INNEHÅLL

Några viktiga data

Vart att notera 1987 Prognos för 1988 1987 bättre än väntat

Förvaltningsberättelse l O år i sammandrag Alfa-Laval aktien

Affärsområden Livsmedelsteknik

Agr i Marin & Kraft Termisk teknik

Separeringsteknik

Doserings- & Analysteknik

Flödesteknik Automation

1.e-knik Bioteknik

J:!.iimn., Alfa-Lavals fastigheter

Koncernens resultaträkning

Koncernens balansräkning Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning

Finansieringsanalyser

Ändrade koncernredovisnings-

principer 1987

Kommentarer till boksluten

Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse

Revisorer

Koncernledning och

koncernstaber

Alfa-Laval koncernen

l 1 l 2

6 10 11

12

14 16

18

20 22 24

26 28

30 31 32 34 35 36 37 38

39 40

47 47 48

49

50

51

BOLAGSSTÄMMA

PLATS OCH TID

Ordinarie bolagsstämma hålls i Stock­holmsmässan, Älvsjö, tisdagen den 10

maj 1988, kl16.00.

ANMÄLAN

Aktieägare, som önskar deltaga i bo­

lagsstämman, skall anmäla sig under adress Alfa-Laval AB, Koncernstab Juri­

dik, Box 12150, 102 24 Stockholm eller

per telefon 08/80 99 05 eller 80 99 06

senast torsdagen den 5 maj 1988,

kl16.00.

RÄTIAn DELTAGA

För att ha rätt att deltaga i stämman,

måste aktieägare vara införd i den av Vardepapperscentralen VPC AB förda

aktieboken senast fredagen den 29 april 1988. Den som låtit förvaltarre­

gistrera sina aktier, måste tillllilligt om­

registrera dem i eget namn senast sam­ma datum. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste medde-_

la sin önskan härom till sin förvaltare:

FÖRSLAG TILL VINSTUTDELNING

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning:; ~ för 1987 lämnas med kronor 13 per

utelöpande aktie, samt att avstämnings­dag skall vara den 16 maj 1988. Utdel­

ningen tar i anspråk 190,8 MSEK och

beräknas betalas ut från VPC den 24

maj 1988.

Orderingång 11.998MSEK + 18%

Fakturering 11.321 MSEK + 11%

Orderstock 3.670MSEK + 23%

Resultat efter finansnetto 801 MSEK + 10%

Resultat efter extraordinärt netto 1.266MSEK +77%

Cash flow efter företagsförvärv 201 MSEK

Vinstmarginal 7,1% (7,2)

Avkastning på sysselsatt kapital 15,9% c 15,5)

Avkastning på eget kapital 15,8% (12,9)

Vinst per aktie 41:- (31:80)

Utdelningsförslag 13:- (11:-)

198

Affärsområde Agri visar högsta lönsamheten någonsin.

Företagsförvärven ökar omsättningen per år med 2,2 miljarder.

Ewos avyttras.

Positiv cash flow efter investeringar och företagsförvärv.

Rationalisering inom livsmedelsteknik, Separeringsteknik och Bioteknik reducerar antal anställda med 900.

R

Under årets två första månader låg orderingången 11 procent över föregående år.

Resultatförbättringar förväntas för de flesta affårsområdena, speciellt för Livsmedelsteknik och Separeringsteknik, medförande ett betydande resultatlyft för koncernen.

l

1987 BÄITRE Å VÄ TAT

Koncernens resultat på 801 miljoner kronor överträffade den i oktober läm­nade prognosen. Detta sammanhänger framför allt med en hög fakturering under årets sista månader.

Vårt största affärsområde, Livsme­delsteknik, hade en något svagare or­deringång än förväntat på mejeriut­rustning, vilket påverkade resultatet.

Affärsområde Agri blev årets stora framgäng och uppvisar hög lönsamhet och räntabilitet i en dämpad marknad. Efterfrågan i vissa länder, bland annat inom EGochi USA, visar dock en för­

bättring. Bakom resultatförbättringen ligger ett konsekvent genomfört ratio­naliseringsprogram avseende tillverk­ning, kapital och antal anställda.

Affärsområde Marin & Kraft bibehål­ler hög vinst och räntabilitet och en förbättring i efterfrågan noterades.

Affärsområdena Termisk teknik och Doserings- & Analysteknik fortsätter sin lönsamma tillväxt. Integreringen av gjorda företagsförvärv fortlöper plan­enligt

Affärsområde Automation (SattCont­rol) harvänt 1986 års svaga resultat till en betydande vinst. Integreringen med Alfa-Lavals tidigare automationsenhe­ter genomförs framgångsrikt.

Affärsområde Flödesteknik, det af­färsområde inom vilket de flesta före­tagsförvärven skett (Reginox!Brasilien, Tri-Clover/USA och Gallaher-gruppen/ Storbritannien) utvecklas gynnsamt, men mycket av struktureringsarbetet

återstår: Lönsamheten ligger dock re­dan nära värt avkastningsmål.

Efterfrågan på separatorer till meje­rier och fartyg var svag och medförde att beläggningen i våra separatorfabri­ker inte blev helt tillfredsställande. Ett mycket omfattande struktureringsar­bete pågår för att sänka kostnadsnivån och minska kapitalbindningen. Pro­grammet sträcker sig in i 1988 och medför stora extraordinära kostnader.

Vårt förnyade försök att finna en lämplig partner inom affärsom råde

2

)

Bioteknik blev inte helt framgångs­rikt. Vi koncentrerar vår aktivitet till Schweiz, till Chemaps fermentorer, och drar samtidigt ner något på vår ambitionsnivå. Konkurrensen är hård och valutautvecklingen är ogynnsam för denna verksamhet. Resultatmässigt blev 1987 ett bakslag för affärsområ­det.

Den amerikanska marknaden har genom företagsförvärven blivit kon­cernens absolut största och närmar sig nu 2 miljarder. Vi bedömer att vi 1988 tar en högst betydande resultatförbätt­ring på denna marknad, där lönsamhrf"" ten i flera år varit mindre tillfredsstäi-'-·

lande. De nyförvärvade företagens resultat

utvecklades bättre än planerat och kon­cernens finans,iella styrka framgår av ett fortsatt positivt finansnetto och sto­ra extraordinära intäkter. All goodwill har skrivits bort och koncernens ba­lansräkning är därmed m)cl:et välkon­soliderad.

MÅl OCH STRATEGIER

Efter en god vinst och lönsamhetstill­växt under början av 1980-talet, som kulminerade 1983, blev det uppenbart att den normala tillväxten på cirka 15 procent i löpande priser inte skulle kunna bibehållas. Alltför stor del av"ft~ verksamhet var förknippad med kris­marknader eller med marknader med låg tillväxt. Vårt finansiella mål är att uppnå 15-20 procents avkastning på eget kapital efter skatt under en kon­junkturcykel. Detta mål skulle vi inte kunna nå inom en rimlig tidsperiod.

I valet mellan att antingen diversifi­era koncernen ytterligare genom stör­re företagsköp i helt nya branscher el­ler komplettera våra redan etablerade affärsområden genom förvärv, valde vi

det senare. Det tekniska och marknads­mässiga kunnandet föreligger och vi har en läng tradition och stabilt faste

på världsmarknaden. Vi har idag en förändrad affii.rsportfölj, där tillväxt­områden balanserar mer mogna aktivi­teter.

Det bör dock starkt framhållas, att inom dessa mogna aktiviteter finns det förutsättningar både till god lönsam­het och framtida tillväxt. Vara fram­gångar inom Agri och Marin & Kraft är

__ påtagliga bevis . .......,. >Det gångna året har kännetecknats

av ett fortsatt arbete med att genomfö­ra en omfattande strukturering av flera affarsområden samt att integrera ny­-"1rvärvade företag. De mer påtagliga

'-<;;ffekterna av dessa strävanden kom­mer från och med 1988.

Vi känner starkt att det strategival som gjorts är korrekt. Vi har tillfört koncernen en omsättningsökning på drka 20 procent o.ch ett potentiellt vinsttillskott på 200-300 miljoner kro­nor. Vi har bibehållit, ja till och med stärkt, vår redan tidigare starka finansi­ella ställning. Detta ger trygghet i dessa tider av finansiell oro och skapar förut­sättningar för nya framtida, offensiva åt­gärder.

I linje med vårt strategival har vi under året genomfört ytterligare fyra före-.... -;J,gsförvärv. Ett av förvärven, Gallaher­·-.)uppen, omfattade fyra separata före-tagsenheter.

Kännetecknande får alla företagen är att de har en klart världsledande position inom sin speciella produkt­nisch. Dessutom stärker företagen re­dan existerande verksamheter inom Alfa-Laval. Vi uppnår således dels målet att stärka vår redan existerande mark­nadsposition, dels får vi fram kostnads­besparingar i tUlverknings- och distri­butionsledet.

Det bör åter understrykas att det inte är frågan om en diversifiering utan tvärtom, en förstärkning av existerande

3

Harry Faulkner; verkställande direktör och koncernchef

....

nischer. Kostnaderna för förvärven uppgick 1987 sammanlagt till cirka 763 miljoner kronor.

Totalt har förvärven under 1986 och 1987 kostat cirka 1,3 miljarder kronor med en goodwill på cirka 550 miljoner kronor.

Ewos AB med dotterbolag har under hösten överlåtits på Finska Socker Ab. Bakgrunden till affåren är att Ewos framgångsrika utveckling och framtid alltmer kommit att ligga inom områ­den utan anknytning till Alfa-Lavals öv­riga verksamhet, nämligen foder för fiskodling. Internationaliseringen av denna verksamhet kräver även mycket stora investeringar framöver, varför vi bedömt det affärsmässigt riktigt att avyttra verksamheten.

Under 1988 blir företagsförvärvsak­tiviteten starkt begränsad. Inriktning­en är i stället att strukturera och inte­grera gjorda förvärv.

Det sedan årsskiftet påbörjade projek­tet att, vid sidan av det fortlöpande ar­betet med att effektivisera lager- och kundfordringsförvaltningen, frigöra kapital ur lågavkastande tillgångar ut­vecklas positivt.

25 procent av vårt innehav av aktier i det amerikanska bioteknikföretaget Genentech har avyttrats. Vidare har bland annat tre fastigheter i Sverige, där koncernen inte bedrivit en egen aktivitet, sålts.

Tillsammans med från rörelsen i öv­rigt genererade medel, har härmed våra företagsförvärv de senaste åren på cirka 1,3 miljarder kronor nästan helt kunnat självfinansieras.

Genom leasingaffären av vårt indust­rikantar i Alvik, Stockholm, och försälj­ningen av Ewos AB har vår likviditet i början av 1988 förstärkts med cirka 600 miljoner kronor.

Med en beräknad likviditet på cirka 4 miljarder kronor vid kommande års-

skifte, är vi således väl rustade för nya offensiva steg.

l den föränderliga värld vi lever i, får anpassningiförändring aldrig avstanna i ett företag. Dock räknar vi med att i stort avsluta den städning och struktu­rering som skett de gångna åren i Alfa­Laval och som blev mycket mer längt­gående än vad vi förutsåg 1984/85. Inom livsmedelsteknik, Separerings­teknik och Bioteknik får detta arbete ordentlig resultateffekt 1988.

I själva verket kommer det totala an­talet anställda i koncernen från 1982 tilll988 att ha minskat med över 30 procent. De nyförvärvade företagen har dock tillfört cirka 3.400 anställda. Det är således en mycket stor föränd­ring som Alfa-Laval koncernen genom­gått de senaste åren.

Dessutom noterar vi en ljusning på efterfrågesidan inom våra höglönsam­ma affärsområden Agri och Marin & Kraft. Den relativt svaga marknaden i fjol på mejerisiclan bedömer vi som temporär. Termisk teknik, Doserings­& Analysteknik, Flödesteknik och Au­tomation fortsätter sin lönsamma till­växt. Våra företagsförvärv utvecklas gynnsamt och lämnar växande resultat­bidrag. Vår mycket starka finansiella ställning ger utrymme för nya förvärv framöver.

1988 blir ett sanningens år. Visserligen är vi redan på rätt väg, men nu ska vi även bevisa att vi uppnär våra resultat­och lönsamhetsmäL Jag bedömer att den rådande oron på världens finansi­ella marknader är ett av de största ho­ten. Försvagningen på världens börser och instabiliteten på valutaområdet gör det oerhört svårt att bedöma efter­frägeutvecklingen.

4

Inom EG har man sedan länge enats om nya kvoteringar för mjölkproduk~ tionen. I februari träffades en överens­kommelse om jordbrukspolitiken i stort, vilken bör leda till ett stabilare investeringsklimat ,

Trots denna svårbedömbara påver­kan av yttre faktorer, räknar vi med re­sultatförbättringar för de flesta affärs­områdena, i synnerhet för livsmedels­teknik. Därmed får koncernen ett bet("' dande resultatlyft och en förbättrad lönsamhet.

Harry Faulkne r

•

5

.,..

. ORVA T GSBE

Alfa-Laval är leverantör till många olika industrier samt till världens mjölkbön­der. Företaget säljer i de flesta av värl­dens länder, men tyngdpunkten är i Västeuropa, USA och Fjärran Östern. Det stora antalet kundkategorier samt den stora geografiska spridningen gör an Alfa-Laval är mindre konjunktur­känsligt än många andra företag.

Mjölkkvoteringen har i Sverige len till balans i tillgång och efterfrågan, och detsamma kan förväntas bli fallet inom EG efter några år. Marknaden för mjölkningsutrustning var fortsan svag men stabiliserades under året, och en förbättring noterades inom vissa EG­länder och i USA. En återhämtning vän­tas i flera länder under 1988.

Efterfrågan på mejeriutrustning sjönk under året, medan andra områ­den inom livsmedelsindustrin visade en gynnsam utveckling. Hit hör pro­dukter för beredning, tillagning, lag­ring och transport av färdiglagad mat.

Aktiviteten inom varvsindustrin låg kvar på fjolårets nivå med oförändrat antal nya fartygskontrakt, men kapaci­teten inom rederinäringen var högt ut­nyttjad, och investeringsviljan ökar. Inom läkemedelsindustri, kemisk in­dustri och cellulosaindustri var tillväx­tengod.

U l

1987 1986 Föränd­

ring

Orderingång 11.998 10.171 Fakturering 11.321 l 0.156 Orderstock 3.670 2.993

+ 18% +11% +23%

Försäljningen ökade på grund av de fö· retagsförvärv som gjorts under 1986 och 1987. Orderingången exklusive fö­retagsförvärv steg med 5 procent. För­värven tillförde koncernen en fakture· ring på 1.640 MSEK under 1987 och 249 MSEK 1986. Orderstocken består nästan uteslutande av order som skall utlevereras under 1988.

Affärsområdenas fakturering fram­går av nedanstående tabell.

1987 1986

livsmedelsteknik 2.944 3.021 Agri 2.287 2.177 Marin & Kraft 1.017 1.119 Bioteknik 217 248

Djurhälsa & Växtskydd 495 533 Termisk teknik 1.003 824 Separeringsteknik 540 512 Doserings- & Analysteknik 677 447 Flödesteknik 734 198 Automation 566 249 Övriga företag 841 828

Totalt 11.321 10.156

Fakturering per marknad,%

Norden exkl Sverige 12%

Nord· och Latinamerika 22%

6

Huvudkonkurrenten inom affärsområ­dena Separeringsteknik och Agri är det privatägda företaget Westfalia i Oetde, Våsttyskland. Huvudkonkurrenten inom affärsområde Livsmedelsteknik är APV, en börsnoterat brittiskt företag. APV förvärvade under året det danska företaget Pasilac DTD och ökade där­igenom sin beroende av den mjölkba-. serade marknaden. APV har också vi förvärv av Baker Perkins i Storbritan­nien diversifierat sig inom bageri- och ~keriindustrierna, områden utanför Alfa-Lavals produktområden. _ En företag i den japanska Mitsubisht­

koncernen konkurrerar i Fjärran ös­tern med affårsområde Marin & Kraft, framför allt inom segmentet marinse­paratorer. På agrisidan finns förutom Westfalla en stort antal smärre lokala konkurrenter. Detta förhållande gäller också för affårsomrädena Flödesteknik och Termisk teknik.

Alfa-Laval koncernen är domineran· de på världsmarknaden inom sina pro­duktområden och har det gångna året behållit och i vissa fall ökat sina mark· nadsandelar.

Under 1986 och 1987 har en flertal fö­retagsförvärv genomförts. Dessa för-

12

ro

8

6

4

Fakturering, MSEK och vinstmarginal, PROCENT

Fakturering

c:::::::::::r Vinstmorginar

8

6

2

värv tillför koncernen en sammanlagd årlig försäljning på 2,2 miljarder kro­nor. Som framgår av vidstående tabell, berör förvärven sex av koncernens af­färsområden.

Samtliga förvärv ligger inom indust­ridelen av koncernen och ger affärs­områdena en dominerande ställning inom repektive segment på världs-

)arknaden.

Huvuddelen av utvecklingen utföres =- pm respektive a.tfårsområde. Alfa-I.a­""Val är tekniskt ledande inom i stort sett alla områden där företaget arbetar.

Inom affårsområde Uvsmedelstek­nik utvecklas nya processer för aseptis­ka applikationer. Agri lanserade under 1987 nya elektroniska processtyrnings­system för ladugården, inklusive elekt­roniska pulsatorer, avtagare och mjölk­mätare. Affärsområde Separeringstek­nik genomför successivt ett genera­tionsskifte i stora delar av produkt­grupP.erna centrifugalseparatorer och dekantrar. I början av 1988 introduce­rade Termisk teknik en ny typ plattvär­

..rneväxlare, som utgör ett tekniskt och = rismässigt starkt alternativ till den tra-ditionella tubvärmeväxlaren, varige­nom försäljningspotentialen ökas kraf­tigt. Affärsområde Automation lansera-

~ ett nytt processtyrningssystem. Alfa-laval har även vissa projekt som

drivs i bolagsform och finansieras cen­u·alt, bland annat ett joint-venture, Al­fastar, med Swedish Match. Projektet innebär utveckling av ett nytt system för förpackning och lullbarhetsbe­handling av fasta livsmedel De första livsmedelsprodukterna som utnyttjar dessa system kommer att testlanseras under våren 1988.

Kostfladerna för forskning och ut­veckling ökade med 15 procent under året från 424 MSEK 1986 till 487 MSEK 1987

Årlig försälj-Företag ning (MSEK) Affärsområde

Sverige Euroheat SottControl

Brasilien Reginox

Danmark Atlas Deselination

Storbritannien Sounders Valve SSP Pumps MPL Pumps

USA Formax MG l Technicon Tri-Ciover

Totalt

KO s ES

Resultat efter finansnetto Extraordinärt netto

Resultat efter extraordinärt netto Engångsnedskrivning av goodwill

Resultat före bokslutsdispo-sitioner och skott

Till skillnad mot fö regående är har ut­landsföretagen omräknats enligt den så kallade dagskursmetoden. Om den­na metod hade använts för 1986, skulle resultatet efter finansnetto ha uppgått till 690 MSEK i stället för 731 MSEK.

Företagsförvärven gav koncernen ett sammanlagt resultatbidrag på 67 MSEK efter·finansieringskostnader.

7

250 Termisk teknik 500 Automation

50 Flödesteknik

70 Marin & Kraft

300 Flödesteknik 50 Flodestekn i k 40 Doserings- & Analysteknik

200 Livsmedelsteknik 50 Flödesteknik

340 Doserings- & Analysteknik 350 Flödesteknik

2.200

1987 1986 Förändring

801 731 + 10% 465 - 16

1.266 715 +77% -566 -165

700 550 +27%

I de extraordinära intäkterna ingår realisationsvinster vid försäljning av fastigheten i Alvik i Stockholm till Fas­tighetsRenting AB samt försäljning av fastigheter i vilka koncernen icke be­drev egen verksamhet. Dessutom in­går realisationsvinst vid försäljning av affärsområde Djurhälsa & Växtskydd.

De extraordinära kostnaderna ut­gjordes av kostnader för aweckling av icke lönsamma verksamheter. Inom af­farsområde Separeringsteknik starta­des under året ett projekt som syftar till

en total omstrukturering av affärsom­rådets produktion och konstruktions­verksamhet, innebärande avveclding av vissa separatortyper samt en ge­nomgripande omlokalisering av pro­duktionen mellan koncernens separa­torfabriker. För detta projekt har l 00 MSEK redovisats som en extraordinär kostnad. Därav utgör 60 MSEK en re­servering för framtida kostnader.

Genom en engångsnedskrivning av goodwill på 566 MSEK (165) har all goodwill skrivits bort från koncernens balansräkning.

1987 1986

Vinstmarginal 7,1% 7,2% Avkastning på syssel-satt kapital*) 15,9% 15,5% Avkastning p6 eget kapital*) 15,8% 12,9% Vinst per aktie*) 41:00 31:80

•J För definition av dessa begrepp se sid 10

Agri förbättrade lönsamheten genom fortsatta kosmadsbesparingar och ka­pitalrationalisering. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar förbätt­rades från 163 MSEK til1203 MSEK, och avkastningen på sysselsatt kapital steg från 20 procent till 26 procent.

Räntabilitet, PROCENT

l'i'83 ~~~4 I YII~ IVIIO t9117

Avkastning på sysselsalt kapital före •katt Avkastning på eget kapital efter lull skolt

c=::::::! Inflation i Sverige

Industriverksamhetens sammanlag­da rörelseresultat förbättrades från 507 MSEK till 530 MSEK, medan avkast-n ingen på sysselsan kapital sjönk från 17 procent till15 procent. Industri be­s~r av åtta av varandra beroende affärs­områden. Beroendeförhållandet be­står framför allt i internleveranser mel­lan affärsområdena. På grund därav och med hänsyn till konkurrenssitua­tionen anges icke enskilda affärsområ­dens resultat. Industriverksamheten utgjorde 70 procent av koncernens fak­turering.

Avkastning på. sysselsatt kapital, %

Industri 1987 1986

livsmedels-teknik 2 11 Marin & Kraft >20 >20 Bioteknik neg 13 Termisk teknik >20 > 20 Separering s-teknik 8 10 Doserings- & Analysteknik >20 >20 Flödesteknik 20 11 Automation 20 6

Totalt 15 17

Lönsamheten för affärsområdena Ter­misk teknik, Flödesteknik, Marin & Kraft och Automation har ytterligare

Soliditet, PROCENT

1983 1984 1985 1986 1987 Solid itet efter kvittning av likvida mede l mot finansiella skulder

c:::::::J Soliditet

8

förbättrats under året. De inom affärs­område Livsmedelsteknik genomför-da rationaliseringarna har inte helt kunnat kompensera omstrukturerings­kosmader och nedgången i fakture­ring. Affärsområde Bioteknik omstruk­turerades· under året, och företagets joint-venture med Pharmacia löstes upp, vilket ledde till engångskostna­der. Ett projekt för omstrukturering ar. affärsområde Separeringsteknik start:\.. , des under året och kommer an avslutas under 1988.

Investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick till 424 MSEK ( 406). Investeringarna utgjordes hu­vudsakligen av verktygsmaskiner, labo­ratorieutrustning och datorer för pro­duktionsstyrning, forskning och ut­veckling.

Investeringar acn avskrivningar, MSEK

Investeringar .:

c:::::::::l Avskrivningar

l

Som framgår av finansieringsanalysen, genererade rörelsen ett överskott på 964 MSEK före företagsförvärv. Detta överskott uppstod genom ett starkt po­sitivt kassaflöde från vinst efter betald skatt, kapitalrationalisering samt för­säljning av lågavkastande tillgångar. Likviden för Alviksfastigheten ( 430

- ·~SEK) erhölls i januari 1988 och på-- .b-kade alltså ej kassaflödet 1987. Net-to har 763 MSEK investerats i företags­

förvärv.

1987 1986

Likviditetsöverskott 964 286 Företagsförvärv - 763 -487

l rörelsen genererade medel +201 -201

Under året ökade likvida medel med 201 MSEK fdn överskottet i kassaflödet och med 574 MSEK från extern upplå­ning. Vid årets slut uppgick likvida me­del till2.939 MSEK, vilka med 65 MSEK överskred totala externa lån.

1987 1986

Jjkvida medel 2.939 2.164 tlern finansiering 2.874 2.300

Nettolikviditet/ finansiering 65 -136

bncernens finansiella netto uppgick -till 58 MSEK (61) enligt nedanstående

specifikation:

Räntenetto Kursdifferenser Övriga finansiella intäkter

1987 1986 - 9 -26

93

29 4

28

Försämringen av räntenettot sam­manhänger med företagsförvärv samt att affarsområde Finans gav ett något lägre överskott än föregående år. De negativa kursdifferenserna har till helt övervägande delen uppstått i det brasi­lianska dotterbolaget. ÖVriga fmansiel­la intäkter och kostnader utgörs av re­alisationsvinster vid försäljning av pla­ceringsaktier

soliditeten minskade från 31,4 pro­cent til130,7 procent. Anledningen till minskningen är att den externa finan­sieringen ökat. Eftersom de likvida medlen också ökat, ger det traditionel­la sättet att mäta soliditeten en något missvisande bild av koncernens finan­siella ställning. Kvittas likvida medel mot finansiella skulder, blir soliditeten 39,4 procent (38,6).

Varulager, MSEK

l 500- 15

l 000- lO

500- 5

o~~~--.. --c~~~~~ o 1983 19114 1Yö5 1986 1987

Vorulager

c:::::::J Procent av fakturering

9

1987 1986

Medelantal anställda i Sverige 5.539 5.627 Medelantal anställda i utlandet 10.512 9.833

Totalt antal anställda 16.051 15.460

Antalet anställda ökade med 591. Fö­retagsförvärven tillförde koncernen 1.817 personer varemot stod minsk­ningar om 325 genom försäljningen av affårsområde Djurhälsa & Våxtskydd och 901 till följd av rationaliseringar, framför allt inom affårsområdena Livs­medelsteknik, Separeringsteknik och Bioteknik.

Under årets två första månader låg or­deringången 11 procent över föregå­endeår.

Resultatförbättringar förväntas för de flesta affårsområdena, spedellt för Livsmedelsteknik och Separeringstek­nik, medförande ett betydande resul­tatlyft för koncernen.

Kundfordringar, MSEK

1983 1964 19B~ l\lö6 1987

Kundfordringar

c::::::::J Procent av fakturer ing

%

O ÅR l SA D

Medelvärde Belopp i MSEK 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 lO år 5 år

Fakturerad försäljning 11 .321 10.156 10.046 8.848 9.250 8.240 7.273 6.502 5.486 4.986 -tillväxt/år i % 11,5 l, l 13,5 -4,3 12,3 13,3 11,9 18,5 10,0 18,5 10,4 6,5

Resultat efter finansiellt netto 801 731 651 416 803 662 516 479 391 322 -vinstmarginal i %11 7,1 7,2 6,5 4,7 8,6 8,0 7,1 7,4 7, l 6,5 7,0 6,8

Resultat efter full skatt21 605 467 441 211 522 380 239 281 221 145

Sysselsatt kapital3l 7.814 6.856 6.289 5.885 5.528 4.886 4.236 3.726 3.516 3.273 - ka pitalomsättnings-

hastighet4l 1,5 1,5 1,7 l ,6 l ,8 1,8 1,8 l ,8 1,6 1,6 l ,7 l ,6

Justerat eget kapital5l 3.990 3.653 3.600 3.309 3.354 2.517 2.269 2.191 1.980 1.804 -tillväxt/år i % 9,2 1,5 8.8 -1,3 33,3 10,9 3,6 10,7 9,8 11,3 9,4 9,11

(

Avkastning på -eget kapital efter

full skatt i %61 15,8 12,9 12,8 6,3 17,8 15,9 10,7 13,5 11,7 8,5 12,2 12,5 -sysselsatt kapital före

skatt i %71 15,9 15,5 15,3 14,0 22,6 21,2 18,8 18,2 1 ~, 1 15,8 16,3 15,7

Soliditet i %Bl 30,7 31,4 33,9 32,0 34,8 26,1 28,1 32,8 31,6 30,5 31,2 32,6

Räntetäckningsg rad91 3,5 3,7 3,2 2,3 3,5 3,2 3,3 3,7 3,7 3,8 3,4 3,2

Antal anställda 16.051 15.460 15.394 16.030 15.984 17.943 18.525 18.074 17.896 17.763 - varav i Sverige 5.539

l) Med vinstmarginal avses resultat ef­ter finansiellt netto dividerat med fakturerad försäljning.

2) Resultat efter full skatt utgörs av koncernens resultat efter finansiellt netto efter avdrag för full skatt. Vid beräkning av vinst per aktie har hänsyn tagits till ränta på konverte­ringslån.

3) Sysselsatt kapital utgörs av koncer­nens tillgångar minskade med rö­re lseskulder och 50 procent av obeskattade reserver.

4) Med kapitalomsättningshastighet avses fakturerad försäljning divide­rad med genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras i not 3 ovan.

5.627 5.239 5.610 5.632 7.019 7.409 7.363 7.081 6.875

5) justerat eget kapital består av eget kapital enligt balansräkningen ökat med 50 procent av obeskattade re­server:

6) Avkastning på eget kapital efter full skatt utgörs av koncernens resultat efter full skatt dividerat med ge­nomsnittligt justerat eget kapital. Justerat eget kapital definieras i not

5 ovan.

7) Avkastning på genomsnittligt sys­selsatt kapital före skatt utgörs av koncernens resultat före extraordi­nära intäkter och kostnader, engångsnedskrivning av goodwill, bokslutsdispositioner och skatter ökat med räntekostnader (inklusiVe ränta på pensionsskuld) och kurs-

lO

differenser dividerat med koncer­nens genomsnittligt sysselsatta ka­pital. Sysselsatt kapital definieras i not 3 ovan. , .--..

8) solidite ten har beräknats som jus terat eget kapital i procent av ba­lansomslutningen. justerat eget ka­pital definieras i not 5 ovan.

9) Med räntetäckningsgrad avses re­sultat efter avskrivningar med till­lägg för utdelningar, ränteintäkter och övriga finansiella intäkter i re­lation till räntekostnaderna.

31 december 1987 Aktiekapital 734,3 MSEK Nominellt värde 50SEK Antal aktier 14.685.416

varav A (l röst) bundna 7.046.000

fria 45.796 B (1/1 .000 röst) fria 7.593.620

31 december 1987 röstetal i%

..L.undbergföretagen 25,36 p videntia 13,52

Investor 13,44 S-E-Bonkens aktiesparfond 5,03 SPP 3,42 This be 3,04 Munksjö 1,85 Skandinaviska Bankens pensionsstiftelse l ,41 Handelsbankens skattefond 0,89 Skandia Internationol lnsuronce 0,81

1a-laval B fr J

1 ()()() 800 F 1·3

800

500

500

4(()

150

160

100

110 80 .2Q._ _ _

60

1982 1983 1984 1985

%av totala storleksklass Antal aktieägare ca antalet aktier

1- 500 21 .510 14 501- 5.000 1.350 10

5.001-20.000 80 5 20.001- 60 71

Totalt 23.000 100

o NO (definitioner se sid l O)

Medel-1987 1986 1985 1984 1983 värde

Alfa-Loval B-aktiens börskurs 31 december, kronor 251 271 260 193 266 Beräknat resultat per aktie efter full skott, kronor l l 41,0 31 ,8 30,0 14,3 35,0 P/ E-tal21 6 9 9 13 8 9 Utdelning i kronor per aktieliJI 13,0 11 ,0 10,0 9,0 8,9

direktavkastning, %4J 5,2 4,1 3,8 4,7 3,3 4,2 i procent av beräknot resultat 31,7 34,6 33,3 62,9 25,4 33,8 tillväxt per år, % 18,2 10,0 11, l l, l 20,3 12,0

Justerat eget kapital/oktie 268 245 241 225 225 Substansvärde/ aktie51 336 350 307 282 282 Börskurs/substansvärde per aktie,% 74,7 77,4 84,7 68,4 94,3 79,7

11 Antalet aktier för resp år har justerats med hänsyn ti ll land- och nyemissioner somt utelöpande kanvertibler. 21 Alla-laval aktiens justerade börskurs dividerad med beräknat resultat per akt ie. 31 För 1987 föreslagen utdelning. 41 Justerad utdelning per aktie dividerad med börskursen 31 .12. 51 Justerat eget kapital inkl "dolda reserver''

- generalindex

~ ~

Beräknat resultat och utdelning per aktie, sEK

Beroknot resultat

ö w r=::::J Utdelning

1986 1987

11

uvs EDELSTEK

Bo Wirsen, chef for affärsområde Livsmedelsteknik.

K

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 3.141 3.086 102 Fakturering 2.944 3.021 97 Orderstock 1.660 1.463 113 Antal anställda 2.995 3.802 79 Räntabilitet, % 2 11

Andel av koncernens fakturering

Livsmedelsteknik 26%

Affärsområde Uvsmedelsteknik har specialiserat sig på utrustning och pro­cesser till livsme delsindustrin. Affärs­området utvecklar, tillverkar och mark­nadsför utrustning samt projekterar och installerar processlinjer och an­läggningar. Den egna tillverkningen är

koncentrerad till utrustning för spe­cialprodukter, till exempel ost och glass, samt anläggningar för värmebe­handling av livsmedel, aseptik.

Största de len av förädlingsvärdet lig­ger i ingenjörstjänster för konstruktion och byggande av anläggningar. Stor del av affärsområdets inköp sker från and­ra enheter i Alfa-Laval koncernen, främst Termisk teknik, Separeringstek­nik, Flödesteknik och Automation.

Affärsområdets styrka ligger dels i kunskapen om råvaran och dess föräd­ling till den slutliga konsumentpro­dukten, dels i hur processer och an­läggningar skall dimensioneras och automatiseras för att motsvara bestäl­larnas krav på effektiv produktion till konkurrenskraftiga kostnader. Cirka 60 procent av faktureringen avser hela an­läggningar. Återstoden är service, en­skilda maskiner, eftermarknadspro­dukter och teknisk assistans.

12

)

Den fakrurerade försäljningen för 1987 uppgick till2.944 MSEK, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med fjolåret. Orderingången ökade med 2 procent och orderstocken med 13 pro­cent, vilket skapar goda förutsättningar för en ökad faktureringsvolym under 1988. Bakom den mindre gynnsamma volymutvecklingen 1987 ligger en minskning av orderingången till mejc rimdustrin samt förskjutning av ett par stora projekt, som nu faktureras 1988 respektive 1989.

En av de viktigaste faktorerna som på­verkar affärsområdets tillväxt är pro­duktion och konsumtion av mjölk och förädlade mjölkprodukter.

Här finns fortfurande ett överskotts­problem, som i första hand gäller pro­duktion av mjölk och smör.

EGs och USAs kvoteringssystem på mjölk biter emellertid allt hårdare och en balans mellan produktion och kon­sumtion närmar sig. Efterfrågan på mejeriutrustning har minskat med cir­ka 20 procent sedan 1983. Marknaden för processer till fö rädlade produkter som glass och ost visar samtidigt fort satt god tillväxt. ·

Många mindre tillverkare har lön­samhetsproblem, vilket skapar förut­sättningar för en fortsatt och nödvän d ig strukturering av branschen mot färre och större tillverkare.

Förändringar i konsumtionsmönst­ret skapar samtidigt nya möjligheter för leverantörerna till mejerisektorn. För närvarande flnns en allmän ten­dens att av näringsfysiologiska skäl minska fettmängden i födan. Differen­tierad fetthalt i mjölkprodukter kräver dock nya processlinjer.

H LIVSMEDElS·

Under den senaste fernårsperioden har affiirsområdet systematiskt arbetat

med att minska beroendet av mejeri­sektorn genom att utveckla anlägg­ningar och processlinjer för annan livsmedelsindustri där tillväxten är mer gynnsam. Hit hör framställning av fruktsafter, öl och fårdiglagad mat samt utvinning och raffinering av vegetabi­lisk olja, animaliska fetter och protei­ner etc. Här är Alfa-lavals ställning inte lika dominerande som inom mejeri, Jarför det finns goda möjligheter till fortsatt expansion.

Ett område med mycket intressanta framtidsutsikter är aseptiska processer,

- 10m förlänger hållbarheten utan att - förändra matens kvalitet Konsumen-

ten upplever en större bekvämlighet, då varorna kan lagras och transporte­ras vid normal rumstemperatur. Tekni­ken har tidigare använts för mjölk och fruktjuicer, men gör nu entre för fär­diglagad mat, soppor, etc. Alfa-Laval har utvecklat ett brett program sterili­satoret för olika produkter.

Försäljningen av stora anläggningar ökar kraftigt. Affärsområdet har fram­gångsrikt lanserat en aseptisk anlägg­ning för förpackningar i bulk och till storkök, StarAsept, som snabbt bryter

__. mark Det nyförvärvade företaget, Heat transfer i Australien, marknadsför in­ternationellt tubvärmeväxlaren Spira­flo med stor framgång till kunder inom aseptik.

-1

Inom sektorn fasta livsmedel har ~fa-Laval stärkt sin position i första hand genom förvärv av de amerikans­ka företagen Formax och Cashin, som levererar utrustning för produktion av haJ:!lburgare och skivad lunchmat

I framför allt USA ökar efterfrågan på fardiglagad mat av hög kvalitet drama­tiskt. Tillverkarna, som blev tagna på sängen av den snabba utvecklingen för hamburgare och annan fast-food, slår nu tillbaka med fardiga rätter, som dis­tribueras i detaljhandeln. Tillagningen sker i mikrovågsugn, som finns i mer än hälften av alla hushåll i USA Tren­den mot högkvalitativa färska fårdigrät-

ter kommer att förstärkas och skapa in­tressanta affärsmöjligheter för Alfa­Laval.

I det större perspektivet baseras efter­frågan på produkterna på två grundläg­gande yttre faktorer. Den ena är befolk­ningstillväxten och den andra är det växaode behovet att tillvarata och för­ädla den samlade livsmedelsproduk­tionen i världen.

En viktig faktor på kort sikt är jord­brukspolitiken i västvärlden med EG och USA i spetsen. Känsligheten för politiska beslut är stor, framför allt när det gäller de mjölkrelaterade proces­serna.

Alfa-Lavals fortsatta satsning på an­nan livsmedelsindustri kommer att ge affärsområdet bättre balans och goda tillväxtmöjligheter.

Nya geografiska marknader tilldrar sig ökat intresse. Efter några års relativ tystnad är Sovjetunionen åter i fokus. Den nya regimens politik stöder bland annat en kvalitetshöjning på maten och en drastisk förändring i medborgarnas dryckesvanor. 1987ledde detta till att Alfa-Laval fick beställning på 22 anlägg-

13

Genom StarAsept kan flytande livsme­del till storkök och andra stotfårbru­kare lagras och transporteras vid nor­mal rumstemperatur.

ningar för avalkoholisering av vin till druvsaft. I februari 1988 erhölls vidare en order på l O margarinanläggningar till ett värde av cirka 500 MSEK. Affärs­området har sedan lång tid tillbaka väl upparbetade relationer r;ned inköpsor­gan i Sovjetunionen.

Även i Kina har Alfa-Laval haft bety­dande framgångar, liksom i Sydost­asien. I det senare fallet sker en kraftig utbyggnad av raffineringskapaciteten för vegetabiliska oljor. Intresset för soja som bas för olika df)cl:er ökar åter. Kostnaderna för framställning av sojamjölk är cirka en tredjedel jämfört med komjölk. Dessa produkter är bra alternativ i länder med livsmedelsbrist och låga inkomster per capi~.

USA svarar för cirka en tredjedel av världens investeringar inom livsme­delsindustrin. De stora volymerna och bredden i utbudet på färdiga produk­ter i kombination med ett uppdämt re­investeringsbehov gör att marknaden har stor potential. Alfa-Lavals satsning­ar på denna marknad börjar nu ge re­sultat, bland annat i form av stora an­läggningsleveranser till några av de do­minerande livsmedelskoncernerna.

För att snabbt förbättra lönsamheten och avkastningen på sysselsatt kapital genomför affii.rsområdet ett omfattan­de rationaliseringsprogram. Antalet anställda reduceras både i Sverige och på vissa utlandsmarknader samtidigt som kapitalet i omsättningstillgångar reduceras. Dessutom görs selektiva satsningar inom tillväxtområden. För­utsättningarna är goda för en väsentlig resultatförbättring 1988.

AG l

Leif Rogersson, vice verkställande direktör och chef för affärsområde Agri.

G

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 2.265 2.165 105 Fakturering 2.287 2.177 105 Orderstock 155 177 88 Antal anställda 2.674 2.879 93 Räntabilitet, % 26 20

Andel av koncernens fakturering

Affiirsområdet är världens största leve­rantör av anläggningar, utrustningar och förbrukningsmaterial för mjölk­produktion. Verksamheten är upp­byggd kring mjölkningsutrustning, som efterhand kompletterats med tan­kar för kylning av mjölk, stallinred­ningar för kor och svin, anläggningar för hantering av gödsel, teknisk utrust­ning för energiåtervinning i djurstallar samt system för automatisk utfodring av djur och datorstyrd driftsledning. En alltmer betydelsefull sektor utgörs av tillbehör och förnödenheter för ani­malieproduktion, till exempel hygien­produkter, kemikalier och förslitnings­detaljer.

Den fakturerade försäljningen för 1987 ökade med 5 procent till 2.287 MSEK, vilket innebar i stort sett oförändrad totalvolym jämfört med 1986.

Resultatet efter finansiella poster förbättrades från 163 MSEK 1986 till 203 MSEK. Räntabiliteten nådde 26 (20) procent, vilket är den högsta i af­fårsområdets historia.

14

Under 1970-talet var marknaden för Agris produkter expansiv och bönder­nas investeringsvilja hög. I början av 1980-talet kom ett trendbrott som accentuerades 1984 till följd av den första mjölkkvoteringen inom EG. Den totala efterfrågan inom medlemslän­derna sjönk kraftigt. I vissa länder hal­verades efterfrågan på mjölkningsma-skiner mellan 1983 och 1985. ~-v

Alfa-Laval Agri, som är i särklass störst på marknaden, har snabbt anpas­sat verksamheten till de nya villkoren.

Åtgärdsprogrammet har omfattat ge nomgripande omstrukturering och personalreduktion. Den strategiska in­riktningen för vissa produktområden har omprioriterats. Därtill kommer att priserna successivt har kunnat höjas och marginalerna förbättrats med hjälp av nya differentierade produkter.

OECD-länderna svarade 1987 för mer än 90 procent av a.ffårsområdets faktu­rering. EG är den viktigaste markna­den med en andel på drygt 40 procent. övriga västeuropeiska länder svarade för 30 procent, Nordamerika för näs- ~

tan 20 procent och övriga länder för 10 · p rocent.

Efterfrågan på produkterna är bero­ende av lönsamhet, omstrukturering f och rationalisering inom lantbruket. I . det längre perspektivet är utveckling-en av den totala konsumtionen av mjölk och förädlade mjölkprodukter en viktig faktor.

1987 blev det fjärde året i följd med en svag efterfrågeutveckling totalt sett. I slutet av 1986 infördeEG ytterligare en kraftig kvotering. Effekterna för le­verantörerna av ladugårdsutrustning blev emellertid föga dramatiska i jäm­förelse med 1984, med undantag för Västtyskland och Storbritannien. Mark­naden förefaller nu ha stabiliserats inom de flesta EG-länderna.

I Sverige och Norge är det balans mellan produktion och konsumtion av mjölk, medan Finland fortfarande lider av överproduktion.

I USA baseras utvecklingen på att marknadskrafterna skall fä tillgång och efterfrågan i balans. Detta har emeller­tid inte inträffat Samtidigt är USA ett av få länder inom OECD-området där

_ mjölkkonsumtionen ökar markant be­~oende på en positiv tillväxt för föräd­

_/ lade produkter.

f yngdpunkten i Alfa-Lavals program ligger på anläggningar och komponen­ter för mjölkproduktion med en mark­nadsandel på 30-50 procent i flertalet betydelsefulla länder. Affii.rsområde Agri är fyra gånger så stort som när­maste konkurrenten, det västtySka fö­retaget Westfalia. Dessutom finns i all­mänhet lokala tillverkare i de större jordbruksländerna.

Den svaga marknaden har lett till be­tydande överkapacitet i branschen och priset har fått ökad betydelse som kon­kurrensmedeL Den generellt svaga lönsamheten och krav på nyutveckling av produkter bereder mark för en bmtida strukturering till färre och större företag.

o

Produktionsbegränsande åtgärder och stagnerande mjölkkonsumtion leder till att jordbruken förändras.

Tidigare kunde bö nderna kompen­sera sjunkande priser med ökad pro­duktion. Nu återstår att bekämpa kost­nadsutvecklingen. Därför får mekani­sering och automatisering allt större betydelse liksom en minskning av fo­derkostnadema.

Alfa-Laval arbetar aktivt med att ut­veckla produkter och system som ger kostnadseffektiva totallösningar och därmed hjälper den enskilde bonden

.... _,

- ..... ,. ... - , . '· ...... ? "'" ' --· -- ... _ ,_~/ ---- - -

att förbättra lönsamheten. Marknaden för denna typ av integrerade produkter ökar i takt med en nödvändig föränd­ring av hela jordbruket.

Den tekniska och ekonomiska livsläng­den på mjölkningsutrustning är 10-20 år. Det finns därför ett uppdämt behov av reinvesteringar efter den kraftiga uppbyggnaden under 1970-talet.

Sannolikheten är hög att efterfrågan kommer att öka både i Europa och USA, men inte komma upp i samrna nivå som under 1970-talet och början av 1980-talet.

Alfa-Laval har det bredaste program­met och den mest intensiva produktut­vecklingen av samdiga aktörer på världsmarknaden. Den stora konkur­rensfördelen ligger emellertid i den globala försäljnings- och serviceorga­nisationen och det sedan många år in­arbetade och goda namnet på markna­den. Eftersom Alfa-Laval arbetar inom en begränsad nisch av produkter för jordbruket finns det möjligheter att komplettera sortimentet genom köp från andra tillverkare.

15

Alfa-Laval, världens ledande tillver­kare av diskmaskiner för mjölknings­anläggningar; presenterade under 1987 en~ och aw.ncerad generation -ALWA5000.

Hela västvärlden har en hög och re­lativt stabil konsumtion per capita av mjölk och mjölkprodukter. Konsum­tionsmönstret förskjuts visserligen mot produkter med lägre fe tthalt, vil­ket bland annat missgynnar smör. Ef­terfrågan på Agris produkter är mera relaterad till lönsamhet, omstrukture­ring, mekanisering och höjda kvalitets­krav i jordbruket än till marginella för­ändringar i en redan hög totalkonsum­tion av mjölk.

Mjölk dricks i den industrialiserade världen. Utvecklingsländerna har låg mjölkkonsumtion beroende på andra matvanor och brist på pengar för nöd­vändiga investeringar i infrastruktur, djur, utrustning och kunskaper.

Trots att en ökad mjölkproduktion aktivt skulle ge stora bidrag till en lös­ning av en del av dessa länders närings­problem är det inte sannolikt att det sker några dramatiska förändringar, inte ens på längre sikt.

Vissa länder i Sydostasien och Fjär­ran Östern med låg mjölkproduktion idag har däremot på sikt en intressant potential.

Under återstoden av 1980-talet räk­nar afiarsområdet med att kunna bibe­hålla en hög räntabilitet under förut­sättning att politiska beslut inte radi­kalt försämrar mjölkproducenternas villkor.

'

IN & KRAFT

]an-E rik Norell, chef för affärsområde Marin & Kraft.

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 1.060 1.051 101 Fakturering 1.017 1.119 91 Orderstock 379 336 113 Antal anställda 753 1.112 68 Räntabilitet, % >20 >20

Andel av koncernens fakturering

Marin & Kraf1 9%

Affärsområde Marin & Kraft är ledande på världsmarknaden beträffande sys­tem för rening av brännoljor och smörjoljor till dieselmotorer i fartyg och kraftverk Därutöver utvecklas och säljs kylsystem för fartyg samt fårskvat­tengeneratorer.

Den fakturerade försäljningen för 1987 uppgick tilll.017 MSEK, en minskning med 9 procent jämfört med fjolåret. Såväl orderingång som order­stack ökade jämfört med 1986, främst mot slutet av året. Cirka 80 procent av faktureringen avsåg fartygsprodukter.

Under året förvärvades det danska företaget Atlas Danmark Desalination Systems, som specialiserat sig på av­saltningsutrustning för marin och off-shore. Därmed blir affiirsområde Marin & Kraft världens största leveran­tör även inom detta område med en marknadsandel av 70 procent.

Alla fartyg och kraftverk som drivs med dieselolja, måste rena oljan före använ­dandet. Efterfrågan på fartygsproduk­ter är därför beroende dels av nybygg­nationen, dels av modemiseringen av äldre tonnage.

16

Antalet nybyggda oceangående far­tyg per år har stadigt minskat sedan re­kordåret 1983, då 1.200 nya kontrakt tecknades .. 1987 beställdes cirka 700 nya fartyg, vilket var i nivå med fjolåret Mycket tyder nu på att botten är nådd och marknaden kommer att vända 1988/1989.

Koreanska och japanska varv svarar för mer än hälften av världens fartygs­tillverkning. Under 1987var aktivitetenf hög i Korea, medan japanska varv hade svårare att hävda sig i konkurrensen till följd av den höga kursen på valutan. I Europa var utvecklingen gynnsam för 11~

varv i Italien, Spanien och Jugoslavien.~ För redarna blev 1987 generellt sett

bättre än 1986. Kapacitetsutnyttjandet var högt och skrotningen av äldre ton­nage avtog kraftigt. Efterfrågan var spe­ciellt god för bulklaster. Spannmåls­frakter visade en gynnsam tillväxt, me­dan oljefraktema fluktuerade starkt under året. Trots att det fortfarande fö­rekommer kraftiga svängningar i frakt­ratema stiger nivån nu stadigt, vilket påverkar efterfrågan på tonnage i posi-tiv r iktning. Detta har lett till kraftigt ökade priser på andrahandstonnage. Branschens bedömning är att balans mellan tillgång och efterfrågan på ton-f nage inträffar inom två-tre år, vilket skapar förutsättningar för en väsentlig ökning i efterfrågan på affårsområdets produkter.

t Trots den låga nyproduktionen av far­tyg lyckades affärsområdet hålla en sta­bil volym perioden 1983-86. 1987 kom emellertid det fulla genomslaget av den svaga marknaden, vilket återspeg­lades i en låg orderingång i slutet av 1986 och början av 1987. Under hösten förbättrades läget avsevärt, vilket ska­par förutsättningar för volymökningar under 1988.

Samtidigt går utvecklingen alltmer mot systeminstallationer med bredare tekniskt innehåll och därmed bättre

marginaler. Här har affårsområdet en klar fördel framför de största konkur­renterna, som koncentrerat sig på komponentförsäljning. Ökad kost­nadseffektivitet, bättre driftsekonomi och högre grad av automatisering gör det lönsammare för redarna att moder­nisera äldre anläggningar, vilket i viss mån kompenserat bortfallet i nybygg­nationen . •

Efterfrågan på utrustning till diesel--- kraftverk var fortsatt svag i OPEC-län­

~erna, som hittills varit de största avnä­

marna. Totalmarknaden bedöms emel­lertid komma att öka beroende på en fortsatt utbyggnad av turistanläggning­ar i framför allt Medelhavet och Kari­biska havet. Här är dieselkraft det enda alternativet för en nödvändig elektrifi­ering. Inom detta område är system­kunnande, tekniskt avancerade lös­ningar samt hög servicenivå ofta ut­slagsgivande i konkurrensen, medan priskänsligheten är lägre än för fur­tygsprodukterna.

Efterfrågan på installationer för re­ning av bränsle till gasturbindrivna

- kraftverk fortsatte att utvecklas gynn-. __ Jamt under året. Här är det fråga om

stora anläggningar med betydande in­slag av ingenjörstjänster Som exempel kan nämnas att affiirsområdets hittills )törsta beställning, 75 MSEK, kommer

"""att levereras till ett kraftverk i Thrkiet under 1988.

17

Marinseparatorer för tjockolja om­bord pd MIS Svea. Alfa-Laull har till samma fartyg även levererat separato­rer för smötjolja samt cirka 30 platt­värmeväxlare för föroärmning av o[ja, värmning av poolvatten samt luft- och oljekylning.

'

ISKT K

Sigge·Hamldsson, chef f6r affärsom­råde Termisk teknik.

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 1.054 767 137 Fakturering 1.003 824 122 Orderstock 225 174 129 Antal anställda 1.475 1.331 111 Räntabilitet, % >20 >20

Andel ov koncernens fakturering

Termisk teknik 9%

Affårsområde Termisk tekniks viktigas­te produkter är plattvärmeväxlare, spi­ralvärmeväxlare och lödda värmeväx­lare. Plattvärmeväxlare är den domine­rande produkten.

De marknader som alfårsområdet bearbetar består av fyra segment. - Vårmeväxlare speciellt avsedda för processindustri med kemisk industri som dominerande kundkategori. - Vårmeväxlare för värme, ventilation samt verkstadsindustri. Volymproduk­ter i relativt långa serier med hög till­gänglighet och korta leveranstider. - Stora värmeväxlare för off-shore, stål- och kraftindustri, vilket kräver specialkompetens både när det gäller produkten och dess användning. - Eftermarknad med ett väl utbyggt servicenät över hela världen.

rades jämfört med fjolåret, vilket bi­drog till en fortsatt hög avkastning på sysselsatt kapital.

Affårsområdet är utöver sin egen ex­tema alfårsverksamhet dessutom un­derleverantör av värmeväxlare till and­ra Alfa-Laval enheter, främst Marin &

Kraft samt Uvsmedelsteknik Denna in­kluderad uppgår Alfa-Laval koncernens försäljning av värmeväxlare till drygt • . 1.300 MSEK. .

Det under året inlemmade Euroheat arbetar i dagsläget huvudsakligen på fjärrvärmemarknaden, men har syste­matiskt börjat bredda sig till att omfattl t}) även industrimarknaden. Produkterna kompletterar Alfa-Lavals program och stärker den totala konkurrenskraften. Under 1987 samordnades tillverkning­en på några områden, vilket kommer att leda till ökad effektivitet och lägre kostnader under 1988.

O T :t1 FRAMGANG R fOR

Alfa-Laval är världens största tillverkare av plattvärmeväxlare. Termisk teknik är mer än fem gånger så stort som de största konkurrenterna, som utgörs av tyska, engelska, franska, amerikanska och japanska tillverkare. f

Den konkurrerande produkten, tubvärmeväxlaren, dominerar fortfa­rande marknaden. Under 1980-talet har emellertid kravet på tekniskt mer A· av-.mcerade värmeväxlare ökat till följd'-" av bland annat högre energipriser och förfinad processtyrning. Detta gynnar plattvärmeväxlaren, som har hög vär­meåtervinning och är effektivare än tubvärmeväxlaren. Alfa-Lavals andel av ·den totala världsmarknaden för vär-

KER meväxlare uppgår till drygt 10 procent.

1987 blev ett nytt framgångsrikt år för Termisk teknik. Den externa fakture­ringen steg med 22 procent till1.003 MSEK.

Orderingången ökade med 3 7 pro­cent til11 .054 MSEK. Resultatet förbätt-

18

Efterfrågan på värmeväxlare visar en stabil total tillväxt på 1-3 procent per år. Efterfrågan på atPårsområdets vär­meväxlartyper ökar snabbare, medan tubväxlaren går tillbaka.

Förvärvet av Euroheat har stärkt be­tydelsen av den europeiska verksam­heten, som 1987 svarade för 65 pro­cent av faktureringen mot cirka 50 pro­cent 1986. Nordarnerikas andel upp­gick till knappt 20 procent. Efterfrågan i USA var relativt svag under första halv­året, men återhämtade sig kraftigt un­der andra halvåret. Den mest gynnsam­ma utvecklingen noterades i Japan. lrack vare ett långsiktigt och systema­tiskt genomfört arbete har affärsområ­det kraftigt förbättrat sin position i för­hållande till de inhemska konkurren­

rerna.

Fl)RANORI G t SORTIMENT OCH l ,,

Affärsområdet har den senaste femårs­perioden visat en stabil tillväxt i såväl volym som resultat och lönsamhet. Framgångarna är resultatet av genom­gripande förändringar i strategi, pro­duktprogram och tillverkning.

I början av 1980-talet utgjordes hu­vuddelen av tillverkningen av stora skräddarsydda anläggningar till ett få­tal kunder och applikationer, främst inom den petrokemiska industrin. I dag är 80 procent av volymerna små bch medelstora värmeväxlare för en mängd olika kunder och användnings­områden. Medelordern ligger under 50.000 kronor. Affärsområdet är där­

',ned mindre sårbart och har en god ·-· riskspridning när det gäller kunder,

geografiska marknader och applikatio­ner:

Tillverkningen sker i långa serier med betydande skalfördelar och kon­kurrenskraftiga enhetskostnader, samt ett mycket nära sarnarbete mellan pro­duktutveckling, konstruktion och till­verkning.

Affärsområdet arbetar också inten­sivt för att bredda kontakterna med marknaden genom att utnyttja flera säljkanaler. Den egna försäljningsorga­nisationen kompletteras med ett stort antallokala distributörer i varje land.

19

För rening av gaser inom processin­dustrin används plattvärmeväxlaren A20B, med en kapacitet av 600 mJI timme. Andra typer av plattvärmeväx­lare används bland annat för kylning av mjölk, vatten och oija.

Kombinationen av Alfa-Lavals och Euroheats produktprogram och för­säljningsorganisationer stärker ytterli­gare basen på de lokala marknaderna.

Under de senaste åren har affärsom­rådet dessutom satsat stora resurser på utveckling för att bredda framför allt plattvärmeväxlarens användning för bland annat högre tryck och tempera­turer. Det är viktigt för att stärka posi­tionerna inom kemisk processindustri. Detta arbete har varit framgångsrikt och det finns stora förhoppningar om att kunna ta andelar från tubvärmeväx­laren i större utsträckning än tidigare.

Som ett exempel kan nämnas att 1988 introduceras ett helt nytt plattvär­meväxlarkoncept, som blir en mycket allvarlig konkurrent till tubvärmeväxla­ren. Det öppnar intressanta möjlighe­ter i ett längre perspektiv.

'

S PARE INGSTE

Claes Warnander, chef för affärsom­råde Separeringsteknik.

MSEK 1987 1986

K

%

Orderingång 571 513 111 Fakturering 540 512 105 Orderstock 173 142 122 Antal anställda 1.751 2.007 87 Räntabilitet, % 8 10

Andel av koncernens fakturering

Separeringsteknik 5%

Affårsområde Separeringsteknik är världens största tillverkare av centrifu­galseparatorer och utgör basen för Alfa-Lavals separatorverksamhet Pro­duktprogrammet omfattar även dekan­tercentrifuger, membranfilter och cyk­loner.

Behovet att separera en processvätska finns i nästan alla vätskebaserade in­dustriella processer. Ibland är syftet att uppnå hög rening av den ena vätske­fasen, till exempel renskumning av mjölk eller rening av bränsleoljor. I andra fall eftersträvas högsta utbyte av den fasta fasen som i framställning av stärkelse och jäst eller vid framställ­ning av vissa värdefulla kemiska sub­stanser.

Marknadsföringen av produktema sker dels genom andra affärsområden, i huvudsak Marin & Kraft och Livsme­delsteknik, dels genom Separerings­tekniks egen försäljningsorganisation, till externa kunder inom olika grenar av industrin.

Koncernens samlade fakturering av separatorer uppgick under 1987 till1,7 miljarder kronor.

20

R IN USTRI

Separeringstekniks egen affårsverk­samhet koncentrerar sig på system för kemisk och farmaceutisk industri, olje­och gasindustri, verkstadsindustri samt kommunalt och industriellt avloppsc vatten.

1987 ökade orderingången med 11 procent till 571 MSEK. Den externa ~'r faktureringen steg till 540 MSEK. \f

Den största relativa ökningen note­rades inom kemisegmentet Introduk­tion av nya separatortyper och utveck­ling av nya tillämpningar har lett till ökade marknadsandelar på detta om­råde. Intressanta inbrytningar har gjorts bland annat i Sovjetunionen, Kina och Östeuropa.

Som en konsekvens av AIDS-sjuk.do­men stiger efterfrågan på naturgum­miprodukter som handskar och pre­ventivmedel. Detta har lett till en hög­re försäljning av latexseparatorer, främst i Thailand och Malaysia.

Trots den låga aktiviteten inom pet­roleumindustrin ökade försäljningen inom detta segment. De låga oljepri­serna driver fram krav på kostnads­effektivare teknik skärpta miljökrav ger också nya möjligheter för mer f avancerad separeringsteknik

Miljöfarliga utsläpp uppmärksam­mas alltmer och kraven på åtgärder ökar. Detsamma gäller hanteringen av f ' kommunalt avloppsvatten. Under året · lanserades en helt ny serie dekanter­centrifuger för sådana tillämpningar.

Inom området membranfiltrering har produktprogrammet utvidgats till att omfatta både mikrofiltrering, ultra­filtrering och omvänd osmos.

Inom affärsområdet finns koncernens gemensamma resurser för forskning och utveckling kring separatorer och separeringsprocesser samt all tillverk­ning. Huvudfabrikerna ligger i Sverige, Danmark, Italien, Spanien och Japan. Därtill kommer en viss produktion för lokala behov i USA, Brasilien och In-

- .di en. Leveranserna från Separerings­teknik till andra affärsområden sker till självkostnad, baserad på ett normalt kapacitetsutnyttjande i fabrikerna.

-- 1 Den svaga konjunkturen inom varvs-- näringen och den strukturella föränd-

ringen av mjölkproduktionen har lett till en successivt minskad efterfrågan på separatOrer inom affärsområdena Marin & Kraft och Livsmedelsteknik. 1986 och speciellt under 1987 var ka­pacitetsutnyttjandet därför lågt i fabri­kerna. Detta innebar i sin tur en kraftig resultatförsämring för affärsområdets produktion.

1987 påbörjades ett omfattande ar­bete som syftar till att skapa en effekti­vare produktionsstruktur Programmet rymmer dels en minskning av de sam-

__ lade resurserna till följd av de lägre vo-("-~_....rmerna, dels en omfördelning av till­

verkningen mellan huvudfabrikerna, så att varje fabrik får ett enhetligt pro­duktionsprogram. De senaste årens in-

. ·-loduktion av nya separatorserier samt \ ·-•1twesteringar i moderna fleroperations­

maskiner har skapat förutsättningar för dessa förändringar

Engångskostnaderna för omflytt­ningar och minskning av personal be­räknas totalt till cirka 100 MSEK för 1987 och 1988. De årliga besparingar­na uppskattas till SG--75 MSEK när full effekt nås. Redan 1988 väntas betydan­de resultatförbättringar

Produktionsenheternas resultatför­sämring har inte kunnat uppvägas av

21

Alfa-LavaJ har under de senaste åren lanserat en rad nyutvecklade separa­tortyper, bland annat för ny bioteknik.

förbättringen inom den egna affiirs­verksamheten. Sammantaget försämra­des därför affiirsområdets totala resul­ta~. Då hela produktionskapitalet ingår, försämrades också affärsområdets tota­la lönsamhet. Ett mer relevant resultat­mått fås om separatorverksamheten inom övriga affiirsområden också in­kluderas. Den koncernmässiga lön­samheten var god men något lägre än 1986.

DOSE GS & A YS E

Bert Weismann, chef f6r affärsområde Doserings- & Analysteknik.

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 773 418 185 Fakturering 677 447 151 Orderstock 185 89 208 Antal anställda 993 772 129 Räntabilitet, % >20 >20

Andel av koncernens fakturering

Dottrings· & Analysteknik 6%

Affärsområdet är uppbyggt kring det helägda dotterbolaget Bran + Luebbe i Våsttyskland. Inklusive företagsför­värv under 1987 omfattar verksamhe­ten 14 företag i Europa, Fjärran Östern och USA samt självständiga försälj­nings- och serviceorganisationer i Alfa­Laval företag i Brasilien, Skandinavien, Belgien, Singapore och Kanada.

Doserings- & Analysteknik har spe­cialiserat sig på utrustning för mät­nings- och blandningsteknik, mikro­elektriska mätningssystem, automa­tiska analysinstrument för industriella tillämpningar samt högtryckshomo­genisatorer.

Faktureringen för 1987 uppgick till 677 MSEK, varav 239 MSEKavsåg under året förvärvade företag. Drygt 50 pro­cent av den totala omsättningen faller på doseringspumps- och homogenisa­torverksamheten, 36 procent på ana­lysteknik och 10 procent på mikro­elektriska mätningssystem.

Utvecklingen i orderingången un­der första hälften av 1987 var sämre än förväntat.

Företaget påverkades under året i hög grad av en svagare dollarkurs och en starkare västtysk mark

22

Läget förbättrades under andra hälf­ten av 1987. Orderstocken ökade i slu­tet av året till det dubbla i jämförelse med tidigare.

Trots den svaga inledningen och den ogynnsamma valutasituationen under året lyckades affiirsområdet för­bättra sitt resultat och bibehålla en hög avkastning på sysselsatt kapital i jämfö­re lse med föregående år.

Våren 1987 förvärvades en division i det amerikanska högteknologiföreta­get Cooper!fechnicon. Härigenom ~ blir affarsområdet världsledande både inom industriell NIR-spektroskopi, vil­ken svarar för ungefår hälften av dess omsättning av analysinstrument, och våtkemisk automatisk analysutrust­ning, som täcker den andra hälften.

Båda teknikerna har viktiga använd­ningsområden inom livsmedelsindust­rin och många andra branscher för kva­litetskontroll, miljöskydd och process­automation.

Omkring två tredjedelar av affiirs­områdets analysinstrumentverksam­het bedrivs utanför USA med den över­vägande delen förlagd till Europa. a

Aff'årsområdet har nu en produkt- ~ och marknadsmässig täckning, som vä­sentligt ökar konkurrenskraften gente­mot tyska och amerikanska företag.

Hösten 1987 förvärvades MPL ~rf' Ltd, ett brittiskt företag som specialt­serat sig på doseringspumpar. Detta har nu integrerats i affärsområdets do­seringsgrupp, men behåller sitt eget varumärke på alla sina marknader. MPLs sortiment utgör ett värdefullt till­skott, framför allt när det gäller pum­par för tekniskt mindre avancerade an­vändningsområden.

Utöver företagsförvärven befinner sig affårsområdet för närvarande i ett ske­de av intensiva investeringar.

1987 blev en ny fabrik för doserings­pumpar och -system i stort sett furdig­ställ d. Den tas i drift under våren 1988, vilket medför lägre tillverkningskost­nader och förbättrad kvalitet.

Nya testlaboratorier för forskning och utveckling kommer också att tas i bruk i slutet av 1988.

Ytterligare kontorsutrymmen samt . _ ett nytt konferenscenter kommer att

~ __ )vara fardiga i slutet av 1988, som en del av investeringsprogrammet, som upp­går till omkring 90 MSEK . Detta sammantaget skapar förutsättningar

- för fortsatt positiv utveckling. ,

23

Detalj från en AutoAnalyzer Il analys­utrustning hos AB Vin & Spritcentra­len i Stockholm, där den används får stickprovskontroll av kvaliteten.

'

FLODESTE

Göran Nordström, chef för affärsom­råde Flödesteknik.

MSEK 1987 1986 %

Orderingfulg 846 229 369 Fakrurering 734 198 371 Orderstock 154 42 367 Antal anställda 1.458 462 316 Räntabilitet, % >20 11

Andel av koncernens fakturering

Flödesteknik 6%

Affärsområdet bildades i slutet av 1986 genom en sammanslagning av Alfa­Lavals ursprungliga verksamhet inom området rostfria pumpar, ventiler och armaturer med de samma år förvärva­de företagen Tri-Clover i USA och Regi­nox i Brasilien. 1987 var det första hela verksamhetsåret för Flödesteknik

Under 1987 förvärvades ytterligare tre företag med en sammanlagd faktu­rering på cirka 400 MSEK på årsbasis. Alfårsområdet omsätter därmed en dryg mi(jard och sysselsätter cirka

2.000 anställda. Det största av de nyförvärvade före­

tagen är brittiska Saunders Valve Com­pany U:d, som är världsledande när det gäller membranventiler, en produkt som tidigare saknades inom affårsom­rådet. Programmet täcker många an­vändningsområden, från stora ventiler för tung kemisk industri till små venti­ler med extremt höga sanitära krav för till exempel läkemedels- och biotek­niska anläggningar. Saunders Valve med egna försäljningsbolag i USA och Australien omsätter totalt cirka 300 MSEK.

De två övriga företagen är SSP Pumps U:d i Storbritannien och dess

24

marknadsbolag MGI i USA SSP tillver­kar ett brett program av så kallade lob­rotorpumpar, som används i en rad oli­ka industrier. Lobrotorpumpar fanns delvis tidigare i affärsområdets pro­gram, vilket skapar förutsättningar för längre serier och en effektivare till­verkning. SSP har just påbörjat intro­duktionen av en helt ny generation pumpar. De nya produkterna har mot­

tagits mycket väl på marknaden och at-4 tarsområdet kan nu ytterligare förstär­ka sin ledande ställning inom detta produktområde.

Efter de senaste nyförvärven består 1111.'

affårsområdet av totalt 14 tillverknings-~ och försäljningsbolag. De tre största är Tri-Clover (USA), LKM (Danmark) och Saunders (Storbritannien), vardera med en omsättning på 300-350 MSEK.

Affärsområdets fakturering för 1987 uppgick till 734 MSEK, varav 139 MSEK avsåg under året förvärvade företag. 1988 beräknas faktureringen uppgå till nära 1.200 MSEK. Cirka 13 procent av tillverkningen säljs via andra Alfa-Laval enheter:

OR P EC U ERAD

Affärsområdets produkter används f~ främst i processanläggningar med höga krav på hygien och korrosions­resistenta material. Det dominerande materialet är rostfritt stål. Förvärvet av · Saunders har tillfört teknisk kunskap f· samt egna utvecklings- och tillverk­ningsresurser inom elastomerområ-det, vilket är värdefullt även för andra enheter inom Alfa-Laval koncernen.

Alfårsområdet är världens största tillverkare inom sina produktområden och har ett heltäckande globalt distri­butionsnät bestående av egna försälj­ningsbolag, andra Alfa-Laval bolag och fristående distributörer. Konkurrensen varierar från produkt till produkt och kommer både från lokala tillverkare och från företag med internationell täckning.

Priskonkurrensen är hård för de flesra produkterna. Affärsområdets främsta konkurrensmedel är det hel­täckande produktprogrammet, pro­dukternas kvalitet och prestanda samt en väl utbyggd och fungerande kund­service.

Kunderna finns i många branscher ) med tyngdpunkten inom livsmedels­industri, kemisk industri samt läkeme­delsindustri. Efterfrågan på produkter­na följer utvecklingen inom de viktiga­re avnämarbranscherna Tillväxten är relativt låg, men stabil. Affärsområdets stora geografiska spridning och breda sortiment innebär en balanserad för­delning av de affärsmässiga riskerna även i konjunktursvackor.

Nyckeln till framgång och förbättrad lönsamhet ligger i rationell tillverk­ning, som utnyttjar skalfördelar och ger konkurrenskraftiga enhetskost­nader.

Redan 1986 påbörjades ett program som syftar till att samordna tillverk­ningen, dels genom sammanslagning av enheter, dels genom utnyttjande av

_ befintliga tillverknings- och försälj-(.Y ningsresurser för det breddade pro­

duktsortiment, som erhållits genom företagsförvärven. En samordning av de enskilda bolagens resurser för

l - forskning och utveckling gör det möj­. ._"' ligt att kraftsamla till viktiga områden

och snabbt utveckla nya och förbätt­rade produkter.

Affärsområdets totala rationalise­ringsprogram kommer att pågå under ett antal år och resultatförbättringarna uppkommer successivt.

25

Alfa-Laval venJiler och rörledningar hos Arla, KallhällfrU!jerlet.

TO ATIO

Leif Ander; chefför affärsområde Automation.

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 606 448 135 Fakturering 566 249 227 Orderstock 239 199 120 Antal anställda 1.171 655 179 Räntabilitet, % 20 6

Andel av koncernens fokturering

Automation 5%

Kärnan i affärsområdet utgörs av det under 1986 förvärvade dotterbolaget SattControl.

Under 1987 fortsatte arbetet med att samordna SattControl med Alfa-I..avals ursprungliga verksamhet inom områ­det Automation. All tutverkning har nu koncentrerats till SattControls fabrik i Malmö. Alfa-Laval Automations anlägg­ning i Lund har blivit affärsområdets utvecklingscentrum. Genom dessaför­ändringar samt samordningsvinster på det administrativa planet minskar till­verkningskostnaderna. Samordnings­fördelarna när det gäller forskning och utveckling är också stora.

Nästa fas blir att stärka samarbetet mellan Alfa-Lavals och SattControls dotterbolag på filtet. Fusionen är helt genomförd och får 1989 fullt genom­slag i resultat och lönsamhet.

1987 uppgick den fakturerade försälj­ningen till 566 MSEK, vilket var i nivå med planerna. Resultatet utvecklades gynnsamt och räntabiliteten på syssel­satt kapital förbättrades kraftigt i för­hållande till fjolåret.

26

R

Produktprogrammet omfattar datorba­serade styr- och reglersystem för in­dustriella processer samt instrumente­ring. Av affärsområdets försäljning är cirka 40 procent komponenter och an­nan hårdvara. Återstoden är ingenjörs­arbete i form av kundspecifik program­mering, projektarbete, service och Jj.

utbildning. Mer än 70 procent av af- ~

fårsområdets cirka 1.100 anställda är ingenjörer och tekniker.

Knappt 50 procent av försäljningen avser den svenska marknaden. Cirka ~ 10 procent går till andra affärsområ­den inom Alfa-Laval. Produkterna marknadsförs genom egna och deläg­da bolag i Storbritannien, Benelux-län­derna, Norge, Våsttyskland, Danmark, Schweiz, Italien samt Kanada och USA

Stora avnämargrupper finns inom livsmedelsindustri, tillverkare av läke­medel, bioteknikindustri och kemisk industri. Energidistribution och ener­gistyrning av fastigheter är andra områ­den med intressanta utvecklingsmöj­ligheter. Inom mekanisk verkstadsin­dustri växer behovet av automatisering för att höja effektiviteten och ersätta f manuella tunga och monotona mo­ment. Ett annat viktigt segment av marknaden är materialhantering, där affärsområdet har ett komplett pro­duktprogram för styrning av kranar f och truckar samt programvara för ·' överordnad styrning.

1987 var tillväxten måttlig på den svenska marknaden, vilket i hög grad kompenserades av en positiv utveck­ling i Storbritannien, Norge och Be­nelux-länderna. Planer finns på etable­ring i ytterligare ett par europeiska län­der före 1990. Först i tur ligger Finland där avtal slutits med Hankkija, vilket in­nebär att ett majoritetsägt SattControl­bolag bildats den l februari 1988.

Marknaden är expansiv och tillväxt­möjligheterna är goda i hela den in­dustrialiserade världen. SattControl är en relativt liten tillverkare ur interna­tionellt perspektiv. Världsmarknaden domineras av stora amerikanska, tyska och japanska företag. Dess1_.1tom finns lokala tillverkare i de flesta länder. Med undantag för Sverige är SanControls

\' l \L/marknadsandelar så små att tillväxten i

efterfrågan på den lokala marknaden inte är avgörande för affärsområdets utveckling, utan snarare förmågan att yinna mark på bekostnad av andra leve­rantörer. I Sverige är SattControl störst och kommer i stort att följa tillväxten på marknaden. Den framtida expan­sionen kommer därför att ske utom­lands. Under 1988 väntas försäljningen utanför Sverige öka med cirka 20 pro­cent.

De viktigaste konkurrensmedlen är kvalitet, flexibilitet och användarvän­lighet liksom en kunnig, erfaren perso­nal med goda kundrelationer. Alfårs­området arbetar nära kunden, som an­tingen kan vara slutanvändaren eller en leverantör av anläggningar och sy-

. stem. Eftersom avbrott i processer ofta .:,_) orsakar svåra driftsstörningar hos an­

vändaren är lokal representation och hög serviceberedskap ofta en avgöran­de faktor. Här har SattControl en fördel

"'-{ramför många av de större konkurren­\\ .::v tema, som mera är inriktade på försälj-

ning av komponenter. Produktgenerationerna är relativt

korta och det krävs en intensiv pro­duktutveckling för att behålla och stär­ka konkurrensförmågan. Cirka 10 pro­cent av den fakturerade försäljningen används för forskning och utveckling.

27

SaftContro l REMA är världsledande på automation för sågverksindustri. Ut­

rustningfrån SattControl REMA an­vänds i mer än 20 länder.

EKNIK

jan Frlberg, vice verkställande direk­tör och chef för affärsområde Teknik.

Teknisk utveckling spelar en betydel­sefull roll i Alfa-Laval koncernen, där varje alfårsområde ansvarar för sin egen FoU.

Affårsområde Teknik bedriver ut­veckling av affärsideer med lovande potential, som ligger i gränsområdena mellan koncernens nuvarande kompe­tenser och andra för Alfa-Laval nya tek­nologi- eller marknadsområden.

Ett större projekt organiseras ofta i form av ett utvecklingsbolag i vars sty­relse fmns representanter från andra affärsområden med intressen inom det aktuella marknads- eller teknikom­rådet. När produkterna utvecklats och den kommersiella verksamheten kom­mit igång, kan bolaget inplanteras i ett sådant närstående affärsområde. M­färsområde Teknik har i detta skede fullgjort rollen som "drivhus" under själva uppbyggnadsfasen av den nya affärsverksamheten.

Under det senaste året har resurser­na inom alfårsområde Teknik koncent­rerats till två utvecklingsområden, där möjligheterna till såväl tekniskt som kommersiellt genombrott för närva­rande bedöms vara mycket intressanta. Projekten har bedrivits i de två bola-

28

gen Alfa-Laval Centritech AB respektive Alfastar AB. Det sistnämnda bolaget ägs till 50 procent av Alfa-Laval och 50 pro­cent av Swedish Match.

Alfa-Laval har sedan lång tid tillbaka en världsledande ställning inom cent­rifugalsepareringsområdet Med detta kunnande som bas utvecklas inom Alfa-Laval Centritech helt nya typer av centrifugalseparatorer. Utvecklingsar-betet riktar sig mot nya marknader, ~ bland annat tillämpningar inom bio­tekniken.

En ny centrifug för separering av mammalieceller ( däggdjursceller) från en näringslösning genomgick 1987 framgångsrika faltprov. Den kom­mer att lanseras på marknaden under 1988.

Mammalieceller är ömtåliga för me­kanisk påverkan och kan inte separeras i konventionella centrifuger utan att skadas. Detta är till nackdel om celler­na skall återanvändas eller om bland­ning mellan cellinnehåll och närings­lösning måste undvikas.

Alternativ separeringsteknik, till ex­empel membranfiltrering, har liknan-de nackdelar och ger dessutom låg koncentrationsgrad. Den nya cellcent­rifugen löser problemet beträffande ey. cellernas ömtålighet för mekanisk på- -verkan genom en speciell teknik vid in- och utmatningen av cellerna. Den kommer att bli ett viktigt hjälpmedel f' för den farmaceutiska industrin i dess . tillverkning av substanser baserade på genteknologi.

Alfastar utvecklar system för be­handling och förpackning av livsme­del, vilka ger en kvalitet överlägsen gängse tillvägagångssätt.

Den nya metoden innebär att för­packningen helt integreras i livsme­delsprocessen. Genom en patenterad mUd värmebehandlingsmetod och en nyutvecklad livsmedelsförpackning baserad på en ny typ av plastfilm i flera skikt kan överlägsna kvalitetsfördelar erbjudas livsmedelskonsumenten.

l J

t l

Under 1987 genomfördes en be­gränsad butikslansering i tre mellan­svenska städer och en fortsatt större testlansering kommer att påbörjas vå­ren 1988. Fräsch färdigmat, produce­rad i det nya systemet Alfastar Pastör, kommer då att finnas tillgänglig för ett större antal konsumenter i Sverige.

Under 1988 kommer ett antal för­kommersiella kontakter med livsme-

( - · delsproducenter utanför Sverige att in­- Y tensifieras. Ett stort intresse för Alfastar

Pastör föreligger i Storbritannien, övri­ga Europa och USA Marknaden för kyl­

:c\distribuerade fårdigrätter i dessa delar \:\AlV världen samt även i Japan är stadd i

stark tillväxt.

29

Alfastar Pastör betx:lrar smak och frä­schör hos färdiglagad mat. Testlanse­ras under våren 1988 av BOB, Kumla.

Alfa-laL"als nya ldgL"arviga centnfug, speciellt avsedd för ömtåliga media.

Meyer Salfat~ chef för affärsområde Bioteknik.

MSEK 1987 1986 %

Orderingång 293 207 142 Fakturering 217 248 88 Orderstock 185 109 170 Antal anställda 303 208 146 Räntabilitet, % neg 13

Andel av koncernens fakturering

Bioteknik 2%

Affärsområde Biotekniks affärside är att förse kunden med komponenter, system och anläggningar för att fram­ställa produkter baserade på den så kallade nya biotekniken. Bland kun­derna finns kemisk-farmaceutiska fö­retag, forskningsinstitut, nya biotek­nikföretag samt universitet och hög­skolor. Dessa representerar tre olika marknader, det vill säga laboratorier, försöksanläggningar och produktion i industriell skala. Samtliga kunder be­höver utrustning för framställning av biotekniska produkter med hjälp av fermentering eller animalisk cellod­ling och senare återvinning genom se­parering och rening.

Bioteknikmarknaden fortsätter att ex­pandera. Volymökningen för slutpro­dukterna ligger kring 25 procent per år. Under 1986 och 1987 bromsades emellertid utvecklingen på grund av svårigheter med godkännande av nya produkter, främst i USA I slutet av 1987 fick det amerikanska bolaget Genen­tech sitt nya blodproppslösande medel godkänt av Food & Drug Administra-

30

tion, vilket upplevdes mycket positivt av hela industrin.

Eftersom biotekniken räknas till high-tech har det tidigare inte varit några större problem att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt. Försvagningen av världens finansmark­nader under 1987 har emellertid lett till att projekt lagts ned i brist på kapi­tal. Därför sker nu en koncentration av . både forskning och tillverkning till de ~ stora läkemedelsföretagen.

Under 19~87 upplöstes samarbetet med~ Pharmacia, som bedrivits i det gemen­samt ägda Biolink, då det konstatera­des att förutsättningar för ett fram­gångsrikt, gemensamt agerande sakna­des.

Affärsområdet genomgår för närva­rande en finansiell och organisatorisk rekonstruktion. Verksamheten koncent­reras kring det schvveiziska dotterbo­laget Chemap, världens största tillver­kare av fermentorer.

1987 uppgick den fakturerade för­säljningen till217 MSEK. Den budgete­rade volymen uppnåddes inte, främst beroende på den försvagade efterfrå- t gan och en därpå följande skärpt kon­kurrens. Den starka schvveiziska valu­tan hade också en negativ effekt. Resul­tatet blev en förlust. Det pågående f struktureringsarbetet skapar förutsätt­n ingar för ett väsentligt förbättrat re­sultat 1988.

JA

Bo Andreasson, chef för affärsområde Finans.

Den positiva utvecklingen under 1986

(: - :tv framför a1lt räntenettot fortsatte un-,;y

der de två första tertialen 1987, men bröts under det tredje. Det internatio­nella börsraset i oktober och den osä­

:" ...... ~erhet som detta skapade när det gäl-~vler framför allt ränteutveckling och va­

lutautveckling ledde till försiktigare agerande, vilket i sin tur ledde till hög­re kurssäkringskostnader och lägre vinst.

Finansiering av företagsförvärven skedde interimistiskt genom använ­dande av Alfa-Lavals Euro-Commercial­Paper program samt utnyttjande av kor­ta banklån.

Räntemarginalen minskade och in­täktsbortfallet kunde inte helt kom­penseras genom ökade volymer. För att säkerställa det kortfristiga finansie­ringsbehovet i svenska kronor utöka-

des företagscertifikatprogrammet med 200 MSEK till600 MSEK. Aktiviteten på den svenska penning- och kapital­marknaden var fortsatt hög. Termins­marknaden har aktivt använts i kurs­säkringssyfte.

En kraftig förbättring av kursdiffe­rensnettot har skett jämfört med 1986. Förbättringen sammanhänger främst med positiva kursdifferenser i den fi­nansiella portföljen. Finansrörelsens kursdifferensnetto har haft en positiv effekt på koncernens totala kursdiffe­renser.

På produktfinansieringsområdet steg orderingången på leasingsidan under senare delen av året till planerad nivå. Exportfinansieringsgruppen deltog aktivt i finansiering av stora projekt i bland annat Thrkiet, Kina och Sovjet­unionen.

Omförhandling av det globala för­säkringsprogrammet har skett i en nå­got lättare marknad. Den egna återför­säkringsverksamheten har fortsatt att utvecklas väl.

31

ALFA-LAVALS FASTIGHETER

'

32

Huvuddelen av Alfa-Lavals svenska och utländska verksamhet bedrivs i egna lokaler. Avsikten är dock att på sikt öka andelen hyrda lokaler för att inte binda kapital i fastigheter.

I början av 1988 bestod det svenska beståndet av 285.000 m', varav 85.000 m' kontor, 155.000 m' verkstäder och 45.000 m' lager. De största innehaven finns i Lund, Thmba och Eskilstuna.

Den samlade ytan i de utländska fas­tigheterna var cirka 425.000 m', varav 120.000 m' kontor, 235.000 m' verkstä­der och 70.000 m' lager: Bland större anläggningar märks 20.000 m' i Brent­ford, en förstad till London och 23.500 m' i Les Ciayes utanför Paris.

Det svenska innehavet förvaltas i ett separat bolag, som uppl<iter lokaler till interna och externa hyresgäster på marknadsmässiga villkor.

Koncernens innehav har delats upp i tre grupper. Den första omfattar loka­ler med endast externa hyresgäster. Grupp två avser både interna och ex­terna företag, medan grupp tre är ute­slutande Alfa-Laval företag.

Finansieringen av koncernens om­fattande företagsförvärv under 1986 och 1987 har delvis gjorts genom för­säljning av lågavkastande tillgångar med betydande dolda reserver: Hit hör delar av fastighetsbeståndet. Strategin är att i första hand avyttra grupp ett och delar av grupp två.

Under 1987 såldes fastigheter i Sve­rige i grupp ett för totalt 580 MSEK Vidare avyttrades anläggningen i Poughkeepsie, New York, USA, där Alfa-Laval nu hyr en mindre del av ytor­na.

Alfa-Lam/s fastighet i Brentjord, en förstad till London.

33

Den största affåren trädde i kraft i slutet av 1987 och gällde kontorsfastig­heten i Alvik, Stockho lm-Bromma, där koncernens huvudkontor är beläget. Köpare är FastighetsRenting AB och av­talet innehåller återköpsrätt. Likviden var 430 MSEK. Under återstoden av 1988 avser Alfa-Laval att sälja fastighe­ter för ytterligare cirka 100 MSEK.

Genom företagsförvärven de senas­te åren har koncernen tillförts fastighe­ter för cirka 100 MSEK. De största an­läggningarna ligger i USA och Storbri­tannien.

Efter nu genomförda företagsför­värv och fastighetsförsäljningar uppgår det beräknade marknadsvärdet på in­nehavet till 2.300 MSEK Motsvarande bokförda värde är 1.453 MSEK, varför den dolda reserven uppgår till cirka 850MSEK.

C R

Enligt resp års redovisning Belopp i MSEK Not 1987 1986

Fakturerad försäljning 11320,5 10.155,8 Kostnader för tillverkning, försäljning, forskning och teknisk utveckling samt administration l -10278,8 - 9.238,9

Rörelseresultat före avskrivningar 1041,7 916,9

Avskrivningar enligt plan 2 299,4 247,1

Rörelseresultat efter avskrivningar 742,3 669,8

Ränteintäkter ') 327,4 302,7~) Räntekostnader 336,7 273,6 -' Kursdifferenser 3 26,2 3,9 ÖVriga finansiella intäkter 4 93,8 27,8

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 5 800,6 730,6

Extraordinära intäkter och kostnader 6 465,2 4' · 15,4 j

Resultat efter extraordinära intäkter och kostnader I 265,8 715,2

Engångsnedskrivning av goodwill 2 565,9 165,1

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 699,9 550,1

Bokslutsdispositioner 158,3 139,3

Resultat före skatter 541,6 410,8

skatter 8 282.8 193,0 Minoritetens andel i dotterbolags resultat 3,8 0,9

Nettoresultat 255,0 216,9

t)

34

ALA S

En! resp års redovisning En! resp års redovisning Belopp i MSEK Not ·. 1987 1986 Belopp i MSEK Not 1987 1986

Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Likvida medel 9, 13 2939,4 2.164,0 Län 15 21381 1.383,8 Fordringar 10 3.729,5 2.966,3 Förskott från kunder l 038,3 631,2 Varulager 11 3.209,5 3.173,0 Övriga kortfristiga skulder 16 3108,0 3.186,4 Förskott tillleverantörer 75,9 76,0

Summa kortfristiga skulder 6284,4 5.201,4 Summa omsättningstillgångar 9954,3 8.379,3

· !\"'spärrkonton Långfristiga skulder

12 92.3 242,5 Län 15 665,0 845,0 J Avsatt till pensioner 17 935.1 858,4

Anläggningstillgångar Aktier och andelar 13 160,2 269,9 Summa långfristiga skulder 1600,1 1.703,4

Anläggningar 14 2 790,1 2.737,2 Konverteringslån 18 71,2 71,2

;{'pumma anläggning&tillgångar 29503 3.007,1 v Obeskattade reserver

Summa tillgångar 12 996,9 11.628,9 Lagerreserver 11 663,7 641,2 Ackumulerade avskrivningar utöverplan 14 880,•5 1.003,7 Investeringsfonder 19 159,5 265,7 övriga obeskattade reserver 19 368,5

Summa obeskattade reserver 2 072,3 1.910,6

Minoritetsintressen 15,0 44,3

Eget kapital 20 Bundet eget kapital

Aktiekapital 734,3 734,3 Bundna reserver 870,9 699,6

Fritt eget kapital Fria reserver l 093,7 1.047,2 Nettoresultat 255,0 216,9

Summa eget kapital 2.953,9 2.698,0

Summa skulder och eget kapital 12.996.9 11.628,9

;Q Ansvarsförbindelser Diskonterade växlar 109,8 138,1 Borgens- och övriga ansvars-

Ställda panter 403,1 307,4 förbindelser 974,9 533,6

35

Belopp i MSEK Not 1987 1986

Fakturerad försäljning 21 2 565,3 2.754,5 Koncernbidrag från svenska dotterbolag 110,7 112,8 Kostnader för tillverkning, försäljning, forskning och teknisk utveckling samt administration 1,22 -2 547,8 -2.681,3

Rörelseresultat före avskrivningar 128,2 186,0

Avskrivningar enligt plan 2 - 128,1 94,2

Rörelseresultat efter avskrivningar 0,1 91,8

Ränteintäkter 23 167,0 2os.~n Räntekostnader 23 - 249,7 210,4 .. J

Kursdifferenser 3 1,3 5,6 ÖVriga finansiella-intäkter 4 239,8 245,8

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 155,9 329,8

Extraordinära intäkter och kostnader 6 713,2 ~' 4, J

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 869,1 333,8

Bokslutsdispositioner ; 346,2 54,2

Resultat fOre skatt 522,9 279,6

Skatt 8 5,7

Nettoresultat 522,9 273,9

'

{)

36

00 BO G s s

' Belopp i MSEK Not 1987 1986 Belopp i MSEK N at 1987 1986

Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Ukvida medel 9 1.303,9 737,7 skulder till koncernföretag 714,7 446,0 Fordringar lån 15 725,5 228,9

Fordringar hos koncernföretag 355,'3 360,4 Förskott från kunder 92,7 242,5 övriga fordringar 10 l 063,1 428,7 övriga kortfristiga skulde r 16 l 001,0 787,5

Summa fordringar 1418,4 789,1 Summa kortfristiga skulder 2533.9 1.704,9

Varulager 11 970,6 977,2 r 4 örskott tillleverantörer 3,1 9,3 långfristiga skulder

\...summa omsättningstillgångar skulder till koncernföretag 91,1 141,6

.3 696,0 2.513,3 Lån 15 382,1 549,4

Spärrkonton hos Riksbanken 12 67,8 162,4 Avsatt till pensioner 17 PRI -pensioner 521,4 486,0

Anläggningstillgångar övriga pensioner 28,7 25,7 ~""'~ier och andelar 13 1599,3 1.546,8 Summa långfristiga skulder l 023,3 1.202,7 '-fordringar hos koncernföretag 536,2 543,9 Anläggningar 14 1160,2 959,6 Konverteringslån 18 71,2 71,2

Summa anläggningstillgångar 3 295,7 3.050,3 Obeskattade reserver

Summa tillgångar 7059.5 5.726,0 Lagerreserv 11 487,1 491,5 Internvinstreserv 103,9 107,5 Ackutllulerade avskrivningar utöverplan 14 5·45,0 478,8 Investeringsfonder 19 41,4 145,6 övriga obeskattade reserver 19 368.5

Summa obeskattade reserver l 545,9 1.223,4

Eget kapital 20 Bundet eget kapital

Aktiekapital serie A, 7091796 aktier a nom 50 SEK 354,6 354,6 Aktiekapital serie B, 7593620 aktier a nom 50 SEK 379,7 379,7 Reservfond 3~9,6 349,6

Fritt eget kapital Fria reserver 278,4 166,0 N ettaresultat 522,9 273,9

Summa eget kapital 1 885,2 1.523,8

Summa skulder och eget kapital 7 059,5 5.726,0

Ansvarsförbindelser Ställda panter Diskonterade växlar 7,9 13,4 Fastighetsinteckningar Borgens- och övriga ansvars-(inkl överhypotek) 122,5 77,1 förbindelser 25 827,2 519,6 Företagsinteckningar 6,0 6,0 varav för koncernföretags Reverser 4,5 räkning 196,2 268,9

37

'

Enl resp års redovisning Belopp i MSEK

Internt tillförda medel Nettoresultat Avskrivningar Engångsnedskrivning av goodwill Förändring av obeskattade reserver Utdelning

Summa internt tillförda medel

Internt använda medel Förändring av

lager fordringar spärrkonton..) rörelseskulder m m anläggningar aktier immateriella tilfgångar samt goodwill

Omräkningsdifferens, byte av omräkningsmetod m m

Summa internt använda medel

I r.örelsen genererade medel")

Externt tillförda medel Förändring av lån

Summa externt tillförda medel

Förändring av likvida medel

*) I rörelsen genererade medel varav företagsförvärv

ÖVerskott före förvärv

38

1~87

255,0 303,3 565,9 161,7

-161,5

1.124,4

- 36,5 - 763,1

150,2 376,1

-475.5 105,8

- 442,"' 162,4

- 923,3

201,1

574,3

574,3

775.4

201,1 762,5

963,6

1986

216,9 250,7 165,1 63,4

-146,8

549,3

-599,2 - 96,4

75,3 525,4

-423,0 12,5

-196,0 - 48,7

-750,1

- 200,8

411,8

411,8

211,0

- 200,8 487,0

286,2

1987 1986

522,9 273,9 130,5 95,6

322,5 7,6 - 161,5 -146,8

814,4 230,2-1

6,6 -212,7 - 615,4 -214,4

94,6 116,~; 320,3 457,

1'

- 41,7 -118,4

- 54,9 -506,0 - 287,0 -146,3

- 577,5 - 624,1

236,9 - 393,8

329,3 69,8

329,3 69,8

566,2 -324,0

f)

NO EKO C D

Tidigare har vid omräkningen av de utländska dotterbolagens bok­slut från lokal valuta till svenska kronor den s k monetära/ickemo­netära metoden använts. Fr o m 1987 sker omräkningen efter änd­rade principer som beskriVs närmare på sidan 40 under rubriken "Kommentarer till boksluten"

~loppiMSEK

·/(brels~ns intäkter Rörelsens kostnader

Resultat före avskrivningar Avskrivningar enligt plan

i.~prelseresultat efter avskrivningar ·· inansiella intäkter och kostnader

Resultat före extraOrdinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader

Resultat efter extraordinära intäkter och kostnader Engångsnedskrivning av goodwill

Resultat före boksluesdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner

Resultat före skatter skatter Minoritetens andel i dotterbolags resultat

Nettoresultat

ONC€RNENS lANSRAKN Q J/-... 'Y'"

Belopp i MSEK

Omsättningstillgångar . ..... Spärrkonton ~ mläggningstillgångar

Summa tillg:htgar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Konverteringslån Obeskattade reserver Minoritetsintressen Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

39

lP R 198

För att belysa effekterna av ändringen redovisas nedan koncer­n ens resultat· och balansräkningar för 1986 enligt den nya respekti­ve den tidigare använda metoden.

1986 1986 Enligt ny metod Enligt tidigare metod Differens

10.300,1 10.300,1 - 9.400,8 - 9.383,2 - 17,6

899,3 916,9 - 17,6 270,4 247,1 -23,3

628,9 669,8 - 40,9 60,8 60,8

689,7 730,6 - 40,9 15,4 15,4

674,3 715,2 -40,9 165,1 165,1

509,2 550,1 - 40,9 136,2 139,3 3,1

373,0 410,8 -37,8 193,0 193,0

0,9 0,9

179,1 216,9 - 37,8

1986 1986 Enligt ny metod Enligt tidigare metod Differens

8.374,6 8.379,3 - 4,7 242,5 242,5

3.253,5 3.007,1 246,4

11.870,6 11.628,9 241,7

5.201,4 5.201,4 1.703,4 1.703,4

71,2 71,2 1.951,9 1.910,6 41,3

44,3 44,3 2.898,4 2.698,0 200,4

11.870,6 11.628,9 241,7

•

Enl resp års redovisning Belopp i MSEK

Stora förändringar har skett i koncernens sammansättning under 1987, bl a har betydande företagsförvärv gjorts och affärsområde Djurhälsa & Växtskydd avyttrats, vilket gör att siffrorna för 1987 och 1986 ej är helt jämförbara. Förändringarna kornmenteras i Förvalt­ningsberättelsen på sidorna 6- 9.

Koncernbokslutet omfattar moderbolaget, de företag som vid årets slut ägs till mer än 50 procent samt de företag i vilka koncernen på annat sätt har ett b-estämmande inflytande.

Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Denna innebär att det bokförda värdet på aktier i koncernföretag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i koncernfö-retagen vid förvärvstillfållet. De vinstmedel, som fanns i företagen vid förvärv<Jl, har alltså ej inräknats i koncernens vinstmedel.

Till skillnad från föregående år har utiandsföretagen omräknats enligt den s k dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgång-ar och skulder omräknas till balansdagskurs och intäkter och kost-nader till årets genornsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår vid användning av dagskursmetoden, är en effekt av att net-toinvesteringen i utiandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut. Omräkningsdifferensen förs direkt till eget kapital. Effekterna av övergången till dagskursmetoden be-lyses för 1986 på sidan 39.

I koncernredovisningen har i likhet med tidigare år bibehållits den redovisning av latent skatt som tillämpas i vissa utländska bo-lag. Sådan skatt ingår i årets skattekostnad och i redovisade skatte-skulder.

Alfa-Laval koncernen följer i allt väsentligt OECD:s rekornmenda-tioner i fråga om att lämna information enligt "Deklaration om in-ternationella investeringar och multinationella företag"

Medeltal anställda 1987 1986

Moderbolaget 3.981 4.102 Sverige totalt (22) 5.539 5.627 Utlandet totalt (153) 10.512 9.833 Koncernentotalt(175) 16.051 15.460

Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag un-der varje rubrik som har anställd personal och därmed löner och ersättningar 1987.

Koncernen Moderbolaget Löner och ersättningar 1987 1986 1987 1986

Styrelse, VD och vVD 98,5 76,5 7,4 7,2 varav tantiem och liknande 2,4 1,9 2,4 1,9

ÖVriga 2.551,4 2.215,1 609,7 572,4 Sociala kostnader 773,4 665,6 268,8 245,1

Totala personalomkostnader 3.423,3 2.957,2 885,9 824,7

40

Uppgift per arbetsställe i moderbolaget, per dotterbolag i Sverige och per land i övrigt specificeras ej i den tryckta berättelsen. Kom­plett lagstadgad specifikation har bilagts årsredovisningshand­lingarna som insänts till Patent- och Registreringsverket. Denna specifikation kan kostnadsfritt erhållas från moderbolagets huvud­kontor.

Antal anställda per land 1987 1986

Argentina 51 49~-Australien 247 23~ ')

...... /_. .. ·· Belgien 117 110 Brasilien 556 461 Chile 20 19 Colombia 13 11 Danmark 1.157 1.23(.') Finland 190 134--.J Frankrike 591 643 Hongkong 90 92 Irland 53\ 55 Italien 412 410 Japan 201 207 Kanada 250 187 Kenya 14 13 Malaysia 82 106 Marocko 18 18 Mexiko 70 71 Nederländerna 368 369 Norge 354 347 NyaZeeland 86 96 Peru 38 35 Schweiz 373 355 Singapore 182 213 Spanien 391 405 Storbritannien 825 758 .... -

Sverige 5.539 5.627"-ö USA 1.819 1.062 Venezuela 17 17 Västtyskland 1.651 1.809 Österrike 154 1~--ÖVriga 122 14 ? Totalt 16.051 15.460

De planenliga avskrivningarna är baserade på verkliga anskaffnings­värden och har beräknats med hänsyn till uppskattad ekonomisk livslängd. Följande avskrivningstider har använts:

Datorprogram, datorer och fordon Immateriella tillgångar Goodwill (moderbolaget) Maskiner och inventarier Byggnader Markanläggningar

Sår 10år 10år

10-14 år 25-33 år

20 år

1986 har i koncernen goodwi!J, förutom den som härrör frän in­kråmsaffårer gjorda av moderbolaget, bortskrivits. 1987 har under 1987 uppkommen koncerngoodwill, under 1987 uppkommen goodwill i samband med inkråmsaffiirer samt frän 1986 oavskriven goodwill i samband med inkråmsaffiirer bortskrivits med 565,9 i koncernen.

~ . pkjörda avskrivningar: Ymmateriella tillgångar Goodwill Maskiner och inventarier Byggnader, mark och

1j rorekanläggningar

'Summa bokförda avskrivningar Härav med investerings­fondsmedel

skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskriv­ningar med fondmedel

Planenliga avskrivningar: Immateriella tillgångar Goodwill Maskiner och inventarier Byggnader och mark­anläggningar

Summa planenliga avskrivningar Upplösning av ackumulera-

(<le ej längre erforderliga

~ J anenliga avskrivningar på maskiner (redovisad som extraordinär intäkt)

Koncernen Moderbolaget 1987 1986 1987 1986

12,2 26,1 83,7 19,1 - 35,0 42,0 32,3 42,0

237,8 233,0 40,0 61,0

- 39,2 51,2 53,1 27,5

175,8 352,3 209,1 149,6

- 66,2 - 47,3 - 45,1 - 28,7

109,6 305,0 164,0 120,9

8,2 - 10,3 - 27,4 8,1 7,0 - 14,5 7,0

- 246,5 - 189,0 72,5 - 66,7

- 44,7 - 40,8 -· 13,7 - 12,4

- 299,4 -247,1 -128,1 - 94,2

25,8

skillnad -189,8 83,7 35,9 26,7

{) · Nedgängen av de bokföringsmässiga avskrivningarna i koncernen förklaras av upplösning av ackumulerade överavskrivningar på sål­da fastigheter; anläggningstillgängar i sålda bolag samt goodwill.

Koncernen Moderbolaget 1987 1986 1987 1986

Orealiserade kursförluster -55,3 -12,3 -12,7 -1 ,6 Realiserade kursförluster 29,1 16,2 11,4 -4,0

Totalt - 26,2 3,9 - 1,3 -5,6

41

Orealiserade kursförluster har utjämnats mot o realiserade kursvinster. I de bolag där orealiserade kursvinster överstigit oreali­serade kursförluster har överskjutande kursvinster 0,3 (l ,2) reserve­rats.

Bland bokslutsdispositio ner redovisas valutakursreserv i moderbo­laget, se not 19.

Koncernen Moderbolaget 1987 1986 1987 1986

Utdelningar från koncernbolag 147,0 244,7 Utdelningar frän övriga 1,5 2,0 1,2 1,1 övriga finansiella intäkter 92,3 25,8 91,6

Totalt 93,8 27,8 239,8 245,8

Som övriga fmansiella intäkter redovisas resultat vid försäljning av aktier som ej är avsedda för stadigvarande bruk. Under 1987 ingår vinst vid försäljning av aktier i Genentech, USA, med 91,6.

Koncernen 1987 1986

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 800,6 730,6 Minoritetens andel av ovan-stående resultat - 0,9 5,5 Återföring av utdelning från intressebolag 1,3 - 1,5 Andel i intressebolagens resultat efter finansiella intäkter och kostnader 1,8 2,1

Totalt 796,6 721,5

I beräkningen ingår bl a följande intressebolag: Kyoto Machinery Co Ltd,Japan ( 46,5 procent), Alfa-Laval (India) Ud, Indien (39,9 pro­cent), P.T. Indolaval, Indonesien C 40,0 procent), Bioquip Pty Ud, Au­stralien C 47,0 procent), Four Seasons Venture capita! AB C18,6 pro­cent) och Flavoring AB, Sverige (30,0 procent).

,

Extraordinära intäkter: Realisationsvinst vid försäljning av

fastigheter aktier i dotterbolag aktier i övriga bolag

Upplösning av ej längre erforderliga planenliga avskrivningar på maskiner Övriga extraordinära intäkter

Totalt

Extraordinära kostnader: Realisationsförlust vid försäljning av

fastigheter aktier i docterbolag aktier i övriga bolag

Aktieägartillskott till dotterbolag Kostnader l samband med förvärv av företag Kostnader för avveckling av rörelsen i Sydafrika Kostnader för avveckling av icke lönsamma verksamheter Kostnader för omstrukturering inom affärsområde Separerings­teknik Nyemissionskostnader m m

Totalt

Extraordinära intäkter och kostnader, netto

Koncernen Moderbolaget 1987 1986 1987 1986

457,4 177,4

1,7

2,4

638,9

22,3 474,4 20,3 289,4 3,0

25,8

71,4 763,8

24,9 22,7 3,0

50,6

1,8 2,1 0,6 - 0,1

- 0,4 2,0 - 0,1

2,1

- 0,4

32,9 - 19,4

- 37,7 - 82,3 - 8,5 - 44,4

- 99,5 -20,2 1,2 - 1,9 - 0,1

- 173,7 - 86,8 - 50,6 - 46,6

465,2 - 15,4 713,2 4,0

Kostnaderna för avveckling av verksamheten i Sydafrika innefattar realiserad omräkningsdifferens - 4,5.

Inom affärsområde Separeringsteknik startades under 1987 ett pro­jekt som syftar till en total omstrukturering av affärsområdets pro­duktion och konstruktionsverksamhet Projektet innebär avveckling av vissa separatortyper samt en genomgripande omlokalisering av produktionen mellan koncernens separatorfabriker. För detta pro­jekt har 99,5 redovisatS som extraordinär kostnad, varav 60,0 utgör en reservering för utgifter 1988.

42

Koncerne n Moderbolaget 1987 1986

23,9 - 98,5

58,0

9,7 - 30,7

124,1 124,5

1987 1986

4,4 -105,9

3,6 58,0

4,8

97,7 103,{ "'-

Förändring av lager­reserver (not 11) Förändring av intern­vinstreserv Vårdepappersreserv (not 19) Avsättning till investe­ringsfonder m m (not 19) Ianspråktagande av investe­ringsfonder m m (not 19) Avskrivningar med fond­medel (not 2) - 66,2 - 47,3 - 45,1 - 28,7 skillnad mellan bokförda av-skrivningar och avskrivningar enligt plan (not 2) 189,8 - 83,7 35,9 - 26~ Avsättning till återanskaffnings-fond för fastighet (not 19) -272,6 - -272,6 Avsättning till valutakurs-reserv (not 19) - 37,9 - - 37,9 Nedskrivning av aktier (not 13) - 3,9 - 3,6 - 2,4 - 1,4

Totalt - 158,3 - 139,3 - 346,2 - 54,2

Beräkning av koncernens resultat efter fuLl skatt

Resultat efter fmansiella intäkter och kostnader Härtill hänförlig skatt:

Betald skatt i rörelsen 50% av bokslutsdispositioner (exkl avsättning till återanskaffnings­fond för fastighet)

Minoritetsandel

Resultat efter full skatt

Extraordinära intäkter och kostnader Betald skatt avseende extra-ordinära intäkter 50% av avsättning till återanskaff­ningsfond för fastighet

Återföringar: Engångsnedskrivning av goodwill skatt enligt resultaträkningen 50% av bokslutsdispositionerna Minoritetsandel

Redovisat resultat före boksluts­dispositioner och skatt

Koncernen 1987 1986

800,6

-249,1

57,1 3,8

604,8

465,2

- 33,7

- 136,3

900,0

-565,9 282,8 79,2

3,8

699,9

730,6

-193,0 il . =·

- 69,7 0,9

467,0 ...-1' - 15\ · .~ ' ..

451,6

-165,1 193,0 69,7

0,9

550,1

Moderbolagets skattekostnad 1986 utgjordes i sin helhet av vinst­delningsskatt.

Koncernen Moderbolaget 1987 1986 1987 1986

Bank och kassa 491,3 403,1 102,3 157,9 Obligationer och andra värdepapper 1.245,1 372,1 1.181,4 364,2 ÖVriga placeringar 1.203,0 1.388,8 20,2 215,6

Totalt 2.939,4 -2.164,0 1.303,9 737,7

Rlaceringar på 3.290,8 (1.542,0), varav i moderbolaget 1.960,9 (0.159,0), har kvittats mot motsvarande kortfristig upplåning. Mot­

svarande ränteintäkter och räntekostnader har kvittats.

Av moderbolagets likvida medel har 1.104,4 (148,0) en löptid som överstiger ett år. Förfallotidpunkterna sammanfaller med de tid-

"~unkter, då behov av likvida medel bedörns föreligga.

'\a!and andra värdepapper ingår aktier i Genentech, USA, med ett bokfört värde på 46,0 och ett börsvärde 31 december 1987 på l 03, l.

·~

Av dotterbolagens "övriga placeringar" har 78,1 (65,3) en löptid som överstiger ett år.

Totala fordringar: Växelfordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar

• .:rotalt y

Varav fordringar med en åter-stående löptid överstigande ett år:

Koncernen 1987 1986

329,8 191,4 2.111,4 2.181,6

173,1 119,6 1.115,2 473,7

3.729.5 2.966,3

Moderbolaget 1987 1986

10,7 5,6 265,0 277.5

43,9 33,0 743,5 112,6

1.063,1 428,7

Våxelfordringar ~~~undfordringar

'Ovriga fordringar

4,7 18,0 0,7 18,3 74,9 13,2 49,1 51,0 77,2

1,6 6,5

10,5

Totalt 72,1 143,9 91,1 18,6

Den stora ökningen av övriga fordringar förklaras huvudsakligen av fordran på FastighetsRenting AB avseende såld fastighet samt Finska Socker Ab avseende försäljningen av affårsområde Djurhälsa & Växtskydd.

Fordringarna med e n återstående löptid överstigande ett år har ej redovisats som anläggningstillgångar eftersom de ej är avsedda för stadigvarande bruk

43

Totalt lagervärde Lagerreserver Lagerreserver i procent

Koncernen 1987 1986

3.209,5 3.173,0 663,7 641,2 21% 20%

Moderbolaget 1987 1986

970,6 977,2 487,1 491,5 50% 50%

Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvins ter. Varu­lagren har värderats tiU det lägsta av anskaffningsvärdet - efter av­drag för kalkylmässig ränta och inkurans- och verkligt värde. Varu­lagerreserven i moderbolaget är den maximalt tillåtna.

Spärrkonton i Sveriges Riksbank avseende lagstadgad del av

svenska investeringsfonder likviditetskonto

övriga spärrkonton

Totalt

Bokfört värde

Aktier i dotterbolag Aktier i övriga bolag

Koncernen 1987 1986

41,9 144,7 33,9 58,2 16,5 39,6

92,3 242,5

Koncernen 1987 1986

160,2 269,9

Moderbolaget 1987 1986

33,9 113,0 33,9 49,4

67,8 162,4

Moderbolaget 1987 1986

1.466,4 1.322,1 132,9 224,7

Totalt 160,2 269,9 1.599,3 1.546,8

Förändring av moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag

Innehav 31.12.1986 Nyemissioner Nybildade dotterbolag Förvärvade dotterbolag Sålda dotterbolag Uppskrivningar Nedskrivningar

Innehav 31.12.1987

1987

1.322,1 24,7 10,1

119,4 - 9,9

134,3 -134,3

1.466,4

Nyemissioner har skett i dotterbolag i Australien, Belgien, Frankri­ke, Italien, Singapore och Västtyskland.

Nya dotterbolag har bildats i Korea, Norge och Sverige.

Dotterbolag har förvärvats i Finland, Kanada, Norge, Schweiz och Sverige.

Dotterbolaget i Sydafrika har avyttrats till en personalstiftelse och Ewos AB till Finska Socker Ab. SattControl A/S i Danmark har över­låtits till Alfa-Lavals holdingbolag i Danmark. SattControl A/S, Ma­skin A/S Zeta samt Agri Seandinavia A/S i Norge har avyttrats till det norska holdingbolaget. Vidare har ett flertal smärre dotterbolag i

Australien överlåtits till det australiensiska holdingbolaget. Majori­teten i Alfa-Laval Data AB har sålts till AB Programator.

Aktier i dotterbolag i Belgien, Danmark, Nederländerna, Schweiz, Sverige, Vasttyskland och Österrike har skrivits upp.

Aktier i dotterbolag i Australien, Kanada, Italien, japan, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och USA har skrivits ned.

I moderbolagets aktieportfölj finns inga aktier i dotterbolag upptag­na över parivärdet och aktier i dotterbolag i utvecklingsländerna är helt avskrivna.

Förändring av moderbolagets innehav av aktier i övriga bolag

Innehav 31.12.1986 Nyemissioner Förvärvade bolag ÖVerföring till omsättningsaktier Uppskrivningar Nedskrivningar

Innehav31.12.1987 f'\

1987

224,7 1,0 2,6

-93,0 6,5

- 8,9

132,9

I moderbolagets innehav av aktier i övriga bolag ingår aktier i Gen­entech, USA, med ett börsvärde 31 december 1987 av 206,2. Bokför­da värdet för dessa aktier är 83,6. Aktier, med ett börsvärde 31 de­cember 1987 av 107,8, vilka inte är avsedda för stadigvarande inne­hav, redovisas under "Obligationer och andra värdepapper", se not 9. Bokförda värdet för dessa aktier är 50,7.

Dotterbolagens innehav av aktier och andelar i andra bolag har minskat med 17,9, varav nedskrivning l, 5.

En fullständig specifikation över aktier och andelar lämnas ej i den tryckta berättelsen. Komplett lagstadgad specifikation har bilagts årsredovisningshandlingarna som insänts till Patent- och Registre­ringsverket. Denna specifikation kan kostnadsfritt erhållas från mo­derbolagets huvudkontor.

Följande bolag har drivits i kommission för moderbolaget: Alfa-La­val Agnculture International AB, Alfa-Laval Centritech AB, Alfa-Laval Fastigheter AB, Alfa-Laval Flow Equipment AB, Alfa-Laval Food & Dairy International AB, Alfa-Laval Food Engineering AB, Alfa-Laval Food Systems AB, Alfa-Laval Hamra Gård AB, Alfa-Laval Ileens AB, Alfa-Lavallj'smedelsteknik Norden AB, AB Manus, Alfa-Laval Mari­ne & Power Engineering AB, Alfa-Laval Materials AB, Alfa-Laval Quality Management AB, Alfa-Laval Separation AB, Alfa-Laval Service Partner AB, sattContro l AB, sattContro l Instruments AB, sattContro l REMA AB, Alfa-Laval Technical Engineering & Consulting AB, Alfa­Laval Technology AB, Alfa-Laval Thermal AB och Alfa-Laval Unimex AB.

Anläggningarna redovisas efter avdrag för ackumulerade avskriv­ningar enligt plan. Bland obeskattade reserver redovisas skillnaden mellan de bokföringsmässiga avskrivningarna och de planenliga av­skrivningarna under rubriken "Ackumulerade avskrivningar utöver plan"

44

Anskaffningsvärden

Immateriella tillgångar Goodwill Förskott tillleverantörer samt anläggningar under uppförande Maskiner och inventarier Byggnader Mark och markanläggningar

Totalt

Uppskrivningar

Uppskrivning 1975 Byggnader Mark och markanläggningar

Uppskrivning 1983 Mark och markanläggningar

Övriga uppskrivningar Byggnader Mark och markanläggningar

Totalt

Gavskrivet belopp av ovan­stående uppskrivningar

Byggnader Mark och markanläggningar

Totalt

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Immateriella tillgångar Goodwill Maskiner och inventarier Byggnader Mark och markanläggningar

Totalt

Varde efter avskrivningar enligt plan

Immateriella tillgångar Goodwill Förskott tillleverantörer samt anläggningar under uppförande Maskiner och inventarier Byggnader Mark och markanläggningar

Totalt

Konce rne n 1987 1986

120,6 118,4 140,0

58,4 44,4 2.439,6 2.062,6 1.530,4 1.411,2

259,6 214,3

4.408,6 3.990,9

Koncernen 1987 1986

38,0 40,0 5,0 5,0

21,0 21,0

3,5 2,5

64,0 72,0

7,7 13,0 26,0 28,5

33,7 41,5

Koncernen 1987 1986

27,8 27,2 7,0

1.253,9 904,1 385,9 374,7

14,9 12,7

1.682,5 1.325,7

Koncernen 1987 1986

92,8 91,2 133,0

58,4 44,4 1.185,7 1.158,5 1.182,5 1.080,0

270,7 230,1

2.790,1 2.737,2

Moderbolaget 1987 1986

353,8 87,2 149,5 140,0

0,3 724,2 434,9

27,9

1.690,6

20,0 710,0 391,7 44,1

1.393f

Moderbolaget 1987 198(

[

38,0 40,0 5,0 5,0

21,0 21,0

64,0 66,0

7,7 10,7 26,0 26,0

33,7 36,7

' Moderbolage 1987 1986-

45,3 28,7 21,4 7,0

i

379,2 323,2 140,6 133,1~ , ,

7,9 7,3 ...... .

594,4 499,4

Moderbolaget 1987 1986

308,5 58,5 128,1 133,0

0,3 20,0 345,0 386,8 332,3 298,5 46,0 62,8

1.160,2 959,6

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Immateriella tillgångar Goodwill Förskott tillleverantörer samt anläggningar under uppförande Maskiner och inventarier Byggnader Mark och markanläggningar

~c;lotalt

Koncernen 1987 1986

22,9 33,6 35,0

0,9 461,4 522,4 363,1 388,5 32,3 24,2

880,6 1.003,7

Moderbolaget 1987 1986

83,6 27,6 52,8 35,0

219,0 188,1

1,5

545,0

258,5 156,7

1,0

478,8

Moderbolagets fastigheter var den 31 december 1987 taxerade till 317,4, varav mark- och markanläggningar 58,9 och byggnader 258,5.

;--. t-:{ l ··-Moderbolaget:

Belopp i originalvaluta Belopp i MSEK Valuta 1987 1986 1987 1986

MDKK 11,0 10,5 MBEL 591,6 1.013,5 103,2 168,7 MLUF 600,0 600,0 104,7 99,8 MGBP 0,0 0,1 MNZD 5,0 18,0 MDEM 48,0 12,0 175,8 42,1 MOlF 1,2 4,6 MFRF 0,8 2,5 0,8 2,7 MUSD 41,0 47,1 240,0 320,9 Lån i svenska banker och kreditinstitut 472,6 121,4

Totalt 1.107,6 778,3

..Av moderbolagets lån i utländskvalutaförfaller 1988 335,1 och 1989 ·~ "":18,3. Lån i utländsk valuta utan fastställd förfallotidpunkt uppgår till

271,6.

Koncernens totala lån inklusive konverteringslån 71,2 uppgick vid årsskiftet till 2.874,3 (2.300,0), varav i utiandsbolagen 1.607,4

~(1.328,9) huvudsakligen i lokal valuta. Koncernens likvida medel ~l lppgår till totalt 2.939,5 (2.164,0), varav i utiandsbolagen 1.539,0

(1.351,5).

Kortfristig upplåning på 3.290,8 (1.542,0), varav i moderbolaget 1.960,9 (1.159,0) har kvittats mot motsvarande placeringar: Motsva­rande räntekostnader och ränteintäkter har kvittats.

NOT 16 OVRtllA KO~ c

Koncernen Moderbolaget 1987 1986 1987 1986

Vaxelskul der 124,1 119,8 Leverantörskulder 765,9 752,9 189,7 224,4 skatteskulder 385,7 328,5 31,9 26,4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1.289,4 1.299,5 209,0 308,5 ÖVriga kortfristiga skulder 542,9 685,7 570,4 228,2

Totalt 3.108,0 3.186,4 1.001,0 787,5

45

....... l p

Av moderbolagets totala pensionsåtagande enligt FPG/PRI-systemet på 560,7 (519,9) redovisas 521,4 ( 486,0) under "Avsatt till pensio­ner". Resterande belopp 39,3 (33,9) är att hänföra till Alfa-Lavals Pensionsstiftelse. Av moderbolagets övriga pensionsåtaganden på 33,4 (29,3) redovisas på samma sätt 28,7 (25,7) under "Avsatt till pensioner", medan 4,7 (3,6) är att hänföra till Alfa-Lavals Pensions­stiftelse.

r... r På bolagsstämman 1984 beslutades att rikta ett erbjudande till per­sonalen vid de svenska Alfa-Laval bolagen att teckna konvertibla för­lagsbevis (8,5 procent) förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier i Alfa-Laval till ett belopp av maximalt 93,0. Konvertering till A-aktier kan ske under perioden 15 augusti 1986-31 januari 1992 till kurs SEK 310. Optionsrätten (en för varje förlagsbevis) innebär rätt till teckning av B-aktier till kurs SEK 307 under konverteringspe­rioden. Totalt tecknades 71,2. Räntekostnaden för konverteringslå­net uppgick till6,1 (6,1).

':Stl!.RJNGSI'ONDER M M

Koncernen

Svenska allmänna investeringsfonder Särskilda investeringsfonder Förnyelsefonder Utländska investeringsfonder Återanskaffningsfond för fastighet Vardepappersreserv Valutakursreserv

Totalt

Moderbolaget

Investeringsfond för rörelse Förnyelsefond Återanskaffningsfond för fastighet Vardepappersreserv Valutakursreserv

Totalt

Omräk-31.12 Avsätt- !anspråk- nings- 31.12 1986 ning tagande differens 1987

117,4 1,3

0,3 48,8

99,2 8,4

272,6 58,0 37,9

265,7 378,2

31.12 Avsätt-1986 ning

103,2 42,4

272,6 58,0 37,9

145,6 368,5

- 66,8

0,3 - 48,4

8,6

-124,1

Tillifrån dotter-bolag

-12,4 5,9

- 6,5

8,2

8,2

!anspråk-tagande

-49,4 - 48,3

- 97,7

51,9

0,4

107,2

272,6 58,0 37,9

528,0

31.12 1987

41,4

272,6 58,0 37,9

409,9

Av moderbolagets investeringsfond för rörelse har 45, l tagits i an­språk för avskrivningar och 4,3 för ombyggnad. Dessutom har över­föring skett till O lotströms Kraft AB med l 0,5 och Alfa-Laval Credit AB med 1,9. Förnyelsefonden i moderbolaget togs i anspråk får forsknings- och utvecklingskostnader.

skattepliktig del av den realisationsvinst som uppkommit i moder­bolaget vid försäljning av fastigheter har avsatts till s k fond för åter­anskaffning av fastighet

Vårdepappersreserven avser fem procent nedskrivning på moder­bolagets innehav av värdepapp e[

Som valutakursreserv redovisas den del av moderbolagets orealise­rade kursvinster som kvittats mot orealiserade kursförluster under rubriken "Kursdifferenser" i resultaträkningen.

Aktie- Bundna Omräkn.- Fritt Koncernen kapital reserver differens kapital Totalt

Eget kapital 31.12.1986 enligt årsredo-visningen för 1986 734,3 699,6 1.264,1 2.698,0 Korrigering till ny omräkningsmetod 189,5 10,9 200,4

Eget kapital l' 31.12.1986 enligt 1987 års omräkningsmetod 734,3 699,6 189,5 1.275,0 2.898,4 Utdelning - 161,5 -161,5 Avsättning till bundna reserver och fondemis-sioner 19,8 - 19,8 Uppskrivning av anläggningstill-gångar främst i höginflationsländer 62,9 62,9 Sålda dotterbolag - 1,6 5,2 3,6 Omräknings-differens 1987 -104,5 -104,5 Omräkningsdiffe-rens förd till bundna reser.yer 90,2_ - 90,2 Nettoresultat 1987 255,0 255,0

Eget kapital enligt balansTingen 31.12.1987 734,3 870,9 - 1.348,7 2.953,9

Av koncernbolagens totala fria kapital 1.348,7 föreslås i årsredovis­ningarna för koncernbolagen överföring till bundet eget kapital med27,0 1988.

Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valuta- och skattebestämmel­ser.

Kursdifferenser på lån som upptagits i främmande valuta för att ba­lansera och skydda mot kursdifferenser på en nettoinvestering i ett självständigt dotterbolag har i koncernredovisningen förts direkt till eget kapital, till den del de motsvaras av under året dit förd Offi­

räkningsdifferens för dotterbolaget.

46

1987 1986

Moderbolagets fakturerade försäljning

Kunder i Sverige 365 14% 313 11% Kunder i utlandet 751 29% 936 34% Koncernföretag i Sverige 100 4% 84 3% Koncernföretag i utlandet 1.349 53% 1.422 52%

Totalt 2.565 100% 2.755 100%

De största exportmarknaderna var 1987 Våsttyskland, StorbritanJ nien, USA och Frankrike.

Av moderbolagets totala inköp, ca 1.860 (1.910), avser ca 18 (21) procent inköp från koncernföretag.

Moderbolaget 1987 1986

Ränteintäkter: Dotterbolag 20,7 29,1 övriga 146,3 179,1

Totalt 167,0 208,2

Ränteknstnader: Dotterbolag - 77,3 - 62,3 övriga - 172,4 - 148,1

Totalt - 249,7 -210,4

Utdelning (som redovisas netto efter utländsk kupongskatt) har för-1 ~ ~·

utom från svenska dotterbolag erhållits från dotterb olag i Chile, "'­Danmark, Finland, Frankrike , Italien, Kanada, Malaysia, Mexico, Ne­derländerna, Norge , Schweiz, Singapore , Spanien, Storbritannien, USA och Våsttyskland.

Bolaget svarar för ansvarsförbindelse, för vilken uppgiftsskyld ighet föreligger, avseende verkställande d irektör i dotterbolag med 59,8 kSEK.

Härutöver finns dels lånetordringar på övriga anställda på totalt 291,5 kSEK, dels ansvarsförbindelser för anställda på 2.558,4 kSEK. Såvitt bolaget kan bedöma, är ifrågavarande anställda icke aktieäga­re, men det har inte varit möjligt att förvissa sig om att ingen av deras anförvanter är aktieägare. Därför h ar samtliga lån och ansvars­förbindelser till övriga anställda medtagits.

Med reservation för ovanstående bekräftas att samtliga lån och bor­gensförbindelser ingåtts före ikraftträdande av den lag, som in­skränker aktiebolags rätt att lämna lån till och ingå ansvarsförbin­delser för aktieägare m fl.

Till bolagsstämmans förfogande står:

Från 1986 balanserade vinstmedel Nettoresultat 1987

SEK 278.453.758 SEK 522.880.285

SEK 801.334.043

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att av dessa medel disponeras för

Utdelning till aktieägarna SEK 13 per c~telöpande aktie, tillsammans SEK 190.822.879

Om stämman beslutar i enlighet med styrelsens och verkstäl­lande direktörens förslag, kommer eget kapital enligt balans­räkningen att uppgå till:

Aktiekapital Reservfond Balanserade vinstmedel

SEK 734.270.800 SEK 349.529.250 SEK 610.511.164

SEK 1.694.311.214

Beträffande koncernens och moderbolagets ställning och re­sultat hänvisas till bokslut med kommentarer på sidorna 34 till 46, vilka utgör en del av förvaltningsberättelsen.

Stockholm den 21 mars 1988

Hans Stahle

PederBonde Per-Jonas Eliceson Sören Eriksson

Nils Linander

Håkan Magren

Fredrik Lundberg

J o rma Karlsson

Per Lundberg

Kurt Pålsson Hans Ramel Sven Söderberg

Harry Faulkner Verkställande direktör

V'ar revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 21 mars 1988.

so

Sten Lundvall Auktoriserad revisor

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, rä­kenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1987. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

I denna lag föreskriven särskild förteckning över län, ställda panter och ansvarsfårbindelser har upprättats.

Vi tillstyrker - att resultaträkningen och balansräkningen fastställs, - att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberät-

telsen, samt

47

Nils-Axel Frisk

- att styrelsens ledamöter och verkställande direktören be­viljas ansvarsfrihet för år 1987.

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagsla­gen.

Vi tillstyrker att koncernresultaträkningen och koncernba­lansräkningen fastställs.

Stockholm den21mars 1988

Sten Lundvall Auktoriserad reviSor

Nils-Axel Frisk

STYRE SE

HANSSTAHLE PEDERBONDE PERoJONAS ELitESON

HARRY FAI.JLKNER SIV HOLMBERG ]ORMA KARlSSON

NII.S LINANDI!R FREDRIK LUNDBERG PER LUNDBERG

48

ordförande, f. 1923 Ek.dr, h.c. Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Alfa-laval. Styrelseleda­mot i bl a Astra, Esselte, Incentive, Investor, Providentia, S-E-Banken, Studsviks Energi (ordt), Sv Arbetsgivareföreningen, Expon­rådet ( ordt), Industriförbundet och Sv Verkstadsförening ( ordt). Till Alfa-lavals styrelse 1960.

vice ordförande, f. 1923

· Vice ordf i Investor och Providentia, Skandia, Skandia International och Stora. Styrelseledamot i bl a Astra och Saab­Scania. Till Alfa-lavals styrelse som suppleant 1963, ordinarie 1965.

f.1934

Professor. Verkställande direktör och rek­tor vid Institutet för Företagsledning (IFL). styrelseledamot i bl a Dagspressen ( ordt) och Findata (ordf). Till Alfa-lavals styrelse som suppleant 1971, ordinarie 1977.

f. 1931

Verkställande direktör och koncernchef i Alfa-laval. styrelseledamot i bl a Genen­tecMJSA, Skandia International, Four Seasons Venture Capita!, Aktiv Placering, Ratos och Aktiefrämjandet Till Alfa-lavals styrelse som suppleant 1972~ ordinarie 1980.

,. " f. 1945

Controller inom SattControl AB, Malmö. Utsedd av de PTK-anslutna klubbarna i de svenska koncernbolagen. Till Alfa-lavals styrelse 1983.

f. 1941

lagerarbetare i Alfa-laval Agri Scandinavia, Södertälje. Utsedd av de LO-anslutna klub­barna i de svenska koncernbolagen. Till Alfa-Lavals styrelse som supple ant 1980, ordinarie 1985.

f.1925

Verkställande direktör i Ål<ermans Verk­stad. Vice ordförande i Saab-Scania och s-E­Banken. Till Alfa-I.avals styrelse 1980.

ND 1: f. 1951

Koncernchef i LE Lundbergföretagen. Ord­förande i Siab och styrelseledamot i bl a Incentive. Till Alfa-Lavals styrelse 1985.

f. 1943

Verkställande direktör i Providentia Styrel­seordförande i Fastighets AB Stockholm-

0 o o ~fltsjön och i IM Ericsson Finans. Styrelse­~--~damot i bl aAtlas-Copco, Billerud,

Bohusbanken, Finans Vendor, Garphynan Industrier, Saab-Scania, Scanditronix, SPP, Stora Timber, Tour & Andersson och Ångpanneföreningen.

(' jll Alfa-Lavals styrelse 1983. ""

" f. 1944

Tekn. dr, från l april1988 verkställande direktör i Astra. Styrelseledamot i bl a Exportcldet, Industriförbundet, Orrefors Glasbruk, PKbanken, Sv livsmedelsindust­riförbund (ordf), Swedish Match och NS Freia, Norge. Till Alfa-Lavais styrelse 1984.

f.1929

Verkställande direktör i LE Lundbergföre­tagen. Styrelseledamot i bl a Siab och Skaraborgsbanken. Till Alfa-Lavals styrelse 1985.

:fj )'

1 . 1925

Innehavare av övedsklosters fideikomlss. Styrelseledamot i bl a Lantbrukarnas Riks­förbund (andre v ordt), Sv Betodlares

1( ' entralförening (ordf), Sv slakteriförbund \ "(~ ordf), Skanek (ordf) och Swed. Agro

Projects C ordf). Till Alfa-Lavals styrelse 1979.

f. 1928

Generalkonsul. Verkställande direktör i Ratos. Styrelseledamot i bl a ASEA, Fläkt, Stora, Skandia, S-E-Banken och Independent Finans. Till Alfa-Lavals styrelse 1980.

HÅKAN MOGREN KURT PÅISSON HANSRAMEL

SVEN SÖDERBERG SÖREN ERIKSSON JANNILSSON

SlVRELSESUPPt.eANTER KS!>OII

f. 1938

sektionschef i Alfa-Laval Marine & Power Engineering, Thmba. Utsedd av de PTK-an­slutna klubbarna i de svenska koncern­bolagen. Till Alfa-Lavals styrelse 1982.

f. 1952

Verkstadsarbetare i Alfa-Laval Separation, Thmba. Utsedd av de LO-ansluma klubbar­na i de svenska koncernbolagen. Till Alfa-Lavals styrelse 1985.

49

REVISORER

f. 1923

F d vice verkställande direktör i SPP.

f. 1932

Aukt revisor, Bahlins Revisionsbyrå.

REVISORSSUPPLEANTER

n f.1947

Aukt revisor, Boblins Revisionsbyrå.

f. 1924

Aukt revisor, Bohlins Revisionsbyrå.

f. 1934

Vice verkställande direktör. Chef för affarsomclde Teknik. Till Alfa-Laval som vVD 1983.

f. 1938

Vice verkstäUande direktör. Till Alfa-Laval som vVD 1981.

Från ~ster: STIG WESTERBERG, STEN JUNKER, KARL-ERIK SÖDERLUND,]ACK ADAMS, SVEN-OLOF PRINTZ

BO ANDREAsSON, INGVAR FORSBERG, LEIF-ÅKE DAHL

50

f. 1931

Verkställande direktör och koncernchef. Til1Alfa-Lavall957, VD 1980.

f. 1935

Vice verkställande direktör. TillAlfa-Laval1963, vVD 1979.

f. 1936

Vice verkställande direktör. Till A1fa-Lavall961, vVD 1980.

f. 1940

Vice verkställande direktör. Chef för affårs­områdeAgri. Ti11Alfa-Lavall968, vVD 1988.

R

Personal utlandet

Finans

Ekonomi

Administrativ utveckling

Juridik

Skatter

Revision

Personal Sverige

Koncerninformation & Samhällskontakt

KO C RN O Försäljning • Försäljning och tillverkning VD Verkställande direktör

u

MODERBOLAGET

• ALFA-LAVALAB, STOCKHOIM VD: H. FAULKNER

.· _DQTIERBOLAG

'(_..t ALFA-LAVAL FOOD ENGINEERING AB, LUND VD: B. WIRSEN

,/"'} ALFA-LAVAL FOOD & '-DAIRY INTERNATIONAL AB,

LUND VD:!. WIREN

D ALFA-LAVAL FOOD SYSTEMS AB, LUND VD: G. LI\JDSTRÖM

0 AB MANUS, TUMBA

VD: N.]UNGLAND

• SPARMAN-FABRIKEN AB, VIKINGSTAD VD: A ANSTERUS

D ALFA-LAVAL MARINE & POWER ENGINEERING AB, TUMBA

VD: J-E. NOREll

• ALFA-LAVAL 1HERMALAB, LUND VD: S. HARALDSSON

• EUROHEAT AB, RONNEBY VD: J. MILEIKOWSKY

• ALFA-LAVAL SEPARATION AB, TUMBA VD: C. WARNANDER

• SVENSKA ROTOR MASKINERAB, STOCKHOlM VD: U. SJÖLIN

51

0 ALFA-LAVAL UCENS AB, STOCKHOIM VD: B. VOSS-SCHRADER

D ALFA-LAVAL QUALTIY MANAGEMENT AB, STOCKHOlM VD: C. MOBERG

D ALFA-LAVAL MATERIALS AB, TUMBA VD: E. LIND

D ALFASTARAB, LUND Qoint-venture med Swedish Match) VD: B. FALK

D ALFA-LAVAL OVERSEAS AB, STOCKHOLM VD: S. GUSll\VSSON

D ALFA-LAVAL SERVICE PARTNERAB, TUMBA VD: M. BlANDER

• OLOFSTRÖMs KRAFf AB, OLOFSTRÖM VD: K. LINDHE

• AB lANDER & INGE­SI'RÖM, STOCKHOIM VD:G.REHN

D lANDER & INGESTRÖM VA-TEKNIK AB, BORÅS VD: N. FOHISil!DT

D lANDER & INGESTRÖM SERVICE AB, STOCKHOLM VD: A. SJÖGREN

• TOMALAB, FALKENBERG VD:).O. NILSSON

D CEUECO AB, STOCKHOLM VD: I. KLINGA

• AB UNGBO VERKSTÄDER, UNG BO VD: B. EKSTRÖM

• ALFA-LAVAL SEPAMfiON NS,SÖBORG VO: G. MAGNUSSON

D ALFA-lAVAL ZETANS, RÖDOVRE VO:J.V. PETERSEN

D ALFA-lAVAL NIREX ENGI­NEERING NS, BAU.ERUP VD: 0. VALBAK

D DANICE SERVICES NS, ÅRHUS VO: S. STRÖYBERG

D ALFA-LAVAL FISH AND MEKf ENGINEERING NS, SÖBORG VO: B. GOGGIN

• O.G. H0YERNS, ÅRHUS VO: OAJÖRGENSEN

-.)

• XJ'LASDANMARKDESALI­NATION SYSTEMS AJS, HVIDOVRE VD: O. VALBAK

• IAVRIDS KNUDSEN MASKINFABRIKNS, KOLDING VD:V.NÖRBY

D ALFA-IAVALAGRI SeANDI­NAVIA NS, VEJLE VD: E.)ENSEN

D MANUS AGROTEKNIKNS, RÖDEKRO VD:J.F. )ENSEN

' D SATICONTROLNS, HERLEV VO: K. VEDSMAND

D ALFA-lAVAL FILTRATION SYSTEMS NS, ÅRHUS VD: M. MEERSOHN

D ALFA-LAVAL FINANS MANA· GEMENT NS, ÅRHUS VO: J-O. HANSEN

D OY ALFA-IAVALAGRI sCAN­DINAVIA AB, HELSINGFORS VD: B. WNDSTRÖM

D SATICONTROL OY, HELSINGFORS VD: M. KlEMA

D OY ALFA-IAVALZETAAB, HELSINGFORS VD:AJÄRVINEN

D OY PARCA NORRAHAMMAR AB,HYRYIÄ VD: v. SAIMJ.NEN

D ALFA-IAVALAGRI SeANDI­NAVIA NS, SKI VD: I. B)EllAND

D ALFA-IAVALZETANS, OSLO VD: R.G. FOSDAHL

D SATICONTROLNS, OSLO VD:J.E. MOBREI'jNA

52

OVRIGA EUROPA

D S.A ALFA-lAVAL N.V, BRYSSEL VD: J. BEWNKX

D ALFA-IAVALAGRI, KORTENBERG VD: R CORNEUSSEN

D ALFINAD SA, BRYSSEL VO: C:J. BLOMBERG

D ALFA-lAVAL CHEMICALS N.V,GENT VD: R CORNEUSSEN

D ALFA-lAVAL S.A., LES CIAYES-SOUS-BOIS VO: C. PORTAL

• ALFA-lAVAL INDUSTRIE SNC., LES CIAYES-SOUS-BOIS VD: C. PORTAL

D ALFA-lAVAL ELEVAGE SNC., LES CLAYES-SOUS-BOIS VD: J. DE GEER

D ALFA-LAVAL EXPORT SNC., LES CLAYES-SOUS-BOIS VO: J -M. GAR1NER

D DIABOLO-MANUS S.A., COIGNIERES VD: B. BOUNIOL

D AGRI BREU\GNE SA, QUIMPERLE VD: M. PERROTIN

D MlDI-PYRENl!E ELEVAGE SNC., TOULOUSE VD: J. DE GEER

• BRAN + LUEBBE SAR.L, LES CLAYES-SOUS-BOIS VO: R ARBOGAST

• PAGEs S.A, LYON VD: G. PICHARD

D CHRMAP S.A, DARDILLY VD:A. MAIRE

ALFA-LAVAL AB (FILIAL), ATEN VD: P. ANASL\SSIOU

D ALFA-lAVAL (IRELAND) LTD,DUBLIN VD: G. UBEU

• SOCIETÅALFA-LAVAL S.P.A, MONZA VD: G. FALCIOIA

D ALFA-IAVALAGRI S.R.L, MUGG IO VD: G. CIONINI

O BRAN + LUEBBE S.R.L., VARESE VD: W. HOFMEISTER

D SATICONTROL S.R.L, MUGG IO VD: M. GIUDICI

a

D ALFA-lAVAL RE (LUXEM­BOURG) S.A, LUXEMBURG VD: P. SJÖlANDER

F- OL

O ALFA-lAVAL N.V, MAARSSEN VD: T. DE KIMPE

• ALFA-lAVAL INDUSTRIE B.V, MMRSSEN VD: T. DE KIMPE

• ALFA-lAVAL AGRI B.V, GRONINGEN VD: J. WINNUBST

D BRAN + LUEBBE NEDER­LAND, MAARSSEN VD: M. DAY

O SATICONTROLBENELUX B.V., AN ETTEN-LEUR VD: C. BORGERS

D ALFA-lAVAL ENGINEERING D ALFA-lAVAL INDUSTRIE-

0 ALFA-lAVAL PORTIJGAL LID, BRENTFORD, MIDDX TECHNIK GMBH, GUNDE

D AG ALFA-lAVAL, WIEN LID,LISSABON VD: U. BRASEN VD: G. DERFLER

VD: A. HILLGÅRD

VD: H. BECKMAN • ALFA-IAVALAGRI lTD, • ATMOS I.EBENSMITIEL-

D BRAN + LUEBBE GMBH, CWMBRAN, SOliTH WAI.ES TECHNIK GMBH, GLINDE

SAI2BURG VD: W. BARNARD VD: J. LERCHL

VD: K llHEL

11;1 IBEX ENGINEERING CO. • ALFA-lAVAL RIEDEL GMBH, D ALFA-IAVALAGRI GMBH,

LID, HASTINGS, SUSSEX NURNBERG WIEN O ALFA-lAVALAG FARM VD: P. ROBERTSON VD:B.WIECK

~UIPMENT, SURSEE VD: U. SCHARFENBERG

~ :W.GRABER O ALFA-LAVAL CHEESE D ALFA-lAVAL AGRAR GMBH, L-.

SYSTEMS LTD, YEOVIL, G UND E D ALFA-lAVAL INDUSTRIEGE- SOMERSET VD: A. ENIGK

SELLSCHAFT AG, KLOTEN VD: A. GUSTh.VSSON

VD: W. ZIMM.ERMANN D ALFA-lAVAL FINANCE

l • BRAN + LUEBBE (G.B.) GMBH, GUNDE CHEMAP AG, VOLKETSWIL LID, BRIXWORTH, VD: G. DERFLER

VD: M. SAJ..FATI NORTHANTS VD:J.GRAY rl ALFA-LAVAL GERÄTEBAU

O SATICONTROL AG, GMBH & CO. MASCHINEN-RUMLANG O ALFA-lAVAL FINANCE CO. FABRIK KG, BERLIN

VD: E. SCHERRERIP. LUSTENBERGER LTD, BRENTFORD, MIDDX VD: A. ENIGK VD: T. MELHUISH

il BRAN + LUEBBE GMBH, D ALFA-lAVAL FLOW EQUIP- NORDERSTEDT MENT LTD, SUTIDN COLD- VD: B. WEISMANN FIEill, WEST MIDIANDS VD: P.G.JF.ANS 111 BRAN + LUEBBE INDUST-

• ALFA-LAVAL S.A., MADRID RIE AUTOMATION GMBH & VD:M. SAEZ D SKITCONTROL (UK) LTD, CO, HEIDELBERG

ALDERSHOT, HAMPSHIRE VD: J. WElliRAUCH 0 ALFA-lAVAL lTD, O EQUIPOS AGRiCOf.AS VD: T. MAlM TORONTO, ONTARIO ALFA-LAVAL S.A., MADRID • MPL DOSIERTECHNIK VD: K.H WILSON

"""'>: L HENRIKSSON lll MPL PUMPS LID, LANGLEY, GMBH, HAMBURG ~ J SLOUGH, BERKS VD: H. LANGFELD O ALFA-LAVAL AGRI, PETER-

D MANUS AGRO-IBERICA VD: C.CAPPS BOROUGH, ONTARIO S.A., MAORID O IAVRIDS KNUDSEN GMBH, VD: KH. WILSON

VD: L. HENRlKSSON • SAUNDERS VALVE COMPA- NORDERSTEDT NY LTD, CWMBRAN, VD: H. LEUTNER D CELI.ECO LID, FOSTER,

( l lDRRAVAL S.A., BILBAO WAI.ES

QUEBEC VD: F. RODRIGUEZ

VD: l. GARNISH D CHEMAP GMBH, GUNDE VD: R. I:[AllSTROM VD: A. KIUJNGER

D BRAN + LUEBBE S.L., D SSP PUMPS LTD, EAST-

O WEST AGRO LID, MADRID

BOURNE, SUSSEX O CTC WÄRMETAUSCHER MONTRF..AL, QUEBEC VD: E. LORENZI·REH

VD: K. SMITH GMBH, HAMBURG VD: W. PAP!NEAU

VD: W. BERGER

O USAVAL, S.A., MADRID O WINDEI.ER CONTROLS VD: G. BAt.mSTA D lDMAL GMBH, INC., lDRONTO

DUSSELDORF VD: R ROSS

VD:J·O. NJLSSON

O SXITCONTROL GMBH,

O ALFA-lAVAL HOLDING GILCHING

GMBH, GLINDE VD: G. KLOOEK

D ALFA-LAVAL CO. LTD, VD: N. BECKSTRAND • ALFA-LAVAL, INC. , FORT

BRENTFORI)( MIDDX LEE, NEW JERSEY

VD: U. BRASEN VD: DA NICHOLS

53

• ALFA-IAVALAGRI, INC., KANSAS CITY, MISSOURI VD: T. BIANKS

D ALFA-lAVAL FOOD & DAIRY, FORT LEE, NEW]ERSEY VD: LJOSEFSBERG

• ALFA-lAVAL SEPARATOR, FORT LEE, NEW )ERSEY VD: C. ARNEGREN

• ALFA-lAVAL THERMAL, FORT LEE, NEW]ERSEY VD: K SPJTZER

• AlFA-lAVAL CONTiiERM, NEWBURYPORT, MASSACHUSETIS VD: W. flALAAM

D SAITCON'IROL, INC., NORCROSS, V1RGINIA VD: P. FRECHETIE

D ALFA-lAVAL LEASING CORP. , -ceRT LEE, NEW JERSEY VD: Å. SVENSSON

D MGI, BENSENVIIl.E, IWNOIS VD: R CUSWOR1H

O SAUNDERS VALVE, INC., HOUS10N, TEXAS VD: G. FISHER

• WEST AGRO, INC., KANSAS CITY, MISSOURI VD: W. PAPINEAU

• FORMAX, INC., MOKENA, ILLINOIS VD: G. SANDBERG

"' • TRI-CLOVER, INC., KENOSHA, WISCONSIN VD: H.MAYER

D ALFA-lAVAL FINANCE CORP., FORT LEE, NEW )ERSEY VD: Å. SVENSSON

D CELLECO, INC., NORCROSS, GEORGIA VD: R I:JALLSiROM

D O.G. HOYER, INC., LAKE GENEVA, WISCONSIN VD: V. NIEI.SEN

• BRAN + LUEBBE, INC., BUFFALO GROVE, ILLINOIS VD: H. SCHMJTI'B

• CASHIN SYSTEMS CORP., HAUPPAUGE, NEWYORK VD:P.LYGUM

D JOHNSON & LOFT ENGINEERING, INC., SAN RAFAEL, KALIFORNIEN VD: A. JOHNSON

D G & H, INC., KENOSHA, WISCONSIN VD: O.B. ANDERSEN

D CHEMAP, INC., SOUTH PLAINFIELD, NEW )ERSEY VD: D. KARRER

• BRAN + LUEBBE AN­ALY2JNG TECHNOLOGIES, INC., ELMSFORD, NEWYORK VD: D. GEYSEL

54

LATINAMERIKA

D ALFA-lAVAL SA, BUENOS AIRES VD: P. FINDER

• ALFA-lAVAL EQUIPAMENTOS LIDA, SÄO PAULO VD:N. RYDEN

• REGINOX INDÖSTRIA ME­CAN! CA liDA, GUARUUJOS VD: V. BElllM

D ALFA-lAVAL SAC.I., SANTIAGO VD: C. EKSTRÖM

D ALFA-lAVAL COLOMBIA SA,BOGOTA VD: T. HAGA

O ALFA-lAVAL SA. DE C.V., TUUNEPANTLA,EDO.DE MEXICO VD: J. EHRNBERG

D ALFA-lAVAL SA., LIMA VD: G.JACOBSSON

D ALFA-lAVAL VENEZOLANA SA., CARACAS VD: J. CHRISTENSEN

AUSTRALIEN OCH NYA ZEELAND

D ALFA-lAVAL AUSTRALIA HOLDING PTY LID, SYDNEY VD:R.SMR

D ALFA-lAVAL ENGINEERING PTYLID, SYDNEY VD: RSMR

D ALFA-IAVALAGRI AUSTRA­LIA PTY LID, SYDNEY VO: j. SCOTT

• ALFA-LAVAL HAMIIION JYt!: _ LID, MELBOURNE VD:]. WIDUNG

• CON'IROL INSTRUMENTA­TION PTY LID, SYDNEY VD: B. STRENGE

• HF.tiT TRANSFER PTY liD, TIIOMASTOWN, VICfORIA VD: C. FENroN

D SAUNDERS VAL VE AUSTRA.­LIA PTY LID, CHEITENHAM, VICfORIA VO:R.EVANS

D MANUS NU-PULSE PIYIID, DANDENONG, VICfORIA ~­VD: H. ALCOCK

D BRAN + LUEBBE P1Y LID, UDCOMBE, N.S.W. VO: W. FUU.ER

D ALFA-lAVAL (N.Z.) LID, HAMILTON

VD: E. WEST

RIKA

D ALFA-LAVAL liD, NAIROBI VD: D. BRANOL

J{. D SOCIETE CHERIFIENNE ALFA-LAVAL, CASABLANCA VD: J-B. REGITZ

D ALFA-LAVAL (PTE) lTD, HARARE VD: H. POUlSEN

'

ASIE

ILor E-

D ALFA-LAVAL RACO (PHIUP­PINES) INC, METRO MANILA (MINORITETSINTRESSE)

'J

D ALFA-LAVAL(HONG KONG) lTD, HONGKONG VD: C. TUllBERG

D HAVEN AUTOMATION (H.K.) lTD, HONGKONG VD:D.CHAN

~f lE • ALFA-LAVAL (INDIA) LID, POONA (MINORITETSINTRESSE) VD: L. POONAWAUA

D LAVALAUTOMATION lTD, POONA (MINORITETSINTRESSE) VD: G. KELKAR

• P.T. INDOLAVAL,JAKARTA (MINORITETSINTRESSE)

IR N

D ALFA-LAVAL IRAN CO. LID, TERERAN

VD: H. HEDEN

• KYOTO MACHINERY CO. LID,KYOTO (MINORITETSINTRESSE)

• ALFA-LAVAL KK, TOKYO VD: B. ZE'ITERLUND

D BIOUNK KK, TOKYO VD: B. ZETIERLUND

D BRAN + LUEBBE KK., TOKYO VD: B. ZETI'ERLUND

55

D ALFA-LAVAL MIDDLE EAST lTD AB, AMMAN VD: Å. RUDESTAD

D ALFA-LAVAL (CillNA) liD, REPRESENTATIONSKONTOR, BEI]ING OCH SHANGHAI

D HAVEN AUTOMATION GUANGZHOU CO, lTD, GUANGZHOU (MINORITETSINTRESSE) VD: K.H. IlEUNG

D ALFA-LAVAL TRADING GMBH (FIUAL), SEOUL VD: K. EGGERS

D ALFA-LAVAL (MALAYSIA) SDN BHD, KUALA LUMPUR VD: C.JOHANSSON

D ALFA-LAVAL PAKISTAN AB, LAHORE VD: B. JOHNSSON

SINGAPORE

D ALFA-LAVAL SOUTH EAST ASIAPTE LID, SINGAPORE VD:S.ROSEN

D HAVEN AUtoMATION LID, SINGAPORE VD: S. RÖDSTEN

D ALFA-LAVAL (EAST ASIA) LID, TAIPEI VD: C. TUllBERG

Produktion: Wildeco Ekonomisk Infor mation Design: Wildell Art Foto: Rolf Adlercreutz, m fl Tryck: Tryddndustti AB, 1988

INFORMATION

-Vid bolagsstämman ger verkställande direktören en översikt över verksam­heten. Anförandet kommer att tryckas och distribueras till intresserade.

- För att ge en förenklad bild av 1987 års verksamhet, främst till de anställda, utges en populärversion av årsredovis­ningen i Alfa-LavalJournalen nr 3, 1988.

-Var företagstidning, Alfa-Laval]ourna­len, ger en fyllig bild av vår verksam­het. Utgivning 6 nr per år.

De aktieägare, som önskar erhålla ovanstående informationsmaterial re­spektive bli läsare av Alfa-Laval]ourna­len, ombedes kontakta

Alfa-Laval AB Koncerninformation &

S:.lffl hällskontakt Box 12150 102 24 Stockholm Tel. 08/80 99 00