där användaren kan läsa meddelandet och radera meddelandet. Vidarekan användaren se vilken tid meddelandet skickades/mottogs samt om meddelandet lästseller inte.

Elementet Order History öppnar vid klick en ny sida som visar användarens tidigare or-ders via deras respektive order-id. Användaren kan sedan trycka på ett order-id för att visamer information om just den ordern. Denna information är under vilken period cykeln varhyrd, priset för uthyrningen, området, samt vem användaren hyrde cykeln av. Den div somexpanderas när användaren klickar på order-id gör även ytterligare två klickbara elementsynliga. Dessa är Leave a review samt File a complaint. Längst ned på sidan finns även ett klick-bart element Back to profile som tar användaren tillbaka till profilsidan.

Leave a review dirigerar användaren till en ny sida. Denna sida presenterar en meny somlåter användaren välja mellan en av siffrorna 1-5 och ämnar att representera det betyg somanvändaren vill ge det tidigare hyrandet. På denna sida finns det även ett inmatningsfältsom låter användaren skriva in precis vad den vill angående tankar och dylikt angående dettidigare hyrandet. Längst ned på sidan visas en knapp, Send, för att skicka omdömet, samt enknapp Back to history som låter användaren återvända till den tidigare sidan.

Vidare finns även, som tidigare nämnt, det klickbara elementet File a complaint som ävendenna dirigerar användaren till en ny sida. Denna sida presenterar först ett inmatningsfältmed rubriken Subject där användaren skriver in ämnet på sitt klagomål. Detta inmatningsfältvisar även en placeholder innan dess att användaren har skrivit in någonting som ämnar attförklara för användaren hur formateringen av ämnet ska ske. Det finns även ett inmatnings-fält där användaren får skriva i klartext vad för klagomålen den har angående den aktuellaordern. Detta inmatningsfält har en rubrik Message. Längst ned på sidan hittas även ytterli-gare två klickbara element, Back to history samt Send message som dirigerar användaren tillförgående sida respektive skickar sitt klagomålsmeddelande.

Användaren kan på profilsidan även skapa en ny annons för att hyra ut sin cykel. Det-ta görs genom att som första steg, klicka på det klickbara elementet Create Ad, vilken finns

23

4.2. Implementation

placerad i profilsidans navigationsmeny (Figur 4.12). Användaren kan även skapa en annonsgenom att klicka på elementet markerat med ett additionstecken, placerad under rubrikenMy Rentals (Figur 4.13).

Figur 4.13: Additionssymbol för att skapa en annons samt två exempelannonser.

När användaren klickar på något av dessa element öppnas en modal där användarenfyller i uppgifterna som ska ingå i annonsen. Dessa innefattar område, upphämtningsplatsoch cykelns tidigare nämnda attribut. Vidare anges även mellan vilka datum användarenönskar hyra ut sin cykel samt att användaren blir ombedd att ladda upp en bild på sin cykel,vilket har blivit implementerat som ett krav för att annonsen ska gå att lägga upp. Precisovanför det inmatningsfält där användaren blir ombedd att fylla i priset/dag för sin cykelfinns en klickbar länk. Denna länk förklarar för användaren att om vederbörande kännersig osäker på hur eller vilket pris man ska sätta på sin cykel så kan man via länken gå till enPricing Guide som förklarar detta. När samtliga uppgifter är ifyllda och användaren har trycktpå Create Ad sker en omdirigerad till profilsidan, där användaren nu kan se sin nya annonsunder rubriken My Rentals.

Under rubriken My Rentals, som är placerad högst upp på My Profile-sidan, visas samtligaaktiva annonser som användaren själv har lagt upp. Dessa är större klickbara figurer som bliraningen förstorade när användaren svävar med muspekaren över dem, så kallad zoomeffekt,för att markera det aktuella elementet. Figuren visar cykelns pris per dag uppe i det vänstrahörnet gestaltad som en label på figurens bakgrundsbild, som visar den bild som användarenladdade upp i samband med annons-skapandet. Vidare visas området för cykeln samt datu-met den kan bli hyrd till, i det nedre segmentet (Figur 4.14). När man klickar på en av dessafigurer öppnas en modal som visar annonsens information. Här kan användaren ändra allinformation, fram tills dess att cykeln blir hyrd. Under denna rubrik finns även figuren somsymboliserar ett additions-tecken, nämnt ovan (Figur 4.13). Denna figur är ett klickbart ele-ment som vid klick öppnar upp samma modal som öppnas när användaren klickar på CreateAd och syftar således till att låta användaren skapa en annons.

24

4.2. Implementation

Figur 4.14: Annons för en cykel.

4.2.6 Köpprocess

Betalningssidan nås när användaren valt en cykel på ett specifikt datum. På sidan finns to-talpris (pris per dag * antal hyrda dagar), plats och valda datum presenterade, samt en bildpå cykeln och en karta för upphämtningsplatsen. Högst upp finns en progress bar som visarför användaren hur långt i köpprocessen denne har kommit (Figur 4.15). De steg som finnsär Review, Payment samt Done och dessa finns presenterade genom hela köpprocessen, genomatt markera med vit bakgrund samt siffra, vilket av de tre stegen användaren befinner sig påför tillfället.

Figur 4.15: Progress bar för köpprocessen.

Under informationen finns en betalningsknapp som är implementerad med Stripe API förkortbetalning, där användaren ombeds skriva in sina kortuppgifter. Dessa fält blir rödmarke-rade om formatet på kortnumret eller CVC-numret är felaktigt samt om datumet för kortet ärvalt i förfluten tid. Det finns även en checkbox, Remember me, vilken är valfri för användarenatt kryssa i. Denna används för att verifiera köparens identitet för framtida köp på BikePoolgenom att telefonnummer anges. Användarens mejl är förifylld, då inloggning krävs för be-talning. Efter betalning skickas ett autogenererat mejl med order-id, pris samt vilka datumcykeln har hyrts. Användaren omdirigeras även till en bekräftelsesida med samma informa-tion som ovan, samt namn, e-postadress och telefonnummer till uthyraren av cykeln. Överstpå sidan finns en tydlig rubrik att köpet har gått igenom.

Stripe är ett färdigbyggt betalningsalternativ som implementerats direkt i koden påserver-sidan. För att beräkna rätt pris skickas en parameter med antal hyrda dagar samt cy-kelns id från föregående sida, så dagspriset kan hämtas för aktuell cykel i databasen. Genomcykelns id, hämtas även cykelns position som används till Google Maps API för att visa rättposition på kartan. Google Maps API är även den implementerad direkt i koden, men påfront-end-sidan (Figur 4.16).

25

4.2. Implementation

Figur 4.16: Exempel på användning av Googles API för att visualisera lokaliseringen av encykel i Valla.

4.2.7 Databasstruktur

I det framtagna EER-diagrammet framgår det att en databastabell över användare, benämndUser, som listar användare (både uthyrare och hyrare), har skapats, se bilaga A (Figur A.3).Denna har attributen ID, som är tabellens primary key. Tabellen omfattar också liu-id, telefon-nummer, e-postadress, namn, hashat-lösenord, betalningsinformation samt ett attribut med dataty-pen boolean som sparar information om användaren vill ta emot informations-mejl.

Det är möjligt att, via webbsidans funktioner, hyra en cykel med specificerade attribut,vilket ledde till att ytterligare en databastabell kallad Bike Wish skapades. Denna databastabellinkluderar alla attribut som Bike gör och använder sig av ID som primary key samt vilkenanvändare som gjort önskningen, som är en foreign key och hänvisar till ID i klassen User.

Vidare ska en användare kunna få meddelanden skickade till sig, varpå databastabellenMessageToUser implementerades. Denna består av attributen ID, som är tabellens primary key,message, subject, timestamp samt ett boolean-attribut, isRead, som anger om meddelandet harblivit läst av användaren eller inte. Denna tabell har även en foreign key kopplad till ID imodellen User som berättar vilken användare som meddelandet berör.

Användaren ska även kunna skicka meddelanden till administratören. Därför skapa-des databastabellen ContactMessage. ContactMessage är uppbyggd på samma sätt som Mes-sageToUser men har inte attributet isRead, däremot har tabellen istället användarens name ochemail.

Sedermera skapades en databastabell för cyklar, vid namnet Bike med attributen Bike-IDsom fungerar som tabellens primary key, antalet växlar, plats, pris, två boolean-attribut somanger om cykeln har en lampa respektive om cykeln har en korg. Vidare innehåller tabellenattribut som start- och slutdatum, upphämtningsplats, minimala antalet dagar för reservationav cykeln, om cykeln har en bild samt i sådana fall bildens namn. Vidare finns även en foreignkey som beskriver ägaren av cykeln genom att tabellen är kopplad till ID i klassen User.

För att veta när cykeln är tillgänglig och lagra information kring detta så utformades entabell med datum då cykeln är tillgänglig, vid namnet AvailableBikeDate. Denna består avattributen ID, som är primary key, en boolean som berättar om datumet är tillgängligt föruthyrning eller inte, samt det aktuella datumet. Databastabellen har även en foreign key somger vilket Bike ID i class Bike den reserverade cykeln besitter.

Då användare ska kunna skicka ett eventuellt klagomål angående en aktuell reservationtill webbtjänsten, fanns ett behov av att skapa en databastabell som hanterar detta. Dennatabell, Complaint, berörs av attributen ID, som är tabellens primary key, ämne, meddelande,tidsstämpel, samt en boolean om användaren är en hyrare. Vidare finns även en boolean somanger om ärendet blivit löst eller inte, samt två foreign keys. Den ena är kopplad till ID iklassen User och anger vilken användare som har skickat klagomålet. Den andra är koppladtill Res ID i Reservations som ger information vilken reservation klagomålet berör.

Slutligen skapades en tabell över gjorda reservationer med attributen Res ID som är data-bastabellens primary key, start- och sluttid, pris, en boolean om reservationen är betald ellerinte samt två attribut angående reservationens eventuella recensioner och omdömen. Vidareär två foreign keys implementerade. En berättar vilken cykel reservationen berör genom att

26

4.3. Utvärdering

databastabellen är kopplad till Bike ID i klassen Bike, samt en är kopplad till ID i klassen Usersom anger vem som är den aktuella cykelns ägare.

4.2.8 Auto-skalning

Ett av de ursprungliga tekniska kraven som sattes upp för webbsidan var att den skulle ut-vecklas på ett sådant sätt att den kan användas oberoende av användarens skärmstorlek. Det-ta har implementerats på samtliga sidor med hjälp av Bootstraps rutnätssystem (eng. Bootstrapgrid system). Rutnätssystemet använder sig av en serie av kolumner, rader och containers föratt justera och skala innehållet på hemsidan. Kolumnerna kan skräddarsys med flera olikaprefix för att innehållet ska skala till rätt skärmstorlek. Webbsidan använder sig av prefixensm (small), md (medium) och lg (large). Denna auto-skalning innebär i praktiken att webbsidankan nås och användas på ett funktionellt sätt via mobiler, surfplattor såväl som datorer.

4.3 Utvärdering

Nedan presenteras resultatet av användartesterna som utfördes i syfte att utvärdera webbsi-dan. Fokus låg på att testa användbarheten i form av enkelhet och navigerbarhet, likt fråge-ställningen som presenterades under rubriken syfte.

4.3.1 Användartest 1

Första användartestet gjordes i slutet av sprint två. Testdeltagarna bestod utav fem studenterpå Linköpings Universitet, som matchade webbapplikationens sökta målgrupp. Tre testle-dare bevakade samtliga genomförda moment. Det som observerades var tiden det tog attgenomföra en specifik uppgift, antal klick samt antal felklick. Resultaten presenteras i ett an-tal diagram nedan, tillsammans med kommentarer och förbättringsförslag från deltagarnasom uppkom under testningen.

Figur 4.17: Resultat från testfallet Skapa en profil.

Första uppgiften som testdeltagarna fick genomföra var att Skapa en profil (Figur 4.17). Dengenomsnittliga tiden för att utföra momentet var 133.4 sekunder, det genomsnittliga antaletklick var 9.4 samt genomsnittliga antalet felklick uppmättes till 2. Fyra av fem deltagare fickskriva in lösenordet upprepade gånger för att klara de uppsatta säkerhetskraven, vilket re-sulterade i längre tid för att utföra momentet. Några testdeltagares respons efter testfallet varatt de ville bli automatiskt inloggade efter registrering av sitt användarkonto. Tiden för att fåbekräftelsekod via e-post upplevdes även av vissa deltagare som lång samt att information

27

4.3. Utvärdering

kring hur lösenordet skulle vara utformat saknades, alltså information om nödvändig längd,antal siffror och stora bokstäver. Genom att dubbelklicka på registreringsknappen sändes tvåmejl med olika bekräftelsekoder, något som inte uppskattades av testpersonerna då det ska-pade förvirring om vilken kod som skulle användas.

Figur 4.18: Resultat från testfallet Logga in och redigera profil.

Nästa uppgift var att Logga in och redigera profil (Figur 4.18). Fyra av fem deltagare kla-rade momentet helt utan felklick. Vissa testdeltagare upplevde det otydligt var ändringar-na av profilinformationen skulle göras. Efter redigering av ens profilsida saknades även enbekräftelse att ändringen blivit genomförd. Detta var något som upplevdes förvirrande avtestdeltagarna då de inte uppfattat om ändringen gått igenom eller inte.

Figur 4.19: Resultat från testfallet Skapa en annons.

Testfallet som sedan genomfördes av testdeltagarna var att Skapa en annons (Figur 4.19).En av fem deltagare klarade uppgiften utan felklick. Medelvärdet för det totala antalet klickuppmättes till 8.4, samt den genomsnittliga tiden uppmättes till 45.6 sekunder. Testdeltagar-na upplevde det otydligt var man skulle klicka för att skapa annonsen. Vid prissättning avcykeln önskades förvalda alternativ. Efter skapandet av annonsen skedde automatisk omdi-rigering till start-sidan, något som upplevdes negativt. Ytterligare information om vad somhänder efter att användaren skapat en annons önskades. Historiken av hyrda och uthyrdacyklar upplevdes som rörig, samt att all historik kunde ses (inte bara den inloggade an-

28

4.3. Utvärdering

vändarens). Det önskades även en direktlänk till hjälpsidan då testdeltagaren upplevde enosäkerhet och behövde hjälp.

Figur 4.20: Resultat från testfallet Hitta vem som grundat BikePool.

Testfall nummer fyra gick ut på att Hitta vem som grundat BikePool (Figur 4.20). Samtligatestdeltagare hittade till informationssidan utan några felklick, med en genomsnittlig tid på14.8 sekunder. Dock upplevdes sidan som svårläst då vissa delar bestod av en bild med ljusbakgrund med vit text ovanpå.

Figur 4.21: Resultat från testfallen Hyra en cykel.

Sista uppgiften var att Hyra en cykel (Figur 4.21). Testet genomfördes två gånger av samtli-ga testdeltagare för att kunna jämföra huruvida deltagarnas tid samt antal klick och felklickminskades eller inte jämfört med första gången. Fyra av fem testdeltagare minskade sin tidandra gången de genomförde momentet, medan tre av fem minskade antalet klick. Vidare såminskade två av fem testdeltagare antalet felklick, samt samma antal hade oförändrat antal.En av fem ökade antalet felklick andra gången.

Deltagarna upplevde det otydligt att annonsen var klickbar och att klick krävdes för attkomma vidare till bokning och betalning. Sorteringselementen upplevdes som röriga medmycket information. Vissa deltagare upptäckte att cyklar gick att välja i förfluten tid, någotsom borde markerats i kalendern som ej valbart. Betalningssidan med information kring den

29

4.3. Utvärdering

valda cykeln upplevdes som otydlig. Det upplevdes även negativt att priset ändrats fråndagspris till totalpris först vid betalningssidan.

Nedan visas ett utdrag från enkätundersökningen som genomfördes av samtliga deltaga-re efter avslutad testning. Graferna visar de frågor som fick högst (Figur 4.22) respektive lägst(Figur 4.23) medelvärde, där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 betyder Instämmer helt.

Figur 4.22: Resultat från enkätundersökningen. Fråga med högst medelvärde.

Figur 4.23: Resultat från enkätundersökningen. Fråga med lägst medelvärde.

4.3.2 Användartest 2

Andra användartestet genomfördes i slutet av sprint tre, vilket också var den sista utveck-lingsfasen. Likt det första användartestet bestod deltagarna av fem studenter studerandes påLinköpings Universitet, som matchade den identifierade målgruppen. Även detta test beva-kades av tre testledare och samma moment genomfördes, samt samma enkätundersökningefter avslutad testning. Resultaten från testfallen presenteras nedan i ett antal diagram, medtid för genomförande av specifik uppgift, antal klick samt antal felklick.

30

4.3. Utvärdering

Figur 4.24: Resultat från testfallet Skapa en profil.

I första uppgiften ombads testdeltagarna Skapa en profil (Figur 4.24). Alla testdeltagare somutförde momentet hade ett felklick, vilket i tre av fyra fall berodde på att de försökte loggain på sidan innan registrering. Den genomsnittliga tiden uppmättes till 90 sekunder, samt ge-nomsnittliga antal klick till 6.6. Kommentarer från testdeltagarna var att registreringslänkenvar för otydligt implementerad. Det upplevdes även som krångligt att skriva in lösenordet,då kraven för säkerhet upplevdes aningen höga. Samtliga testdeltagare misslyckades att fyllai ett korrekt lösenord på första försöket. Vidare så upplevdes popupfönstret angående lyckadregistrering, som ett onödigt och aningen irriterande moment då denna behövdes stängasmanuellt av testdeltagarna.

Figur 4.25: Resultat från testfallet Redigera profil.

I efterföljande testfall skulle deltagarna redigera sin profil genom att lägga till namn samttelefonnummer (Figur 4.25). Samtliga deltagare lyckades utföra uppgiften utan felklick. Dockupplevde vissa av deltagarna en osäkerhet när ändringarna skulle sparas, då det klickbaraelementet Submit upplevdes aningen dold mellan checkboxen samt de klickbara elementenför lösenordsbyte och för att stänga modalen. Checkboxens placering var även en aning hög-re än den tillhörande texten, vilket ökade intrycket av rörigt placerade element. Efter ändringav användaruppgifter, kommer som en konfirmation, ett popupfönster med texten att änd-ringarna blivit genomförda. Detta upplevdes som ett onödigt steg, samt ökade antalet klickför att utföra momentet.

31

4.3. Utvärdering

Figur 4.26: Resultat från testfallet Skapa en annons.

Testfallet då deltagarna skulle skapa en annons (Figur 4.26) utfördes av samtliga deltagareutan felklick samt ett totalt antal klick mellan sju till nio. Det klickbara elementet för att ska-pa en annons hittades snabbt av samtliga deltagare, samt fälten som skulle fyllas i upplevdestydliga. En av deltagarna önskade dock fler områden, Locations, för upphämtning av cykeln.Även vid detta test upplevdes popupfönstret, då annonsen skapats, som överflödig. På själ-va profilsidan visades historiken kring alla tidigare köp på sidan, gjorda av alla användare,vilket upplevdes förvirrande. Detta är information som inte borde visats.

Figur 4.27: Resultat från testfallet Hitta vem som grundat BikePool.

Nästföljande testfall bestod av att hitta grundarna av BikePool (Figur 4.27). Testet genom-fördes utan problem för samtliga deltagare, med ett klick samt inga felklick. Den genomsnitt-liga tiden uppmättes till 9.2 sekunder. Ingen av deltagarna hade några kommentarer ellerfunderingar kring momentet.

32

4.3. Utvärdering

Figur 4.28: Resultat från testfallen Hyra en cykel.

Som vid första användartestet genomfördes momentet Hyra en cykel (Figur 4.28) två gång-er av samtliga testdeltagare. Endast en av fem deltagare gjorde ett felklick vid första omgång-en, vilket till nästa omgång eliminerades helt. Det totala antalet klick minskades andra om-gången av fyra av fem testdeltagare och var oförändrat för en av fem. Tiden det tog att utföramomentet minskades av samtliga deltagare vid andra testomgången. En kommentar kringmomentet var att det upplevdes förvirrande att ha två olika klickbara element för att sökaefter cykel, Search samt Show all bikes. Det upplevdes även som ett störande moment att be-höva skriva in valda datum två gånger för att komma vidare till betalningssidan, en gång påstart-sidan, samt en gång på den valda cykelannonsen. Efter genomförd betalning dirigera-des testdeltagarna vidare till start-sidan i några sekunder, innan denne slutligen dirigeradestill bekräftelsesidan. Denna tid upplevdes som lång och förvirring uppstod när start-sidanvisades. Även bilden på cykeln på bekräftelsesidan saknade skalning, vilket resulterade i attden blev betydligt större i relation till resterande element.

Nedan presenteras de frågor i den efterföljande enkätundersökningen som fick högst (Fi-gur 4.29) respektive lägst (Figur 4.30) (Figur 4.31) medelvärde, där 1 betyder "Instämmer intealls" och 5 betyder "Instämmer helt". Två av frågorna fick samma medelvärde.

Figur 4.29: Resultat från enkätundersökningen. Fråga med högst medelvärde.

33

4.3. Utvärdering

Figur 4.30: Resultat från enkätundersökningen. Fråga med lägst medelvärde.

Figur 4.31: Resultat från enkätundersökningen. Fråga med lägst medelvärde.

4.3.3 Acceptanstester

De kontinuerliga acceptanstester som utfördes, framtagna utifrån gruppens definition of doneresulterade i upptäckten av ett antal fel och buggar. Dessa uppmärksammade och åtgärdadegruppen under varje sprint, och ytterligare funktionalitet fick inte utvecklas förrän de identi-fierade felen och buggarna hade åtgärdats. Felen åtgärdades och sidorna ansågs därefter vararedo för slutgiltigt acceptanstest. Det slutgiltiga acceptanstestet påvisade mindre buggar uti-från den framtagna definition of done som formulerats inom projektet (se metodkapitlet).

4.3.4 Åtgärder för samtliga tester

Åtgärder för samtliga tester vidtogs enligt tabell 4.1 nedan.

34

4.3. Utvärdering

Tabell 4.1: Vidtagna åtgärder för samtliga tester.

Åtgärder Användartest 1 Åtgärder Användartest 2 Åtgärder Acceptanstester

Automatisk inloggningefter registrering

Popupfönster vid lyckadregistrering,skapad annons samtvid ändring avanvändaruppgifterhar tagits bort.

Sökfunktionens logikomformulerades efterinsikten om att deninte fungerade somden skulle.

Information kring hurlösenordet skulle varautformat lades till somen beskrivande textbredvid rutan.(Antal tecken, siffror samtgemener/versaler).

Dirigering frånbetalningssidan tillbekräftelsesidan harimplementerats medmellanliggande sidaför att undvikadirigering till start-sidan.

About i navigeringsmenynhighlightades då användarenklickade på about,enligt definition of done.

Profilsidan designades omför att vara tydligare föranvändaren. Det somförtydligades var nuvarandeannonser, samt hur nyaskapas. Historiken förhyrda och uthyrda cyklar,samt hur användarenredigerar sinaanvändaruppgifter somnamn, telefonnummer ochlösenordsbyte förtydligades.Vidare tillades informationom hur prissättningkan gå till.

De två klickbaraelementen vid sökningav cykel har ersattsmed en centrerad,med benämningenSearch.

Rubriken på modalencreate ad ändrades frånsvart till vit enligtdefinition of done.

About-sidan gjordes merlättläslig med tonaderutor bakom texten såatt färgskillnaderna blevstörre och texten mer synlig.

Layouten i modalen förändring avanvändaruppgifter hartydliggjorts.

Historiken på profilsidanhar begränsats till attendast visa inloggadanvändares historik.Cykelbilden sompresenterades påbekräftelsesidan efterbetalning, harimplementerats medrätt skalning.

35

Kapitel 5

DiskussionFöljande kapitel diskuterar de resultat som tagits fram kopplat till den teori som presenterats,kopplat till frågeställningen.

5.1 Resultat

Det resultat som erhölls under projektet, från förstudiearbetet samt implementation och ut-värdering, diskuteras nedan.

5.1.1 Förstudie

Nedan diskuteras resultatet erhållet av förstudien, samt av den enkätundersökningen somlåg som grund för projektet samt den ursprungliga prototyp som utformades och som agera-de som riktlinje under utvecklingen.

5.1.1.1 Enkätundersökning

Svaren från enkätundersökningen låg till grund för tjänsten BikePool och ämnade att bekräf-ta eller förkasta ett behov och efterfrågan av tjänstens kärnverksamhet. Den första frågan ienkäten tydliggjorde graden av utbredning av cyklister hos studenter vid Linköpings Univer-sitet, där 100 % svarade att de äger en cykel. Av dessa medgav 75.5 % att de använder cykelnvarje dag och 15 % att de främst använder den på vardagar, vilket pekar på att studenter vidLinköpings Universitet har ett tydligt behov eller intresse av att använda en cykel som trans-portmedel i princip varje dag. För att sedan cementera detta antagande ställdes frågan om devar villiga att hyra en cykel när ens egna var trasig alternativt när de har en kompis på besök,där 93.2 % svarade att de var villiga. Resultatet bekräftar också tillsammans den ursprungli-ga hypotesen om att det råder en efterfrågan och ett behov av BikePools kärnverksamhet, attkunna hyra en cykel vid behov. Dock svarade endast 55.8 % att de var villiga att hyra ut sincykel. Detta implicerar en risk att efterfrågan hos de som vill hyra en cykel ej kan mättas dådet är ett starkt reducerat antal som faktiskt kan tänka sig att hyra ut sin cykel.

På frågan om vilka egenskaper en cykel har som intresserade målgruppen mest, var dettydligt att uppgifter om tillgänglighet, skick, upphämtningsplats och bild på cykeln var denmest efterfrågade informationen. Cykellampa, korg och antalet växlar ansågs av gruppensom relevanta filterparametrar som inte lika lätt kan tydas från en bild. Detta resultat, medenkelhet och navigerbarhet i åtanke låg till grund för att gruppen valde att inte inkludera förmånga cykelattribut och filterparametrar. Exempelvis valde gruppen därför att inte inkluderacykelns skick som ett attribut, utan får tydas av användaren ur bilden. BikePool ämnar tillatt skapa så många transaktioner som möjligt sinsemellan studenter, gruppen förde därförargumentet att användare kan omedvetet smalna av sin sökning för mycket, och resultera i attenkelheten skadas och att användaren inte hittar några cyklar om för många filterparametrarerbjuds, frustration hos användaren kan även skapas. Tack vare denna implementation såminskar risken för frustration som är i enighet med Lin, Yeh och Wei [26].

Gällande prissättningen på tjänsten var svaren relativt diversifierade, både gällande vär-deringen av sin egen cykel men även hur mycket de svarande var villiga att betala för att hyrasamt villiga att få betalt för att hyra ut sin cykel. Resultatet klargjorde att den mest lämpligaprissättningen görs av marknaden själv, likt det allmänneliga teorierna kring pris relaterat tillefterfrågan. Eftersom studenter i allmänhet lever på en begränsad budget, vilket klargjordesi marknadsföringsplanen, är det dessa som bäst avgör priset på produkten. I frågan om huren bekväm betalning skulle ske, svarade mer än 50 % att de föredrog att betalningen sker au-tomatiskt via webbsidan. Detta tillsammans med resultatet av frågan om vilka de viktigaste

36

5.1. Resultat

aspekterna är i hyrande-processen, som var att det skulle gå snabbt samt priset, resultera-de i ytterligare bekräftelse att BikePool fyller ett behov. Detta då tjänsten ämnar att erbjudaen möjlighet för att hyra/hyra ut i ett konsument-till-konsument tänkande vilket minimeraronödiga administrationstider och kostnader samt maximerar tillgänglighet samt flexibilitet.Detta under omständigheter där betalning sker via webbsidan, för att försäkra en säker ochbekväm betalningslösning.

5.1.1.2 Prototyp

Den ursprungliga prototypen för start-sidan som presenterades ovan (Figur 4.3), har fått ettförändrat utseende då det framkommit att designen och de olika elementen bör strukturerasmer lodrätt istället för vågrätt. Detta då denna utformning i större mån motsvarar teoriernakring single-page design[28] som BikePool i största möjliga utsträckning försöker följa, samtteoribakgrunden som gruppen själv lagt fram, om att nå en hög navigerbarhet och enkelhet.Idén är att minimera förvirring och frustration som leder till att användare lämnar sidangenom att presentera den viktigaste informationen på samma sida. [26]

Sök-sidan, vars prototyp-bild presenterades tidigare (Figur 4.4), har tagits bort helt ochall dess funktionalitet har istället förflyttats till att bli åtkomlig och implementerad via start-sidan, för att bättre korrespondera med den uppsatta frågeställningen. Detta grundar sig iatt projektgruppen kom till insikt att sök-sidans existens egentligen saknade mening. Vidarepekade resultatet av användartester på att det endast var förvirrande att ha en separat sök-sida samtidigt som möjligheten fanns att söka efter en cykel via start-sidan. Denna typ avförvirring kan enligt den uppsatta teorin leda till irritation och att användaren lämnar sidan.[26]

Login- och registreringssidan har näst intill helt utvecklats i linje med den ursprungligaprototypen (Figur 4.5). Detta för att teoribakgrunden menade att ett klickande mellan ett fler-tal olika sidor leder till en minskad navigerbarhet och att den vitala informationen istället skapresenteras enkelt och lättillgängligt.[17], [26] Vidare, av de fyra navigationselementen sompresenterades i prototypen har endast Home och About realiserats. Help-sidan har tagitsbort och dess funktionalitet har istället blivit implementerad på About-sidan. Leaser-sidanhar blivit ersatt av en sida med namnet My profile, som fyller samma tänkta funktionalitet.Fortsättningsvis har den logotyp som sågs i prototyp-bilderna realiserats med tänkt funktio-nalitet, alltså att den är klickbar och leder användaren tillbaka till start-sidan. Detta för att fåen utökad navigerbarhet. [38, 3]

5.1.2 Implementation

Implementationen av webbtjänsten ämnade att uppfylla det mål som sattes upp i frågeställ-ningen angående användbarhet i form av enkel-och navigerbarhet. Detta gjordes genom attför varje sida implementera faktorer som enligt teorin skapar just detta, samt genom attanvända resultaten från användartesterna. Den mest vitala informationen presenterades påstart-sidan [26], för att göra det enkelt för användaren och för att undvika onödig navigationsamt förhindra felnavigation och frustration. Genom att presentera en stor del av webbtjäns-tens innehåll på start-sidan, minskade även det totala antalet sidor, vilket är en viktig faktorför att öka just enkel-och navigerbarheten [23]. Även antalet element på sidorna har minime-rats [23], samt att liknande information har presenterats med urskiljande bakgrund [41] föratt göra det enklare för användaren att både navigera till, samt att ta del av informationen.Vidare har även viktiga element placerats så att de alltid är synliga för användaren, även dådenne scrollar på sidan, vilket är en viktig aspekt för navigerbarhet [36]. Detta är även viktigtsett ur Single-Page-design, då användaren annars behöver scrolla tillbaka till toppen av sidanför att navigera vidare [28].

37

5.1. Resultat

Nedan diskuteras resultatet mer i detalj, för varje sida, vilka åtgärder som vidtagits i formav design, funktionalitet samt placering av element och information för att uppnå enkel- ochnavigerbarhet.

5.1.2.1 Start-sidan

Start-sidan har designats med tanken att den mest vitala information ska vara den som an-vändaren möts av precis i början av sin vistelse på webbtjänsten.[26] Detta för att minimerafrustration och förbättra enkelhet och navigation.

Den text som beskriver för användaren att det är här denne söker efter en cykel har blivitdesignad i ett större och utmärkande typsnitt för att förtydliga funktionaliteten för använda-ren. Om användaren befinner sig i en situation där denne inte vet vilken information den villmata in i sök-inmatningsfälten, alternativt vill se samtliga cyklar på webbsidan av en annananledning uppnår individen detta genom att trycka på Search-knappen med tomma inmat-ningsfält. För att göra detta tydligt för användaren har en svävar-funktion implementeratsså att när användaren svävar (med musen) över Search-knappen får denna information omföregående. Detta förenklar och möjliggör en mer tillfredsställande användarupplevelse föranvändaren vilket kan leda till mindre frustration.[33], [26]

Javascriptfunktionen date-picker valdes att användas för väljande av datum då det medfören hög igenkänningsfaktor hos många användare i enighet med Bearman och Appleton [4],vilket förenklar processen och ger en känsla av trygghet i användandet.

Sedermera kan användaren som nämnt i resultatkapitlet klicka på ett klickbart elementmed namnet Advanced Search för att finna ett utökat område av inmatningsfält samt check-boxar för att smalna av sökningen. Denna funktion implementerades med hänsyn till fråge-ställningen gällande framförallt enkelhet med det bakomliggande argumentet att använda-ren inte behöver se och ta del av informationen som Advanced Search visar om användareninte söker efter ytterligare information. Därigenom visar funktionen endast den mest vitalainformationen för den aktuella användaren. Detta gör att resten av Search-sidan är enklare föranvändare att se och navigera sig igenom. Om användaren däremot letar efter den funktionsom Advanced Search ämnar att utföra hittar denne funktionen lätt då det klickbara elementetsom är kopplat till funktionen är designat med en urskiljande färg samt högst upp på sidan.Den mängd inmatningsfält och checkboxar som dyker upp följer samma struktur som sinamotsvarigheter på andra sidor vilket gör dem igenkännbara för användaren vilket stärkervederbörandes självförtroende och allmänna användarupplevelse. Det fält som dyker uppdå användaren klickar på elementet Advanced Search fastnar högst upp på sidan tills dess attanvändaren klickar ned fältet. Detta gör det enkelt för användaren att navigera tillbaka tillfältet om den skulle råka scrolla precis efter att den klickat på elementet.

Informationsrutorna som blivit implementerade på startsidan har blivit designade meden annan bakgrundsfärg och med tydliga rubriker för att särskilja dem från varandra ochfrån resten av innehållet på start-sidan. Detta leder till en ökad navigerbarhet på sidan föranvändaren och därmed förenklar det sökprocessen och reducerar söktiden. Samtliga av des-sa informationsrutor innehåller även ett klickbart element som tar användaren till respektivefunktion. Dessa klickbara element har blivit designad med namn för att tydligt indikera derasfunktion och särskilja dem ifrån varandra. [36, 22].

5.1.2.2 About-sidan

About-sidan innehåller till största del beskrivande innehåll. För att göra innehållet så läsligtsom möjligt är innehållet beskrivet i textform och inte i tabellform samt att texten är skrivenmed typsnittet sans-serif vilket ökar läsbarheten och enkelheten enligt framtagen teori. [41, 2]Ytterligare har boxar placerats bakom den beskrivande texten som kontrasterar textens färgför att, enligt teorin öka läsbarheten. [2]

38

5.1. Resultat

Initialt var About-sidan uppdelad i flera sidor som tog hand om hjälpbeskrivningar, tjäns-tens syfte samt information om webbtjänsten. För att uppnå Single-Page design slogs samtli-ga sidor ihop till en gemensam sida istället för att användaren skulle förvirra bort sig. Använ-daren kan istället scrolla sig igenom innehållet på sidan där den mest relevanta informationenpresenterades högst upp på sidan. Samtidigt minskas laddningstiderna och anpassningsbar-heten för mobilversionen av sidan ökade. Dessa faktorer bidrar till en ökad navigerbarhetoch enkelhet, i enlighet med teorin. [28, 18]

5.1.2.3 Navigationsmeny

Navigationsmenyn som implementerats har utvecklats med hänsyn till enkelhet såväl somnavigerbarhet. Enligt den framtagna teorin ska en navigationsmeny innehålla så få elementsom möjligt samtidigt som dessa element är lika och följer samma idékoncept i den visuellautformningen. Dock är det essentiellt att respektive element är representerade av namn/figursom tydligt skiljer på, samt indikerar navigationselementets inbyggda funktion.[36, 22] Vida-re, som nämnt i resultatet ändrar navigationsmenyelementen färg när användaren rör peka-ren över respektive element, detta är för att tydligt indikera att de är klickbara element samtvilket element som är aktuellt för ett eventuellt klick vilket följer teorierna för att uppnå enhög navigerbarhet.

Detta förenklar navigationsmenyn vilket ligger i linje med en hög enkelhet. Samtidigt somdet gör det enkelt för användaren att veta vart denne dirigeras genom att klicka på diverseelement, resulterar det även i en hög navigerbarhet. Vidare blir det element tillhörande densida som användaren befinner sig på markerat för att tydligt peka ut vilken den aktuellasidan är för användaren. Navigationsmenyn är även presenterad i tabellform, vilket enligtteorin ökar sidans enkelhet. [41]

Eftersom antalet element på navigeringsmenyn är få krävs inte att navigationsmenyn ärutformad som en rullgardinsmeny för mellanstora och stora skärmstorlekar, medan för småskärmar (mobilskärmar) blir navigationsmenyn en rullgardinsmeny för att skapa en tydligöversikt. [17]

Enligt den framtagna teorin ska navigationsmenyn vara så enhetlig som möjligt genomhela webbsidan och alltid ha samma utseende oavsett om användaren scrollar eller navige-rar sig mellan olika sidor. Sedermera har logotypen, presenterad i det vänstra hörnet, blivitimplementerad med funktionaliteten att den är klickbar och dirigerar användaren till start-sidan. Detta inger en känsla av trygghet och säkerhet hos användaren samt tillför en livlinaifall denne tappar bort sig på sidan och snabbt behöver hitta tillbaka. Att ha denna funktionimplementerad ökar starkt navigerbarheten och höjer potentialen att användaren finner sittbesök på webbsidan tillfredsställande och således gör återbesök. [19], [33]

BikePools logotyp har, som tidigare nämnts i resultat, blivit implementerad längst ut i detvänstra hörnet av menyn medan login/register samt Contact us blivit placerade i det högrahörnet. Enligt framtagen teori klargjordes det att element bör vara placerade i det vänstrahörnet i största möjliga mån, samtidigt som en logotyp bör vara tillgänglig längst ut till väns-ter, vilket är varför menyn har implementerats som den gjorts. [19]. [36, 33] Däremot följerelementen login/register samt Contact us teorin som talar för att en webbsida bör ha en över-gripande design som är lik andra webbsidor. Detta då de sistnämnda skapar en känsla avtrygghet samt ger en igenkänningsfaktor hos användaren som stärker möjligheten att använ-daren får en positiv användarupplevelse samt gör återbesök till webbsidan. [36, 33] Vidarehar valet gjorts att när en användare väl är inloggad visas ytterligare ett navigationselement,My Profile. I den ursprungliga prototypen förekom ett större antal navigationselement i navi-gationsmenyn, dessa var Home, Help, About och Leaser. Medan både Home och About är kvarhar Help och Leaser tagits bort som navigationselement. Detta då Help istället blivit imple-menterad som elementet Contact us, för att förtydliga elementets funktion. Leaser-sidan fyllersamma funktion som elementet My Profile men har även denna bytt namn för att öka enkel-och navigerbarheten för användaren.

39

5.1. Resultat

5.1.2.4 Kontaktformulär

Kontaktknappens placering i samband med att formuläret kan nås från alla sidor ökar enkel-och navigerbarheten för användare, samt att det minskar frustration över att behöva sökaefter önskat element. Kontaktformuläret syftar till att ge användare möjlighet att av olika an-ledningar komma i kontakt med administratörerna av tjänsten, exempelvis för frågor samtfeedback. Detta är den enda personliga kontakten BikePool har med dess användare, vilketbidrar till att processen behöver uppfattas som enkel och smidig samt vara enkel att nå. Manskulle kunna argumentera för att det även vore bra att användare skulle kunna bli kontaktadvia sin mejl och/eller sitt telefonnummer. Detta skulle däremot leda till en ökad arbetsbelast-ning på BikePools kundservice-tjänst vilket skulle implicera en längre svarstid och således enminskad enkelhet för användare.

Själva fälten i modalen har utformats med exempeltext, allt för att göra det enkelt föranvändare och visa vad denne bör fylla i för information. Användare väljer även ett ämnerelaterat till meddelandets innehåll, vilket underlättar då administratörer på BikePool skasvara på meddelandet. Längst ner, centrerad i modalen, finns en knapp med benämningenSend, vilket gör det enkelt för användaren hur denne navigerar vidare i processen för att skic-ka meddelandet. Efter meddelandet har skickats, stängs modalen automatiskt, för att tydligtvisa att processen är klar och för att undvika onödig vidarenavigering för användaren. Själ-va designen på modalen är utformad för att efterlikna övriga modaler och designelement påsidan, för att skapa en trygghet och igenkänningsfaktor hos användaren [36, 33].

5.1.2.5 Inloggning och registrering

Modalen för inloggning och registrering har blivit utformad för att i största möjliga mån kor-respondera med den uppsatta frågeställning angående navigerbar- och enkelhet. Vid desig-nen av modalen har det hafts i åtanke att placera och namnge element så att användare erhål-ler en hög igenkänningsfaktor och tydliga likheter med andra sidor. Detta stärker användaressjälvförtroende i användandet av tjänsten och således förbättrar den generella upplevelsen.Detta i sin tur leder till en ökad potential för återbesök vilket är mycket eftersträvansvärt. [36]

Formuläret för glömt lösenord har implementerats med inmatningsfält och hjälptexterför att klargöra situationen, förenkla och assistera användaren i största möjliga mån. Utfö-randesekvensen som sedan kräver inmatning av verifikationskoden användare får via mejl,är konstruerad för att användare, på ett så tydligt och enkelt sätt som möjligt, ska kunna ge-nomföra sina begär på ett tillfredsställande sätt. Genom att låta inmatningsfält skriva övervarandra och genom att utöka den ursprungliga modalen istället för att dirigera om använ-daren, reduceras förvirring och irritation, vilket kan göra användaren osäker och missnöjdmed upplevelsen på hemsidan. [26]

Enligt resultatet har en funktion som låter användare registrera sig implementerats. Re-gistreringsformuläret består av inmatningsfält med tillhörande hjälptexter för att förenklaupplevelsen för användare och reducera förvirring som annars kan uppstå om användareförsöker ange ett lösenord som ej är inom de uppsatta ramarna. Vi korrekt registrering blir an-vändaren automatiskt inloggad och slipper således extra steg samt musklick för att återigenbehöva navigera sig till inloggnings-sidan och logga in vilket tyder på en god navigerbarhetför användare.

Front-end funktionaliteten som hanterar när användare har matat in fel lösenord vid re-gistrering eller inloggning implementerades i syfte att underlätta för användare. Funktio-naliteten resulterar i ökad användbarhet i form av enkelhet och minskar arbetsbördan föranvändare samt minskar risken för frustration.

5.1.2.6 Profilsida

Profilsidan skapades för att ge användaren en enkel överblick över allt som har med denneskonto att göra. Då både användare som agerar hyrare samt användare som agerar uthyra-

40

5.1. Resultat

re erhåller samma visuella design på sina respektive profilsidor, krävs en tydlighet gällandeplacering av element för att undvika förvirring. [36, 22] Vikten av tydlighet framkom ävenunder användartesterna i slutet av sprint två, då flertalet testdeltagare upplevde frustrationoch förvirring vid navigering på profilsidan. Testdeltagarna upplevde främst förvirring gäl-lande historiken, då det upplevdes otydligt vad som gällde cyklar som användaren själv hyrtoch vad användaren hyrt ut.

För att underlätta navigeringen har all information implementerats på samma sida, enligtSingle-Page-design [28], löpande med tydliga rubriker för varje avsnitt. Genom de klickbaraelementen My information, Order history, Create Ad, Lease History samt My messages, går detdessutom oerhört snabbt att navigera mellan dessa. Då elementen alltid är synliga för an-vändaren, oavsett hur mycket användaren har scrollat ner på sidan, ökas både enkel- ochnavigerbarheten. Designen på navigeringselementen är gjord för att passa övriga elementpå sidan, samt koppla dess benämning och syfte med en relevant symbol. Med en symbolkan användaren snabbt navigera sig, utan att behöva läsa. Vidare har gruppen valt utnyttjaHTML:s anchor-tagg <a> genom att skriva en javascriptfunktion som förflyttar användarentill den <div> som respektive navigationselement refererar till, se Figur 5.1. På detta sätt slip-per användaren scrolla frenetiskt genom sidans innehåll samtidigt som Single-Page-teorin be-hålls och användaren inte behöver dirigeras till en ny sida [28]. Detta menar projektgruppenresulterar i en hög navigerbarhet i kombination med, som tidigare nämnt, att navigationsele-menten har blivit implementerad med HTML CSS-funktionen sticky som gör att navigations-elementen håller sig konstant visuella för användaren.

Figur 5.1: Kod-snipp av JS-funktion för att dirigering mellan Divar på samma sida.

En stor del av den information som användaren själv kan ändra och lägga till, så som an-vändaruppgifter och annonser, sker i Bootstrap-modaler för att undvika att vidaredirigering.Det gör också att användaren enkelt kan kryssa ned modalen om vederbörande vill bakåt,vilket är en viktig aspekt för att undvika dead-end-navigering [33].

Enligt resultatet har funktionen Pricing Guide implementerats. Denna implementation varett direkt resultat av den feedback projektgruppen fick från användartest sprint 2. Testper-sonerna hade åsikter om att prissättningen var otydlig och visste inte hur det skulle gå till.Denna funktionen och det innehåll som synliggjordes ökade därför webbsidan grad av en-kelhet och underlättade för användaren.

5.1.2.7 Köpprocess

Köpprocessen är utformad för att vara så enkel, navigerbar och snabb som möjligt. Betal-ningssidan innehåller tydlig information kring den valda cykeln. Högst upp på sidan finnsäven en förloppsindikator bar som tydligt visar för användaren vart i köpprocessen denne

41

5.1. Resultat

befinner sig. Detta överensstämmer med teorin framtagen av Page [32] för att uppnå en enkelköpprocess.

Betalningsknappen implementerades på sidan på ett tydligt sätt med en centrerad place-ring och urskiljande färg för att öka navigerbarheten genom att göra det enkelt för använda-ren hur denne går vidare i processen. Detta följer också den bakomliggande teorins riktlinjersom tagits fram av Page [32], som bör följas för att uppnå en enkel köpprocess.

På betalningssidan, innan användaren trycker på knappen för att betala finns det en klick-bar länk som lyder Terms of Usage & Agreement. Genom att klicka på denna länk får använ-daren upp information i en Bootstrap-modal, innehållande krav och skyldigheter som an-vändaren förbinder sig till genom att genomföra köpet. Då dessa rutor oftast upplevs somirriterande och onödiga valde gruppen att implementera denna funktion som valbar för an-vändaren. Det vill säga, användaren behöver inte läsa igenom informationen om den intevill, utan kan bara trycka på betala som vanligt. Detta sätt att implementera den sistnämndafunktionen leder till en ökad enkelhet hos användaren då den inte tvingas till att klicka sigigenom rutor som den eventuellt inte vill läsa igenom.

Vidare är formuläret där användaren fyller i sina betalningsuppgifter optimerat så endastde mest nödvändiga uppgifterna behöver fyllas i. Detta har implementerats genom att an-vändarens e-postadress redan är förifylld, vilket sparar tid för användaren. Det skapar ocksåen tydlighet med att endast ha några få obligatoriska fält att fylla i, samt att dessa fält varnarom användaren skulle fylla i fel format.

Informationen som användaren får upp när denne dirigeras till orderbekräftelsesidansamspelar även detta med teorin framtagen av Page [32]. Ett tack efter avslutad transaktionkan resultera i en betryggande och tillfredsställande känsla hos användaren som gör att den-na kan bli en eventuell återbesökare. Användaren får även en orderbekräftelse skickad till sine-postadress med samma information som tidigare visats på webbsidan, samt order-id för attytterligare förtydliga att köpet gått igenom samt för att göra det enkelt för användaren att nåinformationen kring köpet för eventuella framtida ärenden.

5.1.2.8 Databasstruktur

Den implementerade databasen gjordes enligt framtaget EER-diagram utan svårigheter. Detfanns emellertid en tabell, Bike Wish, som valdes att ej implementeras i front-end då övrigfunktionalitet valdes att prioriteras högre och implementeras under den begränsade tiden förutveckling. Dock beslutades inom projektet att låta tabellen Bike Wish ligga kvar i databasta-bellen eftersom att den är en önskad funktionalitet och ger på så sätt möjlighet att utvecklavidare funktionaliteten i framtiden.

5.1.3 Utvärdering

För att kunna identifiera fel och förbättringsmöjligheter under arbetet genomfördes an-vändartester och acceptanstester.

5.1.3.1 Användartest 1

Första användartestet gjordes i slutet av sprint två då det saknades tillräckligt mycket funk-tionalitet att testa redan under sprint ett. Vid testtillfället var majoriteten av back-end funk-tionaliteten implementerad, medan designen inte var lika välutvecklad. Projektgruppen vardärför högst medveten om att kritik kring detta var möjlig, vilket också var utfallet. De över-gripande kommentarerna från testdeltagarna var att sidan vid flera av testmomenten upplev-des förvirrande och aning rörig, vilket i de flesta fallen berodde på designen och placeringenav information och klickbara element. Denna information upplevdes som väldigt värdefull,då efterföljande sprint fokuserade nästan uteslutande på design och åtgärder av buggar.

Genom att få synpunkter från webbapplikationens slutanvändare, och från personer utan-för projektgruppen, kunde nya tankar väckas samt hjälpa gruppen att förstå vad som behöv-

42

5.1. Resultat

de prioriteras och korrigeras på sidan. Detta låg till grund för de designändringar som gjordesjämfört med den ursprungliga prototypen som togs fram i förstudien. Utan användartesternakan gruppen mycket troligt ha följt ursprungsidén, i tro om att det var det som slutanvändar-na sökte. Bland annat omformades profilsidan så att den stämde överens med det användarnasaknade i form av överskådlighet, navigerbarhet och enkelhet. Flera av elementen flyttadesoch rubriker skrevs om för att tydliggöra vad som rörde användare som är hyrare respektiveuthyrare, då profilsidan är samma för båda typer av användare.

Även de små detaljförändringar som gjordes på About-sidan för att förtydliga läsbarhe-ten är små ändringar, men de har stor betydelse för användbarheten genom att de minskarfrustration och osäkerhet. Detta kan vara faktorer som kan vara avgörande om användarenväljer att stanna kvar på sidan, göra återbesök samt sätta tonen på användarupplevelsen i sinhelhet.

Då enkelhet var en av huvudfrågeställningarna ansågs åtgärder så som den automatiskainloggningen efter registrering samt den automatiska ifyllningen av e-postadress vid betal-ning som väldigt nödvändiga. Detta eftersom det minskar ansträngningen och irritation överonödiga moment för användaren.

Testresultaten från momentet Hyra en cykel, vilket utfördes två gånger av samtliga delta-gare, bekräftade tillsammans med deltagarnas kommentarer, att sidans utformning krävdeen del förändringar för att förenklas samt öka navigerbarheten. Trots att testfallen utfördesdirekt efter varandra, vilket medförde att testdeltagaren andra gången var bekant med sidan,så förekom ändå fel samt förvirring. Enligt Tullis (2013) visar detta på att processen inte ärlätt att lära sig, vilket bidrar till en låg grad av användbarhet. Endast två av fem minskade an-talet felklick vid andra gången testet genomfördes, vilket kan anses som en relativt låg siffra.Denna upptäckt låg till grund för det designmöte som gruppen höll efter sammanställningenav användartesterna, för att på så sätt hitta åtgärder och förbättringar att implementera i denfortsatta designutvecklingen.

5.1.3.2 Användartest 2

Det andra användartestet utfördes i slutet av sprint tre, vilket medförde att både sidans funk-tionalitet samt design var i princip helt klar. Genom att testet utfördes några dagar innansprintens slut, fanns dock fortfarande utrymme att förbättra sidan och göra ändringar i ko-den utifrån utfallet från testmomenten. Jämfört med det första användartestet, var åtgärdernasamt kommentarerna från deltagarna betydligt färre och mindre omfattande. Detta kan tol-kas som att sidan har genomgått stora och betydande förbättringar under den avslutandesprinten, framförallt gällande designen som implementerats utifrån teorin om enkel- och na-vigerbarhet samt utifrån resultaten från det tidigare testet.

Trots att åtgärderna var betydligt mindre omfattande, så vidtogs åtgärder för att lösa des-sa. I flera av testmomenten fanns popupfönster som hade grundtanken att visa för använ-daren att ändringar blivit genomförda. Dessa upplevdes dock som störande moment, vilketgjorde att gruppen valde att ta bort dessa. Detta leder, förutom att överflödig informationtagits bort, att antal klick för flera av momenten kan reduceras, vilket går i linje med en enkeloch användbar sida. Utöver detta har även en mellanliggande sida efter betalning skapats, såatt dirigering till start-sidan innan bekräftelsesidan undviks. Detta var en betydande ändringför användbarheten, då visning av start-sidan skapade förvirring och osäkerhet hos samtligatestdeltagare. Bekräftelsesidan har även fått rätt proportioner, med rätt skalning av bilder ochelement, något som både skapar en tydligare sida samt kortare laddningstid.

Vid sökning efter cykel har även ett tydligt klickbart element med benämningen Search,ersatt de två tidigare elementen som skapade förvirring hur fortsatt navigering skulle ske.Elementet placerades centrerat under fälten med datum och plats, vilket ökade både enkel -och navigerbarheten. Efter att användaren har hyrt en cykel, har även layouten på historikenpå profilsidan ändrats. Tidigare visades all historik, även från andra användare, på testdelta-

43

5.1. Resultat

garens profilsida. Detta var något som skapade osäkerhet hos testdeltagaren, samt minskadeförtroendet för sidan då användaruppgifter inte upplevdes hanteras varsamt.

5.1.3.3 Sammanställning av användartester

Sammanfattningsvis har användartesterna varit väldigt givande, och hjälpt gruppen att fort-sätta utvecklingen av sidan. Det har speciellt varit viktigt för att undvika tunnelseende genomatt få in nya idéer samt synvinklar från personer utanför projektgruppen. Det går också att setydliga skillnader mellan de två användartesterna, genom att sidan förbättrats markant mel-lan de två testtillfällena. Framförallt upplevdes testdeltagarna mindre osäkra vid navigeringrunt på sidan, vilket också syns på resultaten. Vid bevakningen av testdeltagarna, uppfattadetestledarna frustrationen som betydligt mindre, vilket också syns i resultaten genom att an-tal felklick minimerats avsevärt. Testdeltagarna hade även betydligt färre kommentarer ochförbättringsförslag vid det andra testtillfället, både spontana under testningens gång samtefteråt vid mer eftertanke i och med enkätundersökningen. I resultaten från enkätundersök-ningen gick det att urskilja en förbättring som överensstämmer med de observerade resul-taten nämnda ovan kring minskad frustration. Detta tolkas som att sidan bättre uppfylldekraven för vad användarna vill ha.

Genom att jämföra resultaten från de båda användartesterna, går det att se att tiden attutföra de olika momenten har minskats i fyra av fem fall vid det andra användartestet (Figur5.2). Det testmoment som inte har minskats i tid är Skapa en annons, vilket troligen beror påatt ytterligare ett moment har lagts till genom att det är obligatoriskt att ha en bild på sinannons. Den genomsnittliga tiden har ökat med 13.6 sekunder, vilket gruppen anser vara enrespektabel ökning då fördelarna övervägar nackdelarna med tanke på att annonsen bättrekommer uppfylla användarnas önskemål. I enkätundersökningen som gjordes i förstudienvisade det sig att en bild på cykeln var den tredje viktigaste informationen en hyrare vill ha,tätt efter upphämtningsplats samt datum.

Totalt antal klick har också minskats i fyra av fem fall, medan ett av fem fall var oförändrat(Figur 5.3). Det moment om inte minskat i antal klick var Redigera profil, vilket troligen berorpå att ett popupfönster lagts till från förra användartestet, vilket orsakar ett extra klick. Medde åtgärder som vidtagits efter det sista användartestet, genom att flera liknande popupföns-ter tagits bort, finns ytterligare möjlighet att minska antalet klick.

Antalet felklick minskades för alla testmomenten och eliminerades helt vid tre av femtestmoment (Figur 5.4). Detta tyder på en klar förbättring av sidan från sprint två till sprinttre.

Figur 5.2: Total tid för de olika testmomenten. Jämförelse mellan Användartest 1 och 2.

44

5.1. Resultat

Figur 5.3: Totalt antal klick för testmomenten. Jämförelse mellan Användartest 1 och 2.

Figur 5.4: Totalt antal felklick för testmomenten. Jämförelse mellan Användartest 1 och 2.

Det går också att se en klar förbättring genom att studera fördelningen av svaren från denefterföljande enkätundersökningen som besvarades av alla testdeltagare. Det sammanlagdamedelvärdet för alla frågorna har ökat från 4.1 till 4.6, på en femgradig skala. Lägsta-värdethar också ökat från 1 till 2, samt att andelen med högst betyg har ökat betydligt (Figur 5.5).Detta kan tolkas som att själva upplevelsen på sidan också ökat jämfört med det första an-vändartestet.

45

5.2. Metod

Figur 5.5: Fördelning av svar från enkätundersökning. Jämförelse mellan Användartest 1 och2.

5.1.3.4 Acceptanstester

Genom att ha en tydlig definition of done formulerad i listform, blev det överskådligt vid ge-nomförande av acceptanstester, vad som var uppfyllt och vad som var felaktigt. Eftersom attsamtliga buggar och felaktigheter prioriterades och åtgärdades direkt utifrån de kontinuerli-ga acceptanstesterna sågs det till att sidan hela tiden var korrekt. Det gjorde att det slutgiltligaacceptanstestet blev smidigt och fångade upp små felaktigheter som undgått de kontinuer-liga tester som gjorts. Genom att ytterligare ha principen att aldrig pusha upp felaktig kod,ger det varje utvecklare inom projektet ansvaret att göra kontinuerliga tester av utveckladfunktionalitet.

5.2 Metod

I nedan avsnitt diskuteras tillförlitligheten på de metoder som använts i samband med för-studien, implementation och utvärdering. Detta görs för att kunna dra rimliga och trovärdigaslutsatser och för att slutligen kunna besvara den ursprungliga frågeställningen. Vidare dis-kuteras även ett avsnitt gällande källkritik.

5.2.1 Förstudie

Under förstudien utfördes enkätundersökning samt framtagning av prototyp.

5.2.1.1 Enkätundersökning

Antalet enkätsvar var 147 stycken vilket projektgruppen ansåg vara ett tillräckligt antal. Frå-gorna besvarades anonymt och via internet vilket kan användas för att motivera en genuiniteti svaren då enkätsvararen ej befann sig under stress/press när denne svarade. Å andra sidankan man föra argumentet att denna anonymitet kan leda till att enkätsvar blir konstlade, allt-så att det inte är separata personer som svarat för vardera enkätsvar. Detta är dock något somvalts att inte forskas vidare i utan projektgruppen har gjort antagandet att vardera svar hördetill en unik student.Om man däremot hade valt utforma enkäten så att det krävdes en unikIP för vardera enkätsvar hade detta ej varit ett eventuellt problem.

Om projektgruppen hade utfört mer djupgående intervjuer med studenter som komple-ment till enkätundersökningen hade ytterligare information kommit upp till ytan. Projekt-gruppen anser dock att detta inte skulle resultera i någon information så vital att den skullepåverka resultatet annorlunda då frågorna som ämnade att undersöka intresset/behovet av

46

5.2. Metod

BikePools kärnverksamhet var formulerade kort och koncist för att ge svar med så hög preci-sion som möjligt. Detta bekräftas av teorin kring hur enkäter ska formuleras. Persson påståratt frågan ska vara enkel och så kort som möjligt utan att förståelsen ska påverkas [34].

Alla frågor som ställdes via enkäten formulerades med slutna svar. Detta var för att pro-jektgruppen enklare skulle kunna analysera den inkomna datan. [34]. Svarsalternativen varfå till antalet och heltäckande, vilket gällde för större delen av frågorna. Dock borde svarenformulerats bättre för vissa av frågorna. Ett exempel är att de två frågorna om pris för att hyraoch för att hyra ut skulle haft samma prisintervall som svarsalternativ, vilket inte var fallet.Detta hade givit gruppen bättre material för vidare analys. Å andra sidan agerar BikePoolpå en konsument-till-konsumentmarknaden vilket gör att priset kommer reglera sig självt påmarknaden och att en vidare analys på så vis inte är nödvändig. Trots att mindre bra svars-alternativ formulerades i enkäten kunde projektgruppen få en överblick och därmed se attpriset skulle kunna möta efterfrågan.

Vidare fördelades enkäten via en informationskanal som endast inkluderar studenter påLinköpings Universitet vilket starkt bekräftar att rätt målgrupp har blivit nådd [12]. Däremotkan man argumentera för att enkäten skulle ha delats ut till en större variation av studen-ter gällande de program de studerar. Enkäten delades nämligen endast ut till studenter stu-derande civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi. Om man delat enkäten med andraprogram på universitet hade man antagligen fått annorlunda svar. Detta är dock inget somprojektgruppen ser som ett problem då antagandet görs att behovet av en cykel och såledesBikePools tjänst inte är unikt för något studieprogram utan gäller för studenter i allmänhet.

Slutligen kan det konstateras att resultatet av enkätundersökningen visar att behov samtefterfrågan av de sekundära såväl som primära tjänster som BikePool erbjuder finns, vilketsåledes mynnade ut i att projektkonceptet förverkligades.

5.2.1.2 Prototyp

Den ursprungliga prototypen togs fram vid projektets uppstart. För att involvera samtligagruppmedlemmar utnyttjades idéframtagningsprocessen brainwriting för att få fram önskadfunktionalitet och en enhetlig bild över slutprodukten. Därefter för att få en så diversifieradoch nyanserad prototyp som möjligt så fick vardera projektmedlem måla upp den helhets-bild, eller idé på sid-utformning, som de hade för webbsidan på ett papper. Därefter fick allagå igenom sin egna idé och lyssna på resten av gruppens idéer. Efter diskuterades det ochröstades fram ett koncept som alla var nöjda med.

Arbetssättet i sig fungerade bra då alla medlemmar fick vara delaktiga och visa fram si-na idéer och tankar. Det var dock svårt att vidare hålla sig till den framtagna prototypennär sidan väl skulle designas. Detta berodde nog på att en komplett prototyp, så som teorinbeskriver [25], inte var helt framtagen. Projektgruppen fokuserade framförallt på dimensio-nerna utseende och funktionalitet och mindre på de tre andra aspekterna som Lim beskriverbör has i åtanke [25]. Detta var nog antagligen för att man som person bara tänker på detvisuella när man ska rita och komma med idéer. Det är lätt att till exempel glömma bort attfundera kring hur relationen mellan objekt och element ska se ut eller vilken datastorlek manska ha.

Vidare krävdes det vissa förändringar i prototypen när teori kring navigerbarhet och en-kelhet togs fram. Eftersom projektgruppen skulle fokusera på att utforma en webbapplika-tion utifrån dessa aspekter var gruppen också tvungen att ändra i den ursprungliga prototy-pen när teorin hade analyserats. Detta skapade inga större hinder i själva utvecklingsproces-sen då implementeringen av design inte påbörjades för än i sprint 3.

Trots att ändringar i prototypen fick göras kontinuerligt under den första sprinten, var denett mycket bra underlag vid utformning av designen på sidan. Resultatet av den klara web-bapplikationen liknar nämligen i stora drag den prototyp som tog fram i början av projektetoch även om ändringar såklart har gjorts så var metoden för framtagningen av prototypen enmycket viktig del i arbetet.

47

5.2. Metod

5.2.2 Implementation

Det valda arbetssättet gruppen använt sig av anses i efterhand överlag ha varit tillräckligtbra för projektets omfång i och med att hemsidan till slut gjordes klar inom den önskadetidsramen. Dock hade flera av metoderna brister, och huruvida andra metoder bör ha använtsdiskuteras nedan.

Att utnyttja parprogrammering anses utifrån resultatet och situationen projektgruppenbefann sig i varit ett framgångsrikt angreppssätt. Även om Hannay et. al. visar att parpro-grammering har en relativt negativ effekt hur mycket man anstränger sig i arbetet, skriverde även att parprogrammering är snabbare och effektivare då uppgiften inte är vidare kom-plex, och ger lösningar av högre kvalité då problemen är komplexa.[13] Med detta i åtanke,anser gruppen att det kanske hade varit bättre att parprogrammera endast under de enklaredelarna av implementationen som inte krävde ett resultat av hög eller låg kvalité, och iställetanvända sig av soloprogrammering för de delar som krävde medelhög kvalité. Anledning-en till att parprogrammering nyttjades var dock att kunskapsnivån inom gruppen upplev-des som låg hos många gruppmedlemmar. Individer i gruppen upplevde det också som entrygghet att programmera med en annan medlem. Därmed kan man ifrågasätta om huruvidagruppmedlemmarnas generella upplevelse av projektet hade blivit bättre med ovan nämndaupplägg, eller om det upplägg som valdes faktiskt var det bästa.

Att rotera rollen som Scrum Master gjordes dels i syftet att fler gruppmedlemmar än enskulle få tillfälle att testa på rollen och dels för att fördela ansvaret. Under arbetets gångupplevdes det som ett fungerande koncept men faktum är att det enligt Bollujo inte finnsnågra empiriska belägg för att rotation av rollen skulle vara bättre än att inte rotera. Tvärtomskulle det kunna skapa inkonsistens i gruppens arbetsmetoder, och därmed eventuellt riskeraatt sakta ned arbetet. [6] Dock såg gruppen detta som ett positivt inslag i projektet, eftersomprojektets huvudsakliga syfte var att gruppens medlemmar skulle lära sig arbetsprocessen såbra som möjligt.

5.2.3 Utvärdering

Utvärderingen genomfördes genom att utföra användartester och acceptanstester.

5.2.3.1 Användartester

Användartesterna som genomfördes var två till antalet och inträffade i slutet av sprint 2 och3. Hasan menar just att kontinuerliga tester är viktiga då de bidrar till en ökad kundnöjdhet[14]. Det var naturligt att genomföra testerna vid just dessa tillfällen då projektgruppen ar-betade enligt Scrum-metodologin. Testerna hade också kunnat genomföras i slutet av sprint1 men mycket lite funktionalitet och design hade då implementerats. Gruppens beslut vardärför att inte genomföra detta. Istället hade ett test på prototypen kunnat göras. Då web-bapplikationens slutresultat i stora drag liknar den initiala prototypen hade ett sådant testvarit av betydelse. Detta hade kanske gett projektgruppen en tidigare input om förbättringarsom redan under sprint 2 hade kunnat implementeras.

Vidare så utfördes testerna av den tänkta målgruppen, vilket beskrivs som betydelsefullti teorin [14]. Alla testare tillhörde målgruppen men bestod bara av studenter vid LinköpingsUniversitet på programmet industriell ekonomi. Detta kan ses som en begränsande faktor föratt representera hela BikePools målgrupp som består av alla studenter på Linköpings Univer-sitet. Dock anser ändå gruppen, likt vid enkätundersökningen i förstudien, att studenter påindustriell ekonomi inte skiljer sig nämnvärt mot studenter studerandes på andra program.Men såklart finns en liten skillnad mellan dessa två grupper. Att genomföra tester på stu-denter studerandes på andra program hade givit en än mer diversifierad testgrupp även omresultatet kanske inte hade förändrats nämnvärt. Testdeltagare bestod också av likar delarmän som kvinnor vilket skapade en så diversifierad testgrupp som möjligt efter ovanståendeförutsättningar.

48

5.2. Metod

Under användartesterna bevakades varje deltagare av tre testledare, vilka fördelades pårollerna instruerande, tidtagare/enkätansvarig samt räknare av antal klick/antecknare. Un-der testets gång övervakades både skärmen samt deltagarnas reaktioner vid olika moment,vilket gav både mätbara resultat samt resultat i form av känslor som frustration och förvir-ring. Antalet testledare upplevdes som lagom då det fanns gott om utrymme att utföra sinauppgifter samt iaktta testdeltagaren och samla in resultat på ett kompetent sätt. Antalet kun-de dock för testdeltagaren upplevas som många och att en press att göra fel då blev större.Att eliminera alla testledare och istället filma skärmen hade kanske skapat en mer avslapp-nad stämning för deltagaren. Dock hade detta gjort att ansiktsuttryck och reaktioner hademissats, vilket för projektgruppen gav mycket information om vad som behövdes förbättraspå sidan.

Det första momentet som testdeltagaren utförde var att genomföra ett antal uppgifter, vil-ka upplevdes som relevanta då de mest vitala delarna på sidan testades. För varje uppgiftsom genomfördes mättes Task sucsess, Time on task, Efficency, Errors och Learnability, vilkaär de fem grundläggande prestandamått som borde mätas [1]. Projektgruppen angås dessamått som bra då de lätt kunde analyseras och jämföras. Dock valde gruppen att endast utföraLearnability-testet på en av uppgifterna. Detta då denna uppgift innehöll många steg och varden primära uppgiften på sidan. Att mäta Learnability på fler av uppgifterna hade såklartgivit mer data och mer underlag vid analyser. Att dock be testdeltageran att hitta samma in-formation som den nyss letat upp, hade varit onödigt och tiden hade såklart andra gångenförbättrats. Därför valdes detta att inte göras. En förbättringsmöjlighet för att just testa Le-arnability, hade varit att genomföra samma test med samma person fast med några dagarsmellanrum. Detta hade antagligen givit gruppen en mer verklighetstrogen data. Detta hadedock varit svårt att genomföra då det nu var svårt att hitta testdeltagare som var villiga attställa upp.

Nästa moment var att fråga ut testdeltagaren via ett frågeformulär. Frågorna som ställdesvar enkla och tydliga för att få ut så mycket information som möjligt. [34] Frågorna hadeformulerats som rankingfrågor där testdeltagaren fick uttrycka sin uppfattning om naviger-barhet och enkelhet på en skala 1-5 [7]. Vissa av frågorna var dock svåra att svara på föranvändaren då de kanske inte stött på problemet som frågades efter eller inte sett eller söktefter den information som gruppen undrade var lätt att hitta. På så vis hade en kryssruta vetej/ingen åsikt varit betydelsefull då resultatet på dessa frågor nu inte helt stämde överensmed vad testdeltagarna egentligen tyckte och upplevde. En annan förbättringsåtgärd hadekunnat vara att på ett bättre sätt formulera frågorna utefter de uppgifter som testdeltagarentidigare hade genomfört.

5.2.3.2 Acceptanstester

Genom att formulera definition of done som acceptanstestets kriterier med utgångspunkt ikravspecifikationen 1 och kontinuerligt uppdatera den varje sprint, säkerställdes det att de-finitionen hela tiden var aktuell. Samtidigt säkerställdes det att samtliga projektmedlemmarvar medvetna om hur sidan skulle se ut. Detta möjliggjorde att fel och buggar hela tiden kun-de lyftas fram och noteras allt eftersom de upptäcktes och på så sätt försäkrades det om attinga buggar föll mellan stolarna. Genom att utgå från metodiken att kontinuerligt utföra ac-ceptanstester samt att prioritera åtgärdande av fel underlättades arbetet. Vidare resulteradedet i att det slutgiltiga acceptanstestet var särskilt bra då de flesta fel redan hade upptäcktsoch åtgärdats. Det slutliga acceptanstestet utgick från de uppsatta definition of done och blevtestets testplan 2. Detta slutliga test gjordes av gruppens medlemmar i slutet av sprint 3 närwebbapplikationen var helt klar. Dock hade denna process kunnat förbättras om en använ-

1Acceptanstester http://www.sast.se/q-moten/2010/stockholm/q15/SAST_Q15_Rylander_Acceptanstest_ar_mer_an_du_tror.pdf2Testning http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2016/course/TDA550/Resources/Testning.pdf

49

5.3. Samhälleliga och etiska aspekter

dare som inte alls hade någon insikt i bakomliggande funktioner på sidan, hade genomförttesterna 3. Detta hade påvisat webbsidans acceptans på ett bättre sätt.

5.2.4 Källkritik

För att få tillgång till vetenskapliga artiklar har gruppen bland annat valt att använda bib-lioteksdatabasen vid Linköpings universitet. Gruppen har valt att främst fokusera på källorfrån denna sida eftersom dessa är offentligt publicerade vetenskapliga artiklar vilket medföratt de är referensgranskade och således erhåller en hög trovärdighet. Under arbetet har grup-pen inte kommit i kontakt med källor som säger emot varandra vilket ökar den redan starkatrovärdigheten.

En nackdel som dock bör uppmärksammas berör tiden för publicering av vissa källor.Det finns nämligen en del källor som är äldre än 15 år, detta skulle kunna implicera att deteorier/verktyg/metoder och slutsatser presenterade har blivit förlegad och således ej går attapplicera i BikePool som projekt. Lyckligtvis noterade gruppen detta hot mot trovärdigheteni ett tidigt stadium av arbetet vilket resulterade i en ökad försiktighet och en mer kritiskingångsvinkel vid inhämtning av data ifrån denna typ av källor.

Ett exempel där information kan ha blivit utdaterad är den snabba utvecklingen av dato-ranvändandet de senaste åren. Detta medför att forskning inom detta område snabbt riskeraratt bli utdaterad jämfört med andra forskningsområden som inte genomgår samma extremautveckling. Samma gäller kvantitativa analyser i stort. Det finns idag mer precisa och korrek-ta verktyg för att genomföra insamling av kvantitativ data. Detta skulle kunna implicera attdet uppstår en skillnad i resultatet om samma studie som genomfördes för ett antal år sedan,genomfördes idag.

Ett mer konkret exempel på en äldre källa som är använd är web style guide: Basic designprinciples for creating web sites [36, 33] som är ifrån 1999. Gruppen har dock valt att ta meddenna källa med hänsyn till dess hög relevans för arbetet. Värt att nämna är att gruppen hartagit till de försiktighetsåtgärder nämnda ovan samt i möjliga fall dubbelkollat informationenfrån denna källa med andra källor, innan gruppen använt material.

Vidare, under den tekniska implementationen har gruppen i vissa fall använt sig av käl-lor som inte varit vetenskapliga artiklar per definition. Anledningen till detta har varit attrelevansen i det aktuella materialet har varit hög i kombination med att de har varit svårtatt få tillgång till all information berörande ett specifikt ämne, enbart genom vetenskapligaartiklar. Exempel på sådan information som hämtats från den sistnämnda typen av källor ärinformation berörande hur olika syntax fungerar. Givetvis gäller detta, som indikerat i ovanexempel, material som inte faller under samma grad av importens att vara helt korrekt ochsom i sådana fall korrigeras med den naturliga utvecklingen.

5.3 Samhälleliga och etiska aspekter

Nedan diskuteras samhälleliga aspekter, säkerhet samt etiska aspekter som bör tas hänsyntill vid ett offentliggörande av BikePool.

5.3.1 Miljö- och kostnadsaspekter

BikePools syfte med att agera som en konsument-till-konsument-plattform är något somgruppen anser ligger rätt i tiden, med tanke på det konsumtionssamhälle som råder samt dehögst aktuella klimatutmaningarna. Genom att både använda sig ut av ett återvinningstänkgenom att utforma en tjänst där man hyra ut en begagnad cykel flera gånger och således max-imera dess användning över dess livslängd, samt att cykeln i sig är ett miljövänligt alternativi relation till andra transportmedel, vinner BikePool många fördelar. Tack vare att tjänsten

3Testning http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2016/course/TDA550/Resources/Testning.pdf

50

5.3. Samhälleliga och etiska aspekter

utformats som en helt digital plattform, så finns heller ingen negativ miljöpåverkan i form avpapperskvitton och liknande.

Vidare är cykel ett billigt och smidigt transportmedel som är väl anpassat för studenter,vilket är målgruppen för tjänsten. Då studenter, som tidigare nämnts lever under en högstbegränsad budget, är pris en viktig aspekt att ha i åtanke för att tjänsten ska kunna överlevasamt vara konkurrenskraftiga på marknaden. Detta påvisades även i enkätundersökningen,där pris var en viktig faktor för användarna. Då marknaden själv sätter priset där utbud ochefterfrågan möts, anser gruppen att detta kommer matcha studentens budget på ett kompe-tent sätt. BikePool har valt att inte ta några kostnader för användandet av tjänsten, utan helasumman som hyraren betalar går direkt till uthyraren. Detta möjliggör ett lågt pris, vilket för-hoppningsvis ökar spridningen för tjänsten samt antalet användare. Konkurrensmässigt sett,anser även projektgruppen att det är ett nödvändigt koncept, då användare annars kunnathyra privat av varandra, alternativt välja en annan liknande aktör.

För att hjälpa uthyraren att sätta pris på sin cykel finns ett skapat dokument, Pricing guide,där användaren får hjälp med just detta. För att få ett pris som matchar marknaden, uppma-nas uthyraren att kolla de redan skapade annonserna för att på så sätt ge ett rimligt pris.

5.3.2 Säkerhet

För att BikePool ska kunna lanseras publikt, krävs att ytterligare funktioner implementeras.Dels är den övergripande säkerheten på sidan för låg för att kunna anses vara tillräckligtsäker för en användare. Säkerhet har inte varit av högsta prioritet vid implementationen,varför detta är något som bör ses över vid en lansering. Dock har ett visst säkerhetstänkfunnits med vid hela skapandeprocessen, med bland annat autentisering vid registrering,vilket förhindrar att någon skapar ett konto i någon annans namn. Vid skapande av kontofinns också strikta krav för hur lösenordet ska vara utformat, med både krav på minsta antaltecken samt siffror och gemener/versaler. Dessutom har ett färdigskapat betalningssystem,Stripe, implementerats för att undvika att känslig användarinformation som kortuppgiftersparas i databasen.

5.3.3 Etiska aspekter

Det finns ytterligare etiska aspekter att ta hänsyn till, kring vem som bär ansvaret vid ut-hyrning av en cykel. I dagsläget har BikePool frånsagt sig allt ansvar kring oförutsägbarahändelser som kan uppstå under perioden då cykeln är uthyrd. Allt ansvar kring om cykelnskulle återlämnas med betydande skador alternativt blir stulen under perioden för uthyr-ning, lämnas helt och hållet att göras upp mellan hyrare/uthyrare. Detta är något som kanupplevas osäkert och otryggt för speciellt uthyrare, vilka lämnas helt utan några garantierför att cykeln över huvud taget kommer att återfås. Även för hyrare kan det skapa en osä-kerhet, då det inte finns några garantier för att cykeln är i det skick som annonsen hävdar.Dock anser projektgruppen att några åtgärder gällande detta skulle vara svåra att praktisktimplementera och följa upp, vilket har resulterat i att detta lämnats helt till användarna. Dockhar ett dokument, Terms of Usage & Agreement, skapats som användarna accepterar i och medatt betalning sker. I detta dokument står allmänna villkor för vad som gäller vid brukandetav hemsidan, inklusive hantering av information och bilder som presenteras på sidan, samtatt BikePool avsäger sig ansvaret för skador/stulen cykel.

En av de fundamentala antagandena för BikePools existens är att den bara riktar sig mel-lan studenter, något som projektgruppen anser minskar risken för bedrägeri. Detta visade sigäven i enkätundersökningen, då betydligt fler var villiga att hyra ut sin cykel till en annanstudent, jämfört med en okänd användare. Detta kan tolkas som att det finns en lojalitet stu-denter emellan, samt att bedrägeri antas minska när möjligheten att vara anonym på sidansaknas.

51

5.3. Samhälleliga och etiska aspekter

I takt med att BikePool potentiellt skulle få en tillväxt i sin verksamhet, alltså att använ-darantalet samt antal annonser skulle öka, skulle även möjligheten att granska vad använda-re publicerar för information och bilder minska. BikePool har i dagsläget ingen automatiskfunktion som kan filtrera bort oönskad data. Det finns heller ingen möjlighet att förhindraanvändare från att sprida och utnyttja en annan användares uppgifter till annat än BikePoolssyfte. Dessa punkter finns dock med i Terms of Usage & Agreement, vilket alla användare måstegodkänna för att få bruka hemsidan. Dock kan det vara svårt för BikePool att upptäcka enöverträdelse av avtalet.

Ångerrätt är inte något som tillämpats för BikePool, varken om hyrare eller uthyrare skul-le ångra sig. Om en sådan situation skulle uppstå är det upp till hyrare och uthyrare att till-sammans komma överens om en lösning. Det finns heller inget enligt lag som berättigar attångerrätten är ett krav, då tjänsten är utformad för att gälla en specifik tid, vilket inte innefat-tas i lagen om ångerrätt.

52

Kapitel 6

SlutsatsProjektets frågeställning var hur en webbapplikation för uthyrning av cyklar kan utformasoch implementeras för att uppnå god användbarhet i form av enkelhet och navigerbarhet? Iföljande kapitel diskuteras vilka slutsatser som gruppen har kunnat dra med utgångspunkt iden framtagna teorin, den använda metoden samt resultaten från de genomförda användar-testerna.

Enligt Lee och Kozar [23] finns en stark korrelation mellan just enkel- och navigerbarhet.Enkelheten handlar främst om att eliminera alla onödiga element som har med design ochinnehåll att göra samt minimera antalet sidor [23]. Detta var något som också bekräftadesvid användartesterna och som uppnåddes både genom att minimera antalet element samtsammanfoga sidor för att minska omfattningen jämfört med den ursprungliga prototypen.Genom att ha färre antal element och sidor, blir det även enklare för användaren att navigera[23]. Med detta som bakgrund har gruppen dragit slutsatsen att genom att minimera antaletelement ökar enkelheten.

Vidare har textens placering samt gruppering av text efter innehåll applicerats för att upp-nå en ökad enkelhet. Att avgränsa textinnehåll med en annan bakgrundsfärg, är en faktorsom bidrar till en ökad enkelhet [41], vilket också bekräftades i det första användartestet dåviss text upplevdes som svårläst innan detta hade implementerats. Därav har gruppen dragitslutsatsen att genom att avgränsa textens innehåll ökar enkelheten. För att ytterligare uppnåenkelhet gällande köpprocessen, har de riktlinjer framtagna av Page [32] tillämpats.

För att uppnå en effektiv tillgång till informationen på sidan, vilket är en betydandeaspekt för navigerbarhet [36], har viktiga element placerats på så sätt att de alltid är synligaför användaren, oavsett om denne scrollar ner på sidan. Det finns även en konsistent designöver hela webbsidan, där navigationsmenyn behåller sin position oavsett sida, vilket ocksåökar navigerbarheten [36] [33].

Ovan nämnda funktioner och design har implementerats med utgångspunkten i Single-Page design, vilket används för att undvika att användaren felnavigeringar sig på sidan [28].

Användartesterna som går i linje med nämnd teori och utgår från framtagna prestanda-mått, påvisade ett gott resultat som förbättrades kontinuerligt. Det är emellertid svårt att be-svara frågeställningen angående användbarhet med avseende på enkelhet och navigerbarhetdå det inte finns något ändligt slut av förbättringsmöjligheter. Vidare har det konstaterats attnavigerbarhet är starkt korrelerat till enkelhet vilket implicerar att en förbättring av det enaleder vanligen till en förbättring av de andra. De slutsatser som dock kan dras gällande huren webbapplikation ska utformas för att uppnå en god användbarhet i form av enkelhet ochnavigerbarhet är att samtliga onödiga element ska elimineras. Vidare att antalet sidor ska mi-nimeras som ett resultat av en single-page design, för att förenkla navigering för användarenoch reducera felnavigering. Text ska grupperas och avgränsas med åtskiljande bakgrundsfär-ger och köpprocessen bör korrespondera med Pages [32] riktlinjer. En konsistent design skaråda över hela webbsidan där navigationsmenyn alltid behåller sin position samtidigt somwebbsidans viktiga element alltid är visuella.

53

Litteratur[1] William Albert och Thomas Tullis. Measuring the user experience: collecting, analyzing, and

presenting usability metrics. Newnes, 2013.

[2] Evelyn Lee Barney. ”Designing Websites for Universal Usability”. I: The Accessible Web(2011).

[3] Jason Beaird. The principles of beautiful web design. Sitepoint, 2010.

[4] Nick Bearman och Katy Appleton. ”Using Google Maps to collect spatial responses ina survey environment”. I: Area 44.2 (2012), s. 160–169.

[5] Nigel Bevan. ”Usability”. I: Encyclopedia of Database Systems. Springer, 2009, s. 3247–3251.

[6] Narasimha Bolloju, Rahul Chawla och Rajat Ranjan. ”Pros and Cons of Rotating Sc-rum Master Role: A Qualitative Study”. I: Proceedings of the 11th Innovations in SoftwareEngineering Conference. ACM. 2018, s. 13.

[7] John Brooke m. fl. ”SUS-A quick and dirty usability scale”. I: Usability evaluation in in-dustry 189.194 (1996), s. 4–7.

[8] Cudjoe Dan. ”Consumer-To-Consumer (C2C) Electronic Commerce: The Recent Pictu-re”. I: International Journal of Networks and Communications 4.2 (2014), s. 29–32.

[9] Clint Eccher. Professional web design: techniques and templates. Cengage Learning, 2011.

[10] Jesse James Garrett. The elements of user experience: user-centered design for the web andbeyond. Pearson Education, 2010.

[11] Dave Gehrke och Efraim Turban. ”Determinants of successful website design: relativeimportance and recommendations for effectiveness”. I: Systems Sciences, 1999. HICSS-32. Proceedings of the 32nd Annual Hawaii International Conference on. IEEE. 1999.

[12] Magnus Hagevi och Dino Viscovi. Enkäter: att formulera frågor och svar. Studentlitteratur,2016.

[13] Jo E Hannay, Tore Dybå, Erik Arisholm och Dag IK Sjøberg. ”The effectiveness ofpair programming: A meta-analysis”. I: Information and Software Technology 51.7 (2009),s. 1110–1122.

[14] Layla Hasan, Anne Morris och Steve Probets. ”A comparison of usability evaluationmethods for evaluating e-commerce websites”. I: Behaviour & Information Technology31.7 (2012), s. 707–737.

[15] Layla Hasan, Anne Morris och Steve Probets. ”Using Google Analytics to evaluatethe usability of e-commerce sites”. I: International Conference on Human Centered Design.Springer. 2009, s. 697–706.

[16] Peter A Heslin. ”Better than brainstorming? Potential contextual boundary conditionsto brainwriting for idea generation in organizations”. I: Journal of Occupational and Or-ganizational Psychology 82.1 (2009), s. 129–145.

[17] Harry Hochheiser och Ben Shneiderman. ”Performance benefits of simultaneous oversequential menus as task complexity increases”. I: International Journal of Human-Computer Interaction 12.2 (2000), s. 173–192.

[18] James Kalbach. Designing Web navigation: Optimizing the user experience. O’Reilly Media,Inc., 2007.

[19] James Kalbach och Tim Bosenick. ”Web page layout: A comparison between left-andright-justified site navigation menus”. I: Journal of Digital Information 4.1 (2006).

54

Litteratur

[20] Muneo Kitajima, Marilyn H Blackmon och Peter G Polson. ”A comprehension-basedmodel of web navigation and its application to web usability analysis”. I: People andcomputers XIV—Usability or else! Springer, 2000, s. 357–373.

[21] Philip Kotler och Gary Armstrong. Principles of marketing. Pearson education, 2010.

[22] Huei-Huang Kuan, Vichita Vathanophas och Gee-Woo Bock. ”The impact of usabilityon the intention of planned purchases in e-commerce service websites”. I: PACIS 2003Proceedings (2003), s. 26.

[23] Younghwa Lee och Kenneth A Kozar. ”Understanding of website usability: Specify-ing and measuring constructs and their relationships”. I: Decision support systems 52.2(2012), s. 450–463.

[24] James R Lewis. ”Sample sizes for usability studies: Additional considerations”. I: Hu-man factors 36.2 (1994), s. 368–378.

[25] Youn-Kyung Lim, Erik Stolterman och Josh Tenenberg. ”The anatomy of prototypes:Prototypes as filters, prototypes as manifestations of design ideas”. I: ACM Transactionson Computer-Human Interaction (TOCHI) 15.2 (2008), s. 7.

[26] Yang-Cheng Lin, Chung-Hsing Yeh och Chun-Chun Wei. ”How will the use of graphicsaffect visual aesthetics? A user-centered approach for web page design”. I: InternationalJournal of Human-Computer Studies 71.3 (2013), s. 217–227.

[27] Louise McGillis och Elaine G Toms. ”Usability of the academic library web site: impli-cations for design”. I: College & research libraries 62.4 (2001), s. 355–367.

[28] Michael S Mikowski och Josh C Powell. ”Single page web applications”. I: B and W(2013).

[29] Jakob Nielsen. ”Usability 101: Introduction to usability”. I: Nielsen Norman Group (2003).

[30] Jakob Nielsen och Thomas K Landauer. ”A mathematical model of the finding of usabi-lity problems”. I: Proceedings of the INTERACT’93 and CHI’93 conference on Human factorsin computing systems. ACM. 1993, s. 206–213.

[31] Tuomas Nissinen. User experience prototyping–a literature review. 2015.

[32] Rich Page. Website Optimization: An Hour a Day. John Wiley & Sons, 2012.

[33] Sandra K Parker. ”Web Style Guide: Basic Design Principles for Creating Web Sites”. I:Bulletin of the Medical Library Association 87.4 (1999), s. 492.

[34] Andreas Persson. Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät och intervjuundersökningar.Statistiska centralbyrån.

[35] Ken Schwaber. ”Scrum development process”. I: Business object design and implementa-tion. Springer, 1997, s. 117–134.

[36] Ben Shneiderman, Michael Leavitt m. fl. ”Research-based web design and usability gui-delines”. I: Washington DC, Department of Health and Human Services (2006).

[37] Jane Webster och Jaspreet S Ahuja. ”Enhancing the design of web navigation systems:The influence of user disorientation on engagement and performance”. I: Mis Quarterly(2006), s. 661–678.

[38] K Whitenton. ”Centered Logos Hurt Website Navigation”. I: Nielsen Norman Group(2016).

[39] Laurie Williams, Robert R Kessler, Ward Cunningham och Ron Jeffries. ”Strengtheningthe case for pair programming”. I: IEEE software 17.4 (2000), s. 19–25.

[40] Robert A Virzi. ”Refining the test phase of usability evaluation: How many subjects isenough?” I: Human factors 34.4 (1992), s. 457–468.

55

Litteratur

[41] Jen-Her Wu och Yufei Yuan. ”Improving searching and reading performance: the effectof highlighting and text color coding”. I: Information & Management 40.7 (2003), s. 617–637.

56

Kapitel 7

Bilagor

57

Bilaga A

Bilder: Flödescheman och databas

Figur A.1: Flödesschema över förstudiens metodik

58

Figur A.2: Flödesschema över implementationen och utvärderingens metodik

59

Figur A.3: EER-diagram för implementerad databas

60

Bilaga B

OrdlistaOrd/begrepp FörklaringLiu-id Ett unikt id som tilldelas varje student och

anställd vid Linköpings Universitet.User En användare som hyr och hyr ut cyklar via BikePool.Leaser En user (se ovan) som hyr ut en cykelRent Hyra (en cykel).Lease Hyra ut (en cykel).Label En text på ett element i html-koden.Kodsnipp Skärmavbild av kod.Modal Ett minifönster med innehåll. Laddas inte in som en ny

sida, utan endast som något som liknar ett pop-up fönster.Bugg Ett problem med mjukvaran skapad som gör att tjänsten

inte beter sig som önskat.Mockup-prototyp Skiss av prototypAPI Applikationsprogrammeringsgränssnitt som är en

specifikation av hur olika applikationsprogram kananvända och kommunicera med en specifik programvara.

Trello Webbaserad applikation som används för arbete i projekt.Liu-mejl En unik mejladerss som varje student och anställd

vid Linköpings Universitet har tillgång till.Server Datorsystem som betjänar andra systemPassword-hash En kryptering av ett lösenord, vilket gör att lösenorden inte

lagras i öppen klartext. Minskar risken drastiskt föratt lösenorden kapas vid intrång.

Primary key Attributet som identifierar varje unik rad i databasen.Datatypen Boolean Datatyp som antar värdena sant eller falskt.Databastabell En tabell som beskriver ett databasobjekt och dess attribut.Foreign key Attribut i en tabell som refererar till en annan

tabells primary keyScrolla Rulla vertikalt eller horisontellt på sidan.Underkort Deluppgift av större uppgift som formulerats som Trello-kort.Subtasks Del av större uppgift.Scrum-master Coach för utvecklingsteamet.Konsol-meddelanden Felmeddelanden i webbläsarens konsolfönster.CSS Språk för att lägga till stil för webbdokument.HTML Märkesspråk för att skapa webbsidorKodkonventioner En uppsättning riktlinjer som gäller i

mjukvaruutvecklingsprojekt vad gäller kodskrivning.Syntax Uppsättning regler, principer och processer som styr

ett språks struktur.Skalning Innehållet ändrar storlek i förhålllande till skärmens storlek.Definition of done Projektgruppens definition av när en webbsida anses vara

helt klar.Bootstrap Front-end-bibliotek som används vid design av

webbplatser och webbapplikationer.Sans-serif Typsnitt utan seriffer.

61

Bilaga C

Marknadsföringsplan

62

MA

RK

NA

DSF

ÖR

ING

SPL

AN

Imarknadsforingsplan-bikepool__2_

Marknadsforingsplan: BikePool

KursTDDD83 - Kandidatprojekt Datateknik

Linkopings Universitet

Sofie Bengtsson (sofbe875)Filip Cornell (filco306)

Hampus Engstrom (hamen287)Elin Håkansson (eliha663)

Emma Nilsson Tengstrand (emmte561)David Schutzer (davsc542)Philip Stratelius (phist976)Kasper Vinberg (kasvi918)

17 maj 2018

Innehåll

1 Inledning 3

2 Verksamhetsbeskrivning 4

3 Omvarldsanalys 53.1 PESTEL-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

3.1.1 Politiska faktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.1.2 Ekonomiska faktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.1.3 Sociokulturella . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63.1.4 Teknologiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63.1.5 Ekologiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63.1.6 Lagar, juridisk miljo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3.2 Konkurrentanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73.2.1 Blocket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.2.2 Cykelmastaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.2.3 Cykelhandlare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.2.4 Facebook-communities for studenter . . . . . . . . . . . . . . 93.2.5 Bedomning av konkurrenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

3.3 Enkatundersokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.3.1 Fråga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103.3.2 Fråga 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103.3.3 Fråga 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103.3.4 Fråga 4 och 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103.3.5 Fråga 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103.3.6 Fråga 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.3.7 Fråga 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.3.8 Fråga 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.3.9 Fråga 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

3.4 SWOT-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.4.1 Styrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.4.2 Svagheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.4.3 Mojligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.4.4 Hot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

1

4 Marknadsstrategi 174.1 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174.2 Spridningsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174.3 Kostnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174.4 Budget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

5 STP 195.1 Segmentering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195.2 Targeting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205.3 Positioning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

6 Marknadsforingsmix 226.1 Produkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226.2 Pris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236.3 Plats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236.4 Påverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

7 Sammanfattning 25

2

Kapitel 1

Inledning

Studenter i Sverige ar frekventa cykelanvandare. I en undersokning som utfordes vidLinkopings universitet, uppgav 75 % av de svarande att de anvander sin cykel varjedag. [11] Vad hander då nar en students cykel går sonder, blir stulen eller en bekantkommer på besok?

I och med faktorer som ovan namnda, uppstår ibland ett behov for studenter atttillfalligt anskaffa sig en cykel under en kortare tidsperiod. Darmed kommer tjanstensom planeras, en webbapplikation dar studenter som vill hyra en cykel kan mota andrastudenter som hyr ut sin, fylla detta behov. For att lansera en tjanst kravs dock engenomgående analys for att tydligare definiera vilka hot som tjansten står infor, vilkakrav som satts på applikationen och vilka styrkor som kan lyftas for att maximeraantalet anvandare. Med andra ord, hur ska antalet anvandare maximeras med avseendepå externa och interna faktorer som påverkar applikationens framgång?

Denna marknadsforingsplan ar uppdelad på foljande satt. I §2 beskrivs verksamhe-ten som webbapplikationen som kommer att marknadsforas, i §3 beskrivs de externafaktorer som påverkar utfallet av webbapplikationens lansering, och vad som ar im-perativt att ha i åtanke och eventuella forslag hur dessa kan hanteras. Detta foljs av§4, dar marknadsforingsstrategin for att nå ut till så många intressanta kunder sommojligt, beskrivs mer ingående. I §5 gors en STP-analys av kunderna, foljt av §6 daren marknadsmix beskriver hur man på basta satt ska rikta sig specifikt mot de valdakundsegmenten beskrivna i §5. Avslutningsvis sammanfattas allt i §7.

3

Kapitel 2

Verksamhetsbeskrivning

Bikepool ar en webbtjanst som erbjuder en portal for hyrande och uthyrning av cyklarfor studenter på Linkopings Universitet. Tjansten riktar sig alltså mot två typer av kun-der, den som besitter behovet av att få tag på en cykel, antingen åt sig sjalv eller enannan part samt den som kan tanka sig att hyra ut sin cykel i utbyte mot ekonomiskkompensation. Bikepool emfaserar sakerhet i anvandningen av tjansten, vilket manife-steras genom att samtliga registrerade anvandare genomgår en identifiering av identitetvia Linkopings Universitets egna databas. Utover detta sker den ekonomiska transak-tionen mellan de båda parterna via webbtjanstens egna betalningsfunktion vilket armeningen att inge en stark kansla av sakerhet hos båda parter.

4

Kapitel 3

Omvarldsanalys

Anledningen till att en omvarldsanalys gors ar att kunderna måste forstås for att kun-na erbjuda en bra tjanst som de senare kommer att kunna anvanda. Faktorer som kanpåverka våra kunder ar allt ifrån politiska till teknologiska faktorer. For att analyse-ra olika omvarldsfaktorer, kommer en PEST-analys dar politiska, ekonomiska, socialasamt teknologiska faktorer och hur de påverkar tjansten sammanstalls. For att komplet-tera denna information anvands darefter en SWOT-analys. For att sedan få ett battreoverblick over våra konkurrenter kommer gors en konkurrentanalys. All denna infor-mation bidrar till att skapa en battre tjanst, då det blir lattare att anpassa tjansten tillomvarlden.

3.1 PESTEL-analysEn PESTEL-analys ar en analysmetod vanligtvis anvand vid studerandet av omvarldensom ett foretag befinner sig i for att identifiera makrofaktorer som påverkar foretaget.De sex faktorerna politiska, ekonomiska, sociokulturella, teknologiska, ekologiska ochlagar forklaras nedan.

3.1.1 Politiska faktorerDet primara politiska faktorerna som påverkar denna webbtjanst kommer vara rådandeskattesatser tillsammans med skatteregler i Sverige. Samtliga bolag i Sverige ar skyl-diga att betala bolagsskatt på 22%. Dessutom, eftersom BikePool kommer att klassassom en momspliktig verksamhet ar BikePool skyldiga till att betala mervardesskatt på25%. (Skatteverket, 2018) Detta ar essentiellt och ett misslyckande i att folja dessa kanresultera i allvarliga konsekvenser for verksamheten.

3.1.2 Ekonomiska faktorerDet segment som BikePool riktar sig mot ar studenter på Linkopings Universitet. Såle-des ar det av relevans att undersoka den ekonomiska situationen hos denna kundgrupp.

5

Givetvis ar detta komplext då en studerandes ekonomi kan bero på en mangd olikafaktorer som inte går att forutse. Exempel på dessa ar externa bidrag från foraldrar,inkomstkallor från arbete utover studierna samt andra inkomstkallor. Det man daremotkan faststalla ar att Centrala studiestodsnamnden ger ett bidrag, till samtliga heltids-studerande som studerar på hogskola, på maximalt 2892 sek per fyra veckor. Utoverdetta kan studenter aven soka om lån hos CSN, vilket ar en summa som under fyraveckor ligger på maximalt 7280 sek. (CSN, 2018). Detta resulterar i att en student kanerhålla maximalt 10 172 sek från CSN som ar amnade att tacka studentens alla lev-nadskostnader. Detta ar dock inget som utgor ett påtagligt hot for BikePool då tjanstenlåter anvandare sjalva satta priset, vilka samtliga ar studenter, och antar således att dettaresulterar i att marknaden ar sjalvreglerande kring ett rimligt pris.

3.1.3 SociokulturellaEtt snabbt vaxande fenomen i dagens samhalle ar delningsekonomi, en rubrik somBikePool faller under. Enligt en undersokning som Statens Offentliga Utredningar hargenomfort ar delningsekonomi ett starkt framvaxande koncept dar 30 % av det indivi-der som delningsekonomiska plattformar har tillhandahållit en tjanst minst en gång me-dan 18% menar att det har gjort det flertal gånger på ett år och 5% svarar att det gor detregelbundet, varje månad. Statens offentliga utredningar menar aven i sin undersokningatt det flitigaste anvandarna ar yngre och hogutbildade, lokaliserade i storstader. (Sta-tens Offentliga Utredningar, 2018). Den givna profilen stammer bra overrens med denhos studenter på Linkopings Universitet vilket tyder på att denna trend kan vara ensociokulturell faktor som gynnar mangden anvandare av BikePool.

3.1.4 TeknologiskaEnligt en rapport från Internetstiftelsen i Sverige, år 2017, har 95% av alla svens-kar over 12 år tillgång till internet hemma. På grund av de hoga nivåerna har dockokningstakten borjat naturligt plana ut, andock var det drygt en procentenhet fler somsvarade att det hade internet i hemmet mellan 2016 och 2017. Internetstiftelsen går tilloch med så långt att de menar att så gott som alla har internet hemma. [1] Detta gyn-nar BikePool enormt då tjansten ar helt webbaserad. Vidare menar Internetstiftelsen att76% av befolkningen nyttjar internet på sin mobil, vilket korresponderar val med Bike-Pools ambition om att utveckla en mobilanpassad version av webbtjansten. Slutligen såanvander studenter i stor utstrackning internet i sin mobil vid vardagssysslor, detta kanvara att till exempel soka efter information, vara på sociala medier och dylikt. Dettapekar på att BikePools val om att formedla, såval som att vara verksamma på internetar ett exceptionellt val.

3.1.5 EkologiskaUnder det senaste åren har klimatdebatten uppmarksammats på ett helt nytt satt ochfår konstant mer och mer utrymme i diskussioner och betydelse. Detta staller i sin turokade krav på foretag att ta sitt miljomassiga ansvar och uppratta en image om att vara

6

en miljovanlig, for att vinna konsumenterna. Sett från denna makrofaktor, ar verksam-heten BikePool amnar att bedriva valdigt aktuell och tålig. Detta då tjansten BikePoolerbjuder, inte innehåller några element kopplade till miljoforstoring. Att cykla och hy-ra cykel som ett alternativt transportmedel ar ett mycket bra och miljovanligt samthogaktuellt i den miljomedvetna varld vi i idag lever i.

3.1.6 Lagar, juridisk miljoGallande aspekten lagar och juridisk miljo finns det ett flertal faktorer som BikePoolbor ta i beaktning. Till att borja med, eftersom att den verksamhet som BikePool be-driver innehåller annonsering av cyklar, så måste BikePool forhålla sig till det befint-liga lagar och reglement som for narvarande ar stiftade gallande annonseringstjansterpå natet. Lagar som till exempel aven Blocket och Tradera behover folja. Det finnsaven lagar som galler vid E-handel, den så kallad E-handelslagen som staller kravet attsaljaren av en produkt ska lamna ut viss information.[12] Denna lag måste BikePoolreglera sig efter då tjansten faktiskt tar emot en betalning av en privatperson, aven omBikePool faktiskt inte saljer en fysisk produkt så saljer den tjansten av formedling, vil-ket innefattar lagen. For att hantera detta måste BikePool vara tydliga i anvandaravtalsom de presenterar for anvandarna av tjansten, vad avtalet innebar och vilka skyldig-heter som galler for respektive part.

Vidare, om webbaplikationen BikePool skulle lanseras som en faktisk verksamhethade den behovt att, från och med den 25e maj, forhålla sig till den nya personupp-giftslagen GDPR General Data Regulation Protection. Denna lag talar om riktlinjeroch forhållningsregler som foretag måste folja gallande personuppgiftshantering. Det-ta ar till exempel att foretaget ska ge information om vad for information den sparar,varfor och hur lange information ar sparade. Foretag ska aven se till att kunna erbjudasamtlig information kring en person som har sin data lagrad i foretagets databas. ??

3.2 KonkurrentanalysKonkurrensen till BikePool ar andra foretag som kan tillgodose behovet av en cykel.Dessa kan delas in i två kategorier. Dels foretag som erbjuder kunden att kopa encykel, men också foretag som erbjuder kunden att hyra en cykel vilket ar vad BikePoolerbjuder.

Tabell 3.1: Konkurrenter

Konkurrent Typ av konkurrent Hot (1 ar storst hot)Blocket Indirekt konkurrent 2Cykelmastaren Direkt konkurrent 3Cykelhandlare Indirekt konkurrent 4Facebook-communities for studenter Indirekt konkurrent 1

7

3.2.1 BlocketBlocket ar en motesplats dar kopare och saljare kan motas for att kopa och salja cyklar.De ar en indirekt konkurrent då de inte har en etablerad uthyrningstjanst. På derashemsida finns alternativet att hyra cyklar men i dagslaget anvands inte denna funktion.Det ar en valetablerad hemsida som har en stor kundbas som kontinuerligt koper ochsaljer foremål. Nackdelen med Blocket ar att vem som helst kan lagga upp annonservilket kan ge som foljd en kansla av otrygghet. De har dock fordelen att kopare ochsaljare enkelt kommer i kontakt och kan gemensamt bestamma ett plats dar de kantraffas och genomfora kopet. BikePools konkurrensfordel mot Blocket ar att BikePoolerbjuder mojligheten att hyra eller hyra ut en cykel under en begransad tid. Detta arfordelaktigt om kunden endast behover en cykel under en helg och det ar fordelaktigtfor uthyraren om den inte vill salja sin cykel men ar i behov av en extra inkomst. [2]

Blockets starka varumarke gor de till en stor konkurrent, men faktumet att BikePoolinte erbjuder samma tjanst gor dem till en indirekt konkurrent.

Marknadsmix:Produkt: saljer cyklarPris: markandsprisPlats: onlinePåverkan: Reklam i diverse forum

3.2.2 CykelmastarenCykelmastaren ar en cykelbutik i centrala Linkoping dar kunder kan hyra en cykel for25 kr/dag nar man hyr en cykel i over en månad. [8] Dessa utgor ett stort hot, då deraspris ar betydligt lagre an vad studenter som deltagit i undersokningen ar villiga att hyraut sin cykel for. Cykelmastaren kraver dock en deposition på 500 kr som återfås narkunden lamnar tillbaka sin cykel i godkant skick. [7]

BikePool har en stark konkurrensfordel mot Cykelmastaren eftersom ingen depo-sition kravs in från tjansten. Detta kommer att få BikePool att framstå som ett mer at-traktivt val infor våra kunder. Likt andra konkurrenter kommer BikePool ta marknads-andelar genom att inte låsa kopet till en butik utan hyrare/uthyrare kan sjalva kommaoverens om en plats som passar båda.

Cykelmastaren ar en direkt konkurrent som hyr ut cyklar till ett lågt pris. Derasstora nackdel ar de har ett svagt varumarke med låg igenkanningsfaktor. Med tiden kanCykelmastaren bli en stor konkurrent om en stor marknad uppstår for cykelhyrning,men i dagslaget bedoms de som en svag konkurrent på grund av deras i princip icke-existerande varumarke.

Marknadsmix:Produkt: Mojlighet att hyra cykel under en valfri periodPris: från 25 kr per dag men kraver aven depositionPlats: VasastadenPåverkan: Nojda kunder sprider ett positivt rykte om verksamheten

8

3.2.3 CykelhandlareI Linkoping finns många butiker som saljer och koper cyklar. Exempel på dessa arHaga cykel, Valla cykelservice, Gabriels cykel och Cykelspecialisten. Dessa anses ejsom stora konkurrenter eftersom de inte erbjuder samma typer av tjanster som BikePoolsamtidigt som deras varumarken anses vara svaga. [3, 4, 5, 6]

Marknadsmix:Produkt: Kopa cykelPris: Individuellt beroende på butikPlats: Fysiska lokaler i LinkopingPåverkan: Flygblad

3.2.4 Facebook-communities for studenterPå Facebook finns en grupp dar studenter framst lagger upp saker som de vill kopaeller salja som heter Kopes/Saljes/Bortskankes LiU. Denna grupp kraver ingen avgiftvilket gor det enkelt for dess anvandare att lagga upp annonser. Nackdelen med dennaplattform ar att dess anvandare endast erbjuder mojligheten att kopa och salja foremål.Det finns heller ingen tydlig struktur eller organisation, och ingen central instans fordessa Facebook-grupper som marknadsfor dem existerar. Likt många av BikePoolskonkurrenter kommer de att berovas marknadsandelar genom att BikePools kundbaskommer ges mojligheten att hyra och hyra ut sina cyklar under en begransad tid.

Kopes/Saljes/Bortskankes LiU ar en indirekt konkurrent som riktar in sig mot sam-ma kundsegment som vår tjanst, studenter. De har aven ett starkt varumarke och dessafaktorer gor denna grupp till en stark konkurrent.

[9]Marknadsmix:Produkt: Kopa cykelPris: MarkandsprisPlats: OnlinePåverkan: Anvandare pratar om positivt om motesplatsen for andra eventuella kun-

der

3.2.5 Bedomning av konkurrenterSammanfattningsvis bedoms Facebookgruppen Kopes/Saljes/Bortskankes LiU som denstarkaste konkurrenten, foljt av Blocket. Cykelmastaren ar en medelstor konkurrentsom kan bli storre i framtiden och sist kommer cykelhandlare i Linkoping. Dessa kom-mer sist eftersom de saknar starka varumarken samtidigt som de inte erbjuder sinakunder att hyra cyklar.

3.3 EnkatundersokningEn marknadsundersokning gjordes bland studenter vid Linkopings Universitet blandstudenter. Detta eftersom de hypotetiserades till att vara vår huvudsakliga kundkrets.

9

Marknadsundersokningen kan hittas som bilaga, och nedan analyseras svaren på frå-gorna.

3.3.1 Fråga 1Frågan ”Ager du en cykel?stalldes for att sakerstalla att den svaranden var en relevantkund. Samtliga 147 svarade ja.

3.3.2 Fråga 2Frågan Skulle du kunna tanka dig att [sic] hyra ut din cykel nar du inte anvanderden?stalldes for att avgora huruvida studenterna ar villiga att hyra ut sin cykel; delsi allmanhet, men också till andra studenter. Resultatet blev tydligt; 44,2 % var villigaatt hyra ut till en annan student, medan endast 14,2 % var villiga att hyra ut till vemsom helst. Detta oppnar upp for BikePool som tjanst, eftersom undersokningen tyderpå att det finns ett starkare tillit till studenter an till manniskor i allmanhet. Overlag varover halften villiga att hyra ut till andra studenter, vilket sågs som valdigt positivt.

3.3.3 Fråga 3Frågan ”Hur ofta anvander du din cykel?anvandes for att kartlagga hur viktig dess cykelar for målgruppen; något som delvis också indikeras av fråga 1. Svaret var tydligt; 75 %uppgav att de anvander sin cykel varje dag, ytterligare 15 % uppgav Framst på vardagarmen den står ledig på helgerna”. Detta innebar att 90 % av studenterna anvander sincykel under vardagar, vilket gor målgruppen till valdigt beroende av sin cykel. Detta arnågot positivt for BikePool, eftersom en avsaknad av en cykel for en student kan orsakastora problem.

3.3.4 Fråga 4 och 9Frågan ”Hur mycket skulle du vilja ha betalt per dag for att [sic] hyra ut din cykel?ss-talldes i samband med fråga 9, ”Hur mycket skulle du vara villig att betala per dag foratt [sic] hyra en cykel?for att sakerstalla att BikePool faktiskt kunde skapas. Om intepriset for en uthyrning skulle mota hur mycket någon ar villig att hyra ut en cykel forskulle problem uppstå, eftersom ingen skulle vara villig att betala for uthyrningspriset.SÅ var dock inte fallet; de två siffrorna mottes i undersokningen vid ungefar 40-50kronor på en dagsbasis, vilket mojliggor tjansten.

3.3.5 Fråga 5Frågan ”Hur skulle du i så fall vilja att betalningen skulle ske?stalldes for att avgorahuruvida trygghet i betalningen ar något valdigt viktigt for studenterna. Vår analys blevpå denna relativt tvetydig, då vissa foredrog smidighet och snabbhet, då de valde privatmellan dig och den som hyrframfor sakerhet. En tydlig slutsats att dra från denna blevsvår att dra.

10

3.3.6 Fråga 6Frågan ”Hur mycket skulle du vardera din cykel till?stalldes i samband med fråga 9 foratt kartlagga huruvida folk ar redo att hyra ut sina cyklar om de ar dyrare. Vi hittadeinget tydligt samband mellan cykelpris och vilja att hyra ut sin cykel.

3.3.7 Fråga 7Frågan Skulle du kunna tanka dig att [sic] hyra en cykel nar din ar trasig eller dinavanner nar de ar på besok?stalldes i syftet att avgora huruvida det faktiskt fanns enmojlighet for BikePool. Med 93.2 % som svarade ja var svaret tydligt; folk kan tankasig att anvanda BikePool.

3.3.8 Fråga 8Frågan Om du skulle [sic] hyra en cykel, vad ar viktigast for dig?stalldes for att kartlaggavad BikePool ska lagga fokus på som service. Resultatet blev att smidighet, pris ochtrygghet ar viktiga i namnd ordning med smidighet som den viktigaste faktorn.

3.3.9 Fråga 10Fråga 10, Om du skulle [sic] hyra en cykel online, vilken information vill du ha om cy-keln?stalldes for att kunna bygga en uppfattning om vilken information som BikePoolbor ha. Resultatet blev tydligt, och en prioritetsordning om vilken information som borlaggas in skapades utefter denna darefter.

3.4 SWOT-analysEn SWOT-analys bygger på att analysera en strategi, affarside eller ett foretag utifrånde interna faktorerna styrkor och svagheter samt de externa faktorerna mojligheter ochhot.

3.4.1 StyrkorBikePools affarside besitter flera styrkor som gor det till en bra tjanst.

Riktat till studenter

Faktumet att BikePool endast riktas mot studenter skapar en tydlig trygghet for kunden.Enligt den marknadsundersokning som gjorts var endast 14.3 % villiga att hyra ut tillvem som helst, medan hela 41.5 % var villiga att hyra till en student, se figur 3.1.

11

Figur 3.1: Resultat från marknadundersokning

Smidighet

I och med att tjansten varken kraver personal eller andra resurser utover hemsidan foratt utfora transaktionen, ar tjansten smidig, forutsatt att såval hyraren och uthyrarenkommer overens om en tid och plats dar transaktionen sker som passar båda parter.

3.4.2 SvagheterBikePool har, likt alla affarsideer, ett par svagheter som måste tas i beaktning och han-teras for att utfora iden med ett så lyckat utfall som mojligt.

Riktat till studenter

Att BikePool begransas oss till studenter ar inte bara en styrka, utan aven en svaghet.Det ar en avsmalnad grupp med begransat kapita. Enligt Linkopings universitet ar cirka21 000 studenter inskrivna vid Linkopings universitet i Linkoping (Campus Valla ochCampus Universitetssjukhuset) vilket ger ett tydligt tak over hur stor tjansten till enborjan kan bli. [10] Aven om det huvudsakliga målet inte ar att driva en enorm vinstmed detta projekt, ar det viktigt att forstå att antalet kunder, åtminstone till en borjan,ar direkt kopplat till antalet studenter vid Linkopings universitet. Om målet med dettaprojekt till att bli kraftigt lukrativ, ar det viktigt att tanka på hur man kan expandera,samtidigt som man behåller tilliten till tjansten som skapas genom att det ar just endastriktat for studenter.

3.4.3 MojligheterMojligheter ar externa faktorer som oppnar upp till att BikePool faktiskt lyckas.

12

Cykelreparationer

Många studenters cyklar befinner sig inte i så bra skick. Detta visar figur 3.2, somvisar att over halften varderar sin cykel till under 1000 kronor. Under dessa perioder,som oftast ar 1-3 dagar, behover studenterna en temporar cykel. Detta kan argumen-teras starkt for genom figur 3.6, som visar att hela 75 % av de svaranden i enkatenanvander sin cykel samtliga 7 dagar i veckan. Dessa reparationer ar ofta plotsliga ochoplanerade, vilket oppnar upp for mojligheten att fylla upp det imperativa behovet aven cykel i sin vardag, genom att bistå med en temporar uthyrning av en cykel, eftersommånga cykelreparatorer inte kan erbjuda detta (enligt våra undersokningar och person-liga erfarenheter erbjuder endast en cykelreparator en temporar cykel åt kunder).

Figur 3.2: Resultat från marknadundersokning

Storre studentevenemang

Varje år hålls ett antal storre evenemang for studenter vid Linkopings universitet, ochnastan varje helg hålls olika fester for olika studentforeningar. På en stor del av des-sa hander det att bekanta på besok foljer med. For att kunna folja med i studentensvardag och smidigt kunna delta i alla aktiviteter, kravs en cykel. I synnerhet vid storreevenemang kommer många bekanta till studenter på besok. BikePool kommer darmedunderlatta for dessa individer att hitta en cykel åt sina vanner, forutsatt att ingen avstudentens vanner kan låna ut en cykel (vilket kan antas vara rimligt, med tanke på attde antas delta på det stora studentevenemanget med sina besokande vanner).

3.4.4 HotBikePool moter ett antal hot av olika allvarlighetsgrad. Det finns en risk i att folkforedrar att kopa en cykel framfor att hyra, ifall cykeln hyrs over en langre tid. Att kopaen cykel innebar att man kan få chans att få tillbaka pengarna i slutet anvandningsperioden,något som inte ar mojligt vid uthyrning. Aven om detta endast ar ett hot mot långtidsut-hyrning och inte mot korttidsuthyrningar, som planeras vara den huvudsakliga tjansten,ar detta ett hot som måste hanteras och ha i åtanke.

13

Priset

Ett hot ar priset på uthyrningen. Det finns en viss skillnad i vad folk ar villiga att betalaoch vad folk ar villiga att ta betalt; folk vill generellt sett ta hogre betalt an vad dekan tanka sig att betala for tjansten. Enligt undersokningarna som gjordes vill absolutamajoriteten, 80 %, hyra ut sin cykel for minst 40 kronor, medan majoriteten, runt 70%, foredrar att hyra sin cykel for mindre an 50 kronor, se figur 3.3. Aven om dettainte ar en enorm skillnad, och det faktiskt finns ett prissattningsmote (mellan 40 och50 kronor) for majoriteten, ar detta ett hot som man måste ha i åtanke vid uppstart avsidan.

Detta hot mitigeras kan eventuellt losas av sig sjalvt, eftersom individer sjalvaprissatter sin uthyrning, vilket gor att utbud och efterfrågan jamnar ut denna skillnad.

Figur 3.3: Resultat från marknadundersokning

Figur 3.4: Resultat från marknadundersokning

Konkurrenten Cykelmastaren hyr ut cyklar for endast 25 kr/dag, ett pris som skullebli svårt att slå, sett utifrån de undersokningar som gjorts. Aven om Cykelmastaren

14

mitigeras på andra satt, utgor detta ett storre hot, eftersom priset ar en viktig faktor forkunden. Enligt undersokningarna som gjordes, se figur 3.5 ar priset den nast viktigastefaktorn efter “Att det går snabbt”. Detta lagger en tydlig emfas på att uthyrningen somBikePool foretrader blir snabb, enkel och smidig, något som endast till viss del kanregleras genom funktioner och tillvagagångssatt via hemsidan. Om en uthyrare inte er-bjuder en snabb och enkel service finns det en risk att kunden inte återvander till vårtjanst, vilket gor något slags påtvingande av saljarna att vara enkla och tillmotesgåendeimperativt. Detta skulle kunna vara, exempelvis, betygssattning och omdomen av ut-hyrare, vilket tvingar dem till att utfora tjansten på ett bra satt.

Figur 3.5: Resultat från marknadundersokning

Ett annat hot ar givetvis konkurrenterna, som måste mitigeras. De olika konkurren-terna har olika styrkor som alla utgor hot till viss del mot vår verksamhet. Dessa, samtmitigeringar gentemot dem, har behandlats i §3.b.

Frekvent cykelanvandande for vår fokusgrupp

Ett potentiellt hot ar hur frekvent BikePools anvandare faktiskt anvander sin cykel. 75% av de svaranden på enkaten uppgav att de anvander sin cykel varje dag, vilket lamnarlite rum for uthyrning så lange intressenterna befinner sig i sin vardag. Av de ovriga 25% uppgav 15 % att deras cykel står ledig på helgerna, och endast 10 % uppgav att desallan eller aldrig anvander sin cykel, se figur 3.6. Detta ar ett hot, eftersom det lamnarlite rum for individerna att hyra ut sin cykel. Vi tror darfor att antal cykelhyrare kan blistorre an antal cykeluthyrare, vilket kan leda till ett missnoje med tjansten.

15

Figur 3.6: Resultat från marknadundersokning

16

Kapitel 4

Marknadsstrategi

Detta kapitel syftar till att specificera hur BikePools marknadsstrategi kommer att se utmed avseende på spridningsmedel, kostnad och budget.

4.1 MålMålet med den genomforda marknadsplanen samt marknadsstrategin ar att kartlaggaden marknad som BikePool amnar att verka på. Detta inkuderar delvis att analyse-ra BikePools mojliga konkurrenter samt delvis att analysera hur BikePool ska stå påmarknaden for att nå den onskade målgruppen som ar studenter på Linkopings uni-versitet. Vidare for att ta fram en gedigen marknadsstrategi for att på ett effektivt sattsprida informationen till den ovannamnda målgruppen.

4.2 SpridningsmedelBikePool kommer rikta in sig mot studenter på Linkopings universitet vilket ar ditmarknadsforingen kommer att riktas. Blad kommer att sattas upp runt om over univer-sitetet. Dessa blad kommer sattas upp på vaggar men aven delas ut till cyklar. Utoverdetta kommer vi att samla till informationsmoten dit studenter kan komma for att ta delav hur tjansten fungerar. Kunder kommer att attraheras genom att erbjudas ett snabbtoch smidigt satt att hyra och att hyra ut sin cykel. Utover marknadsforing på campuskommer information laggas upp i olika forum samt grupper for att maximera expone-ring mot vår målgrupp. Ett exempel på ett sådan forum ar Kopes/Saljes/BortskankesLiU och andra studentgrupper.

4.3 KostnadUnder projektet kommer det att finnas en mindre rorlig kostnad. Det ar dels kostnadenfor att producera reklambladen som kommer att spridas på campus. Den storsta kost-naden for detta projekt kommer dock att vara den tid som projektmedlemmar kommer

17

att lagga ner. Det kommer aven att kravas tid for att underhålla servern och for att setill så att plattformen fungerar som den ska aven efter detta projekts slut.

4.4 BudgetI dagslaget ar det svårt att gora en budget eftersom vi inte vet hur mycket som kommeratt tas betalt for tjanster. Det ar aven svårt att i dagslaget uppskatta många studenter somkommer att vara intresserade av att anvanda BikePool. Efter att tjansten etablerats påmarknaden kommer det att vara enklare att gora approximeringar over kostnader samtintakter eftersom det då går att utgå från statistik från plattformen. Innan detta kan skedock kommer budgeten att bestå av projektets medlemmars tid och det ar darfor viktigtatt den disponeras effektivt och rattvist for att projektet ska lyckas.

18

Kapitel 5

STP

STP syftar till segmentering, targeting och positionering. Denna analys bidrar till attspecificera vilka kunder som ar mest attraktiva att nå ut till, samt hur dessa nås.

5.1 SegmenteringProjektet har valt att rikta in sig invider på Linkopings universitet vilken ar ett smaltsegment. Tjansten kommer, som tidigare namnts, inte vara tillganglig for någon ut-an ett LIU-ID. Demografiskt sett består detta av i huvudsak två typer: studenter ochuniversitetspersonal.

• Studenter. Studenter ar den absolut viktigaste demografiska typen, och ar dentyp som kommer att prioriteras. Det ar i huvudsak såval man som kvinnor i åldern18-25 år, som alla laser vid Linkopings universitet, bosatta i Linkoping.

• Universitetspersonal (larare, administrativ personal och dylikt). All personalvid Linkopings Universitet som har ett LIU-ID kommer också ha tillgång tilltjansten. Dessa kommer dock inte vara ett stort fokus av ett flertal anledningar.Till att borja med har många tillgång till andra transportmedel, exempelvis bil,och de har alternativ ifall deras cykel någon dag inte skulle fungera. De skullekunna vara mer intressant att uppmana att hyra ut sina cyklar, då många av demkanske har en som de inte anvander, men inga undersokningar har gjorts for attutvardera denna mojlighet.

Dessa två typer ovan namnda, kan segmenteras in i ett par likartade segment.

• Uthyrare, kortare tidsperiod. En uthyrare som hyr ut en kortare tidsperiod aren person som behover en cykel under ett par dagar, upp till en vecka, av olikaanledningar. Incentivet att gora detta kommer i huvudsak vara pengar som detjanar via uthyrningen, samt mojligtvis faktumet att de kanner att de hjalper enannan student i noden.

19

• Uthyrare, langre tidsperiod. En uthyrare som hyr ut en cykel under en langretidsperiod ar en individ som lamnar Linkoping under en langre period for enutbytestermin, praktik eller liknande. Dessa kommer givetvis att hyra ut framsttill studenter som hyr under en langre tidsperiod.

• Hyrare, kortare tidsperiod. En individ som hyr under en kortare tidsperiod aren individ som endast behover i en cykel från en dag till cirka två veckor. Dettabehov kan uppstå på grund av foljande anledningar.

– Individen kan ha bekanta, så som vanner eller familj, på besok under en kor-tare period. For att de ska kunna folja med i individens vardag så behoverdenna en cykel.

– Individen kan vara nyinflyttad i Linkoping och behover en cykel fram tillsatt den koper en cykel permanent.

– Cykeln som individen anvander vanligtvis kan vara stulen eller trasig, vilketskapar ett omedelbart behov for individen att klara sin vardag.

• Hyrare, langre tidsperiod. De som hyr under en langre tidsperiod kan varaexempelvis utbytesstudenter, eller studenter som endast ska lasa en kortare kursunder bara en termin, eller annu mindre, vid Linkopings universitet. Dessa hyrunder en langre period, som exempelvis en-sex månader. Det kan också vara forindivider som fått sin cykel stulen och inte vill kopa en ny, eller inte har råd attkopa en ny, dyr cykel.

5.2 TargetingProjektet har valt att i huvudsak rikta in sig på studenter det vill saga universitetsperso-nal kommer inte att foksueras på. Detta har vi valt av ett antal anledningar.

• Studenter ar fler; antalet anstallda vid Linkopings universitet uppgår endast tillcirka 4000 over samtliga campus, medan studenter ar cirka 20 000 endast iLinkoping. [10]

• Studenter anvander i betydligt storre utstrackning cykel an vad medarbetare vidLiU gor. Detta gor att behoven som tjansten fyller inte kan appliceras lika val påmedarbetare.

• Aven de storre studentevenemangen vid Linkopings Universitet som skapar ettbehov av att hyra cyklar for vanner ar inte riktade till universitetets anstallda,utan snarare studenter.

Bland studenterna, riktas fokus framst på korttidsuthyrning, aven om långtidsuthyrningockså kommer att vara en del av tjansten.

20

5.3 PositioningFor att BikePool ska ta over cykeluthyrningsmarknaden bland studenterna vid Linkopingsuniversitet, måste BikePool utnyttja sin styrkor och motarbeta sina svagheter gentemotsina konkurrenter. Tjansten kommer att erbjuda en hog nivå av tillit, genom att uthyr-ning endast sker studenter emellan. Priset kommer att styras av kunderna, aven omriktlinjer kommer att finnas på hemsidan. Detta gor att kunderna sjalva bestammerpriserna, vilket ytterligare differentierar tjansten gentemot dess storsta konkurrent Cy-kelmastaren.

I och med detta kommer BikePool var en tjanst som differentierar sig framst genomdess starka fokus på studenter, samt dess starka fokus på enkel- och smidighet. Sombeskrivet i marknadsforingsmixen passar prissattningen automatiskt till vårt valda seg-ment då det ar sjalvreglerande.

Likaså kommer BikePool att utnyttja sin narhet till studenter, som beskrivet i plats imarknadsforingsmixen, som en konkurrensfordel gentemot sina konkurrenter for att påett effektivare satt nå ut till studenterna. BikePool har, på grund av detta, som beskriveti påverkan”i marknadsforingsmixen, en storre mojlighet att påverka studenter genomåord of mouthgentemot sina konkurrenter, då BikePools anstallda ar studenter som kansprida ett gott rykte om tjansten inom den valda gruppen.

21

Kapitel 6

Marknadsforingsmix

Detta projekt anvander sig utav en marknadsforingsmix for att definiera strategiskapositioner for verksamhetens produkt. For att gora detta har 4P-modellen (produkt,pris, påverkan och plats) tillampats nedan.

6.1 ProduktProdukten i detta projekt ar som tidigare namnt en webbtjanst dar kunder kan hyrasamt hyra ut cyklar mellan varandra. Det finns alltså primart två typer av kunder somwebbtjansten riktar sig till, som i sin tur delas upp i ytterligare två kategorier. Kundtyp1 som ar hyrare och kundtyp 2 som ar uthyrare samt vidare segmentering av kundtypentill korttids-hyrare/uthyrare kontra långtids-hyrare/uthyrare.

• De som soker hyra ut cykel soker en portal dar denne kan marknadsfora och hyraut sin cykel i utbyte mot ekonomisk kompensation, for långtidsuthyrning ellerkorttidsuthyrning. Kunden soker alltså primart att fylla ett ekonomiskt behov,detta under sakra omstandigheter samtidigt som ett minimalt anstrangande frånkundens sida gallande administrativa sysslor kring uthyrandet kravs.

• De som soker hyra en cykel soker en portal dar denne kan hyra en cykel antingenfor en kort eller langre tid, nar denne ar i behov av en sådan, alternativt narnågon i dennes narhet ar i behov av en cykel. Dessa individer soker alltså att fyllaett nodvandighetsbehov i form av en cykel; detta under sakra omstandigheteroch dar kunden behover anstranga sig minimalt gallande arbete av administrativkaraktar.

Vidare erbjuder webbtjansten en saker portal for hyrande och uthyrning av cyklargenom att limitera sig till ett relativt smalt kundsegment, att produkten endast kannyttjas av studenter i Linkoping som studerar på Linkopings Universitet. Sakerhetenharstammar delvis från antagandet om den goda “studentandan”. Delvis från den regi-streringsprocedur som vardera utnyttjare av tjansten behover genomfora, dar det kravsatt ange LIU-ID som webbtjansten sedan automatiskt cross-checkar mot Linkopings

22

Universitets databas over studenter, for att sakerhetsstalla att personen ar den denneutger sig for att vara. Ytterligare sakerhet uppnås av anledning till att betalningenmellan uthyrare och hyrare sker via webbtjanstens egna funktioner. Således upphorosakerheten som annars kan infinna sig nar ekonomiska medel overfors mellan en pri-vatperson och en annan.

6.2 PrisPriset for produkten ar beroende av delvis marknaden men aven uthyraren. Uthy-raren kommer sjalv valja priset for uthyrning av dennes cykel. Webbtjansten kom-mer att erbjuda riktlinjer for hur prissattningen bor se ut beroende på olika faktorermen detta ar inget krav. Enligt den utforda marknadsstudien skulle riktningslinjer forprissattning peka på ett ungefarligt pris mellan 40 och 50 sek, då det var denna sum-ma som hyrare och uthyrare mottes i priskrav. Utover detta så kommer marknaden attvara sjalvreglerande i priserna, då den baserad på den totala efterfrågan. Vidare så in-kluderar webbtjansten en betygsattningsmodul for varje registrerat konto vilken visarden aktuella anvandarens omdome. Detta kommer ge uthyraren ytterligare spelrum iprissattning for sin uthyrning. Om uthyraren har ett bra omdome finns det stor mojlighetatt hyraren valjer att hyra av just denne uthyraren, detta aven om priset overstiger mark-nadspriset, eftersom det inger en extra kansla av sakerhet hos den hyrande.

6.3 PlatsWebbtjansten, Bikepool, ar fullt digitaliserad i sin natur och kan endast nyttjas medåtkomst till internet. Således kraver webbtjansten inga fysiska lokaler for att utrattasin funktion utover det fysiska rum dar webbtjanstens server står placerad. Detta ardock inget kundtyperna tar del av. Kundtyperna kommer att ha åtkomst till all infor-mation nodvandig for att fylla sina behov om att hyra / hyra ut cyklar på natet, bådefor långtids- och korttidshyrning/uthyrning. Betalningen mellan det olika kundtypernakommer aven den att ske over internet. Nar cykeln sedan ska lamnas over for uthyr-ning mellan kundtyp 1 och kundtyp 2 så kommer detta att ske via ett fysiskt mote, påen motesplats som det två parterna har kommunicerat fram genom kontaktuppgifter lis-tade på webbtjansten. Daremot kan fysisk marknadsforing komma att nyttjas i form avaffischering och/eller i samband med introduktionsforelasningar for utbytesstudenter,då dessa utgor målkunden for långtidsuthyrning.

6.4 PåverkanKommunicerandet om webbtjansten kommer att ske over flertal informationskanalerdar informationen i den aktuella annonseringen riktar sig mot antingen kundtyp 1,kundtyp 2 eller om webbtjansten som helhet.

Kommunikationen kring BikePool kommer att ske over flertal marknadsforingskanalerdar informationen i den aktuella annonseringen riktar sig mot for att antingen nå kund-typ 1, kundtyp2 eller båda. Som diskuterat i ett tidigare skede i rapporten så existerar en

23

overhangande risk att andelen hyrande av cyklar ar storre an andelen uthyrare. Såledesar det essentiellt att den faktiska marknadsforingen mot de som ska hyra ut cyklar armer aggressiv i jamforelse med den mot de som ska hyra cyklar. Detta ar nodvandigtfor att uppnå en balans mellan det två kundtyperna som leder till en reducerade poten-tialitet av missnoje i tjansten i form av otillganglighet av cyklar.

Den primara spridningen av information kring webbtjansten kommer att ske via”word of mouth” emellen studenter på universitet, alltså att en anvandare berattar omtjansten till en annan potentiell anvandare. Vidare kommer affischering i universitetslokaler att sattas upp.

Då webbtjansten riktar sig mot alla studenter på Linkopings universitet, utan un-dantag, finns det ingen foredragen strategi gallande utplacering av dessa affischer meran att dessa ska bli placerade vid studenttata platser och sammanhang.

Ytterligare en marknadsforingskanal som kommer att nyttjas ar sociala medier iolika former, såsom Facebok, Instagram och så vidare. Sedermera for att nå ut tillde kunder som ar intresserade av att hyra/hyra ut under en langre tid, sådana kalladelångtidshyrare/uthyrare, så kommer marknadsforing av BikePool ske i samband medintroduktionsforelasningar och andra evenemang for till exempel utbytesstudenter. Ex-emplet med utbytesstudenter anvands då detta ar ett stabil och potentiellt segment forlångtidshyrning/uthyrning.

24

Kapitel 7

Sammanfattning

Artikeln diskuterar webbapplikationen BikePool ska lanseras på ett effektivt satt. Detdiksuteras vilka kunder som ar de intressanta, då framforallt framforallt studenter vidLinkopings Universitet, bosatta i Linkoping som av någon anledning temporart saknaren cykel, samt studenter som tillfalligt inte behover sin cykel. Dessa kommer nås ge-nom affischering, ryktesvagar och deltagande vid introduktionsforelasningar i syfte attnya studenter ska erhålla information om studentlivet i Linkoping.

Vi diskuterade aven vilka hot som BikePool stalls infor, och hur dessa ska mitige-ras. I huvudsak ar prissattningen och risken att inte lika många studenter ar villiga atthyra ut som antal studenter som vill hyra en cykel. Detta hot tacklas med en mer ag-gressiv marknadsforing dar det potentiella kunderna får insyn i vilka fordelar tjanstenmedfor.

Sedermera har en omfattande omvarldsanalys gjorts, dar olika analysmetoder harapplicerats i syftet att erhålla en omfattande och nyanserad bild av hur marknaden, somBikePool kommer att verka på, ser ut och beter sig. Vidare så har en konkurrentanalysutforts for att konkretisera det direkta/indirekta konkurrerande aktorerna på marknaden.

25

Litteraturforteckning

[1] Davidsson, Pamela och Thoresson, Anders. 2017. Svenskarna och InternetInternetstiftelsen i Sverige. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf

[2] Blockets sokfunktion. https://www.blocket.se/hela_sverige?q=cykel&cg=0&w=3&st=u&c=&ca=12&is=1&l=0&md=th

[3] Hagacykel. http://hagacykel.nu/. Hamtad 2018.

[4] Valla Cykelservice.http://www.vallacykelservice.com/. Hamtad 2018

[5] Gabriels cykel.http://gabrielscykel.se/.Hamtad 2018

[6] Cykelspecialisten i Linkoping.http://cykelspecialistenlkpg.se/.Hamtad2018

[7] Cykelmastaren.http://www.cykelmastaren.se/text1_76.html. Hamtad2018

[8] Citiboard.https://citiboard.se/linkoping/cykeluthyrning-25-kr-dag,2202299. Hamtad 2018

[9] Facebook-grupp: Kopes/Saljes/Bortskankes på LiU. https://www.facebook.com/groups/1517317141857473/. Hamtad 2018

[10] LiU i siffror. Linkopings Universitet.https://liu.se/artikel/liu-i-siffror. Hamtad 2018

[11] Vår undersokning

[12] Konsumentverket. 2016. E-Handelslagen. HTML. Tillganglig: https:

//www.konsumentverket.se/for-foretag/olika-saljkanaler/

regler-nar-du-saljer-pa-internet/e-handelslagen/. Hamtad 2018

[13] Datainspektionen. 2018. Dataskyddsreformen. HTML. Tillganglig: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/. Hamtad 2018

26