DALÄLVEN 2018

DALÄLVEN 2018Dalälvens Vattenvårdsförening

Uppdragsgivare: Dalälvens vattenvårdsförening Kontaktperson:Jörgen Dahlin, Dahlin Miljökonsult AB (sekreterare)

Tel: 070 - 551 82 58 E-post: [email protected]

Utförare: SYNLABProjektansvarig: Ann-Charlotte Norborg Carlsson

Rapportskrivare: Ann-Charlotte Norborg Carlsson

Kvalitetsgranskning: Caroline Svärd

Kontaktperson: Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel. 073-633 83 60 E-post: [email protected]

Omslagsfoto: Oxberg (f.d. Evertsberg, station 15) Foto: Per Wallenborg, SYNLAB

Tryckt: 2019-09-13

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING………………………………………………………………………………..... 1

BAKGRUND………………………………………………………………………………................ 12

Inledning……………………………………………………………………................................... 12

Medlemmar…………………………………………………………………….............................. 13

Målsättning………………………………………………………………...................................... 14 AVRINNINGSOMRÅDET………………………………………………………………………......... 17

Orientering……………………………………………………………………................................ 17

Markanvändning……………………………………………………………………....................... 22

Föroreningskällor……………………………………………………………………....................... 22 RESULTAT OCH DISKUSSION…………………………………………………………………......... 28

Väderförhållanden……………………………………………………………………..................... 28

Vattenföring…………………………………………………………………….............................. 29

Ämnestransporter och arealspecifika förluster………………………………………………........ 32

Vattenkemi………………………………………………............................................................ 37

Växtplankton i sjöar……………………………………….......................................................... 85

Växtplankton vid kusten……………………………….............................................................. 88

Metaller i abborre (Runn och Grycken)……………………….................................................... 90

Metaller och organiska miljögifter i abborre (övriga stationer)................................................. 95

Sedimentkemi......................................................................................................................... 99

Kiselalger.............................................................................................................................. 110

Bottenfauna.......................................................................................................................... 114

Nätprovfiske......................................................................................................................... 119 REFERENSER………………………………………………………………................................... 123 BILAGA 1. Kontrollprogram…………………………………………………………………........ 127

BILAGA 2. Metodik………………………………………………………………………….......... 139

BILAGA 3. Väderförhållanden åren 2002-2018………………………………………………..... 179

BILAGA 4. Vattenföring åren 1976-2018………………………………………………………... 185

BILAGA 5. Ämnestransporter åren 1965-2018……………...………………………………….. 193

BILAGA 6. Utsläpp från punktkällor år 2018…………………………………………………….. 207

BILAGA 7. Analysresultat för vattenkemi år 2018………………............................................ 215

BILAGA 8. Analysresultat för metaller i abborre år 2018 (Runn och Grycken)………………... 295

Följande bilagor finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se): BILAGA 9. Resultatsammanställningar för vattenkemi per provplats åren 1990-2018………. 299

BILAGA 10. Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll för växtplankton i sjöar per provplats år 2018……………………………………………………………………… 401

BILAGA 11. Artlistor och fältprotokoll för växtplankton vid kusten år 2018………………….. 477

BILAGA 12. Analysresultat för metaller och organiska miljögifter i abborre år 2018……….... 487

BILAGA 13. Analysresultat, fältprotokoll och foton för sediment år 2018……....................... 503

BILAGA 14. Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll för kiselalger år 2018....... 565

BILAGA 15. Fältdata, artlistor och kartor för bottenfauna år 2018......................................... 607

BILAGA 16. Resultatsammanställningar för nätprovfiske per sjö år 2018............................... 625

DALÄLVEN 2018 – Sammanfattning

1

SAMMANFATTNING

På uppdrag av Dalälvens Vattenvårdsförening utförde SYNLAB (f.d. ALcontrol AB) i samarbete med Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2018 års undersökningar av vattenmiljön i sjöar och vattendrag inom Dalälvens avrinningsområde samt i kustvattnet i Gävlebukten (Bottenhavet). Årets undersökningar omfattade utöver de årligen återkommande momenten vattenkemi, växt-plankton och metaller i abborre (Runn och Grycken) även metaller och organiska miljögifter i abborre från ytterligare provplatser, sedimentkemi, kiselalger, bottenfauna och nätprovfiske. Undersökningarna följde det kontrollprogram som gäller från och med 1 januari 2016. Väderförhållanden

Högre årsmedeltemperatur än normalt i både Särna, Mora och Gävle Vid SMHI:s väderstationer i Mora, Särna och Gävle var 2018 års medeltemperaturer 1,5-2,0 °C högre än normalvärdet för perioden 1961-1990. Detta gör år 2018 till ett år med något högre årsmedeltemperatur jämfört med medelvärdet för åren 2002-2018. Vid alla tre väderstationerna var det särskilt mycket mildare än vanligt (3-6 °C) i maj, juli och november, medan mars var kal-lare än normalt, vilket i Mora och Gävle även gällde februari. Årsnederbörden bara 80-90 % av den normala i både Särna, Mora och Gävle I Mora, Särna och Gävle var 2018 års nederbördsmängder bara 80-90 % jämfört med normal-värdet för perioden 1961-1990 , vilket gör år 2018 till ett av de torraste i tidsserien med startår 2002. Det var torrare än vanligt under större delen av perioden maj till och med november. I både Särna, Mora och Gävle var det blötare än vanligt i främst januari och december. I Gävle föll det mer nederbörd än vanligt även i juni och augusti, men framförallt februari, då det kom mer än dubbelt så mycket nederbörd som vanligt Vattenföring

Högre flöden än normalt i främst maj Vid sex av de sju flödesstationerna uppmättes årets i särklass högsta vattenföring i maj. Detta gällde särskilt Österdalälven vid Gråda, där medelflödet i maj 2018 (368 m3/s) överskred det maximala medelflödet för maj för hela perioden 1976-2018 (310 m3/s). Särskilt i Österdalälven vid Gråda och Västerdalälven vid Mockfjärd var även flödet i april avsevärt högre än normalt. Det höga vattenflödet i maj orsakades främst av snösmältning, eftersom mängden nederbörd var mindre än normalt. I de övre delarna av både Österdalälven (Idre) och Västerdalälven (Ersbo) var flödena jämförelsevis höga även i november (både Idre och Ersbo) och december (bara Ersbo). Lägre flöden än vanligt under hela perioden juni t.o.m. november I början av året förekom avsevärt lägre flöden än vanligt (d.v.s. långtidsmedelvärdet, som oftast avsåg perioden 1976-2018) endast i Österdalälven vid Gråda, där medelflödena i januari t.o.m. mars bara var cirka hälften av de normala. Under hela perioden juni t.o.m. november var vatten-föringen klart lägre (cirka 30-60 %) än vanligt vid nästan samtliga sju flödesstationer. I Öster-dalälven vid Gråda var medelflödena i både juli, augusti, oktober och december 2018 lägre än de minsta medelflödena för hela perioden 1976-2018. I Österdalälven vid Idre var medelvatten-föringen i juli 2018 i nivå med de lägsta medelvärdena för hela perioden 1977-2018. Svagt ökande årsmedelvattenföring vid nästan samtliga vattenföringsstationer Vid Älvkarleby, strax uppströms Dalälvens mynning i Gävlebukten var 2018 års medelvattenfö-ring 300 m3/s. En enkel linjär regression för perioden 1976-2018 visar en mycket svagt ökande tendens. Även övriga stationer, utom Österdalälven vid Idre, uppvisar mycket svagt ökande års-medelvattenföring.


2

Ämnestransporter och arealspecifika förluster

Jämförelsevis lite nederbörd gav relativt små ämnestransporter År 2018 transporterades cirka 120 ton fosfor, 3600 ton kväve och 67300 ton organiskt material (analyserat som TOC) med Dalälven till Bottenhavet, vilket var cirka 20-30 % mindre än medel-värdet för perioden 1965-2018. De relativt små transporterna berodde främst på att det inte föll så mycket nederbörd, varför även ytavrinningen och därmed markläckaget, var relativt litet. Stora transporter av zink, koppar, bly och kadmium vid Slussen i Falun trots liten vattenföring Med undantag av järn och mangan var 2018 års tillförsel av metaller med Dalälven till Bottenha-vet störst för zink (72 ton), följt av koppar (11 ton), molybden (6,8 ton), nickel (3,3 ton), bly (2,7 ton), krom (2,4 ton), arsenik (1,8 ton) och kadmium (121 kg). För flertalet ämnen finns ett samband mellan 2018 års ämnestransporter och flöden med större transporter vid större flöden. I centrala Falun vid Slussen var dock mängderna av zink, koppar, bly och kadmium jämförelsevis stora trots liten vattenföring. Orsaken till detta är de stora mängder gruvavfall som finns i områ-det. Värt att notera är också att transporterna i Gruvbäcken av särskilt kväve, men även fosfor, var förvånansvärt stora i förhållande till vattenföringen. Mycket låga fosforförluster och låga kväveförluster vid Dalälvens utlopp i Bottenhavet Vid Älvkarleby, nära Dalälvens utlopp i Bottenhavet, var de arealspecifika förlusterna (transporte-rade mängder per avrinningsområdesyta) av fosfor (0,035 kg/ha,år) och kväve (1,15 kg/ha,år) mycket låga respektive låga som medelvärde för treårsperioden 2016-2018. Mycket låga fosfor-förluster motsvarar läckaget från ”opåverkad” skogsmark, medan låga kväveförluster motsvarar normalt läckage från ”vanlig”, icke kvävemättad, skogsmark i norra och mellersta Sverige. Vattenkemi – näringstillstånd (fosfor)

Otillfredsställande näringsstatus i Ljusterån och dålig i Brunnsjön för treårsperioden 2016-2018 Statusen avseende kvalitetsfaktorerna ”Näringsämnen i vattendrag” och ”Näringsämnen i sjöar” för treårsperioden 2016-2018 var hög eller god vid 55 provplatser (82 %). För tio stationer (15 %) bedömdes näringsstatusen som måttlig. En station, Ljusterån, hade otillfredsställande nä-ringsstatus och en station, Brunnsjön, hade dålig status. Flertalet provplatser med måttlig eller sämre status är belägna i jordbruksbygd, vilket också brukar vara förknippat med utsläpp från enskilda avlopp. Några, bland annat Ljusterån och Brunnsjön, är även recipienter (mottagare av utsläpp) för kommunala reningsverk (Säter respektive Vikmanshyttan via Mässingsboån)

Indikationer på interngödning i främst Bollsjön och Idresjön Vid jämförelse av 2018 års fosforhalter i bottenvatten (cirka en meter över botten) och ytvatten (0,5 meter) fanns indikationer på interngödning (fosforläckage från sedimentet vid syrebrist) i främst Bollsjön och Idresjön.

Störst skillnad jämfört med sexårsperioden 2012-2017 var avsevärt högre fosforhalt i Blålägan Jämfört med närmast föregående sexårsperiod (2012-2017) var 2018 års fosformedelhalter oftast i samma nivå. Den största skillnaden gällde Blålägan, där medelhalten år 2018 var avsevärt högre än 2012-2017, vilket sannolikt berodde på att sommarens skogsbrand frigjort näringsämnen från omgivande mark.

Statistiskt säkra minskande trender för årsmedelhalter av fosfor för knappt 30 % av stationerna Vid statistisk analys av tidsserierna, som oftast har startår 1990, framkom att minskande trender på trestjärnig nivå (p <0,001) förekom för 13 stationer, på tvåstjärnig (p <0,01) för tre stationer och på enstjärnig nivå (p <0,05) för fyra stationer. Orsaker till minskande fosforhalter kan vara till exempel uppförande av kommunala reningsverk (i början av 1970-talet), förbättrad standard på reningsverken, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, ökad användning av fosfat-fria tvättmedel, förbättrad standard på enskilda avlopp och minskade industriutsläpp.


3

Vattenkemi – näringstillstånd (kväve)

Mycket höga kvävehalter i Gruvbäcken, Ljusterån, Brunnsjön, Gruvsjön och Herrgårdsdammen Generellt var 2018 års medelhalter av kväve låga i de övre delarna av avrinningsområdet och låga eller måttligt höga i de nedre. Vid följande sex stationer bedömdes dock kvävehalterna som höga: Broån, Åsgarn, Forssjön, Forsån, Bollsjön och Årängsån. I Gruvbäcken, Ljusterån, Brunn-sjön, Gruvsjön och Herrgårdsdammen överskreds gränsen för mycket höga halter. Orsaker till högre kvävehalter vid nämnda stationer är främst tillförsel från jordbruk och enskilda avlopp, men i några fall (Årängsån, Ljusterån, Brunnsjön och Gruvsjön) bidrar troligen även utsläpp från kommunala reningsverk. I Gruvsjön och den nedströms belägna Herrgårdsdammen förelåg 60-65 % av kvävet som nitrit-+nitratkväve samtidigt som värdena för konduktivitet och sulfat var förhöjda, vilket är typiskt för påverkan från sprängning, som i dessa fall är en följd av gruvdrift. Åsgarn, Forsån och Bollsjön ligger nedströms Gruvsjön och Herrgårdsdammen, mellan Garpen-bergsån och Bäsingen, och påverkas i minskande grad av verksamhet vid Garpenbergsgruvan. Även vid Gruvbäcken (Tuna-Hästberg) har det förekommit gruvdrift, men järnmalmsgruvan lades ned år 1968. I detta område finns även en sedan år 1995 aktiv anläggning för kompostering av avvattnat avloppsslam. Orsaken till de förhöjda värdena för kväve, konduktivitet och alkalinitet i Gruvbäcken är inte klarlagd, men bl.a. den låga temperaturen antyder grundvattenpåverkan. Förhöjda ammoniumkvävehalter påvisar avloppsvatten från Främby och Säters reningsverk Halterna av ammoniumkväve är ofta förhöjda nedströms kommunala avloppsreningsverk, men påslag kan även förekomma från enskilda avlopp och gödsel. Ammoniumkväve är kraftigt syre-förbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak. Både ammonium och ammoniak kan vara giftigt för fisk. Liksom åren 2016 och 2017 noterades en mycket hög halt av ammoniumkväve (3800 µg/l) i bottenvattnet på 28 meters djup i centrala Runn (S16B) i mars 2018. Vid detta tillfälle var även värdena för konduktivitet och alkalinitet förhöjda, vilket påvisar genomslag av avloppsvatten från Främby reningsverk (Falun). Påverkan av avloppsvatten (Säters reningsverk) kunde även konstateras i Ljusterån i främst november, men där var ammoniumkvä-vehalten lägre (670 µg/l) och klassades som hög. Gränsvärden för ammoniakkväve överskreds i Ljusterån, men inte i Runn Omräkning utifrån ammoniumkvävehalter, pH-värden och temperaturer gav halter av ammo-niakkväve som överskred Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde som årsmedelvärde i Ljusterån (1,8 µg/l), men inte i Runn. De gränsvärden som anges i föreskrifterna är 1,0 µg/l som årsmedelvärde och 6,8 µg/l som maximalt enskilt värde. Ökande årsmedelhalter av kväve med trestjärnig signifikans i Gruvsjön och Herrgårdsdammen Det föreligger statistiskt säkra trender mot minskande årsmedelhalter av kväve för tolv stationer, varav sex på trestjärnig (p <0,001) nivå (Grövlan, Österdalälven vid Gråda, Amungens utlopp (f.d. Långshytteån), Broån, Dalälven vid Näs bruk och Långsjön, Romme). För tre stationer note-rades signifikanta trender mot ökande kvävehalter, varav två --- Gruvsjön (ytligt vatten) och den nedströms belägna Herrgårdsdammen - med trestjärnig signifikans. Vattenkemi – siktdjup och klorofyll

Dålig status för siktdjup i Brunnsjön För 26 av 30 provplatser bedömdes statusen avseende kvalitetsfaktorn ”Siktdjup i sjöar” som minst god, och oftast hög, för treårsperioden 2016-2018. Vikasjön, Amungen (Hedemora) och Forssjön erhöll måttlig status. För Brunnsjön klassades siktdjupsstatusen som dålig.


4

Fem stationer i sjöar uppnådde inte god status för klorofyll För 20 av 25 provplatser bedömdes statusen avseende parametern ”Klorofyll” under kvalitets-faktorn ”Växtplankton i sjöar” som minst god, och oftast hög, för treårsperioden 2016-2018. Följande fem stationer uppnådde inte god status: Vikasjön, Brunnsjön, Åsgarn, Forssjön och Bollsjön. Motsvarande bedömning för klorofyll, utförd av Medins Havs- och vattenkonsulter, gav god status för Billudden och Långsandsörarna, måttlig status för Skutskärsverken och hög status för Eggegrund. Mycket litet siktdjup endast i Brunnsjön Under perioden 1990-2018 är det bara i Brunnsjön som siktdjupet oftast varit mycket litet som årsmedelvärde. Detta stämmer bra överens med att Brunnsjön är en av de sjöar som haft högst fosforhalter, vilket indikerar en riklig algproduktion, vilket i sin tur ger mindre siktdjup. Vid elva stationer var siktdjupen i augusti 2018 de största i tidsserierna Statistiskt säkra trender omfattar ökande siktdjup för 19 stationer, varav följande tolv på tre-stjärnig signifikansnivå (p <0,001): Venjansjön, Idresjön, Siljan, Solviken, Storsiljan respektive Rättviken, Långsjön (Romme), Grycken, Gruvsjön, Åsgarn, Forssjön, Bollsjön och Bäsingen. För fem av provplatserna ovan – Idresjön, Siljan, Rättviken, Gruvsjön, Åsgarn och Bollsjön – samt Särnasjön, Siljan, Österviken och kuststationerna var siktdjupen i augusti 2018 tidsseriernas största. De ökande siktdjupen är något förvånande mot bakgrund av att det för flertalet statio-ner finns statistiskt säkra trender mot ökande färgvärden och halter av organiskt material (analy-serat som TOC), vilket tvärtom borde ge lägre siktdjup. Vattenkemi – ljusförhållanden

Brunast vatten i Blålägan, Hyttingsån och Finnhytte-Dammsjön samt klarast i Långsjön och vid Eggegrund Vid de flesta provpunkterna klassades vattnet som måttligt färgat år 2018. Vid nio stationer var det emellertid betydligt färgat. De tre stationerna Blålägan och Hyttingsån samt Finnhytte-Dammsjön fick bedömningen starkt färgat vatten. Svagt färgat vatten noterades både i de övre (Grövlan och Särnasjön) och nedre (Vikasjön, Amungen och dess utlopp samt två av kuststatio-nerna) delarna av avrinningsområdet. Det klaraste vattnet, vilket bedömdes som ej eller obetyd-ligt färgat, förekom vid de båda stationerna Långsjön (Romme) och Eggegrund. Vattnets färg va-rierar normalt till stor del med nederbördsmängd och ytavrinning på så sätt att vattenfärgen ökar under nederbördsrika perioder och tvärtom. Den jämförelsevis låga avrinningen och vatten-föringen under år 2018 medförde därmed att vattenfärgen generellt blev lägre än vanligt. Statistiskt säkerställda trender mot ökande färgvärden vid 36 stationer Vid analys av tidsserier framkom att statistiskt säkra trender mot ökande färgvärden förekom vid 36 stationer, varav sju på den starkaste trestjärniga nivån (p <0,001). Ökande färgvärden (och halter av organiskt material, se nedan) är ett generellt problem i södra och mellersta Sverige och andra länder på samma breddgrad. Flera faktorer som klimatförändringar, minskat nedfall av surt regn och förändrade skogsbruksmetoder kan vara bidragande till den så kallade brunifie-ringen. I Dalälvens avrinningsområde är dock färgvärdena, liksom i flera andra områden, av-klingande under senare år. Vid sex provplatser var t.o.m. 2018 års medelvärde tidsseriens lägsta. Vattenkemi – organiskt material

Generellt låga halter av organiskt material Medelhalterna av organiskt material (analyserat som TOC) var generellt låga år 2018. Fem prov-platser, främst i fjälltrakterna i de övre delarna av Öster- och Västerdalälven, hade mycket låga halter. I delområdet Dalälven var det bara i Långsjön (Romme) som TOC-halten klassades som mycket låg. Måttligt höga halter förekom vid 17 punkter. Endast två stationer, Hyttingsån och


5

Årängsån, fick bedömningen hög halt. Liksom vattnets färg varierar halterna av organiskt material normalt till stor del beroende på nederbördsmängd och ytavrinning på så sätt att TOC-halterna ökar under nederbördsrika perioder. Jämförelsevis låg avrinning och vattenföring år 2018 medförde därmed generellt lägre halter av organiskt material än vanligt. Statistiskt säkerställda trender mot ökande halter av organiskt material vid 42 stationer Vid statistisk analys av tidsserierna framkom att säkerställda trender mot ökande halter av orga-niskt material (analyserat som TOC) förekom vid 42 stationer, varav elva på den starkaste tre-stjärniga nivån (p <0,001). Även dessa ökande trender är en effekt av den så kallade brunifie-ringen (se avsnittet om färgvärden ovan). Statistiskt signifikant minskande trend för TOC i Långsjön I Långsjön, Romme, fanns en statistiskt signifikant minskande trend för organiskt material på trestjärnig nivå. Detta stämmer överens med ökande siktdjup och minskande färg i samma sjö. Dessa trender kan vara kopplade till den luftning av sjöns bottenvatten som sedan år 1991 sker under sommarhalvåret. Vattenkemi – syretillstånd

Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i åtta sjöar Vid knappt 40 % av provplatserna bedömdes syretillståndet som tillfredsställande (syrerikt eller måttligt syrerikt). I Venjansjön, Särnasjön, Orsasjön, Långsjön, Finnhytte-Dammsjön, Åsgarn och Forssjön klassades syretillståndet som svagt. Vid de fyra stationerna Gopen och Svärdsjön samt centrala och södra Runn noterades syrefattigt tillstånd. I de åtta sjöarna Idresjön, Grycken, Vika-sjön, Amungen, Brunnsjön, Gruvsjön, Bollsjön och Bäsingen rådde syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. I flertalet av dessa sjöar var syretillståndet sämst i augusti. I Brunnsjön noterades dock den lägsta syrehalten vid provtagningen från is i mars. Tillfredsställande syreförhållanden under hela perioden 1990-2018 i Siljan och Bottenhavet För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. Under hela denna period har det bara varit tillfredsställande syreförhållanden (syrerikt eller måttligt syrerikt tillstånd) vid de fyra stationerna i Siljan samt vid de fyra stationerna i Bottenhavet. Svagt eller syrefattigt tillstånd i Stora Ulvsjön, Finnhytte-Dammsjön, Orsajön och centrala Runn I Stora Ulvsjön och Finnhytte-Dammsjön har det rått svagt syretillstånd, medan Orsasjön och centrala Runn haft syrefattigt tillstånd som sämst under perioden 1990-2018. Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd under ett eller flera år vid övriga 18 stationer Vid övriga 18 sjöstationer har det under ett eller flera år varit helt eller nästan syrefritt. Vanligast har detta förhållande varit i Idresjön, Grycken, Vikasjön, Amungen, Gruvsjön, Åsgarn och Boll-sjön, där det inträffat under mer än hälften av åren. Vattenkemi – surhetstillstånd

Minst god buffertkapacitet vid 94 % av provplatserna Vid alla provpunkter utom fyra (94 %) var buffertkapaciteten (motståndskraften mot försurning) god eller mycket god vid 2018 års undersökningar, bedömt utifrån årsmedianvärden. I Blålägan, Hyttingsån, Venjansjön och Långsjön bedömdes dock buffertförmågan som svag. Vid bedöm-ning utifrån årslägsta alkalinitet hade Blålägan och Hyttingsån den sämsta motståndskraften mot försurning, vilken bedömdes som ingen eller obetydlig. För Tandån och Görälven samt Väster-dalälven vid Sälen respektive Mockfjärd motsvarade årslägsta alkalinitet mycket svag buffertka-pacitet, medan den för Venjansjön, Idresjön och Långsjön samt ytterligare nio provplatser klas-


6

sades som svag. Vid flertalet provplatser uppmättes den lägsta alkaliniteten i november, men i Blålägan och Hyttingsån noterades låga värden även vid andra provtillfällen under året. Förutom i Blålägan och Hyttingsån noterades pH-värden under 6, vilket innebär risk för biologiska stör-ningar, endast i Görälven. Statistiskt signifikanta trender mot ökande alkalinitet för 35 provplatser Det finns statistiskt signifikanta trender mot ökande alkalinitet för 35 provplatser, varav 22 på trestjärnig nivå (p <0,001). Vid 15 provplatser var t.o.m. 2018 års alkalinitet den högsta i tidsse-rien. En bidragande orsak till ökad buffertförmåga är de senaste två årens jämförelsevis lägre vattenföring, eventuellt i kombination med minskat nedfall av försurande ämnen. En annan van-lig orsak till ökande buffertförmåga är kalkning av sjöar och vattendrag. I Gruvsjön och den strax nedströms belägna Herrgårdsdammen kan emellertid ökningarna under senare år troligen kopp-las till miljöåtgärder vid Garpenbergsgruvan. (Gruvsjön uppvisar även statistiskt säkra trender mot ökande halter av kväve och organiskt material samt minskande fosforhalter.) Den station som uppvisar tydligast ökande buffertkapacitet under perioden 1990-2018 som helhet är Slus-sen, där den årslägsta alkaliniteten ökade från obefintlig under större delen av 1990-talet till >0,20 mekv/l under de senaste elva åren. Orsaken till den ökande buffertkapaciteten vid Slussen är nedläggningen av Falu gruva med tillhörande verksamheter 1992/1993 och därpå följande ef-terbehandlingsåtgärder inom det s.k. Faluprojektet. Vattenkemi – metaller

Gruvdrift orsak till förhöjda metallhalter i områdena kring Falun samt Garpenberg-Fors Vad gäller koppar, zink, kadmium och bly var de förhöjda halterna (ofiltrerade prov, d.v.s. total-halter) koncentrerade till områdena kring Falun samt Garpenberg-Fors. Orsaken till de förhöjda metallhalterna i Falun är de stora mängder gruvavfall från Falu koppargruva som finns i området. Den malmbrytning som pågått i Falu gruva sedan 1000 år upphörde år 1992. Även i Garpen-berg har gruvdrift förekommit sedan mer än 1000 år, och denna gruva är fortfarande aktiv (Boliden Mineral). Medelhalterna av krom, arsenik och nickel var mycket låga eller låga vid samt-liga provpunkter. Statistiskt signifikanta minskande metallhalter för en majoritet av provplatserna Statistiskt signifikanta trender mot minskande medelhalter (totalhalter) på varierande tre- (p <0,001), två- (p <0,01) och enstjärnig (p <0,05) nivå noterades för zink vid 85 % av provplat-serna, för nickel vid 80 %, krom vid 67 %, kadmium vid 63 %, koppar vid 48 % och bly vid 41 % av stationerna. Det finns inte många exempel på tidsserier med statistiskt säkra ökande metallhalter, men i Forsån och Finnhytte-Dammsjön ökade medelhalterna av bly med tvåstjärnig signifikans under perioden 1990-2018. Överskridanden av biotillgängliga zinkhalter vid Slussen och Gruvsjön med nedströms stationer De biotillgängliga medelhalterna av zink överskred år 2018 gränsvärdet (5,5 µg/l som årsmedel-värde) i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter framförallt vid Slussen i Falun och Gruvsjön (både yt- och bottenvatten) i Garpenberg. Nedströms Gruvsjön var de biotillgängliga zinkhalter-na lägre, men fortfarande högre än gränsvärdet vid Herrgårdsdammen, Åsgarn (yt- och botten-vatten), Forssjön (yt- och bottenvatten) samt Forsån. Även i Finnhytte-Dammsjön (yt- och bot-tenvatten) uppströms Gruvsjön överskreds gränsvärdet, så även i centrala Runn (yt- och botten-vatten) nedströms Slussen. Bedömningsgrunden för zink i Östersjön överskreds oftast vid kuststationerna åren 2013-2018 I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter anges 1,1 µg/l som bedömningsgrund för årsmedel-värde av zink i Östersjön. Analyserna av zink i proverna från kuststationerna (B1-B4) görs i ej fil-trerade prov (totalhalter). Med reservation för detta överskreds bedömningsgrunden för zink i både yt- och bottenvatten vid alla fyra stationerna flertalet år under perioden 2013-2018.


7

Överskridande av biotillgänglig kadmiumhalt vid Slussen och Gruvsjön med nedströms stationer De biotillgängliga medelhalterna av kadmium överskred gränsvärdet i Havs- och vattenmyndig-hetens föreskrifter (som varierar med vattnets hårdhet) framförallt vid Slussen i Falun samt Gruv-sjön (både yt- och bottenvatten) och Herrgårdsdammen i Garpenberg. Vid Slussen och i Gruv-sjön (bottenvatten) skedde överskridanden även av maximalt enskilt värde. Nedströms Gruvsjön och Herrgårdsdammen var de biotillgängliga kadmiummedelhalterna lägre, men fortfarande högre än gränsvärdet i Åsgarn (yt- och bottenvatten) och Forssjön (yt- och bottenvatten) samt i Forsån. I Åsgarns bottenvatten skedde överskridande även av maximalt enskilt värde. Som års-medelvärde överskred även den biotillgängliga kadmiumhalten i bottenvattnet i centrala Runn gränsvärdet.

Samtliga kadmiumhalter underskred gränsvärdet för kustvatten åren 2013-2018 I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter är gränsvärdet för kadmium satt till 0,2 µg/l som årsmedelvärde och 0,45-1,5 µg/l (beroende på vattnets hårdhetsklass) som maximal tillåten halt i kustvatten. Analyserna av kadmium i proverna från kuststationerna (B1-B4) görs i ej filtrerade prov (totalhalter). Med reservation för detta underskred samtliga kadmiumhalter under perioden 2013-2018 gränsvärdet med bred marginal.

Överskridande för biotillgänglig koppar i Slussen, Gruvsjöns bottenvatten och Herrgårdsdammen De biotillgängliga medelhalterna av koppar överskred gränsvärdet (0,5 µg/l som årsmedelvärde) i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter vid Slussen i Falun samt Gruvsjön (endast ytvatten) och den strax nedströms belägna Herrgårdsdammen i Garpenberg.

Överskridanden för arsenik är osäkra eftersom filtrering före analys inte ingår i programmet För arsenik överskred 2018 års medelhalter Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrund (0,5 µg/l som årsmedelvärde) i Gruvsjön (både yt- och bottenvatten) samt den strax nedströms belägna Herrgårdsdammen. Om analyserna av arsenik hade gjorts på filtrerade prov hade hal-terna sannolikt varit något lägre, varför dessa överskridanden bör tas ’’med en nypa salt’’. Vattenkemi – organiska miljögifter

Inga överskridanden för nonylfenol, oktylfenol, bisfenol A, triklosan, DEHP eller PFOS Från och med år 2016 analyseras organiska miljögifter i vatten från 0,5 meters djup vid de fem provplatserna Österdalälven vid Gråda, Västerdalälven nedströms Mockfjärd, Dalälven vid Tor-sång respektive Långhag samt Bäsingen. Vid samtliga stationer underskred halterna av nonylfe-nol, oktylfenol, bisfenol A, triklosan, DEHP och PFOS gränsvärden/bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Det kan inte uteslutas att årsmedelvärdet för TBT överskred gränsvärdet I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter anges gränsvärdet för kemisk ytvattenstatus för tri-butyltennföreningar (TBT) till 0,2 ng/l som årsmedelvärde och 1,5 ng/l som maximal tillåten halt. Samtliga värden för TBT var år 2018 lägre än rapporteringsgränsen (1 ng/l), men rapporterings-gränsen är för hög för att kunna utesluta att årsmedelvärdet översteg gränsvärdet. Växtplankton i sjöar och vid kusten

Växtplanktonsamhället påvisade hög näringsstatus i nio sjöar, god respektive måttlig status i vardera fem sjöar och otillfredsställande respektive dålig status i vardera en sjö Vid bedömning i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter erhöll nio sjöar hög näringsstatus, fem sjöar vardera god respektive måttlig status, en sjö otillfredsställande status och en sjö dålig status. Expertbedömningarna (Medins Havs- och vattenkonsulter) stämde väl överens med bedömningarna i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter förutom för Gopen, där totalbiomassans storlek motiverade en sänkning av statusen från hög till god. Liksom 2017 och 2016 var sjön med otillfredsställande status Bollsjön och sjön med dålig status


8

Brunnsjön. Resultaten överensstämmer med vattenkemin som visade interngödning (fosforläck-age från sedimentet vid syrebrist) i Bollsjön och dålig status för fosfor och siktdjup i Brunnsjön. Besvärande stora mängder av blågrönalger i Brunnsjön och G.semen i fyra andra sjöar I Brunnsjön förekom potentiellt giftbildande blågrönalger i sådan mängd att det avråds från att bada i sjön eller låta djur dricka av vattnet. I Gopen, Venjansjön, Svärdsjön och Forssjön förekom nålflagellaten Gonyostomum semen i en mängd som kan ha varit besvärande vid bad. Avvikande växtplanktonsamhälle i Gruvsjön på grund av metallbelastning Gruvsjön uppvisade liksom de båda tidigare åren ett avvikande växtplanktonsamhälle. Artantalet indikerade ingen surhetspåverkan utan avvikelserna är troligen en effekt av att sjön är metallbe-lastad på grund av nuvarande (Boliden Mineral) och tidigare gruvdrift. Hög näringsstatus och mycket liten biovolym vid Eggegrund Växtplankton undersöktes vid fyra kustlokaler utanför Dalälvens mynning i Gävlebukten (Botten-havet) år 2018. Vid bedömning i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter klas-sades den sammanvägda näringsstatusen som måttlig för Billudden, Långsandsörarna och Skut-skärsverken samt hög för Eggegrund. Klorofyllhalterna var låga med undantag av Skutskärsver-ken, där den var måttligt hög. Biovolymen av växtplankton var generellt stor utom vid Egge-grund där den klassades som mycket liten. Metaller i abborre (Runn och Grycken)

Trend mot ökande halter av kvicksilver i abborrmuskel från Runn Medelhalten av kvicksilver (0,23 mg/kg våtvikt) i abborrmuskel från sjön Runn nedströms Falun översteg år 2018 kraftigt det gränsvärde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Medelvärdet var något högre än närmast föregå-ende år, dock lägre än 2015 och 2016 års värden. För perioden 2000-2018 som helhet finns en trend mot ökande halter. Minskande halter av kadmium, krom och nickel, men ökande för bly i abborrlever från Runn Under 2000-talet har medelhalterna av metaller i abborrlever från Runn varierat en hel del och 2018 års resultat var huvudsakligen i nivå med tidigare resultat. För kadmium, krom och nickel kan en viss tendens till minskande medelhalter ses. För bly går utvecklingen huvudsakligen mot ökande medelhalter, men de tre senaste årens halter var jämförelsevis låga. Årets kvicksilverhalt i abborrmuskel från Grycken i samma storleksordning som 2015 I abborrmuskel från Grycken var 2018 års kvicksilverhalt (0,38 mg/kg våtvikt) något högre än 2017 och 2016, men på samma nivå som 2015. Samtliga medelhalter i tidsserien med startår 2012 översteg kraftigt det gränsvärde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Metaller och organiska miljögifter i abborre (övriga stationer)

Endast i Åsgarn underskreds Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för kvicksilverhalt i biota Vid 2018 års undersökning varierade kvicksilverhalterna i abborrmuskel mellan 0,018 och 0,38 mg/kg våtvikt. De högsta halterna noterades i Grycken och Västerdalälven nedströms Mockfjärd, tätt åtföljda av Forssjön. De lägsta halterna uppmättes i Amungen och Finnhytte-Dammsjön samt Gruvsjön och Åsgarn. Med undantag av Åsgarn överskred halterna det gräns-värde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg våtvikt) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Att kvicksilverhalten var högst i Grycken kan bero på att sjön är recipient för en skogsindustri, där eventuellt kvicksilverpreparat tidigare använts som konserveringsmedel för massan. Jämfört med 1996 års resultat var 2018 års kvicksilverhalter oftast högre.


9

Kvicksilverhalterna i ”gruvsjöarna” Gruvsjön och Åsgarn paradoxalt nog avvikande låga Gruvsjön och Åsgarn, som är recipienter för gruvverksamhet, utmärker sig med sina avsevärt mycket lägre kvicksilverhalter i abborrmuskel jämfört med övriga platser. Förhållandet ligger i lin-je med teorin att zink på något sätt verkar antagonistiskt mot kvicksilver vid upptaget i fisken. Mer än dubbelt så höga kopparhalter jämfört med tidigare i Finnhytte-Dammsjön och Gruvsjön För de metaller där resultat från tidigare undersökningar finns (1996, 2001 och 2006), vilket gäl-ler bly, kadmium, koppar och zink kan konstateras att 2018 års halter av bly och kadmium i ab-borrlever oftast var något lägre eller på samma nivå. För zink och särskilt koppar gällde att 2018 års halter var något högre än tidigare. Störst var skillnaden för Finnhytte-Dammsjön och Gruv-sjön, där 2018 års kopparhalter var mer än dubbelt så höga som 2006. Halterna av främst bly, kadmium och koppar klart högst i abborrlever från Gruvsjön Halterna av främst bly, kadmium och koppar var klart högst i abborrlever från Gruvsjön, som är recipient för gruvverksamhet. Även 2006 års kadmiumhalt i centrala Runn var jämförelsevis hög. Gruvsjöns abborrar har ofta även haft den högsta zinkhalten, men för denna metall har halterna varit nästan lika höga i Åsgarn samt i centrala Runn, Finnhytte-Dammsjön, Forssjön och Bäsingen år 2006. Gränsvärdet för PBDE överskreds vid tre av stationerna Två olika bromerade difenyletrar (PBDE) förekom i halter över rapporteringsgränsen (0,05 µg/kg våtvikt) i abborrmuskel. Det gällde BDE-47 i Västerdalälven nedströms Mockfjärd (0,05 µg/kg våtvikt), Dalälven vid Långhag (0,05 µg/kg våtvikt) och Bäsingen (0,08 µg/kg våtvikt) samt BDE-99 i Bäsingen (0,08 µg/kg våtvikt). Vid dessa provplatser överskreds således det gränsvärde för biota (0,0085 µg/kg våtvikt som summan av BDE-28, -47, -99, -100, -153 och -154) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Sedimentkemi

Svarta skikt i sedimentet påvisar historisk syrebrist vid fem provplatser, men i centrala Runn var sedimentet svart även vid sedimentytan Svarta skikt av sulfider, vilket avspeglar perioder av syrebrist, förekom i Gopen (15-18 cm), cen-trala (0-31 cm) och södra (12-33 cm) Runn, Amungen (12-20 cm) och Gruvsjön (20-23 cm). De svarta inslagen noterades främst i djupare sedimentskikt (ca 15-35 cm), vilket antyder att syre-brist förekommit i förindustriell tid. I centrala Runn var sedimentet svart även i de översta skik-ten, vilket antyder att syrebrist förekommer än idag. Generellt mycket låga eller låga halter av fosfor och kväve Jämfört med lokala bedömningsgrunder klassades halterna av kväve och fosfor generellt som mycket låga eller låga i ytsedimentet (0-1 cm). Venjansjön, Långsjön och Gopen samt nordvästra och centrala Runn hade medelhöga fosforhalter. Vid jämförelse av 2018 års resultat med tidi-gare års data (1996 och 2006) var halterna ofta snarlika mellan åren. Detta gällde både halter normaliserade till organiskt material (glödgningsförlust) och ej normaliserade halter. Mycket höga metallhalter förekom i områdena kring Garpenberg och Falun Mycket höga metallhalter i ytsediment (0-1 cm) förekom i Gruvsjön (bly, kadmium, koppar, krom, zink) och den nedströms belägna Åsgarn (koppar, zink) i området Garpenbergsån-Forsån samt nordvästra (koppar, zink), centrala (koppar, zink) och södra (koppar) Runn i Falun. I dessa sjöar noterades även höga halter i Gruvsjön (arsenik) och Åsgarn (bly, kadmium, krom) samt nordvästra (bly, kadmium, kvicksilver), centrala (kadmium) och södra (kadmium, zink) Runn. Både i områdena kring Garpenberg och Falun har gruvdrift förekommit i minst 1000 år och Garpenbergsgruvan är fortfarande aktiv.


10

Höga metallhalter i ytterligare sjöar Övriga sjöar med höga metallhalter var Finnhytte-Dammsjön (arsenik, bly, koppar, zink), Forssjön (kadmium, koppar, kvicksilver, zink) och Bollsjön (koppar, zink) i området Garpenbergsån-Forsån samt Amungen (krom, nickel), Vikasjön (koppar, zink), Grycken (koppar, kvicksilver), Ljustern (zink), Gopen (nickel) och Stora Ulvsjön (zink). Vid jämförelse av 2018 års metallhalter i ytsediment (0-1 cm) med naturlig, ursprunglig halt i sjöar var avvikelsen för ovan nämnda metaller oftast mycket stor. Gränsvärden för bly, kadmium och koppar överskreds vid tio, tolv respektive elva stationer Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för bly och blyföreningar överskreds ett eller flera av åren i Stora Ulvsjön, Grycken, nordvästra, centrala och södra Runn samt Ljustern, Finnhytte-Dammsjön, Gruvsjön, Åsgarn och Forssjön. Motsvarande gränsvärde för kadmium och kad-miumföreningar överskreds ett eller flera av åren i Stora Ulvsjön, Gopen, Vikasjön, nordvästra, centrala och södra Runn samt Ljustern, Finnhytte-Dammsjön, Gruvsjön, Åsgarn, Forssjön och Bollsjön. Gränsvärdet för koppar och kopparföreningar (normaliserat till 5 % TOC) överskreds år 2018 (TOC analyserades inte 1996 och 2006) i Grycken, Vikasjön, nordvästra, centrala och södra Runn samt Amungen, Finnhytte-Dammsjön, Gruvsjön, Åsgarn, Forssjön och Bollsjön. Halverad nickelhalt i Amungen och fördubblad zinkhalt i Gruvsjön mellan åren 1996 och 2018 Vid jämförelse med tidigare undersökningar (1996 och 2006) var 2018 års metallhalter oftast på samma nivå. Variationen mellan provplatserna var snarlik även efter normalisering av halterna till organiskt material (glödgningsförlust, eftersom detta var den enda variabel som analyserades alla tre undersökningsåren). De största skillnaderna mellan åren var halverad nickelhalt i Amungen och fördubblad zinkhalt i Gruvsjön mellan åren 1996 och 2018. Halterna av antracen, fluoranten och TBT lägre än Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden I Bäsingens ytsediment (0-1 cm) underskred halterna av PAH-föreningarna antracen och fluoran-ten samt tributyltenn (TBT) gränsvärden för kemisk ytvattenstatus (sediment) i Havs- och vatten-myndighetens föreskrifter. Hög fluorenhalt i Bäsingens ytsediment jämfört med fördelning i marina sediment Vid jämförelse av uppmätta halter av PAH-föreningar i Bäsingens ytsediment (0-1 cm) med för-delningen av organiska miljögifter i marina sediment (tabell på Naturvårdsverkets hemsida) var halterna av fenantren, fluoranten och pyren samt summan PAH-M (fem PAH med medelhög molekylvikt) medelhöga, medan fluorenhalten var hög. Övriga halter av PAH-föreningar som gick att bedöma var mycket låga eller låga. Kiselalger

Hög näringsstatus vid nio av 15 lokaler Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Lo-kalerna i de övre delarna av Dalälvens avrinningsområde samt Hyttingsån och Faluån (Grycken inlopp) i den nedre delen visade klass 1, hög status. Lokalerna i Görälven och Faluån (Grycken inlopp) låg dock nära respektive relativt nära gränsen till klass 2, god status.

God näringsstatus vid fyra lokaler, men tecken på stört kiselalgssamhälle i Herrgårdsdammen I klass 2, god status, hamnade lokalerna i Faluån (Varpan utlopp), Långshytteån, Garpenbergsån (Herrgårdsdammen) och Årängsån. IPS-indexet i Varpan utlopp hamnade relativt nära gränsen till hög status, medan Långshytteån låg mycket nära gränsen till måttlig status. För Faluån (Varpan utlopp) styrks bedömningen god status av att mängden näringskrävande och andelen organiskt föroreningstoleranta kiselalger var svagt förhöjd. Vid Herrgårdsdammen var antalet räknade arter och diversiteten extremt låg, vilket indikerar en störning i kiselalgssamhället. Möj-liga orsaker kan t.ex. vara stora variationer i vattenföring eller någon miljögiftspåverkan.


11

Måttlig näringsstatus i Ljusterån och Broån Lägst IPS-index i undersökningen hade lokalerna i Ljusterån och Broån, vilka låg i den sämre de-len av klass 3, måttlig status. Särskilt Broån, som hade mycket stor andel kiselalger som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening, ligger i riskzonen för att hamna i klass 4, otill-fredsställande status. Sura förhållanden i Blålägan och Hyttingsån och måttligt sura i Rotälven Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattnet och de flesta lokalerna bedöm-des antingen ha nära neutrala eller alkaliska förhållanden, d.v.s. ingen surhetspåverkan förelåg. Lokalen i Görälven låg dock relativt nära gränsen mot måttligt surt. Rotälven visade måttligt sura förhållanden, medan Blålägan och Hyttingsån hamnade i sura förhållanden. Bottenfauna

Oftast god eller hög näringsstatus, men måttlig i Forssjön och otillfredsställande i Åsgarn Samtliga tio sjöar uppvisade en god eller hög status med avseende på näringspåverkan, utom Forssjön och Åsgarn, där statusen var måttlig respektive otillfredsställande. De flesta sjöar uppvi-sade en liknande status som vid tigare undersökningar åren 1996, 2006 och 2012. Dock var sta-tusen kraftigt förbättrad i Bäsingen och något förbättrad i Forssjön år 2018. Dessa skillnader förklaras snarare av ett större underlag vid 2018 års utvärdering än faktiska skillnader i vatten-kvalitet. Syrefattigt i de djupaste delarna av sju av tio sjöar Tillståndet i bottenvattnet varierade mellan syrerikt i Bäsingen, måttligt syrerikt i de grundare sjöarna Forssjön och Åsgarn, och syrefattigt i övriga sju sjöar. Problemen i dessa sjöar ska inte överdrivas, eftersom ett svagt syretillstånd endast föreligger i de djupaste delarna av sjön. Detta innebär oftast att endast en begränsad del av sjöarnas vattenvolym och och botten är negativt påverkad, och sannolikt endast under delar av året. Missbildningar hos fjädermygglarver indikerar miljögiftspåverkan i främst Grycken och Runn Missbildade mundelar hos fjädermygglarver indikerar påverkan från miljögifter i bottensedimen-tet. I framför allt Grycken och Runn påträffades fler missbildade individer än vad som kan be-dömas som naturligt. (Grycken är recipient för en skogsindustri, medan Runn är belastad av tidi-gare gruvdrift samt gruvavfall.) Nätprovfiske

Totalt fångades 16 arter, varav en rödlistad I juli och augusti 2018 provfiskades sju sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Totalt fångades 16 arter. Den rödlistade (NT) arten lake noterades i Idresjön. Från otillfredsställande till god status med avseende på fisk Bland de provfiskade sjöarna bedömdes fångsten spegla god ekologisk status med avseende på fisk i tre fall (Gruvsjön, Grycken och Åsgarn). Övriga sjöar klassificerades till måttlig (Finnhytte-Dammsjön, Forssjön och Långsjön) eller otillfredsställande (Idresjön) status.

DALÄLVEN 2018 – Bakgrund

12

BAKGRUND

Inledning

På uppdrag av Dalälvens Vattenvårdsförening utförde SYNLAB (f.d. ALcontrol AB) i samarbete med Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2018 års undersökningar av vattenmiljön i sjöar och vattendrag inom Dalälvens avrinningsområde samt i kustvattnet i Gävlebukten (Bottenhavet). Årets undersökningar omfattade de årligen återkommande momenten vattenkemi, växtplankton och metaller i abborre (Runn och Grycken). Dessutom utfördes undersökningar, som bara görs vart sjätte år, avseende metaller och organiska miljögifter i abborre från ytterligare fem stationer, sediment, kiselalger, bottenfauna och nätprovfiske. Undersökningarna följde det nyligen revide-rade kontrollprogrammet som gäller från och med 1 januari 2016. År 2018 var det tredje året som SYNLAB (f.d. ALcontrol) ansvarade för undersökningarna, som tidigare år utförts i regi av Svensk MKB (Lennart Lindeström). Bilagorna 9-16 saknas i den tryckta rapporten och finns istäl-let på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (http://www.dalalvensvvf.se/). Samordnade undersökningar i regi av Dalälvens Vattenvårdsförening påbörjades år 1990. Med-lemmar i Dalälvens Vattenvårdsförening är kommuner, företag och organisationer verksamma inom Dalälvens avrinningsområde. Syftet med undersökningarna är enligt kontrollprogrammet att på ett kostnadseffektivt sätt följa recipienternas (recipient = mottagare av utsläpp) miljötill-stånd. Kontrollen beskriver inte i första hand vilken påverkan som enskilda anläggningar har, utan hur den samlade påverkan ser ut. Följande personer medverkade vid 2018 års undersökningar: • Jörgen Dahlin, Dahlin Miljökonsult – sekreterare i Dalälvens Vattenvårdsförening,

• Ann-Louise Haglund, Länsstyrelsen i Dalarnas län – uppgifter om utsläpp från punktkällor,

• Per Wallenborg och Krister Bood, SYNLAB – provtagning av vatten, växtplankton, kiselalger och sediment,

• Krister Bood, Magnus Bergström, Olivia Lagergren, Björn Thiberg, Per Wallenborg och Krister Bood, SYNLAB – provtagning av bottenfauna,

• Ragnar Bergh, Mikael Forssén, Ylva Meissner och Elin Törnäng, Medins Havs- och Vatten-konsulter AB – riktat provfiske efter abborre,

• Ragnar Bergh, Mikael Forssén, Ylva Meissner och Elin Törnäng, Medins Havs- och Vatten-konsulter AB – nätprovfiske,

• Ina Bodin, Mikael Forssén, Ingrid Hårding, Annika Liungman och Malin Mohlin, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – artbestämning och utvärdering av växtplankton,

• Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – artbestämning och utvärdering av kiselalger,

• Ulf Ericsson, Martin Liungman och Mikaela Sandgathe, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – artbestämning och utvärdering av bottenfauna,

• Ragnar Bergh, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – utvärdering av metaller i abborre (Runn och Grycken),


13

• Mikael Forssén och Jessica Lindborg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – preparering av prov för undersökning av metaller i abborre (Runn och Grycken),

• Robert Rådén, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – utvärdering av nätprovfiske,

• Jenny Palmkvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB – åldersanalys av abborrar,

• Håkan Olofsson, SYNLAB – framställning av GIS-kartor,

• Caroline Svärd och Susanne Holmström, SYNLAB – kvalitetsgranskning av rapport,

• Ann-Charlotte Norborg Carlsson, SYNLAB – projektledning, utvärdering av vatten- och se-dimentkemi, metaller och organiska miljögifter i abborre samt rapportskrivning.

Medlemmar

Dalälvens Vattenvårdsförening (DVVF) hade följande medlemmar år 2018: • AB Borlänge Energi,

• AB Dalaflyget,

• Arctic Paper Grycksbo AB,

• Avesta VA och Avfall AB,

• Boliden Mineral AB,

• Dala Vatten och Avfall AB,

• Dalarnas Vattenregle-ringsföretag,

• Erasteel Kloster AB,

• Falu Energi och Vatten AB,

• Fiskarhedens Trävaru AB,

• Försvarsmakten,

• Gagnefs Teknik AB,

• Gävle Vatten AB,

• Heby kommun,

• Hedemora Energi AB,

• Leksands Vatten AB,

• LRF, Länsförbundet,

• Moelven Dalaträ AB,

• Moravatten AB,

• Nedre Dalälvens Intres-seförening,

• NODAVA AB,

• Orsa Vatten & Avfall AB,

• Outokumpu Stainless AB, Avesta Works,

• Rättvik Vatten och Av-fall AB,

• Sala kommun,

• Sandvikens Energi och Vatten AB,

• Skogsstyrelsen,

• Slotts Lax AB,

• SSAB EMEA AB,

• Stora Enso AB,

• Stora Enso Fors AB,

• Stora Enso Paper AB, Kvarnsvedens bruk,

• Stora Enso Pulp AB, Skutskär,

• Stöten i Sälen AB,

• Swedcote AB,

• Säters kommun,

• Tierp Energi och Miljö AB,

• Tuna-Hästbergs Fas-tigheter AB,

• Vansbro Teknik AB,

• Vatten & Avfall i Ma-lung-Sälen AB,

• Älvdalens Vatten och Avfall AB och

• Älvkarleby kommun.


14

Målsättning

Syftet med det samordnade recipientkontrollprogrammet är att:

• belysa miljöeffekterna av utsläpp och föroreningar,

• undersöka samband mellan miljöns tillstånd och eventuella förändringar som uppstått till följd av utsläpp och föroreningar,

• följa långsiktiga förändringar och trender av miljöpåverkan för Dalälvens avrinningsområde,

• åskådliggöra större transporter av näringsämnen och miljögifter,

• åskådliggöra belastningar från enstaka större föroreningskällor,

• ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål med precise-ringar och 24 etappmål. Generationsmålet visar inriktningen på vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska uppnås. Generationsmålet är vägledande för miljöar-betet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna ska förtydliga vad miljökvalitetsmålen innebär och används även som kriterier vid uppföljning av målen. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. (Texten om miljömål hämtades främst från http://www.miljomal.se/.) I den årliga uppföljningen beskrivs de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitets- och etappmålen. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen. Ansvaret för hela samordningen av miljömålsuppföljningen åligger Naturvårdsverket. Nästan 30 olika svenska myndigheter ska arbeta inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås och de flesta ska rapportera om sitt arbete till regeringen i sina årsredovisningar. Miljömålsarbetet bedrivs även på regional och lokal nivå. Na-turvårdsverket har ansvar för samordning av uppföljningen av sju av miljökvalitetsmålen (bland annat ”Bara naturlig försurning”) och Havs- och vattenmyndigheten för tre (”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”). Ansva-ret för samordning av uppföljningen av ”Giftfri miljö” åligger Kemikalieinspektionen.

De svenska miljömålen (illustration: Tobias Flygar)


15

Sjöar och vattendrag berörs främst av följande fyra nationella miljökvalitetsmål: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall beva-ras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eko-logiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på männi-skors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i mark-förlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av natur-ligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Följande nationellt miljökvalitetsmål är det som främst berör kust och hav: Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevel-sevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en långsiktigt hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla om-råden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2000/60/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Detta ramdirektiv för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom den så kal-lade Vattenförvaltningsförordningen, har målet att alla vattenförekomster ska uppnå minst ”god ekologisk status” till år 2021 eller 2027 (för de med dispens). Utgångspunkten för att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster är bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer (biolo-giska, hydromorfologiska med flera) och dess underliggande parametrar (bottenfauna, växt-plankton med flera). Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfreds-ställande och dålig. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdspro-gram tas fram. Arbetet med vattenförvaltning bedrivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den första cykeln avslutades år 2009, följande år 2015, och den därpå följande kommer att avslutas år 2021. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 2009 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av Sveriges fem vattendistrikt. Nu aktuella förvaltningsplaner och åtgärdsprogram gäller för perioden 2016-2021. Förvaltningspla-nen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm.


16

Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljö-kvalitetsnormerna uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sist-nämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll.

Fulan (station 2, foto: Böril Jonsson, Allumite Konsult AB)

DALÄLVEN 2018 – Avrinningsområdet

17

AVRINNINGSOMRÅDET

Orientering

Dalälvens avrinningsområde omfattar knappt 29 000 km2. Dalarnas län har 15 kommuner, varav bara två - Ludvika och Smedjebacken - inte ligger inom avrinningsområdet. Avrinningsområdets nedersta del berör även Uppsala län (Heby, Tierps och Älvkarleby kommuner) och Gävleborgs län (Sandvikens och Gävle kommuner). En mindre del av avrinningsområdet i nordväst tillhör Norge. Avrinningsområdets utbredning och provtagningsstationernas placering framgår av kartan i Fi-gur 1. För identifiering av punkterna se Tabell 1. I den nordvästra delen av avrinningsområdet ligger Grövelsjön som delvis ligger på den norska sidan av gränsen. Grövelsjön mynnar i Grövlan, som rinner åt sydost. Grövlan rinner ut i Storån, som ansluter norrifrån, och strax före utloppet i Storån ligger station 10 (Grövlan). I Idre rinner Storån ut i den långsmala Idresjön (station S2). Där Idresjön övergår i Österdalälven ligger station 9 (Idre). Via Älvrosfjorden, Kringelsfjorden, Hedarfjorden och Brossöfjorden rinner vattnet vidare till Särnsjön (station S3). Från Särnsjön rinner Österdalälven vidare åt sydost via Trängseldam-men. Före Trängseldammens utlopp tillkommer Granån norrifrån. Till Granån tillförs vatten från bland annat Blålägan (station 13A) som rinner genom Älvdalens skjutfält.

Figur 1. Provtagningsplatser i gällande program för samordnad recipientkontroll i Dalälvens avrin-ningsområde (från och med år 2016). För identifiering av punkterna se Tabell 1. Lantmäteriet år 2019.


18

Tabell 1. Provtagningsplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018 samt undersökningsmoment (V = vattenkemi, P = växtplankton, K = kiselalger, B = bottenfauna, F = nätprovfiske, M = miljögifter i abborre, S = sediment). Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT 90, 2,5 gon V och anger stationen för provtagning av vattenkemi, växtplankton och sediment. För öv-riga moment gäller andra koordinater (se metodikbilagan). Provtagningsplatserna är placerade i upp- till nedströms ordning

Station

Namn

Kommun

X-koordinat

Y-koordinat

Moment

Österdalälven

10 Grövlan Älvdalen 6872597 1334398 V, K

S2 Idresjön Älvdalen 6863212 1338890 V, P, B, F, S

9 Idre Älvdalen 6860339 1345789 V

S3 Särnasjön Älvdalen 6845433 1359568 V, P, B, S

13A Blålägan Älvdalen 6832661 1382935 V, K

12 Rot Älvdalen 6794839 1404304 V

13 Rotälven Älvdalen 6794611 1404817 V, K

15 Oxberg (f.d. Evertsberg) Älvdalen 6779342 1411919 V, K

16B Mora/Spjutmo Mora 6775115 1419988 V

17 Oreälven Orsa 6781986 1438182 V

S6 Orsasjön Orsa 6772560 1432521 V, P, S

S4A Siljan, Solviken Mora 6756945 1438271 V, S

S4B Siljan, Storsiljan Leksand 6747261 1448370 V, P, (B)*, S

S4C Siljan, Rättviken Rättvik 6750194 1456705 V, S

S4D Siljan, Österviken Leksand 6742371 1453064 V, S

18 Gråda Gagnef 6721197 1457747 V, M

Femundselva/Trysilelva/Klarälven

K1 Tandån (rinner till Norge) Malung-Sälen 6785477 1338279 V, K

Västerdalälven

1B Görälven Malung-Sälen 6801953 1346287 V, K

2 Fulan Malung-Sälen 6802255 1353495 V, K

2A Sälen Malung-Sälen 6784121 1363575 V

5 Yttermalung Malung-Sälen 6719680 1391009 V

S1 Venjansjön Mora 6753753 1403501 V, P, S

6 Vanån Vansbro 6711518 1413952 V

7 Dala-Järna Vansbro 6714562 1420590 V

8 Mockfjärd Gagnef 6707650 1450112 V

8B Mockfjärd nedströms Gagnef 6710900 1455200 V, M

Dalälven

19 Forshuvud Borlänge 6713491 1478761 V

22A Hyttingsån Borlänge 6701006 1470690 V, K

22D Gruvbäcken Borlänge 6690322 1466589 V

S8 Stora Ulvsjön Säter 6691147 1480320 V, P, S

S9 Långsjön (Romme) Borlänge 6699760 1483835 V, P, B, F, S

22 Tunaån Borlänge 6704325 1481458 V

23 Torsång Borlänge 6704998 1486238 V, (M)**

*Siljan provtogs våren 2019. **Vid Torsång fanns inga abborrar.


19

Tabell 1 (fortsättning). Provtagningsplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrin-ningsområde år 2016 samt undersökningsmoment (V = vattenkemi, P = växtplankton, K = kiselalger, B = bottenfauna, F = nätprovfiske, M = miljögifter i abborre, S = sediment). Koordinater är angivna en-ligt Rikets nät, RT 90, 2,5 gon V och anger stationen för provtagning av vattenkemi, växtplankton och sediment. För övriga moment gäller andra koordinater (se metodikbilagan). Provtagningsplatserna är placerade i upp- till nedströms ordning

Station

Namn

Kommun

X-koordinat

Y-koordinat

Moment

Dalälven (forts.)

S14 Svärdsjön Falun 6738960 1506004 V, P, S

27 Hosjöns utl. (f.d. Sundbornsån) Falun 6719149 1495484 V

S11 Gopen Falun 6733737 1475245 V, P, B, S

24 Grycken inlopp Falun 6729460 1482379 V, K

S12 Grycken Falun 6727585 1484301 V, P, B, F, M, S

25 Varpan utlopp Falun 6723464 1489007 V, K

26 Slussen Falun 6719912 1491695 V

S15 Vikasjön Falun 6709630 1494838 V, P, S

S16A Runn, NV Falun 6718870 1492440 V, S

S16B Runn, C Falun 6716184 1494961 V, P, B, M, S

S16C Runn, S Borlänge 6709683 1490759 V, S

29 Långhag Säter 6697624 1494997 V, M

S17 Ljustern Säter 6690601 1495125 V, P, S

28 Ljusterån Säter 6695802 1494977 V, K

S19 Amungen (Hedemora) Hedemora 6701900 1509279 V, P, M, S

30 Amungens utl. (f.d. Långshytteån) Hedemora 6699794 1508707 V, K

S20 Brunnsjön Hedemora 6684154 1508465 V, P, S

31 Broån Hedemora 6683172 1510948 V, K

S22 Finnhytte-Dammsjön Hedemora 6689253 1522746 V, P, B, F, M, S

S23 Gruvsjön Hedemora 6686633 1521774 V, P, B, F, M, S

34A Herrgårdsdammen Hedemora 6684663 1522181 V, K

S24 Åsgarn Avesta 6679321 1525931 V, P, B, F, M, S

S25 Forssjön Avesta 6676156 1528310 V, P, B, F, M, S

34 Forsån Avesta 6674659 1527355 V

S26 Bollsjön Avesta 6671915 1528050 V, P, S

S27 Bäsingen Avesta 6670720 1531250 V, P, B, M, S

35 Näs bruk Avesta 6673171 1537567 V

36 Årängsån Avesta 6675960 1537876 V, K

37 Gysinge Sandviken 6685830 1559688 V

38 Älvkarleby Älvkarleby 6717106 1589789 V

Bottenhavet

B1 Billudden Älvkarleby 6728365 1592468 V

B2 Långsandsörarna Älvkarleby 6729266 1596409 V

B3 Skutskärsverken Älvkarleby 6728649 1587299 V

B4 Eggegrund Gävle 6733840 1595144 V


20

Strax norr om Älvdalen, precis uppströms tillflödet Rotälvens (heter Rotnen på Lantmäteriets Kar-tex-karta) mynning i Österdalälven, ligger provpunkt 12 (Rot). Bara cirka 500 m österut ligger station 13 (Rotälven) strax före Rotnens mynning i Österdalälven. Vid Oxberg får Österdalälven tillrinning västerifrån från Oxbergssjön och den uppströms belägna Dysån. Strax före Oxbergs-sjöns utlopp i Österdalälven ligger station 15 (Oxberg, f.d. Evertsberg). Österdalälven vidgas här till Spjutmosjön. Där Spjutmosjön smalnar av och återgår till att kallas Österdalälven är station 16B (Mora/Spjutmo) belägen. I Mora mynnar Österdalälven i sjön Siljan. Siljan tillförs vatten norr-ifrån från Orsasjön (station S6). I Orsa mynnar Oreälven i Orsasjön. Cirka tre kilometer uppströms Orsa ligger station 17 (Oreälven). Siljan provtas vid fyra platser - S4A (Siljan, Solviken) i sjöns nordvästra del, S4B (Siljan, Storsiljan) i den centrala delen, S4C (Siljan, Rättviken) i sjöns östra del och S4D (Siljan, Österviken) i sjöns södra ände. I Leksand rinner Siljan ut i Österdalälven och pas-serar samhället Insjön. Några kilometer uppströms Gagnef passerar Österdalälven station 18 (Gråda). I Djurås sammanflödar Österdalälven med Västerdalälven. Den provtagningsstation som ligger längst uppströms i Västerdalälven är 1B (Görälven). Detta vattendrag heter på Lantmäteriets Kartex-karta Ljöran och rinner in från Norge norr om Tran-strandsfjällen. Knappa milen nedströms station 1B vid Fulunäs rinner Ljöran och Fulan, som kommer norrifrån, ihop till Västerdalälven. Station 2 (Fulan) ligger strax före sammanflödet. Längre nedströms passerar Västerdalälven station 2A (Sälen). Västerdalälven passerar därefter Transtrand, Lima och Malung. En dryg mil nedströms är station 5 (Yttermalung) belägen. Så småningom når Västerdalälven Vansbro, där tillskott från Vanån sker norrifrån. Station 6 (Vanån) är placerad precis före sammanflödet. Delavrinningsområdet Vanån präglas av den stora Ven-jansjön (station S1). En dryg mil nedströms Vansbro ligger station 7 (Dala-Järna), där Västerdaläl-ven passerar Dala-Järna. I Mockfjärd sker provtagning vid station 8 (Mockfjärd) uppströms sam-hället och station 8B (Mockfjärd nedströms) nedströms samhället. Station 8 ingår även i det nationella miljöövervakningsprogrammet, och provtas av extern provtagare, medan station 8B ingår i programmet för samordnad recipientkontroll från och med år 2016. Efter sammanflödet med Österdalälven benämns vattendraget Dalälven. Norr om Borlänge ligger station 19 (Forshuvud). Söder om Borlänge vid Stora Tuna sker tillrinning från Tunaån. Uppströms i Tunaåns avrinnings-område ligger station 22A (Hyttingsån). I en annan gren uppströms i Tunaån finns station 22D (Gruvbäcken). Längre nedströms i detta delavrinningsområde ligger Stora Ulvsjön (station S8). Närmare utloppet i Dalälven sker tillskott från bland annat Långsjön (Romme, station S9). I Lång-sjöns djuphåla (23 m) finns sedan april 1991 en anläggning som pumpar ned luft under det temperatursprångskikt som utvecklas i lite djupare sjöar under sommaren (hypolimnion-luft-ning). Syftet med luftningen är att motverka det läckage av fosfor från sedimentet som kan upp-stå i en syrefri miljö. Luftningen pågår fyra timmar per dygn (kl 22.00 – kl 02.00) från tidig sommar till sen höst. (Källa för uppgifterna om luftningen i Långsjön är Ljusteräng 2016.) Före utloppet i Dalälven ligger station 22 (Tunaån). Efter tillförseln från Tunaån passerar Dalälven Tor-sång (station 23). Några hundra meter nedströms Torsång har sjön Runn sitt utlopp. I nordost får Runn tillrinning från Sundbornsån, som bland annat avvattnar Svärdsjön (station S14). Precis vid utloppet i Runn, vid utloppet av Hosjön, ligger station 27 (Hosjöns utlopp, f.d. Sundbornsån). I nordväst får Runn tillskott från ett avrinningsområde, där bland annat Gopen (station S11) ligger. I Grycksbo längre nedströms är station 24 (Grycken inlopp) placerad. Provtagning sker även i centrala Grycken (S12). Vattnet från Grycken rinner vidare till sjön Varpan, vid vars utlopp station 25 (Varpan ut-lopp) är belägen. Från Varpan förs vattnet vidare genom Falun till Tisken, som är en vik i Runns nordvästra ände. Vid Tiskens utlopp ligger station 26 (Slussen). I Runn ingår tre stationer i kon-trollprogrammet - S16A (Runn NV), S16B (Runn C) och S16C (Runn S). I sydost sker tillförsel av vatten från Vikasjön (station S15).


21

Någon mil längre nedströms i Dalälven ligger station 29 (Långhag) strax före Ljusteråns utlopp i Dalälven. Ljusterån avvattnar bland annat sjön Ljustern (station S17) vid Säter. En kilometer uppströms Ljusteråns utlopp i Dalälven ligger station 28 (Ljusterån). Ytterligare några mil nedströms i Dalälven sker tillrinning från Långshytteån (station 30) och den uppströms belägna sjön Amungen (station S19). Ännu längre nedströms passerar Dalälven några kilometer öster om Hedemora. Väster om sam-hället ligger Brunnsjön (station S20). Brunnsjöns utlopp i Dalälven (Håvran) heter Broån och där tas prover vid Brunna (station 31). Efter att ha passerat Avesta mynnar Dalälven i sjön Bäsingen (station S27). I nordväst tar Bäsingen emot vatten från Forsån, som i sin övre sträckning heter Garpenbergsån. I området kring Garpenberg ligger provtagningsstationer i Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23) och Herrgårdsdammen (34A). En dryg halvmil längre nedströms tas prover vid stationer i sjön Åsgarn (S24), Forssjön (S25), Forsån (34) och Bollsjön (S26). Bollsjön mynnar i Bäsingen. Efter att ha passerat Bäsingen rinner Dalälven vidare till Bysjön. Strax före inloppet i Bysjön ligger station 35 (Näs bruk). Norrifrån får Bysjön tillrinning från Årängsån (station 36). Strax efter Bysjön rinner Dalälven på gränsen mellan Dalarnas och Uppsala län. På sin väg mot Bottenhavet passerar sedan Dalälven Färnebofjärden och Hedesundafjärden, som huvudsakligen tillhör Gäv-leborgs län. På sträckan mellan dessa fjärdar är station 37 (Gysinge) belägen. Efter att ha runnit vidare genom bland annat Brokfjärd, Bramsöfjärden, Untrafjärden och Storfjärden passerar Dalälven Älvkarleby (station 38). Denna station ingår även i det nationella miljöövervakningspro-grammet. Älvkarleby tillhör Uppsala län. Dalälven mynnar i Gävlebukten (Bottenhavet) vid Skut-skär. I Gävlebukten (Bottenhavet) ingår fyra stationer i kontrollprogrammet – Billudden (B1), Långsandsörarna (B2), Skutskärsverken (B3) och Eggegrund (B4).

Dalälven vid Älvkarleby (station 38, foto: Böril Jonsson, Allumite Konsult AB)


22

Markanvändning

Dalälvens avrinningsområde har en befolk-ning på 252 537 personer, varav 197 708 personer (78 %) bor i tätort och 54 829 personer (22 %) bor utanför tätort (SCB 2008). Avrinningsområdet, som vid Dalälvens myn-ning i Bottenhavet är knappt 29 000 km2, domineras av skogs- och myrmark. Dessa markslag utgör tillsammans 83 % av områ-det, medan jordbruksmarkens andel endast är 3 % (Figur 2). Detta innebär att skogs-bruket har en central betydelse för vatten-kvaliteten i Dalälvens avrinningsområde. Andelen vattenyta är drygt 6 %. I begreppet ”övrig mark” ryms till exempel industriom-råden, vägar, golfbanor och flygplatser.

Figur 2. Markanvändning i Dalälvens avrin-ningsområde (uppgifter från SMHI:s Vatten-Web, 2019-06-11).

Föroreningskällor

Punktkällor

Avrinningsområdets utsträckning samt punktkällornas läge framgår av kartan i Figur 3. För iden-tifiering av punktkällorna se Tabell 2 (industrier och företag) och Tabell 3 (kommunala av-loppsreningsverk). I Dalälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala avloppsreningsverk (Tabell 3), varav de största är Främby i Falun (utsläpp till Runn), Borlänge (utsläpp till Dalälven), Krylbo i Avesta (utsläpp till Dalälven), Skutskär i Älvkarleby (utsläpp till Gävlebukten), Solviken i Mora (ut-släpp till Siljan), Tällbyn i Malung (utsläpp till Västerdalälven), Leksand (utsläpp till Österdalälven), Rättvik (utsläpp till Siljan), Brunna i Hedemora (utsläpp till Dalälven) och Bodarna i Gagnef (ut-släpp till Dalälven). Under skidsäsong tillhör även reningsverken i Sälfjället (utsläpp till Väster-dalälven), Tandådalen (utsläpp till Sälfjällets reningsverk), Idre (utsläpp till Idresjön) och Kläppen (utsläpp till Västerdalälven) de med störst antal anslutna personer. Från reningsverken sker ut-släpp av näringsämnena kväve och fosfor, syretärande ämnen (organiskt material och ammo-nium), metaller och organiska miljögifter. Utsläpp år 2018 finns i bilaga 6. I nedanstående text är källan till uppgifterna om utsläpp Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror” (http://www.utslappisiffror.naturvardsverket.se) och avser 2018 års värden. Data som redovisas i ”Utsläpp i siffror” är halter eller mängder som överstiger så kallade tröskelvärden i de miljörap-porter med emissionsdeklarationer som de miljöfarliga verksamheterna redovisar till tillsynsmyn-digheten. Detta innebär att det sker utsläpp till sjöar och vattendrag i Dalälvens avrinningsom-råde av många olika ämnen som inte rapporteras för att de antingen inte ingår i verksamhetsut-övarnas egenkontroll eller inte överstiger ämnets tröskelvärde. Eftersom många olika kemiska ämnen har påträffats i Dalarnas ytvatten sker en spridning från punktkällor och diffusa källor som inte redovisas till tillsynsmyndigheterna. Uppgifter om 2018 års utsläpp finns i bilaga 6.


23

Figur 3. Några av de punktkällor som berörs av den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrin-ningsområde år 2018. För identifiering av punktkällor se Tabell 2 och Tabell 3. Lantmäteriet 2019. Tabell 2. Några av de punktkällor (industrier och företag) som berörs av den samordnade recipient-kontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Koordinaterna, som är angivna enligt Rikets nät, RT 90, 2,5 gon V, avser inte alltid faktiska utsläppspunkter utan är uppskattade utifrån Lantmäteriets Kar-tex-karta. Punktkällorna är placerade i upp- till nedströms ordning.

ID Verksamhetsutövare Verksamhet Kommun X-koord. Y-koord. Utsläpp till

S1 Försvarsmakten Älvdalens skjutfält Älvdalen 6832661 1382935 BlåläganY1 FM Mattsson, södra fabriken Ytbehandling Mora 6768410 1428970 Bäck till ÖsterdalälvenFi1 Slotts Lax, Mora Fiskodling Mora 6747227 1439549 SiljanFi2 Slotts Lax, Insjön Fiskodling Leksand 6730499 1460199 InsjönY2 Sw edecote AB Ytbehandling Vansbro 6712440 1416500 Bäck till VästerdalälvenC1 Arctic Paper Grycksbo AB Skogsindustri Falun 6729617 1482201 Inlopp till GryckenC2 Stora Enso Paper AB, Kvarnsveden Skogsindustri Borlänge 6711800 1478900 DalälvenF1 Borlänge f lygplats Flygplats Borlänge 6700470 1483740 LångsjönM2 Outokumpu Stainless AB, Avesta Järn-/stålverk Avesta 6668650 1521080 Svartån (till Dalälven)G1 Boliden Mineral AB, Garpenberg Gruva Hedemora 6687636 1519823 GruvsjönC3 Stora Enso Fors AB Skogsindustri Avesta 6671134 1531674 BäsingenFi3 Näs f iskodling i Avesta AB Fiskodling Avesta 6673254 1537179 BysjönC4 Stora Enso Pulp AB, Skutskär Skogsindustri Älvkarleby 6726750 1586470 Gävlebukten (Bottenhavet)

(ungefärlig)


24

Massa- och pappersbruk inom området är Arctic Paper Grycksbo (utsläpp till Gryckens inlopp), Stora Enso Paper AB i Kvarnsveden (utsläpp till Dalälven), Stora Enso Fors AB (utsläpp till Bäsingen) och Stora Enso Pulp AB i Skutskär (utsläpp till Gävlebukten). Från skogsindustrin sker främst utsläpp av syretärande organiskt material, kväve och fosfor. Alla bruk utom Grycksbo re-dovisar dessutom utsläpp av flera metaller (främst zink) och organiskt bundna halogener (mätt som AOX). Från Skutskärs bruk sker även utsläpp av klorid. I Avesta finns järn-/stålverket Outokumpu Stainless AB (utsläpp till Dalälven via Svartån). Utsläpp redovisas av kväve, organiskt material och fluorider samt krom, zink och nickel. Inom Dalälvens avrinningsområde finns även stålverken SSAB i Borlänge och Erasteel Kloster AB i Söderfors, men för dessa redovisas inga uppgifter om utsläpp till vatten i Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror”. Boliden Mineral AB bedriver gruvverksamhet i Garpenberg (utsläpp till Finnhytte-Dammsjön och Gruvsjön). Utsläpp redovisas av kväve och metaller (zink, bly, koppar, arsenik och kadmium). Från ytbehandlingsverksamheten vid FM Mattsson i Mora respektive Swedecote i Vansbro redo-visas utsläpp av zink, nickel och krom, och från FM Mattsson även koppar. Utsläppen från Borlänge flygplats i Romme (Långsjön) finns inte redovisade i ”Utsläpp i siffror”, men de flesta utsläppen till vatten från flygplatser sker på vintern när flygplan och banor avisas och halkbekämpning sker av flygsäkerhetsskäl. Flygplanen avisas med propylenglykol och när mekaniska metoder inte räcker till används kemiska medel, främst kaliumformiat, på start- och landningsbanor (http://www.hallbartflyg.se/flyget-och-miljon). Urea (urinämne, innehåller kväve) används på några flygplatser eller vid speciellt dåligt väder. Älvdalens skjutfält är ett vidsträckt militärt övningsfält i Trängslet cirka två mil nordväst om Älv-dalen. Utsläppen från denna verksamhet finns inte redovisade i ”Utsläpp i siffror”, men det torde främst handla om fasta utsläpp i form av bly från ammunition. Inom Dalälvens avrinningsområde finns även fiskodlingarna Slotts Lax AB i Mora och Insjön med utläpp till Siljan respektive Insjön samt Näs fiskodling i Avesta AB med utsläpp till Bysjön. Från fiskodlingar sker tillförsel av kväve och fosfor, men inga uppgifter om utsläpp för aktuellt år finns redovisade i ”Utsläpp i siffror”. Inga sågverk finns redovisade i Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror”.


25

Tabell 3. Några av de punktkällor (kommunala avloppsreningsverk) som berörs av den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

ID Verksamhetsutövare Verksamhet Kommun X-koord. Y-koord. Utsläpp till Person-ekv. (ca)

A1 Storsätern Avl.reningsverk Älvdalen 6886800 1318240 Grövlan 4100A2 Sågliden Avl.reningsverk Älvdalen 6882350 1321650 Bäck till Grövlan 1500A3 Idre Avl.reningsverk Älvdalen 6863400 1338010 Idresjön 8000A4 Särna Avl.reningsverk Älvdalen 6843950 1361330 Särnsjön 3000A5 Åsen Avl.reningsverk Älvdalen 6796890 1394300 Österdalälven 600A6 Brunnsberg Avl.reningsverk Älvdalen 6797360 1399300 Österdalälven 400A7 Älvdalen Avl.reningsverk Älvdalen 6789350 1405970 Österdalälven 4000A8 Blyberg Avl.reningsverk Älvdalen 6782530 1413510 Blybergsån? 200A9 Evertsberg Avl.reningsverk Älvdalen 6782810 1400110 Dysån? 400A10 Furudal Avl.reningsverk Rättvik 6783500 1462901 Skattungen ?A11 Skattungbyn Avl.reningsverk Orsa 6787060 1448700 Oreälven ?A12 Bunk (Orsa) Avl.reningsverk Orsa 6779660 1434360 Orsasjön ?A13 Våmhus Avl.reningsverk Mora 6778150 1428820 Orsasjön ?A14 Solviken (Mora) Avl.reningsverk Mora 6765030 1434760 Siljan ?A15 Sollerön Avl.reningsverk Mora 6757320 1436170 Siljan ?A16 Gesunda Avl.reningsverk Mora 6752320 1433100 Siljan ?A17 Garsås Avl.reningsverk Mora 6755130 1446190 Siljan ?A18 Lerdal (Rättvik) Avl.reningsverk Rättvik 6750650 1461530 Siljan, Rättviken 4500A19 Tällberg Avl.reningsverk Leksand 6744580 1454760 Siljan 500A20 Siljansnäs Avl.reningsverk Leksand 6738730 1452160 Siljan, Österviken 900A21 Sjugare Avl.reningsverk Leksand 6742800 1459202 Siljan ?A22 Övermo (Leksand) Avl.reningsverk Leksand 6734120 1457510 Österdalälven 5400

A24 Insjön Avl.reningsverk Leksand 6729080 1460020 Österdalälven 1200A25 Djura Avl.reningsverk Leksand 6721233 1456026 Djurå (till Österdalälven) 750A26 Bodarna (Gagnef) Avl.reningsverk Gagnef 6714420 1463240 Dalälven 5900A27 Sörsjön Avl.reningsverk Malung-Sälen 6811190 1353710 Fulan 800A28 Granfjällsstöten Avl.reningsverk Malung-Sälen 6800772 1344181 Ljöran ?A29 Tandådalen Avl.reningsverk Malung-Sälen 6788330 1345780 Sälfjällets avloppsreningsverk 11650A30 Rörbäcksnäs Avl.reningsverk Malung-Sälen 6783930 1338610 Sittån (till Stora Tandån) 800A31 Sälfjället Avl.reningsverk Malung-Sälen 6786730 1359590 Västerdalälven 36000A32 Sälen Avl.reningsverk Malung-Sälen 6782450 1364020 Västerdalälven 1400A33 Kläppen Avl.reningsverk Malung-Sälen 6770850 1366670 Västerdalälven 6800A34 Gusjöbyn Avl.reningsverk Malung-Sälen 6770603 1366352 Västerdalälven ?A35 Torgås Avl.reningsverk Malung-Sälen 6763580 1366680 Västerdalälven 400A36 Lima Avl.reningsverk Malung-Sälen 6750810 1370120 Västerdalälven 700A37 Malungsfors Avl.reningsverk Malung-Sälen 6736590 1377420 Västerdalälven 1000A38 Tällbyn (Malung) Avl.reningsverk Malung-Sälen 6727260 1387020 Västerdalälven 9000A39 Yttermalung Avl.reningsverk Malung-Sälen 6718430 1391250 Västerdalälven 400A40 Rågsveden Avl.reningsverk Malung-Sälen 6706789 1404154 Västerdalälven ?A41 Vansbro Avl.reningsverk Vansbro 6710970 1413530 Västerdalälven 2700A42 Landbobyn Avl.reningsverk Mora 6739640 1409540 Vanån ?A43 Finngruvan Avl.reningsverk Mora 6738140 1405420 Gruvbäcken (till Vanån) ?A44 Venjan Avl.reningsverk Mora 6760370 1398040 Vanån (till Venjansjön) ?A45 Nås Avl.reningsverk Vansbro 6703437 1428209 Västerdalälven 500A46 Björbo Avl.reningsverk Gagnef 6704572 1441860 Västerdalälven 200A47 Dala-Floda Avl.reningsverk Gagnef 6709859 1446705 Västerdalälven 300A48 Mockfjärd Avl.reningsverk Gagnef 6712070 1457210 Västerdalälven 900A49 Björka Avl.reningsverk Gagnef 6713364 1460326 Västerdalälven 30A50 Borlänge Avl.reningsverk Borlänge 6705400 1483510 Dalälven 50000

(ungefärlig)


26

Tabell 3 (fortsättning). Några av de punktkällor (kommunala avloppsreningsverk) som berörs av den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

ID Verksamhetsutövare Verksamhet Kommun X-koord. Y-koord. Utsläpp till Person-ekv. (ca)

A51 Sågmyra Avl.reningsverk Falun 6733040 1474120 Gopen ?A52 Grycksbo Avl.reningsverk Falun 6729360 1483140 Grycken ?A53 Bjursås Avl.reningsverk Falun 6735530 1482720 Rogsjön ?A54 Boda Avl.reningsverk Falun 6733770 1502460 Bodaviken (till Gruvsjön) ?A55 Enviken Avl.reningsverk Falun 6741630 1500370 Kolningån/Sör-Lingan? ?A56 Linghed Avl.reningsverk Falun 6740180 1505070 Svärdsjön ?A57 Främby (Falun) Avl.reningsverk Falun 6718680 1491630 Främbyviken (Runn) ?A58 Vika Avl.reningsverk Falun 6710890 1493880 Runn ?A59 Säter Avl.reningsverk Hedemora 6692710 1497700 Ljusterån ?A60 Nordansjö Avl.reningsverk Hedemora 6692050 1507290 Viggen 70A61 Stora Skedvi Avl.reningsverk Hedemora 6698744 1500008 Dalälven ?A62 Arkhyttan Avl.reningsverk Hedemora 6702182 1505334 Nyängsån (till Dalälven) ?A63 Stjärnsund Avl.reningsverk Hedemora 6701820 1521940 Sörbosjön? 170A64 Långshyttan Avl.reningsverk Hedemora 6702880 1511540 Amungen? 1600A65 Smedby Avl.reningsverk Hedemora 6696410 1511530 Dalälven 200A66 Vikmanshyttan Avl.reningsverk Hedemora 6687390 1502730 Mässingsboån (till Brunnsjön) 950A67 Brunna (Hedemora) Avl.reningsverk Hedemora 6682660 1511650 Håvran/Dalälven 7800A68 Krylbo (Avesta) Avl.reningsverk Avesta 6668710 1526410 Dalälven ?A69 Lund-Sjövik Avl.reningsverk Avesta 6671202 1528605 Bäsingen ?A70 Garpenberg Avl.reningsverk Hedemora 6686550 1522270 Gruvsjön? 500A71 Näs Avl.reningsverk Avesta 6673010 1538030 Bysjön/Dalälven ?A72 Horndal Avl.reningsverk Avesta 6683680 1533040 Årängsån ?A73 Tärnsjö Avl.reningsverk Heby 6672280 1562170 Gäddsjöbäcken (Nordmyrasj.) 11500A74 Österfärnebo Avl.reningsverk Sandviken 6686700 1553910 Fängsjön (till Laggarboån)? ?A75 Gysinge Avl.reningsverk Sandviken 6685800 1560755 Dalälven ?A76 Hedesunda Avl.reningsverk Gävle 6696930 1567040 Norra Färjsundet ?A77 Söderfors Avl.reningsverk Tierp 6698600 1579800 Untrafjärden ?A78 Älvkarleby Avl.reningsverk Älvkarleby 6719710 1590380 Dalälven ?A79 Skutskär Avl.reningsverk Älvkarleby 6726240 1588660 Gävlebukten (Bottenhavet) 16000A80 Äppelbo Avl.reningsverk Vansbro 6707212 1403910 Västerdalälven 400A81 Dala-Järna Avl.reningsverk Vansbro 6713344 1423799 Västerdalälven 1100

(ungefärlig)

Diffusa källor

Dalälvens avrinningsområde påverkas även av diffusa källor. Eftersom dominerande markanvändning är skogsmark (Figur 2) är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiskt material (humus), näringsämnena kväve och fosfor samt tungmetaller, främst kvicksilver. Den största kvicksilverkällan är atmosfärisk deposition, vars ursprung är långväga, globala atmo-sfäriska utsläpp från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats i skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenle-vande organismer och fisk. I Dalälvens avrinningsområde är sjöarealen 6 % (Figur 2), vilket inne-bär att en del av tillförseln av främst metaller och kväve kommer via nedfall från luften.


27

I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). Från jordbruket kan även spridning av kemiska bekämpningsmedel till närliggande ytvatten ske. Det finns också ett stort antal enskilda avloppsanläggningar. Dessa lämnar ett stort bidrag av fosfor och ett mindre till-skott av kväve och organiskt material. Dessutom kan spridning av kemiska ämnen och läkemedel som används i hushållen ske. Förorenad mark

Gruvdrift och metallbearbetning har mycket gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bland annat via sediment och läckage från deponerad varp och slaggrester. Sådana områden finns främst i och kring Falun (stationerna 25. Varpan utlopp och 26. Slussen), kring Vikasjön (station S15) och kring Säter (stationerna S17. Ljustern och 28. Ljusterån) samt uppströms (station S22. Finnhytte-Dammsjön) och nedströms Garpenberg (stationerna S23. Gruvsjön, 34A. Herrgårdsdammen och S24. Åsgarn) samt vid Fors (stationerna 34. Forsån, S25. Forssjön och S26. Bollsjön). För mer information om gruvproblematik se till exempel länssty-relserapport 2010:08 (Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna. Konsekvenser av en tu-senårig gruvhistoria.) I några sjöar finns förorenade sediment från tidigare verksamhet som fortfarande läcker orga-niska miljögifter och metaller. Det gäller till exempel Tisken i Falun vid inloppet i sjön Runn (bl.a. metaller och PAH) och Grycken (bl.a. dioxiner). En stor källa till läckage av metaller från förorenad mark i området är även kisaska. Kisaska är en biprodukt från framställning av svavelsyra genom rostning av svavelkis. Svavelkis användes tidi-gare som svavelkälla vid sulfitmassatillverkning. Kisaskan innehåller höga halter av tungmetaller som arsenik, koppar, zink, bly och kobolt. Innan kisaskans skadeverkningar blev kända användes den bland annat som markutfyllnad i banvallar. Andra ämnen som kan läcka från till exempel deponier (nedlagda eller ännu i drift) är organiska miljögifter. Exempel på organiska miljögifter är de föreningar inom huvudgrupperna ftalater, fe-noler, perfluorerade ämnen och tennorganiska föreningar som undersöks enligt det aktuella programmet för samordnad recipientkontroll i Dalälvens avrinningsområde (mer om dessa äm-nen finns att läsa i bilaga 2). Fysisk påverkan

Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger ona-turliga vattenståndsvariationer, vilket ger direkt påverkan av livsmiljön för djur och växter. Indi-rekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde.

DALÄLVEN 2018 – Resultat och diskussion

28

RESULTAT OCH DISKUSSION

På uppdrag av Dalälvens Vattenvårdsförening utförde SYNLAB (f.d. ALcontrol AB) i samarbete med Medins Havs- och Vattenkonsulter AB undersökningar av vattenmiljön i Dalälvens avrin-ningsområde år 2018. Undersökningarna, som förutom de årliga momenten vattenkemi, växt-plankton och metaller i abborre (Runn och Grycken), även omfattade metaller och organiska mil-jögifter i abborre från fler stationer, sediment, kiselalger, bottenfauna och nätprovfiske, följde ”Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening”, daterat 6 oktober 2015 och reviderat 15 februari 2017. I föreliggande rapport saknas bilagorna 9-16 som istället finns på Dalälvens Vattenvårds-förenings hemsida (http://www.dalalvensvvf.se/).

Väderförhållanden

Enligt kontrollprogrammet ska kommentarer till klimat göras i årsrapporten. Eftersom det inte preciseras vilken eller vilka väderstationer som ska redovisas, valdes en station i områdets nord-västra del (Särna), en station i den centrala delen (Mora) och en station i den sydöstra delen (Gävle) för att få en heltäckande bild av hela avrinningsområdet. För dessa tre stationer redovisas uppgifter om månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd år 2018 samt årsmedelvärden för perioden 2002-2018 i bilaga 3. Högre årsmedeltemperaturer än normalt i både Särna, Mora och Gävle Årsmedeltemperaturen för år 2018 vid SMHI:s väderstation i Mora var 5,3 °C, vilket är 1,7 °C högre än normalvärdet för perioden 1961-1990 (3,7 °C). Detta gör år 2018 till ett år med något högre årsmedeltemperatur jämfört med medelvärdet för åren 2002-2018 (Figur 5). I Särna och Gävle var årsmedeltemperaturerna 1,5 respektive 2,0 °C högre än normalt. Vid alla tre väder-stationerna var det särskilt mycket mildare (3-6 °C) än vanligt i maj, juli och november (Figur 4). Vid alla tre stationerna var mars kallare än normalt, vilket i Mora (Figur 4) och Gävle även gällde februari.

Figur 4. Månadsmedeltemperaturer vid SMHI:s väderstation i Mora år 2018 samt normalvär-den för 30-årsperioden 1961-1990.

Figur 5. Medeltemperaturer vid SMHI:s väder-station i Mora åren 2002-2018. Streckad linje avser normalvärdet för 1961-1990. Heldragen linje avse medelvärdet för åren 2002-2018.


29

Årsnederbörden bara 80-90 % av den normala i både Särna, Mora och Gävle I Mora var årsnederbörden (438 mm) bara 80 % jämfört med normalvärdet för perioden 1961-1990 (547 mm). År 2018 var därmed det näst torraste året i tidsserien med startår 2002 (Figur 7). I både Särna och Gävle var årsnederbörden 90 % av den normala. Vid alla tre väderstatio-nerna var det torrare än vanligt under större delen av perioden maj till och med november (Figur 6), med undantag av maj och september i Särna samt juni och augusti i Gävle. I Särna och Mora (Figur 6) föll det mer nederbörd än normalt i främst januari och december (140-180 %). Också i Gävle var januari och december blötare än vanligt (130-140 %), men där gällde det i lika hög grad juni och augusti och framförallt februari, då det kom mer än dubbelt så mycket nederbörd som vanligt.

Figur 6. Månadsnederbörd vid SMHI:s väder-station i Mora år 2018 samt normalvärden för 30-årsperioden 1961-1990.

Figur 7. Nederbörd vid SMHI:s väderstation i Mora åren 2002-2018. Streckad linje avser normalvärdet för 1961-1990. Heldragen linje avser medelvärdet för åren 2002-2018.

Vattenföring

Eftersom det inte framgår av kontrollprogrammet för vilka stationer som flödesvärden ska redo-visas, valdes ett antal av SMHI:s mätstationer som täcker olika delar av avrinningsområdet. Övre delen av Österdalälven representeras av ”Idre 3” och nedre delen av Österdalälven (uppströms Siljan) av ”Spjutmo”. Österdalälven nedströms Siljan, före sammanflödet med Västerdalälven, representeras av ”Gråda”. Övre delen av Västerdalälven företräds av ”Ersbo” och den nedre de-len av ”Mockfjärd”. Nedströms Runn representeras Dalälvens övre sträckning av ”Långhag” och den nedre av ”Älvkarleby”. För dessa sju stationer redovisas uppgifter om månadsmedelvatten-föring år 2018 samt årsmedelvärden för en längre period (oftast 1976-2018) i bilaga 4.

Högre flöden än normalt i främst maj Vid sex av flödesstationerna uppmättes årets i särklass högsta vattenföring i maj. Detta gällde särskilt Österdalälven vid Gråda (Figur 8), där medelflödet i maj 2018 (368 m3/s) överskred det maximala medelflödet för maj för hela perioden 1976-2018 (310 m3/s). Även i Österdalälven vid Spjutmo noterades årets högsta vattenföring i maj, men där var skillnaden jämfört med främst februari liten. Särskilt i Österdalälven vid Gråda (Figur 8) och Västerdalälven vid Mockfjärd var även flödet i april avsevärt högre än normalt (d.v.s. medelvärdet för perioden 1976-2018). Det höga vattenflödet i maj orsakades främst av snösmältning, eftersom mängden nederbörd var mindre än normalt. I de övre delarna av både Österdalälven (Idre) och Västerdalälven (Ersbo) var flödena jämförelsevis höga även i november (både Idre och Ersbo) och december (bara Ersbo).


30

Figur 8. Månadsmedelvattenföring i Österdalälven vid Gråda (SMHI-station nr 1949) år 2018 (staplar) samt lägsta och högsta månadsmedelvärde under perioden 1976-2018. Lägre flöden än vanligt under hela perioden juni t.o.m. november I början av året förekom avsevärt lägre flöden än vanligt (d.v.s. långtidsmedelvärdet, som oftast avsåg perioden 1976-2018) endast i Österdalälven vid Gråda, där medelflödena i januari t.o.m. mars bara var cirka hälften av de normala (Figur 8). Under hela perioden juni t.o.m. november var vattenföringen klart lägre (cirka 30-60 %) än vanligt vid nästan samtliga sju flödesstationer. I Österdalälven vid Gråda var medelflödena i både juli, augusti, oktober och december 2018 lägre än de minsta medelflödena för hela perioden 1976-2018 (Figur 8). I Österdalälven vid Idre var medelvattenföringen i juli 2018 i nivå med de lägsta medelvärdena för hela perioden 1977-2018 (Figur 9). Vattenföringen under året kan sammanfattas som över normal i början av året (gäller främst februari och april samt framförallt maj) och lägre än vanligt under resten av året.

Figur 9. Månadsmedelvattenföring i Österdalälven vid Idre 3 (SMHI-station nr 2258) år 2018 (staplar) samt lägsta och högsta månadsmedelvärde under perioden 1976-2018.


31

Lägre årsmedelvattenföring än vanligt Vid samtliga sju vattenföringsstationer var 2018 års medelvattenföring lägre (3-35 %) än långtidsmedelvärdet, som oftast avsåg perioden 1976-2018 (Tabell 4). Långt upp-ströms i Västerdalälven vid Ersbo var dock 2018 års medelvattenföring nästan den-samma som långtidsmedelvärdet. Den stör-sta skillnaden förelåg i Österdaldalälven vid Gråda, där 2018 års flöde var 35 % lägre jämfört med långtidsmedelvärdet (Tabell 4).

Tabell 4. Medelvattenföring år 2018 och lång-tidsmedelvärdet för sju av SMHI:s vattenfö-ringsstationer i Dalälvens avrinningsområde

Station (SMHI-nummer) 2018 1976-2018 Andel

Österdalälven, Idre 3 (2258) 30 36* 83%

Österdalälven, Spjutmo (2436) 81 90** 90%

Österdalälven, Gråda (1949) 104 159 65%

Västerdalälven, Ersbo (654) 24 25 97%

Västerdalälven, Mockfjärd (2203) 104 121 86%

Dalälven, Långhag (1643) 275 320 86%

Dalälven, Älvkarleby (2423) 300 353 85%

*1977-2018

**1996-2018

Vattenföring, m3/s

Svagt ökande årsmedelvattenföring vid nästan samtliga vattenföringsstationer Vid Älvkarleby (SMHI-station nr 2423) strax uppströms Dalälvens mynning i Gävlebukten var 2018 års medelvattenföring 300 m3/s. En enkel linjär regression för perioden 1976-2018 visar en mycket svagt ökande tendens (Figur 10). Även alla övriga stationer utom Österdalälven vid Idre uppvisar mycket svagt ökande årsmedelvattenföring.

Figur 10. Årsmedelvattenföring i Dalälven vid Älvkarleby kraftverk (SMHI-station nr 2423) åren 1976-2018. Streckad linje anger medelvärdet för perioden 1976-2017. Heldragen linje avser linjär reg-ression.


32


Eftersom det inte framgår av kontrollprogrammet för vilka stationer som transporterade mäng-der av organiskt material, näringsämnena fosfor och kväve samt metaller ska redovisas, gjordes beräkningar av 2018 års ämnestransporter för de stationer i rinnande vatten som provtas 12 gånger per år. Stora transporter av bly, kadmium, koppar och zink vid Slussen i Falun trots liten vattenföring Av Tabell 5 framgår att det för flertalet ämnen finns ett tydligt samband mellan transporter och flöden, med större transporter vid större flöden. I centrala Falun vid Slussen (station 26 i utloppet av Tisken) var dock mängderna av bly, kadmium, koppar (Figur 11) och zink jämförelsevis stora trots liten vattenföring. Orsaken till detta är de stora mängder gruvavfall som finns i området. Värt att notera är också att transporterna i Gruvbäcken av särskilt kväve (Figur 12), men även fosfor, var förvånansvärt stora i förhållande till vattenföringen. För ett fåtal provplatser finns tidsserier för ämnestransporter att hämta via SLU:s hemsida (http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$Project?ID=StationsList&P=All&Sort=x). Det gäller Ös-terdalälven vid Gråda (1965-2011) och Västerdalälven vid Mockfjärd (1965-2011) samt Dalälven vid Näs bruk (1969-2011) respektive Älvkarleby (1965-2011). Dessa beräkningar har gjorts vid SLU. Av dessa valdes Gråda, Mockfjärd och Älvkarleby. För dessa platser beräknades transpor-terna för de år som ”fattas” vid SYNLAB. Beräkningar gjordes för organiskt material, fosfor, kväve, zink, bly, koppar, kadmium, krom, nickel och arsenik och redovisas i diagram i bilaga 5. Tabell 5. Medelflöden samt transporterade mängder av organiskt material (TOC), näringsämnena fos-for (Tot-P) och kväve (Tot-N) samt metaller år 2018 vid de provplatser i rinnande vatten som provtas 12 gånger per år i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde

Nr Namn Medel- Org. mtrl

flöde TOC Tot-P Tot-N Fe Mn As Zn Pb Cu Cd Cr Ni Mo

m3/s ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg kg kg kg

Österdalälven

13 Rotälven 10 1391 2,5 49 75 4,7 27 1028 36 88 3,8 27 280 -


K1 Tandån 1,9 303 0,86 9,8 - - - - - - - - - -

Västerdalälven

2A Sälen 47 7296 16 306 - - - - - - - - - -

8B Mockfjärd nedst. 105 25897 40 957 1504 107 543 5406 414 845 22 630 332 -

Dalälven

22A Hyttingsån 0,76 330 0,31 7,5 22 1,7 5,6 160 18 7,0 0,60 6,4 6,2 -

22D Gruvbäcken 0,03 6,8 17 1353 - - - - - - - - - -

22 Tunaån 6,1 1790 5,9 140 102 17 50 1624 174 198 4,6 56 64 -

23 Torsång 255 50765 86 2635 1963 165 1244 19717 983 3468 57 1362 1031 963

26 Slussen 4,9 1059 2,2 78 137 12 45 67662 469 7188 91 35 95 -

29 Långhag 273 55530 95 2968 2181 207 1355 59451 1302 9187 90 1435 1327 -

34A Herrgårdsdammen 0,45 128 0,19 18 2,8 1,1 7,8 5919 90 506 10 6,5 8,9 -

34 Forsån 1,1 369 1,2 35 11 7,3 15 5977 50 303 8,8 19 29 -

35 Näs bruk 280 57761 110 3372 2434 287 1482 57092 1925 8488 89 2069 2136 5736

38 Älvkarleby 300 67287 121 3632 2781 318 1781 71513 2711 10557 121 2396 3254 6771

Näring Metaller


33

Figur 11. Medelflöden samt transporterade mängder av koppar år 2018 vid provplatser i rinnande vat-ten som provtas 12 gånger per år i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde.

Figur 12. Medelflöden samt transporterade mängder av kväve år 2018 vid provplatser i rinnande vat-ten som provtas 12 gånger per år i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Avsevärt mindre fosfortransporter under de senaste 20 åren Transporterna av fosfor minskade tydligt under perioden 1965-2018 i både Österdalälven vid Gråda, Västerdalälven vid Mockfjärd och Dalälven vid Älvkarleby. Till mitten av 1990-talet följdes fosfortransporterna och vattenföringen mycket väl åt med större transporter vid högre vattenfö-ring till följd av så kallat markläckage. Därefter minskade fosfortransporterna trots ökad vatten-föring (se exemplet Österdalälven vid Gråda i Figur 13), vilket indikerar minskad påverkan från punktkällor. År 2018 transporterades 121 ton fosfor med Dalälven till Bottenhavet, vilket var 32 % mindre än medelvärdet för perioden 1965-2018.


34

Figur 13. Årstransporter av fosfor och årsmedelflöden i Österdalälven vid Gråda (station 18) åren 1965-2018. Heldragna linjer avser linjär regression. Transporterna av kväve och organiskt material följde vattenföringen väl åren 1965-2018 Till skillnad från fosfortransporten följde transporterna av kväve (se exemplet Västerdalälven vid Mockfjärd i Figur 14) och organiskt material (se exemplet Dalälven vid Älvkarleby i Figur 15) vat-tenföringen väl under hela perioden 1965-2018 med en svagt ökande tendens. År 2018 trans-porterades 3632 ton kväve och 67287 ton organiskt material (analyserat som TOC) eller 265782 ton omräknat till kaliumpermanganat (KMnO4) med Dalälven till Bottenhavet. För kväve var detta 23 %, och för organiskt material 30 %, mindre än medelvärdet för perioden 1965-2018.

Figur 14. Årstransporter av kväve och årsmedelflöden i Västerdalälven vid Mockfjärd (station 8) åren 1965-2018. Heldragna linjer avser linjär regression.


35

Figur 15. Årstransporter av organiskt material (analyserat som KMnO4) och årsmedelflöden i Dalälven vid Älvkarleby (station 38) åren 1965-2018. För år 1991 saknas data på SLU:s hemsida. Större transporter av främst koppar och zink vid 1980-talets mitt För metaller är tidsserierna kortare än för fosfor och kväve samt organiskt material. Med några undantag har även transporterna av metaller oftast följt variationerna i vattenföring. Undanta-gen gäller främst koppar och zink, som förekom i större mängder vid tidsseriernas början under första hälften av 1980-talet. Detta gällde både koppar och zink i Österdalälven vid Gråda (se ex-emplet koppar i Figur 16) och Dalälven vid Älvkarleby (se exemplet zink i Figur 17) samt endast koppar i Västerdalälven vid Mockfjärd (Figur 18). I Österdalälven Vid Gråda gällde det även bly och kadmium. Vid Älvkarleby kan minskande metalltransporter förklaras med att gruvdriften upphörde vid Falu gruva i december 1992. Dessutom vidtogs omfattande åtgärder för att minska metalläckaget åren efter nedläggningen inom ramen för det så kallade Faluprojektet (Naturvårdsverket 2010b). Vid de uppströms belägna stationerna vid Gråda och Mockfjärd måste andra orsaker finnas.

Figur 16. Årstransporter av koppar och årsmedelflöden i Österdalälven vid Gråda (station 18) åren 1982-2018. För år 1995 saknas data på SLU:s hemsida.


36

Figur 17. Årstransporter av zink och årsmedelflöden i Dalälven vid Älvkarleby (station 38) åren 1982-2018. För åren 1987, 1990 och 1991 saknas data på SLU:s hemsida.

Figur 18. Årstransporter av koppar och årsmedelflöden i Västerdalälven vid Mockfjärd (station 8) åren 1982-2018.

Låga eller mycket låga arealförluster av fosfor och kväve Både som medelvärde för hela perioden 1965-2018 respektive treårsperioden 2016-2018 klas-sades de arealspecifika förlusterna av kväve (transporterade mängder per avrinningsområdesyta) som låga i Västerdalälven vid Mockfjärd och Dalälven vid Älvkarleby. Vid båda dessa stationer var även långtidsmedelvärdena för fosforförlusten låga, medan treårsmedelvärdet var mycket låga förluster. I Österdalälven vid Gråda bedömdes kväveförlusten som låg räknat som medel-värde för perioden 1965-2018, medan den var mycket låg för treårsperioden 2016-2018. Vid Gråda klassades även fosforförlusten som mycket låg, både som medelvärde för hela perioden 1965-2018 och som medelvärde för treårsperioden 2016-2018. Låga förluster av fosfor och kväve motsvarar det normala läckaget från ”vanlig”, icke kvävemättad, skogsmark i norra och mellersta Sverige. Mycket låga förluster av fosfor respektive kväve motsvarar läckaget från ”opå-verkad” skogsmark respektive fjällhed och de fattigaste skogsmarkerna. Vid Älvkarleby, nära Dalälvens utlopp i Bottenhavet, beräknades de arealspecifika förlusterna till 0,035 kg/(ha, år) för fosfor och 1,15 kg/(ha, år) för kväve (medelvärde 2016-2018).


37

Vattenkemi

Näringstillstånd - fosfor

Mycket höga fosforhalter i Broån och extremt höga i Brunnsjön Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) var 2018 års medelhalter av fosfor låga i de övre delarna av avrinningsområdet (Öster- och Västerdalälven, övre diagrammet i Figur 19). I Blålägan (13A) var dock fosforhalten hög år 2018, sannolikt beroende på att skogs-brand frigjort näringsämnen från omgivande mark. Även längre ned i Dalälvens avrinningsom-råde och Gävlebukten (Bottenhavet) var fosforhalterna låga eller måttligt höga vid flertalet prov-platser (nedre diagrammet i Figur 19). Vid följande sex stationer bedömdes emellertid fosforhal-terna som höga: Ljusterån (28), Åsgarn (S24), Forssjön (S25), Forsån (34), Bollsjön (S26) och Årängsån (36). I Broån (31) bedömdes fosforhalten som mycket hög och i Brunnsjön (S20) över-skreds till och med gränsen för extremt höga halter. Påverkan av näringsämnen från jordbruk och enskilda avlopp samt reningsverk Med undantag av Blålägan är samtliga ovan nämnda provplatser belägna i jordbruksbygd, vilket också brukar vara förknippat med utsläpp från enskilda avlopp. Ljusterån och Årängsån är även recipienter (mottagare av utsläpp) för kommunala reningsverk (Säter respektive Horndal). Fors-sjön, Forsån och Bollsjön ligger alla i ett sammanhängande vattenområde mellan Åsgarn och Bä-singen. Brunnsjön, som avvattnas av Broån, tar främst emot vatten från Mässingsboån, som är recipient för Vikmanshyttans reningsverk. Otillfredsställande näringsstatus i Ljusterån och dålig i Brunnsjön för treårsperioden 2016-2018 Statusen avseende kvalitetsfaktorerna ”Näringsämnen i vattendrag” och ”Näringsämnen i sjöar” för treårsperioden 2016-2018 vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter 2015:4) var hög eller god vid 55 provplatser (82 %, Figur 20). För tio stationer (15 %) bedömdes näringsstatusen som måttlig. Dessa tio stationer var Blålägan (13A), Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30), Broån (31) och Årängsån (36) samt sjöarna Långsjön (Romme, S7), Vikasjön (S15), Amungen (Hedemora, S19), Åsgarn (S24), Fors-sjön (S25) och Bollsjön (S26). En station, Ljusterån (28), hade otillfredsställande näringsstatus och en station, Brunnsjön (S20), hade dålig status (Figur 20). Flertalet av nämnda provplatser om-nämns även i stycket ovan. Indikationer på interngödning i främst Bollsjön och Idresjön Vid jämförelse av 2018 års fosforhalter i bottenvatten (cirka en meter över botten) och ytvatten (0,5 meter) fanns indikationer på interngödning (fosforläckage från sedimentet vid syrebrist) i främst Bollsjön (S26) och Idresjön (S2). I Bollsjön var fosforhalten 12 gånger högre i bottenvatt-net (290 µg/l) än i ytvattnet (24 µg/l) i mars samtidigt som syretillståndet bedömdes som syrefritt eller nästan syrefritt. I augusti var fosforhalten i samma sjö 11 gånger högre i bottenvattnet (280 µg/l) jämfört med ytvattnet (25 µg/l) samtidigt som det var syrefritt eller nästan syrefritt. I Idresjön var fosforhalten fem gånger högre i bottenvattnet jämfört med ytvattnet (27 respektive 5 µg/l) i mars samtidigt som det rådde syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Vid provtagningen i mars var det 30 cm is på Bollsjön och 50 cm på Idresjön. Även i Vikasjön (S15) och centrala Runn (S16B) var fosforhalten 3-4 gånger högre i bottenvattnet vid något tillfälle under året. Störst skillnad jämfört med sexårsperioden 2012-2017 var avsevärt högre fosforhalt i Blålägan Jämfört med närmast föregående sexårsperiod (2012-2017) var 2018 års fosformedelhalter oftast i samma nivå (Figur 19). Den största skillnaden gällde Blålägan (13A), där medelhalten år 2018 var avsevärt högre än 2012-2017 (Figur 21). Även i Rättviken (S4C) och Österviken (S4D) i Siljan samt Västerdalälven vid Yttermalung (5) respektive Dala-Järna (7) var 2018 års fosforme-delhalter jämförelsevis höga (Figur 19).


38

Figur 19. Årsmedelhalter av totalfosfor år 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden samt lägsta respektive högsta årsmedelvärde närmast föregående sexårsperiod) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Streckad linje markerar gränsen mellan måttlig höga och höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över tunn heldragen linje är halterna mycket höga och över tjock heldragen linje är de extremt höga. Under 12,5 µg/l är halterna låga. Olika färggrupper avser från vänster till höger provplatser inom delområdena Österdalälven och Västerdalälven (övre diagrammet) samt Dalälven och Bottenhavet (nedre diagrammet). För Mora/Spjutmo (16B), Görälven (1B), Sälen (2A) och Mockfjärd nedströms (8B) avser jämförelsedata bara 2016 och 2017. (Tandån tillhör egentligen avrinningsområdet Fe-mundselva/Trysilelva/Klarälven.)


39

Figur 20. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorerna ”Näringsämnen i vattendrag” och ”Närings-ämnen i sjöar” (treårsmedelvärde 2016-2018) i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrif-ter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter 2015:4) på 0,5 meters djup vid provplatser i den sam-ordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019. Tidsserier

Tidsserier för vattenkemi återfinns i bilaga 9 (resultatsammanställningar per provplats). För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. För Görälven (1B), Sälen (2A) och Mora/Spjutmo (16B) saknas data hos datavärden SLU. Av okänd anledning saknas 2012 års fosforhalter för flertalet stationer. Avvikande startår har:

- Österdalälven vid Gråda (18), Västerdalälven vid Mockfjärd (8) och Dalälven vid Älvkar-leby (38) – 1965,

- Dalälven vid Näs bruk (35) – 1969, - Hyttingsån (22A), Gruvbäcken (22D) och Herrgårdsdammen (34A) – 1994, - Blålägan (13A) – 1996, - Tandån (K1) – 2000, - Siljan, Österviken (S4D) och de fyra kuststationerna (B1-B4) har startår 2013.


40

De flesta stationerna har under hela perioden haft låga, eller låga till måttligt höga, årsmedelhal-ter av fosfor (0,5 meters djup). Provplatser där huvudsakligen måttligt höga till höga årsmedelhalter av fosfor förekommit är:

- Tunaån (22), - Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30), - Herrgårdsdammen (34A), - Vikasjön (S15), - Amungen, Hedemora (S19), - Gruvsjön (S23) och - Åsgarn (S24).

Provplatser där även mycket höga eller till och med extremt höga (*) årsmedelhalter av fosfor fö-rekommit är:

- Gruvbäcken (22D), - Ljusterån (28), - Broån (31)*, - Forsån (34), - Årängsån (36)*, - Brunnsjön (S20)*, - Forssjön (S25) och - Bollsjön (S26).

De sjöar där bottenvattnet under minst ett år haft särskilt höga årsmedelhalter av fosfor (mot-svarande mycket höga eller extremt höga* halter) är:

- Venjansjön (S1), - Långsjön, Romme (S9), - Vikasjön (S15)*, - Runn NV (S16A), - Amungen, Hedemora (S19)*, - Brunnsjön (S20)*, - Åsgarn (S24)*, - Forssjön (S25) och - Bollsjön (S26)*.

Statistiskt säkra minskande trender för årsmedelhalter av fosfor för knappt 30 % av stationerna Vid statistisk analys av tidsserierna framkom att minskande trender på trestjärnig nivå (p <0,001) förekom för 13 stationer, på tvåstjärnig nivå (p <0,01) för tre stationer och på enstjärnig nivå (p <0,05) för fyra stationer. Orsaker till minskande fosforhalter kan vara till exempel uppförande av kommunala reningsverk (i början av 1970-talet), förbättrad standard på reningsverken, ned-läggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, ökad användning av fosfatfria tvättmedel, förbätt-rad standard på enskilda avlopp och minskade utsläpp från industrier. Endast för tre provplatser, Rotälven (13) och Oreälven (17) samt Långsandsörarna (B2), notera-des svaga trender mot ökande halter på två- respektive enstjärnig nivå. De 13 stationerna med tydligast (trestjärnigt) minskande fosformedelhalter var:


41

- Västerdalälven vid Mockfjärd (8, Figur 22), - Österdalälven vid Gråda (18, Figur 22), - Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30), - Broån (31), - Forsån (34), - Dalälven vid Näs bruk (35), - Årängsån (36), - Dalälven vid Gysinge (37), - Dalälven vid Älvkarleby (38, Figur 22), - Långsjön, Romme (S9, 0,5 m), - Gruvsjön (S23, 0,5 m), - Åsgarn (S24, 0,5 m) och - Forssjön (S25, 0,5 m).

År 2018 noterades den högsta medelhalten av fosfor vid nio stationer och den lägsta vid två År 2018 noterades den högsta medelhalten av fosfor i tidsserierna för Västerdalälven vid Ytter-malung (5) respektiva Dala-Järna (7), Blålägan (13A, Figur 21), Oreälven (17), Rättviken (S4C) och Österviken (S4D) i Siljan samt Billudden (B1), Långsandsörarna (B2) och Eggegrund (B4). År 2018 uppmättes den lägsta fosformedelhalten i tidsserien i Amungen (S19, 0,5 m) och dess utlopp Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30).

Figur 21. Årsmedelhalter av totalfosfor (staplar) i Blålägan (13A) åren 1990-2018. Streckad linje anger gräns mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över tunn, heldragen linje är halterna höga. Av okänd orsak saknas data för 2012 hos datavärden SLU. Minskande fosforhalter vid provplatser i Forsåns avrinningsområde I Gruvsjön (S23) ökade fosformedelhalterna från måttligt höga till höga under 1990-talet, men minskade därefter avsevärt till låga halter, vilket de var även 2018. Även i de nedströms Gruv-sjön belägna sjöarna Åsgarn (S24) och Forssjön (S25) samt dess utlopp Forsån (34) minskade fos-forhalterna under perioden 1990-2018.


42

Från måttligt höga till låga fosforhalter vid alla fyra stationerna med tidsserier från 1960-talet Vid samtliga fyra stationer med tidsserier från mitten eller slutet av 1960-talet – Västerdalälven vid Mockfjärd (8) och Österdalälven vid Gråda (18) samt Dalälven vid Näs bruk (35) respektive Älvkarleby (38) – har medelhalterna av fosfor minskat från måttligt höga till huvudsakligen låga (Figur 22). Den största minskningen skedde vid mitten av 1990-talet.

Figur 22. Årsmedelhalter av totalfosfor i Dalälven vid Älvkarleby (38), Västerdalälven vid Mockfjärd (8) och Österdalälven vid Gråda (18) åren 1965-2018. Streckad linje anger gräns mellan låg och måttligt hög halt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halten hög.

Näringstillstånd - kväve

Mycket höga kvävehalter i Gruvbäcken, Ljusterån, Brunnsjön, Gruvsjön och Herrgårdsdammen Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) var 2018 års medelhalter av kväve låga i de övre delarna av avrinningsområdet (Öster- och Västerdalälven, övre diagrammet i Figur 23 samt Figur 24). Även längre ned i Dalälvens avrinningsområde och Gävlebukten (Bot-tenhavet) var kvävehalterna låga eller måttligt höga vid flertalet provplatser (nedre diagrammet i Figur 23 samt Figur 24). Vid följande sex stationer bedömdes dock kvävehalterna som höga: Broån (31), Åsgarn (S24), Forssjön (S25), Forsån (34), Bollsjön (S26) och Årängsån (36). I Gruv-bäcken (22D), Ljusterån (28), Brunnsjön (S20), Gruvsjön (S23) och Herrgårdsdammen (34A) över-skreds gränsen för mycket höga halter.

Tillförsel av kväve från jordbruk, enskilda avlopp, reningsverk och gruvverksamhet Flertalet ovan nämnda provplatser med höga eller mycket höga kvävehalter ligger i jordbruks-bygd, vilket också brukar vara förknippat med utsläpp från enskilda avlopp. Ljusterån och Årängsån är även recipienter (mottagare av utsläpp) för kommunala reningsverk (Säter respek-tive Horndal). Brunnsjön tar främst emot vatten från Mässingsboån, som är recipient för Vik-manshyttans reningsverk. Broån är Brunnsjöns utlopp. Två provplatser med mycket höga medel-halter av kväve, Gruvsjön och Gruvbäcken (22D), och är emellertid inte nämnvärt påverkade av jordbruk. Till Gruvsjön sker dock utsläpp från Garpenbergs reningsverk. I Gruvsjön och den ned-ströms belägna Herrgårdsdammen förelåg 60-65 % av kvävet som nitrit-+nitratkväve (Figur 23 och Figur 25) samtidigt som värdena för konduktivitet och sulfat (Figur 25) var förhöjda. Detta är typiskt för påverkan från sprängning och beror på den pågående verksamheten vid Garpen-bergsgruvan (Boliden Mineral). Även vid Gruvbäcken (Tuna-Hästberg) har det tidigare förekom-mit gruvdrift, men järnmalmsgruvan lades ned år 1968. I området finns också en sedan år 1995 aktiv anläggning för kompostering av avvattnat avloppsslam. Orsaken till de förhöjda värdena


43

för kväve samt konduktivitet och alkalinitet i Gruvbäcken är inte klarlagt, men bland annat den låga vattentemperaturen påvisar grundvattenpåverkan. Åsgarn, Forssjön, Forsån och Bollsjön ligger nedströms Gruvsjön och Herrgårdsdammen, mellan Garpenbergsån och Bäsingen, och påverkas i minskande grad av verksamhet vid Garpenbergsgruvan (Figur 25).

Figur 23. Årsmedelhalter av totalkväve år 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden samt lägsta respektive högsta årsmedelvärde närmast föregående sexårsperiod) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Den vita delen av stapeln motsvarar andelen nitrit-+nitrat-kväve. Streckad linje markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halten mycket hög. Under 300 µg/l är halten låg. Olika färggrupper avser från vänster till höger provplatser inom delområdena Österdalälven och Västerdalälven (övre diagrammet) samt Dalälven och Bottenha-vet (nedre diagrammet). För Mora/Spjutmo (16B), Görälven (1B), Sälen (2A) och Mockfjärd nedströms (8B) avser jämförelsedata endast år 2016 och 2017. (Tandån tillhör egentligen avrinningsområdet Femundselva/Trysilelva/Klarälven.)


44

Figur 24. Tillståndsbedömning för kvävehalter (medelvärden år 2018) i enlighet med Naturvårdsver-kets bedömningsgrunder (1999) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrol-len i Dalälvens avrinningsområde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019.

Figur 25. Medelvärden för halter av nitrat-+nitritkväve samt sulfat vid provplatser i delavrinningsområ-det Forsån i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018.


45

Förhöjda halter av ammoniumkväve påvisar genomslag av avloppsvatten från reningsverk Halterna av ammoniumkväve är ofta förhöjda nedströms kommunala avloppsreningsverk, men påslag kan även förekomma från enskilda avlopp och gödsel. Ammoniumkväve är kraftigt syre-förbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak. Både ammonium och ammoniak kan vara giftigt för fisk. Liksom åren 2016 och 2017 noterades en mycket hög halt av ammoniumkväve (3800 µg/l) i bottenvattnet på 28 meters djup i centrala Runn (S16B) i mars 2018 (Figur 26). Vid detta tillfälle var även värdena för konduktivitet och alkalinitet förhöjda, vil-ket påvisar genomslag av avloppsvatten från Främby reningsverk (Falun). Påverkan av avlopps-vatten (Säters reningsverk) kunde även konstateras i Ljusterån (28) i främst november (Figur 26), men där var ammoniumkvävehalten lägre (670 µg/l) och klassades som hög. Höga halter av ammoniumkväve noterades även i bottenvattnet i Gruvsjön i mars (590 µg), Bollsjön i mars och augusti (990 respektive 1000 µg/l) samt i Bäsingen i augusti (690 µg/l) i samband med syrebrist. Hög halt noterades även i Gruvbäcken i april (1000 µg/l), liksom i Forsån i mars (580 µg/l).

Figur 26. Värden för ammoniumkväve och konduktivitet i centrala Runn (S16B, 1 m.ö.b.) och Ljusterån (28) vid 2018 års provtagningar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Gränsvärden för ammoniakkväve överskreds i Ljusterån Omräkning utifrån ammoniumkvävehalter, pH-värden och temperaturer gav halter av ammo-niakkväve som överskred gränsvärdet i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter 2015:4) som årsmedelvärde i Ljusterån (28, 1,8 µg/l), men inte i Runn. De gränsvärden som anges i föreskrifterna är1,0 µg/l som årsmedelvärde och 6,8 µg/l som maximalt enskilt värde. Denna bedömning kunde inte göras för kuststationerna (B1-B4), ef-tersom pH-mätning inte ingår i kontrollprogrammet. Oftast lägre kvävehalter jämfört med föregående sexårsperiod Jämfört med närmast föregående sexårsperiod (2012-2017) var 2018 års medelhalter av total-kväve oftast något lägre (Figur 23). Stationer med något högre kvävemedelhalter år 2018 (Figur 23) var Tunaån (22), Slussen (26), Ljusterån (28), Brunnsjön (S20), Gruvsjön (S23), Herrgårds-dammen (34A) och Forsån (34).


46

Tidsserier

För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. För Görälven (1B), Sälen (2A) och Mora/Spjutmo (16B) saknas data hos datavärden SLU. Avvikande startår har:



De flesta stationerna har under hela perioden haft låga eller måttligt höga årsmedelhalter av kväve (0,5 meters djup). Provplatser med huvudsakligen måttligt höga till höga årsmedelhalter av kväve har varit:

- Tunaån (22), - Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30, Figur 27), - Forsån (34), - Svärdsjön (S14), - Vikasjön (S15), - Runn NV (S16A), - Amungen, Hedemora (S19, Figur 27), - Åsgarn (S24) och - Forssjön (S25).

Provplatser där även mycket höga eller extremt höga (*) årsmedelhalter av kväve förekommit:

- Ljusterån (28), - Broån (31)*, - Herrgårdsdammen (34A, Figur 28), - Årängsån (36), - Brunnsjön (S20), - Finnhytte-Dammsjön (S22), - Gruvsjön (S23, Figur 28) och - Bollsjön (S26).

Statistiskt säkerställda minskande trender för årsmedelhalter av totalkväve vid tolv stationer Vid statistisk analys av tidsserierna för totalkväve framkom att minskande trender på trestjärnig nivå (p <0,001) förekom vid följande sex stationer:

- Grövlan (10), - Österdalälven vid Gråda (18), - Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30, Figur 27), - Broån (31), - Dalälven vid Näs bruk (35) och - Långsjön, Romme (S9, 0,5 m).


47

Svagare trender mot minskande årsmedelhalter av kväve på enstjärnig nivå (p <0,05) noterades i Tandån (K1), Fulan (2), Oxberg (f.d. Evertsberg, 15) och Dalälven vid Älvkarleby (38) samt Idre-sjön (S2, 0,5 m) och Amungen (S19, 0,5 m, Figur 27) Orsaker till minskande kvävehalter kan vara till exempel förbättrad standard på avloppsanlägg-ningar, minskad gödsling av jordbruksmark och minskade utsläpp från avloppsreningsverk, indu-strier och flygplats. Provplatsen i Amungens utlopp (f.d. Långshytteån) ligger cirka 300 m upp-ströms utloppet i Dalälven. Långshytteån avvattnar bland annat sjön Amungen som är recipient för ett avloppsreningsverk (Långshyttan). År 2018 uppmättes den lägsta kvävemedelhalten i tidsserien i Tandån (K1) och Idresjön (S2, 0,5 m), Siljan, Storsiljan (S4B, 0,5 m), Långsjön, Romme (S9, 0,5 m) samt Amungen (S19, 0,5 m, Figur 27).

Figur 27. Årsmedelhalter av totalkväve i Amungen (S19, 0,5 m) och Amungens utlopp (f.d. Långshyt-teån, 30) åren 1990-2018. Streckad linje markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna höga.

Figur 28. Årsmedelhalter av totalkväve i Gruvsjön (S23, 0,5 m) och Herrgårdsdammen (34A) åren 1990-2018 respektive 1994-2018. Streckad linje markerar gränsen mellan måttligt höga och höga hal-ter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna mycket höga.


48

Statistiskt säkerställda ökande trender för årsmedelhalter av totalkväve vid tre stationer För tre provplatser noterades signifikanta trender mot ökande kvävemedelhalter, varav Ljustern (S17) endast på enstjärnig nivå (p <0,05). I Gruvsjön (S23, 0,5 m, Figur 28) och den nedströms belägna Herrgårdsdammen (34A, Figur 28) ökade emellertid kvävehalterna på trestjärnig nivå (p <0,001). Det är en intressant iakttagelse att kvävehalterna i Gruvsjön ökat samtidigt som fosfor-halterna minskat. Detta kan eventuellt vara en effekt av att den minskade fosfortillgången med-för en mindre primärproduktion och därmed lägre förbrukning av kväve. Till Gruvsjön sker ut-släpp från gruvverksamhet (Boliden Mineral) och ett avloppsreningsverk (Garpenberg). Statistiskt säkra minskande trender för årsmedelhalter av ammoniumkväve vid fyra stationer Vid statistisk analys av tidsserier för ammoniumkväve framkom att minskande trender på tre-stjärnig nivå (p <0,001) förekom i Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30), på tvästjärnig nivå (p <0,01) vid Slussen (26) samt på enstjärnig nivå (p <0,05) i Broån (31) och Tandån (K1). Statistiskt säkra ökande trender för årsmedelhalter av ammoniumkväve vid sju stationer Statistiskt säkra ökande trender för ammoniumkväve noterades för Västerdalälven vid Mockfjärd (8) och Dalälven vid Näs bruk (35) på trestjärnig nivå, Dalälven vid Långhag (29) på tvåstjärnig nivå samt Oreälven (17), Dalälven vid Forshuvud (19) respektive Torsång (23) och Varpans utlopp (25) på enstjärnig nivå. Siktdjup och klorofyll

Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bland annat användas vid uppskattning av bottenvegetationens potentiella utbredning i djupled. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på primärproduktionen (alger/växtplankton) i sjöar och ingår som en parameter för be-dömning av sjöars näringsstatus. När det är is på sjöarna är det praktiskt svårt att mäta siktdjupet. Vid provtagningen i mars 2018 var det is på samtliga undersökta sjöar. För de sjöar som bara provtas i mars och augusti finns därför bara siktdjupsvärden från augusti. För jämförbarhetens skull redovisas därför i Figur 29 bara augustivärden för samtliga sjöar. Provtagning för analys av klorofyll görs bara i augusti.

Mätning av siktdjup med vattenkikare (foto: SYNLAB)


49

Figur 29. Siktdjup i augusti 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden samt lägsta re-spektive högsta augustivärde närmast föregående sexårsperiod) vid provplatser i sjöar i den samord-nade recipientkontrollem i Dalälvens avrinningsområde. Streckad linje markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är sikt-djupet litet. Siktdjup under 1 meter bedöms som mycket litet och siktdjup över 8 meter som mycket stort. Olika färggrupper avser från vänster till höger provplatser inom delområdena Österdalälven, Västerdalälven, Dalälven och Bottenhavet. Siktdjup varierande mellan 0,6 m i Brunnsjön och 10,3 m i Gruvsjön Vid samtliga provplatser i sjöar inom delområdena Österdalälven och Västerdalälven siktdjupet måttligt eller stort i augusti 2018 (Figur 29). I sjöarna i delområdet Dalälven varierade siktdjupet mellan mycket litet (0,6 m) i Brunnsjön (S20) och mycket stort (10,3 m) i Gruvsjön (S23). Flertalet sjöar i delområdet Dalälven hade dock litet eller måttligt siktdjup. Vid kuststationerna i Botten-havet klassades siktdjupet som stort (B1, B2 och B3) eller mycket stort (B4). Siktdjupen i augusti 2018 oftast större jämfört med närmast föregående sexårsperiod Jämfört med augustimedelvärden från närmast föregående sexårsperiod (2012-2017) var sikt-djupen i augusti 2018 vid flertalet provplatser större (Figur 29). Undantagen var Långsjön, Romme (S9), Grycken (S12), Vikasjön (S15), nordvästra (S16A) och södra (S16C) Runn, Ljustern (S17) och Brunnsjön (S20), där siktdjupen var i nivå med tidigare värden, samt Orsasjön (S6), som tidigare haft större siktdjup. En förklaring till de större siktdjupen år 2018 kan vara att vattnen var svagare färgade än vanligt (Figur 34). Det bör också framhållas att siktdjup är en variabel som är starkt personberoende på grund av individuella skillnader i synskärpa. Åren 2016-2018 mättes siktdjupet i en vattenkikare, vilket är brukligt. Även tidigare provtagare (Böril Jonsson) uppger att vattenkikare använts.


50

Figur 30. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn ”Siktdjup i sjöar” (treårsmedelvärde 2016-2018) i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföre-skrifter 2015:4) vid provplatser i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsom-råde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019. Dålig status för siktdjup i Brunnsjön Statusen avseende kvalitetsfaktorn ”Siktdjup i sjöar” för treårsperioden 2016-2018 vid bedöm-ning i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändrings-föreskrifter 2015:4) redovisas i Figur 30. För 26 av 30 provplatser bedömdes statusen som minst god och oftast hög. Vikasjön (S15), Amungen, Hedemora (S19) och Forssjön (S25) erhöll måttlig status. För Brunnsjön (S20) klassades siktdjupsstatusen som dålig. Från låga till extremt höga klorofyllhalter Vid flertalet provplatser i sjöar var klorofyllhalterna låga eller måttligt höga i augusti 2018 (Figur 31). Det vara bara Brunnsjön (S20) i delområdet Dalälven som hade extremt hög halt. Jämfört med föregående värden var 2018 års klorofyllhalter oftast högre, vilket dock inte gällde Idresjön (S2), centrala Runn (S16B) och Brunnsjön (S20) samt kuststationerna (B1-B4), där jämfö-relseperiodens halter varit högre (Figur 31). Vid kuststationerna har klorofyll tidigare analyserats i juni och augusti 2013-2017, men för sjöstationerna finns bara tidigare värden från juni och/eller augusti 1990-1993 samt augusti 2016 och 2017.


51

Figur 31. Klorofyllhalter i augusti 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden samt lägsta respektive högsta augustivärde närmast föregående femårsperiod) vid provplatser i sjöar i den sam-ordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Streckad linje markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna höga. Halter över 20 µg/l betecknas som mycket höga och halter över 40 µg/l som ex-tremt höga. Olika färggrupper avser från vänster till höger provplatser inom delområdena Österdaläl-ven, Västerdalälven, Dalälven och Bottenhavet. Vid stationerna Siljan, Solviken (S4A), Siljan, Rättvi-ken (S4C), Siljan, Österviken (S4D), Runn NV (S16A) och Runn S (S16C) ingår inte klorofyllanalys i kontrollprogrammet. Under perioden 2013-2017 utfördes klorofyllanalyser endast vid kuststationerna. För övriga sjöstationer finns jämförelsedata endast från augusti 2016 och 2017. Proverna från Amungen (S19), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24), Forssjön (S25), Bollsjön (S26) och Bäsingen (S27) i augusti 2018 kunde tyvärr inte analyseras på grund av ett tekniskt missöde på laboratoriet. Fem stationer i sjöar uppnådde inte god status för klorofyll Statusen avseende parametern ”Klorofyll” under kvalitetsfaktorn ”Växtplankton i sjöar” för treårsperioden 2016-2018 vid bedömning i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens före-skrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter 2015:4) redovisas i Figur 32. Vid 20 av 25 provplatser bedömdes statusen som minst god och oftast hög. Följande fem stationer uppnådde inte god status: Vikasjön (S15), Brunnsjön (S20), Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26).


52

Figur 32. Klassning av status avseende parametern ”Klorofyll” under kvalitetsfaktorn ”Växtplankton i sjöar” (treårsmedelvärde 2016-2018) i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter 2015:4) vid stationer i sjöar i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019. Tydlig koppling mellan siktdjup och klorofyll i främst Brunnsjön och Gruvsjön Eftersom siktdjupet bl.a. beror av mängden alger (som kan uppskattas genom klorofyllhalten) finns ofta en tydlig koppling mellan dessa variabler. I Dalälvens avrinningsområde syns detta tyd-ligast i Brunnsjön och Gruvsjön. Brunnsjön hade det minsta siktdjupet (Figur 29) och den högsta klorofyllhalten (Figur 31), medan Gruvsjön hade det största siktdjupet (Figur 29) och den lägsta klorofyllhalten (gäller augusti 2017, eftersom den inte kunde analyseras i augusti 2018). Brunn-sjön är en övergödd sjö med 30 % jordbruksmark i avrinningsområdet och dessutom recipient för ett mindre reningsverk (Vikmanshyttan) med utsläpp till tillflödet Mässingsboån. Gruvsjön är bl.a. belastad av utsläpp från nuvarande och tidigare verksamhet vid Garpenbergsgruvan (Boli-den Mineral), varför påverkan av metaller troligen ger gifteffekter på bl.a. växtplankton, vilket även undersökningen av växtplankton indikerade. Bedömning av status för parametern ”Klorofyll” under kvalitetsfaktorn ”Växtplankton i kustvat-ten och vatten i övergångszon” för år 2018, utförd av Medins Havs- och vattenkonsulter, gav god status vid Billudden (B1) och Långsandsörarna (B2), måttlig status vid Skutskärsverken (B3) samt hög status vid Eggegrund (B4). (Mer om växtplankton finns att läsa i kapitlen ”Växtplank-ton i sjöar” och ”Växtplankton vid kusten”.)


53

Tidsserier

Mycket litet siktdjup endast i Brunnsjön För flertalet provplatser finns tidsserier för siktdjup för perioden 1990-2018. Under denna period är det bara i Brunnsjön (S20) som siktdjupet oftast varit mycket litet (årsmedelvärde). Detta stämmer bra överens med att Brunnsjön även är en av de sjöar som oftast haft högst fosforhal-ter, vilket indikerar en riklig algproduktion, vilket i sin tur ger mindre siktdjup. Flertalet sjöar har haft litet till måttligt siktdjup. Stationer med huvudsakligen måttligt till stort siktdjup har varit:

- Idresjön (S2), - Siljan, Solviken (S4A), Storsiljan (S4B), Rättviken (S4C) och Österviken (S4D), - Stora Ulvsjön (S8), - Långsjön, Romme (S9), - Ljustern (S17), - Finnhytte-Dammsjön (S22), - Gruvsjön (S23) samt - Bottenhavet, Skutskärsverken (B3) och Eggegrund (B4).

Statistiskt signifikanta trender mot ökande siktdjup för 19 stationer Vid analys av tidsserierna framkom att de statistiskt säkerställda trenderna endast omfattar ökande siktdjup. På trestjärnig nivå (p <0,001) gällde detta nedan listade tolv stationer. Trender på två- (p <0,01) och enstjärnig nivå (p <0,05) noterades för ytterligare två respektive fem sta-tioner.

- Venjansjön (S1), - Idresjön (S2), - Siljan, Solviken (S4A), Storsiljan (S4B) och Rättviken (S4C), - Långsjön, Romme (S9), - Grycken (S12), - Gruvsjön (S23), - Åsgarn (S24, Figur 33), - Forssjön (S25, Figur 33), - Bollsjön (S26) och - Bäsingen (S27, Figur 33).

För fem av provplatserna ovan – Idresjön (S2), Siljan, Rättviken (S4C), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24, Figur 33) och Bollsjön (S26) – samt Särnasjön (S3), Siljan, Österviken (S4D) och kuststation-en Eggegrund (B4) var 2018 års siktdjup det största i tidsserierna. Det ökande siktdjupet är något förvånande mot bakgrund av att det för flertalet provplatser finns statistiskt säkerställda trender mot ökande färgvärden och halter av organiskt material (analyserat som TOC), vilket istället borde ge lägre siktdjup. För klorofyll, som också bidrar till siktdjupet, kan ingen analys av tidsserier göras, eftersom inga långa tidsserier finns.


54

Figur 33. Årsmedelvärden för siktdjup i Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Bäsingen (S27) åren 1990-2018. Streckad linje markerar gränsen mellan måttligt stort och litet siktdjup enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är siktdjupet mycket litet. Ljusförhållanden

Klarast vatten i Långsjön och brunast vatten i Hyttingån Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn. Vid de flesta provpunkterna klassades vattnet som måttligt färgat år 2017 (Figur 34 och Figur 35). Vid nio stationer var det emellertid betydligt färgat. De tre stationerna Blålägan (13A) och Hyttings-ån (22A) samt Finnhytte-Dammsjön (S22) fick bedömningen starkt färgat vatten (Figur 34 och Figur 35). De mest brunfärgade vattnen förekommer oftast långt upp i avrinningsområdena, där tillförseln av humusämnen från omgivande skogs- och myrmarker är stor samtidigt som själv-reningen genom sedimentation och nedbrytning samt utspädning i sjöar är liten. I de längst uppströms belägna delarna av Öster- och Västerdalälven kunde man förvänta sig starkare färgat vatten (Figur 35). Dessa områden ligger emellertid i fjälltrakter där humustillförseln är relativt li-ten. I de långt uppströms belägna Grövlan (10) och Särnasjön (S3) noterades till och med svagt färgat vatten. I de nedre delarna av avrinningsområdet noterades svagt färgat vatten i Vikasjön (S15), Amungen, Hedemora (S19) och Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30) samt vid två av de fyra stationerna i Bottenhavet (Figur 35). Vid de båda stationerna Långsjön, Romme (S9) och Eggegrund ((B4) bedömdes vattnet som ej eller obetydligt färgat. Järnläckage från sedimentet bidrog till förhöjda färgvärden i Svärdsjön och Amungen I två sjöar - Svärdsjön (S14) och Amungen, Hedemora (S19) – var vattnet vid botten starkt färgat i augusti 2018 samtidigt som det rådde syrefattigt respektive syrefritt eller nästan syrefritt till-stånd, varför orsaken till de förhöjda färgvärdena var utlösning av järn från sedimentet (järn som annars är bundet till fosfor i sedimentet släpper vid syrebrist).


55

Figur 34. Årsmedelvärden av absorbans (filtrerade prov, mätt vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett) år 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden samt lägsta respektive högsta årsmedel-värde närmast föregående sexårsperiod) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipi-entkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Streckad linje markerar gränsen mellan svagt och måttligt färgat vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är vattnet be-tydligt färgat. Under 0,02 är vattnet ej eller obetydligt färgat och över 0,20 starkt färgat. Olika färggrup-per avser från vänster till höger provplatser inom delområdena Österdalälven och Västerdalälven (övre diagrammet) samt Dalälven och Bottenhavet (nedre diagrammet). För Mora/Spjutmo (16B), Görälven (1B), Sälen (2A) och Mockfjärd nedströms (8B) avser jämförelsedata endast åren 2016 och 2017. (Tandån tillhör egentligen avrinningsområdet Femundselva/Trysilelva/Klarälven.)


56

Figur 35. Tillståndsbedömning för vattenfärg (medelvärden av absorbans, filtrerade prov, mätt vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett) år 2018) i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsom-råde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019. Värden för färg och organiskt material följs ofta väl åt Eftersom vattnets färg till stor del styrs av dess innehåll av humus, följs ofta värdena för absor-bans och organiskt material (analyserat som till exempel TOC) åt, vilket diagrammen i Figur 36 visar tydliga exempel på. Båda dessa variabler är till stor del avhängiga vattenföringen. Mindre regn och ytavrinning medförde generellt svagare färgat vatten än normalt Jämfört med närmast föregående sexårsperiod (2012-2017) var 2018 års medelvärden av absor-bans oftast lägre och i några fall på samma nivå (Figur 34). I Isjöarna Ljustern (S17), Brunnsjön (S20), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24) var dock vattnet starkare fär-gat år 2018, främst beroende på höga värden i mars. Vattnets färg varierar normalt till stor del med nederbördsmängd och ytavrinning på så sätt att vattenfärgen ökar under nederbördsrika perioder. Den jämförelsevis låga avrinningen och vattenföringen under år 2018 medförde där-med att vattenfärgen generellt blev lägre än vanligt.


57

Figur 36. Värden för absorbans (filtrerade prov, mätt vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett) och organiskt material (analyserat som TOC) för Årängsån (36) och Hyttingsån (22A) vid 2018 års provtagningar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde.

Tidsserier

För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. För Görälven (1B), Sälen (2A) och Mora/Spjutmo (16B) saknas data hos datavärden SLU. Avvikande startår har:



De flesta stationer har under hela perioden haft måttligt eller betydligt färgat vatten (0,5 m). Provplatser där även starkt färgat vatten förekommit är:

- Vanån (6), - Västerdalälven vid Dala-Järna (7), - Blålägan (13A), - Hyttingsån (22A), - Årängsån (36), - Venjansjön (S1) och - Finnhytte-Dammsjön (S22).

Provplatser med oftast måttligt, svagt eller till och med ej eller obetydligt* färgat vatten är:

- Grövlan (10), - Varpan utlopp (25), - Slussen (26, Figur 37), - Ljusterån (28), - Långshytteån (30), - Idresjön (S2),


58

- Särnasjön (S3), - Stora Ulvsjön (S8), - Långsjön, Romme (S9)* - Vikasjön (S15), - Amungen, Hedemora (S19), - Gruvsjön (S23) samt - Bottenhavet vid Billudden (B1), Långsandsörarna (B2), Skutskärsverken (B3) och Egge-

grund (B4).

Statistiskt säkerställda trender mot ökande färgvärden vid totalt 36 stationer Vid analys av tidsserierna framkom att statistiskt säkerställda trender mot ökande färgvärden fö-rekom vid 36 stationer, varav 7 på den starkaste trestjärniga nivån (p <0,001), 13 på tvåstjärnig nivå (p <0,01) och 16 på enstjärnig nivå (p <0,05). Ökningarna på trestjärnig nivå gällde:

- Österdalälven, Gråda (18), - Tunaån (22, Figur 37), - Varpan utlopp (25), - Slussen (26, Figur 37), - Dalälven, Näs bruk (35), - Dalälven, Gysinge (37) och - Dalälven, Älvkarleby (38).

Ökande färgvärden (och halter av organiskt material) är ett generellt problem i södra och mel-lersta Sverige och även i andra länder på samma breddgrad. Forskarna är inte helt överens om orsakerna till den så kallade brunifieringen. En ökad transport av humusämnen från land kan delvis bero på förändrat klimat samt minskat nedfall av surt regn. Ökad nederbörd leder till ökad urlakning från jordar och ökad temperatur (främst under vintern) leder till snabbare nedbrytning av organiskt material till humus. Minskat nedfall av surt regn bidrar till ökat pH-värde i jorden, vilket leder till att humusen binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut (Donald T. Mon-teith et al. 2007). Även ett förändrat skogsbruk kan vara bidragande. I Dalälvens avrinningsom-råde, liksom i flera andra avrinningsområden, är dock färgvärdena avklingande under senare år (se exempel i Figur 37). Vid sex stationer var 2018 års medelvärde tidsseriens lägsta. I Långsjön, Romme (S9), Gruvbäcken (22D) och Siljan, Österviken (S4D) minskade absorbansen med statist-isk signifikans på tre-, två- respektive enstjärnig nivå.

Figur 37. Årsmedelvärden (staplar) för absorbans (filtrerade prov, mätt vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett) i Tunaån (22) och Slussen (26) åren 1990-2018. Streckad linje markerar gränsen mellan mått-ligt och betydligt färgat vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är vattnet starkt färgat.


59

Organiskt material

Generellt låga halter av organiskt material Medelhalterna av organiskt material (analyserat som TOC) var generellt låga år 2018 (Figur 38 och Figur 39). Fem provplatser, främst i fjälltrakterna i de övre delarna av Österdalälven och Väs-terdalälven, hade mycket låga halter. I delområdet Dalälven var det bara i Långsjön, Romme ( S9) som TOC-halten klassades som mycket låg. Måttligt höga halter förekom vid 17 punkter. Endast två stationer, Hyttingsån (22A) och Årängsån (36), fick bedömningen hög halt (Figur 38 och Fi-gur 39). Värden för organiskt material och färg följs ofta väl åt Eftersom halterna av organiskt material till stor del beror på dess innehåll av humus, följs ofta värdena för TOC och absorbans åt, vilket diagrammen i Figur 36 visar tydliga exempel på. Båda dessa variabler är till stor avhängiga vattenföringen.

Figur 38. Tillståndsbedömning för medelhalter av organiskt material (analyserat som TOC) år 2018 i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019.


60

Figur 39. Årsmedelhalter av organiskt material (analyserat som TOC) år 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden samt lägsta respektive högsta årsmedelvärde närmast föregående sex-årsperiod) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrin-ningsområde. Streckad linje markerar gränsen mellan mycket låga och låga halter enligt Naturvårds-verkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Över 12 mg/l be-döms halterna som höga och över 16 mg/l som mycket höga. Olika färggrupper avser från vänster till höger provplatser inom delområdena Öster- och Västerdalälven (övre diagram) samt Dalälven och Bottenhavet (nedre diagram). För Mora/Spjutmo (16B), Görälven (1B), Sälen (2A) och Mockfjärd ned-ströms (8B) avser jämförelsedata endast åren 2016 och 2017. (Tandån tillhör egentligen avrinnings-området Femundselva/Trysilelva/Klarälven.)


61

Mindre regn och ytavrinning medförde lägre halter av organiskt material än normalt Jämfört med närmast föregående sexårsperiod (2012-2017) var 2018 års medelhalter av orga-niskt material (analyserat som TOC) nästan genomgående lägre (Figur 39). I Blålägan (13A), Mora/Spjutmo (16B), Görälven (1B), Hosjöns utlopp (f.d. Sundbornsån, 27), Finnhytte-Dammsjön (S22) och Åsgarn (S24) var 2018 års TOC-halter något högre än tidigare. Liksom vattnets färg varierar halterna av organiskt material normalt till stor del beroende på nederbördsmängd och ytavrinning på så sätt att TOC-halterna ökar under nederbördsrika perioder. Den jämförelsevis låga avrinningen och vattenföringen under år 2018 medförde därmed att halterna av organiskt material generellt blev lägre än vanligt. Tidsserier

För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. Generellt fattas 2004 och 2005 års värden för stationer i rinnande vatten hos datavärden SLU. För Görälven (1B), Sälen (2A) och Mora/Spjutmo (16B) saknas helt data hos datavärden SLU. Avvikande startår har:



De flesta stationerna har under större delen av perioden haft låga till måttligt höga halter av or-ganiskt material (analyserat som TOC) på 0,5 meters djup. Provplatser där även höga eller mycket höga TOC-halter förekommit är:

- Vanån (6), - Blålägan (13A), - Hyttingsån (22A), - Gruvbäcken (22D), - Broån (31), - Forsån (34), - Årängsån (36), - Venjansjön (S1), - Brunnsjön (S20, Figur 40), - Finnhytte-Dammsjön (S22), - Åsgarn (S24), - Forssjön (S25) och - Bollsjön (S26).

Provplatser med bara låga eller mycket låga TOC-halter är:

- Österdalälven vid Idre (9), - Grövlan (10), - Österdalälven vid Rot (12), - Rotälven (13), - Österdalälven vid Gråda (18), - Varpan utlopp (25), - Idresjön (S2),


62

- Särnasjön (S3), - Siljan, Solviken (S4A), Rättviken (S4C) och Österviken (S4D), - Långsjön, Romme (S9) samt - Bottenhavet vid Billudden (B1), Långsandsörarna (B2), Skutskär (B3) och Eggegrund (B4).

Statistiskt säkerställda trender mot ökande halter av organiskt material vid 42 stationer Vid statistisk analys av tidsserierna framkom att statistiskt säkerställda trender mot ökande halter av organiskt material (analyserat som TOC) förekom vid 42 stationer, varav 11 på den starkaste trestjärniga nivån (p <0,001), 17 på tvåstjärnig nivå (p <0,01) och 14 på enstjärnig nivå (p <0,05). Ökningarna på trestjärnig nivå gällde följande stationer:

- Grycken inlopp (24), - Varpan utlopp (25), - Slussen (26), - Broån (31), - Gopen (S11), - Vikasjön (S15), - Runn NV (S16A, Figur 40), Runn C (S16B) och Runn S (S16C), - Ljustern (S17, Figur 40) och - Brunnsjön (S20, Figur 40),

Figur 40. Årsmedelhalter av organiskt material (analyserat som TOC) i nordvästra Runn (S16A, 0,5 m), Ljustern (S17, 0,5 m) och Brunnsjön (S20, 0,5 m) åren 1990-2018. Streckad linje anger grän-sen mellan mycket låg och låg halt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över tunn, heldragen linje är halten måttligt hög och över den tjockare, heldragna linjen är den hög. Gränsen för mycket hög halt är 16 mg/l. Statistiskt signifikant minskande trend för TOC i Långsjön Vid en provplats, Långsjön, Romme (S9), fanns en statistiskt signifikant minskande trend för or-ganiskt material (analyserat som TOC) på trestjärnig nivå. Detta stämmer överens med ökande siktdjup och minskande färg i samma sjö. Dessa trender kan vara kopplade till den luftning av sjöns bottenvatten som sedan år 1991 sker under sommarhalvåret (mer om detta på sidan 20). I Dalälven vid Forshuvud (19) och Särnasjön (S3, 0,5 m) var 2018 års medelhalter av TOC de lägsta i respektive tidsserie med startår 1990.


63

Syretillstånd

Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i åtta sjöar Syrehalter mäts bara vid provplatser i sjöar samt kuststationer. Vid knappt 40 % av provplatser-na bedömdes tillståndet som tillfredsställande år 2018 (syrerikt eller måttligt syrerikt, Figur 42). I Venjansjön (S1), Särnasjön (S3), Orsasjön (S6), Långsjön, Romme (S9), Finnhytte-Dammsjön (S22), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25) klassades syretillståndet som svagt. Vid fyra stationer no-terades syrefattigt tillstånd. Dessa var: Gopen (S11) och Svärdsjön (S14) samt centrala (S16B) och södra (S16C) Runn. I de åtta sjöarna Idresjön (S2, Figur 41), Grycken (S12), Vikasjön (S15), Amungen, Hedemora (S19), Brunnsjön (S20), Gruvsjön (S23), Bollsjön (S26, Figur 41) och Bä-singen (S27) rådde syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd (Figur 42). I flertalet av dessa sjöar var syretillståndet sämst i augusti. För de åtta sjöar där syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd förekom i bottenvattnet vid minst en av 2018 års provtagningar framgår de djupnivåer där syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd alternativt syrefattigt tillstånd uppmättes av Tabell 6.

0

5

10

15

20

0 5 10 15 20 25

Temp.

Syre

Djup (m)

Syre (mg/l)

Temp (°C)

Idresjön (S2)

0

2

4

6

8

10

12

0 5 10 15 20 25

Temp.

Syre

Djup (m)

Syre (mg/l)

Temp (°C)

Bollsjön (S26)

Figur 41. Temperatur- och syreprofiler i Idresjön (S2) och Bollsjön (S26) vid provtagning i augusti 2018 i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde.

Tabell 6. Djupnivåer där syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd alternativt syrefattigt tillstånd uppmättes för de åtta sjöar där syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd förekom i bottenvattnet vid minst en av 2018 års provtagningar

Sjö Datum Syrefattigt Syrefritt eller nästan

nivå (m) syrefritt, nivå (m)

Idresjön (S2) 2018-03-22 18

2018-08-23 14-18,5

Grycken (S12) 2018-08-15 7-16 6, 17-18

2018-10-16 15 16-17,5

Vikasjön (S15) 2018-08-15 7-10

Amungen (S19) 2018-08-21 9-12

Brunnsjön (S20) 2018-03-15 3

Gruvsjön (S23) 2018-08-21 8-16 17-18

Bollsjön (S26) 2018-03-14 9 10

2018-08-21 5-10

2018-10-15 10

Bäsingen (S27) 2018-08-21 24

Orsaken till syrebristen är att det tempera-tursprångskikt, som utvecklas i sjöar under sensommaren, hindrar omblandning av vat-tenmassan med vindens hjälp. Därmed sker ingen syretillförsel från luften och den till-gängliga mängden syre under språngskiktet räcker inte till för nedbrytning av det orga-niska materialet. Vintertid hindrar isen sy-resättning från luften, varför isperiodens längd är avgörande för syretillgången. I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter HVMFS 2015:4) anges 3,5 mg/l som refe-rensvärde för syrgas i kustvatten. Ingen av de uppmätta halterna vid kuststationerna B1-B4 som finns tillgängliga (2013-2017) understeg denna halt.


64

Figur 42. Tillståndsbedömning för syre (årslägsta halter år 2018) i enlighet med Naturvårdsverkets be-dömningsgrunder (1999) cirka en meter över botten vid sjöstationer i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019. Tidsserier

Tillfredsställande syreförhållanden under hela perioden 1990-2018 i Siljan och Bottenhavet För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. Under hela denna period har det bara varit tillfredsställande syreförhållanden (syrerikt eller måttligt syrerikt tillstånd bedömt utifrån årslägsta halt i bottenvatten) vid de fyra stationerna i Siljan (S4A, S4B, S4C och S4D) samt vid de fyra stationerna i Bottenhavet (B1, B2, B3 och B4). Svagt eller syrefattigt tillstånd i Stora Ulvsjön, Finnhytte-Dammsjön, Orsajön och centrala Runn I Stora Ulvsjön (S8) och Finnhytte-Dammsjön (S22) har det rått svagt syretillstånd, medan Or-sasjön (S6) och centrala Runn (S16B) haft syrefattigt tillstånd som sämst under perioden 1990-2018. Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd under ett eller flera år vid övriga 18 stationer Vid övriga 18 sjöstationer har det under ett eller flera år varit helt eller nästan syrefritt. Vanligast har detta förhållande varit i Idresjön (S2), Grycken (S12), Vikasjön (S15), Amungen (S19), Gruv-sjön (S23), Åsgarn (S24) och Bollsjön (S26), där det inträffat under mer än hälften av åren.


65

Surhetstillstånd

Minst god buffertkapacitet vid 94 % av provplatserna Vid alla provpunkter utom fyra (94 %) var buffertkapaciteten (motståndskraften mot försurning) god eller mycket god vid 2018 års undersökningar (det vill säga alkalinitet >0,10 mekv/l), be-dömd utifrån årsmedianvärden). I Blålägan (13A), Hyttingsån (22A), Venjansjön (S1, 0,5 m) och Långsjön, Romme (S9, 0,5 m) bedömdes dock buffertförmågan som svag. Vid bedömning uti-från årslägsta alkalinitet hade Blålägan och Hyttingån (båda <0,01 mekv/l) den sämsta mot-ståndskraften mot försurning (Figur 43). För Tandån (K1) och Görälven (1B) samt Västerdalälven vid Sälen (2A) respektive Mockfjärd (8) motsvarade årslägsta alkalinitet mycket svag buffertkapa-citet, medan den för Venjansjön (S1), Idresjön (S2) och Långsjön (S9) samt ytterligare nio prov-platser klassades som svag (Figur 43). Vid flertalet provplatser uppmättes den lägsta alkaliniteten i november, men i Blålägan (13A) och Hyttingsån (22A) noterades låga värden även vid andra provtillfällen under året.

Figur 43. Tillståndsbedömning för buffertkapacitet (årslägsta alkalinitet år 2018) med klassgränser en-ligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samord-nade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. För identifiering av stationer se Tabell 1. © Lantmäteriet 2019.


66

Figur 44. Årslägsta pH-värden år 2018 (staplar) jämfört med normala värden (medelvärden av års-lägsta värden samt lägsta respektive högsta årslägsta värde närmast föregående sexårsperiod) på 0,5 meters djup vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Under linjen ökar risken för biologiska störningar. Olika färggrupper avser från vänster till höger prov-platser inom delområdena Österdalälven och Västerdalälven (övre diagrammet) samt Dalälven (nedre diagrammet). Vid stationerna i Bottenhavet mäts inte pH. För Mora/Spjutmo (16B), Görälven (1B), Sä-len (2A) och Mockfjärd nedströms (8B) avser jämförelsedata endast åren 2016 och 2017. (Tandån till-hör egentligen avrinningsområdet Femundselva/Trysilelva/Klarälven.)


67

Nära neutralt vatten vid flertalet provpunkter Årsmedianvärdena för pH motsvarade ett nära neutralt vatten (det vill säga pH >6,8) eller ett svagt surt, men på gränsen till nära neutralt vatten, vid flertalet provpunkter. Endast i Blålägan (13A) och Hyttingsån (22A) var medianvärdena lägre och vattnet klassades som måttligt surt re-spektive surt (pH 6,5 respektive 6,2). pH-värden under 6 medförde risk för biologiska störningar i Blålägan, Hyttingsån och Görälven I Figur 44 redovisas 2018 års lägsta pH-värden jämfört med normala årslägsta värden för respek-tive provpunkt (resultat från närmast föregående sexårsperiod). Förutom i Blålägan (13A) och Hyttingsån (22D) noterades pH-värden under 6 (Figur 44) endast i Görälven (1B). I dessa tre fall uppmättes årslägsta pH-värde i samband med lite högre flöden i november. För flertalet stationer var 2018 års pH-värden i nivå med de senaste årens resultat (Figur 44). Vid några provplatser, främst i de övre delarna av Österdalälven - Görälven (1B), Sälen (2A) och Mockfjärd (8) – samt Tandån (K1) samt sjöarna Ljustern (S17), Åsgarn (S24) och Bäsingen (S27) i delområdet Dalälven, var dock 2018 års lägsta pH-värden något lägre jämfört med perioden 2012-2017 (Figur 44). Livlig fotosyntes gav mycket högt pH-värde i Brunnsjön i augusti I Brunnsjön uppmättes mycket högt pH-värde i augusti (9,6 på 0,5 meters djup). Orsaken till detta var livlig fotosyntes, vilket även hög syremättnad bekräftade. Tidsserier

För flertalet provplatser finns tidsserier för perioden 1990-2018. För Görälven (1B), Sälen (2A) tre- och Mora/Spjutmo (16B) saknas data hos datavärden SLU. Avvikande startår har:



Under denna period har flertalet provplatser oftast haft god eller mycket god buffertkapacitet (årsmedelvärde för alkalinitet) på 0,5 meters djup. Vid följande åtta stationer har buffertförmågan ofta varit svag:

- Vanån (6), - Österdalälven vid Evertsberg (15), - Tandån (K1), - Venjansjön (S1) och - Långsjön, Romme (S9).

Lägst har alkaliniteten varit vid de båda stationerna Blålägan (13A) och Hyttingsån (22A), som ofta haft mycket svag alternativt ingen eller obetydlig buffertkapacitet.


68

I Blålägan och Hyttingån har den årslägsta alkaliniteten varit <0,02 mekv/l samtliga år under pe-rioden 1996-2018 respektive 1994-2018. Övriga stationer med årslägsta alkalinitet <0,02 mekv/l under ett eller flera år i tidsserierna är:

- Västerdalälven vid Yttermalung (5), - Västerdalälven vid Mockfjärd (8), - Dalälven vid Torsång (23), - Slussen (26), - Årängsån (36) och - Tandån (K1).

Statistiskt signifikanta trender mot ökande alkalinitet för 35 provplatser Vid statistisk analys av tidsserierna framkom att det finns statistiskt signifikant ökande trender för 35 provplatser, varav 22 på trestjärnig nivå (p <0,001), fem på tvåstjärnig nivå (p <0,01) och åtta på enstjärnig nivå (p <0,05). Vid 15 provplatser var till och med 2018 års alkalinitet den högsta i tidsserien. En bidragande orsak till ökad buffertförmåga är de senaste tre årens jämfö-relsevis lägre vattenföring (Figur 10), eventuellt i kombination med minskat nedfall av försurande ämnen. En annan vanlig orsak till ökande buffertförmåga är kalkning av sjöar och vattendrag. I Gruvsjön (S23) och den strax nedströms belägna Herrgårdsdammen (34A) kan emellertid ök-ningarna under senare år troligen kopplas till miljöåtgärder vid Garpenbergsgruvan (Figur 45). Gruvsjön uppvisar även statistiskt säkra trender mot ökande halter av kväve och organiskt material (TOC) samt minskande fosforhalter. Den station som uppvisar tydligast ökande buffert-kapacitet under perioden 1990-2018 som helhet är Slussen (26), där den årslägsta alkaliniteten ökade från obefintlig under större delen av 1990-talet till >0,20 mekv/l under de senaste elva åren (Figur 46). Orsaken till den ökande buffertkapaciteten vid Slussen är nedläggningen av Falu gruva med tillhörande verksamheter 1992/1993 och därpå följande efterbehandlingsåtgärder inom det så kallade Faluprojektet (Naturvårdsverket 2010b). Ökningarna på trestjärnig nivå gäller följande stationer:

- Österdalälven vid Gråda (18), - Dalälven vid Forshuvud (19), - Dalälven vid Torsång (23), - Grycken inlopp (24), - Varpan utlopp (25), - Slussen (26, Figur 46), - Dalälven vid Långhag (29), - Herrgårdsdammen (34A, Figur 45), - Dalälven vid Näs bruk (35), - Dalälven vid Gysinge (37), - Dalälven vid Älvkarleby (38), - Siljan, Solviken (S4A), - Siljan, Storsiljan (S4B), - Siljan, Rättviken (S4C), - Orsasjön (S6), - Gopen (S11), - Vikasjön (S15), - Runn, NV (S16A), - Runn C (S16B), - Runn S (S16C), - Gruvsjön (S23, Figur 45) och - Åsgarn (S24).


69

Figur 45. Årsmedelvärden för buffertkapacitet (analyserad som alkalinitet) i Gruvsjön (S23, 0,5 meter) och Herrgårdsdammen (34A) åren 1990-2018 respektive 1994-2018. Streckad linje anger gränsen mellan god och mycket god buffertkapacitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999).

Figur 46. Årslägsta värden för buffertkapacitet (analyserad som alkalinitet) i Slussen (26) åren 1990-2018. Tjock, heldragen linje anger gränsen mellan ingen eller obetydlig och mycket svag buffertkapa-citet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över mellantjock, heldragen linje är buffert-kapaciteten svag, över tunn, heldragen linje god och över den streckade linjen är den mycket god. Statistiskt signifikant minskande buffertkapacitet i Idresjön och Långsjön Vid två provplatser – Idresjön (S2) och Långsjön, Romme (S9) - finns statistiskt säkerställda mins-kande trender för buffertkapacitet på tvåstjärnig nivå (p <0,01) för perioden 1990-2018. Lång-sjön uppvisar dock ökande alkalinitet under den senaste tolvårsperioden. För Långsjön finns även statistiskt signifikanta trender mot minskande halter av fosfor, kväve, färgvärden och TOC (or-ganiskt material) samt ökande siktdjup. Dessa trender kan vara kopplade till den luftning av Långsjöns bottenvatten som sedan år 1991 sker under sommarhalvåret (mer om detta på sidan 20).


70

Metaller

Totalhalter (ofiltrerade prov)

Tabell 7 visar bedömningar för de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets ’’Bedömnings-grunder för miljökvalitet’’ (Naturvårdsverket 1999). Dessa bedömningar avser totalhalter (ofiltre-rade prov). Årsmedelvärden för krom, arsenik och nickel var mycket låga eller låga vid samtliga provpunkter. Gruvdrift orsak till förhöjda metallhalter i områdena kring Falun samt Garpenberg-Fors Vad gäller koppar, zink, kadmium och bly var de förhöjda halterna koncentrerade till områdena kring Falun samt Garpenberg-Fors. Orsaken till de förhöjda metallhalterna i Falun är de stora mängder gruvavfall från Falu koppargruva som finns i området. Den malmbrytning som pågått i Falu gruva sedan 1000 år upphörde år 1992 (http://www.falugruva.se/). Även i Garpenberg har gruvdrift förekommit sedan mer än 1000 år (http://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/ boliden-garpenberg/), och denna gruva är fortfarande aktiv (Boliden Mineral). Lösta halter (filtrerade prov)

Från och med år 2016 analyseras zink, bly, koppar, kadmium, krom och nickel vid vissa stationer i både ofiltrerade och filtrerade prov. De bedömningsgrunder och gränsvärden för metaller i vat-ten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2015:4 (gäller särskilda föro-renande ämnen - koppar, zink, krom och arsenik - samt prioriterade ämnen - kadmium, bly och nickel) förutsätter nämligen att proverna filtrerats före analys. För arsenik ingår dock inte filtre-ring i kontrollprogrammet, varför bedömningen utgår från totalhalter (ofiltrerade prov). För koppar, zink och nickel beräknades de biotillgängliga halterna med hjälp av ’’Bio-met_ bioavai-lability_tool_v4.0’’. För zink togs hänsyn till antagen naturlig bakgrundshalt (1 µg/l), vilket är det värde som beräkningsverktyget antar. För bly beräknades de biotillgängliga halterna med hjälp av ’’Pb Screening Tool 1.0’’ (PNEC Calculator). Inga överskridanden för krom, bly och nickel För krom, bly och nickel förekom inga överskridanden av Havs- och vattenmyndighetens be-dömningsgrunder och gränsvärden år 2018 (Tabell 8). Tidsserier

Tidsserier för olika metaller finns inte för samtliga stationer. För de provplatser där det finns tids-serier har dessa lite olika längd, men avser oftast perioden 1990-2018. Tidsserier finns endast för totalhalter (ofiltrerade prov), eftersom filtrering före metallanalys infördes i kontrollprogrammet från och med år 2016. Utvärderingen avser årsmedelhalter.


71

Tabell 7. Årsmedelhalter (μg/l) av metaller i vatten (ofiltrerade prov, det vill säga totalhalter) vid prov-platser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018 bedömda i enlig-het med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999)

Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni

13A.Blålägan 0,17 3,0 0,18 0,19 0,022 0,23 0,1313.Rotälven 0,31 1,7 0,082 0,087 0,008 0,095 0,3018.Gråda 0,31 1,1 0,10 0,12 0,005 0,037 0,105.Yttermalung 0,24 1,3 0,17 0,16 0,007 0,12 0,137.Dala-Järna 0,23 1,4 0,18 0,17 0,007 0,12 0,128.Mockfjärd 0,29 1,9 0,17 0,16 0,004 0,12 0,158B.Mockfjärd nedströms 0,23 1,3 0,17 0,16 0,006 0,099 0,1019.Forshuvud 0,29 1,5 0,13 0,14 0,005 0,072 0,1022A.Hyttingån 0,27 5,9 0,27 0,24 0,021 0,52 0,2322.Tunaån 0,82 5,2 0,23 0,24 0,012 0,47 0,2223.Torsång 0,47 2,3 0,16 0,15 0,006 0,098 0,1227.Sundbornsån 1,0 3,9 0,18 0,19 0,007 0,22 0,1525.Varpan utlopp 7,2 11 0,12 0,22 0,015 0,27 0,4126.Slussen 38 651 0,23 0,30 0,73 3,7 0,65S16A.Runn NV, yta 9,7 82 0,18 0,24 0,095 1,1 0,27S16A.Runn NV, botten 13 147 0,18 0,25 0,17 1,5 0,35S16B.Runn C, yta 7,1 49 0,17 0,21 0,062 0,32 0,25S16B.Runn C, botten 9,7 100 0,15 0,21 0,12 0,38 0,35S16C.Runn S, yta 6,2 41 0,15 0,20 0,048 0,18 0,21S16C.Runn S, botten 8,7 98 0,12 0,20 0,16 0,31 0,2829.Långhag 0,97 6,0 0,15 0,15 0,009 0,12 0,13S19y.Amungen (Hedemora), yta 1,1 0,73 0,75 0,30 0,014 0,12 1,8S19y.Amungen (Hedemora), botten 1,4 2,1 2,2 0,46 0,021 0,53 3,430.Långshytteån 1,2 0,85 0,79 0,30 0,017 0,14 2,0S22.Finnhytte-Dammsjön, yta 2,2 39 0,23 0,41 0,080 1,5 0,26S22.Finnhytte-Dammsjön, botten 2,5 55 0,13 0,42 0,084 0,78 0,16S23.Gruvsjön, yta 16 418 0,42 0,76 0,84 4,1 0,86S23.Gruvsjön, botten 11 648 0,42 0,86 1,3 1,8 1,534A.Herrgårdsdammen 31 444 0,47 0,61 0,68 5,2 0,69S24.Åsgarn, yta 6,2 121 0,54 0,43 0,20 1,4 0,62S24.Åsgarn, botten 6,9 197 0,51 0,40 0,42 1,8 0,52S25.Forssjön, yta 6,5 123 0,33 0,39 0,17 0,96 0,50S25.Forssjön, botten 5,2 126 0,32 0,37 0,18 0,75 0,5034.Forsån 6,0 120 0,46 0,42 0,16 1,1 0,8135.Näs bruk 0,95 5,7 0,20 0,16 0,008 0,17 0,2337.Gysinge 0,90 5,5 0,23 0,17 0,011 0,21 0,2738.Älvkarleby 1,1 6,3 0,24 0,19 0,011 0,26 0,36B3.Skutskärsverken, yta - 2,0 - - 0,016 - -B3.Skutskärsverken, botten - 2,1 - - 0,027 - -B1.Billudden, yta - 4,7 - - 0,014 - -B1.Billudden, botten - 2,3 - - 0,027 - -B2.Långsandsörarna, yta - 3,1 - - 0,014 - -B2.Långsandsörarna, botten - 2,0 - - 0,024 - -B4.Eggegrund, yta - 0,85 - - 0,013 - -B4.Eggegrund, botten - 2,0 - - 0,025 - - Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5


72

Tabell 8. Statusklassning för särskilda förorenande ämnen – koppar, zink, krom och arsenik – samt prioriterade ämnen – kadmium, bly och nickel – bedömda i enlighet med Havs- och vattenmyndig-hetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. För koppar, zink, nickel och bly avses biotillgängliga halter. Gränsvärdet för kadmium är olika beroende på vattnets hårdhetsklass

Provtagningsplats Cu Zn Cr As* Cd Hårdhets- Pb Niµg/l µg/l µg/l µg/l µg/l klass µg/l µg/l

22A.Hyttingån 0,010 0,93 0,23 0,24 0,020 - 0,028 0,03722.Tunaån 0,019 0,57 0,14 0,24 <0,010 - 0,014 0,04323.Torsång 0,013 0,30 0,11 0,15 <0,010 - 0,006 0,03225.Varpan utlopp 0,21 2,2 0,082 0,22 <0,010 - 0,006 0,1026.Slussen 0,83 238 0,095 0,30 0,64*** Klass 1 0,20 0,16S16A.Runn NV, yta ** ** 0,12 0,24 ** - 0,023 **S16A.Runn NV, botten ** ** 0,11 0,25 ** - 0,033 **S16B.Runn C, yta 0,19 10 0,12 0,21 0,041 - 0,010 0,058S16B.Runn C, botten 0,40 35 0,12 0,21 0,095 Klass 1 0,012 0,079S16C.Runn S, yta ** ** 0,11 0,20 ** - 0,007 **S16C.Runn S, botten ** ** 0,11 0,20 ** - 0,015 **29.Långhag 0,036 1,5 0,11 0,15 <0,010 - 0,006 0,029S19.Amungen (Hedemora), yta 0,028 -0,13 0,49 0,30 0,012 - 0,003 0,42S19.Amungen (Hedemora), botten 0,043 -0,015 0,89 0,46 0,017 - 0,015 0,7230.Långshytteån 0,031 -0,14 0,57 0,30 0,014 - 0,003 0,48S22.Finnhytte-Dammsjön, yta 0,042 8,2 0,19 0,41 0,077 - 0,097 0,050S22.Finnhytte-Dammsjön, botten 0,083 19 0,12 0,42 0,081 Klass 3 0,030 0,028S23.Gruvsjön, yta 0,52 94 0,30 0,76 0,83 Klass 5 0,19 0,27S23.Gruvsjön, botten 0,45 139 0,31 0,86 1,3*** Klass 5 0,045 0,4334A.Herrgårdsdammen 0,88 98 0,33 0,61 0,66 Klass 5 0,26 0,19S24.Åsgarn, yta 0,13 23 0,41 0,43 0,16 Klass 4 0,020 0,11S24.Åsgarn, botten 0,23 53 0,39 0,40 0,41*** Klass 4 0,049 0,11S25.Forssjön, yta 0,16 27 0,27 0,39 0,15 Klass 3 0,035 0,095S25.Forssjön, botten 0,18 35 0,27 0,37 0,18 Klass 3 0,029 0,1034.Forsån 0,16 29 0,32 0,42 0,13 Klass 3 0,032 0,1535.Näs bruk 0,031 1,2 0,14 0,16 <0,019 - 0,008 0,05637.Gysinge 0,031 1,2 0,16 0,17 <0,010 - 0,008 0,06938.Älvkarleby 0,033 1,2 0,16 0,19 <0,010 - 0,009 0,085

Värde i omarkerad cell underskrider bedömningsgrund/gränsvärde - motsvarar bedömningen "god kemisk ytvattenstatus".

Övriga halter överskrider bedömningsgrund/gränsvärde - motsvarar bedömningen "uppnår ej god kemisk ytvattenstatus".

* För arsenik avses ofiltrerade prov, eftersom filtrering av arsenik inte ingår i kontrollprogrammet.

** Bedömning kan inte göras, eftersom analys av kalcium och/eller magnesium inte ingår i kontrollprogrammet.

*** Överskridande även av maximalt enskilt värde (1,3 µg/l för stn 26, 1,6 µg/l för S23, 1 m.ö.b. och 1,0 µg/l för S24, 1 m.ö.b.). Zink - totalhalter

Mycket hög zinkhalt vid Slussen och hög i den nordvästra delen av Runn Vid Slussen (26) i Falun var årsmedelhalten av zink mycket hög (Tabell 7 och Figur 47). En dryg kilometer längre nedströms i nordvästra Runn (S16A) var halten mer än åtta gånger lägre (0,5 m), men klassades som hög, både på 0,5 meters djup och en meter över botten. I proven från centrala (S16B) och södra (S16C) Runn hade halterna minskat till cirka hälften av halterna jämfört med den nordvästra punkten (S16A) och bedömdes som måttligt höga på 0,5 meters djup, men som höga en meter över botten (Tabell 7 och Figur 47).


73

Mycket höga zinkhalter i Gruvsjön och Herrgårdsdammen, höga i Åsgarn, Forssjön och Forsån I området kring Garpenberg och Fors noterades mycket hög zinkhalt i Gruvsjön (S23), både på 0,5 meters djup och en meter över botten (Tabell 7 och Figur 47). Även i Garpenbergsån vid Herrgårdsdammen (34A), strax nedströms Gruvsjöns utlopp, klassades zinkhalten som mycket hög. Vid de längre nedströms belägna provpunkterna i Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Forsån (34) var zinkhalterna 3-4 gånger lägre jämfört med station 34A, men bedömdes som höga. I Finnhytte-Dammsjön (S22) uppströms Gruvsjön var zinkhalten måttligt hög, både på 0,5 meters djup och en meter över botten (Tabell 7 och Figur 47).

Figur 47. Årsmedelhalter av zink (ofiltrerade prov) vid provplatser i den samordnade recipientkontrol-len i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Streckad linje anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna mycket höga. Gruppen till vänster i diagrammet avser stationer i området kring Falun och gruppen till höger avser stationer i området kring Garpenberg och Fors. Zink - biotillgängliga halter

Överskridanden av biotillgängliga zinkhalter vid Slussen och Gruvsjön med nedströms stationer De biotillgängliga medelhalterna av zink överskred gränsvärdet (5,5 µg/l, årsmedelvärde) fram-förallt vid Slussen (26) i Falun och Gruvsjön (S23, både yt- och bottenvatten) i Garpenberg (Tabell 8). Nedströms Gruvsjön var de biotillgängliga zinkhalterna lägre, men fortfarande högre än gränsvärdet vid Herrgårdsdammen (34A), Åsgarn (S24, yt- och bottenvatten), Forssjön (S24, yt- och bottenvatten) samt Forsån (34). Även i Finnhytte-Dammsjön (S22, både yt- och botten-vatten) uppströms Gruvsjön överskreds gränsvärdet. Samma förhållande gällde centrala Runn (S16B, yt- och bottenvatten) nedströms Slussen. Stationerna nordvästra (S16A) och södra (S16C) Runn kunde inte bedömas, eftersom analyser av kalcium och magnesium vid dessa stationer inte ingår i kontrollprogrammet. För zink drogs en antagen naturlig bakgrundshalt (1 µg/l) bort från den biotillgängliga halten. Bedömningsgrunden för zink i Östersjön överskreds oftast vid kuststationerna åren 2013-2018 I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges 1,1 µg/l som bedömnings-grund för årsmedelvärde av zink i Östersjön (särskilt förorenande ämne). Analyserna av zink i proverna från kuststationerna (B1-B4) görs i ej filtrerade prov (totalhalter). Med reservation för detta överskreds bedömningsgrunden för zink i både yt- och bottenvatten vid alla fyra stationer-na flertalet år under perioden 2013-2018.


74

Zink - tidsserier

Mycket höga zinkhalter i Slussen, Runn, Gruvsjön, Herrgårdsdammen och Åsgarn För zink utvärderades tidsserier för 19 provplatser i rinnande vatten (5, 7, 8, 13, 13A, 18, 22, 22A, 23, 25, 26, 27, 29, 30, 34, 34A, 35, 37 och 38 samt åtta i sjöar (S16A, S16B, S16C, S19, S22, S23, S24 och S25). Med några undantag var medelhalterna av zink oftast mycket låga eller låga vid provplatserna i rinnande vatten. Vid Slussen (26) i Falun var emellertid zinkhalterna mestadels mycket höga, dock minskande, under hela perioden 1990-2016 (Figur 48). De senaste tre åren finns dock en svag tendens till ökande halter. Den stora tillförseln av zink i detta område avspeglades även i den nedströms belägna sjön Runn, där medelhalterna av zink oftast varit mycket höga eller höga i både yt- och bottenvatten vid de tre stationerna i den nordvästra (S16A, Figur 48), centrala (S16B) och södra (S16C, Figur 48) delen. Höga zinkmedelhalter har även varit frekvent förekommande i området kring Garpenberg och Fors i både Finnhytte-Dammsjön (S22, yt- och bottenvatten), Åsgarn (S24, ytvatten), Forssjön (S25, yt- och bottenvat-ten) och Forsån (34). I Gruvsjön (S23, yt- och bottenvatten) och den nedströms belägna Herr-gårdsdammen (34A) samt bottenvattnet i Åsgarn (S24) har zinkhalterna till och med oftast klas-sats som mycket höga. I Dalälven vid Älvkarleby (38), strax före Dalälvens mynning i Bottenha-vet, noterades höga medelhalter av zink åren 1983 och 1984, som därefter minskat och under de senaste 20 åren bedömts som låga. Signifikant minskande zinkhalter vid 23 provplatser, varav 15 på trestjärnig nivå För 23 stationer finns trender mot minskande medelhalter av zink med en- (p <0,05), två- (p <0,01) eller trestjärnig signifikans (p <0,001). På trestjärnig nivå gällde det följande 15 prov-platser: Västerdalälven vid Dala-Järna (7), Österdalälven vid Gråda (18), Varpan utlopp (25), Slus-sen (26, Figur 48), Hosjöns utlopp (f.d. Sundbornsån, 27), Dalälven vid Långhag (29), Herrgårds-dammen (34A), Dalälven vid Näs bruk (35), Gysinge (37) respektive Älvkarleby (38) samt de tre stationerna i Runn (S16A, S16B och S16C, Figur 48), Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24).

Figur 48. Årsmedelvärden för zink (totalhalter) i Slussen (26) samt Runns nordvästra (S16A, 0,5 m) respektive södra del (S16C, 0,5 m) åren 1990-2018. Streckad linje anger gränsen mellan höga och mycket höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999).


75

Koppar - totalhalter

Höga kopparhalter vid Slussen och den nordvästra delen av Runn Vid Varpans utlopp (25) uppströms Falun bedömdes medelhalten av koppar (ofiltrerade prov) som måttligt hög (Tabell 7 och Figur 49), men efter att vattnet passerat Falun hade halten fem-dubblats vid Slussen (26), där den klassades som hög. I den nordvästra delen av Runn (S16A) var halten avsevärt lägre, men klassades ändå som hög. Vid de längre nedströms liggande station-erna i centrala (S16B) och södra (S16C) Runn var kopparhalterna måttligt höga, dock hög i bot-tenvattnet vid S16B (Tabell 7 och Figur 49). Höga kopparhalter i Gruvsjön och Herrgårdsdammen, måttligt höga i Åsgarn, Forssjön och -ån Gruvsjön (S23) hade hög medelhalt av koppar, vilket även gällde vid Herrgårdsdammen (34A), strax nedströms Gruvsjöns utlopp (Tabell 7 och Figur 49). Vid de längre nedströms belägna provpunkterna i Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Forsån (34) var kopparhalterna 5-6 gånger lägre jämfört med station 34A, och klassades som måttligt höga.

Figur 49. Årsmedelhalter av koppar (ofiltrerade prov) vid provplatser i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna höga. Gruppen till vänster i diagrammet avser stationer i området kring Falun och gruppen till höger avser stationer i området kring Garpenberg och Fors. Koppar – biotillgängliga halter

De biotillgängliga medelhalterna av koppar överskred gränsvärdet (0,5 µg/l, årsmedelvärde) vid Slussen (26) i Falun samt Gruvsjön (S23, endast ytvatten) och den strax nedströms belägna Herr-gårdsdammen (34A) i Garpenberg (Tabell 8). Koppar – tidsserier

Höga kopparhalter i Slussen, Runn, Gruvsjön, Herrgårdsdammen och Dalälven vid Älvkarleby För koppar utvärderades samma 19 stationer i rinnande vatten och åtta i sjöar som för zink (se ovan). Generellt klassades medelhalterna av koppar oftast som låga eller måttligt höga. Provplat-ser med höga halter under flera år, främst i början av tidsserien, var Slussen (26) och den ned-


76

ströms belägna Runn med tre stationer (S16A, S16B och S16C, yt- och bottenvatten), Gruvsjön (S23, yt- och bottenvatten) och den nedströms liggande Herrgårdsdammen (34A) samt Dalälven vid Älvkarleby (38, Figur 50). Vid Slussen bedömdes kopparhalterna till och med som mycket höga under främst 1990-talet. Signifikant minskande kopparhalter vid 13 stationer, varav åtta på trestjärnig nivå För 13 stationer finns trender mot minskande medelhalter av koppar med en- (p <0,05), två- (p <0,01) eller trestjärnig signifikans (p <0,001). På trestjärnig nivå gällde det följande åtta statio-ner: Västerdalälven vid Dala-Järna (7), Västerdalälven vid Mockfjärd (8), Österdalälven vid Gråda (18, Figur 50), Slussen (26), Dalälven vid Näs bruk (35, Figur 50), Gysinge (37) respektive Älvkar-leby (38, Figur 50) samt centrala Runn (S16C).

Figur 50. Årsmedelhalter för koppar (totalhalter) i Österdalälven vid Gråda (18) samt Dalälven vid Näs bruk (35) respektive Älvkarleby (38) åren 1982-2018. Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Över heldragen linje är halterna höga. Kadmium - totalhalter

Hög kadmiumhalt vid Slussen, men som mest måttligt höga halter i Runn Vid Slussen (26) i Falun var årsmedelhalten (ofiltrerade prov) av kadmium hög (Tabell 7 och Figur 51). Vid stationerna i den nedströms belägna Runn (S16A, S16B och S16C) var halterna flera gånger lägre och klassades som låga i ytvattnet och måttligt höga i bottenvattnet. Höga kadmiumhalter i Gruvsjön och Herrgårdsdammen, måttligt höga i Åsgarn, Forssjön och -ån I området kring Garpenberg och Fors noterades hög kadmiumhalt i Gruvsjön, både på 0,5 me-ters djup och en meter över botten (Tabell 7 och Figur 51). Även i Garpenbergsån vid Herrgårds-dammen (34A), strax nedströms Gruvsjöns utlopp, klassades kadmiumhalten som hög. Vid de längre nedströms belägna provpunkterna i Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Forsån (34) var kadmiumhalterna flera gånger lägre jämfört med station 34A, och bedömdes som måttligt höga (dock hög i bottenvattnet vid S24).


77

Figur 51. Årsmedelhalter av kadmium (ofiltrerade prov) vid provplatser i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna höga. Gruppen till vänster i diagrammet avser stationer i området kring Falun och gruppen till höger avser stationer i området kring Garpenberg och Fors. Kadmium – biotillgängliga halter

Överskridande av biotillgänglig kadmiumhalt vid Slussen och Gruvsjön med nedströms stationer De biotillgängliga medelhalterna av kadmium överskred gränsvärdet (som varierar med vattnets hårdhet) vid Slussen (26) i Falun samt Gruvsjön (S23, både yt- och bottenvatten) och Herrgårds-dammen (34A) i Garpenberg (Tabell 8). Vid Slussen och i Gruvsjön (bottenvatten) skedde över-skridanden även av maximalt enskilt värde (Tabell 8). Nedströms Slussen respektive Gruvsjön och Herrgårdsdammen var de biotillgängliga medelhalterna av kadmium lägre, men fortfarande högre än gränsvärdet i centrala Runn (S16B, bottenvatten) respektive Åsgarn (S24, yt- och bot-tenvatten) och Forssjön (S25, yt- och bottenvatten) samt i Forsån (34). I bottenvattnet i Åsgarn skedde överskridanden även av maximalt enskilt värde (Tabell 8). Samtliga kadmiumhalter underskred gränsvärdet för kustvatten åren 2013-2018 I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) är gränsvärdet för kadmium (priori-terat ämne) satt till 0,2 µg/l som årsmedelvärde och 0,45-1,5 µg/l (beroende på vattnets hård-hetsklass) som maximal tillåten halt i kustvatten. Analyserna av kadmium i proverna från kust-stationerna (B1-B4) görs i ej filtrerade prov (totalhalter). Med reservation för detta underskred samtliga kadmiumhalter under perioden 2013-2018 gränsvärdet med bred marginal. Kadmium – tidsserier

Höga till mycket höga kadmiumhalter i Slussen, Runn, Gruvsjön, Herrgårdsdammen och Åsgarn För kadmium utvärderades samma 19 stationer i rinnande vatten och åtta i sjöar som för zink och koppar (se ovan). Medelhalterna av kadmium klassades huvudsakligen som mycket låga eller låga. Vid provplatserna i rinnande vatten uppmättes, liksom för zink och koppar, de högsta hal-terna vid Slussen (26, Figur 52) och Herrgårdsdammen (34A), som hade mycket höga/höga re-spektive höga halter. Vid de tre stationerna i Runn (S16A, S16B, Figur 52, och S16C,), nedströms Slussen, uppmättes höga kadmiumhalter under 1990-talet, som därefter minskat till måttliga el-


78

ler låga. Övriga sjöar har huvudsakligen haft låga eller måttligt höga halter, men i Åsgarn (S24) och framförallt Gruvsjön (S23) har kadmiumhalterna bedömts som höga eller till och med myck-et höga (gäller främst Gruvsjöns bottenvatten). Statistiskt säkra trender mot minskande kadmiumhalter vid 17 punkter, varav 12 trestjärniga För 17 av stationerna finns statistiskt signifikanta trender mot minskande medelhalter av kad-mium på varierande en- (p <0,05), två- (p <0,01) eller trestjärnig (p <0,001) nivå. På trestjärnig nivå gällde det följande 12 provpunkter: Västerdalälven vid Dala-Järna (7), Österdalälven vid Gråda (18), Dalälven vid Torsång (23), Slussen (26, Figur 52), Amungens utlopp (f.d. Sundborns-ån, 27), Dalälven vid Långhag (29), Näs bruk (35) respektive Älvkarleby (38) samt de tre statio-nerna i Runn (S16A, Figur 52, S16B, Figur 52, och S16C) och Gruvsjön (S23).

Figur 52. Årsmedelhalter för kadmium (totalhalter) vid Slussen (26) samt Runns nordvästra (S16A, 0,5 m) respektive centrala (S16B, 0,5 m) del åren 1990-2018. Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Över tunn, heldragen linje är halterna höga och över tjock, heldragen linje är de mycket höga. Bly - totalhalter

Hög blyhalt i Herrgårdsdammen, Gruvsjön och Slussen Den högsta medelhalten av bly, vilken klassades som hög, noterades vid Herrgårdsdammen (34A, Tabell 7 och Figur 53). Även i den strax uppströms belägna Gruvsjön (S23) bedömdes bly-halten som hög på 0,5 meters djup. Vid flertalet övriga provplatser i området mellan Garpen-berg och Fors klassades blyhalterna som måttligt höga. Hög blyhalt uppmättes även vid Slussen (26) i Falun, medan halten bara var en tredjedel så hög i den nordvästra delen av Runn (S16A, yt- och bottenvatten), där den klassades som måttlig. Vid övriga stationer i Falu-området be-dömdes blyhalterna som låga (Tabell 7 och Figur 53).


79

Figur 53. Årsmedelhalter av bly (ofiltrerade prov) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga hal-ter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Över heldragen linje är halterna höga. Grup-pen till vänster i diagrammet avser stationer i området kring Falun och gruppen till höger avser sta-tioner i området kring Garpenberg och Fors.

Bly – biotillgängliga halter

År 2018 förekom inga överskridanden av Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden för bly (Tabell 8).

Bly – tidsserier

Höga medelhalter av bly i vattnen kring Falun och Garpenberg-Fors För bly utvärderades samma 19 stationer i rinnande vatten och åtta i sjöar som för zink, koppar och kadmium (se ovan). Medelhalterna av bly var huvudsakligen mycket låga eller låga. Bland stationerna i rinnande vatten utmärkte sig främst Slussen (26) i Falun och Herrgårdsdammen (34A) i Garpenberg med oftast måttligt höga, men vissa år höga, blymedelhalter. I sjöarna före-kom tillfälligt höga blyhalter i Runns nordvästra del (S16A, bottenvatten), som ligger nedströms Slussen. Även i sjöarna i området Garpenberg-Fors noterades tillfälligt höga blyhalter i Finnhytte-Dammsjön (S22, 0,5 m, Figur 54) och Åsgarn (S24, bottenvatten) samt mer frekvent i Gruvsjön (S23, både yt- och bottenvatten), där även mycket hög halt förekom i bottenvattnet åren 1991 och 1996. Signifikant minskande blyhalter vid elva stationer För elva av stationerna finns statistiskt säkra minskande trender på varierande en- (p <0,05), två- (p <0,01) eller trestjärnig (p <0,001) nivå. På trestjärnig nivå gällde det Västerdalälven vid Dala-Järna (7), Dalälven vid Torsång (23), Långhag (29), Gysinge (37) respektive Älvkarleby (38) samt Gruvsjön (S23). Signifikant ökande blyhalter vid fem stationer För fem stationer finns statistiskt signifikanta trender mot ökande medelhalter av bly på två- (p <0,01) eller enstjärnig (p <0,05) nivå. På tvåstjärnig nivå gällde det Forsån (34, Figur 54) och Finnhytte-Dammsjön (S22, Figur 54). På enstjärnig nivå var det Varpan utlopp (25) och nordvästa Runn (S16A) samt Forssjön (S25, Figur 54).


80

Figur 54. Årsmedelhalter för bly (totalhalter) i Finnhytte-Dammsjön (S22, 0,5 m), Forssjön (S25, 0,5 m) och Forsån (34) åren 1990-2018. Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Gränsen för hög blyhalt är 3 µg/l. Arsenik - totalhalter

Mycket låga eller låga arsenikhalter år 2018 Årsmedelhalterna av arsenik klassades huvudsakligen som mycket låga år 2018 (Tabell 7). I Amungen (S19, bottenvatten), Finnhytte-Dammsjön (S22, både yt- och bottenvatten), Gruvsjön (S23, yt- och bottenvatten), Herrgårdsdammen (34A), Åsgarn (S24, yt- och bottenvatten) och Forsån (34) var halterna något högre och bedömdes som låga. Arsenik – biotillgängliga halter

Överskridanden för arsenik är osäkra eftersom filtrering före analys inte ingår i programmet För arsenik överskred medelhalterna av arsenik (Tabell 8) bedömningsgrunden (årsmedelvärde 0,5 µg/l) i Gruvsjön (både yt- och bottenvatten) samt den strax nedströms belägna Herrgårds-dammen (34A). Om analyserna av arsenik hade gjorts på filtrerade prov hade halterna sannolikt varit något lägre, varför dessa överskridanden bör tas ’’med en nypa salt’’. Arsenik - tidsserier

Mycket låga arsenikhalter vid fyra stationer För arsenik finns längre dataset (1996-2018) endast för stationerna i Västerdalälven vid Mock-fjärd (8), Österdalälven vid Gråda (18), Dalälven vid Näs bruk (35) och Dalälven vid Älvkarleby (38). Samtliga årsmedelhalter bedömdes som mycket låga enligt Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder (1999). För station 35 erhölls en statistiskt signifikant minskande trend på enstjär-nig nivå (p <0,05).


81

Nickel - totalhalter

Överlag mycket låga eller låga nickelhalter år 2018 Årsmedelhalterna av nickel klassades huvudsakligen som mycket låga år 2018 (Tabell 7). I Amungen, Hedemora (S19, både yt- och bottenvatten) och Amungens utlopp (f.d Långshytteån, 30) var halterna något högre och bedömdes som låga. Samma förhållanden rådde i Gruvsjön (S23, både yt- och bottenvatten) samt Forsån (34). Nickel – biotillgängliga halter

För nickel förekom inga överskridanden av Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden år 2018 (Tabell 8). Nickel – tidsserier

Mycket låga eller låga nickelhalter, och statistiskt signifikant minskande vid åtta stationer Tidsserier för nickel finns för nio provplatser i rinnande vatten (7, 8, 13A, 18, 23, 30, 35, 37 och 38) samt en sjö (S19). Frånsett prov från en meter över botten i Amungen, Hedemora (S19), där 1991 års medelhalt klassades som måttlig (Figur 55), var samtliga årsmedelhalter mycket låga el-ler låga. I Amungen finns en statistiskt säker minskande trend på trestjärnig nivå (p <0,001) för perioden 1990-2018, och 2018 års medelhalt (0,5 m) var den lägsta uppmätta. Även för flera av provplatserna i rinnande vatten finns statistiskt signifikanta trender mot minskande nickelhalter på tre- (30, 35, 37 och 38), två- (7) eller enstjärnig (18 och 23) nivå. I Figur 55 visas exemplet Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30), där det tidigare funnits två järn- och stålverk, varav det ena är nedlagt sedan år 2014.

Figur 55. Årsmedelhalter för nickel (totalhalter) i Amungen (S19, yt- och bottenvatten) samt Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30) åren 1990-2018. Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Över heldragen linje är halterna måttligt höga.


82

Krom – totalhalter

Överlag mycket låga eller låga kromhalter år 2018 Årsmedelhalterna av krom klassades vid flertalet provplatser som låga år 2018 (Tabell 7). I Amungen, Hedemora (S19, både yt- och bottenvatten) och Amungens utlopp (f.d. Långshyt-teån, 30) var halterna något högre och bedömdes som låga. I vattenområdet mellan Garpenberg och Fors rådde samma förhållanden, det vill säga låga halter i Gruvsjön (S23, yt- och bottenvat-ten), Herrgårdsdammen (34A), Åsgarn (S24, yt- och bottenvatten), Forssjön (S25, yt- och bot-tenvatten) samt Forsån (34). Krom – biotillgängliga halter

För krom förekom inga överskridanden av Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden år 2018 (Tabell 8). Krom – tidsserier

Främst låga eller mycket låga kromhalter, och signifikant minskande halter vid tio provplatser För krom utvärderades tidsserier för 13 provplatser i rinnande vatten (5, 7, 8, 13A, 18, 23, 26, 30, 34, 34A, 35, 37 och 38 samt två sjöar (S19 och S23). Frånsett måttligt hög medelhalt i prov från 0,5 meter i Amungen, Hedemora (S19) år 1991 och flera år med måttligt höga halter i samma sjös bottenvatten (Figur 56), var samtliga årsmedelhalter av krom mycket låga eller låga. För tio av stationerna finns statistiskt säkra minskande trender på varierande en- (p <0,05), två- (p <0,01) eller trestjärnig (p <0,001) nivå. På trestjärnig nivå gällde det följande sex stationer: Västerdalälven vid Yttermalung (5), Amungen, Hedemora (S19, ytvatten, Figur 56) och Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30, Figur 56) samt Dalälven vid Näs bruk (35), Gysinge (37) respektive Älvkarleby (38).

Figur 56. Årsmedelhalter för krom (totalhalter) i Amungen (S19, yt- och bottenvatten) samt Amungens utlopp (f.d. Långshytteån, 30) åren 1990-2018. Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Gränsen för höga halter är 15 µg/l.


83

Organiska miljögifter

Från och med år 2016 analyseras organiska miljögifter i vatten från 0,5 meters djup vid följande fem stationer:

- Österdalälven vid Gråda (18), - Västerdalälven nedströms Mockfjärd (8B), - Dalälven vid Torsång (23), - Dalälven vid Långhag (29) och - Bäsingen (S27).

Analyserna, som alla tre åren 2018, 2017 och 2016, utfördes vid ALS Scandinavia, omfattar tennorganiska föreningar, fenoler, ftalater och perfluorerade ämnen. Enskilda analysresultat re-dovisas i bilaga 7. Tennorganiska föreningar

Monobutyltenn, dibutyltenn och dioktyltenn i halter över rapporteringsgränsen Av de tennorganiska föreningarna förekom monobutyltenn (MBT) i halter (2-9 ng/l) över rappor-teringsgränsen (1 ng/l) vid samtliga fem stationer vid minst ett av de fyra provtillfällena. I Väster-dalälven nedströms Mockfjärd (8B) och Dalälven vid Långhag (29) samt Bäsingen (S27) notera-des även dibutyltenn (DBT) i halter (1-2 ng/l) strax över rapporteringsgränsen (1 ng/l) i oktober. I Bäsingen uppmättes även 3 ng/l dioktyltenn i maj (rapporteringsgräns 1 ng/l). Tributyltenn förekom i halter under rapporteringsgränsen vid samtliga fem stationer I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges gränsvärdet för kemisk yt-vattenstatus till 0,2 ng/l som årsmedelvärde och 1,5 ng/l som maximal tillåten halt för tributyl-tennföreningar, men gränsvärden för monobutyltenn, dibutyltenn eller dioktyltenn saknas. Samtliga värden för tributyltenn (TBT) var lägre än rapporteringsgränsen (1 ng/l), varför gräns-värdet för TBT underskreds som maximal tillåten halt. Eftersom rapporteringsgränsen för TBT (1 ng/l) var högre än gränsvärdet som årsmedelvärde (0,2 ng/l) går det inte att bedöma om gränsvärdet överskreds. Fenoler

Halter av bisfenol A underskred bedömningsgrunden vid samtliga fem stationer Bland fenolerna var det bara bisfenol A som uppmättes i en halt (0,099 µg/l) över rapporterings-gränsen (0,050 µg/l) i Dalälven vid Långhag (29) i maj. Denna halt var dock lägre än bedöm-ningsgrunden för särskilda förorenande ämnen i inlandsytvatten, som i Havs- och vattenmyndig-hetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges till 1,6 µg/l som årsmedelvärde och 2,7 µg/l som max-imal tillåten halt. Halter av oktylfenoler underskred gränsvärdet vid samtliga fem stationer I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges gränsvärdet för kemisk yt-vattenstatus till 100 ng/l som årsmedelvärde för oktylfenol i inlandsytvatten. Inte vid någon av de fem provplatserna uppmättes halter av 4-tert-oktylfenol som var högre än rapporteringsgränsen (0,010 µg/l = 10 ng/l).


84

Halter av nonylfenoler underskred gränsvärdet vid samtliga fem stationer I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges gränsvärdet för kemisk yt-vattenstatus till 0,3 µg/l som årsmedelvärde och 2,0 µg/l som maximal tillåten halt för nonylfeno-ler (4-nonylfenol). Inte vid någon av de fem provplatserna uppmättes halter av 4-nonylfenol som var högre än rapporteringsgränsen (0,1 µg/l). Halter av triklosan underskred bedömningsgrunden vid samtliga fem stationer I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges bedömningsgrunden för sär-skilda förorenande ämnen i inlandsytvatten till 0,1 µg/l som årsmedelvärde för triklosan. Inte vid någon av stationerna uppmättes högre halter av triklosan än rapporteringsgränsen (0,1 µg/l).

Ftalater

Halter av DEHP underskred gränsvärdet vid samtliga provplatser Inte någon av ftalaterna noterades i halter över rapporteringsgränserna (1,3 respektive 0,60 µg/l) vid någon av de fem stationerna. I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2015:4) anges gränsvärdet för kemisk ytvattenstatus till 1,3 µg/l som årsmedelvärde för DEHP. Detta gränsvärde underskreds således vid samtliga provplatser.

Perfluorerade ämnen

Halter av PFOS underskred gränsvärdet vid samtliga provplatser I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2015:4) anges gränsvärdet för kemisk ytvattensta-tus för halterna av perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) till 0,65 ng/l som årsmedel-värde och 36 µg/l som maximal tillåten halt. I Österdalälven vid Gråda (18) i mars och Dalälven vid Långhag (29) i maj samt Bäsingen (S27) i maj överskred halterna av PFOS (0,30, 0,45 respek-tive 0,44 ng/l) rapporteringsgränsen (0,30 ng/l). Årsmedelvärdet var dock i samtliga fall lägre än gränsvärdet. Vid varje station överskred även enskilda halter av perfluorbutansyra (PFBA), perfluoroktansyra (PFOA), perfluorpentansyra (PFPeA) och/eller perfluorheptansyra (PFHpA) rapporteringsgränsen (2,2 ng/l för PFBA och 0,30 ng/l) för övriga), men för dessa ämnen saknas gränsvärden.

Bäsingen (station S27, foto: Böril Jonsson, Allumite Konsult AB)


85

Växtplankton i sjöar

En utförlig utvärdering för varje sjöstation samt jämförelse med 2017 och 2016 års resultat re-dovisas i bilaga 10, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se). Där finns också fullständiga artlistor från de analyserade proven inklusive celltätheter och bio-massor samt fältprotokoll. Bedömningar gjordes dels i enlighet med Havs- och vattenmyndig-hetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) och dels som expertbedömning (Medins Havs- och vatten-konsulter AB). Växtplanktonsamhället påvisade hög näringsstatus i nio sjöar Nio av sjöarna hade hög sammanvägd näringsstatus i augusti 2018 vid bedömning enligt be-dömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013). De nio sjöarna var: Idresjön, Sär-nasjön, Siljan, Orsasjön, Långsjön, Gopen, Svärdsjön, Finnhytte-Dammsjön och Gruvsjön (Tabell 9). I dessa sjöar var totalbiomassan mycket liten till liten (Figur 57) och dominerades av närings-känsliga arter. God näringsstatus i fem sjöar Venjansjön, Grycken, Runn, Ljustern och Bäsingen fick god sammanvägd näringsstatus vid be-dömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Tabell 9) och kännetecknades av en mycket liten mängd cyanobakterier (blågrönalger) och liten till måttligt stor biomassa (Figur 57). Måttlig näringsstatus i fem sjöar Stora Ulvsjön, Vikasjön, Amungen, Åsgarn och Forssjön fick måttlig näringsstatus vid bedömning enligt bedömningsgrunderna (Tabell 9). Dessa sjöar hade generellt stor biomassa och mycket högt TPI värde, men en mycket liten eller liten andel cyanobakterier (Figur 57). Otillfredsställande näringsstatus i Bollsjön Bollsjön präglades av en stor biomassa (Figur 57) och ett mycket högt TPI värde, vilket betyder att arter med en preferens för näringsrika förhållanden övervägde. Andelen cyanobakterier var måttligt stor (Figur 57) och den sammanvägda näringsstatusen vid bedömning enligt bedöm-ningsgrunderna blev otillfredsställande (Tabell 9). Dålig näringsstatus i Brunnsjön med mycket stor biomassa som dominerades av blågrönalger Brunnsjön hade störst växtplanktonbiomassa av de undersökta sjöarna (Figur 57) och erhöll dålig sammanvägd näringsstatus vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Tabell 9). Växtplanktonsamhället dominerades av cyanobakterier, som utgjorde 70 % av total-biomassan (Figur 57), främst släktet Dolichospermum sp. och Microcystis wesenbergii, som kan vara giftproducerande. När en sjö uppvisar en sådan stor mängd cyanobakterier avrådes det från att bada i sjön och det finns anledning till försiktighet när man vistas vid vattnet med djur eller barn. Gopen sänktes från hög till god näringsstatus vid expertbedömning utifrån växtplankton Expertbedömningarna (Medins Havs- och vattenkonsulter) stämde väl överens med klassningar-na enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) med undantag av Gopen som vid expertbedömningen sänktes från hög till god näringsstatus (Tabell 9) på grund av total-biomassans storlek samt tidigare års undersökningar.


86

Tabell 9. Sammanvägd näringsstatus vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) respektive expertbedömning av näringsstatus för åren 2018, 2017 och 2016 samt bedömning av näringsstatus för åren 1990/1994–2006 enligt VISS (VattenInformationsSystemSverige) för statio-ner i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde

LokalSammanvägd status 2018

(HVMFS 2013)

Expert-bedömning

2018

Sammanvägd status 2017

(HVMFS 2013)

Expert-bedömning

2017

Sammanvägd status 2016

(HVMFS 2013)

Expert-bedömning

2016

Sammanvägd status 1994-

2006(enligt VISS i enlighet med HVMFS 2013)

Venjansjön (S1) God God Måttlig God Måttlig Måttlig God

Idresjön (S2) Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Särnsjön (S3) Hög Hög Hög Hög Hög Hög -

Siljan (S4B) Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Orsasjön (S6) Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Stora Ulvsjön (S8) Måttlig Måttlig God God God God Hög

Långsjön (S9) Hög Hög God God Hög Hög -

Gopen (S11) Hög God God God God God God

Grycken (S12) God God God God God God God

Svärdsjön (S14) Hög Hög God God Hög Hög Hög

Vikasjön (S15) Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig

Runn (S16B) God God Måttlig Måttlig God God God

Ljustern (S17) God God Hög Hög Hög Hög Hög

Amungen (S19) Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig

Brunnsjön (S20) Dålig Dålig Dålig Dålig Dålig Dålig Dålig

Finnhyttedammsjön (S22) Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Gruvsjön (S23) Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Åsgarn (S24) Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig

Forssjön (S25) Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig

Bollsjön (S26) Otillfr. Otillfr. Otillfr. Otillfr. Otillfr. Otillfr. Otillfr.

Bäsingen (S27) God God God God Hög Hög Hög Vid expertbedömningen påvisade växtplanktonsamhället nära neutralt surhetstillstånd i alla sjöar Artantalet indikerade ingen surhetspåverkan i de undersökta sjöarna med undantag av Finn-hytte-Dammsjön, där artantalet var mycket lågt (Bilaga 10). Det relativt låga artantalet i Finn-hytte-Dammsjön beror troligtvis inte på försurning då inga försurningsindikerande arter påträf-fades. Det låga artantalet i Finnhytte-dammsjön (och även Gruvsjön) indikerar snarare en metall-belastning i sjöarna. I fyra sjöar fanns Gonyostomum semen i mängder som kan ha varit besvärande Nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades i fem sjöar (Figur 57). I Gopen, Venjansjön, Svärdsjön och Forssjön förekom den i tillräckligt stor mängd för att den skulle kunna ha varit be-svärande för känsliga personer. Gonyostomum semen trivs framför allt i humösa (bruna) sjöar och kan ge hudirritationer vid bad samt sätta igen filter i vattenreningsverk.


87

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0Id

resj

ön

Särn

sjö

n

Silja

n

Ors

asjö

n

Lån

gsjö

n

Go

pe

n

Svä

rdsj

ön

Fin

nh

ytte

da

mm

sjö

n

Gru

vsjö

n

Ven

jan

sjö

n

Gry

cken

Ru

nn

Lju

ste

rn

Bä

sin

gen

Övriga Gonyostomum

Konjugater Grönalger

Ögonalger Kiselalger

Guldalger Pansarflagellater

Rekylalger Blågrönalger

Biomassa (mg/l)

0

2

4

6

8

10

Sto

raU

lvsj

ön

Vik

asjö

n

Am

un

gen

Åsg

arn

Fors

sjö

n

Bo

llsjö

n

Bru

nn

sjö

n

Övriga Gonyostomum

Konjugater Grönalger

Ögonalger Kiselalger

Guldalger Pansarflagellater

Rekylalger Blågrönalger

Biomassa (mg/l)

22

21,06 mg/l varav 14,73 Blågrönalger

Figur 57. Växtplanktonbiomassans fördelning på olika artgrupper vid stationer i sjöar i den samord-nade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde i augusti 2018. Det övre diagrammet visar sjöar med hög eller god status och det nedre diagrammet visar sjöar med måttlig, otillfredsställande eller då-lig status. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar användes dels resultaten från åren 2017 och 2016 och dels de statusbedömningar som finns tillgängliga i VattenInformationsSystem Sverige (VISS), vilket är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten (Tabell 9). Dessa bedömningar baseras på data från åren 1990 respek-tive 1994 till 2006. Det finns ingen information om statusbedömningar i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter från senare år. Data för åren 2011-2015 som är tillgängliga på Dalälvens vattenvårdsförenings hemsida är delvis ofullständiga och saknar till exempel redovis-ning av totalbiovolym och statusbedömningar och kunde därför inte användas för jämförelse. Tyvärr finns inga växtplanktondata tillgängliga hos datavärden, som är Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet.


88

Försämrad näringsstatus i Stora Ulvsjön och Ljustern, men höjd i Gopen, Svärdsjön och Runn Stora Ulvsjön och Ljustern fick sänkt näringsstatus, både enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) och vid Medins expertbedömning, jämfört med 2017 års resultat (Tabell 9). Jämfört med statusklassningarna från VISS från 1990/1994 till 2006 har statusen för Stora Ulvsjön blivit allt sämre genom åren. Gopen fick höjd status från god till hög vid bedöm-ning enligt bedömningsgrunderna. Vid expertbedömningen fick denna sjö god status främst på grund av totalbiomassans storlek och tidigare undersökningars resultat. Svärdsjön och Runn gavs högre status enligt bedömningsgrunderna vid 2018 års undersökning jämfört med 2017, främst beroende på lägre biomassa.

Växtplankton vid kusten

Fullständiga artlistor och fältprotokoll redovisas i bilaga 11, som finns på Dalälvens Vattenvårds-förenings hemsida (www.dalalvensvvf.se). Bedömningarna gjordes enligt Havs- och vattenmyn-dighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Växtplanktonsamhället påvisade hög sammanvägd näringsstatus vid Eggegrund, men måttlig vid övriga tre stationer Vid statusklassning används biovolymen autotrofa (AU, producerar näring genom fotosyntes) och mixotrofa (MX, producerar näring både genom fotosyntes och andra källor) växtplankton samt klorofyll. Värdena för biovolym visade måttlig status vid Billudden (B1), Långsandsörarna (B2) och Skutskärsverken (B3) vid 2018 års provtagning (Tabell 1). Eggegrund (B4) hade mycket liten biovolym (Figur 58) och fick hög status. Resultaten för klorofyll visade på hög status vid Eg-gegrund (B4) och god status vid Billudden (B1) och Långsandsörarna (B2). Den högsta klorofyll-halten uppmättes vid Skutskärsverken (B3), vilket resulterade i måttlig status. Den sammanvägda statusen enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) blev måttlig sam-manvägd näringsstatus för Billudden (B1), Långsandsörarna (B2) och Skutskärsverken (B3) samt hög för Eggegrund (B4). Biovolymerna som uppmättes år 2018 var i samma storleksordning som år 2017 med undantag av Eggegrund (B4, Figur 59). Tabell 10. Numeriskt värde och statusklassning för klorofyll och biovolym (AU+MX) växtplankton) samt numerisk klass och sammanvägd status för de fyra kuststationerna i den samordnade recipientkontrol-len i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Det numeriska värdet kan vara mellan 0 och 4,99, 4-4,99 = hög status, 3-3,99 = god status, 2-2,99 = måttlig status, 1-1,99 = otillfredsställande status och 0-0,99 = dålig status. AU = autotrofa och MX = mixotrofa organismer

Station Sammanvägd Sammanvägd

mm³/l Status µg/l Status numerisk klass eutrofieringsstatus

B1 Billudden 0,63 Måttlig 2 God 2,99 Måttlig

B2 Långsandsörarna 0,54 Måttlig 1,8 God 2,89 Måttlig

B3 Skutskärsverken 0,58 Måttlig 2,5 Måttlig 2,70 Måttlig

B4 Eggegrund 0,12 Hög 1,3 Hög 5,00 Hög

Klorofyll Biovolym (AU+MX)


89

0

1

2

3

0

0,3

0,6

0,9

1,2

B1 B2 B3 B4

Total biovolym växtplankton (0-10 m) Biovolym växtplankton AU+MX (0-10 m)

Klorofyll (0,5 m)

Biovolym (mm3/l iter) Klorofyll (µg/l)

Figur 58. Total biovolym växtplankton (inklusive heterotrofa arter, mm³/l), biovolym växtplankton (AU+MX) och klorofyll vid de fyra kuststationerna i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens av-rinningsområde år 2018. Vid statusklassning används biovolym växtplankton (AU+MX) och klorofyll. B1 = Billudden, B2 = Långsandsörarna, B3 = Skutskärsverken, B4 = Eggegrund). AU = autotrofa, MX = mixotrofa organismer

0,0

0,5

1,0

1,5

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Billudden B1 Långsandsörarna B2 Skutskärsverken B3 Eggegrund B4

Biovolym (mm³/l)

Figur 59. Total biovolym (HT+AU+MX, mm³/l) vid de fyra kuststationerna i den samordnade recipient-kontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 2011-2018. (Biovolym för station B4 år 2015 saknas.) HT = heterotrofa, AU = autotrofa och MX = mixotrofa organismer.


90

Potentiellt toxiska dinoflagellaten Dinophysis acuminata fanns i alla prover från Gävlebukten Mesodinium rubrum och andra ciliater utgjorde den största delen av växtplanktonsamhället vid Billudden (B1). Kiselalgen Aulacoseira islandica dominerade växtplanktonbiomassan vid Lång-sandsörarna (B2). Cyanobakterie(blågrönalg-)släktet Aphanizomenon utgjorde 50 % av den to-tala biomassan vid Skutskärsverken (B3) och vid Eggegrund (B4) var den heterotrofa kiselflagella-ten Ebria tripartita mycket vanlig (Figur 60). Den potentiellt toxiska dinoflagellaten Dinophysis acuminata fanns i alla prover från Gävlebukten, men flest celler fanns i provet från Skutskärsver-ken (B3).

Figur 60. Den heterotrofa kiselflagellaten Ebria tripartita var mycket vanlig vid Eggegrund (B4). © Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.

Metaller i abborre (Runn och Grycken)

Runn

2018 års kvicksilverhalt i abborrmuskel ungefärligen på samma nivå som långtidsmedelvärdet Åldern på de tio abborrar som fångades i Runn år 2018 varierade mellan 3 och 8 år (Tabell 11). Viss variation i kvicksilverhalt (muskel) fanns, främst mellan de äldsta och yngsta individerna (Figur 61). Det högsta värdet var 0,45 mg/kg (våtsubstans). Medelvärdet var 0,23 mg/kg, vilket var något högre än närmast föregående år, dock lägre än 2015 och 2016 års värden (Figur 62). Kvicksilverhalterna i abborrmuskel från Runn översteg kraftigt det gränsvärde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg våtsubstans) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4). Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver. Halterna av kvicksil-ver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster i Sverige. Skälet för un-dantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Den generellt största kvicksilverkällan i Sverige är at-mosfärisk deposition, vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvick-silvret under lång tid ackumulerats i skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande organismer och fisk. Pro-blemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förut-sättningar att åtgärda det (VISS 2018). I Runn finns även lokala påverkanskällor för kvicksilver.


91

Störst variation mellan individer för kvicksilver i muskel och arsenik i lever Analysresultat från de individuella analyserna av metallhalter i abborrar från Runn år 2018 redo-visas i Tabell 11. Resultaten visar på variation i halter mellan enskilda individer. De uppmätta hal-terna av kvicksilver och arsenik uppvisade störst variation. För samtliga individer registrerades halter av bly, krom och nickel under laboratoriets rapporteringsgräns. Fångstuppgifter och analysresultat för enskilda fiskar redovisas i bilaga 8. Tabell 11. Längd, vikt och ålder samt metallhalter i abborrar från Runn år 2018. Kvicksilver (Hg) analy-serades i muskel och övriga metaller i lever

Individ Längd Vikt Ålder As Pb Cd Co Cu Cr Mn Ni Zn Hg nr mm g mg/kg TS mg/kg VS

1 210 93 7+ 3,34 <0,04 10,2 1,04 14,8 <0,04 8,08 <0,04 126 0,45 2 220 130 4+ 0,508 <0,04 4,08 0,364 13,9 <0,03 3,88 <0,04 102 0,088 3 215 117 5+ 1,04 <0,04 10,0 0,440 20,8 <0,03 9,24 <0,04 136 0,29 4 194 69 3+ 1,10 <0,08 6,88 0,940 12,6 <0,04 6,12 <0,08 121 0,052 5 192 75 5+ 0,972 <0,08 9,40 0,448 10,8 <0,04 6,04 <0,08 120 0,20 6 198 100 6+ 1,85 <0,08 8,84 1,56 27,1 <0,04 10,4 <0,08 145 0,15 7 190 69 5+ 1,11 <0,08 12,9 0,540 14,5 <0,08 16,0 <0,08 132 0,24 8 193 72 8+ 1,29 <0,08 10,2 1,22 12,0 <0,04 6,20 <0,08 129 0,32 9 192 71 5+ 1,22 <0,04 13,7 1,02 13,8 <0,04 6,32 <0,04 130 0,25

10 191 79 5+ 1,38 <0,08 7,48 0,856 11,1 <0,04 7,56 <0,08 130 0,24

Min 190 69 3 0,508 <0,04 4,08 0,364 10,8 <0,03 3,88 <0,04 102 0,052

Medel 200 88 5 1,38 <0,04 9,37 0,844 15,1 <0,03 7,98 <0,04 127 0,23

Max 220 130 8 3,34 <0,08 13,7 1,56 27,1 <0,08 16,0 <0,08 145 0,45

R² = 0,593

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

2 3 4 5 6 7 8 9

Ålder (år)

Kvicksilvermg/kg VS

Figur 61. Kvicksilverhalter i muskel relativt ålder för abborrar från Runn år 2018. Kvicksilverhalter anges i mg/kg våtsubstans (VS) och ålder anges i år. Röd linje avser linjär regression.


92

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

200

7

200

8

200

9

201

0

201

1

201

2

201

3

201

4

201

5

201

6

201

7

201

8

Kvicksilvermg/kg VS

Figur 62. Kvicksilverhalter i muskel i abborrar från Runn åren 2000-2018. Kvicksilverhalter anges i mg/kg våtsubstans (VS). Värdena avser medelvärden av individuella prov från tio abborrhonor. Generellt lägre medelhalter av metaller i abborrlever i slutet av tidsserien Resultat från tidigare undersökningar hämtades från Dalälvens vattenvårdsförenings hemsida (http://www.dalalvensvvf.se/). Jämfört med 2017 och 2016 års medelvärden för leverprover från abborre var 2018 års metallhalter oftat i samma nivå (Figur 64). Dock var 2017 års kadmiumhalt högre än både 2016 och 2018. Under 2000-talet har medelhalterna för merparten av metallerna varierat en hel del. För bly, krom och nickel understeg flertalet värden rapporteringsgränsen alla tre åren 2016-2018, vilket även var fallet 2015. (Samtliga dessa år utfördes analyserna vid ALS i Luleå.) Generellt var medelhalterna av metaller lägre i slutet av tidsserien.

Figur 63. Abborre, Perca fluviatilis. Teckningen är gjord av Wilhelm von Wright (1810-1887).


93

Figur 64. Metallhalter i lever i abborrar från Runn åren 2000-2018. Metallhalter anges i mg/kg torrsub-stans (TS). Värdena avser medelvärden av individuella prov från tio abborrhonor. Krom och nickel bör-jade analyseras i abborre från och med år 2009 respektive 2012. * Flertalet värden lägre än rapporte-ringsgränsen.


94

Grycken

Årets kvicksilverhalt i abborrmuskel från Grycken var i samma storleksordning som tidigare Kvicksilverhalten i samlingsprovet för abborrmuskel från Grycken uppmättes till 0,38 mg/kg våt-substans år 2018. Resultatet är något högre än 2016 och 2017 års halter (Figur 65). En förkla-ring till det kan vara att de undersökta individerna var äldre år 2018 (4-7 år) jämfört med 2017 (3-4 år). Kvicksilverhalten översteg kraftigt det gränsvärde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg våtsubstans) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4). (Se tidi-gare stycke för Runn angående kvicksilver i Sverige.) I Grycken finns även lokal påverkan från skogsindustri (kvicksilver användes tidigare som konserveringsmedel för pappersmassa). Fångstuppgifter för enskilda fiskar redovisas i bilaga 8.

Figur 65. Kvicksilverhalter i muskel i abborrar från Grycken åren 2012-2018. Kvicksilverhalter anges i mg/kg våtsubstans (VS). Värdena avser samlingsprov från tio abborrhonor.

Grycken (station S12, foto: Böril Jonsson, Allumite Konsult AB)


95

Metaller och organiska miljögifter i abborre (övriga sjöar)

Kvicksilver i abborrmuskel

Vart tredje år analyseras ett samlingsprov från tio abborrhonor med avseende på kvicksilverhal-ten i muskel vid följande stationer:

- 8B. Västerdalälven, nedströms Mockfjärd (8 fiskar år 2018, varav en hane), - 18. Österdalälven, Gråda (10 fiskar år 2018), - 23. Dalälven, Torsång (här påträffades inga fiskar år 2018), - 29. Dalälven, Långhag (10 fiskar år 2018) och - S27. Bäsingen (10 fiskar år 2018).

Vart sjätte år görs motsvarande undersökning vid ytterligare fem stationer:

- S19. Amungen, Hedemora (10 fiskar år 2018), - S22. Finnhytte-Dammsjön (10 fiskar år 2018), - S23. Gruvsjön (10 fiskar år 2018), - S24. Åsgarn (8 fiskar år 2018) och - S25. Forssjön (6 fiskar år 2018).

Fångstuppgifter och analysresultat för enskilda fiskar redovisas i bilaga 12, som finns på Daläl-vens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se).

Endast i Åsgarn underskred 2018 års kvicksilverhalt Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde Vid 2018 års undersökning varierade kvicksilverhalterna mellan 0,018 och 0,37 mg/kg VS (Figur 66). I figuren redovisas även 2018 års resultat från Grycken (S12) och centrala Runn (S16B), vilka undersöks årligen. Resultaten från undersökningar i Grycken och Runn redovisas mer utförligt i föregående avsnitt ”Metaller i abborre (Runn och Grycken)”. De högsta halterna noterades i Grycken (0,38 mg/kg VS) och Västerdalälven nedströms Mockfjärd (0,37 mg/kg VS), tätt åtföljda av Forssjön (0,34 mg/kg VS). Halter på en mellannivå förekom i Runn (0,23 mg/kg VS), Öster-dalälven vid Gråda (0,17 mg/kg VS), Dalälven vid Långhag (0,16 mg/kg VS) och Bäsingen (0,15 mg/kg VS). De lägsta halterna uppmättes i Amungen och Finnhytte-Dammsjön (0,087 mg/kg VS vardera) samt Gruvsjön (0,041 mg/kg VS) och Åsgarn (0,018 mg/kg VS). Med ett un-dantag (Åsgarn) överskred halterna det gränsvärde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg våtsub-stans) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4). Att kvicksilver-halten var högst i Grycken (S12) kan bero på att sjön är recipient för en skogsindustri, där even-tuellt kvicksilverpreparat tidigare använts som konserveringsmedel för massan. En bidragande orsak till den höga halten i Västerdalälven nedströms Mockfjärd (8B) kan ha varit att en 12 år gammal abborre ingick i samlingsprovet. I Forssjön ingick bara sex abborrar i samlingsprovet, vil-ket bidrar till en viss osäkerhet vad gäller den relativt höga kvicksilverhalten där.

Kvicksilverhalten var oftast högre år 2018 jämfört med 2006 Resultaten från 2018 års undersökningar jämfördes med tidigare resultat från åren 1996, 2001 och 2006 (Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2010:12). Även dessa resultat redovisas i Figur 66. I Grycken, Runn, Amungen, Gruvsjön och Forssjön var 2018 års kvicksilverhalter högre än 2006. I Åsgarn och Bäsingen var halterna desamma 2018 och 2006, medan kvicksilverhalten i Finnhytte-Dammsjön var lägre år 2018.

Kvicksilverhalterna i ”gruvsjöarna” Gruvsjön och Åsgarn paradoxalt nog avvikande låga Gruvsjön och Åsgarn, som är recipienter för gruvverksamhet, utmärker sig med sina relativt sett mycket lägre kvicksilverhalter i abborrmuskel jämfört med övriga provplatser (Figur 66). Förhål-landet ligger i linje med en teori om att zink på något sätt verkar antagonistiskt mot kvicksilver vid upptaget i fisken (Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2010:12).


96

Figur 66. Kvicksilverhalter i muskel i abborrar från provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2001, 2006 och 2018. Kvicksilverhalter anges i mg/kg våtsub-stans (VS). Värdena avser samlingsprov från tio abborrhonor med undantag av Runn, C (S16B) där medelvärdet av tio individuella analyser redovisas. Röd linje anger gränsvärdet för god status (0,02 mg/kg VS) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4). Metaller i abborrlever

Vid samma stationer (totalt tio stycken) och med samma periodicitet som undersökningarna av kvicksilver i abborrmuskel (se ovan) analyseras ett samlingsprov från tio abborrhonor med avse-ende på halterna av nio andra metaller (arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, mangan, nickel och zink) i lever. Fångstuppgifter och analysresultat för enskilda fiskar redovisas i bilaga 12, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se). Mer än dubbelt så höga kopparhalter jämfört med tidigare i Finnhytte-Dammsjön och Gruvsjön För de metaller där resultat från tidigare undersökningar finns (1996, 2001 och 2006), vilket gäl-ler bly, kadmium, koppar och zink (Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2010:12), kan konstate-ras att 2018 års halter av bly och kadmium i abborrlever oftast var något lägre eller på samma nivå. För zink (Figur 67) och särskilt koppar (Figur 68) gällde att 2018 års halter var något högre än tidigare. Störst var skillnaden för Finnhytte-Dammsjön (S22) och Gruvsjön (S23), där 2018 års kopparhalter var mer än dubbelt så höga som 2006 (Figur 68). Halterna av främst bly, kadmium och koppar klart högst i abborrlever från Gruvsjön Halterna av främst bly, kadmium och koppar (Figur 68) var klart högst i abborrlever från Gruv-sjön (S23), som är recipient för gruvverksamhet. Även 2006 års kadmiumhalt i centrala Runn (S16B) var jämförelsevis hög. Gruvsjöns abborrar har ofta även haft den högsta zinkhalten (Figur 67), men för denna metall har halterna varit nästan lika höga i Åsgarn (S24) samt i Runn (S16B), Finnhytte-Dammsjön (S22), Forssjön (S25) och Bäsingen (S27) år 2006.


97

Figur 67. Zinkhalter i abborrlever från provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens av-rinningsområde åren 1996, 2001, 2006 och 2018. Halten anges i mg/kg torrsubstans (TS). Värdena avser samlingsprov från oftast tio abborrhonor med undantag av Runn, C (S16B) där medelvärdet av tio individuella analyser redovisas.

Figur 68. Kopparhalter i abborrlever från provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2001, 2006 och 2018. Halten anges i mg/kg torrsubstans (TS). Värdena avser samlingsprov från oftast tio abborrhonor med undantag av Runn, C (S16B) där medelvärdet av tio individuella analyser redovisas.


98

Organiska miljögifter i abborrmuskel respektive -lever

Vid följande fem provplatser analyseras även organiska miljögifter i abborrmuskel respektive -lever som samlingsprov från tio abborrhonor vart tredje år.

- 8B. Västerdalälven, nedströms Mockfjärd (8 fiskar år 2018, varav en hane), - 18. Österdalälven, Gråda (10 fiskar år 2018), - 23. Dalälven, Torsång (här påträffades inga fiskar år 2018), - 29. Dalälven, Långhag (10 fiskar år 2018) och - S27. Bäsingen (10 fiskar år 2018).

I abborrmuskel analyserades organofosfater vid ALS Scandinavia AB. Samtliga resultat var lägre än rapporteringsgränsen för de olika föreningarna. I abborrmuskel undersöktes även tennorga-niska föreningar, oktyl- och nonylfenol, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, hexabromo-cyklododekan (HBCD) och tetrabrombisfenol A (TBBP-A) vid SYNLAB. Merparten av dessa ämnen förekom i halter under rapporteringsgränserna. Fångstuppgifter och analysresultat för enskilda fiskar redovisas i bilaga 12, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dal-alvensvvf.se). DEHP underskred med mycket stor marginal gränsvärdet för biota (kräft- och blötdjur) vid alla fyra provplatserna Dietylhexylftalat (DEHP, rapporteringsgräns 10 µg/kg våtvikt) noterades dock i halten 40 µg/kg våtvikt i abborrmuskel från Västerdalälven nedströms Mockfjärd (8B). Detta värde underskred med mycket stor marginal det gränsvärde för biota (30 000 µg/kg våtvikt) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01). Gränsvärdet 30 000 µg/kg våtvikt avser dock kräft- och blötdjur och inte fisk. Gränsvärdet för PBDE överskreds vid tre av stationerna Likaledes förekom två olika bromerade difenyletrar (PBDE) i halter på eller strax över rapporte-ringsgränsen (0,05 µg/kg våtvikt) i abborrmuskel. Det gällde BDE-47 i Västerdalälven nedströms Mockfjärd (0,05 µg/kg våtvikt), Dalälven vid Långhag (0,05 µg/kg våtvikt) och Bäsingen (0,08 µg/kg våtvikt) samt BDE-99 i Bäsingen (0,08 µg/kg våtvikt). Vid dessa provplatser överskreds så-ledes det gränsvärde för biota (0,0085 µg/kg våtvikt som summan av BDE-28, -47, -99, -100, -153 och -154) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppda-terad 2019-01-01). HBCD underskred med stor marginal gränsvärdet för biota vid alla fyra provplatserna Halterna av hexabromocyklododekan (HBCD) i abborrmuskel var vid samtliga fyra stationer lägre än rapporteringsgränsen (2 µg/kg våtvikt) och underskred med stor marginal det gränsvärde för biota (167 µg/kg våtvikt) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01). Gränsvärdet för PFOS underskreds vid alla fyra stationerna I abborrlever analyserades perfluorerade ämnen vid SYNLAB. Vid samtliga fyra undersökta prov-platser förekom perfluordekansyra (PFDA), perfluorundekansyra (PFUnDA) och perfluordo-dekansyra (PFDoDA) i halter över rapporteringsgränsen (0,5 µg/kg våtvikt). I Västerdalälven vid Gråda (18) var halten perfluornonansyra (PFNA) densamma som rapporteringsgränsen. Det gränsvärde för perfluoroktansulfonat (PFOS) i lever från abborre och strömming som anges i Havs- och vattenmyndighetens vägledning för tillämpning av HVMFS 2013:19 (rapport 2016:26) är 140 µg/kg våtvikt. Detta värde underskreds i både Västerdalälven nedströms Mockfjärd (PFOS, total, grenad + rak: 4,2 µg/kg våtvikt), Österdalälven vid Gråda (PFOS, total, grenad + rak: 11 µg/kg våtvikt), Dalälven vid Långhag (PFOS, total, grenad + rak:15 µg/kg våtvikt) och Bäsingen (PFOS, total, grenad + rak:30 µg/kg våtvikt).


99

Sedimentkemi

I detta avsnitt redogörs för resultaten av undersökningen. I bilaga 2 beskrivs metodik för prov-tagning, analys och utvärdering samt analysvariablernas innebörd och bedömningsgrunder. I bi-laga 13, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se) redovisas fältprotokoll och foton på sedimentproppar från 2018 års undersökning samt analysresultat för både år 2018 och tidigare undersökningar (1996 och 2006) i tabeller och diagram. Resultaten för järn, mangan, sexvärt krom och molybden kommenteras inte i följande resultattext eftersom bedömningsgrunder saknas.

Sedimentförhållanden

Lämpliga sediment för provtagning vid samtliga provplatser I proven från samtliga 26 provplatser var andelen torrsubstans <25 %, vilket påvisar att proverna tagits på ackumulationsbottnar, vilket är lämpligt vid sedimentundersökningar. Inslag av svarta skikt påvisar perioder av syrebrist vid fem provplatser Av fältprotokollen och fotona på sedimentproppar framgår att inslag av svarta skikt av sulfider, vilket avspeglar perioder av syrebrist, förekom vid några stationer. Enligt Rock Color Chart be-nämns svart N1 och gråsvart N2. N1 eller N2 noterades vid följande provplatser:

- S11. Gopen (N1, 15-18 cm, foto saknas), - S16B. Runn C (N1, 0-31 cm), - S16C. Runn S (N1, 12-33 cm), - S19. Amungen, Hedemora (N2, 12-20 cm) och - S23. Gruvsjön (N1, 20-23 cm).

Syrebrist främst långt tillbaks i tiden De svarta inslagen noterades även i djupare sedimentskikt (ca 15-35 cm), vilket antyder att syrebrist förekommit även i förindustriell tid. Inget av sedimenten luktade svavelväte (svavelväte påvisar syrebrist). I centrala Runn var sedimentet svart även vid sedimentytan I centrala Runn (S16B) var sedimentet svart även i de översta skikten (Figur 69). Under perioden 1990-2018 påvisade undersök-ningarna av vattenkemi som lägst syrefattigt tillstånd (1-3 mg/l) i bottenvattnet vid några tillfällen. Det är emellertid inte osannolikt att ännu lägre syrehalter förekommit i peri-oder mellan provtillfällena.

Figur 69. Sedimentpropp från centrala Runn (S16B) vid provtagning 13 april 2018 (foto: Per Wallenborg, SYNLAB).


100

Fosfor och kväve

Generellt mycket låga eller låga halter av näringsämnena kväve och fosfor Halterna av totalkväve varierade mellan 3,0 och 11 g/kg TS, medan halterna av totalfosfor (Figur 70) var mellan 0,86 och 2,8 g/kg TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten har inte publicerat några bedömningsgrunder för kväve och fosfor i sediment. Jämfört med lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersökning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 2003) klassas emellertid kväve-halter i dessa nivåer som mycket låga eller låga. Vid 14 provplatser (54 %) bedöms fosforhalter-na som mycket låga och vid 7 platser (27 %) som låga (Figur 70).

I sediment med samma halt organiskt material förekom de högsta halterna av fosfor och kväve i Långsjön, Vikasjön, Amungen och Brunnsjön Fem stationer (19 %) hade medelhöga fosforhalter i ytsediment år 2018: Venjansjön (S1), Lång-sjön, Romme (S9) och Gopen (S11) samt nordvästra (S16A) och centrala (S16B) Runn (Figur 70). Efter normalisering till samma halter av organiskt material (glödgningsförlust, eftersom detta är den enda variabel som finns för alla tre åren, Figur 70) uppmättes de högsta fosforhalterna år 2018 i Långsjön (S9), Vikasjön (S15), Amungen, Hedemora (S19) och Brunnsjön (S20). Normali-serat till sediment med samma halt av organiskt material tillhörde dessa fyra stationer även de med högst kvävehalter. Stationer med lika höga eller högre kvävehalter (normaliserade) var även nordvästra (S16A) och södra (S16C) Runn, Ljustern (S17), Åsgarn (S24) och Bollsjön (S26).

Figur 70. Fosforhalter i ytsediment (0-1 cm), dels i mg/kg torrsubstans, dels i mg/kg organisk torrsub-stans, vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Linjer i det övre diagrammet anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga fosforhalter enligt lokala bedömningsgrunder (ALcontrol 2003).


101

Halterna av fosfor och kväve oftast snarlika mellan åren 1996, 2006 och 2018 Vid jämförelse av 2018 års resultat med tidigare års data (1996 och 2006) var halterna av fosfor (Figur 70) och kväve ofta snarlika mellan åren. Detta gällde både ej normaliserade halter och hal-ter normaliserade till organiskt material. De värden som avvek med anmärkningsvärt högre hal-ter enstaka år var för fosfor (Figur 70): Siljan, Storsiljan (S4B) 1996, Långsjön, Romme (S9) 2018, nordvästra Runn (S16A) 1996 och Åsgarn (S24) 1996 samt för kväve nordvästra Runn (S16A) och Bollsjön (S26) 1996. Metaller

Arsenik

Oftast låga eller måttligt höga arsenikhalter Halterna av arsenik varierade mellan 4,2 och 66 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) klassades halterna vid flertalet provplatser som låga eller måttligt höga (Figur 71). Två sjöar, Idresjön (S2) och Brunnsjön (S20), hade mycket låga halter, medan Finnhytte-Dammsjön (S22) och Gruvsjön (S23) hade höga halter (Figur 71). Variationen mellan provplatserna var snarlik även efter normalisering av halterna till organiskt material. Det saknas uppgifter om arsenikhalter vid 1996 och 2006 års undersök-ningar. Mycket stor avvikelse jämfört med ursprunglig halt i Finnhytte-Dammsjön och Gruvsjön Vid jämförelse av 2018 års arsenikhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Na-turvårdsverket 1999) var avvikelsen oftast ingen eller liten. I Långsjön, Romme (S9) och nord-västra Runn (S16A) bedömdes avvikelsen som tydlig. I Stora Ulvsjön (S8) var avvikelsen stor, me-dan den klassades som mycket stor i Finnhytte-Dammsjön (S22) och Gruvsjön (S23).

Figur 71. Arsenikhalter i ytsediment (0-1 cm) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga arsenikhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999).


102

Bly

Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för bly överskreds vid tio stationer Blyhalterna varierade mellan 27 och 8220 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid bedöm-ning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) klassades halterna vid flertalet prov-platser som mycket låga eller låga (Figur 72). Fyra sjöar, Stora Ulvsjön (S8), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Forssjön (S25), hade måttligt höga halter. I nordvästra Runn (S16A), Finnhytte-Dammsjön (S22) och Åsgarn (S24) var blyhalterna höga, medan det i Gruvsjön (S23) uppmättes mycket hög halt (Figur 72). Halterna hamnade oftast i samma klass alla tre åren 1996, 2006 och 2018. Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för bly och blyföreningar (130 µg/g torrsubstans) överskreds ett eller flera av åren i Stora Ulvsjön (S8), Grycken (S12), nordvästra (S16A), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Ljustern (S17), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25).

Mycket stor avvikelse i nordvästra Runn, Finnhytte-Dammsjön, Gruvsjön och Åsgarn Vid jämförelse av 2018 års blyhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Natur-vårdsverket 1999) var avvikelsen oftast liten eller tydlig. I Stora Ulvsjön (S8) samt centrala (S16B) och södra (S16C) Runn bedömdes avvikelsen som stor, medan den klassades som mycket stor i nordvästra Runn (S16A), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24).

Figur 72. Blyhalter i ytsediment (0-1 cm), dels i µg/g torrsubstans, dels i µg/g organisk torrsubstans, vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Heldragna linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga blyhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Gränsen för mycket höga halter är 2000 µg/g TS. Streckad linje markerar gränsvärdet för bly och blyföreningar (130 µg/g TS) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01).


103

Variationen mellan provplatserna var snarlik även efter normalisering av halterna till organiskt material (Figur 72).

Kadmium

Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för kadmium överskreds vid tolv stationer Halterna av kadmium varierade mellan 0,4 och 58 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) fanns alla klasser represente-rade av minst fem provplatser (Figur 73). Mycket hög kadmiumhalt noterades emellertid endast i Gruvsjön (S23). Höga halter förekom i nordvästra (S16A), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Åsgarn (S24) och Forssjön (S25). Halterna låg oftast i samma klass alla tre åren 1996, 2006 och 2018. Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för kadmium och kadmiumföreningar (2,3 µg/g torrsubstans, Figur 73) överskreds ett eller flera av åren i Stora Ulvsjön (S8), Gopen (S11), Vikasjön (S15), nordvästra (S16A), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Ljustern (S17), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26).

Figur 73. Kadmiumhalter i ytsediment (0-1 cm), dels i µg/g torrsubstans, dels i µg/g organisk torrsub-stans, vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Heldragna linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga kadmiumhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Gränsen för mycket höga halter är 35 µg/g TS. Streckad linje markerar gränsvärdet för kadmium och kadmiumföreningar (2,3 µg/g TS) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01).


104

Variationen mellan provplatserna var snarlik även efter normalisering av halterna till organiskt material (Figur 73).

Mycket stor avvikelse i nordvästra, centrala och södra Runn samt Gruvsjön, Åsgarn och Forssjön Vid jämförelse av 2018 års kadmiumhalter i ytsediment med ursprunglig halt i sjöar (Naturvårds-verket 1999) var avvikelsen oftast liten. I Vikasjön (S15), Finnhytte-Dammsjön (S22) och Bollsjön (S26) bedömdes avvikelsen som stor, medan den klassades som mycket stor i nordvästra (S16A), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25).

Koppar

Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för koppar överskreds vid elva stationer Halterna av koppar varierade mellan 7,5 och 4500 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) var halterna oftast mycket låga eller måttligt höga. Hög kopparhalt noterades i Grycken (S12), Vikasjön (S15), Finnhytte-Dammsjön (S22), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26). Mycket höga halter förekom i nordvästra (S16A), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24). Halterna låg oftast i samma klass alla tre åren 1996, 2006 och 2018. Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för koppar och kopparföreningar (36 µg/g torrsubstans, normaliserat till 5 % TOC, Figur 74) överskreds år 2018 (TOC analyserades inte 1996 och 2006) i Grycken (S12), Vikasjön (S15), nordvästra (S16A), centrala (S16B) och södra (S16C) Runn samt Amungen (S19), Finn-hytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26).

Figur 74. Kopparhalter i ytsediment (0-1 cm), normaliserade till 5 % TOC, vid provplatser i den sam-ordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Streckad linje markerar gränsvär-det för koppar och kopparföreningar (36 µg/g TS, 5 % TOC) enligt Havs- och vattenmyndighetens fö-reskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01).


105

Variationen mellan provplatserna var snarlik även efter normalisering av halterna till organiskt material. Mycket stor avvikelse vid tio provplatser Vid jämförelse av 2018 års kopparhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Na-turvårdsverket 1999) var avvikelsen oftast ingen eller liten. I Gopen (S11) klassades avvikelsen som stor, medan den var mycket stor i Grycken (S12), Vikasjön (S15), nordvästra (S16A), centrala (S16B) och norra (S16C) Runn samt Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26).

Krom

Mycket hög kromhalt endast i Gruvsjön Kromhalterna varierade mellan 13 och 9500 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid be-dömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) klassades halterna vid flertalet provplatser som låga eller måttligt höga (Figur 75). Två sjöar, Amungen, Hedemora (S19) och Åsgarn (S24), hade höga halter, medan den enda sjön med mycket hög kromhalt var Gruvsjön (S23). Halterna var snarlika mellan de tre åren 1996, 2006 och 2018 (Figur 75), vilket gällde även efter normalisering till samma halter av organiskt material.

Mycket stor avvikelse för krom i Amungen, Gruvsjön och Åsgarn Vid jämförelse av 2018 års kromhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Natur-vårdsverket 1999) var avvikelsen oftast liten eller tydlig. I Amungen (S19), Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24) bedömdes avvikelsen som mycket stor.

Figur 75. Kromhalter i ytsediment (0-1 cm) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga kromhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999).

Kvicksilver

Hög kvicksilverhalt i sediment i skogsindustripåverkade Grycken, nordvästra Runn och Forssjön Halterna av kvicksilver varierade mellan 0,055 och 1,8 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) klassades halterna vid fler-talet provplatser som mycket låga eller låga (Figur 76). Tre sjöar, Grycken (S12), nordvästra Runn (S16A) och Forssjön (S25), hade höga halter, men inte vid någon station var kvicksilverhalten mycket hög. Halterna var snarlika mellan de tre åren 1996, 2006 och 2018 (Figur 76), vilket gällde även efter normalisering till samma halter av organiskt material.


106

Mycket stor avvikelse för kvicksilver vid ovan nämnda provplatseri Vid jämförelse av 2018 års kvicksilverhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Naturvårdsverket 1999) var avvikelsen oftast ingen eller liten. I Gruvsjön (S23) bedömdes avvi-kelsen som stor, medan den var mycket stor i de tre ovan nämnda sjöarna Grycken (S12), nord-västra Runn (S16A) och Forssjön (S25). De höga halterna av kvicksilver med mycket stor avvikelse jämfört med naturlig, ursprunglig halt vid dessa tre provplatser kan förklaras av påverkan från skogsindustri (kvicksilver användes tidigare som konserveringsmedel för pappersmassa).

Figur 76. Kvicksilverhalter i ytsediment (0-1 cm) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga kromhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Nickel

Halverad nickelhalt i Amungens sediment mellan åren 1996 och 2018 Halterna av nickel varierade mellan 7,3 och 83 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid be-dömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) klassades halterna vid flertalet provplatser som låga eller måttligt höga (Figur 77). Två sjöar, Gopen (S11) och Amungen, He-demora (S19), hade höga halter, men inte vid någon station noterades mycket hög nickelhalt. Halterna var oftast på ungefär samma nivå de tre åren 1996, 2006 och 2018 (Figur 77). Störst var skillnaderna i Stora Ulvsjön (S8), Gopen (S11) och Amungen (S19). I Amungen halverades nickelhalten mellan åren 1996 och 2018. De snarlika variationerna mellan stationerna gällde även efter normalisering till samma halter av organiskt material. Stor avvikelse för nickel i Gopen och mycket stor i Amungen Vid jämförelse av 2018 års nickelhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Natur-vårdsverket 1999) var avvikelsen oftast liten. Högst var avvikelsen i de ovan nämnda sjöarna Gopen (S11), där den klassades som stor, och Amungen (S19), där den var mycket stor.


107

Figur 77. Nickelhalter i ytsediment (0-1 cm) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga och höga kromhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Zink

Höga eller mycket höga zinkhalter vid totalt elva provplatser Zinkhalterna varierade mellan 110 och 33 000 µg/g TS i ytsedimentet (0-1 cm) år 2018. Vid be-dömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) klassades halterna ofta som mycket låga eller låga (Figur 78). Dock hade följande sju provplatser höga zinkhalter: Stora Ulv-sjön (S8), Vikasjön (S15), södra Runn (S16C), Ljustern (S17), Finnhytte-Dammsjön (S22), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26). Mycket höga zinkhalter förekom i nordvästra (S16A) och centrala (S16B) Runn samt Gruvsjön (S23) och Åsgarn (S24). I stort var halterna oftast på ungefär samma nivå de tre åren 1996, 2006 och 2018 (Figur 78). I till exempel Stora Ulvsjön (S8) var dock zink-halten klart högst 1996 och i Gruvsjön (S23) mer än dubbelt så hög 2018 som 1996 (Figur 78). De snarlika variationerna mellan stationerna gällde även efter normalisering till halter av orga-niskt material. Mycket stor avvikelse för zink vid samma elva stationer Vid jämförelse av 2018 års nickelhalter i ytsediment med naturlig, ursprunglig halt i sjöar (Natur-vårdsverket 1999) klassades avvikelsen som mycket stor vid samtliga elva ovan nämnda stationer med höga eller mycket höga zinkhalter. I Gopen (S11) bedömdes avvikelsen som stor.


108

Figur 78. Zinkhalter i ytsediment (0-1 cm) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Daläl-vens avrinningsområde åren 1996, 2006 och 2018. Linjer anger gränsen mellan mycket låga, låga, måttligt höga, höga och mycket höga kromhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Organiska miljögifter (Bäsingen)

Halterna av antracen, fluoranten och TBT lägre än Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden Jämfört med gränsvärden för kemisk ytvattenstatus (sediment) i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01) underskred halterna av PAH-föreningarna antracen (<12 µg/kg TS, normaliserat till 5 % TOC) och fluoranten (60 µg/kg TS, normaliserat till 5 % TOC) samt tributyltenn (TBT, <0,23 µg/kg TS, normaliserat till 5 % TOC) värdena 24, 2000 respektive 1,6 µg/kg TS, normaliserat till 5 % TOC i Bäsingens ytsediment år 2018.


109

Hög fluorenhalt i Bäsingens ytsediment jäm-fört med fördelning i marina sediment Vid jämförelse av uppmätta halter av PAH-föreningar i Bäsingens ytsediment (0-1 cm) vid provtagning 19 mars 2018 med fördel-ningen av organiska miljögifter i marina se-diment (tabell på Naturvårdsverkets hem-sida) var halterna av fenantren, fluoranten och pyren samt summan PAH-M (fem PAH med medelhög molekylvikt) medelhöga, medan fluorenhalten var hög (Tabell 12). Övriga halter av PAH-föreningar som gick att bedöma var mycket låga eller låga. Hal-terna av PBDE-föreningar samt mono- (MBT), di- (DBT) och tributyltenn (TBT) var svårare att jämföra med värdena i tabellen på Naturvårdsverkets hemsida på grund av högre rapporteringsgränser.

Tabell 12. Jämförelse av uppmätta halter av PAH-föreningar i Bäsingens ytsediment (0-1 cm) vid provtagning 19 mars 2018 med fördel-ningen av organiska miljögifter i marina sedi-ment i svenska havsområden och ekonomisk zon (µg/kg TS). Tabell på Naturvårdsverkets hemsida

PAH-förening Halt och klass Klassbenämning

Indeno(1,2,3-cd)pyren 19 mycket låga halter

PAH-H, summa 160Benso(a)antracen 18 låga halterBenso(a)pyren 16Benso(b)fluoranten 43Benso(ghi)perylen 22Benso(k)fluoranten 15Krysen + Trifenylen 26

PAH16L, summa 16 st 310Fenantren 35 medelhöga halterFluoranten 52Pyren 40PAH-M, summa 150Fluoren 19 höga halter

Figur 79. Provtagning av sediment i sjön Runn (S16B) 13 april 2018 inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde (foto: Per Wallenborg, SYNLAB).


110

Kiselalger

Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger inne-fattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (t.ex. stenar och växter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes på 15 vattendragslokaler lokaler i Dalälvens avrinningsområde år 2018. För metodik se bilaga 2. Sammanställningar av resultat per lokal, artlistor och fältprotokoll åter-finns i bilaga 14, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se). IPS och statusklassning

Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna % PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrä-vande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns (Tabell 13). Indexet IPS visade hög status för nio lokaler, men indikation på miljögiftspåverkan i Blålägan Samtliga lokaler i den övre delen av avrinningsområdet samt Hyttingsån (22A) och Faluån, Gryckens inlopp (24) i områdets nedre del visade klass 1, hög status (Tabell 13). IPS-indexet i Görälven (1B) låg dock nära gränsen mot klass 2, god status och Faluån, Gryckens inlopp (24) låg relativt nära samma gräns. Noterbart är att det i Blålägan (13A) observerades onormalt många missbildningar på kiselalgsskalen, vilket kan vara en indikation på en miljögiftspåverkan av t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande. Antalet räknades dock inte då missbild-ningsanalys inte ingick i uppdraget. God status för fyra lokaler, men tecken på störning i kiselalgssamhället i Herrgårdsdammen Lokalerna i Faluån, Varpans utlopp (25), Långshytteån (30), Garpenbergsån, Herrgårdsdammen (34A) och Årängsån (36) visade klass 2, god status (Tabell 13). Indexvärdet i Faluån (25) ham-nade relativt nära gränsen mot hög status, men eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (% PT) kiselalger var svagt förhöjd, styrker det klassningen god status. Situationen i Långshytteån (30) var sämre och lokalen ligger i riskzonen för att hamna i måttlig status. Detta visas av att IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Garpenbergsån, Herrgårdsdammen (34A) var antalet räknade arter och diversiteten extremt låga, vilket kan bero på någon form av störning i kiselalgssamhället. Artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerade stort. Detta kan vara ett tecken på stora variationer i vattenföring, som t.ex. kan ha orsakat uttorkning, eller att substratet inte befunnit sig helt under vattenytan i samband med väldigt lågt vattenstånd vid provtillfället. Det kan dock inte uteslutas att störning-en kan vara orsakad av någon miljögiftspåverkan. Ljusterån och Broån hamnade i måttlig status, men nära gränsen till otillfredsställande De båda lokalerna Ljusterån (28) och Broån (31) hade lägst IPS-index och hamnade i klass 3, måttlig status (Tabell 13). Ljusterån låg i den nedre delen av klassintervallet och Broån låg mycket nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Andelen kiselalger som indikerar fö-rekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (% PT) var stor (28) respektive mycket stor (31). Ljusterån närmar sig, och Broån riskerar att hamna i, otillfredsställande status.


111

Tabell 13. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna TDI och % PT vid statusklassning i enlighet med Naturvårdsverket (2007) för lokaler i den sam-ordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

Nr Vattendrag An

tal r

äkn

ade

arte

r

Div

ersi

tet

IPS

(1-

20)

IPS

-kla

ss

TD

I (0-

100)

TD

I-kl

ass

%P

T

% P

T-k

lass

Kla

ss

Status

Österdalälven

10 Grövlan 22 1,75 19,8 1 24,9 1 0,0 1-2 1 Hög

13A Blålägan 25 2,71 19,1 1 19,6 1 0,0 1-2 1 Hög

13 Rotälven 19 2,76 19,6 1 15,0 1 0,0 1-2 1 Hög

15 Dysån, Evertsberg 36 2,67 19,8 1 23,1 1 0,0 1-2 1 Hög


K1 Tandån 34 3,77 18,9 1 28,7 1 0,2 1-2 1 Hög

Västerdalälven

1B Görälven 55 4,62 17,8 1 39,7 1 2,4 1-2 1 Hög

2 Fulan 26 1,78 19,7 1 24,0 1 0,0 1-2 1 Hög

Dalälven

22A Hyttingsån 32 3,83 19,8 1 8,7 1 0,0 1-2 1 Hög

24 Faluån, Grycken inlopp 40 2,84 18,2 1 29,5 1 1,2 1-2 1 Hög

25 Faluån, Varpan utlopp 60 3,77 17,0 2 37,5 1 6,9 1-2 2 God

28 Ljusterån 28 2,47 11,8 3 88,8 4-5 38,2 4 3 Måttlig

30 Långshytteån 59 4,01 14,6 2 72,1 2-3 7,4 1-2 2 God

31 Broån 49 4,10 11,2 3 83,8 4-5 42,5 5 3 Måttlig

34AGarpenbergsån, Herrgårdsdammen

11 1,18 16,2 2 61,0 2-3 0,0 1-2 2 God

36 Årängsån 44 3,87 16,3 2 43,0 2-3 8,7 1-2 2 God

2018

ACID och surhetsklassning

Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. Vid höga pH-värden ger in-dexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH-värden (Andrén & Jarlman 2008). Alkaliska eller nära neutrala förhållanden vid 12 lokaler De flesta lokalerna i Dalälvens avrinningsområde visade antingen nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) eller alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger (Tabell 14). Görälven (1B) låg dock relativt nära gränsen mot måttligt surt. Måttligt sura förhållanden i Rotälven Rotälven (13) hamnade i måttligt sura förhållanden (Tabell 14), vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9 och 6,5 och/eller ett pH-minimum under 6,4.


112

Sura förhållanden i Blålägan och Hyttingsån Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden i Blålägan (13A) och Hyttingsån (22A), vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5 och 5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6 (Tabell 14). Tabell 14. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning i enlighet med Naturvårdsverket (2007) för lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. I tabel-len redovisas även de parametrar som ingår i uträkningen av ACID

Nr Vattendrag AD

MI (

%)

EU

NO

(%

)

acid

ob

ion

t (‰

)

acid

ofi

l (‰

)

circ

um

neu

tral

(‰

)

alka

lifil

(‰)

alka

libio

nt

(‰)

od

efin

iera

d (

‰)

ACID Surhetsklass

Österdalälven

10 Grövlan 69,0 1,2 0 71 905 7 0 17 7,87 Alkaliskt

13A Blålägan 0,2 15,8 2 442 535 17 0 5 3,35 Surt

13 Rotälven 39,1 44,8 5 507 483 2 0 2 4,92 Måttligt surt

15 Dysån, Evertsberg 60,0 2,1 2 118 859 5 0 16 7,31 Nära neutralt


K1 Tandån 20,0 3,7 0 103 751 96 0 49 6,65 Nära neutralt

Västerdalälven

1B Görälven 9,0 2,8 0 194 600 97 57 52 6,09 Nära neutralt

2 Fulan 75,0 2,7 2 61 920 2 0 15 7,61 Alkaliskt

Dalälven

22A Hyttingsån 1,0 32,9 10 703 287 0 0 0 3,12 Surt

24 Faluån, Grycken inlopp 56,7 1,2 0 102 768 83 0 47 7,60 Alkaliskt

25 Faluån, Varpan utlopp 17,7 0,9 0 52 763 114 0 71 7,54 Alkaliskt

28 Ljusterån 10,9 0,0 0 0 491 495 0 14 8,03 Alkaliskt

30 Långshytteån 17,7 0,2 0 5 311 592 5 88 9,18 Alkaliskt

31 Broån 10,9 1,2 0 12 330 575 5 78 7,85 Alkaliskt

34AGarpenbergsån, Herrgårdsdammen

77,1 1,7 0 64 928 2 0 5 7,82 Alkaliskt

36 Årängsån 35,4 3,1 0 34 673 211 0 82 7,47 Nära neutralt

2018

Arter och diversitet

Vanligen används varken antal räknade arter eller diversitet för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning i kiselalgssamhället. Relativt stor artrikedom i Varpans utlopp, Långshytteån och Görälven Ingen lokal i denna undersökning hade riktigt högt antal räknade arter, men i Faluån, Varpans utlopp (25), Långshytteån (30) och Görälven (1B) var artrikedomen relativt stor och Görälven hade mycket hög diversitet (Tabell 13).


113

Primärkolonisatören Achnanthidium minutissimum dominerade i Fulan, Grövlan och Herrgårds-dammen Diversiteten var låg (Tabell 13) i Fulan (2) och Grövlan (10), vilket berodde på dominans av art-gruppen Achnanthidium minutissimum (Figur 80). Den är en av de vanligaste kiselalgerna i olika typer av miljöer, förutom i sura vatten, och kan normalt vara talrik. När den däremot uppträder i mycket stor mängd (>85 %) kan man misstänka någon form av störning. Enligt tidigare erfaren-het kan störningen vara orsakad av stora variationer i vattenföring (bortspolning respektive ut-torkning av substrat), eftersom artgruppen är en så kallad primärkolonisatör. Andelen av art-gruppen var dock inte extremt stor på dessa lokaler vid provtillfället. I Garpenbergsån vid Herr-gårdsdammen (34A) var både förekomst av oilka arter och diversiteten mycket låg (Tabell 13). Även här dominerade Achnanthidium minutissimum Figur 80), men förutom misstanke om ut-torkningseffekt, kan man vid denna station inte utesluta miljögiftspåverkan som orsak. Andelen missbildade kiselalgsskal, som mått på miljögiftspåverkan, beräknades inte i denna undersök-ning. Medins noterar ändå alltid onormal förekomst av missbildningar, men i denna undersök-ning var det bara Blålägan (13A) som utmärkte sig.

Figur 80. Kiselalgerna Epithemia adnata (överst till vänster), Brachysira neoexilis (överst till hö-ger),undre bilderna från vänster till höger visar Tabellaria flocculosa, Gomphonema parvulum och artgruppen Cocconeis placentula, Eolimna minima, Karayevia suchlandtii (båda skalen av en cell), artgruppen Achnanthidium minutissimum (undre bilden) och slutligen Eunotia incisa. © Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Föroreningståliga arter dominerade i Ljusterån och Broån De flesta av de undersökta lokalerna visade näringsfattiga eller måttligt näringsrika förhållanden. Tydligt näringspåverkade var Ljusterån (28) och Broån (31), som dessutom hade en stor, respek-tive mycket stor, andel arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening. Lo-kalen i Ljusterån dominerades av den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula (Figur 80) och den föroreningstoleranta arten Gomphonema parvulum (Figur 80). I Broån var Eolimna minima (Figur 80) vanligast, vilket också är en föroreningstålig art.


114

Väl varierat kiselalgssamhälle i Görälven I Görälven (1B) var kiselalgssamhället väl varierat och ganska komplext. Dominerade gjorde arter som trivs i näringsfattigt till måttligt näringsrikt vatten, t.ex. Achnanthidium minutissimum (group II), Fragilaria gracilis, Karayevia suchlandtii och Tabellaria flocculosa (Figur 80). Tabellaria flocculosa indikerar mer eller mindre sura vatten, vilket även Achnanthidium subatomoides vitt-nar om. Det förekom dock även arter som föredrar större näringsrikedom och hög alkalinitet (motståndskraft mot försurning). Epithemia adnata (Figur 80) är en sådan art och utgjorde cirka 6 % av samhället. Släktet Epithemia är intressant genom sin förmåga att kvävefixera via en-dosymbiotiska blågrönalger (cyanobakterier) och kan därför gynnas under kvävebegränsande förhållanden. Flest surhetsindikerande arter i Hyttingsån Av de två lokalerna med lägst ACID-index i undersökningen hade Hyttingsån (22A) flest surhets-indikerande arter och de vanligaste var: Brachysira neoexilis (Figur 80), Eunotia implicata, Eunotia incisa (Figur 80), Eunotia rhomboidea, Eunotia tenella och Tabellaria flocculosa (Figur 80).

Bottenfauna

Årets resultat

Fältdata, artlistor och kartor från 2018 års bottenfaunaundersökningar finns i bilaga 15, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se). Näringspåverkan

En sammanställning med beräknade indexvärden och parametrar redovisas i Tabell 15 och Tabell 16). Otillfredsställande näringsstatus i Åsgarns djupbottenvatten Sammanfattningsvis uppvisade de flesta sjöarna en god eller hög ekologisk status med avseende på näringspåverkan (Tabell 15). Undantaget var Åsgarn som klassades till otillfredsställande sta-tus i profundalproverna (>8 m) och till måttlig status i sublitoralproverna (<8 m). Normalt klassas status med hjälp av BQI-värde från enbart profundalprover, men i denna undersökning klassades även sublitoralproverna som jämförelse och stöd. Fyra sjöar hade sämre näringsstatus på djupbotten jämfört med mellanbotten Flera sjöar uppvisade en sämre status i profundalen jämfört med sublitoralen, vilket var förväntat (Tabell 15 och Tabell 16). Den påverkan av näringsämnen som ibland kan skönjas i profundal-proverna uppvägs i sublitoralproverna av den goda syresättningen på grundare bottnar. BQI-index påverkas nämligen till stor del av syresituationen i bottenvattnet, då flera indikatortaxa med höga indexvärden även är syrekrävande. Måttlig näringsstatus i Forssjön Forssjön är en grund sjö, och har därför endast sublitoralprover. Att den ekologiska statusen i sjön trots detta klassades som måttlig (Tabell 16) är en tydlig indikation på näringspåverkan.


115

Tabell 15. Resultat från sjöarnas profundalprover (provdjup >8 m) vid provtagningarna i den samord-nade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

Sjö Antal taxa Täthet/m2 Täthet BQI BQI-ek Ekologisk status

Bäsingen S27 20 1381 måttligt hög 3,13 1,04 Hög

Finhytte-Dammsjön S22 3 82 låg 4,00 1,33 Hög

Gopen 11 407 måttligt hög 2,84 0,95 Hög

Gruvsjön S23 24 1233 måttligt hög 3,00 1,00 Hög

Grycken 40 400 måttligt hög 2,06 0,69 God

Idresjön 31 1395 måttligt hög 2,44 0,75 God

Långsjön 31 1026 måttligt hög 3,02 1,01 Hög

Runn 35 181 låg 2,57 0,86 Hög

Särnsjön 31 110 låg 3,00 0,92 God

Åsgarn 17 762 måttligt hög 1,00 0,33 Otillfredsställande Tabell 16. Resultat från sjöarnas sublitoralprover (provdjup <8 m) vid provtagningarna i den samord-nade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018 (BQI-klassningar endast för jämförel-ser)

Sjö Antal taxa Täthet/m2Täthet BQI BQI-ek Ekologisk status

Bäsingen S27 41 1643 måttligt hög 3,00 1,00 Hög

Finhytte-Dammsjön S22 32 1444 måttligt hög 3,00 1,00 Hög

Forssjön S25 16 728 måttligt hög 1,94 0,65 Måttlig

Gopen 23 362 måttligt hög 2,90 0,97 Hög

Gruvsjön S23 10 1032 måttligt hög 3,00 1,00 Hög

Grycken 16 1208 måttligt hög 3,00 1,00 Hög

Idresjön 13 1208 måttligt hög 2,99 0,92 God

Långsjön 13 1062 måttligt hög 3,14 1,05 Hög

Runn 13 1011 måttligt hög 2,97 0,99 Hög

Särnsjön 7 537 måttligt hög 3,12 0,96 Hög

Åsgarn 6 649 måttligt hög 1,67 0,56 Måttlig Syretillstånd

Syrebrist kan vara en indikation på en näringspåverkan, men kan också förekomma naturligt i begränsade djuphålor i näringsfattiga vatten. I och med att flera djuptransekter gjordes i varje sjö fanns det goda möjligheter att bedöma utbredningen av syresituationen i djupled. Dessvärre var upplösningen på de djupare proverna ganska grov, men det har ändå gått att definiera ett djupintervall vid vilket syreproblematik börjar uppstå. I Tabell 17 redovisas den expertbedömning av syretillstånd som bygger på artsammansättningen vid de olika provtagna djupen. Syrekrävande arter i de djupaste proverna endast i Bäsingen Bäsingen sticker ut som den enda sjö i undersökningen med syrekrävande taxa (arter) i de dju-paste proverna (Tabell 17). Sannolikt har sjön en relativt stor djuphåla och en god omblandning. I de grundaste sjöarna, Forssjön och Åsgarn, vilka bedömdes ha en måttlig status med avseende på näringspåverkan i sublitoralen (mellanbotten), indikerade bottenfaunan i de djupaste prover-na ett måttligt syrerikt tillstånd (Tabell 17). Det är sannolikt tack vare det grunda djupet som sjö-arnas bottenvatten inte uppvisar syrebrist. I övriga sjöar indikerade bottenfaunan ett svagt syre-


116

tillstånd i de djupaste proverna. Problemen i dessa sjöar ska inte överdrivas, eftersom ett svagt syretillstånd endast föreligger i de djupaste delarna av sjön. Detta innebär oftast att endast en begränsad del av sjöarnas vattenvolym och botten är negativt påverkad, och sannolikt endast under delar av året. Tabell 17. Bedömningar av syretillstånd i sjöarna vid undersökningen i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

Sjö Syrebedömning Maxdjup (m)

Bäsingen S27 Syrerikt vid botten 27

Finhytte-Dammsjön S22 Syrebrist uppstår vid 10-18 m 18

Forssjön S25 Måttligt syrerikt vid botten 6,3

Gopen Syrebrist uppstår vid 20-32 m 32

Gruvsjön S23 Syrebrist uppstår vid 15-21 m 21

Grycken Syrebrist uppstår vid 15-20 m 20

Idresjön Syrebrist uppstår vid 15-21 m 21

Långsjön Syrebrist uppstår vid 15-21 m 21

Runn Syrebrist uppstår vid 15-27 m 27

Särnsjön Syrebrist uppstår vid 15-21 m 21

Åsgarn Måttligt syrerikt vid botten 8

Jämförelser med tidigare år

Ingen betydande förändring av näringspåverkan mellan åren 2012 och 2018. I Figur 82 redovisas medelvärden för BQI-index från samtliga hugg i respektive sjö, från både 2012 och 2018 års undersökning. Ur figuren framgår att medelvärdena skiljer sig mellan sjöar-na, men är likartade mellan åren för respektive sjö. Detta indikerar dels att provtagningarna och analyserna är korrekta och ger en trovärdig bild av näringspåverkan i sjöarna, dels att ingen be-tydande förändring av näringspåverkan skett de senaste sex åren.

Figur 81. Tofsmyggan Chaoborus flavicans förekommer ofta i syrefattiga vatten. © Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.


117

0

1

2

3

4

BQI-medel

2012

2018

Figur 82. Medelvärden för BQI-index från samtliga hugg i respektive sjö vid undersökningarna i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 2012 och 2018. Vid 2018 års undersökning gjordes en sammanställning av och jämförelse med tidigare års undersökningar (1996 och 2006 och 2012). I Tabell 18 redovisas statusklassningar för åren 1996-2018 för de sjöar som undersöktes 2018. Tidigare har endast det djupaste hugget i varje sjö statusklassats, vilket medför en stor osäkerhet i klassningen. I brist på annan tidsseriedata ger det ändå en fingervisning om eventuella förändringar i sjöarnas djuphålor. I de fall indikatorarter för BQI har saknats i ett hugg har en expertbedömning baserad på övriga hugg gjorts. För år 2018 har alla profundalprover (provdjup >8 m) använts för att beräkna och därefter klassa BQI. Från otillfredsställande till hög status i Bäsingen, från otillfredsställande till måttlig i Forssjön De flesta sjöar uppvisade en liknande status som vid tidigare undersökningar. Jämfört med tidi-gare undersökningar var den ekologiska statusen kraftigt förbättrad i Bäsingen och något för-bättrad i Forssjön år 2018. Eftersom endast de djupaste huggen klassades åren 1996-2012 bör man inte dra för stora slut-satser ifall enskilda sjöar pendlar mellan närliggande statusklasser. Det är sannolikt att enskilda känsliga taxa (arter) som förekommer allmänt i en sjö av en ren slump ibland påträffas eller mis-sas i just det djupaste hugget. Detta blir särskilt märkbart i näringsfattiga sjöar där tätheterna ofta är låga. Därmed är det snarare det större underlaget i 2018 års utvärdering som har med-fört de senaste skillnaderna i statusklassning än faktiska skillnader i vattenkvalitet.


118

Tabell 18. Ekologisk status baserad på det djupaste huggets BQI-värde vid undersökningarna i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde åren 1996-2018. För åren, 1996, 2006 och 2012 är endast det djupaste hugget klassat, men för 2018 har i respektive sjö samtliga profundal-hugg (provdjup >8 m) sammanvägts och klassats

Sjönamn Ekologisk status (baserat på BQI)

1996 2006 2012 2018

Bäsingen Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Hög

Finnhytte-Dammsjön Hög Hög Ingen bedömning Hög

Forssjön Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Måttlig

Gopen Hög Hög Måttlig Hög

Gruvsjön Hög Hög Hög Hög

Grycken Falun Måttlig-God Måttlig-God God God

Idresjön Måttlig God God God

Långsjön Romme Hög Hög Hög Hög

Runn Hög Hög Hög Hög

Särnsjön God God God God

Åsgarn Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande

Missbildningar

Måttlig påverkan från miljögifter i sedimentet i Grycken och Runn Missbildade mundelar hos fjädermyggor är ofta en indikation på en påverkan från miljögifter i bottensedimenten. I Tabell 19 redovisas skadefrekvenser, antal undersökta individer och expert-bedömning av påverkan från miljögifter för de sjöar som undersöktes år 2018. I framför allt Grycken och Runn påträffades fler missbildade individer än vad som kan bedömas vara naturligt. Även i Idresjön och Långsjön noterades skadade individer, vilket indikerar en påverkan, men skadefrekvenserna var där så låga att statusen ändå bedömdes som god. I några fall var individ-underlaget litet, vilket medförde en osäkerhet i bedömningen. Tabell 19. Skadefrekvens och expertbedömningar av påverkan från miljögifter vid undersökningarna i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

Sjö Expertbedömning Individer Antal undersökta Skade-

annan påverkan med missbildning individer frekvens

Bäsingen S27 Hög 0 20 0%

Finhytte-Dammsjön S22 Hög 0 11 0%

Forssjön S25 Hög 0 22 0%

Gopen Hög 0 110 0%

Gruvsjön S23 Hög 0 4 0%

Grycken Måttlig 5 90 6%

Idresjön God 4 340 1%

Långsjön God 3 113 3%

Runn Måttlig 3 46 7%

Särnsjön Hög 0 40 0%

Åsgarn Hög 0 24 0%


119

Slutsats

Måttlig näringsstatus i Forssjön och otillfredsställande i Åsgarn Samtliga sjöar uppvisade en god eller hög status med avseende på näringspåverkan, med un-dantag av Forssjön och Åsgarn där statusen var måttlig respektive otillfredsställande. Resultaten är likvärdiga med tidigare undersökningar. Tillståndet i bottenvattnet varierade mellan syrerikt i Bäsingen, måttligt syrerikt i de grundare sjöarna Forssjön och Åsgarn, och syrefattigt i övriga sjöar. I några sjöar påträffades missbildade individer av fjädermygglarver, vilket indikerar en på-verkan av miljögifter.

Nätprovfiske

Övergripande resultat

Under år 2018 provfiskades sju sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrin-ningsområde. Fiskena genomfördes under juli och augusti. I bilaga 16, som finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida (www.dalalvensvvf.se) återfinns sammanställningar av resultat per sjö med fältuppgifter, bedömningar, längdfördelning av de mest frekventa arterna samt det framräknade indexet EQR8 med statusklassning. Totalt fångades 16 arter fördelade på de sju sjöar som provfiskades år 2018 (Tabell 20). Den rödlistade (NT) arten lake (Figur 83) noterades i Idresjön. Tabell 20. Påträffade arter vid provfisken i åtta sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018

Art Finnhytte-dammsjön Forssjön Gruvsjön Grycken Idresjön Långsjön Åsgarn

Abborre 1 1 1 1 1 1 1

Benlöja 1 1

Bergsimpa 1

Björkna 1

Braxen 1 1 1

Elritsa 1

Gers 1 1 1 1 1

Gädda 1 1 1 1 1 1

Lake 1

Mört 1 1 1 1 1 1 1

Nors 1

Sarv 1

Sik 1

Siklöja 1 1 1

Sutare 1 1

Öring 1

Totalsumma 5 9 5 8 8 2 6


120

Figur 83. Lake (Lota lota) © Linda Nyman/ArtDatabanken.

Från otillfredsställande till god status med avseende på fisk Av de provfiskade sjöarna bedömdes fångsten spegla god ekologisk status med avseende på fisk i tre fall (Gruvsjön, Grycken och Åsgarn). Övriga sjöar klassificerades till måttlig (Finnhytte-Dammsjön, Forssjön och Långsjön) eller otillfredsställande (Idresjön) status (Figur 84).

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

Fin

nhy

tte-

dam

msj

ön

Fors

sjön

Gru

vsjö

n

Gry

cken

Idre

sjö

n

Lån

gsjö

n

Åsg

arn

EQ

R8

Hög

God

Måttlig

Otillfredsställande

Dålig

EQR8

Figur 84. Statusklassning enligt fiskindex EQR8 för sjöar provfiskade i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018.


121

Resultat per sjö

Finnhytte-Dammsjön (S22)

Dominans av storväxt abborre indikerade en låg till måttlig belastning av näringsämnen Sjön omges av barrskog och ligger i direkt närhet till en större industri (gruvverksamhet). I sam-band med provfisket noterades vattnets temperatur genom vattenpelaren. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 4 och 6 meter. Provfisket visade på ett något artfattigt rovfiskdominerat fisksamhälle starkt präglat av ett livskraftigt och förhållandevis storvuxet ab-borrbestånd. Sjöns ekologiska status med avseende på fisk klassades som måttligt hög. Domi-nans av rovfisk är ofta en god indikation på en låg till måttlig belastning av näringsämnen. Forssjön (S25)

Dominans av karpfisk samt en stor biomassa indikerade näringsämnespåverkan Forssjön, som är relativt vegetationsrik, omges av skog, åkermark och viss bebyggelse samt en skogsindustri. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var jämnt tempererad (22–24 grader) från ytan ned till botten. Något tempe-ratursprångskikt kunde således inte påvisas. Provfisket visade på ett artrikt fisksamhälle med stark dominans av karpfiskar (främst mört). Forssjöns ekologiska status med avseende på fisk klassades som måttligt hög. Dominans av karpfisk samt en stor biomassa är starka indikationer på näringsämnespåverkan. Gruvsjön (S23)

Reproduktionen av abborre och mört fungerar väl Sjön omges av barrskog och det ligger en industri (gruvverksamhet) i dess direkta närhet. I sam-band med provfisket noterades vattnets temperatur. Mätningarna visade ett temperatursprång-skikt mellan cirka 5 och 7 meter. Fångsten avvek inte anmärkningsvärt från de framräknade jäm-förvärdena. Storleksfördelningen av de dominerande arterna, abborre och mört, indikerade att de båda arternas reproduktion fungerat väl de senaste åren (flera årsklasser fanns represente-rade). Som helhet klassades Gruvsjöns ekologiska status med avseende på fisk som god. Grycken (S12)

Fungerande reproduktion av abborre och mört Grycken omges av skog och åkermark med inslag av viss bebyggelse. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 5 och 8 meter. Utfallet av provfisket avvek mycket litet från de framräknade jämförvärdena. Före-komst av flera årsklasser av de dominerande arterna, abborre och mört, visade att arterna åter-kommande reproducerar sig i Grycken. Sammantaget klassades sjöns ekologiska status med av-seende på fisk som god. Noterbart är att årets nätinsats var mindre än vad ett standardiserat provfiske av en sjö i Gryckens storlek normalt omfattar. Denna avvikelse medför en större osä-kerhet vid utvärdering och klassning av resultaten.


122

Idresjön (S2)

Resultaten från provfisket påvisade näringsämnespåverkan och otillfredsställande status Idresjön är en långsmal sjö omgiven av barrskog. Endast den norra halvan av sjön fiskades p.g.a. lågt vattenstånd (ca 1 meter lägre än normalt). Idresjöns stränder präglas huvudsakligen av sten och sand. De är bitvis branta. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur. Mät-ningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 5 och 7 meter. Idresjöns fisksamhälle var artrikt och tydligt dominerat av karpfisk (i detta fall mört). Medelvikten i fångsten var förhållan-devis liten. Sammantaget indikerade resultaten en hög biologisk produktion. Som helhet påvi-sade årets resultat eutrofa (näringsrika) förhållanden och sjöns ekologiska status med avseende på fisk klassades som otillfredsställande. Den låga klassningen kan i huvudsak kopplas till det faktum att flera av de i EQR8 ingående parametrarna pekade på en näringsämnespåverkan. Uti-från årets resultat kan den framräknade klassificeringen anses vara något missvisande låg. Långsjön (S9)

Långsjöns fisksamhälle var artfattigt och starkt dominerat av förhållandevis småväxta mörtar Sjön omges av blandskog och bebyggelse i form av sommarstugor. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 5 och 10 meter. En summering av fiskeresultaten visade att merparten av de i EQR8 ingående pa-rametrarna var lägre än de framräknade jämförvärdena. Långsjöns fisksamhälle var artfattigt och starkt dominerat av förhållandevis småväxta mörtar. Som helhet klassades Långsjöns ekologiska status med avseende på fisk som måttligt hög. Utifrån årets resultat är det svårt att med säker-het uttala sig om förklaringen till den låga statusklassningen. Den förhållandevis lilla biomassan påvisar att näringsämnesbelastning sannolikt inte är den enda förklaringen till utfallet. Åsgarn (S24)

Produktivt fisksamhälle med fungerande reproduktion av abborre och mört Åsgarn är en vegetationsrik sjö med rikliga vassbestånd. Den omges av åkermark. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 2 och 5 meter. Provfisket indikerade att Åsgarns fisksamhälle var produktivt (med en hög biomassa). I stort motsvarade fångsten vad man kunde förväntas finna i en sjö med likar-tade förutsättningar. Storleksfördelningen av de två dominerande arterna (abborre och mört) vi-sade på flera årsklasser, vilket är en god indikator på att arternas reproduktion fungerat de sen-aste åren.

DALÄLVEN 2018 – Referenser

123

REFERENSER

(Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) Alabaster, J.S. och Lloyd, R. 1982. Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB 2017. Dalälven 2016. Dalälvens Vattenvårdsförening. Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental

and Applied Limnology 173(3):237-253. ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des

eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Dalälvens Vattenvårdsförening 2015. Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vatten-

vårdsförening. Programmet reviderat 2015-10-06 och 2017-02-15. Donald T. Monteith et al. 2007. Dissolved organic carbon trends result from changes in atmos-

pheric deposition chemistry. Nature, 450, 537---540. Fiskeriverket 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket informerar, Finfo

2001:2. Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering

och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndigheten 2015. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i

Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljö-kvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4.

Havs- och vattenmyndigheten 2016a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Söt-

vatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:4. 2016-11-01. Havs- och vattenmyndigheten 2016b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Kust

och Hav. Undersökningstyp: Växtplankton. Version 1:3. 2016-09-16. Havs- och vattenmyndigheten 2016c. Handledning för miljöövervakning: Programområde: Söt-

vatten. Undersökningstyp: Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys. Version 3:2. 2016-01-20.

Havs- och Vattenmyndigheten 2016d. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Söt-

vatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:1. 2016-11-01.

Havs- och vattenmyndigheten 2016e. Miljögifter i vatten – klassificering av ytvattenstatus. Väg-

ledning för tillämpning av HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:26.


124

Havs- och vattenmyndigheten 2017. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2017:20) om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om för-valtning av kvaliteten på vattenmiljön.

Havs- och vattenmyndigheten 2019. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering

och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01. HELCOM 2017. Manual for marine monitoring in the Combine Programme of HELCOM. July

2017. Hårding, I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg, I. & Svensson, J-E. 2011. Bedömningsgrunder

för växtplankton. Hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB (tillgänglig på www.medinsab.se).

Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Re-

search 32: 236-242. Liungman, M. & Ericsson, U. 2006. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för

bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Bio-logi AB.

Ljusteräng, U. 2016. Förstudie: Hessesjön och Långsjön. Luftning av två övergödda sjöar – vat-

tenmiljöstatus och tendenser. Borlänge kommun, miljökontoret, vintern 2016. KM Lab 2000. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpnings-

förslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad 2000-02-14. Länsstyrelsen i Dalarnas län 2010a. Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna. Konsekven-

ser av en tusenårig gruvhistoria. Rapport 2010:08. ISSN: 1654-7691 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2010b. Metaller i fisk i Dalälvens sjöar. Faktorer som påverkar, för-

ändring i tiden. Rapport 2010:12. Länsstyrelsen Dalarnas län, miljöenheten, och Dalälvens vattenvårdsförening.

Medin, M., Ericsson U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedöm-

ningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se).

Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport

4913. Naturvårdsverket 2001. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Under-

sökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2, 2001-07-01 Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och

vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan be-stämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. Bilaga A. Bedöm-ningsgrunder för sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket 2010a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Under-

sökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:3, 2010-02-18.


125

Naturvårdsverket 2010b. Efterbehandling av gruvavfall i Falun 1992-2008. Författare: Bo Ledin och Åsa Hanæus. Rapport 6398. (Slutrapport i det så kallade Faluprojektet).

Naturvårdverket 2014. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Under-

sökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Version 1:1, 2014-10-01.

Rosenberg, D. & Resh, V. 1993. Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates 1993.

Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB 2008. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 2005. Statistiska meddelan-

den. MI 11 SM 0701. SGU 2017. Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment. Nationell miljöövervakning

på uppdrag av Naturvårdsverket. SGU-rapport 2017:12. SS-EN 15 204:2006, ”Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton

using inverted microscopy (Utermöhl technique)” Utgåva 1. SIS 1986. Svensk Standard, SS 02 81 90. Vattenundersökningar – provtagning med Ekmanhäm-

tare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS 2011. Svensk Standard, SS-EN 15972:2011. Vattenundersökningar. Vägledning för kvantita-

tiva och kvalitativa undersökningar av marina växtplankton. SIS 2012. Svensk Standard, SS-EN ISO 5667-3:2012. Water quality. Sampling. Part 3: Preservation and

handling of water samples. SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014. Water quality - Guidance for the routine sam-

pling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014. Water quality – Guidance for the identification

and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. SIS 2015. Svensk Standard, SS-EN 16698:2015. Vattenundersökningar. Vägledning för kvantita-

tiv och kvalitativ provtagning av fytoplankton från sjöar och vattendrag. SMHI1996. Svenskt sjöregister. Volym 2(2). SMHI Hydrologi. Nr 71. Statens Naturvårdsverk 1969. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks

Publikationer 1969:1. Statens Naturvårdsverk. 1990. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackredite-

rade laboratorier m.m. SNFS 1990:11, MS:29. Svensk MKB 2013. Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2012. Dalälvens Vattenvårdsförening. Svensk MKB 2014. Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2013. Dalälvens Vattenvårdsförening. Svensk MKB 2015. Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2014. Dalälvens Vattenvårdsförening. Svensk MKB 2016. Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2015. Dalälvens vattenvårdsförening.


126

SYNLAB 2018. Dalälven 2017. Dalälvens Vattenvårdsförening. Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteil-

ungen. Int. Ver. Limnol. 9: 1-38. Vedamanikam, V.J. & Shazili N.A.M. 2009. Observations of mouthpart deformities in the Chi-

ronomus larvae exposed to different concentrations of nine heavy metals, Toxicological & Environmental Chemistry, 91:1, 57-63

Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in

Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: 243-249. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Natur-

vårdsverket, rapport 4913. Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bak-

grundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. Wiklund, M-L., Almlöf, K., Hallstan, S. & Eriksson, L. 2013. Bottenfaunan i 29 sjöar inom pro-

grammet ”Samordnad Recipientkontroll för Dalälven” 2012. SLU, Vatten och miljö. Rapport 2013:13.

Internetadresser

Boliden Garpenberg, http://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/boliden-garpenberg/ Dalälvens Vattenvårdsförening, http://www.dalalvensvvf.se/ Falu gruva, http://www.falugruva.se/ HELCOM 2017. PEG_BVOL2017, http://helcom.fi/helcom-at-work/projects/phytoplankton/ Höjd över havet, http://www.resa-mellan.se/koordinater_hojd.php/ Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/ Naturvårdsverkets ”Stöd i miljöarbetet”, tabell som beskriver fördelningen av uppmätta halter av

organiska miljögifter i marina sediment: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbe-tet/Vagledningar/Miljoovervakning/Bedomningsgrunder/Sediment/Organiska-miljogifter-/#

Naturvårdsverkets ’’Miljömålsportal’’, http://www.miljomal.se/ Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror”, http://www.utslappisiffror.naturvardsverket.se SLU, http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$Project?ID=StationsList&P=All&Sort=x (ämnestran-

sporter) SMHI Data, https://data.smhi.se/met/climate/time_series/month/vov_pdf/ (månadsvärden för temperatur och nederbörd) SMHI ”VattenWebb”, http://vattenwebb.smhi.se/station/ (vattenföring vid mätstationer) VattenInformationsSystem Sverige (VISS), http://www.viss.lansstyrelsen.se/

DALÄLVEN 2018 – BILAGA 1. Kontrollprogram

127

BILAGA 1

Kontrollprogram

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 1. Kontrollprogram

128

Allmänt

Det reviderade kontrollprogrammet för den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrin-ningsområde, daterat 6 oktober 2015, togs i drift från och med år 2016 och planeras löpa i sex år med möjlighet till revidering efter tre år. Målsättningen med programmet är att följa långsiktiga förändringar i avrinningsområdet, åskåd-liggöra större transporter av näringsämnen och miljögifter och tillförsel från enstaka större föro-reningskällor samt ge underlag för planering, utförande och utvärdering av miljöskyddande åt-gärder. Undersökningarna ska i huvudsak utföras enligt Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning. Provtagningspersonal ska vara utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1990:11, MS:29. Anlitade laboratorier ska vara ackrediterade av Swedac för samtliga analyser enligt SS-EN ISO/IEC 17025 och certifierade enligt SS-EN ISO 9001 med avse-ende på kvalitet.

Vattenkemi

I programmet ingår vattenkemisk provtagning vid 36 stationer i rinnande vatten och 26 stationer i sjöar (Tabell 22). Dessutom undersöks 4 stationer i Bottenhavet (Gävlebukten). Sedan januari 2016 provtas även en ny station i Västerdalälven, nedströms Mockfjärd, vilken fått ID-beteck-ningen 8B. Koordinater enligt Rikets nät, RT 90, 2,5 gon V redovisas i Tabell 1. I rinnande vatten sker provtagning 12 gånger per år (varje månad) vid 14 stationer och 6 gånger per år (udda månader) vid 22 stationer (Tabell 22). Av sjöstationerna undersöks 15 stycken 2 gånger per år (mars och augusti), 10 stycken undersöks 4 gånger per år (mars, maj, augusti och oktober) och 1 station (S16B. Runn C) undersöks 6 gånger per år (mars, maj, juni, juli, au-gusti och oktober). Kuststationerna provtas 4 gånger om året (februari, juni, augusti och no-vember). Provtagning för klorofyllanalys görs bara i augusti i sjöarna, men i både juni och au-gusti vid kuststationerna (Tabell 22). I rinnande vatten tas prov på 0,5 meters djup, men om vattendraget är mindre än en meter djupt tas provet mitt emellan ytan och botten. I sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter över botten vid djuphålan (Tabell 22). Vid kuststationerna tas prov på 0,5 och 5 meters djup samt 1 meter över botten. I sjöar analyseras klorofyll som blandprov från epilimnion (vattenmas-san över språngskiktet) och vid kuststationerna som blandprov från 1-10 meter. Vid kuststatio-nerna analyseras metaller endast på 0,5 meters djup och 1 meter över botten (Tabell 22). Vid stationer i vattendrag mäts temperatur (och eventuellt konduktivitet) i fält, medan övriga va-riabler analyseras på laboratorium. Vid både sjö- och kuststationer mäts siktdjup i fält. Vid sjö-stationer mäts i fält dessutom temperatur, syrgas (halt och mättnad) samt konduktivitet varje meter från ytan ned till 20 meters djup. Om djupet vid provplatsen överstiger 20 meter görs även mätningar var 20:e meter samt 1 meter över botten. Vid kuststationerna fastställs salthalts-språngskiktet vid provtagningarna. I programmet ingår även två stationer i den nationella miljöövervakningen --- Västerdalälven, Mockfjärd (8) och Dalälven, Älvkarleby (38). Provtagningen vid Mockfjärd (8) utförs av extern provtagare (för närvarande Böril Jonsson, Allumite Konsult AB), medan provtagningen vid Älv-karleby (38) görs av uppdragstagaren för den samordnade recipientkontrollen. Vattenproverna


129

från Mockfjärd (8) analyseras vid Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Prov från övriga stationer analyseras av uppdragstagaren för den samordnade recipient-kontrollen. För att förbättra jämförbarheten mellan analysresultat från SYNLAB (f.d. ALcontrol) och SLU, där SLU utfört samtliga tidigare års analyser, gjordes som ett tillägg till kontrollprogrammet interka-librering vid tre stationer i vattendrag --- Slussen (26), Långhag (29) och Forsån (34) - samt tre stationer i sjöar --- Runn (S16B, 0,5 meter), Gruvsjön (S23, 0,5 meter) och Forssjön (S25, 0,5 me-ter). Interkalibreringen omfattade alla ordinarie provtillfällen och samtliga analysvariabler som ingick i kontrollprogrammet före den senaste revideringen. Detta tillägg gjordes under perioden maj 2016 till och med december 2017. De vattenkemiska analyserna kan delas upp i analyspaket enligt Tabell 21 (se även Tabell 22). Rapporteringsgräns för respektive analysvariabel framgår av det egentliga kontrollprogrammet. Tabell 21. Analyspaket för undersökningar av vattenkemi i den samordnade recipientkontrollen i Dal-älvens avrinningsområde Bas, sötvatten Metaller, sötvatten Metaller, sötvatten Jonbalans Bas, kustvatten Metaller, kustvatten

ofiltrerade filtrerade ofiltrerade

Temperatur (°C) Järn, Fe (µg/l) Zink, Zn (µg/l) Kalcium, Ca (mg/l) Temperatur (°C) Kadmium, Cd (µg/l)pH Mangan, Mn (µg/l) Bly, Pb (µg/l) Magnesium, Mg (mg/l) Salinitet (promille) Zink, Zn (µg/l)Alkalinitet (mekv/l) Arsenik, As (µg/l) Koppar, Cu (µg/l) Natrium, Na (mg/l) Absorbans, filtrerad, 420 nm/5 cmKonduktivitet (mS/m) Zink, Zn (µg/l) Kadmium, Cd (µg/l) Kalium, K (mg/l) Totalt organiskt kol, TOC (mg/l)Absorbans, f iltrerad, 420 nm/5 cm Bly, Pb (µg/l) Krom, Cr (µg/l) Klorid, Cl (mg/l) Syrgas (mg/l, %)Löst organiskt kol, DOC (mg/l) Koppar, Cu (µg/l) Nickel, Ni (µg/l) Sulfat, SO4 (mg/l) Fosfatfosfor, PO4-P (µg/l)Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) Kadmium, Cd (µg/l) Fluorid, F (mg/l) Totalfosfor, Tot-P (µg/l)Syrgas (mg/l, %) Krom, Cr (µg/l) Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l)Fosfatfosfor, PO4-P (µg/l) Nickel, Ni (µg/l) Nitrit-+nitratkväve, NO23-N (µg/l)Totalfosfor, Tot-P (µg/l) Molybden, Mo (µg/l) Kjeldahlkväve, Kj-N (µg/l)Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l) Totalkväve, Tot-N (µg/l)Nitrit-+nitratkväve, NO23-N (µg/l)Kjeldahlkväve, Kj-N (µg/l)Totalkväve, Tot-N (µg/l)

Tennorganiska föreningar Fenoler Ftalater Perf luorerade ämnen

monobutyltenn, MBT (ng/l) 4-nonylfenolmonoetoxilat (ng/l) dimetylf talat (µg/l) perf luorbutansyra, PFBA (µg/l)dibutyltenn, DBT (ng/l) 4-nonylfenoldietoxilat (ng/l) dietylf talat (µg/l) perf luorpentansyra, PFPeA (µg/l)tributyltenn, TBT (ng/l) 4-nonylfenoltrietoxilat (ng/l) di-n-propylftalat (µg/l) perf luorhexansyra, PFHxA (µg/l)tetrabutyltenn (ng/l) 4-nonylfenol (ng/l) di-n-butylf talat (µg/l) perf luorheptansyra, PFHpA (µg/l)monooktyltenn (ng/l) 4-n-nonylfenol (ng/l) di-iso-butylf talat (µg/l) perf luoroktansyra, PFOA (µg/l)dioktyltenn (ng/l) 4-tert-oktylfenolmonoetoxilat (ng/l) di-pentylf talat (µg/l) perf luornonansyra, PFNA (µg/l)tricyklohexyltenn (ng/l) 4-tert-oktylfenoldietoxilat (ng/l) di-(2-etylhexyl)f talat, DEHP (µg/l) perf luordekansyra, PFDA (µg/l)monofenyltenn (ng/l) 4-tert-oktylfenoltrietoxilat (ng/l) butylbensylftalat, BBP (µg/l) perf luorundekansyra, PFUnDA (µg/l)difenyltenn (ng/l) 4-tert-oktylfenol (ng/l) di-cyklohexylftalat (µg/l) perf luordodekansyra, PFDoDA (µg/l)trifenyltenn (ng/l) triklosan (µg/l) di-n-oktylf talat, DNOP (µg/l) perf luorbutansulfonat, PFBS (µg/l)

bisfenol A (µg/l) perf luorhexansulfonat, PFHxS (µg/l)perf luordekansulfonat, PFDS (µg/l)perf luoroktansulfonamid, PFOSA (µg/l)fluortelomersulfonat, 6:2 FTS (µg/l)perf luoroktansulfonat, PFOS (µg/l)

Organiska miljögif ter


130

Tabell 22. Provplatser för undersökningar av vattenkemi med olika analyspaket, växtplankton, sedi-ment, kiselalger, bottenfauna och fisk (nätprovfiske och riktat fiske efter abborre). Siffror anger antal prover per år. För sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk anger ”1/6” att provtagning sker vart sjätte år och ”1/3” att provtagning sker vart tredje år. Startår för undersökningar som görs vart sjätte eller tredje år är 2018. Siffror inom parentes under ”Bottenfauna” och ”Fisk, nät” anger totalantalet prov re-spektive antalet nätansträngningar Stnnr Stationsnamn

Bas Kloro- Metaller, sötv. Metaller, sötv. Molybden Jon- Fluorid Organiska Bas Metaller, kustv.

sötv. fyll ofiltrerade filtrerade ofiltrerad balans miljögifter kustv. ofiltrerade

Vattenkemi

1B Görälven 62 Fulan 6

2A Sälen 125 Yttermalung 6 6 66 Vanån 67 Dala Järna 6 6 68 Mockfjärd 12 12 12

8B Mockfjärd nedströms 12 12 12 49 Idre 610 Grövlan 612 Rot 613 Rotälven 12 12 12

13A Blålägan 6 6 615 Evertsberg 6

16B Mora/Spjutmo 617 Oreälven 618 Gråda 6 6 6 6 419 Forshuvud 6 622 Tunaån 12 12 12 12

22A Hyttingsån 12 12 12 1222D Gruvbäcken 1223 Torsång 12 12 12 12 12 424 Grycken, inlopp 625 Varpan, utlopp 6 6 6 626 Slussen 12 12 12 1227 Sundbornsån 6 6 628 Ljusterån 629 Långhag 12 12 12 12 430 Långshytteån 6 6 6 6 631 Broån 634 Forsån 12 12 12 12

34A Herrgårdsdammen 12 12 12 1235 Näs bruk 12 12 12 12 1236 Årängsån 637 Gysinge 6 6 6 6 638 Älvkarleby 12 12 12 12 12K1 Tandån 12S1 Venjansjön, samlingsprov epilimnion 1S1 Venjansjön, 0,5 m 4S1 Venjansjön, 1 m.ö.b. 4S1 Venjansjön, 0-1 cmS2 Idresjön, samlingsprov epilimnion 1S2 Idresjön, 0,5 m 4S2 Idresjön, 1 m.ö.b. 4S2 Idresjön, 0-1 cmS2 Idresjön, bottenfauna och f iskS3 Särnasjön, samlingsprov epilimnion 1S3 Särnasjön, 0,5 m 2S3 Särnasjön, 1 m.ö.b. 2S3 Särnasjön, 0-1 cmS3 Särnasjön, bottenfauna


131

Tabell 22 (fortsättning). Provplatser för undersökningar av vattenkemi med olika analyspaket, växt-plankton, sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk (nätprovfiske och riktat fiske efter abborre). Siffror anger antal prover per år. För sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk anger ”1/6” att provtagning sker vart sjätte år och ”1/3” att provtagning sker vart tredje år. Startår för undersökningar som görs vart sjätte eller tredje år är 2018. Siffror inom parentes under ”Bottenfauna” och ”Fisk, nät” anger totalanta-let prov respektive antalet nätansträngningar Växtplankton Sediment Kiselalger Bottenfauna Stationsnamn Stnnr

nät riktatFisk

1/6 Görälven 1B1/6 Fulan 2

Sälen 2AYttermalung 5Vanån 6Dala Järna 7Mockfjärd 8

1/3 Mockfjärd nedströms 8BIdre 9

1/6 Grövlan 10Rot 12

1/6 Rotälven 131/6 Blålägan 13A1/6 Evertsberg 15

Mora/Spjutmo 16BOreälven 17

1/3 Gråda 18Forshuvud 19Tunaån 22

1/6 Hyttingsån 22AGruvbäcken 22D

1/3 Torsång 231/6 Grycken, inlopp 241/6 Varpan, utlopp 25

Slussen 26Sundbornsån 27

1/6 Ljusterån 281/3 Långhag 29

1/6 Långshytteån 301/6 Broån 31

Forsån 341/6 Herrgårdsdammen 34A

Näs bruk 351/6 Årängsån 36

Gysinge 37Älvkarleby 38

1/6 Tandån K11 Venjansjön, samlingsprov epilimnion S1

Venjansjön, 0,5 m S1Venjansjön, 1 m.ö.b. S1

1/6 Venjansjön, 0-1 cm S11 Idresjön, samlingsprov epilimnion S2

Idresjön, 0,5 m S2Idresjön, 1 m.ö.b. S2

1/6 Idresjön, 0-1 cm S21/6 (24) 1/6 (40) Idresjön, bottenfauna och f isk S2

1 Särnasjön, samlingsprov epilimnion S3Särnasjön, 0,5 m S3Särnasjön, 1 m.ö.b. S3

1/6 Särnasjön, 0-1 cm S31/6 (24) Särnasjön, bottenfauna S3


132

Tabell 22 (fortsättning). Provplatser för undersökningar av vattenkemi med olika analyspaket, växt-plankton, sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk (nätprovfiske och riktat fiske efter abborre). Siffror anger antal prover per år. För sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk anger ”1/6” att provtagning sker vart sjätte år och ”1/3” att provtagning sker vart tredje år. Startår för undersökningar som görs vart sjätte eller tredje år är 2018. Siffror inom parentes under ”Bottenfauna” och ”Fisk, nät” anger totalanta-let prov respektive antalet nätansträngningar Stnnr Stationsnamn



Vattenkemi

S4A Siljan, Solviken, 0,5 m 2S4A Siljan, Solviken, 1 m.ö.b. 2S4A Siljan, Solviken, 0-1 cmS4B Siljan, Storsiljan, samlingsprov epilimnion 1S4B Siljan, Storsiljan, 0,5 m 2S4B Siljan, Storsiljan, 1 m.ö.b. 2S4B Siljan, Storsiljan, 0-1 cmS4B Siljan, Storsiljan, bottenfaunaS4C Siljan, Rättviken, 0,5 m 2S4C Siljan, Rättviken, 1 m.ö.b. 2S4C Siljan, Rättviken, 0-1 cmS4D Siljan, Österviken, 0,5 m 2S4D Siljan, Österviken, 1 m.ö.b. 2S4D Siljan, Österviken, 0-1 cmS6 Orsasjön, samlingsprov epilimnion 1S6 Orsasjön, 0,5 m 2S6 Orsasjön, 1 m.ö.b. 2S6 Orsasjön, 0-1 cmS8 Stora Ulvsjön, samlingsprov epilimnion 1S8 Stora Ulvsjön, 0,5 m 2S8 Stora Ulvsjön, 1 m.ö.b. 2S8 Stora Ulvsjön, 0-1 cmS9 Långsjön, Romme, samlingsprov epilimnion 1S9 Långsjön, Romme, 0,5 m 2S9 Långsjön, Romme, 1 m.ö.b. 2S9 Långsjön, Romme, 0-1 cmS9 Långsjön, Romme, bottenfauna och f iskS11 Gopen, samlingsprov epilimnion 1S11 Gopen, 0,5 m 2S11 Gopen, 1 m.ö.b. 2S11 Gopen, 0-1 cmS11 Gopen, bottenfaunaS12 Grycken, samlingsprov epilimnion 1S12 Grycken, 0,5 m 4S12 Grycken, 1 m.ö.b. 4S12 Grycken, 0-1 cmS12 Grycken, bottenfauna och f iskS14 Svärdsjön, samlingsprov epilimnion 1S14 Svärdsjön, 0,5 m 2S14 Svärdsjön, 1 m.ö.b. 2S14 Svärdsjön, 0-1 cmS15 Vikasjön, samlingsprov epilimnion 1S15 Vikasjön, 0,5 m 4S15 Vikasjön, 1 m.ö.b. 4S15 Vikasjön, 0-1 cmS15 Vikasjön, bottenfauna

S16A Runn NV, 0,5 m 2 4 4S16A Runn NV, 1 m.ö.b. 2 4 4S16A Runn NV, 0-1 cmS16B Runn C, samlingsprov epilimnion 1S16B Runn C, 0,5 m 6 6 6 6S16B Runn C, 1 m.ö.b. 6 6 6 6S16B Runn C, 0-1 cmS16B Runn C, bottenfauna och f iskS16C Runn S, 0,5 m 2 4 4S16C Runn S, 1 m.ö.b. 2 4 4S16C Runn S, 0-1 cm


133


nät riktat

Fisk

Siljan, Solviken, 0,5 m S4ASiljan, Solviken, 1 m.ö.b. S4A

1/6 Siljan, Solviken, 0-1 cm S4A1 Siljan, Storsiljan, samlingsprov epilimnion S4B

Siljan, Storsiljan, 0,5 m S4BSiljan, Storsiljan, 1 m.ö.b. S4B

1/6 Siljan, Storsiljan, 0-1 cm S4B1/6 (33) Siljan, Storsiljan, bottenfauna S4B

Siljan, Rättviken, 0,5 m S4CSiljan, Rättviken, 1 m.ö.b. S4C

1/6 Siljan, Rättviken, 0-1 cm S4CSiljan, Österviken, 0,5 m S4DSiljan, Österviken, 1 m.ö.b. S4D

1/6 Siljan, Österviken, 0-1 cm S4D1 Orsasjön, samlingsprov epilimnion S6

Orsasjön, 0,5 m S6Orsasjön, 1 m.ö.b. S6

1/6 Orsasjön, 0-1 cm S61 Stora Ulvsjön, samlingsprov epilimnion S8

Stora Ulvsjön, 0,5 m S8Stora Ulvsjön, 1 m.ö.b. S8

1/6 Stora Ulvsjön, 0-1 cm S81 Långsjön, Romme, samlingsprov epilimnion S9

Långsjön, Romme, 0,5 m S9Långsjön, Romme, 1 m.ö.b. S9

1/6 Långsjön, Romme, 0-1 cm S91/6 (24) 1/6 (16) Långsjön, Romme, bottenfauna och f isk S9

1 Gopen, samlingsprov epilimnion S11

Gopen, 0,5 m S11Gopen, 1 m.ö.b. S11

1/6 Gopen, 0-1 cm S111/6 (24) Gopen, bottenfauna S11

1 Grycken, samlingsprov epilimnion S12Grycken, 0,5 m S12Grycken, 1 m.ö.b. S12

1/6 Grycken, 0-1 cm S121/6 (21) 1/6 (12) 1 Grycken, bottenfauna och f isk S12

1 Svärdsjön, samlingsprov epilimnion S14Svärdsjön, 0,5 m S14Svärdsjön, 1 m.ö.b. S14

1/6 Svärdsjön, 0-1 cm S141 Vikasjön, samlingsprov epilimnion S15

Vikasjön, 0,5 m S15Vikasjön, 1 m.ö.b. S15

1/6 Vikasjön, 0-1 cm S15Runn NV, 0,5 m S16ARunn NV, 1 m.ö.b. S16A

1/6 Runn NV, 0-1 cm S16A1 Runn C, samlingsprov epilimnion S16B

Runn C, 0,5 m S16BRunn C, 1 m.ö.b. S16B

1/6 Runn C, 0-1 cm S16B1/6 (24) 1 Runn C, bottenfauna och f isk S16B

Runn S, 0,5 m S16CRunn S, 1 m.ö.b. S16C

1/6 Runn S, 0-1 cm S16C


134

Tabell 22 (fortsättning). Provplatser för undersökningar av vattenkemi med olika analyspaket, växt-plankton, sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk (nätprovfiske och riktat fiske efter abborre). Siffror anger antal prover per år. För sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk anger ”1/6” att provtagning sker vart sjätte år och ”1/3” att provtagning sker vart tredje år. Startår för undersökningar som görs vart sjätte eller tredje år är 2018. Siffror inom parentes under ”Bottenfauna” och ”Fisk, nät” anger totalanta-let prov respektive antalet nätansträngningar Stnnr Stationsnamn



Vattenkemi

S17 Ljustern, samlingsprov epilimnion 1S17 Ljustern, 0,5 m 2S17 Ljustern, 1 m.ö.b. 2S17 Ljustern, 0-1 cmS19 Amungen, samlingsprov epilimnion 1S19 Amungen, Hedemora, 0,5 m 4 4 4 4 4S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. 4 4 4 4 4S19 Amungen, Hedemora, 0-1 cmS19 Amungen, Hedemora, f iskS20 Brunnsjön, samlingsprov epilimnion 1S20 Brunnsjön, 0,5 m 2S20 Brunnsjön, 1 m.ö.b. 2S20 Brunnsjön, 0-1 cmS22 Finnhytte-Dammsjön, samlingsprov epilimnion 1S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m 2 2 2 2S22 Finnhytte-Dammsjön, 0-1 cmS22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. 2 2 2 2S22 Finnhytte-Dammsjön, bottenfauna och f iskS23 Gruvsjön, samlingsprov epilimnion 1S23 Gruvsjön, 0,5 m 4 4 4 4 4S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b. 4 4 4 4 4S23 Gruvsjön, 0-1 cmS23 Gruvsjön, bottenfauna och f iskS24 Åsgarn, samlingsprov epilimnion 1S24 Åsgarn, 0,5 m 4 4 4 4S24 Åsgarn, 1 m.ö.b. 4 4 4 4S24 Åsgarn, 0-1 cmS24 Åsgarn, bottenfauna och f iskS25 Forssjön, samlingsprov epilimnion 1S25 Forssjön, 0,5 m 4 4 4 4S25 Forssjön, 1 m.ö.b. 4 4 4 4S25 Forssjön, 0-1 cmS25 Forssjön, f iskS26 Bollsjön, samlingsprov epilimnion 1S26 Bollsjön, 0,5 m 4S26 Bollsjön, 1 m.ö.b. 4S26 Bollsjön, 0-1 cmS27 Bäsingen, samlingsprov epilimnion 1S27 Bäsingen, 0,5 m 4 4S27 Bäsingen, 1 m.ö.b. 4S27 Bäsingen, 0-1 cmS27 Bäsingen, bottenfauna och f iskB1 Billudden, 0-10 m 2B1 Billudden, 0,5 m 4B1 Billudden, 5 mB1 Billudden, 1 m.ö.b. 4B2 Långsandsörarna, 0-10 m 2B2 Långsandsörarna, 0,5 m 4B2 Långsandsörarna, 5 mB2 Långsandsörarna, 1 m.ö.b. 4B3 Skutskärsverken, 0-10 m 2B3 Skutskärsverken, 0,5 m 4B3 Skutskärsverken, 5 mB3 Skutskärsverken, 1 m.ö.b. 4B4 Eggegrund, 0-10 m 2B4 Eggegrund, 0,5 m 4B4 Eggegrund, 5 mB4 Eggegrund, 1 m.ö.b. 4


135


nät riktat

Fisk

1 Ljustern, samlingsprov epilimnion S17

Ljustern, 0,5 m S17Ljustern, 1 m.ö.b. S17

1/6 Ljustern, 0-1 cm S171 Amungen, samlingsprov epilimnion S19

Amungen, Hedemora, 0,5 m S19Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. S19

1/6 Amungen, Hedemora, 0-1 cm S191/6 Amungen, Hedemora, f isk S19

1 Brunnsjön, samlingsprov epilimnion S20Brunnsjön, 0,5 m S20Brunnsjön, 1 m.ö.b. S20

1/6 Brunnsjön, 0-1 cm S201 Finnhytte-Dammsjön, samlingsprov epilimnion S22

Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m S221/6 Finnhytte-Dammsjön, 0-1 cm S22

Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. S221/6 (21) 1/6 (24) 1/6 Finnhytte-Dammsjön, bottenfauna och f isk S22

1 Gruvsjön, samlingsprov epilimnion S23Gruvsjön, 0,5 m S23Gruvsjön, 1 m.ö.b. S23

1/6 Gruvsjön, 0-1 cm S231/6 (24) 1/6 (32) 1/6 Gruvsjön, bottenfauna och f isk S23

1 Åsgarn, samlingsprov epilimnion S24Åsgarn, 0,5 m S24Åsgarn, 1 m.ö.b. S24

1/6 Åsgarn, 0-1 cm S24

1/6 (15) 1/6 (24) 1/6 Åsgarn, bottenfauna och f isk S241 Forssjön, samlingsprov epilimnion S25

Forssjön, 0,5 m S25Forssjön, 1 m.ö.b. S25

1/6 Forssjön, 0-1 cm S251/6 (15) 1/6 (16) 1/6 Forssjön, bottenfauna och f isk S25

1 Bollsjön, samlingsprov epilimnion S26Bollsjön, 0,5 m S26Bollsjön, 1 m.ö.b. S26

1/6 Bollsjön, 0-1 cm S261 Bäsingen, samlingsprov epilimnion S27

Bäsingen, 0,5 m S27Bäsingen, 1 m.ö.b. S27

1/3 Bäsingen, 0-1 cm S271/6 (24) 1/3 Bäsingen, bottenfauna och f isk S27

1 Billudden, 0-10 m B1Billudden, 0,5 m B1Billudden, 5 m B1Billudden, 1 m.ö.b. B1

1 Långsandsörarna, 0-10 m B2Långsandsörarna, 0,5 m B2Långsandsörarna, 5 m B2Långsandsörarna, 1 m.ö.b. B2

1 Skutskärsverken, 0-10 m B3Skutskärsverken, 0,5 m B3Skutskärsverken, 5 m B3Skutskärsverken, 1 m.ö.b. B3

1 Eggegrund, 0-10 m B4Eggegrund, 0,5 m B4Eggegrund, 5 m B4Eggegrund, 1 m.ö.b. B4


136

Sedimentkemi

Provtagning av sediment utförs vart sjätte år (startår 2018) vid 25 stationer i sjöar (Tabell 22). Från varje station blandas fem prov från ytsediment (0-1 cm) från ackumulationsbotten till ett samlingsprov som analyseras med avseende på torrsubstans, glödgningsförlust, totalfosfor, to-talkväve och tolv metaller (järn, mangan, arsenik, zink, bly, koppar, kadmium, krom (totalt), krom (sexvärt), nickel, molybden och kvicksilver). Som tillägg analyserades även TOC år 2018. I Bäsingen (S27) tas prov enligt ovanstående metodik vart tredje år (startår 2018). Analys sker av metaller och organiska miljögifter. Rapporteringsgräns för respektive analysvariabel framgår av det egentliga kontrollprogrammet.

Växtplankton

Varje år i augusti tas växtplanktonprov vid 21 stationer i sjöar (Tabell 22). I likhet med provtag-ningen för klorofyllanalys tas proverna som samlingsprov från epilimnion (vattenmassan över språngskiktet). Vid de 4 kuststationerna tas växtplanktonproverna som samlingsprov från 0-10 meter. Proven analyseras med avseende på artsammansättning och biomassa/biovolym.

Kiselalger

Undersökning av kiselalger utförs i augusti vart sjätte år (startår 2018) vid följande 15 stationer (Tabell 22): Görälven (1B), Fulan (2), Grövlan (10), Rotälven (13), Blålägan (13A), Evertsberg (15), Hyttingsån (22A), Grycken inlopp (24), Varpan utlopp (25), Ljusterån (28), Långshytteån (30), Broån (31), Herrgårdsdammen (34A), Årängsån (36) och Tandån (K1).

Bottenfauna

Undersökning av bottenfauna görs på vårvintern vart sjätte år (startår 2018) vid följande tolv sjö-stationer (Tabell 22): Idresjön (S2), Särnasjön (S3), Siljan, Storsiljan (S4B), Långsjön, Romme (S9), Gopen (S11), Grycken (S12), Runn (S16B), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24), Forssjön (S15) och Bäsingen (S27). Stationen i Siljan provtogs våren 2019. I varje sjö tas kvantitativa prov med Ekmanhämtare längs tre djupgradienter från stranden till en och samma djuphåla. I respektive gradient tas i förekommande fall prov på 1, 2, 4, 6, 8, 10, 15, 20, 40, 60 och 80 meters djup. Proverna analyseras med avseende på artsammansättning och biomassa för varje hugg. Sållresterna karaktäriseras och volymbestäms.


137

Fisk

I centrala Runn (S16B) och Grycken (S12) utförs årligen (Tabell 22) riktat provfiske efter liten (18-22 cm) abborre. Från Runn insamlas tio abborrhonor, vilka analyseras individuellt med avseende på åtta metaller (arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, mangan, nickel och zink) i leverprov samt kvicksilver i muskelprov. Även från Grycken insamlas tio abborrhonor, vilka analyseras med avse-ende på kvicksilver i samlingsprov från muskel. Individernas längd, vikt, kön och ålder bestäms. Provfiske med översiktsnät genomförs vart sjätte år (startår 2018) i följande sju sjöar (Tabell 22): Idresjön (S2), Långsjön, Romme (S9), Grycken (S12), Finnhytte-Dammsjön (S22), Gruvsjön (S23), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25). Resultaten dokumenteras med avseende på individers art, längd, vikt och nättillhörighet. I fyra av dessa sjöar (S22, S23, S24 och S25) samt Amungen (S19) sker även riktade provfisken efter liten (18-22 cm) abborre vart sjätte år (startår 2018). I de fyra sjöar som även är föremål för nätprovfiske utförs riktat provfiske endast om det är nödvändigt för att erhålla tillräckligt antal individer för metallanalys. Från dessa fem sjöar analyseras sam-lingsprov från tio abborrhonor med avseende på åtta metaller i lever (arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, mangan, nickel och zink) samt kvicksilver i muskel. De individuella fiskarnas längd, vikt, kön och ålder bestäms. Vid ytterligare fem stationer (8B. Mockfjärd nedströms, 18. Gråda, 23. Torsång, 29. Långhag och S27. Bäsingen) sker riktade provfisken efter liten abborre vart tredje år (startår 2018) på motsvarande sätt som i stycket ovan (Tabell 22). Analys sker av metaller och organiska miljögif-ter. Rapporteringsgräns för respektive analysvariabel framgår av det egentliga kontrollprogrammet.


138

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 2. Metodik

139

BILAGA 2

Metodik


140

Väderförhållanden

Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteo-rologiska stationerna i Särna (Älvdalens kommun), Mora (Mora kommun) och Gävle (Gävle kommun) hämtades via SMHI:s hemsida (https://www.smhi.se/data/meteorologi/, maj 2019). Uppgifterna redovisas i bilaga 3.

Vattenföring

Ett antal av SMHI:s mätstationer som täcker olika delar av avrinningsområdet valdes. Övre delen av Österdalälven representeras av ”Idre 3” (nummer 2258) och nedre delen av Österdalälven (uppströms Siljan) av ”Spjutmo” (nummer 2436). Österdalälven nedströms Siljan, före samman-flödet med Västerdalälven representeras av ”Gråda” (nummer 1949). Övre delen av Västerdal-älven företräds av ”Ersbo” (nummer 654) och den nedre delen av ”Mockfjärd” (nummer 2203). Nedströms Runn representeras Dalälvens övre sträckning av ”Långhag” (nummer 1643) och den nedre av ”Älvkarleby” (nummer 2423). För dessa sju stationer hämtades uppgifter om dygnsvat-tenföring från SMHI:s VattenWebb (http://vattenwebb.smhi.se/station/, maj 2018). Uppgifter om månadsmedelvattenföring år 2018 samt månadsmedelvärden med min- och max-värden respektive årsmedelvärden för en längre period (oftast 1976-2018) redovisas i bilaga 4.


Beräkningar av 2018 års ämnestransporter av organiskt material, näringsämnena fosfor och kväve samt i förekommande fall metaller gjordes för de stationer i rinnande vatten som provtas 12 gånger per år. Beräkningarna utfördes genom att analysresultatet (det vill säga halten av re-spektive ämne en bestämd månad i till exempel µg/l) multiplicerades med aktuell dygnsmedel-vattenföring (m3/s), varvid dygnstransporter erhölls. För datum då ingen provtagning skett (mel-lan de olika provtagningstillfällena) beräknades dygnsmedelvärden för ämneshalter genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygnstransporterna erhölls årstransporten för respek-tive ämne. För ett fåtal provplatser finns tidsserier för ämnestransporter att hämta via SLU:s hemsida (http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$Project?ID=StationsList&P=All&Sort=x). Det gäller Ös-terdalälven vid Gråda (1965-2011) och Västerdalälven vid Mockfjärd (1965-2011) samt Dalälven vid Näs bruk (1969-2011) respektive Älvkarleby (1965-2011). Dessa beräkningar har gjorts vid SLU. Av dessa valdes Gråda, Mockfjärd och Älvkarleby. För dessa provplatser beräknades trans-porterna för de år som ”fattas” vid SYNLAB (f.d. ALcontrol). Beräkningar gjordes för organiskt material, fosfor, kväve, zink, bly, koppar, kadmium, krom, nickel och arsenik och redovisas i dia-gram i bilaga 5. Arealspecifika förluster av fosfor och kväve beräknades som årstransporterna (kg/år) dividerade-med avrinningsområdets yta (ha) för Österdalälven vid Gråda, Västerdalälven vid Mockfjärd och Dalälven vid Älvkarleby, både som medelvärde för hela perioden 1965-2018 och för treårspe-rioden 2016-2018.


141

Utsläpp från punktkällor

Uppgifter om det årliga utsläppet till vatten från industrier och företag i Dalälvens avrinnings-område hämtades från Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror” (http://www.utslappisiffror.natur-vardsverket.se). Utsläppen från de större kommunala avloppsreningsverken hämtades från emissionsdeklarationer, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Dalarnas län (Rasha Ishaq). Uppgifter om 2018 års utsläpp redovisas i bilaga 6.

Vattenkemi

Provtagning

Provtagningsplatsernas placering framgår av kartan i Figur 1 samt Tabell 1, där även koordinater enligt Rikets nät, RT 90, 2,5 gon V redovisas. I programmet ingår vattenkemisk provtagning vid 36 stationer i rinnande vatten och 26 stationer i sjöar. Dessutom undersöks 4 stationer i Botten-havet (Gävlebukten). Sedan januari 2016 provtas även en ny station i Västerdalälven, nedströms Mockfjärd, vilken fått ID-beteckningen 8B. Vid flertalet provplatser togs vattenprover med Ruttnerhämtare (Figur 85). Samtlig provtagnings-personal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11, MS:29). Den provtagning som utfördes av provtagningspersonal från SYNLAB (f.d. ALcontrol) gjordes dessutom enligt metoder ackrediterade av SWEDAC. Provtagning i Västerdalälven vid Mockfjärd (8) ombesörjdes av Böril Jonsson, Allumite Konsult AB.

Figur 85. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning ©.

I rinnande vatten utfördes provtagning 12 gånger per år (varje månad) vid 14 stationer och 6 gånger per år (udda månader) vid 22 stationer (Tabell 22). Av sjöstationerna undersöktes 15 stycken 2 gånger per år (mars och augusti), 10 stycken 4 gånger per år (mars, maj, augusti och oktober) och 1 station (S16B. Runn C) undersöktes 6 gånger per år (mars, maj, juni, juli, au-gusti och oktober). Kuststationerna provtogs 4 gånger under året (april, juni, augusti och no-vember). Provtagning för klorofyllanalys gjordes bara i augusti i sjöarna, men i både juni och au-gusti vid kuststationerna (Tabell 22).


142

I rinnande vatten togs prov på 0,5 meters djup, men om vattendraget var mindre än en meter djupt togs provet mitt emellan ytan och botten. I sjöar togs prov 0,5 meter under vattenytan samt 1 meter över botten vid djuphålan (Tabell 22). Vid kuststationerna togs prov på 0,5 och 5 meters djup samt 1 meter över botten. I sjöar analyserades klorofyll som blandprov från epi-limnion (vattenmassan över språngskiktet) och vid kuststationerna som blandprov från 1-10 me-ter. Vid kuststationerna analyserades metaller endast på 0,5 meters djup och 1 meter över bot-ten (Tabell 22). Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenunder-sökningar (SS-EN ISO 5667-3:2012). Vid stationer i vattendrag mättes temperatur i fält, medan övriga variabler analyseras på labora-torium. Vid både sjö- och kuststationer mättes siktdjup i fält (med vattenkikare). Vid sjöstationer mättes i fält dessutom temperatur, syrgas (halt och mättnad) samt konduktivitet varje meter från ytan till 20 meters djup. Om djupet vid provplatsen översteg 20 meter gjordes även mätningar var 20:e meter samt 1 meter över botten. Vid kuststationerna fastställdes salthaltssprångskiktet vid provtagningarna. Analys

Temperatur, syrgashalt och –mättnad samt siktdjup bestämdes i fält. Detsamma gällde konduk-tivitet vid sjöstationer och salinitet vid kuststationer. Övriga analyser utfördes huvudsakligen vid SYNLAB (f.d. ALcontrol AB, ackrediteringsnummer 1006) med undantag av prover från Väster-dalälven vid Mockfjärd (8), där analyser utfördes vid Institutionen för vatten och miljö vid Sveri-ges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. Analyser av organiska miljögifter utfördes vid ALS Scan-dinavia AB. Tillämpade analysmetoder vid SYNLAB framgår av Tabell 24 och vid ALS av Tabell 23. Analysresultaten redovisas i bilaga 7. Tabell 23. Metoder för vattenkemiska analyser av organiska miljögifter i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Analyserna utfördes vid ALS Scandinavias laboratorium i Danderyd

Variabel Metod

Pentaklorfenol, bisfenol A och triclosan (paket PHEN) DN EN 12673-F15 (GC-MS)

4-nonylfenol, 4-t-oktylfenol och etoxilater (paket OV-18E) DIN EN ISO 18857 (GC-MS)

Ftalater (paket OV-4) Metod baserad på US EPA 8061 A (GC-MS)

Tennorganiska föreningar (paket OV-19A) ISO 17353:2004 (GC-ICPMS)

Perfluorerade ämnen med låg rapporteringsgräns LC-MS-MSPFOS, PFHxS och PFOSA, summa grenade och linjära Provet homogeniseras innan upparbetning,(paket OV-34AQ) Om extraktet innehåller partiklar, filtreras det

innan det injiceras i instrumentet.


143

Tabell 24. Metoder för vattenkemiska analyser i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrin-ningsområde år 2018. Om inget annat anges utfördes analysen vid SYNLAB:s (f.d. ALcontrol) labora-torium i Umeå

Variabel Metod

Siktdjup (m) SS-EN ISO 7027, del 5.2, utgåva 1Temperatur (°C) -pH SS-EN ISO 10523:2012, utgåva 1Alkalinitet (mekv/l) SS-EN ISO 9963-2, utgåva 1Konduktivitet (mS/m) SS-EN 27888-1Absorbans, filtrerad, 420 nm/5 cm SS-EN ISO 7887:2012, del B, modifieradLöst organiskt kol, DOC (mg/l) SS-EN 1484:1997, utgåva 1Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) SS-EN 1484:1997, utgåva 1Klorofyll* SS 028146, utgvåva 1Syrgashalt (mg/l) ISO 17289:2014Syrgasmättnad (%) BeräkningFosfatfosfor, PO4-P (µg/l) SS-EN ISO 15681-2:2005Totalfosfor, Tot-P (µg/l) SS-EN ISO 15681-2:2005Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l) SS-EN ISO 11732:2005Nitrit-+nitratkväve, NO23-N (µg/l) SS-EN ISO 13395:1996Kjeldahlkväve, Kj-N (µg/l) BeräkningTotalkväve, Tot-N (µg/l) SS-EN ISO 11905-1:1997Järn, Fe (µg/l)* SS-EN ISO 17294-2:2016Mangan, Mn (µg/l)* SS-EN ISO 17294-2:2016Arsenik, As (µg/l)* SS-EN ISO 17294-2:2016Zink, Zn (µg/l), ofiltrerad + filtrerad* SS-EN ISO 17294-2:2016Bly, Pb (µg/l), ofiltrerad + filtrerad* SS-EN ISO 17294-2:2016Koppar, Cu (µg/l), ofiltrerad + filtrerad* SS-EN ISO 17294-2:2016Kadmium, Cd (µg/l), ofiltrerad + filtrerad* SS-EN ISO 17294-2:2016Krom, Cr (µg/l), ofiltrerad + filtrerad* SS-EN ISO 17294-2:2016Nickel, Ni (µg/l), ofiltrerad + filtrerad* SS-EN ISO 17294-2:2016Molybden, Mo (µg/l)* SS-EN ISO 17294-2:2016Kalcium, Ca (mg/l)* SS-EN ISO 11885-2:2009Magnesium, Mg (mg/l)* SS-EN ISO 11885-2:2009Natrium, Na (mg/l)* SS-EN ISO 11885-2:2009Kalium, K (mg/l)* SS-EN ISO 11885-2:2009Klorid, Cl (mg/l) SS-EN ISO 10304-1:1 & 10304-2:1 i enlighet med SS-EN 1911Sulfat, SO4 (mg/l) SS-EN ISO 10304-1:1 & 10304-2:1 i enlighet med SS-EN 14791Fluorid, F (mg/l) SS-EN ISO 10304-1:2009Salinitet (promille) Fältmätning

* Analys utförd vid SYNLAB (f.d. ALcontrol) Linköping.


144

Utvärdering

Analysresultaten från 2018 års undersökningar och tidsserier utvärderades utifrån Naturvårds-verkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Rapport 4913, Naturvårdsverket 1999). Vissa tillägg och avvikelser från nämnda bedömningsgrunder gjordes dock (KM Lab AB 2000). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i efterföljande text med rubriken ”Analysvariablernas innebörd och bedömningsgrunder - vattenkemi”. Då inget annat anges av-ser bedömningen årsmedelvärden i ytvatten (0,5 m). För pH-värde och alkalinitet avses median-värden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). För ”mindre-än-resultat” (<) användes halva rapporteringsgränsen vid beräkning av medelvärde och transpor-ter. Ramdirektivet för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom den så kallade Vattenförvaltnings-förordningen, har målet att alla vattenförekomster ska uppnå minst ’’god ekologisk status’’ till år 2021 eller 2027 (för de med dispens). Utgångspunkten för att bedöma miljökvaliteten i vat-tenförekomster är bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfolo-giska med flera) och dess underliggande parametrar (bottenfauna, växtplankton med flera). Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes kvalitetsfaktorerna ’’Näringsämnen i vattendrag’’, ’’Näringsämnen i sjöar’’ och ’’Siktdjup i sjöar’’ samt parametern ’’Klorofyll’’ under kvalitetsfaktorn ’’Växtplankton i sjöar’’. Dessa bedömningar gjordes även för kuststationerna, men för dessa gjordes även status-klassning av kvalitetsfaktorerna ’’Siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon’’ och ’’Syreba-lans i kustvatten och vatten i övergångszon’’, dock med reservation för att förutsättningar som till exempel provtagningsfrekvens inte lever upp till kraven enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden 2016-2018, gjordes enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter HVMFS 2015:4). Även 2018 års halter av ammoniakkväve (omräknade från halterna av ammonium-kväve), koppar, krom och zink (särskilda förorenande ämnen) samt kadmium, bly och nickel (prioriterade ämnen) jämfördes med bedömningsgrunder respektive gränsvärden i Havs- och vat-tenmyndighetens föreskrifter. För de stationer där analyser av kalcium, magnesium och klorid, ingår i kontrollprogrammet till-lämpades den ’’vanliga’’ metoden vid statusklassning av ’’Näringsämnen i vattendrag’’. För öv-riga stationer användes den förenklade metoden. Eftersom Broåns avrinningsområde enligt SMHI:s VattenWebb (http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/, maj 2019) omfattar 30 % jord-bruksmark togs hänsyn till detta vid statusklassningen. Vid klassning av ’’Klorofyll’’ respektive ’’Siktdjup i sjöar’’ hänfördes flertalet stationer i sjöar till regionen ’’Norrlands humösa sjöar’’. Sär-nasjön (S3), Långsjön, Romme (S9), Vikasjön (S15), Amungen, Hedemora (S19) och Gruvsjön (S23) samt Långsandsörarna (B2), Skutskärsverken (B3) och Eggegrund (B4) hänfördes dock till ’’Norrlands klara sjöar’’. Uppgifter om medeldjup och höjd över havet erhölls från SMHI:s sjöre-gister (SMHI 1996 och SMHI:s hemsida www.smhi.se). I några fall uppskattades medeldjupet som bottendjupet vid provplatsen över djuphålan dividerat med tre. Uppgifter om höjden över havet erhölls i några fall med hjälp av verktyget på följande internetadress: https://www.resa-mellan.se/koordinater_hojd.php.


145

Analysvariablernas innebörd och bedömningsgrunder - vattenkemi

Vattentemperatur (°C)

Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fy-sikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under sen-vintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. pH-värde

Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att pH 6 är 10 gånger surare och pH 5 är 100 gånger surare än pH 7. Normala pH-värden i sjöar och vatten-drag är oftast 6-8. Regnvatten har ett pH-värde på 4,5-5,0. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga pH-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av kol-dioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid pH-värden under cirka 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga pH-värden ökar många metallers lös-lighet, och därmed giftighet, i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på pH-värde (median-värde) indelas enligt vidstående effektrelaterade skala med till-lägg. Alkalinitet (mekv/l)

Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av sy-raneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger in-formation om vattnets buffertkapacitet, det vill säga förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avse-ende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt ovanstående effektrelaterade skala.

> 6,8 Nära neutralt

6,5 – 6,8 Svagt surt

6,2 – 6,5 Måttligt surt

5,6 – 6,2 Surt

< 5,6 Mycket surt

Tillägg SYNLAB:

8 – 9 Högt pH

> 9 Mycket högt pH

> 0,20 Mycket god buffertkapacitet

0,10 – 0,20 God buffertkapacitet

0,05 – 0,10 Svag buffertkapacitet

0,02 – 0,05 Mycket svag buffertkapacitet

< 0,02 Ingen/obetydlig buffertkapacitet


146

Konduktivitet (mS/m)

Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att in-lagras på botten av sjöar och vattendrag. Salinitet (promille)

Salinitet avser hur mycket salt det finns i en viss mängd vatten. Salinitet anges som förhållandet mellan mängden salt, som har lösts i vattnet i form av joner, och mängden vatten. Saliniteten anges oftast i procent eller promille, psu, (Practical Salinity Unit). Allt naturligt vatten innehåller salter, främst natriumklorid, men också mindre mängder svavel-, magnesium-, kalcium- och kaliumsalter. Beroende på salthalten brukar vatten, och därmed flo-der, sjöar och hav, delas in i saltvatten, bräckt vatten och sötvatten efter fallande salinitet. Salthalten i saltvatten är 3-5 %, i bräckt vatten 0,05-3 % (till exempel Östersjön) och i sötvatten <0,05 %. Absorbans

Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenut-flöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Vattenfärg kan mätas på olika sätt. I detta undersökningsprogram analyseras vattenfärg som ab-sorbans vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett (abs 420/5) i filtrerat vatten. Variabeln absorbans (420/5) är bland annat viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö-kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med av-seende på absorbans (420/5 cm) göras enligt skalan till höger.

< 0,02 Ej/obetydligt färgat

0,02 – 0,05 Svagt färgat

0,05 – 0,12 Måttligt färgat

0,12 – 0,20 Betydligt färgat

> 0,20 Starkt färgat


147

Siktdjup (m)

Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på sjöars sikt-djup göras enligt vidstående skala: TOC (mg/l)

TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 10-25 mg/l för humösa sjöar och 5- 15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det orga-niska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras en-ligt följande: DOC (mg/l)

DOC (löst organiskt kol) ger information om halten löst organiskt material. Variabeln behövs för att beräkning av den biotillgängliga halten av bly, koppar, nickel och zink. Syrehalt (mg/l)

Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas foto-syntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken ”Vattentemperatur”), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig be-lastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på syrehalt (års-lägsta värde) indelas enligt:

> 8 Mycket stort siktdjup

5 – 8 Stort siktdjup

2,5 – 5 Måttligt siktdjup

1 – 2,5 Litet siktdjup

< 1 Mycket litet siktdjup

< 4 Mycket låg halt

4 – 8 Låg halt

8 – 12 Måttligt hög halt

12 – 16 Hög halt

> 16 Mycket hög halt

> 7 Syrerikt

5 – 7 Måttligt syrerikt

3 – 5 Svagt syretillstånd

1 – 3 Syrefattigt tillstånd

< 1 Syrefritt/nästan syrefritt


148

Syremättnad (%)

Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 °C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 °C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %.

Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken ”Syrehalt” ovan). Kväve (µg/l)

Totalkväve (tot.-N) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels orga-niskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO3-N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat mark-läckage. Ammoniumkväve (NH4-N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av or-ganiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO2-N) till nitrat (NO3-N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av pH-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxar-tad fisk (till exempel öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (till exempel abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (till exempel ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj–oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger: Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbe-dömning i rinnande vatten gjordes enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klass-gränser för ammoniumkväve. Följande indelning har där-för föreslagits av KM Lab (numera SYNLAB) med ut-gångspunkt i ”Bedömningsgrunder för svenska ytvatten” (SNV 1969:1):

< 300 Låga halter

300 – 625 Måttligt höga halter

625 – 1250 Höga halter

1250 – 5000 Mycket höga halter

> 5000 Extremt höga halter

< 50 Mycket låga halter

50 – 200 Låga halter

200 – 500 Måttligt höga halter


> 1500 Mycket höga halter


149

För ammoniak finns bedömningsgrunder för särskilt förorenande ämnen angivna i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter HVMFS 2015:4). Kvalitetsfaktorn ’’Särskilda förorenande ämnen’’ ska klassas till ’’god status’’ om övervakningsre-sultat visar att halten ammoniak inte överskrids som årsmedelvärde (1 μg/l) eller maximal tillåten koncentration uppmätt vid ett enskilt mättillfälle (6,8 μg/l) vid någon övervakningsstation och som ’’måttlig status’’ om halten överskrids. Halten ammoniak, uttryckt som ammoniakkväve (NH3-N), beräknas utifrån halten ammoniumkväve (NH4-N), temperatur och pH-värde. Fosfor (µg/l)

Totalfosfor (tot.-P) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen orga-niskt bundet eller som fosfat (PO4-P). Fosfor är i allmän-het det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt ovanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till närings-rika vatten. Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes enligt samma normer. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år)

Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrin-ningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bi-drag till arealförlusterna måste därför beaktas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenfö-ring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar. < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker

1,0 – 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sve- rige

2,0 – 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (till exem- (pel hyggesläckage, ogödslad vall)

4,0 – 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd

16,0 – 32,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djur- hållning

> 32,0 Extremt höga kväveförluster

< 12,5 Låga halter

12,5 – 25 Måttligt höga halter


50 – 100 Mycket höga halter



150

< 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark

0,04 – 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark

0,08 – 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenä- gen åkermark, ofta med vallodling

0,16 – 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk

0,32 – 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark

> 0,64 Extremt höga fosforförluster Klorofyll

Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyn-tes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Kloro-fyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga (>40 µg/l) halter. SYNLAB (f.d. ALcontrol) har gjort en modifiering av skalan enligt ovanstående klassindelning. I föreliggande rapport har klorofyllhalterna för år 2018 bedömts. Metaller

Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungme-taller. Exempel på tungmetaller är: bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvick-silver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för ”skadliga” tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Tungmetal-lerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter om de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller, främst bly, kadmium och kvicksilver, inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Tungmetallerna konkurrerar också med lättare spårmetaller som ingår i enzy-mer eller aktiverar enzymer. En del tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Också tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar

≤ 2,5 Mycket låga halter

2,5 - 10,0 Låga halter

10,0 - 20,0 Måttligt höga halter

20,0 - 40,0 Höga halter

40,0 - 100 Mycket höga halter



151

beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink trans-porteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella för-hållanden för att kunna frigöras och ”vandra”. Ofiltrerade prov

Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) indelas metallhalter (µg/l, ofiltre-rade prov) i vatten enligt tabellen nedan. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken ökar från måttligt höga halter och är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Mycket Låga Måttligt Höga Mycket

låga halter höga halter höga halter halter halter

Arsenik < 0,4 0,4-5 5-15 15-75 > 75

Bly < 0,2 0,2-1 1-3 3-15 > 15

Kadmium < 0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5

Koppar < 0,5 0,5-3 3-9 9-45 > 45

Krom < 0,3 0,3-5 5-15 15-75 > 75

Nickel < 0,7 0,7-15 15-45 45-225 > 225

Zink < 5 5-20 20-60 60-300 > 300

Bedömningsgrunder enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913 saknas för bland annat järn, mangan, molybden, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Filtrerade prov

Bedömningsgrunder och gränsvärden för metaller i vatten finns angivna i Havs- och vattenmyn-dighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter HVMFS 2015:4) och gäller för prov som filtrerats före metallanalys. Dessa gäller ’’Särskilda förorenande ämnen’’ (koppar, zink, krom och arsenik) samt ’’Prioriterade ämnen’’ (kadmium, kvicksilver, bly och nickel). Kvalitetsfak-torn ’’Särskilda förorenande ämnen’’ ska klassas till ’’god status’’ om övervakningsresultat visar att angivna halter inte överskrids vid någon övervakningsstation och till ’’måttlig status’’ om vär-det överskrids. Samtliga värden för dessa metaller har sammanställts i nedanstående tabell. I de fall halterna av zink, koppar, bly och nickel överskrider de värden som anges i tabellen ne-dan ska bedömning ske med avseende på den biotillgängliga delen, det vill säga den del av den lösta halten som beräknas tas upp av vattenlevande organismer. Som ingångsdata vid beräk-ningar av biotillgänglig halt används pH-värde, kalciumhalt och halt av DOC (löst organiskt kol). Vid bedömning av zinkhalterna tas hänsyn till antagen, naturlig bakgrundshalt i närområdet. Gränsvärdet för kadmium är olika beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: <40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 - <50 mg CaCO3/l, klass 3 50 – 100 mg CaCO3/l, klass 4 100 - <200 mg CaCO3/l och klass 5 >200 mg CaCO3/l).


152

Metall Årsmedelvärde Maximalt enskilt värde ReferensKrom (VI) 3,4 µg/l - HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Zink *5,5 µg/l - HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Arsenik 0,5 µg/l 7,9 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Koppar *0,5 µg/l - HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Kadmium <0,08 µg/l (klass 1) <0,45 µg/l (klass 1)

0,08 µg/l (klass 2) 0,45 µg/l (klass 2)0,09 µg/l (klass 3) 0,60 µg/l (klass 3)0,15 µg/l (klass 4) 0,90 µg/l (klass 4)0,25 µg/l (klass 5) 1,5 µg/l (klass 5) HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01

Kvicksilver 0,07 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Bly *1,2 µg/l 14 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Nickel *4 µg/l 34 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat. 2015-05-01Analys ska utföras på filtrerat (0,45 µm) prov

För arsenik ska bakgrundsvärde dras bort vid förhöjd halt

*Avser biotillgängliga värden Organiska miljögifter

Tennorganiska föreningar

Det finns fyra huvudgrupper av tennorganiska föreningar beroende på antal ingående organiska grupper: tetra-, tri-, di- och monoorganotennföreningar. Tetraorganiska tennföreningar används mest som råvara vid tillverkning av andra tennorganiska föreningar, medan triorganiska tennför-eningar tillämpas som biocider (bekämpningsmedel) och används i träskyddsmedel och båtbot-tenfärger. Mono- och diorganiska tennföreningar fungerar som stabilisatorer vid plasttillverk-ning. Huvudsakliga källor för utsläpp av organiska tennföreningar i Sverige är: industriella punktkällor, diffusa urbana utsläpp via dagvatten, hushåll och industrier via reningsverk samt orenade tekniska produkter. Organiska tennföreningar har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper. Bland annat kan ämnet vara cancerframkallande och föreningarna är mycket giftiga för den marina miljön. (Källa till informationen i detta stycke är Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siff-ror”, http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges gränsvärdet för kemisk yt-vattenstatus till 0,2 ng/l som årsmedelvärde och 1,5 ng/l som maximal tillåten halt för tributyl-tennföreningar. Fenoler

Fenol är färglösa eller vita kristaller som blir rödbruna vid kontakt med ljus och luft. Ämnet har en karaktäristisk, sötaktig lukt. Fenoler används i framställningen av olika plaster. I denna pro-duktion används ofta fenolerna orto- och para-kresol, fenol, bisfenol A och andra bisfenoler. Fe-noler är också en viktig komponent i kompositer och lim. Spridning av ämnet förekommer vid produktion och användning av produkter där fenoler ingår. Detta gäller exempelvis utsläpp från fordon, cigarettrök och vid förbränning av avfall innehållande klor. Fenoler är hälsovådliga för människan, bland annat när det gäller matsmältningsorgan, njurar och lever. Fenol är relativt gif-tigt för vattenorganismer, men klorerade fenoler anses vara skadligare. (Källa till informationen i stycket är Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror”, http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/).


153

I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) anges gränsvärdet till 100 ng/l som årsmedelvärde för oktylfenol i inlandsytvatten. För nonylfenoler (4-nonylfenol) är gränsvärdet 0,3 µg/l som årsmedelvärde och 2,0 µg/l som maximal tillåten halt. Bedömningsgrunden för särskilda förorenande ämnen i inlandsytvatten anges i Havs- och vat-tenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) till 1,6 µg/l som årsmedelvärde och 2,7 µg/l som maximal tillåten halt för bisfenol A. För triklosan finns bara motsvarande bedömningsgrund för årsmedelvärde (0,1 µg/l). Ftalater

Dietylhexylftalat (DEHP) är totalförbjuden i leksaker och barnvårdsartiklar. Den räknas som en av de tre farligaste ftalaterna tillsammans med dibutylftalat (DBP) och bensylbutylftalat (BBP). Fta-later används framförallt som mjukgörare i plast och gummi, och innehållet av ftalater kan vara upp till 40 procent av den färdiga produkten. Särskilt uppmärksammad är användningen av DEHP som mjukgörare i PVC-plast. Största mängderna av ftalater finns i produkter för golvbe-läggning, tapeter, kabel, folie och vävplast. Ftalater kan också ingå som mjukgörare för binde-medel i olika slags färg och lim. I många importerade produkter såsom skosulor, plastslang och vissa textilier återfinns också ftalater. Mjukgörare är inte fast bundna till PVC-polymeren och där-för utsöndras ftalater från plastprodukter under hela deras livslängd. Denna diffusa spridning gör att ftalater hittas nästan överallt i miljön. DEHP, DBP och BBP är klassificerade som giftiga och reproduktionsstörande, det vill säga kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. DBP är också klassificerad som miljöfarlig och mycket giftig för vattenlevande organismer. (Källa till informationen i detta stycke är Naturvårdsverkets ”Utsläpp i siffror”, http://utslappisiff-ror.naturvardsverket.se/). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2015:4) anges gränsvärdet för kemisk ytvattensta-tus för halterna av DEHP till 1,3 µg/l som årsmedelvärde. Perfluorerade ämnen

PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen har använts sedan 1950-talet i ett stort antal produkter som impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum. Inom industrin används de vid ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder samt i stekpannor och kastruller. Perfluorerade ämnen kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns. PFAS har fått en stor spridning i miljön. Användning av brand-släckningsskum är den största direkta punktkällan medan avloppsreningsverk och avfallshante-ring sannolikt är betydande sekundära punktkällor. Andra potentiella utsläppskällor är industriell verksamhet. De hittills mest nämnda perfluorerade ämnena är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Många perfluorerade ämnen sprids via vatten och i vattenmiljöer. Både PFOS och PFOA är farliga för hälsa och miljö. PFOS är sedan år 2008, med vissa undantag, förbjudet i kemiska produkter och varor inom EU, men dessvärre har flera av ersättningskemika-lierna visat sig ha liknande negativa effekter för hälsa och miljö. För andra PFAS saknas kunskap. (Källa till denna information är Naturvårdsverkets hemsida, https://www.naturvardsverket.se/). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2015:4) anges gränsvärdet för kemisk ytvattensta-tus för halterna av perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) till 0,65 ng/l som årsmedel-värde och 36 µg/l som maximal tillåten halt för inlandsytvatten.


154

Växtplankton i sjöar

Provtagning

Under augusti 2018 togs växtplanktonprov vid 21 stationer i sjöar i Dalälvens avrinningsområde (Tabell 1 och Tabell 22). Provtagningen genomfördes av provtagningspersonal från SYNLAB (f.d. ALcontrol) i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyn-digheten 2016). Metoden överensstämmer med SS-EN 16698:2015. I korthet innebär metoden att vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren hämtades upp från sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll i bilaga 10). Ur samlingsprovet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håv-prov genom vertikal håvning (Figur 86), där håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov kon-serverades med Lugols lösning.

Figur 86. Planktonhåv. ©

Analys och utvärdering

Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton utfördes med hjälp av ett omvänt faskon-trastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt SS-EN 15204:2006 och Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Utvärderingen av växtplanktonresultaten följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013) och Na-turvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007). Vid statusklassningen gjordes även en expert-bedömning i enlighet med Hårding med flera (2011). I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrund (Havs- och vatten-myndigheten 2013) kommenteras detta i resultatsammanställningen för varje enskild sjö i bilaga 10.


155

Bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrund

För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: ”Fjäl-len ovan trädgränsen”, ”Norrland” och ”Södra Sverige”. Vidare har Norrlands och Södra Sveri-ges sjöar delats in i klara (motsvarande <30 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >30 mg Pt/l). Nio av sjöarna i undersökningen klassades att tillhöra typen ”Norra Sverige, klara sjöar” och 11 av sjöarna klassades att tillhöra ”Norra Sverige, humösa sjöar”. En sjö, Bäsingen, klassades att tillhöra typen ”Södra Sverige, humösa sjöar”. Klassificering av näringsstatus

För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: • totalbiomassa av växtplankton, • andel cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt • trofiskt planktonindex (TPI). TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter (nä-ringskänsliga och näringskrävande indikatorarter) och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ett växt-planktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från alla sjöarna i denna undersökning fanns fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (Tabell 25). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av en sammanvägd nä-ringsstatus, där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna beräknas. Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 25. Tabell 25. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplankton-analyser enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013)

Status Numeriskt värdeHög 4,00 - 4,99God 3,00 - 3,99Måttlig 2,00 - 2,99Otillfredsställande 1,00 - 1,99Dålig 0,00 - 0,99


156

Surhetsklassning

För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: • artantal (antal taxa) av växtplankton. Parametern kan inte skilja ut antropogent (mänskligt orsakad) försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 26) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt be-roende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med så-väl antropogen belastning som naturligt sura vatten har Medins Havs- och vattenkonsulter dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. Tabell 26. Surhetsklasser och de ungefärliga pH-intervall de motsvarar enligt Havs- och vatten-myndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyn-digheten 2013)

Surhetsklass pH-intervallNära neutralt 6 - 7Surt 5,5 - 6Mycket surt 5 - 5,5Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig på Havs- och vattenmyndig-hetens hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjöty-perna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI-värde och sammanvägd närings-status. Expertbedömning

Vid Medins Havs- och vattenkonsulters expertbedömning av näringssituation och statusklassning beaktades även följande parametrar: • biomassa av Gonystomum semen, • förekomst av potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier (blågrönalger) samt • förekomst av indikatorarter. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, till exempel fö-rekomst av partiklar, bentiska (fastsittande) alger och vissa djurplanktonarter i provet eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. En utförlig beskrivning av hur Medins bedömer och klassificerar växtplankton finns tillgänglig i rapportform (Hårding m.fl. 2011) på Medins Havs- och vattenkonsulter AB:s hemsida (http://www.medinsab.se/).


157

Växtplankton vid kusten

Provtagning

Den 7 augusti 2018 togs växtplanktonprov vid fyra stationer i Gävlebukten (Tabell 1, Tabell 22). Provtagningen genomfördes av provtagningspersonal från SYNLAB (f.d. ALcontrol). Växtplank-tonprover från kust och hav ska enligt Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöö-vervakning (Havs- och vattenmyndigheten 2016), SS-EN 15972:2011 och HELCOM 2017 tas från vattenskiktet 0-10 m med slang, men av praktiska skäl togs de aktuella proverna med Ram-bergrör på nivåerna 0-2, 2-4, 4-6 och 8-10 m. Ur provet togs ett delprov för kvantitativ växtplanktonanalys, som konserverades med Lugols lösning. Fältuppgifter redovisas i bilaga 11. Analys och utvärdering

Artbestämning och räkning av växtplankton gjordes av Malin Mohlin, Medins Havs- och vatten-konsulter AB, med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Analys och beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt HELCOM:s manualer samt SS-EN 15972:2011. Analysresultaten bearbetades och utvärderades av Malin Mohlin, Medins Havs- och vattenkon-sulter AB, enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) och HELCOM:s manual (HELCOM 2011). Denna föreskriver att växtplanktonbiomassan beräknas med hjälp av biovolymer som är unika för olika storleksklasser av alger. Namnsättning och storleksklasser föl-jer listan PEG_BVOL2017 (HELCOM 2017). Bedömning av resultaten

För klassificering av kustvatten med hjälp av växtplankton har Sveriges kust delats in i 25 typom-råden (HVMFS 2017:20). Provplatserna B1, B3 och B4 i denna undersökning tillhör ”Södra Bot-tenhavet, inre kustvatten” (typområde nr 16) medan B2 tillhör ”Södra Bottenhavet, yttre kust-vatten” (typområde nr 17). För att klassificera lokalernas näringsstatus med hjälp av växtplankton användes följande para-metrar:

• mängden av autotrofa och mixotrofa växtplankton mätt som biovolym (mm3 l-1) eller biomassa (mg l-1) och

• mängd klorofyll a (µg l-1). Bedömningsgrunden gäller för prov tagna under perioden juni till augusti. I denna undersökning togs de kvantitativa proven bara i augusti och den sammanvägda statusen baseras på dessa prov. I denna rapport redovisas resultaten för biovolym och klorofyll som värden samt den sta-tusklass, i den femgradiga klassningsskalan, som dessa värden motsvarar. Den sammanvägda årsmedelstatusen redovisas också. Aktuella klassgränser för ingående parametrar och förfarande vid beräkning av näringsstatus re-dovisas i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013).


158

Metaller i abborre (Runn och Grycken)

Provtagning

Abborrar från sjöarna Runn (S16B) och Grycken (S12) fångades med nät i juli/augusti 2018 av personal från Medins Havs- och vattenkonsulter AB. Efter fångst gjordes individuella mätningar av längd och vikt, varefter fiskarna frystes. Från 10 abborrhonor från Runn med längder mellan 19,0 och 22,0 cm togs hela levrar ut för in-dividuella analyser av metaller (arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, mangan, nickel och zink) samt muskelprov för individuella analyser av kvicksilver. Från 10 abborrhonor från Grycken med längder mellan 18,0 och 21,8 cm slogs 10 muskelprov ihop till ett samlingsprov för kvicksilver-analys. Otoliter och gällock användes för åldersbestämning. Provpreparering och åldersbestäm-ning utfördes vid Medins Havs- och vattenkonsulter AB. Uppgifter om längd, vikt och ålder med mera finns i bilaga 8. Analys

Analys av kvicksilver i muskelprov utfördes vid SYNLAB (f.d. ALcontrol) enligt metoden SS-EN 1483 med uppslutning enligt SS 028150-2. Analys av övriga metaller i leverprov utfördes vid ALS Scandinavia AB med ICP-SFMS enligt me-toderna SS-EN ISO 17294-1, 2 (modifierad) och EPA 200.8 (modifierad) samt med ICP-AES enligt metoderna SS-EN ISO 11885 (modifierad) och EPA 200.7 (modifierad). Upplösning skedde med salpetersyra (HNO3) och väteperoxid (H2O2) i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare. Tyvärr utför-des inte analys av torrsubstans (TS) i dessa prov. För att kunna jämföra 2018 års halter i mg/kg våtvikt med tidigare års halter i mg/kg torrsubstans räknades därför 2018 års värden om genom division med 0,25. Faktorn 0,25 beräknades utifrån 2016 och 2017 års uppgifter om torrsub-stans och levervikter samt 2018 års levervikter för respektive års tio abborrlevrar från Runn (S16B). Analys av fetthalt utfördes i prover från muskel vid SYNLAB enligt metod AOAC 2008.06/SLV 1985:9 (modifierad). Mängden leverprov var, trots att hela levrar användes, för liten för att ana-lys av fetthalt skulle vara möjlig vid ALS. Analysresultat finns i bilaga 8. Utvärdering

Kvicksilverhalterna jämfördes med det gränsvärde för kvicksilverhalt i biota (0,02 mg/kg våtsub-stans) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01). Halterna av kvicksilver och övriga metaller jämfördes med tidigare resultat under 2000-talet, vilka hämtades från Dalälvens vattenvårdsförenings hemsida ( http://www.dal-alvensvvf.se).


159

Metaller och organiska miljögifter i abborre (övriga stationer)

Provtagning

Abborrar från följande lokaler fångades med nät i juli/augusti 2018 av personal från Medins Havs- och vattenkonsulter AB:

- Mockfjärd nedströms (8B)*, - Gråda (18)*, - Långhag (29)*, - Amungen, Hedemora (S19), - Finnhytte-Dammsjön (S22), - Gruvsjön (S23), - Åsgarn (S24), - Forssjön (S25) och - Bäsingen (S27)*.

Enligt kontrollprogrammet ska även Torsång (23)* undersökas, men där påträffades inga fiskar. Efter fångst gjordes individuella mätningar av längd och vikt, varefter fiskarna frystes. Vid varje lokal fångades oftast 10 (vid 8B och S24 bara 8 stycken och vid S25 bara 6 stycken) abborrhonor (vid 8B var en hane) i storleksintervallet 18-22 cm. Från samtliga fiskar togs hela levrar ut för samlingsprover av metaller (arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, mangan, nickel och zink) samt muskelprover för samlingsprover av kvicksilver för respektive station. Vid stationer markerade med asterix (*) togs även samlingsprover på lever och muskel för analys av organiska miljögifter. Otoliter och gällock användes för åldersbestämning. Provpreparering och åldersbestämning ut-fördes vid Medins Havs- och vattenkonsulter AB. Uppgifter om längd, vikt och ålder med mera finns i bilaga 12. Analys

Analys av kvicksilver i muskelprov utfördes vid SYNLAB (f.d. ALcontrol) enligt metoden SS-EN 1483 med uppslutning enligt SS 028150-2. I prover från muskel utfördes analys av fetthalt vid SYNLAB enligt metod AOAC 2008.06/SLV 1985:9 (modifierad). Analys av övriga metaller i leverprov utfördes vid ALS Scandinavia AB med ICP-SFMS enligt me-toderna SS-EN ISO 17294-1, 2 (modifierad) och EPA 200.8 (modifierad) samt med ICP-AES enligt metoderna SS-EN ISO 11885 (modifierad) och EPA 200.7 (modifierad). Upplösning skedde med salpetersyra (HNO3) och väteperoxid (H2O2) i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare. Tyvärr utför-des inte analys av torrsubstans (TS) i dessa prov. För att kunna jämföra 2018 års halter i mg/kg våtvikt med tidigare års halter i mg/kg torrsubstans räknades därför 2018 års värden om genom division med 0,25. Faktorn 0,25 beräknades utifrån 2016 och 2017 års uppgifter om torrsub-stans och levervikter samt 2018 års levervikter för respektive års tio abborrlevrar från Runn (S16B). Mängden leverprov var, trots att hela levrar användes, för liten för att analys av fetthalt skulle vara möjlig vid ALS.


160

Analys av PFAS (högfluorerade ämnen) i leverprov gjordes vid SYNLAB enligt LC-MS-MS (egen metod). Mängden leverprov var även i detta fallet för liten för att möjliggöra analys av fetthalt. Analys av organofosfater i muskelprover utfördes vid ALS Scandinavia AB med GC-MS-metod. Analyser av övriga organiska miljögifter i abborrmuskel gjordes vid SYNLAB enligt följande me-toder: tennorganiska föreningar SS-EN ISO 23161:2018 fenoler SS-CEN/TS 16182:2013 (modifierad) ftalater SS-CEN/TS 16183:2013 bromerade flamskyddsmedel GC-MS-MS, egen metod hexabromocyklododekan, HBCD GC-MS-MS, egen metod tetrabrombisfenol A, TBBP-A GC-MS-MS, egen metod Analysresultat finns i bilaga 12. Utvärdering

Halterna av metaller och organiska miljögifter jämfördes med gränsvärden för biota som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01): kvicksilver och kvicksilverföreningar 20 µg/kg våtvikt di(etylhexyl)ftalat, DEHP 30 000 µg/kg våtvikt (kräft- och blötdjur) bromerade difenyletrar, PBDE 0,0085 µg/kg våtvikt (s:a 28, 47, 99, 100, 153, 154) hexabromocyklododekan, HBCD 167 µg/kg våtvikt För perfluoroktansulfonat, PFOS, användes det gränsvärde på 140 µg/kg våtvikt avseende lever i abborre och strömming som anges i Havs- och vattenmyndighetens vägledning för tillämpning av HVMFS 2013:19 (rapport 2016:26). I förekommande fall jämfördes halterna även med tidigare resultat från åren 1996, 2001 och 2006 (Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2010:12).

Abborre, Perca fluviatilis. Teckningen är gjord av Wilhelm von Wright (1810-1887).


161

Sediment

Provtagning

Provtagningsplatsernas placering framgår av kartan i Figur 1 samt Tabell 1, där även koordinater enligt Rikets nät, RT 90, 2,5 gon V redovisas. I programmet ingår sedimentkemisk provtagning vid 26 stationer i sjöar. Provtagningsplatserna, som är identiska med de för vattenkemi, är be-lägna vid djuphålor. Provtagningen utfördes av provtagningspersonal från SYNLAB (Per Wallenborg och Krister Bood) 19 mars, 10-13 april, 24-25 september och 17-18 oktober 2018. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11, MS:29). Provtag-ningen gjordes dessutom enligt metoder ackrediterade av SWEDAC. Bäsingen (S27) provtas vart tredje år och övriga sjöar vart sjätte år. Provtagningen, som genom-fördes i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Natur-vårdsverket 2017), gjordes med en rörhämtare (Figur 87). Från varje station blandades ytsedi-ment (0-1 cm) från fem sedimentproppar till ett samlingsprov. En av propparna från varje station beskrevs avseende sedimentfärg (Rock-Color Chart), beskaffenhet och eventuell lukt av till ex-empel svavelväte samt fotograferades. Fältprotokoll och foton finns i bilaga 13. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersök-ningar (SS-EN ISO 5667-3:2012).

Figur 87. Rörhämtare för sedimentprovtagning ©.


162

Analys

Analyserna av organiskt kol, fosfor och kväve samt metaller utfördes vid SYNLAB (f.d. ALcontrol AB, ackrediteringsnummer 1006). Analyser av organiska miljögifter utfördes vid ALS Scandinavia AB (ackrediteringsnummer 1869). Tillämpade analysmetoder vid SYNLAB framgår av Tabell 27 och vid ALS av Tabell 23. Analysresultaten redovisas i bilaga 13. Tabell 27. Metoder för sedimentkemiska analyser av organiskt kol, fosfor och kväve samt metaller i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Samtliga analyser utfördes vid SYNLAB:s laboratorium i Linköping

Parameter Enhet Metod

Torrsubstans, TS % av prov SS-EN 12880, utgåva 1 Glödgningsförlust, GF % av TS SS-EN 12879-1 Glödgningsrest, GR % av TS SS-EN 12879-1 Totalt organiskt kol, TOC % av TS Beräknad Totalfosfor, P mg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Totalkväve, N (Devardas) mg/g TS SS 028101 utgåva 1 Järn, Fe mg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Mangan, Mn mg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Arsenik, As µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Bly, Pb µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Kadmium, Cd µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Koppar, Cu µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Krom, Cr 6+ µg/g TS Std.Met.3500-Cr Krom, Cr tot. µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Kvicksilver, Hg µg/g TS SS-EN 1483:2007 Molybden, Mo µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Nickel, Ni µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885 Zink, Zn µg/g TS EN 16174, EN ISO 11885

Tabell 28. Metoder för sedimentkemiska analyser av organiska miljögifter i den samordnade recipient-kontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Analyserna utfördes vid ALS laboratorier i Sverige, Tjeckien och Tyskland (GBA)

Parameter Enhet Metod

Tributyltenn, TBT med låg rapport.gräns µg/kg TS ISO 23161:2011 med sur extraktion (paket OJ-19A1Q) Mätning utförs med GC-ICPMS

4-nonylfenol, 4-t-oktylfenol samt mono-, mg/kg TS Mätning utförs med GC-MS di- och trietoxilater (paket OJ-18E)

Bromerade flamskyddsmedel µg/kg TS Metod baserad på DIN 38414 (paket OJ-25a) Mätning utförs med LC-MS/MS

Ftalater mg/kg TS Metod baserad på EPA 8061A (paket OJ-4) Mätning utförs med GC-MS

Bisfenol-A µg/kg TS Mätning utförs med GC-MS

Fosforbaserade flamskyddsmedel mg/kg TS Mätning utförs med GC-MS (paket OJ-25c)

Klorparaffiner mg/kg TS ISO 12010 (paket OJ-32) Mätning utförs med GC-MS

Triclosan mg/kg TS DIN ISO 14154 Mätning utförs med GC-MS


163

Utvärdering

Analysresultaten sammanställdes i tabeller och diagram (se bilaga 13) och utvärderades enligt tillgängliga bedömningsgrunder och gränsvärden. Aktuella klassgränser och gränsvärden redovi-sas under rubriken ”Variablernas innebörd” nedan. Metaller

Analysresultaten för metaller utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för mil-jökvalitet, sjöar och vattendrag (1999). Klassgränser för arsenik, bly, kadmium, koppar, krom (to-tal), kvicksilver, nickel och zink redovisas nedan. För järn, mangan, krom (sexvärd) och molybden saknas klassgränser i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Halterna av bly och blyföreningar (µg/kg TS), kadmium och kadmiumföreningar (µg/kg TS) samt koppar och kopparföreningar (µg/kg TS, 5 % TOC) jämfördes även med gränsvärden för kemisk ytvattenstatus i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01). Gränsvärden redovisas nedan. Resultaten från år 2018 jämfördes med tidigare sedimentundersökningar i Dalälvens avrinnings-område, som utfördes åren 1996 och 2006. Även tidigare resultat redovisas i bilaga 13. För metaller beräknades avvikelsen mellan halterna i ytsediment (0-1 cm) vid 2018 års undersök-ning och naturlig, ursprunglig halt (Naturvårdsverket 1999). Avvikelsen klassades enligt Natur-vårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (1999). Även dessa re-sultat redovisas i bilaga 13. Halter av såväl metaller som organiska föroreningar i sediment beror på mängden organiskt och minerogent material i sedimentet, eftersom en stor del av metallerna och de organiska miljögif-terna är bundna till den organiska substansen. För en bättre jämförbarhet mellan provplatser med olika sedimenttyper relaterades därför halterna till den organiska substansen. Detta gjordes både för glödgningsförlust (GF) och totalt organiskt kol (TOC).

Fosfor och kväve

För fosfor och kväve finns inga officiella bedömningsgrunder. Dessa halter klassades därför en-ligt lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersökning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 2003). Aktuella klassgränser redovisas nedan.

Organiska miljögifter

Halterna av organiska miljögifter jämfördes med gränsvärden för kemisk ytvattenstatus (sedi-ment) som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01). Aktuella gränsvärden redovisas nedan. För PAH- och PBDE-föreningar samt mono-(MBT), di- (DBT) och tributyltenn (TBT) gjordes även jämförelser med värden i tabell som beskriver fördelningen av uppmätta halter av organiska äm-nen i marina sediment på Naturvårdsverkets hemsida (https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Miljoovervakning/Bedomningsgrunder/Sediment/Organiska-miljogif-ter-/). (Dataunderlaget för limniska sediment är ännu inte tillräckligt för att ta fram en liknande tabell.)


164

Variablernas innebörd - sedimentkemi

Sedimenttyper

I sjöars djuphålor sjunker partiklar ned kontinuerligt i tidsföljd och bildar ackumulationssediment. Dessa karaktäriseras av torrsubstanshalter mellan 5 och 25 %. Glödgningsförlusten utgör vanli-gen 10-30 % av torrsubstansen. Denna sedimenttyp har stor förmåga att binda tungmetaller och organiska miljögifter som till exempel PAH och PCB. I strandzonen förekommer erosionssediment. Denna sedimenttyp har ofta torrsubstanshalter som överstiger 50 %. Beroende på inverkan av brant lutning, vågor och strömmar sköljs fina partiklar hela tiden ut från sedimentet. Därför utgör minerogena substanser (sand, grus och sten) merparten av sedimentet samtidigt som andelen organiska ämnen är liten. Erosionssedi-ment är även vanligt förekommande i vattendrag. Erosionssediment kan omlagras av påverkan från vågor och strömmar och förmågan att binda metaller och organiska miljögifter är liten. Där-för rekommenderas inte provtagning av denna sedimenttyp, eftersom halterna blir missvisande låga och risken för omlagring är stor. Mellan strandzonen och djuphålorna, där en måttlig lutning av bottnen förekommer, finns transportsediment. Där sker periodvis sedimentering och periodvis transport av sediment. Torr-substanshalten ligger ofta mellan 25 och 50 % i denna sedimenttyp. Förmågan att binda tung-metaller och organiska miljögifter är måttlig. Omlagring av sedimenten kan förekomma. Referensvärden (bakgrundsvärden) för till exempel tungmetaller härrör som regel från ackumu-lationssediment. Halter i olika sedimenttyper med skilda värden för torrsubstans (TS) och glödgningsförlust (GF) är inte helt jämförbara. I en sjö med samma belastning av metaller i hela sjön kan till exempel blyhalten vara 10 mg/kg TS i erosionssedimentet, 50 mg/kg TS i transport-sedimentet och 100 mg/kg TS i ackumulationssedimentet Ytkoncentrering

Beroende på kompaktering (ihoptryckning), diffusion och olika syrehalter i sedimentskikten sker som regel en viss anrikning av metaller i ytsedimentet även vid opåverkade förhållanden. Metal-lerna är som regel till stor del bundna till organiskt material (humus). En del av metallerna kan också vara bundna till järnhydroxider. Vid ytan är de stora, komplexa, organiska molekylerna ut-vecklade i hela sin yta, vilket ger många bindningsställen för metaller. Längre ned i sedimentet är det organiska materialet hoptryckt beroende på större tryck. Detta minskar ytan, varför för-mågan att binda metaller blir mindre. I de djupare sedimentskikten sker även en viss nedbrytning av organiskt material, vilket leder till frigörande av metaller. Samma process kan ge syrebrist i sedimentet, vilket gör att järnbundna och oxidbundna metaller kan frigöras. Metallerna diffunderar mot ytan där syrehalterna är högre och kan då anrikas genom utfällning av oxider/hydroxider eller bindning till organiska ämnen. Som en tumregel kan skillnaden i metallhalt mellan ytliga och djupare sedimentskikt vara upp till en faktor två utan att någon skillnad i belastning förekommit.


165

Bioturbation

I de översta tio centimetrarna av sedimentet finns bottendjur som till viss del blandar om sedi-mentet, vilket kallas bioturbation. Detta innebär att föroreningar både kan föras upp mot ytan och transporteras ned till djupare delar av sedimentet. Torrsubstans (% av prov)

Torrsubstans (TS, %) är den del av provet som återstår efter torkning (105 °C). Viktförlusten motsvaras av vattenhalten (100-TS = vattenhalt, %). Glödgningsrest/-förlust (% av TS)

Efter askning (550 °C) av ett torkat prov återstår den oorganiska (minerogena) delen av sedi-mentet. Denna kallas glödgningsrest. Den delen som försvinner (invägt torkat prov minus glödgningsrest) utgör glödgningsförlust. Glödgningsförlusten består till stor del av organiskt material. En stor del av metallerna och de organiska miljögifterna är bundna till den organiska substansen. Vid jämförelse av olika sedimenttyper kan därför en normalisering till den organiska substansen öka jämförbarheten. Totalt organiskt kol (% av TS)

Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler där kol- och väteatomer ingår för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne och endast väte, helium och syre är vanligare. Analys av totalkol ger det totala innehållet av både organiskt och oorganiskt kol i sedimentet medan analys av totalt organiskt kol (TOC) ger den organiskt bundna andelen. Vid nedbrytning av organiska ämnena åtgår syre, varför TOC är ett mått på mängden syreförbrukande ämnen i sedimentet. Bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen i inlandsytvatten avser sediment med 5 % organiskt kol (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01). Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras därför analyserad koncentration med (5/aktuell organisk kolhalt i %) före jämförel-sen med gränsvärdet för god status. Totalfosfor och -kväve (mg/kg TS)

Kväve är en av de viktigaste byggstenarna i allt biologiskt liv. För mycket kväve leder till över-gödning av sjöar med igenväxning som följd, vilket i sin tur ger syrebrist vid nedbrytning av det organiska materialet. Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i sedimentet. Kväve kan före-ligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammo-nium.


166

Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra igenväxning med påföljande syrebrist. Totalfos-for anger det totala fosforinnehållet i sedimentet. Fosforn föreligger antingen bunden till orga-niska (t.ex. humus och alger) eller oorganiska (t.ex. lera) partiklar eller som fosfat. Nationella bedömningsgrunder för fosfor och kväve i sediment saknas. Enligt lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersök-ning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 2003) klassas halterna av totalkväve respektive –fosfor i ytsediment (0-5 cm) enligt följande skala (g/kg TS):

Metaller (mg/kg TS)

Metaller med en densitet större än fem gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för ”skadliga” tungmetaller, till skillnad mot exempel-vis järn som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande org-anismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i allt-för stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (ger gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i jonform eller som oorganiska och orga-niska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden, till exempel lågt pH-värde, för att kunna frigöras och ”vandra”.

Kväve FosforMycket låg halt <7 <1,5Låg halt 7-14 1,5-2,1Medelhög halt 14-21 2,1-3,1Hög halt 21-28 3,1-4,1Mycket hög halt >28 >4,1


167

Tillstånd

Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) kan tillståndet med avse-ende på metallhalter i ytsediment (0-1 cm på ackumulationsbotten, det vill säga torrsubstans <25 % och glödgningsförlust >10 %) indelas i nedanstående klasser. Klassificering av tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) baseras på varia-tion av halter i ytsediment i svenska sjöar. Klassindelningen är utformad så att klass 1-3 omfattar cirka 95 % av mätvärdena i underlagsmaterialet. Klasserna 4 och 5 representerar halter som i allmänhet återfinns i lokalt belastade områden. Den högsta klassen (5) inbegriper endast de högsta uppmätta halterna i Sverige. Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter

Arsenik < 5 5 - 10 10 - 30 30 – 150 > 150

Koppar < 15 15 - 25 25 - 100 100 – 500 > 500

Zink < 150 150 - 300 300 - 1000 1000 - 5000 > 5000

Kadmium < 0,8 0,8 – 2 2 – 7 7 – 35 > 35

Bly < 50 50 - 150 150 - 400 400 - 2000 > 2000

Kvicksilver < 0,15 0,15 – 0,3 0,3 – 1,0 1,0 – 5 > 5

Krom < 10 10 – 20 20 - 100 100 - 500 > 500

Nickel < 5 5 - 15 15 - 50 50 - 250 > 250 För järn, mangan, krom (sexvärd) och molybden saknas klassgränser.

I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01) anges följande gränsvärden för kemisk ytvattenstatus gällande sediment: Kadmium och kadmiumföreningar: 2300 µg/kg TS (avser inte sediment med 5 % TOC) Bly och blyföreningar: 130 000 µg/kg TS (avser inte sediment med 5 % TOC) I ovan nämnda dokument (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01) anges följande bedöm-ningsgrund för särskilda förorenande ämnen i inlandsytvatten gällande sediment: Koppar och kopparföreningar: 36 000 µg/kg TS (avser sediment med 5 % organiskt kol, varför aktuell kopparhalt multipliceras med (5/aktuell TOC-halt i %) före jämförelsen, naturlig bak-grundshalt subtraheras) Avvikelse

Naturliga bakgrundshalter (jämförvärden) för sediment bör i första hand bestämmas utifrån lo-kalspecifika värden från djupare sedimentlager som återspeglar de ursprungliga halterna i det aktuella området. För de flesta metaller återfinns dessa halter i sedimentlager som avsattes för mer än 100-150 år sedan, vilka normalt återfinns på cirka 15-30 cm djup. Om sedimentations-hastigheten är stor (i till exempel övergödda vatten) påträffas det 100-150 år gamla sedimentet betydligt djupare ned. Generellt rekommenderas provtagning på minst 25 cm djup. Detta med anledning av skilda sedimentationshastigheter (normalt 1-10 mm per år) och bioturbation (sedi-


168

mentets tio översta centimetrar blandas om av bottendjur). För bly måste avsevärt mycket äldre sedimentlager analyseras, eftersom belastningen av denna metall har pågått under mycket lång tid. Samma sak gäller metallhalterna i sjöar som påverkats av gruvbrytning eller metallhantering i flera hundra år. Vid 1996, 2006 och 2018 års sedimentundersökningar i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde togs bara prover på ytsediment (0-1 cm), varför ingen jämförelse med lokalspecifika värden från djupare sedimentlager kunde göras. I Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder (1999) redovisas dock följande jämförvärden för naturliga, ursprungliga halter i olika typer av svenska vatten, opåverkade av lokala utsläpp och försurning (pH-värden >6)

As Pb Cd Cu Cr, tot. Hg Ni Zn

8 5 0,3 15 15 0,08 10 100

µg/g TS

Avvikelsen mellan uppmätta halter vid 2018 års undersökning och ovanstående jämförvärden klassades enligt klassgränser i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999): Ingen Liten Tydlig Stor Mycket stor avvikelse avvikelse avvikelse avvikelse avvikelse

Arsenik < 1,0 1,0 – 2,0 2,0 – 3,0 3,0 – 4,0 > 4,0

Bly < 1,0 1,0 - 15 15 - 45 45 – 80 > 80

Kadmium < 1,0 1,0 – 5,0 5,0 - 13 13 - 23 > 23

Koppar < 1,0 1,0 – 2,0 2,0 – 4,0 4,0 – 7,0 > 7,0

Krom (tot.) < 1,0 1,0 – 2,0 2,0 – 6,0 6,0 - 11 > 11

Kvicksilver < 1,0 1,0 – 3,0 3,0 – 8,0 8,0 – 13 > 13

Nickel < 1,0 1,0 – 2,0 2,0 – 4,0 4,0 – 8,0 > 8,0

Zink < 1,0 1,0 – 2,0 2,0 – 5,0 5,0 - 10 > 10 Organiska miljögifter

Många organiska ämnen är byggstenar för allt liv och ingår i naturens ständiga kretslopp. Men det finns även vissa organiska föreningar, framförallt sådana som människan lärt sig att tillverka, som redan i låga halter utgör en risk för allt levande. Några av de allra giftigaste ämnen vi kän-ner till är organiska ämnen som på ett eller annat sätt har hamnat i miljön. Risken för skador på människor, djur och växtlighet beror av ämnets stabilitet, giftighet och förmåga att bioackumu-leras. Akut giftiga ämnen kan tillfälligt eller permanent slå ut livsfunktioner eller vävnader. Andra äm-nen kan vara skadliga på längre sikt, trots att de tillförs i betydligt mindre mängder. Dessa kan påverka centrala livsfunktioner, något som senare kan leda till exempelvis tumörer, störningar på hormonsystem och reproduktion eller immunförsvar.


169

Stabila ämnen, som inte lätt bryts ned i naturen, har särskilt stora förutsättningar att agera som miljögifter. Det beror dels på att effekten på omgivningen kan bli långvarig, dels att ämnena hinner spridas över stora områden innan de bryts ned. Ämnen som stannar kvar i miljön under lång tid kallas persistenta (långlivade). Livslängden beror både på ämnets egenskaper och omgi-vande miljö. I havens bottensediment kan det ta hundratals år för en viss mängd dioxin att hal-veras, medan samma mängd dioxin i luftens atmosfär bryts ned på bara några dygn. Risken att ett stabilt ämne åstadkommer skador ökar om det har förmåga att bioackumuleras, det vill säga kan lagras i vävnader hos växter eller djur. Att ett ämne är fettlösligt är vanligtvis ett tecken på att det kan bioackumuleras. Fettlösliga ämnen kan ansamlas i betydligt högre halter i fettvävnader än i omgivningen. Flera ökända, organiska miljögifter hör till gruppen halogenerade aromatiska kolväten. Dessa är i många fall både mycket giftiga, fettlösliga och långlivade. Exempel på sådana ämnen är PCB, DDT och dioxiner. Industriella utsläpp av många organiska miljögifter har minskat. Men det är inte tillräckligt. Ke-mikalier används även i en rad olika produkter och dessa ämnen hamnar oavsiktligt i naturen så småningom. Cancer, leverskador och beteendeförändringar är några exempel på skador som kan orsakas av organiska miljögifter. Andra ämnen påverkar hormonbalansen i kroppen. Våra kunskaper om miljögifternas skadliga effekter bygger dock i stor utsträckning på studier av försöksdjur. Svenska forskare har visat att DDT, PCB och det bromerade flamskyddsmedlet PBDE orsakar hyperaktivitet hos de möss som utsatts för ämnena vid tidig ålder. Det är inte känt huruvida spädbarn är lika känsliga som möss, men det går inte att bortse från risken. Mot den bakgrunden är det oroande att halten av vissa typer av PBDE är oförändrad eller i vissa fall till och med fortfarande ökar i bröstmjölk. Att urskilja vilka ämnen som ger upphov till skadliga effekter hos vilt levande djur eller hos män-niskor är vanligtvis inte möjligt. Det beror främst på att människor och vilda djur utsätts för en komplex blandning av olika miljöföroreningar. Två eller flera ämnen kan samverka så att deras effekt förstärks eller försvagas. Det är därför möjligt att ämnena tillsammans ger en högre gift-verkan, som inte ämnena var för sig kan orsaka. Detta gäller vissa bromerade flamskyddsmedel och PCB. I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, uppdaterad 2019-01-01) anges bland annat följande gränsvärden för kemisk ytvattenstatus (sediment). (Värdena avser sediment med 5 % organiskt kol, varför aktuell halt multipliceras med (5/aktuell TOC-halt i %) före jämfö-relsen.) Antracen 24 µg/kg torrvikt Fluoranten 2000 µg/kg torrvikt Tributyltennföreningar, TBT 1,6 µg/kg torrvikt


170

Kiselalger

Provtagning

Kiselalgsprovtagningen utfördes av provtagningspersonal från SYNLAB (f.d. ALcontrol) 17-28 augusti 2018 enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och ”Handledning för miljöövervak-ning”, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vatten-myndigheten 2016) på 15 lokaler i Dalälvens avrinningsområde (Tabell 29). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 88). Proven fixeras med etanol. I de fall där det saknas stenar, eller om det är för djupt för att vada, kan vattenväxter användas. På samtliga provpunk-ter i denna undersökning fanns sten, men det var ont om substrat i Faluån, Grycken inlopp (24) och Ljusterån (28), där även material från växter insamlades till ett blandprov. Fältprotokoll återfinns i bilaga 14. Tabell 29. Lokaler för undersökning av kiselalger i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens av-rinningsområde år 2018

Nr Vattendrag Lokal DatumN E

Österdalälven

10 Grövlan SE687250-133450 2018-08-23 6872576 1334494

13A Blålägan Blålägan2 SE683250-138287 2018-08-27 6832505 1382874

13 Rotälven (Rotnen) SE679457-140480 2018-08-27 6794717 1404818

15 Dysån Evertsberg SE677934-141190 2018-08-27 6779337 1411943


K1 Tandån Gröna SE678546-133829 2018-08-22 6785497 1338236

Västerdalälven

1B Görälven Görälven2 SE680195-134622 2018-08-22 6801952 1346222

2 Fulan SE680220-135350 2018-08-22 6802248 1353533

Dalälven

22A Hyttingsån vägövergång SE670140-147107 2018-08-17 6700955 1470766

24 Faluån Grycken inlopp SE672944-148240 2018-08-27 6729409 1482363

25 Faluån Varpan utlopp SE672342-148908 2018-08-27 6723425 1489085

28 Ljusterån SE669575-149500 2018-08-28 6695814 1494974

30 Långshytteån Amungen utlopp SE669978-150869 2018-08-28 6699783 1508695

31 Broån Broån2 SE668317-151094 2018-08-28 6683175 1510943

34A Garpenbergsån Herrgårdsdammen SE668460-152235 2018-08-28 6684663 1522190

36 Årängsån SE667600-153785 2018-08-28 6675929 1537946

Koordinater (RT90 2,5 gon v)

Stations EU-CD (enligt VISS)


171

Figur 88. Provtagning av kiselalger görs i första hand genom borstning av stenar, varefter proverna prepareras kemiskt och kvarvarande kiselalgsskal fixeras på objektglas till permanenta preparat. Ana-lysen görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstoring. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interfe-renskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker.

Kiselalgsanalys och utvärdering

Analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsul-ter AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och ”Handledning för miljöövervakning”, under-sökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och gjordes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001-certifierat av RISE (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av RISE enligt ISO 14001 (certifieringsnummer 4609 M). Artlistor och resultatsammanställningar finns i bilaga 14. IPS och statusklassning

Statusklassning av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med indexvärden enligt den senaste versionen av ”Kiselalger i svenska sötvatten” (http://miljodata.slu.se/mvm/DataContents/Omnidia) och utvärderingen av resultaten gjordes en-ligt Tabell 30. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa på-verkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag eller i en sjö. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av % PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. % PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög käns-lighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från år 1998 och inte den reviderade versionen, som inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass.


172

Tabell 30. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vi-dare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, d.v.s. IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6

1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40

2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80

3 Måttlig ≥ 11 och < 14,5 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80

4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med pH-värden under 7. Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt klasserna i Tabell 31. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (d.v.s. de som i huvudsak förekommer vid pH 7 re-spektive endast vid pH-värden över 7), eftersom indexet främst är framtaget för att spegla sur-hetsförhållandena i vatten med pH-värden lägre än 7. Tabell 31. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID, indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell sur-het har naturligt eller antropogent (orsakat av människan) ursprung. För varje surhets-klass anges motsvarande medel- och minimum-pH. (Färgmarkeringarna för surhets-klasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sida 66.)

Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-minimum(medelvärde av 12 mån.

före provtagning)(12 mån. före provtagning)

Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3 -

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 -

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

SurhetsklasserSurhetsindex

ACID

Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (<20 räknade arter, diversitet <1,50) kan det bero på nå-gon form av störning på lokalen.


173

Bottenfauna

Inledning

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har som underkonsult till SYNLAB (f.d. ALcontrol) fått i uppdrag av Dalälvens Vattenvårdsförening att utföra en bottenfaunaundersökning i elva sjöar år 2018. Siljan (S4B) provtogs först i maj 2019 och kommer att redovisas i nästa årsrapport. Sjöarna har tidigare undersökts åren 1996, 2006 och 2012. Årets resultat har använts för att be-räkna påverkansindex och göra en statusklassning med avseende på eutrofiering (övergödning), men har även jämförts med tidigare undersökningar. Undersökningsmetoden avviker från de flesta andra undersökningar av mjukbottenfauna i sjöar i Sverige, där vanligen 5-10 ekmanhugg tas i en begränsad provyta i sjöns djupare delar. Att som i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde istället använda sig av djup-transekter följer ändå riktlinjerna i de dokument som styr hur provtagning och analys ska gå till (Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter samt undersökningstyp). Provtagningarna utfördes av SYNLAB medan analyserna och utvärderingen har gjorts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Provtagning

Provtagningen utfördes under maj 2018 av personal från SYNLAB (f.d. ALcontrol). Karta över sjöarnas läge redovisas i Figur 89 och allmän information om sjöarna och provtag-ningen återfinns i Tabell 32. Provtagningsmetoden var densamma som vid tidigare undersök-ningar av bottenfauna i den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. I varje sjö togs kvantitativa prover längs tre djupgradienter i olika väderstreck. Gradienterna består av hugg från 1 meters djup till sjöns maxdjup (omfattande 1, 2, 4, 6, 8, 10, 15, 20 m o.s.v. till maxdjupet). Provtagningen har ursprungligen varit planerad för att kartlägga sjöarnas totala art-förekomst och de olika arternas utbredning i djupled. Totalt omfattade provtagningen 203 hugg. Vid provtagningen användes en Ekmanhämtare med 0,021 m2 yta. Varje prov sållades med 0,5 mm såll innan konservering i etanol (slutlig koncentration 70 %). Proverna togs enligt metod SS 028190 och Naturvårdsverkets ”Handledning för miljöövervakning”. Fältdata för varje hugg redovisas i Bilaga 15 liksom kartor med de enskilda provpunkterna. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB och SYNLAB (f.d. ALcontrol) är ackrediterade av SWEDAC i enlighet med ISO 17025 samt ISO 9001-certifierade av SP. Båda företagen är även miljöcertifie-rade av SP enligt ISO 14001.


174

Figur 89. Karta över samtliga sjöar vid provtagningen av bottenfauna i den samordnade recipientkon-trollen i Dalälvens avrinningsområde (skuggad yta) år 2018.

Vy över Åsgarn (foto: Böril Jonsson, Allumite Konsult AB).


175

Tabell 32. Sjöar som provtagits med avseende på bottenfauna i den samordnade reci-pientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde år 2018. Bäsingen ligger precis på gränsen mellan eko-region 14 och 22, men för att enklare kunna jämföra de olika sjöarna är den placerad tillsammans med de flesta andra i eko-region 22, fennoskandiska skölden. Siljan provtogs inte förrän i maj 2019, varför dessa resultat redovisas i 2019 års rapport. ”prof” = profundal/djupbotten, ”sublit” = sublitoral/mellanbotten och ”EU-CD” = station i VISS (Vat-teninformationssystem Sverige)

Sjö Maxdjup EU-CD Illies

prof sublit (m) eko-region*

Bäsingen S27 10 12 27 SE667072-153125 22

Finhytte-Dammsjön S22 7 12 18 SE668930-152278 22

Forssjön S25 0 7 6,3 SE667617-152835 22

Gopen 13 10 32 SE673325-147583 22

Gruvsjön S23 10 12 21 SE668662-152168 22

Grycken 10 11 20 SE672775-148457 22

Idresjön 10 11 21 SE686325-133875 20

Långsjön 9 10 21 SE669970-148384 22

Runn 10 9 27 SE671610-149518 22

Särnsjön 10 11 21 SE684515-136015 20

Åsgarn 1 8 8 SE667900-152610 22

*22=Fennoskandiska skölden, 20=Boreala höglandet

Antal hugg

Analys

På laboratoriet sorterades djuren ut och identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde minst Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (chironomidae) och fåborstmaskar (Oligochaeta). Fullständiga artlistor redovisas i Bilaga 15. Utvärdering

Utvärderingen följde Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Enligt bedömningsgrun-derna används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klassa status med avseende på eutrofi-ering (övergödning) i sjöars profundalområden (profundal = djupbotten). Klassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. I föreliggande undersökning har prover från 8 meters djup och nedåt betraktats som profundal-prover. De grundare delarna av transekten (<8 m) har betraktats som sublitoralprover (sublitoral = mellanbotten). Normalt sett klassas inte sublitoralprover med hjälp av BQI, men indexet kan ändå ge en fingervisning om näringspåverkan i sjön. Förutom statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och vattenmyn-dighetens föreskrifter utvärderades även syreförhållanden i bottenvattnet. Syreförhållandena i bottenvattnet bedömdes utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet klassas vanligen ef-ter en femgradig skala: mycket syrerika förhållanden, syrerika förhållanden, måttligt syrerika för-hållanden, syrefattiga förhållanden och mycket syrefattiga förhållanden. I föreliggande under-sökning har istället det djupintervall där eventuella syreproblem konstateras identifierats.


176

Bedömningen av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska (giftiga) ämnen, t.ex. tungmetaller som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara di-rekt dödande. Mundelsskador

Förutom diverse index har eventuell förekomst av mundelsskador bland chironomider (hos grup-pen Chironomini) utgjort underlag till bedömningarna. Skador på mundelarna, som orsakas un-der djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t.ex. mentum eller mandibler. Denna typ av subletala (ej direkt dödande) effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall, t.ex. tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). Ett flertal undersökningar har visat att skadefrekvensen blir större med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser i påverkade miljöer från några få procent upp till nära åttio procent av populationen (Vedamanikam & Shazili 2009). I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). En avsaknad av mundelsskador bör däremot inte tolkas som att ingen påverkan finns, utan endast att detta specifika uttryck för en miljögiftspåverkan saknas. Medins har i tidigare studier arbetat fram preliminära klassgränser för missbildningsfrekvensen hos sedimentlevande fjädermyggslarver inom den taxonomiska gruppen Chironomini. Skadefre-kvensen har indelats i fem klasser enligt:

• Naturlig frekvens 0-1 % • Låg frekvens 1-5 % • Måttligt hög frekvens 5-10 % • Hög frekvens 10-20 % • Mycket hög frekvens > 20 %

Figur 90. Motsvarande mundelar hos två olika individer av fjädermygga. Den vänstra är missbildad och den högra normal.


177

Nätprovfiske

Inledning och syfte

Medins Havs- och vattenkonsulter AB har på uppdrag av SYNLAB (f.d. ALcontrol) genomfört nätprovfisken i sju sjöar i Dalälvens avrinningsområde. Undersökningen utfördes under juli och augusti 2018 inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Dalälvens avrinningsområde. Det huvudsakliga syftet med undersökningarna var att beskriva fisksamhällets tillstånd och de successiva förändringar som fisksamhället genomgår. I uppdraget ingick även att undersöka om fisken har skador som kan härledas till mänsklig påverkan. Metod

Undersökningarna utfördes enligt Naturvårdsverkets ”Handledning för miljöövervakning”, undersökningstyp ”Provfiske i sjöar” (Naturvårdsverket 2001) och Fiskeriverkets riktlinjer (Finfo 2001:2). Den totala nätinsatsen för respektive sjö varierade (se resultatsammanställningarna i bi-laga 16). Provfiskena utfördes med bottensatta översiktsnät av typen Norden 12. Antal djupzo-ner, stationskoordinater och nätantal finns redovisade i bilaga 16. Efter provfisket rapporterades resultaten till Sveriges lantbruksuniversitet, Sötvattenslaboratoriet, för beräkning av fiskindexet EQR8 (Naturvårdsverkets handbok 2007:4, Anders Kinnerbäck, SLU 2012). EQR8 är ett index som används för att påvisa påverkan av främst försurning och eutrofie-ring (övergödning). Indexet sammanväger åtta delindex, vilka beräknas från fångsten i ett stan-dardiserat provfiske med bottensatta nät. I samband med provfisket mättes vattentemperatur och siktdjup. Resultaten av dessa mätningar redovisas tillsammans med beräknade index och samtliga resultat från årets provfiske i bilaga 16.

Gädda, Esox lucius. Teckning gjord av Wilhelm von Wright (1810-1887).


178

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 3. Väderförhållanden

179

BILAGA 3

Väderförhållanden åren 2002-2018


180

Månadsmedeltemperatur (°C)

2018 1961-90 2018 1961-90

Särna

jan -11,8 -12,1 61 34feb -10,3 -10,5 20 27mars -9,7 -5,2 22 30april 0,8 0,3 31 34maj 12,6 6,9 50 49juni 13,1 12,1 33 67juli 19,1 13,3 43 80aug 12,9 11,7 63 68sept 8,8 7,2 72 71okt 2,9 2,2 37 55nov -2,1 -5,2 42 46dec -8,2 -10,8 65 40

Medel 2,3 0,8 Summa 539 601

Mora

jan -5,5 -7,4 49 35feb -7,6 -7,2 23 26mars -5,5 -2,4 26 27april 3,8 2,5 43 35maj 14,8 9,1 23 42juni 14,9 14,1 44 53juli 20,3 15,4 33 69aug 15,1 13,5 43 67sept 11,1 9,3 45 62okt 5,7 4,9 37 47nov 1,4 -1,6 17 48dec -4,6 -6,1 55 36

Medel 5,3 3,7 Summa 438 547

Gävle

jan -2,8 -5,1 63 46feb -5,6 -5,4 73 33mars -3,9 -1,5 32 34april 4,0 2,6 36 39maj 14,3 8,8 13 40juni 15,0 13,8 68 51juli 19,5 15,4 28 75aug 16,7 13,9 107 81sept 12,2 9,9 39 73okt 6,7 5,6 45 59nov 2,9 0,2 7 61dec -1,2 -3,8 65 50

Medel 6,5 4,5 Summa 576 642

Månadsnederbörd (mm)


181

Särna

Mora

Gävle

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

jan

feb

ma

rs

april

ma

j

jun

i

juli

aug

sept ok

t

nov

dec

2018Medel 1961-90

Temperatur (°C)

0

20

40

60

80

100

120

jan

feb

ma

rsap

rilm

aj

jun

iju

liau

gse

pt okt

nov

dec

2018 Medel 1961-90

Nederbörd (mm)

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

jan

feb

ma

rs

april

ma

j

jun

i

juli

aug

sept ok

t

nov

dec

2018Medel 1961-90

Temperatur (°C)

0

20

40

60

80

100

120

jan

feb

ma

rsap

rilm

aj

jun

iju

liau

gse

pt okt

nov

dec

2018 Medel 1961-90

Nederbörd (mm)

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

jan

feb

ma

rs

april

ma

j

jun

i

juli

aug

sept ok

t

nov

dec

2018Medel 1961-90

Temperatur (°C)

0

20

40

60

80

100

120

jan

feb

mar

sap

ril

maj

juni juli

aug

sept ok

tno

vde

c

2018 Medel 1961-90

Nederbörd (mm)


182

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

J F M A M J J A S O N D

SärnaMoraGävle

Temperatur (°C)

0

20

40

60

80

100

120

J F M A M J J A S O N D

SärnaMoraGävle

Nederbörd (mm)


183

Särna (streckad linje anger normalvärdet 1961-1990)

Mora (streckad linje anger normalvärdet 1961-1990)

Gävle (streckad linje anger normalvärdet 1961-1990)


184

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 4. Vattenföring

185

BILAGA 4

Vattenföring åren 1976-2018


186

Flöde 2018m3/s Min Medel Max Medel

Jan 5,86 12,4 20,5 15,3Feb 5,33 10,1 15,3 11,7Mar 5,14 9,12 21,1 9,39Apr 7,10 25,8 71,7 26,3Maj 44,7 121 193 148Jun 16,0 57,7 177 19,1Jul 10,4 38,3 83,4 10,4Aug 10,7 39,2 80,3 16,9Sep 14,2 38,8 81,5 26,1Okt 13,6 36,4 101 22,0Nov 11,5 26,5 80,3 36,3Dec 8,19 17,5 58,3 17,4

Medel 36,1 29,9

Österdalälven, Idre 31977-2018


Jan 66,4 101 144 98,1Feb 55,0 98,3 140 125Mar 42,7 76,1 128 92,0Apr 45,3 83,8 135 78,7Maj 58,4 97,9 149 140Jun 46,9 77,6 122 83,4Jul 36,0 77,9 201 68,4Aug 37,3 90,3 143 55,5Sep 37,5 95,9 192 47,3Okt 40,2 87,9 134 43,4Nov 49,2 93,7 237 58,2Dec 54,3 97,6 193 78,3

Medel 89,8 80,7

Österdalälven, Spjutmo1996-2018


187


Jan 116 184 308 91,1Feb 103 195 278 94,7Mar 93,0 159 241 82,8Apr 34,6 121 230 209Maj 27,2 147 310 368Jun 35,1 155 449 65,6Jul 46,0 139 334 37,2Aug 38,4 156 317 33,8Sep 42,0 164 462 44,3Okt 43,8 156 347 42,0Nov 64,7 162 449 95,1Dec 99,9 169 481 83,1

Medel 159 104

Österdalälven, Gråda1976-2018

Flöde 2018m3/s Min Medel Max

Jan 5,05 10,0 20,6 10,8Feb 4,74 8,37 26,4 8,33Mar 4,24 8,06 22,1 6,51Apr 4,48 23,0 52,6 24,8Maj 28,3 78,2 118 97,6Jun 12,4 33,8 95,3 16,6Jul 8,95 21,7 43,2 11,1Aug 9,58 24,4 51,7 12,8Sep 9,99 27,2 59,6 19,7Okt 11,9 27,9 61,6 15,6Nov 10,0 22,9 67,6 38,6Dec 6,66 15,5 52,1 30,0

Medel 25,1 24,4

Västerdalälven, Ersbo1976-2018


188


Jan 45,0 81,7 137 91,1Feb 39,0 78,2 160 94,7Mar 31,0 78,4 192 82,8Apr 56,7 149 254 209Maj 106 264 557 368Jun 33,8 135 383 65,6Jul 20,6 102 260 37,2Aug 22,4 98,7 275 33,8Sep 27,9 115 357 44,3Okt 36,8 124 346 42,0Nov 61,2 127 426 95,1Dec 51,2 102 280 83,1

Medel 121 104

Västerdalälven, Mockfjärd1976-2018

Flöde 2018m3/s Min Medel Max

Jan 186 304 495 307Feb 171 316 449 388Mar 168 298 472 334Apr 119 321 533 414Maj 130 459 1070 705Jun 78,1 320 976 201Jul 73,4 270 754 131Aug 65,3 279 665 125Sep 81,3 307 989 127Okt 88 313 784 122Nov 161 334 1080 207Dec 186 314 948 239

Medel 320 275

Dalälven, Långhag1976-2018


189


Jan 198 334 589 354Feb 178 347 505 424Mar 161 339 555 372Apr 141 395 694 479Maj 166 506 1130 830Jun 84,3 348 1060 218Jul 60,6 283 749 128Aug 59,5 286 627 120Sep 71,7 326 1020 115Okt 87,9 332 788 112Nov 179 373 1060 184Dec 201 363 1170 263

Medel 353 300

Dalälven, Älvkarleby1976-2018


190


191


192

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 5. Ämnestransporter

193

BILAGA 5

Ämnestransporter åren 1965-2018


194

0

50

100

150

200

250

300

0

20

40

60

80

100

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Fosfor

Flöde

Fosfortransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda

0

50

100

150

200

250

300

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Kväve

Flöde

Kvävetransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda

0

50

100

150

200

250

300

0

50000

100000

150000

200000

250000

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

TOC

Flöde

Organiskt material, KMnO4 (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda


195

0

50

100

150

200

250

300

0

20

40

60

80

100

120

140

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Zink

Flöde

Zinktransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda

0

50

100

150

200

250

300

0

2

4

6

8

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Bly

Flöde

Blytransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda

0

50

100

150

200

250

300

0

10

20

30

40

50

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Koppar

Flöde

Koppartransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda


196

0

50

100

150

200

250

300

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Kadmium

Flöde

Kadmiumtransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda

0

50

100

150

200

250

300

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Krom

Flöde

Kromtransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda

0

50

100

150

200

250

300

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Nickel

Flöde

Nickeltransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda


197

0

50

100

150

200

250

300

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Arsenik

Flöde

Arseniktransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Österdalälven, Gråda


198

0

50

100

150

200

0

20

40

60

80

100

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Fosfor

Flöde

Fosfortransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd

0

50

100

150

200

0

500

1000

1500

2000

2500

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Kväve

Flöde

Kvävetransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd

0

50

100

150

200

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

TOC

Flöde

Organiskt material, KMnO4 (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd


199

0

50

100

150

200

0

5

10

15

20

25

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Zink

Flöde

Zinktransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd

0

50

100

150

200

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Bly

Flöde

Blytransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd

0

50

100

150

200

0

5

10

15

20

25

30

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Koppar

Flöde

Koppartransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd


200

0

50

100

150

200

0,00

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Kadmium

Flöde

Kadmiumtransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd

0

50

100

150

200

0,0

0,5

1,0

1,5

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Krom

Flöde

Kromtransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd

0

50

100

150

200

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Nickel

Flöde

Nickeltransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd


201

0

50

100

150

200

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Arsenik

Flöde

Arseniktransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Västerdalälven, Mockfjärd


202

0

100

200

300

400

500

600

0

50

100

150

200

250

300

350

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Fosfor

Flöde

Fosfortransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby

0

100

200

300

400

500

600

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Kväve

Flöde

Kvävetransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby

0

100

200

300

400

500

600

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Org.mtrl

Flöde

Organiskt material, KMnO4 (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby


203

0

100

200

300

400

500

600

0

200

400

600

800

1000

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Zink

Flöde

Zinktransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby

0

100

200

300

400

500

600

0

5

10

15

20

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Bly

Flöde

Blytransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby

0

100

200

300

400

500

600

0

50

100

150

200

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Koppar

Flöde

Koppartransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby


204

0

100

200

300

400

500

600

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Kadmium

Flöde

Kadmiumtransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby

0

100

200

300

400

500

600

0

1

2

3

4

5

6

7

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Krom

Flöde

Kromtransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby

0

100

200

300

400

500

600

0

2

4

6

8

10

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Nickel

Flöde

Nickeltransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby


205

0

100

200

300

400

500

600

0

1

2

3

4

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Arsenik

Flöde

Arseniktransport (ton/år) Vattenföring (m3/s)Dalälven, Älvkarleby


206

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 6. Utsläpp från punktkällor

207

BILAGA 6

Utsläpp från punktkällor år 2018


208

Punktkällor (industrier och företag) i Dalälvens avrinningsområde 2018

ID Verksamhetsutövare Verksamhet Kommun Utsläpp till Flöde BOD7 CODCr TOC NH4-N .

m3 ton ton ton ton O2

S1 Försvarsmakten Älvdalens skjutfältÄlvdalen Blålägan - - - - - -

Y1 FM Mattsson, södra fabriken Ytbehandling Mora Bäck till Österdalälven - - - - - -

Fi1 Slotts Lax, Mora Fiskodling Mora Siljan - - - - - -

Fi2 Slotts Lax, Insjön Fiskodling Leksand Insjön - - - - - -

Y2 Sw edecote AB Ytbehandling Vansbro Bäck till Västerdalälven - - - - - -

C1 Arctic Paper Grycksbo AB Skogsindustri Falun Faluån (till Grycken) 1678000 14,5 - - - 14,5

C2 Stora Enso Paper AB, KvarnsvedenSkogsindustri Borlänge Dalälven 6900000 - - 692 37,0 170

F1 Borlänge f lygplats Flygplats Borlänge Långsjön - - - - - -

M2 Outokumpu Stainless AB, Avesta Järn-/stålverk Avesta Svartån (till Dalälven) 7007823 - 30,2 - - -

G1 Boliden Mineral AB, Garpenberg Gruva Hedemora Gruvsjön 3902000 - - - - -

C3 Stora Enso Fors AB Skogsindustri Avesta Bäsingen - 94,0 - 462 - 94,0

Fi3 Näs f iskodling i Avesta AB Fiskodling Avesta Bysjön - - - - - -

C4 Stora Enso Pulp AB, Skutskär Skogsindustri Älvkarleby Bottenhavet (Gävlebukten) - 277 - 1777 - 277

BOD7 = biologisk syreförbrukning, CODCr = kemisk syreförbrukning (dikromat), TOC = totalt organiskt kol, NH4-N = ammoniumkväve, Syret. = Syretäring = BOD7 + (4.6 * ammoniumkväve) (den totala mängden syre som teoretiskt kan förbrukas av utsläppet), Tot.-N = totalkväve, Tot.-P = totalfosfor, AOX = adsorberbara organiska halogener, Cl = klorid, F = f luorid, As = arsenik, Pb = bly, Cd = kadmium, Cu = koppar, Cr = krom, Hg = kvicksilver, Ni = nickel, Zn = zink


209

Forts. Punktkällor (industrier och företag) i Dalälvens avrinningsområde 2018

N Tot.-P AOX Cl F As Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Verksamhetsutövare ID

ton ton kg ton ton kg kg kg kg kg kg kg kg

- - - - - - - - - - - - - Försvarsmakten S1

- - - - - - - - 0,7 0,29 - 0,36 0,52 FM Mattsson, södra fabriken Y1

- - - - - - - - - - - - - Slotts Lax, Mora Fi1

- - - - - - - - - - - - - Slotts Lax, Insjön Fi2

- - - - - - - - - 0,72 - 3,6 4,0 Sw edecote AB Y2

8,54 0,150 - - - - - - - - - - - Arctic Paper Grycksbo AB C1

46,5 2,10 420 - - - 1,6 2,3 38 - 0,08 40 4361 Stora Enso Paper AB, Kvarnsveden C2

- - - - - - - - - - - - - Borlänge f lygplats F1

103 - - - 3,28 - - - - 230 - 213 225 Outokumpu Stainless AB, Avesta M2

23,1 - - - - 9,0 5,0 0,20 9,0 - - - 217 Boliden Mineral AB, Garpenberg G1

27,9 1,70 501 - - - 2,5 0,80 9,1 11 - 67 450 Stora Enso Fors AB C3

- - - - - - - - - - - - - Näs f iskodling i Avesta AB Fi3

96,7 19,6 38700 394 - 23 66 36 111 49 0,07 101 4534 Stora Enso Pulp AB, Skutskär C4


210

Punktkällor (kommunala reningsverk) i Dalälvens avrinningsområde 2018

ID Verksamhetsutövare Kommun Utsläpp till Flöde BOD7 CODCr TOC NH4-N Syret.

m3 ton ton ton ton ton O2

A1 Storsätern Älvdalen Grövlan 349000 1,73 7,17 - - 1,73

A2 Sågliden Älvdalen Bäck till Grövlan - - - - - -

A3 Idre Älvdalen Idresjön 241000 1,55 5,88 - 4,39 21,7

A4 Särna Älvdalen Särnsjön - - - - - -

A5 Åsen Älvdalen Dalälven - - - - - -

A6 Brunnsberg Älvdalen Dalälven - - - - - -

A7 Älvdalen Älvdalen Österdalälven - - - - - -

A8 Blyberg Älvdalen Blybergsån? - - - - - -

A9 Evertsberg Älvdalen Dysån - - - - - -

A10 Furudal Rättvik Skattungen - - - - - -

A11 Skattungbyn Orsa Oreälven - - - - - -

A12 Bunk (Orsa) Orsa Orsälven 513000 4,55 21,9 - - 4,55

A13 Våmhus Mora Orsasjön - - - - - -

A14 Solviken (Mora) Mora Siljan 1651000 14,2 78,6 - 51,5 251

A15 Sollerön Mora Siljan - - - - - -

A16 Gesunda Mora Siljan - - - - - -

A17 Garsås Mora Siljan - - - - - -

A18 Lerdal (Rättvik) Rättvik Siljan 1210900 12,6 43,3 - 25,8 131

A19 Tällberg Leksand Siljan 165187 0,947 6,24 1,75 - 0,947

A20 Siljansnäs Leksand Siljan 368881 1,68 12,1 5,88 - 1,68

A21 Sjugare Leksand Bodaån - - - - - -

A22 Övermo (Leksand) Leksand Österdalälven 765194 8,01 40,6 - 19,9 100

A24 Insjön Leksand Österdalälven - - - - - -

A25 Djura Gagnef Djurån (till Österdalälven) - - - - - -

A26 Bodarna (Gagnef) Gagnef Österdalälven 416517 3,33 18,3 - - 3,33

A27 Sörsjön Malung-Sälen Fulan - - - - - -

A28 Granfjällsstöten Malung-Sälen Ljöran 96333 0,630 3,12 - - 0,630

A29 Tandådalen Malung-Sälen Sälf jällets reningsverk - - - - - -

A30 Rörbäcksnäs Malung-Sälen Sittån (till Stora Tandån) - - - - - -

A31 Sälf jället Malung-Sälen Västerdalälven 1125781 14,2 45,7 - 35,6 178

A32 Sälen Malung-Sälen Västerdalälven - - - - - -

A33 Kläppen Malung-Sälen Västerdalälven 121908 0,672 4,71 - - 0,67

A34 Gusjöbyn Malung-Sälen Västerdalälven - - - - - -

A35 Torgås Malung-Sälen Västerdalälven - - - - - -

A36 Lima Lima Västerdalälven - - - - - -

A37 Malungsfors Malung-Sälen Västerdalälven - - - - - -

A38 Tällbyn (Malung) Malung-Sälen Västerdalälven 799780 15,7 51,8 - - 15,7

A39 Yttermalung Malung-Sälen Västerdalälven - - - - - -

A40 Rågsveden Vansbro Västerdalälven - - - - - -

A41 Vansbro Vansbro Västerdalälven 370414 12,9 35,3 - - 12,9

BOD7 = biologisk syreförbrukning, CODCr = kemisk syreförbrukning (dikromat), TOC = totalt organiskt kol, NH4-N = ammoniumkväve, Syret. = Syretäring = BOD

ammoniumkväve, Syret. = Syretäring = BOD7 + (4,6 x ammoniumkväve) (den totala mängden syre som teoretiskt kan

förbrukas av utsläppet), Tot.-N = totalkväve, Tot.-P = totalfosfor, Pb = bly, Cd = kadmium, Cu = koppar, Cr = krom,

Hg = kvicksilver, Ni = nickel, Zn = zink


211

Forts. Punktkällor (kommunala reningsverk) i Dalälvens avrinningsområde 2018

Tot.-N Tot.-P Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Verksamhetsutövare ID

ton ton kg kg kg kg kg kg kg

2,03 0,041 - - - - - - - Storsätern A1

- - - - - - - - - Sågliden A2

5,44 0,017 1,2 0,010 9,5 0,13 0,030 12 48 Idre A3

- - - - - - - - - Särna A4

- - - - - - - - - Åsen A5

- - - - - - - - - Brunnsberg A6

- - - - - - - - - Älvdalen A7

- - - - - - - - - Blyberg A8

- - - - - - - - - Evertsberg A9

- - - - - - - - - Furudal A10

- - - - - - - - - Skattungbyn A11

12,5 0,126 - - - - - - - Bunk (Orsa) A12

- - - - - - - - - Våmhus A13

60,5 0,344 0,40 0,10 4,0 0,90 0,20 10 32 Solviken (Mora) A14

- - - - - - - - - Sollerön A15

- - - - - - - - - Gesunda A16

- - - - - - - - - Garsås A17

29,8 0,163 0,080 0,013 1,9 0,20 0,039 4,4 10 Lerdal (Rättvik) A18

2,20 0,028 - - - - - - - Tällberg A19

6,05 0,036 - - - - - - - Siljansnäs A20

- - - - - - - - - Sjugare A21

31,4 0,367 0,12 0,022 2,1 0,30 0,06 1,1 10 Övermo (Leksand) A22

- - - - - - - - - Insjön A24

- - - - - - - - - Djura A25

19,6 0,104 - - - - - - - Bodarna (Gagnef) A26

- - - - - - - - - Sörsjön A27

2,45 0,015 - - - - - - - Granfjällsstöten A28

- - - - - - - - - Tandådalen A29

- - - - - - - - - Rörbäcksnäs A30

43,4 0,339 0,14 0,020 4,0 0,37 0,067 5,9 30 Sälf jället A31

- - - - - - - - - Sälen A32

4,57 0,027 - - - - - - - Kläppen A33

- - - - - - - - - Gusjöbyn A34

- - - - - - - - - Torgås A35

- - - - - - - - - Malung-Sälen A36

- - - - - - - - - Malungsfors A37

17,2 0,240 - - - - - - - Tällbyn (Malung) A38

- - - - - - - - - Yttermalung A39

- - - - - - - - - Rågsveden A40

9,46 0,099 - - - - - - - Vansbro A41


212


ID Verksamhetsutövare Kommun Utsläpp till Flöde BOD7 CODCr TOC NH4-N Syret.

m3 ton ton ton ton ton O2

A42 Landbobyn Mora Vanån - - - - - -

A43 Finngruvan Mora Gruvbäcken (till Vanån) - - - - - -

A44 Venjan Mora Vanån (till Venjansjön) - - - - - -

A45 Nås Vansbro Västerdalälven - - - - - -

A46 Björbo Gagnef Västerdalälven - - - - - -

A47 Dala-Floda Gagnef Västerdalälven - - - - - -

A48 Mockfjärd Gagnef Västerdalälven 225939 3,21 10,8 - - 3,21

A49 Björka Gagnef Västerdalälven - - - - - -

A50 Borlänge Borlänge Dalälven 5130000 33,3 231 - 164 788

A51 Sågmyra Falun Faluån - - - - - -

A52 Grycksbo Falun Grycken - - - - - -

A53 Bjursås Falun Rogsjön - - - - - -

A54 Boda Falun Bodaviken (till Gruvsjön) - - - - - -

A55 Enviken Falun Vågsjön - - - - - -

A56 Linghed Falun Svärdsjön - - - - - -

A57 Främby (Falun) Falun Främbyviken (Runn) 5419300 38,6 228 - 129 634

A58 Vika Falun Kyrkbytjärnen (till Vikasjön) - - - - - -

A59 Säter Hedemora Ljusterån 776000 10,9 47,8 - - 10,9

A60 Nordansjö Hedemora Viggen - - - - - -

A61 Stora Skedvi Hedemora Dalälven - - - - - -

A62 Arkhyttan Hedemora Nyängsån (till Dalälven) - - - - - -

A63 Stjärnsund Hedemora Sörbosjön? - - - - - -

A64 Långshyttan Hedemora Amungen 440000 2,50 18,4 - - 2,50

A65 Smedby Hedemora Dalälven - - - - - -

A66 Vikmanshyttan Hedemora Mässingsboån (till Brunnsjön) - - - - - -

A67 Brunna (Hedemora) Hedemora Broån 1143700 9,0 80,1 - 0,029 9,13

A68 Krylbo (Avesta) Avesta Dalälven 2243238 27,4 131 32,8 63,9 321

A69 Lund-Sjövik Avesta Bäsingen - - - - - -

A70 Garpenberg Hedemora Norsån (till Gruvsjön?) - - - - - -

A71 Näs Avesta Bysjön/Dalälven - - - - - -

A72 Horndal Avesta Årängsån - - - - - -

A73 Tärnsjö Heby Gäddsjöbäcken (Nordmyrasj.) 80000 0,378 4,61 - 3,26 15,4

A74 Österfärnebo Sandviken Fängsjön (till Laggarboån)? - - - - - -

A75 Gysinge Sandviken Dalälven - - - - - -

A76 Hedesunda Gävle Norra Färjsundet - - - - - -

A77 Söderfors Tierp Untraf järden 376640 1,33 9,32 - - 1,33

A78 Älvkarleby Älvkarleby Dalälven - - - - - -

A79 Skutskär Älvkarleby Bottenhavet (Gävlebukten) 1270000 6,29 39,3 14,4 23,7 115

A80 Äppelbo Vansbro Västerdalälven - - - - - -

A81 Dala-Järna Vansbro Västerdalälven 175983 8,03 17,89 - - -

A82 Mjågen Älvdalen Österdalälven 920000 16,0 43,6 - - 16,0

A81 Dala-Järna Vansbro Västerdalälven 175983 8,03 17,89 - - -

BOD7 = biologisk syreförbrukning, CODCr = kemisk syreförbrukning (dikromat), TOC = totalt organiskt kol, NH4-N = ammoniumkväve, Syret. = Syretäring = BOD

ammoniumkväve, Syret. = Syretäring = BOD7 + (4,6 x ammoniumkväve) (den totala mängden syre som teoretiskt kan

förbrukas av utsläppet), Tot.-N = totalkväve, Tot.-P = totalfosfor, Pb = bly, Cd = kadmium, Cu = koppar, Cr = krom,

Hg = kvicksilver, Ni = nickel, Zn = zink


213


Tot.-N Tot.-P Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Verksamhetsutövare ID

ton ton kg kg kg kg kg kg kg

- - - - - - - - - Landbobyn A42

- - - - - - - - - Finngruvan A43

- - - - - - - - - Venjan A44

- - - - - - - - - Nås A45

- - - - - - - - - Björbo A46

- - - - - - - - - Dala-Floda A47

4,46 0,114 - - - - - - - Mockfjärd A48

- - - - - - - - - Björka A49

195 1,80 0,70 0,12 32 1,5 0,26 14 90 Borlänge A50

- - - - - - - - - Sågmyra A51

- - - - - - - - - Grycksbo A52

- - - - - - - - - Bjursås A53

- - - - - - - - - Boda A54

- - - - - - - - - Enviken A55

- - - - - - - - - Linghed A56

175 2,63 1,5 1,08 154 4,3 1,7 12 1366 Främby (Falun) A57

- - - - - - - - - Vika A58

21,4 0,432 - - - - - - - Säter A59

- - - - - - - - - Nordansjö A60

- - - - - - - - - Stora Skedvi A61

- - - - - - - - - Arkhyttan A62

- - - - - - - - - Stjärnsund A63

7,40 0,340 - - - - - - - Långshyttan A64

- - - - - - - - - Smedby A65

- - - - - - - - - Vikmanshyttan A66

38,8 0,260 - - - - - - - Brunna (Hedemora) A67

79,0 0,819 0,49 0,069 23 3,1 0,10 18 28 Krylbo (Avesta) A68

- - - - - - - - - Lund-Sjövik A69

- - - - - - - - - Garpenberg A70

- - - - - - - - - Näs A71

- - - - - - - - - Horndal A72

3,70 0,013 0,04 0,01 0,3 0,05 0 0,2 4,9 Tärnsjö A73

- - - - - - - - - Österfärnebo A74

- - - - - - - - - Gysinge A75

- - - - - - - - - Hedesunda A76

3,78 0,061 - - - - - - - Söderfors A77

- - - - - - - - - Älvkarleby A78

34,7 0,224 0,42 0,30 2,8 0,32 0,06 3,3 30 Skutskär A79

- - - - - - - - - Äppelbo A80

6,57 0,069 - - - - - - - Dala-Järna A81

12,6 0,296 - - - - - - - Mjågen A82

6,57 0,069 - - - - - - - Dala-Järna A81


214

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 7. Analysresultat för vattenkemi

215

BILAGA 7

Analysresultat för vattenkemi år 2018


216

Sötvatten

Basvariabler

Samtliga resultat inom klass 5 (röda/mörkgrå rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/mellangrå rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) är markerade. In-ramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. För parametrarna pH-värde och alkalinitet

avser ”Medel” medianvärde.

ID Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. pH Alk. Kond. Absfiltr. DOC TOC Syre Syre PO4-P Tot.-P NH4-N NO23-N Kj.-Nm m °C mekv/l mS/m 420 nm mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

1B Görälven 2018-01-11 0,4 - 0,0 6,7 0,17 2,3 0,036 1,4 1,6 - - 5 11 14 86 24

2018-03-22 0,5 - 0,1 6,8 0,20 2,7 0,025 1,3 1,3 - - 4 8 13 69 412018-05-23 0,3 - 10,1 6,7 0,07 1,2 0,051 2,6 2,8 - - 4 13 6 <5 1202018-07-18 0,2 - 19,5 7,1 0,16 2,5 0,031 1,5 1,8 - - <2 10 4 <5 852018-09-18 0,3 - 7,9 6,8 0,13 1,9 0,094 4,3 4,6 - - <2 9 4 <5 1402018-11-14 0,5 - 3,9 5,9 0,03 1,3 0,234 11 12 - - 5 19 6 18 262Min - - 0,0 5,9 0,03 1,2 0,025 1,3 1,3 - - <2 8 4 <5 24Medel - - 6,9 6,8 0,15 2,0 0,079 3,7 4,0 - - 3 12 8 30 112Max - - 19,5 7,1 0,20 2,7 0,234 11 12 - - 5 19 14 86 262

2 Fulan 2018-01-11 0,5 - 0,0 6,8 0,30 3,8 0,079 4,3 4,3 - - <2 8 6 46 1042018-03-22 0,5 - 0,1 7,1 0,37 4,5 0,068 3,5 3,7 - - <2 7 7 55 1152018-05-23 0,5 - 12,8 7,0 0,13 1,8 0,090 5,1 5,4 - - <2 10 3 <5 1102018-07-18 0,2 - 21,9 7,3 0,29 3,8 0,043 3,0 3,0 - - <2 8 3 <5 1502018-09-18 0,3 - 10,3 7,4 0,30 3,6 0,084 4,7 4,9 - - <2 6 4 <5 1502018-11-14 0,4 - 3,0 6,6 0,11 2,2 0,240 13 13 - - <2 14 5 14 306Min - - 0,0 6,6 0,11 1,8 0,043 3,0 3,0 - - <2 6 3 <5 104Medel - - 8,0 7,1 0,30 3,3 0,101 5,6 5,7 - - <2 9 5 20 156Max - - 21,9 7,4 0,37 4,5 0,240 13 13 - - <2 14 7 55 306

2A Sälen 2018-01-10 0,5 - 0,1 6,7 0,22 3,0 0,094 4,5 5,1 - - 2 11 36 48 1622018-02-12 0,5 - 0,1 6,8 0,24 3,3 0,100 4,8 5,6 - - 2 11 53 61 1892018-03-22 0,5 - 0,2 7,0 0,28 3,8 0,046 2,3 2,3 - - <2 7 110 68 2022018-04-16 0,5 - 1,2 7,1 0,28 3,8 0,057 2,9 3,0 - - <2 9 110 47 2132018-05-23 0,5 - 11,7 6,8 0,11 1,6 0,071 4,1 4,0 - - <2 11 <3 8 1522018-06-13 0,5 - 15,2 7,2 0,19 2,3 0,077 4,1 4,4 - - <2 10 7 <5 1802018-07-18 0,5 - 22,2 7,4 0,23 2,9 0,040 2,3 2,3 - - <2 9 11 9 1012018-08-22 0,5 - 12,6 7,1 0,20 3,0 0,093 5,3 5,4 - - <2 9 <3 10 1602018-09-18 0,5 - 10,2 7,0 0,17 2,5 0,108 6,2 6,4 - - <2 10 5 12 1982018-10-18 0,5 - 8,1 7,2 0,22 2,8 0,057 2,9 3,1 - - <2 11 10 9 912018-11-14 0,5 - 3,7 6,2 0,05 1,7 0,263 14 14 - - 3 20 7 19 3012018-12-11 0,5 - 0,1 6,9 0,18 2,7 0,062 3,7 3,8 - - <2 7 16 58 112Min - - 0,1 6,2 0,05 1,6 0,040 2,3 2,3 - - <2 7 <3 <5 91Medel - - 7,1 7,0 0,21 2,8 0,089 4,8 5,0 - - <2 10 31 29 172Max - - 22,2 7,4 0,28 3,8 0,263 14 14 - - 3 20 110 68 301

5 Yttermalung 2018-01-10 0,5 - 0,1 6,8 0,20 3,1 0,109 5,0 5,5 - - 3 11 120 67 2432018-03-22 0,5 - 0,2 6,8 0,24 3,7 0,107 5,1 5,2 - - <2 13 140 120 2502018-05-21 0,5 - 11,6 7,0 0,13 1,6 0,110 6,3 6,5 - - <2 14 7 23 2272018-07-18 0,5 - 21,3 7,3 0,25 3,4 0,042 2,7 2,9 - - <2 11 17 11 1492018-09-18 0,5 - 11,7 7,2 0,24 3,1 0,059 3,5 3,7 - - <2 10 15 13 1572018-11-14 0,5 - 4,8 6,5 0,08 2,0 0,251 14 15 - - 5 34 10 25 345Min - - 0,1 6,5 0,08 1,6 0,042 2,7 2,9 - - <2 10 7 11 149Medel - - 8,3 6,9 0,22 2,8 0,113 6,1 6,5 - - 2 16 52 43 229Max - - 21,3 7,3 0,25 3,7 0,251 14 15 - - 5 34 140 120 345


217

Tot.-N K-fyll Provnr Anmärkning Provdatum ID Stationsnamnµg/l µg/l

110 - 21764934-001 Is = Delvis öppet 2018-01-11 1B Görälven110 - 21774293-001 Is = 5 cm 2018-03-22120 - 21784177-001 Flöde = Medel ++ 2018-05-2385 - 21793871-001 2018-07-18140 - 21804018-001 2018-09-18280 - 21815038-001 Högt f löde 2018-11-1485 - Min141 - Medel280 - Max

150 - 21764935-001 Is = 0.4 m 2018-01-11 2 Fulan

170 - 21774298-001 Is = 0.5 m 2018-03-22110 - 21784178-001 Flöde = Medel + 2018-05-23150 - 21793873-001 2018-07-18150 - 21804021-001 2018-09-18320 - 21815040-001 Högt f löde 2018-11-14110 - Min175 - Medel320 - Max

210 - 21764700-001 Is = 0.45 m 2018-01-10 2A Sälen250 - 21768537-001 Is = 0.35 m 2018-02-12270 - 21774290-001 Is = 0.5 m 2018-03-22

260 - 21777177-001 Is = Delvis öppet. Synbar mtrl transport, mindre mängd 2018-04-16160 - 21784182-001 Flöde = Medel+. Mtrl. trp. som barr och pollen. 2018-05-23180 - 21788186-001 2018-06-13110 - 21793875-001 2018-07-18170 - 21799080-001 Lätt regn 2018-08-22210 - 21804022-001 2018-09-18100 - 21810345-001 2018-10-18320 - 21815041-001 Högt f löde, hög nivå 2018-11-14170 - 21819289-001 is = 0.25 2018-12-11100 - Min201 - Medel320 - Max

310 - 21764699-001 Is = 0.3 m 2018-01-10 5 Yttermalung370 - 21774107-001 2018-03-22250 - 21783402-001 Ingen anm. 2018-05-21160 - 21793883-001 2018-07-18170 - 21804026-001 2018-09-18370 - 21815042-001 Synbart högt f löde, hög nivå. Rejält färgat vatten, rödbrunt 2018-11-14160 - Min272 - Medel370 - Max


218


6 Vanån 2018-01-10 0,5 - 0,1 6,6 0,12 2,5 0,180 9,5 10 - - <2 10 14 27 233

2018-03-22 0,5 - 0,2 6,6 0,11 2,4 0,192 9,6 9,7 - - <2 9 5 48 2422018-05-21 0,5 - 12,7 6,7 0,11 2,1 0,212 12 12 - - <2 13 8 25 3152018-07-18 0,5 - 23,6 6,8 0,10 2,0 0,163 8,2 9,2 - - <2 12 7 <5 2602018-09-18 0,5 - 13,3 6,7 0,11 2,1 0,142 8,2 8,7 - - <2 10 6 <5 2602018-11-14 0,5 - 6,5 6,6 0,10 2,1 0,153 8,7 9,2 - - <2 10 7 43 217Min - - 0,1 6,6 0,10 2,0 0,142 8,2 8,7 - - <2 9 5 <5 217Medel - - 9,4 6,7 0,11 2,2 0,174 9,4 9,8 - - <2 11 8 25 255Max - - 23,6 6,8 0,12 2,5 0,212 12 12 - - <2 13 14 48 315

7 Dala-Järna 2018-01-10 0,5 - 0,1 6,7 0,15 2,8 0,147 7,3 7,6 - - <2 11 59 52 2382018-03-22 0,5 - 6,0 6,7 0,16 3,0 0,168 7,8 8,0 - - <2 9 58 84 2362018-05-21 0,5 - 13,5 6,9 0,12 1,7 0,144 7,1 7,2 - - <2 14 6 12 2582018-07-18 0,3 - 22,7 7,3 0,21 3,1 0,067 4,0 4,1 - - <2 9 9 12 1982018-09-18 0,5 - 12,0 7,2 0,22 3,1 0,074 4,3 4,4 - - <2 8 10 24 1662018-11-14 0,5 - 4,4 6,8 0,13 2,6 0,179 9,7 12 - - <2 27 18 28 312Min - - 0,1 6,7 0,12 1,7 0,067 4,0 4,1 - - <2 8 6 12 166Medel - - 9,8 6,9 0,16 2,7 0,130 6,7 7,2 - - <2 13 27 35 235Max - - 22,7 7,3 0,22 3,1 0,179 9,7 12 - - <2 27 59 84 312

8B Mockfjärd nedströms 2018-01-10 0,5 - 0,1 6,7 0,15 2,8 0,147 7,2 7,6 - - <2 9 36 61 2092018-02-12 0,5 - 0,2 6,7 0,15 2,8 0,159 8,6 9,1 - - <2 10 36 62 2382018-03-19 0,5 - 0,1 6,8 0,16 2,9 0,161 8,0 8,4 - - <2 10 47 69 2412018-04-16 0,5 - 0,6 6,8 0,16 3,3 0,154 7,9 8,0 - - <2 10 40 110 2802018-05-18 0,5 - 11,4 6,6 0,07 1,5 0,173 8,2 9,3 - - 2 18 9 17 2532018-06-13 0,5 - 19,5 7,0 0,15 2,5 0,102 5,3 5,6 - - <2 10 15 12 2182018-07-18 0,5 - 23,2 7,2 0,19 3,0 0,067 4,3 4,6 - - <2 12 9 21 1792018-08-16 0,5 - 20,3 7,2 0,23 3,3 0,065 7,5 7,6 - - <2 11 13 28 1922018-09-18 0,5 - 13,6 7,2 0,24 3,3 0,061 4,7 4,8 - - <2 10 9 32 1882018-10-17 0,5 - 9,1 7,0 0,18 2,8 0,109 5,8 6,1 - - <2 10 10 29 2012018-11-14 0,5 - 4,2 7,0 0,18 2,9 0,113 5,5 6,5 - - <2 13 18 35 2152018-12-11 0,5 - 0,2 6,8 0,13 2,7 0,134 6,3 6,9 - - <2 8 18 61 199Min - - 0,1 6,6 0,07 1,5 0,061 4,3 4,6 - - <2 8 9 12 179Medel - - 8,5 6,9 0,16 2,8 0,120 6,6 7,0 - - <2 11 22 45 218Max - - 23,2 7,2 0,24 3,3 0,173 8,6 9,3 - - 2 18 47 110 280

9 Idre 2018-01-11 0,3 - 0,0 6,8 0,20 2,9 0,061 3,1 3,3 - - <2 7 46 47 1232018-03-22 0,4 - 0,1 6,9 0,23 3,4 0,053 2,5 2,6 - - <2 5 72 61 1692018-05-23 0,4 - 11,9 6,8 0,10 1,6 0,071 4,8 5,1 - - <2 10 5 <5 1202018-07-19 0,3 - 20,1 7,2 0,17 2,4 0,042 2,4 2,7 - - <2 7 4 <5 1502018-09-19 0,3 - 10,3 7,0 0,16 2,3 0,074 4,9 5,0 - - <2 6 5 7 1532018-11-15 0,4 - 2,4 6,9 0,13 2,0 0,112 5,5 5,4 - - <2 7 3 15 175Min - - 0,0 6,8 0,10 1,6 0,042 2,4 2,6 - - <2 5 3 <5 120Medel - - 7,5 6,9 0,17 2,4 0,069 3,9 4,0 - - <2 7 23 23 148Max - - 20,1 7,2 0,23 3,4 0,112 5,5 5,4 - - <2 10 72 61 175

10 Grövlan 2018-01-11 0,3 - 0,0 6,8 0,19 2,8 0,027 1,5 1,8 - - <2 6 7 64 562018-03-22 0,2 - 0,1 6,9 0,21 3,3 0,020 1,3 1,3 - - <2 4 63 89 1412018-05-23 0,2 - 9,0 6,9 0,10 1,5 0,028 2,4 2,6 - - <2 8 <3 <5 1002018-07-19 0,2 - 19,4 7,3 0,17 2,4 0,028 1,5 1,8 - - <2 7 <3 <5 842018-09-19 0,2 - 9,3 7,1 0,13 1,9 0,047 3,1 3,3 - - <2 4 <3 <5 1002018-11-15 0,3 - 1,7 6,7 0,09 1,7 0,085 4,3 4,6 - - <2 6 <3 17 133Min - - 0,0 6,7 0,09 1,5 0,020 1,3 1,3 - - <2 4 <3 <5 56Medel - - 6,6 6,9 0,15 2,3 0,039 2,4 2,6 - - <2 6 13 30 102Max - - 19,4 7,3 0,21 3,3 0,085 4,3 4,6 - - <2 8 63 89 141


219


260 - 21764693-001 Is = Delvis öppet 2018-01-10 6 Vanån290 - 21774105-001 2018-03-22340 - 21783403-001 Ingen anm. 2018-05-21260 - 21793878-001 2018-07-18260 - 21804015-001 2018-09-18260 - 21815046-001 Synbart något hög nivå i älven (ån) 2018-11-14260 - Min278 - Medel340 - Max

290 - 21764698-001 Is = Öppet 2018-01-10 7 Dala-Järna

320 - 21774106-001 2018-03-22270 - 21783404-001 Ingen anm. 2018-05-21210 - 21793884-001 2018-07-18190 - 21804029-001 2018-09-18340 - 21815048-001 Högt f löde 2018-11-14190 - Min270 - Medel340 - Max

270 - 21764701-001 Is = Öppet mot kv-intag 2018-01-10 8B Mockfjärd nedströms300 - 21768545-001 Is = Öppet mot intag kv 2018-02-12310 - 21773510-001 Is = Delvis öppet 2018-03-19

390 - 21777179-001 Is = Öppet mot kv intag 2018-04-16270 - 21783051-001 Rejält f löde, Vatteföring - Hög 2018-05-18230 - 21788189-001 2018-06-13200 - 21793882-001 2018-07-18220 - 21797995-001 2018-08-16220 - 21804013-001 2018-09-18230 - 21809996-001 2018-10-17250 - 21815051-001 Bra flöde genom Kv 2018-11-14260 - 21819287-001 is = öppet 2018-12-11200 - Min263 - Medel390 - Max

170 - 21764946-001 Is = Öppet 2018-01-11 9 Idre230 - 21774294-001 Is = Öppet 2018-03-22120 - 21784174-001 Flöde = Högt (-) 2018-05-23150 - 21794022-001 Ingen anm. 2018-07-19160 - 21804322-001 Flöde=Medel+ 2018-09-19190 - 21815269-001 Högt f löde, fårans bredd: 25 m, lufttemp.: 2 °C, snabbt rinn.-fors. 2018-11-15120 - Min170 - Medel230 - Max

120 - 21764938-001 Is = 20-50 cm 2018-01-11 10 Grövlan

230 - 21774289-001 Is = delvis öppet, Snötäckt 2018-03-22100 - 21784183-001 Flöde = Medel++ 2018-05-2384 - 21794019-001 Ingen anm. 2018-07-19100 - 21804314-001 Flöde=medel+ 2018-09-19150 - 21815267-001 Högt f löde, lufttemperatur: 1,7 °C, snabbt rinnande-forsande 2018-11-1584 - Min131 - Medel230 - Max


220


12 Rot 2018-01-11 0,5 - 1,5 6,9 0,18 2,6 0,097 4,7 5,1 - - <2 8 3 49 121

2018-03-26 0,5 - 1,9 7,1 0,21 3,0 0,085 4,2 4,3 - - <2 6 5 46 1342018-05-23 0,5 - 13,1 7,1 0,14 2,2 0,095 5,7 5,8 - - <2 8 4 18 1722018-07-19 0,5 - 14,5 7,1 0,12 1,9 0,101 4,8 5,3 - - <2 7 4 26 1442018-09-19 0,5 - 12,7 7,2 0,14 2,3 0,081 5,0 5,0 - - <2 5 <3 28 1722018-11-15 0,5 - 5,8 7,0 0,16 2,6 0,094 5,9 5,9 - - <2 6 <3 61 149Min - - 1,5 6,9 0,12 1,9 0,081 4,2 4,3 - - <2 5 <3 18 121Medel - - 8,3 7,1 0,15 2,4 0,092 5,1 5,2 - - <2 7 3 38 149Max - - 14,5 7,2 0,21 3,0 0,101 5,9 5,9 - - <2 8 5 61 172

13 Rotälven 2018-01-11 0,5 - 0,1 6,9 0,20 3,0 0,066 3,3 3,5 - - <2 7 5 49 812018-02-12 0,3 - 0,1 7,0 0,21 3,1 0,059 2,9 3,1 - - <2 6 6 44 862018-03-26 0,3 - 0,1 7,1 0,23 3,3 0,052 2,6 2,6 - - <2 6 4 46 842018-04-16 0,5 - 0,6 7,1 0,23 3,5 0,054 3,1 3,3 - - <2 8 7 71 992018-05-23 0,5 - 14,0 7,0 0,13 2,2 0,077 4,1 4,5 - - <2 9 <3 8 1322018-06-13 0,5 - 13,4 7,3 0,21 3,0 0,063 3,4 3,5 - - <2 6 3 8 1322018-07-19 0,5 - 18,9 7,4 0,25 3,5 0,043 2,2 2,4 - - <2 7 <3 11 992018-08-23 0,5 - 14,4 7,4 0,26 3,5 0,030 2,7 2,8 - - <2 7 <3 <5 1002018-09-19 0,5 - 10,5 7,1 0,18 2,9 0,114 5,7 6,2 - - <2 6 <3 <5 1402018-10-17 0,5 - 6,6 7,1 0,19 2,9 0,110 5,1 5,2 - - <2 8 <3 13 1372018-11-15 0,5 - 3,8 6,7 0,10 2,2 0,168 8,4 8,6 - - <2 7 <3 22 1782018-12-11 0,5 - 0,2 6,9 0,16 2,7 0,074 4,1 4,3 - - <2 5 5 43 97Min - - 0,1 6,7 0,10 2,2 0,030 2,2 2,4 - - <2 5 <3 <5 81Medel - - 6,9 7,1 0,21 3,0 0,076 4,0 4,2 - - <2 7 3 27 114Max - - 18,9 7,4 0,26 3,5 0,168 8,4 8,6 - - <2 9 7 71 178

13A Blålägan 2018-01-11 0,2 - 0,0 6,5 0,11 2,1 0,121 4,4 4,4 - - 2 11 <3 <5 932018-03-26 0,2 - 0,1 6,9 0,13 2,4 0,106 3,3 3,3 - - 2 11 <3 <5 1002018-06-13 0,2 - 8,9 6,9 0,08 1,7 0,113 4,5 4,6 - - <2 9 3 <5 1102018-07-19 - - - - - - - - - - - - - - - -2018-09-19 0,2 - 8,9 5,5 0,01 3,5 0,395 20 22 - - 10 27 8 <5 3402018-11-15 0,3 - 2,9 5,1 <0,01 2,6 0,390 19 20 - - 80 96 48 20 290Min - - 0,0 5,1 <0,01 1,7 0,106 3,3 3,3 - - <2 9 <3 <5 93Medel - - 4,2 6,5 0,08 2,5 0,225 10 11 - - 19 31 12 6 187Max - - 8,9 6,9 0,13 3,5 0,395 20 22 - - 80 96 48 20 340

15 Oxberg 2018-01-11 0,5 - 0,0 6,6 0,13 2,5 0,093 5,7 6,1 - - <2 9 16 76 164(f.d. Evertsberg) 2018-03-26 0,5 - 0,2 6,7 0,16 2,7 0,099 5,0 5,1 - - <2 6 37 62 208

2018-05-23 0,3 - 16,7 6,6 0,07 1,8 0,135 7,7 8,0 - - <2 11 6 34 1762018-07-19 0,2 - 22,7 7,0 0,14 2,6 0,081 5,0 6,0 - - <2 9 7 15 2252018-09-19 0,2 - 13,6 7,0 0,21 3,2 0,082 5,2 5,1 - - <2 7 4 16 2142018-11-15 0,4 - 4,2 6,9 0,15 2,7 0,120 7,5 7,5 - - <2 8 11 38 252Min - - 0,0 6,6 0,07 1,8 0,081 5,0 5,1 - - <2 6 4 15 164Medel - - 9,6 6,8 0,15 2,6 0,102 6,0 6,3 - - <2 8 14 40 207Max - - 22,7 7,0 0,21 3,2 0,135 7,7 8,0 - - <2 11 37 76 252

16B Mora/Spjutmo 2018-01-11 0,5 - 0,5 6,9 0,17 2,7 0,093 4,7 4,8 - - <2 7 8 56 1142018-03-26 0,5 - 1,0 7,0 0,21 3,0 0,079 4,1 4,3 - - <2 6 11 47 1232018-05-23 0,5 - 14,3 6,9 0,12 2,2 0,098 6,1 6,3 - - <2 11 4 14 2062018-07-19 0,5 - 20,6 7,1 0,13 2,0 0,087 4,7 5,5 - - <2 8 4 11 1492018-09-19 0,5 - 13,5 7,0 0,17 2,4 0,077 4,9 5,2 - - <2 7 9 24 1462018-11-15 0,5 - 5,3 6,9 0,17 2,6 0,092 5,2 5,2 - - <2 6 7 45 165Min - - 0,5 6,9 0,12 2,0 0,077 4,1 4,3 - - <2 6 4 11 114Medel - - 9,2 7,0 0,17 2,5 0,088 5,0 5,2 - - <2 8 7 33 151Max - - 20,6 7,1 0,21 3,0 0,098 6,1 6,3 - - <2 11 11 56 206


221


170 - 21764940-001 Is = Helt öppet 2018-01-11 12 Rot180 - 21774502-001 2018-03-26190 - 21784181-001 Ingen anm. 2018-05-23170 - 21794025-001 Ingen anm. 2018-07-19200 - 21804323-001 Flöde=Lågt 2018-09-19210 - 21815271-001 Relativt lågt f löde, fårans bredd: 50 m, lufttemp.: 9 °C, måttl. rinn. 2018-11-15170 - Min187 - Medel210 - Max

130 - 21764941-001 Is = Delvis öppet 2018-01-11 13 Rotälven

130 - 21768535-001 Is = Delvs öppet, Lätt snöfall 2018-02-12130 - 21774500-001 2018-03-26170 - 21777176-001 Is = Öppet, Flöde = Medel - 2018-04-16140 - 21784185-001 Flöde = Medel 2018-05-23140 - 21788187-001 2018-06-13110 - 21794024-001 Ingen anm. 2018-07-19100 - 21799367-001 Lågt f löde 2018-08-23140 - 21804325-001 Synbar matrieltrp som löv - påtaglig mängd 2018-09-19150 - 21809997-001 2018-10-17200 - 21815272-001 Högt f löde, lufttemperatur: 9 °C, måttligt-snabbt rinnande 2018-11-15140 - 21819290-001 is = delvis öppet, f löde = medel 2018-12-11100 - Min140 - Medel200 - Max

93 - 21764939-001 Is = 15 cm 2018-01-11 13A Blålägan100 - 21774505-001 2018-03-26110 - 21788188-001 2018-06-13

- - 21794029-001 Området avstängt pga skogsbrand. 2018-07-19340 - 21804318-001 Flöde=Högt(-) 2018-09-19310 - 21815270-001 Högt f löde, fårans bredd: 2 m, lufttemp.: 6 °C, snabbt rinn.-fors. 2018-11-1593 - Min191 - Medel340 - Max

240 - 21764942-001 Is = 15 cm 2018-01-11 15 Oxberg270 - 21774499-001 2018-03-26 (f .d. Evertsberg)210 - 21784179-001 Ingen anm. 2018-05-23240 - 21794026-001 Ingen anm. 2018-07-19230 - 21804315-001 Liten synbar matrieltrp som löv/barr mindre mängd 2018-09-19290 - 21815273-001 Högt f löde, lufttemperatur: 10 °C, snabbt rinnande 2018-11-15210 - Min247 - Medel290 - Max

170 - 21764943-001 Is = Öppet mot kv-intag 2018-01-11 16B Mora/Spjutmo

170 - 21774498-001 2018-03-26220 - 21784180-001 Ingen anm. 2018-05-23160 - 21794027-001 Ingen anm. 2018-07-19170 - 21804320-001 2018-09-19210 - 21815274-001 Flöde: medel, fårans bredd: 50 m, luf ttemp.: 10 °C, måttl. rinn. 2018-11-15160 - Min183 - Medel220 - Max


222


17 Oreälven 2018-01-11 0,5 - 0,1 6,8 0,15 2,8 0,143 7,8 8,2 - - <2 8 9 61 179

2018-03-26 0,5 - 0,8 6,8 0,14 2,7 0,146 7,0 7,5 - - <2 8 16 48 2022018-05-21 0,5 - 10,3 6,8 0,12 2,3 0,141 8,0 8,6 - - <2 9 10 44 2562018-07-19 0,5 - 21,9 7,1 0,16 2,8 0,114 6,3 6,6 - - <2 9 9 20 2202018-09-19 0,5 - 12,5 7,0 0,15 2,6 0,139 8,2 8,4 - - <2 7 4 27 2132018-11-15 0,5 - 4,6 6,6 0,10 2,3 0,255 13 13 - - <2 9 6 43 257Min - - 0,1 6,6 0,10 2,3 0,114 6,3 6,6 - - <2 7 4 20 179Medel - - 8,4 6,8 0,15 2,6 0,156 8,4 8,7 - - <2 8 9 41 221Max - - 21,9 7,1 0,16 2,8 0,255 13 13 - - <2 9 16 61 257

18 Gråda 2018-01-10 0,5 - 0,5 7,0 0,18 3,1 0,071 4,9 5,1 - - <2 6 7 110 1602018-03-19 0,5 - 1,1 7,0 0,19 3,2 0,070 4,9 5,0 - - <2 7 10 110 1302018-05-17 0,5 - 6,2 7,2 0,20 3,1 0,075 4,9 5,0 - - <2 7 17 110 1602018-07-18 0,5 - 20,5 7,2 0,19 3,0 0,074 4,9 5,0 - - <2 8 12 66 2042018-09-18 0,5 - 12,8 7,1 0,19 3,1 0,072 5,1 5,2 - - <2 7 10 93 1672018-11-14 0,5 - 6,8 7,0 0,19 3,1 0,068 4,7 4,8 - - <2 7 9 100 170Min - - 0,5 7,0 0,18 3,0 0,068 4,7 4,8 - - <2 6 7 66 130Medel - - 8,0 7,1 0,19 3,1 0,072 4,9 5,0 - - <2 7 11 98 165Max - - 20,5 7,2 0,20 3,2 0,075 5,1 5,2 - - <2 8 17 110 204

19 Forshuvud 2018-01-10 0,5 - 0,1 6,9 0,17 3,0 0,097 5,5 5,9 - - <2 7 19 87 1832018-03-15 0,5 - 0,8 7,0 0,18 3,1 0,100 5,3 5,6 - - <2 8 22 100 2002018-05-17 0,5 - 9,8 6,8 0,12 2,2 0,132 6,4 7,3 - - 4 14 8 64 2162018-07-17 0,5 - 21,7 7,2 0,20 3,2 0,075 4,9 5,1 - - <2 11 14 48 1822018-09-17 0,5 - 14,5 7,2 0,23 3,4 0,063 4,2 4,7 - - <2 8 13 65 1752018-11-13 0,5 - 5,8 7,0 0,20 3,1 0,080 5,1 5,0 - - <2 8 16 91 159Min - - 0,1 6,8 0,12 2,2 0,063 4,2 4,7 - - <2 7 8 48 159Medel - - 8,8 7,0 0,19 3,0 0,091 5,2 5,6 - - <2 9 15 76 186Max - - 21,7 7,2 0,23 3,4 0,132 6,4 7,3 - - 4 14 22 100 216

22 Tunaån 2018-01-09 0,5 - 0,1 7,0 0,27 6,1 0,103 8,2 8,4 - - 2 13 18 200 2602018-02-13 0,5 - 0,1 6,9 0,23 5,3 0,109 8,5 9,1 - - <2 10 21 120 2802018-03-15 0,5 - 0,2 6,9 0,26 6,1 0,100 7,5 7,7 - - 3 12 60 91 2892018-04-16 0,5 - 2,0 6,9 0,26 7,3 0,173 11 11 - - 19 59 28 820 5802018-05-17 0,5 - 17,0 7,2 0,27 5,5 0,159 10 10 - - 3 21 24 75 3052018-06-12 0,5 - 17,7 7,3 0,60 9,2 0,093 7,7 7,8 - - 4 28 38 90 3302018-07-17 0,5 - 22,0 7,6 0,90 13 0,095 6,8 7,6 - - 4 32 23 130 3202018-08-16 0,5 - 16,8 7,5 0,67 10 0,098 7,2 7,4 - - 4 26 12 92 3082018-09-17 0,5 - 11,0 7,7 1,5 20 0,041 4,1 4,3 - - 6 21 13 470 2402018-10-16 0,5 - 9,2 7,5 1,2 17 0,058 4,8 4,9 - - 6 20 12 260 2202018-11-13 0,5 - 5,9 7,4 0,78 13 0,130 8,9 9,5 - - 10 27 33 340 3402018-12-10 0,5 - 0,8 7,1 0,40 9,8 0,141 10 10 - - 4 17 30 220 320Min - - 0,1 6,9 0,23 5,3 0,041 4,1 4,3 - - <2 10 12 75 220Medel - - 8,6 7,3 0,50 10 0,108 7,9 8,1 - - 6 24 26 242 316Max - - 22,0 7,7 1,5 20 0,173 11 11 - - 19 59 60 820 580


223


240 - 21764944-001 Is = Delvis öppet 2018-01-11 17 Oreälven250 - 21774504-001 2018-03-26300 - 21783407-001 Ingen anm. 2018-05-21240 - 21794028-001 Ingen anm. 2018-07-19240 - 21804316-001 2018-09-19300 - 21815275-001 Flöde: medel, fårans bredd: 40 m, luf ttemp.: 10 °C, måttl.-snabbt rinn. 2018-11-15240 - Min262 - Medel300 - Max

270 - 21764697-001 Is = Helt öppet 2018-01-10 18 Gråda

240 - 21773511-001 Is = Helt öppet, Låg nivå i älven 2018-03-19270 - 21783052-001 Hög vattenföring - Klart vatten 2018-05-17270 - 21793880-001 Hög nivå i älven 2018-07-18260 - 21804027-001 2018-09-18270 - 21815054-001 2018-11-14240 - Min263 - Medel270 - Max

270 - 21764696-001 Is = Helt öppet 2018-01-10 19 Forshuvud300 - 21773289-001 Is = Öppet 2018-03-15280 - 21783053-001 Högt f löde, Hög vattenföring 2018-05-17

230 - 21793570-001 2018-07-17240 - 21803567-001 2018-09-17250 - 21814728-001 2018-11-13230 - Min262 - Medel300 - Max

460 - 21764460-001 Is = 10 cm 2018-01-09 22 Tunaån400 - 21768717-001 is= 0,3 m, 2,5 m bottendjup, 20m Fårans bredd 2018-02-13380 - 21773290-001 Is = 0.25 m, Rel. låg nivå i ån, pga. Dalälvsnivån 2018-03-151400 - 21777182-001 Flöde = Högt, brunt grumligt vatten 2018-04-16380 - 21783054-001 Ingen anm. 2018-05-17

420 - 21787855-001 Ingen anm. 2018-06-12450 - 21793579-001 2018-07-17400 - 21797991-001 2018-08-16710 - 21803575-001 2018-09-17480 - 21809633-001 2018-10-16680 - 21814732-001 2018-11-13540 - 21819057-001 Is=delvis öppet, lätt snöfall, fårans bredd: 2 m, f löde: medel, sakta rinn. 2018-12-10380 - Min558 - Medel1400 - Max


224


22A Hyttingsån 2018-01-09 0,2 - 0,1 5,9 0,04 2,3 0,247 12 12 - - <2 9 9 33 207

2018-02-12 0,2 - 0,1 5,9 0,03 2,2 0,243 13 14 - - <2 8 11 30 2202018-03-15 0,2 - 0,1 6,2 0,07 2,4 0,255 11 11 - - 2 9 16 35 2152018-04-16 0,3 - 0,1 5,6 0,01 2,0 0,261 14 14 - - <2 17 7 38 3022018-05-17 0,3 - 11,2 6,2 0,05 2,1 0,305 13 15 - - <2 11 6 14 3262018-06-12 0,2 - 13,5 6,4 0,06 2,6 0,271 14 15 - - <2 23 7 <5 4102018-07-18 0,1 - 17,2 6,8 0,16 3,8 0,157 8,5 9,7 - - <2 14 6 5 2652018-08-16 0,1 - 14,1 6,6 0,15 4,3 0,167 7,4 8,1 - - <2 12 7 <5 2302018-09-17 0,2 - 10,0 6,5 0,11 3,5 0,188 11 11 - - <2 11 8 <5 2802018-10-15 0,1 - 9,0 6,6 0,11 3,4 0,197 11 13 - - <2 10 5 <5 3002018-11-13 0,3 - 5,6 5,2 <0,01 3,4 0,334 20 20 - - <2 14 10 17 3632018-12-10 0,3 - 0,1 5,5 0,01 3,1 0,242 15 16 - - <2 8 12 36 294Min - - 0,1 5,2 <0,01 2,0 0,157 7,4 8,1 - - <2 8 5 <5 207Medel - - 6,8 6,2 0,06 2,9 0,239 12 13 - - <2 12 9 18 284Max - - 17,2 6,8 0,16 4,3 0,334 20 20 - - 2 23 16 38 410

22D Gruvbäcken 2018-01-09 0,2 - 1,0 7,2 1,5 25 0,088 8,4 8,7 - - <2 10 250 760 7402018-02-12 0,2 - 1,0 7,2 1,5 24 0,088 7,7 8,1 - - <2 9 210 720 6802018-03-15 0,1 - 0,3 7,3 1,7 27 0,071 7,0 7,1 - - <2 11 230 770 7302018-04-16 0,2 - 1,1 7,1 0,79 18 0,157 11 12 - - 10 40 1000 870 14302018-05-17 0,2 - 9,5 7,4 1,6 25 0,086 7,6 7,8 - - 2 14 330 330 11702018-06-12 0,2 - 10,4 7,4 2,7 38 0,042 6,4 6,7 - - 2 10 310 1100 11002018-07-18 0,1 - 10,1 7,6 2,9 41 0,016 4,2 4,4 - - <2 10 61 370 12302018-08-16 0,1 - 8,5 7,6 2,9 40 0,022 4,1 4,3 - - <2 14 98 1000 4002018-09-17 0,2 - 9,4 7,6 3,0 41 0,018 4,3 4,3 - - <2 8 61 1100 1002018-10-15 0,2 - 8,6 7,5 3,0 42 0,016 4,3 4,3 - - <2 9 68 760 5402018-11-13 0,2 - 6,1 7,2 1,3 25 0,042 6,5 6,5 - - 4 21 50 560 4302018-12-10 0,2 - 1,0 7,2 1,0 20 0,050 6,1 6,1 - - <2 7 60 570 300Min - - 0,3 7,1 0,79 18 0,016 4,1 4,3 - - <2 7 50 330 100Medel - - 5,6 7,4 1,7 31 0,058 6,5 6,7 - - 2 14 227 743 738Max - - 10,4 7,6 3,0 42 0,157 11 12 - - 10 40 1000 1100 1430

23 Torsång 2018-01-09 0,5 - 0,3 7,0 0,20 3,5 0,099 6,0 6,1 - - <2 8 33 110 1902018-02-13 0,5 - 0,6 7,0 0,19 3,5 0,101 6,3 6,7 - - <2 7 30 120 1902018-03-14 0,5 - 0,7 6,9 0,20 3,6 0,100 5,8 5,9 - - <2 9 44 120 1802018-04-17 0,5 - 1,9 7,0 0,22 4,3 0,126 7,2 7,2 - - 2 16 36 180 3202018-05-17 0,5 - 10,2 6,9 0,13 2,4 0,134 7,0 7,0 - - <2 14 17 69 2212018-06-12 0,5 - 18,6 7,1 0,22 3,5 0,093 5,9 6,1 - - <2 8 38 57 2032018-07-17 0,5 - 22,3 7,2 0,21 3,6 0,076 4,9 5,2 - - <2 12 44 67 2232018-08-16 0,5 - 20,5 7,3 0,25 4,0 0,069 5,2 5,3 - - <2 10 43 54 2062018-09-17 0,5 - 15,2 7,3 0,28 4,3 0,065 5,0 5,2 - - <2 9 100 69 3112018-10-16 0,5 - 9,6 7,2 0,22 3,7 0,089 5,6 5,7 - - <2 9 42 81 2292018-11-13 0,5 - 6,5 7,1 0,23 3,8 0,079 5,1 5,2 - - <2 9 49 90 2102018-12-10 0,5 - 2,6 7,1 0,18 3,3 0,104 6,2 6,2 - - <2 7 24 100 190Min - - 0,3 6,9 0,13 2,4 0,065 4,9 5,2 - - <2 7 17 54 180Medel - - 9,1 7,1 0,22 3,6 0,095 5,9 6,0 - - <2 10 42 93 223Max - - 22,3 7,3 0,28 4,3 0,134 7,2 7,2 - - 2 16 100 180 320

24 Grycken, inlopp 2018-01-10 0,5 - 0,3 7,0 0,27 5,8 0,071 6,9 7,3 - - <2 8 16 95 2652018-03-19 0,5 - 0,6 7,0 0,23 5,2 0,072 6,2 6,4 - - <2 8 18 110 2302018-05-21 0,5 - 18,4 7,1 0,22 5,1 0,089 8,9 9,2 - - <2 13 6 41 4092018-07-17 0,5 - 26,8 7,4 0,28 5,9 0,067 7,6 7,9 - - <2 15 16 18 2922018-09-17 0,5 - 18,0 7,3 0,32 6,2 0,057 7,5 7,9 - - <2 11 14 20 3002018-11-13 0,5 - 8,2 7,1 0,35 6,8 0,051 7,0 7,2 - - 3 14 43 48 312Min - - 0,3 7,0 0,22 5,1 0,051 6,2 6,4 - - <2 8 6 18 230Medel - - 12,1 7,1 0,28 5,8 0,068 7,4 7,7 - - <2 12 19 55 301Max - - 26,8 7,4 0,35 6,8 0,089 8,9 9,2 - - 3 15 43 110 409


225


240 - 21764461-001 Is = Delvis öppet, Flöde = Högt (-) 2018-01-09 22A Hyttingsån250 - 21768546-001 Is = Delvis öppet, Snöfall 2018-02-12250 - 21773287-001 Is = Delvis öppet 2018-03-15340 - 21777180-001 Is = Öppet. "vårflöde" 2018-04-16

340 - 21783056-001 Flöde - Medel ++ 2018-05-17410 - 21787863-001 Klart vatten, Flöde = Medel 2018-06-12270 - 21793879-001 Lågt f löde 2018-07-18230 - 21797992-001 2018-08-16280 - 21803571-001 Klart vatten 2018-09-17

300 - 21809227-001 2018-10-15380 - 21814731-001 2018-11-13330 - 21819055-001 Is=Delvis öppet, f löde: högt, snabbt rinnande 2018-12-10230 - Min302 - Medel410 - Max

1500 - 21764471-001 Is = Öppet, Flöde = Högt (-) 2018-01-09 22D Gruvbäcken1400 - 21768547-001 Is = 3 cm 2018-02-12

1500 - 21773288-001 Is = 1 cm 2018-03-152300 - 21777181-001 Is = Helt öppet, Flöde = Högt 2018-04-161500 - 21783065-001 Flöde - medel ++ 2018-05-172200 - 21787865-001 Klart vatten 2018-06-12

1600 - 21793877-001 2018-07-181400 - 21797990-001 Klart vatten 2018-08-161200 - 21803564-001 Klart vatten, f löde: medel 2018-09-171300 - 21809234-001 2018-10-15990 - 21814738-001 2018-11-13

870 - 21819065-001 Fårans bredd: 1 m, f löde: högt, sakta-måttligt rinnande 2018-12-10870 - Min1480 - Medel2300 - Max

300 - 21764459-001 Is = Delvis öppet 2018-01-09 23 Torsång310 - 21768720-001 is= öppet, 2 m bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13300 - 21773069-001 Is = Öppet, Låg nivå ca 1.5 m under normalt 2018-03-14500 - 21777428-001 is = helt öppet, Låg nivå i älven, bottendjup: 1.5 m 2018-04-17

290 - 21783057-001 Hög nivå, Stort f löde 2018-05-17260 - 21787858-001 Ingen anm. 2018-06-12290 - 21793578-001 2018-07-17260 - 21797994-001 2018-08-16380 - 21803569-001 2018-09-17

310 - 21809632-001 2018-10-16300 - 21814741-001 2018-11-13290 - 21819056-001 Lätt snöfall, fårans bredd: 50 m, flöde: hög-medel, sakta-måttl. rinn. 2018-12-10260 - Min316 - Medel500 - Max

360 - 21764692-001 Is = Helt öppet 2018-01-10 24 Grycken, inlopp340 - 21773505-001 Is = Helt öppet 2018-03-19

450 - 21783398-001 Flöde = Medel 2018-05-21310 - 21793582-001 Lågt f löde 2018-07-17320 - 21803563-001 2018-09-17360 - 21814737-001 2018-11-13

310 - Min357 - Medel450 - Max


226


25 Varpan, utlopp 2018-01-10 0,2 - 0,8 7,0 0,27 6,6 0,054 5,8 6,0 - - <2 8 12 110 220

2018-03-19 0,2 - 1,1 7,0 0,26 6,6 0,058 6,2 6,2 - - <2 7 11 140 2002018-05-21 0,2 - 15,4 7,3 0,27 6,7 0,065 7,7 8,3 - - <2 11 32 69 6312018-07-17 0,1 - 24,8 7,6 0,25 6,1 0,060 6,4 6,6 - - <2 13 16 <5 2902018-09-17 0,2 - 15,0 7,2 0,27 6,4 0,049 6,1 6,2 - - <2 10 7 6 2642018-11-13 0,2 - 6,4 7,1 0,27 6,7 0,047 6,4 6,4 - - <2 9 7 62 238Min - - 0,8 7,0 0,25 6,1 0,047 5,8 6,0 - - <2 7 7 <5 200Medel - - 10,6 7,2 0,27 6,5 0,056 6,4 6,6 - - <2 10 14 65 307Max - - 24,8 7,6 0,27 6,7 0,065 7,7 8,3 - - <2 13 32 140 631

26 Slussen 2018-01-09 0,5 - 0,4 7,0 0,28 8,5 0,054 6,3 6,5 - - <2 7 24 130 2302018-02-13 0,5 - 0,4 7,1 0,30 8,0 0,059 6,3 6,5 - - <2 10 25 140 2702018-03-20 0,5 - 0,6 6,9 0,26 7,4 0,065 5,9 6,1 - - <2 8 21 150 2402018-04-17 0,3 - 2,1 6,9 0,26 12 0,061 6,1 6,5 - - 2 11 71 320 3102018-05-17 0,5 - 16,2 7,1 0,23 7,7 0,083 7,1 7,5 - - <2 21 18 87 3732018-06-12 0,5 - 18,8 7,0 0,29 10 0,085 6,8 7,5 - - 3 15 140 100 4302018-07-17 0,5 - 24,7 7,2 0,29 12 0,098 6,4 7,1 - - <2 16 91 60 3902018-08-20 0,5 - 17,2 7,0 0,25 13 0,096 6,5 7,1 - - 3 20 130 62 4782018-09-17 0,5 - 13,9 7,0 0,31 13 0,069 5,6 5,7 - - 2 16 120 91 3992018-10-16 0,5 - 10,7 7,0 0,33 14 0,082 5,6 6,0 - - 3 17 470 110 6602018-11-13 0,5 - 6,5 6,9 0,33 16 0,059 6,0 6,0 - - 8 17 290 210 5502018-12-10 0,5 - 1,9 6,9 0,30 12 0,064 5,9 6,1 - - 4 8 86 140 300Min - - 0,4 6,9 0,23 7,4 0,054 5,6 5,7 - - <2 7 18 60 230Medel - - 9,5 7,0 0,29 11 0,073 6,2 6,6 - - 3 14 124 133 386Max - - 24,7 7,2 0,33 16 0,098 7,1 7,5 - - 8 21 470 320 660

27 Hosjöns utlopp 2018-01-09 0,5 - 0,2 6,7 0,14 3,5 0,137 9,1 9,5 - - <2 10 23 54 266(f.d. Sundbornsån) 2018-03-19 0,5 - 0,3 6,7 0,13 3,2 0,109 7,7 7,8 - - <2 8 25 48 252

2018-05-17 0,5 - 15,2 6,7 0,11 3,1 0,175 12 14 - - 3 16 16 48 3322018-07-17 0,5 - 25,1 7,1 0,12 3,2 0,125 9,3 9,5 - - <2 13 5 <5 3102018-09-17 0,5 - 14,8 6,9 0,14 3,4 0,099 8,5 8,5 - - <2 11 8 15 2752018-11-13 0,5 - 6,2 6,8 0,14 3,4 0,101 8,1 9,6 - - <2 11 14 50 260Min - - 0,2 6,7 0,11 3,1 0,099 7,7 7,8 - - <2 8 5 <5 252Medel - - 10,3 6,8 0,14 3,3 0,124 9,1 9,8 - - <2 12 15 36 283Max - - 25,1 7,1 0,14 3,5 0,175 12 14 - - 3 16 25 54 332

28 Ljusterån 2018-01-09 0,5 - 0,2 7,2 0,46 9,4 0,075 8,0 8,2 - - 7 30 310 180 5902018-03-14 0,5 - 1,2 7,3 0,59 11 0,108 7,8 8,3 - - 6 22 470 240 7002018-05-17 0,5 - 14,7 7,4 0,52 9,2 0,108 8,6 8,8 - - 6 38 350 180 6102018-07-17 0,5 - 12,6 7,8 1,7 25 0,037 3,3 3,2 - - 18 36 40 1500 4002018-09-17 0,5 - 9,1 7,7 2,1 30 0,020 2,4 2,5 - - 11 21 350 1700 5002018-11-13 0,5 - 6,3 7,6 2,0 29 0,033 3,5 3,5 - - 15 28 670 1300 1000Min - - 0,2 7,2 0,46 9,2 0,020 2,4 2,5 - - 6 21 40 180 400Medel - - 7,4 7,5 1,1 19 0,064 5,6 5,8 - - 11 29 365 850 633Max - - 14,7 7,8 2,1 30 0,108 8,6 8,8 - - 18 38 670 1700 1000


227


330 - 21764695-001 Is = Öppet mot utlopp 2018-01-10 25 Varpan, utlopp340 - 21773502-001 Is = Öppet 2018-03-19700 - 21783401-001 Ingen anm. 2018-05-21290 - 21793569-001 2018-07-17270 - 21803570-001 2018-09-17300 - 21814730-001 2018-11-13270 - Min372 - Medel700 - Max

360 - 21764462-001 Is = Öppet 2018-01-09 26 Slussen

410 - 21768723-001 is= öppet 2018-02-13390 - 21773858-001 2018-03-20630 - 21777419-001 Låg nivå i runn, bottendjup: 0.7 m 2018-04-17460 - 21783058-001 Hög nivå i Runn 2018-05-17530 - 21787860-001 Grågrönt vatten, "grape tonic" 2018-06-12450 - 21793585-001 2018-07-17540 - 21798288-001 Något brunt grumligt vatten 2018-08-20490 - 21803572-001 2018-09-17770 - 21809631-001 2018-10-16760 - 21814733-001 2018-11-13440 - 21819062-001 Snöfall, f löde: högt, snabbt rinnande 2018-12-10360 - Min519 - Medel770 - Max

320 - 21764463-001 Is = Öppet 2018-01-09 27 Hosjöns utlopp300 - 21773518-001 Is = Öppet, Relativt snabbt f löde 2018-03-19 (f .d. Sundbornsån)380 - 21783055-001 Relativt stort f löde, Mtrl. trp.mindre mängd - löv, frö 2018-05-17310 - 21793572-001 2018-07-17290 - 21803561-001 2018-09-17310 - 21814729-001 2018-11-13290 - Min318 - Medel380 - Max

770 - 21764470-001 Is = Helt öppet, Högt f löde 2018-01-09 28 Ljusterån940 - 21773046-001 Is = Öppet, Klart vatten 2018-03-14790 - 21783066-001 Flöde - medel + 2018-05-171900 - 21793580-001 Kallt och klart vatten 2018-07-172200 - 21803573-001 Klart vatten 2018-09-172300 - 21814736-001 2018-11-13770 - Min1483 - Medel2300 - Max


228


29 Långhag 2018-01-09 0,5 - 0,4 7,0 0,20 3,9 0,096 6,2 6,3 - - <2 8 32 120 190

2018-02-13 0,5 - 0,6 7,0 0,20 3,8 0,094 6,6 6,8 - - <2 7 29 100 2202018-03-14 0,5 - 0,9 6,9 0,20 3,8 0,098 5,6 5,8 - - <2 9 36 120 1802018-04-17 0,5 - 2,2 7,0 0,23 4,5 0,111 6,8 6,9 - - 3 14 32 270 2502018-05-17 0,5 - 10,8 6,9 0,14 2,9 0,130 6,8 7,6 - - <2 17 14 74 2562018-06-12 0,5 - 18,2 7,2 0,22 3,3 0,091 5,8 6,0 - - <2 9 42 63 1972018-07-17 0,5 - 21,8 7,2 0,23 4,0 0,076 5,6 5,6 - - <2 13 39 70 2202018-08-16 0,5 - 20,5 7,1 0,23 4,5 0,069 5,3 5,6 - - <2 10 45 69 2312018-09-17 0,5 - 15,1 7,2 0,27 4,4 0,065 4,9 5,0 - - <2 9 56 110 2502018-10-16 0,5 - 9,6 7,2 0,24 4,1 0,078 5,2 5,6 - - <2 9 53 82 2182018-11-13 0,5 - 6,0 7,0 0,22 4,0 0,076 5,3 5,4 - - <2 9 44 110 2102018-12-10 0,5 - 2,5 7,0 0,18 3,7 0,097 6,4 6,4 - - <2 7 42 110 220Min - - 0,4 6,9 0,14 2,9 0,065 4,9 5,0 - - <2 7 14 63 180Medel - - 9,1 7,0 0,22 3,9 0,090 5,9 6,1 - - <2 10 39 108 220Max - - 21,8 7,2 0,27 4,5 0,130 6,8 7,6 - - 3 17 56 270 256

30 Amungens utlopp 2018-01-09 0,5 - 1,3 7,1 0,37 8,7 0,049 6,9 7,4 - - 2 14 39 110 360(f.d. Långshytteån) 2018-03-15 0,5 - 1,1 7,0 0,32 7,5 0,057 6,9 6,9 - - 3 12 35 100 350

2018-05-17 0,5 - 17,7 7,4 0,30 11 0,071 7,6 7,8 - - 5 27 17 19 4112018-07-17 0,5 - 24,4 7,4 0,33 7,4 0,040 6,6 6,8 - - <2 18 15 <5 3502018-09-17 0,5 - 14,2 7,3 0,39 8,0 0,035 6,7 6,7 - - <2 17 11 <5 3802018-11-13 0,5 - 5,7 7,2 0,38 8,5 0,031 6,3 6,3 - - 2 16 23 24 336Min - - 1,1 7,0 0,30 7,4 0,031 6,3 6,3 - - <2 12 11 <5 336Medel - - 10,7 7,3 0,35 8,5 0,047 6,8 7,0 - - 2 17 23 43 365Max - - 24,4 7,4 0,39 11 0,071 7,6 7,8 - - 5 27 39 110 411

31 Broån 2018-01-09 0,3 - 0,6 7,2 0,73 13 0,137 10 11 - - 17 37 93 730 5702018-03-15 0,3 - 0,4 7,1 0,77 14 0,166 10 10 - - 20 49 130 540 6602018-05-17 0,2 - 17,8 7,4 0,63 11 0,142 11 11 - - 13 71 40 310 8902018-07-17 0,1 - 19,4 7,2 0,83 13 0,080 10 11 - - 53 97 42 270 5802018-09-17 0,1 - 10,8 7,1 0,92 14 0,076 8,6 10 - - 26 52 220 770 7302018-11-13 0,1 - 5,8 7,3 0,96 14 0,056 8,0 8,4 - - 23 63 44 260 640Min - - 0,4 7,1 0,63 11 0,056 8,0 8,4 - - 13 37 40 260 570Medel - - 9,1 7,2 0,80 13 0,110 9,6 10,2 - - 25 62 95 480 678Max - - 19,4 7,4 0,96 14 0,166 11 11 - - 53 97 220 770 890

34 Forsån 2018-01-09 0,5 - 0,5 6,8 0,43 41 0,127 9,8 10 - - 7 27 100 390 6102018-02-13 0,5 - 0,6 6,8 0,45 36 0,147 11 12 - - 5 21 150 440 6602018-03-14 0,5 - 1,1 6,9 0,68 38 0,148 11 11 - - 4 27 580 450 10502018-04-17 0,5 - 2,8 6,8 0,44 28 0,138 10 11 - - 9 41 110 610 5902018-05-16 0,5 - 21,2 7,1 0,40 31 0,120 10 10 - - 3 36 57 120 6302018-06-12 0,5 - 18,3 7,1 0,83 35 0,119 11 11 - - 8 39 270 94 7762018-07-17 0,5 - 22,2 7,1 0,59 22 0,102 10 10 - - 6 33 110 82 5182018-08-20 0,5 - 18,0 7,0 0,66 19 0,094 9,3 9,7 - - 6 39 190 120 7002018-09-17 0,5 - 13,4 7,1 0,78 19 0,084 8,0 8,4 - - 3 41 190 150 7102018-10-15 0,5 - 10,1 7,2 0,46 14 0,069 6,4 7,5 - - 3 34 72 20 5302018-11-13 0,5 - 6,0 7,0 0,50 18 0,067 7,1 7,3 - - 8 26 180 130 5302018-12-10 0,5 - 2,5 7,1 0,48 22 0,079 7,7 8,0 - - 5 22 140 150 480Min - - 0,5 6,8 0,40 14 0,067 6,4 7,3 - - 3 21 57 20 480Medel - - 9,7 7,1 0,49 27 0,108 9,3 9,7 - - 6 32 179 230 649Max - - 22,2 7,2 0,83 41 0,148 11 12 - - 9 41 580 610 1050


229


310 - 21764458-001 Is = Öppet 2018-01-09 29 Långhag320 - 21768718-001 is= öppet, 2,5 m bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13300 - 21773067-001 Is = Öppet 2018-03-14520 - 21777418-001 is = helt öppet, bottendjup: 2,5 m 2018-04-17330 - 21783059-001 Stort f löde 2018-05-17260 - 21787852-001 Ingen anm. 2018-06-12290 - 21793577-001 2018-07-17300 - 21797993-001 2018-08-16360 - 21803577-001 2018-09-17300 - 21809630-001 2018-10-16

320 - 21814746-001 2018-11-13330 - 21819060-001 Prov kv-intag, öppet, fårans bredd: 100 m, flöde: medel, snabbt rinn. 2018-12-10260 - Min328 - Medel520 - Max

470 - 21764457-001 Is = Helt öppet 2018-01-09 30 Amungens utlopp450 - 21773300-001 Is = Öppet, Strömriktnig ut ur Amungen/rätt håll 2018-03-15 (f .d. Långshytteån)430 - 21783060-001 Hög nivå, högt f löde. Flöde åt rätt håll 2018-05-17350 - 21793575-001 2018-07-17380 - 21803580-001 2018-09-17

360 - 21814742-001 2018-11-13350 - Min407 - Medel470 - Max

1300 - 21764465-001 Is = Öppet 2018-01-09 31 Broån1200 - 21773301-001 Is = Öppet, Flöde = Medel 2018-03-151200 - 21783067-001 Flöde - medel + 2018-05-17850 - 21793581-001 Lågt f löde 2018-07-171500 - 21803562-001 Klart vatten 2018-09-17900 - 21814735-001 2018-11-13

850 - Min1158 - Medel1500 - Max

1000 - 21764453-001 Is = Helt öppet, Högt f löde 2018-01-09 34 Forsån1100 - 21768727-001 is= Helt öppet snöfall, 2m Bottendjup, 40m Fårans bredd 2018-02-131500 - 21773044-001 Is = Öppet 2018-03-141200 - 21777424-001 is = helt öppet, Flöde: högt, bottendjup: 2 m 2018-04-17750 - 21782782-001 2018-05-16870 - 21787849-001 Ingen anm. 2018-06-12600 - 21793574-001 2018-07-17

820 - 21798298-001 2018-08-20860 - 21803579-001 2018-09-17550 - 21809233-001 2018-10-15660 - 21814745-001 2018-11-13630 - 21819053-001 Flöde=Högt (-), lätt snöfall, snabbt rinnande 2018-12-10550 - Min878 - Medel1500 - Max


230


34A Herrgårdsdammen 2018-01-09 0,1 - 0,3 7,1 0,44 50 0,106 8,8 9,3 - - <2 10 100 570 430

2018-02-13 0,1 - 0,4 7,0 0,43 53 0,104 9,2 9,8 - - <2 9 130 480 6202018-03-15 0,1 - 0,4 7,0 0,47 75 0,060 6,7 6,9 - - <2 9 130 690 6102018-04-17 0,1 - 1,8 6,8 0,30 26 0,170 11 12 - - 3 18 100 750 4502018-05-16 0,1 - 20,9 7,1 0,38 63 0,079 7,6 8,1 - - <2 12 97 860 6402018-06-12 0,1 - 18,6 7,2 0,53 81 0,052 7,0 7,6 - - <2 14 7 760 5402018-07-17 0,1 - 22,7 7,3 0,65 96 0,040 6,4 6,7 - - <2 14 23 640 4602018-08-21 0,1 - 16,4 7,2 0,58 100 0,030 5,5 5,5 - - <2 8 6 750 3502018-09-17 0,1 - 12,8 7,2 0,63 100 0,029 5,2 5,2 - - <2 10 10 840 2602018-10-15 0,1 - 9,8 7,3 0,60 110 0,023 4,8 4,8 - - <2 12 12 1000 6002018-11-13 0,1 - 6,0 7,3 0,64 110 0,033 5,0 5,1 - - <2 10 76 1200 5002018-12-10 0,1 - 0,8 7,0 0,46 76 0,091 9,0 9,0 - - <2 14 76 990 610Min - - 0,3 6,8 0,30 26 0,023 4,8 4,8 - - <2 8 6 480 260Medel - - 9,2 7,2 0,50 78 0,068 7,2 7,5 - - <2 12 64 794 506Max - - 22,7 7,3 0,65 110 0,170 11 12 - - 3 18 130 1200 640

35 Näs bruk 2018-01-09 0,5 - 0,1 7,0 0,22 4,9 0,105 6,0 6,4 - - 2 11 48 160 2302018-02-13 0,5 - 0,1 7,0 0,21 4,1 0,096 6,5 6,8 - - <2 8 37 140 2102018-03-14 0,5 - 0,2 6,9 0,21 4,2 0,100 6,2 6,4 - - <2 9 42 130 2302018-04-17 0,5 - 3,7 7,0 0,26 5,6 0,110 7,3 7,4 - - 3 19 36 320 3002018-05-16 0,5 - 11,1 6,9 0,13 2,5 0,128 6,5 6,9 - - 2 16 11 63 2172018-06-12 0,5 - 18,3 7,1 0,23 4,0 0,090 5,4 5,9 - - <2 11 27 88 2122018-07-17 0,5 - 22,2 7,3 0,25 4,6 0,079 5,6 5,6 - - <2 14 22 95 2252018-08-20 0,5 - 19,5 7,3 0,26 4,6 0,064 5,4 5,5 - - <2 13 21 110 2602018-09-17 0,5 - 14,7 7,3 0,21 4,7 0,064 5,0 5,0 - - <2 11 32 140 2402018-10-15 0,5 - 10,7 7,3 0,28 4,9 0,064 4,7 4,9 - - <2 10 40 98 2722018-11-13 0,5 - 6,2 7,1 0,27 4,8 0,087 5,8 5,9 - - <2 10 61 130 2602018-12-10 0,5 - 1,8 7,0 0,20 4,0 0,116 7,1 7,3 - - <2 6 47 120 240Min - - 0,1 6,9 0,13 2,5 0,064 4,7 4,9 - - <2 6 11 63 210Medel - - 9,1 7,1 0,23 4,4 0,092 6,0 6,2 - - <2 12 35 133 241Max - - 22,2 7,3 0,28 5,6 0,128 7,3 7,4 - - 3 19 61 320 300

36 Årängsån 2018-01-09 0,5 - 0,1 6,6 0,26 7,6 0,231 14 15 - - 10 29 42 400 5302018-03-14 0,5 - 0,3 6,7 0,36 8,2 0,145 9,7 10 - - 6 25 120 130 5302018-05-16 0,5 - 17,9 6,8 0,36 7,4 0,178 12 12 - - 5 38 68 59 5912018-07-17 0,5 - 22,0 6,9 0,54 9,9 0,152 9,8 10 - - 10 47 23 <5 5202018-09-17 0,5 - 13,0 6,9 0,75 15 0,155 12 12 - - 10 33 64 290 7102018-11-13 0,5 - 6,2 6,9 0,59 14 0,238 15 15 - - 18 47 54 760 740Min - - 0,1 6,6 0,26 7,4 0,145 9,7 10 - - 5 25 23 <5 520Medel - - 9,9 6,9 0,45 10 0,183 12 12 - - 10 37 62 274 604Max - - 22,0 6,9 0,75 15 0,238 15 15 - - 18 47 120 760 740

37 Gysinge 2018-01-09 0,5 - 0,1 6,9 0,22 4,8 0,125 7,4 7,9 - - 2 11 40 170 2402018-03-14 0,5 - 0,2 6,9 0,22 4,3 0,104 6,6 6,7 - - <2 9 33 140 1902018-05-16 0,5 - 12,3 6,8 0,13 2,7 0,143 7,5 8,4 - - 3 17 10 87 2232018-07-17 0,5 - 23,6 7,4 0,24 4,4 0,068 5,3 5,7 - - <2 16 19 18 2222018-09-17 0,5 - 14,2 7,3 0,29 5,0 0,074 5,3 5,5 - - <2 16 8 80 2802018-11-13 0,5 - 6,3 7,2 0,27 4,8 0,082 5,6 5,8 - - <2 10 48 150 250Min - - 0,1 6,8 0,13 2,7 0,068 5,3 5,5 - - <2 9 8 18 190Medel - - 9,5 7,1 0,23 4,3 0,099 6,3 6,7 - - <2 13 26 108 234Max - - 23,6 7,4 0,29 5,0 0,143 7,5 8,4 - - 3 17 48 170 280


231


1000 - 21764456-001 Is = Öppet vid utlopp 2018-01-09 34A Herrgårdsdammen1100 - 21768721-001 is= öppet, 0.25 m bottendjup, 2,5m Fårans bredd 2018-02-131300 - 21773291-001 Is = Öppet vid utl. 2018-03-151200 - 21777426-001 is = öppet mot uttlopp, Flöde: högt, bottendjup: 0.25 m 2018-04-171500 - 21782796-001 Ingen anm. 2018-05-161300 - 21787846-001 Lågt f löde 2018-06-121100 - 21793584-001 Lågt f löde, låg nivå i dammen 2018-07-171100 - 21798699-001 2018-08-211100 - 21803582-001 Vattnet bräddar ej, utan läcker. 2018-09-171600 - 21809226-001 2018-10-15

1700 - 21814743-001 2018-11-131600 - 21819054-001 Flöde: högt, is på dammen, prov taget efter bräddn., snabbt rinn. 2018-12-101000 - Min1300 - Medel1700 - Max

390 - 21764452-001 Is = Helt öppet 2018-01-09 35 Näs bruk350 - 21768726-001 is= Helt öppet snöfall, 2m Bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13360 - 21773055-001 Is = Öppet 2018-03-14620 - 21777420-001 is = helt öppet, bottendjup: 2 m 2018-04-17280 - 21782791-001 Högt f löde, hög nivå 2018-05-16

300 - 21787843-001 Ingen anm. 2018-06-12320 - 21793568-001 2018-07-17370 - 21798290-001 Flöde = Medel 2018-08-20380 - 21803581-001 2018-09-17370 - 21809235-001 2018-10-15390 - 21814740-001 2018-11-13360 - 21819061-001 Lätt snöfall, fårans bredd: 100 m, f löde: medel, måttligt rinnande 2018-12-10280 - Min374 - Medel620 - Max

930 - 21764464-001 Is = Öppet mot kv intag, Högt f löde 2018-01-09 36 Årängsån660 - 21773053-001 Is = Delvis öppet 2018-03-14650 - 21782797-001 Ingen anm. 2018-05-16520 - 21793583-001 Låg vattenföring 2018-07-171000 - 21803566-001 2018-09-171500 - 21814739-001 2018-11-13520 - Min877 - Medel1500 - Max

410 - 21764451-001 Is = Öppet 2018-01-09 37 Gysinge

330 - 21773051-001 Is = Öppet 2018-03-14310 - 21782790-001 Högt f löde 2018-05-16240 - 21793576-001 Flöde medel - låg 2018-07-17360 - 21803574-001 2018-09-17400 - 21814744-001 2018-11-13240 - Min342 - Medel410 - Max


232


38 Älvkarleby 2018-01-09 0,5 - 0,1 6,9 0,25 5,2 0,147 8,5 9,0 - - <2 13 32 190 280

2018-02-13 0,5 - 0,2 7,0 0,25 5,0 0,111 6,9 7,2 - - <2 9 39 150 2802018-03-14 0,5 - 0,1 6,9 0,23 4,4 0,104 6,5 6,7 - - <2 9 25 160 2102018-04-17 0,5 - 2,7 7,0 0,27 5,4 0,090 6,8 6,9 - - <2 10 23 170 2902018-05-16 0,5 - 15,2 6,8 0,16 3,5 0,144 8,1 8,4 - - 2 18 7 77 3032018-06-12 0,5 - 18,7 7,0 0,20 3,8 0,112 7,7 7,8 - - <2 16 8 <5 3302018-07-17 0,5 - 23,2 7,1 0,24 4,3 0,075 5,5 6,2 - - <2 17 9 <5 2602018-08-20 0,5 - 19,4 7,3 0,27 4,7 0,059 5,9 6,3 - - <2 20 8 <5 3002018-09-17 0,5 - 14,2 7,3 0,28 4,8 0,054 5,5 5,7 - - <2 15 6 <5 2902018-10-15 0,5 - 10,3 7,3 0,28 5,0 0,053 5,0 5,1 - - <2 14 9 19 2512018-11-13 0,5 - 5,7 7,2 0,28 5,0 0,053 4,4 4,7 - - <2 11 14 110 2002018-12-10 0,5 - 0,9 7,1 0,24 4,6 0,074 5,5 5,5 - - <2 7 29 150 220Min - - 0,1 6,8 0,16 3,5 0,053 4,4 4,7 - - <2 7 6 <5 200Medel - - 9,2 7,1 0,25 4,6 0,090 6,4 6,6 - - <2 13 17 86 268Max - - 23,2 7,3 0,28 5,4 0,147 8,5 9,0 - - 2 20 39 190 330

K1 Tandån 2018-01-10 0,2 - 0,2 6,6 0,14 2,3 0,098 4,2 4,2 - - 3 12 16 36 942018-02-12 0,2 - 0,1 6,8 0,15 2,4 0,084 3,5 3,9 - - 4 12 40 47 1332018-03-22 0,3 - 0,2 6,9 0,19 2,7 0,070 3,0 3,0 - - 4 10 36 54 962018-04-16 0,3 - 0,2 7,0 0,18 2,6 0,100 4,2 4,3 - - 5 18 18 20 1502018-05-23 0,3 - 10,3 6,9 0,10 1,5 0,083 3,9 4,2 - - 3 13 4 <5 1402018-06-13 0,2 - 10,2 7,2 0,14 1,9 0,075 3,1 3,3 - - 3 10 <3 <5 1202018-07-18 0,2 - 17,6 7,4 0,17 2,8 0,054 2,0 2,2 - - <2 10 <3 <5 1002018-08-22 0,1 - 9,4 7,2 0,19 2,9 0,037 2,0 2,2 - - <2 8 <3 <5 862018-09-18 0,2 - 8,4 7,1 0,17 2,5 0,097 4,5 4,6 - - <2 11 4 <5 1302018-10-18 0,2 - 4,7 7,1 0,18 2,5 0,087 3,7 3,7 - - <2 15 <3 6 1042018-11-14 0,3 - 4,1 6,1 0,04 1,8 0,306 14 15 - - 4 20 8 19 2912018-12-11 0,2 - 0,1 6,7 0,11 2,0 0,111 5,5 5,6 - - <2 10 8 37 133Min - - 0,1 6,1 0,04 1,5 0,037 2,0 2,2 - - <2 8 <3 <5 86Medel - - 5,5 7,0 0,16 2,3 0,100 4,5 4,7 - - 3 12 12 19 131Max - - 17,6 7,4 0,19 2,9 0,306 14 15 - - 5 20 40 54 291

S1 Venjansjön, samlingsprov 2018-08-22 0-6,4 - - - - - - - - - - - - - - -

S1 Venjansjön, 0,5 m 2018-03-21 0,5 - 0,2 6,6 0,12 2,54 0,200 9,4 9,4 12,9 91 <2 8 10 46 2142018-05-21 0,5 2,0 12,0 6,4 0,06 1,55 0,227 12 13 10,3 98 <2 14 5 11 3192018-08-22 0,5 3,2 16,4 6,6 0,08 1,91 0,157 9,3 9,6 8,7 91 <2 11 <3 <5 2602018-10-17 0,5 3,1 9,2 6,8 0,10 2,06 0,151 7,8 7,9 10,7 96 <2 12 12 11 229Min - 2,0 0,2 6,4 0,06 1,55 0,151 7,8 7,9 8,7 91 <2 8 <3 <5 214Medel - 2,8 9,5 6,6 0,09 2,02 0,184 9,6 10 10,6 94 <2 11 7 18 256Max - 3,2 16,4 6,8 0,12 2,54 0,227 12 13 12,9 98 <2 14 12 46 319

S1 Venjansjön, 1 m.ö.b. 2018-03-21 32 - 2,8 6,7 0,32 4,95 0,201 9,4 9,7 4,8 36 4 19 110 91 3392018-05-21 36 - 5,4 6,4 0,09 1,81 0,242 12 13 10,3 83 <2 14 11 26 2942018-08-22 35 - 9,9 6,1 0,08 2,25 0,271 12 12 4,0 36 5 23 27 80 2802018-10-17 35 - 9,0 6,9 0,11 2,06 0,153 7,8 8,3 10,2 92 <2 16 13 10 230Min - - 2,8 6,1 0,08 1,81 0,153 7,8 8,3 4,0 36 <2 14 11 10 230Medel - - 6,8 6,6 0,10 2,77 0,217 10 11 7,3 62 3 18 40 52 286Max - - 9,9 6,9 0,32 4,95 0,271 12 13 10,3 92 5 23 110 91 339


233


470 - 21764450-001 Is = Öppet 2018-01-09 38 Älvkarleby430 - 21768725-001 is= öppet, 2,5m Bottendjup, +20m Fårans bredd 2018-02-13370 - 21773049-001 Is = Helt öppet 2018-03-14460 - 21777421-001 i anm, bottendjup: 2.5 m 2018-04-17380 - 21782789-001 Högt f löde 2018-05-16330 - 21787841-001 Ingen anm. 2018-06-12260 - 21793567-001 Lågt f löde 2018-07-17300 - 21798287-001 2018-08-20290 - 21803576-001 2018-09-17

270 - 21809246-001 2018-10-15310 - 21814734-001 2018-11-13370 - 21819059-001 Lätt snöfall, fårans bredd: 25 m, flöde: hög-medel, snabbt rinnande 2018-12-10260 - Min353 - Medel470 - Max

130 - 21764694-001 Is = Delvis öppet, Flöde = Medel++ 2018-01-10 K1 Tandån180 - 21768544-001 Is = Delvis öppet 2018-02-12150 - 21774291-001 Is = Delvis öppet 2018-03-22170 - 21777178-001 Is = Delvis öppet. 2018-04-16

140 - 21784184-001 Flöde = Medel++ 2018-05-23120 - 21788185-001 2018-06-13100 - 21793881-001 Flöde = medel 2018-07-1886 - 21799079-001 2018-08-22130 - 21804016-001 2018-09-18110 - 21810344-001 2018-10-18310 - 21815035-001 Högt f löde 2018-11-14170 - 21819288-001 is = Delvis öppet, Flöde = Medel 2018-12-1186 - Min150 - Medel310 - Max

- 7,3 21799083-001 Bottendjup: 36 m 2018-08-22 S1 Venjansjön, samlingsprov

260 - 21774112-001 Bottendjup: 33 m 2018-03-21 S1 Venjansjön, 0,5 m330 - 21783405-001 Bottendjup: 37 m 2018-05-21260 - 21799081-001 Bottendjup: 36 m 2018-08-22240 - 21809998-001 Bottendjup: 36 m 2018-10-17240 - Min273 - Medel330 - Max

430 - 21774113-001 Bottendjup: 33 m 2018-03-21 S1 Venjansjön, 1 m.ö.b.320 - 21783406-001 Bottendjup: 37 m 2018-05-21360 - 21799082-001 Bottendjup: 36 m 2018-08-22240 - 21809999-001 Bottendjup: 36 m 2018-10-17240 - Min338 - Medel430 - Max


234


S2 Idresjön, samlingsprov 2018-08-23 0-11 - - - - - - - - - - - - - - -

S2 Idresjön, 0,5 m 2018-03-22 0,5 - 0,0 6,9 0,22 3,21 0,048 2,7 2,8 13,3 98 <2 5 62 66 1642018-05-23 0,5 5,0 11,7 6,8 0,09 1,52 0,065 4,2 4,4 10,4 101 <2 8 5 <5 1002018-08-23 0,5 5,6 13,1 7,1 0,16 2,33 0,041 3,4 3,5 9,5 97 <2 6 11 8 1322018-10-18 0,5 5,0 6,3 7,1 0,15 2,25 0,066 3,9 4,1 11,8 10 <2 8 12 <5 130Min - 5,0 0,0 6,8 0,09 1,52 0,041 2,7 2,8 9,5 10 <2 5 5 <5 100Medel - 5,2 7,8 7,0 0,16 2,33 0,055 3,6 3,7 11,3 76 <2 7 23 20 132Max - 5,6 13,1 7,1 0,22 3,21 0,066 4,2 4,4 13,3 101 <2 8 62 66 164

S2 Idresjön, 1 m.ö.b. 2018-03-22 18 - 3,0 6,4 0,25 3,56 0,144 4,1 4,9 0,65 4,8 8 27 140 90 3402018-05-23 19 - 8,2 6,6 0,10 1,69 0,082 4,7 5,3 9,7 87 2 14 55 5 1552018-08-23 19 - 11,0 6,3 0,18 3,31 0,124 3,3 4,0 <0,1 <1 <2 21 170 41 3692018-10-18 19 - 5,3 7,0 0,15 2,22 0,080 3,9 4,1 11,3 94 <2 9 20 6 164Min - - 3,0 6,3 0,10 1,69 0,080 3,3 4,0 <0,1 <1 <2 9 20 5 155Medel - - 6,9 6,5 0,17 2,70 0,108 4,0 4,6 5,4 46 3 18 96 36 257Max - - 11,0 7,0 0,25 3,56 0,144 4,7 5,3 11,3 94 8 27 170 90 369

S3 Särnasjön, samlingsprov 2018-08-23 0-13 - - - - - - - - - - - - - - -

S3 Särnasjön, 0,5 m 2018-03-22 0,5 - 0,0 6,9 0,28 3,75 0,057 3,0 3,0 13,3 96 <2 4 48 57 1532018-08-23 0,5 6,5 15,1 7,3 0,21 2,89 0,031 3,0 3,1 9,2 97 <2 7 <3 <5 140Min - - 0,0 6,9 0,21 2,89 0,031 3,0 3,0 9,2 96 <2 4 <3 <5 140Medel - - 7,6 7,1 0,25 3,32 0,044 3,0 3,1 11,2 96 <2 6 25 30 147Max - - 15,1 7,3 0,28 3,75 0,057 3,0 3,1 13,3 97 <2 7 48 57 153

S3 Särnasjön, 1 m.ö.b. 2018-03-22 18 - 3,0 6,6 0,22 3,33 0,074 4,0 4,0 6,5 51 <2 7 5 73 1272018-08-23 18 - 12,1 6,7 0,20 2,76 0,048 3,2 3,3 4,2 42 <2 7 30 34 156Min - - 3,0 6,6 0,20 2,76 0,048 3,2 3,3 4,2 42 <2 7 5 34 127Medel - - 7,6 6,7 0,21 3,05 0,061 3,6 3,7 5,4 46 <2 7 18 54 142Max - - 12,1 6,7 0,22 3,33 0,074 4,0 4,0 6,5 51 <2 7 30 73 156

S4A Siljan, Solviken, 0,5 m 2018-03-22 0,5 - 0,3 6,9 0,19 2,99 0,088 4,4 4,7 13,6 95 <2 7 11 72 1482018-08-14 0,5 4,9 18,9 7,3 0,17 2,88 0,073 4,8 5,2 9,1 100 <2 7 8 52 168Min - - 0,3 6,9 0,17 2,88 0,073 4,4 4,7 9,1 95 <2 7 8 52 148Medel - - 9,6 7,1 0,18 2,94 0,081 4,6 5,0 11,4 98 <2 7 10 62 158Max - - 18,9 7,3 0,19 2,99 0,088 4,8 5,2 13,6 100 <2 7 11 72 168

S4A Siljan, Solviken, 1 m.ö.b. 2018-03-22 89 - 3,2 6,9 0,17 3,02 0,071 4,5 4,6 10,9 83 <2 5 <3 130 1202018-08-14 89 - 5,4 6,8 0,17 3,01 0,059 5,1 5,1 11,4 93 <2 7 <3 110 150Min - - 3,2 6,8 0,17 3,01 0,059 4,5 4,6 10,9 83 <2 5 <3 110 120Medel - - 4,3 6,9 0,17 3,02 0,065 4,8 4,9 11,2 88 <2 6 <3 120 135Max - - 5,4 6,9 0,17 3,02 0,071 5,1 5,1 11,4 93 <2 7 <3 130 150

S4B Siljan, Storsiljan, samlingsprov 2018-08-14 0-7 - - - - - - - - - - - - - - -

S4B Siljan, Storsiljan, 0,5 m 2018-03-20 0,5 - 0,1 6,9 0,18 2,98 0,095 5,0 5,1 14,3 99 <2 7 6 71 1492018-08-14 0,5 5,6 17,8 7,3 0,18 2,97 0,050 5,3 5,4 9,5 102 <2 6 5 65 165Min - - 0,1 6,9 0,18 2,97 0,050 5,0 5,1 9,5 99 <2 6 5 65 149Medel - - 9,0 7,1 0,18 2,98 0,073 5,2 5,3 11,9 101 <2 7 6 68 157Max - - 17,8 7,3 0,18 2,98 0,095 5,3 5,4 14,3 102 <2 7 6 71 165

S4B Siljan, Storsiljan, 1 m.ö.b. 2018-03-20 136 - 3,1 6,7 0,19 3,17 0,065 4,1 4,4 10,2 77 <2 8 6 130 1302018-08-14 137 - 5,2 7,0 0,18 3,03 0,056 5,1 5,5 11,4 94 <2 7 4 110 170Min - - 3,1 6,7 0,18 3,03 0,056 4,1 4,4 10,2 77 <2 7 4 110 130Medel - - 4,2 6,9 0,19 3,10 0,061 4,6 5,0 10,8 86 <2 8 5 120 150Max - - 5,2 7,0 0,19 3,17 0,065 5,1 5,5 11,4 94 <2 8 6 130 170


235


- 1,1 21799362-001 Rörprov 0-11 m, bottendjup: 19,5 m 2018-08-23 S2 Idresjön, samlingsprov

230 - 21774300-001 Is = 0.5 m, 0.3 m vatten ovanpå, bottendjup: 19 m 2018-03-22 S2 Idresjön, 0,5 m100 - 21784175-001 Bottendjup: 20 m 2018-05-23

140 - 21799360-001 Bottendjup: 19,5 m 2018-08-23130 - 21810346-001 Bottendjup: 20 m 2018-10-18100 - Min150 - Medel230 - Max

430 - 21774302-001 Is = 0.5 m, 0.3 m vatten ovanpå, bottendjup: 19 m 2018-03-22 S2 Idresjön, 1 m.ö.b.160 - 21784176-001 Bottendjup: 20 m 2018-05-23410 - 21799361-001 Bottendjup: 19,5 m 2018-08-23

170 - 21810347-001 Bottendjup: 20 m 2018-10-18160 - Min293 - Medel430 - Max

- 1,9 21799366-001 Rörprov 0-13 m, bottendjup: 19 m 2018-08-23 S3 Särnasjön, samlingsprov

210 - 21774296-001 Is = 0.5 m, Stöp = 0.3 m, bottendjup: 19 m 2018-03-22 S3 Särnasjön, 0,5 m140 - 21799363-001 Bottendjup: 19 m 2018-08-23

140 - Min175 - Medel210 - Max

200 - 21774297-001 Is = 0.5 m, Stöp = 0.3 m, bottendjup: 19 m 2018-03-22 S3 Särnasjön, 1 m.ö.b.

190 - 21799364-001 Bottendjup: 19 m 2018-08-23190 - Min195 - Medel200 - Max

220 - 21774109-001 Bottendjup: 90 m 2018-03-22 S4A Siljan, Solviken, 0,5 m220 - 21797459-001 Bottendjup: 90 m 2018-08-14220 - Min220 - Medel220 - Max

250 - 21774108-001 Bottendjup: 90 m 2018-03-22 S4A Siljan, Solviken, 1 m.ö.b. 260 - 21797460-001 Bottendjup: 90 m 2018-08-14250 - Min255 - Medel260 - Max

- 2,6 21797458-001 Provtagningsdjup 0-7 m, bottendjup: 138 m 2018-08-14 S4B Siljan, Storsiljan, samlingsprov

220 - 21773851-001 Bottendjup: 137 m 2018-03-20 S4B Siljan, Storsiljan, 0,5 m230 - 21797456-001 Bottendjup: 138 m 2018-08-14220 - Min225 - Medel230 - Max

260 - 21773850-001 Bottendjup: 137 m 2018-03-20 S4B Siljan, Storsiljan, 1 m.ö.b. 280 - 21797457-001 Bottendjup: 138 m 2018-08-14

260 - Min270 - Medel280 - Max


236


S4C Siljan, Rättviken, 0,5 m 2018-03-20 0,5 - 0,3 7,0 0,20 3,51 0,081 5,4 5,5 15,2 106 <2 8 7 130 170

2018-08-15 0,5 5,9 18,0 7,2 0,17 3,05 0,047 5,1 5,3 9,2 99 3 10 20 58 192Min - - 0,3 7,0 0,17 3,05 0,047 5,1 5,3 9,2 99 <2 8 7 58 170Medel - - 9,2 7,1 0,19 3,28 0,064 5,3 5,4 12,2 102 2 9 14 94 181Max - - 18,0 7,2 0,20 3,51 0,081 5,4 5,5 15,2 106 3 10 20 130 192

S4C Siljan, Rättviken, 1 m.ö.b. 2018-03-20 50 - 2,9 6,8 0,19 3,38 0,067 4,7 4,9 9,6 7,2 <2 6 19 160 1402018-08-15 50 - 6,2 6,9 0,18 3,13 0,053 5,2 5,2 11,0 91 <2 7 <3 100 180Min - - 2,9 6,8 0,18 3,13 0,053 4,7 4,9 9,6 7,2 <2 6 <3 100 140Medel - - 4,6 6,9 0,19 3,26 0,060 5,0 5,1 10,3 49 <2 7 10 130 160Max - - 6,2 6,9 0,19 3,38 0,067 5,2 5,2 11,0 91 <2 7 19 160 180

S4D Siljan, Österviken, 0,5 m 2018-03-20 0,5 - 0,2 6,9 0,18 3,04 0,088 5,0 5,0 11,2 98 <2 8 <3 100 1502018-08-14 0,5 5,9 18,5 7,3 0,18 2,99 0,048 5,2 5,3 9,4 102 <2 8 6 65 175Min - - 0,2 6,9 0,18 2,99 0,048 5,0 5,0 9,4 98 <2 8 <3 65 150Medel - - 9,4 7,1 0,18 3,02 0,068 5,1 5,2 10,3 100 <2 8 4 83 163Max - - 18,5 7,3 0,18 3,04 0,088 5,2 5,3 11,2 102 <2 8 6 100 175

S4D Siljan, Österviken, 1 m.ö.b. 2018-03-20 80 - 3,1 6,9 0,17 3,06 0,067 4,4 4,5 11,6 88 <2 6 <3 130 1202018-08-14 81 - 5,7 6,8 0,17 3,05 0,052 5,1 5,2 11,3 92 <2 6 <3 120 140Min - - 3,1 6,8 0,17 3,05 0,052 4,4 4,5 11,3 88 <2 6 <3 120 120Medel - - 4,4 6,9 0,17 3,06 0,060 4,8 4,9 11,5 90 <2 6 <3 125 130Max - - 5,7 6,9 0,17 3,06 0,067 5,1 5,2 11,6 92 <2 6 <3 130 140

S6 Orsasjön, samlingsprov 2018-08-14 0-6 - - - - - - - - - - - - - - -

S6 Orsasjön, 0,5 m 2018-03-21 0,5 - 0,0 6,8 0,16 3,03 0,142 7,1 7,1 14,2 98 <2 7 23 68 2022018-08-14 0,5 3,2 17,9 7,0 0,14 2,72 0,085 7,0 7,0 9,0 97 <2 7 10 33 207Min - - 0,0 6,8 0,14 2,72 0,085 7,0 7,0 9,0 97 <2 7 10 33 202Medel - - 9,0 6,9 0,15 2,88 0,114 7,1 7,1 11,6 98 <2 7 17 51 205Max - - 17,9 7,0 0,16 3,03 0,142 7,1 7,1 14,2 98 <2 7 23 68 207

S6 Orsasjön, 1 m.ö.b. 2018-03-21 85 - 3,5 6,5 0,19 3,54 0,095 5,7 6,0 5,0 38 <2 9 11 130 1702018-08-14 86 - 5,6 6,5 0,12 2,63 0,107 7,2 8,1 10,1 82 <2 8 10 94 186Min - - 3,5 6,5 0,12 2,63 0,095 5,7 6,0 5,0 38 <2 8 10 94 170Medel - - 4,6 6,5 0,16 3,09 0,101 6,5 7,1 7,5 60 <2 9 11 112 178Max - - 5,6 6,5 0,19 3,54 0,107 7,2 8,1 10,1 82 <2 9 11 130 186

S8 Stora Ulvsjön, samlingsprov 2018-08-16 0-5,25 - - - - - - - - - - - - - - -

S8 Stora Ulvsjön, 0,5 m 2018-03-19 0,5 - 0,1 6,8 0,20 4,55 0,072 6,5 6,6 13,3 93 <2 6 18 65 2552018-08-16 0,5 6,0 18,9 7,2 0,19 4,72 0,051 6,6 6,6 8,8 96 <2 7 7 11 269Min - - 0,1 6,8 0,19 4,55 0,051 6,5 6,6 8,8 93 <2 6 7 11 255Medel - - 9,5 7,0 0,20 4,64 0,062 6,6 6,6 11,0 95 <2 7 13 38 262Max - - 18,9 7,2 0,20 4,72 0,072 6,6 6,6 13,3 96 <2 7 18 65 269

S8 Stora Ulvsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-19 24 - 2,8 6,6 0,21 4,86 0,048 5,5 5,5 7,7 59 <2 7 <3 91 1992018-08-16 24 - 7,7 6,4 0,16 4,65 0,059 4,6 4,7 6,6 56 <2 9 5 170 190Min - - 2,8 6,4 0,16 4,65 0,048 4,6 4,7 6,6 56 <2 7 <3 91 190Medel - - 5,3 6,5 0,19 4,76 0,054 5,1 5,1 7,2 57 <2 8 3 131 195Max - - 7,7 6,6 0,21 4,86 0,059 5,5 5,5 7,7 59 <2 9 5 170 199


237


300 - 21773847-001 Bottendjup: 50,5 m 2018-03-20 S4C Siljan, Rättviken, 0,5 m250 - 21797787-001 Bottendjup: 51 m 2018-08-15250 - Min275 - Medel300 - Max

300 - 21773846-001 Bottendjup: 50,5 m 2018-03-20 S4C Siljan, Rättviken, 1 m.ö.b. 280 - 21797786-001 Bottendjup: 51 m 2018-08-15280 - Min290 - Medel300 - Max

250 - 21773849-001 Bottendjup: 81 m 2018-03-20 S4D Siljan, Österviken, 0,5 m240 - 21797454-001 Bottendjup: 81,5 m 2018-08-14240 - Min245 - Medel250 - Max

250 - 21773848-001 Bottendjup: 81 m 2018-03-20 S4D Siljan, Österviken, 1 m.ö.b. 260 - 21797455-001 Bottendjup: 81,5 m 2018-08-14250 - Min255 - Medel260 - Max

- 2,9 21797461-001 Provtagningsdjup 0-6 m, bottendjup: 86,5 m 2018-08-14 S6 Orsasjön, samlingsprov

270 - 21774110-001 Bottendjup: 86 m 2018-03-21 S6 Orsasjön, 0,5 m240 - 21797462-001 Bottendjup: 86,5 m 2018-08-14240 - Min255 - Medel270 - Max

300 - 21774111-001 Bottendjup: 86 m 2018-03-21 S6 Orsasjön, 1 m.ö.b. 280 - 21797463-001 Bottendjup: 86,5 m 2018-08-14280 - Min290 - Medel300 - Max

- 5,6 21797984-001 Bottendjup: 24,5 m 2018-08-16 S8 Stora Ulvsjön, samlingsprov

320 - 21773514-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 25 m 2018-03-19 S8 Stora Ulvsjön, 0,5 m280 - 21797983-001 Bottendjup: 24,5 m 2018-08-16280 - Min300 - Medel320 - Max

290 - 21773515-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 25 m 2018-03-19 S8 Stora Ulvsjön, 1 m.ö.b. 360 - 21797982-001 Bottendjup: 24,5 m 2018-08-16290 - Min325 - Medel360 - Max


238


S9 Långsjön, Romme, saml.prov 2018-08-16 0-5,25 - - - - - - - - - - - - - - -

S9 Långsjön, Romme, 0,5 m 2018-03-19 0,5 - 0,6 6,6 0,08 2,26 0,008 2,6 2,8 12,9 91 2 10 39 15 2652018-08-16 0,5 6,9 20,0 7,0 0,07 1,90 0,007 2,9 2,9 9,2 103 <2 8 4 <5 260Min - - 0,6 6,6 0,07 1,90 0,007 2,6 2,8 9,2 91 <2 8 4 <5 260Medel - - 10,3 6,8 0,08 2,08 0,008 2,8 2,9 11,0 97 <2 9 22 9 263Max - - 20,0 7,0 0,08 2,26 0,008 2,9 2,9 12,9 103 2 10 39 15 265

S9 Långsjön, Romme, 1 m.ö.b. 2018-03-19 18 - 4,1 6,1 0,08 2,19 0,007 2,4 2,4 3,7 29 11 17 8 140 2102018-08-16 18 - 6,8 6,5 0,08 1,90 0,010 2,3 2,6 16,4 137 <2 10 6 <5 230Min - - 4,1 6,1 0,08 1,90 0,007 2,3 2,4 3,7 29 <2 10 6 <5 210Medel - - 5,5 6,3 0,08 2,05 0,009 2,4 2,5 10,1 83 6 14 7 71 220Max - - 6,8 6,5 0,08 2,19 0,010 2,4 2,6 16,4 137 11 17 8 140 230

S11 Gopen, samlingsprov 2018-08-15 0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - -

S11 Gopen, 0,5 m 2018-03-19 0,5 - 0,3 6,9 0,18 4,39 0,076 6,5 6,8 13,9 99 <2 7 21 59 2412018-08-15 0,5 4,1 19,0 7,4 0,23 5,13 0,037 7,1 7,3 8,8 97 <2 8 4 <5 290Min - - 0,3 6,9 0,18 4,39 0,037 6,5 6,8 8,8 97 <2 7 4 <5 241Medel - - 9,7 7,2 0,21 4,76 0,057 6,8 7,1 11,4 98 <2 8 13 31 266Max - - 19,0 7,4 0,23 5,13 0,076 7,1 7,3 13,9 99 <2 8 21 59 290

S11 Gopen, 1 m.ö.b. 2018-03-19 25 - 3,2 6,5 0,31 6,63 0,048 5,9 6,1 1,2 8,9 3 12 10 230 2702018-08-15 25 - 6,1 6,5 0,21 5,45 0,060 7,2 7,4 4,2 34 <2 13 7 210 290Min - - 3,2 6,5 0,21 5,45 0,048 5,9 6,1 1,2 8,9 <2 12 7 210 270Medel - - 4,7 6,5 0,26 6,04 0,054 6,6 6,8 2,7 22 2 13 9 220 280Max - - 6,1 6,5 0,31 6,63 0,060 7,2 7,4 4,2 34 3 13 10 230 290

S12 Grycken, samlingsprov 2018-08-15 0-3,75 - - - - - - - - - - - - - - -

S12 Grycken, 0,5 m 2018-03-19 0,5 - 0,4 6,9 0,27 7,41 0,073 6,6 7,0 14,1 100 <2 9 67 180 3002018-05-21 0,5 3,5 16,5 7,1 0,24 6,53 0,082 8,3 8,9 10,7 110 <2 13 6 110 3802018-08-15 0,5 2,8 19,9 7,4 0,34 10,3 0,037 7,8 7,9 8,7 97 <2 13 7 <5 4102018-10-16 0,5 3,9 9,7 7,2 0,39 11,7 0,055 7,1 7,3 9,8 87 <2 16 44 77 363Min - 2,8 0,4 6,9 0,24 6,53 0,037 6,6 7,0 8,7 87 <2 9 6 <5 300Medel - 3,4 11,6 7,2 0,31 9,00 0,062 7,5 7,8 10,8 98 <2 13 31 92 363Max - 3,9 19,9 7,4 0,39 11,7 0,082 8,3 8,9 14,1 110 <2 16 67 180 410

S12 Grycken, 1 m.ö.b. 2018-03-19 18 - 3,6 6,7 0,51 13,9 0,062 6,8 6,8 1,3 9,8 <2 11 160 520 3002018-05-21 18 - 5,0 6,8 0,31 8,40 0,081 7,1 7,7 7,6 60 <2 11 35 220 3702018-08-15 18 - 6,1 6,5 0,30 8,48 0,081 7,1 7,8 0,7 6,1 <2 16 9 310 2902018-10-16 18 - 6,8 6,7 0,41 9,21 0,087 7,5 8,1 <0,1 <1 <2 20 110 83 457Min - - 3,6 6,5 0,30 8,40 0,062 6,8 6,8 <0,1 <1 <2 11 9 83 290Medel - - 5,4 6,7 0,36 10,0 0,078 7,1 7,6 2,4 19 <2 15 79 283 354Max - - 6,8 6,8 0,51 13,9 0,087 7,5 8,1 7,6 60 <2 20 160 520 457

S14 Svärdsjön, samlingsprov 2018-08-15 0-5,25 - - - - - - - - - - - - - - -

S14 Svärdsjön, 0,5 m 2018-03-19 0,5 - 0,1 6,7 0,13 2,89 0,094 6,8 7,3 14,2 99 <2 8 20 35 2052018-08-15 0,5 3,7 20,4 6,8 0,11 2,98 0,083 8,5 9,0 8,2 93 <2 11 4 <5 290Min - - 0,1 6,7 0,11 2,89 0,083 6,8 7,3 8,2 93 <2 8 4 <5 205Medel - - 10,3 6,8 0,12 2,94 0,089 7,7 8,2 11,2 96 <2 10 12 19 248Max - - 20,4 6,8 0,13 2,98 0,094 8,5 9,0 14,2 99 <2 11 20 35 290

S14 Svärdsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-19 14 - 4,6 6,3 0,17 3,91 0,187 9,2 9,9 1,2 9,3 4 20 8 180 2502018-08-15 14 - 8,9 6,0 0,09 2,90 0,234 11 11 1,9 17 3 20 42 120 300Min - - 4,6 6,0 0,09 2,90 0,187 9,2 9,9 1,2 9,3 3 20 8 120 250Medel - - 6,8 6,2 0,13 3,41 0,211 10 10 1,5 13 4 20 25 150 275Max - - 8,9 6,3 0,17 3,91 0,234 11 11 1,9 17 4 20 42 180 300


239


- 3,7 21797989-001 Luftning av vattnet ca 10 m från provpunkten, bottendjup: 19 m 2018-08-16 S9 Långsjön, Romme, saml.prov

280 - 21773512-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 18,5 m 2018-03-19 S9 Långsjön, Romme, 0,5 m260 - 21797988-001 Luftning av vattnet ca 10 m från provpunkten, bottendjup: 19 m 2018-08-16

260 - Min270 - Medel280 - Max

350 - 21773513-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 18,5 m 2018-03-19 S9 Långsjön, Romme, 1 m.ö.b.

230 - 21797987-001 Luftning av vattnet ca 10 m från provpunkten, bottendjup: 19 m 2018-08-16230 - Min290 - Medel350 - Max

- 6,8 21797788-001 Rörprov 0-4.5 m, Klorofyll, bottendjup: 26 m 2018-08-15 S11 Gopen, samlingsprov

300 - 21773506-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 26 m 2018-03-19 S11 Gopen, 0,5 m290 - 21797789-001 Rörprov 0-4.5 m, Klorofyll, bottendjup: 26 m 2018-08-15290 - Min295 - Medel300 - Max

500 - 21773507-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 26 m 2018-03-19 S11 Gopen, 1 m.ö.b.

500 - 21797790-001 Rörprov 0-4.5 m, Klorofyll, bottendjup: 26 m 2018-08-15500 - Min500 - Medel500 - Max

- 7,7 21797791-001 Rörprov 0-3.75 m, bottendjup: 18,5 m 2018-08-15 S12 Grycken, samlingsprov

480 - 21773508-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 19 m 2018-03-19 S12 Grycken, 0,5 m490 - 21783399-001 Bottendjup: 19 m 2018-05-21410 - 21797793-001 Rörprov 0-3.75 m, bottendjup: 18,5 m 2018-08-15

440 - 21809619-001 Bottendjup: 18,5 m 2018-10-16410 - Min455 - Medel490 - Max

820 - 21773509-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 19 m 2018-03-19 S12 Grycken, 1 m.ö.b.590 - 21783400-001 Bottendjup: 19 m 2018-05-21600 - 21797792-001 Rörprov 0-3.75 m, bottendjup: 18,5 m 2018-08-15540 - 21809620-001 Bottendjup: 18,5 m 2018-10-16

540 - Min638 - Medel820 - Max

- 5,2 21797783-001 Rörprov 0-5.25 m. Klorofyll, bottendjup. 14,5 m 2018-08-15 S14 Svärdsjön, samlingsprov

240 - 21773503-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 15 m 2018-03-19 S14 Svärdsjön, 0,5 m290 - 21797784-001 Rörprov 0-5.25 m. Klorofyll, bottendjup. 14,5 m 2018-08-15240 - Min265 - Medel290 - Max

430 - 21773504-001 Is = 0.4 m, bottendjup: 15 m 2018-03-19 S14 Svärdsjön, 1 m.ö.b. 420 - 21797785-001 Rörprov 0-5.25 m. Klorofyll, bottendjup. 14,5 m 2018-08-15420 - Min425 - Medel430 - Max


240


S15 Vikasjön, samlingsprov 2018-08-15 0-4,2 - - - - - - - - - - - - - - -

S15 Vikasjön, 0,5 m 2018-03-19 0,5 - 0,7 7,1 0,41 9,19 0,035 5,8 6,0 12,7 90 4 12 4 74 2462018-05-17 0,5 2,9 11,9 7,4 0,41 8,88 0,059 7,0 7,4 12,3 115 <2 24 12 160 4502018-08-15 0,5 2,1 20,3 7,5 0,43 8,81 0,017 6,7 6,8 8,5 96 <2 33 5 <5 3602018-10-16 0,5 2,8 10,2 7,5 0,44 8,85 0,037 6,8 6,9 11,1 100 <2 26 <3 <5 340Min - 2,1 0,7 7,1 0,41 8,81 0,017 5,8 6,0 8,5 90 <2 12 <3 <5 246Medel - 2,6 10,8 7,5 0,42 8,93 0,037 6,6 6,8 11,2 100 <2 24 6 60 349Max - 2,9 20,3 7,5 0,44 9,19 0,059 7,0 7,4 12,7 115 4 33 12 160 450

S15 Vikasjön, 1 m.ö.b. 2018-03-19 9,0 - 2,8 6,7 0,62 13,6 0,055 7,4 7,6 3,6 27 10 23 8 480 3102018-05-17 11 - 6,8 7,0 0,44 9,45 0,058 7,1 7,2 8,4 70 3 23 46 250 4302018-08-15 10 - 14,1 6,9 0,64 11,8 0,045 7,1 7,5 <0,1 <1 64 110 180 <5 5502018-10-16 10 - 9,8 7,4 0,45 8,93 0,037 6,5 6,6 10,2 90 3 28 5 <5 360Min - - 2,8 6,7 0,44 8,93 0,037 6,5 6,6 <0,1 <1 3 23 5 <5 310Medel - - 8,4 7,0 0,54 10,9 0,049 7,0 7,2 5,6 47 20 46 60 184 413Max - - 14,1 7,4 0,64 13,6 0,058 7,4 7,6 10,2 90 64 110 180 480 550

S16A Runn NV, 0,5 m 2018-03-20 0,5 - 0,0 6,6 0,14 2,66 0,134 9,3 9,4 14,4 99 <2 9 20 56 2842018-08-20 0,5 2,0 18,4 7,3 0,25 8,60 0,072 7,3 7,7 8,9 97 <2 25 180 170 600Min - - 0,0 6,6 0,14 2,66 0,072 7,3 7,7 8,9 97 <2 9 20 56 284Medel - - 9,2 7,0 0,20 5,63 0,103 8,3 8,6 11,7 98 <2 17 100 113 442Max - - 18,4 7,3 0,25 8,60 0,134 9,3 9,4 14,4 99 <2 25 180 170 600

S16A Runn NV, 1 m.ö.b. 2018-03-20 4 - 0,4 6,9 0,25 7,63 0,063 5,9 5,9 13,9 96 <2 8 18 170 2202018-08-20 4 - 18,4 7,3 0,27 8,67 0,072 7,1 7,8 8,8 96 2 24 200 170 640Min - - 0,4 6,9 0,25 7,63 0,063 5,9 5,9 8,8 96 <2 8 18 170 220Medel - - 9,4 7,1 0,26 8,15 0,068 6,5 6,9 11,4 96 <2 16 109 170 430Max - - 18,4 7,3 0,27 8,67 0,072 7,1 7,8 13,9 96 2 24 200 170 640

S16B Runn C, samlingsprov 2018-08-20 0-8 - - - - - - - - - - - - - - -

S16B Runn C, 0,5 m 2018-03-20 0,5 - 0,1 6,7 0,14 3,55 0,112 7,8 7,9 14,2 97 <2 8 19 68 2422018-05-17 0,5 3,5 10,2 6,9 0,18 5,67 0,107 8,2 8,4 11,5 103 2 11 59 180 3602018-06-12 0,5 4,0 18,1 7,1 0,20 5,99 0,093 7,8 7,9 9,6 103 <2 7 45 160 4002018-07-17 0,5 4,3 23,8 7,4 0,20 6,10 0,083 7,8 8,1 9,4 113 <2 14 16 150 3102018-08-20 0,5 3,9 18,5 7,2 0,21 6,45 0,068 7,3 7,5 8,6 94 <2 10 20 140 3402018-10-16 0,5 3,5 10,3 7,2 0,21 6,57 0,062 7,1 7,2 10,9 98 <2 11 23 180 300Min - 3,5 0,1 6,7 0,14 3,55 0,062 7,1 7,2 8,6 94 <2 7 16 68 242Medel - 3,8 13,5 7,2 0,20 5,72 0,088 7,7 7,8 10,7 101 <2 10 30 146 325Max - 4,3 23,8 7,4 0,21 6,57 0,112 8,2 8,4 14,2 113 2 14 59 180 400

S16B Runn C, 1 m.ö.b. 2018-03-20 28 - 2,8 6,9 0,83 31,4 0,065 6,6 6,9 2,8 21 16 29 3800 550 43502018-05-17 29 - 3,6 6,7 0,26 11,6 0,087 7,6 7,7 8,5 65 2 11 450 400 8002018-06-12 28 - 5,7 6,7 0,24 7,75 0,088 7,6 7,6 8,5 69 <2 9 100 460 4002018-07-17 29 - 6,5 6,7 0,20 6,10 0,085 7,1 7,4 9,4 113 <2 12 7 500 2902018-08-20 28 - 7,6 6,4 0,19 7,37 0,080 7,2 7,3 4,3 37 <2 13 12 420 3602018-10-16 28 - 9,5 7,1 0,22 6,99 0,061 6,9 7,0 9,5 84 <2 15 56 220 320Min - - 2,8 6,4 0,19 6,10 0,061 6,6 6,9 2,8 21 <2 9 7 220 290Medel - - 6,0 6,7 0,23 11,9 0,078 7,2 7,3 7,2 65 4 15 738 425 1087Max - - 9,5 7,1 0,83 31,4 0,088 7,6 7,7 9,5 113 16 29 3800 550 4350


241


- 8,0 21797760-001 Rörprov dubbla siktdjupet 4.2 m, bottendjup: 11 m 2018-08-15 S15 Vikasjön, samlingsprov

320 - 21773516-001 Is = 0.50 m, bottendjup: 10 m 2018-03-19 S15 Vikasjön, 0,5 m610 - 21783069-001 Hög nivå i sjön, bottendjup: 11,5 m 2018-05-17360 - 21797781-001 Rörprov dubbla siktdjupet 4.2 m, bottendjup: 11 m 2018-08-15340 - 21809626-001 Bottendjup: 11 m 2018-10-16320 - Min408 - Medel610 - Max

790 - 21773517-001 Is = 0.50 m, bottendjup: 10 m 2018-03-19 S15 Vikasjön, 1 m.ö.b.680 - 21783068-001 Hög nivå i sjön, bottendjup: 11,5 m 2018-05-17550 - 21797761-001 Rörprov dubbla siktdjupet 4.2 m, bottendjup: 11 m 2018-08-15360 - 21809627-001 Bottendjup: 11 m 2018-10-16360 - Min595 - Medel790 - Max

340 - 21773857-001 Bottendjup: 5 m 2018-03-20 S16A Runn NV, 0,5 m770 - 21798291-001 Bottenprov: 5 m 2018-08-20340 - Min555 - Medel770 - Max

390 - 21773856-001 Bottendjup: 5 m 2018-03-20 S16A Runn NV, 1 m.ö.b. 810 - 21798292-001 Bottenprov: 5 m 2018-08-20390 - Min600 - Medel810 - Max

- 5,0 21798293-001 Klorofyllprov 0-8 m, bottenprov: 28,5 m 2018-08-20 S16B Runn C, samlingsprov

310 - 21773853-001 Bottendjup: 29 m 2018-03-20 S16B Runn C, 0,5 m540 - 21783061-001 Bottendjup: 30 m 2018-05-17560 - 21787834-001 Bottendjup: 29 m 2018-06-12460 - 21793571-001 Bottendjup: 29 m 2018-07-17480 - 21798294-001 Bottenprov: 28,5 m 2018-08-20480 - 21809624-001 Bottendjup: 29 m 2018-10-16310 - Min472 - Medel560 - Max

4900 - 21773852-001 Bottendjup: 29 m 2018-03-20 S16B Runn C, 1 m.ö.b.

1200 - 21783062-001 Bottendjup: 30 m 2018-05-17860 - 21787838-001 Bottendjup: 29 m 2018-06-12790 - 21793573-001 Bottendjup: 29 m 2018-07-17780 - 21798295-001 Bottenprov: 28,5 m 2018-08-20540 - 21809625-001 Bottendjup: 29 m 2018-10-16540 - Min1512 - Medel4900 - Max


242


S16CRunn S, 0,5 m 2018-03-20 0,5 - 0,1 6,6 0,13 3,53 0,125 8,6 9,4 14,4 99 <2 8 22 61 259

2018-08-20 0,5 3,3 18,2 7,2 0,22 6,44 0,062 7,0 7,1 8,9 96 <2 10 7 140 330Min - - 0,1 6,6 0,13 3,53 0,062 7,0 7,1 8,9 96 <2 8 7 61 259Medel - - 9,2 6,9 0,18 4,99 0,094 7,8 8,3 11,6 97 <2 9 15 101 295Max - - 18,2 7,2 0,22 6,44 0,125 8,6 9,4 14,4 99 <2 10 22 140 330

S16CRunn S, 1 m.ö.b. 2018-03-20 25 - 3,9 6,5 0,28 7,32 0,048 5,9 6,1 1,4 11 3 12 21 230 2402018-08-20 26 - 8,7 6,5 0,21 6,23 0,072 6,8 7,0 3,1 27 <2 12 9 280 260Min - - 3,9 6,5 0,21 6,23 0,048 5,9 6,1 1,4 11 <2 12 9 230 240Medel - - 6,3 6,5 0,25 6,78 0,060 6,4 6,6 2,3 19 2 12 15 255 250Max - - 8,7 6,5 0,28 7,32 0,072 6,8 7,0 3,1 27 3 12 21 280 260

S17 Ljustern, samlingsprov 2018-08-16 0-5,25 - - - - - - - - - - - - - - -

S17 Ljustern, 0,5 m 2018-03-15 0,5 - 0,1 6,5 0,08 3,96 0,151 10 11 14,3 98 <2 9 46 67 3332018-08-16 0,5 3,8 18,7 7,3 0,21 5,07 0,077 8,7 8,9 8,8 96 <2 7 5 <5 340Min - - 0,1 6,5 0,08 3,96 0,077 8,7 8,9 8,8 96 <2 7 5 <5 333Medel - - 9,4 6,9 0,15 4,52 0,114 9,4 10 11,6 97 <2 8 26 35 337Max - - 18,7 7,3 0,21 5,07 0,151 10 11 14,3 98 <2 9 46 67 340

S17 Ljustern, 1 m.ö.b. 2018-03-15 24 - 2,9 6,8 0,47 10,2 0,067 7,0 7,0 5,1 38 <2 11 8 260 3402018-08-16 25 - 5,4 6,6 0,19 4,95 0,100 8,8 9,1 6,5 52 <2 12 6 130 320Min - - 2,9 6,6 0,19 4,95 0,067 7,0 7,0 5,1 38 <2 11 6 130 320Medel - - 4,2 6,7 0,33 7,57 0,084 7,9 8,1 5,8 45 <2 12 7 195 330Max - - 5,4 6,8 0,47 10,2 0,100 8,8 9,1 6,5 52 <2 12 8 260 340

S19 Amungen, Hedemora, saml.prov 2018-08-21 0-6,75 - - - - - - - - - - - - - - -

S19 Amungen, Hedemora, 0,5 m 2018-03-15 0,5 - 0,0 7,0 0,29 7,01 0,055 6,7 6,9 14,7 100 <2 10 36 75 3152018-05-17 0,5 3,2 16,5 7,5 0,29 6,67 0,071 7,7 8,2 11,4 117 4 17 16 26 4142018-08-21 0,5 2,0 18,2 7,4 0,33 7,86 0,034 6,7 7,1 9,2 98 3 23 6 <5 3702018-10-16 0,5 2,8 10,2 7,5 0,37 8,34 0,034 6,3 6,3 11,5 103 <2 16 <3 <5 320Min - 2,0 0,0 7,0 0,29 6,67 0,034 6,3 6,3 9,2 98 <2 10 <3 <5 315Medel - 2,7 11,2 7,5 0,31 7,47 0,049 6,9 7,1 11,7 104 2 17 15 27 355Max - 3,2 18,2 7,5 0,37 8,34 0,071 7,7 8,2 14,7 117 4 23 36 75 414

S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. 2018-03-15 12 - 3,8 6,7 0,44 9,76 0,042 6,1 6,3 3,5 26 10 25 17 200 3002018-05-17 14 - 6,6 6,9 0,33 7,32 0,073 7,1 7,8 8,8 72 5 21 96 180 4102018-08-21 12 - 9,5 6,9 0,65 11,5 0,223 8,3 9,6 <0,1 <1 39 65 280 7 6832018-10-16 12 - 8,9 7,2 0,39 8,32 0,044 6,4 6,8 8,8 76 6 35 16 8 392Min - - 3,8 6,7 0,33 7,32 0,042 6,1 6,3 <0,1 <1 5 21 16 7 300Medel - - 7,2 6,9 0,42 9,22 0,096 7,0 7,6 5,3 44 15 37 102 99 446Max - - 9,5 7,2 0,65 11,5 0,223 8,3 9,6 8,8 76 39 65 280 200 683

S20 Brunnsjön, samlingsprov 2018-08-16 0-1,2 - - - - - - - - - - - - - - -

S20 Brunnsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 - 0,5 7,1 0,74 11,6 0,172 10 11 11,8 81 14 36 120 540 7602018-08-16 0,5 0,6 19,2 9,6 0,85 13,0 0,082 11 13 12,9 142 4 190 8 <5 2000Min - - 0,5 7,1 0,74 11,6 0,082 10 11 11,8 81 4 36 8 <5 760Medel - - 9,9 8,4 0,80 12,3 0,127 11 12 12,3 111 9 113 64 271 1380Max - - 19,2 9,6 0,85 13,0 0,172 11 13 12,9 142 14 190 120 540 2000

S20 Brunnsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 3,0 - 4,3 7,0 1,1 19,0 0,171 10 11 0,6 4,7 36 100 230 370 7302018-08-16 2,5 - 18,9 9,5 0,84 12,9 0,081 11 12 11,6 126 6 190 7 <5 2100Min - - 4,3 7,0 0,84 12,9 0,081 10 11 0,6 4,7 6 100 7 <5 730Medel - - 11,6 8,3 0,97 16,0 0,126 11 12 6,1 66 21 145 119 186 1415Max - - 18,9 9,5 1,1 19,0 0,171 11 12 11,6 126 36 190 230 370 2100


243


320 - 21773855-001 Bottendjup: 26 m 2018-03-20 S16CRunn S, 0,5 m470 - 21798296-001 Bottenprov: 26,5 m 2018-08-20320 - Min395 - Medel470 - Max

470 - 21773854-001 Bottendjup: 26 m 2018-03-20 S16CRunn S, 1 m.ö.b. 540 - 21798297-001 Bottenprov: 26,5 m 2018-08-20470 - Min505 - Medel540 - Max

- 5,4 21797978-001 Bottendjup: 25,5 m 2018-08-16 S17 Ljustern, samlingsprov

400 - 21773294-001 Is = 0.40 m, bottendjup: 25 m 2018-03-15 S17 Ljustern, 0,5 m340 - 21797976-001 Bottendjup: 25,5 m 2018-08-16340 - Min370 - Medel400 - Max

600 - 21773295-001 Is = 0.40 m, bottendjup: 25 m 2018-03-15 S17 Ljustern, 1 m.ö.b. 450 - 21797977-001 Bottendjup: 25,5 m 2018-08-16

450 - Min525 - Medel600 - Max

- ** 21798709-001 Bottendjup: 13 m 2018-08-21 S19 Amungen, Hedemora, saml.prov

390 - 21773302-001 Is = 0.40 m, bottendjup: 13 m 2018-03-15 S19 Amungen, Hedemora, 0,5 m440 - 21783064-001 Hög nivå i sjön, bottendjup: 14,5 m 2018-05-17370 - 21798708-001 Bottendjup: 13 m 2018-08-21320 - 21809617-001 Bottendjup: 13 m 2018-10-16

320 - Min380 - Medel440 - Max

500 - 21773303-001 Is = 0.40 m, bottendjup: 13 m 2018-03-15 S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b.590 - 21783063-001 Hög nivå i sjön, bottendjup: 14,5 m 2018-05-17690 - 21798707-001 Gråsim. bottenprov "grape tonic", svag svaveldoft, bottendjup: 13 m 2018-08-21400 - 21809618-001 Bottendjup: 13 m 2018-10-16400 - Min545 - Medel690 - Max

- 52 21797981-001 Bottendjup: 3,5 m 2018-08-16 S20 Brunnsjön, samlingsprov

1300 - 21773292-001 Is = 0.45 m, bottendjup: 4 m 2018-03-15 S20 Brunnsjön, 0,5 m2000 - 21797979-001 Bottendjup: 3,5 m 2018-08-161300 - Min1650 - Medel2000 - Max

1100 - 21773293-001 Is = 0.45 m, bottendjup: 4 m 2018-03-15 S20 Brunnsjön, 1 m.ö.b. 2100 - 21797980-001 Bottendjup: 3,5 m 2018-08-16

1100 - Min1600 - Medel2100 - Max

** Kunde ej analyseras p.g.a. ett tekniskt missöde på laboratoriet.


244


S22 Finnhytte-Dammsjön, saml.prov 2018-08-21 0-3,75 - - - - - - - - - - - - - - -

S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 - 0,2 6,9 0,30 8,14 0,250 14 15 13,7 94 <2 13 21 170 4602018-08-21 0,5 5,6 17,7 7,6 0,53 13,5 0,158 8,7 8,9 9,0 96 <2 6 10 65 335Min - - 0,2 6,9 0,30 8,14 0,158 8,7 8,9 9,0 94 <2 6 10 65 335Medel - - 9,0 7,3 0,42 10,8 0,204 11 12 11,4 95 <2 10 16 118 398Max - - 17,7 7,6 0,53 13,5 0,250 14 15 13,7 96 <2 13 21 170 460

S22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 15 - 3,1 7,3 0,76 21,7 0,067 6,5 6,7 8,0 60 <2 8 7 140 2902018-08-21 15 - 4,2 6,9 0,60 17,1 0,086 7,5 7,8 3,9 31 <2 9 5 240 250Min - - 3,1 6,9 0,60 17,1 0,067 6,5 6,7 3,9 31 <2 8 5 140 250Medel - - 3,7 7,1 0,68 19,4 0,077 7,0 7,3 6,0 45 <2 9 6 190 270Max - - 4,2 7,3 0,76 21,7 0,086 7,5 7,8 8,0 60 <2 9 7 240 290

S23 Gruvsjön, samlingsprov 2018-08-21 0-5,25 - - - - - - - - - - - - - - -

S23 Gruvsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 - 0,7 7,1 0,52 116 0,045 5,7 5,7 11,9 83 <2 8 170 920 6802018-05-16 0,5 5,0 20,9 7,2 0,41 69,8 0,068 7,5 7,6 9,4 107 <2 9 130 1100 5002018-08-21 0,5 10,3 17,7 7,5 0,53 111 0,173 5,8 5,8 8,9 95 <2 6 57 1300 5002018-10-15 0,5 8,1 9,7 7,5 0,57 122 0,018 4,8 4,9 11,0 99 <2 7 89 1200 800Min - 5,0 0,7 7,1 0,41 69,8 0,018 4,8 4,9 8,9 83 <2 6 57 920 500Medel - 7,8 12,3 7,4 0,53 105 0,076 6,0 6,0 10,3 96 <2 8 112 1130 620Max - 10,3 20,9 7,5 0,57 122 0,173 7,5 7,6 11,9 107 <2 9 170 1300 800

S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 17 - 2,9 6,7 0,58 154 0,024 7,4 7,6 4,4 33 <2 10 590 1700 14002018-05-16 18 - 2,2 6,8 0,56 145 0,019 5,9 6,4 4,1 30 <2 8 420 2100 8002018-08-21 18 - 3,1 6,8 0,63 140 0,020 5,4 5,4 0,8 5,9 <2 11 410 1400 9002018-10-15 16 - 4,8 6,9 0,66 142 0,018 4,4 4,8 2,3 18 <2 11 360 1500 700Min - - 2,2 6,7 0,56 140 0,018 4,4 4,8 0,8 5,9 <2 8 360 1400 700Medel - - 3,3 6,8 0,61 145 0,020 5,8 6,1 2,9 22 <2 10 445 1675 950Max - - 4,8 6,9 0,66 154 0,024 7,4 7,6 4,4 33 <2 11 590 2100 1400

S24 Åsgarn, samlingsprov 2018-08-21 0-4,4 - - - - - - - - - - - - - - -

S24 Åsgarn, 0,5 m 2018-03-14 0,5 - 0,3 6,6 0,28 29,8 0,254 16 16 13,0 90 5 25 54 340 5402018-05-16 0,5 2,9 21,2 7,3 0,31 39,2 0,135 9,4 10 10,9 124 <2 22 6 410 4302018-08-21 0,5 2,2 18,5 7,2 0,50 41,6 0,086 8,5 8,9 8,0 86 3 35 4 <5 4402018-10-15 0,5 3,0 10,0 7,4 0,52 4,20 0,049 7,7 8,0 10,1 91 2 22 3 <5 450Min - - 0,3 6,6 0,28 4,20 0,049 7,7 8,0 8,0 86 <2 22 3 <5 430Medel - - 12,5 7,3 0,41 28,7 0,131 10 11 10,5 98 3 26 17 189 465Max - - 21,2 7,4 0,52 41,6 0,254 16 16 13,0 124 5 35 54 410 540

S24 Åsgarn, 1 m.ö.b. 2018-03-14 5,5 - 3,6 6,6 0,40 46,6 0,098 9,1 9,3 4,3 33 9 22 6 510 3202018-05-16 6,0 - 8,7 6,8 0,32 34,6 0,110 9,5 13 7,6 66 2 17 20 460 4002018-08-21 6,0 - 18,8 7,2 0,50 41,6 0,094 8,7 8,8 5,9 63 6 40 10 <5 4302018-10-15 5,5 - 9,7 7,3 0,52 4,21 0,053 7,5 7,8 9,2 82 2 22 3 <5 430Min - - 3,6 6,6 0,32 4,21 0,053 7,5 7,8 4,3 33 2 17 3 <5 320Medel - - 10,2 7,0 0,45 31,8 0,089 8,7 9,7 6,7 61 5 25 10 244 395Max - - 18,8 7,3 0,52 46,6 0,110 9,5 13 9,2 82 9 40 20 510 430


245


- ** 21798706-001 Rörprov 0-3.75 m, bottendjup. 16 m 2018-08-21 S22 Finnhytte-Dammsjön, saml.prov

630 - 21773296-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 16 m 2018-03-15 S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m400 - 21798705-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-21400 - Min515 - Medel630 - Max

430 - 21773297-001 Is = 0.35 m, bottendjup. 16 m 2018-03-15 S22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. 490 - 21798703-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-21430 - Min460 - Medel490 - Max

- ** 21798712-001 Rörprov 0-5.25 m, bottendjup: 19 m 2018-08-21 S23 Gruvsjön, samlingsprov

1600 - 21773298-001 Is = 0.30 m, bottendjup. 17,5 m 2018-03-15 S23 Gruvsjön, 0,5 m1600 - 21782787-001 Bottendjup: 19 m 2018-05-161800 - 21798711-001 Bottendjup: 19 m 2018-08-212000 - 21809224-001 Bottendjup: 17 m 2018-10-151600 - Min1750 - Medel2000 - Max

3100 - 21773299-001 Is = 0.30 m, bottendjup. 17,5 m 2018-03-15 S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b.2900 - 21782788-001 Bottendjup: 19 m 2018-05-162300 - 21798710-001 Bottendjup: 19 m 2018-08-212200 - 21809225-001 Bottendjup: 17 m 2018-10-152200 - Min2625 - Medel3100 - Max

- ** 21798702-001 Rörprov klorofyll 0-4.4 m, bottendjup: 7 m 2018-08-21 S24 Åsgarn, samlingsprov

880 - 21773060-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S24 Åsgarn, 0,5 m840 - 21782783-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-16440 - 21798701-001 Bottendjup: 7 m 2018-08-21450 - 21809247-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15440 - Min653 - Medel880 - Max

830 - 21773061-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S24 Åsgarn, 1 m.ö.b.860 - 21782784-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-16430 - 21798700-001 Bottendjup: 7 m 2018-08-21430 - 21809248-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15430 - Min638 - Medel860 - Max



246


S25 Forssjön, samlingsprov 2018-08-21 0-4 - - - - - - - - - - - - - - -

S25 Forssjön, 0,5 m 2018-03-14 0,5 - 0,5 6,7 0,41 35,6 0,155 11 11 12,4 86 3 21 78 440 4502018-05-16 0,5 2,1 20,9 7,2 0,32 31,4 0,122 11 11 11,1 126 <2 27 12 140 6102018-08-21 0,5 2,0 18,9 7,2 0,39 14,4 0,113 7,9 8,4 8,2 88 4 49 12 <5 5102018-10-15 0,5 2,1 10,2 7,3 0,40 13,8 0,068 7,3 7,8 10,1 91 2 38 4 <5 470Min - 2,0 0,5 6,7 0,32 13,8 0,068 7,3 7,8 8,2 86 <2 21 4 <5 450Medel - 2,1 12,6 7,2 0,40 23,8 0,115 9,3 9,6 10,4 98 3 34 27 146 510Max - 2,1 20,9 7,3 0,41 35,6 0,155 11 11 12,4 126 4 49 78 440 610

S25 Forssjön, 1 m.ö.b. 2018-03-14 5,5 - 2,6 6,6 0,44 40,6 0,120 9,5 9,8 4,0 29 9 25 85 440 3902018-05-16 6,0 - 8,5 6,7 0,30 27,2 0,128 9,7 9,8 6,8 59 3 18 37 300 5202018-08-21 5,5 - 18,6 7,2 0,39 14,5 0,293 12 14 7,8 84 4 28 18 <5 4902018-10-15 5,5 - 9,9 7,2 0,41 13,8 0,069 7,5 7,7 9,7 87 2 39 4 <5 470Min - - 2,6 6,6 0,30 13,8 0,069 7,5 7,7 4,0 29 2 18 4 <5 390Medel - - 9,9 7,0 0,40 24,0 0,153 9,7 10 7,1 65 5 28 36 186 468Max - - 18,6 7,2 0,44 40,6 0,293 12 14 9,7 87 9 39 85 440 520

S26 Bollsjön, samlingsprov 2018-08-21 0-3,75 - - - - - - - - - - - - - - -

S26 Bollsjön, 0,5 m 2018-03-14 0,5 - 0,2 6,7 0,49 35,9 0,150 11 11 10,2 71 7 24 170 470 5302018-05-16 0,5 1,9 20,2 7,3 0,36 26,8 0,118 11 11 10,9 122 <2 34 21 12 6082018-08-21 0,5 2,4 18,1 7,3 0,51 23,6 0,086 9,1 9,4 8,3 88 <2 25 5 <5 4902018-10-15 0,5 2,0 10,4 7,6 0,66 22,4 0,074 8,9 9,3 11,7 106 3 41 5 <5 600Min - - 0,2 6,7 0,36 22,4 0,074 8,9 9,3 8,3 71 <2 24 5 <5 490Medel - - 12,2 7,3 0,50 27,2 0,107 10 10 10,3 97 3 31 50 122 557Max - - 20,2 7,6 0,66 35,9 0,150 11 11 11,7 122 7 41 170 470 608

S26 Bollsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-14 10 - 3,1 6,7 0,73 39,2 0,143 10 10 0,4 3,4 210 290 990 100 14002018-05-16 10 - 4,1 6,7 0,57 33,4 0,121 10 10 1,1 8,4 64 100 440 270 9302018-08-21 10 - 5,7 6,7 0,80 29,1 0,154 11 12 <0,1 <1 220 280 1000 <5 16002018-10-15 10 - 7,2 7,2 0,77 28,8 0,088 9,6 9,9 0,2 1,5 86 130 360 <5 970Min - - 3,1 6,7 0,57 28,8 0,088 9,6 9,9 <0,1 <1 64 100 360 <5 930Medel - - 5,0 6,7 0,75 32,6 0,127 10 10 0,4 3,5 145 200 698 94 1225Max - - 7,2 7,2 0,80 39,2 0,154 11 12 1,1 8,4 220 290 1000 270 1600

S27 Bäsingen, samlingsprov 2018-08-21 0-6 - - - - - - - - - - - - - - -

S27 Bäsingen, 0,5 m 2018-03-14 0,5 - 0,1 6,9 0,21 4,18 0,100 5,4 8,4 13,7 94 <2 9 47 130 2102018-05-16 0,5 1,8 11,3 6,8 0,12 2,52 0,133 6,7 6,8 12,2 112 3 17 11 58 2322018-08-21 0,5 3,1 19,0 7,3 0,27 4,87 0,079 4,7 5,3 8,4 91 <2 13 27 110 2502018-10-15 0,5 4,2 10,3 7,3 0,28 4,73 0,063 4,9 4,9 10,8 98 <2 10 41 100 270Min - 1,8 0,1 6,8 0,12 2,52 0,063 4,7 4,9 8,4 91 <2 9 11 58 210Medel - 3,0 10,2 7,1 0,24 4,08 0,094 5,4 6,4 11,3 99 <2 12 32 100 241Max - 4,2 19,0 7,3 0,28 4,87 0,133 6,7 8,4 13,7 112 3 17 47 130 270

S27 Bäsingen, 1 m.ö.b. 2018-03-14 25 - 0,0 6,9 0,21 4,20 0,099 6,3 8,6 13,7 94 <2 9 47 140 1902018-05-16 25 - 10,3 6,8 0,12 2,46 0,142 7,7 8,0 12,3 111 3 18 12 59 2412018-08-21 24 - 14,1 6,9 0,51 7,94 0,105 6,5 6,7 <0,1 <1 2 17 690 22 8682018-10-15 25 - 9,8 7,3 0,29 5,04 0,064 4,7 4,9 10,3 92 <2 12 57 95 305Min - - 0,0 6,8 0,12 2,46 0,064 4,7 4,9 <0,1 <1 <2 9 12 22 190Medel - - 8,6 6,9 0,25 4,91 0,103 6,3 7,1 9,1 74 <2 14 202 79 401Max - - 14,1 7,3 0,51 7,94 0,142 7,7 8,6 13,7 111 3 18 690 140 868


247


- ** 21798719-001 Rörprov 0-4 m, bottendjup: 6,5 m 2018-08-21 S25 Forssjön, samlingsprov

890 - 21773063-001 Is = 0.3 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S25 Forssjön, 0,5 m750 - 21782785-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-16510 - 21798717-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-08-21470 - 21809244-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15470 - Min655 - Medel890 - Max

830 - 21773064-001 Is = 0.3 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S25 Forssjön, 1 m.ö.b.820 - 21782786-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-16490 - 21798718-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-08-21470 - 21809245-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15470 - Min653 - Medel830 - Max

- ** 21798716-001 Rörprov 0-3.75 m, bottendjup. 11 m 2018-08-21 S26 Bollsjön, samlingsprov

1000 - 21773065-001 Is = 0.3 m, vatten på is 0.15 m, bottendjup: 11 m 2018-03-14 S26 Bollsjön, 0,5 m620 - 21782794-001 Hög nivå ca 0.5-0.7 m i sjön, bottendjup: 11 m 2018-05-16

490 - 21798715-001 Bottendjup: 11 m 2018-08-21600 - 21809231-001 Bottendjup: 11 m 2018-10-15490 - Min678 - Medel1000 - Max

1500 - 21773066-001 Is = 0.3 m, vatten på is 0.15 m, svavellukt påtaglig, bottendjup: 11 m 2018-03-14 S26 Bollsjön, 1 m.ö.b.1200 - 21782795-001 Hög nivå ca 0.5-0.7 m i sjön, bottendjup: 11 m 2018-05-161600 - 21798714-001 Påtaglig svaveldoft, bottendjup. 11 m 2018-08-21970 - 21809232-001 Bottendjup: 11 m 2018-10-15970 - Min1318 - Medel1600 - Max

- ** 21798722-001 2018-08-21 S27 Bäsingen, samlingsprov

340 - 21773059-001 Is = 0.3 m, bottendjup: 26 m 2018-03-14 S27 Bäsingen, 0,5 m290 - 21782792-001 Hög nivå 0.5-0.7 m, mindra mängd frömjöl på ytan, bottendjup: 26 m 2018-05-16360 - 21798720-001 Bottendjup: 25 m 2018-08-21370 - 21809228-001 Bottendjup: 25,5 m 2018-10-15290 - Min340 - Medel370 - Max

330 - 21773057-001 Is = 0.3 m, bottendjup: 26 m 2018-03-14 S27 Bäsingen, 1 m.ö.b.300 - 21782793-001 Hög nivå 0.5-0.7 m, mindra mängd frömjöl på ytan, bottendjup: 26 m 2018-05-16890 - 21798721-001 Bottenprov kontrollerat 2 ggr, repeterar mkt bra, bottendjup: 25 m 2018-08-21400 - 21809229-001 Bottendjup: 25,5 m 2018-10-15300 - Min480 - Medel890 - Max



248

Metaller

Samtliga resultat inom klass 5 (röda/mörkgrå rutor), klass 4 (orange/mellangrå rutor) och klass 3 (gula/ljusgrå rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt.

ID Stationsnamn Provdatum Provdj. Fe Mn As Zn Znfi ltr. Pb Pbfi ltr. Cu Cufi ltr. Cd Cdfi ltr. Cr Crfiltr.

m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

5 Yttermalung 2018-01-10 0,5 330 10 0,13 1,1 - 0,075 - 0,25 - <0,010 - 0,18 -

2018-03-22 0,5 400 15 0,13 <1,0 - 0,082 - 0,12 - <0,010 - 0,16 -2018-05-21 0,5 280 41 0,13 1,7 - 0,093 - 0,26 - <0,010 - 0,15 -2018-07-18 0,5 180 35 0,17 <1,0 - 0,043 - 0,24 - <0,010 - 0,11 -2018-09-18 0,5 260 21 0,14 <1,0 - 0,058 - 0,14 - <0,010 - 0,13 -2018-11-14 0,5 860 120 0,27 3,5 - 0,36 - 0,41 - 0,018 - 0,26 -

Min - 180 10 0,13 <1,0 - 0,043 - 0,12 - <0,010 - 0,11 -Medel - 385 40 0,16 1,3 - 0,12 - 0,24 - <0,010 - 0,17 -

Max - 860 120 0,27 3,5 - 0,36 - 0,41 - 0,018 - 0,26 -

7 Dala Järna 2018-01-10 0,5 420 14 0,16 1,1 - 0,098 - 0,21 - <0,010 - 0,18 -2018-03-22 0,5 460 13 0,17 <1,0 - 0,10 - 0,12 - <0,010 - 0,19 -2018-05-21 0,5 420 50 0,15 2,7 - 0,12 - 0,37 - <0,010 - 0,18 -2018-07-18 0,3 270 33 0,17 <1,0 - 0,046 - 0,16 - <0,010 - 0,14 -2018-09-18 0,5 280 29 0,15 <1,0 - 0,054 - 0,17 - <0,010 - 0,13 -2018-11-14 0,5 880 190 0,22 2,8 - 0,29 - 0,32 - 0,015 - 0,26 -

Min - 270 13 0,15 <1,0 - 0,046 - 0,12 - <0,010 - 0,13 -

Medel - 455 55 0,17 1,4 - 0,12 - 0,23 - <0,010 - 0,18 -Max - 880 190 0,22 2,8 - 0,29 - 0,37 - 0,015 - 0,26 -

8B Mockfjärd 2018-01-10 0,5 470 13 0,16 1,4 - 0,10 - 0,18 - <0,010 - 0,18 -nedströms 2018-02-12 0,5 480 12 0,19 1,1 - 0,11 - 0,20 - <0,010 - 0,20 -

2018-03-19 0,5 460 12 0,18 1,2 - 0,12 - 0,18 - <0,010 - 0,21 -2018-04-16 0,5 620 23 0,16 1,8 - 0,15 - 0,26 - <0,010 - 0,21 -2018-05-18 0,5 460 51 0,17 2,5 - 0,17 - 0,35 - 0,011 - 0,21 -2018-06-13 0,5 310 59 0,15 1,0 - 0,069 - 0,22 - <0,010 - 0,15 -2018-07-18 0,5 270 40 0,16 <1,0 - 0,050 - 0,20 - <0,010 - 0,15 -2018-08-16 0,5 270 56 0,17 1,6 - 0,087 - 0,26 - <0,010 - 0,13 -2018-09-18 0,5 220 28 0,15 1,5 - 0,045 - 0,22 - <0,010 - 0,12 -2018-10-17 0,5 310 18 0,15 <1,0 - 0,062 - 0,21 - <0,010 - 0,16 -2018-11-14 0,5 480 45 0,14 1,3 - 0,14 - 0,22 - <0,010 - 0,19 -2018-12-11 0,5 340 13 0,15 1,2 - 0,080 - 0,22 - <0,010 - 0,16 -

Min - 220 12 0,14 <1,0 - 0,045 - 0,18 - <0,010 - 0,12 -Medel - 391 31 0,16 1,3 - 0,099 - 0,23 - <0,010 - 0,17 -

Max - 620 59 0,19 2,5 - 0,17 - 0,35 - 0,011 - 0,21 -

13 Rotälven 2018-01-11 0,5 180 5,5 0,075 1,0 - 0,055 - 0,17 - <0,010 - 0,071 -2018-02-12 0,3 210 8,4 0,095 <1,0 - 0,071 - 0,11 - <0,010 - 0,083 -2018-03-26 0,3 210 9,3 0,060 <1,0 - 0,058 - 0,14 - <0,010 - 0,069 -2018-04-16 0,5 270 15 0,076 1,4 - 0,097 - 0,16 - <0,010 - 0,084 -2018-05-23 0,5 160 15 0,081 6,6 - 0,13 - 0,25 - 0,022 - 0,077 -2018-06-13 0,5 190 12 0,077 2,7 - 0,16 - 1,8 - <0,010 - 0,098 -2018-07-19 0,5 220 19 0,099 <1,0 - 0,058 - 0,12 - <0,010 - 0,063 -2018-08-23 0,5 190 15 0,077 <1,0 - 0,060 - 0,16 - <0,010 - 0,060 -2018-09-19 0,5 330 13 0,10 1,0 - 0,092 - 0,11 - <0,010 - 0,074 -2018-10-17 0,5 420 13 0,10 1,0 - 0,11 - 0,14 - <0,010 - 0,089 -2018-11-15 0,6 350 23 0,12 3,5 - 0,18 - 0,46 - 0,021 - 0,11 -2018-12-11 0,5 210 10 0,079 1,2 - 0,069 - 0,15 - <0,010 - 0,11 -

Min - 160 5,5 0,060 <1,0 - 0,055 - 0,11 - <0,010 - 0,060 -Medel - 245 13 0,087 1,7 - 0,095 - 0,31 - <0,010 - 0,082 -Max - 420 23 0,12 6,6 - 0,18 - 1,8 - 0,022 - 0,11 -


249

Ni Nifiltr. Mo Provnr Anmärkning Provdatum ID Stationsnamnµg/l µg/l µg/l

<0,20 - - 21764699-001 Is = 0.3 m 2018-01-10 5 Yttermalung<0,20 - - 21774107-001 2018-03-22<0,20 - - 21783402-001 Ingen anm. 2018-05-21<0,20 - - 21793883-001 2018-07-18

<0,20 - - 21804026-001 2018-09-180,26 - - 21815042-001 Synbart högt f löde, hög nivå. Rejält färgat vatten, rödbrunt 2018-11-14<0,20 - - Min<0,20 - - Medel0,26 - - Max

<0,20 - - 21764698-001 Is = Öppet 2018-01-10 7 Dala Järna<0,20 - - 21774106-001 2018-03-22<0,20 - - 21783404-001 Ingen anm. 2018-05-21

<0,20 - - 21793884-001 2018-07-18<0,20 - - 21804029-001 2018-09-180,22 - - 21815048-001 Högt f löde 2018-11-14<0,20 - - Min<0,20 - - Medel0,22 - - Max

<0,20 - - 21764701-001 Is = Öppet mot kv-intag 2018-01-10 8B Mockfjärd<0,20 - - 21768545-001 Is = Öppet mot intag kv 2018-02-12 nedströms

<0,20 - - 21773510-001 Is = Delvis öppet 2018-03-19<0,20 - - 21777179-001 Is = Öppet mot kv intag 2018-04-16<0,20 - - 21783051-001 Rejält f löde, Vatteföring - Hög 2018-05-18<0,20 - - 21788189-001 2018-06-13

<0,20 - - 21793882-001 2018-07-18<0,20 - - 21797995-001 2018-08-16<0,20 - - 21804013-001 2018-09-18<0,20 - - 21809996-001 2018-10-17<0,20 - - 21815051-001 Bra f löde genom Kv 2018-11-14

<0,20 - - 21819287-001 is = öppet 2018-12-11<0,20 - - Min<0,20 - - Medel<0,20 - - Max

<0,20 - - 21764941-001 Is = Delvis öppet 2018-01-11 13 Rotälven<0,20 - - 21768535-001 Is = Delvs öppet, Lätt snöfall 2018-02-12<0,20 - - 21774500-001 2018-03-26<0,20 - - 21777176-001 Is = Öppet, Flöde = Medel - 2018-04-16

2,4 - - 21784185-001 Flöde = Medel 2018-05-230,25 - - 21788187-001 2018-06-13<0,20 - - 21794024-001 Ingen anm. 2018-07-19<0,20 - - 21799367-001 Lågt f löde 2018-08-23

<0,20 - - 21804325-001 Synbar matrieltrp som löv - påtaglig mängd 2018-09-19<0,20 - - 21809997-001 2018-10-17<0,20 - - 21815272-001 Högt f löde, lufttemperatur: 9 °C, måttligt-snabbt rinnande 2018-11-15<0,20 - - 21819290-001 is = delvis öppet, f löde = medel 2018-12-11

<0,20 - - Min0,30 - - Medel2,4 - - Max


250



13A Blålägan 2018-01-11 0,2 300 1,9 0,092 <1,0 - 0,15 - <0,050 - <0,010 - 0,17 -

2018-03-26 0,2 270 2,2 0,11 <1,0 - 0,14 - 0,11 - <0,010 - 0,18 -2018-06-13 0,2 190 3,2 0,11 <1,0 - 0,14 - 0,16 - <0,010 - 0,16 -2018-07-19 - - - - - - - - - - - - - -2018-09-19 0,2 890 63 0,31 7,4 - 0,29 - 0,24 - 0,045 - 0,22 -2018-11-15 0,3 750 67 0,34 6,2 - 0,45 - 0,30 - 0,048 - 0,15 -

Min - 190 1,9 0,092 <1,0 - 0,14 - <0,050 - <0,010 - 0,15 -

Medel - 480 27 0,19 3,0 - 0,23 - 0,17 - 0,022 - 0,18 -

Max - 890 67 0,34 7,4 - 0,45 - 0,30 - 0,048 - 0,22 -

18 Gråda 2018-01-10 0,5 66 3,1 0,12 <1,0 - 0,025 - 0,23 - <0,010 - 0,11 -2018-03-19 0,5 77 3,7 0,12 <1,0 - 0,038 - 0,33 - <0,010 - 0,12 -2018-05-17 0,5 77 4,2 0,11 1,5 - 0,038 - 0,31 - <0,010 - 0,10 -2018-07-18 0,5 83 7,5 0,13 2,7 - 0,054 - 0,43 - <0,010 - 0,12 -2018-09-18 0,5 61 6,2 0,11 1,1 - 0,036 - 0,26 - <0,010 - 0,079 -2018-11-14 0,5 56 3,9 0,12 <1,0 - 0,030 - 0,28 - <0,010 - 0,099 -

Min - 56 3,1 0,11 <1,0 - 0,025 - 0,23 - <0,010 - 0,079 -Medel - 70 4,8 0,12 1,1 - 0,037 - 0,31 - <0,010 - 0,10 -

Max - 83 7,5 0,13 2,7 - 0,054 - 0,43 - <0,010 - 0,12 -

19 Forshuvud 2018-01-10 0,5 210 7,1 0,13 <1,0 - 0,055 - 0,22 - <0,010 - 0,13 -2018-03-15 0,5 180 6,7 0,14 3,0 - 0,074 - 0,31 - <0,010 - 0,15 -2018-05-17 0,5 310 31 0,15 2,7 - 0,15 - 0,40 - <0,010 - 0,17 -2018-07-17 0,5 160 23 0,14 1,1 - 0,055 - 0,28 - <0,010 - 0,11 -2018-09-17 0,5 130 17 0,14 <1,0 - 0,042 - 0,25 - <0,010 - 0,093 -2018-11-13 0,5 200 9,1 0,12 1,1 - 0,055 - 0,27 - <0,010 - 0,13 -

Min - 130 6,7 0,12 <1,0 - 0,042 - 0,22 - <0,010 - 0,093 -

Medel - 198 16 0,14 1,5 - 0,072 - 0,29 - <0,010 - 0,13 -Max - 310 31 0,15 3,0 - 0,15 - 0,40 - <0,010 - 0,17 -

22 Tunaån 2018-01-09 0,5 280 29 0,20 5,3 4,7 0,29 0,12 0,64 0,57 0,011 <0,010 0,22 0,142018-02-13 0,5 260 17 0,21 5,4 4,7 0,23 0,10 0,54 0,51 <0,010 <0,010 0,17 0,132018-03-15 0,5 240 30 0,19 6,3 5,0 0,41 0,11 0,56 0,52 0,010 <0,010 0,16 0,112018-04-16 0,5 880 150 0,32 16 5,2 2,2 0,18 1,7 0,98 0,057 0,012 0,48 0,232018-05-17 0,5 430 86 0,25 6,0 4,5 0,42 0,16 0,78 0,73 0,014 <0,010 0,24 0,172018-06-12 0,5 490 150 0,31 5,5 2,5 0,52 0,092 1,4 1,1 0,010 <0,010 0,24 0,142018-07-17 0,5 570 130 0,31 2,6 <1,0 0,34 0,087 0,68 0,59 <0,010 <0,010 0,17 0,102018-08-16 0,5 540 70 0,28 1,6 <1,0 0,31 0,14 0,64 0,57 <0,010 <0,010 0,15 0,102018-09-17 0,5 320 67 0,21 1,2 <1,0 0,18 0,046 0,49 0,39 <0,010 <0,010 0,17 0,0742018-10-16 0,5 310 76 0,20 2,1 1,5 0,17 0,050 0,73 0,39 <0,010 <0,010 0,12 0,0832018-11-13 0,5 460 42 0,22 4,2 2,8 0,30 0,14 0,84 0,68 0,010 <0,010 0,25 0,162018-12-10 0,5 480 35 0,21 6,7 6,0 0,32 0,16 0,82 0,66 0,011 0,010 0,34 0,20

Min - 240 17 0,19 1,2 <1,0 0,17 0,046 0,49 0,39 <0,010 <0,010 0,12 0,074

Medel - 438 74 0,24 5,2 3,2 0,47 0,12 0,82 0,64 0,012 <0,010 0,23 0,14

Max - 880 150 0,32 16 6,0 2,2 0,18 1,7 1,1 0,057 0,012 0,48 0,23


251


<0,20 - - 21764939-001 Is = 15 cm 2018-01-11 13A Blålägan<0,20 - - 21774505-001 2018-03-26<0,20 - - 21788188-001 2018-06-13

- - - 21794029-001 Området avstängt pga skogsbrand. 2018-07-19

0,25 - - 21804318-001 Flöde=Högt(-) 2018-09-19<0,20 - - 21815270-001 Högt f löde, fårans bredd: 2 m, luf ttemp.: 6 °C, snabbt rinn.-forsande 2018-11-15<0,20 - - Min<0,20 - - Medel0,25 - - Max

<0,20 - 0,12 21764697-001 Is = Helt öppet 2018-01-10 18 Gråda<0,20 - 0,12 21773511-001 Is = Helt öppet, Låg nivå i älven 2018-03-19<0,20 - 0,11 21783052-001 Hög vattenföring - Klart vatten 2018-05-17<0,20 - 0,11 21793880-001 Hög nivå i älven 2018-07-18

<0,20 - 0,11 21804027-001 2018-09-18<0,20 - 0,11 21815054-001 2018-11-14<0,20 - 0,11 Min<0,20 - 0,11 Medel<0,20 - 0,12 Max

<0,20 - - 21764696-001 Is = Helt öppet 2018-01-10 19 Forshuvud<0,20 - - 21773289-001 Is = Öppet 2018-03-15<0,20 - - 21783053-001 Högt f löde, Hög vattenföring 2018-05-17

<0,20 - - 21793570-001 2018-07-17<0,20 - - 21803567-001 2018-09-17<0,20 - - 21814728-001 2018-11-13<0,20 - - Min<0,20 - - Medel<0,20 - - Max

0,22 0,20 - 21764460-001 Is = 10 cm 2018-01-09 22 Tunaån<0,20 <0,20 - 21768717-001 is= 0,3 m, 2,5 m bottendjup, 20m Fårans bredd 2018-02-13<0,20 <0,20 - 21773290-001 Is = 0.25 m, Rel. låg nivå i ån, pga. Dalälvsnivån 2018-03-15

0,63 0,35 - 21777182-001 Flöde = Högt, brunt grumligt vatten 2018-04-160,29 0,28 - 21783054-001 Ingen anm. 2018-05-170,29 0,23 - 21787855-001 Ingen anm. 2018-06-120,21 <0,20 - 21793579-001 2018-07-17

<0,20 <0,20 - 21797991-001 2018-08-16<0,20 <0,20 - 21803575-001 2018-09-17<0,20 <0,20 - 21809633-001 2018-10-160,22 0,22 - 21814732-001 2018-11-130,27 0,25 - 21819057-001 Is=delvis öppet, lätt snöfall, fårans bredd: 2 m, f löde: medel, sakta rinn. 2018-12-10

<0,20 <0,20 - Min0,22 <0,20 - Medel0,63 0,35 - Max


252



22A Hyttingsån 2018-01-09 0,2 800 39 0,22 5,9 5,9 0,40 0,30 0,22 0,23 0,019 0,018 0,28 0,23

2018-02-12 0,2 770 27 0,21 4,8 4,8 0,37 0,31 0,22 0,23 0,014 0,014 0,27 0,212018-03-15 0,2 790 28 0,21 4,9 3,9 0,40 0,28 0,24 0,24 0,011 0,010 0,24 0,242018-04-16 0,3 940 100 0,22 7,6 7,0 1,3 0,38 0,34 0,32 0,032 0,026 0,26 0,232018-05-17 0,3 980 76 0,29 5,6 5,4 0,52 0,44 0,32 0,33 0,020 0,020 0,30 0,282018-06-12 0,2 820 130 0,26 6,7 6,8 0,47 0,17 0,37 0,42 0,029 0,022 0,26 0,252018-07-18 0,1 1500 28 0,29 2,3 2,0 0,65 0,48 0,25 0,23 <0,010 <0,010 0,23 0,212018-08-16 0,1 1300 44 0,24 1,8 1,3 0,52 0,39 0,25 0,22 <0,010 <0,010 0,25 0,202018-09-17 0,2 850 31 0,24 1,8 1,7 0,28 0,18 0,22 0,23 <0,010 <0,010 0,26 0,212018-10-15 0,1 970 27 0,24 3,3 3,3 0,22 0,14 0,23 0,23 <0,010 <0,010 0,24 0,212018-11-13 0,3 1100 100 0,29 15 17 0,66 0,52 0,33 0,34 0,060 0,063 0,33 0,292018-12-10 0,3 790 80 0,22 11 11 0,41 0,37 0,29 0,27 0,044 0,045 0,27 0,22

Min - 770 27 0,21 1,8 1,3 0,22 0,14 0,22 0,22 <0,010 <0,010 0,23 0,20

Medel - 968 59 0,24 5,9 5,8 0,52 0,33 0,27 0,27 0,021 0,020 0,27 0,23

Max - 1500 130 0,29 15 17 1,3 0,52 0,37 0,42 0,060 0,063 0,33 0,29

23 Torsång 2018-01-09 0,5 220 7,9 0,15 1,7 1,5 0,070 0,041 0,32 0,29 <0,010 <0,010 0,19 0,112018-02-13 0,5 200 7,5 0,18 1,6 1,4 0,057 0,034 0,24 0,22 <0,010 <0,010 0,15 0,102018-03-14 0,5 190 8,8 0,13 1,4 1,3 0,077 0,044 0,28 0,26 <0,010 <0,010 0,13 0,102018-04-17 0,5 420 33 0,17 4,1 2,9 0,30 0,086 0,64 0,47 0,012 <0,010 0,28 0,142018-05-17 0,5 310 34 0,16 2,9 2,3 0,16 0,049 0,44 0,41 0,010 <0,010 0,17 0,132018-06-12 0,5 160 22 0,14 2,5 2,2 0,093 0,025 0,39 0,40 <0,010 <0,010 0,14 0,112018-07-17 0,5 190 30 0,22 2,4 1,2 0,10 0,021 0,52 0,40 <0,010 <0,010 0,19 0,132018-08-16 0,5 170 33 0,15 2,4 1,8 0,087 <0,020 0,39 0,35 <0,010 <0,010 0,12 0,0922018-09-17 0,5 150 21 0,14 2,6 2,1 0,056 <0,020 0,65 0,40 <0,010 <0,010 0,11 0,0852018-10-16 0,5 150 12 0,13 1,7 1,7 0,051 0,025 1,1 0,28 <0,010 <0,010 0,12 0,0982018-11-13 0,5 170 9,1 0,12 2,5 1,9 0,059 0,025 0,33 0,27 <0,010 <0,010 0,12 0,0962018-12-10 0,5 190 10 0,13 1,7 1,5 0,064 0,035 0,28 0,23 <0,010 <0,010 0,14 0,10

Min - 150 7,5 0,12 1,4 1,2 0,051 <0,020 0,24 0,22 <0,010 <0,010 0,11 0,085

Medel - 210 19 0,15 2,3 1,8 0,098 0,034 0,47 0,33 <0,010 <0,010 0,16 0,11

Max - 420 34 0,22 4,1 2,9 0,30 0,086 1,1 0,47 0,012 <0,010 0,28 0,14

25 Varpan, utlopp 2018-01-10 0,2 56 4,8 0,19 9,0 8,7 0,069 0,032 5,0 4,6 0,014 <0,010 0,12 0,0922018-03-19 0,2 74 6,1 0,21 9,3 9,1 0,093 0,044 4,1 3,7 0,014 0,010 0,12 0,0792018-05-21 0,2 130 27 0,25 19 13 0,48 0,054 9,7 7,4 0,022 0,016 0,16 0,102018-07-17 0,1 72 17 0,23 8,5 5,7 0,40 0,052 8,3 6,9 0,015 <0,010 0,13 0,0752018-09-17 0,2 66 20 0,25 9,7 6,8 0,39 0,027 8,1 6,4 0,015 <0,010 0,10 0,0702018-11-13 0,2 48 21 0,20 11 9,0 0,20 0,021 7,8 6,8 0,011 <0,010 0,11 0,074

Min - 48 4,8 0,19 8,5 5,7 0,069 0,021 4,1 3,7 0,011 <0,010 0,10 0,070

Medel - 74 16 0,22 11 8,7 0,27 0,038 7,2 6,0 0,015 <0,010 0,12 0,082

Max - 130 27 0,25 19 13 0,48 0,054 9,7 7,4 0,022 0,016 0,16 0,10

26 Slussen 2018-01-09 0,5 270 26 0,21 170 170 0,30 0,16 14 13 0,22 0,20 0,12 0,0842018-02-13 0,5 260 19 0,24 130 130 0,23 0,15 11 9,7 0,16 0,15 0,13 0,0782018-03-20 0,5 280 18 0,17 90 86 0,27 0,12 7,6 6,5 0,084 0,078 0,14 0,0832018-04-17 0,3 940 75 0,27 590 560 2,0 0,58 110 72 1,0 0,93 0,24 0,102018-05-17 0,5 940 60 0,31 220 180 4,3 0,95 38 22 0,33 0,25 0,27 0,112018-06-12 0,5 860 90 0,32 530 500 3,3 1,2 29 20 0,65 0,52 0,23 0,122018-07-17 0,5 1700 230 0,43 900 810 7,9 3,5 45 27 1,1 0,92 0,24 0,122018-08-20 0,5 2000 190 0,45 830 730 9,5 3,1 41 18 0,79 0,62 0,30 0,0882018-09-17 0,5 1400 140 0,35 1100 1000 4,8 1,7 38 19 1,1 0,98 0,21 0,0792018-10-16 0,5 2200 170 0,37 1300 1200 6,9 1,9 51 19 1,3 1,1 0,32 0,0842018-11-13 0,5 1600 200 0,28 1400 1400 3,7 1,2 41 23 1,4 1,3 0,25 0,0952018-12-10 0,5 840 97 0,23 550 510 0,95 0,38 29 21 0,64 0,61 0,26 0,10

Min - 260 18 0,17 90 86 0,23 0,12 7,6 6,5 0,084 0,078 0,12 0,078

Medel - 1108 110 0,30 651 606 3,7 1,2 38 23 0,73 0,64 0,23 0,095

Max - 2200 230 0,45 1400 1400 9,5 3,5 110 72 1,4 1,3 0,32 0,12


253


0,22 0,24 - 21764461-001 Is = Delvis öppet, Flöde = Högt (-) 2018-01-09 22A Hyttingsån0,22 <0,20 - 21768546-001 Is = Delvis öppet, Snöfall 2018-02-120,21 0,21 - 21773287-001 Is = Delvis öppet 2018-03-150,28 0,24 - 21777180-001 Is = Öppet. "vårflöde" 2018-04-16

0,31 0,29 - 21783056-001 Flöde - Medel ++ 2018-05-170,28 0,30 - 21787863-001 Klart vatten, Flöde = Medel 2018-06-12<0,20 <0,20 - 21793879-001 Lågt f löde 2018-07-18<0,20 <0,20 - 21797992-001 2018-08-16<0,20 <0,20 - 21803571-001 Klart vatten 2018-09-17

0,21 0,21 - 21809227-001 2018-10-150,41 0,41 - 21814731-001 2018-11-130,30 0,30 - 21819055-001 Is=Delvis öppet, f löde: högt, snabbt rinnande 2018-12-10<0,20 <0,20 - Min0,23 0,22 - Medel0,41 0,41 - Max

<0,20 <0,20 0,16 21764459-001 Is = Delvis öppet 2018-01-09 23 Torsång<0,20 <0,20 0,097 21768720-001 is= öppet, 2 m bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13

<0,20 <0,20 0,11 21773069-001 Is = Öppet, Låg nivå ca 1.5 m under normalt 2018-03-140,29 0,20 0,13 21777428-001 is = helt öppet, Låg nivå i älven, bottendjup: 1.5 m 2018-04-17<0,20 <0,20 0,10 21783057-001 Hög nivå, Stort f löde 2018-05-17<0,20 <0,20 0,12 21787858-001 Ingen anm. 2018-06-12

<0,20 <0,20 0,13 21793578-001 2018-07-17<0,20 <0,20 0,13 21797994-001 2018-08-16<0,20 <0,20 0,11 21803569-001 2018-09-17<0,20 <0,20 0,10 21809632-001 2018-10-16<0,20 <0,20 0,12 21814741-001 2018-11-13

<0,20 <0,20 0,17 21819056-001 Lätt snöfall, fårans bredd: 50 m, f löde: hög-medel, sakta-måttl. rinn. 2018-12-10<0,20 <0,20 0,097 Min<0,20 <0,20 0,12 Medel0,29 0,20 0,17 Max

0,33 0,32 - 21764695-001 Is = Öppet mot utlopp 2018-01-10 25 Varpan, utlopp0,35 0,35 - 21773502-001 Is = Öppet 2018-03-190,51 0,45 - 21783401-001 Ingen anm. 2018-05-210,50 0,44 - 21793569-001 2018-07-17

0,40 0,35 - 21803570-001 2018-09-170,38 0,33 - 21814730-001 2018-11-130,33 0,32 - Min0,41 0,37 - Medel0,51 0,45 - Max

0,42 0,42 - 21764462-001 Is = Öppet 2018-01-09 26 Slussen0,43 0,40 - 21768723-001 is= öppet 2018-02-130,41 0,41 - 21773858-001 2018-03-20

0,72 0,69 - 21777419-001 Låg nivå i runn, bottendjup: 0.7 m 2018-04-170,59 0,52 - 21783058-001 Hög nivå i Runn 2018-05-170,66 0,63 - 21787860-001 Grågrönt vatten, "grape tonic" 2018-06-120,75 0,69 - 21793585-001 2018-07-170,69 0,62 - 21798288-001 Något brunt grumligt vatten 2018-08-20

0,72 0,69 - 21803572-001 2018-09-170,81 0,76 - 21809631-001 2018-10-160,94 0,92 - 21814733-001 2018-11-130,62 0,55 - 21819062-001 Snöfall, f löde: högt, snabbt rinnande 2018-12-10

0,41 0,40 - Min0,65 0,61 - Medel0,94 0,92 - Max


254



27 Hosjöns utlopp 2018-01-09 0,5 370 15 0,18 3,0 - 0,17 - 0,65 - <0,010 - 0,19 -

(f .d. Sundbornsån) 2018-03-19 0,5 290 13 0,16 2,7 - 0,11 - 0,50 - <0,010 - 0,18 -

2018-05-17 0,5 330 42 0,19 6,7 - 0,29 - 1,6 - 0,016 - 0,24 -2018-07-17 0,5 180 30 0,20 3,1 - 0,18 - 1,2 - <0,010 - 0,18 -

2018-09-17 0,5 210 71 0,19 3,9 - 0,22 - 1,3 - <0,010 - 0,14 -2018-11-13 0,5 310 68 0,20 3,7 - 0,33 - 0,92 - <0,010 - 0,14 -

Min - 180 13 0,16 2,7 - 0,11 - 0,50 - <0,010 - 0,14 -Medel - 282 40 0,19 3,9 - 0,22 - 1,0 - <0,010 - 0,18 -

Max - 370 71 0,20 6,7 - 0,33 - 1,6 - 0,016 - 0,24 -

29 Långhag 2018-01-09 0,5 210 10 0,15 7,1 6,9 0,073 0,034 1,1 1,1 <0,010 <0,010 0,16 0,12

2018-02-13 0,5 190 7,2 0,18 6,2 5,8 0,061 0,033 0,92 0,85 <0,010 <0,010 0,16 0,102018-03-14 0,5 180 8,9 0,13 7,2 6,3 0,10 0,055 1,3 1,2 0,011 <0,010 0,14 0,10

2018-04-17 0,5 400 27 0,16 5,1 4,0 0,24 0,083 0,67 0,58 0,010 <0,010 0,20 0,142018-05-17 0,5 390 45 0,18 12 8,8 0,31 0,056 1,7 1,4 0,023 0,011 0,22 0,12

2018-06-12 0,5 190 41 0,15 2,3 1,6 0,12 0,041 0,40 0,38 <0,010 <0,010 0,13 0,112018-07-17 0,5 190 43 0,16 6,0 3,9 0,13 0,030 1,1 0,92 0,013 <0,010 0,16 0,099

2018-08-16 0,5 150 33 0,15 6,0 4,4 0,094 0,026 0,98 0,83 0,010 <0,010 0,14 0,0892018-09-17 0,5 140 22 0,15 4,1 3,1 0,068 0,010 0,67 0,57 <0,010 <0,010 0,12 0,084

2018-10-16 0,5 170 19 0,14 4,5 3,9 0,068 0,028 0,79 0,67 <0,010 <0,010 0,12 0,102018-11-13 0,5 160 11 0,13 6,5 6,2 0,064 0,029 1,1 1,2 <0,010 <0,010 0,12 0,086

2018-12-10 0,5 170 11 0,14 5,2 4,7 0,092 0,031 0,90 0,74 <0,010 <0,010 0,14 0,11

Min - 140 7,2 0,13 2,3 1,6 0,061 0,010 0,40 0,38 <0,010 <0,010 0,12 0,084

Medel - 212 23 0,15 6,0 5,0 0,12 0,038 0,97 0,87 <0,010 <0,010 0,15 0,10

Max - 400 45 0,18 12 8,8 0,31 0,083 1,7 1,4 0,023 0,011 0,22 0,14

30 Amungens utlopp 2018-01-09 0,5 79 20 0,28 <1,0 <1,0 0,063 0,022 1,1 1,0 0,023 0,021 0,80 0,72

(f .d. Långshytteån) 2018-03-15 0,5 86 15 0,23 <1,0 <1,0 0,060 0,026 0,84 0,85 0,022 0,023 0,55 0,492018-05-17 0,5 290 70 0,29 2,6 <1,0 0,29 <0,020 1,6 1,0 0,015 <0,010 0,96 0,512018-07-17 0,5 130 96 0,34 <1,0 <1,0 0,14 <0,020 1,3 1,1 0,012 <0,010 0,69 0,47

2018-09-17 0,5 140 280 0,37 <1,0 <1,0 0,11 <0,020 1,2 1,0 0,014 0,012 0,74 0,522018-11-13 0,5 130 59 0,27 <1,0 <1,0 0,15 0,025 1,2 1,1 0,016 0,015 0,99 0,73

Min - 79 15 0,23 <1,0 <1,0 0,060 <0,020 0,84 0,85 0,012 <0,010 0,55 0,47

Medel - 143 90 0,30 <1,0 <1,0 0,14 <0,020 1,2 1,0 0,017 0,014 0,79 0,57

Max - 290 280 0,37 2,6 <1,0 0,29 0,026 1,6 1,1 0,023 0,023 0,99 0,73

34 Forsån 2018-01-09 0,5 270 99 0,42 200 200 0,94 0,54 7,9 7,1 0,28 0,27 0,60 0,432018-02-13 0,5 290 110 0,44 210 210 1,5 1,1 14 13 0,34 0,35 0,54 0,42

2018-03-14 0,5 320 200 0,38 230 230 1,8 1,0 14 13 0,38 0,37 0,51 0,432018-04-17 0,5 410 190 0,38 170 160 1,7 0,77 10 8,9 0,30 0,28 0,64 0,42

2018-05-16 0,5 310 270 0,45 220 180 1,7 0,13 8,9 6,7 0,27 0,20 0,51 0,342018-06-12 0,5 410 630 0,58 94 53 1,7 0,098 4,7 3,2 0,10 0,024 0,61 0,29

2018-07-17 0,5 170 210 0,52 35 21 0,52 0,024 2,7 2,3 0,028 <0,010 0,42 0,272018-08-20 0,5 160 210 0,51 29 14 0,69 0,035 1,9 1,4 0,034 <0,010 0,31 0,24

2018-09-17 0,5 140 99 0,44 37 24 0,48 0,029 1,9 1,5 0,027 <0,010 0,32 0,252018-10-15 0,5 130 100 0,34 38 24 0,78 <0,020 2,1 1,3 0,042 <0,010 0,28 0,19

2018-11-13 0,5 140 70 0,29 86 83 0,52 0,064 2,1 1,5 0,055 0,043 0,37 0,252018-12-10 0,5 200 74 0,27 93 86 0,49 0,10 2,0 1,5 0,080 0,060 0,44 0,25

Min - 130 70 0,27 29 14 0,48 <0,020 1,9 1,3 0,027 <0,010 0,28 0,19

Medel - 246 189 0,42 120 107 1,1 0,33 6,0 5,1 0,16 0,13 0,46 0,32

Max - 410 630 0,58 230 230 1,8 1,1 14 13 0,38 0,37 0,64 0,43


255


<0,20 - - 21764463-001 Is = Öppet 2018-01-09 27 Hosjöns utlopp<0,20 - - 21773518-001 Is = Öppet, Relativt snabbt f löde 2018-03-19 (f .d. Sundbornsån)0,28 - - 21783055-001 Relativt stort f löde, Mtrl. trp.mindre mängd - löv, frö 2018-05-170,23 - - 21793572-001 2018-07-17

<0,20 - - 21803561-001 2018-09-17<0,20 - - 21814729-001 2018-11-13<0,20 - - Min<0,20 - - Medel0,28 - - Max

<0,20 <0,20 - 21764458-001 Is = Öppet 2018-01-09 29 Långhag<0,20 <0,20 - 21768718-001 is= öppet, 2,5 m bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13<0,20 <0,20 - 21773067-001 Is = Öppet 2018-03-14

0,29 <0,20 - 21777418-001 is = helt öppet, bottendjup: 2,5 m 2018-04-170,23 <0,20 - 21783059-001 Stort f löde 2018-05-17<0,20 <0,20 - 21787852-001 Ingen anm. 2018-06-12<0,20 <0,20 - 21793577-001 2018-07-17

<0,20 <0,20 - 21797993-001 2018-08-16<0,20 <0,20 - 21803577-001 2018-09-17<0,20 <0,20 - 21809630-001 2018-10-16<0,20 <0,20 - 21814746-001 2018-11-13<0,20 <0,20 - 21819060-001 Prov kv-intag, öppet, fårans bredd: 100 m, f löde: medel, snabbt rinn. 2018-12-10

<0,20 <0,20 - Min<0,20 <0,20 - Medel0,29 <0,20 - Max

1,7 1,5 31 21764457-001 Is = Helt öppet 2018-01-09 30 Amungens utlopp0,73 0,77 25 21773300-001 Is = Öppet, Strömriktnig ut ur Amungen/rätt håll 2018-03-15 (f .d. Långshytteån)1,5 1,2 13 21783060-001 Hög nivå, högt f löde. Flöde åt rätt håll 2018-05-172,5 1,7 32 21793575-001 2018-07-172,7 2,5 45 21803580-001 2018-09-17

2,6 2,5 49 21814742-001 2018-11-130,73 0,77 13 Min2,0 1,7 33 Medel2,7 2,5 49 Max

0,82 0,72 - 21764453-001 Is = Helt öppet, Högt f löde 2018-01-09 34 Forsån0,74 0,70 - 21768727-001 is= Helt öppet snöfall, 2m Bottendjup, 40m Fårans bredd 2018-02-131,1 1,1 - 21773044-001 Is = Öppet 2018-03-140,84 0,76 - 21777424-001 is = helt öppet, Flöde: högt, bottendjup: 2 m 2018-04-17

0,76 0,68 - 21782782-001 2018-05-161,2 1,1 - 21787849-001 Ingen anm. 2018-06-120,78 0,70 - 21793574-001 2018-07-170,80 0,81 - 21798298-001 2018-08-20

0,95 0,91 - 21803579-001 2018-09-170,47 0,42 - 21809233-001 2018-10-150,63 0,59 - 21814745-001 2018-11-130,61 0,51 - 21819053-001 Flöde=Högt (-), lätt snöfall, snabbt rinnande 2018-12-10

0,47 0,42 - Min0,81 0,75 - Medel1,2 1,1 - Max


256



34A Herrgårdsdammen 2018-01-09 0,1 170 60 0,52 380 370 5,0 3,5 43 39 0,65 0,65 0,37 0,30

2018-02-13 0,1 190 63 0,54 400 400 4,9 3,4 32 29 0,65 0,63 0,44 0,31

2018-03-15 0,1 170 60 0,54 410 450 4,0 2,5 35 33 0,80 0,82 0,41 0,35

2018-04-17 0,1 280 88 0,36 360 350 7,8 5,3 45 41 0,64 0,61 0,45 0,382018-05-16 0,1 200 89 0,63 470 410 8,2 2,1 32 24 0,83 0,79 0,48 0,29

2018-06-12 0,1 66 33 0,67 380 400 2,2 0,49 26 22 0,70 0,68 0,39 0,322018-07-17 0,1 170 160 0,87 330 300 5,5 0,60 32 20 0,56 0,42 0,66 0,42

2018-08-21 0,1 120 56 0,69 380 370 4,6 0,57 27 16 0,45 0,43 0,52 0,31

2018-09-17 0,1 130 45 0,66 510 500 6,3 1,6 27 17 0,52 0,52 0,52 0,322018-10-15 0,1 120 77 0,66 750 760 7,4 1,4 26 18 0,84 0,82 0,48 0,27

2018-11-13 0,1 83 100 0,66 620 640 4,8 1,5 30 25 1,0 1,0 0,49 0,312018-12-10 0,1 200 89 0,50 340 320 1,9 0,93 21 18 0,56 0,58 0,43 0,33

Min - 66 33 0,36 330 300 1,9 0,49 21 16 0,45 0,42 0,37 0,27

Medel - 158 77 0,61 444 439 5,2 2,0 31 25 0,68 0,66 0,47 0,33

Max - 280 160 0,87 750 760 8,2 5,3 45 41 1,0 1,0 0,66 0,42

35 Näs bruk 2018-01-09 0,5 240 14 0,17 8,0 7,7 0,10 0,054 1,2 1,1 0,010 <0,010 0,20 0,162018-02-13 0,5 200 9,3 0,20 6,1 5,7 0,13 0,045 0,80 0,74 <0,010 <0,010 0,20 0,12

2018-03-14 0,5 180 11 0,12 7,0 6,8 0,084 0,060 0,95 0,96 <0,010 <0,010 0,14 0,112018-04-17 0,5 390 40 0,18 9,1 7,3 0,35 0,10 1,1 0,99 0,016 0,012 0,29 0,20

2018-05-16 0,5 430 45 0,19 6,8 4,8 0,41 0,070 0,97 0,83 0,017 <0,010 0,37 0,31

2018-06-12 0,5 230 72 0,16 4,6 2,9 0,18 <0,10 0,86 0,76 0,011 <0,010 0,20 0,112018-07-17 0,5 190 55 0,16 4,3 2,7 0,14 0,029 1,0 0,87 <0,010 <0,010 0,18 0,12

2018-08-20 0,5 180 72 0,18 4,0 2,0 0,21 0,036 0,97 0,81 <0,010 <0,010 0,15 0,112018-09-17 0,5 160 37 0,16 3,5 1,9 0,13 0,026 0,71 0,60 <0,010 <0,010 0,18 0,12

2018-10-15 0,5 120 24 0,14 4,0 3,1 0,085 0,023 1,1 0,81 <0,010 <0,010 0,15 0,11

2018-11-13 0,5 160 16 0,13 5,5 4,7 0,087 0,026 0,96 0,91 <0,010 <0,010 0,15 0,132018-12-10 0,5 200 14 0,14 5,2 4,1 0,098 0,043 0,74 0,61 <0,010 <0,010 0,16 0,13

Min - 120 9 0,12 3,5 1,9 0,084 0,023 0,71 0,60 <0,010 <0,010 0,14 0,11

Medel - 223 34 0,16 5,7 4,5 0,17 0,047 0,95 0,83 <0,010 <0,010 0,20 0,14

Max - 430 72 0,20 9,1 7,7 0,41 0,10 1,2 1,1 0,017 0,012 0,37 0,31

37 Gysinge 2018-01-09 0,5 290 13 0,19 6,6 6,1 0,16 0,077 1,1 1,0 0,010 0,010 0,29 0,22

2018-03-14 0,5 200 15 0,12 6,9 6,4 0,093 0,056 0,87 0,89 0,010 <0,010 0,14 0,12

2018-05-16 0,5 410 36 0,20 7,0 5,0 0,37 0,060 0,86 0,76 0,017 <0,010 0,23 0,162018-07-17 0,5 190 62 0,18 3,9 1,9 0,23 0,033 1,0 0,85 0,010 <0,010 0,21 0,12

2018-09-17 0,5 230 50 0,19 4,2 2,4 0,26 0,053 0,87 0,77 0,013 <0,010 0,28 0,162018-11-13 0,5 160 18 0,14 4,4 3,7 0,14 0,041 0,72 0,64 <0,010 <0,010 0,20 0,15

Min - 160 13 0,12 3,9 1,9 0,093 0,033 0,72 0,64 <0,010 <0,010 0,14 0,12

Medel - 247 32 0,17 5,5 4,3 0,21 0,053 0,90 0,82 0,011 <0,010 0,23 0,16

Max - 410 62 0,20 7,0 6,4 0,37 0,077 1,1 1,0 0,017 0,010 0,29 0,22

38 Älvkarleby 2018-01-09 0,5 330 15 0,20 6,8 6,2 0,17 0,091 1,2 1,1 0,012 0,011 0,31 0,232018-02-13 0,5 250 13 0,22 6,7 6,4 0,11 0,057 1,1 1,1 <0,010 0,010 0,27 0,17

2018-03-14 0,5 200 15 0,14 5,9 5,8 0,097 0,055 0,84 0,87 <0,010 <0,010 0,16 0,152018-04-17 0,5 310 24 0,16 8,7 7,9 0,17 0,083 1,3 1,2 0,012 <0,010 0,22 0,17

2018-05-16 0,5 500 54 0,22 12 6,6 0,67 0,071 1,2 1,0 0,028 0,011 0,33 0,19

2018-06-12 0,5 310 73 0,22 7,5 4,1 0,44 0,047 1,3 1,1 0,017 <0,010 0,33 0,182018-07-17 0,5 220 66 0,22 5,1 2,7 0,32 0,045 1,2 0,94 0,011 <0,010 0,26 0,15

2018-08-20 0,5 210 83 0,23 4,3 1,5 0,40 0,046 1,0 0,83 0,011 <0,010 0,17 0,122018-09-17 0,5 160 38 0,21 4,8 3,1 0,23 0,036 1,0 0,85 0,010 <0,010 0,20 0,14

2018-10-15 0,5 140 30 0,17 4,4 3,2 0,22 0,036 0,96 0,79 <0,010 <0,010 0,21 0,15

2018-11-13 0,5 110 16 0,13 4,7 3,6 0,15 0,036 0,86 0,73 <0,010 <0,010 0,20 0,152018-12-10 0,5 170 13 0,13 5,0 5,0 0,11 0,054 0,91 0,74 <0,010 <0,010 0,18 0,13

Min - 110 13 0,13 4,3 1,5 0,097 0,036 0,84 0,73 <0,010 <0,010 0,16 0,12

Medel - 243 37 0,19 6,3 4,7 0,26 0,055 1,1 0,94 0,011 <0,010 0,24 0,16

Max - 500 83 0,23 12 7,9 0,67 0,091 1,3 1,2 0,028 0,011 0,33 0,23


257


0,52 0,52 - 21764456-001 Is = Öppet vid utlopp 2018-01-09 34A Herrgårdsdammen0,55 0,53 - 21768721-001 is= öppet, 0.25 m bottendjup, 2,5m Fårans bredd 2018-02-130,64 0,70 - 21773291-001 Is = Öppet vid utl. 2018-03-150,48 0,47 - 21777426-001 is = öppet mot uttlopp, Flöde: högt, bottendjup: 0.25 m 2018-04-17

0,71 0,68 - 21782796-001 Ingen anm. 2018-05-160,70 0,74 - 21787846-001 Lågt f löde 2018-06-120,72 0,70 - 21793584-001 Lågt f löde, låg nivå i dammen 2018-07-170,66 0,62 - 21798699-001 2018-08-210,74 0,72 - 21803582-001 Vattnet bräddar ej, utan läcker. 2018-09-17

0,86 0,92 - 21809226-001 2018-10-150,95 0,99 - 21814743-001 2018-11-130,72 0,63 - 21819054-001 Flöde: högt, is på dammen, prov taget efter bräddn., snabbt rinn. 2018-12-100,48 0,47 - Min0,69 0,69 - Medel0,95 0,99 - Max

0,23 0,21 0,78 21764452-001 Is = Helt öppet 2018-01-09 35 Näs bruk<0,20 <0,20 0,43 21768726-001 is= Helt öppet snöfall, 2m Bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13

<0,20 <0,20 0,46 21773055-001 Is = Öppet 2018-03-140,40 0,29 0,93 21777420-001 is = helt öppet, bottendjup: 2 m 2018-04-170,28 0,23 0,28 21782791-001 Högt f löde, hög nivå 2018-05-160,28 0,21 0,62 21787843-001 Ingen anm. 2018-06-12

0,24 0,20 0,75 21793568-001 2018-07-170,27 0,25 1,1 21798290-001 Flöde = Medel 2018-08-200,23 0,20 1,7 21803581-001 2018-09-170,23 0,21 0,98 21809235-001 2018-10-150,21 0,21 0,80 21814740-001 2018-11-13

0,20 <0,20 0,55 21819061-001 Lätt snöfall, fårans bredd: 100 m, f löde: medel, måttligt rinn. 2018-12-10<0,20 <0,20 0,28 Min0,23 <0,20 0,78 Medel0,40 0,29 1,7 Max

0,32 0,3 0,82 21764451-001 Is = Öppet 2018-01-09 37 Gysinge<0,20 <0,20 0,50 21773051-001 Is = Öppet 2018-03-140,31 0,23 0,21 21782790-001 Högt f löde 2018-05-160,29 0,23 0,82 21793576-001 Flöde medel - låg 2018-07-17

0,37 0,30 1,2 21803574-001 2018-09-170,25 0,23 1,3 21814744-001 2018-11-13<0,20 <0,20 0,21 Min0,27 0,23 0,81 Medel0,37 0,30 1,3 Max

0,40 0,40 0,82 21764450-001 Is = Öppet 2018-01-09 38 Älvkarleby0,29 0,27 0,69 21768725-001 is= öppet, 2,5m Bottendjup, +20m Fårans bredd 2018-02-130,22 0,21 0,48 21773049-001 Is = Helt öppet 2018-03-14

0,30 0,29 1,0 21777421-001 i anm, bottendjup: 2.5 m 2018-04-170,41 0,31 0,36 21782789-001 Högt f löde 2018-05-160,45 0,36 0,64 21787841-001 Ingen anm. 2018-06-120,48 0,36 0,79 21793567-001 Lågt f löde 2018-07-170,41 0,32 1,1 21798287-001 2018-08-20

0,45 0,39 1,0 21803576-001 2018-09-170,36 0,33 1,0 21809246-001 2018-10-150,28 0,28 0,98 21814734-001 2018-11-130,23 0,22 0,82 21819059-001 Lätt snöfall, fårans bredd: 25 m, f löde: hög-medel, snabbt rinn. 2018-12-10

0,22 0,21 0,36 Min0,36 0,31 0,81 Medel0,48 0,40 1,1 Max


258



S16A Runn NV, 0,5 m 2018-03-20 0,5 300 9,5 0,14 8,0 7,5 0,13 0,078 1,8 1,8 0,010 <0,010 0,18 0,14

2018-05-17 0,5 320 60 0,21 89 82 0,71 0,20 11 10 0,11 0,099 0,20 0,14

2018-08-20 0,5 420 64 0,32 120 84 2,2 0,27 13 8,8 0,14 0,077 0,19 0,0942018-10-16 0,5 280 57 0,27 110 89 1,2 0,10 13 8,2 0,12 0,076 0,15 0,095

Min - 280 10 0,14 8,0 7,5 0,13 0,078 1,8 1,8 0,010 <0,010 0,15 0,094

Medel - 330 48 0,24 82 66 1,1 0,16 9,7 7,2 0,095 0,064 0,18 0,12

Max - 420 64 0,32 120 89 2,2 0,27 13 10 0,14 0,099 0,20 0,14

S16A Runn NV, 1 m.ö.b. 2018-03-20 4 250 19 0,16 110 110 0,30 0,15 8,4 7,4 0,14 0,12 0,14 0,0792018-05-17 5 330 61 0,20 89 81 0,69 0,20 11 9,8 0,11 0,099 0,20 0,152018-08-20 4 480 69 0,33 120 87 2,7 0,29 14 9,0 0,16 0,081 0,19 0,097

2018-10-16 4 550 67 0,29 270 220 2,5 0,51 17 11 0,27 0,20 0,19 0,10

Min - 250 19 0,16 89 81 0,30 0,15 8,4 7,4 0,11 0,081 0,14 0,079

Medel - 403 54 0,25 147 125 1,5 0,29 13 9,3 0,17 0,13 0,18 0,11

Max - 550 69 0,33 270 220 2,7 0,51 17 11 0,27 0,20 0,20 0,15

S16B Runn C, 0,5 m 2018-03-20 0,5 280 11 0,13 8,8 8,4 0,13 0,067 1,3 1,2 0,011 <0,010 0,16 0,13

2018-05-17 0,5 270 42 0,20 61 58 0,43 0,13 8,5 7,8 0,077 0,065 0,20 0,142018-06-12 0,5 170 22 0,20 61 55 0,39 0,084 7,6 6,9 0,076 0,058 0,18 0,14

2018-07-17 0,5 150 25 0,23 58 46 0,33 0,090 8,4 7,0 0,074 0,051 0,22 0,122018-08-20 0,5 110 48 0,24 57 45 0,34 0,064 8,3 7,2 0,081 0,043 0,14 0,10

2018-10-16 0,5 120 50 0,24 51 39 0,29 0,043 8,3 6,8 0,055 0,026 0,12 0,10

Min - 110 11 0,13 8,8 8,4 0,13 0,043 1,3 1,2 0,011 <0,010 0,12 0,10

Medel - 183 33 0,21 49 42 0,32 0,080 7,1 6,2 0,062 0,041 0,17 0,12

Max - 280 50 0,24 61 58 0,43 0,13 8,5 7,8 0,081 0,065 0,22 0,14

S16B Runn C, 1 m.ö.b. 2018-03-20 28 230 1200 0,20 180 180 0,29 0,10 9,6 9,1 0,22 0,21 0,12 0,088

2018-05-17 29 270 160 0,20 96 93 0,44 0,12 11 9,7 0,11 0,096 0,17 0,132018-06-12 28 200 57 0,19 77 73 0,30 0,047 8,7 7,8 0,086 0,063 0,16 0,132018-07-17 29 230 74 0,19 83 77 0,43 0,071 9,6 8,4 0,096 0,075 0,19 0,13

2018-08-20 27,5 230 170 0,20 92 86 0,43 0,14 9,9 8,7 0,12 0,10 0,17 0,152018-10-16 28 150 160 0,25 69 43 0,39 0,029 9,3 7,4 0,090 0,023 0,11 0,095

Min - 150 57 0,19 69 43 0,29 0,029 8,7 7,4 0,086 0,023 0,11 0,088

Medel - 218 304 0,21 100 92 0,38 0,085 9,7 8,5 0,12 0,095 0,15 0,12

Max - 270 1200 0,25 180 180 0,44 0,14 11 9,7 0,22 0,21 0,19 0,15

S16CRunn S, 0,5 m 2018-03-20 0,5 290 10 0,15 6,8 6,4 0,11 0,069 1,2 1,1 <0,010 <0,010 0,21 0,142018-05-23 0,5 160 21 0,18 54 45 0,21 0,064 7,1 6,1 0,059 0,044 0,15 0,11

2018-08-20 0,5 70 50 0,23 54 43 0,20 0,039 8,0 7,0 0,078 0,036 0,12 0,0942018-10-16 0,5 70 49 0,24 48 37 0,21 0,022 8,5 6,9 0,051 0,024 0,13 0,089

Min - 70 10 0,15 6,8 6,4 0,11 0,022 1,2 1,1 <0,010 <0,10 0,12 0,089

Medel - 148 33 0,20 41 33 0,18 0,049 6,2 5,3 0,048 0,027 0,15 0,11

Max - 290 50 0,24 54 45 0,21 0,069 8,5 7,0 0,078 0,044 0,21 0,14

S16CRunn S, 1 m.ö.b. 2018-03-20 25 130 390 0,18 180 110 0,22 0,051 10 7,6 0,32 0,058 0,12 0,102018-05-23 25 180 41 0,16 55 47 0,18 0,042 6,5 5,5 0,060 0,039 0,13 0,099

2018-08-20 25,5 280 770 0,20 99 76 0,51 0,14 9,7 7,9 0,19 0,086 0,14 0,132018-10-16 25,5 95 97 0,24 59 38 0,31 0,020 8,7 7,0 0,072 0,020 0,10 0,099

Min - 95 41 0,16 55 38 0,18 0,020 6,5 5,5 0,060 0,020 0,10 0,099

Medel - 171 325 0,20 98 68 0,31 0,063 8,7 7,0 0,16 0,051 0,12 0,11

Max - 280 770 0,24 180 110 0,51 0,14 10 7,9 0,32 0,086 0,14 0,13


259


<0,20 <0,20 - 21773857-001 Bottendjup: 5 m 2018-03-20 S16A Runn NV, 0,5 m0,36 0,34 - 21783070-001 Bottendjup: 6 m 2018-05-170,34 0,25 - 21798291-001 Bottenprov: 5 m 2018-08-200,28 0,27 - 21809628-001 Bottendjup: 5 m 2018-10-16

<0,20 <0,20 - Min0,27 0,24 - Medel0,36 0,34 - Max

0,38 0,38 - 21773856-001 Bottendjup: 5 m 2018-03-20 S16A Runn NV, 1 m.ö.b.

0,35 0,34 - 21783071-001 Bottendjup: 6 m 2018-05-170,30 0,28 - 21798292-001 Bottenprov: 5 m 2018-08-200,36 0,32 - 21809629-001 Bottendjup: 5 m 2018-10-160,30 0,28 - Min0,35 0,33 - Medel0,38 0,38 - Max

<0,20 <0,20 - 21773853-001 Bottendjup: 29 m 2018-03-20 S16B Runn C, 0,5 m

0,31 0,30 - 21783061-001 Bottendjup: 30 m 2018-05-170,28 0,30 - 21787834-001 Bottendjup: 29 m 2018-06-120,31 0,28 - 21793571-001 Bottendjup: 29 m 2018-07-170,27 0,24 - 21798294-001 Bottendjup: 28,5 m 2018-08-200,23 0,22 - 21809624-001 Bottendjup: 29 m 2018-10-16

<0,20 <0,20 - Min0,25 0,24 - Medel0,31 0,30 - Max

0,54 0,55 - 21773852-001 Bottendjup: 29 m 2018-03-20 S16B Runn C, 1 m.ö.b.0,35 0,34 - 21783062-001 Bottendjup: 30 m 2018-05-170,31 0,31 - 21787838-001 Bottendjup: 29 m 2018-06-120,31 0,27 - 21793573-001 Bottendjup: 29 m 2018-07-170,30 0,27 - 21798295-001 Bottenprov: 28,5 m 2018-08-20

0,26 0,21 - 21809625-001 Bottendjup: 29 m 2018-10-160,26 0,21 - Min0,35 0,33 - Medel0,54 0,55 - Max

<0,20 <0,20 - 21773855-001 Bottendjup: 26 m 2018-03-20 S16CRunn S, 0,5 m0,25 0,23 - 21784186-001 Bottendjup: 26 m 2018-05-230,26 0,23 - 21798296-001 Bottenprov: 26,5 m 2018-08-200,24 0,21 - 21809621-001 Bottendjup: 26,5 m 2018-10-16

<0,20 <0,20 - Min0,21 <0,20 - Medel0,26 0,23 - Max

0,33 0,23 - 21773854-001 Bottendjup: 26 m 2018-03-20 S16CRunn S, 1 m.ö.b.0,21 <0,20 - 21784187-001 Bottendjup: 26 m 2018-05-230,30 0,27 - 21798297-001 Bottenprov: 26,5 m 2018-08-200,26 <0,20 - 21809623-001 Bottendjup: 26,5 m 2018-10-16

0,21 <0,20 - Min0,28 <0,20 - Medel0,33 0,27 - Max


260



S19 Amungen, Hedemora, 0,5 m 2018-03-15 0,5 80 9,4 0,22 <1,0 <1,0 0,049 0,020 0,74 0,71 0,019 0,020 0,31 0,27

2018-05-17 0,5 100 34 0,25 1,4 <1,0 0,10 <0,020 1,1 0,96 <0,010 <0,010 0,69 0,532018-08-21 0,5 110 200 0,41 <1,0 <1,0 0,14 <0,020 1,2 1,1 0,014 <0,010 0,89 0,512018-10-16 0,5 160 53 0,32 <1,0 <1,0 0,18 0,035 1,2 0,92 0,016 0,016 1,1 0,63

Min - 80 9,4 0,22 1,40 <1,0 0,049 <0,020 0,74 0,71 <0,010 <0,010 0,31 0,27

Medel - 113 74 0,30 <1,0 <1,0 0,12 <0,020 1,1 0,92 0,014 0,012 0,75 0,49

Max - 160 200 0,41 1,4 <1,0 0,18 0,035 1,2 1,1 0,019 0,020 1,1 0,63

S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. 2018-03-15 12 170 470 0,23 1,1 <1,0 0,16 0,031 1,2 1,1 0,028 0,026 1,3 0,842018-05-17 13,5 250 260 0,25 1,8 1,4 0,12 0,037 1,2 1,1 0,011 <0,010 1,0 0,742018-08-21 12 4000 6500 0,99 3,5 <1,0 1,4 0,35 1,5 1,0 0,028 0,024 4,4 1,32018-10-16 12 420 310 0,37 1,9 1,6 0,45 0,043 1,6 1,2 0,017 0,014 1,9 0,67

Min - 170 260 0,23 1,1 <1,0 0,12 0,031 1,2 1,0 0,011 <0,010 1,0 0,67

Medel - 1210 1885 0,46 2,1 1,0 0,53 0,12 1,4 1,1 0,021 0,017 2,2 0,89

Max - 4000 6500 0,99 3,5 1,6 1,4 0,35 1,6 1,2 0,028 0,026 4,4 1,3

S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 260 11 0,33 49 52 2,7 2,6 1,9 1,9 0,11 0,11 0,31 0,282018-08-21 0,5 41 7,3 0,48 28 25 0,33 0,077 2,5 2,3 0,050 0,043 0,14 0,10

Min - 41 7,3 0,33 28 25 0,33 0,077 1,9 1,9 0,050 0,043 0,14 0,10

Medel - 151 9,2 0,41 39 39 1,5 1,3 2,2 2,1 0,080 0,077 0,23 0,19

Max - 260 11 0,48 49 52 2,7 2,6 2,5 2,3 0,11 0,11 0,31 0,28

S22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 15 60 12 0,46 51 51 0,75 0,20 2,3 2,2 0,084 0,083 0,11 0,112018-08-21 15 82 9,0 0,38 58 56 0,81 0,22 2,7 2,4 0,083 0,078 0,14 0,13

Min - 60 9,0 0,38 51 51 0,75 0,20 2,3 2,2 0,083 0,078 0,11 0,11

Medel - 71 11 0,42 55 54 0,78 0,21 2,5 2,3 0,084 0,081 0,13 0,12

Max - 82 12 0,46 58 56 0,81 0,22 2,7 2,4 0,084 0,083 0,14 0,13

S23 Gruvsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 72 38 0,68 400 430 3,6 2,3 12 11 0,74 0,76 0,41 0,332018-05-16 0,5 140 76 0,67 500 450 9,2 2,4 25 20 0,92 0,90 0,47 0,272018-08-21 0,5 17 38 0,88 330 330 1,5 0,11 13 11 0,77 0,76 0,36 0,282018-10-15 0,5 19 76 0,81 440 420 1,9 0,090 13 10 0,91 0,88 0,44 0,31

Min - 17 38 0,67 330 330 1,5 0,090 12 10 0,74 0,76 0,36 0,27

Medel - 62 57 0,76 418 408 4,1 1,2 16 13 0,84 0,83 0,42 0,30

Max - 140 76 0,88 500 450 9,2 2,4 25 20 0,92 0,90 0,47 0,33

S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 16,5 68 130 0,97 480 520 2,3 0,28 9,5 8,9 1,0 1,1 0,37 0,322018-05-16 18 50 120 0,94 680 660 1,8 0,64 11 9,9 1,2 1,2 0,47 0,352018-08-21 18 180 880 0,73 720 710 1,2 0,071 12 11 1,4 1,4 0,41 0,242018-10-15 16 90 870 0,79 710 750 1,9 0,093 13 11 1,5 1,6 0,44 0,32

Min - 50 120 0,73 480 520 1,2 0,071 9,5 8,9 1,0 1,1 0,37 0,24

Medel - 97 500 0,86 648 660 1,8 0,27 11 10 1,3 1,3 0,42 0,31

Max - 180 880 0,97 720 750 2,3 0,64 13 11 1,5 1,6 0,47 0,35

S24 Åsgarn, 0,5 m 2018-03-14 0,5 520 50 0,39 82 88 0,91 0,74 6,9 7,1 0,16 0,16 0,81 0,662018-05-16 0,5 210 180 0,43 270 210 2,3 0,22 13 10 0,48 0,39 0,41 0,282018-08-21 0,5 210 140 0,51 36 21 1,1 0,026 2,6 2,0 0,054 <0,010 0,48 0,332018-10-15 0,5 97 81 0,37 95 92 1,2 0,066 2,4 2,1 0,10 0,086 0,46 0,38

Min - 97 50 0,37 36 21 0,91 0,026 2,4 2,0 0,054 <0,010 0,41 0,28

Medel - 259 113 0,43 121 103 1,4 0,26 6,2 5,3 0,20 0,16 0,54 0,41

Max - 520 180 0,51 270 210 2,3 0,74 13 10 0,48 0,39 0,81 0,66

S24 Åsgarn, 1 m.ö.b. 2018-03-14 5,5 170 190 0,33 350 380 1,4 0,54 9,5 9,3 0,96 1,0 0,49 0,432018-05-16 6 250 170 0,37 300 290 2,6 1,1 13 12 0,56 0,55 0,49 0,412018-08-21 6 420 240 0,52 41 20 1,8 0,038 2,7 1,9 0,038 <0,010 0,57 0,342018-10-15 5,5 110 82 0,38 98 100 1,4 0,11 2,5 2,1 0,11 0,096 0,48 0,38

Min - 110 82 0,33 41 20 1,4 0,038 2,5 1,9 0,038 <0,010 0,48 0,34

Medel - 238 171 0,40 197 198 1,8 0,45 6,9 6,3 0,42 0,41 0,51 0,39

Max - 420 240 0,52 350 380 2,6 1,1 13 12 0,96 1,0 0,57 0,43


261


0,39 0,38 23 21773302-001 Is = 0.40 m, bottendjup: 13 m 2018-03-15 S19 Amungen, Hedemora, 0,5 m1,2 1,1 14 21783064-001 Hög nivå i sjön, bottendjup: 14,5 m 2018-05-172,8 1,9 43 21798708-001 Bottendjup: 13 m 2018-08-212,8 2,2 49 21809617-001 Bottendjup: 13 m 2018-10-160,39 0,38 14 Min1,8 1,4 32 Medel2,8 2,2 49 Max

3,0 2,9 28 21773303-001 Is = 0.40 m, bottendjup: 13 m 2018-03-15 S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. 1,7 1,6 15 21783063-001 Hög nivå i sjön, bottendjup: 14,5 m 2018-05-175,7 4,6 87 21798707-001 Gråsim. bottenprov "grape tonic", svag svaveldoft, bottendjup: 13 m 2018-08-213,2 2,7 46 21809618-001 Bottendjup: 13 m 2018-10-161,7 1,6 15 Min3,4 3,0 44 Medel5,7 4,6 87 Max

0,29 0,29 - 21773296-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 16 m 2018-03-15 S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m0,22 0,20 - 21798705-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-210,22 0,20 - Min0,26 0,25 - Medel0,29 0,29 - Max

0,21 <0,20 - 21773297-001 Is = 0.35 m, bottendjup. 16 m 2018-03-15 S22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. <0,20 <0,20 - 21798703-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-21<0,20 <0,20 - Min<0,20 <0,20 - Medel0,21 <0,20 - Max

0,78 0,77 - 21773298-001 Is = 0.30 m, bottendjup. 17,5 m 2018-03-15 S23 Gruvsjön, 0,5 m0,78 0,77 - 21782787-001 Bottendjup: 19 m 2018-05-160,88 0,83 - 21798711-001 Bottendjup: 19 m 2018-08-210,98 0,97 - 21809224-001 Bottendjup: 17 m 2018-10-150,78 0,77 - Min0,86 0,84 - Medel0,98 0,97 - Max

1,7 1,9 - 21773299-001 Is = 0.30 m, bottendjup. 17,5 m 2018-03-15 S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b. 1,5 1,5 - 21782788-001 Bottendjup: 19 m 2018-05-161,4 1,4 - 21798710-001 Bottendjup: 19 m 2018-08-211,4 1,5 - 21809225-001 Bottendjup: 17 m 2018-10-151,4 1,4 - Min1,5 1,6 - Medel1,7 1,9 - Max

0,93 0,93 - 21773060-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S24 Åsgarn, 0,5 m0,65 0,60 - 21782783-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-160,52 0,38 - 21798701-001 Bottendjup: 7 m 2018-08-210,39 0,38 - 21809247-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-150,39 0,38 - Min0,62 0,57 - Medel0,93 0,93 - Max

0,67 0,68 - 21773061-001 Is = 0.35 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S24 Åsgarn, 1 m.ö.b. 0,63 0,58 - 21782784-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-160,38 0,35 - 21798700-001 Bottendjup: 7 m 2018-08-210,39 0,39 - 21809248-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-150,38 0,35 - Min0,52 0,50 - Medel0,67 0,68 - Max


262



S25 Forssjön, 0,5 m 2018-03-14 0,5 270 120 0,37 220 230 1,7 1,4 14 14 0,39 0,38 0,45 0,42

2018-05-16 0,5 230 210 0,40 240 180 1,5 0,12 9,2 7,3 0,29 0,22 0,44 0,312018-08-21 0,5 170 130 0,46 9,3 4,0 0,32 <0,010 1,3 1,1 <0,010 <0,010 0,19 0,152018-10-15 0,5 98 66 0,32 21 16 0,30 <0,010 1,6 1,2 0,014 <0,010 0,23 0,18

Min - 98 66 0,32 9,3 4,0 0,30 <0,010 1,3 1,1 <0,010 <0,010 0,19 0,15

Medel - 192 132 0,39 123 108 0,96 0,39 6,5 5,9 0,17 0,15 0,33 0,27

Max - 270 210 0,46 240 230 1,7 1,4 14 14 0,39 0,38 0,45 0,42

S25 Forssjön, 1 m.ö.b. 2018-03-14 5,5 210 200 0,34 230 240 0,97 0,57 8,9 8,6 0,39 0,38 0,41 0,382018-05-16 6 200 200 0,34 240 230 1,2 0,52 9,0 8,4 0,30 0,31 0,43 0,382018-08-21 5,5 170 140 0,46 10 4,1 0,40 <0,020 1,4 1,1 <0,010 <0,010 0,20 0,15

2018-10-15 5,5 120 82 0,32 23 16 0,43 0,026 1,6 1,2 0,017 <0,010 0,24 0,18

Min - 120 82 0,32 10 4,1 0,40 <0,020 1,4 1,1 <0,010 <0,010 0,20 0,15

Medel - 175 156 0,37 126 123 0,75 0,28 5,2 4,8 0,18 0,18 0,32 0,27

Max - 210 200 0,46 240 240 1,2 0,57 9,0 8,6 0,39 0,38 0,43 0,38


263


0,64 0,65 - 21773063-001 Is = 0.3 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S25 Forssjön, 0,5 m0,66 0,62 - 21782785-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-160,37 0,33 - 21798717-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-08-210,31 0,31 - 21809244-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-150,31 0,31 - Min0,50 0,48 - Medel0,66 0,65 - Max

0,66 0,68 - 21773064-001 Is = 0.3 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S25 Forssjön, 1 m.ö.b. 0,64 0,59 - 21782786-001 Bottendjup: 7 m 2018-05-160,36 0,30 - 21798718-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-08-21

0,33 0,31 - 21809245-001 Bottendjup: 6,5 m 2018-10-150,33 0,30 - Min0,50 0,47 - Medel0,66 0,68 - Max


264

Jonbalans

Anmärkningsvärda resultat är inramade.

ID Stationsnamn Provdatum Provdj. Ca Mg Na K Cl SO4 F Provnrm mg/lmg/l

5 Yttermalung 2018-01-10 0,5 4,0 0,70 1,4 0,32 1,2 1,0 - 21764699-001

2018-03-22 0,5 4,3 0,81 1,5 0,40 1,6 0,87 - 21774107-0012018-05-21 0,5 2,0 0,36 0,76 0,29 0,67 0,67 - 21783402-0012018-07-18 0,5 4,1 0,81 1,5 0,38 1,4 1,0 - 21793883-0012018-09-18 0,5 4,0 0,70 1,4 0,43 1,0 1,2 - 21804026-0012018-11-14 0,5 2,9 0,49 0,90 0,38 0,87 1,8 - 21815042-001

Min - 2,0 0,36 0,76 0,29 0,67 0,67 -

Medel - 3,6 0,65 1,2 0,37 1,1 1,1 -

Max - 4,3 0,81 1,5 0,43 1,6 1,8 -

7 Dala Järna 2018-01-10 0,5 3,6 0,63 1,4 0,31 1,4 1,1 - 21764698-0012018-03-22 0,5 3,7 0,64 1,3 0,29 1,4 6,4 - 21774106-0012018-05-21 0,5 2,1 0,36 0,83 0,32 0,75 0,69 - 21783404-0012018-07-18 0,3 3,8 0,75 1,4 0,38 1,5 1,0 - 21793884-0012018-09-18 0,5 3,8 0,75 1,3 0,32 1,2 1,1 - 21804029-0012018-11-14 0,5 3,4 0,60 1,2 0,35 1,2 1,2 - 21815048-001Min - 2,1 0,36 0,83 0,29 0,75 0,69 -

Medel - 3,4 0,62 1,2 0,33 1,2 1,9 -

Max - 3,8 0,75 1,4 0,38 1,5 6,4 -

8B Mockfjärd 2018-01-10 0,5 3,5 0,63 1,4 0,29 1,4 1,2 - 21764701-001nedströms 2018-02-12 0,5 3,3 0,61 1,3 0,32 1,2 0,83 - 21768545-001

2018-03-19 0,5 3,8 0,64 1,4 0,36 1,0 2,0 - 21773510-0012018-04-16 0,5 3,7 0,70 1,7 0,40 1,9 1,3 - 21777179-0012018-05-18 0,5 1,8 0,32 0,74 0,29 0,66 0,72 - 21783051-0012018-06-13 0,5 3,0 0,56 1,2 0,37 1,2 1,3 - 21788189-0012018-07-18 0,5 3,6 0,71 1,5 0,45 1,4 1,2 - 21793882-0012018-08-16 0,5 3,9 0,77 1,5 0,41 1,5 1,1 - 21797995-0012018-09-18 0,5 3,7 0,76 1,4 0,38 1,3 1,0 - 21804013-0012018-10-17 0,5 3,6 0,68 1,3 0,39 1,2 1,3 - 21809996-0012018-11-14 0,5 3,4 0,67 1,3 0,35 1,2 1,2 - 21815051-0012018-12-11 0,5 3,2 0,60 1,2 0,35 1,2 1,3 - 21819287-001

Min - 1,8 0,32 0,74 0,29 0,66 0,72 -Medel - 3,4 0,64 1,3 0,36 1,3 1,2 -

Max - 3,9 0,77 1,7 0,45 1,9 2,0 -


265

Anmärkning Provdatum ID Stationsnamn

Is = 0.3 m 2018-01-10 5 Yttermalung

2018-03-22Ingen anm. 2018-05-21

2018-07-182018-09-18

Synbart högt flöde, hög nivå. Rejält färgat vatten, rödbrunt 2018-11-14

MinMedelMax

Is = Öppet 2018-01-10 7 Dala Järna2018-03-22

Ingen anm. 2018-05-212018-07-182018-09-18

Högt f löde 2018-11-14MinMedelMax

Is = Öppet mot kv-intag 2018-01-10 8B MockfjärdIs = Öppet mot intag kv 2018-02-12 nedströmsIs = Delvis öppet 2018-03-19Is = Öppet mot kv intag 2018-04-16Rejält f löde, Vatteföring - Hög 2018-05-18

2018-06-132018-07-182018-08-162018-09-182018-10-17

Bra f löde genom Kv 2018-11-14is = öppet 2018-12-11

MinMedelMax


266


13 Rotälven 2018-01-11 0,5 3,2 0,70 1,9 0,32 0,67 1,5 - 21764941-001

2018-02-12 0,3 3,1 0,73 1,8 0,35 0,54 1,1 - 21768535-0012018-03-26 0,3 3,4 0,77 2,0 0,37 0,58 1,3 - 21774500-0012018-04-16 0,5 3,5 0,82 2,1 0,36 1,0 1,7 - 21777176-0012018-05-23 0,5 2,1 0,44 1,3 0,33 0,63 1,3 - 21784185-0012018-06-13 0,5 3,0 0,67 1,8 0,36 0,75 1,7 - 21788187-0012018-07-19 0,5 3,7 0,86 2,1 0,45 0,90 1,5 - 21794024-0012018-08-23 0,5 3,7 0,87 2,0 0,44 0,86 2,1 - 21799367-0012018-09-19 0,5 3,0 0,66 1,8 0,36 0,86 1,4 - 21804325-0012018-10-17 0,5 3,4 0,74 1,9 0,38 0,83 1,5 - 21809997-0012018-11-15 0,6 2,4 0,50 1,5 0,29 0,71 1,3 - 21815272-0012018-12-11 0,5 2,8 0,62 1,8 0,36 0,75 1,6 - 21819290-001

Min - 2,1 0,44 1,3 0,29 0,54 1,1 -

Medel - 3,1 0,70 1,8 0,36 0,76 1,5 -

Max - 3,7 0,87 2,1 0,45 1,0 2,1 -

13A Blålägan 2018-01-11 0,2 1,5 0,39 2,1 0,46 0,42 1,8 - 21764939-0012018-03-26 0,2 1,7 0,44 2,3 0,58 0,34 1,7 - 21774505-0012018-06-13 0,2 0,96 0,25 1,9 0,36 0,49 1,8 - 21788188-0012018-07-19 - - - - - - - - 21794029-0012018-09-19 0,2 2,6 0,68 1,9 2,0 1,2 6,1 - 21804318-0012018-11-15 0,3 1,4 0,37 1,3 1,4 0,82 4,0 - 21815270-001

Min - 0,96 0,25 1,3 0,36 0,34 1,7 -

Medel - 1,6 0,43 1,9 0,96 0,65 3,1 -

Max - 2,6 0,68 2,3 2,0 1,2 6,1 -

18 Gråda 2018-01-10 0,5 4,0 0,62 1,4 0,39 1,1 1,4 - 21764697-0012018-03-19 0,5 3,9 0,63 1,4 0,43 0,82 2,2 - 21773511-0012018-05-17 0,5 3,6 0,60 1,3 0,39 1,1 1,4 - 21783052-0012018-07-18 0,5 3,7 0,61 1,4 0,46 1,1 1,4 - 21793880-0012018-09-18 0,5 3,6 0,59 1,4 0,43 1,1 1,4 - 21804027-0012018-11-14 0,5 3,7 0,60 1,4 0,44 1,0 1,3 - 21815054-001

Min - 3,6 0,59 1,3 0,39 0,82 1,3 -

Medel - 3,8 0,61 1,4 0,42 1,0 1,5 -

Max - 4,0 0,63 1,4 0,46 1,1 2,2 -

22 Tunaån 2018-01-09 0,5 7,0 1,1 3,5 0,49 5,0 3,9 - 21764460-0012018-02-13 0,5 6,3 0,98 3,2 0,46 2,8 2,3 - 21768717-0012018-03-15 0,5 6,6 0,98 3,9 0,50 3,7 2,8 - 21773290-0012018-04-16 0,5 7,9 1,3 4,1 1,1 9,9 4,7 - 21777182-0012018-05-17 0,5 6,1 0,91 2,9 0,57 4,1 3,7 - 21783054-0012018-06-12 0,5 12 1,5 4,0 0,91 5,8 4,3 - 21787855-0012018-07-17 0,5 20 1,9 4,3 0,93 6,2 6,1 - 21793579-0012018-08-16 0,5 14 1,6 3,9 0,80 5,6 4,9 - 21797991-0012018-09-17 0,5 31 2,6 5,4 1,0 8,8 9,7 - 21803575-0012018-10-16 0,5 26 2,4 5,0 1,3 8,0 8,6 - 21809633-0012018-11-13 0,5 17 1,9 4,9 1,1 7,5 8,5 - 21814732-0012018-12-10 0,5 10 1,3 6,2 0,78 9,6 7,1 - 21819057-001

Min - 6,1 0,91 2,9 0,46 2,8 2,3 -

Medel - 14 1,5 4,3 0,83 6,4 5,6 -

Max - 31 2,6 6,2 1,3 9,9 9,7 -


267


Is = Delvis öppet 2018-01-11 13 RotälvenIs = Delvs öppet, Lätt snöfall 2018-02-12

2018-03-26Is = Öppet, Flöde = Medel - 2018-04-16Flöde = Medel 2018-05-23

2018-06-13Ingen anm. 2018-07-19Lågt flöde 2018-08-23Synbar matrieltrp som löv - påtaglig mängd 2018-09-19

2018-10-17Högt f löde, lufttemperatur: 9 °C, måttligt-snabbt rinnande 2018-11-15is = delvis öppet, flöde = medel 2018-12-11

MinMedelMax

Is = 15 cm 2018-01-11 13A Blålägan2018-03-262018-06-13

Området avstängt pga skogsbrand. 2018-07-19Flöde=Högt(-) 2018-09-19Högt f löde, fårans bredd: 2 m, lufttemp.: 6 °C, snabbt rinn.-forsande 2018-11-15

MinMedelMax

Is = Helt öppet 2018-01-10 18 GrådaIs = Helt öppet, Låg nivå i älven 2018-03-19Hög vattenföring - Klart vatten 2018-05-17Hög nivå i älven 2018-07-18

2018-09-182018-11-14

MinMedelMax

Is = 10 cm 2018-01-09 22 Tunaånis= 0,3 m, 2,5 m bottendjup, 20m Fårans bredd 2018-02-13Is = 0.25 m, Rel. låg nivå i ån, pga. Dalälvsnivån 2018-03-15Flöde = Högt, brunt grumligt vatten 2018-04-16Ingen anm. 2018-05-17Ingen anm. 2018-06-12

2018-07-172018-08-162018-09-172018-10-162018-11-13

Is=delvis öppet, lätt snöfall, fårans bredd: 2 m, f löde: medel, sakta rinn. 2018-12-10

MinMedelMax


268

ID Stationsnamn Provdatum Provdj. Ca Mg Na K Cl SO4 F Provnr

m mg/lmg/l

22A Hyttingsån 2018-01-09 0,2 2,0 0,46 1,8 0,19 1,8 2,0 - 21764461-001

2018-02-12 0,2 1,7 0,41 1,6 0,29 1,3 1,2 - 21768546-0012018-03-15 0,2 2,2 0,50 1,9 0,34 1,3 2,5 - 21773287-0012018-04-16 0,3 1,4 0,34 1,5 0,41 1,4 1,8 - 21777180-0012018-05-17 0,3 1,8 0,40 1,6 0,34 1,5 1,4 - 21783056-0012018-06-12 0,2 2,5 0,57 1,6 0,55 1,9 2,4 - 21787863-0012018-07-18 0,1 3,6 0,82 2,7 0,54 3,2 1,8 - 21793879-0012018-08-16 0,1 3,6 0,85 2,6 0,59 2,4 3,9 - 21797992-0012018-09-17 0,2 3,2 0,74 2,2 0,47 2,3 3,5 - 21803571-0012018-10-15 0,1 3,2 0,76 2,2 0,44 2,2 2,8 - 21809227-0012018-11-13 0,3 2,7 0,68 1,9 0,35 2,1 5,7 - 21814731-0012018-12-10 0,3 2,5 0,63 1,9 0,28 2,1 4,5 - 21819055-001

Min - 1,4 0,34 1,5 0,19 1,3 1,2 -

Medel - 2,5 0,60 2,0 0,40 2,0 2,8 -

Max - 3,6 0,85 2,7 0,59 3,2 5,7 -

23 Torsång 2018-01-09 0,5 4,3 0,73 1,8 0,38 1,5 1,8 - 21764459-0012018-02-13 0,5 4,2 0,70 1,8 0,41 1,0 1,1 - 21768720-0012018-03-14 0,5 4,3 0,75 1,9 0,45 1,3 1,9 - 21773069-0012018-04-17 0,5 5,1 0,86 2,3 0,59 2,2 2,3 - 21777428-0012018-05-17 0,5 2,7 0,46 1,1 0,39 0,97 1,2 - 21783057-0012018-06-12 0,5 3,8 0,69 1,9 0,50 1,4 2,1 - 21787858-0012018-07-17 0,5 4,1 0,74 2,0 0,48 1,5 2,2 - 21793578-0012018-08-16 0,5 4,5 0,82 2,2 0,51 1,5 2,6 - 21797994-0012018-09-17 0,5 4,6 0,86 2,3 0,54 1,6 2,7 - 21803569-0012018-10-16 0,5 4,1 0,76 2,0 0,53 1,6 2,4 - 21809632-0012018-11-13 0,5 3,9 0,76 2,1 0,48 1,3 2,1 - 21814741-0012018-12-10 0,5 3,6 0,64 1,7 0,44 1,3 1,9 - 21819056-001

Min - 2,7 0,46 1,1 0,38 0,97 1,1 -

Medel - 4,1 0,73 1,9 0,48 1,4 2,0 -

Max - 5,1 0,86 2,3 0,59 2,2 2,7 -

25 Varpan, utlopp 2018-01-10 0,2 7,3 0,81 4,1 0,62 5,4 6,0 - 21764695-0012018-03-19 0,2 7,0 0,75 4,0 0,66 4,1 4,8 - 21773502-0012018-05-21 0,2 6,7 0,78 4,7 1,0 5,9 6,2 - 21783401-0012018-07-17 0,1 6,7 0,78 4,0 0,72 5,1 5,8 - 21793569-0012018-09-17 0,2 6,4 0,74 3,8 0,67 5,2 6,0 - 21803570-0012018-11-13 0,2 6,8 0,80 4,1 0,72 5,3 5,8 - 21814730-001Min - 6,4 0,74 3,8 0,62 4,1 4,8 -

Medel - 6,8 0,78 4,1 0,73 5,2 5,8 -

Max - 7,3 0,81 4,7 1,0 5,9 6,2 -

26 Slussen 2018-01-09 0,5 8,6 1,2 5,1 0,74 7,0 9,9 - 21764462-0012018-02-13 0,5 8,2 1,1 4,8 0,76 4,6 6,7 - 21768723-0012018-03-20 0,5 7,6 0,97 4,6 0,70 4,2 6,1 - 21773858-0012018-04-17 0,3 11 2,1 6,3 1,1 8,9 22 - 21777419-0012018-05-17 0,5 7,4 1,2 4,4 0,80 6,1 10 - 21783058-0012018-06-12 0,5 9,1 2,0 4,9 1,1 6,8 18 - 21787860-0012018-07-17 0,5 12 2,6 5,8 1,2 7,6 26 - 21793585-0012018-08-20 0,5 12 2,8 6,0 1,2 8,3 28 - 21798288-0012018-09-17 0,5 11 2,5 5,8 1,2 8,4 28 - 21803572-0012018-10-16 0,5 13 3,1 6,4 1,4 9,7 30 - 21809631-0012018-11-13 0,5 14 3,8 7,5 1,6 10 37 - 21814733-0012018-12-10 0,5 10 2,0 7,4 1,1 11 18 - 21819062-001Min - 7,4 0,97 4,4 0,70 4,2 6,1 -

Medel - 10 2,1 5,8 1,1 7,7 20 -

Max - 14 3,8 7,5 1,6 11 37 -


269


Is = Delvis öppet, Flöde = Högt (-) 2018-01-09 22A HyttingsånIs = Delvis öppet, Snöfall 2018-02-12Is = Delvis öppet 2018-03-15Is = Öppet. "vårf löde" 2018-04-16Flöde - Medel ++ 2018-05-17Klart vatten, Flöde = Medel 2018-06-12Lågt flöde 2018-07-18

2018-08-16Klart vatten 2018-09-17

2018-10-152018-11-13

Is=Delvis öppet, f löde: högt, snabbt rinnande 2018-12-10

MinMedelMax

Is = Delvis öppet 2018-01-09 23 Torsångis= öppet, 2 m bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13Is = Öppet, Låg nivå ca 1.5 m under normalt 2018-03-14is = helt öppet, Låg nivå i älven, bottendjup: 1.5 m 2018-04-17Hög nivå, Stort f löde 2018-05-17Ingen anm. 2018-06-12

2018-07-172018-08-162018-09-172018-10-162018-11-13

Lätt snöfall, fårans bredd: 50 m, flöde: hög-medel, sakta-måttl. rinn. 2018-12-10

MinMedelMax

Is = Öppet mot utlopp 2018-01-10 25 Varpan, utloppIs = Öppet 2018-03-19Ingen anm. 2018-05-21

2018-07-172018-09-172018-11-13

MinMedelMax

Is = Öppet 2018-01-09 26 Slussenis= öppet 2018-02-13

2018-03-20Låg nivå i runn, bottendjup: 0.7 m 2018-04-17Hög nivå i Runn 2018-05-17Grågrönt vatten, "grape tonic" 2018-06-12

2018-07-17Något brunt grumligt vatten 2018-08-20

2018-09-172018-10-162018-11-13

Snöfall, f löde: högt, snabbt rinnande 2018-12-10

MinMedelMax


270


27 Hosjöns utlopp 2018-01-09 0,5 3,8 0,77 2,1 0,46 1,9 2,6 - 21764463-001

(f.d. Sundbornsån) 2018-03-19 0,5 3,5 0,71 2,0 0,44 0,93 1,5 - 21773518-0012018-05-17 0,5 3,0 0,66 1,8 0,56 1,8 2,6 - 21783055-0012018-07-17 0,5 3,2 0,71 2,0 0,62 1,9 2,5 - 21793572-0012018-09-17 0,5 3,2 0,70 2,0 0,54 2,0 2,6 - 21803561-0012018-11-13 0,5 3,3 0,72 2,0 0,58 1,8 2,4 - 21814729-001

Min - 3,0 0,66 1,8 0,44 0,93 1,5 -

Medel - 3,3 0,71 2,0 0,53 1,7 2,4 -

Max - 3,8 0,77 2,1 0,62 2,0 2,6 -

29 Långhag 2018-01-09 0,5 4,6 0,87 2,0 0,44 1,9 2,8 - 21764458-0012018-02-13 0,5 4,5 0,83 2,0 0,50 1,2 1,7 - 21768718-0012018-03-14 0,5 4,3 0,80 1,9 0,49 1,5 2,3 - 21773067-0012018-04-17 0,5 5,0 0,88 2,3 0,62 2,3 2,5 - 21777418-0012018-05-17 0,5 3,1 0,58 1,4 0,42 1,4 2,0 - 21783059-0012018-06-12 0,5 3,7 0,64 1,6 0,46 1,3 1,8 - 21787852-0012018-07-17 0,5 4,5 0,84 2,2 0,53 1,8 2,8 - 21793577-0012018-08-16 0,5 4,5 0,89 2,4 0,52 1,7 3,0 - 21797993-0012018-09-17 0,5 4,6 0,90 2,5 0,51 1,7 3,0 - 21803577-0012018-10-16 0,5 4,5 0,85 2,2 0,54 1,7 2,6 - 21809630-0012018-11-13 0,5 4,1 0,81 2,1 0,53 1,7 2,5 - 21814746-0012018-12-10 0,5 3,9 0,72 1,9 0,52 1,6 2,4 - 21819060-001

Min - 3,1 0,58 1,4 0,42 1,2 1,7 -

Medel - 4,3 0,80 2,0 0,51 1,7 2,5 -

Max - 5,0 0,90 2,5 0,62 2,3 3,0 -

30 Amungens utlopp 2018-01-09 0,5 8,1 1,8 6,0 0,78 5,5 9,7 - 21764457-001(f.d. Långshytteån) 2018-03-15 0,5 7,4 1,6 5,4 0,76 3,5 6,2 - 21773300-001

2018-05-17 0,5 6,3 1,4 4,0 0,80 4,5 8,5 - 21783060-0012018-07-17 0,5 6,8 1,5 5,1 0,82 4,8 8,4 - 21793575-0012018-09-17 0,5 6,9 1,6 5,1 0,77 5,0 8,2 - 21803580-0012018-11-13 0,5 7,1 1,7 6,4 0,85 5,0 10 - 21814742-001

Min - 6,3 1,4 4,0 0,76 3,5 6,2 -

Medel - 7,1 1,6 5,3 0,80 4,7 8,5 -

Max - 8,1 1,8 6,4 0,85 5,5 10 -

34 Forsån 2018-01-09 0,5 60 3,8 10 8,3 14 130 - 21764453-0012018-02-13 0,5 50 3,3 8,7 7,6 8,4 82 - 21768727-0012018-03-14 0,5 52 4,0 11 10 13 110 - 21773044-0012018-04-17 0,5 37 3,1 7,9 6,0 13 82 - 21777424-0012018-05-16 0,5 44 3,0 7,3 6,8 9,3 100 - 21782782-0012018-06-12 0,5 45 3,9 9,6 9,2 11 95 - 21787849-0012018-07-17 0,5 28 2,8 7,1 5,8 9,0 55 - 21793574-0012018-08-20 0,5 20 2,5 6,8 5,6 8,0 33 - 21798298-0012018-09-17 0,5 19 2,6 7,6 6,1 8,8 30 - 21803579-0012018-10-15 0,5 16 1,9 5,3 3,1 6,0 26 - 21809233-0012018-11-13 0,5 20 2,1 6,9 3,9 8,0 42 - 21814745-0012018-12-10 0,5 27 2,5 7,5 4,8 9,5 56 - 21819053-001

Min - 16 1,9 5,3 3,1 6,0 26 -

Medel - 35 3,0 8,0 6,4 9,8 70 -

Max - 60 4,0 11 10 14 130 -


271


Is = Öppet 2018-01-09 27 Hosjöns utloppIs = Öppet, Relativt snabbt flöde 2018-03-19 (f.d. Sundbornsån)Relativt stort f löde, Mtrl. trp.mindre mängd - löv, frö 2018-05-17

2018-07-172018-09-172018-11-13

MinMedelMax

Is = Öppet 2018-01-09 29 Långhagis= öppet, 2,5 m bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13Is = Öppet 2018-03-14is = helt öppet, bottendjup: 2,5 m 2018-04-17Stort f löde 2018-05-17Ingen anm. 2018-06-12

2018-07-172018-08-162018-09-172018-10-162018-11-13

Prov kv-intag, öppet, fårans bredd: 100 m, f löde: medel, snabbt rinn. 2018-12-10

MinMedelMax

Is = Helt öppet 2018-01-09 30 Amungens utloppIs = Öppet, Strömriktnig ut ur Amungen/rätt håll 2018-03-15 (f.d. Långshytteån)Hög nivå, högt f löde. Flöde åt rätt håll 2018-05-17

2018-07-172018-09-172018-11-13

MinMedelMax

Is = Helt öppet, Högt f löde 2018-01-09 34 Forsånis= Helt öppet snöfall, 2m Bottendjup, 40m Fårans bredd 2018-02-13Is = Öppet 2018-03-14is = helt öppet, Flöde: högt, bottendjup: 2 m 2018-04-17

2018-05-16Ingen anm. 2018-06-12

2018-07-172018-08-202018-09-172018-10-152018-11-13

Flöde=Högt (-), lätt snöfall, snabbt rinnande 2018-12-10

MinMedelMax


272


m mg/lmg/l

34A Herrgårdsdammen 2018-01-09 0,1 81 4,1 10 10 13 180 - 21764456-001

2018-02-13 0,1 87 4,2 11 12 14 200 - 21768721-0012018-03-15 0,1 130 4,7 14 18 18 310 - 21773291-0012018-04-17 0,1 34 2,9 6,1 5,0 9,3 78 - 21777426-0012018-05-16 0,1 98 4,1 12 15 15 250 - 21782796-0012018-06-12 0,1 130 5,0 15 20 19 340 - 21787846-0012018-07-17 0,1 170 6,0 19 26 24 430 - 21793584-0012018-08-21 0,1 180 6,0 19 28 24 460 - 21798699-0012018-09-17 0,1 180 5,7 19 26 26 460 - 21803582-0012018-10-15 0,1 190 6,2 20 29 27 460 - 21809226-0012018-11-13 0,1 190 6,1 21 30 27 490 - 21814743-0012018-12-10 0,1 130 4,5 14 20 19 310 - 21819054-001

Min - 34 2,9 6,1 5,0 9,3 78 -

Medel - 133 5,0 15 20 20 331 -

Max - 190 6,2 21 30 27 490 -

35 Näs bruk 2018-01-09 0,5 5,7 0,98 2,5 0,57 2,4 4,7 - 21764452-0012018-02-13 0,5 4,7 0,83 2,2 0,52 1,3 2,0 - 21768726-0012018-03-14 0,5 4,8 0,88 2,3 0,57 1,5 2,8 - 21773055-0012018-04-17 0,5 5,9 1,1 3,0 0,78 3,2 4,0 - 21777420-0012018-05-16 0,5 2,9 0,52 1,3 0,41 1,1 1,6 - 21782791-0012018-06-12 0,5 4,1 0,73 2,2 0,51 1,8 2,8 - 21787843-0012018-07-17 0,5 4,8 0,88 2,8 0,59 2,1 3,4 - 21793568-0012018-08-20 0,5 5,0 0,89 2,6 0,60 2,1 3,1 - 21798290-0012018-09-17 0,5 4,8 0,83 2,6 0,56 2,1 3,2 - 21803581-0012018-10-15 0,5 5,0 0,94 3,0 0,60 2,1 3,3 - 21809235-0012018-11-13 0,5 4,9 0,89 2,7 0,58 2,1 3,7 - 21814740-0012018-12-10 0,5 4,1 0,75 2,4 0,54 1,7 2,9 - 21819061-001

Min - 2,9 0,52 1,3 0,41 1,1 1,6 -

Medel - 4,7 0,85 2,5 0,57 2,0 3,1 -

Max - 5,9 1,1 3,0 0,78 3,2 4,7 -

37 Gysinge 2018-01-09 0,5 5,7 1,0 2,5 0,55 2,4 4,2 - 21764451-0012018-03-14 0,5 4,9 0,87 2,4 0,52 1,4 2,7 - 21773051-0012018-05-16 0,5 3,1 0,55 1,3 0,43 1,2 1,6 - 21782790-0012018-07-17 0,5 4,7 0,84 2,6 0,59 2,0 3,2 - 21793576-0012018-09-17 0,5 5,2 0,97 3,1 0,59 2,2 3,8 - 21803574-0012018-11-13 0,5 4,9 0,91 2,8 0,66 2,0 3,3 - 21814744-001

Min - 3,1 0,55 1,3 0,43 1,2 1,6 -

Medel - 4,8 0,86 2,5 0,56 1,9 3,1 -

Max - 5,7 1,0 3,1 0,66 2,4 4,2 -

38 Älvkarleby 2018-01-09 0,5 6,1 1,1 2,5 0,58 2,4 4,5 - 21764450-0012018-02-13 0,5 5,6 0,97 2,6 0,57 1,9 2,9 - 21768725-0012018-03-14 0,5 5,3 0,90 2,4 0,56 1,5 2,9 - 21773049-0012018-04-17 0,5 6,1 0,99 2,8 0,56 2,8 4,0 - 21777421-0012018-05-16 0,5 4,0 0,70 1,7 0,48 1,6 2,4 - 21782789-0012018-06-12 0,5 4,3 0,76 1,9 0,56 1,8 2,5 - 21787841-0012018-07-17 0,5 4,7 0,86 2,6 0,59 2,4 4,6 - 21793567-0012018-08-20 0,5 5,0 0,87 2,6 0,58 2,1 3,1 - 21798287-0012018-09-17 0,5 5,0 0,90 2,9 0,56 2,3 3,5 - 21803576-0012018-10-15 0,5 5,0 0,92 3,0 0,61 2,3 4,0 - 21809246-0012018-11-13 0,5 5,1 0,92 2,9 0,61 2,1 3,5 - 21814734-0012018-12-10 0,5 4,7 0,87 2,6 0,54 2,1 3,3 - 21819059-001

Min - 4,0 0,70 1,7 0,48 1,5 2,4 -

Medel - 5,1 0,90 2,5 0,57 2,1 3,4 -

Max - 6,1 1,1 3,0 0,61 2,8 4,6 -


273


Is = Öppet vid utlopp 2018-01-09 34A Herrgårdsdammenis= öppet, 0.25 m bottendjup, 2,5m Fårans bredd 2018-02-13Is = Öppet vid utl. 2018-03-15is = öppet mot uttlopp, Flöde: högt, bottendjup: 0.25 m 2018-04-17Ingen anm. 2018-05-16Lågt flöde 2018-06-12Lågt flöde, låg nivå i dammen 2018-07-17

2018-08-21Vattnet bräddar ej, utan läcker. 2018-09-17

2018-10-152018-11-13

Flöde: högt, is på dammen, prov taget efter bräddn., snabbt rinn. 2018-12-10

MinMedelMax

Is = Helt öppet 2018-01-09 35 Näs brukis= Helt öppet snöfall, 2m Bottendjup, +50m Fårans bredd 2018-02-13Is = Öppet 2018-03-14is = helt öppet, bottendjup: 2 m 2018-04-17Högt f löde, hög nivå 2018-05-16Ingen anm. 2018-06-12

2018-07-17Flöde = Medel 2018-08-20

2018-09-172018-10-152018-11-13

Lätt snöfall, fårans bredd: 100 m, f löde: medel, måttligt rinnande 2018-12-10

MinMedelMax

Is = Öppet 2018-01-09 37 GysingeIs = Öppet 2018-03-14Högt f löde 2018-05-16Flöde medel - låg 2018-07-17

2018-09-172018-11-13

MinMedelMax

Is = Öppet 2018-01-09 38 Älvkarlebyis= öppet, 2,5m Bottendjup, +20m Fårans bredd 2018-02-13Is = Helt öppet 2018-03-14i anm, bottendjup: 2.5 m 2018-04-17Högt f löde 2018-05-16Ingen anm. 2018-06-12Lågt flöde 2018-07-17

2018-08-202018-09-172018-10-152018-11-13

Lätt snöfall, fårans bredd: 25 m, flöde: hög-medel, snabbt rinnande 2018-12-10

MinMedelMax


274


m mg/lmg/l

S16B Runn, 0,5 m 2018-03-20 0,5 3,5 0,75 2,2 0,46 1,4 2,3 - 21773853-001

2018-05-17 0,5 5,1 1,1 3,3 0,72 4,1 6,6 - 21783061-0012018-06-12 0,5 5,3 1,3 3,4 0,69 4,3 6,9 - 21787834-0012018-07-17 0,5 5,6 1,4 3,6 0,82 4,3 7,2 - 21793571-0012018-08-20 0,5 5,6 1,4 3,5 0,79 4,4 7,7 - 21798294-0012018-10-16 0,5 6,0 1,5 3,8 0,88 4,4 8,1 - 21809624-001

Min - 3,5 0,75 2,2 0,46 1,4 2,3 -

Medel - 5,2 1,2 3,3 0,73 3,8 6,5 -

Max - 6,0 1,5 3,8 0,88 4,4 8,1 -

S16B Runn, 1 m.ö.b. 2018-03-20 28 16 8,2 13 2,7 12 38 - 21773852-0012018-05-17 29 6,9 2,1 5,0 1,0 6,8 12 - 21783062-0012018-06-12 28 6,2 1,7 4,3 0,85 5,5 9,6 - 21787838-0012018-07-17 29 6,4 1,7 4,3 0,91 5,2 9,1 - 21793573-0012018-08-20 28 6,2 1,6 4,0 0,82 5,1 8,9 - 21798295-0012018-10-16 28 6,2 1,6 3,9 0,89 4,6 8,7 - 21809625-001

Min - 6,2 1,6 3,9 0,82 4,6 8,7 -Medel - 8,0 2,8 5,8 1,2 6,5 14 -

Max - 16 8,2 13 2,7 12 38 -

S19 Amungen, Hedemora, 0,5 m 2018-03-15 0,5 6,6 1,4 5,1 0,66 3,2 5,7 - 21773302-0012018-05-17 0,5 6,1 1,4 3,9 0,75 4,5 6,6 - 21783064-0012018-08-21 0,5 7,0 1,6 5,1 0,79 4,9 7,9 - 21798708-0012018-10-16 0,5 7,3 1,7 6,1 0,90 5,0 9,4 - 21809617-001

Min - 6,1 1,4 3,9 0,66 3,2 5,7 -

Medel - 6,8 1,5 5,1 0,78 4,4 7,4 -

Max - 7,3 1,7 6,1 0,90 5,0 9,4 -

S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. 2018-03-15 12 8,9 1,9 6,6 0,90 3,7 7,5 - 21773303-0012018-05-17 14 6,4 1,5 4,1 0,78 4,6 6,8 - 21783063-0012018-08-21 12 8,9 1,9 4,4 1,0 4,6 5,2 - 21798707-0012018-10-16 12 7,4 1,7 6,0 0,90 5,0 9,1 - 21809618-001

Min - 6,4 1,5 4,1 0,78 3,7 5,2 - -

Medel - 7,9 1,8 5,3 0,90 4,5 7,2 - -

Max - 8,9 1,9 6,6 1,0 5,0 9,1 - -

S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 11 1,5 3,7 0,72 3,0 9,7 - 21773296-0012018-08-21 0,5 17 2,1 4,6 0,97 5,1 22 - 21798705-001

Min - 11 1,5 3,7 0,72 3,0 9,7 -

Medel - 14 1,8 4,2 0,85 4,1 16 -

Max - 17 2,1 4,6 0,97 5,1 22 -

S22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 15 28 2,9 6,2 1,3 5,3 28 - 21773297-0012018-08-21 15 22 2,5 5,2 1,1 6,2 30 - 21798703-001

Min - 22 2,5 5,2 1,1 5,3 28 -

Medel - 25 2,7 5,7 1,2 5,8 29 -

Max - 28 2,9 6,2 1,3 6,2 30 -


275


Bottendjup: 29 m 2018-03-20 S16B Runn, 0,5 mBottendjup: 30 m 2018-05-17Bottendjup: 29 m 2018-06-12Bottendjup: 29 m 2018-07-17Bottenprov: 28,5 m 2018-08-20Bottendjup: 29 m 2018-10-16

MinMedelMax

Bottendjup: 29 m 2018-03-20 S16B Runn, 1 m.ö.b.Bottendjup: 30 m 2018-05-17Bottendjup: 29 m 2018-06-12Bottendjup: 29 m 2018-07-17Bottenprov: 28,5 m 2018-08-20Bottendjup: 29 m 2018-10-16

MinMedelMax

Is = 0.40 m, bottendjup: 13 m 2018-03-15 S19 Amungen, Hedemora, 0,5 mHög nivå i sjön, bottendjup: 14,5 m 2018-05-17Bottendjup: 13 m 2018-08-21Bottendjup: 13 m 2018-10-16

MinMedelMax

Is = 0.40 m, bottendjup: 13 m 2018-03-15 S19 Amungen, Hedemora, 1 m.ö.b. Hög nivå i sjön, bottendjup: 14,5 m 2018-05-17Gråsimmigt bottenprov "Grape tonic", Svag svaveldoft, bottendjup: 13 m2018-08-21Bottendjup: 13 m 2018-10-16

MinMedelMax

Is = 0.35 m, bottendjup: 16 m 2018-03-15 S22 Finnhytte-Dammsjön, 0,5 mBottendjup: 16 m 2018-08-21

MinMedelMax

Is = 0.35 m, bottendjup. 16 m 2018-03-15 S22 Finnhytte-Dammsjön, 1 m.ö.b. Bottendjup: 16 m 2018-08-21

MinMedelMax


276


m mg/lmg/l

S23 Gruvsjön, 0,5 m 2018-03-15 0,5 180 6,1 19 27 18 330 0,87 21773298-001

2018-05-16 0,5 110 4,6 13 17 18 280 0,84 21782787-0012018-08-21 0,5 190 6,0 20 30 26 510 0,85 21798711-0012018-10-15 0,5 220 6,4 22 33 30 520 1,0 21809224-001

Min - 110 4,6 13 17 18 280 0,84

Medel - 175 5,8 19 27 23 410 0,89

Max - 220 6,4 22 33 30 520 1,0

S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b. 2018-03-15 17 270 8,2 27 44 29 570 1,1 21773299-0012018-05-16 18 250 7,7 26 40 35 620 1,3 21782788-0012018-08-21 18 250 7,5 25 40 32 650 0,92 21798710-0012018-10-15 16 250 7,3 25 40 34 600 1,1 21809225-001

Min - 250 7,3 25 40 29 570 0,92

Medel - 255 7,7 26 41 33 610 1,1

Max - 270 8,2 27 44 35 650 1,3

S24 Åsgarn, 0,5 m 2018-03-14 0,5 23 2,3 6,2 3,2 6,1 33 - 21773060-0012018-05-16 0,5 56 3,0 7,6 8,5 11 150 - 21782783-0012018-08-21 0,5 61 3,3 8,4 9,0 11 150 - 21798701-0012018-10-15 0,5 62 3,4 8,7 9,4 11 140 - 21809247-001

Min - 23 2,3 6,2 3,2 6,1 33 -

Medel - 51 3,0 7,7 7,5 9,8 118 -

Max - 62 3,4 8,7 9,4 11 150 -

S24 Åsgarn, 1 m.ö.b. 2018-03-14 5,5 70 3,5 9,3 10 12 170 - 21773061-0012018-05-16 6,0 49 2,8 7,0 7,3 9,6 130 - 21782784-0012018-08-21 6,0 59 3,2 8,2 8,8 11 150 - 21798700-0012018-10-15 5,5 60 3,3 8,5 9,1 11 140 - 21809248-001

Min - 49 2,8 7,0 7,3 9,6 130 -

Medel - 60 3,2 8,3 8,8 11 148 -

Max - 70 3,5 9,3 10 12 170 -

S25 Forssjön, 0,5 m 2018-03-14 0,5 52 3,4 9,1 7,4 8,9 83 - 21773063-0012018-05-16 0,5 44 2,8 6,9 6,6 8,9 100 - 21782785-0012018-08-21 0,5 17 1,8 5,0 3,0 6,3 29 - 21798717-0012018-10-15 0,5 16 1,7 5,0 2,6 5,7 30 - 21809244-001

Min - 16 1,7 5,0 2,6 5,7 29 -

Medel - 32 2,4 6,5 4,9 7,5 61 -

Max - 52 3,4 9,1 7,4 8,9 100 -

S25 Forssjön, 1 m.ö.b. 2018-03-14 5,5 56 3,6 10 8,2 9,9 98 - 21773064-0012018-05-16 6,0 36 2,6 6,1 5,4 7,9 85 - 21782786-0012018-08-21 5,5 17 1,8 5,0 2,9 6,3 29 - 21798718-0012018-10-15 5,5 16 1,7 5,1 2,5 5,6 29 - 21809245-001

Min - 16 1,7 5,0 2,5 5,6 29 -

Medel - 31 2,4 6,6 4,8 7,4 60 -

Max - 56 3,6 10 8,2 9,9 98 -


277


Is = 0.30 m, bottendjup. 17,5 m 2018-03-15 S23 Gruvsjön, 0,5 mBottendjup: 19 m 2018-05-16Bottendjup: 19 m 2018-08-21Bottendjup: 17 m 2018-10-15

MinMedelMax

Is = 0.30 m, bottendjup. 17,5 m 2018-03-15 S23 Gruvsjön, 1 m.ö.b. Bottendjup: 19 m 2018-05-16Bottendjup: 19 m 2018-08-21Bottendjup: 17 m 2018-10-15

MinMedelMax

Is = 0.35 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S24 Åsgarn, 0,5 mBottendjup: 7 m 2018-05-16Bottendjup: 7 m 2018-08-21Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15

MinMedelMax

Is = 0.35 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S24 Åsgarn, 1 m.ö.b. Bottendjup: 7 m 2018-05-16Bottendjup: 7 m 2018-08-21Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15

MinMedelMax

Is = 0.3 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S25 Forssjön, 0,5 mBottendjup: 7 m 2018-05-16Bottendjup: 6,5 m 2018-08-21Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15

MinMedelMax

Is = 0.3 m, bottendjup: 6,5 m 2018-03-14 S25 Forssjön, 1 m.ö.b. Bottendjup: 7 m 2018-05-16Bottendjup: 6,5 m 2018-08-21Bottendjup: 6,5 m 2018-10-15

MinMedelMax


278

Organiska miljögifter: tennorganiska föreningar

Analyser av organiska miljögifter är utförda vid ALS Scandinavia. Inramade värden är resultat över rapporteringsgränsen.

ID Stationsnamn Provdatum Provdj. monobutyltenn (MBT) dibutyltenn (DBT) tributyltenn (TBT) tetrabutyltenn monooktyltenn

m ng/l ng/l ng/l ng/l ng/l

8B Mockfjärd 2018-03-19 0,5 8,53 <1 <1 <1 <1nedströms 2018-05-18 0,5 1,37 <1 <1 <1 <1

2018-08-16 0,5 <1 <1 <1 <1 <12018-10-15 0,5 1,47 2,03 <1 <1 <1

Min - <1 <1 <1 <1 <1

Medel - 2,97 <1 <1 <1 <1

Max - 8,53 2,03 <1 <1 <1

18 Gråda 2018-03-19 0,5 1,29 <1 <1 <1 <12018-05-18 0,5 4,05 <1 <1 <1 <12018-08-16 0,5 <1 <1 <1 <1 <12018-10-15 0,5 8,57 <1 <1 <1 <1

Min - <1 <1 <1 <1 <1

Medel - 3,60 <1 <1 <1 <1

Max - 8,57 <1 <1 <1 <1

23 Torsång 2018-03-14 0,5 2,17 <1 <1 <1 <12018-05-18 0,5 <1 <1 <1 <1 <12018-08-16 0,5 <1 <1 <1 <1 <12018-10-15 0,5 <1 <1 <1 <1 <1

Min - <1 <1 <1 <1 <1

Medel - <1 <1 <1 <1 <1

Max - 2,17 <1 <1 <1 <1

29 Långhag 2018-03-14 0,5 2,57 <1 <1 <1 <12018-05-18 0,5 4,53 <1 <1 <1 <12018-08-16 0,5 <1 <1 <1 <1 <1

2018-10-15 0,5 <1 1,39 <1 <1 <1

Min - <1 <1 <1 <1 <1

Medel - 2,03 <1 <1 <1 <1

Max - 4,53 1,39 <1 <1 <1

S27 Bäsingen 2018-03-14 0,5 1,93 <1 <1 <1 <12018-05-18 0,5 1,79 <1 <1 <1 <12018-08-16 0,5 <1 <1 <1 <1 <1

2018-10-15 0,5 <1 1,43 <1 <1 <1

Min - <1 <1 <1 <1 <1

Medel - 1,18 <1 <1 <1 <1

Max - 1,93 1,43 <1 <1 <1


279

dioktyltenn tricyklohexyltenn monofenyltenn difenyltenn trifenyltenn Provnr Provdatum ID Stationsnamn

ng/l ng/l ng/l ng/l ng/l

<1 <1 <1 <1 <1 T1808328 2018-03-19 8B Mockfjärd<1 <1 <1 <1 <1 T1815025 2018-05-18 nedströms<1 <1 <1 <1 <1 T1824656 2018-08-16<1 <1 <1 <1 <1 T1832662 2018-10-15<1 <1 <1 <1 <1 - Min<1 <1 <1 <1 <1 - Medel<1 <1 <1 <1 <1 - Max

<1 <1 <1 <1 <1 T1808369 2018-03-19 18 Gråda<1 <1 <1 <1 <1 T1815023 2018-05-18<1 <1 <1 <1 <1 T1827073 2018-08-16<1 <1 <1 <1 <1 T1832663 2018-10-15

<1 <1 <1 <1 <1 - Min<1 <1 <1 <1 <1 - Medel<1 <1 <1 <1 <1 - Max

<1 <1 <1 <1 <1 T1807807 2018-03-14 23 Torsång<1 <1 <1 <1 <1 T1815024 2018-05-18<1 <1 <1 <1 <1 T1824657 2018-08-16<1 <1 <1 <1 <1 T1832664 2018-10-15

<1 <1 <1 <1 <1 - Min<1 <1 <1 <1 <1 - Medel<1 <1 <1 <1 <1 - Max

<1 <1 <1 <1 <1 T1807808 2018-03-14 29 Långhag<1 <1 <1 <1 <1 T1815022 2018-05-18<1 <1 <1 <1 <1 T1827074 2018-08-16

<1 <1 <1 <1 <1 T1832665 2018-10-15<1 <1 <1 <1 <1 - Min<1 <1 <1 <1 <1 - Medel<1 <1 <1 <1 <1 - Max

<1 <1 <1 <1 <1 T1807809 2018-03-14 S27 Bäsingen3,03 <1 <1 <1 <1 T1815026 2018-05-18<1 <1 <1 <1 <1 T1827075 2018-08-16

<1 <1 <1 <1 <1 T1832661 2018-10-15<1 <1 <1 <1 <1 - Min

1,13 <1 <1 <1 <1 - Medel3,03 <1 <1 <1 <1 - Max


280

Organiska miljögifter: fenoler


ID Stationsnamn Provdatum Provdj. 4-nonylfenol- 4-nonylfenol-- 4-nonylfenol- 4-nonylfenoler 4-n-nonylfenol

m monoetoxilat, µg/l dietoxilat, µg/l trietoxilat, µg/l µg/l µg/l

8B Mockfjärd 2018-03-19 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010nedströms 2018-05-18 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

2018-08-16 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-10-15 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Min - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Medel - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Max - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

18 Gråda 2018-03-19 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-05-18 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-08-16 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-10-15 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Min - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Medel - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Max - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

23 Torsång 2018-03-14 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-05-18 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-08-16 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-10-15 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Min - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Medel - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Max - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

29 Långhag 2018-03-14 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-05-18 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-08-16 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

2018-10-15 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Min - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Medel - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Max - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

S27 Bäsingen 2018-03-14 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-05-18 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,0102018-08-16 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

2018-10-15 0,5 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Min - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Medel - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010

Max - <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,010


281

4-tert-oktylfenol- 4-tert-oktylfenol- 4-tert-oktylfenol- 4-tert-oktylfenol Triklosan Bisfenol A Provnr Provdatum ID Stationsnamnmonoetoxilat, µg/l dietoxilat, µg/l trietoxilat, µg/l µg/l µg/l µg/l

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1808328 2018-03-19 8B Mockfjärd<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1815025 2018-05-18 nedströms<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1824656 2018-08-16<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1832662 2018-10-15<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Min<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Medel<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Max

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1808369 2018-03-19 18 Gråda<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1815023 2018-05-18<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1827073 2018-08-16<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1832663 2018-10-15

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Min<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Medel<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Max

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1807807 2018-03-14 23 Torsång<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1815024 2018-05-18<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1824657 2018-08-16<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1832664 2018-10-15

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Min<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Medel<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Max

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1807808 2018-03-14 29 Långhag<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 0,099 T1815022 2018-05-18<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1827074 2018-08-16

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1832665 2018-10-15<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Min<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Medel<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 0,099 - Max

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1807809 2018-03-14 S27 Bäsingen<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1815026 2018-05-18<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1827075 2018-08-16

<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 T1832661 2018-10-15<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Min<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Medel<0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,10 <0,050 - Max


282

Organiska miljögifter: ftalater


ID Stationsnamn Provdatum Provdj. dimetyl- dietyl- di-n-propyl- di-n-butyl- di-iso-butyl- di-pentyl-

m ftalat, µg/l ftalat, µg/l ftalat, µg/l ftalat, µg/l ftalat, µg/l ftalat, µg/l

8B Mockfjärd 2018-03-19 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60nedströms 2018-05-18 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

2018-08-16 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-10-15 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Min - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Medel - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Max - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

18 Gråda 2018-03-19 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-05-18 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-08-16 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-10-15 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Min - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Medel - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Max - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

23 Torsång 2018-03-14 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-05-18 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-08-16 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-10-15 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Min - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Medel - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Max - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

29 Långhag 2018-03-14 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-05-18 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-08-16 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

2018-10-15 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Min - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Medel - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Max - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

S27 Bäsingen 2018-03-14 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-05-18 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,602018-08-16 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

2018-10-15 0,5 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Min - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Medel - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60

Max - <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60 <0,60


283

di-(2-etylhexyl)- butylbensyl- di-cyklohexyl- di-n-oktyl- Provnr Provdatum ID Stationsnamnftalat (DEHP), µg/l f talat (BBP), µg/l f talat, µg/l f talat (DNOP), µg/l

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1808328 2018-03-19 8B Mockfjärd<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1815025 2018-05-18 nedströms<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1824656 2018-08-16<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1832662 2018-10-15<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Min<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Medel<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Max

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1808369 2018-03-19 18 Gråda<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1815023 2018-05-18<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1827073 2018-08-16<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1832663 2018-10-15

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Min<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Medel<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Max

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1807807 2018-03-14 23 Torsång<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1815024 2018-05-18<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1824657 2018-08-16<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1832664 2018-10-15

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Min<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Medel<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Max

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1807808 2018-03-14 29 Långhag<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1815022 2018-05-18<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1827074 2018-08-16

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1832665 2018-10-15<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Min<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Medel<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 - Max

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1807809 2018-03-14 S27 Bäsingen<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1815026 2018-05-18<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1827075 2018-08-16

<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 T1832661 2018-10-15<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 . Min<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 . Medel<1,3 <0,60 <0,60 <0,60 . Max


284

Organiska miljögifter: perfluorerade ämnen


ID Stationsnamn Provdatum Provdj. PFBA PFPeA PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA

m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

8B Mockfjärd 2018-03-19 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030nedströms 2018-05-18 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

2018-08-16 0,5 0,0066 0,0152 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-10-15 0,5 0,0033 <0,00030 <0,00030 0,00032 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Min - <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Medel - 0,0030 0,0039 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Max - 0,0066 0,0152 <0,00030 0,00032 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

18 Gråda 2018-03-19 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-05-18 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-08-16 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-10-15 0,5 0,0062 <0,00030 <0,00030 0,00032 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Min - <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Medel - 0,0023 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Max - 0,0062 <0,00030 <0,00030 0,00032 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

23 Torsång 2018-03-14 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-05-18 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-08-16 0,5 0,0043 0,00946 <0,00030 0,00033 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-10-15 0,5 0,0046 <0,00030 <0,00030 0,00033 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Min - <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Medel - 0,0027 0,0025 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Max - 0,0046 0,0095 <0,00030 0,00033 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

29 Långhag 2018-03-14 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-05-18 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-08-16 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 0,00034 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

2018-10-15 0,5 0,0066 <0,00030 <0,00030 0,00046 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Min - <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Medel - 0,0024 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Max - 0,0066 <0,00030 <0,00030 0,00046 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

S27 Bäsingen 2018-03-14 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-05-18 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,000302018-08-16 0,5 <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

2018-10-15 0,5 0,0022 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00036 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Min - <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Medel - <0,0020 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030

Max - 0,0022 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00036 <0,00030 <0,00030 <0,00030

PFBA = perf luorbutansyra PFUnDA =perf luorundekansyraPFPeA = perf luorpentansyra PFDoDA = perf luordodekansyraPFHxA = perf luorhexansyra PFBS = perf luorbutansulfonatPFHpA = perf luorheptansyra PFHxS = perf luorhexansulfonatPFOA = perf luoroktansyra PFDS = perf luordekansulfonatPFNA = perf luornonansyra PFOSA = perf luoroktansulfonamidPFDA = perf luordekansyra PFOS = perf luoroktansulfonat


285

PFDoDA PFBS PFHxS PFDS PFOSA fluortelomer- PFOS Provnr Provdatum ID Stationsnamn

µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l sulfonat, µg/l µg/l

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1808328 2018-03-19 8B Mockfjärd<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1815025 2018-05-18 nedströms<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1824656 2018-08-16<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1832662 2018-10-15<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Min<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Medel<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Max

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00030 T1808369 2018-03-19 18 Gråda<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1815023 2018-05-18<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1827073 2018-08-16<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1832663 2018-10-15

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Min<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Medel<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00030 - Max

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1807807 2018-03-14 23 Torsång<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1815024 2018-05-18<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1824657 2018-08-16<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1832664 2018-10-15

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Min<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Medel<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Max

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1807808 2018-03-14 29 Långhag<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00045 T1815022 2018-05-18<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1827074 2018-08-16

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1832665 2018-10-15<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Min<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Medel<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00045 - Max

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1807809 2018-03-14 S27 Bäsingen<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00044 T1815026 2018-05-18<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1827075 2018-08-16

<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 T1832661 2018-10-15<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Min<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 - Medel<0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 <0,00030 0,00044 - Max


286

Kustvatten

ID Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. Salinitet Absfiltr. TOC Syre Syre PO4-P Tot.-P NH4-N NO23-Nm m °C promille 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l

B1 Billudden, 0-10 m 2018-06-26 0-10 - - - - - - - - - - -

2018-08-07 0-10 - - - - - - - - - - -

Min - - - - - - - - - - - -

Medel - - - - - - - - - - - -

Max - - - - - - - - - - - -

B1 Billudden, 0,5 m 2018-04-19 0,5 2,6 3,2 0,20 0,115 7,1 12,9 97 <2 13 22 1602018-06-26 0,5 2,4 15,7 1,3 0,067 3,3 10,8 110 <2 16 5 <52018-08-07 0,5 6,0 20,3 3,8 0,035 5,4 9,2 101,6 <2 19 4 <52018-11-22 0,5 4,2 3,3 2,1 0,047 4,5 * * 5 14 13 86

Min - 2,4 3,2 0,20 0,035 3,3 9,2 97 <2 13 4 <5

Medel - 3,8 10,6 1,9 0,066 5,1 11,0 103 2 16 11 63

Max - 6,0 20,3 3,8 0,115 7,1 12,9 110 5 19 22 160

B1 Billudden, 5 m 2018-04-19 5,0 - 2,9 3,7 0,058 6,0 14,8 110 <2 19 14 412018-06-26 5,0 - 12,0 4,7 0,021 4,3 11,9 110 <2 14 <3 <52018-08-07 5,0 - 19,6 4,6 0,030 4,9 9,3 101,9 <2 15 5 <52018-11-22 5,0 - 4,0 4,7 0,018 4,0 * * 11 21 <3 28

Min - - 2,9 3,7 0,018 4,0 9,3 102 <2 14 <3 <5

Medel - - 9,6 4,4 0,032 4,8 12,0 107 4 17 6 19

Max - - 19,6 4,7 0,058 6,0 14,8 110 11 21 14 41

B1 Billudden, 1 m.ö.b. 2018-04-19 15 - 0,1 5,1 0,016 4,0 13,8 95 9 22 <3 592018-06-26 15 - 10,6 4,8 0,020 4,3 11,1 99 <2 17 <3 <52018-08-07 15 - 13,4 4,9 0,016 4,4 8,5 81 <2 13 10 <52018-11-22 15 - 4,8 5,3 0,015 3,8 * * 13 24 <3 24

Min - - 0,1 4,8 0,015 3,8 8,5 81 <2 13 <3 <5

Medel - - 7,2 5,0 0,017 4,1 11,1 92 6 19 4 22

Max - - 13,4 5,3 0,020 4,4 13,8 99 13 24 10 59

*Korrekt provtagningskärl saknades.


287

Kj.-N Tot.-N Cd Zn K-fyll Provnr Anmärkning Provdatum ID Stationsnamnµg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

- - - - <1,0 21790262-001 Molnighet: 4 2018-06-26 B1 Billudden, 0-10 m- - - - 2,0 21796369-001 2018-08-07- - - - <1,0 - Min- - - - 1,3 - Medel- - - - 2,0 - Max

320 480 0,013 9,0 - 21777994-001 Bottendjup: 16 m 2018-04-19 B1 Billudden, 0,5 m330 330 0,018 4,9 - 21790259-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 18 C, bottendjup: 16 m 2018-06-26310 310 0,012 1,7 - 21796366-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-07194 280 0,012 3,2 - 21816499-001 Bottendjup: 16 m 2018-11-22194 280 0,012 1,7 - Min289 350 0,014 4,7 - Medel330 480 0,018 9,0 - Max

319 360 - - - 21777995-001 Bottendjup: 16 m 2018-04-19 B1 Billudden, 5 m290 290 - - - 21790266-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 18 C, bottendjup: 16 m 2018-06-26270 270 - - - 21796368-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-07182 210 - - - 21816500-001 Bottendjup: 16 m 2018-11-22182 210 - - - Min265 283 - - - Medel319 360 - - - Max

171 230 <0,10** <10** - 21777997-001 Bottendjup: 16 m 2018-04-19 B1 Billudden, 1 m.ö.b.250 250 <0,050** <5,0** - 21790268-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 18 C, bottendjup: 16 m 2018-06-26280 280 0,015 1,2 - 21796367-001 Bottendjup: 16 m 2018-08-07186 210 0,018 <1,0 - 21816501-001 Bottendjup: 16 m 2018-11-22171 210 0,015 <1,0 - Min222 243 0,027 2,3 - Medel280 280 <0,10 <10 - Max

**Förhöjd rapporteringsgräns p.g.a. störningar.


288


B2 Långsandsörarna, 0-10 m 2018-06-26 0-10 - - - - - - - - - - -

2018-08-07 0-10 - - - - - - - - - - -

Min - - - - - - - - - - - -

Medel - - - - - - - - - - - -

Max - - - - - - - - - - - -

B2 Långsandsörarna, 0,5 m 2018-04-19 0,5 2,8 3,4 1,1 0,089 6,8 13,9 100 <2 14 17 1202018-06-26 0,5 4,0 14,7 3,1 0,046 5,6 11,8 110 <2 13 <3 <52018-08-07 0,5 5,7 19,9 4,1 0,029 5,2 9,3 101,6 <2 15 5 <52018-11-22 0,5 4,0 4,0 4,3 0,024 4,0 * * 10 20 <3 37

Min - - - - 0,024 4,0 9,3 100 <2 13 <3 <5

Medel - - - - 0,047 5,4 11,7 104 3 16 6 41

Max - - - - 0,089 6,8 13,9 110 10 20 17 120

B2 Långsandsörarna, 5 m 2018-04-19 5,0 - 2,9 3,9 0,046 5,7 15,3 110 <2 20 10 312018-06-26 5,0 - 12,8 4,2 0,030 4,6 11,5 110 <2 15 <3 <52018-08-07 5,0 - 19,8 4,7 0,021 4,6 9,3 101,3 <2 15 9 <52018-11-22 5,0 - 4,0 4,3 0,022 4,0 * * 10 20 <3 40

Min - - 2,9 3,9 0,021 4,0 9,3 101 <2 15 <3 <5

Medel - - 9,9 4,3 0,030 4,7 12,0 107 3 18 6 19

Max - - 19,8 4,7 0,046 5,7 15,3 110 10 20 10 40

B2 Långsandsörarna, 1 m.ö.b.2018-04-19 13 - 0,5 5,0 0,015 4,2 14,5 100 5 19 <3 262018-06-26 13 - 10,6 4,8 0,018 4,2 11,1 99 <2 14 <3 <52018-08-07 13 - 18,4 4,9 0,020 4,6 9,1 96 <2 15 9 <52018-11-22 13 - 4,7 5,3 0,015 3,9 * * 13 22 <3 21

Min - - 0,5 4,8 0,015 3,9 9,1 96 <2 14 <3 <5

Medel - - 8,6 5,0 0,017 4,2 11,6 98 5 18 3 13

Max - - 18,4 5,3 0,020 4,6 14,5 100 13 22 9 26



289

Kj.-N Tot.-N Cd Zn K-fyll Provnr Anmärkning Provdatum ID Stationsnamn

µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

- - - - 2,2 21790274-001 Molnighet: 5, Lufttemp: 19 C 2018-06-26 B2 Långsandsörarna, 0-10 m- - - - 1,8 21796377-001 2018-08-07- - - - 1,8 Min- - - - 2,0 Medel- - - - 2,2 Max

300 420 0,013 6,4 - 21777986-001 Bottendjup: 14 m 2018-04-19 B2 Långsandsörarna, 0,5 m300 300 0,015 2,7 - 21790272-001 Molnighet: 5, Lufttemp: 19 C, bottendjup: 14 m 2018-06-26280 280 0,014 1,7 - 21796375-001 Bottendjup: 14 m 2018-08-07173 210 0,015 1,5 - 21816505-001 Bottendjup: 14 m 2018-11-22173 210 0,013 1,5 - Min263 303 0,014 3,1 - Medel300 420 0,015 6,4 - Max

299 330 - - - 21777987-001 Bottendjup: 14 m 2018-04-19 B2 Långsandsörarna, 5 m260 260 - - - 21790276-001 Molnighet: 5, Lufttemp: 19 C, bottendjup: 14 m 2018-06-26260 260 - - - 21796376-001 Bottendjup: 14 m 2018-08-07170 210 - - - 21816506-001 Bottendjup: 14 m 2018-11-22170 210 - - - Min247 265 - - - Medel299 330 - - - Max

194 220 <0,10** <10** - 21777988-001 Bottendjup: 14 m 2018-04-19 B2 Långsandsörarna, 1 m.ö.b.320 320 0,014 <1,0 - 21790279-001 Molnighet: 5, Lufttemp: 19 C, bottendjup: 14 m 2018-06-26270 270 0,014 2,0 - 21796374-001 Bottendjup: 14 m 2018-08-07189 210 0,016 <1,0 - 21816507-001 Bottendjup: 14 m 2018-11-22189 210 0,014 <1,0 - Min243 255 0,024 2,0 - Medel320 320 <0,10 <10 - Max



290


B3 Skutskärsverken, 0-10 m 2018-06-26 0-10 - - - - - - - - - - -

2018-08-07 0-10 - - - - - - - - - - -

Min - - - - - - - - - - - -

Medel - - - - - - - - - - - -

Max - - - - - - - - - - - -

B3 Skutskärsverken, 0,5 m 2018-04-19 0,5 3,7 4,1 3,1 0,064 6,5 15,4 120 <2 23 9 502018-06-26 0,5 4,4 13,4 4,4 0,023 4,5 11,5 110 <2 14 <3 <52018-08-07 0,5 7,8 19,7 4,6 0,022 4,7 9,6 104,7 <2 21 5 <52018-11-22 0,5 4,0 3,9 4,4 0,021 4,0 * * 11 21 <3 34

Min - 3,7 3,9 3,1 0,021 4,0 9,6 105 <2 14 <3 <5

Medel - 5,0 10,3 4,1 0,033 4,9 12,2 112 4 20 4 22

Max - 7,8 19,7 4,6 0,064 6,5 15,4 120 11 23 9 50

B3 Skutskärsverken, 5 m 2018-04-19 5,0 - 1,4 4,5 0,026 4,5 15,0 110 <2 20 29 182018-06-26 5,0 - 13,2 4,7 0,020 4,5 12,0 110 <2 15 <3 <52018-08-07 5,0 - 19,9 4,9 0,019 4,5 9,4 103,4 <2 15 <3 <52018-11-22 5,0 - 4,0 4,5 0,021 4,0 * * 11 21 <3 37

Min - - 1,4 4,5 0,019 4,0 9,4 103 <2 15 <3 <5

Medel - - 9,6 4,7 0,022 4,4 12,1 108 4 18 8 15

Max - - 19,9 4,9 0,026 4,5 15,0 110 11 21 29 37

B3 Skutskärsverken, 1 m.ö.b. 2018-04-19 16 - 0,1 5,1 0,013 3,9 13,9 95 11 23 5 572018-06-26 15,5 - 10,3 4,8 0,020 4,3 10,7 94 <2 18 <3 <52018-08-07 16 - 13,7 4,9 0,016 4,2 8,7 85 <2 13 <3 <52018-11-22 16 - 4,9 5,2 0,014 3,8 * * 13 24 <3 21

Min - - 0,1 4,8 0,013 3,8 8,7 85 <2 13 <3 <5

Medel - - 7,3 5,0 0,016 4,1 11,1 91 7 20 2 21

Max - - 13,7 5,2 0,020 4,3 13,9 95 13 24 5 57



291



- - - - 2,6 21790247-001 Molnighet: 4 2018-06-26 B3 Skutskärsverken, 0-10 m

- - - - 2,5 21796365-001 2018-08-07

- - - - 2,5 Min

- - - - 2,6 Medel

- - - - 2,6 Max

310 360 0,016 4,2 - 21777999-001 Bottendjup: 17 m 2018-04-19 B3 Skutskärsverken, 0,5 m280 280 0,018 1,6 - 21790237-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 18 C, bottendjup: 16,5 m2018-06-26300 300 0,013 <1,0 - 21796362-001 Bottendjup: 17 m 2018-08-07176 210 0,015 1,6 - 21816494-001 Bottendjup: 17 m 2018-11-22176 210 0,013 <1,0 - Min267 288 0,016 2,0 - Medel310 360 0,018 4,2 - Max

272 290 - - - 21778001-001 Bottendjup: 17 m 2018-04-19 B3 Skutskärsverken, 5 m290 290 - - - 21790252-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 18 C, bottendjup: 16,5 m2018-06-26

270 270 - - - 21796364-001 Bottendjup: 17 m 2018-08-07173 210 - - - 21816496-001 Bottendjup: 17 m 2018-11-22173 210 - - - Min251 265 - - - Medel290 290 - - - Max

153 210 <0,10** <10** - 21778003-001 Bottendjup: 17 m 2018-04-19 B3 Skutskärsverken, 1 m.ö.b.310 310 <0,050** <5,0** - 21790255-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 18 C, bottendjup: 16,5 m2018-06-26240 240 0,015 <1,0 - 21796363-001 Bottendjup: 17 m 2018-08-07189 210 0,018 <1,0 - 21816498-001 Bottendjup: 17 m 2018-11-22153 210 0,015 <1,0 - Min223 243 0,027 2,1 - Medel310 310 <0,10 <10 - Max



292


B4 Eggegrund, 0-10 m 2018-06-26 0-10 - - - - - - - - - - -

2018-08-07 0-10 - - - - - - - - - - -

Min - - - - - - - - - - - -

Medel - - - - - - - - - - - -

Max - - - - - - - - - - - -

B4 Eggegrund, 0,5 m 2018-04-19 0,5 6,0 1,6 4,6 0,027 4,8 15,0 110 <2 26 <3 182018-06-26 0,5 8,0 12,1 4,9 0,015 4,1 12,0 110 <2 10 <3 <52018-08-07 0,5 8,8 19,5 5,0 0,016 4,5 9,6 105 <2 14 4 <52018-11-22 0,5 4,9 4,3 5,3 0,013 3,7 * * 12 21 <3 17

Min - 4,9 1,6 4,6 0,013 3,7 9,6 105 <2 10 <3 <5

Medel - 6,9 9,4 5,0 0,018 4,3 12,2 108 4 18 2 10

Max - 8,8 19,5 5,3 0,027 4,8 15,0 110 12 26 4 18

B4 Eggegrund, 5 m 2018-04-19 5,0 - 1,1 5,0 0,014 4,0 14,4 100 12 17 <3 312018-06-26 5,0 - 11,6 4,9 0,015 4,1 12,2 110 <2 13 <3 <52018-08-07 5,0 - 19,2 5,0 0,017 4,2 9,6 104 <2 15 <3 <52018-11-22 5,0 - 4,4 5,3 0,014 3,6 * * 13 21 <3 16

Min - - 1,1 4,9 0,014 3,6 9,6 100 <2 13 <3 <5

Medel - - 9,1 5,1 0,015 4,0 12,1 105 7 17 <3 13

Max - - 19,2 5,3 0,017 4,2 14,4 110 13 21 <3 31

B4 Eggegrund, 1 m.ö.b. 2018-04-19 32 - 1,0 5,0 0,014 3,9 14,9 100 4 19 <3 62018-06-26 32 - 9,4 5,0 0,014 3,9 11,3 100 3 16 <3 <52018-08-07 33 - 5,9 5,2 0,015 4,1 10,0 80 10 21 5 72018-11-22 32 - 4,1 5,3 0,013 3,7 * * 13 22 <3 16

Min - - 1,0 5,0 0,013 3,7 10,0 80 3 16 <3 <5

Medel - - 5,1 5,1 0,014 3,9 12,1 93 8 20 2 8

Max - - 9,4 5,3 0,015 4,1 14,9 100 13 22 5 16



293



- - - - <1,0 21790283-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 19 C 2018-06-26 B4 Eggegrund, 0-10 m

- - - - 1,3 21796373-001 2018-08-07

- - - - <1,0 Min

- - - - <1,0 Medel

- - - - 1,3 Max

262 280 0,016 1,4 - 21777990-001 Lågt vattenstånd i sjön, bottendjup: 33 m 2018-04-19 B4 Eggegrund, 0,5 m280 280 <0,020** <2,0** - 21790281-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 19 C, bottendjup: 33 m 2018-06-26260 260 0,011 <1,0 - 21796370-001 Klorofyll, bottendjup: 34 m 2018-08-07183 200 0,015 <1,0 - 21816502-001 Bottendjup: 33 m 2018-11-22183 200 0,011 <1,0 - Min246 255 0,013 0,85 - Medel280 280 <0,020 <2,0 - Max

179 210 - - - 21777991-001 Lågt vattenstånd i sjön, bottendjup: 33 m 2018-04-19 B4 Eggegrund, 5 m250 250 - - - 21790286-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 19 C, bottendjup: 33 m 2018-06-26

270 270 - - - 21796372-001 Bottendjup: 34 m 2018-08-07184 200 - - - 21816503-001 Bottendjup: 33 m 2018-11-22179 200 - - - Min221 233 - - - Medel270 270 - - - Max

224 230 <0,10** <10** - 21777993-001 Lågt vattenstånd i sjön, bottendjup: 33 m 2018-04-19 B4 Eggegrund, 1 m.ö.b.240 240 <0,020** <2,0** - 21790290-001 Molnighet: 4, Lufttemp: 19 C, bottendjup: 33 m 2018-06-26223 230 0,019 1,3 - 21796371-001 Bottendjup: 34 m 2018-08-07194 210 0,020 <1,0 - 21816504-001 Bottendjup: 33 m 2018-11-22194 210 <0,020 <1,0 - Min220 228 0,025 2,0 - Medel240 240 <0,10 <10 - Max



294

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 8. Analysresultat metaller i abborre

295

BILAGA 8

Analysresultat för metaller i abborre år 2018 (Runn och Grycken)


296

Metallhalter i abborrlever, individuella analyser (Runn)

Stationsnamn Stnnr Fångstår Fångstman Abborre Längd Vikt Vikt utan Lever- Somatisk Gonad- Kön K LSI GSI Ålder Anmärkningnr mm g maginnehåll, g vikt, g vikt, g vikt, g år

Runn C S16B 2018 Medins 1 210 93,3 86,0 0,9 86,9 1,0 ♀ 1,01 1,04 1,15 7+ -Runn C S16B 2018 Medins 2 220 129,8 112,6 2,2 114,8 1,0 ♀ 1,22 1,92 0,87 4+ -Runn C S16B 2018 Medins 3 215 116,6 106,7 1,3 108,0 1,1 ♀ 1,17 1,20 1,02 5+ -Runn C S16B 2018 Medins 4 194 69,2 65,7 0,6 66,3 0,4 ♀ 0,95 0,90 0,60 3+ -

Runn C S16B 2018 Medins 5 192 74,9 69,3 0,6 69,9 0,7 ♀ 1,06 0,86 1,00 5+ -Runn C S16B 2018 Medins 6 198 100,2 93,6 0,7 94,3 0,8 ♀ 1,29 0,74 0,85 6+ -Runn C S16B 2018 Medins 7 190 68,6 64,3 0,5 64,8 0,5 ♀ 1,00 0,77 0,77 5+ -

Runn C S16B 2018 Medins 8 193 72,0 67,0 0,8 67,8 0,6 ♀ 1,00 1,18 0,88 8+ -Runn C S16B 2018 Medins 9 192 71,0 65,7 0,8 66,5 0,6 ♀ 1,00 1,20 0,90 5+ -Runn C S16B 2018 Medins 10 191 78,6 72,4 0,6 73,0 0,6 ♀ 1,13 0,82 0,82 5+ -

Min - - - - 190 68,6 64,3 0,5 64,8 0,4 - 0,95 0,74 0,60 3+ -

Medel - - - - 200 87,4 80,3 0,9 81,2 0,7 - 1,08 1,06 0,89 5+ -

Max - - - - 220 129,8 112,6 2,2 114,8 1,1 - 1,29 1,92 1,15 8+ -

Somatisk vikt = summan av kroppsvikt och levervikt utan maginnehåll och gonader (SLU:s metod)

K = konditionsfaktor (vikt(g)*100 / längd(cm)^3)LSI = Leversomatiskt index (100 * levervikt) / somatisk viktGSI = Gonadsomatiskt index (100 * gonadvikt) / somatisk vikt Abborr- Levervikt As Pb Cd Co Cu Cr Mn Ni Zn Lab.lever, nr prov, g

1 0,9 3,34 <0,04 10,2 1,04 14,8 <0,04 8,08 <0,04 126 ALS2 2,2 0,508 <0,04 4,08 0,364 13,9 <0,03 3,88 <0,04 102 ALS3 1,3 1,04 <0,04 10,0 0,440 20,8 <0,03 9,24 <0,04 136 ALS4 0,6 1,10 <0,08 6,88 0,940 12,6 <0,04 6,12 <0,08 121 ALS5 0,6 0,972 <0,08 9,40 0,448 10,8 <0,04 6,04 <0,08 120 ALS

6 0,7 1,85 <0,08 8,84 1,56 27,1 <0,04 10,4 <0,08 145 ALS7 0,5 1,11 <0,08 12,9 0,540 14,5 <0,08 16,0 <0,08 132 ALS8 0,8 1,29 <0,08 10,2 1,22 12,0 <0,04 6,20 <0,08 129 ALS9 0,8 1,22 <0,04 13,7 1,02 13,8 <0,04 6,32 <0,04 130 ALS10 0,6 1,38 <0,08 7,48 0,856 11,1 <0,04 7,56 <0,08 130 ALSMin 0,5 0,508 <0,04 4,08 0,364 10,8 <0,03 3,88 <0,04 102 -Medel 0,9 1,38 <0,04 9,37 0,844 15,1 <0,03 7,98 <0,04 127 -Max 2,2 3,34 <0,08 13,7 1,56 27,1 <0,08 16,0 <0,08 145 -

mg/kg TS

Kvicksilverhalter i abborrmuskel, individuella analyser (Runn)

Abborr- Muskelvikt Hg Fetthalt Lab. Provnrmuskel, nr prov, g mg/kg VS g/100 g

1 19,3 0,45 <0,5 SYNLAB 191047162 20,3 0,088 <0,5 SYNLAB 191047183 20,0 0,29 <0,5 SYNLAB 191047194 18,1 0,052 <0,5 SYNLAB 191047205 19,9 0,20 <0,5 SYNLAB 191047216 20,2 0,15 <0,5 SYNLAB 191047227 18,7 0,24 <0,5 SYNLAB 191047238 20,2 0,32 <0,5 SYNLAB 191047249 21,1 0,25 <0,5 SYNLAB 1910472510 21,1 0,24 <0,5 SYNLAB 19104726

Min 18,1 0,052 <0,5 - -

Medel 19,9 0,23 <0,5 - -

Max 21,1 0,45 <0,5 - -


297

Kvicksilverhalt i abborrmuskel, samlingsprov (Grycken)

Stationsnamn Stnnr Fångstår Fångstman Abborre Längd Vikt Vikt utan Lever- Somatisk Gonad- Kön K LSI GSI Ålder Anmärkningnr mm g maginnehåll, g vikt, g vikt, g vikt, g år

Grycken (Falun) S12 2018 Medins 1 202 81,2 75,4 0,7 76,1 0,8 ♀ 0,99 0,92 1,05 5+ -Grycken (Falun) S12 2018 Medins 2 215 126,7 117 1,2 118,2 1,5 ♀ 1,27 1,02 1,27 5+ -Grycken (Falun) S12 2018 Medins 3 180 51,9 49,5 0,2 49,7 0,3 ♀ 0,89 0,40 0,60 4+ -Grycken (Falun) S12 2018 Medins 4 204 82,9 78,1 0,4 78,5 0,7 ♀ 0,98 0,51 0,89 7+ -

Grycken (Falun) S12 2018 Medins 5 218 105,7 97,9 1,2 99,1 0,9 ♀ 1,02 1,21 0,91 7+ -Grycken (Falun) S12 2018 Medins 6 214 115,7 105,3 1,1 106,4 1,5 ♀ 1,18 1,03 1,41 5+ -Grycken (Falun) S12 2018 Medins 7 201 77,2 72,2 0,8 73,0 0,7 ♀ 0,95 1,10 0,96 7+ Fett i lever

Grycken (Falun) S12 2018 Medins 8 - 89,2 81,7 1,0 82,7 0,9 ♀ - 1,21 1,09 5+ -Grycken (Falun) S12 2018 Medins 9 204 82,5 77,7 0,5 78,2 0,8 ♀ 0,97 0,64 1,02 4+ Fett i leverGrycken (Falun) S12 2018 Medins 10 214 101,2 94,8 0,4 95,2 1,0 ♀ 1,03 0,42 1,05 7+ -

Min - - - - 180 51,9 49,5 0,2 49,7 0,3 - 0,89 0,40 0,60 4+ -

Medel - - - - 206 91,4 85,0 0,8 85,7 0,9 - 1,03 0,85 1,03 6+ -

Max - - - - 218 126,7 117,0 1,2 118,2 1,5 - 1,27 1,21 1,41 7+ -

Somatisk vikt = summan av kroppsvikt och levervikt utan maginnehåll och gonader (SLU:s metod)

K = konditionsfaktor (vikt(g)*100 / längd(cm)^3)LSI = Leversomatiskt index (100 * levervikt) / somatisk viktGSI = Gonadsomatiskt index (100 * gonadvikt) / somatisk vikt Abborr- Muskelvikt Hg Fetthalt Lab. Provnrmuskel, nr prov, g mg/kg VS g/100 g

1 2,7 - - - -2 2,6 - - - -3 2,9 - - - -4 2,7 - - - -5 2,8 - - - -6 2,6 - - - -7 2,8 - - - -8 2,7 - - - -9 2,7 - - - -10 2,8 - - - -

Saml.prov 1-10 27 0,38 <0,5 SYNLAB 19104709


298

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 9. Resultatsammanställn.vattenkemi

299

BILAGA 9

Resultatsammanställningar för vattenkemi per provplats åren 1990-2018

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 9. Resultatsammanställn.vattenkemi

300

Denna bilaga finns på Dalälvens Vattenvårdsförenings hemsida: www.dalalvensvvf.se.

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 10. Res.sammanst. m.m. växtpl. sjö

401

BILAGA 10

Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll för växtplankton i sjöar per provplats år 2018

Ina Bodin, Mikael Forssén, Ingrid Hårding, Annika Liungman och Malin Mohlin

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 10. Res.sammanst. m.m. växtpl. sjö

402


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 11. Artlistor/fältprotok. växtpl. kust

477

BILAGA 11

Artlistor och fältprotokoll för växtplankton vid kusten år 2018

Malin Mohlin

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 11. Artlistor/fältprotok. växtpl. kust

478


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 12. Analysres. miljögifter abborre

487

BILAGA 12

Analysresultat och kringuppgifter för metaller och organiska miljögifter i abborre år 2018

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 12. Analysres. miljögifter abborre

488


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 13. Analysres. protokoll o.foton sediment

503

BILAGA 13

Analysresultat, fältprotokoll och foton för sediment år 2018

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 13. Analysres. protokoll o.foton sediment

504


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 14. Res.sammanst. m.m. kiselalger

565

BILAGA 14

Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll för kiselalger per provplats år 2018

Iréne Sundberg

Medins Havs- och vattenkonsulter AB

DALÄLVEN 2018 – Bilaga 14. Res.sammanst. m.m. kiselalger

566


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 15. Fältdata, artlistor m.m. bottenfauna

607

BILAGA 15

Fältdata, artlistor och kartor för bottenfauna år 2018

Martin Liungman, Mikaela Sandgathe och Ulf Ericsson


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 15. Fältdata, artlistor m.m. bottenfauna

608


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 16. Resultatsammanställn. nätprovfiske

625

BILAGA 16

Resultatsammanställningar för nätprovfiske år 2018

Robert Rådén


DALÄLVEN 2018 – Bilaga 16. Resultatsammanställn. nätprovfiske

626


SYNLAB Analytics & Services Sweden ABOlaus Magnus Väg 27583 30 LinköpingSverigeTel: +46 13 25 49 00E-post: [email protected]

CERTIFIERADISO 14001

Ledningssystem för miljö

Ackred. nr 1006Provning

ISO/IEC 17025

DALÄLVEN 2018

Documents

Transcript of DALÄLVEN 2018