1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 1
Linnéuniversitetet
Institutionen för kulturvetenskaper
Kulturmiljöpedagogik 1KU015
Ht 2011
Emelie Bernhard
Examinationsuppgift 3.4 Projektarbete II
Folkparken i Kalmar då och nu – ett
kulturmiljöpedagogiskt projekt
Bakgrund till och planering av
kulturmiljöpedagogiskt projekt
Det kulturmiljöpedagogiska projektet som
jag i denna text ska redogöra för skulle ta
sin form av en tidsresa i Folkets park i
Kalmar med lokala politiker som deltagare.
Mål och syfte var att väcka debatt och en-
gagemang om folkparkens framtid bland
ansvariga politiker. Platsen valdes utifrån
en nyfikenhet på allaktivitets- och mötes-
platser i allmänhet, vilket troligtvis mycket
bottnar i egna erfarenheter av parkleks-
verksamhet som jag också skrivit om i
olika sammanhang kring ämnet kulturmiljö
(Bernhard 2011a; Bernhard 2011b, Bern-
hard 2011c). Mitt första besök i Kalmars
folkpark påvisade en till synes och till
största delen övergiven och glömd plats.
Varför är folkparken i detta skick?
I sökandet efter platsens historia hittades
information om hur platsen kom att bli en
folkpark i samband med att arbetarrörelsen
i Kalmar utvecklades under sent 1800-tal
och tidigt 1900-tal i boken ”Kalmar folk-
parks historia 1900-1950” som skrivits av
Robert Andersson år 1951 (Andersson
1951). Boken ger många detaljerade be-
skrivningar om hur folkparken utvecklades
under denna tid. En mängd dokumentation
om Folkets park, såväl skriftlig som i form
av bilder, finns i Kalmar läns museums
arkiv, beskrivningar av de byggnader som
tidigare funnits i folkparken samt kortfat-
tad historik kring det idag befintliga lust-
huset, teatern, danspaviljongen, serve-
ringspaviljongen och vaktmästarbostaden
finns i arkivmaterialet (Åsenius 1993).
Teaterbyggnaden i Folkets park år 1929.
Foto av Robert Andersson.
Målgruppen för projektet är i sin
förlängning alla de människor som kan
tänkas ha ett intresse av Folkets park, som
en samtida kulturmiljö. Visionen jag ser är
att alla medborgare ska kunna ha
möjligheten att bruka folkparken för
möten, bildning, rekreation, aktivitet och
kreativitet. I nuläget är det ovisst hur
folkparken ska användas, detaljplaneringen
ligger på Samhällsbyggnadskontoret i
Kalmar. Arbetet med detaljplanering kan
komma att ta lång tid och under tiden har
alla medborgare möjligheter att påverka.
Hur skulle jag nå den breda målgruppen av
alla medborgare i Kalmar? Hur skulle jag
informera om folkparken på ett sätt så att
eventuella intressen gavs möjlighet att
utvecklas till engagemang och ansvars-
tagande? Kopplat till dessa frågeställningar
framträder den mycket viktiga gruppen i
sammanhanget nämligen de politiker som
har makten att fatta besluten om och kring
folkparken. Således blev lokala politiker i
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 2
Samhällsbyggnadsnämnden min målgrupp
för projektet.
Genom projektet sökte jag skapa förutsätt-
ningar för en samtida debatt och ett enga-
gemang kring folkparksområdets historia
och framtida utveckling. Genom att upp-
märksamma Folkets park och dess engage-
rade, delaktiga och kreativa grundare år
1900 kan kanske ny lust och inspiration
hittas hos de som har möjligheten att på-
verka och utveckla folkparken i dagens
samhälle år 2011?
Målet med projektet söktes uppnås genom
en tidsresa (historiskt rollspel) med syftet
att framkalla en känsla av igenkänning hos
målgruppen som skulle delta i tidsresan.
Detta skulle ske genom att ge förutsätt-
ningar, till de som idag har makt och an-
svar för planering och utveckling av folk-
parken, att gå in i rollen av de personer
som var med och formade folkparken år
1900. Iscensättningen av projektet skulle
också tydliggöra folkparkens nuvarande
status. Genom tidsperspektivet i tidsresan
kan andra förhållanden framhållas och på
så sätt möjliggöra ett meningsskapande i
vår samtid. Förhoppningen är att utveckla
och stärka den potential som folkparken i
nuläget har till att fungera som en öppen
mötesplats.
I en analys med utgångspunkt i Klas-Göran
Karlssons historiebrukstypologi (Karlsson
2009, s 56-69) om hur folkparken brukats
och brukas, kan folkparken främst sorteras
under det existentiella bruket med alla
medborgare som brukare. Folkets park har
också brukats av ideologiska, politiska och
moraliska skäl genom att den tillkom och
användes av arbetarrörelsen. Kommersiella
intressen kan också kopplas till Folkets
park under år 1900 till 1950, främst genom
att dess verksamhet skulle kunna gå runt
ekonomiskt och inte av andra vinstintres-
sen (Andersson 1951). Storm & Lindholm
(2007, s 3) beskriver ett intresse för kom-
mersiellt bruk som uppstod under 1990-
talet och som ännu finns. När det gäller
samhällsbyggnadskontorets programför-
slag framkommer även en strävan efter och
intresse av ett vetenskapligt och moraliskt
bruk. Vilka intressen som kommer att styra
och hur detaljplaneringen för Folkets park
kommer att bli är ej klart (enligt telefon-
samtal med Rebecka Sandelius, Samhälls-
byggnadskontoret i Kalmar, den 22 mars
2011).
Nordgren (2006, s 213-223) skriver om hur
att berätta sig ett förflutet är ett sätt att bli
en del av samhället och att skapa sig ett
eget utrymme, vilket stärker människors
identitet. På så sätt kan berättelserna om
Folkets park i Kalmar vara berättelser att ta
spjärn emot, som kan tillföra perspektiv
och fungera som verktyg för att tolka en
komplex samtid. Nordgren (2006, s 222)
visar genom sina studier på hur vår förstå-
else av samtiden påverkas av de historie-
kulturer som vi tillhör. Det pekar på att
historiemedvetandet är ett slags kompetens
att tolka och värdera handlingar och hän-
delser.
Ståhl (2005, s 63) beskriver folkparkernas
verksamhet och dess funktioner för med-
borgarna. Folkparkerna kan erbjuda män-
niskor bildning, kultur och nöjen. Folkets
park i Kalmar med dess verksamhet har
fungerat som mötes- och allaktivitetsplats.
Den kan således utgöra en viktig plats för
kalmarbor och besökare, som en öppen och
kreativ mötesplats för alla medborgare
oavsett klass, kön och etnicitet. Detta är
betydelsefullt för medborgarnas möjlighet-
er till individuellt och kollektivt identitets-
skapande. Jämför exempelvis med parkle-
karnas betydelse som lokala mötes- och
aktivitetsplatser i Stockholm (Bernhard
2011a, Bernhard 2011b).
Nordgren (2006, s 213) skriver att enskilda
begrepp som till exempel klass, kön och
etnicitet ofta används som om de vore tid-
lösa kategorier. Men även sådana katego-
rier hämtar sin mening ifrån ett historie-
kulturellt sammanhang. Nordgren (2006,
s 222-223) skriver att frågan om vems
historien är kan besvaras med det enkla
konstaterandet att den tillhör den som bru-
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 3
kar den. Dagens Sverige historiseras av
nya berättare som skapar nya berättelser,
myter och symboler. Vilka historier som
kommer att läras ut och vilka som kommer
att ”dura” i kroppen är ännu oklart (Nord-
gren 2006, s 223).
I juni år 2000 besökte över 900 personer
Folkets park i Kalmar. Bilden är tagen
från ett bildspel som gjordes i samband
med 100-årsjubiléet av folkparken år 2000.
Folkets park i Kalmar bör, med hänvisning
till ovanstående diskussion, vara öppen för
alla medborgare, oavsett klass, kön, ålder
och etnicitet. Det möjliggörs bland annat
genom att inte låta kortsiktiga kommersi-
ella intressen styra verksamheten. Fram-
förallt handlar det om att låta alla medbor-
gare få möjlighet till en social och kreativ
verksamhet i sin närhet. Genom att på
olika sätt levandegöra folkparkens berättel-
ser kan människor få kunskap om Kalmars
lokala historia samt hämta inspiration från
de nöjes- och kulturverksamheter som ut-
spelat sig i parken genom åren. Där alla
människor får möjlighet att mötas kan en
mångfald av berättelser ta sin form. Berät-
telser som kan hjälpa oss att förstå oss
själva och den samtid i vilken vi lever.
I Cornelius Holtorfs föreläsning ”Kultur-
miljö som fenomen i samtiden” (Holtorf
2011) beskrivs värden av kulturmiljöer i
förhållande till vilka som kan tänkas ha
nytta av dessa värden. Experter kan via
kulturmiljöer ha nytta av kunskapsvärdet,
att via kulturmiljöer lära sig mer. Lärare
kan intressera sig för det pedagogiska vär-
det, att förmedla kunskap. Grannar kan
uppskatta ett psykologiskt värde genom att
känna sig hemma. Konstnärer kan se este-
tiska värden i kulturmiljöer genom att upp-
skatta gestaltningar och processer. Turister
kan ha kul och på så sätt tillföras upplevel-
sevärden. Entreprenörer kan genom att
marknadsföra kulturmiljöer och locka tu-
rister generera ett ekonomiskt värde. Indi-
vider av skilda slag kan hitta existentiella
värden i kulturmiljöer genom att reflektera
om sig själva.
Holtorf (2010, s 44) argumenterar för att
kulturmiljöer i vår samtid uppskattas för att
a) det väcker berättelser hos kulturmiljöbe-
sökarna själva, b) kulturmiljöerna berättar
historier som bekräftar olika kollektiva
identiteter, och c) det är helt enkelt roligt
att föreställa sig att man reser bakåt i tiden.
De värden kulturmiljöer har är beroende av
kombinationen av vem och vilken kultur-
miljö vi pratar om. Generellt sätt kan kul-
turmiljöer värderas genom människors
meningsskapande av platser. Genom kun-
skap om och utforskning av kulturmiljöer
kan berättelser ta form och på så sätt skap-
as sammanhang och därigenom kan även
meningsskapande ske.
Holtorf (2010, s 51-52) berättar om att
stora delar av den svenska kultursektorn
genom Kulturarv Agenda (2004:12-3)
kommit fram till slutsatserna: ”vi måste
göra allmänhetens engagemang och delak-
tighet till vår högsta prioritet” samt ”moti-
vationen till att bevara ett objekt eller en
miljö måste komma från behovet och öns-
kan att berätta en historia”. Holtorf fram-
häver att experterna med befogenheterna
inom kultursektorn behöver vara ytterst
flexibla för att kunna bemöta direkta fråge-
ställningar och behov kring kulturella för-
domar, multikulturella identiteter, social
integration samt allmän hälsa och välbe-
finnande. Experternas lojalitet måste finnas
hos den levande befolkningen och inte hos
de döda. Än mer viktigt än att förmedla
historisk information är det att utveckla
samhället och att stödja människors egna
kulturella ambitioner och kreativa potentia-
ler. Kultursektorn behöver lyssna och re-
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 4
spondera på de berättelser som uppstår i
relation till kulturmiljöer. För kulturmiljöer
har betydelse när berättelserna om kultur-
miljöerna har betydelse.
Att känna och uppleva delaktighet är ett
grundläggande mänskligt behov. Genom
kulturmiljöer kan människor få möjlighet
till delaktighet och kreativitet, vilket kan
ge mening till deras liv. Utifrån egna och
andras erfarenheter och reflektioner, är det
viktigt och meningsfullt att kulturmiljöer
bevaras och brukas. För att möjliggöra
detta är all form av kommunikation om
kulturmiljöers existens, historia, potential
och dess värden av yttersta vikt.
Högberg (2006, s 68) skriver om kultur-
institutionernas makt. Makt över det för-
flutna eftersom vi kan berätta om avlägsna
tider, men också om det förflutna som
makt, eftersom de berättelser vi presenterar
får betydelser som påverkar nuet och fram-
tiden. Här i ligger ett ansvar över den makt
som man besitter i egenskap av expert,
ledare eller kulturmiljöpedagog. De viktiga
frågorna som därför bör finnas med i dessa
sammanhang är: Vad berättar vi om, hur
gör vi det, varför gör vi det, varför tycker
vi det är väsentligt och vilken betydelse får
det?
Det finns inte några enkla svar på dessa
frågor men de bör finnas med och tas hän-
syn till i varje planering av ett kulturmiljö-
pedagogiskt projekt. Demokrati och jäm-
likhet är här viktiga ledord och det som
också utgör grunden för ett hållbart sam-
hälle. Forskning om vilka förödande kon-
sekvenser ett ojämlikt samhälle får och
varför jämlika samhällen är bättre finns att
läsa i boken ”Jämlikhetsanden” (Wilkinson
& Pickett 2010). De möjligheter och skyl-
digheter som Högberg (2006) beskriver
innefattar ett ansvar som varje medborgare
har och som i en expert- och/eller ledarroll
blir mer tydliggjort och större beroende på
och av sammanhanget.
Att befinna sig på en plats ger säregna för-
utsättningar för ett möte mellan det för-
flutna och samtiden i den erfarenhet som
formas. De historiska berättelser som ofta
rör sig i ett avlägset förflutet blir konkret
närvarande. Att känna ”historiens ving-
slag” är ett talesätt som försöker fånga den
säregna känslan av att något redan (kogni-
tivt) känt blir påtagligt (emotivt, affektivt)
närvarande (Aronsson 2009, s 16).
Värden och normer är sinnebilden för im-
materiella tillgångar. Det gör dem sårbara
och lättflyktiga och därmed i stort behov
av materiell manifestation. Det är inte en
tillfällighet att våra tidigaste lämningar
från mänsklig aktivitet, huggna i sten, är
tempel, kyrkor och gravar (Aronsson 2009,
s 21).
Kulturmiljöpedagogiska exempel
Westergren (2006, s 9) förklarar att kul-
turmiljöpedagogik är lärande om och i den
lokala kulturmiljön. Kulturmiljöpedagogi-
ken utgår från platsen. I närmiljön finns de
historiska spåren, spåren efter gårdagens
människor och spåren efter nu levande
människor. Ibland kan spåren vara tydliga,
ibland är de svårare att upptäcka men de
finns alltid där. Vi lever alla mitt i histo-
rien, mitt i den kulturhistoriska miljön.
Fritzén och Gustafsson (2007, s 31) berät-
tar om den kulturmiljöpedagogiska meto-
den tidsresor, då kvalificerade experter tar
människor bakåt i tiden för att ge dem möj-
lighet att lära om platser, tider och händel-
ser med historisk relevans. Tidsresan möj-
liggör en länk mellan då och nu. Det upp-
muntrar människor att relatera samtiden till
det förflutna och att reflektera över sina
egna liv i förhållande till det främmande
”andra” och den främmande tiden. Målet är
att ersätta ”vi och dem”-attityden med ett
förhållningssätt som förenar folk och som
pekar på det som vi har gemensamt. Detta
kan utmana och leda till ett meningsskap-
ande och utveckla en förståelse för sin
plats i historien.
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 5
Kulturmiljön (platsen) är en central ut-
gångspunkt för tidsresor. Kulturmiljön kan
till exempel bestå av en byggnad, en väg,
en fornlämning, ett träd där människor
mötts, en stad eller ett fängelse. Det viktiga
är att platsen har en historia och något vik-
tigt att berätta. De stora frågorna och men-
taliteten från olika historiska tidsperioder
kan synliggöras i en kulturmiljö (Wester-
gren 2010, s 6).
Westergren (2006, s 10) beskriver tidsresor
(historiskt rollspel) som ett sätt att få resa
till en annan tid och möta människor från
det förflutna. Historiska tidsresor beskrivs
som en fungerande metod, där vuxna
och/eller skolelever tar på sig historiska
kläder och tillsammans gör en resa till en
annan tid på en plats i närmiljön. Med alla
sinnen deltar man i ett historiskt rollspel
ute på platsen under en dag. Tillsammans
återskapar man liv och händelser. Det kan
vara Kläckeberga år 1902, Stockholm år
1483, Rom år 404 eller Västraby stenål-
dersboplats för 5 000 år sedan.
Synnestvedt (2008) diskuterar ett antal
betydande pedagoger inom kulturarvspe-
dagogiken. Den amerikanska pedagogen
och filosofen John Dewey är nog en av
dem som satt störst avtryck inom kultur-
arvspedagogiken. Dewey har myntat ut-
trycket ”learning by doing” och han ansåg
bland annat att elever aktivt måste ges möj-
lighet att pröva och experimentera i under-
visningen. De svenska läroplanerna på
1990-talet influerades starkt, av teorier
som ursprungligen kom från Lev S
Vygotskij, där en central utgångspunkt är
att människor lär och utvecklas genom
deltagande i sociala praktiker.
Eklund (2010, s 13) skriver att många sin-
nen kommer till användning genom kul-
turmiljöpedagogik och tidsresor. Chanser-
na till en fördjupad inlärning är betydligt
större då alla sinnen används i motsatsför-
hållande till envägskommunikation som
sker under föreläsningar och utställningar.
Eklund (2010, s 16) framhäver vikten av
de gruppdiskussioner som bör utföras efter
genomförandet av en tidsresa. I de diskuss-
ionerna kan deltagarnas tankar och reflekt-
ioner kring det de upplevt bildas till nya
meningsskapande erfarenheter.
Aronsson (2009, s 149) skriver att när det
utvalda förflutna ges plats och talar till
individers självförstådda behov av gemen-
skap och mening och det samtidigt skapas
politiska behov och baser för artikulering
med institutionell och ekonomisk styrka så
ger det innehåll, stadga och nödvändig
form åt gestaltningen.
Jacobson & Larsson (2010, s 119) skriver
att i de intentioner Kalmar läns museum
har med sina upplevelse- och rollspels-
dagar framgår att mycket kretsar kring det
historiskt korrekta och äkta. Autenticiteten
är viktig på många plan i verksamheten, i
scenarier, kläder och andra föremål, i plat-
sen och i själva upplevelsen.
Genom att studera kulturmiljön blir barn,
ungdomar och vuxna en del av en demo-
kratisk process, vilket har betydelse för hur
vi brukar kulturmiljön i framtiden. Kanske
kan man dessutom finna lösningar för da-
gens och framtidens samhälle, exempelvis
i miljön eller hur vi utformar vår demo-
krati. Kulturmiljöpedagogiken och tidsre-
sorna kan ge perspektiv på mångfald, de-
mokrati, genusförhållanden, etik och moral
(Westergren 2006, s 14).
Mer planering och genomförande av
kulturmiljöpedagogiskt projekt
Utifrån ovanstående bakgrundsbeskrivning
med kulturmiljöpedagogiska exempel samt
de metoder och diskussioner som fram-
kommer i flera exempel från kulturmiljö-
pedagoger runtom i världen i exempelvis
Westergren et al (2006b) ”Holy Cow –
This is great: Report from a symposium on
Historic Environment Education and Time
Travels in Vimmerby, Sweden, November
2004”, Ammert (2009) ”Do you want me
to kill you know? Ett historiedidaktiskt
nedslag vid Eketorps fornborg” och
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 6
Holtorf (2007) ”Can you hear me at the
back? Archaelogy, communication and
society”, har jag valt, planerat och genom-
fört mitt kulturmiljöpedagogiska projekt.
Viktiga grundläggande pedagogiska fråge-
ställningar som varit viktiga för projektet
har belysts av bland annat Birgitta E Gus-
tafsson i föreläsningen ”Lärande och me-
ningsskapande – ett pedagogiskt perspek-
tiv” (föreläsning på kulturveten-skapliga
institutionen vid Linnéuniversitetet den 2
april 2011.)
Tidsresan (historiskt rollspel) framträder
som en bra kulturmiljöpedagogisk metod
och kom att bli den form jag valde för mitt
projekt. De nyckelfrågor (key questions)
som jag ville belysa genom projektet var:
Hur ska vi kunna utveckla denna folkpark,
så att det blir en tillgång för alla invånare i
Kalmar?
Vilket är målet/syftet med att ha en folkpark?
Vilken typ av verksamheter kan
uppfylla målet och samtidigt invol-
vera invånarna?
Finns det grupper som kan ta större ansvar?
I projektplanen formulerades syften och
mål för den planerade tidsresan utifrån
frågeställningarna om vad, hur och varför:
Vad?
Målet för projektet är att skapa förutsätt-
ningar för en samtida debatt och ett enga-
gemang kring folkparksområdets historia
och framtida utveckling. Genom att upp-
märksamma Folkets park och dess engage-
rade, delaktiga och kreativa grundare kan
kanske ny lust och inspiration hittas hos de
som har möjligheten att påverka och ut-
veckla folkparken i dagens samhälle?
Hur?
Målet planerades att nås genom att genom-
föra en tidsresa (historiskt rollspel). Syftet
är att framkalla en känsla av igenkänning
hos de som medverkar i tidsresan. Detta
ska ske genom att ge förutsättningar, till de
som idag har makt och ansvar för planering
och utveckling av folkparken, att gå in i
rollen av de personer som var med och
formade folkparken år 1900.
Varför?
Projektet iscensätts för att tydliggöra folk-
parkens nuvarande status. Genom tidsper-
spektivet i tidsresan kan andra förhållanden
framhållas och på sätt möjliggöra ett me-
ningsskapande i vår samtid. Förhoppning-
en är att utveckla och stärka den potential
som folkparken i nuläget har till att fungera
som en öppen mötesplats.
För planeringen och genomförandet av
tidsresan i relation till ovanstående nyckel-
frågor, syften och mål samt min valda
målgrupp skrevs ett övergripande scenario:
Scenario
Arbetarrörelsen utvecklades genom protes-
ter mot de tuffa arbetsförhållanden som
rådde under 1800-talet runtom i Sverige
och övriga Europa. Ståhl (2005, s 278)
skriver att i Kalmar växte en klassisk Fol-
kets Park fram vid förra sekelskiftet med
omfattande verksamhet. Förutom de poli-
tiska möten som hölls anordnades även
musik, dans, teater och annan fritidsverk-
samhet i folkparkerna.
Det är höst år 1900 då folkparken i Kalmar
formas. Ett ansvarsfullt och betungande
arbete väntade nu föreningen Folkets hus
och främst dess styrelse. De voro alla
kroppsarbetare och skulle utan några vi-
dare förkunskaper bygga upp och sköta ett
stort affärsföretag, med ytterst små resur-
ser, under sin korta fritid, kvällar och sön-
dagar. Svårast var de ständiga ekonomiska
bekymren för företaget, då flertalet av dem
hade nog av sina egna. Styrelsen hade fått
tillstånd, att anlita hjälp för sådant arbete,
som de ej själva kunde eller hunno utföra i
parken (Andersson 1951, s 37-41).
Utifrån detta övergripande scenario som
hämtats ur Robert Anderssons bok där han
beskriver hur folkparken formades, i mer
detaljerade ordalag än som framkommer
här, tas en rollista fram som i korta me-
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 7
ningar beskriver de aktiviteter som skulle
ske under tidsresan:
Roller
Folkets Hus förenings styrelse vald
onsdagen den 26 september år 1900
bestående av:
Ordförande och smeden P. O. Pettersson
Kassör J. G. Woxell
Sekreterare Rudolf Lönnegren
Vice ordförande Wiktor Malmström
Vice sekreterare och vice kassör
S. A. Andersson
J. E. Grahn
Per Algot Karlsson
Parkföreståndare F. V. Thorsson från
Ystad som är i staden för att ge råd och
anvisningar.
Ett par fruntimmer som breddar gångar och
klipper häckar.
Skomakare Lundin, bondkomiker och Fol-
kets Park förste artist.
Aktiviteter
Styrelsen tar ut Parkföreståndare F. V.
Thorsson från Ystad för att få råd och an-
visningar. Folkparken ses över som bruk-
ligt under hösten. Kommande arbeten och
aktiviteter diskuteras. Gångar breddas och
häckar klipps. Artisten Lundin dyker ovän-
tat upp. Kaffe och kaka serveras.
Ett datum för genomförandet bestäms till
måndagen den 10 oktober klockan 9-11
inklusive förberedelser (introduktion till
tidsresan och dess roller, regelgenomgång,
påklädning av tidstypiska kläder) och efter-
följande reflektioner i anslutning till tids-
resan. För att få kontaktuppgifter till min
målgrupp, alltså de lokala politiker som har
makt och ansvar över folkparkens framtid,
vänder jag mig till Kalmars kommunstyrel-
ses ordförande Johan Persson.
Bilden i ramen är tagen vid invigningen
av Folkets park den 16 september år 1900
och är tagen från ett bildspel som gjordes
i samband med 100-årsjubileét av folkpar-
ken år 2000.
Av Johan Persson får jag namn på Kalmars
Samhällsbyggnadsnämnds ordförande samt
stadsarkitekten från kommunen. Min för-
hoppning är att få ihop en grupp på minst
10-12 personer vilket är en förutsättning
för genomförandet av tidsresan i det utfö-
randet som jag planerat. Så jag e-postar
därför en inbjudan till samtliga som arbetar
på Samhällsbyggnadskontoret och senare
ytterligare inbjudningar till Samhällsbygg-
nadsnämndens ordförande, förste och
andre vice ordförande, ledamöter och er-
sättare efter telefonkontakt med Samhälls-
byggnadsnämndens sekreterare. Jag e-
postar även information om mitt kulturmil-
jöpedagogiska projekt till tidningen Baro-
meterns nyhetsredaktion. I november blir
jag kontaktad av en reporter som skriver en
helsidesartikel som publiceras den 9 no-
vember 2011 i Barometern (Danielsson
2011a, s 12).
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 8
Artikel i Barometern den 9 november 2011.
Från sekreteraren i Samhällsbyggnads-
nämnden har jag fått besked om då hon
tagit upp frågan om tidsresan med presidiet
att ett intresse finns men att de har mycket
fulltecknade almanackor. Det står klart för
mig en vecka innan det sista föreslagna
datumet för genomförandet, då jag tyvärr
bara har två personer anmälda, att jag inte
kan genomföra projektet som historiskt
rollspel. Jag planerar då ett annat upplägg
för mitt kulturmiljöpedagogiska projekt
som jag planerade skulle genomföras som
vad jag kom att kalla en ”mini-tidsresa”
med rundvandring, fika och främsta fokus
på en diskussion kring nyckelfrågorna i
folk-parken:
1. Emelie läser ur Robert Anderssons
bok ”Kalmar folkparks historia,
1900-1950” om den tid då folk-
parken formades och om parkföre-
ståndaren F V Thorssons från
Ystads besök i folkparken den 24
november 1900 (Andersson 1951,
s 37-41).
2. Rundvandring i folkparken med
korta presentationer av de befint-
liga byggnaderna. Fotograf från
Barometern fotograferar under
rundvandringen.
3. Fika med kaffe och kanelbullar vid
stenbordet i folkparken. Samtal
kring nyckelfrågorna (key quest-
ions).
Mer detaljerad beskrivning av det kultur-
miljöpedagogiska projektet och den text
som jag läste kan ses i bilaga 1. Reporter
Jörgen Danielsson från Barometern ställde
frågor till deltagarna efter avslutandet av
mini-tidsresa, rundvandring och samtal.
Reflektioner kring genomförandet av
kulturmiljöpedagogiskt projekt
Den största utmaningen i mitt projekt har
varit att få ihop ett tillräckligt antal delta-
gare och detta problem resulterade i en
modifiering av projektet i förhållande till
antalet anmälda. Glädjande nog blev det
fem stycken deltagare varav två politiker.
Deltagarna utgjordes av andre vice ordfö-
rande Lars Holmberg och ledamot Kent
Pettersson i Samhällsbyggnadsnämnden,
Rebecka Sandelius (planarkitekt) och
Hanna Dahmberg (arkitekt) vilka arbetar
med detaljplaneringen för folkparken på
Samhällsbyggnadskontoret samt stads-
arkitekt Staffan Lindholm.
Efter genomförandet av punkt 1 (se ovan) i
min planering uppstod direkt en diskussion
bland deltagarna och flera direkta fråge-
ställningar. Det visade sig att det jag befa-
rat mest, vilket var brist på debatt och en-
gagemang, var något deltagarna verkligen
visade vilja till och prov på. Genomföran-
det tog nästan dubbla tiden mot den plane-
rade timmen dock var det ingen av delta-
garna som lämnade så detta ser jag därför
inte som ett problem, dessutom resulterade
det i att mitt mål och syfte uppnåddes.
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 9
Från vänster: Kent Pettersson, Rebecka
Sandelius, Lars Holmberg, Staffan Lind-
holm och Hannah Dahmberg. Fika och
diskussion kring nyckelfrågorna för det
kulturmiljöpedagogiska projektet i Folkets
park i Kalmar den 18 november 2011.
Foto av Emelie Bernhard.
Tre dagar efter genomförandet skickade
jag via e-post ut ett antal utvärderingsfrå-
gor till deltagarna. En av deltagarna har
svarat utförligt och där framkommer ytter-
ligare engagemang och en diskussion kring
folkparken. Genom Barometerns publice-
ring av den första artikeln den 9 november
har jag fått kontakt med en före detta park-
föreståndare som i sin tur genererat ytterli-
gare namn på kontaktpersoner vilket jag
ser som värdefullt för ytterligare idéer jag
har för att uppmärksamma folkparken och
de berättelser som kan kopplas till platsen.
Onsdagen den 30 november publicerade
Barometern en artikel om genomförandet
av mitt kulturmiljöpedagogiska projekt. I
artikeln framkommer från Samhällsbygg-
nadsnämndens andre vice ordförande Lars
Holmberg att: ”Vi vill samtidigt lyfta fram
de kulturvärden som finns i Folkets park,
bevara och spara dess karaktär. Det är en
mycket viktig plats som minner om arbe-
tarrörelsens ursprung i Kalmar” (Daniels-
son 2011b, s 10).
Artikel med intervjuer av deltagarna i det kulturmiljöpedagogiska projektet publice-
rades i Barometern den 30 november 2011.
Jag är mycket nöjd med genomförandet av
mitt kulturmiljöpedagogiska projekt och
hur mitt mål och syfte, att väcka debatt och
engagemang för folkparken och dess fram-
tid, uppnåtts genom deltagarna och artik-
larna i tidningen Barometern. Berättelserna
som kan knytas till folkparken i Kalmar
samt diskussioner om hur platsen kan bru-
kas idag framkommer från många håll ge-
nom de kontakter som jag fått. Jag har gla-
deligen tackat ja till ett fint erbjudande om
att arbeta vidare med detta i projektform
under vårterminen 2013 på Kalmar läns
museum. Ser fram emot ett fortsatt kultur-
miljöpedagogiskt arbete kring Folkets
park, som kan komma ta sig formerna av
berättelseseminarier, ytterligare tidsresor
och kanske så småningom en samlad skrift
med berättelser om folkparken.
Gustavsson (2009) skriver om kunskap,
bildning och demokrati. Dessa begrepp är
mycket viktiga och kan med fördel som
Gustavsson påvisar diskuteras genom de
aristoteliska begreppen episteme (veta att),
techne (veta hur) och fronesis (veta när).
Dessa begrepp tar jag med mig som viktiga
utgångspunkter i framtida kulturmiljö-
pedagogiska projekt.
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 10
Referenser
Ammert, N (2009), Do you want me to kill you know? Ett historiedidaktiskt nedslag vid Eke-
torps fornborg, Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar.
Andersson, R 1951, Kalmar folkparks historia 1900-1950, Östra Smålands tr, Kalmar.
Aronsson, P 2009, ”Historia som förebild”, i Peter Aronsson (red), Platser för en bättre värld.
Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Nordic Academic Press, Lund, s 9, 16, 19, 21.
Aronsson, P 2009, ”De historiska platsernas betydelser”, i Peter Aronsson (red), Platser för en
bättre värld. Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Nordic Academic Press, Lund, s 149.
Bernhard, E 2011a, ”Parklekar i Stockholm ur ett medborgarperspektiv”, vetenskaplig essä
förkursen ”Kultur och kulturpolitik i det post-industriella samhället” vid Institutionen för kul-
turvetenskaper på Linnéuniversitetet.
Bernhard, E 2011b, ”Kulturmiljön inom den kulturella ekonomin”, examinationsarbete för
kursen ”Kulturmiljön inom den kulturella ekonomin” vid Institutionen för kulturvetenskaper
på Linnéuniversitetet.
Bernhard, E 2011c, ”Kulturmiljö och kommunikation”, examinationsarbete för kursen ”Kul-
turmiljö och kommunikation” vid Institutionen för kulturvetenskaper på Linnéuniversitetet.
Danielsson, J 2011a, “Hon vill göra Folkets park till ny mötesplats för alla”, Barometern,
9 november 2011, nr 260, s 12.
Danielsson, J 2011b, “Parken bär på en lång historia”, Barometern, 30 november 2011, nr
278, s 10.
Eklund, 2010, ”Learning beyond curriculum”, This place has meaning. Case studies of Time
travels and historic environment education, South Africa 2006-2010, Kalmar läns museum,
Kalmar, s 13, 16.
Fritzén, L & Gustafsson, B 2007, ”Now and then: The similar and the different”, i Agrita
Ozola (red), Timetravels. Innovative and creative methods of historic environment education
in modern museums, Tukums museum, Lettland, s 31.
Gustavsson, B 2009, Utbildningens förändrade villkor – nya perspektiv på kunskap, bildning
och demokrati, Liber AB, Stockholm.
Holtorf , C 2007, “Can you hear me at the back? Archaelogy, communication and society”,
European Journal of Archaeology 10 (2/3).
Holtorf, C 2010, ”Heritage Values in Contemporary Popular Culture”, ur G Smith, P Messen-
ger och H Soderland (red) Heritage Values. The Past in Contemporary Society, Walnut
Creek: Left Coast Press, s 43-54.
Holtorf, C 2011, Kulturmiljö som fenomen i samtiden, föreläsning vid kulturvetenskapliga
institutionen på Linnéuniversitetet 2011-02-12.
Högberg A 2006, ”Kulturmiljöpedagogik och ledarskap”, ur Utbildningsledarskap – nu och i
framtiden, B Riddersporre (red), Studentlitteratur.
1KU015 Examinationsuppgift 3.4 av Emelie Bernhard 11
Jacobson, P-O & Larsson, E 2010, ”Historiedidaktik och historiekultur i rollspels- och upple-
velsedagarna”, i Peter Aronsson, Per Gerrevall & Erika Larsson (red), Att resa i tiden. Mål
och medel i mötet mellan Kalmar läns museum, skolor, elever under upplevelse- och roll-
spelsdagar, s 119.
Karlsson, K-G 2009, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”, ur Klas-Göran Karlsson
och Ulf Zander (red), Historien är nu, Studentlitteratur, s 56-69.
Nordgren, K 2006, Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det
mångkulturella Sverige, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avd. för
utbildningsvetenskap, barn och samhälle, Pedagogiskt arbete, Karlstad, s 213-223.
Storm, M & Lindholm, S 2007, Program för Folkets Park i Kalmar: Programförslag del 1,
Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun den 13 januari 2005, reviderad den 13 juni
2007.
Ståhl, M 2005, Möten och människor i Folkets Hus och Folkets Park, Bokförlaget Atlas,
Stockholm.
Synnestvedt, A 2008, ”Dom gör det med hjärtat” – Kulturarvpedagogikens teori och metod,
Bricoleur Press, Lindome.
Westergren, E 2006, Kulturmiljöpedagogik och historiska tidsresor. Manual, Kalmar läns
museum, Kalmar, s 9, 10, 14.
Westergren, E (red) et al 2006b, Holy Cow – This is great: Report from a symposium on His-
toric Environment Education and Time Travels in Vimmerby, Sweden, November 2004, Kal-
mar läns museum, Kalmar.
Westergren, E et al 2010, This place has meaning. Case studies of Time travels and historic environment education, South Africa 2006-2010, Kalmar läns museum, Kalmar, s 6.
Wilkinson R & Pickett K 2010, Jämlikhetsanden, Karneval förlag, Stockholm.
Åsenius, H 1993, ”Folkets park i Kalmar: Kort historik – byggnadernas tillkomst”, Kalmar
länsmuseums arkiv.
Top Related