1

Tjejytan-

Ett arbete om Tjejer i det offentliga rummet

Magisteruppsats i byggd miljö, Instutionen för Urbana studier.

Girls’ surfaces -

A work about Girls in public spaces

Ardiana Spahija

Labeat Bickaj

Handledare: Pär Olof Hallin

VT 2013

2

Abstrakt

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling med inriktning på

social hållbarhet och området Holma - Kroksbäck i Malmö. Området står i fokus

på grund av dess nulägesbeskrivning i områdesprogrammet och den bristande

verksamhet för att integrera och involvera unga tjejer i deras fritid till att

medverkar och bruka offentliga platser. Uppsatsen innehåller en

nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys som baseras på intervjuer,

enkätundersökningar och platsanalyser. Med relativt lätta medel och rätt kunskap

kan vi skapa en tryggare miljö för unga tjejer i området och på så vis möjlighet till

att socialisera på offentliga ytor i området. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi se

att behovet för en omställning och bemötande av tjejerna i området är av vikt för

att stärka tjejerna som individer och anknytningen till området. Genom att stärka

detta band skapar vi bredare förtroende inom området och på så vis kan vi öppna

upp flera ytor som tjejer vågar vara aktiva på.

Första delen av arbetet är en förstudie med teoretiska perspektiv och

förhållningssätt. Denna del är också det underlag som utgör grunden för vårt

projekt och projektidé. Projektet är tänk bidra till att öka förståelsen för behovet

och vikten av att öka unga tjejers medverkande och brukande av offentliga platser,

både ur sociala aspekter men även den personliga utvecklingen hos yngre

generationer.

Nyckelord: Hållbar stadsutveckling, social hållbarhet, tjejer, offentliga ytor,

identitetsskapande, genusperspektiv.

3

Abstract

This paper is on sustainable urban development with a focus on social

sustainability and area Holma - Kroksbäck in Malmö. The area is known for

social problems. There is a lack of activities to integrate and involve young girls

in their free time to participate and make use of public spaces. The essay contains

a status report and sustainability analysis based on interviews, surveys and site

analysis. We do believe that with easy means and the right knowledge, we can

create a safer environment for young girls in the area and thus their ability to

socialize in public spaces. From a social sustainable perspective, we can see the

need for a change in the area and a better treatment of girls in the area. This is an

important issue that we need to deal with if we want to strengthen girls as

individuals and give influence in a bigger society. By strengthening this bond we

can create broader confidence in the area and thus we can get girls to be mor

active in their spare time.

The first part of the thesis is a preliminary study with theoretical perspectives and

approaches. This part is also the foundation of our project and project idea. The

project is envisaged to contribute to a better understanding of the need and

importance of increasing young girls participating and operating in public places,

both from the social aspects, but also the personal development of our younger

generations.

Keywords: Sustainable urban development, social sustainability, girls, public

spaces, identity, gender.

4

Innehållsförteckning:

Del A

1. Bakgrund s. 8

1.1 Syfte s.9

1.2 Frågeställning s.10

2. Teori s. 11

2.1 Medborgardeltagande i den Fysiska planeringen s. 11

2.2 Inflytande & Medborgardeltagande s. 13

2.3 Jämställdhetsperspektiv på Hållbar stadsutveckling s. 14

2.4 Genusperspektiv s. 16

2.5 Identitetsskapande s. 17

2.6 Offentliga rum för Alla s. 17

2.7 Kvinnans plats i Staden s. 19

2.8 Fritid s. 20

2.9 Kvinnan i sin Fritid s. 21

2.10 Tjejer i det Offentliga rummet s. 21

2.11 Unga kvinnor och Kulturkrockar s. 22

3. Metod s. 23

3.1 Litteratur s. 23

3.2 Vägen till analys s. 23

3.3 Redovisning av förstudiens alla delar s. 24

5

3.3.1 Enkätundersökningar s. 24

3.3.2 Gå-turer s. 24

3.3.3 Platsanalys s. 25

3.3.4 Intervjuer s. 25

3.4 Metodreflektion s. 26

Del B

4. Nulägesbeskrivning s. 27

4.1 Analys s. 27

4.1.1 Områdesanalys Holma - Kroksbäck s. 31

4.1.2 Fallstudie: Allaktivitetsytan Rosengård s. 33

4.2 Resultat s. 34

4.3 Förslag till Projekt s. 37

Del C

5. Mall för Förstudie/Projektplan s. 39

5.1 Projektdefinition s. 39

5.2 Namn på projektet s. 39

5.3 Projektorganisation s. 39

5.4 Bakgrund s. 39

5.5 Syfte s. 41

5.6 Mål s. 41

5.7 Avgränsningar s. 41

5.8 Tidsplan s. 41

6

5.9 Intressentanalys & Kravspecifikation s.42

5.10 Planering s. 46

5.11 Riskanalys s. 50

5.12 Framgångsfaktorer s. 52

5.13 Plan för uppföljning s. 52

5.14 Kommunikationsplan s. 52

5.15 Resursbehov & Budget s. 52

Del D

6. Slutsats & Diskussion s. 54

7. Tryckta källor s. 56

8. Bilagor s. 63

7

Förord

Vi vill passa på att tack de intervjupersoner, Juan Peaz vid Flamman Fritidsgård

och Andrea Andersson Antunes anställd vid Bryggeriet, för goda diskussioner och

insikter kring vårt arbete i relation till ungdomar, och offentliga ytor. Vi vill även

tacka Per Olof Hallin som medverkat, varit en hjälpande hand genom

handledning och vägledning till goda teoretiska perspektiv och idéer under

arbetets gång. Även de medverkande tjejer som svarade på våra

enkätundersökningar ska ha ett stort tack för sina insats och åsikter!

8

Del A

1.Bakgrund

Vårt intresse för studien har sin grund i de kurser som vi läst inom programmet

Hållbar Stadsutveckling - Ledning och organisation. Under samtliga moment kom

vi i kontakt med offentliga ytor och hur medborgare förhåller sig till dessa. Vi

insåg redan tidigt i utbildningen att vi ville arbeta med ungdomar och hur de

brukar olika aktivitetsytor och offentliga platser då det finns tydliga skillnader i

vem som brukar platser och hur. Vi började därför titta på medborgarinflytande

och hur en hållbar stadsutveckling inkluderar våra yngre generationer. Den fysiska

planeringen och dess roll i brukandet av offentliga ytor belyser en viss

problematik i hur och för vem vi bygger idag. Vi valde därför att gå in på

genusperspektiv och jämställdhetsperspektivet på hållbar stadsutveckling för att

tydliggöra bakomliggande faktorer som påverkar hur vi brukar ytor, med fokus på

tjejer.

Då vi är i direkt kontakt med offentliga ytor undersökte vi också dess betydelse

och roll i människans vardagliga liv och utveckling. Eftersom vi riktade in oss på

tjejer i denna studie blev det en självklarhet att beskriva kvinnans plats i staden ur

ett historiskt perspektiv men även kvinnans fritid som en del i dagens

könssegregerade offentliga ytor. Genom att utgå från hur kvinnan bemötts och

ansett sig ta plats i stadens offentliga rum kan vi nå djupare kunskap i hur och

varför tjejer idag är en minoritet bland yngre generationer som brukar offentliga

ytor. Kvinnans plats i det offentliga rummet belyses därför i detta arbete som ett

underlag för hur vi kan skapa offentliga ytor för att attrahera dem.

9

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att få insikt och kunskap om hur tjejer i Malmö, med fokus

på Holma - Kroksbäck, upplever offentliga ytor och vad som annekterar dem. Vi

vill få fram empiriskt underlag som vi kan använda som grund för att komma fram

till hur vi kan skapa aktivitetsytor som gynnar tjejerna och ökar deras deltagande

på offentliga ytor.

10

1.2 Frågeställning

• Till vem och för vem byggde/byggs våra offentliga ytor?

• Vilka offentliga platser attraherar unga kvinnor?

• Hur kan vi gå tillväga för att få med tjejernas åsikter och ge dem inflytande i

planeringen av en aktivitetsyta?

11

2.Teori

2.1 Medborgardeltagande i den fysiska

planeringen

Inledningsvis vill vi belysa att alla

kommuner skall bedriva

medborgardeltagande, enligt Plan- och bygg

lagen, PBL, som trädde i kraft 2011.

Plan- och bygglagen som antogs 1987

medförde ökade krav på

medborgarinflytande. Dessa krav har

förstärkts under årens lopp genom successiva

revideringar samt genom införandet av

miljöbalken (ibid). Även internationella

överenskommelser så som

Brundtlandrapporten, Agenda 21 och

Habitatagendan, betonar att

medborgardeltagande i samhällsplaneringen

är en förutsättning för hållbar utveckling

(ibid). Även om den entydiga offentliga

retoriken d.v.s. att medborgarinflytande vid

planbesluten är viktigt för att öka

demokratin, så finns det mycket som tyder

på att medborgarinflytandet inte fungerar

som det borde i praktiken.

Formellt sätt har kommunen och den

enskilda medborgaren fått ett större

inflytande över samhällsplaneringen men i

samband med detta så har deras inflytande i

praktiken fått mindre betydelse. Den

formella planprocessen underordnas oftast de

ekonomiska intressen som tillgodoses genom

informella förhandlingar mellan kommunen

och olika privata byggherrar. Det reducerade

medborgarinflytandet medför därför att

planeringsprocessen återigen har kommit att

präglas av det elitdemokratiska synsättet

(ibid). Detta har skapat ett stort missnöje från

medborgarnas sida och som har sitt uttryck i

bl.a. stor mängd överklaganden av

detaljplaner. Då överklagandena bifalls i

mycket låg utsträckning, leder de endast till

tidsfördröjningar och sällan till förändringar

av planerna (ibid).

Enligt en rapport från Länsstyrelsen (2007)

finns det en rad svagheter med de sätt som

kommunerna bedriver medborgardeltagande

i planprocessen. Ett stort problem är att

medborgardeltagandet ofta sker via

envägskommunikation i form av

utställningar eller enkäter. Då tjänstemännen

både formulerar enkätens frågor och tolkar

svaren går brukarperspektivet i hög

utsträckning förlorat. Genom denna typ av

envägskommunikation bedrivs

planprocessen utifrån ett uppifrån-

perspektiv.

Den form av tvåvägskommunikation som

kommuner bedriver i samband med

planprocessen är så kallade samråd. Även

samråden har kommit att präglas av

uppifrån- perspektivet genom att

tjänstemännen i stor utsträckning bestämmer

vilka frågor som ska tas upp samt vilket

beslutsunderlag som finns tillgängligt (ibid).

Samråden präglas också av en dominans av

välutbildade medelålders män som är

kunniga i sakfrågan och som behärskar det

språk som tjänstemännen använder sig av

(Henecke & Jamil 2002).

De grupper i samhället som har begränsad

möjlighet till inflytande över

samhällsplaneringen är kvinnor/flickor, unga

och invandrare (ibid). Detta för att arbetet

med att engagera ungdomar i

samhällsplaneringen kräver andra

12

tillvägagångssätt än för vuxna. Maria

Nordström (2002) förklarar att det kan vara

svårt för ungdomar att beskriva en plats eller

upplevelsen av en plats med ord, eftersom de

bl.a. ej har det ordförråd som kan behövas.

De har inte heller lätt för att i ord beskriva

och kommunicera sina synpunkter,

erfarenheter och upplevelser (ibid).

Hur kan vi då bedriva samråd så att

medborgarna får större inflytande i

planprocessen? Enligt Boverket (2000) så

besvarades frågan på följande sätt; att de

berörda måste komma till tals redan i

planunderlaget”. Detta medför att de berörda

redan har kunskap om planen när de kommer

till samrådet och således har större möjlighet

att påverka. För att ge medborgarna största

möjlighet att påverka, är det viktigt att syftet

med samrådet framgår tydligt samt att det

finns en kommunikationsplan där det

redovisas vilka frågor som ska behandlas och

varför de är relevanta. Det är viktigt att de

dialogmetoder som används möjliggör att

även svaga samhällsgrupper kommer till tals.

För att medborgarna ska ha och känna

inflytande så måste det finnas information att

ta del av och en offentlig debatt. Formellt

sett finns det självklart möjligheter till

inflytande och delaktighet i fysisk planering

för medborgarna i landet men engagemanget

är dess värre inte stort, framförallt inte hos

barn och ungdomar, p.g.a. olika hinder och

begränsningar som existerar (Lindberg

2000). Barn och ungdomar, som fullvärdiga

medborgare skall ha rätten till inflytande,

vilket i dagsläge är begränsade och leder

oftast till att de inte har den möjligheten att

påverka och vara delaktiga i beslut som berör

deras egen vardag och miljö. Detta kan

tyckas verka konstigt då det egentligen är av

största vikt för att få till en effektfull

planering som berör också dem (Boverket

2000).

För att på bästa möjliga sätt lösa våra

gemensamma planeringsfrågor i samhället så

krävs det att vi har en levande demokrati,

med det menas att man tar hänsyn och tar till

vara på de kunskaper, erfarenheter och behov

som medborgare i samhället har(ibid).

Boverket (2000) beskriver denna

problematik i följande citat:

”Demokrati, medborgarinflytande och

samhällsplanering förutsätter varandra. Om

inte allas kunskaper, erfarenheter och behov

tas till vara i samhällsplaneringen finns inte

en levande demokrati och utan en levande

demokrati löser vi inte på bästa möjliga sätt

gemensamma samhälleliga

planeringsfrågor.”

13

2.2 Inflytande &

Medborgardeltagande

Ett sätt att generellt beskriva och värdera

graden av brukarinflytande i participatoriska

processer är att definiera participation som

en funktion av politisk makt, detta görs av

sociologen Sherry Arnstein som betonar

skillnaden mellan formell deltagande

respektive möjligheten att påverka processer

och dess resultat (Arnstein, 1969). Arnstein

beskriver olika nivåer av delaktighet i form

av en trappa (se figur 1) med lägsta formen

av delaktighet, manipulation/ information,

ända upp till medbestämmande, alltså få

makt och medverka i beslutsfattande frågor.

Hon tydliggör relationen mellan de olika

former av medborgardeltagande, inflytande

och makt. Denna beskrivning och värdering

är lite gammal men fortfarande väldigt

användbar vid intresserade av

medborgarinflytande. För att lyckas få en

verklig medborgarinflytande så måste

makten omfördelas mellan de olika

aktörerna. Arnstein förklarar processen i åtta

steg:

Figur 1, Arnsteins stege (Arnstein 1969).

Medverkan:

De nedersta stegpinnarna är manipulation

och terapi, dessa två stegpinnar beskriver

olika nivåer av "icke-deltagande". Det

nedersta innebär att deltagarna endast

manipuleras och trots deltagandet så har de

ingen inflytande eller makt över situationen.

Syftet endast är att legitimera verksamheten.

Planerare, arkitekter, makthavare och

politiker pratar mycket om inflytande i

processer men trots det har man som

medborgare, och speciellt ungdomar, inte

haft inflytande.

Ett typisk exempel som vi, även i dagens

Sverige, kan se är när ungdomarna bjuds in

till att sitta med i panelen vid konferenser på

vuxnas villkor och utan att ha något

inflytande utan bara lyssna och kanske ta

några foton. Ett annat exempel kan vara när

man bygger en park eller trädgård och låter

dem plantera några växter för att kunna

poängtera att de själva har byggt den. Detta

då utan något riktigt inflytande eller ansvar.

Det är viktigt att medborgarna deltar under

en längre tid och är med i en

utvecklingsprocess från idé till färdigt

förslag som underlag till politiska beslut.

Fokus bör läggas på vad projektet kan göra

för ungdomarna och inte vad ungdomarna

kan göra för den.

Medinflytande:

Här sker de första stegen mot

medborgarinflytande genom att informera

om rättigheter, ansvar och möjligheter. För

att medverka bör medborgaren vara väl

informerad och ha möjlighet att ta till sig

14

kunskaper om den fråga som ska behandlas.

Första steget är alltså att medborgarna har

rätt att bli informerade om de beslut som

fattats. Genom att informera och ta reda på

medborgarnas åsikter (konsultation) så utförs

några viktiga steg mot ett verkligt inflytande.

Det finns dock risker med detta då det kan

handla om skeninflytande, alltså att detta

används endast som envägs- information och

att medborgarna inte får den möjligheten att

svara på det som sägs.

Konsultation är den fas då vi genom

undersökningar, möten och utfrågningar tar

reda på de åsikter som finns. Detta förs

oftast inte vidare och leder istället till

frustation, brist på intresse att medverka och

till hyckleri eftersom medborgarnas

synpunkter inte behandlas. Ett exempel kan

vara när man ber ungdomar att rita sin

favoritplats eller idealstad som underlag för

planeringen, vilket i slutändan aldrig lämnas

tillbaka och dessa ungdomar får då inte veta

om deras idéer kommit till användning eller

inte.

Med legitimering menar Arnstein att

tillfällen då viss representation från

medborgarna förekommer, men där

makthavarna ser till att deras information

inte är tillräcklig för att kunna hota den

maktstruktur som redan finns, som gör att

medinflytandet begränsas till legitimering av

respektive verksamhet.

Medbestämmande:

De tre sista trappstegen (medbestämmande)

innebär att medborgarna tillsammans med

makthavarna genom en öppen och

fungerande dialog, samarbeten och samtal

kommer fram till olika beslut (partnerskap).

Makten bör fördelas bland medborgarna och

tjänstemännen genom organisationer och

kommittéer för att skapa förutsättning för en

jämn maktutdelning. Delegerad makt á andra

sidan är när medborgarna har ett eget ansvar

eller arbetar parallellt med tjänstemännen för

en viss institution medan medborgarkontroll

nivån uppfylls då medborgarna har ett eget

ansvar för flera olika institutioner eller har

makten att påverka besluten.

2.3 Jämställdhets-perspektivet på

hållbar stadsutveckling

Jämställdhet är ett politiskt begrepp som

funnits etablerat i Sverige sedan 1970-talet.

Idag pratas det inom jämställdhetspolitiken

om så kallad jämställdhetsintegrering som

huvudsaklig strategi, vilket innebär att ett

jämställdhetsperspektiv ska finnas med i all

samhällelig utveckling och planering

(Boverket 2010c).

Arbetet med hållbar stadsutveckling är i

detta sammanhang en inordnad del av

samhällsplaneringen.

På den politiska nivån görs de facto

återkommande kopplingar mellan

jämställdhet och hållbarhet. Ett exempel på

detta är regeringsfinansierade projektet

Program för Hållbar Jämställdhet,

utrikesdepartementets rapport- En studie om

jämställdhet som förutsättning för hållbar

utveckling och Boverkets rapport (på

regeringens uppdrag) Socialt hållbar

stadsutveckling – en kunskapsöversikt där

15

jämställdhet behandlas som en del av

hållbarhetsbegreppets sociala dimension.

En rapport till Miljövårdsberedningen, MVB

2007:02 skriver att:

”Sverige har konsekvent uppmärksammat

jämställdhet […] parallellt med och

därigenom stärkande arbetet med miljö och

hållbar utveckling. […] Detta har bl.a.

inneburit att Sverige framhållit behovet av

att säkra kvinnors rätt till makt, till den egna

kroppen, sexuell och reproduktiv hälsa och

rättigheter, ekonomisk jämställdhet – och till

att på samma villkor som män medverka i

beslut som rör alla aspekter av hållbar

utveckling”.

På många sätt har citatet likheter med den

nuvarande jämställdhetspolitikens

övergripande mål, nämligen att ”Kvinnor och

män skall ha samma makt att forma

samhället och sina liv”

(Utbildningsdepartementet 2006).

Makt, och därmed möjlighet till påverkan

och medverkan i beslutsfattande, är

återkommande teman.

”Jämställdhetspolitiken syftar till att

motverka och förändra system som

konserverar fördelningen av makt och

resurser mellan könen på samhällelig nivå”

konstaterar regeringen på sin hemsida

([www8]) med stort inflytande från de två

maktutredningar som gjordes under 1990-

talet. Den ena maktutredningen från 1990

slår fast att kvinnors makt och inflytande i

samhällsutvecklingen måste komma högre

upp på dagordningen, och den andra som är

kvinnomaktutredningen från 1997 som

analyserar kvinnors makt och ekonomiska

resurser (Rapport från integrationspolitiska

maktutredningens forskningsprogram 2004).

Det är ofrånkomligt att tala om makt, i det

här sammanhanget, i termer av att kunna

påverka sin egen omgivning. En stor del av

aspekten handlar om kvinnans möjlighet att

kunna forma den stadsmiljö som hon själv är

en del av. Traditionellt, och konventionellt,

är detta något som förbehållits mannen – inte

minst därför att staden och stadslivet har

setts som en manlig sfär. Vi kan se på den

här problematiken på två sätt; antingen som

att stadsrummet i sig är ofördelaktigt

planerat ur ett jämställdhetsperspektiv och att

kvinnor i större utsträckning behöver bli

delaktiga i utformningen, eller som att själva

planeringen av stadsrummet kan bidra till att

främja kvinnans delaktighet i det. Det är

nämligen inte självklart att en kvantitativ

jämställdhet i planeringsprocessen (vilket är

resultatet av en syn på att lika många kvinnor

som män ska vara med i beslutsfattandet) är

den lösning som per automatik ger ett bättre

resultat.

Vägverket framhåller en rapport att både

kvinnor och män är underkastade ett rådande

genussystem, som därför också planerar

utifrån rådande könsstruktur; de ”är därmed

skolade in i en manlig planerarroll som utgår

från ett manligt perspektiv, oberoende vilket

kön planeraren har” (Grönvald 2009). Det är

ändå väsentligt att planprocessen strävar

efter en jämn könsfördelning, inte minst

därför att mannen ofta saknar kunskaper om

hur kvinnan använder stadsrummet, eller

saknar perspektiv på det kvinnliga

vardagslivet. Dock kvarstår att ”en

kvantitativ jämställdhet [inte] är lösningen på

hela problemet”(ibid).

För att återgå till maktbegreppet, handlar det

också om möjligheten att ta makt över det

16

rum man befinner sig i. Många författare

pratar här om en typ av rättighet för kvinnan

att kunna ta alla de rum i staden som erbjuds

i besittning d.v.s. kvinnans rätt till offentliga

rum. Formellt kan alla utnyttja de offentliga

rummen, men det betyder inte att alla gör

det, eller upplever att de kan göra det

(Grönvald 2009). Kvinnor upplever sig inte

ha samma makt eller tillgång till vissa typer

av offentliga rum – speciellt inte under

kvällar och nätter – därför att de inte känner

sig tillräckligt trygga på dessa platser. Hur

kvinnan upplever stadsrummet bör vägleda

planeringen av staden, så att den blir socialt

hållbar ur såväl psykiska som fysiska och

infrastrukturella aspekter för att bidrar till en

hållbar utveckling (ibid).

2.4 Genusperspektiv

När vi pratar om fysisk planering idag,

oavsett dess funktion, betraktas det som

något könsneutralt. Detta kan tyckas stämma

för många men undersökningar har påvisat

att det finns mer till det än vad vi tror och att

kön har en stor roll i hur fysisk planering

utformas och brukas. Andersson (2005)

skriver att det finns skillnader mellan

kvinnor och mäns rörelsemönster i

stadsrummet och likaså har vi olika behov

och värderingar. När vi tittar på

jämställdhetsmålet i Sverige som lyder,

”Kvinnor och män ska ha samma makt att

forma samhället och sina egna liv”, så finns

det en direkt antydan till att det idag existerar

könsskillnad i makt och den fysiska

planeringen (Proposition 2005/6:155, s.1).

Det är också av vikt i detta arbete att

tydliggöra och förklara jämställdhet utifrån

både den kvantitativa och kvalitativa sidan.

Mark (2007) beskriver kvantitativ

jämställdhet som jämn könsfördelning

mellan män och kvinnor räknat i antal

individer medan den kvalitativ

jämställdheten riktar in sig på kvinnors och

mäns livsvillkor, kunskaper och erfarenheter.

Genus däremot är till för att vi skall kunna

särskilja på socialt konstruerat kön

([www6]). Varför genusperspektivet är

viktigt i detta arbete grundar sig i att

könsskillnader i stadsrummen varierar över

tid och rum och är socialt konstruerat och

som konstant förändras (Andersson 2005).

Det är också viktigt att påpeka att vi formas

till dem vi är beroende på hur respektive kön

tar sin plats i samhället utifrån rådande

sammanhang och att vi har underbyggt syn

om vad som är kvinnligt respektive manligt

(Andersson 2005). Det finns också en

markant skillnad, beroende på normer,

platser och kontext, vad som anses kvinnligt

respektive manligt i det offentlig rummet och

vilka som dominerar dessa specifika platser

(Molina 2000).

Eftersom genus är socialt konstruerat och

kontinuerligt förändras bör våra stadsrum

utformas i samma utsträckning beroende på

våra behov och värderingar, något Friberg

m.fl. (2005) talar för då de menar på att våra

offentliga rum skapas av det sociala livet.

När vi talar om hur fördelningen av våra

offentliga rum konstrueras är det därför en

god utgångspunkt att titta på de normer och

värderingar som råder för respektive tid och

geografisk plats. Friberg (1998) skriver att vi

tenderar att etablera könsskillnader i

stadsrummet och att rummen med tiden blir

17

dominerade av antingen män eller kvinnor

beroende på de aktiviteter som utförs.

2.5 Identitetsskapande

I samma takt som samhället utvecklas,

utvecklas också dess ungdomar och deras

identitet. Det finns en rad forskning som

visar att vuxna formas mest just under

tonåren och som ungdom. Eftersom vi fått en

förskjutning i fokus som är mer riktad mot

den enskilda individen har man samma

utsträckning utvecklat fler möjligheter för

unga att hitta sin egen livsstil. Enligt Addo et

al (2003) är det den offentliga platsen spelar

stor roll då när unga vill veta sin plats i

samhället och vilka grupper de kan tillhöra.

Vid identitetssökandet handlar det ofta om

att testa och utforska sig själv som person i

förhållande till omgivningen och gruppen.

Det är därför till stor del på grund av vilken

kontext individen befinner sig i som

påverkar dennes förmåga att kommunicera

med omgivningen. Platsen är den faktor som

erbjuder individen att utforska sin identitet

och grupptillhörighet (ibid).

2.6 Offentliga rum för alla

I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett

problem och många människor känner sig

otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets

inbrott. Otryggheten gör att man väljer

omvägar eller stannar inne vilket hotar

rörelsefrihet och isolerar människor från

varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög

grad av utformningen av den fysiska miljön.

Män och kvinnor upplever otrygghet olika.

Kvinnor tenderar att undvika miljöer som de

uppfattar som hotfulla och farliga i högre

utsträckning än män. För kvinnors del kan

det räcka att de möter en ensam man för att

de ska uppleva känslor av otrygghet, framför

allt gäller detta om kvinnan i fråga är ensam

och platsen i övrigt är folktom. Män däremot

upplever vanligen inte otrygghet i mötet med

en ensam man. Både kvinnor och män

upplever oro för att bli rånade och

misshandlade, men den mest grundläggande

skillnaden är att kvinnor även, och främst,

beaktar risken för sexuellt våld i form av

våldtäkt och sexuella trakasserier.

Att leva i en miljö som skapar rädsla och

som utgör ett hinder från att röra sig fritt, är

ett faktum som kvinnor tvingas leva med i

större utsträckning än män och bidrar till att

upprätthålla maktstrukturen mellan könen.

Oavsett klass, etnicitet eller ålder upplever

kvinnor i högre grad än män en rädsla för hot

och våld i det offentliga rummet. I denna

rädsla finns tydliga samband mellan tid och

rum, vilket innebär att otrygghet i det

offentliga rummet ofta är kopplat till vissa

miljöer och tidpunkter (Grönvald 2009).

Genom att studera dagsprogram synliggörs

vilka hinder eller möjligheter ett rum utgör

och därmed hur det påverkar olika

människors vardagsliv (Ibid).

Utgångspunkten är att olika grupper i

samhället har olika dagsprogram och därmed

olika behov av rummet.

Vardagslivsperspektivet inkluderar ett

könsperspektiv, eftersom det synliggör att

kvinnor och mäns vardagsliv ofta ser olika

ut. Om samhällsplaneringen ska kunna bidra

till ett jämställt samhälle, måste den fysiska

planeringen utformas så att alla människor

får ett fungerande vardagsliv.

18

Vidare är det viktigt att påpeka att trygghet

är en grundläggande förutsättning för att

människor skall vilja uppehålla sig i

stadsrummet och för att en stad ska upplevas

som attraktiv (Gehl, 2010). Utformningen av

vår omgivning påverkar därför den upplevda

tryggheten (Boverket 2010b). Nedan följer

en lista som Listerborn (2002) har

sammanställt med praktiska åtgärder som går

att göra för att skapa en tryggare och

attraktivare stad:

Sammanhängande stadsväv:

• Ökade möjligheter att röra sig mellan

stadsdelar

• Tät stad

• Stärka utvalda stråk.

• Bebyggelse som vänder sig mot offentliga

miljöer

• Funktionsblandning

• Undvika fysiska avgränsningar och

isolerade enklaver.

• Minska trafikens barriäreffekter

• Överblickbarhet / Begränsa förekomsten av

fysiska avgränsningar

• Tydliga stadsrum

• Belysning, byggnader och kvarter

• Genom strukturen skapa många möten.

Tilltalande stråk. Öppna fasader i

grundnivå

• Fönster/entréer mot gatan. Motverka murar

och plank. Kontakt inne och utomhusmiljö.

Alla ansatser som inbjuder människor att gå,

cykla och uppehålla sig i stadsrummet leder

till en ökad känsla av trygghet.

Trygghetskänslan kan infinna sig även om

inga människor uppehåller sig på en plats

genom att t.ex. spår av mänsklig närvaro

förekommer. Om man efter mörkrets inbrott

ser tecken på mänsklig aktivitet, exempelvis

blomkrukor, utomhusmöbler, parkerade

cyklar och kvarglömda leksaker upplevs

platsen ändå som trygg (Gehl 2010).

Gröna element som buskar och träd bör

placeras så att de inte skymmer sikten.

Betydelsen av skötsel och underhåll ur ett

brottsförebyggande perspektiv spelar en

viktig roll. Träd som vuxit sig stora kan

stammas upp och buskage som försämrar

sikten gallras (Boverket 2010b). En välskött

miljö skapar positiva värden som i

förlängningen minskar skadegörelse och

klotter (ibid).

Om vi planerar staden efter kvinnors

otrygghet kanske rummet blir tryggare, men

att formulera staden som otrygg för kvinnor

för med sig konsekvenser både i det fysiska

och i det sociala rummet. Rummet och

staden är en diskurs som kommer att säga

oss att kvinnor är rädda och att det är farligt

för kvinnor att vara ute. Kanske är

trygghetsskapande åtgärder en tillfällig

lösning, ett medel att använda tills målet om

ett jämställt samhälle är uppnått. Kanske

reproducerar vi i stället bara uppfattningen

av kvinnan som svag och rädd. Risken blir

därför stor att vi upprätthåller den rådande

könsstrukturen.

Jan Gehl visar i sin bok ”Life Between

Buildings” på möjligheterna med ett mer

öppet samhälle och en stadsplanering som

bjuder in till sociala möten (Gehl 2006). Han

identifierar tre typer av aktiviteter i det

offentliga rummet: de nödvändiga, de valfria

och de sociala. De nödvändiga aktiviteterna,

som exempelvis matinköp och

19

barnhämtning, genomförs oavsett den

aktuella miljöns skick, de är ett måste för att

få vardagen att gå runt. De andra två är dock

beroende av att vissa kriterier uppfylls i

själva planeringen av staden. Vidare

identifierar författaren olika nivåer av

kontakt människor emellan, från en

lågintensiv kontakt där man ser och hör

andra människor till en nivå där staden

bjuder in till samtal (ibid).

Enligt statistik är det troligt att det är kvinnor

som i större utsträckning genomför de som

vad Gehl (2006) kallar nödvändiga

aktiviteter, oberoende av trivsel- och

trygghetsnivå i den kringliggande miljön.

Dessutom nyttjar de i högre utsträckning de

kommunala medlen som finns att tillgå,

vilket innebär att de i större utsträckning rör

sig på fler platser. Författaren påpekade det

faktum att rörelse och möten med andra

människor ökar tryggheten på platser som

annars skulle kunna upplevas som otrygga.

Att planera för en social stad med många

lågintensiva möten bör därför även ha en

positiv inverkan i trygghet- och

jämställdhetsfrågor. Planeringen är därför ett

viktigt verktyg för arbetet med

trygghetsfrågor, med möjlighet att skapa

synergieffekter som en livlig och social stad

(ibid).

2.7 Kvinnans plats i staden

För att få ett gott underlag och förståelse för

detta arbete krävs det givetvis en god inblick,

historiskt sett, var kvinnan haft sin plast i

staden och de offentliga rummen. Det är

också viktigt att se hur dagens unga kvinnor

tar för sig i de offentliga rummen utifrån

genusrelaterade problem för att kunna

utveckla och förbättra situationen idag. Björk

m.fl. (2008) lyfter fram att under 1800-talet

och in på 1900-talet vistades inte kvinnor

ensamma ute i de offentliga rummen utan

manligt sällskap. Larsson m.fl. (2008)

förklarar vidare att det fanns områden där

kvinnor kunde vistas utan manligt sällskap

men att dessa var skilda från interaktion med

männen. Områden som varuhus ansågs vara

till för kvinnor där de kunde röra sig fritt och

ta för sig. Det Larsson m.fl. (2008) försöker

tydliggöra här är att dessa rum som skapades

och där kvinnor fick vistas var just skapade

för kvinnan och skapades på så vis att dem

inte samverkade med stadens offentlighet.

Fördelningen vad gäller könen var på så vis,

i grund och botten, att kvinnorna tog hand

om hushållet och hemmet medan männen var

de som arbetar och vistas offentligt (Hayden

1984; Björk m.fl. 2008).

Med tiden har också våra stadsrum

förändrats medan könsrollerna förblivit kvar

i det gamla. Ebenezer Howard och Le

Corbusieur hade båda sina genombrott under

1800-1900-talet som fick många att tänka

om hur vi planerade våra städer (Larsson

m.fl. 2008). Inte förrän på 1960-talet började

man diskuterara kring kvinnans plats och

hennes roll i yrkeslivet. Diskussionen ledde

till delade åsikter och många ansåg

fortfarande att kvinnans plats var i hemmet.

Inga större förändringar skedde och

arbetsmarknaden är än idag könssegregerad.

Den egentliga förskjutningen som markerade

en förändring kom på 1980-talet då frågan

lyftes genom att sätta männens roll i centrum

för jämställdhet och pappaledighet infördes

(Larsson m.fl. 2008).

20

Under samma tid gick vi från att planera med

ett ovanifrånperspektiv till att planera med

medborgarinflytande som förändrade vårt

arbetssätt (Taylor 1998). Denna avstamp

förändrade vårt synsätt i

stadsplaneringsfrågor och öppnade upp

ögonen för att planera med medborgarna och

därför också involvera dem i tidigt skede.

Wide m.fl. (2008) belyser denna problematik

genom att det idag släpps in medborgare allt

för sent i t.ex. byggprocessen och att det är

lika lätt att bortse från grupper som inte står i

fokus eller är målgruppen i ett specifikt

projekt i stadsplaneringsfrågor.

För att tydliggöra ovanstående är det viktigt

att klargöra att den fysiska omgivningen är

en avgörande faktor för hur människor

generellt sett lever våra liv (Jansson 2010).

Den blir därför en nyckel i när vi planerar

våra offentliga rum och för vilka vi planerar

dem. Vi har kommit långt vad gäller vår syn

på kvinnors plats i staden, och med kvinnor

så menar vi det kvinnliga könet. Eftersom vi

riktat in oss på unga tjejer så är det av vikt att

påpeka att barnkonventionen så väl som

plan- och bygglagen idag ger möjligheter till

de yngre generationerna att påvekar sin

omgivning (Boverket 1998).

2.8 Fritid

Vi talar om ungdomar i relation till offentliga

ytor som går hand i hand med deras fritid.

Det är därför mer än givet att vi ska fastställa

vad fritid är och vad det betyder. Finn

Calander (2008) definierar fritid på följande

sätt:

...”Ur ett vardagligt perspektiv kan man säga

att fritid är en tid på dygnet vars innehåll

och mening inte styrs av lönearbete och/eller

plikter av olika slag. Idealt är fritiden också

en tid som människan fritt förfogar över

utifrån personliga intressen och behov.”

Fritid är också brett begrepp som lämnar

utrymme för tolkningar och är enligt bl.a. Pär

Lindar (1999) svårdefinierat. Calander

(2008) á andra sidan har brutit ner begreppet

inom fem kategorier för att försöka

tydliggöra dess definition. De fem

kategorierna är:

Den nyttiga fritiden är baserad på stöd i

någon form och som berörs av samhällets

syn på aktiviteter. Inom denna kategori ses

stödet som verksamheter likt fritidsgårdar

eller idrottsföreningar (ibid)

Den sunda fritiden är i grunden väldigt lik

den ovanstående men skiljer sig i den form

att det mer handlar om relationen och

konsumtionen från den kommersiella delen

av samhället. Från ett individperspektiv ses

denna kategori som sund fritid eftersom

aktiviteterna är riktade mot individen så som

att lyssna på musik (ibid).

Den problematiska fritiden á andra sidan

skiljer sig från de två tidigare och stämmer

då inte överens med de normer och

värderingar som finns i samhället. Här

tenderar ungdomar att testa sina - och

samhällets gränser för personlig utveckling.

Den aktivistiska fritiden handlar främst om

organisationer. Ofta är det inom denna

kategori som ungdomarna ifrågesätter

samhällets utveckling, lagar och beslut då det

21

i många fall handlar om politiska

verksamheter och ofta med ekonomisk från

stöd från staten (ibid).

Den kriminella fritiden handlar om, som

namnet antyder, kriminella- och brottsliga

verksamheter under fritid som inte följer de

lagar vi har (ibid).

2.9 Kvinnan i sin fritid

När vi idag bedriver forskning i anknytning

till kvinnor bedrivs den utifrån begrepp som

t.ex. ”fritidsvana”. Detta begrepp har i sig en

problematik som öppnat upp ny forskning

som baseras på begreppsproblematik i

grunden och som belyser kvinnans plats

utanför hemmet som någon kvarleva från

historiska könsfördelningen i det offentliga

rummet. Eftersom begreppet fritid ger

antydan till utförandet av aktiviteter så

utesluts de grupper av kvinnor som idag inte

utövar aktiviteter och forskningen når därför

inte ut till de kvinnor som t.ex. inte vågar ta

plats i staden på sin fritid (SOU 1996:3).

Feministisk forskning á andra sidan lyfter

problematiken med begreppet och dess

koppling till det manliga livsmönstret och de

normer som lever kvar än idag i samhället. I

SOU (1996:3) skrivs det att många kvinnor

anser sig inte ha tid till att kunna utföra några

fritidsaktiviteter och att många kvinnor också

inte känner sig förtjänta av fritid. Deems

(1986) skriver om detta i sin forskning och

nämner att t.ex. kvinnor i många fall

underhåller männens fritid. Vad Deems

menar med detta är att den kvarlevan som

sätter kvinnan i huvudansvar av hemmet och

barnen fortfarande styr många kvinnor till att

inte ha en fritid i samma utsträckning som

männen. Även fritidsplatser, som forskning

påvisat är en mansdominerad arena, upplevs

som oattraktiva och inkluderar därför inte

kvinnan i samma utsträckning som männen

(ibid).

2.10 Tjejer i det offentliga rummet

Björn Andersson (2002) är en av många som

gjort kvalitativa studier om hur ungdomars

offentliga liv förhåller sig till våra sociala

strukturer i samhället. En av hans studier

stödjer bl.a. att många offentliga ytor är

dominerade av det manliga könet även i ung

ålder och att det är på grund av detta som

många flickor väljer att avstå från att besöka

dessa platser. En annan anledning till att

flickorna inte tar plats är att de upplever

arenorna som obekväma och väljer att inte

vistas där. Andersson (2002) har därför

utifrån sina studier dragit slutsatsen att,

utifrån en bredare förståelse, våra offentliga

platser påverkar hur bl.a. flickor utvecklas i

det offentliga livet.

Andersson (2002) skriver också om det

offentliga rummet i relation till de villkor

som råder för platsen. Hur våra stadsrum

används och av vem förknippas i många fall

med (o)trygghet, rädsla, makt och obehag.

Andersson (2002) har utifrån en rad studier

och undersökningar kommit fram till att det

är främst tjejer, förortstjejer för att vara

exakt, som upplever rädsla och obehag och

att de tjejer som faktiskt vistas mycket i

offentliga rum upplever det mer än andra

tjejer. Vidare belyser Andersson (2002) att

obehag och rädslan kan bero på att tjejer och

killar inte använder offentliga rum på samma

22

villkor och att rummen ofta förknippas med

känslor hos den enskilda individen som

skapas utifrån våra könsspecifika olikheter.

Vi har enligt ovanstående konstaterat att det

offentliga rummet kan vara begränsande för

flickors mijligheter. Vilka flickor som väljer

att vistas på offentliga arenor respektive inte

är av intresse för denna studie p.g.a. att öka

kunskapen i hur det ska gå till att bjuda in

flera grupper av tjejer till våra offentliga

arenor. Lieberg (1992) har påvisat utifrån

sina studier att ungdomar som rör sig i grupp

med vänner är de som med största

sannolikhet nyttjar offentliga arenor i staden.

Denna typ av grupp kallas i studien

”kamratorienterade ungdomar” och gör

anspråk på platser efter tillfälliga behov.

Dessa grupper har också ett stort behov av

att kunna rör sig fritt i bostadsområden och

närliggande verksamheter samt offentliga

ytor. Vad som skapar den trygghet att våga

vistas utomhus menar Lieberg (1992) ligger i

den sociala gruppkonstruktionen som tillåter

medlemmarna att känna trygghet och

säkerhet inom gruppen och utåt oberoende

vilken yta de vistas på.

2.11 Unga kvinnor och kulturkrockar

Idag finns det en del studier som visar på

sambandet mellan hur kultur och etnicitet

påverkar unga kvinnors frihet i Sverige redan

från tidig ålder. Eldén (2001) beskriver i sin

studie hur kvinnor som kommer från t.ex.

mellanöstern inte har samma frihet som

männen. Detta problem beskrivs och

konfronteras inte bara inom äktenskap och

relationer utan även i syskonrelationer där

unga kvinnor och unga män begränsas och

styrs på olika sätt på grund av kön. I Eldéns

(2001) intervjuer framgår det tydligt bland

kvinnor med arabisk härkomst att männen

har mer frihet än kvinnorna oberoende ålder.

Skulle samma regel gälla båda könen så blir

konsekvenserna för en arabisk kvinna mer

omfattande om hon skulle välja att bryta

dessa och hon straffas för det, medan

männen som bryter mot samma regler ställs

ej till svars eller bestraffas.

Vi kan därför inte bortse från det faktum att

kulturella och etniska skillnader spelar stor

roll i hur unga kvinnor tar plats i våra

offentliga rum i Sverige. Familjer som bor i

Sverige men har ett annat ursprung kan ha en

stor del i hur de som föräldrar tillåter sina

döttrar etablera sig i samhället och bland

mansdominerande arenor. I en av

intervjuerna Eldén (2001) gjort framgår det

tydligt att fina flickor ej vistas ute med

pojkar och speciellt inte med svenska pojkar.

Hon får då heller inte gå någonstans efter

skolan utan bör gå raka vägen hem för att

inte riskera t.ex. hedersrelaterade problem.

Genom att ta med detta synsätt i hela arbetet

och gå till grund med hur vi bör se på dessa

familjer och deras kultur, normer och

värderingar, kan vi förstå och arbeta fram ett

sätt att gå till väga för att få dessa unga

kvinnor till att ta större plats i samhället. Det

är därför av stor vikt att vi arbetar för att

bygga upp en positiv bild av hur en ung

kvinna med utländsk bakgrund kan ta del av

offentliga ytor och utvecklas utan att riskera

att hennes familj betraktar henne som ett

hedersproblem eller skam för familjen, då

bilden av hur unga kvinnor uppfattas av

andra väger mer än hur hon egentligen är, för

familjen (Eldén 2001).

23

3. Metod

3.1 Litteratur

I detta arbete har vi valt att ta till vara på de

författare och den litteratur som vi fick

presenterade för oss under programmets

gång. I flera kurser bemöttes vi av

hållbarhetsfrågor utifrån alla tre perspektiven

(social, ekologisk och ekonomisk) där vi fick

kritiskt ställa oss till problem och metod för

hur att bemöta och lösa problemen. Som

verktyg till detta fick vi en rad litteratur och

kursböcker presenterade tillsammans med

artiklar och föreläsningar. Under två

terminer samlade vi på oss information och

forskningsarbeten som legat till grund för vår

forskningsöversikt i detta arbete. Vi har

under arbetets gång använt oss av flertal

olika databaser för att hitta litteratur, t.ex.

Summon, Libris och Google/scholar. Vi

använde oss av nyckelord som offentliga

ytor, genus, ungdomar, fritid, tjejer och

jämställdhet.

Andra studenter och forskare med deras

tidigare examensarbeten och

forskningsrapporter har varit en stor

inspirationskälla för val av bl.a. litteratur.

Under arbetets gång är det vissa

återkommande författare som förekommer

inom olika delar av detta arbete som till stor

del utgör grunden för förståelse av problem

och analys. Dessa författare är väl

införstådda inom forskningsområdet och har

arbetat med liknande frågor under lång tid.

Vi har även här hittat statistik och resultat

från forskningsundersökningar som även de

utgjort en stor grund för vår

problemformulering.

Våra lärare och föreläsare har även dem varit

till stor hjälp i bearbetning av litteratur och

teori. De har väglett oss till goda

forskningsarbeten och pågående projekt som

underlag för detta arbete. Vi har även här fått

artiklar och författare som är kopplade till

detta forskningsområde som vi bearbetat

genom kontinuerliga sammanfattningar av

läsmaterial. För att sammanfatta det hela så

har denna process varit baserad på att läsa

litteratur, uppsatser, forskningsarbete,

artiklar m.m om och om igen, sammanställa

och prioritera efter förankring till

forskningsområdet. Många timmar lades på

gemensamma diskussioner för att verkligen

få en god förståelse för både

forskningsområdet och

problemformuleringar men även teorin i sin

helhet.

3.2 Vägen till analys

Analys av problemet har dels varit starkt

kopplat till dokumentet Områdesprogrammet

(2011) för Holma-Kroksbäck, men även till

de föreläsningar och kompendier som

presenterats under kurser i programmet med

koppling till hållbar stadsutveckling med

jämställdhetsperspektiv och genusforskning.

Den andra kopplingen till vårt val av

problem är förankrat i tidigare

undersökningsområden men som ej tar

hänsyn till könsfördelningen i offentliga rum

ur ett kvinnligt perspektiv. Vi fick en lista

presenterad med undersökningsmöjligheter

från vår kurs- och programansvarig och fick

utifrån det kontakt med personal på

stadsbyggnadskontoret i Malmö. Här skedde

mailkontakt och vi blev introducerade till

24

den bristande forskning om unga tjejer i

Malmö och den minoritet de utgör på våra

offentliga platser. Intresset för att undersöka

hur just unga tjejer i Malmö förhåller sig till

offentliga platser blev intressant då vi fick

bekräftat att det saknas information om vilka

platser dessa tjejer attraheras av utifrån

genusperspektiv.

Den tredje koppling till vår analys är kort

och gått ett genuint intresse från oss båda för

unga människor i samhället och deras plats i

staden. Vi har båda läst och skrivit mycket

om ungas relation till fritiden, verksamheter

och aktiviteter utomhus. Denna del är den

som drivit oss till det resultat vi fått i detta

arbete.

3.3 Redovisning av förstudiens

samtliga delar

Vid arbete med ungdomar så är

arbetsmetoderna av en stor vikt, då det måste

till riktlinjer för hur hur berörda kan gå

tillväga för att på bästa möjliga sätt fånga

upp undomars tankar och idéer då de inte har

samma förutsättningar att förmedla de här

idéerna som vuxna. Planering och

förvaltning måste därför anpassa sina

metoder till deras förutsättningar. Det krävs

alltså metoder och arbetssätt för att få reda

på ungdomarnas upplevelser av olika platser.

Nedan följer några metoder som man kan

arbeta utifrån (Boverket 2000). Vi har därför

i detta arbete valt att arbeta fram vårt

empiriska underlag utifrån följande punkter:

3.3.1 Enkätundersökningar

Vi valde att göra några enkla

enkätundersökningar och göra en spontan

undersökning runt om i Malmö i samband

med bild och dokumentation av de olika

områden som togs upp i

Områdesprogrammet (2011). Enkäten hölls

kort och enkel med lätta svarsmöjligheter för

att inte riskera skrämma bort tjejer eller ta

upp för mycket av deras tid (se bilaga 1).

Undersökningen ägde rum under Måndagen

3/6 2013. Varför vi valde att göra en

enkätundersökning i samband med

platsanalysen var helt enkelt på grund av att

vi fick då möjligheten att göra små gå-turer

med tjejerna som var villiga att besvara våra

frågor. Dessa tjejer pekade även ut platser de

ofta vistades på, vad som gjordes där och var

de inte vistades på av olika skäl. Detta visade

sig vara en väldigt givande arbetsmetod att få

fram empirin då det blev väldigt avslappnat.

Vi nådde ut till ca 25 tjejer i åldrarna 13-24

genom denna metod.

3.3.2 Gå-turer

Det handlar om att uppleva enskilda platser

och att få ta del av ungdomarnas erfarenheter

genom olika besök. Promenaden går till

genom att man stannar på olika platser och

genom diskussion och samtal väcka minnen

vilket kan vara svårt att få fram under enbart

intervju eller enkätundersökning. Gå-turen

bestäms på förhand och vid varje stopp skrev

vi ner synpunkter och erfarenheter från

tjejerna vilket ledde till att vi kunde diskutera

kring de platser som besökts. Detta är var en

bra metod då vi fick in för- och nackdelar när

det gäller olika platser. Man lär känna

omgivningen på ett nytt sätt och man ser

saker ur ungdomarnas perspektiv, t.ex.

genom att se deras beteende vilket kan

förmedla något som inte ens ord kan

beskriva.

25

3.3.3 Platsanalys

Under samma dag som vi gjorde våra

spontana enkätundersökningar besökte vi

Stapelbäddsparken i Västra Hamnen i

Malmö och dokumenterade

könsfördelningen i området och de

aktiviteter som utfördes (se bilaga 2). Vi gick

sedan vidare och besökte bl.a. Lindängen,

Nydala, Holma, Kroksbäck och Hyllie.

Under samtliga besök stötte vi på unga tjejer

som brukade platserna i respektive område

som ville svara på vår enkät och som gav oss

en god inblick i hur just dessa tjejer förhåller

sig till respektive område och resten av

Malmö. Vi fick även en god bild av

fördelningen som ägde rum på de besökta

platserna då majoriteten av brukarna var

killar oavsett om det var en idrottsplats eller

park.

Våra promenader genom dessa områden

omfattade de centrum som finns för

respektive område, parker, skolor,

fritidsföreningar, idrottsplatser och cykel-

och gångstråk. Vi dokumenterade genom

bilder för att kunna ge en tydligare bild av

bl.a. Kroksbäck som är vårt primära

undersökningsområde och som vi vill ge

förslag på projekt till. I detta område

fokuserade vi mer på grönområden som vi

uppfattade som attraktiva då många besökare

vistades på platsen. Vi tittade även på själva

utformningen och placeringen av platsen i

relation till närliggande föreningar och

byggnader. Belysning, buskage, cykel- och

gångstråk noterades i relation till hur synlig

och lättillgänglig platsen är.

3.3.4 Intervjuer

Vi valde att göra några intervjuer i samband

med vår empiriska undersökning för att få

fram input från människor som arbetat med

ungdomar i många år utifrån fritidsaktiviteter

och verksamheter. Vi riktade in oss på

semistrukturerade intervjuer som Bryman

(2011) skriver om. Vi gjorde detta för att det

låter oss till viss del improvisera och agera

efter det som sägs utifrån de bestämda

frågorna. Informanten tillåts också tala mer

fritt och öppet och det i sig tillåter att

centrala punkter kommer till ytan angående

ämnet utifrån informantens perspektiv

samtidigt som vi lätt kunde återgå till

frågorna (Wideberg 2002). En personerna vi

intervjuade var Andrea Andersson Antunes,

29 år gammal, aktiv i bland annat

projektarrangemang som get-set-go som

hålls 16-18 Augusti i Malmö. Andrea jobbar

för Bryggeriet i Malmö och jobbar med

ungdomar runt om i Malmö. Hennes

erfarenheter i förhållande till

Stapelbäddsparken är att tjejer och kvinnor

är en direkt minoritet av brukarna men att det

skett en förändring och där tjejer börjat våga

sig ut till dessa idrottsytor tack vare

förebilder och t.ex. pappor som introducerar

sina döttrar till mansdominerande områden.

En annan person vi valde att intervjua är

Juan Paez som arbetat på Flamman i

Kroksbäck i 16 år och bor i området.

Flamman är en fritidsverksamhet som

bedrivs utifrån stöd av Malmö Kommun och

de anställda. Juan var för oss av extra

intresse för att han är i direkt kontakt med

vårt undersökningsområde och vår målgrupp.

Vid intervjun framgick det att 90% av

fritidsbesökarna var unga killar och att

många tjejer inte kunde ta sig till

fritidsgården på grund av kultur och

26

föräldrar. Juan menade att många unga tjejer

får helt enkelt inte medverka eller närvara i

fritidsaktiviteter med Flamman p.g.a att

föräldrarna inte låter deras tjejer vistas och

integrera med unga pojkar av olika skäl.

Dessa två intervjuer gav oss en inblick i hur

även vuxna som arbetar med ungdomar

upplever fördelningen av kön och makt på

respektive plats. Det var av intresse att även

se en kvinnas respektive mans syn och

åsikter på problemet för att se om båda ser på

problemet med samma synsätt (se bilagor).

3.4 Metodreflektion

Vi har lyckats nå ett brett spann av unga

tjejer i olika åldrar utifrån vår valda metod.

Det har varit givande och lärorikt att utföra

den empiriska undersökningen men vi vet

också att det finns risker som påverkar

resultatet av undersökningen.

Vår första plan var att ta hjälp av

Kroksbäcksskolan och tjejerna som gick i

skolan där. Vi hade förberett för att ha

workshops med dem, gå-turer och mental

maps. Men då skolan inte kunde ställa upp

och hjälpa oss fick vi gå vidare och försöka

hitta andra sätt att få underlag från. Vi

kontaktade andra fritidsgårdar men

majoriteten av dessa visade inte intresse av

att ställa upp och hjälpa till. Vårt slutgiltiga

val av empiriskt underlag blev då att möta

upp unga tjejer på spontana platser i Malmö.

Den risk som tillkommer är att vi inte når ut

till, till exempel de tjejer som ej får vistas

utomhus på fritiden, eller de tjejer som inte

vågar vistas på de platser vi besökte. Även

den besökta fritidsgården utgör ju ett bortfall

av tjejer som inte kan, vill, vågar eller får ta

sig ut till fritidsgården och därmed når vi inte

ut till de unga tjejer som vi vill ska få

möjlighet att besöka och utnyttja våra

offentliga ytor.

De intervjuer som vi valde att göra var också

spontana sådana då vi själva sökte oss till de

platser vi trodde det fanns personer som

kunde hjälpa oss med vårt arbete.

27

DEL B

4. Nulägesbeskrivning

I vår empiri identifierades mycket intressant

synpunkter på tjejer och deras plats i staden.

Det fanns bland annat delade åsikter om

förebilder för tjejer i staden i relation till

vistelser på offentliga ytor men även i

relation till ökat intresse för spontana

aktiviteter på offentliga ytor. Men vi ska

först ge en inblick på hur situation och

tillståndet i området och i Malmö ser ut idag.

Områdesprogrammet betonar ojämnlika

fördelningar (t.ex. vistelse och brukning) i

samhället bland grupper i relation till olika

områden i staden (Områdesprogrammet,

2011). Kommunstyrelsen fattade beslut

redan 2010 att det ska arbetas för att lyfta

den sociala hållbarheten i staden och att

involvera och integrera medborgarna.

Holma-Kroksbäck är ett av de områden som

har särskild prioritet på medborgardialog,

medskapande, ungdomsfokus,

entreprenörskap och partnerskap bl.a. (ibid).

Områdesprogrammet för Holma-Kroksbäck

har som mål att utveckla området till ett

attraktivt område som känns tryggt och

familjevänligt samtidigt som ungdomarna

sätts i främsta rummet. Den fysiska

utformningen är därför en nyckel i arbetet för

sociala förändringar och mindre klyftor

bland grupper och ungdomar.

Fritidsmöjligheterna ska utvecklas i samband

mötesplatser och kulturella aktiviteter för att

öka social hållbarhet (ibid).

Utifrån undersökningar, intervjuer och besök

i området har vi försökt kartlägga och

analysera platsen som sådan. Allt detta ligger

som grund för platsanalysen och som ger en

bild av vad unga flickor själva vill ha i

området, hur de upplever och uppfattar

området, för att öka den sociala hållbarheten

och brukandet av offentliga ytor. Utifrån

förkunskap från program och kurser inom

Hållbar Stadsutveckling och social hållbarhet

ska vi belysa problematiken med området i

relation till flickorna och deras upplevelse.

4.1 Analys

I Malmö finns det idag 29 olika fritidsgårdar

där ungdomar mellan olika åldrar kan umgås

under sin fritid. På de flesta av dessa

fritidsgårdar är det nästan bara killar. Det

finns många anledningar till varför det är

brist på tjejer på dessa platser i Malmö men

även över andra delar av Sverige, vilket

behandlades i teoriavsnittet. Förutom

fritidsgårdarna domineras även

utomhusaktiviteter, såsom spontana

idrottsplatser och vanliga idrottsplatser av

killarna. Det finns 9 st spontana idrottsplatser

och 30 st vanliga idrottsplatser över hela

Malmö idag. Följande två bilder visar var

dessa fritidsgårdar och aktiviteter finns

tillgängliga:

28

Figur 2, Idrottsplatser & Spontana idrottsplatser,

(Egen karta 2013).

De gröna punkterna visar idrottsplatser och svarta

visar spontan idrottsplatser.

Figur 3, Fritidsgårdar (Egen karta 2013).

De röda punkterna visar olika fritidsgårdar runt om i

Malmö

Lägre ner kan vi se en tabell över hur många

ungdomar mellan 13-24 år som finns i

Malmö och hur många av dessa som är

tjejer:

Ålder Killar Tjejer Summa %Tjejer

13-15 4326 4044 8370 48.3%

16-24 17243 18900 36143 52.3%

Tabell 1, Befolkningsstatistik, (Malmö Stad

2013)

Utifrån tabellen ovan kan vi tydligt se att det

finns ungefär 23 000 unga tjejer i Malmö

idag och dessa behöver och skall ha rätten

till en meningsfull fritid och skall kunna vara

med och planera sin fritid utifrån deras egen

synpunkter. Enligt policy för mötesplatser

för unga i Malmö skall man som ungdom ha

inflyttande vid såväl planering av

verksamheter som genomförandet och

uppföljning. Men i verkligheten uppvisar

mötesplatserna en variation i fråga om

besökare. Många fritidsgårdar och offentliga

platser besöks och attraherar mestadels

killarna. Det behövs fler offentliga ytor och

anläggningar som är anpassade för tjejer och

tre framgångsrika taktiker tycks föreligga; att

minska på ”grabbigheten” för att nå en bättre

beblandning och ge tjejerna möjligheten att

vara helt separata från den ordinarie

verksamheten eller ytan, samt att tjejerna ska

vara med vid själva planering och

genomförandet av dessa ytor.

29

De tre större centrala

mötesplatserna

Förutom fritidsgårdarna som finns i nästan

varje stadsdel har Malmös ungdomar även

möjligheten till de lite större centrala

mötesplatser eller anläggningar såsom Arena

305, Bryggeriet, Garaget och

Stapelbäddsparken.

Arena 305

Arena 305 är en mötesplats för

musikintresserade ungdomar mellan 15-25 år

men även äldre. Mötesplatsen är till för de

som har som syfte att vara kreativa inom

musik och dans, men även för upplevelsen,

en konsert, eller ett arrangemang. Här ger

man besökarna möjlighet att utveckla sitt

musikintresse men även ge möjlighet att

uppträda på attraktiva scener skapa musik-

och kulturupplevelser i form av olika

arrangemang osv. Besökarna kommer från

hela Malmö och alla stadsdelar. Det kommer

även besökare från resten av Skåne, bland

annat Simrishamn och Trelleborg ([www3]).

Här finns bland annat:

Arrangemangs-/konsertsal för 350

åskådare med avancerad ljud- och

ljusanläggning

Kafé med scen, ljud- och

ljusanläggning, datorer med mera

Fem utrustade replokaler

Inspelningsstudior för ljud- och

bildredigering

Dansstudio

Dj-studio

Konferensrum

(ibid).

Garaget

Garaget är granne till musikhuset Arena 305,

i stadsdelen Södra Innerstaden.

Verksamheten är en öppen mötesplats utifrån

kaféer, dialoglabbar osv, men även ett

stadsbibliotek. I Garaget finns det ingen

åldersgräns och alla är välkomna från barn

till äldre. Där kan man förutom läsa och

umgås även laga sina jeans, pyssla, möta

andra, låna en dator, läsa tidningar på olika

språk, låna en dator, göra eller se ett

arrangemang, eller bara ta en paus i en av de

sköna soffor. I Garaget kan man även som

anordna arrangemang, och allt detta är

kostnadsfri. Det unika med denna

verksamhet är beblandningen av olika åldrar

och att verksamheten inte har någon specifik

målgrupp som den riktar sig till. En annan

unik möjlighet man har i Garaget är

verktygsbiblioteket där man kan låna olika

slags verktyg som t.ex. borrmaskiner,

häftpistol, tapetborttagare, sågar osv.

Många besökare kommer från närområdet

men det kommer även besökare från andra

stadsdelar i Malmö, och den typiske

besökaren är en ung tjej från området som

inte vill besöka fritidsgårdarna och som

kommer hit istället. Garaget byggdes upp i

samråd med de närboende genom så kallade

dialogworkshops, och det är därför

verksamhet ser ut som den gör i dag. Garaget

har varit designad av graffitimålare men är

numera utav blommiga tapeter, detta för att

dra till sig olika målgrupper. De flesta av

personalen är unga tjejer. Enligt rapporten

Mötesplatser för Malmös unga, kan man se

att det tidigare har varit mycket konflikter

kring de publika datorerna speciellt då en

ung kille kom fram till en tjej som hade dator

30

och frågade om hon var klar snart, och

därmed fick tjejen att flytta på sig.

Numera finns det en bokningslista, och man

försöker vara vaksam på att inte ha för

mycket aktiviteter som drar till sig unga

killar, som exempelvis tv-spel, men även

miljöns utformning var viktig i detta

samband. Tjejernas intressen är främst

datorer, böcker och den kreativa verkstaden.

Ett bibliotek är inte så hotfullt som en

ungdomsgård, och det finns en möjlighet för

föräldrarna att se verksamheten.

Möjligheten att påverka och inflytandet inom

verksamheten möjliggörs genom enkäter på

webben men även genom de stora tavlor som

finns ute i biblioteket där besökare kan

skriva upp vilka böcker och material som

önskas i verkstaden ([www4]).

Stapelbäddsparken

Stapelbäddsparken i Västra hamnen är en

gigantisk aktivitetsyta med bland annat

skatepark, boulderpark och en rollerderby-

bana. Stapelbädden är av de första projekten

i Sverige där man lyckats att utveckla det

offentliga rummet och få ungdomars röst

hörd. Ett projekt som bygger på

medborgardeltagande, demokrati och

inflytande. Det viktigaste med denna

planering och byggprocess var samtalen och

kommunikationen mellan de olika aktörerna

och att ungdomarna skulle vara med under

beslutsprocessen.

De viktigaste stegen i denna projektet var

involveringen av ungdomarna för att

utveckla det offentliga rummet samt de

metoder som tillfördes för att tillmötesgå

ungdomarnas behov.

Stapelbäddsparken drivs idag av Bryggeriet

men ägs av Malmö Stad. Den är öppen

dygnet runt och tillgänglig för alla som vill

åka skateboard, rullskridskor eller dylikt.

Fördelen är att det inte kostar att åka och

man behöver inte boka någon tid. Föreningen

Bryggeriet är de som arrangerar tävlingarna

och aktiviteterna i området som t.ex.

utomhusbio, skatetävlingar och konserter.

Utifrån våra två besök i området kan vi

märka att det finns över 10 killar där och

bara en tjej. Därför är det troligt att

Stapelbäddsparken idag är ett manligt kodat

rum. De gånger som besöken ägde rum sågs

bara en tjej och hon var då åskådare. När vi

besökte stapelbäddsparken såg vi även ett

kafé intill skatebanan men även andra lite

undangömda platser som t.ex. parken där

tjejerna var.

Foto 1, Stapelbäddsparken (Eget foto 2013).

31

4.1.1 Områdesanalys Holma -

Kroksbäck Holma och Kroksbäck är två

bostadsområden som ligger i Hyllie stadsdel

i södra Malmö. Dessa två typiska

miljonprogramsområden skiljs åt av en stor

park, Kroksbäcksparken, som är på 27

hektar, och är ett av Malmös tio största

grönområden. Ett stenkast från Holma,

Kroksbäck finns nya Hyllievång, Malmö

arena och shoppingcentrat Emporia som är

väl etablerat. Från att ha varit ett typiskt

1970-talsområde har Holma de senaste åren

genomgått en grundlig upprustning.

Figur 4, Områdeskarta (Egen karta 2013)

De förskolor, skolor och fritidsgårdar som

finns är viktiga resurser för ungdomarna i

området. Aktivitetshuset i Holma samt

Flamman och Lyktan i Kroksbäck, är de

mötesplatser som finns tillgängliga för

ungdomarna i områdena, men även Emporia

som ligger i Hyllievång har blivit en

attraktion speciellt för tjejerna i respektive

område. Holma och Kroksbäck ligger strax

norr om detta område, och trots närheten till

varandra skiljer sig områdena väldigt

mycket. Där Hyllievång, med nya moderna

fastigheter och en plats för olika

verksamheter, är H/K vad som i

Områdesprogrammet betecknas som

“sovstad“, ett bostadsområde som saknar

både kommersiella och icke-kommersiella

verksamheter eller mötesplatser ([www5];

Områdesprogrammet 2011).

Holma är ett demografiskt relativt litet

område med ett befolkningsantal på knappt

4000 människor. Nästan hälften av invånarna

är under 30 år gamla och precis som Malmö i

sin helhet bor en stor del utlandsfödda i

området, upp mot 54 procent. En betydande

del av bostäderna i Holma, 65 procent, ägs

och förvaltas av Malmö Kommunala

Bostadsbolag, MKB, och resterande 35

procent ägs av Riksbyggen och utgörs av

bostadsrätter (ibid.). Följande statistik visar

fördelningen mellan tjejer och killar i

områdena vilket är hämtad från Malmö Stads

hemsida ([www5]), där åldersgruppen 6-15

år visas tillsammans och är inte separerade,

därför har vi ingen specifik statistik på de

åldersgrupper vi behandlar.

Ålder Killar Tjejer Summa %Tjeje

r

6-15 568 492 1060 46.8%

16-18 224 170 394 43.2%

19-24 356 396 756 52.4%

Tabell 2, Statistik från Holma/Kroksbäck

(Områdesprogrammet 2011, Malmö Stads

hemsida 2013)

32

Tillgängliga aktiviteter/arenor i

området

Utifrån intervjuerna och platsbesöken i

områdena kan vi se att det inte finns

mötesplatser eller aktiviteter som annekteras

av eller riktar sig till bara tjejerna. Flamman

är den enda mötesplatsen där tjejer som gillar

att dansa har möjligheten att utföra denna

aktivitet. Andra tjejer i Holma Kroksbäck

håller sig mestadels i området eller i

innerstaden och i Emporia beroende på ålder.

Längre ner i texten har vi tagit fram några av

de befintliga fritidsgårdar, offentliga ytor och

aktiviteter där ungdomar vistas.

Flamman fritidsgård ligger i området

Kroksbäck i Malmöstadsdelen Hyllie,

verksamheten har öppet för ungdomar

mellan 12 och 20 år och håller öppet alla

dagar i veckan. Det kostar 100kr om året för

att bli medlem. Fritidsgården ser trevlig ut

och liknar en traditionell fritidsgård där det

finns biljardbord, pingisrum, fik och en stor

gymnastiksal för ungdomarna där de kan

spela fotboll, basket eller utöva andra sporter

i ([www2]). Där finns också en musikstudio

som unga hoppfulla talanger kan använda för

att skapa och spela in musik, i ett annat rum

finns utrustning för att göra film.

Musikinspelning och dans är de mest

populära aktiviteterna i Flamman (Ibid).

Måndagarna är helt grabbfria och då kan

tjejerna förutom att träna dans med

professionella tränare även umgås och syssla

med andra aktiviteter. Denna dag i veckan är

det bara tjejer som är välkomna på Flamman.

Personalen genomförde denna förändring för

att göra det möjligt för tjejerna att delta i

verksamheten eftersom man insåg att få

tjejer kom ditt, detta pga att deras föräldrar

inte accepterat att de kommit hit för att det

finns mycket killar, detta förklarade

grundaren till Flamman Joan Paez, under

första träffen vi hade med honom.

Aktivitetshuset Holma i Holma är ett

aktivitetshus där barn och ungdomar mellan

1 till 24 år har möjligheten till ett varierat

utbud av aktiviteter med från levande

verkstad och matlagning till dans och

läxläsning, även pingis och fotbollsspel är

möjligt ([www5]).

Vi kunde aldrig besöka denna fritidsgård

eftersom när vi ringde till dem berättade de

att det bara är barn mellan 1-12 år som

brukar vara där medan i Malmös stads

hemsida står det att åldersgruppen är 1-24år.

Utomhusaktiviteter/spontanidrottsp

latser:

Det finns en konstgräs fotbollsplan och en

basketplan som nyligen blivit byggda i

närheten av Kroksbäcksskolan. De är i fint

skick och har god belysning om kvällarna.

Dessa planer används mestadels av de barn

och ungdomar som går i skolan men även

utöver skoltiden av minderåriga ungdomar.

En annan offentlig yta där ungdomarna i

områdena har möjligheten till att vara är

puckelbollsplanen. Planen är ojämn med

dess kullar och pucklar, markeringslinjerna

krokiga och målen olika stora.

Puckelbollsplanen är världens första och

lyfter områdes status men om det är

tillräckligt attraktivt för tjejerna är det ingen

som vet. När vi var i området la vi märke till

planen och vid det tillfällen fanns några ung

vuxna killar mellan 25-30 år som solade och

umgicks med sina hundar.

33

Foto 2, Puckelplanen, (Tagen av oss 2013)

4.1.2 Fallstudie: Allaktivitetsytan

Rosengård Vi har bestämt att ta med en fallstudie som

behandlar samma mål och syfte som vårt

arbete, för att exemplifiera det vill vi nå med

arbetet. Fallstudien är utförd i Rosengård,

Malmö och är en av de första projekten i

Sverige där man skapat en aktivitetsyta

utifrån tjejernas villkor.

Som vi nämnt tidigare har Malmö stad

många aktivitetsytor som t.ex.

stapelbäddsparken, puckelbollsplanen i

Kroksbäck och vissa andra temalekplatser,

men dessa offentliga ytor används och

annekteras mest av killar, därför ska

aktivitetsytan i Rosengård vara som ett

exempel på hur man kan gå till väga för att

skapa offentliga ytor utifrån tjejernas villkor.

I Malmö har det under de senaste 10 åren

byggts intressanta platser men det har för det

mesta varit mansdominerat. Det man gjort i

Rosengård är att man redan från start tänkt

och arbetar med frågor som, inflytande, drift

och underhåll, vilken målgrupp ytan ska rikta

sig till, vilka är användarna, hur man gör den

attraktiv, hur mycket ska kommunen planera

och invånarna styra osv ([www7).

Aktivitetsytan i Rosengård är ett resultat som

Malmö stad i samarbete med forskare från

MAH/Urbana studier och invånarna i

området arbetat med. Det man gjort är att

man involverat tjejerna redan i början av

projektet alltså i projekteringsfasen genom

olika workshops och möten. Workshopen

gjordes utifrån mindmaps,

framtidsverkstäder, fikor och besök i

området. Tjejerna i området med uppdrag

från Malmö stad fick göra ett fullskaletest av

sina idéer på platsen, ett arrangemang

planerat av tjejerna själva, på detta sätt

involverades tjejerna redan i tidigt skede i

planeringsprocessen och man lät de skapa

aktiviteter på platsen redan innan den var

klar.

Under gestaltningsprocessen anställdes 13

tjejer som sommarjobbade inom projektet

och hade som uppdrag att genomföra ett

testarrangemang på den nya aktivitetsytan –

helt enligt deras idéer om vad platsen i

framtiden skall kunna användas till (Ibid).

34

4.2 Resultat

Utifrån de intervjuer och

platsundersökningar i Malmö som vi gjort

kan vi konstatera att tjejerna i Malmö inte

har några särskilda platser att vara på. De

platser som attraherar de tjejer vi kommit i

kontakt med är oftast mer folktäta offentliga

platser t.ex. innerstaden, de stora köpcentren

eller bänkarna nära en livsmedelsaffär. Vi

förstår därför att det finns ett tydligt behov

av att skapa förutsättningar för att dessa

tjejer skall kunna etableras sig på utspridda

delar av Malmö för att kunna utföra olika

aktiviteter och skapa goda sociala nät. Vi har

också förstått vikten av att tjejerna vill känna

sig trygga och erhålla någon dominans av

dessa platser för att känna sig säkra och våga

vistas där. Det är därför av vårt intresse att

påvisa att vi idag behöver bättre underlag för

hur vi kan erbjuda sociala möten snarare än

enbart en yta att vistas på. Utifrån våra

enkätundersökningar inom respektive

område kan vi konstatera att tjejer mellan

åldrarna 12-21 föredrar att hålla till bland

parker och grönområden som inte domineras

av gäng och killar. De föredrar offentliga

ytor som erbjuder affärer eller

utomhusmöbler där de kan fika och umgås.

Enligt dem är fördelarna med en bra offentlig

yta där de får stor möjlighet till sociala

möten med andra människor och deras

kompisar från runtom Malmö. Vad gäller

lockande aspekter av en aktivitetsyta ville

majoriteten av dessa tjejer att det skall finnas

möjlighet till dans, säkra ställen att umgås

på, badminton, klätterställningar att hänga

på, vattenpipscafén, kortspel och bra

utomhusmöbler för fika och dylikt. De allra

viktigaste aktiviteterna var dock dans, fika,

musik och träningsytor.

Att skapa attraktiva aktiviteter bedömer

samtliga intervjuade som en viktig nyckel till

att locka projektets målgrupper.

Aktiviteterna består idag i stor utsträckning

av bollspel, skateplatser och fotboll i

synnerhet. Aktiviteternas utformning i

Malmö präglas inte i allra högsta grad av

deltagarnas önskemål utan det har hittills

varit en grupp röststarka individer som har

de bästa möjligheterna att definiera

aktiviteternas typ som t.ex. bryggeriets

personal vid bygget av stapelbäddsparken.

Vi har också kommit till insikt att vi idag,

traditionellt inom stadsplanering i Malmö,

har planerat offentliga platser för ALLA,

utan att specifikt identifiera målgruppen.

Detta har då lett till att få aktivitetsytor är

anpassade för tjejer. Även det begränsade

aktivitetsutbudet i Malmö sätter

begränsningar på hur många tjejer som

känner sig attraherade av det och de flesta

platserna såsom skateparker,

vanliga/spontana idrottsplatser och

fritidsgårdar attraherar och tillfredsställer

mer killars behov än tjejers. Med ett breddat

utbud skulle valmöjligheterna öka vilket

skulle kunna leda till att fler tjejer skulle

intressera sig för aktiviteter och bruka våra

offentliga ytor i större utsträckning.

För att vi då skall kunna attrahera mer tjejer

borde vi utforma närliggande offentliga ytor

utifrån deras synpunkter och med hjälp av

sociala medel för att öka samverkan och

gemenskap. Tar vi Stapelbäddsparken som

ett exempel så ökar antalet kvinnliga

deltagare då personalen från bland annat

bryggeriet skapar förutsättningar och

möjligheter för unga som gamla tjejer att

35

vistas och bruka platser utifrån olika sociala

aktiviteter och arrangemang. Utifrån ett möte

med Andrea Andersson Antunes, anställd på

bryggeriet, så arbetar personalen med att

bland annat skapa dagar för endast tjejer t.ex.

Get Set Go för att just locka till sig kvinnliga

brukare. Andrea talar också för att vi idag

behöver fler förebilder som vill kontinuerligt

arbeta med att integrera tjejer i media för att

öka intresset snarare än att dessa förebilder

ses som objekt i t.ex. tidningar. Utifrån mötet

fick vi också bekräftat att många av de unga

tjejer som vågar sig ut till parken har direkt

anknytning till manliga förebilder som t.ex.

familjemedlemmar och nära vänner. Andrea

talar själv för att det skett en förändring där

pappor tar med sig sina unga döttrar och då

bjuder in dem i att våga ta för sig av en

”mansdominerad” yta. Detta bidrar till att

dessa tjejer vågar och känner sig trygga i att

bruka offentliga ytor på ett annat sätt och får

därför också en ändrad attityd gentemot

andra mansdominerande offentliga platser.

Vi har därför kommit till insikt att vi måste

arbeta med närliggande relationer som tjejer

är bekväma med och känner sig trygga i. Att

utnyttja förebilder som skapar en god

atmosfär och bjuder in tjejerna på ett varmt

sätt är en förutsättning för att locka till sig

unga tjejer men även t.ex deras föräldrar. De

tjejer som begränsas av t.ex. sina föräldrar

eller familjer och av kulturella skäl inte får

blandas med killar på fritiden eller vista på

offentliga platser själva kan genom detta

arbetssätt få möjlighet att även de kan få sin

bit av ”kakan”.

Genom att ha med förebilder som ledare på

offentliga ytor med jämna mellanrum och

som är med i olika aktiviteter med tjejerna

kan vi öka och skapa goda kontaktnät i

relation till respektive område där dessa

tjejer bor. Detta medför att vi kan skapar en

större möjlighet för de familjer som ej tillåter

sina döttrar vistas utomhus efter skoltid att

våga komma ut och lära känna omgivningen

om deras döttrar tar del av verksamheten på

ett nytt och tryggt sätt.

Ett annat sätt att gå tillväga för att skapa

goda förutsättningar för unga tjejer i t.ex.

Kroksbäck vore då att utforma miljön runt

omkring de offentliga parkerna för att

attrahera mer tjejer. Genom att t.ex. öppna

upp ett café eller små stånd som är öppna

vissa tider och dagar, med kvinnliga

förebilder, som arbetar aktivt i området kan

vi arrangera och skapa goda relationer så

som aktiviteter som lockar till sig främst

tjejer. Då det är av vikt att tjejer har

förutsättningar till att integrera och

socialisera både genom fika och lugna

miljöer är detta ett sätt att bjuda in även de

föräldrar som annars kanske har svårt för att

tillåta döttrarna socialisera på fritiden.

Det är också lika viktigt att inte enbart

särskilja och skapa en ”barriär” bland unga

tjejer och killar. Visserligen är relationer av

båda slagen viktiga för unga människors

utveckling och vi anser därför att tjejer och

killar kan umgås på de ytor som är mer

”anpassade” för tjejer genom t.ex. de små

parkerna eller grönområdena som ligger intill

t.ex. ett café eller park.

Vi kan konstatera att utifrån vår analys och

vår egen undersökning under arbetets gång

har påvisat bristen av sociala aktiviteter som

lockar och öppnar upp möjligheten till

socialisering bland unga tjejer runt om i

36

Malmö och specifikt Kroksbäck. Genom att

värdera det som finns inom området och ta

till vara på de förebilder som finns, kan vi

dra nytta av att arbeta intimare med området

och skapa bättre och bredare tillit till det

offentliga livet efter skoltid och på fritid.

Det blir därför en ganska naturlig riktning att

ta hjälp av fritidsgården Flamman som en av

de större offentliga arenorna i Kroksbäck och

som funnits under en lång tid. Alla som

arbetar på Flamman är också från området

och har därför stark anknytning till det

sociala livet i området. Enligt Juan Paez har

Kroksbäck mycket gemenskap och goda

förutsättningar till större och bättre

sammanhållning. Han menar på att de tjejer

som kommer till fritidsgårdar och vågar sig

ut på fritiden är också de tjejer som tenderar

att skolka i skolan, vågar säga ifrån till

lärare, rektorer och ifrågasätta allt som

verkar oacceptabelt för dem. Vi har därför

uppmärksammat att det som behöver

förbättras är bättre dialog med ungdomar

utifrån ett kontinuerligt arbete. Det behövs

förebilder från området som träder fram

genom olika former av engagemang och

lockar till sig tjejer och skapar en känsla av

tillit för dem i relation till närliggande

offentliga ytor och bostadsområden.

Ett annat problem som även Juan Peaz höll

med om är att områdets utformning skapar

en problematik där tjejer under kvällstid och

nattetid känner sig hotade och rädda. Det

finns mycket buskage och plantage som

skymmer sikten och tillsammans med den

dåliga belysningen skapas områden som

döljer och bygger upp rädsla för unga tjejer.

Idag får tjejer som kommer till fritidsgården

följe om kvällarna för att säkerställa

hemkomst, skapa tillit och god relation.

Följande foton, Foto 3-5, är på Kroksbäcksområdet

som vi tagit i samband med platsanalys och intervjuer.

Foto 3

Foto 4

Foto 5

37

4.3 Projektförslag - Arnsteins stege

som modell Nästan överallt där det pratas om

medborgarinflytande och deltagande stöter

man på Arnsteins stege »the ladder of citizen

participation«, som påpekade att framför allt

utsatta grupper i samhället borde ges mycket

mer inflytande över hur staden planeras,

byggs och förvaltas (Arnstein 1969). Likt

Arsteins metod och idé kom vi fram till att

formulera ett projektförslag som behandlar

tjejernas inflytande utifrån stegen, eftersom

de är en minoritet vad gäller brukandet av

ytor och planering av offentliga ytor i

Malmö. I detta projektförslag görs ett försök

att åstadkomma inflytande och

medbestämmande utifrån samverkan och

dialog mellan tjejerna och Malmös Stad.

Intill texten finner läsaren en stegmodell som

beskrivs mer ingående på nästkommande

sida.

Figur 5,

Arbetsmetod (självillustrerad 2013)

Information: Här får tjejerna veta: Det

första steget med tjejerna i Holma/Kroksbäck

är att informera dem om projektet och

planeringsprocessen. Informationen kan ske

genom öppet hus där Flamman har en viktig

roll att sprida ut information till tjejerna.

Öppet hus är det bästa alternativet eftersom

informationen sker muntligt där det finns

möjligheter för tjejerna att ställa frågor.

Även media och webben kan bidra men det

är extra viktigt att mål och syfte inte

omformuleras eller missförstås.

Konsultation: Här får tjejerna tycka: Här

konsulteras tjejerna genom att bjudas in till

möten eller workshopps för att inhämta

synpunkter om området och tjejernas idéer,

tankar och möjligheter till en offentlig yta.

Vid konsultation får de jobba utifrån olika

metoder såsom mindmaps där de får en karta

över området och hela Malmö stad och

utifrån den markera in de delar i platser eller

områden som känns trygga, otrygga, fina

eller fula. Åsikterna måste garanteras och

dokumenteras på ett professionellt sätt

eftersom huvudsakliga syftet är att samla in

Workshop 4

Samarbete/

Inflytande

Workshop 5

Medbestämman

de

Workshop 3

Dialog

Workshop 2

Konsultation

Workshop 1

Information

38

synpunkter utifrån det tjejerna tycker. Andra

metoder man kan använda är i form av

enkätundersökningar, områdesvandringar

och fokusgrupp intervjuer.

Dialog: Här får tjejerna resonera: I detta

skede försöker man träffas vid flera tillfällen

för att föra en dialog där erfarenheter, idéer

och åsikter delas med varandra. Här krävs

det att tjejerna har möjlighet att vara med

och forma processen och komma med

respons och argument. Här använder man sig

utav dialogseminarium och verksamhetsråd.

Samarbete/Inflytande: Här får tjejerna

genomföra: Man ger förutsättningar för

tjejerna att bli delaktiga vid planeringen av

ytans olika aktiviteter och utformning i form

av designworkshops. Här får de bestämma

själva hur de vill att den offentliga ytan ska

se ut och vilka aktiviteter som annekterar

dem. Samarbetet sker mellan tjejerna,

projektledaren och delprojektledaren men

även den kommunala får vara med i

planeringen och genomförandet av olika

aktiviteter.

Medbestämmande: Här får tjejerna

bestämma: Förutom att tjejerna ska ha

inflytande i hela processen ska de även

medverka när beslut tas i olika frågor som

oftast sker genom omröstning och i form av

rådslag. Eftersom rådslaget leder till

politiska beslut är det viktigt att så många

som möjligt deltar. Under rådslaget skall

styrgruppen, projektledare, delprojektledare,

informatör, personalen från Flamman och

tjejerna från området ta besluten

tillsammans.

39

DEL C

5. Mall för Förstudie

/projektplan

Denna projektplan har tagits fram genom ett

samarbete med Malmö Högskola och

Stadsbyggnadskontoret i Malmö.

Projektplanen är en del av en

Magisteruppsats inom programmet Hållbar

stadsutveckling - Ledning och Organisering.

Projektplanen är en fiktiv handling och utgör

därför förslag på medverkande parter och

aktörer. Namn och andra uppgifter som står

skrivna i denna delen är inget som är

bindande på något sätt utan är enligt oss

personer som skulle kunna utgöra en viktig

roll inom projektet och kommunikationen.

Projektplanen baseras på föregående avsnitt

5.1 Projektdefinition

Projektet avser att fungera som en mall för

planering och utformning av aktivitetsytor

runt om i Malmö och främst i Kroksbäck.

Vår projektplan utgår från olika delområden

i Malmö men med inriktning på Kroksbäck.

Tjejer i Malmö är den målgrupp detta projekt

riktar in sig på och den empiriska

undersökningen omfattar tjejer från åldrarna

12-24. Projektplanen utgår från området

Kroksbäck på grund av att vi under

utbildningen blivit väl introducerade om

platsen och problematiken som råder i

området i relation till offentliga ytor och

vilka som gör anspråk på respektive

aktivitetsyta.

5.2 Namn på projektet

Vårt projekt har vi valt att kalla Tjejytan av

den anledning att vi vill att flickor i Malmö

ska känna en tillhörighet redan vid namnet.

Att sätta en feministisk ”touch” på titeln

skapar så vi också en direkt förståelse att

projektet är riktat specifikt till tjejer.

5.3 Projektorganisation

Projektorganisationen består av beställaren

Malmö stadsbyggnadskontor.

Projektdeltagarna är medverkande aktörer i

varierad grad och är knutna till bland annat

den fysiska strukturen av projektet. Inga

specifika detaljer eller information utlämnas.

Namn Tel/e-post

Projektbeställare

Malmö Stadsbyggnadskontor

-

Projektledare / Styrgrupp

Malmö stad -

Delprojektledare

Flamma n fritidsgård

-

Intressenter /projektdeltagare

Tjejerna i och utanför området

-

5.4 Bakgrund

Det som står som grund för vår projektidé är

i direkt anknytning till vår teori i föregående

uppsatsdel (Del A). Malmö som stad har ett

stort och brett utbud av ytor som kan

användas som spontana ytor för aktiviteter

av olika slag men även planerade sådana.

Problematiken ligger inte i antalet

aktivitetsplatser eller ytor utan i själva

planeringen av dessa. Utformningen och

egen undersökning talar för att majoriteten

40

av brukarna är unga killar och att flickorna är

en minoritet bland alla undersökta platser.

Områdesprogrammet (2011) belyser behovet

av att hälsa och välfärd behöver jämnas ut

bland olika grupper och olika områden i

staden där Kroksbäck är ett av de områden

som har högst prioritet. Ungdomsfokus har

en avgörande roll i områdesprogrammet där

”Malmös unga är Malmös framtid”. I

dokumentet lyfter författarna fram de sociala

problem som knyts an till respektive

områden och hur vi behöver utveckla

verktyg för att bemöta de problem som finns

idag för att skapa en social hållbar utveckling

(ibid). Det har därför väckt vårt intresse att

minska klyftan mellan pojkar och flickor

under deras fritid genom att utveckla en

modell för hur vi kan skapa aktivitetsytor

som tjejer vågar göra större anspråk på.

Det finns även dokumenterade

undersökningar som påvisar samband mellan

socialt välfungerande ungdomar och

målinriktade aktiviteter i relation till hur pass

bra dessa sköter sig i t.ex. skolan och socialt.

De som har svårt för att sköta sig tenderar att

söka sig till ostrukturerade och expressiva

aktiviteter på fritiden (Nilsson 1994). Utifrån

våra intervjuer och enkätundersökningar som

vi gjort med tjejer i Malmö har vi sett ett

samband som tyder på att aktiviteterna är

gjorda utan vuxenstyrda sammanhang där

träffa vänner, fika och dansa är populärast.

Vi har därför förstått vikten av att inte

särskilja dessa två typer av fritidsaktiviteter

och därmed heller inte värderar dem olika

högt i samhället. Ungdomsstyrelsen (2007)

skriver att det är av minst lika stor vikt och

behov att vi skapar förutsättningar för både

organiserad- och oorganiserad fritid.

Projekt ska därför skapa möjligheter för att

locka flickor i större utsträckning så att

majoriteten av brukarna är flickor. Att skapa

en trygg och säker plats där flickor vågar ta

för sig av det ytan erbjuder skall öppna upp

nya möjligheter för hur flickor i Malmö b.la.

utvecklas men även skapa relationer.

Fördelen med en attraktiv yta som lockar till

sig flickor är att det finns en chans till en

spinnoff-effekt där flickorna känner trygghet

i så stor utsträckning att det skapar en styrka

hos dem istället (jfr. Andersson 2002).

Genom att skapa rätt förutsättningar för

flickor i Malmö kan vi förändra hur dem

upplevt offentliga ytor tidigare. Vi kan därför

påverka de känslor som är platsspecifika

bland flickor i staden och på så vis utarbeta

de könsspecifika olikheterna som finns

inarbetade hos flickorna sedan tidig ålder

(ibid). Vi kan också genom att erbjuda en

öppen plats för integration och samverkan

påveka och skapa tillhörighet utifrån

tjejgrupper som stärker deras individkänsla

till offentliga ytor samtidigt som flickorna

vågar röra sig mer fritt och ta för sig av

andra ytor tack vare relationer och

tillhörighet till t.ex. grupper (jfr. Lieberg

1992).

41

5.5 Syfte

Syftet med detta projekt är att vi skapa

förutsättningar för flickor i Malmö att vara

aktiva och våga ta för sig av offentliga

platser. Detta projekt ska öppna upp dörrar

för flickor som av olika skäl och anledningar

inte vågar sig ut i staden och utöva

aktiviteter, socialisera sig och skapa nya

relationer. Ett projekt som detta ska locka till

sig flickor av olika åldrar, intressen och

behov som verkar som en mötesplats där de

kan integrera, dela erfarenheter och

utvecklas.

5.6 Mål

Målet med projektet är att tjejer skall känna

sig välkomna och ta för sig av aktivitetsytan.

De ska känna en tillhörighet men även

säkerhet i relation till platsen och där de har

alla förutsättningar att utvecklas och vara

aktiva. Platsen i sig skall uppfattas som

mångfunktionell och kännas inbjudande för

flickor från hela Malmö. Det optimala målet

med platsen är att aktiviteter skall planeras

utifrån flickornas önskemål tillsammans med

olika föreningar och klubbar runt om i staden

som kan erbjuda intressanta aktiviteter, locka

till sig och bidra till att flickorna känner sig

delaktiga i fritidslivet.

5.7 Avgränsningar

Detta arbete fokuserar på att studera och

förstå grundläggande problematik kring hur

tjejer upplever och brukar offentliga ytor

med inriktning på området Kroksbäck.

Genom att arbeta med fysisk planering och

samverkan kan vi öka tryggheten och skapa

förutsättningar för vår målgrupp oberoende

kulturell bakgrund. Då vi fokuserar på

området Kroksbäck är vår projektide ett

verktyg för att kunna hjälpa lösa liknande

situationer i andra områden i Malmö och

eventuellt andra städer.

Vi utgår från teoretiska principer och

perspektiv i relation till området utifrån

platsanalyser och egen studie. Vi levererar

därför inget färdigt program eller riktlinjer

för konkreta lösningar utan fokuserar på

alternativa lösningar och förändringar för att

öka samverkan och tryggheten mellan tjej

och offentlig yta i Kroksbäck.

5.8 Tidsplan

Projektets tidsplan räknas från den dag

förberedelser startas upp och fram till själva

genomförandet, vilket uppskattas ske under

sex månaders tid.

42

5.9 Intressentanalys & Kravspecifikation

Intressent Förväntningar Resurser och

kompetenser

Intressentens

påverkan av

projektet

Intressentens

påverkan på

projektet

Relation och

kommunikation

Malmö Stad

Projektledare

- Projektet ska fylla

behovet att öka tjejers

möjlighet att ta plats i

det offentliga rummet.

- Inflytande

och involvering av

tjejerna i

designprocessen av

aktivitetsytan

- Ta tillvara

medborgarnas åsikter

-Ekonomiska och

administrativa

resurser.

-Ansvar och intresse för

hållbart socialt

stadsutveckling i

Kroksbäck.

-En god början för

uppfyllande av de mål

för den sociala

hållbarheten.

-Får stöd i uppdraget att

satsa på social hållbarhet

på Kroksbäck.

-Ökad förståelse och

kontakt med de boende i

området.

-Projektering, planering,

samordning och

beslutsfattande

tillsammans med

tjejerna i området.

-Helhjärtat engagemang

och noggrant avvägda

beslut tillsammans med

tjejerna.

-Ger tjejerna i området

inflytande och gör deras

röst hörd.

- Ansvarar för

kommunikation med

samtliga berörda

parter

- Ordnar workshops,

möten, dialoger och

skapar sociala medier.

- Kontinuerlig kontakt

med Flammans

projektledare, de ska

jobba tillsammans

Flamman

(Fritidsgården)

Delprojektledare

-Riktigt inflytande

-Beslutsfattande roll

och ansvarsfördelning

-En attraktiv

aktivitetsyta som

uppfyller tjejernas

villkor

-Erfarenheter av att jobba

med tjejer i området.

-Känner målgruppen -

God lokal kännedom.

-Är medveten om de

behov som behövs

-Motiverar tjejerna

-Når till nya målgrupper.

-Kan ge fortsatt kontakt

med Malmö Stad

- Nya erfarenheter

-Motiverar tjejerna i

området

-Delprojektledaren

sprider informationen

-Kunskap och input

-Flammans bidrag har

stor betydelse för

projektet och tjejerna i

området.

-Flamman binder ihop

den röda tråden och ökar

tilliten för tjejerna i

området för Malmö stad

En av projektledaren är

från Flamman och har sin

arbetsplats i

verksamhetens lokaler.

På så sätt sker en löpande

återrapportering till

Malmö stad.

43

Tjejerna i området

- Bra, kvalitativ och en

hög status på

allaktivitetsytan

- Tydligt inflytande

och deltagande

-Medbestämmande

-Kunskap om området

-Deras åsikter och

inflytande bidrar till

socialt hållbarhet i

området och Malmö Stad

-Erfarenhet av att bo på

området

-Meningsfull

fritidssysselsättning, -

stärkt självkänsla, ökad

känsla av egenmakt

utifrån inflytande och

medbestämande

-utökat nätverk, skapar

förtroende för Malmö

Stad.

-Deras idéer blir

verklighet

-Deras behov, intressen

och aktiviteter ska ligga

till grund för hela

projektet.

-Relationen med

projektledare ska vara

stark och förtroendefull

genom att projektledaren

tydligt gör deras röst

hörd.

-Projektledaren förhåller

sig till deras förmåga,

åsikter och önskemål.

Tjejerna utanför

området

- Inflytande och att

deras röst, intressen

och behov blir hörda, -

Även om de kanske

inte nyttjar möjligheten

ska de känna att de kan

påverka.

-Deras idéer,behov och

kunskap om Malmö Stad

och sitt närområde.

-Deras åsikter tas tillvara.

-Förtroendet mellan de

och Malmö stad ökar.

-Deras behov, intressen

och aktiviteter ska ligga

till grund för hela

projektet.

-Relationen med

projektledare ska vara

starka och förtroendefulla

genom att projektledaren

tydligt gör deras röst

hörd.

-Projektledaren förhåller

sig till deras förmåga,

åsikter och önskemål.

Media/ Informatör

-Nyhetsvärde -Spridning av

information

-Uppmärksamhet av

andra medior.

-Möjligheten att

rapportera om positiva

satsningar inom social

hållbarhet i Malmö Stad

och området

-De ger informationen

till befolkningen

- Nyheten kan vara bra

för projektets

legitimering

-Väl förberedd kontakt

med pressen speciellt i

början av projektet och

sen i enlighet med

kommunikationsplanen. –

Projektledare och

deltagare ansvarar för

presskontakten.

44

Finansiärer

-Att deras regler för

beviljande av

fondmedel följs

- Pengar och erfarenheter

-Direktiv om hur

fondmedel ska fördelas

och användas

-Bidrar med finansiering -Kontinuerlig kontakt

från start och uppföljning

av regler och mål enligt

varandras anvisningar.

Hyllie SDF Nya konkreta arbetssätt

för ökad trygghet för

tjejer. Projekt som

leder till trivsammare

miljö och område.

Agera förebild = PR

Engagemang, lokal

förankring, brett

kontaktnät till boende

och verksamma

Deras behov, intressen

och aktiviteter ska ligga

som en del av grund för

projektet

Stort inflytande på både

trygghet och säkerhet så

väl som legitimitet och

igenkännedom vid

kontakt till intressenter

m.m

-Relationen med

projektledare ska vara

stark och förtroendefull

-Relationen till tjejerna

ska vara inflytelserik och

tjejernas röst blir hörd

med hjälp av

projektledaren

-Projektledaren förhåller

sig till deras förmåga,

åsikter och önskemål.

Gatukontoret

Trygghet & Säkerhet

Stöd och erfarenhet till

fortsatt stadsplanering

Regler, normer och

riktlinjer kring gator,

belysning, drift och

underhåll, vegetation och

beskärning etc

Nytt tänk kring

utformning och skötsel

av offentliga ytor så som

belysning och underhåll

Bestämmer till stor del

den övergripande

planeringen kring drift

och underhåll av

allmänna platser

-Relationen med

projektledare ska vara

stark och förtroendefull

-Relationen till tjejerna

ska vara inflytelserik och

tjejernas röst blir hörd

med hjälp av

projektledaren

-Projektledaren förhåller

sig till deras förmåga,

åsikter och önskemål

efter regler, lagar och

normer.

45

Kulturförvaltningen

Kultur & fritid

Stöd och erfarenhet till

projektet och planering

Engagemang, lokal

förankring, brett

kontaktnät till boende

och verksamma

Intressen, innovativt

tänk, förståelse för

områdeskultur

Utveckla kvalitén God relation till

medverkande parter i

projektet men främst

Projektledare och tjejerna

i området.

Stadsbyggnadskontor

et

Stöd och erfarenhet till

fortsatt stadsplanering

regler, normer och

riktlinjer kring gator,

belysning, drift och

underhåll, vegetation och

markanvändning

Intresse och förståelse

för behov i området

Sätter nivån för visioner

och framtida planer

kring markanvändning

etc

God relation till

projektledaren och

projektet

Hyllies Ungdomsråd Stöd för medverkande

tjejer i projektet

Bidrar med att tjejernas

önskemål och åsikter

hörs och når ut till

medverkande och

allmänhet.

Större insikt och behov i

området

Ökad kommunikation

och godare kontaktnät,

relationer skapas

God relation till tjejerna

och projektledaren

46

5.10 Planering

Milstolpar Tidplan Ansvarskort

Nr

Beskrivning

Acceptanskriterier

Start datum Veckor

Projektle

daren

Delproje

ktledare

Tjejerna

i

området

Tjejerna

utanför

området

Övrigt

4 5 6 12 15 20 23 26 30

1 Styrdokument

fastställda

Stämma av

styrdokumenten i

projektorganisatio

nen innan de

fastställts.

2014-01-20

UA

Styrgruppen som

beslutar om,

projekt/kommuni

kationsplanen,

budgeteringen

2 Rekrytering av

deltagande

Sätta ihop ett team

som kommer att

arbeta med

projektet. Rättvis

fördelning av

ansvar.

2014-01-22

U

A

A Styrgruppen

bestämmer

projektledare

som sedan

anställer en

delprojektledare

från området i

detta fallet från

fritidsgården

Flamman.

47

3 Information

till

intressenterna

om projektet

2014-01-27

A UA I I De boende i

området tjejerna

och föräldrarna

4 Starta en

hemsida,

blogg eller

facebookgrupp

2014-01-28

A A

R

R

I

R

I

Malmö stad utför

arbetet av en

hemsida

med blogg

kopplad till

kommunens

ordinarie

hemsida

5

Workshop 1

Information

Information ges ut,

tillit och

förtroende skapas

mellan

projektledare och

tjejerna. Detta görs

genom media och

öppet hus

2014-02-03

A

UA

R

UA

R

I

R

I

Informatören och

delprojektledaren

ger ut

information

6 Workshop 2

Konsulation

Ger tjejerna

möjligheten att

tycka till genom

fokusgrupper,

mindmaps,

gåturer, set it up

lappar och

enkäter

2014-03-

17

A

UA

R

UA

I

UA

I

UA

Projektledare

och

delprojektledare

n

genomför

konsultationen

tillsammans

med

tjejerna

48

7 Workshop 3

Dialog

Det handlar om att

låta tjejerna vara

med under dialog

seminarier och

verksamhetsråd.

2014-04-07

A

UA

R

UA

I

UA

I

UA

Projektledaren

ansvarar

8 Workshop 4

Samarbete/

Inflytande

Ge tjejerna

möjligheten att

forma processen,

genom

designworkshops

Tjejerna får

möjligheten att

samarbeta för att

främja deras mål,

detta utifrån,

arbetsgrupper och

framtidsverkstäder

2014-05-15

A

UA

R

UA

I

UA

I

UA

Projektledaren

med hjälp av

Malmö Högskola

9

Workshop 5

Medbestämm

ande

Här fattas

besluten

innan projektet

genomförs

tillsammans

mellan

styrgruppen,

tjejerna och de

inblandade

intressenterna

utifrån rådslag.

2014-06-

02

A

UA

R

UA

I

UA

I

UA

Styrgruppen

ansvarar

49

10 Information

till

allmänheten

Information ges

till allmänheten

och alla

inblandade

aktörerna om

projektet och hur

det snarast möjligt

skall genomföras.

2014-06-05-

23

A

UA

R

UA

I

I

Informatören och

delprojektledaren

ger ut

information

11 Löpande

utvärdering

och projekt

avslutas

Projektledaren för

en utvärdering av

projektet som ska

resultera i en

dokumentation om

projektet som kan

användas som

läromaterial inom

Malmö stad.

2014-01-20

2014-06-21

UA

A

I I I Projektledaren

genomför

utvärderingen

A = ansvarar, UA = utför arbetet, D = deltar, R = rådfrågas, I-informeras

A = ansvarar, UA = utför arbetet, D = deltar, R = rådfrågas, I-informeras

50

5.11 Riskanalys

Nr

Risker

Värde 1=liten 5=hög/kritisk

Åtgärder

Ansvarig

Sannolikhet

Konsekvens Riskvärde

1 Tjejerna visar sig vara

ointresserade av

projektet och har inte

förtroendet för

projektet.

3

4

12

Projektet använder

befintliga strukturer och nätverk för att sprida

information och nå ut till flickorna, bland annat

genom delprojektledaren. Fritidsledarna har en

viktig roll eftersom de är förbindelsen mellan

styrgruppen/projektledarna och tjejerna i

respektive område.

Det är också viktigt att tjejerna med hjälp av

Malmö stad även skapar olika engagemang och

aktiviteter på platsen innan det byggs för att

stärka deras ägarskap och förtroende.

Projektledare

Fritidsledare(Delprojektledare)

Styrgruppen

2 Tidsförskjutning

2 2 4 Följa tidsplanen noggrant. Styrgruppen stöttar

projektledaren genom att vara öppen för att

förlänga perioden för kontaktknytande och

förtroendeskapande.

Projektledare Styrgruppen

3 Tjejernas åsikter,

tankar och idéer tas

inte med under hela

projektet.

3 5 15 Noggrant arbete med tjejerna, ge de makten till

att bestämma över sin fritid. Uppföljning av de

metoder som finns tillgängliga vid varje

workshop. Projektet erbjuder flickorna

inflytande och deltagande samt

incitament för deltagande i form av meningsfull

sysselsättning. Man ger tjejerna makten till att

bestämma över projektet och uppförandet av den

Projektledaren

51

4 Kunskapsbrist 2.5 2 5 Anlita en sakkunnig person vid behov Styrgruppen

5 Man glömmer bort

viktiga delar i

projektet speciellt

under workshops

3 4 12 Det är viktigt att tjejernas åsikter kommer fram

utifrån de metoder som genomförs vid varje

enskild workshop. Utifrån dessa åsikter och

tankar så kommer rapporten fyllas, därför

behövs det ett bra arbete.

Projektledaren,

Delprojektledare

6 Projektet manipuleras

i en partipolitisk

diskussion eller av

media

2 2.5 5 Det är viktigt att syftet följs och att tjejernas

inflytande och medverkande står i centrum

under hela planeringsprocessen. Det är

styrgruppens

uppgift att se till att syftet följs under hela

projektet. Om syftet utvecklas mot en annan

vinkel på grund av påtryckningar utifrån, måste

styrgruppen snarast möjligt föra

tillbaka projektet till ursprungligt syfte.

Styrgruppen

52

5.12 Framgångsfaktorer

En given framgångsfaktor i detta projekt är

att alla våra intressenter och medverkande

har en gemensam bild av projektet. Givetvis

skall denna bild också inkludera hur mål,

syfte, problem, behov och arbetssätt

bearbetas och bemöts. Det är även av stor

vikt att medverkande också förstår och tar

sitt ansvar så att ansvarsfördelningen blir

jämn och tydlig bland alla parter. Om dessa

framgångsfaktorer uppfylls så anser vi att vi

kan öka delaktigheten i projektet och kanske

även öka engagemanget. Vi anser även att

det blir lättare att förstå hur alla

medverkande parter berörs av varandra

utifrån de kompetenser och erfarenheter de

besitter utifrån ovanstående

framgångsfaktorer.

5.13 Plan för uppföljning

Eftersom detta projekt har fokus på social

hållbarhet och delaktighet är det viktigt att

kontinuerligt utvärdera och skapa

gemensamma sammanställningar kring hur

projektet fortgått. Workshoppar är goda

tillvägagångssätt och verktyg för att lyckas

med just detta och för att nå ut till bland

annat målgruppen och öka tjejernas

förståelse och kunskap.

5.14 Kommunikationsplan

Kommunikationsplanen är verkligen a och o

i detta projekt. Det är därför viktigt att alla

inblandade aktörer är väl medvetna om när

och var de berörs och behöver informeras

under projektets gång då tiden alltid är en

riskfaktor för att nå deadlinen.

Kommunikationsarbetet utmed hela projektet

förväntas revideras och uppdateras

allteftersom projektet tar sin form och

berörda involveras i större grad. Viktigt att

påpeka är att en tydlig plan för

kommunikationen sätter grunden för ett gott

samarbete med förståelse och arbete mot

samma mål.

Projektorganisation:

•Startmötet i samband med avstämning för

projektstart med projektledaren som

ansvarig.

•Avstämningsmöten som sker i samband

med Workshopps, extra möte bokas vid

behov och projektledaren är ansvarig.

• Alla aktörer och projektdeltagare

uppdaterar kontinuerligt projektledaren

med hjälp av t.ex. veckobrev där risker och

problem presenteras som eventuellt kan

uppstå inom kort framtid.

• Information om samråd och möten

publiceras lättillgängligt och kontakt med

berörda aktörer och organisationer tas

personligt.

5.15 Resursbehov och Budget

Projektledaren hyrs in som konsult och

projektet samfinansieras med resurser och

olika projekt- ägare/deltagare.

Projektledarens lön bör däremot finansieras

från en och samma avdelning från Malmö

Stad Kommun och därmed ej delas upp eller

samfinansieras

Förväntade personalkostnader:

Projektledare 100%

Informatör 20%

Flamman 20%

Hyllie SDF

(Barn och ungdom) 20%

Gatukontoret

53

(trygghet och säkerhet) 10%

Kulturförvaltningen

(kultur och fritid) 10%

Stadsbyggnadskontoret

(stadsdelsutveckling) 10%

Hylles ungdomsråd 10%

Övriga kostnader

Material för workshops inklusive lokal etc 10 000 kr

Kostnader för informationsmaterial

och annonsering etc 20 000 kr

Personalbehovet och kostnaderna för

dessa har fiktivt tagits fram genom

konsultation och möte med handledare

för denna kurs och projektarbete.

Personalkostnaderna beräknas på en

genomsnittlig månadslön på ca 30 000kr

innan skatt och projektledarens lön är

satt till ca 750 kr/h;

Personal 700 000 kr

Övriga kostnader 30 000 kr

54

Del D

6. Slutsats & Diskussion

Målet med detta arbete var att lyckas hitta

svar på våra frågeställningar och komma på

ett bra tillvägagångssätt för hur arbetet kan

gå till för att öppna upp våra stadsrum på ett

bättre sätt så att fler tjejer i Malmö kan

deltaga och utöva diverse aktiviteter på. Vi

hoppades på att få en bättre insikt i hur vi

rent konkret kan gå till väga för att bemöta

och förstå vad för typ av behov som behöver

uppmärksammas för att unga tjejer skall bli

hörda och kunna ta större plats i offentlig

stadsmiljö. Vi har genom arbetets gång fått

kunskap och insikter om varför det finns en

manlig dominans på dessa platser som

brukas och även vad som ligger till grund att

inte fler tjejer vågar ta för sig av utelivet

efter skoltid inom offentlig miljö.

• Till vem och för vem byggde/byggs

våra offentliga ytor?

Vår kunskap har blivit väldigt mycket

djupare i takt med att vi sökte svar på denna

fråga. Vi vet i dagsläget att det historiskt sett

har funnits en manlig dominans bland

skaparna av våra stadsmiljöer och för just

den manlige brukaren. Det ligger kvar än i

dag och mer än ofta så glömmer vi bort att vi

bör arbeta med dem som vi försöker bygga

för och i samma veva bättre förstå dessa

framtida brukare på ett djupare plan. Det har

under en lång tid arbetats utifrån samma

grund och tänkande vilket finns med även i

dag när vi planerar våra offentliga miljöer.

• Vilka platser attraherar unga

kvinnor?

Vad gäller vilka platser som attraherar unga

kvinnor visar analysen att det sociala i

offentliga miljöer spelar en stor roll i hur

mycket och i vilket utsträckning tjejer

attraheras av platser och vill bruka den. De

viktigaste och mest centrala punkterna som

skapar en attraktiv plats är sociala

möjligheter där tjejer kan umgås och

socialisera. Det handlar om goda

utomhusmöbler, handla kläder och dylikt,

goda möjligheter till nya kontakter och

vänner och framför allt arrangerade

aktiviteter med nyckelpersoner som ökar

tjejernas självförtroende. Tjejer tenderar vilja

knyta an till platsen och skapa en personlig

dominans av ytan utifrån hur de socialiserar

på platsen i frågan.

Vi har också fått insikt i hur kvinnan

förhåller sig till offentliga stadsmiljöer. Där

kan vi konstatera att vår historia är en stor

bidragande faktor till varför vissa beteenden

och mönster finns kvar än i dag. Kvinnan har

inte haft en självklar roll i att medverka och

ta för sig i offentliga miljöer. Hon har heller

inte tillhört den dominerande gruppen som

brukar platserna och under många år sågs det

negativt på kvinnor som rörde sig fritt ute

utan manligt sällskap. I dag har vi kommit

till en utveckling av våra städer där kvinnan

är accepterad på en helt annan nivå än för 50

år sedan men där vi fortfarande i vårt

planerings- och byggskede glömmer bort att

prioritera och ta med just kvinnan som en

central roll i hållbar stadsutveckling. Ska vi

planera för kvinnor så bör vi också planera

med kvinnor.

55

• Hur kan vi gå tillväga för att få med

tjejernas åsikter och inflytande i

planeringen av en aktivitetsyta?

Denna fråga är nog den som känns mest

central då vårt projektförslag baseras på den.

Vi har under arbetets gång stött på många

olika metoder och förslag till hur vi kan

arbeta för att främja medborgardeltagande,

främja enskilda grupper och minoriteter och

det som vi fann mest intressant härstammar,

som tidigare nämnt, utifrån en stegmodell

där vi utifrån konstruktiva och förarbetade

planeringssteg kan arbeta fram en modell

som riktar sig mot tjejer. Denna modell lyfter

tjejernas åsikter så dessa blir hörda och

bemötta. Denna modell är också ett verktyg

som kan tillämpas på andra enskilda grupper

men som vi gjort om så att tjejerna är de som

står i fokus i arbetet för att bygga för

kvinnlig dominans av en offentlig yta.

Genom att förstå behovet av god och gedigen

kunskap om kvinnan och kvinnan i det

offentliga rummet kan vi börjar planera för

kvinnor så att vi främjar kvinnorna ur ett

brukarperspektiv och motverkar dominanser

som leder till klyftor och uppdelningar i

offentlig miljö.

Sist men absolut inte minst, behövs

diskussionsunderlag där frågan om upplevd

trygghet respektive otrygghet tas upp. Denna

fråga är viktig att förstå och diskutera,

speciellt i en stad som Malmö som kräver en

bred kunskap kring segregation, etnicitet och

kulturkrockar etc. Det handlar inte enbart om

[dålig] planering och maktfrågor i våra

offentliga rum utan även om de privata

rummen och hur dessa påverkar brukandet

av offentliga rum. Det finns många

bakomliggande orsaker och problem som

skapar (o)trygghet i staden. I en stad som

Malmö, med dess blandade kultur bland

medborgarna, bidrar till att vi dels har en

obalans och dels inte tillräckliga verktyg

eller resurser för att veta hur vi ska

tillmötesgå våra medborgare och dess behov

för att skapa trygghet på fler plan. Det är här

som vi anser att kunskap och förståelse för

människan är a och o i planeringssyfte.

56

7. Tryckta källor:

Petersson, A., Svensson L & Addo, T., (2003) Ungdomar i vardagens väv. Lund:

Studentlitteratur

Andersson, B, (2002) Öppna rum - om ungdomar, staden och det offentliga livet.

Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete. Västra Frölunda: DocuSys

AB

Andersson, B., (2005) RISK - Om kvinnor erfarenheter och fysisk planering.

Linköpings universitet: Centrum för kommunstrategiska studier

Arnstein, Sherry., (1969) ’’Ladder of citizien participation’’ American Institute of

Planners Journal, vol. 35, no.4

Björk, C., Lars, N., Laila, R., (2008) Så byggdes staden. Stockholm: AB Svensk

byggtjänst

Boverket (2010a) Den byggda miljön påverkar barnens vardagsliv. Sverige

Karlskrona: Boverket. Hämtad på:

http://www.boverket.se/Planera/Barn-och-byggd-miljo/ (2013-05-08)

Boverket (2010b) Plats för trygghet- ISBN-nummer: 978-91-86559-49-6

57

Boverket (2010) Jämställdhet på dagordningen – Planera för ett tryggt och

jämställt samhälle. ISBN-nummer: 978-91-86559-36-6 Hämtad på:

http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2010/J%C3%A4mst%

C3%A4lldhet.pdf (2013-05-08)

Boverket (2000) Unga är också medborgare – om barns och ungdomars inflytande

i planeringen. Boverket, Stadsmiljöavdelningen, ISBN 91 7152 595-8.

Boverket (1998) Vem bestämmer - om medborgarinflytande och kommunal

planering. Karlskrona: Boverket

Bryman, Alan., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Upplaga 2, ISBN 978-91-47-09068-6

Calander, F., (2008) Framtidens Sociala rum i Nilsson, E., (2012)

Identitetsskapande fritid - En kvalitativ undersökning av ungdomsgrupper och

deras fritid. Luleå Tekniska Universitet: Institutionen för ekonomi, teknik och

samhälle

Hämtad på:

http://pure.ltu.se/portal/files/37023403/LTU-EX-2012-36972630.pdf (2013-05-

05)

Deem, Rosemary., (1986) All work and no play? The sociology of Women and

Leisure., Gender och Samhälles forsknings rapport. Publicerad av Open

University Press

58

Eldén, Å. (2001)., Om hon lever vill människor se mer och mer. Rykten, splittrad

kvinnlighet och heder bland svenska kvinnor från Mellanöstern. Sociologisk

forskning nr 3-4. Philadelphia: Open University press

Friberg, T., (1998) Förflyttningar, en sammanhållande länk i vardagens

organisation. Lunds universitet: Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk

geografi., Publicerad av Kommunikationsforskningsberedningen i Sverige

Friberg, T., m.fl. (2005) Spegling av rum - om könskodade platser och

sammanhang. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion

Gehl, J., (2010) Cities for people Cities for People. Island Press (ISBN 978-

1597265737)

Gehl, J., (2006) Life between buildings - using public space. Arkitektens Forlag,

The Danish Architectural press

Grönvald, A-K., (2009) Jämställd samhällsplanering – förslag på metod.

Stockholm: Boverket. ISSN-nummer:1401-9612. Tillgängligt från:

http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/jamstalld_try

gg/pm_trygghet.

Göransson, S., Lieberg, M., m.fl. (2006) Ungdomar utvecklar det offentliga

rummet Sveriges lantbruksuniversitet, Movium, ISBN 91-576-7180-X.

Hämtad: http://www.movium-

slu.se/system/files/news/8363/files/movium_rapport_1-2006_orig.pdf

59

Hayden, D. (1984). Domesticating urban space. I: The Sustainable Urban

Development Reader, Routledge: New York

Beatley, T., (2009) The Sustainable Urban Development Reader. 2nd ed. The

Routledge Urban Reader Series

En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling (2007) Rapport

till Miljövårdsberedningen, MVB 2007:02, Kansliråd Gerd Johansson-Latham,

Utrikesdepartementet

Henecke, B., & Jamil, K., (2002) Medborgardeltagande i den fysiska planeringen

– en demokratiteoretisk analys av lagstiftning, retorik och praktik. Department of

Technology and Society Environmental and Energy. Lunds universitet

Jansson, M., (2010) Attractive playgrounds: Some factors affecting user interest

and visiting patterns. Landscape Research 35(1)

Larsson, A., m.fl. (2008) Jämställdhet nästa!. Stockholm: SNS Förlag

Lieberg, M., (1992) Att ta staden i besittning. Om ungas rum och rörelser i

offentlig miljö. Lund: Byggnadsfunktionslära

Lindar, Pär., (1999) Fritidsboken. Stockholm: Bonnier utbildning AB.,

ISBN 978916222683

Lindberg, A., (2000) När goda intentioner möter verkligheten. Om

brukarmedverkan vid planering och utformning av nya arbetsmiljöer.

Doktoravhandling/ Luleå tekniska högskola

60

Listerborn, C., (2002), Trygg stad: Diskurser om kvinnors rädsla i forskning,

policyutveckling och lokal praktik. Diss. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola

Länsstyrelsen (2007) Plan och process - Handbok i dialoginriktad planering.

Länsstyrelsen i Skåne län. ISBN: 978-91-85587-62-9

Hämtad på:

http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/plus

katalogen/%C2%A7NR%C2%A7rdonlyres%C2%A7D46C9AF4-4D1F-46EB-

9A89-6D7E7F9008E3%C2%A7132602%C2%A7planochprocess.pdf (2013-05-

09)

Mark, E., (2007) Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Studentlitteratur

Molina, I., (2000) Den delade staden. I Berger, S., (red.) Uppsala: Uppsala

Publishing House

Nordström, M., (2002) Instängd på platsen: En miljöpsykologisk analys av

upplevelsen att växa upp och bo i ett segregerat bostadsområde. Kulturgeografi

ska institutionen Stockholms universitet. Stockholm

Nilsson, P., (1994) Den allvarsamma fritiden. En litteraturstudie av

undersökningar om barns och ungdomars fritids- och kulturvanor. Stockholm,

Statens ungdomsråd.

Områdetsprogrammet (2011) Holma-Kroksbäck. Malmö Stad

Hämtad på:

61

http://www.malmo.se/download/18.77b107c212e1f5a356a800018597/Omradespr

ogram_Fa¦êrdig.pdf (2013-05-08)

Proposition 2005/6:155, Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i

jämställdhetspolitiken

Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram (2004)

Föreningsliv, makt och integration

Hämtad på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/35/35/9f45f968.pdf (2013-

05-08)

SOU 1996:3 (1996) Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.

Stockholm: Civildepartementet

Taylor, N., (1998) Urban Planning Theory since 1945. London: Sage Publications

Ltd

Ungdomsstyrelsen (2007:13) Ungdomar, Fritid och Hälsa. En forskningsöversikt

om fritidens skydds- och riskfaktorer. Stockholm, Ungdomsstyrelsen.

Utbildningsdepartamentet (2006) ’’Samma makt att forma samhället och sitt eget

liv

– regeringens arbete för ökad jämställdhet 2011–2014’’

Källa: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/73/15/b815a9d4.pdf (2013-05-

08)

62

Wide, J., m.fl. (2008) Den jämställda staden? Om jämställdhet och delaktighet i

stadsplanering: Umeå Kommun

Widerberg, K., (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Internet:

[www1]Allt om jämställdhet: www.alltomjamstalldhet.se (2013-04-24)

[www2] Flammans hemsida: http://flammanhyllie.se/hem.php (2013-04-24)

[www3] Malmö stads hemsida: http://malmo.se/arena305 (2013-04-24)

[www4] Malmö Stads hemsida: http://www.malmo.se/garaget (2013-04-24)

[www5] Malmö stads hemsida: http://www.malmo.se/Kommun--

politik/Stadsomraden/Vaster/Motesplatser/Aktivitetshuset.html (2013-04-24)

[www6] Nationalencyklopedins Webbsida

http://www.ne.se/sok?q=genus (2013-04-24)

[www7] Hållbar stad: http://www.hallbarstad.se/projects/59-aktivitetsyta-pa-

tjejers-villkor (2013-04-24)

[www8] Regeringen: http://www.regeringen.se/sb/d/2593 (2013-04-24)

63

8. Bilagor:

Enkät

64

Intervjuer Denna intervju är en spontan intervju under en platsanalys. Nedan visas i textformat vad som berättades av Andrea Andersson Antunes, anställd vid Bryggeriet.

Ålder: 29 Yrke: Bryggeriet Café, arrangör, projekt Nulägesbeskrivning: Flest killar som åker och vistas på Stapelbäddsparken men det har skett en ökning bland kvinnliga deltagare. Ålderspann vid Stapelbäddsparken: 10-42 år, vanligaste åldern 18-25år som redan skapat sig en identitet genom aktiviteten. Ny trend: Pappor som bjuder med sina döttrar och presenterar dem för sporten och parken. Dessa agerar som förebilder och medverkar i tjejernas personliga utveckling och förhållningssätt till offentliga mansdominerande ytor. Projekt och arrangemang: Get-Set-Go som hålls 16:e-18:e augusti och Tösabidarna 1:a Augusti Vad behöver förändras: Fler tjejer i media som lockar och ökar intresset bland tjejer i allmänhet utan att riskera att måla upp förebilderna som objekt i media.

65

Flamman

Intervju med Juan Peaz

Denna intervju är en spontan intervju under en platsanalys. Nedan visas i textformat vad som berättades av Juan Paez, anställd vid Flamman.

Yrke: Fritidsledare vid Flamman sedan 16 år tillbaka Nulägesbeskrivning: Måndag är en öppen dag för enbart tjejer, ca 25 tjejer mellan åldrarna 9-16 från Kroksbäcksskolan medverkar då. Alla andra dagar är det ca 8 st tjejer i relation till ca 40-45 killar. Aktiviteter som erbjuds: Flamman erbjuder allt från tv-spel, pingis, biljard till musikstudio och sportaktiviteter i idrottssalar. Attraktiv aktivitet: Musikstudio, öppen under torsdagar som lockar tjejer från hela Malmö varav ca 4st från Kroksbäcksskolan medverkar också. Dessa skall uppträda på Malmö Festivalen också. Erfarenhet av förebilder och anställda: Det har visat sig att det inte spelar så stor roll om det är kvinnlig eller manlig förebild. Då vi haft kvinnliga förebilder som anställda har inte dessa lyckats nå samma nivå av stämning och tillit som andra manliga anställda bland aktiva tjejer som besöker oss. Alla som arbetar för Flamman är från området och det bidrar mycket gemenskap. Vad behöver förändras: Vad gäller området behöver vi skära ner och plocka bort buskage och plantage som försämrar sikten under kvällstid då det skapar en otrygg känsla och rädsla bland tjejerna. Vi behöver också bättre belysning. I dagsläget följer fritidsledarna ungdomarna hem under kvällstiden. Vi behöver också en bättre dialog mellan ungdomarna och beslutsfattarna. Det krävs förebilder som är frivilliga och vill locka till sig unga tjejer i området för att öka gemenskap och tillit men även skapa långvariga relationer. Vilka tjejer är det som besöker er: De tjejer som besöker fritidsgården är väldigt lika till sättet och beteendet som de killar som besöker oss. Många av tjejerna skolkar och har starka åsikter mot det mesta. Dessa tjejer är också dem som i skolan vågar ifrågasätta maktpositioner och säga ifrån. Varför, tror du, kommer inte fler tjejer till Flamman: Det är varierande men för det mesta handlar det om att utländska tjejer inte får blanda sig med pojkar för sina familjer och på så vis uppstår enkulturkrock.